Prop. 1987/88:136

Regeringens proposition

1987/88:136

om ändrad organisation f(ör statens miljö-medicinska
laboratorium m.m.

Prop.

1987/88:136

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 3 mars 1988 för de åtgärder och det
ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att statens miljömedicinska
laboratorium med i stort sett oförändrade arbetsuppgifier inordnas i karolinska
institutets organisation den 1 juli 1988 såsom en särskild inrättning med egen
styrelse. Som lämpligt namn anges institutet för miljömedicin.

Vidare föresläs att ett förslagsanslag Institutet för
miljömedicin av 22 399 000 kr. anvisas under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1988/89.

I Riksdagen 1987I8H. I saml. Nr 136

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 Prop. 1987/88:136

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande..,och stai.sriiden
Feldt, Si

gurdsen. Hjelm-Wallén. Peterson. Bodström, Göransson, Gradin. Dahl.

R.Carlsson, Holmberg, Hellström. Johansson. Hulterström, Lindqvist.- ,

G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Sigurdsen éch'Bodströin

Proposition om ändrad organisation för statens
miljömedicinska laboratorium m. m.

Statsråden Sigurdsen och Bodström anmäler sina förslag.
Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för social- resp.
utbildningsdepartementet.

Statsrådet Sigurdsen hemställer att regeringen i en
proposition förelägger riksdagen vad hon och slalsrådel Bodström har anfört för
de åtgärder och del ändamål de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder och det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar alt de anföranden och förslag, som
redovisas i underprotokollen, skall bifogas propositionen som bilagorna I och
2.

Bilaga 1 Prop.
1987/88:136

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars
1988 Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om ändrad organisation för
statens miljömedicinska laboratorium m. m.

1 Inledning

I prop. 1987/88:100 (bil. 7) har regeringen föreslagit
riksdagen alt. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens
miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag
av 20 506 000 kr.

Vid min anmälan av förslagsanslaget E 6. Statens
miljömedicinska laboratorium under femte huvudtiteln anförde jag all slalskonloret
hade redovisat en rapport (1986:24), som innehåller en översyn över
organisationen för statens miljömedicinska laboratorium (SML). Statskontoret
föreslår i första hand att SML infogas i karolinska institutets organisation
som en särskild inrättning.

Jag räknade då med att ställning skulle kunna las lill
förslagen i rapporten sedan remissyttrandena hade kommit in under januari 1988.
Förslag om SML:s framtida organisation borde kunna läggas fram i en proposition
under innevarande riksmöte. Samtidigt borde förslag läggas fram i
anslagsfrågan.

Jag berörde vidare i prop. 1987/88:100 (bil. 7 s. 66) vid
min anmälan av förslagsanslaget E 1. Socialstyrelsen att socialstyrelsen (SoS)
är chefsmyndighet för bl.a. SML. För all styrelsen skall kunna koncentrera
sina insatser kring de uppgifter som prioriteras framöver bör styrelsen inte ha
elt centralt förvaltningsansvar för bl.a. SML:s verksamhet. Jag anförde vidare atl
jag skulle komma all senare behandla frågan om vilka former, som är lämpliga
för alt tillgodose socialsektorns behov av ulredningsstöd m.m. från SML.

Jag ar nu beredd att ta upp frågan om SML:s framtida
organisation.

Remissinstanserna har betonat vikten av alt SML fär bästa
möjliga betingelser för att vidareutveckla sin verksamhet när del gäller atl
fullgöra de uppgifter som enligt gällande instruktion åvilar SML. Åsikterna
har däremot galt isär när det gäller den bästa organisationsformen.

För egen del har jag blivit övertygad om atl
statskontorets förslag att knyta SML som en särskild inrättning lill karolinska
institutet (Kl) bör följas. Det är också det förslag som SML förordar.

Jag kommer således all i det följande föreslå alt SML med
i stort sett oförändrade arbetsuppgifter och en egen styrelse inordnas som en
särskild inrättning i Kl:s organisation den 1 juli 1988. Som lämpligt namn
anges inslilulel för miljömedicin.

Jag har i
denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:136
som senare kommer atl vid sin anmälan till förevarande proposition föreslå att
medel övergångsvis under första budgetåret beräknas under ett förslagsanslag
under åttonde huvudtiteln till verksamheten vid det nya institutet för miljömedicin.
Därvid kan förslagsanslaget E 6. Statens miljömedicinska laboratorium under
femte huvudtiteln utgå. Jag föreslår således inte att några medel beräknas
under delta anslag.

2 Statens miljömedicinska laboratorium (SML)

SML inrättades den 1 juli 1980 i överensstämmelse med
regeringens förslag i prop. 1978/79:120 med törslag om inrättande av statens
miljömedicinska laboratorium (SoU 1979/80:17. rskr. 106; prop. 1979/80:100.
bil. 8, SoU 32. rskr. 237).

Det var den omgivningshygieniska avdelningen (OHA) vid
statens naturvårdsverk som ombildades till SML. OHA hade sitt ursprung i
statens institut för folkhälsan, som upphörde som självständig myndighet då
statens livsmedelsverk inrättades den 1 januari 1972. Därvid inordnades OHA
övergångsvis i statens naturvårdsverk (SNV).

