Prop. 1987/88:117

Regeringens proposition 1987/88:117

om reglering av priserna på fisk m. m.

Prop,

1987/88:117

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 3 mars 1988.

Pä
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna pä fisk under budgetåret
1988/89.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 117

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:117

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars
1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m. 1
Inledning

Regeringen uppdrog den 3 december 1987 åt statens
jordbruksnämnd att, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och
nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk
för budgetåret 1988/89. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i de av
riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen pä fisk. 1 uppdraget
erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget bör beakta att
prisregleringen för fisk skall utvärderas och ses över inför budgetåret
1989/90. Förslagens utformning skulle i huvudsak innebära en förlängning av
innevarande års reglering med de justeringar som följer av en utvärdering av de
för innevarande år nya inslagen i regleringen.

I uppdraget erinrades om att förslag skulle lämnas till
disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att täcka kostnaderna
för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket.
Kostnaderna för denna försäkring skulle räknas av från normpriserna och/eller
från andra stödformer. Dessutom skulle avräkning göras för kostnaderna för
trygghetsförsäkringen under budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Jordbruksnämnden skulle vidare avge förslag till
disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för
utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skulle en särskild medelsram
beräknas för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa
två rambelopp skulle bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 18 februari 1988
avgett sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga.

I prop. 1987/88:100 (bil. 11 s. 54) har regeringen
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av I
000 kr. till prisregle-rande åtgärder på fiskets område.

2 Prisregleringens utfall 1986/87 m. m. Prop. 1987/88:117

Grunderna
för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU
23, rskr. 272). Syftet med regleringen är att den skall styra fisket mot
lönsamhet samtidigt som den skall medverka till att utjämna variationer i
fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisregleringens utformning
finns i prop. 1984/85:143 (s. 19-21).

Inkomstnivån
inom heltidsfisket för år 1986 varierar enligt jordbruksnämnden kraftigt
beroende på var fisket bedrivs. Nivån mäts som : sammanräknad inkomst
och innefattar samtliga förvärvskällor. Inkomsten är högst på västkusten, något
lägre för sydkustfiskare medan ostkustens fiskare har markant lägre inkomster.

De
totala kostnaderna för pristillägg regleringsåret 1986/87 var för normprissatta
fiskslag 34 milj. kr. jämfört med 46,4 milj. kr. år 1985/86. Minskningen beror
främst på minskade fångster av sill. Av det totala pristilläggsbeloppet för
1986/87 gick 94% till sill. Behållningen i Svensk fisks
konjunkturutjämningsfond var 89,8 milj. kr. den Ijuli 1987, en ökning med 14
milj. kr. jämfört med den 1 juli 1986. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens
prisregleringskassa var 77,9 milj. kr., en ökning med 8,9 milj. kr. Stiftelsen
Svensk fisks konjunkturutjämningsfond har fr. o. m. utgången av kalenderåret
1987 upphört som självständig juridisk person varvid fondens medel överförts till
Svensk fisk, ekonomisk förening.

Prisregleringsavgiften
samt import- och exportavgifterna beräknas innevarande regleringsär tillföra
kassan ca 76,5 milj. kr. Ränteintäkterna på de medel som är innestående hos
Svensk fisk resp. i prisregleringskassan beräknas uppgå till sammanlagt ca 14
milj. kr. De sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsär
uppgår således till ca 260 milj. kr.

De
sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår
beräknades ursprungligen av jordbruksnämnden till ca 120 milj. kr. Kostnaderna
beräknas nu till ca 115 milj. kr. Detta skulle innebära att behållningen i
prisregleringskassan och hos Svensk fisk skulle komma att uppgå till sammanlagt
ca 145 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 90,5 milj. kr. i
intäkter inkl. ränteintäkter under innevarande regleringsår. Sammanlagt innebär
detta att ca 235 milj. kr. skulle finnas tillgängliga under regleringsåret
1988/89.

3 Fiskets omfattning

Jordbruksnämnden
gör följande bedömningar i fråga om fångster, avsättning m. m. för
regleringsåret 1988/89.

Den
totala svenska fångsten av fisk har under senare år minskat och uppgick år 1987
till ca 190000 ton. Drygt en tredjedel utgjordes av sill/ strömming för
konsumtion och knappt en Qärdedel av torsk. Av den totala fångsten av
sill/strömming avsattes ca 40000 ton på den inhemska marknaden. Exporten av oberedd
och filéad sill/strömming var ca 20000 ton, varav huvuddelen avsattes i
Danmark. Den europeiska sillmarknaden do-

mineras av
det stora utbudet av noirdsjösill som ökat de senaste åren. Detta Prop,
1987/88:117 har lett till att priserna på sill fallit. Efterfrågan på
konsumtionssill kommer troligen inte att öka nämnvärt, varför priserna väntas
förbli hårt pressade.

Torskfångsten uppgick förra året till ca 43 000 ton. Den
övervägande delen fångas i Östersjön. Ca 30000 ton torsk avsattes i Sverige
medan ca 13 000 ton exporterades i oberedd form. Importen av torsk, som
domineras av frysta filéer, uppgick till ca 20000 ton. Torskmarknaden har de
senaste åren kännetecknats av brist på råvara. Även under de närmaste åren
bedöms avsättningssituationen sorn gynnsam.

Jordbruksnämnden utesluter inte att andra fiskarter kan
komma att överta en del av torskmarknaden vilket på lite längre sikt kan få en prisdämpande
effekt. Enligt jordbruksnämnden är torskbeståndet i Östersjön kraftigt nedfiskat.
Fångstutrymmet de närmaste åren bedöms dock medge ett oförändrat uttag för
Sveriges del.

Vad gäller övrig torskfisk och flatfisk är importandelen
över 90 %. Marknadsbilden för dessa fiskslag väntEis enligt jordbruksnämnden
inte förändras nämnvärt. Ett visst ökat fångstutrymme finns för svenska
fiskare eftersom fångstkvoterna inte utnyttjas fullt ut.

4 Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för
budgetåret 1988/89

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk
m. m. under budgetåret 1988/89 har biträtts av Fiskets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen.

Jordbruksnämnden och delegationerna enades vid förra årets
överläggningar om att man vid fastställande av normpriserna för budgetåret 1988/89
skulle beakta kostnadsutvecklingen inom fisket under perioden december 1985-december
1987 samt inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtal för såväl
år 1986 som år 1987. Även frågan om produktivitetsavdrag skulle behandlas.
Vidare skulle vid detta tillfälle, förutom kostnaderna för 1988/89, de för
budgetåren 1986/87 och 1987/88 ej tidigare avräknade kostnadsökningarna för den
kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket avräknas frän normpriserna.
Jordbruksnämnden och delegationerna har vid överläggningarna konstaterat att
en sammanvägning av dessa faktorer ger oförändrade normpriser vilket föresläs
för sill/strömming och övriggrupperna för budgetåret 1988/89. Någon avräkning
för trygghetsförsäkringens kostnadsökning 1988/89 har emellertid inte gjorts.
Inte heller har justering gjorts för den kostnadsökning som skulle ha räknats
av regleringsåret 1986/87.

Prisgränserna för torsk för budgetåret 1988/89 skulle
enligt förra årets överenskommelse justeras pä samma sätt som för sill/strömming.
Kostnads- och inkomstutvecklingen m. m. motiverar således oförändrade prisgränser.
Jordbruksnämnden föreslår dock att den övre prisgränsen höjs med 35 öre/kg.
Höjningen motiveras av den minskade tillgången på torsk som har lett till sämre
fångster i förhållande till insatta fångstansträngningar.

Förslagen om normpriser framgår i detalj av nämndens
skrivelse. Prop. 1987/88:117

Kostnaderna för trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket
beräknas för budgetåret 1988/89 till ca 9 milj. kr., men kostnadsökningen har
som nyss nämnts inte avräknats från normpriserna. Den definitiva nivån för
1987/88 (7815000 kr.) har räknats av från normpriserna.

För innevarande och tidigare budgetär har normkvantitet
fastställts endast för sill/strömming. Den uppgår till 60000 ton. För
budgetåret 1988/89 föreslår jordbruksnämnden att normkvantiteten för
sill/strömming sänks till 57000 ton. Normkvantiteten skall enligt förslaget
kunna ökas till högst 70 000 ton beroende på hur de föreslagna stöden till
export till statshandels-länder och foderfisk utnyttjas.

Under innevarande budgetår utgår rörliga pristillägg med
75 % av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med
80 % för övriga normprissatta fiskslag och för torsk med 75 % av skillnaden
mellan normpris resp. nedre prisgräns och jämförelsepris. Jordbruksnämnden
föreslår för budgetåret 1988/89 att pristillägg utgår med oförändrade procenttal.

Under innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk
utgöra högst 70 % av lägstapriset och för övriggrupperna högst 80 %. Överskottspriset
för sill/strömming får utgöra högst 60 % av lägstapriset. För storlekarna 2
och 3 får dock överskottspriserna inte underskrida 1 kr./kg. För nästa budgetår
föreslår nämnden att överskottspriset för samtliga lägsta-prissatta fiskslag,
dvs. även makrill och räkor, får uppgå till högst 75 % av lägstapriset. De
särskilda reglerna för överskottspriser pä sill föreslås upphöra.

För innevarande budgetår anslogs ursprungligen 7 milj. kr.
för överskottshanteringen. Överskottskostnaderna har ökat kraftigt på grund av
dels större överskottskvantiteter än väntat, dels lägre försäljningspriser.
Efter framställningar från Svensk fisk har jordbruksnämnden därför, i enlighet
med sitt bemyndigande, hittills medgett föreningen att ta i anspråk sammanlagt
högst 14 milj. kr. för överskottshanteringen. För budgetåret 1988/89 föreslår
nämnden att högst 12 milj. kr. anslås för överskottshanteringen. Vidare
föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge ätt Svensk fisk tar i anspråk
ytterligare medel till överskottshantering om nämnda belopp inte räcker till.

Under innevarande regleringsår utgår ett särskilt stöd i
form av regionalt pristillägg för sill/strömming till fiskare bosatta vid syd-
och ostkusten samt för torsk till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet
utgår inom ramen för gällande normkvantitet och för fisk som avsätts till human
konsumtion. För budgetåret 1988/89 föreslår jordbruksnämnden att stödet för
torsk slopas och att stödet i övrigt utgår oförändrat.

Under innevarande budgetår utgår pristillägg för export av
sill/ström

ming till statshandelsländer med lägst 40 öre/kg och högst 65 öre/kg inom

en ram av sammanlagt högst 10 milj. kr., varav 3 milj. kr får avse sill från

Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Under perioden juli-december 1987

har endast ca 1,8 milj. kr. förbrukats, varav huvuddelen har avsett sill från

Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Jordbruksnämnden föreslår för nästa

budgetår att pristillägget utgår med högst 80 öre/kg inom ett oförändrat 5

rambelopp.

ti Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 117

s. 6 Kontrollera mot PDF

Pristillägg för foderfisk utgår under innevarande budgetår
med lägst 25 Prop, 1987/88:117 öre/kg och högst 50 öre/kg inom en ram av
sammanlagt högst 5 milj. kr. T.o.m. december 1987 har ca 4,5 milj. kr.
förbrukats. Jordbruksnämnden har med anledning härav hos regeringen begärt att
ej utnyttjade medel för stöd till statshandelsexport får användas för stöd till
foderfisk. Med hänsyn till rådande avsättningssvårigheter för sill/strömming till
human konsumtion föreslår jordbruksnämnden för nästa budgetår att pristillägg
för foderfisk får lämnas med högst 50 öre/kg. Nämnden föreslår därutöver ett
regionalt stöd i form av ett pristillägg med högst 25 öre/kg till fiskare
bosatta på norra ostkusten. Sammanlagt föreslås ett belopp av 12 milj. kr.
härför. Nu gällande fraktstöd för foderfisk på norra ostkusten föreslås därmed
upphöra. Jordbruksnämnden föreslår vidare att pristillägg får lämnas till
foderfisk från insjöar inom samma belopp. Nu gällande fraktstöd för foderfisk
från insjöar föresläs därmed upphöra. Vidare föreslås att nämnden får besluta
om jämkning mellan fördelningen av beloppen för foderfiskstödet och exportstödet
samt om minskning av stödbeloppet i utbyte mot en ökning av normkvantiteten.

