Prop. 1987/88:141

Regeringens proposition 1987/88:141

om ändring i lotterilagen (1982:1011), m.m.

Prop. 1987/88:141

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 17 mars 1988.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Ulf
Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändringar i lolterilagen (1982:1011) som syftar lill alt
ge folkrörelserna ökade möjligheter atl skaffa sig inkomster av lotterier. Förslagen
innebär bl. a. att också folkrörelserna skall få anordna lotterier med
penningvinster. I vanliga lotterier begränsas penningvinsterna till högst 500
kr. Lotterier med begränsade penningvinster liksom alla varulol-terier - inkl.
bingo med enbart varuvinster - blir skattefria.

Flera
administrativa förenklingar föreslås. Sä t.ex. slopas, med vissa undantag, lillslåndslvånget
för lokala lotterier. Det nuvarande tillslåndskravet ersätts med en
registrering och för vissa lokala lotterier skall det över huvud laget inte
behövas prövning eller kontroll av nägon myndighet.

För
en förbättrad kontroll av lotterierna ställs bl. a. krav på att förslutna lotter
och bingobrickor skall vara typgodkända.

Kommunerna
föreslås få ansvaret för registrering, fillslåndsgivning och fillsyn när det
gäller de lokala lotterierna.

De
föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den I januari 1989.

Lagförslagen
i denna proposition har granskals av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 13), lagrådels yttrande (s. 46) och
beslutet om proposition (s. 47).

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

Propositionens lagförslag

1 Förslag tiil

Lag om ändring
i lotterilagen (1982:1011)

Härigenom föreskrivs i fråga om lolterilagen (1982:101 1)

dels alt 16 § skall upphöra att gälla,

dels atl
2, II, 12-15, 17, 17a, 25, 26 och 31 §§
och rubrikerna närmast före 11, 17 och 31 §§ skall ha följande lyddse,

dels att
del i lagen skall införas tre nya paragrafer 6a, 11 a och 17 b §§ av följande
lydelse.

Prop. 1987/88:141

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Rätt till fortsall spel är alt anse som vinst enligl denna
lag. Med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelapparater.

Med
egentliga lotterier avses lotterier som inte är kedjebrevsspd eller liknande
spel eller automatspel, rouleltspd, tärningsspel, kortspel eller bingospel.

Med automatspd
avses spel på mekaniska eller elektroniska spelapparater.

Rätt till
fortsatt spel är alt anse som vinst enligt denna lag.

6ai

Förslutna lotter och bingobrickor skall vara av godkänd
typ. Frågor om godkännande prövas av lotteri-nämnden. Ett beslut om typgodkännande
fcir förenas med villkor.

Vid
bingospel skall det finnas kontroll anordnad på det sätt som lolterinämnden
godkänner.

Andra lotterier som får anordnas efter tillstånd

Bingospel eller annat lotteri, vilkel inte är kedjebrevsspd
eller liknande spel eller automatspd, rouleltspd, lärningsspd eller kortspel enligl
1 § tredje stycket eller 7—10 § eller utgör vadhållning i samband med häsllävling,
får under förutsättningar som anges i 12 § efter tillstånd anordnad av svensk
juridisk person som är ideell förening och som

Andra lotterier som får anordnas efter tillstånd eller
registrering

ll §

Bingospel eller egentligt lotteri, som inte utgör
vadhållning i samband med häsllävling, får under förutsättningar som anges i lla§
och 12 § efter tillstånd anordnas av svensk juridisk person som är ideell
förening och som

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1. har till huvudsakligt syfte alt främja allmännyttigt
ändamål inom

landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen
tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar nägon inträde som
medlem såvida del inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens
verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Om det finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första
stycket meddelas för en juridisk person som inte är ideell förening eller som
har till huvudsakligt syfte atl främja allmännyttigt ändamål utom landet.

lla§

Bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får inte
bedrivas i närradio eller kabelldevision.

Prop.
1987/88:141

I sådant lotteri som får anordnas med stöd av 11 § får
vinsterna inte utgöras av pengar eller värdepapper. Om lotteriet får bedrivas
inom fiera län, får tillståndsmyndighelen dock medge alt vinster utgörs av
värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligl 11 § skall särskild hänsyn
las lill vilket behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för
sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier som kan antas finnas på
marknaden. Om det inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas
endast när det kan antas atl lotteriet kommer att lämna sammanslutningen skälig
avkastning.

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 §
får

/. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2.
vinsterna
inte utgöras av pengar om lotteriet skall bedrivas i fiera län,

3.
vinst
som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndighelen
dock medge att vinster utgörs av värdepapper.

I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får
vinsterna inte utgöras av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall sårskild hänsyn
tas till vilket behov av lotteriinkomsler som sammanslutningen kan anses ha för
sin verksamhet saml lill det utrymme för lotterier som kan antas finnas på
marknaden. Vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel skall hänsyn
främst las lill omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars
ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om det inte finns
särskilda skäl till annat, får fillstånd meddelas endast när del kan antas alt
lotteriet kommer alt lämna sammanslutningen skälig avkastning.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:141

13§

Frågor
om tillstånd enligt 11 § till egentligt lotteri, som skall bedrivas av en
sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, prövas av
den kommunala nämnd som kommunen bestäm-

Frågor om
tillstånd enligt 11 § prövas av länsstyrelsen i det län där lotteriet skall
bedrivas. Om lotteriet skall bedrivas inom flera län, prövas tillståndsfrågan
av lotterinämnden.

Frågor om
tillstånd / övrigt enligt 11 § prövas av länsstyrelsen i det län där lotteriet
skall bedrivas. Om lotteriet skall bedrivas inom flera län, prövas
tillståndsfrågan av lotteri nämnden.

Tillstånd skall avse viss tid samt visst område där lotleriverksamhet
får bedrivas. Om det inte finns särskilda skäl till annat, skall området
utgöras av det område där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.

I4§'

Egentliga
lotterier får efter registrering anordnas av en sådan sammanslutning som
avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under
förutsättning

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel
eller automatspel, rouleltspd, tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt 1
§ tredje stycket eller 7—11 §, får efter tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning
som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

1. att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa
är bestämda enligt uppgjord plan,

2. alt vinsterna inte utgörs av

pengar eller värdepapper,

3.
att
värdet av varje insats uppgår till högst tio kronor,

4.
att värdet av
högsta vinsten uppgär till högst 500 kronor,

5.
att det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde.

4. alt
vinst som utgörs av pengar uppgår till högst 500 kronor.

2.
alt
lotteriet inte bedrivs från fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av
värdepapper.

4.
atl
lotteriet bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är
verksam, saml

5.
alt insatsernas
sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna para-

6.
all lotteriet
bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam,

7.
att insatsernas
sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna para-

' Senaste lydelse 1983:1083.

Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Nuvarande
lydelse

graf anordnar under en lolvmånadersperiod uppgår till
högst 30000 kronor.

Om det inte finns särskilda skäl lill annal, får tillstånd
meddelas endast när det kan antas alt lotteriet kommer att lämna sammanslutningen
skälig avkastning.

Föreslagen
lydelse

graf anordnar under en treårsperiod uppgår till högst
300000 kronor, samt

8. att
det finns en av registreringsmyndigheten godkänd föreståndare för lotteriet.

Prop.
1987/88:141

Frågor
om tillstånd enligt 14 § prövas av polismyndigheten i den kommun där sammanslutningen
huvudsakligen är verksam. Tillstånd skall avse en tid om tre år, om det inte
finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.

Registrering enligt 14 § skall ske hos den kommunala nämnd
som kommunen bestämmer innan något lotteri anordnas. Ny anmälan om registrering
skall därefter göras vart tredje år.

Nämnden skall utse kontrollant för lotteriet. Nämnden
skall fastställa arvodet lill kontrollanten. Arvodet skall betalas av den som
anordnar lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall vid varje årsskifte lämna
nämnden uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har
anordnats under året.

Lotterier
som får anordnas utan tillstånd eller registrering

Lotterier som får anordnas utan tillstånd

I7 §

Egentliga
lotterier får anordnas utan tillstånd, under förutsättning

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel
eller automatspd, rouleltspd, lärningsspd, kortspel eller bingospel enligt I §
tredje stycket eller 7-11 §§, får anordnas utan tillstånd, under förutsättning

1. att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig nöjestillställning,

b) offentlig tillställning till förmån
för allmännyttigt ändamål,

c) allmän sammankomst för framförande
av konstnärligt verk fill förmän för allmännyttigt ändamål eller

d) bingospel,
som inte är eller kan jämställas med automatbingo, av den

som har tillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. alt lotteriet bedrivs endast inom
det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

3. aft vinsterna utgörs endast av
varor,

4. aft värdet av varje insats uppgår
till högst två kronor,

5. att värdet av högsta vinsten uppgår
fill högst 100 kronor.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

6.
alt
vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet samt

7.
att det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälflen av insatsernas värde,
om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligl
uppgjord plan.

17a§2

Lotteri, vilket inte är kedjebrevs- Egentliga
lotterier får även i an-spd eller liknande spel eller aulo- nat fall än som
anges i 17 § anord-matspel, rouleltspd, tärningsspel, nas ulan tillstånd,
under förutsätt-kortspd eller bingospel enligt ning \§ tredje
stycket eller 7—ll§, får även i annat fall än som anges i 17 § anordnas utan
tillstånd, under förutsättning

1. alt lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig tillställning till förmän
för allmännyttigt ändamål,

b) allmän sammankomst för framförande
av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ändamål eller

c) bingospel, som inte är eller kan
jämställas med aulomatbingo, av den som har tillstånd att anordna bingospelet
enligt 11 §,

2. alt behållningen i lotteriet
uteslutande används för del ändamål, fill vars förmän fillställningen,
sammankomsten eller bingospelet anordnats,

3. att antalet insatser och vinster
samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan som finns tillgänglig
inom del för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

4. att det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst hälften av insatsemas värde,

5. att vinsterna utgörs endast av
varor,

6. att lotteriet bedrivs endast inom
del för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området och
att lotterna säljs uteslutande genom anordnarens egen försorg,

7.
att dragningen
förrättas offentligt före tillställningens eller sammankomstens slut eller, i
fråga om bingospel, före bingospelets slut för dagen och att resultatet av
dragningen görs tillgängligt för allmänheten samt

8.
att insatsernas
sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas med stöd av denna paragraf vid
samma fillställning, sammankomst eller bingospel uppgår fill högst 10000
kronor.

I7b§

Egentliga lotterier får utan tillstånd anordnas av en
sådan sammanslutning som avses i 11 §, under förutsältriing

1.
att
lotteriet bedrivs endast i samband med tillställning eller sammankomst som
sammanslutningen anordnar eller deltar i,

2.
att
värdet av varje insats uppgår till högst fem kronor,

3. att vinsterna inte utgörs av

värdepapper,

- Senaste lydelse 1983:1083. 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

4.
att
värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5.
att det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av Insatsernas värde
samt

6.
att lottköparen,
om vinstdragningen inte redan har ägt rum, vid lottköpet får veta var och när
vinstdragningen skall ske och på vilket sätt resultatet av dragningen görs
tillgängligt för allmänheten.

25 §

Lotterinämnden utövar, om inte Lotterinämnden utövar, om inte

annat följer av tredje stycket, den annat
följer av fiärde stycket, den

centrala tillsynen över efterlevna- centrala
tillsynen över efterlevna

den av denna lag och de föreskrifter den
av denna lag och de föreskrifter

som har meddelats med stöd av som har
meddelats med stöd av

lagen. lagen.

Tillståndsmyndighet utövar den närmare tillsynen över
sådana lotterier som får anordnas efter fillstånd av myndigheten. Länsstyrelse
skall efter anmodan biträda lolterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier
som anordnas med tillstånd enligl 11 § och som får bedrivas inom länet.

Registreringsmyndigheten utövar den närmare tillsynen
över sådana lotterier som får anordnas efter registrering med .stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt
tillstånd av regeringen enligl 4§ första stycket utövas av den myndighet som
regeringen bestämmer.

26 §

Den som har tillstånd enligt den- Den som har tillstånd enligt den-

na lag är skyldig att efter anmodan na lag eller med stöd
av 14 § an-

av tillsynsmyndigheten lämna upp- ordnar lotteri efter registrering år

lysningar samt fillhandahålla hand- skyldig alt efter anmodan av till-

lingar eller annat som behövs för synsmyndigheten lämna upplys-

tillsynen. ningar saml tillhandahålla
handling-

ar eller annat som behövs för tillsynen.

Besvär Överklagande

31 §3

Polismyndighetens beslut enligt En kommunal nämnds beslut en-

denna lag
får överklagas hos läns- ligt denna lag får överklagas hos

styrelsen
genom besvär. länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut enligt den- Länsstyrelsens beslut enligt den

na lag får överklagas hos lotteri- na
lag får överklagas hos lotteri-

' Senaste lyddse 1983:1083. 7

Nuvarande
lydelse

nämnden
genom besvär. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får
dock hänskjuta ärendet lilT regeringen, om det är av större vikt.

Lotterinämndens beslut
i frägor rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra meningen,
13 § första stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos regeringen genom
besvär.

Föreslagen lydelse

nämnden.
Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta
ärendet till regeringen, om det är av störte vikt.

Lotterinämndens
beslut i frågor rörande tillstånd och godkännande somavsesiöa§,7§,9§ andra stycket
andra meningen, 13 § andra stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos
regeringen.

Prop.
1987/88:141

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om tillstånd som har beviljats
enligt 14 § före den 1 januari 1989. Sker registrering enligl de nya

föreskrifterna
i 14 §, upphör dock fillståndet att gälla.

3. För ärenden som vid utgången av december 1988
kommit in till polismyndigheten men ännu inte avgjorts gäller äldre
föreskrifter. Beträffande ärenden där beslut av polismyndigheten har meddelats
före ikraftträdandet tillämpas äldre föreskrifter i fråga om överklagande.

4. Tillsyn över lotterier som bedrivs med tillstånd av
polismyndigheten utövas efter ikraftträdandet av den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer.

2 Förslag
till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1928:376) om skatt pä
lotteri vinster' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

1§

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i
svenskt lotteri.

Skatten utgör fyrtio procent av vinstens värde i fråga om
vinst vid vinsldragning i vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa och
trettio procent av vinstens värde i fråga om annan vinst. Skatt skall dock inte
betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

1. vinst vid vadhållning genom tolalisator vid
hästtävlingar eller vinst vid

vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte
utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i
lagen (1972: 820) om skatt på spel,

4. vinst i pengar som utfallit på lott i lotteri som har
anordnats av sådan sammanslutning som avses i 11 § lolterilagen (1982:1011),

4. vinst som uppgår till högst etl- 5. annan vinst i
pengar som upp-

hundra kronor. går till högst etthundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde
inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på
lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

' Lagen omtryckt 1984: 152.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 152.

Senaste
lydelse 1986:524.

3 Förslag
till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:820) om skatt
på spel'

dels att 1,6, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 §,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelser

l§

Spelskatt erläggs enligt denna lag Spelskatt betalas enligt denna lag

till staten för sådant roulett- eller till staten för sådant roulett- eller

bingospel som kräver tillstånd en- bingospel som kräver tillstånd en

ligl lotterilagen (1982:1011). ligt lolterilagen (1982:1011). Skatt

betalas dock inte för sådant bingospel som får anordnas
med stöd av 11 § lotterilagen om vinsterna endast utgörs av annat än pengar.

Kortspel och lärningsspd jämställs i denna lag med rouleltspd.

6§ Skattskyldighet för rouleltspd inträder med den
kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad
då spelet upphör.

Skattskyldighet för bingospel in- Skattskyldighet för
bingospel in

träder när insats göres i spelet. träder när tillstånd lill bingospel

(bingolillslånd) börjar gälla.

10 § Spelskatt utgår i fråga om

1.
rouleltspd, för
varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för
tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2000
kronor för tillstånd i annat fall. Om elt tillstånd avser fler än ett spelbord
skall dock nämnda belopp höjas med 3000 kronor respektive 1000 kronor för varje
spelbord utöver elt,

2.
bingospel
med 5,5 procent av 2. bingospel med 5,5 procent av
värdet av erlagda spelinsatser och det sammanlagda värde som spel-entréavgifter eller andra
avgifter i intäkterna högst får uppgå till en-den
mån avgifterna berättigar till ligt bingotillståndet, deltagande i spelet.

11§

Redovisning för skall pä roulett- Redovisning
för skatt på roulelt-

spd lämnas för vaije kalendermå- spel lämnas för varje
kalendermånad. Skall på bingospel redovisas nad. för
redovisningsperioder om två kalendermånader.

' Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. 10

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

Deklaration skall lämnas för varje spelplats.
Riksskatteverket får medge att en gemensam deklaration lämnas för flera
spelplatser.

I2 §

Ifråga om skatt på bingospel fö-rdigger inte
redovisningsskyldighet, utan skallen påförs genom automatisk databehandling
på grundval av uppgifter i bingotillstånd utan att beslut meddelas av be-skaltningsmyndigheten.
Skatten anses fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får meddelas
enligl 4 kap. 3 och 5§§ lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.

Skatten på bingospd skall betalas senast sex månader
efter den dag då skattskyldigheten inträtt. Restavgifi enligt 5 kap. 8-11 §§
lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter skall tas ul om skatten inte
betalas inom denna lid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om
spel enligt sådant bingolillslånd som börjat gälla före den I januari 1989.

II

4 Förslag
till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom
föreskrivs atl 2 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap.

I§'

Den som är skattskyldig skall re- Den som är skatlskyldig skall re

dovisa skatten lill beskattnings- dovisa skatten till beskattnings

myndigheten genom alt lämna de- myndigheten genom alt lämna de

klaration. Särskilda bestämmelser klarafion. Särskilda bestämmelser

gäller i fråga om skatt enligt lagen gäller i fråga om skatt enligl lagen

(1984:405) om stämpelskatt på ak- (1972:820) om skatt på spel och

tier. lagen (1984:405) om stämpelskatt

på
aktier.

Om
deklarationsskyldighet i visst fall för den som är registrerad som skattskyldig
föreskrivs i 6 § första stycket.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Senaste
lyddse 1986:318. 12

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:14i

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldl, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Tahlén

Föredragande:
statsrådet Lönnqvist

Lagrådsremiss

om ändring i lotterilagen (1982:1011), m. m.

1 Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 19 februari 1987 tillkallade jag en
särskild utredare (f.d. förhandlingsdirektören Birger Sandberg) med uppdrag atl
lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin
verksamhet genom lotterier.

Utredaren
avlämnade i september 1987 betänkandet (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier och
spel. Betänkandet har remissbehandlats.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som
bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en
förteckning över remissinstanserna och en sammanslällning av remissyttrandena
som bilaga 3.

2 Allmän motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

Folkrörelserna
i samhället

De
svenska folkrörelserna har spelat en avgörande roll för samhällsutvecklingen i
Sverige. De många föreningar som bildades kring sekelskiftet för atl tillgodose
viktiga behov för sina medlemmar har starkt bidragit till Sveriges omvandling lill
en modern välfärdsstat. Därför är människors engagemang i föreningar ett
grundläggande inslag i den svenska demokratin. Detta engagemang har en viktig
roll i utvecklingen av den svenska välfärden.

Många
av föreningarnas tidigare uppgifter har efter hand övertagits och

utvecklats av samhällsorgan. Samtidigt har de senaste årtiondena antalet

nya föreningar med nya uppgifter vuxit kraftigt. Aldrig tidigare har så

många varit med i olika föreningar. Aldrig tidigare har medborgarna i

sådan utsträckning som nu gått samman för atl i olika organisationer 13

kollektivt lösa gemensamma
problem eller tillfredsställa gemensamma be- Prop. 1987/88:141 hov.

Det
finns i Sverige i dag omkring 145000 lokala föreningar som är anslutna till
någon riksorganisation. Tillsammans har dessa föreningar över 31 milj.
medlemmar. Därtill kommer ytteriigare ca 50000 föreningar som inte ingår i
någon riksorganisation med elt okänt antal medlemmar.

Arbetet
i dessa närmare 200000 föreningar vilar på frivillighetens grund. Det är
styrelseledamöter, ledare, instruktörer och andra funktionärer som genom stora
insatser på sin frilid lägger grunden lill den vikliga roll föreningslivet har
i vårt samhälle.

Organisationerna
är vikliga opinionsbildare både gentemot samhället i stort och gentemot sina
egna medlemmar. De ideal som föreningslivet utvecklar delas av många människor
och påverkar därmed hela samhälls-andan. I de lokala föreningarna träffas
människor för atl under demokratiska former utveckla verksamheten. För barn
och ungdomar har föreningarna en viktig fostrande funktion, där samarbete,
solidaritet och hänsynstagande ställs i centrum. Föreningar medverkar också
till att skapa en meningsfull frilid och fyller därmed en synnerligen viktig
social funktion.

Föreningarna
finansierar sin verksamhet, förutom med egna medlems-och deltagaravgifter,
också genom bidrag från samhället saml inkomster från bl. a. lotteriverksamhet.
Under senare är har dessutom reklamintäkter och sponsring från företag blivit
en vikfig inkomstkälla för vissa föreningar.

Staten,
landstingen och kommunerna lämnar ekonomiskt stöd till föreningslivet. Det
statliga stödet går främst till riksorganisationerna. Staten lämnar ocksä ett aktivilelsstöd
baserat pä föreningarnas ungdomsverksam-hel direkt till lokala föreningar.
Landslingen ger bl. a. anslag till de regionala organisationerna och till
utbildningsinsatser. Kommunerna ger de lokala föreningarna olika former av kontantstöd
lill verksamheten samt indirekt ekonomiskt stöd genom att tillhandahålla
lokaler och anläggningar.

Oavsett
storleken på de bidrag som en förening får, vill den oftast göra något mer än
vad samhällets bidrag ger utrymme för. Det är naturligt för en aktiv förening atl
hela tiden vilja gä vidare. Därför är del viktigt att föreningen har olika
möjligheter till självfinansiering av sin verksamhet som komplement till samhällsstödet.
För många föreningar har lotterier och bingospel av tradition varit en viktig
form av sådan självfinansiering. Därför är det av stor betydelse all
föreningarnas möjligheter fill inkomster från lotterier och bingo kan
förbättras.

Utvecklingen
på lotteri- och spelmarknaden

Den
svenska spelmarknaden omsätter i dag över 15 miljarder kr. Den

domineras helt av de statliga spelbolagen Svenska penninglotteriet AB och

AB Tipstjänst samt av AB Trav och Galopp (ATG) och folkrörelsernas

lotterier. Folkrörelsdotleriernas andel utgör ca 18%. Under den senaste

tioårsperioden har omsättningen på folkrörelsernas lotterier ökat från

knappt 1,5 miljarder kr. lill ca 2,6 miljarder kr. Den totala spelmarknaden 14

har emellertid under samma
period ökat med drygt 10 miljarder kr. Folkrö- Prop. 1987/88:141 rdsernas
andel av spelmarknaden har således minskat betydligt.

Till
den spelverksamhel som redovisats kan läggas de automatspel som bedrivs på
fartyg i internationell trafik och de roulett- och andra kasinospel som bedrivs
pä bl. a. restauranger. Omfattningen av de här nämnda spelformerna går inte
att ange närmare, men de beräknas ha en omsättning på nära I miljard kr.

Reformbehovet

Enligt
min uppfattning är det angelägel att folkrörelsernas möjligheter atl utveckla
sin verksamhet kan förbättras på olika sätt. Inkomster från lotterier och spel
är sedan länge av stor betydelse för många organisationer. Av den redovisning
jag lämnat framgår emellertid att dessa inkomster under senare år stagnerat.
Det är därför nödvändigt att insatser nu görs för att underiätta för
folkrörelserna atl finansiera sin verksamhet genom lotterier. Utredningen om
folkrörelsernas lotterier och spel har haft i uppdrag att lägga fram förslag
med denna inriktning. Jag redovisar i del följande en rad åtgärder som på olika
sätt skall kunna förbättra folkrörelsernas möjligheter att genom lotterier och
spel stärka sin ekonomi och därmed utveckla sin verksamhet. Jag vill emellertid
understryka att resultatet av de åtgärder som föresläs till stor del är avhängigt
av i vilken utsträckning organisationerna genom egna insatser kan utnyttja den
stärkta ställning de får på lotterimarknaden.

En
allmän utgångspunkt för reformer när det gäller lolterilagstiflningen bör
enligt min mening vara att lotteri- och spelmarknaden i princip skall vara
förbehållen staten och folkrörelserna. Med folkrörelser avser jag därvid sådana
sammanslutningar som anges i 11 § lolterilagen (1982:1011), dvs. ideella
föreningar som har till huvudsakligt syfte all främja allmännyttigt ändamål
inom landet. Gällande lagstiftning ger också andra intressen än staten och
folkrörelserna vissa möjligheter atl bedriva spel och lollerier. Jag redovisar
i detta sammanhang inte några förslag till förändrade regler som direkt gäller
sådana andra intressenter. De reformer som nu är aktuella bör helt inriktas på
att underlätta för folkrörelserna alt öka sina inkomster från lotterier och
spel. Hur spelmarknaden skall fördelas mdlan berörda parter och vilket utrymme
som skall ges för kommersiella och andra intressen är frågor som del i första
hand ankommer på regeringen alt la ställning till i samband med prövningen av
tillståndsfrågor enligt lolterilagen.

Flera
olika slag av åtgärder kan diskuteras när del gäller alt öka föreningslivets
inkomster från lotterier och spel. Det är fråga om ätgärder för atl dels göra
folkrörelsernas lollerier mera attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte av
lotteri- och spelverksamhelen, dels förenkla administrationen kring
spelverksamheten. Jag redovisar i del följande förslag till förbättringar inom
samtliga dessa områden.

För närvarande får
penningvinster enbart förekomma i lotterier och spel

som bedrivs av de statliga spelbolagen. För föreningslivels lotterier är i

huvudsak endast varuvinster tillåtna. Från folkrörelsernas sida har fram- 15

förts
atl om penningvinster blev fillåtna skulle föreningslolterierna kunna Prop.
1987/88:141 göras betydligt mer attrakfiva. Utredningen har också lagt fram
förslag i denna riktning. Jag delar uppfattningen alt folkrörelserna nu i viss
utsträckning bör fä anordna lotterier med penningvinster. Samtidigt ser jag
det som värdefullt bl. a. från kontrollsynpunkl att folkrörelsernas lotterier
också i fortsättningen kan vara befriade från lotterivinstbeskattning. Jag
redovisar därför i del följande elt förslag som innebär att penningvinster upp
till 500 kr. skall tillåtas i andra föreningslotterier än rikslolterier och atl
sådana vinster samtidigt skall vara skattefria. För bingo bör dock också i framtiden
gälla särskilda regler. Jag återkommer till dessa.

Elt
viktigt inslag i de förändringar av regelsystemet för föreningslotterierna som
nu bör genomföras är enligt min mening att så långt möjligt förenkla
tillståndsprövningen. Med utgångspunkt i utredningens förslag förordar jag
därför att tillståndslvängel för flertalet lokala lotterier slopas och ersätts
med ett enklare registreringsförfarande. För vissa mindre lotterier bör någon
prövning hos eller anmälan till myndighet över huvud taget inte behöva ske. Jag
ser del också som angelägel atl den prövning och kontroll som finns kvar när
det gäller lokala lotterier kan läggas på organ med god kunskap och erfarenhet
om föreningslivet på orten. Jag föreslår därför i del följande att kommunerna
skall ta över prövningen och tillsynen när det gäller lokala lotterier.

Bingospdel
år för många föreningar en mycket viktig inkomstkälla. Också när det gäller bingo
har föreslagils atl penningvinster skall införas. Dessutom har föreslagits alt
den särskilda skatten pä bingospel skall avskaffas. Båda dessa åtgärder
innebär att föreningarnas avkastning från bingospel kan öka. Jag förordar atl
den särskilda bingoskatlen tas bort för bingospel med varuvinster. Möjlighet
bör samtidigt ges för bingospel med penningvinster upp till ett värde
motsvarande etl halvt basbelopp. För spel där penningvinster förekommer bör ulgå
en skatt motsvarande den vinst-skatt på 30% som tas ut på penningvinster i de
statliga lotterierna. Därvid bör dock hänsyn tas lill att penningvinster upp till
500 kr. föreslås bli skattefria för folkrörelsernas lotterier. För att
kontrollen och administrationen av skatten skall kunna förenklas föreslås att
skatten skall utgå med 5,5% på den omsättning för vilken tillstånd meddelas och
fastställas redan i samband med lillständsbeslutet.

Jag
bedömer alt de förslag när del gäller bingospdel som jag här redovisar skall
göra det möjligt för föreningslivet atl öka sina inkomster från bingo. Jag vill
erinra om atl den nuvarande skatten för bingospel med varuvinster uppgår lill
sammanlagt ca 85 milj. kr. per år. Jag ser del samtidigt som nödvändigt all
åtgärder vidtas för alt åstadkomma en jämnare fördelning av inkomsterna från
bingospel mellan olika föreningar än vad som nu ofta är fallet. Vid
fördelningen av tillstånden bör i fortsättningen hänsyn las främst till
omfattningen av den ungdomsverksamhet som bedrivs inom föreningarna. En större
spridning av fillstånden bör dessutom eftersträvas.

Sammantaget
bedömer jag att de förslag jag i det följande redovisar

kommer atl ge folkrörelserna goda möjligheter alt utveckla sin lotteri- och

spelverksamhel och därmed förbättra sin ekonomi. Förslagen innebär 16

också betydande
administrativa förenklingar både för samhället och orga

nisationerna. Samtidigt innebär förslagen behov av bättre kontroll i vissa

avseenden. Jag återkommer även till den frågan. ,

Med hänsyn till atl
gällande tillstånd lill lotleriverksamhet i stor utsträckning är beviljade för
kalenderår och till de behov bl. a. kommunerna kan ha av all förbereda sig för
de förändringar som föreslås, bör de nya reglerna träda i kraft den 1 januari
1989.

Prop. 1987/88:141

2.2 Penningvinster

Mitt förslag:
Penningvinster skall tillåtas i andra föreningslollerier än rikslolterier.
Högsta vinslen i pengar skall dock, i andra lotterier än bingospel, inte fä
uppgå till mer än 500 kr.

Utredningens
förslag: Utredningen har föreslagit att penningvinster skall tillåtas i
föreningslotterier och bingospel ulan begränsningar.

Remissinstanserna:
Frånsett den grupp föreningar som ställer sig negativ till en ytterligare
utveckling av lotteriverksamhelen som sådan, tillstyrker övervägande delen av
remissinstanserna utredningens förslag. Några remissinstanser föreslår dock
vissa begränsningar. Således framförs bl. a. all penningvinster bör få
förekomma endast i rikslolterier och bingo.

Elt
par remissinstanser anser att etl tillåtande av penningvinster i föreningslolterierna
skulle medföra en uppluckring av marknadsuppdelningen mellan statliga lotterier
och föreningslotterier. En remissinstans anmärker på att de sociala
konsekvenserna av förslaget inte belysts.

Skälen för mitt förslag: Enligl
lotterilagen får vinsterna i sådana lotterier som anordnas med stöd av 11 eller
14 §, dvs. lotterier som huvudsakligen anordnas av ideella föreningar, inte utgöras
av pengar eller värdepapper. Om lotteriet får bedrivas inom flera län, dvs. då frägan
om lotteritillslånd skall prövas av lolterinämnden enligt 13 § första stycket (rikslolterier),
får dock medges atl vinsterna utgörs av värdepapper.

Bortsett
från rouletlspel, kortspel, tärningsspel och visst automatspd, för vilka det
gäller särskilda bestämmelser i lolterilagen, får lotterier med penningvinster
inte anordnas utan tillstånd av regeringen.

Traditionellt har lollerier
med penningvinster huvudsakligen varit förbehållna staten. Att lotterier och
spel om pengar har förbehållils staten har sin grund just i deras allraktivitel.
Vid sådant spel har det ansetts atl del kan finnas särskild risk för sociala
skadeverkningar. Del har då förutsatts alt samhället vid utformningen av
statliga spel och lotterier beaktar dessa risker. Likaså har det ansetts kunna
förutsättas alt statliga lotterier och spel utformas så atl lottköparnas och
spelarnas berättigade intressen tillgodoses. Vissa undantag från principen har
dock gjorts. Det viktigaste undantaget är tolalisalorspd i samband med trav
och galopp. Dessa spel anordnas inte av staten.

Jag anser atl
penningvinster i fortsättningen bör tillåtas i lokala lotterier och lotterier
som bara bedrivs i elt lån samt i bingospel, om lotteriet eller

17

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

spelet
anordnas av sådana sammanslutningar som avses i 11 § lotterilagen, dvs.
huvudsakligen ideella föreningar med allmännyttigt ändamål. För rikslotterier
bör däremot inte penningvinster tillåtas. I sådana lotterier bör också i
fortsättningen endast varuvinster tillåtas eller, om tillståndsmyndigheten
medger det, vinster i form av värdepapper.

Möjligheten
fill penningvinster bör kunna medverka till alt öka för-eningslolleriernas allraktivitel.
Med hänsyn till de kontrollsvårigheler som annars skulle uppstå bör dock
vinsterna i andra lotterier än bingospel begränsas så all de inte uppgår lill
skattepliktigt belopp. Detta innebär, med hänsyn till mitt förslag när del
gäller skatteplikten (avsnitt 2.10), all högre vinster i pengar än 500 kr. inte
bör tillåtas. Möjligheten lill penningvinster bör ändå enligt min mening göra lotlerierna
mera attraktiva.

Det
kan också framhållas all möjligheterna att använda penningvinster bör kunna
underlätta för föreningarna att administrera vinsthanteringen.

Som
framgår av vad jag nyss anfört har huvudprincipen varil den alt penningvinster
förbehållils staten. Föreningslotterierna har i princip haft endast varor som
vinster. Att tillåta penningvinster i föreningslotterierna innebär, som
framhållits av några remissinstanser, alt marknadsuppdelningen mellan statliga
lotterier och föreningslollerier delvis luckras upp. De eventuella nackdelar
som detta kan föra med sig uppvägs emellertid mer än väl av den förstärkning
det innebär för föreningslolterierna alt kunna använda både varuvinster och
penningvinster. I motsatt riktning, dvs. atl tillåla varuvinster i statliga
lotterier, bör man däremot inte gä. Varuvinster bör således också i
fortsättningen vara förbehållna föreningslotterierna.