SML bildades för alt samhället skulle få tillgäng till en
sammanhållen organisation med en verksamhet som var såväl kunskapsuppbyggande
som kunskapsförmedlande. idégivande och utredande inom det miljömedicinska
området. Inrättandet av etl laboratorium med bred kompetens inom området
markerade statsmakternas medvetenhet om vikten av alt miljömedicinska frågor
belystes allsidigt.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av
förordningen (1980:571) med instruktion för SML.

Enligl instruktionen har SML till uppgift att inom den fysikaliska
och kemiska miljömedicinen samt halsoskyddet bedriva långsiktig forskning samt
undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. SML skall särskilt
samverka med och biträda myndigheter, institutioner och organisationer i syfte
att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna inom
miljömedicin och hälsoskydd. SML skall pä grundval av forskning och försök
utarbeta, utveckla och pröva analys- och provtagningsmetoder. Vidare åligger
del SML atl genom dokumentations- och informationsarbete svara för alt
erfarenheter och rön från egen och andras lorskniiigs- och utvecklingsverksamhet
blir kända och nyttiggjorda. SML skall särskilt biträda de centrala
förvaltningsmyndigheterna med underlag för råd och riktlinjer samt med
bedömningar i ärenden enligt gällande lagstiftning.

Bland SML:s uppgifter ingår även atl bedriva viss
fortbildning och vidareutbildning samt atl följa, stödja och delta i det
internationella hälsoskyddsar-betel, då främst inom världshälsoorganisationens miljöniedicinska
program. SML skall ge företräde åt undersökning eller uppdrag som begärs av
myndighet.

Inom SML finns fyra enheter, nämligen för allmän hygien,
epidemiologi och loxikologi samt en administrativ enhet. SML är lokalniässigt
placerat på

området för Kl i Solna. Laboratoriets enheter för allmän
hygien och loxiko- Prop. 1987/88:136 logi är sammanvävda med
institutionerna för hygien och loxikologi vid Kl när det gäller lokaler,
utrustning och andra forskningsresurser. Innehavaren av professuren i loxikologi
vid Kl är enhetschef för enheten för loxikologi vid SML.

SoS är chefsmyndighet för SML och skall avgöra frägor om
inriktningen av laboratoriets verksamhet och ekonomiska frågor av större vikt m.m.

Till laboratoriet är knuten en rådgivande niimnd. som
medverkar i planeringen av verksamheten. Generaldirektören hos SoS är nämndens
ordförande. Regeringen har som ledamöter i nämnden utsett representanter lör SNV.
arbelarskyddsstyrelsen (ASS). statens livsmedelsverk (SLV), Kl. kemikalieinspektionen
(KEMI), statens planverk och Landstingsförbundet.

En föreståndare är chef för laboratoriet och avgör de
ärenden som inte skall avgöras av SoS. Föreståndaren är också ledamot och vice
ordförande i den rådgivande nämnden. Föreståndaren förordnas av regeringen för
högst sex år efter förslag från SoS. som skall samråda med Kl innan förslaget
avges.

Regeringen har förordnal professorn i loxikologi vid Kl
alt vara föreståndare för SML t.o.m. den 31 december 1993.

Laboratoriets beslut överklagas hos SoS , om inte annat är
föreskrivet.

För SML:s verksamhet under budgetåret 1987/88 har anvisats
ett förslagsanslag av 20 506 000 kr. (prop. 1986/87:100 bil. 7, SoU 15, rskr.
137). Av anslaget avser 16 310 OUU kr. förvaltningskostnader, varav högst 13
395 000 kr. disponeras för löner, inkl. lönekostnadspålägg. Vidare har för viss
ulrust-ningsanskaffning beräknats 300 000 kr. Lokalkostnaderna beräknas uppgå lill
3 895 000 kr. Personalen uppgår till 94 heltidstjänster.

1 staten finns också upptagen en 1 000 kr.-post till
uppdragsverksamhet. I den mån SML åtar sig atl ulföra särskilda uppdrag eller
tjänster får ersättningen för detta tillföras anslagsposten och användas för
att täcka utgifterna. Besläinmelser finns i en förordning för hur ersällningar
för särskilda uppdrag och andra tjänster skall beräknas (SFS 1982:290). Vidare
betalas projekt vid SML genom olika bidrag till forskning och utveckling (FoU).
som förvallas av SML när inte särskilda skäl föreligger att de skall förvaltas
av annat organ. SML har räknat med alt kunna få uppdrag och bidrag till FoU
under budgetåret 1987/88 i en utsträckning som motsvaras av ett belopp av 4 920
000 kr. En ekonomisk plan föreligger för utnyttjandet även av dessa inflytande
medel. Planen omfattar därför totalt 25 426 OOO kr. för SML;s verksamhet under
budgetåret. Huvuddelen av verksamheten bekostas emellertid över det statliga
anslaget.

Del kan nämnas all SoS. KEMI och SNV aviserat etl ökat
behov av SML:s forsknings- och utredningsverksamhet. Sårskilt viktiga problemområden
är försurningen av mark och vallen, avfallsfrågor, kemikaliefrågor, sambandet
mellan radon och lungcancer saml avvecklingen av kärnkraften med förändringar
av energiproduktionssyslem. Andra viktiga frågor är sambandet mellan hudcancer
och solstrålning, tungmetallers inverkan på människor, luftföroreningar,
rester av bekämpningsmedel i födan och olämplig boendemiljö i form av s. k.
sjuka hus. Inom dessa områden är de miljömedi-

cinska
bedömningarna mycket svåra och ligger oftast direkt i forskningsfron- Prop.
1987/88:136 ten. SML:s iniljömedicinska bedömningar blir här myckel avgörande.

