Prop. 1987/88:12

Regeringens proposition 1987/88:12

om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval

Prop. 1987/88: 12

Regeringen
föreslär riksdagen alt anla det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 1 oktober 1987.

På
regeringens vägnar G. Sigurdsen

Bo
Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
proposifionen föreslås den ändringen i lagen (1963:633) om biskopsval att valda
ledamöter i svenska kyrkans centralstyrelse skall ingå i valkorporationen i
Uppsala stift vid val av ärkebiskop. Enligt nuvarande lagregler ingär i stället
präster vid fyra centrala kyrkliga styrelser, som numera har upphört. Ändringen
avses träda i kraft den 1 december 1987.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 12

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval

Härigenom föreskrivs att 3 och 10 §§ lagen (1963:633) om
biskopsval skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

3 § '

Val
av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation, som är
sammansatt pä sätt stadgas i 2 §, dels i övriga stift av domkapitlen, vart och ell
såsom en valkorporation.

I
Uppsala stift ingå i val korporationen därjämte dels präster, vilka vid
tidpunkten för valet innehava tjänster såsom kyrkoherde i svensk församling i
ullandel eller ock enligl förordnande uppehålla obesatta sådana Qänsler, dels
präst, som vid nämnda tidpunkt är anställd såsom direktor för svenska kyrkans
missionsstyrelse eller svenska kyrkans centralråd för evangelisation och
församlingsarbete eller såsom generalsekreterare vid svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse
eller svenska kyrkans diakoninämnd.

I
Uppsala stift ingår i valkorporationen dessutom dels präster, som vid
tidpunkten för valet innehar kyrkoherdetjänster i svenska församlingar i
utlandet eller också enligt förordnande uppehåller obesatta sädana Qänsler,
dels de valda ordinarie ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse som inle
ingår i någon annan valkorporation.

10 § Valet förrättas av domkapildsledamöter i domkapitlet
och av övriga röstberättigade inom varje kontrakt inför kontraktsprosten.

I valet inom varje kontrakt deltaga de röstberättigade
prästerna inom kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets
pastoral.

Stiftsadjunkter,
kyrkoherdar för döva, föreståndare för diakonian-stall, kyrkoherdar i svenska
församlingar i utlandet saml i 3 § avsedda befattningshavare vid kyrkliga
styrelser deltaga i valet i det kontrakt, / vilkel stiftets domkyrka är
belägen.

Präst,
som på grund av laga förfall är hindrad alt infinna sig vid valet, samt
kyrkoherde för döva och kyrkoherde i svensk församling i utlandet må före
valet insända valsedel till kontraktsprosten i del kontrakt, / vilket han
äger utöva rösträtt.

I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade
prästerna inom kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets
pastorat,

Stiftsadjunkter, kyrkoherdar för döva, föreståndare för
diakonianstalter, kyrkoherdar i svenska församlingar i utlandet samt i 3 § avsedda
ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse deltar i valet i det kontrakt där
stiftets domkyrka är belägen.

Präster, som på grund av laga förfall inte kan infinna sig
vid valet, samt kyrkoherdar för döva och kyr koherdar i svenska församlingar i
ullandel/år före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i del
kontrakt där de har rösträtt.

' Senaste lydelse 1975: 1324.

Nuvarande lydelse Föreslagen
lydelse Prop. 1987/88: 12

Ledamot
av domkapitlet äger ej Ledamöter av domkapitlet får

deltaga
i valet annorledes än i dom- delta endast i valet i domkapitlet,

kapitlet.

Denna
lag träder i kraft den 1 december 1987.

Civildepartementet Prop. 1987/88:12

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den I oktober 1987

Närvarande:
statsråden Sigurdsen, ordförande, Hjelm-Wallén, Bodslröm, Göransson, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Proposition om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval

1 Inledning

Biskopsval
hälls efter regeringens förordnande när etl ämbete som ärkebiskop eller biskop
blivit ledigt. Genom sådana val erhålls förslag till nya innehavare av dessa
ämbeten. Bestämmelser om biskopsval finns i 11 § lagen (1982:942) om svenska
kyrkan (ändrad senast 1985:868), lagen (1963:633) om biskopsval (ändrad senast
1983:400) och i biskopsvalsförordningen (1965: 486, ändrad senast 1977: 935).