Några
remissinstanser har framhållit atl de sociala konsekvenserna av att tillåta
penningvinster inte har belysts i utredningen. Skillnaden mellan de vinster som
tillåts i dag och rena penningvinster är i vissa fall inte så stor. Dessutom
blir penningvinsterna, enligl mina förslag, med undanlag för bingospel
begränsade lill 500 kr. I bingospd förutsätts alt vinsterna kan komma alt uppgå
till etl halvt basbelopp. Bingospel kommer emellertid enligl vad jag föreslår
även i fortsättningen att vara föremål för tillståndsprövning. Det är då
möjligt atl vid prövningen ta hänsyn till atl penningvinster skall förekomma
och att kombinera tillståndet med sådana villkor atl verksamheten kommer att
bedrivas på ell betryggande sätt.

Prop. 1987/88:141

2.3 Slopande av tillståndsplikten för vissa lotterier

Mitt
förslag: Tillständsplikten för lokala föreningslollerier slopas utom i de fall
då lotteriet bedrivs från fast försäljningsställe. I stället införs dels en regislreringsskyldighel,
dels en rätt atl också ulan registrering anordna lollerier under vissa
förutsättningar.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller förslaget alt ersätta lillslåndsplikten
med regislreringsskyldighel.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser är positiva lill utredningens

förslag om
registreringsskyldighet i stället för lillslåndsplikl för vissa lotte- Prop.
1987/88:141 rier. Några anser dock atl även lotterier som bedrivs från fasta
försäljningsställen borde ha omfattats av förslaget. Flera remissinstanser
anser atl etl liknande registreringsförfarande bör kunna tillämpas också för rikslolterier
och regionala lotterier.

Skälen
för mitt förslag: Lokala föreningslotterier får enligt 14 § lolterilagen
anordnas efter tillstånd av polismyndigheten. Lotlerierna får dock enligt
bestämmelserna i I4§ anordnas endast under vissa speciella förutsättningar.
Bl. a. gäller enligt 14 § första stycket första punkten alt insatser och
vinster skall vara bestämda enligt uppgjord plan. Om del inte finns särskilda
skäl får tillstånd meddelas endast om del kan antas all lotteriet kommer att
lämna skälig avkastning. Ett tillstånd enligt 14 § skall avse en tid om tre år
om del inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare lid. Med stöd av 6 §
kan ett tillstånd förenas med särskilda villkor samt kontroll- och
ordningsbestämmelser.

Krifik
har riktats mot bestämmelserna framför allt därför att de anses medföra en
alltför omfattande administration och byråkrati.

Utredningen
har lämnat förslag lill förenklingar i flera olika avseenden. Således föreslås atl
lillslåndsplikten skall slopas och ersättas av en registreringsskyldighet.

Lotleriutredningen,
vars betänkande (SOU 1979:29) Lotterier och spel låg lill grund för regeringens
förslag till 1982 års lotterilag, hade föreslagit atl det skulle ankomma på anordnarna
atl inom en s. k. fri sektor fä anordna lotterier utan anmälan och tillstånd.
Inom den fria sektorn skulle ideella föreningar som bedrev enbart ideell
verksamhet huvudsakligen inom en kommun få anordna lotterier. Detta förslag
godtogs inte av departementschefen. Enligl departementschefen (prop.
1981/82:170 s.56) var del erforderligt med tillstånd också inom den fria
sektorn. Genom den prövning som föregår meddelande av tillstånd garanterades
enligt departementschefen atl lotterierna anordnades bara av dem som var
behöriga.

Rätten
atl anordna lotterier med stöd av 14 § tillkommer bara sådana föreningar som
avses i 11 §, dvs. huvudregeln är all anordnaren skall vara en ideell förening som
har lill huvudsakligt syfte alt främja allmännyttigt ändamål inom landet.

Jag
delar uppfattningen alt del bör ske en prövning av sammanslutningarnas
behörighet all anordna lotterier. Atl överlämna den frågan till lollerianordnarna
själva alt avgöra anser jag inte lämpligt. För atl pröva anordnarnas behörighet
är det emellertid inte nödvändigt med en tillståndsprövning av själva
lotteriet. Frågan bör lika väl kunna prövas i samband med etl
registreringsförfarande. Ell sådant förfarande kan göras betydligt enklare och
jag anser att del är angeläget all alla möjligheter till förenklingar
tillvaratas.

I
samband med tillståndet prövas emellertid inte bara sammanslut

ningens behörighet ulan också frägan om lotteriet kan förväntas ge skälig

avkastning. Ersätts lillslåndsplikten med en regislreringsskyldighel för

svinner möjligheten för myndigheterna all pröva om lotteriet ger elt rimligt

överskoll. I och för sig är del enligl min mening viktigt att lotterier med

dålig lönsamhet eller som kan resultera i förlust inte lar i anspråk utrymme 19

på marknaden och därmed tränger undan lotterier som har
förutsättningar Prop. 1987/88:141 atl bli lönsamma. Behovet av en sådan
prövning när del gäller de lokala föreningslolterierna måste emellertid anses
vara begränsat. I allmänhet är nämligen anordnandet av sådana lotterier inte
förenat med några större omkostnader för administration av lotlförsäljning och
liknande. Att prövningen av lotteriets ekonomiska förutsättningar försvinner
bör således inte ulgöra något hinder mot alt slopa lillslåndsplikten. Elt
undantag finns dock enligt min mening. Del gäller lotterier som sker från fasta
försäljningsställen. Såsom anförs i utredningen är detta en lolterimarknad som
föreningslivet i många fall har allt för litet inflytande över. Detta beror på
alt särskilda serviceföretag i stor utsträckning disponerar och tillhandahåller
försäljningsställena. Jag delar utredningens uppfattning alt det vore önskvärt
atl föreningarna själva engagerade sig mer i denna verksamhet och, exempelvis
genom all sluta sig samman på lokal nivå, log ansvaret för att det skapades
nya, fasta försäljningsställen. På grund av serviceföretagens starka ställning
har dessa fått stort inflytande både över vilka föreningar som skall få anordna
lotterier och över uppläggningen och skötseln av lotterierna. Många gånger tar
serviceföretag och lokalupplåtare ocksä ut höga ersättningar för sina tjänster
och för upplåtelsen. Enligl min mening bör man eftersträva alt komma bort från
beroendet av serviceföretag. De intäkter lotteriverksamhelen ger bör tillfalla
den förening som anordnar lotteriet. Detta bör beaktas vid en tillståndsgivning.
Det kan ske i samband med prövningen av huruvida lotteriet kan antas ge skälig
avkastning. Normalt bör tillstånd lill lotteri frän fast försäljningsplats inte
lämnas om platsen bara blir åtkomlig genom utnyttjandet av serviceföretag. Jag
anser därför all det finns skäl atl behålla lillslåndsplikten för lotterier från
fasta försäljningsställen. I övrigt anser jag som utredningen föreslagit atl
tillståndsplikten enligl 14 § bör kunna ersättas av en regislreringsskyldighel.

För alt få en tillräcklig kontroll över verksamheten bör
ny registrering ske vart tredje år.

Liksom för tillstånd enligt lolterilagen bör en avgifl tas
ul för den föreslagna registreringen. Med stöd av 33 § lotlerilagen kan
regeringen besluta om sådan avgift.

Jag anser all del för vissa mindre lotterier kan finnas
anledning att inte heller kräva registrering. Del gäller sådana lotterier som
anordnas i anslutning lill olika slag av föreningsaktiviteter och där
insatserna är begränsade och vinsterna inte överstiger skattepliktigt belopp
för penningvinster. Jag återkommer i specialmofiveringen (17 b §) till de
närmare förutsättningar som bör gälla för atl sådana lollerier skall få
anordnas.

Flera remissinstanser anser atl också lillslåndsplikten
för rikslotterier och regionala lotterier enligt 11 § lotterilagen skulle kunna
slopas till förmän för en regislreringsskyldighel.

Med stöd av 14§ lotterilagen fär anordnas endast s.k.
traditionella

lollerier där antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda

enligt fastställd plan. Någon ändring i del hänseendet harjag inte för avsikt

atl föreslå. För lotterier som anordnas med stöd av 11 § gäller inte någon

sådan begränsning. Dessutom omfattar 11 § bingospel. Lotterier och spel

enligl 11 § torde i allmänhet också ha en betydligt större omslutning. Mot 20

den bakgrunden anscrjag atl
del också i fortsättningen för dessa lotterier bör ske en prövning av att
lotteriet eller spelet anordnas och genomförs på bästa sålt. Del är också
viktigt all del görs en riklig prövning av sammanslutningens behov av
lotteriet, av lolteriulrymmet på marknaden och av avkastningens skälighet. För lollerier
och spel som anordnas med slöd av 11 § bör således enligt min mening tillslåndskravet
behållas.

Med slöd av 6§ lotlerilagen
förenas ell tillstånd enligl 14 § regelmässigt med vissa villkor för lotteriet.
Främst gäller detta krav på kontrollant för lotteriet och krav på viss
redovisning. Vidare uppställs i allmänhet krav,pä all endast typgodkända lotter
får användas. Ell slopande av tillståndsplikten innebär all dessa krav måste
uppställas redan i lagen.

Även för övriga lollerier
kan del enligt min mening finnas anledning all uppställa vissa krav pä
typgodkännande. Jag återkommer till dessa frägor (avsnitt 2.9).

Prop. 1987/88:141

2.4 Särskilda föreskrifter för lotterier som anordnas
efter enbart registrering

Mitt förslag:
Insatsernas sammanlagda belopp i de lollerier som anordnas efter registrering
får uppgå lill högst 300000 kr. under en treårsperiod. Några värdegränser i
övrigt för insatser och vinster skall inte gälla utom i fråga om vinster i form
av pengar.

Utredningens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag med det undantaget all utredningen har
föreslagit atl gränsen för högsta vinsten skall slopas också såvitt avser
penningvinster.

Remissinstanserna: Flera
remissinstanser är positiva fill utredningens förslag. Några anser dock atl
vissa begränsningar fortfarande bör finnas vad gäller insatser och högsta
vinsten. Några anser alt omsällningsgränsen på 300000 kr. ärför högt satt. En
remissinstans hävdar däremot alt den bör höjas avsevärt.

Skälen för mitt förslag:
För atl lokala föreningslollerier skall få anordnas med stöd av 14 §
lotterilagen gäller vissa särskilt i paragrafen angivna förutsättningar. Bl. a.
får enbart traditionella lotterier anordnas (punkt 1). Vidare gäller alt
vinsterna inte fär utgöras av pengar eller värdepapper (punkt 2) saml atl
värdet av varje insats får uppgä lill högst 10 kr. (punkt 3) och värdet av
högsta vinslen till högst 500 kr. (punkt 4). Det sammanlagda beloppet av
insatserna i de lotterier som sammanslutningen anordnar med stöd av paragrafen
under en lolvmånadersperiod får uppgå till högst 30000 kr. (punkt 7).

Som framgår av vad jag fidigare
har anfört anser jag atl förbudet mot penningvinster bör slopas. Men även i
övrigt anscrjag att vissa förändringar bör genomföras i syfte alt förenkla för
lollerianordnarna och öka deras möjligheter alt förstärka sin ekonomi genom
lotteriintäkter.

Vid tillkomsten av lotlerilagen
föreslogs i prop. 1981/82:170 att omsättningsgränsen skulle sättas inte vid 30
000 kr. vilket är det belopp som gäller

21

i
dag, utan vid 50000 kr. per år. I sitt betänkande med anledning av Prop.
1987/88:141 propositionen ansåg emellertid näringsutskoltet (NU 1982/83:7) alt
man inte kunde bortse frän möjligheten att en viss övermannad på lotterier
kunde komma att inträda på de lokala marknader som det var fråga om. Det kunde
också enligl utskottet befaras att de ideella föreningarnas möjligheter att
själva anordna lotterierna minskade om antalet lotter fick vara mycket stort
och anordnandet av lotterierna följaktligen mer resurskrävande. Föreningarna
skulle därigenom i än större utsträckning bli hänvisade till professionella lotterianordnare,
vilkel skulle vara ägnat att reducera föreningarnas inkomster av lotlerierna.
På hemställan av utskottet sänkte riksdagen därför omsällningsgränsen lill gällande
30000 kr.

Problemen
i samband med serviceföretagens verksamhet på lokal nivå hänger främst samman
med förelagens kontroll över de fasta försäljningsplatserna i varuhus och
liknande. För lotterier som bedrivs från fasta försäljningsställen bör, säsom
jag nyss föreslagit (avsnitt 2.3), tillstånds-plikten behållas. Sådana
lotterier kommer således i fortsättningen inte alt få anordnas med stöd av 14§.
Risken för att en höjning av omsällningsgränsen nu fär till följd atl lollerianordnarna
blir mer beroende av serviceföretagen är därför liten.

Som
utvecklingen har visat finns del också betydligt större utrymme för lotterier
på marknaden än som förutsågs vid tillkomsten av lotterilagen. Utrymme för en
ökning av omsällningsgränsen bör därför finnas ulan all det skall behöva
befaras att det skall uppkomma en övermättnad på marknaden.

Som
utredningen föreslagit bör gränsen kunna sältas vid 300000 kr. under en
treårsperiod, dvs. under den tid som en registrering avser. Som utredningen
också har föreslagit bör lollerianordnarna fritt få fördela lott-försäljningen
under perioden. Det bör således vara möjligt atl välja att anordna elt lotteri
med den angivna omsättningen redan under första året eller atl anordna ett
antal mindre lotterier utspridda under treårsperioden.

För
att förenkla hanteringen för lollerianordnarna och öka möjligheten att variera
lotterierna anscrjag också alt de bestämmelser som för närvarande gäller om
högsta värde pä insatsen bör slopas. Del gäller också bestämmelserna om högsta
värde på vinslen såvitt avser andra vinster än penningvinster. För
penningvinster bör, som jag tidigare anfört (avsnitt 2.2), gälla atl vinsten
får uppgå till högst 500 kr. Liksom för närvarande bör gälla atl det
sammanlagda värdet av vinsterna skall motsvara minst hälften av insatsernas
värde. Inom den ramen bör emellertid lotterianordnaren själv få avväga
vinsternas storlek.

22

2.5
Prövningen av lokala lotterier

Prop.
1987/88:141

Mitt förslag:
Tillstånds- och registreringsprövningen av lokala lotterier skall göras av den
kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Utredningens
förslag: Utredningen har föreslagit atl prövningen skall göras av
länsstyrelsen.

Remissinstanserna:
De remissinstanser som har yttrat sig i den delen är i allmänhet positiva lill
all registreringen skall ske hos länsstyrelsen.

Skälen
för mitt förslag: Frågor om tillstånd lill lotterier enligl 14 § prövas för
närvarande av polismyndigheten. Utredningen har föreslagit alt länsstyrelsen
skall ansvara för registreringen och ta över tillståndsprövningen i fråga om
lotterier frän fasta försäljningsställen. Polismyndighetens befattning med
lotteriärenden skulle därmed upphöra.

Jag
anser också för egen dd atl registreringen och tillståndsprövningen vad gäller
fasta försäljningsställen inte bör ske hos polismyndigheten. Uppgiften kan, som
rikspolisstyrelsen också anfört i sitt remissyttrande, inte anses naturligen
falla inom polisens verksamhetsområde.

Alt
flytta hanteringen av ärendena från en lokal myndighet till en regional medför
emellertid vissa nackdelar. Atl lollerianordnarna kan vända sig till en lokal
myndighet har fördelar framför allt genom närheten till denna. En lokal
myndighet har som regel också en mycket större kännedom om de aktuella
föreningarna. Den största kännedomen bör finnas samlad hos den kommunala
fritidsnämnden. Enligt min mening år det en stor fördel om denna kompetens kan
utnyttjas.

Inom
del s.k. frikommunförsöket har genom lagen (1987:443) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning enligt lolterilagen (1982:1011) öppnats en
möjlighet för de kommuner inom försöket som så önskar att la över lillslåndsprövningen
av lokala lotterier.

Efter
överläggningar med Svenska kommunförbundet föreslär jag alt prövningen av
lokala lollerier flyttas från polismyndigheten till kommunerna. Prövningen bör
göras av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

I
princip anscrjag atl kommunen bör ges ansvaret för alla lokala lotterier som
bedrivs av sammanslutningar som huvudsakligen är verksamma inom kommunen. Detta
innebär bl. a. atl registrering skall ske hos kommunen. Det innebär emellertid
också att kommunen skall pröva inte bara tillstånd till lokala lotterier från
fasta försäljningsställen ulan också övriga till-ståndsplikliga föreningslollerier
inom kommunen som inte faller inom området för registrering. Tills vidare bör
dock prövningen av tillstånd till bingospel även i fortsättningen åvila
länsstyrelsen. Bingospel bör emellertid vara det enda undantaget.

Med
slöd av 33 § lotlerilagen har regeringen i lotleriförordningen meddelat
föreskrifter om avgifter för tillstånd i lotleriärenden. Avgifterna las ul för
all läcka lillståndsmyndigheternas kostnader. Som jag tidigare har anfört bör
avgift tas ut också för registrering. Avgifterna bör bestämmas så att de läcker
kommunernas kostnader.

23

2.6
Bingospel

Prop. 1987/88:141

Mitt
förslag: Vid bedömningen av en förenings behov av inkomster från bingospel
skall hänsyn tas främst lill omfattningen av ungdomsverksamheten i sådana
föreningar som naturligen kan ägna sig ål sådan verksamhet. Frågan om fillstånd
lill bingospel i närradio och kabel-TV skall prövas av regeringen och inte som
nu av lolterinämnden eller länsstyrelsen. Möjligheten enligl 16 § lotlerilagen
för annan än sådan sammanslutning som avses i 11 § atl anordna bingospel
slopas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt
förslag med det undantaget atl utredningen inte föreslår någon ändring vad
gäller den myndighet som skall pröva frågor om tillstånd till bingospel i
närradio och kabel-TV.

Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har berört
utredningens förslag i dessa delar. Endast i fråga om möjligheten till
bingospel i närradio och kabel-TV har negativa synpunkter framförts. Det har
därvid framhållits atl den gemensamhetsfunklion som bingospelet har skulle gå
förlorad om spelet bedrivs i etermedia. Vidare har anförts alt konkuiTcns
skulle kunna uppslå med del traditionella bingospelet och vara fill nackdel för
små föreningar som anordnar sådant spel. En remissinstans tillstyrker dock en
begränsad försöksverksamhet på området. Behållningen av spelet skulle dä inte
få användas lill all finansiera sändningen.

Skälen för mitt förslag: Bingospd får under vissa
förutsättningar med stöd av 11 § lolterilagen anordnas huvudsakligen av ideell
förening med allmännyltigl ändamål efter tillstånd av lotterinämnden eller
länsstyrelsen. De förutsättningar som gäller anges i 12 §. Bestämmelserna
innebär i huvudsak atl vinsterna inte får utgöras av pengar eller av
värdepapper annat än i vissa fall. I övrigt skall en prövning göras av
sammanslutningens behov av inkomster från spelet och av utrymmet på marknaden
för detta samt bedömas i vad mån spelet kommer att lämna skälig avkastning.

Jag har i det föregående (avsnitt 2.2) föreslagit atl
förbudet mot penningvinster i bingospel skall slopas. I övrigt begränsar
lagtexten myckel litet möjligheterna att anordna olika spel. Med stöd av 6§ kan
dock fillståndsmyndigheten bestämma närmare villkor för spelet. Enligl
uttalanden i förarbetena lill lolterilagen (prop. 1981/82:170 s. 126 O kan
villkoren gälla förutom lotteriets omslutning, exempelvis insatsernas värde,
vinstplanens utseende samt vinsterna och lotternas beskaffenhet.

Utredningen har föreslagit vissa förändringar vad gäller
bingospel som skulle underlätta för arrangörerna och göra spelet mera attrakfivl.
Så anser utredningen exempelvis atl del skall vara tillätet att göra vissa
förändringar i spelplanen under pågående spelperiod utan tillslåndsmyndighetens
godkännande. Vidare föreslås all s.k. jackpotspd, i vilket slumpen avgör
vinstsummans storiek, skall fillålas liksom samspel mellan flera bingohallar
via telenätet. Slutligen föreslås att den av vissa myndigheter tillämpade
regeln att spelet skall ge minst 15% i neltobehållning skall slopas.

24

Säsom
jag tidigare framhållit bör alla möjligheter all förenkla administra- Prop.
1987/88:141 tionen och alt göra spelen mera attraktiva tillvaratas. Jag är
därför positiv till utredningens förslag. Särskilt vill jag framhålla att man
inte stelbent bör tillämpa en regel med krav på viss procentuell neltobehållning
sä länge spelet ger etl verkligt bidrag till föreningens verksamhet och inte
negativt påverkar det totala resultatet i ortens bingohallar. Lolterilagen
lägger inte heller några hinder i vägen för ell genomförande av utredningens
förslag i dessa delar. Frågorna fordrar därför inte riksdagens
ställningstagande.

För
närvarande år bingotillslånden ojäml fördelade mellan olika' föreningar. De
föreningar som en gäng fåll tillstånd har ofta fält behålla dem och t. o. m.
lämnats utökade tillstånd, medan andra föreningar ställts utanför. Vid
bedömningen av hur stort tillstånd som skall lämnas en förening har man enligl
min mening i alltför stor utsträckning grundat bedömningen på föreningens
utgiftsnivå. Del har inte minst på idrottens område - som helt dominerar
bingomarknaden - lett lill atl föreningar med stora bingotillstånd kunnat göra
orimligt stora utgiflsålaganden ulan atl dessa stått i rimlig proportion vare
sig lill nivå eller omfattning av verksamheten. I fortsåttningen bör enligl min
mening storleken av föreningarnas ungdomsverksamhet ges ökad betydelse vid tillståndsgivningen.
Detta bör komma lill uttryck i lagtexten genom atl en regel införs att hänsyn
främst skall las lill föreningens ungdomsverksamhet vid bedömningen av
föreningens behov av inkomster från bingospel. Självfallet innebär inte detta
att inte också andra föreningar än sådana med en omfattande ungdomsverksamhet skall
kunna komma i fråga för tillstånd. Sålunda bör tillstånd självfallet kunna ges
bl. a. till föreningar med sådana ändamål atl någon ungdomsverksamhet inte
förekommer. När del gäller idrottsföreningar har dislrikls-idroltsförbunden god
kunskap om omfattningen av föreningarnas ungdomsverksamhet. Tillståndsmyndighelen
bör därför höra dislriktsidrolls-förbunden innan tillstånd lämnas.

Det
är också angelägel med en jämnare fördelning av bingotillslånden mellan olika
föreningar på en ort eller inom en region. Jag ser det därför som nödvändigt
alt de möjligheter till ökade inkomster frän bingospel som föreningslivet får
genom de förslag jag nu lägger fram också utnyttjas till all jämnare fördela bingotillslånden.
Del bör ankomma på de myndigheter som beviljar tillstånd atl vid prövningen
successivt söka sprida tillstånden lill flera än i dag varvid främst verksamhet
bland ungdomar bör tillmätas betydelse.

Jag
utgår ifrån att delta kommer all medföra stora förändringar i tillståndsgivningen.
Atl en förening tidigare år meddelats visst tillstånd skall inte medföra att
föreningen automatiskt meddelas tillstånd med samma insatsbelopp. En del
föreningar kan få sina tillstånd kraftigt reducerade medan andra föreningar kan
få ökade insalsbdopp eller helt nya tillstånd. Denna omprioritering vid tillståndsgivningen
bör dock ske stegvis under de närmaste två till tre åren, så atl inte
föreningarna drabbas av alltför stora inkomstbortfall som kan äventyra deras
möjligheter atl i rimlig omfattning bedriva sin verksamhet.

Jag
vill i detta sammanhang också betona del angelägna i all prövnings

myndigheterna beaktar intresset av all föreningslivels ställning gentemot 25

serviceförelag
och andra mellanhänder stärks och atl inkomsterna från spelet i så stor
utsträckning som möjligt verkligen kommer föreningarna till dd.

Liksom
hittills bör del ankomma pä tillståndsmyndigheten att vid tillståndsprövningen
avgöra vinsternas storlek. Enligt utredningen bör vinsterna inte tillåtas
översliga elt halvt basbelopp. Detta överensstämmer i huvudsak med vad som i
praktiken tillämpas i dag.

Lotlerilagen
innehåller inte några uttryckliga begränsningar av möjligheten att anordna bingospd
i. närradio eller kabel-TV. Tillstånd lill sådan verksamhet kan således
meddelas av lolterinämnden eller länsstyrelsen med stöd av 11 §.

Med slöd av regeringens
bemyndigande den 28 november 1985 har statsrådet Göransson tillkallat en
sårskild utredare med uppgift att utreda frågor om lotteriverksamhet som
anordnas i samband med närradio- eller kabelsändningar. Den särskilde utredaren
har i uppdrag att belysa vilka konsekvenser en utbyggd verksamhet skulle få
dels för andra anordnare av lotterier, dels för verksamheten i närradion och
kabelsändningarna. Utredningen beräknas vara slutförd under våren 1988.

För närvarande förekornmer
inte i Sverige bingospd i dessa medier. I Danmark däremot pågår sådan
verksamhet. Lotleriutredningen har studerat hur delta sker och föreslår att
sådana allmännyttiga ideella föreningar som avses i 11 § skall ges möjlighet till
sådant spel också här i landet. Enligt utredningen skulle etl sådant spel inte
få en sådan omfattning atl det skulle ta bort intresset för del traditionella bingospdel.
Snarare kan bingospel i närradio och kabel-TV enligl utredningen utgöra etl
komplement till och elt marknadsföringsinstrument för det traditionella spelet.

Jag anser för egen del atl
del finns skäl atl avvakta den pågående utredningen innan principiell ställning
tas till bingospel pä det angivna sättet. I avvaktan på ett sådant
ställningstagande bör dock frågan om tillstånd lill bingospel i närradio och kabel-TV
i fortsättningen prövas av regeringen.

För
närvarande kan enligt 16 § lolterilagen bingospel fä anordnas efter tillstånd
också av annan än sådan sammanslutning som avses i 11 § under vissa
förutsättningar. Bl. a. får värdet av varje insats vara högst 2 kr. och värdet
av högsta vinsten högst 100 kr. Några tillstånd lill sådant bingospel synes
inte ha meddelats under den tid som lolterilagen har gällt. Möjligheten bör
därför, som utredningen föreslagit, kunna slopas.

Prop.
1987/88:141

2.7 Automatspel

Mitt
ställningstagande: Spel på automater som ger vinst i form av pengar,
värdebevis, spelpollelter eller liknande skall inte tillålas i annan
utsträckning än för närvarande.

Utredningens förslag:
Utredningen har föreslagit alt regeringen skall kunna ge tillstånd till sådant
automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller
liknande.

26

Remissinstanserna: Utredningens
förslag tillstyrks av flertalet remissin- Prop. 1987/88:141 stanser.
Samtidigt framhålls från flera håll viklen av att tillsynen av spelet sker på
ett betryggande sätt. Flera remissinstanser avstyrker emellertid utredningens
förslag och anser atl gällande förbud mot utbelalningsauto-mater skall
behållas.

Skälen
för mitt ställningstagande: Automatspd som ger vinst i form av pengar,
värdebevis, spelpollelter eller liknande får med stöd av 7 § lotterilagen
efter tillstånd anordnas på fartyg i internationell trafik. I övrigt får sådant
spel inte förekomma enligl lotlerilagen.

Ell
principiellt förbud mot sådant automatspd infördes år 1979 i den då gällande lotleriförordningen
(1939:207). Vid tillkomsten av 1982 års lotterilag ansåg departementschefen
all förbudet borde fortsätta att gälla.

Till
grund för förbudet låg 1972 ärs lotleriulrednings förslag i ddbelän-kandet (Ds H
1976:3) Enarmade banditer.

I
fräga om innebörden av begreppet enarmad bandit uttalade utredningen alt
därmed förstods alla då förekommande spelapparater av mekanisk eller
elektronisk typ. Utredningen uttalade vidare alt spdapparaler, som fill
konstruktion och funktion i allt väsentligt kunde jämställas med enarmade
banditer, också skulle omfattas av regleringen. Ett gränsfall utgjorde enligt
utredningen den finska s. k. Pajazzoautomaten, där spelaren med viss färdighet
kunde påverka spdresultalet. Med hänsyn till den relativa snabbhet med vilken
spelet kunde bedrivas på dessa apparater och de olika utbud av penningvinster
som de erbjöd skulle de enligt vad utredningen uttalade vara att anse som "med
enarmade banditer liknande apparater".

I
prop. 1978/79:20 om förbud mot automatspd, m. m. föreslogs bl. a. att anordnandet
av automatspel när vinsterna utgjordes av pengar, värdebevis, spelpolletter
eller liknande i princip skulle förbjudas. Den enda form av sådana spel som i
fortsättningen skulle tillålas var spel på fartyg i internationell trafik.
Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i den delen.

1987
års lolleriutredning föreslår nu atl folkrörelserna i samverkan med de statliga
spelbolagen eller med ensamrätt skall få bedriva vissa automat-spel där
spelaren med viss färdighet kan påverka spelresultatet. Utredningen anför att
det på den ufiändska marknaden finns s.k. skicklighetsspel. Eftersom dessa spel
faller under begreppet automatspd i lotterilagens mening är de i princip
förbjudna i Sverige sedan år 1979. Utredningen föreslår att folkrörelserna
skall ges möjlighet alt bedriva vissa spel på sådana automater.

Utredningens
förslag har avstyrkts av flera remissinstanser. För egen dd anser jag inte
heller att det framkommit tillräckligt starka skäl för att nu upphäva det
gällande förbudet mot automatspd.

27

2.8
Tillsynsfrågor

Prop. 1987/88:141

Mitt förslag: Tillsynen över lotterier som anordnas efter
registrering med slöd av 14 § skall i fortsättningen utövas av kommunen. I dessa
lotterier skall det alltid förordnas kontrollant. Vidare skall en årlig
redovisningsskyldighet åvila anordnaren.

Kommunen
skall utöva tillsynen också av övriga lotterier som :illståndsprövals
av kommunen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
såvitt avser kontrollant och redovisningsskyldighet. Däremot har utredningen
föreslagit alt tillsynen över lokala lotterier skall utövas av länsstyrelsen.
Utredningen har därutöver föreslagit en kontroll av lottflödel från
tillverkaren lill lotterianordnaren.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig
över förslaget är i allmänhet positiva till utredningens förslag atl tillsynen
över lotterier enligt 14 § skall utövas av länsstyrelsen. Ell par
remissinstanser framhåller dock atl det bör övervägas om inte polismyndigheten
bör ha kvar uppgiften med hänsyn till sin kännedom om de lokala förhållandena.

Även utredningens förslag i övrigt vad gäller tillsynen
tillstyrks av flertalet remissinstanser. Samtidigt framhålls emellertid all
det är viktigt atl kostnaderna för tillsynen hålls på en rimlig nivå.

Skälen för mitt förslag: Enligl 25 § lolterilagen utövar tillståndsmyndighelen
närmare tillsyn över sädana lotterier som får anordnas efter tillstånd av
myndigheten. Enligt gällande bestämmelser kräver lotterier som anordnas med
stöd av 14 § polismyndighetens tillstånd. Del är då också den myndigheten som
utövar tillsynen över lotteriet. Delta gäller både de lotterier för vilka lillslåndsplikten
nu föreslås ersatt med en registreringsskyldighet och de lokala lotterier frän
fasta försäljningsställen för vilka tillståndsplikten enligt mina förslag skall
behållas. Jag har tidigare föreslagit atl registrering och tillståndsprövning
av sådana lotterier som nu omfattas av 14 § skall ske hos kommunen. Som en
följd härav bör polismyndigheten upphöra alt vara tillsynsmyndighet. I stället
bör kommunen la över också tillsynen. Denna bör utövas av den nämnd som enligl
kommunens bestämmande prövar frågor om registrering och tillstånd.

Enligt 6 § lolterilagen får tillstånd att anordna lotteri
förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Med
stöd av 6 § kan således bl. a. särskilda kontrollanter utses i tillståndslotterierna.
Till tillständslotterierna hör enligt gällande bestämmelser också lotterier som
anordnas med stöd av 14 §. Departementschefens uttalanden i förarbetena till lolterilagen
(prop. 1981/82:170, s. 101) innebär att medan kontrollanter som regel borde
utses i övriga tillståndslolterier skulle detta ske endast om det kunde anses
behövligt i sådana lollerier som anordnades med stöd av 14§.

Ersätts tillståndsplikten, så som jag har föreslagit, av
en registreringsskyldighet kommer det inte längre alt ske någon prövning av lotteriverksamhelen.
Någon bedömning av behovet av kontrollant med hänsyn till

28

verksamheten
kan då inte ske. Möjligheten all utse kontrollant upphör Prop. 1987/88:141 också
rent formellt i och med alt tillständsplikten försvinner. Skall lillslåndsplikten
kunna slopas, penningvinster tillåtas och gränsen för omsättningen höjas
enligt vad jag föreslagit i det föregäende är det emellertid viktigt atl
kontrollen inte samtidigt försämras. Detta leder enligl min mening till elt
krav på att kontrollant alltid skall förordnas för sådana lotterier som fär
anordnas efter enbart registrering med stöd av 14 §. En särskild bestämmelse
härom bör införas i lagen. Det bör ankomma på den kommunala nämnden att
förordna kontrollanten. Kontrollanten bör förordnas för resp. förenings
samtliga lotterier under en viss lidsperiod. I analogi med vad som tillämpas
för kontrollanter i övrigt bör arvode till kontrollanten bestämmas av nämnden
men betalas av lotterianordnaren. Jag utgår från all lolterinämnden kommer alt
utfärda allmänna råd med riktlinjer för bestämmandet av arvodena.

