Prop. 1987/88:124

Regeringens proposition 1987/88:124

om god man och förvaltare

Prop.

1987/88: 124

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 25 februari 1988.

Pä
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anna-Greta
Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs att institutet omyndigförklaring avskaffas. I stället
införs - vid sidan av nuvarande godmansinslilul — en utbyggd form av godmanskap
benämnd förvaltarskap. Den som behöver hjälp för att handha sina
angelägenheter skall i fortsättningen i första hand fä en god man. Endast i
fall där den hjälpbehövande är ur stånd att värda sig själv eller sin egendom
och det är otillräckligt att förordna god man skall i stället en förvaltare
förordnas för honom. Etl förvaltarförordnande kan begränsas till att avse viss
egendom eller angelägenhet.

Den
som fär förvaltare förlorar rädigheten över del som omfattas av
förvaltamppdraget men behåller i övrigt rätten att bestämma över sina
ekonomiska angelägenheter. Framför allt är han inte - som vid omyndigförklaring
- fräntagen rösträtt vid allmänna val.

I
propositionen föresläs också vissa ändringar i reglerna om god man. Ändringarna
syftar lill atl minska risken för atl den som godmansförord-nandet rör och den
gode mannen företar rättshandlingar som strider mot varandra, s. k.
kolliderande rättshandlingar.

Reformen
innebär alt ändringar behöver göras framför allt i föräldrabalken men ocksä i
elt stort antal andra författningar. Ett par författningar som berörs är
regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Med hänsyn till de tidsfrister
som gäller vid grundlagsändringar har ändringsförslagen beträffande dessa lagar
behandlats med förtur. De återfinns i prop. 1987/88:32, som överlämnades till
riksdagen i november 1987.

Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

De flesta lagförslagen i denna proposition har granskats
av lagrådet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen
(s. 129), lagrådels yttrande (s. 228) och föredragande statsrådets
ställningstaganden till lagrådets :iynpunkter m. m. (s. 247).

Den som
vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla tre delarna.

Prop.
1987/88: 124

Propositionens lagförslag Prop. 1987/88:124

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken'

dels att 4 kap. 2 §, 10 och 18 kap. skall upphöra atl
gälla,

dels alt nuvarande II kap. 1-17 §§ skall betecknas 10 kap. 2-18 §§,

dels aft 3 kap. 4 § , 4 kap. 5 a §, de nya 10 kap. 2-18
§§, 12 kap. 2-6 §§, 13 kap. 2-10 §§, 14 kap. I §, 16 kap. 2 och 5 §§, 17 kap. 7
§, 19kap.l7 §, 20 kap. 1, 2, 5, 8 och 11 §§ samt rubrikerna lill 10-17 kap.
skall ha följande lydelse,

dels atl det i balken skall införas åtta nya paragrafer,
10 kap. I §, 15 kap. 20-22 §§, 16 kap. 15 § och 20 kap. 2 a-c §§ samt ett nytt
kapitel, 11 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

4§

Är part i mål som avses i I eller Är part i mål som avses i 1 eller

2 § underårig, får förmyndaren eller 2 § underårig, får förmyndaren eller

god man, om sådan enligt 18 kap. god man, om
sådan enligt // kap.

skall förordnas, föra talan för ho- skall
förordnas, föra talan för ho

nom, nom.

Modern skall höras i målet, om det kan ske.

4 kap.

5 a§

Den som inte har fyllt arton år fär ej adopteras utan
föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har
återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans
adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar
eller, om en adoptivförälder är gift med någon av barnels föräldrar, från båda
dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är
sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden eller pä okänd ort. Är detta fallet
beträffande var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka fill
adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig får inte adopteras utan
förmyndarens samtycke.

11 kap. Om förmyndare 10 kap. Om förmyndare

10 kap. I §

Den sotn är underårig eller som har förvaltare utan
begränsning av uppdraget får inte vara förmynda-

Balken omtryckt 1983:485.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88: 124

11 kap. 1 §

För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna äro
föräldrarna förmyndare. Dör en av föräld rarna eller kan någon av dem enligt
4 § icke vara förmyndare, eller blii-någon av dem entledigad från
för-mynderskapet, är den andre barnets förmyndare.

För bam som står under vårdnad av endast den ene av sina
föräldrar är denne ensam förmyndare.

11 kap. 2 §

Ingår underårigt barn äktenskap, skall den som vid
äktenskapets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets
förmyndare.

II kap. 3 §

Finnes ej någon som efter vad i I eller 2 § sägs skall
vara förmyndare för underårig, skall rätten förordna förmyndare.

För den som är förklarad omyndig skall ock förmyndare
förord-

10 kap. 2 §

För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna är
dessa förmyndare. Om någon av föräldrarna inte får vara förmyndare enligt 1 §
eller blir entledigad frän förmynder-skapet, är den andre barnets förmyndare.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina
föräldrar är denne ensam förmyndare.

10 kap. 3 §

Ingår underårigt bam äktenskap, skall den som vid
äktenskapets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets
förmyndare.

10 kap. 4 §

Har en underårig inte någon förmyndare, skall rätten
förordna sådan.

11 kap. 4 §

Den som själv är omyndig må ej vara förmyndare; och
upphöre där för förmyndares befattning, om. han varder förklarad omyndig.

Har
förmyndare förordnats enligt 3 § första stycket på grund av att fader eller
moder år underårig, gäl ler förordnandet till dess fadern eller modern har uppnätt
myndig ålder.

11 kap. 5 §

När förmyndare skall förordnas skall därtill utses en
rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas,
såvida icke särskilda skäl tala däremot.

II kap. 6§

Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för
underårig.

10 kap. 5 §

Har förmyndare förordnats enligt 4 § på gmnd av att fadern
eller modern år underårig, gäller förordnandet till dess fadern eller modern
har uppnått nfiyndig ålder.

10 kap. 6 §

Till förmyndare skall utses en rättrådig, erfaren och i
övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas,
om inte särskilda skäl talar emot det.

10 kap. 7 §

Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för en
underårig

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

Prop. 1987/88:124

och hava föräldrarna eller en av dem givit tillkänna, vem
de önska till förmyndare för den underårige, varde han därtill förordnad, såframt
han ej finnes olämplig.

11 kap. 7 §

För omyndig må, när omständigheterna sådant påkalla,
flera förmyndare förordnas.

Prövas den eller de som på grund av lag skola vara
förmyndare icke lämpligen böra handhava förmyn-derskapet allena, skall
medförmyn-dare förordnas.

11 kap. 8 §

En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från
förmyn-derskapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapel för en underårig
utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att
förmyndaren entledigas.

Har tvä särskilt förordnade förmyndare utsetts att
gemensamt utöva vårdnaden om elt barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden
inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda
anförtro vårdnaden om barnet ät en av dem efter vad som är bäst för barnet.

11 kap. 9 §

Gör förmyndaren sig skyldig till missbmk eller försummelse
vid utövandet av sin befattning, eller kommer han på ekonomiskt obestånd, och
prövas han på gmnd härav vara olämplig såsom förmyndare, eller finnes han av
annan orsak icke längre lämplig att innehava förmynderskapel, varde han entledigad.

II kap. 10 §

Dör förmyndaren, och finnes ej någon som pä grund av lag
skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin värd utan dröjsmål anmäla
förhållandet till den rätt, hos vilken förmynderskapel är eller skall vara
inskrivet.

och har föräldrarna eller en av dem gett tillkänna vem de
önskar fill förmyndare, skall denna person förordnas, om han eller hon inte
är olämplig.

10 kap. 8 §

Når omständigheterna påkallar det, får flera förmyndare
förordnas för den underårige.

Kan den eller de som pä gmnd av lag skall vara förmyndare
inte lämpligen handha förmynderskapel allena, skall medförmyndare förordnas.

10 kap. 9 §

En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad frän
förmynderskapel. Detta gäller dock ej, om förmynderskapel utövas av föräldrarna
eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att
gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden
inte längre skall vara gemensam, skall rätlen på talan av en av dem eller båda
anförtro vårdnaden om barnet ät en av dem efter vad som är bäst för barnet.

10 kap. 10 §

En förmyndare skall entledigas, om förmyndaren vid
utövandet av förmynderskapel gör sig skyldig till missbruk eller försummelse,
om förmyndaren kommer pä ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig
att vara förmyndare eller om förmyndaren av någon annan orsak inte längre är
lärUplig som förmyndare.

10 kap. 11 §

Dör förmyndaren och finns det inte någon som på grund av
lag skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål
anmäla förhällandet till den tingsrätt hos vilken förmynderskapel är eller
skall vara inskrivet.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

II kap. 11 §

Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och
rätten.

10 kap. 12 §

Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och
tingsrätten.

11 kap. 12 §

Fråga om förordnande av förmyndare för underårig upptages
av den rätt där förmynderskapel är inskrivet eller, om inskrivning av förmynderskapel
icke ägt mm, av den rätt där inskrivning skall ske.

Då någon som uppnått myndig ålder förklaras omyndig, skall
förmyndare förordnas av den ratt där ansökningen om omyndighetsförklaring
gjordes. Erfordras ny förmyndare, skall sådan förordnas av den rätt där
förmynderskapel är inskrivet.

Fråga om entledigande av förmyndare upptages av den rätt
där förmynderskapel är inskrivet eller skall inskrivas.

II kap. 13 §

I ärende om förordnande av förmyndare skall rätlen bereda
överförmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för
uppdraget.

II kap. 14 §

Ingen fär förordnas till förmyndare eller entledigas från
sådan befattning utan atl ha fått tillfälle att yttra sig / ärendet.

11 kap. 15 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om
förordnande av förmyndare, får rätten, om omedelbar vård erfordras om den
omyndiges angelägenheter, förordna förmyndare för fiden intill dess ärendet avgöres
av rätten.

Har I mål om omyndighetsförklaring rätten meddelat beslut
enligt 10 kap. 14 § om att den, vars försättande i omyndighet det är fråga om,
skall vara omyndig för tiden intill dess målet avgöres, skall rätlen i där
angiven ordning förordna förmyndare för honom för nämnda tid.

10 kap. 13 §

Fråga om förordnande av förmyndare tas upp av den
tingsrätt där förmynderskapel är inskrivet eller, om inskrivning av förmynderskapel
inte har ägt rum, av den tingsrätt där inskrivning skall ske.

Fråga om entledigande av förmyndare tas upp av den
tingsrätt där förmynderskapel är eller skall vara inskrivet.

10 kap. 14 §

I ärende om förordnande av förmyndare skall rätlen bereda
överförmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget.

10 kap. 15 §

Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från
ett förmyndarskap utan att ha fält tillfälle att yttra sig.

10 kap. 16 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om
förordnande av förmyndare, får rätten, om den o-myndiges angelägenheter kräver
omedelbar vård, förordna förmyndare för fiden //// dess ärendet avgörs.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

11 kap. 16 §

Uppkommer fråga om förmyndares entledigande av orsak som
anges i 9 § och kan slufiigt beslut ej ges omedelbart, fär rätten, om dröjsmål
skulle medföra fara för den omyndiges rätt och bästa, förordna om förmyndarens
skiljande från utövningen av förmynderskapel för tiden intill dess ärendet avgöres
av rätten.

Innan beslut fattas om förmyndarens skiljande från
utövningen av föntiynderskapet, skall, om det kan ske utan märklig tidsutdräkt,
förmyndaren beredas tillfälle alt yttra sig.

II kap. 17 §

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare
fär göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv,
om denne har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och närmaste
släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden om en
underårig fär entledigas även pä ansökan av socialnämnden. Frägor som avses i
denna paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekommer
till det.

I ärende som avses i första stycket skall rätlen, när det
rör omyndig som fyllt sexton är, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det
kan ske.

Mot rättens beslut i ärende som avses i första stycket får
talan föras, förutom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har
rätl att göra ansökan.

10 kap. 17 §

Uppkommer fråga om att enligt 10 § entlediga en förmyndare
och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle
medföra fara för den underårige, besluta att förmyndaren skall skiljas från
sitt uppdrag för liden //// dess ärendet avgörs.

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall
förmyndaren beredas tillfälle atl yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

10 kap. 18 §

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare
fär göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den underårige
själv, om denne har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make och
närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig alt utöva
vårdnaden fär entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i
denna paragraf skall rätlen också ta upp självmant, när anledning förekommer
till det.

I ärende som avses i första stycket skall rätten, när det
rör en underårig som fyllt;sexton år, bereda denne tillfälle' all yttra sig,
om det kan ske.

Rättens beslut i ärende som avses i första stycket får
överklagas, förutom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har
rätt att göra ansökan.

11 kap. Om god man och förvaltare

Om god man

11 kap. I §

Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av annan orsak
inte utöva förmynderskapel eller blir förmyndaren enligt 10 kap. 17 § skild
från utövningen av det, skall

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

rätten förordna god man atl i förmyndarens ställe vårda
den under-åriges angelägenheter.

11 kap. 2 §

Har en förmyndare eller förmyndarens make och den
underårige del i oskiftat dödsbo, skall rätten förordna god man att vårda den
underåriges rätt i boet vid boutred-ningen liksom vid bodelning och skifte
eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo.

God man skall även förordnas när den som har en förmyndare,
god man eller förvaltare skall företa en rättshandling eller vara part i en
rättegång och behöver biträde men enligt 13 kap. 2 § inte kan företrädas av
förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren.

God man skall också i annat fall än som avses i första
eller andra stycket förordnas för den som har förmyndare, god man eller förvaltare,
om det förekomtner en angelägenhet i vilken han eller hon har ett intresse som
strider mot sådan företrädares eller dennes makes intresse. Rätten skall
meddela sådant förordnande om förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren
eller den som denne i sådan egenskap företräder begär det eller det annars är
lämpligt.

11 kap. 3 § Rätten skall förordna god man,

1. om det vid ett dödsfall finns en

till namnet känd arvinge som vistas

på okänd eller avlägsen ort och

därför inte kan bevaka sin rätt i

boet och förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan

utredas, huruvida den döde har

efterlämnat någon arvinge som är

arvsberättigad före allmänna arvs

fonden eller före eller tillsammans

med någon annan känd arvinge, el

ler också kännedom fmns om ar

vinge efter den döde men kunskap

saknas såväl om arvingens namn

sotn om hans vistelseort, och det på 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

grund av sådan omständighet krävs att okänd arvinges rätl
bevakas och hans eller hennes lott i boet förvaltas,

3.
om en
testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans
eller hennes rätt därför behöver iakkttas enligt vad som föreskrivs om arvinge,

4.
om det i
övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom
förvaltas,

5.
om det
enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling beror av en framtida
händelse, vem egendom skall tillfalla, eller egendom först framdeles skall tillträdas
med äganderätt, och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller att
egendomen förvaltas för den blivande ägarens räkning, eller

6.
om
egendom, enligt vad sotn särskilt föreskrivs, skall ställas under vård och
förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

Förordnande enligt första stycket sker efter anmälan
eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har
rätl i ett dödsbo, skall det anmälas hos tingsrätten av den som har boet i sin
vård.

Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av
ett förordnande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som
förordnandet avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att
företräda.

Ilkap. 4§

Om någon på grund av sjukdom,

hämmad förståndsutveckling, för

svagat hälsotillstånd eller liknande

förhållande behöver hjälp med att

bevaka sin rätt, förvalta sin egen

dom.eller sörja för sin person, skall

rätten, om det behövs, förordna

god man för honom eller henne.

Förordnande får inte meddelas

utan samtycke av den för vilken

god man skall utses, om inte den 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening
inhämtas.

Ilkap. 5 §

En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt
förordnande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling
som utan dennes samtyckeföretagits inom ramen för förordnandet är inte heller
bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sitt
tillstånd varit ur stånd att ge uttryck för sin mening eller denna av annan
orsak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en
rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, skall samtycke
från den som han företräder anses föreligga, om denne inte före rättshandlingen
har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig.

11 kap. 6 §

Om en rättshandling som en god man har företagit inte blir
bindande enligt 5 §, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje
man skada som denne har tillfogats. Detta gäller dock inte, om rättshandlingen
saknar bindande verkan mot den för vars räkning den har företagits till följd
av någon särskild omständighet, som den gode mannen inte kände till och som
tredje man inte med fog kunde förutsätta atl den gode mannen skulle känna till.

Om förvaltare II kap. 7 §

Om någon beträffande vilken det

föreligger en sådan situation som

anges 14 § är ur stånd att vårda sig

eller sin egendom, får rätten för

ordna förvaltare för honom eller

henne. Förvaltare får dock inte för

ordnas, om det är tillräckligt att

god man förordnas eller att den en- 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

skilde på något annat mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes
behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller
angelägenhet eller egendom överstigande elt visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare
bestämma uppdragets omfattning.

11 kap. 8 §

Utan hinder av förvaltarförordnande enligt 7 § har den
som avses med förordnandet rätt att själv

1. sluta avtal om tjänst eller an

nat arbete,

2.
förfoga
över vad han eller hon genom eget arbete har förvärvat efter det att
förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan egendom och vad som
har trätt i egendomens ställe samt

3.
förfoga
över vad han eller hon efter det att förvaltare har förordnats erhåller genom
gåva eller testamente under villkor att egendomen inte skall omfattas av
förvaltarens rådighet.

Om särskilda skäl föranleder det, får dock rätten
föreskriva att förvaltaruppdraget skall omfatta även förhållande som avses i
första stycket.

11 kap. 9 §

Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam
rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter
som omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare utan begränsning av uppdraget är
inte behörig alt företa rättshandlingar för annans räkning.

Ilkap. 10 §

Med förvaltarens samtycke får

den enskilde själv företa rättshand

lingar även i en angelägenhet som

omfattas av förvaltaruppdraget.

Om verkan av avtal som den enskil- 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

de har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i 9
kap. 6 och 7 §§ för underåriga.

11 kap. II §

Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en
förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i sådant
fall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats.

Gemensamma bestämmelser

11 kap. 12 §

Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig,
erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att
bevaka en underårigs eller bortavarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett
tillkänna vem den avlidne önskar till god man, skall denna person förordnas,
om han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig får inte vara god man eller
förvaltare.

II kap. 13 §

När omständigheterna påkallar det, kan fiera gode män
eller förvaltare förordnas för den enskilde. År fiera gode män eller förvaltare
ansvariga för skada som har tillfogats tredje man, svarar de solidariskt för
ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga
efter den grad av vållande som åvilar dem. Om någon saknar tillgångar att
betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas
enligt samma grunder.

11 kap. 14 §

Godmanskap och förvaltarskap står under tillsyn av
överförmyndaren och tingsrätten.

11 kap. 15 §

Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare får
göras av

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

överförmyndaren, förmyndare, den som ansökningen avser, om
han eller hon har fyllt sexton år, saml av hans eller hennes make och närmaste
släktingar.

Ansökan om förordnande av förvaltare får också göras av
god man som avses 14 §.

Frågor om förordnande av god man eller förvaltare skall
rätten också ta upp självmant, när anledningförekommer till det.

Ilkap. 16 §

/ ärende om förordnande av god man eller förvaltare för
någon som har fyllt sexton år skall rätten bereda denne tillfälle att yttra
sig, om det kan ske.

I ärende om förordnande av god man enligt 4 § eller
förvaltare skall, om det inte är obehövligt, rätten också inhämta yttrande från
make och närmaste släktingar, överförmyndaren, vårdinrättning, omsorgsnämnd
och socialnämnd. Den som ansökningen avser skall höras muntligen, om det kan
ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller
hon inte förstår vad saken gäller. Rätten kan dock underlåta att höra den
enskilde muntligen om denne själv har gjort ansökan eller medgivit det
ifrågasatta förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är
skyldiga att lämna rätten sådana uppgifter som kan vara av belydelse i
ärendet.

II kap. 17 §

Innan rätten förordnar förvaltare skall den inhämta
läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskddes hälsotillstånd.
Detta gäller även i ärende om förordnande av god man enligt 4 §, när den enskilde
inte har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får J3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses
i första stycket.

II kap. 18 §

Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om
förordnande av god man eller förvaltare, får rätten, om den enskildes
angelägenheter kräver omedelbar vård eller elt dröjsmål uppenbarligen skulle
medföra fara för den enskilde eller hans egendom, förordna god man eller
förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs. Sådant förordnande kan
beträffande god man som avses i 4 § eller förvaltare meddelas även för den som
är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år.

Innan beslut enligt första stycket meddelas skall den som
ansökningen avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större
tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Beslut enligt första stycket får när som helst ändras av
rätten.

II kap. 19 §

Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, skall
rätten besluta att godmanskapet eller förvaltar skåpet skall upphöra. Har god
man förordnats enligt 3 § 1—5, skall den gode mannen entledigas så snart den
som förordnandet avser begär det. När en god man eller förvaltare har slutfört
sitt uppdrag, skall han genast anmäla det till rätten.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli
entledigad från sitt uppdrag. Skall godmanskapet eller förvaltarskapet fortsätta,
är han dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har
utsetts.

II kap. 20 §

En god man eller förvaltare som

gör sig skyldig lill missbruk eller 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer
på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig för uppdraget eller som
av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha detta, skall entledigas
från uppdraget.

Uppkommer fråga om att enligt första stycket entlediga en
god man eller förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får
rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den som godmanskapet eller
förvaltarskapet avser, besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall
skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

II kap. 21 §

Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och
om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av dem som
avses i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren.

Rätten får också självmant ta upp frågor som avses i
första stycket.

I ärende enligt denna paragraf skall rätten bereda den
enskilde tillfälle att yttra sig, otn det kan ske.

11 kap. 22 §

Dör en god man eller förvaltare, skall den som har boet i
sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandel till den tingsrätt där godmanskapet
eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet.

II kap. 23 §

Rätten är skyldig att på ansökan av någon av dem som anges
i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren pröva om ett
godmanskaps eller förvaltar-skaps omfattning hör jämkas. Rätten kan också utan
ansökan göra en sådan prövning.

Innan rätten meddelar beslut en

ligt första stycket, skall den gode

mannen eller förvaltaren samt J5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

överförmyndaren och den enskilde beredas tillfälle att
yttra sig.

Kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, oni
dröjsmål skulle medföra fara för den enskilde, meddela beslut i frågan för tiden
till dess ärendet avgörs. Ifråga om sådant beslut tillämpas bestämmelserna i
18 § andra och tredje styckena.

Ilkap. 24 §

Innan rätten förordnar någon till god man eller förvaltare
eller entledigar någon från ett sådant uppdrag, skall han eller hon ges
tillfälle att yttra sig. År delfråga om beslut enligt 20 § andra stycket, skall
den gode mannen eller förvaltaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte
är fara i dröjsmål.

Ilkap. 25 §

Frågor om förordnande eller entledigande av god man
enligl 1 eller 2 § tas upp av den tingsrätt där förmynderskapel, godmanskapet
eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet. År det fråga om förmynderskap
som inte skall vara inskrivet, avgörs frågan om behörig domstol med
tillämpning av 12 kap. 1 § andra stycket.

Uppkommer vid utredning av ett dödsbo fråga om förordnande
av god man enligt 3 §, hör ärendet till den tingsrätt varunder boet lyder.
Skall god man annars förordnas enligt 3 §, tas ärendet upp av tingsrätten i
den ort där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där
annars behov av god man har yppat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt 1—3 §§ tas upp
av den tingsrätt där godmanskapet är inskrivet.

11 kap. 26 § ,

Ansökan om förordnande av god

man enligl 4 § eller av förvaltare

tas upp av tingsrätten i den ort där

den som avses med ansökningen 15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88: 124

har sitt hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist
i riket, av Stockholms tingsrätt.

Andra
frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap tas upp av den
tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är inskrivet.

12 kap. Om inskrivning av förmynderskap

11 kap. 27 §

Rättens beslut i frågor som gäller godmanskap eller
förvaltarskap får överklagas, förutom av den som beslutet rör, av var och en
som har rätt att göra ansökan i frågan. Den i vars ställe god man förordnats enligt
2 § första och andra styckena får dock inte överklaga beslut om sådant
förordnande.

11 kap. 28 §

Rätten skall genast kungöra beslut otn anordnande eller
upphörande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse
skall också ske av beslut om jämkning av förvaltarskaps omfattning enligt 23
§.

12 kap. Om inskrivning av förmyn

derskap, godmanskap och förval

tarskap

Då
någon som uppnått myndig ålder förklarats omyndig, varde förmynderskapel
inskrivet vid den rätt, där ansökningen om omyndighetsförklaring gjordes.

Godmanskap
och förvaltarskap skall skrivas in vid den tingsrätt där ansökan om anordnande
av godmanskapet eller förvaltarskapet gjordes.

Finner
rätten, där förmynderskap är inskrivet, med hänsyn fill den omyndiges eller
hans föräldrars boningsort eller av annan orsak, att fillsynen över
förmynderskapel lämpligen bör överflyttas till annan rätl, äge den rätl, där
förmynderskapel är inskrivet, besluta därom. Underrättelse om beslutet skall
ofördröjligen givas den rätt till vilken tillsynen sålunda överflyttas, och
varde förmynderskapel där inskrivet.

Finner den
tingsrätt där ett förmynderskap är inskrivet, med hänsyn lill den omyndiges
eller hans föräldrars boningsort eller av annan orsak, att tillsynen över
förmynderskapel lämpligen bör flyttas över till en annan tingsrätt, får den
tingsrätt där förmynderskapel är inskrivet besluta om överflyttning. Underrättelse
om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsynen flyttas,
och förmynderskapel skall skrivas in där.

17

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

Första stycket tillämpas även i fråga om godmanskap enligt
11 kap. 1—3 §§. Överflyttning av godmanskap som avses i 11 kap. 1 eller 2 §
får dock, om även förmynderskapel, godmanskapet eller förvaltarskapet är
inskrivet, inte ske annat än i samband med överflyttning av detta.

