Prop. 1987/88:138

Regeringens proposition 1987/88:138

om val av nämndemän, m.m.

Prop.

1987/88:138

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 10 mars 1988.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anna-Greta
Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag som skall främja en mer allsidig rekrytering till
uppdragen som nämndeman. De nominerande och väljande organens ansvar för en allsidig
rekrytering betonas genom nya lagregler. Vidare föreslås alt mandatperioden för
nämndemän i allmänhet förkortas från sex till tre år. I samband härmed föreslås
atl den övre åldersgränsen för valbarhet till nämndemannauppdrag slopas. De nya
reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1988 års nämndemannaval.

I
Riksdagen 1987/88. I saml. .Wr 138

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5-8 §§ rättegångsbalken
skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:138

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Nämndemän
utses genom val.

Om det I
en domsaga ingår mer än en kommun, fördelar fingsrätten antalet nämndemän
mellan kommunerna i förhållande lill deras folkmängd.

Nämndeman utses genom val. Hör lill domsaga mer än en kommun,
fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till
deras folkmängd, varvid iakttages att varje kommun skall utse ell jämnt antal
nämndemän.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
skall för varje län inom hovrätts domkrets eller, om dd av län ingår i hovrätts
domkrets, för sådan del fastställa det antal nämndemän i hovrätt som skall
utses.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän inom
domkretsen.

Då nämndeman skall väljas, skall rätten göra anmälan därom
till den som har att föranstalta om valet.

6§=

Valbar
till nämndeman är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen
eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till
hov-rätlen, och ej fyllt sjuttio år. Lagfaren domare, befattningshavare vid
domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke atl
föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må
någon samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt.

Ej må
annan vägra all mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt sextio är eller
eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått

Valbar lill
nämndeman är varje myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen
eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till
hovrätten. Den som är lagfaren domare, befattningshavare vid domstol,
åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke alt föra
andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Ingen får
samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt.

Den som
fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig atl ta emot
uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som

' Senaste
lydelse 1983:370.

' Senaste
lydelse 1976:560. 1 prop.

lydelse.

1987/88:124 har lagts fram förslag till ändrad

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse Prop. 1987/88:138

som nämndeman vare ej skyldig alt nämndeman är inte
skyldig atl ta

åter inträda förrän efter sex år. emot nytt uppdrag förrän efter tre

år.

Rätlen prövar självmant den valdes behörighet.

7§'

Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av
kommunfullmäktige.

Val av nämndeman i hovrätt förrättas av landstinget eller,
om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige
med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter
befolkningstalen. I Gollands lån förrättas valet av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst
så många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, dä samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med I. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakå-renfår
en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.

8§'' Nämndeman väljes för sex år. En nämndeman
väljs för tre år. dock äge han avgå efter två år. Vi- Visar nämndemannen
giltigt hin-sar nämndeman giltigt hinder, må der, får rätten entlediga
honom, rätten även tidigare entlediga ho- Även den som fyllt sextio är får
nom. Nämndeman, som fyllt sextio avgå som nämndeman. Upphör en år, äge ock avgå
ur nämnden. Upp- nämndeman atl vara valbar eller hör nämndeman alt vara
valbar, behörig, förfaller uppdraget, vare uppdraget förfallet; dock må den
som uppnått sjuttio års ålder utan hinder därav tjänstgöra vid fortsatt
behandling av mål, i vars handläggning han förut deltagit.

Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny
nämndeman för återstående fid. Ändras antalet nämndemän inom domsagan eller
länet får nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av
första stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989. Löpande
tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av
nämndemän för fiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya
bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förrättas av de kommunfullmäktige
och landsting som nyvalts under detta år.

' Senaste lyddse 1976:560. " Senaste lydelse
1976:560.

2 Förslag
till Prop. 1987/88:138

Lag om ändring
i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs all 19-21 §§ lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val
förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i
landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem
emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gollands län
förrättas val av kommunfullmäktige i Gollands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om del begärs av minst så
många ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer som valet avser, ökad med I. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är
särskilt föreskrivet.

När val av de nämndemän som När val av de nämndemän som

ingår i länsrätt vid behandling av ingår i länsrätt
vid behandling av mål om fastighetstaxering skall ske mål om fastighetstaxering
skall ske framgår av fastighelslaxeringslagen framgår av faslighetstaxeringslagen
(1979:1152). Av de övriga nämnde- (1979:1152). männen i länsrätt och av
nämndemännen i kammarrätt väljs halva antalet vart tredje år.

Regeringen fär för visst län förordna att nämndemän i
kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts lill
nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är
behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets
han är kyrkobokförd.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakå-renfår
en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.

20 § '

Valbar till nämndeman i kammar- Valbar lill nämndeman i kammar

rätt och länsrätt är myndig svensk rätl
och länsrätt är myndig svensk

medborgare, som är kyrkobokförd i medborgare,
som är kyrkobokförd i

länet och inte har fyllt sjuttio år. länet.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskatle-myndighel
eller under länsstyrelse eller länsskaltemyndighel lydande myndighet, lagfaren
domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har lill yrke alt föra
andras talan inför rätta fär inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i
kammarrätt.

' Senaste lyddse 1981:282.

Senaste lydelse 1986:1285. I prop. 1987/88:124 har lagts
fram förslag till ändrad

lydelse.

Nuvarande
lydelse

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt
hinder är inte skyldig alt mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex är.

Föreslagen
lydelse

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt
hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.

Prop. 1987/88:138

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Nämndemän
i kammartält och länsrätt utses för tre år. Om en nämndeman visar gilfigt
hinder, får rätten entlediga honom. Den som har fyllt sextio år har rätt alt frånträda
uppdraget. Upphör en nämndeman alt vara valbar eller behörig, förfaller
uppdraget.

21 Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år
men får avgå efter två år. Om nämndeman ( sådan rätt visar giltigt hinder, får
rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt alt frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman all vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Bestämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår
i länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

När
ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet
nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av
första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande
tjänstgöringstider för nämndemän i fall som avses i 21 § första stycket upphör
vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1989
skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under är 1988. Valen
förrättas av de landsting och kommunfullmäktige som nyvalts under detta år.

Senaste lyddse 1981:282.

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 138

3 Förslag
till Prop. 1987/88:138

Lag om
ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 8-10 §§ lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

'8§

För försäkringsrätt finns nämndemän lill del antal som
regeringen bestämmer. Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen det
antal nämndemän som skall utses. Försäkringsrätt fördelar tjänstgöringen mellan
nämndemännen efter samråd med dem.

Nämndeman i försäkringsrätt utses genom val. Valet
förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landsfingskommun,
av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som
länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet
av kommunfullmäktige i Gollands kommun.

Val av nämndemän skall vara proportionellt, om det begäres
av minst så många väljande som motsvarar del tal, vilkel erhålles, då samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med I. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva anta- Vid val av nämndemän skall

let
nämndemän i försäkringsrätt. eftersträvas att nämndemannakå-

ren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder,
kön och yrke.

9§'

Valbar till nämndeman i försäk- Valbar lill nämndeman i försäk

ringsrätt är myndig svensk medbor- ringsrätt
är varje myndig svensk

gare, som är kyrkobokförd i länet medborgare,
som är kyrkobokförd i

och ej har fyllt sjuttio år. Tjänste- länet.
Den som är tjänsteman i all

man i allmän försäkringskassa eller män
försäkringskassa eller ledamot

ledamot av socialförsäkrings- av
socialförsäkringsnämnd, tjänste

nämnd, tjänsteman vid lokal skatte- man
vid lokal skaltemyndighet eller

myndighet eller riksförsäkrings ver- riksförsäkringsverket,
lagfaren do

ket, lagfaren domare, annan leda- mare,
annan ledamot eller tjänste-

mot eller tjänsteman i försäkrings- man
i försäkringsdomstol, äklaga-

domstol, åklagare, advokat eller re, advokat
eller annan som har till

annan som har lill yrke att föra and- yrke
alt föra andras talan inför rätta

ras talan inför rätta får ej vara får w/e vara nämndeman,

nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller Den som har fyllt sextio år eller

uppger annat giltigt hinder är ej uppger något giltigt hinder är inte

skyldig att mottaga uppdrag som skyldig att ta emot uppdrag som

nämndeman. Den som har avgått nämndeman. Den som har avgått

som nämndeman är ej skyldig att som nämndeman är inte skyldig att

mottaga nytt uppdrag förtån efter ta emot nytt uppdrag förtån efter

sex år. tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

' Senaste lydelse 1986:147. I prop. 1987/88:124 har lagts
fram förslag till ändrad lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1987/88:138

10 §

Nämndeman
utses för .sex år men En nämndeman utses för tre år.

får avgå efter två år. Om
nämnde- Om nämndemannen visar giltigt

man
visar giltigt hinder, får rätten hinder, fär rätten entlediga honom,

entlediga
honom tidigare. Den som Den som har fyllt sextio är har rätt

har
fyllt sextio år har rån att från- atl frånträda uppdraget. Upphör en

träda
uppdraget. Upphör nämnde- nämndeman alt vara valbar eller

man
atl vara valbar eller behörig, behörig, förfaller uppdraget,

förfaller uppdraget.

När
ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår av den tidigare
utseddes uppdrag. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses
för kortare tid än som följer av första stycket.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989. Löpande Ijänstgöringslider för nämndemän
upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för liden från och med år I9S9
skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förräftas
av de landsfing och kommunfullmäktige som nyvalts under detta år.

