Prop. 1987/88:126

Regeringens proposition

1987/88:126

om inriktningen av verksamheten vid statens hundskolam. m.

Prop.

1987/88:126

Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har
lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 3 mars 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om den framlida
verksamheten vid statens hundskola. Tjänstehundproduktionen föreslås i första
hand inriktas på polis-och ledarhundar. Skolan föreslås bli en renodlad
uppdragsmyndighet. Kostnaderna för skolan skall läckas av intäkter från
försäljningen av produkter och tjänster. För alt underlätta övergången till
avgiftsfinansiering föreslås etl omsiällningsbidrag till skolan under den
kommande treårsperioden. Resurserna inom djursjukvården anpassas fill skolans
eget behov, och förhandlingar bör las upp med olika intressenter om ell
övertagande av djursjukhuset.

För budgetåret 1988/89 upptas ett 1 000-kronorsanslag för
hundskolan i statsbudgeten samt ett omställningsbidrag om 2 600 000 kr. över
ett särskilt anslag. Dessutom beräknas 12 360 000 kr. för täckande av det
ackumulerade rörelseunderskotlel.

I propositionen beräknas vidare medel om 9 115 000 kr.
till Synskadades riksförbunds ledarhundsverksamhet budgetåret 1988/89 under
förslagsanslaget Kostnader för viss verksamhet för handikappade.

I Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 126

Socialdepartementet Prop. 1987/88:126

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars
1988

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Proposition om inriktningen av verksamheten vid Statens
hundskola m.m.

Inledning

Staten har inom en del verksamhetsområden ell behov av
tjänstehundar. Framför allt gäller detta polisväsendet och försvaret för bl.a.
skydds- och bevakningsändamål saml i begränsad omfattning tullverket i jakten
på narkotika. Även andra sektorer av samhället utnyttjar olika typer av
dresserade hundar, främst ledarhundar för synskadade samt i mindre omfattning s.k.
sökhundar för lokalisering av röta och mögel i bl.a. byggnader. Hundarna är
många gånger en förutsättning för alt kunna upprätthälla viktiga
samhällsfunktioner och för atl underiätta levnadsförhållandena för synskadade.

Av grundläggande belydelse i all tjänslehundproduktion är
en avelsverk-samhel som kan säkra en god och kontinuerlig tillgång på
kvalificerade dressyrämnen. Inriktningen av aveln måste därvid anpassas till
hundarnas användningsområden. Självfallet är det också nödvändigt med skickliga
och erfarna dressörer.

På högkvalificerade tjänstehundar, såsom polis- och ledarhundar,
ställs stora krav på både den fysiska och den mentala statusen. Flertalet av
dessa hundar tas fram av statens hundskola. Hundskolan producerar även dresserade
hundar för andra ändamål.

Hundskolan har alltsedan början av 1970-lalet haft
svårigheter all skapa ekonomisk balans i sin verksamhet. För närvarande dras
hundskolan med ell stort ackumulerat rörelseunderskotl.

Bl. a. mot bakgrund av den negativa resultatutvecklingen
uppdrog regeringen våren 1986 ål statskontoret alt göra en översyn av
hundskolans verksamhet.

Statskontoret överlämnade i september 1986 rapporten
(1986:25) Statens hundskola - en översyn.

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetls av
rikspolisstyrelsen, riksrevisionsverkel, överbefälhavaren, generaltullslyrelsen,
räddningsverket, televerket, Sollefteå kommun och Synskadades riksförbund. En
sam-

manfattning av rapporten och remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i Prop. 1987/88:126 detta ärende som bilaga 1.

Jag återkommer i del följande med de förslag lill åtgärder
jag anser nödvändiga atl genomföra för alt på längre sikt kunna garantera en
kvalificerad produktion av ijänslehundar.

Historik

Genom riksdagens beslut (prop. 1970:96, SU 1970:202, rskr.
1970:419) omorganiserades dåvarande arméns hundskola fr. o. in. den 1 juli 1971
lill en självständig myndighet, försvarets hundskola, direkt underställd
regeringen. Enligt riksdagsbeslutet skulle hundskolans kostnader i princip
täckas av intäkter av sålda produkter och tjänster. För skolans verksamhet
upptogs därför ell 1 000-kronorsanslag i statsbudgeten.

Redan under de första verksamhetsåren ökade skolans
kostnader, särskilt för administration, i en omfattning som väsentligt översteg
höjningen av såväl hundpriser som neltoprisindex. Försäljningspriserna på olika
hundly-per täckte inte något år produktionskostnaderna. Målet om full kostnadstäckning
uppnåddes alltså inte, och riksdagen började år 1974 alt anvisa årliga bidrag lill
skolan.

Regeringen tillsalte år 1975 en arbetsgrupp för alt se
över verksamheten vid försvarets hundskola och för atl förbättra
beslutsunderlaget för dess ekonomi och inriktning. På grundval av
arbetsgruppens rapport lade regeringen i propositionen 1976/77:157 fram förslag
om den framlida inriktningen och organisationen av hundskolan.

I anledning av propositionen beslöt riksdagen (FöU
1977/78:1, rskr. 1977/78:40) alt godkänna de förordade riktlinjerna. Dessa
innebar bl.a. all skolan borde dimensioneras för en produktion av omkring 155
hundar per år. Vad gäller finansieringen innebar riksdagsbeslutet all den
tidigare gällande principen om full kostnadstäckning frångicks. Vissa kostnader
som inte direkt avsåg hundproduktion, utbildning, veterinärvård o.d. skulle
delvis bestridas genom ett anslag (grundbidrag) över statsbudgeten med en
fördelning på olika huvudtitlar. Vidare ansågs del nödvändigt all dessutom
under en övergångstid ge skolan etl särskilt driflbidrag. Även delta bidrag
borde beräknas med hänsyn lill att även andra samhällssektorer än det militära
försvaret drog nytta av skolans verksamhet.