Biskopsval
förrättas av särskilda valkorporalioner, som representerar präster och lekmän i
svenska kyrkan. Korporationernas sammansättning vid biskopsval i allmänhet
anges i 2 § biskopsvalslagen. En sådan korporation kan i stort sägas beslå av
domkapitlets ledamöter, vissa kategorier av präster samt särskilt utsedda
elektorer för stiftets lekmän. Härvid har eftersträvats lika inflytande för
präster och lekmän. I 3 § finns särskilda bestämmelser om sammansättningen vid
ärkebiskopsval. Enligt dessa skall sådant val förrättas dels i Uppsala stift av
valkorporalionen där, utökad med präster som är kyrkoherdar i svenska kyrkans
utlandsförsamlingar och med präster som är direktorer eller generalsekreterare
i de fyra centrala kyrkliga styrelserna, dels i övriga stift av domkapitlen som
valkorporationer.

De
fyra centrala kyrkliga styrelser som anges i 3 § biskopsvalslagen har före
inrättandet av en ny organisation för svenska kyrkans frivilliga verksamhet pä
riksplanet svarat för sådan verksamhet enligt stadgor som fastställts av Kungl.
Maj:l. Styrelsernas verksamhel har nu upphört, och stadgorna har upphävts med
verkan från utgången av år 1986 genom förordningen (1986:754) om upphävande av
vissa kyrkliga författningar. Biskopsvalslagens bestämmelse om atl präster som
är anställda som direktorer eller generalsekreterare vid styrelserna skall
ingå i valkorporalionen för Uppsala stift kan följaktligen inte längre
tillämpas.

Kyrkomötet
begärde i en skrivelse (kskr. 1985:3) till regeringen den 7 mars 1985 en översyn
av lagen om biskopsval med beaktande av vad kyrkolagsutskottet anfört i sitt
betänkande (KL 1985:8) om rösträtt vid biskopsval. Kyrkomötets synpunkter
gällde bl. a. en utvidgning av rösträtten till vissa ytterligare kategorier av
präster.

Regeringen
beslöt den 11 juni 1987 att inhämla kyrkomötets yttrande över etl inom
civildepartementet upprättat förslag till en lag om ändring i biskopsvalslagen.
Förslaget avsäg reglerna om val av ärkebiskop. Frånsett några smärre
redaktionella ändringar överensstämmer det med del lagförslag som nu läggs
fram. Kyrkomötet har fillstyrkt förslaget (kskr. 1987: 10, KL 8).

I
skrivelsen lill kyrkomötet i ärendet log jag också upp frågan om en översyn av biskopsvalslagsliflningen
i övrigt. Jag fann inle skäl att närmare utreda reglerna för val av biskopar.
Kyrkomötet har emellertid återkommit i frågan (kskr. 1987: 10, KL 8).

I det
följande behandlar jag frågan om ändring i reglerna om val av ärkebiskop och frägan
om en översyn av biskopsvalslagsliflningen i övrigt var för sig.

Prop. 1987/88: 12

2 Ändring i reglerna om val av ärkebiskop

Mitt förslag: Vid val av ärkebiskop skall i valkorporalionen
för Uppsala stift ingå de valda ordinarie ledamöter av svenska kyrkans
centralstyrelse som inte ingår i någon annan valkorporation.

Skälen för mitt förslag: Eftersom de fyra centrala
kyrkliga styrelserna har upphört, kan man inle längre tillämpa
biskopsvalslagens regler om atl präster som är anställda som direktorer
respektive generalsekreterare vid styrelserna skall ingå i valkorporationen för
Uppsala stift vid ärkebiskopsval. Sammansättningen av valkorporationen bör
därför anpassas lill den rikskyrkliga organisation som nu finns. Anpassningen
kan ske pä det sättet atl de valda ordinarie ledamöter i svenska kyrkans
centralstyrelse som inle ingår i annan valkorporation deltar i ärkebiskopsvalel
i slället för som tidigare chefstjänslemännen i styrelserna. En sådan lösning
framstår som lämplig med hänsyn lill all ärkebiskopen fåll vidgade uppgifter
inom den nya rikskyrkliga organisationen. Genom förslaget torde lekmannainflytandet
vid valet i allmänhet bli något starkare. Den prästerliga representationen kan
likväl anses tillgodosedd genom deltagandet av prästerna i
utlandsförsamlingarna.

En tanke som har framförts frän ett par håll vid
remissbehandlingen av ell tidigare förslag av samma innebörd är atl även ge
någon eller några av chefstjänslemännen i Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig
verksamhel räll all della i ärkebiskopsvalel. Det kan emellertid enligl min
mening inte anses lämpligt alt anknyta röslrättsreglerna till ell privaträtlsligt
subjekts kansliorganisation, som kan vara underkastad förändringar från lid
till annan.