4 Förslag
till Prop. 1987/88:138

Lag om
ändring i lagen (1969:246) om domstolar i

fastighetsmål

Härigenom föreskrivs alt 6 § lagen (1969:246) om domstolar
i fastighets-mål skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§'

Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal
nämndemän som skall utses.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av landsfinget
eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget
och kommunfullmäkfige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen
bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäkfige
i Gofiands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst
sä många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med I. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Halva antalet nämndemän väljes Vid val av nämndemän skall

vart tredje år. eftersträvas att nämndemannakå-

ren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder,
kön och yrke.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande
tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av
nämndemän för fiden från och med är 1989 skall med tillämpning av de nya
bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förrättas av de landsting och
kommunfullmäktige som nyvalts under detta år.

Senaste lyddse 1975:1295.

5 Förslag
till Prop. 1987/88:138

Lag om
ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 10 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 kap.

10 §'

Nämndeman som avses i 8 § ut- Nämndemän som avses i 8 § ut

ses för tiden från och med den 1 juli ses för tiden från och med den 1 juli

det år, då allmän fastighetstaxering det år, då allmän fastighetstaxering

äger rum av hyreshus-, industri-, äger rum av hyreshus-, industri-,

exploaterings- och specialenheter, exploaterings- och specialenheter,

fill och med den 30 juni del år då till och med den 30 juni det år då

sådan taxering sker nästa gång. sådan taxering sker nästa gång. En

nämndeman har dock rätt att avgå efter tre år.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av
regeringen för tid som sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid,
för vilken han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den
tid som återstår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste lyddse 1985:820.

Justitiedepartementet Prop. 1987/88:138

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25
februari 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande: statsrådet Leijon

Lagrådsremiss om val av nämndemän, m. m. 1 Inledning

Nämndemän deltar i dag i den dömande verksamheten i fingsrätterna,
hovrätterna, länsrätterna, kammarrätterna och försäkringsrätterna'.
Nämndemännen väljs av kommunfullmäktige eller av landstingen.

Nämndemannamedverkan i rättskipningen har mycket gamla
anor i vårt land. I sina huvuddrag kan den härledas från medeltiden. Länge medverkade
nämndemän endast i första instans vid de allmänna domstolarna, dvs.
tingsrätterna, men under senare år har nämndemän kommit att delta även i de
övriga domstolar som nämndes nyss.

Del råder en bred enighet om alt lekmannamedverkan i den
dömande verksamheten är av stort värde från flera synpunkter. Lekmannainflytandet
utgör en garanti för atl domstolarnas avgöranden följer allmänna rättsuppfattningar
i samhället och bidrar därigenom till alt medborgarnas förtroende för
rättskipningen upprätthålls. Genom alt delta i domslolsarbelet kan lekmännen
vidare tillgodose medborgarnas intresse av insyn i denna verksamhet. På elt mer
allmänt plan är även delta ägnat alt vidmakthålla förtroendet för
rättskipningen.

En förutsättning för atl lekmannainflytandet skall fylla
sitt syfte år att nämndemannakåren är representativ för medborgarna i
samhället. Delta innebär givelvis inte alt strukturen hos den vuxna
befolkningen i fråga om t. ex. ålder och yrke exakt behöver avspeglas i nämndemannakåren.
Inte heller behöver någon viss grupp i samhället ges en ovillkorlig rått att
bli företrädd bland nämndemännen. Däremot bör reglerna om val av nämndemän och
om deras tjänstgöringsförhållanden vara sådana all de så långt möjligt främjar
en sammansättning av kåren som i stort anknyter till befolkningsstrukturen inte
bara i fråga om politiska sympatier ulan också i övriga hänseenden.

Alt det finns allvariiga brister när del gäller nämndemannakårens
repre-

' Här bortses fortsättningsvis från förhållandena i mellankommunala
skatterätten,

som upphör den I juli 1988. Dess uppgifter övertas då av
länsrätterna. 10

sentativitet har under
1980-talet belysts i flera undersökningar. År 1986 Prop. 1987/88:138 undersökte
domstolsverket saken på regeringens uppdrag. Resultatet av undersökningen
redovisades i rapporten (DV, Rapport 1986:4) Underrätternas sammansättning m.m.
Av rapporten framgår bl.a. att representativiteten hade minskat markant mellan
år 1980 - då en tidigare undersökning gjordes - och år 1986. Bl. a. var
genomsnittsåldern bland nämndemännen klart högre än bland befolkningen i
övrigt. Vidare var de offentlig-anställda starkt överrepresenterade bland
nämndemännen. Jag återkommer strax närmare till resultatet av undersökningen.

Statsmakterna
har i skilda sammanhang uppmärksammat hur dåligt nämndemannakåren återspeglar
befolkningsstrukturen och prövat olika åtgärder för att åstadkomma ell bättre
sakernas tillstånd. Åtgärderna har främst tagit sikte på att underlätta för dem
som är yrkesverksamma i den enskilda sektorn atl vara nämndemän. De har gått ul
på atl förbättra ersättningen och att minska tjänslgöringstäthelen. Men även
andra vägar har prövats.

På
inifiativ av min företrädare (prop. 1986/87:100, bil. 4 s. 68; jfr JuU 1986/87:25
s. 10) har domstolsverket i samråd med landstingsförbundet och kommunförbundet
arbetat fram etl informationsmaterial som beskriver nämndemannakårens
sammansättning jämförd med befolkningens i stort och understryker vikten av att
en mer allsidig rekrytering till nämndemannakåren kommer lill stånd.
Materialet kommer atl distribueras till de nominerande organen inför 1988 ärs
val.

Som
elt led i domstolsverkels arbete anordnades i juni 1987 en hearing med
företrädare för kommunförbundet, landstingsförbundet och de politiska
partierna om nämndemannarekryleringen. Vid hearingen ifrågasattes om inte en avkortning
av nämndemännens mandatperiod från sex till tre år skulle kunna bidra till atl
åstadkomma en allsidigare rekrytering. Även frågan om att upphäva den nuvarande
sjuttioårsgränsen för valbarhet lill nämndemannauppdrag togs upp. Dessa frågor
har, som jag strax skall redovisa, tidigare varil föremål för diskussion i
skilda sammanhang.

Hösten
1987 upprättades inom justitiedepartementet promemorian (Ds Ju 1987:18)
Mandatperiod och åldersgräns för nämndemän. I promemorian föreslogs atl
mandatperioden för nämndemän skulle avkortas lill tre är och alt sjutlioårsgränsen
för valbarhet till nämndemannauppdrag skulle slopas. Jag avser nu att la upp de
frågor som behandlats i promemorian.

Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga I . En sammanställning av
remissyttrandena har upprättats inom justiliedeparlemenlet och finns
tillgänglig i lagsfiflningsärendel (dnr 87-3483).

2 Nuvarande regler om nämndemän, m. m.

2.1 Omfattningen av nämndemannamedverkan

En
tingsrätt år vid avgörande av etl brottmål domför med en lagfaren domare och
tre nämndemän. I mål om åtal för brott, för vilket inte är stadgat lindrigare
straff än fängelse i två år, skall rätlen dock beslå av en

lagfaren domare och minst
fem nämndemän. I vissa mål om mindre brott är Prop. 1987/88:138 rätten domför
utan nämndemän (1 kap. 3 § rättegångsbalken, RB).

Även
i vissa mål och ärenden med familjerätlslig anknytning skall nämndemän delta,
14 kap. 17 § äktenskapsbalken, 20 kap. 1 § föräldrabalken och 6 § lagen
(1946:807) om handläggning av domstolsärenden. Nämndemän deltar också när en
tingsrätt fungerar som fastighetsdomstol, 3 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighelsmål,
eller som vattendomstol, 13 kap. 3 § vattenlagen (1983:291).

När
en hovrätt avgör ett brottmål är den domför med tre lagfarna domare och två
nämndemän. I vissa enklare brottmål är hovrätten dock domför utan nämndemän (2
kap. 4 § RB). Nämndemän deltar också i hovrätten i vissa familjerättsliga mål.

En
länsrätt år enligt huvudregeln domför med en lagfaren domare och tre nämndemän,
17 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (LAF). I 18 § LAF finns
ett stort antal undantag från kravet på nämndemannamedverkan. Vidare finns
särskilda regler om nämndemannamedverkan bl. a. i 21 kap. 8 § fasfighetstaxeringslagen
(1979:1152).

En
kammarrätt år normall domför med tre lagfarna domare. När det är särskilt
föreskrivet all nämndemän skall ingå i rätten, är kammarrätten domför med tre
lagfarna ledamöter och två nämndemän (12 § LAF). Sådan nämndemannamedverkan är
föreskriven i vissa mäl enligl föräldrabalken, utlänningslagen (1980:376),
socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om
vård av unga (LVU) samt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Även
en försäkringsrätt år normalt domför med tre lagfarna ledamöter. Men också där
skall två nämndemän ingå i rätten vid prövning av vissa typer av mål, 7 § lagen
(1978:28) om försäkringsdomstolar.

2.2 Val av nämndemän

Nämndemän
i tingsrätterna väljs av kommunfullmäktige (4 kap. 7 § första stycket RB).
Nämndemän i hovrätterna, länsrätterna, kammarrätterna och försäkringsrätterna
väljs av landsfinget eller, om det i länet finns någon kommun som inte ingår i
landstingskommunen, av landsfinget och kommunfullmäktige efter särskilda
fördelningsregler, som är relaterade till befolkningstalen (4 kap. 7 § andra
stycket RB, 19 § LAF saml 8 § lagen om försäkringsdomstolär). På Gotland väljs
dock alla nämndemän av kommunfullmäktige. Nämndemannavalen skall förrättas
proportionellt, om det begärs av en viss andel av de röstande.

Valbar
lill nämndeman är varje myndig svensk medborgare som inte har fyllt 70 år. En
nämndeman skall vara kyrkobokförd i kommun resp. län inom domkretsen för den
domstol för vilken han väljs (4 kap. 6 § RB, 20 § LAF, 9 § lagen om försäkringsdomstolär).

