Prop. 1987/88:150

Regeringens proposition 1987/88:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)

Prop. 1987/88:150

Regeringen
förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
den 21 april 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldl

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas
en förnyad beräkning av budgelulfallel för innevarande budgetår. Denna ger vid
handen att budgetunderskottet för budgetåret 1987/88 blir ca 8,9 miljarder kr.
lägre än vad som beräknades i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ell
underskott om ca 5,8 miljarder kr.

För
budgetåret 1988189 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 11,9
miljarder kr. De nya beräkningarna visar ell underskott om ca 6,7 miljarder kr.

I
propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin bedömning av
hur den ekonomiska politiken bör utformas. I särskilda bilagor till denna
redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1988 och kalkyler för den
svenska ekonomin 1989-1991 samt en långtidsbudget för budgetåren
1988/89-1992/93. Vidare föreslås ändrade principer för stöd lill näringslivet
(bl. a. en ökad avgiftsbeläggning för vissa statliga garantier).

Propositionen innehåller även förslag om förlängning lill utgången av
år 1989 av lagen mol skatteflykt (den s. k. generalklausulen) och vissa andra
ändringar i skatldagsfiftningen saml förslag och inrättande av en ny sparform,
ungdomsbosparandet. Vidare föreslås vissa åtgärder för all förslärka skyddet
mot främmande undervaltenskränkningar samt vissa arbetsmarknads-, invandrar-
och flyklingpoliliska åtgärder. I propositionen tas också upp vissa anslags-
och bidragsfrågor inom socialdepartementets verksamhetsområde. Slutligen
lämnas redogörelser rörande uppföljning och utvärdering av offentlig
verksamhet saml restaureringen av Hornborgasjön. I Riksdagen 1987/88. 1
saml. Nr 150.

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988 Prop.
1987/88: 150

Närvarande:
statsrådet Feldl, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson, S.
Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsråden Feldl, Lindqvist, Johansson, Bodström, Thalén, G. Andersson,
Holmberg, Peterson, Hulterström

Proposition med förslag till slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet
Feldt anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100)
förelagt riksdagen ett förslag fill statsbudget för budgetåret 1988/89. Pä de
punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag
därefter redovisats i särskilda propositioner.

Enligt
bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen -förutom
förslaget lill statsbudget i budgetpropositionen - avge etl särskilt förslag
till slutlig reglering av slaisbudgeten för del kommande budgelåret i den s. k.
komplelleringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas lill riksdagen. 1
samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska
politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget
tillställas riksdagen. I komplelleringspropositionen bör ocksä las med vissa
andra frägor som har samband med den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
m. m. och som bör behandlas av riksdagen under innevarande riksmöte.

Statsrådet
Feldt föredrar den reviderade finansplanen samt redogör för statsbudgetens utgifter
och beräknade inkomster under nästa budgetär, m.m. Statsråden Lindqvist, Feldl,
Johansson, Bodström, Thalén, G. Andersson, Holmberg, Peterson och Hulterström
föredrar de ifrågavarande förslagen under social-, finans-', utbildnings-,
arbetsmarknads-, civil-, miljö- och energi- samt försvarsdepartementens
verksamhetsområden. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp.
departement.

Statsrådet
Feldt hemställer atl regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen
vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har
hemställt om.

Förslagen
bör behandlas under innevarande riksmöte.

Regeringen ansluter sig
lill föredragandenas överväganden och beslutar atl Prop. 1987/88:150 genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
beslutas vidare att de anföranden som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen enligl följande:

Reviderad
finansplan m. m. Bilaga I

Socialdepartementet Bilaga 2

Finansdepartementet Bilaga 3

Utbildningsdepartementet Bilaga
4

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga
5

Civildepartementet Bilaga 6

Miljö-
och energidepartementet Bilaga 7

Försvarsdepartementet Bilaga 8

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga
1

Reviderad finansplan

Regeringens proposition 1987/88:150

Bilaga 1

Reviderad finansplan

Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988 Föredragande:
statsrådet Feldl

Anmälan till proposition med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m.m.
(kompletteringsproposition) såvitt avser reviderad finansplan, m.m.

1 Den tredje vägen

Den
ekonomiska politik som bedrivits sedan 1982 har kallals den tredje vägen.
Beteckningen anger atl regeringen avvisar de förenklade och ensidiga recept
för efterfrägeslyrning som ofta ställs mol varandra i den allmänna debatten.
En politik baserad enbart på åtstramning eller expansion av efterfrågan förmår
inle lösa de uppgifter den ekonomiska politiken står inför. Det krävs en tredje
väg.

Under
senare delen av 1970-lalel och början av 1980-lalel var den svenska ekonomin
inne i en djup kris. Konkurrenskraften försvagades, vilkel ledde till försämrad
bytesbalans och avstannande ekonomisk lill-växt. Induslriproduklionen sjönk och
invesleringarna föll. Även arbetsmarknaden försvagades. För en lid kunde
problemen på arbetsmarknaden mildras genom växande budgetunderskott och ökande
upplåning, dock endast till priset av hög inflation och stigande räntor.
Budgetunderskottet skapade en betydande likviditet i ekonomin och lade därmed
grunden lill en svällande finansiell sektor. När budgetpolitiken stramades ål
1980-1981, framträdde de underiiggande problemen klart: produktionen sjönk, och
mellan 1980 och 1983 fördubblades den öppna arbetslösheten.

I
en sådan situation räcker inte de traditionella finans- och penningpolili-ska
medlen lill. De förmår inte att ensamma övervinna målkonflikterna. Åtstramning
av den inhemska efterfrågan tenderar all öka arbelslösheien, urholka välfärden
och vidga de sociala klyftorna. Expansion av den inhemska efterfrågan kommer i
slället till stor del alt läcka ut ur landet i form

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

av ökad
import och samtidigt öka inflationen. Detta riskerar all i föriäng- Prop.
1987/88: 150

ningen driva fram en så mycket hårdare åtstramningspolilik. Bilaga 1

Dessa överväganden gjorde atl den tillträdande
socialdemokratiska regeringen hösten 1982 valde all i slället gå en tredje
väg. Den har inneburit en kombination av åtgärder för all stimulera ekonomins
utbudssida i syfte att öka produktion och sysselsättning samt en stram
budgetpolitik i syfte att hålla tillbaka prisstegringarna och minska
obalanserna i ekonomin. Den huvuduppgift som måste lösas är all skapa och
vidmakthålla en så god konkurrenskraft all efterfrågan på svenska produkter -
såväl utomlands som i Sverige - kan ge en total expansion av produktion,
sysselsättning och investeringar samtidigt som bytesbalansen förstärks. Syftet
med politiken är därmed all göra del möjligt atl både arbeta och spara sig ur
krisen.

Som etl första steg i krispolitiken skrevs den svenska
kronans värde ned med 16% för atl i ell slag förslärka konkurrenskraften och ge
del konkur-rensutsatla näringslivet en lillväxlstimulans.

Fördelningspolitiken lades om i syfte alt fördela krisens
och krispolitikens bördor efter bärkraft - men också för all möjliggöra en
dämpad koslnadsstegring. Därmed lades grunden för en snabb industriell expansion
och förbättrad bytesbalans.

Regeringen slog också fast, all förutsättningen för alt
denna utveckling skulle bli långsiktigt hållbar var all den prisstegring som
devalveringen medförde bara blev tillfällig och atl ekonomin därefter växlade
in pä en bana som kännetecknas av avsevärt lägre prisstegringar. Samtidigt
måste den konkurrensutsatta sektorns lönsamhet stabiliseras på en hög nivå.
Detta förutsätter atl lönekostnadsökningen dämpas - vilkel i sin lur kräver en
fördelningspolitik som upplevs som rättvis av breda folkgrupper. Ekonomins
funktionssätt måste förbättras, marknaderna fungera smidigare och
överflyttningen av resurser från lillbakagäende näringsgrenar lill expanderande
skyndas på.

Dessa uppgifter har stått i centrum för den tredje vägens
politik de senaste åren. En rad ekonomisk-politiska insatser har gjorts på
skilda områden.

Budgetpolitiken har blivit avsevärt stramare. De
offentliga utgifterna växer nu betydligt långsammare än under 1970-lalet.
Statens budgetunderskott har minskats kraftigt. Den offentliga sektorn som
helhet uppvisar ånyo ell positivt finansiellt sparande.

PenningpoUtiken har lagts om. Del tidigare
regleringssystemet har er-salts med etl syslem, som innebär all riksbanken kan
påverka räntorna på ett smidigare och mer flexibelt sålt, samtidigt som staten
får sin upplåning tillgodosedd på marknadsmässiga grunder. Den
inflationsdrivande effekt som tidigare kom frän budgetunderskottet och dess
finansiering har därmed i hög grad reducerats. Samtidigt har det blivit
möjligt för hushållen atl få sina kreditbehov tillgodosedda till rimligare
räntor i och med all all deras beroende av den grå kredilmarknaden minskat.

Industripolitiken har förnyats. Den tidigare defensiva
subvenlionspoliti-

ken har ersatts av offensiva satsningar på ny teknik, småföretagsutveck

ling, kommunikationer, forskning och utveckling. Detta skapar förutsätt

ningar för en jämnare regional fördelning av tillväxten, samtidigt som del 2

påskyndar
näringslivels omvandling. Arbetsmarknadspolitiken har paral- Prop. 1987/88: 150
lelll i allt högre grad inriktats på framålsyftande ätgärder som förmedling.
Bilaga 1 yrkesutbildning och fortbildning, medan de kortsiktiga
sysselsättningsskapande åtgärderna begränsats.

En
omläggning av skattesystemet har påbörjats. Inkomslskaltesalserna har sänkts,
samtidigt som skallebasen breddats genom avdragsbegränsningar. Skattesystemet
har förenklats kraftigt, inle minst för den enskilde medborgaren. Etl arbete
har inletts som syftar lill en genomgripande reform av skattesystemet, för såväl
fysiska som juridiska personers beskattning.

Ungefär
samtidigt som den tredje vägens politik inleddes, vände den internationella
konjunkturen uppåt. De sammanlagda resultaten av politikomläggningen och den
förbättrade internationella situationen har varit mycket positiva för den
svenska ekonomin:

• BNP-tillväxlen har sedan 1982 varit mer än dubbelt
så hög som under den föregående sexårsperioden. Mellan 1982 och 1988 beräknas
bruttonationalprodukten öka med drygt 15%.

• Särskilt snabbt har den konkurrensutsatta sektorn
vuxit. Industriproduktionen beräknas öka med över 20% mellan 1982 och 1988,
medan den föll under åren dessförinnan.

• Industrins lönsamhet och soliditet har
stabiliserats pä en högre nivä. Industriinvesteringarna, som föll kraftigt fram
lill 1982, beräknas öka med 70% mellan 1982 och 1988.

• Bytesbalansen har förstärkts. Handelsbalansen
uppvisar etl betydande överskoll.

• Budgetunderskottet, som växte okontrollerat under
krisåren, har minskal från drygt 13% av BNP 1982 fill under 1% i dag. Del offentliga
sparandet har vänts från ell underskott lill ell överskott.

• Infialionen har gradvis sjunkit, frän över 10% per
år lill för närvarande drygt 5 %.

• Arbetslösheten, som fördubblades mellan 1980 och
1983, har därefter minskats radikalt. Den öppna arbetslösheten i Sverige
beräknas ligga under 2% 1988, vilket är mindre än en femtedel av genomsninel i
Västeuropa. Samtidigt har vi västvärldens högsta sysselsättningsgrad.
Sysselsättningen, som föll under krisåren, beräknas öka med över 200000
personer mellan 1982 och 1988.

• Reallöneutvecklingen har vänt uppåt. Medan
reallönen för en genomsnittlig löntagare sjönk med ca 7% mellan 1976 och 1982
och föll med ytterligare etl par procentenheter efter devalveringen 1982, har
den efter 1983 stigit med ca 7%.

Den
svenska ekonomin har således under de senaste sex åren gradvis återvunnit sin
styrka och tagit sig ur den akuta krisen. Medborgarna har sett resultaten i
form av förbättrade reallöner, ökad köpkraft och fler arbetslillfällen. Genom
all underskotlen minskals och investeringarna ökats slår Sverige i dag i
väsentliga avseenden starkare alt möta de hot och problem som utgör nya
utmaningar för den ekonomiska politiken.

De
nya utmaningarna härrör delvis från den oroliga ekonomiska utveck

lingen i vår omvärld, men de hänger också samman med den ekonomiska 3

politikens
framgångar. Det höga eflerfrågetryckel har minskal arbelslöshe- Prop.
1987/88: 150 len, men del har också gjort det svårt atl sänka inflationen.
Vinstuppgång- Bilaga 1 en har medfört högre investeringar, men har också
bidragit till atl minska förelagens motstånd mot höga lönekostnadsökningar.
Inflafionen har visserligen dämpats, men inflationstakten i Sverige ligger
fortfarande över den i våra främsta konkurrentländer.

Den höga inflationen beror i stor utsträckning på snabba
lönekostnadsstegringar. De svenska nominella lönekostnaderna har de senaste
åren stigit betydligt snabbare än i konkurrentländerna, bl.a lill följd av del
starka eflerfrågetryckel pä arbetsmarknaden, men också som ett resultat av det
splittrade sätt på vilket förhandlingarna genomförts.

Etl annat problem i den svenska ekonomin är en stark
uppgång av den privata konsumtionen och elt alltför svagt hushållssparande.
Konsumtionsstegringen, framför allt av varaktiga konsumtionsvaror, har medfört
atl importen ökat, vilket belastar bytesbalansen. En faktor bakom
kon-sumlionsuppgången är den starka kredilexpansionen, vilken har bidragit till
att hushållen kunnat låna stora summor till konsumfion. Det har visserligen
gynnat hushållens materiella standard, men har samtidigt inneburit aU sparandet
minskat.

Etl tredje problem är den otillräckliga
produktionskapaciteten inom främst industrin. För närvarande råder brist på
arbetskraft i flera sektorer och regioner. Samtidigt är den konkurrensutsatta
sektorn fortfarande, trots den starka investeringsuppgången, för liten för alt
genom ökad export kunna möta den nuvarande starka eflerfrägeökningen.
Tillsammans med den alltför höga inflationen medför dessa faktorer all
bytesbalansen gradvis försämras igen.

Under 1988 kommer del ekonomiska lägel, såvitt nu kan
bedömas, atl vara gott, men risken finns alt den inlernationella konjunkturen
försämras nästa år, om inle obalanserna mellan Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken
Tyskland reduceras. Fortsätter den starka konsumtions-tillväxten och den höga
inhemska inflationen finns risk för en yllerligare försvagning av bytesbalansen
nästa är. Därmed kan en åtstramning, som slår mot tillväxt och sysselsättning,
komma atl tvingas fram.

Atl råda bot på dessa problem - och samtidigt slå vakl om
den fulla sysselsättningen — är nu den ekonomiska politikens viktigaste
uppgift. För alt klara de tre problemen krävs en bättre fungerande
lönebildning, en stram politik för att hålla tillbaka konsumtionen och öka
sparandet i ekonomin saml insatser för all öka tillväxten och förbättra
ekonomins flexibilitet. Det är detta som vägleder utformningen av regeringens
ekonomiska politik inför de närmaste åren.

Mot denna bakgrund föresläs därför i del följande åtgärder
för atl dämpa konsumlionsuppgången, öka sparandel och begränsa likviditeten i
ekonomin. Vidare aviseras finansierade inkomstskaltesänkningar för all möjliggöra
låga nominella lönekoslnadsökningar 1989. Härutöver anges riktlinjer för en
långsiktig politik i syfte all förbättra ekonomins funktionssätt.

2 Den
internationella utvecklingen ':°p- 'f" '

° Bilaga 1

Utsikterna
för den internationella ekonomin har förbällrats i förhållande lill den
bedömning som redovisades i årets finansplan. I elt par viktiga hänseenden har
ulvecklingen varil positiv de senaste månaderna. Dels blev den ekonomiska
tillväxten i industriländerna hösten 1987 - särskilt före börsnedgången -
betydligt starkare än väntat. Dels har del relativa lugn som återställdes på
finansmarknaderna efter händelserna i oktober beställ. Den förlroendekollaps i
näringsliv och hushåll som kunde befaras direkt efter börsfallel inträffade
inte.

Världsekonomin
gick sålunda in i 1988 på en relativt hög aktivitetsnivå och utsikterna för det
närmaste året ter sig relativt gynnsamma, även om en viss uppbromsning kan
väntas. Del råder emellertid alltjämt betydande osäkerhet om den framtida
ulvecklingen. Några nya initiativ har inle tagits i den ekonomiska politiken i
de stora länderna för atl påskynda utjämningen av de externa obalanserna
mellan de största ekonomierna. Obalanserna tycks därför kvarstå, ålminslone
under 1988. Tröghelen i anpassningen -vilken sannolikt var en viktig faktor
bakom oron på finansmarknaderna i höstas - kvarstår därmed som elt problem. Den
riskerar att negativt påverka tillväxten framöver och kanske utlösa nya
finansiella kriser.

Utvecklingen
i OECD

Den
starka utvecklingen i väridsekonomin andra halvåret i Qol förde upp
BNP-tillväxlen i OECD-omrädet 1987 fill 3%. Tidigare preliminära siffror har
reviderats upp för nästan samtliga större länder, särskilt Japan och
Storbritannien. Orsaken är en snabbare tillväxt av den inhemska efterfrågan,
såväl privat konsumtion som näringslivets investeringar. En förklaring till
den starka utvecklingen har i flera länder varil en aktivitetsslödjan-de,
expansiv penningpolitik. Vidare har finanspolitiken varit något mindre
restriktiv än vad som tidigare förutsetts.

Genom
den starka efterfrågeulvecklingen i industriländerna växte världshandeln med
drygt 5% i volym 1987; andra halvåret uppskattas expansionen ha uppgått till
över 10% i årstakt. OECD-omrädets import ökade snabbare än dess export. Det
innebär att omvärlden fick extra draghjälp i sin ekonomiska utveckling från
industriländerna.

Den
relativt goda tillväxten i OECD-omrädet 1987 ledde till en viss nedgång i
arbetslösheten, men med stora skillnader mellan länderna. Störst blev nedgången
i Storbritannien, Canada och Förenta staterna. I de övriga europeiska länderna
däremot förblev arbetslöshetssiffrorna i stort oförändrade. Sammantaget ligger
arbetslösheten alltjämt pä en mycket hög nivå, och uppgick för Västeuropa till
i genomsnitt närmare 11 % av arbetskraften 1987. I är väntas dessutom del
senaste årets förbättring på arbetsmarknaden i OECD-omrädet vända och
arbetslösheten börja öka igen i flera länder. Massarbetslösheten framstår
därmed alltjämt som det dominerande problemet i Västeuropa.

Den
prognos för den internationella ekonomiska ulvecklingen 1988 som

lades
fram i finansplanen är alltjämt i huvudsak giltig. Sammanlaget förut- Prop.
1987/88: 150 ses sålunda för flertalet länder en dämpning av expansionen från
och med Bilaga 1 innevarande halvår. Del viktigaste undantaget är den japanska
ekonomin, för vilken en klar upprevidering av tidigare prognoser gjorts.
Totalproduktionen väntas nu växa med över 4 % i Japan i är, eller i ungefär
samma takt som 1987. Tillväxten bärs upp av en myckel expansiv inhemsk
efterfrågan, understödd av en aktiv ekonomisk politik.

För
OECD-området sammanlaget väntas en BNP-tillväxl 1988 på 2 3/4%, vilket är en
något starkare tillväxt än vad som angavs i finansplanen. Delta är främst en
följd av atl andra halvåret i fjol blev starkare än tidigare beräknat.
Tillväxten under loppet av 1988 är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare
prognos. Världshandeln förutses växa med drygt 5 % i volym i år.

I
Förenta staterna väntas en dämpning av den privata konsumtionen, vilkel bl.a.
hänger samman med en viss normalisering av ijolårels mycket låga
hushållssparande. Konsumtionsdämpningen kompenseras till en del av en fortsatt
mycket expansiv utveckling av exporten och en investerings-uppgång i anslutning
till denna industriella expansion. Av en BNP-lillväxt på ca 21/2% 1988 väntas
ungefär hälften motsvaras av en, förbättrad exlernbalans realt, dvs. ökad
produktion dels för förbrukning utanför landet, dels för atl ersätta tidigare
import.

BNP-tillväxlen
i Västeuropa kan visserligen i genomsnitt för 1988 väntas översliga 2%, men den
underiiggande trenden är betydligt svagare. För mänga västeuropeiska länder är
en avmattning av exporten och en starkare import - dvs. spegelbilden av vad som
väntas ske i Förenta staterna - elt viktigt inslag i denna fortsatt dämpade
utveckling. I den västtyska ekonomin är också den ogynnsamma utvecklingen av
näringslivets investeringar — något som är nära kopplat till svaga
exporlutsikter och osäkerhet beträffande D-markens utveckling - en viktig
faktor för de fortsall svaga lill-växtutsikterna. Bestående höga realräntor kan
förväntas hålla tillbaka investeringarna i elt flertal länder.

De
externa obalanserna mellan de tre största länderna väntas förbli betydande.
Det amerikanska bylesbalansunderskottet väntas sålunda uppgå till . 140
miljarder dollar i år, medan överskotten i Japan och Förbundsrepubliken
Tyskland beräknas uppgå lill 85 resp. 45 miljarder dollar. Samfidigt riskerar
flera västeuropeiska länder atl få en försvagning av bytesbalansen, särskilt om
de skulle höja ambitionsnivån vad gäller den egna tillväxten.

Behovet
av åtgärder mot obalanserna

Tillräckliga
justeringar av den ekonomiska politiken har ännu inle kommit till stånd i de
tre största ekonomierna för alt de externa obalanserna skall reduceras i
önskvärd omfattning. Etl fasthällande vid nuvarande ekonomiska politik i de stora
länderna innebär därmed en risk för att förtroendet pä de finansiella
marknaderna viker och atl världsekonomin återigen kommer in i en akut kris.
Osäkerheten i prognoserna för tillväxt och handel, liksom för räntor och
växelkurser, är därför stor.

Del
är således önskvärt alt ytterligare åtgärder vidtas i den inhemska 6

ekonomiska politiken i de större ekonomierna för att
säkerställa en läng- Prop. 1987/88: 150 siktig utjämning av obalanserna. Här
har självfallet Förenta staterna ell Bilaga 1 stort ansvar när det gäller
budgetsaneringen och andra åtgärder ägnade atl förbättra sparandel i ekonomin.
Samtidigt är del av vikt all överskollslän-, derna bidrar lill anpassningen
genom en högre lillväxl av den inhemska efterfrågan. Annars finns en risk att en
stramare politik i Förenta staterna dämpar hela världsekonomins tillväxt. Japan
har aktiverat finans- och penningpolitiken och medverkar därmed i anpassningen
genom en ökad inhemsk eflerfrågelillväxt. En motsvarande handlingsberedskap har
emellertid ännu inle demonstrerats i de västeuropeiska överskotlsländerna.

En justering av politiken bör göras så atl den önskade
utjämningen av obalanserna sker i former som innebär en god ekonomisk lillväxl
och därmed en positiv sysselsättningsutveckling. Om däremot den fortsatta
anpassningen främst skulle ske via snabba och okontrollerade,
växelkurs-justeringar, skulle delta riskera all leda till en internafionell
recession, stigande inflation och ell växande protektionistiskt tryck.

Även om riskerna för ell akut bakslag i den inlernaliondla
ekonomiska ulvecklingen inle realiseras, är sysselsältningsutsiklerna för
framför allt Västeuropa dystra. Den redan myckel höga arbetslösheten hotar nu
äter alt stiga. För all undvika en sådan utveckling krävs en högre tillväxt, vilket
i sin lur förutsätter all de hinder som finns för delta undanröjs. Förutsällningarna
skiljer sig därvid mellan olika länder, men gemensamt är att det oftast krävs
en kombination av stabiliseringspoliliska ingrepp och åtgärder för all
förbättra ekonomiernas funktionssätt. Av central belydelse är alt en sädan
politik - särskilt på del makroekonomiska området - vidtas i samarbete mellan
länderna. Del synes dock för närvarande inle finnas några förutsättningar all
uppnå enighet om behovet av samordnade, makroekonomiska stimulansåtgärder i
Västeuropa.

Utvecklingsländerna

Situationen förblir allvarlig för flertalet skuldsatta
utvecklingsländer. För dessa länder sammantagna minskade visserligen skulden i
förhållande lill exporten under 1987, men skuldnivån är likväl betydligt över
vad den var 1982, del år dä skuldproblemen blev akuta. En tung skuldtjänslbörda
kommer att försvåra möjligheterna att åstadkomma en stabil lillväxl och
utveckling i många av dessa länder.

Utvecklingsländernas ekonomiska situation understryker
sålunda ytterligare betydelsen av god tillväxt och finansiell stabilitet i
världsekonomin. Det är vidare av stor vikt atl utvecklingsländerna har
tillträde lill industriländernas marknader. Etl fortsalt betydande
netlolillskoll av resurser utifrån är också en viktig förutsällning för
ekonomisk återhämtning i utvecklingsländerna, särskilt i de allra fattigaste.

Sverige fortsätter atl aktivt verka för skuldlältnader för
de faltiga länderna i samband med skuldomförhandlingar i Parisklubben. Del är
vidare med tillfredsställelse vi kan konstatera all en utvidgning av den s.k.
stmkluran-passningsfacilitelen i Internationella valutafondens regi nu
praktiskt taget förts i hamn. Sverige har för denna utvidgning gjort en
utfästelse om elt

bidrag på sammanlagt 600
milj. kr. till räntesubventioner, atl betalas ut Prop. 1987/88: 150

med
150 milj. kr. om året under den närmaste fyraårsperioden med början i
Bilaga 1

är.

I
diskussionen om de globala ekonomiska problemen har sedan en lid också en grupp
av nyindustrialiserade ekonomier i Asien kommit att stå i fokus. Till denna
grupp räknas i första hand Taiwan, Syd-Korea, Hong Kong och Singapore. Efter en
oavbrutet hög lillväxl under det senaste decenniet har dessa ekonomier nätt en
ansenlig ekonomisk styrka, framför allt genom en stark satsning på
exportindustrin. En konsekvens av denna utveckling är att några av dem nu har
myckel betydande bytesbalansöver-skolt, och Taiwan har byggt upp en myckel stor
valutareserv. Detta är till bekymmer i etl läge där de stora externa
obalanserna utgör den kanske viktigaste hämskon för en balanserad global
tillväxt. Det är mot denna bakgrund av vikt att dessa ekonomier genom en
anpassning av handelsoch växelkurspolitiken saml den interna efterfrågan ger
sitt bidrag lill alt reducera de externa obalanserna i världsekonomin.

3 Den svenska ekonomin 1988

I
årets finansplan gjordes bedömningen atl tillväxten i den svenska ekonomin
skulle komma atl dämpas något 1988 och framöver, bl.a. till följd av börsfallel
i oktober 1987. De fakta som framkommit de senaste månaderna tyder emellerfid
på aU de negativa konsekvenserna av börsfallet blir mindre än befarat.

Den ekonomiska stafisfiken
för slutet av 1987 och början av 1988 tyder på en fortsall relafivt stark
utveckling av induslriproduklionen, detaljhandelns omsättning och antalet
sysselsatta. Företagens förväntningar, såsom de kommer fill uttryck i bl.a
export- och investeringsenkäter i februari 1988 och i konjunkturbarometrar för
industrin och byggnadsverksamheten i mars 1988, är också opfimistiska. Även
hushällens optimism har ökat påtagligt efter en tillfällig dämpning i slutet av
förra året. Till detta kommer att även aktiebörserna tycks börja återhämta sig,
se diagram 1. Sammantaget bedöms nu börsfallet i oktober 1987 bara fä
marginella effekter på den svenska ekonomins utveckling 1988.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1

Diagram
1. Aktiemarknaden i New York och Stockholm

Ultimo resp vecka. Index
1986-12-30=100

I I I I I I I I I I I I I I I 1 T I I 1 I I t T I I
ITTT-I I I I I TVT-I T I | I I I I I I I I I I I 1 | I r I I I
I

10 20 30 40 50 10

1988

1987

Anm:Tom
vecka 15 1988 Källa: Finansdepartementet

Priser
och löner

I
finansplanen redovisades tvä prognoser för 1988, baserade på tvä olika
anlaganden om lönekostnadernas utveckling. Då hade avtalsrörelsen ännu inle
börjat. Nu har emellertid löneavtal slutits för 1988 som täcker större delen av
den privata sektorn. Dessa innebär i de flesta fall tämligen låga

avtalsmässiga
kostnadsökningar 1988. Därtill kommer emellertid löneglid- Prop. 1987/88: 150
ning. I vissa avtal finns dessutom särskilda garanliklausuler, som ger de
Bilaga 1 anställda en garanterad löneglidning, vilken tillsammans med de avtalsmässiga
löneökningarna ger en ökning på ca 4%. För den statliga sektorn ökar
timlönekoslnaderna med drygt 4% 1988. Under loppet av året stiger nivån med
ytterligare ett par procentenheter. För den kommunala sektorn beräknas
limlönekostnaderna öka med ca 6%.

Mol
denna bakgrund baseras prognoserna för den svenska ekonomins utveckling på atl
limlönerna i genomsnitt ökar med 6% 1988. Det är högre än lägallernativet i
finansplanen, men inte lika högt som högalternativet. Det innebär atl
löneökningslakten i Sverige även i år kommer atl ligga högre än i OECD-området,
vilket medför att konkurrenskraften för de svenska förelagen kan komma alt
försämras.

Med
de angivna fömtsättningarna rörande den inlernaliondla ekonomiska ulvecklingen
och limlönernas ökning förutses en fortsalt stark ökning av inhemsk efterfrågan
1988, en god BNP-tillväxl och en fortsalt nedgång av arbetslösheten.
Utvecklingen väntas emellertid också innebära atl underskottet i bytesbalansen
ökar jämfört med 1987. Den starkare inlernationella tillväxten och del
förbättrade bytesförhållandet - bl.a. lill följd av lägre oljepriser - gör dock
alt bytesbalansförsämringen inle blir sä stor som tidigare förutspåddes.

Tabell
1 Försörjningsbalans

Miljarder kr., löpande prise 1987

Procentuell
volymförändring

1986

1987

1988

BNP

Import

1 009,2

307,3

1,2 5,6

2,8 6.9

2,2 4,9

Tillgång

1316,5

2,2

3,8

2,9

Privat konsumtion Offentlig konsumtion

Stal

Kommuner Bruttoinvesteringar Lagerinvesleringar' Export

525,0 271,7 74,6 197,1 192,3 -6,4 333,9

4,3 1,3 2,6 0,8 -1,0 -0.5 3.2

4,1

0,7

-0.6

1,1

7,5

-0,3

4,8

3,0 1,1 0.8 1.3

3,8 0,3

2.7

Användning

1316,5

2,2

3,8

2,9

Inhemsk
efterfrågan

982,6

1,9

3,4

3,0

'
Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Den
privata konsumtionen ökade med drygt 4% både 1986 och 1987, se

tabell 1. Bakom denna utveckling låg såväl förbättrade realinkomsler för

hushållen som goda möjligheter all låna pengar, stigande förmögenheter

och optimistiska framtidsförväntningar. Ökningstakten har emellertid

dämpats något under senare månader, och för 1988 förutses en ökning av

den privala konsumlionen med 3%. Den offentliga konsumtionen har

däremot ökat relativt långsamt under de senaste två åren - med ca I % per

år. En fortsatt måttlig fillväxl förutses 1988, koncentrerad till den kommu

nala sektorn. 10

Bruttoinvesteringarna
beräknas ha ökat med 7.5% 1987, vilkel är den högsta ökningstakten etl enskilt
är sedan mitten av 1960-lalel. Investeringsenkäter i början av innevarande är
lyder pä en fortsatt höjning av investeringsnivån 1988 med 3,8%. Både när det
gäller privat konsumtion och bruttoinvesteringar innebär de redovisade
bedömningarna en upprevidering av prognoserna för 1988, jämfört med
finansplanen.

Den starka
efterfrågeulvecklingen har medfört såväl en hög BNP-tillväxl som en snabb
importökning 1987, en utveckling som förutses fortsälla 1988. BNP beräknas nu
öka med 2,2% 1988.

Med denna
bedömning skulle 1988 bli del sjätte året i rad med en relativt god konjunktur.
Som framgår av diagram 2 bars BNP-tillväxlen de tvä förslå åren, 1983 och 1984,
i hög grad upp av kapitalbildning, främst en kraftig ökning av netloexporlen.
Därefter har kapitalbildningen utvecklats svagare. Netloexporlen har sedan 1985
varje år givil negativa bidrag lill BNP-tillväxlen och väntas göra det även
1988. Till följd av den starka investeringsuppgängen 1987, vilken förutses
fortsätta i år, beräknas dock kapitalbildningen, totalt sett, öka bäde 1987 och
1988. Sett över en längre period har kapitalbildningen därmed, efter den djupa
krisen i slutet av

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Diagram 2. BNP, Konsumtion och kapitalbildning

Index 1970 = 100, fasta priser

140

130

100

1970

1973

1976

1979

1982

1985

1988

Anm: Med kapitalbildning avses summan av netloexport och
investeringar. Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Diagram 3. Konsumentprisindex

12-månaders
förändringstal. Utfall tom mars 1988 Sverige t o m februari 1988 OECD

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Anm: De 14 OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands
betydelse som konkurrenter till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån,
konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.

1970-talet och början av 1980-lalel, återhämtat sig och
ökat i samma takt som BNP. För att kompensera för den svaga utvecklingen under
1970-lalel skulle emellertid krävas en ännu snabbare kapitalbildning. Svensk
industri är fortfarande för liten för atl etl överskott i bytesbalansen skall
kunna bibehållas vid del övergripande målet full sysselsälining.

Konsumenlpriserna
har, liksom limlönerna, ökat mer i Sverige än i omväriden under senare år, se
diagram 3. Del starka eflerfrågetryckel i den svenska ekonomin och bristen på
arbetskraft har bidragit lill denna utveckling. En timlöneökning på 6% 1988
beräknas leda lill en uppgång av konsumentpriserna med drygt 5% under loppet av
1988. Årsgenomsnittet för konsumentprisindex 1988 beräknas också ligga drygt 5%
över genomsnillet förär 1987.

Bytesbalansen

Bytesbalansen visade ett underskott på ca 5 miljarder kr.
1987 och prognoserna lyder på all underskottet ökar till knappt 11 miljarder
kr. 1988, se tabell 2. Den främsta orsaken lill bytesbalansens försvagning 1987
och 1988 är atl efterfrågan ökar mer i Sverige än på våra exportmarknader. Den
starka ökningen av inhemsk efterfrågan drar med sig en stor import också under
1988. Marknadstillväxten för de svenska exportföretagen

Tabell
2 Bytesbalans Prop. 1987/88: 150

Miljarder
kr., löpande priser Bilaga 1

1985

1986

1987

1988

Export av varor Import av varor Korrigeringspost

260,5 244,7 -1,3

265,1

232,5 -1,7

281,4

257,4 -1,6

300,1

276,7 -1,7

Handelsbalans

14,5

30,9

22,3

21,7

Tjänslebalans Transfereringsnetto

4,7 -30,4

3,3 -27,4

-1,7 -25,8

-4,0

-28.5

Bytesbalans

-11,2

6,9

-5,2

-10,8

s. 14 Kontrollera mot PDF

beräknas däremot vara
svag, bl.a. till följd av att tillväxten och importen i Danmark och Norge,
vilka är viktiga moltagariänder för svensk export, utvecklas svagt. Samtidigt
sätter produktionskapaciteten en gräns för exportökningen.

Treårskalkylerna, vilka
redovisas i det följande, visar atl snabba löne-koslnadsslegringar riskerar all
försämra konkurrenskraften. Trots en högre löneökningslakt i Sverige än i
omväriden de senaste åren är konkurtcns-kraften i svenskt näringsliv för
närvarande god. Delta beror dock i hög grad på faktorer av tillfällig karaktär.
Delvis kan del förklaras av atl de stora förändringarna i valutakurserna, med
en nedvärdering av den amerikanska dollarn och en uppvärdering av D-mark och
yen, har gynnat svensk exportindustri på flera viktiga marknader. Om en
omläggning av den amerikanska ekonomiska politiken gör atl exporten till
Förenta staterna växer långsammare i framfiden, skärps emellertid kraven på
bättre konkurrenskraft genom pris- och koslnadsanpassning.

Konkurrenskraften har dock
i andra avseenden än priser och kostnader utvecklats förmånligt de senaste
åren. En betydande omstmkturering av svenskt näringsliv har skett och de
svenska företagen har varil framgångsrika när det gäller atl utveckla och
marknadsföra nya produkter. Marknadsandelarna för de svenska företagen pä
exportmarknaden tycks ha varit i stort sett oförändrade 1987. Under 1988
förväntas emellertid andelarna minska med nästan I %. Delta är dock i huvudsak
en effekt av arbetsmarknadskonflikten vintern 1988.

Trots försvagningen mellan
1986 och 1988 uppvisar handelsbalansen fortfarande elt överskoll pä över 20
miljarder kr. 1988. Tjänste- och transfereringsbalansen uppvisar däremot ell
underskoll på över 30 miljarder kr. 1988. Tjänslebalansen har under de senaste
åren försämrats kraftigt, mycket fill följd av atl svenskar i allt större
utsträckning reser och semestrar utomlands. Del bör emellertid noteras, att en
omläggning av Ijänslehan-ddsslatistiken 1987 kan ha medfört ell brott i
slalislikserierna, vilkel överdriver försämringen mellan 1986 och 1987. Vad
gäller transfererings-nettot, består del till största delen av ränteutgifter på
uUandsskulden och u-landsbislånd. Båda dessa poster förutses öka 1988.

Tabells
Finansiellt sparande Piop. 1987/88: 150

Miljarder kr., löpande priser Bilaga 1

1986 1987 19

Hushåll 1.8 -11,5 -18,1

Företag 11,8 -16,6 -21.2

Offentlig
sektor -6,7 22.9 28,5

Summa_______________________ 69_____ -52_____ -10,8

Anm: Exklusive engängsskaUen på livförsäkringsbolagens
förmögenheter 1987.

Sparandet

Den offentliga sektorns finansiella sparande förbättrades
frän ell underskon på 7 miljarder kr. 1986 lill elt överskoll pä 39 miljarder
kr. 1987. En minskning lill 29 miljarder kr. 1988 förutses, främst till följd
av att engångsskatten pä livförsäkringsbolagens förmögenheler bortfaller.
Exklusive engångsskatten (drygt 16 miljarder kr. 1987) uppvisar emellertid den
offentliga sektorn ell förbättrat finansiellt sparande 1988, se tabell 3. Denna
förbättring kan helt hänföras lill det minskade underskottet i statsbudgeten.

Förstärkningen av det offentliga sparandel mellan 1986 och
1988 motverkas emellertid av en ännu större försvagning av den privala
sektorns sparande, vilkel resulterar i en försämring av bytesbalansen.
Hushållens sparkvol minskade med 2 procentenheter 1987 och en viss fortsall
nedgång förutses även 1988. Hushållens finansiella sparande beräknas därmed
minska med 20 miljarder kr. mellan 1986 och 1988.

Ännu större är nedgången i förelagens finansiella
sparande. Del beräknas minska med 33 miljarder kr. mellan 1986 och 1988,
framför allt som en följd av omfattande investeringar. Sett i ett något längre
perspektiv kan konstaleras, att bruttosparandet, vilkel utgör ett mått på vinsterna
i näringslivel, steg mycket kraftigt åren 1982-85 och därefter har
stabiliserat sig på den högre nivån. Även bruttoinvesteringarna ökade åren
1982-85, men inte lika mycket som brullosparandet. Investeringsuppgängen har
emellertid därefter fortsatt, sä alt brulloinvesleringarna blivit betydligt
större än förelagens bmttosparande 1987 och 1988. Del är delta som gör atl
förelagens finansiella sparande nu minskar igen.

Sysselsättningen

Efterfrågan på arbetskraft har ökat markant det senaste
året i såväl industrin och byggnadsverksamheten som tjänstesektorerna.
Sysselsättningen ökade med 36 000 personer 1987 och arbetslösheten reducerades
fill 1,9%.

Även under 1988 förutses en hög efterfrågan på
arbetskraft. Antalet

sysselsatta beräknas öka med över 50000 personer och arbetslösheten

bedöms fortsätta alt minska något. Den starka ulvecklingen på arbets

marknaden kan under året medföra problem i form av överhettning med

svårigheter för många företag, liksom för delar av den offentliga sektorn,

au rekrytera arbetskraft. 14

s. 15 Kontrollera mot PDF

4
Sveriges ekonomi under de närmaste åren Prop.
1987/88:150

. , rr o , ,, , Bilaga 1

4.1
Treårskalkylerna "

Som underlag för den ekonomiska politiken pä medellång och
lång sikt görs i finansdepartementet långtidsutredningar och Ireårskalkyler. De
senare kan ses som årliga rullande uppföljningar av långtidsutredningarna och
deras syfte är atl ge elt underiag för utformningen av slabiliseringspoli-liken
under de närmaste åren.

1 årets Ireårskalkyler (bilaga 1.2) analyseras den svenska
ekonomins utveckling under perioden 1989-1991. Delta sker med hjälp av några
scenarier baserade pä olika förutsättningar avseende ulvecklingen både i
Sverige och internationellt. Exempelvis studeras vilken lyp av anpassning som
krävs vad gäller priser och kostnader för att under de närmaste åren närma sig
de önskade ekonomisk-politiska målen. Treårskalkylerna är således i den
meningen kravkalkyler, inle prognoser för den mest sannolika ulvecklingen.

Problemen

Del ekonomiska lägel i Sverige är idag i de flesta
avseenden gott. Likväl inger bytesbalansens utveckling saml pris- och
kosinadsslegringen bekymmer.

Efter de båda devalveringarna i början av 1980-lalel har
industriföretagens arbetskraftskostnader per producerad enhet ökat mer än i
konkurrentländerna inom OECD. Ändå var, vid ingången av 1988, de relativa
arbetskraftskostnaderna per producerad enhet inom tillverkningsindustrin
fortfarande ca 8% lägre än vid början av 1982. Om den snabba
kostnads-stegringen fortsätter, kommer emellertid denna kvarstående effekt av
devalveringen 1982 alt försvinna. Då kommer del inle längre atl vara möjligt
all ha en fortsatt god lillväxl i ekonomin och alt upprätthålla den höga
sysselsättningen. Mot denna bakgrund preciseras i treårskalkylerna den löne-
och prisstegringstakl som är förenlig med god lillväxl och låg arbetslöshet
samtidigt som bytesbalansen förbättras.

De senaste årens bytesbalansunderskoll förefaller
emellertid inle i första hand all ha uppställ till följd av ett alltför högt
kostnadsläge med åtföljande efterfrågeborlfall. Kosinadsslegringen har på flera
delmarknader delvis kompenserats av fallande dollarkurs. I slället uppger en
stor del av industrin bristande kapacitet som främsta hinder för ökad
produktion. Underskollen i bytesbalansen är i huvudsak orsakade av en stark
stegring av den privala konsumlionen, framför allt av varaktiga
konsumtionsvaror, saml av omfattande investeringar i näringslivel.

En fortsatt gynnsam utveckling för den svenska ekonomin
förulsälter att

exportens och investeringarnas andel av den totala resursanvändningen i

ekonomin ökar. De högre investeringarna är mol denna bakgrund positiva.

Problemet är den privata konsumlionen, som under de båda senaste åren

ökat i en takt som väsentligt överstiger den som är förenlig med fortsatt

samhällsekonomisk balans. En central fråga i treårskalkylerna är därför

hur stort utrymmet för konsumtion - privat såväl som offentlig - kan 15

länkas vara under de kommande tre åren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Samtidigt som den privata konsumlionen ökat och
hushållssparandel Prop. 1987/88: 150 sjunkil har sparandel i den offentliga
sektorn förbättrats. Delta beror Bilaga 1 emellertid delvis på all
skatlelryckel, mätt som skatters och avgifters andel av BNP, har ökat under
senare år. Riksdagen har uttalat som sin uppfattning all skattetrycket inle bör
stiga yllerligare. Regeringens uppfattning är alt skattetrycket gradvis bör
sänkas, när det stalsfinansidla läget och stabiliseringspolitiken så tillåter.
Delta innebär all del inle längre är möjligt atl kompensera ell försämrat
hushållssparande med en uppgång i del offentliga sparandel, som åstadkoms med
ell höjt skatteuttag. I treårskalkylerna preciseras mol denna bakgrund en
finansiell utveckling i den offentliga sektorn som är förenlig både med gjorda
åtaganden rörande offentlig service och offentliga transfereringar och med all
samhällsekonomin rör sig mot balans.

En gynnsam utveckling

Utgångspunkten för scenariot med en förhållandevis gynnsam
utveckling för den svenska ekonomin under perioden 1989-1991 är atl arbetslösheten
skall vara oförändrat låg samtidigt som bytesbalansens saldo skall förbättras.

I den inlernationella bild som lagts lill grund för
analysen av den svenska ekonomin har tillväxten i industriländerna efter en
viss dämpning 1989 förutsatts öka något under perioden. Världshandeln beräknas
då öka med i genomsnitt 4,5% per år för hela treårsperioden. Nägon mer påtaglig
uppgång i världsinflationen förutses inte. Detta sammanhänger i huvudsak med
all den ekonomiska politiken i OECD-området förutsätts vara fortsalt stram och
arbetslösheten hög.

Om tillväxten i den svenska ekonomin skall kunna
upprätthållas och det skall vara möjligt atl värna den fulla syssdsällningen
samtidigt som bytesbalansen förbättras, krävs en stark konkurrenskraft. På
kort sikt kan lönekostnaderna stiga pä vinstnivåns bekostnad, men enligl
kalkylerna krävs en fortsatt god vinstnivå under kommande år för alt generera
de nödvändiga investeringarna. Inte heller är del möjligt atl räkna med all nya
dollar- och oljeprisfall skall kompensera för en snabb koslnadsstegring. Därav
följer alt priser och löner måste öka något långsammare än i omvärlden.

Konkurrenskraften kan även förbättras pä andra sätt än via
låga nominella löneökningar, l.ex. genom utveckling av nya, bättre produkter.
Självfallet bör en sådan utveckling eftersträvas. Tecken finns också på atl
konkurrenskraften i denna senare mening har förbättrats under senare är. Även
sedan hänsyn tagits lill detta krävs emellertid all löneökningslaklen dämpas.

I treårskalkylerna fömlsälts all de nominella lönerna ökar
med 3% per

är under 1989-1991. Löneökningar av denna storlek innebär alt de svenska

relativpriserna kan sänkas marginellt under 1990 och 1991. Därmed kom

mer svenska producenler mol slulet av treårsperioden all kunna öka sina

marknadsandelar på exportmarknaderna. Över perioden sker en förbätt

ring av bytesbalansens saldo från -13 miljarder kr 1989 fill -8 miljarder kr. 16

1991.
Utgångsläget är sådant att det kan vara svårt att åstadkomma ett positivt saldo
under perioden, samtidigt som den inhemska efterfrågan och i synnerhet
investeringarna utvecklas starkt. Med en utveckling enligt de skisserade
banorna bör emellertid saldol bli positivt efter ytterligare elt par år.

Beräkningarna
utgår vidare från att det är nödvändigt att hålla tillbaka de offentliga
utgifternas ökningslakt. För atl del totala skattetrycket inle skall öka krävs
att utgiftsökningstakten är låg. I det rådande ekonomiska läget -med tendenser
till överhettning på arbetsmarknaden - finns det dessutom stabiliseringspoliliska
skäl alt hålla nere ökningslakten för den offentliga konsumtionen och
transfereringarna. Detta är ocksä nödvändigt om investeringarna skall kunna
öka ulan atl bytesbalansen försvagas yUeriigare.

I
treärskalkylernas gynnsamma scenario ökar den offentliga konsumtionen med 0,8%
per år realt. Den volymökningstakten innebär att gjorda offentliga åtaganden
kan infrias. Pä samma vis har den offentliga sektorns inkomster skrivits fram
under antagandet all existerande principer för skalle- och avgiftssystemet
bibehålls. Med dessa antaganden kommer såväl det offentliga finansiella
sparandel som skattetrycket, alt ligga kvar vid en i stort sett oförändrad
nivå.

När
det gäller den privala konsumtionen talar del mesta för all den inle kommer alt
öka i den takt som varil fallet under senare år. Dels medför anpassningen nedåt
av lönernas ökningstakt atl hushållens disponibla inkomster kommer att öka
långsammare. Dels är det inte sannolikt atl hushällen i längden kommer alt
vilja öka sin skuldsäUning. 1 de redovisade beräkningarna har antagils alt den
privata konsumtionen under 1989 ökar med 1,5%. Under de därpå följande åren
beräknas ökningstakten till I % per är.

Konsumtionsdämpningen
skapar utrymme för en uppgång i investering: arna. Särskilt är del invesleringarna
i den konkurrensutsatta sektorn som

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1

Tabell
4 Försörjningsbalans enligt treärskalkylernas gynnsamma alternativ 1989-1991

Procentuell

volymförändring

1989

1990

1991

BNP

1,7

1,8

2,1

Import

3,4

2,9

Tillgång

2,1

2,2

2,3

Privat
konsumtion

1,5

1,0

Offentlig
konsumtion

0,8

Stat

0,2

0.2

Kommuner

1.0

1,0

1.0

Bruttoinvesteringar

2,3

2,9

3,4

Lagerinvesteringar'

0,5

0,2

-0.2

Export

2,7

4,1

5.1

Användning

2,1

2,2

2,3

Inhemsk
efterfrågan

1,9

1,5

1,3

Förändring i procent av
föregående års BNP

2
Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 150. Bilaga 1

Tabell 5 Finansiellt sparande enligt treärskalkylernas
gynnsamma alternativ 1989-1991

Miljarder kr., löpande priser

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Hushåll Företag Offentlig sektor

Summa (bytesbalans)

-20

-16

-18

-20

-8

-13

skjuter fart när netloexporlen ökar. 1 industrin ökar
invesleringarna i genomsnitt med 3,7% per är. Den önskvärda vridningen av resursanvändningen
frän konsumtion lill kapitalbildning kommer därmed lill stånd.

Sammanlaget medför delta atl tillväxten i ekonomin under
de kommande tre åren i genomsnitt kommer alt bli strax under 2% och stiga
under periodens lopp. Uppgången beror i allt väsentligt på en förbättrad
netloexport, men även på uppgången i investeringarna. Tillväxten medför alt
sysselsättningen ökar med 80000 personer. Detta innebär i sin tur atl det finns
förutsättningar för en fortsatt låg arbetslöshet, 1,7 %, trots ett växande
arbelskraflsulbud.

Slutsatsen blir all det är möjligt all upprätthålla
tillväxt och sysselsättning i ekonomin under de kommande tre åren och att
samtidigt förbättra bytesbalansen och sparandel. För delta krävs emellertid
väsentligt lägre nominella löneökningar än under senare år.

Risken för en sämre utveckling

Om inte löneökningarna anpassas nedåt, ulan följer det
mönster som varit rådande, blir utvecklingen betydligt sämre. Vid löneökningar
på 6-7% per år försämras industrins konkurrenskraft, vilket, allt annat lika,
på sikt medför fallande marknadsandelar och en vikande export. Bytesbalansens
saldo blir något sämre, -10 miljarder kr 1991, än i alternafivet med lägre
löneökningar. Atl saidoförsämringen inte blir större, beror pä att den inhemska
ekonomiska akliviteten - och därmed importen - kraffigl dämpas. Sålunda
minskar invesleringarna i näringslivel, vilkel bromsar den på längre sikt
nödvändiga utbyggnaden av den konkurrensutsatta sektorn. Tillväxten i ekonomin
faller lill 0,9% för år 1991. Vid denna låga lillväxl förmår inle ekonomin ge
arbete ål alla som söker sig ul på arbetsmarknaden. Därmed ökar arbetslösheten
så atl den i slutet av perioden uppgår till drygt 3 %. Arbetslösheten nära nog
fördubblas på bara tre år.

En expansiv politik kan i en sådan situation inle bota
problemen. Om läget i den svenska ekonomin, lill följd av en alltför snabb
pris- och löneökningslakl, försämras kraftigt, skulle en expansiv ekonomisk
politik bara föra oss tillbaka lill den situation som rådde under senare delen
av 1970-lalel, med stigande budget- och bytesbalansunderskoll. 1 detta läge
tvingas en åtstramning av finanspolitiken fram, vilkel innebär alt det blir
lillväxl- och syssdsätlningsmålen som får vika.

Kraven pä en anpassning av pris- och lönestegringen skärps
ytterligare

om den inlernaliondla ulvecklingen blir väsenfiigt sämre.
Utgångspunkten Prop. 1987/88: 150 är här svårigheterna all komma tillrälla med
budgelunderskotlel i Förenta Bilaga I staterna, vilkel kan medföra en
förlroendekris för dollarn, med fallande dollarkurs och elt högre ränteläge. 1
treårskalkylerna presenteras ett sådant scenario. Där anlas också all en slram
politik bedrivs i Västeuropa för att undvika bytesbalansunderskoll. Della
resulterar i en stagnerande världshandel.

Konsekvenserna för den svenska ekonomin blir dä
allvarliga, även om pris- och lönekostnadsulvecklingen anpassar sig till den i
omvärlden. Den ekonomiska tillväxten faller lill 1,4% per år samlidigl som
arbetslösheten ökar till 2,9% och bytesbalansens saldo blir -20 miljarder kr.
1991.

Om inle koslnadsulvecklingen i Sverige i detta sämre
internationella scenario anpassas nedåt, ulan ligger kvar på en fortsall hög
nivå, blir konsekvenserna ännu allvarligare. Kombinationen av en lägre
världsmark-nadslillväxl och alllför höga lönekoslnadsökningar leder till en
drastisk nedgång i tillväxt och sysselsättning. Den rådande osäkerheten i
väridsekonomin och risken för en väsentligt sämre inlernaliondl utveckling
understryker därmed kraftigt behovet av all åsladkomma en anpassning av pris-
och löneökningslaklen lill den som råder i de viktigaste konkurrentländerna.

4.2 Långtidsbudgeten

Vid sidan av treårskalkylerna har också gjorts en
långtidsbudget (bilaga 1.3) för all belysa den finansiella utvecklingen i
första hand i slalen, men även i andra delar av den offentliga sektorn. Av
långtidsbudgeten framgår de stalsfinansidla konsekvenserna på fem års sikl av
fattade beslul och redan gjorda åtaganden. I långtidsbudgeten görs alltså inte
några bedömningar av vilka budgetpoliliska förändringar som bör genomföras
vare sig på utgiftssidan eller av skalle- och avgiftsreglerna: den är en ren
konsekvenskalkyl som visar effekterna av redan fattade beslut under vissa
förutsättningar.

Beräkningarna baseras pä tvä olika alternativ för den
ekonomiska utvecklingen, lågaliernalivel och högallernalivel, vilka anknyter
lill treårskalkylerna. Lågalternativel innebär all lönestegringen dämpas till
3% per år efter 1988. I högallernalivel ligger limlöneökningen inledningsvis
kvar på 6%, för all därefter långsamt sjunka ned till 4,5% slulärei 1993. I
lågaliernalivel sjunker inflationen gradvis ned lill 2%. i högallernalivel
ligger den kvar på mer än dubbelt sä hög nivå.

Alternativet med en lägre pris- och lönestegring ger en
fortsatl förbätt

ring av budgetsaldol. dock efter en viss, inledande försämring under bud

getåret 1989/90. Denna försämring är lill största delen en engängseffekl till

följd av en omläggning av redovisningsprinciperna för slalsskuldväxlar.

Omläggningen minskar temporärt ränteutgifterna och förbättrar därmed

även budgetsaldol 1988/89. Denna förbättring vänds dock i en temporär

försämring igen budgetåret 1989/90, dä omläggningen är genomförd. Del

underliggande budgetsaldol förändras inte någotdera året. 19

s. 1989 Kontrollera mot PDF

Tabell 6 Långtidsbudgeten för perioden 1988/89-1992/93

Miljarder kr., löpande priser

a. Lågalternativet

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

1988/89
1989/90 1990/91 1991/92 1992/93

345,8

Inkomster Utgifter exkl stalsskuldräntor Statsskuldräntor
Budgetsaldo

351,4

366,0

382,4
396,9

299,5 315,0 325,5 336.6 343.6

53,0 59,0 59,0 59,0 58.0

-6,7 -22,6 -18.5
-13,2 -4.7

b. Höglternativet

1988/89
1990/91 1991/92 1992/93 1992/93

s. 20 Kontrollera mot PDF

345,8

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Stalsskuldräntor
Budgetsaldo

371,3

384,8

399,0

299,5 327,2 351.2 373,4

53,0 59,0 62,0 65,0

-6.7 -14,9 -28,4 -39,4

415.2

393,0 70,0

-47,8

1 lågaliernalivel vänds denna temporära försämring lill
det bättre fr.o.m. budgelåret 1990/91 och mot slutet av perioden blir
budgetunderskottet mindre än dagens. Såväl statsulgiflernas som
statsinkomsternas andel av BNP blir lägre än i dag. Såväl inkomstökningen som
utgiftsökningen uppgår i genomsnitt lill 3,5% per år under perioden, allt mätt
i löpande priser.

I högallernalivel blir resultatet i stället en successiv
ökning av budgetunderskottet. Såväl inkomster som utgifter ökar snabbare än i
lågaliernalivel. Inkomsterna ökar i löpande priser med i genomsnitt 4,7% per
år, medan utgifterna ökar med hela 7,0% per år i genomsnitt under perioden.
Utgifternas andel av BNP börjar därmed öka igen, efter de senaste årens
nedgång.

Skillnaden
mellan alternativen beror i huvudsak på att i alternativet med hög inflation,
så blir den ekonomiska tillväxten lägre och räntenivån högre. Detta innebär att
kostnaderna för slatsskuldräntorna stiger under perioden. När
budgetunderskotten väl börjat stiga, ökar ränteutgifterna ännu mer. Vidare blir
kostnaderna för sysselsättningsskapande åtgärder ocksä markant högre i detta
alternativ till följd av den sämre ekonomiska ulvecklingen och den högre
arbetslöshet den skulle föra med sig. Dessutom innebär den högre pris- och
löneslegringstaklen alt kostnaderna för transfereringarna, säsom
folkpensioner, stiger snabbare. Detsamma gäller den statliga konsumtionen,
såsom t.ex. försvaret.

Den
enskilda utgiftspost som ökar mest under den närmaste femårsperioden är
bostadssubventionerna. Detta gäller båda alternativen. Förklaringen är ökat
bostadsbyggande i kombination med ett generöst subventionssystem, som innebär
att slalen i stor utsträckning får bära räntekostnaderna. De reala
räntesubventionerna till bostadsbyggande ökar med i genomsnitt hela 11 % om
året under perioden. Detta skall jämföras med de totala statsutgifternas reala
ökning, som uppgär lill 1,4 % om året i lågaliernalivel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Den
allmänna ekonomiska ulvecklingen, inklusive infiationens och till- Prop.
1987/88: 150 växtens ulveckling, har en avgörande belydelse för
slalsfinanserna. I Bilaga 1 realilelen är emellertid den allmänekonomiska
ulvecklingen ännu mer betydelsefull än vad som framgår av långtidsbudgeten och
de skillnader mellan hög- och lägallernaliven som där framkommer.

Långtidsbudgeten är nämligen en mekanisk
konsekvensberäkning, som inle tar hänsyn lill samspelet mellan budgeten och
samhällsekonomin i stort. Långlidsbudgelkalkylen är statisk och partiell i så
måtto atl den görs med fasta antaganden för hela perioden. Resultatet för ell
år påverkar således inle fömlsällningarna för resten av perioden. En svag
ekonomisk tillväxt ger alltså en rad följdeffekter på samhällsekonomin, vilka
ej beaktas i långlidsbudgetberäkningarna, men som ändå torde ha betydande
effekter på budgeten. Saidoförsämringen i högallernalivel skulle, lill följd av
minskade inkomster och stigande utgifter, därför i praktiken sannolikt bli ännu
större än vad beräkningarna ulvisar.

Elt problem, också i lågalternativet, är atl
socialförsäkringssektorns finansiella sparande försvagas. Det förbättrade
finansiella sparandel för slalen i lägallernativet motverkas av ell försvagat
finansiellt sparande i främst AP-fonden. Under perioden ökar ATP-ulgifterna
snabbare än inkomsterna frän avgifter och fondavkaslning. För all de
offentliga finanserna totalt sett skall kunna visa etl stabilt överskott måste
således socialförsäkringssektorns och statens finanser förstärkas. Atl
förslärka AP-fondens inkomster genom höjda ATP-avgifter skulle dock försvåra
lönebildningen och driva upp kostnaderna i näringslivel, om det inle balanseras
av motsvarande reduceringar av andra arbetsgivaravgifter. Det är därför väsentligt
all se över koslnadsulvecklingen i socialförsäkringssystemet och all driva
vidare elt aktivt budgetarbete.

Lägallernativet i långtidsbudgeten uppvisar i stort sett,
efter den iniliala försämring som kommer de båda närmaste åren, den förbättring
av den offentliga sekloi;ns finansiella sparande som förutsattes i den senaste
långtidsutredningens balansallernaliv. Man bör dock hälla i minnet atl
lång-tidsbudgelmelodiken bygger på all enbart redan fattade beslut
kon-sekvensberäknas. Alla eventuella utgiftsökningar på statsbudgeten och i
socialförsäkringsseklorn utöver dem som beaktas i långtidsbudgeten måste
därför, om inte ulvecklingen skall bli sämre än i långtidsbudgeten, finansieras
genom motsvarande minskning av andra utgifter.

De strama riktlinjer för statens utgiftspolitik som
tillämpats under senare år måste därför gälla även fortsättningsvis. Skulle de
frängås, och om inflationen ligger fortsatt högt, kan slalsfinanserna komma all
snabbi försämras igen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

5 Den
ekonomiska politikens inriktning Prop.
1987/88:150

5.1 Finanspolitiken Bilagal

Syftet
med den tredje vägens politik är alt åstadkomma en ekonomisk tillväxt som
säkerställer full sysselsättning och bevarar välfärden samfidigt som
inflationen hålls tillbaka och underskotten i ekonomin elimineras. Under de
gångna åren har vi inle bara lyckats bevara välfärden, utan på väsentliga
områden också utvecklat den. Vi har nu nätt i det närmaste full sysselsättning,
även om det fortfarande finns problem i delar av landet. Däremot har del visat
sig vara betydligt svårare att sänka inflationen ned till den önskade nivån.
Det starka eflerfrågetryckel på arbetsmarknaden bidrar till atl
lönekostnadsstegringen är snabbare än i konkurrentländerna. Den privata
konsumtionen har ökat starkt, vilket drivit upp importen. Hushållssparandel är
för lågt och den konkurrensutsatta delen av näringslivet är fortfarande för
liten. Tillsammans medför dessa faktorer alt bytesbalansen försämras igen.

De
kalkyler över den möjliga ekonomiska ulvecklingen de närmaste åren som
redovisas i denna reviderade finansplan innebär all svensk ekonomi kommer alt
kunna växa i förhållandevis god takt, med hög sysselsättning och stigande
realinkomsler utan att den samhällsekonomiska balansen äventyras — men bara
under fömtsättning alt konsumtionsökningen begränsas och lönekostnadernas
stegring dämpas påtagligt jämfört med föregående är. Om konsumtionen och
lönekostnaderna skulle forlsälla atl växa lika snabbi som tidigare, skulle
Sverige på nytt få oroande stora underskott gentemot utlandet. Den ekonomiska
politiken skulle ställas inför del svåra valet mdlan ökad arbetslöshet och
växande underskott med vidhängande skuldsättning gentemot utlandet. På längre
sikt kommer inte ens det valet atl finnas; vid fortsatta stora underskott
kommer en åtstramning och försämrad sysselsättning att tvingas fram.

För
återstoden av 1988 lyder prognoserna pä att den inhemska efterfrågan kommer
alt fortsätta att öka i snabb takt. Del gäller såväl konsumtion som
investeringar. Det drar med sig en relativt hög BNP-tillväxl med ökad brist pä
arbetskraft och risk för uppdrivna lönekostnader. Delar av arbetsmarknaden är
klart överhettade. Eflerfrägeökningen drar också med sig en snabb löneglidning,
stigande import och försämrad bytesbalans.

1
delta läge framstår tre uppgifter som centrala för den ekonomiska politiken.
Överhettningen måste motverkas genom en dämpning av efterfrågan.
Lönebildningen måste påverkas i syfte att åstadkomma en kostnadsutveckling som
är förenlig med låg inflation och yttre balans. Ekonomins funktionssätt måste
förbättras, så att fillväxl och kapaciletsutvidgan-de investeringar stimuleras.

De
stabiliseringspoliliska ingreppen bör utformas sä alt arbetslösheten hålls på
en fortsalt låg nivå. Den svenska regeringen accepterar icke en
inflationsbekämpning som använder ökad arbetslöshet som medel för atl pressa
tillbaka pris- och koslnadsslegringarna. Uppgiften är att minska inflationen
utan alt öka arbetslösheten.

Mot
denna bakgrund bör en rad åtgärder vidtas i syfte all dämpa den

privata konsumtionsuppgången, öka sparandet och underlätta avtalsrörd- 22

sen
1989.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Den
inhemska efterfrågan bör dämpas genom en slram finanspolitik. Prop.
1987/88: 150

Tobaksskatten
bör höjas med 5 öre per cigarrett. En motsvarande höjning Bilaga 1 bör också
ske för vissa andra tobaksvaror. Skallehöjningen bör genomföras den 6 juni
1988. Den medför alt priset pä cigarretter stiger med ca 10%. De ökade
statsinkomsterna kan beräknas till ca 500 milj. kr.

Vidare
bör förelagens möjligheter atl göra avdrag för mervärdeskatt för
representationskostnader minskas. Del föreligger för närvarande vissa
skillnader mellan inkomstskatten och mervärdeskallen vad gäller representation.
Den i inkomstskatten mer begränsade avdragsrätten bygger på uppfattningen atl
representationen i vissa fall har karaktär av privala levnadsomkostnader. Något
egentligt skäl till nu föreliggande skillnader finns inle. Utredningen om
indirekta skatter skall pröva mervärdeskattens bas och omfattning. I avvaktan
på resultatet av denna utredning bör avdragsreglerna skärpas, så atl
mervärdeskatten följer inkomslskaltereg-lerna. Det som inle berättigar till
avdrag från inkomstskatten bör inte heller berättiga till avdrag för moms.

Regeringen
har tidigare föreslagit en höjning av studiemedlen. Senare i dag kommer
regeringen också att föreslå riksdagen atl 125 milj. kr. per år under de
kommande fyra budgetåren anvisas för ätgärder mol främmande
undervaltenskränkningar. Därutöver anvisas 200 milj. kr. för etl nytt minröjningsfartyg.
Behovet av en stram finanspolitik nödvändiggör att dessa kostnader till fullo
finansieras. Jag vill i della sammanhang erinra om alt det finns en bred
enighet i riksdagen om del lämpliga i en höjning av oljeskallen.

En
höjning av oljeskatten är motiverad även av energipoliliska skäl. Låga
oljepriser och låg dollarkurs motverkar strävandena atl spara energi och
ersätta olja med andra energislag. En lämpligt avvägd skattehöjning bör kunna
få en viss dämpande inverkan på efterfrågan av olja och även medverka lill atl
relativpriserna mellan olika energislag förändras till fördel för de
energianvändare som satsat pä inhemska bränslen.

Totalt
bör skatten på eldningsolja och andra oljor höjas med 75 kr. per m', vilket
motsvarar en inläktsökning på drygt 600 milj. kr. Höjningen bör träda i kraft
den Ijuli 1988.

Många
stora förelag innehar för närvarande mycket omfattande likvida medel. Dessa har
under senare lid i hög grad använts lill uppköp av andra förelag. Myckel talar
också för alt likviditeten medverkat lill den kraftiga kredilexpansionen och är
en faktor som kan driva upp lönekostnadsstegringarna. Likviditeten är framför
allt koncentrerad till de största företagen.

Mol
denna bakgrund bör en indragning av en del av likviditeten i de större
förelagen genomföras. Icke-finansidla företag bör sälta av 15% av sina likvida
medel, efter avdrag för etl fribelopp på 50 miljoner kr., på ett särskilt konto
i riksbanken. Inbetalningarna bör ske i augusti 1988 och januari 1989 och
medlen bör slå inne till juli 1990. Sammantaget beräknas ca 10 miljarder kr.
dras in på detta vis.

Vid
sidan av dessa finanspolitiska åtgärder bör yllerligare insatser göras i syfte
att stimulera sparandel och begränsa den privata konsumtionsökningen. Till
della återkommer jag i det följande.

Regeringen
anser alt lägre skattesatser bör införas på arbete och sparan- 23

s. 24 Kontrollera mot PDF

de. Frågan om en
genomgripande reform av inkomslskallesyslemel utreds Prop. 1987/88: 150 f.n. i
en pariamentariskl sammansatt kommitté. En skallereform baserad Bilaga 1 på
detta utredningsarbete kan dock tidigast inledas är 1990. Redan för 1989 bör
dock en viss sänkning av inkomstskatten äga rum. Detta bör ske genom att
grundbeloppet sänks med 3-4 procentenheter för i första hand de
heltidsarbetande. Kravel pä en stram finanspolitik gör atl dessa skattesänkningar
mäste finansieras. Regeringen avser att återkomma till riksdagen dels med
förslag om den närmare utformningen av 1989 ärs skatteskala, dels med förslag
om höjd indirekt beskattning.

5.2 Penningpolitiken

Penningpolitiken
har under längre lid utformats mot bakgrund av en kraftig privat
konsumlionsökning och tendenser till överhettning i vissa sektorer. De
ekonomiska utsikterna för 1988 ändrar inle förutsättningarna för penningpolitikens
inriktning.

Den
tendens till fallande internationella räntor som rådde under slutet av 1987 och
början av innevarande är bröts i mars i och med att räntorna i Förenta staterna
började stiga, beroende på starkare tillväxt än väntat. Marginalerna mellan de
svenska penningmarknadsränlorna och motsvarande räntor utomlands har vidgats
något. Valutaflödena har trots detta i stort sett varil i balans under första
kvartalet. Den länga räntan har sjunkil nägot sedan årsskiftet, främst som en
reaktion på den internationella ränteutvecklingen.

Stimulans
av sparandet

Försvagningen
av bytesbalansen gör alt penningpolitiken i högre grad måste beakta den externa
balansen. Även utvecklingen på den inhemska kredilmarknaden nödvändiggör en
relativt hög ränta. Ullåningsexpan-sionen lill hushållen visade ännu i början
av året inte några tecken på uppbromsning. Bankerna och finansbolagen
upprätthåller fortfarande en hög utlåningstakt, och bosladsinstilutens utlåning
har varil mer dämpad.

Den
överenskommelse om vissa lägsta amorleringsvillkor som funnits mellan
riksbanken och kreditinstituten har i mars i år upphört all gälla sedan den
sagts upp av en avtalspart. Antalet brott mol överenskommelsen hade då blivit
myckel slort. Detta är betänkligt, inle minsl av sociala skäl; åtskilliga
hushåll råkar i dag illa ut genom all la pä sig för stora län. Del är en viktig
uppgift all verka för all krediiprövning, rådgivning, marknadsföring,
upplysning och skatteregler tillsammans verkar så atl en alllför stor skuldsättning
kan undvikas.

I
detta syfte bör tillsättas en särskild utredning med uppgift all föreslå
åtgärder i syfte att begränsa hushållens skuldsättning och all undvika de
sociala skadeverkningar som skuldsättning i vissa fall medför. Utredningen bör
samråda med bl. a. inkomstskalteutredningen, spardelegationen och
konsumentverket och skall lägga fram sina förslag före utgången av oktober
1988.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Redan
tidigare har riksdagen i syfte att stimulera hushållssparandet Prop. 1987/88:
150 beslutat atl de som börjar spara i allemanssparandel under liden I april-30
Bilaga I december 1988 erhåller en extra bonus. Vidare har möjligheten öppnats
att inom ramen för allemanssparandel bedriva s. k. ideellt sparande. Regeringen
har också uppdragit åt spardelegationen all kartlägga sparandet i Sverige och
all föreslå ätgärder som kan leda lill ell ökat hushällssparande. Uppdraget
skall redovisas före årets slut.

Regeringen föreslår nu nya åtgärder för alt stimulera
hushållssparandet. Sparvillkoren för ungdomar förbättras genom införandet av en
ny sparform, ett s. k. ungdomsbosparande. Genom ungdomsbosparandet främjas
ungdomars sparande för uppbyggnad av en ekonomisk buffert och för finansiering
av bosladsförvärv och bosättning. Vidare föreslås all en extra insättning pä 5
000 kr. i allemanssparandel skall vara möjlig under liden fr.o.m. december 1988
t.o.m februari 1989. Samtidigt höjs gränsen för totalt tillåtna
nettoinsätlningar i allemanssparandel frän 60000 kr. till 75000 kr.

Regeringen föreskriver nu vidare krav på viss minsta
kontantinsats eller motsvarande vid kreditköp. Kravel på kontantinsats sätts
lill 50% för bilar och 40% för övriga varor. Denna åtgärd är avsedd atl dämpa
expansionen av konsumtionskrediler och därmed även motverka de sociala
skadeverkningar som inte minsl kontokorlskrediler visat sig ge upphov till.

Strukturåtgärder för de finansiella marknaderna

Regeringen har tidigare, för att dämpa aktiviten på
penningmarknaden, föreslagit all omsältningsskallen på aktier utvidgas till all
omfalla värdepapper som omsätts på penningmarknaden. Den likvidilelsindragning
som nu föreslås för de större förelagen torde också innebära atl akliviteten på
de finansiella marknaderna dämpas.

Regeringen har nyligen föreslagit all ell krav införs på
auktorisation för finansbolag. Auklorisationen skall ersätta nuvarande
registrering; elt krav på minst 5 milj. kr. i aktiekapital kommer atl ställas
för auktorisation. Dessutom har föreslagits all finansieringsverksamhel riktad
mot hushåll endast får bedrivas av auktoriserade inslilut.

Vidare har regeringen uppdragit ål en särskild utredare
alt kartlägga pris- och kostnadsutvecklingen inom banksystemet. I uppdraget
ingår ocksä att belysa graden av konkurrens efter avregleringen av kredilmarknaden.

I delta sammanhang bör också nämnas det förslag som
regeringen nyligen lagt fram om att inrätta en femte fondstyrelse inom
AP-fonden med räll atl placera medel på aktiemarknaden.

På såväl aklie- och oplionsmarknaderna som
penningmarknaden har

utvecklingen sedan börsfallel i oktober 1987 präglats av större stabilitet

saml lägre omsättning än dessförinnan. En översyn av gällande regelverk

på optionsmarknaden har skett och bankinspektionen har sett till alt ruti

ner och kontroller skärpts hos aktörerna på marknaden. Ytterligare åtgär

der kommer att aktualiseras i anledning av optionsulredningens nyligen

framlagda förslag och de väntade förslagen från värdepappersmarknads- 25

kommittén samt kreditmarknadskommittén.

Finansieringen av statens lånebehov

Förutsällningarna för statens upplåning har förändrats
radikalt under de senaste åren. Sedan placeringspliklen för försäkringsbolagen
och AP-fonden avskaffades i november 1986 sker all upplåning på
marknadsmässiga villkor. Vidare har statens uppläningsbehov minskal kraftigt,
frän 53 miljarder kr. 1985 till en nelloamorlering på 11 miljarder kr. 1987.
Ulan engångsskatten pä livförsäkringsbolag m.fl. skulle statens lånebehov i
fjol ha uppgått lill 5 miljarder kr.

Under 1988 förutses statens upplåningsbehov vara fortsall
litet, ca 4 miljarder kr. Normen atl slalen inle skall låna i utlandet ligger
fast.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Tabell 7 Finansiering av statens lånebehov 1986-1988

Miljarder
kr.

12 10 15

-17 -6

Statens kassamässiga saldo' ./. valutaförluster pä

statens utlandslån ./. engångsskatt -I- riksgäldskontorets

kreditgivning

Statens lånebehov

Finansiering:

1. Riksbanken

därav: nettoinsättningar på olika investeringskonton
kassakravsmedel övrigt

2. Inhemsk marknad

därav: allemanssparande

premie- och sparobligationer övrigt

3. Utlandet

Summa finansiering

-3

-11

-8

-5

1 -3 10

-3

11-16

4 17 0

0-5

-5-0

-11

s. 26 Kontrollera mot PDF

'
Saldot anges här enligt kassamässiga principer, vilket innebär att det för 1988
är nägot lägre än det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar och
som redovisas på annat håll i budgetförslaget. Skillnaden beror bl. a. på
ändrade regler för statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunala
bostadstillägg. Minustecken anger överskott.

5.3 Lönebildningen

1 finansplanen i januari förekom två olika kalkyler för
den ekonomiska utvecklingen under 1988, baserade på två olika ulfall av årets
avtalsrörelse. De båda alternativen utgick från timlöneökningar på 4 resp. 7
%. Såvitt nu kan bedömas, kommer limlöneökningen i år alt bli ca 6%.

Det
förhällandet att lönekoslnadsslegringslakten under en följd av är legal över
vad som är förenligt med en långsiktigt hållbar samhällsekonomisk balans torde
främst kunna förklaras av två omständigheter; dels del starka eflerfrågetryckel
på arbetsmarknaden, dels det förhärskande löne-förhandlingssystemel och den
'"löne-löne-spiral" som drivs av krav på kompensation för andras
lönepåslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Den privata sektorn Prop. 1987/88: 150

Inom
den privala sektorn har 1988 års avtalsrörelse präglats av avsaknad av centrala
överenskommelser. Parterna har gäll ifrån den modell för lönebildning som med
enstaka undanlag varit förhärskande under lång tid och som inneburit att
uppgörelser har träffats mellan arbetsgivareföreningen SAF,
landsorganisationen LO och privaltjänslemannakarlellen PTK om gemensamma och
övergripande frågor.

I
stället har förhandlingar förts direkt mellan de olika förbunden på
arbetsgivar- resp. arbetstagarsidan. Del innebär all innan dessa förhandlingar
är helt slutförda skall över 100 överenskommelser ha träffats. Inom flertalet
branscher har avlal nu tecknats. Inom vissa branscher har överläggningarna
ännu inle lett till överenskommelser. Sedan de förbundvisa förhandlingarna
slutförts vidtar överläggningar pä lokal nivä. Ännu har endast ell mindre antal
lokala uppgörelser träffats.

Bilden
av avtalsrörelsen inom den privala sektorn blir därmed splittrad och än sä
länge ofullständig. Innehållet i de avlal som träffats på förbundsnivå skiljer
sig i flera avseenden mellan olika branscher och avtalsområden. De generella
lönepåslag som avtalats är - med några undantag - av begränsad omfattning. På
flera stora avtalsområden understiger de 2%. Till delta kommer emellertid dels
lokala potter, dels förbättringar av allmänna anställningsvillkor. Vissa avtal
innehäller ocksä bestämmelser som garanterar medlemsgrupperna ytterligare
löneökningar. De sammanlagda avtalsmässiga kostnaderna uppgår dock för stora
avlalsområden lill mindre än 4%.

Ulöver
dessa kostnader kommer emellertid en viss löneglidning. Atl begränsa denna är
en förutsättning för all lönekoslnadsökningarna inom dessa områden skall kunna
bli lägre än under de senaste åren. Avlalen saknar emellerfid den typ av
avräkningskonstruktioner som ingick i de centrala överenskommelserna för åren
1986-1987. Del innebär all ansvaret för en kontrollerad lönekoslnadsulveckling
nu vilar på de lokala avtalsparterna. Därvid har arbetsgivarparten etl
särskilt ansvar. På förbundsnivå har arbetsgivarorganisationerna hävdat all
avtalens konstruktion kommer att medföra atl löneglidningen hålls tillbaka
under 1988. Den lokala lönebildningen kommer atl visa om denna förutsägelse
förverkligas.

Inom
några branscher som saknar utländsk konkurrens, framför allt inom den privala
tjänstesektorn, ligger de förbundsvisa överenskommelserna pä en betydligt
högre nivå. Även om del relativa löneläget inom dessa avlalsområden är lågt och
löneglidningen traditionellt har varit liten, kan redan nu konstateras att
sädana löneökningar för hela arbetsmarknaden inte skulle vara förenliga med
samhällsekonomisk balans. Om sådana nivåer skulle etableras för hela
arbetsmarknaden, skulle Sverige ledas in pä en väg mot stigande arbetslöshet
och ökade underskott i bytesbalansen.

Visserligen
begränsas kostnadsökningarna under år 1988 nägot av alt vissa löneökningar i
dessa avtal läggs ul sent under avtalsåret. Men della skapar etl s.k. överhäng
in i 1989, vilkel erfarenhetsmässigt försvårar möjligheterna alt för nästa år
träffa avtal på en nivå som är förenlig med

bevarad internationell
konkurrenskraft.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Alt
sådana avlal kunnat träffas utan omfattande konflikter lyder på alt Prop.
1987/88: 150 arbetsgivarparten anser all kostnadsläge och vinstnivå inom de
berörda Bilaga 1 branscherna medger betydande löneökningar. Regeringen utgår
från atl man inle försöker vältra över kostnaderna för de träffade avlalen på
konsumenterna genom prisökningar. Skulle sä ske, är del en bekräftelse på alt
del lönebildningssystem som tillämpats i år inle förmår generera sådana
lönekoslnadsökningar som är förenliga med samhällsekonomisk balans.

Den
offentliga sektorn

Inom
del statliga området har parterna träffat en preliminär central överenskommelse
för 1988. Den berör sammanlagt ca 550000 arbetstagare och innebär en löneniväökning
om sammanlagt 6,6%. Genom all vissa löneökningar, framför allt de som fördelas
lokalt, läggs ul senare under avtalsåret begränsas kostnaderna för 1988 lill ca
4,3%. Samtidigt skapas emellertid ett kostnadsöverhäng till 1989 om 2,3 %.

Av
de sammanlagda löneniväökningarna avser 3,5% generella påslag, medan 0,3% är
beräknat för bl. a. förbättringar av vissa allmänna anställningsvillkor.
Resterande 2,8% har avsatts för lokala förhandlingar. Detta utrymme skall
främst användas för all förbättra personalförsörjningsläget inom slalen.

Med
slöd av riksdagens beslut lämnade regeringen i november 1987 ett
förhandlingsuppdrag lill statens arbetsgivarverk. Uppdraget innebar atl 1988
års förhandlingar skulle föras med utgångspunkt i att medelsberäkningarna med
hänsyn till avtalet för del statligt reglerade området skulle ske inom en ram
av 4% per år. Ramen avsäg de totala nivåförändringarna till följd av löner och
andra anställningsvillkor som avtalas i 1988 års. avtalsrörelse.

Regeringen
redovisade samtidigt alt särskilda åtgärder kan bli nödvändiga om del visar
sig alt löneutvecklingen under den gångna avtalsperioden medfört förvärrade
personalförsörjningsproblem inom vissa delar av statsförvaltningen. Riksdagen
har bemyndigat regeringen att besluta om medel för sådana särskilda åtgärder.

I
uppdraget till arbetsgivarverket angavs atl de riktlinjer som riksdagen lagl
fast för personalpolitiken skulle vara utgångspunkt för i vilken utsträckning
sädana särskilda åtgärder skulle kunna påverka medelsberäkningarna. Regeringen
avser atl återkomma med besked om vilken kompensationsnivå som kommer att utgä
fill myndigheterna när ett slulgilfigl avlal har träffats.

Inom
del kommunala området har avtal träffals mellan kommun- och

landslingsförbunden samt kommunalarbetareförbundet. Avtalet, som om

fattar ca 500000 kommunalt och landslingskommunall anställda, är två

årigt. Avtalet präglas av särskilda insatser för anställda inom vård och

omsorg. De sammanlagda lönenivåökningarna beräknas till 9,7% för 1988

och 3 % för 1989. Genom att vissa löneökningar läggs ut den I juli beräknas

lönekoslnadsökningarna uppgå lill 6,1 % för 1988 och 5,1 % för 1989. Häri

ingår ersättningar för obekväm arbetstid, viss arbetstidsförkortning för

schemabunden vårdpersonal, m. m. 28

s. 29 Kontrollera mot PDF

Inför 1989 års
avtalsrörelse Prop. 1987/88: 150

En
slutlig utvärdering av 1988 års avtalsrörelse och dess effekter på °

lönebildning
och lönenivå kan ännu inle göras. Likväl är del uppenbart alt den totala
lönekostnadsstegringen i är överskrider vad som är samhålls-ekonomiskt
försvarbart på längre sikl, liksom att det skapats överhäng, som kommer all
försvåra avtalsrörelsen 1989.

Lönebildningen
är ell avgörande problem i den svenska ekonomin. Full sysselsättning innebär
med nödvändighet all inflytandet över pris- och koslnadsbildningen i hög grad
kommer alt utövas av parterna pä arbetsmarknaden. I dagslägel betyder det
ansvaret konkret atl kostnadsökningarna från 1988 års avlal — i den
utststräckning de inle täcks av ökad produktivitet - måste tas av företagens vinstmarginaler.
Men konsekvenserna är likväl sädana atl det måste ifrågasättas huruvida
lönebildningssys-temel förmår åsladkomma en löneutveckling som är förenlig med
långsiktig samhällsekonomisk balans.

På
statens område är erfarenheterna i etl väsentligt avseende goda av utgiftsramen
för lönekostnadsökningar, nämligen genom den ökade självständighet för
parternas förhandlingar som den givit. Ansvarsfördelningen mellan regeringen
och de förhandlande parterna har blivit tydligare. Även 1989 bör därför en utgiftsram
gälla för lönerna i den statliga sektorn. Denna bör utformas som en ram för
Nivåhöjningar. Regeringen kommer senare i år atl ange ramens storlek.

En
orsak lill de snabba lönestegringarna i den privala sektorn de senaste åren
torde vara det goda vinst- och likvidilelsläget i de stora företagen. Den
indragning av likviditet som nu föresläs torde därför dämpa
kostnads-stegringarna.

Vidare
bör de för nästa år aviserade sänkningarna av inkomslskaltesalserna möjliggöra
reallöneökningar efter skatt även vid mycket låga nominella lönepåslag. En
sådan skattesänkning måste emellertid baseras pä ett grundläggande samförstånd
mellan parterna pä arbetsmarknaden om alt skattesänkningen skall resultera i
lägre nominella lönehöjningar.

5.4 Fördelningspolitiken

Strävan
efter en rättvis fördelning, såväl av den ekonomiska tillväxten som av
krisbekämpningens bördor, är etl centralt inslag i den tredje vägens politik.
En fördelning som ses som rättvis av den stora folkmajoriteten är både etl mål
för denna ekonomisk-politiska strategi och elt nödvändigt medel i densamma.

Den
väsentligaste enskilda insatsen för ökad rättvisa är alt hävda den fulla
sysselsättningen. Arbete ål alla ger en jämnare inkomstfördelning och
förbättrar jämställdheten mellan kvinnor och män. Full sysselsättning ger också
en högre produktionsnivå och därmed elt större materiellt välstånd atl fördela.

Pä
denna punkt har den ekonomiska politiken varil framgångsrik. De

arbetslösa var 31 000 färre 1987 än de var 1982. De sysselsatta blev samti

digt 164000 fler. Därmed harfler människor kunnat försörja sig genom eget 29

s. 30 Kontrollera mot PDF

arbete,
medan färre drabbats av arbetslöshet. Detta är en viktig framgång i Prop.
1987/88: 150

strävan efter en rättvis fördelning. Bilaga 1

Också
en låg inflation är nödvändig om en rättvis fördelning skall kunna åstadkommas.
Inflationen omfördelar välståndet i stor skala och på elt godtyckligt och
svårgenomskådligt sätt. Ofta är del småsparare och låginkomsttagare som
drabbas hårdast.

Även
på denna punkt har den ekonomiska politiken nätt betydande framgångar, om än
inte lika stora som när det gäller sysselsättningen. Inflationstakten har
halverats sedan början av 1980-lalel, vilkel verksamt bidragit till atl minska
orättvisorna i samhället.

För
alt fördelningen av lillväxlen skall kunna upplevas som rimlig och rällvis av
folkflertalet, måste ocksä del egna arbetet ge resultat. Även på delta område
har ulvecklingen varil positiv under senare år. Medan reallönen för en
genomsnittlig löntagare sjönk kraftigt mellan 1976 och 1983, har reallönerna
därefter återhämtat sig påtagligt och en stor dd av standardförsämringen
kunnat alertas. Särskilt snabb har reallönestegringen varit de senaste två
åren. Delta har medfört all fler människor i dag har förutsättningar atl kunna
leva ett gott liv på sin egen lön.

Det
är dessa tre områden - sysselsättningen, inflationen och reallönerna - som
utgör grunden för en rättvis fördelning. I en situation med hög arbetslöshet,
snabb inflation och sjunkande reallöner blir det utomordentligt svårt alt fördela
inkomster och förmögenheler på elt rimligt och rättvist sätt. Därför är det
också särskilt lillfredsslållande, inte minsl ur fördelningspolitisk
synvinkel, all den tredje vägens politik inneburit sjunkande arbetslöshet,
lägre inflation och stigande reallöner.

Därutöver
har del också, trots det kärva budgetlägel, varit möjligt alt vidta en rad
andra åtgärder i direkt fördelningspolitiskt syfte.

De
fyra vallöftena från 1982 om alt trygga centrala inslag i det sociala
välfärdssystemet har infriats. Karensdagarna har försvunnit ur sjukförsäkringen.
Ersättningen till de arbetslösa har höjts. Slödel lill barnomsorgen har
förbättrats. Värdesäkringen av pensionerna har återinförts.

Landets
pensionärer bidrog på ett påtagligt sätt fill saneringen av Sveriges ekonomi
genom all 1984 avslå från kompensation för en del av den prishöjning som
devalveringen medförde. Regeringen gav dä löftet att den uteblivna
kompensationen skulle ålerslällas när de ekonomiska resurserna pä nytt fanns. I
enlighet med det löftet återställdes i flol 40% av den utlovade summan till
pensionärerna genom en höjning av basbeloppet. Regeringen har föreslagit atl de
resterande 60% skäll återställas genom en extra höjning av basbeloppet med 600
kr. den I januari 1989. Det betyder att utöver den uppräkning av basbeloppet
som skall ske för all upprätthålla pensionernas realvärde höjs folkpensionen
nästa är med ca 800 kr. För en genomsnittlig ATP-pensionär höjs pensionen med
nästan 1 500 kr. per år utöver vad som följer av den automatiska värdesäkringen.
Åtgärden finansieras genom en höjning av ATP-avgifien samt genom atl
omsättningsskallen på värdepappershandeln utvidgas.

Till
della bör ocksä läggas de förbättringar som i år genomförs av de

kommunala bostadstilläggen och som framför allt går lill de pensionärer

som har de lägsta inkomsterna. 30

s. 31 Kontrollera mot PDF

Ocksä för medborgarna i
övrigt har viktiga reformer genomförts. Barn- Prop. 1987/88: 150 bidragen och i
synnerhet flerbarnstilläggen har höjts myckel kraftigt. Bety- Bilaga 1 dande
förbättringar har ocksä genomförts för de handikappade. Delpensionen har
höjts. Sjukförsäkringen har reformerats. I och med all karens-dagen slopades
1987 höjdes ersättningsnivån för privatanställda arbetare och klasskillnader i
sjukförsäkringen kunde elimineras. Införandet av den s.k timsjukpenningen
gynnar dellids- och säsongsanställda. Regeringen har föreslagit en reformering
av arbetslöshetsförsäkringen, vilken bl. a. innebär alt karensdagarna tas bort.
Ett förslag om nya studiemedel har lagts fram, som innebär att bidraget
kraftigt ökar. Därigenom bidrar man lill atl skuldbördan minskar och
rekryteringen till högre studier kan breddas.

Den
sociala välfärden har således värnats. Samtidigt har emellertid den ekonomiska
politiken skapat andra fördelningspolifiska spänningar. Del var nödvändigt alt
låta förelagens vinster stiga kraftigt för atl stimulera fill nya investeringar
och nya arbetstillfällen i industrin. I det kortare perspektivet har detta
skapat fördelningsproblem, bl. a. eftersom politiken först med viss fördröjning
kunnat resultera i höjda reallöner. Fördelningspolifiska spänningar har i sin
tur bidragit lill den snabba nominella lönestegringen de senaste åren. För att
motverka dessa inflationsdrivande effekter av vinsluppgången, och för att se
till att vinsterna används på ett sätt som gagnar folkflertalet, har en rad
åtgärder satts in.

En
särskild omsältningsskatl har införts på handeln med aktier och har nyligen
föreslagits att gälla även handeln med värdepapper pä penning- och
obligationsmarknaderna. Realisalionsvinslbeskallningen för aktier har skärpts.
En engångsskatt på livförsäkringsbolagens förmögenheter har tagits ut.
Inkomstskatterna har sänkts, samtidigt som underskollsavdra-gens värde
begränsats för höginkomsttagarna. Detta har försvårat noll-taxering och
skatteplanering:

Den
s. k. generalklausulen mot skatteflykt har haft en återhållande verkan pä
vissa slag av skatteflyklsåtgärder. Den har också visat sig svara mol högt
ställda krav på rättssäkerhet. Samtidigt kan del konstateras alt dess
tillämpningsområde är förhållandevis snävt. Mot denna bakgrund kommer
regeringen alt tillkalla en utredare som skall se över generalklausulen. I
avvaktan på resultaten av denna utredning föreslår regeringen att generalklausulen
fär gälla även 1989.

Resultatet
av den förda politiken har blivit en mycket kraftig ökning av industrins
investeringar - över 70% sedan 1982. Investeringarna har under de senaste åren
ökat snabbare än vinsterna. En allt större del av produktionsresultatet har
därmed avsatts lill kapacitetsökningar, som ger arbetslillfällen och framtida
produktion. Genom de likviditetsindragningar som nu föreslås, reduceras
ytterligare den spekulativa användningen av storföretagens vinster.

Regeringen
har vidare i årets budgetproposifion saml genom särskilda propositioner genom
omprioritering satsat på angelägna områden. Dessa ärden sociala välfärden,
utbildningen, miljön samt regional- och Irafikpoli-fiken.

Sammantaget
har dessa åtgärder bidragit till att tillväxten fördelas jäm- 31

s. 32 Kontrollera mot PDF

nare och att krispolitikens
bördor bärs mer efter bärkraft än vad som Prop. 1987/88: 150 annars skulle ha
skett. Därigenom bidrar fördelningspolitiken till atl hålla Bilaga 1 samman
nationen. Under den period som förestår, med de hot mol den svenska ekonomins
styrka som nu kan urskiljas, och med fortsatta krav på god konkurrenskraft och
en stark investeringsulveckling, kommer en kraftfull fördelningspolitik alt
vara av central belydelse för den ekonomiska politikens möjligheter.

5.5 Sysselsättningspolitiken

Den
ekonomiska politiken har sedan 1982 varil inriktad på att stärka
konkurrenskraften, skapa tillväxt och återställa den finansiella balansen i den
svenska ekonomin. Inriktningen syftar fill aft uppnå den ekonomiska politikens
viktigaste mål, full sysselsättning.

Efterfrågan
pä arbetskraft har under det senaste året fortsatl all öka. Under 1987 ökade
antalet sysselsatta med 36000 personer och arbetslösheten sjönk fill 1,9%,
vilket var den lägsta nivån pä sju är. Under 1988 förutses en ökning av antalet
sysselsatta med över 50000 personer och en ytteriigare sänkning av
arbetslösheten. Mellan åren 1982 och 1988 beräknas antalet sysselsatta öka med
över 200000 personer. Näringslivet svarar för ca 60% av ökningen.

De
senaste åren har sysselsättningsökningen varil särskilt stark, och atl antalet
sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska åtgärder har successivt minskats. Så
minskade l.ex. antalet sysselsatta i beredskapsarbeten, ungdomslag eller med
rekryteringsstöd från ca 92000 personer 1984 fill ca 40000 personer 1987.
Arbetslösheten har minskat generellt i samtliga län. Däremot kvarstår
obalanser vid en jämförelse mellan regioner.

Regeringen
log i budgetpropositionen ställning för en fortsalt prioritering av
utbudsstimulerande åtgärder, säsom insatser för all förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt och höja de arbetssökandes kunskapsnivå. Detta är särskilt
viktigt i elt läge som dagens, då ell flertal sektorer pä arbetsmarknaden
rapporterar brist på kvalificerad arbetskraft. En fortsatt överhettning med
åtföljande löneglidning föreligger t. ex. på byggarbetsmarknaden. Även inom
tillverkningsindustrin och delar av hälso- och sjukvårdssektorn finns liknande
problem. I detta läge blir en av politikens viktigaste uppgifter all minska
överhettningen och fortsätta med åtgärder för att vidga flaskhalsar och
avhjälpa brist på arbetskraft. Sådana åtgärder stämmer väl överens med
regeringens prioritering av arbetsmarknadens utbudssida och förbättrar
samtidigt möjligheterna atl nä en god ekonomisk tillväxt.

Regeringen
föreslår en hög nivå på utbildningsåtgärder för all höja de

arbetslösas kompetens och stärka deras arbetslivserfarenhet. Bl. a. har

särskilda insatser gjorts för all ge arbetsmarknadsutbildning i åldersgrup

pen 20-24 år. Samtidigt förutsätts behovet av direkta sysselsättningsska

pande åtgärder fortsälla minska. Del goda arbetsmarknadsläget bör också

utnyttjas för all så långt möjligt ge arbete åt dem med svagast ställning pä

arbetsmarknaden. 32

s. 33 Kontrollera mot PDF

Regeringen
har tidigare i vår lämnat förslag till riksdagen om jämställd- Prop.
1987/88: 150 hetspolitiken. Bland annat framhålls där alt del är en viktig
uppgift atl Bilaga 1 bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnornas
deltagande i arbetslivet inom fler branscher och totalt måste öka ytterligare.
Della mäste vara ell naturligt inslag i den fortsatta arbetsmarknadspolitiken.

Flyktingarna saknar ofta arbete. De är i stället i hög
grad beroende av socialbidrag för sill uppehälle. Chefen för
arbetsmarknadsdepartementet föreslår därför senare denna dag atl särskilda
åtgärder riktas mol denna grupp, bl. a förstärkta rekryteringsstöd och ökade
möjligheter lill utbildning i förelag m.m.

5.6 Tillväxt och förnyelse

Pä längre sikt är uppgiften atl åsladkomma en ny period av
industriell expansion och ekonomisk tillväxt. En hög ekonomisk tillväxt är
nödvändig för all förbättra medborgarnas standard i form av såväl höjda
reallöner som utbyggd social välfärd. Ekonomisk tillväxt krävs ocksä för all
kraven på rällvis fördelning, social trygghet och förbättrad livsmiljö skall
kunna tillgodoses.

Delta är dock inte liktydigt med alt man till varje pris
alltid skall eftersträva högsta möjliga tillväxt, så som den mäts i ekonomiska
termer. De åtgärder som en sådan inriktning av den ekonomiska politiken skulle
kräva skulle nämligen komma all delvis slå i konflikt med de mål som uppställts
för rättvisa, trygghet och god miljö. Därför måste den ekonomiska politiken
utformas sä all stor hänsyn las lill medborgarnas krav på god livskvalitet.

Grundläggande för atl nä en god tillväxt är en tillfredsställande
konkurrenskraft och en god efterfrågan på svenska varor och tjänster. Detta
kan inle åstadkommas genom ökade offentliga utgifter eller stora ofinansierade
skattesänkningar. Som centrala element i en politik för ekonomisk tillväxt
måste därför ingå andra åtgärder, vilka syftar till all stärka konkurrenskraften
och förbättra ekonomins anpassningsförmåga lill ändrade betingelser och öka
dess effektivitet.

Den fasta finanspolitiken mäste drivas vidare även på
längre sikl, i syfte all vidmakthålla sunda statsfinanser, som inle
likvidiserar marknaderna eller pressar upp räntor och höjer avkastningskravet.
Även för atl hålla tillbaka inflationen och öka sparandet i ekonomin krävs en
slram finanspolitik. Vidare är det nödvändigt alt finanspolitiken häller uppe
beredskapen för all vid behov kunna kyla ned en överhellad ekonomi med alltför
stark inhemsk efterfrågan.

Lönekoslnadsstegringen måste dämpas, inle bara i år och
nästa år, ulan beslående. Della kräver all lönebildningssystemel reformeras, sä
all den "löne-löne-spiral" som för närvarande utgör etl så centralt
inslag i avtalsrörelserna kan brytas.

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga I

s. 35 Kontrollera mot PDF

En merfie.xibd ekonomi Prop. 1987/88: 150

Enbart
en lägre lönestegringstakl räcker emellerfid inle. För all nå en °

långsiktigt
god konkurrenskraft krävs ocksä atl näringslivel ständigt förnyas och
omvandlas, atl resurserna flyttas från lillbakagäende verksamheler till nya och
framfidsinriktade. För detta krävs i sin tur en god lönsamhet, liksom all
investeringar i realkapital, forskning och marknadsföring premieras före
improduktiv verksamhel.

För
atl åsladkomma en mer flexibel ekonomi är skattepolitiken av stor belydelse.
Under de allra senaste åren har en uppgång av skatlelryckel skett. I grunden är
della en följd av den myckel snabba uppgången av de offentliga utgifternas
andel av BNP, framför allt under perioden 1976-82 då ulgiflsandelen steg från
ca 50 lill ca 67%. Delvis är del också en automatisk följd av en alllför snabb
pris- och lönestegring. Vid en lugnare utveckling av priser och löner torde
denna ökning av skattetrycket upphöra. 1 en långsiktigt stabil ekonomi kan en
sänkning av skattetrycket endast åstadkommas genom en återhållsam
ulgiflsprövning samt genom förbättrad produktivitet i den offentliga sektorn.
Atl i dagens konjunkturiäge sänka skaltetryckel genom ofinansierade
skattesänkningar är emellertid olämpligt-

Däremot
är del både möjligl och önskvärt all också på kort sikt sänka vissa skaller och
omfördela skattetrycket för all göra skallesystemel mer effektivt och rätlvisl.
För såväl fysiska som juridiska personer bör skalle-salserna sänkas och
skallebaserna breddas. Skattesystemet bör bli mera likformigt i behandlingen av
olika lyper av inkomster. Genom sädana förändringar minskar utrymmet för
skatteplanering, samtidigt som ökad rättvisa skapas. Den kommande reformeringen
av kapitalbeskattningen bör dessutom syfta till alt uppmuntra sparande och
motverka skuldsäUning.

Skallesystemel
måste också bli enklare. Ett krångligt skattesystem leder lill orättvisor.
Krångliga regler kan dessutom tolkas olika, och leda lill alt skattskyldiga
utsätts för olika behandling. Det leder till etl minskal förtroende för
skallesystemel som helhet och sannolikt ocksä lill alt skattemoralen
försämras. Komplicerade regler inbjuder fill skattefusk och skatteplanering.
Del är viktigt för respekten för skallesystemel och för strävandena alt
ästadkomma en rällvis fördelning all komma lill rätta med dessa problem.

De
finansiella marknaderna spelar en viktig roll för tillväxten. Kapital måste
kunna flyttas dit där det gör störst nytta. Under de senaste åren har de
inhemska finansiella marknaderna avreglerals. Under de kommande åren är del en
viktig uppgift all ge de finansiella marknaderna etl nytt regelsystem, anpassat
lill kraven på såväl rättvisa som effektivitet. I della sammanhang måste också
Sveriges stigande inlernaliondla beroende beaktas.

I
elt program för ekonomisk tillväxt spelar även kommunikationerna en

central
roll. På detta område genomförs f.n. en del viktiga avregleringar,

bl.
a när del gäller taxi och busstrafik. Under de närmaste åren kommer

vidare
ell omfattande program för utbyggnad av infrastrukturen all genom-

föras,
vilkel ocksä möjliggör etl effeklivare utnyttjande av trafikapparaten.
Prop. 1987/88: 150 Statens järnvägar kommer all rustas upp och förnyas. Detta
bör ge ell Bilaga 1 väsentligt bidrag till den ekonomiska tillväxten.

En
god tillväxt förulsälter också tillgång till skicklig och väl utbildad
arbetskraft. På arbetsmarknaden har under senare lid bristsituationer uppställ
på allt fler områden. Del kommer all vara en huvuduppgift för arbetsmarknads-
och ulbildningspoliliken under de kommande åren atl avhjälpa dessa och all
komma lillrälla med flaskhalsar på arbelsmarkna-den.

För
all produkfionen skall kunna växa på lång sikl, likaväl som bristsituationerna
avhjälpas på kort sikl, krävs etl väl fungerande utbildningssystem, inklusive
en flexibel arbetsmarknadsutbildning, som tar hänsyn lill arbetsmarknadens
krav. Arbetsmarknadspolitiken och ulbildningspoliliken måste samordnas för all
nä della syfte. Utbildnings- och kunskapsnivån måste vara hög och
utbildningssystemet måste smidigt kunna förutse och ställa om sig lill
förändrade krav. För alt Sverige skall kunna behålla sin ställning som en
första rangens industrination krävs en forskning av hög klass. Del är mol denna
bakgrund regeringen under de senaste åren -trots den i övrigt strama
budgetpolitiken - kraftigt prioriterat forskningen. Genom tvä
forskningspoliliska propositioner har forskningen fillförls mer resurser och
dess organisation förnyats. I är höjs studiemedlen kraftigt. Förnyelsefonderna
stödjer utbildning av de anställda i näringslivet i ny teknik.

Den
ekonomiska lillväxlen måste fördelas sä all den kommer hela landet lill godo.
En väl utbyggd infrastruktur, etl geografiskt spritt utbildningsväsende och
väl utbyggda kommunikationer är i della sammanhang helt centrala.

Den
ekonomiska tillväxten har ofta ställts i motsats till en god miljö. Denna
motsalsslällning är emellertid inte nödvändig. Tvärtom förutsätter en aktiv och
effektiv miljöpolitik ekonomisk tillväxt. Tillväxten är ocksä beroende av en
ansvarsfull hushållning med våra naturresurser. Del är därför regeringens
föresals all under de kommande åren arbeta för såväl en god miljö som en hög
ekonomisk lillväxl. Denna inriktning kommer lill ullryck i den nyligen
presenterade miljöpolitiska propositionen. Möjligheterna all nä de högt
ställda målen ökar bl. a. genom ett ökat användande av ekonomiska styrmedel
inom miljöpolitiken.

Del
är också regeringens fasta ambition all bevara och värna del sociala
Irygghetssyslemel. Ell väl fungerande trygghetssystem understödjer den
ekonomiska lillväxlen genom all del hjälper medborgarna all klara av de
oundvikliga anpassningskrav som den industriella omvandlingen och ulvecklingen
ställer. Ambitionen all bevara del sociala irygghetssyslemel fär emellertid
inte lolkas som all reglerna för all framtid skall vara oförändrade. För all
utveckla och effektivisera välfärdssystemen krävs tvärtom alt olika inslag i
systemen löpande anpassas lill nya förutsättningar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Förnyelsen
av den offentliga sektorn Prop. 1987/88: 150

Del är väsenlligl all arbeta för en mer effektiv
resurshushållning inom ' den offentliga sektorn. Om resurserna kan
utnyttjas mer effektivt blir del lällare all nå centrala välfärdsmål. Skall
skaltetryckel dessutom kunna sänkas ulan all den offentliga verksamhetens
kvalitet försämras eller dess volym minskas, måste produktiviteten i den
offentliga sektorn ökas.

För alla som vill värna och bygga ul den offentliga
verksamheten är därför en god effektivitets- och produktivitetsutveckling i
denna sektor en uppgift av första rang. Del finns stora och otillfredsställda
behov, som bara den offentliga sektorn kan tillgodose. Samtidigt fär della ej
ske så snabbi all dess andel av brutlonalionalproduklen ökar. Om ulgiflsandelen
fortsätter all minska, blir det på sikl möjligl alt också sänka skaltetryckel.

Samhällsutvecklingen kommer all ställa successivt nya krav
på den offenfiiga sektorn. En del redan exislerande program och verksamheler
kan då fömlsällas få lägre angdägenhelsgrad och bli mer umbäriiga. Vidare
kommer kvalitetsfrågor som flexibilitet, valfrihet samt anpassning över liden
och lill individuella behov all bli allt viktigare. För atl den offentliga
sektorn skall kunna möta dessa krav från medborgarna måste den förnyas.

Kravel ställs därmed på all den statliga verksamheten
bedrivs effektivt, rationellt och ändamålsenligt. Jag kommer senare all redovisa
det arbete som pågår för all i den statliga budgetprocessen skapa bättre
förutsättningar för en utvärdering och analys av den offentliga verksamhetens
resultat och därmed förbättra stalsmaklernas möjligheter alt styra den
offentliga verksamhelen.

Genom detta arbete möjliggörs en prövning av exislerande
offentliga verksamheler, så all de bättre svarar mot medborgarnas behov och
önskemål utan all åtgärderna går ul över de svagaste grupperna i samhället.
Målet är en väl fungerande offentlig sektor, som ger god service med valfrihet
och mångfald åt alla medborgare.

6 Det reviderade budgetförslaget Prop. 1987/88:150

Bilaga
1

Budgetpolitikens inriktning

De principer för de senaste årens budgetpolitik som flera
gånger slagils fast av riksdagen är alltjämt giltiga:

•
Endast de allra
mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av sådana
ulgifisökningar måste hällas nere. samtidigt som de finansieras genom all
andra utgifter minskas.

•
Uigiflsbegränsningar
måste åstadkommas pä vissa områden.

•
Arbetet med all
begränsa ulgiflsaulomatiken måste fortsälla.

•
Ätgärder måsle
vidlas för all effektivisera den offentliga verksamhelen och i vissa fall
förändra dess organisations- och finansieringsformer.

•
En fortgående
omprövning av exislerande utgiftsprogram måsle göras. Denna politik har haft en
avgörande betydelse för förbättringen av

budgeten. På fem år har budgetunderskottet minskat från
86,6 miljarder kr. budgetåret 1982/83 till beräknade 5,8 miljarder kr.
innevarande budgetår, se tabell 8. Uttryckt som andel av BNP motsvarar della en
nedgång frän 13,1% lill 0,6%. Även det underliggande saldols ulveckling har
varit myckel positiv. Det har kontinuerligt minskat lill 7,6 miljarder kr.
innevarande budgetår.

Budgetpolitiken har emellertid inle varil den enda orsaken
lill denna nedgång. En annan viktig faktor bakom de båda senaste årens minskade
underskoll har varil den snabba nominella inkomstökningen i samhället. Denna
fär på kort sikl en positiv effekt på budgetsaldol, eftersom skaltein-läklerna
ökar snabbi. På längre sikl riskerar emellertid effekten på budgelunderskotlel
av så snabba inkomstökningar att bli negaliv, via försämrad konkurrenskraft och
långsammare lillväxl. Man kan därför inle la den snabba nedgången av
budgelunderskotlel lill intäkt för all den strama budgetpolitiken skulle kunna
upphöra.

Detta framgår ocksä av långtidsbudgeten. I den offentliga
sektorn är det endast socialförsäkringssektorn som uppvisar ell positivt
finansiellt sparande över hela den kommande länglidsbudgetperioden; det försämras
dock under de närmaste åren, framför allt eftersom anlalet pensionärer med full
ATP-poäng ökar. Såväl långtidsbudgeten som treårskalkylerna visar all del krävs
en fortsatt slram finanspolitik för att öka sparandel och förbättra
bytesbalansen.

Dessa överväganden har väglett arbetet med del reviderade
budgetförslaget för budgetåret 1988/89. Målet har varil alt såväl reall som
nominellt

Tabell
8 Budgetprognos för 1987/88 Miljarder kr.

Statsbudget

BP 88

Nuvarande beräkning

Inkomster

318,0

333.4

335,4

Utgifter
exkl

statsskuldräntor

287.2

289.0

286,9

Statsskuldräntor

60.0

59.1

54,6

Redovisat
budgetsaldo

-29.1

-14,7

-5.8

hålla nere budgelunderskollel trots alt inkomstökningen,
vid de pris- och Prop. 1987/88: 150 löneökningsanlaganden som gjorts för
1989, blir avsevärt lägre än tidigare Bilaga 1 år. De finanspolitiska
åtgärder som tidigare redovisats bidrar lill all nä detta mål.

Budgetåret 1987/88

I årets budgetproposition beräknades underskottet för
budgetåret 1987/88 till 14,7 miljarder kr. Del är främst två faktorer som
förklarar atl underskottet nu revideras ned lill 5,8 miljarder kr. För del
första sker en inkomstförstärkning till följd av atl priser och löner nu
beräknas stiga snabbare under 1988 än vad som förutsattes i budgetpropositionen
i januari. För del andra har förtidsinlösen av utlandslån under våren givil
drygt 4 miljarder kr. i valulavinster. Dessa vinster påverkar dock inle del
underliggande saldol, vilket ocksä är förklaringen lill att della inle
förbättras lika mycket som del redovisade saldol.

Budgetåret 1988/89

I budgetpropositionen beräknades budgelunderskollel för
nästkommande budgetår lill 11,9 miljarder kr. Jag beräknar nu all
budgelunderskollel blir 5,2 miljarder lägre, eller 6,7 miljarder kr., se tabell
9. Förändringen beror framför allt på all skatteintäkterna räknats upp lill
följd av all limlöneökningen 1988 nu väntas bli större än enligl bedömningen i
januari saml på förslagen om höjd olje- resp. tobaksskatt. Vidare väntas den
privata konsumtionens tillväxt bli snabbare ån den bedömning som låg lill grund
för beräkningarna i budgetpropositionen. Del för med sig ökade momsinläkler.
Till följd av del minskade upplåningsbehovet minskar också räntekostnaderna
för statsskulden jämfört med beräkningen i januari. Vad beträffar det
underliggande budgetsaldol skiljer det sig, liksom vid januariberäkningen, med
knappt 8 miljarder kr. frän det kassamässiga saldol. Orsaken är framför allt
alt den engängseffekl som uppslår till följd av ändrade bokföringsprinciper för
ränteutgifterna pä statsskuldväxlar inle påverkar det underliggande saldot.

Av tabell 10 framgår vidare atl de statliga utgifterna
exklusive stalsskuldräntor sjunkit myckel kraftigt som andel av BNP under de
senaste sex budgetåren. Den tidigare utgiftstrenden har således brutits. Denna
utveckling fortsätter nu. De reala slalsulgifterna inklusive stalsskuldräntor

Tabell 9 Budgetsaldo 1988/89

Miljarder
kr.

BP 88

Nuvarande beräkning

341,4

Inkomster
Utgifter exkl stalsskuldräntor Stalsskuldräntor Redovisat budgetsaldo

345,8

299,3

299,5

54,0

53,0

-11,9

-6,7

Tabell 10 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83,
1986/87-1988/89.

Miljarder
kr. löpande priser

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

1982/83
1986/87

1987/88

1988/89

Inkomster Andel av BNP Utgifter exkl. statsskuldräntor
Andel av BNP Statsskuldräntor Redovisat budgetsaldo

Andd av
BNP Underiiggande budgetsaldo Andel av BNP

191,2

28,6%

229.6

34,4% 48,2

-86,6 13.0%

320,1

33.4%

271.5

28,3%

63,8

-15.2 1,6%

-13.4 1,4%

335,7 32.5%

286,9

27,8% 54.6

-5,8 0.6%

-7,6

0,7%

345,8

31.7%

299.5

27,2% 53,0

-6,7 0.6%

-14,4 1.3%

minskar med ca I % mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89.
Även inkoms-lerna minskar reall med ca I %.

