Prop. 1987/88:13

Regeringens proposition 1987/88:13

om ändring i lagen (1976:661) om immunitet p

och privilegier i vissa fall, m. m. 1987/88:13

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 24 september 1987.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige
har undertecknat elt avlal om den rättsliga ställningen för Nordiska
ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekrelariat. I
propositionen föreslås alt riksdagen godkänner avtalet.

För
alt Sverige skall kunna tillträda avtalet mäste en ändring göras i bilagan lill
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslag till en
sådan ändring läggs fram i denna proposition.

1
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 13

Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och

privilegier
i vissa fall

Prop.
1987/88: 13

Härigenom föreskrivs alt bilagan till lagen (1976: 661) om
immunitet och privilegier i vissa fall' skall ha följande lydelse.

Bilaga

Fysiska
personer

Immunitet
och/eller privilegier gäller för följande

Internationella organ

Tillämplig

internationell

överenskommelse

20 Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska
rådets pre-sidiesekretarial

Personer
med anställning vid angivna sekretariat jämte deras familjemedlemmar

Avlal
den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets
sekretariat och Nordiska rådets presidiesekrelariat

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Lagen omtryckt 1987:341.

utrikesdepartementet •■''p-
'I '

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Lei

jon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gra- ' .

din, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,

Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Hellström

Proposition om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet
och privilegier i vissa fall, m. m.

1 Inledning

Sverige
är bundet av etl antal stadgor och avlal rörande internationella organisationer
och organ. Flertalet av dessa handlingar innehåller bestämmelser om immunitet
och privilegier för den ifrågavarande organisationen liksom för personer med
anknytning lill denna. Dessa bestämmelser avser ofta immunitet för
organisationen mol rättsligt förfarande, okränkbarhet för organisationens
lokaler och arkiv saml immunitet för organisationens Qänslemän och experter.
Ofta fillförsäkras de anställda förmåner även av annat slag, såsom skalle- och
tullfrihet. Bland dessa avlal och stadgor märks främst konventionen den 13
februari 1946 rörande Förenta nationernas privilegier och immunitet saml
konventionen den 21 november 1947 om privilegier och immunitet för Förenta
nationernas fackorgan. Vidare skall nämnas Wienkonvenlionerna år 1961 och år
1963 rörande diplomatiska resp. konsulära förbindelser. De bestämmelser om
förmåner som finns i överenskommelser som Sverige tilllrätt har införlivats med
svensk rätl genom lagen (1976:661) om immuniteler och privilegier i vissa fall.

2 Föredraganden

2.1 Bakgrund

Den
12 april 1973 slöts ett avlal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och
Sverige om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning.
Avtalet innehöll bestämmelser om immunitet och privilegier för Nordiska
ministerrådets sekretariat i Oslo, som inrättades år 1973, och sekretariatet
för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn. Del innehöll ocksä bestämmelser
om sekretarialspersonalens rättsliga ställning. Genom elt tilläggsprotokoll den
15 maj 1973 lill avtalet sattes della i kraft även för Nordiska rådets
presidiesekretariat i Stockholm.

Under
år 1984 gjordes en justering i avtalets artikel 11, som innehöll

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 13

bestämmelser
om Qänstledighet för statsanställd personal som Qänstgör Prop. 1987/88: 13 vid
sekretariaten, och i tilläggsprotokollet. Innebörden härav var att man
genomförde principen om tidsbegränsad anställning för personalen vid ministerrådssekreiarialen
i syfte att tillgodose önskemålet om en allsidig nationell bemanning. En överenskommelse
om ändring av avtalet och filläggsprotokollet undertecknades i november 1985.
Överenskommelsen anmäldes för riksdagen i propositionen 1984/85: 198 om
Nordiska ministerrådets allmänna budget för är 1986, m. m.

Under
år 1986 genomfördes vissa organisationsförändringar i syfte atl effektivisera
arbetsformerna i det nordiska samarbetet. Detta innebar bl. a. att
sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn och Nordiska
ministerrådets sekretariat i Oslo slogs ihop fill ett nyll gemensamt ministerrädssekrelarial
i Köpenhamn. Dessa frågor medförde ändringar i de nordiska samarbetsavtalen
(del s. k. Hdsingforsavlalet och avtalet om nordiskt kulturellt samarbete).
Sedan riksdagen godkänt ändringarna (prop. 1985/86:64, UU 14, rskr. 69), trädde
de i kraft den 12 februari 1986.