Särskilda fasta pristillägg lämnas för de viktigaste
slagen av söt vattens-fisk, nämligen med 1,95 kr./kg för gädda, gös, sik och
rensad och flådd lake samt med 1,55 kr./kg för abborre, annan lake och siklöja.
Nämnden föreslår oförändrade pristillägg för nästa budgetår. I fråga om annan
lake önskar jordbruksnämnden pröva frågan om pristillägg över huvud skall utgå.

Även för vissa andra fiskslag ges stöd i form av ett fast
pristillägg. För nästa budgetår föreslår jordbruksnämnden oförändrade
pristillägg. För övrig makrill föreslås dock sänkt pristillägg till 0,50
kr,/kg.

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att efter samråd med fiskeristyrelsen
lämna förslag till disposition av medel för att bestrida kostnader för
utsättning av lax, annan laxfisk och ål och för fortsatt försöksverksamhet med
fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår att högst 5 milj. kr. betalas ur
prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av lax och annan
fisk under budgetåret 1988/89. Däremot har nämnden inte lämnat förslag om
särskilda medel till fördröjd utsättning av lax, men redovisar att fiskeristyrelsen
har förordat att 5,5 milj. kr. anvisas för utsättning av fisk, varav 0,6 milj.
kr. för fördröjd utsättning av lax och 0,6 milj. kr. för utplantering av lax i
Östersjön. Fiskets förhandlingsdelegation har föreslagit att 0,2 milj. kr.
avsätts för avveckling av försöken med fördröjd utsättning av lax och att 0,4
milj. kr. används för utsättning av laxsmolt.

Till Swefisk ekonomisk förening har för innevarande
budgetår anslagits 3 milj. kr. ur prisregleringskassan för
marknadsföringsåtgärder. Föreningen har påbörjat en marknadskampanj.
Jordbruksnämnden har hittills överfört 1,5 milj. kr. av de anslagna medlen
till föreningen. För nästa budgetår föreslår jordbruksnämnden att Swefisk
tilldelas högst 2 milj. kr. för marknadsföringsåtgärder.

Som kompensation till konsumenterna för de höga torskpriserna
har för

innevarande budgetår avsatts 15 milj. kr. för konsumentfrämjande åtgär

der. Jordbruksnämnden föreslår att ytterligare 15 milj. kr. av prisregle

ringsmedel avsätts för konsumentfrämjande åtgärder. Det sammanlagda 6

beloppet
avses användas för prisnedsättningar på torskfilé under regie- Prop,
1987/88:117 ringsåret 1988/89.

Jordbruksnämnden föreslår att ett engångsbelopp av 0,5
milj. kr. tillförs Sveriges fiskares riksförbund för täckning av
förhandlingskostnader.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för
reglerings-året 1988/89 till sammanlagt 117 milj. kr., varav 62 milj. kr.
hänför sig till kostnader för olika former av prisstöd. Kostnaderna för
trygghetsförsäkringen beräknas till 9 milj. kr. och kostnaderna för
överskottshanteringen till 12 milj. kr. Härtill kommer 5 milj. kr. för
utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax. Jordbruksnämndens
kostnader för uppbörd och kontroll beräknas till 1,1 milj. kr. och kostnaderna
för Svensk fisks administration och upplysningsverksamhet till 10,4 milj. kr.
Kostnaderna för Swefisks marknadsåtgärder beräknas till 2 milj. kr. och
Sveriges fiskares riksförbunds förhandlingskostnader till 0,5 milj. kr.
Kompensationsåtgärderna till konsumenterna beräknas kosta 15 milj. kr.

1 fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden
följande. Från prisregleringskassan för fisk bör täckas kostnaderna för
trygghetsförsäkringen, utplantering av fisk, Swefisks marknadsåtgärder,
jordbruksnämndens uppbörd och de konsumentfrämjande åtgärderna. Vidare
föreslås Svensk fisk tillföras 48 milj. kr. ur prisregleringskassan för att
täcka kostnader för rörliga, fasta och regionala pristillägg, pristillägg för statshandelsexport
och foderfisk, överskottshantering samt Svensk fisks administration m. m.
Utöver från prisregleringskassan tillförda medel bör Svensk fisk för denna
verksamhet få disponera tillgängliga ränteintäkter hos Svensk fisk samt vid
behov även hos föreningen behållna medel.

Med nyss nämnda förslag behövs för regleringsåret 1988/89
ca 80 milj, kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa. Nämnden beräknar att
det något understiger kassans intäkter inkl. ränteintäkter under samma period.
Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 85 milj, kr, den I
juli 1989. Av behållna medel hos Svensk fisk skulle utöver ränteintäkter
behöva tas i anspråk 30 milj. kr. Behållningen skulle därmed komma att uppgå
till ca 30 milj. kr. den I juli 1989. Disponibla tillgångar skulle vid samma
tidpunkt komma att uppgå till ca 115 milj. kr.

5 Föredragandens överväganden

För egen del kan jag i huvudsak biträda jordbruksnämndens
förslag till prisreglering på fisk under budgetåret 1988/89. Förslaget utgår i
huvudsak från den i uppdraget angivna principen om förlängning i avvaktan på
översynen av regleringen. Jag föreslår således att prisregleringen utformas pä
det sätt jag har redogjort för i det föregående och att de av nämnden
föreslagna normpriserna, prisgränserna och den föreslagna normkvantiteten
fastställs.

Inför riksdagsbeslutet om innevarande års reglering
förordade jag att kostnadsökningen för fiskets trygghetsförsäkring till
skillnad från tidigare skulle avräknas från normpriserna först i efterhand då
de är kända. Riksdagen avslog emellertid regeringens förslag i bl. a. den
delen. Jordbruks-

nämnden, fick därför inför årets, reglering i uppdrag att
följa den gamla Prop. 1987/88:117 principen. I nämndens förslag har detta emellertid
inte gjorts. Med hänsyn härtill och med samma motiv som förra året förordar jag
därför att kostnadsökningen för trygghetsförsäkringen i fortsättningen
avräknas först sedan det verkliga beloppet är känt. 1 samband med att
prisregleringen för 1989/90 beslutas bör alltså hänsyn tas till de avräkningar
som nu inte har gjorts och som jag har redovisat i det föregående.

Jordbruksnämnden föreslår att 12 milj. kr. anslås till
överskottshanteringen. Det är 5 milj. kr. mer än för innevarande år. Mot
bakgrund av de ökade kostnaderna för överskottshanteringen och de lägre
försäljningspriserna finner jag förslaget motiverat.

Mot bakgrund av svårigheterna att avsätta sillen som är
den fisk vi har störst tillgång på beslutades förra året om bl. a. insatser för
export till statshandelsländer. Regeringens förslag som även i fråga om andra
åtgärder var inriktade mot stimulans av östersjöfisket avslogs av riksdagen i
väsentliga delar. I fråga om den nämnda exporten .visar det sig nu att det nya
stödet hittills i huvudsak har använts för export av fisk från västerhavet som
normalt inte har några avsättningsproblem. Under perioden juli-december 1987
har sålunda endast 1,8 milj. kr. förbrukats av rambeloppet om 10 milj. kr.
Härav har 1,5 milj. kr. disponerats för export av västerhavsfångster.
Jordbruksnämnden har föreslagit ett oförändrat rambelopp om 10 milj. kr. för
nästa är, varav högst 3 milj. kr. för sill från västerhavet. Vidare föreslår
nämnden att stödet skall höjas till högst 80 öre/kg samt att oförbrukade medel
skall kunna disponeras för stöd till foderfisk. I övrigt föreslås oförändrade
regler.

Jordbruksnämnden föreslår vidare att det sammanlagda
stödet till foderfisk höjs med 7 milj. kr. till högst 12 milj. kr. Enligt fiskeristyrelsens
beslut är det under år 1988 åter tillåtet att bedriva industrifiske .efter sill
och skarpsill i Östersjön. Vidare föreslår nämnden att fraktstödet till
foderfisk från norra ostkusten och fraktstödet för foderfisk från insjöar
omvandlas till ett pristillägg för foderfisk. Nämnden föreslår även att det
regionala stödet för torsk slopas med hänsyn till den gynnsamma
prisutvecklingen.

För egen del vill jag betona nödvändigheten av att söka
nya avsättningsmöjligheter för den svenskfångade sillen. Större ansträngningar
måste göras för att få till stånd en ökad, lönsam export. Det resultat som har
nåtts hittills under innevarande budgetår är inte tillfredsställande. Hela
näringen måste medverka till en bättre utveckling. Berörda myndigheter kan
delta i detta arbete inom givna resursrarnar. Vidare är det angeläget att alla
möjligheter utnyttjas för avsättning, inom landet. Ansträngningar måste också
göras för utveckling av produkter baserade på sill. Särskilt statligt stöd kan
utnyttjas för detta ändamål. Jag vill i sammanhanget erinra om att regeringen
denna dag har beslutat att återbetalning av prisregleringsavgift till
beredningsindustrin skall kunna ske för de fiskprodukter som exporteras.
Därmed skapas konkurrensneutralitet på exportmarknaden.

Möjligheterna att avsätta sill som foderfisk begränsas bl.
a. av den åter

hållsamhet mot användning av fiskmjöl som foder somhar deklarerats från

animalieproducenternas sida till följd av kritik mot fisksmak i kött och

minskad hållbarhet hos köttet. Hänsyn till detta måste sålunda tas då 8

stödets omfattning bestäms.

Jag kan i
och för sig godta jordbruksnämndens förslag till exportstöd och Prop:.
1987/88:117

pristillägg för foderfisk. Den jämkningsmöjlighet mellan stödformerna som

nämnden önskar besluta om för egen del bör emellertid ankomma på

regeringen. Jag vill i sammanhanget för riksdagens information anmäla att

regeringen tidigare denna dag på mitt förslagoch efter framställning av

jordbruksnämnden och Sveriges fiskares riksförbund beslutat om en sådan

jämkning för innevarande regleringsår. I princip är nämligen medelstilldel- '

ningen för dessa båda ändamål maximerade av riksdagen
genom att regeringens förslag våren 1987 i dessa delar inte godtogs.

Även jordbruksnämndens förslag till förändring av stödet
för foderfisk från insjöar bör godtas.

Jordbruksnämnden bör av regeringen kunna bemyndigas att
betala ut 48 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg,
överskottshantering samt Svensk fisks administration m. m. För dessa ändamål
bör Svensk fisk få disponera även ränteintäkter hos Svensk fisk samt vid behov
även hos föreningen behållna medel. Det är angeläget att Svensk fisk i sin
upplysningsverksamhet särskilt beaktar behovet av insatser för bättre
skolmåltider.