Eftersom de statliga löneutgifterna är av stor belydelse
för budgetpolitiken är den utgiftsram för lönekoslnadsökningar som slaten hai'
lagt av stor betydelse för att kunna kontrollera de statliga löneutgifterna.
Den har därmed stor belydelse för budgelulfallel.

Den konsoliderade offentliga sektorn

Den konsoliderade offentliga sektorn inkluderar förutom
slalen även socialförsäkringsseklorn och kommunerna. Den konsoliderade
offentliga sektorns finansiella sparande redovisas i tabell II. Där framgår all del finansiella
sparandel väntas bli något svagare under budgetåren 1987/88 och 1988/89 än i
den bedömning som gjordes i januari. Fortfarande kommer den offentliga
sektorns totala sparande all visa elt överskott nästa budgetår. Som framgär av
tabellen ligger överskottet i del offentliga sparandel främst inom
socialförsäkringsseklorn. Delta överskott beräknas dock krympa, vilkel för del
offentliga sparandet som helhet motverkar de positiva effekterna av del
minskade underskottet i. statsbudgeten. Detta understryker ytterligare behovet
av en fast budgetpolitik även framgent.

Tabell 11 Den konsoliderade offentliga sektorns
finansiella sparande

Miljarder kr

1986/87

1987/88

1988/89

Staten

Socialförsäkringssektorn

Kommunerna

1,2 25,0

-5,7

8,6

23,7 -4,4

4,6 27,5 -3,9

Totalt

20,5

27,9

28,2

Andd av
BNP

2,1

2,7

2,6

Statsbudgeten och särskilda frågor

1 Statsbudgeten budgetåren 1987/88 och 1988/89

1.1 Beräkningsförutsättningar

Vid
en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om
inkomstulvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisionsverket (RRV)
har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster. En sammanfattning av
beräkningen bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.3. De
antaganden som RRV grundat sina beräkningar pä framgår av tabell I. Under
slulskedel i arbetet med den reviderade natio-nalbudgelen har en delvis ny
bedömning av den ekonomiska utvecklingen gjorts. Med anledning härav räknar jag
nu med andra antaganden, vilka också redovisas i tabell 1.

I
övrigt finns ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar.

Tabell
1 Antaganden

Procentuell
förändring

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1

1987

1988

1989

RRV

Föredraganden

RRV

Föredraganden

RRV

Föredraganden

Lönesumma

8,8

5,2

7,2

3,9

3,8

Konsumentpris,

årsgenomsnitt

4,2

4,4

5,2

3,3

3,4

Privat
konsumtion.

löpande
priser

9,3

6,5

8,5

4,8

4,9

I
RRV-.s beräkningar avseende budgetåret 1987/88 (statsbudgetens inkomster och
utgifter) och 1988/89 (statsbudgetens inkomster) har verket tagit hänsyn lill
beslut som riksdagen fattat före den 17 mars 1988. RRV har även beaktat förslag
från regeringen före denna tidpunkt. Jag har för egen del beaktat även de
riksdagsbeslut som fatlats under återstoden av mars saml de förslag från
regeringen som lagts fram under denna period. I några fall harjag även beaktat
förslag som lagts fram efter den 31 mars. Det får ankomma på riksdagens
finansutskott atl göra justeringar för ytteriigare förändringar som ej kunnat
beaktas.

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret
1987/88

RRV:s
senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1987/88 utgörs av verkets
budgetprognos nr 5 från den 11 april 1988. Beräkningarna av inkomsterna för
budgetåret 1987/88 redovisas också i verkets reviderade inkomstberäkning.

Inkomster

I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1987/88
beräknat inkomsterna till 332831 milj.kr.

I enlighet
med vad jag har anfört om lönesummans och den privala konsumtionens ulveckling
räknar jag, så som framgår av redovisningen i tabell 2, upp inkomsterna med
sammanlagt 2 916 milj. kr.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Tabell 2
Ändringar

1987/88

Tusental kr.

RRV:s
beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

RRV:s be-

Förändring

räkning

enligt föredraganden

Inkomsuitel

1111
Fysiska personers skatt

på inkomst, realisations-

vinst och rörelse

58 390000

-1-1856000

1211
Folkpensionsavgift

42998000

-H 398000

1221
Sjukförsäkringsavgift,

netto

-624000

+ 157000

1231
Barnomsorgsavgift

10012000

-1- 93 000

1241
Vuxenutbildningsavgift

1 182000

+ 12000

1411
Mervärdesskatt

76000000

-1- 400000

Summa
inkomster

332831486

Summa
förändringar enligt föredraganden

-1-2916000

RRV:s
beräkningar föranleder i övrigt inle nägon erinran från min sida. Sammantaget
medför justeringarna av RRV:s beräkningar atl jag beräknar inkomsterna för
budgetåret 1987/88 till 335 747 milj. kr.

Ulgifier

I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till
347 150 milj.kr. RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna lill 343
863 milj.kr.

Verket har
beaktat beslut om och förslag till anslag på tilläggsbudget om sammanlagt I 968
milj.kr. Merbelaslningen på förslagsanslagen exkl. statsskuldräntor beräknas
därutöver lill 4840 milj.kr. Belastningen 1987/88 pä reservalionsanslagen
beräknas däremot bli I 044 milj.kr. lägre än vad som avsatls i statsbudget.
Tillsammans gör detta atl RRV prognosticerar ui-giftsanslagen e.xkl.
statsskuldräntor till 283 913 milj.kr. för 1987/88. Jag ökar utgifterna med 2
121 milj. kr. som ytteriigare beräknas belasta 1987/88 framförallt lill följd
av proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbollens län m.m.
(prop. 1987/88:86) saml justeringar av prognoserna för grundskole- och
sludiemedelsulgifter. Ulgiftsanslagen exkl. stalsskuldräntor blir därmed
286034 milj. kr.

RRV har
beräknat utgifterna för statsskuldräntorna till 57,1 miljarder kr. för
budgetåret 1987/88. Häri ligger vissa valulavinsler, som l. ex. uppkommit i
och med all USD-kursen sjunkit jämfört med när lånen togs upp. Sedan RRV gjorde
sin beräkning har yllerligare valulavinster realiserats. Utgifterna för
stalsskuldräntorna uppgår därför i min beräkning lill 54,6 miljarder kr.

Tabell 3
Räntor på statsskulden budgetåret 1987/88 Prop. 1987/88: 150

Miljarderkr. Bilaga 1

Budgetår Statsbudget Nuvarande

beräkning

50,5

48,6

9,7

9,9

-0,2

-3,9

Räntor pä inhemska lån m. m. Räntor på utländska lån
Valutaförluster, netto

Summa 60,0 54,6

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna pä
reservationsanslag under innevarande budgetår all öka med 1 044 milj. kr. för
alt uppgå till 25 036 milj.kr. Några utgifter för reservalionsmeddsförbrukning
(netto) kommer således inle att belasta 1987/88. RRV:s bedömning baseras bl. a.
på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. Jag gör tvä förändringar jämfört
med RRVs beräkning av reservationernas storlek. Ovan nämnda proposition om
Norrbotten medför att reservationerna ökar med 950 milj. kr. Samtidigt dras 868
milj. kr. in från reservationer för Beredskapslagring och industriella
åtgärder. Detta gör atl jag beräknar reservationerna lill sammanlagt 25 118
milj. kr. I tabell 4 redovisas ulvecklingen av anslagsbehållningarna mellan
budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 4 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren
1986/87 och 1987/88 Miljarder kr.

Huvudtitel 1986/87 1987/88

7,1

7,8

4,6

5,1

2.2

2,7

3,7

4,5

4,0

2,5

2,4

2,5

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Industridepartementet

Miljö- och energidepartementet

Övriga huvudtitlar

Summa 24,0 25,1

Enligl RRV
och min egen bedömning kommer rörliga krediter atl netto ge 125 milj.kr. under
budgetåret 1987/88. Återbetalningarna är således större än nyutlåningen under
året.

Jag vill
ocksä nämna alt RRV för tillkommande utgiftsbehov, netto lar upp 3 miljarder
kr. Jag beräknar denna utgiftspost till I miljard kr. I övrigt harjag inga
invändningar mot RRV:s beräkning.

Sammanlaget
räknar jag därmed med all utgifterna under budgetåret 1987/88 kommer all uppgå
lill 341 509 milj. kr. Beräkningarna sammanfattas i tabell 4.

Tabell 5 Statsutgifterna budgetåret 1987/88

Miljarder kr.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Statsbudget

RRV

Föredraganden

Utgiftsanslag
exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor Förändring i anslagsbehållningar
Ändrad dispostion av röriiga krediter Beräknat tillkommande utgiftsbehov,
neUo

Summa
statsutgifter

Finansfullmaktsutnyttjande'

278 150

60000

1500

500

7000 347 150

283913 57075 -1 044' - 125

3000 343863

286034 54 600 -1 126' - 125

1000 341509

Ökningen av anslagsbehållningarna påverkar inle utgifterna

1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret
1988/89

Inkomster

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 337498
milj.kr. för budgelåret 1988/89. I det följande redovisar jag de förändringar
av RRV:s beräkningar som jag funnit nödvändiga.

I enlighet rned vad jag nyss anförde om lönesummans
ulveckling för år 1988 och 1989 saml den privala konsumtionens ulveckling 1988
och 1989 räknar jag upp RRVs beräkning med sammanlagt 7234 milj. kr. Fördelningen
på inkomstlillar framgär av tabell 6.

I enlighet med de förslag som jag senare denna dag kommer
atl framföra om tobaksskatten beräknas inkomsttiteln Tobaksskutt öka med 500
milj. kr. i förhållande till RRV:s beräkning.

Vidare beräknas inkomsttiteln Energiskatt öka med 600
milj. kr. med anledning av de förslag jag senare i dag kommer atl framföra.

Dessa justeringar medför atl jag beräknar de sammanlagda
inkomsterna för budgetåret 1988/89 lill 345 832 milj. kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Tabell
6

1988/89

1000-tal kr.

Ändringar
i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

RRV:s beräk-

Förändringar

nmgar

enl. föredragande

Inkomsttitel

1111
Fysiska personers skall på inkomst,

realisationsvinst och rörelse

58404000

-F4599000

1211
Folkpensionsavgift

44757000

+ 797000

1221
Sjukförsäkringsavgift, netto

-916000

+ 316000

1231
Barnomsorgsavgift

10421000

-1- 185000

1241
Vuxenutbildningsavgift

1229000

+ 23 000

1281
Allmän löneavgift

1889000

-1- 14000

1411
Mervärdeskatt

81000000

-H 300000

1424
Tobaksskatt

4400000

+ 500000

1428
Energiskatt

14 150000

+ 600000

Summa
inkomster

337497 712

Summa
förändringar enligt föredra

iganden

-1-8334000

s. 44 Kontrollera mot PDF

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av siats- Prop.
1987/88: 150

budgetens inkomstsida i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1988/89 Bilaga 1

(tabell 7).

Tabell 7 Förslag till förändringar i uppställningen av
statsbudgetens inkomster 1988/89

Inkomsttitel Förslag

1110 Fysiska personers inkomstskatt Namnändring

1111 Fysiska personers inkomstskall Namnändring

1120 Juridiska personers inkomstskatt Namnändring

1121 Juridiska personers inkomstskatt Namnändring

1130 Ofördelbara inkomstskatter Namnändring

1131 Ofördelbara inkomstskatter Namnändring 2327 Räntor på statens
vattenfallsverks statslån Ny inkomsttitel 2395 Räntor på
särskilda räkningar i riksbanken Ny inkomsttitel 2626 Inkomster vid
banverket Ny inkomsttitel

Utgifter

I det slutliga förslaget lill statsbudget för budgetåret
1988/89 uppgår utgifterna lill 352 520 milj.kr.

I årets budgetproposition upptogs utgifterna för
budgetåret 1988/89 lill 353 308 milj. kr. Av delta belopp svarade minskade
anslagsbehållningar, ökad disposition av rörliga krediter och beräknat
tillkommande utgiftsbehov, netto för 7000 milj.kr. Ulgiftsanslagen uppgick
sålunda till 346308 milj. kr.

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har dels ell
antal propositioner innebårande anslagsförändringar förelagts riksdagen, dels
riksdagen beslutat om ell antal anslag som föreslogs i budgetpropositionen. Om
riksdagen bifaller förslagen i propositionerna innebär detta atl de samlade
utgiftsanslagen ökar med ca 200 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.
All ulgiftsanslagen inte ökar mera beror främst på all statens vatlenfallsverks
invesleringsanslag liksom lånedelen av sludiemeddsan-slaget (fr. o. m. den I
januari 1989) lyfts ul ur budgeten och istället finansieras via kreditgivning
hos riksgäldskontoret. Beloppet inkluderar även de anslagsförändringar i
förhållande till budgetpropositionen som beslutats av riksdagen men inle de
minskade utgifterna för stalsskuldsränlor som jag strax återkommer till. I
samband med min beräkning av anslagskonsekvenserna harjag låtit upprätta en
specifikation över föreslagna och i förekommande fall beslutade
anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande lill budgetpropositionen.
Denna specifikation (bil. 1.6) täcker i princip perioden l.o.m. mars 1988.

Anslaget Räntor på statsskulden m.m. upptogs i
budgetpropositionen

för budgetåret 1988/89 med ell lill 54000 milj. kr. beräknat belopp. Belasl-

ningen på delta anslag är beroende av den ackumulerade statsskulden

under det budgetår för vilkel anslaget anvisas och av räntenivån inom och

utom landet saml av bokföringsmässiga valutadifferenser på grund av

ändrade växelkurser vid omsättning eller återbetalning av utlandslän. En

beräkning av riksgäldskontoret ger vid handen all ulgifierna för räntor på

statsskulden m. m. torde bli ca I miljard kr. lägre än vad som antogs i 44

s. 45 Kontrollera mot PDF

budgetpropositionen.
I denna beräkning ingår en positiv engängseffekl pä Prop. 1987/88: 150 ca 7,5
miljarder kr till följd av en omläggning av redovisningsprinciperna Bilaga 1
för slalsskuldväxlar. Den inhemska räntekostnaden beräknas nu bli ca 0,7 milj.
kr. lägre främst till följd av elt minskal uppläningsbehov. Förslag lill
inkomst- och ulgiflsstal för anslaget Räntor på statsskulden m. m. framgår av
bilaga 1.5. Anslaget bör i enlighet med förslaget föras upp på statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 med 53 miljarder kr.

Tabell 8 Räntor på statsskulden budgetåret 1988/89

Miljarder kr.

Budgetår Budget- Nuv.
be- Förändring

proposition räkning

Räntor pä inhemska lån m. m. 43,9 43,2 -0,7

Räntor på utländska lån 9,9 9,6 -0,3

Valutaföriuster, netto 0,2 0,2

Summa 54,0 53,0 -1,0

Sammanlaget innebär detta atl jag beräknar statsbudgetens
utgiflsanslag för budgetåret 1988/89 lill sammanlagt 345 520 milj.kr.

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av
hela belastningen på statsbudgeten beräknas, ulöver ulgiftsanslagen, pä statsbudgetens
utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad
disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

I budgetpropositionen beråknades förbrukningen av
anslagsbehållningar komma alt uppgå lill 1 500 milj.kr. budgetåret 1988/89. De
propositioner innebärande anslagsförändringar som därefter förelagts riksdagen
motiverar ingen ändring av den beräkning som gjordes i budgetpropositionen.
Anslagsbehållningarna beräknas således minska med 1500 milj.kr. under
budgetåret 1988/89.

Budgelulfallel, och därmed statens upplåningsbehov,
påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga kredUer hos
riksgäldskonloret. Sådana krediler har enligl riksdagens beslut ställts till
förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Dessutom vill jag
erinra om atl vissa myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet disponerar en
rörlig kredit i riksgäldskonloret.

1 syfte all förslaget till statsbudget så långt som
möjligl skall visa en realistisk budgelbdastningen förs på budgetens
utgiftssida upp posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid
beräkningen av denna post görs en uppskattning av sädana utgifts- och
inkomslförändringar som inte förts upp på något annat ställe i budgeten. I
budgetpropositionen ingick i denna post bl. a. budgeteffekterna till följd av
särpropositioner som senare under riksmötet skulle komma atl föreläggas
riksdagen. Dä dessa förslag numera föreligger har medel istället beräknats
under berörda anslag och inkomsttitlar.

Tabell 9 Statsutgifterna för budgetåret 1988/89

Miljoner kr.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Budget
prop.

Ny beräkning

Utgiftsanslag
exkl. statsskuldräntor

Statsskuldräntor

Förändring
av anslagsbehållningar

Ändrad
disposition av rörliga krediter

Beräknat
tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa statsutgifter

292 308

54 000

1500

500

5 000

353308

292520

53 000

1500

500

5 000

352520

1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1987/88 och
1988/89

Med hänvisning till redovisningen i det föregående
beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande
budgetår och förslaget lill statsbudget för budgetåret 1988/89 enligl vad som
framgår av tabell lOoch 11.

Beräkningen av budgelulfallel för innevarande budgetår ger
vid handen atl budgetunderskottet för budgetåret 1987/88 blir 8,9 miljarder
lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Nu förutses ell underskott
om 5,8 miljarder kr.

Stalsinkomslerna näsla budgetår uppskallas nu till 345,8
miljarder kr. Som framgår av tabell 10 och tabell 11 är del främst inkomsterna
som beräknas öka jämfört med budgetpropositionen. Orsaken är främst ökade
skatteintäkter till följd av en annan bedömning för limlönernas ulveckling
1988. Av samma skäl beräknas den privata konsumtionen 1988 nu bli större än vad
som tidigare antagits vilket leder till större intäkter av mervärdeskatt.
Utgifterna exkl. stalsskuldräntor beräknades i budgetpropositionen lill 292,3
miljarder kr. Nu beräknas utgifterna till 292,5 miljarder kr.
Sammanfattningsvis innebär beräkningarna all budgelunderskollel för budgetåret
1988/89 minskar med 5,2 miljarder kr. till 6,7 miljarder kr., jämfört med
beräkningarna i budgetpropositionen.

Förändringarna av inkomsterna och utgifterna i förslaget
lill statsbudget för budgetåret 1988/89 sedan budgetpropositionen harjag även
låtit sammanställa i en specifikation som bör bifogas lill
regeringsprotokollet i della ärende (Bil 1.6).

Tabell 10 Utvecklingen av statsbudgetens saldo
budgetåren 1986/87-1987/88

Miljarder
kr.

1986/87

1987/88

Utfall

Budgetpropositionen

RRV

Ny beräkning

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldsräntor
Statsskuldsräntor

Saldo

320,1

271,5 63,8

-15,2

333,4

289,0 59,1

-14,7

332.8

286,7 57,1

-11,0

335,7

286,9 54.6

-5,8

s. 47 Kontrollera mot PDF

Tabell 11 Utvecklingen av statsbudgetens saldo
budgetåren 1986/87-1988/89

Miljarder kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1

1988/89

Procentuell förändring

Budgetpropositionen

Ny beräkning

Från utfall 1986/87 till ny beräkning 1987/88

Från ny beräkning 1987/88 till ny beräkning 1988/89

Inkomster
Utgifter exi. slats-

skuldsräntor
Statsskuldsräntor

Saldo

341,4

299,3 .M,0

-tl,9

345,8

299,5 53,0

-6,7

-H4,9%

+ 5,1%

-1-2,8% -1-4,4%

2 Extraordinära budgeteffekter

Den
underliggande ulvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls om det redovisade
saldol korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller hänger samman med
ändringar i redovisningsprinciperna. Del bör betonas all del ofta är en
bedömningsfräga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst
alternativt utgift eller som en extraordinär effekt. Trots all avgränsningarna
i de enskida fallen inte är helt självklara anscrjag del ändå angeläget atl
redovisa en beräkning där de extraordinära effekterna exkluderats så
statsbudgetens underiiggande utveckling klargörs.

På
inkomstsidan betraktas följande effekter som extraordinära vid fram-räkning av
det underliggande budgetsaldol:

- engångseffekter som t. ex. omläggning av
redovisning av egenavgifter

- tillfälliga extra inleveranser från affärsverk lill
statsbudgeten

- fondupplösningar som tillfälligt ökar
statsbudgetens inkomster

- utförsäljning av beredskapslager av olja.

På
utgiftssidan beaktas följande effekter vid framräkning av del underliggande
budgetsaldol:

- valutaföriuster och valutavinster som uppstår vid
amortering av statens utlandslån

- rena budgetavlastningar, som t.ex. atl kostnaderna
för studielånen inte belastar statsbudgeten från och med år 1989

- engängseffekl till följd av ändrad
bokföringsprincip för slalsskuldväxlar

- att vissa affärsverk som l.ex. Vattenfall
finansierar sina investeringar genom län pä kreditmarknaden eller direkt i
riksgäldskonloret i stället för som tidigare över anslag på statsbudgeten.

Som
exempel på effekter vilka däremot inte beaktas vid framräkning av den
underliggande budgetutvecklingen kan nämnas dels att ränteutgifter för
statsskulden periodiseras på olika sätl för olika låneinslrument, dels de
särskilda insatser inom arbetsmarknads- och industripolitik som gjorts med
hänsyn till sysselsättningslägel.

Tabell
10 visar statsbudgetens underiiggande ulveckling under perioden
1986/87-1988/89.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Tabell
12 Underliggande budgetsaldo

Miljarder
kr., löpande priser

för
budgetåren 1986/87-

1988/89

Prop.1987 Bilaga 1

788:
150

1986/87 1987/88

1988/89

Underiiggande budgetsaldo Andel av BNP

-13,4 -7,6 1.4% 0,7%

-14,4

1,3%

3 Statens lånebehov och statsskuldens förändring

Det är vid en finansiell analys av intresse att studera
hur likviditeten i ekonomin påverkas av statens inkomster och utgifter. Statens
lånebehov bestäms dels av budgelulfallel och vissa kassamässiga korrigeringar
av delta, dels av vissa inkomster och utgifter vid sidan av statsbudgeten på
statsverkets och riskgäldskonlorets checkräkningar i riksbanken.

Statsskuldens förändring bestäms av statens lånebehov saml
av de skulddispositioner som riksgäldskonloret gör.

Med det av RRV redovisade budgetunderskottet som
utgångspunkt krävs således en del justeringar för att man skall kunna utläsa
statens lånebehov och statsskuldens förändring. 1 del följande redovisas
kortfaltal hur dessa begrepp är relaterade lill varandra.

Statens lånebehov

1. Del av RRV redovisade budgetunderskottet utgör
utgångspunkt för kalkylen.

2. Korrigeringar görs dä del
förekommer skillnader mellan när transaktioner bokförs i myndigheternas redovisning
och när de registreras pä statsverkels checkräkning. Sådana skillnader uppstår
dels genom atl inkomster och utgifter bokförs vid en annan tidpunkt än
motsvarande betalningar, dels genom atl vissa iransaklioner inte bokförs mol
budgelen. Ell exempel pä de sislnämnda är regeländringen den I juli 1987
belräffande statens förskottering av kommunernas kostnader för kommunall
boslads-lillägg (KBT). Ändringen innebär bl. a. en engängseffekl i form av etl
minskal lånebehov för staten i storleksordningen 3,6 miljarder kr. budgelåret
1987/88. Denna engängseffekl kommer dock inle till uttryck i etl minskat
redovisat budgetunderskott.

3. Den fillfälliga engångsskatten på
försäkringsbolag överfördes 1987 via en inkomsttitel på statsbudgeten,
omedelbart lill riksgäldskonloret för avskrivning mot statsskulden. Detta
innebär atl skatten inte påverkade budgelulfallel 1987 men medförde däremot
minskning av statens lånebehov.

4. En del av statens kreditgivning går
via riksgäldskonloret och redovisas inle på statsbudgeten. Exempel på della är
vissa krediler lill de stafiiga affärsverken. Dessa krediler måste dock
finansieras via statlig upplåning.

5. Genom en saldering av posterna I -
4 erhålls statens lånebehov.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsskuldens förändring Prop. 1987/88: 150

Statsskuldens förändring påverkas utöver statens lånebehov
av transaktio- °

ner av dispositiv karaktär som riksgäldskonloret gör.
Skulddispositioner utgörs t.ex. av uppköp av statsobligationer, utbetalningar
av förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinsler saml
tillfälliga bokfö-ringslransakfioner som påverkar statsskuldens storlek. Genom
all skulddispositioner läggs till statens lånebehov erhålls statsskuldens
förändring.

Tabell 13 Statens lånebehov (netto) budgetåren
1986/87-1988/89

Miljarder kr., löpande priser

1986/87

1987/88

1988/89

Redovisat
budgetunderskott 15,2

5,8

6,7

Kassamässiga
korrigeringar -0,5

-4,8

Tillfällig
förmögenhetsskatt för försäkrings-

bolag
m.fl. -7,9

-8,3

—

RGK:s
kreditgivning lill vissa affärsverk 1,0

1.6

5,5

Statens
länebehov 7,8

-5,7

12,2

Skulddispositioner
5,4

-0.7

- uppköp
obligationer (3.9)

(0,3)

-
övrigt (1,5)

(-1,0)

Statsskuldens
förändring 13,2

-6,4

12,2

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga I

s. 50 Kontrollera mot PDF

4 Statliga garantier Prop. 1987/88:150

Bilaga 1 4.1 Redovisning av statens garantiåtaganden

I 1988 års budgetproposition redovisade jag atl statens
garantiåtaganden per den Ijuli 1987 uppgår till ca 158,5 miljarder, kr.

Regeringen har därefter lagt fram förslag till riksdagen
som berör omfattningen av det statliga garantiätagandet. Förslaget redovisas i
tabell 14. Statens samlade garantiåtagande kommer därmed att uppgä till ca
158,5 miljarderkr. den I juli 1988.

Tabell 14 Föreslagna förändringar av ramar för statligt
garantiåtagande efter budgetpropositionen 1988

(milj.kr.)

Proposition

Garantins

Nuvarande

Föreslagen

Förändring

Tidpunkt för

ändamäl

garantiram

förändring

1987/88:90

Borgen

■
14 373

14 356

1988-07-01

om
energi-

för lån

politik
inför

till bolag

1990-talet

i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens
aktier

4.2 Stöd till näringslivet

4.2.1 Inledning

Riksrevisionsverkel (RRV) har på regeringens uppdrag gjort
en översyn av verksamhelen med statliga kreditgarantier. Verket har den 22
februari 1984 redovisat uppdraget i rapporten "Översyn av verksamhelen med
statliga garantier - vissa regler, rutiner och system". I rapporten
redovisas bl. a. den nuvarande administrativa styrningen av
kreditgaraniiverksamheien. RRV har i rapporten angett all regelsystemet är
svåröverskådligt och föreslagit atl administrationen av all statlig
garantiverksamhet, med undantag av exporlkredilgarantierna, regleras genom en
gemensam förordning för alla lyper av kreditgarantier.

I september 1985 gavs en sårskild utredare' i uppdrag atl
göra en översyn av verksamheten om statliga kreditgarantier och lämna förslag
lill en enhetlig förordning med statliga kreditgarantier. 1 november 1986
utvidgades utredningsuppdraget till all omfalla utarbetande av etl förslag
lill vissa enhetliga juridiska och tekniska regler även för verksamhelen med
statliga lån och bidrag till näringslivel.

Kreditgarantiulredningen överiämnade i juni 1987 betänkandet
(SOU 1987:29) Stöd lill näringslivel. Betänkandet har remissbehandlats. Som
bilaga 1.7.1 lill protokollet fogas en förteckning av remissinstanserna. En
sammanslällning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet
och finns tillgänglig i ärendet (Dnr 2748/87).

' Hovrättslagmannen Lars Persson 50

Jag skall nu med utredarens belänkande och
remissynpunkterna som grund la upp frågan om ändringar belräffande del statliga
slödel lill näringslivel.

I ell avsnill om samriskengagemang föreslår jag bl. a. en
ändring av lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.
I avsnittet om avgifter för statliga garantier har milt förslag formen av en
lag om avgifter för vissa statliga garantier.

Prop.
1987/88:150 Bilaga 1

4.2.2 Stödels föreslagna komplementära roll

Mitt
förslag: Slöd lämnas i princip endast om elt finansieringsbehov inte kan
tillgodoses av sökanden själv eller av nägon bank eller annal kreditinstitul.

Utredningens förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
Utredningens förslag i frågan har vunnit stöd eller i vari fall lämnats utan
erinran av huvuddelen av remissinstanserna. Lantbruksstyrdsen har efterlyst en
flexibel tillämpning av bestämmelsen. Riksgäldskonloret har inte haft någon
erinran mot förslaget men ansetlalt förslaget i alla fall som del formulerats,
slår i konflikl med utredningens förslag om ökad självrisk för kredilinslilulen
i fräga om statliga garantier, s. k. samriskengagemang, som jag behandlar i
avsnill 4.2.4 Några remissinstanser, däribland fiskeristyrelsen. Lantbrukarnas
riksförbund. Småföretagens riksorganisation, har avvisat utredningens förslag.
De av dessa instanser som uttryckligen motiverat sitt ställningstagande har
ansett atl utredningens förslag stär i direkt motsalsslällning till de direktiv
och intentioner som regering och riksdag fastlagt.

Skälen för
mitt förslag: När det gäller del grundläggande syftet med statligt stöd
förekommer i en del förtättningar bestämmelser som går ut på att begränsa stödet
sä att detta endast tjänar som ett komplement till de finansieringsmöjligheter
som den allmänna kreditmarknaden kan erbjuda. En sädan bestämmelse finns dock
inte inom alla stödområden. Enligl min mening bör den i princip gälla överlag.
Om inle del ställiga stödet begränsas lill all vara etl komplement, finns del
en risk för all slödel verkar snedvridande pä konkurrensen i näringslivel och
även får andra menliga effekter.

Enligt min
mening lämnar principen om slödels komplementära roll som den formulerats i
milt förslag tillräckligt utrymme för en flexibel tillämpning. Della innebär
liksom hillills all i vissa fall kan slöd komma all lämnas som inle primärt
syftar lill all läcka etl finansieringsbehov som inte kan tillgodoses på den
allmänna kreditmarknaden.

Inte heller anser jag all principen om slödels
komplementära roll slår i något molsalsförhållande lill förslaget om s. k.
samriskengagemang i fråga om statliga garantier. Benägenheten all ge lån med
statlig garanti blir dock sannolikt något mindre om kreditinstituten skall bära
en del av en eventuell kredilföriusl. Delta är en följd av alt kredilinslilulen
kan förväntas göra en strängare kreditbedömning när de själva skall svara för
en del av en eventuell kreditförlust. Jag återkommer till denna fråga i det
följande.

Utredningen har betonat
vikten av att en mera genomgripande översyn av floran av slödregler kombineras
med atl man undersöker om inle det statliga slödel på en del områden kan
begränsas eller slopas. Jag delar utredningens bedömning och vill betona viklen
av alt dessa frägor utreds under del fortsatta arbetet med alt rationalisera
det statliga stödet lill näringslivel.

Prop. 1987/88: 150
Bilaga 1

4.2.3
Kravet på lönsamhet

Mitt förslag:
Statligt stöd skall i allmänhet lämnas endast om verksamheten bedöms vara
eller kunna bli lönsam frän företagsekonomisk synpunkt.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
Utredningens förslag har vunnit slöd eller i vart fall lämnats ulan erinran av
flertalet remissinstanser. Några remissinstanser har utan närmare motivering
avstyrkt utredningens förslag. Andra remissinstanser, däribland
lantbruksnämnden i Norrbottens lån, har ställt sig tveksamma lill användningen
av begreppet förelagsekonomisk lönsamhet, eftersom begreppet kan vara svårt alt
exakt definiera. Länsstyrelsen i Norrbottens län har ansett att etl generellt
krav på förelagsekonomisk lönsamhet strider mol de grundläggande värderingarna
för ulveckling av rennäringen. Norrlands hypoleksförening har ansett det mera
tveksamt om man i alla lägen skall kräva alt åtgärden kan förväntas bli lönsam
ur företagsekonomisk synpunkt. När del gäller jordbruk i norra Sverige är del
enligt hypoleksföreningen svårt all tro att en investering i ekonomibyggnader
skulle kunna bli lönsam om man inte i företagets kalkyl räknar in fortsatt
statligt stöd till driften. Även inom andra angelägna verksamhels-områden finns
det enligl föreningen önskvärda eller t.o.m. nödvändiga projekt, som inte kan
antas bli lönsamma ur strikt företagsekonomisk synpunkt, exempelvis allmänna
kommunikafioner.

Skälen
för mitt förslag: En gmndläggande fräga som utredningen haft atl behandla
gäller det allmänna syftet med statligt stöd. I de nu gällande förordningarna
anges syftet vara all t.ex. "främja fritidsfisket" och "främja
ulvecklingen av främst små och medelstora företag".

1
mängden av nu gällande förordningar som reglerar statligt stöd förekommer
också utförligare bestämmelser som rör stödets ändamål, så t. ex. i
rennäringsförordningen (1971:438) där det heter alt stödet skall lämnas endast
"lill åtgärd som är önskvärd från allmän synpunkt, samhällsekonomiskt
motiverad och lönsam frän företagsekonomisk synpunkt". Det återstående
kravel - alt åtgärden skall vara lönsam från företagsekonomisk synpunkt - är
viktig som vägledning för när slöd fär lämnas. Del uppställs också i flera
förordningar. Det är väsenfiigt atl slödmyndigheten, vid sidan av de l.ex.
syssdsättningspoliska hänsyn som skall beaktas vid bestämmande av stöd enligt
en förordning, gör en bedömning av lönsamheten och inle beviljar stöd såvida
myndigheten inte kan räkna med alt åtgärden blir lönsam från företagsekonomisk
synpunkt. Enligt min mening bör denna

princip gälla i fråga om statligt slöd lill näringslivet.
Del är också en naturiig följd av tidigare omnämnda samriskengagemang.

Utredningens
förslag är grundat på en vidgad affärsmässig syn när del gäller del statliga
stödet. Reglerna bör dock utformas så all regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer har möjlighet all undanlagsvis vidta speciella åtgärder om
del har avgörande belydelse med hänsyn lill bl. a. sysselsättningspolifiska och
regionalpoliliska aspekter.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

s. 53 Kontrollera mot PDF

4.2.4 Samriskengagemang

Mitt
förslag: Garanti för lån fär omfatta högst 75 % av krediten jämte ränta lill
och med kreditens förfallodag. Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer bör dock ha möjlighet atl, om del år av avgörande belydelse ur bl. a.
sysselsättningspolifiska eller regionalpolitiska aspekter, lämna garanti för
län som omfattar hela utestående lånebeloppet.

Utredningens förslag: Överensstämmer i slort med milt
förslag.

Remissinstanserna:
De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller i vart fall lämnat
utredningens förslag utan erinran. Remissutfallet bland företrädare för
kredilinslilulen och andra näringslivsintressen har varit splittrat. Medan
Svenska bankföreningen, PKbanken, Sveriges industriförbund, Sveriges fiskares
riksförbund, Stockholms handelskammare och Skånes handelskammare har tillstyrkt
förslaget, har bl. a. Småförelagens riksorganisation, Företagarförbundel,
Föreningsbankernas Bank, LRF, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges allmänna
hypoteksbank avstyrkt förslaget.

Exporlkredilnämnden
har framhållit atl en viktig princip som också beaktas av utredningen är all
garantitagaren skall stå en viss självrisk. Anledningen till detta är alt
garantitagaren bör ha ett direkt intresse av atl pröva riskerna, atl vidta alla
åtgärder som kan bidra lill all del garanterade avtalet fullgörs och atl de
täckta fordringarna betalas i tid saml all efter eventuell skadereglering
samverka till indrivning av skadereglerad fordran. Del egna kostnadsansvaret
som självrisken innebär för garantitagaren är, enligl exporlkredilnämnden, del
särklassigl bästa incitament för en kraftfull insats från garantitagarens sida.
Liknande synpunkter har anförts av lantbruksslyrelsen och fiskeristyrelsen. Den
senare myndigheten har uppgivit alt den vid något tillfälle har upplevt alt
bankerna inle har ansträngt sig speciellt myckel för all medverka lill atl de
statliga föriusterna skall bli så små som möjligt. Liknande synpunkter har
anförts av flera andra remissinstanser.

Bankinspektionen
har uttalat all förslaget om samriskengagemang lill följd av kravet pä
kapilalläckning, åtminstone vad gäller bankerna, kan komma atl höjas från O %
lill 8 % på den icke statsgaranterade delen av en kredit. För den ökade risk
som kredilinslilulen här fär la måsle de ha ersättning av låntagaren i någon
form, l.ex. genom en högre ränta på denna del av krediten. Inspektionen har
påpekat alt delta kan komma att

s. 54 Kontrollera mot PDF

medföra
atl finanseringsformerna ifråga blir mindre attraktiva för en lånla- Prop.
1987/88: 150

gare. Bilaga 1

Statens industriverk har bl. a. anfört följande. Om det
skall vara meningsfullt med samriskengagemang måsle dessa pantförskrivas
separat och banken fär inle pantförskriva självrisken i den generella panten.
Enligl statens industriverks uppfattning har utredningen underskattat svårigheterna
alt praktiskt hantera samriskengagemang. Statens industriverk har uttalat all
samriskengagemang bör användas i ökad utsträckning men att utredningens analys
av behovet och konsekvenserna är otillräcklig för atl ligga till grund för atl
nuvarande ordning helt skall överges.

Lantbrukarnas riksförbund har ullalat atl förslaget inle
bara skulle innebära högre kostnader för kreditlagarna ulan även innebära all
vissa kreditansökningar som i övrigt uppfyller villkoren för stöd avslås.
Liknande synpunkter har anförts av andra remissinstanser.

Svenska sparbanksföreningen har bestritt riktigheten i
utredningens hypotes att etl effektivt sätl all öka kreditinstitutens
bevakning är att öka kredilinslilulens risk.

Sveriges allmänna hypoteksbank har ifrågasatt om
säkerheten för garan-lilän är betryggande i landshypotekslagens mening, om
hypoleksförening-arna i fortsättningen själva skulle svara för en del av
förlusten. Redan den omständigheten atl landshypoleksföreningarna - om
förslaget genomförs - har atl svara för 25 % av den slutliga förlusten gör alt
man, enligt hypoteksbanken, kan ifrågasätta om garanlilånegivningen i
forlsällningen utgör en sådan kreditgivning som kan säkerställas på ett
betryggande sätl i överensstämmelse med landshypotekslagens bokstav eller
enligl dess anda. En minskad garantilänegivning vid landshypoleksföreningarna
skulle enligl hypoteksbanken innebära att lånlagarna föriorade en fördelaktig
finansieringskälla.

Med hänsyn till landshypoleksföreningarnas speciella
förhållanden och vad som i övrigt anförts ovan har hypoteksbanken hävdat all
slaten även i forlsällningen bör svara fullt ut för sin garanti när garanlilån
lämnas genom landshypoteksföreningar. Om slalen anser atl dess utgifter är
oacceptabla till följd av föriuster i samband med lämnade statliga garantier,
synes del enligt hypoteksbanken rikligare all slaten nägol reducerar den ram
inom vilken sådana garanfier kan lämnas.

Hypoteksbanken har vidare anfört följande. Utredningen gör
gällande

atl kredilinslilulen - i motsats till slalen - har resurser atl kontinuerligt

följa bevakningen av ulelöpande garantilån och de företag som erhållit

statlig garanfi. Vad gäller landshypoteksinstilulionen saknas emellertid i

dag en organisation för omfattande individuell uppföljning av enskilda

lantbruksföretags utveckling sedan företaget erhållit ett statligt garanlilån.

Institufionen är starkt specialiserad pä masshantering av långa lån mot

standardiserad betryggande säkerhet, oftast pantbrev i fast egendom eller

slallig lånegaranti förenad med de säkerheter som den garanliulfärdande

myndigheten föreskrivit. De resurser som landshypoteksorganisafionen

saknar finns i slället hos lantbruksnämnderna och lantbruksslyrelsen.

Skulle man bygga ut organisationen för all närmare följa utvecklingen av

alla de enskilda lantbruksförelag som beviljas garanlilån leder detta lill 54

s. 55 Kontrollera mot PDF

ökade
kostnader för lån och fördyrar därmed lantbrukels kapitalkostnader Prop.
1987/88: 150

ytterligare. Liknande synpunkter anför Norrlands hypoleksförening. Bilaga I

Skälen för mitt förslag: Enligl riksrevisionsverkels
rapport "Översyn av verksamhelen med statliga garantier" är den
rättsliga innebörden av den statliga garantin oklar. Enligl rapporten uppfattar
kreditinstituten statens engagemang som en ren proprieborgen medan flera
myndigheter ser det som en enkel borgen eller i varje fall villkorlig
proprieborgen (se rapporten s. 47).

Den huvudsakliga skillnaden mellan enkel borgen och
proprieborgen hänför sig lill den lidpunkt dä borgensmannens ansvar kan
utkrävas. Vid enkel borgen kan delta inte ske förrän borgenären styrkt, främst
genom utmätning eller konkursförfarande, atl gäldenären är oförmögen atl fullgöra
huvudförpliklelsen. Vid proprieborgen ("säsom för egen skuld") kan
borgenären däremot kräva borgensmannen omedelbart efter det atl huvudförpliktelsen
är förfallen, alltså utan att dessförinnan ha vänt sig mol huvudgäldenären.

Enligl kreditgarantiulredningen kan de statliga
garantierna med utgångspunkt i de olika förordningarnas utformning sägas vara
placerade pä en skala från etl slags proprieborgen till etl slags enkel borgen.
Elt entydigt besked kan därför inte lämnas om hur de nuvarande garantierna bör
betraktas från juridisk synpunkt.

En utgångspunkt för utredningens överväganden har varil
all resp. myndighels arbete med beviljade garantier skall minimeras och atl
kreditinstitutens specialkompetens skall utnyttjas. En annan utgångspunkt är
all arbetet med de beviljade garantierna bör bedrivas på affärsmässiga grunder.
Man kan fräga sig om dessa önskemål bäst skulle tillgodoses genom att den
statliga garantin motsvarade enkel borgen eller proprieborgen.

Om statens ansvar på grund av garantiåtagandena i
fortsättningen utformas på elt sätt som endast motsvarar enkel borgen skulle
del tvinga bankerna alt styrka alt gäldenären är oförmögen all fullgöra sin
förbindelse för att få betalt enligl garantin. Del förefaller inte rimligt att
tvinga bankerna atl genom olika åtgärder, främst utmätning eller konkurs,
alllid behöva direkt bevisa atl inget finns all la.

Om man i stället fömtsäller all statens ansvar skall
motsvara en mer eller mindre renodlad proprieborgen har banken i princip räll
atl vända sig mot slaten med krav på betalning ulan alt ens ha krävl gäldenären
först. Sedan staten infriat garanliåtagandel, skulle myndigheterna själva få
hanlera regressfordringarna mot gäldenären. Ärendena rörande regresskraven är
ej sällan komplicerade från juridisk och ekonomisk synpunkt och fordrar
särskild sakkunskap. Hos garantimyndighelerna finns inte tillräckliga resurser
för atl klara dessa uppgifter och del skulle vara förenat med betydande
kostnader att bygga upp en adekvat organisation härför. Det är därför inte
heller lämpligt att stalsgarantierna innefattar ell propriebor-gensansvar.

Jag anser som tidigare berörts att reglerna om
slalsgaranlier bör utfor

mas så all bankernas sakkunskap och redan befintliga organisation för alt

hantera fordringar, säkerheter etc. utnyttjas i möjligaste mån. Kreditinsti

tuten bör förvalla lånen, företa indrivningsåtgärder, begära utmätning och 55

s. 56 Kontrollera mot PDF

konkurs,
delta i ackordsavtal m. m. i den utsträckning som instituten finner Prop.
1987/88: 150 affärsmässigt. Givetvis bör instituten samräda med
garantimyndigheterna Bilaga 1 innan åtgärder vidlas så alt inle stödets
syfte äventyras.

Den här förordade ordningen för behandlingen av
garantierna stämmer således väl överens med vad jag tidigare föreslagit rörande
samriskengagemang och som går ul på atl kreditinslilulel självt skall svara
för en del av eventuell föriust på elt garanlilån.

Det är naturligt atl banker och andra kreditinstitul
koncentrerar sin bevakning till de engagemang där det finns större risk för
egna föriuster. Även om de har en viss skyldighet mol borgensmän och andra
garanter all bevaka deras intressen är del rimligt all anla all
kreditinstituten inte lika uppmärksamt följer förelag, vars län är förbundna
med säkra garantier, t. ex. statliga sådana. Man kan inte räkna med atl
kreditinstituten reagerar lika snabbt för varningssignaler rörande ell sådant
förelags finansiella situation.

Det är uppenbart alt kredilinslilulen får elt större
intresse av att göra en omsorgsfull krediiprövning och all noggrannl följa
förelagets verksamhel under kredittiden, om de fär bära en del av en eventuell
kredilföriusl. Vad särskilt angår själva kredilprövningen gäller visserligen
överlag att bankerna skall medge kredit ät elt företag, endast om delta kan på
goda grunder förväntas infria låneförbindelsen. I praktiken är det dock
naturligt att prövningen blir något mindre omsorgsfull, om del föreligger full
garanti för allt som låntagaren inte själv kan klara.

Elt samriskengagemang förutsätter alt bedömningen både vid
beviljandet och uppföljningen av krediten sker pä elt affärsmässigt och
bankmässigt sätt. Del kan givetvis inle krävas atl banker och andra
kreditgivare skall medverka annars. Har företagel råkat i ekonomiska
svårigheter och kan del befaras alt del inle kommer atl infria
låneförbindelsen, bör kredil-instilutel som längivare, efter samråd med
garanlimyndigheien, kunna säga upp lånet, delta med hänsyn lill den självrisk
inslilulel har.

Jag föreslår alltsä alt kredilinslilulen skall bära en del
av en eventuell kredilföriusl när det gäller statligt garanterade län.
Storleken av denna del bör bestämmas lill vad som kan behövas för alt skapa de
incitament för institutens handlande som nämnts i det föregående. Andelen kan
lämpligen bestämmas till 25 %. Regeringen eller myndighet som regeringen
beslutar bör dock ha möjlighet, om det är av avgörande betydelse från bl. a.
sysselsättnings-, energi- eller regionalpolitiska utgångspunkter, all bestämma
om en annan andel. Del kan vidare förutses att det inte alltid blir möjligl all
för varje enskilt garantiåtagande göra en sådan fördelning jag nu föreslär,
nämligen beträffande mycket stora projekt inom l.ex. energiområdet. Regeringen
eller myndighet regeringen bestämmer bör även i dessa fall kunna besluta om
annan fördelning.

Med hänsyn till milt förslag om riskdelning vid garantilån
bör 41 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
landshypoteksföreningar ändras. Utredningens förfallningsförslag till vilket
jag ansluter mig har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.
Förfaltningsförslaget redovisas i bilaga 1.7.4.

4.2.5
Avgifter för vissa statliga garantier Prop. 1987/88:150

Bilaga 1 Regeringen beslutade den 7 apnl 1988 atl inhämta
lagrådets yttrande över

ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om
avgifter för vissa statliga garantier. Förslaget bör fogas lill protokollet som
underbilaga 1.7.2 Lagrådet lämnade förslaget ulan erinran. Lagrådels yttrande
bör fogas till protokollet som bilaga 1.7.3. I del förslag som jag nu skall
lägga fram har det, i förhällande lill del remillerade förslaget, gjorts vissa
ändringar av redaktionell art. Vidare har övergångsbeslämmelserna omarbetats. Motiveringen
för ikraftträdandet av de nya reglerna har ändrats på motsvarande sätl.

Allmänna synpunkter

Frågan om avgiftsbeläggning av statlig garanligivning har
tidigare anmälts för riksdagen. Det har varit vanligt att de statliga
garantierna varil undantagna från avgifter, men vid införande av nya
garantiformer har oftast också införts avgifter för garanligivningen. Fr. o. m.
budgetåret 1983/84 las avgifterna i flera fall ut i förskott. I regel betalar
långivaren avgiften lill garanlimyndigheien. Oftast år det myndigheten som
beräknar och kräver betalning av avgiften.

Garanligivningen har bl. a. inneburit att
kredilinslilulens motiv för krediiprövning begränsats, eftersom de kunnat
vända sig till garantigivaren i de fall atl givna lån inle infriats. Staten har
alltså tidigare i stor utsträckning kostnadsfritt ställt upp som garant för
kreditrisker, dvs. i själva verket har långivarna inle löpt nägon risk.

Som tidigare framförts, bl. a. i budgetpropositionen 1987,
innebär garanligivningen en netloulgifl för staten. Statens nelloulgifl för
budgelåret 1985/86 var drygt 1,3 miljarder kr. (prop. 1986/87: 100, bil I,
s.47). Jag uttalade all inkomsterna skall täcka utgifterna, vilket kräver en
betydande ökning av ullaget av garantiavgifter. Också äldre garantier borde i
normalfallet avgiftsbeläggas från den I juli 1987.

Finansutskottet uttalade följande (FiU 1986/87: 10, s.68):

I finansplanen redovisas översiktligt omfattningen av
olika statliga garantiåtaganden per den 30 juni 1986 (s. 45-48).

Av redogörelsen framgår atl statens garantiåtaganden
minskal sedan föregäende redovisningslillfälle. Del är första gången under
1980-lalet som detta har inträffat. Sålunda har den samlade kapitalskuld som
slaten iklätt sig garantier för på etl är minskal med 3,2 miljarder kronor lill
92,8 miljarder kronor. Härav svarar valutakursförändringar för ca 3,5 miljarder
kronor.

Ulskollel har tidigare med riksdagens gillande framhållit
all garanliverk-

samheten bör bära sina egna kostnader, sett över en längre tidsperiod.

Under budgetåret 1985/86 resulterade garantiverksamheten i ell under

skott på 1,3 miljarder kronor. Eftersom inkomsterna skall läcka utgifterna

delar ulskollel föredragandens bedömning all garantiavgifter bör tas ut i

ökad utsträckning. I normalfallet bör således även äldre garantier avgifts

beläggas. j

Jordbruksutskollel uttalade följande (JoU 1986/87: 16 s. 4
ff.):

Den kreditgaranliavgift som nu las på de kreditgarantier
som lämnats efter budgelåret 1982/83 bör enligt propositionen forlsältningsvis,
även pä jordbruksdepartementels omräde, las ul på samfiiga beviljade
kredilgaran-tier. Jordbruksministern anmäler alt han återkommer till regeringen
i denna fråga.

Ulskollel nolerar atl finansutskollel i sill betänkande om
riktlinjer för den ekonomiska politiken m. m. uttalat sig till förmån för ell
ökat ullag av kredilgaranliavgifier med motiveringen all garantiverksamheten
bör bära sina egna kostnader. Under budgetåret 1985/86 resulterade garantiverksamheten
i etl underskoll på 1,3 miljarder kronor. Enligl finansutskollel bör i
normalfallet även äldre garantier avgiftsbeläggas (FiU 1986/87: 10 s. 68).
Betänkandet har godkänts av riksdagen (rskr. 122).

Med reservation för all ulskollel inle haft någon närmare
information om hur den av jordbruksministern aviserade avgiften kommer atl konstrueras
ansluter sig ulskollel lill synpunkterna i motion Jo 224 all en avgift på redan
beviljade kreditgarantier kan komma i konflikt med bestämmelserna i
regeringsformen om retroaktiv skalldagslifining (jfr prop. 1978/79: 195, bil 1
s. 175). Huvudskälet lill all ulskollel ställer sig tveksamt lill en avgift av
ifrågavarande slag är emellertid alt den aktualiseras i ell läge med vikande
lönsamhet i jordbruksnäringen och dessutom i första hand drabbar de mest
skuldtyngda företagen. Utskottet anser för sin del alt den i propositionen
aviserade avgiften inte bör tas ut på kreditgarantier beviljade före budgetåret
1983/84. Finansulskotiels uttalande utesluter enligl jordbmksulskotlets mening
inle att undantag från avgiftsbeläggning görs för kreditgarantier inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.6 Avgiftsuttag

Mitt
förslag: Viss statlig garanligivning som beslutats före den 1 juli 1988 skall
avgiftsbeläggas.

Skälen för
mitt förslag: Enligt vad jag tidigare redovisat har inriktningen av
garanligivningen med riksdagens gillande varit en ökad avgiftsbeläggning i
syfte att ästadkomma all avgifterna läcker statens kostnader för
garanligivningen.

Liknande
avgiftsbeläggning har tidigare införts men dä avsett garantier som beviljas
efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Milt förslag gäller emellertid redan
fattade beslul enligl vissa slödförfatlningar innefattande statlig garanti. När
en ny förordning inom elt stödområde ersatt tidigare förordningar inom omrädet
har dessa upphävts samlidigl som övergångsbeslämmelserna lill den nya
förordningen föreskrivit all äldre bestämmelser alltjämt skall gälla i fråga
om län som har beviljats före ikraftträdandet av den nya förordningen. På samma
sätt brukar förordningar som upphävs ulan all ersällas av en annan forlsälla
all gälla avseende slöd som beviljats enligl den upphävda förordningen. Del
förekommer ocksä all upphävda förordningar i sin lur ersatt äldre förordningar,
som dock övergångsvis fortfarande gäller.

Den
avgiftsbeläggning jag nu föreslär bör av praktiska skäl begränsas lill ställiga
länegarantier som har lämnats med stöd av författningar som förtecknas i en
bilaga lill de nya bestämmelserna.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.7 Avgiftens storlek

Mitt förslag: Avgifl skall utgå till täckande av statens
kostnader för administration och för förluster på beviljade garantier enligl
vad som närmare föreskrivs av regeringen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min, med undanlag
av att utredningen förutsatte alt avgiftsregleringen skulle ske i sin helhet i
förordningsform.

Skälen för mitt förslag: De avgifter som nu är aktuella
skall las ul enligl en självkostnadsprincip, dvs. avgifterna skall motsvara
statens kostnader för administration och för förluster inom garanligivningen.

Regeringen bör närmare föreskriva nivån på avgiften enligl
den princip som nyss har sagts. Della bör lämpligen ske genom all regeringen
föreskriver den procentsats som skall gälla. Avgiflssällningen bör göras med
utgångspunkt i en helhetssyn på den statliga garanligivningen, dvs. alt
garanligivningen ses som ett verksamhetsområde inom vilkel kostnadstäckning
skall gälla. Därav följer atl varje näringsgren för sig inle behöver vara
koslnadsläckande. Del vikliga är i stället all bedöma kostnadsläckningen inom
hela verksamhelen.

I förordningsform bör närmare föreskrifter ocksä ges om
tiden och sättet för betalning m. m.

4.2.8 Avgiftsskyldighet

Mitt
förslag: Långivaren skall vara avgiftsskyldig.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Utredningens förslag i frågan har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av
nära nog samtliga remissinstanser. Riksgäldskonloret och bankinspektionen har
dock i fråga om avgift på kreditgarantier uttalat atl del är i låntagarens
intresse som en garanti utfärdas och atl del dä är följdriktigt atl denne
belastas med kostnader. Några remissinstanser, däribland Sveriges
föreningsbankers förbund, har framhållit vikten av all systemet med
förskottsbetalning av garantiavgifter utformas efter samräd med berörda
kreditinstitut. Lantbrukarnas riksförbund konstaterar atl utredningen noterat
riksdagens beslut om atl inle införa retroaktiv låneavgifl på garantilån lill
lantbruksförelag och förutsätter all innebörden av riksdagens beslul följs.

Länsstyrelsen i Jämtlands län och kammarkollegiet har
ifrågasatt motiven lill att staten tar ut avgifter för administration av
stödlån. Bankernas motsvarande avgifter motiveras av strävan att få en rällvis
fördelning av

kostnaderna
mellan bankernas kunder. Del skälet gäller inle för de statliga slödlånen.
Avgifter för dessa innebär dessutom enligl dessa bägge remissinstanser en
minskning av del slöd som lånen skall vara och en onödig mndgång med pengar och
läcker för övrigt inle på länga vägar kostnaderna för administrationen av dem.

Skälen för
mitt förslag: Visserligen kan jag i någon mån dela riksgälds-kontorels och
bankinspektionens synpunkt att det är i låntagarens intresse som en garanti
lämnas. Garanligivningen innebär emellertid också, som jag nämnde
inledningsvis, en lättnad i fräga om kredilinslilulens kreditrisk. Förslaget,
som inle avviker frän den rutin som oftast tillämpas, är praktiskt ur
adminislraliv synvinkel. Förslaget har inle mött någon erinran från Svenska
bankföreningen eller andra företrädare för kreditinstituten.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

4.2.9 Avgiftsunderlag

Mitt förslag: Avgiftsunderlaget skall vara den utestående
garanterade kapitalskulden per den I juli varje är.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt, dock all
utredningen inle angav tidpunkten för fastställandet av avgiftsunderlaget.

Skälen för mitt förslag: Ur administrativ synvinkel är del
lämpligt alt underlaget för avgiften definieras lill etl belopp som kan
fastställas pä etl enkelt sätl. Av den anledningen bör underlaget också
fastställas vid en given tidpunkt som ansluter lill budgetåret. Med garanterad
utestående kapitalskuld avses den del av skulden som per den I juli varje år
inle är amorterad och som är garanterad av slaten.

4.2.10 Den författningstekniska lösningen och
ikraftträdande

Mitt
förslag: De nya reglerna las in i en särskild lag. Reglerna skall träda i kraft
den 1 juli 1988. Avgift för garantier enligt vissa av de förtecknade
författningarna betalas första gången för del första halvåret 1989 och
beräknas pä den utestående garanterade kapitalskulden vid ingången av samma
år. Avgifl för övriga förtecknade författningar betalas första gången för
budgetåret 1990/91 och beräknas på den uteslående garanterade kapitalskulden
per den I juli 1990.

Utredningen: Inget förslag om ikraflträdandetidpunkt.

Skälen för
mitt förslag: Som jag tidigare anfört har riktlinjerna om avgiftsbeläggning av
garanligivningen redovisats för riksdagen, varvid även äldre garanfier har
inbegripits. Avgifter för statlig garanti har tidigare införts i
förordningsform genom ändringar i olika slödförfatlningar. Sådana avgifter har
emellertid avsett endast garantier som lämnats efter det att ändringarna trätt
i kraft. De avgifter jag nu föreslår skall dock omfatta sädana garantier som
avgiftsfritt lämnats före ikraflträdandel. En sådan

avgift
kan komma att påverka redan existerande avtalsförhållanden. Bl. a. med hänsyn
härtill anser jag alt föreskrifterna bör las in i lag.

Enligt
förslaget skall en åriig avgift betalas pä beviljade garantier med en viss
andel av den utestående garanterade kapitalskulden vid ingången av varje
budgetår. De nya reglerna skall träda i kraft den I juli 1988, då elt nytt
budgetär börjar löpa. De garantier som meddelats enligl de förtecknade
förtättningar som avser jordbruksdepartementets område bör dock inte
avgiftsbeläggas förrän vid budgetåret 1990/91.

I
en övergångsbestämmelse bör föreskrivas alt avgift första gången skall betalas
för det första halvåret 1989 och beräknas på ell underlag av skulden vid
ingången av samma år. Med en sådan övergängsreglering kommer inte
föreskrifterna i konflikt med reglerna i 2 kap. 10 § regeringsformen om förbud
mol retroaktiv skatte- eller avgiftslag. Något rättsligt hinder -såsom
jordbruksulskottel befarat - mot alt förslaget omfattar äldre garantier
föreligger därför inte.

Prop. 1987/88: 150
Bilaga 1

s. 61 Kontrollera mot PDF

4.2.11
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättals
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om hypoleksföreningar

2. lag om avgifter för vissa statliga garantier.

Den
föreslagna lagändringen under punkt I är av sådan beskaffenhet alt lagrådels
hörande skulle sakna betydelse.

Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 1.7.4 och 1.7.5.

4.2.12
Befogenhet att efterge statens rätt

Mitt förslag:
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i fråga om beviljat
slöd lill näringslivel efterge statens rätl.

Utredningens
förslag: De myndigheter som bevakar statens rätt i fräga om beviljat stöd fär
efterge denna rätl.

Remissinstanserna:
Utredningens förslag i frågan har vunnit stöd eller i vart fall lämnats utan
erinran av samtliga remissinstanser utom riksgäldskonloret. Riksgäldskonloret
har ifrågasatt om denna fråga helt skall lämnas till myndigheternas bedömning.
I vart fall bör de kvalitativa inskränkningarna som återfinns i
avskrivningskungörelsen (1965: 921) gälla i dessa fall. Dessutom bör det enligl
riksgäldskonloret lämnas en möjlighet för myndigheterna alt avskriva sina
regressfordringar.

Kammarkollegiet har
tillagt alt beslutanderätten normall bör ankomma pä den instans som beslutat om
stödet och att beslutsorganet bör samräda med kollegiet eller annan
låneförvaltande myndighet. Kammarkollegiet har kritiserat all utredningens
förslag enbart avsett stöd lill näringslivet

s. 62 Kontrollera mot PDF

och inte andra stödformer.
Kollegiet har även ansett alt förutsättningarna Prop. 1987/88: 150 för
avskrivning, anlagande av ackord och annan eftergift bör preciseras i
Bilaga 1 enlighet med förslagen i 18-20§§ den i departementspromemorian Ds Ju
1983:5 föreslagna rällsbevakningsförordningen.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län har efterlyst en enhetlig policy för hur och i vilken
omfattning statens rätl fill följd av infriade kreditgarantier m. m. skall
bevakas mol den enskilde låntagaren.

Skälen
för mitt förslag: Vilka myndigheter som svarar för bevakningen på olika
stödområden framgår av de olika slödförordningarna. Vissa myndigheter som
bevakar statens räll i fråga om beviljat stöd har uttryckligen tillagts
befogenheten all anla ackordsförslag och eljest efterskänka stålens räll.
Befogenheten kan dock vara inskränkt så all ärenden som avser större belopp
eller som har principiell belydelse skall hänskjulas till regeringens
prövning. Riksrevisionsverkel föreslog i samband med den översyn verket år
1984 gjorde pä regeringens uppdrag av den statliga garantiverksamheten (se
rapport Dnr 1983: 710 s. 49) all samtliga garanlimyndig-heter skulle ges fullt
ansvar för bevakningen av garanfierna och räll atl, ulom i vissa fall som
förbehölls regeringen, anla ackordsförslag eller på annat sätt efterskänka
statens rätt. Jag delar denna uppfattning och anser atl möjligheten all efterge
statens rätl bör gälla även belräffande statliga lån och bidrag lill
näringslivel. Även återkrav av slalsbidrag bör alliså kunna efterges. Del bör
ankomma på regeringen atl ge föreskrifter om myndigheternas beslutanderätt i
denna fråga. Regeringen kan då bl. a. föreskriva särskilda beloppsgränser för
myndigheternas beslutanderätt.

s. 63 Kontrollera mot PDF

5 Årsbokslut för staten budgetåret 1986/87 'fP- '- '

° Bilaga 1

Riksrevisionsverkel
(RRV) har överlämnat Årsbokslut för slaten budgetåret 1986/87. Della
ärsbokslul omfallar de statliga myndigheterna inklusive affärsverken samt
riksgäldskontoret och övriga myndigheter under riksdagen. Riksbanken som
tillhör den senare kategorin ingår dock endast med riksbankens grundfond pä 1
miljard kr. i årsbokslutet. Enligt riksdagens beslul upptogs riksbankens
grundfond den I juli 1938 lill redovisning bland slatens kapilaltillgängar. I
övrigt ligger riksbankens tillgångar helt vid sidan av den statliga
redovisningen. Riksbankens eget kapital uppgick vid utgången av år 1986 fill 25
miljarder kr.

5.1 Balansräkning med noter

Balansräkningen
i årsbokslutet bygger pä de tillgångar och skulder som redovisas i ovannämnda
myndigheters bokslut. 1 dessa bokslut las i regel anläggningslillgängarna upp
lill anskaffningsvärden minskade med avskrivningar. I årsbokslutet redovisas
också tillgångarna upptagna fill beräknade nukostnader. I beloppen för
nukostnad ingår såväl de bokförda tillgångarnas nukostnad som värdet av vissa
icke redovisade tillgångar. Kravet på lillgångsredovisning är inom staten
begränsat så alt i princip endast tillgångar som ger en finansiell avkastning
behöver tas upp. Inom myndigheterna nyttjas således tillgängar av betydande
värde som inle finns med i tillgångsredovisningen. För atl få uppgift om värdet
av dessa oredovisade tillgångar och nukostnad för redan bokförda tillgängar
har förfrågningar sänts ut till etl stort antal myndigheter. Uppgifter som
inkommit från myndigheterna har bearbetats och sammanställt.s i kolumnen för nukostnad
i balansräkningen. Uppgifter frän några större myndigheter saknas. Bl. a. har
underlag för beräkning av kapitalvärdet för tillgängar som används inom
försvaret - flygplan, fordon och annan krigsmateriel - inle kunnat erhållas.
Värdet av museisamlingar, bibliolek m. m. ligger ocksä utanför redovisningen.
Den största tillkommande posten bland nukoslna-derna år värdet av det statliga
vägnätet, som här beräknats och tagits in i balansräkningen.

Beräknad
lill nukostnad är stålens neltoförmögenhei -239,9 miljarder kr., medan den
bokförda nelloförmögenheten är -398,1 miljarder kr. Balansräkningen återges i
något förkortad form i tabell 15.

Tabell 15. Balansräkning för staten

Miljarder kr

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1

Bokförda värden Beräknad nukostnad'

1987-06-30
1986-06-30 1987-06-30 1986-06-30

TILLGÄNGAR

/Materiella tillgångar Lager och förråd Skepp, maskiner
och inventarier Byggnader och mark Statliga vägar'

Finansiella tillgångar Aktier m. m.' Skatlefordringar
Övriga fordringar'' Likvida tillgångar

Summa tillgångar

SKULDER OCH KAPITAL

Statsskulden Län i Sverige Län utomlands

Övriga skulder

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

Donationskapital

Verkskapilul

Konsoliserande avsättningar i affärsverken m. m.*' Fonder
m. m.

Sunens nettoförmögenhet Vid budgetårets börian
Förändringar under budgetåret:

-
Verksamhetens
nettounder-skott

-
Övriga
kapitalförändringar

Vid budgetårets slut Summa skulder och kapital

Ansvarsförbindelser

Gjorda garantiutfästelser Övriga statliga
skuldförbindelser redovisade inom linjen hos riksgäldskontoret

13.2

28.5

73,7

14,7 26,3 65,1

17.0 55.6 196,2

58,7

21,1 50,6

179.5 59.4

115,4

106,1

327,5

310,6

27.5

10.6

161,1

28,5

26,5

9,0

1.57,6

27,5

7,1

161.1

28.5

26,5

6,2

157.6

27.5

227,7

220,6

224,2

217,8

343,1

326,7

551,7

528,4

473,9 128.2

469,5 120,5

473,9 123,9

469,5 122,6

602,1

590,0

597,8

592,1

65.0 10.8

58,5 9.3

65,0 10.8

58,5 9,3

75,8

67,8

75,8

67,8

2.5

2.2

2,5

2,2

45.3 15.5

47,8 8.7

100,0 15,5

97.3 8,7

60,8

56,5

115,5

106,0

-389,8

-342.9

-239,7 - 0.2

-204,7 - 35,0

9.5

+ 1,2

- 47.5 + ■ 0,6

-398,1

-389,8

-239,9

-239,7

343,1

326,7

551,7

528,4

133,5

134,7

3,5

3.5

' Nukostnad definieras som en tillgångs
nyanskaffningsvärde minskat med avskrivningar grundade på della

värde.

' Värdet på de statliga vägarna har beräknats med
investeringarna i vägnätet under den senaste 40-årsperio-

den som underlag. Som investering har räknats utfallet på
anslagen för byggande av statliga vägar. Till detta

värde har lagts 10% av anslagen till drift av statliga
vägar. Erfarenhetsmässigt bedöms nämligen en så stor

andel av anslaget ulgöra värdehöjande förbättringsarbeten.
De sålunda beräknade investeringsbeloppen har

5.2 Kommentarer till balansräkningen Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1 5.2.1 Statens nettoförmögenhet

Enligl balansräkningen minskade slatens bokförda
nettoförmögenhet under budgetåret med drygt 8 miljarder kr. och uppgick vid
årets slut lill drygt -398 miljarder kr. Den redovisade förändringen utgör etl
netto av den minskning av förmögenheten som till övervägande dd orsakas av
statsbudgetens nellounderskoil, 17,4 miljarder kr.,' och den ökning som
orsakas av inkomsterna frän den fillfälliga förmögenhetsskatten för
livförsäkringsbolag m.fl.

Den negativa förmögenheten beslår i stort sett av
ackumulerade netto-underskott i statsbudgeten. En betydande del av
statsbudgelmedlen har dock använts till investeringar som ej
tillgångsredovisais. Sä har l.ex. under den senaste 7-årsperioden nära 46
miljarder kr. gäll tillinvesleringar i försvarels kapilalobjekt och drygt 15
miljarder kr. investerats i vägar. Medel som salsals på högre utbildning och
forskning kan ses som en investering i immateriella tillgångar. Under tiden
1980/81 - 1986/87 har drygt 49 miljarder kr. ingått lill delta ändamäl.

Del bokförda värdet av statens nettoförmögenhet kan följas
bakåt i tiden eftersom del nuvarande redovisningssåltet i della avseende i stor
utsträckning överensstämmer med del tidigare. Se diagram I. Av diagrammet

' Se not 7 till balansräkningen

omräknats till nukostnad med ledning av vägverkets
vägkoslnadsindex. Det erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med
avskrivningar (avskrivningslid 40 är). Anskaffningsvärdet för vägarna minskat
med avskrivningar uppgär till 26,8 miljarder kr. ' Aktierna är upptagna till
sina anskaffningsvärden.

" Därav lånefordringar 119,4 miljarder kr.
Lånefordringarna.liar tagits upp till sina nominella belopp. Fr. o. m. 1985/86
finansieras och redovisas nya bostadslån av Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB). Utestående bostadslån hos SBAB uppgår
till drygt 16 miljarder kr..

Från statsskulden enligt riksgäldskonlorets redovisning
avgår skulder inom staten. I nukostnadskolumnen har statsskulden omvärderats
enligt balansdagens valutakurser.

*■ Enligt de regler som tidigare gällde för
flertalet affärsverk skulle återanskaffningen av anläggningstillgångar
finansieras med avskrivningsmedel. Reglerna var så utformade att
avskrivningsmedlen skulle täcka även det ökande behov av kapital för återanskaffning
som uppstod vid inflation. Om inga expansionsinvesteringar giordes innebar
detta i princip att del av staten tillskjutna kapitalets nominella värde
förblev oförändrat medan det successivt ökande värdet av
anläggningstillgångarna finansierades med driftmedel. Under 1986/87 tillämpades
denna princip endast för Vattenfall. De avsättningar som tidigare gjorts vid
andra affärsverk kvarstår dock i redovisningen. Vid sammanställningen av
balansräkningen för staten har det kapital som tillskjiuiis från staten förts
till den i balansräkningen redovisade nettoförmögenheten under det att kapital,
som tillförts från verkens driftintäkier redovisas som en särskild post i
balansräkningen. Uppskrivningar av statskapitalets värde har hänförts till
nettoförmögenheten.

När tillgångarna och skulderna omvärderas till nukostnad
(vad avser skulder enbart statssskulden som omvärderats till balansdagens
valutakurser) måste även kapitalposterna omvärderas.

'' Med verksamhetens nettounderskott avses statsbudgetens
underskott justerat för dels finansiella transaktioner och
investeringstransaktioner som i årsbokslutet förts som förändring av tillgångs
eller skuldposter, dels för inkomster från den tillfälliga förmögenhetsskatten
för livförsäkringsbolag m.fl. som redovisats direkt i balansräkningen som
förmögenhetsökning enligt följande.

Statsbudgetens underskott -15 161

Finansiella transaktioner avseende utlåning m. m. - 3621

Invesleringstransaktioner 4- 1 345

Statsbudgetens nettounderskott —17437

Inkomst från tillfällig förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag m. fl. -I- 7937

Verksamhetens nettounderskott — 9 500

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

Diagram 1
Utvecklingen av statens bokförda nettoförmögenhet under 16 år, miyarder
Prop. 1987/88:150

kr- Bilaga 1

+ 50

s. 76 Kontrollera mot PDF

-150

-200 -250

-300

-350

-400

78 79 80 81 82 83 84 85
86 87

Ar 1972 73 74 75 76 77 Källa:
Riksrevisionsverket

framgär att nettoförmögenheten var positiv fram till
slutet av 1970-talet för att därefter bli negativ och snabbt fallande fram till
1986. Den fallande tendensen börjar då avla beroende på främst minskande
budgetunderskott.

5.2.2 Utvecklingen av grupper av balansposter under sju år

I diagram 2 har balansräkningens poster sammanförts i
gmpper. Diagrammet visar hur dessa grupper av balansposter har förändrats
under de senaste sju åren.

Diagram 2 Schematisk översikt över grupper av balansposter
i balansräkningar för

åren 1980/81-1986/87. Bokförda värden, miljarder kr. 55

658 j-j

Indelning av stjpUrna:

3 X

9 I

15 t

615

9 X

Avsättningar

'RorcUekapttil'

AnUggn.tlllg. - « <terlel1a

Ovr. tlngfr. lin

5 X

tS X

9 X

90 X

89 t

Anliggn.tlllg. -finansiella

Statsskulden

530

9 J

90 %

22 I

AcVumulerat underskott

16 X

24 X

7 X

290

14 X

23 t

364

13 I

20 {

87 X

32 X

4 X

18 X

28 X

II X

80 X

26 X

54.x

90 X

56 X

iO X

59 X

s. 67 Kontrollera mot PDF

1980/81 1981/82 1982/83

Källa:
Riksrevisionsverket

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

5.2.3
Statsskuldens relation till anläggningstillgångar, rörelsekapital och Prop.
1987/88: 150

ackumulerade
underskott Bilaga 1

I
slallig verksamhel finns del i en helt annan utsträckning än i privat
verksamhet samband mellan finansieringskällor och vissa grupper av balansposter.
1 tabell 16 har en ungefärlig bedömning gjorts av hur statsskulden fördelar
sig på rörelsekapital', anläggningstillgångar och ackumulerat underskott.

Beräkningen
är baserad pä anlagandel all i myndigheternas balansräkningar posterna Skulder
för speciella ändamål och Övrigt under Verkskapital främst finansierar
rörelsekapital samt atl långfristiga skulder i övrigt, donationskapilal och
affärsverkens konsoliderande avsättningar främst finansierar
anläggningstillgångar. Sjukförsäkringsfonden slutligen har bidragit lill alt
läcka de ackumulerade underskollen.

Tabell
16 Andel av statsskulden

I
procent

1980/81

81/82

82/83

83/84

84/85

85/86

86/87

Rörelsekapital

Anläggnings-

tillgångar

Ackumulerat

underskott

De
finansiella och materiella anläggningslillgängarna som bokförs av myndigheterna
utnyttjas till övervägande del i verksamheler som ger en finansiell avkastning.
Statsskulden motsvarades 1980/81 lill 55% av sådana bokförda
anläggningstillgångar. Över åren har statsskulden i allt större utsträckning
tagils i anspråk för atl täcka de ackumulerade underskollen och 1985/86 hade
andelen anläggningsfillgångar sjunkit till 33%. För 1986/87 var andelen
anläggningstillgångar oförändrat 33%.

5.3 Förmögenhetsredovisning i övriga delar av den
offentliga sektorn.

Vid
bedömningen av statens förmögenhet finns skäl atl beakta att slaten utgör
endast en del av den offentliga sektorn, till vilken bmkar räknas även
kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Årsredovisningarna
frän kommunerna och olika delar inom socialförsäkringsseklorn avser kalenderår
och är därför inle helt jämförbara med årsbokslutet för slalen som avser det
statliga budgetåret. De ger dock en viss uppfattning om ulvecklingen.

Inom
socialförsäkringsseklorn ökade under kalenderåret 1986 AP-fondens egna kapital
med drygt 26 miljader kr. till i del närmaste 293 miljarder kr. (därav
löntagarfonderna 3,2 miljarder kr.). Ca 24 procent av fondernas

'
Med "rörelsekapital" avses varulager och kortfristiga finansiella
tillgångar mins

kat med kortfristiga skulder. 67

s. 68 Kontrollera mot PDF

tillgångar
utgörs av län till staten och ca 4 procent av län till kommunerna. Prop.
1987/88: 150 De erkända arbetslöshetskassornas egna kapital ökade med 0,2
miljarder Bilaga 1 kr. under 1986 och uppgick vid slutet av året till 2,1
miljarderkr.

Under
samma period ökade den kommunala sektorns egna kapital med 7,5 miljarder kr.
till nära 178 miljarder kr. samtidigt som de långfristiga skulderna endast
ökade med 0,8 miljarder kr. Investeringar, verksamhetskostnader och
transfereringar inom denna sektor har alltså - med bevarad hög likviditet -
till övervägande del kunnat finansieras genom skatter, avgifter och statliga
bidrag.

En
väsentlig kapitaluppbyggnad sker således i andra delar av den offentliga
sektorn genom skalle- och avgiftsuttag, medan staten till betydande del
finansierar verksamheten genom upplåning. Detta återspeglas i den negativa
statliga nettoförmögenheten.

Tabell
17 nedan ger en översikt över slatens, kommunernas, AP-fondens och de erkända
arbetslöshetskassornas ställning vid utgången av respektive räkenskapsår.

Tabell
17 Offentliga sektorns finansiella ställning vid utgången av 1986

Miljarder
kr

Tillgångar

Skulder

Eget kapital

Staten

343,1

741,2

-398,1

Kommunerna

263,7

85,9

177,8

AP-fonden

294,3

1,6

292,7

De
erkända arbetslöshets-

kassorna

2,4

0,3

2,1

Källa:
Allmänna pensionsfonden. Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksrevisionsverket och
Statistiska centralbyrån.

6 Utveckling av styrningen av den statliga verksamheten

I
årets budgelproposition (prop. 1987/88: 100 bil I s. 55) anförde jag alt det
inom finansdepartemenlel pågick ell arbete med alt utforma riktlinjer för elt
samlat förändringsarbete inom del budgetlekniska området. Arbetet har kommit
att beröra även lönepolitiska frågor och vissa frågeställningar som bereds inom
civildepartementet. Enligl min mening bör riksdagen få en samlad redovisning av
huvudinriktningen av del fortsatta utvecklingsarbetet. Jag redogör därför i
det följande kortfattat för denna.

6.1 Bakgrund, inriktning

Försök
lill mer genomgripande och samordnade förändringar av styrning

en av den statliga verksamhelen har pågått sedan 1960-talet. Huvudmo

tivet lill atl del nu finns särskilt behov av och förutsättningar för ell
samlat

förändringsarbele inom della omräde, är alt utvecklingen under 1980-lalel

har nätt en punkt där den offentliga sektorns andel av ekonomin inle längre

kan öka på samma sätt som tidigare. Detta tillsammans med den offentliga 68

s. 69 Kontrollera mot PDF

sektorns tyngd i den
svenska samhällsekonomin samt de krav på utveck- Prop. 1987/88: 150 ling
och utbyggnad av verksamheler som reses från många håll ställer Bilaga 1
budgetprövning och styrning inför nya och omfattande krav.

1. Förutsättningar måste skapas för all i
budgetprocessen och i andra sammanhang fortlöpande kunna omfördela resurser
från redan existerande verksamheler som inte längre bedöms vara lika viktiga,
lill andra, mer prioriterade. För Sveriges del är del inte i första hand tal om
resursbrist. Den offentliga sektorns andel av brultonaiionalprodukten uppgår
för är 1987 till över 60%, drygt 600 miljarder kr. Vi har aldrig tidigare haft
tillgäng till lika stora resurser i offentlig verksamhet. Uppgiften är inte i
första hand all öka dessa ulan att finna metoder för alt effektivisera
verksamhelen och kunna omfördela resurserna genom alt kontinuerligt se över
syslem och organisationsstrukturer.

2. Den offentliga sektorns effektivitet och
produktivitet måsle fortlöpande förbättras för all med samma resursinsats
producera fier eller mer ändamålsenliga tjänster.

Arbetet
med all skapa bättre förutsättningar för en redovisning och analys av den
offentliga verksamhetens resultat och atl förbättra statsmakternas möjligheter
all styra verksamhelen har i en inledande fas berört frägor om
kompelensgränser, definition av de olika nivåernas roller och ansvar, etc. En
utförlig redovisning härav har lämnats framför allt i regeringens prop.
(1986/87:99) om ledning av den statliga förvaltningen. De riktlinjer som angavs
i propositionen kan sammanfallas på följande sätt:

- Siatsmakterna skall ange övergripande mäl och
huvudsaklig inriktning av verksamheten under den följande treårsperioden.
Statsmakterna skall därutöver ange ekonomiska ramar och andra ekonomiska
villkor för verksamhelen.

- Myndigheterna ges successivt ökat ansvar atl driva
verksamhelen med egen beslutskompelens. Del gäller minskad detaljreglering både
av ul-nylljandel av förvaltningsanslaget och sådana bestämmelser i instruktioner
och andra förordningar som reglerar hur verksamheten skall organiseras och
genomföras.

- Förbättringar görs av både den formella och
informella dialogen för att möjliggöra en fördjupad analys och bättre styrning
av verksamhetens inriktning.

- Kraven på redovisning och analys av vilka resultat
som uppnåtts skärps och intresset bör förskjutas frän budgetering lill
uppföljning och utvärdering.

Försök
lill förändringar av detta slag har gjorts tidigare men bara lyckats lill viss
del. Jag vill därför särskilt peka på etl par vitala utgångspunkter som måste
beaktas i det kommande arbetet:

- Förändringar kan bara genomföras om de som är
direkt verksamma inom området aktivt deltar. Den statliga verksamheten är
komplex och inrymmer verksamheter av vilt skild slorlek och karaklär. De
åtgärder och modeller som föreslås måsle ulgå från dessa grundförulsällningar.

- Arbelei bör bedrivas med verklighetsförankring och
ell slort måli av pragmalism. Del gäller inte minst arbetet med atl utveckla
former för en

mål-
och resultalorienterad styrning. 69

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1

s. 70 Kontrollera mot PDF

- En betoning på uppföljning och utvärdering i
arbetet kommer atl ställa Prop. 1987/88: 150 krav pä elt förändrat
arbetssätt även i regeringskansliet. Bilaga 1

- Förändringarna mäste genomföras stegvis och nya förändringar
kommer fortlöpande alt aktualiseras. Det är således inle fråga om atl införa
en viss given lösning. Det handlar snarare om atl påbörja ell arbete i en viss
riktning där beredskapen måste vara hög för en löpande omprövning.

6.2 Budgetprocessen, styrning av verksamheten

1
syfte atl underlälla en fördjupad prövning av verksamhelen saml möjliggöra
målstyrning och ekonomisk ramslyrning har en försöksverksamhel pågått under
1980-lalet. Den lidsperiod som valls i försöken för all åsladkomma elt nödvändigt
längre perspektiv har varil tre år. Sammanlaget 23 myndigheter har - fördelade
på tre årsgrupper - i nägol stadium deltagit i försöket.

Slalskonloret
och RRV har ställt samman erfarenheter av försöksverksamheten. Båda
myndigheterna pekar pä i huvudsak positiva erfarenheter. Regeringskansliels
erfarenheter är också i huvudsak positiva. De svagheter som har påtalats
bedömer jag har mer atl göra med den konkreta utformning m. m. som försöket kom
atl få än de grundläggande tankarna bakom försöksverksamheten. Även jag anser
därför all de försök som gjorts har gett intressanta och i huvudsak goda
erfarenheter. De svagheter som har funnits bör enligl min mening kunna åtgärdas
genom vissa justeringar i modellen och avsevärt förstärkta stödinsatser,
framför allt i form av information och utbildning. Jag vill som särskilt
värdefullt - utöver de ökade kraven på uppföljning och utvärdering - särskill
peka pä långsiklig-helen i den modell som har prövats. Den återkommande
analysen av de resultat som uppnåtts och möjligheten all kunna planera
verksamhelen på längre sikl än ell år är enligt min mening vikliga
grundförutsättningar för all uppnå de ambitioner om en fördjupad budgetprövning
med ökad inriktning på den exislerande verksamhelen som jag har förordat.

Jag
föreslår därför alt den statliga budgetprocessen läggs om för i princip hela
förvaltningen pä elt sätt som syftar till alt skapa bättre förulsållningar för
en långsiktig och fördjupad verksamhelsanalys. Den modell som har prövats i
försöksverksamheten kan utgöra ulgångspunkl men vissa modifieringar bör göras.

Del
viktigaste inslaget i den förändrade budgelprocess som jag redovisar i del
följande är en fördjupad redovisning och prövning vart tredje år av hela den
verksamhet, dvs förvaltning, transfereringar, regelsystem, tillsyn, m. m., som
myndigheterna administrerar eller ansvarar för. Den långsikliga och fördjupade
analysen bör göra det möjligl för statsmakterna all lägga fast resurser och
verksamhetsinriktning för en flerårsperiod. Förutsällningarna för och
omfallningen av en sådan mer långsiktig styrning får bedömas från fall lill
fall. Jag återkommer till delta i del följande.

Modellen
bör inle fillämpas på de verksamheter som omfattas av den

militära resp. civila försvarsramen. För dessa verksamheler finns redan en

särskild fierårig budgelprövningsmoddl. Självfallet gäller dock del grund- 70

s. 71 Kontrollera mot PDF

läggande
synsätt som jag här presenterar även verksamhel inom försvars- Prop.
1987/88: 150 departementets område. Den modell som tillämpas inom försvaret kan
Bilaga 1 komma all behöva revideras för atl bättre stämma överens med den
civila modellen, bl. a. bör en ökad tonvikt läggas vid verksamhelsanalys och
resultatuppföljning.

Avsikten är alt åsladkomma förutsättningar för de
nödvändiga förändringarna bl. a. genom etl mer ändamålsenligt innehåll i
budgetprocessen. Den bör i ökad utsträckning inriktas mol den verksamhel som
redan bedrivs och koncentreras på frågor kring de resultat som uppnåtts och
vilken inriktning verksamheten skall ha i forlsällningen. Analysen bör
resultera i etl förslag lill inriktning av verksamhelen för den kommande
treårsperioden.

Övergängen lill en förändrad budgelprocess bör ske genom
atl en fördjupad verksamhelsprövning genomförs inför budgetåret 1991/92 för
verksamhet som svarar mot ca en tredjedel av de myndigheter och andra organ
som lämnar anslagsframställning. Ytterligare ca en tredjedel avses bli föremål
för fördjupad prövning inför budgetåret 1992/93 och återstående verksamhel
inför det därpå följande budgetåret. Tidplanen innebär atl den första
tredjedelen skall valjas ut redan i den kommande höstens budgetarbete.

För all skapa förutsättningar för den förändring av
budgetprövningen som jag har förordat behövs således bl. a. vissa förändringar
av den nuvarande budgetprocessen. Det gäller främst de dokument som las fram,
men lill viss del även lidplanen. Jag redovisar i det följande huvuddragen i en
sådan förändrad budgelprocess.

Regeringens direktiv

De allmänna utgängspunklerna för samtliga myndigheters
arbete med anslagsframställningarna bör som hittills finnas i en
budgethandbok. Den nuvarande måste dock revideras och kompletteras.
Budgelhandboken bör även i fortsättningen kunna kompletteras med s. k. årUga
direktiv. Dessa bör liksom hillills beslutas i februari, för de
anslagsframställningar som lämnas senare samma år. Budgelhandbok och åriiga
direktiv skall innehålla de grundläggande krav och riktlinjer för samtliga de
olika dokument som myndigheterna skall upprätta inom ramen för budgetprocessen.
Jag återkommer till innehållet i dessa nägol senare i min redovisning.

Budgelhandbok och åriiga direktiv är generella till sin
karaklär och ger grundläggande utgångspunkter för myndigheternas arbete med
anslagsframställning m. m. En uttalad strävan bör vara all inför varje ny
treårsperiod i betydande omfattning komplettera budgelhandboken med myndighetsspecifika
direktiv. Innehållet i dessa bör helt avgränsas lill sådana direktiv som är av
intresse för den aktuella verksamheten. De bör ges ul senast i juni året innan
den fördjupade anslagsframställning skall lämnas. De myndighetsspecifika
direktiven är av grundläggande belydelse för modellen med långsiktig och
fördjupad verksamhelsanalys. 1 dessa kan regeringen ge olika
planeringsriktlinjer för verksamheten, beställa särskilda redovisningar eller
analyser inom nägol område, ange avgränsning och

s. 72 Kontrollera mot PDF

inriktning av den fördjupade analysen för stora och
komplicerade verk- Prop. 1987/88: 150

samhelerm.m. Bilagal

Myndigheternas dokument

En fördjupad anslagsframställning lämnas lill regeringen
senast den I september vart tredje år. Den är del centrala
informationsdokumentet i den fördjupade prövningen av varje verksamhetsområde
inför en kommande treårsperiod. Den fördjupade redovisningen skall omfatta
myndighetens hela verksamhet oavsett hur denna finansieras. Myndigheterna skall
även behandla inte bara den egna hanteringen av exempelvis tillsynsverksamhet
och regelsystem och annal som myndigheten administrerar eller ansvarar för,
utan även så långt möjligl redovisa och bedöma effekterna av verksamhelen.

Verksamhetens resultat skall analyseras, bäde vad gäller
resursförbrukning, prestationer och effekter. Analysen skall i normalfallet
omfatta den närmast föregäende femårsperioden. En långsiktig bedömning av den
fortsatta verksamhelen skall också redovisas. Anslagsframställningen skall mol
bakgrund av en sådan långsiktig analys innehålla förslag till de förändringar
av verksamhetens inriktning som anses motiverade och som bör underställas
slalsmaklernas prövning.

För alt förbättra möjligheterna för en fördjupad prövning
i regeringskansliet bör regeringen i de myndighelsspecifika direktiven kunna
ge myndigheten i uppdrag all inkomma med en särskild rapport redan under
våren. Direktiven skall klargöra vilka frågor som i del enskilda fallet skall
redovisas i rapporten.

Under de tvä mellanliggande åren lämnar myndigheterna
senast den 15 september en förenklad anslagsframställning som för många
myndigheter bör kunna begränsas fill tekniska beräkningar under förutsättning
alt inget särskilt hänt som motiverar en ändring av den beslutade inriktningen
för den pågående treårsperioden.

Samtliga myndigheter skall också lämna en åriig
resultatredovisning lill regeringen. Denna skall kortfattat och pä elt även i
övrigt lältillängligt sätt med information om kostnader, prestationer,
nyckeltal, produktivitetsutveckling m. m. redovisa hur verksamheten utvecklats
under föregående budgetår, ekonomiskt och verksamhelsmässigl.
Resultatredovisningen avlämnas senast den 15 september tillsammans med ell
preliminärt bokslut.

Den fördjupade prövningen vart tredje är fömlsälts för de
fiesta myndigheter kunna resultera i en mer långsiktig styrning av
verksamhelen. Denna bör normalt komma lill uttryck genom treåriga budgetramar
för förvaltningsanslaget och riktlinjer för förändring av inriktningen av
verksamheten under den kommande treårsperioden. Treåriga program med
resursramar och riktlinjer för verksamheten kan även läggas fast för verksamhel
som finansieras av andra anslag eller andra medel. En långsikiighel i
styrningen innebär normall all budgelprövningen de ätersiående två åren i
motsvarande mån kan förenklas.

Hur stora delar av verksamhelen som kan omfattas av en mer
långsiktig

styrning beror i del enskilda fallet pä verksamhetens karaklär och den 72

s. 73 Kontrollera mot PDF

aktuella
situationen. Hela den statliga förvaltningen utanför försvarssek- Prop.
1987/88: 150 torn kommer således inle atl kunna bli föremål för en flerårig
styrning. Det Bilaga 1 kommer exempelvis all finnas situationer då del pä grund
av omorganisationer eller dylikt för tillfället inle är lämpligt att lägga
fast resurser eller verksamhetsinriktningen för en viss myndighet för en längre
period. Verksamhetens karaklär gör i vissa fall flerårig styrning tveksam. Jag
vill emellertid understryka atl undantagen bör minimeras så långt möjligt. Jag
vill ocksä betona atl samtliga myndigheter, oavsett utformningen av styrningen,
skall lämna en årlig resultatredovisning och en fördjupad anslagsframställning
vart tredje är.

6.3 Mål- och resultatorienterad styrning

Ekonomisk
ramslyrning samt ökade befogenheter och ansvar för myndigheterna måste kopplas
till krav på förbättrad uppföljning. Statsmakterna bör vidare i betydligt
störte utsträckning ån hittills ge uttryck för vilka resultat som förväntas. Former
för att styra de olika verksamheternas inriktning och innehåll måsle därför
utvecklas. Dessa bör anpassas till förutsättningarna inom varje
verksamhetsområde. Utvecklingsarbetet måste därför i stor utsträckning komma
att ulgöra elt naturligt inslag i det reguljära arbetet i regeringskansliet, pä
myndigheterna och i samspelet mellan regeringskansliet och myndigheterna.
Förändringen kan förväntas ske successivt och med olika takt inom olika
områden.

Del
utvecklingsarbete som nu bör inledas för all finna konkreta former för en mål-
och resultatorienterad styrning bör därför ske frän en delvis annan ulgångpunkl
än vad som vanligen gäller vid s. k. programbudgele-ring. En grundtanke i
programbudgeleringen är att konkreta mål som kan följas upp skall kunna härledas
från de övergripande politiska målen för verksamheten. Erfarenheterna visar alt
detta innebär stora svårigheter. Till betydande del beror dessa på att de
övergripande målen kan vara flera och delvis motstridiga. För många
verksamheler går det inte all undvika sådana svårigheter. Enligt min mening bör
därför den konkreta styrningen av verksamheten ske med utgångspunkt i en
utvecklad redovisning och analys av verksamhetens resultat.

De
övergripande målformuleringar, som normall kommer lill uttryck i myndigheternas
instruktioner, bör kompletteras med en styrning av verksamheten för den
kommande treårsperioden. Baserat på den information som myndigheterna tar fram
och presenterar för regeringen får statsmakterna successivt sträva efter atl
klarare uttrycka dels krav på fortsall resultatredovisning, dels önskad
inriktning av resp. verksamhet för den kommande treårsperioden. Delta
pragmatiska förfaringssätt ger enligl min uppfattning förutsättningar för att
utveckla en verklighetsförankrad styrning av de statliga verksamheterna.

Den
konkreta styrningen för den följande treårsperioden bör uttryckas

som rikfiinjer för/örönc/ringar av verksamheten. I den mån verksamhetens

karaktär filialer del bör även konkreta krav på eller mål för förväntat

verksamhetsresultat under perioden anges. Dessa bör vara så formulerade

att en uppföljning - kvantitativ eller kvalitativ - blir möjlig. 73

s. 74 Kontrollera mot PDF

Utvecklingsarbetet
bör resultera i atl även del beslutsunderlag som Prop. 1987/88: 150
riksdagen erhåller kan förbättras. Chefen för civildepartementet återkom-
Bilaga 1 mer senare idag lill denna fråga.

EkonofTiisk styrning, m.m.

Statsmakternas styrning av hur myndigheterna fär använda
främst sina förvaltningsanslag bör ytterligare minska i detaljeringsgrad. För
att både statsmakterna och myndigheterna skall kunna koncentrera sina resurser
pä analys av de olika verksamhetsområdenas utveckling och inriktning krävs
vidare alt de bestämmelser som reglerar den ekonomiska styrningen ses över.
Regelsystemet måste struktureras, göras mer lättbegripligt och lättare all
överblicka. Del måsle i ökad utsträckning syfta till all ange ramar för
myndigheternas befogenhet och i mindre utsträckning föreskriva vissa
handlingsalternativ.

Jag redogör i det följande för inriktningen av del fortsalla
ulvecklingsar-belel inom detta omräde.

-
Styrningen av
verksamheter som finansieras med inkomster ses över i syfte all uppnå större
enhetlighet. En förordning med enhetliga regler för den s. k. uppdragsmodellen
utarbetas.

-
En förordning
för hur myndigheterna får la ut ersättning för tjänster m. m. utarbetas.

-
Samtliga
myndigheter som genomgått en första fördjupad budgetprövning tilldelas
resurser för förvaltningsändamål under ramanslag. Därigenom möjliggörs
överföring av resurser mdlan budgetåren och normalt även anslagskredit.
Högslsällningen av lönekostnader slopas vid samma tillfälle. Normalt slopas
även den särskilda anslagsposten för lokalkostnader. Förvallningsanslagen bör
tills vidare beslutas årligen av riksdagen. I normalfallet bör, som jag tidigare
har nämnt, treåriga budgetramar läggas fast för förvaltningsresurserna.
Resursramarna för andra och tredje året bör då betraktas som planeringsramar.
De bör endast ändras om nägot inträffat som inle var känt när ramarna lades
fast.

-
Fortsalt
förenkling sker av arbetet med pris- och löneomräkningar och annan
anslagsautomalik.

-
En ny
finansieringsform för investeringar vid uppdragsmyndigheler och vanliga
förvaltningsmyndigheter utformas.

-
Myndighetsanpassningen
av redovisningssystemet främjas, bl. a. för atl kunna möta de krav på
information regeringen och riksdag kommer atl ställa i framtiden. Successivt
måsle ocksä kapilalredovisningen förbättras, i ett första skede för
myndigheter med inkomstfinansierad verksamhel och stora tillgängar.

-
Fortsall utvecklingsarbete
kring kassahållningsfrågorna, främst det statliga betalningssystemet, i
enlighet med den inriktning jag redovisade i förra årets budgetproposition. Jag
har erfarit atl riksrevisionsverkel under våren 1988 kommer alt redovisa
pågående utvecklingsarbete inom detta omräde lill regeringen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

6.4 Information,
utbildning, organisation, resurser P'"°P- 1987/88:150

Bilaga 1 Hela
statsförvaltningen måste nås med information om det program jag här

har
redovisat. Del måste slå klart för alla vilka de bakomliggande motiven till
denna förändring är. Dessutom krävs självfallet ingående kunskap om de konkreta
förändringarna av budgetprocessen, m. m. Elt brett informations- och
utbildningsprogram bör därför genomföras med start redan i vår för regeringskansliets
och verksledningarnas del. Därefter måste både regeringskansliet och alla
myndigheter nås med ytteriigare utbildningsinsatser och få tillgäng lill
metodstöd. De s. k. stabsorganen har en central roll i delta sammanhang.

För
alt klara genomförandet av bl. a. den förändrade budgetprocessen krävs enligl
min uppfattning en sammanhållen organisation i regeringskansliet. Detta
ställer även krav på att särskilda resurser avsätts.

Jag
har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om erforderliga
resurser.

Jag
har vidare erfarit atl statens förnyelsefonder under vissa förutsättningar kan
stödja utvecklingsprojekt som bl. a. avser att bredda personalmedverkan i
della utvecklingsprogram.

6.5 Den arbetsgivarpolitiska inriktningen

Jag
har i det föregäende redovisat huvudinriktningen för den fortsatta utvecklingen
av styrningen av den statliga verksamhelen. Inriktningen bygger bl. a. på alt
incitament tillskapas för myndigheternas eget effeklivi-seringsarbete.
Arbetsgivarpolitiken är ell viktigt medel i detta sammanhang. Efter samräd med
statsrådet Johansson vill jag anföra följande.

Riksdagen
har lagl fast den personal- och lönepolitik slaten som arbetsgivare bör föra
(prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr 48). Den innebär bl. a. alt
verksamhetsintresset skall vara styrande och atl lönesystemet skall främja
flexibilitet, decentralisering och ddegering.

Denna
inriktning har tillämpats genom organisationsförändringar och genom alt avtalen
inom det statliga området utvecklas i riktning mot större verksamhelsanpassning
och en decentralisering av förhandlingarna till de enskilda myndigheterna.

För
atl arbetsgivarpolitiken skall fungera som ett styrinstrument i myndigheterna
måste den organisatoriskt och planeringsmässigt samordnas med andra styrmedel
som verksamhetsplanering, budget, redovisning m. m. Detta bör då få
konsekvenser för utformningen av ekonomisystem, organisation och
personalutveckling i myndigheten.

En
fömtsättning för att arbetet med utveckling och styrning av den statliga
verksamheten skall bli framgångsrikt är atl stabsmyndigheterna bedriver etl mer
aktivt samarbete. Det kan t. ex. gälla stöd till myndigheterna vid deras
utveckling av redovisningssystem, organisatoriska modeller, leknikstöd,
kompetensutveckling m.m. I delta arbete berörs bl.a. statens arbetsgivarverk
(SAV).

För
SAV:s del bör inriktningen mot ett bredare arbetsgivarpoliliskt

synsätt fortsätta. Del innebär bl. a. atl myndigheterna bör stödjas i tillämp- 75

s. 76 Kontrollera mot PDF

ningen av ett friare och
flexiblare lönesystem och i deras arbete alt få lill Prop. 1987/88: 150
stånd ett vidare perspektiv när det gäller kompetensutveckling och verk-
Bilaga 1 samhetsslyrning. Vidare erfordras stödjande åtgärder i form av
förbättrad information och insatser av konsultativ karaklär.

Enligt
vad jag erfarit avser statsrådet Johansson atl i ell senare sammanhang
återkomma till regeringen i frågan om hur statens arbetsgivarverk skall la
initiativ till etl ökat samarbete mellan de berörda stabsmyndigheterna för atl
stödja statens samlade arbetsgivarpolitik.

7 Placering av statligt förvaltade medel

Statliga
myndigheter förvaltar utöver anslagsmedel och avgifter som kan inflyta i
myndighetens verksamhet ofta andra medel med mer eller mindre uttalat samband
med myndigheternas uppgifter. Medelsförvaltningen kan avse donationsmedel från
enskilda - inbegripet donationsfonder, stiftelser och forskningsbidrag - eller
av statliga avgifter uppbyggda fondbildningar, vare sig tillgångarna förvaltas
av en särskild styrelse eller inte. Medels-förvaltningen kan även omfatta medel
som tillfälligt nedsatts hos en myndighet. Exempel pä detta är hyresbelopp,
som vid hyrestvist deponerats av hyresgästen.

Medelsförvaltningen
har byggts upp under en lång tidsperiod. Reglerna för medelsplaceringarna
uppvisar bl. a. därför en stor variationsrikedom. Del gäller inte bara när
enskild donator salt sin prägel på reglernas utformning, utan även när det är
fräga om förvaltningsföreskrifter som utformats under statlig medverkan.

Ulöver
de donationsfonder som är underkastade placeringsregler som meddelats av
donator, finns del medel för vilka särskilda placeringsregler fastställts i lag
eller förordning eller annat särskilt beslut som regeringen meddelat. I fråga
om de medel som nedsatts hos myndighet återfinns placeringsreglerna ofta i lag.
Placeringsföreskrifterna för dessa medel innebär undantagslöst alt medlen
skall vara placerade pä räkning i bank.

Vad
gäller den statliga medelshanteringen finns tvä i författning intagna
regelsystem av mera övergripande natur. Jag avser kungörelsen (1968: 453) om
placering av donafions- och fondmedel som förvallas av statlig myndighet och
förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet all anlita
riksbanken eller postgirot.

1968
ärs kungörelse är tillämplig på donations- och fondmedel som förvallas av annan
statlig myndighet än domkapitel, universitet eller högskola och för vilka
regeringen inte har meddelat särskilda bestämmelser. Om uttryckliga
bestämmelser om tillgångarnas placering år meddelade i en donationsurkund,
skall dessa gälla utan hinder av kungörelsen.

Enligl
2 § i 1974 års förordning gäller följande. Kontanta medel som inte

behövs för omedelbart föreslående utbetalning skall, om inle annal har

föreskrivits, vara insalta på checkräkning i riksbanken, på postgirot eller,

efter beslut av regeringen i varje särskilt fall, pä räkning i annan bank än

riksbanken. 76

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksrevisionsverkets
förslag Prop. 1987/88: 150

För
all se över de betalningsströmmar med stafiiga medel som är placerade °

utanför
riksbanken eller postgirot har riksrevisionsverket (RRV) gjort en kartläggning
(Placering av statligt förvallade medel. Dnr 1987: 1454) av en mindre del av
dessa, nämligen de medel som myndigheterna har placerade på räkning i bank.
Närmare 3 miljarder kr. av de medel myndigheterna förvaltar var placerade i
bank den 30 juni 1985. Placeringen av dessa medel år i regel föreskriven i lag
eller förordning.

Med
de tekniska möjligheter som numera finns är det enligl RRV enkelt att skapa en
räntebärande placeringsform ocksä inom ramen för statens betalningssystem. Ell
viktigt skäl för atl inrätta en sädan placeringsform skulle enligl RRV vara att
samla statligt förvaltade medel som för närvarande är placerade utanför det
statliga betalningssystemet och på så sätl förenkla meddshanleringen hos
myndigheterna. All samla statligt förvaltade medel i större utsträckning ger
enhetlighet och ökar dessutom säkerheten, kontrollmöjligheterna och
revisionsmöjlighelerna.

Förslaget
om en räntebärande placeringsform inom ramen för statens betalningssystem har
remitterats av RRV under utredningsarbetet till 36 berörda myndigheter. I
remissen redogjordes för den föreslagna placeringsformen i enlighet med det
slutliga förslaget samt fyra alternativ med varierande grad av
placeringsobligalorium för olika lyper av medel.

Av
de 31 myndigheter som besvarade remissen var endast kammarkollegiet negativt
inställd till placeringsformen. Övriga myndigheter hade inget att invända mol
själva placeringsformen, men betonar vikten av atl räntan blir marknadsmässig
och fullt jämförbar med den ränta som bankerna ger och atl donators önskemål om
placering av donerade medel tillgodoses.

De
myndigheter som endast förvaltar medel med huvudsaklig placering på bank var
mer positivt inställda till elt placeringsobligalorium än de myndigheter som
förvaltar medel med flera placeringsmöjligheter.

I
oktober 1987 överlämnade RRV sitt slutliga förslag till regeringen. Där
föreslås atl en räntebärande placeringsform knuten lill statsverkels checkräkning
i riksbanken inrättas inom ramen för statens betalningssystem. RRV lämnar ocksä
samtidigt förslag till principer för placering av samtliga statligt förvaltade
medel. De myndigheter som använder den föreslagna nya placeringsformen skall fä
motsvarande ränteersätlning som de skulle ha fått vid placering i bank. Del
innebär att del kan finnas olika räntenivåer i del nya systemet, beroende pä
bl. a. beloppets slorlek och hur lång lid del står inne. RRV föreslår alt
riksgäldskonloret löpande skall fastställa dessa inlåningsränlor.

RRV
föreslår alt postverket får rätt att disponera eft särskilt anslag för
räntegottgörelse för de medel som placeras i den nya formen. RRV föreslår att
den räntebärande placeringsformen undantas från den s. k. floaten, som är
postgirots normala ersättningsform, och att behållningen pä berörda konton
istället utan fördröjning regleras mot statsverkets checkräkning i riksbanken.
RRV har samrått med postverket om della.

RRV
föreslår alt inledningsvis endast vissa medel som förvallas av länsstyrelserna
och kronofogdemyndigheterna placeras i den nya formen. Dessa utgjorde
sammanlagt ca 80 milj. kr. den 30 juni 1985.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Föredragandens
överväganden Prop. 1987/88:150

Inom
RRV pågår elt arbete med atl förbärtra kassahällningen i staten. Det ' sker
inom ramen för regeringens utvecklingsprogram för den statliga
eko-nomiadminislralionen och utgör en viktig del av utvecklingen av styrningen
av den statliga verksamhelen som jag redogjort för tidigare idag. I
budgetpropositionen 1987 anförde jag alt en viktig målsättning är all ytterligare
förbättra slatens kassahållning. En viktig del i del arbetet är alt etl nytt
betalningssystem utvecklas. Jag har erfarit all RRV under våren 1988 kommer atl
redovisa pågående utvecklingsarbete inom delta omräde till regeringen. Jag har
för avsikt att återkomma till regeringen i dessa frägor.

Som
eft led i arbetet med atl effekfivisera statens betalningssystem bör den
placeringsmöjlighet som RRV föreslär utvecklas redan nu. Jag delar således
uppfattningen alt en räntebärande placeringsmöjlighet bör öppnas inom ramen för
statens betalningssystem för att möjliggöra en rationellare hantering av
betalningsmedel hos myndigheterna.

Jag
instämmer med RRV:s förslag alt inledningsvis placera endast vissa av
länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna förvallade medel i den nya
placeringsformeo. Jag har för avsikt atl åstadkomma till regeringen med närmare
precisering av vilka medel som avses.

RRV
anför att flera olika principer för ränta kan tillämpas. Jag föreslår all i
princip marknadsmässig ränieersätlning skall utgå.

För
de myndigheter som idag har möjlighet alt placera överskoll hos
riksgäldskonloret erhålls ränteersällningen frän anslaget Räntor på stats- .
skulden, m. m. På så sätt nettoredovisas in- och utlåningsränlorna över
statsbudgeten. Den riinteersältning som skall utbetalas i samband med den nya
placeringsformen anscrjag emellertid skall bmtloredovisas varför jag föreslår
alt ett nytt anslag under finansdepartementets huvudtitel inrättas, benämnt
Ränleersätiningar, m. m. Della anslag får disponeras för ränieer-sätlningar för
den föreslagna placeringsformen. Mol anslaget bör också kostnader som kan
uppstå hos postverket för administration m. m. kunna redovisas, om det skulle
bli aktuellt.

Behovet
av medel för budgetåret 1988/89 under del föreslagna anslaget är beroende på
vid vilken lidpunkt under budgetåret som den nya placeringsformen tas i drift.
Anslaget bör därför vara elt förslagsanslag och bör . för budgetåret las upp
med 10 milj.kr. Samtidigt kommer utgifterna under anslaget Räntor på statsskulden,
m. m. atl i princip minska med motsvarande belopp.

RRV
bör med anledning av det jag nu anfört få etl uppdrag all bl. a. i samarbete
med postverket se till all placeringsformen utvecklas. Jag har för avsikt all
återkomma lill regeringen i denna fråga.

De
skäl RRV anför, kan motivera atl den föreslagna placeringsformen tillämpas även
pä andra medelstyper än de jag nu föreslagit. Ställning kan emellertid inte las
till delta förrän den pågående beredningen inom regeringskansliet av den
statliga fondöversynsutredningens slutbetänkande (SOU 1985:60 Statens
förvaltningsfond) är klar. Jag har för avsikt att återkomma lill regeringen i
denna fråga.

I
samband med delta bör en översyn göras av de ytteriigare medel som eventudll
kan placeras räntebärande i betalningssystemet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

8 Fördelningsmodellarbete pp- 1987/88:150

Bilaga
1 I förra årets
finansplan redogjorde jag för det utveckUngsarbete som bedrivs inom
regeringskansliet för atl kunna belysa förddningspoliliska effekter av bl. a.
ändringar i skalle- och bidragssystem. Jag hänvisade också lill statistiska
centralbyråns (SCB) fördelningsmodellprojekl, som har stor belydelse i
sammanhanget.

Beräkningar av förändringar i hushållens ekonomiska
situation vid olika åtgärder kräver bl. a. tillgång lill ell bra slalistiskl
grundmaterial. Della måsle innehålla avidentifierade uppgifter om inkomster,
utgifter, skall och transfereringar. Programsystem som beskriver gällande
regler i skalle- och bidragssystem samt sambanden mellan olika delar av
ekonomin måsle också byggas upp. Detta innebåren betydande utvecklingsarbete.

En fördelningsmodell är f. n. under ulveckling inom
regeringskansliet, där ekonomiska effekter av fördelningspolifiska åtgärder för
hushåll och individer saml för statsbudgeten skall kunna beräknas. Inom SCB
pågår i anslutning härtill arbete för bl. a. statistisk metodutveckling,
programmeringsinsatser och framtagande av riksrepresentaliva statistiska
mikromale-rial.

För alt fä elt bra slalistiskl grundmaterial krävs även
samordning av olika myndigheters slalislikproduktion. Produktionen av vissa
statistiska uppgifter behöver också ske snabbare än f. n. Regeringen gav därför
den 25 juni 1987 riksrevisionsverkel (RRV) i uppdrag atl utreda möjligheter och
-efter samråd med riksskatteverket (RSV) och SCB - föreslå åtgärder i syfte all
samordna och effektivisera produktionen av vissa inkomstfördelningsundersökningar.
RRV:s rapport lill regeringen (rapport Dnr 1987: 1480) med föreslag lill
åtgärder övervägs f. n. i regeringskansliet.

Riksdagens revisorer har vidare granskal statistik på
inkomst- och för-mögenhelsskatleomrädet och avlämnat en rapport med förslag
lill åtgärder. Efter remissbehandling har riksdagens revisorer lämnat förslag
(förs. 1987/88: II) lill
riksdagen angående produkfion av statistik över inkomsl-och
förmögenhelsskallerna. Della bereds f. n. av finansutskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Hemställan Prop. 1987/88: 150

Jag hemställer, mot bakgrund av vad som anförts, att
regeringen °

dels föreslår riksdagen alt

1. godkänna de allmänna riktlinjer för
den ekonomiska politiken som förordats i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för
budgetregleringen som förordats i del föregäende,

3. godkänna beräkningen av
statsbudgetens inkomster för budgetåret 1988/89,

4. godkänna beräkningen av
förändringar i anslagsbehållningar för budgetåret 1988/89,

5. godkänna beräkningen av
förändringen i dispositioner av rörliga krediler för budgetåret 1988/89,

6. godkänna beräkningen av Beräknat
tillkommande utgiftsbehov, netto för budgelåret 1988/89,

7. anta förslaget lill inkomst- och utgiftsslal
rörande Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1988/89,

8. till Räntor på statsskulden, m. m.
för budgetåret 1988/89 anvisa ell förslagsanslag av 53000000000 kr,

9. godkänna de allmänna riktlinjer för
stöd lill näringslivet som har förordats i del föregäende,

10. anta del av lagrådet granskade
förslaget till lag om avgifter för vissa statliga garantier,

11. anta förslaget till lag om ändring
i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om hypoleksföreningar,

12. godkänna vad jag anfört om räntebärande
placeringar av statliga medel,

13. för budgelåret 1988/89 lill
anslaget Ränleersätlningar m.m. under sjunde huvudtiteln, anvisa ett
förslagsanslag av 10000000 kr,

dels bereder riksdagen tillfälle all la del av vad
föredragandena har anfört om

14. statliga kreditgaranfier,

15. årsbokslut för staten 1986/1987,

16. ulvecklingen av styrningen av den
statliga verksamheten,

17. arbetet med fördelningsmodeller.