Om den tingsrätt där ett godmanskap enligl 11 kap. 4 §
eller etl förvaltarskap är inskrivet får kännedom om att den som godmanskapet
eller förvaltarskapet avser har fått sitt hemvist på en ort som hör under en
annan tingsrätt, skall den förstnämnda tingsrätten flytta över tillsynen dit.
Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit
tillsynen har fiyt-tats, och godmanskapet eller förvaltarskapet skall skrivas
in där.

4 §

När
förmynderskap inskrives, skall rätten, där så erfordras, angiva, vilken
överförmyndare det tillkommer att utöva tillsyn över förmynderskapel.

I fråga
om överflyttning av tillsynen över förmynderskap från en överförmyndare till en
annan inom samma domsaga, skall vad i 3 § sägs äga motsvarande tillämpning.

När
förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap skrivs in, skall tingsrätten, om
det behövs, ange vilken överförmyndare som skall utöva tillsynen.

I fråga om
överflyttning av tillsynen över förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap
frän en överförmyndare till en annan inom samma domsaga tillämpas 3 §.

Rätten
tillser, atl förmynderskap inskrives och förmyndare varder förordnad, dådet
skall ske.

Tingsrätten
skall se till atl förmynderskap skrivs in och förmyndare/öro)J«a5, då det
skall ske.

Då
rätten meddelat beslut om inskrivning av förmynderskap, skall anteckning därom
ske i förmynder-skapsbok, som föres vid rätten.

Då
rätten har meddelat beslut om inskrivning av förmynderskap, godmanskap eller
förvaltarskap, skall anteckning därom ske i för-mynderskapsbok som förs hos
tingsrätten.

13 kap.
Allmänna bestämmelser om förmyndares plikter

13 kap.
Allmänna bestämmelser om förmyndares, god mans och förvaltares plikter

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1987/88: 124

Uppstår fråga om rättshandling mellan myndlingen och
förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder, äge förmyndaren ej
den rätt att företräda myndlingen, varom i I § sägs. Hava syskon gemensam
förmyndare, äge denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan,
såframt de ej hava inbördes stridande intressen.

Har förmyndaren slutit avtal, vartill han, enligl vad i
första stycket sägs, saknat behörighet, skall angående skyldigheten alt
återbära vad jämlikt avtalet må vara uppburet, eller att utgiva ersättning därför,
vad i 9 kap. 7 § första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Uppslår fräga om rättshandling eller rättegång mellan en
myndling och förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder, har
förmyndaren inte rätt atl företräda myndlingen enUgt I §. Har syskon gemensam
förmyndare, får denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan, om
de inte har inbördes stridande intressen.

En god
man eller förvaltare har inte rätt att företräda den för vilken han har
förordnats, om det uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan
denne, å ena sidan, och den gode mannen eller förvaltaren, dennes make eller
någon som den gode mannen eller förvaltaren företräder, å andra sidan.

Har en förmyndare, god man eller förvaltare slutit avtal
i strid med första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket
ifråga om återbärings- och ersättningsskyldighet.

Upphävd
genom lag 1974: 1038.

Förmyndare
skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Härvid
skall förmyndaren se till att myndlingens . medel i skälig omfattning används
till nytta för myndlingen.

Förmyndaren
skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Härvid
skall förmyndaren se till att myndlingens medel i skälig omfattning användas
till nytta för myndlingen.

Vad som
sägs i 3 § gäller också för en god man och en förvaltare i förhållande till den
som godmanskapet eller förvaltarskapet avser.

Har
myndlingen fyllt sexton är, bör förmyndaren, om det lämpligen kan ske, höra
myndlingen rörande hans mening i angelägenheter av vikt. Är myndlingen gift,
skall jämväl makens mening inhämtas.

Har en
myndling fyllt sexton är, bör förmyndaren, om del lämpligen kan ske, höra
myndlingen rörande hans mening i angelägenheter av vikt. Är myndlingen gift,
skall även makens mening inhämtas.

19

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:124

Motsvarande skyldighet åvilar en god man och en förvaltare
gentemot den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser och dennes make. Om
betydelsen av samtycke i vissa fall finns bestämmelser i 11 kap. 5 §.

6§

Förmyndaren
skall rörande allt vad lill förmynderskapel hörer giva överförmyndaren ävensom
rätten de upplysningar som infordras.

Förmyndare,
gode män och förvaltare skall rörande allt som hör till förmynderskapel,
godmanskapet eller förvaltarskapet ge överförmyndaren och rätten de upplysningar
som infordras.

För den
omyndiges egendom skall förmyndaren, såframt rätten prövar skäl därtill vara
för handen, lämna pant eller annan säkerhet till visst av rätten bestämt
belopp. Säkerheten skall, på sätt rätten bestämmer, förvaras och förvaltas av
överibrmyndaren eller i annan lämplig ordning.

För en
omyndigs egendom skall förmyndaren, om rätlen finner skäl till det, lämna pant
eller annan säkerhet lill visst av rätten bestämt belopp. Motsvarande
skyldighet atl ställa säkerhet åvilar gode män och förvaltare. Säkerheten
skall, enligl valrätten bestämmer, förvaras och förvaltas av överförmyndaren
eller i annan lämplig ordning.

8§ Har en omyndig flera förmyndare, skall de, såvitt rör
egendomen, ha hand om förmynderskapel gemensamt. Rätten kan dock förordna alt
fill-gängarna skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller
att vissa tillgångar skall förvallas av en förmyndare ensam. Den som ensam
råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sädana förbindelser
som faller inom området för dessa tillgängars förvaltning.

Står en underårig inte under Står en
underårig inte under vårdnad av någon förälder och har vårdnad av
någon förälder och har

flera
förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som
rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att gemensamt utöva
vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tiUsamn\ans under
äkten-skapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdnaden
kan, om det är lämpligt, av rätten befrias frän skyldigheten att delta i
handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är förklarad
omyndig flera förmyndare, förordnar rätten en av dem att ha den omsorg om myndlingens
person som anges il §.

flera
förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som
rätten utser därtill. Rätten kan ocksä utse två förmyndare att gemensamt utöva
vårdnaden, om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under
äkten-skapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdnaden
kan, om det är lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten alt delta i
handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter.

20

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i
elt ärende som rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i, gäller den
mening som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver
överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna
har olika mening. I sädana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndare
tillfälle all yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken.

Första och tredje styckena tillämpas även när någon har
fiera gode män eller förvaltare.

9§

Förmyndare vare pliktig att ersätta skada som han
uppsätligen eller av vårdslöshet tillskyndat den omyndige.

Äro flera förmyndare ansvariga för skada som de
tillskyndat den omyndige, svare de för ersättningen en för alla och alla för
en. Ersättningsbeloppet varde förmyndarna emellan slutligen fördelat efter
den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last. Finnes
någon sakna tillgång till gäldande av vad på honom belöper, skall de övrigas
ansvarighet för bristen bestämmas efter enahanda grunder.

Förmyndare,
gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsätligen eller
av värds-löshet har orsakat den omyndige eller den som godmanskapet eller
förvaltarskapet avser.

Är
flera förmyndare, gode män eller förvaltare ansvariga för skada som de har
orsakat den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser,
svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt
fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om
någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet
för brislen bestämmas enligt samma grunder.

Vill den
omyndige, sedan han blivit myndig, eller ny förmyndare göra anspråk pä
ersättning efter vad i 9 § stadgas, skall han, såframt de handlingar, varom A
16 kap. 12 § förmäles, överlämnats till honom efter vad där sägs,'inom ett är
därefter väcka talan om anspråket, eller vare sin talan förlustig. Vad sålunda
stadgats skall ej äga tillämpning, om den avgående förmyndaren gjort sig
skyldig till brottsligt ■ förfarande.

14 kap. Om vård av omyndigs rätl i oskiftat bo

Vill en omyndig, sedan han blivit myndig, eller en ny
förmyndare göra anspråk på ersättning enligl 9 §, skall han, om de handlingar
som anges i 16 kap. 12 § har överlämnats lill honom, inom etl år därefter
väcka talan om anspråket. / annat fall har han förlorat sin rätt till talan.
Vad som nu har sagts gäller inte om den avgående förmyndaren har gjort sig
skyldig till brottsligt förfarande.

Första
stycket tillämpas även i fråga om talan mot god man eller förvaltare.

14 kap. Om vård av rätl i oskiftat bo vid förmynderskap,
godmanskap och förvaltarskap

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88: 124

Har omyndig del i oskiftat bo, skall förmyndaren, med
iakttagande av vad nedan stadgas, värda den omyndiges rätl i boet.

15 kap. Om förmyndares förvaltning av omyndigs egendom

20

Har en omyndig del i oskiftal bo, skall förmyndaren, med
iakttagande av vad nedan stadgas, vårda den omyndiges rätt i boet.

Vad som föreskrivs i delta kapitel ifråga om förmyndare
gäller också ifråga om gode män och förvaltare som har att förvalla del i
oskiftat ho. Vad som föreskrivs beträffande omyndig skall därvid gälla den som
har god man eller förvaltare.

15 kap. Om förmyndares, gode mäns och förvaltares egendomsförvaltning

Vad som föreskrivs i 1-18 M om förmyndares förvaltning
skall gälla också i fråga om godmanskap och förvaltarskap.

21 §

Gode män och förvaltare är berättigade att efter
uppdragets slutförande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år, årligen
erhålla skäligt arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit
skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av
överförmyndaren. Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för
utgifter skall utgå av medel som tillhör den som godmanskapet eller
förvaltarskapet avser. Arvode och ersättning som ej skall utgå av sådana medel
skall betalas av kom-

munen.

22
§

Har egendom
i dödsbo, vilken har förvaltats av en god man som avses i 11 kap. 3 §, efter
preskription av rätt att ta arv eller testamente eller annars tillfallit
allmänna arvsfonden, gäller i fråga otn egendomens försäljning . lagen
(1921:281) om allmänna arvsfonden.

22

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

16 kap. Om
förmyndares redovisningsskyldighet'

16 kap. Om
förmyndares, gode mäns och förvaltares redovisningsskyldighet

När
egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, första gången
tillfaller underårig, skall förmyndaren inom en månad därefter till
överförmyndaren ingiva förteckning över egendomen. Varder den som uppnått
myndig ålder förklarad omyndig skall förmyndaren, inom tre månader från det
förmynderskapel inskrevs, till överförmyndaren ingiva förteckning över den
omyndiges egendom vid tiden för omyndighetsförklaringen.

Har den omyndige efter den tid som avses i första stycket
erhållit egendom som skall stå under förmyndarens förvaltning, skall förteckning
över denna egendom ingivas fill överförmyndaren inom en månad därefter.

Är del andel i oskiftat bo som tillfallit omyndig, skall
förteckning, varom ovan stadgas, ingivas först inom en månad efter det
bodelning eller skifte skett.

När egendom, som skall stå under förmyndarens
förvaltning, första gängen tillfaller en underårig, skall förmyndaren inom en
månad därefter till överförmyndaren ge in en förteckning över egendomen.

Gode män och förvaltare som har förordnats att förvalla
egendom skall inom två månader från det atl inskrivning ägt rum ge in en
förteckning till överförmyndaren över den egendom som omfattas av förordnandet.
Denna skyldighet gäller inte, om förvaltningen avser andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning sotn avges av en god man som har förordnats
enligl II
kap. I §
behöver endast uppta den lösa egendom som den gode mannen har tagit hand om.

Har den omyndige eller den som godtnanskapet eller
förvaltarskapet avser efter den tid som avses i första eller andra stycket
erhållit egendom som skall stå underförvaltning av förmyndare, god man eller
förvaltare, skall förteckning över denna egendom ges in till överförmyndaren
inom en månad därefter.

Är det
andel i oskiftal bo som har tillfallit en omyndig eller någon för vilken har
förordtials god man eller förvaltare, skall förteckning ges in först inom en
månad efter det bodelning eller skifte har skett.

Har
rätten beslutat utvidga omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag
när det gäller annan egendomsförvaltning än sådan som avser andel i oskiftat
bo, skall den gode mannen eller förval-

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1987/88: 124

tåren inom en månad från beslutet till överförmyndaren ge
in en förteckning över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget.

5r-

Före den
I mars varje år avgive förmyndaren till överförmyndaren årsräkning,
innefattande redogörelse för förvaltningen under föregående år eller den
del av året, varunder förmyndaren innehaft sin befattning. Då förmyndarens
befattning upphör, skall förmyndaren ofördröjligen till överförmyndaren
avgiva slulräkning, avseende förvaltningen under del löpande året intill
befattningens upphörande.

I årsräkning och sluträkning skola upptagas tillgångar
och skulder vid början av den tid räkningen avser, en sammanställning av
inkomster och utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid
samma tids utgång.

Före den I mars varje år skall förmyndaren fill
överförmyndaren avge årsräkning, innefattande redogörelse för förvaltningen under
föregäende år eller den del av året varunder förmyndaren innehaft sin
befattning. Då förmyndarens befattning upphör, skall förmyndaren ofördröjligen
lill överförmyndaren avge sluträkning, avseende förvaltningen under det
löpande året intill befattningens upphörande.

I årsräkning och sluträkning skall upptas tillgångar och
skulder vid början av den tid räkningen avser, en sammanslällning av inkomster
och utgifter under nämnda tid saml tillgångar och skulder vid samma tids
utgång.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även
god man och förvaltare.

Har rätten inskränkt omfattningen av en god mans eller
förvaltares uppdrag, gäller reglerna om sluträkning i fråga om den egendom som
inte längre omfattas av uppdraget.

Upphör ett godmanskap enligt II kap. 1 § innan tid för
avgivande av årsräkning eller sluträkning röran-, de förmynderskapel för den
omyndige inträffar, får sluträkning rörande godmanskapet begränsas till alt
avse en redogörelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode
mannen. I övrigt skall redogörelse för förvaltningen avges av förmyndaren även
för den tid som godmanskapet har varat.

15 §

Bestämmelserna
i 1, 3, 4 och 6— 14 §§ om förmyndare och förmyn-

■
Senaste lydelse 1985:941

24

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

17 kap. Om tillsyn över förmyndares förvaltning

dåres
förvaltning gäller även i fråga om godmanskap och förvaltarskap.

17 kap. Om tillsyn över förvaltning som utövas av
förmyndare, gode män och förvaltare

Upphävd
genom lag 1974: 1038.

Bestämmelserna
i detta kapitel tillämpas också i fråga om godmanskap och förvaltarskap.

överförmyndare
och överför-myndarnämnd äro skyldiga att föra bok angående de förmynderskap och
godmanskap som inskrivits och stå under deras tillsyn. Över ärenden rörande
förmynderskap, vilka ej inskrivits, skall särskild förteckning föras.

Överförmyndare
och överför-myndarnämnd är skyldiga all föra bok angående de förmynderskap,
godmanskap och förvaltarskap som har inskrivils och står under deras tillsyn.
Över ärenden rörande de förmynderskap, som ej inskrivits, skall särskild
förteckning föras.

20 kap. I§

I mål om faderskap, vårdnad, umgänge, underhåll och
omyndighetsförklaring eller dess hävande fillämpas 14 kap. 17 och 18 §§
äk-tenskapsbalken.

I mäl om
faderskap, vårdnad, umgänge och underhåll tillämpas 14 kap. 17 och 18 §§
äktenskaps-balken.

Vistas
den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt
i saken bevakas av god man enligt 18 kap. Detsamma gäller, om han vistas pä
känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kunna
delges honom eller han underlåter att ställaombud för sig och särskilda skäl
föreligga att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken
han har förordnats, i den mån det kan ske.

1 fråga
om ersättning till god man som avses i första stycket gäller vad som
föreskrives i 10 kap. 13 § om ersättning åt rättegångs-biträde.

Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på
okänd ort, skall hans rätl i saken bevakas av god man enligt // kap. Detsamma
gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra
handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter atl ställa ombud
för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man.

/ ett ärende om förordnande av förvaltare eller utvidgning
av ett förvaltarskaps omfattning, där den enskilde uppenbarligen inte förstår
vad saken gäller eller skulle lida

' Senaste
lydelse 1987:790.

25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Rättegångsbalkens bestämmel- skada av att få del av
handlingarna

ser otn hämtning av part äga mot- i ärendet, skall rätten förordiia en

svarande tillämpning på den som i god man enligt 11 kap. att företrä

annan egenskap än vittne eller sak- da den enskilde i ärendet och beva-

kunnig skall höras i mål eller aren- ka hans eller hennes rätt.

de som avses i denna balk. En god man som avses i första

eller andra stycket skall samråda med den för vilken han
har förordnats, i den mån det kan ske. Då fråga är om omyndighetsförklaring,
bör iakttagas alt förordnande om skyldighet att inställa sig personligen ej
ges beträffande den som avses med ansökningen, om inställelsen skulle kunna
medföra men eller fara för honom.

2a §

/ ett ärende om förordnande av förvaltare eller utvidgning
av etl förvaltarskaps omfattning, där det inte föreligger fall som avses i 2 §
andra stycket, skall rätten förordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt
i ärendet. Ett rättegångsbiträde skall också förordnas, om den som har
förvaltare begär att förvaltarskapet skall upphöra eller atl dess omfattning
skall inskränkas.

Rättegångsbiträde skall inte förordnas, otn det är
uppenbart att ett bitiäde inte behövs.

2b§

. Den som har förordnats lill god man enligt 2 § eller
räitegångsbi-träde enligt 2 a § har efter rättens prövning rätt till skälig
ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget
har krävt. Kostnaden skall stanna på staten, såvida inte motparten till den,
för vilken god man eller rättegångsbiträde har förordnats, skäligen bör
åläggas att ei-sätla staten kostnaden.

2c §

Rättegångsbalkens bestämniel-

ser om hämtning av part tillämpas

också på den som i annan egenskap

än vittne eller sakkunnig skall hö

ras i mål eller ärende som avses i 26

denna balk.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:124

Bestämmelserna
i 3 och 4 §§ om förmyndare och förmynderskap gälla i tillämpliga delar
beträffande god man och godmanskap. Härvid skola bestämmelserna om omyndig,
hans make och närmaste/rö/i-der, då fråga är om godmanskap som avses i 18 kap.
3 eller 4 §, gälla den, för vilken god man förordnats, samt dennes make och
närmaste fränder. Då fräga är om godmanskap för omyndig, har i ärende som
avses i 3 § även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

Bestämmelserna
i 3 och 4 §§ om förmyndare och förmynderskap gäller i tillämpliga delar
beträffande god man och godmanskap saml förvaltare och förvaltarskap. Härvid
skall bestämmelserna om omyndig, dennes make och närmaste anhöriga, när det är
fräga om godmanskap som avses i // kap. 3 eller 4 §, gälla den för vilken god
man har förordnats och dennes make och närmaste släktingar samt i fråga om
förvaltarskap den för vilken förvaltare har förordnats och dennes make och
närmaste släktingar. År det fråga om godmanskap för en omyndig, har i ärende
som avses i 3 § även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

Beslut
eller dom, som / mål om omyndighetsförklaring eller i ärende om förmynderskap
eller godmanskap enligl denna balk meddelas av överförmyndaren eller rätten,
länder till efterrättelse utan hinder av att talan föres däremot. Vad som nu
har sagts gäller ej rättens avgörande, varigenom avtal om sammanlevnad i .
oskiftal bo häves eller förmyndare eller god man dömes till utgivande av försuttet
vite.

Beslut som
i ärende om förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap enligt denna balk
meddelas av överförmyndaren eller rätten länder lill efterrättelse ulan hinder
av all beslutet överklagas. Vad som nu har sagts gäller ej rättens avgörande,
varigenom avtal om sammanlevnad i oskiftal bo hävs eller förmyndare, god man
eller förvaltare döms till utgivande av försuttet vite.

Mot beslut som underrätt har meddelat under rättegången i
frågor som avses i 6 kap. 20 §, 7 kap.

15 §, 10 kap. 14 §, II kap. 15 eller

16 § eller
18 kap. 14 §, skall talan

föras särskilt.

Beslut som
tingsrätten har meddelat under rättegängen i frågor som avses i 6 kap. 20 §, 7
kap. 15 §, 10 kap. 16 eller 17 § eller II kap. 18 §, 20 § andra stycket eller 23 § tredje
stycket skall överklagas särskilt.

1.
Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.

2.
Den som vid
ikraftträdandet är omyndigförklarad enligl äldre bestämmelser skall tills
vidare anses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § i dess nya lydelse. Härvid skall
förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att vårda den enskildes
angelägenheter utan begränsning av uppdraget.

3.
Förordnande av
god man som har skett enligl äldre bestämmelser skall anses ha meddelats enligt
motsvarande nya bestämmelser i 11 kap.

4.
Om det vid
ikraftträdandet pågår etl mål om omyndighetsförklaring

27

eller hävande av sådan
förklaring, skall handläggningen fortsättningsvis Prop. 1987/88: 124 anses
avse elt ärende angående förvaltarskap.

5.
Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning lill en föreskrift
som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den
bestämmelsen.

28

2 Förslag
till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 4 kap. 2 och 11
§§ vallagen (1972:620)' skall ha följande lyddse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 2 kap.

3§

Vid
tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna
lill mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses "som
röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under
kalenderåret fyller arton år.

Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på
grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som
röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under
kalenderåret fyller aderton år och som ej på grund av domstols förklaring är
eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.

4 kap. 2§

I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den I
juni enligl länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet
och som har fyllt eller före den I september det år röstlängden upprättas
fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall
träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara
kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för
svenska medborgare las i röstlängden upp även de utlänningar som enligt
länsskattemyndighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den I
november de tre åren närmast före valåret.

Den som den 1 juni enligt länsskattemyndighetens
personband på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbli omyndig las dock ej upp i längden.

För den som ej fyllt aderton är den I september det är
röstlängden upprättas antecknas den dag dä han blir röstberättigad. För
utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

II

Svensk
medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val till riksdagen, om
han varit kyrkobokförd här någon gäng och ej på grund av 3 kap. 2 §
regeringsformen är utesluten från rösträtt.

Svensk
medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val lill riksdagen, om
han varit kyrkobokförd här någon gäng och har uppnått arton års ålder senast
på valdagen.

Lagen
omtryckt 1987: 1334.

29

f~-Är,is.-~i........... ..,

-""a
'ag träder i kraft den , ,e„ ■ 'P" '"/SS: 124

"'n
'januari 1989.

30

3 Förslag
till

Lag om
ändring i kommunallagen (1977: 179)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 3 § kommunallagen (1977:179) skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Rösträtt vid val av
ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige har den som är kyrkobokförd i
kommunen och som har uppnätt aderton års ålder senast på valdagen. Den som är
omyndigförklarad av domstol har dock ej rösträtt. Den som ej är svensk medborgare
har rösträtt endast om han har varit kyrkobokförd i riket den I november de
tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av
ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige har den som är kyrkobokförd i
kommunen och som har uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Den som ej
är svensk medborgare har rösträtt endast om han har varit kyrkobokförd i riket
den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en
röst.

Rösträtt vid val av ledamöter
och suppleanter i landsting har den som är röstberättigad vid val av ledamöter
och suppleanter i kommunfullmäktige i kommun inom landstingskommunen.

Frågan huruvida rösträtt
enligt första och andra styckena föreligger avgöres pä grundval av en före
valet upprättad röstlängd.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

31

4 Förslag
till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken dels att
2 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 2 §, 6 kap. 4 §, 7 kap. 3 § och 18 kap. 1
§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2§ Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd
här i landet skall vid hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk
myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan
anskaffas.

Om det fordras tillstånd eller Om del fordras tillstånd fill äk-

samtycke
till äktenskapet, skall be- tenskapet,
skall bevis om tillståndet

vis om tillståndet eller samtycket visas upp vid hindersprövningen,

visas upp vid hindersprövningen.

6 kap.

4§

Kan den ena maken pä gmnd av Kan den ena maken pä gmnd av

sjukdom eller bortavaro inte själv sjukdom eller bortavaro inte själv

sköta sina angelägenheter och fat- sköta sina angelägenheter och fat

tas del medel för familjens under- tas det medel för familjens under

håll, får den andra maken i behövlig håll, får den andra maken i behövlig

omfattning lyfta den sjuka eller omfattning lyfta den sjuka eller

bortavarande makens inkomst och bortavarande makens inkomst och

avkastning av dennes egendom avkastning av dennes egendom

samt kvittera ut banktillgodohavan- samt kvittera ut banktillgodohavan

den och andra penningmedel. Detta den och andra penningmedel. Detta

gäller dock ej, om samlevnaden gäller dock ej, om samlevnaden

mellan makarna har upphört eller mellan makarna har upphört eller

om det finns fullmäktig, förmynda- om det finns fullmäktig, förmynda

re el/er god man/ör den sjuka eller re, god man eller förvaltare som

bortavarande maken. har rätt att företräda den sjuka el

ler bortavarande maken ; dessa an

gelägenheter.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för
den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens
underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet
inte förelåg.

7 kap.

?§

Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar
bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem skall vara
dennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att
egendomen skall vara giftorättsgods.

Äktenskapsförord skall upprättas Äktenskapsförord skall upprättas

skriftligen och undertecknas av ma- skriftligen och
undertecknas av ma

karna eller de blivande makarna. kärna eller de blivande makarna. 32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1987/88:124

Detta gäller även om
någon av dem är omyndig. I så fall skall dock förmyndarens skriftliga
medgivande inhämtas.

Detta
gäller även om någon av dem är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7
§ föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. I så fall skall dock
förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.