Fr. o. m. den 1 juli 1978 tillämpades dessa nya riktlinjer
och skolan döptes om till statens hundskola med oförändrad departementsiillhörighet,
alltså försvarsdepartementet. Medelsbehovet för grundbidrag och driftbidrag
fördelades på andra, fjärde och femte huvudtitlarna i statsbudgeten.

Fr. o. m.
budgetåret 1980/81 överfördes hundskolan lill socialdepartemen

tet. Samtidigt minskades försvarsramen med etl belopp motsvarande förs

varsdepartementels andel av anslaget till skolan. Därefter har anslaget

fördelals på justitie- och socialdepartementen. Någon uppdelning av ansla

get i grund- resp. driftbidrag förekommer inte utan det har karaktären av ell

mer generellt verksamhetsbidrag. För innevarande budgetår uppgår del

totala anslaget lill 4 140 000 kr., varav 2 600 000 kr. beräknats under femte

huvudtiteln och 1 540 000 kr. under andra huvudtiteln. -

1 * Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 126

Hundskolan har under den nu beskrivna perioden haft
svårigheter alt Prop. 1987/88:126 uppfylla de produktionsmål som salts upp
för verksamheten. Exempelvis har produktionen av ledarhundar oftast legat lägre
än 75 % av del angivna årliga behovet.

Hundskolans ekonomi

Som framgått av tidigare avsnitt har hundskolan alltsedan
början av 1970-lalel haft betydande svårigheter atl skapa ekonomisk balans i
sin verksamhet. Under de senaste budgetåren har svårigheterna accentuerats och
orsakat ett ackumulerat rörelseunderskott på omkring 12 milj. kr. vid
årsskiftet 1987/88. Även om det skedde en påtaglig förbättring under budgetåret
1986/87 efter det alt skolan vidtagit vissa besparingsåtgärder uppgick del
årets underskott till 1.3 milj. kr. Ungefär hälften av delta kan förklaras av
ränteutgifterna på del ackumulerade rörelseunderskottet.

Svårigheterna atl få verksamheten självbärande hänger
bl.a. samman méd ijänstehundproduktionens känslighet för oförulsebara
störningar, särskilt inom avelsverksamheten. Förändrade krav från skolans stora
aviiäinare med åtföljande skiftningar i efterfrågan är en annan omständighet
som påverkat inriktningen och resultatet. Organisationens uppbyggnad och
struktur har inte anpassats lill sådana förändringar. Vidare har skolan haft
ambitionen all utveckla och producera hundar för nya användningsområden, där
den faktiska efterfrågan på de färdiga produkterna ofta visat sig inte slå i
rimlig proportion till de avsalta resurserna. Starkt bidragande orsaker lill
skolans finansiella situation har också varit brister i den interna
ekonomiadministrationen och en dålig kostnadsmedvetenhet i organisationen.

För innevarande budgetår beräknas de vidtagna
besparingsåtgärderna medföra atl verksamheten - med oförändrade statsbidrag-
kan uppnå målet om ekonomisk balans. En förutsättning är därvid att den
ackumulerade skulden kan regleras, vilken annars drar med sig höga skuldräntor.

Hundskolans uppgifter och organisation

Hundskolan har lill uppgift atl mot ersättning
tillhandahålla dresserade hundar samt meddela utbildning i hundtjänsl. Skolan
får också mot ersättning meddela djursjukvård och tillhandahålla andra med verksamhe-.
len förenliga tjänster orn det kan ske utan atl övriga arbetsuppgifter
eftersatts. Vidare åligger del skolan bl.a. all efter samråd med Sveriges
lantbruksuniversitet bedriva avel och annan anskaffning av hundar. Dessutom
skall skolan bedriva uppfödning, dressyr och försäljning av hundar saml anordna
kurser i användning, dressyr och vård av hundar. Skolan ansvarar för närvarande
för ultagningen av hundar lill totalförsvaret.

Hundskolan leds av en styrelse, som beslår av chefen för
skolan och sex av regeringen utsedda ledamöter. Bland dessa ingår
representanter för de största avnämarna.

Antalet anställda vid hundskolan är för närvarande ca 85.
Enligt instruktionen finns inom skolan fyra enheter, en för förvaltning, en
för avel och test,

en för dressyr och utbildning och en för djursjukvård. På
försök prövar Prop. 1987/88:126 skolan en annan indelning, där
produktionsenheten är den personellt största Och omfattar avel, kennel,
marknadsföring och dressyr. Vidare finns en utbildningsenhet, en ekonomienhet,
en serviceenhel och en veterinärenhet.

Efterfrågan på tjänstehundar

Polisväsendet har ett årligt anskaffningsbehov om ca 60-70
tjänstehundar. Större delen av dessa har levererats frän hundskolan. Resterande
behov har fitlgodosetts genom inköp från olika privata uppfödare.
Rikspolisstyrelsen har för övrigt framhållit att hundar kan inköpas lill en
lägre kostnad på den privata marknaden än hos hundskolan. Styrelsen är dock
beredd all även fortsättningsvis köpa hundar från skolan om de medel som anslås
över statsbudgeten beräknas med hänsyn lill hundskolans prissättning.

Gfenerallullstyrelsen är också beredd alt fortsättningsvis
inköpa etl mindre antal (8-9 st.) narkotikahundar från hundskolan om
erforderliga medel anvisas.

