Prop. 1987/88:142

Regeringens proposition 1987/88:142

om lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala
ledning och om lagändringar med anledning av att kustbevakningen blir en egen
myndighet

Prop.

1987/88: 142

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 24 mars 1988.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Roine
Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt
tidigare beslut skall kustbevakningen den I juli 1988 avskiljas frän tullverket
och bilda en egen myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

I
propositionen lämnas förslag om den framlida lokaliseringen av kustbevakningens
centrala och regionala ledning.

Propositionen
innehåller även vissa förslag till lagändringar som föranleds av all
kustbevakningen blir en egen myndighet.

I Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 142

Propositionens
lagförslag

1 Förslag till

Lag om
ändring i tullagen (1987: 1065)

Härigenom
föreskrivs atl 73 § lullagen (1987: 1065) skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 142

Nuvarande lyddse

Föreslagen lydelse

73

Polisen är skyldig att
medverka i kontrollverksamheten enligl denna lag. Vad som sägs i 63-70§§ om
tullmyndighet och tulltjänsteman gäller vid sädan medverkan också
polismyndighet och polisman.

Polisen och kustbevakningen år skyldiga all medverka i kontrollverksamheten
enligl denna lag. Vad som sägs i 63-70 §§ om tullmyndighet och lullljänsleman
gäller vid sådan medverkan också polismyndighet och kustbevakningen samt polisman
och tjänsteman vid kustbevakningen.

Även
järnvägsförelag och postverket är skyldiga atl medverka i kontrollverksamheten
enligt denna lag i fråga om varor som befordras på järnväg eller med post. 1
fråga om sådan medverkan gäller inte 63-70 §§.

Regeringen
får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses i första och andra
styckena.

Denna
lag tråder i kraft den I juli 1988.

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för

varusmuggling

Härigenom föreskrivs att 14, 15, 18 och 19 §§ lagen (1960:
418) om straff för varusmuggling skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 142

Nuvarande
lydelse

Tulltjänsteman, tjänsteman vid lois- och fyrstaten, poslljänsteman
och tjänsteman vid statens järnvägar åligger all i den mån honom anbefalld
tjänstgöring därtill föranleder noggrant övervaka, all brott, som avses i
denna lag, icke äger rum. Vid sådan tillsyn äge, ulan hinder av vad eljest är
stadgat, poslljänsteman föranstalta om undersökning av poslpaket, som inlämnats
för befordran lill utrikes ort ellerankommer till riket. ,

Tulltjänsteman äge enahanda rätt som enligt
rättegångsbalken fillkommer polisman alt gripa den som misstankes för brott,
som avses i denna lag, saml alt lill förhör medtaga den som är tillstädes å
plats, där sådant brott förövats.

Föreslagen lydelse

14 S

Tulltjänsteman, tjänsteman vid kustbevakningen, tjänsteman
vid lots- och fyrslalen, poslljänsteman och tjänsteman vid statens järnvägar
åligger atl i den mån honom anbefalld tjänstgöring därtill föranleder
noggrant övervaka, atl brott, som avses i denna lag, icke äger rum. Vid sådan tillsyn
äge, utan hinder av vad eljest är stadgal, poslljänsteman föranstalta om undersökning
av poslpaket, som inlämnats för befordran till utrikes ort eller ankommer fill
riket..

Tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen äge
enahanda räll som enligl rättegångsbalken fillkommer polisman atl gripa den som
misstankes för brott, som avses i denna lag, saml all lill förhör medtaga den
som är tillstädes å plats, där sådant brott förövats.

Tulltjänsteman,
tjänsteman vid lots- och fyrstaten ävensom polisman må laga egendom, som kan
an-lagas vara enligl denna lag förverkad, i beslag. I samband med tillsyn enligl
14 § första stycket för uppdagande av varusmuggling må ock poslljänsteman
och tjänsteman vid statens järnvägar verkställa beslag som nyss sagts.
Tulltjänsteman äge i övrigt i fråga om brott, som avses i denna lag, den rätt
all taga egendom i beslag, som enligl rättegångsbalken tillkommer polisman.

Tulltjänsteman, tjänsteman vid kustbevakningen, tjänsteman
vid lots- och fyrslalen ävensom polisman må laga egendom, som kan an-lagas
vara enligl denna lag förverkad, i beslag. I samband med tillsyn enligl 14 § första
stycket för uppdagande av varusmuggling må ock poslljänsteman och tjänsteman
vid statens järnvägar verkställa beslag som nyss sagts. Tulltjänsteman och
tjänsteman vid kustbevakningen äge i övrigt i fråga om brott, som avses i denna
lag, den räll all laga egendom i beslag, som enligt rättegångsbalken
tillkommer polisman.

Verkställes beslag av annan än undersökningsledaren eller
åklagaren och har denne ej beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos
honom, och skall han därvid omedelbart pröva, om beslaget skall beslå.

För
eftersökande av egendom, som kan antagas vara enligt denna lag förverkad, må
polisman och tulltjänsteman utan förordnande förelaga husrannsakan i lägenhet,
som avses i 28 kap. 3 § rättegångsbalken, samt i magasin, upplagsbodar och
uthus. I övrigt äge lullljänsleman i fråga om brott, som avses i denna lag,
samma räll atl utan förordnande företaga husrannsakan som enligl nämnda balk
tillkommer polisman.

För
eftersökande av egendom, som kan antagas vara enligl denna lag förverkad, må
polisman, tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen ulan förordnande
förelaga husrannsakan i lägenhet, som avses i 28 kap. 3 § rättegångsbalken,
samt i magasin, upplagsbodar och uthus. I övrigt äge tulltjänsteman och
tjänsteman vid kustbevakningen i fråga om brott, som avses i denna lag, samma räll
all ulan förordnande företaga-husrannsakan som enligl nämnda balk tillkommer
polisman.

Förekommer
mot någon, som anträffas vid gräns- eller kuslort eller ankommer lill plats,
där förbindelse med utlandet äger rum, anledning all han har på sig gods, som
enligl denna lag är underkastat beslag, må för eftersökande av sådant gods lullljänsleman
företaga kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiklning å honom. Om
vederbörande chef för tull-, kust- eller gränsbevakning finner skärpning av tullkontrollen
å persontrafiken till eller från ullandel med viss lägenhet eller för viss
tidrymd å någon plats oundgängligen nödvändig, må efter bevakningschefens
förordnande kroppsvisitation verkställas å envar, som med lägenheten eller
under lidrymden lill platsen ankommer från eller från platsen avreser lill
ullandel, sådant förordnande skall ofördröjligen underställas generaltullslyrel-sens
prövning men går likväl genast i verkställighet.

Förekommer mot någon, som anträffas vid gräns- eller kuslort
eller ankommer lill plats, där förbindelse med ullandel äger rum, anledning all
han har på sig gods, som enligt denna lag är underkastat beslag, må för
eftersökande av sådant gods tulltjänsteman eUer tjänsteman vid kustbevakningen
företaga kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiklning å honom. Om vederbörande
chef för tull- eller gränsbevakning finner skärpning av tullkontrollen å
persontrafiken till eller från utlandet med viss lägenhet eller för viss
lidrymd ä någon plats oundgängligen nödvändig, må efter bevakningschefens
förordnande kroppsvisitation verkställas å envar, som med lägenheten eller
under tidrymden lill platsen ankommer från eller frän platsen avreser till
utlandet. Sådant förordnande skall ofördröjligen underställas generallullstyrd-sens
prövning men går likväl genast i verkställighet.

Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, och
ytlig kroppsbesiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i
lämpligt utrymme i fartyg samt, om undersökningsman eller den undersökte begär
del och del kan ske ulan större omgång, i vittnens närvaro. Kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiklning av kvinnor fär inte verkställas eller bevittnas av
annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska.

Senaste lydelse 1987: 1067.

3 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot

införsel
av spritdrycker

Härigenom föreskrivs alt 3 § I och 2 mom. lagen (1960:419)
om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 142

Nuvarande
lyddse

I mom. Tulltjänsteman äger, där honom anbefalld
tjänstgöring därtill föranleder, å fartyg företaga den vi-silalion, som
oundgängligen erfordras för utrönande huruvida mot förbud, som avses i I §,
spritdrycker medföras å fartyget.

Föreslagen lydelse

3 §

1 mom. Tulltjänsteman eller

tjänstemän vid kustbevakningen

äger, där honom anbefalld tjänstgö

ring därtill föranleder, å fartyg före

laga den visilalion, som oundgäng

ligen erfordras för utrönande huru

vida mot förbud, som avses i I §,

spritdrycker medföras å fartyget.

2 mom.'
Har chef för tull- eller kustbevakning med hänsyn lill befarad olovlig införsel
av spritdrycker funnit särskild lullbevakning böra anordnas å fartyg av
mindre brutlodräklighel än 850, vilkel ankommer från eller avgår lill
utrikes ort, må, därest beslag ägt rum å drycker, vilka under resan medförts
å fartyget, bevakningschefen kunna förordna, all kostnaden för bevakningen
skall gäldas av farty-

2 mom. Har chef för tullbevak

ning med hånsyn lill befarad olovlig

införsel av spritdrycker funnit sär

skild lullbevakning böra anordnas å

fartyg av mindre brutlodräklighel

än 850, vilkel ankommer från eller

avgår till utrikes ort, må, därest be

slag ägt rum å drycker, vilka under

resan medförts å fartyget, bevak

ningschefen kunna förordna, att

kostnaden för bevakningen skall

gäldas av fartygels ägare.

gets
ägare.

Kostnaden för bevakningen skall ulgå efter gällande taxa
för extra lullförrällningar saml gäldas i den ordning, som härutinnan är
stadgat i fråga om ersättningsbelopp för sådan förrättning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Senaste lydelse 1982:262.

4,
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959: 590) om gränstullsamarbete med
annan stat

Prop. 1987/88: 142

Härigenom
föreskrivs atl 6, 8 och 9 S§ lagen (1959:590) om gränstull-samarbete med annan
stat skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lyddse

Del åligger svensk lullpersonal all utöva tullljänsl, som
omfattas av gränslullsamarbele, under iakttagande av den stals instruktioner
och reglementen, för vilken tull-tjänsten bedrives.

6S

Föreslagen
lydelse

Del åligger svensk tullpersonal och personal vid den
svenska kustbevakningen all utöva tullljänsl, som omfattas av gränslullsamarbele,
under iakttagande av den stats instruktioner och reglementen, för vilken lullljänsten
bedrives.

8§' Tulltjänsteman
från den andra staten åtnjuter under utövning här i riket av tullljänsl, som
omfattas av gränslullsamarbele. skydd enligl 17 kap. 5 § brottsbalken men skall
icke vara underkastad ansvar enligt 20 kap. samma balk.

Har svensk
tulltjänsteman, då han i anledning av gränslullsamarbele haft all utöva lulltjånsl
för den andra staten, begått brott som avses i 20 kap. 1-3 S§ brottsbalken
eller eljest gjort sig skyldig lill tjänsteförseelse, skall så anses som om
han begått brottet eller gjort sig skyldig lill förseelsen under utövning av
svensk tullljänsl.