Äktenskapsförord skall
registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord som har slutits mellan blivande
makar gäller från äktenskapets ingående, om det ges in till domstolen inom en
månad frän det att äktenskapet ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförord
först från och med den dag dä det ges in till domstolen.

li

Om
den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte
heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken
bevakas av god man enligt 18 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som
har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne
underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att förordna
god man.

Gode mannen skall samråda
med den som han har förordnats för, om det kan ske. I fräga om ersättning lill
gode mannen gäller 10 kap. 13 § föräldrabalken.

kap. 1
§

Om
den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte
heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken
bevakas av god man enligt // kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som
har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne
underlåter alt utse ombud för sig och del finns särskilda skäl alt förordna
god man.

Gode
mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om det kan ske. I
fråga om ersättning till gode mannen gäller 20 kap. 2 b § föräldrabalken.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

3
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

33

5 Förslag
till

Lag om
ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 9 och II §§, 17 kap. 2 §, 18 kap. 2 §, 19
kap. 1 och 18 §§, 20 kap. 8 § samt 24 kap. 4 och 5 §§ ärvdabalken' skall ha
följande lydelse.

Prop.
1987/88:124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Om
nyttjanderättshavaren genom vanvärd av egendomen eller genom annat
otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa, må rätten pä
ansökan ålägga honom alt ställa säkerhet för egendomen eller ock förordna, att
denna skall ställas under värd och förvaltning av god man som avses i 18 kap.
föräldrabalken.

För skada,
som nyttjanderättshavaren uppsätligen eller av vårdslöshet tillskyndat
ägaren, skall ersättning gäldas, då nyttjanderätlen upphör eller egendomen
ställes under vård och förvaltning av god man.

Om
nyttjanderättshavaren genom vanvård av egendomen eller genom annat
ofillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa,/år rätten pä
ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egendomen eller också förordna,
att denna skall ställas under värd och förvaltning av god man som avses i //
kap. föräldrabalken.

För skada,
som nyttjanderättshavaren uppsäfiigen eller av vårdslöshet vållat ägaren,
skall ersättning betalas, då nyttjanderätlen upphör eller egendomen ställs under
vård och förvaltning av god man.

Skall
enligt testamente någon njuta avkomst av egendom i kvarlå-tenskapen och
egendomen, till betryggande av hans rätt, sättas under särskild värd, skall
den, där ej annat följer av testamentet, ställas under förvaltning av god man
som avses i 18 kap. föräldrabalken.

Skall
enligt testamente någon njuta avkomst av egendom i kvarlå-tenskapen och
egendomen, till betryggande av hans rätt, sättas under särskild vård, skall
den, där ej annat följer av testamentet, ställas under förvaltning av god man
som avses i 11 kap. föräldrabalken.

17 kap. 2§ Avsäger sig arvinge, genom godkännande av
testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det
gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från
denna mot skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten,
tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar
enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning pä sätt om bröstarv är
stadgat.

Ej må
underårig avsäga sig arv, ej heller omyndlgförklarad utan förmyndarens
skriftliga samtycke.

En underårig får inte avsäga sig

arv.
Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget får inte avsäga sig arv ulan förvaltarens skriftliga
samtycke.

Balken
omtryckt 1981:359.

34

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

Där ej
annat framgär av omständigheterna, gäller arvsavsägdse ock mot arvinges
avkomlingar.

Om något
annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägdse också mot arvinges
avkomlingar.

Till dess
att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodelägare eller av den som i
annat fall har atl förvalta boet, skall egendomen, om den ej står under vård av
förmyndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den
avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om
egendomen skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om det behövs
god man för någon delägare, göra anmälan hos rätten enligt 18 kap.
föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller också efterlevande make
som inte är delägare.

Till dess
atl egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodelägare eller av den som i
annat fall har att förvalta boet, skall egendomen, om den ej står under vård av
förmyndare, syssloman eller annan, värdas av delägare som sammanbodde med den
avlidne eller annars kan la hand om egendomen. Den som har tagit hand om
egendomen skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om det behövs
god man för någon delägare, göra anmälan hos rätlen enligt // kap.
föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller också efterlevande make
som inte är delägare.

Finns
det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom, skall medlem av
hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd eller annan som är närmast till det
ta hand om egendomen saml tillkalla delägare eller anmäla dödsfallet till
socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandel pä annat sätt blir känt,
skall socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt första stycket åligger
delägare. För kostnaderna med anledning av detta har kommunen rätt till
ersättning av boet.

19

Då dödsbodelägare begär del, skall rätten förordna, att
egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon
atl i sådan egenskap handhava förvaltningen. Har någon genom testamente blivit
utsett att i avseende å förvaltningen träda i arvingars och universella
testamenlstagares ställe (testamentsexekutör), äger jämväl han påkalla beslut
som nu är sagt. Sådant beslut skall ock meddelas på begäran av den som erhållit
legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbestämmelse, där del
prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestämmelsens verk-

kap. 1 §

Då dödsbodelägare begär del, skall rätten förordna, all
egendomen skall avträdas lill förvaltning av boutredningsman, saml utse någon
att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit
utsedd att i fråga om förvaltningen träda i arvingars och universella
testamenlstagares ställe (testamentsexekutör), äger jämväl han påkalla beslut
som nu är sagt. Sådant beslut skall också meddelas pä begäran av den som
erhållit legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbestämmelse,
där det prövas nödigt för legatets eller ändamälsbestäm-

35

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

Prop.
1987/88: 124

ställande, eller på begäran av borgenär eller den som
står i ansvar för betalning av gäld efter den döde, där det måste antagas att
dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Är dödsbodelägare
eller den som erhållit legat omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 §
föräldrabalken god man förordnats för honom, skall dödsboet avträdas till
förvaltning av boutredningsman, om överförmyndaren begär det och rätlen finner
skäl därtill.

Skall
enligt testamente egendomen vara undantagen delägarnas förvaltning, men är
testamentsexekutör ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra uppdraget, skall
rätten, då ansökan göres av någon vars rätt är beroende av utredningen eller
förhälllandet eljest varder kunnigt, meddela beslut som i första stycket sägs.

Beslut enligt denna paragraf må grundasyämvö/ å testamente
som ej vunnit laga kraft.

melsens verkställande, eller på begäran av borgenär eller
den som står i ansvar för betalning av gäld efter den döde, där del måste antas
att dödsboet är pä obestånd eller atl sökandens rätl eljest äventyras. Är
dödsbodelägare eller den som erhållit legat omyndig eller har enligt // kap.
3, 4 eller 7 § föräldrabalken god man eller förvaltare förordnats för honom,
skall dödsboet avträdas till förvaltning av boutredningsman, om
överförmyndaren begär det och rätten finner skäl därtill.

Skall
enligt testamente egendomen vara undantagen delägarnas förvaltning, men är
testamentsexekutör ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra uppdraget, skall
rätten, då ansökan görs av någon vars rätl är beroende av utredningen eller
förhållandet eljest blir känt, meddela beslut som avses i första stycket.

Beslut enligt denna paragraf/år grundas även på testamente
som ej vunnit laga kraft.

Boutredningsman
är pliktig att ersätta skada, som han uppsäfiigen eller av vårdslöshet
tillskyndat dödsboet eller någon, vars rätl är beroende av utredningen.

Äro flera
utredningsmän ersätl-ningsplikliga, svara de en för alla och alla för en.
Ersättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter
den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om
skyldighet att hos bank nedsätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel,
som tillkomma omyndig eller den för vilken god man förordnats, stadgas i
föräldrabalken.

Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han
uppsätligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är
beroende av utredningen.

Är flera
utredningsmän ersätt-ningsplikliga, svarar de solidariskt. Ersättningsbeloppet
skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller
mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om
skyldighet aU hos bank nedsätta eller inbetala värdehandlingar och
penningmedel, som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller
förvaltare förordnals, stadgas i föräldrabalken.

20 kap.

8§

Bouppteckning skall inom en må- Bouppteckning
skall inom en må-

nad
efter uppräUandet jämte be- nad efter upprättande jämte bestyrkt
avskrift för registrering in- styrkt avskrift för registrering ges

36

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

givas till
rätten i den ort där den döde skolat svara i tvistemål i allmänhet eller, om
behörig domstol ej sålunda finnes, till Stockholms tingsrätt. Åro flera
bouppteckningar, skola de ingivas samtidigt; och skall liden härför räknas
frän det den sista bouppteckningen upprättades.

in till
rätten i den ort där den döde skolat svara i tvistemål i allmänhet eller, om
behörig domstol ej sålunda finns, till Stockholms tingsrätt. Finns det flera
bouppteckningar, skall de ges in samtidigt; och skall tiden härför räknas från
det den sista bouppteckningen upprättades.

Bestyrkt
avskrift av bouppteckningen skall förvaras hos rätlen.

Har
omyndig del i boet eller/«-nes delägare, för vilken god man skall förordnas,
skall ytterligare en bestyrkt avskrift ingivas för varje överförmyndare som
skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap eller godmanskap. Är bouppteckningen
av vidlyftig beskaffenhet, må denna avskrift omfatta endast erforderliga
delar.

Åro ej erforderliga avskrifter ingivna, skola sådana
tagas på boets bekostnad.

Har
omyndig del i boel eller är någon för vilken förvaltare enligt föräldrabalken
har förordnats delägare eller finns delägare, för vilken god man skall
förordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ges in för varje
överförmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap, förvaltarskap
eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, behöver denna
avskrift omfatta endast erforderliga delar.

År inte erforderiiga avskrifter ingivna, skall sädana tas
på boets bekostnad.

24 kap.

4§

Träder efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt
gifte, eller dör

delägare och efterlämnar han såsom dödsbodelägare någon,
som ej deltagit

i avtalet, skall detta, om uppsägning sker inom fyra
månader därefter,

upphöra
alt gälla tre månader efter uppsägningen.

Där
förmyndare eller god man deltagit i avtalet, skall vid förmyn-derskapets eller
godmanskapets upphörande rätt lill uppsägning som i första stycket sägs
tillkomma den fl vars vägnar avtalet slutits.

Om
förmyndare, god man eller förvaltare deltagit i avtalet, skall vid förmynderskapets,
godmanskapets eller förvaltarskapets upphörande rätt till uppsägning som
avses i första stycket tillkomma den på vars vägnar avtalet slutits.

Har, efter
det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, väsentlig ändring inträtt i
de förhållanden som därvid voro avgörande, eller finnes avtalet av annan
särskild orsak ej böra bestå, må rätten på delägares talan förklara, att
avtalet skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsatta bestånd medför
äventyr för

Har, efter
det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, väsentlig ändring inträtt i
de förhållanden som därvid var avgörande, eller befinns avtalet av annan
särskild orsak ej böra beslå,/år rätten på delägares talan förklara, atl
avtalet skall upphöra atl gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsatta bestånd medför
äventyr för

37

delägare som är omyndig
eller för delägare som är omyndig eller för Prop. 1987/88: 124

vilken god man är förordnad, är vilken god man eller förvaltare är

särskilt stadgat. förordnad, är särskilt stadgat.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

38

6 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1928:281) om allmänna
arvsfonden skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 124

11 §'

Nuvarande
lydelse

Har egendom i dödsbo, vilken förvaltats av god man, som i
11 kap. 4 § lagen om förmynderskap sägs, efter preskription av rätt att taga
arv eller testamente eller ock eljest tillfallit fonden, vare han pliktig fullgöra
vad enligt 8 § första stycket åligger god man, som där avses.

Föreslagen
lydelse

Har egendom i dödsbo, vilken förvaltas av god man enligt
11 kap. 3 § föräldrabalken, efter preskription av rätl alt ta arv eller
testamente eller annars tillfallit fonden, är denne skyldig att fullgöra vad
som enligl 8 § första stycket åligger en god man som där avses.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste
Ivdelse 19.13:318.

39

7 Förslag
till

Lag om
ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 3 § jordabalken' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 3§ Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej
tillämpning, om I. handling
på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte ägarens vägnar
utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är ogiltig såsom
tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen (1915:218) om avtal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Prop.
1987/88:124

2. rätte
ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderätten grundats, var
i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande av rubbad
själsverksamhel.

2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken
äganderätten gmndats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande
av rubbad själsverksamhet eller inte hade rådighet över den fasta egendomen på
grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom,

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i
föreskriven form eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med
samtycke av någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan
åtgärd av domstol eller annan myndighet.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Balken
omtryckt 1971: 1209.~

40

8 Förslag
till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

Härigenom föreskrivs atl 4 kap. 12 §
fasfighetsbildningslagen (1970:988)' skaU ha följande lyddse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 12 §

Om god man enligt 18 kap. 4 § Om god man enligt // kap. 3 §

föräldrabalken
behöver förordnas, föräldrabalken behöver förordnas,

skall
fastighetsbildningsmyndighe- skall
fasfighetsbildningsmyndighe-

ten anmäla
detta hos rätten. ten anmäla delta hos rätten.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen omtryckt 1971: 1035. 41

9 Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 10 och :0 §§ lagen (1973: 1150)
om förvaltning av samlalligheter' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Kallelse och delgivning enligt 9 § Kallelse
och delgivning enligt 9 §

ombesörjes av den som skall hålla ombesörjs
av den som skall hålla

sammanträdet. Denne skall vidare sammanträdet.
Denne skall vidare

göra anmälan hos rätten, när god göra anmälan
hos rätten, när god

man enligt 18 kap. 4 § föräldrabal- man
enligt // kap. 3 § föräldrabal

ken behöver förordnas. ken behöver förordnas.

30 §

Styrelsen för samfällighetsföre- Styrelsen
för samfällighetsföre-

ning skall bestå av en eller flera le- ning skall bestå av
en eller flera le

damöter och ha sitt säte i den ort damöter och ha sitt säte i den ort

där medlemmarnas fastigheter eller där medlemmarnas fastigheter eller

huvuddelen av dessa ligger. Styrel- huvuddelen av dessa ligger. Styrel

seledamot skall vara myndig. sdedamot får inte vara underårig

eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

42 Lagen omtryckt 1987: 128.

10 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1,6, 10 a och 13 §§, 8
kap. 2 §, 10 kap. 7 §, 12 kap. 2 § och 20 kap. 14 § rättegångsbalken skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. I§' Lagfaren domare skall vara svensk medborgare
och hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbete. Ej må den utöva domarämbete,

som är omyndig eller i konkurslill- som är i
konkurstillstånd eller som

stånd. har förvaltare enligt 11 kap. 7
§

föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av
domarämbete förordnar regeringen.

6§

Valbar till nämndeman är myndig Valbar till nämndeman är svensk

svensk medborgare, som är kyrko- medborgare, som är kyrkobokförd i

bokförd i kommunen eller, i fråga kommunen eller, i fråga om nämn-

om nämndeman i hovrätt, i länet deman i hovrätt, i länet eller den del

eller den del därav som hör till hov- därav som hör till hovrätten, och

rätten, och ej fyllt sjuttio är. Lagfa- som inte är underårig eller har fyllt

ren domare, befattningshavare vid s]Utt\o år och inte heller har förval

domstol, åklagare, polisman eller lare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-

advokat eller den som eljest har till ken ulan begränsning av förvaltar-

yrke att föra andras talan inför rätta uppdraget. Lagfaren domare, be-

mä ej vara nämndeman. . fattningshavare vid domstol, åkla-

gare, polisman eller advokat eller den som eljest har lill
yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må någon samtidigt vara nämndeman i hovrätt och
tingsrätt. Ej må annan vägra alt mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt
sextio är eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått som nämndeman
vare ej skyldig att äter inträda förrän efter sex är.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

10 a f Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som
skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligl I kap. 8 § och 2 kap. 4 a §.
Under treårsperioden fär vid behov ytterligare personer förordnas för
återstående del av perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i
behandlingen av ett

Senaste lydelse 1974:573.

Senaste lydelse 1976:560.

Senaste lydelse 1985:415. 43

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1987/88: 124

mål
en omständighet som medför ati förordnandet skall upphöra atl gälla, skall
förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det
pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara
svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i konkurstillstånd.

Den som
skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får ej
vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Domare
är jävig att handlägga mål:

Domare vare jävig atl handlägga mål:

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken
eller av dess utgång kan

vänta synnerlig nytta eller skada;

2.
om han med part
är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller
svågeriag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit
gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;

3.
om han till
någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller
skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom 4. om han eller
någon honom

närstående,
som avses i 2, är förmyndare eller god man för part eller eljest parts
ställföresträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller
annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då
kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse,
som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller
förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av
styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan
inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part,
är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den
angelägenhet målet rör;

5.
om han eller
någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av
dess utgång kan vänta synneriig nytta eller skada, står i förhållande, som
avses i 4;

6.
om han är parts
vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7.
om han i annan
rätt såsom domare eller befattningshavare fatlat beslut, som rör saken, eller
hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8.
om han i saken
såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller
varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet
föreligger, som är ägnad alt rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

■ Senaste lydelse 1973:240.

44

Lydelse enligt prop. 1987/88:26

Föreslagen
lydelse 8 kap.

2§

Prop. 1987/88: 124

Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1.
är svensk
medborgare,

2.
har hemvist i
Sverige,

3.
har avlagt de
kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete,

4.
har genomgått
för advokatverksamhet erforderlig prakfisk och teoretisk utbildning,

5.
har gjort sig
känd för redbarhet, och

6. även i övrigt bedöms lämplig alt utöva
advokatverksamhel.

Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag frän

antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2.

Den som
är omyndig eller försalt i konkurs får inte antas till ledamot. Inte heller
fär den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot
yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden atl utöva
rådgivningsverksamhet.

Den som är försalt i konkurs eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får
inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 §
lagen (1985: 354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m. m. är
förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid allmän
domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas lill ledamot;
inte heller den som annars är anställd i statens eller kommuns tjänst eller hos
annan enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag.
Vad som nu sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå.

10 kap.

7§

Tvist pä
grund av förmyndares eller god mans förvaltning må väckas vid den rätt, där
förmynderskapel eller godmanskapet är eller senast varit inskrivet, eller ock
vid rätten i den ort, där förvaltningen förts.

Har någon
eljest haft annans egendom till förvaltning, må tvist pä grund av förvaltningen
väckas vid rätten i den ort, där förvaltningen förts.

Tvist på
gmnd av förmyndares, god mans eller förvaltares förvaltning/år väckas vid den
rätt där förmynderskapel, godmanskapet eller förvaltarskapet år eller senast
varit inskrivet, eller också vid rätlen i den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom till förvaltning, får
tvist pä grund av förvaltningen väckas vid rätten i den ort där förvaltningen
förts.

12
kap. 2§' Såsom ombud må ej bmkas annan än den som rätten med hänsyn fill
redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i
målet.

- Senaste
lydelse 1956:230.

45

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:124

Ombud
skall vara svensk medborgare med hemvist inom riket; dock må även annan bmkas
såsom ombud, om rätten med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter
finner det lämpligen kunna ske.

Ej må den
vara ombud, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

Ej må
den vara ombud, som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Är
målsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej råder, eller
rättshandling, som han ej själv äger ingå, äge hans ställföreträdare angiva
brottet eller tala därå. Rör brottet den omyndiges person, äge den som har
vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därå. Vad i 11 kap. 2-5 §§ är stadgat
om part och ställföreträdare i tvistemål äge motsvarande tillämpning
beträffande målsägande, även om han ej för talan.

Om rättegångsombud för målsägande gälle vad i 12 kap. är
stadgat.

Är
målsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej råder, eller
rättshandling, som han ej själv äger ingå, får hans ställföreträdare angiva
brottet eller tala därå. Samma rätt har en förvaltare enligt föräldrabalken för
en målsägandes räkning när brottet rör egendom eller rättshandling som
omfattas av förvaltarens uppdrag. Rör brottet den omyndiges person, får den som
har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därå. Vad i II kap. 2-5 §§ är stadgat om part och
ställföreträdare i tvistemål tillämpas beträffande målsägande, även om han ej
för talan.

Om rättegångsombud för målsägande gäller vad i 12 kap. är
stadgat.

Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.

■
Senaste lydelse 1974:239.

46

11 Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av
domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1946:807) om
handläggning av domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§'

Underrätt är vid handläggning av Underrätt är vid handläggning av

ärende domför med en lagfaren do- ärende
domför med en lagfaren do

mare, om ej annat följer av vad som mare,
om ej annat följer av vad som

föreskrives nedan i denna paragraf föreskrivs
nedan i denna paragraf

Vid annan handläggning än som Vid annan handläggning än som

sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava sägs i 3 eller 4 § skall rätten ha
den

den sammansättning som anges i sammansättning som anges i tredje

tredje stycket, stycket,

om ärendet är tvistigl,

om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller

om ärendet angår

1. tillstånd till äktenskap enligt 2 I. anordnande, upphörande eller

kap. 2 § äktenskapsbalken, ändring av förvaltarskap enligt 11

kap. 7, 19 eller 23 § föräldrabalken,

2.
talan mot
överförmyndares beslut,

3.
nedsättning av
bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till vinstutdelning i bolag
eller till fusion,

4.
förvaltning av
stiftelse, eller

5.
tillstånd fill
viss förvallningsätgärd i annat fall än som avses ovan i detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en
lagfaren domare och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt
äktenskapsbalken, lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken,
och annars av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i
rätten, skall 14 kap. 17 § äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket
föreskriva all tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av
enkel beskaffenhet och som avser

1. förordnande eller entledigande I. förordnande eller entledigande

av förmyndare eller god man, av förmyndare, god man eller för

valtare,

2.
inskrivning
av förmynderskap 2. inskrivning av förmynderskap,
É-Z/er godmanskap, godmanskap eller
förvaltarskap,

3.
avträdande av
egendom till förvaltning av boutredningsman och förordnande eller entledigande
av boutredningsman,

4.
förordnande av
bodelningsförrättare,

5.
förordnande av
skiftesman vid arvskifte, eller

6. dödande av handlingar och
inteckningar enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, dock ej i
fall som avses i 12 a § nämnda lag.

Denna lag
träder i kraft den I januari 1989. Senaste lydelse 1987: 1109.

47

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924; 322) om vård av omyndigs
värdehandlingar

Härigenom
föreskrivs alt 15 § lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehandhngar' skall
ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

15 §

Nuvarande lydelse

Vad
i denna lag stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om vård av
värdehandlingar, som tillhöra den, för vilken god man förordnats efter vad i
18 kap. 3 eller 4 § föräldrabalken stadgas, så ock i fräga om medel, som för
hans räkning innestå hos bank och ej må uttagas ulan överförmyndarens tillstånd.

Föreslagen lydelse

Vad
som föreskrivs i denna lag skall tlllärnpas även i fråga om vård av
värdehandlingar som tillhör den, för vilken god man enligl 11 kap. 3 eller 4 §
föräldrabalken eller förvaltare enligt samma balk har förordnats, liksom i
fråga om medel som för sådan persons räkning står inne hos bank och inte får
tas ut utan överförmyndarens tillstånd.

Denna lag träder i
kraft den 1 januari 1989.

Lagen omtryckt 1976:616.

48

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

Härigenom föreskrivs aft 9, 12 och 19 §§ lagen (1904:48 s.
I) om samäganderätt skall ha följande
lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

nings-gode

I
sammanhang med förordnande om offentlig auktion bestämme rätten ock, där
sådant av någon delägare yrkas, ett pris, varunder godset ej må försäljas. Är
fråga om försäljning av fastighet, däri omyndig har del, skall sådant pris
utsättas, ändå att yrkande därom ej fram-ställes.

av

I övrigt varde villkoren bestämda mannen.

I
samband med ett förordnande om offentlig auktion skall rätlen också, om det
yrkas av någon delägare, bestämma elt pris under vilket godset inte får
försäljas. Är det fräga om försäljning av en fastighet, i vilken en omyndig har
del eller som till någon del omfattas av ett förvaltarskap enligl föräldrabalken,
skall ett sådant pris bestämmas, även om det inte yrkas av någon.

I övrigt skall försäljningsvillkoren bestämmas av gode
mannen.

Åro samtliga delägare vid auktionen tillstädes och varda
de överens om antagande eller förkastande av anbud, som å auktionen göres skall
vid deras beslut bero; dock att, där fråga är om fastighet, vari omyndig har
del, försäljning ej må ske, utan den omyndiges andel varder betald efter det
enligt 9 § utsatta pris.

Varda delägarna ej ense, efter ty nyss är sagt, gälle
högsta anbudet såsom antaget, där det ej understiger pris, som enligt 9 § må
vara utsatt. Är lott i samfälld fastighet särskilt intecknad och uppgår den på
sådan lott belöpande atidel i den bjudna köpeskillingen icke till beloppet av
den gäld, för vilken lotten på gmnd av inteckning häftar, må ej anbudet
antagas, med mindre ägare av övriga lotter det medgiva; dock alt vad sålunda föreskrivits

Om
samtliga delägare är närvarande vid auktionen och de är överens om att anta
eller förkasta ett anbud som lämnas på auktionen, gäller deras beslut. År det
fräga om en fastighet, för vilken rätten utan yrkande enligt 9 § skall bestämma
ett visst lägsta pris, får försäljning dock inte ske om inte den omyndiges
andel eller den andel som omfattas av elt förvaltarskap enligt föräldrabalken
blir betald enligl det bestämda priset.

År delägarna ej ense, gäller högsta anbudet såsom
antaget, om del ej understiger det pris som har bestämts enligt 9 §. Är lott i
samfälld fastighet särskilt inlecknad och uppgår den pä sådan lott belöpande
andelen i den bjudna köpeskillingen icke lill beloppet av den gäld, för vilken
lotten pä grund av inteckning häftar, får anbudet inte antas, om inte ägare av
övriga lotter medger det. Vad som nu liar sagts gäller dock inte, om
försäljningen avser

' Senaste lydel.se 1907:83 s. 3.