Innehåll: Prop- 1987/88: 150

Bilaga 1

1. Den tredje vägen.......................................................... ...... I

2.
Den
internationella ekonomin ..................................... ..... 5

3.
Den svenska ekonomin
1988 ..................................... ..... 9

4.
Sveriges
ekonomi under de närmaste åren ................ ... 15

4.1
Treårskalkylerna
..................................................... ... 15

4.2
Långtidsbudgeten
................................................. ... 19

5. Den ekonomiska politikens inriktning ......................... ... 22

5.1
Finanspolitiken
...................................................... ... 22

5.2
Penningpolitiken
................................................... ... 24

5.3
Lönebildningen
...................................................... ... 26

5.4
Fördelningspolitiken
....:........................................... ... 29

5.5
Sysselsällningspoliliken............................................ 32

5.6
Tillväxt och
förnyelse................................................ ... 33

6. Det reviderade budgetförslaget ................................. ... 37

Statsbudgeten och särskilda frågor

Sid

1 Statsbudgeten budgelåret 1987/88 och 1988/89.......... 40

I. I Beräkningsfömisättningar......................................... 40

1.2
Statsbudgetens
inkomster och utgifter avseende budgetåret 1987/88 40

1.3
Statsbudgetens
inkomster och utgifter avseende budgelärel 1988/89 43

1.4
Statsbudgetens
saldo för budgetåret 1987/88 och 1988/89 46

2
Extraordinära
budgeteffekter ..................................... ... 47

3
Slatens
lånebehov och statsskuldens förändring ........ ... 48

4
Statliga
garantier ........................................................ ... 50

4.1
Redovisning av
statens garantiåtaganden............... ... 50

4.2
Slöd lill
näringslivet .................................................. 51

5 Årsbokslut för slalen budgetåret 1986/87 ................... 63

5.1
Balansräkning
med noter ...................................... ... 63

5.2
Kommentarer
till balansräkningen ......................... ... 65

5.3
Förmögenshelsredovisning
i övriga delar av den offentliga sektorn 67

6 Ulveckling av styrningen av den statliga verksamhelen. ... 68

6.1
Bakgrund,
inriktning .............................................. ... 68

6.2
Budgetprocessen,
styrning av verksamheter........... ... 70

6.3
Mål- och
resultatorienterad styrning........................ ... 73

6.4
Information,
utbildning, organisation, resurser ..... ... 75

6.5
Den
arbetsgivarpolitiska inriktningen ...................... ... 75

7
Placering av
statligt förvallade medel ......................... ... 76

8
Fördelningsmodeller
...................................................... ... 79

Hemställan....................................................................... .. 80

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

Bilaga
1.1

Reviderad nationalbudget 1988

Reviderad nationalbudget

Förord

Den
reviderade nalionalbudgeien, som härmed läggs fram, beskriver den
inlernationella och den svenska ekonomins ulveckling t. o. m. 1988.

Nalionalbudgeien bygger på
material från fackdepartemenl och olika verk och institutioner. För bedömning
av den internationella ulvecklingen har material erhållits från bl. a. OECD.
Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på material från
statistiska centralbyrån och den prognos för 1988 som konjunkturinstitutet
publicerade den 28 mars 1988.

Del
ekonomiska rådet och en grupp konjunkturexperter har hörts, men berörda
personer bär inte något ansvar för de bedömningar, som görs i nalionalbudgeien.

Kalkylerna
avslutades den 20 april 1988. Arbetet med den reviderade nalionalbudgeien har
letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.1

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

1 Sammanfattning Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.1 Internationella förutsättningar

Tillväxten i OECD-området blev bättre än väntat under
senare delen av förra året. För helåret 1987 beräknas BNP ha ökat med ca 3%.
Det finns dock anledning atl vänta sig en avsaklande tillväxt under loppet av
1988. Den inhemska efterfrågan förutses öka långsammare i år än i fjol i både Förenta
staterna och flertalet västeuropeiska länder. Till följd av den starka
tillväxten andra halvåret 1987 torde emellertid BNP-tillväxlen för helåret 1988
komma all dämpas bara marginelU till 23/4%.

Vidare förutses ulvecklingen i år innebära en fortsatl låg
inflation och hög arbetslöshet i OECD-området, se tabell 1:1. Till grund för
prognoserna ligger ocksä beräkningstekniska antaganden om oförändrade
räntenivåer, valutakurser och oljepriser i förhällande till lägel i början av
april 1988.

I den preliminära nalionalbudgeien uttrycktes farhågor för
en internationell recession under 1988 till följd av börsfallel i oktober
förra året. Ulvecklingen i slutet av 1987 och början av 1988 har emellertid
varit stark och nuvarande bedömning innebär en upprevidering av lillväxlen i
OECD-omrädet bäde 1987 och 1988. De stora belalningsobalanserna mellan de Ire
slörsla industriländerna är ändå fortfarande elt allvarligt problem, som
snarast har förstärkts av den fortsatt relativt starka eflerfrägeökningen i
Förenia staterna. I reala termer har visserligen en utjämning av obalanserna
skell 1987 och en fortsatt utjämning förutses 1988. Netloexporlen stärker
tillväxten i Förenta staterna, men dämpar lillväxlen i Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland. I nominella termer (i miljarder dollar) väntas
emellertid obalanserna vara nästan lika stora 1988 som 1987. Det kan inle
uteslutas atl det utlöser kraftiga förändringar på världens valuta-, penning-
och aktiemarknader senare i år och recessionstendenser i världsekonomin. Åven
om grundprognosen för 1988 är oplimislisk, är således risken för en pålagligt
sämre utveckling slor.

Tabell 1:1 Internationella förutsättningar

1985

1986

1987

1988

BNP i
OECD, %

3,2

2,8

3,0

2 3/4

Konsumentpriser
i OECD

(KPI
årsgenomsnitt), %

4,5

2,5

3.3

3 1/2

Arbetslöshet
i OECD, %

8,4

8,2

7.9

7 3/4

Råoljepris,
dollar per fat

27,2

14,5

18.4

16.0

Dollarkurs
i kr.

8.61

7.12

6,35

5,90

Källor: OECD och fmansdepartenientet.

Konsekvenser av börsfallet

Ocksä när det gäller den svenska ekonomin lycks
konsekvenserna för ulvecklingen i år av börsfallet i höstas bli mindre än
tidigare befarat. Aktiekurserna har delvis ålerhämlal sig. Efter kursfallet på
35% från loppnivån i oktober 1987 lill slulel av november har aktiekurserna på
Stockholmsbörsen stigit med över 20% lill millen av april 1988.

Industriproduktion
och export utvecklades relativt starkt i slutet av Prop. 1987/88: 150 1987.
Detaljhandelns omsättning har fortsalt atl öka och bilinköpen ligger Bilaga
1.1 på en hög nivå i början av 1988. Åven sysselsällningen har fortsatl alt öka
i snabb takt och arbetslösheten har reducerats.

Företagens
förväntningar om 1988, säsom de kommer till uttryck i statistiska centralbyråns
export- och investeringsenkäter från februari 1988 och konjunkturinstitutets
konjunkturbaromeler från mars 1988, är optimistiska. Åven hushållens
förväntningar har blivit mer optimistiska. Efter en tillfällig nedgång i
november 1987 i förväntningarna om den egna ekonomins ulveckling de närmaste 12
månaderna hade optimismen stigit i januari 1988 lill nästan samma höga nivä som
före börsfallet.

Mol
denna bakgrund görs nu bedömningen alt börsfallel i oklober 1987 bara får
marginella effekter pä den svenska ekonomins ulveckling 1988. Nya börsfall och
en inlernationell konjunklurförsvagning skulle emellertid kunna medföra en
betydligt sämre utveckling än den som återges nedan.,

Löner och priser

Fram
till i början av april 1988 har elt stort antal löneavtal slutits för 1988,
vilka sammantagna läcker större delen av den privala sektorn. I genomsnitt
innebär de en avlalsmässig kostnadsökning på drygt 3% 1988. Därtill kommer
löneglidning. För den statliga och delar av den kommunala sektorn har avtal
slutits som innebär kostnadsökningar med drygt 4 % resp. ca 6% 1988. Mot denna
bakgrund baseras prognoserna för den svenska ekonomins utveckling på alt
timlönerna i genomsnitt ökar med 6% 1988.

I slulel av januari 1987 infördes allmänt prisstopp. Del avvecklades
successivt under sommaren och hösten och ersattes i december 1987 med en skyldighet
all förhandsanmäla prishöjningar. I april 1988 begränsades denna skyldighet
till enbart vissa varu- och tjänsteområden. Dessa åtgärder dämpade
prisökningarna särskilt under första halvåret 1987. En del av prisökningarna
försköts lill hösten och sannolikt även till de första månaderna 1988. Under
loppel av 1987 (dec. 86-dec. 87) ökade konsumenlpriserna med 4,9%.

Med
en genomsnittlig timlöneökning på 6% 1988 beräknas konsumentpriserna öka med
drygt 5% frän december 1987 till december 1988. Åven årsgenomsnitlel för
konsumentprisindex beräknas öka med drygt 5% mellan 1987 och 1988. Under våren
och sommaren 1988 kan inflationstakten (ökningen av konsumentprisindex under de
senaste 12 månaderna) lilltal-ligt komma all överstiga 6% till följd av den dämpade
prisutvecklingen under motsvarande månader i Qol.

Försörjningsbalans

Den
privala konsumlionen har ökat med drygt 4% både 1986 och 1987, se

tabell 1: 2. Hushållens sparkvol minskade med ca 2 procentenheter vartde

ra året. Den snabba konsumtionsökningen har varit en följd av förbättrade

realinkomsler i hushällssektorn i kombination med goda möjligheter atl

låna pengar, stigande förmögenheler och optimistiska framlidsförväntning- 3

ar.

Tabell
1:2 Försörjningsbalans

Prop. 1987/88: 150

Miljarderkr.,

Procentuell
volymförändring

Bilaga 1.1

löpande prise

r -----

1987

1986

1987

1988

BNP

1 009,2

1,2

2,8

2,2

Import

307,3

5.6

6,9

4,9

Tillgång

1316,5

2,2

3,8

2,9

Privat
konsumtion

525,0

4,3

4,1

3,0

Offentlig
konsumtion

271,7

1,3

0,7

1,1

Stal

74,6

2,6

-0.6

0.8

Kommuner

197,1

0,8

1,1

1,3

Bruttoinvesteringar

192,3

-1,0

7,5

3,8

Lagerinvesteringar'

-6,4

-0,5

-0,3

0,3

Export

333,9

3,2

4.8

2.7

Användning

1316,5

2,2

3,8

2,9

Inhemsk
efterfrågan

982,6

1.9

3,4

3,0

' Förändring anges i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet. Anm.: Det finns en betydande skillnad mellan riksbankens
och statistiska centralbyråns redovisning av bytesbalansen 1987. Riksbanken
redovisar ett underskott på 5 ä 6 miljarder kr. och centralbyrån elt överskott
på närmare 1 miljard kr. Denna skillnad innebär att tjänsteexporten ingår med
ett högre värde i tabell 1:2 än i tabell 1:4. Den innebär också en osäkerhet
när det gäller bl.a. exportens och BNP:s nivå och ökningstakt 1987 och tidigare
år.

Ökningstakten i den privala konsumlionen har avtagit något
under senare lid lill ca 3% andra halvåret 1987. Statistiken över bl. a.
detaljhandelns omsättning i början av 1988 lyder på en fortsall ökningstakt av
samma storleksordning. Del talar för att sparkvoten inle minskar lika myckel
1988 som de tvä senaste åren. Hushållens realt disponibla inkomster beräknas
öka med drygt 2% 1988. Mol denna bakgrund förutses den privala konsumlionen
öka med ca 3 % 1988.

Den offentliga konsumtionen har ökat betydligt långsammare
de senaste åren än tidigare och en fortsall måttlig tillväxt förutses 1988.
Kommunernas planer antyder en viss uppdragning av ulbyggnadslakten, men den
kan bli svår all realisera pga. brist på arbetskraft. För slatens del gäller
fortsatta rationaliseringskrav, vilka håller tillbaka konsumlionsutvecklingen.

Invesieringskonjunkluren var myckel stark 1987. De totala
brulloinvesleringarna beräknas ha ökat med 7,5%. Det är den högsta
ökningstakten elt enskilt år sedan millen av 1960-lalel. De investeringsenkäter
som besvarats i februari 1988 tyder på en fortsalt höjning av investeringsnivån
1988. Börsfallel i oklober 1987 lycks inle ha påverkat investeringsplanerna för
innevarande år i någon större utsträckning. Brulloinvesleringarna förutses öka
med 3,8% 1988. Under 1987 minskade oljelagren och de senaste årens
lagerneddragning inom industrin fortsatte. En minskning av lagren förutses även
1988, men av mindre omfattning än under förra året.

Den inhemska efterfrågan, dvs. konsumtion och
investeringar, har ökat starkt 1987 och en fortsatl hög ökningstakt förutses
1988. EftertVågeök-ningen drog med sig både en hög produklionslillväxl och en
snabb importökning 1987. en ulveckling som förutses fortsätta 1988. BNP
beräknas ha ökat med 2,8% 1987 och förutses öka med 2,2% 1988.

Tabell
1:3 Bidrag till BNP-tillväxten

Procent
av föregående års BNP

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Konsumtion

-0,7

1,4

2,0

2,5

2,2

1,8

Privat

-0.9

0,7

1,4

2,1

2.0

1,5

Statlig

-0.3

0,1

0.0

0,2

0.0

0.1

Kommunal

0.5

0,6

0.6

0,2

0,3

Kapitalbildning

3,1

2,6

0,1

-1,3

0,5

0,4

Bruttoinvesteringar

0.3

0,9

1,1

-0,2

1.4

0,8

Lagerinv esleringar

-0.4

0,7

0,6

-0.5

-0.3

0,3

Nettoexport

3,2

0,9

-1,7

-0,7

-0.6

-0,7

Summa
BNP

2,4

3,9

2,1

1,2

2,8

2,2

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Med
de bedömningar som nu görs beräknas BNP öka med i genomsnitt 2,5% per är under
åren 1983-1988. Tillväxtens sammansättning har emellerfid förändrats
väsentligt under perioden, se tabell 1: 3. I grova drag kan man säga atl
kapitalbildningen bar upp tillväxten 1983 och 1984, medan konsumlionen,
särskill den privata konsumlionen, har varit drivkraften de fyra senaste åren.
Det är i första hand netloexporlen som har svarat för omslaget i
kapitalbildningens bidrag till BNP-lillväxten. Efter de första två årens ökning
av netloexporlen har den starka expansionen av inhemsk efterfrågan dragit med
sig en betydande importökning, vilkel har medfört elt negativt bidrag frän
nelloexporten lill lillväxlen. Bruttoinvesteringarna och den offentliga
konsumtionen har under i stort sett hela perioden bidragit positivt lill
BNP-fillväxlen.

Bytesbalans

Exporten
av bearbetade varor beräknas ha ökat med drygt 4% 1987. Marknadsfillväxlen för
de svenska exportföretagen var svag, bl. a. lill följd av att importen minskade
i Danmark och Norge, vilka är viktiga mottagarländer av svensk export.
Marknadsandelarna på exportmarknaden beräknas ha varil i stort sett
oförändrade 1987. För 1988 förutses en marknadstillväxt pä ca 5%. Med hänsyn
till del höga kapacileisulnytljandel i den svenska industrin torde exporten av
bearbetade varor inle kunna öka med mer än drygl.4 %, dvs. i samma takt som i
fjol.

Den
starka ökningen iiv inhemsk efterfrågan drog med sig en kraftig importökning
1987. Importen av bearbetade varor ökade med nästan 12 %. Åven under 1988
väntas eflerfrågelillväxten medföra en betydande importökning. Importen av
bearbetade varor beräknas öka med närmare 8% 1988.

Den
privata konsumtionen var den viktigaste drivkraften bakom importökningen'
1987. Av den totala ökningen av varuimporten med 25 miljarder kr. i löpande
priser avsåg 13 miljarder kr. konsumtionsvaror och personbilar. Åven
investeringarna spelade emellertid en betydande roll. Importen av
investeringsvaror ökade med 7 miljarder kr.

Bytesbalansen
uppvisade etl underskoll pä ca 5 miljarder kr. 1987, vilkel innebar en
försvagning med ca 12 miljarder kr. jämfört med året innan, se

Tabell
1:4 Bytesbalans

Miljarder
kr., löpande priser

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

1985

1986

1987

1988

Export av varor Import av varor Korrigeringspost
Handelsbalans

Tjänstebalans

Transfereringsbalans

Bytesbalans

260.5

244,7

-1.3

14,5

4,7 -30,4 -11,2

265,1

232,5

-1.7

30,9

3.3

-27,4

6,9

281.4

257,4

-1.6

22,3

-1,7

-25,8 -5,2

300,1

276.7 -1,7 21,7

-4,0 -28,5 -10,8

Källor:
Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstilutel och finansdepartementet.
Anm.: Se not till tabell 1:2.

tabell
1:4. Denna försvagning är fill slörsla delen hänföriig till handeln med
bearbetade varor. Även tjänste- och transfereringsnettot försämrades 1987, men
en omläggning av stafisfiken över tjänsteexporten har medfört en viss osäkerhet
om storleken pä denna försämring. Prognosen för 1988 innebär en fortsatt
försvagning av bytesbalansen. Underskottet beräknas uppgä till närmare 11
miljarder kr. 1988.

Den
främsta orsaken till atl bytesbalansen försämras 1987 och 1988 är atl
efterfrågan ökar mer i Sverige än på våra exportmarknader. Den svenska exporten
utvecklas relativt förmånligt, men kapacileisulnytljandel i industrin är högt
och begränsar möjligheterna all möta den starka inhemska eflerfrägeökningen och
den därav betingade starka importlillväxlen med en lika slor exportökning.
Trots hög investeringsaklivitel är svensk industri fortfarande för liten för
atl etl överskott skall kunna uppnås i bytesbalansen vid fullt
kapacitetsutnyttjande och full sysselsättning i den svenska ekonomin.

Sparande

Försämringen
av bytesbalansen mellan 1986 och 1988 innebär att det finansiella sparandel i
den svenska ekonomin minskar (bytesbalansen är definitionsmässigt lika med
summan av den offentliga och den privala sektorns finansiella sparande). I
tabell 1:5 redovisas bytesbalansens förändring med utgångspunkt från sparandet
i den svenska ekonomin. Det bör noteras alt osäkerheten i statistiken över del
finansiella sparandel är betydande. Särskilt gäller del förelagens finansiella
sparande.

Hushållens
sparande förutses minska pålagligt mellan 1986 och 1988. Den privata
konsumlionen ökar betydligt snabbare än hushållens disponibla inkomster,
vilket medför alt sparkvoten faller. Del finansiella sparandel förutses därmed
minska med 20 miljarder kr. Åven företagens finansiella sparande försvagas
kraftigt mdlan 1986 och 1988 enligl föreliggande prognoser. Det minskar med
hela 33 miljarder kr. Bruttosparandet år i stort sett oförändrat, men
investeringarna (inkl. lagerinvesleringar och neltoköp av mark och fastigheter)
ökar med 34 miljarder kr.

Den
offentliga sektorns sparande har förbättrats mycket kraftigt under senare år
och en fortsatt förbättring förutses 1988 (om man som i tabell 1:5

Tabell 1:5 Finansiellt sparande

Miljarder kr., löpande priser

1986

1987

1988

Förändring
1986-1988

Hushåll

1.8

-11.5

-18.1

-19,9

Företag Därav

bruttosparande investeringar

11,8 129,5

117,7

-16,6 118.9 l.\5,5

-21.2 130,9 1.52,1

-33,0

1,4

34,4

Offentlig

sektor

-6.7

22,9

28,5

35,2

Bytesbali

jns

6,9

-5,2

-10,8

-17,7

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken,
konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Anm.: Exklusive engångsskatten pä försäkringsbolagen 1987.
Företagens investeringar inkluderar lagerinvesteringar och nettoköp av mark
och fasligheter.

exkluderar engångsskatten 1987). Till stor del
sammanhänger förbättringen med att skattekvoten, dvs. skatter och avgifter som
andel av BNP, stiger. Företagens direkta skatter svarar för en stor del av
ökningen. Mellan 1986 och 1988 förutses den offentliga sektorns finansiella
sparande öka med 35 miljarder kr. Förbättringen av den offentliga sektorns
finansiella sparande är emellertid inte tillräcklig för att helt kompensera det
minskade hushälls-sparandel och förelagens ökade investeringar. Därmed
försämras bytesbalansen.

Arbetsmarknad

Efterfrågan på arbetskraft ökade starkt under 1987.
Antalet sysselsatta ökade med 36000 personer och arbetslösheten reducerades
till 1,9%. Även i början av innevarande år har eflerfrågetryckel varit högt.
Anlalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda platser var första kvartalet i år
betydligt högre än ell är tidigare. Länsarbetsnämndernas prognoser för innevarande
är är påtagligt optimistiska.

Åven med en förutsatt måttligare ökning av
sysselsättningen under återstoden av året beräknas antalet sysselsatta öka med
över 50000 personer 1988. Arbetslösheten beräknas minska till 1,7%. Med
föreliggande prognoser har anlalet sysselsatta ökat med mer än 200000 personer
mellan 1982 och 1988. Ca 60% av ökningen återfinns i näringslivel och återstoden
i den offentliga sektorn.

2 Den internationella utvecklingen

2.1 Allmän översikt

De
farhågor för en mycket negativ utveckling i världsekonomin som uttrycktes
efter börsfallel i höstas har dessbättre inte besannats. Utvecklingen pade
finansiella marknaderna har varit relativt lugn, och industriländernas
ekonomier har fortsatl atl expandera i relativt gott tempo. Genom ett oväntal
starkt andra halvår kom tillväxten i OECD-området 1987 att uppgä lill ca 3 %.
Delta är en upprevidering jämfört med uppskattningarna i den preliminära
nalionalbudgeien. Bland de större länderna var det främst de japanska och
britfiska ekonomierna som utvecklades starkare ån tidigare beräknat. I båda
länderna var BNP-tillväxten drygt 4%. I våra nordiska grannländer verkar tillväxten
1987 ha blivit lika svag som antogs i den preliminära nalionalbudgeien.

Tabell
2:1 Bruttonationalsproduktens utveckling i vissa OECD-länder

Årlig
procentuell förändring

Andd av

1986

1987

1988

OECD-

områdeis

totala

BNP i %'

De
sju stora länderna

Förenta
staterna

45,5

2,9

2 1/2

Japan

15,3

2,4

4,2

4 1/4

Förbundsrepubliken
Tyskland

7,2

2,5

1,7

1 3/4

Frankrike

5,9

2,1

1,9

1 3/4

Storbritannien

5,2

3,3

4,2

3 1/4

Italien

4,1

2,7

2,9

2 1/2

Canada

4,0

3,3

3,7

Norden

Danmark

0,7

3,5

-0,7

-1

Finland

0,6

2,4

3,6

Norge

0,7

4,4

1,3

Sverige

1,2 .

1,2

2,8

2,2

Vissa
andra OECD-länder

Belgien

0,9

2,4

1,8

1 3/4

Nederländerna

1,4

2,4

2,3

1 1/2

Schweiz

1,1

2,7

2,1

1 1/2

Österrike

0,8

1,7

1,1

1 1/2

OECD-Europa

33,1

2,7

2,6

2 1/4

OECD-totalt

100,0

2,8

2 3/4

Prop.
1987/88: 150 Bilaga l.I

'
1985 års BNP, löpande priser och växelkurser. Källor: OECD och
finansdepartementet.

Den
starkare tillväxten av produktion och efterfrågan 1987 var särskilt uttalad
före börskrisen. I flera länder ökade bäde den privata konsumtionen och
näringslivets investeringar mer än beräknat. En förklaring till denna ovänlat
starka efterfrågeutveckling kan vara den tidigare kraftiga uppgången av
aktiekurserna med effekter på förtroendet hos såväl hushåll som näringsliv. Det
kan heller inte uteslutas att tidigare års nedgång i inflationen saml det
kraftiga oljeprisfallet för tvä år sedan med fördröjning

Tabell
2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder

Åriig
procentuell förändring av implicilprisindex för privat konsumti

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.1

1986

1987

1988

De
sju stora länderna

Förenta
staterna

Japan

Förbundsrepubliken
Tyskland

Frankrike

Storbritannien

Italien

Canada

2,2 0,5 -0,5 2,5 3,6 6,1 4,2

4,0 0

0,5 3,0

3,2 4,6 4,4

1 3/4

1 1/4

2 1/2

3 3/4

4 3/4

Norden

Danmark Finland Norge Sverige

3,4 3,1 7,1 4,9

4,1 3,7 8,1 5,0

4 4 6 3/4

5 1/2

Vissa
andra OECD-länder

Belgien

Nederiänderna Schweiz Österrike

1,3 0

0,1 1,9

1,6 -0,1

1,3 1,5

1 3/4 1/2 2 2

OECD-Europa

3,7

OECD-totalt

2,8

3,5

3 3/4

Källor:
OECD och finansdepartementet

kommil
lill uttryck i en förstärkt efterfrågan. En annan förklaring till den starka
utvecklingen i flera länder under 1987 är atl en ackommoderande penningpolitik
förts.

Den
relativt gynnsamma lillväxlen i industriländerna 1987 drog med sig elt uppsving
i del inlernationella varuutbytet, och världshandelns lillväxl uppgick lill
drygt 5%. Prisutvecklingen i internationell handel, uttryckt i lokal valuta,
förblev mycket dämpad 1987. Den återhämtning av oljepriset från fallet i början
av 1986 saml uppgången i priset på många andra råvaror innebar till en stor del
endast en kompensation för fallet i dollarkursen.

Som
en följd av framför allt de stora växelkursförändringarna mellan dollarn och
andra valutor ägde betydande förskjutningar rum i handeln mellan främst de
stora industriländerna. Förenta staternas marknadsandelar på exportmarknaderna
för industrivaror ökade kraftigt, samlidigl som främst Japan och Förbundsrepubliken
Tyskland lappade ytterligare andelar. En anpassning av de stora externa
obalanserna skedde sålunda i reala termer. Däremot ökade obalanserna mellan de
tre stora ländernas bytesbalanser i nominella termer. Förenta staternas
bytesbalansunderskoll nådde sålunda en rekordnivå på över 160 miljarder dollar
1987, medan de japanska och västtyska överskotten likaledes nådde rekordnivåer
motsvarande 87 resp 44 miljarder dollar.

I
den preliminära nalionalbudgeien förutsågs en lägre BNP-tillväxl i OECD-omrädet
de närmaste åren efter börsfallet i oklober 1987. Nämnba-ra negativa effekter
av börskrisen har dock hittills uteblivit, och mycket tyder nu på all nägon mer
påtaglig dämpning av lillväxlen inle inträffar i är. OECD-omrädets BNP förutses
öka med 2 3/4% 1988.

Tabell
2:3 Arbetslöshet

1
några

OECD-länder

Prop.
1987/8

8: 150

Procent
av arbetskraften.

årsgenomsnitt.

standardiserade
definitioner

_ Bilaga 1.1

1986

1987

1988

Förenta
staterna

7,0

6,2

Japan

2,8

2.8

2 1/2

Förbundsrepubliken

Tyskland

7,9

8 1/4

Frankrike

10,5

10,6

10 3/4

Storbritannien

11,8

10,4

9 1/2

Danmark

7,9

8.0

8 3/4

Finland

5,2

5,1

5 1/4

Norge

2,0

2.2

2 1/2

Sverige

2,2

1,9

1 3/4

OECD-Europa

10,9

10,7

10 3/4

OECD-totalt

8,2

7,9

7 3/4

Källor: OECD och finansdepartemenlel

I Förenta staterna förutses en viss dämpning av
konsumtionstillväxten. Till en del väntas den motverkas av en fortsatt stark
exporltillväxl saml en invesleringsuppgång i anslutning till återhämtningen för
industrisektorn. Sammantaget förutses BNP-tillväxlen mattas något jämfört med
1987 och i genomsnitt för 1988 uppgå till ca 2,5%. För Västeuropas del - och då
särskilt de kontinentaleuropeiska länderna - väntas en klart lägre expan-sionslakl
i är än under de senaste åren. Della beror bl. a. pä atl den amerikanska
ekonomin inte som tidigare väntas ge något bidrag till tillväxten i omvärlden.
Den amerikanska exporten ökar betydligt snabbare än importen. Dämpningen i
Västuropa är ocksä ell ullryck för alt flera länder nu måste hålla igen på den
inhemska expansionen med hånsyn lill externbalansen. I den västtyska ekonomin
bidrar den svaga ulvecklingen av näringslivels investeringar lill de dämpade
tillväxlulsiklerna. Delta har sannolikt sin grund i fortsatt osäkerhet i del
västtyska näringslivel om såväl den framlida kursutvecklingen för D-marken som
stabiliseringspolitiken. Den väntal fortsatl svaga utvecklingen i den
västtyska ekonomin verkar på olika sätt återhållande på lillväxtmöjligheterna i
etl flertal andra länder i Västeuropa. Den japanska ekonomin förutses få en
fortsatt hög tillväxt stimulerad av en expansiv finans- och penningpolitik.

Inflationen förutses bli fortsatt låg internationellt.
Prisökningen pä industrivaror i inlernationell handel 1988 väntas sålunda bli
relativt besked-

Tabell 2:4 Bytesbalanssaido i några OECD-länder

Miljarder dollar

1986

1987

1988

Förenta
staterna

-141

-161

-140

Japan

Förbundsrepubliken
Tyskland

Frankrike

-4

Storbritannien

-1

-4

-9

OECD-Europa

OECD-totalt

-23

-53

-48

Källor: OECD och finansdepartementet 10

lig, eller i
slorleksordningen 2-3%. En starkare uppgång för induslriråva- Prop. 1987/88:
150 ror uppvägs troligen av en fortsatt myckel svag prisutveckling för energi-
Bilaga 1.1 produkter. Räoljeprisel som i Ijol låg över 18 dollar per fal har
sedan i höstas fallit kraftigt och anlas i genomsnitt för 1988 stanna vid 16
dollar. Utvecklingen av inhemska koslnadsfaktorer i industriländerna liksom av
eflerfrågelillväxlen pekar tillsammans med de externa faktorerna på en
stabilisering av konsumentprisernas ökningslakt vid ca 3 1/2% i år.

Efter
en viss nedgång i den höga arbetslösheten i OECD-omrädet under 1987 har
sysselsällningsutsiklerna försämrats. Detta gäller särskilt de
kon-linenlaleuropeiska länderna i vilka arbetslösheten nu åler väntas stiga. I
Förenta staterna och Japan fömlses det senasle årets nedgång i arbelslösheien
upphöra och för OECD-området totalt sett väntas en stabilisering av arbetslösheten
på nästan 8%. I Västeuropa förutses den uppgå lill närmare 11%.

Som
framhållits ovan har fömlsällningarna för en fortsatt relativt god tillväxt i
OECD-området i är förbättrats de senaste månaderna. Samtidigt kvarstår de stora
externa obalanserna mellan de tre största industriländerna, vilka utgjorde en
av huvudorsakerna lill börsfallel i höstas. Visserligen förutses en fortsall
minskning av dessa obalanser i reala termer, men de väntas förbli stora i
löpande priser. Det kan därvid inte uteslutas all problem kan uppkomma i
anslutning lill finansieringen av del amerikanska underskottet, som ändrar
förutsättningarna för en fortsatt gynnsam utveckling i världsekonomin.
Hillills gjorda förskjutningar i växelkurser och ekonomisk politik i de stora
länderna är vidare sannolikt inte fillräckliga för all åsladkomma en utjämning
av obalanserna som är hållbar på sikl. Därmed kvarstår risken för nya
störningar på finansmarknaderna av den lyp som ägde rum i höstas och därmed
också risken för en betydligt svagare ulveckling än den grundprognos som
redovisas ovan.

2.2 Länderöversikter Förenta staterna

BNP-tillväxten
i Förenta staterna beräknas ha uppgått lill 2,9% under 1987. Detta var det
femte året i rad som den amerikanska ekonomin uppvisade en god tillväxt.
Jämfört med de föregående åren i denna senaste uppgångsfas mattades den privala
konsumtionen av betydligt under 1987. Medan den privala konsumtionen ökade med
mer än 4 % per år under åren 1983 lill 1986 var ökningen endast 1,8% under
1987. Dämpningen av konsumtionen var, fill följd av börsfallel, speciellt
markant under ijärde kvartalet 1987.

Trenden
med ell negativt nettobidrag till BNP-tillväxten från utrikeshandeln bröts
under 1987 då netloexporlen gav ell positivt bidrag på ca en kvarts procent
till tillväxten. Investeringarna utvecklades svagt under året. Arbetslösheten
sjönk och låg under 1987 på i genomsnitt ca 6%.

Del
federala budgelunderskollel uppgick för budgelärel 1987 lill ca 150 miljarder
dollar, vilkel är en minskning frän ca 220 miljarder under föregäende
budgetår. Ungefär hälflen av reduktionen av underskottet torde

kunna tillskrivas den skattereform som trädde i kraft vid
årsskiftet 1986/87 Prop. 1987/88: 150 och var av engångskaraktär. Trois alt
en överenskommelse om en ned- Bilaga 1.1 skärning av budgetunderskottet
träffades i november 1987 väntas budgetunderskottet inte minska under 1988
jämfört med 1987.

Den höga exporllillväxien väntas fortsätta under 1988.
Samtidigt påverkas även importen av deprecieringen av dollarn och utrikeshandeln
väntas därmed ge ell relativt kraftigt bidrag till lillväxlen under 1988.

Den privala konsumlionen förväntas forlsall dämpas nägot.
Ocksä lillväxlen av den offentliga konsumlionen väntas bli svag.
Invesleringarna däreinot torde utvecklas mera gynnsamt. Kapacilelsulnytljandel
är högt inom industrin och den starka exporllillväxien talar för en uppgång i
industrins investeringar. Sammanlaget förväntas en BNP-tillväxl om ca 2 1/2%
1988.

Omsvängningen från en under tidigare år konsumtionsledd
tillväxt lill en ulveckling där nelloexporten ger en betydande draghjälp lill
ekonomin förutses reducera del stora underskottet i bytesbalansen något i år.
Underskottet uppgick 1987 till hela 160 miljarder och en minskning lill
omkring 140 miljarder väntas under 1988.

Det höga kapacilelsutnytljandet, i kombination med sänkt
arbetslöshet, har ingivit farhågor för en ökning av inflationstaklen i Förenta
staterna. Löneökningslaklen har emellertid varil målllig under de senasle åren
och förväntas så förbli också under 1988. Della i kombination med avmallning-en
i den privata konsumtionen talar för atl det inle föreligger någon stor risk
för en snabb uppgång i inflationen. Denna förväntas därför ligga kvar på ca 4%
under 1988.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan

Förändring
i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta
staterna

Japan

1987

1988

1987

1988

1 3/4

3 3/4

2 1/2

1 1/2

-■■ 1/2

1/2

3 1/2

3/4

-1/4

1/4

1 1/4

- 3/4

-1

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar
Lagerinvesteringar Utrikesbalans

BNP 3 2 1/2 4 1/4 4 1/4

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans
mäts i procent av föregående års BNP.

Japan

Under 1987 beräknas BNP i Japan ha ökat med drygl4%. De
faktorer som drog upp lillvåxltaklen var främst den privala konsumlionen som
steg med närmare 4% under året och bruttoinvesteringarna som ökade med över
10%, Exporten av varor och tjänster ökade med närmare 4% i volym under 1987
medan importen ökade med drygt 9%. Sammantaget gav utrikeshandeln ell negativt
nettobidrag lill BNP-tillväxten på närmare 3/4%'. Byiesbalansöverskollel låg
kvar på drygt 85 mdr dollar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Den ekonomiska
ulvecklingen har underslötts av en aktiv finanspolitik. Prop. 1987/88: 150 Mol
bakgrund av den svaga ekonomiska aktiviteten under slutet av 1986 Bilaga 1.1
och svårigheterna atl nedbringa det stora byiesbalansöverskollel beslutades om
två stimulanspaket på sammanlagt närmare 10.000 miljarder yen (drygt 70
miljarder dollar), vilkel ökade de offentliga utgifterna och sänkte
inkomstskatten. Också penningpolitiken har del senasle året slött den
ekonomiska expansionen. Efter en sänkning av diskontot till 2 1/2 % under
början av 1987 har räntan hållils nere på denna nivå. Penningmängden har
underäretökal med ca 10%.

Den
ökade ekonomiska aktiviteten bidrog också lill en minskning av arbetslösheten
från 3 1/4% under vären lill drygt 2 1/2% mol slulel av

1987. Prisnivån
kom alt ligga i stort sett stilla under året, bl. a. som en följd

av att den japanska yenen apprecierades med yllerligare 25 % mol den

amerikanska dollarn.

Förväntade
nominella löneökningar på inemot 5% 1988 gör atl den privata konsumtionen
bedöms forlsälla alt öka med närmare 4% under

1988. De
offentliga investeringarna ska enligl fastställda ulgiflsplaner ligga

kvar pä förra årets nivä samtidigt som bostadsbyggandet sannolikt brom

sas av höga markpriser och kapacitetsbrisl. Industriinvesteringar förvän

tas dock öka kraftigt och medföra atl de samlade brulloinvesleringarna

ökar med inemot 10% 1988.

Mol
bakgrund av styrkan i den inhemska efterfrågan är knappast nägon ökning av de
offentliga utgifterna i stimulerande syfte alt vänta. Det inhemska
efterfrågetryckel bedöms vidare ge upphov lill en ökning av importvolymen med
10% och totalt sett förväntas utrikeshandeln ge ett negativt nettobidrag lill
tillväxten under 1988 på omkring 1%. Tillvåxt-mönslrel liknar således Qolärels
och även för 1988 förväntas en total fillväxl i ekonomin på drygt 4%.

Arbetslösheten
bedöms förbli fortsall låg kring 2 1/2%, medan priserna mätt i
konsumentprisledel mol slulel av 1988 väntas ligga närmare 2% högre än elt är
tidigai;e.

Västeuropa

De
direkta effekterna av börsoron hösten 1987 har hittills varit små i Västeuropa.
För flera av de västeuropeiska ekonomiernajusieras nu prognoserna för
BNP-tillväxten 1988 upp något jämfört med den preliminära nalionalbudgeien, men
för Västeuropa sammanlaget förblir ändock tillväxlulsiklerna relativt svaga
och arbetslösheten förväntas ligga kvar på en hög nivå.

Trots
en ökning av den inhemska efterfrågan med nästan 3 % innebar elt negativt
bidrag från ulrikesbalansen alt BNP i Förbundsrepubliken Tyskland under 1987
ökade med endast 1,7%. Det svaga utfallet förklaras bl a av fortsatta
anpassningsproblem inom den västtyska exportindustrin samt en skärpt
importkonkurrens pä hemmamarknaden lill följd av D-markens appreciering.

De
direkta effekterna av börsnedgängen under hösten 1987 har varil

små. Den privala konsumlionen har fortsatl atl expandera relativt kraftigt 13

och inga
tecken på konsumtionsavmatlning har förmärkls. Däremot har Prop. 1987/88: 150
den valutaoro som ullöstes i samband med börskrisen skapat osäkerhet i Bilaga
1.1 del västtyska näringslivet om såväl den framlida växelkursutvecklingen som
slabiliseringspoliliken. Efterfrågan på invesleringsvaror har under den gångna
vintern varil svag. Enkäler visar på nedjusterade investeringsplaner mol
slulet av 1987 och under inledningen av 1988. Det stora överskottet i
bytesbalansen minskade endast marginellt under 1987 och uppgick lill ca 80
miljarder D-mark, eller nästan 4% av BNP.

1 december 1987 tillkännagav förbundsregeringen vissa
stimulansåtgärder i form av bl. a. räntesubventioner för vissa investeringar.
Viktigare för den fortsatta ekonomiska ulvecklingen är dock redan tidigare beslutade
skallesänkningar 1988 om ca 14 miljarder D-mark, motsvarande 3/4% av BNP. Såväl
finans- som penningpolitiken kan för närvarande betecknas som svagt expansiva.
Ytterligare finans- eller penningpolilisk stimulans anses dock av
förbundsregeringen resp. Bundesbank icke kunna övervägas utan snarare
förväntas en påtagligt stramare finanspolitik inträda under 1989.

Skallesänkningar, en relalivi gynnsam
realinkomslulveckling saml fortsalt svagt fallande sparkvol innebär all någon
dämpning av den privata konsumtionens ökningstakt inle förutses under 1988.
Investeringsaktivile-len under året förutses bli dämpad. Maskininvesleringarna
förutses öka något, men byggnadsinvesteringarna förväntas i stort sett stagnera
under året till följd av svag efterfrågan och försämrade finanser i kommunerna.
Därmed kan de samlade brulloinvesleringarna komma alt öka med inle fullt 2%
1988. Den negativa effekten från ulrikesbalansen på lillväxlen förväntas bli
ungefär lika slor 1988 som 1987. BNP-tillväxten för helåret bedöms under 1988
uppgå lill ca I 3/4%. Byiesbalansöverskollel beräknas i år lill ca 70 miljarder
D-mark, motsvarande drygt 3 % av BNP.

Lägel på arbetsmarknaden fömlses försämras yllerligare
under 1988 och arbetslösheten väntas stiga till över 8 %. Prisstegringarna
beräknas stanna vid ca 1% 1988.

Åven i Frankrike ägde en aklivitelshöjning rum mol slulel
av 1987 med bl a höga investeringar och ökad konsumtion. För helåret 1987
beräknas BNP-tillväxlen ha uppgått lill ca 2 %. Den inhemska efterfrågan ökade
med mer än 3%, samlidigl som nelloexporten var kraftigt negaliv.

Under 1988 medverkar hushållens ökade avgifter till
socialförsäkringssystemet lill all konsumtionsökningen dämpas lill under 2%,
trots betydande skattesänkningar motsvarande ca 10 miljarder franc. Invesleringarna
däremot bedöms öka något snabbare i år jämfört med 1987, eller med ca 3 1/2%.
Till della bidrar lägre räntor och skallesänkningar för förelagen.

Exporten ökade myckel svagt (ca 1%) under 1987 medan
importen ökade med mellan 6 och 7%. Handelsbalansens underskoll försämrades
därmed kraftigt och bytesbalansen svängde från ell överskoll 1986 lill ell
underskott motsvarande ca 1/2% av BNP 1987. Exporten bedöms kunna återhämta sig
något i år. Samlidigl bör en svagare inhemsk efterfrågan dämpa importen och
därmed väntas netloexportens negativa bidrag lill BNP-tillväxlen bli mindre än
under 1987.

Med en forlsall myckel hög arbetslöshetsnivå, som närmar
sig 11%, 14

s. 15 Kontrollera mot PDF

Försörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland,
Frankrike och Storbritannien Prop. 1987/88: 150

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar) Bilaga 1 1

Förbundsrepubliken Tyskland

Frankri

Storbritannien

1987

1988

1987

1988

1987

1988

Privat konsumtion Offentlig konsumtion
Bruttoinvesteringar Lagerinvesleringar Utrikesbalans

1 1/2 1 1/4 1/2 -1

1 1/2 1 3/4 0 -3/4

2 1/4

3/4

-1 1/4

1 3/4

2 1/4

3 1/2

-1/4

1/2 4 0

1/4

1 5 3/4 -1

BNP

13/4

4 1/4

3 1/4

Anm: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans
mals i procent av föregående års BNP.

bedöms löneutvecklingen förbli dämpad. Inflationen
förväntas 1988 sjunka fill ca 2 1/2%.

1 Storbritannien beräknas BNP ha ökat med 4,2% under 1987.
Del är den snabba ökningen av den inhemska efterfrågan som genererat denna höga
tillväxt. Den privala konsumlionen ökade med 5%. Den starka inhemska
eflerfrågelillväxten i kombination med en viss försämring av konkurrenskraften
ledde lill en påtaglig försämring av bytesbalansen. Underskottet i
bytesbalansen uppgick lill ca 4,2 miljarder pund 1987. Arbetslösheten
forlsalle all minska och uppgick i slutet av 1987 till 2,6 miljoner personer
motsvarande 9,5% av arbetskraften.

En viss dämpning av den privala konsumlionen väntas under
innevarande år. Investeringarna däremot förutses öka i en något snabbare takt
under 1988 jämfört med 1987, lill följd bla av god lönsamhet i industrin.
Vidare förutses en ylleriigare försämring av bytesbalansen under 1988. Netloexporlen
väntas ge ell relativt kraftigt negativt bidrag lill tillväxten under året.
BNP-lillväxten torde under dessa förutsättningar komma all uppgå till ca 3 1/4%
under 1988. Inflationen som uppgick lill 3,2% under 1987 förväntas öka nägot
under 1988.

Norden

Den ekonomiska ulvecklingen i Norden 1987 blev klart
svagare än i OECD-området i övrigt. Stora bytesbalansunderskoll i framför allt
Danmark och Norge har tvingat fram en restriktiv ekonomisk politik i dessa
länder, vilket i hög grad medverkat till minskningen av den inhemska
efterfrågan det senasle året.

I Danmark beräknas BNP ha minskal med 0,7% 1987. Nedgången
förklaras till stor del av de åtstramnings- och sparslimulerande åtgärder som
under 1986 och 1987 sattes in mot en kraftig lillväxl i den inhemska
efterfrågan och etl därav följande stort bytesbalansunderskoll. Trots en
reallöneökning under 1987 på omkring 3% beräknas den privala konsumlionen ha
sjunkit med ca 2%. Åven investeringarna minskade 1987. Den dämpade inhemska
efterfrågan förde med sig alt importen av varor och tjänster blev ungefär
oförändrad frän 1986 lill 1987. Exportutvecklingen

s. 16 Kontrollera mot PDF

hölls
tillbaka av en stagnerande jordbruksexporl. Den totala exporten Prop.
1987/88: 150 ökade likväl med ca 5 %. Sammanlaget resulterade della i alt
bytesbalans- Bilaga l.I underskottet minskade med ca 15 miljarder danska
kronor till 20 miljarder danska kronor. Arbetsmarknadsläget försämrades, och
vid utgången av 1987 uppgick arbetslösheten lill ca 8 %.

Den förhållandevis låga ekonomiska aktivitet som för
närvarande kännetecknar den danska ekonomin väntas fortsätta under hela 1988.
Del ex-porlpaket som lades fram under hösten 1987 beräknas leda till en
förbäll-ring av konkurrenskraften med 3 å 4% och bidra lill en viss ökning av
exporten. Den inhemska efterfrågan förutses däremot fortsätta att minska 1988.
En vändning uppåt i produktionsutvecklingen är därför knappast alt vänta förrän
under 1989. BNP beräknas minska med ca I % 1988, och arbetslösheten torde
fortsälla alt öka. Bylesbalansunderskottet beräknas minska endast marginellt.

För f//!/fl/7£/beräknas BNP-fillvåxten ha uppgått till
3,5% 1987. Tillväxten bars framför allt upp av en kraftig ökning av den
privata konsumlionen, vilken ökade med ca 5 %. Genom en god exporleflerfrägan
pä västmarkna-den ökade den totala exporten med ca 2 % trots alt exporten till
Sovjetunionen minskade med en femtedel. Den inhemska eflerfrägeökningen med
ett högt kapacitetsutnyltjande och en snabbt ökande import som följd bidrog i
hög grad lill att bylesbalansunderskottet 1987 fördubblades till 9,2 miljarder
finska mark, vilkel motsvarade 2,4% av BNP. Andelen arbetslösa sjönk fill
5,1%.

Mot bakgrund av framför allt del växande
bylesbalansunderskottet framlades i början av 1988 etl ålstramningspakel för
ekonomin. Paketet omfattade bl. a. ökade drivmeddsskaller,
konjunklurdepositioner i syfte all dra in likviditet samt invesleringsskalt på
vissa byggen i Helsingforsre-gionen. Åtgärderna åtföljdes av en höjning av
kassadepositonskraven för affärsbankerna.

En viss dämpning av den ekonomiska aktiviteten är att
vänta under 1988. BNP-fillväxlen beräknas uppgå lill ca 3% 1988. Ökningen av
den privala konsumlionen dämpas sannolikt till hälflen jämfört med 1987 och den
totala inhemska eflerfrägeökningen väntas avla med drygt en procentenhet till
ca 3,5%. Invesleringsutvecklingen förutses ocksä mattas av. Exportökningen kan
väntas bli av ungefär samma storleksordning 1988 som 1987. Härmed beräknas även
bytesbalansunderskottel bli i stort sett oförändrat. Andelen arbetslösa
förutses ligga kvar vid ca 5 %.

Norges BNP-tillväxl beräknas ha uppgått lill 1,3% 1987,
vilkel innebar

en avsevärd dämpning av lillväxlen från 1986. Dämpningen var i hög grad

en följd av en kraftig åtstramning av den ekonomiska politiken. Den

privata konsumlionen minskade med ca 2%, medan den offentliga kon

sumlionen ökade med drygt 2,5%. Invesleringarna minskade 1987, fram

för allt p.g. a minskade investeringar i oljeseklorn. Den totala inhemska

efterfrågan sjönk med ca 1,5%. Därmed sjönk även importen, vilkel fill

sammans med en ca fyraprocenlig ökning av exporlen förbättrade bytesba

lansen (bortsett från handeln med fartyg) från ell underskoll på drygt 40

miljarder norska kronor 1986 lill ell underskott i slorleksordningen 30

miljarder norska kronor 1987. Andelen arbetslösa uppgick vid slulet av 16

1987 lill ca 2%.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Löneökningarna i Norge har de senaste åren varit
förhållandevis höga. Prop. 1987/88: 150 Timlöneökningarna uppgick i genomsnitt
lill 11,5% 1987. Konsumenlpri- Bilaga 1.1 serna steg med 8,7% 1987. För 1988
haren uppgörelse nätts mellan norska LO och arbetsgivarföreningen om all begränsa
lönepäslagen lill 1 krona per timme jämte vissa låglönejusleringar. Uppgörelsen
fömtsäller atl konsumentpriserna stiger med högst 5% under loppet av året.
Stortinget har senare beslutat alt lönehöjningarna för i slort samtliga
löntagare skall hålla sig inom de ramar som anges i LO-NAF-avlalet. En
löneutveckling i enlighet med detta avtal skulle innebära alt lönerna i
genomsnitt för 1988 ökar med högst 5%.

För 1988 förutses en fortsall stram inriktning av den
ekonomiska politiken. Därmed torde den privata konsumtionen fortsälla all
minska. Konkurrenskraften väntas inle försämras yllerligare eftersom
löneökningarna nu förutses hållas på en lägre nivå än tidigare. Della kan
medföra alt exporten ökar något 1988. Invesleringarna väntas uppvisa en påtaglig
ökning. Åven importen beräknas öka något efter minskningen i fjol. Härmed
skulle underskottet i bytesbalansen (exklusive fartyg) komma alt förbäliras
något från 1987. Som andel av BNP skulle underskottet likväl uppgå till närmare
5%. En viss försämring av arbetsmarknadslägel förutses.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets
bedömningar)

Danmark Finland Norge

1987

1988

1987

1988

1987

1988

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar
Lagerinvesteringar Utrikesbalans

- 2 1/2

- 7

1/4 1 3/4

- 1 1/2

- 3 1/2

1/2

3 1/2

4 1/2

1/2

- 1 3/4

3 3

1/2 - 1/2

- 2

2 3/4

- 3 1/2

- 1 1/2

1/4 4

1/2 1

BNP

- 3/4

- 1

3 1/2

1 1/4

Anm: Förändring av lagerinvesleringar och utrikesbalans
mäts i procent av föregående års BNP.

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga l.I

s. 18 Kontrollera mot PDF

3
Utrikeshandeln Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.1 3.1 Exporten

Marknadstillväxt

Marknaden för svensk exportindustri utvecklades
gynnsammare under 1987 än vad som förutsägs i den preliminära nalionalbudgeien.
Marknadstillväxten i de 14 OECD-länder som lar emot merparten - drygt 80% - av
den svenska exporlen av bearbetade varor ökade med 4,5%, vilkel var I procent
mer än väntal.

Marknadstillväxten halverades dock 1987 jämfört med de
närmast föregäende åren. Den svenska marknadstillväxten var ca 2,5% lägre än
den totala imporlökningen i OECD-området, vilket till slörsla delen förklaras
av att importen av bearbetade varor i de för svensk exportindustri stora
mottagarländerna Norge och Danmark minskade med nästan 5%. Dessa tvä länder tar
emot ca 20% av den svenska exporlen medan deras andd som mottagare av den
totala importen inom OECD-området inskränker sig till ell par procent.

Utanför ovannämnda 14 OECD-länder ökade importen äter 1987
efter flera ärs minskningar. Det var främst NIC-länderna i fjärran östern saml
Spanien och Portugal som ökade importen kraftigt. Däremot fortsatte importen
alt minska i OPEC-länderna och slalshandelsländerna.

Åven under 1988 kommer den svaga utvecklingen i de norska
och danska ekonomierna sannolikt all bidra lill all marknadstillväxten för
svensk exportindustri blir lägre än den totala imporlökningen i OECD-länderna.
Marknadsfillväxlen för svensk exportindustri beräknas under 1988 uppgå lill 5 %
inom OECD-omrädet.

Den kraftigaste imporlökningen inom OECD-omrädet - drygt
15% -förväntas i Japan, som dock är en lämligen liten marknad för svensk
exportindustri. Ur svensk synpunkt är del beiydligt viktigare atl imporlökningen
i både Slorbrilannien och Förbundsrepubliken Tyskland förväntas uppgä lill ca 8
%. Utanför de 14 OECD-länderna beräknas marknaden växa med ca 5%. Åven under
1988 förväntas länderna i fjärran östern samt Spanien och Portugal vara de mest
expansiva marknaderna.

Konkurrenskraft

Priser och löner inom den svenska industrin fortsatte
under 1987 att öka mer än i våra viktigaste konkurrentländer. Inom den svenska
industrin uppgick limlöneökningen lill ca 6,5%, medan ökningen bland våra 14
viktigaste konkurrentländer var drygt 4%. Åven arbetskraftskostnaden per
producerad enhet ökade med ca 2,5 procent mer i Sverige än bland genomsnittet
av övriga OECD-länder, mätt i nationella valutor.

Den amerikanska dollarns fortsatta fall har dock medfört
all den svenska

kronan deprecierats gentemot samtliga viktiga europeiska konkurrentlän

ders valutor - utom Storbritanniens och Norges - samt mol den japanska

yenen. I genomsnitt beräknas den effektiva deprecieringen av den svenska

kronan ha uppgåll lill ca 2% 1987, vilkel medför alt såväl timlöneökningen ■ 18

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tabell 3:1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser,
marknadsandelar och export av Prop. 1987/88:150

bearbetade varor Bilaga 1.1

Procentuell förändring

1985

1986

1987

1988

Exportmarknadslitlvä.xt 14 OECD-länder Totalt

8.8 7.1

8.8 6.0

4,5 4.4

5,0 5.0

Priser

14-OECD-länders
importpriser, nationella valutor

14-OECD-länders
importpriser, SEK Svenskt exportpris. SEK Relativpris

3.9 4.9 6.0 1.0

-0,5

-0.3

2.6

2.8

0.9 1.3 2.9 1.5

2.3

2.7 3.4 0,7

/Marknadsandelar,
volvm

14 OECD länder Totalt

-1.6 -2.0

-2,5

-2.7

-0,1 -0.2

-0,8 -0.8

Exporlvolym

14 OECD-länder Totalt

7.1 5.0

6,1 3,0

4.4

4,2

4.2 4.2

Anm: Exportmarknadslillväxt avser importökningen av
bearbetade varor till olika länder sammanväg! med ländernas andelar som
mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser
vägs samman på motsvarande sätt.

Källor: OECD. konjunkturinstitutet och
finansdepartementet.

som arbetskraftskostnaden per producerad enhet, mätt i
gemensam valuta, ökat ungefär lika myckel i Sverige som bland
konkurrentländerna inom OECD-omrädet.

Del svenska exportpriset pä bearbetade varor ökade med
knappt 3%, medan OECD-ländernas exportpriser var oförändrade mellan 1986 och
1987. Bland OECD-länderna var det under 1987 enbart Storbritanniens och Norges
exportpriser som ökade mer än i Sverige. Stora exportländer som Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland sänkte sina exportpriser med 4 resp. 2%, vilkel bör
ses mol bakgrund av all såväl yenen som D-marken apprecierais kraftigt de senaste
åren. De japanska exportpriserna har nu sjunkit varje år sedan 1982.

Sett över de senasle åren tyder de beräkningar som har
gjorts på alt den svenska industrins konkurrenskraft i termer av relativa
lönekoslnader och priser har försämrals någol. Del finns emellertid ell flertal
andra faktorer som tyder på en god konkurrenskraft. Exportindustrins
bedömningar om framliden, som de ullrycks i l.ex. export- och
investeringsenkäterna frän februari 1988, är relalivi positiva, särskill när
man beaktar all marknadsfillväxlen för svensk exportindustri förväntas bli
ganska måttlig. Det är sannolikt all del goda vinsllägel i den svenska
exportindustrin och den höjda investeringsnivån har stärkt konkurrenskraften
genlemoi omväriden. Förelagen satsar också vid en inlernaliondl jämförelse
ovanligt mycket på forskning och utveckling (FoU) och har, bl. a. genom
omfattande investeringar i ullandel, förstärkt sina marknadsorganisalioner.

För 1988 anlas limlönen i svensk industri öka med 6% och i
OECD-län

derna med 4,5%. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet bedöms

öka med 3,5%' resp. 1,5-2%. Växelkurserna anlas vara oförändrade från 19

s. 20 Kontrollera mot PDF

början av
april 1988, vilkel medför en effektiv depreciering av den svenska Prop.
1987/88: 150 kronan gentemot våra vikligasle konkurrentländers valutor med I %
1988. Bilaga 1.1 Det svenska exportpriset pä bearbetade varor beräknas öka
med drygt 3 % 1988, vilkel innebär en höjning av del svenska relativpriset
uttryckt i gemensam valuta med knappt I %.

Marknadsandelar och export

Den svenska exporten av bearbetade varor ökade med ca 6%
under fjärde kvartalet 1987. Den kraftiga ökningen under slulel av året
medförde atl exporten av bearbetade varor ökade med drygt 4% mellan helåren
1986 och 1987 trots en relalivi svag ulveckling under årets första tre kvartal.
Den svenska exportindustrins marknadsandel var oförändrad mellan 1986 och 1987
trots att rdalivpriset steg. För närvarande synes den svenska exportindustrins
marknadsandelar kunna hållas oförändrade om marknadstillväxten inskränker sig
till ca 4 %. Om lillväxlen blir högre synes den restriktion som del höga
kapacileisulnytljandel inom svensk exportindustri saml brislen på
yrkesutbildad arbetskraft har pä exportindustrins pro-duklionskapacilel medföra
andelsförlusler ulan alt konkurrenskraften försämras.

Det var framförallt exporten av pappersvaror och kemivaror
som bidrog lill den gynnsamma exportutvecklingen av bearbetade varor 1987. Däremot
ökade exporlen av verksladsvaror endast med 3,5% trots en kraftig ökning under
fjärde kvartalet. Råvaruexporlen ökade med knappt 4%. Om man exkluderar
exporlen av petroleumprodukter - som ökade med 18% pga. neddragning av
oljelagren - låg exporten av övriga råvaror kvar på föregående års nivå. Till
den svaga utvecklingen bidrog kraftigt minskad export av jordbruksprodukter men
även exporten av järnmalm och trävaror minskade. Däremot ökade exporlen av
massa med knappt 4%. Det är troligt atl denna siffra hade varit högre om inle
bristande maskin- och anläggningskapacilet förhindrat ökad produktion. Eftersom
exporten av fartyg sjönk med ca 30% ökade den totala varuexporten med endast
3,5 % 1987.

Under de tvä första månaderna 1988 påverkades
exporlleveranserna av arbetsmarknadskonflikten inom verkstadsindustrin.
Exporlen av bearbetade varor och råvaror (exkl. petroleumprodukter) ökade ändå
med 4-5% i volym första kvartalet 1988 jämfört med motsvarande period 1987.
Enligl uppskattningar gjorda av konjunkturinstilutel medförde konflikten atl exporten
blev sammanlagt 3-3,5 miljarder kr. lägre under januari och februari till
följd av konflikten. Ungefär hälflen av bortfallet under de två första
månaderna bedöms kunna tas igen genom ökad export under resten av året.

Totalt beräknas exporten av bearbetade varor öka med drygt
4% 1988,

vilket medför marknadsandelsförluster på knappt I %. Relalivprisutveck-

lingen indikerar visserligen större anddsföriuster, men SCB: s exportenkät

från februari och ökningen av orderingången till exportindustrin under

andra halvåret 1987 tyder snarast på en ännu bättre ulveckling. Åven

konjunklurbarometern från mars 1988 lyder pä en påtaglig optimism bland 20

Diagram
3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade va-
Prop. 1987/88: 150

ror till 14 OECD-länder Bilaea 1 1

Index 1980 = 100

105-

Marknadsandel

-105

I I I I I I i--------------------

1980 1981 1982 1983
1984 1985 1986 1987 1988

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartemenlel.

exportföretagen för resten av året. Del är snarare
ulbudssidan, dvs. bristen pä arbetskraft och maskinkapacilel, än eflerfrägdägel
som begränsar exportökningen i dagslägel.

Exporlen av råvaror beräknas öka med endast 1,5%. Stora
exportminskningar förväntas för trävaror och petroleumprodukter, men även den
övriga råvaruexporlen förväntas utvecklas lämligen svagt. Exporlen av massa
beräknas dock kunna öka med ca 4%. Totalt sett beräknas varuexporten öka med
3% 1988.

Tabell 3: 2 Export av varor

Miljardf

:rkr.

Volymutveckling procent per år

Prisutveckling,
procent per år

1986

1987

1988

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Bearbetade varor Fartyg

Petroleumprodukter Övriga råvaror

Summa
varor

218,0

5,3

6,8

35,0

265,1

233,7

3,8

7,6

36,3

281,4

251,9

3,2

5,9

39,1

300,1

3,1

16,0

10,0

-0,8

3,0

4,2

-31,0

18.3

- 0,2

3,5

4,2
-20.0 - 6,0

1,5

3,0

2,6

5,4

-47,0

- 8,1

- 1,2

2,9 3,6

-5,5 4,0

2,6

3,4

4,0

-17,0

6,0

3,5

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet.

3.2 Importen Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.1 Importen av bearbetade varor ökade med nästan 12% 1987. Den höga

siffran kan förklars av elt flertal faktorer som den
starka ökningen av inhemsk efterfrågan i den svenska ekonomin, det höga
kapacilelsutnytljandet i den svenska industrin och efterfrågans inriktning mot
varor där hemmamarknadsinduslrins varuutbud är litet.

Den importvägda efterfrågan av bearbetade varor ökade med
nästan 7%. I huvudsak förklaras den höga eflerfrägeökningen av att den privata
konsumlionen av bearbetade varor ökade med knappt 8 % saml all maskininvesteringarna
ökade med 10%. Bland konsumtionsvarorna har importen av personbilar och radio-
och TV-apparaler ökat med vardera ca 30%. Höga ökningstal har även registrerats
för videobandspelare, möbler samt kläder och skor. Bland investeringsvarorna
har importen ökat kraftigt för datorer och pappersmaskiner.

Tabell 3:3 Import av bearbetade varor

Procentuell förändring

1985

1986

1987

1988

Importvägd efterfrågan Marknadsandelar

6,7 -3,4

1,0 -1,9

6,9

-4,4

5,1 -2,6

Import
av bearbetade varor

10,5

3,0

11,8

7,9

Relativpris

2,9

2,6

-0,5

0,8

Anm: Relativpris enligl producentprisindexsystemet. Dessa
priser avviker något frän priserna enligt utrikeshandelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finandepartementet.

Efterfrågans inriktning mol varor med hög imporlandd
illustreras av atl den totala efterfrågan ökat med knappt 4%, medan den
imporianddsvägda efterfrågan pä bearbetade varor ökade nästan dubbelt sä
mycket, eller med 7%.

Bland de 14 viktigaste konkurrentländerna var del endast
Italien som hade en högre ökning av importen av bearbetade varor än Sverige
under 1987. I genomsnitt ökade dessa länders importmed 4,5%, dvs. drygt 7%
mindre än den svenska importen. Detta torde vara huvudorsaken till atl
utrikeshandeln med bearbetade varor försämrades med ca 10 miljarder kr. 1987,
se tabell 3:5.

Råvaruimporten minskade med 2% 1987. De minskade
oljelagren medförde alt importen av råolja minskade med 3 % och importen av
petroleumprodukter med 13%. Denna minskning var dock betydligt mindre än vad
som förutsågs i den preliminära nalionalbudgeien. Importen av övriga råvaror
ökade dock med 5,5%. Kraftiga iniporlökningar noterades för livsmedelsprodukler
och jordbruksprodukter. Totalt sett ökade varuimporten med 7,6%, vilkel är det
högsta ökningslal som noterats under 1980-lalel. .

Under 1988 beräknas den importvägda efterfrågan för
bearbetade varor

öka med drygt 5 %. Liksom under föregäende år är det främst den privata

konsumlionen saml maskininvesteringarna som drar upp efterfrågan, men 22

även exporlen och elt
positivt lageromslag bidrar till ökningen. Importens inkomsldasticitet samt en
irendmässig andelsförlust på hemmamarknaden beräknas medföra alt importen av
bearbetade varor ökar med knappt 8%. Della är knappt 3% mer än imporlökningen i
våra viktigaste konkurrentländer och kommer även under 1988 att medföra all
den svenska handeln med bearbetade varor försämras.

Importen av råolja och
petroleumprodukter förutses fortsätta att minska 1988 eftersom neddragningarna
av oljelagren inle blev av den storleksordning som planerats under 1987.
Importen av övriga råvaror beräknas öka med 1-2%, vilket är en betydligt lägre
ökningstakt än under 1987. Totalt sett beräknas varuimporten öka med drygt 5%.

Tabell
3:4 Import av varor

Prop. 1987/88:150 Bilaga
1.1

Miljarder kr.

Volymutveckling procent per år

Prisutveckling,
procent per år

1986

1987

1988

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Bearbetade
varor

Fartyg

Råolja

Petroleumprodukter

Övriga
råvaror

Summa
varor

175,7

2,2

12,4

10,9

31,2

232,5

201,4

2,5

12,9

8,9

31,7

257,4

223,6

1,9

10,9

6,9

33,3

276,7

3,0

-4,2

14,6

8.6

1,6

4,2

11,8 10.3

- 3,5 -13.4

5,5

7,6

7,9
-25,0

- 1,0

- 7,0

1,5

5,1

1,9

2.9
-56,0 -47,0

- 3,1

- 8,8

2,5

0,3

7,9

-5,4

-3,8

2,9

3,0

4,0

-15,0

-17,0

3,5

2,3

Källor: Statistiska
centralbyrån, konjunkturinstilutel och finansdepartemenlet.

3.3 Bytesbalansen

Enligt
preliminära beräknigar gav bytesbalansen eU underskoll på 5,2 miljarder kronor
1987. Det är en försämring med drygt 12 miljarder kronor jämfört med 1986.
Handelsbalansen försämrades med nästan 9 miljarder kronor. Mer än hela denna
försämring kan hänföras lill handeln med bearbetade varor där överskottet sjönk
från 42 till 32 miljarder kr. Importen av bearbetade varor ökade med nästan 7
procent mer än exporten vilkel förklarar del betydligt lägre överskottet.

Den
svenska handelsbalansen är dock fortfarande historiskt sett mycket stark (se
diagram 3: 2). Åven om man jämför handelsbalansen med övriga OECD-länder är den
stark. Inom OECD-omrädet var det endast Förbundsrepubliken Tyskland och Japan
som hade större överskott i handelsbalansen än Sverige 1987, mätt som andel av
BNP. År 1982 dä förbättringen av den svenska handelsbalansen började, var del
ylleriigare 8 länder inom OECD-området som hade en bättre handelsbalans än
Sverige.

Däremot
har Sverige och övriga nordiska länder de största underskotten i tjänste- och
Iransfereringsbalanserna. Tjänslebalansen försämrades med 5 miljarder kr. 1987.
Hela försämringen är hänföriig lill övriga transporter och övriga tjänster. Del
är dock sannolikt aft en del av denna försämring kan hänföras till den
slalistikomläggning som genomfördes av riksbanken i mars 1987, när del s. k.
BOK ll-systemet infördes.

Underskottet
i resevalutanettot fortsätter alt öka i snabb takt. Under de senaste tre åren
har underskottet sfigit från 4,8 miljarder kr 1984 till 10,9

Diagram
3:2 Handels- och bytesbalans

Procentandel
av BNP

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

-1—I—I—I—r—I—r—I—[—I—I—I—7—I—I—j—I—I—[—I—1—J—I—I I
r—i—i—i—i—i—r—i—j—i—

1950
1955 1960 . 1965 1970 1975 1980 1985 Källor:
Riksbanken och finansdepartementet.

2 hl

-1

-2 I--3

-4

miljarder
kr 1987, vilkel innebär en försämring med i genomsnitt drygt 2 miljarder kr per
år. Sjöfartsnetlot förbättrades dock med 1,5 miljarder kr., beroende på all
fraktpriserna ökade när världshandeln åter log fart under andra halvåret 1987.

Transfereringsbalansen
förbättrades med ca 1,5 miljarder kr. 1987. I huvudsak förklaras detta av att
lägre internationella räntor och fallande dollarkurs medförde all räntenettot
förbättrades.

Under 1988
beräknas underskottet i bytesbalansen öka med 5.6 miljarder kr., eller frän
5,2 lill 10,8 miljarder kr. Försämringen är huvudsakligen hänförlig lill större
underskott i tjänste- och Iransfereringsbalansen.

Överskottet
i handelsbalansen beräknas minska nägot. Handeln med bearbetade varor
fortsätter alt försämras. Mellan 1987 och 1988 beräknas detta överskott
reduceras med 4 miljarder kr. Detta beror på all importen ökar betydligt mer än
exporten även under 1988. Skillnaden förutses dock inle bli lika slor som under
1987. Fallande oljepriser samt en fortsalt neddragning av oljelagren medför atl
oljenolan beräknas minska med ca 2,5 miljarder kr. 1988. Atl handeln med övriga
varor förutses förbäliras är en effekt av atl exportpriserna beräknas öka mer
än importpriserna. Del är främst exportpriserna pä massa och trävaror som drar
upp det genomsnittliga exportpriset för råvaror.

Tjänstebalansen
beräknas försämras med drygt 2 miljarder kr. Hela denna förändring är en effekt
av att resevalulanellol fortsätter all försämras med ytterligare 2 miljarder
kr. 1988. Några tecken pä all underskottet skulle öka i långsammare takt 1988
än föregående år har inle kunnat

uttydas av den slalislik som publicerats under början av
året. Den relalivi Prop. 1987/88: 150 omväriden höga ökningen av privat
konsumtion talar dessutom för all Bilaga 1.1 underskottet forlsäller alt
öka i snabb takt. Övriga poster i tjänstebalansen bedöms ligga kvar på ungefär
samma nivä som 1987. Det bör dock påpekas atl bedömningen av dessa posters
ulveckling är synnerligen osäker p. g. a. det stalislikseriebroti som uppkom
under 1987.

Del växande underskottet i bytesbalansen och den därmed
växande nettoskulden gentemot ullandel beräknas medföra all ränleneiiot försämras
med drygt I miljard kr. trots oförändrad internationell räntenivå och lägre
dollarkurs. För 1988 väntas en lämligen kraftig ökning av nelloulflö-del av
transfereringar. Den främsta orsaken till detta är all SIDA från och med hösten
1987 betalar ul en allt större del av sina anslag. Underskottet när del gäller
övriga transfereringar förväntas öka med nästan 2 miljarder kr. mellan 1987 och
1988.

Tabell 3:5 Bytesbalans

Miljarder kr.

1985

1986

1987

1988

Bearbetade
varor

38,7

42,3

32,3

28,3

Råolja
och petroleumprodukter

-31,5

-16,5

-14,3

-11.9

Övriga
råvaror

6,8

3,7

4,6

5,8

Fartyg

2,0

3,1

1,3

1,2

Korrigeringspost

- 1,5

- 1,7

- 1,6

- 1,7

Handelsbalans

14,5

30,9

22,3

21,7

Sjöfartsnetto

6,9

6,2

7,7

8,1

Övriga
transporter

4,7

5.8

5,2

Resevaluta

- 6,7

- 9,1

-10,9

-13,2

Övriga
tjänster

- 0,2

0,4

- 3,7

- 4,1

Tjänstebalans

4,7

3,3

- 1,7

- 4,0

Avkastning
pä kapital

-21,1

-17,9

-17.0

-18,0

(därav
räntenetto)

(-23,7)

(-20,1)

(-18,7)

(-20.0)

Övriga
transferingar

- 9,3

- 9,5

- 8.8

-10,5

Transfereringsbalans

-30,4

-27,4

-25,8

-28,5

Bytesbalans

-11,2

6,9

- 5,2

-10,8

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken,
konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

4 Industrin

4.1 Produktion

Efter
en kraftig ökning av induslriproduklionen under slutet av 1986 stagnerade
produktionen under första halvåret 1987. Under början av året drog emellertid
kyla och snöhinder ned produktionen inom massainduslrin och trävaruindustrin.
Under andra halvåret 1987 ökade induslriproduklionen åter i snabb takt.
Uppgången mellan halvåren var drygt 2,5%.

Mellan
helåren 1986 och 1987 ökade industriproduktionen med 3%. De slörsla ökningarna
visar den kemiska industrin, trävaruindustrin saml massa- och pappersindustrin.
Inom verkstadsindustrin (exkl. varv), som är den bransch som gynnats mest av
dollarfallel och deprecieringen gentemot D-marken, ökade dock produktionen med
endast 2.5%.

Den svenska
industrikonjunkturen är för närvarande myckel stark. Kapacileisulnytljandel
inom industrin steg under fjärde kvartalet 1987 lill nästan 90%, vilket är den
högsta siffra som noterats sedan denna slalislik infördes 1980. Inom
transporlmeddsinduslrin och massa- och pappersindustrin var
kapacileisulnytljandel uppe i 95%. Åven vid en inlernaliondl jämförelse är den
svenska industrins kapacitetsutnyltjande myckel högt. Kapacileisulnytljandel
inom den svenska industrin var under fjärde kvartalet ca 6% högre än i våra 14
viktigaste konkurrentländer. Del bör dock observeras alt jämförelser av
slalislik i olika länder i de flesta fall försväras av olika definitioner m. m.

Enligt
konjunklurbarometern frän mars 1988 har inle industrins order-stocksomdömen
varit så positiva sedan 1974. Arbetsmarknadskonflikten

Prop.
1987/88: 150 Bilaga l.I

Diagram
4:1 Industriproduktionsindex

Index 1980 = 100,
säsongrensade halvårsdata

-|------ 1----- 1----- ,------ 1----- ,------ 1 r------ 1----- ,------ 1-

1980
1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Källa:
Slalisliska centralbyrån.

inom verkstadsindustrin i månadsskiftet januari-februari
1988 har således ej medfört någon negativ förskjutning av orderslocksomdömen
mellan december 1987 och mars 1988. Inle ens inom iransportmedelsinduslrin, som
var den bransch som drabbades hårdast av konflikten, har order-slocksomdömena
förskjutits i negativ riktning.

Andelen
företag som uppgav alt det var bristen på produktionsfaktorer som begränsade
produktionen steg kraftigt under loppet av 1987. 1 början av 1987 var det
endast 1/3 av förelagen som uppgav sädan brist. Denna andel hade dock stigit
till över 50% under slulel av året och låg kvar på denna nivå åven underförstå
kvartalet 1988.

Under 1988 förväntas efterfrågan på industriprodukter
fortsätta atl öka men i nägot lägre takt än under 1987. Det år främst
efterfrågan frän hemmamarknaden som bedöms öka långsammare medan efterfrågan
från utlandet förväntas öka i ungefär samma takt som 1987. Del höga
kapacitet-utnyttjandet inom industrin väntas dock medföra atl produktionen inte
kan öka i samma takt som efterfrågan. Enligl konjunkturinstitutets uppskattningar
torde ungefär hälften av produktionsbortfallet i samband med arbetsmarknadskonflikten
inom verkstadsindustrin kunna arbetas igen genom bl. a. ökad överfid. För
helåret 1988 bedöms konflikten sänka industriproduktionen med knappt 0,5%.
Trots konflikten bedöms industriproduktionen öka lika mycket som 1987, dvs.
3%. Konjunklurbarometern frän mars 1988 stärker denna relativt höga prognos.
Produktionsplanerna för såväl andra kvartalet 1988 som andra halvåret 1988 är
högt uppskruvade i de flesta branscher. Åven under 1988 förväntas
produktionsökningen bli högst inom den kemiska industrin och massa- och
pappersindustrin.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Diagram 4:2 Produktionsfaktorer som trång sektor inom
industrin

Procentandel
företag som uppger att bristen på produktionsfaktorer (arbetskraft, maskin- och
anläggningskapacilet) förhindrar en ökad produktion.

s. 1981 Kontrollera mot PDF

O I I I
I I I I ; MIp I I ) I I I ] I I I;I I I ) I M) I I I ) I
I I I I I I[rI I f I I I ) I I I ) Il I [ I I I I
I I I I ] I I I j O 1970 1972 1974 1976 1978 1980
1982 1964 1986 Källa: Konjunkturinstilutel.

Eftersom induslriproduklionen beräknas öka mer än den
totala produk- Prop. 1987/88: 150 tionen inom den svenska ekonomin även 1988
kommer industriproduktion- Bilaga 1.1 ens andel av BNP forlsälla stiga även
1988. Denna andel har nu stigit med 1,5 procent sedan 1982, efter ell fall på
ca 3,5 procent mellan 1975 och 1982.

Tabell 4:1 Industriproduktion

Procentuell volymändring

1985

1986

1987

1988

Gruvor
och mineralbrott

5,2

-8,0

-0,9

-1,0

Livsmedelsindustri
m. m.

0.4

-3,6

3,8

1,0

Trävaruindustri

-5.6

0,3

6,7

2.0

Massa-
och pappersindustri

-0,5

4,0

4,5

4,0

Kemisk
industri'

4.1

-1.2

7,3

4.0

Järn-
och stålverk

2,5

-0.7

-5,3

2.5

Verkstadsindustri
exkl. varv

6.7

1,7

2,6

3,5

Varv

-4,3

-5,7

-8,1

-5,0

Övrig
industri

2,3

-2.5

3,3

1,0

Tillverkningsindustri

3,3

-0,1

3,1

3,0

Industrin,
totalt

3,3

-0,1

3,0

' Exklusive pelroleumindustri

- Textilindustri, petroleumindustri, jord- och
stenvaruindustri, grafisk industri och

icke järnmetallverk.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

4.2 Lönsamhet

Industrins lönsamhet har varil god sedan 1983.
Vinstandelen (driftsöver-skotlet som andel av förädlingsvärdet) har varierat
manligt kring genomsnittet ca 32%, se tabell 4: 2. En halv procentenhets
minskning mellan 1986 och 1987 resulterade i en vinstandel jämförbar med
andelen 1983 och 1985.

Tabell 4:2 Bruttoöverskottsandel i industrin

Procent

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

Basindustri

25,0

35,7

41.5

33,6

32,2

34.6

Verkstadsindustri

18,7

25.8

27,1

26,5

27,1

25.0

Övrig
industri

32.3

35,9

35.9

36,6

37,9

38.0

Totalt_________ 25,3 31,5 33,2
31,6 32,2 31,7 32,1

Anm.: Bruttoöverskotlsandelen är driftsöverskott brutto
som andel av förädlingsvärdet. Uppgifterna avser industri exkl.
pelroleumraffinaderier och varv.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet.

Marginalen, dvs. brultoöverskollel som andel av de totala
rörliga kost

naderna, har uppvisat samma ulveckling som vinstandelen, se tabell 4: 3.

Produktivitetsutvecklingen förbättrades mellan 1986 och 1987, vilkel bi

drog positivt lill lönsamheten. Produktivitetsökningen var dock den lägsta

under de senasle åren, med undanlag för 1986. Ökningen av timlönekost

naderna gav tillsammans med produktivitetsutvecklingen upphov till en

ökning av lönekostnaderna per producerad enhet på mer än 4 1/2 %. Att de 28

totala rörliga kostnaderna per producerad enhet inte steg
med mer än ca Prop. 1987/88: 150 4% beror på den lägre ökningstakten för
insalsvarukostnader per enhet. Bilaga 1.1 vilken trots en viss uppgång
understeg 4%.

Som framgår av tabell 4: 2 varierar ofta totala industrins
lönsamhet till följd av olikartade utvecklingstendenser hos delbranscherna.
Vinstandelens nedgång 1987 var en följd av all minskningen inom
verkstadsindustrin inte fullt ul kompenserades av lönsamhetsökningarna inom
basindustrin och den övriga industrin. Verkstadsindustrin har missgynnats av
lönekostnadsulvecklingen och prispressen på den internationella marknaden, men
i gengäld gynnats av deprecieringen gentemot EG-ländernas valutor saml den
japanska Yenen. Den övriga industrin har gynnats av den starka inhemska
konjunkturen. Åven den goda ullandskonjunkluren för kemisk industri har
bidragit lill övrig industris lönsamhelsförbältring.

Tabell 4:3 Rörliga kostnader, produktpriser och
marginaler per producerad enhet

Procentuell förändring

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Insatskostnad

11,5

10,6

8,6

5,3

2,7

3,6

3,8

Lönekostnad'

4,3

0,8

5,1

8,8

6,6

4,7

3,1

Lönekostnad per timme

7,2

8,4

9,9

12,2

7,8

7,2

6,0

Produktivitet

2,8

7,6

4,5

3,2

1,1

2,5

2,8

Summa
rörlig kostnad

9.4

7,7

7,8

6,2

3,8

4,0

3,6

produktpris

10,6

10.3

8,4

5,7

4.4

3,8

MarginaP

1,1

2,4

0,6

-0,5

0,6

-0,2

0,2

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva
avgifter och icke varuanknul-

na indirekta skaller per arbetad timme. Produktivitet
avser bruttoproduktion per

timme.

Med avdrag för icke varuanknulna subventioner.

Förändring i procentenheter. Marginalen är
bruttovinsterna i procent av de totala

rörliga kostnaderna efter avdrag för icke varuanknulna
subventioner.

Anm.: Uppgifterna avser industri exkl. pelroleumraffinaderier
och varv.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstilutel och
finansdepartementet.

Lönsamhelsförbätiringen inom basindustrin var koncentrerad
till skogsindustrin 1987, medan den övriga basindustrins lönsamhet
försämrades. Förbättringen för skogsindustrin berodde främst pä prisökningar
utomlands och expansionen inom massa- och pappersindustrin. Åven sågverkens
lönsamhet förbättrades genom rationaliseringar. Försämringen inom den övriga
basindustrin var koncentrerad lill järnmalmsgruvor samt järn-och stålverk. För
järn- och stålverken blev dock utfallet bättre än väntat.

Med undantag för den övriga basindustrin bedöms 1988
präglas av i stort sett samma tendenser som 1987. Lönsamhelsförbältringar inom
basindustrin och framförallt övrig industri väntas dock bli större än den
marginella försämring som kan förutses för verkstäderna, vilket implicerar en
vinstandel för industrin totalt pä ca 32%. Förbättringen inom basindustrin
avser både skogsindustrin och de delar av den övriga basindustrin där lönsamheten
minskade 1987.

Tabell 4:4 innehåller kalkylmässiga lönsamhetsberäkningar
för indu

strin. De utgår ifrån bokföringsmässiga resultat enligt slalisliska cenlralby-

råns finansslaiislik för förelagen, vilka komplellerals med uppskattade 29

kapitalstockar,
värdeslegringsvinsler, m. m. Del bör påpekas alt de kalkylmässiga
beräkningarna därigenom kan visa en ulyeckling som skiljer sig frän
finansstatistiken.

Dessa
beräkningar bekräftar i stort den bild som framgår av de övriga tabellerna
ovan. Väsentliga ökningar i löpande priser har skell både 1986 och 1987 vad
gäller rörelseresultat och investeringar. De kalkylerade värdestegrings
vinsterna blev mindre 1986 i samband med den avtagande inflationen, medan de
ökade igen 1987. Avkastningen pä materiellt kapital respektive räntabiliteten
pä totalt och egel kapilal (alla dessa rensade för värdeslegringsvinsler) har
uppvisat en ganska hög nivå och stabil profil under de senasle åren. Därtill
indikerar beräkningarna en förbättring i förhållandet mellan avkastningen på
materiellt kapital och riskfria finansiella placeringar. Sannolikt har
lönsamhetens nivä och stabilitet haft en gynnsam effekt pä industrins
investeringar under de senaste åren.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 4:4 Resultat och räntabilitet m. m. för industrin

1982

1983

1984

1985

1986

1987

Resultat,
miljarder kr.

Rörelseresultat
exkl. värdestegrings-

vinster

18,5

39,9

45,4

44,1

51,6

53,6

Resultat
efter kalkylmässig avskrivning

- 2,8

14,3

20,7

18,1

24,6

27,4

Finansiellt
netto

- 8,8

-5,1

-1.5

3,4

5,8

5,9

därav: intäkter

15,6

16,5

20,1

25,3

27,9

27,5

kostnader

24,4

21,6

21,9

22,1

21,6

Resultat
efter finansnetto

-11,6

9,2

19,2

21,5

30,4

33,3

Resultat
inkl. värdestegringsvinster'

27,4

41,4

35,5

38,3

38,6

50,3

Avkastning,
procent

pä
materiellt kapital'

11,2

13.5

10,3

9,2

8,5

10,7

Genomsniulig
intäktsränta

6,5

5,9

6,7

6,3

6,1

Ränlabililet.
procent

på
totalt kapital

9,2

10,0

8,2

7,9

7,3

8,3

på eget
kapital

9.4

12.3

9,7

9,0

11,5

"Real"
räntabilitet på eget kapital'

- 0,4

2,9

1,5

3.7

5,6

6,3

Minnesposter,
procent

Andel
finansiellt kapital

42,5

44,8

48,4

49,5

53,2

52,1

Soliditet

51,5

53,4

52,5

51,9

51,5

50,2

Genomsnittlig
skuldränta

8,9

7,4

6,5

6,0

5,5

5,0

Riskfri
ränta''

13,7

12,2

12,6

12,1

10,3

11,4

' Resultat efter finansnetto plus värdestegringsvinster på
lager och fast kapital.

Resultat efter avskrivning plus värdestegringsvinster i
procent av återanskaff-

ningsvärde på lager och fast kapital.

' Räntabiliteten deflaterad med KPI:s förändring dec.-dec.

'' Genomsnittlig ränta på långa statsobligationer.

Anm.: Tabellen baseras pä statistiska centralbyråns
finansslaiislik och nationalräkenskaperna. Till skillnad frän
finansstatistiken, som redovisar bokföringsmässiga värden, redovisas här
kalkylmässiga resultat- och räntabilitetsvärden. Utvecklingen i stocken
materiellt kapital baseras på lagerinvesteringarna och de fasta invesleringarna
enligt de övriga tabellerna.

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartemenlel.

5 Arbetsmarknaden

Läget
pä arbetsmarknaden förbättrades successivt under 1987 och kännetecknas för
närvarande av en hög efterfrågan på arbetskraft, en snabbt stigande
sysselsättning och en lägre arbetslöshet än tidigare under 1980-ta-let. Första
kvartalet 1988 uppgick arbetslösheten säsongrensat lill 1,7% av arbetskraften,
mot 2,0% vid samma tid förra året. Bristen på arbetskraft har vuxit lill ell
betydande problem för vissa regioner och branscher.

Flera tecken tyder på en
fortsatt god arbetsmarknad under 1988. Inflödet av nyanmälda lediga platser har
under de tre senasle månaderna varil betydligt högre än under samma period
förra året. De 24 länsarbetsnämnderna är i sina bedömningar av 1988 påtagligt
optimistiska om den fortsatta ulvecklingen under året. Produktionstillväxten
väntas bli god. Prognosen innebår alt sysselsättningen växer i takt med
arbetskraflsulbudel under resten av året och all arbetslösheten inte förändras
nämnvärt från sin nuvarande nivå.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

5.1 Sysselsättning

Efter
en avmattning 1986, då antalet sysselsatta under loppet av året ökade med 15000
personer, tog sysselsättningsutvecklingen ny fart under 1987 och antalet
sysselsatta beräknas under året ha ökat med nära 60000 personer. Eftersom
lillväxlen var särskill kraftig mol slulel av året blev förändringen mellan
ärsgenomsnitlen 1986 och 1987 lägre, eller 36000 personer. Uttryckt i arbetade
timmar ökade sysselsättningen 1987 med 1,7%. Av denna tillväxt svarar en ökad
medelarbetstid per sysselsatt för 0,6%. Medelarbetsliden har stigit varje är
sedan 1981 och uppgår räknat per normalarbelsvecka och sysselsatt enligl AKU
lill 31,3 limmar 1987 mot 30,2 timmar 1981. För personer i arbete var
medelarbetsliden 37,7 limmar

Tabell
5:1 Arbetsmarknad

Tusental
personer (i åldrarna 16-64 år)

Nivå 1987

Föränd

ring
från

föregäende
år

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Sysselsättning:

Jord-
och skogsbruk

171

- 4

-10

- 6

- 9

- 1

Industri

1013

- 4

Byggnadsverksamhet

278

-10

- 7

- 1

Privata
tjänster

1518

Kommunal
verksamhel

1 154

- 1

Statlig
verksamhet

201

- 5

- 4

Totalt

4337

Arbetskraften

4421

Arbetslöshet

-13

-12

- 8

-14

-10

% av arbetskraften

1,9

2,9

2,6

2,4

2,2

1,9

1,7

Sysselsatta
i arbetsmarknads-

poliliska
åtgärder'

-24

-16

-14

-10

'
Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd

Källor:
Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartmentet.

per vecka 1987 mol 36,5 limmar 1981. Räknat i årsarbetstid
motsvarar den höjda medelarbetsliden en normalarbelsvecka, dvs 40 limmar.

Bakom den stigande medelarbetstiden ligger dels atl
andelen deltidsarbetande sjunkit, dels alt medelarbetsliden för både
heltidsarbetande och deltidsarbetande stigit. Den stigande medelarbetsliden
torde åtminstone delvis vara en följd av all hushållen kompenserat en under
tidigare år fallande reallön med en ökad arbetsinsats, vilkel möjliggjordes då
efterfrågan på arbetskraft steg. Den sänkta marginalskallen på arbetsinkomster
har sannolikt också bidragit lill de stigande arbetstiderna.

De senaste
årens sysselsättningsexpansion har varil koncentrerad lill näringslivet, lill
skillnad från under 1970-lalel dä hela syssdsällnings-tillväxlen låg i den
offentliga sektorn, medan näringslivets sysselsättning minskade varje är. Åven
om näringslivels produklionslillväxl efter 1981 varit högre än under
1970-talet. 2,3% jämfört med 1,3% i genomsnittlig ärlig tillväxt, är skillnaden
inle lika slor som för sysselsällningen, vilkel innebår all
produklivitelsulvecklingen varil svagare. Perioden 1971-1981 steg produktionen
per arbetad timme med 3% per år i genomsnitt, medan produkliviielstillväxlen
under de senaste fem åren varit i genomsnitt ca I 1/2%. Den lägre
produktivitetsutvecklingen är särskill uttalad i ijänslesek-lorerna. Trots atl
den genomsnittliga produktionslillväxlen den senasle femårsperioden varil
densamma som under 1970-talel har produktivitetsökningen i tjänstesektorerna
varit i genomsnitt ca 1 % per år mot 2,9% under 1970-lalel. Inom industrin har
produkliviielstillväxlen de senasle fem åren däremot varil högre än under
1970-lalel.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Diagram 5:1 Näringslivets produktion och sysselsättning

Årlig
procentuell förändring

— I------- r-

71 73 75 77 79 81 83 85 87

Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna)
och finansdepartementet.

Under 1987 fortsatte
resursutnyttjandet inom industrin all öka och bris- Prop. 1987/88: 150 len på
arbetskraft blev påtaglig. Andelen förelag som i konjunklurinslilu- Bilaga 1.1
leis baromeler anger brisl pä yrkesarbetare var 50% i mars 1988 jämfört med
knappt 40% ell är tidigare. En ijärdedel av industriföretagen angav bristen på
arbetskraft som det mest betydelsefulla hindret för en produktionsökning. Den
andelen var endast drygt 10% för ett är sedan. Bristlalen för arbetskraft inom
industrin ligger nu pä samma nivåer som under högkonjunkturåren 1979-80.

Enligt
konjunklurbarometern är industriföretagens kortsiktiga syssel-sällningsplaner
forlsall expansiva, särskill vad gäller arbetare, och har dessutom reviderats
upp nägot i förhållande till föregående baromeler. Med hänsyn till all
produktionstillväxten var relativt god under 1987 och all sysselsättningen
normall följer produktionsutvecklingen med en viss lidsförskjutning, torde en
fortsatt sysselsättningsökning kunna påräknas 1988. Prognosen är en
sysselsättningsökning inom industrin på 5 OOÖ personer.

Byggnadssektorn
präglades 1987 av en mycket hög eflerträgan och tilltagande brisl på
arbetskraft. Nyanmälningen av lediga platser ökade med 23 % jämfört med 1986
och andelen byggnadsförelag som i konjunklurinsli-tulets byggbarometer anger
brisl på byggnadsarbetare steg till över 60% mot slutet av året. Antalet sysselsatta
beräknas enligt arbetskraftsundersökningarna ha ökat med 15000 personer,
vilket innebär ett markant trendbrott jämfört med tidigare år.

Under
1988 väntas en fortsall hög aktivitet i byggnadssektorn. Nyanmälningen av
lediga platser i början av året ligger drygt 15 % över Qolårsnivån. Med hänsyn
till atl det finns en slor otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft i
början av året, kan sysselsällningen förväntas stiga relativt kraftigt även
1988. En lika stor ökning i antalet sysselsatta som under 1987 är dock knappast
trolig. Prognosen är en sysselsättningsökning på 10000 personer mellan
årsgenomsnitten.

Med
undantag för lägkonjunkluråren i böan på 1970-lalet har antalet sysselsatta i
den privala tjänstesektorn ökat oavbrutet med en genomsnittlig årstakt på ca
15 000 personer.

Enligl
arbelskraflsundersökningarna var sysselsätlningstillväxlen relativt svag 1987,
med en ökning av antalet sysselsatta med 5 000 personer efter alt ha ökat med
hela 29000 personer 1986. Förändringen mellan ärsgenomsnitlen överdriver
emellertid uppbromsningen av sysselsätlningstillväxlen. Under loppet av 1986
steg anlalet sysselsatta med 19000 personer och under loppel av 1987 med 13 000
personer. Dessutom ökade sysselsättningen kraftigt i slulel av 1987 och början
av 1988. Del är iroUgt alt nivån kring årsskiftet är tillfälligt uppdriven
vilket kommer att medföra en svagare ulveckling under återstoden av ärel.
Prognosen är alt antalet sysselsatta blir i slort sett oförändrat från första
kvartalet. Delta medför ändå en förändring mellan årsgenomsnitten 1987 och 1988
på 32000 personer.

Den
kommunala sysselsättningen återgick 1987 till en högre tillväxtlakt

efter den utomordenfiigl svaga ulvecklingen under 1986, då antalet syssel

satta minskade för första gången. I slulet av 1987 var enligt arbelskraflsun- 33

3 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

dersökningarna
19000 fler kommunalt sysselsatta än vid slulel av 1986, vilket innebar samma
tillväxllakl som under 1985. Förändringar i den kommunala sysselsättningen påverkas
av förändringar i omfattningen av beredskapsarbeten och ungdomslag, som till
slörsla delen är kommunala. Under de tre senasle åren har dessa minskat i
omfattning relativt kraftigt i takt med ett förbättrat arbetsmarknadsläge.

Prognosen
för den kommunala verksamheten 1988 (se kapitel 9) innebär en någol högre
expansion än under de två senasle åren. Antalet sysselsatta i den kommunala
sektorn beräknas öka med 12000 personer. Del har därvid antagits alt
omfattningen pä beredskapsarbeten och ungdomslag ligger kvar pä samma nivä som
vid slulel av 1987.

Prop.
1987/88: Bilaga 1.1

150

Tabell 5: 2 Produktion, produktivitet och
sysselsättning

Årlig procentuell förändring

Produkt

ion

Produ

ktivitet

Sysselsättning

(timmar)

1986

1987

1988

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Näringslivet'

0,9

3,3

2,5

0,4

1,4

1,0

0,5

1,9

1,4

varav:

Induslri(SNI 2-H3)

-0.1

3,0

3.0

1,0

2.6

2,5

-1,1

0.4

0.5

Byggnadsverksamhet

2,0

4,4

2.7

1,9

1.9

1,2

0,2

2.5

1,5

Privata tjänster

2,4

3.0

2,2

1,2

0.8

0,5

1,2

2,1

1,7

Offentliga
tjänster

1,2

0,7

0,9

0,7

0,4

0,1

0,5

0,4

0,8

Totalt'

1,0

2,7

2,1

0,5

1,2

0,8

0,5

1,5

1,3

' Inklusive produktionsrestpost resp.
sysselsättningsdiskrepans Källor: Konjunkturinstilutel och finansdepartmentet

Sammantaget väntas antalet sysselsatta öka med 55 000
personer mellan 1987 och 1988. Del bör noteras atl större delen av denna
förändring redan inträffat genom den mycket kraftiga sysselsättningsökningen i
slulel av 1987 och början av 1988. Under resten av året beräknas sysselsättningen
växa i en långsammare takt. Mellan 1982 och 1988 beräknas sysselsättningen
sammanlagt öka med 219000 personer.

Medelarbetsliden
för 1988 påverkas negativt av del bortfall av arbetstimmar som vinterns
arbetsmarknadskonflikt medförde. Samlidigl väntas en underliggande ökning av
arbetstiderna, dock mer begränsad än förra årets, varför medelarbetsliden per
sysselsatt beräknas bli oförändrad jämfört med förra året. Sysselsättningen
uttryckt i arbetade limmar växer därmed med 1,3%.

5.2
Utbudet av arbetskraft

Befolkningen i de yrkesakliva åldrarna (16-64 är) ökade
med ca 13 000 personer 1987. Befolkningstillväxten kan lill allra största delen
tillskrivas den höga nettoinvandringen, som under lopppet av 1987 och för alla
åldersgrupper uppgick till 22000 personer. Detta är den högsta
netto-invandringen sedan 1970 och är en kombination av såväl en hög invandring
som en låg utvandring. Under några är vid mitten av 1970-talel var invand-

ringen
lika hög som under 1987, men delta kompenserades då av en högre utvandring.

De
senasle åren har befolkningen i åldrarna 16-19 år och i åldrarna över 55 är
minskal i antal medan den ökat i åldrarna däremellan. Eftersom
arbetskraftsdeltagandet är lägre i de yngsta och äldsta åldersgrupperna har
denna förskjutning av befolkningens åldersmässiga sammansättning mol åldrarna
20-54 är i sig givil ell positivt bidrag lill arbelskraftsulbudel. För 1987
beräknas den sammantagna effekten pä arbetskraftutbudel av både lillväxl i
befolkningen i åldrarna 16-64 år och förändringar i dess ålderssammansättning
ha uppgått till 21 000 personer.

År
1988 beräknas befolkningen i åldrarna 16-64 år öka med 20000 personer. Det har
därvid antagils all nettoinvandringen i år blir av samma slorieksordning som
förra året. Bidraget från den inhemska befolkningstillväxten i yrkesaktiva
åldrar beräknas öka frän i det närmaste noll 1987 till 6000 personer 1988
räknat på årsgenomsnitt. Effekten på arbelskraftsulbudel av befolkningens
tillväxt och förändringar i dess åldersmässiga sammansättning är beräknad fill
23 000 personer 1988.

År
1987 ökade enligl arbelskraftsundersökningarna antalet personer i arbetskraften
med 22000 personer, dvs. obetydligt mer än bidraget från
befolkningsförändringen. Detta innebär alt förändringar i
arbetskraftsdel-lagandet hade en mycket liten effekt på arbelskraftsulbudel.
Den melo-domläggning som gjordes i arbetskraftsundersökningarna fr.o.m. 1987,
och som särskilt berör arbetskraftsddlagandel, medför emellertid att uppgifter
om förändringar mellan 1986 och 1987 är osäkra.

En
jämförelse mellan de första månaderna 1988 och motsvarande period förra ärel
visar all arbelskraftsddlagandel för hela befolkningen i åldrarna 16-64 år ökat
relativt kraftigt och all uppgången varil särskill stark för 20-24-åringarna
samt för kvinnor i åldrarna över 55 år. Åven för mån i de äldsta
åldersgrupperna har arbetskraftsdeltagandet ökat. I denna befolkningsgrupp har
tidigare andelen i arbetskraften minskal varje år sedan 1976, bl. a. till följd
av ell ökat antal förtidspensioneringar. För de vuxna kvinnorna under 55 år har
dock AK-talen ökat relalivi svagt jämfört med tidigare är. För de yngre
ungdomarna har arbelskraftsddlagandel forlsall

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.1

Tabell
5:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper

Årsmedeltal
1987 och förändring i procentenheter

Nivå 1987

Förändring

1983

1984

1985

1986

1987

1988

16-19
år, män

44,6

-2,6

-0,3

0,9

-0,2

-2.6

-0,5

kvinnor

48,4

-1,3

0,4

1,5

-2,2

-1,1

-0,5

20-24
är, män

81,9

0,2

-1,0

0,1

-1,3

-1.1

1,1

kvinnor

80,0

-0,8

-0,2

0,6

-0,1

-1,8

1,1

25-54
år, män

94,7

-1.5

1.6

0,3

0,1

-0,1

kvinnor

90,4

1.1

1,1

0,8

0,9

0,1

0.7

55-64
år, män

74,9

-0,6

-0,9

-0,2

-0.5

1.0

kvinnor

64,1

0,8

-0,1

0,3

1,5

2,7

1.0

Totalt

83,4

0,2

0,8

0,3

0,1

0,6

Källor:
Statistiska centralbyrån (AKU), konjunkturinstitutet och finansdepartmentet.

minska. I prognosen pä arbetskraftsutbudet 1988 har
anlagils alt dessa Prop. 1987/88: 150 tendenser för arbetskraftsdellagandels
förändring kommer all gälla även Bilaga 1.1 för hela året. De vuxna
kvinnornas AK-tal har dock beräknats öka nägot mer än vad som hittills
registrerats.

Sammantaget ger den beräknade befolkningsutvecklingen och
förändringar i arbetskraftsdeltagandet en tillväxt i arbetskraften på 45000
personer 1988.

5.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Den genomsnittliga arbetslösheten under 1987 blev 1,9 %,
vilket motsvarar 1

84000 personer. Dä arbetslösheten var som högst 1983 var
den ca 3 %. De senaste fyra åren har således antalet arbetslösa reducerats med
en tredjedel.

De första månaderna 1988 uppgick arbetslösheten
säsongrensat lill 1,7%. Enligt arbetsförmedlingarnas statistik har antalet
kvarstående sökande utan arbete fortsalt att minska även de senaste månaderna.
Prognoserna för sysselsättning och arbetskraft 1988 innebär alt arbetslösheten
som årsgenomsnitt blir 75000 personer eller 1,7% av arbetskraften. Arbetslösheten
väntas således inle fortsätta att sjunka under 1988 utan beräknas ligga kvar
på ungefär nuvarande nivå även under resten av året.

Diagram 5:2 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska
åtgärder

Tusental
personer, 3-mänaders glidande medelvärde på säsongrensade värden

1979 1980 1981 1982 1983
1984 1985 1986 1987

Anm.: Med
arbetsmarknadspoliliska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag

och
rekryteringsstöd.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och
arbetsmarknadsstyrelsen.

Nedgången av arbetslösheten mellan 1986 och 1987 omfattade
samtliga Prop. 1987/88: 150 län, med undantag för Gotlands län där
arbetslösheten förblev oförändrad. Bilaga 1.1 Det skedde ocksä en viss
regional utjämning genom atl arbetslösheten i skogslänen sjönk något mer än i
storstadslänen. Detta torde hänga samman med att arbetslösheten i Stockholms
län, som 1987 var 1.0%, nållen så låg nivå atl den knappast kan sjunka i samma
takt som tidigare.

I takt med att läget pä arbetsmarknaden förbättrats har
omfattningen på de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna reducerats kraftigt. År
1984 uppgick det genomsnittliga antalet sysselsatta i beredskapsarbete,
ungdomslag eller med rekryteringsstöd till 92000 personer. År 1987 hade
omfallningen mer än halverats till 40000 personer. Fr. o. m. budgetåret 1987/88
har dock arbetsmarknadsutbildningen byggts ut. Del genomsnittliga antalet
AMU-elever 1987 var 36000, vilket var 2000 fler än 1986. Likaså fortsatte
insatserna för arbetshandikappade alt öka i omfattning.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna har ungefär samma
regionala fördelning som arbetslösheten. I skogslänen var 1987 1 1/2% av
arbetskraften sysselsatt i beredskapsarbete, ungdomslag eller med
rekryteringsstöd mot 1/2% i storstadslänen. Arbetsmarknadsutbildningen hade en
motsvarande regional fördelning. De senasle fyra årens reduktion av arbelsmarknadspolitiska
insatser har dock varit större i storstadslänen, där de sysselsättningsskapande
åtgärderna minskal med 60% mol 40% i skogslänen. Omfallningen av AMU har under
samma tid ökat med 30% i skogslänen men varil ungefär oförändrad i
storstadslänen.

De senaste åren har efterfrågan på arbetskraft stigit i
hela landet, men eflerfrägeuppgången, mätt med nyanmälda lediga platser, har
varil särskilt påtaglig i storstadslänen och i andra delar av södra Sverige.
Detta har rest ökade krav på geografisk rörlighet pä arbetsmarknaden.
Rörligheten mäts ofta med anlalet flyttningar över länsgräns. Enligt detta mått
ökade rörligheten markant 1984-1986, efter all ha minskal under de första åren
på 1980-lalet, dä efterfrågan på arbetskraft var svag. Den geografiska rörligheten
förfaller emellertid inte ha fortsalt all stiga under 1987. Det kan bero på all
arbetslösheten har konimil ned på en låg nivå. Nivån på rörligheten är lägre nu
än vid motsvarande konjunkiuriägen under 1960- och 1970-la-len. Detta hänger
samman såväl med en minskad benägenhet lill rörlighet som med alt kraven vid
rekrytering av arbetskraft stigit. Del senare visar sig bl. a. i all andelen av
de lediga platserna som kräver särskild utbildning eller erfarenhet är markant
högre nu.

Tabell 5:4 Relativ ai-betslöshet i olika åldersgrupper

Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

16-19 år

8,3

9,3

9,2

4,3

4,1

3,6

20-24 år

3,9

. 5,1

5,7

5,5

5,3

5,1

4,4

25-54 år

1,6

2,0

2,2

2,0

1,8

1,7

1,4

55-64 år

1,2

1,9

2,4

2,8

2,5

2,1

1,9

Totalt

2,0

2,6

2,9

2,6

■2,3

2,2

1,9

Anm:
Siffrorna för åren 1981-1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av

mätmetod i
AKU

Källor:
Statistiska centralbyrån (AKU) ochfinansdepartementet.

6 Löner och priser

6.1 Löner

Lönesummestatistiken i nationalräkenskaperna lyder pä att
limlönerna för samtliga löntagare ökat med 6,4% 1987. Detta är en markant
dämpning jämfört med föregäende är, se tabell 6: I. Även statistiska
centralbyråns förljänststalistik för industriarbetare visar en timlöneökning på
6,4% 1987. Höjningarna av lagstadgade och avtalsreglerade sociala avgifter inom
in-dustriarbetarområdet uppgår fill 0,6% och den totala fimkoslnadsökningen
således till 7%.

Den tillgängliga statistiken ger vid handen att
löneglidningen varit fortsatt stark 1987, närmare 3% som genomsnitt för
samtliga löntagare. Del höga efterfrågetryckel i ekonomin samt brisl pä
arbetskraft har dragit upp löneglidningen särskill i vissa sektorer av
arbetsmarknaden, l.ex. byggbranschen. För industriarbetare är slalislik över
uppdelningen på avlal och löneglidning ännu inle tillgänglig. Uppskattningsvis
utgörs drygt hälften av industriarbetarnas limlöneökning 1987 av löneglidning.

Tabell 6:1 Timlöner och arbetskraftskostnader

Årlig procentuell förändring

Prop. 1987/88: 150 Bilaga I.l

Samtliga löntagare

Industriarbetare

Avlal

Löne-

Timför-

Avtal

Löne-

Timför-

Sociala

Arbets-

glidning

Ijänsl

glidning

Ijänst

kostnader

krafls-koslnader

1980

7,4

1,9

9,3

6,1

3,2

9,3

0,8

10,2

1981

6,2

2,5

8,7

5,9

4,2

10,1

0,5

10,7

1982

4,6

1,5

6,1

4,1

3,5

7,6

0,2

7,8

1983

4,7

1,4

6,1

3,8

2,9

6,7

2,4

9,3

1984

5,7

2,4

8,1

6,2

■ 4,1

10,3

-0,1

10,2

1985

4,2

3,2

7,4

3,8

3,7

7,5

0,2

7,7

1986

6,1

2,3

8,4

3,9

3,5

7,4

0,0

7,4

1987

3,5

2,9

6,4

0,6

7,0

Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baserar sig på
lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare grundar sig på förtjänststatistik.
Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp,
som ej ingår i SCB:s statistik.

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinslilutet och finansdepartemenlet.

Trots alt
den genomsnittliga timlöneökningen har dämpats i fjol jämfört med tidigare år,
ligger de nominella lönekostnadsökningarna i Sverige fortfarande på en hög nivä
i förhållande till i våra konkurrentländer på våridsmarknaden. Timlöneökningen
inom industrin i OECD-området var ca 4% 1987. I viktiga konkurrentländer som
Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna resp. Japan beräknas timlönerna
ha ökat 4 1/2 %, ca 2% resp. knappt 3% 1987. Timlönerna i industrin inom hela
OECD-omrädet beräknas öka med ca 4 1/2% 1988.

I diagram 6: la jämförs den nominella timlöneökningen i
svensk industri och i Sveriges viktigaste konkurrentländer inom OECD.
Löneutvecklingen anges i nationella valutor och har vägts samman med s. k.
konkurrensvikter, som avspeglar resp. lands betydelse som konkurrent till
svensk exportindustri på världsmarknaden.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Diagram 6:
lA Nominell timlön inom industrin

Ärlig
procentuell förändring, nationell valuta

Diagram 6:
IB Real timlön inom industrin

Index 1980
= 100, nationell valuta

78 80 82 84

Anm.: OECD-länderna avser de vikligasle konkurrentländerna
lill Sverige. De är sammanvägda enligl varje lands betydelse som konkurrent
till Sverige på världsmarknaden. Timlönerna är deflaterade med
konsumentprisindex.

Källor:
OECD, slalisliska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.

De högre nominella timlöneökningarna i Sverige har
emellertid inte resulterat i en bättre real timlöneutveckling än i andra
länder. Den högre inhemska inflafionstakten i Sverige, -delvis framkallad just
av de större nominella löneökningarna - har reducerat realvärdet av den högre
nominella löneutvecklingen. I diagram 6: Ib jämförs den reala
fimlöneutveck-lingen i svensk industri med ulvecklingen i konkurrentländerna.
De nominella timlönerna har deflalerats med konsumentprisindex.

I mitten
av 1970-talet steg lönekostnaderna mycket kraftigt i Sverige. Den reala
timlönen i industrin nådde en toppnivå 1976. Av diagrammet framgår den
anpassning nedåt av reallönerna som därefter ägde rum under perioden 1976-1983.
Denna reallönesänkning hade ingen motsvarighet i OECD-området där reallönerna
istället ökade under samma period. Efter 1983 har reallönerna ökat i ungefär
samma takt i Sverige och OECD-området.

De löneavtal som hittills slutits på den privala
arbetsmarknaden lyder på en genomsnittlig avlalsmässig kostnadsökning inom
näringslivet pä drygt 3% 1988. Därtill kommer löneglidning. Löneavtalen som
hittills slutits för den kommunala sektorn uppskattas ge en genomsnitfiig
kostnadsökning på ca 6% 1988. Den statliga sektorns löneavtal innebär en
genomsnittlig

kostnadsökning på drygt 4% 1988. I kalkylerna
uppskattas timlönen Prop. 1987/88: 150 sammantaget för hela ekonomin öka med
6% 1988. Någon nellohöjning av Bilaga 1.1 lagstadgade sociala avgifter sker
inte 1988.

6.2 Priser

Under loppet av 1987 steg konsumentprisindex (KPI) med
4,9%, se tabell 6:2' Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 uppgick KPI-ökningen
lill 4,2%, vilkel är lika mycket som förändringen mellan årsgenomsnitten 1985
och 1986.

Prisutvecklingen på livsmedel, i synnerhet färska
grönsaker och frukt samt jordbmksreglerade livsmedel, översteg den
genomsnittliga konsumentprisutvecklingen 1987. Till viss del har den drastiska
prissänkningen på kaffe under 1987 dragit ned prisökningen på hela
livsmedelsposten. Åven hyreshöjningarna samt prisökningarna pä transport och
samfärdsel översteg den genomsnittliga konsumentprisökningen. Detsamma gäller
prisutvecklingen på alkohol och tobak. Egnahemsboende och prisutvecklingen på
poslen fritid, nöjen och kultur låg däremot under den genomsnittliga
prisutvecklingen. Prisökningarna på kläder och skor var ocksä betydligt lägre
än den genomsnittliga konsumentprisökningen 1987.

Hittills under året (december 1987-mars 1988) har
konsumentpriserna stigit med 2,0%. Inflationstaklen räknad som 12-månaders
förändringstal (dvs. från mitten av mars 1987 till mitten av mars 1988) uppgick
lill 5,7%. Prisökningstakten i omvärlden var i början av innevarande är
betydligt lägre, se diagram 6: 2. I diagrammet jämförs prisutvecklingen i
Sverige med prisutvecklingen i hela OECD-området och i 14 s. k. korgländer, de
länder (exkl. Spanien) som ingår i den svenska valutakorgen. Genomsnittet för
OECD dras upp av myckel höga inflationstakter i bland annat vissa sydeuropeiska
länder. Del är främst detta förhällande som medför atl kurvan i diagram 6: 2
för 14 OECD-länder vanligen ligger under kurvan för hela OECD-området.
Differensen mellan inflationstaklen i Sverige och i omvärlden minskade kraftigt
i början av 1987 för atl under andra halvåret öka till drygt 1% gentemot OECD
totalt resp. ca 3% gentemot de 14 korgländerna.

Bedömningen av prisutvecklingen 1988 utgår från de
förutsättningar rörande lönekostnader, produktivitetsutveckling, imporlpriser
m. m. som redovisas i andra delar av den reviderade nalionalbudgeien och
innefattar kalkyler av hur dessa faktorer väntas påverka prisutvecklingen under
1988.

Den genomsnittliga timlöneökningen för hela ekonomin
uppskattas, som redan nämnts, till 6% 1988. Under resten av året slår
lönekostnadsökningarna främst igenom i posten övriga inhemska kostnader m.m.,
se

' Siffran avser liksom den översta raden i tabell 6:2
ökningen mellan den s.k.

längtidsindex i december 1986 och 1987. Till skillnad från korttidsindex tar
långtids

index bl. a. hänsyn till förändringar i konsumtionsmönstret under innevarande
är

och anses vara en bättre mätare av prisökningarna över längre perioder.
Korttids

index ökade med 5,2% mellan december 1986 och december 1987. 40

Prop.
1987/88: 150

Diagram 6:2 Konsumentprisindex

12-månaders förändringslal, utfall l.o.m. mars 1988
Sverige, t.o.m. februari 1988 Bilaga 1.1 OECD

1980 1981 1982 1983 1984 1985
1986 1987

Anm.: De 14 OECD-länderna är sammanvägda enligl varje
lands betydelse som konkurrenter till Sverige på världsmarknaden.

Källor: OECD, statistiska cenlralbyråän,
konjunklurinslitutel saml finansdepartementet.

tabell 6:2. Pä mänga andra områden är prisutvecklingen vid
denna tid på ärel i stort sett given av avtal (t.ex. hyror) eller särskilda
beslut (jord-bmkspriser, indirekta skatter och diverse taxor). På längre sikt
har lönekostnaderna emellertid en betydelse även för sådana delar av
prisutvecklingen. Lönekostnaderna svarar för ca 1 1/2 procentenhet av det
bidrag fill

Tabell 6:2 Konsumentpriser

Årlig procentuell förändring och bidrag därtill

1983

1984

1985

1986

1987

1988

KPI
dec.-dec.

9,2

8,1

5,8

3,2

4,9

5,3

Därav
hänförs lill:

Importpriser

1,7

1,6

0,0

-1,3

0,7

0,5

Jordbrukspriser

0,8

0,4

0,5

0.3

0,5

Bosläder

0,8

1,9

1,5

0,7

1,2

1,3

Indirekta skatter

2,0

1,2

0,2

0,6

0,5

Diverse taxor

0,6

0,4

0,3

0,5

0,4

Övriga inhemska

kostnader m. m.