SML:s allmänhygieniska enhet engagerar sig siirskili i
frågor som rör allergi och annan överkänslighet. Hälsoskyddet i byggnader iir
en annan viktig fråga. Inom den toxikologiska enheten pågår ett intensivt
arbete atl kartlägga olika miljögifiers förekomst, spridningsvägar och toxiska
effekter. Den epidemiologiska enheten sysslar med analys av sjukdomsrisker i
olika befolkningsgrupper, som exponeras för skadliga miljöfaktorer eller
levnadsförhållanden. Bl.a. undersöks sambandet mellan kost och cancer.

3 Statskontorets förslag m.m.

3.1 Rapporten

Regeringen uppdrog den 26 september 1985 ät statskontoret
att se över organisationen för S.VIL.

Slalskonloret överlämnade med skrivelse den 25 augusti
1986 rapporten (1986:24) Statens miljöniedicinska laboratorium (SML) - särskild
inriittning vid Karolinska inslilulel eller Iristäende laboratorium med
chefsmyndighet? Rapporten behandlar särskilt SML:s yttre organisation,
samspelet med verksamhetens olika intressenter, ledningsfunktionens ullorinning,
verksamhetens inriktning samt finansieringen av laboratoriets insatser.

Rapporten utmynnar i två alternativa förslag till yttre
organisation för SML. Det första alternativet innebär en vidareutveckling av
nuvarande organisation med SoS som chefsmyndighet. Det andra alternativet, vilkel
förordas av statskontoret, innebär att laboratoriet knyts som en särskild
inrättning - med egen styrelse - till Kl.

Sistnämnda organisationsform ger enligt statskontoret
förutsättningar för en väl fungerande högskolesamverkan. Bl.a. en egen styrelse
med företrädare från olika samhällssektorer garanterar att laboratoriets
särskilda roll och uppgifter fullföljs. Organisationsformen stämmer väl överens
med laboratoriets redan etablerade nära samverkan med Kl när del gäller
verksamhet, personal, lokaler och utrustning. Statskontoret framhåller atl den
också ger förutsättningar för effektivisering och besparing i adininistralivt
hänseende.

Statskontoret betonar atl det är angeläget atl
föreståndaren för SML kan utses ur en vidare krets än bland innehavarna av de
för verksamheten relevanta professurerna vid Kl med tanke på atl SML även som
särskild inrättning vid Kl skall fungera som en rikstäckande expertmyndighel.
Utöver de uppgifter, som avser utövandet av själva loreslåndarskapet för SML,
bör fö-reslåndartjänslen enligt statskontoret inte vara förenad vare sig med
uppgifter inom Kl utanför SML eller med tjänst som enhetschef vid SML. Statskontoret
föreslår alt medel för SML:s verksamhet anvisas från anslag under
socialdepartementets huvudtitel. Av anslagsmedlen bör en del reserveras för
insatser som beslutas av SoS.

Översynen har skett inom ramen för elt särskilt projekt.
Arbetet har ge-

nomförts i
nära kontakt med företrädare för SML. SoS och Kl, Synpunkter Prop. 1987/88:136
på SML:s verksamhet och organisation har hämtats in genom intervjuer ined
företrädare för SML:s avnämare och intressenter, såsom SNV, KEMI, SLV. arbelarskyddsstyrelsen,
statens planverk, statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) och
statens råd för byggnadsforskning (BFR). Vidare har kontakt tagits med
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Sveriges Kemiska Industrikontor
- som är en branschorganisation för drygt tvåhundra svenska industriförelag
inom kemisektorn - samt elt urval av nalur-vårdsenheter (länsstyrelser), miljö-
och samhällsmedicinska enheter (landstingskommuner), miljö- och
hälsoskyddsnämnder (kommuner) och högskoleinstitutioner. Preliminära
ställningstaganden har diskuterats i SML:s rad-givande nämnd. SML, SoS och
berörda huvudorganisationer för personalen har beretts tillfälle alt lämna
synpunkter pä utkast lill rapporten.

3.2 Vissa särskilda förslag från statskontoret

Statskontoret konstaterar bl.a. alt tjänsten som chef för
den toxikologiska enheten vid SML förenades med professuren i loxikologi vid Kl
när SML inrättades. Såväl iakttagen obalans mellan SML:s huvuduppgifter som befintliga
styrproblem hänger samman med att gränserna mellan verksamheten vid Kl och SML
inte klart markerats, anser statskontoret. Personalunion på ledande tjänster är
en orsak härtill. Därför bör SML. oavsett val av yttre organisation, förfoga
över hellidsengagerade resurser för ledning och samordning av laboratoriets
och de olika fackenheternas verksamhet. Tjänsteföreningen bör upphöra enligt
statskontorets uppfattning.

I slalskonlorels rapport framhålls bl.a. atl del endast är
vid SML som det finns en sammanhållen tvärvetenskaplig resurs av någorlunda
stor omfattning i landet för tillämpningsinriklad miljömedicinsk
kunskapsuppbyggnad.

För att socialsektorns behov av främst kunskapsuppbyggnad
och kunskapsspridning till regionala och lokala organ inom hälso- och
miljöområdet skall säkerställas bör medel ur anslaget till SML reserveras för
uppdrag från SoS.