Av medlen i prisregleringskassan bör de 15 milj. kr. som
har reserverats för konsumentfrämjande åtgärder under innevarande budgetår
tillsammans med ytterligare 15 milj. kr. för budgetåret 1988/89 användas för de
åtgärder som jordbruksnämnden föreslär. Beslut i denna fråga bör i likhet med
vad som nu gäller fattas av regeringen.

Överskottspriserna bör fastställas på det sätt som nämnden
har föreslagit. Svensk fisk bör fä besluta om avsättningen av överskotten i
samma utsträckning som för närvarande.

Medel som har anslagits ur prisregleringskassan för fisk till
prisregleringen och som inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk
fisk, ekonomisk förening.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under
innevarande år föras högst I milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning
av sillolja och inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas bli återbetalat
vid export. Av medlen i prisregleringskassan bör högst 2 milj. kr. avsättas för
Swefisks marknadsföring. Till Sveriges fiskares riksförbund bör utbetalas ett
engångsbelopp av 0,5 milj. kr. för täckande av förbundets förhandlingskostnader.
Vidare bör medel avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen
för fisket, preliminärt ca 9 milj. kr. För utsättning av lax, annan laxfisk och
ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör anslås högst 5,5 milj. kr.,
vars närmare användning liksom för närvarande bör beslutas av fiskeristyrelsen.
Jordbruksnämnden har beräknat sina kostnader för uppbörd och kontroll till 1,1
milj. kr. Dessa kostnader bör täckas med medel ur prisregleringskassan.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under
nästa budgetår fä användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat
vid akuta svårigheter inom fisket.

6 Hemställan Prop, 1987/88:117

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att
medge att för tiden den I juli 1988-den 30 juni 1989 reglering av priserna på
fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske
enligt de grunder som jag har förordat.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredrfigandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta. det förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 11 Kontrollera mot PDF

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1988-02-18 (PF4-01-JS)

DNR
402-170/88

REGERINGEN JORDBRUKSDEPARTEMENTET

PRISREGLERINGEN P Å FISK M H UNDER BUDGET Å RET 1988/89

(3 bilagor)

F Ö RHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen uppdrog i beslut den 3 december 1987 å t statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med fiskets f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande
prisregleringen p å fisk under budget å ret 1988/89. I uppdraget angavs f ö ljande. F ö rslaget
skall utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen å r 1978 beslutade riktlinjerna f ö r prisregleringen.

F ö rslagen bor utformas med beaktande
av att prisregleringen f ö r fisk skall utv ä rderas och ses ö ver
varf ö r f ö rslagen i huvudsak b ö r inneb ä ra en f ö rl ä ngning av innevarande å rs reglering med de justeringar som f ö ljer av en utv ä rdering av de f ö r innevarande å r
nya inslagen.

Jordbruksn ä mnden b ö r avge f ö rslag
till disposition av medel ur prisregleringskassan f ö r fisk f ö r
att bestrida kostnader f ö r premier f ö r den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen inom
yrkesfisket. Kostnaderna f ö r f ö rs ä kringen skall r ä knas av fr å n
norrapriserna och/eller fr å n andra st ö dformer. Vidare skall avr ä knas kostnaderna f ö r trygghetsf ö rs ä kringen under budget å ren 1986/87
och 1987/88 enligt den ö verenskommelse som n ä mnden redovisade i sin skrivelse ang å ende prisregleringen under innevarande budget å r.

F ö rslaget b ö r ä ven omfatta
disposition av medel ur prisregleringskassan f ö r att t ä cka kostnader f ö r uts ä ttning av lax,
annan laxfisk och å l. D ä rvid skall ä ven ber ä knas en s ä rskild
medelsram f ö r fortsatt f ö rs ö ksverksamhet
med f ö rdr ö jd uts ä ttning av lax. Dessa tv å rambelopp b ö r
best ä mmas efter samr å d med fiskeristyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Jordbruksn ä mnden har nu
ö verlagt med fiskets f ö rhandlings- Prop, 1987/88:117 delegation och
konsumentdelegationen ang å ende prisreg- Bilaga leringen
p å fisk imder budget å ret 1988/89. Ö verl ä ggningarna har lett till en ö verenskommmelse och i samf ö rst å nd med delegationerna
l ä gger n ä mnden fram f ö ljande
f ö rslag.

2 UTG Å NGSPUNKTER

De av riksdagen beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett
inkomstm å l, ett konsumentm å l, ett produktionsm å l, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt m å l. N ä mnden har
ber ö rt dessa olika m å l bl a i sin regleringsskrivelse till regeringen den
8 april 1981.

De å r 1981 beslutade riktlinjerna f ö r prisregleringen p å fisk (prop 1980/81:198, JoU 37, rskr 423) innebar bl a att det sk normprissystemet
'cog;5 i bruk. Normprissystemet inneb ä r
i huvudsak att normpriser och normkvantiteter f ö r de viktigare slagen av fisk fastst ä lls av statsmakterna efter f ö rslag
av jordbruksniimnden. Normpriserna skall i princip s ä ttas s å
att fisket n å r avsedd l ö nsamhet samt att konsumenterna erbjuds fisk till
rimliga priser. Normkvantitet anger den kvantitet f ö r vilken pristill ä gg
h ö gst kan utg å .

7. I bilaga 1 redovisas uppgif-cer r ö rande normprissystemet samt regleringsekonorain fr o
m budget å ret 1983/84.

3 F Å NGSTER OCH AVS Ä TTNING

Den totala svenska f å ngsten
av fisk har under senare å r minskat och uppgick å r 1987 till ca 190 000.ton. Drygt en tredjedel eller
70 000 ton utgjordes av sill/str ö mming f ö r konsumtion och ca en fj ä rdedel eller ca 43 000 ton av torsk. Sill och torsk ä r s å ledes de
helt dominerande fiskslagen i det svenska fisket.

Avs ä ttningen av svenskf å ngad sill/str ö mming
p å den inhemska marknaden uppg å r å rligen till
ca 40 000 ton. Exporten av oberedd och fil é ad
sill/str ö mming uppgick å r 1987 till ca 20 000 ton, varav huvuddelen avsattes
i Danmark.

Den europeiska sillmarknaden domineras av det stora
utbudet av nordsj ö sill, som ö kat de senaste å ren.
Det ö kade utbudet ■har f ö rt med sig att priserna p å sill fallit. Eftersom konsumtionen troligen inte
kommer att ö ka i n ä mnv ä rd grad ä r det sannolikt att priserna p å sill kommer att f ö rbli h å rt pressade.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Torskf å ngsterna i
Sverige uppgick å r 1987 till ca 43 000 Prop.
1987/88:117

ton. Den ö verv ä gande delen av de svenska torskf å ngst é rna
Bilaga

f å s i Ö stersj ö n. Ar 1987 avsattes ca 30 000 ton
torsk i

Sverige medan ca 13 000 ton exporterades i oberedd form.

Importen av torsk, som domineras av frysta fil é er, ber ä knas

1987 ha uppg å tt
till ca 20 000 ton, omr ä knad till landad

vikt.

Torskmarknaden har de senaste å ren varit fast med brist p å r å vara. Ä ven under de n ä rmaste
å ren bed ö ms avs ä ttningssituationen
som gynnsam. Det kan dock inte uteslutas att andra fiskarter ö vertar en del av torskmarknaden vilket i sin tur å tminstone p å
litet l ä ngre sikt kan f å en d ä mpande effekt
p å priserna. Torskbest ä ndet i Ö stersj ö n har blivit kraftigt nerfiskat. F å ngstutrymmet de n ä rmaste
å ren torde ä nd å medge ett
uttag f ö r Sveriges del p å 40 000 - 50 000 ton (levande vikt), dvs en i stort
sett of ö r ä ndrad kvantitet.

Vad g ä ller ö vrig torskfisk och flatfisk ä r
importandelen ö ver 90 ii. Marknadsbilden f ö r dessa fiskslag v ä ntas inte f ö r ä ndras n ä mnv ä rt. Det finns ett visst utrymme f ö r
ö kade f å ngster av svenska fiskare eftersom f å ngstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.

INKOMSTUTVECKLINGEN INOM FISKET

Enligt 1978 å rs
riksdagsbeslut sammanfattas m å ls ä ttningen f ö r
fiskeripolitiken p å f ö ljande s ä tt:

"M å let f ö r fiskeripolitiken b ö r vara att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r
att de som ä r sysselsatta i fiskerin ä ringen kan f å
b å de en ekonomisk och social standard
som ä r j ä mf ö rbar med den som erbjuds inom andra
n ä ringar och trygghet i arbetet
samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser.
Inom de gr ä nser som ges av en ansvarsfull hush å llning av fisktillg å ngarna b ö r fisket bedrivas s å effektivt som m ö jligt
och f å ngsterna best ä mmas av m ö jligheterna
till l ö nsam och stabil avs ä ttning. Samtidigt b ö r h ä nsyn tas till behovet av syssels ä ttning fr ä mst
i kust- och sk ä rg å rdsomr å dena d ä r fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Till nu avslutade ö verl ä ggningar har inkomstmaterial f ö r å r 1986
funnits tillg ä ngligt i form av SCB:s deklarationsunders ö kning f ö r
fiskare. Denna baseras p å ett slumpm ä ssigt urval av sj ä lvdeklarationer
fr å n yrkesfiskare, f ö r 1986 enligt 1985 å rs fiskerir ä kning och f ö r tidigare å r
enligt 1979 å rs fiskeriinventering. I
bearbetningen ing å r endast fiskare vars inkomst av
fiske uppg å tt till minst h ä lften av den totala inkomsten (exkl
kapitalinkomster).

t2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 117

s. 14 Kontrollera mot PDF

Som framg å r av tabell
4 ä r inkomstniv å n vad g ä ller
"samman- Prop. 1987/88:117 r ä knad
inkomst" h ö gst p å v ä stkusten. Sydkustens fiskare
Bilaga uppvisar å r 1986 ca 7 \ l ä gre
inkomster medan ostkustens fiskare har markant l ä gre inkomster. "Inkomster av fiske mm", som avser att belysa
re;3ultatutvecklingen f ö r sj ä lva fiskeverksamheten, visar f ö r
syd- och ostkustens fiskare ett kraftigt f ö rb ä ttrat resultat å r
1986.

TMSELL 4 INKOMSTER FOR TR Å LFISKARE ENLIGT SCB:S DEKLARATIONSUNDERSOKNING
FOR FISKARE

Sammanr ä kr inkomst

lad

Inkomster,

,av

fiske m m'

Kronor

F ö r ä ndring

Kronor

F ö

r ä ndring

å n å ret

fr å n å ret

inncin,

innan,
%

V Ä STKUSTEN

1984

98 400

122

700

1985

109 600

130

400

1986

103 400 SYDKUSTEN

128

600

1984

93 000

139

400

1985

97 100

109

800

1986

96 500 OSTKUSTEN

126

600

1984

58 400

900

1985

63 200

000

1986

68 700

700

Det taxeringsmassiga begreppet "sammanr ä knad inkomst" innefattar samtliga f ö rv ä rvsk ä llor. Underskott i f ö rv ä rvsk ä lla upptas till noll. Avdrag har gjorts f ö r egenavgifter.

