Prop. 1987/88:125

Regeringens proposition 1987/88:125

med förslag om tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1987/88 1987/88:125

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 10 mars 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgär av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 376,5
milj kr. De största anslagen går lill kostnader för sysselsättningsskapande åtgärder
för ungdomar samt bidrag för permanent skördeskadeskydd.

1
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 125

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Prop. 1987/88: 125

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldl, Gustafsson, Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande: statsråden Feldl, Leijon, Lindqvist, Hulterström,
G. Andersson, Dahl, Thalén, Peterson

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88

Statsrådet Feldt anför:

Finansutskottet har i sill betänkande 1987/88: 11 angående
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1987/88 förtecknat de anslag
som riksdagen har anvisat på tilläggsbudget sedan statsbudgeten för budgetåret
1987/88 fastställdes.

Regeringen har i prop. 1987/88:64 om särkilda
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland
föreslagit riksdagen alt för detta ändamål anvisa sammanlagt 675 milj. kr. på
anslag på tilläggsbudget under sjätte, åttonde, nionde, tionde och tolfte
huvudtitlarna.

Regeringen har vidare i prop. 1987/88: 72 om avyttring av
statens akfier i Sydgas AB, m. m. föreslagit riksdagen atl staten utträder som
aktieägare i Sydgas AB och atl 202,5 milj. kr. anvisas pä tilläggsbudget för atl
läcka resullalunderskott i bolaget.

De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som
nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88. Denna proposition bör föreläggas
riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för
innevarande budgetär visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid
en senare lidpunkt.

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88.
Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt avslutar:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1987/88 och vidta åtgärder i enlighet med de
förslag som

föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar vidare
att de anföranden som redovisas i underpro- Prop. 1987/88: 125 tokollen och
en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas
propositionen enligt följande:

Justitiedepartementet Bilaga I

Socialdepartementet Bilaga 2

Kommunikationsdepartementet Bilaga
3

Finansdepartementet Bilaga 4

Utbildningsdepartementet Bilaga 5

Jordbruksdepartementet Bilaga 6

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga
7

Industrideparlementet Bilaga 8

Anslagsförteckning Bilaga 9

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 10 mars 1988 Föredragande: statsrådet Leijon

Prop. 1987/88: 125 Bilaga
1

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m.m.

[1] A 3. Utredningar m. m.

I
statsbudgetcn och i tilläggsbudget I för innevarande budgetår har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av sammanlagt 24,4 milj. kr.

I
tilläggsbudget I för budgetåret 1987/88 angavs atl justitiedepartementels
nuvarande utredningsverksamhet med bl. a. juristkommissionen (Ju 1986:01) och
den pariamentariska kommissionen (Ju 1987:02) med anledning av mordet pä
statsminister Olof Palme saml medborgarkommissionen (SB 1987:01) för granskning
av viss vapenexport är särskilt resurskrävande. Med hänsyn till att de tre
kommissionernas totala resursbehov är omfattande och därför svårt att bedöma på
förhand har det belopp som anvisats under anslaget numera visat sig otillräckligt.

Jag
beräknar det ytteriigare medelsbehovet lill 4 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt
till anslaget Utredningar m. m. på filläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag av 4000000
kr.

B. Polisväsendet

[2] B 5. Utrustning m. m. för polisväsendet

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 188786000 kr. Frän anslaget betalas medel för sådan
utrustning som bör anskaffas av rikspolisstyrelsen.

Mot
bakgrund av omständigheterna kring den för spioneri livstidsdömde Stig Berglings
flykt i oktober 1987 uppdrog regeringen den 12 oktober 1987 åt dåvarande
länspolismästaren, numera rikspolischefen Nils E. Åhmans-

son att se över polisorganisationen i vissa avseenden.
Uppdraget redovisa- Prop. 1987/88: 125 des i slutet av år 1987.
Rikspolisstyrelsen har därefter i en skrivelse till Bilaga 1
justitiedepartementet med utgångspunkt i del Åhmanssonska förslaget redovisat
alt ett omfattande reformarbete pågår inom styrelsen. Det lar sikte på såväl
organisatoriska som andra förbättringar av polisens verksamhet vid särskilda
händelser. Del grundläggande arbetet vid styrelsen beräknas vara slutfört den I
juli 1988. De lokala polismyndigheterna bör därefter underdel kommande
budgetåret successivt kunna förbättra sin kompelens att agera vid särskilda
händelser.

Rikspolisstyrelsen föreslär alt polisförordningen
(1984:730) och förordningen (1984:731) med instruktion för rikspolisstyrelsen
ändras så all styrelsen inom elt begränsat område ges nya uppgifter och alt
styrelseris befogenheter på vissa områden preciseras och kompletteras. I vissa
speciella situationer bör styrelsen dessutom ges direkta ledningsbefogenheter.

Rikspolisstyrelsen hemställer i skrivelsen om medel för
personal, lokaler och teknisk utrustning vid rikspolisstyrelsen och i den
lokala organisationen med 10 milj. kr.