Som fömt anförts har kyrkomötet lillslyrkl förslaget.

3 Översyn
av biskopsvalslagstiftningen i övrigt

Prop.
1987/88: 12

Min
bedömning: Enligt min mening finns del inte skäl atl närmare utreda reglerna
för val av biskopar. En språklig och lagleknisk översyn av lagen om biskopsval
bör dock ske i samband med all lagen anpassas lill den pågående reformen av
svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet.

Bakgrund:
Biskopsval som inte avser ärkebiskopsämbetet förrättas enligt 2 §
biskopsvalslagen av en valkorporation, vari ingår bl. a. präster som vid tidpunkten
för valet innehar i stiftet inrättade Qänsler som församlingspräst,
stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkl eller enligl förordnande uppehåller
obesatta sådana Qänsler. En pasloratsadjunkt har inte rösträtt i vidare mån än
som kan följa härav.

Enligl
en motion (1984: 166) till 1984 års kyrkomötessammanträde borde rösträtt
tillkomma varje präst som enligl förordnande fullgör prästerlig Qänslgöring i
stiftet. I motionen påpekades bl.a. all del numera kunde förekomma alt pastoratsadjunktsQänsler
inle längre enbart var Qänsler för nypräslvigda.

Motionen
behandlades av kyrkolagsulskollet, som med ulgångspunkl i denna förordade en
översyn av biskopsvalslagen. Ulskollel ansåg alt kyrkomötet också borde upprepa
en tidigare framställning om en mera genomgripande sådan översyn.

Kyrkomötet
biföll utskottets hemställan (kskr. 1985: 3, KL. 8).

Skälen
för min bedömning: Inom civildeparlemenlel förbereds för närvarande en
genomgripande reform av svenska kyrkans organisation på lokal-och stiftsplanet.
Reformen grundar sig på förslag av 1982 års kyrkokommitté (kn 1982:05), och
regeringen har genom en skrivelse till kyrkomötet (Reg. Skr. 1987: 1) inhämtat
dess yttrande i ärendet. Vidare bör nämnas all kyrkans utlandsverksamhet är
föremål för en inomkyrklig utredning och atl biskopsämbetets ställning avses
bli föremål för överväganden genom biskopsmötets försorg.

I
regeringens skrivelse lill kyrkomötet anförde jag bl. a. att förutsällning

arna för en sädan mera genomgripande översyn av lagstiftningen om bi

skopsval som kyrkomötet tidigare begärt enligt min mening inle förelåg.

Jag kunde inle heller finna att de gällande reglerna skulle ha sådana brister

att andra omedelbara ändringar skulle erfordras än de jag föreslagit i

föregående avsnitt. Under alla förhållanden borde dock enligt min mening

lagen moderniseras språkligt. |

I
sill yltrande har kyrkomötet åler anhållit all regeringen ser över lagsfiftningen
om biskopsval. I kyrkolagsutskottets betänkande (KL 1987:8) anförs därvid
följande.

Utskottet
kan lill en början konstatera atl kyrkomötet såväl år 1983 som år 1985 gjort
framställningar hos regeringen om en mera genomgripande översyn av
lagstiftningen om biskopsval, men atl regeringen

hittills
inle funnit all fömtsättningar har förelegat för en sådan översyn. Prop.
1987/88: 12 Enligl utskottets mening har ulvecklingen lett lill all skälen för
den tidigare begärda översynen ökal i styrka. Den nya organisationen på
stiftsplanet och den nya Qänsleorganisationen för präster som föreslås i regeringens
skrivelse 1987: 1 gör det nödvändigt alt se över lagstiftningen på området.
Även de vänlade förändringarna av svenska kyrkans verksamhet i ullandel
motiverar en sädan översyn. Enligt utskottets uppfattning bör kyrkomötet därför
ånyo upprepa sina tidigare framställningar i frägan.

Som
jag har framhållit i regeringens skrivelse lill kyrkomötet i della ärende bör
biskopsvalslagen moderniseras. En översyn av lagen från språklig och lagleknisk
ulgångspunkl kan göras i samband med att lagen anpassas lill de förslag lill ny
organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m. m., som för
närvarande bereds inom civildepartementet.

Jag
är emellertid fortfarande av den meningen att det saknas förutsättningar för
en mera genomgripande utredning om reglerna för val av biskopar.

4 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag har anfört nu har det inom civildepartementet upprättats
ett förslag lill lag orn ändring i lagen (1963:633) om biskopsval.

5 Herpställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anla lagförslaget.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposifion
föreslå riksdagen all anla del lagförslag som han har lagl fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987