Har svensk
lullljänsleman eller tjänsteman vid den svenska kustbevakningen, då han i
anledning av gränslullsamarbele haft att utöva tullljänsl för den andra staten,
begått brott som avses i 20 kap. 1 -3 §§ brottsbalken eller eljest gjort sig
skyldig lill tjänsteförseelse, skall så anses som om han begått brottet eller
gjort sig skyldig lill förseelsen under utövning av svensk tulltjänst.

Om svensk
tulltjänsteman under utövning av tullljänsl för annan stat i anledning av gränslullsamarbele
åstadkommer skada för vilken han är ansvarig enligt svenska skadeståndsregler,
skall kronan ersätta skadan, kronan obelagel all av tjänstemannen söka äter vad
sålunda utgivits.

Om svensk
tulltjänsteman eller tjänsteman vid den svenska kustbevakningen under utövning
av tullljänsl för annan stat i anledning av gränslullsamarbele åstadkommer
skada för vilken han är ansvarig enligl svenska skadeståndsregler, skall
kronan ersätta skadan, kronan obelagel all av tjänstemannen söka äter vad
sålunda utgivits.

Denna lag träder i kraft den' I juli 1988.

Senaste lydelse 1975:686.

5 Förslag
till

Lag om
ändring i utlänningslagen (1980: 376)

Härigenom föreskrivs all 8 och 55 §§ utlänningslagen
(1980: 376) skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 142

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

8§'

Vid inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sitt
pass för polismyndigheten, om inte regeringen har föreskrivit annat. En
utlänning skall vid inresa eller utresa även lämna de upplysningar som begärs
av polismyndigheten. Vid inresa skall en utlänning på begäran av
polismyndigheten även förete biljett för resa från Sverige, om han innehar en
sådan.

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att efter
kallelse av polismyndighet personligen inställa sig hos myndigheten och lämna
upplysningar om sin vistelse här. Om han inte efterkommer kallelsen, får han
hämtas. Kan del med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller
övriga omständigheter skäligen befaras all han ej skulle efterkomma en
kallelse, får utlänningen hämtas ulan föregående kallelse. På begäran skall
utlänningen även visa upp sitt pass och sådan biljett som avses i första
stycket för polismyndighet eller polisman.

För
utredning i samband med inresa eller utresa eller kallelse eller hämtning
enligt andra stycket får utlänningen kvarhållas, dock inte längre än som är
nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar, om inte beslut har
meddelats om förvar enligl 50 eller 52 §.

1 samband
med inresekontroll får en polisman undersöka bagageutrymmen och övriga
utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte atl förhindra att
utlänningar reser in i Sverige i strid mot bestämmelserna i denna lag eller i
en författning som har utfärdats med slöd av denna lag. Om inresekontrollen
sker under medverkan av tullmyndighet eller med biträde av särskilt förordnad
passkontrollant, skall tulltjänstemannen eller passkontrollanlen ha samma
befogenhet.

I samband
med inresekontroll får en polisman undersöka bagageul-rymmen och övriga
utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte all förhindra all
utlänningar reser in i Sverige i strid mot bestämmelserna i denna lag eller i
en författning som har utfärdals med stöd av denna lag. Om inresekontrollen
sker under medverkan av tullmyndighet eller kustbevakningen eller med biträde
av särskilt förordnad pass-kontrollant, skall tulltjänstemannen, tjänstemannen
vid kustbevakningen eller passkontrollanten ha samma befogenhet.

Senaste lydelse 1985:425.

55 §' All en polisman i
vissa fall som avses i 50 och 52 §§ får omhänderta en utlänning i avvaktan på
beslut av polismyndighet följer av 11 § polislagen (1984:387).

Prop. 1987/88: 142

I den mån
utlänningskontroll sker under medverkan av tullmyndighet eller med biträde av
särskilt förordnad passkontrollanl, skall tulltjänstemannen eller passkontrollanlen
ha motsvarande befogenhet alt tillfälligt omhänderta en utlänning. Han är
dock skyldig alt så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden lill en polisman för
prövning av om omhändertagandet skall beslå.

1 den mån
utlänningskontroll sker. under medverkan av tullmyndighet eller
kustbevakningen eller med biträde av särskilt förordnad passkontrollanl, skall
tulltjänstemannen, tjänstemannen vid kustbevakningen eller passkontrollanlen
ha motsvarande befogenhet alt tiUfälligt omhänderta en utlänning. Han är dock
skyldig all så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till en polisman för
prövning av om omhändertagandel skall bestå.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

Senaste
lydelse 1984:390.

6 Förslag
till

Lag om
ändring i jaktlagen (1987: 259)

Härigenom
föreskrivs atl 47 § jaktlagen (1987:259) skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 142

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lyddse

47

Ertappas någon på bar
gärning då han begär jaklbrotl, får vilt och sådan egendom som enligt 49 §
kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredning om brottet
las i beslag av jaklrällshava-ren eller av någon som företräder honom. Samma
befogenhet tillkommer därtill förordnade jakltillsyns-män samt därtill
behöriga tjänstemän vid tullverkels kust- eller gränsbevakning.

Ertappas
någon på bar gärning då han begår jaklbrotl, får vilt och sädan egendom som
enligt 49 § kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för
utredning om brottet tas i beslag av jaklrätlshava-ren eller av någon som
företräder honom. Samma befogenhet tillkommer därtill förordnade jakllillsyns-män
saml därtill behöriga tjänstemän vid kustbevakningen och tullverkels
gränsbevakning.

Har
egendom tagits i beslag, skall anmälan om detta skyndsamt göras till polis-
eller åklagarmyndigheten. Den som lar emot anmälan skall förfara som om han
själv gjort beslaget.

För atl undvika all vilt
som har tagils i beslag förstörs, får djuret efter värdering säljas på lämpligt
sätt.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

7 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske

Härigenom
föreskrivs atl i 37 § lagen (1950: 596) om räll lill fiske' orden "tullverkets
kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen".

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

'
Senaste lydelse av 37 § 1984:371. 10

8 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från
fartyg'

dels alt i 8 kap. 5-7 och
10 §§ samt 9 kap. I och 4-5 §§ ordet "tullverket" i olika böjningsformer
skall bytas ul mot "kustbevakningen" i motsvarande form,

dels
atl 7 kap. 10 § saml 9 kap. 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 142

Den myndighet som med slöd
av 4, 5 eller 6 § har förbjudit elt fartygs avgång eller vidare resa skall,
om fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium, genast anmäla beslutet
för polis-, tull- öch loismyndigheterna. Polismyndigheten skall, om det
behövs, vidta åtgärder för atl förhindra överträdelse av förbudet. Tull- och lotsmyndighelerna
skall, så länge förbudet gäller, inställa de förrättningar för fartygets
resa som ankommer på dem.

Den
myndighet som med stöd av 4, 5 eller 6 § har förbjudit elt fartygs avgång eller
vidare resa skall, öm fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium,
genast anmäla beslutet för polis-, tull- och loismyndigheterna samt
kustbevakningen. Polismyndigheten skall, om del behövs, vidta åtgärder för alt
förhindra överträdelse av förbudet: Tull-och lotsmyndighelerna skall, så långe
förbudet gäller, inställa de förrättningar för fartygels resa som ankommer på
dem.

Gäller
förbudet etl svenskt fartyg som befinner sig inom främmande lands
sjöterritorium, är befälhavaren skyldig all på begäran av Svensk utlandsmyndighet
lämna fartygets nationalitetshandlingar lill denna myndighet.

.
Lagen omtryckt 1983:463.

9 kap. 3§=

Prop.
1987/88: 142

Tullverkets
beslut om vattenföro-reningsavgift och om förbud eller föreläggande enligl 8
kap. 6 eller 7 § får överklagas genom besvär hos den tingsrätt som är sjörätlsdomslol
i den ort där den tullmyndighet som meddelat del överklagade beslutet har sill
säte.

Kustbevakningens
beslut om val-lenföroreningsavgifl och om förbud eller föreläggande enligl 8
kap. 6 eller 7 § får överklagas genom besvär hos den tingsrätt som är sjö-rällsdomstol
i den ort där den enhet vid kustbevakningen som meddelat det överklagade
beslutet har sill säte.

Tullverkets beslut och domstols dom varigenom
vattenförorenings-avgift påförs får verkställas genast, om inte annat förordnas
eller säkerhet ställs för avgiftsskyldighelens fullgörande. Om
verkställigheten gäller i övrigt vad som föreskrivs i utsökningsbalken om
allmänt mål. Utmätt egendom fär dock inte säljas ulan gäldenärens samtycke,
förrän beslutet eller domen har vunnit laga kraft.

Andra beslut i frågor som avses i 1—8 kap. gäller
omedelbart, om inte annal föreskrivs i beslutet. I fråga om beslut som skall
underställas sjöfartsverket eller tullverket kan det berörda verket förordna atl
beslutet tills vidare inte skall gälla.

Kustbevakningens beslut och domstols dom varigenom vaiien-föroreningsavgift
påförs får verkställas genast, om inte annal förordnas eller säkerhet ställs
för avgifts-skyldighetens fullgörande. Om verkställigheten gäller i övrigt vad
som föreskrivs i utsökningsbalken om allmänt mål. Ulmäll egendom får dock inte
säljas ulan gäldenärens samtycke, förrän beslutet eller domen har vunnit laga
kraft.

Andra beslut i frågor som avses i 1-8 kap. gäller
omedelbart, om inte annal föreskrivs i beslutet. I fråga om beslut som skall
underställas sjöfartsverket eller kustbevakningen kan sjöfartsverket eller
kustbevakningen förordna all beslutet tills vidare inte skall gälla.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

Senaste
lydelse 1986: 1185.

12

9 Förslag
till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986: 1102)

Härigenom
föreskrivs all i 27 § räddningstjänsllagen (1986: 1102) orden "tullverkets
kustbevakningsorganisation" skall bytas ut mot "kustbevakningen".

Denna
lag träder i kraft den I juli H

13

10 Förslag till

Lag om ändring
i lagen (1918:163) med vissa bestämmelser

om
sjöfynd

Härigenom föreskrivs att 1 § och 7 § lagen (1918: 163) med
vissa bestämmelser om sjöfynd' skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 142

Nuvarande
lydelse

Var och en, som i saltsjön inom svensk skärgärd eller vid
svensk kust eller i rikels segelbara insjöar, floder eller kanaler bärgar
övergivna fartyg eller skeppsvrak eller redskap eller gods, som hör lill
fartyg, vare sig sådant tas upp från botten eller anträffas flytande på vattnet
eller uppdrivet på stranden, är skyldig atl anmäla fyndel hos en polismyndighet
eller tulltjänsteman. Har en tulltjänsteman tagit emot en sådan anmälan, skall
han ofördröjligen underrätta polismyndigheten om denna.

I

Föreslagen
lydelse

Var och en, som i saltsjön inom svensk skärgård eller vid
svensk kust eller i rikets segelbara insjöar, floder eller kanaler bärgar
övergivna fartyg eller skeppsvrak eller redskap eller gods, som hör lill
fartyg, vare sig sådant tas upp från botlen eller anträffas flytande på vattnet
eller uppdrivet på stranden, är skyldig att anmäla fyndel hos en polismyndighet,
tjänsteman vid kustbevakningen eller tulltjänsteman. Har en tjänsteman vid
kustbevakningen eller en tulltjänsteman tagit emot en sådan anmälan, skall han
ofördröjligen underrätta polismyndigheten om denna.