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

49

Nuvarande
lydelse

icke äger tillämpning, där försäljningen avser alt frän
två eller flera hemmanslotter avsöndra mark, som varit till ständigt ryttare-,
soldat- eller bätsmanstorp anslagen.

Föreslagen
lydelse

alt från två eller flera hemmanslol-ter avsöndra mark, som
varit anslagen till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp.

Prop. 1987/88: 124

19 §-

Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan
samfällighet, som avses i lagen (1973: 1150) om Förvaltning av samfälligheter,
eller å sådan allmänning, som avses i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar
eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej heller
vare i nägot fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av jakt
värdsområde, bestående av allenast en faslighet, eller av fiskevårds-område,
omfattande allenast en fastighet eller del till allenast en fastighet hörande
fisket.

Beträffande egendomsförhållanden som rör makar, sambor,
delägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän, redare som ingätt överenskommelse om
partrederi eller deltagare i samma gruvrörelse finns särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i 15 kap. 15 § Bestämmelserna i 15 kap. 15 §

föräldrabalken skall inte tillämpas i föräldrabalken
skall inte tillämpas i fråga om försäljning enligl denna fräga om
försäljning enligl denna

lag
av samfälld fast egendom, vari omyndig äger del.

lag av samfälld fast egendom, som lill någon del ägs av
omyndig eller omfattas av ett förvaltarskap enligt föräldrabalken.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

- Senaste
lydelse 1987:796.

50

14 Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs alt 22 § lagen (1915:218) om avtal
och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Där fullmaklsgivaren förklaras Om fullmaktsgivaren får en för-

omyndig eller kommer under an- valtare enligt
föräldrabalken, har

nans målsmanskap, have rätts- en rättshandling som fullmäktigen

handling, som fullmäktigen företa- företar och som omfattas avförval-

ger, icke större verkan än den skul- tårens uppdrag inte större verkan

le haft, om fullmaktsgivaren själv än den skulle ha haft, om fullmakts-

företagit densamma. givaren själv hade företagit rätts

handlingen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

51

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936: 81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1936: 81) om
skuldebrev skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Ändå att ny borgenär är i god tro, må gäldenären mot honom
göra gällande:

all skuldebrevet är förfalskat, eller å gäldenärens
vägnar utfärdat av någon som därtill saknade behörighet, eller ogilfigt såsom
tillkommet under tvång varom sägs i 28 § lagen om avtal, eller såsom utfärdat
av någon som var omyndig eller handlade under inflytande av rubbad
själsverksamhel; eller

atl skuldebrevet dödats eller betalning fullgjorts genom
fordringsbeloppets nedsättande i allmänt förvar, eller att borgenären / följd
av preskription eller proklama förlorat sin talan, eller att skuldförhållandet
ändrats genom tvångsackord.

Även om en ny borgenär är i god tro,/år gäldenären mot
honom göra gällande att skuldebrevet är förfalskat, att det på gäldenärens
vägnar har utfärdats av någon som saknade behörighet till det eller att del är
ogiltigt på grund av att det har kommit lill under sådant tvång som anges i 28
§ lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område.

Vidare får gäldenären även mot en godtroende borgenär göra
gällande att skuldebrevet har utfärdats av någon som var omyndig eller
handlade under inflytande av mbbad själsverksamhel eller inte hade rätt atl
utfärda skuldebrevet på grund av atl en förvaltare enligt föräldrabalken var
förordnad för honom.

Slutligen får gäldenären även mot en godtroende borgenär
åberopa att skuldebrevet har dödats eller atl betalning har fullgjorts genom
att fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller alt borgenären på
grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller alt
skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord.

Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.

52

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1981:131) om
kallelse på okända borgenärer skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

3 § '

När
ansökan om äktenskapsskillnad eller anmälan enligt 9 kap. I § andra stycket
äktenskapsbalken har gjorts, fär vardera maken ansöka om kallelse på egna eller
andra makens okända borgenärer.

Kallelse
på okända borgenärer får också sökas av förmyndaren, när någon har förklarats
omyndig.

Kallelse
på okända borgenärer får också sökas av god man eller förvaltare enligt
föräldrabalken.

En
borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer och som
underlåter att anmäla sin fordran inom den föreskrivna tiden, föriorar rätten
att kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt till den
före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett pä ansökan av förmyndare,
gäller vad som har sagts om gäldenären i stället förmyndaren. Anmälan behövs
inte, om borgenären inom anmälningstiden åberopar sin fordran i gäldenärens
konkurs eller i förhandling om offentligt ackord.

En
borgenär, som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer och som
underlåter alt anmäla sin fordran inom den föreskrivna fiden, förlorar rätten
atl kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt lill den
före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av god man eller
förvaltare enligt föräldrabalken, gäller vad som har sagts om gäldenären i
stället gode mannen eller förvaltaren. Anmälan behövs inte, om borgenären inom
anmälningstiden åberopar sin fordran i gäldenärens konkurs eller i förhandling
om offentligt ackord.

Förlust av rätten att kräva ut en huvudfordran omfattar
även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av
borgen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste
lydelse 1987:810.

53

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 och 10 §§ samt 20 kap.
8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lyddse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Försäkrad
som åtnjuter förtidspension enligt 7 kap. I § första stycket är skyldig att,
om hans arbetsförmåga väsenfiigt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan
härom hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall beträffande försäkrad,
vars rätl till förlids-pension grundals pä varaktig arbetslöshet, så ock den som
åtnjuter änkepension eller förmån enligt 9 kap. gälla, om förhållandena så
ändras att rätten till pensionen eller förmånen därav påverkas. Är den
försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren.

Underlåtes anmälan som avses i första stycket utan giltigt
skäl, må pensionen eller förmånen indragas för viss tid eller tills vidare.

Försäkrad
som åtnjuter förlids-pension enligl 7 kap. I § första stycket är skyldig all,
om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan
härom hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall beträffande försäkrad,
vars rätl lill förtidspension grundats på varaktig arbetslöshet, sä ock den
som äljnuter änkepension eller förmän enligl 9 kap. gälla, om förhållandena så
ändras att rätlen till pensionen eller förmånen därav påverkas. Är den
försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den
försäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne
motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt
skäl,/år pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det
antagas atl han avlidit, äga hans efterievande åtnjuta familjepension enligt
denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension må dock krävas förklaring
på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om
den bortovarande. I fråga om omyndig må sådan förklaring infordras från hans
förmyndare. Finnes den bortovarande sedermera vara vid liv, skall pension ej
vidare utgå.

Har
någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antas att han avlidit,
har hans efterlevande rätt till familjepension enligl denna lag. Såsom villkor
för utbetalning av pension får dock krävas förklaring pä heder och samvete av
efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den bortavarande. I
fräga om omyndig/år sådan förklaring infordras från hans förmyndare. Förklaring
kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt
föräldrabalken. Visar del sig sedermera att

Lagen omtryckt 1982: 120.

54

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

den bortavarande är vid liv skall pension ej vidare utgå.

20
kap. 8§

Den som är
försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger att,
i enlighet med de föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de uppgifter, som
äro av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande omyndig åvilar
uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

Den som
är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger
att, i enlighet med de föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de uppgifter som är
av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som är o-myndig eller
har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller, om
del kan anses följa av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet att
lämna uppgifterna.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.

55

18
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom
föreskrivs att 8 och II §§ lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension' skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som åtnjuter hustmtillägg
eller kommunalt bostadstillägg är skyldig att, om hans eller hans makes
ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, utan oskäligt dröjsmål göra
anmälan härom till den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde
han senast blivit mantalsskriven. Enahanda skyldighet åligger honom, om han
åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrives i annan kommun än förut,
sä ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död
eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten
förmyndaren. Uppbäres förmånen av myndighet eller av annan person än den
pensionsberättigade eUer dennes förmyndare, år jämväl sådan myndighet eller
person anmälningsskyldig.

Den som åtnjuter
hustmfillägg eller kommunalt bostadstillägg är skyldig alt, om hans eller hans
makes ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, ulan oskäligt dröjsmål
göra anmälan om detta till den allmänna försäkringskassa, inom vars
verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven. Enahanda skyldighet
åligger honom, om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrivs i
annan kommun än förut, sä ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap
upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget
omyndig åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Om den sotn uppbär
förmånen har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande
skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Uppbärs
förmånen av myndighet eller av annan person än den pensionsberättigade eller
dennes förmyndare, gode man eller förvaltare, år även sådan myndighet eller
person anmälningsskyldig.

Ansökan om förmän enligt
denna lag skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av sökandens rätt
ävensom en av sökanden och, om han är gift, hans make underskriven förklaring
på heder och samvete att de lämnade upplysningarna äro med sanningen överensstämmande.
För omyndig sö-

Ansökan om förmån
enligl denna lag skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av sökandens
rätt samt en av sökanden och, om han är gift, hans make underskriven
förklaring på heder och samvete att de lämnade upplysningarna är med sanningen
överensstämmande. För sökande som är omyn-

' Lagen omtryckt 1976:
1014. Senaste lydelse 1987:207.

56

Nuvarande lydelse

kände
skall förklaringen avgivas av förmyndaren.

Föreslagen lydelse

dig
eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken skall förklaringen
avges av förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, av gode
mannen eller förvaltaren.

Prop. 1987/88: 124

Denna lag träder i kraft
den I januari 1989.

57

19 Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § studiestödslagen'
(1973: 349) skall ha följande lydelse.

9 kap. 2§

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för
högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått
genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas
beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror
avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap.
15-19 §§. 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där
ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4
kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller Avser återkrav enligt första eller

andra stycket studiehjälp enligt 3 andra stycket studiehjälp enligt 3

kap. lill sådan studerande, som vid kap. till sådan studerande, som vid

utbetalningslillfället var omyndig utbelalningstillfällel var omyndig,

på grund
av ålder, åvilar belal- åvilar betalningsskyldigheten
den

ningsskyldigheten den som då var som då var den omyndiges förmyn-

den omyndiges förmyndare. dåre.

Pä återbetalningspliktiga studiemedel enligl 3 kap., på
studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som
återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen
uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter
överstiger statens utlåningsränla. På andra former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som
infaller en månad efter del beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda
skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin
skyldighet att erlägga räntan.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen omtryckt 1987:303. 58

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 380) om
arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 § och 8 kap. 6 § lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

5 kap 12
§ Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan det
antagas alt han har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efterlevande
rätl till livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får dock krävas
förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje
underrättelse om den försäkrade. 1 fråga om o-myndig får sådan förklaring
krävas från hans förmyndare.

Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat
sammanhang och kan det antagas atl han har avlidit lill följd av arbetsskada,
har hans efterlevande rätt till livränta. Som villkor för utbetalning av
livränta får dock krävas förklaring pä heder och samvete av efterlevande att
denne saknar vaije undertättelse om den försäkrade. I fräga om o-myndig får
sådan förklaring krävas frän hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av
en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldrabalken.

Visar det sig sedermera alt den försäkrade är vid liv
eller att han har avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till
livränta.

8 kap. 6§

Den som
har rätl till ersättning från arbetsskadeförsäkringen är skyldig att enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna
lag. Är den förmånsberättigade o-myndig, skall uppgifterna lämnas av
förmyndaren.

Den som
har rätt lill ersättning från arbetsskadeförsäkringen är skyldig atl enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna
lag. År den förmånsberättigade o-myndig eller har god man eller förvaltare
enligt föräldrabalken förordnals för honom, skall uppgifterna lämnas av
förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller
förvaltaren.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen
omtryckt 1977:264.

59

21
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring

Härigenom
föreskrivs att 23 § lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring skall ha följande
lydelse.

Prop.
1987/88:124

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 16 kap.
12 §, 17 kap. 1 § och 20 kap. 5, 6 och 8 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring
om utbetalning till annan än den pensionsberättigade, sammanträffande av
förmåner, preskription, utmätningsförbud och upp-giftsskyldighel beträffande
den som är omyndigförklarad tillämpas även i fråga om delpension.

Bestämmelsema i 16 kap. 12
§, 17 kap. 1 § och 20 kap. 5,6 och 8 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring
om utbetalning lill annan än den pensionsberäftigade, sammanträffande av
förmåner, preskription, utmätningsförbud och upp-giflsskyldighet beträffande
den som har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken tillämpas även i fräga
om delpension.

Denna lag träder i
kraft den I januari 1989.

Senaste lydelse 1983:197.

60

22 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs att 48 § socialtjänstlagen (1980:620)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §' Uppdrag atl besluta pä socialnämndens vägnar får när
det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

1
kap. 4 §
föräldrabalken,

2
kap. 1,4-6, 8
och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § alt besluta all inte
påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

3
kap. 5, 6 och 8
§§ föräldrabalken, 7 kap. 7, II och
14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att godkänna avtal som
innefattar åtagande att utge engångsbelopp.

7 kap. 7, II och
14 §§ föräldra- 7 kap. 7, II och 14 §§ föräldra-

balken, dock inte befogenhet enligt balken, dock inte
befogenhet enligl

7 § alt godkänna avtal som innefat- 7 § alt godkänna avtal som innefat

tar åtagande att utge engångsbe- tar åtagande atl utge engångsbe

lopp, lopp,

// kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta pä socialnämndens vägnar får inte
heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25, 27 eller
28 § denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligl 9 § lagen (1964: 143) om
bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1981:1244. 61

23
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering

Härigenom föreskrivs alt 4 § lagen (1944:133) om
kastrering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

4§'

Kastrering må, där ej nedan an- Kastrering
får, om ej nedan an

norlunda stadgas, företagas alle- norlundastadgas,
företas endast ef-

nast efter tillstånd av socialstyrd- ter
fillstånd av socialstyrelsen. Så

sen. Sådant tillstånd må icke läm- dant
fillstånd/år/n/e lämnas för nå-

nas för någon, med mindre tillfålle gon,
såvida inte tillfälle att yttra

att yttra sig, där sä kan ske, beretts, sig,
där sä kan ske, har beretts, om

om han är underårig den som har han är
underårig den som har vård-

vårdnaden om honom, om han är nåden om
honom, om han är gift

omyndigförklarad hans förmynda- hans make
samt om han är intagen

re, om han är gift hans make samt på
allmän anstalt dennas läkare och

om han är intagen å allmän anstalt föreståndare,

dennas läkare och föreståndare.

Pä den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna
giltigt samtycke far kastrering enligt 1 § andra stycket företagas utan
socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan
läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande,
med angivande av gmnden för åtgärden på heder och samvete har förklarat
förutsättningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den
som är intagen i kriminalvårdsanstall, häkte eller hem som avses i lagen (1981:
1243) om värd av missbmkare i vissa fall eller som är intagen pä sjukhus med
stöd av lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk värd i vissa fall.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga
delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lydelse 1981: 1254. 62

24 Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1966: 293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18§

Pafienten eller hans make, om Patienten
eller hans make, om

makarna sammanbodde vid tiden makarna
sammanbodde vid tiden

för intagningen, eller annan, som då för
intagningen, eller annan, som då

stadigvarande sammanbodde med stadigvarande
sammanbodde med

honom eller hans barn, fader, mo- honom,
eller hans barn, fader, mo

der, syskon, förmyndare eller gode der,
syskon, förmyndare, gode man

man fär göra ansökan om ulskriv- e//er/ö>va/rare
får göra ansökan om

ning. utskrivning.

Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om
patient som avses i 17 § andra stycket ger till känna att han icke vill vara
inlagen pä sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin
möjlighet att ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom alt upprätta
erforderliga handlingar.

Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om
utskrivning förrän en månad förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen omtryckt 1982:782. 63

25
Förslag till

Lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190)

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ transplantationslagen
(1975: 190) skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

Ingrepp
som avses i denna lag fär företagas på levande person om denne skriftligen
samtyckt till ingreppet.

Ingrepp på den som ej fyllt aderton år eller som på grund
av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av
annat slag saknar förmåga alt lämna samtycke enligt första stycket får ske om
medicinska skäl påkallar atl biologiskt material för transplantation läges
från denne. I fall som nu nämnts fordras socialstyrelsens tillstånd till ingreppet.
Innan styrelsen avgör tillståndsfrågan skall beträffande den som är underårig
hans vårdnadshavare och beträffande den som lider av psykisk abnormitet
förmyndare eller god man beredas tillfälle atl yttra sig. Tillstånd får lämnas
endast om synnerliga skäl föreligger. Ingrepp får icke företagas mot givarens
vilja-

Ingrepp
som avses i denna lag fär företas på en levande person om denne skriftligen
samtyckt till ingreppet.

Ingrepp på
den som ej fyllt aderton år eller som på grund av psykisk sjukdom, hämmad
förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag saknar förmåga alt
lämna samtycke enligt första stycket fär ske om medicinska skäl påkallar att
biologiskt material för transplantation las från denne. I fall som nu nämnts
fordras socialstyrelsens tillstånd till ingreppet. Innan styrelsen avgör
tillståndsfrågan skall beträffande den som är underårig hans vårdnadshavare
och beträffande den som lider av psykisk abnormitet god man eller förvaltare
beredas tillfälle att yttra sig. Tillstånd fär lämnas endast om synnerliga
skäl föreligger. Ingrepp får inte företas mot givarens vilja.

Vill någon
komma i fråga som givare av biologiskt material skall den läkare som enligl 3
§ har rätl alt besluta om ingrepp upplysa honom och, i förekommande fall, vårdnadshavare,
förmyndare eller god man om ingreppels beskaffenhet och om de risker som är
förknippade med detta. Samtycke som avses i 4 § skall lämnas till läkaren. Denne
skall därvid förvissa sig om all givaren har förställ innebörden av upplysningarna.

Vill någon
komma i fräga som givare av biologiskt material skall den läkare som enligt 3
§ har rätl atl besluta om ingrepp upplysa honom och, i förekommande fall, vårdnadshavare,
god man eller förvaltare om ingreppets beskaffenhet och om de risker som är
förknippade med detta. Samtycke som avses i 4 § skall lämnas till läkaren.
Denne skall därvid förvissa sig om alt givaren har förstått innebörden av upplysningarna.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.

64

26
Förslag til!

Lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 6 och II §§ lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m. fl. skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Särskilda
omsorger skall ges den psykiskt utvecklingsstörde endast om han begär det. Om
han är undei" 15 är eller, i annat fall, om han uppenbart saknar förmåga
att pä egen hand ta ställning i frågan, skall de särskilda omsorgerna ges pä
begäran av vårdnadshavare, förmyndare eller god man.

Särskilda
omsorger skall ges den psykiskt utvecklingsstörde endast om han begär det. Om
han är under 15 år eller, i annat fall, om han uppenbart saknar förmåga att på
egen hand ta ställning i frägan, skall de särskilda omsorgerna ges på begäran
av vårdnadshavare, förmyndare, god man eller förvaltare enligt föräldrabalken.

Landstingskommunen
skall anmäla till överförmyndaren när en psykiskt utvecklingsstörd kan antas
behöva förmyndare eller god man saml när en omyndighetsförklaring bör kunna
hävas eller ett godmanskap kunna upphöra.

Landstingskommunen
skall anmäla lill överförmyndaren när en psykiskt utvecklingsstörd kan antas
behöva god man eller förvaltare samt när ett godmanskap eller förvaltarskap bör
kunna upphöra eller uppdragets omfattning änd-

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

65

27
Förslag till

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs all 2 kap. 23 § och 3 kap. 3 §
bankrörelsclagen (1987:617) skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 kap.

23 §

En
omyndig fär utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel som den omyndige
själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton år. Utan den omyndiges
samtycke får banken inte betala ut sädana medel lill förmyndaren. Har
förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta medlen och företett
bevis pä detta, får den omyndige inte vidare förfoga över medlen. Sådan
inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas pä insätlningsbevis eller i
motbok, när beviset eller motboken företes hos banken.

Medel som
en förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken får tas ut utan
överförmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9
§ andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne kortare
tid än ett är. Överförmyndaren kan när som helst förordna, atl ett förbehåll
inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i motbok,
som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig alt på begäran av överförmyndare,
förmyndare eller god man utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in
eller som står inne, samt i förekommande fall intyga att meddelat tillstånd
inte utnyttjats.

Medel som
en förmyndare, god man eller förvaltare förvaltar enligl föräldrabalken fär tas
ut utan överförmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbehåll enligt
15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne
kortare tid än elt år. Överförmyndare kan när som helst förordna, att etl
förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i
motbok, som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig att på begäran av
överförmyndare, förmyndare, god man eller förvaltare utfärda bevis om beloppet
av de medel som sätts in eller som står inne, samt i förekommande fall intyga
atl meddelat tillstånd inte utnyttjats.

Revisorerna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen i särskilda fall fillläter
annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara
svensk medborgare. Den som är omyndig, i konkurs eller underkastad
näringsförbud får inte vara revisor.

Revisorerna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen i särskilda fall tillåter
annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara
svensk medborgare. Den som är underårig, i konkurs eller underkastad
näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begräns-

66

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

ning
av förvaltaruppdraget får inte vara revisor.

Revisorerna
skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden
som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet fordras för uppdragels
fullgörande.

Till
revisor kan utses även elt auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Vid
tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med godkänd
revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till bankens styrelse anmäla
vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett
auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i etl godkänt
revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 § om
behörighet och i 13 § om rätl att närvara på stämma tillämpas pä den
huvudansvarige.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

67

28
Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987: 618)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. I §, 3 kap. 13 och 16 §§ 4
kap. 4 § samt 7 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha följande
lydelse.

Prop. 1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 kap.

I §

Etl bankaktiebolag skall bildas av en eller flera
stiftare.

Stiftarna
skall vara svenska medborgare och bosalla i Sverige. Den som är omyndig
eller i konkurs får inte vara stiftare. Att delsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får inte
vara stiftare. All detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer
av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas
av ett eller flera utländska bankföretag som stiftare.

Bestämmelsema
i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna om fusion i 11
kap. 2 §.

3
kap. 13 §

I
avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran ta;; upp den som
med skriftlig handling visar att han, till följd av uppdrag eller pantsättning
eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt att i stället
för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot
emissionsbevis och, vid fondemission, brev pä en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare
eller god man för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller
vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring av seende aktier
kronofogdemyndig heten.

I
avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas upp den som
med skriftlig handling visar alt han, till följd av uppdrag eller pantsättning
eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt atl i stället
för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot
emissionsbevis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare,
god man eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren
eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier
kronofogdemyndigheten.

I
förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma
uppgifter som enligt 10 § skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av
förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan
anteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter
ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke av den som
berörs av förhållanden som har antecknats i förteckningen.

68

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88: 124

16
§.

Vad
som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget företräda
aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätlen
till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en
bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshavaren,
att aktierna fill tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild värd.

Såväl ägaren som
nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall pä anmälan bli införd i aktieboken.
Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet och om den
rätt alt i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller
avkomsträtlen. I fräga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren
gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägaren. Dock
skall någon påskrift om införandet inte ske pä aktiebrevet. När det styrkts att
nyttjande- eller avkomsträtlen har upphört, skall en anteckning om detta göras
i aktieboken.

När en god man, på gmnd av
ett förordnande enligt 18 kap. 4 § första stycket 5 föräldrabalken, förvaltar
akfier för en blivande aktieägares räkning, skall den blivande ägaren på
anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om
förvärvet och om förordnandet.

När en god man, pä gmnd av
etl förordnande enligt // kap. 3 § första stycket 5 föräldrabalken, förvaltar
akfier för en blivande ak-fieägares räkning, skall den blivande ägaren på
anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om
förvärvet och om förordnandet.

4
kap. 4§

De
aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att för
varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemmission teckningsrättsbevis
och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är elt avstämningsbolag, får
de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emissionsbevis. Används inte
sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i beviset anges hur många sådana
bevis som skall lämnas för varie ny aktie.

Om en aktieägare
använder sin företrädesrätt att delta i en emission i etl bankaktiebolag som
inte är etl avstämningsbolag skall anteckning om detta göras pä det aktiebrev
på vilket företrädesrätten gmndas, om inte kuponger används som
emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall
emissionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt
till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen
enligt 3 kap. 13 §. Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om
bolaget eller värdepapperscentralen kände till atl handlingarna skulle komma
i orätta händer el-

I avstämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid
fondemission, breven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i
rekommenderat brev eller pä annat betryggande sätt till dem som på
avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap.
13 §. Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget
ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Delta gäller dock inte om bolaget eller
värdepappers-centralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta
händer el-

69

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

ler om
någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som efter omstän digheterna skäligen
bort iakttas. Bolaget eller värdepappersccnlra-len anses inte heller ha
fullgjort sir skyldighet om mottagaren var (7-myndig.

ler om
någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen
bort iakttas. Bolaget eller värdepapperscentralen anses inte heller ha
fullgjort sin skyldighet om mottagaren var underårig eller hade en förvaltare
enligt föräldrabalken förordnad att företräda honom i denna angelägenhet.

Styrelseledamöterna
skall vara svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat, bosatta
i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget kan
inte vara styrelseledamot. Alt detsamma gälle den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

1 kap 3§' Styrelseledamöterna skall vara svenska
medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande
bankinspekfionen i särskilda fall tillåter nägot annat, bosatta i Sverige. Den
som är o-myndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller
den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om
näringsförbud.

Utan hinder av forsla stycket får i ett bankaktiebolag som
är bildat av utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet
styrelseledamöter vara svenska medborgare bosatta utomlands eller utländska
medborgare. Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosalt
här i' landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspekfionen
får medge undantag frän vad som föreskrivs i detta stycke.