Pä grundval av en skrivelse den 22 december 1987 från
länsstyrelsen i Stockholms län om utökade resurser för polismyndigheten i
Stockholm har rikspolisstyrelsen nyligen i en framställning lill regeringen
begärt bl. a. atl rikspolisstyrelsen filldelas ytterligare medel för inköp av
fordon.

Föredragandens överväganden

Del är utomordentligt viktigt atl den operativa
verksamheten inom polisorganisationen vid särskilda händelser bedrivs snabbi
och effektivt saml all formerna för ledning, ordergivning och samordning är
ändamålsenliga. Lämplig kommunikalionsutruslning utgör härvid ett nödvändigt
hjälpmedel. Det omedelbara behovet av sådan utrustning bör tillgodoses redan
under innevarande budgetår. Jag föreslår all 5 682 000 kr. anvisas för inköp av
mobilsökare, mobiltelefoner och telefaxutrustning.

Rikspolisstyrelsens förslag till författningsändringar remissbehandlas
för närvarande. Jag återkommer senare lill regeringen med de överväganden som
föranleds av förslagen.

I rikspolisstyrelsens framställning angående utökade
resurser för polismyndigheten i Stockholm påtalas alt ett tillskott av nya
fordon krävs för atl polisorganisationen skall utnyttjas på etl optimalt sätt.
Behovet av fordon för polisväsendet bör tillgodoses redan under innevarande
budgetär. Jag föreslår alt 13 072000 kr. anvisas på tilläggsbudget för inköp av
bilar med utrustning.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Utrustning m. m. för polisväsendet på filläggsbudget
II lill statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisa etl reservationsanslag av 18 754000 kr.

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 125

Rättelse: S. 6 rad 33 stär: Jag. Rättat till: Statsrädet Sigurdsen.
S. 7 rad 3 stär; jag' hösten 1987 tillkallat. Rättat till: under hösten 1987 tillkallats

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars
1988 Föredragande: statsrådet Lindqvist

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

A 2. Utredningar m. m.

På delta anslag har i slaisbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisats ett reservationsanslag av 26,0 milj. kr. Vid utgången av budgetåret
1986/87 fanns på anslaget en reservation på 8995 191 kr. Dessa medel har
tidigare anvisats för all läcka kostnaderna för den av regeringen inrättade
beredningen för utvärdering av medicinsk metodik.

Regeringen
har i propositionen (1987/88:63) om vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen m. m. redovisat den överenskommelse som har träffats med
företrädare för sjukvårdshuvudmännen om vissa ersällningar från
sjukförsäkringen för åren 1988 och 1989. Överenskommelsen har utformats mot
bakgrund av etl antal utgångspunkter som parterna gemensamt har formulerat
angående den framtida utvecklingen och inriktningen av hälso- och sjukvården i
landet.

I överenskommelsen ingår att en gemensam utredning skall
tillkallas med syfte atl klarlägga hur etl förbättrat informationssystem för hälso-
och sjukvården skall utformas. Det skall bl. a. ge regeringen och sjukvårdshuvudmännen
underiag för atl värdera produktivitets- och effekliviletsut-vecklingen. I
uppgiften ingår även all bedöma i vilken mån informationssystemet kan bidra
med att ge underlag för beskrivningar och analyser av folkhälsan och sjukdomsmönstrel,
vårdresursernas utveckling och omstrukturering mdlan skilda verksamhetsområden
inom hälso- och sjukvården.

Riksdagen har tagit del av vad föredraganden anfört om
ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen och inte haft något att erinra (SfU
1987/88: 13, rskr. 1987/88: 110).

Statsrådet Sigurdsen har för avsikt atl inom kort föreslå
regeringen atl en särskild utredare tillkallas för all utreda frågor kring etl
gemensamt informationssystem för hälso- och sjukvården. Kostnaderna för denna
utredning, som lolali beräknas till högst 3,0 milj. kr., kommer alt belasta
detta anslag.

Prop.
1987/88: 125 Bilaga 2

I 1987 års
försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, bil. 4, FöU 11, rskr. 310) har Prop. 1987/88:
125 hälso- och sjukvärden i krig prioriterats. Det är särskilt angelägel alt
Bilaga 2 åtgärder vidtas för att förbättra hälso- och sjukvårdens
försörjningsberedskap. För att bereda detta har under hösten 1987 lillkallats
en särskild utredare med uppgift atl tillsammans med berörda parter klargöra
och lägga fast de åtgärder som behövs för att, inom befintliga ramar, förstärka
den civila hälso- och sjukvården i krig vad avser lokaler för operalionsän-damäl,
sjukvårdsulrustning och sjukvårdsmalerid av förbrukningskaraktär. Kostnaderna
för utredningen belastar detta anslag.