Driftsekonomiskt begrepp. Kontant netto av fiske minskat med
v ä rdeminskningsavdrag och avdrag f ö r ö kade levnadsomkostnader
samt ö kat med ers ä ttning fr å n
arbetsl ö shetskassa och f ö rs ä kringskassa.
Avser att belysa resultatutvecklingen f ö r
sj ä lva fiskeverksamhoten. Resultat-regleringsposter
har ej medtagits och avdrag har e] gjorts f ö r
egenavgifter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

FORSLAG
TILL PRISREGLERING PÅ FISK FÖR BUDGETÅRET Prop. 1987/88: 117

1988/89 Bilaga

5.1 UNDERLAG

Som
underlag f ö r sina bed ö mningar och f ö rslag har parterna haft f ö ljande
material:

uppgifter
om det biologiska f å ngstutrymmet samt marknads- och avs ä ttningsf ö rh å llanden

inkomstf ö rh å llanden
inom det svenska fisket

prisutvecklingen
f ö r produktionsmedel inom de viktigaste fiskeinriktningarna

l ö neavtalen
p å arbetsmarknaden f ö r de stora l ö ntagarkollektiven

Uppgifter
om det biologiska f å ngstutrymmet samt marknads-och avs ä ttningsf ö rh å llanden
redovisas i avsnitt 3 och i avsnitt 4 redog ö rs f ö r
inkomstf ö rh å llanden inom det svenska fisket.

Prisutvecklingen
f ö r produktionsmedel inom de viktigaste fiskeinriktningarna visar enligt
jordbruksn ä mndens ber ä kningar en minskning med 8,6 under perioden
december 1985 - december 1987.

En
sammanfattning av l ö neavtalen f ö r å ren 1986 och 1987 inom olika avtalsomr å den
redovisas i tabell 5.1. Det b ö r observeras att l ö neh ö jningarna
g ä ller fr å n olika tidpunkter f ö r olika avtalsomr å den.

TABELL 5.1 L Ö NEH Ö JNINGAR INOM OLIKA AVTALSOMR Å DEN Å REN 1986 OCH 1987. PROCENT

SAF-LO-
SAF-PTK- Statliga Kommuner omr å det omr å det sektorn och

landsting

Vikter,
% 37 27 14 22

1986

1 2

Allm ä nna
utrymmen 9,7 5,1 5,7 7,1 Selektiva å tg ä rder
- - 2,06 0,7

1987

Allm ä nna
utrymmen .. 3,5

Selektiva
å tg ä rder
- - 1,0

1
Inkl ber ä knad l ö neglidning.

2
Totalt for 198B och 1987.

s. 16 Kontrollera mot PDF

5.2 NORHKVANTITET Prop.
1987/88:117

Bilaga

Normkvantitet anger f ö r
vilken kvantitet pristill ä gg utg å r. Den medf ö r
i och f ö r sig inte n å gon begr ä nsning
i fisket.

F ö r innevarande och tidigare budget å r har normkvantitet fastst ä llts endast f ö r
sill/str ö mming. Den uppg å r under innevarande budget å r till 60 000 ton men f å r ö kas till h ö gst 70 000 ton, beroende pl i vilken utstr ä ckning st ö det
till export av sill/str ö mming till statshandelsl ä nder utnyttjas (se avsnitt 5.9).

F ö r budget å ret 1988/89 f ö resl å s att normkvantiteten f ö r sill/str ö mming
s ä nks till 57 000 ton. Jordbruksn ä mnden b ö r
dock f å bemyndigande att h ö ja normkvantiteten till h ö gst 70 000 ton och samtidigt minska rambeloppet f ö r export av sill/str ö mming till statshandelsl ä nder
och/eller rambeloppet f ö r st ö d till foderfisk (se avsnitten 5.9 och 5.10). H ä rvid b ö r
g ä lla att en ö kning av normkvantiteten ' med 1 000 ton skall motsvaras
av en s ä nkning av n å got av de n ä mnda
rambeloppen med en miljon kronor. S å dan
eventuell ö kning av normkvantiteten b ö r dock ej f å
ske i efterhand f ö r period f ö r vilken pristill ä gg
fastst ä llts.

5.3 NORMPRISER

F ö rslag till f ö r ä ndring av
normpriserna har vid tidigare ö verl ä ggningar grundats p å dels kostnads ö kningen inom fisket, dels inkomst ö kningen f ö r
j ä mf ö rbara grupper samt f ö r ä ndringar i sociala avgifter. Vid sammanv ä gning har inkomstdelen och kostnadsdelen satts till
vardera 50 %. Ä ven ett produktivitetskrav har st ä llts. Vidare har inf ö randet av den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen inom yrkesfisket samt premieh ö jningar f ö r
denna tom budget å ret 1985/86 avr ä knats fr å n
normp.tiserna p å s å s ä tt att kostnaderna f ö r pristill ä ggen
ber ä knats bli lika mycket l ä gre som kostnaden f ö r f ö rs ä kringen.

Vid ö verl ä ggningarna inf ö r innevarande budget å r konstaterades att en sammanv ä gning av kostnadsutveckling och inkomstutveckling f ö r j ä mf ö rbara grupper samt beaktande av
produktivitetsutveckling och kostnads ö kning
f ö r trygghetsf ö rs ä kringen i
och f ö r sig skulle motiverat en s ä nkning av normpriserna.

Med h ä nsyn till att nedg å ngen i kostnadsindex bed ö mdes som tillf ä llig
enades dock parterna om att f ö r budget å ret 1987/88 f ö resl å of ö r ä ndrade normpriser f ö r sill/str ö mming och f ö r ö vriggrupperna
j ä mf ö rt med budget å ret innan.

Man enades vidare om att n ä r kompensation till fisket skulle fastst ä llas f ö r budget å ret 1988/89 skulle beaktas kostnadsutvecklingen inom
fisket under perioden december 1985 - december 1987 samt inkomstutvecklingen f ö r j ä mf ö rbara grupper enligt l ö neavtal f ö r s å v ä l å r 1986 som å r 1987. Ä ven fr å gan
om produktivitetsavdrag fick d å tas upp till
behandling. Vidare skulle vid detta tillf ä lle
de ö kade kostnaderna f ö r den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen inom
yrkesfisket, som intr ä ffat efter budget å ret 1985/86, avr ä knas
fr å n normpriserna.

Ö verenskommelsen
innebar s å ledes att den kostnads- och inkomstutveckling
mm, som normalt skulle beaktats vid detta ö verl ä ggningstillf ä lle,
f ö rskj ö ts ett å r f ö r att ist ä llet medr ä knas f ö rst
vid ö verl ä ggningarna inf ö r budget å ret 1988/89.

Det kan nu konstateras att en sammanv ä gning av kostnadsutvecklingen f ö r perioden december 1985 - december 1987 och
inkomstutvecklingen f ö r j ä mf ö rbara grupper enligt l ö neavtalen f ö r
1986 och 1987 samt ett beaktande av produktivitetskravet samt
kostnadsutvecklingen f ö r trygghetsf ö rs ä kringen till
den f ö r budget å ret 1987/88 definitiva niv å n (7,815 milj kr) ger en sammantagen f ö r ä ndring om
cirka plus/minus noll. Normpriserna f ö resl å s d ä rf ö r f ö r budget å ret 1988/89 bli of ö r ä ndrade j ä mf ö rt med
innevarande budget å r.

F ö rslag till normpriser f ö r budget å ret
1988/89 framg å r av tabell 5.2.

Prop. 1987/88:117 Bilaga

TABELL
5.2 FORSLAG TILL NORMPRISER FOR BUDGET Å RET 1988/89. KR/KG

Fiskslag/ Normprisgrupp

F ö rslag 1988/89

Sill/str ö mming, stor Sill/str ö mming, liten

Ö vriggrupp
I Ö vriggrupp II Ö vriggrupp III Ö vriggrupp IV

,17

,46

,97

,69

17,

.25

,49

s. 3 Kontrollera mot PDF

1
Grasej, vitling,
sandsk ä dda och pigghaj.

2
Kolja, r ö dsp ä tta, havskatt
och lyrtorsk.

3 Kummel, r ö ttunga
och bergtunga.

i> Lubb, skrubba och horng ä dda.

5 Forslaget innebar of ö r ä ridrade normpriser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

5.4 PRISGRANSER FÖR TORSK Prop. 1987/88: 117

Bilaga

F ö r innevarande budget å r ersattes normpriset f ö r torsk med en nedre och en ö vre prisgr ä ns.
Syftet med denna konstruktion ä r att ö ka fiskarnas m ö jligheter
att erh å lla relativt h ö ga priser utan att prisd ä mpande å tg ä rder genomf ö rs.
Samtidigt till å ts priserna falla relativt kraftigt
innan pristill ä gg kan utg å . Konstruktionen underl ä ttade f ö r
parterna att komma ö verens om utformningen av st ö det till torsk. Vid j ä mf ö relsepriser (genomsnittliga p å visst s ä tt
definierade avr ä kningspriser till fiskare) ö ver den ö vre
prisgr ä nsen vidtas prisd ä mpcinde å tg ä rder. Vid j ä mf ö relsepriser under den nedre prisgr ä nsen utg å r
pristill ä gg p ä samma s ä tt som n ä r j ä mf ö relsepriserna f ö r
normprissatta fiskslag ligger l ä gre ä n normpriserna (se avsnitt 5.5).

ö verenskommelsen
inf ö r innevarande budget å r innebar att prisgr ä nserna f ö r torsk f ö r budget å ret
1988/89 skulle justeras p å samma grunder som normpriserna.
Kostnads- och inkomstutvecklingen mm motiverar s å ledes of ö r ä ndrade prisgr ä nser (se avsnitt 5.3).

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har dock enats om att f ö resl å en h ö jning av den
ö vre prisgr ä nsen med 35 ö re/kg.
H ö jningen motiveras av den minskade
tillg å ngen p å torsk som inneburit s ä mre f å ngster i f ö rh å llande till
insatta f å ngstanstr ä ngningar. Systemet med prisgr ä nser skall ses som ett f ö rs ö k och b ö r som s å dant
till ä mpas ä ven under budget å ret 1988/89.

F ö rslag till prisgr ä nser under budget å ret
1908/89 framg å r av tabell 5.3.

s. 20 Kontrollera mot PDF

TABELL
5.3 FORSLAG TILL PRISGR Ä NSER FOR TORSK UNDER Prop. 1987/88: 117

BUDGET Å RET
1988/89 SAMT J Ä MF Ö RELSER MED Bilaga

INNEVARANDE BUDGET Å R. KR/KG

Period

Nedre

Ö vre

prisgrans

1987/88

juli - december 1987

6,00

7,20

januari - juni 1988

5,50

6,70

1988/89, f ö rslag

juli - december 1988

6,00

7,55

januari - juli 1989

5,50

7,05

5.5 R Ö RLIGA PRISTILL Ä GG

R ö rliga
pristill ä gg kan utgA f ö r normprissatta fiskslag samt f ö r torsk
om j ä mf ö relsepriset understiger normpriset resp nedre
prisgr ä nsen.

Under
innevarande budget å r utg å r pristill ä gg f ö r sill/str ö mming med 75 %,
f ö r ö vriga normprissatta fiskslag med 80 % och f ö r torsk
med 75 % av skillnaden mellan normpris resp nedre prisgr ä ns och j ä mf ö relsepris.