Om elt
fynds värde inte överstiger 100 kronor, enligt intyg av polismyndighet eller
av en tulltjänsteman som generaltullstyrelsen har bemyndigat all utfärda
sådana intyg, får polismyndigheten ulan vidare besiktning och utan kungörande
av bärgningen lämna ul fyndet till bärgaren. Detta gäller dock bara om
polismyndigheten inte finner att fyndel av någon särskild anledning skall
behandlas på annal sätt.

Om elt
fynds värde inte överstiger 100 kronor, enligt intyg av polismyndighet,
kustbevakningen eller av en tulltjänsteman som generaltullstyrelsen har
bemyndigat all utfärda sådana intyg, får polismyndigheten ulan vidare
besiktning och ulan kungörande av bärgningen lämna ut fyndet till bärgaren.
Detta gäller dock bara om polismyndigheten inte finner all fyndet av någon
särskild anledning skall behandlas på annat sätt.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen
omtryckt 1984:984.

14

11 Förslag till

Lag om
ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom föreskrivs alt 315 och 376 §§ sjölagen (1891: 35
s. I)' skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 142

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse 315 §

Sjöfartsverket,
tullverket och polismyndighet skola lämna tingsrätt, som håller
sjöförklaring, och undersökningskommission del biträde dessa påkalla för
utredningen. För polismyndighets utredning gälla i tillämpliga delar
bestämmelserna i rättegångsbalken om förundersökning i brottmål. Tvångsmedel
enligl 24-28 kap. samma balk får dock användas endast i den mån anledning
förekommer alt brott som hör under allmänt åtal har förövats.

Sjöfartsverket, kustbevakningen, tullverket och
polismyndighet skola lämna tingsrätt, som håller sjöförklaring, och
undersökningskommission del biträde dessa påkalla för utredningen. För
polismyndighets utredning gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i
rättegångsbalken om förundersökning i brottmål. Tvångsmedel enligl 24-28 kap.
samma balk får dock användas endast i,den mån anledning förekommer att brott
som hör under allmänt åtal har förövats.

376 §

Sjöfartsverket,
tullverket och polismyndighet biträda registermyndigheten med atl vaka över atl
bestämmelser i lag eller annan författning om registrering och identifiering
av skepp och inskrivning av rätl lill skepp och andel i sådan egendom
efterlevas. De äga för detta ändamål tillträde lill skepp. De skola underrätta
registermyndigheten om försummelser all efterleva bestämmelserna.

Sjöfartsverket,
kustbevakningen, tullverket och polismyndighet biträda registermyndigheten med
alt vaka över all bestämmelser i lag eller annan författning om registrering
och identifiering av skepp och inskrivning av rätt lill skepp och andel i sådan
egendom efterlevas. De äga för defta ändamål tillträde till skepp. De skola
underrätta registermyndigheten om försummelser all efterleva bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den I juli IS

Lagen omtryckt 1985: 176.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen

(1891:35 s.
1)

Härigenom föreskrivs alt punkt 7 a i övergångsbeslämmelserna
till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) skall ha följande
lydelse.

Prop. 1987/88: 142

Nuvarande lyddse

7a'. När inskrivning eller inteckning första gången sökes
i egendom, vilken såsom skepp har överförts från fartygsregistret eller fis-kefarlygsregisler
till skeppsregistret, skall registermyndigheten pröva huruvida egendomens
beskaffenhet av skepp är otvetydigt utredd. Myndigheten kan därvid förelägga
ägaren all förebringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan genom
sjöfartsverkets eller tullverkets försorg. I föreläggande får vite utsättas. Förelägges
vite, gäller 26 § tredje stycket.

Föreslagen
lyddse

7 a. När inskrivning eller inteckning första gången sökes
i egendom, vilken såsom skepp har överförts från fartygsregistret eller fis-kefarlygsregisler
lill skeppsregistret, skall registermyndigheten pröva huruvida egendomens
beskaffenhet av skepp är otvetydigt utredd. Myndigheten kan därvid förelägga
ägaren all förebringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan genom sjöfartsverkets,
kustbevakningens eller tullverkets försorg. I föreläggande får vite utsättas. Förelägges
vite, gäller 26 § tredje stycket.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

Senaste
lydelse 1975:602.

16

13 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1979: 377) om registrering av båtar

för
yrkesmässig sjöfart m. m.

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1979: 377) om
registrering av bålar för yrkesmässig sjöfart m. m. skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88: 142

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Sjöfartsverket,
tullverket öch polismyndighet biträder registermyndigheten med all vaka över
all bestämmelser i lag eller annan författning om bålregislrering och
båt-identifiering efterievs. De har för detta ändamål tillträde till bål. De
skall underrätta registermyndigheten om försummelser all efterleva
bestämmelserna.

Sjöfartsverket,
kustbevakningen. tullverket och polismyndighet biträder registermyndigheten
med all vaka över alt bestämmelser i lag eller annan författning om bålregislrering
och bålidentifiering efterlevs. De har för detta ändamål tillträde till båt.
De skall underrätta registermyndigheten om försummelser all eflerieva
bestämmelserna.

Denna lag tråder i kraft den I juli 1988.

2 Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 142

14 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregister

Härigenom
föreskrivs atl 3 S lagen (1987:773) om fritidsbåtsregisler skall ha följande
lydelse.

Prop.
1987/88: 142

Nuvarande lyddse

Polismyndighet,
tullmyndighet, riksskatteverket, länsskaltemyndighel, lokal skattemyndighet
och kronofogdemyndighet får ha terminalålkomst fill frilidsbätsregistret.

3 S

Föreslagen lydelse

Polismyndighet,
tullmyndighet, kustbevakningen, riksskatteverket, länsskaltemyndighel, lokal
skattemyndighet och kronofogdemyndighet får ha terminalålkomst till fri-tidsbålsregislrel.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

15 Förslag till

Lag om
ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)

Prop. 1987/88: 142

Härigenom
föreskrivs att 10 kap. skall ha följande lydelse.

11 §
fartygssäkerhetslagen (1988:49)

Nuvarande lydelse

10

Polismyndigheter, tullmyndigheter, miljö- och
hälsoskyddsnämnder samt läkare är skyldiga att lämna tillsynsmyndigheterna
del biträde och de upplysningar som de behöver för alt utöva tillsyn enligl
denna lag eller enligl föreskrifter som har utfärdats med slöd av lagen.

När en tullmyndighet på begäran enligl första stycket
medverkar vid tillsyn enligt denna lag, har tjänstemän vid tullverkets
kustbevakning de befogenheter alt vidta åtgärder som anges i 2 och 4 §§ lagen
(1982:395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning. Därvid gäller
föreskrifterna i 5, 6, 8 och 9 §§ nämnda lag.

Föreslagen lydelse kap. I §

Polismyndigheter, tullmyndigheter, kustbevakningen,
miljö- och hälsoskyddsnämnder samt läkare är skyldiga atl lämna tillsynsmyndigheterna
del biträde och de upplysningar som de behöver för atl utöva tillsyn enligl
denna lag eller enligl föreskrifter som har utfärdats med slöd av lagen.

När kustbevakningen på begäran enligl första stycket
medverkar vid tillsyn enligl denna lag, har tjänstemän vid kustbevakningen de
befogenheter att vidta åtgärder som anges i 2 och 4 §§ lagen (1982: 395) om kustbevakningens
medverkan vid polisiär övervakning. Därvid gäller föreskrifterna i 5, 6, 8 och
9 §§ nämnda lag.

16 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1982: 395) om tullverkets
medverkan vid polisiär övervakning

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1982:395) om tullverkels medverkan vid polisiär
övervakning

dels
att i rubriken till lagen och i I § ordet "tullverket" skall bytas ul
mot "kustbevakningen" i olika böjningsformer,

dels
alt i 2 § orden "tullverkels kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen",

dels
all i 7 § ordet "tullmyndighet" skall bytas ut mot
"kustbevakningen".

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

20

17 Förslag till Prop: 1987/88: 142

Lag om ändring i polislagen (1984: 387)

Härigenom
föreskrivs all i 23 § polislagen (1984:387)' orden "tullverkets
kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen".

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

Senaste
lydelse av 23 § 1986:656. 21

18 Förslag till

Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs all 32 och 41 §§ vapenlagen (1973:
1176)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 § Föreligger risk för missbruk av skjulvapen, kan
polismyndighet besluta alt vapnet och därtill hörande ammunition skall
omhändertagas. Är faran för missbruk överhängande, får polisman även utan
sådant beslut omhändertaga vapnet och ammunitionen. I sådant fall skall
polismannen skyndsamt anmäla åtgärden hos polismyndigheten, som omedelbart
skall pröva om omhändertagandet skall beslå.

Vad som i första stycket sägs om Vad som i första stycket sägs om

polisman gäller även av länsstyrel- polisman
gäller även av länsstyrel

sen förordnad jaktlillsynsman saml sen
förordnad jakttillsynsman saml

personal vid domänverket, tullver- personal
vid kustbevakningen, do

ket eller rennäringsenhel vid lanl- mänverket,
tullverket eller rennä-

bruksnämnd. ringsenhet vid lantbruksnämnd.

Finns någon som har lillslånd all inneha den omhändertagna
egendomen och återkallas ej tillständel, skall egendomen återlämnas lill innehavaren
så snart det skäligen kan antagas atl det ej längre föreligger någon risk för
missbruk. Detsamma gäller, om den omhändertagna egendomen får innehas utan lillslånd
enligl denna lag.

41 § Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad
enligl 40 §, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken med följande
avvikelser.

1.
Av
länsstyrelsen förordnad 1. Av länsstyrelsen förordnad jaktlillsynsman
samt personal vid jakttillsynsman samt personal vid
domänverket, tullverket eller ren- kustbevakningen, domänverket, näringsavdelning vid lantbruks- tullverket eller rennäringsavdelning nämnd äger
samma rätl atl laga vid lantbruksnämnd äger samma
egendom i beslag som tillkommer rätt
atl taga egendom i beslag som polisman. tillkommer polisman.

2.
Bestämmelsen
all åtal skall 2. Bestämmelsen att åtal skall
väckas inom viss lid gäller ej i annal väckas inom viss tid gäller ej i annat fall än då rätlen utsatt sådan
tid. fall än då rätten utsatt sådan lid.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1981:1360. 22

19 Förslag till

Lag om
ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs atl 5 kap. I § och 9kap. 17 §
sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88: 142

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

om det
kan antas alt syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller
den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Motsvarande
sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet för att biträda
åklagarmyndighet, polismyndighet eller tullmyndighet med att uppdaga, utreda
eller beivra brott.