Tillgängliga medel under anslaget bedöms inte förslå till
att täcka kostnaderna för de nämnda utredningarna. Jag räknar nu med elt
ytterligare medelsbehov om 3,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 3 300 000 kr.

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Föredragande: statsrådet Hulterström

Prop.
1987/88: 125 Bilaga 3

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Sjätte huvudtiteln

J. Övriga ändamål

J 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI)

Jag har i budgetpropositionen för budgetåret 1988/89 föreslagit
all SMHI tilldelas ytterligare 400000 kr. med hänsyn till förändringar i
beräkningsmetodiken för Sveriges deltagande i den världsmeleorologiska
organisationen WMO. Förändringen innebär ökade kostnader för SMHI redan innevarande
budgetår. Inslilulel bör därför på tilläggsbudget kompenseras för den
merkostnad som uppställ.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag på 400000
kr.

Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Föredragande: statsrådet
Feldl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Sjunde huvudtiteln

A. Finansdepartementet

[1] A 3. Utredningar m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats etl
reservationsanslag av 21,3 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation
på anslaget med 4,1 milj. kr. Sammanlagt slår alltså under innevarande
budgetår drygt 25,4 milj. kr. lill förfogande under detta anslag.

Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåret blir mer
omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1986. Mot denna bakgrund hemställer jag att regeringen
föreslär riksdagen

alt
till Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.

Trettonde huvudtiteln

Statlig lokalförsörjning

[2] Cl. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

På
detta reservationsanslag har för innevarande år anvisats 178 500000 kr. för
byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

Regeringen
har i 1988 års budgetproposifion (prop. 1987/88: 100 bil. 9 s 49-50) föreslagit
alt investeringar för byggproduklion inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsomräde
fr. o. m. budgetåret 1988/89 skall anvisas under ett samlat nytt anslag under
sjunde huvudtiteln. Anslagen för motsvarande ändamål under justitie-,
utrikes-, finans-, utbildnings-, jordbmks-och civildepartementens huvudtitlar
föreslås utgå. I budgetpropositionen (bil. 9 s 51-52) redovisas vidare atl
medelsförbrukningen pä dessa anslag för innevarande år beräknas översliga
anvisade medel. Med hänsyn till nämnda anslagsomläggning är del önskvärt alt minimera
ingående reservationer för budgetåret 1988/89. Detta kan uppnås genom att
tillgängliga

Prop. 1987/88: 125 Bilaga
4

medel
omförs mellan berörda anslag för byggnadsarbeten och alt elt netto- Prop.
1987/88: 125 tillskott av erforderliga anslagsmedel anvisas under anslaget
Byggnadsår- Bilaga 4 belen för statlig förvaltning. Detta är möjligt genom atl
riksdagen tidigare har bemyndigat regeringen alt besluta om omfördelning av
medel mellan inrednings- resp. investeringsanslag som står till
byggnadsstyrelsens förfogande (prop. 1976/77: 100 bil. 11 s 69, FiU 13, rskr
169).

Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse den 28 januari 1988
anmält behov av ytterligare medel för investeringar inom justitie-,
utbildnings- och civildepariemeniels områden under innevarande budgetår.
Vidare beräknas vissa reservationer under andra anslag. Sammanlaget beräknar
byggnadsstyrelsen ett ytteriigare medelsbehov av 45 milj. kr. enligl följande
sammanställning (tusental kr.).

Huvudtitel/anslag Anvisat Beräknat

1987/88 medelsbehov

________________________________________ t.o.m. 88-06

Il B9 Byggnadsarbeten för polisväsendet 19407 32000

D6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 43 166 29000

VII
D7 Vissa
byggnadsarbeten vid tullverket 20093 7000

VIII 12 Byggnadsarbeten inom
utbildningsdeparte-

mentets verksamhetsområde 276691 333370

VIII G3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuni

versitet m.m. 31390 22700

XIII Cl Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
193323 205000

_______________________________ 584070 629070

Mot denna bakgrund förordar jag alt (629070 000-584070
000=) 45 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på
tilläggsbudget II
lill statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa elt reservationsanslag av 45 000000 kr.

[3] C 2. Inredning av byggnader för statlig förvaltning

På delta reservationsanslag har för innevarande år
anvisats 10 197 000 kr. för inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m.

Regeringen har givit byggnadsstyrelsen i uppdrag atl
ulföra ett säker-helslaboratorium inom statens bakteriologiska laboratoriums
område i Solna. Kostnaderna för byggnadsarbetena belastar förskottsvis
anslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning under trettonde huvudtiteln.
Avsikten är atl kostnaderna slutligen skall belasta en särskild kostnadsram
under det i förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 under sjunde
huvudtiteln uppförda anslaget Investeringar m. m. (prop 1987/88: 100 bil.9 s
51). För utrustning till nämnda laboratorium krävs 5,7 milj. kr., varav störte
delen bör beställas och betalas under innevarande budgetår. Mot denna bakgrund
föreslår jag en särskild kostnadsram för utrustning lill säkerhelslaboratoriet.
Medelsbehovet under innevarande budgetår kan beräknas till 5 milj. kr.