Jag
vill i det här sammanhanget också framhålla vikten av alt de som förordnas som
kontrollanter har den kunskap och de erfarenheter som behövs för all uppdraget
skall kunna fullgöras på etl tillfredsställande sätt. För bingospel bör man som
kontrollant förordna antingen en auktoriserad eller en godkänd revisor eller
någon annan person med erfarenhet av revisionsverksamhet. Som utredningen
föreslagit bör kontrollanterna, inom de resurser som står fill buds, få så god
utbildning som möjligt i frågor som hör samman med deras uppdrag. Jag anser
dock all kontrollanterna liksom hittills i princip bör ulföra arbetet som frilidsuppdrag.

Som
utredningen föreslagit bör det åligga den som anordnar lotteri med stöd av 14 §
atl varje årsskifte lämna en redovisning för de lollerier som anordnats under
året. En sådan uppgiflsskyldighel bör åvila anordnarna ulan särskild anmodan.
Dessutom bör 26 § ändras så alt den som anordnar lotteri med stöd av 14§ åven i
fortsättningen, dvs. även sedan tillståndsplikten slopats, skall vara skyldig
all efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna upplysningar och tillhandahålla
handlingar och annat som behövs för tillsynen.

För
atl få en kontroll av alt omsällningsgränsen i lotterier som anordnas med stöd
av 14 § inte överskrids har utredningen föreslagit all en kontroll av lottflödel
från tillverkaren till lotterianordnaren skall ske. Lotlillverka-ren skulle enligl
utredningen vara skyldig alt till lolterinämnden och länsstyrelsen överlämna etl
tryckeriiniyg för varje lotierileverans som sänds till resp. lotterianordnare.

Elt
system för kontroll av lottflödel skulle i och för sig kunna få en viss belydelse
på det sätt utredningen uttalat, dvs. för atl kontrollera all omsättningsgränsen
inte överskrids. Systemet förefaller emellertid enligt min mening inte vara
tillräckligt effektivt i förhållande till de byråkratiska rutiner som systemet
kan komma atl medföra för såväl myndigheterna som för tillverkarna av lotter.
Jag anser därför all någon sädan kontroll inte bör ske. Som jag tidigare har
anfört bör det i stället åvila lotterianordnaren alt lämna en redovisning för
de lotterier som har anordnats under en viss period.

29

2.9
Kontroll

Prop.
1987/88:141

Mitt förslag:
Förslutna lotter och bingobrickor skall vara typgodkända. Vid bingospel skall
del finnas kontroll anordnad på etl av lolterinämnden godkänt sätt.

Utredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag frånsett atl kravet på
anordningar för kontroll föreslås gälla enbart bingospel med penningvinster.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser lillstyrker förslagen. En remissinstans framhåller
all del för de statliga lotterierna bör gälla samma regler om säkerhetskontroll
av lotter som för föreningslotlerierna.

Några
remissinstanser är negativa till förslaget om kontrollutrustning vid bingospel
och framhåller atl små föreningar förmodligen inte har råd all skaffa sådan.
Lotterinämnden anser dock att sådan utrustning alltid bör finnas vid bingospel
och inte bara vid bingospel med penningvinster.

Skälen
för mitt förslag: På lolterimarknaden används i dag ett stort antal olika typer
av lotter. I lolterilagen finns inga bestämmelser om vilka lotter m. m. som
skall få användas i lotlerierna. Vid meddelande av tillstånd kan tillståndsmyndighelen
dock med slöd av 6§ föreskriva närmare villkor samt meddela kontroll- och
ordningsföreskrifter. I princip ankommer det således på tillståndsmyndighelen
alt vid behov ta ställning till vilka lotter som skall få användas, vilka
uppgifter som skall finnas på lotterna och liknande.

I
stor utsträckning används i de traditionella lotterierna förslutna för-handsdragna
lotter, vilket innebär att deltagarna redan vid köpet kan se om lotten har
utfallit med vinst. Ett vanligt förfarande är att lottillverkarna bestämmer
andelen vinstloller i en lotlsats. Dragningen sker således redan vid
tillverkningstillfället. Kontrollanten kan då inte direkt kontrollera dragning
och blandning utan måste i stället förlita sig pä tillverkarens uppgifter. Inte
heller har kontrollanten möjlighet all kontrollera huruvida rätl andel vinstloller
finns med i varje lottsals.

Om
penningvinster, som jag har föreslagit, i fortsättningen skall tillålas i
lotterierna i ökad omfattning, måste enligl min mening kontrollen av lotterna
förbättras. Slopas tillståndsplikten för lollerier som anordnas med slöd av 14
§ försvinner också möjligheten all för sådana lotterier vid tillståndsprövningen
ta ställning till vilka lotter som skall få användas. En effektiv kontroll av
lotterna är enligl min mening en förutsättning för att det förslaget skall
kunna genomföras.

Mot
den bakgrunden anser jag all det bör uppställas krav på att förslutna lotter
skall vara typgodkånda. Detta medför all krav kan ställas på bl. a. lotternas
säkerhetsegenskaper och på alt lotterna skall vara försedda med vissa
uppgifter. Kraven bör anpassas bl.a. till den typ av lotterier där lotterna
skall användas. Givetvis bör kraven inte vara mera långtgående än som är
påkallat. Jag anser atl kravet bör göras tillämpligt på alla förslutna lotter.

Även
bingobrickor bör, som utredningen föreslagit, vara av godkänd

30

typ.
Sådana krav kan då uppställas på utformningen av brickorna alt det blir
omöjligt för någon atl olagligt lansera extra serier bingobrickor och för deltagare
i spelet atl kopiera brickorna och delta i spelet med kopiorna.

Ett
beslut om typgodkännande bör kunna förenas med villkor. Ett sådant villkor kan
vara att kontroll får ske hos tillverkaren eller importören.

Utredningen har vidare
föreslagit alt det vid bingospel med vinst i form av pengar skall finnas
godkänd kontrollutrustning. Jag delar uppfattningen atl det bör krävas en
noggrann kontroll av spelet. Många gånger används mycket avancerad utrustning i
bingospel. Felaktig funktion hos denna och eventuell manipulation kan vara
myckel svär alt upptäcka. Etl rimligt krav är då enligt min mening all det
också finns tillfredsställande kontrollutrustning. Elt generellt krav på leknisk
utrustning skulle emellertid enligt min mening föra för långt. Som några
remissinstanser framhållit kan sådan utrustning vara alltför dyrbar all
anskaffa för små bingoarrangörer som t. ex. enbart spelar slorbingo. I sådana
fall bör man i stället kunna överväga atl låta kontrollen anordnas l.ex. på
det sättet atl kontrollanten är närvarande under spelet. För samtliga bingospel
bör emellertid krävas att det finns kontroll anordnad pä ett av lotterinämnden
godkänt sätt. Det fär sedan ankomma på lolterinämnden all utforma kraven med
hänsyn lill spelet. Kravet på kontroll i någon form bör gälla oavsett om spelet
bedrivs med penningvinster eller andra vinster.

Prop. 1987/88:141

2.10 Skatter och avgifter

2.10.1
Skatt på lotterivinster

Mitt
förslag: Penningvinst i lotteri som anordnas av en ideell förening skall vara
skattefri.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Riksskatteverket
och Penninglotleriel kritiserar dock förslaget för att det skattemässigt ger
folkrörelsernas lotterier en gynnsammare ställning än andra lotterier.

Skälen
för mitt förslag: Enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster utgår
skall på penningvinster med 30% av vinslens värde. I fråga om vinst vid
vinstdragning i vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa utgör skatten
40% av vinslens värde. Skatt skall dock inte i något fall betalas med högre
belopp än atl av vinslen återstår 100 kr. För sådan vinst som uppgår lill högst
100 kr. betalas inte någon skatt. Vid beräkning av skattebeloppet skall i
vinstens värde inräknas den skall som belöper på vinslen. Lotlerivinsler som
inte utgörs av pengar är skattefria.

Förslaget
all ge folkrörelserna möjligheter all ha penningvinster på belopp upp lill 500
kr. i sina lotterier aktualiserar frågan om skatt skall betalas för sädana
vinster.

En
beskattning kommer otvivelaktigt alt innebära en ökad administration för såväl
folkrörelserna som beskattningsmyndigheten. Det admini-

strativa merarbetet
torde inte komma att slå i rimlig proportion till de belopp som kan förväntas
flyta in i skatt. Någon skall bör därför enligt min mening inte ulgå på dessa
vinster.

För
vinster i andra svenska penninglotterier, dvs. i huvudsak statliga lotterier
och bankernas vinstsparande, bör den nuvarande skatteplikts-gränsen på 100 kr.
behållas. Administrations- och kontrollarbetet är inte så resurskrävande när
det gäller dessa lotterier atl gränsen av den anledningen bör höjas.

Prop. 1987/88:141

2.10.2 Skatt på bingospel

Mitt
förslag: Bingospel med endast varuvinster blir helt skattefria. Vid spel med
penningvinster betalas skatt med 5,5% på det omsäll-ningsbdopp som tillstånd
ges för.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår i första hand
alt bingospel skall vara helt skattefritt. I andra hand föreslår den atl varuvinster
blir skattefria medan skatt betalas för penningvinster med 3 % av den faktiska
omsättningen.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över
utredningens förslag har nästan samtliga tillstyrkt förslaget om slopande av
skatten på varuvinster. Når del gäller frågan om skatt på penningvinster delar
flertalet av de nämnda remissinstanserna också utredningens förslag alt även
sådana vinster i första hand bör vara helt skattefria. Riksskatteverket anser,
om beskattning skall ske, alt skatten skall las ul som en viss andel av det omsätlningsbdopp
eller vinslbelopp som lillslånd ges för. I andra hand bör enligt verket
penningvinster vid bingospel beskattas pä motsvarande sätt som penningvinster i
lollerier.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1972:820) om skatt
på spel utgår spelskatt för bingospel med 5,5% av värdet av erlagda
spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna
berättigar till deltagande i spelet. Skatt på bingospel redovisas för
redovisningsperioder om två kalendermånader. Deklaration skall i princip lämnas
för varje spelplats.

Fr. o. m. den I januari 1986 gäller all vinster i varulotlerier
är skattefria. Jag delar utredningens uppfattning all bingospel och lotterier
där endast varuvinster förekommer bör bedrivas på lika villkor från skatlesynpunkl.
Beskattningen av varuvinster vid bingospel bör därför ocksä avskaffas.

Från många håll har framförts all, om penningvinster
tillåls vid bingospel, även sådana vinster bör vara skattefria. Från riksskatleverkels
sida har särskilt framhållits de fördelar från administrativ synpunkt som ell
bingospel utan skatteplikt skulle innebära.

För egen del harjag dock den principiella uppfattningen
all penningvins-ler som uppgår till någorlunda höga belopp bör beskattas
oavsett i vilken spelform de förekommer. Vid bingospel kommer det alt tillålas
vinster på

32

upp till etl halvt
basbelopp. Penningvinsterna i bingospel bör alltså beskal- Prop.
1987/88:141 tas.

När
del gäller formen för skattens uttagande slår valet enligt min mening närmast
mellan en omsättningsskatt på det sålt som riksskatteverket föreslagit och en
skatt som är utformad efter mönster i lotterivinstskatlen. För den senare
modellen talar det förhållandet alt del är naturligt och logiskt med samma beskaltningsmoddl
i de båda spelformerna. En sådan modell torde dock inte ge några administrativa
vinster jämfört med dagens syslem. Införandet av en tillståndsskalt skulle
däremot betydligt kunna förenkla beskattningsförfarandet. Skatten kan då
påföras redan vid tillståndsgivningen och beräknas efter en viss procent på
det omsätlningsbelopp som tillstånd ges för. Något deklaralionsförfarande
behövs inte utan man kan i stället föreskriva att den skattskyldige skall
betala skatten senast vid en viss tidpunkt efter del atl tillståndet har börjat
gälla. Enligt min mening är en sådan tillståndsskatt att föredra framför en
skatt av lotlerivinstmo-dell. Jag återkommer i specialmofiveringen till den
närmare utformningen av de regeländringar som behövs.

När
det gäller alt bestämma den procentsats efter vilken skatten skall utgå bör
utgångspunkten vara atl del sammantagna skattebeloppet i princip skall vara
detsamma som om skatten hade utgått efter modell av den vanliga lotlerivinstskatten.
Enligt mina beräkningar uppnås detta om skattesatsen bestäms till 5,5 %. Om
såväl varuvinster som penningvinster skall användas vid bingospel bör 5,5% i skatt
tas ut på hela omsättningen. Endast bingospel med enbart varuvinster undantas
således från bingoskatt.

2.10.3
Avgifter

Utredningen
har lagt fram förslag till ändring i lotteriförordningen (1982:1012) når del
gäller registrerings- och lillslåndsavgifter för lotterier och bingospel. Dessa
frågor faller inom ramen för bemyndigandet i 33 § lotlerilagen, enligl vilket
det ankommer på regeringen att bestämma vilka avgifter som skall tas ul i lotleriärenden.

2.11 Vissa övriga frågor

I
utredningen har framhållits atl folkrörelserna i större utsträckning än nu borde
anordna lotterier och spel i egen regi och ta ett större ansvar för utvecklingen
av spelverksamheten. Jag vill för egen del understryka all folkrörelserna har
den kompelens och erfarenhet som behövs för alt på elt både säkert och
effektivt sätt kunna utveckla sin lotteri- och spelverksamhet. Jag har
tidigare framhållit det angelägna i att olika mellanhänder så långt möjligt kan
undvikas så all föreningarna själva kan tillgodogöra sig inkomsterna från
spelverksamheten.

Sedan
flera år tillbaka har Tipsljänst haft regeringens tillstånd atl anord

na vissa tipsomgångar, där överskottet från bolagels tips tillfallit olika

idrottsföreningar och idrottsförbund. Idrotten har därvid aktivt medverkat

vid marknadsföringen av dessa fipsomgångar. Denna medverkan har med- 33

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

fört en ökad omsättning i
spelet. Utredningen har föreslagit atl denna form Prop. 1987/88:141 av
samarbete mellan idrotten och Tipsljänst borde fä utvecklas vidare.

Det
ankommer pä regeringen alt fortlöpande pröva de förslag om nya eller utvidgade samarbelsformer
mellan folkrörelser och statliga spelbolag som kan aktualiseras.

Utredningen
har ocksä tagit upp frågan om bildandet av ell särskilt folkrörelseägt
spelbolag.

Utredningen
finner all starka skäl talar för att folkrörelserna borde sträva efter någon
form av bolagsbildning. Elt av folkrörelserna gemensamt ägt myntspdsbolag
skulle kunna ges ensamrätt atl bedriva lotterier, bingospel, allt automatspel
samt rouleltspd och kortspel. Att bygga upp ett spelbolag med en sådan
verksamhet innebär emellertid ett åtagande av stora mätt där ekonomiska,
administrativa och personella resurser mäste sältas in. Utredningen föreslår
därför atl folkrörelserna, innan beslut fattas om bildande av ett spelbolag,
bildar en samarbetsorganisafion för handläggning av frågor om lotterier och
spel. Uppbyggnaden av ett spelbolag kan då, enligt utredningen, ske successivt.

Jag
vill för egen del framhålla all det inte ankommer på regeringen att la
ställning till frågan huruvida folkrörelserna skall bilda ett gemensamt spelbolag
eller inte. Om folkrörelserna beslutar bilda elt samarbelsorgan, i form av
bolag, stiftelse eller förening, för handläggning av lotteri- och spelfrågor är
de givetvis oförhindrade därtill. Som jag redovisat i del föregående ärjag dock
inte nu beredd alt föreslå några ändrade regler när det gäller automatspel.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Förslagen
under 2-4 har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet.

Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag oni ändring i lotterilagen
(1982:1011)

2§

Med
egentliga lotterier avses lotterier som inte är kedjebrevsspd. eller

liknande
spel eller automatspd, rouleltspd, tärningsspel, kortspel eller

bingospel.

Med
automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelapparater.

Rätt
till fortsatt spel är alt anse som vinst enligt denna lag. 34

I ett nytt första stycke har en ny beteckning, egenfiiga lollerier,
införts. Prop. 1987/88:141 Beteckningen används för sådana lotterier som inte
är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspd, rouletlspel,
tärningsspel, kortspel eller bingospel. Med egentliga lotterier avses alltså,
förutom s. k. traditionella lotterier, också sådana lotterier i vilka antalet
insatser och vinster samt värdet av dessa inte är bestämda enligl uppgjord
plan. Även sådant som t. ex. pilkastning och bollkaslning omfattas således av
begreppet. Särskilda regler för bl. a. sådana lotterier finns i II, 14, 17, 17a och den nya I7b§§. Genom
att införa en särskild beteckning på dessa lollerier kan redaktionella
förenklingar göras i de nämnda paragraferna.

Andra och tredje styckena motsvarar utan någon saklig
ändring de nuvarande bestämmelserna i paragrafen. Av redaktionella skäl har
dock en uppdelning gjorts på två stycken.

6a§

Förslutna lotter och bingobrickor skall vara av godkänd
typ. Frågor om godkännande prövas av lotterinämnden. Etl beslut om
typgodkännande får förenas med villkor.

Vid bingospd skall det finnas kontroll anordnad på det
sätt som lotterinämnden godkänner.

Paragrafen är ny.

Första stycket innehåller krav på alt vissa ddtagarbevis i
lotterier skall vara typgodkända. Kravet har begränsats till atl avse s. k.
förslutna lotter och bingobrickor. Öppna lottsedlar omfattas således inte av
bestämmelserna. Delta innebär bl.a. att lotter i det s.k. penninglotteriet
inte behöver vara typgodkända. Med förslutna lotter avses sådana lotter där lottnumret
, på ett eller annat sätt är dolt. Att lotterna är utformade på det sättet
beror i allmänhet pä alt vinstdragningen heh eller delvis har skett före lottförsälj-ningens
början. Något krav på förhandsdragning innehåller emellertid inte paragrafen.
Även om dragningen förrättas under pågående spel eller i efterhand gäller
således kravet på typgodkännande. Som exempel på lotter som kommer att omfattas
av bestämmelserna kan nämnas nitade lotter, lotter med lucköppning eller läckmassa,
sticklotter och lotlkassetter. Många andra typer finns emellertid också.

Frågor om godkännande prövas av lotterinämnden. Med stöd
av 33§ kan föreskrifter meddelas om atl avgift skall tas ut för prövningen.

Med stöd av första stycket kan ett beslut om
typgodkännande förenas med villkor, t. ex. för kontrollen.

Andra stycket innehåller krav på att del vid bingospel
skall .finnas kontroll anordnad av spelet. Sättet alt anordna kontrollen skall
vara godkänt av lolterinämnden.

Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.9).

11§

Bingospel eller egentligt lotteri, som inte utgör
vadhållning i samband med häsllävling, får under förutsättningar som anges i lla§
och 12§ efter tillstånd anordnas av svensk juridisk person som är ideell
förening och som

1. har till huvudsakligt syfte alt
främja allmännyttigt ändamål inom Prop. 1987/88:141 landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen
tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar någon inträde som
medlem såvida det inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens
verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skål för detta.

Om del finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första
stycket meddelas för en juridisk person som inte är ideell förening eller som
har till huvudsakligt syfte alt främja allmännyttigt ändamål utom landet.

Genom ett tillägg till 2 § har egenfiigl lotteri införts
som beteckning på vissa lotterier. Ändringen i förevarande paragraf innebär
enbart att denna beteckning har inarbetats i första stycket. Nägon saklig
ändring i paragrafen har inte gjorts.

lla§

Bingospel
som får anordnas med slöd av 11 § får Inte bedrivas i närradio

eller kabelldevision.

Paragrafen är ny.

Bestämmelsen om bingospel i närradio och kabel-TV saknar
motsvarighet i gällande lolterilagstiftning. Något uttalat förbud mot att med
stöd av 11 § anordna bingospel i dessa medier förelåg således inte tidigare.
Enda hindret mot alt meddela ett sådant tillstånd var då om lotteriet inte
enligt 5 § kunde antas komma att bedrivas på etl från allmän synpunkt lämpligt
sätt.

Bestämmelsen innebär att möjligheten att ge tillstånd till
bingospel i närradio eller kabel-TV flyttas från lolterinämnden och
länsstyrelsen fill regeringen. Enligt 4§ ankommer det nämligen på regeringen
alt pröva frägor om tillstånd till lotterier i andra fall än som särskilt anges
i lagen.

I2§

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 §
får

1. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2. vinsterna inte utgöras av pengar om
lotteriet skall bedrivas i fiera län,

3. vinst som utgörs av pengar uppgå
till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndigheten
dock medge att vinster utgörs av värdepapper.

/ bingospel som får anordnas med stöd av 11 §får vinsterna
inte utgöras av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt II § skall sårskild hänsyn tas till vilket behov av lolteriinkomster
som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet samt lill det utrymme för
lotterier som kan antas finnas på marknaden. Vid bedömningen av behovet av
inkomster från bingospel skall hänsyn främst tas till omfattningen av
ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med
ungdomsverksamhet. Om del inte finns särskilda skäl lill annal, får tillstånd
meddelas endast när det kan antas atl lotteriet kommer att lämna
sammanslutningen skälig avkastning.

Bestämmelserna i första och tredje styckena är delvis nya.
Fjärde styc

ket motsvarar med vissa ändringar nuvarande andra stycket. 36

Tidigare innehöll första stycket bestämmelser som innebar
alt vinsterna Prop. 1987/88:141 i sådant lotteri som anordnades med stöd av 11
§ inte fick utgöras av pengar eller värdepapper. Bedrevs lotteriet i flera län
kunde vinster i form av värdepapper tillåtas. I huvudsak kunde således i
lotterier enligl 11 § enbart varuvinster förekomma. Ändringarna i paragrafen
innebär atl penningvinster nu blir tillåtna i sädana egentliga lotterier som
bedrivs lokalt eller inom endast ett län saml i bingospel. För de egentliga
lotterierna gäller den begränsningen att vinster i pengar får uppgå lill högst
500 kr. Utgörs vinsterna av varor lägger bestämmelserna inget hinder i vägen
för högre vinster.

Liksom hittills gäller atl värdepapper bara får förekomma
som vinster i lotterier som bedrivs i flera län. I förarbetena fill lolterilagen
(prop. 1981/82:170 s. 126) uttalades atl det borde ankomma på lotterinämnden
all från fall till fall pröva frågan i vilken utsträckning värdepapper skulle
få förekomma som vinster. Utgångspunkten borde dock, liksom dittills, vara all
vinsterna i dessa lotterier i allt väsentligt inte skulle utgöras av värdepapper.

Enligt vad som uttalades i propositionen torde, i den mån
värdepapper förekom i rikslolterier, värdet av dessa, inkl. vinstskatlen, som
regel inte ha överstigit 10-15% av vinsternas totala värde. Av ett yttrande fill
kulturutskottet (KrU 1985/86:1) framgår att lotterinämnden tillåtit att ca 20%
av vinstvärdet får utgöras av premieobligationer. Utskottet konstaterade atl
lagstiftningen torde ge visst utrymme för en ökning av procentsatsen och att
detta sannolikt skulle öka lotteriernas attraktivitet.

Den hittillsvarande fillämpningen har inte inneburit några
problem. Den praxis som sålunda har utvecklats bör tillämpas också
fortsättningsvis. Även i fortsättningen bör del överiålas till lolterinämnden atl
bestämma i vilken utsträckning värdepapper skall fillålas som vinster. Härvid
bör vad riksdagen tidigare uttalat vara vägledande.

Ändringen i fiärde stycket innebär att tillståndsmyndighelen
vid fördelningen av bingotillstånd skall ta hänsyn främst lill
sammanslutningarnas ungdomsverksamhet. Frågan har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.6).

Vid bedömningen av om lotteriet kan antas ge skälig
avkastning skall, som framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) beaktas
atl inkomsterna i största möjliga utsträckning kommer anordnarna fill godo och
inte professionella lotteriarrangörer eller andra mellanhänder.

13 §

Frågor om tillstånd enligt II § till egentligt lotteri,
som skall bedrivas av en sammanslutning som är verksam huvudsakhgen inom endast
en kommun, prövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Frågor om tillstånd / övrigt enligt 11 § prövas av
länsstyrelsen i det län där lotteriet skall bedrivas. Om lotteriet skall
bedrivas inom flera län, prövas tillståndsfrågan av lotterinämnden.

Tillstånd
skall avse viss tid saml visst område där lotleriverksamhet får bedrivas. Om
det inte finns särskilda skäl till annat, skall området utgöras av det område
där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.

Första stycket är nytt.

37

Bestämmelserna i första stycket innebär att frågan om
tillstånd till vissa. Prop. 1987/88:141 lokala lotterier skall prövas av
kommunen. Bestämmelserna omfattar bara egentliga lotterier och således inte
bingospel. Tillstånd till bingospel skall alltså även i fortsättningen prövas
av länsstyrelsen eller lolterinämnden även om spelet skall bedrivas enbart inom
en kommun.

Tillståndsfrågan skall prövas av kommunen om tillstånd
söks av en förening som är verksam huvudsakligen endast inom kommunen. Av tredje
stycket i paragrafen följer atl tillstånd inte utan särskilda skäl får ges att
bedriva lotteriverksamhet utanför det område där sammanslutningen huvudsakligen
är verksam.

Har en sammanslutning tyngdpunkten förlagd till en kommun
kan således den kommunen pröva ansökningen om tillstånd. Tillstånd kan därvid
ges all bedriva lotteriet ocksä i en annan kommun under förutsättning att
föreningen är verksam också där. I sådana fall är det lämpligt att den tillståndsgivande
kommunen inhämtar yttrande från övriga berörda kommuner innan tillstånd ges.

Med slöd av första stycket torde det framför allt bli
aktuellt för kommunen att pröva frågor om tillstånd till lokala lotterier från
fasta försäljningsplatser och i de fall då omsällningsgränsen i 14 §
överskrids.

14 §

Egentliga lotterier får efter registrering anordnas av en
sådan sammanslutning som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast
en kommun, under förutsättning

1. alt antalet insatser och vinster samt värdet av dessa
är bestämda enligt

uppgjord plan,

2. att lotteriet inte bedrivs från
fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av
värdepapper,

4. all vinst som utgörs av pengar
uppgår fill högst 500 kronor,

5. att det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

6. atl lotteriet bedrivs endast inom
den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam,

7. att insatsernas sammanlagda belopp
i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna paragraf anordnar under
en treårsperiod uppgär till högst 300000 kronor, samt

S. att det finns en ay registreringsmyndigheten godkänd
föreståndare för lotteriet.

I paragrafen har framför allt den ändringen gjorts att
kravet på tillstånd har slopats och ersatts av en registreringsskyldighet.
Skälen för delta framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). I samband
med registreringen skall ingen annan prövning göras än att den som vill bli
registrerad är behörig alt anordna lotterier. Behörig att anordna lotterier
med slöd av paragrafen är liksom tidigare enbart sådana sammanslutningar som
avses i 11 §. Dessutom skall föreningen vara verksam huvudsakligen endast inom
en kommun. Några ändringar i del avseendet har inte gjorts. Registreringen
skall enligt 15 § göras hös den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Vissa av de nu i första stycket angivna förutsättningarna
för att få -,o

anordna lotterierna har ocksä ändrats.

De förutsättningar som
uppställdes i tredje punkten har ulgält. Tredje Prop. 1987/88:141 punkten
motsvarar såvitt gäller värdepapper förutvarande andra punkten. De
förutsättningar som nu finns upptagna i punkt två och åtta är nya.

Ändringarna
innebär bl. a. atl det inte längre gäller något absolut förbud mot vinster i
form av pengar. Tidigare innehöll andra punkten ett sådant förbud. Skälen för
detta framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

Tredje
och fjärde punkten innehöll bestämmelser som begränsade värdet av varje insats
och av högsta vinsten till 10 resp. 500 kr. Enligt de nya bestämmelserna gäller
ingen begränsning av värdet av varje enskild insats. För vinster har
värdegränsen 500 kr. behållits bara för vinster i form av pengar. Liksom
tidigare gäller dock enligt punkt fem att det sammanlagda värdet av vinsterna
skall motsvara minst hälften av insatsernas värde. Inom dessa ramar och den som
i punkt sju anges för insatsernas sammanlagda belopp är det fritt för lotterianordnaren
atl själv bestämma värdet på insatserna och vinsterna.

Liksom
tidigare begränsas möjligheterna att anordna lotterier enligt paragrafen av en
övre gräns för de sammanlagda insatserna under en viss fidsperiod.
Registreringsperioden är enligt bestämmelserna i 15 § tre år. Tidigare gällde
att tillståndet enligt huvudregeln skulle avse denna lidsperiod medan de
sammanlagda insatserna inte fick överskrida 30000 kr. under en lolvmånadersperiod.

De
nya bestämmelserna innebär att beräkningen i stället skall göras under den
treårsperiod registreringen avser. Någon jämn fördelning av lotlerierna under
den perioden behöver således inte ske. Del är alltså möjligt för en
sammanslutning att redan under första året anordna lotterier så att gränsen
uppnås. Sammanslutningen får en i hög grad ökad frihet atl välja tidpunkt för
när man vill anordna lotterier. Vidare har beloppsgränsen höjts fill 300000
kr. Avsevärt många fler eller större lotterier kan således anordnas inom ramen
för de nya bestämmelserna.

Liksom
hittills avser beloppet de sammanlagda insatsernas värde enligt de för
lotterierna uppgjorda planerna. Den faktiska försäljningen saknar följaktligen
betydelse.

Om
en förening vill anordna lotterier i en sådan omfattning att beloppet
överskrids fär föreningen söka tillstånd till lotteriet enligt 11 §. Del bör då
emellertid samtidigt erinras om den möjlighet som finns enligl den nya 17 b §
för sådana sammanslutningar som avses i 11 § att anordna vissa lotterier också
ulan lillslånd eller registrering. De lotterier som anordnas med stöd av 17 b §
skall inte räknas in i den enligt punkt sju gällande kvoten.

Möjligheten
att anordna lotteri enbart efter registrering omfattar inte

lotterier som genomförs från fasta försäljningsplatser. En uttrycklig be

stämmelse härom har tagits in i punkt tvä. Skälen för detta framgår av den

allmänna mofiveringen (avsnitt 2.3). Med fasta försäljningsplatser avses

främst loltkiosker placerade på torg eller affärsgalor samt lottstånd och

lottautomaler i varuhus och andra affärslokaler. Om en förening fillfäl-

ligtvis, exempelvis under en tävlingsdag pä en idrottsplats, sätter upp en

lotlförsäljningskur eller etl regnskydd är del inte fråga om fast försäljnings- 39

plats
i paragrafens mening.

Genom alt lillslåndspliklen slopas blir bestämmelsen i 5 §
om skyldighet Prop. 1987/88:141 att ha en föreståndare för lotteriverksamheten
inte längre tillämplig. Den slopade tillständsplikten innebär emellertid
snarast elt ökat behov av en föreståndare för verksamheten. All en sådan skall
finnas för lotteriet även i fortsättningen har därför särskilt angivits i punkt
åtta. Enligt bestämmelsen ankommer del på den kommunala nämnd hos vilken registreringen
skall ske, atl godkänna föreståndaren.

I övrigt innebär ändringarna enbart atl den i 2§ införda
beteckningen, egentligt lotteri, har fått ersätta den tidigare definitionen av
de lotterier som får anordnas med stöd av paragrafen. Någon saklig ändring
innebär inte detta.

I och med alt prövningen av lotteriverksamheten slopas
upphör också möjligheten atl göra en bedömning av om de lotterier som anordnas
kan antas lämna sammanslutningen skälig avkastning. Bestämmelsema härom i andra
stycket har därför utgått.

15§

Registrering enligt 14 § skall ske hos den kommunala nämnd
som kommunen bestämmer Innan något lotteri börjar bedrivas. Ny anmälan om
registrering skall därefter göras vart tredje år.

Nämnden skall utse kontrollant för lotteriet. Nämnden
skall fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet skall betalas av den som
anordnar lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall vid varje årsskifte lämna
nämnden uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har anordnats
under året.

Bestämmelserna \ första stycket om registrering ersätter
tidigare bestäm

melser i paragrafen om tillståndsprövning. Enligl första stycket skall re

gistreringen göras hos den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Registreringen skall ske innan verksamheten får påbörjas. Detta innebär

atl den kommunala nämndens beslut måste avvaktas. De närmare bestäm

melserna om vad en ansökan om registrering skall innehålla får meddelas

genom verkställighelsföreskrifter. Vid registreringen skall nämnden pröva

föreningens behörighet atl anordna lotterier. För atl registrering skall ske

skall det således vara fråga om en sådan förening som avses i II §. Den

skall också enligl 14 § första stycket vara verksam huvudsakligen inom

endast en kommun. Brister dessa förutsättningar skall registreringsansök

ningen avslås. I övrigt skall inte någon prövning av lotteriverksamhelen

ske i samband med registreringen. Registreringen gäller under en treårspe

riod. Ny anmälan om registrering måste därefter göras av den som vill

fortsätta att anordna lotterier. Skulle en sammanslutnings verksamhet

ändras under en pågående treårsperiod på sådant sätt atl föreningen inte

längre är behörig atl anordna lotterier med slöd av 14 § upphör denna rätt

samtidigt med atl verksamheten ändras. Registreringen gäller således inte

under hela treårsperioden oavsett ändringar i verksamheten. Det bör an

komma på sammanslutningen all anmäla sådana ändringar. Närmare före

skrifter om hur delta skall ske får meddelas som verkställighelsföreskrif

ter. Efter en sådan anmälan skall beslutas att registreringen skall upphöra. q

Bestämmelserna i andra
stycket innebär alt kontrollant alltid skall för- Prop. 1987/88:141 ordnas för
lotteriverksamhet som sker med slöd av 14 §. Kontrollanten skall förordnas av
nämnden. Nämnden skall också bestämma storleken pä det arvode som skall utgå till
kontrollanten. Arvodet skall dock betalas av lotterianordnaren. I förhållande till
tidigare innebär bestämmelserna en skärpning enbart så till vida atl kravet på
att kontrollant skall finnas har gjorts ovillkorligt. Tidigare kunde en
bedömning av behovet av kontrollant ske i samband med tillståndsprövningen. I
och med all tillständsplikten slopas upphör också möjligheten att göra en sådan
individuell bedömning av behovet. Då tillständsplikt förelåg kunde bestämmelser
om kontrollen, motsvarande de som nu tagits in i andra stycket, föreskrivas som
villkor för tillståndet med stöd av 6§. Denna möjlighet kvarstår i fråga om
sådana lotterier för vilka tillståndsplikt fortfarande gäller.

