Prop. 1987/88:134

Regeringens proposition 1987/88:134

om fortsatt valutäreglering, m. m.

Prop. 1987/88:134

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 3 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår
av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att valutaregleringen förlängs att gälla i ytterligare
ett år, dvs. för fiden den I juli 1988-den 30 juni 1989. För riksdagens
kännedom läggs samtidigt fram förslag om fortsatt giltighet av valutaförordningen
samt om viss ändring i förordningen.

I
Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 134

/
Förslag till

Lag
om tillämpning av valutalagen (1939:350) ''°' '-'

Härigenom föreskrivs atl 2 § första stvckei
17 o

valutalagen (1939:350) skall ti Ita mH.A': ""' " '"t 5 § I
och 3

juni 1989. t"'ampas under tiden den I juli 1988-den 30

2 Förslag
t ill Prop. 1987/88:134

Förordning om dels fortsatt giltighet av
valutaförordningen (1959;264), dels ändring i samma förordning

Härigenom föreskrivs i fråga om valulaförordningen
(1959:264) dels att förordningen, som gäller till utgången av juni 1988', skall
fortsätta att gälla till utgången av juni 1989, dels att 6 § skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

er-

Andra betalningsmedel än växlar får
inte utan riksbankens tillstånd införas till riket. Resande från utlandet får
dock införa resevaluta lill belopp som riksbanken medger.

I den mån annat inte följer av 10 a § fordras riksbankens tillstånd, om den som är bosatt här i riket skall

1) direkt
eller genom annans för- 1) direkt eller genom annans för

medling, i annal fall än som avses i medling,
i annal fall än som avses i

första stycket, ta emot betalning första
stycket, ta emot betalning

från någon som är bosatt i utlandet, från
någon som är bosatt i utlandet,

eller

2)
sätta
sig i skuld till någon som 2) sätta sig i skuld till någon som är bosatt i
utlandet, där del inte är är bosatt i utlandet, där det inte är fråga om att
ingå köpeavtal på såda- fråga om atl ingå köpeavtal på sådana köpevillkor som
tillämpas all- na köpevillkor som tillämpas allmänt inom branschen eller om
alt mänt inom branschen eller om all vidta andra jämförbara åtgärder, el- vidta
andra jämförbara åtgärder. ler

3)
lämna
kredit mot säkerhet av borgen av någon som är bosatt i utlandet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988.

' Förordningens gihighetstid senast föriängd 1987:390. 2
Senaste lydelse 1987:390.

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 134

Finansdepartementet Prop. 1987/88:134

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, statsråden Feldt, Sigurdsen,
Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carisson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson,
Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om fortsatt valutareglering, m. m. 1 Inledning

Enligt
valutalagen (1939:350, ändrad senast 1987:1189) gäller i fredstid att
fullmäkfige i Sveriges riksbank skall göra framställning fill regeringen om
valutareglering, om det bedöms nödvändigt för att nå de centrala mål som har
fastställts för den ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära att
regeringen föreslår riksdagen en lag om tillämpning av valutalagen för högst
elt år. Regeringen skall samtidigt med att elt sådant lagförslag läggs fram
förelägga riksdagen de valutareglerande föreskrifter som regeringen avser atl
besluta. Sådana föreskrifter finns i valutaförordningen (1959:264, ändrad
senast 1987:1034). En redogörelse för innehållet i valutalagen och
valutaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14-21) och prop. 1977/78:169 (s. 6
och 7). I valulakommitléns slutbetänkande (SOU 1985:52) Översyn av
valularegleringen finns vidare en ingående redogörelse för valularegleringens
principer och tillämpning.

Genom lagen (1987:387) om tillämpning av
valulalagen och förordningen (1987:390) om fortsatt giltighet av
valulaförordningen har valutareglering föreskrivits för tiden den I juli
1987-den 30 juni 1988 (prop. 1986/87:123, FiU 27, rskr. 308).

2 Riksbankens skrivelse

Fullmäktige
i riksbanken har i en skrivelse den 17 december 1987 hemställt om föriängning
av valutaregleringen saml om viss författningsändring.

I skrivelsen anför fullmäktige bl. a. att
liberaliserings- och förenklingsarbetet inom valutaområdet fortsatt under år 1987
i enlighet med vad som framförts i fullmäktiges remissyttrande över
valulakommitléns betänkande. För att de centrala mål som fastställts för den
ekonomiska politiken skall uppnås anser fullmäktige dock att det är nödvändigt
att tillämpa valutaregleringen även efter utgången av juni 1988. Fullmäktige
hemställer därför att regeringen föreslår riksdagen att anta en lag om
tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-8 saml 5 § 1 och 3 valutalagen att
gälla under

tiden den I juli 1988-den
30 juni 1989 saml alt regeringen förordnar om Prop. 1987/88:134 fortsatt
giltighet av valutaförordningen.