I 1988 års budgetproposition (prop 1987/88: 100 bil. 9 s
52-53) redovisas 10

elt förslag till
kostnadsram om 60 milj. kr. för inredning och utrustning till Prop. 1987/88:
125 pågående byggnadsarbeten och omdisposifioner av lokaler för regerings-
Bilaga 4 kansliet. Beloppet avser viss gemensam utrustning, försörjningsålgärder
för tele- och datanät samt komplettering av tele- och datorutrustning. Regeringen
har uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt projektera och beställa delar av dessa
arbeten, som av tidsskäl bör utföras redan under innevarande budgetår.
Kostnaderna beräknas till 26,9 milj. kr. och del tillkommande medelsbehovet är
10 milj. kr.

Det
tillkommande medelsbehovet för innevarande budgetår uppgår därmed lill
(5-1-10=) 15 milj. kr. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget.

Jag
hemställer all regeringen föreslär riksdagen

1.
att bemyndiga regeringen all
besluta om utrustning i enlighet med vad jag har förordat,

2.
att till Inredning av byggnader
för statlig förvaltning på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa elt reserva-fionsanslag av 15
000000 kr.

Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:125

Bilaga 5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
10 mars 1988.

Föredragande: slalsrådel G. Andersson.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Åttonde huvudtiteln

B. Skolväsendet

Det
obligatoriska skolväsendet m. m.

[1] B 12.
Bidrag till driften av grundskolor m. m.

I det följande kommer jag att under avsnittet Sveriges
Radio m. m. föreslå all anslagsmedel skall kunna ställas lill Sveriges Radio AB:s
förfogande för utbildningsradions medverkan vid särskilt angelägna
fortbildningsinsatser för lärare och skolans personal i övrigt. Jag har också
motiverat varför jag finner det rimligt all regeringen bör kunna avsätta en
mindre del av de medel som är avsedda för fortbildning av skolans personal för
produktion av utbildningsprogram avsedda för etersändning.

De fortbildningssatsningar som nu är aktuella är dels den
pågående fortbildningen i matematik för klasslärare i grundskolan, dels den i
1988 års budgetproposition föreslagna kompletteringsfortbildningen i samband
med reformeringen av grundskollärarutbildningen.

För atl den redan inledda malematikforlbildningen skall
kunna förslärkas med program genom utbildningsradions försorg behöver dock
statsbidrag anvisas redan under innevarande budgetår. Jag föreslår därför all
500000 kr. får bestridas från den under förevarande anslag uppförda anslagsposten
12. Särskilda åtgärder för undervisning i ämnet matematik. Anslaget bör få merbdastas
med detta belopp.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all godkänna vad jag anfört om kostnaderna för
fortbildning i matematik genom utbildningsradions försorg.

c. Vuxenutbildning Pop. 1987/88:125

Bilaga 5 [2] C 5. Undervisning för invandrare i svenska
språket m. m.

Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag lill
grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning i
studieförbund för vuxna invandrare.

Föredragandens överväganden

Regeringen har genom beslut den 28 januari 1988 medgett
alt skolöverstyrelsen får använda ytterligare 61 150 undervisningstimmar för grund-sfi
utöver redan medgivna 612750 under innevarande budgetår. Regeringen har vidare
i samma beslut medgett all ytterligare 9500 studietimmar får användas för
påbyggnadsundervisning,i studieförbund utöver redan medgivna 102 800
studietimmar. Kostnaderna,härför beräknades lill 21 954000 kr och bör bestridas
genom mer belastning av detta anslag.

Genom åtgärden har kommunerna resp. studieförbunden getts
ökade möjligheter all ge svenskundervisning för invandrare under innevarande
budgetår.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad regeringen beslutat i fråga om
ytterligare undervisningstimmar och studielimmar för svenskundervisning för invandrare.

[3] C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Såsom har redovisats i prop. 1987/88: 100 bil. 10 under
förevarande anslag har regeringen genom beslut den 22 oktober 1987 anvisat
särskilda medel lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk. De anslagna medlen, 1
milj. kr., avses läcka sameorganisationernas andel av uppkommet och beräknat driftunderskoll
t.o.m. budgetåret 1987/88. Utgifterna bör täckas genom merbelastning av detta
anslag.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt la del av vad regeringen beslutat om särskilda medel lill
Samernas folkhögskola i Jokkmokk.

13

G. Massmedier m. m. Prop. 1987/88:125

Bilaga 5 [4] Radio och television

Sveriges Radio m. m.

Sveriges Radio-koncernens verksamhet finansieras huvudsakligen
med moltagaravgifler. Endast kostnaden för utlandsprogramverksamheten täcks av
statsbudgetmedel. De avgiftsmedel som riksdagen anvisar för koncernens
verksamhet avser elersändningsverksamheten. Medlen ställs lill moderbolagels,
Sveriges Radio AB (SR), förfogande. Moderbolaget fördelar dem sedan vidare inom
koncernen.