F ö r budget å ret
1988/89 f ö resl å s att pristill ä gg f å r utg å med of ö r ä ndrade procenttal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

5.6

FASTA PRISTILL Ä GG

Prop.
1987/88:117 Bilaga

Fasta pristill ä gg
utg å r under innevarande budget å r f ö r makrill, r ä ka, storbackel å nga
och de viktigaste slagen av s ö tvattensfisk.

F ö r budget å ret 1988/89 f ö resl å s att pristill ä gget
f ö r ö vrig makrill s ä nks medan pristill ä ggen i ö vrigt
utom f ö r annan lake (ej rensad och fl å dd) f å r vara of ö r ä ndrade. Vad
g ä ller annan lake har jordbruksn ä mnden f å tt
information som tyder p å att en betydande del av
rapporteringen av ink ö p f ö r human konsumtion inte st ä mmer
med verkliga f ö rh å llanden varf ö r pristill ä gg kan ha utbetalats p å felaktiga grunder. N ä mnden anser
d ä rf ö r att fr å gan om fortsatt st ö d till annan lake b ö r f å pr ö vas av n ä mnden n ä r en n ä rmare
bild erh å llits av de verkliga f ö rh å llandena
kring f ö rs ä ljningen. F ö rslag till pristill ä gg f ö r budget å ret 1988/89 framg å r
av tabell 5.4.

TABELL 5.4 F Ö RSLAG TILL FASTA PRISTILL Ä GG FOR BUDGETARET 1988/89 SAMT J Ä MF Ö RELSER HED INNEVARANDE OCH FOREG Å ENDE BUDGETM. KR/KG

Fiskslag

. F ö rslag

1986/87

1987/88

1988/89

Garnmakrill

0,75

1,90

Ö vrig makrill

0,75

0,90

0,50

Kokr ä ka

2,00

R å r ä ka

1,85

Storbackel å nga:

- utan
huvud

2,10

- med
huvud

1,80

S ö tvattensfisk

1,80

1,95

S ö tvattensfisk

II*

1,35

1,55

1,55=

1
Makrill f å ngad med garn, krok eller smavad inomsk ä rs.

2
Makrill f å ngad med tr å l
eller sn ö rpvad utomsk ä rs.

3
G ä dda, g ö s,
sik samt rensad och fl å dd lake.

4 Abborre, annan lake och sikloja.

5 Annan lake ing å r
efter s ä rskilt beslut av

jordbruksn ä mnden

s. 21 Kontrollera mot PDF

5.7 OVERSKOTTSPRIS Prop.
1987/88: 117

Bilaga

F ö r normprissatta fiskslag och torsk
samt f ö r makrill och kokr ä ka fastst ä ller
regleringsf ö reningen Svensk Fisk l ä gstapriser och ö verskottspriser.
Den fisk som inte kan s ä ljas till minst l ä gstapris ö vertas
av f ö reningen till ö verskottspris. Niv å n p å ö verskottspriserna avg ö rs av de
medel som Svensk Fisk disponerar f ö r
detta ä ndam å l, dvs dels int ä kter fr å n f ö rs ä ljning av mottagna ö verskott, dels anslagna medel.

F ö r innevarande budget å r anslogs ursprungligen 7 milj kr f ö r ö verskottshanteringen.
Anslagna medel har tidigare varit tillr ä ckliga
men under innevarande budget å r har ö verskottskostnaderna ö kat kraftigt. Efter framst ä llningar
fr ä n Svensk Fisk har jordbruksn ä mnden d ä rf ö r, i enlighet med sitt bemyndigande, hittills
medgivit f ö reningen att sammanlagt ta i anspr å k h ö gst 14 milj
kr f ö r ö verskottshanteringen. Orsaken till de ö kade kostnaderna ä r dels st ö rre ö verskottskvantiteter
dels l ä gre uppn å dda f ö rs ä ljningspriser, ö vertagna
kvantiteter avs ä tts fr ä mst till djurf ö da
och till framst ä llning av fiskmj ö l.

F ö r budget å ret 1988/89 f ö resl å s att h ö gst
12 milj kr ansl å s f ö r ö verskottshanteringen. Jordbruksn ä mnden b ö r
liksom hittills bemyndigas medge Svensk Fisk att ta i anspr å k ytterligare medel. N ä mnden b ö r dock h ä rvid iaktta restriktivitet.

Vad g ä ller niv å n p å ö verskottspriserna finns under innevarande budget å r ett samband med l ä gstapriserna. ö verskottspriset f ö r sill/str ö mming
f å r utg ö ra h ö gst 60 % av l ä gstapriset.
F ö r storlekarna 2 och 3 f å r dock ö verskottspriserna
inte understiga 1 kr/kg. F ö r torsk g ä ller h ö gst
70 % och f ö r ö vriga normprissatta fiskslag h ö gst 80 %. F ö r makrill och kokr ä ka finns inga procenttal f ö reskrivna.

F ö r budget å ret 1988/89 f ö resl å s att ö verskottspriset
f ö r samtliga l ä gstaprissatta fiskslag, dvs ä ven makrill och kokr ä ka, f å r uppg å till h ö gst
75 % av l ä gstapriset. De s ä rskilda reglerna f ö r ö verskottspriset
p å sill f ö resl å s utg å .

Jordbruksn ä mnden b ö r vidare ha r ä tt
att, n ä r n ä mnden s å anser p å kallat, meddela Svensk Fisk ytterligare f ö reskrifter vad g ä ller
ö verskottshanteringen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

5.8 REGIONALA
PRISTILLÄGG Prop. 1987/88: 117

Bilaga

Under innevarande budget å r utg å r regionala pristill ä gg p å syd- och
ostkusten. Inf ö randet av dessa motiverades med att
fisket p å dessa kuststr ä ckor visat en svagare utveckling ä n p å v ä stkusten samt att tillg ä ngligt material pekade p å l ä gre
inkomster f ö r syd- och ostkustens fiskare ä n f ö r fiskare p å v ä stkusten.

St ö det utg å r som fasta pristill ä gg (regionala pristill ä gg) f ö r sill/str ö mming,
samt p ä norra ostkusten ä ven f ö r torsk. St ö d utg å r endast
inom ramen f ö r g ä llande normkvantitet och f ö r
avs ä ttning till human konsumtion.

F ö r budget å ret 1988/89 f ö resl å s att st ö det
slopas f ö r torsk p å norra ostkusten samt att st ö det i ö vrigt
f å r utg å of ö r ä ndrat. St ö det f ö resl å s s å ledes utg å enligt f ö ljande:

till fiskare bosatta p å
sydkusten med 10 ö re/kg f ö r sill/str ö mming
levererad och s å ld till f ö rstahands-mottagare p å syd- och ostkusten,

till fiskare bosatta p å
s ö dra ostkusten (Stockholms l ä n och s ö derut)
med 20 ö re/kg f ö r sill/str ö mming
levererad och s å ld till f ö rstahandsmottagare p å ostkusten samt med 10 ö re/kg f ö r sill/str ö mming
levererad och s å ld till f ö rstahandsmottagare p å sydkusten,

- till fiskare bosatta p å norra ostkusten (Uppsala l ä n
och norrut) med 50 ö re/kg f ö r sill/str ö mming
levererad och s å ld till f ö rstahandsmottagare p å norra ostkusten, med 20 ö re/kg
f ö r sill/str ö mming levererad och s å ld till f ö rstahandsmottagare p å s ö dra
ostkusten samt med 10 ö re/kg f ö r sill/str ö mming
levererad och s å ld till f ö rstahandsmottagare p å sydkusten.

5.9 EXPORT AV SILL/STROMMING TILL STATSHANDELS-

L Ä NDER

Under innevarande budget å r utg å r pristill ä gg f ö r export av sill/str ö mming till statshandelsl ä nder. Pristill ä gg
f å r l ä mnas med l ä gst 40 och h ö gst 65 ö re/kg
och med sammanlagt h ö gst 10 milj kr, varav h ö gst 3 milj kr f å
avse sill fr å n Kattegatt, Skagerrak och Nordsj ö n. I den utstr ä ckning
st ö det inte utnyttjas f å r normkvantiteten f ö r sill/str ö mming ö kas, varvid varje ej ianspr å ktagen tiondel av rambeloppet f ö r det sammanlagda st ö det skall motsvara 1 000 ton

s. 23 Kontrollera mot PDF

Export
till statshandelsl ä nder har hittills under ' Prop.
1987/88:117

innevarande budget å ret
inte kommit till st å nd i den Bilaga

omfattning
och p å det s ä tt som f ö rv ä ntades n ä r
st ö det

inf ö rdes. K ö paren har kr ä vt
en sorterad vara. N å gra

leveranser
i bulk direkt till utl ä ndska moderfartyg ute

till havs
har d ä rf ö r ej skett utan varan har levererats

sorterad
och mestadels isad i l å dor till mottagande fartyg

i svenska hamnar. Under perioden juli - december 1987 har

av
rambeloppet 10 milj kr endast ca 1,8 milj kr f ö rbrukats

varav huvuddelen avsett sill fr å n Kattegatt, Skagerrak och

Nordsj ö n.

St ö det f ö resl å s dock f å utg å ä ven under budget å ret
1988/89. Rambeloppet b ö r vara of ö r ä ndrat h ö gst 10 milj kr varav h ö gst 3 milj kr b ö r f å avse sill fr å n Kattegatt, Skagerrak och Nordsj ö n. Pristill ä gget
b ö r f å utg å med h ö gst 80 ö re/kg.
N ä rmare regler b ö r f å fastst ä llas av jordbruksn ä mnden efter f ö rslag fr å n Svensk Fisk.

Jordbruksn ä mnden b ö r ä ven f å besluta om att ö verf ö ra anslagna medel f ö r st ö d till statshandelsexport till st ö d till foderfisk samt att minska rambeloppet raot
att i st ä llet normkvantiteten ö kas (se avsnitt 5.10 resp 5.2).

Utbytbarheten mellan st ö d
till konsumtionssill inom norraprissysteraet, statshandelsexport och foderfisk
ger m ö jlighet att anpassa st ö det i syfte att p å
b ä sta s ä tt utnyttja de avs ä ttningsm ö jligheter som kan komma att st å till buds.

5. 10 STOD TILL FODERFISK

Under innevarande budget å r utg å r pristill ä gg f ö r foderfisk.
Pristill ä gg f å r l ä mnas med l ä gst 25 och h ö gst
50 ö re/kg och med sammanlagt h ö gst 5 milj kr.

St ö det syftar till att g ö ra det ekonomiskt m ö jligt att l å ta en st ö rre del av f å ngsterna
g å till foder och p å s å s ä tt underl ä tta
avs ä ttningen av sill/str ö mming. Pristill ä gg
har under perioden juli - november 1987 utg å tt
med 25 ö re/kg f ö r 40 \ av
levererade kvantiteter fodersill, dvs i praktiken med 10 ö re/kg. I december 1987 h ö jdes st ö det
till 25 ö re/kg f ö r bif å ngster av
fodersill i syfte att motverka att alltf ö r
m å nga sillfiskelag skulle g å ö ver till att
fiska torsk under s ä songen januari - mars 1988. H ä rigenom skulle industrins r å varubehov av sill f ö r beredning tryggas. D å
leveranserna av fodersill ö kat trots en total nedg å ng i sillfisket har tom december 1987 ca 4,5 milj kr
av rambeloppet f ö rbrukats. Jordbruksn ä mnden har med anledning h ä rav dels å ter
s ä nkt st ö det fr o m januari 1988 till i praktiken 10 ö re/kg, dels i skrivelse den 13 januari 1988 hos
regeringen beg ä rt att f å ö verf ö ra ej utnyttjade medel f ö r st ö d till statshandelsexport
till st ö d till foderfisk.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Med h ä nsyn till r å dande stora avs ä ttningssv å righeter f ö r
Prop. 1987/88:117 sill/str ö mming till konsumtion samt tidvis ä ven trygga Bilaga r å varuf ö rs ö rjningen till beredningsindustrin har parterna enats
om att st ö det till foderfisk b ö r ut ö kas.