SML bör sträva efter atl öka kunskapsspridningen. Värdet
för samhället av FoU-insalser ligger i atl de förmedlas och nyttiggörs. SML:s
forskning bedöms allmänt vara av hög kvalitet. Vissa delar av
kunskapsförmedlingen har däremot eftersatts. För atl en rimligare balans mellan
kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning skall åstadkommas bör resurser
planmässigt reserveras för dels ulredningsstöd till regionala och lokala
organ, dels information och dokumentation (loD) om SML:s och andra organs FoU-verksam-het,
dels utbildning i enlighet med regionala behov.

I SML:s styrelse bör SoS inneha ordförandeposten med
hänsyn till alt miljömedicin som kunskapsområde primärt tillhör socialsektorn.
De myndigheter som finns företrädda i den nuvarande rådgivande nämnden bör
också vara representerade i SML:s styrelse. Härutöver bör en styrelsepost reserveras
för Svenska kommunförbundet. Kl bör enligl slalskonlorels mening ha två
ledamöter, varav den ene en vetenskaplig företrädare och den andre

en företrädare för rektorsämbetet. Prop. 1987/88:136

Styrelsen för SML. som särskild inrättning vid Kl, bör
enligt statskontoret besluta om verksamhetens inriktning, mottagande av
forskningsuppdrag, anslagsframställning, budget och andra ekonomiska frågor av
större vikt samt arbetsordning. Ekonomiska frågor av större vikt samt frågor om
arbetsordning bör avgöras i samråd med Kl (rektorsämbetet): Styrelsens ordförande
bör lämna förslag till regeringen om föreståndare och om andra tjänster, som
skall tillsällas av regeringen. 1 övrigt skall enligt statskontorets förslag
tjänster tillsättas och personal antas inom SML av styrelsen i samråd med Kl
(rektorsämbetet) på föreståndarens förslag.

SML:s personal föreslås bli anställd vid Kl med sin
tjänstgöring förlagd lill inrättningen. Ärenden som kan få konsekvenser för Kl
när det gäller arbetsgivaransvaret bör avgöras efter samråd med Kl. Föratt Kl:s
arbetsgivar-intressen skall kunna tillvaratas bör Kl i SML:s styrelse också som
nämnts representeras av en administrativt ansvarig. Vissa administrativa
resurser vid SML bör föras över lill Kl. som bör kunna överta stora delar av SML:s
personal- och ekonomiadminislrativa uppgifter enligt statskontoret.

I statskontorets rapport anförs atl t.ex. övertalighetsproblem
kan lösas på etl smidigare sätt än för närvarande, eftersom Kl blir
anställningsmyndighet.

Hur inrättningen skall utformas i detalj bör närmare
utredas.

Sammanfattningsvis finner statskontoret atl åtgärder bör
vidtas i syfte

-
atl säkerställa
alt SML:s och andra organs kunskap inom det iniljömedicinska området sprids
och nyttiggörs.

-
alt klarlägga SML:s
roll och uppgifter gentemot regionala och lokala organ samt industrin.

-
atl anpassa SML:s
organisation och styrsystem till laboratoriets roll och uppgifter samt behov av
fortsatt nära samverkan med högskolan.

SML bör därvid ges en organisation som möjliggör

-
att
laboratoriet samverkar med högskolan på elt sätt som innebär etl effektivt
utnyttjande av de samlade resurserna för miljömedicinsk FoU-verksamhet,

-
att
laboratoriet biträder myndigheter inom olika samhalls.sektorer.

-
alt
laboratoriet samtidigt i skälig utsträckning prioriterar socialsektorns behov,

-
att
laboratoriets olika huvudavnämare och viktigare intressenter får infiytande
över planering och inriktning av verksamheten.

4 Remissyttranden över statskontorets förslag

4.1 Allmänna synpunkter från remissinstanserna

Över statskontorets rapport (1986:24)
Statens-miljömedicinska laboratorium (SML) - särskild inrättning vid
Karolinska institutet eller fristående laboratorium med chefsmyndighet? har
yttranden avgivits från SoS, SNV, ASS, KEMI, statens planverk, universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) -efter hörande av karolinska inslilulel och de övriga
medicinska fakulteterna

m.fl. - SML. SBL. IPM. riksrevisionsverket.
Landstingsförbundet. Svenska Prop. 1987/88:136 kommunförbundet.
Centralorganisationen SACO/SR. Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska läkaresällskapet och Sveriges
läkareförbund.

Förslaget att knyta SML som en särskild inrättning med
egen styrelse till Kl tillstyrks av UHÄ - med stöd av Kl, de medicinska fakultetsnäninderna
i Umeå och Göteborg samt medicinska fakultetsstyrelsen i Lund - samt av SML, SBL,
KEMI. IPM. Stockholm läns landsting (SLL). TCO och Sveriges Naturvelareförbund.
Riksrevisionsverket anser att övervägande skäl talar för delta alternativ om
man önskar en mer avgränsad lösning. SACO/SR tillstyrker förslaget under
förutsättning att SML främst skall vara ett forskningslaboratorium.