Den programproduktion för elersändning som bedrivs av
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har tidigare varit skattefinansierad men
bekostas numera i sin helhet av moltagaravgifler. I prop. 1985/86: 99 berördes
frågan om möjligheterna att låta utbildningsradions avnämare bidra ekonomiskt lill
den reguljära programverksamheten, dvs. den del av UR: s verksamhet som sänds
via radio- och TV-kanalerna (s. 65 f.). Formerna för sådana bidrag borde, enligl
föredraganden, föreslås av moderbolaget efter närmare kontakt med de berörda
intressenterna. Regering och riksdag skulle sedan ha alt la ställning lill
önskemålen.

Riksdagen (KrU 1985/86:21, rskr. 343) hade inget all
erinra mot detta. Kulturutskottet påpekade vid sin behandling av propositionens
förslag (s. 40) atl särskilda utbildningsinsatser kan behövas med hänsyn till
sociala och tekniska förändringar i samhället. I sammanhanget erinrade ulskollel
om den omfattande datautbildning som bedrevs i UR: s regi. Vid planeringen av
samhällets samlade utbildningsinsatser mäste den särskilda resurs som UR utgör
utnyttjas.

Regeringen ingick den 25 september 1986 för statens räkning
en överenskommelse med SR om undersökning av möjligheterna att få avnämarna
all bidra ekonomiskt lill den reguljära programverksamheten. I sin anslagsframställning
för budgetåret 1988/89 har SR tillstyrkt en bedömning som UR har gjort av dessa
möjligheter. Som redovisats i årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil.
10 s. 511) har UR därvid sett del som både möjligt och realistiskt alt ulbildningsmyndigheterna
bidrar till programverksamheten med allmänna medel när angelägna utbildningspoliliska
behov motiverar del. Samfinaniseringsprojekl kan tänkas även med andra uibildningsinstanser
under förutsällning atl utbildningsradions styrelse finner dem motiverade och
de inte rubbar förelagels integritet eller balansen i utbudet. UR framhåller
dock att stöd av delta slag mäste vara av engångskaraktär och därför inte
heller påverka UR: s ordinarie finansiering genom avgiftsmedel.

För egen del anförde jag i budgetpropositionen att jag
räknar med att SR kommer atl redovisa ytterligare överväganden rörande vilka
krav som måste ställas för att utbildningsradion skall få ta emot bidrag från
avnämarna.

SR har i en särskild skrivelse den 26 januari 1988 tagit
upp den först

nämnda möjligheten lill ekonomiskt bidrag från avnämarna, nämligen in

satser av engångskaraktär som är utbildningspolitiskt och ekonomiskt ]4

starkt
motiverade. Elt exempel på en sädan är distansundervisning genom Prop. 1987/88:
125 UR: s försorg inom ramen för den omfattande fortbildning av nu verksam-
Bilaga 5 ma lärare som är aktuell med anledning av reformeringen av grundskollärarutbildningen.
Allmänna medel bör enligl SR anvisas för ell sådant projekt. En förutsättning
är dock all UR: s programmässiga integritet och självständighet inte beskärs
och atl programmen kan produceras inom ramarna för de villkor som gäller för
UR: s reguljära verksamhet. Med hänsyn härtill och till innehållet i avtalen
mellan staten och resp. företag bör ifrågavarande särskilda medel emellertid
ställas lill SR: s förfogande för företagets vidare beslut om användning i
angivet syfte.

UR har i en skrivelse den 26 januari 1988 påtalat behovet
av allmänna medel för en motsvarande insats vad gäller en del av den redan
pågående fortbildningen i matematik av klasslärare. SR har i en skrivelse den
16 februari 1988 yttrat sig över framställningen och därvid tillstyrkt den med
samma förbehåll som företaget gjort vad gäller fortbildningen av lärare i
samband med gmndskollärarreformen.

Föredragandens överväganden

För egen del harjag kommit till samma uppfattning som
Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR), nämligen all
allmänna medel bör kunna ställas lill förfogande för ulbildningsprograminsaiser
av engångskaraktär som är utbildningspolitiskt och ekonomiskt motiverade. Den
nu aktuella fortbildningen i matematik för klasslärare resp. den planerade
kompletterande fortbildningen av lärare inför gmndskollärarreformen ser jag som
exempel på projekt där särskilda bidrag bör kunna ges.

Jag delar också SR: s uppfattning alt sådana bidrag, i
enlighet med de regler som generellt gäller för medel lill Sveriges Radio-
koncernens verksamhet, bör anvisas moderbolaget och atl programmen måste
produceras inom ramen för de villkor som gäller för UR: s reguljära
programverksamhet. UR måste givetvis ta samma ansvar för specialinsatser av
detta slag som förelaget enligt gällande radiolagsliftning och sill avtal med
staten annars måste ta. Därav följer alt UR också ensamt måste svara för programverksamheten
inför radionämnden. Del sagda förutsätter naturligtvis all principen om UR: s
publicistiska oberoende inte rubbas och alt bidragsgivningen inte åberopas som
skäl för all påverka programmens innehåll och utformning. Del bör som hittills
ankomma på UR atl fastställa vilka regler som bör gälla för användarnas
möjligheter atl framföra synpunkter och önskemål pä programverksamheten.