Den
som är lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare,

polisman eller advokat eller som annars har till yrke aft föra annans talan

inför rätta får inte vara nämndeman vid tingsrätt eller hovrätt (4 kap. 6 §

RB). Liknande inskränkningar gäller för nämndemän vid länsrätterna,

kammarrätterna och försäkringsrätterna (20 § LAF och 9 § lagen om för- 12

säkringsdomstolar). Ingen
får samtidigt vara nämndeman i tingsrätt och Prop. 1987/88:138 hovrätt
eller i länsrätt och kammarrätt.

En
nämndeman väljs för sex år men får avgå efter två år. Om nämndemannen visar
giltigt hinder, får rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio
år har alllid rätt att frånträda uppdraget. Om en nämndeman upphör att vara
valbar, förfaller uppdraget (4 kap. 8 § RB, 21 § LAF, 10 § lagen om
försäkringsdomstolar). I tingsrätt och hovrätt gäller dock att den som uppnått
70 års ålder utan hinder därav får tjänstgöra vid fortsatt behandling av ell
mål i vars handläggning han förut deltagit.

Som
huvudregel gäller alt halva antalet nämndemän väljs vart tredje år (4 kap. 5 § RB,
19 § LAF, 8 § lagen om försäkringsdomstolar). Avgår någon nämndeman i förtid
sker fyllnadsval för återstående lid.

2.3 Domstolsverkets undersökning

I
domstolsverkets rapport redovisas en jämförande undersökning av nämndemannakårens
sammansättning åren 1980 och 1986 i tingsrätterna, hovrätterna, länsråtterna
och kammarrätterna. Av rapporten framgår bl. a. följande.

Andelen
kvinnor i nämndemannakåren var 37% år 1980. År 1986 hade siffran ökat lill 43%.
Andelen kvinnliga nämndemän i länsrätterna var dock endast 24 % detta år.

Vad
gäller åldersfördelningen inom nämndemannakåren var år 1980 endast 8% av
nämndemännen under 40 år. År 1986 hade siffran sjunkit till 6%. Nämndemännen i
åldersgruppen 40-49 är ökade frän 16% år 1980 till 19% år 1986. I fråga om
denna åldersgrupp stämmer siffrorna ganska väl med fördelningen av befolkningen
i stort, 17% år 1980 resp. 20% år 1986. Andelen nämndemän i åldern 50-59 år var
är 1980 33 % och år 1986 27%. Motsvarande siffror för totalbefolkningen var 19%
resp. 17%. Andelen nämndemän i åldern 60—65 är var i stort sett konstant, 29%
år 1980 och 28% år 1986. Av totalbefolkningen var 9% 60-65 år både 1980 och
1986. Vad slutligen gäller andelen nämndemän i den högsta åldersgruppen, dvs. i
åldern 66-70 år, hade denna ökat från 15% år 1980 till 19% är 1986. Motsvarande
siffror för totalbefolkningen var 9 % resp. 8 %.

Av
rapporten kan alltså utläsas att åldersstrukturen inom nämndemannakåren, som
var otillfredsställande redan år 1980, inte har genomgått någon större
förändring mellan år 1980 och år 1986. Mest anmärkningsvärt är att den yngsta
åldersgruppen - under 40 år — har minskat ytterligare och alt den äldsta
åldersgruppen - över 65 år - har blivit större. Andelen nämndemän i de högre
åldersgrupperna är fortfarande betydligt större än motsvarande andel av
totalbefolkningen.

I
fråga om fördelningen på olika yrkesgrupper och arbetsgivare visar

rapporten alt nämndemannakåren även i dessa avseenden skiljer sig från

vad som gäller för befolkningen i stort. Andelen personer med adminislra-

fivt arbete är t. ex. avsevärt högre bland nämndemännen än bland totalbe

folkningen, medan bl. a. industriarbetare är klart underrepresenterade

bland nämndemännen. Dessa tendenser förstärktes mellan åren 1980 och

1986. Som exempel kan nämnas att andelen nämndemän med tillverknings- 13

t2
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 138

arbete
(industriarbetare m. fl.) minskade från 10% år 1980 fill 4% år 1986, medan
dessa yrkesgruppers andel av totalbefolkningen var drygt 25%. En närmare
redogörelse för undersökningsresultatet i denna del bör fogas lill protokollet
i detta ärende som bilaga 2 .

Prop. 1987/88:138

3 Allmän motivering

3.1 Inledning

Medverkan
av lekmän i rättskipningen syftar främst till atl garantera alt domstolarnas
avgöranden ligger i linje med allmänna rättsuppfattningar i samhället och till atl
allmänheten får insyn i domstolarnas verksamhet. Med hänsyn till detta är del,
som jag inledningsvis anförde, väsentligt att nämndemannakåren i stort är så
långt möjligt representativ för befolkningen.

Del
finns flera möjligheter all åstadkomma en förbättrad representativitet hos nämndemannakåren.
En viktig väg är atl genom olika åtgärder få nämndemannauppdraget mer
attraktivt, särskilt för de grupper som är otillräckligt företrädda. Som jag
redan nämnt har riktade åtgärder vidtagits i delta syfte. Den som förlorar
arbetsförtjänst på grund av elt nämndemannauppdrag kan kompenseras för detta
genom ett s. k. filläggsbdopp. 11988 års budgetproposition harjag anmält alt
jag avser alt föreslå en höjning av delta belopp sä att ersättning i
fortsättningen kan utgå med sammanlagt 600 kr om dagen för den som förlorar
arbetsförtjänst. Det har vidare varit en målsättning att antalet nämndemän vid
varje domstol skall anpassas så att tjänstgöringen inte blir för betungande för
dem som är yrkesverksamma.

Även
om de ekonomiska villkoren kommer i fokus när man diskuterar möjligheterna att
uppnå en bred och allsidig rekrytering fill nämndemannakåren, kan det
konstateras att man knappast kan öka ersättningen fill nämndemännen så myckel
att man enbart därigenom kommer till rätta med snedrekryteringen. Och det är
uppenbarligen inte bara där som problemet ligger. Även andra åtgärder måste
därför övervägas. Jag återkommer strax till frågan om en förkortning av
mandatperioden som medel att öka nämn-demannauppdragets attraktivitet. Jag
skall emellertid först gå in på de nominerande och väljande organens ansvar för
att nämndemannakåren blir allsidigt sammansatt.

3.2 De väljande organens ansvar

Mitt förslag:
Valförsamlingarna åläggs i lag alt eftersträva en allsidig sammansättning av nämndemannakåren
med hänsyn fill ålder, kön och yrke.

Promemorian
innehåller inget sådant förslag.

Remissinstanserna: Från
flera håll uttrycks oro för att rekryteringen till uppdrag som nämndeman inte
är tillräckligt allsidig. Mänga påtalar över-

14

representationen
av icke yrkesverksamma personer och personer med Prop. 1987/88:138
administrativt arbete. Man menar alt det - vid sidan av en höjning av nämndemannaarvodena
och en förkortning av mandatperioden - endast är genom insatser från de
nominerande och väljande organen som en mer allsidig rekrytering kan komma fill
stånd.

Skälen
för mitt förslag: De nominerande och väljande organens ansvar för en allsidig
sammansättning av nämndemannakåren har betonats i olika sammanhang. I samband
med ell lagstiftningsärende rörande nämndemän år 1983 uppehöll sig föredragande
statsrådet i propositionen vid frågan om de politiska partiernas ansvar för nämndemannakårens
sammansättning. Han avvisade då tanken på atl beskåra valförsamlingarnas
suveränitet genom mer detaljerade valbarhelsföreskrifler eller
kvoteringssystem. Han ansåg sig dock kunna utgå från all partierna vid sina
nomineringar så långt som möjligt försökte rätta till mera uppenbara
ojämnheter, t.ex. den påfallande låga andelen kvinnor bland nämndemännen i
länsrätt (prop. 1982/83:126 s. 54). Riksdagen godtog enhälligt vad som anfördes
i propositionen i denna del.

Som
jag tidigare nämnde har särskilda informationsinsatser gjorts för att få de
nominerande och väljande organen all uppmärksamma viklen av en allsidig
rekrytering lill nämndemannauppdragen. I promemorian har man utgått från att
man genom sådana insatser skulle i allt väsentligt uppnå en tillräcklig
medvetenhet hos organen rörande denna fråga. Vid remissbehandlingen av
promemorian har emellertid från flera håll uttryckts stark oro för all man inte
kan få lill stånd någon mer avsevärd förbättring enbart genom informafionsinsatser.

Jag
vill gärna betona värdet av att man genom upplysning söker öka medvetenheten
hos de organ som skall svara för urvalet av nämndemän om vikten av alt nämndemannakåren
blir allsidigt sammansatt. Jag hoppas också atl de insatser som nu görs skall
leda lill påtagliga förbättringar och atl de tvivel på informationsinsatsernas
effektivitet som framförts under remissbehandlingen skall visa sig ogrundade.

Men
förhoppningar hade också, som jag nyss nämnt, föredraganden i 1983 års
lagstiftningsärende rörande nämndemän. Hans förhoppningar kom på skam.
Representativiteten blev inte bättre. På väsentliga punkter blev den rent av
sämre.

Vad
som kommit fram under remissbehandlingen om den bristande representativiteten i
nämndemannakåren, bl. a. den klara överrepresentationen av icke yrkesverksamma
personer och av personer med adminslra-tivt arbete, får mig all tvivla på
möjligheterna atl med nuvarande regler åstadkomma några avgörande förbättringar
i kommande val. Samtidigt har jag samma uppfattning som föredraganden i 1983
års lagstiftningsärende om de nackdelar som är förknippade med kvoteringsregler
eller mer detaljerade valbarhelsföreskrifler.