Bibehållande av nuvarande organisationsform med SoS som
chefsmyndighet tillstyrks av ASS. Svenska kommunförbundet och LO. Även
Landstingsförbundet uttalar tveksamhet till förslaget alt organisera SML som
ett frislående laboratorium med egen styrelse i nära samverkan med Kl. LO
anser sig inte kunna bortse från de kompetenslvister som kan uppstå mellan SML:s
styrelse och Kl t.ex. om arbetsordningsfrågor och om vad sotn är ekonomiska
frågor av större vikt.

SoS anser att övervägande skäl talar för alternativet att SML
knyts närmare SoS. Med denna organisatoriska lösning har SML större
möjligheter att upprätthålla en rikstäckande verksamhet och svara för en ökad
samordning mellan olika forskningsinstitutioner inom det miljömedicinska omrädet.
Väljs denna lösning ar SoS beredd alt verka för ett närmare samarbete mellan SML
och landets kommuner resp. landsting. Vidare bör SoS enligt styrelsens
uppfattning - oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs- tilldelas minst
8 milj. kr. för alt initiera och säkerställa målinriktad forskning hos SML.

Några remissinstanser förordar atl SML blir ett
självständigt laboratorium med egen styrelse och direkt underställt regeringen (socialdepartemenlel),
nämligen SNV, den medicinska fakultetsnämnden i Uppsala och Sveriges läkarförbund.
Fakulletsnämnden.i Uppsala hänvisar därvid till en jämförelse med det nybildade
institutet för arbetsmiljöforskning, som organiserats direkt under regeringen
(arbetsmarknadsdepartementet).

Samtliga remissinstanser utgår från att en
organisationsförändring inte skall medföra någon förändring i de
huvuduppgifter, som SML har i dag.

4.2 Särskilda synpunkter från remissinstanserna

SoS föreslår atl SoS liksom Kl får två ledamöter i SML:s
styrelse, om SML inordnas som särskild inrättning vid Kl, och att föreståndaren
får ingå såsom ordförande.

ASS delar statskontorels uppfattning atl tjänsterna som
föreståndare och enhetschefer skall vara heltidstjänster vid SML. UHÄ avstyrker
däremot förslaget att tjänst som föreståndare eller enhetschef vid SML inte bör
förenas med tjänst vid KL

IPM menar alt det inte finns någon anledning lill
definitiva slällningsta-

ganden
till berörda tjänsieföreningar. Svaret på frågan om fördelarna eller Prop. 1987/88:136

nackdelarna
överväger (cost-benefit- balansen) kan ulfalla olika från fall till

fall.

Planverket menar alt en prioritering mellan de olika målen
lör verksamheten kunde ge etl klarare underlag för att bedöma SML:s framtida
organisation. Planverket erinrar om betänkandet (SOU 1987:24) Produkisäkerheislag.
Med ett striktare produktansvar för tillverkare kan SML:s uppdragsverksamhet
komma atl öka och de ekonomiska förutsättningarna förändras, vilket i sin tur
kan ha betydelse för organisationen av SML.

Medicinska fakulletsnämnden i Göteborg hävdar all en stor
del av den aktuella debatten saml de politiska prioriteringarna rörande
miljömedicinen sker utan samarbete med medicinsk expertis, vilket gör alt
risker för felaktiga prioriteringar föreligger. En realistisk epidemiologisk-loxikologisk
utvärdering av miljöfaktorer utgör en oundgänglig grund för elt tillfredsställande
arbete inom miljömedicinen med dess viktiga inslag av förebyggande åtgärder och
spåranden av nya risker. Elt korrekt meddelande av vetenskapliga dala i enkel
form är emellertid mycket resurskrävande och erfordrar speciellt utbildad
personal.

Medicinska fakultelsslyrelsen vid universitetet i Lund
finner det vara olyckligt atl statskontoret inte i åtminstone någon mån
övervägt huruvida samtliga centrala miljömedicinska FoU-resurser-alltså även
vid statens livsmedelsverk (SLV) och SNV samt möjligen även vid institutet för
arbelsmil-jöforskning - borde sammanföras i en större och slagkraftigare enhet,
ett åleruppståndet Statens institut för folkhälsan.

Utbildnings- och forskningsnämnden vid Hälsouniversitetet
i Linköping befarar att en central, resursstark enhet som SML kan ha en negaliv
inverkan på möjligheten alt tillskapa regionala centra kring institutioner för
hygien, yrkesmedicin och andra avdelningar med exempelvis toxikologisk inriktning.
Ett nationellt institut tenderar till att i första hand skapa relationer lill
utländska institutioner av olika slag, vars resultat i bastå fall förs in i landet,
medan konkurrerande nationella institutioners resultat snarare undertrycks än
förmedlas genom tolkning lill praktisk miljömedicinsk prevention.

Del är enligt SBL:s mening befogat att överväga om SBL bör
företrädas i SML:s styrelse för atl åstadkomma ell fastare samarbete mellan
myndigheterna.

SML framhåller att laboratoriet representerar etl myckel
brett verksamhetsområde, av vilka endast vissa delar är av laborativ art. Den
omfattande epidemiologiska verksamheten är t.ex. icke-laborativ. SML föreslär
därför alt namnet ändras till den mer korrekta benämningen Institutet för
miljömedicin.

10

Svenska kommunförbundets styrelse anser atl det finns
uppenbara risker all etl inlemmande under Kl kan leda lill all SML
huvudsakligen blir grund-forskningsinriktat. SML kan därmed komma att fungera
som en universitels-insiilulion i stället för all utvecklas som etl nationellt
expertorgan med inriktning också i framtiden på tillämpad forskning inom del
miljömedicinska området. Del är viktigt att SML blir mer utåtriktat och aktivt
tar initiativ till samarbete med kommuner och landsting.

