Prop. 1987/88:131

Regeringens proposition 1987/88:131

om ändrade regler för bostadsbidrag till

ungdomar

Prop. 1987/88:131

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Birgitta
Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till förslaget om ett reformerat
studiemedelssystem, som regeringen förelagt riksdagen i särskild proposition,
föreslås vissa ändringar i reglema för bostadsbidrag till ungdomar.

Beloppet för den lägsta bostadskosmad som berättigar till
bostadsbidrag för ungdomar höjs till 1 2(K) kr./män. för sädana hushall där nägon
erhåller sm-diemedel. En ändring görs ocksä i fråga om beräkningen av
bostadsbidrag till studerade som till följd av vårdnads- eller umgängesrätt
tidvis har bam boende hos sig.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

1 Riksdagen 1987188.1 saml. Nr 131

Bostadsdepartementet Prop-1987/88:131

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Dahl

Proposition om ändrade regler för bostadsbidrag till
ungdomar

1 Inledning

Regeringen
föreslog våren 1987 (prop. 1986/87:93) att bostadsbidrag skulle återinföras för
imgdomar tmder 29 år. Förslaget ingick som en väsenfiig del i de satsningar som
nu görs för att tmderlätta ungdomars bostadsförsörjning. Riksdagen beslöt i
enlighet med regeringens förslag (BoU 1986/87:20, rskr 248). De nya reglema trädde
i kraft den 1 januari 1988.

Bidragen
är avsedda att ge det ekonomiska stöd som är nödvändigt för att också ungdomar
som har mycket låga inkomster skall kuima efterfråga en bra bostad. Bidragen är
därför direkt relaterade till mottagarens inkomst och bostadskosmad.

2 Gällande regler

Bostadsbidrag
fill ungdomar lämnas fill dem som har fyllt 18 år men inte är äldre än 28 år.
Under bidragsåret 1988 lämnas bidrag med 80% av bostadskostnaden mellan en
nedre gräns om 600 kr./mån. och en övre gräns som för ensamboende är 1 700 kr./mån.
och för makar eller samboende är 2 200 kr./mån. Bidraget är inkomstprövat och
reduceras med en tredjedel av den del av den bidragsgnmdande inkomsten som
överstiger 26 000 kr./år för ensamboende och 36 000 kr./år for makar eUer
samboende.

I
årets budgetproposifion (prop. 1987/88:100 bil. 13) föreslås att inkomstgränsen
för oreducerat bostadsbidrag höjs för ensamboende med 1 000 kr. till 27 000 kr.
och för makar/samboende med 2 000 kr. fill 38 000 kr. Dessutom föreslås att
den nedre bostadskostnadsgränsen höjs med 100 kr. till 700 kr./mån. samt att
den övre bostadskostoadsgränsen höjs med 200 kr., för ensamboende till 1 900 kr./mån.
och för makar/samboende till 2 400 kr./ mån.

3 Förslag
om ändrat studiemedelssystem Pi"op-1987/88:131

Chefen
för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att smdiemedelssystemet
skall reformeras. Förslagen innebär bl. a. att samhällets stöd fill de
studerande höjs kraftigt. Totalbeloppet för studiemedlen höjs från 145 till 170
% av basbeloppet. Inom denna ram föresläs en väsentlig ökning av bidragsdelen,
från för närvarande knappt 9 fill 50 % av basbeloppet. Smdiemedlen avses täcka
alla normala levnadsomkostnader, inkl. kostnader för bostad. För mänga smderande
har studiemedlen varit ofillräckliga. De nu föreslagna höjningarna av såväl
studiemedlens totalbelopp som bidragens andel av studiemedlen iimebär att de
studerandes ekonomiska situafion förbättras väsenfiigt.

Det
nya studiemedelssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

Förslagen
om höjda studiemedelsbelopp föranleder enligt min mening en modifiering av reglema
för bostadsbidrag till ungdomar tmder 29 år från samma tidpunkt.

4 Förslag om ändrade regler för bostadsbidrag till
ungdomar

Mitt
förslag: För hushåll där någon har studiemedel höjs den nedre bostadskostnadsgränsen
för ungdomsbostadsbidrag fill 1 200 kr./ mån. fr. o. m. den 1 januari 1989.
Från samma tidpunkt ändras också beräkningen av bostadsbidrag till studerande
med bam som endast fidvis bor hos dem.

Skälen
för mitt förslag: Det höjda studiemedelsbelopp som nu föreslås, innebär att
alla studerande får möjligheter att med shidiemedel täcka sina normala
levnadsomkostnader, inkl. kostaader för bostad. Det skulle mot den bakgmnden
kunna hävdas, att behovet av ungdomsbostadsbidrag faller bort för dem som får
studiemedel.