För
alt domstolarnas verksamhet skall omfattas med förtroende hos dem

som kommer inför rätta är del emellertid viktigt atl de möts av företrädare

för allmänheten som de kan identifiera sig med och som de förstår kan

sälla sig in i deras situation. Egentligen handlar det om den gamla princi

pen alt få bli dömd av sina likar. 15

Chefen för
civildepartementet har denna dag fått regeringens bemyndigande atl tillkalla
en särskild utredare som skall utreda bl. a. möjligheterna atl ge ersättning
för förlorad arbetsförtjänst åt kommunalt förtroendevalda. Som jag nämnt finns
redan en sådan möjlighet i fråga om de yrkesverksamma nämndemännen genom
reglerna om filläggsbdopp. Med hänsyn fill del samband som finns mellan de
statliga nämndemannauppdragen och de kommunala förtroendeuppdragen - bl. a. har
de ju i stort sett samma rekryteringsbas - är det emellertid av intresse vad
den särskilde utredaren kommer fram till. Ell system som underiättar för de
yrkesverksamma all la på sig förtroendeuppdrag gynnar på sikt också
rekryteringen till nämndemannakåren.

Även om det finns
omständigheter som talar för att nämndemannakåren blir mer representativ i
framtiden finns del anledning att särskilt understryka vikten av en mer
allsidig nämndemannarekrytering. Jag menar atl etl sätt att markera detta kan
vara all låta statsmakternas - och ytterst medborgarnas - starka önskemål om en
större allsidighet komma till direkt uttryck i lag. Detta kan ske genom atl man
i de lagbestämmelser som reglerar valförsamlingarnas behörighet lar in
uttryckliga regler om alt del vid valen skall eftersträvas atl nämndemannakåren
inom del område som valet avser blir allsidigt sammansatt med hänsyn lill
ålder, kön och yrke. Jag föreslår den lösningen. En förebild lill sådana regler
finns för övrigt redan nu när det gäller att utse jurymedlemmar i
tryckfrihetsmål (12 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen).

Jag vill betona alt de
regler som jag nu nämnt har målsällningskaraktär. Det innebär bl. a. atl
kommunala beslut om val av nämndemän inte bör kunna upphävas på den grunden att
reglerna inte har följts.

Om man i enlighet med milt
förslag lägger etl särskilt ansvar på valförsamlingarna för all nämndemannakåren
blir allsidigt sammansatt är del viktigt all tanken bakom delta får slå igenom
även när domstolarna lägger upp tjänslgöringsschema för nämndemännen. Domstolarna
bör, när de sätter samman sina nämndemannagrupper, låta sig vägledas av samma
principer som enligt mitt förslag skall beaktas av valförsamlingarna.

Prop. 1987/88:138

3.3 Mandatperiodens längd m. m.

Mitt förslag:
Nuvarande sexåriga mandatperiod förkortas till tre år för nämndemän i
allmänhet. Den tid under vilken den som har avgått som nämndeman har rätt atl
vägra åla sig etl nytt nämndemannauppdrag förkortas från sex till tre år.
Regeln alt den som har tjänstgjort som nämndeman under två år har rätl alt
avgå upphävs. För fastighelslaxeringsnämndemän vid länsrätt behålls i allt
väsentligt nuvarande regler.

Promemorians förslag
överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet
tillstyrker förslaget atl avkorta mandatperioden. Bland dem som avstyrkt
förslaget framhålls framför allt risken för

16

atl nämndemännen vid en avkortning
av mandatperioden inte får tillräcklig Prop. 1987/88:138 erfarenhet av den
dömande verksamheten.

Skälen
för mitt förslag: Den sexåriga mandatperioden för nämndemän har stått
oförändrad sedan RB trädde i kraft år 1948. Balkens regler överensstämmer i
denna del med vad som redan gällde tidigare sedan lång lid. Den förhållandevis
långa mandatperioden har brukat motiveras med atl det från
rättssäkerhetssynpunkt är angeläget att nämndemännen får en längre lids
erfarenhet av den dömande verksamheten.

När
frågan om mandatperiodens längd var föremål för uppmärksamhet i elt lagsfiftningsärende
år 1976 uttalades under förarbetena bl. a. följande (prop. 1975/76:64 s. 83).

Visserligen
är det- med hänsyn till önskvärdheten av atl nämnden får

en
allsidig sammansättning av värde om dess rekrytering i huvtidsak anknyter lill
sammansättningen i den politiska representationen. Därmed är dock inte sagt alt
nämnden omedelbart behöver avspegla förändringar i den kommunala
representationen. Intresset av proportionalitet synes tillräckligt
tillgodosett även om förändringar i den kommunalpolitiska sammansättningen fär
ett fördröjt genomslag på sammansättningen av tingsrättens nämnd. En direkt
sammankoppling mellan den kommunala valperioden och nämndemansmandatet är sålunda
ingalunda självklar (jfr CU 1971:9 s. 16). Önskemålet om atl nämnden
fortlöpande anpassas lill majoritetsförhållandena i fullmäktige får här vägas
mot behovet, inte minst från rättssäkerhetssynpunkt, av all inom nämnden bevara
nödvändig erfarenhet av domslolsarbelet. Mot denna bakgrund saknas
tillräckliga skäl att korta av den sedan lång lid tillbaka gällande sexårstiden,
vilken visat sig väl ägnad all tillgodose behovet av kontinuitet hos nämnden.

Mot
bakgrund av det nu sagda kom den sexåriga mandatperioden all slå kvar. Däremot
infördes en regel enligl vilken halva antalet nämndemän skulle väljas vart
tredje år (4 kap. 5 § RB).

Vid
val av förtroendemän som förrättas av kommunfullmäkfige gäller den sexåriga
mandatperioden i stort sett enbart för nämndemän, medan andra förtroendeuppdrag
som regel följer valperiodernas längd, dvs. numera är treåriga. Frågan är om
del finns sakliga skäl all ha en särskilt lång mandatperiod för just nämndemän
eller om man bör låta även nämndemannauppdragen följa de regler som efter
tvåkammarriksdagens avskaffande gäller i andra sammanhang.

Självklart
är det angeläget all det inom nämndemannakåren finns erfa

renhet av den dömande verksamheten. Betydelsen av delta kan sägas ha

förstärkts av att färre nämndemän sedan år 1984 deltar i tingsrätterna och

länsrätterna och alt nämndemännen numera har individuell rösträtt. Det är

emellertid minst lika viktigt att nämndemannakåren är allsidigt samman

satt av människor med livserfarenhet och gott omdöme som atl nämnde

männen har lång erfarenhet av domstolsarbele och dömande verksamhet. I

domstolarna leds alltid rättens verksamhet av en eller flera lagfarna doma

re. Erfarenheten visar att nyvalda nämndemän, genom samarbetet med de

lagfarna domarna och äldre kollegor, snabbi tillägnar sig den erfarenhet

som behövs för deras medverkan i domslolsarbelet. Av stor betydelse i

detta sammanhang är även det informationsmaterial som domstolsverket 17

utarbetat.

Jag vill också peka på atl intresset av att
förtroendevalda personer är väl Prop. 1987/88:138 insalta i verksamheten inte
är något unikt för nämndemannakåren. Sålunda bör exempelvis ledamöterna i en
kommunstyrelse, i en socialnämnd eller i en överförmyndarnämnd ha nödvändiga
kunskaper inom sina respektive områden. Därvid bör särskilt beaktas alt
besluten i sådana församlingar fallas av de förtroendevalda ensamma till
skillnad mot vad som gäller vid domstolarna. All man i fråga om nyvalda
förtroendemän får acceptera en viss inskolningsfid är inte något speciellt för
just domstols-verksamheten och inte något som gör alt man när det gäller just
den verksamheten måste ha en i lag föreskriven period som är längre än vad som
framstår som sakligt motiverat från andra synpunkter.

Vid remissbehandlingen av promemorian har från något häll
framhållits atl en ökad nyrekrytering av nämndemän skulle medföra längre
omloppslider och ökade målbalanser vid' domstolarna. Ell sådant påslående
finner jag helt ogrundat. Kortare mandatperioder innebär inte atl alla nämndemän
byts vid varje valtillfälle, ulan en viss kontinuitet kan med all säkerhet
förväntas. Och även nyrekryterade nämndemän kommer, som jag nyss sade, snabbi
in i verksamheten. Jag ser del inte heller som någon nackdel om det i några
fall inträffar att överläggningen till dom blir mera ingående och kanske tar
längre tid därför all en nytillträdd nämndeman finner nya infallsvinklar eller
ifrågasätter rätlsfillämpningen. Det är snarast något som gör lekmannamedverkan
till ett levande och stimulerande inslag i rättskipningen.

Mot bakgrund av del nu sagda kan det knappast hävdas att
det skulle innebära någon försämring från rättssäkerhetssynpunkt atl förkorta
mandatperioderna för nämndemännen eller att en sådan åtgärd skulle vara
olämplig av andra skäl. Vilka fördelar kan man då uppnå från bl. a. rekry-leringssynpunkt
genom en förkortning av mandatperioden?

För del första kan mandatperiodens längd ha stor betydelse
för en persons vilja att åla sig ett uppdrag som nämndeman. Även om det
formellt sett finns möjlighet för en vald nämndeman alt avgå redan efter två år
eller om han annars visar giltigt skäl, torde mänga tveka för att binda sig för
ett uppdrag som varar så länge som sex år, särskilt som domslolsverksamhe-ten
för de flesta är något nytt och obekant. Del kan pä goda grunder antas alt en avkortning
av mandatperioden kommer atl öka intresset för atl pröva på nämndemannauppdraget
och därigenom bidra lill en välbehövlig förbättring av rekryteringen.