SR har föreslagit att slalsbudgetmedd skall ställas lill
förfogande. Ett

sätt atl efterkomma detta önskemål vore alt riksdagen från gång lill gång

anvisar medel härför. Enligl min mening skulle dock delta förfaringssätt

kräva en framförhällning som är svär atl förena med en önskvärd flexiblitel

i planeringen av ell programutbud. En praktiskt sett mer framkomlig väg är

att regeringen får rätt atl ställa mindre belopp avsedda för fortbildning av

skolans personal lill förfogande för ändamålet. Efter särskilda framställ

ningar från SR kan regeringen sedan anvisa moderbolaget medel för utbild

ningsradions medverkan vid fortbildningen. Regeringen bör för riksdagen i 15

efterhand redovisa i
vilken utsträckning anslagsmedel ställts till förfogande Prop. 1987/88: 125

för produktion av utbildningsprogram för etersändning. Bilaga
5

För
all redan nu kunna komplettera den pågående malematikforlbildningen med
etersända program har jag i det föregäende under anslaget B 12. Bidrag till
driften av grundskolor m. m. föreslagit all 500000 kr. för innevarande
budgetår.

Jag
har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

atl
bemyndiga regeringen atl ställa särskilda medel lill Sveriges

Radio
AB: s förfogande för utbildningsradions programverksamhet i

samband
med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal.

16

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars
1988 Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Nionde huvudtiteln

C. Jordbruksprisreglering

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

Under förevarande anslag anvisas statens bidrag till
skördeskadefonden.

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats elt
obetecknal anslag av I 000 kr. Skördeskadefondens behållning uppgick vid kalenderårsskiflel
1987/88 lill ca 322 milj. kr. inkl. upplupna räntor.

Enligt
riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87: 146, JoU 26, rskr. 346) skall
behållningen i skördeskadefonden efter utbetalningarna för 1987 års skörd
överföras lill en av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) särskilt inrättad
stiftelse. Vidare anges i propositionen all om utbetalda ersättningar och
behovsprövade bidrag lill följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj. kr.
skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften
av överskjutande belopp. Regeringen har i prop. 1987/88: 74 lagt fram vissa
ytterligare förslag i samband med överförandet av huvudmannaskapet för skyddet.

Belastningen
på skördeskadefonden till följd av skördeskadorna på 1987 års skörd uppgår
redan nu till 321,4 milj. kr. Härtill kan komma kostnader för bl. a. omprövning
av ersättningar och behovsprövade ersättningar. Statens jordbruksnämnd
uppskattar nu sådana tillkommande poster lill ca 22 milj. kr. Delta medför all
skördeskadefonden inte läcker kostnaderna för skadorna. 1 samband med
utbetalningen av nämnda 321,4 milj. kr. i februari 1988 tömdes således fonden
helt på medel. Enligt nämnda riksdagsbeslut skall skördeskador år 1987 som
överstiger 90 milj. kr. betalas med hälften var av staten resp.
jordbruksnäringen. Med hänsyn härtill och lill den osäkerhet som föreligger vad
gäller tillkommande utgiftsbehov bör under förevarande anslag anvisas 127 milj.
kr. föratt täcka statens andel av kostnaderna. Näringens bidrag får enligl
nämnda riksdagsbeslut läckas inom ramen för de prisregleringsmedel som
jordbruket tillförs.

Prop.
1987/88: 125 Bilaga 6

17

Hemställan Prop- 1987/88: 125

Bilaga 6 Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till permanent skördeskadeskydd på
tilläggsbudget

Il lill statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ell
anslag av

127000000 kr.

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1987/88:125

Bilaga
7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988

Föredragande:
statsrådet Thalén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Tionde huvudtiteln

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[1] A 2. Utredningar m. m.

För
budgetåret 1987/88 har under denna anslagsrubrik anvisats 18,8 milj. kr., varav
8,8 milj. kr. för övrig utredningsverksamhet.

Under
budgetåret 1987/88 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och
kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1986. Jag
räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 6 milj. kr.

Jag
räknar samtidigt med att medel som har anslagits för opinionsbildande
verksamhet i flyktingfrågor m. m. får utnyttjas för den fortsatta översynen av
utlänningslagstiftningen.

Jag
har i denna fråga samrätt med statsrådet Georg Andersson.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 6000000 kr.