5 kap 1
§ Sekretess gäller för uppgift som hänför sig lill

1. förundersökning i brottmål

2. angelägenhet, som avser användning
av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för alt förebygga brott,
eller

3. åklagarmyndighets, polismyndighets
eller tullmyndighets verksamhet i övrigt för all förebygga, uppdaga, utreda
eller beivra brott

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till

1. förundersökning i brottmål,

2.
angelägenhet,
som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för atl
förebygga brott, eller

3.
åklagarmyndighets,
polismyndighets, tullmyndighets eller kustbevakningens verksamhet i övrigt
för alt förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott

om det kan antas atl syftet med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos
myndighet för all biträda åklagarmyndighet, tullmyndighet eller kustbevakningen
med alt uppdaga, utreda eller beivra brott.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst fyrtio år.

9 kap.

17 §

Sekretess gäller, om inte annat Sekretess
gäller, om inte annat

följer av 18 §, i följer av 18 §, i

I. utredning enligt bestämmelser- I. utredning enligl bestämmelser-

na om
förundersökning i brottmål, na om förundersökning i brottmål.

2.
angelägenhet,
som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för
all förebygga brott eller som avser sådan personalkontroll som enligt
särskilda bestämmelser sker i fråga om tjänster av betydelse för rikels
säkerhet,

3.
åklagarmyndighets,
polismyndighets eller tullmyndighets verk-

2.
angelägenhet,
som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för atl
förebygga brott eller som avser sådan personalkontroll som enligt särskilda
bestämmelser sker i fräga om tjänster av belydelse för rikets säkerhet,

3.
åklagarmyndighets,
polismyndighets, tullmyndighets eller kust-

Lagen
omtryckt 1988:9.

23

Nuvarande lydelse

samhet i övrigt för atl förebygga, uppdaga, utreda eller
beivra brott

för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas all den enskilde eller någon honom närslående
lider skada eller men om uppgiften röjs.

Föreslagen
lydelse

bevakningens verksamhet i övrigt för all förebygga,
uppdaga, utreda eller beivra brott

för
uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om del kan antas
all den enskilde eller någon honom närslående lider skada eller men om
uppgiften röjs.

Prop.
1987/88: 142

Sekretess
gäller för verksamhet, som avses (första stycket, för anmälan eller utsaga från
enskild, om del kan antas all fara uppkommer för alt någon utsätts för våld
eller annal allvarligt men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst sjuttio är.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

24

20 Förslag till Prop. 1987/88:142

Lag om ändring i förvaltningslagen (1986: 223)

Härigenom
föreskrivs atl 32 § förvaltningslagen (1986: 223) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

32
§

Bestämmelserna
i 8-30 §§ gäller Bestämmelserna i 8-30 §§gäller

inte kronofogdemyndigheternas ex- inte kronofogdemyndigheternas

ekutiva verksamhet och inte heller exekutiva verksamhet och inte hel

polis-, åklagar- och lullmyndighe- ler polis-, åklagar- och tullmyndig-

lernas brottsbekämpande verksam- heternas eller kustbevakningens

het. brottsbekämpande verksamhet.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

25

21
Förslag till Prop. 1987/88:142

Lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen
i krig m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m. m.

dels
all i 5 § orden "tullverkets kustbevakning" skall bytas ut mot "kustbevakningen",

dels
atl I § skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
§

Kommer
riket i krig, skall den Kommer riket i krig, skall den

övervakning av samfärdseln över övervakning av samfärdseln över

rikels gränser som ankommer på rikels gränser som ankommer pä

polis- och tullväsendet samt polis- och tullväsendet samt för

försvarsmakten samordnas i de av- svarsmakten och kustbevakningen

seenden som anges i 2 §. samordnas i de avseenden som an-

ges
i 2 §.

Är
riket i krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är
föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, får regeringen
föreskriva atl gränsövervakningen skall samordnas i de avseenden som anges i 2
§.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1988.

26

Försvarsdepartementet Prop. 1987/88:142

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1988

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande:
statsrådet R. Carlsson

Proposition om lokalisering av kustbevakningens centrala
och regionala ledning och om lagändringar med anledning av att kustbevakningen
blir en egen myndighet

1 Inledning

Tullverkets
kustbevakning utgör en bevakningsgren inom tullverket och utför reguljär civil
övervakning längs våra kuster. Riksdagen har beslutat atl kustbevakningen
organisatoriskt skall avskiljas från tullverket och bilda en egen civil
myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och inom den militära
utgiftsramen men utanför försvarsmakten (prop. 1986/87:95 bil. 6, FöU II, rskr. 310). I propositionen framhölls alt målet är alt den nya
myndigheten skall inråttas den I juli 1988. Riksdagen hade inget atl erinra mot
det. Regeringen har tidigare i dag beslutat all den nya myndigheten skall hela
kustbevakningen och alt den skall inrättas den 1 juli 1988.

Med
slöd av ett bemyndigande från regeringen tillkallade chefen för finansdepartementet
en kommitté med uppdrag alt utarbeta förslag rörande den nya myndighetens
organisation, ledning, lokalisering, arbetsformer och relation lill
försvarsmakten (Dir. 1987: 31).

Kommittén,
som har antagit namnet kuslbevakningskommitlén, överlämnade i januari 1988 ddbelänkandel
Lagändringar som behövs då kustbevakningen blir en egen myndighet. Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetls av justitiekanslern,
riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, chefen för marinen,
statens räddningsverk, sjöfartsverket, generaltullstyrelsen, fiskeristyrelsen,
statens invandrarverk och statens naturvårdsverk.

Kommittén
överlämnade i februari 1988 delbetänkandet Organisation och lokalisering för
kustbevakningens centrala och regionala ledning.

I
fortsättningen kommer jag först alt la upp frågan om lokaliseringen av

kustbevakningens centrala och regionala ledning. Därefter kommer jag atl

beröra de lagstiftningsfrågor som föranleds av atl kustbevakningen blir en

egen myndighet den I juli 1988. 27

2 Lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala
ledning

2.1 Lokalisering av kustbevakningens centrala ledning

Prop. 1987/88: 142

Mitt förslag:
Kustbevakningens centrala ledning lokaliseras till Kariskrona den I juli 1989.

Kustbevakningskommittén:
Den centrala kuslbevakningsledningen i form av kustbevakningsbyrån ärför
närvarande lokaliserad till Stockholms innerstad. Elt antal alternativa
lokaliseringar har aktualiserats i kommitténs arbete. Dessa är

-
Umeå kommun

-
Härnösands kommun

-
Sundsvalls kommun

-
Vaxholms kommun

-
Haninge kommun

-
Oxelösunds kommun

-
Norrköpings kommun

-
Kariskrona kommun

-
Göteborgs kommun

-
Norrtälje kommun

-
Botkyrka kommun.

De olika kommunernas
lämplighet som lokaliseringsorl har av kommittén bedömts utifrån i huvudsak
fem bedömningsfaktorer, nämligen

-
kontaktmönster för
kustbevakningsledningen,

-
möjligheter att fysiskt la emot
kuslbevakningsledningen och dess personal,

-
förutsättningar alt stödja
tillgången på kompetent personal,

-
allmän miljö eller inriktning
mot havsresurser samt

-
möjligheter atl stödja
kustbevakningens tekniska utveckling. Kommittén har också vägt in vissa
kostnadsaspekter. Dessa har dock

bedömts enbart ha
marginell påverkan på lotalbedömningen.

Kuslbevakningskommitlén
anser utifrån bedömningsfaklorerna alt en Stockholmslokalisering är atl föredra
framför övriga lokaliseringsalterna-liv. Kommittén rekommenderar alt Stockholms
innerstad i första hand väljs. Om regeringen överväger annan lokalisering i
Stockholmsområdet bör Haninge eller Botkyrka kommun (Tullinge) väljas beroende på
lokaliseringen av del framlida marinkommando Ost.

Om lokalisering utanför
Stockholmsområdet skall väljas anser kommittén atl Norrköping och Göteborg i
nämnd ordning bör beaktas som alternativ lill Stockholm. Bland övriga aktuella
kommuner vill kommittén ge elt visst förord för Kariskrona.

Kommittén gör också
bedömningen att det i och för sig är möjligt atl lokalisera
kustbevakningsledningen lill vilken som helst av de angivna kommunerna.

Skälen
för mitt förslag: Kuslbevakningskommitlén har vid sitt lokalise-

28

ringsförslag inte gjort
några arbetsmarknads- eller regionalpolitiska bedömningar ulan utgått från alt
regeringen gör sädana i anslutning till behandlingen av förslaget.

Vid en sammanvägning av de
verksamhetsmässiga och de regionalpolitiska aspekterna är min bedömning att Kariskrona
är den lämpligaste lokaliseringsorlen för kustbevakningens centrala ledning. Kariskronas
marina inriktning tillsammans med möjligheterna till samordning med kustbevakningens
södra regionledning väger i sammanhanget tungt. En sådan lokalisering ligger
också väl i linje med de principiella överväganden rörande lokalisering av
statliga myndigheter som chefen för civildepartementet redovisade i 1988 års
budgetproposition (bil. 2 sid. 14-15).

För alt ge lid lill
erforderligt förberedelsearbete anscrjag all lokaliseringen till Karlskrona
bör ske den I juli 1989.

Prop. 1987/88: 142

2.2 Lokalisering av kustbevakningens regionala ledning

Mitt förslag:
Kustbevakningens norra regionledning samlokaliseras med Norrlandskustens
marinkommando i Härnösand under budgetåret 1989/90 och kustbevakningens västra
regionledning samlokaliseras med Västkustens marinkommando på Käringberget i
Göteborg under budgetåret 1990/91. Kustbevakningens östra regionledning
samlokaliseras med marinens regionala ledning antingen vid Muskö eller Tullinge
senast år 1993. Kustbevakningens södra regionledning lokaliseras lill Kariskrona
men lidpunkten för överfiyti-ningen dit avgörs senare. Det ankommer på
regeringen att bestämma om lidpunkt m. m. för de föreslagna lokaliseringarna.

Kustbevakningskommittén:
Kustbevakningens regionala ledningsorgan finns i dag organiserade som
integrerade delar i resp. tullregion och är lokaliserade till Sundsvall
(norra), Stockholm (östra), Malmö (södra) och Göteborg (västra). Följande
principiella lokaliseringsallernativ har av kommittén prövats i alla de fyra
regionerna, nämligen

-
kustbevakningens regionala
organisation samlokaliseras med berörd marin myndighet och

-
nuvarande lokalisering av
kustbevakningens regionala organisation. Utöver dessa alternativ har i Göteborg
prövats en samtokalisering med

sjöfartsverket (Sessanterminalen)
och i Stockholm en samlokalisering med Stockholm Radio (Årstadal). Dessutom har
kommittén övervägt ell flertal andra lokaliseringsallernativ, t. ex.
beträffande norra regionen Umeå. Kommittén har använt följande bedömningsfaktorer

-
kustbevakningens, andra
sjöövervakningsmyndigheters och tullverkels samverkansbehov,

-
fillgång lill samband och
information,

-
förulsållningar för planering
och ledning,

-
förulsållningar för samverkan
beträffande tekniska och administrativa stödfunktioner.

29

-
konsekvenser
för krigsorganisationen, Prop. 1987/88: 142

-
kustbevakningens
civila profil,

-
lokaler,

-
behov av all
byta verksamhelsorl samt

-
arbetsmiljö.