Den nuvarande sexåriga mandatperioden medför vidare alt
det kan la

avsevärd tid innan nämndemannakåren speglar den gällande politiska sam

mansättningen i kommunfullmäktige och landsting. Del kan visserligen

sägas alt det är viktigast alt resultatet i det allmänna valet får elt snabbt

genomslag i t. ex. kommunala nämnder, där ju lekmännen har alt fatta sina

beslut ensamma och där utrymmet för politiska hänsynstaganden är bety

dande. I domstolarna bygger verksamheten pä etl förtroendefullt samarbe

te mellan den lagfarne domaren och nämndemännen, och dessa skall i sin

dömande verksamhet inte ta politiska hänsyn. Trots detta kan emellertid

en fördröjning av genomslaget i valresultatet sägas stå i mindre god över

ensstämmelse med principerna för vilka som brukar komma i fråga som 18

nämndemän. En alltför lång
mandatperiod minskar också möjligheterna atl komma till rätta med problemet att
vissa personer som valls kan visa sig av olika skäl vara mindre lämpliga som nämndemän.

En förkortning av
mandatperioden medför vidare alt nämndemannavalen får ett mer naturligt
samband med val lill övriga förtroendeuppdrag efter elt allmänt val. Man kan
därigenom öka intresset hos partiernas lokala organisafioner för nämndemannafrågorna,
något som jag tror skulle kunna få stor praktisk belydelse för en mer allsidig
rekrytering. Genom en samordning av nämndemannavalen med övriga val får
valförsamlingarna också en bättre överblick över de kandidater som kan komma i
fråga för olika uppdrag.

En praktisk fördel med
kortare mandatperioder är slufiigen också atl behovet av fyllnadsval minskar.

Mot bakgrund av de
fördelar som enligt min mening kan vinnas genom en förkortning av
mandatperioden bör den nuvarande sexåriga mandatperioden för nämndemän
förkortas till tre år. De nämndemän som enligl 21 kap. 8 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) utses särskilt för att delta i
behandlingen av fastighelslaxeringsmål i länsrätterna bör dock fortfarande väljas
för sex år. Denna lid är nämligen anpassad lill reglerna om den allmänna faslighetslaxeringen
(jfr I kap. 7 § fastighelslaxeringslagen).

Som en följd av förslaget atl
förkorta mandatperioderna lill tre år bör även den tid under vilken den som
tjänstgjort som nämndeman har rätl att vägra åta sig ett nyll nämndemannauppdrag
förkortas från sex till tre år (se bl. a. 4 kap. 6 § tredje stycket RB). Del är
nämligen rimligt alt denna tid följer mandatperiodens längd. Vidare bör
reglerna om att den som tjänstgjort som nämndeman under två år har rått att
avgå upphävas; vid en så kort mandatperiod som tre år torde en sådan möjlighet
få ringa praktisk belydelse. Nämndemännen i fastighelslaxeringsmål vid
länsrätterna bör dock ha rätl att avgå efter tre är, dvs. efter samma tid som
kommer atl gälla som mandatperiod för ordinära nämndemannauppdrag.

Prop. 1987/88:138

3.4 Den övre åldersgränsen för valbarhet till nämndeman

Mitt förslag: Den
nuvarande sjutfioårsgränsen för valbarhet lill nämndemannauppdrag avskaffas.

Promemorians
förslag överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De
flesta remissinstanserna har avstyrkt förslaget, i allmänhet med motiveringen atl
etl slopande av sjutlioårsgränsen skulle innebära en risk för en ytterligare
ökning av andelen nämndemän i de högsta åldersgrupperna. Förslaget har
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av försäkringsrätterna. Nämndemännens
riksförbund. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, LO och Pensionärernas
riksorganisation.

Skälen för mitt förslag:
Som jag tidigare nämnt är den som fyllt sjuttio år inte valbar lill nämndeman.
Av nuvarande regler följer också att den som under pågående mandatperiod uppnår
sjuttio års ålder i princip är skyldig

19

atl
avgå från uppdraget som nämndeman. Frågan om att avskaffa sjuttio- Prop.
1987/88:138 årsgränsen har varil aktuell flera gånger under senare lid. Med den
ökade betoning av de väljande organens ansvar och den förkortning av mandatperioden
som jag föreslagit i det föregående kommer frågan i en delvis ny belysning. Jag
finner det därför lämpligt att, som skett i promemorian, ta upp frågan fill nya
överväganden.

Sjutlioärsgränsen
infördes år 1963. Som skäl anfördes att man därigenom ökade garanfierna för
att som nämndemän inte kommer alt tjänstgöra personer som på grund av alltför
hög ålder är mindre lämpliga som domare. Även om de väljande organen fullgör
sin uppgift med stor omsorg, kan det - anfördes det - många gånger vara svårt
att avgöra om en viss person med hänsyn till sin ålder kommer att kunna
fullgöra sina åligganden under mandatperioden, särskilt som denna är så lång
som sex år (prop. 1963:156 S.25).

Frågan
om att avskaffa sjutlioårsgränsen behandlades i riksdagen år 1980. Konstitutionsulskottet
anförde därvid i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1980/81:8 s. 15) bl.
a. följande.

Enligt
utskottet bör huvudprincipen vara atl inga övre åldersgränser skall finnas för
offentliga uppdrag. Detta är också det normala förhållandel. För förtroendemannauppdrag
i domstolar och vissa domstolsliknande organ har emellertid under 1960- och 1970-talen
införts en sjuttioårsgräns. Motivet synes då ha varit att man har velat öka
garantierna för alt inte uppdraget skall innehas av personer som på grund av
alltför hög ålder är mindre skickade att tjänstgöra som domare. Utskottet har
förståelse för delta mofiv. Å andra sidan kan det med större tyngd hävdas alt
det även i dessa fall borde få ankomma på de organ som utser uppdragslagarna
att utan lagfästa begränsningar av detta slag välja de personer som anses mest
lämpade för uppdragen. Även om starka skäl således synes tala mot att behålla
de existerande övre åldersgränserna för offentliga uppdrag, kan utskottet inte
ställa sig bakom motionärernas krav att utan närmare utredning slopa dessa
gränser. Utskottet föreslår därför att regeringen får närmare pröva behovet av
övre åldersgränser som villkor för valbarhet till offentliga uppdrag mot bakgrund
av vad utskottet i det föregående anfört. Detta bör ges regeringen lill känna.

KonstitutionsiJlskoltels
betänkande remissbehandlades sedermera. Flertalet av de remissinstanser som
uttalade sig avstyrkte att avskaffa sjutfioårsgränsen, och riksdagens
uttalanden ledde inte till någon ändring av reglerna (jft prop. 1982/83:126 s.
33, JuU 1982/83:32).

Frågan
om att avskaffa sjuttioårsgränsen har varit uppe i riksdagen även senare, dock
utan att någon ändring av nuvarande ordning har skett (se KU 1986/87:10). Även
vid det pågående riksmötet har frågan kommit upp mofionsvägen.

Som
framgått av redogörelsen för 1963 års lagstiftningsärende finns det

en koppling mellan sjuttioärsregdn och den länga mandatperioden för

nämndemän. De nominerande organen har med nuvarande regler naturligt

vis svårt att på ett tillräckligt säkert sätt överblicka om den tänkte nämnde

mannen har förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag under hela mandatpe

rioden. Med en mandatperiod om endast tre år förbättras möjligheterna fill

en sådan överblick väsentligt. 20

Jag
delar den i olika sammanhang hävdade uppfattningen atl det från Prop.
1987/88:138 principiell synpunkt är väsentligt atl inga övre åldergrånser
gäller för offentliga uppdrag (jfr bl.a. KU 1980/81:8). Om man skulle genomföra
denna princip för nämndemännens del skulle man, som anförts i promemorian och
som vitsordats vid remissbehandlingen, få lill stånd en smidigare anpassning fill
den faktiska situationen än vad nuvarande regler medger. Nämndemannauppdraget
skulle därigenom i detta hänseende likställas med andra förtroendeuppdrag som
erhålls genom val från de kommunala valförsamlingarna. Detta vore enligt min
mening av stort värde.

Vid
remissbehandlingen har från ett par håll hävdats all del inom de politiska
organen sällan sker någon egentlig prövning av de olika kandidaternas
lämplighet för nämndemannauppdrag. Del har anförts atl del vid nomineringen
ibland går till så atl de politiska partierna tar itu med frågan om vilka som
skall utses till nämndemän först sedan de utsett lämpliga personer till övriga
förtroendeuppdrag. Vidare har hävdats att det ofta saknas underlag för att
bedöma varje kandidats förutsättningar atl kunna fullgöra elt nämndemannauppdrag.
Särskilt har delta angetts vara fallet när landslingen skall utse nämndemän.

När
sjutlioårsgränsen infördes, skedde det vid en tid då del inte var sällsynt atl
man behöll nämndemannauppdraget upp i hög ålder, ja kanske livet ut. Regeln
ledde lill en föryngring av nämndemannakåren. Del hade tidigare - i förening
med den långa mandatperioden - utan tvivel förekommit atl det tjänstgjorde
nämndemän som inte längre var lämpliga för det onekligen rätt krävande
uppdraget. Om sjuttioårsgränsen slopas, måste med nödvändighet elt ökat ansvar
läggas på de organ som nominerar kandidater för nämndemannauppdragen och på dem
som utser nämndemän. Detta ansvar betonas ytterligare genom de nya lagregler i
detta hänseende som jag föreslagit i del föregående. Av dessa regler följer atl
det inte får förekomma atl någon utses till nämndeman ulan atl hans eller
hennes kvalifikationer för uppdraget noggrant prövats. Jag vill — inte minst
mot bakgrund av de remissynpunkter jag nyss redovisat - med skärpa framhålla
vikten av alt man inför nomineringar och val av nämndemän gör en noggrann
prövning av varje kandidats förutsättningar för ett sådant uppdrag men också atl
man därvid beaktar åldersfördelningen bland nämndemännen vid den ifrågavarande
domstolen. Avskaffandet av sjuttioårsgränsen får alltså inte leda till en
ytterligare snedvridning av åldersstrukturen.