Av styrelseledamöterna fär högst en för varje påbörjat
femlal vara anställd i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte las till
de offentliga styrelseledamöterna eller arbelstagarrepresentanter som har
utsetts enligl lagen (1987; 1245) om styrelserepresenlafion för de
privatanställda.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste
lydelse 1987:1248.

70

29 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 12 och 15 §§,
4 kap. 3 §, 8 kap. 4 § samt 10 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385)' skall ha
följande lyddse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

I §

Akfiebolag bildas av en eller flera stiftare. Stiftare
skall vara svensk medborgare och bosalt i Sverige eller svensk juridisk person.
Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman
är svensk medborgare och bosalt i Sverige. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan medge annan än som angivits nu att vara stiftare.

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i kon-

kurs kan ej vara stiftare. kurs eller som har förvaltare
enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan ej vara stiftare.

3 kap.

12 §

I avstämningsbolag skall den som I avstämningsbolag skall den som

med skriftlig handling visar att han med
skriftlig handling visar all han

till följd av uppdrag eller pantsät- till
följd av uppdrag eller pantsätt-

tning eller på gmnd av villkor i tes- ning
eller på grund av villkor i testa-

lamcnte eller gåvobrev har rätl alt i mente
eller gåvobrev har rätt atl i

stället för den i aktieboken införda stället
för den i aktieboken införda

aktieägaren lyfta utdelning och aktieägaren
lyfta utdelning och

mottaga emissionsbevis och, vid motta
emissionsbevis och, vid

fondemission, brev på ny aktie på fondemission,
brev pä ny aktie pä

begäran upptagas i en särskild för- begäran
upptas i en särskild för

teckning. Detsamma gäller förmyn- teckning.
Detsamma gäller förmyn

dare eller god man för aktieägare dåre,
god man eller förvaltare för

eller vid konkurs konkursförvalta- aktieägare
eller vid konkurs kon-

ren eller vid utmätning, kvarstad el- kursförvaltaren
eller vid utmätning,

ler betalningssäkring avseende ak- kvarstad
eller betalningssäkring av-

fier kronofogdemyndigheten. seende
aktier kronofogdemyndig

heten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket
antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall införas i
aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätl som
tillkommer den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när
del visas alt rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej Uppgift ur förteckningen fär ej

lämnas
till annan utan samtycke av lämnas lill
annan utan samtycke av

den som
beröres av förhållanden den som berörs av förhållanden

som
antecknats i förteckningen. som
antecknats i förteckningen.

' Lagen omtryckt 1982:7.39. 71

Nuvarande
lyddse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88:124

Vad som
sägs i denna lag om aktieägares rätl att i bolaget företräda aktier skall
gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjanderätlen till
eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller bestämmelse alt
han skall äga företräda aktierna och, beträffande avkomsträttshavaren, att
aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild vård.

Såväl
ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i
aktieboken. Vid införingen skall göras anteckning om äganderättsförvärvet och
om den med nyttjande- eller avkomsträtlen förenade rätten atl i bolaget företräda
aktierna. I fräga om införing av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller
i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av aktieägare. Dock skall
påskrift om införingen ej ske på aktiebrevet. När det styrkes att nyttjande-
eller avkomsträtlen upphört, skall anteckning därom göras i aktieboken.

När god man pä grund av förord-nande jämlikt 18 kap. 4 § 5
föräldrabalken förvaltar aktier för blivande aktieägares räkning, skall
blivande ägare pä anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med
anteckning om förvärvet och om förordnandet.

Vad som
sägs i denna lag om aktieägares rätl att i bolaget företräda aktier skall
gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjanderätlen till
eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller bestämmelse alt
han skall ha rätt att företräda aktierna och, beträffande avkomsträttshavaren,
alt aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild
vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren
skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall göras
anteckning om äganderättsförvärvel och om den med nyttjande- eller avkomsträtlen
förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av
nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag
om införing av aktieägare. Dock skall påskrift om införingen ej ske på
aktiebrevet. När det styrks alt nyttjande- eller avkomsträtlen upphört, skall
anteckning därom göras i aktieboken.

När en god man på grund av förordnande enligt 11 kap. 3 §
första stycket 5 föräldrabalken förvallar aktier för blivande aktieägares räkning,
skall blivande ägare pä anmälan av gode mannen införas såsom ägare i
aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

Aktieägare
som har företrädesrätt att delta i emission har rätt att för varje aktie fä
särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis och vid
fondemission delbevis). Är bolaget ej avstämningsbolag, får lill aktiebrev
hörande kupong användas som emissionsbevis. Används ej kupong som
emissionsbevis, skall i beviset anges hur många sädana bevis som skall
lämnas för varje ny aktie.

4 kap 3§
Aktieägare som har företrädes-räll att deltaga i emission har rätl att för
varje aktie få särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission delbevis). Är bolaget ej avstämningsbolag, får till
aktiebrev hörande kupong användas som emissionbevis. Användes ej kupong som
emissionsbevis, skall i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas
för varje ny aktie.

72

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88:124

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt att deltaga i
emission i bolag som ej är avstämningsbolag, skall det aktiebrev på vilket
företrädesrätten grundas förses med påskrift härom, om ej kuponger användes
som emissionsbevis.

1
avstämningsbolag skall emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie
som tillkommer aktieägaren genast i rekommenderat brev eller på annat
betryggande sätt översändas till den som pä avstämningsdagen är införd i
aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 §. Var han vid mottagandet ej
berättigad, skall bolaget likväl anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta
gäller dock ej, om bolaget eller vär-depapperscenlralen hade kännedom om att
handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter
omständigheterna skäligen bort iakttagas och ej heller om mottagaren var
omyndig.

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt att delta i
emission i bolag som ej är avstämningsbolag, skall det aktiebrev pä vilkel
företrädesrätten grundas förses med påskrift härom, om ej kuponger används som
emissionsbevis.

1
avstämningsbolag skall emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie
som tillkommer aktieägaren genast i rekommenderat brev eller pä annat
betryggande sätt översändas till den som pä avstämningsdagen är införd i
akfieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 §. Var han vid mottagandet ej
berättigad, skall bolaget likväl anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta
gäller dock ej, om bolaget eller värdepapperscentralen hade kännedom om att
handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter
omständigheterna skäligen bort iakttas och ej heller om mottagaren var omyndig
eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken med ett uppdrag som omfattar
denna angelägenhet.

Styrelseledamot
och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för
särskilt fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs
medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge, Nordiska medborgare som
är bosatta i något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter, om minst
halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller
i konkurs kan ej vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamot
och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för
särskilt fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs
medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som
är bosatta i något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva
antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i
konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget kan ej vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

' Senaste
lydelse 1984:943.

73

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

10 kap

2§'

Revisor skall vara svensk med- Revisor skall vara svensk med-

borgare och bosalt i Sverige, om ej borgare och bosatt i
Sverige, om ej

regeringen eller myndighet som re- regeringen eller myndighet som re

geringen bestämmer för särskilt fall geringen bestämmer för särskilt fall

tillåter annat. Den som är auktori- tillåter annat. Den som är auktori

serad eller godkänd revisor behö- serad eller godkänd revisor behö

ver dock inte vara svensk medbor- ver dock inte vara svensk medbor

gare. Den som är omyndig eller i gare. Den som är underårig eller i

konkurs kan ej vara revisor. konkurs eller som har förvaltare

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av
redovisning och ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till arten och
omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets ftillgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt
revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs
auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt
revisionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses fill revisor skall till
styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara
auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 4, 12 och 15 §§ fillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses
minst en av moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1985:939. 74 •

30
Förslag till

Lag om ändring i aktiefondslagen (1974: 931)

Härigenom föreskrivs att 33 § akliefondslagen (1974: 931)
skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

I fräga
om fondandelsbevis gäller, om annat ej följer av denna lag, i tillämpliga
delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev/öreinV.? om löpande skuldebrev.
Härvid är den som innehar fondandelsbevis ställt till viss man eller order
och enligt fondbolagets påskrift på beviset anges vara ägare lill fondandel
som beviset avser likställd med den som enligt 13 § andra stycket nämnda lag
förmodas äga rätl atl göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall
göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset
avser.

I fråga om fondandelsbevis gäller, om annat ej följer av
denna lag, i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskrives
om löpande skuldebrev. Härvid är den som innehar fondandelsbevis ställt till
viss man eller order och enligt fondbolagets påskrift på beviset anges vara
ägare lill fondandel som beviset avser likställd med den som enligt 13 § andra
stycket nämnda lag förmodas äga rätt atl göra skuldebrevet gällande. Påskrift
pä beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel
som beviset avser.

Om utdelningskuponger
till fondandelsbevis finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om skuldebrev.

Utfärdas
fondandelsbevis ulan utdelningskuponger och innehål ler fondbestämmelserna
föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är
antecknad såsom ägare av fond andel är behörig atl uppbära på andelen
belöpande utdelning, skall betalning av utdelning till denne anses giltig,
även om han saknade rätt till ut delningen. Vad nu sagts gäller dock ej, om
fondbolaget hade kännedom om att utdelningen kom i orätta händer eller
åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas
eller om mottagaren var omyndig.

Utfärdas
fondandelsbevis utan uldelningskuponger och innehåller fondbestämmelserna
föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är
antecknad såsom ägare av fondandel är behörig alt uppbära på andelen belöpande
utdelning, skall betalning av utdelning lill denne anses giltig, även om han
saknade rätt till utdelningen. Vad nu sagts gäller dock ej, om fondbolaget hade
kännedom om att utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet
som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var
omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken med etl uppdrag som
omfattar denna angelägenhet.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste
lydelse 1975: 1392.

75

31
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. I §, 3 kap. 12 och 15 §§,
4 kap. 6 §, 8 kap. 4 § samt 10 kap. 3 § försäkringsrörelselagen (1982:713)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera
sfiftare. Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosat:ta i Sverige eller
svenska juridiska personer. Handelsbolag fär dock vara stiftare endast om varje
obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige.

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i kon-

kurs kan inte vara stiftare. kurs eller som har förvaltare
enligl

11 kap 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan inte vara stiftare.

3 kap.

12 §

I avstämningsbolag skall i en sär- I avstämningsbolag skall i en sär

skild förteckning pä begäran tas skild
förteckning på begäran tas

upp den som med skriftlig handling upp
den som med skriftlig handling

visar att han till följd av uppdrag visar
att han fill följd av uppdrag

eller pantsätlning eller på gmnd av eller
pantsättning eller pä gmnd av

villkor i testamente eller gåvobrev villkor
i testamente eller gåvobrev

har rätt att i stället för den aktieäga- har
rätt att i stället för den akfieäga

re som är införd i aktieboken lyfta re
som är införd i aktieboken lyfta

utdelning och ta emot emissionsbe- utdelning
och ta emot emissionsbe

vis och, vid fondemission, brev på vis
och, vid fondemission, brev på

en ny aktie. Delsamma gäller för- en
ny aktie. Detsamma gäller för

myndare eller god man för en aktie- myndare,
god man eller förvaltare

ägare eller vid konkurs konkurs- för en
aktieägare eller vid konkurs

förvaltaren eller vid utmätning, konkursförvaltaren
eller vid ulmät-

kvarstad eller betalningssäkring av- ning,
kvarstad eller betalningssäk-

seende aktier kronofogdemyndig- ring
avseende aktier kronofogde-

heten. myndigheten.

I förteckningen skall för den som skall tas upp i denna
enligt första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket
skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå
den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skall avföras, när det
visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lärrtnas till någon
annan utan samtycke av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i
förteckningen.

15 §

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda

aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderät

len till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en 75

bestämmelse alt denne
skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshavaren, alt aktierna lill
tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som
nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken.
Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvel och om den
rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller
avkomsträtlen. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren
gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägare. Dock
skall någon påskrift om införandet inte ske pä aktiebrevet. När det styrkts att
nyttjande- eller avkomsträtler-na har upphört, skall en anteckning om detta
göras i aktieboken.

Prop. 1987/88: 124

När en god man på grund av
elt förordnande enligt 18 kap. 4 § 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en
blivande aktieägares räkning, skall den blivande ägaren på anmälan av den gode
mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om
förordnandet.

När en god man på grund av
étt förordnande enligt // kap. 3 första stycket 5 föräldrabalken förvaltar
aktier för en blivande aktieägares räkning, skall den blivande ägaren pä
anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om
förvärvet och om förordnandet.

4
kap. 6§

De
aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätl att för
varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämningsbolag, fär
de kuponger som hör lill aktiebrevet användas som emissionsbevis. Används inte
sädana kuponger som emissionsbevis, skall det i beviset anges hur många sädana
bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare
använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett bolag som inte är ett
avstämningsbolag, skall anteckning härom göras pä det aktiebrev på vilkel
företrädesrätten grundas, om inte kuponger används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall
emissionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt
fill dem som pä avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen
enligt 3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort ' sin skyldighet. Detta gäller dock inte
om bolaget eller värdepappers-centralen kände till att handlingarna skulle
komma i orätta händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de
efter omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort sin

I avstämningsbolag skall
emissionsbevisen och, vid fondemission, breven på nya aktier som tillkommer
aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller pä annat betryggande sätt
fill dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen
enligt 3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade alt ta emot handlingarna
skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om
bolaget eller värdepapperscentralen kände lill att handlingarna skulle komma
i orätta händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter
omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort sin

77

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88: 124

skyldighet
om mottagaren var o-myndig.

skyldighet
om mottagaren var o-myndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken
förordnad att företräda honom i denna angelägenhet.

Styrelseledamöterna
och verkställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, i
särskilda fall tillåter nägot annat. Den som är omyndig eller i konkurs får
inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna
och verkställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, i
särskilda fall fillåter nägot annat. Den som är underårig eller i konkurs
eller som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget fär inte vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

Revisorerna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller
efter regeringens bemyndigande försäkringsinspeklionen i särskilda fall
tillåter något annat. Den som är omyndig eller i konkurs fär inte vara
revisor.

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektionen
i särskilda fall tillåter något annat. Den som är underårig eller i konkurs
eller som har förvaltare enligl 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget fär inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av
redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget
av bolagels verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till
revisor kan även utses auktori:ierade eller godkända revisionsbolag. Vid
tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade
revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag med
godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen för
det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.
I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad
revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 och 13 §§ tillämpas pä den huvudansvarige.

Till
revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagels
revisorer.

Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.

78

32
Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 8 och 47 §§ taxeringslagen
(1956:623)' skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Ordförande
i taxeringsnämnd skall vara myndig svensk medborgare. Han får ej ha fyllt
sjuttio år eller vara i konkurstillstånd.

Ordförande i taxeringsnämnd skall vara svensk medborgare
och får inte vara underårig eller ha fyllt sjuttio år. Han får inte ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget
eller vara i konkurstillstånd.

Valbar
till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd är myndig svensk medborgare,
som ej har fyllt sjuttio år. Den som väljs till ledamot eller suppleant i
taxeringsnämnd för lokall eller särskilt taxeringsdistrikt skall vara
mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i distriktet.

Valbar till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd är
svensk medborgare, som inte är underårig eller har fyllt sjuttio år och inte
heller har förvaltare enligt II kap.
7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Den som väljs till
ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd för lokalt eller särskilt
taxeringsdistrikl skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis
ingår i distriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har
insikt i de beskatlningsfrågor som ankommer på taxeringsnämnden.

Den som
har fyllt sextio är eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga
uppdrag som ledamot eller suppleant.

Taxeringsnämnden
prövar självmant den valdes behörighet. Talan mot taxeringsnämndens beslut förs
genom besvär hos länsskaltemyndighelen.

47 §'
Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag sägs,
skall fullgöras

1) för omyndig av förmyndare el

ler god man, som förordnats enligt

18 kap. 1 § föräldrabalken, beträf

fande vad förmyndaren eller gode

mannen har under sin förvaltning,

2) för
sådan person, för vilken

god man förordnals enligt 18 kap. 3

eller 4 § föräldrabalken, av gode

mannen beträffande vad han har

under sin förvaltning.

1)
för omyndig av
förmyndare eller god man, som förordnals enligt // kap. I § föräldrabalken,
beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2)
för sådan
person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt // kap. 3, 4
eller 7 § föräldrabalken, av gode männen eller förvaltaren beträffande vad han
har under sin förvaltning.

' Lagen
omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse
1986: 1284. Senaste lydelse 1974:997.

79

3) för avliden person och
hans dödsbo av dödsbodelägare eller testa- Prop. 1987/88: 124

mentsexekulor, som har att förvalta den dödes egendom, dock att där

egendomen
avträlts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra
deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,

4)
för dödsbo, som ej längre
består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta
boets egendom,

5)
för annan deklarations- eller
uppgtftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse,
förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, där ej beträffande staten,
landsting, kommun eller annan dylik menighet regeringen annorlunda förordnar,

6)
för aktiefond av det fondbolag,
som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till
förvaringsbank, av denna saml,

7)
för annan än här ovan
omföi'mäld juridisk person, som ej längre beslår, av den som senast haft att
förvalta dess angelägenheter.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

80

33
Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs atl 17 kap. 9 och 10 §§, 18 kap. 2 §,
21 kap. 9 § samt 22 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha
följande lydelse.

Prop.
1987/88:124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Ordförande
i fastighetstaxerings-nämnd och av länsskattemyndighet förordnad ledamot skall
vara myndig svensk medborgare. Han får ej ha fyllt sjuttio år eller vara i konkurstillstånd.

Ordförande
i fastighetstaxeringsnämnd och av länsskattcmyndighet förordnad ledamot skall
vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller ha fyllt sjuttio år.
Han får inte heller vara i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Valbar
till ledamot eller suppleant i fastighelslaxeringsnämnd är myndig svensk
medborgare, som ej har fyllt sjuttio år. Den som väljs till ledamot eller
suppleant skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i
fastighetstaxeringsdistriktet.

Valbar till ledamot eller suppleant i
faslighelstaxeringsnämnd är svensk medborgare, som inte är underårig eller har
fyllt sjuttio år och som inte heller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Den som väljs till
ledamot eller suppleant skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller
delvis ingår i fastighelslaxerings-distriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har
insikt i de fastighetstaxeringsfrägor som ankommer pä fastighetslaxeringsnämnden.

Den som
har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig alt mottaga
uppdrag som ledamot eller suppleant.

18 kap. 2§
Skyldighet att lämna deklaration eller annan uppgift, som sägs i denna lag,
skall fullgöras

I. för
omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 18 kap. I §
föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin
förvaltning

1. för
omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt // kap. I §
föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin
förvaltning

' Senaste lydelse 1986:1300. = Senaste lydelse 1981:1111.

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

Rättelse: S. 89 högerspalten tillkommit; Innan domared.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

2. för sådan person, för vilken 2. för sådan person, för vilken

god man förordnats enligl 18 kap. 3 god
man eller förvaltare har förord-

eller 4 § föräldrabalken, av gode näts
enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 §

mannen beträffande vad han har föräldrabalken,
av gode mannen el-

under sin förvaltning ler förvaltaren beträffande vad han

har under sin förvaltning

3.
för dödsbo av
dödsbodelägare eller testamentsexekutör, som har att förvalta den dödes
egendom, dock atl där egendomen avlrätls till förvaltning av boutredningsman,
denne har alt fullgöra deklarations- eller upp-giftsskyldighelen

4.
för dödsbo, som
ej längre beslår, av den som vid lidpunkten för dödsboets upplösning haft atl
förvalla boets egendom

5.
för annan
deklarations- eller uppgiflsskyldig än enskild person och dödsbo av
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud saml

6.
för annan än
här ovan nämnd juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft
alt förvalta dess angelägenheter.

21 kap.

9§

Värderingsteknisk ledamot i Värderingsleknisk ledamot i

länsrätt skall vara myndig svensk länsrätt skall vara
svensk medbor-

medborgare och ha sakkunskap i gare och får inte vara underårig el-

fräga om fastighetsvärdering. Bland ler ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

de värderingstekniska ledamöterna föräldrabalken utan begränsning

skall finnas företrädd sådan sak- av förvaltaruppdraget. Han skall

kunskap beträffande olika slag av ha sakkunskap i fråga om faslig

fastigheter, helsvärdering. Bland de värde

ringstekniska ledamöterna skall fin

nas företrädd sådan sakkunskap be

träffande olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 20 § andra stycket lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar skall också tillämpas beträffande
värderingsleknisk ledamot.

22 kap.

5§

Regeringen förordnar för högst fem är i sänder för varje
kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god
kännedom om fasfighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda
såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering.
Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap
beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst tvä beträffande värdering
av vattenfallsfastighet, minst tvä beträffande värdering av jordbmksfastighet
i övrigt och minst tvä beträffande värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår
sådan person under den lid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar
regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara Ledamot som här sägs skall vara

myndig svensk medborgare. Han svensk medborgare. Han
får inte

får inte vara i konkurstillstånd. vara
underårig eller i konkurstill- 82

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

stånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

83

34
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig
anställning

Härigenom föreskrivs atl 13 kap. 5 § lagen (1976:600) om
offentlig anställning' skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Atl
arbetstagare hos staten kan vara skyldig att frånträda utövning av tjänst, om
han förklaras omyndig eller försättes i konkurs, följer av särskilda
bestämmelser i lag eller annan författning.

Atl
arbetstagare hos staten kan vara skyldig att frånträda utövning av tjänst, om
han får förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller försätts i konkurs,
följer av särskilda bestämmelser i lag eller annan författning.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen
omtryckt 1987: 1000.

84

35
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 10 och 63 §§ lagen (1977: 293) om
handel med drycker skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

10 §

Den som är omyndig får ej bedri- Den som är underårig eller som

va försäljning av alkoholdrycker. har förvaltare enligt Ilkap. 7§

föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får
ej bedriva försäljning av alkoholdrycker.

63 §

Har den
som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av
alkoholdrycker avlidit, försalls i konkurs eller förklarats omyndig och vill
dödsboet, konkursboet eller förmyndaren fortsätta rörelsen, skall anmälan
göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall
ha inkommit senast tvä månader efter dödsfallet respektive första borgenärssammanträdet
eller omyndighetsförklaringen. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid,
upphör tillståndet alt gälla den dag an-mälningsliden utgick.

Har den
som fåll tillstånd fill detaljhandel med öl eller fill servering av alkoholdrycker
avlidit, försatts i konkurs eller fått förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget och vill dödsboet,
konkursboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, skall anmälan göras till
fillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan skall ha inkommit
senast två månader efter dödsfallet respektive edgångssaniman-trädet eller
beslutet om förvaltare. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör
tillståndet atl gälla den dag anmälningstiden utgick.

Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.

85

36
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 989) om
socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:989) om
socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

5 §

Den
som uppbär en förmån, som administreras av riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna, är skyldig atl ulan dröjsmål till försäkringskassan
anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storieken av förmånen.

Om
förmånslagaren är omyndig, åligger anmälningsskyldigheten förmyndaren. 1 fråga
om den som är underårig är också vårdnadshavaren anmälningsskyldig. Sker utbetalning
eljest fill någon annan än förmånslagaren, åligger motsvarande skyldighet även
den till vilken förmånen betalas ut.

Om
förmånslagaren är underårig, åligger anmälningsskyldigheten förmyndaren och
vårdnadshavaren. Om den som uppbär förmånen har en god mun eller förvaltare
enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om
det kan anses ingå i uppdraget. Sker utbetalning eljest lill någon annan än
förmånslagaren, åligger motsvarande skyldighet även den till vilken förmånen
betalas ut.

Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.

86

37 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs alt 20 och 28 §§ lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §-

Valbar lill nämndeman i kammar- Valbar
till nämndeman i kammar-

rätt och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är
svensk medbor-

medborgare, som är kyrkobokförd i gare, som är kyrkobokförd i länet

länet och inte har fyllt sjuttio år. och
som inte är underårig eller har

fyllt sjuttio år och inte heller har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse,
länsskatte-myndighet eller under länsstyrelse eller länsskattemydighet lydande
myndighet, lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som
har till yrke all föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i
kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt
hinder är inte skyldig atl mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex är.

Rätlen prövar självmant den valdes behörighet.

28 §-'

Ledamöter och föredragande i Ledamöter
och föredragande i

allmän förvaltningsdomstol skall allmän
förvaltningsdomstol skall

vara svenska medborgare. Den som vara svenska medborgare. Den som

är omyndig eller i konkurstillstånd är underårig eller i konkurstillstånd

får inte utöva befattning som leda- eller som har förvaltare enligt

mot eller föredragande. I fråga om // kap. 7 § föräldrabalken utan be-

nämndemän i kammarrätterna och gränsning av förvaltaruppdraget

länsrätterna gäller 20 och 21 §§. får inte utöva befattning som leda-

mot eller föredragande. I fråga om nämndemän i
kammarrätterna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol
skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhällande till varandra som anges i
4 kap. 12 § rättegångsbalken fär inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i
allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

' Lagen omtryckt 1981: 1323.

Senaste lydelse 1986: 1285.

Senaste lydelse 1986: 1285. 87

38
Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1970:417) om
marknadsdomstol m. m.' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Ledamot och ersättare i mark- Ledamot
och ersättare i mark-

nadsdomstolen skall vara myndig nadsdomstolen skall vara
svensk

svensk medborgare. Innan ledamot medborgare och får inte vara

eller ersättare börjar tjänstgöra i underårig eller ha förvaltare enligt

domstolen, skall han ha avlagt do- 11 kap. 7 § föräldrabalken utan be-

mared. gränsning av förvaltaruppdraget.