I västra regionen föreslår kommittén alt kustbevakningens
regionala organisation samlokaliseras med Västkustens marinkommando på
Käring-berget i Göteborg. 1 avvaktan på all lokaler kan färdigställas på Kåringber-get
- beräknad tidpunkt under budgetåret 1990/91 -föreslår kommittén atl nuvarande
lokalisering i Göteborgs innerstad bibehålles.

Beträffande södra regionen föreslår kommittén atl
kustbevakningens regionala organisation på sikt samlokaliseras med marinens
regionala ledning i Kariskrona. Vissa resurser bör dock enligl kommittén
bibehållas i Malmö för atl vid behov kunna leda verksamheten i Öresundsområdet.
Med hänsyn lill nuvarande samlokalisering i Malmö och de positiva erfarenheter
som vunnits där är del kommitténs uppfattning alt del inte nu finns skäl all
föreslå exakt tidpunkt för en omlokalisering. Detta ställningstagande
motiveras också av all marinens ledningsorganisation inom området för
närvarande övervägs.

Kommittén föreslår vidare att den östra regionala
ledningen samlokaliseras med marinens regionala ledning i Muskö eller
Tullinge. Detta bör ske omkring år 1993 eller den tidigare tidpunkt som kan bli
möjlig. Intill denna tidpunkt bör enligl kommittén nuvarande lokalisering
bibehållas.

I norra regionen föreslår kommittén samlokalisering med
Norrlandskustens marinkommando i Härnösand tidigast den Ijuli 1989. Intill
dess bör nuvarande lokalisering bibehållas.

Kommittén framhåller att dess förslag till lokalisering av
kustbevakningens regionala organisation skapar förutsättningar för en effektiv
ledning av kustbevakningens verksamhet och effektivare utnyttjande av kustbevakningens
och marinens samlade resurser för sjöövervakning.

Skälen för mitt förslag: Inledningsvis vill jag framhålla atl
etl av syftena

med organisationen av en fristående myndighet för kustbevakningen var

all en ökad samordning mellan marinen och kustbevakningen skulle leda

lill rationaliserings- och effektivitetsvinster. Detta tillgodoses enligl min

mening bäst genom all kustbevakningens regionala ledningsorgan samlo

kaliseras med berörda marina myndigheter i överensstämmelse med kom

mitténs förslag. Mitt förslag innebär all regionledningarna i Malmö, Göte

borg, Stockholm och Sundsvall lokaliseras till Karlskrona, Göteborg (Kä

ringberget), Muskö allernalivi Tullinge saml Härnösand. Beträffande tid

punkt för omflyttning är dessa bl. a. beroende av när ledningscentraler kan

vara klara. Lämpliga tidpunkter beräknas för närvarande vara för Härnö

sand under budgetåret 1989/90, för Muskö/Tullinge senast år 1993 och för

Göteborg under budgetåret 1990/91. Tidpunkt för omlokalisering av den

södra regionledningen från Malmö lill Karlskrona samt dimensionering av

kvarvarande resurser i Malmö bör bestämmas med hänsyn lagen till bl. a.

pågående översyn av marinens ledningsorganisation i södra Sverige. Del

bör ankomma på regeringen alt bestämma tidpunkter m. m. för lokalise

ringen av kustbevakningens regionala ledningsorganisation. 30

Jag vill i delta
sammanhang också något beröra kustbevakningens relationer till försvarsmakten.
Frågan har behandlats utförligt i propositionen om kustbevakningens avskiljande
från tullverket. Utgångspunkten för omorganisationen var att bevara
kustbevakningens särart och identitet. Samtidigt anfördes i propositionen bl.
a. att en fortsatt utbyggnad av gemensamma centraler för övervakning,
information och ledning bör ske ihop med marinen. Detta möjliggörs nu genom de
förslag som jag lämnar i det föregående. Genom all kustbevakningen samtidigt
inrättas som en central myndighet som lyder direkt under regeringen och
självständigt ansvarar för den verksamhet som den åläggs av regeringen anser
jag alt kustbevakningens civila profil även fortsättningsvis till fullo
bevaras och dess särskilda karaktär bibehålls.

Prop. 1987/88: 142

3 Lagändringar

Mitt
förslag: De bestämmelser i lag som reglerar verksamheten vid tullverkets
kustbevakning ändras så all de gäller verksamheten vid den nya myndigheten,
kustbevakningen.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt med några få undanlag som framgår av
redogörelsen nedan.

Remissinstanserna:
Lämnar i huvudsak kommitténs förslag ulan erinran. Generaltullslyrelsen framför
i några fall erinringar och sjöfartsverket framför i etl fall förslag till
ytterligare ändringar. En redovisning av detta följer i redogörelsen nedan.

Bakgrunden
till och skälen för mitt förslag: Tullverkels kustbevakning har många och
skiftande arbetsuppgifter. Bestämmelser som reglerar uppgifterna och de
befogenheter som kustbevakningen har för att lösa dem finns spridda i många
olika författningar. I vissa fall är bestämmelserna exklusivt skrivna för
kustbevakningen. Som exempel kan nämnas lagen (1982:395) om tullverkets
medverkan vid polisiär övervakning. I regel är emellertid arbetsuppgifter och
befogenheter angivna i föreskrifter som är utformade så all de gäller generellt
för tullverket och dess personal. Givetvis finns det många bestämmelser av det
slaget som enbart gäller för andra delar av tullverket än kustbevakningen. Å
andra sidan finns åtskilliga föreskrifter som även gäller för kustbevakningen.
Del finns dessutom några av dem som enbart tillämpas på kustbevakningen. I
vilken omfattning föreskrifter om tullverket gäller för kustbevakningen
framgår i många fall av verkställighelsföreskrifter eller av interna
bestämmelser inom tullverket.

När
kustbevakningen skiljs från tullverket och blir en egen myndighet måste de
författningar som reglerar kustbevakningens verksamhet ändras. Kustbevakningens
uppgifter och befogenheter måste framgå av de grund-

läggande
bestämmelserna på varje verksamhetsområde. I de flesta fall har Prop.
1987/88: 142 regeringen beslutat dessa föreskrifter. Det finns emellertid några
bestämmelser som har meddelats genom lag.

3.1 Lagar som behöver ändras

Jag kommer nu alt lämna en redogörelse för de lagar som
behöver ändras. De tas upp under de verksamhetsområden för kustbevakningen lill
vilka de kan hänföras. Det kan anmärkas atl kustbevakningen har fler verksamhetsområden
ån vad som framgår av redogörelsen. Vid de aktuella lagrummen anger jag mina
förslag till ändringar.

Tullkontroll och smugglingsbekämpning

/ Tullagen (1987:1065)

Lagen, som trädde i kraft den I januari 1988, gäller tull
och annan skatt som tas ut vid införsel av varor och tullverkets övervakning av
införsel och utförsel av varor.

Lagens föreskrifter om förtullning, lulltaxering och
uppbörd har inte någon tillämpning på kustbevakningen. Som etl undanlag
förekommer emellertid alt personal ur kustbevakningen ibland bemannar lullstalionen
i Skärhamn i Tjörns kommun. Personalens befattning med rena tullgöromål är dock
ytterst liten och del finns enligl min mening ingen anledning att göra de
ändringar i tullförfatlningarna som krävs för all denna personal skall kunna
fortsätta atl handlägga lullärenden efter den I juli 1988.

Lagens bestämmelser om tullverkels kontrollverksamhet rör
emellertid kustbevakningen och finns i 6l-79§§. Av intresse i detta sammanhang
är 61-70 och 73 §§.

Varor som är oförlullade och som man alltsä inte fritt får
förfoga över vid införsel samt varor som anmälts till utförsel står enligl 61 §
under tullverkels överinseende (tullkontroll). Enligl 62 § står också under
vissa förutsättningar transportmedel under tullkontroll. I 63 § finns
föreskrifter om de grundläggande befogenheter som tullmyndigheterna har för att
fullgöra sina uppgifter. Befogenheterna får användas endast för kontroll av atl
den anmälningsplikt eller uppgiflsskyldighel som enligt lag eller annan
författning föreligger gentemot tullmyndigheterna fullgjorts riktigt och fullständigt.
Någon misstanke om oegentligheler krävs inte för alt befogenheterna skall få
utövas. Befogenheterna innebär rätt att undersöka bl. a. transportmedel,
tullupplag, frihamnar, vissa lokaler och handresgods. Ingripandena utgör i
vissa fall husrannsakan och i andra fall kroppsvisitation.

I 64 § finns bestämmelser om vissa förbud, åligganden och
inskränkningar för varu- och persontrafiken. Bestämmelserna går ut på all göra
del möjligt att övervaka och kontrollera införsel och utförsel av varor.

65 § föreskriver skyldighet för vissa personer alt på
tulltjänstemans begäran lämna de uppgifter och handlingar som behövs för
tullkontrollen.

Enligt 66 § får tullmyndigheterna anbringa lås,
förseglingar och igenkänningsmärken på transportmedel och varor som står under
tullkontroll.

Bestämmelserna
i 67 § ger tullmyndighet räU all tillfälligt slänga av Prop. 1987/88: 142
områden där transportmedel lossas eller lastas och vissa andra områden.

Enligt 68 § får tullmyndigheterna preja fartyg inom
Sveriges sjöterritorium, om det behövs för att möjliggöra tullverkets
övervakning av införsel eller utförsel av varor. Enligt paragrafen får
tullmyndighet även i vissa fall inbringa fartyg som befinner sig utanför
territoriet lill en plats inom delta.

69 § innehåller föreskrifter om de skyldigheter som
åligger uppgiftslämnare när tullmyndigheter skall kontrollera uppgifter enligl
63 §. Den som verkställer kontrollen skall beredas tillfälle all undersöka
varan och transportmedlet och utan kostnad få de varuprov som behövs. Han
skall också lämnas tillträde till lokaler eller andra utrymmen.

Föreskrifterna i 70 § ger tulltjänsteman rätl alt
undersöka och la prov pä varor även i andra fall.

73 § föreskriver alt polisen är skyldig all medverka i
kontrollverksamhet enligl lagen. De bestämmelser om kontrollbefogenheler m. m.
för tullmyndighet och tulltjänsteman som finns i 63 - 70 §§ gäller vid sådan
medverkan också polismyndighet och polisman.

All verksamheten vid kustbevakningen också omfattar
kontrollverksamhet enligt tullagen följer av I kap. 14 och 20 §§ tjänstgöringsreglementet
(TES 1979: 19) för lullslalen. Enligl 20 § ingår nämligen gränsbevakning enligt
14 § i kustbevakningens verksamhet. Gränsbevakningen omfattar enligt 14 §
kontroll av resandetrafiken, varor och transportmedel genom slumpmässiga eller
styrda undersökningar, förseglingsåtgärder eller särskild uppsikt på grundval
av tidigare gjorda iakttagelser av trafiken, granskning av handlingar, mollagna
underrättelser eller uppgifter som lämnas av trafikanter på grund av
uppgiftsskyldighet som åligger dem. Det sägs vidare atl verksamheten bedrivs i
form av trafikexpedierande bevakning, rörlig bevakning och lullkriminalljänsl.