SLL anser atl SML bör flyttas till Kl:s område vid
Huddinge sjukhus eller forskarbyn Novum.

5 Principiellt ställningstagande till SML:s organisation m.m.

Prop. 1987/88:136

Mitt
förslag: Nuvarande statens miljömedicinska laboratorium (SML) inordnas med i
stort sett oförändrade arbetsuppgifier i karolinska institutets organisation
den 1 juli 1988 såsom en särskild inrättning med egen styrelse i
överensstämmelse med 16 kap. 13 S högskoleförordningen (1977:263). Medel till
inrättningens verksamhet föreslås anvisas från anslag under åttonde
huvudtiteln.

Utredningens förslag: Förslaget lill yttre organisation
överensstämmer i huvudsak med milt förslag. Däremot avviker mina förslag från
statskontorets beträffande bl. a. ansvarsfördelningen mellan Kl och den
särskilda inrättningen, styrelsens beslutanderätt och medelstilldelningen.

Remissinstanserna: Många remissinstanser - bland dem SML
och Kl -

tillstyrker
förslaget alt knyta SML till Kl. Andra remissinstanser anser all nuvarande
organisationsform med SoS som chefsmyndighet bör behållas. LO framhåller bl.a. atl
vissa kompetenslvister skulle kunna uppstå mellan SML:s styrelse och Kl om SML
anknyts lill Kl. Även SoS lillstyrker alternativet alt SML knyts närmare SoS.
Några remissinstanser - bland dem SNV -förordar alt SML blir ell självständigt
laboratorium med egen styrelse och direkt underställt regeringen. Fakulletsnämnden
i Uppsala gör en jämförelse med det nybildade institutet för arbelsmiljöforskning.
som organiserats direkt under regeringen. Utbildnings- och forskningsnämnden
vid hälsouniversitetet i Linköping uttrycker vissa farhågor för att SML som en
resursstark central enhet blir etl hinder för tillskapandet av regionala
centra.

SoS föreslår all SoS får två ledamöter i SML:s styrelse om
SML knyts till Kl. SBL anser alt det bör övervägas om inte SBL bör företrädas i
styrelsen. SML föreslår att laboratoriet får benämningen Institutet för iniljömedicin.

Skälen för mitt förslag: Vid SML finns en sammanhållen
tvärvetenskaplig resurs av betydande omfattning för tillämpningsinriklad miljömedicinsk
kunskapsuppbyggnad. Jag anser alt del är viktigt alt denna resurs får bästa
möjliga betingelser atl utvecklas. Förutsättningen är en väl fungerande högskolesamverkan.
SML:s redan etablerade nära samverkan med Kl när del gäller verksamhet,
personal, lokaler och utrustning bör fullföljas genom en
organisationsförändring som innebår alt SML bildår en särskild inrättning med
egen styrelse inom Kl i överensstämmelse med 16 kap. 13 <! högskole-förordnngen
(1977:263).

Statskontoret
och remissinstanserna har i och för sig inte haft något atl invända mot bredden
och kvaliteten när det gäller den FoU som bedrivs vid SML. Däremot hävdas alt
delar av kunskapsförmedlingen eftersatts. Det är självklart viktigt alt SML får
förutsättningar atl fylla sin funktion som en kunskapsförmedlande, idégivande
och utredande institution inom det miljömedicinska området. Myndigheter och organisatiner
är beroende av alt få etl vetenskapligt kunskapsunderlag för sill arbete inom
miljömedicin, hälso-

11

skydd,
livsmedelshygien och miljövård m. m. För att garantera särskilt Prop.
1987/88:136 denna del av SML:s verksamhet bör SML få en egen styrelse med
företrädare från de olika intressenterna som kan ge nödvändiga impulser till
delta arbete. Sammansättningen av styrelsen bör därvid i stort sett
överensstämma med den som gäller för nuvarande rådgivande nämnd vid SML där SoS.
SNV, ASS, SLV. Kl, KEMI. statens planverk och Landstingsförbundet är
representerade. Enligt min mening bör SoS och Kl därvid få tvä ledamöter
vardera i styrelsen. Med hänsyn till SoS:s centrala uppgifter inom miljömedicinen
bör en av ledamöterna från SoS utses att vara styrelsens ordförande. Vice
ordförande bör vara föreståndaren för SML. Även Svenska kommunförbundet bör få
en företrädare i styrelsen.

Statskontoret har föreslagit atl resurser vid SML skall
planmässigt reserveras för dels ulredningsstöd till regionala och lokala
organ, dels information och dokumentation (loD) om SML:s och andra organs FoU-verksamhet,
dels viss utbildning. Enligl min uppfattning bör det emellertid ankomma på
institutets styrelse all göra sådana avvägningar av resurstilldelningen till
olika områden inom ramen för de totala resurserna. Behoven kan växla från tid lill
annan. Del är då inte ändamålsenligt alt genom särskilda föreskrifter ha
resurser låsta just lill elt visst ändamål.