Nordiska
ministerrådet beslutade den 20 januari 1986 om en översyn av 1973 års avtal om
Nordiska ministerrådets sekrelarial m.m. Syftet med översynen var alt granska
avtalet i dess helhet, bl. a. mol bakgrund av de beslutade organisatoriska
förändringarna och att särskilt granska artikel 7 angående vissa skattemässiga
förhållanden och artikel 14 angående skiljenämnd. Översynen genomfördes av
sakkunniga från de nordiska länderna i samråd med de berörda sekretariaten
under är 1986. Nordiska ministerrådet beslutade den 26 november 1986 att ett
nytt avtal om Nordiska ministerrådels sekretariat och Nordiska rådets presidiesekrelariat
jämte till-läggsprolokoll skulle ersätta tidigare avtal. Tilläggsprotokollet
upptar i huvudsak regler om meritvärdering av Qänslgöring vid sekretariaten och
om Qänstledighet. Vid möte mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets
presidium nyssnämnda dag enades man om avtalsutformningen.

Del
nya avtalet jämte tilläggsprotokollet undertecknades av parterna den 13 maj
1987 i etl exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska. Avtalet
på svenska bör fogas som bilaga 1 lill regeringsprotokollet i detta ärende.

Ett
godkännande av avtalet kräver en ändring i lagen om immunitet och privilegier i
vissa fall. Efter samråd med statsrådet Sten Andersson tar jag nu upp frågorna
om godkännande av avtalet och om den lagstiftning som behövs.

2.2 Avtalets materiella innehåll m. m.

1987
års.avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets

sekrelarial och Nordiska rådels presidiesekrelariat reglerar bl. a. omfatt

ningen av den immunitet och de privilegier som tillkommer organisationen

och dess Qänslemän jämte deras familjemedlemmar. Reglerna i det nya

avtalet med tilläggsprotokoll överensstämmer i stora delar med vad som

gäller enligt del tidigare 1973 års avlal i samma ämne jämte tilläggsproto

koll.

Avtalet träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslulan- 4

de
parter har meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt Prop.
1987/88: 13 avtalet.

2.3 överväganden

Den
under år 1986 genomförda översynen av avlalen om Nordiska ministerrådets
sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte till-läggsprolokollet
har gjorts bl. a. mot bakgrund av organisationsförändringarna inom del
nordiska samarbetet. Syftet har varil atl få fram ett aktuellt avtal. I
förhällande till 1973 års avlal innebär det nya avtalet, förutom en anpassning
till den nya organisationen och en allmän modernisering, endast vissa
preciseringar och justeringar. I artikel 7 preciseras skatt- och uppbördsskyldighelen
för anställda vid sekretariaten. Ändringen i artikel 11 medger en anpassning fill
de förhållanden som numera gäller för skiljeförfarandel i arbetstvister.
Dessutom är avtalet gemensamt för Nordiska ministerrådets sekretariat och
Nordiska rådels presidiesekrelariat. Jag anser atl Sverige bör tillträda
avtalet. Det sker enligt artikel 15 genom godkännande.

Ändringarna
är sakligt av mindre vikt. Den omständigheten alt avtalet träder i stället för etl
tidigare nödvändiggör dock en ändring i 1976 års lag om immunitet och
privilegier. I och med atl lagändring fordras kan avtalet inte tillträdas utan
riksdagens godkännande.

Del
nya avtalet medför all punkt 20 i bilagan lill 1976 års lag bör ändras på sä
sätt att hänvisningen till 1973 års avlal samt tilläggsprotokoll ändras lill
all avse 1987 års avlal. För närvarande anges i punkten alt till kretsen av förmånsberättigade
också räknas de sekrelariatsanslälldas familj. Jag föreslår alt personkretsen i
stället anges atl avse familjemedlemmar för att markera alt personerna i fräga
skall ingå i de anställdas hushåll.

Den
föreslagna lagändringen bör träda i kraft snarast möjligt. Jag förordar den 1
januari 1988 med hänsyn till lagstiftningsproceduren. Överenskommelsens bestämmelser
om privilegier och immunitet blir dock tillämpliga som svensk lag först från
den dag då överenskommelsen träder i kraft i förhållande lill Sverige Qfr prop.
1975/76:205 s. 18-20). Det åligger rege-• ringen all kungöra lidpunkten dä
avtal eller stadga har trätt i kraft i förhållande lill Sverige.

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats etl
förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall. Den föreslagna lagändringen är av sådan beskaffenhet all lagrådels
hörande skulle sakna betydelse.