Innan ledamot eller ersättare börjar tjänstgöra i
domstolen, skall han ha avlagt domared.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen omtryckt 1984:294. 88

39
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 3 kap. I § lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. I § Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande,
högst tre vice ordförande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk med-

borgare och fär ej vara omyndig el- borgare och får ej
vara underårig

ler i konkurstillstånd. Innan leda- eller i konkurstillstånd e/Zer/la/ö/--

mot tar säte i arbetsdomstolen, valtare enligt 11 kap. 7 § föräldra-

skall han ha avlagt domared. balken utan begränsning av förval-

taruppdraget. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen,
skall han ha avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre
ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat
särskilt anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre
år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Lagen omtryckt 1977:530. 89

40
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol

Härigenom
föreskrivs att 8 § lagen (1974:1082) om bosladsdomstol skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8§

Ledamot i bostadsdomstolen Ledamot i bostadsdomstolen

skall vara svensk medborgare och skall vara svensk medborgare och

får ej vara omyndig eller i konkurs- får ej vara underårig eller i kon-

tillstånd, kurslillslånd eller ha förvaltare en

ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan

begränsning av förvaltaruppdra

get.

Innan
ledamot börjar tjänstgöra i domstolen, skall han ha avlagt domared.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

90

41
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs atl 7 § lagen (1977:729) om
patentbesvärsrätten skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

Ledamot
i patentbesvärsrätten skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared. Den
som är omyndig eller i konkurs får ej utöva befattning som ledamot.

Ledamot i palenlbesvärsrälten skall vara svensk medborgare
och ha avlagt domared. Den som är underårig eller i konkurs eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget får ej utöva befattning som ledamot.

Första stycket gäller även föredragande hos
patentbesvärsrätten som ej är ledamot.

De som står i sådant förhållande lill varandra som sägs i
4 kap. 12 § rättegångsbalken fär ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i
patentbesvärsrätten.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.

91

42
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 28) om försäkringsdomstolär

Härigenom föreskrivs att 9 och 13 §§ lagen (1978:28) om
försäkrings-domstolar skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

9§'

Valbar
till nämndeman i försäkringsrätt är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i länet och ej har fyllt sjuttio år. Tjänsteman i allmän försäkringskassa
eller ledamot av socialförsäkringsnämnd, tjänsteman vid lokal skaltemyndighet
eller riksförsäkringsverket, lagfaren domare, annan ledamot eller
tjänsteman i försäkringsdomstol, åklagare, advokat eller annan som har till
yrke att föra andras talan inför rätta fär ej vara nämndeman.

Valbar till nämndeman i försäkringsrätt är svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte är underårig eller har fyllt
sjuttio år och inte heller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget. Tjänsteman i allmän försäkringskassa
eller ledamot av socialförsäkringsnämnd, tjänsteman vid lokal skattemyndighet
eller riksförsäkringsverket, lagfaren domare, annan ledamot eller tjänsteman i
försäkringsdomslol, åklagare, advokat eller annan som har lill yrke alt föra
andras talan inför rätta fär ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio är eller uppger annat giltigt
hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är ej skyldig all mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

13 §

Ledamot
i försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätlsråd och försäkringsrättsassessor
skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får
ej tjänstgöra som sådan ledamot eller som föredragande. I fråga om nämndeman
gäller vad som är föreskrivet i 9 §.

Ledamot i försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätlsråd
och försäkringsrättsassessor skall vara svensk medborgare. Den som är
underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligl 11 kap 7 §
föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får ej tjänstgöra som
sådan ledamot eller som föredragande. I fräga om nämndeman gäller vad som är
föreskrivet i 9 §.

Ledamot och föredragande i försäkringsdomstol skall ha
avlagt domared.

De som
står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken
fär ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i försäkringsdomstol.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

Senaste
lydelse 1986: 147.

92

43
Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 305 och 341 §§ sjölagen (1891:
35 s. I)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305 §

Sjöförklaring inom riket hålles av tingsrätt, som enligt
336 § utsetts att vara sjörätlsdomslol. Behörig är den domstol som är närmast
den hamn eller ort där sjöförklaring skall äga rum enligt 304 §. Regeringen
äger dock för viss hamn förordna att annan av sjörätlsdomstolarna skall vara
behörig, om del är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelser och
övriga förhållanden.

Om annat
ej följer av denna lag, gäller beträffande sjöförklaring inför domstol lagen
om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförkla- Vid sammanträde för sjöförkla-

ring
skall rätten bestå av lagfaren ring skall rätlen bestå av lagfaren domare
såsom ordförande samt två domare såsom ordförande saml två

personer
som äro kunniga och erfarna i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava
grundlig erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på
handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje
sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket
ärligen upprättar för varje sjöfartsin-speklionsdistrikt. Förteckningen skall
upplaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i
visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda
såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är upptagen i förteckningen.
Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd får ej vara ledamot. Särskild ledamot äger uppbära ersättning
av allmänna medel enligl bestämmelser som meddelas av regeringen.

personer
som äro kunniga och erfarna i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava
grundlig erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl pä
handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje
sjöförklaring de särskilda ledamöterna frän en förteckning, som sjöfartsverket
ärligen upprättar för varje sjöfarlsin-spektionsdislrikt. Förteckningen skall
upptaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i
visst fall är ändamålsenligt, äger rätten tillkalla sådan person att inträda
såsom ytterligare ledamot i rätten, även om han ej är upptagen i förteckningen.
Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i
konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget
får ej vara ledamot. Särskild ledamot äger uppbära ersättning av allmänna
medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Prop.
1987/88: 124

I Danmark,
Finland och Norge hålles sjöförklaring för svenskt fartyg av domstol som är
behörig enligl landels lag.

I övrigt
hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul, som enligt bemyndigande av
ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrätt-

' Lagen omtryckt 1985: 176.

93

ning.
Om det lämpligen kan ske, skola vid sjöförklaringen biträda två av Prop.
1987/88: 124

konsuln
tillkallade, i sjöväsendet kunniga personer, helst svenska, danska,

finska eller norska
medborgare, mot vilka ej förekommer jäv som gäller

mot
domare. Är i visst fall biträde av person med särskild sakkunskap

ändamålsenligt, äger
konsuln tillkalla även sådan person. I ort, där behörig

svensk konsul ej finnes,
hålles sjöförklaring av behörig dansk, finsk eller

norsk konsul.

I
fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar bestämmelserna
om sjöförklaring vid domstol. Konsul äger dock ej upplaga ed eller meddela
vitesföreläggande.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

341 §

För
domsaga, vars tingsrätt äger upptaga dispaschmål, upprättar sjöfartsverket
åriigen en förteckning, vari upptagas minst tolv personer, som äro kunniga i
handel och sjöfart och som äro skickade alt tjänstgöra som särskilda ledamöter
i dispaschmål. Bland dem som upptagils i denna förteckning utser rätten för
varje mäl tre för tjänstgöring som särskilda ledamöter. Om pä grund av förfall
eller Einnat hinder föreskrivet antal ledamöter ej kan utses frän
förteckningen, utser rätten annan lämplig person att vara särskild ledamot.

Särskild
ledamot skall vara Särskild ledamot skall vara

svensk
medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är

omyndig eller i konkurstillstånd fär underårig eller i konkurstillstånd

ej vara ledamot. Särskild ledamot eller som har förvaltare enligl

äger uppbära ersättning av allmän- // kap. 7 § föräldrabalken utan be

na medel enligt beslämdser som gränsning av förvaltaruppdraget

meddelas av regeringen. får ej vara ledamot. Särskild leda-

mot
äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

94

44 Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1929: 145) om skiljemän
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

5§' Emot skiljemän gälle dessa jäv:

1. om han är omyndig; I. om han är underårig eller har

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget;

2.
om han såsom
domare eller eljest å tjänstens vägnar prövat den fräga varom skiljedom äskas,
om han vittnat i saken eller yttrat sig såsom sakkunnig i tvistefrågan, om han
eller någon som till honom är i den skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv
mot domare äger del i saken eller kan därav vänta synnerlig nytta eller skada,
eller om han är part i en lika sak;

3.
om han är med
part i den skyldskap eller det svågeriag som utgör jäv mot domare, om han är
parts vederdeloman eller uppenbara ovän, om han av någondera parlen åtnjuter
lön eller underhäll, om han lyder under någondera partens förmanskap, om han
varit part behjälplig att förbereda eller utföra hans talan i saken, eller om
han mottagit eller betingat sig ersättning i strid mot vad i 23 § stadgas;

4.
om annan
särskild omständighet föreligger som är ägnad all minska förtroendet till hans
redlighet eller opartiskhet; samt

5. om mot uppdragets utförande för honom möter hinder
som kan

antagas bliva långvarigt.

Den, som åtnjuter lön eller underhäll av kronan, vare ej
pä gmnd därav jävig såsom skiljeman i sak, däri kronan är part, såvida han icke
är anställd hos eller under en myndighet, vars verksamhet saken angår.

Söker någon sak med skiljeman eller tillfogar honom något
med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig, skall del ej räknas
för jäv.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Senaste lydelse 1936: 247. 95

45
Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)

Härigenom föreskrivs att 4, 5 a och 20 §§ rättshjälpslagen
(1972:429)' skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande
lydelse

Rättshjälpsnämnd beslår av ordförande, som skall vara
lagfaren och erfaren i domarvärv, saml fyra andra ledamöter. Av dessa skall
två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt
verksam. De tvä övriga skall vara svenska medborgare och myndiga.

Föreslagen lydelse

4 §

Rätlshjälpsnämnd beslår av ordförande, som skall vara
lagfaren och erfaren i domarvärv, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två
vara advokater, en anställd pä allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De
tvä övriga skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt ]] kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss
tid. För ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om
ordförande äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen
utse erforderligt antal ersättare.

5a§

För
prövning av besvär i vissa fall enligt denna lag finns besvärsnämnden för
rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden
och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv. Av
övriga ledamöter skall två vara advokater, en anställd på allmän advokatbyrå
och en enskilt verksam. Återstående tre ledamöter skall vara svenska
medborgare och tnyn-diga.

För prövning av besvär i vissa fall enligl denna lag finns
besvärsnämnden för rättshjälpen. Den består av ordförande och sex andra
ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och
erfarna i domarvärv. Av övriga ledamöter skall två vara advokater, en
anställd pä allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre
ledamöter skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt II kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss
tid.

För de
ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv skall finnas en eller
flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger motsvarande tillämpning
på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt antal ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem
andra ledamöter. 5 § andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärsnämnden.

Lagen
omtryckt 1983:487.

96

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara
delad i avdelningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning
på sådan avdelning.

20 §-

Beviljas allmän rättshjälp enligl 16 §, blir den som
beslutat härom biträde till den rätlssökande. I annat fall fär biträde
förordnas pä sökandens begäran, om denne ej själv eller genom någon som i
tjänsteställning eller annars lämnar honom bistånd kan behörigen tillvarataga
sin rätt.

I sådan angelägenhet där tingsrätt skall bestå av en
lagfaren domare enligt I kap. 3 a § rättegångsbalken fär biträde förordnas
endast om särskilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga
förhållanden eller sakens beskaffenhet. I ärende om bodelning, som inte avser
klander, fär biträde inte förordnas.

När biträde kan förordnas enligt När biträde kan förordnas enligt

10 kap. 13 § föräldrabalken, förord- 20 kap. 2 o §
föräldrabalken, for

nas ej biträde enligt denna lag. ordnas ej
biträde enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1987:749. 97

7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 124

46
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:188) om
arredenämnder och hyresnämnder' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2f

Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och tvä andra
ledamöter, om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall
den ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat
erfarenhet av artendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrendator eller,
när ärendet rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande åtgärd, vid prövning av
fråga om avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende saml vid handläggning
av överklagande kan arrendenämnden bestå av ordföranden ensam. Vad som sagts nu
gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga ledamöters
närvaro samt, om parterna samtycker till det eller saken är uppenbar, vid
prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom.

Ledamot skall vara myndig Ledamot skall vara svensk med-

svensk medborgare och får ej ha borgare och får inte vara underårig

fyllt sjuttio år. eller ha fyllt sjuttio år och inte
hel-

ler ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning a v förvaltaruppdraget.

För ledamot i artendenämnd skall finnas en eller flera
ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

' Lagen omtryckt 1985:660.

Senaste lydelse 1986: 1165. 98

47
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)

Härigenom
föreskrivs att 10 § oljekrislagen (1975:197)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10
§

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk med

borgare. Den som är omyndig eller i borgare. Den som är underårig eller

konkurstillstånd får ej utöva befall- i konkurstillstånd eller som harför-

ning som ledamot. valtare enligl 11 kap. 7 § föräldra-

balken
utan begränsning av förvaltaruppdraget får ej utöva befallning som ledamot.

Innan
ledamot börjar tjänstgöra i oljekrisnämnden, skall han ha avlagt domared.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen
omtryckt 1978:269. 99

48
Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1976: 839) om statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1976:839) om statens
va-nämnd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Ledamot i nämnden skall vara Ledamot i
nämnden skall vara

myndig
svensk medborgare. svensk medborgare och får inte

vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

100

49 Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978: 262)

Härigenom föreskrivs alt 20 och 26 §§ förfogandelagen
(1978: 262) skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Lydelse
enligt prop. 1987/88:69

Föreslagen
lydelse

20 §

Ledamöterna
i riks värderingsnämnden utses för viss tid av regeringen.

Ledamöterna
skall vara svenska medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd fär
inte utöva befattning som ledamot. Ordföranden och ytterligare en ledamot
skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Nuvarande lydelse

Ledamöterna
skall vara svenska medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget får inte utöva befattning som ledamot. Ordföranden och
ytterligare en ledamot skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Föreslagen lydelse

26 §

Ledamöterna i lokal värderingsnämnd utses för viss tid av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppdrag att vara ledamot
fär bara den undandraga sig som har fyllt sextio är eller har haft sådant
uppdrag i tre år eller har förhinder på grund av sin tjänst.

Ledamot
skall ha allmän erfarenhet i ersättnings- och värderingsfrågor. Ledamot i lokal
värderingsnämnd för visst slag av egendom skall ha ingående erfarenhet av
värdering av sådan egendom.

Ledamot
skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken Ulan begränsning
av förvaltaruppdraget fär ej utöva befattning som ledamot. Ej får någon
samtidigt vara ledamot i riksvärderings-nämnden och lokal värderingsnämnd.

Ledamot
skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd fär
ej utöva befattning som ledamot. Ej får någon samfidigt vara ledamot i
riksvärde-ringsnämnden och lokal värderings-nämnd.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.

101

50
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1934:437) om Sveriges riksbank

Härigenom
föreskrivs att 31 § lagen (1934:437) om Sveriges riksbank skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

31
§'

Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i kon-

kurstillstånd mä ej vara fullmäktig i kurstillständ eller som har
förvalla-

riksbanken, re enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken

utan
begränsning av förvaltaruppdraget må ej vara fullmäktig i riksbanken.

Fullmäktig
må ej vara ledamot av styrelse i annan bank än sådan utländsk bank, i vilken
staten genom riksbanken eller annat organ är delägare.

Vad
i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även vice chefen för riksbanken.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

Senaste
lydelse 1974: 569. 102

51
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret

Härigenom
föreskrivs att 14 § lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

I4§

Riksgäldsfullmäktige
väljs för Riksgäldsfullmäktige väljs för

riksdagens
valperiod. Endast den riksdagens valperiod. Den som är

som är myndig kan vara fullmäktig. underårig eller som har
förvaltare

Statsråd får ej vara fullmäktig. enligl 11 kap.
7 § föräldrabalken

utan
begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara fullmäktig. Statsråd får ej
vara fullmäktig.

Riksdagen
väljer en av fullmäktige att vara ordförande. Fullmäkfige väljer inom sig en
vice ordförande.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

103

52
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden

Härigenom
föreskrivs alt 4, 30 och 31 §§ lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4§
Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av regeringen.
Av ledamöterna utses

i
första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder
kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare,

i
andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen och
fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt

i
tredje fondstyrelsen tvä efter förslag av rikssammanslutningar av ar

betsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och

tvä efter förslag av sammanslutningai" som företräder personer vilka erläg

ger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara
myndiga och här i riket bosat- vara här i riket bosatta svenska

ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare enligl II kap.
7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

30 §'

Fjärde
fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av
ledamöterna utses tvä efter förslag av sammanslutningar som företräder
kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslulningar av arbetsgivare, fem
efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av
rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om
förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För
varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter
och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara
myndiga och här i riket bosat- vara här i riket bosatta svenska

ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare enligt II kap.
7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Senaste lydelse 1984: 191. 104

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

31 §

Varje
löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna skall
finnas fyra suppleanter. Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter
och suppleanter skall vara myndiga och bosatta här i riket. Av ledamöterna
skall minst fem och av suppleanterna minst tvä företräda löntagarintressen. Vid
utseendet av ledamöter och suppleanter skall det tillses att
lönlagar-fondstyrelserna får en regional anknytning.

Ledamöter
och suppleanter skall vara bosatta här i riket och får inte vara underåriga
eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst
två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter
skall det tillses att löntagar-fondslyrelserna får en regional anknytning.

Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.

105

53
Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom
föreskrivs att 48 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

48
§2

Ansökan om registrering skall Ansökan om registrering skall

också innehålla uppgifter om kas- ocksä innehålla uppgifter om kas

sans postadress, om styrelseleda- sans postadress, om styrelseleda

möters, revisorers och eventuella möters, revisorers och eventuella

suppleanters fullständiga namn, suppleanters fullständiga namn,

medborgarskap och postadress medborgarskap och postadress

samt förklaring att dessa personer saml förklaring att dessa personer

e} år omyndiga. ej år underåriga eller har förvaltare

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

Om
en styrelseledamot eller :iuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges i
ansökningshandlingen.

I
ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall tecknas,
om ej denna befogenhet skall utövas endast av styrelsen. Skall firman tecknas
av annan än styrelseledamot eller styrelsesuppleant, gäller första stycket även
i fråga om sådan firmatecknare.

Har
ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna kassans firma egenhändigt
skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall vid denna fogas
särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning skall vara
styrkt av vittnen.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

'
Lagen omtryckt 1982:432.

Senaste lydelse
1987:1255. 106

54 Förslag till

Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. I §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619)
skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:124

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2
kap. 1 §

En
sparbank skall bildas av minst tjugo stiftare.

Sfiftarna skall vara
svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs
får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud
följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Stiftarna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som är underårig
eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget fär inte vara sfiftare. Att detsamma
gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om
näringsförbud.

Bestämmelserna
i detta kapitel gäller om inte annat följer av bestämmelserna om fusion i 7
kap. 2 §.

3
kap. 3§'

Styrelseledamöterna
skall vara svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall filialer något annat, bosatta
inom sparbankens verksamhetsområde. Den som är omyndig eller i konkurs kan
inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad
näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna
skall vara svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens
bemyndigande bankinspekfionen i särskilda fall tillåter något annat, bosatta
inom sparbankens verksamhetsområde. Den som är underårig eller i konkurs
eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som
är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Av styrelseledamöterna fär
högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i sparbanken. Vid denna
beräkning skall hänsyn inte tas fill arbelstagarrepresentanter som har utsetts
enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

En
huvudman får inte vara 1. omyndig eller i konkurs.

4 kap.

2§

I. underårig eller i konkurs.

Senaste lydelse 1987:
1249.

107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

2.
bosatt utanför sparbankens
verksamhetsområde, om inte bankinspektionen på grund av särskilda
förhällainden medger det,

3.
anställd i sparbanken, om inte
reglementet uttryckligen medger detta, eller

4.
huvudman, styrelseledamot eller
anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget.

En
huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller landsting enligt 3 §, får inte
heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankaktiebolag än
Sparbankernas Bank eller i en föreningsbank eller inom lands-hypoteks- och
stadshypoteksinstilulionerna.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

108

55
Förslag till Prop- 1987/88:124

Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3§ föreningsbankslagen
(1987:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

3§'

Styrelseledamöterna skall vara Styrelseledamöterna
skall vara

svenska medborgare och bosatta i svenska medborgare och
bosatta i

Sverige, om inte regeringen eller, Sverige, om inte regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, efter regeringens bemyndigande,

bankinspektionen i särskilda fall bankinspektionen i särskilda fall

tillåter annat. Den som är omyndig tillåter annat. Den som är underårig

eller i konkurs kan inte vara styrel- eller i konkurs eller som harförval-

seledamot. Att detsamma gäller lare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-

den som är underkastad näringsför- ken utan begränsning av förvaltar-

bud följer av 6 § lagen (1986:436) uppdraget kan inte vara styrdsde-

om näringsförbud. damot. Att detsamma gäller den

som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken,
om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är
ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som
är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även om
stadgarna saknar föreskrift om det. Om det till en central föreningsbank finns
anslutna lokala föreningsbanker, får den som är medlem i en av dessa vara
styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Bestämmelsema i andra stycket gäller inte
arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat
femtal vara anställd i en föreningsbank. Vid denna beräkning skall hänsyn inte
tas fill arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligl lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1987: 1250. 109

56
Förslag till

Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom
föreskrivs aU 6 kap. 4 § och 8 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Styrelseledamöterna och
verkställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda
fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av
dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet
styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan
inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna och
verkställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda
fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i nägot av
dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet
styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs
eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna
skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgama i särskilt angivna fall
tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om
en juiidisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska
personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot ulan att vara
medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelsema
i andra stycket gäller inte arbelstagarrepresentanter som har utsetts enligt
lagen (1987:1245) om styrelserepresentafion för de privatanställda.

8
kap.

3§

Revisorerna skall vara
svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i särskilda fall filialer annat. Den som är
auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare.
Den som är

Revisorerna skall vara
svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är
auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare.
Den som är

Senaste lydelse 1987:
1247.

110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

omyndig,
i konkurs eller underkas- underårig, i konkurs eller under

låd näringsförbud får inte vara revi- kastad näringsförbud eller som har

sor. förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräld-

rabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget får inte vara revisor.

Revisorerna
skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden
som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för
uppdragets fullgörande.

Till
revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Vid
tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall fill ; styrelsen för
den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för
revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara
auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till
revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer, om
det kan ske.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

111

57
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och
enkla bolag

Härigenom
föreskrivs atl 2 kap. 37 § lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap. 37 §

Är
del sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs på ett
sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får domstol på ansökan
av bolagsmannen förordna att likvidationen skall verkställas av en eller flera
likvidatorer som utses av domstolen.

Ansökan
skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist. Ansökningen
skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och adress. De bolagsmän
som inte har deltagit i ansökningen skall delges denna pä det sätt som är
föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall beredas tillfälle att yftra sig
över ansökningen.

Bolagsman
får utses fill likvidator,

Likvidator
fär inte vara omyndig Likvidator får inte vara under-

eller i konkurs. En likvidator som årig eller i konkurs eller ha förval-

inte är bolagsman skall vara svensk lare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-

medborgare och bosatt i Sverige, ken utan begränsning av förvaltar-

om inte regeringen eller den myn- uppdraget. En likvidator som inte

dighet som regeringen bestämmer är bolagsman skall vara svensk

för etl särskilt fall tillåter något an- medborgare och bosatt i Sverige,

nal. om inte regeringen eller den myn-

dighet
som regeringen bestämmer för elt särskilt fall fillåter något annat.

Myndighets
beslut enligt Ijärde stycket andra meningen överklagas hos regeringen genom
besvär.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

58
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska
försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1950: 272) om rätt för
utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§'

Generalagenten skall vara bosatt Generalagenten
skall vara bosatt

här i riket. Han far inte vara omyn- här i riket. Han får
inte vara under-

dig eller i konkurs. Om han är ut- årig eller i konkurs eller ha förval-

ländsk medborgare gäller bestäm- lare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-

mdserna i lagen (1968: 555) om rätt ken utan begränsning av förvaltar-

för utlänning och ufiändskt företag uppdraget. Om han är utländsk

att idka näring här i riket. medborgare
gäller bestämmelserna

i lagen (1968: 555) om rätl för ufiän-ning och utländskt
företag att idka näring här i riket.

Generalagentur må även innehavas av svensk aktiebolag
eller ömsesidigt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars
samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För
fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet
envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman, som ej är enbart kommanditdelägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1982: 1083. 113

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

59 Förslag
till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning
och utländskt företag att idka näring här i riket

Härigenom föreskrivs att 7, 9 ocli 18 §§ lagen (1968:555)
om räft för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Näringstillstånd fär ej bevilja? ut- Näringstillstånd
fär ej beviljas ut-

länning som är omyndig eller sOm i länning som är
underårig eller som eller utom riket är försatt i konkurs. har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget
eller som i eller utom riket är försatt i konkurs.

9§

Om näringstillstånd beviljas ut- Om näringstillstånd beviljas ut

länning som ej är bosatt här i riket, länning som ej är bosatt här i riket,

skall det finnas en föreståndare för skall det finnas en föreståndare för

näringsverksamheten. Denne utses näringsverksamheten. Denne utses

av näringsidkaren och skall vara av näringsidkaren och skall vara

myndig och bosalt här i riket. bosatt här i riket. Föreståndaren

får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Föreståndaren är ansvarig lör näringsverksamheten.
Näringsidkaren skall utfärda fullmakt för honom att i alla frågor, som rör
verksamheten här i riket, handla på näringsidkarens vägnar samt mottaga
stämning för näringsidkaren och själv eller genom annan tala och svara för
denne.

18 §

Verkställande direktören skall Verkställande direktören skall

vara myndig och bosaft här i riket. vara bosaU här i
riket och får inte

vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

114

60
Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m.
i vissa företag

Härigenom
föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa
företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4
kap.