3,3

2,6

3,3

2,8

1,5

2,1

KPI
årsgenomsnitt

8,9

8,0

7,4

4,2

5,4

Implicilprisindex

10,6

8,3

6,9

4,9

5,0

5,5

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstilutel och finansdepartemenlet.

KPI-ökningen
i år som redovisas under poslen övriga inhemska kostnader Prop. 1987/88: 150

m. m. Lönekostnadernas bidrag är av ungefår samma storlek som i Qol. Bilaga 1.1

Räoljeprisel förutsätts i kalkylen ligga pä 16 dollar per
fal 1988. Delta är en nedrevidering med 2 dollar jämfört med oljeprisantagandel
i den preliminära nalionalbudgeien. Växelkursen mot dollarn anlas ligga på
samma nivå som i början av april 1988. Imporlpriserna pä råolja och petroleumprodukter
antas sjunka med ca 12% under loppet av 1988. Importpriserna på övriga varor
beräknas öka med drygt 3 % under året och förväntas ha en begränsat uppdrivande
effekt på KPI 1988.

Ränteläget förutsatts ligga kvar på samma nivå som i
början av april 1988. Bäde varmhyror och kostnader för egnahemsboende beräknas
öka med drygt 5 1/2% 1988.

Hänsyn har lagils till beslut om förändrade indirekta
skaller och subventioner. De viktigaste förändringarna som påverkar
konsumentprisutvecklingen är de tidigare beslutade höjningarna av bensin- och
alkoholskatterna, de förslag som läggs i komplelleringspropositionen saml
neddragningen av mjölksubventionerna. Regeringens proposition om reglering av
priserna på jordbruksprodukter har beaktats och redovisas i tabell 6: 2 tillsammans
med effekterna av de minskade mjölksubventionerna som jordbrukspriser.

I poslen diverse taxor har hänsyn tagits till beslutade
taxehöjningar vid bland annat SJ, postverket och televerket. Vidare har en
bedömning gjorts av de kommunala avgifternas utveckling i är. Huvuddelen av de
kommunala avgiftshöjningarna sker i januari och är således redan registrerade
i statistiken.

I slulet av januari 1987 infördes ell allmänl prisslopp.
Det avvecklades successivt under sommaren och hösten och upphörde helt i
december dä del allmänna prissloppet ersattes av en skyldighet alt
förhandsanmäla prishöjningar lill statens pris- och kartellnämnd (SPK).
Skyldigheten alt förhandsanmäla priser omfallar även statliga myndigheter.
Verksamheter som ligger under bank- eller försäkringsinspektionens lillsyn har
skyldig-hel atl förhandsanmäla prishöjningar lill dessa instanser. I april 1988
beslutade regeringen all begränsa den allmänna skyldigheten atl förhandsanmäla
prishöjningar lill vissa varor- och tjänsteområden motsvarande ca hälften av
den privala konsumtionen. De nya reglerna gäller fr. o. m. maj 1988.

Prisstoppet dämpade prisökningarna 1987, särskilt under
det första halvåret. Samtidigt innebar det alt en del prishöjningar försköls
lill hösten 1987 och de första månaderna 1988, vilkel har höjt inflationstakten
igen. I prognosen för helåret 1988 har därför antagits en viss återhämtning av
priserna efter prisstoppets upphävande. Denna återhämtning ingår i poslen
övriga inhemska kostnader m. m. och förklarar varför bidraget till KPI-ökningen
från denna post är högre 1988 än 1987.

Under 1988 beräknas konsumentpriserna enligl dessa
kalkyler stiga med

drygt 5%. De myckel låga eller negativa prisökningslal som noterades

under de första månaderna 1987 efter prisstoppels ikraftträdande innebär

all 12-månaderslalen för motsvarande månader 1988 kommer all bli rela

tivt höga. Under vären och sommaren 1988 kan 12-mänaderstalen komma

all översliga 6 % för all mot slutet av året åter gå ned mol 5 %. 42

En känslighetsanalys med olika antaganden ger lämligen små
skillnader i

prisprognosen. En
förändring av importprisel pä råolja med 1 dollar per fal Prop. 1987/88: 150
beräknas påverka KPI med ca 0,1 procentenhet via ändrade priser på Bilaga 1.1
bensin och eldningsolja. Åven en förändring av dollarkursen med 25 öre beräknas
direkt påverka KPI med ca 0,1 procentenhet via ändrade priser pä bensin och
eldningsolja. En förändring av räntenivån med I procentenhet förväntas ge ett
direkt genomslag på KPI med knappt 0,2 procentenheter via egnahemslån med
rörlig ränta.

7
Hushållens ekonomi och privat konsumtion

7.1 Hushållens disponibla inkomster

År 1987 steg hushållens realt disponibla inkomster med
knappt 2% enligt de preliminära nationalräkenskaperna. Det är någol mindre än
vad som beräknades i den preliminära nalionalbudgeien. För 1988 .beräknas en
fortsatt ökning av hushållens realt disponibla inkomster med drygt 2%, se
tabell 7:1.

Tabell 7:1 Hushållssektorns disponibla inkomster,
konsumtion och sparande

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Miljarder

kr.

Procentuell f ö r ä ndring

1986

1987

1988

1986

1987

1988

400,1

435,0

466,4

9,4

8,7

7,2

49,4

56,0

59,6

7,3

13.4

6,4

-4,8

-10,8

-12,6

182,3

200,4

222,3

10,5

9,9

10,9

52,9

59,0

65,1

-2,0

11,5

10,3

202,8

228,8

250,6

11,2

12,8

9,5

477,1

510,8

550,4

7,6

7,1

7,8

480,3

525,0

570,6

9.5

9,3

8,7

288,8

294,4

300,7

2,5

1,9

2,2

290,7

302,5

311,6

4,3

4,1

3,0

-0,7

-2,8

- 3,7

Löpande priser

Löner

Företagsinkomsler

Räntor och
utdelningar, netto

Inkomstöverföringar
frän offentlig sektor

Övriga
inkomster

Direkta
skatter, avgifter m. m.

Disponibel inkomst

Privat konsumtion

1980 års priser Disponibel inkomst Privat konsumtion

Sparkvol, nivå i %

Källor:
Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartemenlet.

Lönesumman ökade med 8,7% 1987 i löpande priser, vilkel är
nägot mindre än tidigare beräknat. Den beräknas öka med drygt 7% 1988. Bakom
den beräknade ökningen ligger de förutsättningar angående timlön och
sysselsättning som redovisats i tidigare kapitel.

Inkomstöverföringarna
från den offentliga sektorn fill hushållen beräknas öka med ca 11 % 1988, dvs.
i nägot högre takt än 1987. En orsak lill den forlsall höga ökningslakten 1988
är atl en del förbättringar av de sociala förmånerna genomfördes under andra
halvåret 1987 och får fullt genomslag först 1988. Förbättringen av
sjukförsäkringen för arbetare i privat tjänst genomfördes den 1 december 1987.
Arbetslöshetsunderstödet höjdes den I juli 1987. Vid samma lidpunkt gjordes en
extra höjning av basbeloppet och även reglerna för delpension förbättrades.

Från halvårsskiftet 1988 förbättras stödet lill de arbetslösa.
Högsta ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 400 kr. lill 425 kr.
och del kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs från 140 kr. lill 149 kr. De
tre nivåerna pä utbildningsbidragen höjs samlidigl lill 425 kr., 255 kr. och
181 kr.

I fasta priser väntas
inkomslöverföringarna 1988, liksom under de senaste åren, öka med i
storleksordningen 5 %, se tabell 7:2. Pensionerna svarar varje år för en
betydande del av denna ökning, men även andra delar av transfereringarna frän
den offentliga sektorn lill hushållen ökar, främst till följd av särskilda
beslul om förbättringar av förmånerna.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.1

Tabell
7:2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

Miljarder kr..

Procenli

jell
föränd

ring.

löpande

priser

1980 års

priser

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Från
staten

81,3

88,3

96,6

2,5

4,2

3,8

Barnbidrag

8,3

10,2

10,1

- 4,1

17,7

-5,4

Folkpension
och delpension

52,7

55,0

59,6

2,1

0,3

2,9

Pensioner
lill f d. anställda

2,5

2,7

4,7

-1,9

2,8

Övrigt

17,9

20,6

24,1

6,7

10,4

10,9

Från
kommunerna

18,0

19,0

20,3

6,0

1,0

1,7

Bostadsbidrag

2,4

2,3

2,8

-12,7

-7,0

15,8

Pensioner
lill f. d. anställda

3,1

3,5

3,7

12,2

7,1

0,6

Socialbidrag

4,1

4,3

13,0

1,0

-4,4

Övrigt

8,4

8,9

9,4

7,3

1,0

0,9

Från
socialförsäkringssektorn

82,9

93,1

105,4

9,7

7,8

7,5

ATP

48,4

53.8

60,7

10,3

6,7

7,1

Sjukförsäkring
m. m.

27,8

31,8

37,3

9,3

10,1

11,2

Arbetslöshetsförsäkring

6,8

7,5

7,4

6,9

5,9

-5,5

Summa
inkomstöverföringar

182,3

200,4

222,3

6,0

5,5

5,3

Anm.:
Deflatering är gjord med konsumentprisindex.

Källor:
Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

År
1988 genomförs flera förändringar av skallesystemel. Skattesänkningar sker
genom alt grundavdraget höjs till 10000 kr. och gränsen för 50% marginalskatt,
den s:k. brytpunkten, höjs lill 150000 kr. Antalet skikt i skatteskalan minskas
till fyra och högsta marginalskatlesatsen sänks till 75% (vid en kommunal
skattesats pä 30%). I motsatt riktning verkar atl kvillningsrätlen mellan villaunderskoll
och inkomst av kapilal slopas. Sammantaget innebär förändringarna alt den
statliga inkomstskatten sänks med 4,5 miljarder kr. vid oförändrade inkomster.
Den kommunala utdebiteringen höjs med 12 öre. De ökade inkomsterna i
kombination med progressivilelen i skallesystemel medför all hushällens
inbetalningar av direkta skaller, avgifter m. m. ökar med närmare 10% 1988.

Den
reala timlönen, som har stigit oavbrutet sedan 1983, beräknas öka med ca 1/2%
1988 före skall och vara i slort sett oförändrad efter skall. Som framgär av
diagram 7: I har reallönen före skall och efter skatt haft en likartad
ulveckling sett över en längre period. Del bör påpekas all beräkningarna av
reallön efter skatt inle är perfekta. Dels har hänsyn bara lagils lill preliminär
A-skall, vilken kan skilja sig från den slutliga skatten och dessutom kan
påverkas av andra inkomster och avdrag. Dels är uppdelningen av total
preliminär A-skatt pä sädan som avser löner och sådan som avser annat svår all
göra både principiellt och praktiskt.

Diagram
7:1 Reallön per timme före och efter skatt

1980 års priser, index 1974 = 100

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Reallön per timme före skatt

■85

74 75 76
77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 Källor: Statistiska
centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I tabell 7: 3 redovisas lönesummans och pensionernas
förändring i fasta priser före och efter skatt. Lönesummans ulveckling påverkas
av bäde timlönen och antalet arbetade limmar. Eftersom sysselsällningen ökar de
aktuella åren utvecklas den reala lönesumman mer positivt än den reala
timlönen. Lönesumman efter skall ökar mindre än lönesumman före skatt främst på
grund av atl skatteomläggningarna de aktuella åren har ulgält frän och
kompenserat för lägre timlöneökningar än vad som blivit fallet.
Pensionsutbelalningarna beräknas öka realt med ca 4 1/2% 1988 före skatt.

Tabell
7:3 Realinkomsternas förändring

Lönesumma före skatt Lönesumma efter skatt

Pensioner före skatt Pensioner efter skatt

Disponibel inkomst

Miljarder kr., löpande priser

Procent 1980 års

ueli förändring, 1 priser

1986

1987

1988

1986

1987

1988

400.1 261.4

435,0 281.0

466,4 299.2

5,0 3,5

4.4 3,2

1,7 1.0

117,6 90,8

126.4 96,4

139,3 105,3

5,9

4.7

3,2 2,0

4.6 3,6

477,1

510,8

550,4

2,5

1,9

2,2

Anm.:
Lönesummans förändring innefattar förändringar i både timlön och antal arbetade
timmar. 1 pensioner ingår i denna tabell även privata tjänstepensioner. 1
beräkningarna av lönesumma och pensioner efter skatt har hänsyn endast tagits
till preliminär A-skatt. Deflatering av lönesumma och pensioner är gjord med
konsumentprisindex.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och
finansdepartementet.

skall. Pensionsutbelalningarna ökar regelmässigt i
väsentligt lägre takt Prop. 1987/88: 150 efter skall än före skall. Det
beror huvudsakligen på atl antalet pensonärer Bilaga 1.1 med full ATP
forisätter att öka.

7.2 Privat konsumtion och sparande

Den privata konsumlionsutvecklingen sedan början av
1970-talel kan indelas i tre perioder. Under första hälften av 1970-lalel steg
konsumlionen parallellt med de disponibla inkomsterna, som framgår av diagram
7: 2. Mdlan 1976 och 1983 stagnerade den privala konsumtionen på grund av den
svaga inkomsluivecklingen. Under början av 1980-lalel sjönk hushällens
realinkomsler och därmed sparkvoten. Sedan 1983 har hushällens ekonomi
förbällrats påtagligt. Den privala konsumlionen steg med 13 1/2% i volym mellan
1983 och 1987. År 1986 och 1987 ökade konsumlionen med över 4 % per år och
konsumtionsnivån översteg de disponibla inkomsterna.

Hur den starka konsumlionsuppgången de senasle åren har
finansierats framgår av tabell 7:4. De tillförda medlen är hushållens
bruttoinkomster (disponibl inkomst -i- kapitalförslilning) och netloupplåning'.
I tabellen

Diagram 7: 2 Disponibel inkomst och privat konsumtion

Miljarderkr.,
1980 års priser

260

Privat
konsumtion

-260

220 -I---- i--- 1--- i i------ 1--- i--- 1--- 1-- i--- 1--- i--- 1--- 1-- 1--- 1-- 1--- 1-- 1-
220

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

' 1
nationalräkenskaperna reduceras hushållens bruttoinkomster med en kalkylerad
kapitalförslitning vid beräkningen av disponibel inkomst. Kapitalförslitningen
skall motsvara en nedskrivning av värdet på hushållens kapitalstock, vilken
huvudsakligen består av småhus.

framgår hur dessa medel användes lill konsumtion,
investeringar och finansiella placeringar.

Avregleringen
av kreditmarknaden i november 1985 medförde en kraftig ökning av
nelloupplåningen 1986 och därmed av hushållens tillförda medel. Den höga
nettoupplåningen motsvarades av ännu större finansiella placeringar, vilkel
innebär alt del finansiella sparandel var positivt. Den nedgång av de reala
invesleringarna, som pågäll sedan 1979, fortsatte även 1986. Den allt lägre
investeringsnivån i hushållssektorn beror främst på minskat småhusbyggande.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 7:4 Finansieringsanalys för hushållssektorn

1982

1983

1984

1985

1986

1987

Miljarder
kr., löpande priser

Disponibel
inkomst

335,6

367,1

402,1

443,4

477,1

510,8

Kapitalförslitning

18,2

20.2

22,3

23,6

24.9

25,8

Netloupplåning

40,1

37,0

41,2

36,1

89,7

74,3

Tillförda
medel

393,9

424,3

465,6

503,1

591,7

610,9

Konsumtion

333,9

362,7

398,4

438,7

480,3

525.0

Reala
investeringar

21,2

21,5

22,6

20,8

19.8

23,1

Finansiella
placeringar

38,8

40,1

44,6

43,6

91,6

62,8

Använda
medel

393,9

424,3

465,6

503,1

591,7

610,9

Procentandel
av disponibel inkomst

Kapitalförslitning

5,5

5.5

5,6

5,4

5,2

5,1

Nettouppläning

11,9

10,1

10.2

8,1

18,8

14,6

Tillförda
medel

117,4

115,6

115,8

113,5

124,0

119,6

Konsumtion

99,5

98,8

99,1

98,9

100,7

102,8

Reala
investeringar

6.3

5,9

5,6

4,7

4,2

4,5

Finansiella
placeringar

11,6

10,9

11,1

9,8

19,2

12.3

Använda
medel

117,4

115,6

115,8

113,5

124,0

119,6

Anm.: Exklusive hushällens andel (6,3 miljarder kr.) av
den tillfälliga förmögenhetsskatten på försäkringsbolag 1987. I tabellen har
tillförda medel och finansiella placeringar höjts med detta belopp.

Källor:
Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

År 1987
låg nettoupplåningen på en fortsatl hög nivå. De finansiella placeringarna
återgick lill den andel av de disponibla inkomsterna som rådde åren före
avregleringen. Del finansiella sparandel sjönk lill ca minus 18 miljarder.
Därav svarade hushållens andel av den tillfälliga förmögenhetsskatten på
försäkringsbolagen för ca 6 miljarder kr. Invesleringarna i småhus ökade 1987 i
volym för första gången under 1980-talel.

Atl den
privala konsumtionen steg så starkt 1986 och 1987 i förhållande lill
inkomsterna torde ha sin grund i tre faktorer. För det första var hushållens
förväntningar om den egna ekonomins framlida ulveckling optimistiska fram till
börsnedgängen i oklober 1987, se diagram 7: 3.

För det
andra steg hushållssektorns förmögenhet starkt till följd av värdestegring pä
aktier och fastigheter, se diagram 7:4. Frän slulel av 1985 till mitten av
oktober 1987, före börsfallel, steg aktiekurserna med i genomsnitt 100%.
Prisökningarna pä småhus översteg inflationstakten 1986 för första gängen sen
1979.

För det
tredje har avregleringen av kreditmarknaden i november 1985 medfört alt
hushållen i större utsträckning än tidigare kunnat låna till

Diagram
7:3 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader framåt
Prop. 1987/88:150

Procent Bilaga 1.1

-30

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I
I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I r I I I I 1

1975 1977 1979 1981 1983
1985 1987

Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll
som tror på en förbättring och andelen som tror på en försämring,
säsongrensat. De tre sista värdena i diagrammet avser oktober 1987, november
1987 (extra undersökning) och januari 1988.

Diagram
7:4 Hushållens tillgängar och skulder

Miljarder kr, 1980 års priser

550

"T---- 1---- 1---- 1-

78 80

— I----------- 1------- 1------- 1------- 1 —

82 84 86

-1----- 1---- 1--- ~l----- 1---- 1-

72 74 76

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinslilutet och finansdepartementet. 4
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

konsumtion. Den ökade
tillgången lill krediter har sannolikt haft särskilt stor betydelse för den
starka ökning av inköpen av bilar och andra kapitalvaror som illustreras i
tabell 7: 5. Inköp av kapitalvaror betraktas i nationalräkenskaperna som
konsumtion, men kan ur hushållens perspektiv delvis ses som investeringar. Åven
för turislulgifter i utlandet har höga ökningslal registrerats de senaste åren.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.1

Tabell
7:5 Privat konsumtion

Miljarder kr..

Procentuell
förändring.

löpande 1987

priser

1980 års

priser

1983

1984

1985

1986

1987

Total
privat konsumtion

525,0

- 1,8

1.4

3,0

4,3

4,1

Därav:

Dagligvaror

162,9

- 1,3

0,1

0,2

1,9

1,6

Sällanköpsvaror

118,4

- 2,8

3,1

4,0

7,1 •

6,2

Bilar

25,4

-11,6

0,0

5,2

28,7

29,4

Bostad

131,6

0,3

1,4

3,5

1,2

1,3

Övriga
tjänster

76,1

2,3

2,1

5,0

3,6

Turistutgifter
i utlandet

24,5

-10,9

3,2

10,9

12,7

9,3

Anm.:
I dagligvaror ingår icke varaktiga varor exkl. bränsle och el, vilka ingår i
bostad. I sällanköpsvaror ingår varaktiga och delvis varaktiga varor.

Källa:
Statistiska centralbyrån.

Flera
faktorer talar för en fortsatt relativt stark ökning av den privala
konsumlionen 1988. Förutom den fortsatta ökningen av realinkomsterna kan nämnas
att hushållens förväntningar om den egna ekonomiska situationen inom del
närmaste året var nästan lika optimistiska i januari 1988 som före börsfallet i
oktober 1987, se diagram 7: 3. Den kraftiga nedgång av framtidsförväntningarna
som noterades en månad efter börsfallel synes alliså ha varil tillfällig.
Vidare har börskurserna gäll upp med ca 25% sedan slutet av november 1987 lill
början av april 1988. Priserna på småhus och bostadsrätter steg kraftigt under
loppel av 1987. Inga tecken finns än på alt utlåningen fill hushällen har
dämpats.

Ökningslakten
i den privata konsumtionen dämpades under loppet av förra året från över 5 %
första halvåret lill ca 3 % andra halvåret. Tillgänglig statistik avseende
detaljhandelns försäljning och antalet nyregistrerade bilar visar på en
fortsatl ökning av den privata konsumfionen i ungefär samma takt under årets
första månader. Mot denna bakgrund beräknas den privata konsumlionen öka med 3%
1988. Prognosen innebär en fortsall, om än dämpad, nedgång av hushällens
sparande.

8 Investeringar

8.1 Inledning

År
1987 blev betydligt starkare för investeringarna än vad som förutsattes i den
preliminära nalionalbudgeien. Enligl de preliminära nationalräkenskaperna
utfall var de fasta bruttoinvesteringarna volymmässigt 7,5% högre 1987 än 1986,
vilket är den kraftigaste investeringsuppgången sedan millen av 1960-lalet. Del
var kombinationen av en god ulveckling för näringslivels investeringar och en
snabb expansion av bosladsinvesteringarna som gjorde att
investeringstillväxten blev så hög. De offentliga myndigheternas investeringar
minskade något 1987, men den offentliga sektorns bidrag till investeringarna
var ändå positivt genom atl de statliga affärsverken kraftigt ökade sin
investeringsaklivitel.

Bruttoinvesteringarnas
andel av BNP utgjorde 1987 drygt 19%. Räknat i fasta priser har invesleringskvolen
stigit med 1,4 procentenheter sedan 1983. Fortfarande är dock
invesleringskvolen lägre än vad den var under 1970-talets första hälft, dä den
i genomsnitt uppgick till ca 21 1/2%. Denna skillnad ligger helt pä
bosladsinvesteringarna och de offentliga myndigheternas investeringar, som
utgjorde en större andel av BNP under denna period än vad de gör nu.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.1

Tabell
8:1 Bruttoinvesteringar efter

näringsgren

Miljarder kr. 1987, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Näringsliv

Offentliga
myndigheter

Bostäder

Totalt

därav
maskiner

126,9 23,1

42,3

192,3

79,8

3,3 -0,8 -1,2

1,6

4,3

6,0 -1,8

7,4

5,1

8,5

10,4

-3,7 0,6

6,0

15,1

-0,2 -0,8 -3,2

-1,0

-3,9

8,1 -1,5 11,4

7,5 8,9

2,5 5,7 6,5

3,8

5,0

Källor:
Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Under
1988 vänlas investeringsvolymen fortsätta öka, även om lillväxl-takten inle
blir lika hög som 1987. En slor del av de invesleringsprojekl som påbörjades
under andra halvåret 1987 kommer all påverka invesleringarna även under
innevarande år. Ulöver en forlsall men långsammare expansion för näringslivels
investeringar och bosladsinvesteringarna visar de offentliga myndigheternas
investeringsplaner att även dessa kan beräknas ge elt positivt bidrag under
1988. Totalt innebär prognosen en lillväxl för brulloinvesleringarna på 3,8 %.
Det kan noteras all handelsflottans och offshore-sektorns investeringar, som
vänlas minska kraftigt 1988, drar ned de totala brulloinvesleringarna med drygt
en halv procent.

Diagram 8:1 Bruttoinvesteringskvot

Procent av
BNP, 1980 års priser

Näringslivets investeringar

Procent av
BNP, 1980 års priser

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

70
73 76 79 88 65 88 Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.2
Näringslivets investeringar

Efter en relativt svag utveckling 1986 log näringslivels
investeringar ny fart under 1987 och investeringsvolymen beräknas ha ökat med
drygt 8%. Omsvängningen av investeringarna mellan 1986 och 1987 ligger i slor
utsträckning på industrins investeringar, men även andra delar av näringslivet
ökade sin invesleringsaktiviiel. Tjänstesektorernas investeringar dämpades dock
markant 1987, efter en mycket kraftig uppgång 1985 och 1986.

Jämfört med 1982 har näringslivels investeringsvolym
stigil med sammanlagt 30% lill 1987. Mellan samma år växte näringslivels
produkfion med 15%. Näringslivels investeringskvot har således stigit markant
och var 1987 obetydligt lägre än vid mitten av 1970-lalel. Investeringsuppgången
har varit koncentrerad till industrin och lill maskininvesteringarna.

1 den prognos för invesleringarna 1988 som gjordes i den
preliminära nafionalbudgelen i januari fanns ell stort mått av osäkerhet,
framför allt med hänsyn till all den investeringsenkät som låg lill grund för
prognosen var besvarad innan företagen kunnal beakta börsfallel i oktober 1987.
Planerna var expansiva men i prognosen justerades de ned med hänsyn till börsfallel.
Den nya investeringsenkäten från februari 1988 lyder emellertid på atl
börsfallel inte har haft den negativa effekt på förelagens investeringsvilja
som kunde befaras i höstas.

Nuvarande prognos för 1988 innebär all näringslivels
investeringar forlsäller alt öka i volym, men med en lägre lillväxltakl än
under 1987. I ännu högre grad än förra året är del expansionen av industrins
investeringar som bär upp invesleringsökningen. Tjänstesektorernas
investeringar vänlas minska i volym, speciellt på byggnadssidan. Della beror
delvis på all

byggregleringen
i storstadsområdena beräknas få etl hårdare genomslag än under förra ärel.
Vidare planerar statens järnvägar och televerket atl minska sin
investeringsaktivitet relalivi kraftigt 1988 jämfört med förra året.
Sammanlaget beräknas näringslivets investeringar inklusive handelsflottan öka
med 2,5% i år. Exkluderas handelsflottan är uppgången 3,5%.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 8: 2 Bruttoinvesteringar i näringslivet

Miljarder

Årlig

procentuell
föränd

ring.

kr. 1987.

1980

drs
priser

löpande priser

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Jord-
och skogsbruk

7,0

1.0

0,4

-8,5

-15.3

10,5

-2.8

industri

35,2

1.8

16,6

19.2

- 2,9

13.6

9,0

El-,
gas-, värme- och vattenverk

7,9

3,3

-10.5

-3,3

-19,4

- 2,3

9,9

Byggnadsverksamhet

2,7

0,1

5,5

-I.l

- 1,7

1,5

8,5

Varuhandel

11,2

2,5

15.1

16,8

5,8

8,6

-0,9

Bank-
och försäkringsinstitul

2,0

-15.0

62,7

37,5

34.4

-17,6

-0,7

Samfärdsel
exkl. handelsflottan

10.3

I.l

- 0.2

6.2

7,6

0,8

-7,1

Uppdragsverksamhet
exkl. offshore

13,6

69.1

- 5.3

38.0

11,3

4.9

7.9

Övrigt

37.1

- 4.7

7,3

3,9

1.3

11.0

-2.9

Summa
inkl. diskrepans

126,9

3,3

6,0

10,4

- 0,2

8,1

2,5

därav byggnader

43,6

1.2

2,5

2.9

9.0

7.6

-0,1

maskiner

73,0

4.5

8.6

15,7

- 5.1

8,2

4.4

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och
finansdepartementet.

Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar

Miljarder
kr., 1980 års priser

— I-------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1

70
72 74 76 78 80

82 84 86 88

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet.

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga I.l

Den
kraftiga omsvängningen av industrins invesleringar, frän en ned- Prop. 1987/88:
150 gång med 3% 1986 lill en uppgång pä nära 14% 1987, beror till slor del på
Bilaga I.l svängingar i skogsindustrins invesleringar. Exkluderas
skogsindustrin ökade industriinvesteringarna med 6% 1986 och med 11% 1987.
Transporlmeddsinduslrin exklusive varv, dvs. i huvudsak bilindustrin, har de
senaste åren ökat sin investeringsvolym myckel kraffigl. År 1987 var uppgången
hela 28%-, vilkel var en nästan dubbelt så slor uppgång som under 1986. Av den
totala uppgången för industriinvesteringarna pä knappt 14% 1987 svarade skogs-
och Iransporlmedelsindustrin exkl varven för ca 4 1/2 procentenheter vardera.
Sammanlaget har industriinvesteringarna de senasle fem åren ökat med nära 60% i
volym och är nu tillbaka pä samma nivå som de hade 1975 — 76, innan den kraftiga
nedgången började.

År
1988 vänlas industrins invesleringar öka med 9%. Till skillnad mol under 1987
beräknas uppgången vara koncentrerad lill maskinsidan medan
byggnadsinvesteringarna blir ungefär oförändrade i volym. Av de enskilda
branscherna väntas transporlmeddsinduslrin åven 1988 stå för en slor del av
uppgången. Inom basindustrin är del framför allt järnverken och gruvindustrin
som ökar sina invesleringar.

Tabell 8:3 Industrins investeringar

Miljarder kr. 1987, löpande priser

Ärlig
procentuell förändring 1980 ärs priser

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Basindustri Verkstäder Övrig industri

8,3 14,8 12,1

-7.9

1.5

10.1

23,7
32,0 -1,5

26,4
16,1

16.7

-28,3
9.4 6,7

19,9 13,9

9,3

14,7 5,6 9.3

Totalt

35,2

1,8

16,6

19,2

- 2,9

13,6

9,0

Byggnader Maskiner

8,1

27,1

-9.3

4,5

44,9 10.7

16.1
20,1

12,4 -
7.0

13,6
13,6

2,0 11,2

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartementet

8.3 Bostadsinvesteringar

År
1987 innebar en vändpunkt för nyproduktionen av bosläder. Byggnadsvolymen
beräknas ha ökat med drygt 25% från året innan, efter all ha minskal älta är i
rad. Under 1987 påbörjades cirka 40000 lägenheter, mol drygt 30000 under 1986.
Nybyggandet ökade i stort sett i hela landet. Ökningstakten är emellertid
störst i storstadslänen och särskill i Stockholms län, där antalet påbörjade
lägenheter ökade med 35%.

Bakom
del ökade bostadsbyggandet ligger en ökad efterfrågan på bostä

der, vilken bl a visar sig i all andelen av allmännyttans lägenheter som är

lediga för omedelbar uthyrning minskade från 4% 1983 lill under 1% i

september 1987. De senasle årens ökade bostadseflerfrägan torde i hög

grad återspegla den relalivi förmänliga ulvecklingen av hushållens reala

inkomster. Regionala befolkningsomflyttningar kan också ha haft belydel

se för bosladsefieflerfrågan liksom de åtgärder som har vidtagits för all

begränsa annal byggande i storstadsområdena, se nedan. 54

Flera
indikationer lyder på en fortsatt kraftig expansion av bostadsbyggandet 1988.
Inkomna ansökningar om statliga bostadslån lill nybyggnad har ökat i antal.
Bostadsstyrelsens enkäler visar all kommunernas planer för bostadsbyggandet
1988 är myckel expansiva och dessutom har reviderats upp kraftigt i
förhällande lill tidigare enkättillfällen.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

Tabell 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder kr. 1987, löpande priser

Årlig
procentuell förändring 1980 års priser

■

1983
1984 1985 1986

1987

1988

Nybyggnad Flerbostadshus Småhus

Ombyggnad Flerbostadshus Småhus

Totalt

19,8 10,0 9,8

22,5

19,3

3,1

42,3

- 9,8
-13,1 -11,2 -12,8

- 1,4 -
8,1 - 6,2 -11,3

-15,0 -16.7 -15.2 -14,2

16,9
41,0 12,6 4,5 19,1 36,6 27,7 2,7 10,5 54,2
-28,1 13,0 -

- 1,2
7,4 0,6 - 3,2

26,3

32,3
20,8

1,4

8,3
-28,5

11,4

30,1 48,0 12,0

-13,0 -13,0 -13,0

6,5

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och
finansdepartmentet

Avgörande för hur mänga nya lägenheter som kan påbörjas
under 1988 torde vara produktionskapaciteten i byggsektorn och utvecklingen av
annat byggande än bostäder. Sysselsällningen i byggsektorn väntas öka 1988 och
prognosen för byggnadsinvesteringarna exklusive nya bosläder innebår en viss
nedgång. Del torde därför finnas ett utrymme för en fortsalt expansion av
bostadsbyggandet.

Diagram 8:3 Bostadsinvesteringar

Miljarder
kr., 1980 års priser

—1---- 1---- 1---- ;----- 1---- 1—

70
72 74 76

—I----------- 1------- 1------- 1------- ;-------- 1------- 1------- f—

80 82 84 86 88

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunklurinstitulet och finansdepartementet.

Ombyggnaden av bosläder visar en ulveckling som varil
motsatt den för nybyggnad, med en lillväxl under både 1970- och 1980-talel.
Ombygg-nadsinvesieringarna expanderade särskill i böljan av 1980-lalen i
samband med det s. k. ROT-programmel, som innebar all de resurser som
frigjordes dä nybyggandet minskade skulle föras över lill ombyggnadsverksamhel.

De
åtgärder som vidlogs i slulel av 1986 hade emellertid lill syfte alt begränsa
omfattningen på ombyggnaden av bosläder. De innebar bl. a. en begränsning av
möjligheterna lill statliga bostadslän för ombyggnad av bostäder i
storstadsområdena. En myckel kraftig ökning av besluten om ombyggnadslån i
slulel av 1986 medförde emellertid all ombyggnadsverk-samhelen i dessa områden
under 1987 inle reducerades i avsedd omfattning. Under 1988 väntas länebegränsningarna
fä en betydligt större effekt på ombyggnadsverksamhelen i storstadsområdena,
vilken emellertid delvis torde komma atl motverkas av en ökning av ombyggnaden
av bostäder i övriga landet.

Sammantaget innebär prognosen all del senasle årets
förskjutning från ombyggnad lill nybyggnad accentueras yllerligare under 1988
och alt den totala investeringsvolymen i bostadssektorn fortsätter öka, men
inle i samma snabba takt som under 1987.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

s. 56 Kontrollera mot PDF

Tabell 8: 5 Offentliga investeringar

Miljarder kr. 1987, löpande priser

Åriig
procentuell förändring, 1980 ärs priser

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Statliga myndigheter Statliga affärsverk Summa
staten

6,4 16,6 23,0

4,2 0,1 1,4

3,8 -10,3 - 5,6

-8,8
5,3 0,1

-6,0 8.4 3,6

10,5
13,7 12,7

9,9

-3,8

0,3

Kommunala
myndigheter Kommunala affärsverk' Summa kommuner

16,7

4,7

21,4

-2,5

2.6

-1,3

- 3,9

- 3,7

- 3,8

-1,7
-4,3 -2,3

1,2 -8.7
-1,1

-5,7
-3.2 -5,1

4,0

4,7 4,2

därav primärkommuner landsting

15,6 5,9

-3,4 4,5

- 6,0

1,7

-0,9

-5,7

0,4 -4,9

-3,4
-9,6

5,3 0,8

Totalt

44,4

-0,1

- 4,6

-1,2

1,1

3,4

2,1

'
Inklusive kommunala företag, församlingar m. m. och exklusive bostäder. Källor:
Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.4
Byggnadsverksamhet

Den samlade byggnadsverksamheten ökade mellan 1986 och
1987 med drygt 4 1/2%. Det största bidraget lill denna lillväxl kom frän den
kraftiga expansionen av bostadsbyggandet, men åven näringslivets byggande gav
etl positivt bidrag. Myndigheternas och affärsverkens byggnads- och anläggningsinvesteringar
minskade däremot relalivi kraftigt. Enligl arbetskraftsundersökningarna ökade
antalet sysselsatta med hela 15000 personer 1987. Dessutom var löneglidningen
stark i byggsektorn.

I millen
på 1970-lalel minskade byggverksamheten under flera år dä först
bostadsbyggandet och några är senare näringslivels byggnadsinvesteringar föll.
Denna utveckling återspeglas också i att sysselsättningen i

s. 57 Kontrollera mot PDF

byggnadssektorn under 1970-lalet minskade med ca 75 000
personer. En Prop. 1987/88: 150 återhämtning i både byggverksamhet och
sysselsättning skedde dock un- Bilaga 1.1 der åren 1978-80 framför allt genom
en ökad aktivitet i bostadssektorn. Under den svaga byggkonjunkturen i början
på 1980-lalet minskade byggsektorns produklionskapacitet. Mellan 1981 och 1984
minskade I ex sysselsättningen med nära 30000 personer. Hälflen av denna
syssdsäiiningsför-lust återhämtades 1987.

Statistiken möjliggör inte någon regional fördelning av
den totala byggverksamheten. Regional statistik över anlalet byggnadsarbetare
indikerar dock atl byggverksamheten under 1987 expanderade särskill kraftigt i
storstadslänen, där byggarbelarkären ökade med drygt 3 1/2% all jämföra med en
ökning med knappt 1 % i landet i övrigt.

Under 1987 var byggnadsverksamheten föremål för en rad
särskilda regleringar. Syftet med dessa var dels att dämpa överhettningen av
byggmarknaden i storstäderna, dels alt skapa ett större utrymme för nybyggande
av bosläder i storstadsområdena. Regleringarna innebar atl länsarbetsnämnderna
i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län anmodades utnyttja
byggnadstillståndsgivningen för atl begränsa den totala byggvoly-men till 1986
ärs nivä och för Stockholms län dessutom atl begränsa annat byggande än
bostadsbyggande lill 70% av 1986 års nivä. Vidare fastställdes för
storstadsområdena ramar för de statliga bostadslånen för ombyggnad av
bostäder. Dessutom undaniogs företagen i storstadsområdena från möjligheten att
utnyttja investeringsfonderna vid byggnadsinvesteringar och myndigheternas
byggande drogs ned. I november 1987 beslutade regeringen att föriänga
byggnadsregleringarna lill alt gälla även under 1988 och 1989. Vidare
utvidgades frisläppsstoppel för investeringsfonderna till att gälla hela landet
ulom stödområdena. Åtgärderna har inneburit alt igång-

Tabell 8:6 Byggnadsverksamhet

Miljarder

Åriig

procentuell
förändring,

kr. 1987.

19801

års
priser

löpande

priser

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Byggnadsinvesteringar

102,2 -

- 0,4

3,0

-0,1

1,4

6,2

3,2

därav näringsliv

43,6

1,2

2.5

2,9

9,0

7,6

-0,1

offentliga

myndigheter

16,3 -

- 1.5

-3,9

-6,9

-4,0

-7,6

3,5

bostäder

42,3 -

- 1.2

7,4

0,6

-3.2

11,4

6.5

Reparation
och underhäll

40,1

2.3

3,5

2,7

2,8

1,0

1.3

Summa
byggnadsverksamhet 142,3

0,4

3,1

0,7

1,8

4,7

2,7

Reparationer,
om- och

tillbyggnader
(ROT)

62,6

5,8

13.5

6,0

3,4

1,2

-4,0

därav bostäder

42,4

9,7

19.2

7,9

2,8

1,2

-6,7

övrigt

20,2

0.2

4,4

2,6

4,6

1,0

1,6

Anm.: Underlaget för beräkningarna av byggnadsverksamheten
har betydande brister, varför resultaten bör tolkas med försiktighet. När det
gäller vissa reparationer 1985-1986 har statistiska centralbyråns tidsserier
ersatts av en trendmässig ökning. Posten ROT definieras som summan av
reparationer och underhäll samt ombyggnadsinvesteringar i endast
bostadssektorn, dvs., exklusive ombyggnader i andra sektorer, vilka inte kan
särskiljas frän nyinvesteringarna.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och
finansdepartementet. 57

s. 58 Kontrollera mot PDF

sättningen
av nya projekt har minskat påtagligt i storstadsområdena samti- Prop.
1987/88: 150 digt som påböljandet av nya lägenheter har ökat kraftigt och
prisutveek- Bilaga 1.1 lingen på nya bostäder dämpats. Trots åtgärderna
förstärktes byggkonjunkturen pålagligt under loppet av

1987. Kapacitetsutnyttjandet
ökade successivt under året och i konjunk

turinstitutets byggbarometer från december 1987 uppgav 90% av byggföre

tagen alt bristen pä arbetskraft, trots sysselsättningsökningen, är det fram-

sta hindret för atl ytterligare öka produktionen. Delta är den högsta siffra

som har noterats sedan byggbaromelern startade 1974. Byggföretagen

väntar sig en ytterligare förstärkning av byggkonjunkturen första halvåret

1988, men
förutser en stagnation under andra halvåret främst p. g. a. bris

tande produktionskapacitet.

Byggnadsinvesteringarna
beräknas öka med 3,2% 1988. Byggnadsreparationerna väntas öka i en långsammare
takt och den totala byggverksamheten beräknas växa med 2,7%. Del har därvid
tagits hänsyn lill atl kapacitetsutnyttjandet i byggsektorn år utomordentligt
högt och knappast kan stiga nämnvärt under 1988. Tillgången på
produktionsresurser sätter därmed en effektiv restriktion på den samlade
byggverksamhetens utveckling. Byggandet kan därmed inle förväntas växa i samma
snabba takt som under 1987. Prognosen innebär vidare att ROT-sektorn minskar i
omfattning.

8.5 Lagerinvesteringar

Bortsett
från en lageruppbyggnad inom industrin under första halvåret 1985 har lagren i
den svenska ekonomin dragils ned successivt sedan slutet av 1980. Denna
avveckling fortsatte även under 1987. Sedan 1980 har lagren dragits ned med 43
miljarder kr. Drygt hälften av neddragningen har kommit inom industrin men även
partihandeln har pressat lagren kraftigt under denna period.

Under
1987 reducerades lagren med ca 6,5 miljarder kr. - vilket motsvarar 4,5
miljarder kr. i 1980 års priser, se tabell 8: 5 - trots att neddragningen av
oljelagren blev betydligt mindre än vad som förutsägs i den preliminära
nalionalbudgeien. Däremot minskade färdigvarulagren inom industrin ovänlat
kraftigt under slutet av 1987. Denna neddragning berodde troligen på att
industrin inte kunde producera i takt med den opåräknal höga efterfrågan,
vilket medförde alt man fick dra ned ytterligare på lagren för atl kunna hålla
uppe leveranserna.

Det
var endast inom detaljhandeln som lagren ökade under 1987. Denna uppdragning
kan till fullo hänföras till atl bilhandeln ökade lagren kraftigt under andra
halvåret 1987, vilket delvis förklarar den höga imporlökningen av personbilar
under denna period. Totalt sett gav lagren ett bidrag till inhemsk efterfrågan
motsvarande 0,3% av BNP 1987. Om man exkluderar neddragningen av oljelagren,
vilken medförde lägre import och högre export gav övriga lagerändringar elt
bidrag på 0,2 % av BNP.

Enligt
konjunklurbarometern från mars 1988 fortsatte industrin atl dra

ned färdigvarulagren under första kvartalet i är. Neddragningen kan fram

för allt hänföras till transporlmeddsinduslrin och järn- och stålverken. 58

s. 59 Kontrollera mot PDF

Tabell
8:7 Lagervolymförändringar

Prop. 1987/88: 150

Milj.
kr., 1980 års priser

Bilaga 1.1

1985

1986

1987

1988

Jord-
och skogsbruk

- 291

- 126

- 165

- 100

Industri
exkl. varvl

1541

-1295

-1842

Varv

- 610

-1540

■0

El-,
gas- och vattenverk

- 518

641

- 327

-1400

Partihandel

-1308

-1211

-1021

- 900

Detaljhandel

394

-243

353

- 200

Totalt

- 137

-2844

-4542

-2600

därav råolja och bränslen

-1481

1225

-1765

-2100

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunklurinstitulet och
finansdepartementet.

Inom Iransporlmedelsindustrin torde neddragningen vara en
effekt av konflikten på arbetsmarknaden, som ledde till att stora delar av
transportmedelsindustrin stod stilla i nästan 3 veckor under januari-februari.
Under konflikten framkom all de nya lagerhanteringsrutinerna som införts i
industrin under av 1980-talet - bl. a. den s. k. jusl-in-lime principen, vilken
innebär atl underleverantörerna levererar varan exakt när kunden behöver den -
märkbart har ökat sårbarheten vid konflikter. Det var främst underleverantörerna
inom verkstadsindustrin som inte kunde hålla uppe produktionen eftersom såväl
underleverantörerna som de stora exportföretagen inom verkstadsindustrin dragit
ned förvaringsulrymmen för lager. Under 1988 förväntas oljelagren dras ned med
drygt 2 miljarder kr. (1980 års priser), vilket medför att importen av
petroleumprodukter kommer att minska även under 1988. Industrins lagerstock
beräknas totalt sett ligga på föregående års nivå. Inom delar av industrin, som
t. ex. Iransporlmedelsindustrin, järn-och stålverken samt massainduslrin,
bedöms lagren för närvarande vara för små. Totalt sett förväntas delta dock
motverkas av atl andra branscher har planer pä att fortsätta atl avveckla
lagren. Inom parli-och detaljhandeln förutses en mindre lageravveckling. Inom
hela ekonomin beräknas lagren reduceras med 2,6 miljarder kr. (1980 års
priser), vilkel ger etl positivt BNP-bidrag på 0,3 procentenheter.

9 Den offentliga verksamheten

9.1 Den offentliga sektorn och samhällsekonomin

Den offentliga sektorns samlade finansiella sparande har
sedan 1978 varit negativt, främst beroende pä kraftiga underskott i den
statliga sektorn. Från 1982 minskade emellertid underskotten och 1987 blev
saldot äter positivt, se tabell 9: I. Räknat som andel av BNP, har del finansiella sparandel ökat från -6,3%
1982 fill 3,9% 1987. Åven om intäkterna från engångsskatten på
livförsäkringsbolagens förmögenheter exkluderas, förblir sparandet posifivt
1987. Denna skall beräknas ha inbringat drygt 16 miljarder kr. 1987. År 1988
väntas det finansiella sparandel minska, eftersom intäkterna av engångsskatten
bortfaller; det underliggande sparandet ökar dock något.

Prop.
1987/88:150 Bilaga 1.1

Tabell 9:1 Den olTentiiga sektorns inkomster och
utgifter

Löpande priser

Miljarder

kr.

Föränd

ring, %

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Inkomster

592,8

664,0

697,9

9,5

12,0

5,1

Skatter

369.1

416.0

448,5

13,3

12,7

7,8

Socialförsäkringsavgifter

124,5

137.3

153.7

5,9

10,3

11.9

Övriga
inkomster

99.2

110.7

95.7

1,2

11,6

-13.6

Utgifter

599,5

624,8

669,4

6,5

4,2

7,1

Transfereringar
till hushåll

182.3

200.4

222.3

10.5

9,9

10.9

Ränteutgifter

70,2

66.4

63.1

-3.4

-5,4

-5,0

Övriga
transfereringar

62,6

59.1

65.0

7,0

-5,6

10,0

Konsumtion

258,1

271,7

289,2

7.7

5,3

6.4

Investeringar'

26,3

27.3

29,8

-1,9

3,8

9.2

Finansiellt
sparande

-6,7

39,2

28,5

Procent
av BNP

Skaller
och avgifter

52.9

54.8

55,2

Utgifter

64,2

61.9

61.3

Finansiellt
sparande

-0,7

3,9

2,6

' 1 investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar
samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.

Anm.: 1 tabellen har transfereringar (utom
räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorerna eliminerats. Däremot
har inte interna skattebetalningar eliminerats.

Källa: Finansdepartementet.

I labdl 9:
1 redovisas också skallekvolen, dvs summan av direkta och indirekta skaller
samt socialförsäkringsavgifter uttryckt som andel av BNP. Denna kvot beräknas
ha ökat från 51,5% 1985 lill 54,8% 1987. (För 1987 inkluderas ej den ovan
nämnda engångsskatten.) Ökningen mellan 1985 och 1987 förklaras lill slörsla
delen av atl skalleiniäklerna ökat som en följd av all löner och pensioner har
ökat mer än vad som kompenserats för genom de årliga skattesänkningarna och atl
skalteunderiagen ökat snabbare än BNP. Innevarande år beräknas den totala
skallekvoten öka marginellt.

Tabell
9; 2 Reala förändring

!ar av i

Jen
offentliga sektorns inkomster och

utgifter

Prop.

1987/88:

150

Åriig
procentuell volymförändring

Bilaga

il.l

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Inkomster

4,9

3,1

3,5

5,1

7,5

-0,3

Utgifter

2,7

0,4

3,8

1,5

-0,2

1,8

Transfereringar till hushåll

3.1

-1,2

4,7

6,0

5,5

5,3

Övriga
transfereringar

6,0

-10.4

3.6

2.6

-9,4

4.4

Räntor

7.8

9.6

12.0

-7.4

-9.3

-9,9

Konsumtion

0.8

2.4

2.1

1.3

0.7

1,1

Investeringar

-0.3

-2.2

-3,7

-2,6

-1.8

5.5

Anm.: Förändringstalen för den totala offentliga sektorns
inkomster och utgifter redovisas med samtliga interna betalningsströmmar
eliminerade (liksom i tabell 9:1). Inkomster och transfereringar har
deflalerats med KPI. Offentlig konsumtion och investeringar har deflaterats med
respektive implicitdeflator.

Källa: Finansdepartementet.

Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster har även i
fasta priser ökat mer än utgifterna sedan 1982, se tabell 9: 2. Detta
sammanhänger främst med den ökade lillväxlen i svensk ekonomi. Utgifterna för
transfereringar har ökat kraftigt, vilket huvudsakligen beror pä dels
beslutade förbättringar av olika bidrag, dels del ökande antalet pensionärer.
Trenden mol ökade ränleulgifter bröts 1986 som en följd av lägre räntenivåer
saml minskade budgetunderskott. Under 1988 väntas räntebetalningarna minska i
volym. De samlade konsumlionsulgiflernas ökningslakt har minskal påtagligt sedan
1970-talet. Invesleringarna inom den offentliga sektorn har sjunkit årligen
under hela decenniet, men vänlas öka innevarande år.

Med tabell 9: 2 som grund, kan den offentliga sektorns
inverkan pä den övriga ekonomin beräknas. Med anlaganden om marginella
konsumtions-och imporlbenägenheler, kan multiplikatorer räknas fram. De anger
hur förändringar av inkomster och utgifter i den offentliga sektorn bidrar till
förändringen av BNP totalt. Eftersom kalkylerna bygger på reala förändringar,
inkluderas inte effekter via prisbildning eller kredilmarknad. Beräkningarna
visar atl slalen har bedrivit en kontraktiv finanspolitik under de senaste åren
mätt på delta sätl. Kommunernas och socialförsäkringssektorns inverkan på
ekonomin har varil relativt liten. Under 1988 väntas den offentliga sektorn ha
en i stort sett neutral inverkan på samhällsekonomin. En åtstramande effekt
från den statliga sektorn molvägs av en någol expansiv effekt frän den
kommunala sektorn.

Tabell 9: 3 Finanspolitiska effekter

Procent av
bruttonationalprodukten i fasta priser

1983

1984

1985

1986

1987

1988

Staten -1.3 -2,7 -0.7 -1.3 -2.2 -0,4

Socialförsäkringssektorn 0.2 -0.2 0.1 0.2 -0.0 0.1

Kommunerna 0.6 0.5 0,8 0.2 -0.2 0.5

Totala offentliga sektorn -0,5 -2,4 0,2 -0,9 -2,4 0,2

Källa: Finansdepartemenlet.

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga l.I

9.2
Statsskulden och den offentliga förmögenheten Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.1 Den svenska statsskulden uppgick vid slutet av 1987 till 622 miljarder
kr.

till
bokförda värden. Med utlandsskulden räknad lill aktuella valutakurser och med
de smärre justeringar finansräkenskaperna gör uppgick statsskulden lill 619
miljarder kr., se tabell 9:4. Slalen hade 1987, för första gängen sedan 1976,
ett positivt finansiellt sparande. Delta sparande bidrog lill atl statsskulden
minskade under 1987, se tabell 9:4. Till minskningen bidrog ocksä all statens
utlandsskuld minskade genom dollarkursens nedgång.

Tabell
9:4 Den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar

Miljarder kr., löpande priser

Belopp 31 dec.

1986 1987

Statsskuld 628 619

245

249

-21

-22

304

333

579

611

Statens tillgångar Kommunernas tillgångar, netto
Socialförsäkringens tillgångar, netto Riksbankens tillgångar, nello Summa

Offentliga sektorns finansiella nettotillgångar —49 — 8

Källa: Konjunkturinstitutet.

Slalen har också omfattande finansiella tillgångar. Dessa
uppgick vid slutet av 1987 till 249 miljarder kr. Slatens finansiella tillgångar
beslår lill ca 40% av bostadslån och studielån. Insatskapitalet i statliga
affärsverk och aktier i statliga bolag uppgick till drygt 50 miljarder kr.

Skillnaden mellan hela den offentliga sektorns finansiella
tillgångar och skulder utvisar den offentliga sektorns finansiella
nettoförmögenhet. I slutet av 1987 uppgick nettoförmögenheten till -8 miljarder
kr. Det bör noteras, all i denna ingår inle reala tillgångar i form av l.ex.
mark, byggnader och maskiner.

Socialförsäkringens finansiella tillgångar uppgick till
333 miljarder kr. Huvuddelen av denna förmögenhet utgjordes av obligafioner och
utlåning, en mindre del av aktier. AP-fondens och löntagarfondernas
aktieinnehav uppgick sammantagna till ca 20 miljarder kr. Riksbankens
förmögenhet, vilken i detta sammanhang räknas in i den offentliga sektorns
nettoförmögenhet, motsvaras huvudsakligen av valutareserven och uppgick till
50 miljarder kr. Kommunerna hade en nettoskuld pä ca 22 miljarder kr.

Statsskulden samt den offentliga sektorns förmögenhet i fasta
priser från

1970 och framåt framgår av diagram 9:1. Den finansiella förmögenheten

ökade successivt mellan 1970 och 1976 främst genom uppbyggnaden av

AP-fonden. Därefter minskade den snabbi lill följd av de stigande statliga

budgetunderskotten och 1983 uppstod en nettoskuld. Sedan 1983 har dock

försämringen av den offentliga sektorns finansiella ställning dämpats. Åren

1986 och 1987 ökade den finansiella nettoförmögenheten igen. 62

s. 63 Kontrollera mot PDF

Diagram
9:1 Statsskulden och den offentliga sektorns flnansiella förmögenhet

Prop. 1987

/88: 150

31
december 1970-1987, miljarder kr., 1987 års priser

Bilaga 1.1

700-,

p700

600-500-

Den offentliga
sektorns .....................................................................

finansiella tillgångar .............................................. .yff

-600 -500

400-

/ Statsskulden

-400

300-

-300

200-

\ll-------

-200

100-

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet netto

-100

1
r\r\

---__ ,--'

--100

70 72 74 76 78
80 82 84 86

Källa.

Konjunkturinstitutet.

9.3
Staten

Sedan 1982 har det skett en kraftig förbättring av slatens
budgetsaldo. Mellan 1982 och 1987 har budgelunderskotlel minskat från 83
miljarder kr. lill 10 miljarder kr. Som andel av BNP sjönk underskottet från
13% lill 1%.

Bakom
förbättringen av statens finanser ligger dels en kraftig ökning av inkomsterna,
dels en återhållsam utgiftsutveckling. Mellan 1982 och 1987 ökade statens
inkomster med 180 miljarder kr., medan utgifterna steg med drygt 100 miljarder
kr. Ökningen av utgifterna har kunnat hållas nere dels genom en stram
budgetpolitik, dels genom att det förbättrade ekonomiska läget har medfört atl
insatserna bl. a. inom de arbetsmarknads- och indu-slripolitiska områdena har
kunnal minskas. Sedan 1985 har ränteutgifterna minskal till följd av sänkt
räntenivå och under 1987 även genom atl statsskulden minskade.

Ar 1988
förutses en fortsatl förbättring av budgetsaldol. Det finansiella sparandet
försämras dock jämfört med 1987 genom alt engångsskatten pä försäkringsbolagen
faller bort, se tabell 9: 5.

Statens inkomster av skatter beräknas öka i väsenlligl
långsammare takt 1988 jämfört med under 1987. Detgäller både direkta och
indirekta skaller.

Belräffande de direkta skatterna genomförs 1988 flera
förändringar i inkomstskattesyslemel för hushåll. Dessa ändringar innebär alt
grundavdraget höjs, den s. k. brytpunkten höjs, anlalet skikt i skatteskalan
minskas

s. 64 Kontrollera mot PDF

Tabell 9:5 Statens inkomster och utgifter Prop. 1987/88: 150

Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag Bilaga 1.1

Miljarde 1986

;rkr. 1987

1988

Förändring, %

1987

1988

Inkomster

Skaller

Socialförsäkringsavgifter Övriga inkomster

311,1

228,3 46,8 36,0

362,0

258.4 51.5 52,1

368,8

277,6 56,8 34,5

16,4

13,2 10,1

44,7

1,9

7,4

10,3

-33,8

Utgifter

Transfereringar lill hushåll Ränteutgifter Övriga
transfereringar Konsumtion Invesleringar m. m.'

336,2

81,3 63,0 119,0

67,2

5,7

346,7

88,3

58,9

120,7

70,9

7,9

360,8

96,6

55,6

126,4

75,0

7,2

3,1

8,6 -6,5

1,4

5,5

38,6

4,1

9,4

- 5,6

4,7

5,8

- 8,9

Finansiellt
sparande

-25,1

15,3

8,1

Utlåning m. m. Korrigeringspost

- 2,7 16.8

19,2

5,8

1,3 6,8

Budgetsaldo

Budgetsaldo
i % av BNP

-39,2

- 4,2

-9,7

-1,0

0,0

' I invesleringar ingår även lagerinvesteringar samt
nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.

Källor: Finansdepartemenlet, konjunkturinslilutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

och kvitlningsrälten mellan villaunderskoll och inkomst av
kapital slopas. Sammantaget beräknas förändringarna i skattesystemet innebära
etl skattebortfall på ca 4,5 miljarder kr. jämfört med 1987 års skatteregler.

Inkomsterna från de indirekta skatterna, som svarar för
ungefär hälften av statens inkomster, beräknas öka med endast ca 4%. Orsaken
till den relativt låga ökningstakten är i huvudsak atl den allmänna
löneavgiften, vilken räknas som en indirekt skall, sänks från 2% lill 0,34%.
Del beräknas ge ell inkomstbortfall på 7 1/2 miljarder kr. Genom denna
sänkning neutraliseras beslutade höjningar av andra arbetsgivaravgifter, vilka
inle klassas som indirekta skatter, så att det totala avgiftsuttaget blir
oförändrat mellan 1987 och 1988.

Bensinskatten höjdes med 25 öre per liter den 1 april
1988. Den 6 april 1988 höjdes skatten på spritdrycker och starköl. Vid samma
lidpunkt slopades skatten på lättöl. I komplelleringspropositionen föreslås
ytteriigare vissa höjningar. Sammantagna beräknas dessa förändringar ge slalen
en inkomstförstärkning för 1988 med drygt I miljard kr.

Statens övriga inkomster ökade mycket kraftigt 1987 genom
engångsskatten på försäkringsbolag, som gav 16,3 miljarder kr. År 1988 minskar
inkomstposten i motsvarande grad.

Transfereringarna lill hushåll ökade med 8,6% fill följd
av en rad förbätt

ringar av de sociala förmånerna. För 1988 beräknas ökningen bli ännu

kraftigare (9,4%). Till en del beror den fortsalt starka ökningen på alt en

del förbättringar av de sociala förmånerna genomfördes den I juli 1987 och

fär full årseffekt först 1988. Höjningar sker 1988 av del kontanta arbets-

marknadstödel och utbildningsbidragen. Statens utbetalningar av bostads

tillägg till folkpensionärer beräknas öka ca 20% till följd av regeländringar. 64

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statens ränteutgifter
minskade från ca 66 miljarder kr. 1985 lill ca 59 Prop. 1987/88: 150 miljarder
kr. 1987. För 1988 förutses en fortsatt minskning av ränteutgifter- Bilaga 1.1
na till följd av en omläggning i redovisningen av räntor pä slalsskuldväxlar.
Omläggningen innebär att ränteutgiflerna avräknas mol budgelen när växlarna
betalas och inle som fidigare när växlarna emitteras. Omläggningen medför en
positiv engängseffekl pä statsbudgeten 1988/89 om ca 71/2 miljarder kr., varav
5 miljarder kr. faller på innevarande kalenderår.

Den
statliga konsumtionen har haft en långsam utveckling under 1980-lalet. Nivån
har varit i slort sett oförändrad sedan 1982. Antalet statligt anställda har
minskat genom de rationaliserings- och besparingskrav som ställts på statliga
myndigheter. För 1988 väntas en forlsall minskning av sysselsättningen inom
statliga myndigheter, till en del beroende på alt sjöfartsverket blev
affärsverk den I juli 1987. Genom alt andra delar av konsumtionen, framför allt
försvarels inköp, beräknas öka relativt starkt i volym 1988, antas den totala
statliga konsumtionen öka någol 1988.

9.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn
omfattar allmän tilläggspensionering (inkl. löntagarfonderna), allmän
sjukförsäkring (inkl. föräldraförsäkring) saml erkända arbetslöshetskassor.
Den I juli 1988 föreslår en femte AP-fondstyrdse inrättas. Del finansiella
sparandel inom socialförsäkringsseklorn beslår i stort sett av ökningen i
AP-fonden, då sparandet i de övriga delarna är marginellt. Enligl
nationalräkenskaperna uppgick det finansiella sparandet i
socialförsäkringssektorn till 26 miljarder kr. 1987, se tabell 9:6.

Socialförsäkringssektorns
inkomster beräknas ha ökat relalivi kraftigt under föregäende är. Under hela
1980-talet har avgiftsinkomslerna vuxit långsammare än transfereringarna till
hushållen - avgiflstäckningen har alltsä minskal. Mot bakgrund av bl. a. detta
höjdes arbetsgivaravgiften lill ATP med 0,4 procentenheter 1988. Del medför alt
inkomsterna innevarande är ökar mer än den utbetalda lönesumman. Motsvarande
gäller för avgiften fill sjukförsäkringen, som höjdes för atl finansiera
timsjukpen-

Tabell
9:6 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter

Löpande
priser

Miljarder
kr. Förändring, %

1986

1987

1988

1987

1988

Inkomster

129,5

143,6

156,6

10,9

9,1

Avgifter

77,8

85,8

97,0

10,3

13,1

Bidrag
från staten

18,1

21,1

20,2

16,6

-4,3

Ränteinkomster
m. m.

30,9

32,3

34,0

4,5

5,3

Skatter

2,7

4,4

5,4

63,0

22,7

Utgifter

105,8

117,3

129,7

10,9

10,6

Transfereringar
till hushåll

82,9

93,1

105,4

12,2

13,2

Övriga
transfereringar

19,4

20,5

20,3

5,7

-1,0

Konsumtion
m. m.

3,4

3,8

4,0

11,8

5,3

Finansiellt
sparande

23,7

26,3

26,9

Källor:
Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statis

tiska centralbyrån. 65

s. 66 Kontrollera mot PDF

ningreformen.
Den allmänna löneavgiften, som sänktes för att motverka Prop. 1987/88: 150
dessa höjningar, förs som indirekt skatt lill staten. Sänkningen påverkar
Bilaga 1.1 med andra ord inte socialförsäkringssektorns inkomster. Sammantaget
väntas avgiftsinkomsterna 1988 öka med drygt 13%, medan lönesumman vänlas växa
med drygt 7%.

Ränteinkomsterna
består till övervägande del av AP-fondens ränteintäkter, vilka uppgick lill
knappt 32 miljarder kr. 1987. Innevarande år väntas dessa inkomster öka någol
mer än förra året, bl. a. som en följd av den slopade placeringspliklen. De
förbåttrade placeringsmöjligheterna vänlas dock inte ge något större genomslag
på ränteintäkterna i år.

Statsbidragen
till sektorn ökade kraftigt 1987. Det var framför allt bidragen till
sjukförsäkringen som ökade. 1988 väntas bidragen minska, delvis beroende på alt
bidragen till arbetslöshetskassorna minskar som följd av den sänkta
arbetslöshetsnivån. Skatteintäkterna ökade som väntat kraftigt föregående är. I
år vänlas intäkterna av vinstddningsskalten stiga betydligt, även om ökningen
blir mindre än föregäende är. Den skatt som betalas in av företagen överförs
med en viss eftersläpning till AP-fonden.

Dä
socialförsäkringssektorn lill sin nalur är etl system för inkomslom-förddning,
är del följdriktigt alt dess utgifter till övervägande del beslår av utgifter
lill hushållen. Dessa ökar trendmässigl eftersom antalet pensionärer och
andelen pensionärer med full ATP ökar.
Den I juli 1987 höjdes basbeloppet med 400 kr. extra utöver den årliga
kompensationen för inflationen. Del bidrar till ökningen av
pensionsutbetalningarna bäde 1987 och 1988. Den förbättrade kompensationen vid
kortlidsfränvaro, som genomfördes i december 1987, medför ökade utgifter för
sjukpenning 1988. Kostnadsökningen för denna reform beräknas lill dryga 3
miljarder kr. på helärsbasis. Från halvårsskiftet 1988 höjs vidare den högsta
dagpenningnivån i arbetslöshetsförsäkringen, vilkel beräknas kosta ca 250
miljoner kr. 1988. Denna höjning uppvägs emellerfid helt av sänkningen av
arbetslöshetsnivån.

9.5 Kommunerna

Sedan
1985 har den kommunala sektorn, bestående av primär- och landstingskommuner
samt församlingar och kommunalförbund, uppvisat negativt finansiellt sparande.
Enligt nationalräkenskapernas preliminära utfallsberäkningar, ökade
inkomsterna kraftigare än utgifterna 1987, varför den kommunala sektorns
finansiella sparandeunderskotl stannade vid ca 2 miljarder kr., se tabell 9:7.
Del är en förbättring, jämfört med vad som beräknades i den preliminära
nalionalbudgeien, med ca 4 miljarder kr. Skillnaden beror främst på alt de
övriga inkomsterna blev ca 3 miljarder kr. högre än beräknat saml statsbidragen
ca I miljard kr. högre. Av de övriga inkomsterna, minskade de tillräknade
pensionsavgifterna inte lika mycket som förväntat. Vidare blev intäkterna av
kommunala avgifter samt ränteinkomsterna högre än förutsett.

Likviditeten
inom den kommunala sektorn är fortfarande ganska hög.

Vid slutet av 1987 uppgick de likvida medlen lill ca 9% av utgifterna för

primärkommunerna och lill ca 10% för landslingen. Variationerna mellan 66

Tabell
9:7 Kommunernas inkomster och utgifter

Prop. 1987/88:150

Löpande
priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

Bilaga 1.1

Miljarder kr.

Förändring, %

1986

1987

1988

1987

1988

Inkomster

243,3

259,3

274,6

6,6

5,9

Avgifter

138,1

153.3

165,5

11,0

8.0

Bidrag
från staten och

socialförsäkringssektorn

65,7

69.2

70.3

5,3

1,6

Övriga
inkomster

39,5

36.8

38,8

-6,8

5.4

Utgifter

248,7

261,7

281,0

5,2

7,4

Transfereringar
lill hushåll

18,0

19,0

20,3

5.6

6.8

Övriga
transfereringar

22,5

26,3

27.9

16,9

6,1

Konsumtion
m. m.

187,6

197,1

210,3

5,1

6,7

Investeringar'

20,6

19,3

22.5

-6,3

16,6

Finansiellt
sparande

-5,4

-2,4

-6,4

' I investeringar m.m. ingår investeringar i
personalbostäder, lagerinvesleringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter
och mark.

Källor:
Finansdepartementet, konjunklurinstitulet, riksförsäkringsverket och statistiska
centralbyrån.

kommunerna är dock stora. Ett par landsting har t. o. m.
uppgivit alt de mot slulet av 1987 hade negativt rörelsekapital. I mars i år
gjordes de sista utbetalningarna till kommunerna av de medel som 1984 och 1985
drogs in föratt motverka överlikviditet inom sektorn.

För 1988 beräknas sparandeunderskotlet öka lill ca 6
miljarder kr. Som andel av utgifterna är underskottet fortfarande litet, ca 2%,
jämfört med vad som var vanligt i mitten av 1970-talet.

Kommunernas inkomster består till 60% av skatter, varför
förändringarna i dessa förklarar större delen av de totala inkomsternas
förändring. Skatteinkomsterna beräknas öka med 8% 1988. Utdebiteringen i kommunerna
höjs 1988 med 12 öre lill i genomsnitt 30,56 kr.

Bidragen frän staten och socialförsäkringssektorn består
av generella och specialdeslinerade bidrag. De generella bidragen utgår utan
koppling till de olika verksamheter kommunerna utövar, dels som
skatleutjämnings-bidrag, dels som kompensation för slopandet av
beskattningsrätt av juridiska personer. Den sistnämnda poslen minskar kraftigt
1988, medan den förra är i stort oförändrad. Skalteutjämningssystemet
finansieras delvis genom en avgift, som för närvarande uppgär till 47 öre per
skattekrona för primärkommunerna och till 34 öre för landslingen. Hela denna
avgifl frånräknas bidraget i nationalräkenskaperna. Den del av avgiften som
beslutades vären 1987, den s. k. skolavgiften, brutloförs här och har således
inle avräknats frän statsbidragen utan ingår bland kommunernas utgifter som en
övrig transferering till staten.

De övriga inkomsternas minskning 1987 förklaras helt av
sänkningen av de tillräknade pensionsavgifterna. Dessa räknas fram
kalkylmässigt av statistiska centralbyrån, dä kommunerna som arbetsgivare ej
fonderar speciella medel för framlida pensionsutbelalningar. År 1988 beräknas
de övriga inkomsterna öka med drygt 5 %. Ränteinkomsterna förväntas minska i
takl med en fortsatt minskning av rörelsekapitalet i kommunerna.

Utgifterna vänlas 1988 öka
snabbare än förra året, och snabbare än Prop. 1987/88: 150 inkomsterna. Omkring
tre femtedelar av ökningen förklaras av ökningen i Bilaga 1.1
konsumtionsutgifterna. Den kommunala konsumtionen ökade 1987 enligl de
prdiniinära beräkningarna med ca 1 % i fasta priser. Volymökningen bedöms deUa
är uppgä lill drygt I %, vilkel är betydligt lägre än den genomsnittliga
ökningen hittills under 1980-lalel och ännu lägre än under 1970-lalet då den
kommunala konsumtionen ökade med i genomsnitt 4% per år. Omkring tre
fjärdedelar av konsumlionsulgiflerna består av löner inkl. lönekostnadspälägg.
Antalet arbetade timmar väntas öka lika mycket som de samlade
konsumtionsutgifterna i volym. Den underliggande ökningen äf dock högre,
eftersom antalet personer sysselsatta i beredskapsarbete ocb ungdomslag vänlas
fortsälla minska till följd av den väntade nedgången i arbetslösheten.

Utgifterna
för investeringar m. m. minskade kraftigt föregående år. Delta förklaras
delvis av all begreppet innefattar den finansiella poslen neltoköp av mark och
fastigheter, vilken uppgick till -2 miljarder kr 1987. Den kommunala sektorn
netlosålde således mark och fasligheter i ovanligt stor utsträckning 1987. En
annan förklaring är en kraftig minskning av de kommunala invesleringarna med 5%
i fasta priser. Invesleringarna har minskat i volym varje år sedan 1981. Mol
bakgrund av det uppdämda investeringsbehov del gett upphov lill, saml de ökade
bosladsinvesteringarna 1987, vilka ger följdinvesteringar inom den kommunala
sektorn, bedöms emellertid investeringarna öka delta år. Denna bild bekräftas
ocksä av de enkäter som gjordes i februari.

10 Kapitalmarknaden

10.1 Ränteutvecklingen internationellt

Under årets första tvä månader var den internationella
ränteutvecklingen i huvudsak nedåtriktad, se diagram 10: I. I Förenia Staterna sjönk den långa
räntan med mellan en halv och en procentenhet från lägel i december. Bakom den
amerikanska ränlenedgången torde i första hand ha legal en förhållandevis
stabil dollarkurs saml en låg inflation. Federal Réserve har fört en lämligen
läll penningpolitik i syfte alt stödja den ekonomiska tillväxten och skapa lugn
på värdepappersmarknaderna. Under mars tenderade dock räntorna att stiga mol
bakgrund av den relativt starka produktionstillväxten.

Åven i
Japan har räntan sänkts för alt minska apprecieringstrycket på yenen.
Ränlenedgången har emellertid där varit mindre markerad. Del skall ses mot
bakgrund av en tämligen hög ekonomisk aktivitet i Japan och viss oro föratt
infialionen kan komma alt tillta nägot. Penningmängdsökningen har varit
kraftig sedan halvårsskiftet 1987. 1 Förbundsrepubliken Tyskland är den korta
räntan historiskt sett låg. Den länga räntan är däremot fortsall hög varför
avkaslningskurvan tenderat atl bli allt brantare. Centralbanken har uttryckt
oro för atl penningmängdstillväxlen är för stark.

Del inlernationella valuta- och penningpoliliska
samarbetet torde ha haft en stabiliserande inverkan på räntorna under årets
första månader. Den amerikanska räntan är alltjämt relativt hög.
Ränledifferensen gentemot de

Prop.
1987/88: bv. Bilaga l.I

Diagram 10:1 Ränteutvecklingen i olika länder

3-månaders
räntor

I
I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I r I i I I I I I I I I
I I I j I I j j I j j

1984 1985 1986

Källa: Riksbanken.

1987 1988

andra
större industriländerna har visseriigen minskat någol men är fortfarande
större än under t.ex. 1986. Del återspeglar en kraftigt försvagad valuta och
förväntningar om fortsatl stora underskott i budgeten och bytesbalansen.

Den
amerikanska ränteutvecklingen förblir under 1988 av vitall intresse för
Västeuropa och inle minst för Sverige. Åven om den inlernationella tillväxten
förutses bli relativt god och inflationsutsikterna är dämpade utgör obalanserna
i utrikeshandeln mellan de tre slörsla industriländerna en betydande
osäkerhetsfaktor. Den amerikanska penningpolitiken mäste gä en svår balansgång
mellan behovet all stävja för starka efterfråge- och inflationstendenser och de
finansiella marknadernas känslighet för en uppdragning av räntenivån.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.1

10.2 Räntor och valutaflöde i Sverige

Den inlernationella ränteutvecklingen har fåll ett visst
genomslag på den svenska marknaden, se diagram 10:2. Slalsobligationsräntorna
sjönk i början av året med omkring en halv procent lill 11 % mot slutet av
februari, en nivä som de pä nytt nådde i slutet av mars efter en temporärt
högre ränta under månaden. I motsatt riktning har verkat att riksbanken deklarerat
all den höga privala konsumtionen och stora läneeflerfrågan motiverar en
bibehållen hög läng ränta. Räntenivån har ocksä hållits uppe genom atl
riksbanken intervenerat i den kortare delen av marknaden.

Diagram 10; 2 Ränteutvecklingen i Sverige

3-månaders statsskuldväxlar saml statsobligationer
förfallande om 5 år

~]
I I I I I 1 I I r -r-1 I 1 I I 1 I I I I I I I 1 I I r rr I r I i~' ' '

1984

Anm.: Effektiv årsränta. Källa: Riksbanken.

1985

1986

1987 1988

De kortare
penningmarknadsräntorna följde därmed inle den internationella trenden under
årets början. Den korta räntan har i stället stigil drygt en halv procent sedan
årsskiftet. Räntan pä sexmånaders slalsskuldväxlar låg i slutet av mars på ca
9,7 %.

Mätt mot den s.k.
korgränlan ökade räntegapel mot utlandet från drygt en till närmare två procent
i mars. Det stadigvarande ehuru begränsade valulautflödel under andra hälflen
av Qolåret kunde därigenom vändas lill ett mindre inflöde frän mitten av
januari, se diagram 10: 3. Valutakursindex, som riksbanken tillåter variera
inom en bandbredd av 1,5% från riktvärdet, låg i början av året i stort sett på
riktvärdet. Index sjönk emellertid i februari—mars, dvs. kronan blev starkare.
Det innebär i sig alt incitamenten till utlandsupplåning minskar något.

Till bilden hör ocksä atl
förelagen under mars-april 1987 tog upp betydande utlandslån med förfallolid
om ett är. Bakgrunden var dels en ökad räntedifferens, dels en ändring i
valutaregleringen som innebar att löptiden för finansiella län i utländsk
valuta sänktes från tvä lill etl år. Förekomsten av dessa lån föranleder
riksbanken att driva upp de kortare svenska räntorna.

Det balanserade
valutaflödet har inneburit att likviditetstillskoltet från ufiandet varil
begränsat. Statens lånebehov har samtidigt kontinuerligt minskat och t. o. m.
varit negativt under det senasle året. De stora likvidi-tetstillskotlen i
ekonomin utgörs i stället av bankernas låneexpansion. Penningmängden inklusive
allemanssparande och statsskuldväxlar har ökat i en förhållandevis stabil takt
under 1987 eller 7-8%.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.1

Diagram
10:3 Valutaflöde och kursindex.

■ KURSINDEX RÄNTEDIFFERENS VALUTAFLÖDE.MDR KR

-129

1984 1985 1986

Källa:
Riksbanken.

1987 1988

10.3 Aktiemarknaden

Efter
den världsomfattande börsnedgången i oktober 1987, som resulterade i
kursnedgångar på 30-40% på de flesta större akfiemarknaderna har en viss
återhämtning kommit till stånd. I böljan av april 1988 hade aktiekurserna
stigil i majoriteten av de större industriländerna jämfört med den kursnivå som
rådde vid inledningen av är 1987. I några länder, bland annal Frankrike och
Förbundsrepubliken Tyskland, föregicks emellertid inle börsfallet av en kraftig
kursuppgång under 1987. I dessa länder var kursnivån i början på april 1988
fortfarande 25-30% lägre än vid ingången av 1987. De ökade kursfluktuationerna
pä aktiemarknaderna har i flera länder bidragit lill en markant minskning av
omsättningen.

På Stockholms fondbörs
steg aktiekurserna med ca 30% från bollennoteringen i mitten av november 1987
fram lill mitten av april 1988, se diagram 10:4. Ulvecklingen på den svenska
aktiemarknaden har relativt väl följt del internationella mönstret med stigande
kurser och avtagande omsättning.

Nettoimporten av svenska
aktier har fortsatt under vintermånaderna. Under börsfallets första veckor
sålde utländska placerare aktier i slor omfattning på såväl Stockholmsbörsen
som på i slort sett alla andra större börser. Totalt uppgick nettoimporten av
svenska akfier till ca 3 miljarder kr. under oktober-november 1987. För de tre
påföljande månaderna stannade nettoimporten pä sammanlagt drygt en miljard kr.

Prop. 1987/88:150 Bilaga
1.1

Diagram
10:4 Kursutvecklingen i New York och Stockholm

Ultimo resp.vecka,
1986-12-30 = 100

20 30 1987

10 1986

Anm.: T.o.m. vecka 14
1988. Källa: Finansdepartemenlet.

Diagram 10:5 Nettoexport
av svenska aktier till utlandet

Miljoner
kr. 2500-

2000

1500

1000

500

icr

JZL

-500--1000
--1500 -2000

niiuuDc

J M M J 1986

M M J S 1987

N J

1988

2500

2000

1500

1000

500

-500

-1000

-1500

-2000

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.1

10.4 Utlåning och sparande

Nettoutlåningen
till allmänheten var omfattande även under 1987 men dämpades något jämfört med
den mycket höga nivån 1986. Hushållens upplåning i bosladsinstiluten sjönk
tillbaka lill 1985 ärs nivå medan upplåningen i banker och finansbolag var
fortsalt kraftig (se tabell 10: I och 10:2).

Den höga nelloupplåningen
1987 motsvarades emellertid inte av samma uppbyggnad av hushållens finansiella
tillgångar som under 1986. Hushållens finansiella sparande försämrades därför
avsevärt. Banksparandet inklusive allemanssparandel i bank ökade med ca 14
miljarder kr. mindre än under året innan. Slorleksmässigl motsvarar nedgången i
banksparandel mer än en tredjedel av den totala privala konsumtionsökningen i
löpande priser.

Hushållens medvetenhet om
banksparandels relalivi låga realavkastning kan under senare år ha ökat i
samband med att andra placeringsallernaliv dels ökat i antal dels haft en
relativt hög avkastning. En sådan omvärdering lill nackdel för banksparande kan
ha skett trots atl avkastningen genom positiva realräntor och lägre
marginalskatter förbättrats avsevärt jämfört med situationen under 1970-talet.

Utlåningsslatisliken frän
hösten 1987 och de första månaderna 1988 visade inte på någon avmattning i
läneeflerfrågan. Skalteplaneringskredi-lerna var alltjämt stora inför
årsskiftet och synes i slor utsträckning ha tidigardagls från december till
november, delvis som följd av riksdagens beslul att inte lillåla avdragsrält
för förskollsräntor. Den sedvanliga minskningen av neltoutläningen i januari
var i år mer begränsad än i Qol.

Tabell
10:1 Utlåning till hushåll

Förändring
i miljarder kr.

Prop. 1987/8 Bilaga 1.1

8: 150

1985

1986

1987

Ställning 1987-12-31

Banker

Bosladsinstitul

Finansbolag'

Summa

-1,4

20,1

4,0

22,7

20,2 47,1 12,0

79,3

31,9

24,5 13,0

69,4

171

252 55

478

' Uppskattade värden Källa: Riksbanken

Ulvecklingen speglar ell nytt kredilklimal som har växt
fram under senare år. Kreditutbudet är slort, marknadsföringskanalerna har ökat
i antal och hushällens valmöjligheter är många. Lönsamheten på
hushållsul-läningen torde därtill vara bättre än pä flertalet andra
affärsområden i bankerna. Ell uttryck för en tilltagande utläningskonkurrens är
alt den överenskommelse om lägsta amorleringsvillkor som ingicks hösten 1986
mellan riksbanken och de olika kreditinstituten, upphörde alt gälla i februari
1988 sedan den sagts upp av en avtalspart. Allt fler överträdelser hade dä
noterats.

Börsfallet i Qol torde leda till större försiktighet vad
gäller l.ex. värdepappersbelåning. Effekterna på den samlade låneefterfrägan
är dock osäkra. Den positiva börsutvecklingen hittills i år har återställt en
slor del av höstens förmögenhetsförlusler. Hushållens dominerande förmögenhetsmassa
återfinns emellertid i småhus och bostadsrätter. Senare års kraftiga
prisökningar har resulterat i etl betydande beläningsutrymme som bidrar lill
osäkerheten om hushällens kredilanspråk framöver.

Hushållens stigande skuldsättning är elt internationellt
fenomen. Gemensamma bakomliggande faktorer är kraftiga värdestegringar pä
aktier och fastigheter samt avregleringar av de finansiella marknaderna. De
svenska hushållens samlade lån från de större kreditgivarna banker, bosladsinstitul
och finansbolag steg från ca 70% av disponibel inkomst åren

Tabell 10:2 Bostadsinstitutens utlåning,
ändamålsfördelad

Förändring i miljarder kr.

1986

1987

Ställning 1987-12-31

Småhus

44,2

22,2

219,2

Nybyggnad

6,9

8,2

Om- och tillbyggnad

10.6

3,0

Annat

26,8

11,0

Bostadsrätter

2,8

2,2

6.5

Flerbostadshus

27,3

28,1

171,6

Kontorshus

7,1

3,3

27.6

Summa

82,3

56,6

431,6

1984-85 lill ca 80% 1986
och 89% 1987. Bortsett från alt avvecklingen av Prop. 1987/88: 150
ullåningsregleringen lill viss del ledde till en överflyttning av lån till den
Bilaga 1.1 reguljära marknaden visar ulvecklingen särskilt under 1987 all också
en reell ökning i skuldsättningen skett. Med höga realräntor innebår della alt
en ökad andel i hushällsbudgelen mäste avsättas för räntor och amorteringar.
En sådan ulveckling har emellerfid de senaste åren motverkats av alt ränteläget
varil en ä tvä procentenheter lägre än under 1984-85. Den genomsnittliga amorleringsgraden
har också hållits nere i samband med all hushållen givils möjlighet att sanera
sin lånebild som följd av utlåningsreg-leringens avskaffande. Korta, dyra lån
har kunnal läggas om lill länga, billigare lån. Den effekten bör dock bli
mindre framöver. Amorleringsbör-dan torde i stället komma atl öka när de
senasle årens netloupplåning börjar betalas av.

Innehåll ?>■«?• '987/88: 150

Bilaga 1.1

1
Sammanfattning
........................................................ 2

2
Den
intemafionella utvecklingen ................................ ..... 8

2.1
Allmän översikt....................................................... 8

2.2
Länderöversikter
................................................. II

3 Utrikeshandeln ........................................................... 18

3.1
Exporten ............................................................. ... 18

3.2
Importen ............................................................. 22

3.3
Bytesbalansen ...................................................... 23

4 Industrin .................................................................... ... 26

4.1
Produktion ............................................................. 26

4.2
Lönsamhet............................................................. ... 28

5 Arbetsmarknaden.......................................................... 31

5.1
Sysselsättning ...................................................... 31

5.2
Utbudet av
arbetskraft ....................................... 34

5.3
Arbetslöshet
och arbetsmarknadspoliliska åtgärder 36

6 Löner och priser .......................................................... 38

6.1
Löner..................................................................... 38

6.2
Priser .......... ..................................................... 40

7 Hushållens ekonomi och privat konsumfion ................. 44

7.1
Hushållens
disponibla inkomster........................... 44

7.2
Privat
konsumtion och sparande ......................... 47

8 Investeringar................................................................ 51

8.1
Inledning............................................................... 51

8.2
Näringslivels
investeringar..................................... 52

8.3
Bosladsinvesteringar
............................................ 54

8.4
Byggnadsverksamhet............................................ 56

8.5
Lagerinvesleringar
................................................ 58

9 Den offentliga verksamheten........................................ 60

9.1
Den offentliga
sektorn och samhällsekonomin....... 60

9.2
Statsskulden
och den offentliga förmögenheten... 62

9.3
Staten .................................................................. 63

9.4
Socialförsäkringsseklorn........................................ 65

9.5
Kommunerna ...................................................... 66

10 Kapitalmarknaden ...................................................... 69

10.1
Ränteutvecklingen
inlernalionelll.......................... 69

10.2
Räntor och
valutaflöde i Sverige........................... 70

10.3
Aktiemarknaden .................................................. 72

10.4
Utlåning och
sparande......................................... 73

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 76

s. 1989 Kontrollera mot PDF

Bilaga
1.2

Svensk ekonomi 1988-1991

Treårskalkylerna
1988

En bedömning av svensk ekonomi 1989-1991

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Innehåll Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

Förord

1
Inledning..................
.................................................. 7

2
De senaste
årens utveckling.......................................... 9

En fortsatt gynnsam internafionell ulveckling................. 9

Minskade obalanser i svensk ekonomi........................... 10

Stark inhemsk efleifrågeulveckling................................. 12

Hög aktivitet med tendens till överhettning................... 16

Löner - priser - arbetslöshet.......................................... 17

Försämrad bytesbalans................................................. 19

Alllför lågt finansiellt sparande ...................................... 22

Stigande realinkomsler i hushållsseklorn....................... 23

3 Utgångspunkter och huvudfrågor................................... 25

Problemet med bytesbalansen har ändrat karaktär...... 25

Lågt sparande i hushållen............................................. 27

Överskott i det offentliga sparandet krävs..................... 27

Löneökningslakten är fortfarande för hög...................... .. 28

4 Internationell bakgrund.................................................. 31

Fortsall stora externa obalanser ................................... 31

Tillväxt under anpassning.............................................. 31

Risk för en sämre ulveckling .......................................... 35

5 En väg mot balans.......................................................... 39

Utvecklingens grunddrag............................................... 39

Högt kapacitetsutnyttjande i industrin........................... 44

Forlsall ökande arbetsutbud.......................................... 46

Dämpade löneökningar ger bättre bytesbalans............. 47

Sparproblemet har ändrat karaklär................................ 49

Osäkerhet om hushållens sparande............................... 50

Skatlelryckel i slort sett oförändrat .............................. 53

Sparandel i socialförsäkringsseklorn faller .................... 55

6 Några alternativa utvecklingsvägar................................ 57

Högre löneökningar....................................................... 57

En sämre inlernationell utveckling.................................. 63

7 Sammanfattning och slutsatser...................................... 67

Kostnadsutvecklingen etl problem på sikt...................... 67

Sparandel är för lågt...................................................... .. 68

En väg mol balans ......................................................... 69

Större löneökningar slår på sysselsättningen................ 71

Risk för en sämre inlernationell utveckling..................... 72

Förord Prop. 1987/88: 150

Bilaga
1.2

1
denna bilaga analyseras den ekonomiska ulvecklingen under perioden 1989-1991.
Med hjälp av finansdepartementets beräkningsmodeller beskrivs en forlsall väg
mol balans för den svenska ekonomin. Därtill görs känslighelsanalyser, som
åskådliggör konsekvenserna för den ekonomiska ulvecklingen i Sverige av
förändringar i några centrala variabler; den inhemska pris- och
löneökningslaklen saml den inlernationella ulvecklingen.

Syftet
med treårskalkylerna är all ge ell diskussions- och beslutsunderlag för
utformningen av den ekonomiska politiken under de närmaste åren. De
kompletterar därmed beräkningarna i nalionalbudgeien, som tradilionelli
genomförs med elt eltärigl perspektiv.

I
den senasle långtidsutredningen från är 1987 gjordes bedömningar fram lill år
1995. 1 denna bilaga görs förutom en framåtblickande analys även en jämförelse
mellan långtidsutredningens s. k. balansallernaliv och ulvecklingen under åren
1987-1988. En motsvarande bedömning har redovisats i tidigare Ireårskalkyler.

Arbetet
har utförts inom finansdeparlemenlels långsiktsenhet under ledning av
planeringschefen Klas Eklund och deparlemenlsrädet Lars Heikensten. 1 den
grupp som ulfört arbetet har vidare deltagit kanslirådet Rein Hinno saml
deparlemenlssekreterarna Lars Engström, Ingvar Linse och Thomas Olofsson.
Underlag till vissa i treårskalkylerna ingående texter har skrivits av kanslirådet
Kurt Arne Hall och departementssekreterare Claudio Vedovato. Ansvarig för
utskriftsarbelel har varil Äsa Lindström.

1 Inledning Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

För den ekonomiska politiken krävs etl beslutsunderlag som
sträcker sig längre än det ettåriga perspektiv som nationalbudgelarna
traditionellt har haft. Ett sädant underlag ges i långtidsutredningen som
numera publiceras vari tredje är, senast 1984 och 1987. Under de två
mellanliggande åren utarbetas särskilda ireårskalkyler i anslutning lill
komplelleringspropositionen. Tidigare har ireårskalkyler publicerats 1983,
1985 och 1986.

Treårskalkylerna kan ses som rullande årliga uppföljningar
av långlids-ulredningarna. I de senaste länglidsulredningarna har den
ekonomiska ulvecklingen analyserats i flera tidsperspektiv. I de längre
perspektiven koncentreras huvudintresset på strukturella förändringar,
resursernas användning och ekonomins funklionssäll. 1 del kortaste
perspektivet las hänsyn även lill konjunkturläget. Frågan är om den ekonomiska
ulvecklingen under de närmaste åren kan vänlas vara förenlig med de på längre
sikt uppställda balansmålen. Treårskalkylerna ägnas ål de sislnämnda frågorna.
De ger därmed ell underlag för utformningen av stabiliseringspolitiken under
de närmaste åren.

Kalkylerna i de senaste länglidsulredningarna har
karakteriserats som kravanalyser. Orsaken är alt kalkylerna syftar lill atl
åskådliggöra vad som krävs av den ekonomiska politiken och av ekonomins
funktionssätt för atl uppnå vissa specificerade mål för den ekonomiska
politiken. Treårskalkylerna ansluter sig lill detta angreppssätt. De
beräkningar som redovisas skulle emellertid också kunna beskrivas som betingade
prognoser. De syftar till att beskriva en sannolik ekonomisk utveckling om elt
antal olika redovisade antaganden och förutsättningar uppfylls. Beräkningarna i
föreliggande ireårskalkyler utgår exempelvis frän vissa angivna anlaganden om
världsmarknadslillväxt, internationell inflationstakt och växelkursutveckling.

Den internationella ulvecklingen kan vi inte påverka.
Däremot är t. ex. löneökningslakten i den svenska ekonomin, liksom den
offentliga sektorns tillväxt, påverkbara genom ekonomisk politik. I den
balanserade utvecklingsväg för den svenska ekonomin som beskrivs i årets
Ireårskalkyler har förutsatts en löneökningslakt saml en offentlig
utgiftsökningslakl som möjliggör atl samhällsekonomin utvecklas i en önskad -
av olika målvariabler angiven - riktning. I denna mening innehåller alltså
treårskalkylerna kravkalkyler.

Analysen har utförts med hjälp av finansdepartementets
modell för aggregerad meddfrislig analys, AMMA'. Kalkylerna avser
treårsperioden

' AMMA presenteras i Metoder, modeller och beräkningar,
bilaga 1 lill Långtidsutredningen 1987. Nya ekonometriska skattningar har gjorts
av en del av de i AMMA ingående sambanden.

1989-1991. Uppgifterna för
basåret 1988 bygger pä de bedömningar som Prop. 1987/88: 150

presenteras i den reviderade nalionalbudgeien (RNB 1988). Bilaga
1.2

I
kapitel 2 redogörs för de senasle årens ulveckling. Denna jämförs med
balansalternalivet i Långtidsutredningen 1987 (LU 87) vad avser ulvecklingen
under 1987 och 1988. Syftet är alt fastställda vilka avvikelser som förefaller
ha inträffat redan i detta initialskede av LU:s balansbana.

Mot
denna bakgrund diskuteras i kapitel 3 utgångspunkterna och huvudfrågorna för
den fortsatta analysen av utvecklingen fram till 1991.

För
all kunna analysera den svenska ekonomins utveckling krävs atl en
internationell bakgrund preciseras. Detta sker i kapitel 4. Osäkerheten om den
inlernaliondla ulvecklingen under kommande är - inle minsl som en följd av
rådande obalanser i världsekonomin - gör att del har funnits anledning alt
redovisa flera alternativa ulvecklingsbilder.

I
kapitel 5 och 6 presenteras resultaten av kalkylerna för svensk ekonomi
1989-1991. Detta görs dels i etl huvudalternativ av kravkaraklär, dels i elt
par olika alternativ där konsekvenserna av variationer i bl. a. löneökningslakl
och världsmarknadstillväxt belyses.

I
det sista kapitlet sammanfattas kalkylerna och dras några slutsatser rörande
slabiliseringspoliliken under de närmaste åren.

2 De
senaste årens utveckling Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2

Den stabila internationella konjunkturen har tillsammans
med del fortfarande goda konkurrensläget för svenskt näringsliv och den
framför allt under senare år starka inhemska efterfrågan medfört en i många
avseenden gynnsam utveckling för den svenska ekonomin. Produktionen och sysselsällningen
har ökat både i ekonomin som helhet och i industrin. En kraftig utbyggnad har
också skett av industrin, vilket år nödvändigt för all det skall vara möjligt
alt pä sikt upprätthålla en hög tillväxt. Den internationellt sett låga
arbetslösheten har kunnal pressas ner ytterligare. Samlidigl har de finansiella
obalanserna i ekonomin minskal.

Även om Sveriges ekonomi har förstärkts på flera för den
framlida utvecklingen väsentliga områden är bilden inle genomgående positiv. Inflationen
har varil snabbare än genomsnittet för övriga industriländer. Della beror
framför allt på all våra lönekoslnader har ökat påtagligt mer än omvärldens,
vilkel i sin tur har sin bakgrund bl. a. i den låga arbetslösheten och det
starka efterfrägelägel pä arbetsmarknaden. Den privata konsumtionen har
samtidigt stigil snabbare än hushällens reala disponibla inkomster, med en
fortgående minskning av sparkvoten som följd. Underskotlel i den konsoliderade
offentliga sektorns finansiella sparande har visserligen vänts i elt överskott,
men detta har inle varil tillräckligt för atl balansera sparandeunderskotlen i
andra sektorer. Sveriges affärer med omväriden visar äter etl negativt saldo.

I detta kapitel studeras de senaste årens utveckling i
samhällsekonomins olika delar mera i detalj. Bl. a. jämförs den faktiska
ulvecklingen 1987 och den som beräknats för 1988 med den som i LU 87 angavs
vara förenlig med god tillväxt och hög sysselsättning vid bibehållen yttre och
inre balans i ekonomin. Avsikten är atl illustrera de stabiliseringspoliliska
problem vi står inför i dag och ge en bild av deras betydelse. Därmed läggs en
grund för den kommande analysen av den ekonomiska utvecklingen under åren
1989-1991.

En fortsatt gynnsam internationell utveckling

Kalkylerna i LU 87 utgick frän en relalivi gynnsam bild av
den internationella ekonomiska ulvecklingen under de närmast framförliggande
åren. Tillväxten i OECD-länderna hade visserligen försvagats något 1986 och
1987, men utredningen bedömde all de lägre oljepriserna och den lägre
räntenivån skulle - med en viss eftersläpning - få en positiv effekt pä efterfrågan.
BNP-tillväxten i OECD-omrädet förutsattes mol denna bakgrund uppgä lill 2,6 å
2,8 % per år fram lill 1990.

Utredningens bedömning baserades på förutsättningen all
del federala

budgelunderskotlel i Förenta staterna skulle reduceras och
atl den ekono- Prop. 1987/88: 150 miska politiken i Västeuropa även i
fortsättningen i huvudsak skulle inrik- Bilaga 1.2 tas pä en konsolidering
av de statliga finanserna.

Den förutsatta ekonomiska tillväxten beräknades leda till
en årlig ökning av världshandeln med mellan 4 och 5%. För bearbetade varor
bedömdes den exporlvägda marknaden öka med ca 4% per år. Den internationella
inflationstaklen förutsattes bli 3-4% per är 1988-1990, mätt med konsumentprisindex.
Oljepriserna antogs ligga kvar på den nominella nivä som rådde i slutet av
januari 1987, dvs. 18 dollar per fat, under resten av 1980-talel.

Som framgår av tabell 2.1 blev både produktionens och
världshandelns tillväxt någol högre 1987 än vad som förutsattes i LU 87. Ell
orosmoment i den internationella utvecklingen utgör emellertid de stora
obalanser som under första hälften av 1980-talel byggdes upp i världsekonomin.
De har inte reducerats i den takt som förutsattes i LU 87.

Tabell 2.1 Internationell utveckling 1985-1988.

Procentuell förändring

1985

1986

Enligt LU 87 1987 1988

Utfall 1987

1988"

Bruttonationalprodukt, OECD

Världshandel med bearbetade varor, volym''

3,2 8,8

2,8 8,8

2,5 4,3

2.6

3,8

3,0

4,5

2.7 5.0

° Prognos enligt RNB 1988. '' Avser 14 OECD-länder.

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987, LU 87 och
finansdepartementet.

De kvarstående obalanserna anses av många vara en
huvudförklaring till börskrisen i oklober 1987. Denna häri sin tur fåll vissa
negativa effekter på produktions- och efterfrågeulvecklingen. Likväl har
nedgången inle blivit så stark som mänga befarade i höstas. Ulvecklingen synes
ha stabiliserats i början av 1988. Under förutsättning atl fortsalla kriser kan
undvikas bedöms BNP-ökningen inom OECD-omrädet bli ca 2 3/4% 1988. Della torde
innebära all världshandeln med bearbetade varor kan öka med ca 5%, vilkel är
någol högre än vad LU 87 räknade med. Trois alt produktionen ökar någol
långsammare än 1987 förutses inflationen ligga kvar på ungefär samma nivå.
Samlidigl kvarstår arbetslösheten på en myckel hög nivå i större delen av
Europa.

Minskade obalanser i svensk ekonomi

Diagram 2.1 visar utvecklingen under senare år för fyra
centrala ekono

misk-politiska variabler: arbetslöshet, inflation, budgetunderskott och by

tesbalans. Utvecklingen har sedan 1982 gäll i myckel gynnsam riktning.

Underskottet i statens budget beräknas under 1988 komma i paritet med 10

Diagram
2.1 Sveriges balansproblem 1982—1988.

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.2

-15.0 -10.0 -5.0

Källa: Finansdepartementet.

vad som i LU:s balansallernaliv angavs för 1990 som mäl
för en ulveckling mol återställd balans i ekonomin. Även arbetslösheten närmar
sig den målsalta nivån. Ocksä inflationen är väsenlligl lägre än 1982. Den är
dock inle lika låg som i våra konkurrentländer. Detta är en orsak lill all
ulvecklingen beräknas vända för bytesbalansens saldo, som 1988 äter bedöms bli
negativt. Bakom den låga arbetslösheten, förhållandevis snabba inflationen och
försämrade bytesbalansen ligger en kraftig eflerfrågelillväxt som kommil lill
stånd trots atl den offentliga sektorns finansiella sparande har förbälirals
kraffigl.

Del kan vara av intresse all jämföra Sverige med de
europeiska OECD-länderna. Del mest markania år den låga arbetslösheten i
Sverige. I hela OECD-Europa beräknas arbelslösheten uppgå till ca 11 % 1988.
att jämföra med mindre än 2% i Sverige. Ocksä den offentliga sektorns
finansiella sparande - den i den inlernationella statistiken vanligare
indikatorn på den offentliga sektorns finansiella ställning än del i diagram
2.1 angivna budgetsaldol - är väsentligt bättre i Sverige (-1-2.5% av BNP
1988) än vad del genomsniltligl sett är i de europeiska OECD-länderna (-3,6%).

Den ekonomiska lillväxllakten beräknas 1988 bli minsl lika
hög i Sverige som i OECD-Europa. Däremot beräknas bytesbalansen i Sverige visa
ell underskott motsvarande 1,0% av BNP medan elt överskott pä 0,4% av BNP
förutses i OECD-Europa (i Förbundsrepubliken Tyskland förutses ell överskott på
3,2%).

Diagram
2.2 Konsumentpriser i Sverige och i OECD-länder 1975—1988.

Procentuell förändring

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

15.0

10.0

1975 1980 1985

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987. och
finansdepartementet.

Del är emellertid främst när del gäller inflafionstakten
som Sverige ligger någol sämre till än genomsnittet för OECD-länderna. Av
diagram 2.2 framgår dock atl prisslegringstaklen i Sverige ungefäriigen har
halverats sedan 1982 och alt den fram lill 1987 närmat sig den genomsnittliga
nivån för OECD-länderna. Nedgången har dock upphört sedan 1986 och 1988 förväntas
inflationen bli nägot högre än under de tvä närmast föregående åren.

Den snabbare inflalionstaklen påverkar tillsammans med det
inhemska efterfrägelägel bytesbalansens utveckling. Som en effekt av
devalveringarna 1981 och 1982 — och av en återhållen inhemsk efterfrågan —
reducerades visserligen underskotlel i bytesbalansen mycket snabbt från den rekordhöga
nivån 1982 så all ell mindre överskott kunde noteras redan 1984. Därefter har
saldot åler varil negativt (förutom 1986), även om underskottet under dessa år
legal på en väsentligt lägre nivå. Bedömningen för 1988 lyder dock pä en viss
försämring i förhällande till de föregäende åren.

Utvecklingen
under den tidsperiod som illustreras med diagram 2.1 har således inneburit en
mycket kraftig reduktion av uigångsårels slora obalanser. Inflationens och
bytesbalansens ulveckling utgör dock en källa till oro.

Stark
inhemsk efterfrågeutveckling

En mer detaljerad beskrivning av den svenska ulvecklingen
under perioden 1985-1988 ges i tabell 2.2. I genomsnitt för åren 1987 och 1988
beräknas BNP-ökningen bli 2.5 %, vilkel är någol mer än i den balanserade
ulveckling som beskrevs i LU 87. De olika eflerfrågekomponeniernas

ulveckling visar dock icke obetydliga avvikelser frän den
i LU 87 angivna Prop. 1987/88: 150 banan. Den privala konsumlionen har
forlsall all öka i en betydligt snabba- Bilaga 1.2 re takt än landels
totalproduktion. Den starka konsumtionseflerfrågan har lett lill all ocksä
nettoimporten ökat alllför snabbi.

Tabell 2.2 Försörjningsbalans 1985-1988.

Fasta priser, procentuell förändring

1985

1986

Enligt LU 87 1987 1988

Ulfall

1987

1988='

Bruttonationalprodukt

2,1

1.2

2,2

1,8

2.8

2,2

Import
av varor och

tjänster

8,0

5,6

4,0

3.2

6.9

4,9

Tillgång

3,5

2,2

2.7

2.1

3.8

2,9

Privat
konsumtion

3,0

4,3

3,0

2,2-

4,1

3,0

Offentlig
konsumtion

2,1

1,3

1.0

0,5

0,7

1.1

Stat

0,5

2,6

-0,3

-1,0

-0,6

0,8

Kommuner

2,7

0,8

1.5

1,0

1,1

1,3

Bruttoinvesteringar

6,0

-1,0

2.5

2.2

7,5

3,8

Industri

19,2

-2.9

12.2

-0.9

13,6

9,0

Lagerinvesteringar''

0,6

-0,5

0,4

0,1

-0,3

0,3

Export
av varor och

tjänster

2,2

3,2

2,5

3,0

4,8

2,7

Användning

3,5

2,2

2,7

2,1

3,8

2.9

Inhemsk
efterfrågan

4,0

1.9

3.0

1,4

3.4

3,0

" Prognos enligt RNB 1988.

'' Förändring i procent av föregående års BNP.

Källa: LU 87 och finansdepartementet.

Den offentliga konsumtionens tillväxttakt dämpades
kraftigt under 1987. Under 1988 beräknas emellertid den offentliga konsumtionen
äter öka i en snabbare takt, som bäde för stal och kommuner ligger över vad som
angavs i LU:s balansallernaliv.

Positiv med tanke på framliden är uppgången i
bruttoinvesteringarna, främsl inom industrin. Sålunda beräknas
industriinvesteringarna öka från 1982 till 1988 med sammanlagt 70%. De har
därmed mer än äterhämlal det starka fallet åren 1977 och 1978, följt av en
slagnalionsperiod l. o. m. 1982. Uppgången har möjliggjorts av en förmånlig
ulveckling av förelagens lönsamhet efter devalveringarna 1981 och 1982.
Sålunda steg industrins vinstandel, uttryckt som brulloöverskotlets andel av
förädlingsvärdet, från 22.1 % 1981 till 33,2% 1984. Därefter beräknas
vinstandelen ha varil i slort sett oförändrad och 1988 uppgå till 32,1 %.

Diagram 2.3 visar ulvecklingen 1975-1988 för näringslivets
brulloinve-steringar (exklusive bostadsbyggandet) i Sverige och i de europeiska
OECD-länderna. Sedan 1980 har dessa invesleringar i Sverige utvecklats i samma
riktning som i våra vikligasle konkurrentländer. En del av den stora
nivåskillnaden från perioden 1977—1982 har emellertid hämtats in.

Diagram
2.3 Privata bruttoinvesteringar exkl. bostadsbyggandet i Sverige och i de
europdska OECD-länderna 1975-1988.

Index:
1975=100

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

150.0

140.0 -

130.0-

80.0

1975 1980 1985

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987. och finansdepartementet.

De senasle årens ulveckling sammanfallas i tabell 2.3, som
visar de olika eflerfrågekomponeniernas och den totala produktionens
utveckling.

Tabell 2.3 Olika BNP-komponenters och
bruttonationalproduktens utveckling 1985-1988.

I procent av BNP föregående år, fasta priser.

1985

1986

1987

1988"

Konsumtion Investeringar Nettoexport
Bruttonationalprodukl

2,0 1,8

-1,7 2,1

2,5 -0,7 -0.7

1,2

2,2

1.1

-0,6

2.8

1,8 l.I

-0,7

2,2

= Prognos enligt RNB 1988. Källa: Finansdepartementet.

Under åren
1985-1988 beräknas någol mer än hela tillväxten av vår samlade produktion ha
använts för höjd konsumlionsvolym. Den helt dominerande delen faller pä privat
konsumtion, medan den kommunala konsumtionens ökning svarar för i genomsnitt
0,3 procentenheter och den statliga för mindre än 0.1 procentenheter per år.

Eftersom
konsumlionen och invesleringarna sammantagna har ökat snabbare i volym än
landels totalproduktion har importen ökat snabbare än exporten.

Diagram 2.4 Bruttonationalprodukt, konsumtion och kapitalbildning"
1975-1988.

1980 års priser, index: 1975=100

Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.2

80--

1975

-T----- r---- -r-

I----- 1----- 1----- 1----- 1----- [----- r-

1980 1985

"
Med kapitalbildning avses summa investeringar och nettoexport. Källa:
Konjunkturinstitutet och finansdepartemenlel.

I diagram 2.4 ges en återblick av
brullonationalproduklens, den totala konsumtionens och kapitalbildningens
utveckling i elt någol längre tidsperspektiv. Med kapitalbildning (som ofta
också kallas sparande) avses summan av investeringar och netloexport. Medan
konsumtionen innebär en omedelbar förbrukning av produktionsresultatet påverkar
förändringarna i invesleringar och netloexport landels förmögenhelsposition
och därmed förulsätlningarna för den framlida ulvecklingen.

Under perioden 1975-1982 steg konsumlionen snabbare än
landels totalproduktion. Detta skedde pä bekostnad av invesleringarna och
netloexporlen. Resultatet blev minskad kapitalbildning. Åren 1983 och 1984
ökade däremot kapitalbildningen starkt, del förslå årel genom en snabb ökning
av nettoexporten och del andra året genom en betydande uppgång i investeringarna.
Investeringsuppgången fortsatte även under 1985, medan netloexporlen föll
igen.

Sett över hela perioden 1975-1988 har såväl
bruttonalionalprodukt som konsumtion och kapitalbildning ökat med i genomsnitt
1,7% per år. Den oförmånliga utvecklingen med svag kapitalbildning fram till
1982 har därmed brutits. Detta är emellertid inle tillräckligt eftersom
bidraget lill kapitalslocken av en visserligen snabb ökning av
kapitalbildningen under endast ett par år inte förmår kompensera den mycket
svaga utvecklingen under en längre tidigare period.

Hög aktivitet med tendens till överhettning Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Aktiviteten i svensk ekonomi var myckel hög under 1987. Både
sysselsättning och produktion steg detta är snabbare än i den balanserade
utvecklingsbana som LU 87 tecknade. Uppgången faller helt pä det privata
näringslivet, där ulvecklingen i främsl byggnadsverksamheten kraftigt översteg
den prognoslicerade.

1 tabell 2.4 visas produktionens, produktivitetens och
sysselsättningens utveckling i industrin. Den snabba produktionsuppgången 1987
åstadkoms genom en motsvarande produktivitetsökning. I byggnadsverksamheten
däremot ökade även sysselsällningen (i limmar) 1987 med 2,5%, vilket var 2
procentenheter mer än enligt LU:s prognoser.

I den privata tjänstesektorn beräknas produktionsökningen
1987 fill drygt 3%. Produktiviteten beräknas ha stigit med ca I % och
sysselsättningen med ca 2%. I den offentliga ijänsleproduklionen beräknas
produktionsökningen 1987 till ca 1/2%. Sysselsällningen har ökat i samma takl.
Några produktivitetsförändringar förutsätts - enligl nationalräkenskapernas
beräkningsmetod - inle ske i offentlig tjänsteproduktion.

Den totala produktionen beräknas ha ökat med 2,8% 1987. I
LU 87 angavs denna ökning lill 2,2%. Sysselsättningsvolymen i limmar ökade med
1,5 % mol 0,8 % enligl LU 87.

För 1988 förutses en nägol långsammare total produktions-
och sysselsättningsökning, 2,2 resp. 1,3%. Båda dessa tal ligger någol högre
än vad som bedömdes i LU 87. Detta har lett fill tilltagande svårigheter att
rekrytera arbetskraft. Andelen industriföretag och byggnadsföretag som i
konjunklurinstituteis barometrar angett brist på arbetskraft ökade markant
under 1987. Situationen med en inom vissa sektorer olillfredsställd
ar-belskraftseflerfrägan bedöms prägla utvecklingen även under 1988.

Sysselsättningsutvecklingen
sedan 1985 redovisas i tabell 2.5. Räknat i antal personer steg sysselsättningen
1986-1987 med ca 36000 eller med 0.8%. Delta kan jämföras med en ökning av
arbetskraftsulbudet pä ca 22 000 personer. Syssdsätiningslillväxlen under
loppet av ärel var ännu kraftigare, nära 60000 personer. Samtidigt fortsatte
medelarbetstiden per sysselsatt atl stiga. Denna ökning förutses dock upphöra
under 1988.

Tabell 2.4 Produktion, produktivitet och sysselsättning
inom industrin 1985-1988.

Procentuell förändring

1985

1986

Enligt LU 87 1987 1988

Utfall

1987

1988"

Produktion

Produktivitet.

Sysselsättning''

2,3

3,1

-0,8

-0,1

1,0

-1,1

2,8 2.4 0,4

1,8 1,7 0.2

3,0 2,6 0.4

3.0

2,5 0,5

"
Prognos enligt 1 timmar. Källa: LU 87 oc

RNB
1988.

h
finansdepartementet.

Tabell 2.5 Arbetskraftsutbud, sysselsättning och arbetslöshet
1985-1988.

Procentuell förändring

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

■

Enligt LU 87

Utfall

1985

1986

1987

1988

1987

1988"

Arbetskraftsulbud

(antal
personer)

0,8

0,5

0,6

0,5

0.5

1,0

Sysselsättning

(antal
personer)

1,1

0,6

0.7

0.6

0,8

1,3

Veckoarbetstid

(antal
limmar)

0,4

0,1

0,7

0,0

0,6

0,0

Sysselsättning

(antal
timmar)

1,3

0,5

0,8

0,6

1,5

1.3

Arbetslöshet,
% av

arbetskraften,
nivå

2.3''

2,2

2,1"

2,0"

1,9

1,7

" Prognos enligt RNB 1988.

'' Siffrorna har reviderats med hänsyn till omläggningen
av mätmetod i AKU. I LU

87 angavs arbetslösheten för 1987 lill 2,6% och för 1988
lill 2.5%.

Källa: LU 87 och finansdepartemenlet.

Ulvecklingen har resulterat i en nedgång av arbelslösheten
från 2,2 % ay arbetskraften 1986 lill 1,9% 1987 och de beräknade 1,7% 1988.
Samlidigl har antalet sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska ätgärder kunnat
dras ner från 54 000 under 1986 lill 40 000 under 1987. För 1988 beräknas
motsvarande siffra lill 30 000.

Löner - priser - arbetslöshet

De nominella timlönerna för samtliga löntagare ökade 1987
med ca 6 1/2 %. Då de nominella lönerna steg snabbare än den inhemska prisnivån
blev 1987 del andra årel i rad med starkt stigande reallöner i genomsnitt för
löntagarna. I RNB 1988 baseras bedömningarna på en lönestegringstakl på 6%.

För atl få en bild av hur arbetsgivarnas lönekoslnader
ökar bör lill limlöneslegringen 1987 läggas ytteriigare 1/2 procentenhet till
följd av höjningar av de lagstadgade och avtalsreglerade sociala avgifterna.
Nägol motsvarande påslag förekommer inle 1988 eftersom de tidigare beslutade
höjningarna av arbetsgivar- och egenavgifter samt ATP-avgiften neutraliseras
genom en sänkning av den allmänna löneavgiften.