Fullmäktige har i sin skrivelse vidare föreslagit
alt föreskriften i 6 § andra stycket 3 valutaförordningen upphävs. Föreskriften
innebär alt riksbankens tillstånd erfordras, i den män annat inte följer av 10 a § samma förordning, om den som är bosatt här i riket skall lämna kredit mot säkerhet av borgen
från någon som är bosatt i utlandet.

En minoritet av fullmäktige har reserverat sig och
anfört alt riksbanken bort föranstalta om en skyndsam liberalisering som syftar
fill avveckling av valularegleringen.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga
fogas fullmäktiges skrivelse.

3 Remissyttranden

Efter
remiss har yttranden över riksbanksfullmäktiges skrivelse avgetls av
fullmäktige i riksgäldskontoret, bankinspektionen, Sveriges Industriförbund,
Sveriges Föreningsbankers Förbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska
Bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen. PKbanken har förklarat sig dela
de av Svenska Bankföreningen framförda synpunkterna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrker bifall
till framställningen. En minoritet av fullmäktige har reserverat sig och
anslutit sig lill den reservation som framförts av en minoritet av
riksbanksfullmäktige. Bankinspektionen har ingen erinran mot förlängd
giltighet av valularegleringen. Bland övriga remissinstanser avstyrker Sveriges
Industriförbund förlängning. Förbundet framhåller bl. a. all den kärna av
valutaregleringen som återstår år elt otjänligt instrument för valutapolitiken
och snarast bör avvecklas, inte minst med hänsyn lill den negativa opinion mot
den svenska valutaregleringen som finns inom den europeiska gemenskapen (EG).
LO tillstyrker förslagen och menar, med hänvisning lill sitt tidigare yttrande
över valulakommitléns slutbetänkande, all man inte till alla delar är
införstådd med den liberalisering som sker genom riksbanken. Enligt LO leder
liberaliseringen av de internationella kapitalrörelserna till en press uppåt
pä den svenska räntenivån. Detta fordrar varsamhet med omfattningen och lidslokaliseringen
av fortsatta liberaliseringsåtgärder med hänsyn lill del aktuella
konjunkturlägel. Sveriges Föreningsbankers Förbund, liksom Svenska
Bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen lillstyrker förslagen men
förutsätter alt avregleringen fortsätter och påskyndas. Svenska Bankföreningen,
i likhet med Sveriges Industriförbund, understryker vikten av atl Sverige
anpassar sig lill de strävanden som sker inom EG mot bl. a. en gemensam
kapitalmarknad.

Samfiiga remissinstanser tillstyrker eller lämnar
utan erinran den föreslagna ändringen av valulaförordningen.

4
Föredragandens överväganden Prop.
1987/88:134

4.1 Valutaregleringen

Valularegleringen
är ett medel i penning- och valutapolitiken. Den omfattar i huvudsak sådana
transaktioner som inte har något direkt samband med varu- och
tjänsletransakfionerna i utrikeshandeln utan som främst är rent finansiella
placeringar. Med stöd av regleringen kan man hindra eller begränsa störande
kapitalflöden av framför allt kortfristig natur.

Inom den ram som bestäms i valutalagen och
valutaförordningen är det riksbanken som genom sina tillämpningsföreskrifter
ulformar de närmare bestämmelserna för kapitaltransaktionerna.

Den ekonomiska politik som har förts under de
senaste åren har i hög grad bidragit lill att de ekonomiska obalanserna minskat
och att den svenska ekonomin nu är avsevärt starkare än vid 1980-talets början.
Orosmoln saknas emellertid inte. Ett försämrat internafionellt ekonomiskt klimat
och etl högt tryck på inhemska priser och kostnader utgör hot mot en fortsalt
god tillväxt, hög sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Dessa hot kan endast
mötas med en konsekvent ekonomisk politik som lar sikte på alt hålla nere
inflationen för att värna den fulla sysselsättningen och den yttre balansen.

De minskade obalanserna i den svenska ekonomin
under de senaste åren har skapat förutsättningar för en målmedveten, successiv
liberalisering av valularegleringen. Detta arbete har fortsatt under år 1987 i
enlighet med den inriktning som angavs i den reviderade finansplanen 1986
(prop. 1985/86:150 s. 19). Riksbanken har under del gångna året beslutat bl. a.
att i vidgad utsträckning medge fastighetsförvärv i utlandet. Vidare har en
avveckling påbörjats av de hinder som finns för valutainlänningar atl förvärva
utländska aktier. I detta sammanhang kan också nämnas atl prövning av
ansökningar om direkta investeringar i ullandel i betydande omfattning skall
överföras till valutabankerna.