F ö r budget å ret 1988/89 f ö resl å s d ä rf ö r att pristill ä gg
f ö r foderfisk f å r l ä mnas till
ett sammanlagt belopp av h ö gst 12 milj kr. Pristill ä gg b ö r f å utg å med h ö gst 50 ö re/kg.

Till fiskare bosatta p å
norra ostkusten b ö r som ett regionalt st ö d, inora rarabeloppet 12 milj kr, d ä rut ö ver pristill ä gg f å utg å med h ö gst
25 ö re/kg. Som en f ö ljd h ä rav b ö r nu g ä llande
fraktst ö d f ö r foderfisk p å norra ostkusten upph ö ra.

Pristill ä gg b ö r vidare, inom rambeloppet 12 milj kr, ä ven f å utg å till foderfisk fr å n insj ö ar (f ö r detta st ö d har ber ä knats h ö gst
0,3 milj kr). Som en f ö ljd h ä rav b ö r nu g ä llande fraktst ö d
f ö r foderfisk fr å n insj ö ar
upph ö ra.

N ä rmare regler betr ä ffande foderst ö dets
omfattning och utformning b ö r f å fastst ä llas
av jordbruksn ä mnden efter f ö rslag fr å n
Svensk Fisk.

Jordbruksn ä mnden b ö r vidare f å
besluta om att ö verf ö ra anslagna medel f ö r st ö d till foderfisk till st ö d till statshandelsexport samt att minska
rambeloppet raot att ist ä llet ö ka normkvantiteten (se avsnitt 5.9 resp 5.2):

5.11 TRYGGHETSFORS Ä KRING

Fiskets kollektiva trygghetsf ö rs ä kring
finansieras med medel ur prisregleringskassan. Vid inf ö randet av f ö rs ä kringen samt vid premieh ö jningar tom budget å ret 1985/86 har kostnaderna h ä rf ö r avr ä knats fr å n normpriserna p å
s å s ä tt att kostnaderna f ö r pristill ä ggen ber ä knats
bli lika mycket l ä gre som kostnaden f ö r f ö rs ä kringen.

Premien f ö r den
kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen fastst ä lldes ursprungligen f ö r budget å r,
men fastst ä lls fr o m ä r 1987 f ö r
kalender å r. Premien uppg å r f ö r å r-1988 till 8,4 milj kr. Kostnaden f ö r budget å ret
1988/89 ber ä knas till ca 9 milj kr d å viss h ö jning
av premien antages ske f ö r å r 1989. Kostnaden kan dock komma att bli h ö gre.

Som framg å r av avsnitt
5.3 har i och med å rets f ö rslag kostnaderna f ö r f ö rs ä kringen avr ä knats fr å n normpriserna till den f ö r budget å ret
1987/88 definitiva niv å n 7,815 milj kr.

5,72 SFR:S FORHMDLINGSKOSTNADER Prop, 1987/88: 117

Bilaga

I samband med att nuvarande normprisreglering inf ö rdes ö kade
Sveriges Fiskares Riksf ö rbunds (SFR) kostnader f ö r f ö rhandlingsarbetet.

Dessa kostnader, liksom ö vriga kostnader f ö r SFR:s och regionf ö rbundens arbete, betalas genom
avgifter i olika former som tas ut av fiskare. F ö rhandlingskostnaderna tas Ut genom
ett procentavdrag fr å n
utbetalda pristill ä gg. F ö r budget å ret 1987/88 uppg å r avdraget till 3 %, med ett maximerat belopp p å 1,5 milj kr totalt. F ö r budget å ret 1988/89 har SFR:s kongress
beslutat h ö ja uttaget till 4 %.

Genom nedg å ngen i
sillfisket har utg å ende pristill ä gg minskat med den f ö ljden att SFR genom procentavdraget f å tt in betydligt l ä gre belopp ä n avsedda 1,5 milj kr till t ä ckning f ö r
f ö rbundets f ö rhandlingskostnader.

SFR anser det inte m ö jligt
att ytterligare h ö ja procentavdraget fr å n utg å ende
pristill ä gg eller att p å annat s ä tt
taxera ut kostnaderna fr å n fiskare. Dessa betalar redan idag
relativt h ö ga avgifter till olika organisationer
och till arbetsl ö shetskassa. SFR har d ä rf ö r f ö reslagit att medel fr å n prisregleringskassan f å r
tas i anspr å k f ö r dessa ä ndam å l. Konsumentdelegationen anser i princip att kostnader av detta slag b ö r betalas av organisationernas medlemmar och inte
belasta prisregleringen.

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har dock enats om att SFR f ö r
budget å ret 1988/89 b ö r av prisregleringsmedel tillf ö ras 0,5 milj kr till f ö rhandlingskostnader. F ö rslaget b ö r ses som en tillf ä llig å tg ä rd och inneb ä r inget principiellt st ä llningstagande till fr å gan om hur kostnader av detta slag i framtiden b ö r t ä ckas. Fr å gan kan tas upp i den f ö rest å ende ö versynen av prisregleringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 REGLERINGSEKONOHIN 1987/88 OCH
1988/89 Prop. 1987/88:117

Bilaga

6.1 INTÄKTER OCH KOSTNADER 1987/88

Beh å llningen i Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond uppgick per den 1 juli
1987 till 89,8 milj kr, en ö kning med
14,0 milj kr j ä mf ö rt med den 1 juli 1986. Motsvarande belopp f ö r jordbruksn ä mndens
prisregleringskassa var 77,9 milj kr, en ö kning
med 8,9'milj kr. (Stiftelsen Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond har fr o m utg å ngen av kalender å ret
1987 upph ö rt varvid fondens medel ö verf ö rts till
Svensk Fisk ekonomisk f ö rening.)

Regleringsekonomins totala int ä kter under innevarande budget å r ber ä knas nu till
ca 90 milj kr. Prisregleringsavgift, som tas ut p å s å v ä l svenskf å ngad
som importerad fisk med h ö gst 6 \ av f ö rstahands- resp
importv ä rdet eller motsvarande belopp i ö re per kg, ber ä knas
tillf ö ra kassan ca 75 milj kr, varav ca
30 \ fr å n svenska fiskares f å ngster.
Exportavgift p å viss s ö tvattensfisk och å l
v ä ntas tillf ö ra prisregleringskassan ca 1,5 milj kr. R ä nteint ä kterna
p å de medel som ä r innest å ende
hos Svensk Fisk resp i prisregleringskassan ber ä knas uppg å till sammanlagt ca 14 milj kr.

Sammanlagt finns s å ledes
ca 260 milj kr till prisregleringens f ö rfogande
under innevarande budget å r.

De sammanlagda kostnaderna f ö r prisregleringen under inne varande budget å r ber ä knades
ursprungligen av n ä mnden till ca 120 milj kr, varav ca
46 milj kr f ö r r ö rliga pristill ä gg. Kostnaden kan nu ber ä knas till ca 115 milj kr varav ca 34 milj kr f ö r r ö rliga
pristill ä gg. Anledningen till att
kostnaderna nu v ä ntas bli l ä gre ä r fr ä mst att sillf å ngsterna
minskat.

Enligt dessa ber ä kningar
kommer tillg å ngarna i jordbruksn ä mndens prisregleringskassa och hos Svensk Fisk
sammanlagt att uppg å till ca 145 milj kr vid utg å ngen av innevarande budget å r. Beh å llningen
i prisregleringskassan ber ä knas till ca 80 milj kr och hos
Svensk Fisk till ca 65 milj kr.

I tabell 6.1 j ä mf ö rs de kostnader f ö r
prisregleringen p å fisk sora bed ö mts bli f ö ljden
av tr ä ffade ö verenskommelser, och som redovisats i regleringssskrivelserna
f ö r resp å r, och de i efterhand konstaterade utfallen. En utf ö rlig sammanst ä llning
av regleringsekonomins int ä kter och kostnader redovisas i
bilaga 1 (tabell 6).

Prop. 1987/88:117 Bilaga

TABELL 6.1 BER Ä KNADE OCH FAKTISKA KOSTNADER FOR
PRISREGLERINGEN P Å FISK
BUDGET Å REN 1981/82 - 1987/88. MILJ KR

R ö rliga pristi

H ä gg

Totala ko

stnader

Ber ä knat vid

Utfall

Ber ä knat

vid

Utfall

resp ö verl ä gg-

resp ö ver

l ä gg-

ningstillf ä lle

1981/82

41,5 - 59,5

57,8

61 - 79

75,7

1982/83

45,9

63,7

1983/84

68 - 82

52,5

100

76,3

1984/85

56 - 61

60,4

80,8

1985/86

46,4

103

76,6

1986/87

34,0

68,6

1987/88

120

115

1 Prognos

6.2

INT Ä KTER OCH KOSTNADER 1988/89

6.2.1.

INT Ä KTER OCH DISPONIBELT BELOPP

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tillg å ngarna i jordbruksn ä mndens prisregleringskassa och hos Svensk Fisk kan enligt avsnitt 6.1
ber ä knas komma att uppg å till ca 145 milj kr per den 1 juli 1988. Int ä kterna under budget å ret 1988/89 inkl r ä nteint ä kter kan uppskattas till ca 90 milj kr. Sammanlagt
st å r s å ledes i princip i storleksordningen 235 milj kr till prisregleringens
f ö rfogande under budget å ret 1988/89.

6.2.2

KOSTNADER
FOR DEN LOPMIDE REGLERINGEN

s. 3 Kontrollera mot PDF

Mot
bakgrund av gjorda marknadsbed ö raningar, f ö reslagna normpriser, nedre prisgr ä nser f ö r
torsk samt normkvantiteten f ö r sill/str ö mming har kostnaderna f ö r pristill ä ggen
f ö r normprissatta fiskslag samt torsk
uppskattats till ca 30 milj kr. Kostnaderna f ö r fasta pristill ä gg p å makrill, r ä ka, storbackel å nga och s ö tvattensfisk
har ber ä knats till ca 6 milj kr. F ö r regionala pristill ä gg p å syd- och ostkusten har ber ä knats ca 4 milj kr. St ö det till export av sill/str ö mming
till statshandelsl ä nder samt st ö det till foderfisk ä r h ö gst 10 resp h ö gst 12 milj kr. F ö r
t ä ckande av Svensk Fisks kostnader f ö r ö verskottshanteringen
har ber ä knats h ö gst 12 milj kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kostnaderna
f ö r den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen f ö r Prop. 1987/88:117 yrkesfiskare uppskattas till
ca 9 milj kr. Kostnaderna f ö r Bilaea
trygghetsf ö rs ä kringen kan dock komma att bli h ö gre
d å premien f ö r å r 1989 ä nnu ej fastst ä llts.
Till SFR:s f ö rhandlingskostnader f ö resl å s 0,5 milj
kr.