Styrelsen för SML skall, såsom statskontoret föreslagit,
bl.a. besluta om verksamhetens inriktning. Med den sammansättning, som
styrelsen kommer atl ha, finns del all anledning alt förmoda att den kunskapsförmedlande
funktionen inte kommer atl åsidosättas. Mycket av ansvaret för en effektivare
och mer lättillgänglig kunskapsförmedling bör falla på tillsynsmyndigheterna,
dvs. främst SoS. SNV. arbelarskyddsstyrelsen, kemikalieinspektionen och SLV.
Dessa myndigheter bör se lill ätt de kan vidaremeddda erforderliga
vetenskapliga fakta korrekt i en enkel form.

Statskontoret har vidare föreslagit atl en del av
anslagsmedlen bör reserveras för insatser, som beslutas av SoS. Jag vill med
anledning av detta framhålla atl SML:s grundresurser, som betalas med statliga
medel, självklart skall liksom hittills i första hand användas för
undersökningar m.m. som begärs av myndighet.

Del bör lämpligen framgå av bestämmelserna i en
instruktion för den nya inrättningen att företräde skall ges åt
tillsynsmyndigheternas behov av utredningsunderlag. En föreskrift bör las in
om all SML:s styrelse skall på visst sålt i god lid i förväg särskilt efterhöra
SoS:s behov bl. a. i samband med dess arbete alt la fram de återkommande
rapporterna om folkhälsan. Vid SML:s planering bör inom den totala ramen läggas
in behövligt resursutrymme för tillgodoseendet av dessa behov i rimlig
omfattning.

Jag anser, såsom framgått av vad jag tidigare har anfört,
all SML:s uppgifter skall i stort sett vara oförändrade vid den nya organisatoriska
lösningen. Eftersom tonvikten alltjämt bör ligga på SML:s uppgifter inom den
tillämpade forskningen och en utökning av kunskaperna inom det miljömedicinska
området och med hänsyn lill atl SML redan nu har starka kopplingar lill Kl
anser jag alt laboratoriet bäst låter sig inordnas under utbildningsdepartementets
verksamhetsområde och atl medel till verksamheten bör anvisas från anslag under
åttonde huvudtiteln. Jag får i anslagsfrågan

m.m. hänvisa till vad som chefen för ulbildningsdeparteinenlet
kommer all Prop. 1987/88:136 anföra i del följande (bilaga 2 till
propositionen).

Jag föreslår - efter samråd med chefen för
utbildningsdepartementet - att SML inordnas i Kl:s organisation den 1 juli 1988
och att SML övergår till att bli en särskild inrättning vid Kl i
överensstämmelse med 16 kap. 13 *} högskoleförordningen (1977:263). Som
lämpligt namn på denna inrättning vill jag ange institutet för miljömedicin.

6 Det praktiska genomförandet av förslaget

Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som
erfordras för atl genomföra mitt förslag. Jag anser emellertid att viss
information i frågan bör lämnas riksdagen.

Statskontoret menar all en hög grad av självständighet bör
kunna bibehållas för det nya institutet. Institutets styrelse bör enligt
statskontoret fatta sina beslut i samråd med Kl (rektorsämbetet) när det gäller
ekonomiska frågor av större vikt. frågor om arbetsordning och anställning av
personal. Jag menar för min del att det inte är möjligt att införa ett sådant
krav på samstämmiga beslut av institutet och Kl för avgörandet av berörda
frågor. En övervägande del av beslutsrätten bör enligt min mening läggas på Kl
när det gäller inslilulel för miljömedicin. Institutets styrelse kommer alltså
all i hög grad få fatta beslut inom resursramar som dras upp av Kl.

Detta innebär bl.a. att den årliga anslagsframställningen
och andra framställningar lill regeringen, som rör ekonomiska förhållanden,
kommer all läggas fram av Kl.

Del blir vidare naturligt alt Kl skall sköta redovisningen
av anslagsdispositionen m.m. beträffande det nya institutet. Det skall lill
exempel åligga Kl alt svara för resultatuppföljning och analys. Likaså bör Kl
som arbetsgivare fullgöra vad som gäller enligl lagen (1976:600) om offentlig
anställning och anställningsförordningen (1965:601). Statskontoret har
framhållit atl t.ex. övertalighetsproblem kan lösas på ett smidigare sätt genom
alt Kl blir an-ställningsniyndighet. Jag betraktar detta som en väsentlig
fördel. Enligt min mening förutsätter detta emellertid att Kl lar del fulla
ansvaret för tillsättning och anställning vid institutet.

Den närmare fördelningen av uppgifterna mellan Kl:s
ledning och det nya institutet inom Kl får på vanligt sätt göras
instruktionsvägen. Det ankommer på regeringen alt fastställa en instruktion för
institutet för miljömedicin.

Följden av mitt ställningslagande blir all förklaring om
risk för övertalighet enligt de statliga trygghelsreglerna måste lämnas vid SML.
Jag räknar med all alla arbetstagarna vid SML skall kunna erbjudas tjänster vid
Kl med placering vid institutet för miljömedicin den 1 juli 1988.

En annan följd av mitt ställningstagande blir all olika
bidrag till forskning och utveckling vid institutet skall förvaltas av KL som
ju får ansvaret för institutets totala verksamhet när del gäller den
ekonomiska planeringen. Förvaltningen bör överföras från nuvarande SML till Kl
per den I juli 1988. Vidare får Kl överta ansvaret för ingångna leveransavtal m.m.

13

Bestämmelserna
om ersättning för uppdrag som institutet skall ulföra bör Prop. 1987/88:136
anpassas lill vad som gäller för Kl:s uppdragsverksamhet i allmänhet.