Försvaret har däremot successivt minskal sina inköp från
skolan beroende på ätt den inte kunnat levei-era hundar till konkurrenskraftiga
priser. Under senare år ,har försvarels inköp utgjort endast en liten del av
skolans produktion. Försvaret har helt nyligen tecknat ett femårigt avtal med Securitas,
vilkel innebär alt försvaret under avtalsperioden avser alt inte utnyttja
hundskolan för leverans av tjänstehundar. ■ Ocksä andra avnämare av
hundskolan har blivit allt mer priskänsliga, t.ex. televerket som nu
ifrågasätter lönsamheten för röthundar med hänsyn till prisutvecklingen och
befarade kraftiga framtida prishöjningar. Trots denna tveksamhet har verket
nyligen tecknat ett ramavtal med hundskolan, vilket innebär alt skolan årligen
tillförsäkras ell fast belopp för atl kunna upprätthålla beredskapen och
kompetensen för leveransav ca sex sökhundar årligen under de närmaste fyra
åren.

Såvitt avser ledarhundar beräknar Synskadades riksförbund (SRF)
årsbehovet lill omkring 40 hundar. Hundskolans produktion har hittills inte
kunnat fylla detta behov utan legat kring 30 hundar. För inköp av ledarhundar
beräknas medel över statsbudgeten till förbundet baserade på del årliga behovet
och anpassade lill hundskolans prisnivå. I den mån hundskolan inte kan leverera
erforderligt antal hundar får förbundet i samråd med skolan anskaffa resterande
hundar från annat håll, dock till högst samma kostnad som vid köp från
hundskolan.

Föredraganden

Prop. 1987/88:126

Mitt förslag:

1.
Verksamheten
inriktas på produktion av ledar- och polishundar samt därmed sammanhängande och
förenlig verksamhet.

2.
Samarbetet med
Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas.

3.
Verksamheten
skall drivas utan bidrag över statsbudgeten.

4.
Veterinärresurserna
anpassas lill verksamhetens eget behov av djursjukvård.

5.
Personalresurserna
anpassas lill verksamhetsinriktningen.

Skälen för mitt förslag:

1. Verksamheten inriktas på produktion av ledar- och
polishundar samt därmed sammanhängande och förenlig verksamhet.

Sedan försvaret beslutat alt inte anlita hundskolan för
att tillgodose sitt behov av Ijänslehundar, är rikspolisstyrelsen och
Synskadades riksförbund de klart största avnämarna med ell årligt behov av ca
60 resp. 40 hundar. Hundskolan har hittills inte till fullo kunnat fylla detta
behov. En orsak har varit skolans ambitioner till utvecklingsarbete inom nya
marknader. Detta har dragit resurser från verksamheten i övrigt. Eftersom dessa
hundar fyller viktiga samhällsfunktioner, som inte utan betydande insatser kan
fullgöras på annat sätt, bör ansträngningarna ökas för atl säkra en tillräcklig
tillgång.

Jag ser det som angeläget alt resurserna inte splittras på
för många hundlyper och förordar därför att skolan fortsättningsvis inriktas på
produktion av polis- och ledarhundar, så alt den når de uppställda målen. Även
med en sådan inriktning kommer det att bli etl visst antal dressyrämnen som
inte passar till polis- eller ledarhundar men som med relativt begränsade
insatser kan användas som exempelvis bevaknings- eller sökhundar. Om det finns
avsättningsmöjligheter, bör skolan kunna utföra även sådan dressyr, men den fär
inte inkräkta på den huvudsakliga verksamheten. Enligt min bedömning bör
hundskolan med denna insnävning av sin verksamhet kunna tillgodose en större
del än för närvarande av del årliga behovet av polis- och ledarhundar,
samtidigt som avtalet med televerket om röthundar kan fullgöras.

Såväl polis- som ledarhundar finansieras över anslag i
statsbudgeten. Det ligger naturligtvis i allas intressen att priserna för
sådana hundar kan hållas på en så låg nivå som möjligt. Såvitt avser
polishundar är hundskolan inte ensam producent, och den måste därför anpassa
sina kostnader och priser till konkurrenterna på den öppna marknaden.

Såvitt avser ledarhundar har regeringen föreskrivit att SRF
skall köpa dessa hos eller genom hundskolan. Jag avser atl föreslå regeringen
alt denna skyldighet skall upphöra. Syftet med del är all hundskolan skall
utsättas för en viss konkurrens, vilket kan medföra positiva effekter på
kostnader och effektivitet.

Som tidigare har framhållits förutsätter tjänslehundproduktion
bl. a. en målinriktad och vetenskapligt förankrad avel samt en dressyrverksamhel

som inrymmer kompetens och långvarig erfarenhet. Mot den
bakgrunden Prop. 1987/88:126 förefaller det naturligt atl huvudavnämarna
tillförsäkrar sig långtgående garantier för atl deras framlida behov skall
kunna fyllas. Delta skulle exempelvis kunna åstadkommas genom långsikliga leveransavial
av ramkaraktär. Enligl vad jag har erfarit pågår överläggningar mellan
hundskolan och rikspolisstyrelsen resp. SRF med den inriktningen.

Vid hundskolan bedrivs i dagslägel utbildning i
hundtjänst. Utöver den nödvändiga verksamhet som hänger samman med leverans m.m.
av utbildade Ijänslehundar, anordnas kurser som riktar sig lill den hundägande
allmänheten. Sädana kurser har motiverats av atl de dels bidrar till en allmän
kompetensutveckling för skolans personal, dels ger vissa - men totalt sett
marginella - intäkter för skolan. Med den snävare inriktning av hundskolans
verksamhet som jag ovan förordat, måste utbildningsresurserna i första hand
dimensioneras efter huvudavnämarnas behov.