Den liberalisering som pågår tar sikte på att
avveckla de delar av .valutaregleringen som inte är av central betydelse för
penning- och valutapolitiken. Till denna hårda kärna som bör undantas från
avvecklingen hör placeringar i räntebärande papper och bankdeposilioner. Dessa
utgör kanaler för korta kapitalrörelser som styrs av räntenivåer och
valutakurs-förväntningar. Enligt min mening bör liberaliserings- och förenklingsarbe-lel
fortsätta i en takt som är lämplig med hänsyn fill betalningsbalansens
utveckling och erfarenheterna av avregleringen. Detta arbete skall också drivas
med sikte på atl Sverige så långt som möjligt skall delta i det västeuropeiska
samarbetet för liberalisering av kapitalrörelser.

4.2 Ändring i valutaförordningen

Enligt
6 § andra stycket 3) valulaförordningen fordras, om inte annal följer av 10 a §, riksbankens tillstånd om den som är bosatt här i riket skall lämna kredit mot säkerhet av
borgen från någon som är bosatt i utlandet. Bestämmelsen har gällt under olika
perioder, senast sedan år 1975 (prop. 1975:82,

FiU 20, rskr. 132).
Bestämmelsen har ulnyttjals bl. a. för all övervaka att Prop. 1987/88:134
utlandsägda dotterbolags investeringar i Sverige finansierades genom alt medel
i skähg utsträckning tillfördes från ullandel och inte uteslutande genom
upplåning i Sverige mot borgen från det utländska moderbolaget.

Riksbanken framhåller i sin skrivelse att
valutaslyrdsen beslutat alt i' tillämpningsföreskrifterna införa en generell
dispens från tillslåndskravet och föreslår med hänvisning till det pågående
liberaliseringsarbetet att föreskriften i valulaförordningen upphävs. Förslaget
har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen och jag förordar all nämnda
föreskrift upphävs.

4.3 Ikraftträdande ;

Med
hänsyn till vad jag anfört anser jag alt valutaregleringen i dess nuvarande
utformning — med den ändring jag föreslagit - bör förlängas och gälla under
tiden den 1 juli 1988-den 30 juni 1989. Den föreslagna författningsändringen
bör träda i kraft den I juli 1988.

5 Lagrådets hörande

Lagstiftningsärendet
är av sådan beskaffenhet alt lagrådets hörande skulle sakna belydelse.

6 Hemställan

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslår riksdagen atl anta ett inom
finansdepartementet upprättat förslag till lag om tillämpning av valulalagen
(1939:350),

dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av ett
inom finansdepartementet upprättat förslag lill förordning om dels fortsatt
giltighet av valutaförordningen (1959:264), dels ändring i samma förordning.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden anfört för den åtgärd och det
ändamål som föredraganden har hemställt om.

Bilaga Prop. 1987/88:134 Bilaga

SVERIGES
RIKSBANK . 1987-12-17

Till Finansdepartementet

Fullmäktige i riksbanken hemställer i denna skrivelse om
fortsatt tillämpning av valutaregleringen och föreslår en ändring i
valulaförordningen.

1. Inledning

Genom lagen (1987:387) om tillämpning av valulalagen
(1939:350) har föreskrivits atl 2 § första stycket 1, 2 och 4-8 saml 5 § 1 och
3 valulalagen (1939:350) skall fillämpas under tiden den 1 juli 1987 - den 30
juni 1988. Vidare har genom lagen (1987:388) om ändring i valutalagen
(1939:350) föreskrivits att 6 a § valutalagen skall ha ny lydelse. I samband
därmed har genom lagen (1987:389) om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente
för riksbanken (Bankoreglementel) föreskrivits att 13 § bankoreglementet skall
ha ny lydelse. Därjämte har genom förordningen (1987:390) om dels fortsatt
giltighet av valutaförordningen (1959:264), dels ändring i samma förordning
föreskrivits atl valulaförordningen skall fortsätta att gälla till utgången av
juni 1988 och atl 4, 6, 7 a och 15 §§ saml rubrikerna närmast före 4 och 6 §§
skall ha ny lydelse. Genom förordningen (1987:1034) om ändring i
valulaförordningen (1959:264) har vidare föreskrivits atl 13 a § valutaförordningen skall ha ny lydelse.