4 Hemställan Prop. 1987/88:13

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen all

dels
godkänna avtalet den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska
ministerrådets sekrelarial och Nordiska rådets presidiesekrelariat,

dels
anta förslaget fill lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Bilaga
1 Prop. 1987/88: 13

Avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska
ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges
regeringar,

vilka är ense om alt främja del nordiska samarbetet,

vilka i detta syfte har upprättat etl sekretariat för
Nordiska rninisterrådet i Köpenhamn,

vilka konstaterar atl Nordiska rådels presidium enligt
artikel 54 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen av år 1962 (Hdsingforsävtalel)
har upprättat ett sekretariat i Stockholm,

vilka anser del önskvärt alt fastslå den rättsliga
ställningen för dessa sekrelarial saml förhållanden som hänför sig till dessa,

har kommit överens om följande.

Avtalets tillämpningsområde

Artikel 1

Avtalet gäller Nordiska ministerrådets sekrelarial och
Nordiska rådets presidiesekrelariat.

Sekretariatens rättsliga ställning

Artikel 2

Varje sekretariat är etl självständigt rättssubjekt med
samma rättsliga handlingsförmåga som andra juridiska personer i del land, där
sekretariatet har sitt säle. Således kan del förvärva och avhända sig fäst
egendom och lösöre saml vara part i en rättssak.

Nordiska ministerrådets sekrelarial företräds av generalsekreleraréii
eller av den eller dem som denne bemyndigar. Nordiska rådets presidiesekrelariat
företräds av presidiesekreleraren eller av den eller dem som denne bemyndigar.

Immunitet och privilegier

Artikel 3

Sekretariatens egendom och andra tillgångar kan icke göras
till föremål för någon åtgärd från administrativ eller judiciell myndighets
sida annat än efter uttryckligt medgivande av Nordiska ministerrådet eller
Nordiska rådets presidium i varje särskill fall.

Artikel 4

Sekretariatens lokaler och arkiv saml övriga handlingar
som tillhör eller innehas av sekretariaten skall vara okränkbara oberoende av
var de befinner sig.

I fräga om sådana handlingars offentlighet skall gälla de
regler som Nordiska ministerrådet respekfive Nordiska rådels presidium beslutar.

Arfikd5 Prop. 1987/88: 13

Sekretariatens korrespondens och andra Qänslemedddanden
kan icke underkastas censur och skall i fråga om befordran likställas med
diplomatisk representations korrespondens.

Artikel 6

Sekretariatens inkomster och egendom som används för Qänstebruk
skall

vara fritagna från all direkl beskattning. ; ,

Beträffande gods som införs eller utförs för Qänstebruk
skall sekretariaten vidare vara befriade från alla tullar och andra avgifter
med samma verkan.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller icke i
fråga om skatter eller avgifter, vilka endast avser betalning för utförda Qänster.

I övrigt gäller för varje sekretariat samma skatte- och
avgiftsregler som för diplomatisk representation i del land, där sekretariatet
har sitt säle.

Artikel 7

Skatt kan icke påföras lön och annan ersättning som
sekretariaten utbetalar till personal anställd i en Qänsl som är uppförd i
personalförteckningen för något av sekretariaten. Detta gäller även uppbörd
med motsvarande verkan som direkta skaller. Sekretariaten är skyldiga alt tillställa
berörda myndigheter i de avtalsslutande staterna en förteckning över den
personal som tillhör denna kategori.

Regler om skyldigheten för den personal som avses i första
stycket atl betala avgift lill sekretariaten i slället för skalt fastställs av
Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.

Avgiftens slorlek fastställs av Nordiska ministerrådet
respektive Nordiska rådets presidium.

Avdrag som medgetts vid fastställande av underlag för
beräkning av avgifl enligl reglerna i detta avlal kan icke därutöver utnylQas
som avdrag vid nationell beskattning.

Myndigheterna i avialsslutande stater har räll all laga
hänsyn till den i första stycket avsedda personalens lön och annan ersättning
vid beräkning av skall som enligl landets lag med beaktande av del nordiska
dubbelbeskattningsavtalet påförs intäkter från en annan inkomstkälla än
sekretaria-len.

Artikel 8

De anställda i sekretariaten och de familjemedlemmar som
ingår i deras hushåll skall i Qänstgöringslandel vara fritagna frän tull och
andra avgifter för egendom, inbegripet motorfordon, avsedd för deras personliga
bruk, som de medför i anledning av all de tillträder Qänsl i elt av
sekretariaten.

Artikd
9 , Prop. 1987/88: 13

Egendom
som har införts tull- och avgiftsfritt enligt artikel 6 eller 8 får i det land
där tull- och avgiflsfriheten åtnjöts överlåtas endasl på villkor som della
lands regering här godkänt.