Skolan disponerar förläggningsresurser för sin
utbildningsverksamhet. Dessa förläggningar, som används företrädesvis av
synskadade, är emellertid otidsenliga och i behov av renovering. Polisväsendet
har också en del kurser förlagda till hundskolan men utnyttjar inte
förläggningarna. Med tanke på kostnaden för denna ombyggnad och då utnyttjandet
är relativt litet anser jag del inte försvarbart att genomföra någon större
upprustning av lokalerna. Så länge förläggningarna tjänar sill ändamål bör de
dock kunna behållas. Jag förutsätter därvid att skolan tillsammans med SRF
söker finna andra lösningar för alt tillgodose behovet av utbildning för
synskadade i samband med att de erhåller sina ledarhundar. Jag vill här erinra
om att riksförbundet i dag får medel över statsbudgeten för att bedriva viss
utbildningsverksamhet. Del kan finnas skäl atl samordna skolans och
riksförbundels utbildningsverksamhet på ett bättre sätt än hittills.

Jag anser således alt utbildningsverksamheten vid skolan
bör anpassas efter vad huvudavnämarna anser vara nödvändigt. Del bör ankomma på
skolan att snarast ta upp överläggningar med dessa för att klara ut denna
fråga.

2. Samarbetet med Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas.

En god stam av arbetshundar tryggas genom etl systematiskt
avelsarbele som bygger på forskning och utvecklingsarbete. I dag bedrivs avelsarbele
av hundskolan men även av andra uppfödare. Eftersom tillgången på goda
dressyrämnen inte är tillräcklig varken för den produktion som bedrivs av
hundskolan eller för andra avnämare måste ansträngningarna öka på detta område.

Vad gäller avelsverksamheten besitter hundskolan en
obestridlig kompetens och har ett avelsmaterial av hög kvalitet. Kvaliteten
bedöms ytterligare kunna förbättras genom en än mer målinriktad avel, som
bygger på vetenskaplig grund. En närmare samverkan med Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) måste därför ske. Genom ett intensifierat samarbete
bör det vara möjligt att i egen avel la fram samtliga de högkvalificerade
dressyrämnen som krävs för främst polisväsendets behov. Del är naturligtvis till
fördel för hundhållningen inom riket om samverkan eller i vart fall
erfarenhetsutbyte

med andra större uppfödare främst av schäfrar etableras,
exempelvis genom Prop. 1987/88:126 Svenska Brukshundklubben.

Under hand har hundskolan påtalat vissa problem som rör
hundarnas tjänslbarhel i förhållande lill den fysiska och mentala statusen. Del
förekommer atl del hos färdigdresserade tjänstehundar kan påvisas vissa smärre
defekter, exempelvis i höft- och armbågsleder. Även om felen enligl hundskolans
och även andras bedömning inte utgör något hinder för hunden att fullgöra sina
uppgifter, vägrar avnämaren oftast att ta emot den leveransklara hunden eller
gör senare en reklamation med samtidigt krav på ersällningshund. Delta leder
enligt hundskolan lill onödiga kassalioner med kraftiga fördyringar av
verksamheten. Avnämarna och hundskolan har trots ingående diskussioner inte
kunnat finna praktiska lösningar av frågan.

Jag är för egen del inte beredd att här ta ställning lill
vad som kan anses som berälfigade kvalitetskrav i fråga om olika Ijänslehundar.
Jag anser dock atl SLU med sina kunskaper och erfarenheter bör kunna bidra lill
all ambitionerna och kvalitetskraven hos hundskolan och dess avnämare kan
mötas på en med hänsyn lill den reella tjänstbarheten lämplig nivä. Det bör
ankomma på hundskolan alt efter samråd med de stora avnämarna finna en passande
form för lantbruksuniversitetels medverkan i delta avseende.

3. Verksamheten skall drivas ulan direkta bidrag över
statsbudgeten.

Som all annan offentlig verksamhet måste naturligtvis
hundskolan sträva efter högsta möjliga effektivitet och optimalt
resursutnyttjande.

Del pågående effekiiviseringsarbelel har verkat positivt
pä skolans finansiella situation. Kostnadsmedvetenheten har ökat starkt hos
skolans personal och bl.a. har inlernbudgeteringssystem införts för att bättre
kunna kontrollera och styra såväl utgifter som inkomster. Den förbättrade ekonomiadministrationen
i förening med klarare angivna produktionsmål bör innebära atl möjligheterna
ökat för atl verksamheten skall kunna drivas utan årliga rörelseunderskott.
Skolan har också räknat med att verksamheten för innevarande budgetår skall ge
ett balanserat resultat under förutsättning att det ackumulerade rörelseunderskotlel
inkl. upplupen ränta inte belastar resultatet.

Hundskolan har inga egentliga myndighetsuppgifter bortsett
från att den är ultagningsmyndighet för hundar lill totalförsvaret.
Överbefälhavaren har nyligen föreslagit regeringen att delta ansvar överförs lill
chefen för flygvapnet. Etl beslut i den frågan avses att fattas under våren.
Verksamheten i övrigt vid skolan är helt inriktad på produktion och alltså av
den karaktären att dess kostnader helt bör täckas av intäkterna från vad som
produceras i verksamheten. 1 fortsättningen bör därför inte utgå några driflbidrag
över statsbudgeten, ulan verksamheten bör vara självbärande. I valet mellan de
alternativa organisations- och driftsformer som kan gälla för en sådan
affärsverksamhet har jag nu stannat för den modell som innebär alt hundskolan
blir en renodlad uppdragsmyndighel. I statsbudgeten för 1988/89 kommer därför atl
till hundskolan las upp etl 1 000-kronorsanslag.