• De ändringar som behövs

Kustbevakningens uppgifter och befogenheter i fråga om
kontrollverksamhet enligt tullagen bör komma till uttryck i lagen, iag
föreslår därför att 73 § utformas så all kustbevakningen och tjänsteman vid
kustbevakningen likställs med polismyndighet resp. polisman.

2 Lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Lagen innehåller bestämmelser om straff för den som bryter
mot bestämmelserna om in- och utförsel av varor.

Bestämmelserna i 14 § ålägger tulltjänsteman, tjänsteman
vid lots- och fyrslalen, poslljänsteman och tjänsteman vid statens järnvägar atl,
i den mån honom anbefalld tjänstgöring därtill föranleder, noggrant övervaka
all brott som avses i lagen icke äger rum. Enligl paragrafen har lullljänsleman
samma räll som enligl rättegångsbalken tillkommer polisman all gripa den som
misslänks för brott som avses i lagen saml atl till förhör medtaga den som är
tillstädes på plats där sådant brott förövats.

Enligl 15 § får lullljänsleman, tjänsteman vid lots- och
fyrstaten och

polisman ta egendom som kan antas vara enligt lagen förverkad i beslag. 33

3 Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 142

Vidare sägs det alt tulltjänsteman även i övrigt i fråga
om brott som avses i Prop. 1987/88: 142 lagen har den rätt atl la egendom i
beslag som enligl rättegångsbalken tillkommer polisman.

Föreskrifterna i 18 § ger polisman och tulltjänsteman rätl
atl ulan förordnande företa husrannsakan för eftersökande av egendom som kan
antas vara förverkad enligt lagen om straff för varusmuggling. Sådan husrannsakan
får ske i magasin, upplagsbodar, uthus saml lägenhet som avses i 28 kap. 3 §
rättegångsbalken. Sistnämnda lagrum är tillämpligt på lägenhet som är
tillgänglig för allmänheten eller "plägar utgöra tillhåll för lösdrivare
eller förbrytare eller där sådant gods, som eflersökes, plägar uppköpas eller
mottagas som pant". I övrigt har tulltjänsteman enligl förevarande
paragraf i fråga om brott som avses i lagen om straff för varusmuggling samma
rätt alt utan förordnande företa husrannsakan som enligl rättegångsbalken
tillkommer polisman.

19 § innehåller regler om tulltjänstemans räll all företa kroppsvisitation
och ytlig kroppsbesiklning på den som anträffas vid gräns- eller kuslort eller
ankommer lill plats, där förbindelse med utlandet äger rum, om det förekommer
anledning all han har på sig gods som är underkastat beslag enligl
varusmugglingslagen.

• De ändringar som behövs

Av de tidigare nämnda I kap. 14 och 20 §§ tjänstgöringsreglementet
(TES 1979: 19) för lullslalen framgår att kustbevakningen och dess tjänstemän
också har till uppgift att bekämpa smuggling.

Jag/örei/år därför atl 14, 15, 18 och 19 §§
varusmugglingslagen utformas så all tjänsteman vid kustbevakningen likställs
med tulltjänsteman.

19§ innehåller ocksä regler om skärpt tullkontroll. Om
vederbörande chef för tull-, kust- eller gränsbevakning finner skärpning av
tullkontrollen av persontrafiken oundgängligen nödvändig, får efter
bevakningschefens förordnande kroppsvisitation göras på de resande.
Benämningarna "chef för tull-, kust- eller gränsbevakning" ger inte
en riktig beskrivning av den organisation som numera finns i tullverket. Beslut
i fråga om skärpning av tullkontroll fallas inte inom kustbevakningen, lag
föreslår därför all benämningen chef för kustbevakning tas bort.

Även efter en sådan ändring är bestämmelserna om skärpt lullkoniroll
i paragrafen föråldrade. Lagen utreds emellertid för närvarande av utredningen
(Fi 1986:05) med uppdrag all se över lagen om straff för varusmuggling. Det
finns därför inte anledning all i detta sammanhang föreslå ytteriigare
ändringar i paragrafen. Även 14 och 15 §§ är föråldrade efter de nu föreslagna
ändringarna. Sjöfartsverket pekar på all uttrycket "tjänsteman vid lots-
och fyrstalen" inte längre bör användas och atl det bör ersättas med
"tjänsteman vid sjöfartsverket". Jag anser emellertid även i fråga om
dessa paragrafer att del inte finns anledning atl i delta sammanhang föreslå
ytterligare ändringar.

3 Lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdiycker

Lagen innehåller bestämmelser om förbud i vissa fall mot
all införa sprit- 34

drycker lill Sverige med fartyg.

Föreskrifterna i 3 § I mom. ger en lullljänsleman
befogenhet alt visitera Prop. 1987/88: 142 fartyg.

• De ändringar som behövs

Jag föreslår av samma skäl som anförts ovan beträffande
lagen om straff för varusmuggling atl bestämmelsen utformas så alt tjänsteman
vid kustbevakningen likställs med tulltjänsteman.

I 3 § 2 mom. finns bestämmelser om sårskild tullkontroll
som nära överensstämmer med bestämmelserna om skärpt tullkontroll i 19 § lagen
om straff för varusmuggling. Av samma skäl som anfördes vid den paragrafen
föreslår]ag all benämningen chef för kustbevakningen tas bort.

Gränstullsamarbete

4 Lagen (1959:590) om gränslullsamarbele med annan stat

Sverige har med Norge och Finland träffat två olika överenskommelser
angående gränstullsamarbele. I överenskommelserna sågs del all gränslullsamarbele
innebär samarbete i fråga om tullkontroll å och tullklarering av trafiken
mellan staterna. Samarbetet skall äga rum i kontrollzon. På vardera sidan om
gränsen mellan Sverige och Norge skall utmed gränsen ett femlon kilometer brett
område ulgöra konlrollzon. På samma sätt skall utmed Sveriges gräns mot Finland
elt tre kilometer brett område ulgöra konlrollzon. Enligt överenskommelserna
kan vardera staten i samråd med den andra staten bestämma atl även annal område
skall ulgöra kontrollzon. Det sägs vidare att sådan konlrollzon kan omfatta landsvägsslräcka,
järnvägssträcka med ett eller flera stationsområden, flygplats, faried eller
hamnområde. I överenskommelserna åtar sig staterna alt låta sina tjänstemän
inom kontrollzoner på resp. stals territorium utöva sädan tullljänsl som
omfattas av gränslullsamarbelel.

I lagen finns bestämmelser om gränstullsamarbele. Även i
lagen innefattas tullkontroll och tullklarering i begreppet gränslullsamarbele.

Enligl 6§ åligger del svensk lullpersonal atl utöva tullljänsl
som omfattas av gränstullsamarbete.

18 och 9 §§ finns föreskrifter om vad som gäller om en
svensk tulltjänsteman under utövning av tullljänsl för annan stat gör sig
skyldig till myndighetsmissbruk, mulbroll, brott mot tystnadsplikt eller någon
tjänsteförseelse eller åstadkommer skada.

• De ändringar som behövs

Kommittén konstaterar atl tullkontroll ingår i
kustbevakningens uppgifter

och alt sådan kontroll kan komma alt utövas inom kontrollzon som omfat

tar faried. Kommittén föreslår därför atl även tjänsteman vid kustbevak

ningen nämns i 6, 8 och 9§§. Generallullstyrelsen avstyrker förslaget

eftersom några farleder inte har förklarats ulgöra konlrollzoner och det

därför i praktiken inte är aktuellt för kustbevakningen all delta i gränslull

samarbelel.

Säsom lagens bestämmelser om svensk lullpersonal är utformade är de 35

för
närvarande tillämpliga även på personalen vid tullverkets kustbevak- Prop.
1987/88: 142 ning. Lagen anger ramen för det gränstullsamarbele som regeringen
kan träffa avtal om med annan stat. Det närmare innehållet i gränslullsamarbe-tet
bestäms i avtalen. Det är inte uteslutet alt det framdeles kan bli aktuellt med
gränstullsamarbete också i farvatten vid våra gränser. Redan de nuvarande
avtalen med Norge och Finland förutskickar för övrigt all överenskommelse kan
träffas om att konlrollzonerna skall omfatta farleder. Med hänsyn till vad jag
nu har anfört bör lagen vara tillämplig på kustbevakningen även efter den I juli
1988. I likhet med kommittén/ö;e-slår jag därför all också tjänsteman vid
kustbevakningen nämns i 6, 8 och 9 SS.

Utlänningskontroll

5 Utlänningslagen (1980:376)

I lagen anges på vilka villkor utlänningar får resa in och
ut ur Sverige samt uppehålla sig och ha anställning här.

SS innehåller bestämmelser om befogenhet för
tulltjänsteman atl undersöka bagageuirymmen etc, om inresekonlroll sker under
medverkan av tullmyndighet.

55 S innehåller föreskrifter som ger tulltjänsteman samma
befogenheter som polisman att tillfälligt omhänderta utlänningar, i den mån
utlänningskontroll sker under medverkan av tullmyndighet.

Enligt I kap. 20 S tjänstgöringsreglementet (TES 1979: 19)
för lullslalen ingår i tillämpliga delar bevakningsverksamhet enligt 1 kap. 19 S
reglementet i kustbevakningens verksamhet. Enligl 19 S ingår
utlänningskontroll i bevaknings verksamheten.

• De ändringar som behövs

Inresekonlroll och utlänningskontroll kan ske under
medverkan av kustbevakningen. Jag föreslår alt delta kommer till uttryck i 8
och 55 SS utlänningslagen.

Jakttillsyn

6 Jaktlagen (1987:259)

Lagen innehåller bestämmelser om viltvården, rätten till
jakt och jaktens bedrivande samt frågor som hänger samman därmed.

47 § innehåller föreskrifter om räll för därtill
förordnade jaktlillsynsman och därtill behöriga tjänstemän vid tullverkets
kust- eller gränsbevakning au ta vill och viss egendom i beslag.

• De ändringar som behövs

lag föreslår all paragrafen ändras så all orden
"tullverkets kust- eller gränsbevakning" byts ut mot
"kustbevakningen och tullverkets gränsbevakning".

36

Fisketillsyn Prop. 1987/88: 142

7 Lagen (1950:596) om rätt till fiske

Lagen avser rätlen lill fiske inom Sveriges sjöterritorium
och svensk fiskezon samt, i sårskilt angivna fall, svenskt havsfiske utanför
fiskezonen. 37 S innehåller regler om befogenhet för tjänstemän vid tullverkets
kustbevakning och fiskelillsynsmän att la redskap m. m. i beslag.

• De ändringar som behövs

Jag
föreslår all benämningen "tullverkets kustbevakning" byts ul mot

"kustbevakningen".

Tillsyn av efterlevnaden av föreskrifter om ätgärder mot
vattenförorening

8 Lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg

I lagen finns bestämmelser som syftar till atl hindra
eller begränsa utsläpp av farlig art från fartyg. Om olja e. d. kommer ut från
fartyg kan förbud och föreläggande meddelas för alt förebygga eller begränsa
utsläppet. Sjöfartsverket har befogenhet alt falla sådana beslut. En särskild avgifl
(vatlenfö-roreningsavgift) skall tas ul, om förbud mot utsläpp av olja har överträtls
och utsläppet inte är obetydligt.