Den sammanlagda kostnaden f ö r prisregleringen i f ö rra av pristill ä gg, ö verskottshantering
,trygghetsf ö rs ä kring och SFR:s f ö rhandlingskostnader ber ä knas koraraa att uppg å till knappt 85 milj kr.

6.2.3 KONSUMENTFR Ä MJfiUDE Å TG Ä RDER

Under budget å ren
1985/86 och 1986/87 har priserna p å
torsk legat ö ver normpriserna. Anledningen till
de h ö ga priserna har i f ö rsta hand varit h ö ga
internationella priser till f ö ljd av
minskade torskf å ngster.

I syfte att d ä mpa
prisniv å n p å torsk inf ö rde jordbruksn ä mnden fr o m mars 1986 exportavgift p å torsk raed 50 ö re/kg.
Avgiften var i kraft t o ra januari 1987. F ö r
innevarande budget å r har n ä randen beslutat till å ta direktlandning av torsk fr å n
polska fartyg under v å ren 1988 i syfte att ö ka tillf ö rseln
och d ä rmed d ä mpa prisniv å n.

Vid ö verl ä ggningarna v å ren 1987 inf ö r innevarande budget å r beg ä rde konsumentdelegationen att
konsumenterna skulle kompenseras f ö r
den h ö ga pri:5niv å n p å torsk under
1985/86. J ä mf ö relsepriserna var under h ö sten
1985 och v å ren 1986 i genomsnitt 0,70 resp
1,55 kr/kg h ö gre ä n normpriserna. Parterna kunde ej enas om konkreta å tg ä rder f ö r att kompensera konsumenterna. Enighet n å ddes dock om att ett belopp om h ö gst 15 milj kr av prisregleringsmedel borde reserveras
f ö r konsumentfr ä mjande å tg ä rder.

F ö r innevarande budget å r finns s å ledes
15 milj kr reserverade f ö r konsuraentfr ä rajande å tg ä rder. Den n ä rraare
anv ä ndningen av dessa medel beslutas av
regeringen.

Under nu avslutade ö verl ä ggningar har fr å gan
om de h ö ga torskpriserna å ter varit aktuell. J ä mf ö relsepriserna var under h ö sten 1986 och v å ren
1987 i genomsnitt 1,82 resp 1,72 kr/kg h ö gre
ä n normpriserna.

Parterna f ö resl å r att f ö r
budget å ret 1988/89 ytterligare 15 milj kr
av prisregleringsmedel avs ä tts f ö r konsumentfr ä mjande å tg ä rder.
Parterna f ö resl å r vidare att detta belopp tillsammans med f ö r innevarande budget å r avsatta 15 milj kr b ö r anv ä ndas till neds ä ttningar
av konsumentpriset p å torskfil é under 1988/89. Avsedda prisneds ä ttningar skall ske ut ö ver handelns sedvanliga priskampanjer. Marknadsf ö rings å tg ä rder fr å n
Svensk Fisk och Swefisk skall i tiden samordnas med prisneds ä ttningskampanjerna f ö r att

f å en st ö rre
och mera varaktig effekt. F ö r att n ä rmare Prop. 1987/88:117 utforma aktuella å tg ä rder har n ä mnden tillsatt en arbets- Bilaga gruppp med
representanter fr å n handeln, jordbruksn ä mnden och de b å da
delegationerna.

6.2.4 JORDBRUKSN Ä MNDENS UPPBORDSKOSTNADER

Jordbruksn ä mndens
kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll av prisreglerings- och
exportavgifter ber ä knas av n ä mnden till ca 1,1 milj kr.

6,2,5 SVENSK FISKS KOSTNADER

Svensk Fisks kostnader f ö r administration och upplysningsverksamhet har av f ö reningen ber ä knats
till ca 10,4 milj kr. H ä ri ing å r kostnader f ö r
informations- och upplysningsverksamhet som angetts till ca 4,0 milj kr. F ö r undvikande av dubbelarbete f ö ruts ä tter
jordbruksn ä mnden och delegationerna att f ö reningens marknadsf ö rings å tg ä rder f ö reg å s av samr å d med Swefisk.

6.2.6 SIHEFISK

Swefisk, ekonomisk f ö rening,
har av statens jordbruksn ä mnd tills vidare godk ä nts som s å dan
organiserad samordning p å
fiskf ö rs ä ljningens omr å de som anges i 17 § 2 st i f ö rordningen (1986:428) om
prisreglering p å fiskets omr å de.

F ö reningen ä r enligt sina stadgar en samordnande organisation av
f ö rstahandsmottagare som bl a har
till ä ndam å l att fr ä mja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att ta initiativ till och utg ö ra forum f ö r f ö rhandlingar mellan f ö rstahandsmottagare
och beredningsindustrin i syfte att tillf ö rs ä kra svensk,beredningsindustri r å vara samt att å stadkomma
en ö kad avs ä ttning av svenskf å ngad
fisk p å den svenska f ä rskvarumarknaden och p å export.

Till Swefisk har f ö r
innevarande budget å r anslagits 3 milj kr ur
prisregleringskassan f ö r marknadsf ö rings å tg ä rder och f ö reningen
har p å b ö rjat en marknadskampanj. Arbetet leds av en projektgrupp i vilken ä ven Svensk Fisks verkst ä llande direkt ö r
ing å r. Jordbruksn ä mnden har hittills ö verf ö rt 1,5 milj kr av de anslagna
medlen till f ö reningen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1 prop
1984/85:143, om vissa fr å gor p å fiskets omr å de, Prop. 1987/88:117

anf ö rs bl a f ö ljande: Bilaga

"Vad slutligen g ä ller
ansvaret f ö r finansieringen av kostnaderna f ö r administrationen av en samordnad distribution och
f ö r marknadsf ö ringen vill jag betona att den givetvis b ö r anbekomma p å
n ä ringen. Om viss del av
finansieringen skall ske inom ramen f ö r
prisregleringen f å r bed ö mas i anslutning till de å terkommande
ö verl ä ggningarna."

F ö r budget å ret 1988/89 f ö resl å s att Swefisk tilldelas h ö gst

2 milj kr f ö r marknadsf ö rings å tg ä rder. Jordbruksn ä mnden
b ö r

f å pr ö va tilldelningen av medel. En f ö ruts ä ttning b ö r
vara

att Swefisk med egna medel eller med bist å nd
fr å n

n ä ringslivet bidrar med ytterligare
medel till denna

verksamhet och att samr å d ä ger rum med Svensk Fisk.

6,2.7 KOSTNADER FOR UTS Ä TTNING AV FISK

Som framg å r av avsnitt
1 b ö r jordbruksn ä mnden avge f ö rslag
till disposition av medel ur prisregleringskassan f ö r fisk f ö r
att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av fisk. D ä rvid skall ä ven ber ä knas
en s ä rskild medelsram f ö r fortsatt f ö rs ö ksverksamhet med s k f ö rdr ö jd uts ä ttning av lax. De b å da beloppen b ö r best ä mmas efter samr å d
med fiskeristyrelsen.

Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att h ö gst 5 milj kr,utg å r
ur prisregleringskassan f ö r att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av
fisk under budget å ret 1988/89. N ä mnden tar dock inte st ä llning till hur beloppet b ö r
f ö rdelas. Konsumentdelegationen delar
h ä rvidlag n ä mndens uppfattning.

Enligt f ö rslag fr å n fiskets f ö rhandlingsdelegation
b ö r, 4,3 railj kr anv ä ndas enligt f ö ljande
(milj kr).

Al, ost- och sydkusten 0,7

Al, v ä stkusten 0,2

R ö dsp ä tta och torsk, v ä stkusten 0,1

Insj ö ar ,3,3

Summa , 4,3

Fiskeristyrelsen har inget att erinra h ä remot.

Vad betr ä ffar medel
till uts ä ttning av lax framg å r fiskets f ö rhandlingsdelegations
resp fiskeristyrelsens synpunkter av de resp inlagor som bifogas (bilaga 2 och
3).

6.2.8

REGLERINGENS TOTALKOSTNADER

Prop. 1987/88: 117 Bilaga

De sammanlagda kostnaderna f ö r regleringen under budget å ret
1988/89 inkl administrations- och uppb ö rdskostnader
samt medel till uts ä ttning av fisk och konsumentfr ä mjande å tg ä rder ber ä knas
komma att uppg å till drygt 115 railj kr.

En saramanfattning av f ö rdelningen
p å olika ä ndam å l och j ä mf ö relse med
faktiska kostnader f ö r budget å ret 1986/87 och nu gjorda ber ä kningar f ö r
budget å ret 1987/88 redovisas i tabell 6.2.

TABELL 6.2 FORDELNING AV KOSTNADER FOR
PRISREGLERINGEN P Å FISK
BUDGETMEN 1986/87 - 1988/89. MILJ KR

1986/87

1987/88

1988/89

Utfall

Ber ä knat

R ö rliga pristill ä gg

34,0

30,0

Fasta
pristill ä gg

5,1

6,0

Regionala
pristill ä gg

4,0

Statshandelsexport

10,0

Foderfisk

5,0

12,0

Fraktst ö d

1,0

0,2

Ö verskottshantering

6,5

14,0

12,0

Trygghetsf ö rs ä kring

6,6

7,8

9,0

SFR:s f ö rhandl. kostn.

0,5

S:a
prisregleringen

53,2

81,0

83,5

Uts ä ttning

5,1

4,9

5,0

JN:s
uppb ö rdskostnader

0,8

1,1

Svensk
Fisks adm m m

8,5

9,9

10,4

Samordn./Swefisk

1,0

3,0

2,0

Exportr å det

0,2

Konsument ä tg ä rder

15,0

S:a ö vrigt

15,4

34,1

33,5

Totalt

68,6

115, 1

117,0

s. 31 Kontrollera mot PDF

6.3

REGLERINGENS
FINANSIERING UNDER 1988/89

Regleringsf ö reningen Svensk Fisk f ö resl å s f ö r budget å ret 1988/89 tillf ö ras 48 milj kr ur jordbruksn ä mndens prisregleringskassa f ö r fisk. Vidare b ö r
kostnaderna f ö r trygghetsf ö rs ä kringen, uts ä ttning av fisk samt jordbruksn ä mndens uppb ö rdskostnader
liksom hittills f å t ä ckas med medel ur denna kassa. Ä ven
de f ö reslagna bidragen till

s. 32 Kontrollera mot PDF

SFR:s f ö rhandlingskostnader
samt till Swefisk ekonomisk Prop. 1987/88:117 f ö rening f ö resl å s f å utg å ur prisregleringskassan. Vidare Bilaga b ö r kostnaderna f ö r
f ö reslagna konsumentfr ä mjande å tg ä rder f å
bekostas av prisregleringskassan.

Kostnaderna f ö r
r ö rliga, fasta och regionala pristill ä gg, st ö d
till statshandelsexport och foderfisk, ö verskottshantering,
samt kostnader f ö r Svensk Fisks administration m ra
b ö r f å t ä ckas med medel som disponeras av
Svensk Fisk, dvs i f ö rsta hand av under budget å ret tillf ö rda
medel och r ä nteint ä kter hos f ö reningen
samt i sista hand av hos f ö reningen beh å llna medel.

Ovann ä mnda f ö rslag till finansiering inneb ä r, att ur jordbruksn ä mndens prisregleringskassa f ö resl å s f å -utg å ca 80 milj kr, vilket ber ä knas n å got
understiga int ä kterna i kassan. Beh å llningen i kassan skulle d ä rmed komma att uppg å till ca 85 milj kr per den 1 juli 1989.