Tredje
stycket innehåller bestämmelser om viss uppgiflsskyldighel för lotterianordnaren.
Bestämmelserna syftar framför allt till att göra det möjligt för kommunen att
kontrollera att lotterianordnaren håller sig inom de gränser för lotteriet som
anges i 14 §. De innebär atl anordnaren utan anmodan varje årsskifte skall
lämna nämnden uppgift om del sammanlagda beloppet av insatserna i de lotterier
som har anordnats under året. Redovisningen skall således ske per kalenderår.
Härigenom förenklas hanteringen av redovisningarna. Detta innebär som regel
all den första redovisningsperioden för en sammanslutning kommer att omfatta
mindre än ett år. Sker ny registrering under ett kalenderår bör redovisningen
delas upp så att det går att utläsa vilka lotterier som har anordnats inom de
olika registreringsperioderna. Elt lotteri får betraktas som anordnat så snart
som det marknadsförs till allmänheten.

Del
kan vara lämpligt att kontrollanten för lotteriet granskar redovisningen innan
den lämnas fill regislreringsmyndigheten.

Att
underlåta alt fullgöra uppgiftsskyldighelen och alt lämna oriktiga uppgifter i
redovisningen är förenat med straffansvar enligt 28 § 2 och 3.

De
uppgifter som skall lämnas enligt tredje stycket skall lämnas utan anmodan.
Därutöver kan nämnden med slöd av 26 § i egenskap av tillsynsmyndighet anmoda lotterianordnaren
atl lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen.

17§

Egentliga
lotterier får anordnas utan tillständ, under förutsättning

1. att
lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig nöjestillställning,

b) offentlig
tillställning till förmån för allmännyttigt ändamäl,

c) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk fill förmån för
allmännyttigt ändamål eller

d) bingospel,
som inte är eller kan jämställas med automatbingo, av den

som har fillstånd atl anordna bingospelet enligt 11 §,

2. att lotteriet bedrivs endast inom del för tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,

3. att vinsterna utgörs endast av varor,

4. att värdet av varje insats uppgår till högst två kronor,

5. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 100 kronor,

6. att vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning till deltagande i 41
lotteriet samt

7. att det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av Prop.
1987/88:141 insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av
dessa är bestämda enligl uppgjord plan.

17a§

Egentliga
lotterier får även i annat fall än som anges i 17 § anordnas utan

fillstånd,
under förutsättning

1. atl lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig tillställning till förmån
för allmännyltigl ändamål,

b) allmän sammankomst för framförande
av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ändamål eller

c) bingospel, som inte år eller kan
jämställas med aulomatbingo, av den som har tillstånd atl anordna bingospelet enligl
11 §,

2. att behållningen i lotteriet
uteslutande används för det ändamål, till vars förmån tillställningen,
sammankomsten eller bingospdel anordnats,

3. atl antalet insatser och vinster
samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan som finns tillgänglig
inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området,

4. att del sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst hälflen av insatsernas värde,

5. att vinsterna utgörs endast av
varor,

6. att lotteriet bedrivs endast inom
det för tillställningen, sammankomsten eller bingospdel avsedda området och
alt lotterna säljs uteslutande genom anordnarens egen försorg,

7. alt dragningen förtätlas offentligt
före tillställningens eller sammankomstens slut eller, i fråga om bingospel,
före bingospelets slut för dagen och att resultatet av dragningen görs
tillgängligt för allmänheten samt

8. att insatsernas sammanlagda belopp
i de lotterier som anordnas med slöd av denna paragraf vid samma tillställning,
sammankomst eller bingospd uppgår fill högst 10000 kronor.

Ändringarna i 17 och 17 a § är endast redaktionella.
Ändringarna har kunnat genomföras därför alt en särskild beteckning, egentliga
lotterier, har införts på de lotterier som avses i paragrafen. Beteckningen
definieras i 2 § första stycket.

I7b§

Egentliga lotterier får utan tillstånd anordnas av en
sådan sammanslutning som avses i 11 §, under förutsättning

1. att lotteriet bedrivs endast i samband med
tillställning eller samman

komst som sammanslutningen anordnar eller deltar i,

2.
att
värdet av varje insats uppgår till högst fem kronor,

3.
att
vinsterna inte utgörs av värdepapper,

4.
att
värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5.
atl det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälflen av insatsernas värde
samt

6. att lottköparen, om vinstdragningen inte redan har
ägt rum, vid

lottköpet får vela var och när vinstdragningen skall ske och på vilket sätt

som resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten.

Paragrafen är ny.

Möjligheten att anordna lotterier med stöd av paragrafen
tillkommer

bara sådana sammanslutningar som avses i 11 §.

42

Om en
sådan sammanslutning också anordnar lollerier efter registrering Prop.-1987/88:141
med stöd av 14 § skall de lotterier som anordnas enligt förevarande paragrafinte
räknas in i omsätlningskvoten enligl 14 §.

Enligl paragrafen får lotteriet anordnas bara under vissa
förutsättningar. Sålunda får lotteriet bedrivas bara i samband med vissa
tillställningar eller sammankomster. Vidare har bl. a. värdet av högsta vinslen
begränsats till 500 kr. Detta värde gäller oavsett om vinsterna utgörs av
pengar eller varor. Vinsterna får inte utgöras av värdepapper. Insatsernas
belopp har begränsats till 5 kr.

Både förhandsdragna lotterier och lotterier i vilka
dragningen sker under eller efter lotteriet får anordnas med stöd av
paragrafen. Har dragningen inte skett i förväg gäller dock enligt sjätte
punkten att den som köper en lott i lotteriet skall få reda på tidpunkten och
platsen för och resultatet av dragningen. Uppgifter om detta skall lämnas i
samband med lottköpet. Närmare hur detta skall ske anges inte. Ell sätt kan
vara atl trycka uppgiften på lottsedeln, men också andra sätt kan användas. Det
måste dock krävas atl lottköparen får del av uppgifterna på ett klart och
tydligt sätt utan att behöva göra några egna efterforskningar.

25§

Lotterinåmnden utövar, om inte annat följer av fiärde
stycket, den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de
föreskrifter sorn har meddelats med stöd av lagen.

Tillståndsmyndigheten utövar den närmare tillsynen över
sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av myndigheten. Länsstyrelse
skall efter anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier
som anordnas med tillständ enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Regislreringsmyndigheten utövar den närmare tillsynen över
sådana lotterier som får anordnas efter registrering med stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt
tillstånd av regeringen enligt 4 § första stycket utövas av den myndighet som
regeringen bestämmer.

Ändringarna i paragrafen är en direkt följd av alt tillständsplikten
i I4§ har slopats och ersatts av registreringsplikt.

Registrering av lotterierna skall i fortsättningen ske hos
kommunen. Bestämmelserna i tredje stycket innebär alt tillsynen också skall
utövas av den kommunala nämnd hos vilken registrering skall ske.

I övrigt har inga sakliga ändringar gjorts.

26§

Den som har tillständ enligt denna lag eller med slöd av
14 § anordnar lotteri efter registrering år skyldig att efter anmodan av
tillsynsmyndigheten lämna upplysningar samt tillhandahälla handlingar eller annal
som behövs för tillsynen.

Den som anordnar lotterier med slöd av 14 § skall även i
fortsättningen

vara skyldig atl efter anmodan lämna upplysningar eller annal som behövs

för tillsynen. Ändringen i paragrafen är en följd av att lillslåndsplikten har

slopats. ,,

31 § Prop. 1987/88:141

En
kommunal nämnds beslut enligl denna lag får överklagas hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens
beslut enligt denna lag får överklagas hos lolterinämnden. Nämndens beslut i
sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till
regeringen, om del är av större vikt.

Lotterinämndens
beslut i frägor rörande tillstånd och godkätinande som avses i 6 «J, 7 §, 9§
andra stycket andra meningen, 13 § andra stycket andra meningen eller 21 § får
överklagas hos regeringen.

Första
stycket innehöll tidigare bestämmelser om överklagande av polismyndighetens
beslut. Eftersom polismyndigheten inte längre har några uppgifter enligt
lotterilagen har bestämmelserna utgått. I stället innehåller första stycket
bestämmelser om överklagande av beslut som en kommunal nämnd meddelat med stöd
av lagen.

I
tredje stycket har ett fillägg gjorts som innebär alt lolterinämndens beslut
att godkänna lotter och anordningar för kontroll av bingospel skall överklagas
till regeringen.

I
övrigt har enbart redaktionella ändringar gjorts.

4.2 Övriga författningsförslag

Ändringen
i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster innebär atl skatt inte skall
betalas för penningvinst i lotteri som anordnats av en folkrörelse. Beträffande
skälen för ändringen hänvisar jag till den allmänna motiveringen (avsnift
2.10.1).

Ändringarna
i lagen (1972:820) om skatt på spel innebär att skatt inte skall betalas för
sådant bingospel som anordnas av en folkrörelse om vinsterna endast utgörs av
annat än pengar saml alt, när skattskyldighet föreligger, skatt skall betalas
med 5,5% av del sammanlagda värdet av de spelinsatser för vilka etl tillstånd
har meddelats. Skattskyldigheten omfattar bingospel med penningvinster men
även spel med varuvinster när sädana förekommer samtidigt med penningvinster i
ett och samma spel. Skattskyldigheten inträder när bingolillståndet börjar alt
gälla. Ändringarna innebär vidare att redovisningsskyldigheten för bingoskalt
tas bort. I stället påförs skatten pä grundval av uppgifter i bingotillståndet.
Uppgifterna registreras hos beskatlningsmyndigheten. Skatten påförs
automatiskt ulan särskilt beslut av beskatlningsmyndigheten och anses enligt
lagen fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får dock meddelas
av beskattningsmyndigheten, t. ex. om den skaltskyldige begär det. Skatt som påförts
utan beslut av beskatlningsmyndigheten skall betalas inom sex månader från del
att skattskyldigheten inträtt. Betalas inte skatten inom denna lid skall restavgifi
tas ut. Nu berörda bestämmelser har förts in i 12 §. Skälen för de föreslagna
ändringarna framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.10.2).

Ändringen
i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

år en följd av alt redovisningsskyldigheten för skatt på bingospel slopas. 44

5 Hemställan Prop. 1987/88:141

Jag
hemställer alt lagrådels yttrande inhämtas över förslagen fill

1. lagom ändring i lolterilagen (1982:1011),

2. lag om ändring i lagen (1928: 376) om skatt på lotlerivinsler,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

45

Lagrådet Prop. 1987/88:141

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-03-10

Närvarande:
justitierådet Mannerfelt, regeringsrådet Palm, justitierädet ■ Freyschuss.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 har regeringen på hemställan
av statsrådet Lönnqvist beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag
om ändring i lotlerilagen (1982:1011),

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av revisionssekreteraren Kerstin Frideen.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen
ulan erinran.

46

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:14i

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Tahlén

Föredragande:
statsrådet Lönnqvist

Proposition om ändring i lotterilagen (1982:1011), m.m.

1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fatlat vid
regeringssammanträde den 3 mars 1988) över förslag lill

1. lag om ändring i lotterilagen (1982:101 1),

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler,

3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-avgifter.

Lagrådet
har lämnat lagförslagen utan erinran. Jag har gjort vissa redaktionella
ändringar av lagtexterna.

För
atl underlätta tillämpningen av den nya lagstiftningen behövs vissa
informations- och utbildningsinsatser. Jag avser atl senare återkomma till
regeringen i denna fråga.

2 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt anta de av lagrådet granskade
lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

47

Lotteriutredningens
sammanfattning i betänkandet Pop. 1987/88:141 (SOU 1987: 52) Folkrörelsernas
lotterier och spel ' '

Uppdraget

Uppdraget har varit alt lägga fram förslag som underlättar
för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel.

Förslagen omfattar bl. a. följande förenklingar och
förbättringar av folkrörelsernas spelverksamhet.

-
Slopande av tillslåndskravet
för vissa lokala lotterier.

-
Vissa andra
ändringar i gällande regler för lotterier och bingospel.

-
Införande av
penningvinster i lotterier och bingospel.

-
I samband
därmed skärpta regler om tillsyn och kontroll över spelverksamheten.

-
Tillstånd för
folkrörelserna alt bedriva vissa automatspd, som ger vinst i form av pengar
eller värdebevis.

-
Vissa ändringar
av avgiftsbelopp och skatteregler för lotterier och spel.

-
Samarbete med
de statliga spelbolagen i skilda former.

-
Bildande av ett
folkrörelseägt spelbolag.

Tillstånd — registrering

Det föreslås alt fillslåndskravel slopas för sådant lokalt
lotteri, som anordnas av en ideell förening och som säljs inom kommunen
huvudsakligen av egna medlemmar. Förslaget omfattar ej försäljning från fasta
försäljningsplatser.

Det föreslås att det istället införs ett syslem där de
föreningar som får anordna lotterier registreras. Förening, som avses i II § lotterilagen och som önskar
anordna lotterier, anmäler detta till regislreringsmyndigheten, länsstyrelsen.
Vid registreringen hos länsstyrelsen skall uppgifter om föreningens namn,
lotteriföreståndare och kontrollant för föreningens samtliga lotterier
antecknas. Förening, som sålunda registrerats, får under en treårsperiod
anordna lotterier, där insatsernas sammanlagda belopp uppgår till högst 300000
kronor. Föreningen skall betala en särskild registreringsavgift pä 600 kronor.

Vissa andra ändringar i gällande regler

Bland de övriga ändringar i gällande regler för lotterier
och bingospel, som här föresläs, kan följande nämnas.

-
Föreskriften om
att behållningen i bingospel skall vara minst 15 procent las bort. Kravet pä
att bingospelet skall lämna skälig avkastning kvarstår dock.

-
Vid lotterier
och bingospel utlas endast en avgift för varje lämnat bevis om fillstånd. Del
gäller även om flera föreningar i en allians är anordnare av lotteriet eller
spelet. Tillståndsavgiften föreslås vara differentierad med hänsyn till
omslutningen i lotteriet.

48

Införande av
penningvinster i lotterier och bingospel Prop. 1987/88:141

För
att folkrörelsernas lotterier och spel skall kunna bedrivas på samma °

villkor
som de statliga spelbolagen, föreslås att vinster fär utgöras av pengar. Detta
förslag omfattar inte lotteriei- och bingospel enligt 17 och 17a §§ i
lotterilagen. Vid lotterier får både penningvinster och andra vinster förekomma.
Vid bingospel får vinsterna utgöras av anfingen penningvins-ler eller andra
vinster. Det senare är motiverat av bl. a. skattetekniska skäl.

I
lotterierna föreslås inga bdoppsgränser för insatser eller vinster. För bingospdel
är högsta vinsten begränsad till värdet av ett halvt basbelopp beräknat enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skärpta
regler om tillsyn och kontroll

För
att möjliggöra slopandet av tillslåndstvånget och införandel av penningvinster
i vissa lotterier och spel, föreslås vissa skärpta regler om tillsyn och
kontroll av spelverksamheten.

Lotterinämnden
utövar, med stöd av 25 § lotterilagen den centrala tillsynen över efterlevnaden
av lagen och utfärdar de föreskrifter och rekommendationer, som behövs för
tillämpningen av gällande bestämmelser.

Kontrollanter,
som förordnas av respektive myndighet, bör äga erfaren het och goda kunskaper i
de arbetsuppgifier som är förenade med uppdraget. Kontrollant bör få
utbildning genom lotterinämndens försorg i alla de frågor, som berör spelens
bedrivande och redovisning. Hel- eller deltidsanställning av kontrollant bör
övervägas. I varje fall bör kontrollantens förordnande omfatta flera spel under
en längre period.

I
de bingohallar, där spel med penningvinster förekommer, skall endast sådan
särskild kontrollutrustning som godkänts av lolterinämnden få förekomma.

Lotterinämnden
får med stöd av lolterilagen befogenhet att typgodkänna förslutna lotter och
bingobrickor hos lottillverkaren kontrollera lotter, lottflöde och lotlsatser m.
m.

Kostnader
för arvode lill kontrollanterna skall i princip bäras av spelan-ordnarna och
belasta respektive lotteri och spel.

Tillstånd
till vissa automatspel

Enligt
gällande bestämmelser har folkrörelserna i dag inte möjlighet att bedriva automatspd,
som ger vinst i form av pengar, värdebevis eller liknande. På fartyg i
internationell trafik kan fillstånd fill sådant spel meddelas spdanordnaren av
lotterinämnden. I övrigt är myntspdsautoma-lerna förbjudna i landet sedan den I
januari 1979. Inte ens regeringen kan meddela sådant tillstånd.

Jag
föreslår nu, att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande om att

få meddela folkrörelserna tillständ till sådant automatspel under vissa

villkor. Även om statsmakterna inte är beredda att lämna tillstånd till

sådana automater, där enbart slumpen avgör om vinst utbetalas, så före

slås all folkrörelserna med ensamrätt får bedriva spel med s. k. skicklig

hetsautomater. I den spelautomaten kan spelaren öva upp en viss färdighet 49

4
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

och
därmed också påverka vinslulbelalningen. På den inlernationella Prop. 1987/88:141
marknaden finns ett stort antal skilda automater av denna typ. Den finska
Bilaga 1 Penningautomatföreningen och Röda Korset i Norge bedriver med ensamrätt
sådana automatspel. Del är angelägel atl spelautomaterna inte placeras i en
miljö som är olämpliga för barn och ungdom. Vid utplaceringen av dessa
automater bör även lokalens ändamålsenlighet samt lokalens belägenhet noga
prövas. För samhället och folkrörelserna måste del vara synnerligen angelägel
alt automatspelet med vinster i form av pengar eller värdebevis bedrivs på
sådant sätt all sociala och ekonomiska konsekvenser undviks.

Behållningen
av spelet med utbetalningsaulomater skall tillfalla folkrörelserna. Sådant
spel i enskilt vinstsyfte bör förbjudas.

I
avvaktan på att statsmakterna lar ställning till dessa frägor, bör viss försöksverksamhet
få bedrivas med spelautomater av skilda slag. Enligt vad jag erfarit kommer bl.
a. Riksidrotlsförbundet att söka tillstånd för en lottautomal, som är baserad
på on-line-teknik.

Avgifter
och skatter

Jag
föreslår att föreningarna betalar en registreringsavgifl på 600 kronor i samband
med alt de registreras för alt anordna lokala lotterier.

Avgifterna
för bevis om lillslånd till andra lotterier än bingospel enligl 11 § lotlerilagen
bestäms med utgångspunkt i omslutningen lill 300 kronor, 600 kronor respektive
900 kronor. För bevis om tillstånd till bingospel enligt samma paragraf utgår
en avgifl på 1000 kronor, 3 000 kronor respektive 5000 kronor med utgångspunkt
i omslutningen. Endast en avgifl utlas för varje tillstånd.

Vid
spel med utbetalningsautomat utlas en fast avgift per automat och månad.

Skatt
på bingospel, där penningvinster förekommer, utgår med 3 procent av
omslutningen. För bingospel med endast andra vinster utgår ingen skatt.

Lotterier
med endast andra vinster än penningvinster är helt befriade frän skatt.
Penningvinst i folkrördsdolteri, som uppgär lill högst 500 kronor, är likaledes
skattefri. För övriga vinster i form av pengar utgår skatt med 30 procent av
vinstens värde.

Skattekontrollen
sker med hjälp av utsedda kontrollanter och på basis av fastställda vinst- och
spelplaner. I övrigt skall de föreskrifter, som riksskatteverket utfärdar,
iakttas.

Samarbete
med statliga spelbolag

I
utredningen föreslås att folkrörelserna lämpligen bör la kontakt med de

statliga spelbolagen för att söka uppnå samarbete med dem i skilda spelfor

mer. För atl de ideella föreningarna skall kunna förnya och utveckla sin

spelverksamhel kan elt sådant samarbete vara till stor hjälp. Detta gäller

även sedan ett folkrörelseägt spelbolag bildats. 50

Jag föreslår att
folkrörelserna genom vissa egeninsalser skall få behåll- Prop. 1987/88:141

ningen av fyra extra omgångar av Penninglotteriets Trisslotlerier per år. Bilaga 1

Med
Tipsljänst kan idrotten utveckla samarbete i skilda spelformer baserade bl. a.
på bolagets on-line-utrustning.

Oddset
skulle, enligt min mening, vara en bra spelform för ett sådant samarbete. Med
de tekniska resurser som står till förfogande skulle oddset kunna anknytas till
idroltstävlingar av skilda slag.

Med
hjälp av Tipstjänsls on-line-teknik skulle bingospelet kunna samordnas i
skilda hallar för alt därigenom öka spdinlresse och behållning.

Sedan
1979 har Tipsljänst fått regeringens tillstånd atl anordna lipsom-gångar, där
överskottet från av bolaget anordnat stryktips och numera även mällips
tillfallit olika idrottsföreningar och idrottsförbund. Idrotten har därvid
genom marknadsföring av dessa tipsomgångar aktivt medverkat lill kraftigt ökad
omsättning i dessa omgångar. Mitt förslag är all regeringen tillåter alt denna
form av samarbete mellan idrotten och Tipstjänst får utvecklas och fördjupas.
"Lyckosparken" och de "Stora Tipsveckorna" är elt bra
exempel på hur idrotten och Tipsljänst kan samarbeta med elt gott resultat för
båda parter.

Även
AB Trav och Galopp (ATG) har en teknisk utrustning, som enligt min mening,
skulle kunna komma till nytta för folkrörelsernas lotteri- och spelverksamhet.
Initiativet till etl sådant samarbete med ATG pä spelmarknaden bör tas av
folkrörelserna.

Bildande
av ett folkrörelseägt spelbolag

Innan
beslut fattas om bildande av ell folkrörelseägt spelbolag, föreslås att
folkrörelserna bildar en samarbetsorganisation för handläggning av frägor om
lotterier och spel. Organisationens uppgift blir all följa upp de förändringar,
som sker på spelmarknaden på grund av de i utredningen framförda förslagen.
Organisationen bör vidare överväga vilka spelformer, som folkrörelserna med
ensamrätt vill bedriva, vilken del av spelmarknaden som till äventyrs skall
lämnas fri för kommersiella intressen och vilka samar-betspartners som skall
väljas för olika spelformer.

Samarbelsorganisationen
bör också noga överväga de frågor som måste lösas i samband med bildandet av etl
spelbolag i aktiebolagsform. Aktiekapitalets storlek, stiftare av bolaget,
villkor för bolagsbildningen, sfifldseur-kund, förslag till bolagsordning och
förslag lill den verksamhet som bolaget ska bedriva samt hur behållningen skall
fördelas.

Bolaget
bör ges möjlighet all verka pä i princip samma villkor som de statliga
spelbolagen och ATG, vilka är befriade frän inkomstskatt.

Jag
föreslår, all det först när samarbelsorganisationen övervägt och fattal beslut
i förenämnda frågor, bildas etl folkrörelseägt spelbolag med ensamrätt atl
bedriva viss lotteri och/eller spelverksamhet. Bolaget bör vara ett
självständigt aktiebolag och inte ulgöra elt dotterbolag till något annat spdbolag.
Styrelseplatserna fördelas mellan folkrörelsegrupperna. En slyrdseplats
tillsätts av regeringen. Staten förutsätts däremot inte äga nägot aktiekapital
i bolaget.

51

Lotteriutredningens lagförslag Prop. 1987/88:14i

Bilaga 2 1 Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)

Härigenom föreskrivs i fråga om lolterilagen (1982:1011)

dels att 16 § skall upphöra att gälla,

dels aft 4, 12, 14, 15, 25, 26 och 31 §§ skall ha följande
lyddse,

dels att rubriken närmast före 11 § skall lyda "Andra
lotterier som får anordnas efter tillstånd eller registrering", och
rubriken närmast före 17 § "Lotterier som får anordnas utan tillständ
eller registrering",

dels alt det i lagen skall införas två nya paragrafer 6 a
och 26a§§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Lotteri om pengar eller pengars värde får inom landet inte
utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i andra fall
eller i annan ordning än som anges i denna lag. Detsamma gäller i fråga om
sådant automatspd, rouletlspel, lärningsspd, kortspel och bingospel som inte
anordnas för allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.

Särskilt tillstånd av regeringen Särskilt tillstånd av
regeringen

enligl första stycket får inte medde- enligt första stycket får inte medde

las såvitt gäller kedjebrevsspd och las såvitt gäller kedjebrevsspd och

liknande spel som avses i 1 § tredje liknande spel som avses i 1 § tredje

stycket eller sådant automatspel stycket eller sådant automatspd

som ger vinst i form av pengar, vär- som ger vinst i form av pengar, vär

debevis, spelpollelter eller liknan- debévis, spelpolletter eller liknande

de. om inte automatspelet anordnas av

en sådan sammanslutning som avses i 11 §.

Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när
del som villkor för deltagande krävs medlemskap i viss sammanslutning, om denna
väsentligen har till uppgift alt anordna lotterier eller när lotteriet eljest,
såsom med hänsyn lill omfattningen eller till villkoren för deltagande, är atl
jämställa med elt lotteri som är anordnat för allmänheten.

6a§

Förslutna lotter och bingobrickor skall vara av godkänd
typ. Frågor om godkännande prövas av lolterinämnden.

Vid bingospel med vinst i form av pengar skaU det finnas
av lotterinämnden godkänd kontrollutrustning.

I2§

I sådant lotteri som fär anordnas I
sådant bingospel som får anord-

med stöd av 11 § får vinsterna inte nas med stöd av 11
§ får inte både utgöras av pengar eller värdepap- penningvinster och
vinster av annat

52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

per. Om lotteriet får bedrivas inom slag förekomma
samtidigt, flera län, får tillslåndsmyndlghelen dock medge atl vinster utgörs
av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn
las till vilkel behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för
sin verksamhet samt fill det utrymme för lotterier som kan antas finnas på
marknaden. Om det inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas
endast när det kan antas alt lotteriet kommer att lämna sammanslutningen
skälig avkastning.

Prop. 1987/88:141 Bilaga 2

Lotteri,
vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspd, rouletlspel,
tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt 1 § tredje stycket eller 7-11 §,
får efter //'//.y/å« anordnas av en sådan sammanslutning som avses i 11 § och
som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

Lotteri, vilkel
inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller automatspel, rouletlspel,
tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt

I § tredje
stycket eller 7-11 §J, får

efter registrering anordnas av en

sådan sammanslutning som avses i

II § och
som är verksam huvudsak

ligen inom endast en kommun, un

der förutsättning

I.
att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligl
uppgjord plan.

2. att vinsterna inte utgörs av

pengar eller värdepapper,

3.
atl
värdet av varje insats uppgår till högst tio kronor,

4.
att
värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5.
att det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

6.
atl
lotteriet bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är
verksam, samt

7.
all insatsernas
sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna paragraf
anordnar under en lolvmånadersperiod uppgår till högst 30000 kronor.

Om del inte flnns särskilda skäl till annal, får tillstånd
meddelas endast när det kan antas att lotteriet kommer att lämna sammanslutningen
skälig avkastning.

2'. att
lotteriei inte bedrivs från fasta försäljningsplatser.

3. att det sammanlagda värdet av

vinsterna motsvarar minst hälften

av insatsernas värde,

4.
att lotteriet
bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam,

5.
atl
insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av
denna paragraf anordnar under en treårsperiod uppgår till högst 300000 kronor
samt

6.
att det
finns en av länsstyrelsen godkänd föreståndare för lotteriet.

Senaste lydelse 1983:1083. Ändringen innebär bl. a. att
andra stycket upphävs.

53

Nuvarande
lydelse

Frågor om tillstånd enligl 14 § prövas av
polismyndigheten i den kommun där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.
Tillstånd skall avse en tid om tre år, om det inte finns särskilda skäl att
bestämma en kortare tid.

Föreslagen lydelse

15 §

Registrering enligt \4 skall ske hos länsstyrelsen innan lotteriverksamhelen
påbörjas. Ny anmälan om registrering skall därefter göras vart tredje år.

Länsstyrelsen skall utse kontrollant för lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall varje årsskifte lämna
länsstyrelsen uppgift om omslutningen och behållningen av de lotterier som har
anordnats under året.

Prop.
1987/88:141 Bilaga 2

Lolterinämnden
utövar, om inte annal följer av tredje stycket, den centrala tillsynen över
efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med slöd av
lagen.

Tillslåndsmyndighel
utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter
tillstånd av myndigheten. Länsstyrelse skall efter anmodan biträda lotterinämnden
vid tillsynen över sädana lotterier som anordnas med tillstånd enligt 11 §
och som får bedrivas inom länet.

Lotterinämnden utövar, om inte annat följer av fiärde
stycket, den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de
föreskrifter som har meddelats med slöd av lagen.

Lotterinämnden utövar den närmare tillsynen över sådana
lotterier som får anordnas efter tillstånd av nämnden. Länsstyrelse skall efter
anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier som anordnas
med tillstånd enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen över sådana
lotterier som får anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen och sådana
lotterier som får anordnas efter registrering med stöd av 14 §.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt
tillstånd av regeringen enligt 4 § första stycket utövas av den myndighet som
regeringen bestämmer.

26 §

Den som
har tillstånd enligt denna lag är skyldig atl efter anmodan av fillsynsmyndigheten
lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar eller annat som behövs för
tillsynen.

Den som
har tillstånd enligt denna lag eller med stöd av 14 § anordnar lotteri efter
registrering år skyldig alt efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna upplysningar
samt fillhandahålla handlingar eller annat som behövs för tillsynen.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

26a§

Lotterinämnden får hos den som tillverkar godkända lotter
och bingobrickor kontrollera tillverkning, lollfiöde och lotlsatser.

Prop.
1987/88:141 Bilaga 2

Polismyndighetens
beslut enhgt denna lag får överklagas hos länsstyrelsen genom besvär.

Länsstyrelsens
beslut enligl denna lag får överklagas hos lotterinämnden genom besvär. Nämndens
beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet
till regeringen, om det är av störte vikt.

Lotterinämndens
beslut i frågor rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra
meningen, 13 § första stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos
regeringen genorn besvär.

Länsstyrelsens beslut enligl denna lag får överklagas hos
lotterinämnden. Nämndens beslut i sådant fall fär inte överklagas. Nämnden fär
dock hånskjuta ärendet till regeringen, om det är av störte vikt.

Lotterinämndens
beslut i frågor rörande fillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra
meningen, 13 § första stycket andra meningen eller 21 § fär överklagas hos
regeringen.

Denna
lag tråder i kraft den Ijuli 1988.

Senaste
lydelse 1983:1083. Ändringen innebär bl. a. att första stycket upphävs.

55

2 Förslag
till Prop. 1987/88:141

Bilaga 2

Lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster

Härigenom föreskrivs atl 1 § lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

\r-

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i
svenskt lotteri.

Skallen utgör fyrtio procent av Skatten utgör fyrtio
procent av

vinstens värde i fråga om vinst vid vinstens värde i fråga om vinst vid

vinstdragning i vinsisparande an- vinstdragning i vinstsparande an

ordnat av bank eller sparkassa och ordnat av bank eller sparkassa och

trettio procent av vinslens värde i trettio procent av vinslens värde i

fråga om annan vinst. Skatt skall fråga om annan vinst. Skatt skall

dock inte betalas med högre belopp dock inte betalas med högre belopp

än all av vinsten återstår etthundra än att av vinsten återstår etthundra

kronor. kronor, eller ifråga om vinst i
lotte-

ri som har anordnats av en sådan sammanslutning som avses
i 11 § lolterilagen (1982:1011) femhundra kronor.

Skatt betalas inte för

1. vinst vid vadhållning genom tolalisator vid häsltävlingar
eller vinst vid

vinsldragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte
utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i
lagen (1972: 820) om skatt på spel,

4. vinst som uppgår fill högst etl- 4. vinst som
uppgår till högst ett

hundra kronor. hundra kronor, eller i fråga om lot

teri som har anordnats av en sådan

sammanslutning som avses i 11 §

lotterilagen, femhundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde
inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på
lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1984:152.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984:152.

Senaste lyddse 1986:524. 56

3 Förslag
till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs alt I, 10 och II §§ lagen (1972:820) om skatt pä
spel' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Spelskatt erläggs enligt denna lag Spelskatt betalas enligl denna lag

fill staten för sådant roulett- eller till staten för sådant roulett- eller

bingospel som kräver lillslånd en- bingospel som kräver tillstånd en

ligl lolterilagen (1982: 1011). ligt lotlerilagen (1982:1011). Skall

betalas dock inte för sådant bingospel, som får anordnas
med stöd av 11 § lolterilagen om vinsterna inte utgörs av pengar.

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med rouleltspd.

10§ Spelskatt utgår i fräga om

1.
rouletlspel,
för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för
tillstånd som innebär rätl till spel minst tre dagar varje vecka och med 2000
kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord
skall dock nämnda belopp höjas med 3 000 kronor respektive 1000 kronor för
varje spelbord utöver ett,

2.
bingospel med
5,5 procent av 2. bingospel med 3 procent av
värdet av erlagda spelinsalser och värdet av eriagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter
i entréavgifter eller andra avgifter
i den mån avgifterna berättigar lill den
mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet. deltagande i spelet.

Il§ Redovisning för skatt på rouleltspd lämnas för varje
kalendermånad. Skatt på bingospel redovisas för redovisningsperioder om två
kalendermånader.

Deklaration skall lämnas för var- Skattskyldig skall lämna deklara-

je spelplats. Riksskatteverket fär tion för varje
spelplats. Riksskatte-

medge alt en gemensam deklaration verket får medge alt en gemensam

lämnas för flera spelplatser. deklaration
lämnas för flera spel-

platser.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. 57

4 Förslag
till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1987:443) om försöksverksamhet '

med
kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen

(1982:1011)

Härigenom
föreskrivs atl 2 och 3§§ lagen (1987:443) om försöksverksamhet med kommunal
tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982:1011) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§
Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frågor om fillstånd enligl

- Il§ lofterilagen (1982:1011), - ll§ lolterilagen
(1982:1011), om ansökningen görs av en sam- om ansökningen görs av
en sammanslutning som huvudsakligen är manslulning som huvudsakligen är verksam i kommunen
och lotteriei verksam i kommunen och lotleriel skall bedrivas
endast inom kommu- skall bedrivas endast inom kommunen, nen.