I 7 kap. 4-6 SS finns bestämmelser om meddelande av förbud
för fartyg atl avgå eller att resa vidare. Den myndighet som har faltal ell
sådant beslut skall enligt 7 kap. 10 S genast anmäla del för polis-, tull- och
loismyndigheterna. Polismyndigheten skall, om det behövs, vidta åtgärder för
alt förhindra överträdelser av förbudet. Så länge beslutet gäller skall tull-och
loismyndigheterna inställa de förrättningar för fartyget som ankommer på dem.

Enligt 8 kap. 5 S prövas frågor om vattenföroreningsavgift
av tullverket.

Bestämmelserna i 8 kap. 6S ger tullverket eller annan
myndighet som regeringen utser räll alt meddela förbud eller föreläggande
beträffande fartyg, om det skäligen kan antas all vattenföroreningsavgift skall
tas ut. Åtgärderna skall gå ul på all säkra bevisning och kan innefatta förbud
mot fartygels avgång eller vidare resa eller föreläggande all fartyget skall anlöpa
viss hamn.

8 kap. 7 S handlar om tullverkels rätt all meddela förbud
eller föreläggan

de för att säkerställa statens anspråk på påförd valtenföroreningsavgift!

Enligt 8 kap. 10 S är fartygets befälhavare behörig all på
parts vägnar ta emot underrättelse enligl 17 S förvaltningslagen (1986:223) i avgifisärende
hos tullverket. Han är också behörig atl la emot underrättelse om tullverkets
beslut enligt 21 S förvaltningslagen och är behörig alt överklaga beslutet.

I 9 kap. 1 § finns en föreskrift om skyldighet för annan
myndighet än tullverket all genast underställa tullverket beslut som
myndigheten faltal enligl 8 kap. 6§.

9 kap. 3S innehåller bestämmelser om hur tullverkels
beslut om vallen-

föroreningsavgift och om förbud eller föreläggande enligl 8 kap. 6 eller 7 S

får
överklagas. Sådana beslut överklagas genom besvär hos den tingsrätt 37

som är sjörätlsdomslol
i den ort där den tullmyndighet som har meddelat Prop. 1987/88: 142 del
överklagade beslutet har sill säte.

9 kap. 4S innehåller föreskrifter om förbud mot
överklagande av vissa beslut som tullverket fattar.

19 kap. 5§ fjärde stycket finns en bestämmelse om att
allmän åklagare företräder staten i mål vid domstol rörande beslut av
tullverket som har överklagats enligt 3 §.

9 kap. 6 S innehåller föreskrifter om verkställighet av
tullverkets beslut. • De ändringar som behövs

Enligt 8 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot
vallenförorening från fartyg meddelas beslut i frägor om vallenföroreningsavgift
inom tullverket av chefen för generallullstyrdsens bevakningsbyrä (gränschefen)
eller av någon av cheferna för bevakningskontoren i Sundsvall, Stockholm,
Malmö och Göteborg.

Underställning vid tullverket av beslut enligt 9kap. I S
lagen skall enligl 8 kap. 4 S första stycket nämnda förordning göras hos
gränschefen.

Inom tullverket är del alltså kustbevakningen som sysslar
med frågorom vatlenföroreningsavgifter. lagföreslår alt detta kommer lill
uttryck i 8 kap. 5-7 och 10 SS samt 9 kap. 1 och 4-6 SS lagen.

I fråga om forumregeln i 9 kap. 3 S föreslår kommittén att
orden "den tullmyndighet som har meddelat del överklagade beslutet"
byts ul mot "den enhet vid kustbevakningen som har meddelat del
överklagade beslutet". Generaltullslyrelsen anser atl uttrycket
"enhet vid kustbevakningen" för tanken till fartyg, bilar och
flygplan och atl del därför är bättre atl i stället använda ordet " kuslbevakningsmyndighel".
Enligl styrelsen kan del ordet användas oavsett hur den nya myndighetens
organisatoriska struktur utformas.

Beslut om vallenföroreningsavgift skall kunna fattas vid
envar av kustbevakningens regionala ledningar och vid kustbevakningens
centrala ledning. Eftersom kustbevakningen till skillnad mot tullverket skall
beslå av en myndighet och inte olika myndigheter inom en verksorganisation,
anser jag all del inte går alt använda ordet
"kustbevakningsmyndighet". Jag föreslår därför all paragrafen ändras
i enlighet med kommitténs förslag.

Anmälan enligt 7 kap. 10 S görs lill såväl kustbevakningen
som andra

delar av tullverket. Kommittén föreslår atl kustbevakningen nämns bland

de myndigheter som skall underrättas. Kommittén föreslår också all kust

bevakningen skall få samma rätt som polisen att vidta åtgärder för all

förhindra överträdelser av förbud mot fartygs avgåtig och vidare,resa.

Generaltullslyrelsen pekar på att detta är en ny befogenhet för kustbevak

ningen och all det därför inte är en redaktionell ändring. Slyrejsenianser atl ,

förslaget inte bör genomföras för närvarande. Jag delar styrelsens uppfatl-

ling och föreslår all 7 kap. 10 S ändras endast på det sättet all kustbevak-

lingen nämns bland de myndigheter som skall underrättas om ett meddelat . ,

örbud.

38

Räddningstjänst Prop. 1987/88: 142

9 Räddningstjänsllagen (1986:1102)

Lagen innehåller föreskrifter om kommunal och statlig
räddningstjänst. Sjöräddningstjänsten är statlig och omfattar efterforskning
och räddning av människor, som är eller kan befaras vara i sjönöd, och
sjuktransporter från fartyg. Sjöräddningsljänsten omfattar också
räddningsinsatser när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet.

Enligl 27 S skall tullverkets kuslbevakningsorganisalion
svara för räddningstjänsten, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ul
i vattnet.

• Den ändring som behövs

iag föreslår atl orden "tullverkels kuslbevakningsorganisalion"
byts ul mot "kustbevakningen".

Sjöfynd

10 Lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om
sjöfynd

I lagen finns bestämmelser om vad den skall iaktta som bärgar
sjöfynd och under vilka förutsättningar fyndet kan tillfalla honom.

I S handlar om envars skyldighet atl anmäla sjöfynd hos
polismyndighet eller tulltjänsteman. Har tulltjänstemannen tagit emot en sådan
anmälan skall han enligl paragrafen ofördröjligen underrätta polismyndigheten
om denna.

7 S innehåller bestämmelser om intyg om fynds värde.
Intyget kan utfärdas av polismyndighet eller av en lullljänsleman som generaltullslyrelsen
har bemyndigat all utfärda sådana intyg.

• De ändringar som behövs

Såväl kustbevakningen som andra delar av tullverket lar
befallning med sjöfynd. Jag föreslår därför all kustbevakningens uppgifter i
fråga om sjöfynd kommer till ullryck i lagen.

Fartygs registrering och identiflering

// Sjölagen (1891:35 s.l)

I lagen finns grundläggande bestämmelser om fartyg,
fartygs registrering,

sjöpanlräll, inskrivning, inteckning, sjöförklaring och-särskild undersök

ningskommission. ■ ■ '

Enligl 315 S är sjöfartsverket, tullverket och
polismyndighet skyldiga all

lämna biträde lill undersökningskommission och lill tingsrätt som håller

sjöförklaring. ■ . • . ' ' '

I 376S finns föreskrifter som innebär atl sjöfartsverket,
tullverket och polismyndighet är skyldiga all lämna biträde ål
registermyndighet när del . . gäller att vaka över efterlevnaden
av föreskrifter om registrering och identifiering av skepp och inskrivning av räll
lill skepp och andel i sådan egendom. Myndigheterna har för detta ändamål
tillträde till skepp.

12 Lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. I) Prop. 1987/88: 142

Genom lagen infördes nya regler i fråga om registrering av
skepp och inskrivning av räll lill skepp och hypolek i sådan egendom.

När inskrivning eller inteckning första gången söks i
egendom, vilken såsom skepp har överförts från fartygsregistrel eller fiskefarlygsregisler
lill skeppsregistret, skall enligl punkt 7a övergångsbeslämmelserna lill lagen
registermyndigheten pröva huruvida egendomens beskaffenhet av fartyg är
otvetydigt utredd. 1 punkten finns också föreskrifter som gör del möjligt för
registermyndigheten atl låta göra viss utredning genom sjöfartsverkets eller
tullverkets försorg.

13 Lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart

m. rn.

Enligt lagen skall i båtregister föras varje svensk båt
som används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, lill bogsering
eller bärgning, lill fiske eller annan fångst eller till uthyrning till
allmänheten och vars skrov har en största längd av minst sex meter. Även mindre
passage-rarbålar skall i vissa fall införas i bålregistret.

I 15 S åläggs sjöfartsverket, tullverket och
polismyndighet alt biträda registermyndigheten med alt vaka över all
bestämmelser i lag eller annan författning om båtregistrering och
bålidentifiering efterlevs. De har för detta ändamål tillträde till bål.

• De ändringar som behövs i lagarna under punkterna 11 —
13 Tullverkels uppgifter och befogenheter i fråga om fartygs registrering och
identifiering handhas och utövas av såväl kustbevakningen som andra delar av
tullverket. lagföreslår att kustbevakningens uppgifter och befogenheter anges
i de lagrum som nämnts under punkterna 11-13 ovan.

14 Lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregister

Enligl lagen skall fritidsbåtar som drivs med segel eller
motor och vars skrov har en största längd av minst fem meter registreras.
Dessutom.skah båtar som drivs med motor, vars effekt överstiger tio kilowatt
registreras. Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelsen i 3 S ger polismyndighet, tullmyndighet, riksskatteverket,
länsskaltemyndighel, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet rätt lill terminalålkomst
till fritidsbålsregislrel.

» Den ändring som behövs

I förarbetena lill lagen anförs all fritidsbålsregislrel bl.
a. har till ändamål

atl ge underiag för kontroll av ordning och säkerhet till
sjöss och all del

också bör kunna användas för utredningar, rörande skaller,
tullar och

indrivning och all det därför har befunnits lämpligt alt
ge de angivna

myndigheterna rätl lill terminalålkomst lill fritidsbåtsregislrel
(prop.

1986/87: 121 s. 20). Jag/öré'.s/o/-alt kustbevakningen
läggs till uppräkningen 40

av de myndigheter som har rätl till terminalåtkomsl.

Tillsyn av
säkerheten på fartyg Prop. 1987/88: 142

15 Fartygssäkerhetslagen (1988:49)

Lagen träder i kraft den Ijuli 1988 och ersätter lagen
(1965:719) om säkerheten på fartyg. I lagen finns bestämmelser om certifikat,
sjövärdighet, arbetsmiljö, passagerarfartyg, bemanning, tillsyn, förbud alt
använda fartyg eller utrustning och om skyddsverksamhet. Sjöfartsverket utövar
tillsyn av fartyg och deras utrustning och drift enligl lagen och enligl
föreskrifter som utfärdas med slöd av lagen.