Mot
den nu angivna bakgrunden bör det enligl min mening inte möta något hinder från
rättssäkerhetssynpunkt atl den nuvarande övre åldersgränsen för uppdrag som
nämndeman upphävs.

Effekterna av alt
åldersgränsen slopas får naturligtvis följas noggrant. Skulle det visa sig att
de nominerande och väljande organen inte lever upp till del ökade ansvar som
förslaget innebär, måste andra åtgärder övervägas. Om så blir fallet ärjag
inte främmande för att la upp frågan om en skärpning av de lagregler som nu
föreslås (jfr avsnitt 3.2).

3.5
Resursfrågor

Ett
genomförande av förslagen torde inte kräva några särskilda resurstillskott.

21

4 Ikraftträdande m. m. Prop. 1987/88:138

Flera
skäl talar för atl de nämndemannaval som skall ske hösten 1988 får omfatta
samtliga nämndemän. Valförsamlingarna får härigenom möjlighet att låta de nya
kraven på representativitet slå igenom fullt ul. För deras del är det utan
tvekan en fördel om de kan göra en helhetsbedömning. Om alla nämndemannaplatser
blir lediga vid etl och samma tillfälle, har också domstolarna anledning atl
under våren 1988 revidera antalet nämndemän som skall vara knutna fill varje
domstol. Del har nämligen påtalats atl antalet nämndemän ofta har en historisk
förklaring och atl del inte har anpassats till förändringar i målstruklur m.m.
inom domkretsarna. Om domstolarna reviderar antalet nämndemannaplatser bör en
anpassning ske lill en normalfrekvens för tjänstgöringen - 8-10 dagar om året -
som tidigare har ansetts lämplig bl. a. från rekryleringssynpunkl. Min företrädare
har i 1987 års budgetproposition uttalat sig för atl en revision bör ske i god
lid före 1988 års val (prop. 1986/87:100 bil. 4 s. 69; jfr även prop.
1982/83:126 s. 30 och 55). Jag hänvisar lill dessa uttalanden när det gäller de
principer som bör styra översynen.

Jag
förordar därför atl del i övergångsbestämmelserna till de nya reglerna
föreskrivs atl löpande tjänstgöringstider för nämndemännen upphör vid utgången
av år 1988 och alt nyval av samtliga nämndemän för tiden den 1 januari 1989 —
den 31 december 1991 med tillämpning av de nya bestämmelserna äger rum under
år 1988 av de nyvalda valförsamlingarna. Jag kan nämna all en sådan ordning
tillämpats tidigare i elt liknande sammanhang (se prop. 1975/76:64 S.94).

Det
bör ankomma på domstolsverket alt följa upp förändringarna i nämndemannakårens
sammansättning och på lämpligt sätt redovisa utvecklingen för regeringen.

5 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom juslitiedepartementel upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i
rättegångsbalken,

2.
lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.
lag om ändring i lagen
(1978:28) om försäkringsdomstolar,

4.
lag om ändring i lagen
(1969:246) om domstolar i fastighetsmål saml

5.
lagom ändring i faslighetstaxeringslagen
(1979:1152).

I
fråga om lagförslaget under 3 harjag samrått med chefen för socialdepartementet
och i fråga om lagförslaget under 5 med chefen för finansdepartementet.

Förslagen
bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende som bilaga 3 .

22

6
Specialmotivering Prop. 1987/88:138

6.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

4 kap. 5 §RB

Mot bakgrund av att mandatperioden vid val av nämndeman
föreslås minska från sex lill tre år har föreskriften om val av halva antalet
nämndemän vart tredje är fält utgå. Motsvarande gäller den därmed sammanhängande
bestämmelsen om atl varje kommun måste utse elt jämnt antal nämndemän. Av avfattningen
av denna regel följer all del minsta antal nämndemän som för närvarande skall
utses av en kommun är två. Innan bestämmelsen infördes Qfr prop. 1975/76:64)
fanns en föreskrift om att varje kommun mäste utse minst en nämndeman. Efter de
kommunsammanslagningar som genomförts efter RB:s tillkomst har den
bestämmelsen kommit att sakna praktisk betydelse och det finns därför ingen
anledning all nu införa någon motsvarande bestämmelse.

I 5 § förordningen (1983:382) om antalet nämndemän i de
allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna stadgas atl, när
nämndemän skall väljas, domstolen skall anmäla detta till den som har alt
föranstalta om valet. Denna fråga har förordningskaraktär och motsvarande
regel i 4 kap. 5 § sista stycket RB, som i allt väsentligt är likalydande, har
därför fått utgå.

I paragrafen föreslås också vissa språkliga ändringar.

4 kap. 6 § RB

I detta lagrum har nuvarande regel om sjuttio år som övre
gräns för valbarhet till nämndemannauppdrag tagils bort. Regeln om under vilken
tid efter fullgjort nämndemannauppdrag som en person får vägra att motta nytt
uppdrag som nämndeman har anpassats efter den nya mandatperioden. Vidare har
vissa språkliga justeringar gjorts.

4 kap. 7 §RB

I detta lagrum finns bestämmelser om val av nämndemän. I ell
nytt fjärde stycke har, i enlighet med vad som anförts i den allmänna
motiveringen, införts en regel enligt vilken del vid val av nämndemän skall
eftersträvas atl nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn lill
ålder, kön och yrke.

Bestämmelsen riktar sig i första hand till de organ som
väljer nämndemän. I praktiken ligger dock en stor del av ansvaret för en
allsidig sammansättning av nämndemannakåren hos de nominerande organen. Regeln
innebär en skyldighet för de väljande och nominerande organen atl sträva efter
representativitet; självfallet kan de lokala förhållandena inom valkretsen
ibland göra det svårt alt också uppnå en fullgod representativitet.

I lagtexten sägs att representativiteten skall avse ålder,
kön och yrke. I

kravet på allsidig sammansättning i fråga om yrke ligger atl även sådana 23

grupper som inte är direkt yrkesverksamma, t.ex. hemarbetande
och Prop. 1987/88:138 studerande, skall vara representerade.

I den allmänna motiveringen harjag framhållit vikten av
att domstolarna, när de delar in nämndemännen fill tjänstgöring, beaktar de
krav på en allsidig sammansättning som gäller för de väljande organen.

4 kap. 8 §RB

Detta lagrum avhandlar bland annal mandattidens längd vid
val av nämndemän och har ändrats i enlighet med förslaget i den allmänna
motiveringen om minskning av mandattiden från sex lill tre år.

I lagrummet finns en bestämmelse om att den nämndeman som uppnått
sjuttio års ålder utan hinder därav får tjänstgöra vid behandling av mål, i
vars handläggning han förut deltagit. Denna bestämmelse är kopplad lill sjutlioärsgränsen
för valbarhet till nämndemannauppdrag och föreslås därför upphävd.

I paragrafen föreslås också vissa redaktionella ändringar.

6.2 Övriga lagförslag

19 § LAF, 8 § lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar och
6 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

Ändringarna i dessa lagrum motsvarar ändringarna i 4 kap.
5 § RB, där föreskrifterna om val av halva antalet nämndemän vart tredje år och
om utseende av etl jämnt antal har borttagits. I respektive lagrum har vidare
intagils en bestämmelse likalydande med den i 4 kap. 7 § RB införda i syfte alt
uppnå en bättre sammansättning av nämndemannakåren med avseende på ålder, kön
och yrke.

20 § LAF och 9 § lagen (1978:28) om försäkringsdomstolär

I dessa paragrafer har liksom i 4 kap. 6 § RB nuvarande
regel om sjuttio år som övre gräns för valbarhet till nämndemannauppdrag tagits
bort. Även i denna paragraf har reglerna om under vilken tid efter fullgjort nämndemannauppdrag
en person får vägra att motta ett nytt uppdrag anpassats efter den nya
mandatperioden.

21 § LAF och 10 § lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar

De angivna lagrummen behandlar frågor om mandattidens
längd m. m. och har ändrats i enlighet med ändringen i 4 kap. 8 § RB.

21 kap. 10 § fastighelslaxeringslagen (1979:1152)

Detta lagrum reglerar bl. a. mandatperiodens längd för
nämndemän som

utses för behandling om faslighetstaxeringsmål vid länsrätt. Som framgår

av den allmänna motiveringen föreslås att mandatperioden för dessa nämn- 24

demän även i
fortsättningen skall vara sex år. Eftersom mandatperioden Prop. 1987/88:138
för övriga nämndemän avkortats till tre år och rätlen att avgå efter tvä år
tagits bort, har i förevarande paragraf införts en rätt för nämndemän i fastighetstaxeringsmål
att avgå innan mandatperioden löpt ut enligt samma regler som nu gäller, dvs.
efter tre är.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att lagrådets yttrande
inhämtas över förslagen till

1.
lag om ändring i
rättegångsbalken,

2.
lag om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.
lag om ändring i lagen
(1978:28) om försäkringsdomstolar,

4.
lag om ändring i lagen
(1969:246) om domstolar i fastighetsmål samt

5.
lag om ändring i fastighelslaxeringslagen
(1979:1152).

8 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

25

Lagrådet Prop. 1987/88:138

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-03-07

Närvarande:
f.d. justitierådet Hull, regeringsrådet Berglöf, justitierådet Lars K Beckman.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Leijon beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag lill

1. lag
om ändring i rättegångsbalken,

2.
lagom ändringi lagen (1971:289)
om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.
lag om ändring i lagen
(1978:28) om försäkringsdomstolar,

4.
lag om ändring i lagen
(1969:246) om domstolar i fastighelsmål saml

5.
lag om ändring i fastighelslaxeringslagen
(1979:1152).