Från inlernaliondl konkurrenssynpunkt är industrins lönekoslnadsulveckling
av särskill intresse. År 1987 beräknas limlönerna för industriarbetare ha
stigil med ca 4 % i OECD-området och en lika stor stegring förutses för 1988.1
Sverige steg limlönerna 1987 med ca 6 1/2% och timlönekoslna-den med ca 7%.
Ökningen i den svenska industrins limlönekoslnader 1987 blev därmed I
procentenhet högre än enligl kalkylerna i LU:s balansallernaliv. Ar 1988
kommer löneökningslaklen att bli väsentligt högre än vad LU 87 bedömde vara
önskvärt (tabell 2.6).

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Tabdl 2.6 Pris- och löneutvecklingen 1985-1988. Prop. 1987/88: 150

Procentuell föländring Bilaga 1.2

1985

1986

Enligt

LU 87

■
Utfall

1987

1988

1987

1988"

Timlön'' Konsumentpris*

7.5 6,9

7.4 5,0

6,0

4,9

3.0

2,7

6.4 5,1

6,0

5,5

" Prognos enligt RNB 1988.

" Industrin.

■■' Implicit deflator för privat konsumtion.

Källa: LU 87 och finansdepartementet.

Man kan normalt inte räkna med atl denna uppgång i våra
relativa lönekostnader motverkas av en förmånligare produkliviieisutveckling i
Sverige jämfört med våra konkurrentländer. Exempelvis steg enligl OECD:s
slalislik produkfiviteten i näringslivet under perioden 1979-1985 i exakt samma
takl i Sverige som i genomsnill för OECD-området.

I LU 87 konstaterades att sambandet mellan inflation och
arbetslöshet har förändrats under 1970- och 1980-lalen i flera länder. Den
arbetslöshet som är förenlig med en viss inflationstakt har stigit under
1980-lalel; den s.k. Phillipskurvan har förskjutits utåt. Även i Sverige angavs
en viss motsvarande förskjutning ha ägt rum. De senasle årens ulveckling i
Sverige har emellertid gått i motsatt riktning; en inflationslakt på mellan 4
och 5 1/2% åren 1986—1988 har varil förenlig med en successiv minskning av
arbelslösheten. I denna mening har Sverige, jämfört med omvärlden, för-bätlral
sin förmåga all åsladkomma låg inflalion och låg arbetslöshet samlidigl.

Diagram 2.5 visar hur sambandet mellan inflalion och
arbetslöshet har utvecklats i Sverige i förhällande lill i övriga
industriländer. Arbelslösheten har under hela den i diagrammet redovisade
perioden varil lägre i Sverige än i OECD-länderna i genomsnitt. Förskjutningen
över liden mol vänster i diagrammet beror på alt arbetslösheten har ökat starkt
i OECD-länderna. medan den i Sverige varierat endast i mindre utsträckning och
under de senasle åren sjunkil.

Ulvecklingen sedan 1982 är av särskilt intresse. Under de
första åren pä 1980-lalel var prisslegringslakten i Sverige något snabbare än i
OECD-länderna i genomsnill. Som väntat steg den relativa inflationen i Sverige
efter devalveringen 1982. Efter 1985 har della gap emellertid minskat ulan
någon negaliv förändring i relativ arbetslöshet. Tvärtom har den relativa
arbelslöshelssitualionen förbällrats. 1 en omvärld med hög arbetslöshet och relalivi
låg inflalion har Sverige således lyckats med all både öka sysselsättningen och
pressa ner landels relativa prisläge.

Diagram 2.5 Inflation och arbetslöshet i Sverige relativt
OECD-länderna 1970-1988.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

Anm: På den vertikala axeln anges differenser mellan
inflationstakterna ikonsu-mentprisernas procentuella förändring från föregående
år) i Sverige och i OECD-länderna som genomsnitt. Pä den horisontella axeln
anges motsvarande differenser avseende arbetslöshet (antal arbetslösa i procent
av arbetskraften).

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987. och
finansdepartementet.

Försämrad bytesbalans

Som en effekt av devalveringarna 1981 och 1982
förbättrades Sveriges bytesbalans kraftigt från det rekordhöga underskotlel
1982 på ca 22 miljarder kr. Ulvecklingen med ständiga underskoll sedan 1974
kunde härigenom brytas och både 1984 och 1986 visade bytesbalansen åler ett
överskott.

Kalkylerna i LU 87 utgick ifrån att denna förbättring av
ulrikesbalansen borde bli beslående. Med den i utredningen förutsatta
lönekostnadsulvecklingen bedömdes de svenska företagen gradvis kunna förbättra
sin konkurrenskraft på såväl export- som hemmamarknaden sä att ett överskoll
skulle uppnås även under den följande kalkylperioden. Som en följd av den
förutsatta dämpningen av den inlernaliondla konjunkturen och de alllför höga
lönekoslnadsökningarna under föregående år beräknades dock bytesbalansen saldo
försämras nägol fram lill 1988 (tabell 2.7).

Tabdl
2.7 Bytesbalans 1985-1988. Prop. 1987/88: 150

Miljarder
kr., löpande priser Bilaga 1.2

1985

1986

Enligt
1987

LU 87 1988

Utfall

1987

1988"

Handelsbalans Tjänste- och transfereringsbalans
Bytesbalans

14,5

-25,7 -11,2

30.9

-24.1
6.9

-23 4

■ 23

-22 1

22.3

-27.5 - 5.2

21.7

-32,5 -10,8

"
Prognos enligt RNB 1988.

Källa:
LU 87 och finansdepartementet.

Som
framgår av tabellen blev bytesbalansens saldo negativt under 1987 och beräknas
försämras yllerligare under 1988. Utfallet 1987 blev ca 10 miljarder kr. sämre
än vad som angavs i LU 87. Ungefär hälften berodde på ett lägre överskoll på
handelsbalansen och hälften på elt större underskott på tjänste- och
transfereringsbalansen.

En
motsvarande jämförelse mellan LU och bytesbalansens beräknade ulfall 1988 visar
en försämring pä ca 12 miljarder kr., varav 11 miljarder kr. avser tjänste- och
transfereringsbalansen.

Det
bör dock noteras atl del råder en viss osäkerhet kring bytesbalans-siffrorna
för 1987 och 1988. Della hänger bl. a. samman med alt del har uppstått en
diskrepans mellan riksbankens och nationalräkenskapernas redovisning av
tjänsle- och transfereringsbalansen. Orsaken är alt riksbanken fr. o. m. 1987
använder elt annat stafistikunderlag. Uppgifterna i treårskalkylerna - liksom
i RNB 1988 - bygger pä riksbankens redovisning.

I
tabell 2.8 visas exporlen av bearbetade varor — som svarar för ca 85% av del
totala varuexportvärdel - tillsammans med den för denna export bestämmande
marknads- och prisutvecklingen. Som framgår har världsmarknaden under 1987
vuxit något snabbare än vad som förutsattes i LU. Motsvarande förhällande
beräknas gälla även 1988. Världsmarknadspriserna steg under 1987 någol
långsammare och de svenska exportpriserna endast obetydligt snabbare än enligl
LU. Atl våra relativpriser, säsom de mäts i tabell 2.8, inte ökade mer under
1987 - trots en betydligt snabbare ökning av lönekostnaderna i Sverige än. i
våra konkurrentländer - sammanhänger bl. a. med att den svenska kronan genom
valutakorgens konstruktion deprecierats gentemot en korg av valutor vägd med
hänsyn lill de 14 ledande konkurrentländernas betydelse för svensk export.

Uppgången
i Sveriges relativpriser gentemot konkurrentländerna under 1987 beräknas i sin
tur ha lett lill endast en obetydlig minskning av marknadsandelarna. Detta kan
vara etl tecken på alt de omfattande invesleringarna medförl en modernisering
av näringslivel som förbättrat den svenska industrins ställning pä
våridsmarknaden.

Tabell 2.8 Export av bearbetade varor" 1985-1988. Prop. 1987/88: 150

Procentuell förändring Bilaga 1.2

1985

1986

Enligt

LU 87

Utfall

1987

1988

1987

1988"

Världsmarknadstillväxt

8.8

8,8

4.3

3.8

4,5

5,0

Världsmarknadspris.
.SEK

4,9

-0.3

2.0

3.2

1.3

2.7

Svensk
exportpris. SEK

6,0

2.6

2.5

2.3

2.9

3.4

Relativpris

1.0

2.8

Ö.5

-0.8

1.5

0,7

Sveriges
marknadsandel

-1.6

-2.5

-1.0

0.0

-0.1

-0.8

Svensk
exportvolym

7.1

6.1

3,3

3.7

4.4

4.2

Anm: Exportmarknadstillväxt avser importökningen av
bearbetade varor till olika länder sammanvägt med ländernas andelar som mottagare
av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman
på motsvarande sätt.

" Avser 14 OECD-länder. " Prognos enligt RNB
1988.

Källa: LU 87 och finansdepartemenlet.

Förklaringen lill försämringen av handelsbalansen mellan
1986 och 1987 ligger alltså på importsidan. Varuimporten exkl. oljeprodukter
beräknades i LU öka med 6,0% 1987. Den faktiska ökningen blev närmare 11%.
Orsaken är alt den inhemska efterfrågan ökade starkare än vad som förutsattes
i LU. Del höga kapacileisulnytljandel bidrog dessutom till tämligen stora
marknadsandelsförlusler pä hemmamarknaden. Denna utveckling motverkades
emellertid lill viss del av en neddragning av oljelagren. Den låga oljeimporten
under 1987 återspeglar således inle en eflerfrägeminsk-ning på oljeprodukter.

Den förväntade lägre ökningstakten 1988 för privat
konsumtion samt för maskininvesleringar, vilka båda har slort imporlinnehåll,
beräknas leda lill all ökningen av varuimporten stannar vid ca 5%. Eftersom den
totala varuexporten samtidigt beräknas öka med ca 3%, leder detta till en viss
ytterligare försämring av handelsbalansen i fasta priser. Räknat i löpande
priser förutses däremot handelsbalansen visa ell i stort sett oförändrat
överskott 1988 jämfört med 1987. Della beror på all de svenska exportpriserna
- speciellt råvarupriserna - förutses stiga något snabbare än importpriserna.

Försämringen av bytesbalansen mellan 1987 och 1988 beror
således pä ell större underskott i tjänsle- och transfereringsbalansen (se
tabell 2.7). Försämringen jämfört med 1987 uppgår till ca 5 miljarder kr. och
jämfört med LU:s beräkning för 1988 lill 12 miljarder kr. Såväl högre räntor
som en ökad utlandsskuld bidrar till stigande räntebetalningar 1988. Övriga
transfereringar förutses öka lill följd av eftersläpningar i utbetalningarna
av u-landsbislåndel.

Alltför
lågt finansiellt sparande Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Bytesbalansens saldo är definitionsmässigt lika med summan av de inhemska
sektorernas finansiella sparande. Den positiva ulveckling av bytesbalansen som
LU 87 räknade med innebar således ett motsvarande krav på utvecklingen av
landels totala finansiella sparande. Samtidigt förutsattes en omfördelning
mellan sektorerna äga rum. För att uppväga underskotten i de icke finansiella
företagens finansiella sparande, vilka var en följd av en förutsatt hög
investeringsnivå (vilken i sin tur krävs för atl få lill sländ framtida
tillväxt) ansågs del i LU 87 nödvändigt alt i första hand den offentliga
sektorns finansiella sparande förstärktes i betydande omfattning, men också alt
hushållen ökade sitt sparande.

Som visas i tabell 2.9 förstärktes den offentliga sektorns
sparande redan under 1987, och detta i avsevärt större utsträckning än vad som
angavs i LU. Det snabba omslaget i statens finansiella sparande, ca 40
miljarder kr. mellan 1986 och 1987, var en följd av en kraftig ökning av
statsinkomsterna, med en samlidigl återhållen utgiftsutveckling (i löpande
priser ökade statsinkomsterna 1987 med 16,4% och utgifterna med endast 3,1 %).
Orsakerna lill denna uppgång i statsinkomsterna var i huvudsak dels den snabba
inkomstulvecklingen i ekonomin, dels engångsskatten på livförsäkringsbolagens
förmögeheter. Ulan engångsskatten hade statens finansiella sparande visat
endast elt litet överskoll 1987.

Den totala skallekvolen (skaller och avgifter i procent av
BNP) steg frän 51,5% 1985 lill 54,8% 1987 (exkl. engångsskatten på
livförsäkringsbolagens förmögenheter). I LU 87 beräknades skallekvolen 1987
lill 52,9% och förutsattes sjunka därefter. Av den faktiska ökningen pä 3,3
procentenheter mellan 1985 och 1987 kan endast ungefär en halv procentenhet
hänföras lill statsmakternas beslul om höjda indirekta skaller och
arbetsgivaravgifter. Resten var en effekt av den snabba inkomstulvecklingen i
ekonomin. Under 1988 beräknas skaltekvoten stiga fill 55,2%.

Under 1988 beräknas statsinkomsterna öka med 1,9 %.
Hushållens skattebetalningar ökar långsammare till följd dels av alt
lönesumman beräknas öka mindre, dels genom de ändringar i inkomslskallesyslemel
som genomförs 1988. Även de indirekta skatterna beräknas öka långsammare än
1987, lill följd av en mera återhållen ulveckling av den privata konsumtionen.
Eftersom slalsulgifterna väntas stiga med 4,1%, beräknas överskottet i statens
finansiella sparande 1988 sjunka med 7 miljarder kr. jämfört med 1987. Det är
dock fortfarande över 30 miljarder kr. högre än i LU:s kalkyl.

Alltsedan ATP-systemet infördes har
socialförsäkringssektorn haft slora sparandeöverskott. Detta uppgår f. n. till
drygt 25 miljarder kr. och hänför sig huvudsakligen till AP-fonderna.
Fondförändringarna för sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna är, i
enlighet med de regler som gäller för dessa system, obetydliga.

Tabell
2.9 Finansiellt sparande i olika sektorer 1985

Miljarder
kr., löpande priser

-1988.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.2

Enligt LU 87

Utfall

1985

1986

1987

1988

1987

1988"

Stat

Socialförsäkringssektor

Kommuner

-50

22 - 4

-25

- 5

-15

- 4

-25 21

- 7

15 26

_ 2

27 - 6

Summa
offentlig sektor

-32

- 6

-11

Icke finansiella förelag Finansiella företag Hushål)

-22

-27

-19

-10

-23

- 9

-62

-18

-74

-18

Summa
privat sektor

-44

-40

Bytesbalans

-11

- 5

-11

"
Prognos enligt RNB 1988.

Källa:
LU 87 och finansdepartementet.

De
slora - och växande - sparandeöverskotlen i socialförsäkringssystemet har
under del senasle decenniet delvis balanserat underskotlen i slatens
finansiella sparande. Uppgången i socialförsäkringssektorns finansiella
sparande bedöms emellertid upphöra under de närmaste åren. I förhållande till
kalkylerna i LU 87 har dock socialförsäkringssektorns finansiella sparande
utvecklats något förmånligare 1987 och beräknas göra så även 1988.

Företagssektorn
visar en motsatt ulveckling i och med all det tidigare positiva finansiella
sparandet vändes fill ell underskott pä närmare 30 miljarder kr. 1987. Också
för 1988 förutses etl slort underskott. Denna utveckling avviker kraftigt frän
kalkylerna i LU 87, men är i huvudsak önskvärd i den meningen att den sammanhänger
med en omfattande investeringsverksamhet. Vidare har företagens
skattebetalningar ökat kraftigt. Försämringen sker huvudsakligen hos de icke
finansiella företagen vars underskott i finansiellt sparande beräknas stiga
från 27 miljarder kr. 1986 lill 74 miljarder kr. 1988.

Den avsevärda
förbättringen i den offentliga sektorns finansiella sparande var emellertid
fillräckligt stor för att motverka den negativa sparande-utvecklingen i
företagssektorn under 1987. Bytesbalansen hade således även 1987 visat elt
överskott om inle samlidigl hushållens finansiella sparande hade vänts i etl
underskott pä närmare 18 miljarder kr. Eftersom beräkningarna för
hushällssektorns inkomster och utgifter lyder på elt sparandeunderskott av
storleksordningen 18 miljarder kr. ocksä under 1988, utgör del negativa
sparandet i hushållssektorn ell allvariigt problem.

Stigande realinkomsler i hushållssektorn

För
ulvecklingen av hushållens inkomster är lönerna av avgörande betydelse. Vidare
påverkas de disponibla inkomsterna av sysselsättningens förändringar samt av
skatte- och transfereringssystemet. Effekterna på de reala disponibla
inkomsterna illusleras i diagram 2.6.

Diagram 2.6 Reallöner och realinkomster 1975—1988.

Index: 1975=100

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.2

105-

Real
disponibel inkomst

-'Real
löne-

summa
före skatt

1975
Källa: Finansdepartementet.

-------- 1--------- ■■

1980

1985

Efter
del starka fallet - sammanlagt 11 % 1979-1983 - stabiliserades de reala
timlönerna under 1984 och 1985, för att sedan stiga både under 1986 och 1987.
Genom alt också antalet arbetade limmar ökade relativt snabbt, kunde den
tidigare nedgången i hushållens reala lönesumma återhämtas.

Skalle-
och iransfereringssystemet tenderade under senare delen av 1970-talet och
början av 1980-talet all dämpa effekterna av reallönefallet pä den reala
disponibla inkomsten. Under de därpå följande åren fram lill 1987 — med en
snabb ökning av den reala lönesumman - verkade skatter och transfereringar i
motsatt riktning. Under dessa år steg den reala disponibla inkomsten någol
långsammare än lönesumman före skall.

De
bedömningar som gjorts för löne- och prisutvecklingen under 1988 innebär en
viss fortsatt ökning i de reala limlönerna. Medan den reala lönesumman beräknas
stiga under 1988 med ca 2% före skall och med ca I % efter skatt, förutses
inkomstöverföringarna frän offentlig sektor till hushåll öka med drygt 5% realt
sett. Totalt innebär denna ulveckling all hushållens reala disponibla inkomster
beräknas öka med 2,2% under 1988.

Sammantaget har denna
ulveckling inneburit atl de svenska hushällen efter minskningar under
1980-lalels första är erhållit kontinuerliga förbättringar i sina reala
disponibla inkomster. Förbätlringarna har emellertid kommit till stånd vid
högre nominella löneökningar än vad som enligl LU 87 angetts vara
föi"enligt med en fortsatt god ulveckling för den svenska ekonomin.

3
Utgångspunkter och huvudfrågor Prop.
1987/88:150

Bilaga 1.2

I
föregående kapitel belystes den ekonomiska utvecklingen under de senasle åren.
Bl. a. redovisades skillnaderna mellan den ulveckling mot ekonomisk balans som
beskrevs i långtidsutredningen 1987 och den faktiska ulvecklingen. Mol denna
bakgrund diskuteras i detta kapitel de idag grundläggande problemen för svensk
ekonomi. Diskussionen ger därmed en utgångspunkt för den följande analysen av
den ekonomiska utvecklingen under åren 1989 lill 1991.

Av
kapitel 2 framgår atl tillståndet i den svenska ekonomin i de fiesta avseenden
är gott. Samtidigt finns del drag i utvecklingen som inger oro. Elt sådant drag
är brislen på inhemskt sparande, som tar sig uttryck i alt vi åter har
underskott i bytesbalansen. Ell annat drag - som sammanhänger med del första -
är all priser och löner fortfarande stiger snabbare i Sverige än i utlandet.

Problemet med bytesbalansen har ändrat karaktär

Bytesbalansen
är delsamma som elt lands totala finansiella sparande, d.v.s. skillnaden mdlan
landels brultosparande och bruttoinvesteringar. Sparande och investeringar
varierar normalt med den ekonomiska konjunkturen. Det innebär alt man inte bör
förvänta sig atl bytesbalansen alllid är i jämvikt. Underskott i bytesbalansen
kan i vissa situationer vara etl resultat av atl etl land har myckel goda
investeringsmöjligheter. Det kan emellertid lika väl vara en indikator pä
allvarliga problem i en ekonomi.

Under
senare delen av 1970-talet och de första åren pä 1980-lalel växte underskotten
i bytesbalansen. Detta hängde samman med ell allt för högt inhemskt
kostnadsläge, vilket ledde till alt efterfrågan på i Sverige producerade varor
sjönk. Den låga efterfrågan som riktades mol svenskt näringsliv gav upphov
lill en ökande arbetslöshet och lill all den konkurrensutsatta sektorn i
ekonomin krympte. Arbelslöshelsproblemen mildrades tillfälligt av atl kronan
devalverades fiera gånger och av all den inhemska efterfrågan, via stora
budgetunderskott, hölls uppe. Staten blev under denna tid en stor låntagare på
den inhemska kredilmarknaden. Kostnaderna för de allt större offentliga
underskotten dröjer sig kvar än i form av stora räntebetalningar pä
statsskulden, som måste finansieras med skaller. Parallellt med denna
utveckling föll invesleringskvolen bl. a. lill följd av den försämrade
lönsamheten. Mol denna bakgrund var byiesbalansunder-skolten ell allvarligt problem.

Diagram
3.1 Sparande, investeringar och bytesbalans 1965—1987.

Procentandel av BNP

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

go-

\ ~~-''' '-./,'''\ ■ ■. Investeringar
Sparande \ \

-10

-5

s. 26 Kontrollera mot PDF

-1----- T------ T------ 1----- 1----- T

1965 1970

'—I—'— 1975

-1 I--- 1--- r-

1980

1985

-5

Anm.
Vänster skala: sparande och investeringar.

Höger skala: bytesbalans. Källa: Riksbanken och
finansdepartementet.

De senasle årens bytesbalansunderskoll förefaller vara av
en annan karaklär. Efterfrågan på svensk export har varil god. Det har skett
ett brott i invesleringsutvecklingen. Under de senasle åren har invesleringarna
ökat kraftigt. En slor del av industrin uppger bristande kapacitet som främsta
hinder för en ökad produkfion. Dagens bytesbalansunderskoll förefaller alltså
delvis vara orsakade av omfattande invesleringar i näringslivel.

Uppgången
i investeringarna under senare är är positiv, särskill som del i hög grad är
inom industrin investeringarna har ökat. En fortsatt utbyggnad av den
konkurrensutsatta sektorn är önskvärd. Den krävs för all del skall vara möjligl
atl uppräilhålla full sysselsälining och god tillväxt ulan underskott i
utrikesbetalningarna.

En minst
lika viktig förklaring till underskotlen i bytesbalansen är emellertid den
snabba ökningen av privat konsumtion. Denna är mer problematisk. Under senare
år har den medfört atl den totala konsumlionen ökat väsentligt snabbare än
produktionen trots all den offentliga konsumtionens ökningstakt har dämpats.

Den höga inhemska efterfrågan bidrar även lill en snabbare
pris- och löneutveckling. Därmed sker en kontinuerlig försämring av svenskt näringslivs
ställning pä världsmarknaden. Pä sikt riskerar svenska producenter all äter
hamna i en situation med alltför höga produktionskostnader.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lågt sparande i hushållen Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2 Uppgången
i den privata konsumtionen beror delvis på att hushållens

sparande
har minskal. Nedgången i hushållssparandet under de senaste åren har
accelererat samlidigl som kredilmarknaden har avreglerals. Del är länkbart att
denna nedgång i sparkvoten är etl resultat av en engångsan-passning av
hushällens tillgångar och skulder i avregleringens fotspår. Sparkvoten kan i så
fall förväntas stiga igen när anpassningen är över. Under sådana omständigheter
behöver inte det låga sparandet uppfattas som så alarmerande.

Myckel
talar emellertid för all nedgången i hushållssparandet är en följd av mer
långsiktigt verkande faktorer. Troligen hänger del lill viss del samman med
utformningen av pensionssystemet. Eftersom hushållen inle behöver avsätta något
sparande idag för sina framtida pensioner har etl av de viktigaste sparmotiven
bortfallit. Dessutom beskattar del svenska skattesystemet hushållens sparande
nominellt. Della innebär alt även den del av ränteinkomsterna som utgör
kompensation för inflationen beskallas. På motsvarande sätt har hushällen
möjlighet alt göra avdrag för den del av ränteutgifterna som utgörs av
infialionskompensation. Skallesystemel missgynnar därmed systematiskt
hushållens sparande på bank eller i andra, räntebärande tillgångar och
stimulerar lill skuldsättning. Följden blir ett lägre finansiellt sparande än
vad som är samhällsekonomiskt önskvärt.

Överskott i det offentliga sparandet krävs

När
ATP-reformen beslutades i slulet av 1950-talel hade Sverige upplevt en period
av enastående tillväxt. Vid denna tidpunkt var den allmänna uppfattningen all
den snabba liliväxltaklen skulle vara beslående under en lång lid framöver. Mol
denna bakgrund var det naturligt atl del pensions-syslem som valdes blev etl
fördelningssystem. Det innebär all den arbetande delen av befolkningen genom
avgifter eller skatter betalar pensionärernas pensioner. Med den tillväxt man
då förväntade sig skulle della system inte medföra några problem. Varje ny
generation skulle vara myckel rikare ån de föregäende och därför ha råd alt
betala deras pensioner.

Med
en lägre tillväxt, av det slag vi upplevt sedan början av 1970-talel, blir dock
betalningen av pensioner en tyngre börda för den förvärvsarbetande delen av
befolkningen än vad som tidigare kunnal förutses. Delta problem skärps under de
kommande decennierna till följd av förändringar i befolkningens åldersstruktur.
Mycket talar därför för all morgondagens pensionärer - som i dag är
yrkesverksamma - själva måsle generera en stor del av det sparande som är
nödvändigt för att ekonomin skall kunna bära kostnaderna för deras pensioner.
Konsekvensen blir annars atl landels inhemska sparande blir otillräckligt för
all pensionsåtagandena på längre sikt skall kunna finansieras.

Ett
ökat sparande i ATP-systemet kan åstadkommas genom att de ATP-

avgifter som företagen betalar på sina lönekostnader höjs. Högre ATP-av

gifter skulle emellertid innebära att kostnadsproblemet för svenskt nä

ringsliv skulle förvärras ytterligare. För atl lönekostnaderna inte skall stiga 27

s. 28 Kontrollera mot PDF

krävs nämligen atl alla
avgiftshöjningar räknas av från löneutrymmet. Prop. 1987/88: 150 Fortsatta
höjningar av ATP-avgifterna ställer därför myckel starka krav på Bilaga 1.2
lönebildningen.

Även
en uppgång av andra skaller begränsar hushållens inkomster och riskerar därmed
atl komplicera lönebildningen. En skatleullag på nuvarande nivä har ocksä
vissa snedvridande effekter på ekonomin. Sammantaget medför detta all
skatlelryckel inte bör stiga ytterligare. Riksdagen har därför ställt sig bakom
målet atl skattetrycket, mätt som skatters och avgifters andel av BNP, inte bör
öka.

Ambitionen
atl inle höja skattetrycket innebär atl del ställs krav också på utvecklingen
av de offentliga utgifterna. Dessa fär inle öka räknat som andd av BNP. Enligt
de regler som gäller kommer bl. a. ATP-pensionerna att medföra reall ökande
utgifter under en lång lid framöver. Della skärper kraven på ålerhällsamhel
inom andra offentliga utgiftsområden.

För
en dämpad fillväxl av den del av de offentliga utgifterna som går fill
offentlig konsumtion talar också del rådande ekonomiska läget - med tendenser
lill överhettning på arbetsmarknaden.

I
de beräkningar som redovisas i kapitel 5 och 6 har de offentliga utgifternas
ökningstakt fastställts med utgångspunkten all av regering och riksdag gjorda
åtaganden skall fullföljas. Pä samma vis har den offentliga sektorns inkomster
beräknats under del huvudsakliga anlagandel alt existerande skatter och
avgifter las ul efter de principer som gällt under senare år. I den balanserade
ekonomiska ulveckling som redovisas i kapitel 5 blir resultatet av dessa
beräkningar alt skattetrycket är i stort sett oförändrat fram lill 1991.
Samtidigt sker en marginell försämring av den offentliga sektorns sparande.

Löneökningstakten är fortfarande för hög

Produktionskostnaderna
i Sverige har under det senasle decenniet ökat snabbare än i omvärlden. Detta
sammanhänger inte minst med utvecklingen av lönekostnaderna. De slora
devalveringarna 1981 och 1982 gav, som framgått av kapitel 2, Sverige en
konkurrensfördel gentemot utlandet. Den svenska industrins kostnader har dock
även efter 1982 ökat mer än i utlandet. Som framgår av diagram 3.2 har de
svenska lönerna de senaste åren sfigit med ca två procentenheter mer per år än
i våra viktigaste konkurtenlländer inom OECD.

Effekten
av den snabbare kostnadsstegringslakten har mildrats genom devalveringar som
älerslällt konkurrenskraften och ökat företagens vins-ler. En politik med
alllför höga löneökningar och därpå följande devalveringar blir dock. ju
längre den pågår, allt mer kostsam. Under långa perioder är resursutnytijandel
alllför lågt. Vidare flyttas resurser frän den konkurrensutsatta sektorn, när
konkurrenskraften försämras, för alt sedan flyttas tillbaka efter
devalveringarna. Fluktuationerna i konkurrenskraft -och den osäkerhet de skapar
- verkar hämmande på invesleringsutvecklingen. Återkommande devalveringar
riskerar också alt skapa inflationsförväntningar och därmed så småningom en
accelererande inflation. De

s. 1981 Kontrollera mot PDF

Diagram 3.2 Lönekostnadsökningarna för industriarbetare i
Sverige och i 14 Prop. 1987/88: 150

OECD-länder 1980-1987. Bilaga 1.2

Åriig
procentuell förändring, nationell valuta

1980

1981

1982
1983 1984 1985 1986

1987

Anm: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands
betydelse som konkurrent till Sverige pä världsmarknaden.

Källa:
OECD, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

utgör därför inte någon lösning pä problemet med för slora
pris- och löneökningar.

Pä längre
sikt kan konkurrenskraften förbättras på andra sätl än via låga nominella
löneökningar, t. ex. genom utveckling av nya, bättre produkter eller genom
etableringar på mer snabbväxande marknader. Självfallet bör en sädan ulveckling
eftersträvas. Tecken finns ocksä på atl konkurrenskraften i denna senare
mening har förbättrats under senare är, möjligen till följd av de omfattande
invesleringar som gjorts. Exporlen har ökat snabbare än väntat. Historiska
samband visar all svensk industri var tvungen all sänka sina relativa priser
för all behålla sin ställning pä världsmarknaden. Sä verkar inle längre vara
fallet. Men fortfarande krävs alt pris- och löneökningslaklerna kommer ner i
nivå med de i våra konkurrentländer.

I kapitel
5 beskrivs en utvecklingsbana för den svenska ekonomin som bl. a.
karakteriseras av att lönerna antas öka långsammare än vad de historiska
erfarenheterna skulle ge för handen. En timlöneökning pä 3% per år under
perioden 1989-1991 beräknas göra det möjligl atl upprätthålla den nuvarande
låga arbetslöshetsnivån och samtidigt förstärka bytesbalansen. Samlidigl kan
kapitalbildningens bidrag lill lillväxlen öka, vilket krävs för all det skall
vara möjligt atl upprätthålla en god ekonomisk tillväxt och en ökande
sysselsättning vid bibehållen balans i ekonomin.

Della alternativ jämförs i kapitel 6 med en ekonomisk
ulveckling baserad på antagandet all löneökningslakten följer historiska
mönster. Löneök-

ningslaklen blir i delta
scenario i genomsnill drygt 6% per år I989-I99I. Prop. 1987/88: 150 Därmed
försämras nelloexporten samtidigt som investeringarna faller. Bilaga 1.2
Produkfionen växer myckel långsamt och arbetslösheten ökar.

4
Internationell bakgrund Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2

I
della kapitel diskuteras den inlernationella ekonomiska ulvecklingen. Mot
bakgrund av denna diskussion preciseras den intemafionella ulveckling som
ligger lill grund för beräkningarna i efterföljande kapitel.

Fortsatt stora externa obalanser

Utvecklingen
i världsekonomin präglas idag av omfattande obalanser mellan de slörsla
industriländerna. I Förenta staterna är sparandel myckel lågt, vilket
återspeglas i omfattande underskott i bytesbalansen. Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland har pä motsvarande sätt slora överskott i
utrikeshandeln. Denna problematik kommer med all sannolikhet all utöva ell
avgörande inflytande ocksä på ulvecklingen under den närmaste treårsperioden.

En
viktig orsak till obalanserna är skillnaden i ekonomisk polifik mellan å ena
sidan Förenta staterna och ä andra sidan fierlalel övriga industriländer.
Underskotlel i den amerikanska federala budgelen ökade frän ca 60 miljarder
dollar 1980 till ca 220 miljarder är 1986. Del allt större budgelunderskollel
uppvägdes inle av elt ökat inhemskt privat sparande. Budgelunderskotlel har
istället finansierats med kapitalflöden frän omvärlden. I Japan och de större
västeuropeiska länderna har del parallellt förts en i huvudsak restriktiv
finanspolitik.

Tabell
4.1 Bytesbalanssaido i Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland.

Procentandel av BNP

1985 1986 1987

2,9

-3,3

-3,6

3.7

4,4

3,6

2,6

4.2

3.9

Förenta staterna

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

Källa: OECD Economic Outlook, december 1987, och
finansdepartementet.

Tillväxt under anpassning

Förenta
staterna år inne i en lång period med ekonomisk expansion. En snabb inhemsk
efierfrägetillväxl har bidragit lill denna ulveckling, medan netloexporlen fram
t. o. m. år 1986 utvecklats myckel negalivl. Finanspolitiken har varit
expansiv. Skatteultagel frän hushällen har minskal. Nägon motsvarande
restriktivitet har inte iakttagits när del gäller utgifterna, ulan tvärtom har
exempelvis försvarsanslagen vuxit kraftigt. Hushällens spar-

kvot har
legal på en för landet rekordlåg nivä under de senaste åren och Prop.
1987/88: 150

Bilaga 1.2

den
privala konsumlionen har ökat snabbi.

Samtidigt med den höga lillväxlen har del uppstått stora
underskott i den federala budgelen och i bytesbalansen. För atl undvika en
alltför snabb ökning av penningmängden och därmed en inflalionsuppgång, har
budgetunderskotten finansierats via upplåning på de inhemska och inlernaliondla
kapitalmarknaderna. Kombinationen av en expansiv finanspolitik och denna
restriktiva penningpolitik medförde under första hälflen av 1980-lalet höga
räntor i Förenta staterna, vilkel bidrog till en kraftig appreciering av
dollarn. Delta var i sin tur en viktig orsak till atl exlernbalansen
försämrades.

Växelkursförändringarna sedan 1985 har ändrat
förulsätlningarna för ulvecklingen. Deprecieringen av dollarn har medförl all
exporlen ökade kraftigt under 1987 och netloexporlen gav under årel elt
positivt bidrag till tillväxten. En motsvarande eflerfrågeslimulans kan förväntas
frän netloexporlen även under den kommande treårsperioden. Därefter kan
effekten av dollardeprecieringen anlas plana ul. Vidare har den inhemska
eflerfrågelillväxlen dämpats. En uppgång i sparkvoten från dagens
exceptionellt låga nivå är sannolik. Mycket talar därför för en betydligt
svagare utveckling av den privata konsumlionen framöver.

Finanspolitiken kan förväntas vara förhållandevis stram
under de när-maste åren. Under 1987 reducerades budgelunderskollel beiydligt
genom bl. a. ökade skatteintäkter lill följd av den skallereform som
introducerades vid årsskiftet 1986/87. Som andd av BNP minskade den
konsoliderade offentliga sektorns underskoll från 3,5 % år 1986 lill beräknade
2,5 % under 1987. Underskotlel förväntas bli i slorl sell oförändrat under
1988, medan en gradvis minskning är trolig från och med år 1989.

Mellan penningpolitikens utformning i Förenta staterna och
inflationens och dollarkursens utveckling finns ell starkt samband. Om
budgelunderskollel gradvis reduceras, säsom avses i den s. k.
Gramm-Rudman-Hol-lings-lagen, sä kommer de finansiella marknaderna att kunna
uppvisa en större stabilitet och dollarn behöver inle deprecieras kraftigt.
Därmed bör penningpolitiken kunna inriktas på atl i första hand stödja den
ekonomiska tillväxten. Sainmanlagel borde detta kunna medföra en BNP-tillväxl i
Förenta staterna på i genomsnitt omkring 2 % under den kommande treårsperioden.

Förenta
staterna.

BNP-lillväxt
Konsumentprisökning Arbetslöshet Offentligt finansiellt sparande som andel av
BNP Bytesbalans (miljarder dollar)

1 3/4 2 1/4 2 1/2 3 3/4 4 4 6 1/2 6 1/2
6 1/2

-1.9
-105

-1,7
-105

-2.3 -110

1 Japan
har exporten under en lång rad av är givit en kraftig draghjälp ål den
ekonomiska lillväxlen. Till följd av den kraftiga appreciering av yenen som ägt
rum sedan år 1985 har emellertid netloexporlen kommil alt ge ell

negativt
bidrag lill tillväxten under 1986 och 1987. Istället är del den inhemska
efietfrågelillväxten som har stimulerat den ekonomiska utvecklingen. Den
privata konsumlionen har ökat och den ekonomiska politiken, speciellt
penningpolitiken, har varil lillväxlslimulerande. Den japanska ekonomin har
dätför kunnal upprätthålla en förhållandevis god lillväxl.

Den
inhemska efterfrågan i Japan bedöms forlsälla öka relalivi snabbi under den
kommande treårsperioden. Della bör kunna ge en BNP-tillväxl pä knappt 3 1/2% i
genomsnill i Japan under kalkylperioden.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

BNP-tillväxt
Konsiimentprisökning Arbetslöshet Offentligt finansiellt sparande som andel av
BNP Bytesbalans (miljarder dollar)

3 1/4

-1.2 85

3 1/2 2

3 1/4

-1 80

3 1/2 2 3 1/4

-0.5

Utsikterna är mindre goda för Västeuropa. En svag
exportlillväxl — lill slor del en konsekvens av den amerikanska ulvecklingen -
kan förväntas dämpa den ekonomiska tillväxten, samtidigt som den inhemska
efterfrågan i flertalet länder förefaller sakna den dynamik som exempelvis
Japan uppvisade redan förra årel.

1 Förbundsrepubliken Tyskland har, lill följd av
apprecieringen av D-marken, nelloexporten givil etl negativt bidrag lill
tillväxten under 1986 och 1987. En svag inhemsk efterfrågeutveckling har
ytterligare begränsat lillväxlen. Speciellt de privala investeringarna har
utvecklats svagt. Netloexporlen förväntas inle heller under de närmaste åren
stimulera den ekonomiska lillväxlen. Samlidigl är del troligt att även den
inhemska efterfrågeulvecklingen kommer all vara svag.

Investeringarna och den ekonomiska tillväxten riskerar atl
hämmas av höga räntor i en del västeuropeiska länder, bl. a. Frankrike och
Italien. Samtidigt kan problem med exlernbalansen komma att begränsa del ekonomisk-politiska
utrymmet i l.ex. Storbritannien, som efter några år med en hög inhemsk
efierfrägetillväxl och försämrad exlernbalans kan förväntas få en lägre
BNP-tillväxl. Dessa problem sammantagna pekar pä en målllig tillväxt på ca 2%
för Västeuropa under den närmaste treårsperioden.

Förbundsrepubliken
Tyskland.

BNP-tillväxt Konsumentprisökning Arbetslöshet Offentligt
finansiellt sparande som andel av BNP Bytesbalans (miljarder dollar)

1 1/2 1 1/2 8 1/2

2.5 35

1 3/4 1 1/2 8 1/2

3.0 30

I 1/2 8 1/4

3.0 30

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

s. 35 Kontrollera mot PDF

Arbetslösheten
i Västeuropa uppgick under 1987 i genomsnill lill strax Prop. 1987/88: 150
under 11%. Trots en viss ökning av den ekonomiska aktiviteten sedan Bilaga
1.2 1983 har sysselsättningen stagnerat och arbelslösheten ökat. I Förenta
staterna däremot har sysselsätlningsulvecklingen varil betydligt gynnsammare
och arbetslösheten har minskal frän drygt 9% 1982 lill ca 6% under 1987.

De slora sysselsättningsproblemen i Västeuropa tycks ha
hängt samman bl. a. med en långsam ökning av den totala efterfrågan i ekonomin.
Alltför höga reallöneökningar har också bidragit lill all hälla tillbaka
syssdsält-ningslillväxlen. Mol bakgrund av atl den förväntade tillväxten är
målllig kan man befara en viss uppgång i arbetslösheten.

Tillväxten i de nordiska grannländerna. Danmark, Finland
och Norge, har under den senasle treårsperioden varil av ungefär samma
storleksordning som i OECD-omrädet totalt. 1 Danmark och Norge dämpades emellertid
den ekonomiska lillväxlen kraftigt 1987. Försvagningen orsakades främsl av en
restriktiv ekonomisk politik, i sin lur motiverad av slora underskott i
utrikesbalanserna. I Finland förstärktes BNP-tillväxten 1987, med
överhellningslendenser som följd.

En viss återhämtning är all vänta efter 1988 i Danmark och
Norge. Problem med ulrikesbalansen torde dock även forlsältningsvis komma all
hämma den ekonomiska lillväxlen, som beräknas bli mellan O och I % under de
närmaste åren. I Finland framstår en viss avmattning i den ekonomiska
aktiviteten som trolig efter 1988. Med en beräknad förhållandevis kraftig
tillväxt i exporlen - såväl till öst som väst - förutses BNP under
kalkylperioden ändå öka med ca 3 % per år.

Mol ovanslående bakgrund beräknas BNP-lillväxten i
OECD-området som helhet komma alt uppgå till i genomsnill drygt 2% per år under
kalkylperioden. Flera faktorer talar emellertid för all ulvecklingen kommer
alt vara svagare under inledningen av treårsperioden. I Förenta staterna är
under de närmaste åren en förhållandevis långsam ökning av den ekonomiska
aktiviteten all vänta. Detta är en följd både av atl den privala konsumlionen
förväntas stagnera och av atl ätgärder sannolikt kommer alt vidlas för alt
reducera del federala budgelunderskollel. Västeuropa och främsl
Förbundsrepubliken Tyskland anlas initialt få vissa svårigheter all anpassa sig
till de växelkursförändringar som har ägt rum. Också den långsammare tillväxten
i Förenta staterna vänlas fä negativa återverkningar på Västeuropa. Den nägol
starkare tillväxten mot slulel av treårsperioden är en följd av atl dessa
anpassningsproblem successivt övervinns.

Risken för atl infialionen skall skjuta fart igen i
industriländerna har

minskal efter börsraset hösten 1987. Inflationen förväntas förbli högre i

Förenta staterna än i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Denna

skillnad återspeglar delvis effekterna av förändringar i växelkurserna: i

Förenta staterna kan de genomsnittliga priserna på importerade varor

förväntas stiga medan motsatsen är del sannolika i Japan och Förbundsre

publiken. Till den högre inflationen i Förenta staterna bidrar också del

faktum atl kapacileisulnytljandel är högt och all vissa flaskhalsar kan

komma alt uppstå, speciellt i den konkurrensutsatta sektorn. För industri

länderna sammanlaget förväntas inle inflationen öka mer än mycket margi- 34

nellt. Den torde därmed förbli pä en låg nivå jämfört med
i böljan av Prop. 1987/88: 150 1980-lalel. Bakom denna prognos finns ell
antagande om atl penningpolili- Bilaga 1.2 ken i de större länderna
forlsäller all vara förhållandevis slram.

Tabell 4.2 Internationella förutsättningar i sammandrag.
Huvudalternativ.

Procentuell förändring

1987

1988

1989

1990

1991

BNP-tillvu.xt

OECD"

3,0

2.7

1,9

2,2

2,4

OECD
(exportvägt)''

2.3

2,0

1.4

1,9

2,2

Förenta staterna

2,9

2.5

1 3/4

2 1/4

2'l/2

Japan

4,2

3 1/4

3 1/2

3 172

Norden (exkl. Sverige)

1,4

1,0

3/4

1 l,/4

1 1/2

Övriga Västeuropa

2.6

2.3

1 3/4

■
2 1/4

Övriga
världen

3.5

4,0

4 1/2

Exporuniu'knadslillvu.xt°

4,4

5,0

4,0

4.5

5.0

Priser

Konsumentpriser
(OECD),

3,3

3.5

3,5

Bearbetade
varor"

1.3

2,7

2.5

2,5

" Ländernas BNP-ökning vägd med respektive andel av
OECD-områdets BNP. '' Ländernas BNP-ökning vägd med svenska exportvikter.
" Prisökningarna vägda med svenska exportvikter. Källa:
Finansdepartementet.

1 mänga utvecklingsländer forlsäller de slora
utlandsskulderna atl ulgöra en hämsko pä den ekonomiska utvecklingen.
Skuldljänslen (räntor och amorteringar i förhållande lill export) har inle
förändrats nämnvärt de senaste åren och förväntas förbli hög för flertalet
skuldsatta utvecklingsländer. Trots alt underskottet i bytesbalansen
förbällrats för utvecklingsländerna sammantagna, har bl. a. ell antal slora
skuldländer forlsälla svårigheter.

Utvecklingsländernas bytesförhållande (terms ofirade)
tycks ha stabiliserats, efter alt ha försämrats under etl par år, och kan t.
o. m. komma all förbäliras någol framöver. I kombination med de ekonomiska
anpassningsprogram som genomförs i flera utvecklingsländer talar detta för en
BNP-tillväxl på omkring 4 1/2% för utvecklingsländernas sammantagna under den
kommande treårsperioden. Särskill de asiatiska utvecklingsländerna bör efter
en viss avmattning under några år kunna uppnå en god tillväxt.

Risk för en sämre utveckling

Det bör understrykas alt det finns betydande risker för én
avsevärt sämre

ulveckling än den som skisserats. Främst är det de forlsall stora externa

obalanserna mellan industriländerna som inger oro. I det scenario som

diskuterats ovan har anlagils all en gradvis minskning av obalanserna äger

rum och all inga allvarliga störningar på de finansiella marknaderna inträf

far. Detta resonemang förulsälter bl. a. all forlsall stora budget- och byles- 35

s. 36 Kontrollera mot PDF

balansunderskolt kan finansieras ulan alt del krävs
drastiska ränte- och Prop. 1987/88: 150

växelkursförändringar. Bilaga 1.2

Slora betalningsobalanser och obeslutsamt agerande vad
gäller den ekonomiska politiken kan emellertid skapa förlroendeproblem med
negativa återverkningar på den ekonomiska lillväxlen. Om underskottet i Förenta
staternas bytesbalans inte minskar, och myndigheterna inte lyckas vidta
åtgärder för alt reducera del federala budgelunderskollel, kan det leda lill
ytterligare en förlroendekris för Förenta staternas ekonomi och för dollarn.
Della skulle kunna leda lill en okontrollerad depreciering av dollarn, vilkel i
sin lur skulle kunna bidra till en ökad inflationstakt i Förenta staterna.

Den depreciering av dollarn som har ägt rum sedan 1985 har
hittills inte genererat så stora prishöjningar. Detta hänger bl. a. samman med
alt många förelag som exporterar till den amerikanska marknaden pressat sina
marginaler. Möjligheterna alt ytterligare minska marginalerna är nu mer
begränsade. En framlida depreciering av dollarn kommer därmed sannolikt all få
större effekt på inflationstakten.

Tabell 4.3 Internationella förutsättningar i sammandrag.
Alternativ med sämre utveckling.

Procentuell förändring

1987

1988

1989

1990

1991

BNP-tillväxt

OECD»

3,0

2,7

1 1/2

2 1/4

OECD
(exportvägt)''

2.3

2,0

0,7

l.I

1,7

Förenta staterna

2,9

2.5

3/4

1 1/2

2 1/2

Japan

4.2

4,2

2 1/2

Norden (.exkl. Sverige)

1,4

1,0

1/4

3/4

Övriga Västeuropa

2,6

2.3

1 1/4

1 3/4

Övriga
väriden

3.5

4,0

3 3/4

4 1/4

Exportmarknadstillväxt''

4.4

5.0

1,4

2,5

4.0

Priser

Konsumentpriser
(OECD)

3.3

3.5

3 1/4

Bearbetade
varor"'

1.3

2.7

" Ländernas BNP-ökning vägd med respektive andel av
OECD-omrädets BNP. *" Ländernas BNP-ökning vägd med svenska exportvikter.
' Prisökningarna vägda med svenska exportvikter. Källa: Finansdepartementet.

En högre inflalionslakt i Förenta staterna kan förväntas
medföra en

stramare penningpolitik. Högre räntor hämmar invesleringarna och

dämpar konsumtionen. Följden skulle då kunna bli en recession i Förenta

staterna. Denna skulle få påtagligt negativa konsekvenser för väridsekono

min i sin helhet. Kombinationen av en yllerligare depreciering av dollarn

och en kraftig avmaltning av den ekonomiska akliviteten i Förenia staterna

medför nämligen minskade avsättningsmöjligheter på den vikliga ameri

kanska marknaden, med påtagliga negativa konsekvenser för såväl indu

striländer som utvecklingsländer. Akliviteten i industriländerna skulle

också dämpas av en högre internationell räntenivå. Samtidigt skulle de 36

s. 37 Kontrollera mot PDF

skuldsalla
utvecklingsländernas situation komma atl förvärras, inle enbart Prop.
1987/88: 150 genom minskade exporlmöjligheler till Förenta staterna och övriga
indu- Bilaga 1.2 siriländer, ulan också till följd av större
räntebetalningar.

I
kapitel 6 redovisas alternativa beräkningar baserade på antagandel alt lillväxlen
i OECD-området endast uppgår lill i genomsnitt I 3/4% per är under den kommande
treårsperioden (se tabell 4.3). En så låg fillväxl bedöms kunna följa av detta
mer pessimistiska, men för den skull inle osannolika, scenario.

s. 39 Kontrollera mot PDF

5 En väg
mot balans Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2

I delta kapitel beskrivs en väg mol balans för den svenska
ekonomin under perioden 1989-1991. Avsikten är alt visa vad som i olika
avseenden krävs - bl. a. när del gäller lönernas ökningstakt - för all del
skall vara möjligt all få en god lillväxl med bevarad låg arbetslöshet
samlidigl som balansen i förhällande till utlandet förbättras.

Det är värt atl än en gäng påpeka all vad som redovisas
inle är en prognos för den kommande treårsperioden. Med utgångspunkt från elt antal
olika förutsättningar preciseras ell balanserat ulvecklingsföriopp. En del av
de gjorda förulsätlningarna har karaktären av prognoser, andra har utformats så
att de gör det möjligl att realisera del balanserade förioppet. Beräkningarna
har således karaktären av en kravkalkyl.

Utvecklingens grunddrag

Om det skall vara möjligt att upprätthålla tillväxten och
sysselsällningen i den svenska ekonomin krävs en anpassning av pris- och
löneökningslaklen i Sverige lill den i omväriden. Exakt vilken löneökningslakl
som är möjlig beror bl. a. pä den internationella utvecklingen och pä hur
förelagen väljer alt bete sig om löneökningslaklen avlar.

Enligl den internationella bedömning som redovisats i
föregäende kapitel förväntas konjunkturen återhämta sig ganska snabbi efter en
avmattning under 1989. Således förulsälls världshandeln med bearbetade varor,
vägd med hänsyn lill olika marknaders betydelse för svensk utrikeshandel, öka
från 4,0% 1989 lill 5,0% 1991.

Priserna på bearbetade varor i världshandeln har under de
senaste åren ökat myckel långsamt. Avgörande för denna ulveckling har varil den
relativt strama penningpolitik som under en slor del av 1980-lalet har
bedrivits i induslriväriden. Till detta kommer nedgången i priset på råolja.
Del finns mol denna bakgrund inga starka argument för en väsentligt snabbare
prisökningslakl under de närmaste åren. Någon omläggning av den ekonomiska
politiken i västvärlden som helhet i mer expansiv riktning är inle sannolik. En
någol snabbare prisökningslakt kan emellertid tänkas, som en följd bl. a. av
att företag utanför Förenta staterna försöker kompensera sig för de sjunkande
vinstandelar de under senare år har drabbats av när dollarn fallit.

För någol större prisökningar på bearbetade varor i
världshandeln talar

också all priset på olja förväntas stiga under de närmaste åren! Här har

antagits atl del genomsnittliga priset för råolja (Brenl) blir 16 dollar/fat

under 1988 och 1989 för att sedan stiga lill drygt 17 dollar per fat under

1991. 39

s. 40 Kontrollera mot PDF

I
balansallernalivel har förutsatts nominella timlöneökningar på 3% per Prop.
1987/88: 150 år, vilkel innebären kraftig minskning jämfört med de senasle
årens 6-8% Bilaga 1.2 per år. Under 1989 kommer dock förelagens
lönekoslnader per timme all öka med 3,3 %, eftersom ATP-avgifterna höjs den 1
januari delta år.

De låga lönekoslnadsökningarna innebär - i kombination med
de marginellt stigande priserna pä världsmarknaden - all den svenska industrin
får en möjlighet all någol sänka sina relativpriser och därmed all öka sina marknadsandelar
pä exportmarknaden. Det blir då möjligl all bevara nuvarande låga arbetslöshet
och samlidigl förslärka bytesbalansen.

En del förelag producerar nära sill kapaciletslak och kan
inle öka produktionen även om efterfrågan ökar. Av bl. a. denna anledning
förefaller del troligt all lägre löneökningar inte medför en fullt lika slor
dämpning av prisökningarna. I balansallernalivel har anlagils prisökningar som
medför all förelagens vinstandelar ökar någol under de närmaste åren. Men de
beräknade vinstandelarna är vid slulet av perioden inle högre än de som rådde
för ell par år sedan.

Tabell 5.1 Löne- och prisutvecklingen 1988—1991.
Balansalternativet.

Procentuell f ö r ä ndring

1988" 1989 1990 1991

Timl ö n'' 6.0 3.0 3.0 3.0

Konsumentpris'" 5.5 3.3 2.1 2.0

■■' RNB 1988.

* Industrin.

' Implicit deflator för privat konsumtion.

Källa: Finansdepartementet.

Utvecklingen för importen och exporten av varor och
tjänster har beräknats med hjälp av ekvationer skållade pä historiska samband.
I dessa ekvationer spelar relalivprisel en avgörande roll. Vid den förutsatta
dämpade löneökningslaklen kommer enligl sambanden exporlen alt öka långsamt
under 1989. för att sedan ta ny fart under 1990 och 1991. Den svaga
exporttillväxten 1989 är en följd av en förväntad konjunkluravmattning detta
år. men också en kvardröjande effekt av den relativt snabba löneökningstakten
1988.

Exportökningen under 1991 blir sä kraftig att den endast
överträffas av åren 1983 och 1984. dvs åren direkt efter devalveringen. Men
trots all exporten ökar snabbare än importen bäde under 1990 och 1991 beräknas
underskottet i hyteshahinseii uppgå till ca 8 miljarder kr. 1991.

Under åren 1983-1987 växte den privata konsiiiutioneii med
i genomsnitt ca 2% per år. Det mesta av denna konsumtionsökning inträffade
-som fiamgick av kapitel 2 - under de senaste åren. 1986 och 1987. då den
privata konsumlionen växte med 4.3% respektive 4.1 %. Under samma år ■steg
hushållens disponibla inkomster endast med 2.5% respektive 1.9%.

De senaste årens, i förhållande till inkomsterna, höga
konsumtionsnivå

beror sannolikt delvis på den avreglering av kredilmarknaden som skell

sedan 1983. En utförligare diskussion om hushållssparandels ulveckling

förs längre fram i detta kapitel. Här får det riicka med att konstalera atl det 40

är troligt alt den privata konsumlionen på längre sikt
kommer atl falla Prop. 1987/88: 150 relativt hushällens inkomster och att
sparkvoten därmed kommer att stiga. Bilaga 1.2 Anpassningen kan dock
förväntas ske långsamt och under de närmaste åren bedöms hushällssparandet
forlsälla att vara negativt.

Balansallernalivel innebär alt hushållens reala disponibla
inkomster ökar med ca 1,5% per år i genomsnitt. Den privala konsumlionen anlas
öka någol långsammare, närmare bestämt med 1.5% under 1989 och med 1.0% per år
under 1990 och 1991. Med denna konsumlionsulveckling kommer hushållens sparande
all öka nägol under treårsperioden 1989-1991.

När inflafionstakten faller - och anpassar sig lill den i
omvärlden rådande - samlidigl som bytesbalansen förstärks bör
rtinteinurginulen mot utlandet minska. I balansallernativet har därför antagils
att den korta räntan successivt faller från knappt 10% i början av 1988 lill 8%
1991. Den internationella räntan bedöms 1991 vara ca 8%.

Tabell 5.2 Försörjningsbalansens utveckling och vissa
nyckeltal för 1988— 1991. Balansalternativet.

Fasta priser, procentuell förändring

1987-

1988-

1989-

1990-

1988'"

1989

1990

1991

Bruttonationalprodukt

2,2

1,7

1,8

2,1

Import
av varor och

tjänster

4,9

3,4

3.4

2.9

Tillgång

2.9

2,1

2,2

2,3

Privat
konsumtion

3,0

1,5

1,0

1.0

Offentlig
konsumtion

1,1

0,8

0.8

Stat

0,8

0,2

Kommuner

1,3

1,0

Bruttoinvesteringar

3,8

2,3

2.9

3,4

Industri

9,0

2,6

3,4

5,0

Lagerinvesteringar''

0,3

0.5

0,2

-0.2

Export
av varor och

tjänster

2,7

4,1

5,1

Användning

2,9

2,1

2,2

2,3

Inhemsk
efterfrågan

3,0

1,9

1,5

1,3

Arbetslöshet
(procent)

1,7

Bytesbalans
(miljarder kr,

löpande
pris)

-11

-13

-8

Finansiellt
sparande i

offentlig
sektor (miljarder

kr.
löpande pris)

Om löneökningarna begränsas till 3 % per är kommer det alt
finnas goda förutsättningar för en fortsatl industriell expansion.
Bruttoinvesteringarna förutsätts öka under hela treårsperioden. Del är en följd
av all produktionen stiger, vilkel i sin lur beror på bäde en bättre
inlernaliondl bild och elt förbältrat kostnadsläge. Samtidigt är naturligtvis
investeringsuppgängen också en förutsättning för alt produktionen skall kunna
öka. För industrins

del
innebär ulvecklingen en investeringsnivå vid slulel av perioden som är Prop.
1987/88: 150

nära 90%. högre än 1982. Bilaga 1.2

När investeringarna i industrin har prognoslicerals har
hänsyn tagils inle bara till produklionsulvecklingen ulan även lill
lönsamheten. För alt räntabiliteten på kapilal investerat i industrin skall
vara högre än avkastningen på finansiella placeringar krävs alt vinstandelarna
i industrin stiger någöl över perioden. Historiska samband talar snarast för
att del skulle krävas en vinsluppgång som är större än den som förutsatts. Å
andra sidan har investeringarna under de senasle åren ökat snabbare än vad de
historiska erfarenheterna lyder på.

Industrins lager har minskat under alla år efter 1981.
Storleken på lagerminskningen vänlas emellertid - lill följd av en långsammare
efleifrä-gelillväxt - bli mindre under 1988 än under 1987, vilkel medför all
lagerin-vestcringarna ger elt positivt bidrag lill BNP. Under 1989 och 1990 har
industrin antagils någol öka sina lager av samma skäl.

Den industriella expansionen innebär alt del finns risk
för forlsall brisl på arbetskraft inom vissa sektorer. En för samhällsekonomin
tillfredsslällande ulveckling av näringslivel ställer därför krav på en
återhållsam ökniOg av den offentliga konsumtionen och av den offentliga
sektorns sysselsättning.

Det finns också finansiella skäl för alt begränsa den
offentliga konsumtionens ökningstakt. Riksdagen har uttalat som sin
uppfattning all skattetrycket, mätt som skallers och avgifters andel av BNP,
inle bör öka. Om della skall vara möjligl utan all den offentliga sektorns
finansiella sparande försämras - och utan all ingrepp görs i
iransfereringssystemet - krävs en återhållsam offentlig konsumtionstillväxl.

Beräkningarna utgår ifrån all gjorda offentliga åtaganden
infrias, vad avser såväl transfereringar som konsumtion. Delta innebär atl den
offentliga konsumtionen ökar med 0,8% per år. Med dessa antaganden är .skattetrycket
som andel av BNP i slort sett oförändrat under perioden.

Tabell 5.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt
skatter och avgifter. Balansalternativet.

Procentandel av BNP

___________________ 1987 1988 1989
1990 1991

Finansiellt sparande i

offentlig seklor 3,9 2.6 2.3 2,1 2,3

Skatter och avgifter______ 54.8 55,2
55,5 55,7 55,7

Källa: Finansdepartementet.

Sammantaget innebär de bedömningar som gjorts av
försörjningsbalansens olika delposter aU BNP-tillvii.xten beräknas uppgå lill
ca 1,7% 1989 föratt sedan gradvis stiga till 2,1 % 1991.

Den forlsall relativt höga tillväxten gör det möjligl alt
bevara den i

dagslägel myckel låga arbelslösheten. Uppgången i arbelskraftsulbudel

med ca 80000 personer kan alltsä i sin helhet absorberas av arbetsmarkna

den. 42

Diagram
5.1 Tillväxten och dess användning 1985-1991.

Förändring i procent av BNP föregående år. Åriiga
genomsnitt, 1980 års priser.

2.5

2-1.5 1 0.5 H

O -0.5 H

HETTOEXPORT INVESTKRINGAR KONSUMTION BNP

-p-

-1-

2.5 •2

1.5 1

0.5 O

-0.5 -1

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

Källa:
Finansdepartementet.

Diagram
5.1 visar hur olika efterfrågekomponenier och BNP vuxii under de ivå perioderna
1985-1988 och 1989-1991. Där framgår att balansallernalivel innebär en
påtaglig förbättring jämfört med utvecklingen under de senaste åren och
innevarande år. Under perioden 1985-1988 beräknas konsumlionen öka så myckel
alt enbart denna komponent medför en BNP-tillväxl på 2,2% per år, om de övriga
BNP-komponenlerna är oförändrade. Invesleringarna beräknas samlidigl öka med
ell belopp motsvarande 0.8% av BNP per år. Tillsammans medför konsumtionen och
investeringarna med andra ord en årlig lillväxl av den inhemska efterfrågan
motsvarande 3,0% av BNP. Att BNP trots della endast ökar med 2,1 % per år beror
på att netloexporlen minskar med ell belopp motsvarande 0,9% av BNP per år.

Minskningen av nelloexporten är följden av all importen
ökar snabbare än exporlen, därmed försämras bytesbalansen. Eftersom försämringen
av nettoexporten är större än ökningen av investeringarna kan man säga att hela
invesleringsökningen - och en del av konsumlionsökningen - finansieras med län
frän ullandel. Den inhemska kapitalbildningen beräknas därför bli negaliv under
åren 1985-1988.

Om den ulveckling som skisseras i balansalternativet blir
verklighet kommer BNP under perioden 1989- 1991 alt öka långsammare än
tidigare, men tillväxten räcker både lill för all öka konsumtionen och
invesleringarna och all förbättra nelloexporten. Av en genomsnittlig
BNP-ökning på 1.9% per är kommer drygt hälften att gå fill kapitalbildning,
dvs. ökade invesleringar och en större nettoexport.

Högt kapacitetsutnyttjande i industrin

Statistiska ceniralbyrän (SCB) gör varje kvartal en
enkätundersökning av de svenska förelagens kapacilelsutnylljande. Resultaten
från denna undersökning redovisas i diagram 5.2. Del lägsta
kapacitetsuinyiijandet under 1980-talet nåddes tredje kvartalet 1982, när
endast 79% av den faktiska' produklionskapacitelen användes. Fjärde kvartalet
1987 var det faktiska kapacitelsutnyttjandel 89.4%. Del är det högsta
kapacitelsulnyltjandet under hela I98()-Ialel.

I enkätundersökningen frågar SCB också varför företagen
inte producerar mer. Svaren lyder på alt 45 % av industriföretagen under
fjärde kvartalet 1987 inte kunde öka sin produktion p.g.a.
ulbudsreslriklioner.

Den bild som tonar fram från SCB:s enkäter är alltsä en
industrisektor som producerar nära sill kapaciletslak. För all den
samhällsekonomiska balansen skall kunna upprätthållas och produktionen
fortsätta att öka blir därmed invesleringsutvecklingen,
produktiviletslillväxten och tillgången på arbetskraft kritiska faktorer.

De flesta svenska företag är verksamma på marknader med
ofullständig konkurrens. Företagen kan därför i viss mån själva bestämma priset
på sina varor och gör också della utifrån en bedömning av möjlig försäljningsvolym
vid olika priser.

Del höga kapacileisulnytljandel talar för alt lägre
löneökningar inte medför en fullt lika slor dämpning av prisökningarna. De
företag som redan använder hela sin produktionskapacitet kan inle öka
produktionen även om lägre prisökningar skulle medföra atl efterfrågan ökar. I
balansallernalivel har därför anlagils prisökningar som medför att företagens
vinst-

Prop. 1987/88:
150 Bilaga 1.2

Diagram 5.2 Kapacitetsutnyttjandet inom industrin
1980—1987.

Faktiskt kapacitetsutnyttjande i procent av tekniskt
möjlig produktionskapacitet.

95-1------------------------------------------------------------------ r95

-I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I— I-

1980
1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Källa: Statistiska centralbyrån.

andelar
ökar något under 1989 och 1990. De kommer därmed upp på Prop. 1987/88: 150

ungefär 1984 års nivä. Bilaga 1.2

När elt förelag överväger en investering i materiellt
kapilal finns alltid möjligheten all avstå från denna investering och all
istället använda inves-leringsmedlen fill finansiella placeringar. För alt
tillräckliga investeringar skall komma till stånd krävs enligl tidigare
erfarenheter alt avkastningen på medel investerade i materiellt kapital
överstiger räntan på finansiella placeringar med ca 2%. Della förutsätter i sin
lur en viss uppgång i industrins vinstandelar jämfört med dagens nivä.

De antagna vinslandelsökningarna är med andra ord en följd
både av ell antagande om elt rimligt beteende vid prissättning och ell krav pä
all avkastningen pä materiellt kapilal måste överstiga räntan på finansiella
placeringar.

Tabell 5.4 Bruttoinvesteringar inom olika näringsgrenar
1982—1991. Balansalternativet.

Årlig
procentuell förändring

1982- 1986- 1989-

1985 1988" 1991

Bruttoinvesteringar 2,9 3.4 2,9

4,9

3.3

2,6

4,0

6,3

3,7

1.2

4,7

3.0

Näringsliv exkl bostäder

därav industri Bostäder

" Enligt RNB 1988.

Källa:
Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Under åren 1976-1981 minskade industrins
bruttoinvesteringar med knappt 5% per år. Åren efter 1981 har därför inneburit
ell trendbrott. Industriinvesleringarna ökar åler. Trots all
industriinvesteringarna ökade med 4,0% per är under perioden 1982-1985 minskade
emellertid kapi-lalkvolen, dvs kapitalstocken dividerad med
industriproduktionen. Orsaken var all också industriproduktionen ökade snabbi
under samma period; den genomsnittliga ökningen var 3,4 % per år.

Under perioden 1986-1988 beräknas induslriproduklionen öka
med ca 2% per är. Den beräknade tillväxten i industriproduktionen 1989- 1991 är
drygt 2% per är i genoinsnitl. Investeringarna beräknas också öka under den
kommande treårsperioden, men i en något lägre takt än under perioden 1986-1988.

Åren 1982-1985 ökade produklivileten inom industrin med i
genomsnill nästan 4,7%' per år. Uppskattningar av de senasle årens ulveckling
tyder dock på en betydligt lägre produkliviieisutveckling. En av orsakerna till
denna nedgång är naturligtvis all industriföretagen under början av 1980-lalel
hade ett betydligt lägre kapaciletsulnylijande än vid ingången av 1986. De
senasle årens investeringar bör medföra atl produktiviteten under perioden
1989-1991 äter ökar någol snabbare. Här har antagits all produktiviteten i
industrin i genomsnitt ökar med drygt 2,5% per år.

Fortsatt ökande arbetsutbud Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.2 Inför långtidsutredningen 1987 utarbetade SCB en prognos över utbudet
av

arbetskraft lill år 2000.' Denna prognos har legal lill
grund för den revidering av de närmaste årens ulveckling som SCB har gjort
till årets Ireårskalkyler.

Tabell 5.5 Arbetskraftsutbudet i åldrarna 16—74 år under
åren 1982—1991.

Årlig
procentuell förändring

.Arbetskraftsuthud iantal personer Årsarbetstid per
svsselsatt

1982-

1986-

1989

1985

1988

1991

0.5

0.6

0.5

0.2

KälUi: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Under 1980-talel har arbelskraftsulbudel ökat med i
genomsnitt ca 0,5 % per år. Denna ökningstakt antas bestå fram t.o.m. 1991.
Under åren 1988-1991 beräknas befolkningen i åldern 16-74 år öka méd 0,2% per
år. All utbudet av arbetskraft anlas öka snabbare än befolkningen i arbetsför
ålder beror för det första på alt befolkningsökningen beräknas till 0.8% per år
i den åldersgrupp där arbetskraflsddlagandet är högst (25-59 år). För del andra
bedöms arbelskraftsddlagandel bland kvinnor öka inom i slorl sell alla
åldersgrupper.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden minskade under hela
1970-lalel fram lill 1981. Denna trend har sedan vänt och efter 1981 har
veckoarbetstiden ökat, vilkel förefaller bero pä att männen arbetar mer
övertid och pä atl en del deltidsarbetande kvinnor går över till heltid.

Under början av 1980-talel minskade både hushällens
löneinkomster och de disponibla inkomsterna. En länkbar förklaring till alt
övertidsarbetet bland männen och heltidsarbetet bland kvinnorna har ökat är
därför alt hushållen har försökt atl kompensera sig för de sjunkande
inkomsterna. Andra tänkbara förklaringar är l.ex. ökad eflertYågan på
arbetskraft och ändrade skatteregler.

På läng sikt förefaller del troligt all hushällen vill
minska sin genomsnittliga veckoarbetstid. Del finns bl. a.
attitydundersökningar som tyder på delta. 1 sin prognos lill
Långtidsutredningen 1987 räknade SCB med all veckoarbetstiden skulle minska
gradvis efter 1990.

Del är naturligtvis inle lätt all avgöra om och när
attityder av della slag påverkar de faktiska arbetstiderna. Den utveckling som
beskrivs i della kapitel bygger på en viss fortsatl - om än avtagande - uppgång
i veckoarbetstiden. För della talar del faktum att eftetfrågan på arbetskraft
i del balanserade ulvecklingsalternalivel är fortsalt god.

' Statistiska centralbyrån (1986), Sveriges arbetskraft.
Prognos till år 2000. Infor

mation om arbetsmarknaden 1986: 7, bilaga 2 till Långtidsutredningen 1987. 46

Dämpade löneökningar ger bättre bytesbalans Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Utrikeshandeln år känslig för hur priserna på svenska produkter
utvecklas

relativt priserna i konkurrentländerna. Denna känslighet
innebär atl lönekostnadsutvecklingen är av slor belydelse för den ekonomiska
ulvecklingen. Normall brukar man räkna med atl exporlvolymen av bearbetade
varor minskar med ca 1,2 % då de svenska exportpriserna ökar I % snabbare än de
utländska priserna."

1 balansallernalivel har förutsatts all limlönerna endast
ökar med 3% per år under 1989-1991 (även om timlönekostnaden stiger med 3,3% är
1989 lill följd av den beslutade höjningen av ATP-avgifterna). Della gör del
möjligl all sänka relativpriset på bearbetade varor under bäde 1990 och 1991.

Tabell 5.6 Pris- och marknadsandelsutveckling för
bearbetade varor 1988-1991. Balansalternativet.

Procentuell förändring

1988" 1989 1990 1991

Exportpris
Relativpris, export Maiknadsandelar

3.4

2.9

1.5

1.3

0,7

0.3

-1.0

-1.2

O.S

-0.6

0.6

1.3

Kiilhi: Finansdepartementet.

För två av de tre varugrupper vars ulveckling belyses i
beräkningarna, nämligen bearbetade varor och tjänster, har den frarntida
utvecklingen pi'ognosticerats med hjälp av ekvationer skattade på historiska
samband. 1 dessa ekvationer spelar relativpriset en viktig roll för exportens
utveckling. Relativprisförbättringarna under prognosens senare år bidrar lill
alt exporten av bearbetade varor under 1990 och 1991 beräknas öka med 5.1 %
respektive 6,4%.

Tabell 5.7 Exportens utveckling 1988-1991.
Balansalternalivet.

Procentuell
föiändring

1988'

1989

1990

1991

Total export av varor och tjänster

-
Bearbetade varor

2.7 4.2

2.7 3.4

4.1 5.1

5.1

6.4

" Enligl RNB 1988.

Källa: Finansdepartementet.

Tidigare undersökningar av den svenska exporten tyder pä
att dess volym under 1970-talet och början av 1980-talel inte ökade i takl med
världshandeln även vid oförändrade svenska relativpriser. Denna negativa

" Se exempelvis Export- och importftinkiioner för
varor och tjänster. Bilaga 9 lill

Långtidsutredningen 1987, SOU 1987:3. ' 47

trend i exportutvecklingen kvarstod även sedan hänsyn
lagils lill all Sveriges export hade en relativt oförmånlig
ländersammansätlning.

Under de
allra senasle åren lycks exporlvolymen emellertid ha ökat snabbare än vad man
skulle förvänta sig med hänsyn lill den tidigare ulvecklingen under 1970-talel
och början av 1980-talel. Del finns också vissa empiriska belägg för alt den
tidigare negativa trenden har försvunnit under 1980-lalel. Del förefaller naturiigt
att söka förklaringen till denna förändring i den strukturomvandling av svenskt
näringsliv som har ägt rum under senare år. Den snabba omställningen av svensk
industri kan tänkas ha medförl alt strukturen idag är bättre anpassad till den
internationella konkurrenssituationen.

I de beräkningar som här redovisas förutsätts den negativa
trenden, vad gäller marknadsandelar, ha försvunnit. Delta lindrar kraven pä
relativpris-sänkningar men förtar dem inte helt. Fortfarande gäller alt svenskt
näringsliv måste öka sina andelar på exportmarknaderna, om bytesbalansen på
sikl skall nä ell jämviktsläge vid full sysselsättning.

På samma sätt som exporlen är importen i beräkningarna
indelad i tre grupper. Importen av tjänster och övriga varor har beräknats med
hjälp av importekvalioner, medan importen av oljeprodukter har bedömts utanför
modellen. Av tabell 5.8 framgår all den totala importen ökar med en avlagande
takt. Delta är huvudsakligen en följd av den importkonkurreran-de industrins
förbättrade konkurrenskraft.

Prop.
1987/88; 150 Bilaga 1.2

Tabell 5.8 Importens utveckling 1988-1991.
Balansalternativet.

Procentuell förändring

1988"

1989

1990

1991

Total import av varor och tjänster

-
Oljeprodukter

4,9

-3,5

3,4 0.5

3,4 6,2

2.9 1,6

"Enligt
RNB 1988.

Källa:
Finansdepartementet.

Importen av oljeprodukter anlas öka med i genomsnitt 2,8%
per år under åren 1989-1991. Skälelfill alt importen minskar kraftigt 1988 för
att sedan öka kraftigt 1990 är neddragningen av oljelagren som beräknas pågå
under 1988 och 1989. Eftersom importen av oljeprodukter är betydande spelar del
stor roll för bytesbalansen vilken utveckling av importprisel man utgår ifrån.
Här har anlagils all del genomsnittliga priset för råolja blir 16 dollar/fal
under 1988 och 1989 för att sedan öka till drygt 17 dollar per fat under 1991.

Sammanlaget blir konsekvensen av denna utveckling atl
bytesbalansen kommer atl uppvisa etl underskoll under hela kalkylperioden.
Underskottet avtar emellertid i storlek. Del är också värt alt notera alt en
orsak till underskottet under perioden är den starka invesleringsutvecklingen.

Tabell 5.9 Bytesbalansens utveckling 1988-1991.
Balansalternativet.

Miljarder kr., löpande priser.

Prop:
1987/88: 150 Bilaga 1.2

Handelsbalans

Tjänstebalans Summa

Transfereringar*' därav räntenetto Bytesbalans

19 6

25 -36 -20 -11

20 5

24 -37 -21 -13

21 4

25 -38 -22 -13

27 5

32 -39 -23

•' Enligt RNB 1988.

'' Bytesbalansen beräknad enligt nationalräkenskaperna och
riksbanken skiljer sig

med ca 6 miljarder kr. 1988. (Se kapitel 2.)
Bytesbalansen redovisas här enligt

riksbankens statistik. Differensen har inkluderats i
transfereringsbalansen och

kvarstår oförändrad under perioden 1989-1991.

Källa: Finansdepartementet.

Av tabell 5.9 framgär också all handelsbalansen förbäliras
och att transfereringsbalansen försämras under kalkylperioden. Del senare
beror i första hand pä atl bylesbalansunderskolten leder lill alt
utlandsskulden ökar, vilkel i sin tur försämrar räntenellol.

Sparproblemet har ändrat karaktär

Under perioden 1975 lill 1982 ökade underskottet i
bytesbalansen från drygt I miljard kr. till knappt 23 miljarder kr.
Byteshalansförsämringen sammanföll i liden med en kraftigt nedgång i den
offentliga sektorns finansiella sparande. De offentliga underskollen var som
störst 1982, då de uppgick till drygt 6% av BNP. Därefter har det offentliga
sparandet ökat och 1987 beräknas den offentliga sektorn åler. för första gången
på tio år, ha uppvisat ett positivt finansiellt sparande (knappt 4% av BNP).
Del ökade offentliga finansiella sparandel har bidragit lill atl förbättra
bytesbalansen. Dess saldo var också positivt både 1984 och 1986.

Tabell 5.10 Finansiellt sparande i olika sektorer
1988-1991. Balansalternativet.

Miljarder kr., löpande priser.

1988

1989

1990

1991

Stal

Socialförsäkring

Kommuner

- 6

- 1 28

■
- 2

- 9

27 7

- 2

Summa
offentlig sektor

29 ■

Icke-finansidla företag Finansiella förelag Hushåll

-74

-18

-74

-21

-82

-20

-92

-16

Summa
privat sektor

-40

-38

-36

Bytesbalans

-II

-13

- 8

Källa:
Finansdepartemenlel.

Trots del
ökade offentliga sparandel har bytesbalansen försämrats under de tvä senasle
åren. Del är nu privala finansiella sparandeunderskotl som ligger bakom den
negativa bytesbalansen. Detta är en viktig skillnad mel-

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

lan
dagens situation och den som rådde under senare hälften av 1970-talel Prop.
.1987/88: 150

och början av 1980-lalet. Bilaga 1.2

De
privata underskotten har uppställ bl. a. lill följd av atl investeringarna
ökat mycket kraftigt de senaste åren. Med åriiga timlöneökningar pä 3%
förväntas förelagens investeringar fortsätta att växa fram till 1991. Detta
medför atl de icke finansiella företagens finansiella sparandeunderskott
kommer atl fortsälla alt öka, trots den begränsade uppgången i företagens
vinster.

Underskotten
i sektorn icke-finansidla företag uppvägs delvis av överskott hos de
finansiella företagen. Denna sektor har normalt finansiella sparandeöverskoll
framför allt till följd av det kollektiva pensionssparande som sker i
försäkringsbolagen. Hos såväl försäkringsbolagen som riksbanken och bankerna
finns slora finansiella nellotillgångar. Ränteläget fär därför stor betydelse
för sektorns finansiella sparande.

I
treärskalkylernas balanserade scenario beräknas de nominella räntorna falla
något fram lill 1991. Samlidigl fortsätter emellertid de finansiella företagens
finansiella tillgångar alt växa. Detta drar i motsatt riktning. Den totala
effekten blir att sektorns finansiella sparande ökar under kalkylperioden.
Ökningen beräknas bli tillräckligt slor för att balansera sparandeminskningen
i de icke-finansidla företagen. Sammantaget beräknas därför företagssektorns
sparande vara i slort sell oförändrat under kalkylperioden.

De
privata sparandeunderskotten uppstår inle bara till följd av stora
investeringar ulan också lill följd av hög privat konsumtion. Sedan 1986 har
hushällssektorns konsumtion överstigit sektorns disponibla inkomster.

Osäkerhet om hushållens sparande

Hushållssparandel
är idag mycket lågt. Under 1960- och 1970-lalen hade hushållen enligl
nationalräkenskaperna ett betydande nellosparande (finansiellt + reall
sparande). Hushållens sparkvol, dvs. kvoten mellan nettosparandel och den
disponibla inkomsten pendlade då mellan 7.5% och 2,5%', se diagram 5.3. Det
finns dock en fallande trend i sparkvotens ulveckling som accenluerals på
1980-talet.

Fördelningen
mellan reall och finansiellt sparande har visat en betydande variation under tidsperioden.
Hushållens reala sparkvol steg i början på 1970-lalel och låg fram lill slulel
av årtiondet pä en relativt hög nivä. Därefter har den reala sparkvoten fallit
kraftigt. Denna ulveckling är en spegelbild av småhusbyggandets utveckling
under samma period.

Ulvecklingen
av hushällens finansiella sparkvol förklaras sannolikt också till stor del av
småhusbyggandet under 1970-talel. Detta finansierades i allmänhet med lån,
vilkel bl. a. är förklaringen lill all den finansiella sparkvoten föll under senare
delen av 1960-talel öch var negativ under större delen av 1970-lalel. En
kraftig höjning av realräntorna i slutet av

'
Företagssektorn brukar i nationalräkenskaperna delas upp i icke-finansiella
före

tag och finansiella företag. De icke-finansiella företagen omfattar samtliga
företag

ulom banker, finansbolag och försäkringsbolag. Personliga företagare räknas
inte

heller hit, utan ingår i hushållssektorn. 50

Diagram
5.3 Hushållens sparkvot 1965-1988.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.2

1985

1975

2-1

-1

-2-

-3-

-4

1965

1970

\ ,/

Real sparkvot

'-, Nettosparkvot

\ I \ I Finansiell sparkvot

1980

K -

s. 51 Kontrollera mot PDF

Anm: Under 1987 är neltosparandet inte lika med summan av
realt och finansiellt sparande. Det sammanhänger med nationalräkenskapernas
sätt att redovisa konsekvenserna av den s. k. engångsskatten.

Källa:
Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

1970-lalel, i kombinafion med regler om begränsning av
ränleavdragen i början av 1980-lalel, är antagligen den vikligasle orsaken lill
alt hushållens bosladsinvesteringar minskade och atl deras finansiella sparkvol
ökade från slulet av 1970-lalel.

Har de senasle årens negafiva hushällssparande medförl all
hushällens förmögenheter minskat? Detta behöver faktiskt inte vara fallet. Den
dominerande delen av hushällens förmögenheter utgörs av fasligheter. Hushållen
har också slora tillgängar placerade i aktier. Prisförändringar pä dessa
tillgångar påverkar emellertid inle hushållens disponibla inkomster och därmed
inle heller hushållens sparande enligl de definitioner som används i
nationalräkenskaperna. Åven om statistiken är osäker förefaller del som om de
senaste årens prisstegringar på fastigheter och aktier, trots börsfallet i
oktober 1987, med en betydande marginal uppväger den effekt de senasle årens
registrerade negativa sparande har haft pä hushällens förmögenheler.

De i dag dominerande nationalekonomiska teorierna för
hushällssparandet bygger pä föreställningen all individerna varierar sill
sparande för all hålla en jämn konsumlionsslandard över sin livslid. Under sin
yrkesverksamma tid antas de spara pengar som de förbrukar när de blir
pensionärer. Dessutom anlas all människor försöker överbrygga fillfälliga
inkomstsvackor genom ati förbruka en del av sill sparkapital eller skuldsätta
sig. Till delta konsumtionsuljämnade sparmoliv kommer sannolikt i mänga fall en
ambition alt bygga upp tillgängar, evenluelll för all föra dem vidare lill
nästa generation.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Hushållens önskan alt hålla en förmögenhet för att utjämna
konsumtio- Prop. 1987/88: 150 nen beror sannolikt bl. a. på hur väl utbyggt
socialförsäkringssystemet är. Bilaga 1.2 Även möjligheten atl täcka oförutsedda
utgifter med lån har belydelse för hur slora "buffertar" hushållen
behöver. Eftersom vi i Sverige har ell väl utbyggt socialförsäkringssystem och
vi under de senasle åren dessutom fått en avreglering av kredilmarknaden är det
inte förvånande atl hushällens sparande fallit. Detta gäller särskilt som
skattesystemet i sin nuvarande utformning tenderar alt missgynna sparande.

Eventuellt kan de senasle årens registrerade negativa
hushållssparande förklaras av en omfattande portföljanpassning i
hushållssektorn, bl. a. lill följd av avregleringen pä kreditmarknaden. Om
denna hypotes är riklig bör hushällssparandet åter bli positivt när
anpassningen är genomförd. Det är dock svårt atl bedöma när delta kan tänkas
ske.

Tabell 5.11 Hushållens inkomstutveckling och sparande
1988—1991. Balansalternativet.

Procentuell förändring

1988

1989

1990

1991

Real timlön exkl. kollektiva avgifter Real lönesumma
Real disponibel inkomst Privat konsumtion

Nettosparkvot"

0.4

1,7 2,2 3.0

-3,7

-0,2 0,5 1,1

1,5

-4,1

1,0 1,6 1,5

-3,5

1,0 1,8 1,9

-2,6

" Nivån på kvoten mellan nettosparande och disponibel
inkomst i procent respektive år. Källa: Finansdepartemenlet.

Sammanfattningsvis kan konstaleras att det inte är
självklart hur man skall tolka statistiken över hushållssparandet. Del
förefaller dock som om sparandel minskat och del finns flera länkbara och
rimliga förklaringar som kan ha samverkat lill detta. Del verkar klart atl de
senasle årens snabba fall i sparandet delvis sammanhänger med atl kreditmarknadsregleringarna
tagils bort. Därmed är del troligt all hushällssparandet kommer att öka.
Hushällens förbättrade förmögenhetssitutation kan dock innebära att det
negativa hushållssparandel kan bestå under yllerligare etl antal är. I
treårskalkylerna har mot denna bakgrund antagits att hushållens sparkvot
förblir negaliv under de närmaste åren - även om den stiger frän -3,7% till
-2,6%. Samtidigt förbättras hushållens finansiella sparande från -18
miljarderkr. 1988 fill -16 miljarder kr. 1991.

Med de.låga nominella löneökningar som krävs för en
balanserad utveckling av ekonomin kommer den reala timlönen att falla 1989 för
atl därefter stiga de två följande åren. I genomsnitt beräknas den reala
timlö-neökningslakten bli 0,6% per är. Hushällssektorns reala löneinkomster
kommer alt stiga under hela perioden med i genomsnill 1,3% per år till följd av
all sysselsättningen beräknas öka.

Hushällens reala disponibla inkomster beräknas öka med i
genomsnitt

1,5% per år. Den främsta orsaken till alt de reala disponibla inkomsterna 52

växer fortare än hushällens löneinkomster är den snabba
lillväxlen av pensionsinkomslerna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Skattetrycket
i stort sett oförändrat Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 Den offentliga sektorn består i nationalräkenskaperna av tre
delseklorer:

staten, socialförsäkringsseklorn och kommunsektorn. Del
sker betydande transfereringar mellan de tre delseklorerna. Om dessa elimineras
erhålles en konsoliderad offentlig sektor.

De offentliga ulgifierna utgörs lill drygt hälflen av
transfereringar. Resterande del av utgifterna gär i huvudsak lill offentlig
konsumtion. En mindre andel utgörs av offentliga invesleringar. Huvuddelen av
konsumtionen och investeringarna, knappt 75%, sker i kommunal regi.

Transfereringarna gär i huvudsak lill hushållsseklorn.
Viktigast bland dessa är folkpensionerna och ATP-pensionerna som fillsammans
utgör drygt 1/6 av den offentliga sektorns utgifter.

De ojfentliga inkomsterna beslår framför allt av skatter
och arbetsgivaravgifter. Därtill kommer inlevererade överskoll från olika
myndigheters och affärsverks verksamheler, diverse mindre avgiftsinkomster saml
de offentliga ränteinkomsterna.

Om de offentliga utgifterna reduceras med myndigheternas
och affärsverkens utdelningar, avgiftsinkomster och ränteinkomster erhålls elt
mått på den offentliga sektorns återstående finansieringsbehov. Måttet anger
storleken pä skatteuttaget och upplåningen sammanlaget. Delta är av intresse
eftersom inle bara skaller ulan även upplåning - via effekter på räntenivå och
inflationstakt - har snedvridande effekter på samhällsekonomin. Del är därmed
ett på mänga sätl minsl lika intressant begrepp som det totala skatlelryckel
mätt som skattens och avgiftens andel av BNP. Som framgär av tabell 5.12 blir
del totala skalleuliagel. definierat på detta sätt. mellan 53 och 54% av BNP
under kalkyiperioden.

1 kalkylerna har anlagils att den offentliga konsumtionen
och de offentliga investeringarna utvecklas så all gjorda offentliga åtaganden
kan infrias. Hänsyn har i detta sammanhang bl. a. lagils till de ökade utgifter
som kan följa med den demografiska utvecklingen. Sammantaget innebär detta att
den offentliga konsumfionen fram till 1991 kommer att minska någol räknat som
andel av BNP i löpande priser.

Tabell 5.12 Konsoliderade offentliga sektorns utgifter och
inkomster. Balansalternativet. Procentandel av BNP

1988

1989

1990

1991

Totala
utgifter

61.3

61,9

62,4

62.0

Transfereringar

32.1

32,8

33,3

33,0

därav: folkpens. och ATP

11,0

11,6

11,9

12,0

arbetslöshetsförsäkring

inkl. AMU och KAS

1,1

1.1

1,1

1.1

övriga transf. till hush.

8.3

8.4

8,5

räntebidrag till bosläder

1.4

1.5

1.6

1,6

räntor

5.8

5.5

5.7

5,4

övriga transfereringar

4,6

4,5

4.4

Konsumtion

26,5

26,3

26,2

26,1

Bruttoinvesteringar

2,7

2,9

2.9

Inkomster
exkl. skaller

8.8

8,7

8,8

8.6

därav: räntor

4.5

4,6

4.5

Skatter
och upplåning

52.5

53,3

53.6

53.4

Källa: Finansdepartemenlet.

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

s. 54 Kontrollera mot PDF

Triin.<fereringarna
antas utvecklas enligl nu gällande regler med del Prop. 1987/88: 150 undanlaget
all de iransfereringar. exempelvis barnbidragen, som ej är Bilaga 1.2 knutna
lill basbeloppet eller nägot annat index, successivt justeras så all de
bibehåller sitt realvärde. Resultatet är alt de offentliga transfereringarna
exklusive pensioner ligger på en konstant nivå. räknat som andel av BNP.
Samtidigt kommer dock ATP-pensionerna all kräva en växande andel av BNP
framöver. Della är en effekt dels av all systemet fortfarande är i etl
uppbyggnadsskede, dels av alt tillväxten i ekonomin tidigare, när de som i dag
pensioneras tjänade in sina ATP-poäng. var högre än vad den är i dag. Till
delta kommer all regeringen föreslagit en extra höjning av basbeloppet med 600
kr fr. o. m. 1989. Sammanlaget innebär ulvecklingen all de offentliga
utgifterna 1991 kan förväntas var nägot högre än 1988 räknat som andel av BNP.

Etl problem vid beräkningen av den offentliga sektorns inkomster
år all skattesystemet för närvaranJe är under utredning och all omfattande förändringar
kan komma all genomföras under senare delen av den lidsperiod som studerats. De
beräkningar som här redovisas utgår emellertid frän framskrivningar av nuvarande
syslem. De utgör alltså inle en prognos pä konsekvenserna av etl eventuellt
nytt system.

ATP-avgifterna antas öka med 0.4 procentenheter fr. o. m.
1989. Därefter förulsälls all avgiftssatserna ligger kvar pä 1989 års nivå.

Tabell 5.13 Skatter och arbetsgivaravgifter.
Balansalternativet.

Procentandel av BNP

1988

1989

1990

1991

Totala
direkta skatter

24,4

24.7

25.0

25,1

Indirekta
skatter"

14.8

14,7

14,6

Arbetsgivaravgifter

16.0

16,1

16.1

Summa
skatter och arbetsgivar-

avgifter

55.2

55.5

55.7

55,7

■' Exklusive de arbetsgivaravgifter som enligt
nationalräkenskaperna klassas som

indirekt skatt.

Källa: Finansdepartementet.

De indirekta skatterna består av moms. ell antal
punktskatter som utgår på förbrukning av olika varor, tullar samt
fastighelsskait. Den senare antas vara nominellt oförändrad. Övriga indirekta
skaller beräknas utgöra oförändrade andelar av den privala konsumlionen. Detta
innebär att MOMS-skattesalsen är oförändrad samtidigt som övriga indirekta
skatter justeras när prisnivån ändras.

Hushällens statliga inkomstskatt år beräknad så att den är
kvar pä 1988 ärs andel av hushållens sammanräknade nettoinkomster. Den
kommunala beskattningen av hushållen har beräknats utifrån nu gällande regler.
Skattesatsen år kvar pä 1988 års nivå dvs. 30.56 kr per skattekrona.

Restiltalel är att hushällens inkomstskatt, räknat som
andel av BNP.

beräknas öka nägol under perioden. Visserligen minskar hushållens löne

inkomster som andel av BNP. men samtidigt ökar pensionerna i snabbare

takl än BNP. 54

s. 55 Kontrollera mot PDF

Företagsskatterna har ökat kraftigt 1986 och 1987. Detta
förefaller i Prop. 1987/88: 150 huvudsak bero på att företagen tidigare, bl. a.
till följd av höga vinstnivåer. Bilaga 1.2 uttömt en slor del av sina
möjligheter lill skattefria avsättningar. De tvingades därför 1986 och 1987
redovisa slora skallepliktiga inkomster. Eftersom förelagens vinster även i
forlsällningen förväntas vara höga beräknas företagsskallerna ligga kvar
ungefär på den nivå som uppnåtts de senasle åren.

Sammantaget resulterar kalkylen i att skaltetryckel blir i
stort sett oförändrat jämfört med dagens nivä.

Sparandet i socialförsäkringssektorn faller

Fördelningen av sparandet mellan staten och kommunerna kan
variera ganska kraftigt mellan enskilda är. Som framgår av tabell 5.10 sker en kraftig
ökning av kommunernas finansiella sparande 1990 samlidigl som statens
finansiella sparande försämras. Detta är en tillfällig förskjutning som uppslår
till följd av utformningen av reglerna för uppbörden av kommunalskatt och
utbetalningen av denna lill kommunerna.

Elt trendmässigl fall sker emellertid i
socialförsäkringssektorns finansiella sparande. I denna sektor ingår
sjukförsäkringssystemet, arbetslöshetskassorna och AP-fonden. Del är
emellertid AP-fondens finansiella sparande som helt dominerar sektorns
sparande.

Trots all del finansiella sparandel i AP-fonden faller
nägot under kalkylperioden är det även 1991 tillräckligt stort för att
AP-fondens realvärde skall kunna bibehållas. Delta beror dock pä atl
realräntorna i kalkylen antagits ligga på en relativt hög nivå ända fram lill
1991. Fondens avgiftsinkomster är sedan 1982 otillräckliga för atl finansiera
ATP-pensionerna. Den andel av pensionerna som kan finansieras med ATP-avgifter
har varit fallande de senasle åren. År 1988 beräknas den uppgä lill 81 % för
atl sedan falla till 71% 1991.

Det bör understrykas, att kalkylerna ovan utformats
utifrån anlagandel att lönekostnadsökningen 1989 blir 3%. Efter det att
kalkylerna slutförts, har emellertid avtal slutits, enligt vilka
lönekoslnadsökningarna i kommuner och landsting kommer alt bli ca 5% 1989.
Detta påverkar naturligtvis direkt del ekonomiska utfallet vad gäller
kommunsektorns finansiella sparande.

Allt annat lika innebär lönekostnadsökningar pä 5 % i
stället för 3 % att konsumtionsutgifterna i kommunsektorn stiger med 3,5
miljarder kr. 1989, 3,6 miljarder kr. 1990 och 3,8 miljarder kr. 1990, ulöver
vad som redovisats ovan. Därmed försämras det finansiella sparandel i
motsvarande grad, om inte extra produktiviletshöjande åtgärder vidlas.
Försvagningen av del finansiella sparandet motverkas emellertid i praktiken
någol av att också kommunernas skatleintäkter 1991 ökar till följd av den
snabbare löneutvecklingen.

De nya löneavtalen pä den kommunala sidan innebår således
en försämring av kommunernas finansiella sparande jämfört med kalkylresultaten
ovan. Skulle lönekoslnadsökningarna ocksä inom resten av ekonomin bli

5% i
stället för de 3% som antagils för 1989, skulle även en rad andra 55

kalkylresullal ändras i riktning mol de ulfall som gäller
för alternafivet med högre pris- och lönestegringstakl.

6 Några
alternativa utvecklingsvägar Prop.
1987/88:150

Bilaga
1.2

De
kalkyler som redovisades i kapitel 5 bygger på ett antal olika förutsäft-ningar
och antaganden. Särskilt centrala är de antaganden som görs rörande den
inhemska pris- och löneökningstakten och den internationella utvecklingen.

I
detta kapitel redovisas ett par olika känslighetsanalyser. För det första
belyses konsekvenserna av alt pris- och löneutvecklingen följer historiska
mönster. För det andra studeras vad som händer vid en väsentligt sämre
internafionell utveckling. Slutligen kombineras dessa båda altenativ.

Högre löneökningar

Den
utveckling som beskrivs i kapitel 5 förutsätter alt det fidigare mönstret för
pris- och lönebildningen bryts, men vad händer om så inte blir fallet? För alt
belysa denna fråga presenteras etl scenario med högre löneökningar. I detta
alternativ beräknas pris- och löneökningarna med beteendesamband som har
skattats på historiska data. En fortsatl stram finanspolitik, definierad pä
samma vis som i balansalternalivet, inkluderas även i denna ulvecklingsbild.

De
historiskt rådande pris- och lönesambanden genererar en betydligt snabbare
ökningstakt än den som är förenlig med en fortsatt väg mot balans för den
svenska ekonomin. De ökningstakter för timlöner och konsumentpriser som
känslighelsanalysen bygger på framgår av tabell 6.1. Där anges ocksä
motsvarande siffror för balansalternativet.

Tabell
6.1 Löne- och prisutvecklingen 1988-1991.

Procentuell förändring

1988

1989

1990

1991

Balansalternativet

Timlön

6,0

3,0

Konsumentpris"

5,5

3,3

2,1

2,0

Alternativ
med högre löner

Timlön

6,0

' 7,2

5,7

5,4

Konsumentpris"

5,5

5,7

4,1

4,0

"
Implicilprisindex. Årsgenomsnitt.

Källa:
Finansdepartementet.

De
nominella pris- och löneökningslakterna är högre än i balansalterna

livet under hela treårsperioden. De faller emellerfid något vilket samman

hänger med alt kapacitelsutnyttjandel i ekonomin minskar och atl arbets- 57

löshelen - till följd just av den högre kosinadsslegringen
- ökar under Prop. 1987/88: 150

perioden. Bilaga 1.2

Konsekvensen av den snabbare pris- och löneslegringstaklen
är kraftiga marknadsandelsförlusler för svenskt näringsliv både på hemma- och
exportmarknaden. Atl exporten trots detta ökar något under kalkylperioden
beror på den inlernationella marknadstillväxten.

Tabell 6.2 Pris- och marknadsandelsutveckling för
bearbetade varor 1988— 1991. Alternativ med högre löner.

Procentuell förändring

1988"

1989

1990

1991

Exportpris Relativpris, export Marknadsandelar

3,4

0.7

-0,8

4,7

2,1

-1,9

3,6 1,1

-1,7

3,4

0,9

-l.I

"
Enligt RNB 1988.

Källa:
Finansdepartementet.

Importvolymen växer förhållandevis långsamt lill följd av
all den inhemska efterfrågan slagnerar. Inte minst betydelsefull är i detta
sammanhang den kraftiga nedgången i industrins investeringar jämfört med i balansalternalivet.

Försämringen av bytesbalansen - jämfört med
balansalternativet - är under perioden inte särskill slor. Detta beror i första
hand på den stagnerande inhemska efterfrågan och på att importen växer
långsamt. Till detta kommer all del dröjer några är till dess att den totala
effekten av höjda relativpriser kan observeras pä exporlvolymen. Just del år en
relativpris-ökning inträffar är effekten på bytesbalansen positiv, eftersom den
procentuella minskningen av exportvolymen under det första året enligt beräkningarna
blir mindre än den procentuella ökningen av relalivprisel.

Den försämring av konkurrenskraften som följer av de
snabba löneökningarna kan tillsammans med den någol svagare bytesbalansen
medföra atl förtroendet för växelkurspolitiken minskar. Under perioden
1976-1982 devalverades ju kronan vid flera tillfällen för alt motverka
effekterna av en alltför snabb koslnadsstegring.

En förutsättning för penningpolitiken är, i likhet med vad
som gäller i balansalternalivet, atl slalen inte neltolånar utomlands. Della
innebär i della alternativ — tillsammans med eventuella förväntningar om växelkursjusteringar
- all trycket uppåt pä räntorna kan komma atl öka. Del är mol den bakgrunden
som det i denna känslighelsanalys har förutsatts ell någol större räntegap i
förhällande till omvärlden än i den tidigare tecknade vägen mol balans. De
svenska marknadsräntorna har antagits vara 4% högre än de inlernationella
räntor analysen bygger på.

Tabell 6.3 Försörjningsbalansens utveckling och vissa
nyckeltal för 1988— Prop. 1987/88: 150

1991. Alternativ med högre löner. Bilaga 1.2

Fasta priser, procentuell förändring

1987

1988

1989

1990

1988"

1989

1990

1991

Bruttonationalprodukt

2,2

1,0

0,7

0,9

Import
av varor och

tjänster

4,9

3,6 •

3,1

2,6

Tillgång

2,9

1,7

1,3

1.3

Privat
konsumtion

3,0

1,8

0,8

0,2

Offentlig
konsumtion

1,1

0,8

Stat

0,8

0,2

Kommuner

1,3

1.0

1,0

Brulloinvesleringar

3,8

1.3

1,6

2,3

Industri

9,0

- 3,0

0,0

Lagerinvesteringar''

0,3

0,5

0,2

0.0

Export
av varor och

tjänster

2,7

1,2

1,8

2,8

Användning

2,9

1,7

1.3

1,3

Inhemsk
efterfrågan

3,0

1,9

1,1

0,8

Arbetslöshet
(procent)

1,7

2,2

2,8

3,3

Bytesbalans
(miljarder kr,

löpande
pris)

-11

-13

-14

-10

Finansiellt
sparande i

offenUig
sektor (miljarder

kr,
löpande pris)

" Enligt RNB 1988.

'' Andel av föregående ärs BNP.

Källa: Finansdepartementet.

De försämrade förutsättningarna all nä extern och intern
balans påverkar också investeringsutvecklingen. När räntorna stiger och
vinsterna faller bör resultatet bli en nedgång i tillverkningsindustrins
invesleringar. De beräknas i genomsnill minska med 2,0% per är. De totala
brulloinvesleringarna ökar emellerfid fortfarande, om än med en lägre takl än
i balansallernativet. Atl bruttoinvesteringarna forlsäller alt öka beror i första
hand pä bostadsinvesteringarna men även pä de offentliga invesleringarna som
förulsälls vara av samma storleksordning som i balansalternalivet.

De högre nominella löneökningarna leder, huvudsakligen via
effekterna pä utrikeshandels- och invesleringsutvecklingen, till att
lillvä.xttukten försämras jämfört med förloppet i balansallernalivel. 1
genomsnill blir den årliga tillväxten i ekonomin under perioden 0,9%. En
konsekvens av den låga lillväxlen är all sysselsällningen i ekonomin slagnerar.
Därmed ökar arbetslösheten till drygt 3% i slulel av perioden. Uppgången i den
öppna arbetslösheten blir troligen i praktiken inte fullt sä slor. Dels kan
arbetsutbudet förväntas växa nägol långsammare när efterfrågan på arbetskraft
blir lägre, dels är del sannolikt alt antalet personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar.

Den reala timlönen beräknas i genomsnill öka med 1,5 % per
är fram till

1991. Detta är högre än i balansalternalivet. Skillnaden krymper emellertid

över liden. När tidsperspektivet utsträcks bortom treårsperioden blir real-

löneutvecklingen sämre i alternativet med snabba nominella löneökningar. 59

Åven den
reala lönesumman växer något mer i alternafivet med snabba Prop. 1987/88:
150 nominella löneökningar. Skillnaden gentemot balansalternalivet är emel-
Bilaga 1.2 lertid mindre än när del gäller reallönernas utveckling eftersom
sysselsättningen nu växer långsammare. Innebörden är således atl den högre
nominella löneökningstakten på kort sikt ger högre reallöner för dem som har
arbete men att arbetslösheten samlidigl ökar.

Likväl växer hushällens disponibla inkomster långsammare
än i balansalternativet. Det beror pä att samma skatteskala förutsatts i båda
alternativen. Eftersom skatterna är progressiva leder större löneökningar till
etl större skatteuttag.

Tabell 6.4 Hushållens inkomstutveckling och sparande
1988—1991. Alternativ med högre löner.

Procentuell förändring

1988

1989

1990

1991

Real
timlön exkl.

kollektiva avgifter

0,4

1,5

1,6

1,5

Real
lönesumma

1,6

1,7

1,6

1,7

Real
disponibel inkomst

2,1

1,4

1,3

1.2

Privat
konsumtion

3.0

1,8

0,8

0.2

Nettosparkvot"

-3,7

-4,1

-3,5

-2,6

" Nivån på kvoten mellan nettosparande och disponibel
inkomst i procent respektive år. Källa: Finansdepartementet.

Med hänsyn lill den lägre ökningstakten för de disponibla
inkomsterna bör ocksä den privala konsumtionen öka långsammare än i
balansallernativet. Erfarenheten från senare delen av 1970-talel talar för atl
nedgången i den privala konsumlionen kan bli ännu större; hushällen valde då
all öka sitt sparande när det blev sämre tider. Ä andra sidan pekar ekonomisk
teori snarast på motsatsen, dvs. atl hushållen skulle dra ner sitt sparande för
atl hålla en jämn konsumlionsnivå.

Eftersom osäkerheten när del gäller sparandets ulveckling
är slor har här antagits atl sparandets andel av den disponibla inkomsten
utvecklas på samma sätt som i balansallernalivel. Della innebär alt den privata
konsumtionen i genomsnitt ökar med I % per är, men all ökningen är
koncentrerad till 1989 och 1990. År 1991 ökar konsumlionen endast med 0,2%.

Den offentliga konsumlionen har beräknats på samma sätl
som i balansallernativet. Utvecklingstalen utgör därmed inga prognoser; de är
del direkta resultatet av antaganden om en oförändrad ambitionsnivå i den
offentliga verksamhelen.

I alternativet med en snabbare pris- och löneutveckling
blir alltså tillväxten i ekonomin väsentligt lägre än i balansallernalivel.
Dessutom sker en förändring i resursanvändningen som inle är önskvärd; nästan
hela tillväxten konsumeras. (Se diagram 6.1.).

Diagram 6:1 Tillväxten och dess användning 1989—1991,

Förändring i procent av BNP föregäende år Årliga
genomsnitt. 1980 års priser

2.5-

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

Alternativ med högre löner

Källa:
Finansdepartementet.

1
balansalternalivet kunde vi konstatera atl det offentliga finansiella sparandet
föll någol 1989 för atl därefter öka fram lill 1991. Om Sveriges relativa
kostnadsläge försämras gentemot utlandet och detta medför ell högre ränteläge
forlsäller nedgången i del offentliga finansiella sparandet trots alt
skalteinkomsterna ökar. Försämringen är delvis en följd av växande
arbetslöshetsunderstöd. Till detta kommer ocksä effekterna av del höga
ränldägel.

Högre räntor påverkar direkt slatens räntekostnader men
dessutom driver de upp kostnaderna för bostadssubventionerna. De senare är nämligen
sä utformade atl slaten får bära hela kostnaden av de räntehöjningar som
drabbar ägare lill subventionerade bostadshus. Hade kalkylen dragils fram
yllerligare någol år skulle sannolikt ulvecklingen av del offentliga
finansiella sparandel förvärras kraftigt eftersom den långsamma tillväxten
successivt leder till minskade skatteinkomster.

Av tabell 6.5 framgår vidare all socialförsäkringssektorns
finansiella sparande förbättras jämfört med balansalternalivet. Detta
sammanhänger med de högre ränteintäkter som AP-fonden kan tillgodoräkna sig.
Åven della är emellertid en tillfällig effekt. När lillväxlen och
sysselsällningen i ekonomin blir lägre leder del lill atl AP-fonden får lägre
intäkter. Efter några år dominerar denna effekt över den positiva effekten av
högre räntor.

1 delta alternativ med snabba pris- och löneökningar blir
försämringen av bytesbalansen begränsad jämfört med balansallernalivel. Della
beror pä att den inhemska efterfrågan - såväl invesleringar som privat konsumfion
- växer väsenlligl långsammare, särskill i slutet av perioden. Eventuella
försök alt med expansiv finanspolitik kompensera det efterfrågeborlfall S01T1
den konkurrensutsatta sektorn drabbas av skulle medföra en

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Tabell
6.5 Finansiellt sparande i olika sektorer 1988—1991. Alternativ med högre
löner.

Miljarder
kr., löpande priser

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.2

Stat

Socialförsäkring

Kommuner

Summa offentlig sektor

Icke-finansiella företag Finansiella företag Hushåll

Summa privat sektor

Bytesbalans

- 3

- 12

- 9

- 6

-78

-87

-101

-22

-21

- 16

-42

-36

- 28

-13

-14

- 10

Källa: Finansdepartementet.

upprepning av del sena 1970-talels utveckling, då en
alllför snabb kostnadsutveckling tilläts generera vidgade finansiella
obalanser.

En snabb pris- och lönestegringstakl fär emellertid ändå
myckel allvarliga konsekvenser för den ekonomiska ulvecklingen under de
närmaste åren, även vid en relalivi gynnsam internationell ulveckling.
Tillväxten och sysselsällningen stagnerar samlidigl som statsskulden fortsätter
atl växa till följd av den beslående obalansen i slatens finanser. Produktionsförlusterna
blir omfattande. Samlidigl drabbas slora grupper av arbetslös-hel.

Diagram 6.2 Sysselsättning och ekonomisk tillväxt
1989—1991.

Index =
100 för år 1988.

100

1988 1989

Källa: Finansdepartementet.

1990

100

1991

En sämre internationell utveckling Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.2 I kapitel 4 diskuterades den internationella ulvecklingen. Där
framhölls all

de stora obalanserna mellan de tongivande ekonomierna
skapar osäkerhet om exempelvis växelkurser, räntor och aktiekurser. Del finns
därför all anledning alt närmare diskutera konsekvenserna för den svenska ekonomin
av en sämre internationell ulveckling.

Ell fierlal olika mer negativa ulvecklingsbanor är
naturligtvis tänkbara. Elt huvuddrag i del alternativ med lägre inlernaliondl
tillväxt som lagts till grund för beräkningarna i delta avsnill är all
budgetunderskottet i Förenta staterna forlsäller all vara av samma
slorieksordning som idag. Dollarkursen kan då förväntas falla ylleriigare och
hamna pä en nivå klart under den som långsiktigt motsvarar köpkraflsparitet.
Del är också troligt atl räntenivån kommer all stiga, till följd av de
svårigheter atl finansiera budgetunderskottet som kan uppkomma när förtroendet
för den amerikanska ekonomin undermineras.

Europa drabbas i etl sådant scenario av all efterfrågan
frän Förenia staterna minskar kraffigl både lill följd av dollardeprecieringen
och ränle-uppgången. Däremot kan inflationen komma all reduceras; importprisökningarna
blir ju i della fall lägre. Till denna bild hör ocksä all de slora ekonomierna i
Europa kan förväntas föra en stram ekonomisk politik, för all undvika en
alllför snabb försämring av sin utrikeshandel med Förenta staterna.

Konsekvenserna för Sveriges del blir en långsammare
lillväxl pä exportmarknaderna. Tabell 6.6. åskådliggör en sådan länkbar
ulveckling.

Tabell 6.6 Exportmarknadstillväxt och prisökningstakt för
bearbetade varor.

Procentuell förändring

1988

1989

1990

1991

Huvudalternativet:

Världsmarknadstillväxt

5,0

4.0

4.5

5,0

Världsmarknadspris

2,7

2.5

2,5

2.5

Lägre
internationell tillväxt:

Världsmarknadslillväxt

5,0

1,4

2,5

4.0

Världsmarknadspris

2.7

2,0

2.0

Källa: Finansdepartementet.

Även om löne- och prisutvecklingen i Sverige följer den
bana som Prop. 1987/88: 150 antagils i del balanserade alternativet, kommer
det efterfrågeborlfall som Bilaga 1.2 blir följden av den lägre
exporllillväxien atl medföra en lägre lillväxl i ekonomin. Några nyckeltal i
ell sådant scenario återfinns i tabell 6.7.

Tabell 6.7 Vissa nyckeltal. Alternativ med låg världsmarknadstillväxt
och låga löneökningar.

Procentuell förändring

Balansallernativet

Alternativ med låg väridsmarknadslillväxt

1989

1990

1991

1989

1990

1991

Bruttonationalprodukt

Export

Import

Relativpris,
export"

Timlön

Arbetslöshet (procent) Finansiellt sparande i offentlig
sektor (miljarder kr.) Bytesbalans (miljarder kr.)

1,7 2,7 3,4 0,3 3,0

1,7

26 -13

1,8 4,1 3,4 - 1,0 3,0

1,7

25 -13

2,1 5,1 2,9

- 1,2

3,0

1,7

- 8

1,1

0.7 2,9 0,8 3,0

2,1

24 -17

1,3 2,4 3,0 - 0.6 3,0

2,6

-22

1,8 4,0 2,7 - 0,8 3,0

2,9

20 -20

" Bearbetade varor.

Källa:
Finansdepartementet.

Denna känslighelskalkyl, med lägre internationell tillväxt
och prisökningslakl, är en partiell beräkning av effekterna på den svenska
ekonomin. Beräkningarna är gjorda under förutsättning all konsumtions- och
invesleringsutvecklingen följer samma bana som i balansalternalivet. Delta ger
naturiigtvis inte en fullständig bild av vad som inträffar i ell sådant scenario,
eftersom hänsyn inle tagits till att bl. a. löne-, pris-, konsumtions- och investeringsbeslut
anpassar sig lill förändrade förulsållningar. Kalkylen kan därför ses som ell
försök alt belysa effekternas riktning under förutsällning alt ingen intern
anpassning sker.

Det växande underskottet i utrikeshandeln reflekterar i
första hand den långsammare utländska eflerfrågelillväxten. Till delta kommer
atl de svenska relativpriserna jämfört med balansalternalivet blir nägol högre
lill följd av de långsammare prisökningarna i omväriden.

/ den mån den svenska löneutvecklingen inte överstiger den
utländska behöver en viss nedgång i bytesbalansen i och för sig inte vara
alarmerande. Det försämrade bytesbalanssaldot kan tolkas som all hushållen och
den offentliga sektorn accepterar en viss utjämning av konsumlionen över liden.
I verkligheten skulle troligen bytesblanseffekterna dessutom bli mindre
dramatiska eftersom en viss negång i konsumtions- och invesle-ringstillväxlen
skulle äga rum.