Enligl 10 kap. II S första stycket är polismyndigheter, tullmyndigheter, miljö- och
hälsoskyddsnämnder samt läkare skyldiga atl lämna tillsynsmyndigheterna del
biträde och de upplysningar som de behöver för sin tillsyn. När en
tullmyndighet medverkar vid tillsynen har tjänstemän vid tullverkels
kustbevakning enligt andra stycket vissa närmare angivna befogenheter.

• De ändringar som behövs

All kustbevakningen skall medverka vid tillsynen framgår
av paragrafens andra stycke. Regeln om atl tullmyndigheter skall biträda vid
tillsynsverksamheten var en nyhet i 1965 års lag i förhållande lill den
tidigare gällande ordningen och var ell led i strävandena all göra
tillsynsverksamheten effektivare. Av förarbetena framgår all det bl. a. gällde
all utnyttja tullpersonalen för sådan tillsyn vid in- och utklareringar saml
förrättningar ombord på fartygen (prop. 1965: 130 s. 79-84). Detta ger vid
handen atl även annan lullpersonal än kuslbevakningspersonal omfattas av
paragrafen.

lagföreslår alt kustbevakningen las med i första stycket
bland dem som är skyldiga alt lämna biträde och upplysningar ål
tillsynsmyndigheterna och all andra stycket utformas så atl del avser
kustbevakningen.

Medverkan i polisiär övervakning, m. m.

16 Lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid
polisiär övervakning

Lagen innehåller bestämmelser om rätt för tjänstemän vid
tullverkets kustbevakning alt utöva vissa polisiära befogenheter i samband med
övervaknings- och lillsynsuppgifter lill sjöss.

I S anger lagens tillämpningsområde dvs. när tullverket
medverkar vid den polisiära övervakningen.

1 2 S talas om de befogenheter som tjänsteman vid
tullverkets kustbevakning har då lagen tillämpas.

I 7S finns föreskrifter om åklagares och polismyndighets
rätt atl anlita biträde av tullmyndighet vid förundersökning rörande vissa
brott.

• De ändringar som behövs

Jag/öcej/År all ordet "tullverket" byts ul mot
"kustbevakningen" i olika

böjningsformer i rubriken till lagen och i I S. atl benämningen
"tullverkets

kustbevakning" i 2S byts ut mot "kustbevakningen" och atl ordet
"tull-,

myndighet" i 7S byts ut mot "kustbevakningen". ,

41

17 Polislagen (1984:387) Prop. 1987/88:142

I lagen finns bestämmelser om polisens uppgifter,
befogenheter och organisation.

I 23 S första stycket första meningen finns en föreskrift
som innebär all vissa bestämmelser i lagen om räll all använda våld även gäller
för tjänstemän vid tullverkets kustbevakning. I tredje stycket förekommer en
erinran om alt särskilda bestämmelser finns i fråga om befogenhet för
tjänstemän vid tullverkets kustbevakning all tillämpa bestämmelserna i 13 S om
ingripande för atl upprätthålla allmän ordning m. m.

• Den ändring som behövs

Jag föreslår
all benämningen "tullverkets kustbevakning" ändras lill

"kustbevakningen".

18 Vapenlagen (1973:1176)

Lagen innehåller föreskrifter om tillstånd alt inneha
vapen och ammunition.

32 S reglerar rätlen för polisman, av länsstyrelsen
förordnad jaktlillsynsman saml personal vid domänverket, tullverket eller rennäringsenhel
vid lantbruksnämnd att omhänderta vapen och därtill hörande ammunition.

Enligl 41 S har av länsstyrelsen förordnad jaktlillsynsman
saml personal vid domänverket, tullverket eller rennäringsavdelning vid
lantbruksnämnd samma räll som tillkommer polisman atl ta viss egendom i beslag.

• De ändringar som behövs

Bestämmelserna om rätten för personal vid tullverket alt
ta vapen och annan egendom i beslag gäller såväl personalen vid kustbevakningen
som annan personal vid tullverket. Jag jöreslår att personalen vid kustbevakningen
las med i uppräkningen i dessa paragrafer av de personalkategorier som har
befogenheter att omhänderta vapen och ammunition saml atl ta egendom i beslag.

19 Sekretesslagen (1980:100)

Lagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i del
allmännas verksamhet och om förbud atl lämna ut allmänna handlingar.

5 kap. I § innehåller föreskrifter om sekretess för
uppgift som hänför sig till åklagarmyndighets, polismyndighets eller
tullmyndighets verksamhet för alt förebygga, uppdaga, utreda eller beivra
brott. I paragrafen finns också föreskrifter om sekretess i annan verksamhet
hos myndighet för atl biträda åklagarmyndighet, polismyndighet eller
tullmyndighet med alt uppdaga, utreda eller beivra brott.

I 9kap. 17S finns bestämmelser om'sekretess för uppgift om
enskilds'

personliga och ekonomiska förhållanden i åklagarmyndighets, polismyn- '

dighelsdler tullmyndighets verksamhet föratt förebygga,
uppdaga, utreda ■

eller beivra brott. ■ ' ,,

42

* De
ändringar som behövs Prop. 1987/88:142

Kustbevakningen har vissa uppgifter i fräga om brottsbekämpning. Detta

följer av vad som sagts beträffande lagen (1960:418) om
straff för varusmuggling och av lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid
polisiär övervakning. Jag/öre.y/å/- därför alt även kustbevakningen nämns i de
tvä nämnda paragraferna.

20 Förvaltningslagen (1986:223)

Lagen innehåller bestämmelser om
förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. Bestämmelserna lar sikte
på normala ärenden och föreskriver räll för parter att få del av uppgifter,
skyldighet för myndigheterna all motivera sina beslut m. m.

I 32 § görs undanlag för sådana föreskrifter såvitt gäller
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet och polis-, åklagar- och
tullmyndigheternas brollsbekämpande verksamhet.

• Den ändring som behövs

Som framgått av det föregående bedriver även
kustbevakningen brottsbekämpande verksamhet. Jag jöreslår därför atl
paragrafen kompletteras på så sätt all även denna verksamhet nämns.

Gränsövervakning i krig

21 Lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m. m.

Enligt I S skall övervakningen av samfärdsel över rikets
gränser som ankommer på polis- och tullväsendet samt försvarsmakten samordnas
på visst sätt, om riket kommer i krig.

Enligt 5 S hör tullpersonal lill den personalkategori som
kan las ul för alt fullgöra gränsövervakning. För tullverkels kustbevakning
gäller enligt paragrafen särskilda föreskrifter.

De föreskrifter som hänvisningen avser finns i
förordningen (1982: 314) om utnyttjande av tullverkels kustbevakning inom
försvarsmakten. Enligl I S förordningen skall kustbevakningen under
krigstillstånd ställas lill försvarsmaktens förfogande för fullgörande av
övervaknings-, transporl-och andra uppgifter enligl närmare överenskommelse
mellan chefen för marinen och generaltullstyrelsen. Regeringen kan föreskriva
alt delsamma skall gälla under beredskapstillstånd. I förarbetena lill lagen om
gränsövervakning i krig hänvisades särskilt till atl kustbevakningen i
allmänhet kommer all slå lill försvarsmaktens förfogande vid de tillfällen då
lagen är avsedd all tillämpas (prop. 1978/79: 215 s. 25).

• De ändringar som behövs ■

Kommittén anför alt även kustbevakningen har lill uppgift
all övervaka samfärdseln över rikels gränser. Kommittén föreslär därför alt
detta kommer lill ullryck i 1 S. Kommittén konstaterar vidare all
kustbevakningens '

personal inte las ul enligf lagen om gränsöverväkning i
krig för att fullgöra '

43

gränsövervakning.
Kommittén föreslår därför atl 5S ändras endast på del Prop. 1987/88: 142
sättet alt orden "tullverkels kustbevakning" byts ul mot
"kustbevakningen".

Generaltullslyrelsen ifrågasätter om de föreslagna
ändringarna behövs. Eftersom kustbevakningens verksamhet i krig regleras i
förordningen (1982:314) om utnyttjande av tullverkets kustbevakning inom
försvarsmakten anser styrelsen atl kustbevakningen inte berörs av lagen.
Därför behövs, enligl styrelsen, endast den ändringen göras alt sista meningen
i 5S las bort.

Del är riktigt atl kustbevakningens medverkan i
gränsövervakningen inte direkt grundar sig på lagen ulan på den nämnda
förordningen. Kustbevakningen berörs emellertid på ett annat sätt. Det som
enligt lagen skall samordnas är den övervakning av samfärdseln över rikels
gränser som i fredslid ankommer på polisen, tullväsendet och försvarsmakten.
Det innebär att även sådan övervakning av samfärdseln över rikets gränser som
ankommer på kustbevakningen skall vara föremål för samordningen. I likhet med
kommittén/örei/o/-jag atl detta kommer lill uttryck i paragrafen. I konsekvens
härmed/öre.s/(7/'jag också all 5 § ändras i enlighet med kommitténs förslag.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med del anförda har det inom
försvarsdepartementet upprättats förslag lill

1.
lag om ändring
i tullagen (1987: 1065),

2.
lag om ändring
i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling,

3.
lag om ändring
i lagen (1960: 419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker,

4.
lag om ändring
i lagen (1959:590) om gränstullsamarbele med annan stat,

5.
lag om ändring
i utlänningslagen (1980: 376),

6.
lag om ändring
i jaktlagen (1987: 259),

7.
lag om ändring
i lagen (1950: 596) om rätt till fiske,

8.
lag om ändring
i lagen (1980:424) om åtgärder mot vallenförorening från fartyg,

9.
lag om ändring
i räddningstjänsllagen (1986; 1102),

10. lag om ändring i lagen (1918: 163) med vissa
bestämmelser om sjöfynd,

11. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. I),

12. lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i
sjölagen (1891: 35 s. 1),

13. lag om ändring i lagen (1979: 377) om registrering
av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.,

14. lag om ändring i lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregisler,

15. lag om ändring i farlygssäkerhetslagen (1988:49),

16. lag om ändring i lagen (1982:395) om tullverkets
medverkan vid

polisiär övervakning, 44

17. lag om ändring i polislagen (1984:
387). Prop. 1987/88:142

18. lag om ändring i vapenlagen (1973:
1176),

19. lag om ändring i sekretesslagen
(1980: 100),

20. lag om ändring i förvaltningslagen
(1986: 223),

21. lag om ändring i lagen (1979: 1088)
om gränsövervakningen i krig m. m.

Jag har samrått med

chefen för justitiedepartementet i fråga om 10, 11, 12,
17. 18, 19 och 20,

chefen för kommunikationsdepartementet i fråga om 8, 13
och 15,

chefen för finansdepartemenlel i fråga om 1,2,3,4 och 16,

chefen för jordbruksdepartementet i fråga om 7,

slalsrådel Lönnqvist i fråga om 6 och 14,

statsrådet G. Andersson i fråga om 5.

5 Lagrådets hörande

Lagförslagen innebär inte några sakliga ändringar ulan är
endast av redaktionell natur. Lagsliflningsålgårderna är därför av sådan
beskaffenhet all lagrådels hörande skulle sakna belydelse.

6 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen

dels all anta lagförslagen (avsnitt 4),

dels att anta förslagen lill lokalisering av
kustbevakningens centrala och regionala ledning.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Norstedts Trycken, Stockholm 1988 45