Detta får
självfallet inte leda till alltför stora prishöjningar på Ijänslehun

dar ulan skolan måste i första hand möta den nya situationen med

kostnadsbesparingar. Genom all driflbidragen upphör kommer också de o

verkliga kostnaderna för ijänslehundar atl bli synliga på
ett helt annat sätt än Prop. 1987/88:126

för närvarande. Detta innebär atl kunderna kan göra bättre
bedömningar av

dels om det går alt få samma kvalitet till lägre pris hos
andra producenter,

dels om en hund i relation till de alternativ som kan stå till
buds är värd sitt

pris.

För all underlätta denna omställning lill en renodlad uppdragsmyndighel
bör del under de kommande tre åren utges etl omsiällningsbidrag lill
hundskolan. Bidraget bör stegvis trappas ner. För budgetåret 1988/89 bör omslällningsbidraget
från femte huvudtitelns anslag utgå med 2 600 000 kr., ' vilket motsvarar
socialdepartementets andel av driftbidraget för innevarande budgetår. Chefen
för juslitiedeparlementet har upplyst mig atl del under andra huvudtitelns
anslag B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1988/89 finns
medel tillgängliga för etl bidrag lill hundskolan av samma omfattning som nu
vid sidan av de medel som föreslagils för bl.a. hundinköp. Sammantaget för
budgetåret 1988/89 kommer hundskolan alt ■ därigenom få elt omsiällningsbidrag
som motsvarar det nuvarande drifibid-raget.

Jag förordar vidare att det ackumulerade rörelseunderskotlel
inte skall belasta hundskolan. För atl läcka detta underskott bör etl särskilt obelecknat
• anslag föras upp på statsbudgeten. Jag återkommer lill delta vid min
behandling av anslagsfrågan.

4. Veierinärresurserna anpassas fill verksamhetens eget
behov av djursjuk

vård.

I avelsverksamheten och även under dressyrliden är det
nödvändigt med

tillgång lill veterinärresurser. Djursjukvården vid hundskolan har dock en

omfattning som vida överstiger vad som är motiverat av tjänstehundproduk

tionen. Uppgifter från skolan visar alt ungefär 80 % av verksamheten är

inriktad pä externa kunder och då företrädesvis smådjur. På andra håll i

landet bedrivs inte sådan verksamhet i statlig regi. Jagseringen anledning till

särbehandling av den verksamhet som nu bedrivs vid hundskolan. Jag

förordar därför att veterinärresurserna dimensioneras efter skolans eget

behov av djursjukvård. 1 den mån det inom regionen finns behov att hålla i

stort sett oförändrad nivå på djursjukvården, kan en fortsatt drift av .

djursjukhuset säkras genom att någon intressent,
exempelvis de kommuner som ger årliga bidrag för atl skolan skall upprätthålla
bl.a. en viss jourverksamhet, tar över verksamheten. I så fall kan hundskolan
överväga alt teckna avtal om köp av erforderliga tjänster därifrån. Jag avser
all ge etl förhandlingsuppdrag till statens förhandlingsnämnd avseende en
överlåtelse av djursjukhuset.

5. Personalresurserna anpassas till
verksamhetsinriktningen.

Den nuvarande personalstyrkan beslår av ca 85 personer
motsvarande 82 årsarbetare inkl. elt mindre antal med lönebidräg.

Med den föreslagna huvudsakliga inriktningen på polis- och
ledarhundar samt med ett produktionsmål på ca 100 högkvalificerade hundar per
år bör verksamheten kunna drivas med ett mindre antal anställda. I det pågående
rationaliseringsarbelet vid hundskolan har antalet tjänster redan minskals.

och ytterligare personalinskränkningar planeras under
innevarande och Prop. 1987/88:126 nästa budgetår. Efter förhandlingar med
de fackliga organisationerna har därför s.k. överlalighetsgrupper bildats för
olika urvalsområden inom verksamheten i enlighet med det statliga
trygghetsavtalets bestämmelser.

Genom mitt förslag att anpassa veterinärresurserna lill
verksamhetens eget behov kommer personalstyrkan atl minskas ytterligare med de
ca 20 personer som i dagsläget sysselsätts vid djursjukhuset. Detta behöver
dock inte medföra några negativa effekter på sysselsättningen inom regionen om
en fortsatt drift av djursjukhuset kan säkras genom att någon intressent tar
över verksamheten och därigenom bereder motsvarande sysselsättning för berörd
personal.

Eftersom skolan inte kan räkna med atl, efter en kortare
anpassningsperiod, erhålla bidrag till sina kostnader över statsbudgeten,
ankommer det på skolans ledning alt inom ramen för sin budget anpassa bl.a.
personalresurserna så atl skolan uppfyller såväl produktionsmålen som de
ekonomiska målen.

Anslagsfrågan

I prop. 1987/88:100 (bil. 7) har regeringen föreslagit
riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill statens
hundskola för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.
Jag återkommer nu till denna anslagsfråga.

Jag har vidare vid min anmälan av förslagsanslaget
Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budgetåret 1988/89 bl.a.
anfört alt jag fann det lämpligt att behandla frågan om bidraget till
Synskadades riksförbunds ledarhundsverksamhet i anslutning till förslaget om
statens hundskola. Jag föreslog därvid ett tills vidare oförändrat bidrag om 8
582 000 kr. Jag återkommer nu även till denna anslagsfråga.