B. Arbetsmarknad m. m.

[2] B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
2504,5 milj. kr. varav 350 milj. kr. lill insatser för atl reducera antalet långtidsarbetslösa.
Medlen fär användas för rekryteringsstöd, beredskapsarbete,
arbetsmarknadsutbildning, bidrag till arbetslösa för atl starta eget eller en
kombination av dessa åtgärder. En viss del av beloppet får även utnyttjas för
andra åtgärder som gör del möjligt för en långtidsarbetslös all få elt
varaktigt arbete.

Under
januari månad 1988 fanns 16400 ungdomar i ungdomslag. Del är

väsentligt färre ungdomar än tidigare år under motsvarande period. När

mare 8000 av de ungdomar som i dag befinner sig i ungdomslag har varit

där längre tid än fyra månader. Etl stort antal är invandrarungdomar. 19

De unga
kvinnornas andel i ungdomslag har ökat och utgör i dag närmare Prop. 1987/88:
125 70%. Placering i ungdomslag innebär i många fall all unga kvinnor inlrodu-
Bilaga 7 ceras på en tradilionelli kvinnlig atbelsmaiknad i offentlig sektor
och vänjer sig vid atl arbeta halvtid. Detta är ell mönster som har visat sig
vara svårt atl bryta senare i livet. Arbetsmarknadspoliliska åtgärder kan vara ell
sätt atl i ökad utsträckning underiätta för dessa unga kvinnorna all fä
tillträde till en breddad arbetsmarknad.

Mot bakgrund av dagens gynnsamma arbetsmarknadsläge med
stor efterfrågan på arbetskraft gör arbetsförmedlingen stora ansträngningar
för atl placera ungdomar i industriarbete och föra över ungdomar från ungdomslag
till anställning på den reguljära arbetsmarknaden.

Det är min uppfattning all inskolningsplalser är den
åtgärd som vid behov i första hand skall användas för atl underiätta för
ungdomar atl erhålla anställning på den öppna arbetsmarknaden. Antalet
inskolningsplatser har emellertid ännu ej uppnått den nivå som riksdagen
avsatt medel för vilkel inneburit all arbetsförmedlingen haft vissa svårigheter
med all framför allt placera unga kvinnor i del privata näringslivel.

För atl underlätta för förmedlingen alt i vissa fall
placera en ungdom i ungdomslag i reguljärt arbete beslöt regeringen den 25
februari 1988 att arbetsförmedlingen tillfälligt under våren 1988, om den på
annat sätt inte kan föra över den unge till reguljärt arbete eller annan arbetsmarknadspolitisk
åtgärd som t.ex. inskolningsplats, får lämna rekryteringsstöd enligt
förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd till en arbetsgivare som anställer
en sådan ungdom. Denna möjlighet skall gälla de ungdomar som sysselsatts
sammanhängande fyra månader i ungdomslag. De unga kvinnorna skall särskilt
prioriteras i detta arbete. Antalet sådana rekryteringsstöd får uppgå till högst
5000 och anställningen skall ha börjat före maj månads utgång år 1988. Stödet
får utgå under högst sex månader.

Denna åtgärd har varit möjlig alt genomföra genom en tillfällig
ompriori-lering inom anslaget. För all delta inte skall påverka de långlidsarbetslösäs
möjligheter alt få del av åtgärderna föreslår jag atl anslaget tillförs 135
milj. kr. vilkel motsvarar rekryteringsstöd till 5 000 personer under sex månader.
I den utsträckning ett sådant rekryteringsstöd kommer atl utnyttjas beräknas en
minst motsvarande besparing uppkomma under anslaget för ungdomslag. Regeringen
har vidare uppdragit ål AMS all utvärdera verksamheten.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.
godkänna vad
regeringen har beslutat om rekryteringsstöd för ungdomar i ungdomslag,

2.
till Sysselsättningsskapande
åtgärder på filläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa
ett reservationsanslag av 135 000000 kr.

20

Industridepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Föredragande: statsrådet
Peterson

Prop. 1987/88: 125 Bilaga
8

Anmälan
till tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Tolfte huvudtiteln

E. Statsägda företag

[1] E 8. Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping
AB

Under
denna rubrik anvisades för budgetåret 1986/87 etl reservationsanslag av 18,8
milj. kr. (prop. 1986/87: 25, NU 15, rskr. 99). Av anslaget har ca 18,4 milj.
kr. betalats ut. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

Riksdagen
beslöt våren 1982 (NU 1981/82:53, rskr. 405) bemyndiga regeringen atl i samband
med rekonslrukfionen av AB Nya Oskarshamns Varv utfärda garanti för
förlusttäckning inom skälig ekonomisk ram. Beslut om garanti och infriande av
garanti skall enligl riksdagens beslut anmälas till riksdagen.

I
samband med alt elt skeppsbyggnadskontrakt tecknades mdlan AB Nya Oskarshamns
Varv och partrederiet under bildande för nybygge 433 vid varvet ingick Zenit Produktlank
AB, ett dotterbolag till Zenit Shipping AB, och partrederiet ett tidsbefraktningsavtal
beträffande nämnda nybygge för en period av fem år. Regeringen har genom
beslut lämnat utfästelse om att förluster som kan uppkomma för Zenit Produktlank
AB på grund av nämnda befraktningsavtal skall täckas genom statliga medel.