Konsekvenserna för den svenska ekonomin av en ogynnsam
inlernationell utveckling, samtidigt med att lönekostnaderna ökar snabbt, blir
emellertid myckel bekymmersamma, vilkel framgår av tabell 6.8.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Löneökningarna anlas i
detta fall bli lika stora som i alternativet med Prop. 1987/88: 150 höga
löner. Priserna är beräknade med hjälp av en prisekvalion. I övrigt är
Bilaga 1.2 della scenario konstruerat så att konsumtions- och
invesleringslillväxlen blir densamma som i alternativet med höga löneöknigar.

Höga
löneökningar medför förluster av marknadsandelar. Marknadsandelsförlusterna
kan dock till viss del vägas upp av en snabbi växande väridshandel, så att
svensk export ändå utvecklas tillfredsställande. Om världshandeln växer
långsamt får emellertid krympande marknadsandelar kraftiga effekter på
exporlvolymen; tvä negativa faktorer verkar därmed i samma riktning.

Av
tabell 6.8 framgär alt exporten t.o.m. minskar i absoluta tal under 1989.
Jämfört med balansalternalivet ger alltsä en långsam tillväxt av den
internationella efterfrågan, i kombination med höga löneökningar, mycket
kraftiga effekter pä den ekonomiska tillväxten och exportutvecklingen. En
tillbakagång av den internationella lillväxlen skärper alltså ytteriigare
kraven på en anpassning av den inhemska koslnadsulvecklingen.

Tabell
6.8 Vissa nyckeltal. Alternativ med låg världsmarknadstillväxt och höga
löneökningar.

Procentuell förändring

Alternativ med högre löner

Alternativ ined låg väridsmarknadslillväxt

1989

1990 1991

1989 1990 1991

BNP

Export

Import

Relativpris,
export"

Timlön

Arbetslöshet (procent) Finansiellt sparande i offentlig
sektor (miljarder kr.) Bytesbalans (miljarder kr.)

1,0

1,2 3.6 2.1

7,2

2,2

29 -13

0,7 0.9 1.8 2,8 3.1
2,6 1.1 0.9

5.7 5.4

2.8 3,3

22 17 -14 -10

0,6 0,3 0,7 - 0,6
0,4 2.0

3.1 2,8
2,4

2.2 1,2
1,0

7,2
5,7 5,4

2,5
3,4 4,1

26 16 10 -18
-23 -23

" Bearbetade varor.

Källa: Finansdepartementet.

7 Sammanfattning och slutsatser P''°p- '987/88:150

Bilaga
1.2

I
treårskalkylerna analyseras den svenska ekonomins ulveckling under perioden
1989-1991. Della sker med hjälp av ell antal scenarier baserade på olika förulsållningar
avseende utvecklingen bäde i Sverige och internationellt.

Syftet
med treårskalkylerna är alt ge elt underlag för utformningen av
stabiliseringspoliliken under de närmaste åren. Avsiklen är alltså inte atl la
upp frågor rörande 1. ex. ekonomins funktionssätt eller resursanvändningen i
olika sektorer. Problem av denna art belyses bl. a. i länglidsulredningarna,
som numera publiceras vari tredje år.

I
del andra kapitlet i treårskalkylerna stäms den faktiska ekonomiska
utvecklingen av mot den balanserade utvecklingsväg som beskrevs i LU 87. Mot
denna bakgrund preciseras i del därpå följande kapitlet utgångspunkterna för
analysen av utvecklingen 1989-1991. Vad som händer i väridsekonomin är av
central betydelse för den svenska ekonomin. Därför tecknas i del fjärde
kapitlet en internationell bakgrund. Denna följs av två kapitel om den svenska
ekonomin. I del första studeras en utvecklingsväg som innebär all ekonomin rör
sig i en gynnsam riklning, där den nuvarande låga arbelslöshelsnivän kan bevaras
samlidigl som bytesbalansen förstärks. I del andra studeras hur ekonomin
påverkas om pris- och löneökningslaklen följer historiska mönster eller om den
internationella ulvecklingen blir väsenlligl sämre.

Kostnadsutvecklingen ett problem på sikt

Syftet
med de slora devalveringarna i början på 1980-talel var all förbättra del
svenska näringslivels kostnadsläge. Därmed skulle kapacitelsulnyltjandet i
ekonomin kunna höjas, produktionen öka och arbelslösheten minska. Men del
gällde också alt fä lill sländ en ulbyggnad av den konkurrensutsatta sektorn i
ekonomin. Della var en förutsättning för all del skulle gå att uppräilhålla
full sysselsälining och samlidigl ha balans i utrikesbetalningarna.

Politiken
har i dessa avseenden varit framgångsrik. Vi har bakom oss en

femårsperiod under vilken den ekonomiska tillväxten i genomsnitt har

varil 2,5%. Antalet sysselsatta har under samma period ökat med ca

150000 personer. Det har därmed varit möjligt alt sänka den öppna arbets

lösheten lill 1,7%, vilkel i etl inlernationdll perspektiv är en mycket bra

siffra. En god grund har också lagts för fortsatt hög ekonomisk lillväxl.

Den konkurrensutsatta sektorn har byggts ul; industrins invesleringar har

stigit med nästan 60% samtidigt som antalet industrisysselsatta har ökat

efter en läng lids slagnation. 67

s. 68 Kontrollera mot PDF

Industrin har också
genomgått en omfattande omstrukturering. Del finns Prop. 1987/88: 150 tecken
som lyder på all della medförl en förbättrad konkurrensförmåga. Bilaga 1.2
Tidigare studier av exportutvecklingen visade att svensk industri tenderade
all föriora marknadsandelar vid ell oförändrat relativt kostnadsläge. Sä
förefaller idag inle längre vara fallet. Det underlättar strävandena all
åstadkomma full sysselsättning vid balans i utrikesbetalningarna.

Sedan
devalveringarna i början av 1980-talet har emellertid industriföretagens
arbetskraftskostnader per producerad enhet ökat snabbare än i
konkurrentländerna inom OECD-området. Trots della var de relativa arbetskraftskostnaderna
per producerad enhet inom tillverkningsindustrin fortfarande ca 8% lägre vid
ingången av 1988 än vid början av 1982, mätt i gemensam valuta. Om den snabba
kosinadsslegringen fortsätter, kommer emellertid denna kvarstående effekt av
devalveringen 1982 att försvinna. Därmed försvåras den utb\ ggnad av den
konkurrensutsatta sektorn som fortfarande krävs. Del kommer dä knappast att bli
möjligl att upprätthålla full sysselsättning i ekonomin och samlidigl ha balans
i utrikesbetalningarna.

En
markant försämring av bytesbalansen har skett under de senasle tvä åren.
Eftersom en slor del av industrin uppger bristande kapacitet som främsta hinder
för ökad produktion förefaller bylesbalansförsämringen emellertid inle i förslå
hand vara en följd av elt alllför högt kostnadsläge med åtföljande eflerfrågebortfall.
Underskotten i bytesbalansen är i stället i huvudsak orsakade av en stark
uppgång i inhemsk efterfrågan. Denna har i sin lur haft effekter pä pris- och
löneutvecklingen. Inle minst tydligt framgår detta av de löneavtal som slutils
inom flera hemmamarknadsorien-lerade avtalsområden. Dagens höga inhemska
efterfrågeläge har med andra ord försvårat strävandena atl få lill sländ en
anpassning av pris- och löneökningslakten. Denna anpassning är i sin tur en
förutsättning för en god ekonomisk ulveckling på sikl.

Sparandet är för lågt

Uppgången
i den inhemska efterfrågan har orsakats av en snabb stegring av den privata
konsumtionen - framför allt av varaktiga konsumtionsvaror - samt av omfattande
investeringar i näringslivel. En forlsall gynnsam utveckling för den svenska
ekonomin förutsätter alt exportens och investeringarnas andel av den totala
resursanvändningen i ekonomin ökar. De högre investeringarna är mol denna
bakgrund positiva. Problemet är den privata konsumtionen, som under de båda senaste
åren ökat i en takt som väsentligt överstiger den som är förenlig med fortsatt
samhällsekonomisk balans.

Uppgången
i den privata konsumtionen beror delvis pä all hushällens

sparande har minskal. Nedgången i hushållssparandel har accelererat un

der de senasle åren samtidigt som kredilmarknaden har avreglerats. Det är

tänkbart all denna nedgång i sparkvoten är etl resultat av en engängsan-

passning av hushållens tillgångar och skulder lill följd av avregleringen.

Sparkvoten kan i så fall förväntas stiga igen när anpassningen är genom

förd. Under sådana omständigheter skulle del låga sparandet vara ett 68

övergående problem.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Mycket
talar emellertid för atl det låga hushållssparandel ocksä är en Prop. 1987/88:
150 följd av mer långsiktigt verkande faktorer. Troligen hänger den låga spar-
Bilaga 1.2 viljan lill viss del samman med utformningen av pensionsystemel.
Eftersom många hushåll inle behöver avsälla någol mer betydande sparande idag
för sina framtida pensioner bortfaller elt av de viktigaste sparmotiven.
Skattesystemet tenderar dessutom atl missgynna hushållens sparande på bank
eller i andra räntebärande tillgångar och all stimulera lill skuldsättning.
Följden blir ell lägre finansiellt sparande än vad som är samhällsekonomiskt
önskvärt.

Fallet i det privata finansiella sparandel under senare år
har motverkats av en uppgång i den offentliga sektorns finansiella sparande.
Denna uppgång har emellertid inle varil tillräcklig för alt undvika ökande
underskott i bytesbalansen.

Den utveckling som kan skönjas för ATP-systemet under
kommande år försvårar strävandena all få lill stånd etl tillräckligt offentligt
finansiellt sparande. Vid lillväxttakter i ekonomin motsvarande de som räll
under 1980-lalet och med de förändringar i befolkningens ålderssammansättning
som nu är kända minskar sparandet i AP-fonden under 1990-lalet.

Elt ökat sparande i ATP-systemet kan åstadkommas genom all
de ATP-avgifter som företagen betalar pä sina lönekoslnader höjs. Högre ATP-avgifter
skulle emellertid innebära atl kostnadsproblemet för svenskt näringsliv
förvärras ylleriigare. För all lönekostnaderna inte skall stiga krävs nämligen
att alla avgiftshöjningar i motsvarande utsträckning minskar utrymmet för
löneökningar. Fortsatta höjningar av ATP-avgifterna ställer därför myckel
starka krav pä lönebildningen.

Även en uppgång av andra skatter begränsar hushållens
inkomster och riskerar därmed all komplicera lönebildningen. Ett skatteuttag på
nuvarande nivå har också vissa snedvridande effekter på ekonomin. Sammantaget
medför della att skattetrycket inle bör stiga ytteriigare. Riksdagen har därför
ställt sig bakom målet alt skattetrycket, mätt som skallers och avgifters andel
av BNP, inte bör öka.

Ambitionen alt inte höja skalletrycket innebär alt det
ställs krav på utvecklingen av de offentliga utgifterna. Delta gäller särskill
som ATP-pensionerna kommer att kräva realt ökande utgifter under en läng tid
framöver. För en återhållsam tillväxt av den del av de offentliga utgifterna
som gär till offentlig konsumtion talar ocksä del rådande ekonomiska lägel med
tendenser lill överhettning på arbetsmarknaden.

En väg mot balans

I kapitel fem redovisas en förhållandevis gynnsam
ulveckling för den svenska ekonomin under perioden 1989-1991. Avsikten har
varil atl försöka åskådliggöra vad som krävs för atl det skall vara möjligt
alt uthålligt upprätthålla en god tillväxt och ha en oförändrat låg
arbetslöshet samtidigt som bytesbalansens saldo förbättras.

Även i denna sammanfattning kan det finnas skäl att
påminna om att de

redovisade beräkningarna inte är en prognos i vanlig mening. Med utgångs

punkt frän elt antal olika anlaganden rörande exempelvis den internatio- 69

s. 70 Kontrollera mot PDF

nella ulvecklingen och demografiska tendenser i Sverige
preciseras en Prop. 1987/88: 150 pris- och löneökningstakt som är förenlig
med en fortsatt balanserad ut- Bilaga 1.2 veckling i ekonomin. Beräkningarna
är därmed i huvudsak upplagda på samma vis som i såväl tidigare ireårskalkyler
som i den senaste långtidsutredningen.

1 den internationella bild som lagts till grund för
analysen av den svenska ekonomin har lillväxlen i industriländerna förutsatts
öka någol under perioden 1989-1991, från 1,9% 1989 lill 2,4% 1991.
Väridshanddn, vägd med hänsyn till olika marknaders betydelse för svensk
utrikeshandel, beräknas dä öka med 4,0% 1989 och i genomsnitt 4,5% per är för
hela treårsperioden. All del sker en uppgång sammanhänger bl. a. med atl en
viss återhämtning förutses ske i våra grannländer Danmark och Norge, där den
ekonomiska tillväxten för närvarande är mycket låg. Nägon mer påtaglig uppgång
i världsinflationen förutses inle. Della beror i första hand på att den
ekonomiska politiken i OECD-omrädet förulsälls vara fortsatt slram och
arbetslösheten hög. Oljepriset förulsälls uppgå lill drygt 17 dollar per fal vid
slulel av perioden.

Om tillväxten i den svenska ekonomin skall kunna
upprätlhällas och del skall vara möjligt atl värna den fulla sysselsällningen
ulan någon försämring i bytesbalansens saldo krävs en god konkurrenskraft.

Hur relativpriserna utvecklas beror dels pä
löneökningslakten, dels pä vinstutvecklingen. För atl del skall vara möjligl
alt uthålligt upprätthålla lillväxlen i svenskt näringsliv krävs fortsatl höga
invesleringar. I industrin beräknas investeringarna i genomsnitt öka med 3,7%
under treårsperioden. Delta torde förutsätta vinstandelar som är något högre
än dagens. De lägre relativpriser som krävs för atl förbättra bytesbalansen kan
mot denna bakgrund bara åstadkommas genom en nominell löneökningslakt som någol
understiger den i våra konkurrentländer.

Under åren 1989-1991 förutsätts de nominella lönerna öka
med 3% per är. Till detta kommer en redan beslutad höjning av ATP-avgiften med
0,4 procentenheter 1989. Lönekostnadsökningar av denna storlek resulterar i atl
priserna relalivi omvärlden sjunker med ca 0,5 % per är under perioden. Därmed
blir del möjligt för svenskt näringsliv atl erövra marknadsandelar på
exportmarknaderna.

Över perioden sker en förbättring av bytesbalansens saldo
från -13 miljarder kr. 1989 till -8 miljarder kr. 1991. Utgångsläget är
emellertid sådant atl det inte är realistiskt alt räkna med ell positivt saldo
under perioden. Med en ulveckling enligt de skisserade banorna bör emellertid
saldot bli positivt efter ylleriigare ell par år.

Beräkningarna
utgår vidare från alt del är nödvändigt atl hälla tillbaka de

offentliga utgifternas ökningstakt. Den offentliga konsumtionen förutsätts

öka med 0,8% per är. Detta är den takl som krävs för all gjorda offentliga

åtaganden skall kunna infrias. På samma vis har den offentliga sektorns

inkomster skrivits fram under anlagandel all exislerande principer för

skatte- och avgiftssystemet i huvudsak bibehålls. Med dessa anlaganden

försämras den offentliga sektorns finansiella sparande marginellt. De anla

ganden som valls innebär vidare all skattekvoten är i stort sett oförändrad

under perioden. 70

s. 71 Kontrollera mot PDF

Del
är vanskligt att göra en prognos för den privata konsumtionens Prop. 1987/88:
150 utveckling under de närmaste åren. Det mesta talar emellertid för all den
Bilaga 1.2 privata konsumlionen inte kommer alt öka med den takt som varil
fallet under senare är. Dels medför anpassningen nedåt av lönernas ökningstakt
au hushållens disponibla inkomster under de närmaste åren kommer att öka
långsammare. Dels är det inle sannolikt all hushållen i längden kommer att
vilja öka sin skuldsättning. I de redovisade beräkningarna har antagils all den
privala konsumlionen under 1989 ökar med 1,5%. Under de därpå följande åren
beräknas ökningstakten vara I % per år.

Den
förhållandevis långsamma ökningstakten för såväl offentlig som privat
konsumtion gör atl det skapas ell realekonomiskt utrymme för en nödvändig
uppgång i investeringarna. Särskill är det investeringarna i den
konkurrensulsalla sektorn som skjuter fart. Detta sammanhänger i hög grad med
att nettoexporten ökar kontinuerligt under perioden. Den önskvärda vridningen
av resursanvändningen frän konsumtion till kapitalbildning kommer därmed lill
stånd.

Sammanlaget
medför delta alt lillväxlen i ekonomin under de kommande tre åren i genomsnitt
kommer all bli strax under 2%. Under 1989 minskar tillväxten någol, vilkel är
en följd av dels en avlagande inlernaliondl efterfrågan, dels atl
relativpriserna på svenska varor har stigit under föregående år. Till detta
kommer en långsammare ökningstakt både för privat och offentlig konsumtion. När
lillväxlen i delta scenario ökar under 1990 och 1991 beror det i allt
väsentligt pä en förbättrad netloexport men även på en uppgång i
invesleringarna. I båda fallen hänger uppsvinget samman med en snabbare lillväxl
av de inlernationella marknaderna och etl förbältrat prisläge pä svenska
produkter.

Om
ovanslående förutsättningar infrias kommer sysselsällningen i ekonomin atl
kunna öka med ca 80000 personer. Della innebär i sin lur alt arbelslösheten kan
vara oförändrat låg, 1,7%, Irols ell växande arbelskraflsulbud.

Slutsatsen
är alltså all del är möjligl att under kommande år upprätthålla tillväxten i
ekonomin, bevara den låga arbelslösheten och samtidigt förbättra
bytesbalansen. För della krävs emellertid väsentligt lägre nominella
löneökningar än under senare år.

Större löneökningar slår på sysselsättningen

Kostnaderna
för svenskt näringsliv har under en följd av år ökat väsentligt

snabbare än för konkurrenterna i omväriden. Detta borde normall ha

resulterat i betydande problem för den svenska ekonomin. Antingen borde

bytesbalansen ha försämrals eller så borde tillväxten ha minskat och

arbetslösheten ha ökat. Så har emellertid av flera skäl inle skett. Viktigast

är alt de båda devalveringarna i början av 1980-lalel gav svenskt näringsliv

en påtaglig kostnadsfördel. Svenska exportföretag har ocksä under senare

år gynnats på vissa marknader av förändringarna i vissa större valutors

kurser. Till detta har kommil draghjälp från utlandet i form av bl.a.fallande

oljepriser. Det är svårt all idag se några utifrån kommande faktorer som pä

motsvarande sålt kommer all gynna den svenska ekonomins utveckling 71

s. 72 Kontrollera mot PDF

under den kommande treårs
perioden. Detta gör alt del inle förefaller Prop. 1987/88: 150 troligt atl
ett positivt bytesbalanssaido skulle kunna uppnäs under de Bilaga 1.2
närmaste tre åren.

Om
inte löneökningarna dämpas, ulan följer del mönster som varit rådande
historiskt, blir situationen betydligt allvariigare under de kommande tre
åren. Vid löneökningar på ca 6% per är i genomsnitt försämras industrins
konkurrenskraft snabbi. Detta medför i sin tur fallande marknadsandelar och en
vikande export. Om inle denna kompenseras med en uppgång i den inhemska
efterfrågan faller också tillväxten.

Utgångspunkten
är här atl finanspolitiken är fortsall slram. Under 1989 ökar i själva verket
statens inkomster till följd av all de alllför höga nominella löneökningarna
inte kompenseras fullt ul med förändringar i skalleskalorna. Mol bl. a. denna
bakgrund framslår del som troligt atl den privata konsumtionen i genomsnitt
ökar någol långsammare (1 % per år) i detta alternativ än i balansalternalivet.

Inte
heller invesleringarna kan förväntas kompensera del eflerfrågebortfall som den
konkurrensutsatta sektorn drabbas av lill följd av det alllför höga
kostnadsläget. Tvärtom beräknas investeringarna i industrin och i övrigt
näringsliv utvecklas sämre än i balansallernalivel eftersom vinsterna pressas
och efterfrågan blir lägre. I industrin beräknas invesleringarna l.o.m. falla
med i genomsnitt 2% per år.

Sammanlaget
innebär denna utveckling all lillväxlen i ekonomin blir ca 0,9% 1991. Vid denna
låga tillväxt förmår ekonomin inle ge jobb lill alla dem som söker sig ut pä
arbetsmarknaden. Arbetslösheten beräknas därför i slulel av perioden uppgä lill
drygt 3 %.

Bytesbalansens
saldo blir däremot inle nämnvärt sämre än i balansallernalivel. Delta beror i
första hand på den långsammare inhemska eflerfrågelillväxten. Till detta
kommer att relativprisuppgängen på svenska varor inledningsvis resulterar i
högre intäkter. Det är först efter nägot är som relativprisökningarna slår
igenom fullt ut i marknadsandelsförluster.

Det
år värt all understryka all del beskrivna scenariel skiljer sig frän
situationen i slulel av 1970-lalel bl. a. i del avseendet all den offentliga
sektorns ulgiftsökningslakt är väsenlligl långsammare och all finanspolitiken
är stram. Därmed förhindras alt de alllför snabba löneökningarna driver fram
drastiskt ökande bytesbalansunderskoll. En expansiv politik skulle i en
situation av della slag inle kunna bota problemen. Försök all kompensera del
efterfrågeborlfall som följer med alllför snabba pris- och löneökningar skulle
föra oss tillbaka till den situation som rådde under senare delen av
1970-lalel, med stigande budget- och bytesbalansunderskoll.

Risk för en sämre internationell utveckling

Del
finns också skäl alt framhålla osäkerheten i den internationella bedöm

ning som gjorts. Det grundscenario som presenterats innebär en förhållan

devis gynnsam inlernaliondl utveckling. Den torde i första hand förutsätta

all de slora obalanserna i väridsekonomin inle vidgås. Delta torde i sin lur 72

s. 73 Kontrollera mot PDF

kräva bl. a. etl lägre
eflerfrägetryck i Förenta staterna. Del torde även Prop. 1987/88: 150

underlättas av en snabbare tillväxt i Västeuropa och i Japan. Bilaga
1.2

I
en känslighelsanalys i kapitel 6 studeras konsekvenserna för den svenska
ekonomin av en väsenlligl sämre inlernationell ulveckling. Utgångspunkten är
hår svårigheterna alt komma tillrätta med det federala budgetunderskottet i
Förenta staterna. Del medför en förtroendekris för dollarn med en fallande
dollarkurs och ett högre ränteläge. För alt undvika bytesbalansunderskott i
Västeuropa bedrivs samtidigt en slram politik. Detta resulterar i en
stagnerande väridshandel.

Konsekvenserna
för den svenska ekonomin blir dä allvarliga, även om pris- och
lönekoslnadsutvecklingen anpassar sig till den i omvärlden. Den ekonomiska
lillväxlen faller lill i genomsnill 1,4% per år under perioden 1989-1991
samlidigl som arbetslösheten ökar till 2.9% och bytesbalansens saldo blir -20
miljarder kr.

Om
inte kostnadsutvecklingen i Sverige anpassas nedåt utan ligger kvar på en
fortsalt hög nivä, blir konsekvenserna ännu värre. Kombinationen av en lägre
världsmarknadslillväxt och alllför höga lönekostnadsökningar leder lill en
drastisk nedgång i tillväxt och sysselsälining. Den rådande osäkerheten i
världsekonomin och risken för en väsenlligl sämre internationell utveckling
understryker därmed kraftigt behovet av atl ästadkomma en anpassning av pris-
och löneökningslakten till den som råder i de vikligasle konkurrentländerna.

Norstedts Tryclteri, Stockholm 1988 73

Bilaga
1.3

Långtidsbudget för perioden 1988/89-1992/93

s. 87 Kontrollera mot PDF

Långtidsbudget för perioden 1988/89-1992/93

1 Inledning - Slutsatser

Beräkningarna i långtidsbudgeten visar den inkomst-
respektive utgiftsutveckling för perioden 1988/89-1992/93 som följer av
statsmakterna fattade beslul och gjorda åtaganden. Långtidsbudgeten kan
härigenom ses som en kalkyl över vilka finansiella resurser som minst kommer
alt krävas under den studerade perioden. Långtidsbudgeten är således varken en
plan eller en prognos för den framtida utvecklingen. Istället kan
längtidsbiidgelen betraktas som en konsekvensberäkning som bygger på beskriven
beräkningsmetodik saml redovisade anlaganden.

Beräkningsresultatet påverkas i hög grad av de antaganden
som görs om den framtida allmänekonomiska utvecklingen. Ulvecklingen av
utgifter och inkomster har bedömts med utgångspunkt från två
antagandeslruktu-rer; ett s. k. "lågalternativ" och ett
"högalternativ". Alternativen redovisas under l.I.

Under
perioden fram t. o. m. 1992/93 beräknas statsbudgetens inkomster i
lägallernativet öka med i genomsnitt 3,5 % per år, från 345,8 miljarder kr.
till 396,9 miljarder kr. och i högalternafivet med i genomsnitt 4,7 % per år
till 415,2 miljarder kr. .

I löpande
priser ökar statsbudgetens utgifter enligt långtidsbudgetens lågalternafiv med
i genomsnitt 3,3 % per är från 352,5 miljarder kr. fill 401,6 miljarder kr. I
högalternafivet ökar utgifterna med i genomsnitt 7,1 % per år till 463,0
miljarder kr. budgetåret 1992/93. Den enskilt största utgiftsökningen realt är
bostadssubventionerna, framförallt räntebidragen, som med gjorda antaganden
även framöver fortsätter alt öka mycket starkt.

Diagram 1 Budgetsaldots utveckling 1987/88-1992/93

Miljarder kr.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

87/88

88/89

89/90

90/91

91/92

s. 88 Kontrollera mot PDF

■ Riksdagen 1987/88. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1.3

s. 89 Kontrollera mot PDF

Budgetsaldol
förbättras i lägallernativet frän ett underskott på 6,7 mil- Prop. 1987/88: 150
jarder kr. budgetåret 1988/89 till ell underskott på 4,7 miljarder kr. budget-
Bilaga 1.3 året 1992/93. I högalternafivet försämras saldol till etl underskott
på 47,8 miljarder kr. för slulärei i perioden. Skillnaden på 43,1 miljarder kr.
mellan alternativen beror i första hand på den höga pris- och löneutvecklingen
som för med sig ökad upplåning och därmed ökade stalsskuldräntor. I detta
alternativ är för slulärei slatsskuldräntorna 12 miljarder kr. högre än i
lågalternativet. Stalsskuldräntorna beräknas således för slutäret av perioden
uppgå lill 58 miljarder kr. resp. 70 miljarder kr. i de båa alternativen.

En särskild beräkning visar att om utgifterna under
perioden 1988/89-1992/93 skulle växa i samma takl som BNP skulle budgetsaldol i
lågaliernalivel försämras med ca 17 miljarder kronor.

En klarare bild av hela offentliga sektorns finansiella
utveckling kräver förutom av statsbudgeten även särskilda beräkningar av
socialförsäkringssystemet samt kommunsektorns åtaganden.
Socialförsäkringssystemet visar ett försämrat sparande under perioden till
följd av den ökande belastningen på försäkringssystemet p.g.a. växande antal
pensionärer och ökat antal med hög eller full ATP. Kommunsektorns sparande
beräknas tillfälligt förbättras i millen av perioden, för atl sedan återigen
försämras. Slutsatsen av dessa beräkningar är entydig. Givet etl fortsatt
negativt sparande i den privala sektorn är del förbättrade budgetsaldol
nödvändigt men inle tillräckligt för alt uppnå del erforderliga sparandel inom
den offentliga sektorn. Därutöver krävs all den negativa utvecklingen i socialförsäkringssektorn
bryts.

Det samlade inhemska sparandet i den privata och
offentliga sektorn är • definilionsmässigl lika med bytesbalansen. Ell försämrat
finansiellt sparande inom nägon inhemsk sektor förutsätter således ett
motsvarande förbättrat finansiellt sparande inom någon annan sektor om en
försämrad bytesbalans skall kunna undvikas. Om skaller och avgifter höjs för
alt bibehålla den offentliga sektorns finansiella sparandeulveckling, innebår
della emellertid högre kostnader inom den privata sektorn. De ökade kostnaderna
påverkar inflationstakt och konkurrenskraft. Tillväxlbetingd-serna i
samhällsekonomin försämras och därmed i sin tur även skatteunderlagets
ulveckling på sikl. Detta kan innebära risk för atl den ekonomiska
utvecklingen kommer alt bli ännu sämre än den som förutselts i högallernalivel,
med åtföljande sämre ulveckling även av den offentliga sektorns ekonomi.

1.1 Antaganden

Anlaganden om utvecklingen av volymförändringar i BNP,
priser, löner och räntenivå bildar utgångspunkt för långlidsbudgelkalkylen.
Långlidsbudgelkalkylen är statisk och partiell i sä måtto att den görs med
fasta antaganden för hela perioden. Resultatet för elt är påverkar således inle
förutsättningarna för återstoden av perioden.

I tabell I redovisas de anlaganden som ligger lill grund
för de utgifts- och inkomstberäkningar som långtidsbudgeten bygger på.

Tabell
1 Antaganden

Prop.
1987/8

8:150

Lågalternativel

Bilaga
1.3

1988

1989

1990

1991

1992

1993

Timlön

6,0

3,0

Lönesumma

7,2

. 3.8

3,5

3,8

3,7

3,6

KPI
(årsgenomsnitt)

.'>.4

3,4

2,8

2,5

2.3

2,0

Nyupplåningsränta,

inhemsk

10,0

9,0

8,0

8.0

8,0

utländsk

8.0

8,0

BNP,
vdym

2,2

1,7

1.7

2,0

2.3

2,5

Högallernalivel

1988

1989

1990

1991

1992

1993

Timlön

6,0

5,5

5,0

4,5

Lönesumma

6,0

5.5

5.0

4.5

KPI
(årsgenomsnitt)

5,0

4,5

Nyupplåningsränta,

inhemsk

12,0

utländsk

—

8.0

8,0

BNP,
volym

0,5

0.5

0,5

1.2 Beräkningsmetodik

Inkomsterna

Beräkningarna
av inkomsterna i långtidsbudgeten grundar sig pä anlaganden om bl. a.
lönesummans, prisernas och den privala konsumtionens ulveckling. Vid
beräkningen av framförallt inkomstskatter, socialavgifter och mervärdeskatt är
dessa anlaganden av central betydelse för resultaten.

Vad
beträffar inkomstskatten från fysiska personer har, som en beräk-ningsmässig
förutsättning, skallens andel av beskattningsbar inkomst hållils konstant
under länglidsbudgetperioden.

Företagens
taxerade inkomst beräknas schablonmässigt öka med 10 % per år i lågallernalivet
och med 7 % per år i högallernalivel.

Skatterna
pä alkohol och tobak har räknats upp med prisutvecklingen. För övriga
punktskatter anlas att skattesatserna ligger kvar på oförändrad nominell nivå.
Någon justering av dessa skattesatser med hånsyn lill prisutvecklingen har
således inte lagts in.

Utgifterna

Beräkningarna
av utgifterna utgår frän anslagsbeloppen för budgelåret 1988/89 enligt 1988 års
reviderade budgetförslag. Beräkningarna i fasta priser utgår normalt från
oförändrad pris- och lönenivå jämfört med 1988 ärs budgelproposition.
Ulvecklingen i fasta priser speglar således volymförändringar under perioden.
Löneutveckling i oförändrad pris- och lönenivå återspeglar således enbart
sysselsättningsutvecklingen. Vad beträffar l.ex. sjuk- och föräldraförsäkringen
återspeglar utgiftsutvecklingen förändringen av antalet ersältningsdagar.

Följande
principer har i huvudsak tillämpats vid bedömningen av hur Prop. 1987/88:
150

utgifterna i fasta priser utvecklas under perioden. Bilaga 1.3

- Ulvecklingen av s. k. transfereringsanslag -
exempelvis folkpensions-

anslaget, bidragen lill driften av grund- och gymnasieskolan, skalte-

utjämningsbidragel - beräknas med antaganden om förändringar av de

ulgiftsslyrande faktorerna, bl. a. förändrade volymer. Utvecklingen av

dessa anslag styrs ofta av automatiskt verkande regelsystem, (se vidare

appendix II
Ändamälsavsnitl).

- Anslag som förutsätter separata beslul av
statsmakterna dä ambitions

nivån för ändamålet skall fastställas, förutsätts ha en oförändrad an

slagsnivå under perioden.

-
Vissa anslag
styrs av atl statsmakterna lagt fast långsiktiga ramar eller program för
verksamheten. Som exempel kan nämnas utgiftsramen för del militära försvaret
samt olika forsknings- och utvecklingsprogram. För vissa anslag styrs
volymutvecklingen av olika lyper av avlal. Styrande för anslagsberäkningen är
i dessa fall bl. a. avtalsperiodens längd och de faktorer som reglerar volymen
av den verksamhel som avtalet gäller. I de fall klara uttalanden om
tidsbegränsningar av åtagandel föreligger, har i långlidsbudgetberäkningarna
antagits atl utgifterna bortfaller när programmet eller motsvarande upphör. I
övriga fall har i regel schablonmässigt antagits all utgifter för de olika
ändamålen kvarstår under hela länglidsbudgetperioden. Utgifter för
investeringsändamål har behandlats på motsvarande sätl.

-
Beräkningen av
utgifterna för arbetsmarknads- och näringspolitik har i lågaliernalivel gjorts
med ulgångspunkl från atl inga nya utgiflsålaganden görs under
länglidsbudgetperioden. Samtidigt faller medel för tillfälliga insatser bort
under perioden. Viss merbelastning inom dessa områden har förutsatts i
högalternativet.

-
I beräkningarna
av förvallningsanslagen har del anlagils alt huvudförslaget dvs. del
produkliviletsavdrag som årligen görs, fillämpas schablonmässigt under
länglidsbudgetperioden.

Utgiftsutvecklingen i löpande priser har beräknats med
ulgångspunkl i utvecklingen i fasta priser och med de anlaganden om förändring
av priser, löner, m. m. under perioden som redovisats ovan. Utgifterna har
beräknats med tvä alternativa anlagandeslrukturer baserade pä två antaganden om
löneökningslaklen. Dock har även i grundkalkylen vissa bidragsnivåer
kalkylmässigt anpassats lill pris- och löneutvecklingen trots alt nägon formell
indexkoppling inle föreligger.

I appendix I ges i den realekonomiska redovisningen även
den historiska utgiftsutvecklingen 1982/83-1986/87 i fasta priser. Omräkningen
lill fasta priser har skell med olika index för de skilda ulgiflsslagen.

2
Statsbudgetens inkomster

2.1 Inledning

Inkomsternas
utveckling är nära kopplad till den ekonomiska utvecklingen och därmed i hög
grad beroende av de antaganden som presenterats i avsnitt I.l. De beräkningar
som har gjorts inom ramen för långtidsbudgeten bygger i huvudsak på alt inga
nya beslut tas som påverkar statsbudgetens inkomstsida. Som en
beräkningsmässig förutsättning har dock skattens andel av beskattningsbar
inkomst för fysiska personer hållits konstant under beräkningsperioden.
Juridiska personers skatt har räknats upp schablonmässigt. Vidare har
skatterna på alkohol och tobak räknats upp med den allmänna prisutvecklingen.

Den starka kopplingen
mellan inkomsternas utveckling och den ekonomiska tillväxten äskädligörs klart
i den faktiska ulvecklingen under de sista tio åren. Under slulet av 1970-lalel
stagnerade inkomsterna i takt med alt den ekonomiska tillväxten avstannade.
Från början av 1980-talet har statsinkomsterna återigen ökat och har t. o. m.
budgetåret 1986/87 årligen ökat reall med drygt 5 % i genomsnitt.

Inkomsterna nettoredovisas
i statsbudgeten. På inkomstsidan i budgeten finns utgifter för t. ex.
kommunalskattemedel, sjukförsäkring och arbels-skadeförsäkring. I del fortsatta
redovisas endast nettobelopp.

Inkomsterna
från fysiska personers skall, juridiska personers skall, lagstadgade
socialavgifter saml skatt på varor och tjänster svarar för närmare 85 % av de
totala statsinkomsterna. Framställningen i det följande koncentreras därför
lill dessa inkomstslag.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

2.2 Resultatet av beräkningarna

Den
beräknade ulvecklingen av statsbudgetens inkomster i lågalternativel framgår av
nedanstående diagram och tabell.

Diagram 2 Statsbudgetens inkomster 1988/89 fördelade på
olika huvudgrupper.

Miljarder
kronor

UervQrdessHlt 82.3

InVotnstskatt
8 9..9

Socifllovgifter 5<.6

Ovr
inkomster 36.(

Ovr i n d skott 62.4

Tabell 2 Utveckling av statsbudgetens inkomster,
lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

Ariig
genomsnittlig förändring 1982/83-1986/87

Förändring jämfört med föregående år Årlig

--------------------------------- genom-

1988/89
1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 snittlig

förändring

1988/89-

1992/93

Inkomstskau 18,2 %

Socialavgifter 12,9 %

Mervärdeskatt 12,3 %

Övriga indirekta skatter 10,6 %

Ränteinkomster och åter

betalning av lån 13,1%

Övriga inkomster 11.0%

Totala
inkomster 13,7 %

Summa
inkomstnivå

Andel av
BNP, %

89,8

-2,3

7.7

8,9

6,7

+ 5,4%

54,6

0,9

2,0

2.2

2,1

4-3,1 %

82,3

4,4

4,1

4,5

-H4,8 %

62,4

0.8

0,8

0,9

1,0

-1-1,4%

19,9

-1,5

-1,1

-0,3

-3,9%

36,4

2,2

1,5

1,4

0,5

-1-3,6 %

345,4 H-6,0 -1-14,6 -1-16,4
-HI4,5 -1-3,5% 31,4% 30,9% 31,1% 31,0% 30,8%

2.3 Inkomstskatt

Inkomstskatterna utgörs av skatt på fysiska personers och
juridiska personers inkomster och uppgär till 25 % av statsbudgetens
inkomster. Två tredjedelar av inkomstskatterna på budgeten härrör frän fysiska
personer. Den statliga skatten på fysiska personers inkomster uppgår lill drygt
10 % i genomsnitt. Utvecklingen av slatens direkta skatteinkomster beror på
faktorer som skattesatser och avdragsmöjligheler saml skattebasens, t. ex.
lönesummans, ulveckling.

Inkomstskatterna från fysiska personer beräknas öka med i
genomsnitt 3,5% per år i lågalternativel och 6,9% per år i högallernativet
under länglidsbudgetperioden. Under perioden 1982/83-1986/87 ökade dessa inkomster
med i genomsnitt 15,2 % per år. Den kraftiga inkomstulvecklingen under den
historiska perioden förklaras i hög grad av den snabba pris-och
löneutvecklingen under perioden 1981/82-1985/86.

Juridiska personers inkomstskatt utgör ca 7 % av
statsbudgetens inkomster. Andelen har vuxit kraftigt de senasle åren. I
genomsnitt har inkomsterna ökat med 28,3 % per år under perioden
1982/83-1986/87. Bedömningen av utvecklingen under denna inkomsttitel är
förenad med slor osäkerhet. Det beror på all grunden här utgörs av prognoser
dels över företagens vinstutveckling, dels över inbetald skall i förhållande
fill vinsten.

2.4 Lagstadgade socialavgifter

De lagstadgade socialavgifterna svarar för knappt en
sjättedel av de totala inkomsterna. Vid givna avgiftssatser följer inkomsterna
lönesummans utveckling. Vissa inkomster förs helt eller delvis till fonder
utanför statsbudgeten. I

avsnill 5 redovisas de
totala statsinkomsterna av socialavgifter och de Prop. 1987/88: 150

olika avgiftssatserna som ligger lill grund för beräkningarna. Bilaga
1.3

I
statsbudgeten beräknas inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna öka
med i genomsnitt 3,1 % ärligen i lågaliernalivel och 6,9 % åriigen i
högallernalivel under länglidsbudgelperioden.

Några
socialavgifter nettoredovisas som nämnts i budgeten. När del gäller de utgifter
som redovisas här, finns del skäl atl särskill framhålla utvecklingen inom
arbetsskadeförsäkringen. Utgifterna beräknas på denna post öka kraftigt under
länglidsbudgetperioden. Underskoll har uppstått i arbetsskadefonden som
belastar budgeten. Budgelärel 1988/89 beräknas belastningen bli närmare 4
miljarder kronor och 1992/93 drygt 6 miljarder kronor.

2.5 Skatt på varor och tjänster

De
indirekta skatterna på varor och tjänster svarar för drygt 40% av
statsbudgetens inkomster. Mervärdeskatten är statsbudgetens största enskilda
inkomsltild och svarar för närmare 24 % av statsbudgetens inkomster. Vid en
given skattesats bestäms inkomstulvecklingen under denna titel i huvudsak av
konsumtionens ulveckling, såväl privat som offentlig, i löpande priser.
Mervärdeskattens årliga ökningstakt i lågalternativel beräknas uppgå till 4,8%
under långtidsbudgetperioden och i högallernalivel fill 6,9 %.

Beräkningen
av inkomsterna av övriga indirekta skatter är inte pä samma sätl styrd av
anlaganden om den ekonomiska ulvecklingen. I genomsnitt ökade dessa inkomster
ärligen 10,6 % under perioden 1981/82-1985/86. Ökningstakten under
länglidsbudgetperioden stannar vid 1,4 % i lägallernativet. Beräkningen är i
huvudsak baserad på idag fastställda skattesatser. Etl undantag är skatt på
vin, sprit, öl och tobak som räknats upp med den allmänna prisutvecklingen. I
högallernativet ökar inkomsterna av övriga indirekta skatter därför med i
genomsnitt 2,0 % per år.

3
Statsbudgetens utgifter Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.3 3.1 Utgifternas utveckling

Statsbudgetens
utgifter exkl. statsskuldräntor minskade under perioden 1982/83-1986/87 med i
genomsnitt 1,7 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Orsakerna till den
reala minskningen hänför sig framförallt lill att bostadslånen och televerkets
investeringsanslag inte längre belastar budgeten.

Under
långlidsbudgetperioden, som i år omfattar åren 1988/89-1992/93, beräknas
statsbudgetens utgifter i oförändrad pris- och lönenivå öka med ca 1,4% per är
exkl. stalsskuldräntor. Den viktigaste orsaken fill att utgifterna växer så
snabbt även realt är ökningen av kostnaderna för bostadssubventionerna i form
av räntebidrag. Systemet med garanterad ränta och det ökade bostadsbyggandet
medför atl anslagsbelastningen stiger kraftigt. Räntebidraget motsvaras för
egnahemsägarens del delvis av den skatteminskning som följer av
underskotlsavdrag för ränteutgifter. Ökningen av andelen hyres- och bostadsrättslägenheter
i de senare årens nyproduktion medför alt samhällets stöd förskjuts frän
skatteminskning lill räntebidrag. Exkluderas kostnaderna för räntebidrag under
långfidsbud-gelperioden stannar tillväxten av utgifterna i oförändrad pris- och
lönenivå vid knappt 0,5 %. I löpande priser begränsas utgifternas tillväxt till
ca 3,5 % per år i lågalternativel. Orsaken till den förhållandevis
lågäulveck-lingstakten är antaganden om en markant dämpning av pris- och
löne-utvecklingslaklen under perioden.

Utgifterna
för räntorna på statsskulden beräknas till 53,0 miljarder kronor för
budgetåret 1988/89. Beräkningen inkluderar en utgiftsminskning engångsvis med
7,5 miljarder kronor till följd av en omläggning av bokföringsprincipen på
statsskuldväxlar.

Trots
den ökande statsskulden och en nivåökning för budgetåret 1989/90 jämfört med
utgångsårel, kommer utgifterna för statsskuldräntor i lågalternativel att
minska något under länglidsbudgetperioden som följd av att räntesatserna
successivt antas falla. Detta innebär att de totala statsutgifterna, inklusive
statsskuldräntor, i lågalternativet ökar med 3,4 % per år. Mätt som andel av
BNP innebär delta att ■statsutgifterna ligger kvar pä ungefär samma andel
under perioden.

I
högallernativet växer utgifterna exklusive statsskuldräntor med ca 7%

per är. I tabell 3 redovisas en jämförelse mellan utgifterna enligt låg- och

högallernativet. En stor skillnad kan hänföras-till stalsskuldräntorna vilket

beror på den betydligt högre räntenivån samt ett ökande upplåningsbehov i

högalternativet. Utgifterna i högalternativet ökar även fill följd av all

subventionssystemet för bostäder är sä utformat att fastighetsågarna kom

penseras för de högre räntekostnaderna i detta alternafiv. I övrigt bidrar

bl. a. den högre pris- och lönenivån till alt utgifterna för folkpensioner och

andra indexbundna transfereringar ökar snabbare. Även utgifterna för

statlig konsumtion, såsom l.ex. försvaret blir högre i högalternativet.

Inkomsterna ökar i genomsnitt snabbare i högallernalivel beroende på

högre anlaganden om pris- och löneutvecklingen. Sammantaget leder den

na ulveckling till en försämring av budgetsaldol för slulärei med 43 miljar- °

der kronor.

Tabell
3 Högallernativet jämfört

Miljarder
kronor

med
lågalternativet

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Inkomster

Utgifter
exkl. stalsskuldräntor

Statsskuldräntor

Budgetsaldo

-1-19,9

-12,2

±0.0

-(- 7,7

-H8,8 -25,7

- 3,0

- 9,9

-1-16,6 -36,8 - 6,0

-26,2

-H8,2 -49,4 -12,0

-43,1

Statsbudgeten
består av många olika slag av utgifter. För ekonomin i dess helhet har dessa
olika enskilda utgifter myckel olika konsekvenser. Etl sätt atl studera de
olika utgifterna är atl göra en uppdelning på realekonomiska kategorier säsom
t.ex. konsumtion, investeringar och transfereringar. I nedanstående diagram
visas statsbudgetens utgifter budgetåret 1988/89 uppdelade i realekonomiska
kategorier. I appendix I finns en mer ingående redovisning.

Diagram
3 Statsbudgetens utgifter budgetåret 1988/89 fördelade på realekonomiska
kategorier.

Miljarder
kronor

StotsskuldrQnto 53.0

Tronsf kornmuner 6<. I

Ovrigo tronsf 19.5

Investeringor

' ' ■ 3 _________________________________________ Tronsl
fOfetog

8.5 Fin t r on s o k 5.2

Transf hushall 102.9

3.2 Utgifternas utveckling uppdelade på olika ändamål

Beräkningarna
av utgifterna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 1988/89 som redovisas
i budgetpropositionen eller, om förändringar därefter inträffat pä grund av
särpropositioner m. m., från del reviderade budgetförslaget. Enligl
beräkningarna skulle de totala utgifterna i oförändrad pris- och lönenivå
(exkl. stalsskuldräntor) öka med ca 1,4 % under perioden.

Bland
de utgifter som enligl beräkningarna minskar under långlidsbudgetperioden kan
nämnas kostnader för utbildning samt för näringspolitiska

insatser.
Nedgången i utbildningskostnaderna beror framförallt pä del sjunkande antalet
elever i grundskolan.

Bland de
utgifter som ökar kan nämnas statens kostnader lill följd av ökat
bostadsbyggande, slöd lill barnfamiljer saml kostnader för kommunikationer.
Della beror bl. a. på ökade bostadssubventioner i form av räntebidrag saml
ökade satsningar pä främst vägvåsendel och järnvägen.

Den
ulveckling av statsbudgetens utgifter fördelade på olika ändamäl som närmare
redovisas i appendix II åskådliggörs
i löpande priser i nedanstående diagram.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

Diagram 4 Utgifter för olika ändamäl 1988/89 och 1992/93
enligt lågalternativel.

1988/1989
1992/1993

9. 10. II. 12.
13. 14.

Rättsväsendet

Internationellt utvecklingssamarbete

Totalförsvar

Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

Vad gäller
sjukförsäkringen faller endast 15 % av utgifterna på anslag. Det är

dessa som
redovisas här.

Stöd till
barnfamiljer

Hälso-,
sjuk- och socialvård

Merparten
av del statliga stödet till hälso- och sjukvården utbetalas via sjukför-

siikringen
vilket innebär att endast en mindre del redovisas här.

Kommunikationer

Allm.
bidrag lill kommunerna

Utbildning och forskning

Arbetsmarknads-
och regionalpolitik

Bostadspolitik

Näringspolitik

Energiförsöijning

Övrigt

3.3
Jämförelse mellan alternativa utgiftsutvecklingar

I tabell 4 redovisas utvecklingen under perioden 1989/90 -
1992/93 om utgiftsökningen skulle följa BNP-utvecklingen under denna period.
Beräkningen kan ses som en form av känslighelsanalys. Beräkningarna utgår från
utgifterna exkl. stalsskuldräntor budgetåret 1988/89. Dock beaktas

inte
i beräkningarna all de ökade utgifterna normalt påverkar aktiviteten i Prop.
1987/88: 150 ekonomin och därmed även inkomsterna. En grundläggande
förutsällning Bilaga 1.3 för alt ökade utgifter skall leda till en ökad
aktivitet i ekonomin är atl det finns icke outnyttjad kapacitet hos företagen.
De multiplikativa effekterna av att öka slalsulgifterna vid dagens höga
kapaciieisulnylijande skulle sannolikl till slörsla delen leda till
prisstegringar, ökad import och höjda räntor och därmed ytterligare försämra budgetsaldol.
Däremot har effekterna på utgifterna för stalsskuldräntor av ell större
budgetunderskott inkluderats i beräkningarna. Resultatet visar atl om
utgifterna skulle öka i samma takt som lillväxlen skulle budgetsaldol försämras
avsevärt under perioden och för slutäret ligga 17,5 miljarder kronor sämre än i
lågalternativel.

Tabell
4 Utgiftsutvecklingen om utgifterna skulle öka i takt med BNP jämfört med
lågalternativet

Miljarder
kronor, löpande priser

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Beräknad utgiftsnivå lägallernativet Utgiftsnivå enligt
BNP-utveckling Ökade utgifter Stalsskuldräntor

Förändring
av budgetsaldo

315,0 313,7 -1.3 -0.1

1,4

325.6

328.1

■■ -t-3.1

+0.3

-3,4

336,8 343.4 +6,8

+ 0,7

-7,5

343,6 359,4 + 15,8 + 1,7

-17,5

4
Budgetsaldol

De tidigare presenterade beräkningarna av statens
inkomster öch utgifter under länglidsbudgetperioden har sammanställts i tabell
5. Utöver den framräknade utvecklingen under långlidsbudgetperioden redovisas
utfallen för budgetåren 1982/83-1986/87 och nuvarande beräkning för budgetåren
1987/88 och 1988/89.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Tabell 5 Budgetsaldo budgetåren 1982/83-1992/93
Miljarder kr., löpande priser

Budgetår

Inkomster

Utgifter exkl.

Statsskuld-

Budget-

Budgetsaldo

statsskuld-

räntor

saldo

1 procent

räntor

av BNP

Utfall

1982/83

191,3

229,7

48,2

-86,6

13%

1983/84

221.1

237,9

60,4

-77,1

10,3%

1984/85

260,6

253,9

75,2

-68.5

8,3%

1985/86

275,1

255,4

66,5

-46.8

5,2%

1986/87

320.1

271,5

63,8

-15.2

1,6%

Nuvarande
beräkning

1987/88

335,7

286,9

54,6

-5,8

. 0,6

1988/89

335,8

299,5

53,0

-6,7

0,6

Lågalternativ

1989/90

351.4

315,0

59,0

-22.6

2,0

1990/91

366,0

325,5

59,0

-18,5

1.6

1991/92

382,4

336.6

59,0

-13,2

1,0

1992/93

396,9

343.6

58,0

- 4,7

0,4

Högallernativ

1989/90

371,3

327.2

59,0

-14,9

1,3

1990/91

384.8

351,2

62,0

-28,4

2,3

1991/92

399.0

373,4

65,0

-39,4

3,1

1992/93

415.2

393,0

70,0

-47.8

3,5

I årets långtidsbudget görs inga beräkningar av det
underiiggande saldot för långtidsbudgetperioden, eftersom några särskilda
åtgärder som under perioden skulle skapa en skillnad mellan del redovisade och
del underliggande budgetsaldol inle är kända.

Budgelunderskollel försämras i lägallernativet från 6,7
miljarder kronor budgelärel 1988/89 lill 22,6 miljarder kronor budgetåret
1989/90. Därefter förbättras gradvis budgelunderskotlel för atl uppgå lill 4,7
miljarder kronor budgetåret 1992/93. Uttryckt som andel av BNP innebär,detla en
minskning ftån 0,6% budgetåret 1987/88 lill 0,4 % budgetåret 1992/93.

I tabell 6 redovisas BNP-anddarna för inkomster, utgifter
exkl. stalsskuldräntor, stalsskuldräntor och budgetunderskott för
långtidsbudgetens första och sista år.

Tabell 6
Inkomster och utgifter i andel av BNP

1988/89

1992/93 Låg

1992/93 Hög

Inkomster

31,4%

32,2%

30,6%

Utgifter
exkl. statsskuldräntor

2,7%

26,6%

29.0%

Stalsskuldräntor

4.8%

0,4%

5.2%

Budgetunderskott

0,6%

0.4%

3,5%

5 Samhällsekonomiskt perspektiv

Även om intresset i långtidsbudgeten koncentreras lill
statsbudgeten är del viktigt att också beakta de samband som finns med
samhällsekonomin i dess helhet. Vid en analys av dessa samband är del lämpligt
alt särskilja ekonomin i tvä sektorer - den privala resp. den konsoliderade
offentliga sektorn. Del sammanlagda finansiella sparandel i dessa sektorer är
identiskt med bytesbalansen.

I del
följande redovisas en samlad beräkning av den konsoliderade offentliga sektorn,
dvs. en beräkning för staten, socialförsäkringsseklorn och kommunerna där
interna betalningsströmmar eliminerals. Statsbudgeten ligger lill grund för
beräkningen av statens inkomster och utgifter. Avsiklen är alt belysa
statsbudgetens del i del totala offentliga sparandet.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

Offentliga sektorn

De senaste årens kraftiga förbättring av statsbudgetens
saldo återspeglas i ell starkt förbättrat finansiellt sparande i slalen. Även
socialförsäkringssektorns finansiella sparande har förbättrats nägol under
perioden. Det totala offentliga sparandel har därmed förbättrats som en direkt
följd av det förbättrade budgetsaldol. I följande diagram beskrivs utvecklingen
av del offentliga sparandet under perioden 1982/83 -1987/88.

Diagram 5 Sparande i den offentliga sektorn åren
1982/83—1987/88, miljarder kronor

- BTNANSIELLT SPARANDE I SOCIALFÖRSÄIOJINGSSEKTORN
FINANSIELLT SPARANDE I OFFENTLIGA SEKTORN FINANSIELLT SPARANDE I STATEN
BUDGETSALDO

--25

-50

--75

82/83 83/84 84/85 85/86 . 86/87

Källor: Statistiska Centralbyrån och Finansdepartemenlet

87/88

I tabell 7
redovisas vilka sociala avgiftsuttag som ligger till grund för
längtidsbudgetperioden.

Tabell
7 Lagstadgade socialavgifter

Procentuellt uttag för avgiftsåret

Prop. 1987/88:150 Bilaga
1.3

s. 10 Kontrollera mot PDF

Avgifter
vars inkomster helt redovisas på statsbudgeten

Folkpensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Barnomsorgsavgift
Vuxenutbildningsavgift Allmän löneavgift

9.450

9,45

9.300

10,10

2.200

2.20

,270

,27

2,0

,34

Avgift vars inkomster delvis redovisas på statsbudgeten

Arbetsmarknadsavgift 2.006

Avgifter vars inkomster inte redovisas på statsbudgeten

2,16

2.16

s. 11 Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsavgift
till ATP

10.200

10.60

11.00

Delpensionsavgift

.500

.50

Arbetsskadeavgift

.600

.90

,90

Lönegarantiavgift

,200

.20

,20

Arbetarskyddsavgift

.350

.35

Avgift
till sjöfolkspensionering

1,200

1.20

Summa

38,276

38,27

38,67

I tabell 8 visas en beräkning av statens och
socialförsäkringssektorns finansiella sparande under länglidsbudgetperioden.
Statens finansiella sparande har beräknats med utgångspunkt från
statsbudgeten. I övrigt bygger beräkningarna pä lägallernalivels
anlagandeslruklur. I princip representeras hela sparandet inom
socialförsäkringen av sparandel inom AP-fonden, eftersom sparandel i övriga
delar inom sektorn i stort sell ligger nära noll.

Tabell 8 Statens och socialförsäkringssektorns
finansiella sparande budgetåren 1988/89-1992/93 i lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

1988/89

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Budgetsaldo

- 6,7

-22,6

-18,5

-13,2

- 4,7

Finansiella

transaktioner

(netto)

11,3

11,6

9.5

12.0

13,0

Finansiellt
sparande

i staten

4,6

-11.0

- 9,0

- 1.2

8,3

AP-fondens

finansiella
sparande

27,5

26.7

24,4

22.4

21.5

Finansiellt
sparande

i
stat och social-

försäkringssektor

32,1

15,7

15,4

21,2

29,8

Del
finansiella sparandel i slaten och socialförsäkringssektorn försämras enligl
beräkningarna mellan budgetåren 1988/89 och 1989/90. Denna ulveckling
förklaras av all både statsbudgetens saldo saml del finansiella

sparandet i
socialförsäkringssektorn försämras. Orsakerna är förutom ökade kostnader för
pensionssystemet i socialförsäkringsseklorn, det till en början kraftigt
försämrade budgetsaldol. Mot slulel av längtidsbudgetperioden förbättras
återigen del finansiella sparandel i den offentliga sektorn. Förbättringen
förklaras av all statsbudgeten årligen förbäliras vilket i sin tur är en följd
av anlaganden om en dämpning av pris- och löneutvecklingen under perioden. Det
finansiella sparandel i AP-fonden fortsätter all försämras under hela
långtidsbudgetperioden.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.3

AP-fondens
utveckUng

Del
finansiella sparandet i socialförsäkringen motsvaras i stort sett av AP-fondens
finansiella sparande.

De
faktorer som bestämmer AP-fondens ulveckling är pensionsutbelalningar,
avgiftsuttag, ränte- och prisnivå. Vad beträffar ATP-avgifterna är
löneökningstakt och förändringar i den förvärvsarbetande befolkningen avgörande
för ulvecklingen. Eftersom löneökningstakten pä lång sikt är beroende av den
produktivitets- och sysselsätlningslillväxl som råder i ekonomin är
ATP-avgifterna självfallet också beroende av BNP-utvecklingen.

Tabell
9 AP-fondens utveckling budgetåren 1988/89-1992/93, lågalt.

Miljarder
kronor, löpande priser

1988/89

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Inkomster

Räntor m. m. Arbetsgivaravgifter

36,1

55,5

38,6

58,4

39,6 60,3

40,6 62,4

42,5 64,6

Summa

91,6

97,0

99,9

103,0

107,1

Utgifter

Utbetalda pensioner Administration

63,6 0,5

69,8 0,5

75,0 0,5

80,1 0,5

85,1 0,5

Summa

64,1

70,3

75,5

80,6

85,6

Finansiellt
sparande

27,5

26,7

24,4

22,4

21,5

Allt sedan ATP-syslemet
infördes har socialförsäkringen haft ökande sparandeöverskoll. Under perioden
1980—1986 har den genomsnittliga årliga procentuella tillväxten i AP-fondens
finansiella sparande varit ca 8%.

I tabell 9 redovisas en
beräkning över det finansiella sparandet i AP-fonden under
längtidsbudgetperioden. Av tabellen framgär alt utbetalningarna av pensioner
beräknas öka starkt under perioden. Anledningen till dessa ökande utgifter är i
första hand ökande antal pensionärer med full ATP-poäng. Den högre belastningen
på ATP-systemet innebär samtidigt atl kostnaderna för folkpensionerna, som till
viss del finansieras med skattemedel minskar genom atl pensionslillskotlen
avräknas krona för krona mol ATP-pensionen. Under längtidsbudgetperioden kommer
folkpensioneringens avgifisfinansieringsgrad alt öka.

Som framgår av tabell 9
visar beräkningarna alt även vid oförändrade Prop. 1987/88: 150 utgifter sä
mäste en allt större del av avkastningen pä AP-fonden tas i Bilaga 1.3
anspråk. Denna ulveckling accentueras ytterligare under senare hälften av 1990-talet.

Kommunerna

I
föregående avsnitt har utvecklingen, av det finansiella sparandel i den
statliga sektorn och socialförsäkringssektorn redovisats. I det perspekfivet är
det även av intresse att kort belysa de förutsättningar som kommer atl gälla
för kommunsektorn de närmaste åren.

Formellt
gäller all den kommunala budgeten skall balansera. Deta innebär att
kommunsektorn inle kan länefinansiera utgifter för konsumtion, men att man har
full möjlighet all länefinansiera investeringar.

De
samhällsekonomiska kalkyler som redovisas i treårskalkylerna (Bilaga 1.2.)
framgår av nedanstående tabell. De bygger pä förutsättningen atl
löneökningstakten fr.o.m. 1989 går ned fill 3% per år. Den kommunala
verksamhelen förulsälls i detta alternativ årligen växa realt med 1 %. Efter
det att kalkylerna avslutats har avtal slutits enligl vilka lönekostnadsökningarna
i kommuner och landsting kommer all bli ca 5 % 1989. Detta leder till ökade
konsumtionsutgifter och beräknas påverka kommunernas finansiella sparande med
ca 2-3 miljarder kr. under perioden.

Orsaken
till den kraftiga förbällringen av kommunernas finansiella sparande 1990 och
1991 beror på de slora skatteinkomster som tillfaller kommunerna med två års
eftersläpning. Mot slutet av perioden försämras sparandet återigen vilkel
främst beror på alt inkomsterna vid givna antaganden beräknas minska.

Tabell 10 Den kommunala sektorns finansiella sparande'

Miljarder kronor.

1988

1989

1990

1991

1992

1993

-6

-2

Det
finansiella sparandet påverkas i slor utsträckning av även mindre förändringar
i den reala tillväxten i kommunsektorn (volym saml relativ kostnadsutveckling).

Som
framgår av tabell 11 har den kommunala sektorns konsumtionsul-veckling legat
avsevärt över den förutsatta nivån under perioden 1980-1986.

Tabell
11 Den kommunala konsumtionsutvecklingen

Årlig
procentuell förändring

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

3,0

3,1

2,2

2,6

3,0

2.5

1,7

1,1

Källa: Statistiska centralbyrån och riksrevisionsverkel

Diagram 6
Beräknal sparande i offentlig sektor åren 1988/89-1992/93,

Miljarder kronor

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

■
FINANSIELLT SPARANDE I SOCLUJÖRSÄKRINGSSEKTORN FINANSIELLT SPARANDE I
OFFENTLIGA SEKTORN FINANSIELLT SPARANDE I STATEN FINANSIELLT SPARANDE I
KOMMUNERNA BUDGETSALDO

88/89 89/90 90/91 91/92

Källor: Statistiska Centralbyrån och finansdepartementet

92/93

Totala inhemska sparandel

Det totala inhemska sparandet är summan av den privata
sektorns (hushåll och företag) sparande och den offentliga sektorns sparande.
Inhemska under- och överskott avspeglas i bytesbalansens saldo.

Del privala sparandet anlas under länglidsbudgetperioden
vara forlsall negativt inom såväl förelags- som hushållsseklorn.

Med dessa
antaganden om utvecklingen av del privata sparandel i ekonomin krävs, för atl
bytesbalansen ska kunna förbättras under länglidsbudgelperioden, alt det totala
offentliga sparandel ökar. Som tidigare redovisats förbättras statsbudgetens
saldo under långlidsbudgetperioden samtidigt som sparandet inom såväl
socialförsäkringssektorn som kommunerna försvagas.

Det
förbättrade budgetläget är nödvändigt men inle tillräckligt för atl uppnå det
eriorderliga sparandet inom den offentliga sektorn. Därutöver är del nödvändigt
all den negativa ulvecklingen i AP-fonden bryts och vänds till elt förbättrat
finansiellt sparande. Även andra redovisningar pekar på att sparandet i
socialförsäkringssystemet är i fara genom del snabbi växande ulgiftslryckel i
systemet. Den strama budgetpolitiken i slalen måste således ligga fast,
samtidigt som kostnadsutvecklingen i socialförsäkringssystemet måste
begränsas.

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

Appendix 1 Prop. 1987/88: 150

Bilaga
1.3

Statsbudgetens utgifter fördelade på realekonomiska
kategorier

För
alt underlätta analysen av utgiftsutvecklingen i ett samhällsekonomiskt
perspektiv görs i det följande en uppdelning av utgifterna i realekonomiska
termer. Denna uppdelning, som i huvudsak bygger på det inom
nationalräkenskaperna tillämpade inlernationella SNA-syslemel (Syslem of
National Accounts), innebär atl utgifterna indelas i utgifter för konsumtion,
investeringar, iransfereringar och finansiella transaktioner. Vid en analys av
utvecklingen i reala termer måsle de finansiella transaktionerna särskiljas
från utgifterna i övrigt. Realekonomiskt betraktas de finansiella
transaktionerna som en del av kredilmarknaden. Del är dessutom viktigt för
analysen alt skilja mellan å ena sidan utgifter där staten slutligt förbrukar
produktionsresurser och å andra sidan utgifter som består av transfereringar
lill andra sektorer i ekonomin. De statliga konsumtions- och investe-ringsutgiflerna
visar statens direkta förbrukning av reala resurser.

Som
konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statliga myndigheters produktion av
tjänster inom l.ex. försvaret, undervisningssektorn och rättsväsendet.
Konsumtionsutgifterna består lill drygt hälflen av lönekoslnader, inkl.
sociala avgifter. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten såsom
inköp av varor, hyror, reparationer och underhäll. Försvarels invesleringar,
som inle anlas ha nägon civil användning, betraktas i enlighet med
SNA-systemet som konsumtion.

Del
investeringsbegrepp som används skiljer sig i princip inle från del som gäller
för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas utgifter för
byggnader och anläggningar samt materialinköp för civila ändamäl. Precis som
för övriga utgifter pä statsbudgeten belastar investeringarna budgelen vid
lidpunkten för utbetalningen. Invesleringsulgiflerna periodiseras således
inle. Till skillnad från vad som gäller vid en strikt tillämpning av
SNA-syslemel räknas i långtidsbudgeten även affärsverkens investeringar i den
mån de finansieras över statsbudgeten som statliga invesleringar.

Del
bör understrykas atl gränsen mellan konsumtion och invesleringar i vissa fall
är fiylande. Del kan hävdas att utgifterna för l. ex. utbildning och forskning,
vilka klassificeras som konsumtion, dels inkluderar materiella investeringar i
viss utsträckning, dels i sig själva skulle kunna betraktas som immateriella
invesleringar.

Transfereringarna
indelas i undergrupper med utgångspunkt i vilken sektor av ekonomin som är
mottagare av irikomslöverföringen. I långtidsbudgeten delas transfereringarna
upp i överföringar lill hushåll, kommuner, förelag, organisationer och ideella
föreningar saml internationella transaktioner. 1 SNA-syslemel räknas också
ränteutgifter för statsskulden som transfereringar. I långtidsbudgeten
redovisas dock dessa för sig.

Till
gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, rörlig kredit
m. m.

Hur
statsbudgetens utgifter utvecklas mellan 1988/89 och 1992/93 i en ■ Ig

realekonomisk indelning
framgär av diagram I.

Diagram I Realekonomisk utgiftsutveckling miljarder
kronor, löpande priser, lågalternativet

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

1. STATSSKULD RÄNTOR

2. 5TATUG KONSUyTtON OCH DJVESTERINGAR

3. TRANSFERERINGAR TILL HlJSHALL

■i. TRANSFERERINGAR TILL KOlOfUNERNA

5. TRAN5FERERINGAH TILL FÖRETAG

6. olTtlGA TRANSFERERINGAR

7. FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Det är framför allt utgifterna för konsumtion och
investeringar samt för transfereringar till hushåll och kommuner som ökar under
perioden, vilket närmare beskrivs i det följande.

Den genomsnittliga förändringen per år under perioden
1982/83-1986/87 och långtidsbudgetperioden framgår av tabell 1.

Tabell 1 Förändring av utgifter exkl, statsskuldräntor

Genom-

1988/89

Genomsnittlig åriig för-

snittlig

miljarder

ändring

988/89-1992/93

årlig förändring

fasta

' löpande

löpande

1982/83-

priser

1986/87

lågalt.

högalt.

fasta
priser

Statlig
konsumtion och investe

ringar

- 0,1 %

89.3

-1-0,4%

-t-3.6 %

+ 7,7%

Transfereringar
till

hushåll'

-1- 0,9%

103,3

-2,1 %

-H3,0 %

+ 6.5 %

kommuner

- 0,9 %

63,7

-H2.0 %

-1-4,2 %

+ 6,4 %

företag-

- 8,0%

18,5

-H3,0 %

-1-3,0%

+ 5.2%

ovnga

- 2.7
%

19.5

-1-0,5 %

+4,8 %

+ 10.5 %

Finansiella
transaktioner

-29.6 %

5,2

-4,6%

+0.9%

+ 7,7%

Summa
utgifter exkl.

statsskuldräntor

- 1.7%

299,5

-1-1,4%

+ 3.5 %

+ 7,1 %

' inklusive räntebidrag för bostäder - inklusive
livsmedelssubventioner

Anm.
Utgifternas klassificering anpassas löpande. Detta medför att de realekonomiska
fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

De
Ulgifier som växer mesl är transfereringar till hushåll (inkl. räntebidrag för
bosläder) som i fasta priser ökar med 9 miljarder kronor och transfereringar
lill kommuner som ökar med 5 miljarder kronor under långlidsbudgetperioden. Den
kraftiga minskningen när del gäller finansiel-

la
transaktioner under den gångna perioden beror pä atl bostadslänen då lyftes av
budgelen. För länglidsbudgetperioden sker samma sak med studiemedlen.
Förändringarna kommenteras närmare i avsnitten nedan.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

Konsumtion

Utgifterna för konsumtion på statsbudgeten beslår som
nämnts till drygt hälften av löner. Under långtidsbudgetperioden beräknas de
statliga konsumtionsutgifterna öka med i genomsnitt 0,2% per år i fasta
priser. I beräkningarna har en fortsatt tillämpning av del s. k. huvudförslaget
schablonmässigt lagts in.

Tabell 2 Konsumtionsutgifternas utveckling

Genom-

1988/89

Genomsnittlig åriig förändring

snittlig

miljarder

1988/89-

■1992/93

åriig förändring

fasta

löpande

1982/83-

priser

1986/87

lägall.

högalt.

fasla priser

Summa
konsumtionsutgifter

-f 1,4 %

78,0

-1-0,2 %

-t-3,5 %

-1-5,6 %

därav

Löner

+ 0,7 %

41,4

+0,2 %

+2,6 %

+ 6.1 %

Investeringar

På statsbudgeten finns utgifter för invesleringsändamål
inom såväl slallig som kommunal och privat sektor. Staten påverkar ytterligare
en betydande andel av den totala investeringsvolymen, eftersom betydande delar
av affärsverkens (inkl. dotterbolagens) totala investeringar inte finansieras
över statsbudgeten. Utgifter på budgelen för invesleringar i kommunal och
privat regi klassificeras som transfereringsutgifter. I långtidsbudgeten redovisas
som direkta statliga invesleringar endast de medel som pä budgeten anslås för
invesleringar inom statliga myndigheter och statliga affärsverk. Dä
Vattenfalls invesleringsanslag i är lyfts ur statsbudgeten står affärsverken nu
endast för en mindre del av de här redovisade invesleringarna. De direkta
statliga investeringarna på budgelen uppgår budgetåret 1988/89 lill ca 11,3
miljarder kronor. Under längtidsbudgetperioden beräknas en viss real ökning.

Tabell 3 Investeringar

Genomsnittlig årlig

förändring 1982/83-1986/87 fasta priser

1988/89

miljarder

kronor

Genomsnittlig årlig förändring 1988/89-1992/93

fasta löpande priser priser
lågalt.

löpande

priser

högalt.

Summa
investeringsutgifter

-7,4 %

11,3

-1-1,9%

-1-4,5 %

-1-10,9%

Transfereringar

Transfereringarna
beräknas under budgetåret 1988/89 svara för närmare 60 % av statsbudgetens
totala utgifter. Tillsammans minskade transfereringarna i genomsnitt I % per
är i fasta priser under perioden 1982/83-1986/87. Den åriiga ökningslakten
under längtidsbudgetperioden beräknas reall fill 2,0% per är.

Transfereringarna
till hushåll beräknas realt öka 2,1% per år under långlidsbudgetperioden. Den
dominerande transfereringsulgiften lill hushållen är folkpensionerna, som
svarar för hälflen av utgifterna. Den höjning av basbeloppet som görs för atl
kompensera pensionärerna för devalveringseffekten, medför alt transfereringarna
ökar. Motsatt verkan har det faktum all allt fier pensionärer erhåller full ATP
och alt kostnaderna på statsbudgeten för pensionstillskott därmed minskar.

Den
ojämföriigt slörsla förändringen gäller räntebidrag för bosläder. Kostnaderna
för räntebidragen påverkas av räntenivå och produktionspriser samt av
produktionsvolymer och deras fördelning på upplålelseformer. Med aktuella
förutsättningar motsvarar kostnadsökningen för räntebidrag i stort sell
räntebidrag för en ny årgång av ny- eller ombyggda bosläder.

Slalen
betalar skillnaden mellan en garanterad ränta och marknadsräntan oavsett
aktuellt ränteläge på marknaden. Fastighetsägaren berörs därmed inte av
eventuella ränteförändringar. När antagandestrukluren enligl högalternativet
lagts lill grund för framtida utgifter är del därför naturiigt atl utgifterna
för bostadssubventioner skjuter i höjden.

Tabell
4 Transfereringar tiil hushåll

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.3

1988/89

miljarder

kronor

Genomsnittlig åriig förändring 1988/89-1992/93

fasla priser

löpande priser iågalter-nativ

löpande priser högallernativ

Summa
transfereringar till hushåll

därav

Folkpensioner
Räntebidrag till bostäder Sjukförsäkring

103,3

53,6 15,8 6,8

-1- 2,1 %

- 0,4% + 13,4%' + 1,1%

-1-3,0 %

-3,1% +7,0% + 3,5%

+ 6,5%

+ 4,5% + 19,8% + 4,8%

Dagens räntenivå hälls
oförändrad

De statliga
transfereringarna till kommunerna för konsumtion och investeringar omfattar
dels bidrag avsedda för särskilda ändamäl, t. ex. löner för lärare i
grundskolan och gymnasieskolan, dels allmänna bidrag, främsl
skalleutjämningsbidrag. Transfereringarna till kommunsektorn beräknas realt öka
med i genomsnitt 2 % per är. Det är framförallt skatleuljämnings-bidraget som
växer. Delvis motsvaras ökningen av skatteuljämningsavgif-tens ulveckling pä
budgetens inkomstsida under länglidsbudgetperioden. Av tabell 5 framgår vilka
de största posterna är bland transfereringarna till kommunsektorn. Bidrag till
skolväsendet m. m. avser till över 90% löner till grund- och
gymnasieskolelärarna.

Tabell
5 Transfereringar till kommuner

Prop. 1987/88: 150

1988/89

Genomsnittlig åriig förändring

Bilaga 1.3

miljarder

1988/89-

1992/93

krnnnr

M Ul
lUI

fasta

löpande

priser

lågalter-

naliv

priser högallernativ

Summa
transfereringar till

kommunerna

63,7

-F2,0 %

-1-4,2 %

+6,5 %

därav

Bidrag
till driften av grund-

och
gymnasieskolor

21,2

-1,2%

+ 3,3%

+ 5,2%

Skalleutjämningsbidrag

14,5

+ 1,8%

+ 5,1%

+7,7%

Bidrag
till barnomsorgen

9,8

+4,1%

'
Dagens räntenivå hälls oförändrad/N/

Transfereringar
till företag m. m. inkluderar överföringar lill såväl privata som statliga
förelag. I fasta priser liksom i lågallernalivet ökar dessa utgifter i
genomsnitt med 3,0% per år under längtidsbudgetperioden. I högallernativet ökar
utgifterna med 5,2% per är bl. a. till följd av tillkommande utgifter för A-
och I-politik orsakade av den sämre ekonomiska utvecklingen i detta alternativ.
Som framgår av redovisningen under ånda-målsgruppen Näringspolitik har de
statliga insatserna till krisdrabbade förelag och branscher skurits ned
kraftigt sedan 1982/83. För långlidsbudgetperioden har några nya sådana
insatser inte lagts in i beräkningarna. Mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88
har transfereringar till företag ökat kraftigt inom ramen för
arbetsmarknadspolitiken.

De
internationella transfereringarna består till allra största delen av anslag
till utvecklingsbistånd (u-hjälp). Utgifterna för biståndet följer bruttonationalinkomstens
(BNI) ulveckling. I fasla priser ökar transfereringarna med knappt 0,3% under
perioden 1988/89-1992/93. Denna beräkning baseras på lågalternativets antagande
om en viss årlig volymtillväxt i BNI. I löpande priser innebär delta en årlig
genomsnittlig ökning med 6,0% i lägallernativet och med 7,3% i högallernalivel.

Statsskuldräntor

Utgifterna
för statsskuldräntor, m. m. består dels av ränteulgifter förupp-tagna lån inom
och utom landet, dels av valutakursförluster/vinster lill följd av ändrade
växelkurser. Utgifterna beräknas totalt uppgä till 53 miljarder kronor
budgetåret 1988/89. I lägallernativet ökar utgifterna för statsskuldräntor m.m.
till 59 miljarder kronor budgetåret 1989/90. Den slora skillnaden beror främst
pä en förändrad bokföringsprincip för räntor på slalsskuldväxlar, vilket får en
positiv engängseffekl 1988/89. Detta gör atl den genomsnittliga förändringen
per är under långtidsbudgetperioden blir större än vad som annars vore fallet.
Av tabell 6 framgår utgiftsutvecklingen för stalsskuldräntor i löpande priser
under långtidsbudgetperioden.

Tabell 6 Utgifter för statsskuldräntor, m. m. Prop. 1987/88: 150

Miljarder kronor, löpande priser Bilaga 1.3

1988/89 Förändring jämfört med föregäende år

1989/90
1990/91 1991/92 1992/93

Lågalternativet

Totalt 53,0

-
räntor på
inhemska lån 43,2

-
räntor på
utländska län 9,6

-
valutakursförluster,
netto 0,2

Högalternativet

Totalt

-
räntor pä
inhemska län

-
räntor på
utländska lån

-
valutakursförlusler,
netto

+6,0 + 5,6 -0,2 +0,6

1,2 -0,2 -1.0

0 . -1,3' +0,2 + 1,1

-1,0 -0,3 +0,2 -0,9

+6,0 +5,6 -0,2 + 0,6

+ 3,0 +4,2 -0,2 -1,0

+5,0 + 1,7 +0,2 + 1,1

+ 5,0 +5,7 + 0,2 -0,9

Den
genomsnittliga räntesatsen för nyuppläning på den svenska kredilmarknaden
beräknas f.n. fill ca 10%. I lägallernativet anlas en fallande räntenivå i
nominella termer under längtidsbudgetperioden för atl budgetåret 1992/93 uppgå
lill 8%. Detta innebär mot slutet av perioden en anpassning lill dagens
internationella räntenivå. I högallernativet antas den nominella räntan stiga
för alt sedan vara 12% under hela längtidsbudgetperioden. Det större
upplåningsbehovel som blir följden av högallernativet läcks i beräkningarna
genom inhemsk upplåning.

Slaten
redovisar i huvudsak inkomster och utgifter kassamässigt. Statsskulden
motsvarar i princip summan av de nominella budgetunderskotten.
Värdeförändringar på statens skulder påverkar den redovisade statsskuldens
storlek först när de upptagna länen omsätts.

Utländska län är bokförda lill värdet i svenska kronor vid
upplåningstillfället. Om lånets värde i svenska kronor vid inlösenfidpunklen
avviker från det bokförda värdet, uppstår en valutaförlust eller valutavinst.
Vid utgången av budgetåret 1986/87 var statens utlandsskuld lillden kurs som
gällde vid uppläningstillfället värderad till 128,3 miljarder kronor medan den
värderad till aktuella valutakurser uppgick lill 123,9 miljarder kronor.

Finansiella transaktioner

I posten finansiella transaktioner ingår statlig utlåning
såsom studiemedel, lokaliseringslån, förändringar i dispositionen av röriiga
krediter m. m. Tidigare ingick län till bostadsbyggande i denna grupp men frän
och med budgetåret 1985/86 redovisas bostadslänen utanför statsbudgeten. Av tabell
7 framgår ulvecklingen av finansiella transaktioner i statsbudgeten under
längtidsbudgetperioden.

Tabell
7 Finansiella transaktioner

1988/89

miljarder

kronor

Genomsnittlig åriig förändi 1988/89-1992/93

•ing

fasta priser

löpande

priser

iågalt.

löpande

priser

högall.

Summa finansiella transaktioner

därav Statliga län varav Studiemedel

5,2

5,2 3,1

- 4,6%

-19,5%

+0,9%

+0,5% -6,2%

+ 7,7%

+7,7% -1,7%

Prop. 1987/88:150 Bilaga
1.3

De finansiella
transaktionerna är av stor betydelse vid studier av sparandels ulveckling.
Statsbudgetens saldo kopplas härigenom lill slatens finansiella sparande.
Della definieras som budgetsaldol reducerat dels med nettobeloppet av
finansiella transaktioner, dels med valutaförluster på budgetens utgiftssida
och amorteringar av statliga län på budgetens inkomstsida. Statens finansiella
sparande är en del av det totala finansiella sparandet i ekonomin.

Appendix II Prop. 1987/88: 150

Bilaga 1.3

Ändamålsavsnitt

Inledning

I
appendix II redovisas statsbudgetens utgifter uppdelade på
ändamål. Etl ändamål kan innefatta utgifter hänförliga lill mer än elt
departement. Ändamålet "Slöd till barnfamiljer" upptar t. ex.
utgifter som i statsbudgeten redovisas under både socialdepartementets och
bosladsdeparlemen-lels verksamhetsområden. Etl anslag på statsbudgeten kan i
sin tur innefatta utgifter för fier ändamål. I dessa fall hänförs anslaget
lill den ända-mälsgrupp som svarar mot anslagels huvudsakliga syfte.

För
de fiesta anslag är utvecklingen av priser och/eller löner styrande för de
framlida utgifterna. I tabell 4 redovisas utgiftsutvecklingen i löpande priser.
Omräkningen till löpande priser baseras på den utgiftsutveckling i oförändrad
pris- och lönenivå (fasta priser) som redovisas i tabell 3. Till grund för
omräkningen ligger de anlaganden enligl lågalternativel som presenteras i
kapitel I. För varje anslag på statsbudgeten beräknas utgifterna utifrån
regler som gäller för de ulgiftsslyrande faktorerna. Sålunda har exempelvis
folkpensionsanslagel räknats upp med anlagen basbelopps-utveckling medan
beräkningarna av förvallningsanslagen baseras på den antagna ulvecklingen för
löner och priser. Vissa särskilda utgifter har, som tidigare nämnts, vid
beräkningarna i löpande priser anpassats lill pris- och löneutvecklingen även
om någon formell indexkoppling inle föreligger.

Nedan
presenteras en sammanslällning av ändamålsgrupperna, dels i oförändrad pris-
och lönenivå (tabell 3), dels i löpande priser enligt lågalternativel (tabell
4). Därefter följer en uppdelning på varje enskild ändamålsgrupp i oförändrad
pris- och lönenivå.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

+ +

+ I

S
. £ 2 2:

(N V

r*-i 00

r-. —

voo_

CM r-_ « -i

o'o'

o' — '

— 'oo"

— (-i

o"
ri — "

I- + I

o .3 oo 0\

O ■ £ OO 00 J- -.n 0\ O

n VD — t 00

o"
o o" —

I -t-

+
+

I I

m + +

o" »o o' r-' —'

I +■ I

o_o_

m rj

— o

■q-_r~|

o _ o_ o
t-

o'o'

o o

o'o'

o o

o' c-T
o' o" o'

1 + ■

+ 1

-1-
+

o rs)

(N -t

— o

-* t

—
_ — _ o, VD_

o o

o' © "

o
o"

o ri o o" ri

1 +

+ 1

1 + 1 +

-\-

— (N

(N >n

r-j o

r* -

— TT rl — o_

o o

o'o'

o o

Ö ri o o — '

+ +

1 +

+ 1

1 + 1 1 +

-1-

O O

o_r

lO oo

— -

o os — r sD

O o

o o

Ö rn

O r-J

o ri ö o ö

,
+

+
+

1 1

+ 111

OOs

rJ m

\0 m

oorj

rn r- Tt
\

rTo"

( m

n o

in
<

fv| \0
'O o '

— ' r*-i

\o r

— Tf

r — f*

c i-.:0 OS Os

m sO

se m

o'»

ri
ri"

1 +

+ 1

O Tj- SD
Tf Os iy-1 V

ri — " o' oo' ri oo' O

+ + +111 +

o 2

g II

:= Ä <

00 c 'C rt > .

U o c

c «

• *-',

c .o

E-g

•S «i c t c iO —

c 60 Di: D.- " o

Oii

.= ii / •

OJ Ui
V)

r
C

iS S

!/5
_ T3

(*-
Z*

kommunala
tbildning och rbetsmarknai

regionalpolit
osladspolitik äringspolitik nergiförsörin

■C

■Si2
3 "

c X

O a

o c

mztuo

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

E 00 c

o
'-B

= I

J-j os m T3 oo Os

— o .5

_ -,., oo rj O 'Ei oo Os

„ t- ;Q Os Os

r- m
t'Os'

— o_ rfri

rio'

+ +

tr — '- " rn ri - -o' o'

+ + + +

tTi OO

i*r —'
-1- +

cu ä -:;

00__ — _

Ti- rJ

00 r4

— o

rn Ti-rn

! Tt

riri

• no

— ' r-' o'

• 00

+ +

+ + +

l/T rn

-I- +

sow-1

— Tt

— 'o'

« _rn

o'o'

*r m

o" — '

m r4 -H
o o

o' o' o'
o — "

+ +

+ + + +

r-T — '

so oo_

orn

rs) so

— 'o

rl rn

o"
o'

so 0_

o" — "

r| 00 o O >/ o' o' o' o Tf

+ +

+ + +

m o'

o rn

so
>ri

— "o"

o'o'

O — '

o t — ' o o rn

+ +

+ + 1 1 +

-t- I

+ +

+ + +

•a

:ca

■.o

tL.

r- os

>/1
v-,

sD r)

00 o

rn Os rJ
rl Os

o — '

— 'o'

o Tf

o o

O ri O
o' ri

+ + + +

-t- +

OOn,

r rn

\o _fn

oo 0|

rn r- TT
D vo

<N O

rn rn

r4o

« o o"

ri vc
w-i" o' Tj-'

Tt'

— m

vo (N

— -

n
-H rn

• o

—

00 u

ert

c c

:rt

00 c

■c
a

. °
fe

• c >

Exi . o i5 o

>
.2 S _g

c/1
c/D t- -tJ

fe C -O
— rt .: —

rt S

c « C

S : § S S :S -S,;" :3

S='

•c a

4> T3

to a

ca 3

h " x; t

cd o O

4-1 '-

r- " ' '3

iV
" ? > c

'3 1

o E

o c "5 -3 -s -c?

00 b -5 o o i" .5 g rt ao..fe

3 3-5 ert .3 ert O -o 00- w

pD XI ? (rt c 1) u,

D < PQ Z WO

OJ (rt

c a •as

rt T3

H1 .3

3 £ t — .2 1

O a I

Ändamål

Respektive
ändamälsgrupp inleds med en tabell som redovisar utgiftsutvecklingen för de
olika områdena. Redovisningen görs i oförändrad pris-och lönenivå.

Prop. 1987/88:150 Bilaga
1.3

I Rättsväsende

Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-

Förändring
till

Procen-

Genom-

snittlig

procen- 1988/89

tuell
förändring

snittlig procen-

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

tuell

1988/89-

tuell

förändring

1989/90

förändring

1982/83-

1988/89-

1986/87

1992/93

Totala
utgifter

+ 1,2 11584

+27

- 8

-15

+0,2

därav

Polisväsende

6456

Domstols-
och

åklagar-

väsende

2 920

+ 4

-10

+0,1

Kriminalvård

2 109

+ 23

+ 2

-15

+ 1,1

+ 0,1

Till
ändamålsgruppen hör utgifterna för polisväsendet, åklagarväsendet,
domstolsväsendet och kriminalvården.

Resursförbrukningen inom
rättsväsendet är till stor del beroende av brollsulvecklingen och hur stor
andel av brotten som kommer lill polisens kännedom. Brott mot brottsbalken som
har kommit till polisens kännedom har under den senasle tioårsperioden ökat med
i genomsnill 3,5% per år. År 1986 uppgick antalet anmälda brott mot
brottsbalken till ca 960000 vilkel är en ökning med ca 66000 jämfört med
föregäende är.

Antalet anmälda brott mot
annan lagstiftning (l.ex. skallebrotl, trafikbrott och narkotikabrott) har
från en hög nivå år 1981-1982 minskal och uppgick 1986 lill ca 135000.

Vid sidan av
brollsulvecklingen påverkar lagstiftningens utformning saml de olika
verksamheternas effektivitet resursbehoven. I syfte alt begränsa kostnaderna
pågår för närvarande etl omfattande arbete inom justitiedepartementet för all
ändra lagstiftningen i olika avseenden samt att se över olika verksamheters
organisation.

Polisväsendet har under
föregäende och innevarande budgetär tillförts ett relativt stort antal nya
polistjänster. Vidare förstärks polisväsendet under budgetåret 1988/89 med 150
administrativa tjänster. Utvecklingen under det gångna året har inneburit all
antalet utbildade poliser som inte har s. k. lablåtjänst minskat. Med hånsyn
till detta har förnyade beräkningar gjorts av behovet av polisaspiranter.
Dessa beräkningar visar att man tidigare än som förut har förutsatts uppnå en
rimlig balans mellan antalet polistjänster och antalet utbildade poliser.

Långtidsbudgeten utgår
därför frän en aspirantantagning om 360 aspi-ranler budgelåret 1988/89.

Åklagarväsendet
omfattas av försöksverksamheten med treåriga bud-

getramar. Långtidsbudgeten
utgår från den ekonomiska ram som bör gälla för verksamheten de kommande tre
budgetåren.

Beräkningarna i
långtidsbudgeten baseras pä i stort sett oförändrade resurser för
domstolsväsendet.

Kriminalvårdens inriktning
styrs av de principbeslut om kriminalvårdens utformning som fattades av
riksdagen 1973. Under år 1987 har medelbeläggningen vid kriminalvärdsanstaller
och häkten ökat med 3,4 resp. 8%. Beläggningsnivån vid anstalterna kan under
längtidsbudgetperioden väntas komma all ligga nägot högre än under de senasle
åren. Ell evenluelll behov av ytterligare platser inom
lokalanstallsorganisalionen bör kunna tillgodoses genom styrning av de
tidpunkter dä verkställighet av straffpåföljd påbörjas.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.3

II Internationellt utvecklingssamarbete och övrig internationell
samverkan

Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-

Förändring
lill

Procen-

Genom-

snittlig

procen-
1988/89

tuell
förändring

snittlig procen-

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

tuell

1988/89-

tuell

förändring

1989/90

förändring

1982/83-

1988/89-

1986/87

1992/93

Totala
utgifter

+0,3
11946

+21

+52

+0,2

därav

Internationellt

utvecklingssam-

arbete

10 169

- 1

Utrikesförvaltning

och övrig inter-

nationell samverkan 1777

+ 22

+ 52

+ 1,2

+ 1

Till
ändamålsgruppen hör utgifterna för inlernationelll utvecklingssamarbete som
bistånd och u-landsverksamhet samt övrig inlernationell samverkan säsom
utrikesförvaltning och Sveriges medverkan i internationella organisationer.

För budgetåret 1988/89 har
regeringen föreslagit atl närmare 10,2 miljarder kronor anvisas till
internationellt utvecklingssamarbete. Härutöver tillkommer ca 172 milj. kr. som
föreslås anvisas över andra anslag än de reguljära biståndsanslagen.
Beräkningarna för budgetåren därefter har utgått från atl biståndet skall
uppgä till I % av brutlonalionalinkomsten i löpande priser.

Älerfiödet
i biståndet, dvs. upphandlingen av varor och tjänster i Sverige, beräknas till
ca 45% av anvisade biständsmedel.

U-kredilerna
och del tekniska samarbetet med utvecklingsländer beräknas generera
upphandling i Sverige till ell värde av ca tre gånger del bistånd som lämnas.

Utgifterna
för Sveriges deltagande i inlernationella organisationer fastställs efter
förhandling mellan de medverkande staterna och fördelas efter överenskomna
fördelningsnycklar.

Utrikesförvaltningens
utgifter är lill viss del ullandsberoende och påverkas bl. a. av infialionen
och valulakursulvecklingen i respektive värdland.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

III Totalförsvar

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnittlig

procen- 1988/89 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Förändri

ing till

Procentuell

förändring
1988/89-1989/90

Genomsnittlig
procentuell

förändring
1988/89-1992/93

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Totala
utgifter

* 30960

+ 197

+200

+0,6

+0,5

därav Militärt försvar Civila sektorer/

funktioner Övriga ändamål

27 747

2775 438

+ 200

_ 2

+ 200

0 0

+ 200

0 0

+ 0,7

0,0 -0,5

+0,5

0,0 -0,1

* klassificeringen ändrad

Ändamälsgruppen omfattar utgifterna för totalförsvarets
militära och civila delar samt övrig verksamhel inom totalförsvaret.

Genom riksdagens beslut (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310) i juni 1987 om
totalförsvarels fortsatta ulveckling fastställdes mål och planeringsram för
perioden 1987/88 - 1991/92. Budgetåret 1988/89 utgör alltsä del andra årel i
försvarsbeslutsperioden.

1988
års långtidsbudget utgår från den inriktning, uppgiftsbeskrivning och
resursfördelning som beslämts i försvarsbeslutet. För budgetåret 1992/93
förulsälls en oförändrad verksamhel i förhällande lill budgetåret 1991/92.

Militärt
försvar

För det militära försvaret föreslås i prop. 1987/88: 100,
bil. 6 för budgetåret en utgiftsram pä 27,7 miljarder kronor. Planeringsramen
ökar med drygt 200 milj. kr. per år l.o.m. budgelärel 1991/92. Med
förulsällningen oförändrad verksamhel budgetåret 1992/93 blir den totala
planeringsramen för perioden 1988/89- 1992/93 ca 140 miljarder kronor för hela
perioden.

Den militära utgiftsramen priskompenseras med ell
försvarsprisindex. Den nu gällande indexkonslruktionen har fastställts genom
1987 års försvarsbeslut.

Enligt
försvarsbeslutet skall totalförsvarets militära del ges följande huvudsakliga
utveckling.

-
På den allmänna
värnpliktens grund prioriteras åtgärder som syftar lill all höja
krigsorganisationens kvalitet och utbildningsnivå saml åtgärder för all
modernisera och komplettera befintliga och beslutade system så all dessas
verkan förbäliras. Underrällelseljänslen skall förbäliras.

-
Luftförsvarels
utveckling och verkansmöjligheler prioriteras. Moderna vapen och elektroniska
molmedel samt förbättrad slridsledning och

luftbevakning tillförs. Luftvärn med längre räckvidd
utökas. En långsik- Prop. 1987/88: 150

lig inriktning skall skapas för all förbättra
nygslridskraflernas jakt- Bilaga 1.3

beväpning. - För atl förbättra tillgången på effektiva
system för all bekämpa en

angripares fartyg utökas pä sikl antalet ubåtar och
tillförs moderna

tunga kuslrobolförband. Ubälsskyddels kvalitet höjs genom
elt antal

ätgärder.

Arméns krigsorganisation, förbandsomsältning,
utbildningssystem och fredsorganisation utreds. Ett kompletterande underlag las
fram lill år 1988. Målet för arbetet är alt riksdagen under är 1989 skall kunna
falla beslul som möjliggör förbättrad utbildning och en stabil långsiktig
inriktning för armén.

Samordnat med dessa utredningar om armén görs en samlad
översyn av totalförsvarets ledning och försvarsmaktens produktionsledning.
Konsekvenserna för de andra försvarsgrenarna och för de gemensamma myndigheterna
skall anges och i anslutning härtill eventuella förslag till ändrad inriktning.

Totalförsvarets civila del

För totalförsvarets civila del beräknas den ekonomiska
planeringsramen för perioden 1988/89-1992/93 uppgå lill ca 8 240 milj. kr. i
genomförandeprisläge 1988/89.

Den civila planeringsramen priskompenseras enligl ell
civilt prisindex. Detta index bygger på en sammanvägning av nettopris- och
SAV-index. Utgifterna för totalförsvarets civila del under budgetåret 1988/89
beräknas totalt uppgå till ca 2775 milj. kr., varav ca I 640 milj. kr. ingår i
planeringsramen och ca 690 milj. kr. utgör kapitalkostnader som beräknas
utanför denna ram.

Den ekonomiska planeringsramens storlek är styrande för
utgifterna inom den civila delen av totalförsvaret.

I princip omfattar totalförsvarels civila del all
samhällelig verksamhel som avses fortgå i krig. I budgelsammanhang är dock
avgränsningen snävare och avser endast anslag eller delar av anslag som är
direkt riktade mot beredskapsuppgifter.

För den civila delen av totalförsvaret innebär
försvarsbeslutets inriktning bl. a. förstärkningar av uthållighet och kapacitet
för hälso- och sjukvården i krig, en forlsall satsning på förbättrad beredskap
vid myndigheterna och på psykologiskt försvar samt på elförsörjningen i krig,
inkl. kommunalleknisk försörjning.

Mol bakgrund av de i försvarsbeslutet ändrade imporlanlagandena
under kriser och i krig skall beredskapslagringen av olja i samhället minskas
och den statliga beredskapslagringen omstruktureras. Inriktningen av
befolkningsskyddet i krig förändras i enlighet med försvarsbeslutet. Det
framtida skyddsrumsbyggandet kommer som en följd härav all koncentreras lill
sådana områden där mer betydande risker bedöms finnas för civilbefolkningen.

övriga ändamål

Till sin huvuddel omfattar verksamhelen under denna rubrik
Sveriges medverkan i FN:s fredsbevarande arbete saml ersättningar lill
vapenfria tjänsleplikliga. Utgiftsramen är för budgelärel 1988/89 drygt 400
milj. kr. En oförändrad verksamhelsnivå har anlagils för resten av perioden som
en grund för medelsberäkningen.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

s. 32 Kontrollera mot PDF

IV Pensioner, sjukförsäkring, m.m.

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnittlig

procen- 1988/89 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Förändring
till

Procentuell

förändring
1988/89-1989/90

Genomsnittlig
procentuell

förändring
1988/89-1992/93

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Totala
utgifter

därav Folkpensioner Bidrag till sjukförsäkring*

-0,3 63183

54 290 8 893

- 29

-201

+ 172

-161

-225 + 64

-215

-279 + 64

-288

-349 + 61

-0,1

-0,4 + 1.9

-0,3

-0.5 + 1.0

* Inkl. administrationskostnader

Ändamälsgruppen domineras av utgifter för
folkpensionering, bidrag till sjukförsäkring och statens bidrag till kommunalt
bosladslillägg lill folkpension (KBT).

Vad
avser sjukförsäkringen redovisas 15% av de totalt beräknade kostnaderna i
ovanstående tabell vilkel är den andel som redovisas som anslag på budgetens
utgiftssida. Återstående 85% av kostnaderna redovisas pä budgetens inkomstsida,
där de i princip skall täckas av sjukförsäkringsavgifter och egenavgifter till
sjukförsäkringen. Administrationen av socialförsäkringssystemet beräknas
budgetåret 1988/89 uppgå lill ca 4 miljarder kronor. Adminstrationen redovisas
på samma sätl som sjukförsäkringen uppdelat på statsbudgetens utgiftssida resp.
inkomstsida. Därutöver belyses utgiftsutvecklingen för den allmänna
tilläggspensioneringen (ATP) vars utgifter och inkomster inte redovisas över
statsbudgeten. Bland övriga förmåner inom socialförsäkringssystemet som
finansieras via fonder, och inte redovisas över statsbudgeten, kan nämnas
delpensions- och arbels-skadeförsäkringarna.

Pensioner

Folkpensionssystemet omfallar hela befolkningen. För
folkpensionärer som har liten eller ingen ATP-pension kompletteras
folkpensionen med pensionstillskott. Pensionstillskotten avräknas mol utgående
ATP-pension. Folkpensionerna beräknas kosta ca 52,8 miljarder kronor 1988/89.
Bland övriga pensionsförmåner återfinns änkepension, hustrufillägg och
handikappersällning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Ulgiflsutvecklingen för folkpensionerna styrs i huvudsak
av förändring- Prop. 1987/88: 150 ar i befolkningens ålderssammansättning och
den allmänna prisutveckling- Bilaga 1.3 en saml av andelen pensionärer med hög
ATP. Även arbetsmarknadsläget påverkar utgiftsnivån. Utgifterna för
statsbidraget till kommunalt bostadstillägg till folkpensionen (KBT) styrs främsl
av anlalet personer som med hänsyn lill inkomst och bostadskostnad är
bidragsberättigade men också av hyresnivån i kommunerna och kommunernas egna
ambitioner för bostadstilläggen. Statsbidrag utgår med 25% av kommunernas
statsbidragsberälligade kostnader för bostadstillägg.

Belastningen på statsbudgeten kommer under perioden all
minska något till följd av att antalet pensionärer med full ATP ökar. Därigenom
minskar utgifterna för pensionstillskott och kommunalt bosladslillägg.

Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras av
kollektiva socialavgifter saml genom avkastningen pä fonderade medel. Inkomster
och utgifter redovisas inte lill någon del över statsbudgeten.

Utbetalningarna av ATP ökar dels på grund av atl antalet
pensionärer som uppbär ATP ökar, dels på grund av alt den genomsnittliga
ATP-pen-sionens slorlek ökar.

Utgifterna för ATP uppgår för budgetåret 1988/89 till
drygt 62 miljarder kronor. Försäkringen omfallar ålderspension, förtidspension
och familjepension.

ATP-avgiften har för åren 1988 och 1989 fastställts lill
10,6% resp. 11 %.

Delpensionsförsäkringen började gälla den I juli 1976. Den
innebär atl förvärvsarbetande mellan 60 och 65 år har möjlighet alt minska sin
arbetstid genom atl gå över till deltidsarbete i kombination med delpension.
Delpension utgör för närvarande 65% av inkomstbortfallet.

De utgiftsstyrande faktorerna för delpensionen är bl. a.
den genomsnittliga lönenivån hos dem som har delpension samt prisutvecklingen.
Pensionsförmånen är knuten lill basbeloppet. Delpensionsförsäkringen finansieras
genom avgifter frän arbetsgivare och egenavgifter om 0,5% av löneunderlaget.
Avgiften förs lill en särskild fond.

Sjukförsäkringen m.m.

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen.
Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom med 90% av
arbetsinkomsten upp lill 7,5 gånger basbeloppet (193 500 kr. är 1988), dels
viss ersättning i samband med läkarvård och annan sjukvårdande behandling,
läkemedelsinköp, tandvård, sjukvård samt sjukresor.

Kostnaderna för sjukpenningen påverkas av anlalet
sjukpenningberälii-gade, löneutvecklingen och ulvecklingen av antalet ersatta
sjukdagar (sjuktalet). Nägon förändring av antalet personer som är berättigade
till sjukpenning förutses ej under perioden. Det genomsnittliga antalet ersatta
sjukdagar uppgick år 1986 till 21,5. Detta innebar en fortsatt ökningjämförl
med de senasle åren. För år 1987 beräknas sjuktalet preliminärt till 22,3
dagar. Ell i förhållande till år 1987 oförändrat sjuktal ligger lill grund för
kostnadsberäkningarna i länglidsbudgeten. En förändring av del genom-

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

snillliga
anlalet ersatta dagar med en dag motsvarar en kostnadsförändring Prop.
1987/88: 150

för sjukförsäkringen med I 100 milj. kr. per år. Bilaga 1.3

Genom den s.k. limsjukpenningen, som trädde ikraft den I
december 1987, har kompensationen från sjukförsäkringen vid kortlidssjukdom förbällrats.
Reformen beräknas kosta drygt 3 miljarder kronor per är.

Fr.o.m. är 1985 gäller ell nytt system för ersättning till
de offentliga sjuvärdshuvudmännen. I princip bygger del nya ersättningssystemet
pä enhetliga ersättningar beräknade per invånare. Nivån på ersättningarna
fastställs efter förhandlingar mellan slaten och företrädare för sjukvårdshuvudmännen.
Långtidsbudgeten bygger på del avlal som faslstållls för åren 1988 och 1989,
där ersättningarna efter år 1989 beräknas oförändrade i förhällande lill delta
är.

Vad gäller läkemedel svarar sjukförsäkringen för kostnaden
utöver den avgifl patienten betalar vid inköpstillfället. Denna avgifl föreslås
fr.o.m. den I juli 1988 uppgå till den faktiska läkemedelskostnaden, dock högst
65 kronor vid varje inköpstillfälle. Kostnaden för läkemedel är beroende dels
av volymutvecklingen, dels av prisutvecklingen pä de olika preparaten.
Sjukförsäkringens utgifter för läkemedel har ökat kraftigt under senare år. I
långtidsbudgeten beräknas en viss ökning även för den kommande perioden.

Försäkringens kostnader för sjukresor har ökal markant de
senasle åren. Kostnadsutvecklingen är beroende av den allmänna prisutvecklingen
pä resor, antal resor samt den försäkrades självrisk (del s. k.
karensbeloppel). I långtidsbudgeten förutses en forlsall volymökning.

Tandvårdsförsäkringen ersätter 40% av tandvärdskoslnader
upp till 2500 kronor och 75% av kostnaderna därutöver enligl gällande taxa.
Utgifterna styrs av palientlillslrömningen, antalet verksamma landläkare som
har räll lill ersättning från försäkringen saml av den ersältningsberälli-gade
läxa som har beslämts för varje behandling.

Arbetsskadeförsäkringen omfallar alla förvärvsarbetande
saml personer som genomgår utbildning i den mån utbildningen medför särskild
risk för arbetsskada. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall
fill den som drabbas av skada i sill arbete. Arbetsskadeförsäkringen samordnas
under de första 90 dagarna efter en skada med den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och
finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften utgör
fr.o.m. är 1988 0,9% av löneunderlaget. Utgifterna styrs av antalet som skadas,
den ersättning dessa beviljas saml tillämpningen vid prövning om räll lill
ersättning föreligger. Arbelsskadefonden är f. n. tömd och utgifter ulöver
avgiftsinkomster belastar statsbudgeten över inkomsttitel. För innevarande
budgetår beräknas underskottet uppgä till drygt 2 miljarder kronor och för år
1988/89 lill drygt 4 miljarder kronor.

v Stöd
till barnfamiljer

Milj.kr.,
oförändrad pris- och lönenivå

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Genomsnittlig

procen- 1988/89 tuell. förändring 1982/83-1986/87

Förändring
till

Procentuell

förändring
1988/89-1989/90

Genomsnittlig
procentuell

förändring
1988/89-1992/93

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Totala
utgifter

därav

Ekonomiskt stöd , till barnfamiljer

Bidrag till barnomsorg

+4,6 23329

13 496 9833

+412

- 68 +480

+465

- 15 + 480

+440

+ 40 +480

+ 180

+ 60

+ 240

+ 1,8

-0.5 +4,9

+ 1,8

+4,0

Ändamälsgruppen omfattar inkomstöverföringar till hushällen
i form av allmänna barnbidrag och flerbarnstillägg, föräldrapenning, bidragsförskott,
statens delfinansiering av bostadsbidrag lill barnfamiljer, barnpension saml
värdbidrag för handikappade barn. Vidare ingår statsbidraget lill barnomsorgen
och den del av statens bidrag lill social hemhjälp som avser hjälp lill
barnfamiljer inom denna ändamålsgrupp. Statsbidraget till kommunernas
barnomsorg slår för den snabbaste utgiftsökningen under perioden.

Ulgiftsslyrande faktorer för de allmänna barnbidragen år
antalet bidragsberättigade barn och bidragets slorlek.

Under perioden beräknas antalet bidragsberättigade barn
minska. Bidraget fastställs av statsmakterna i enskilda beslul och uppgår fr.
o. m. I januari 1987 till 5 820 kr. per år och barn under 16 år.

Genom föräldraförsäkringen ges föräldrarna rätl till
ledighet och ersållning för värd av barn. Till föräldraförsäkringen räknas
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

Utgifterna för föräldrapenning, som kan las ut under barnets
fyra första levnadsår, beror främsl på antalet födda barn saml föräldrarnas
förvärvsfrekvens och inkomst.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning är bl. a.
beroende av i vilken utsträckning barnen är sjuka. Utgifterna för
havandeskapspenning påverkas av antalet gravida kvinnor, deras
förvärvsfrekvens och inkomst samt det antal gravida kvinnor som bedöms ha ell
arbete av sådan karaklär att det inverkar menligt på graviditetens ulveckling.

Under långlidsbudgetperioden beräknas utgifterna för
föräldraförsäkringen öka nägot eftersom anlalet födda barn förväntas öka.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av
sjukförsäkringssystemet vad gäller såväl finansiering som administration.
Kostnaderna belastar således till 15% budgetens utgiftssida och 85%' budgetens
inkomstsida där de finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och
egenföretagare. I ovanslående tabell redovisas endast de kostnader som läcks
via anslag pä utgiftssidan.

Barn vars föräldrar lever åtskilda kan få bidragsförskott.
Nivån på

bidraget motsvarar 40% av basbeloppet. Kostnaderna för
bidragsförskottet beror främst på del totala antalet barn, andelen barn som
lever skilda frän någon eller båda föräldrarna, de underhällsskyldiga
föräldrarnas betalningsförmåga saml hur underhållsbidragets nivå fastställs.
Föräldrar till handikappade barn under 16 är kan fä vårdbidrag om barnet
behöver särskild lillsyn eller värd eller om merkostnad uppstår på grund av
handikappet.

Till barn där någon eller båda föräldrarna avlidit utgår
barnpension. Kostnaderna för barnpensioner utgår från folkpensioneringen eller
tilläggspensioneringen. Utgifterna redovisas i det senare fallet inte över
statsbudgeten ulan finansieras i dess helhet direkt genom ATP-avgiften.

Bidrag ges lill kommuner för anordnade av
barnomsorgsverksamhet. Riksdagen beslutade under hösten 1985 på grundval av
propositionen om förskola för alla barn om vissa principer för kommunal
barnomsorgsverk-samhel.

Utöver ovan redovisade utgifter under denna ändamälsgrupp
utgår stöd lill barnfamiljer och underhållsbidragsskyldiga inom ramen för
skallesystemel, vilket påverkar statens inkomster. Skalteborlfallel på grund
av dessa skattelättnader kan beräknas uppgå lill totalt ca 900 milj.kr. underär
1987.

Del
statliga stödet till den kommunala barnomsorgen beräknas till ca 9,8 miljarder
kronor för budgetåret 1988/89. Statens bidrag lill driften av ■ förskolan
och fritidshem styrs av andelen barn som bereds plats i kommunal tillsyn.
Beräkningarna i långtidsbudgeten har gjorts med utgångspunkt i kommunernas
barnomsorgsplaner och med hänsyn till den beräknade utbyggnad som behövs för
alt nä målet för behovsläckning senast är 1991.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

VI Hälso-, sjuk- och socialvård

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-

Förändri

ing till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

tuell
förändring

snittlig procen-

1988/89

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

tuell

1988/89-

tuell

förändring

1989/90

förändring

1982/83-

1988/89-

1986/87

1992/93

Totala
utgifter

+2,6

12556

+520

+ 173

+ 89

+ 84

+ 4,1

+ 1,7

därav

Allmän
sjukvård

4 552

+ 3

- 85

- 84

+ 0,1

-0.9

Åldrings-
och

handikappomsorg

3 994

+ 488 ■

+ 212

+ 242

+ 263

+ 12.2

+6,8

Social
omsorg

4010

+ 29

- 39

, - 68

- 95

+ 0.7

-1,1

Ändamälsgruppen
omfattar utgifter för statliga oeh statsunderstödda värdområden saml statens
utgifter för invandringen m.m. Huvuddelen avser slalsbidrag lill vårdområden
under kommunall huvudmannaskap, bl. a. delar av den allmänna
sjukvärdsersällningen (den slörsla delen beta-, las inom sjukförsäkringen).
Vidare utgår slalsbidrag lill kommuner och landstingskommuner för drift av
socialtjänstens hem för vård eller boende saml slalsbidrag lill kommunerna för
annan hälso- och sjukvård. Slalsbi-

drag utgår vidare till social hemhjälp och delar av
samhällets åtgärder för Prop. 1987/88: 150

handikappade. Bilaga 1.3

Staten och landstingskommunerna har träffat överenskommelse
om ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för hälso- och sjukvård för åren 1988
och 1989. Den sammanlagda ersättningen beräknas till ca 12,6 miljarder kronor
för år 1988 och ca 14,0 miljarder kronor för är 1989. Den slörsla delen betalas
av sjukförsäkringen.

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på elt i
förhällande till år 1989 oförändrat belopp.

Elt nyll statsbidragssystem för missbrukarvård m.m.
infördes den I januari 1986 och gäller t.o.m. är 1989. Bidragssystemet innebär
all de tidigare bidragen till drift av hem för vård eller boende slagits samman
med bidragen lill alkoholpolikliniker och värdcentraler för narkotikamissbrukare.
Bidragets storlek fastställs genom ärliga överenskommelser mellan kommun- och
landslingsförbunden och statens förhandlingsnämnd.

Samhällets åtgärder för handikappade och äldre omfattar
flera områden. Den slörsla delen av utgifterna - t. ex. förtidspension och
handikappersättningen inom folkpensioneringen, slöd till arbetshandikappade m.
m. - redovisas under andra ändamålsgrupper. I denna ändamälsgrupp ingår
utgifter för färdtjänst och social hemhjälp saml bidrag lill organisationer m.
m.

Statsbidraget till den kommunala verksamhelen med social
hemhjälp utgår dels per årsarbetskraft inom den sociala hemhjälpen, dels per
ålders-och förtidspensionär. Beräkningarna baseras pä elt årsarbetarbidrag om
34000 kr. Antalet årsarbetare beräknas öka under perioden. Bidraget per ålders-
och förtidspensionär uppgår lill 250 kr. Fr. o. m. budgetåret 1989/90 baseras
beräkningarna pä elt belopp om 400 kr.

Statsbidraget till färdtjänst utgår i princip med 35% av
kommunernas kostnader för verksamhelen. Kostnadsnivån bestäms av den allmänna
kostnadsutvecklingen, anlalet förflyttningshandikappade samt de enskilda
kommunernas utformning av verksamhelen. Under länglidsbudgetperioden har
antagits en mindre volymökning av statsbidraget.

Utgifterna för invandring m. m. avser överföring och
mottagande av flyktingar saml statsbidrag till kommunerna för omhändertagande
av flyktingar.

För budgetåret 1988/89 har föreslagils anslag om
sammanlagt ca 3,2 miljarder kronor, varav 1,2 miljarder kronor för överföring
och mottagning av flyktingar och 1,8 miljarder kronor som ersättning lill
kommunerna.

Kostnadsutvecklingen styrs av i huvudsak tre faktorer, nämligen
inströmningen av flyktingar och asylsökande, den lid dessa måsle tillbringa i
förläggningar samt den norm enligl vilken slalen ersätter kommunerna för att
dessa upplåter bosläder och social service ål flyktingar.