Femte huvudtiteln

G. Omsorg om äldre och handikappade

G
8.Statens hundskola

1986/87 Utgift
2 600 000

1987/88 Anslag
2 600 000

1988/89 Förslag 1 000

Hundskolan har i sin anslagsframställning för budgetåret
1988/89 beräknat anslagsbehovet för verksamheten lill 4 140 000 kr. fördelat
med 1 540 000 kr. på andra huvudtiteln och 2 600 000 kr. på femte huvudtiteln.

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om all
hundskolans kostnader i princip skall täckas av intäkter från verksamheten
förordar jag att anslaget förs upp med 1 000 kr.

10

G 7. Kostnader för viss verksamhet för handikappade Prop. 1987/88:126

1986/87 Utgift
22 026 000*

1987/88 Anslag
24 358 000*

1988/89 Förslag
34 702 000

* Anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade
och döva.

Synskadades riksförbund (SRF) beräknar behovet av ledarhundar
för det kommande budgetåret till 40. För inköp av hundar samt för veterinär-
och materialkostnader anges ett medelsbehov av 6 726 000 kr. Kostnaderna för
konsulentverksamheten beräknas till 1 537 000 kr. och för kursverksamheten lill
1 623 000 kr. SRF begär vidare 190 000 kr. för viss informafion till ledarhundsförarna.
Det totala medelsbehovet anges till 10 076 000 kr.

Under de senaste åren har hundskolan levererat omkring 30
hundar per är till SRF, vilket inneburit atl de anslagna medlen för hundinköp
inte utnyttjats fullt ut. I sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 har
hundskolan planerat för en ökad produktion av ledarhundar. Med hänsyn härtill
och lill pris- och löneutvecklingen beräknar jag SRF:s medelsbehov för ledarhunds-verksamheten
till 9 115 000 kr., vilket innebär en ökning med 533 000 kr.

G12. Omsiällningsbidrag tiU hundskolan

Nytt anslag (förslag) 2
600 000

I syfte atl underlätta övergången från att vara en
myndighet med årliga driflbidrag till att bli en renodlad uppdragsmyndighel,
bör ett omställningsbidrag utgå över statsbudgeten för de kommande tre
budgetåren. Detta bidrag bör stegvis minskas. För budgetåret 1988/89 beräknar
jag omslällningsbidraget till 2 600 000 kr., vilkel tillsammans med medlen
över andra huvudtiteln innebär ett bidrag om 4 140 000 kr. För budgetåret
1989/90 kommer det samlade bidraget atl uppgå till 2 600 000 kr. och för
budgetåret 1990/91 till 1 300 000 kr.

G13. Bidrag för täckande av hundskolans skuld

Nytt anslag 12 360 000

Under de gångna verksamhetsåren har hundskolan dragit på
sig ett ackumulerat rörelseunderskotl. Delta beräknas vid utgången av innevarande
budgetår uppgå till 12 360 000 kr. Enligt min bedömning saknas förutsättningar
för att hundskolan själv skall kunna reglera detta inom överskådlig tid och jag
förordar därför atl medel i motsvarande omfattning ställs till hundskolans
förfogande för reglering av underskottet hos riksgäldskontoret. Anslaget bör
vara obetecknat.

11

Hemställan Prop. 1987/88:126

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen atl

1. lill Statens hundskola för
budgetåret 1988/89 under femte huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. till Kostnader för viss verksamhet
för handikappade för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 34 702
000 kr;,

3. lill Omställningsbidrag till
hundskolan för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,

4. lill Bidrag för täckande av
hundskolans skuld för budgetåret 1988/89 anvisa elt anslag av 12 360 000 kr.,

5. godkänna de riktlinjer för
verksamheten vid statens hundskola som jag har förordat,

6. godkänna atl regeringen tar upp
överläggningar med olika intressenter om etl överlagande av djursjukhuset.

Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

12

Sammanfattning av statskontorets rapport 1986:25 Statens Prop. 1987/88:126

hundskola-en översyn Bilaga i

Våren 1986 uppdrog regeringen åt statskontoret att göra en
översyn av hundskoians verksamhet. Statskontoret överlämnade den 15 september
1986 rapporten 1986:25 Statens hundskola - en översyn. Rapporten innehåller
dels en analys av hundskolans finansiella situation, dels förslag till förändringar
i verksamhetens organisation och driftsform.

I rapporten föreslår statskontoret bl.a.

- all statens hundskola ges i uppdrag
atl utarbeta och lämna in en reviderad anslagsframställning för budgetåret
1987/88 med förslag lill realistiska kostnadsminskningar och intäktsökningar i
verksamheten med början under innevarande år

- att tidigare underskott i
verksamheten regleras genom avskrivning av hundskolans skuld hos riksgäldskonloret.

Beträffande verksamhetens organisation på längre sikt
lämnas följande alternativa förslag:

- att statens hundskola ombildas till
en avnämardominerad, marknadsanpas-sad stiftelse med överbefälhavaren,
rikspolisstyrelsen och tullverket saml Synskadades riksförbund som huvudmän med
direkt ekonomiskt ansvar för verksamheten tillsammans med intressenterna för
Sollefteå djursjukhus.

- att statens hundskola - om nämnda
förvaltningsmyndigheter skulle avvisa etl direkt ekonomiskt engagemang i en
samordnad lösning- ombildas lill en resurs enbart för produktion av ledarhundar
och därmed sammanhängande hundförarutbildning. (Denna resurs bör i så fall
överlåtas lill Synskadades riksförbund alt drivas inom dess företagssfär med -
som nu - särskilt statsbidrag lill verksamheten.)