- 14§ lotterilagen, om ansökningen annars skulle ha
prövats av polismyndigheten i kommunen.

3§

Har en kommunal nämnd medde- Har en kommunal nämnd medde-

lat
tillstånd till ett lofteri, utövas lat tillstånd till etl lotteri, utövas

den närmare tillsynen över lotteriet den närmare tillsynen över lotteriet

enligl 25 § andra stycket lotteri- enligt 25 § tredje stycket lotleri

lagen (1982:1011) av nämnden. lagen (1982:1011) av nämnden.

Frågor
om varning och återkallelse av tillståndet enligl 27 § lolterilagen prövas av
nämnden.

Denna
lag träder i kraft de I juli 1988.

58

Sammanställning
av remissyttrandena över Pp. 1987/88:141

betänkandet
(SOU 1987:52) Folkrörelsernas ''

lotterier
och spel

1 Inledning

Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetls av rikspolisstyrelsen, statens
kriminaltekniska laboratorium (SKL), brottsförebyggande rådet, socialstyrelsen,
riksskatteverket (RSV), näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentverket,
lotterinämnden, statens provningsanslall, riksrevisionsverket (RRV),
länsstyrelsernas organisationsnämnd, hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten
i Jönköping, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och
Norrbottens län. De handikappades riksförbund. Handikappförbundens
centralkommitté. Hemvärnets centrala förtroendenämnd, lOGT-NTO-rörelsen, KFUK-KFUM:s
riksförbund. Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Pensionärernas
riksorganisation. Röda korset, Sveriges riksidrotlsförbund (RF), Riksförbundet
Sveriges 4H, Förbundet Vi unga. Unga örnars riksförbund. Riksförbundet Hem och
skola. Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitlé. Folkparkernas
centralorganisation (FPC), Sveriges tivoliägareförening. Folkrörelsernas
lotteri- och bingoorganisation (FOL-BO), Sveriges bingoarrangörers
centralorganisation (SVEBICO), Lotteri-centralen AB, Sveriges lottillverkares
branschorganisation. Stiftelsen Litteraturfrämjandet, Sveriges
köpmannaförbund. Kooperativa förbundet (KF), Sveriges automalägares
riksförbund, Cherryföretagen AB, Bally Scandinavia AB, Knutssonbolagen AB,
Svenska penninglotteriet AB, Aktiebolaget Tipsljänst, AB Trav och Galopp (ATG),
Svenska kommunförbundet, Sveriges hotell- och restaurangförbund.
Landsorganisationen i Sverige (LO).

Därutöver
har yttranden inkommit från Göteborgs distrikts idrottsförbund. Riksförbundet
Sveriges fritids- och hemgårdar. Svenska psoriasis-förbundet, Lotlföretagens
branschorganisation. Föreningen svenska lotterileverantörer. Riksförbundet mot
aslma-allergi, Fredrika-Bremer-förbun-det. Svenska nöjesparkers förening.
Svenska musikerförbundet. Förbundet Unga forskare, Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund. Penninglotteriets personalklubb. Riksförbundet för
hembygdsvård, Kooperativa konsumentgillesförbundet. Riksförbundet Sveriges lotlakårer,
Esselte Tech, Folkrörelsernas lotleribyrä, AB Skandinavisk lotteriservice,
Sveriges frikyrkoråd (gemensamt med De fria kristna samfundens råd, Samar-betsnämnden
för statsbidrag till trossamfund. Delegationen för vissa trossamfund samt
Ortodoxa och Österländska kyrkors ekumeniska råd). Svenska jägareförbundet.
Centerns ungdomsförbund.

59

2 Allmänt Prop. 1987/88:,141

Bilaga 3 Sammanfattningsvis
kan noteras att övervägande delen av remissinstanserna i stort instämmer i
utredningens förslag. De myndigheter som avgivit remissvar har till övervägande
del yttrat sig i de sakfrågor som ligger inom resp. myndighels
verksamhetsområde. Länsstyrelserna instämmer fill övervägande del i stort i
utredningens förslag men några har också valt alt särskilt yttra sig över
frågor som ligger inom länsstyrelsernas verksamhetsområde. Flertalet av de
folkrörelser som inkommit med synpunkter har ställt sig positiva lill
utredningens förslag men också valt att komplettera med synpunkter inom vissa
områden. Särskilt har synpunkter framförts angående utredningens förslag vad
beträffar registrering av lotterier, penningvinster, skicklighelsspel saml ett
folkrörelseägt spelbolag.

En
liten grupp av folkrörelserna ställer sig tveksamma till den utveckling inom
spel- och lotteriområdet som utredningen målar upp. Dessa folkrörelser ställer
sig negativa lill att folkrörelserna skall behöva lägga ner så mycket lid och
engagemang på att utveckla olika spel- och lotteriformer för alt öka sina inkomstmöjligheter.
De anser alt nya inkomster lill organisa-fionslivet ej skall komma frän denna
verksamhet. Det måste vara statens ansvar atl se till atl folkrörelserna ges
möjligheter och resurser att bedriva sin verksamhet. Delta kan staten göra
genom atl höja bidragen fill folkrörelserna eller alt direkt överföra medel
från de statliga spelbolagen till folkrörelserna.

Flertalet
av remissinstanserna ställer sig positiva fill förslaget om att spel- och lolterimarknaden
enbart skall vara förbehållen staten och folkrörelserna, samt all
folkrörelserna därigenom ges bättre möjligheter atl skapa nya inkomster till
sin verksamhet. Här betonas också vikten av en fungerande arbetsfördelning
mellan staten och folkrörelserna inom detta område.

Flertalet
av folkrörelserna ansluter sig till utredningens förslag att folkrörelserna
skall ges möjlighet all verka inom spel- och lolterimarknaden på . samma
villkor som de statliga spelbolagen. Några folkrörelser anser dessutom att del
är viktigt med en strikt uppdelning av marknaden mellan staten och
folkrörelserna innebärande atl folkrörelserna ges ensamrätt att bedriva
lotterier med direktdragning, s. k. kvicklotterier. De vill således ha kvar
rådande "rågång" vilket innebär att del också föresläs alt penninglotteriets
Triss överförs lill folkrörelsernas verksamhet.

Ell
stort antal folkrörelser framför också förslag om atl privata ägande-intressen
på lotteri- och spelmarknaden på sikt inte skall tillåtas.

Föreslagna
förenklingar vad beträffar lotterier och bingo framstår generellt som
angelägna.

Socialstyrelsen
menar alt man i och för sig kan ifrågasätta om detta är en etiskt lämplig
finansieringsform för ideella organisationer. Mot detta skall dock ställas att
spel är en av samhället accepterad verksamhet - som är ingående reglerad.

Socialstyrelsen
kan sammanfattningsvis i princip tillstyrka alt folkrörel

serna ges möjlighet atl förbättra sina ekonomiska resurser genom spel och

lotterier. Genom lämpligt utformade bestämmelser och erforderiig tillsyn 60

torde tillräckliga
garantier skapas för atl spelverksamheten allmänt sett Prop. 1987/88:141

inte medför negativa sociala eller andra konsekvenser. Bilaga
3

Lotterinämnden
tillstyrker till största delen utredningens förslag. Dessa förslag till
ändringar i bl. a. lolterilagen möjliggör utvecklande av nya spelformer.
Förslaget innebär atl folkrörelserna erbjuds ökade möjligheter att genom egna
ansträngningar skaffa sig inkomster på lotterimarknaden.

Statens
ungdomsråd menar alt de inkomster lotterier ger, om än marginella, är och kan
komma att fä en alltmer framträdande betydelse i framtiden. För de flesta
föreningar är det dock andra faktorer som har avsevärt ■ större betydelse
för deras möjligheter alt existera och bedriva en meningsfull verksamhet.
Inkomster från lotleriverksamhet enligt utredningens intentioner kan aldrig,
och skall inte heller, ersätta ett väl utvecklat och indexregleral generellt
stöd. Särskilt för de mindre och icke etablerade föreningarna/organisationerna,
vars behov inte på ett tillfredsslällande sätt tillgodoses i utredningen, är
det angeläget att de generella bidragen höjs. Detta bör ske oberoende av
utvecklingen på lotteri- och spelmarknaden.

Vidare
ser dock ungdomsrådet inte odelat positivt på en växande lotleri-och
spelmarknad. Det är helt klart all det finns sociala avigsidor med spdverksamheler
som riskerar öka vid en ökande spelmarknad. Mänga människor riskerar atl hamna
i stora ekonomiska sociala problem vilket är viktigt att ta hänsyn lill vid
bedömningen av vilka lotteri- och spelformer som skall tillåtas.

Länsstyrelsen
i Stockholms län anser, i likhet med utredaren, att lotteri-och spelmarknaden
bör vara förbehållen staten och folkrörelserna. Detta får emellertid inte
utesluta alt kommersiella konsultföretag biträder ideella organisationer vid
genomförandet av deras lotterier och spel. Enligt länsstyrelsens erfarenhet
finns etl behov av dessa konsultinsatser, då många gånger organisationerna saknar
så väl vilja som förmåga atl själva praktiskt genomföra de lotterier och spel
de fått tillstånd till. Del ankommer på tillständsmyndigheter och kontrollanter
att tillse att ersättningen till konsultföretagen är skälig.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser all utredningen inte har belyst de negativa sociala
och ekonomiska konsekvenser för den enskilde som en vidgad spelverksamhel i
form av automatspd kan komma atl medföra. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om
omfattningen av spelverksamhet av denna typ bör utvidgas i den storleksordning
som utredningen föreslår.

Länsstyrelsen
i Gotlands län anser alt utredningens förslag år positiva i den mån de mynnar
ut i förenklingar och större möjligheter för folkrörelserna all bedriva
lotterier och olika former av spel. Det är myckel möjligt att del går att komma
ännu längre på den väg utredningen vall. Förutsättningarna för delta kommer
dock i så fall atl visa sig i framliden.

Samtidigt
noterar länsstyrelsen alt utredningen inte, sä vilt länsstyrelsen kunnat finna,
någonstans definierat begreppet folkrörelse. En sådan definition kunde
eventuellt vara påkallad för atl undvika framtida gränsdragningsproblem. Med
hänsyn lill de förslag utredningen ställer knyts betydande rättigheter till atl
en rörelse är att anse som en folkrörelse.

Länsstyrelsen
i Blekinge län biträder förslaget alt folkrörelserna skall

tillåtas bedriva sina lotterier på samma villkor som staten. Del är enligt 61

länsstyrelsens uppfattning helt nödvändigt atl
folkrörelsernas villkor på Prop. 1987/88:141 spelmarknaden avsevärt förbättras
om de skall ha någon möjlighet atl Bilaga 3 hävda sig i konkurrensen.
Utredningens tanke alt lotteri- och spelmarknaden på sikt skall vara
förbehållen staten och de ideella föreningarna är därför riktig. Denna
tankegång måste bedömas mot bakgrund av det gagnrika arbete på
ungdomsverksamhetens område som flertalet av dessa föreningar bedriver. Det är
därför glädjande atl utredningen framhåller atl i flera avseenden särskild
hänsyn skall tas till omfattningen av den ungdomsverksamhet som föreningarna
utövar.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län menar all målsättningen
måste vara alt folkrörelserna genom lotteri- och spelverksamhet tillförsäkras
möjlighet alt utöka sina finansiella resurser till minst den nivå man hade för
10 år sedan räknat i dagens penningvärde. Om detta kan uppnäs genom nu
föreliggande förslag är naturligtvis svårt atl sia om. Länsstyrelsen ställer
sig emellertid något tveksam härtill. Effekterna av förslaget måste därför
fortlöpande följas upp och sådana korrigeringar av spelform och spelutrymme
vid behov göras att folkrörelserna kan bibehålla och helst ocksä utveckla sin
allmännyttiga verksamhet. Länsstyrelsen vill också uttala alt utformningen av
regelsystemet för verksamheten bör ske i samverkan med folkrörelserna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser atl det är helt
klart alt de statliga spelbolagen gentemot folkrörelserna har suveräna fördelar
när det gäller förutsättningar att effektivt bedriva spelverksamhet. Det är
absolut nödvändigt att på olika sätt förbättra förutsättningarna för
folkrörelsernas lotterier om de ideella föreningarna skall med hjälp lill
väsentlig del av lotterimedel kunna vidmakthålla och dessutom också utveckla
sin allmännyttiga verksamhet. Länsstyrelsen ställer sig för sin del tvivlande
till om föreslagna åtgärder verkligen räcker ens för atl återställa den
fördelning av spelmarknaden som rådde för drygt 10år sedan. Länsstyrelsen föreslår
att folkrörelserna inte bara ges möjlighet atl utveckla nya spel och lotterier
utan även atl ytterligare medel förs över från de statliga spelbolagen direkt
till folkrörelserna. Alternativt är länsstyrelsen inte främmande för tanken atl
någon eller vissa attraktiva spelformer som för dagen är förbehållna de
statliga spelbolagen, i stället uteslutande reserveras för folkrörelsernas
behov.

De handikappades riksförbund m. fl. (Göteborgs distrikts
idrottsförbund, Svenska psoriasisförbundet, Riksförbundet mot astma-allergi saml
Riksförbundet för hembygdsvård) finner alt utredningen i stor utsträckning
tillgodoser de krav och önskemål om förändring och förenkling av lotlerilagen saml
vidgade möjligheter atl utveckla nya spel och spelformer, som folkrörelserna
framfört krav om.

lOGT-NTO-rörelsen noterar med tillfredsställelse och
glädje den för

folkrörelserna positiva syn på problemen som utredningen ger ullryck för.

På flera avgörande punkter är den dock otillräcklig för att det skall vara

möjligt för folkrörelserna atl i avsevärd grad förbättra sin situation och sina

möjligheter att ta elt ökat samhällsansvar. Med detta vill lOGT-NTO-rö-

relsen ha sagt alt utredningen i stor utsträckning tillgodoser de krav som

folkrörelserna ställt på förändringar och förenklingar av lotterilagen samt 62

vidgade möjligheter att utveckla nya spel och spelformer.

KFUK-KFUM:s riksförbund
hälsar med glädje denna utredning i folkrö- Prop. 1987/88:141 rdsernas lotlerifrågor.
Förbundet anser atl myckel av del som fram lill nu Bilaga 3 är frågor och
bekymmer, kan få sill svar genom delta betänkande, men då är del viktigt atl
resultatet i första hand blir förenkling och öppna dörrar för folkrörelserna så
alt inte tidigare hinder bara byts ut mot nya hinder.

Motorförarnas
helnykterhetsförbund vill rent principiellt framhålla det tveksamma i atl
engagera folkrörelserna för hårt i olika former av spel. Det finns myckel i spelverksamhelen
som i grunden är främmande för ideella organisationer. Alt utvecklingen blivit
sådan atl folkrörelserna kommit atl bli beroende av spdintäkler upplever MHF
som beklagligt. När nu utredningen lägger fram förslag som ytterligare
stimulerar denna spelverksamhel inom folkrörelsernas ram är frågan ej
okontroversiell.

Enligt
MHF vore del en fördel om organisationerna slapp atl ägna sig åt spel och att
de i stället kunde ägna sina krafter åt det som år resp. rörelses huvudändamål.
Denna principiella inställning ger vid handen atl MHF anser atl del egentligen
vore båttre alt staten öronmärkte delar av de statliga spdbolagens intäkter för
folkrörelserna. Då skulle folkrörelserna kunna koncentrera sina resurser till
verksamheten i stället för all utveckla olika spel.

Om
staten ej är beredd att på annat sätt tillförsäkra folkrörelserna ekonomiska
resurser synes lotteri- och spelverksamhelen vara elt sätt alt öka dessa
rörelsers ekonomiska förutsättningar atl bedriva en samhällsnyt-tig verksamhet.
I detta perspektiv ökar etl genomförande av utredningens förslag de ekonomiska
förutsättningarna högst väsentligt.

Sveriges
riksidrottsförbund ställer sig i princip positivt fill de förslag som framförs
i utredningen. Förslagen kommer att avsevärt underiätta för folkrörelserna atl
förstärka sin ekonomi genom olika lotterier och spel och därmed också ge
folkrörelserna möjlighet atl ta tillbaka förlorade andelar på spelmarknaden.

RF
anser emellertid att en förutsättning för detta är att utredningens förslag i
sin helhet kan genomföras. Enbart förslagen rörande lotterier och bingo torde
inte medföra något återtagande av förlorade marknadsandelar, möjligen alt
nuvarande marknadsandelar bibehålls.

Vidare
anser RF att målet måste vara att de nya inkomster som utred-ningsförslagen kan
medföra, i största möjliga utsträckning direkt skall komma föreningslivet lill
godo, även om del bildas en central paraplyorganisation för detta ändamäl.
Vidare anser RF att eventuella nya inkomster från lotterier och spel inte får
blandas ihop med den statliga bidragsgivningen till riksorganisationerna,
innebärande alt de statliga bidragen på sikt skårs ner.

Inkomsterna
från lotterier och spel måste ses som ett sätt för föreningslivet att
finansiera sin verksamhet. De statliga bidragen till riksorganisationerna bör
fortsättningsvis ulgå i oförändrad, om inte ökad, omfattning.

Sveriges
frikyrkoråd m.fl. är oroade över spelmarknadens utveckling

utifrån ekonomiska, sociala och etiska uigängspunkter med hänsyn till

konsekvenserna för enskilda och familjer. I en situation då spelmarknaden

redan omsätter 2000 kr. per individ i Sverige, oavsett ålder, finner rådet

del inte ansvarsfullt att förbereda åtgärder som syftar lill en ytterligare 63

utvidgning av
spelmarknaden, även om ändamålet - slöd till vissa folkrö- Prop.
1987/88:141

relser - ärgoft. Bilaga 3

Om
folkrörelsernas möjligheter atl få inkomster genom lotterier skall förbättras
får det inte ske genom en utvidgning av den totala spelmarknaden. Alternativet
är i stället alt minska statens andel av spelmarknaden i minst motsvarande
grad.

Eventuella
förbättringar av folkrörelsernas inkomstmöjligheter genom lotterier kan därför
inte användas som argument i diskussionen om de direkta folkrörelseanslagens
storlek. Åtminstone gäller detta stödet till de fria trossamfunden.

Förbundet
Vi unga har svårt alt se folkrörelsernas minskade marknadsandel på spel- och
lotterimarknaden, som del stora problemet. Det allt överskuggande samhällsproblemet
i detta sammanhang måste väl i stället vara det faktum alt allt fler människor
spelar bort allt mer pengar. Regeringen borde, liksom förbundet, fräga sig
varför människor anser sig behöva en sä konstlad krydda i tillvaron.

Unga
örnars riksförbund menar alt utredningen ger en intressant betraktelse över
utvecklingen såsom den varit och hur framtiden kan tänkas bli på lotteri- och
spelmarknaden. Den utvecklade datatekniken kommer säkert att sätta sina spår i
lotterir och spelverksamheten. En stor fara med denna utveckling är all endast
resursstarka folkrörelser, eller de som har kopplingar till andra resursslarka
kommer att kunna vara med i utvecklingen. Om utvecklingen är sådan, som
förbundet inte betvivlar, och om lotteri- och spelmarknaden kommer att gå mot
den beskrivna utvecklingen sä kommer del troligtvis också att påverka de lokala
lotteriernas möjligheter att utvecklas. Om då bara resursslarka
riksorganisationer kommer alt ha reella möjligheter all hänga med i
utvecklingen så finns del risk för etl gap mellan behov och resurser. Detta
resonemang har utredningen inte tagit upp vilkel förbundet tycker är en stor
brist.

Samlingslokalorganisationernas
samarbetskommitté anser all av utredningen nu föreslagna ändringar och
förenklingar i administrativt och skattemässigt avseende är angelägna.
Organisationen vill dock påpeka att de förändringar som föreslås inte får
innebära att samhällets ansvar minskas i form av bidrag och stöd. Föreningsliv
och folkrörelser utför i det svenska samhället så betydelsefulla insatser, inte
minst för barn och ungdom, atl det i stället krävs ökade resurser. Den
uppväxande generationen är vår nations främsta tillgång, och de som engagerar
och aktiverar barn och ungdom behöver mer resurser.

Folkparkernas
centralorganisation anser inte att folkrörelserna bör ges möjlighet alt bedriva
lollerier och spel på samma villkor som statliga spelbolag. Folkrörelserna bör
koncentrera sig på sina egna verksamheter. Del är del folkrörelserna är till
för. Stora lollerier, typ penninglotleriel, tips och lotlo, bör förbehållas
staten och dess bolag. De statliga förelagen är professionella på detta område
medan folkrörelserna är professionella på sin egen verksamhet. Därest del anses
finnas utrymme för fler lotterier av denna karaktär bör, enligt FPC:s mening,
staten eller dess bolag anordna dessa och lämna avkastningen i form av anslag till
folkrörelserna.

Stiftelsen
Litteraturfrämjandet anser i motsats lill utredningsmannen alt 64

en
strikt uppdelning av spelmarknaden mellan staten och folkrörelserna är Prop.
1987/88:141

nödvändig.
Delta bör innebära en återgång fill den gamla regeln att lotteri- Bilaga 3

er med
direktdragning - de s. k. kvicklolterierna - skall vara förbehållna

folkrörelserna.
Det står helt klart att tillkomsten av Trisslotteriel inom

penninglotteriet
har varit en starkt bidragande orsak lill de svårigheter,

som
drabbat flera av de ideella varulotterierna, däribland boklolteriet.

Landsorganisationen i Sverige anser all lollerier och
bingo är en viktig inkomstkälla för mänga av Sveriges folkrörelser. LO anser
alt denna inkomstkälla för föreningslivet inte får hotas eller försvagas ytteriigare.
Statsmakternas skyldighet bör vara all reglera spelmarknaden på så vis alt
föreningslivet ges goda möjligheter alt finansiera delar av sin verksamhet
genom egen spelverksamhet.

I syfte atl stärka folkrörelsernas ställning pä lotteri-
och spelmarknaden är det viktigt att del upprättas en fungerande
arbetsfördelning mellan staten och folkrörelserna. Enligl LO:s uppfattning har
tidigare ordning där de föreningsdrivna lotlerierna genom hävd haft ensamrätt
till de s. k. kvicklolterierna fungerat bra. LO är därför starkt kritisk till
det nya statliga Trisslolteriet som drivs av Penninglotteriet. Vid en översyn
av reglerna för spel- och lolterimarknaden bör det slås fast alt direktvinsler
är förbehållna folkrörelselotterierna. För att ytterligare stärka
folkrörelsernas ställning pä lotteri- och spelmarknaden bör penningvinster dock
tillåtas även i folkrö-relsedrivna lotterier.

LO är också av den principiella uppfattningen att lotteri-
och spelmarknaden skall vara förbehållen staten och folkrörelserna.

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar tar avstånd
från kommersiellt utnyttjande av människors naturliga behov av lek och spel.
Förbundet tillstyrker förslag som underlättar för föreningar och folkrörelser atl
genomföra lokala lotterier och bingospd som ett led i försöken att ästadkomma
variation och gemenskap i föreningslivet. Förbundet vill alltså inte verka för ell
förbud av all spel- och lotleriverksamhet. Förbundet vänder . sig mot varje
förslag som bygger på alt spelmarknaden totalt skall öka.

Skall folkrörelserna tillförsäkras ytterligare medel ur
vinsten från spel-och lotteriverksamhet skall det enligt förbundets mening ske
genom en omfördelning från staten till folkrörelserna.

Fredrika-Bremer-förbundet är mycket tveksamt till alt sä
stor vikt enligt förslaget läggs vid lotteri- och spelinkomsler. Förbundets
möjligheter till långsiktig planering och utveckling av verksamheten begränsas
redan nu av atl förbundet i förväg har svårt att beräkna inkomsternas storiek.
Detta är något förbundet delar med föreningssverige i stort, vilket också
folkrörelseutredningen har tagit upp i sitt betänkande "Ju mer vi är
tillsammans". Förbundet anser det vara principiellt felaktigt alt
folkrörelsens existens i forlsällningen skall baseras på "spel och dobbd".

Svenska musikerförbundet anser att lotteri och bingospel,
med ensamrätt, endast borde få bedrivas av ideella organisationer. Därför bör
nya statliga spelformer endast sparsamt införas och då efter remissbehandling
av de ideella folkrörelserna.

Förbundet Unga forskare anser all de ideella
organisationerna inte skall

behöva förstärka sin ekonomi genom atl ägna sig ål olika slag av spel och 65

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 141

lotterier. Förbundet anser
nämligen att folkrörelserna till fullo skall ges Prop. 1987/88:141
ekonomisk grundtrygghet sä all de kan ägna sig ål atl utvecklas i enlighet
Bilaga 3 med sina resp. program och stadgar.

Förbundet
anser atl det är på tiden all traditionen inom de ideella organisationerna alt
bedriva lotteri- och spelverksamhet får ett snabbt slut.

De
ideella organisationernas ekonomi skall förstärkas och tryggas genom politiska
beslut. Spel- och lotteriverksamhelen skall handhas och skötas av dem som är
bra på del, i första hand de statliga spdbolagen. Däremot anser förbundet att
riksdag och regering snarast bör besluta om en förändring av berörda regler och
lagar så att en skälig del av statens skatteinläkter från de statliga spdbolagen
går till de konton i statsbudgeten som belastas när statligt centralt och
lokalt stöd fördelas till ungdoms- och idrottsorganisalionerna.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund noterar att den rågång som funnits mellan
statens egna lotterier och spel å ena sidan och föreningarnas å den andra
delvis har börjat att luckras upp. Detta ser förbundet som oerhört allvarligt. Trisslolteriet
som introducerade direktdragning bland de statliga lotterierna är ett olyckligt
för alt inte säga direkt felaktigt avsteg från den princip som gav föreningarna
rätten att sälja lotter med direktdragning. Förslaget i utredningen om
kontanta penningvinster i föreningslotterier skulle om det genomfördes bli
nästa avsteg. Styrkan med varuvinster, direkldragning och försäljning av
lotter med klara "avsändare" är atl det ger föreningslotterierna en
särställning. Risken är uppenbar all nästa steg annars blir atl staten startar varulotlerier
och rågången definitivt luckras upp.

Folkrörelsernas
lotteribyrå anser atl det i sammanhanget förtjänar sägas alt folkrörelserna själva
bär en del av ansvaret för att deras marknadsandel har krymt. De har inte
tillräckligt engagerat sig i förnyelse- och utvecklingsarbetet inom lotteri-
och spelmarknaden. Atl det går att nå framgångar även i en hårdnande konkurtens
kan bl. a. folkrörelsernas lotleribyrä visa exempel på. I detta konstaterande
ligger ett understrykande av vad som i utredningen anförs om att folkrörelserna
måste ta elt större ansvar för utvecklingen av spelmarknaden. Lotteribyrån
delar utredningens kritiska värdering av att det statliga penninglotteriet
givit sig in på "kvicklolteri-marknaden", som tidigare varil
förbehållen folkrörelserna.

Centerns
ungdomsförbund vill påpeka att de möjligheter som genom utredningen nu ges
folkrörelserna till inkomstförstärkning inte drabbar andra former av slöd.
Delta får aldrig bli elt gott alibi för staten att tumma på andra bidrag.

3 Penningvinster

Frånsett
den grupp folkrörelser som ställer sig negaliv lill en ytterligare

utveckling inom folkrörelsernas spel- och lotleriverksamhet ansluter sig en

övervägande del av remissinstanserna till förslaget om alt införa penning

vinster i lotterier och bingospel. Etl fåtal av remissinstanserna ansluter sig

ej i sin helhet till utredningens förslag ulan föreslår vissa begränsningar.

Någon tillstyrker att penningvinster endast får förekomma i rikslolterier 66

och bingospel, medan man
avstyrker förslaget om att penningvinster skall Prop. 1987/88:141 få
förekomma i länsstyrelsdolterier och polislolterier. Andra remissinstan-
Bilaga 3 ser har framfört synpunkter om begränsningar vad beträffar högsta
kon-tantvinst och högsta insatsbelopp, medan andra har framfört att lotterier
med skattepliktiga penningvinster skall vara tillständspliktiga.

Riksrevisionsverket
är positivt till förslaget om att införa penningvinster i lotterier och
bingospel samt de förslag lill skattekonstruktioner som följer härav.

Statens
ungdomsråd anser att det är rimligt att penningvinster tillåts i lotterier och
bingo. Det är ocksä en förutsättning för alt organisations- och föreningslotterier
skall kunna konkurrera med statens lotterier på samma villkor.

Länsstyrelsen
i Stockholms län fillstyrker all penningvinster får förekomma i rikslotterier
och bingospel. Däremot avstyrker länsstyrelsen förslaget om alt penningvinster
skall få förekomma i länsstyrelsdolterier och polislolterier. Skälen för atl
avstyrka förslaget om penningvinster i länsstyrelse-lotterier och polislolterier
är att små föreningar som ofta bedriver dessa lotterier inte har samma
organisatoriska stadga, kompetens eller kontroll över verksamheten all de kan
uppfylla de krav man bör ställa på en organisation som anordnar
penninglotterier.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län tillstyrker framlagda förslag i vad avser förenklingar och
förbättringar för folkrörelserna atl bedriva utökad spelverksamhel. Särskilt
angeläget torde vara att vinster i form av pengar tilläts. Därigenom blir det
möjligt att ordna attraktiva lotterier som medför ökad omsättning men ocksä att
legalisera symbollotlerier, t. ex. de s. k. 21-lotterierna, som i dag i stor
utsträckning säljs av föreningar med pengar som vinster trots alt delta är
förbjudet.

Sveriges
riksidrottsförbund anser all möjlighet lill penningvinster är etl måste om
folkrörelserna överhuvudtaget skall kunna öka omsättningen och därmed netlobehållningen
i lotterier och spel.

Sveriges
frikyrkoråd m.fl. har den uppfattningen all folkrörelsernas agerande på
spelmarknaden måste styras av folkrörelsernas egen ideologi och samhällsansvar.
Till folkrörelsernas gemensamma idéarv hör bl. a. strävan att vara en motkraft
mot en allt för stark kommersialisering av samhällssektorer som frilid, kultur
och rekreation. Del är därför rimligt att spel och lotterier som bedrivs i
folkrörelsernas regi har en mindre kommersiell prägel än andra delar av
spelmarknaden. Införande av penningvinster, spelaulomater o.d. skulle göra att
folkrörelseprofilen på folkrörelsernas spel och lotterier äventyras.

Unga
örnars riksförbund anser att skillnaden mellan kontanta vinster och premieobligafioner
är hårfin. Förbundet anser del därför tillfredsställande atl även
folkrörelsernas lotterier kan ha penningvinster. Om villkoren skall vara
likvärdiga bör självfallet också folkrörelserna ha möjligheter alt ha
penningvinster.

Folkparkernas
centralorganisation avvisar utredningens förslag om införande av
penningvinster i lotterier och bingospel.

Sveriges
tivoliägareförening instämmer inte i utredarens bedömningar

när det gäller förslaget alt införa spel och lotteri med utbetalning av 67

kontantvinster.
Detta kommer, tror föreningen, alt snabbt skapa problem Prop. 1987/88:141 som
vida överträffar vad som förekom när "enarmade banditer" var Bilaga 3
tillåtna. Kiosker och småbutiker kommer troligen på kort tid att förvandlas till
spelställen. Kontantvinster anses kunna tillåtas i samband med bingospel, rikslolterier
och liknande, i övrigt fungerar den nuvarande ordningen med varuvinster och
presentkort myckel bra och ger lotterierna en underhällande prägel.

Sveriges
köpmannaförbund noterar att över huvud tagel har de sociala aspekterna pä lollerier
och spel med lockande vinster varit föremål för omfattande debatt. Även om del
är ett förhållande som Sveriges köpmannaförbund inte primärt har anledning atl
ta ställning lill, kan förbundet inte undgå att påpeka del egendomliga i atl nu
ett förslag om penningvinster i lotterier avlämnas utan nägon närmare analys av
de sociala aspekterna. Förslaget behandlas på blott ett fåtal rader i
betänkandet. Frågan synes böra förtjäna en djupare analys.

Kooperativa
förbundet tillstyrker förslaget om införande av penningvins-ler. Dessa är i
likhet med presentkort båttre ur konsumentsynpunkt än varuvinster. Det är inte
positivt att vinna ett föremål som man inte har något behov av. I varulolterier
finns ofta en mängd mindre attraktiva vinster.

KF
är dock av den uppfattningen all varuvinster i form av presentkort på ett
mycket bra sätt förenar fördelen med valfrihet för vinnaren och nackdelen med
skärpt tillsyn och kontroll över spelverksamheten eftersom presentkort som
vinster fungerar på ett utmärkt sätt i dag.

Svenska
penninglotteriet AB anser atl rätten atl anordna lotterier och spel med
penningvinster i lag skall förbehållas statliga bolag, ATG och folkrörelserna.
Vidare anser Penninglotteriet alt bingospel med rått till penningvinster skall
förbehållas folkrörelserna under iakttagande av strikt statlig kontroll.

Landsorganisationen
i Sverige anser att penningvinster bör tillåtas även i folkrördsedrivna
lotterier för alt ytteriigare stärka folkrörelsernas ställning på lotteri- och
spelmarknaden.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund avvisar förslaget om att penningvinster
tillåts även för föreningslotlerierna och som en konsekvens av förbundels syn
på rågången mellan staten och föreningarnas lollerier anser förbundet att
staten inte skall använda sig av direkldragning och varuvinster.

Riksförbundet
Sveriges lottakårer anser all möjligheten all få använda sig av penningvinster
i folkrörelsernas rikslolterier på elt avgörande sätt ökar deras möjligheter
att vara konkurrenskraftiga och underlättar också administrationen kring vinsthanleringen.
Riksförbundet är därför angelägel alt denna möjlighet införs.

Folkrörelsernas
lotteribyrå har mer än 30-års erfarenhet av rikslotterier.

Det finns i dessa erfarenheter ingenting som starkt talar för införandet av

penningvinster. Utredningen anför inte heller särskilt tungt vägande skäl

för en sådan nyordning. Hänvisningen till folkrörelsernas hemställan (vil

ket får antas vara vissa folkrörelsers hemställan) samt den av utredningen

själv myntade principen om "spel på samma villkor" är föga
övertygande. 68

Det enda påtagliga problem
som lolteribyrån mött gäller presentkort Prop. 1987/88:141 som
vinstalternativ. Det har förekommit önskemål om att dessa skall lösas
Bilaga 3 in med kontanter.