Förlusten
för de fyra första åren av lidsbefraktningsavtalet uppgick till 48,4 milj. kr.

Zenit
Shipping AB har i skrivelse den 9 februari 1988 bedömt föriusterna för det
sista avtalsåret till ca 11,4 milj. kr. Förutsättningen för bedömningen är bl.
a. att valutaförhållandena inte förändras. Bedömningen är således osäker.

För
alt täcka den bedömda förlusten för Zenit Produkttank AB lill följd av lidsbefraktningsavtalet
för det sista och femte avtalsåret erfordras alltså, enligt Zenit Shippings
bedömning, ca 11 milj. kr. utöver hittills anvisade medel. Med hänsyn till
osäkerheten i bedömningen anscrjag alt medelsbehovet bör beräknas med viss
marginal. Jag förordar därför att 15 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

21

Hemställan Prop. 1987/88: 125

,o ., j Bilagas

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Infriande av förlusltäckningsgaranti för Zenit Shipping
AB

på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa

elt reservationsanslag av 15 000000 kr.

[2] Kostnader för att upprätthålla viss varvskapacitet av
beredskapsskäl

Under denna rubrik anvisades för budsgetåret 1986/87 etl
reservationsanslag av 25 milj. kr. (prop. 1985/86: 120, NU 34, rskr. 314).

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget för
budgetåret 1987/88.

När anslaget beslutades angavs i propositionen att statens
industriverk (SIND) skulle handha stödet. Regeringen uppdrog den 31 oktober
1986 åt SIND atl i samråd med överbefälhavaren, överstyrelsen för civil beredskap
(ÖCB) och sjöfartsverket inom en totalram av 10 milj. kr. besluta om
stödinsatser för atl upprätthålla viss varvskapacitel av beredskapsskäl.

Regeringen har i beslut den 30 april 1986 givit dåvarande
nämnden för fartygskreditgarantier (FKN), numera SIND, i uppdrag alt i samråd
med överbefälhavaren, dåvarande överstyrelsen för ekonomiskt försvar saml
sjöfartsverket utreda den svenska varvsindustrins beredskapspoliliska belydelse.

I uppdraget ingick bl. a. att redovisa beståndet av för
totalförsvaret intressanta varvsanläggningar saml alt bedöma såväl del civila
som militära behovet av varvskapacitel ur beredskapssynpunkl.

SIND överlämnade den 12 oktober 1987 en redovisning av
uppdraget.

Av utredningen framgår atl totalförsvaret har behov av
civila varvsresurser under kriser och i krig. För att trygga erforderlig
kapacitet föresläs att de anslagna medlen fördelas enligl en i
utredningsrapporten redovisad prioritetsordning. Pä längre sikt är del viktigt
att varven ges möjlighet alt under fredslid framgångsrikt arbeta pä den
internationella marknaden.

Det är angeläget alt de åtgärder som vidtas på
varvsområdet av försörjningsberedskapsskäl kan avvägas mot motsvarande
åtgärder inom andra delar av den civila delen av totalförsvaret. Jag förordar
därför atl handläggningen av varvens beredskapsfrågor överförs till ÖCB. ÖCB
skall vid beslut i ärenden pä varvsområdel samråda med överbefälhavaren, SIND
och sjöfartsverket och därvid i stort beakta vad som anförs i SIND:s
utredningsrapport. Vid utformningen av handläggningsordningen skall synpunkter
inhämtas från varvsbranschen.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt ta del av vad jag anfört om handläggning m. m. av
stödinsatser

för alt upprätthålla viss varvskapacitet av beredskapsskäl. 22

Förteckning Prop- 1987/88: 125

Bilaga 9

Över anslag som regeringen begär på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1987/88.

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet

A 3 Mtredningar m.m. reservationsanslag 4000000

B 5 Utrustning m. m. för polisväsendet, reservations

anslag 18 754000

V. Socialdepartementet

A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag 3 300000

VI. Kommunikationsdepartementet

J 2 Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska

Institut, reservationsanslag 400 000

VII. Finansdepartementet

A 3 Mtrednmgar m.m., reservationsanslag 7000000

IX. Jordbruksdepartementet

C 7 Bidrag lill permanent skördeskadeskydd, 127000000

X. Arbetsmarknadsdepurtenientet

A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag 6000000

B 5 Sysselsättningsskapande åtgärder, reservations-

. anslag 135 000000

XII. Industridepartementet

E 8 Infriande av föriustleckningsgaranti för Zenit Ship

ping AB, reservationsanslag 15 000 000

XIII. Civildepartementet

C I Byggnadsarbeten för statlig förvaltning m. m.,

reservationsanslag 45 000000

C 2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m.,

reservationsanslag 15 000 000

Summa 376454 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988