De flyktingar som förs hit inom ramen för samarbetet med
FN:s flykting-kommissarie, s. k. kvotflyktingar, har under hela åttiotalet
legal på nivån I 250 om ärel. Däremot har antalet personer som själva kommer
hit och söker asyl ökat drastiskt, från 3 000 personer år 1983 lill 18000 personer
under år 1987. Del är sannolikt alt ökningen kommer all fortsätta och ligga

i
slorleksordningen I 000 personer ytterligare per är, åtminstone fram lill 37

början av
nittiotalet.

VII
Kommunikation

Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå

Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.3

Genomsnittlig

procen- 1988/89 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Förändring

;till

Procentuell

förändring
1988/89-1989/90

Genomsnittlig
procentuell

förändring
1988/89-1992/93

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Totala
utgifter

därav Vägväsende Järnvägar Sjö- och lufttransporter

-2,3 10333

7392

2 224

301

+3822

+ 1660 + 1523

-24

-35

-4

- 4

0 -16

+37,0

+ 22,5 +68,4

+ 8,1

+ 5,2 + 13,5

Ändamälsgruppen omfattar utgifter för affärsverken
(postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och
sjöfartsverket) och för järnvägens infrastruktur, vägväsendel inkl.
trafiksäkerhet samt kollektivtrafik m. m.

Regeringen har i januari förelagt riksdagen en proposition
om trafikpolitiken inför 1990-lalel (prop. 1987/88:50). I propositionen
presenteras förslag till övergripande mäl och riktlinjer för den fortsatta
trafikpolitiken saml en rad förslag lill ätgärder inom transportsektorns olika
delar. Bland annat behandlas de framlida invesleringarna i väganläggningar,
järnvägar och flygplatser.

För vägväsendel innebär den nya trafikpolitiken en
successiv förstärkning av anslagen. Efter år 1990 baseras långtidsbudgetens
beräkningar på planeringsförutsättningar som innebär realt oförändrade anslag.

En s. k.
vägtrafikmodell införs på järnvägsområdet. Del innebär alt del nyinrättade
banverkels investeringar i järnvägens infrastruktur, d.v.s. i huvudsak
spåranläggningar, finansieras över statsbudgeten. I länglidsbudgeten beräknas
dessa invesleringar ligga på en realt oförändrad nivå efter den nivåhöjning som
sker i samband med den nya trafikpolitiken och införandel av väglrafikmodellen.
För vissa avlalsbundna investeringar i Stockholmsområdet, liksom för
affärsverket statens järnvägars (SJ) investeringsbehov, skall finansieringen
ske i första hand med riksgäldsupplåning och med egenfinansiering. För
investeringar i länsjärnvägar, d.v.s. banor med i huvudsak lokal och regional
belydelse, har investeringsmedel inräknats i det nya anslaget för
länstrafikanläggningar under vägväsendel.

Kostnader
för drift och underhåll av järnvägens infrastruktur skall vidare enligl den
trafikpolitiska propositionen från och med år 1989 finansieras över
statsbudgeten. I gengäld skall SJ betala vissa trafikavgifter lill statsverket
för utnyttjandet av järnvägsnätet. I belastningen på statsbudgeten ingår vidare
vissa ersättningar för statens köp av särskilda trafikljänsler av SJ.
Televerket, postverket, luftfartsverket och sjöfartsverket finansierar i
huvudsak sina invesleringar utanför statsbudgeten. Verkens investeringar under
perioden kommer således inte att påverka långtidsbudgeten.

Investeringsutgifter

De statliga invesleringarna inom ändamålsgruppen
Kommunikationer är omfattande. De slörsla insatserna avser vägbyggande saml
järnvägs- och teleanläggningar. Dessa svarar för närmare 3/4 av totalutgifterna
som kan beräknas till drygt 16 miljarder kronor. I diagram I visas ändamålsgruppens
totala invesleringsutgifter samt fördelningen av dessa för budgetåret 1988/89
oberoende av finansieringskälla.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

Diagram
1

Sektor

Invesleringsutgifter 1988/89

milj. kr.

Tele

8457

Post

1400

Järnvägar

2000

Tågtrafik

1000

Vägar
m.m.

2 500

Flyg

775

Sjöfart

61,8

Summa

16193,8

SJ Ö FART (0,1%)

V Ä GAR H.M, C15,W)

tAgtrafik (6,2S)

TELE (52,2:)

J Ä RNV Ä GAR (i2-'<:;)

POST
(8.61)

De investeringar i nät och annan utrustning som beräknas
inom televerkskoncernen uppgår för budgetåret 1988/89 till 8,5 miljarder
kronor. För de påföljande åren under långlidsbudgetperioden beräknas invesleringarna
ligga pä i slorl sell samma nivä. Invesleringarna finansieras hell utanför
statsbudgeten.

För
järnvägens infrastruktur beräknas invesleringarna uppgä lill ca 2 miljarder
kronor under budgelärel 1988/89. Däri ingår bl. a. invesleringar i
Slockholmsområdel med ca 700 milj. kr. som finansieras genom upplåning i
riksgäldskonloret. För anskaffning av rullande materiel m. m. till statens
järnvägars affärsrörelse beräknas invesleringarna för samma budgetär uppgå lill
drygl I miljard kronor.

De beräknade invesleringsulgiflerna för postväsendel
uppgår för budgetåret 1988/89 lill ca 1,4 miljarder kronor varav 573 milj. kr.
för byggande av posthus. Investeringarna finansieras med i postverkets rörelse
tillgängliga likvida medel. Enligl nuvarande planer kommer nivån pä byggnadsverksamheten
all sjunka nägol framöver.

Utgifterna
för vägbyggande och investeringar i kollektivtrafikanläggningar i länen kommer
totalt för budgelåret 1988/89 atl uppgå lill ca 2,5 miljarder kronor. För
budgelärel 1989/90 beräknas invesleringsulgiflerna för dessa ändamål till ca
2,9 miljarder kronor. Under långlidsbudgetperioden i övrigt beräknas
investeringarna i vägar och i kolleklivtrafikanlägg-ningar vara oförändrade
jämfört med budgelärel 1989/90.

Luftfartsverkets investeringar beräknas för budgetåret
1988/89 uppgå lill ca 775 milj. kr. Budgelärel 1989/90 vänlas invesleringarna
sjunka till ca 675 milj. kr. För återstoden av länglidsbudgetperioden beräknas
invesleringarna ligga pä nivån 650 milj. kr. per är.

Sjöfartsverkets
investeringar beräknas uppgå till ca 62 milj. kr. under budgelärel 1988/89. Mot
mitten av länglidsbudgelperioden beräknas invesleringarna öka lill över 100
milj. kr. per år. Därefter beräknas investeringsvolymen åter sjunka.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

VIII Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

Milj. kr.,
oförändrad pris- och lönenivå

1990/91
1991/92 1992/93

Förändring lill

Genomsnittlig

procen- 1988/89 1989/90 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Procen-

Genom-

tuell

snittlig

förändring

procen-

1988/89-

tuell

1989/90

förändring

1988/89-

1992/93

Skatteutjämnings-bidrag och kompensationsbidrag

+2,0

15840 -64

+304

+401

+398 -0,4

+ 1,6

Ändamälsgruppen
omfattar skalleutjämningsbidrag till kommuner och landsting, bidrag till
kommuner med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen
saml bidrag lill kommunerna och landstingen med anledning av avskaffandet av
den kommunala garanlibeskall-ningen m. m.

Det
allmänna bidraget utgör elt ekonomiskt stöd lill kommunerna ulan förbehåll
belräffande användning och utan koppling till viss verksamhet.

Syftet med
skalleuljämningsbidragel är att minska de ekonomiska skillnaderna mellan
kommunerna som uppstår till följd av olika förutsättningar vad avser kostnader
och skallekraft. Bidraget bör ocksä leda till atl skillnaderna i
skatlesalserna utjämnas.

Skalleuljämningsbidragel
utgår dels som ell ordinarie bidrag, dels som ell extra skalleutjämningsbidrag.

Genom del
ordinarie skaiteutjämningsbidraget garanteras kommunerna och
landstingskommunerna etl visst skalteunderiag i skallekronor per invånare
(skattekraft) i förhållande till riksgenomsnittet.

Extra
skalleutjämningsbidrag utbetalas till kommuner som av olika skäl har kommit i
ekonomiska svårigheter. Bidrag ges även lill kommunerna i skogslänen och
Gollands kommun som kompensation för atl statsbidraget fill kollektiv
landsbygdslrafik avskaffas. Ell särskill slöd kan även utgä

inom ramen för extra skalleutjämningsbidrag lill kommuner
som vidtar Prop. 1987/88: 150 förebyggande ätgärder mot jordskred m. m.
Övergångsvis ges extra skatte- Bilaga 1.3 uljämningsbidrag till kommuner
utom skaileuljämningssystemel som får ell påtagligt skalleborlfall till följd
av att beskattning i utbokommun slopas.

Skatteutjämningsbidragets ulveckling påverkas förutom av
skattesatsändringar dels av utvecklingen av det egna skatteunderlaget i den
enskilda kommunen eller landstingskommunen i förhållande lill genomsnittet i riket,
dels av en förändring av medelskattekraflen.

Skatteuljämningsbidragens storlek beräknas utifrån resp.
kommuns och landstingskommuns skallesals. Den skallesals som får användas vid
beräkning föreslås i årets budgelproposition maximeras till 16 kr./skr. för
kommunerna. 13:50 kr./skr. för landslingen och lill 29:50 kr./skr. för de
kommuner som inle ingår i landsting.

Grundgaranlin. som fastställs i lag. kompletteras med
tillägg eller avdrag för kommunernas och landslingens åldersstruktur saml för
kommunernas sociala struktur. Tilläggen eller avdragen beräknas årligen och
anges i tiondels procent av medelskattekraflen.

1 årets budgelproposition redovisas elt förslag lill
reformering av det nuvarande skaileuljämningssystemel. Syftet är atl öka
utjämningseffekten inom systemet och därmed minska skillnaderna i skattesatser
i första hand mellan kommunerna och landstingen i den södra och norra delen av
landet. Resurserna omfördelas därför så atl kommunerna och landstingen i de
norra delarna av landet får en större andel av skalleuljämningsbidragel. Till
de kommuner som drabbas särskill hårt av ändringarna i
skalleutjäm-ningssyslemel, föreslås under första årel (1989) viss kompensation
ulgå i form av extra skalleutjämningsbidrag.

IX Utbildning och forskning

Milj.kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-

Förändring
till

Procen-

Genom-

snittlig

tuell

snittlig

procen- 1988/89

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

förändring

procen-

tuell

1988/89-

tuell

förändring

1989/90

förändring

1982/83-

1988/89-

1986/87

1992/93

Totala
utgifter

+ 1,4 40154

-2379

-111

-404

-204

- 5,9

- 2,0

därav

Obligatoriska

skolväsendet

17 169

- 578

-276

-302

-110

- 3,4

- 1.9

Gymnasieskolan

5 629

+ 36

+ 165

+ 0.6

+ 0.9

Högre
utbildning.

forskning m. m.

10695

+ 68

- 8

- 13

- 12

+ 0.6

+ 0.1

Studiestöd

6661

-1 905

+ 8

- 89

- 82

-28,6

-12,7

Ändamålsgruppen
omfattar utgifterna för utbildningsväsendet och för den civila grundforskningen
som bedrivs av slalen eller ges statligt slöd. I utgifterna ingår bl. a. del
obligatoriska skolväsendel (inkl. särskolan, sameskolan och specialskolan),
gymnasiala skolor, högre utbildning, studie-

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.3

slöd saml grundforskning. Till högre utbildning och
forskning hänförs bl. a. Prop. 1987/88: 150 högskolan (inkl.
lantbruksuniversitetet), de statliga utgifterna för forskning Bilaga 1.3 och
ulveckling inom industriområdet.

Slalen svarar för ca hälflen av kostnaderna för del
obligatoriska skolväsendet i form av skolledar- och lärarlöner. Resterande
kostnader faller på kommunerna. För vissa skolformer - sameskolan och
specialskolan -svarar staten för samtliga kostnader.

De vikligasle ulgiftsslyrande faktorerna för grundskolebidraget
i löpande priser är - förutom löneutvecklingen och antalet elever - den genomsnittliga
undervisningsskyldighelen. Genom att utbetalningen av statsbidraget fördelas
på förskott och slulreglering är belastningen pä statsbudgeten regelmässigt
skild frän vad kommunerna är berättigade till i statsbidrag för ell visst
läsår. Under länglidsbudgelperioden minskar anlalet elever i grundskolan (7-15
år) med ca 6,5%. Del innebär atl utgifterna i fasla priser sjunker under
perioden.

Antalet intagningsplalser inom gymnasieskolans ram som
regeringen föreslår i årets budgetproposition (127 000 platser) förutsätts
gälla under hela perioden. Utöver dessa platser finns ca 33 000 platser i
sädana specialkurser som för tillträde kräver tidigare gymnasial utbildning,
praktik eller viss ålder. Kostnaderna för gymnasieskolan styrs - förutom av
löneutvecklingen och antalet elever - främsl av utbildningarnas art och limplanernas
utformning. Regeringen har i en särskild proposition föreslagit en treårig
försöksperiod med förlängd, moderniserad och i högre grad arbetsplatsföriagd
utbildning, omfattande 5000 intagningsplalser under vart och etl av de tre
åren. Försöksverksamheten samordnas med ell utvecklingsarbete i syfte all
förbättra kvaliteten pä gymnasieskolans yrkesutbildning.

Statsbidrag utgår fr.o. m. den I juli 1983 till vissa
kommunala åtgärder för de ungdomar under 18 år som efter grundskolan inte
genomgår reguljär utbildning eller har fast arbete. Utgifterna styrs av antalet
ungdomar som blir föremål för dessa åtgärder. Antalet ungdomar i de olika
delarna av åtgärderna varierar. Utgångspunkten för medelsberäkningen i årets
budgetproposition är all 31 000 ungdomar beräknas omfattas av uppföljningsprogram,
21 400 beräknas inneha ungdomsplats och 10700 beräknas delta i
utbildningsinslag. Motsvarande antagande ligger till grund för beräkningarna
under hela längtidsbudgetperioden.

Kostnaderna för vuxenutbildningen redovisas inte i
ändamålsgruppen. Dessa kostnader, som huvudsakligen beslår av bidragsanslagen
lill studiecirklar, invandrarundervisning i svenska, driften av folkhögskolor
och kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux), beräknas inte öka
under långlidsbudgetperioden. Ulbildningsvolymen förväntas inte förändras
under perioden.

De dominerande ulgiftsslyrande faktorerna för den
grundläggande hög

skoleutbildningen, exkl. kommunal högskoleutbildning, utgörs av dels de

planeringsramar i form av nybörjarplatser som ärligen fastställs av riksda

gen, dels utbildningens längd, kostnaderna per utbildningsplats saml kring-

koslnader såsom administration vid högskoleenheterna m. m. Dessa fakto

rer utgör ca 85 % av de totala utgifterna. 42

Slalen ger bidrag lill
kommuner och landsfingskommuner för driften av den kommunala
högskoleutbildningen. Bidraget antas reall minska under länglidsbudgelperioden.

Antalet
gymnasiestuderande anlas vara oförändrat under perioden. Vad gäller de
studerande pä högskolan torvänlas antalet minska under längfids-budgelperioden.

Utgifterna för
studiesociala ändamål styrs av antalet studerande pä gymnasie- och högskolenivå
samt av basbeloppels storiek. De återbetalningspliktiga studiemedlen kommer
enligt förslag i en proposition våren 1988 atl föras ur statsbudgeten från den
I januari 1989. Slalsbudgelen kommer därvid all belastas endasl med kostnader
för studiebidrag, räntesubventioner och avskrivningar av studielän. Statens
utgifter för studiebidrag inom studiemedelssystemet kommer all öka, eftersom
bidragsandelen i studiemedlen höjs lill 50% av basbeloppet. Belastningen på
anslaget lill studiemedel beräknas på kort sikl minska väsentligt.

De
statliga anslagen till forskning och utveckling uppgär lill ca 11,8 miljarder
kronor budgetåret 1987/88. Vären 1987 beslöt regering och riksdag om
resursulvecklingen för forskning och forskarutbildning under treårsperioden
1987/88-1989/90 (prop. 1986/87: 80). Detta innebär alt yllerligare 315 milj.
kr. under 1987/88, 95 milj. kr. under 1988/89 och 90 milj. kr. under 1989/90
tillförs forskning och ulveckling.

Forskningen
inom utbildningsdepartementets område svarar budgetåret 1987/88 för drygt en
tredjedel, eller ca 3,8 miljarder kronor, av det statligt finansierade
forsknings- och utvecklingsarbetet. För budgetåret 1987/88 ökade resurserna med
knappt 230 milj. kr., 1988/89 ökar de med 60 milj. kr. och 1989/90 med drygl 74
milj. kr. Verksamhelen inom utbildningsdeparle-menlets område finansieras även
genom externa resurser.

De
viktigaste ulgiftspäverkande faktorerna inom ändamålsgruppen är antalet elever,
löneutvecklingen för lärare saml basbeloppet. Dessa faktorer påverkar framför
allt anslagen inom skolväsendel, den högre utbildningen och studiestödet.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.3

s. 44 Kontrollera mot PDF

X Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnittlig

procen- 1988/89 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Förändri

ing till

Procentuell

förändring
1988/89-1989/90

Genomsnittlig
procentuell

förändring
1988/89-1992/93

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Totala
utgifter

därav

Arbetsmarknadspolitik

Regionalpolitik

+0,6 22325

20 559 1766

-12

-54 ■ +42

-119

-128 + 9

-61

-79 + 18

-21

-42 + 21

-0,1

-0.3

+ 2,4

-0,2

-0,4

+ 1,2

Ändamålsgruppen
omfattar statens utgifter för skilda arbetsmarknads- Prop. 1987/88: 150
polifiska åtgärder säsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgår- Bilaga
1.3 der, arbetsmarknadsutbildning, kontantstöd vid arbetslöshet,
arbetsmiljö-åtgärder, slöd lill Stiftelsen Samhall samt vissa andra
sysselsällningsfräm-jande åtgärder. Vidare hör utgifterna för regionalpoliliska
åtgärder till denna ändamålsgrupp.

Arbetsmarknadspolitik

Arbelslösheten uppgick till 1,9% i genomsnitt under år
1987. Långtidsbudgeten har baserats pä ett sjunkande arbetslöshetstal. En
förändring av arbelslösheten med en procent under en tid av två månader innebär
atl utgifterna för arbetslöshetsersättning förändras med ca 239 milj. kr. på
slalsbudgelen och med ca 444 milj. kr. inom arbetsmarknadsfonden.

Sysselsättningsskapande åtgärder avser främst statliga,
kommunala och enskilda beredskapsarbeten samt rekryteringsstöd. Behovet av
beredskapsarbeten är i hög grad avhängigt konjunkturutvecklingen och sysselsättningsläget.
Det innebär all medelsälagandet kan variera kraftigt mellan budgetåren.
Avgörande för kostnaderna för verksamhelen är dels antalet
sysselsätlningsdagar, dels kostnaden per sysselsättningsdag.

Till kommunalt och enskilt beredskapsarbete av
invesleringskaraklär lämnas fr. o. m. den 1 juli 1986 statsbidrag (grundbidrag)
med normall 60% av lönekostnaderna. I stödområdena A och B utgår grundbidraget
dock med 70%.

De statliga utgifterna för sysselsättningsskapande
åtgärder har beräknats till 2,4 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. Delta
innebär ca 5 milj. sysselsätlningsdagar i beredskapsarbeten och
rekryteringsstöd. Utgifterna för slalsbidrag till de ungdomslag för 18- 19-åringar
som startade i januari 1984 beräknas till 5 miljarder kronor sammanlagt för
hela långtidsbudgetperioden. Därvid har antagils en volym om 15 000 platser i
genomsnitt varje månad under perioden. Därtill kommer 10000 inskolningsplalser
motsvarande 5 000 helärsplatser till en kostnad av ca 1,3 miljarder kronor för
perioden.

Kontantstöd lill arbetslöshet utgår dels i form av
ersättning från erkända arbetslöshetskassor, dels i form av kontant
arbetsmarknadsstöd till personer som slår utanför arbetslöshetsförsäkringen.
Statsbidragen lill arbetslöshetsförsäkringen samt det kontanta
arbetsmarknadsstödet finansieras dels över anslag på statsbudgeten (35%), dels
genom arbetsgivaravgifter (65%) från statsbudgetens inkomstsida. Regeringen har
föreslagit riksdagen atl statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen fr. o.
m. den I juli 1988 helt skall finansieras genom arbetsgivaravgifter. Det
kontanta arbetsmarknadsstödet föreslås frän samma tidpunkt hell finansieras
över anslag pä statsbudgeten. Övriga kostnader för arbelslöshetsförsäkringen
finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter frän de försäkrade.
Statsbidragen lill de erkända arbetslöshetskassorna utgör för närvarande ca 95%
av den arbetslöshetsersättning som betalas ut. I elt nytt finansieringssystem
som föreslås träda i kraft den I januari 1989 skall statsbidraget läcka hela
den

s. 45 Kontrollera mot PDF

utbetalade
ersättningen. De ökade kostnaderna härför skall finansieras Prop. 1987/88:
150

genom bidrag från arbetslöshetskassorna. Bilaga 1.3

Kostnaderna
för arbetsmarknadsutbildningen styrs i första hand av antalet kursdeltagare
som i sin tur varierar beroende på arbetsmarknadslägel. Kostnaderna för
verksamheten påverkas ocksä av utbildningskostnaden och utbildningsbidragets
storiek. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen och
utbildningsbidragets storlek fastställs genom särskilda beslul av
statsmakterna. Utbildningens innehåll och inriktning som ocksä har belydelse
för kostnadsutvecklingen bestäms av utbildningsanordnaren.

Arbetsmiljö
och arbetsanpassning

Genom
arbeismiljöfonden kommer ca 630 milj. kr. all fördelas till arbetsmiljö- och
arbetslivsändamål under budgetåret 1988/89. Verksamhelen finansieras via en
särskild arbetsgivaravgift och redovisas inle på statsbudgeten. Frän samma
avgift finansieras ocksä bidragsgivningen lill förelagshälsovården.

Inom
institutet för arbelsmiljöforskning (tidigare forskningsavdelningen vid
arbelarskyddsstyrelsen) bedrivs forskning om hur skador i arbetslivet uppkommer
och hur de kan förebyggas. För budgetåret 1988/89 beräknas institutets
kostnader lill ca 130 milj. kr., varav 70 finansieras via statsbudgeten.

Budgetförslaget
för arbelarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen utgår från de ekonomiska
treårsplaner som fastlades år 1986. Yrkesinspektionen har i likhet med
föregående är fillförls vissa medel utöver huvudförslaget.

För
all öka möjligheten för arbetshandikappade atl få arbete på den reguljära
arbetsmarknaden kan lönebidrag lämnas lill arbetsgivare. Dess-ulom finns ett
särskill inlroduktionsslöd vid anställning av arbetshandikappade inom vissa
sektorer. Vidare kan bidrag lämnas lill arbetshjälpmedel ät handikappade. För
budgetåret 1988/89 beräknas utgifterna för dessa stödformer uppgå lill ca 3,6
miljarder kronor.

Kostnaderna
för stöden bestäms av regelsystemet och av arbetsförmedlingens möjligheter att
placera sökande med arbelshandikapp. Inlroduktionsslöd föresläs kunna utgå
inom en viss volymram. Antalet platser med 100% lönebidrag hos statliga
myndigheter är sedan länge begränsat. Bidrag med 90% av lönekostnaden till
allmännyttiga organisationer ökar i viss begränsad omfattning. Anställning med
lönebidrag med lägre subven-tionsniväer hos enskilda företag, kommunala
arbetsgivare och affärsdrivande verk har däremot ingen antalsmässig
begränsning.

För
den yrkesinriktade rehabiliteringen föresläs en förstärkning med 100

tjänster budgetåret 1988/89. Därefter väntas i stort sell oförändrade utgif

ter under länglidsbudgelperioden. Rörelseunderskotlel vid driften av slif-

lelseorganisalionen för skyddat arbete - Samhallgruppen - finansieras

via statsbudgeten. Stiftelsen Samhall - föreslås få ell anslag om ca 3,4

miljarder kronor för alt läcka della underskott samt för vissa investeringar

under budgetåret 1988/89. Utgifterna beräknas sjunka under långlidsbud

getperioden genom all verksamheten effektiviseras och försäljningsintäk

terna ökar. 45

Regionalpolitik Prop. 1987/88: 150

Regionalpolitiska
insatser riktade till näringslivet består bl. a. av åtgärder Bilaga 1.3 för
förelags- och teknikutveckling, slöd i samband med invesleringar,
glesbygdsinsatser, transportstöd saml pris- och ralionaliseringsstöd lill
jordbruk i norra Sverige.

Det
regionalpoliliska slödel lill företag inom induslridepartemenlets område
syftar främst lill alt skapa varaktiga sysselsättningstillfällen i de regioner
i landet som drabbats av undersysselsällning och arbetslöshet. Ökad vikt har på
senare är lagts på ätgärder för all allmänl förbättra näringslivsmiljön i de
prioriterade regionerna vad gäller utbildning, kommunikationer, leknisk
kompetens m. m.

Riksdagen
har beslutat om en ekonomisk ram för budgetåren 1985/86 -1988/89 för dessa
stödåtgärder. Ramen uppgär till ca 6,5 miljarder kronor och omfattar bl. a.
lokaliseringsstöd, investeringsbidrag, offertslöd, företagsutvecklings- och
glesbygdsstöd saml sysselsältningsslöd och nedsättning av socialavgifter. I
avvaktan på atl den utredning om regionalpolitikens framtida inriktning som
regeringen nyligen lillsatl skall redovisa sina överväganden har antagils en
oförändrad ambitionsnivä. Den ärliga utgiften har beräknats till i genomsnill
drygt 1,8 miljarder kronor.

De
kortsiktiga variationerna i utnyttjande av de medel som disponeras är bl. a.
avhängiga av den allmänna konjunkturutvecklingen och behovet av att motverka
tendenser lill ökade regionala obalanser. Den minskning av de regionalpolitiska
anslagen som föresläs i årets budgetproposition beror till största delen på att
den befintliga reservationen avseende lokaliseringslån medger atl lån kan
lämnas i minst samma omfattning som under de senasle budgetåren även med elt
minskat anslag. Drygl 1,7 miljarder kronor föreslås för regionalpoliliska
insatser inom industridepartementets område för budgetåret 1988/89.

Dessa
löpande regionalpolitiska insatser har under senare år kompletterats med ell
flertal särskilda åtgärdspakel i regioner med särskilt omfattande
strukturförändringar inom näringslivel.

Inom
utbildningsdepartemenlels område föresläs bl. a. en fortsatt utbyggnad av den
grundläggande högskoleutbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna.

Inom
jordbruksdepartementets område föresläs alt ytteriigare 80 milj. kr. anvisas
lill del särskilda ålgärdsprogrammet för jordbruk i norra Sverige.

Under
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel föresläs bl. a. atl försöksverksamheten
med utvecklingsinsatser i östra Norrbotten ska fortsätta.

Inom
civildepartementets område föreslås en överföring av medel motsvarande tre
tjänster för regionalpolitiskt arbete frän länsstyrelsen i Stockholms län lill
länsstyrelserna i Väslernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län.

Under
finansdepartementets huvudtitel föreslås en förändring av skaller
utjämningssystemet, som bl. a. innebär alt skatleuljämningsbidragen höjs i
regionalpolitiskt prioriterade regioner. Vidare föresläs atl tullverkels
lull-dalaenhet lokaliseras fill Luleå.

XI Bostadspolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.3

Totala utgifter

därav Räntebidrag

Genomsnittlig

Genom- Förändring lill Procen-

snittlig
tuell

procen-
1988/89 1989/90 1990/91
1991/92 1992/93 förändring procen

tuell
1988/89- tuell

förändring 1989/90 förändring

1982/83- 1988/89-

1986/87 1992/93

-8,4 16662 +2852 +2348 +2620
+2440 +17,1 +12,7

15800 +2800 +2400 +2650
+2450 +17,7 +13,4

Statsutgifterna inom ändamälsgruppen domineras av
räntebidrag för bostadsbyggande. För ny- och ombyggnader läcker räntebidragen
skillnader mellan den s. k. garanterade räntan och marknadsräntan för såväl
bostadslån som boltenlän. Räntebidrag lämnas även för vissa underhålls-,
reparations- och energibesparingsälgärder. Utgifterna för räntebidrag påverkas
av räntenivå och produktionspriser saml av produktionsvolymer och deras
fördelning pä upplålelseform.

Slalen delfinansierar bostadsbidrag lill barnfamiljer och
vissa hushåll utan barn. Statens bidrag till bostadsbidrag för barnfamiljer
redovisas under ändamälsavsnitl V och bidrag till kommunalt bostadstillägg till
folkpensionärer (KBT) under ändamälsavsnitl IV.

De bostadspolitiska utgifterna omfattar även bidrag och
lån lill bostads-förbällring m. m. samt vissa ränte- och amorteringsfria
tilläggslån.

Regeringen har beslutat om etl antal åtgärder fr.o.m. år
1987 för alt främja ell ökal nybyggande av bosläder i storstadsområdena. Bland
dessa åtgärder ingår begränsningar av kontorsbyggandel och ombyggnadsverksamhelen.
Under är 1987 beräknas nybyggnader påbörjas med sammanlagt 39600 lägenheter.
Det innebär en ökning i förhällande lill år 1986 med 29 procent. Riksdagen har
beslutat (prop. 1987/88: 48, BoU 6, rskr. 95) om vissa förändringar av metoden
för beräkning av läneunderlag m. m. I långtidsbudgeten har hänsyn tagits lill
dessa förändringar.

I beräkningarna av statens utgifter för räntebidrag anlas
nybyggnadsvolymen omfatta ca 40000 lägenheter per år under
långlidsbudgetperioden. Ombyggnadsverksamhelen antas uppgå till ca 39000
lägenheter år 1988 och därefter minska lill ca 36000 lägenheter per är. I
beräkningarna anlas alt produktionspris och räntenivå för nya lån är
oförändrade under perioden. Sammantaget beräknas utgifterna öka under
långtidsbudgetperioden.

Bostadsbidrag lill barnfamiljer består dels av etl belopp
som beror av antalet barn i hushållet, dels ell belopp som beror av
bostadskostnadernas storlek. Bidraget är inkomstprövat och reduceras med en
viss del av den bidragsgrundande inkomsten.

Bostadsbidrag till vissa hushåll ulan barn lämnas fill den
som fyllt 18 år men som inte är äldre än 28 år. Bidraget är beroende av
bostadskostnadens slorlek. Även detta bidrag är inkomstprövat och reduceras med
en viss del av den bidragsgrundande inkomsten.

I årets budgelproposition har regeringen föreslagit
ändringar av bostads- 47

bidragen, bl. a. höjda inkomst- och
bostadskoslnadsgränser. Hänsyn till dessa förslag har lagils i
långtidsbudgeten.

Bostadsbidrag
lämnades underär 1987 till 250000 hushåll. Utgifterna för Prop. 1987/88:
bostadsbidrag påverkas av antalet barn, förvärvsfrekvens, ulveckling av
Bilaga 1.3 inkomster och bostadskostnader.

Sambandet med statsbudgetens inkomster

Skatteregler som berör bostadssektorn påverkar slatens
inkomster. Den beskattningsbara inkomsten för egnahemsägare minskar p. g. a.
atl ränteutgifter för lån med säkerhet i fastigheter är avdragsgilla. För
sädana län kan skattebortfallet under inkomståret 1988 uppskattas lill drygl 6
miljarder kronor för slalen. Härtill kommer 10 miljarder kronor i bortfall för
kommuner och landsting.

I länglidsbudgeten har beräknats ell oförändrat
skallebortfall under perioden.

Statens intäkter av faslighelsskallen från bostadshus
beräknas uppgä fill ca 5,7 miljarder kronor under år 1988. Inläklerna framöver
ökar bl. a. på grund av all nya bostadshus tillkommer.

För bostadslån utbetalade av staten före den I juli 1985
sker amortering och inlösen vilka registreras som inkomster på statsbudgeten.
Dessa inbetalningar kan uppskattas lill 3,0 miljarder kronor per år under
länglidsbudgelperioden.

Vid slulet av långlidsbudgetperioden uppskattas samhällets
subventioner lill bostadssektorn vid dagens räntenivå uppgå till sammanlagt ca
35 miljarder kronor.

Utanför statsbudgeten

Fr.o.m. den 1 juli 1985 svarar Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) för finansieringen av de statliga
bostadslånen. Botlenlånen finansieras på kapitalmarknaden.

XII Näringspolitik

Milj. kr.,
oförändrad pris- och lönenivå

1990/91
1991/92

Förändring till

Genomsnittlig

procen- 1988/89 1989/90 tuell

förändring 1982/83-1986/87

Procentuell

Genomsnittlig

1992/93 förändring procen-1988/89- tuell
1989/90 förändring 1988/89-1992/93

Totala
utgifter

-2,9

5397
-66

-181

-64

-1,2

-1,5

Ändatnålsgruppen
Näringspolitik omfattar utgifter för handel och industri, jordbruk, fiske samt
hantverk. Utgifterna uppgår för budgetåret 1988/89 till ca 5,4 miljarder
kronor.

De
näringspolitiska insatserna som redovisas under induslrideparlemen-lels
huvudtitel kan delas in i permanenta program och särskilda insatser vid
orlskriser, omstruktureringsinsatser m. m.

I
regeringens proposition 1986/87: 74 om näringspolitiken inför 1990-lalet
behandlas frågan om de framtida särskilda insatserna inom näringspoliti-

kens
omräde. Genom riksdagens beslul den 25 maj 1987 drogs riktlinjerna upp för
liden fram lill och med första halvåret 1990.

Stöden
lill krisdrabbade förelag har skurils ned myckel kraftigt sedan
regeringsskiftet 1982. De små kvarstående kostnaderna är kapitalkostnader på
utestående lån och aktiekapital. Kostnaderna för olika former av slöd till
varvsindustrin har varit svåra atl påverka på kort sikl. Gamla beslul och
åtaganden förorsakar fortfarande icke obetydliga kostnader. Delta gäller
framför allt infrianden av fidigare ställda farlygskredilgaranlier saml
nedläggningskoslnader.

Den
restriktiva hållningen lill krisföreiagsstöd torde innebära all kostnaden för
de särskilda insatserna forlsäller alt ligga pä en låg nivå under längtidsbudgetperioden.

I
diagram 2 redovisas omfattningen av defensiva resp. offensiva stöd åren
1975/76-1986/87.

Sifferuppgifterna
i diagram 2 avviker från de neltokoslnadsberäkningar av industristödet som görs
inom industridepartementet. Detta beror på skillnader i beräkningssält.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.3

Diagram 2. Industristödet 1975/76—1986/87 fördelat på
defensivt och offensivt stöd (1980 års priser)

Omst ä llning/Neddragning Tiliv ä xl/F ö rnyelse

46%

50%

25 «

54% 83/84

66% 84/85

50% 85/86

75% 86/87

—i------ 1----- 1----- 1----- 1----- 1---- 1----- 1----- 1---- 1----- r-

11 to 987654 321

Miljarder kr

-I---- 1--- 1--- 1 — ► •

12 3 4

Milantorkr

Anm.: Omställning/neddragning = icke-permanenlsidd +
braruchstöd. Tillväxllfömyetst = Foll-uöd + regionalpolitiskt stöd + exportstöd
+ småföretagsstöd.

Ökningen
av del defensiva stödet budgetaret 1985186 faller hellpå extra-ordmåra
tiltskottpå 2 miljarder kronor lill Svenska Varv för nedläggningskostnader och
inlösen av skuldebrev från 1983.

De
beloppmässigl mest omfattande programmen av permanent karaktär Prop. 1987/88:
150 är exportkreditgarantierna och de statsslödda exportkrediterna (del s.k.
Bilaga 1.3 SEK-syslemel). Sedan länge visar exporlkreditgarantisystemel på betydande
underskott lill följd av omfattande skadeulbelalningar på grund av bristande
återbetalning från ell begränsat antal länder. Kostnaderna för SEK-syslemel
beräknas, på basis av de anlaganden som långtidsbudgeten bygger på, bli ca 210
milj. kr. budgetåret 1988/89.

XIII Energiförsörjning

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Procen-

Genom-

tuell

snittlig

förändring

procen-

1988/89-

tuell

1989/90

förändring

1988/89-

1992/93

Genom- Förändring
lill

snittlig

procen- 1988/89 1989/90 1990/91
1991/92 1992/93

tuell

förändring

1982/83-

1986/87

Totala utgifter -8,5 628 -180 -131 - 2 -22 -28,7 -17,4

Ändamålsgruppen omfattar bl. a. utgifterna för del
statliga energiforsk-ningsprogrammel, bidrag lill Studsvik Energiteknik AB samt
utgifter för energihushållning.

Regeringen har nyligen lagl fram en proposition om
kärnkraflsavveck-lingens inledning. En första reaktor las ur drift är 1995 och
en andra år 1996 - en i Ringhalsverkel och en i Barsebäcksverket.

I propositionen föresläs vidare atl elt program startas
för effektivare användning och ersättning av el. Programmet föreslås bl. a.
innehålla ell leknikupphandlingsslöd för vilkel 150 milj. kr. föresläs anvisas
budgetåret 1988/89. I propositionen föresläs även inrättande av en ny fond,
energiteknikfonden, med uppgift atl stödja utvecklingen av ny energiteknik.
Fonden föreslås tillföras de medel som finns i pågående program för ulveckling
och introduktion av ny energiteknik samt i den nuvarande bränslemiljöfonden.
Dessa medel uppgick vid budgetärsskiflel 1987/88 till ca 300 milj. kr. Enéigiteknikfonden
föreslås vidare tillföras den särskilda avgift som las ul på olja motsvarande
tio kronor per kubikmeter. Med nuvarande oljekonsumtion tillförs fonden
härigenom ca 100 milj. kr. per år.

I regeringens proposition om ny ekonomisk styrning av statens
valten-fallsverk m. m. föreslås bl. a. atl vattenfalls investeringar fr. o. m.
budgetåret 1988/89 skall finansieras via dels internt genererade medel, dels
via län hos riksgäldskonloret. Ramarna för investeringsverksamheten skall dock
även fortsättningsvis fastställas av regering och riksdag. Regeringen har i
energipropositionen föreslagit att riksdagen godkänner en investeringsplan för
statens vattenfallsverk omfattande 4329 milj. kr. för budgetåret 1988/89, härav
föresläs 3 400 milj. kr. finansieras genom upplåning hos riksgäldskontoret. Av
investeringarna beräknas I 174 milj. kr. investeras i vattenkraftanläggningar
och I 980 milj. kr. i dislributionsanläggningar.

Inom energiområdet ges utöver anslag pä statsbudgeten åven
kreditga-

rantier dels för utvinning
m. m. av olja, naturgas och kol, dels för Svensk Kärnbränslehanlering AB:s
åtaganden i samband med upphandling inom kärnbränsleområdet. Statliga
kreditgarantier lämnas för slatens vallen-fallsverks upplåning avseende bolag
inom valtenfallskoncernen. Garantiramarna för dessa ändamål uppgär för
budgelåret 1987/88 sammanlagt till ca 22,7 miljarder kronor.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.3

s. 51 Kontrollera mot PDF

XIV Övrigt

Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-

Förändring
till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

tuell
förändring

snittlig procen-

1988/89

1989/90

199Ö/91

1991/92

1992/93

tuell

1988/89-

tuell

förändring

1989/90

förändring

1982/83-

1988/89-

1986/87

1992/93

Totala
utgifter

+0,5

34591

-
606

+960

+2609

+743

- 1,7

+ 2,6

därav

Livsmedelssubven-

tioner m. m.

- 5,0

2192

Rekreation,
kyrkliga

och kulturella

ändamål

+ 2,9

3 297

+ 10

+ 60

+ 1

+ 1 '

+ 0,3

- 0,4

Allmän
förvaltning

+ 5,1

11 194

- 157

+ 29

+ 108

-144

+ 1,4

- 0,4

Till gruppen Övrigt har
förts utgifter som inte har behandlats i någon av de tidigare redovisade
ändamälsgrupperna. Här återfinns bl. a. anslag för livsmedelssubventioner,
riksdag och regering, skalleadminislralion, miljövård, kulturverksamhet,
kyrkliga ändamål saml idrotts- och fritidsverksamhet.

Inom ramen för
jordbruksprisregleringen fastställs priserna pä jordbruksprodukter av
statsmakterna, efter överläggningar mellan statens jordbruksnämnd,
jordbruksnämndens konsumentdelegation och Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation. År 1973 infördes livsmedelssubventioner för atl
resultatet av just dessa prisförhandlingar inle skulle slå igenom på
livsmedelspriserna. Utgifterna för livsmedelssubventionerna styrs av enskilda
beslut som fallas av statsmakterna och av konsumtionen av livsmedel.
Kostnaderna för livsmedelssubvenlionerna, som numera enbart avser mjölk, kan
beräknas lill 1,8 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. Inkluderas vissa
låginkomstsalsningar m. m. för jordbrukare uppgär beloppet lill knappt 2,2
miljarder kronor. Livsmedelssubventionerna beräknas därigenom sänka
livsmedelspriserna med drygl 2%. I länglidsbudgeten beräknas subventionerna
vara oförändrade under perioden. Statsmakternas ansvar för spannmålsöverskotten
avvecklas under perioden i enlighet med gällande riksdagsbeslut.

Riksdagen
beslutade våren 1985 all resurserna i jordbruket i slorl sett bör stämma
överens med vad som behövs för vär livsmedelsförsörjning och för de utfästelser
som Sverige gjort i del inlernationella arbetet mot världsvälten. För de
kostnader som uppstår till följd av att spannmålspro-

s. 52 Kontrollera mot PDF

duktionen översfiger detta behov skall samhället under en
övergångstid la Prop. 1987/88: 150 ell delansvar. Andelen för samhället
skall vara 40%, medan jordbruksnä- Bilaga 1.3 ringen svarar för 60%, räknat
vid normalskörd. För budgetåret 1988/89 beräknas kostnaderna för staten bli ca
250 milj. kr.

Införselavgiflsmedel från import av jordbruksprodukter och
livsmedel används för olika ändamäl, bl. a. prisreglering, med belopp som
riksdagen beslutar om för varje år. Det belopp som skall tillföras jordbruket
fastställs efter en särskild s. k. fördelningsplan. För regleringsärel 1988/89
beräknas de totala införselavgiflsmedlen, som inte redovisas över
statsbudgeten, uppgä till drygt 1000 milj. kr.

Kostnader för den centrala myndighetsutövning, som inle
kan hänföras lill annal område, redovisas under denna ändamålsgrupp. Vissa
utgifter för riksdag, regeringskansli och kommittéer saml anslagen till de
kungl. hov-och slollsslaterna redovisas också hår.

Även skatteadministrationen m. m. ingår i denna
ändamålsgrupp. Kostnaderna för riksskatteverket, länsskatlemyndigheterna, de
lokala skallemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna saml för arvoden till taxerings-nämndordföranden
m.m. kan i slorl delas in i förvaltningsanslag och bidragsanslag. Huvuddelen av
bidragsanslagen styrs av automatik, genom atl bidragen är relaterade till
lönekostnaderna för vissa verksamheler.

Slalen bidrar vidare till en del regional kulturverksamhet
som drivs i stiftelseform och ofta har landsfingskommuner som huvudmän.

Kulturverksamheten finansieras även genom inkomster vid
kullurinsli-tulionerna säsom enlrémedel m.m., lollerimedel och forskningsmedel.
Resurser erhålls också inom ramen för sysselsättningspolitiken. Dessutom
tillförs några kullurinsfilutioner avkastning från fonder.

Inom medieområdet år stöden lill dagspressen den största
utgiften pä statsbudgeten. Dessa stöd styrs av automatiskt verkande
volymregler.

Sveriges Radio-koncernens (SR) verksamhel finansieras med
avgiftsmedel som tillförs radiofonden. Avgiften är kopplad lill innehav av
televi-sionsmotlagare. Fondens medel redovisas utanför statsbudgeten och finansierar
radio- och TV-verksamheiens drifts- och investeringskostnader. Även
radionämndens verksamhel finansieras av fondmedel. Undantagen från
avgiftsfinansiering är programverksamheten för utlandet som finansieras över
slalsbudgelen. Radiofonden förvallas av riksgäldskonloret.

Riksdagen faslslället; årligen belopp som får rekvireras
ur fonden. På denna bas fär SR därutöver rekvirera medel enligl särskilda
regler. Avgiftshöjningar görs löpande för att läcka ökade kostnader för
koncernens verksamhel. I årets budgetproposition har föreslagits en
avgiftshöjning per den 1 juli 1988 om 68 kr. per år.

Statens utgifter för kyrkliga ändamål beräknas lill ca 99
milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Del statliga stödet till idrotten uppgår - inkl. del
lokala aktiviietsslödel - budgelärel 1988/89 lill 337 milj. kr. Utgifterna för
ändamålet prövas årligen av statsmakterna.

För miljövårdsinsatser under miljö- och
energidepartementets huvudti

tel föreslås för budgetåret 1988/89 anslag på drygt 800 milj. kr. Även dessa

utgifter fastställs genom årlig prövning. 52

s. 53 Kontrollera mot PDF

Under
posten Beräknal tillkommande utgiftsbehov netto, har för den Prop. 1987/88:
150 framförliggande perioden lagts in reserver om i genomsnitt 7,4 miljarder
Bilaga 1.3 kronor per år motsvarande de kostnader som erfarenhetsmässigt uppkommer
i samband med sedvanliga tilläggsbudgetar samt viss reserv därutöver för alt
beakta den underskattning av utgifterna för invesleringar och särskilda
program som långtidsbudgeten normall innebär.

Förändringar
i anslagsbehållningar skall motsvara förändringen av den kassamässiga
belastningen på bl. a. reservationsanslag. Anslagsbehållningarna beräknas vid
utgången av 1987/88 lill 25,1 miljarder kronor. Under långlidsbudgetperioden
antas anslagsbehållningarna minska med 1500 milj. kr. per år, dvs. budgetens
utgifter ökar i samma män.

Utnyttjandet
av rörliga krediter i riksgäldskonloret är elt sätl för bl. a. vissa affärsverk
och myndigheter all klara tillfälliga likviditelspåfrestning-ar. Riksdagen
medger dock en högsta kreditgräns. Utnylljandel av rörliga krediler varierar
kraftigt. 30 juni 1987 var ca 2,2 miljarder kronor av en total ram på ca 8,9
miljarder kronor utnyttjad. Bland de myndigheter, affärsverk m. fl. som kan
utnyttja rörliga krediler kan nämnas statens jordbruksnämnd. Stiftelsen Samhall
och statens valtenfallsverk. Exporlkredilnämnden disponerar även en kredit för
förluster på exporlkreditga-rantier. Utnyttjandet av rörliga krediler beräknas
under länglidsbudgelperioden schablonmässigt komma atl öka med 500 milj. kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.3

1 Inledning - Slutsatser .................................................. ...... I

I. I Anlaganden ............................................................ 2

1.2 Beräkningsmetodik ................................................ 3

2 Statsbudgetens inkomster .......................................... ..... 5

2.1
Inledning ................................................................ 5

2.2
Resultatet av
beräkningarna..................................... 5

2.3
Inkomstskatt ........................................................... 6

2.4
Lagstadgade
socialavgifter ..................................... ..... 6

2.5
Skatt på varor
och tjänster ...................................... 7

3 Statsbudgetens utgifter ................................................ 8

3.1
Utgifternas
utveckling ............................................... 8

3.2
Utgifternas
utveckling uppdelade pä olika ändamål.. ..... 9

3.3
Jämförelse
mellan alternativa utgiftsutvecklingar...... 10

4
Budgetsaldol................................................................... ... 12

5
Samhällsekonomiskt
perspektiv ................................... 13

Appendix I

Statsbudgetens utgifter fördelade pä realekonomiska
kategorier .... 18

Appendix II

Ändamälsavsnitl ............................................................. ... 25

Inledning .......................................................................... 25

Ändamäl .......................................................................... 28

I
Rättsväsende ....................................................... 28

II
Internafionellt
utvecklingssamarbete och övrig internationell samverkan 29

III
Totalförsvar .......................................................... 30

IV
Pensioner,
sjukförsäkring m.m................................ ... 32

V
Slöd till
barnfamiljer ................................................ ... 35

VI
Hälso-, sjuk-
och socialvård .................................. ... 36

VII
Kommunikation ....................................................... ... 38

VIII
Allmänna bidrag
till den kommunala .sektorn ......... ... 40

IX
Utbildning och
forskning ........................................ ... 41

X
Arbetsmarknads-
och regionalpolitik ...................... ... 43

XI
Bostadspolitik
....................................................... ... 47

XII
Näringspolitik.......................................................... ... 48

XIII
Energiförsörjning..................................................... ... 50

XIV
Övrigt...................................................................... ... 51

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1988 54

Bilaga
1.4

Utdrag ur riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning
för budgetåret 1988/89

REGERINGEN Prop. 1987/88: 150

FINANSDEPARTEMENTET Bilaga 1.4

Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1988/89

Riksrevisionsverket
(RRV) skall enligt sin instruktion varje år till regeringen lämna en reviderad
beräkning av statsbudgetens inkomster för del kommande budgetåret, avsedd som
underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen.

RRV
redovisar med denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna för budgetåret
1988/89 pä de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar. I anslutning till beräkningarna har även utfallet för budgetåret
1987/88 bedömts. Underlag för beräkningarna har inhämtats från berörda
myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter
utnyttjats dels frän RRVs taxeringsstalistiska undersökning avseende
inkomståret 1986, dels frän RRVs aktiebolagsenkät.

I
beräkningarna har hänsyn tagits till riksdagsbeslut samt propositioner och
andra regeringsbeslut som förelåg den 17 mars 1988.

För
vissa lifiar avseende budgetåret 1988/89, där RRV nu förordar förändringar,
lämnas kommentarer till förändringarna.

I
en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade beräkningar titel för
titel för budgetåren 1987/88 och 1988/89. För atl underiätta jämförelse med
prognoserna i den reviderade nalionalbudgeien presenteras i tabellbilagan ocksä
beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1988-1989. .

RRVs
inkomstberäkning från hösten 1987 finns utgiven i en separat publikation och
kan tillsammans med den av RRV utgivna Inkomstliggaren användas som ett
komplement till den nu presenterade reviderade inkomstberäkningen.
Inkomstliggaren innehåller utföriiga beskrivningar av vilka inkomster som
hänför sig lill de olika inkomsttitlarna och vilka bestämmelser som gäller för
dessa.

Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Mundebo i närvaro av
avdelningschefen Jönsson, revisionsdirektören Danielsson, avdelningsdirektören
Svahlstedt, byrådirektörerna Aronsson och Nöjd, förste revisorn Isberg,
byråassistenten Stenberg, assistenten Frank saml avdelningsdirektören Karlson,
föredragande.

Stockholm
den II april 1988

Ingemar Mundebo

Malts
Karlson

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.4

I. Sammanfattning Prop. 1987/88:150

Bilaga
1.4 Förutsättningar

Riksrevisionsverkels
(RRV) förslag lill reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster under
budgetåret 1988/89 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under
budgetåret 1987/88 grundas på den ekonomiska politik som har kommil lill
uttryck i beslul av siatsmakterna eller i förslag som har lagts fram av
regeringen i propositioner offentliggjorda före den 17 mars 1988 samt därefter
pä antagandel om oförändrad ekonomisk politik. Förutom de inslilutionella
förutsättningarna är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för
beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning som regeringen
presenterade i den preliminära nalionalbudgeien har utgjort del huvudsakliga
underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska ulvecklingen. RRV har
också haft kontakt med finansdepartementet under del pågående arbetet med den
reviderade nalionalbudgeien för år 1988. På grundval härav har RRV vall all
utgå frän följande antaganden för beräkningarna:

1987

Förändr.
jfr. med budget-prop.

1988

Förändr.
jfr. med budget-prop.

1989

Förändr.
jfr. med budget-prop.

Utbetald
löne-

summa'

8,8

-0,1

5.2

±0

3.9

- 1.2

Konsumentprisindex
årsmedeltal'

4,2

±0

4,4

±0

3,3

+ 0,1

Privat
konsumtion.

löpande
priser'

9,3

+0,2

6,5

±0

4,8

-0,4

Privat
konsumtion.

volym'

4.1

+ 0.4

2.0

1,5

-0,5

Basbelopp,
kr.

24300-

±0

25 800

±0

27 500

+600

Basenhet,
kr.

9000

±0

10 000

±0

10000

+ 0.

Bostadslåneränta'

9,7

±0

11,6

±0

11,6

± 0

'
Procentuell förändring från föregående år. - Genomsnittligt värde.

Sedan
budgelproposifionen lagts fram har följande propositioner och regeringsbeslut
av belydelse för inkomstberäkningarna tillkommit:

Trafikpolitiken
inför 90-lalel (1987/88: 50)

Försäljning
av AB Sydgas (1987/88: 72)

Miljöpolifiken
inför 90-lalel (1987: 88/85)

Ny
ekonomisk styrning av vallenfall (1987/88: 87)

Skall
pä alkoholhaltiga drycker (1987/88: 91)

Extra
höjning av basbeloppet (1987/88: 121)

Lagrådsremiss
om utvidgad omsättningsskatt på värdepapper

Vidare
grundas beräkningarna nu på aktuellare uppgifter för inkomstskatterna. RRV har
även genomfört en enkät bland svenska aktiebolag under februari månad för atl
förbättra underlaget för beräkningen av juridiska personers inkomstskatt.

Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1988/89 Prop. 1987/88:150

Enligt de nu reviderade beräkningarna uppgår
statsbudgetens inkomster ' 'i ' -4 till 337,5 miljarder kr. Del är 3,9
miljarder kr. mindre än vad som beräknades i budgetpropositionen.

Statsbudgetens
inkomster budgelåret 1988/89

Fysiska
personers inkomstskatt (58,40)

17,3%

Socialavgifter (53.26) 15,8%

Övriga

inkomster (59,41 17,6%

Juridiska
personers inkomstskatt (23,74)

7,0%

Skall på varor (61,9) och tjänster 18,3% exkl. moms

Moms (81)

24,0%

Summa inkomster 337,5

Utveckling av inkomsterna

Statsbudgetens inkomster för budgelåret 1987/88 beräknas
fill 332,8 miljarder kr. vilkel är 0,6 miljarder kr. mindre än vad som
beräknades i budgetpropositionen. För budgelåret 1988/89 uppgår minskningen
till 3,9 miljarder kr. och inkomsterna beräknas till totalt 337,5 miljarder
kr. Förklaringen till förändringarna kan delas upp i tre komponenter som
redovisas i nedanstående tablå. En av komponenterna är de antaganden om den
ekonomiska utvecklingen som ligger lill grund för beräkningarna. En annan är
de föreslagna förändringarna i de lagar och det regelsystem som påverkar
statens inkomster och utgifter. En tredje komponent benämnd övrig information
innehåller bl. a. beteendeförändringar, justeringar med ledning av utfallsdala,
förändrade beräkningsmetoder, prognosfel m. m.

Uppdelningen på dessa komponenter kan inte göras på ell
entydigt sålt. Förändringarna kan iblandbestä av kombinationseffekter.

I följande sammanställning redovisas orsakerna till
förändringarna av inkomsterna budgetåren 1987/88 och 1988/89 mellan
beräkningarna lill budgetpropositionen och nuvarande beräkning.

1987/88

1988/89

Beräkning
i budgetpropositionen

333,4

341,4

Förändring
lill följd av:

Nya
antaganden

0,0

-1,6

Propositioner
m. m.

0.1

0.7

Övrig
information

-0,7

-3,0

Nuvarande
beräkning

332,8

337,5

Summa
förändring

-0,6

-3,9

Inkomsterna
har justerats ned med 0,6 miljarder kr. för budgetåret Prop. 1987/88: 150
1987/88 och med 3,9 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. Den utbetalda Bilaga
1.4 lönesumman antas minska med 1,2 procentenheter för inkomståret 1989 jämfört
med vad som antogs i beräkningen i budgetpropositionen. Utveck-• lingstaklen
för den privata konsumlionen har reviderats upp med 0,2 procentenheter för
kalenderåret 1987 jämfört med budgetpropositionen. För 1989 antas den privata
konsumlionen minska med 0,4 procentenheter jämfört med budgetpropositionen. De
sammantagna förändringarna i de olika antagandena beräknas minska inkomsterna
med 1,6 miljarder kr. budgetåret 1988/89.

De sammanlagda effekterna av lagda propositioner m.m.
beräknas öka inkomsterna med 0,1 miljarder kr. resp. 0,7 miljarder kr.
budgetåren 1987/88 och 1988/89. Den föreslagna höjningen av bensinskatten ökar
inkomsterna med 1,4 miljarder kr. budgetåret 1988/89 medan propositionen om hy
ekonomisk styrning av vattenfall minskar inkomsterna med 1,4 miljarder kr.
samma budgetår. Den utvidgade omsättningsskatlen pä värdepapper ökar
inkomsterna med knappt 0,5 miljarder kr. budgetåret 1988/89. För budgetåret
1987/88 uppgär de sammanlagda nettoförändringarna under övrig information lill
-0,7 miljarder kr. Motsvarande förändring för budgetåret 1988/89 uppgår till
-3,0 miljarder kr. Den största delen av dessa förändringar orsakas av lägre
skatteunderlag för juridiska personer. För budgetåret 1987/88 har även
energiskatten reviderats ned med 0,7 miljarder kr. till följd av den milda
vintern.

I det följande redogörs ylleriigare för
inkomstberäkningarna budgetåren 1987/88 och 1988/89 samt för differenserna
gentemot budgetpropositionen.

Fysiska personers inkomstskatt

Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas för
budgetåret 1987/88 till 58,4 miljarder kr., vilket är en minskning med knappt
100 miljoner kr. jämfört med budgetpropositionen.

För budgetåret 1988/89 beräknas fysiska personers
inkomstskatt till 58,4 miljarder kr., vilkel är en minskning med I 600 milj.kr.
jämfört med budgetpropositionen.

Minskningen av inkomsterna på 1,6 miljarder kr. för
budgetåret 1988/89 förklaras till största delen av det lägre löneanlagandei för
1989. Della minskar inkomsterna med cirka 1,3 miljarder kr. Den föreslagna
extra höjningen av basbeloppet ökar inkomsterna på titeln med 0,3 miljarder kr.
medan övriga faktorer drar ner inkomsterna med 0,6 miljarder kr. Bland övriga
faktorer kan nämnas nya anlaganden om underskotlsavdrag och rörelseinkomsler.

Juridiska personers inkomstskatt

Juridiska personers skatter beräknas minska för såväl
budgelärel 1987/88 som budgetåret 1988/89 jämfört med vad som beräknades i
budgetpropositionen. För budgelärel 1987/88 beräknas inkomsterna till 23,1
miljarder kr., vilkel är 1,1 miljarderkr. mindre än i budgetpropositionen.
Inkomster-

na för
budgetåret 1988/89 har reviderats ned fill 23,7 miljarder kr. Delta Prop.
1987/88: 150 innebär en minskning med 2,2 miljarder kr. i förhållande till
budgetproposi- Bilaga 1.4 tionen.

För alt få fram ell aktuellt underlag för beräkningen av
juridiska personers skatter har RRV genomfört en enkät lill 3 980 svenska
aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag. Endasl 60% av förelagen besvarade
enkäten, varför resultatet är osäkert.

Enligl aktiebolagserikälen kommer den statligt laxerade
inkomsten all minska med drygt 12% mellan inkomståren 1986 och 1987. Under
hösten 1987 genomfördes en liknande enkät till svenska aktiebolag. Resultatet
från denna enkät visade pä en utvecklingstakt för den statligt taxerade
inkomsten på ca 7 % mellan åren 1986 och 1987. Med hänsyn lill osäkerheten i
enkätmaterialet och all företagen ofta tenderat atl underskatta sin framlida
laxerade inkomst väljer RRV atl i sina beräkningar utgå från atl del statliga
skatteunderlaget kommer atl öka med 5% mellan inkomståren

1986 och 1987. Prognosen för juridiska personers
inkomstskatler i bud

getpropositionen byggde pä en utvecklingslakt pä 15% mellan samma

inkomstår. Vid bedömningen av skatteunderlaget för åren 1988 och 1989

har RRV utgått från en irendmässig ökning pä 10%. Denna bedömning är

oförändrad jämfört med bedömningen i budgelproposifionen.

Den beräknade lägre utvecklingstakten mellan inkomståren
1986 och

1987 förklarar i sin helhet nedrevideringen av
inkomsterna för budgetåren

1987/88 och 1988/89.

Vinstdelningsunderlagel för är 1987 beräknas enligl
aktiebolagsenkäten till 20 139 milj.kr. Vinsldelningsskatten, som är 20% av
underlaget, blir dä 4 028 milj.kr. RRV beräknar all vinsldelningsskallen 1987
blir 4 050 milj.kr., vilkel är 350 milj.kr. högre än vad som beräknades i
budgetpropositionen.

Lagstadgade socialavgifter

Inkomsterna frän de lagstadgade socialavgifterna beräknas
till 59,5 miljarder kr. för budgelärel 1987/88 och lill 53,3 miljarder kr. för
budgelärel 1988/89. Delta innebär en upprevidering av inkomsterna med 0,7
miljarder kr. för innevarande budgetär och en nedrevidering med 2.4 miljarder
kr. för budgelärel 1988/89 jämfört med budgetpropositionen.

För budgetåret 1988/89 orsakas nedrevideringen främst av
den ändrade bedömning som har gjorts av utgifterna för arbetsskadeförsäkringen.
Utgifterna för arbetsskadeförsäkringen har reviderats upp med cirka 2,3
miljarder kr.

Skatt på egendom

Inkomster av skall på egendom beräknas till totalt 15,8
miljarder kr. för budgetåret 1987/88 och till 17,3 miljarder kr. för budgetåret
1988/89. Del är en uppjustering med 0,7 miljarder kr. för budgetåret 1987/88
resp. 1,1 miljarder kr. för budgetåret 1988/89.

ti Regeringen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.4

Skatt på varor och tjänster , Prop. 1987/88:150

Inkomsterna av skatt på varor och tjänster beräknas till
totalt 134,4 miljar- tquot;äga 1.4 der kr. för budgelärel 1987/88 och lill
142,7 miljarder kr. för budgelåret 1988/89. För innevarande budgetår har
inkomsterna räknats ned med 75 milj.kr. jämfört med beräkningen i
budgetpropositionen. För budgetåret 1988/89 har en upprevidering gjorts av
inkomsterna med 2,1 miljarder kr. Den beloppsmässigt slörsla inkomsttiteln
under skall på varor och tjänster är mervärdeskall. Inkomsterna av
mervärdeskall har räknats upp med 0,3 miljarderkr. för budgetåret 1987/88. För
budgelärel 1988/89 har inkomsterna av mervärdeskatt räknats upp med 0,2
miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen. Ökningen beror pä nägol ändrade
anlaganden om privat konsumtion. Bensinskatten höjs rhed 0:25 kr. fr.o.m. den I
april 1988 (prop. 1987/88: 50). Därmed beräknas inkomsterna på titeln
bensinskall öka med 0,1 miljarder kr. för budgetåret 1987/88 och med 1,4
miljarder kr. för budgelärel 1988/89 jämfört med budgetpropositionen. I prop.
1987/88:91 föresläs en höjning av skattesatserna på sprit och starköl samt
införandet av en ny skatteklass för lållvin med en alkoholslyrka om högst 7
volymprocent samtidigt som skatten på lättöl slopas. Dessa förändringar skall
enligl propositionen träda i kraft den 6 april 1988. Sammantaget beräknas dessa
förändringar höja inkomsterna med 0,1 miljarder kr. för budgetåret 1988/89. På
grund av den varma vintern beräknas inkomsterna pä energiskatt och särskild
skatt pä oljeprodukter minska inkomsterna för innevarande budgetär med 0,8
miljarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

Övriga inkomster

Övriga inkomster på statsbudgeten består av huvudgrupperna
inkomster av slatens verksamnel, inkomster av försåld egendom, återbetalning av
län och kalkylmässiga inkomster. I budgetpropositionen beräknades dessa
inkomster fill 39,2 miljarder kr. för budgelärel 1987/88 och till 40,0 miljarder
kr. för budgelåret 1987/88.

För innevarande budgetär har inkomsterna räknats ned med
0,6 miljarder kr. För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna lill 39,1
miljarder kr. vilket är 0,9 miljarder kr. mindre än i budgetpropositionen.

Riksbankens inlevererade överskott har för innevarande
budgetär räknats ned med 0,6 miljarder kr. lill 6,2 miljarder kr. Överskottet
för riksbankens egentliga rörelse blev lägre än vad som antogs i
budgetpropositionen. För budgetåret 1988/89 beräknas inkomsterna minska med 1,5
miljarder kr. varvid det inlevererade överskottet beräknas lill 5,5 miljarder
kr. Neddragningen beror på att räntor pä särskilda räkningar ej längre
redovisas tillsammans med riksbankens överskott utan skall redovisas pä en
separat inkomsttitel.

Utförsäljning av beredskapslager har räknats ned med 0,1
miljarder kr. lill 0,5 miljarder kr. för innevarande budgetär. För budgetåret
1988/89 beräknas inkomsterna till 0,7 miljarder kr. vilket är 0,3 miljarder kr.
lägre jämfört med budgetpropositionen. Nedjusleringen orsakas av den lägre
dollarkursen och lägre oljepris.

Inlevererat
överskott från statens valtenfallsverk beräknas lill 3 078,0 Prop. 1987/88: 150
milj.kr. för innevarande budgetär. För budgelåret 1988/89 beräknas in- Bilaga
1.4 komsterna lill 200,0 milj.kr. I prop. 1987/88:87 föreslås stålens valtenfallsverk
omvandla det i dag disponerade statskapitalet lill ell nyll statskapital samt
elt statslån. Den del av statskapitalet som i dag motsvaras av fallhöjder
skrivs upp från 200,0 milj.kr. till 6 000,0 milj.kr. Della utgör ett bundet
egel kapilal. Förränlningskravel utgörs av räntabilitet på justerat eget kapilal
efter skall. Inriktningen bör vara atl ca 1,1 miljarder kr. lämnas som
utdelning 1991 samt atl etl lika stort belopp lämnas som en motsvarighet till
statlig skall.

Förslag till nya inkomsttitlar

I prop. 1987/88: 50 föreslås alt nuvarande statens järnvägar
skall delas upp i elt affärsverk, SJ, med ansvar för tågtrafiken och en ny
myndighet, banverket, med ansvar för infrastrukturen. Genom banverket skall
slalen la huvudansvaret för finansieringen av järnvägens infrastruktur och SJ
skall betala avgifter för att utnyttja bannälet. Avgiftssystemet föreslås träda
i kraft den I januari 1989.

RRV föreslår atl en ny inkomsttitel uppförs under
inkomslhuvudgrup-pen försäljningsinkomster. Inkomsttiteln föreslås benämnd 2626
inkomster vid banverket. Inkomsterna beräknas till 450 000 000 kr. för
budgelåret 1988/89.

I prop. 1987/88: 87 om ny ekonomisk styrning av statens
valtenfallsverk m. m. föresläs atl det idag disponerade statskapitalet
omvandlas lill ell statslån och nytt statslån. Den del av statskapitalet som motsvaras
av fallhöjder, 200,0 milj.kr. skrivs upp lill 6 000,0 milj.kr. och blir bundet
egel kapilal. Resterande del av det som idag är statskapital görs om lill ell
statslån som skall förräntas enligl slatens avkastningsränla.

RRV föreslär därför atl en ny titel 2327 räntor pä statens
vatlenfallsverks statslän upprättas.

Inkomsterna pä titeln beräknas för budgetåret 1988/89 till
2 200,0 milj.kr.

Riksbanken föreslär all räntor på särskilda räkningar förs
från inkomsttiteln riksbankens inleverade överskott till en ny inkomsllilel.
RRV föreslår därför all en ny inkomsllilel uppförs under inkomslhuvudgruppen
inkomster av statens verksamhel. Inkomsttiteln föreslås benämnd 2395 räntor på
särskilda räkningar i riksbanken. Inkomsterna beräknas till I 780 000 000 kr.
för budgetåret 1988/89.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

Pä de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas
endast inkomster. Pä ell mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa
titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldol av inkomster och utgifter las upp
pä stals-budgelens inkomstsida. I tabell I finns en sammanslällning av
bruttobeloppen budgetåren 1986/87, 1987/88 och 1988/89. I RRVs prognosarbele
ingår all för dessa titlar bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster
som utgifter.

Den största differensen
mellan brutto- och nettoredovisningen finns på Prop. 1987/88: 150 inkomsttypen
1000 Skatter. Inkomsterna pä huvudgruppen 1100 består lill Bilaga 1.4 slörsla
delen av preliminärskalter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.).
Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskallemedel och
överskjutande skall. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna öka med
9,5% mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Brulloutgifterna beräknas öka med
9,5% för budgetåret 1987/88. För budgetåret 1988/89 ökar bruttoinkomsterna med
5,4% och brulloulgiflerna med 7,5%.

Inkomsterna
pä huvudgruppen 1200 beslår i huvudsak av arbetsgivaravgifter. I den
tabellariska bruttosammanslällningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga
arbetsgivaravgifter som överförs lill fonderade medel utanför statsbudgeten.
Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom
den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgiftens andel av
sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200 beräknas
öka med 8,5% mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Ulvecklingen av
bruttoinkomsterna mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 beräknas lill 4,5%.
Motsvarande ulveckling för utgifterna år 12,7% resp. 12,6%.

Bruttoinkomsterna
på huvudgruppen 1400 beräknas till 193.7 miljarder kr. för budgetåret 1987/88
och brulloutgifterna lill 59,3 miljarder kr. för samma är. Brulloutgifterna
utgör återbetalningar av mervärdeskall.

OOfOOroOr--r*-i r ri \D (1 — o

>n r*
<N - "O fN oo iri " rn

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.4

Tj-mr-- £ =r-oor-r--

OOUDiO-DOr-U-lQO

Tj- ON - oo » /-i
-rj-

00 "O r* CJ

f-iCOOi/IOO —

OOOO — OON — \D

r- 00 Tj- - —
OO Tj-r- lo rj (

os S?
o ö

t — o 1 1 in m oo ' ' oo r- —

1
"

Tj- rsl r*-i o <N

\ £ > o m

O 0\ ON OS O wi

on D tT ( (

Os CM
r-- ' ' o r- r*-)

1 p

r- a >/-i

Ti-

9? o ö

>y r
o o r

ON r-
(N Tt

o ON oo
(N

O rsl

O v-i 1/-1 — in t m

0\ I— o f* fO

(N fN r-

\£iTrr-"or~-oorom ä

ooo»o*or-oo— o

» ooomoo
vioow-i * ©

\£)

\OOOrJ"*/~ir*-i —

ir r--00\0"0\ONf* 00

Os ror*-i — \Orr--r--<N f')

Tj- -i/-ivo--oooov~i in

oo *n
in r r*~, r*

>/~i (N — — so

■O

ra t/i

OD c M

o
c

« i-g

■a
„

c
, 00

-j: ¥

ä 5 «

o tj
>

av
försåld e ing av lån siga inkoms iga pensions

tadgade
so på varor o av slatens

t *- u

. .
r (/5 — ■

« s

mstei
betali ylmä ' Siat

OOO

o 1- . o

S o

o o .:
. 'U — o

c/) —

rg c

S-<Z

o cd

O O o
cd

O 1-

o .-0

§§ O -

— >

(--1
in >

■o E O

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.4

Tabell
2. Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs beräkning
för budgetåren 1987/88 och 1988/89 (tusental kr).

Inkomsllilel

1000 Skatter:

1100 Skatt på Inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och
rörelse:

1111 Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse

/120 Juridiska personers skatt inkomst, realisationsvinst
och rörelse:

1121 Juridiska personers skatt inkomst, realisationsvinst
och rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och
rörelse:

1131 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Ulskiflningsskatt och
ersättningsskatt

1143 Bevillningsavgift

1144 Lotterivinstskatl

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift,

netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift
1251 Övriga socialavgifter,

netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhet 1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skall på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifler

1312 Fastighelsskait

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskall

1322 Juridiska personers
för-mögenhelsskall

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskau

1332 Gåvoskatt

Enligt Enligl

budgelpro-
RRVs positionen beräkning

Ökning (-I-) Enligt Enligt Ökning (-H)

Minskning budgelpro- RRVs Minskning

(-) positionen beräkning (-)

294250401 294222201 -28200 301430217
298438001 -2992216 85849200 84584000 -1265 200 89113 700
85208000 -3 905 700

58472000
58390000

-82000 60056000 58404000 -1652000

58472000
58390000

-82000 60056000 58404000 -1652000

24233000 23087000 -1146000 25 958000 23
736000 -2222000

24233
000

23 087000

-1
146000

25958000

23
736000

-2222000

/ 100000

1100000

/ 100000

1 100000

1 100 000

1 100000

2044200

2007000

-37200

1999700

1968000

-31
700

240000

215 000

-25000

260000

240000

-20000

5 000

9000

4000

5000

10000

5 000

3 000

1796 200

1780000

-16200

1731700

1715000

-16 700

58809700

59462700

653000

55617016

53261600

-2355416

42
399000

42
998000

599000

44
736000

44757
000

21000

-747 000

-624000

123 000

-891 000

-916000

-25 000

9872 000

10012000

140000

10414000

10421
000

7 000

1 166000

1 182 000

16000

1228 000

1229 000

1000

56 000

-353000

-409000

-2000000

-4257000

-2 257
000

128 700

133 700

5000

144016

138600

-5416

5935 000

6114000

179000

1986000

1889000

-97000

15160000

15819000

659000

16138000

17278000

1140000

5060000

4998000

-62000

6060000

. 460000

425000

-35 000

460000

4600000

4 573000

-27000

5 600000

5600000

2685000

2691000

6000

2458000

2468000

10000

2632000

2403000

53000

59000

6000

55000

65000

10000

1280000

1350000

1050000

1 100000

230000

250000

Prop. 1987/88: 150
Bilaga 1.4

Inkomsttitel

Enligt Enligl Ökning (-I-) Enligt Enligt Ökning (-(-)

budgelpro-
RRVs Minskning budgelpro- RRVs Minskning

positionen
beräkning (-) positionen beräkning (-)

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

6135000
6850000 3 135 000 3 270000 3000000 3 580000

715000 6270000 135 000 3095000 580000 3 175 000

7400000 1130000

3 125 000 30 000

4 275 000 1100000

1400
Skatt på varor och

tjänster:

134431501

134356501

-75000

140561501

142690401

2128900

1410
Allmänna försäljnings-

skatter:

75 700000

76000000

300000

80800000

81000000

200000

1411
MervärdeskaU

75 700000

76000000

300000

80 800000

81000
000

200000

1420.

1430
Skatt på specifika varor:

48651500

47973500

-678000

49004500

50598600

1594100

1421
Bensinskatt

13 900000

14000000

100000

14000000

15 400000

1400000

1422 Särskilda
varuskatter

984000

1010000

1011400

1400

1423
Försäljningsskatt på

motorfordon

2096000

2 351000

1424
Tobaksskatt

4400000

4 400000

4400000

1425
Skatt på spritdrycker

5950000

5 950000

6000000

50000

1426
Skatt på vin

2 260000

2 335 000

75 000

2 260000

2 375 000

115 000

1427
Skall pä malt- och

läskedrycker

1 835 000

1835 000

1931000

1951000

20000

1428
Energiskall

14 270000

13 570000

-700000

14 1.50000

14 150000

1429
Särskild avgift på svavel-

haltigt bränsle

500

1431
Särskild skatt för olje-

produkter m. m.

1573000

1417000

-156000

1549000

1432
Kassenskatt

125 000

127000

2000

136000

138400

2 400

1433
Skatt på videoband-

spelare

190000

205000

15000

222 000

227 300

5 300

1434
Skatt på viss elektrisk

kraft

970000

950000

950 000

1435
Särskild skatt mot för-

surning

98000

84000

-14 000

95 000

1440
Överskott vid försäljning

av varor med stats-

monopol:

340000

1441 AB
Vin-& Spritcentra-

lens inlevererade över-

skott

200000

1442
Systembolagets AB:s in-

levererade överskott

140000

1450
Skatt på tjänster:

1695000

1728000

33000

1845000

1872800

27800

1451
Reseskau

363 000

388000

25 000

.381000

400000

19 000

1452
Skatt på annonser och

reklam

727 000

735000

8000

809000

817800

8 800

1453
Totalisatormedel

490000

535 000

535000

1454 SkaU
på spel

115000

115 000

120000

1460
Skatt på vägtrafik:

5695000

5 695000

6072000

6122000

50000

1461
Fordonsskatt

3 505 000

3 822 000

1462
Kilometerskatt

2 190000

2 250000

2 300000

50 000

1470
Skatt på impori:

2350000

2620000

270000

2500000

2 757000

257000

1471
Tullmedel

2 350000

2620000

270000

2 500000

2 757 000

257000

1480
Övriga skaller på varor

och tjänster:

1481
Övriga skatter på varor

och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

29719559 28766615

-9S2944 30866178 31219327

353 149

Prop. 1987/88:
150 Bilaga 1.4

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (4-) Enligl Enligl Ökning (-I-)

budgelpro-
RRVs Minskning budgelpro- RRVs Minskning

positionen
beräkning (-) positionen beräkning (-)

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnads styrelsens verksamhet

2300 Ränteinkomster:

2310.

2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster pä stålens
avdikningslån

2314 Ränteinkomster på lån till
fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster pä vattenkraftslän

2100
Rörelseöverskott:

12429099

11594558

-834541

11376199

7538355

-3
837844

2110
Affärsverkens inleverera-

de överskott:

3 714777

3571977

-142800

3199410

. 961415

-2237995

2111
Postverkets inlevererade

överskott

46235

45210

2112
Televerkels inlevererade

överskott

183 042

183042

193600

193 600

2113
Statens järnvägars in-

levererade överskott

—

2114
Luftfartsverkets inleve-

rerade överskoll

199400

184400

-15000

,
287 000

222000

-65000

2115
Affärsverket FFV:s in-

levererade överskott

77500

75 000

-2500

85400

64 000

-21400

2116
Statens vattenfallsverks

inlevererade överskott

3078000

3 078000

2426000

200000

-2
226000

2117
Domänverkets inlevere-

rade överskott

130600

5 300

-125 300

162 200

167800

5 600

2118
Sjöfartsverkets inlevere-

rade överskott

—

68805

68 805

2120
Övriga myndigheters in-

levererade överskott:

93 980

92699

-1281

190345

125 140

-65
205

2121
Vägverkets inlevererade

överskott

39130

37849

-1281

44 540

42140

-2400

2122
Sjöfartsverkets inlevere-

rade överskott

—

68 805

—

-68 805

2123
Inlevererat överskott av

uthyrning av ADB-

ulruslning

54850

54 850

77000

83 000

6000

2130
Riksbankens inleverera-

de överskott:

6232 000

5584000

-648000

5500000

4000000

-1500000

2131
Riksbankens inleverera-

de överskott

6232000

5 584000

-648000

5 500000

4000000

-1500000

2150
Överskott från spel-

verksamhet:

2388342

2345882

-42460

2486444

2451800

-34644

2151
Tipsmedel

1418110

1328 552

-89558

1467 700

1 383 800

-83 900

2152
Lotterimedel

970232

1017330

47098

1018744

1068000

49 256

2200
Överskott av statens

fastighetsförvaltning:

558 700

558700

—

735500

735 500

—

2210
Överskott av fastighets-

förvaltning:

558700

558 700

735500

500

2236000

500

558200

735000

735 000

9670134

9795167

125033

10491021

14769176

627099

647099

20000

598331

2
834331

155 000

175 000

20000

140000

160

120

6695

6 110

6110

179

■ _

168

Prop. 1987/88:
150 Bilaga 1.4

Inkomsttitel

Enligt Enligt

budgelpro-
RRVs positionen beräkning

Ökning (-)
Enligt

Minskning budgetpro-

(-) positionen

Enligt Ökning (-h)

RRVs Minskning

beräkning
(-)

9000

25 000

16000

7 000

9000

2 000

360000

350000

-10000

380000

400000

20000

360000

350000

-10000

380000

400000

20000

8000

5000

-3000

6000

5000

-1000

8000

5000

-3000

6000

5 000

-1000

870340

800000

2317 Ränteinkomster på luftfartslän I 596 1 596

2318 Ränteinkomster pä statens län till
den mindre

skeppsfarten 14 500 14 500

2319 Ränteinkomster pä
kraft

ledningslän - -

156000

156 000

2 850

244860

244 860

45 210

6300510
6400510 6300000 6400000

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor pä övriga näringslån,
Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslän.
Lantbruksstyrelsen

2324 Räntor pä televerkets statslän

2325 Räntor på postverkets statslän

2326 Räntor pä affärsverket FFVs
statslån

2327 Räntor på statens vattenfallsverks
statslän

2330
Räntor på bostadslån:

2332 Ränteinkomster på län för
bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade

barnrika familjer 210 210

300
300

9005 25110

2334 Räntor på övriga bo

stadslån. Bostadsstyrel

sen

110

2340 Räntor pä studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån för
universitetsstudier och garantilän för studerande

2342 Ränteinkomster pä allmänna
studielän

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor pä energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till
pensioner:

2361 Ränteinkomster pä medel avsatta
till folkpensionering

870340
870 340 1495180
1497108

2362 Räntor på beredskaps-lagring:

2363 Räntor pä beredskapslagring och
förrädsanlägg-ningar

2380. .

2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä län

till personal inom utrikes

förvaltningen m. m. 550 550

2383 Ränteinkomster pä sta

tens bosättningslån 2 000 2 000

8 764

150000

3030

3 030

244 860

45210

45 210

36000

2 200000

100000

7110490

7400490

290000

100000

7 110000

7 400000

290000

190

300 7004

300 9110

190

2/06

16105

106

110

105

15 1000

800000 800000 1928 1589196 3320245 1731049

121

136 1000

Prop. 1987/88: 150
Bilaga 1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt

Ökning
(-I-)

Enligt

Ökning (-I-)

budgetpro-

RRVs

Minskning

budgetpro-

RRVs

Minskning

positionen

beräkning

(-)

positionen

beräkning

(-)

2384
Ränteinkomster pä län

för kommunala

markförvärv

200

103

-97

1.50

-LSO

2385
Ränteinkomster pä lån

för studentkäriokaler

130

-75

130

-80

2386
Ränteinkomster pä län

for allmänna samlings-

lokaler

10000

12 200

2 200

10 500

15 000

4 500

2389
Ränteinkomster pä lån

för inventarier i vissa

specialbostäder

300

200

-100

280

180

-100

2391 Ränteinkomster
på mark-

förvärv för jordbrukets

rationalisering

2000

2 000

2000

2392
Räntor pä intressemedel

25 000

25000

25 000

2394
Övriga ränteinkomster

100000

2395
Räntor på särskilda räk-

ningar i riksbanken

1780000

2396
Ränteinkomster på det av

byggnadsstyrelsen

förvaltade kapitalet

1355000

1 355 000

1450000

1397000

-53 000

4 792
024

562 580 51 400

2 500

5621453

575 000 52 940

3 700

94000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500

2511 2517

2522

2523

Offentligrättsliga avgifter:

E.xpeditionsavgifter Trafiksäkerhetsavgift Avgifter för
granskning av biograffilm Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning
inom skolväsendet

2527

Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill-verkning

2528
2529

2531

2532 2533

2534

Avgifter vid bergsstalen Avgifter vid patent- och
registrerings väsendet Avgifter vid registrering i förenings m.fl. register
Utsökningsavgifter Avgifter vid statens planverk

2535

2536 2537 2538

Vissa avgifter för registrering av körkort och
motorfordon Avgifter för statliga

kreditgarantier Lotteriavgifter Miljöskyddsavgift
Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

545062
545062

545062
545 062 545 062 545
062

4 644203

477 580 51570

2 500

1430

600

3020

3 020

81400

26 050

93400

93 400

620

137 300

142 300

132 255

3 200

24 300

100500

-147 821

-85 000 170

5 000

-6.500

534425
490000

534425
490000 534 425
490000

5 453 876

490 500 53 632

3 700

1470

3 020

83 L50

83 1.50

27 300

93 800

580

140000

133 395

3 200

25 000

150000

126 395

3 200

25000

101500

95 500

-44425

-44425 -44425

-167 577

-84 500

692

10000 -7 000

-6000

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.4

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (-f) Enligt Enligt Ökning (+)

budgelpro-
RRVs Minskning budgelpro- RRVs Minskning

positionen
beräkning (-) positionen beräkning (-)

2539 Täklavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2543 Skatleuljämningsavgift

2544 Avgifter i ärenden om lokala
kabelsändningar

2545 Närradioavgifler

2546 Avgifter vid registrering av
fritidsbåtar

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

26(2 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

2619 Inkomster vid riksanli-kvarieämbelel

2624 Inkomster av uppbörd av
felparkeringsavgifler

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2626 Inkomster vid banverket

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifler

2712 Bölesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och
maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3114 Statens Järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster
av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

10500 72000

10500 60000

-12000

10500 96000

10500 ■ 96000

12 950 3465 692

12 950 3416570

-49122

11600 4224000

11600 4 143 000

-81000

6197 2630

6128 2630

-69

8597 2700

8528 2700

-69

1500

1200

-300

24000

24 300

300

858880

759165

-99715

1253880

1363820

109940

150200

159200

9380

300

51000

59500

8500

51000

59500

8 500

648000

539785

-108215

1034000

685440 450000

-348560
450000

465660

267260

198 300

100

469760

267 260

202400

100

4100

453700

270300

183 300

100

468600

270300

198200

100

14900

400000

400 000

400000

—

400000

21135

107
285

63150

42900

86150

-20 250

63000 84 285 21285 39000 18900 -20100

51000 72000 21000 30000 10000 -20000

5000

10000 10000

20000 25 000

1000

2000

-30000

15 000 30000

30000 45000

Prop. 1987/88: 150
Bilaga 1.4

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (-I-) Enligt Enligt Ökning (-I-)

budgelpro-
RRVs Minskning budgelpro- RRVs Minskning

positionen
beräkning (-) ■ positionen beräkning (-)

3120 Civila myndigheters inkomster av
försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkets inkomster av försålda
byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda
datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av
försålda byggnader

3200 Övriga inkomster av

markförsäljning: 3211 Övriga inkomster av

markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld
egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av in-djistrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslän

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens
avdikningslån

4123 Återbetalning av län till
fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslän

4132 Återbetalning av luftfartslän

4133 Återbetalning av statens län lill
den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraft-ledningslän

4135 Återbetalning av skogsväglän

4136 Återbetalning av övriga näringslån.
Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslän.
Lantbruksstyrelsen

12000

12285

285

9000

8900

-100

400

3 500

3 885

385

3 500

100

-100

100

-100

8000

5 000

5000

2150

2000

-150

2150

2000

-150

2 150

2000

-150

2 150

2000

-150

21000

22000

21000

22000

5500482

5677939

177457

5208962

5130776

-78
186

404495

579495

175000

411662

321662

-90000

190000

265000

75 000

210000

120000

-90000

190000

265 000

75 000

210000

120000

-90000

30145

13937

13 937

300

200

29845

13 737

184350

284350

100000

187725

243

254

2409

188

—

19621

15 301

15301

110000 110000

120 000 120 000

2000 2000

1900

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.4

Inkomsttitel

Enligt Enligt Ökning (+) Enligt Enligt Ökning (-I-)

budgelpro-
RRVs Minskning budgelpro- RRVs Minskning

positionen
beräkning (-) positionen beräkning (-)

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till ejnahem

4212 Återbetalning av lån för
bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för
bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån.
Bostads-styrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av slatens lån för
universitetsstudier och garantilån för s_tuderande

4312 Återbetalning av allmänna
studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen
m. m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala
markförvärv

4514 Återbetalning av lån för
sjudentkårlokaler

4515 Återbetalning av län för allmänna
samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna s_tarllän
och bidrag

4517 Återbetalning från Portugalfonden

4519 Återbetalning av slatens

bosättningslån 4521 Återbetalning av län för

inventarier i vissa

specialbostäder

4525 Återbetalning av län för svenska
FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

50000 150000 100000 50000 50000

3000 700 2700 729 -299971 3000600 3000614 14

- ' - - - 14
14

3 000000 2700000 -300000 3000000 3000000

700

600

700

600

155
1384030 1387180

3150

150 3000

30 180

7000 10000

1377000
1377000

155

300000

112670

300000

121320

1657035 1657190

190

9000

1648000

300000

8650

-1 100

138
252

440525

9750

1207372

302273

2 500

2500

1250

150

2300

2 305

170

6000

16000

15000

18000

10000

5000

2300

2000

-300

2000

33 550

35 250

45000

47432

350000

302568

48000

3870250

4057446

187196

3874080

2666708

Prop.
1987/88: 150

Bilaga

1.4

1987/88

1988/89

Inkomsttitel

Enligt

Ökning
(-I-)

Enligt

Ökning (-I-)

budgetpro-

RRVs

Minskning

budgetpro-

RRVs

Minskning

positionen

beräkning

(-)

positionen

beräkning

(-)

5100
Avskrivningar:

3383850

3417046

33196

3439680

2000308

-1439372

5110
Affärsverkens avskriv-

ningar:

2487900

2525800

37900

2577800

1027000

-1550800

5113
Slatens järnvägars av-

skrivningar

26000

—

27000

5115
Affärsverket FFVs av-

skrivningar

111900

125000

13 100

127 800

-127800

5116
Slatens vatlenfallsverks

avskrivningar

2350000

2 374 800

24 800

2450000

1000000

-1450000

5120
Avskrivningar på civila

fastigheter:

300000

215300

314300

99000

5121
Avskrivningar på civila

fastigheter

300000

—

215300

314300

99000

5130
Uppdragsmyndighelers

komplemenlkostnader:

127000

—

123500

—

5131
Uppdragsmyndighelers

m. fl. komplement-

kostnader

127000

—

123 500

123.500

5140
Övriga avskrivningar:

468950

464246

-4 704

523080

535508

12428

5141
Statens vägverks av-

skrivningar

194050

190905

-3 145

196300

198300

2 000

5143
Avskrivningar på

ADB-utruslning

218800

214500

-4 300

271 750

280000

8250

5144
Avskrivningar pä för-

rådsanläggningar för

civilt totalförsvar

56 100

58841

2741

55030

57 208

2 178

5200
Statliga pensionsavgifter,

netto:

433000

587 000

154000

381000

613000

232 000

5211
Statliga pensionsavgifter,

netto

433000

587000

154000

381000

613 000

232000

5300
Statliga avgifter

53400

—

53400

5311
Avgifter för företags-

hälsovård

53400

STATSBUDGETENS

TOTALA

INKOMSTER

333426842

332
831486

-595357

341442587

337497712

-3944875

Bilaga

Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1987—1989
(tusental kronor)

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
1.4

1987
Prognos

1988
Prognos

1989
Prognos

STATENS TOTALA INKOMSTER 1000 Skatter:

1100
Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och
rörelse:

1111 Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse:

1121 Juridiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:

1131 Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatler:

1141 Kupongskatt

1142 Ulskiflningsskatt och ersältningsskall

1143 Bevillningsavgift

1144 Lollerivinstskall

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

arbetarskyddsstyrelsens

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter lill

och yrkesinspektionens verksamhet 1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Fastighetsskatt

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskau

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420

1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt pä motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt pä malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild skatt för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt pä videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

326 267428 340747587 342 596625

285478354 301529188 302877901

81 242 638 87 287 333 86 282 000

56735921 57684000 59848000

56735921 57684 000 59848000

21621863 26372000 23931000

21621863

26372000

23 931000

802210

1312000

550000

802210

1312000

550000

2082644

/ 919333

1953000

21,911 \

187 408

260000

4 253

9000

10000

5285

432

3 000

1833 335

1722493

1680000

58628695

58468217

53482
900

41630589

44045449

45586000

-2
342281

601983

-1391000

9692101

10253
770

10614000

1 137828

1212223

1252 000

-423958

-369973

-4657000

128237

142939

140900

8 806179

2 581826

1938000

14018076

16277418

17
295500

4048560

4 998000

6060000

449803

425 000

460000

3,598757

4 573 000

5 600000

1870507

2691000

2468000

1826068

2 632000

2403 000

44439

59000

65000

1 115577

1472590

1330000

952 845

1 155801

1 125
000

162732

316789

205 000

6 983432

7115828

7437500

3236716

3 169 709

3 125
000

3746716

3 946119

4312500

131588945

139496
220

145
817 501

76104
974

79688000

84000000

76 104
974

79688000

84
000000

45
708488

49248526

50488500

12808857

14818000

15
460000

1018587

966801

1 023
500

1834 930

2 158200

2 357
800

4 278368

4 366000

4400000

5779882

5 945 000

6000000

2.305 068

2 323 934

2.337000

1695 266

1896770

1 969 300

13
056904

14023 000

14031000

-152

500

1 458 742

1479761

1489000

127 508

128453

144000

195 920

210897

233 400

1061718

839524

950000

Prop. 1987/88:
150 Bilaga 1.4

1987
Prognos

1988
Prognos

1989
Prognos

1435
Särskild skalt mot försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor
med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens
inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade
överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skall på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470 Skatt på import:

1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och
tjänster:

1481 Övriga skatter pä varor och
tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade
överskoll:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade
överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vatlenfallsverks
inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2118 Sjöfartsverkets inlevererade
överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade
överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade
överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning
av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskoll:

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2150 Överskon från spelverksamhel:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil
faslighelsförvaltning:

2211 (överskott av
kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning

2300

2310.

2320

2311

2313

2314

2316

2317

2318

2319

2321

2322

2323

2324

2325

2326

2327

2330

Ränteinkomster:

Räntor på näringslån: Räntor på lokaliseringslån Ränleinkomsler
på statens avdikningslån Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
Ränleinkomsler på vattenkraflslån

Ränteinkomster
pä luftfartslån

r>;;_..:_T---- „. s
jtgtens lån lill den mindre skeppsfarten

krnftlpHninacInn

D or,töir,lr,rv,ct.r ro 1 iiftfa r) c 1 Q n

Ränteinkomster pä siaiciis lan un u( Ränteinkomster pä
kraftledningslän

D Qr,toir,L'r,rv,ct.ir r,Q c lr,„e,/,Tl o r,

ivameinKOUisici pa Kiaiiieuniiigsian Ränteinkomster på
skogsväglån Räntor pä övriga näringslån. Kammarkollegiet Räntor på övriga
näringslän. Lantbruksstyrelsen Räntor på televerkets statslån Räntor pä
postverkets statslän Räntor på affärsverket FFV:s statslån Räntor pä statens
vattenfallsverks statslän Räntor på bostadslån:

86890

91686

93000

290895

340000

149263

200 000

200000

141632

140000

1674238

1804 693

1943000

393 364

362 282

409500

717 293

794028

864000

448 869

532845

549,500

114712

115 538

120000

5
258595

5 715
000

6227000

3 167
469

3 505 000

3 922000

2091 126

2210000

2 305
000

2551755

2
700000

2819000

2 551755

2 700000

2 819000

29832819

1
29866737

1
31879351

11779253

9835 611

7
981610

3595811

2 725482

1340480

48289

45 209

45 210

296 243

_____ 1

241999

193 600

161431

184969

235 000

17 706

123 000

.53000

2 904091

2056 200

600000

168052

5 300

167 800

68805

45 870

116475

134839

132330

37 153

79989

49330

23 573

55 749

.54 850

83000

5841319

4000000

5 841319

4000000

2225648

2 975290

2508800

1 273
896

1892 052

1417 300

951752

1 083 238

1091500

529079

537368

735
500

529079

537368

735500

All-i

500

522741

536 868

735 000

1615

10823268

11585951

14598629

737568

1929045

2
787894

222440

L50244

145 000

206

210

100

4 350

8,541

6110

171

207

164

2 265

l,'i96

11866

17 269

7211

179.343

216101

150000

2.543

4 325

3 170

267 120

367 290

244 860

47225

45 210

18000

36000

1 100000

2
1.50000

7139585

6 835 166

7300485

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987
Prognos

1988
Prognos

1989
Prognos

2331 Ränteinkomster på egnahemslän

2332 Ränteinkomster pä lån för
bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster pä lån för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor pä övriga bostadslän.
Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån för
universitetsstudier och garantilån för studerande

2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariän

2360 Räntor på medel avsalla lill
pensioner:

2361 Ränteinkomster pä medel avsatta
till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och
förrådsanläggningar 2380, ..

2390 Övriga
ränteinkomster:

2381 Ränleinkomsler på län lill personal inom
utrikesförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens
bosällningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala
markförvärv

2385 Ränteinkomster på län för studentkäriokaler

2386 Ränteinkomster pä lån för allmänna
samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på län för inventarier i vissa
specialbostäder

2391 Ränteinkomster pä markförvärv för
jordbrukels rationalisering

2392 Räntor på intressemedel

2394 Övriga ränteinkomster

2395 Räntor pä särskilda räkningar i
riksbanken

2396 Ränteinkomster på det av
byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2514 Elevavgifter vid styrelsen för värdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspeklionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av filmer
och videogram

2523 Avgifter för särskild prövning
och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växtskyddsinspektion

2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- oeh
registreringsväsendel

2531 Avgifter för registrering i
förenings m. fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga
kreditgarantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och
handelsgödsel

2539 Täklavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid
tandläkarutbildningen

2543 Skatteutjämningsavgifl

7 138860

6834700

7 300000

220

199

185

504

267

300

30211

16693

9110

110

30134

16615

9000

360166

377945

380000

360 166

377 945

380000

5 786

10000

5000

5 786

10000

5000

945 101

866822

796000

945 101

866822

796000

1604851

1550280

3320140

146

531

1258

2500

900

324

13 388

13710

15 000

3409

180

1521

2 827

2000

18648

34 288

25000

166920

141 300

100000

1 780000

1399237

1355000

1397 000

531933

549942

490000

531 933

549942

490000

531933

549942

490000

4388077

5295363

5606942

517 150

464602

491 700

56423

52 920

54 383

292 360

1687

—

3 773

2 880

3 005

3 700

1380

1651 -9

1460

3 103

3 199

3 020

93 896

84 969

84175

26055

28068

27700

89124

97612

94 000

742

523

580

134 106

147874

150 700

128991

1,30620

127 480

3213

3 229

3 200

21506

26 093

25 100

92 198

124 149

95 500

10 376

10549

10600

42022

91503

98000

13688

14 438

11300

2845 650

3 987
771

4 299124

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987 1988 1989

Prognos
Prognos Prognos

2544 Avgifter i ärenden om lokala
kabelsändningar

2545 Närradioavgifler

2546 Avgifter vid registrering av
fritidsbålar

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2624 Inkomster av uppbörd av
felparkeringsavgifler

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2626 Inkomster vid banverket

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifler

2712 Bölesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och
maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3116 Slatens vatlenfallsverks inkomster
av försålda fastigheter och maskiner

3120 Civila myndigheters inkomster av
försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkels inkomster av försålda
byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av
försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av
försålda byggnader

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av indiistrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån
4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens
avdikningslån

4123 Återbetalning av län lill
fiskerinäringen

4130 Aterbelalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av valtenkraftslån
4132. Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens län till
den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslän.
Kammarkollegiet

4917

7 328

9724

2815

2516

2 745

12750

1008142

1065946

1596140

136552

163 621

170000

11424

8364

9380

4784

—

34902

300

356

300

32623

74 500

59500

787 557

819105

456960

900000

436425

500846

470530

234 551

294437

271780

201 772

206293

198 200

102

116

550

336642

495710

400000

336642

495 710

400000

661066

81824

42900

170032

59252

18900

159555

47357

10000

14876

25000

10000

5 663

2000

139016

20 3.57

10477

11895

8900

371

400

3 139

3 495

3 500

6994

8000

5 000

-115

5 738

1572

2000

5 738

1 572

2000

485296

21000

22000

206,54

21000

22000

464642

6063168

5622
842

5164015

1189053

463919

315986

490726

144300

115000

490726

144 300

115000

27095

24515

14995

557

150

26538

24495

14 845

671232

295 104

185
991

213

278

264

37786

2409

188

33468

23 999

13 607

■
82

116008

143710

120000

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.4

1987 1988 1989

Prognos
Prognos Prognos

Återbetalning av övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen
Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

Återbetalning av bostadslån m. m.:

Återbetalning
av lån till egnahem Återbetalning av lån för bostadsbyggande Återbetalning av
län för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer
Återbetalning av övriga bostadslän. Bostadsstyrelsen

Återbetalning av studielån:

Återbetalning
av slatens lån för universitetsstudier och garan-

tjlån
för studerande

Återbetalning
av allmänna studielån

Återbetalning
av studiemedel

Återbetalning av energisparlån:

Återbetalning
av energisparlån

Återbetalning av övriga lån:

Återbetalning
av län till personal inom utrikesförvaltningen

m. m.

Återbetalning
av lån till personal inom biståndsförvaltningen

m. m.

Återbetalning
av lån för kommunala markförvärv

Återbetalning
av lån för studentkäriokaler

Återbetalning
av län för allmänna samlingslokaler

Återbetalning
av utgivna slarllån och bidrag

Återbetalning
av u-landslän

Återbetalning
av statens bosättningslän

Återbetalning
av län för inventarier i vissa specialbostäder

Återbetalning
av lån för svenska FN-styrkor

Återbetalning
av övriga län

4137 4138

4200

4211 4212 4213

4214

4300

4311

4312 4313

4400

4411

4500

4511

4512

4513 4514 4515 4516 4517 4519 4521 4525 4526

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110
Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vatlenfallsverks
avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila
fastigheter:

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndighelers
komplemenlkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplement kostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar pä
förrådsanläggningar för civilt totalförsvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211
Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter

5311
Avgifter för företagshälsovård

1983

2721

1850

481 679

121905

50 000

2424025

2 995 600

3000614

2418696

2 994 600

3 000000

776

1000

600

4 552

1614503

1724 884

1423
145

223

145

13 362

9961

9000

1601075

1714700

1414000

310915

299590

300000

310915

299 590

300000

524672

138849

124
270

2 767

2 188

100

2 10487

153

220

170

7908

6825

6000

16,03

15 604

15000

17 125

17781

6817

12 500

4 000

3 4.59

1928

2000

46734

29944

49000

412717

51 800

48000

4232021

3 646996

2632458

3463875

2737 222

2005058

2555654

1809413

/ 027000

84431

26000

27000

136 261

77633

85 013

2 2.57
329

1698400

1000000

279112

300000

314300

279112

300000

314,300

116544

135357

123500

116 544

135 357

123 500

J/2565

492452

540258

251794

219111

203 050

24 149

180,371

214 500

280000

56 251

58841

57 208

768
146

856374

574000

768146

856 374

574000

—

53400

53 400

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga
1.5

Beräkningar för anslaget räntor på statsskulden, m.m.,
budgetåret 1988/89

Sammanfattning
av riksgäldskontorets beräkningar ™p- '987/88:150

för anslaget räntor på statsskulden, m. m. '
'

Inledning

I regeringens proposition 1987/88: 100 med förslag till
statsbudget för budgetåret 1988/89 upptogs under utgiftsanslaget Räntor på
statsskulden, m. m. ett preliminärt beräknat belopp på 54 miljarder kr. Någon
inkomsl-och utgiftsslal rörande anslaget i fråga presenterades inle. I bilaga
18 till budgetpropositionen 1988 erinrades bl. a. om att under senare år
förslaget i budgetpropositionerna reviderats i komplelteringspropositionerna och
alt därför avsikten var alt på grundval av beräkningar från riksgäldskontoret
återkomma lill riksdagen i komplelleringspropositionen med förslag till
beräkning av anslag för statsskuldräntorna avseende budgelåret 1988/89.

Nedan redovisas riksgäldskonlorets förslag till Räntor på
statsskulden, m.m. budgelåret 1988/89 (bilaga). Riksgäldskonloret har också
lämnat en beskrivning av statens upplåningsbehov och statsskuldens kostnader
några år bakåt i tiden saml en förnyad beräkning av statsskuldens räntekostnader
m. m. för innevarande budgetär. En sammanfattning av riksgäldskonlorets
skrivelse lämnas nedan.

Redovisningsprinciper, m.m.

Riksgäldskontorets redovisning gentemot statsbudgeten sker
i huvudsak enligt den s. k. utgiflsprincipen. En ränteutgift redovisas således
i sin helhet vid förfallotidpunkten oavsett om utgiften avser en kostnad hänförlig
till också annan redovisningsperiod. (För att även belysa hur räntorna m.m.
fördelat sig efter periodisering till de perioder de koslnadsmässigl tillhör
har en sammanställning gjorts på sid. 7 avseende budgetåren 1983/84-1986/87.)

En ylleriigare anpassning till den nämnda utgiftsprincipen
kommer atl ske den I juli 1988 då en ändring genomförs av bokföringsprinciperna
avseende upplåningen mol statsskuldväxlar (prop. 1987/88: 100, bilaga I, sid.
47). Ändringen innebär all ränteutgifterna avräknas mol budgelen i samband med
atl växlarna förfaller till betalning och inle som f. n.., då de ges ut.
Omläggningen innebär en bättre överensstämmelse med övrig redovisning av
ränteutgifter som t.ex. för riksobligationer. Därmed dämpas även de
periodiseringseffekler avseende ränteutgifterna på statsbudgeten som tidigare
uppkommit vid förändring av andelarna av olika upplåningsformer mellan
budgetåren. Detta har också inneburit ökad osäkerhet vid beräkning av
räntekostnaderna för ell visst budgetår, eftersom inte bara del totala
lånebehovet och genomsnittlig räntesats ulan också upplåningens fördelning på
låneinslrument påverkat dessa. Omläggningen fr. o. m. budgetåret 1988/89 av
principerna för redovisnig pä statsbudgeten av stats-skuldväxelräntorna medför
en positiv engängseffekl på statsbudgeten beräknad till ca 7,5 miljarder
kronor.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.5

Slatens lånebehov bestäms dels av statsbudgetens ulfall,
dels av fakto- Prop. 1987/88: 150 rer som ligger utanför statens budget. Del av
riksrevisionsverkel redovisa- Bilaga 1.5 de budgelulfallel, som bygger pä
myndigheternas redovisningar av statsbudgetens inkomster och utgifter är inle
identiskt med upplåningsbehovel. Detta fram- kommer av de kassamässtga
belalningsrörelserna på statsverkets checkräkning - skillnaden mellan
inbetalningar och utbetalningar. På statsverkets checkräkning sker också
iransaklioner som inte redovisas på statsbudgeten.

Riksgäldskonlorets egen verksamhel medför också
uppläningsbehov. Det gäller bl. a. kreditgivning till vissa affärsverk och
myndigheter saml transaktioner av dispositiv karaklär som påverkar upplåningens
(statsskuldens) slorlek, t. ex. uppköp av statsobligationer.

Statens lånebehov (netto) och statsskuldens utveckling
1976/77-1986/87

Statens lånebehov (netto) har under de senaste budgetåren
minskal kraftigt. Från en högsta nivå 1982/83 på 88 miljarder kronor sjönk det
för de båda följande budgetåren till 75 och 72 miljarder kronor och under de
båda senaste budgetåren - 1985/86 och 1986/87 - har neltolånebehovet minskat
med runt 30 miljarder kronor vart och ell av åren. Budgetåret 1986/87 blev
neltolånebehovet endast 13,2 miljarder kronor, varav för statsverket 6,5
miljarder kronor. Lånebehovet minskade då bl. a. till följd av inbetalning av
tillfällig förmögenhelsskall för försäkringsbolag m. fl. (engångsskatten) med
7,9 miljarder kronor, vilket dock inle påverkade budgetsaldol.

Tabell 1 Statens länebehov (netto) budgetåren
1976/77-1986/87. Miljarder kronor.

Stats-

Riksgälds-

Länebehov

Upplån

ing

Kassa-

verket'

kontoret

(netto)

(slatssk
förändri

niding) varav utom landet

förändring

1976/77

10.6

0,2

10,8

13,6

4,9

2,8

1977/78

24,7

0.9

25.6

22,9

6,1

-2.7

1978/79

35,9

-0,4

35.5

33,8

3,7

-1,7

1979/80

51,5

1,3

52,8

53,0

17,2

0,2

1980/81

60,8

0,3

61,1

60,9

14,6

-0,2

1981/82

67,6

-0,9

66,7

66.7

15,8

1982/83

86,6

1,1

87,7

87.6

18,9

-0.1

1983/84

75,1

0,2

75.3

75,3

21,5

1984/85

73.5

-1.4

72,1

76.8

36,1

4,7

1985/86

43,8

-2.6

41,2

36,6

-18,6

-4.7

1986/87

6,5-

6,7-'

13,2

7,8

' Saldot av betalningsströmmarna på statsverkets
checkräkning. I detta belopp ingår inbetalning av tillfällig förmögenhetsskatt
för livförsäkringsbolag m. fl.med 7,9 miljarder kronor. ' Varav 3.9 miljarder
kronor för uppköp av statsobligationer emitterade i utlandet.

I uppgifterna för "statsverket" ingår utgifterna
för räntor på statsskulden och även realiserade valutaföriuster och
valulavinsler. Valuladifferen-ser realiseras och bokförs på statsverkels
checkräkning (statsbudgeten)

när
utlandslån löses in och utgör skillnaden mellan lånets bokförda värde,
Prop. 1987/88: 150 vilket åsätts enligt valutakursen vid upplåningslillfällel,
och värdet vid Bilaga 1.5 återbetalningstillfället.

Budgetåret
1985/86 minskade utlandsskulden med 18,6 miljarder kronor. Under budgelåret
1986/87 ökade utlandsskuldens bokförda värde dock tillfälligt med 7,8 miljarder
kronor. Sell över kalenderåren 1986 och 1987 uppgick netloamorleringen av
utlandsskulden till 8,3 resp. 2,1 miljarder kronor. Upplåningen har alliså
skett i enlighet med normen att slalen inle skall neltolåna utomlands.

I
tabell I redovisas också kassaförändringar m. m. Under budgetåret 1984/85 ökade
kassorna med 4,7 miljarder kronor. Orsaken härtill var en omfattande
utlandsupplåning under första halvåret 1985, som tillsammans med den inhemska
upplåningen temporärt översteg brultofinansieringsbe-hovet, dvs.
budgetunderskott och förfallande lån.

I
tabell 2 visas bl. a. neltoupplåningsbehovet exkl. räntor på statsskulden och
realiserade valutaförluster. Neltoupplåningsbehovet exkl. stalsskuldräntor och
valutaförluster ökade kraftigt under slulet av 1970-talet för att i början av
1980-lalet uppgå till inemot 40 miljarder kronor. Mellan budgetåren 1982/83 och
1983/84 sjönk det med nära 25 miljarder kronor till ca 15 miljarder kronor.
Denna utveckling har fortsatt och medfört alt ugiftsöverskotlet
(upplåningsbehovel) exkl. stalsskuldräntor och realiserade valutaförluster
förbytts i inkomstöverskoll som för de båda senaste budgetåren uppgått lill 25
resp. 51 miljarder kronor.

Tabell
2 Lånebehov exklusive utgifter för räntor på statsskulden och för realiserade
valutaförluster, m.m. budgetåren 1976/77-1986/87. Miljarder kronor.

. Låne-

Räntor

Realise-

Lånebehov

behov

pä stats-

rade va-

exkl räntor

(netto)

skulden m. m.

lutaförluster (netto)

på statsskulden och realiserade valutaförluster

1976/77

10,8

5,4

1977/78

25,6

6,9

18,7

1978/79

35.5

8,8

0,0

26.7

1979/80

52,8

14,5

0,0

38,3

1980/81

61,1

22,9

0,9

37,2

1981/82

66,7

:26,3

1,4

39,0

1982/83

87,7

43,9

4,3

39,5

1983/84

75,3

52,8

7,6

14,9

1984/85

72,1

60,7

14,5

- 3,1

1985/86

41,2

62,3

4.2

-25,3

1986/87

13,2

62,2

1,6

-50,6

'
I delta belopp ingår inbetalning av tillfällig förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag m. fl.med 7,9 miljarder kronor.

Den
30 juni 1987 uppgick den bokförda statsskulden till 609,2 miljarder kronor.
Därav utgjorde utlandsskulden 128,3 miljarder kr. Av tabell 3 framgår statsskulden
uttryckt som andel av BNP. I tabellen anges vidare utlandsskuldens slorlek
värderad både lill de valutakurser som rådde då lånen togs upp och lill de som
rådde vid slulel av respektive budgetår.

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.5

Tabell
3 Statsskulden vid slutet av budgetåren 1976/77 - 1986/87. Miljarder
kronor. Prop. 1987/88:150

Bilaga 1.5

Lån inom

Lån i
ullandel

Totalt

landet

I
bokför-

1 aktu-

1 bokför-

I aktu-

da vär-

ella

da vär-

av BNP

ella

av BNP

den

värden

den

värden

1916/11

77,2

5,1

82,3

1977/78

94,0

11,2

11,7

105,2

105,7

1978/79

124,2

14,9

139.1

139,1

1979/80

160.0

32,1

31,9

192.1

191.9

1980/81

206.3

46,7

50,9

253.0

257,2

1981/82

257,2

62,5

75,0

319.7

332.2

1982/83

325,9

81,4

111,7

407,3

437,6

1983/84

379,7

102,9

128.8

482.6

508,5

1984/85

420,4

139.1

157,5

559,5

577,9

1985/86

475,5

120,5

122,6

596,0

598.1

1986/87

481,0

128,3

123,9

609,2

604,9

Statsskuldens kostnader 1983/84-1986/87

I
takt med statsskuldens ökning har utgifterna för densamma stigil. Från att ha
uppgått till ca 8% av de totala slatsulgiflerna budgetåret 1979/80 ökade
andelen för räntor pä statsskulden m.m. till ca 23% budgetåret 1984/85.
Budgetåret 1986/87 var andelen 19%.

Den
ojämföriigt största utgiftsposten på anslaget Räntor på statsskulden, m. m.
utgörs av ränteutgifterna. En annan stor utgiftspost har varil realiserade
valutaförluster., För budgetåret 1984/85 var valutaförlusterna t. o. m. större
än räntebetalningarna på utlandslånen. Förutom utgifter för räntor och
valutaförluster förs på nämnda anslag också utgifter för provisioner och
avgifter m. m. Vidare redovisas även vissa inkomster, främst ränleinkomsler
från riksgäldskontorets ullåningsverksamhet. I tabell 4 belyses ulvecklingen
för stalsskuldräntorna m. m. Till dessa utgifter för statsskulden och dess
hantering kommer utgifter som finansieras genom andra anslag på statsbudgeten,
bl. a. riksgäldskonlorets förvaltningskostnader och vissa emissionskostnader
(jfr. riksgäldskonlorets verksamhetsberättelse för budgelåret 1986/87).

Tabell 4 Räntor på statsskulden m. m.

Miljarder kronor

Budgetår

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Räntor
på inhemska lån

Räntor
pä utländska lån

Valutaföriuster
(netto)

Provisioner

Övrigt
(inkomsträntor m. m.)

Summa

39,9

12,2

7,6

0,8

-0,1

60,4

45,7

14,0

14.5

1,1

-0,1

75,2

49,0

12,5

4.2

1.2

-0,4

66,5

51,4

10,0

1,6

0,8

0,0

63,8

Den
främsta orsaken till den avtagande ökningstakten i ränteutgifterna är det
kraftiga räntefall som skedde under 1985/86 saml minskade nelto-upplåningsbehov
till följd av sjunkande budgetunderskott. Den stora ökningen av redovisade
valutaförluster budgetåret 1984/85 är en följd av

omfattande förtida återbetalningar av utlandslän och
refinansiering mot Prop. 1987/88: 150 nya lån med lägre lånekostnader. Då de
äldre lånen varil bokförda lill Bilaga 1.5 upplåningskurser och
refinansiering skell lill högre kurs har slora valutaförluster uppkommit i
bokföringen, vilka redovisats över statsbudgeten.