Utredningens
plädering för "spel på samma villkor" innebär i själva verket en ytteriigare
uttunning av skiljelinjen. Del är förhastat atl ta för givet att det skulle
vara enbart en fördel för förenings- och organisations-livet. Lotteribyrån
delar inte utredningens synsätt därvidlag och motsätter sig i konsekvens därmed
förslaget om penningvinster i rikslotterier anordnade av folkrörelser.

Om
emellertid regeringen skulle finna skäl atl medge en utveckling i den riktning
utredningen föreslagit bör, enligt lotleribyråns mening, högsta konianlvinst
inte få översliga 500 kr. Vad lotteribyrän anfört i fräga om penningvinster i
rikslotterier bör enligt byråns mening gälla också i fräga om länslotterier m. m.

Också
i fråga om bingo ser utredningen penningvinster som en lösning på problemet med
vikande omsättning och fallande avkastning. Lotteribyrån känner sig inte
heller här övertygad om lösningens hållbarhet. Del vore enligt byråns mening
rimligare att överväga möjligheten atl helt befria bingoverksamhelen frän
beskattning. Del skulle radikalt förbättra möjligheterna att återge bingo en
ställning som god inkomstkälla för folkrörelserna.

Centerns
ungdomsförbund ställer sig positivt till att ha vinster i form av pengar eller
värdebevis. Motivet lill atl förbundet ställer sig positivt till penningvinster
är atl även folkrörelsernas lotterier skall bli lika attraktiva för köparna som
statens lotterier.

4 Lotterier

En
stor majoritet av remissinstanserna välkomnar förslagen om förenkling och
förbättring (registrering) av lotterierna. Förslaget om alt lägga över hanteringen
av s. k. polislotterier till länsstyrelserna mottas positivt. Några länsstyrelser
har framfört invändningar mot detta förslag, men har av principiella skal
anslutit sig till utredningens förslag.

En
majoritet av folkrörelserna vill gå längre än vad utredaren föreslår i denna
fråga. I stället anser de atl det registreringsförfarande som föreslås för polislolterier,
i vilkel också skall innefattas lotlförsäljning från fasta försäljningsställen,
även skall gälla för de som anordnar rikslotterier och länsstyrdselolterier.
För rikslotterier bör gälla atl organisationer som har anordnat tre
rikslotterier därefter bör kunna få treåriga regislreringstill-slånd från
lotterinämnden.

Rikspolisstyrelsen
konstaterar atl förslaget inte innebär en legalisering av

de illegala lotterier av mera oskyldig natur som i dag förekommer. Som

exempel kan nämnas s. k. skolresdotlerier, affärsmäns reklampristävling

ar av lotterikaraktär, utlottade priser vid motionslopp och gissningstävling

ar av typ "hur många ärtor finns det i burken". Den rättsliga
regleringen

av dylika lotterier överensstämmer inte med det allmänna rättsmedvetan

det. Styrelsen ifrågasätter om inte en ytterligare uppmjukning av möjlighe

terna atl bedriva "smälotterier" skulle kunna genomföras ulan all
därmed 69

få
fill följd negafiva effekter för folkrörelserna. Det kan finnas skäl att i Prop.
1987/88:141

sådant fall införa etl maximivärde på högsta vinsten. Bilaga
3

Rikspolisstyrelsen
uppfattar fill skillnad från utredningsmannen att tillståndshanteringen enligt
14 § lotterilagen väsenfiigen har avbyråkratiserats och förenklats. Det
föreslagna regislreringsförfarandet hos länsstyrelserna torde därför inte innebära
någon fördel för arrangörerna, men bör godtas av principiella skäl.
Rikspolisstyrelsen har därför intet atl erinra mot att dessa lotterier överförs
till länsstyrelserna. Förutsättningen är dock att polismyndigheterna inte
utnyttjas som remissinstans. Om så skulle bli fallet finns del från rationella
synpunkter ingen anledning fill ändring av nuvarande ordning.

Lotterinämnden
anser i likhet med utredningen att i de fall tillståndskravet tas bort för
vissa lokala lotterier, registrering skall ske vid länsstyrelsen, varvid
kontrolleras atl föreningen är behörig alt anordna lotterier.

Riksrevisionsverket
tillstyrker förslagen om att slopa kravet på tillstånd för lokalt lotteri samt
vissa andra förenklingar i gällande regler.

Statens
ungdomsråd instämmer i utredningens förslag om att tillständskravet för lokala
lotterier kan avskaffas och ersättas med en registrering. För atl tillgodose
små föreningars behov bör dock lotterier som har en omsättning som understiger
10000 kr. även befrias från registrering. Möjligen kan en differentierad registreringsavgifl
för dessa införas.

Länsstyrelsen
i Stockholms län är i och för sig positiv till atl polisen befrias från sina
uppgifter på lotteriomrädet och alt verksamheten koncentreras lill
länsstyrelsen. Del system som infördes 1983 innebärande all polisen ger
föreningar tillständ att under tre är anordna egna lotterier med en omslutning
av 30000 kr. om året har inte varit bra, bl. a. från kontrollsynpunkt. Det nu
föreslagna systemet med en registrering av föreningar hos länsstyrelsen kan ses
som en utvidgning av det nu gällande systemet och innebär större frihet för
föreningarna all fördela lotterierna under en treårsperiod. Enligt
länsstyrelsens mening bör fortfarande vissa begränsningar vad gäller insatser
och högsta vinster finnas i dessa föreningars egna lotterier.

Enligt
länsstyrelsen finns del således skäl som talar för ett genomförande av
förslaget om all tillståndstvånget skall ersättas med registreringsförfarande
hos länsstyrelsen. En förutsättning härför är emellertid alt kontrollen
skärpts bl. a. genom en effektiv tillverkningskonlroll.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser att möjligheten för en förening att efter
registrering hos länsstyrelsen utan tillstånd under en treårsperiod anordna ett
eller flera lotterier med ett sammanlagt insatsbelopp om 300000 kr. bör förenas
med bestämmelse om högsta insatsbelopp och högsta vinslbelopp.

Vidare
bör här lottköparnas intresse bättre bevakas. Lottköparen skall kunna lita på
att lotteriet inte är manipulerat och alt vinster och vinstchanser är de som
framgår av lotteriets vinstplan. Kravet på tillsyn ökar ju större omslutning
och ju högre vinster etl lotteri har. Länsstyrelsen föreslår därför att lottpriset
i dessa lotterier bör vara maximalt 25 kr./lolt och att högsta vinstens värde
får uppgä till högst 10000 kr.

Slutligen
föreslår länsstyrelsen i likhet med vad som i tidigare lagstift- 70

ning
gällde för skattepliktiga varuvinster alt tillständskrav skall finnas i de Prop.
1987/88:141

lotterier där del förekommer penningvinster överstigande 500 kr. Bilaga 3

Länsstyrelsen
i Kronobergs län anser att redovisningen av nuvarande polislolterier har
komplicerats av alt uttryckliga regler för redovisning av dem saknats. Det är
därför värdefullt atl regler för hur redovisningen för dessa lotterier skall
ske införs i lotlerilagen.

Det
är betydelsefullt att alla tillstånd till lotlförsäljning från fast försäljningsställe
hänförs till 11 § lotlerilagen. Del blir betydligt enklare för länsstyrelsen
alt rättvist fördela del totala utrymmet för tombola- och aulomat-lotlförsäljning
mellan föreningarna. Varuhus och liknande platser utgör sedan länge myckel
attraktiva försäljningsplatser för lotterier. Det är viktigt att sä många
föreningar som möjligt med verksamhet förlagd till området får möjlighet atl
försälja sina lotter där. Atl en förening genom avtal med serviceföretag eller
varuhuschef genom motprestationer kunnat få rätt till lotlförsäljning far inte
styra länsstyrelsens fördelning av lolterimarknaden.

Länsstyrelsen
i Kristianstads län ifrågasätter om inte del från behovsprövning fria beloppet
- 300000 kr. - är i högsta laget, i vart fall om en förening kan utnyttja hela
beloppet under etl år. Det är i första hand föreningar med väl fungerande
administration som klarar att genomföra stora lotterier. Det är inte alllid
dessa föreningar som bäst behöver lotteriinkomster.

Enligt
länsstyrelsens erfarenhet sköter många föreningar sina tombola-lolterier utan
inblandning av serviceföretag. Länsstyrelsen anser atl en tillständsplikt för
dessa lollerier motverkar strävandena efter förenkling och det kan ifrågasättas
om förslaget i denna del ligger i folkrörelsernas intresse.

Slutligen
anser lånsstyrelsen alt även föreningar som är verksamma inom hela länet bör
kunna få anordna lotterier efter registrering.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser all det ej klart framgår av utredningen om det s. k. fria
utrymmet skall vara utnyttjat innan man fär fillstånd lill andra lotterier.
Delta är ett viktigt ställningslagande för behovsprövningen.

Länsstyrelsen
anser också att utredningen tydligare borde behandlat frägan om inte
föreningarna själva skulle kunna sköta lottförsäljningen på fasta
försäljningsställen. Detta skulle ge föreningarna möjligheter att öka sin
behållning.

Länsstyrelsen
i Hallands län föreslår alt bruttoomslutningen ökas lill 600000 kr. under en
treårsperiod samt fördelas med 200000 kr. per år. Vidare bör insats- och vinstbdoppen
begränsas lill 15 kr. resp. 2000 kr. Föreningarna skulle tvingas söka tillstånd
för de större lotterierna medan de mindre skulle få plats inom kvoten. En
förening som endast anordnar elt fåtal större lotterier tvingas visserligen
söka tillstånd för dessa men i jämförelse med ansökningar om flera mindre
lotterier måste administrationen och byråkrafiseringen minska samfidigt som
kontrollen finns kvar hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län vill beträffande del registreringsförfarande

som föreslås göra lagstiftarna uppmärksamma på del merarbete som kom- 71

mer att uppstå i etl
inledningsskede. Länsstyrelsen kommer i likhet med de Prop. 1987/88:141

flesta andra större
länsstyrelser all använda sig av ADB-stöd i registrering-. Bilaga 3

en. Framtagning av
registerprogram är tidsödande och samarbete med

andra länsstyrdser/LON kan
komma alt behövas för att få till stånd

likartade program och
rutiner. Skäl finns för att låta lagens ikraftträdande

anstå lill den I januari
1989.

De
handikappades riksförbund m.fl., saml ytterligare några organisationer, delar
ej utredarens uppfattningen beträffande organisationernas förutsättningar atl
själva bedöma hur elt rikslotleri på bästa sätt skall anordnas och genomföras.
Förbundet har funnit atl de organisationer som i dag anordnar rikslotterier har
stor kännedom om lolterimarknaden och man genomför sina lotterier med bra
resultat. Förbundet föreslår atl de organisationer som i dag anordnar rikslolterier
får samma möjlighet till registreringsförfarande som föresläs för polislolterier.
Registreringen görs hos lotterinämnden. Organisationen bör under treårsperioden
få anordna årliga lotterier med en omslutning man angiver i registreringsansökan.

För
organisationer, som tidigare ej sålt rikslotterier, tillstyrks utredningens
förslag. Efter tre rikslolterier bör åven dessa organisationer kunna få treåriga
registreringstillslånd. Vidare anser sig förbundet inte kunna finna några skäl
för all länsstyrelsdolterier ej skall omfattas av regislreringsprin: cipen.
Förbundet föreslår därför alt även länsstyrelselotterierna omfattas av regislreringsförfarandet.
Tidsperiod för registreringens giltighet och bruttoomslutningen på lotterierna
bör vara desamma som för polislolterier.

Sveriges
frikyrkoråd m. fl. har inga invändningar mot de administrativa förenklingar som
föreslås i lokala lotterier genom atl tillslåndstvånget slopas och en
registrering av föreningar som uppfyller kraven på lotterianordnare införs i
stället.

Folkparkernas
centralorganisation avvisar utredningens förslag till legalisering av de s. k.
21-lotterierna och förslaget alt ideella föreningar i fortsättningen endast
behöver registreras hos länsstyrelsen för atl få anordna lotterier av detta
slag. FPC menar atl en så avsevärd liberalisering med åtföljande
penninghantering av flera skäl kan bli en avsevärd belastning för små ideella
föreningar. Lotteriverksamhelen kan bli mer dominerande än verksamheten i
övrigt.

Vidare
anser FPC att högsta insats och vinstvärde enligt lotterilagens § 17 och 17 a
som uppgår fill 2 kr. resp. 100 kr. har varit oförändrad under avsevärd lid.
Dessa paragrafer inrymmer de s.k. varuspden, som är de spel som huvudsakligen
förekommer i folkparkerna. De låga insatserna av vinsivärdena innebär att
vinsterna i lotlerierna fär för låg kvalitet för att vara tillräckligt
intresseväckande. FPC anser därför all högsta insats bör höjas frän 2 kr. lill
5 kr. och högsta vinstvärde från 100 kr. till 500 kr. Därmed skulle varulotleriernas
kvalitet höjas avsevärt och ge möjlighet atl också låta konst eller
konsthantverk ingå i varulotterierna.

72

5 Bingo Prop. 1987/88:141

Förslagen
om förenklingar och förbättringar inom bingospdel mottas posi- °

livt
av flertalet av folkrörelserna. Några myndigheter och länsstyrelser ställer sig
emellertid tveksamma till att regeln om 15% i nettobehållningen av bingospel
skall tas bort. Några länsstyrelser avvisar utredningens förslag om alt
kontrollant skall kunna göra smärre ändringar av vinstplanen under spelels
gång. De anser att nuvarande ordning skall bestå, dvs. länsstyrelsen skall
godkänna en sådan ändring. Sammankoppling av flera bingohallar på en ort bör
tillåtas, men man varnar för att del förhöjda vinslutspel som därvid möjliggörs
kan innebära svår konkurrens för bingospel i närheten som ej deltar i etl
sådant samarbete.

Rikspolisstyrelsen
anser inte alt 15-procenlregeln bör tas bort beträffande ett bingospels
behållning. Genom denna regel garanteras föreningarna en acceptabel avkastning.
En bingomarknad ulan ett krav på viss nettobehållning kommer att innebära
stora svårigheter för tillståndsgivande myndigheter att avgöra vad som skall
anses som skälig avkastning. Det finns risk för att en bingoverksamhel med
myckel liten avkastning till folkrörelserna närmast blir ett självändamål för
bingospelarna, serviceföretagen och de anställda i bingohallarna.

Förslaget
om atl bingospdskalten skall slopas helt eller delvis är ytterligare ett
argument för att behälla regeln om minst 15 % nettoavkastning.

Länsstyrelsen
i Stockholms län anser atl tillståndsmyndigheten även fortsättningsvis skall
fastställa ändringar i vinstplanen under löpande tillståndsperiod. Härmed
uppnås en enhetlig tillämpning av reglerna och vidare kan ett från
konkurrenssynpunkt överdrivet vinslulspel undvikas. Detta behöver inte innebära
en likriktning av vinstplanerna i olika bingolokaler. De kan liksom nu
profileras på olika sätt. Handläggningstiden för ett beslut om ändring av vinstplan
är snabb och ingen avgifl utgår, varför omgången inte kan anses betungande för anordnaren.

Vidare
har länsstyrelsen inget att erinra mot alt en sammankoppling av flera
bingohallar på en ort tillåts ske. Därvid bör man emellertid vara medveten om
att det förhöjda vinstutspel som därvid möjliggörs innebär en svår konkurrens
för bingospel i närheten som ej deltar i samarbetet. Den koncentration av bingospelel
som denna samverkan leder till får som yttersta konsekvens att spelen i
ytterområdena slås ut. Dessa spel, som ofta ger en förhållandevis blygsam
behållning, har ofta ell berättigande dä de tillför en lokal förening
värdefulla medel och samfidigt fyller en social funktion för spelare som har
svårt att ta sig fill centrala bingolokaler.

Slutligen
ser.länsstyrelsen positivt på om föreningarna engagerade sig mer i de
kommersiellt bedrivna bingospelen. I de fall frågan om atl överta driften från
ett kommersiellt serviceförelag ställts på sin spets har emellertid
föreningarna mestadels avvisat denna möjlighet. Detta talar för alt det fortfarade
finns ett behov av kommersiella serviceförelag. Dessa företags verksamhet mäste
givetvis begränsas till atl sköta driften av spelet. De skall självklart inte
alls ha något inflytande över tillståndsgivningen.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser alt 15% i nettobehållning av bingospelet bör vara
kvar som riktmärke särskilt med tanke på förslaget om att skatten helt skall
slopas vid spel med varuvinster.

73

Länsstyrelsen
anser att ett sätt att höja bingospelens lönsamhet är all Prop. 1987/88:141
kraftigt öka samhällets information och slöd till de föreningar som vill
bilda Bilaga 3 allianser för ideellt drivna bingospel. Serviceföretagen
kunde då få svårare att konkurrera med allianser som bedriver bingospel i egen
regi, vilkel pä sikt skulle innebära att marknaden sanerades.

Länsstyrelsen är mycket tveksam fill förslaget atl via
telenätet eller dator koppla samman flera spelhallar i en eller flera orter. En
anledning härtill är att små hallar, som inte orkar med erforderlig
investering, torde råka ut för ett försämrat konkurrensläge. En annan och
viktigare anledning är att kontrollmöjligheterna riskerar att bli dåliga såväl
för länsstyrelsens kontrollanter som för dem som spelar.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser all föreningarna
måste ha möjlighet att ändra vinstplanen under pågående spelperiod, eftersom
nya spelformer bör prövas om behållningen minskar i spelet. Länsstyrelsen anser
dock att större förändringar i vinstplanen liksom i nuläget skall godkännas av
länsstyrelsen, l.ex. beträffandejackpoll.

Länsstyrelsen i Blekinge län menar atl föreskriften om alt
bingospdel skall ge minst 15% i nettobehållning tolkas liberalt. Förslaget att
spelet skall ge skälig avkastning, men med större utrymme för positiv tillståndsgivning,
så länge nettobehållningen ger ell verkligt bidrag till föreningens verksamhet,
instämmer länsstyrelsen helt i.

Länsstyrelsen i Hallands län anför att det som regel är
olika kontrollanter i bingohallarna pä en ort. Skulle bingoanordnaren och
kontrollanten i en hall komma överens om ändring av vinstplanen kan delta
medföra atl en annan hall går sämre. Om man på en ort med två eller flera
hallar höjde t.ex. jackpottarna i en hall skulle publiken med stor sannolikhet
dras till denna. Delta kunde ha till följd atl en annan hall gick så dåligt alt
den måste stänga. Länsstyrelsen följer upp spelet i länet och kan förhindra alt
så sker.

Mindre ändringar av tillfällig karaktär får godkännas av
kontrollant. Övriga ändringar skall godkännas av länsstyrelsen. Detta bör
kvarstå.

Om slumpen på något vis skall kunna avgöra jackpotlens
storlek måste begränsning av vinstsumman kunna ske både uppåt och nedåt. Alla jack-poltar
kan inte gå upp lill maximibeloppet.

Sveriges frikyrkoråd m. fl. anför att även om frikyrkorädet
skulle önska att folkrörelserna förmådde erbjuda mer konstrukfiva
gemenskapsformer måste rådet erkänna atl bingospelel för många människor också
har en viktig gemenskapsfunktion. Nu föreslår utredaren att folkrörelserna
också skall få möjlighet all anordna bingo i närradio och kabel-TV. Därmed
upplöses också denna begränsade gemenskapsfunklion och folkrörelsekaraktären
försvagas ytterligare. Frikyrkorädet avstyrker därför detta förslag.

Folkrörelsernas lotteri- och bingoorganisation anser att
vid vissa spel bör även tillåtas varuvinster i de bingohallar som bestämt sig
för att salsa på pengar i stället för presentkort. Det bör dock klargöras hur
skatten skall utformas i dessa fall, om den skall finnas.

Vidare betonar FOLBO att det är viktigt med kommunala
samordningar

av bingospelet. Detta kan del lagstiftas om och på så sätt finns möjligheter 74

att lösa den konkurrens
som i dag uppstår mellan hallar i samma kommun Prop. 1987/88:141 och som
inte alltid gagnar den totala avkastningen av bingospelet i kommu- Bilaga 3
nen. Detta kommunala samarbete skulle ocksä underlätta vid anordnandet av
sammankopplingsspelet. Givetvis skall möjligheter föreligga all inte delta i
sådant sammankopplingsspel, om så önskas.

Bingo
i kabel-TV och närtadio bör tillåtas i marknadsföringssyfte och i begränsad
omfattning. FOLBO föreslår att kabel-TV bingo prövas i begränsad omfattning i
Göteborg, där kabel-TV är väl utbyggd. Detta skall prövas tillsammans med de
befintliga tillståndshavarna och behållningen får inte användas fill att
finansiera TV-sändningen.

Sveriges
bingoarrangörers centralorganisation framhåller atl organisationen ställer sig
positiv lill utredningens förslag, bedömningar och värderingar. SVEBICO har
dock avvikande uppfattning i vissa frägor.

Högsta
penningvinst föreslås ökas till 25000 kr. Vinstbeloppet bör därefter årligen
ändras i proportion lill ändringar i konsumentprisindex. Utredningen föreslår
av skattetekniska skäl atl vinsterna antingen skall vara pengar eller varor, ej
både och. SVEBICO finnerför sin del alt skattetekniska hinder ej rimligen bör
kunna åberopas för att kunna utge vinster i såväl pengar som varor. De
bingohallar som av skilda skäl önskar använda sig av sådan vinslblandning
föreslås bli skattepliktiga för hela omsättningen, oavsett huruvida vinsterna
utges i den ena eller andra formen, medan de bingohallar som endast utdelar varuvinster
föreslås ålnjula fortsalt skaltefrihet.

För
atl värna om principen om lika behandling och en enhetlig bedömning för
konkurrerande bingoföretag på samma ort bör förändringar i vinstplan av viss
omfattning även fortsättningsvis godkännas av länsstyrelsen och ej av enskild
kontrollant.

SVEBICO
delar ej utredningens förslag om atl bedriva bingospel i närradio och i lokal
och/eller regional television (kabel-TV). Ett sådant arrangemang strider mot
bingospelets grundidé, nämligen all under utövande av eft aktivt värdskap
samla människor fill social gemenskap under trevliga former.

Svenska
musikerförbundet anser det viktigt med regional samordning av bingospelet. Den
osunda konkurrens som i dag uppstår mellan hallar i samma kommun och som inte
gagnar den totala avkastningen av bingospelel i kommunen skulle kunna
elimineras lagstiftningsvägen.

6 Utbetalningsautomater - skicklighetsspel

Några
av de myndigheter som yttrat sig i denna fråga ställer sig posifiva lill att
folkrörelserna ges möjlighet alt bedriva verksamhet med dessa spel, åtminstone
på försök och med begränsade insatser och vinster. Ett fåtal av lånsstyrelserna
har i sina yttranden direkt berört denna fråga, och bland dessa råder delade
uppfattningar i frågan.

Flertalet
av folkrörelserna ser positivt pä att del ges möjlighet atl bedri

va verksamhet med skicklighetsspel i form av utbetalningsautomater. Det

ta kommer att vara en viktig inkomstkälla för folkrörelserna och man anser 75

sig kunna bedriva denna
verksamhet, under de förutsättningar som utred- Prop. 1987/88:141

ningen angett, med del samhällsansvar som krävs för detta. Bilaga 3

Frånsett
den grupp folkrörelser som ställer sig utanför spel- och lotteriverksamhet
finns det några som här har framfört kritiska synpunkter mot förslaget. De
anser atl detta är en verksamhet som, om den drivs av folkrörelserna, bl. a.
kan minska trovärdigheten för den verksamhet som bedrivs av folkrörelserna.

Bland
de privata spelförelag som verkar på denna marknad råder en viss tveksamhet
till förslagen. Tveksamheten gäller emellertid inte införandet av s. k.
skicklighetsspel utan i stället att folkrörelserna ges ensamrätten till denna
spelform.

Rikspolisstyrelsen
anser all regleringen av automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av
visst automatspel är mindre tillfredsställande. Omsättningen på vissa typer av
automatspel torde vara betydande. Olagligt utbetalande av penningvinster och
lättheten att undvika beskattning av verksamheten gör all denna är mycket
attraktiv för både arrangörer och spelare. En kanalisering av allmänhetens
spelbehov in i legala former även på delta område framstår som angelägen.
Rikspolisstyrelsen tror inte att de skäl som anfördes vid införandet av
spelförbud pä utbetalningsaulomater fortfarande är bärande. Bl. a. förutsägs
inte att automatspelet skulle fortsätta i så betydande omfattning i illegala
former. De sociala vådorna torde främst ha vållats av den lockelse som
möjligheten fill s. k. jackpotlvinst innebar. Det spel som anordnas t.ex.
ombord på Finlandsbålarna förefaller däremot ske under helt acceptabla former.
Spel på utbetalningsaulomater med en låg insats och en högsta vinst i
storleksordningen 20 kr. skulle enligt styrelsens uppfattning därför kunna
godtas, om en allmännyttig organisation fick monopolställning som arrangör.
Styrelsen föreslår därför att frågan om ett sådant monopolföretag inte
avfärdas utan utreds vidare.

Brottsförebyggande
rådet menar atl den typ av ulbelalningsautomat som utredaren föreslår att
folkrörelserna skall ges möjlighet alt bedriva spel med i realiteten kan
likställas med s. k. enarmade banditer. Dessa är sedan år 1979 förbjudna. I den
utredning som gjordes av 1972 års lolteriulredning (Ds H 1976:3) och som låg till
grund för förbudet mot enarmade banditer konstaterades "atl övertygande
belägg föreligger för att kritiken möt de enarmade banditerna är
berättigad". Utredningen slog vidare fast att "spel pä enarmade
banditer orsakar betydande problem för många människor, särskilt för sädana som
tillhör inkomslsvaga grupper och för dem som i sin yrkesutövning kommer i
kontakt med spelapparalerna".

Utredningen
har enligt rådets uppfattning inte presenterat några skäl som motiverar elt
upphävande av förbudet mot utbetalningsaulomater. Rådet anser således alt
skicklighetsspelen inte bör införas i Sverige.

Socialstyrelsen
anför alt lagen (1982:636) om anordnande av visst auto

matspel tillkom bl. a. för alt kOmma till rätta med spelverksamhel i socialt

icke acceptabla miljöer, särskilt ungdomsmiljöer. Socialstyrelsen vill un

derstryka atl spelverksamhel med spelautomater, som ger vinst i form av

pengar m. m. kan innebära ökad risk alt sädana av samhället icke accep

tabla miljöer uppstår. Det är därför nödvändigt att en sädan verksamhet 76

åtföljs av lämpliga bestämmelser kombinerade med en effektiv tillsyn.

Kan så ske vill
socialstyrelsen inte motsätta sig denna del av förslaget. Prop. 1987/88:141
Eventuellt kan slutligt ställningslagande till denna spelform ske efter en
Bilaga 3 lämplig försöksperiod.

Konsumentverket
understryker viklen av att ulställningsplatser för utbetalningsautomater för
spel av s. k. skicklighetskaraktär väljs sä att risken för att del uppstår
olämpliga ungdomsmiljöer undanröjs och sä atl spelen i övrigt inte medför några
negativa ekonomiska eller sociala effekter.

Lotterinämnden
har vid flera tillfällen framfört alt inkomster från automatspel i form av förslrödsespd
och utbetalningsaulomater borde komma de ideella organisationerna till godo och
därvid pekat på de finska pen-ningautomatföreningarna som en möjlig modell.

Hovrätten
för västra Sverige anser atl, mot bakgrund av de välgrundade skäl som föranlett
det 1979 införda förbudet mot s. k. enarmade banditer, utredningens anlagande,
att risken är minimal alt det uppstår olämpliga ungdomsmiljöer eller eljest
negativa sociala konsekvenser, är alltför löst grundat.

Kammarrätten
i Jönköping anför att även om frågan om elt återinförande av s. k. utbetalningsaulomater
fär anses ligga utanför kammartättens kompetensområde, anser domstolen — lill
skillnad från utredningsmannen — att sådana bör kunna tillåtas i framtiden.
Dessa bör i så fall förbehållas folkrörelserna och administreras av det
framtida spelbolaget. En absolut förutsättning för att denna typ av automater
skall kunna tillåtas på nytt är emellertid all verksamheten drivs under
betryggande former och sträng kontroll. Vidare vill kammarrätten framhålla att
ytterligare utredning kan komma att behövas efter någon fid för atl utvärdera
effekterna av de förändringar som föreslås, om förslagen nu leder till
lagstiftning.

Statens
ungdomsråd vill avvisa en utveckling av lotteri- och spelverksamheten som leder
till helt automatiserad och därmed opersonlig försäljning. Likaså avvisar
rådet elt återinförande av spel- och skicklighetsautomater då dessa inte synes
förenliga med en önskvärd utveckling av spel-och lotteriverksamhelen.

Länsstyrelsen
i Stockholms län har inget atl erinra mot alt utbetalningsaulomater av
skicklighetskaraktär tillåls, i vart fall försöksvis. Statsmakterna bör
emellertid noga följa utvecklingen av spelet på dessa automater, för att
förekomma sådana sociala olägenheter som de s. k. enarmade banditerna ledde
till.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser atl utredningen inte har belyst de negativa sociala
och ekonomiska konsekvenser för den enskilde som en vidgad spelverksamhet i
form av automatspd kan komma att medföra. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om
omfattningen av spelverksamhet av denna typ bör utvidgas i den storleksordning
som utredningen föreslår. Beträffande etl införande av s. k. skicklighelsautomaler
föreslär länsstyrelsen alt resultatet av eventuell försöksverksamhet avvaktas
innan definitiv ställning tas.

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län avstyrker utredningens förslag om aft folk

rörelserna skall få bedriva spel med automater som ger vinster i form av

pengar eller värdebevis. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör spelformen

även i fortsättningen förbjudas i den utsträckning som nu gäller då belägg 77

finns
för atl sådant spel kan ge sociala skadeverkningar.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län är för sin del inte helt övertygad om det Prop. 1987/88:141 ändamålsenliga
i atl ett folkrörelseägt spelbolag har rätl att bl. a. få anord- Bilaga 3 na s.
k. skicklighetsspel. I rätt miljö och med en huvudman för verksamheten som
står obunden av privata och lokala kommersiella intressen torde dock i och för
sig de sociala konsekvenserna av spelet inte blir särskilt märkbara. Vad gäller
miljön är den föreslagna kopplingen lill hotell och restauranger med tillstånd
till servering av alkoholdrycker kanske den lämpligaste med tanke på den
ingående prövning och tillsyn som sädana verksamheter förutsätts vara
underkastade enligl lagen om handel med drycker.

Handikappförbundens
centralkommitté anser alt elt folkrörelseägt spelbolag bör få rätt till utbetalningsaulomater
som bygger på skicklighelsin-slag. Automaterna liksom övriga spelformer måste
ges en sådan utformning alt människor med funktionshinder kan använda dem på
samma villkor som andra om man sä önskar. Automater av typ enarmade banditer bör
ej pä nytt tillåtas.

lOGT-NTO-rörelsen
anser atl förströelse- och skicklighetsspel i form av utbetalningsaulomater,
typ Pajazzo, Flipper, Quick-lotlo, Globdolter m. m. är en viktig inkomstkälla
för folkrörelserna och bör därför kunna utplaceras i olika närmiljöer för att
få en större omfattning. Däremot bör roulelter, rouleltautomater, kortspel och
vissa kasinospel, av typ elektroniska och slumpmässiga, kunna placeras på
restauranger, hotell och i internationell bålmiljö. Någon koppling mellan servering
av alkoholdrycker och ulplacering av spelaulomater finns därmot ej anledning
all göra. Del är fråga om åldrar och inte alkoholservering i detta fall.

Sveriges
riksidrottsförbund anser all liden nu synes mogen alt ompröva beslutet om
förbud mot utbetalningsaulomater (1979). Specialister inom spelbranschen menar
att möjligheterna att spela bort stora summor pengar pä utbelalningsautomaler
är myckel små med de begränsningar som föreslogs i 1976 års utredning om utbetalningsaulomater.
Däremot anses Oddset och Triss samt vadhållning i allmänhet, genom sin spelkonslruktion
uppmana lill större insatser och elt mer kontinuerligt spel än vad utbetalningsautomater
gör. Det går betydligt fortare och är enklare alt spela bort några hundralappar
på dessa spel än pä en ulbelalningsautomat. Som utvecklingen varil på den
svenska spelmarknaden måste utbelalningsauto-malerna bedömas som relativt
oskyldiga i förhällande till de nya spel som de statliga spelbolagen lanserat
de senaste åren.

Enligt
RF:s uppfattning borde folkrörelserna också ges ensamrätt atl

bedriva spel även med andra utbelalningsautomaler än s.k. skicklighets

spel, men under de förulsållningar som utredningen angett vad beträffar de

s. k. skicklighetsspelen. Genom alt, som utredningen föreslår, begränsa

utplaceringen av sådana automater till hotell och restauranger med ut-

skänkningslillstånd kombinerat med utbetalning av låga vinstbelopp undvi

ker man att det uppstår olämpliga ungdomsmiljöer eller alt negativa sociala

konsekvenser följer i spelels spår. Spelen blir i stället av förströelseka

raktär och uppmanar ej till stora insatser. RF anser sålunda att folkrörel

serna kan bedriva spel med utbetalningsautomater under ovan angivna

förutsättningar med det samhällsansvar som krävs för detta. 78

Sveriges
frikyrkoråd m. fl. avvisar förslaget atl återinföra utbetalningsaulomater, låt
vara i form av s.k. skicklighelsspel, och ge folkrörelserna ensamrätt på dessa
spel. Rådet finner det främmande för folkrörelsernas profil atl förknippas med
sådana aulomaler som av sociala skäl är förbjudna i Sverige sedan 1979.
Förslaget att placera automaterna enbart på hotell och restauranger som har
tillstånd lill servering av alkoholdrycker har enligt utredaren lill syfte atl
motverka att del uppstår olämpliga ungdomsmiljöer i anslutning till detta automatspd.
Risken är påtaglig att effekten blir den motsatta: atl spelaulomaterna i
stället drar nya grupper till miljöer med alkoholservering. Detta finner rådet
också klart stå i strid med folkrörelsernas intressen och samhällsansvar.