Av beh å llna medel
hos Svensk Fisk skulle komma att tas i anspr å k
ca 30 milj kr ut ö ver r ä ntan p å medlen. Beh å llningen per den 1 juli 1989 skulle d ä rmed komma att uppg å till ca 30 milj kr.

Disponibla tillg å ngar
per den 1 juli 1989 skulle totalt komma att uppg å till ca 115 milj kr.

HEMST Ä LLAN

Med h ä nsyn till det ovan anf ö rda hemst ä ller
jordbruksn ä mnden

1. att prisregleringen f ö r fisk samt finansieringen

av denna under budget å ret 1988/89 utformas p å

s ä tt som ovan f ö reslagits,

2.
att
normkvantiteten f ö r sill/str ö mming fastst ä lls
till 57 000 ton samt att n ä mnden bemyndigas h ö ja denna till h ö gst
70 000 ton p å s ä tt som ovan f ö reslagits,

3.
att normpriser
samt prisgr ä nser f ö r torsk fastst ä lls
p å s ä tt som ovan f ö reslagits,

4.
att r ö rliga, fasta och regionala pristill ä gg utg å r
p å s ä tt som ovan f ö reslagits samt att n ä mnden bemyndigas pr ö va ora fortsatt st ö d skall utg å till annan lake,

5.
att st ö d till export av sill/str ö mming till statshandelsl ä nder f å r
utg å med sainmanl ä gt h ö gst 10 milj
kr enligt best ä mraelser som f å r beslutas av n ä mnden
samt att n ä mnden bemyndigas ö verf ö ra medel h ä rav till st ö d
till foderfisk.

s. 33 Kontrollera mot PDF

6. att st ö d
till foderfisk f å r utg å med sammanlagt Prop, 1987/88:117

h ö gst 12 milj kr enligt best ä mmelser som f å r
Bilaga

beslutas av n ä mnden samt att n ä mnden bemyndigas

ö verf ö ra medel h ä rav
till st ö d till export av sill/str ö mming till statshandelsl ä nder,

7. att n ä mnden
bemyndigas utbetala 48 milj kr till

Svensk Fisk att disponeras av f ö reningen f ö r

■ kostnader f ö r
prisregleringen,

8.
att n ä mnden bemyndigas medge Svensk Fisk att, ut ö ver medel som utbetalas av n ä mnden, disponera de r ä nteint ä kter som uppkommer hos f ö reningen samt, om erforderligt, hos f ö reningen-beh å llna
medel f ö r kostnader f ö r prisregleringen och f ö r Svensk Fisks administration inkl marknadsfr ä mjande å tg ä rder och upplysningsverksamhet,

9.
att n ä mnden bemyndigas medge att medel ut ö ver vad som ovan f ö reslagits f å r anv ä ndas f ö r ö verskottshantering efter pr ö vning
av n ä mnden,

10.
att n ä mnden bemyndigas meddela n ä rmare best ä mmelser
om pristill ä gg och ö verskottshantering,

11.
att n ä mnden bemyndigas bestrida kostnaderna f ö r fiskarenas trygghetsf ö rs ä kring,

12.
att n ä mnden bemyndigas till Sveriges Fiskares Riksf ö rbund utbetala 0,5 milj kr f ö r t ä ckande av f ö rbundets f ö rhandlingskostnader,

13.
att n ä mnden bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala h ö gst 5 milj kr f ö r
uts ä ttning av fisk,

14.
att n ä mnden bemyndigas till Swefisk ek f ö r utbetala h ö gst
2 milj kr f ö r marknadsf ö rings å tg ä rder,

15.
att n ä mnden bemyndigas att utforma de n ä rmare reglerna f ö r
konsuraentfr ä rajande å tg ä rder och att
bestrida kostnaderna f ö r dessa med, dels anslaget belopp ora
15 milj kr f ö r innevarande budget å r, dels ytterligare 15 milj kr i enlighet med vad
som ovan f ö reslagits,

16.
att i f ö rekommande fall h ö gst
1 milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid h ä rdning av sillolja av inhemskt ursprung, med avdrag f ö r vad som kan ber ä knas
å terbetalas vid export, ö verf ö rs till
prisregleringskassan f ö r fisk,

17.
att n ä mnden bemyndigas utbetala pristill ä gg ä ven vid
landningar utomlands om dessa har f ö ranletts
av ishinder,

s. 34 Kontrollera mot PDF

Detta ä rende har p å
f ö redragning av
avdelningschefen Prop. 1987/88:117 Ö jeheim
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Bilaga Alamaa, Arvidsson, Brangmo,
Ekberg, Eriksson och Fringel. D ä rvid har ä ven avdelningschefen Sj ö berg n ä rvarit.
I ä rendets behandling har ä ven deltagit tf avdelningsdirekt ö ren Sten. 1

ivuft ;tJA

Ingvar Lindstr ö m

,2 <g ' ' Per-G ö ran Ö jeheim

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1987/88: 117 Bilaga

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1988-02-11 BILAGA
1

FISKSEKTIONEN TILL
DNR

fPF'J-02-JSJ 402-170/88

UPPGIFTER R Ö RANDE NORMPRISSYSTEMET (ENLIGT SVENSK FISKS STATISTIK)
SAMT REGLERINGSEKONOMIN

TABELL 1 FASTST Ä LLD OCH UTNYTTJAD NORMKVANTITET. ILANIF Ö RD OCH F Ö RS Å LD SAMT

TOTALT ILANDFDRD KVANTITET FOR SILL/STROHHINC. TON

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

Fastst ä lld
normkvantitet 83,000 80 000 76 000 73 000 60 000 Utnyttjad
normkvantitet 11
291 77 395 69
594 55 726

Ilandf ö rt och f ö rs å lt 84
358 87 455 69 807 55 726

Totalt ilandf ö rt

-
i Sverige 97 400 93 300 79 600 64 900

-
i Sverige och
utlandet 112 700 114 700 93 100'

1.
Pristill ä ggsber ä ttigad
kvantitet.

2.
Kvantitet som varit
pristill ä ggsber ä ttigad om ej normkvantitet satt tak.

3.
Inkl " ö verskott", dvs kvantitetei som inte kunnat s ä ljas till minst l ä gstapriser.
samt ej licensierade fiskares f å ngster. (SCB:s
statistik.)

4. Utlandslandningar saknas f ö r 1986/87.

TABELL 2 PRISTILL Ä GGSBER Ä TTIGADE KVANTITETER. TON

1983/84 1984/85 1935/86 1986/87

Sill/str ö mming, stor

736

020

333

16 616

Sill/str ö mming, liten

555

375

261

39 110

Torsk

411

075

538 ■

' 39 291

Ö vriggrupp
I ö vriggrupp II Ö vriggrupp III Ö vriggrupp
IV

820

422

289

1 393

364

208

321

1 679

523

518

427

338

114

133

Makrill

741

827

524

465

Kokr ä ka

537

515

671

689

R å r ä ka

242

731

889

616

Storbackel å nga
S ö tvattenfisk I

113

941

965

838

813

S ö tvattenfisk 11

625

603

537

547

s. 84 Kontrollera mot PDF

1.
Grasej, vitling,
sandsk ä dda och pigghaj.

2.
Kolja, r ö dsp ä tta, havskatt
och lyrtorsk:

3.
Kummel, r ö dtunga octi bergtunga.

4.
Lubb, skrubba
och horng ä dda.

5.
G ä dda, gos och sik samt fr o m 1984/85 rensad och fl å dd lake.

6.
Abborre, sikl ö ja samt tom 1983/84 lake resp fr o m 1984/85 annan
lake.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop,
1987/88:117 Bilaga

TABELL 3 NORMPRISER SAMT BER Ä KNADE GENOMSNITTLIGA J Ä NFORELSEPRISER OCH

PRISTILL Ä GG. KR/KG

1983/84
1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

s. 75 Kontrollera mot PDF

Sill/str ö mming, stor
Sill/str ö mming, liten Torsk

-
1 juli - 31 deceraber

-
1 januari - 30
juni Kokr ä ka ö vriggrupp I Ö vriggrupp II ö vriggrupp III ö vriggrupp IV

NORMPKISER

2,98

3,01

3,06

3,17

2,31

2,34

2,38

2,46

4,27

■ 4,58

4,83

5,22

6,00-7,20'

4,38

4,62

. 4,99

5,50-6,70

32,85

35,00

5,70

6,27

6,61

6,97

7,10

7,81

8,24

8,69

■ 8,69

14,08

15,49

16,35

17,25

2,85

3,14

3,31

3,49

s. 3 Kontrollera mot PDF

J Ä MF Ö RELSEPRISEk

Sill/str ö mming

stor

2,04

1,90

2,09

2,39

Sill/str ö mming,

liten

1,53

1,32

1,45

1,54

Torsk

4,32

4,46

5,94

6,80

- 1 juli
- 31 december

4,43

5,53

7,04

- 1
januari - 30 juni

4,47

6,17

6,71

Kokr ä ka

46,02

48,05.

44,38

49,19

ö vriggrupp
I ö vriggrupp II Ö vriggrupp III Ö vriggrupp
IV

4,13

3,94

5,01

5,77

6,49

7,30

7,99

9,36

10,11

11,07

15,11

20,67

2,26

3,03

3,76

4,17

PRISTILL Ä GG

Sill/str ö mming,

stor

0,66

0,73

0,63

0,51

Sill/str ö mming,

liten

0,55

0,67

0,61

0,60

Torsk

0,04

0,05

- 1 juli
- 31 december

0,11

- 1
januari - 30 juni

0,02

Kokr ä ka

Ö vriggrupp
I Ö vriggrupp II Ö vriggrupp IIJ Ö vriggrupp
IV

1,18

1,87

1,25

1,09

0,50

0,47

0,52

0,25

2,98

3,60

1,36

0,03

0,47

0,17

0,02

0,01

1.
Kokr ä ka å s ä tts ej normpris fr o m 1985/86, se ä ven tabell 5.

2.
Grasej, vitling,
sandsk ä dda och pigghaj,

3.
Kolja, r ö dsp ä tta, havskatt
och lyrtorsk,

4.
Kummel, r ö dtunga och bergtunga.

5.
Lubb, skrubba
och horng ä dda.

6.
Nedre resp ö vre prisgr ä ns.

7.
Baserade p å uppgifter fr å n
de st ö rre f ö rstahandsmottagarna. V ä gda medeltal
av m å nadsuppgifter. F ö r " ö vriggrupperna"
p å verkas v ä rdena av ä ndrade
kvantiteter f ö r ing å ende fiskslag och ä r s å ledes inte enbart uttryck f ö r pris ä ndringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1987/88:117 Bilaga

TABELL 4 PROCENTSATS AV SKILLNADEN MELLAN NORMPRIS
OCH J Ä HFORELSEPRIS
MED

VILKEN PRISTILL Ä GG UTG Å R

1983/84
1904/85 1985/86 1986/87 1987/88

Sill

Torsk

ö vriga'

s. 1 Kontrollera mot PDF

1. ö vriggrupp I - IV samt tom 1984/85 ä ven
kokr ä ka

s. 84 Kontrollera mot PDF

r/\B £ LL 5,

J Ä NFORELSEPRISER OCH FASTA PRISTILL Ä GG. KR/KG

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

J Ä MF Ö RELSEPRISEK