2§'

Revisorer skall vara svenska Revisorer skall vara svenska

medborgare
och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige,

om inte regeringen eller den myn- om inte regeringen eller den myn

dighet som regeringen bestämmer dighet som regeringen bestämmer

tillåter annat för särskilt fall. Den tillåter annat för särskilt fall. Den

som är auktoriserad eller godkänd som är auktoriserad eller godkänd

revisor behöver dock inte vara revisor behöver dock inte vara

svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är

omyndig eller i konkurs kan inte underårig eller i konkurs eller som

vara revisor. har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-

äldrabalken
utan begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara revisor.

Revisorer
skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den
ärs-redovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

Till
revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag. Vid
tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade
revisonsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisonsbo-lag med
godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till den
ärsredovisningsskyldige anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I ett
auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad
revisor; i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i 4 § tillämpas på den huvudansvarige.

Till
revisor i elt dotterföretag bör utses minst en av moderförelagets revisorer, om
det kan ske.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

Senaste
lydelse 1985:940. 115

61
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och
pensionatrörelse

Härigenom
föreskrivs att 2, 3, 5 och 6 §§ lagen (1966: 742) om hotell- och
pensionatrörelse' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§
Hotell- eller pensionatrörelse, som är avsedd att samtidigt mottaga minst nio
gäster eller som omfattar minst fem gästmm, får drivas endast av den som har
tillstånd av polismyndigheten i orten. Tillstånd meddelas för hotell- eller
pensionatrörelse i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd
skall meddelas, om det Tillstånd skall meddelas, om det

icke finnes anledning antaga att den icke finnes anledning antaga att den

som söker fillståndet skall driva rö- som söker tillståndet skall driva rö

relsen sä att fara för allmän ordning relsen sä att fara för allmän ordning

och säkerhet uppkommer. Tillstånd och säkerhet uppkommer. Tillstånd

får ej meddelas den som är omyndig får ej meddelas den som är under-

elleri konkursfillstånd. årig eller i konkurstillstånd eller

som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning
av förvaltaruppdraget.

Drives
hotell- eller pensionatrörelse för vilken tillstånd fordras enligt 2 § av
bolag, förening eller annan samfällighet, skall föreståndare finnas för
rörelsen. Föreståndare fär utses även av tillståndshavare som är enskild
person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare att utse föreståndare,
om särskilda skäl föreligga.

Föreståndare
skall vara godkänd Föreståndare skall vara godkänd

av polismyndigheten. Utsedd före- av polismyndigheten. Utsedd före

ståndare skall godkännas om han ej ståndare skall godkännas om han ej

är omyndig samt det icke finnes an- är underårig eller har förvaltare el

ledning antaga att han skall utöva ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan

rörelsen sä att fara för allmän ord- begränsning av förvaltaruppdraget

ning och säkerhet uppkommer. samt det icke finnes anledning anta-

ga
att han skall utöva rörelsen så att fara för allmän ordning och säkerhet
uppkommer.

Godkänd
föreståndare ansvarar i fillståndshavarens ställe för att rörelsen utövas
enligt föreskrifterna i denna lag.

5 § 3

Ansökan
om fillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara skriftlig och
åtföljas av

a)
uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt, om sökanden
tidigare haft annat släktnamn, detta;

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: :i99.

'
Senaste lydelse 1975:599.

3
Senaste lydelse 1987: 153. 116

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88: 124

b) för
sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid och yrke eller titel
samt bevis alt han ej är omyndig eller i konkurstillstånd;

b) för sökande, som är enskild person, uppgift om
födelselid och yrke eller titel samt bevis att han ej är underårig eller i
konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget;

c) uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke
eller fitel för den

som utsetts till föreståndare eller ersättare samt bevis att han ej är omyn

dig;

d) uppgift
om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen

avses skola drivas, det största antal gäster som skall kunna mottagas

samtidigt och det största antal gästmm som rörelsen skall omfatta;

e) om
bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som

visar att så har skett.

Beviljas
fillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov ej meddelats och är det
inte uppenbart att lov inte behövs skall beviset innehålla erinran om att
bygglov kan fordras. Finns ej godkänd ersättare eller, i fall när föreståndare
skall finnas enligt 3 §, godkänd föreståndare, skall i beviset anges att
tillståndet icke får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och
godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas byggnadsnämnden, brandchefen
och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall
skriftligt bevis utfärdas.

6§''

Om
tillståndshavare avlider, försattes i konkurs eller förklaras omyndig, fär
rörelsen fortsättas under högst ett år. Fortsattes rörelsen, skall
föreståndare enligt 3 § finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej redan finnes, skall inom två
månader från dödsfallet, edgångssammanlrä-det eller omyndighetsförklaringen
ansökan göras om godkännande av föreståndare. Godkännes icke föreståndaren,
skall polismyndigheten lämna den som driver rörelsen fillfälle att inom viss
tid ansöka om godkännande av annan föreståndare. Godkännes ej heller den andre
föreståndaren, anses tillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det att
beslut i ärendet vann laga kraft.

Om tillståndshavare avlider, försattes i konkurs eller/år
en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget,
fär rörelsen fortsättas under högst ett är. Fortsattes rörelsen, skall
föreståndare enligt 3 § finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej redan finnes, skall inom två
månader från dödsfallet, edgångssammanträdet eller beslutet om förvaltare ansökan
göras om godkännande av föreståndare. Godkännes icke föreståndaren, skall
polismyndigheten lämna den som driver rörelsen tillfälle att inom viss tid
ansöka om godkännande av annan föreståndare. Godkännes ej heller den andre
föreståndaren, anses fillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det att
beslut i ärendet vann laga kraft.

"
Senaste lydelse 1987:693.

117

Göres ej ansökan som avses
i andra stycket inom föreskriven tid, anses Prop. 1987/88: 124 tillståndet
för rörelsen ha upphört aitt gälla den dag då tiden utgick.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

118

62
Förslag till Prop- 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare

Härigenom
föreskrivs att 5 § lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5§
För att en fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs att han

1. är
myndig och ej försatt i kon- 1. inte är underårig eller försatt i

kurs, konkurs eller har
förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget,

2.
har försäkring som täcker den
skadeslåndsskyldighet intill 500000 kronor för varje skadefall som kan drabba
honom om han åsidosätter sina åligganden enligt 9-13 §§,

3.
har tillfredsställande
utbildning, samt

4.
i övrigt bedöms lämplig som
fastighetsmäklare.

Närmare
föreskrifter om villkoren för registrering och om registreringsförfarandet
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Registreringsavgifl i form av ansökningsavgifl och årlig avgift bestäms av
regenngen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

119

63
Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1952: 166) om
häradsallmänningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §'

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrdse

skall vara myndig och, därest ej re- skall vara här i riket bosatt svensk

geringen för särskilt fall annat medborgare, om inte regeringen för

medgiver, här i riket bosatt svensk ett särskilt fall medger annat. Le-

medborgare. damot får inte vara underårig eller

ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan
begränsning av förvaltaruppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse mä, ändå att den tid för
vilken han blivit utsedd ej gäll till ända, skiljas frän uppdraget genom beslut
av allmänningsstämman.

Avgår styrelseledamot innan den fid för vilken han blivit
vald gått fill ända och finnes ej suppleant, åligger det övriga
styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för
återstående tiden. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock med valet kunna
anstå fill nästa ordinarie allmänningsstämma, såframt styrelsen är beslutför
med kvarstående ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i
reglementet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

' Senaste lydelse 1975:678. 120

64 Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna

Härigenom
föreskrivs att 22 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

22
§' Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse eller
ekonominämnd skall vara eller ekonominämnd skall vara här i myndig och, därest
ej regeringen riket bosatt svensk medborgare, för särskilt fall annat medgiver,
här om inte regeringen för ett särskilt i riket bosatt svensk
medborgare. fall medger annat. Ledamot får

inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

Ledamot
av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må, ändå att den tid för vilken han
blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den
eller dem som utsett honom.

Avgår
styrelse- eller nämndledamot innan den tid för vilken han blivit utsedd gått
till ända och finnes ej suppleant, skall, där den avgångne valts av delägarna,
på föranstaltande av allmänningsstyrdsen val av ny ledamot för återstående
fiden ofördröjligen hållas samt, om den avgångne utsetts av länsstyrelsen,
anmälan om avgången genast göras hos denna myndighet för utseende av ny ledamot
för samma tid. Utan hinder av vad nu stadgats må dock med val av ny ledamot
kunna anstå till nästa ordinarie allmänningsstämma, såframt styrelsen eller
nämnden är beslutför med kvarstående ledamöter samt uppskovet ej strider mot
bestämmelse i reglementet.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

Senaste
lydelse 1975:679. 121

65 Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437)

Härigenom föreskrivs att 49 § rennäringslagen (1971:437)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §

Styrelsen består av ordförande Styrelsen
består av ordförande

och ytterligare en eller flera leda- och ytterligare
en eller flera leda

möter som utses på bystämma. Sly- möter som utses pä bystämma. Sty

relseledamot skall vara myndig. relsdedamol får inte vara under

årig eller ha förvaltare enligt 11

kap. 7 § föräldrabalken ulan be

gränsning av förvaltaruppdraget.

Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag före
utgången av den tid för vilken han blivit utsedd.

Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall
anmälas till länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen omtryckt 1985:919. 122

66 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Härigenom
föreskrivs att 32 § lagen (1976: 997) om vattenförbund skall ha följande
lydelse.

Prop.
1987/88: 124

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Styrelse för vattenförbund
skall bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte inom län där förbundet
har sitt verksamhetsområde. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara
styrelseledamot.

Styrelse för vatlenförbund
skall bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte inom län där förbundet
har sitt verksamhetsområde. Den som är underårig eller i konkurs eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan begränsning av
förvaltaruppdraget kan ej vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft
den I januari 1989.

123

67
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i ackordslagen (1970: 847)

Härigenom
föreskrivs att 3 § ackordslagen (1970: 847) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§
God man bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha den insikt och erfarenhet som
uppdraget kräver samt åtnjuta borgenärernas förtroende.

God
man skall vara myndig. Till God man/år inte vara underårig

god
man får ej förordnas någon som eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

står gäldenären nära eller är bero- föräldrabalken utan begränsning

ende av honom. Den som är an- av förvaltaruppdraget. Till god

ställd vid domstol får ej förordnas man fär ej förordnas någon som står

till god man. gäldenären nära eller är beroende

av
honom. Den som är anställd vid domstol får ej förordnas till god man.

Om
det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för gode mannen.
Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare.

God
man skall enfiedigas, om han finnes icke vara lämplig eller av annan särskild
orsak bör skiljas från uppdrs:get.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

124

68
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756)

Härigenom föreskrivs atl 3 § radioansvarighetslagen
(1966:756) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§' För varje radioprogram skall finnas en programutgivare
med uppgift alt förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot
programulgiva-rens vilja.

Programutgivare skall vara myn- Programutgivare skall ha
hemvist

dig och ha hemvist i Sverige. i Sverige. Han får inte vara under-

årig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken
ulan begränsning av förvaltaruppdraget.

Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller
av annan tjänsteman hos programföretaget enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen. Uppgift om vem som är programutgivare skall före sändningen av
program antecknas i register, som föres hos programföretaget och är
tillgängligt för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

Senaste lydelse 1977:1018. 125

69
Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1982:460) om ansvarighet för
närradio

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§
Vaije sammanslutning, som avser att sända närradio, skall för programverksamheten
utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott.
Ingenting fär sändas mot programulgivarens vilja.

Programutgivaren
skall vara Programutgivaren skall ha

myndig och ha hemvist i Sverige. hemvist i Sverige. Han får inte vara

Han får inte vara i konkurstillstånd. underårig eller i konkurstillstånd

Sammanslutningen skall anmäla eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §

vem som är programulgivare till föräldrabalken utan begränsning

den myndighet som prövar frågor av förvaltaruppdraget. Samman-

om fillstånd att sända närradio. slutningen skall anmäla vem som är

programutgivare
till den myndighet

I som prövar frågor om tillstånd alt

sända
närradio.

Om
den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller om hans
uppdrag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse en ny programutgivare.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

126

\

70
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1982: 521) om ansvarighet för
radio-och kassettidningar

Härigenom
föreskrivs att 17 § lagen (1982: 521) om ansvarighet för radio-och
kassettidningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

17
§ För den del av en radio- eller kassettidning som utgörs av en sammanställning
skall det finnas en särskild utgivare som utses av de samverkande ägarna till
de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats.

Utgivaren
skall vara myndig och Utgivaren skall ha hemvist i Sve-ha hemvist i
Sverige. Han får inte rige. Han får inte vara underårig vara i
konkurstillstånd. Ägaren till eller i konkurstillstånd eller ha fordan
periodiska skrift som utgör den valtare enligt 11 kap. 7 §
föräldra-huvudsakliga förlagan till radio- el- balken utan begränsning
avförval-ler kassettidningen skall anmäla taruppdraget. Ägaren till
den perio-vem som är utgivare till den myn- diska skrift som utgör den
huvud-dighel som regeringen bestämmer. sakliga förlagan till radio- eller
kassettidningen skall anmäla vem som är utgivare till den myndighet som
regeringen bestämmer.

Är
utgivaren inte längre behörig eller upphör annars hans uppdrag, skall de
periodiska skrifternas ägare omedelbart utse en ny utgivare. Denne skall
anmälas sä som nyss har sagts.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

Lagen
omtryckt 1985:373. 127

71
Förslag till Prop. 1987/88:124

Lag om ändring i lagen (1985:1057) om ansvarighet för
lokala kabelsändningar

Härigenom
föreskrivs att 3 § lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar
skall ha följande lyddse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§
Den som avser att bedriva egensändningar skall för programverksamheten utse en
programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihets-brott. Ett lokalt
kabdsändarföretag får utse en programutgivare för varje kanal. Mot
programutgivarens vilja Får ingenting sändas i den verksamhet för vilken han är
utsedd.

En
programutgivare skall vara En programutgivare skall ha

myndig och ha hemvist i Sverige, hemvist i Sverige. Han får inte vara

Han fär inte vara i konkursfillstånd. underårig eller i konkurstillstånd

Den som skall bedriva egensänd- eller ha förvahare enligt 11 kap. 7 §

ningar skall anmäla vem som är föräldrabalken utan begränsning

programutgivare till kabelnämn- av förvaltaruppdraget. Den som

den. skall bedriva egensändningar skall

anmäla
vem som är programutgivare fill kabelnämnden.

Om
den som är utsedd fill programutgivare inte längre är behörig eller om hans
uppdrag upphör, skall den som bedriver egensändningarna omedelbart utse en ny
programutgivare.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

128

Justitiedepartementet Prop- 1987/88:124

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande:
statsråden Feldt, ordförande, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S.
Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Leijon

Lagrådsremiss om god man och förvaltare 1 Inledning

De
gmndläggande bestämmelserna om förmynderskap och godmanskap finns i
föräldrabalken. De reformerades år 1974. De nya reglerna trädde i kraft den I
januari 1976. Reformen syftade bl. a. till att inskränka användningen av
omyndigförklaring.

Genom
tilläggsdirektiv år 1982 fick utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt i
uppdrag att se över lagstiftningen om förmynderskap och godmanskap. År 1984
fördes den uppgiften över till en särskild utredare (juslifierå-det Staffan Magnusson),
som har bedrivit sitt arbete under namnet förmynderskapsutredningen (Ju
1984:07).

Enligt
1982 och 1984 års direktiv (Dir. 1982:25 och 1984:35) gick utredningsuppdraget
ut på alt utvärdera gällande regler om omyndigförklaring, utseende av god man
och arvode lill förmyndare och gode män. I uppdraget ingick ocksä atl överväga
förenklingar i regelsystemet när det gäller förmyndares rättigheter och
skyldigheter. En annan utredningsuppgift var att undersöka möjligheterna alt
rationalisera handläggningen av ärenden hos domstolarna och överförmyndarna.

Genom
lilläggsdirekfiv den 19 december 1985 (Dir. 1985:55) fick förmynderskapsutredningen
till uppgift att med förtur undersöka om institutet omyndigförklaring kunde
avskaffas.

Utredningen
avlämnade i december 1986 ddbelänkandel (SOU 1986:50) God man och förvaltare.
Betänkandet har remissbehandlats.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som
bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en
sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3 .'

Beträffande
nuvarande svenska och utländska förhållanden hänvisas till betänkandet.

'
Sammanställningen av remissyttrandena har fogats vid prop. 1987/88:32 som

bilaga
3. 129

9
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 124

2 Allmän
motivering 2.1
Allmänna utgångspunkter

Prop.
1987/88: 124

Mitt förslag:
Insfitutet omyndigförklaring avskaffas. I stället införs ett nytt institut,
förvaltarskap, för att tillgodose det skyddsbehov som varit ett av mofiven för
institutet omyndigförklaring.

Förmynderskapsutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 167-171).

Remissinstanserna:
En nära nog enhällig remissopinion lillstyrker utredningens förslag eller
lämnar det utan erinran. Kammartätten i Sundsvall och överförmyndarnämnden i
Kariskrona vill dock behälla institutet omyndigförklaring. Även
överförmyndarnämnden i Sundsvall vill ha ett system som enligt huvudregeln
innebär en total förlust av rättshandlingsförmågan.

Skälen
för mitt förslag: Regler om omyndigförklaring finns i 10 kap. föräldrabalken.
Reglerna innebär att den som har fyllt 18 år skall av domstol förklaras
omyndig, om han pä grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller
psykisk abnormitet av annat slag är ur stånd att vårda sig eller sin egendom
och del inte är tillräckligt att god man förordnas för honom eller att han pä
annat mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina angelägenheter (10
kap. I §). Om en underårig befinner sig i motsvarande situafion, får rätten
förklara atl han skall förbli omyndig även efter uppnådd myndighetsålder (10
kap. 2 §).

Bestämmelserna
om omyndigförklaring fick sin nuvarande utformning vid en omfattande reform av
förmynderskapslagstiftningen år 1974 (prop. 1974:142, LU 38, rskr. 404). Tanken
bakom reformen var alt omyndigförklaringar borde begränsas sä längt mcjjligt.
Del behov av bistånd i personliga eller ekonomiska angelägenheter som kunde
finnas skulle i stället tillgodoses genom förordnande av god man eller på
annat mindre ingripande sätt. Genom reformen utvidgades också möjligheterna
till sådant förordnande. Enligt 18 kap. 3 § föräldrabalken kan god man utses
för den som på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller liknande
förhällande behöver bistånd med att bevaka sin rätl, förvalta sin egendom eller
sörja för sin person.

Omyndigförklaring
innebär alltid ett allvarligt ingrepp i en persons liv. Den omyndigförklarade
förlorar inte bara rätten atl själv bestämma över sina ekonomiska
angelägenheter. E;n omyndigförklaring medför också långtgående verkningar på
områden som ligger utanför den ekonomiska rörelsefrihetens. Av särskild
betydelse är att rösträtten i allmänna val går förlorad. Över huvud taget
medför en omyndigförklaring som regel en stark begränsning av möjligheten atl
ta egna initiativ och hävda egna åsikter. Inskränkningarna i
rältshandlingsförmågan gäller även i sädana fall där omyndigförklaringen
framföi" allt är motiverad för att frånta den enskilde bestämmanderätten
över viss egendom. De nu beskrivna verkningarna inträffar inte vid förordnande
av god man.

130

Det nuvarande systemet
innebär alt omyndigförklaring närmast kommer Prop. 1987/88: 124 i fräga för
personer vilkas tillstånd visserligen är sådant som anges i 10 kap. 1 §
föräldrabalken men som samtidigt är så aktiva att det kan uppslå praktiska
komplikationer om de får behålla sin rättshandlingsförmåga. En
omyndigförklaring bhr alltså aktuell främst när risken är alltför stor att
personen i fråga företar rättshandlingar som strider mot dem som en god man gör
eller avser atl göra, s. k. kolliderande rättshandlingar. Om en person däremot
har ett så gravt handikapp att han heh saknar förmåga att själv företa några
rättshandlingar, finns del normalt inte någon anledning atl omyndigförklara honom.
Denna skillnad kan framstå som egendomlig, inte minst med tanke på kopplingen
mdlan omyndigförklaring och förlust av allmän rösträtt.

Antalet
omyndigförklaringar har minskat kraftigt sedan 1974 års reform och häller sig
numera pä en låg nivå. Under tidsperioden 1976-1985 har antalet mål om
omyndigförklaring sjunkit frän 201 till 35 om året. När det gäller hävanden av
omyndigförklaringar skedde en uppgång närmast efter reformen. Antalet mål var
648 är 1976 och 789 år 1977. Därefter har antalet sjunkit för atl år 1985 uppgä
lill 406. Trots utvecklingen mot färre omyndigförklaringar är de
omyndigförklarade ändå så pass många som ca 15000.

Rent
allmänt kan sägas att en omyndigförklaring lätt uppfattas som en nedvärderande
stämpel, bäde av den omyndigförklarade själv och av hans omgivning. I många
fall kan en sådan förklaring få allvarliga följder för den omyndigförklarades
psykiska välbefinnande. Åtgärden kan också försvåra en social anpassning. Delta
gäller inte minst vissa utvecklingsstörda.

Förmynderskapsutredningen
föreslär i del tidigare nämnda betänkandet (SOU 1986:50) God man och förvaltare
atl institutet omyndigförklaring avskaffas. Därmed bortfaller det
rösträtlshinder som en sådan förklaring innebär. Utredningen föreslär att det i
stället införs ett utbyggt godmansinslilul, kallat förvaltarskap. För att inte
den hjälpbehövande skall utsättas för mer ingripande ätgärder än nödvändigt
vill utredningen samtidigt att det nuvarande godmansinstitulet behålls med
vissa justeringar. De allmänna förutsättningarna för elt förvaltarförordnande
skall vara desamma som vid förordnande av god man. Förvaltarskapet skall
anpassas så, att det motsvarar den enskildes behov av bistånd i varje särskilt
fall. Förvaltaren skall ha ensam rädighet över den egendom och de angelägenheter
som omfattas av hans uppdrag.

Utredningens
förslag har fått ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen.
Detta gäller framför allt den gmndläggande idén att avskaffa institutet
omyndigförklaring. I en del andra frågor är dock remissopinionen splittrad.

Det
vore i och för sig länkbart atl reformera omyndigförklaringsinslitu-lel så alt
vissa rättsverkningar av en omyndigförklaring tas bort. I åtskilliga länder har
domstolarna möjlighet att i samband med etl beslut om omyndigförklaring ange i
vilken omfattning den enskildes rältshandlingsförmäga skall vara begränsad. I
flertalet länder går dock rösträtten alllid förlorad.

Det
skulle således kunna övervägas att göra del svenska omyndigförkla-

ringsinstitutet mera flexibelt, så atl domstolarna får möjlighet all närmare

bestämma rättsverkningarna. Del är också möjligt att direkt i lagen begrän- 131

sa följderna av en
omyndigförklaring, så alt exempelvis rösträtten aldrig Prop. 1987/88: 124
påverkas. Den utestängning frän samhällsgemenskapen som förlusten av rösträtten
innebär är ju en av de allvarligaste följderna av en omyndigförklaring. Flera
skäl, bl. a. respekten för människors lika värde och integritet, talar för att
rösträtten - åtminstone som huvudprincip - finns kvar. Delta är också den
lösning som har valts i bl. a. Finland och Norge.

Institutet
omyndigförklaring har emellertid sådana nackdelar att det i första hand bör
övervägas om man inte bör avskaffa del.

Uppfattningen
om alla människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för hur
samhället skall utformas. Den sociallagstiftning som har tillkommit under
senare år bygger också pä atl alla människor har kunskaper, erfarenheter och
förmåga som är viktiga för samhället och atl människornas aktiva deltagande i samhällslivet
skall främjas. Dessa tanke-gängar kommer fram i bl. a. socialtjänstlagen
(1980:620) och lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen). I socialtjänstlagen framhålls atl
verksamheten inom socialtjänsten skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkter av delta slag har ocksä
legal lill grund för del förslag av socialberedningen (S 1980:7) lill ny
tvångslagsliftning som för närvarande övervägs i regeringskansliet (se SOU
1984:64).

Det
synsätt som sålunda präglar reformarbetet inom andra samhällsområden bör vara
vägledande ocksä för en reformering av lagstiftningen om förmynderskap och
godmanskap, vilken har sina rötter i en äldre tids värderingar. Mot den bakgrunden
anser jag att tiden nu är mogen atl avskaffa institutet omyndigförklaring.

Ett
avskaffande av omyndigförklaringsinstitulet kräver emellertid att man på annat
sätt tillgodoser behovet av hjälp och skydd för personer som på grund av
sjukdom e.d. saknar förmåga alt själva ha hand om sina ekonomiska och
personliga angelägenheter. Del gäller alltsä atl på något sätt ersätta
omyndigförklaringens skyddsfunktion.

All
omyndigförklaringen har en sådan funktion har ibland kommit i bakgrunden i den
allmänna debatten. Men del har ocksä från olika håll framhållits som angelägel
atl psykiskt svaga personer skyddas frän påtryckningar av personer i deras
närmaste omgivning som vill få lill stånd olika ekonomiska dispositioner. Även
i andra avseenden har de omyndig-förklarade i mänga fall elt hjälpbehov som
mäste tillgodoses på något sätt, om institutet omyndigförklaring avskaffas.

De
hjälpmöjligheter som erbjuds enligt socialtjänst- och omsorgslagslift-ningen
har inte sådan inriktning att de kan ersätta de funktioner som ankommer pä en
förmyndare.

För
alt den enskilde skall fä ett tillfredsställande skydd är det inte heller

tillräckligt med de möjligheter till återgång eller ogilligförklaring av rätts

handlingar som finns enligt 3 kap. lagen (1915:218) om avtal och andra

rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) eller lagen

(1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad

själsverksamhet. När dessa lagar tillämpas mäste det i varje särskilt fall

utredas inför domstol i vad mån den enskildes handlande har påverkats av

hans bristande själsförmögenheter. Bortsett frän den tidsutdräkt och de 132

praktiska svårigheter som
kan uppstä talar ocksä kostnadsaspekterna mot Prop. 1987/88: 124 en sådan
lösning.