De
studerandes bostadsförhållanden varierar kraftigt. Många bor fortfarande i
föräldrahemmet under åtminstone en del av smdietiden. Andra h5T bostäder i andra
hand eller delar bostad med upplåtareiL På de stora studieorterna bor ett betydande
antal smderande i de studentbostäder som, speciellt under 1950-och 1960-talen,
uppfördes av de studerandes egna organisationer med särskilt stöd av staten.
Ytterligare andra - och en med tiden allt mer växande gmpp -har egna bostäder
på studieorten.

Det
är i huvudsak den sistnämnda gmppen av studerande som har bostäder av sådan
standard och storlek att de är lämpade för .ett mer långsiktigt boende. De
övriga bostäderna kan i stor utsträckning karaktäriseras som genomgångsbostäder.
Kosmadema för dem är också ofta väsenfiigt lägre än kostnaderna för fiillvärdiga
bostäder.

Både
ungdomsbostadsbidragen och bostadsbidragen Ull barnfamiljer har ge- Prop.
1987/88:131 nom den omläggning som har inletts i och med år 1988 riklats in på
att ge hushållen möjligheter att efterfråga goda och tillräckligt rymliga
bostäder och mindre på att fungera som etl allmänt konsumtionsstöd (jfr prop. 1986/87:48,
BoU 20, rskr 248). De studerande får nu genom de reformerade studiemedlen etl
ökat stöd till sin allmärma konsumfion, lika för alla studerande. Även om det
ger dem möjligheter att utan ytterligare stöd exempelvis bära sin andel av bostadskosmaden
i föräldrahemmet eller betala kostnaderna för ett studentnmi, sä kan en smderande
inte heller i fortsättningen förväntas klara hela kostnaden för en fullvärdig
bostad. Att de studerande i praktiken fär samma möjligheter som andra hushåll
alt efterfråga fullvärdiga bostäder, är enligt min mening en angelägen
bostadspolitisk jämlikhetsfråga.

Ungdomsbostadsbidrag
bör därför även i fortsättningen kimna lämnas till studerande. Med hänsyn till
att studiemedlen delvis täcker sådana kostnader för vilka bostadsbidragen är
beräknade, anser jag emellertid att den lägsta bidragsgrundande bostadskosmaden
för de bostadsbidragstagare som uppbär smdiemedel bör höjas över den nivå som
gäller för sådana studentrum etc. som jag nyss nämnde. Jag förordar därför att
den nedre bostadskostnadsgränsen för bostadsbidrag fill ungdomar höjs fill 1
200 kr./ mån. för hushåll där någon erhåller studiemedel. De nya reglema bör
tillämpas för bidrag som lämnas fr. o. m. den 1 januari 1989, dvs. från den fidpunkt
då det reformerade smdiemedelssystemet avses träda i kraft.

Till
vissa hushåll utan bam lämnas bostadsbidrag enligt de regler som gäller för
barnfamiljer. Det gäller sädana föräldrar som inte bor tillsammans med sina bam,
men som årligen har barnet hos sig så lång fid att de behöver utrymme för
barnet. Om föräldem inte har fyllt 29 är beräknas bidraget därvid från den
lägre bostadskosmadsgräns som gäller för bostadsbidrag till ungdomar. I
konsekvens med vad jag har föreslagit i det föregående bör denna särregel inte
längre tillämpas i fråga om dem som har smdiemedel. Jag förordar således att
bostadsbidraget för sådana föräldrar i fortsättningen beräknas på samma sätt
som för föräldrar som är över 28 år. Det innebär att bostadsbidraget från den
1 januari 1989 beräknas på den del av bostadskosmaden som överstiger 1 000 kr./mån.

Mina
förslag gäller endast smderande som uppbär studiemedel. I fråga om övriga imgdomar
bör nuvarande regler i princip gälla oförändrade, med de modifieringar som
regeringen har föreslagit i 1988 års budgetproposition.

Med
hänsyn till vad Jag nu har förordat beräknar jag att kosmadema för bostadsbidrag
fill imgdomar tmder bidragsåret 1989 minskar med ca 95 milj. kr. jämfört med de
förslag som redovisats i 1988 års budgetproposition. Hälflen av detta belopp
belöper på staten. Mina förslag iimebär således att kommunemas kostnader för imgdoinsbostadsbidrag
minskar väsenfiigt, utan att för den skull det totala stödet fill de
studerandes bostadskonsumtion minskar.

Statsbudgeteffektema
inträffar först tmder budgetåret 1989/90, eftersom statens bidrag till kommimema
betalas ut kalenderärsvis i efterskott.

Jag
har i denna fräga samrått med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet
Lönnqvist

5 Behov
av lagreglering Prop. 1987/88:131

Bostadsbidragen
till ungdomar och barnfamiljer utgör en mycket betydelsefull del i vårt
välfärdssystem. Till skillnad mot flera andra sociala stödformer är emellertid
bostadsbidragen inte garanterade i lag. Inom bostadsdepartementet förbereds nu
ett lagförslag. Bostadsministem avser att inom kort - sedan beredningen avslutats
- återkomma till regeringen med förslag i frågan.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat
i fråga om bostadsbidrag Ull ungdomar.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988