Statskontoret föreslår vidare, oavsett framtida driftsform
för hundskolan, all stödet till avelsbefrämjande åtgärder för atl upprätthålla
en god stam av arbetshundar samordnas med motsvarande former för bidrag till
bl.a. Brukshundklubben samt att ansvaret för uttagning av hundar lill
totalförsvaret överförs till försvarsmyndighet.

Genom remiss har Sollefteå kommun, riksrevisionsverket,
rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, televerket, generaltullslyrelsen,
räddningsverket saml Synskadades riksförbund beretts tillfälle all avge
yttrande över rapporten. Från samtliga remissinstanser utom de två förstnämnda
begärdes samtidigt dels en redovisning av del framlida behovet av
tjänstehundar, varvid särskilt skulle beaktas alt priserna på hundskolans
produkter för närvarande är för lågt satta och att prishöjningar således kan
väntas, dels om möjligt elt förslag till alternativ modell för hundskolans
finansiering och organisation med hänsyn till behovet hos resp. instans av
hundar från skolan.

13

Sammanställning av remissinstansernas yttranden Prop. 1987/88:126

Framtida behov av tjänstehundar

Rikspolisstyrelsen (RPS) har fastställt en plan för
fördelningen av hundar inom polisväsendet. Planen omfattar för närvarande 427
hundar. Med utgångspunkt däri uppgår del ärliga behovet av övervakningshundar
till ca 60. För narkotika- och bombsökhundar beräknas behovet till 8-10 hundar
per år. En viss osäkerhet råder dock om detta antal är tillräcktigt. Det är
möjligt alt behovet av hundar för bombsök snabbi kan öka.

Överbefälhavaren (ÖB) avser att för närvarande inte
utnyttja statens hundskola för leverans av ijänslehundar. Ett feinårigt avtal
har tecknats med Securitas på ekonomiskt fördelaktigare villkor och med
uppfyllande av de kvalitetskrav som försvaret har.

Televerket, som hittills genom hundskolan låtit utbilda
och utplacera 30 sökhundar, kan inte precisera det framtida behovet av
tjänstehundar (röthundar) med någon större säkerhet. Enligl nuvarande bedömning
kan del bli aktuellt med ca 4-6 hundar per år innefattande såväl utbyte som
ytterligare behov.

Generallullstyrelsen disponerar för närvarande 29 narkoiikahundar.
I rådande narkotikasilualion är tillskott av hundekipage en nödvändighet, och
del omedelbara behovet är beräknat till 11 ekipage. Anskaffningen av dessa bör
fördelas på de kommande tre budgetåren. Tillsammans med behovet av utbyte
bedöms tullverkels behov till 8-9 hundar per år.

Räddningsverket kan ta ställning till del framtida behovet
först under budgetåret 1989/90. Då avslutas ett projekt med syfte alt klarlägga
behovet av ammunitionsröjningshundar (bombhundar). För projektet har 3 hundar
inköpts.

Synskadades riksförbund (SRF) uppskattar det årliga
behovet av ledarhundar till ca 40, varav ena hälften utgör ersätlningsbehov
och den andra nyanskaffningsbehov.

Priskänslighet

RPS bidrar på olika sätt till kostnaderna för
verksamheten. Dels betalas via styrelsens anslag etl åriigl driftbidrag (1 540
000 kr. för budgetåret 1986/87), dels betalar styrelsen det pris som skolan
begär för de hundar som levereras lill polisen. Delta pris (för närvarande 60
000 kr. per hund) överstiger kraftigt den prisnivå som privata uppfödare
offererar. Ett vanligt pris på den privata marknaden torde vara 10 000 - 15 000
kr. för en bra hund.

Styrelsen anser all prissättningen på skolans produkter
inte utgör något problem för polisväsendet, dock under förutsättning all stalsmakierna
även i fortsättningen utgår från hundskolans aktuella prisnivå vid beslut om
medelstilldelning för inköp av hundar.

Televerket anser alt prishöjningar på hundskolans
produkter och tjänster förmodligen kommer alt uppfattas negativt av verkets
lokala enheter. Dessa är redan med nuvarande prissättning tveksamma lill
lönsamheten. Om prishöjningen ej är marginell kan en stor del av verkets
angivna behov äventyras.

Generaltullstyrelsen utgår ifrån all
medelstilldelningen lill tullverket Prop. 1987/88:126 anpassas med
hänsyn till eventuella prishöjningar.

SRF år berett alt med statsanslag svara för inköpen av ledarhundar.
dock utan att påta sig något ytterligare ekonomiskt ansvar utöver del
hittillsvarande.

ÖB och räddningsverket uttalar sig inte i frågan.

Alternativa modeller för hundskolan

RPS understryker starkt att hundskolans verksamhet är av
synnerligen stor betydelse för polisväsendets hundorganisation. Skolan har
utgjort en garanti för en god avel, vilkel är en förutsättning för atl
polisväsendets Ijänslehundar skall kunna uppfylla myckel höga krav. Den
omfattande erfarenheten inom skolan på dressyrområdel har vidare varit av stor
betydelse för polisens egen utbildning. Styrelsen framhåller därför all en ombildning
av skolan till en resurs för enbart produktion av ledarhundar och därmed
sammanhängande utbildning är oacceptabel för polisväsendets del.

RPS kan inte heller acceptera en ombildning av skolan till
en stiftelse, där bl.a. styrelsen skulle ha elt direkt ekonomiskt ansvar för
verksamheten. Utöver driftbidraget på över 1,5 milj. kr. per år, köper
styrelsen hundar för ca 2 milj. kr. under innevarande år. Dessa medel är dock i
regleringsbrevet mer eller mindre specialdeslinerade direkt till hundskolan.
Styrelsen kan -mot bakgrund av del ekonomiska läget inom polisväsendet - inte
från andra anslag tillskjuta ytterligare medel för hundskolans verksamhet,
eftersom detta omedelbart skulle få allvarliga konsekvenser för annan polisverksamhet.