Unga
örnars riksförbund har stor tveksamhet till att folkrörelserna skall ta ansvar
för en ny typ av "enarmade banditer", s. k. skicklighelsautomaler.

Riksförbundet
Hem och skola anser atl inget i sak har förändrats rörande utbetalningsaulomater
som kan föranleda beslut om återinförande av dessa.

Kooperativa
förbundet ställer sig mera tveksamt lill förslaget beträffande fillstånd för
folkrörelserna atl bedriva vissa automatspd. Nu gällande bestämmelser om förbud
mot spelaulomater bör inte luckras upp. Även om enligl utredningsförslaget man
inför skicklighetsautomater och har restriktioner beträffande utplaceringen av
dem med tanke på ungdomarna, är detta ändå alt betrakta som etl steg tillbaka.

Sveriges
automatägares riksförbund vill peka på att de skicklighelsautomaler som
utredaren föreslagit all del folkrörelseägda spelbolagel skall bedriva
verksamhet med, inte med största säkerhet kommer atl ge förväntad lönsamhet.
För all elt folkrörelseägt spelbolag skall kunna uppnå god lönsamhet kommer att
krävas etl återinförande av någon typ av s. k. enarmad bandit. Riksförbundet
vill härvidlag hänvisa till förhållandena i Finland och då lill den finska Penningautomatföreningen.
Denna utveckling måste vara olycklig då man så sent som i januari 1979 förbjöd
denna typ av spel med hänvisning till sociala skadeverkningar och liknande.

Om
det blir tillåtet med penningutbelalande maskiner typ föreslagen skicklighetsautomat,
bör dessa spelapparater stå utplacerade på sätt utredaren påpekat i sin
utredning. Del är därför angelägel att dessa spdapparaler inte placeras i en
miljö som är olämplig för barn och ungdom. Vid utplaceringen av dessa
spelapparater bör även lokalens ändamålsenlighet samt lokalens läge noga
prövas. Penningspdel får sålunda inte bedrivas på sådant sätt atl negativa
sociala och ekonomiska konsekvenser uppkommer. Riksförbundet är då av den
uppfattningen atl i de fall penningutbelalande maskiner filials, skall dessa
utplaceras endast i lokaler med utskänk-ningslillslånd.

Cherryföretagen
AB anser atl utredningens förslag att tillåla spel på utbelalningsautomaler av s.
k. skicklighelskaratär är vällovligt. Företaget tror atl dessa spel kan komma atl
avkasta betydande belopp om de placeras pä restauranger, hotell och andra
publika platser. En förutsättning är dock atl de automatlyper som framlas för
ändamålet får ett passande tekniskt och i övrigt atlraklivt utförande. En för
en typ av spelplatser

Prop. 1987/88:141 Bilaga 3

79

attraktiv automat som
ger vinster i form av presentkort kan vara ett Prop. 1987/88:141

lämpligt komplement lill skicklighelsautomaler
för andra typer av spdplal- Bilaga 3

ser.

Vidare
hänvisar cherryföretagen till inlernationella jämförelser som visar att
spelverksamheten vad avser aulomatspel i ett land fungerar lugnare och bättre
när tillverkningen av automaterna sker inom landet. Anledningen torde vara en
bättre anpassningsförmåga till den inhemska spelmarknaden. En egen produktion
kan resultera i att produkterna växer ihop med landets kulturmönster i övrigt.
Bland länder där sä skett kan nämnas Finland, England, Västtyskland, Spanien
och Japan.

Svenska
penninglotteriet AB anser atl folkrörelserna bör tilldelas spelmarknadsområdet
automatspel. Penninglotteriet tillstyrker alt försöksverksamhet, så fort
lagliga möjligheter finnes får igångsättas - i första hand med sådana
spelmaskiner som nämns i utredningen, som exempelvis Globelottermaskiner - men
även enklare spelaulomater.

Aktiebolaget
Tipstjänst anser atl den i utredningen omtalade myntauto-mätverksamhelen, som
planeras att testas i Västerås, är en intressant möjlighet för folkrörelserna atl
skaffa sig ytterligare en inkomstkälla. Tipsljänst vill således inte motsätta
sig en vidareutveckling på lokal nivå av detta om iförsöket utfaller positivt,
men då endast på lokal nivå.

Bolaget
är emellertid myckel tveksamt lill huruvida andra former av automatspd eller
olika typer av kasinoverksamhet skall få bedrivas av folkrörelserna. Sådan spelverksamhel
bör prövas från fall till fall.

Svenska
kommunförbundet anser alt det är självklart svårt för folkrörelserna att
konkurrera på marknaden ulan atl få ensamrätt till nya spelformer som t. ex. myntautomatspd.
Nackdelarna från social synpunkt överväger dock så tungt att Kommunförbundet
avstyrker alla förslag om att meddela tillstånd till myntautomatspd. En enklare
och mer acceptabel väg är alt folkrörelserna fillförsäkras en del av
inkomsterna från det statliga spelet i framtiden.

Sveriges
hotell- och restaurangförbund menar atl ulplacering av spelaulomater i
restauranger som har tillstånd att servera alkoholdrycker är en central fråga
för förbundet och den har behandlats ingående. Den samstämmiga uppfattningen
är atl stor tveksamhet råder till alt upplåta plats till eller exponera sina
gäster för ell spel som är artfrämmande för restaurangverksamhet och vars
intäkter kommer alt tillfalla utomstående. Förslaget avstyrks.

Landsorganisationen
i Sverige avvisar tanken på att legalisera vissa typer av spelautomater igen.
Risken är betydande att även s. k. skicklighetsautomater placeras i olämpliga
miljöer. Barn och ungdom kan lockas till impulsivt spelande. Det är också
mycket troligt atl många automater kommer att placeras i miljöer där alkoholhaltiga
drycker serveras. Del finns enligt LO:s uppfattning inget som tyder på atl s.
k. skicklighelsspel skulle fungera på etl avgörande annorlunda sätt än de s.
k. enarmade banditerna som förbjöds i Sverige för tio är sedan.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund anser atl staten inte skall

stimulera fram etl folkrörelseägt spelbolag som arbetar med s.k. skicklig

helsautomaler eller Globdolter. 80

Folkrörelsernas
lotteribyrå anser det förkastligt alt introducera en ny och Prop. 1987/88:141 nu
förbjuden automatspelform för atl göra etablerandet av ett folkrörelse- Bilaga
3 ägt spelbolag mera attraktivt för de tänkta intressenterna. Utan svårighet
kan förutses alt statsmakterna tämligen snart skulle riskera att ställas inför en
situation med krav om alt också släppa spelet på enarmade banditer fritt, även
om nu utredningen för sin del avvisar den tanken. Det är uppenbart atl
tillstånd för spel på skicklighelsautomaler skulle komma alt bana väg för en automalspdform
som en bred folklig opinion har fördömt och som genom särskilt beslut
förbjudits av riksdagen.

7 Folkrörelseägt spelbolag

I
denna fråga råder delade uppfattningar såväl bland myndigheter och länsstyrelser
som inom folkrörelserna. De myndigheter och länsstyrelser som framför
tveksamhet i denna fråga menar att en bolagsbildning innebär etl stort
risktagande för folkrörelserna och att det är elt onödigt och dyrt sätt atl
tillföra folkrörelserna pengar. Dessa remissinstanser anser i stället atl ett
utvecklat samarbete med de statliga spelbolagen bättre skulle gynna folkrörelserna.

En
stor del av folkrörelserna ser elt överförande av viss spelbehållning från de
statliga spelbolagen och samverkan med dessa i vissa spelformer som en temporär
lösning i avvaktan på atl ett folkrörelseägt spelbolag bildas och all uppdelningen
mellan statliga spel och folkrörelsernas inkl. spelbolagets spel klariägges. De
menar alt pä sikt måste del folkrörelse-ägda spelbolaget med ensamrätt driva
sina spel, även om de är överförda från statliga spel. Detta förhindrar inte
alt del folkrörelseägda spelbolaget köper tjänster från de statliga bolagen och
på så sätt utnyttjar den kompetens och datautrustning dessa företag förvärvat.

Några
folkrörelser, utöver de som redan helt tagit avstånd lill spel- och lotleriverksamhet,
avvisar bestämt tanken på bildande av etl folkrörelseägt spdbolag. Dessa
organisationer ser staten som den lämpligaste huvudmannen för sådan
verksamhet. Vidare anser man att det är staten som har ett grundläggande ansvar
för alt folkrörelserna ges möjligheter och resurser lill all utveckla sin
verksamhet. Bidragsgivningen skall skötas via statsbudgeten menar man, inte
genom att låta folkrörelserna driva spelbolag. Vidare framförs alt risken med
förslaget är atl del enbart blir de rikligt stora folkrörelserna som kommer all
orka engagera sig och därmed öka sina intäkter. Klyftan mellan stora och små
folkrörelser skulle därmed bli ännu större än vad som är fallet i dag.

Flertalet
av de privata spelföretag och branschorganisationer som verkar inom detta
område ställer sig myckel tveksamma till att låta folkrörelserna bilda ett
spelbolag som med ensamrätt får bedriva spel av olika slag. Emellertid betonas,
om folkrörelserna ges denna möjlighet, att de förelag som i dag verkar på
marknaden ges möjlighet och utrymme atl samarbeta och ulföra tjänster åt det folkrörelseägda
spelbolagel.

Näringsfrihetsombudsmannen
anser att del är svårt all av betänkandet få

en riktigt klar bild av hur utredningen tänkt sig att den framtida spel- och

lotteriverksamhelen bör se ul. NO bedömer dock alt utredningens förslag 81

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

inte i någon större utsträckning torde få några konkurrensbegränsande
Prop. 1987/88:141 effekter och begränsar därför sill yttrande till en
diskussion kring några Bilaga 3 enstaka punkter. Enligl NO saknas en prakfisk
definition av begreppet folkrörelse, en definition som skulle kunna hjälpa till
alt avgränsa detta begrepp från exempelvis ekonomiska och ideella föreningar
och stiftelser. Eftersom det inte går atl läsa ut av betänkandet, vilka
organisationer som skulle få komma i fråga, har NO svårt att framlägga några
synpunkter i denna sak. Emellertid vill NO framhålla att det ej bör bli möjligt
för folkrörelser, som arbetar kommersiellt, t. ex. jordbrukskooperationen, att
få ett försteg framför sina konkurrenter genom rätt lill spelverksamhet. NO
delar utredningens tveksamhet rörande värdet för spelbolagel att överta den
kasino- och spelverksamhet som nu bedrivs på hotell och restauranger.

Lotterinämnden föreslår i likhet med utredningen att
frågorna om spelföretaget blir föremål för ytterligare överväganden som så
småningom kan mynna ut i elt politiskt beslut om form och innehåll för ett
spelföretag. Enligl lolterinämndens mening bör utom förslrödsespd och varuulbetal-ningsautomater
utan olägenhet kunna tillåtas även penningutbetalnings-automater som är
skicklighetsspel och sådana automater som ersätter rouletlspel.

Riksrevisionsverket anser alt del är troligt att etl folkrörelseägt
spelbolag skulle få svårt all hävda sig i konkurrensen mot de statliga bolagen.
Vidare förutsätter utredningens förslag atl spelmarknaden fortsätter atl växa, saml
alt denna tillväxt inte tillfaller de statliga bolagen. Enligt förslaget kan en
sådan garanti skapas genom all ge folkrörelserna ensamrätt lill vissa nya
spelformer. En sådan ensamrätt är ell skydd mot statlig konkurtens endast om de
nya spelformerna blir framgångsrika.

Sammanfattningsvis anser verket atl förslaget innebär ett
onödigt riskfyllt och dyrt sätt atl tillföra folkrörelserna pengar. I likhet
med utredningen anser verket att elt samarbete med de statliga spelbolagen
skulle gynna folkrörelserna. Detta är, enligl RRV, elt mer rationellt sätt att
skapa bättre förutsättningar för folkrörelserna atl finansiera sin verksamhet.
Syftet med ett sådant samarbete måste, enligt verket, därför vara all skapa elt
tillräckligt stort överskott hos de statliga spelbolagen, som kan tillfalla
och fördelas inom folkrörelserna, så atl deras ekonomi tryggas.

Statens ungdomsråd vill peka på risken atl bara de stora
folkrörelserna har resurser all engagera sig i lolleribolag. En viktig
förutsättning för bolagstanken är att alla organisationer, även de små, ges
praktiska förutsättningar alt delta om de vill. En annan förutsättning är atl
ett eller flera lotteribolags framtida intäkter inte får inverka negativt på samhällsbi-dragen.
Delta år speciellt viktigt för de organisationer som väljer alt stä utanför
eventuella lolleribolag. Rådet menar dock alt i första hand måste lolleribolagsfrågan
vara en fråga för folkrörelserna alt ta ställning till samt all del måste vara
folkrörelserna själva som tar initiativ till ett eventuellt bildande av etl folkrörelseägt
lolleribolag.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser, trots vissa
invändningar, atl skäl

finns atl pröva idén med ett folkrörelseägt spelbolag. Den grundläggande

frågan vid bildandel av elt folkrörelseägt spelbolag är vilka organisationer 82

som skall ingå i bolaget och hur behållningen skall
fördelas.

"Folkrörelse"
utgör ingalunda något enhetligt begrepp. Utredaren har Prop. 1987/88:141
uttalat, att de folkrörelser, som i dag bedriver spel- och lotleriverksamhet.
Bilaga 3 skall ingå i bolaget och vara företrädda i styrelsen men även andra
folkrörelser, som för sin verksamhet i dag åtnjuter statligt slöd, bör ges
möjligheter alt bli delägare i bolaget.

Även
om idrotts- och handikapprörelserna är de som dominerar spel-och lotteriverksamhelen
förekommer därutöver en lång rad andra organisationer med vitt skilda ändamål
som anordnare av spel och lollerier. Del torde knappast vara möjligt att
samtliga dessa skulle vara företrådda i styrelsen för det tillämnade spelbolagel.
Vidare kommer del atl bli svårt att hitta en objektiv norm för fördelning
mellan organisafionerna av behållningen i bolaget. Vad gäller denna fördelning
utgår länsstyrelsen från att i första hand idrotts- och handikapprörelserna
kommer att tillgodoses. Länsstyrelsen tillstyrker alt bolaget befrias från
inkomstskatt.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser att i den mån elt folkrörelseägt spelbolag uppstår
dess verksamhet i stället inriktas på etl utökat samarbete med
Penninglotteriet, Tipstjänst och atl samarbete inleds med ATG. Det är dock
angeläget atl största möjliga antalet ideella föreningar ges möjlighet delta i
detta samarbete.

Länsstyrelsen
i Gotlands län anser att del finns flera faktorer som talar för att ett nytt
spelbolag enligl utredningens förslag bör lokaliseras till Golland. En sådan
lokalisering torde mot bakgrund av de erfarenheter länsstyrelsen har av
penninglotteriets placering här inte innebära några nackdelar men väl ett
flertal fördelar för samtliga inblandade parter.

Länsstyrelsen
1 Malmöhus län anser det positivt att förströelse- och automatspelsverksamheten
läggs i elt folkrörelseägt bolag. Automatspels-lagen är enligt länsstyrelsens
mening uddlös och genom den kan man inte komma till rätta med olaglig
spelverksamhet. Förhoppningsvis kan de s. k. spelhallarna genom folkrörelserna
drivas på etl socialt mera engagerat sätt och ungdomar därigenom lockas över fill
den idrottsliga verksamheten. Vinsterna från förströdseaulomaterna skulle ocksä
genom detta förslag komma folkrörelserna lill godo i stället för som nu
spelföretag och restaurangägare. Från social synpunkt finner länsstyrelsen det
inte lämpligt alt återinföra någon form av enarmade banditer.

Länsstyrelsen
i Värmlands län har inget all erinra mot att försök göres med ett folkrörelseägt
spelbolag. Viktigt är alt ett sådant bolag inte får en alltför omfattande
administration och central styrning så atl förtjänsten inte kommer
folkrörelserna till godo ulan stannar på central nivå.

De
handikappades riksförbund m. fl. ser överförandet av viss spelbehållning och
samverkan i vissa spelformer som en temporär lösning i avvaktan på atl ett folkrörelseägt
spelbolag bildas och att uppdelningen mellan statliga spel och folkrörelsernas
inkl. spelbolagets spel klarlägges.

På
sikt måste det folkrörelseägda spelbolaget med ensamrätt driva sina spel, även
om de överförts från de statliga spelen. Detta förhindrar inte alt det folkrörelseägda
spelbolaget köper tjänster från de statliga bolagen och på så sätt utnyttjar
den kompetens och dalautrustning dessa företag förvärvat.

Handikappförbundens
centralkommitté anser att elt folkrörelseengage- 83

mang i ell
spelbolag inte fär leda lill alt det stafiiga stödet fill t.ex. Prop.
1987/88:141 handikapprörelsen minskas eller upphör. Det får inte heller tas fill
intäkt Bilaga 3 för att försöka övervältra samhällets ansvar för vård och
omsorg pä folkrö-rdseorganisalioner.

Sveriges frikyrkoråd m. fl. har inget intresse av alt ingå
i eller att medverka till elt folkrörelseägt spelbolag. Eftersom ett
eventuellt sådant bolag aldrig kan samla mer än en begränsad del av
folkrörelserna är rådet också angelägel om alt folkrördsenamnel inte används i
detta sammanhang.

Riksförbundet Sveriges 4 H har inte kunnat finna några
skäl till varför folkrörelserna skall bilda elt egel spelbolag. Folkrörelsernas
huvudsakliga målsättning och syfte måste vara av annan karaktär än att bilda
eller medverka i ekonomiska bolag. Elt spdbolag kan i ekonomiska svåra tider
bli en prioriterad fråga inom folkrörelserna och i sin tur leda till konflikter
meller olika folkrörelser. Detta kan skada mer än gagna de för landet
betydelsefulla ideella organisationerna.

Förbundet Vi unga avvisar bestämt tanken på alt bli
delägare i elt spelbolag. Del är på intet sålt förenligt med förbundets
ideologi och förbundet befarar all trovärdigheten skulle gå förlorad.
Förbundet ser staten som den lämpligaste huvudmannen för tips-, lotteri- och
annan liknande spelverksamhet. Vidare anser förbundet alt staten har ett
grundläggande ansvar för folkrörelsernas väl och ve. Bidragsgivningen bör
skötas via statsbudgeten, inte genom all låta folkrörelserna driva spelbolag.

Unga örnars riksförbund år myckel tveksamt till förslaget
att bilda ell folkrörelseägt spelbolag med den inriktning som föreslås.
Förbundet avvisar helt tanken på de s. k. skicklighetsautomaterna. Detta
uppfattar förbundet som en utmaning och inte som en förstärkning för
folkrörelseidealen.

En annan risk med förslaget är atl det enbart blir de
riktigt stora folkrörelserna som kommer att orka engagera sig. Skall en dylik
tanke vara realiserbar förutsätts alt inflytande över och fördelning av
inkomster blir sådan atl även de små organisationerna blir rättvist behandlade.
Förbundet tycker också atl del är etl omvänt förhållande alt staten i en
utredning lar initiativ till alt bilda etl folkrörelseägt spelbolag. Om etl
sådant bolag skall bildas bör del självfallet vara folkrörelserna som tar
initiativet.

Riksförbundet Hem och skola anser att om samhället vill
underlätta för folkrörelserna atl utveckla och finansiera sin verksamhet är det
bättre alt ställa de redan etablerade och uppbyggda statliga spelbolagen till
förfogande, än att ge förutsättningar för etl egel folkrörelseägt spelbolag.

Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté ställer
sig tveksam till om enbart ell folkrörelseägt spelbolag enligl utredningens förslag
blir etl adekvat och tillräckligt medel för atl öka folkrörelsernas andel av spel-och
lolterimarknaden på bekostnad av statens uppbyggda organisationer. Med det
underlag som för närvarande föreligger anser kommittén sig inte vilja förorda
ett spelbolag enligt de riktlinjer som utredningen föreslår.

Kommittén föreslår emellertid att denna fråga utreds
separat och atl

man då överväger alternativet atl olika folkrörelsegrupper ges möjlighet att

bygga upp "intressespelbolag", och där tillstånd i ökad utsträckning
ges

till rikslolterier och spel. 84

Sveriges
bingoarrangörers centralorganisation anser det angeläget fram- Prop.
1987/88:141 hålla atl om idén om ell folkrörelseägt spelbolag förverkligas etl
sådant Bilaga 3 bolag ej tillåts bedriva bingospel.

Stiftelsen Litteraturfrämjandet betraktar del som
självklart atl de folkrörelser och/eller folkrördseorganisalioner, som i dag
bedriver spel- och lotteriverksamhel, skall omfattas av bolagets verksamhet.

Kooperativa förbundet anser del tveksamt om ell särskilt folkrörelseägt
spelbolag skall bildas. Det är båttre atl folkrörelserna fär la del av de medel
som inflyter via de statliga spelbolagen. Förslaget all folkrörelserna lar
kontakt med dessa och söker uppnå samarbete med dem i skilda spelformer är
utmärkt. Etl bra förslag är atl folkrörelserna genom vissa egeninsalser skall
få behållningen av fyra extra omgångar av Trisslotteriel per år.

Sveriges automatägares riksförbund är av principiella skäl
emot bildandet av etl folkrörelseägt spelbolag. Det fria näringslivet
inskränks ytterligare genom den monopolisering som måste bli följden härav.
Det måste finnas etl utrymme pä den svenska marknaden för seriöst arbetande
privata aulomalförelag.

Cherryföretagen AB anser, mot utredningens uppfattning,
alt elt folkrörelseägt spelbolag bör bildas omgående.

De riktlinjer för en landsomfattande spelverksamhel som
därigenom snabbi kan meddelas ett sådant bolag, skulle bättre gagna utredarens
syfte, nämligen atl så fort som möjligt tillföra folkrörelserna betydande ekonomiska
resurser för sin verksamhet.

Knutssonbolagen AB tror inte alt ell folkrörelseägt
spelbolag är bättre skickat att bedriva spelverksamhel än t. ex. privata
spelbolag. Den verkliga orsaken till utredningens förslag är att
folkrörelserna skall få etl ökat ekonomiskt stöd. Knutssonbolagen förordar en
lösning där privata bolag som hittills i fri konkurrens arrangerar och
administrerar spel i form av kasino- och automatspd. Statsmakterna anger ramar
och beslutar om spelskatter. Dessa kan inbetalas lill en gemensam
folkrörelseorganisation vars enda uppgift är atl fördela medlen. I del senare
fallet slipper statsmakterna ökad byråkrati för insamling och fördelning av
spelskatterna.

Svenska penninglotteriet AB anser alt det finns stora
fördelar alt vinna med att aulomalspdrördsen läggs i ell bolag som är
dotterbolag till Penninglotteriet. Penninglotteriet är givelvis berett
diskutera en sådan samar-belsform. Detta bolag skulle förutom all kapitalfrågan
löses, få utnyttja Penninglotteriets tjänster vad avser t.ex. spelerfarenhet,
marknadsföring, kommissionärskontakler, dalaanläggning, redovisning och
kontroll. Styrelsens majoritet skulle kunna hämtas frän folkrörelserna. Beslut
om vinstens fördelning borde tas av regeringen eller av regeringen utsedd
myndighet efter förslag från folkrörelsernas samarbetsorgan.

Genom atl Penninglotteriet enligl kommunalskaltelagen är
befriat från skatt pä sin vinst, skulle detta också gälla automalspelbolaget.
Därigenom skulle nuvarande regler för skattefrihet kunna bibehållas. Härtill
kan läggas all den sysselsättningsökning - om än begränsad - som förslaget
innebär till stor del skulle förläggas fill Golland. Detta anser lotteriei vara
regionalpolitiskt värdefullt.

Aktiebolaget Tipstjänst anför att samhällets slöd till
folkrörelserna i dag 85

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

går dels genom direkta
bidrag från staten, landsting och kommuner, dels Prop. 1987/88:141 genom
samarbete med existerande spelbolag. Om ett nytt spelbolag inrät- Bilaga 3
tas måste nu existerande stödformer och samarbete omprövas. Tipstjänst förordar
dock atl det samarbetet som i dag redan förekommer med de redan etablerade
spelbolagen utvidgas.

Med
hänsyn till de stora investerings- och driftskostnader som ett eventuellt nytt
spelbolag måste bära framstår ett utvidgat samarbete med de redan existerande
statliga spelbolagen vara att föredraga även ur lönsam-helssynpunkt.

Aktiebolaget
Trav och Galopp framhåller att bolaget, i den mån utred- . ningens förslag om
folkrörelsernas lollerier och spel kommer fill utförande, år berett att enligl
utredningens förslag positivt medverka till ett samarbete med folkrörelserna
för att i bolagels on-line-system förmedla de spel som folkrörelserna beslutar
genomföra. ATG år därutöver berett att diskutera en samverkan, i syfte all inom
ATG:s verksamhetsområde tillskapa elt nytt spel, där avkastningen lill viss
del tillfaller folkrörelserna.

Landsorganisationen
i Sverige är tveksam till bildandet av ett folkrörelseägt spelbolag. Risken är
betydande atl de mindre och ekonomiskt svaga föreningarna kommer att få del
ännu svårare i konkurrensen på lotteri- och spelmarknaden. Del slutliga
avgörandet i frågan om tillkomsten av elt folkrörelseägt spdbolag bör dock
fällas av folkrörelserna själva.

Penninglotteriets
personalklubb anser atl starka regionalpoliliska skäl talar för atl nya
sysselsättningstillfällen som kan skapas inom spdseklorn bör förläggas till
Gotland saml att ett eventuellt nytt bolag för folkrörelsernas spel bör utgöra
dotterbolag lill Penninglotteriet.

Esselte
Tech framhåller alt svensk spelmarknad slår inför flera samtidiga förändringar.
Införandet av datoriserade on-line spel har just börjat. På lite sikt kommer
förmodligen alla riksomfattande spel alt i stor utsträckning hanteras med on-line
teknik. Ett nytt spelbolag kommer atl bildas av folkrörelserna. Dessa får
härigenom en för Europa unik möjlighet att bygga upp sin spelverksamhel från
grunden baserad på utnyttjandet av datorisering och on-line teknik.

För
alt bibehålla handlingsfrihet och i framtiden kunna fatta beslut, som syftar lill
atl uppfylla lotteriutredningens anda, är det viktigt att datorisering och
införande av on-line spel inte leder lill tekniska låsningar, som i framtiden
försvårar eller rent av omöjliggör önskade strukturförändringar och uppbyggnad
inom spelbranschen.

Spelbolagens
konkurrenssituation medför all tre olika nätverk för on-line spel för
närvarande byggs ut. Dessa kan inte kommunicera med varandra men fyller i
princip samma funktion för resp. spelbolag. Etl folkrörelseägt spelbolag som
hänvisas till att utnyttja flera skilda nätverk, får ett mindre genomslag på
spelmarknaden än vad som vore möjligt om de hade tillgång till etl större
gemensamt nätverk. Teknisk samverkan med spelbolag men med bibehållen
konkurrens genom spelformer är ett alternativt scenarium, som leder lill ökad
spridning av spdlerminaler och därmed ett större kundunderlag för
folkrörelsernas spel.

Folkrörelsernas
lotteribyrå anser atl det självfallet måste vara organisa

tionernas egen sak atl avgöra om de vill och kan engagera sig i ett eventu- 86

ellt spelbolag. Lika givet
bör det vara alt de som av principiella eller Prop. 1987/88:141 ekonomiska
skäl ställer sig utanför ett samarbete av detta slag inte fram- Bilaga 3
geni missgynnas i samband med tillståndsgivning, medelsfördelning och liknande.

Centerns
ungdomsförbund anser att förslaget om etl eventuellt bildande av etl folkrörelseägt
spelbolag är bra. Förbundet anser att den samarbetsorganisation som bildas får
i uppgift att arbeta fram hur etl spelbolag skäll arbeta. Det är också myckel
viktigt att det folkrörelseägda spelbolaget fungerar på samma premisser som
statens lotteriverksamhet och att alla folkrörelser får inflytande på etl för
alla acceptabelt sätt.

8 Tillsyn och kontroll

Flertalet
av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om en ökad tillsyn och
kontroll bl. a. med anledning av atl penningvinster införs i lotterier och
bingo. Från länsstyrelsens sida avstyrks emellertid förslaget om hel- eller
deltidsanställning av kontrollanter. De anser att frågan inte nu är mogen för
beslut utan bör utredas vidare. Däremot framförs önskemål om atl utbildningen
av kontrollanter utvecklas och intensifieras. För detta ändamål kommer
emellertid ökade resurser atl krävas, då framför allt för lotterinämndens
verksamhet.

Några
remissinstanser menar att förslaget om en obligatorisk kontrollutrustning vid
spel med penningvinster i bingo kan missgynna föreningar som i dag anordnar storbingospd
och inte har råd att investera i en sådan kontrollutrustning. Här föreslås att lolterinämnden
resp. länsstyrelsen skall kunna ge någon form av dispens vid sådana storbingospd.

Från
bingoarrangörernas sida tillslyrkes förslaget om hel- eller deltidsanställning
av kontrollanter. De instämmer helt i utredningens krav på att
kontrollfunktionen bör förstärkas på olika sätt och vill understryka vikten av
att kraven på kontroll ej sänks i bingospel med varuvinster. Vidare anser de
att förslaget om utbildning av professionella kontrollanter är väl underbyggt.
Del är emellertid angeläget atl arvoden och löner till dessa kontrollanter
bestäms utifrån objektiva och likartade grunder gällande för hela landet.

Statens
kriminaltekniska laboratorium anser atl det är nödvändigt att kontrollen av
säkerheten förstärks. Del kravet är en direkt följd av att tillståndsgivningen
förenklas.

Kontrollen
måste omfatta såväl tillverkningen av lotter som deras utformning. Detta gör
det nödvändigt med en dokumenlteknisk undersökning av lotterna och inspektion
av tillverkningsstället. Hittills har SKL undersökt lotternas säkerhet gentemot
tolalförfalskning och ingrepp/ändringar och debiterat uppdragsgivaren för den
lid som ätgätt. SKL förordar att den ordningen bevaras men också atl SKL gör
platsbesök hos tillverkarna vilket hittills skett endast i få fall och på SKL:s
egen bekostnad. SKL avser all i så fall ta ut full kostnadstäckning också för
sådana besök.

Vidare
anför SKL att för de statliga lotlerierna finns inga regler om

säkerhetskontroll av lotterna. Den kontroll av dessa lotter som likväl skett

har utförts på uppdrag av lottillverkaren. SKL finner det anmärkningsvärt 87

att
inte de statliga lotteriernas lotter omfattas av åtminstone samma kon- Prop.
1987/88:141 Irollregler som vanliga föreningslolter. De statliga lotterierna
har ju vanli- Bilaga 3 gen stor omfattning och betydande vinster varför risken
för manipulation med dessa lotter ej kan anses vara mindre än för andra lotter.
SKL menar atl det nu är tillfälle alt reglera kontrollen av de statliga
lotteriernas lotter. Detta kan enklast ske genom att överlåta kontrollen av de
statliga lotteriernas lotter på lotterinämnden.

Riksskatteverket
anser atl skattekontrollen skall ske med hjälp av utsedda kontrollanter och på
basis av fastställda vinstplaner och speldagar. RSV finner det viktigt atl i
detta sammanhang framhålla atl de utsedda kontrollanterna inte representerar
skaltemyndigheterna och atl dessa gentemot skattemyndigheterna inte ansvarar
för alt skatten blir riktigt deklarerad och betald.

Näringsfrihetsombudsmannen
vill framhålla alt del från konkurrenssynpunkt är väsentligt atl de föreslagna
reglerna inte medverkar till att konservera rådande branschstruktur. Nya
företag skall ha möjlighet att etablera sig på marknaden, och nya loltyper
skall ha möjlighet alt bli godkända.

Lotterinämnden
menar atl tillsynsverksamheten inte har kunnat utföras på elt tillfredsställande
sätt vilkel nämnden i sina anslagsframställningar påpekat. Om de ändringar i lotlerilagen
som föreslås skall kunna genomföras förutsattes en tillförlitlig kontroll.
Sådan kontrollverksamhet kan inte bekostas av anordnare av lotterier.
Belastningen på nämndens kansli kommer alt öka främst när del gäller
skrivarbete i samband med den utökade utbildnings- och kontrollverksamheten.

Lolterinämnden
förutsätter, alt om förslagen i 1987 års lotteribetänkande genomförs, medel
tillföres nämnden med 720000 kr. årligen. Finansiering kan ske genom de höjda
avgifter för tillstånd (registrering) som föreslås i betänkandet.

Statens
provningsanstalt tillstyrker förslaget om införande av möjlighet till typgodkännande
av lotter och fortlöpande kontroll av lottryckning.

I
flera spelformer utnyttjas avancerad utrustning i vilken felaktig funkfion
eller eventuell manipulation kan vara myckel svår atl upptäcka. Provningsanstalten
tillstyrker därför förslaget om obligatoriskt typgodkännande för
kontrollutrustning vid bingospel. Motsvarande krav bör även gälla spelautomater
med penningvinster, om beslut fattas alt tillåta sådana. För den granskning och
provning som bildar underlag för typgodkännandet krävs specialkompetens inom
elektronik och lillförlillighetsteknik.

Statens
provningsanslall är beredd atl biträda lolterinämnden med den tekniska
sakkunskap som erfordras vid utarbetande av typgodkännande-regler för och
granskning av aktuella utrustningar.

Statskontoret
anser inte alt del är nödvändigt med särskilt anställda kontrollanter. Del är
visserligen viktigt att deltagare i lotterier och spel kan lita pä atl spelet
sköts på elt riktigt sätt. Statskontoret anser att detta krav har tillgodosetls
genom arvoderade kontrollanter.

Det
är viktigt atl kontrollanten får erforderlig utbildning och är ojävig. För att
öka tillförlitligheten bör kontrollanten vara ansvarig för flera föreningars
lotterier och för olika typer av lotterier.