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Lars Eklycke. Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.

26

Justitiedepartementet pp. 1987/88:138

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Gustafsson, Leijon,
Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Thalén

Föredragande:
statsrådet Leijon

Proposition om val av nämndemän, m. m.

Föredraganden
anmäler lagrådels yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 25 februari 1988) över förslag till

1.
lag om ändring i
rättegångsbalken,

2.
lagom ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.
lag om ändring i lagen
(1978:28) om försäkringsdomstolär,

4.
lag om ändring i lagen
(1969:246) om domstolar i fastighelsmål samt

5.
lag om ändring i fastighelslaxeringslagen
(1979:1152). Föredraganden anmäler att lagrådet har lämnat förslagen utan
erinran

och
hemställer alt regeringen föreslär riksdagen atl anta de av lagrådet granskade
förslagen med etl par ändringar av redaktionell natur.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

27

Förteckning
över remissinstanserna Prop. 1987/88:138

Bilaga 1 Yttrande
över betänkandet har avgivits av justitiekanslern, riksåklagaren,

domstolsverket,
Svea hovrätt, Göta hovrätt, Stockholms tingsrätt, Huddinge tingsrätt,
Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Hudiksvalls tingsrätt, Eksjö tingsrätt,
kammarrätten i Sundsvall, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Malmöhus
län, länsrätten i Göteborgs och Bohus län, länsrätten i Västmanlands län,
försäkringsrätten för Mellansverige, försäkringsrätten för Södra Sverige,
Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Nämndemännens riksförbund
och Pensionärernas Riksorganisation.

28

Utdrag ur domstolsverkets undersökning

4.5.1
Nämndemännens fördelning på yrke och arbetsgivare samt nämndemännens
inkomstförhållanden

I
enkäten till nämndemännen har bl. a. efterfrågats yrke/sysselsättning och arbetsgivare.
Uppgivna yrken har vid bearbetningen av svaren indelats i 9 grupper,
huvudsakligen enligl den indelning som använts vid folk- och bostadsräkningen
år 1975. Gruppindelningen har varit följande:

0.
Samhällsvetenskapligt arbete m.
m. (Ingenjörer, tekniker, läkare, sjukvårdare, lärare, ekonomer och
konstnärligt verksamma m. fl.)

1.
Administrativt arbete (Samhällsadminislrativt
och företagsadministra-tivt arbete samt företagsledande arbete)

2.
Kameralt och konlorstekniskl
arbete (Bokföringsarbete, bankarbele m.fl.)

3.
Kommersiellt arbete (Affärsidkare,
försäljare m. fl.)

4.
Lantbruk, skogsbruk och fiske

6.
Transport- och
kommunikationsarbete

7.
Tillverkningsarbete
(Industriarbete m.fl.)

9.
Servicearbete (Innefattar även militär och tulltjänstemän.) 10. Ospecificerat
arbete (Bl. a. pensionärer och hemarbetande som inte uppgivit yrke)

Prop. 1987/88:138 Bilaga 2

Tabell 13 och 14

Näinndemännens fördelning på olika yrkesgrupper 1980

Yrkesgrupp

0

1

2

3

4

6

7

9

10

Tingsrätt

Hovrätt

Länsrätl

31% 44%
44%

7%

5%

12%.

6%

2% 4%

3% 4% 1%

19%
15% 14%

4% 4% 3%

10% 4% 9%

3% 9% 8%

16%

13%

7%

Totalt

33%

7%

5%

3%

19%

4%

10%

4%

15%

Totalt utom grupp 10

39%

9%

6%

3%

22%

5%

11%

5%

_

Totalbefolkningen år 1980*

25%

3%

12%

8%

5%

6%

27%

13%

* Avser
personer som arbetar minst 20 timmar per vecka.

Nämndemännens
fördeln

ing
på 1

olika
yrkesgrupper 1986

Yrkesgrupp

0

1

2

3

4

6

7

9

10

Tingsrätt Hovrätt Länsrätt Kammarrätt

24% 22%
24% 32%

15% 26%

22% 25%

8% 7% 5% 0%

3% 1% 1%

2%

9% 10%
9%

7%

2% 2% 4% 0%

4% 2% 3% 0%

7% 5%
4% 11%

28% 23% 26% 23%

Totalt

24%

20%

7%

2%

9%

2%

4%

6%

26%

Skillnaden mellan 1980 och 1986

-9

-H3

-1-2

-1

-10

-2

-6

+2

-f9

29

Uppgiflslämnarna
kan ha haft vissa svårigheter atl fylla i yrkeskod. Tabellerna visar
emellertid att nämndemannakåren även när del gäller yrkestillhörighet skiljer
sig väsentligt från befolkningen i övrigt. Andelen med administrativt arbete är
t. ex. avsevärt högre bland nämndemännen medan bl. a. andelen med kommersiellt
arbete (affärsidkare, försäljare m.fl.) och industriarbetare är klart undertepresenterade.
Dessa skillnader har förstärkts mellan åren 1980 och 1986. En annan grupp som
var överrepresenterad 1980, lantbrukare, har enligt undersökningen halverats
under perioden. Skillnaderna i yrkeslillhörighét mellan 1980 och 1986 torde
delvis förklaras av förändringar i de politiska partiernas inbördes storlek som
skett under perioden. Dessa får naturligen relativt stor genomslagskraft genom atl
på grund av åldersstrukturen en så stor del av nämndemannakåren byts ul varje
valperiod.

Prop.
1987/88:138 Bilaga 2

Tabell 15

Nämndemännens fördelning på olika arbetsgivare m. m. 1980

Staten

Kommun/
Privat

Lant-

Annan

Pen-

Övriga

lands-

arbets-

bru-

egen

sionär

ting

givare

kare

företagare

Tingsrätt

13%

21%

19%

13%

7%

19%

9%

Hovrätt

13%

29%

17%

8%

3%

24%

6%

Länsrätt

15%

30%

20%

13%

5%

16%

3%

Totalt

12%

22%

19%

13%

6%

19%

8%

Befolk-

ningen*

6%

11%

35%

1.5%

2,5%

19%**

26%***

* Befolkningen över 15 år (1975)

**
Ålderspensionärer

*** I
denna siffra ingår även personer som förvärvsarbetar mindre än 20 tim./vecka

(ca 5
procentenheter)

Tabell 16

Nämndemännens
fördelning pä olika arbetsgivare 1986

Tingsrätt 12%

Hovrätt 14%

Länsrätt 18%

Kammarrätt 20%

Staten

Kommun/
Privat

Lant-

Annan

Pen-

Ovr

lands-

arbets-

bru-

egen

sionär

ting

givare

kare

företagare

26%

21%

7%

3%

24%

3%

25%

21%

8%

6%

22%

1%

27%

16%

6%

5%

17%

6%

32%

14%

4%

4%

16%

2%

Totalt

Skillnaden mellan 1980 och 1986

14%

4-2

26%

-1-4

20%

-l-l

7%

4%

22%

-3

3%

Andelen
offentligt anställda bland nämndemännen är fortsatt hög. Dessa grupper har
liksom pensionärerna ökat i andel mellan 1980 och 1986. I
förvaltningsdomstolarna är andelen offentligt anställda ännu större än i de
allmänna domstolarna.

30

Lagrådsremissens
lagförslag

1 Förslag till

Lag om
ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs atl 4 kap. 5-8 §§ rättegångsbalken
skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:138 Bilaga 3

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Nämndeman utses genom val.

Hör
till domsaga mer än en kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan
kommunerna i förhållande till deras folkmängd, varvid iakttages att varje
kommun skall utse ett jämnt antal nämndemän.

Nämndemän utses genom val.

Om det i
en domsaga ingår mer än en kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mdlan
kommunerna i förhållande till deras folkmängd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
skall för varje län inom hovrätts domkrets eller, om del av län ingår i
hovrätts domkrets, för sådan del fastställa del antal nämndemän i hovrätt som
skall utses.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän inom
domkretsen.

Då nämndeman skall väljas, skall rätten göra anmälan därom
till den som har att föranstalta om valet.

6§

Valbar
till nämndeman är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen
eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör lill
hovrätten, och ej fyllt sjuttio år. Lagfaren domare, befattningshavare vid
domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke
att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må någon samtidigt vara nämndeman i hovrätt och fingsrätt.

Ej må
annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt sextio år eller
eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått som nämndeman vare ej skyldig
att

Valbar
till nämndeman är varje myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i
kommunen eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som
hör till hovrätten. Den som är lagfaren domare, befattningshavare vid domstol,
åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har lill yrke att föra
andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och
tingsrätt.

Den som fyllt sextio är eller uppger annat giltigt hinder
är inte skyldig atl ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att ta

' Senaste
lydelse 1983:370. Senaste lyddse 1976:560.

31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:138

åter inträda förtån efter sex år. emot nytt uppdrag förtån efter tre Bilaga 3

år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

7 §3

Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av
kommunfullmäktige.

Val av nämndeman i hovrätt förrättas av landstinget eller,
om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige
med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter
befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst
så många väljande som motsvarar det tal, vilkel erhålles, då samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med I. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas atl nämndemannakåren
får en allsidig sammansättning med hänsyn lill ålder, kön och yrke.

8§'' • Nämndeman väljes för sex år, En nämndeman
väljs för tre år. dock äge han avgå efter två år. Vi- Visar nämndemannen
giltigt hin-sar nämndeman giltigt hinder, må der, får rätten entlediga
honom, rätten även tidigare entlediga ho- Även den som fyllt sexfio år får
nom. Nämndeman, som fyllt sextio avgå som nämndeman. Upphör en år, äge ock
avgå ur nämnden. Upp- nämndeman att vara valbar eller hör nämndeman alt
vara valbar, behörig, förfaller uppdraget, vare uppdraget förfallet; dock
må den som uppnått sjuttio års ålder utan hinder därav tjänstgöra vid fortsatt
behandling av mål, i vars handläggning han förut deltagit.

Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny
nämndeman för återstående fid. Ändras antalet nämndemän inom domsagan eller
länet får nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av
första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande
tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1988. Nyval av
nämndemän för liden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya
bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förtätlas av de kommunfullmäkfige
och landsting som nyvalts under delta år.

' Senaste lydelse 1976:560.

" Senaste lyddse 1976:560. 32

2 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Prop. 1987/88:138 Bilaga 3

Härigenom
föreskrivs att 19-21 §§ lagen förvaltningsdomstolar skall ha följande
lydelse.

(1971:289)
om allmänna

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

19

Nämndeman i kammarrätt och länsrätl utses genom val. Val
förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i
landstingskommun, avlandstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem
emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas val av kommunfullmäkfige i Gofiands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så
många ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val år särskilt föreskrivet.

När
val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering skall ske framgår av faslighetstaxeringslagen (1979:1152).

När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid
behandling av mål om fastighetstaxering skall ske framgår av fastighelslaxeringslagen
(1979:1152). Av de övriga nämndemännen i länsrätt och ay nämndemännen i
kammarrätt väljs halva antalet vart tredje år.

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i
kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till
nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är
behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inorn vars domkrets
han är kyrkobokförd.

Vid val av nämndemän skall ' eftersträvas att nämndemannakåren
får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.

Valbar
till nämndeman i kammarrätt och länsrätl är myndig svensk medborgare, som är
kyrkobokförd i länet.

20 Valbar lill nämndeman i kammarrätt och länsrätt är
myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte har fyllt
sjuttio år.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, länsskaltemyndighel
eller under länsstyrelse eller länsskattemyndighet lydande myndighet, lagfaren
domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra
andras talan inför rätta får inte vara närnndeman.

Nämndeman
i länsrätt får inte samfidigt vara nämndenian i kammartätt.

' Senaste
lydelse 1981:282. - Senaste lydelse 1986:1285.

33

Nuvarande
lydelse

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt
hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman är inte skyldig alt mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Föreslagen
lydelse

Den som har fyllt sextio år eller uppger annal giltigt
hinder är inte skyldig alt ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått
som nämndeman är inte skyldig alt ta emot nytt uppdrag förrån efter tre år.

Prop.
1987/88:138 Bilaga 3

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

21 § '

Nämndemän
i kammarrätt och länsrätt utses för tre år. Om en nämndeman visar giltigt
hinder, får rätten entlediga honom. Den som har fyllt sextio år har rätl alt frånträda
uppdraget. Upphör en nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller
uppdraget.

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men
får avgå efter två år. Om nämndeman / sådan rätl visar giltigt hinder, får
rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt atl frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Bestämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår
i länsrätl vid behandling av mål om fasfighetslaxering finns i fastighelslaxeringslagen
(1979:1152).

När
ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet
nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av
första stycket.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989. Löpande Ijänstgöringslider för nämndemän
upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för tiden från och med år
1989 skall med tillämpning av.de nya bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förrättas
av de kommunfullmäktige och landsting som nyvalts under detta år.

Senaste lyddse
1981:282.

34

3 Förslag
till Prop. 1987/88:138

Lag om ändring i lagen (1978:28) om
försäkringsdomstolar Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 8-10 §§ lagen (1978:28) om
försäkringsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

För försäkringsrätt finns nämndemän till det antal som
regeringen bestämmer. Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen det
antal nämndemän som skall utses. Försäkringsrätt fördelar tjänstgöringen mellan
nämndemännen efter samråd med dem.

Nämndeman i försäkringsrätt utses genom val. Valet förtätlas
av landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun,
av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som
länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet
av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Val av nämndemän skall vara proportionellt, om det begäres
av minst så många väljande som motsvarar det tal, vilket erhälles, dä samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva anta- Vid val av nämndemän skall

let
nämndemän i försäkringsrätt. eftersträvas att nämndemannakå-

ren får en allsidig sammansättning med hänsyn lill ålder,
kön och yrke.

9§'

Valbar till nämndeman i försäk- Valbar till nämndeman i försäk

ringsrätt är myndig svensk med- ringsrält är
varje myndig svensk

borgare, som är kyrkobokförd i lä- medborgare,
som är kyrkobokförd i

net och ej har fyllt sjuttio år. Tjäns- länet.
Den som är tjänsteman i all-

teman i allmän försäkringskassa el- män
försäkringskassa eller ledamot

ler ledamot av socialförsäkrings- av
sociatförsäkringsnämnd, Ijänste-

nämnd, tjänsteman vid lokal skatte- man
vid lokal skattemyndighet eller

myndighet eller riksförsäkringsver- riksförsäkringsverket,
lagfaren do

ket, lagfaren domare, annan leda- mare,
annan ledamot eller ijänsle-

mot eller tjänsteman i försäkrings- man
i försäkringsdomslol, åklaga

domstol, åklagare, advokat eller re, advokat
eller annan som har till

annan som har lill yrke atl föra and- yrke
att föra andras talan inför rätta

ras talan inför rätta får ej vara får/'«re vara nämndeman,

nämndeman.

Den som har fyllt sextio år eller Den som har fyllt sextio år eller

uppger
annat giltigt hinder är ej uppger annat giltigt hinder är inte

skyldig atl
mottaga uppdrag som skyldig atl ta emot uppdrag som

nämndeman.
Den som har avgått nämndeman. Den som har avgått

som
nämndeman är ej skyldig atl som
nämndeman är inte skyldig atl

mottaga
nytt uppdrag förrän efter ta emot nytt uppdrag förrän efter

sex år. tre år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Senaste lydelse 1986:147. 35

10

förfaller uppdraget.

När
ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den lid som återstår av den
tidigare utseddes uppdrag. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande
nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket.

Nuvarande
lydelse

Nämndeman
utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman visar giltigt hinder,
får rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt atl frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman all vara valbar eller behörig.

Föreslagen lydelse

En
nämndeman utses för tre år. Om nämndemannen visar giltigt hinder, får rätten
entlediga honom. Den som har fyllt sextio år har rätt atl frånträda uppdraget.
Upphör en nämndeman atl vara valh)ar eller behörig, förfaller uppdraget.

Prop.
1987/88:138 Bilaga 3

Denna lag träder i kraft
den I januari 1989. Löpande tjänstgöringslider för nämndemän upphör vid
utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1989 skall
med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen
förrättas av de kommunfullmäktige och landsting som nyvalts delta år.

36

4 Förslag
till Prop. 1987/88:138

Lag om
ändring i lagen (1969:246) om domstolar i Bilaga 3

fastighetsmål

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1969:246) om domstolar
i fastighelsmål skall ha följande lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

6§'

Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal
nämndemän som skall utses.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av
landstinget eller, om i länet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av
landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som
länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet
av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst
så många väljande som motsvarar del tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes
antal delas med del antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Halva antalet nämndemän väljes Vid val av nämndemän skall

vart tredje år. eftersträvas att nämndemannakå-

ren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder,
kön och yrke.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989. Löpande
tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av är 1988. Nyval av
nämndemän för tiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya
bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förrättas av de kommunfullmäktige
och landsting som nyvalts under detta år.

Senaste lydelse 1975:1295. 37

5 Förslag
till , Prop. 1987/88:138

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Bilaga 3

Härigenom föreskrivs atl 21 kap. 10 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lyddse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 kap.

10 §'

Nämndeman som avses i 8 § ul- Nämndemän
som avses i 8 § ut-

ses för liden från och med den I juli ses för fiden från
och med den 1 juli

det år, dä allmän fastighetstaxering det år, då allmän fastighetstaxering

äger rum av hyreshus-, industri-, äger rum av hyreshus-, industri-,

exploaterings- och specialenheter, exploaterings- och specialenheter,

till och med den 30 juni det år då . lill och med den 30 juni det är dä

sådan taxering sker nästa gäng. sådan taxering sker nästa gång. En

nämndeman har dock rätt all avgå efter tre år.

Värderingsleknisk ledainol i lånsrätt förordnas av
regeringen för tid som sägs i första stycket. Avgår sådan person under den lid,
för vilken han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den
lid som återstår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

':Senaste lyddse 1985:820. 38

Innehåll Prop. 1987/88:138

Proposition
........................................................ 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Propositionens
lagförslag....................................... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988 . 10

1
Inledning......................................................... 10

2
Nuvarande regler om nämndemän, m.
m................. II

2.1
Omfattningen av nämndemannamedverkan......... II

2.2
Val av nämndemän........................................ 12

2.3
Domstolsverkets undersökning ........................ .. 13

3 Allmän mofivering.............................................. 14

3.1
Inledning ................................................... 14

3.2
De väljande organens ansvar ........................ .. 14

3.3
Mandatperiodens längd m.m............................ .. 16

3.4
Den övre åldersgränsen för
valbarhet till nämndeman 19

3.5
Resursfrågor ............................................... .. 21

4
Ikraftträdande ............................................... 22

5
Upprättade lagförslag ........................................ 22

6
Specialmotivering ............................................ 23

6.1
Förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken... 23

6.2
Övriga lagförslag ........................................ 24

7
Hemställan ...................................................... .. 25

8
Beslut .......................................................... .. 25

Utdrag
ur lagrådets protokoll.................................. 26

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 27

Bilaga
1 Förteckning över remissinstanserna ........... 28

Bilaga 2 Utdrag ur
domstolsverkets undersökning..... 29

Bilaga 3
Lagrådsremissens lagförslag...................... 31

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 39