RPS förordar all den plan för en rekonstruktion av
verksamheten vid hundskolan som den nya styrelsen för skolan utarbetat prövas i
stället för något av statskontorets alternativa förslag.

Televerket ser det som naturligt att verkels roll är som
normal kund och inte som delägare/finansiär, då verkets behov av hundar är litet
jämfört med hundskolans totala produkfion.

Generaltullstyrelsen vill inte - med hänsyn lill alt
tullverkels andel av den totala produktionen är mindre än 5 % och till den
ekonomiska osäkerhet som en drift i stiftelseform torde innebära - för
närvarande förorda en samordnad lösning.

Styrelsen anser alt hundskolan utgör en kraftsamlad
institution för framför allt avel och dressyr av hundar men också för
utbildning av hundförare av skilda slag. Hundskolan är en omistlig tillgång för
hela rikels hundverksam-het. Driften i myndighetsform ulan dominerande
kommersiella intressen är en nödvändig garanti för en framtida god hundstam
samt för utveckling av dressyr och utbildning. Styrelsen föreslår därför att
hundskolan får fortsätta i nuvarande driftsform med de förändringar och
åtgärder som planeras i enlighet med den reviderade anslagsframställningen för
1987/88.

5/?förespråkar all staten även fortsättningsvis svarar för
produktion och tillhandahållande av ledarhundar samt menar atl den bästa formen
för detta är via en uppdragsmyndighet.

ÖB kan inte biträda statskontorets förslag om elt direkt
ekonomiskt

engagemang i hundskolan, eftersom försvaret avser all inte
utnyttja skolans Prop. 1987/88:126 tjänster.

Räddningsverket uttalar sig inte i frågan.

RRV anser att bättre sainordning mellan berörda organ
beträffande bl.a. prioritering av hundbehov, ökat direkt ansvar och ökad ulnylljandegrad
kan leda lill vissa marginella resultatförbättringar. Enligt verket finns inget
konkret underlag som stöd för att en avgörande förbättring av resultatet skulle
uppnås om hundskolans drift sker i stiftelseform enligl statskontorets förslag.

Om statsmakterna finner all samhällets behov av ijänslehundar
endast .. behöver säkerställas när det gäller ledarhundar har RRV inget att
erinra mot förslaget alt hundskolans verksamhet begränsas till produktion av
denna hundtyp.

Sollefteå kommun motsätter sig statskontorets förslag och
anser att stäléh måste salsa de medel som erfordras dels för atl läcka
rörelseunderskottet; dels och inte minst för nödvändiga investei-ingar i niark,
byggnader; utrustning och utveckling. Innan diskussionen om ändrad ägarstruktur
sker, skall skolan först ges chansen alt vända resultatet. Myndighetsformen är
att föredra ur många synpunkter, främst marknadsmässiga men också ur
trovärdighets- och kvalitetssynpunkt samt vid utlandskontakter.

Tanken på en nedbanlning lill enbart en ledarhundskola är
- enligt koinmunen - så orealistisk atl den över huvud laget inte kan
diskuteras, eftersom skolan redan nu med 600 hundar i omlopp/år inte kan klara
en efterfrågan på 40 hundar. Statsmakterna bör på etl bättre sätt än hittills säkerställa
alt de statliga kunderna i första hand hänvisas till hundskolan och först när
skolan inte klarar leveranserna tillåts vända sig lill andra leverantörer.

Övriga synpunkter

RPS framhåller all hundskolan hittills inte har haft en
sådan nivå på kvalitet och kvantitet i sin produktion, att polisväsendets behov
av hundar har kunnat tillgodoses fullt ut. Under de senaste tio åren har
uppskattningsvis två tredjedelar levererats från hundskolan medan övriga hundar
köpts in från annat håll.

ÖB har i skrivelse till försvarsdepartementet föreslagit
att ansvaret för uttagning av hundar till totalförsvaret överförs lill chefen
för flygvapnet.

Räddningsverket har med hundskolan diskuterat olika modeller
för utbildning av hundförare och ammunitionsröjningshundar i civilförsvarsor-ganisationen,
bl.a. innebärande två utbildningsomgångar per är om 2-4 månaderför vardera 25 direktrekrylerade
värnpliktiga. Dessa skulle utbildas vid skolan samtidigt som de skulle vara
behjälpliga med utbildning av hunden.

Sollefteå kornmun erinrar om hundskolans belydelse för
länet och kommunen (90 arbetstillfällen samt 8 000 - 10 000 lurisler/år) saml
framhåller de regionalpolitiska ansträngningar som görs med stöd av
industridepartementet i syfte atl åstadkomma en positiv utveckling i regionen.

16

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:126

Propositionens huvudsakliga innehåll............................ ....... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars
1988 2

Inledning........................................................................ ....... 2

Historik........................................................................... ....... 3

Hundskolans
ekonomi ................................................... ....... 4

Hundskolans
uppgifter och organisation........................ ....... 4

Efterfrågan
på tjänstehundar.............. ....................... ....... 5

Föredraganden.............................................................. 6

Anslagsfrågan
..... ..................... ............................. 10

Hernslälian................... ;.......
..................................... 12

Beslbt :.:..:.........................
...... ................. ......... 12

Bilaga 1. Sammanfattning av statskontorels rapport 1986:25
Statens

hundskola - en översyn jämte säminanslällning av remissin

stansernas yttranden.............. ........ ;........ 13

17