Länsstyrelsen
i Stockholms län anser del vara orealistiskt med hel- eller 88

deltidsanställda lotlerikontrollanler.
Liksom nu torde uppgiften atl vara Prop. 1987/88:141 loiterikonirollanl
böra fullgöras som extrauppdrag av lämplig person. Sam- Bilaga 3 ma person
bör förordnas som kontrollant för en förenings samtliga lotterier.
Tillståndsmyndigheterna bör ägna frågan om vilka som förordnas fill kontrollanter
ökat intresse. De bör också med lolterinämnden som huvudansvarig ge
kontrollanterna erforderlig utbildning.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser att krav på obligatorisk kontrollutrustning vid spel
med penningvinster i bingospel kommer atl missgynna många av de föreningar som
anordnar storbingospd. En liten storbingo-spelande förening kommer förmodligen
inte att ha råd att anskaffa kontrollutrustning. Länsstyrelsen föreslår atl
vid storbingospd skall kontrollants närvaro kunna ersätta kontrollutrustning.

Länsstyrelsen
i Blekinge län vill kraftigt understryka de uppenbara svårigheter som redan i
dag finns alt få tag på lämpliga och villiga kontrollanter. I detta sammanhang
kan måhända förslaget att överväga hel- eller deltidsanställning av
kontrollanter vara värt att studera närmare. Enligt länsstyrelsens uppfattning
måste dock sannolikt en förbättring av ersättningen lill kontrollanterna också
komma i fråga. Ett sätt att uppnå mera tillfredsställande förhållanden vore
säkerligen också alt låta föreningarna betala in kontrollantarvodet lill
länsstyrelsen som sedan utanordnar del lill vederbörande funktionär. Även om
delta skulle innebära en kanske onödig omgång, skulle del enligt länsstyrelsens
uppfattning medföra en garanti för den oberoende ställning som kontrollanten
måste inta i förhållande till spdanordnaren.

Länsstyrelsen
i Hallands län har den erfarenheten atl det inte finns behov av hel- eller
deltidsanställning av kontrollanter. Det system som i dag förekommer pä
bingosidan med personer som på sin fritid utövar kontroll-anlskap är
tillräckligt. Däremot är behovet av kontrollanlutbildning för lotterier stort.

Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anser all de skärpta regler för tillsyn och kontroll som
föreslås är nödvändiga om man vill slopa lillståndslvånget för vissa lokala
lotterier och införa penningvinster. Länsstyrelsen, vars bedömning är atl
kvaliteten hos kontrollanterna är myckel ojämn, vill i delta sammanhang endast
understryka vikten av en adekvat utbildning för dem som förordnas.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser atl formerna för anställningar av kontrollanter närmare bör~ulredas
och regleras.

Folkparkernas
centralorganisation avvisar förslaget om kontrollutrust

ning vid bingospel. Förslaget innebär en diskriminering av små bingoar

rangörer som endast arrangerar bingo någon eller några dagar i veckan och

som inte har råd att investera i en sådan utrustning. Enligl uppgift uppgår

kostnaden till 70000-90000 kr. I första hand skulle små arrangörer som

anordnar storbingo i storstadsområdena drabbas där det finns många

bingoarrangörer alt konkurrera med. Detta gäller särskilt gentemot ar

rangörer med stora variantbingohallar. För dem som arrangerar storbingo

- med på förhand fastställd vinstplan - bör kontrollen enligt organisatio

nens mening kunna utgöras av den numrering som finns på bingobrickor

na. 89

Folkrörelsernas lotteri-
och bingoorganisation tillstyrker förslaget om hel- Prop. 1987/88:141 eller
deltidsanställning av kontrollanter. Om detta är genomförbart föreslår
Bilaga 3 FOLBO atl endast en kontrollant finns på hallarna, så att denne har
ansvar för både fält- och bokföringsarbetet.

Sveriges
bingoarrangörers centralorganisation instämmer helt i utredningens krav på att
kontrollfunktionen bör förstärkas på skilda sätt och önskar därför i delta
sammanhang understryka vikten av all kraven på kontroll ej sänks vid bingospel
med varuvinster.

Utredningens
förslag om utbildning av professionella kontrollanter är väl underbyggt.
Organisationen anser atl det dock är angelägel att arvoden och löner till dessa
bestämmes utifrån objektiva och likartade grunder gällande för hela landet.

Organisafionen
föreslår emellertid att § 6 a, andra stycket, i förslaget fill "Lag om
ändring i lotterilagen" får följande lydelse. "Vid bingospel om
penningvinster skall finnas av lolterinämnden godkänd kontrollutrustning.
Lotterinämnden äger även i övrigt bestämma om kontroll över bingospel."

Svenska
musikerförbundet tillstyrker förslaget om hel- eller deltidsanställning av
kontrollanter. Vidare anser förbundet att kontrollanterna skall vara skilda
frän tillstånds- resp. fillsynsmyndigheler. Här avses i första hand personer
anställda på länsstyrelsen och polisen. Kontrollanterna bör dock utbildas för atl
bära ansvaret för både fält- och bokföringsarbelel.

9 Skatter och avgifter

Från
länsstyrelsernas sida framförs i allmänhet att en 3 %-ig skatt i bingospel är
rimlig, men att skatten i princip kunde slopas helt.

Från
folkrörelsernas sida framförs genomgående att bingoskatlen även skall slopas
när vinsterna utgörs av pengar. Etl slopande av bingoskatten skulle ge elt
direkt tillskott till föreningslivet med ca 85 milj. kr. Förslaget om alt höja
det skattepliktiga beloppet till 500 kr. i spel om pengar mottas positivt av
folkrörelserna. De statliga spelbolagen finner det förvånande att man föreslår
förändringar i vinslbeskaltningen på etl sätt som gör atl nuvarande
nettovinster i spelen förändras. De menar alt samma regler vad beträffar
vinstbeskattning bör gälla för såväl statliga som folkrördsedrivna lotterier
och spel. Etl fåtal av remissinstanserna har kommenterat förslaget angående
förändrade avgifter för tillstånd till bingo och lotterier. Några länsstyrelser
föreslår att lägsta avgiften för tillstånd till bingospd bör differentieras
ytterligare. Vidare har några remissinstanser framfört synpunkter att de
föreslagna avgiftshöjningarna kommer att slå hårt på de föreningar som bedriver
lotteri- och bingospel i liten omfattning och med låg omsättning. Här föreslås atl
sådan verksamhet, med en årsomsättning under 10000 kr., ej skall innefattas av
föreslaget registreringstvång.

Riksskatteverket
anser atl reglerna för beskattning bör vara enkla och

enhetliga. RSV kan därför inte fillstyrka ett förslag som innebär att vissa

lotterianordnare blir befriade från lotterivinslskalt på penningvinster upp

till elt högre belopp än vad som gäller för andra anordnare. RSV motsätter

sig i och för sig inte höjning av det lägsta beloppet för vilket skatt skall

utgå, men motsätter sig således att höjningen görs selektivt. 90

RSV anser att
beskattningen av bingospel är administrativt alltför re- Prop. 1987/88:141 surskråvande.
Bl. a. krävs etl omfattande arbete med registrering av de Bilaga 3
skattskyldigas speltillstånd. Skatteuppbörden för bingospel är relativt sett ringa,
under 1986 uppgick den lill 86 milj. kr. Riksskatteverket anser för sin del atl
spelskatten på bingospel med varuvinster bör slopas.

Att
penningvinster vid bingospel skulle vara helt skattefria finner verket
synnerligen tveksamt. Den av utredningen lill synes slentrianmässigt föreslagna
ändringen av beskattningen av bingospelel är dock enligl riksskatleverkels
mening knappast lämplig. I stället bör man i det fortsatta beredningsarbetet
överväga den enligl skatteverkets mening mer logiska lösningen atl beskatta
eventuella penningvinster på samma sått som penningvinster i lotteri.

Riksskatteverket
avstyrker förslaget om införande av särskild skatt pä spel på utbetalningsaulomater
av s. k. skicklighelskaraktär. Elt införande skulle komma att ytterligare
komplicera skattesystemet och innebära elt avsteg från principen atl förenkla
skatteadministrationen. Om skatt ändå skall införas bör del ske i form av
spelskall. Riksskatteverket förutsätter atl verket får tillfälle att delta i
beredningen av elt eventuellt förslag om skatt.

Statens
ungdomsråd menar all en rimlig avvägning torde vara att samtli- , ga varuvinster,
oberoende av värde, och alla penningvinster upp lill 500 kr., i enlighet med
utredningsförslaget, bör befrias frän skatt. Men rådet menar också atl för aft
en förening som säljer lotter för upp till 10000 kr. under elt år skall
samtliga vinster, oavsett storiek, vara skattefria eftersom dessa lotterier,
enligt rådets mening, över huvud laget ej skall registreras.

Rådet
anser det vara riktigt att större penningbelopp beskattas även om det kan anses
ologiskt med tanke på att exempelvis premieobligationer inte beskattas. Det är
angeläget atl del finns en hämmande faktor för penningvinster till förmån för varuvinster.
Vinstskatten kan vara en väsentlig sådan hämmande faktor.

Länsstyrelsen
i Stockholms län anser att nägon beskattning bör ske i lotterier och spel där penningvinster
förekommer. Det vore stötande om denna från skatlesynpunkl redan gynnade
förvärvskälla skulle gä helt fri frän beskattning. I de spel bingoskalt utgår
bör denna räknas av från spelarnas vinstandel. Det är nämligen enligt
länsstyrelsens mening ofrånkomligt att bingoskatten utgår i form av en omsältningsskatl.

Vidare
har länsstyrelsen inget aft erinra mot förslagen om avgifter, dock alt den
lägsta avgiften för fillstånd till bingospel bör differentieras ytterligare.

Länsstyrelsen
i Kronobergs län föreslår att skatt på vinster i form av pengar i de ideella organisafionernas
lofterier inte skall införas. Dessa organisafioner befriades helt från skatt på
varuvinster den I januari 1986. Det förefaller inkonsekvent att nu införa skatt
på penningvinster. Vidare föreslår länsstyrelsen atl all skatt i bingospel
slopas.

Länsstyrelsen
i Blekinge län anser att en 3-procenlig skatt i bingospel är rimlig, om inte
skatten kan slopas.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län tillstyrker ej förslaget om ändrade avgifter

i den föreslagna utformningen. På länsstyrelsen i Malmö medför avgifterna 91

i dag i stort sett
kostnadstäckning och del bör vara ett krav alt avgifterna Prop. 1987/88:141
även i framliden skall finansiera kostnaden för hanteringen i
länsstyrelsen. Bilaga 3 Del kravet uppfyller inte förslaget.

Länsstyrelsen
i Skaraborgs län föreslår med hänsyn lill atl skatten föreslås slopad når det
gäller spel med andra vinster än pengar, och i beaktande av de administrativa
ansträngningar som krävs för redovisning och kontroll av detta förhållandevis
ringa belopp, alt skatten pä bingospel slopas.

Länsstyrelsen
i Värmlands län anser att elt slopande av bingoskatlen inte enbart bör avse
spel med andra vinster än pengar utan även omfatta penningvinster.

De
handikappades riksförbund m. fl. anser alt bingoskatten skall slopas åven när
vinsterna utgörs av pengar. Ett slopande av bingoskallen ger ett ökat slöd till
de ideella föreningarna och är därför i linje med den uttalade viljan från
statens sida att underiätta för folkrörelserna atl finansiera sin verksamhet
genom lotterier.

Sveriges
riksidrottsförbund menar att etl slopande av bingoskatlen direkt skulle
tillföra föreningslivet ca 85 milj. kr. Enligt RF:s uppfattning torde detta
inkomstbortfall för staten kompenseras av ökade inkomster frän skatter och
avgifter som övriga utredningsförslag för med sig. RF:s yrkande, i tidigare
skrivelse till regeringen, om etl slopande av bingoskatlen kvarstår därmed.

Sveriges
frikyrkoråd m. fl. avstyrker förslagen om vidgad skattefrihet för penningvinster
mot bakgrund av de principiella utgångspunkter som rådet redovisar i sitt
remissvar.

Folkparkernas
centralorganisation menar att då vinslen på bingospel oavkortat anses gå lill
allmännyttig verksamhet bör tanken på eventuell beskattning slopas.

Folkrörelsernas
lotteri- och bingoorganisation menar alt effekten av utredningens förslag får
kraftigast verkan för de ideella organisationerna, om ytterligare medel
tillförs dessa. Därför anser FOLBO atl det inte bör tas ul skatt på bingospel
över huvud taget. Borttagande av skatten innebär att föreningarna på lokal nivå
direkt tillförs pengarna från skatten och detta skulle kompensera de förluster
som har gjorts under 1980-talet på grund av de statliga spelens utbredning.

Sveriges
bingoarrangörers centralorganisation finner för sin del all skattetekniska
hinder ej rimligen bör kunna åberopas för atl kunna utge vinster i såväl pengar
som varor. De bingohallar som av skilda skäl önskar använda sig av en sådan
vinstblandning föreslås bli skattepliktiga för hela omsättningen, oavsett
huruvida vinsterna utges i den ena eller andra formen, medan de bingohallar som
endast utdelar varuvinster föreslås få ålnjula fortsatt skattefrihet. Förslaget
skall bl. a. ses mot bakgrund av att verksamheten fortsättningsvis utan hinder
skall kunna ha största attraktionskraft och variationsrikedom för
kundunderlaget.

Cherryföretagen
AB menar alt alla kostnader av rubricerat slag motver

kar syftet med den tilltänkta lagstiftningen. Varje krona som inflyter från

allmänheten i form av lotlköp och i framliden kanaliseras lill folkrörelser

nas ideella verksamhet bör ses som en "frivillig skatt" från den
enskilde

för alt stödja en god sak och bör enbart av det skälet ej naggas i kanten. 92

Förelagets uppfattning är
att kostnader för registrering, erhållande av Prop. 1987/88:141

tillstånd m. m. skall stanna på statsverket. Bilaga
3

Svenska
penninglotteriet AB finner det förvånande alt utredningen föreslår
förändringar i vinslbeskaltningen på ett sätt som gör alt nuvarande nettovinst fill
spelarna förändras. Det torde inte ha legat inom utredningens uppdrag atl
förändra konkurrenssituationen mellan de statliga spelbolagen.

Om
en förändring av vinstskatten — vilken Penninglotteriet inte motsätter sig -
genomförs, skall dess effekter vara konkurrensneutrala. Innan en förändring
kommer till stånd, måste vidare en analys av dess påverkan på statskassan
göras.

Riksförbundet
Sveriges fritids- och hemgårdar lar avstånd från lotteriutredningens idéer och
förslag om atl sänka bingoskatten för alt "... direkt tillföra pengar till
föreningslivet, samtidigt som detta skulle kunna ge utrymme för större
marknadsföringsinsatser som då skulle kunna samordnas över hela landet." (s.
40).

93

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 141

De remitterade lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)

Härigenom föreskrivs i fråga om lotlerilagen (1982:1011)

dels aft 16 § skall upphöra att gälla,

dels att
2, II, 12-15, 17, 17a, 25, 26 och 31 §§
och rubrikerna närmast föreli, 17 och 31 §§ skall ha följande lyddse,

dels att
det i lagen skall införas tre nya paragrafer 6 a, 11 a och 17 b §§ av följande
lydelse.

Prop.
1987/88:141 Bilaga 4

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Rätl fill fortsatt spel är alt anse som vinst enligt denna
lag. Med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelapparater.

Med
egentliga lotterier avses lotterier som inte är kedjebrevsspd eller liknande
spel eller automatspel, rouletlspel, tärningsspel, kortspel eller bingospel.

Med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska
spel-apparater.

Rätt fill fortsatt spel är att anse som vinst enligt denna
lag.

6a§

Förslutna lotter och bingobrickor skall vara av godkänd
typ. Frågor om godkännande prövas av lolterinämnden. Elt beslut om typgodkännande
får förenas med villkor.

Vid
bingospel skall det finnas kontroll anordnad på det sätt som lotterinämnden
godkänner.

Andra
lotterier som får anordnas efter tillstånd

Andra
lotterier som får anordnas efter tillstånd eller registrering

Bingospel
eller annat lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel eller
automatspel, rouletlspel, tärningsspel eller kortspel enligl 1 § tredje
stycket eller 7-10§ eller utgör vadhållning i samband med häsllävling, får
under förutsättningar som anges i 12 § efter lillslånd anordnas av svensk
juridisk person som är ideell förening och som

Bingospel
eller egenthgt lotteri, som inte utgör vadhållning i samband med hästtävling,
får under förutsättningar som anges i lla§ och 12 § efter fillstånd anordnas av
svensk juridisk person som är ideell förening och som

94

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1. har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt
ändamål inom

landet,

2. i sin verksamhet huvudsakligen
tillgodoser sådant ändamål samt

3. inte vägrar nägon inträde som
medlem såvida det inte med hänsyn lill arten eller omfattningen av föreningens
verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.

Om det finns särskilda skäl, får tillstånd enligt första
stycket meddelas för en juridisk person som inte är ideell förening eller som
har lill huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål utom landet.

lla§

Bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får inte
bedrivas i närradio eller kabeltelevision.

Prop.
1987/88:141 Bilaga 4

I sådant lotteri som får anordnas med stöd av 11 § får
vinsterna inte utgöras av pengar eller värdepapper. Om lotteriet får bedrivas
inom flera län, får tillståndsmyndighelen dock medge att vinster utgörs av
värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn
tas till vilkel behov av lolteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för
sin verksamhet samt lill del utrymme för lotterier som kan antas finnas på
marknaden. Om del inte finns särskilda skäl lill annat, får tillstånd meddelas
endast när det kan antas att lotteriet kommer att lämna sammanslutningen,skälig
avkastning.

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 §
får

/. vinsterna inte utgöras av värdepapper,

2.
vinsterna
inte utgöras av pengar om lotteriet skall bedrivas i fiera län,

3.
vinst
som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor.

Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsmyndighelen
dock medge att vinster utgörs av värdepapper.

I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får
vinsterna inte utgöras av värdepapper.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn
las till vilket behov av lolteriinkomster som sammanslutningen kan anses ha för
sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier som kan antas finnas på
marknaden. Vid bedömning-; en av behovet av inkomster från bingospel skall
hänsyn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar
vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om del inte finns
särskilda skäl till annal, får fillstånd meddelas endast när det kan antas att lotleriel
kommer att lämna sammanslutningen skälig avkastning.

Nuvarande
lyddse

Föreslagen lydelse

13§

Prop.
1987/88:141 Bilaga 4

Frågor om tillstånd enligt 11 § till egentligt lotteri,
som skaU bedrivas av en sammanslutning som är verksam huvudsakhgen inom endast
en kommun, prövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Frågor
om tillstånd enligt 11 § prövas av länsstyrelsen i det län där lotteriet skall
bedrivas. Om lotleriel skall bedrivas inom flera län, prövas fillständsfrågan
av lotterinämnden.

Frågor om tillstånd / övrigt enligt 11 § prövas av
länsstyrelsen i det län där lotteriet skall bedrivas. Om lotteriet skall
bedrivas inom flera län, prövas fillständsfrågan av lotterinämnden.

Tillstånd skall avse viss tid saml visst område där lotleriverksamhet
får bedrivas. Om det inte finns särskilda skäl till annat, skall området
utgöras av del område där sammanslutningen huvudsakligen är verksam.

14 § '

Egentliga
lotterier fär efter registrering anordnas av en sådan sammanslutning som
avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under
förutsättning

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel
eller automatspel, rouleltspd, lärningsspd, kortspel eller bingospel enligt 1
§ tredje stycket eller 7-11 §, får efter tillstånd anordnas av en sådan sammanslutning
som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under
förutsättning

I. alt antalet insatser och vinster samt värdet av dessa
är bestämda enligt uppgjord plan,

2. all vinsterna inte utgörs av

pengar eller värdepapper,

3.
att
värdet av varje insats uppgår till högst tio kronor,

4.
alt värdet av
högsta vinsten uppgår lill högst 500 kronor,

5.
att del
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde.

4. att
vinst som utgörs av pengar uppgår fill högst 500 kronor.

2.
att
lotteriet inte bedrivs från fasta försäljningsplatser,

3. att vinsterna inte utgörs av
värdepapper.

4.
att lotleriel
bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam, samt

5.
alt insatsernas
sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna para-

6.
att lotteriet
bedrivs endast inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam,

7.
att insatsernas
sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna para-

Senaste
lydelse 1983:1083. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

96

Nuvarande lydelse

graf anordnar under en lolvmånadersperiod uppgår lill
högst 30000 kronor.

Om det inte finns särskilda skäl till annal, får tillstånd
meddelas endast när det kan antas alt lotteriei kommer atl lämna sammanslutningen
skälig avkastning.

Föreslagen
lydelse

graf anordnar under en treårsperiod uppgår till högst
300000 kronor, samt

8. alt
det finns en av registreringsmyndigheten godkänd föreståndare för lotteriet.

Prop.
1987/88:141 Bilaga 4

Frågor
om tillstånd enligt 14 § prövas av polismyndigheten i den kommun där
sammanslutningen huvudsakligen är verksam. Tillstånd skall avse en tid om tre
år, om det inte finns särskUda skäl att bestämma en kortare tid.

Registrering enligl 14 § skall ske hos den kommunala nämnd
som kommunen bestämmer innan något lotteri börjar bedrivas. Ny anmälan om
registrering skall därefter göras vart tredje år.

Nämnden skall utse kontrollant för lotteriet. Nämnden
skall fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet skall betalas av den som
anordnar lotteriet.

Den som anordnar lotteriet skall vid varje årsskifte lämna
nämnden uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har
anordnats under året.

Lotterier
som får anordnas utan tillstånd

Lotterier
som får anordnas utan tillstånd eller registrering

Egentliga
lotterier får anordnas utan tillständ, under förutsättning '

Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspd eller liknande spel
eller automatspel, rouleltspd, tärningsspel, kortspel eller bingospel enligl 1§
tredje stycket eller 7-11§§, fär anordnas utan tillstånd, under förutsättning

1. att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig nöjestillställning,

b) offentlig tillställning till förmån
för allmännyttigt ändamål,

c) allmän sammankomst för framförande
av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ändamål eller

d) bingospel, som inte är eller kan jämställas med aulomatbingo,
av den

som har fillstånd att anordna bingospelet enligt 11 §,

2. att lotteriet bedrivs endast inom
det för tillställningen, sammankomsten eller bingospdel avsedda området,

3. att vinstema utgörs endast av
varor,

4. att värdet av varje insats uppgår lill
högst två kronor,

5. att värdet av högsta vinsten uppgår
fill högst 100 kronor.

97

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

6.
atl vinslförddningen
sker i omedelbar anslutning till deltagande i Bilaga 4 lotteriet saml

7.
atl det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,
om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt
uppgjord plan.

I7a§2 Lotteri, vilket inte är kedjebrevs- Egentliga
lotterier får även i an-spel eller liknande spel eller aulo- nat fall än
som anges i 17 § anord- . malspel, rouletlspel, tärningsspel, nas utan
tillstånd, under förulsätt-kortspd eller bingospel enligt 1 § ning tredje
stycket eller 7-11 §, får även i annat fall än som anges i 17 § anordnas utan lillslånd,
under förutsättning

1. att lotteriet anordnas i samband med

a) offentlig tillställning till förmån
för allmännyttigt ändamål,

b) allmän sammankomst för framförande
av konstnärligt verk till förmån för allmännyltigl ändamål eller

c) bingospel, som inte är eller kan
jämställas med aulomatbingo, av den som har tillstånd att anordna bingospelet
enligt 11 §,

2. att behållningen i lotteriet
uteslutande används för del ändamål, fill vars förmån fillställningen,
sammankomsten eller bingospelet anordnats,

3. att antalet insatser och vinster
samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan som finns tillgänglig
inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelel avsedda området,

4. att det sammanlagda värdet av
vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

5. att vinsterna utgörs endast av
varor,

6. att lotteriet bedrivs endast inom
det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelel avsedda området och
att lotterna säljs uteslutande genom anordnarens egen försorg,

7. att dragningen förrättas offentligt
före tillställningens eller sammankomstens slut eller, i fråga om bingospel,
före bingospelets slut för dagen och att resultatet av dragningen görs
tillgängligt för allmänheten saml

8. atl insatsernas sammanlagda belopp
i de lotterier som anordnas med stöd av denna paragraf vid samma tillställning,
sammankomst eller bingospel uppgår till högst 10000 kronor.

17b§

Egentliga lotterier får utan tillstånd anordnas av en
sådan sammanslutning som avses i 11 §, under förutsättning

1.
att
lotteriet bedrivs endast i samband med tillställning eller sammankomst som
sammanslutningen anordnar eller deltar i,

2.
att
värdet av varje insats upp-går lill högst fem kronor.

Senaste lyddse 1983:1083. 98

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

3.
att
vinsterna inte utgörs av Bilaga 4 värdepapper,

4.
att
värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5.
all det
sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde
samt

6.
atl lottköparen,
om vinstdragningen inte redan har ägt rum, vid lottköpet får veta var och när
vinstdragningen skall ske och på vilket sätt resultatet av dragningen görs
tillgängligt för allmänheten.

25§

Lolterinämnden utövar, om inte Lotterinämnden
utövar, om inte

annal följer av tredje stycket, den annat
följer av fiärde stycket, den

centrala tillsynen över efterlevna- centrala
tillsynen över efterlevna

den av denna lag och de föreskrifter den
av denna lag och de föreskrifter

som har meddelats med stöd av som har
meddelats med stöd av

lagen. lagen.

Tillståndsmyndighet utövar den närmare tillsynen över
sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av myndigheten. Länsstyrelse
skall efter anmodan biträda lotterinämnden vid tillsynen över sådana lotterier
som anordnas med tillstånd enligt 11 § och som får bedrivas inom länet.

Registreringsmyndigheten utövar den närmare tillsynen över
sådana lotterier som får anordnas efter registrering med stöd av 14§.

Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillständ
av regeringen enligl 4§ första stycket utövas av den myndighet som regeringen
bestämmer.

26§

Den som har fillstånd enligt den- Den som har fillstånd enligl den-

na lag är skyldig alt efter anmodan na lag eller med stöd
av 14 § an-

av tillsynsmyndigheten lämna upp- ordnar lotteri efter registrering år

lysningar samt tillhandahålla hand- skyldig alt efter anmodan av till-

lingar eller annat som behövs för synsmyndigheten lämna upplys-

tillsynen. ningar saml tillhandahålla
handling-

ar eller annat som behövs för fillsynen.

Besvär Överklagande

31 §3

Polismyndighetens beslut enligt En kommunal nämnds beslut en-

denna lag får överklagas hos läns- ligt denna lag får överklagas
hos

styrelsen genom besvär. länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut enligt den- Länsstyrelsens beslut enligl den-

' Senaste lyddse 1983:1083. 99

Nuvarande
lydelse

na
lag får överklagas hos lotterinämnden genom besvär. Nämndens beslut i sådant
fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen,
om det är av störte vikt.

Lolterinämndens beslut
i frågor rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 § andra stycket andra meningen,
13 § första stycket andra meningen eller 21 § fär överklagas hos regeringen genom
besvär.

Föreslagen lydelse

na
lag får överklagas hos lolterinämnden. Nämndens beslut i sådant fall fär inte
överklagas. Nämnden fär dock hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av
större vikt.

Lolterinämndens beslut i
frågor rörande tillstånd och godkännande som avses i 6a , 7§,9§ andrastycket
andra meningen, 13 § andra stycket andra meningen eller 21 § fär överklagas hos
regeringen.

Prop. 1987/88:141 Bilaga 4

1. Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
tillstånd som har beviljats före den I januari 1989. Sker registrering enligt
de nya föreskrifterna i 14 § upphör dock tillståndet att gälla.

3. För ärenden som vid utgången av december 1988
kommit in till polismyndigheten men ännu inte avgjorts gäller äldre
föreskrifter. Beträffande ärenden där beslut av polismyndigheten har meddelats
före ikraftträdandet tillämpas äldre föreskrifter i fråga om överklagande.

4. Tillsyn över lotterier som bedrivs med tillstånd av
polismyndigheten utövas efter ikraftträdandet av den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer.

100

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1928:376) om skatt på lotlerivinsler'
skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:141 Bilaga 4

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

\¥

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i
svenskt lotteri.

Skatten
utgör fyrtio procent av vinstens värde i fråga om vinst vid vinstdragning i
vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa och trettio procent av vinstens
värde i fråga om annan vinst. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än
att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

1. vinst
vid vadhållning genom tolalisator vid hästtävlingar eller vinst vid

vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte
utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i
lagen (1972: 820) om skatt på spel,

4. vinst
som uppgär till högst etthundra kronor.

4.
vinst i
pengar som utfallit på lott i lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning
som avses i 11 § lotterilagen (1982:1011),

5.
annan vinst i
pengar som uppgår fill högst etthundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde
inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på
lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1984: 152.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1984: 152. Senaste lydelse 1986:524.

101

3
Förslag.till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:820) om skatt
pä spel'

dels att 1,6, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,

dels atl det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 §,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Spelskatt erläggs enligt denna lag Spelskatt betalas enligt denna lag

fill staten för sådant roulett- eller till staten för sådant roulett- eller

bingospel som kräver tillstånd en- bingospel som kräver tillstånd en

ligt lotterilagen (1982:1011). ligt lotterilagen (1982:1011). Skatt

betalas dock inte för sådant bingospel som får anordnas
med stöd av 11 § lotlerilagen om vinsterna endast utgörs av annat än pengar.

Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag med rouleltspd.

6§ Skattskyldighet för rouletlspel inträder med dén
kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad
då spelet upphör.

Skattskyldighet för bingospel in- Skattskyldighet för bingospel in-

träder när insats göres i spelet. träder när tillstånd lill bingospel

(bingolillslånd) börjar gälla.

10 §

Spelskatt utgår i fråga om

1.
rouletlspel,
för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för fillstånd
som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2000 kronor för
tillstånd i annat fall. Om ett tillständ avser fler än etl spelbord skall dock
nämnda belopp höjas med 3000 kronor respekfive I 000 kronor för varje spelbord
utöver ett,

2.
bingospel
med 5,5 procent av 2. bingospel med 5,5 procent av
värdet av erlagda spelinsatser och det sammanlagda värde som spel-entréavgifter eller andra
avgifter i intäkterna högst får uppgå till en-den
mån avgifterna berättigar till hgt bingotillståndet. deltagande i spelet.

11§

Redovisning för skatt på roulett- Redovisning
för skatt på rouletl-

spel lämnas för varje kalendermå- spel lämnas för
varje kalendermånad. Skatt på bingospel redovisas nad. för
redovisningsperioder om två kalendermånader.

Deklaration skall lämnas för varje spelplats.
Riksskatteverket får medge alt en gemensam deklaration lämnas för flera
spelplatser.

' Lagen omtryckt 1984:157.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. 102

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:141

12 § Bilaga 4

I fråga om skatt på bingospel fö-rdigger inte
redovisningsskyldighet, utan skatten påförs genom automatisk databehandling
på grundval av uppgifter i bingotillstånd utan atl beslut meddelas av beskatlningsmyndigheten.
Skatten anses fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får meddelas
enligl 4 kap. 3 och 5 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifier.

Skallen på bingospel skaU betalas senast sex månader
efter den dag då skattskyldigheten inträtt. Restavgifi enligt 5 kap. 8—ll§§
lagen orn punktskatter och prisregleringsavgifter skall tas ut om skatten
inte betalas inom denna tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga öm
spel enligt sådant bingofillstånd som börjat gälla före den 1 januari 1989.

103

4 Förslag
till Prop. 1987/88:141

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och '

prisregleringsavgifter

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 1§ lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap.

I§'

Den som är skattskyldig skall re- Den som är skattskyldig skall re

dovisa skatten till beskattnings- dovisa skatten till beskattnings

myndigheten genom att lämna de- myndigheten genom att lämna de

klaration. Särskilda bestämmelser klarafion. Särskilda bestämmelser

gäller i fråga om skatt enligt lagen gäller i fråga om skatt enligt lagen

(1984:405) om stämpelskatt på ak- (1972:820) om skatt på spel och

fier. lagen (1984:405) om stämpelskatt

på
aktier.

Om
deklarafionsskyldighet i visst fall för den som är registrerad som skatlskyldig
föreskrivs i 6§ första stycket.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.

'
Senaste lyddse 1986:318. 104

Innehåll Prop. 1987/88:141

Proposition......................................................... .... 1

Propositionens huvudsakUga
innehåll........................ 1

Propositionens lagförslag....................................... .... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 .... 13

1 Inledning......................................................... .. 13

2 Allmän mofivering............................................... 13

2.1 Allmänna utgångspunkter............................... 13

2.2 Penningvinster............................................. 17

2.3 Slopande av tillståndsplikten för vissa lotterier... .. 18

2.4 Särskilda föreskrifter för lotterier som anordnas
efter enbart registrering 21

2.5 Prövningen av lokala lofterier.......................... .. 23

2.6 Bingospel.................................................... .. 24

2.7 Automatspel............................................... .. 26

2.8 Tillsynsfrågor.................................. :.......... .. 28

2.9 Kontroll...................................................... .. 30

2.10 Skatter och avgifter..................................... 31

2.10.1 Skaft på lotterivinster........................... 31

2.10.2 Skatt på bingospel................................ .. 32

2.10.3 Avgifter.............................................. .. 33

2.11................................................................ Vissa
övriga frågor 33

3 Upprättade lagförslag......................................... .. 34

4 Specialmotivering............................................... .. 34

4.1 Förslaget till lag 9m ändring i lofterilagen
(1982:1011) 34

4.2 Övriga författningsförslag............................... 44

5 Hemställan....................................................... .. 45

6 Beslut.............................................................. .. 45

Utdrag
ur lagrådets protokoll den 10 mars 1988......... .. 46

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 47

1 Anmälan av lagrådsyttrande................................ 47

2 Hemställan....................................................... 47

3 Beslut............................................................. 47

Bilaga
1 Lotteriutredningens sammanfattning i betänkandet (SOU

1987:52)
Folkrörelsernas lotterier och spel..... 48

Bilaga
2 Lotteriutredningens lagförslag................... .. 52

Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet... 59

Bilaga 4 De remitterade
lagförslagen....................... 94

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

105