I
och för sig är del tänkbart att ändra fömlsällningarna för ogilligförklaring
av etl avtal enligt exempelvis 1924 års lag, sä att avtal som har ingåtts av
personer tillhörande de nu aktuella grupperna lättare kan fränkännas verkan.
Kvar står dock bl. a. de praktiska problem som det innebär alt förhållandena
kring avtalets ingående mäste utredas i varje särskilt fall.

Avskaffas
omyndigförklaringarna, bör därför i stället nya former för bistånd tillskapas
inom ramen för föräldrabalken. Även för andra grupper av t. ex. sjuka och handikappade
än dem som för närvarande är omyndigförklarade kan sådana nya biståndsformer
behövas. Närmast till hands ligger alt utnyttja det nuvarande
godmansinstitulet.

I
sin nuvarande utformning utgör emellertid godmansinstitulet inte alltid en
fullgod ersättning för omyndigförklaringarna. Framför allt utgör den tidigare
berörda risken för kolliderande rättshandlingar mellan den gode mannen och
huvudmannen ett problem. Denna kollisionsrisk hänger i sin tur samman med alt
huvudmannen behäller sin rätlshandlingsförmåga trots att en god man har
förordnats för honom.

Vid
sidan av det nuvarande godmansinstitulet behövs därför en utbyggd form av
godmanskap som är utformad pä så sätt att den enskilde helt eller delvis
fråntas sin bestämmanderätt beträffande den egendom eller den angelägenhet som
det är fråga om. Liknande system finns i vissa utländska rättsordningar. En
lämplig benämning på det nya institutet är förvaltarskap.

Kännetecknande
för ett sådant system med förvaltarskap är alltså att den för vilken förvaltare
har förordnals föriorar sin rältshandlingsförmäga helt eller delvis och att
förvaltaren i stället i motsvarande utsträckning får rätt atl ingå
rättshandlingar för sin huvudmans räkning. Genom atl förval-tarskapen ges en
sådan utformning kan de helt tillgodose de nuvarande förmynderskapens
skyddsfunktion för de berörda grupperna. Detta möjliggör i sin tur att
institutet omyndigförklaring kan avskaffas.

Jag
har med detta avslutat min redogörelse för de allmänna utgångspunkter som bör
ligga till grund för elt avskaffande av omyndigförklaringsinstitutet. I del
följande avser jag att närmare behandla frågorna om

rösträtt
i avsnitt 2.2,

godmansinstitulet
i avsnitt 2.3,

förvaltarskap
i avsnitt 2.4,

processuella
frågor m. m. i avsnitt 2.5,

följdändringar
i annan lagstiftning i avsnitt 2.6,

ikraftträdande
m. m. i avsnitt 2.7, och

kostnader
och resursbehov i avsnitt 2.8.

Mina
kommentarer till de enskilda lagbestämmelserna återfinns i specialmotiveringen
(avsnitt 4).

133

2.2
Rösträtt

Prop. 1987/88: 124

Mitt förslag: De
som enligt nu gällande ordning är uteslutna från rösträtt pä grund av
omyndigförklaring skall ha rätt att rösta i allmänna val.

Förmynderskapsutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 186-187).
Utredningen har i denna fråga samrått med folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05).

Remissinstanserna:
Av de remissinstanser som särskilt har tagit upp frågan är de flesta positiva
till utredningens förslag. Fem remissinstanser ställer sig avvisande till att
rösträtten utsträcks till de nu aktuella personkategorierna. Ytteriigare fyra
remissinstanser visar i olika grad tveksamhet inför en sådan ordning. Kritiken
kommer främst från domstolshåll. Några remissinstanser vill, om förslaget
genomförs, ha en skärpning av de regler som finns till skydd mot otillbörligt
verkande vid röstning.

Skälen
för mitt förslag: I och med att institutet omyndigförklaring avskaffas
bortfaller den diskvalificeringsgrund i fråga om rätten alt rösta vid allmänna
val som nu finns intagen i bl. a. regeringsformen. Atl detta hinder för
rösträtt slopas är också etl av de viktigaste skälen för att avskaffa
omyndigförklaringarna. Av vad jag tidigare har sagt framgär att de nuvarande
fömlsällningarna för omyndigförklaring har bestämts utifrån andra synpunkter än
dem som har betydelse för frägan vem som skall få rösta i allmänna val. Det
finns alltsä inget självklart samband mellan omyndigförklaring och rösträtt.

Del
är därmed inte sagt alt rösträtten mäste vara helt oinskränkt för alla vuxna
personer. I och för sig är det länkbart att införa regler som gör det möjligt
atl i undantagsfall, t.ex. vid allvarlig psykisk ohälsa, frånta den enskilde
rösträtten. En sådan ordning finns bl. a. i Finland och Norge. I båda länderna
har man nyligen avskaffat bindningen mellan omyndigförklaringar och rätten att
rösta. Däremot har valmyndigheterna vissa möjligheter att från fall till fall
pröva om personer med "allvarlig själslig svaghet" eller liknande
skall få rösta.

Det
argument som i Sverige i första hand har åberopats för att inte låta
omyndigförklarade delta i allmänna val är all de lättare än andra kan bli offer
för otillböriig påverkan (se SOU 1972:15 s. 125 och prop. 1973:90 s. . 164),
Avskaffas omyndigförklaringsinstitulet, skulle samma argument kunna åberopas
till stöd för att frånta vissa allvarligt sjuka rösträtten. Enligt min mening
har emellertid argumentet inte sä stor tyngd atl det uppväger de skäl, framför
allt respekten för den enskilda människans värde och integritet, som talar för
att alla skall ha kvar sin rösträtt.

Alt
låta valmyndigheterna från fall till fall avgöra om en person skall få rösta
inger betänkligheter frän rättssäkerhetssynpunkt. Etl sådant system är också
ägnat att vålla besvärliga praktiska problem.

Jag
anser därför att ingen bör förlora sin rösträtt pä grund av sjukdom e. d. Även
personer vars hälsotillstånd är sådant atl en förvaltare har förordnats för dem
bör ha rätt att rösta. Det ankommer därvid i princip på

134

dem
själva att utöva sin rösträtt. För dem som inte kan ta sig till vallokalen
finns vissa möjligheter att rösta med valsedelsförsändelse (se 11 kap.
vallagen, 1972:620; senast omtryckt 1985:203).

Röstning
med valsedelsförsändelse kan ske genom make, bud eller lant-brevbärare.
Budröstning fär ske enbart om väljaren på gmnd av sjukdom, rörelsehinder eller
hög ålder är förhindrad alt rösta i vanlig ordning. Som bud fär användas vissa
nära släktingar och vårdare.

Vid
all form av röstning med valsedelsförsändelse skall väljaren först lägga
valsedeln i ett s. k. innerkuvert och sedan i närvaro av ett vittne lägga
innerkuvertet i ett s. k. ylterkuvert, som han därefter tillsluter. Väljaren
och vittnet skall skriftligen intyga att det hela har gått rätt fill. Vid
röstning genom bud eller lantbrevbärare har även dessa motsvarande
förpliktelser.

Maken,
budet eller lantbrevbäraren ombesörjer därefter atl valsedelsförsändelsen
avlämnas. Det åligger valförrättare och röslmotlagare att kontrollera bl. a.
att försändelsen är iordningsställd på föreskrivet sätt. Om det vid ett val har
förekommit avvikelse frän den föreskrivna ordningen eller om någon verkat
ofillböriigt vid valet, t.ex. genom att hindra röstningen, kan
valprövningsnämnden upphäva valet och förordna om omval i berörda valkretsar.

Reglerna
om budröstning infördes är 1966. Bestämmelser om makeröstning fanns redan
dessförinnan. Mot bakgrund av flera fall av valfusk vid 1979 års val
ifrågasatte 1978 års vallagskommitté (se SOU 1980:45) om inte reglerna om
budröslning borde skärpas. Kommittén stannade emellertid föratt inte föreslå
någon sådan skärpning. Samma ståndpunkt intogs under lagstiftningsfrågans
fortsalla behandling (se prop. 1980/81:170 s. 63 och KU 1980/81:26 s. 26). Som
gmnd för inställningen angavs bl. a. atl publiciteten kring de fall som
förekommit kunde antas leda till skärpt uppmärksamhet och kontroll när det
gäller förfarandet vid röstning med valsedelsförsändelse.
Konstitutionsutskottet såg för sin del möjligheten lill budröstning som ett
betydelsefullt led i strävandena att så långt möjligt bereda samtliga
röstberättigade möjlighet att delta i valen.

Det
ligger i sakens natur att en utvidgning av rösträtten lill personer som i dag
är omyndigförklarade kan leda till ett ökat utnyttjande av möjligheten lill
budröstning. Enbart denna omständighet torde dock inte ändra fömtsättningarna
för de överväganden som gjordes vid frågans fidigare behandling. Det har inte
heller framkommit något annat skäl atl nu ändra reglerna om röstning med
valsedelsförsändelse.

Jag
vill emellertid understryka viklen av atl valförrättare och andra som medverkar
vid röstning är uppmärksamma på risken för otillböriig påverkan. Självfallet
har även personalen på vårdinrättningar och inom socialtjänsten m. m. elt
ansvar i detta avseende.

Prop. 1987/88:124

2.3
Godmansinstitulet 2.3.1
Tillämpningsområdet

Mitt förslag: Förordnande
av god man skall kunna ske i samma situationer som i dag.

135

Förmynderskapsutredningens
förslag: överensstämmer med milt förslag Prop. 1987/88: 124 (se betänkandet
s. 171-172).

Remissinstanserna:
Endast Sollentuna tingsrätt och Sveriges advokatsamfund är klart kritiska mot
utredningens förslag i denna del. Tingsrätten föreslär atl den typ av gode män
son i dag förordnas med slöd av 18 kap. 3 § föräldrabalken utmönstras och alt
deras uppgifter förs över lill i första hand kontaktpersoner enligt
socialtjänst- och omsorgslagarna. Advokatsamfundet anser att hjälpbehovet i de
nu avsedda fallen bör tillgodoses genom antingen förordnande av en förvaltare
eller ocksä anlitande av en fullmäktig e. d. Statens handikappråd och
Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna framhåller å
andra sidan att behovet av god man är särskilt stort för personer som är
föremål för åtgärder enligt de nyss nämnda lagarna, bl. a. då det gäller alt
överklaga beslut om bistånd och omsorger.

Skälen
för mitt förslag: God man kan för närvarande förordnas i en rad olika
situationer. Bestämmelser härom finns framför allt i 18 kap. föräldrabalken. I
18 kap. 1 § behandlas det fallet att en förmyndare inte kan utöva sitt uppdrag
pä grund av sjukdom eller liknande, medan 18 kap. 2 § reglerar bl. a.
situationer dä en förmyndare och hans myndling har motstående intressen.
Godmanskapet som alternativ till omyndigförklaring behandlas i 18 kap. 3 §,
medan 18 kap. 4 § innehåller bestämmelser om bl. a. god man för bortavarande.

Atl
god man dessutom kan förordnas i mäl om omyndigförklaring och i andra
processuella sammanhang framgär av 10 kap. 11 § tredje stycket och 20 kap. 2 §
första stycket föräldrabalken.

Även
om omyndigförklaringsinstitulet avskaffas kan det finnas behov att förordna en
god man i de speciella situationer som anges i 18 kap. 1, 2 och 4 §§
föräldrabalken. Dessa bestämmelser bör alltså i princip behållas sakligt
oförändrade. Eftersom de delar av bestämmelserna som gäller omyndiga i
fortsättningen bara kommer alt avse underåriga behövs emellertid vissa
kompletteringar. Jag återkommer lill dessa frågor i specialmotiveringen.

Den
nuvarande möjligheten att utse god man i mål om omyndigförklaring blir inte
längre aktuell, om detta institut avskaffas. Däremot kan det övervägas alt
införa en motsvarande möjlighet till godmansförordnande när det uppkommer fråga
om alt utse förvaltare. Även detta spörsmål, liksom övriga fall av
godmansförordnanden i processuella sammanhang, behandlas i specialmotiveringen.

Kvar
slår frågan om man bör behälla möjligheten att förordna god man i sädana fall
som anges i 18 kap. 3 § föräldrabalken. Som nämnts används denna typ av
godmansförordnanden bl. a. i sädana fall dä en omyndigförklaring i och för sig
kan övervägas men en sådan åtgärd framstår som onödigt ingripande gentemot den
enskilde. Om omyndigförklaringsinstitulet avskaffas och ersätts med ett system
som har mindre allvarliga verkningar, kan det hävdas att det inte längre finns
behov av sädana godmanskap som avses i 18 kap. 3 §. Även intresset av alt så
långt möjligt förenkla lagstiftningen talar i denna riktning.

En
ledande princip måste dock vara att den som behöver bistånd i 136

ekonomiska
eller personliga angelägenheter inte utsätts för mer ingripande ätgärder än
nödvändigt. Även om det nya förvaltarskapet ges en utform-

ning som har mindre
allvarliga konsekvenser för den enskilde än en omyndigförklaring, innebär dock
förslaget att den enskilde fråntas sin bestämmanderätt i sådana angelägenheter
som omfattas av ett förvaltarförordnande. Pä det sättet kvarstår en viktig
skillnad i förhållande till del nuvarande godmansinslitutel, som åtminstone
formellt inte inverkar pä den enskildes rättshandlingsförmåga.

Fråga är dä om behovet av
bistånd i de fall som nu avses i stället kan tillgodoses inom ramen för
socialtjänst- och omsorgslagsfiftningen. En hjälpbehövande kan med stöd av
denna lagstiftning bl. a. få en kontaktperson utsedd. Kontaktpersonens
uppgifter är dock huvudsakligen begränsade till att ge råd och hjälp i
personliga angelägenheter. Det kan röra sig om att hjälpa den enskilde att
bryta sig loss ur en olämplig miljö eller atl underlätta för honom atl ordna
utbildning, söka arbete och skaffa bostad (jfr prop. 1979/80:1 s. 228). I
rollen för en kontaktperson enligt omsorgslagen ingår att vara en medmänniska
som kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga men också att vara
förespråkare för den psykiskt utvecklingsstörde i olika situationer. Han är
dock inte atl jämställa med ställföreträdare eller ombud i rättsligt hänseende
(jfr prop. 1984/85:176 s. 60 f).

Även om ansvaret alt sörja
för en hjälpbehövandes person i stor utsträckning har övergått på de organ som
berörs av den nu behandlade lagstiftningen, faller flera av de uppgifter som i
dag ankommer pä gode män enligt 18 kap. 3 § föräldrabalken utanför denna
reglering. Jag tänker då i första hand pä biträde med rättsliga och ekonomiska
angelägenheter men också pä vissa funktioner inom det personliga området.
Exempelvis bör kontakter med myndigheter sä längt möjligt skötas av andra än
kontaktpersoner (jfr utredningens betänkande s. 174).

Möjligheten att förordna
god man enligl 18 kap. 3 § föräldrabalken har kommit att utnyttjas i stor
utsträckning. Utredningens undersökningar visar alt antalet gällande
godmansförordnanden av detta slag uppgick till ca 20000 vid utgången av år
1985. Enligt vad som framkommit synes denna ordning i de flesta fall fungera
utan problem. En svaghet är visserligen, som tidigare har berörts, att den gode
mannen och huvudmannen kan komma att ingå kolliderande rättshandlingar. I
praktiken synes dock sädana kollisioner uppkomma förhållandevis sällan. Som
jag skall återkomma till bör det också vara möjligt att genom justeringar av
lagreglerna minska den berörda kollisionsrisken.

Jag anser mot denna
bakgrund att man bör behålla möjligheten atl förordna god man som etl för den
enskilde mindre ingripande alternafiv än förvaltarförordnande. I nästa avsnitt
behandlar jag de närmare förutsättningarna för att förordna god man i detta
fall.

Prop. 1987/88: 124

2.3.2
Förutsättningar för att förordna god man i vissa fall

Mitt förslag: De
gmndläggande förutsättningarna för förordnande av god man för den som på grund
av sjukdom o. d. har ett hjälpbehov behålls i stort sett oförändrade.
Möjligheten att förordna god man utan samtycke från den enskilde inskränks
dock.

137

Förmynderskapsutredningens
förslag: Överensstämmer med milt förslag Prop. 1987/88: 124 utom så lill
vida att utredningen inte föreslär någon inskränkning i möjligheten atl
förordna god man utan samtycke från den enskilde (se belänkandet s. 172-173).

Remissinstanserna:
Utredningens förslag lämnas ulan erinran av de flesta remissinstanserna.
Sollentuna tingsrätt vill dock, som tidigare nämnts, att man avskaffar
möjligheten atl förordna god man vid sjukdom o. d. En remissinstans förordar
att god man skall förordnas vid hjälpbehov av angivet slag, sä snart det inte
av särskilda skäl är obehövligt. Tvä överför-myndarnämnder vill inskränka
möjligheten atl förordna god man utan huvudmannens samtycke. Från ett häll
föresläs att god man skall fä förordnas vid sjukdom endast om denna är av
övergående natur.

Skälen
för mitt förslag: Grundförutsättningarna för att en god man skall förordnas
enligt 18 kap. 3 § föräldrabalken är, som tidigare har nämnts, att någon
behöver bistånd i vissa närmare angivna hänseenden på grund av sjukdom, hämmad
förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhällande. Det
kan vara fråga om såväl kroppslig som psykisk sjukdom, och det ställs inte upp
något krav på att sjukdomen skall vara långvarig eller permanent. I sakens
natur ligger dock att godmansförordnanden inte kommer i fråga vid alltför
kortvariga sjukdomstillstånd.

Det
har inte framkommit några skäl att ändra dessa gmndfömtsättning-ar.

Av
18 kap. 3 § föräldrabalken framgär vidare att förordnande i regel inte får ges
utan samtycke av den för vilken god man skall förordnas. Undantag från detta
krav får enligt bestämmelsen göras, om den enskildes tillstånd medför hinder
mot att samtycke inhämtas eller annars särskilda skäl föreligger.

Kravet
på den enskildes samtycke bör enligt min mening behällas som huvudregel.
Undantag bör även i fortsättningen göras för del fallet att. samtycke inte kan
inhämtas pä grund av den enskildes sinnestillstånd. Godmansinstitulet skulle
annars fä ett alltför snävt användningsområde.

Däremot
kan ifrågasättas om det finns skäl att medge undantag frän huvudregeln vid
särskilda skäl av annat slag. I motiven till den nu gällande bestämmelsen (se
prop. 1974:142 s. 122) anges att sådana särskilda skäl i första hand bör kunna
föreligga, om den enskilde är part i rättegäng och hans psykiska hälsa är sådan
att han lijälv inte kan föra sin talan. God man kan dä behöva utses för att man
skall slippa avvisa den enskildes talan eller den talan som förs mot honom.

Utrymmet
atl i dessa situationer förordna god man utan den enskildes

samtycke torde vara ytterligt begränsat. Det underslröks också i förarbete

na till bestämmelsen alt möjligheten skulle utnyttjas restriktivt (se prop.

1974:142 s. 179). I fall där den enskilde motsätter sig förordnande av god

man måste en sådan anses ha små möjligheter alt på ett meningsfullt sätt

biträda vederbörande i hans angelägenheter. Risken för kolliderande rätts

handlingar är uppenbar. Möjligheten alt förordna god man utan samtycke

av den enskilde bör därför inskränkas till fall då dennes sinnestillstånd

utgör hinder mot atl inhämta hans mening. I situationer där han vägrar att

ge sitt samtycke, kan det i stället finnas anledning atl överväga möjligheten 138

av
att förordna en förvaltare.

2.3.3 Uppgifterna för
en god man vid sjukdom o. d.

Prop. 1987/88: 124

Mitt förslag: En
god man som förordnas för den som på gmnd av sjukdom o. d. behöver hjälp all
sköta sina personliga eller ekonomiska angelägenheter skall ha i princip samma
uppgifter som enligl gällande rätt. Om förhållandena ändras sedan den gode
mannen har förordnats, skall domstol kunna anpassa uppdragets omfattning lill
de ändrade förhållandena.

Förmynderskapsutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se belänkandet s. 173-175).

Remissinstanserna:
Utredningens förslag lämnas ulan erinran av de flesta remissinstanserna. Några
anser dock att uppgifterna för den gode mannen bör preciseras bättre i de
enskilda fallen.

Skälen för mitt förslag:
Av gällande rätt framgår all en god man kan förordnas för alt bevaka någons
rätt, förvalla någons egendom eller sörja för någons person. Genom förordnandet
anges alltsä ramen för den gode mannens behörighet.

Förmynderskapsutredningen
har konstaterat att tingsrätterna i de allra flesta fall vid förordnandet av
god man inte närmare anger vilken av de tre biståndsformerna som förordnandet
avser. Om ej annat sägs, får uppdraget anses omfatta alla tre uppgifterna.

Jag har redan berört den
utveckling som skett inom socialtjänst- och omsorgslagsfiftningen. Den
utvecklingen torde inte nämnvärt inverka pä behovet av atl förordna god man för
att bevaka någons rätl eller förvalla någons egendom. Däremot vill jag
uppehålla mig något vid frägan om god man i framtiden bör kunna förordnas för
att sörja för någons person.

Har någon fått en
kontaktperson enligt socialtjänst- eller omsorgslagen eller blivit intagen för
vård på en institution e. d., blir behovet av personlig omvårdnad i stor
utsträckning tillgodosett. Flera skäl talar ändå för att även i fortsättningen
låta de gode männen ha ett ansvar för huvudmännens person. Det är svårt alt dra
en skarp gräns mellan sådant bistånd som gäller ekonomiska eller rättsliga
angelägenheter och hjälp i mera personliga frågor. Även om den gode mannens
huvudsakliga uppgift skulle vara att syssla med egendomsförvaltning, innebär
det inte att han enbart skall se lill alt egendomen behåller eller ökar sitt
värde. Det är ocksä en viktig uppgift för den gode mannen atl se till att
huvudmannens medel används till dennes nytta. Bl. a. med hänsyn härtill mäste
den gode mannen ha god kännedom om huvudmannens personliga förhållanden.

Som jag tidigare varit
inne på är inte heller avsikten med socialljänst-och omsorgslagstiflningen atl
en kontaktperson skall få sådana uppgifter alt han helt kan överta de nuvarande
gode männens funktioner på det personliga omrädet. Det kan tilläggas att den
berörda lagstiftningen ännu inte har hunnit verka sä läng fid och att
erfarenheterna av institutet kontaktperson därför är begränsade.

Det sagda leder enligt min
mening till att gode män även i fortsättningen bör kunna förordnas att söija
för huvudmannens person. Även om den

139

gode mannen inte
uttryckligen har fäi:t etl sådant uppdrag, mäste han hålla sig informerad om
huvudmannens personliga förhållanden. Av uppdraget följer också i många fall
att den gode mannen skall bevaka huvudmannens personliga intressen. Självklart
blir dock den gode mannens ansvar i delta hänseende mindre, om huvudmannen
exempelvis har anhöriga som hjälper honom. Har en kontaktperson förordnals, bör
den gode mannen samråda med denne, sä att bl. a. dubbelarbete så långt möjligt
undviks.

Jag vill understryka del
angelägna i atl domstolarna sä längt möjligt preciserar den gode mannens
uppgifter, så atl uppdraget inte blir mer omfattande än som är motiverat. 1
delta sammanhang kan nämnas att ett uppdrag att förvalta viss egendom torde
innefatta alt bevaka huvudmannens rätt inför domstol och andra myndigheter i
angelägenheter som rör egendomen.

Skulle det i efterhand
uppkomma behov av att antingen utvidga eller inskränka elt godmansuppdrag, bör
rätten kunna ompröva uppdragets omfattning. Som tidigare berörts kan det också
i vissa situationer bli aktuellt att ersätta ett godmanskap med ett
förvaltarskap.

Prop. 1987/88: 124

2.3.4
Gode mannens behörighet och förhållandet till tredje man

Mitt förslag: Den
gode mannen lar företräda huvudmannen inom ramen för sitt förordnande, om han
har huvudmannens samtycke till rättshandlingen. Samtycke krävs dock inte, om
huvudmannens sin-nesfillslånd hindrar att samtycke lämnas eller hans mening av
annan orsak inte kan inhämtas. Vid rättshandlingar som hör till den dagliga
hushållningen får tredje man utgå från all samtycke finns, om inte huvudmannen
dessförinnan har gett uttryck för annat. Om den gode mannen överskrider sin
behörighet, är rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. Den gode mannen
har då etl i huvudsak strikt skadeståndsansvar gentemot tredje man.

Förmynderskapsutredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag med den skillnaden att utredningen
vill atl den gode mannen vid behörighetsöverskridande skall ha ett i alla
situationer strikt skadeståndsansvar gentemot tredje man (se betänkandet s.
175-178).

Remissinstanserna: Ett
stort antal remissinstanser avstyrker eller förutser svårigheter med en regel
som innebär att bristande samtycke från huvudmannens sida kan leda lill atl
rättshandlingar, som i och för sig faller inom ramen för gode mannens
förordnande, inte blir bindande för huvudmannen. Andra remissinstanser ställer
sig positiva lill en sådan regel. Från flera håll riktas kritik mot förslaget
om strikt skadeståndsansvar för den gode mannen. Kammarrätten i Sundsvall, som
vill ha kvar omyndigförklaringsinstitulet, föreslår atl rätten vid behov skall
kunna ge den gode mannen ensam behörighet i olika angelägenheter.