2. Fortsatt tillämpning av valutaregleringen

Liberaliserings- och förenklingsarbetet har fortsalt under
1987 i enlighet med vad som anförts i fullmäkfiges remissyttrande den 17 april
1986 över valulakommitléns belänkande (SOU 1985:52). Valutaslyrdsen har beslutat
bl. a. atl i vidgad utsträckning medge fastighetsförvärv i utlandet och att
under 1988 påbörja avvecklingen av gällande hinder för valutainlänningar atl
förvärva utländska aktier i ullandel. Vidare har beslutats att prövningen av
ansökningar om direkta investeringar i betydande omfattning skall överföras
till valutabankerna. Detta innebär en väsentligt förenklad tillståndsprocedur
i inemot hälften av direktinvesteringsärendena. För att "nå de centrala
mål som fastställts för den ekonomiska politiken" (I § tredje stycket
valulalagen) anser fullmäktige del emellertid vara nödvändigt att tillämpa
valularegleringen också efter juni 1988. Fullmäktige hemställer därför atl
tillämpningen av valutaregleringen förlängs från den I juli 1988 med ett år.

3. Ändring i valutaförordningen

De i sak betydande liberaliseringar och förenklingar som
redovisats i del föregående ger ej möjlighet till motsvarande förändringar i de
förbud i valutaförordningen som är den formella grunden för valutaregleringens
upprätthållande. Dessa förbud behövs alltjämt för att upprätthålla den

återstående
kärnan av reglering. På en punkt har dock gjorts en liberalise- Prop.
1987/88:134 ring som bör medföra att också motsvarande föreskrift i valutaförordning-
Bilaga en upphävs.

Enligt 6 § andra stycket 3)
valutaförordningen fordras riksbankens tillstånd i den mån annat inte följer
av 10 a § om den som är bosatt här i riket skall lämna kredit mot säkerhet av
borgen från någon som är bosatt i utlandet. Härigenom kan således kreditgivning
mellan valutainlänningar påverkas genom valutaregleringen om krediten lämnas
mot borgenssäkerhet av valutautlänning. Föreskriften har utnyttjats bl. a. för
atl övervaka finansieringen av de utlandsägda dotterbolagens investeringar i
Sverige så att skäliga bidrag till dessa lämnas från moderbolaget i utlandet.
Bestämmelsen har gällt sedan 1975 då den återinfördes sedan den tidigare gällt
från 1949 till 1960 (prop. 1975:82, FiU 20, rskr. 132, SFS 1975: 206).

I det pågående
liberaliseringsarbetet inom valutaregleringen har valutastyrelsen beslutat
införa en generell dispens i tillämpningsföreskrifterna fill valutaförordningen
från kravet på tillstånd i 6 § andra stycket 3) valutaförordningen. Kraven på
tillstånd i valutaförordningen bör inte vara mera omfattande än vad som är
nödvändigt. Fullmäktige föreslär därför att föreskriften upphävs i
valutaförordningen. Ändringsförslaget redovisas närmare i bilaga.'

4. Hemställan

Under åberopande av del anföra hemställer fullmäktige i
riksbanken atl regeringen mätte

dels föreslå riksdagen antaga lag
om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-8 samt 5 § 1 och 3 valulalagen
atl gälla under tiden den I juli 1988-den 30juni 1989,

dels förordna om ändring av 6 § valulaförordningen, dels
förordna om fortsatt giltighet av valutaförordningen.

Stockholm som ovan

Pä Fullmäktiges vägnar:

Erik Åsbrink

Hanna Ericson

Reservation: se fullmäktiges protokoll 1987-12-17, § 6.

Bilagans författningstext överensstämmer med mitt förslag
och utesluts därför här.

Prop.
1987/88:134

SVERIGES RIKSBANK Udragur Bilaga

FULLMÄKTIGES
PROTOKOLL

1987-12-17

Närvarande:
Ordföranden Erik Åsbrink, vice ordföranden Olle Göransson, Bengt Dennis, Jan
Bergqvist, Ingemar Eliasson, Karl Boo, Johan Gernandt

§
6. Skrivelse med hemställan om förlängning av valutaregleringen, m. m. ■

På
hemställan av Åke Gustafsson beslöt fullmäktige att till regeringen avlåta
skrivelse med hemställan om förlängning av valularegleringen samt förslag till
viss författningsändring.

Skrivelsens
lydelse framgår av registraluret.

Mot skrivelsens lydelse reserverade sig Ingemar
Eliasson, Karl Boo och Johan Gernandt, som anförde följande.

Liksom vid tidigare behandling (se fullm. prot.
1987-02-05, § 4) anser vi att riksbanken hade bort föranstalta om "en
skyndsam liberalisering som syftar till avveckling av valutaregleringen".

Denna
paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur
protokollet:

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 10