Kl företräder vidare institutet i frågor som rör inredning
och utrustning av lokaler.

En liknande ordning tillämpas för andra arbetsenheter inom
högskolan. Institutets behov får prövas och prioriteras tillsammans med andra
behov inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Styrelsen för institutet kommer företrädesvis att besluta
angående inriktningen av institutets verksamhet. Med hänsyn till karaktären av
de beslut som kommer all meddelas av styrelsen för institutet, finner jag att
någon möjlighet atl överklaga dessa beslut inte behövs.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen

dels föreslår riksdagen all godkänna all en särskild
inrättning inom karolinska institutets organisation inrättas den I juli 1988
med egen styrelse och med i stort sett samma uppgifter som nuvarande statens
miljömedicinska laboratorium, vilkel laboratorium inrättningen ersätter,

dels bereder riksdagen tillfälle atl la dd av vad jag
anfört om genomförandel av omorganisationen.

14

Bilaga 2 Prop.
1987/88:136

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars
1988 Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till proposition om ändrad organisation för
statens miljömedicinska laboratorium m.m.

Statsrådet Sigurdsen har tidigare vid sin anmälan lill
denna proposition föreslagit atl en särskild inrättning inom karolinska
institutets (Kl:s) organisation skall inrättas den 1 juli 1988 med en egen styrelse
och med i stort sett samma uppgifter som bestrids av nuvarande statens
miljömedicinska laboratorium (SML), vilket laboratorium ersätts av
inrättningen. Enligt förslaget skall medel till institutets verksamhet anvisas
från anslag under åttonde huvudtiteln.

Förslaget har lagts fram efter samråd med mig. Därvid har
som lämpligt namn på inrättningen angivits institutet för miljömedicin. Jag
anser mig böra ta upp ett nytt förslagsanslag till detta ändamäl för budgetåret
1988/89.

Ättonde huvudtiteln

D 40. Institutet för miljömedicin (Nytt anslag)

1986/87 Utgift 21 770 722'

1987/88 Anslag
20 506 000'

1988/89 Förslag
22 399 000

' Anslaget Statens miljömedicinska laboratorium under temle
huvudtiteln.

Från anslaget utgår medel till verksamheten vid Institutet
för miljömedicin, som inrättas den I juli 1988 som en särskild inrättning vid
Karolinska institutet. Institutet för miljömedicin skall ha till uppgift all
inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen saml hälsoskyddet bedriva
långsiktig forskning samt undersöknings-, utrednings- och
utbildningsverksamhet. Institutet skall vidare ta fram vetenskapligt
kunskapsunderlag för bl.a. socialstyrelsens och statens naturvärdsverks
övergripande tillsynsuppgifter. En viktig uppgift för institutet är att
tillhandahålla information och dokumentation inom landets miljövårdsverksamhel.

15

Socialstyrelsen Prop. 1987/88:136

Socialstyrelsen föreslår bl.a. följande.

1. Huvudförslaget innebär all anslaget
skall reduceras med 202 000 kr. Med hänsyn till betydelsen av att verksamheten
skall kunna upprätthållas i full utsträckning föreslås atl undanlag görs från
huvudalternativet.

2. Medel bör beräknas till en
laborator i psykologi, en forskartjänst i oorganisk loxikologi och en tjänst
för forskare/ handläggare i epidemiologi (-f- 740 000 kr.)

3. Behovet av ny och modern utrustning
är stort (-1- 2 567 000 kr.)

1987/88' Beräknad ändrinc 1988/89

Föredraganden

Personal 94

A nslag

Förvaltningskostnader 16 310 0(10 +1.34.1110(1

(därav lönekostnader) (1.1
,W,S 000) (+1(1% 000)

Lokalkostnader .1 89.S 000 + .S5(l 000

Uppdragsverksamhet 1 000

Utrustning ' .100 000

Simima 20 506 000 + i 893 000

' Anslaget
Statens miljömedicinska laboratorium under femte huvudtiteln

F ö redragandens
ö verv ä ganden

Jag utgår vid min medelsberäkning för institutet för
miljömedicin (IMM) från anslaget som gällt för SML.

Myndigheten
har hemställt om undanlag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som
myndigheten har anfört bör etl mycket begränsat huvudförslag beräknas.

Jag har
vidare tagit hänsyn till all institutet inte har nägon s.k. tjänslebrevsrätt
och har beräknat kompensation lör porlokostnaderna.

Det har
inte visat sig möjligt att redan vid ingången lill budgetåret 1988/89 för lMM:s
del infora del anslagssyslem, som gäller för karolinska institutet. Jag har därför
vall alt lägga fram förslag om elt särskilt förslagsanslag lill IMM för nämnda
budgetär i överensstämmelse med vad som gäller för SML under innevarande
budgetår.

Förslagsanslaget
får emellertid ses som en övergångsanordning. Jag räknar med atl IMM skall
kunna få medel till sin verksamhet från och med budgetåret 1989/90 enligt det anslagssyslem,
som gäller för Kl:s verksamhet i övrigt.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag i enlighet med vad jag nyss
anfört elt förslagsanslag av 22 399 000 kr. till kostnaderna för IMM under
budgetåret 1988/89.

16

Hemställan Prop. 1987/88:136

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Inslilulel för miljömedicin för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 22 399 000 kr.

17