Personalens
rättsliga ställning

Artikel
10

Arbetsordning
samt anställnings- och arbetsvillkor för de anställda i sekretariaten
fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådels presidium.

Artikel
11

Envar
av de avtalsslutande parterna förbinder sig all bevilja statsanställd personal,
som fär tidsbegränsad anställning i ell av sekretariaten, Qänstledighet under
den tid som anställningen varar öch att låta sädan personal tillgodoräkna sig Qänstgöringsliden
där som Qänsl utövad i hemlandet.

Med
tidsbegränsad anställning avses sådan anställning som inte överstiger åtta år.

Artikel
12

Varje
Qänstgöringsland förbinder sig att laga in anställda i sekretariaten som
medlemmar i Qänstgöringslandels statliga pensionsordning på samma villkor som
gäller för motsvarande statliga Qäiister i detta land såvida icke annat
fastställts genom avlal med den anställde.

Överenskommelse,
som ingåtts eller som kan komma atl ingås mellan de nordiska länderna om
samordning av rättigheter inQänade i statliga eller motsvarande
pensionsordningar, skall även gälla för de anställda i sekretariaten som har
pensionsrättigheter i de nordiska länder, vilka tillträtt överenskommelsen.

De
anställdas rätt lill sociala förmåner regleras genom den nordiska konventionen
den 5 mars 1981 om social trygghet.

Artikel
13

1 fräga
om de anställdas rättsliga ställning gäller i övrigt vad som framgär av
anställningsavtal eller beslutas av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska
rådets presidium.

Artikel
14

Tvist
om tolkning eller tillämpning av ett anställningsavtarskall hänskjutas till
avgörande av en skiljenämnd.

En
skiljenämnd inrättas på begäran av någon av de tvistande parterna.

Skiljenämnden
skall ha tre ledamöter av vilka envar av de tvistande

parterna utser en och dessa gemensamt utser den tredje,
som skall vara Prop. 1987/88: 13 skiljenämndens ordförande.

Om parterna icke kan enas om vem som skall vara den tredje
ledamoten, skall chefen för arbetsdomstolen i Qänstgöringslandel anmodas att
utse denne.

Skiljedom skall avfattas skriftligen och undertecknas av
skiljenämndens ledamöter.

Skiljenämnden fastställer i övrigt själv sin arbetsordning.

Arvode fill skiljenämnden fastställs av Nordiska
ministerrådet respekti- . ve Nordiska rådets presidium efter förslag från
nämnden.

Skiljenämnden beslutar hur kostnaderna för skiljemannaförfarandet
skall fördelas mdlan parterna.

Slutbestämmelser

Arfikel 15,

Detta avlal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samfiiga
avialsslutande parter har meddelat del norska utrikesdepartementet, att de har
godkänt avtalet.

Det norska ulrikesdepartementel underrättar de övriga avialsslutande
parterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för avtalets
ikraftträdande.

Vid avtalets ikraftträdande upphör avlalen den 12 april
1973 om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning med
ändring den 22 november 1984 samt tilläggsprotokollet den 15 maj 1973 om
Nordiska rådets pi-.esidiesekrelarial och dess rättsliga släljning och
tilläggsprotokoll den 22 november 1984 lill avtalen om ändring i avlalen om
Nordiska ministerrådssekreiarialen och deras rättsliga ställning och om
avtalens . gillighel för Nordiska rådels presidiesekretariat och om de
anställdas ställning i samband med återgång i Qänsl i hemlandet.

Artikel 16

En avialsslutande part kan säga upp avtalet genom ell
skriftligt rnedddan-de lill del norska utrikesdepartementet, som underrättar de
övriga avtals-slutande parterna om mottagandet av sådant meddelande och dess
innehåll.

En uppsägning gäller endasl den part, som har gjort den,
och får verkan sex mänader efter den dag då det norska ulrikesdepartementel
mottagit meddelandet om uppsägningen.

Artikel 17

Originaltexten lill detta avlal deponeras hos del norska
utrikesdepartemen

tet, som tillställer de övriga avialsslutande parterna bestyrkta kopior där

av. ,

Till bekräftelse härav har.underlecknade befullmäkligade
ombud under

tecknat della avlal. 10

Utfärdat i Oslo den 13.
maj 1987 i ett exemplar på danska, finska, Prop. 1987/88:13 isländska,
norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma gilfighet.

For
Danmarks regering: Christian Christensen

Suomen
halliluksen puolesla: Henrik Blomstedt

Fyrir
rikisstjörn Islands: Niels P. Sigurdsson

For
Norges regjering: Bjarne M0rk Eidem

För
Sveriges regering: Mats Hellström

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 11