Del har tidigare nämnts all ränteutgifterna m.m. redovisas
gentemot statsbudgeten enligl den s. k. utgiflsprincipen, dvs. i sin helhet vid
förfallo-lidpunkten oavsett om kostnaden också är hänförlig lill annan redovisningsperiod.
1 tabell 5 har ränteutgifterna m. m. fördelals lill de perioder som de
koslnadsmässigl tillhör. Periodisering av valutadifferenser
(valuia-föriuster/valutavinsler) har skett på den totala utländska skulden
genom all jämföra hur skillnaden mellan skuldens bokförda och aktuella värde
har utvecklats under respektive budgetår. Provisioner och inkomsträntor m. m.
har med hänsyn till deras begränsade slorlek inte periodiserats.

Tabell 5 Räntor på statsskulden m. m., periodiserade
belopp.

Miljarder kronor.

Budgetår 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

39,6

46,6

52,7

50,6

12.1

13.7

11.4

10.4

3.4

10.1

-12,1

-4,0

0.7

1.0

0,8

Räntor på inhemska lån Räntor på utländska län
Valutaföriuster (netto) Övrigt

Summa 55,8 71,4 52,8 57,8

En jämförelse mellan de båda tabellerna visar relativt god
överensstämmelse mellan de bokförda och de periodiserade ränteutgifterna för
de utländska lånen. Delta är också fallet för de inhemska lånen med undanlag
för budgelåret 1985/86 då de periodiserade utgifterna är 3,7 miljarder kronor
större än de redovisade utgifterna. En av orsakerna härtill är att delar av
under tidigare budgetär bokförda ränteutgifter för statsskuldväxlar med 540
och 720 dagars löplider periodiserats lill 1985/86. En anna orsak är all under
1985/86 emitterades en slor volym riksobligalioner med faktisk första
ränteutgift under 1986/87, men vid periodisering en stor del av räntebeloppet
hänförligt till budgetåret 1985/86. De stora periodiserings-effeklerna svarar
valuiadifferenserna för. Delta hänger samman med all förändringar av
valutakurserna värde- och koslnadsmässigl påverkar hela utlandsskulden medan de
anslagsmässigt endasl påverkar valuiadifferenserna på de lån som återbetalats
under ell budgetår. Förändringar av valutakurserna får därmed elt snabbare genomslag
på de periodiserade än på de redovisade valuiadifferenserna. Så 1. ex. medförde
den relativt höga dollarandelen i skulden och dollarkursens fall från mitten av
1985 stora periodiserade valutavinster under budgelåret 1985/86. Samlidigl
medförde den omfattande återbetalningen av dollarlån atl den anslagsmässiga
redovisningen mol budgelen visade valutaförluster.

Räntekostnader m. m. 1987/88 och 1988/89

Anslaget Räntor på statsskulden, m. m. har i slalsbudgelen
för budgetåret 1987/88 upplagils till 60 miljarder kronor och i
budgetpropositionen 1988

har för budgelåret 1988/89 upptagits etl beräknat belopp
av 54 miljarder Prop. 1987/88: 150

kronor. Bilaga 1.5

Tabell 6

Budgetär 1987/88 1988/89

Enl stats- Reviderad Budget- Reviderad budgeten
beräkning prop. 1988 beräkning

50,5

48.6

43,9

43.2

9,7

9,9

9.9

9.6

-0,2

-3,9

0.2

Räntor pä inhemska län m. m Räntor pä utländska län
Valutaföriuster

Summa 60,0 54,6 54,0 53,0

Budgelåret 1987/88

En förnyad beräkning av räntor på statsskulden m. m. visar
att utgifterna för budgetåret 1987/88 blir mindre än vad som angetts i
slalsbudgelen, 54,6 miljarder kronor mol i statsbudgeten 60 miljarder kronor.

Vad
beträffar räntor på inhemska lån, m. m. beräknas dessa minska med 1,9 miljarder
kronor. Minskningen beror framför allt på att upplåningsbehovel för
innevarande budgetår nu beräknas bli lägre än vad som antogs i slalsbudgelen i
mitten av maj 1987.

Vad
beträffar räntorna för den utländska upplåningen beräknas nu dessa öka frän 9,7
miljarder kronor till 9,9 miljarder kronor främsl på grund av övergång från
röriig lill fast ränta med pä längre sikt lägre räntekostnader som följd.
Realiserade valulavinster beräknas öka frän 0,2 miljarder kronor lill 3,9
miljarder kronor beroende på förtidsinlösen av län i större utsträckning än som
tidigare planerats.

Budgetåret 1988/89

För budgetåret 1988/89 beräknas utgifterna för räntor på
statsskulden, m. m. till 53 miljarder kronor, vilkel är I miljard kronor mindre
än vad som beräknades i budgetpropositionen.

Ränteutgifterna
för den inhemska upplåningen beräknas minska med 5,4 miljarder kronor jämfört
med innevarande budgetår. Den tidigare nämnda omläggningen av redovisningen av
slalsskuldväxelränlorna innebär emellertid alt ränteutgifterna engångsvis
beräknas minska med 7,5 miljarder kronor. Ulan denna förändring skulle således
ränteutgifterna för den inhemska upplåningen ha ökat med 2,1 miljarder kronor
mellan budgetåren. Beräkningen utgår från ell netloupplåningsbehov för
budgelåret 1988/89 pä ca 20 miljarder kronor. Om lill neltouppläningsbehovel
läggs under 1988/89 förfallande lån - varav ränlelöpande obligationslän 21
miljarder kronor, riksobligationslån 20,3 miljarder kronor, premielån 2,6
miljarder kronor, sparobligalionslån ca 12 miljarder kronor, slalsskuldväxlar
ca 100 miljarder kronor - uppkommer ell inhemskt brultoupplåningsbehov i
storleksordningen 175 miljarder kronor budgetåret 1988/89.

Ränteutgiflerna
för utländska län beräknas mellan budgetåren 1987/88 och 1988/89 minska med 0,3
miljarder kronor. Della beror främst på effekten av lägre räntesatser efter
refinansiering av äldre lån.

Känslighetsanalyser Prop. 1987/88: 150

Slatsskuldränlornas
storlek är självfallet i hög grad beroende av ränte- D'läga t.5 nivån.
Upplåningens inriktning på olika läneinslrumenl är också av betydelse.
Kalkyleringen av ränleutgiflerna avseende såväl budgetåret 1987/88 som
budgetåret 1988/89 har skett utifrån räntenivån i mitten av mars 1988.

För
all belysa känsligheten i beräkningarna kan del vara av intresse all någol
närmare redovisa effekterna av ändrad räntenivå m. m. En förändring i
räntenivån slår givetvis inle omedelbart igenom på hela statsskulden ulan
endasl på låneformer med rörlig ränta och på nyupplåningen. Efter hand fär
förändringen effekt på upplåning som sker för atl omsätta förfallande lån med
bunden ränta och pä obligationslån med s. k. ränlejusle-ringsklausul
allteftersom dessa konverteras att löpa med ny räntesats.

En
förändring av räntenivån med en procentenhet frän den I juli 1988 skulle för
inhemska lån betyda en förändring i ränteutgiflerna för budgetåret 1988/89 -
under i övrigt oförändrade förhållanden vad gäller upplåningens slorlek och
dess inriktning på olika låneinslrument — med ell belopp i slorleksordningen
0,6 miljarder kronor. På lite sikl blir effekten givelvis större. Exempelvis
innebär en procentenhets förändrad räntenivå för brultouppläningen l988,/89 att
de inhemska ränteutgifterna förändras med 2,2 miljarder kronor. Den största
delen härav, 1,6 miljarder kronor, påverkar dock först budgetåret 1989/90.

Vad
beträffar räntor för de utländska lånen skulle en ränteförändring med en
procentenhet frän den I juli 1988 leda lill alt ränleutgiflerna, under i övrigt
oförändrade förhållanden, förändras med 0,4 miljarder kronor för budgelärel
1988/89. Valutakursernas ulveckling har belydelse både för ränteutgifter och
för realiserade valutaförluster och valutavinster. En förändring av
dollarkursen med 10 öre från beräkningslagandet om 5:99 kr per dollar påverkar
ränteutgifterna med cirka 65 milj. kr. och valutaförlusterna med ca 5 milj. kr.
för budgetåret 1988/89.

Bilaga

Prop. 1987/88:150 Bilaga
1.5

Förslag till räntor på statsskulden, m. m. budgetåret
1988/89

Utgifter Kr.

18481000000

10239000000

3958000000

22000000

4600000000

300000000

3
500000000

90000

8000

1000

608 702000

1600000000

43
380801000

9600000000

600000000

1000

600002000

425000000

282 000000

6500000

5 500000

100000

719100000

Summa

54299
903 000

A. Räntor på statsskulden a. Räntor på upplåning
inom landet I. Räntor på räntelöpande obligationslån, förslagsvis

Ränta på riksobligationer,/ör.?/rtgiv/.<;

Vinster på premieobligationslån,/o/i/agivw

Ränta på staisskuldförbindelser,/o«/rtg.yv7i

Ränta på sparobligalioner/ör.?/flgiv/.s

m. för-

Ränta på lån hos slalsinslitutioner och fonder, m.

slagsvis

Ränta på allemanssparandel,/öw/flgi-w'.!-

Ränta på köpeskillningen för fastigheten nr I i kv.
Lejonet i

Stockholm

9. 10. II. 12.

Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapilal

Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. fl.,
förslagsvis

Ränta på skattkammarväxlar,//';'/.*-

Ränta på slalsskuldväxlar,/ö/-.s/rtgiv/i

b. Ränta
på upplåning i utlandet, förslagsvis

B. Valutaförluster, kapitalrabatter m. m.

1. Valutaförluster, förslagsvis

2.
Kapitalrabatter,
förslagsvis

3.
Kursförluster,
förslagsvis

C. Diverse ulgifier

1.
Försäljningsprovisioner
m. m., förslagsvis

2.
Inlösningsprovisioner
m. m., förslagsvis

3.
Kostnad för
börsnotering av obligationslån,/öM/ng.sv/.?

4.
Dragningslistor
för premielånen,/öw/og.sv/i

5.
Övriga
diverse utgifter, förslagsvis

Anm. Valutaomvandling har skett lill valutakurserna den
29.2.1988

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.5

Inkomster

A. Räntor

1.
Ränta på
uppköpta obligationer

2.
Ränta på
rörliga krediter

3.
Ränta på
krediter lill vissa affärsverk

4.
Ränta på
checkräkningsmedel i riksbanken

5.
Ränta på övriga
utlånade medel

B. Valutavinster, uppgäld m.m.

1.
Valutavinster

2.
Uppgäld

3.
Kursvinster

C. Diverse inkomster

1.
Preskriberade
obligationer och kuponger m. m.

2.
Dragningslislor
för premielånen

3.
Övriga diverse
inkomster

Underskoll att föras av på statsbudgeten

96000000

230000000

520000000

1000

1000000

847001000

400000000

1000

400002000

45000000

7800000

100000

52
900000

Summa

1299903000

53000000000

Summa

54299903
000

Bilaga
1.6

Reviderat förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

Bilaga
1.6

Reviderat förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 1.6

Statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

Budgetpropositionen
1 000-lal kr.

Senare
ändringar 1 000-tal kr.

Summa 1 000-lal kr.

Inkomster Skaller

Inkomster av slatens verksamhet Inkomster av försåld
egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

Summa

301430217

30866178

63 150

5 208962

3 874080

341442
587

11 865
262 353307849

-t-4389125

-5
176746 - 787621

306 772 001

31219327

42900

5 130776

2666708

345831712

6688516
352520228

Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret
1988/89

utgifter

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

Budgetpropositionen
1 000-lal kr.

Senare
ändringar 1 000-tal kr.

Summa I 000-tal kr.

Utgiftsanslag Kungl. hov- och slottsstaterna
Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet
Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet
Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet
Bostadsdepartementet Induslrideparlemenlet Civildepartementet Miljö- och
energidepartementet Riksdagen och dess myndigheter Räntor på statsskulden m. m.
Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning Minskning av
anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto

39557

11 158298

11 158
298

12 148074

12148074

29763600

-1-
178000

29941600

95421000

-1-1044238

96465
238

11567072

4-2490025

14057097

23 892628

-
11000

23 903
628

47200 361

-1 033
294

46167067

5 757023

+
90937

5 847960

23 851026

+
502748

24353
774

18697160

-1-
27 638

18724
798

4207015

—

4207015

2914382

4-
76219

2990601

5 148 737

-3217932

1930805

540916

-1-
42 800

583716

54000000

-1000000

53000000

1000

Summa

346307849

-
787621

345520228

1500000

500000

Summa

2000000

5 000000

—

2000000

Summa

353307
849

-
787621

352520228

Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret
1988/89

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

54596600

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers inkomstskatt:

63003
000

63003000

23 736000 1100000

1111 Fysiska personers inkomstskall

1120 Juridiska personers inkomstskatt:

23
736000

I 100000

240000

10000

3 000

1715000

1121 Juridiska personers inkomstskatt

1130 Ofördelbara inkomstskatter:

1131 Ofördelbara inkomstskatter

1140 Övriga inkomstskatter:

1968000 89807000

1141 Kupongskatt

1142 Utskiflningskatl och ersättningsskatt

1143 Bevillingsskatt

1144 Lollerivinstskall

1200 Lagstadgade socialavgifter:

45554000
- 600000

10606000

1252000

-4
257000

138600 1903000

1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, nello
1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter,
nello 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsens och
yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän löneavgift

54596 600

1300
Skatt på egendom:

1310
Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

460000

1312 Fastighelsskait

5 600000

6060000

1320
Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers

förmögen-

hetsskatt

2403000

1322 Juridiska personers

förmögen-

hetsskatt

65 000

2468000

1330
Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskall

1 100000

1332 Gåvoskatt

250000

1350000

1340
Övrig skalt på egendom:

1341 Stämpelskatt

3 125000

1342 Skall pä värdepapper

4 275000

1343 Tillfällig förmögenhelsskall för

livförsäkringsbolag, understöds-

föreningar och pensionsstiftel-

ser

7400000

Prop. 1987/88: Bil. 1.6

150

1400 Skatt på varor och tjänster:

145
090401

1410
Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt

82 300000

82300000

1420.1430
Skalt på specifika varor:

1421 Bensinskall

15 400000

1422 Särskilda varuskatter

1011400

1423 Försäljningsskall pä motorfor-

don

2351000

1424 Tobaksskall

4 900000

1425 Skall på spritdrycker

6000000

1426 Skall på vin

2 375 000

1427 Skall pä mall- och läskedrycker

1951000

1428 Energiskall

14 750000

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

bränsle

500

1431 Särskild avgifl för oljeprodukter

m.m.

1549000

1432 Kassellskalt

138400

1433 Skall på videobandspelare

227 300

1434 Skall pä viss elektrisk kraft

950000

1435 Särskild avgifl mot försurning

95000

51698600

1440
Överskott vid försäljning av varor

med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Sprilcentralens in-

levererade överskoll

200000

1442 Systembolaget ABs inlevere-

rade överskoll

140000

340000

1450
Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

400000

1452 Skall på annonser och reklam

817800

1453 Tolalisatorskatl

535000

1454 Skall på spel

120 000

1872800

1460
Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

3 822 000

1462 Kilometerskall

2 300000

6122
000

1470
Skatt på impori:

1471 Tullmedel

2 757000

2
757000

1480
Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skaller på varor och

tjänster

Summa
skatter 306772 001

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89 Tusental kr.

2000 Inkomster
av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110
Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade över-

skott

45210

2112 Televerkets inlevererade över-

skoll

193 600

2113 Slatens järnvägars inlevererade

överskoll

2114 Luftfartsverkels inlevererade

överskott

222000

2115 Affärsverket FFVs inlevererade

överskott

64 000

2116 Statens vatlenfallsverks inleve-

rerade överskott

200000

2117 Domänverkels inlevererade

överskott

167 800

2118 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott
_

68 805

2120
Övriga myndigheters inlevererade

överskoll:

2121 Vägverkets inlevererade över-

skott

42 140

2122 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott

2123 Inlevererat överskoll. av uthyr-

ning av ADB-utruslning

83 000

2130
Riksbankens inlevererade överskott:

2131 Riksbankens inlevererade över-

skott

4000000

2150
Överskott från spelverksamhel:

2151 Tipsmedel

1 383
800

2152 Lollerimedel:

1068000

961415

125140

i 000 000

2451800 7
538355

2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210
Överskott av fastighetsförvaltning:

2211 Överskoll av kriminalvårdssty

relsens fastighetsförvaltning 500

2214 Överskoll av byggnadsstyrelsens verksamhet 735000

2215 Överskott av generallullstyrel-

sens
fastighetsförvaltning ______ ______ 735500 735 500

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

140000

2313 Ränteinkomster på statens av-

dikningslån

120

2314 Ränteinkomster på lån till fiske-

rinäringen

6110

2316 Ränteinkomster pä vatten-

kraflslån

168

1
2317 Ränleinkomsler på luflfartslån

1
2318 Ränteinkomster på statens lån

lill den mindre skeppsfarten

8764

2319 Ränteinkomster på kraftled-

ningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslån.

Kammarkollegiet

150000

2323 Räntor på övriga näringslån.

Lantbruksslyrelsen

3 030

2324 Räntor på televerkels statslån

244 860

2325 Räntor på postverkets statslån

45210

2326 Räntor på affärsverkels FFV:s

statslån

36000

2327 Räntor pä statens vatten-

fallsverks
statslån _

2 200000

2834331

2330
Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränleinkomsler på lån för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån,
Bosladsslyrelsen

2340
Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån för
universitetsstudier

2342 Ränleinkomsler på allmänna
studielån

2350
Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster pä medel avsalla till
folkpensionering

7 400000

190

300

7400490

110

9000

9110

400000

5 000

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

2370
Räntor på beredskapslagring:

2371
Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 2380,2390 Övriga
ränleinkomsler:

2381 Ränteinkomster på lån lill personal inom
utrikesförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster pä statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala
markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkäriokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna
samlingslokaler

2389 Ränteinkomster pä län för inventarier i vissa
specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv för
jordbrukels rationalisering

2392 Räntor på intressemedel

2394 Övriga ränteinkomster

2395 Räntor på särskilda räkningar i
riksbanken

2396 Ränleinkomsler på del av byggnadsstyrelsen
förvallade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av slatens aktier:

2411 Inkomster av slatens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2517 Trafiksäkerhelsavgift

2522 Avgifter för granskning av filmer
och videogram

2523 Avgifter för särskild prövning och
fyllnadsprövning inom skolväsendel

2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendel

2531 Avgifter för registrering i förenings
m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

800000

15 1000

15000

180

2000

25000

100000

1780000
1397000

490000

490500

53 632

3 700

1470

1 3020

83 150

27 300 93 800

800000

3320245

490000

14769176

490 000

Prop.
1987/88: 150

Bil. 1.6

1988/89

Tusental kr.

2533 Avgifter vid statens planverk

580

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon

150000

2535 Avgifter för statliga garantier

126 395

2536 Lotleriavgifier

3 200

2537 Miljöskyddsavgift

25000

2538 Miljöavgift på bekämpningsme-

del och handelsgödsel

95500

2539 Täklavgift

10500

2541 Avgifter vid tullverket

96000

2542 Patientavgifter vid tandläkarut-

bildningen

11600

2543 Skatteutjämningsavgifl

4143 000

2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-

belsändningar

8 528

2545 Närradioavgifler

2700

2546 Avgifter vid registrering av fri-

tidsbåtar

24 300

5453876

5 453876

2600
Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

159200

2612 Inkomster vid statens rättskemi-

ska laboratorium

9 380

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

betet

300

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

keringsavgifler

59500

2625 Utförsäljning av beredskapsla-

ger

685440

2626 Inkomster vid banverket

450000

1363820

1363 820

2700
Böter m.m.:

2711 Restavgifler

270300

2712 Bölesmedel

198200

2713 Vallenföroreningsavgift

100

468600

2800
Övriga inkomster av statens verksam-

het:

2811 Övriga inkomster av statens

verksamhet

400000

Summa
inkomster av statens verksamhel 31219327

Prop. 1987/88:150 Bil. 1.6

1988/89 Tusental kr.

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda

fastigheter och maskiner:

3113 Slatens järnvägars inkomster av

försålda fastigheter och maski

ner 10000

3116 Statens vattenfallsverks inkom

ster av försålda fastigheter och

maskiner - 10000

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader
och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in

komster av försålda byggnader

och maskiner 400

3122 Vägverkels
inkomster av försål

da byggnader och maskiner 3 500

3124 Statskontorets inkomster av försålda
datorer m.m. -

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner 5000 8900 18900

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför

säljning _____ 2 000____ 2 000 2 000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 22 000

3312 Övriga inkomster av försåld

egendom ______ -______ 22000____ 22 000

Summa inkomster av försåld egendom 42900

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Aterbelalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings

lån 120000 120000

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122
Återbetalning
av statens avdikningslån 200

4123
Återbetalning
av lån lill fiskerinäringen 13 737 13937

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

1988/89 Tusental kr.

4130 Aterbelalning av övriga näringslån:

4131
Återbetalning
av vattenkraflslån 254

4132
Återbetalning
av luflfartslån 188

4133
Återbetalning
av slatens lån till

den mindre skeppsfarten 15 301

4134
Återbetalning
av kraftlednings-lån -

4135
Återbetalning
av skogsväglån 82

4136
Återbetalning
av övriga näringslän. Kammarkollegiet 120000

4137
Återbetalning
av övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen 1900

4138
Återbetalning
av tidigare infriade statliga garantier 50000 187725 321662

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem 14

4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande 3 000000

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen
för mindre

bemedlade barnrika familjer 600

4214 Återbetalning av
övriga bo

stadslän, Bosladsslyrelsen ______ -____ 3000614 3000614

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier 180

4312 Återbetalning av allmänna studielån 10000

4313 Återbetalning av studiemedel 1 377 000_ / 387180 1387180

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariän 300000___ 300000 300000

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län lill perso

nal inom utrikesförvaltningen

tp.m. 150

4513 Återbetalning av lån för kommunala
markförvärv -

4514 Återbetalning av län för studentkäriokaler 170

4515 Återbetalning av län för allmänna
samlingslokaler 6000

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

4516
Återbetalning
av utgivna start-lån och bidrag

4517
Återbetalning
frän Portugalfon-den

4519 Återbetalning av statens bosällningslån

4521 Återbetalning av län för inventarier i vissa
specialbostäder

4525
Återbetalning
av lån för svenska FN-slyrkor

4526
Återbetalning
av övriga lån

15000

5 000

2000

45000 48000

121320

Summa
återbetalning av län 5130776

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Ajfärsverkens avskrivningar:

27000

5113 Statens järnvägars avskrivningar

/ 027000 314300

123500

1000000

5115
Affärsverket
FFVs avskrivningar

5116
Statens
vattenfallsverks avskrivningar

5120 A vskrivningar på fastigheter:

314 300

5121 Avskrivningar på fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader:

123 500

5131 Uppdragsmyndighelers m.fl. komplemenlkostnader

198 300

280000

57 208

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar

535508 2000308

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på
förrådsanlägg-ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

613 000

613000

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter:

5311 Avgifter för förelagshälsovård

53400

Summa kalkylmässiga inkomster 2666708 STATSBUDGETENS
TOTALA INKOMSTER 345 831712

Prop. 1987/88: 150 Bil. 1.6

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1988/89

1 OOO-tal
kr.

Huvudtitiel.
anslag

Beräknat
belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut

Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer

Förändring
Ökning(-F) Minskningt-

IV Försvarsdepartementet

Märinförband;

Ledning och förbands verksamhet, förslagsanslag

Anskaffning av materiel, förslagsanslag Försvarels
radioanstalt, förslagsanslag Anskaffning av materiel för kustbevakningen,
förslagsanslag

Summa

V Socialdepartementet

Insatser mol AIDS. reservationsanslag Vårdbidrag för
handikappade barn, förslagsanslag

Bidragsförskott, förslagsanslag Barnpensioner,
förslagsanslag Särskill bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag

Folkpensioner, förslagsanslag Slatens miljömedicinska
laboratorium, förslagsanslag

Kostnader
för viss verksamhet för handikappade, förslagsanslag Statens hundskola,
förslagsanslag Omställningsbidrag till hundskolan, förslagsanslag

Bidrag för läckande av hundskolans skuld Bilsiöd till
handikappade, reservationsanslag Bidrag till missbrukvarvården, förslagsanslag

Summa

VI Kommunikationsdepartementet

Drift av statliga vägar, reservationsanslag

Byggande av riksvägar, reservationsanslag

Byggande av länstrafikanläggningar, reserva

tionsanslag

Bidrag
till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

Bidrag
till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag Bidrag lill
drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag Vägverket:
Särskilda bärighetshöjande åtgärder, reservationsanslag Trafiksäkerhelsverket:
Trafik och administration, förslagsanslag Bidrag till NTF

Investeringar
i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

Ersättning
till SJ för köp av vissa tjänster, reservationsanslag

2200000

1 743 000

263 300

150 150 150

2 221000

1891000

267 300

-1--1--1-

21000

148000

4 000

40000 4 246300

150

45 000 4424300

+ -1-

5 000
178000

80000

150000

230000

603 000

1900000

216000

150 150

150

609000

1922000

219000

+ + +

6000

22000

3 000

5700 52810000

150 150

5 750 53 415 000

+ +

50
605000

20506

136

20506

34 169 2600

126 126

34 702

533 2599

810000 56481975

126 126 99 150

2600

12 360

250800

825 000

57 526213

+ +

■+

2600

12360

250800

15 000

1044
238

4 543 760 1020000

50 50

4925000 1222000

-1-

381240
202000

650000

-H

650000

663 718

670000

-1-

6 282

370000

407800

422000

-1-

14200

575000

590000

-1-

15000

26151 29100

50 50

30353 28200

-H

4 202 900

760000

1364000

985000

379000

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

Huvudtitiel,
anslag

Beräknat
belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

Okning(H Minskning(-)

Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer

Särskilda nyinvesteringar i stomjärnv. reservationsanslag

Drift och
underhåll av statliga järnvägar, reservationsanslag

Reinvesteringar
i slomjärnvägar, reservationsanslag

Nyinvesteringar
i slomjärnvägar, reservationsanslag

Ersättning
lill banverket för vissa kapitalkostnader, reservationsanslag Ersättning lill
statens järnvägar för utveckling av godstrafik, reservationsanslag Ersättning
till SJ i samband med utdelning frän AB Swedcarrier, förslagsanslag Bidrag till
svenska rederier, reservationsanslag

Köp av interregional persontrafik på järnväg,
reservationsanslag

Ersättning
lill trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg, reservationsanslag

Summa

VII Finansdepartemenlet

Räntegotlgörelser m. m., förslagsanslag

Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Summa

VIII Uthildningsdepariemenlet

Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m. m.. reservationsanslag

Lokalkostnader
m.m. vid högskoleenheterna, förslagsanslag

Institutet
för Miljömedicin, förslagsanslag Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag

Studiemedel
m. m., förslagsanslag Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,
förslagsanslag

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, förslagsanslag

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m., reservationsanslag Stöd för utv. av skolväsendet, reservationsanslag

Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag Bidrag
till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag

Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag Kulturmiljövård, reservationsanslag
Presstödsnämnden och tallidningsnämnden, förslagsanslag

100000

85 000

15 000

808000

-t-

808000

828000

-H

828000

185 000

41000

260000

-f-

129

300000

274000

-1-

274000

50.

46000 12349554

46000

9859529

! 490
025

150

10000

16640

150

17 640

±_

1000

16
640

11000

27 640

13 142

18 142

-1-

5 000

1459060

1454060

5 000

136

22399

-1-

22 399

91394

116

107 494

-1-

16100

4517900

116

3 290000

-1227
900

138970

113

139970

1000

1 101807

113

1 115 807

-t-

14000

rskr. 162

29000

385000

418000

4000

49188

102

51688

-¥

2 500

30755

102

36755

6000

5 247
573

102

5 263 473

15 900

51 120

104

59440

-i-

8 320

25 958

104

45 095

19137

2 594

145

1 166

3 760

Prop.
1987/88:150 Bil. 1.6

Huvudtitiel,
anslag

Beräknal
belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

-----------------------
Ökning(-l-)

Propositio-
Anslags- Minskning(-)

belopp

nens eller

skrivelsens

nummer

12 903
282094

37124
+ 24 221 312957 + 30863

13409458

3 632
824

11 115

2644 398

2410500

6939

109913

1211200 10035889

372
500 442 782

Stöd till radio och kassettidningar, reservationsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.,
reservationsanslag

Summa

IX Jordbruksdepartementet

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reser

vationsanslag

Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Summa

X Arbetsmarknadsdepartementet

Särskilda jämslälldhelsätgärder, reservations

anslag

Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag,
förslagsanslag

Informationsverksamhet, reservationsanslag
Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag Sysselsättningsskapande
åtgärder, reservationsanslag

Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens invandrarverk,
förslagsanslag Överföring och mottagning av flyktingar m. m.,
förslagsanslag

Summa

XI Bostadsdepartementet

Plan- och bosladsv. förslagsanslag Statens planverk,
förslagsanslag

Summa

XIII Civildepartementet

Statskontoret, ramanslag

Anskaffande
av ADB utrustning, reservationsanslag

Summa

XIV IVIiljö- och energideparlemenlel

Vård av
naturreservat m.m., reservationsan-sjag

Åtgärder
mot havsföroreningar, reservationsanslag

Utredningsverksamhet
om CFC-föreningar, m. m., reservationsanslag Åtgärder mot miljöskador,
reservationsanslag Åtgärder för att rena Dalälven, reservationsanslag

Internationellt
institut för främjande av miljöteknik m. m., reservationsanslag Statens
vattenfallsverk: Kraftstationer m.m., reservationsanslag

145 150

2736

2 736

12376164 -1033294

128

90000

-1-

90000

3 673

937

93673

-■

90937

9000

105

i 000

17000

114 + 199328

150 4051552 -i- 219400

110 19515 + 8400

64 102

38460

102 562

70 282

150 2660398 + 16000

150

2432 500

-1-

22000

150

7 359

-1-

420

150

122113

12 200

150

1228200

17000

10538637

-1-

502748

115

130200

-1-

66098

115

38460

130 200

-t-

27
638

74 401

4119

444 600

72 100

76219

519001

47 300

49192

1892

15 000

2900

-1-

2900

50000

-1-

50000

100000

-t-

100000

25000

25 000

574600

-3 574
600

Prop.
1987/88: 150 Bil. 1.6

Huvudtitiel.
anslag

Beräknat
belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

Okning(-I-) Minskning(-)

Propositio- Anslags-nens eller belopp
skrivelsens nummer

Bidrag
till verksamheten vid Studsvik AB. reservationsanslag

Avveckling
av forskningsreaktorer m. m, reservationsanslag

Anläggningar
för radioaktivt avfall i Studsvik m. m., reservationsanslag Verksamheten i
Ranstad, reservationsanslag Vissa åtgärder för effektivare anvädning och
ersättning av el, reservationsanslag

Summa

XV Riksdagen och dess myndigheter Riksdagens byggnader,
reservationsanslag

Summa

Summa förändringar på statsbudgeten

52600

94 000

-1- 41400

26 100

16.500

- 9600

15 000

- 14999

5 875

950

- 4 925

150000 503543

-1- 150000

3 721475

-3217 932

F ö rs. 14

42 800 42800

-1- 42800

4- 42800

98016046

98228425

-1- 212379

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga
1.7

Bilagor till Stöd till näringslivet

Bilagor till Stöd till näringslivet Prop. 1987/88: i5o

Bilaga 1.7 Bilaga 1.7.1

Förteckning av remissinstanserna Betänkandet (SOU 1987:29)
stöd lill näringslivet

Anmodas avge yttrande

Riksgäldskonloret

Kommerskollegium

Exportkreditnämnden

Överstyrelsen för civil beredskap

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten

Lantbruksslyrelsen

Fiskeristyrelsen

Statens industriverk

Styrelsen för leknisk ulveckling

Riksrevisionsverket

Statskontoret

Slatens energiverk

Bereds tillfälle avge yttrande

Kammarkollegiet

Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län

Värmlands län

Örebro län

Norrbottens län Utvecklingsfonden i Göteborgs- och Bohus
län Värmlands län Örebro län Norrbottens län Sveriges industriförbund

Sveriges
hantverks- och induslriorganisalion - Familjeföretagen

Förelagareförbundet

Sveriges Föreningsbankers Förbund

Lantbrukarnas Riksförbund

Tjänstemännens Centralorganisation

Centralorganisationen SACO/SR

Landsorganisationen i Sverige

Svenska arbetsgivareföreningen

Sveriges redarförening

Post- och Kreditbanken

Sveriges Invesleringsbank AB

Föreningsbankernas Bank

Svenska bankföreningen

Svenska sparbanksföreningen

Sveriges allmänna hypoteksbank

Norriands läns hypoleksförening

Skånes handelskammare I

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.7

Bilaga 1.7.2 Prop. 1987/88:150 Bilaga 1.7

Det
lill lagrådet remitterade förslaget

Förslag till

Lag om avgifter för vissa statliga garantier

1
§ Denna lag
gäller avgifter för statliga garantier som har lämnats före den I juli 1988 för
lån och krediler med slöd av de författningar som anges i bilaga lill denna lag
och som inle är förenade med beslul om garantiavgift.

2
§ Till täckning
av slatens kostnader för administration och för förluster på grund av garantier
som avses i I § skall långivaren årligen lill staten betala en avgift.

Avgiften beräknas till en viss andel av den utestående
garanterade kapitalskulden per den I juli varje år enligl vad regeringen
närmare föreskriver.

3 § Föreskrifter om lid och sätt för betalningen av
avgiften meddelas av

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988. Avgift beräknas
dock första gången pä den uteslående garanterade kapitalskulden vid ingången av
år 1989.

Bilaga

Kungörelsen (1948: 367) med vissa bestämmelser rörande
statlig garanti för lån tiil yttre och inre rationalisering på jordbrukets
område m. m. Kungörelsen (1954:311) om statlig garanti för uppförande av
lagerhus m. m. för jordbruksändamål

Kungörelsen (1959: 369) om statligt stöd ät landsbygdens
elförsörjning Rennäringsförordningen (1971:438) Förordningen (1977: 387) om
invesleringsgaranli

Förordningen (1977: 1123) om statligt slöd lill
strukturåtgärder inom specialstålindustrin m. m.

Förordningen (1978:250) om statligt slöd lill jordbrukets
rationalisering Förordningen (1978: 490) om statligt lilteralurslöd
Förordningen (1978:507) om induslrigarantilån

Förordningen (1978: 516) om statligt slöd till fiskets
rationalisering, m. m. Förordningen (1979:427) om statligt stöd lill
trädgårdsnäringens rationalisering

Förordningen (1979: 792) om statligt stöd lill skogsbruket
Förordningen (1980:402) om stöd lill offentliga karantäner för djur
Förordningen (1981; 537) om statligt stöd till fritidsfisket m. m. Förordningen
(1981:661) om slrukurgarantier, m. m. Förordningen (1985:439) om slalligl slöd
lill yrkesfisket m. m. Förordningen (1986: 191) om statligt stöd för ulveckling
och introduktion av ny energiteknik, m. m.

Bilaga
1.7.3 Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.7

Lagrådet

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-04-12

Närvarande:
f.d.. regeringsrådet Wieslander, regeringsrådet Wadell,justitierådet
Magnusson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1988 har regeringen pä
hemslällan av slalsrådel Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag
till lag om avgifter för vissa statliga garantier.

Förslaget
har inför lagrådet föredragils av kammarrättsassessorn Eskil Nord.

Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.

Bilaga 1.7.4 Prop.
1987/88: 150 Bilaga 1.7 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om hypoteksföreningar

Härigenom
föreskrivs att 41 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
hypoleksföreningar' skall ha följande lydele.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

41 %~

Andra lån än sädana vilkas/«//a Andra län än sädana vilkas belal-

belalning staten ansvarar för (ga- ning staten har elt ansvar för (ga

ranlilån) får lämnas endasl mol sä- rantilån) fär lämnas endasl mol sä

kerhet i form av panträtt i fast egen- kerhel i form av panträtt i fast egen

dom (inteckningssäkerhel) eller dom (inleckningssäkerhet) eller

mol annan betryggande säkerhet. mol annan betryggande säkerhet.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988

'
Lagen omtryckt 1983:588. Sena.ste lydelse 1987:612.

Bilaga 1.7.5 Prop. 1987/88: 150 Bilaga 1.7

Förslag
till

Lag om avgifter för vissa statliga garantier

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller statliga garantier som

-
har lämnats
före den 1 juli 1988 för län och krediter med slöd av de författningar som
anges i bilaga lill denna lag, och

-
inle tidigare
förenais med garantiavgift.

2 § Till täckning av statens kostnader för administration
och föriuster pä

grund av garantier som avses i 1 § skall långivaren årligen betala en avgifl

lill slalen.

Avgiften beräknas lill en viss andel av den utestående
garanterade kapitalskulden per den I juli varje år enligl vad regeringen
närmare föreskriver.

3 § Föreskrifter om lid och sätt för betalningen av
avgiften meddelas av

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Avgifl för garantier enligt författningarna 3,5,6,8,9,15
och 17 i bilagan betalas första gången för det första halvåret 1989 och
beräknas pä den utestående garanterade kapitalskulden vid ingången av samma är.
Avgifl för garantier enligl övriga författningar i bilagan betalas första
gången för budgelärel 1990/91 och beräknas på den utestående garanterade
kapitalskulden per den 1 juli 1990.

Bilaga

1
Kungörelsen
(1948: 367) med vissa bestämmelser rörande statlig garanti för lån till yttre
och inre rationalisering på jordbrukels område m. m.

2
Kungörelsen
(1954: 311) om statlig garanti för uppförande av lagerhus m. m. för
jordbruksändamål

3
Kungörelsen
(1959: 369) om statligt slöd ål landsbygdens elförsörjning

4
Rennäringsförordningen
(1971:438)

5
Förordningen
(1977: 387) om investeringsgaranti

6
Förordningen
(1977: 1123) om statligt slöd till strukturåtgärder inom specialstålinduslrin
m. m.

7
Förordningen
(1978: 250) om statligt slöd lill jordbrukets rationalisering

8
Förordningen
(1978:490) om statligt litteraturstöd

9
Förordningen
(1978: 507) om induslrigarantilån

10 Förordningen (1978:516) om statligt
slöd till fiskets rationalisering, m. m.

11 Förordningen (1979:427) om statligt
slöd lill trädgårdsnäringens rationalisering

12 Förordningen (1979: 792) om
statligt stöd till skogsbruket

13 Förordningen (1980: 402) om stöd
lill offentliga karantäner för djur

14 Förordningen (1981: 537) om
statligt slöd lill fritidsfisket

15 Förordningen (1981:661) om
slrukturgaranlier, m. m.

16 Förordningen (1985: 439) om
statligt stöd till yrkesfisket m. m.

17 Förordningen (1986: 191) om
statligt slöd för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m. m.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 2

Socialdepartementet

Socialdepartementet Prop 1987/88: i50

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande:
Statsrådet Lindqvist

Anmälan till proposition med förslag till slutlig
reglering av statsbudget för budgetåret 1988/89 m. m.

Femte huvudtiteln

(1) Vissa anslagsfrågor med anledning av proposition 1987/88:
121 om extra höjning av basbeloppet m. m.

I
regeringens proposition 1987/88: 121 om extra höjning av basbeloppet m. m. har
föreslagits alt en e.xlra höjning av basbeloppet med 600 kr. skall ske fr. o.
m. den I januari 1989. Förslaget avser alt kompensera pensionärerna för den
uppoffring de gjorde i samband med devalveringen hösten 1982. För de anslag i
slalsbudgelen som avser basbeloppsanknulna förmåner innebär förslaget
utgiftsökningar avseende andra hälflen av budgetåret 1988/89. Jag återkommer i
det följande till de olika anslagen.

C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

C 3. Vårdbidrag för handikappade barn

I
enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare 6
milj. kr. för budgetåret 1988/89.

C 4. Bidragsförskott

I
enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare 22
milj. kr. för budgetåret 1988/89.

C 5. Barnpensioner

I
enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare

3 milj. kr. för budgetåret
1988/89.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1
enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget anvisas ytterligare 50000
kr. för budgetåret 1988/89.

1 Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 150. Bilaga 2

D.
Försäkring vid sjukdom, handikapp och Prop
1987/88:150

ålderdom "§2

D 2. Folkpensioner

I enlighet med vad som anförts ovan bör under anslaget
anvisas ytterligare 605 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Vårdbidrag jör handikappade barn — utöver vad som
begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ylleriigare
6000000 kr.

all till Bidrag.sjörskott - ulöver vad som begärts i prop.
1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ylleriigare 22000000 kr.

all lill Barnpensioner - tilöver vad som begärts i prop.
1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytteriigare 3000000 kr.

alt till Särskilt bidrag jör vissa adoptivbarn - ulöver
vad som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa
ytteriigare 50000 kr.

alt lill Folkpensioner - ulöver vad som begärts i prop.
1987/88:100 bil. 7 - för budgelåret 1988/89 anvisa ylleriigare 605 000000 kr.

H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och
narkotikapolitik

(2) H 2. Bidrag till missbrukarvård m. m.

Från anslaget titgår bidrag lill missbrukarvård m. m. i
enlighet med den överenskommelse som slatens förhandlingsnämnd träffat med
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet den 5 mars 1985. Regeringen
har den 6 juni 1985 efter riksdagens bemyndigande godkänt överenskommelsen.

Slatsbidragssystemet gäller l.o.m. år 1989. Fördelningen
av bidraget fastställs ärligen efter överläggningar mellan slatens
förhandlingsnämnd och de båda kommunförbunden.

En överenskommelse om fördelningen av statsbidraget för är
1988 har träffals den 14 mars 1988. Överenskommelsen innebär all del totala
statsbidraget för år 1988 fastställts lill 825 milj. kr. dvs. en ökning med 15
milj. kr. i förhällande lill föregående år. Bidraget fördelas med 650670000kr.
till kommunbidrag, 1600.50000kr. lill plalsbidrag och 14 280000 kr. lill
omsiruklureringsbidrag.

Regeringen har den 17 mars 1988 godkänt överenskommelsen.

Hemställan Prop 1987/88: 150

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen °

föreslär
riksdagen

atl lill Bidrag lill missbrukarvården m.m. — ulöver vad
som begärts i prop. 1987/88:100 bil. 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa
ytteriigare 15 000000 kr.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 3

Finansdepartementet

Finansdepartementet liitaT'' '

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande:
statsrådet Feldt och, såvitt avser avsnitt 1, statsrådet Johansson

Anmälan till proposition med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. såvitt avser
finansdepartementets verksamhetsområde

1 Sparfrågor

1.1 Inledning

Hushållssparandel
har varit lågt sedan början av 1980-lalel. Under de senasle åren har hushållens
sparkvot t.o.m. varil negaliv. Med anledning härav har regeringen vidtagit
åtskilliga åtgärder för atl stimulera hushållssparandet.

Ulvecklingen
pekar fram mot en ytterligare försämring av hushållssparandet under år 1988.
Vid årsskiftet 1988/89 frigörs också betydande spar-belopp i hushållssektorn.
Det gäller såväl skattesparmedel som återbetalda medel från sparobligalionslån.
Mot denna bakgrund vill jag la upp frågan om ytteriigare åtgärder i syfte all
stimulera hushällssparandet.

1.2 Allmän bakgrund

1.2.1
Hushållssparandets utveckling

Hushållens
totala sparande brukar delas in i två komponenter, realt och finansiellt
sparande. Det reala sparandel består huvudsakligen av hushållens invesleringar
i små- och fritidshus medan det finansiella sparandet består av hushållens
bankinlåning, placeringar i värdepapper, privat pensionssparande m.m.
Hushållens sparkvot är kvoten mellan hushållens sparande och deras disponibla
inkomster.

Under
1960-lalel sjönk sparkvoten för att under 1970-lalel stabiliseras i intervallet
3-5% (diagram 1). I början av 1980-talet minskade hushållens sparande kraftigt
och sparkvoten uppgick till ca I % under åren 1982-1985. Under de senaste två
åren har sparkvoten varit negativ, dvs. hushållens konsumtion har överstigit
deras inkomster. Prognosen för innevarande är är att hushållssparandel minskar
ytterligare frän fjolårets låga nivå.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3

Den
långsikliga nedgången av sparandel under 1960-lalel förklaras bl. a. av
ATP-systemets tillkomsl. ATP-systemet har till stor del ersatt det privala
pensionssparandel. Eftersom ATP-sparandel inle definieras som hushållssparande
kommer pensionssparande som sker i ATP-syslemel rent definitionsmässigt all
minska hushållssparandel i den mån del ersätter privat pensionssparande.
Troligen hade hushällssparandet vid slutet av 1960-lalel anpassats lill det
allmänna pensionssystemets successiva ulbyggnad.

Under 1970-lalel
upprällhölls sparkvoten av en god utveckling av det reala sparandet. Perioden
kännetecknas dock av finansiell skuldsättning främsl som en följd av hushållens
omfattande förvärv av småhus. Småhusinvesteringar var skattemässigt gynnsamma
under 1970-talel och gav en hög real avkastning. De kortsiktiga variationerna i
den finansiella sparkvoten förklaras i huvudsak av förändringar i den
disponibla inkomsten, krediimarknadslägel etc.

Hushållssparandets
utveckling under 1980-talel har, som jag nyss nämnt, kännetecknats av en
kraftig nedgång. Utvecklingen i böljan av 1980-lalel torde främst bero pä den
minskning av hushällens reala disponibla inkomster med ca 5% som skedde under
åren 1981-1983. Nedgången av sparandel under dessa år är att hänföra lill det
reala sparandel. Del finansiella sparandel uppvisade däremot en svag ökning.
Dessa förändringar beror sannolikl bl. a. på atl den reala avkastningen på småhusinvesle-

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
3

Diagram 1. Hushållens
sparkvot 1965-1988

NEITOSPARKVOT - REAL SPARKVOT FINAJSIELL SPARKVOT

ANM: PROGNOS 1986

KÄLLA: STATISnSKA CENTRALBYRÅN OCH FINANSDE3'ARTEMENTET

1990

ringar minskat lill följd
av stigande realräntor och inkomslskallereformen samtidigt som avkastningen på
finansiellt sparande ökal.

Under åren 1986-1987
minskade hushållssparandet ylleriigare och sparkvoten blev negativ. Till en
del orsakades nedgången i hushällssparandet under dessa år av atl hushållen
kraftigt ökade sina nettoinvesteringar i varaktiga konsumtionsvaror,
hushållsmaskiner m. m. Hushållens ökade skuldsättning i samband med
kreditmarknadens avreglering bidrog också till nedgången i sparandet.

1.2.2
Sparstimulerande åtgärder

Nedgången
i hushållssparandet har skell trots atl villkoren för sparandel under senare är
har förbättrats i fiera avseenden. Infialionen har minskal starkt, realräntan
har stigit, marginalskatterna har sänkts och en viss avdragsbegränsning har
genomförts. Vidare har flera sparfrämjande åtgärder vidtagits. Hit hör
introduktionen och vidareutvecklingen av allemanssparandel. Sedan starten år
1984 har fiera sparfrämjande åtgärder genomförts inom allemanssparandel. Bland
annal har det belopp som får sällas in vatje månad höjts från 600 till 800 kr.
Maximinivån för insättningar har höjts i flera omgångar lill nuvarande nivå pä
60000 kr. samlidigl som exlrainsätlningar på upp lill 5000 kr. tillälils vid
flera tillfällen. Vidare har förutsättningar givits för ungdomar atl inom ramen
för allemanssparandel erhålla bosparlän. Nyligen skapades även förulsållningar
för s. k. ideellt sparande inom allemanssparandel. Fr. o. m. den 1 april och
fram lill slutet av december 1988 utgår en bonus motsvarande 5% årlig ränta
lill den som under denna period öppnar konto i allemanssparandel.

Regeringen har lämnat
lollerilillsiånd för vinsisparande i olika banker. Tillstånden innebär atl en
sparare får göra insättningar med högst 800 kr. i månaden jämte
exlrainsätlningar enligl riksdagens beslul. Sådana exlrainsätlningar har
medgivits för vissa perioder, senast med högst 5000 kr. under sista kvartalet
1987.

Bland övriga sparfrämjande
åtgärder kan nämnas höjningen av del allmänna sparavdragel från 800 kr. till 1
600 kr. år 1986. Samma år inrättades en spardelegation. Spardelegationen
utreder för närvarande vissa frågor rörande hushållssparandet på uppdrag av
regeringen. Genom utredningen skall bland annat analyseras vilka faktorer som
påverkar hushållens sparande. Några områden som anses vara centrala för
hushållens sparbeleen-de behandlas i särskilda delprojekt. Hit hör
skattesystemets, pensions- och socialförsäkringssystemets och
bostadsfinansieringssyslemels effekter på hushållens sparande. Bland övriga
delprojekt kan nämnas en studie av hur avregleringen pä kreditmarknaden
påverkat hushällens sparbeteende.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
3

1.3 Allemanssparandel

Mitt
förslag: En sparare får, utöver de nu maximalt tillåtna månads-insättningarna
på 800 kr., frän och med december 1988 lill och med februari 1989 sälla in 5000
kr. i allemanssparandel.

Maximigränsen
för en sparares totala nettoinsätlningar höjs från 60 000 rill 75 000 kr.

Skälen för mitt förslag:
Riksdagen har vid några tillfällen beslutat om Prop. 1987/88: 150 temporär
höjning av den högsta tillåtna månadsinsätlningen i allemansspa- Bilaga 3
randel. Senast har beslutats all exlrainsällning med 5 000 kr. fick ske under
första kvartalet 1988 (prop. 1986/87: 150 bil. 3, FiU 24, rskr. 344, SFS
1987:855).

Vid
årsskiftet 1988/89 kommer hushållen alt få betydande medelslill-skolt. Bl. a.
frigörs i januari för sista gången medel från skatlesparandel. Kredilering av
räntor och återbäring av skalt samt återbetalning av sparobligalionslån
förstärker ytterligare hushållens likviditet vid denna lid. Del är angelägel
all dessa medelslillskotl i slor utsträckning tas lill vara för sparande.

Allemanssparandel
har nätt en stor popularitet och tidigare möjligheter lill exlrainsätlningar
har ulnylljals väl. Jag föreslår alt exlrainsätlningar med sammanlagt 5 000 kr.
per sparare får ske även under tiden december 1988-februari 1989. Liksom
tidigare bör spararen få avgöra om han vill sälta in det extra beloppet vid ell
enda tillfälle eller om han vill fördela beloppet på flera insättningar. Förslaget
innebär all spararen får sälta in sammanlagt 7 400 kr. i allemanssparandel
under de angivna tre månaderna.

Alltsedan
den I januari 1988 tillåls en högsta sammanlagd netloinsätt-ning i
allemanssparandel oni 60000 kr. Om del, som jag nu föreslagit, ges möjlighet
lill en exlrainsällning av 5000 kr. vid årsskiftet 1988/89, innebär detta atl
en sparare, som ända frän allemanssparandels start i april 1984 satt in högsta
tillåtna belopp, under år 1989 kommer alt nä taket för högsta tillåtna
nettoinsiitlningar. Jag finner inte skäl alt nu stänga allemanssparandel för
nägon sparares nyinsätlningar. Därför föreslår jag all taket höjs och alt den
totala neltoinsällningen för varje sparare begränsas lill 75000 kr.

1.4 Ungdomsbosparande 1.4.1 Utgångspunkter

Ungdomar
utgör en grupp inom hushållskolleklivet som traditionellt har etl lågt
sparande. Den främsta förklaringen till ungdomars låga sparande är deras, i
förhållande till övriga grupper, begränsade inkomster. Della beror i sin tur på
dels en låg förvärvsfrekvens bland ungdomar, dels all lönenivån för ungdomar är
lägre än den genomsnittliga lönenivån. Förvärvsarbetande ungdomar som bor kvar
i föräldrahemmet har dock vanligtvis en god ekonomi.

Samlidigl
som ungdomars sparande är begränsat är deras kommande behov av sparade medel
relativt stort. Såväl den första egna bostaden som eventuella studier och
familjebildning kan komma alt ställa krav som överstiger vad ungdomars löpande
inkomster läcker. Della gäller framför allt vid förvärv av egen bostad och då
speciellt i storstadsregionerna där prisutvecklingen på bosläder varil myckel
kraftig under en längre lid. Inom dessa områden kan ungdomar utan sparkapital
eller för sin ålder myckel höga löner inle utan betydande ekonomisk påfrestning
köpa ens en mindre bosladsrältslägenhel pä andrahandsmarknaden. Däremot
erbjuder bostadskooperalioner och banker möjligheter för ungdomar och andra alt

spara lill förvärv av bostad, i första hand nyproducerade
bostadsrältslä-genheler.

Avregleringen
av kreditmarknaden har medförl alt del för närvarande är läll alt låna i såväl
bank som i andra kreditinstitul. Vissa grupper av ungdomar, liksom vuxna, lycks
leva kvar i föreställningen all del fortfarande är lika lönsamt all låna som
del var under 1970-lalet. Så är emellertid inte fallet. Nedgången i inflationen
och därmed stigande realräntor har i kombination med sänkta marginalskatter och
en viss avdragsbegränsning medförl all del idag är en real kostnad förknippad
med skuldsättning medan däremot lönsamheten i sparande har ökal markant.

Vid sidan av intresset av all förbättra del totala
hushållssparandet finns del således särskilda motiv för sparslimulanser riktade
mot de yngre. Väsenlligl är all goda sparvanor grundläggs tidigt och
vidmakthålls. Elt långsiktigt, riskfritt sparande med säker avkastning är av
vikt för tillskapandet av en ekonomisk buffert. Sparande i bank bör därför
uppmuntras. Goda bankrelalioner bidrar också till förbättrade kunskaper om
utbudet av sparformer.

Alldeles särskilt bör framhävas betydelsen av sparande för
bostadsändamål. En sparad grundplåt är ofta en nödvändig förutsättning för alt
köp av en bostadsrätt eller en villafaslighel skall kunna genomföras. Härtill
kommer all regelbundna insättningar i ell bosparande, lill vilket är knutet en
lurordning för bostadsförvärv, kan vara avgörande för möjligheten alt
överhuvudtagel bli ägare till en bostad. Även för innehavare av hyresrätt är
kostnaderna i samband med inflyttning för det mesta kännbara. Det gäller för
den som erhåller sin första egna lägenhet såväl som den som t. ex. vid
familjebildning fiyttar in i en större hyrd bostad.

För de ändamål jag nu angivit har inom finansdepartementet
utarbetats elt förslag lill en ny sparform med stimulanser för ungdomar mellan
16 och 28 år. Vid ärendets beredning har överläggningar hållils med företrädare
för Sveriges riksbank, riksgäldskonloret, bankinspektionen. Svenska
Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers
Förbund, PKbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken, Första
Sparbanken, HSB:s riksförbund. Svenska Riksbyggen ekonomisk förening och KF:s
sparkassa.

Jag har samrätt i ärendet med chefen för
bostadsdepartementet och statsrådet Lönnqvist.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

1.4.2 Allmän motivering

1.4.2.1 'Ungdomsbosparande — en ny sparform

Mitt förslag: En ny fristående sparform,
ungdomsbosparande, införs. Under förutsättning av viss tids sparande och en
viss insatt behållning skall spararen ha rätl lill dels en skattefri, av slalen
bekostad bonusränla, dels spariån för bosladsförvärv och bosättning.

Skälen för mitt förslag:
Sparslimulanser för ungdomar bör utformas sä Prop. 1987/88: 150 all
regelbundet, långsiktigt sparande premieras. Särskilda förmåner bör Bilaga 3
därför kunna utnyttjas först efter viss lids sparande och endasl under
förutsättning att en viss behållning byggts upp med successiva, månadsvis
maximerade insättningar.

Enligt
min mening bör en ungdomssparare som sparat på elt konto i minst tre år och
vars insatta behållning på kontot uppgår till 5 000 kr. eller mer få en av
staten bekostad bonusränla som inle inkomslbeskatlas.

Under
samma förutsättningar bör spararen ha rätt lill spariån för bo-sladsanskaffning
och bosättning i övrigt. Länet skall lämnas eller förmedlas av konloförande
bank. Del på så vis subventionerade sparandet bör kunna ske på vanligt konto i
bank eller sparkassa. Insättningarna bör dock göras inom ramen för etl
sammanhållet syslem och alltså i princip hållas skilda frän annal sparande.

De
sparslimulanser som introducerats under senare tid har i görlig mån knutits
lill det väl etablerade allemanssparandel. Med del särskilda ändamålet all
främja ungdomars sparande för bostadsanskaffning och bosättning i övrigt
öppnades år 1985 möjlighet atl knyta bosparande i HSB:s Sparkassa lill
allemanssparandel. Sådan anslutning medges längst till utgången av det år
spararen fyller 28 år. I januari 1986 infördes räll för allemanssparare i
åldersskiklel 18-28 är atl erhålla bosparlån av konloförande bank (jfr. prop.
1984/85:51, FiU 7, rskr. 59, SFS 1984: 1036). Ijuli 1986 öppnades
allemanssparandel även för del bosparande som under beteckningen RiksBoSpar
bedrivs av Svenska Riksbyggen i samarbete med sparbanksrörelsen (prop. 1985/86:
150 bil. I, FiU 34, rskr. 362, SFS 1986: 522).

De
nu föreslagna sparförmånerna kan inle på samma sätt naturligt inlemmas i
allemanssparandel. Åtgärderna är exklusivt inriktade pä ungdomar. Med hänsyn
lill syftet att främja bosparande och annat sparande i bank bör sparmedlen inte
tillföras statsupplåningen. Särskilda ungdomsförmåner bör, som jag nämnt,
stimulera lill etl riskfritt sparande. Det rimmar illa med delta ändamål att
bonusränla skulle medges för sparande i allemansfonder.

Till
det jag nu sagt om nackdelar av alt ungdomsstimulanser integreras i allemanssparsystemel
kommer skaltepoliliska överväganden. En ökning av avkastningen pä
allemanssparande öppnar möjligheter till utnyttjande av skaltearbitrage. Om
sparandel genererade en skattefri bonusränla ulöver den skattebefriade
diskonlobundna inläningsräntan skulle det kunna bli lönsamt att låna upp medel
för insättning i allemanssparandel.

Även
av fördelningspolitiska skäl är del motiverat att knyta den nya bonusräntan
lill en sparform skild från allemanssparandel. Ett nysparande som kanaliserats
lill allemanssparandel skulle nämligen ha lett till alt ungdomar med högre
marginalskatter och ränteinkomster överstigande del allmänna sparavdragel
skulle ha kommit i åtnjutande av en omotiverat hög subventionsgrad medan
ungdomar med lägre marginalskatter och ränteinkomster skulle ha fält en
subvention av mindre belydelse.

Den föreslagna nya
sparformen — ungdomsbosparandet - bör alltså stå

fri frän allemanssparandel. Inget bör enligt min mening hindra all en 6

spararegör
insättningar i såväl allemanssparandel som ungdomsbosparan- Prop. 1987/88:
150 det. Några överföringar av sparmedel mellan de båda sparsystemen bör
Bilaga 3 dock inle få ske.

1.4.2.2 Regler för sparande Kretsen av sparare

Mitt förslag: Ungdomar som är kyrkobokförda här i landet
får börja spara pä konto i ungdomsbosparandet frän och med del kalenderår de
fyller 16 är lill och med del kalenderår de fyller 25 år. De särskilda
sparstimulanserna kan utnyttjas till och med utgången av del kalenderår
spararen fyllt 28 år.

Skälen för mitt förslag: En grundtanke bakom
ungdomsbosparandet är all sparformen skall stimulera de unga all sätta av en
del av de medel de själva tjänat in. Alltifrån del en person fyllt 16 år får
han självständigt disponera sina arbetsinkomster. Del är därför enligl min mening
naturligt atl salladen undre gränsen för deltagande i ungdomsbosparandet vid 16
år. Av praktiska skäl bör den unge tillåtas all gå med i ungdomsbosparandet
redan vid ingången av del kalenderår då han fyller 16 år.

Den rätt till bosparlån som föreligger enligl 26 § lagen
(1983:890) om allemanssparande upphör vid utgången av det är då spararen fyller
28 år. Samma åldersgräns bör sättas i fråga om rätlen alt tillgodogöra sig
bonusränla och spariån inom ramen för ungdomsbosparandet.

De för ungdomsbosparandet specifika förmånerna får enligl
milt förslag tas i anspråk lidigasl efter tre års sparande pä ell konto. Om
rätlen lill bonusränla och spariån bortfaller vid utgången av del kalenderår
spararen fyllt 28 år och bonusräntan räknas för varje konto särskill är det
inte meningsfullt för någon att börja spara på ett konto i ungdomsbosparandet
efter det atl årel då han fyllt 25 är löpt ul. Del bör också uttryckligen
föreskrivas alt så ej får ske.

För den kontroll som behövs av del statligt
subventionerade ungdomsbosparandet krävs kännedom om varje sparares
personnummer. Del är därför nödvändigt all den som går med i ungdomsbosparandet
dä är kyrkobokförd i Sverige.

Olika slags sparkonton

Mitt förslag: Insättningar görs i bank eller sparkassa, på
vanliga räntebärande konton som anslutits till ungdomsbosparandet. Kon-lon för
sparande knutet till en lurordning för bosladsförvärv får anslutas med
innestående behållning. I övrigt får endast nyöppnade och andra tomma konton
anslutas. En sparare får inle spara på mer än tvä konton samtidigt.

Skälen för mitt förslag:
Den nya sparformen bör, som jag nämnt, i Prop. 1987/88: 150 princip knytas till
sparande i bank; dels mälsparande för bosladsförvärv av Bilaga 3 sådant slag
som anordnas av vissa affärsbanker och av sparbanksrörelsen i samarbete med
Riksbyggen, dels annal sparande på räkning i bank. Med hänsyn till det
särskilda syftet att underlätta bostadsförvärv och bosättning bör även det
bosparande som sker i HSB:s sparkassa naturligen beredas plats i
ungdomsbosparandet. Också sparande i andra sparkassor bör kunna komma i fråga.

Risksparande
i aktiefonder är inle förenligt med ungdomsbosparandets syften. I lagtexten bör
detta markeras med en föreskrift om atl räntebärande sparkonton skall
användas.

Det
finns enligt min mening ingen anledning atl skräddarsy konton för
ungdomsbosparandet. I slället bör lill delta kunna anslutas bosparkonton och
andra sparkonton av det slag som banker annars erbjuder sina kunder. Det får
dock inte vara fråga om konton som är förbehållna vissa begränsade grupper,
exempelvis ägare av aktier i den konloförande banken. Sparande på sädana
konton bör inte gynnas av statliga subventioner. Ungdomsbosparande på
allemans- eller vinstsparkonton skall givetvis inte komma i fräga.

Vissa
grundkrav måsle alltså ställas pä sparkonton för alt de skall få anslutas lill
ungdomsbosparandet. Anslutning av en viss typ av konton bör kunna ske först
efter anmälan av resp. bank lill den myndighet som svarar för kontroll av
ungdomsbosparandet. I praktiken bör denna kontrollmyndighet -
riksgäldskonloret - efter samråd med intresserade banker och sparkassor kunna
göra upp en lista över konton som resp. institut erbjuder för anslutning.

Konton
som en gång anslutits till ungdomsbosparandet enligt den modell jag angivit kan
avskiljas och fortsättningsvis utnyttjas frislående. Avskiljandet innebär bara
atl spararen avhänder sig - eller fråntas - rätten till de särskilda
sparförmånerna.

Självklart
bör endast de insättningar som gjorts efter kontots anslutning vara kvalificerande
för bonusränla och spariån. Förekomsten av äldre kontobehållningar tynger
kontrollen och utgör också en belastning för regelsystemet. Del kunde därför
framstå som naturligt att endast konton med nollsaldo fick anslutas lill
ungdomsbosparandet.

Emellertid
har från sparbanksrörelsens, Riksbyggens, HSB:s och

PKbankens sida framförts önskemål om alt bosparkonton, dvs. konton för

sparande som är kopplat lill en lurordning för förvärv av främsl boslads-

rältslägenheter, skulle få anslutas med ingående behållning. För bospar

konton gäller olika regler. Generellt ger insättningarna, i vissa fall även den

spararen tillgodoräknade räntan, poäng för köplats avseende bostadslill-

delning och för lånerätl för finansiering av bostadsförvärvel. Enligt vad

som nu framförts skulle del vara olyckligt om de ungdomar som i dag

sparar på bosparkonton inle kunde fä tillgodoräkna sig bonusränla i ung

domsbosparandet annal än genom insättningar på etl separat konto. Dels

skulle det innebära en väsentlig olägenhet för instituten att behöva hanlera

flera bosparkonton för samma person och atl väga samman insättningar på

dessa konton lill enhetliga sparpoäng, dels skulle en sådan ordning kunna 8

framstå
som svårbegriplig och förvillande för spararna.

Jag har förståelse för de
synpunkter som framförts. Just i fråga om etablerade bosparsystem finns del
beaktansvärda skäl för alt medge anslutning av konton med innestående
behållning. Jag vill dock än en gång klargöra atl insättningar som gjorts på
ett bosparkonto innan della anslutils till ungdomsbosparandet inte grundar
någon rätt till särskilda sparförmåner i ungdomsbosparandet.

Kontrollen av
ungdomsbosparandet skulle underlättas och regelverket förenklas om endasl elt
konto per sparare tilläts. Del finns dock skäl som talar för atl en viss
uppdelning av insättningarna bör medges. En sparare kan ha ett intresse av alt
försvara köplats i mer än etl bosparande. Villkoren för bosparande är i vissa
fall sådana atl endast insättningar upp till en viss beloppsgräns berättigar
till poäng för köplats och andra förmåner. I sådana fall kan spararen vilja
begränsa sina insättningar i bosparandet och placera övriga disponibla medel pä
konto som ger bättre avkastning. Det är vidare önskvärt atl de konloförande
instituten stimuleras lill konkurrens i fråga om ungdomsspararna. Sammantaget
finns enligt min mening övervägande skäl för alt låta en sparare samlidigl
göra insättningar på mer än etl konto. En begränsning lill två konton bör dock
upprätthållas.

Jag
vill anmärka all rätten lill bonusränla och spariån i ungdomsbosparandet måste
knytas till varje konto särskilt. En ordning innebärande atl del vid
bonusberäkning togs hänsyn lill spartid och insättningar på skilda konton,
kanske i olika banker, skulle bli administrativt alltför svårhanterlig-

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
3

Sparbeloppens
storlek och fördelning

Mitt
förslag: En sparare får sätta in sammanlagt högst 800 kr. i månaden på de
konton han har anslutna till ungdomsbosparandet. Maximibeloppet får fördelas
fritt pä tvä konton. Ingel krav ställs på etl visst minsta sparbelopp per månad
eller på något visst antal insättningar per år.

Skälen
för mitt förslag: Av fördelningspolitiska skäl och för all sparsli-mulansen i
form av bonusränla inte skall bli för kostsam för slaten måste en övre gräns
för tillåtna månadsinsätlningar fastställas. Takel kan lämpligen sättas vid
800 kr. i månaden, det samma som gäller i fråga om allemanssparandel. Regeln
om maximiinsältning innebär att ell konto, under den tid det är anslutet lill
ungdomsbosparandet, är stängt för högre månadsinsättningar än 800 kr. Beloppet
får fritt fördelas på de två konton som spararen som mesl får ha.

Ungdomsbosparandet
syftar till regelbundet sparande. Nägot krav på minimiinsättningar bör dock
inle ställas upp. Villkoret om alt minsl 5000 kr. skall ha salts in.nefto för
att bonusränla skall ulgå bör enligl min bedömning stimulera lill fortlöpande
insättningar.

Bindning
av sparade medel

Mitt förslag: Någon bindning av sparade medel föreskrivs
inte i lag. Vid ullag debileras spararen en avgift motsvarande en procent av
uttaget belopp, dock minsl 20 kr. Sädan uttagsavgift skall dock inle betalas
vid överföring mellan konton i ungdomsbosparandet, inte heller för ullag som
sker i samband med att kontots anslutning till ungdomsbosparandet upphör.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

Skälen för mitt förslag: Ungdomsbosparandet är tänkt atl
kunna tjäna som målsparande, främst inriktat pä bosättning och
bostadsanskaffning. Men sparformen skall också kunna ge stimulans för
uppbyggnad av en ekonomisk buffert för oförutsedda situationer. Mol denna
bakgrund anser jag det inte rimligt atl föreskriva någon obligatorisk bindning
av de sparade medlen. Den sparare som sä önskar bör dock kunna ge sina
insättningar en starkare låsning genom sparande på konto med viss avtalad
uppsägningstid.

För atl den föreslagna bonusräntan skall få tas i anspråk
krävs atl det kvalificerande kontot varit anslutet till ungdomsbosparandet i
minsl tre år och att de behållna neltoinsättningarna på kontot uppgår lill
minst 5 000 kr. Detta förhällande måste rimligtvis minska benägenheten för
uttag. Ett större uttag kan ju dessutom ersällas blott med mänadsvisa
insättningar om vardera högst 800 kr.

Även om bindningsmekanismer pä sä sätt kan sägas vara
inbyggda i sparsystemet, finns del skäl atl i förekommande fall avkräva
spararen en uttagsavgift. Denna avgift kan lämpligen bestämmas motsvarande vad
som gäller för allemanssparandel, dvs. en procent av uttagna medel, dock minst
20 kr. Del skall åligga bankerna all debilera spararen uttagsavgift. Avgiften
bör tillfalla banken.

En grundtanke med bonusräntan är all den skall komma lill
användning när ell uttalat behov föreligger, exempelvis vid bosladsförvärv. Då
bonusräntan tas i anspråk skall, enligl vad jag föreslår, kontot avföras frän
ungdomsbosparandet. För ullag som görs i ett sådant läge är det inte påkallat
atl kräva någon uttagsavgift. I det fall en sparare tar ul hela behållningen
för överföring lill ell annal konto i ungdomsbosparandet finns det självfallet
inte heller motiv för en lagstadgad uttagsavgift.

Överföring av sparmedel

Mitt
förslag: Behållningen av vad som sparats på ett konto anslutet till
ungdomsbosparandet får när som helst överföras lill ell annat anslutet konto.

Skälen för
mitt förslag: En insättning på etl konto i ungdomsbosparandet bör inle innebära
alt medlen definitivt låses till det kontot. Om en möjlighet lämnas spararen
alt byta konto är della lill gagn för en sund konkurrens mellan bankerna.

Jag har tidigare redovisat
skäl varför elt bosparkonto skulle fä anslutas till ungdomsbosparandet med
innestående behållning. Om spararen av någon anledning senare vill stänga ett
sädant konto och överföra medlen, sä har skälen bortfallit för all den
ursprungliga behållningen - jämte ackumulerad ränta -skall slå kvar som en
redovisningsbelaslning i ungdomsbosparandet. Till elt nyll konto bör därför få
överföras endast behållningen av vad som sparats sedan det första kontot
anslöts lill ungdomsbosparandet. Denna sparade behållning omfattar då
ackumulerade, neltoin-sältningar (samlade insättningar minskade med uttag), den
inlåningsränla som beräknats pä dessa insättningar och upplupen bonusränla.

Del kunde i och för sig
tänkas atl del konto varifrån överföring skell fick bli kvar som anslutet till
ungdomsbosparandet. Della konto skulle i så fall omedelbart efter överföringen
visa elt nollsaldo och kunna fyllas på med nya insättningar. Till undvikande av
felaktigheter vid konloredovisning i samband med överföringar bör dock
föreskrivas alt del gamla kontots anslutning till ungdomsbosparandet alllid
upphör vid överföring.

Banken
bör vara berättigad till ersättning för sina kostnader i samband med
överföringen. Ersättningen bör dock inte få översliga 100 kr.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
3

1.4.2.3
Sparstii7iulanser Reglerad lägsta inlåningsränta

Mitt
förslag: På medel som satts in i ungdomsbosparandet betalar kontoförande bank
ränta efter en viss minsta procentsals som regeringen eller, efter delegation
av regeringen, en förvaltningsmyndighet bestämmer.

Skälen
för mitt förslag: Det föreslagna ungdomsbosparandet är en av staten
subventionerad sparform. I systemet måste enligl min mening byggas in en
garanti för atl subventionen i form av bonusränla kommer spararna lill godo
fullt ul. Förekomsten av en bonusränla skall i princip inte tillåtas påverka
bankens egen räntesällning.

Del
är därför enligt min mening ofrånkomligt all del föreskrivs en viss lägsta
ränta på inlåning i ungdomsbosparandet. Minimiräntan bör bestämmas sä atl den
motsvarar räntan på kapitalkonton och andra konton för bundet sparande i bank
och den bör ocksä i slort följa förändringarna i räntenivån för sådant
sparande. De konton som i dag erbjuds för sådan inlåning har olika villkor. De
högsta nominella räntesatserna i större banker återfinns i skiktet 8-9%.

Jag
har övervägt alt föreslå en minimiränla relaterad till riksbankens diskonto.
Emellertid speglar diskontot i dag inle fullständigt räntenivån för inlåning i
bank. Från riksbankens sida har man också motsatt sig all del i nya
författningar las in föreskrifter om diskontot som norm för räntesällning.

I
slället föreslår jag att minimiräntan fastställs särskilt. Mångfalden av
sparkonton och inlåningsvillkor gör del naturiigtvis svärl all fixera ränte-

nivån på sådant bundet
sparande som här avses. Från riksgäldskonlorets sida har man emellertid
förklarat sig beredd all utarbeta en metod för atl bestämma minimiräntan. Del
kan enligl min mening vara lämpligt all elt sådant system utformas i samråd med
bankernas branschorganisationer och konsumentverket. Det skulle vara naturligt
alt också låta riksgäldskonloret meddela föreskrifter om minimiräntan. En
sådan delegation lill en myndighet under riksdagen torde emellertid inle vara
möjlig enligl regeringsformen. Jag anser därför all regeringen tills vidare,
efter förslag av riksgäldskontoret, bör föreskriva vilken lägsta ränta som vid
varje tidpunkt skall betalas. En möjlighet för regeringen all delegera denna
uppgift bör likväl tas in i lagtexten mol bakgrund av att regeringen föreslagit
atl huvudmannaskapet för riksgäldskonloret skall överföras till regeringen den
Ijuli 1989.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
3

Bonusränla

Mitt
förslag: När etl konto varil anslutet lill ungdomsbosparandet i minsl tre år
och behållningen av de insättningar som under den tiden gjorts på kontot uppgår
till 5 000 kr. eller mer har spararen räll lill en statligt bekostad skattefri
bonusränla.

Bonusräntan
motsvarar tre procent ärlig ränta pä saldot den sista i varje månad av gjorda
nettoinsätlningar (insättningar minskade med uttag).

Bonusräntan
betalas ul när spararen begär del eller när han tar i anspråk den särskilda
lånerätl som erbjuds under samma förutsättningar som bonusränla. Har
bonusräntan inte tagils i anspråk vid utgången av det år spararen fyllt 28 år
skall den påföras kontot. Bonusräntan utgår alltid i sin helhet.

När
bonusränla tagits i anspråk avförs kontot ur ungdomsbosparandet.

Skälen
förmitt förslag: Jag har i tidigare sammanhang nämnt den skattefria
bonusräntan som den för ungdomsbosparandet karakteristiska sparsli-mulansen.
Den bakomliggande tanken är all sparandel skall ha varil av en viss varaktighet
och ha nått en viss volym innan spararen fär tillgodogöra sig den förmän som
han genom insättningar kvalificerat sig för. Tre års sparande och behållna neltoinsältningar
om minsl 5 000 kr. utgör enligt min mening väl avvägda förulsållningar för när
bonusräntan skall få lyftas. Med behållna nettoinsätlningar avses här summan av
insättningar minskade med gjorda uttag. Den bankränta som spararen erhållit
räknas inte med, och endast insättningar som gjorts i liden efter kontots
anslutning lill ungdomsbosparandet beaktas. Bonusräntan mäste, som jag ocksä
nämnt, hänföras lill sparandet på varje konto för sig. Del är således utan
intresse för rätlen till bonusränla hur länge spararen haft etl annat konto i
ungdomsbosparandet och hur stor den totala insällningsvolymen på två konton
är.

De
behållna neltoinsättningarna måsle uppgå lill minsl 5000 kr. när Prop.
1987/88: 150 spararen begär alt fä ut bonusräntan. Det är inle tillräckligt atl
behållning- Bilaga 3 en vid något tidigare tillfälle nätt upp lill
kvalifikalionsnivån men därefter till följd av uttag gått ner under 5 000 kr.

Bonusräntan
skall enligt milt förslag beräknas som tre procent årlig ränta på de behållna
neltoinsättningarna per den sista i varje månad. Den ränta som insättningarna
genererat - såväl bankränta som påförts kontot som tillgodoräknad bonusränla -
saknar alltså belydelse för bonusränlans slorlek. Den månadsvisa avläsningen
har valls för alt förenkla rutinerna för bankernas rapportering av
kontoställningar till kontrollmyndigheten.

Till
grund för beräkning av bonusränla läggs månadssaldon för insättningar
alltifrån del kontot anslöts till ungdomsbosparandet. Den upplupna bonusräntan
är inte synlig på kontot och måsle fortgående noteras separat av såväl banken
som kontrollmyndigheten. Om spararen under den tid kontot står kvar i
ungdomsbosparandet inte kvalificerar sig för att få la i anspråk bonusräntan,
fryser den dittills framräknade bonusräntan inne.

Det
bör observeras alt uttag skall avräknas från senast gjorda insättningar. Detta
betyder i fräga om bosparkonton all den behållning som följt med frän tiden
före kontots anslutning till ungdomsbosparandet blir i viss mening inlåst. Det
är, annorlunda uttryckt, inte möjligt atl behälla de för bonusränla
kvalificerande neltoinsättningarna oförminskade genom alt räkna av ullag från
den ursprungliga, ingående behållningen.

Bonusräntan
är främsl tänkt som en medelsförstärkning vid bostadsanskaffning. Det är dock
inle lämpligt alt utbetalningen skall vara beroende av en särskild
ändamälsprövning. Bonusräntan skall ju ocksä ulgöra en generell sparpremie.
Bonusräntan bör därför kunna betalas ut lill en berättigad sparare när han
begär det.

En
särskild rätt till spariån för bostadsändamål bör knytas till ungdomsbosparandet.
Lån bör kunna erhållas under förutsättning all bonusränla kan lyftas. Det är
rimligt att se sparlånet som en extra medelsreserv i förhållande till
bonusräntan. Om en sparare av någon anledning lar i anspråk sin lånerätt utan
alt samtidigt begära att få ut bonusräntan, bör denna obligatoriskt betalas ut.

Bonusräntan
skall alltid betalas ut i sin helhet. Utbetalning skall automatiskt leda till
atl kontot avförs frän ungdomsbosparandet.

Elt
kontos anslutning till ungdomsbosparandet skall alllid upphöra vid utgången av
del kalenderår då spararen fyllt 28 är. Om en sparare som uppnått 28-ärsgränsen
då är berättigad atl fä ut bonusränla, bör bonusräntan påföras kontot
samtidigt som detta avskiljs från ungdomsbosparandet.

Utbetalning
av den statliga bonusräntan bör ske via de konloförande bankerna som i sin tur
ersätts av riksgäldskonloret. Jag återkommer till hur rutinerna för utbetalning
bör kunna läggas upp.

Spariån

Mitt förslag: Om villkoren är uppfyllda för alt en sparare
skall få lyfta bonusränla har han också räll all - efter sedvanlig krediiprövning
— få spariån för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt. Lånerätlen
motsvarar tre gånger behållningen av de nettoinsätlningar som gjorts. Län
lämnas eller förmedlas av konloförande bank och räknas för varje konto
särskilt.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

Skälen för mitt förslag: Inom ramen för allemanssparandel
finns sedan är 1986 möjligheter för ungdomar mellan 18 och 28 år att erhålla
lån för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt (prop. 1984/85:51, FiU 7,
rskr. 59, SFS 1984: 1036). Lånerätlen avser elt belopp motsvarande tre gånger
den insalta behållningen, dock högst 21 000 kr. om lånet inte avser förvärv av
bostad.

Denna särskill föreskrivna rätt till bosparlån är efter
kreditmarknadens avreglering av mindre betydelse. För bankerna gäller inga kredilpoliliskl
betingade utlåningsreslriktioner och del är i dag mycket lätt atl få län för olika
ändamål.

Jag anser ändå all del till ungdomsbosparandet bör kopplas
en lånerätl av i huvudsak samma konstruktion som gäller för allemanssparandel.
Under förutsättning all en sparare har rätt alt fä ut bonusränla bör han också
vara berättigad lill län för bosladsförvärv och bosättning i övrigt. Lånerätten
bör gälla belopp motsvarande tre gånger netlobehållningen av de insättningar
som gjorts på resp. konto anslutet lill ungdomsbosparandet. Några särskilda
inskränkningar med avseende pä bosällningslån ulan anknytning till förvärv av
bostad anscrjag inle vara behövliga.

Spariån kommer normalt atl lämnas av det kontoförande
institutet. Det bör dock vara möjligl för en bank eller sparkassa all lägga ul
lån på dotterbolag. Det förhållande alt vissa sparkassor normalt inle bedriver
någon läneverksamhel motiverar också alt sparlånen får lämnas av annan
långivare, efter förmedling av del konloförande institutet.

Bestämmelserna om rätt lill spariån har karaktär av
minimiregler. En bank eller sparkassa kan givetvis ge lån lill högre belopp än
som nu föreskrivits. Nägon skyldighet all närmare kontrollera låneändamålel behöver
inle åläggas instituten. Lånesökandenas uppgifter bör regelmässigt kunna
godtas.

Del bosparande som anordnas av HSB, Riksbyggen och vissa
banker främjar i väsentlig utsträckning nyproduktion av bosladsrätlslägenheler.
I fråga om sådant bosparande ålar sig del konloförande inslilulel normall all
lämna spararen lån vid köp av en bosladsrältslägenhel inom sparorganisa-tionen.
Det är för dessa fall rimligt all instituten inte genom lag åläggs några mera
vittgående ullåningsskyldigheter. Har banken eller sparkassan förbundit sig att
lämna lån för förvärv av en nyproducerad bosladsrältslägenhel, så bör den inte
vara skyldig att lämna spariån annal än för uppfyllande av sill åtagande.

Rätlen lill spariån i ungdomsbosparandet kan inle vara
ovillkorlig. En

bank måste
ha både rätt och skyldighet all för varje enskilt fall göra en sedvanlig
kreditprövning. Enligl 2 kap. 13 § bankrörelselagen (1987:617) fär en bank
bevilja kredit endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra
läneförbindelsen.

Det är
också givet atl spariån i ungdomsbosparandet omfattas av kredit-restriktioner
som riksbanken kan komma atl besluta med slöd av lagen (1974: 922) om kreditpoliliska
medel eller i övrigt.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

1.4.2.4 Administration och kontroll

Mitt
förslag: Riksgäldskontoret utövar kontroll av ungdomsbosparandet och utarbetar
rutiner för uppgiflsrapporlering frän bankerna och om sparandels administration
i övrigt. Utbetalning av bonusränla sker via riksgäldskonloret.

Skälen för
mitt förslag: För att ungdomsbosparandet skall kunna fungera tillfredsslällande
krävs samverkan mellan ä ena sidan banker och sparkassor och å andra sidan en
central kontrollinslans. Riksgäldskonloret svarar för kontroll och
administration av allemanssparandel och har del kunnande som behövs för en
snabb uppbyggnad av etl nytt liknande sparsystem. Trots all sparmedlen i ungdomsbosparandet
inte skall tillföras statens upplåning anser jag övervägande skäl tala för alt riksgäldskonloret
anförtros konlrollansvarel. Jag har erfarit atl kontoret är berett atl la på
sig uppgiften.

En
naturlig uppgift för riksgäldskonloret blir att i samarbete med banker och
sparkassor utarbeta rutiner för ungdomsbosparandets administration. I huvudsak
bör uppgiflsrapporlering och kontroll kunna ske enligt följande ordning.

Vederbörande
bank (sparkassa) ansluter godkända konton för kunderna. Banken undersöker
dessförinnan genom kontroll av sedvanliga legilima-tionshandlingar, all kunden
har ell personnummer och alt han är i den ålder då han får ansluta sig lill ungdomsbosparandet.
Banken bevakar att spararen inle har mer än två anslutna konton i banken och
all månadsin-sältningarna där inte överstiger 800 kr. En bank skall och kan
däremot inle kontrollera atl antalet konton och insättningar i samtliga banker
hålls inom ramen för vad som är tillätet.

Banken lämnar varje månad riksgäldskontoret uppgifter om
konton. Bl. a. rapporteras för varje konto innehavarens personnummer, typ av
konto, datum för kontots anslutning till ungdomsbosparandet saml uppgifter som
i övrigt behövs för kontroll av sparandet och för beräkning av bonusräntan.
Överföringar mellan anslutna konton rapporteras ocksä.

Riksgäldskonloret
registrerar och samkör inrapporterade uppgifter. Det kontrolleras då atl
spararna är i den ålder då de är berättigade atl spara i ungdomsbosparandet,
att de inte har fler konton än tillåtet och atl de totala insättningarna per
månad och sparare inte överstiger 800 kr. Felaktigheter älerrapporleras till
kontoförande institut. Om en kund har för många konton i ungdomsbosparandet
skall det sist anslutna kontot avföras. Har

för
stora insättningar gjorts skall överskjutande belopp återbetalas frän del Prop.
1987/88: 150 sist anslutna kontot. Särskilda regler fär tillskapas om hur
återbetalning Bilaga 3 skall ske från konton som anslutits samma dag.

Utbetalning
av bonusränla bör ske från riksgäldskonloret. För all en sparare skall få
tillgäng lill bonusräntan utan dröjsmål bör riksgäldskontoret bemyndigas alt
träffa avtal med banker och sparkassor om utbetalning enligl i huvudsak
följande ordning. När spararen begär atl få ul bonusräntan - eller om en
utbetalning på grund av dödsfall eller ianspråktagande av lånerätl aktualiseras
före utgången av det år spararen fyller 28 år - kontrollerar banken om
villkoren för utbetalning är uppfyllda. Finner banken alt kontot varil anslutet
lill ungdomsbosparandet i minsl tre är och atl de ackumulerade neltoinsällningarna
på kontot uppgår lill 5 000 kr. eller mer vid den tidpunkt då utbetalning
begärs eller annars aktualiseras, skall banken resp. sparkassan verkställa
utbetalning av bonusränla. I fråga om bank sker delta lämpligen genom atl
banken lyfter ränlebeloppet från riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken
och, allt efter betalningsmottagarens önskemål, för beloppet till spararens
konto eller betalar ut del kontant. När utbetalning sker avförs kontot
samtidigt från bankens eget register över konton anslutna till ungdomsbosparandet.
Insättningar som gjorts efter del alt utbetalning av bonusränla aktualiserats
påverkar inle bonusränlans slorlek. Banken bevakar alt ell konto inle slår kvar
som anslutet lill ungdomsbosparandet längre än tillålel. Om bonusränla är
tillgänglig för lyftning vid utgången av det år då spararen fyllt 28 är skall
banken kreditera kontot ränlebeloppet och därvid tillämpa de rutiner som nyss
angivils. Vad gäller sparkassorna, vilka saknar dragningsrätt i riksbanken,
får särskilda rutiner utarbetas för likvidöverföring från riksgälds-kontoret.

Bankerna
redovisar i sina månadsrapporleringar till riksgåldskontoret de utbetalningar
av bonusränla som skett. Kontoret stämmer av uppgifterna med sitt eget
register. Felaktiga utbetalningar älerrapporleras och korrigeras enligl regler
som riksgäldskonloret bestämmer i samråd med de konloförande instituten.

Överföring
av konlouppgifler lill riksgäldskontoret och hanteringen där av dessa uppgifter
förutsätter ett cenlrall dataregister. För ell sådant personregister kommer riksgäldskonloret
att bli registeransvarig enligl dalalagen (1973:289). Jag erinrar om all beslul
enligl datalagen måsle fattas om registrets inrättande innan ungdomsbosparandet
kan ta sin början.

Ungdomsbosparandets
tillkomst föranleder särskilda insatser. Inte

minsl är del angelägel alt kunskap sprids om den nya sparformen. Kostna

der för de informationsinsatser som kan behövas vid sidan av bankernas

marknadsföring bör enligl min mening kunna läckas med medel ur del

anslag som regeringen i budgetpropositionen föreslagit lill Sparfrämjande

åtgärder. Arbetet med ulveckling och drift av dalaregister och administra

tiva rutiner för ungdomsbosparandet föranleder emellertid särskilda kost

nader. För detta ändamål bör, utöver vad som tidigare föreslagits. I milj.

kr. anvisas under anslaget för budgetåret 1988/89. Riksgäldskontorets ut

vecklings- och driftskostnader bör få belasta detta anslag. 16

1.4.2.5
Statsfinansiella kostnader

Statens
direkta kostnader för bonusränla uppkommer först tre år efter ungdomsbosparandets
införande. Kostnaderna blir beroende av hur den nya sparformen förmår atl
intressera banker och sparare. Den framlida utgiflsvolymen är därmed svär atl
uppskatta.

Statens årliga utgifter
för ungdomsbosparandet, dä della efter 13 år är fullt utbyggt, kan, med ulgångspunkl
i vad som i dag gäller belräffande ungdomars dellagande i allemanssparandel,
beräknas till.knappt 100 milj. kr. uttryckt i dagens penningvärde. Om ungdomsbosparandet,
vilket dock är mindre sannolikt, skulle få sädan framgång alt hälflen av alla
de ungdomar som är berättigade atl della sparade 500 kr. i månaden under i slort
sett hela den tillåtna liden om tretton är skulle de statsfinansiella kostnaderna
stiga lill knappt 800 milj. kr. per år. I labdl I anges kostnaderna under olika
givna förutsättningar. Det kan här anmärkas atl den som sparar maximalt, dvs.
800 kr. i månaden under 13 år = 124800 kr., blir berättigad till bonusränla
motsvarande ca 24200 kr.

Tabell 1 Årliga statsfinansiella kostnader i ett fullt
utbyggt system (efter 13 år)

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
3

Antal

Andel i

Genom-

Antal

Kostnad vid

sparare

% som tar

snilll.

sparar

3% bonus.

ut bonus-

månads-

milj. kr.

ränla

spar kr.

250000

200

250000

300

107

400000

200

400000

300

171

650000

500

786

1.4.3
Specialmotivering

Den
föreslagna nya sparformen föranleder en särskild lag om ungdomsbosparande.
Inledningsvis definieras några för lagen väsentliga begrepp (1 §). Del anges
sedan för vilka åldersgrupper sparformen står öppen (2§). De regler som i
övrigt gäller för sparande är fördelade på sju paragrafer (3-9§§). Vidare
föreskrivs alt spararna är tillförsäkrade en viss lägsta inlåningsränta (10 §).
Därefter behandlas de övriga förmåner som är knutna lill ungdomsbosparandet. Bestämmelser
om en av slalen bekostad bonusränla (1I-I4§§) följs av regler om spariån (15
och 16§§). Slutligen anges att administration och kontroll av ungdomsbosparandet
handhas av riksgäldskonloret (17 §).

Regler
om skatlelättnader för den statliga bonusräntan har fogals lill de motsvarande
bestämmelser som gäller i fräga om allemanssparandel. Den nuvarande lagen
(1983:891) om skatlelättnader för allemanssparande ersätts med en ny lag om
skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

Den
nya lagen om skallelättnader föranleder ändrade hänvisningar i 1 § lagen
(1983:890) om allemanssparande och 37 § 8 mom. taxeringslagen (1956:623).

2 Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 150. Bilaga 3

Förslaget till lag om ungdomsbosparande Prop. 1987/88:150

Bilaga 3

1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om ungdomsbosparande.

I lagen avses med

1. ungdomsbosparande den särskilda
sparform som är förenad med

skattelättnader enligt 3§ lagen (1988:000) om skallelällnader för alle

manssparande och ungdomsbosparande,

2. bank en svensk bank eller
sparkassa, och

3. bosparkonto etl sparkonto i bank
eller sparkassa, avsett för sparande som är knutet till en lurordning för bosladsförvärv.

Ungdomsbosparandet kännetecknas främst av atl lill denna
särskilda sparform är knuten en bonusränla som bekostas av slaten. Bonusräntan
skall, som nämnts i den allmänna motiveringen, inte inkomslbeskatlas. Skatlelältnaderna
hänför sig endasl lill bonusräntan. Ränleavkastning i övrigt utgör skattepliktig
inkomst av kapital.

I andra slyckel 3 finns en definition av bosparkonto.
Härmed avses konton för sparande med vilket följer en turordning för
tilldelning av, vanligtvis, bostadsrältslägenheler. Sådant målsparande i större
omfattning sker sedan tidigare i HSB:s Sparkassa, i Svenska Riksbyggen via
samarbetande sparbanker (RiksBoSpar) och i vissa andra banker. Nyligen har
Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation i samarbete med Svenska
Handelsbanken salt i gång ell riksomfattande bosparande med köordning för
förvärv av bosladsrätlslägenheler (SBC BO). Della bosparsystem bygger på
sparande i aktiefond och kan därför inte knytas till ungdomsbosparandet som enligl
3 § förutsätter sparande på räntebärande räkning.

Ullryckel bostadsförvärv fär här anses läcka in all laglig
åtkomst av en bostad. Sparande på bosparkonto kan således vara inriktat pä
förvärv även av en kooperativ hyresrätt, sådan som avses i lagen (1986: 1242)
om försöksverksamhel med kooperativ hyresrätt.

Till ungdomsbosparandet kan anslutas även andra konton än bosparkonton.
Men för bosparkonton enligt den nu givna definitionen gäller vissa särregler. Enligl
3 § andra slyckel får endasl bosparkonton anslutas med ingående behållning.
Särskilda regler om spariån gäller enligt 15 § andra stycket.

2 § Var och en som är kyrkobokförd här i landet fär börja
spara i ung

domsbosparandet frän och med det kalenderår dä han fyller 16 år. Ingen

får börja spara på ell konto i ungdomsbosparandet efter utgången av del

kalenderår då han fyllt 25 år.

Belräffande åldersgränser för deltagande i ungdomsbosparandet
hänvisas lill den allmänna motiveringen.

3 § Sparmedlen skall sättas in i bank, på räntebärande
konto anslutet till

ungdomsbosparandet. Till sparandel får anslutas bosparkonton och andra

sparkonton av sådant slag som banken erbjuder kunder i allmänhet, dock

ej allemanssparkonton och vinslsparkonton. En sparare får inte samlidigl

spara pä mer än två konton.

Inga andra konton än bosparkonton får vid anslutning lill ungdomsbo-
Prop. 1987/88: 150

sparandel visa nägol tillgodohavande för spararen. Bilaga 3

Konton av viss lyp fär anslutas lill ungdomsbosparandet
efter anmälan från banken till riksgäldskonloret.

Ungdomsbosparande kan ske endasl på särskilt anslutna
konton. Ett konto som öppnas direkt för ungdomsbosparande ansluts i och med atl
del läggs upp. Äldre konton - del kan endasl röra sig om bosparkonton med eller
ulan behållning och andra konton med nollsaldo - ansluts särskill av banken enligl
rutiner som riksgäldskonloret anvisar.

4 § Ell konto upphör alt vara anslutet till ungdomsbosparandet
vid ut

gången av det kalenderår då spararen fyller 28 år.

Etl konto upphör automatiskt alt vara anslutet till ungdomsbosparandet
vid utgången av del år spararen fyller 28 är. De särskilda reglerna om insältningsbegränsningar,
uttagsavgift etc. är då inte längre gällande för kontot. Detta kan i
fortsättningen användas fritt enligl de villkor som avtalals mellan spararen
och del konloförande institutet.

Om spararen då han når 28-årsgränsen har räll all få ul bonusränla
skall denna enligl 12 S andra slyckel kredileras kontot. Om däremot de ackumulerade
neltoinsällningarna inle uppgår lill 5 000 kr. fryser den under sparli-den
lagrade bonusräntan inne. Del senare följder av 14 §.

5 § Om rätten till sparmedlen på ett konto genom överiåtelse
eller pä

annat sätl övergår lill någon annan eller om spararen pantsätter sin fordran

upphör kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

De särskilda sparstimulanserna i ungdomsbosparandet är
knutna till etl personligt sparande. När rätlen lill de sparade medlen övergår lill
någon annan, genom förvärv av fordran, arv eller på annat sätl, upphör kontot
automatiskt all vara anslutet lill ungdomsbosparandet. Delsamma gäller då pantsätlning
av tillgodohavandet på kontot sker. Huvudregeln enligt 14 § är den atl rätten
till bonusränla - och därmed lill spariån - förfaller när elt konto avförs från
ungdomsbosparandet. I fall av spararens död skulle del dock vara obilligl om
tillgänglig bonusränla inte fick komma de efterievande lill godo. En
specialregel finns dätför intagen, i 13 §, om alt bonusräntan i sådant fall
skall betalas ut lill dödsboet. För utbetalning till dödsboet krävs all
spararen vid dödsfallet haft rätl enligl 11 § all lyfta bonusräntan.

6 § Varje sparare får sälla in sammanlagt högst 800 kronor
i månaden på

konton anslutna till ungdomsbosparandet.

Sammanlagt högst 800 kr. per månad fär sältas in i ungdomsbosparandet.
Beloppet får fritt fördelas på högst två konton. Insältningsbegräns-ningen
gäller etl bruttobelopp. Större månadsinsätlningar än 800 kr. får alltså inte
ske även om ullag görs under samma tid.

Begränsningsregeln gäller bara insättningar som gjorts
efter det atl kontot anslutils lill ungdomsbosparandet. Behållningen på ell bosparkonto

räknas inle som insättning då kontot ansluts lill ungdomsbosparandet.
Inle Prop. 1987/88: 150

heller ränta som påförs kontot räknas som insättning. Bilaga 3

7 § Vid ullag skall spararen lill banken betala en
uttagsavgift motsvaran

de en procent av del uttagna beloppet, dock minst 20 kronor.

Någon avgifl enligt första slyckel skall inte betalas för
uttag som sker i samband med atl bonusräntan enligt 11 § tas i anspråk.

En överföring enligl 8 § av sparmedel mellan två konton i ungdomsbosparandet
anses inte som ullag enligt denna paragraf.

När bonusräntan tas i anspråk kan det oftast anlas ske för
ell finansieringsändamål som ungdomsbosparandet är tänkt all främja. Om uttag
från kontot sker samtidigt som bonusräntan kommer spararen lill del finns dt inle
skäl atl belasta honom med uttagsavgift.

8 § En sparare fär överföra hela behållningen av vad han
satt in pä etl

konto enligl 6§ till elt annal konto som är anslutet till ungdomsbosparan

det. Det konto från vilket överföring sker upphör genom överföringen atl

vara anslutet till ungdomsbosparandet.

Banken är berättigad lill ersättning med högst 100 kronor
av spararen för sina kostnader för en överföring.

Överföringsfallet har närmare kommenterats i den allmänna
motiveringen. Endasl behållningen av vad som satts in efter del kontot
anslutils till ungdomsbosparandet får föras över lill annal konto. Med
behållning avses i detta sammanhang behållna nettoinsätlningar jämte
inlåningsränta på dessa insättningar samt ackumulerad bonusränla. Någon
uttagsavgift enligt 7 § skall inte betalas för en överföring. Däremot fär
banken tillgodogöra sig ersättning för sina kostnader med överföringen. För all
inte höga överföringsavgifter skall avhålla spararen från atl byta konto,
maximeras avgiften i lagen till 100 kr., samma belopp som gäller i fråga om
överföringar inom allemanssparandel.

9 § Om en sparare överskrider de begränsningar som gäller enligl
3 eller

6§ skall de oriktigt insatta sparmedlen betalas ul till honom.

Om riksgäldskonloret vid sin kontroll finner atl spararen
överskridit de begränsningar som gäller i fråga om antal konton och månadsinsätlningar
skall felaktigt inbetalda belopp återbetalas. I den allmänna motiveringen har
tagits upp frägan om vilkel konto som skall avslutas och frän vilkel konto
utbetalning skall ske. Det bör stä vederbörande bank fritt att bestämma om
ränta skall betalas för de oriktigt inbetalda sparmedlen.

10 §
På de medel som står inne på ett konto anslutet lill ungdomsbospa

randet skall banken betala årlig ränta efter en viss lägsta procentsats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar före

skrifter om vilken lägsta räntesals som vid varje tidpunkt skall gälla.

I den
allmänna motiveringen har nämnts att minimiräntan i princip bör sältas att
motsvara räntan för långsiktigt sparande i bank. Mindre fluktuationer i ränteläget
skall dock inle behöva föranleda justering av minimirän-

lan.
Del böra andra sidan, i vart fall kvartalsvis, slammas av om ränlelägel Prop.
1987/88: 150

förändrats så alt en korrigering av minimiräntan är påkallad. Bilaga 3

11 §
Om etl konto är anslutet till ungdomsbosparandet sedan minsl tre år

och de behållna insättningarna enligt 6§ pä kontot uppgår lill minsl 5000

kronor har spararen rätt atl få en särskild bonusränla.

Bonusräntan
motsvarar tre procent ärlig ränta på behållningen den sista i varje månad av de
insättningar som gjorts pä kontot enligt 6§.

Vid
tillämpning av första stycket skall konton mellan vilka överföring skell enligt
8 § anses som elt enda konto.

Denna
paragraf innehäller bestämmelser om bonusränla. I den allmänna motiveringen har
behandlats under vilka förutsättningar bonusränla fär lyftas och hur den räknas
fram.

Enligt
andra stycket skall bonusräntan beräknas pä den insatta nettobehållning som
slår inne på kontot den sista i varje månad. Denna ordning har förordats av
riksgäldskontoret för all kontoredovisningarna skall kunna begränsas till att
avse månadssaldon. I praktiken innebär metoden all kontohavaren tillgodoräknas bonusränla
på sparmedel först för månaden efter det atl de satts in.

Bonusräntan
beräknas för varje konto särskill. Om överföring av sparmedel skett inom ungdomsbosparandet
enligl 8§, anses konton mellan vilka överföring skell som etl enda konto. I
inga andra fall än då överföring skell är det möjligt all lägga samman
insättningar som gjorts på skilda konton till etl enda beräkningsunderlag för bonusränla.

12 §
Bonusräntan enligl 11 § bekostas av staten och betalas ul av riks

gäldskonloret. Utbetalning skall ske när spararen begär det eller när han

erhåller lån enligt 15 §. När bonusräntan på ell konto betalas ut upphör

kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

Har
bonusräntan pä elt konto inle tagils i anspråk vid utgången av del kalenderår
då spararen fyllt 28 år skall bonusräntan då påföras kontot.

Paragrafen
innehåller bestämmelser om hur och när utbetalning av bonusränla skall ske.

När
spararen begär atl fä lyfta den bonusränla han är berättigad all få ul för
sparande på elt konto avhänder han sig därmed möjligheten all göra vidare insättningar
i ungdomsbosparandet på del kontot. Dess anslutning lill ungdomsbosparandet
upphör då.

Den
rätl lill spariån som gäller enligl 15 § kan inte tas i anspråk av spararen med
mindre han har rätl att lyfta bonusränla. När spararen beviljas spariån skall bonusräntan
automatiskt betalas ul. Samtidigt avförs kontot från ungdomsbosparandet.

I
andra slyckel anges alt bonusränla obligatoriskt skall krediteras ell konto vid
utgången av del år spararen fyllt 28 år. Utan en sådan bestämmelse skulle,
till följd av 4 och 14 §§, rätten till bonusränla ha förfallit.

13 §
Om spararen dör och del vid dödsfallet föreligger rätt lill bonusränla

enligl 11 § skall bonusräntan betalas ul lill dödsboet.

14 §
Rätlen lill bonusräntaenligt 11 § förfaller, utom ifall som sägsi 13 §, Prop.
1987/88:150

när kontots anslutning lill ungdomsbosparandet upphör. Bilaga
3

Om
rätlen lill sparmedlen övergår från spararen till någon annan upphör, enligt 5 §,
kontots anslutning till ungdomsbosparandet. Så sker bl. a. i det fall spararen
dör. Om spararen vid dödsfallet varit berättigad alt lyfta bonusränla skall
denna betalas ut till dödsboet. I andra fall då kontots anslutning till ungdomsbosparandet
upphör, på grund av alt rätten till sparmedlen frångått kontohavaren, på
spararens egen begäran eller pä annan grund, förfaller rätten lill bonusränla.

15 §
En sparare som har räll lill bonusränla enligt 11 § har också rätt att

fä län för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt. Länet lämnas eller

förmedlas av den kontoförande banken efter sedvanlig krediiprövning.

Lånerätlen avser etl belopp motsvarande tre gånger behållningen av de

insättningar som gjorts på kontot enligl 6 §.

Sker
sparandet på etl bosparkonto och har banken åtagit sig att lämna spararen lån endasl
för förvärv av en nyproducerad bostadsrättslägenhet, är banken inte skyldig att
svara för lån som sägs i första stycket annat än för bostadsrällsförvärv enligl
åtagandet.

16 §
Den bank som svarar för lån enligl 15 § bestämmer de närmare

villkoren och beslutar om lån.

Vid
bankens prövning av ansökan om län gäller de föreskrifter som riksbanken har
meddelat med slöd av lagen (1974: 922) om kreditpoliliska medel och de
föreskrifter i övrigt som gäller för banken.

I
den allmänna motiveringen har redovisats under vilka förutsättningar konloförande
institut skall lämna spariån. Bestämmelserna ger inle någon rätt eller
skyldighet för en bank all åsidosätta sedvanlig prövning av den lånesökandes kredilvärdighel.
Spariån i ungdomsbosparandet omfattas av generella kreditpoliliska
restriktioner.

17 §
Riksgäldskonloret svarar för administration och kontroll av ung

domsbosparandet.

Riksgäldskontoret
har det övergripande administrationsansvaret för kontroll av ungdomsbosparandet.
Kontoret har alt inom ramen för sitt uppdrag utarbeta rutiner för bl. a.
anmälan av kontoanslutning (3 §), utbetalning av bonusränla och
uppgiftsrapportering i allmänhet.

1.4.4
Ikraftträdande

Vid
de överläggningar som förekommit vid ärendets beredning i finansdepartementet
har från såväl riksgäldskonlorets som bankernas sida upp-givits alt arbetet med
att förbereda ungdomsbosparandets igångsättande kan beräknas kräva minsl fyra
månader räknat från det att riksdagens beslut föreligger. Jag anser det
angeläget att den nya sparformen snarast möjligt ställs till spararnas
förfogande och föreslår alt bestämmelser om ungdomsbosparande träder i kraft
den 1 december 1988.

1.5 Upprättade
lagförslag Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

lill

1. lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande,

2. lag om ungdomsbosparande,

3. lag om skallelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande,

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

Förslagen
bör fogas till protokollet i delta ärende i bilaga 3.1.

Del
är angelägel alt riksdagen behandlar förslagen under innevarande riksmöte sä
alt de kan träda i kraft snarast möjligt. Med hänsyn lill detta anser jag atl
lagrådets yttrande inle skall inhämtas.

1.6 Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

dels
anla lagförslagen,

dels
bemyndiga riksgäldskonloret att med banker och sparkassor träffa avtal om
utbetalning av bonusränla i ungdomsbosparandet i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag angivit i det föregående,

dels
till Sparfrämjande åtgärder under sjunde huvudtiteln för budgelärel 1988/89 ulöver
i prop. 1987/88: 100 bil. 9 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 1
000000 kr.

2
Inbetalning på likviditetskonto

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

s. 24 Kontrollera mot PDF

Mitt förslag: Vissa större förelag skall på likviditetskonlo
inbetala ell belopp som motsvarar 15% av den del av företagets likvida tillgängar
som överstiger 50 milj. kr. enligl balansräkningen för del räkenskapsår som
avslutals närmast före den 1 januari 1988. Som likvida tillgångar skall räknas omsällningstillgångar
i form av kassa-och banktillgodohavanden, aktier och andra andelar saml
obligationer och andra värdepapper.

Inbetalning skall ske på räntebärande konto i riksbanken.
Inbetalning skall ske med 90% av beloppet senast den 31 augusti 1988
{preliminär inbetalning) och med återstoden senast den 31 januari 1989 {slutlig
inbetalning). Inbetalda medel skall jämte årlig ränta återbetalas senast den 2
juli 1990. Räntan skall motsvara den ränta som riksbanken normalt erlägger på
inlåning frän bank (för närvarande 6%).

De företag som är skyldiga atl sätta in medel på likviditetskonlo
skall själva beräkna den preliminära inbetalningens slorlek saml lill riksskalteverkel
ge in den balansräkning och del beräkningsunderlag som legat till grund för
inbetalningen. Riksskalteverkel skall fastställa den slutliga inbetalningens
storlek.

Styrelseledamot eller befattningshavare hos förelag som uppsåtligen
eller av oaktsamhet lämnar riksskatteverket felaktiga upplysningar eller
underlåter all lämna upplysningar kan dömas till böter eller fängelse.

Regeringen
kan, om det finns synnerliga skäl, befria elt företag från skyldighet all
betala in medel på likviditetskonlo.

Skälen för
mitt förslag: De stora företagen har under senare år byggt upp en mycket
omfattande likviditet. Denna har i hög grad använts lill uppköp av andra
företag. Myckel talar också för atl likviditeten medverkat till den kraftiga kredilexpansionen
och är en faktor som kan ha bidragit till all driva upp lönekostnaderna. Del
finns därför anledning alt genomföra en likviditetsindragning från större
förelag under näsla budgetår.

Banker och andra finansieringsinstitut omfattas inle av
förslaget.

Inbelalningsskyldigheten
knyter an lill storleken av förelagels likvida tillgångar. Med likvida
tillgångar avses i del här sammanhanget omsättningstillgångar i form av kassa-
och banktillgodohavanden, aktier och andra andelar saml obligationer och andra
värdepapper. Dessa poster skall enligl schemat i 19 § bokföringslagen (1976:
125) framgå av balansräkningen. Vid avgränsningen av likvida tillgångar har
hänsyn tagits till önskemålet alt begränsa tillämpningsproblemen.

Beräkningen
av den preliminära inbetalningen svarar företagen själva för.
Inbetalningsskyldiga förelag skall senast den 31 augusti 1988 lill riksskatteverket
ge in del beräkningsunderlag som legal lill grund för den preliminära
inbetalningen lill riksbanken. Riksskatteverket skall med led-

s. 25 Kontrollera mot PDF

ning
av de erhållna handlingarna fastställa den slutliga inbetalningen och Prop.
1987/88: 150 före utgången av november 1988 underrätta vederbörande förelag om
den Bilaga 3 slutliga inbetalningens belopp. Kopia av underrättelsen skall
sändas till riksbanken som skall bevaka alt inbetalning sker. Riksskatteverkets
beslul får överklagas lill regeringen. Om preliminär eller slutlig inbetalning
på likviditetskonlo inte sker inom föreskriven lid, eller med för lågt belopp,
skall förelaget betala ränta på del förfallna beloppet. Om det finns särskilda
skäl får riksbanken medge befrielse från all erlägga sådan ränta.

Om
del finns synnerliga skäl bör regeringen ha möjlighet alt befria ett förelag
från skyldighet atl betala in medel på likviditetskonlo. Regeringen bör ocksä
ha möjlighet alt föreskriva eller i särskilda fall besluta atl inbetalda medel
skall återbetalas i förtid.

Den
föreslagna lagen överensstämmer i väsentliga delar med lagen (1984:501) om
inbetalning på likviditetskonlo och lagen (1985:582) om inbetalning på likviditetskonlo
under budgelåret 1985/86.

Upprättat lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

lag
om inbetalning på likviditetskonto under budgetåret 1988/89.

Förslaget
bör fogas till protokollet i detta ärende i bilaga 3.1.

Del
är angeläget alt den föreslagna lagen kan träda i kraft den I juli 1988. Jag
anser därför av tidsskäl atl lagrådels yttrande över lagförslaget inle bör
inhämtas. Det kan också noteras alt lagen (1984:501) om inbetalning på
likviditetskonto har granskals av lagrådet.

Hemställan Jag
hemställer all regeringen föreslär riksdagen atl anla förslaget.

3 Fortsatt giltighet av lagen mot skatteflykt

3.1 Inledning

Genom
lagstiftning år 1980 infördes en generalklausul mot skalleflykt

(prop. 1980/81: 17. SkU 8, rskr. 27, SFS 1980: 865). Lagstiftningen har en

provisorisk prägel genom au den gjorts tidsbegränsad. Från atl den ur

sprungligen har avsett räftshandlingar som förelagils under åren 1981

1. o. m. 1985 har dess giltighetstid sedermera föriängts lill atl även omfatta

liden fram l.o.m. år 1988 (prop. 1985/86:49, SkU II, rskr.
54, SFS

1985: 1013). Däremellan har också lagstiftningens tillämpningsområde ut

vidgats i visst avseende (prop. 1982/83:84, SkU 20, rskr. 139, SFS

1983:75). Justitiekanslern (JK) har haft regeringens uppdrag all följa la

gens tillämpning. JK har tidigare, i februari 1985, avgelt yttrande om

lagens dittillsvarande tillämpning, vilkel redovisats i prop. 1985/86:49 s.

3ff Tillämpningen av lagstiftningen för liden därefter har JK nu yttrat sig

över. Jag avser all i det följande behandla resultatet av utvärderingen samt 25

frågan om en föriängning
av klausulens tillämpning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

3.2 JK:s skrivelse Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 I en skrivelse i februari 1988 har JK redogjort för sitt uppdrag. JK
anför i

huvudsak följande.

Denna redogörelse avser mål och ärenden som inkommit eller
infordrats hit och vari tillämpning av lagen bedömts eller varil ifrågasatt
under åren 1985 - 1987. Därutöver avser redogörelsen två domar från
regeringsrätten som meddelats den 28 december 1984 och två domar från
länsrätterna som inkommit hit under 1988.

Under den angivna liden har frän förvaltningsdomstolarna
inkommit eller infordrats 38 domar och från riksskalteverkel (nämnden för rällsären-den)
har inkommit 37 förhandsbesked vari tillämpningen av lagen bedömts. Målen och
ärendena, hänförliga till respektive beslulsår, fördelar sig på följande säll.

Avgöranden avseende förhandsbesked i taxeringsfrågor

Ar
domar

förhandsbes

ked

.1985
7'

1986
1

1987
1

Domar
från taxeringsprocess

År länsrätt 1985 9

kammarräu 0

regeringsrätten 0

= 9

1986
5

= 5

1987
11

= 14 28

Därutöver har elva domar - alla från länsrätt - inkommit
vari avdrag för s. k. förskollsräntor vägrats ulan tillämpning av lagen mol
skalleflykt.

Jag kommer att i det följande, för elt vart av åren, lämna
en kortfattad redogörelse över de inkomna avgörandena saml ange i vilka fall
lagen ansetts vara tillämplig. Därefter kommer jag alt ange om eventuella ojämnheter
och särskilda problem framkommit i tillämpningen saml bedöma om lagens
tillämpning — såvitt framgår av inkomna avgöranden - svarar mol rimliga krav på
rättssäkerhet.

Ar 1985 (inkl. två domar från regeringsrätten den 28
december 1984)

Av antalet inkomna domar för della år har 7 inkommit från
regeringsrätten och 9 från länsrätterna.

Regeringsrättens domar är följande.

Dom den 28 december 1984 (RÅ 84 Aa 189) med anledning av
förhandsbesked i laxeringsfråga. Regeringsrätten fann - med ändring av förhands-beskedel
- all vid realisalionsvinslbeskaltning räll förelåg lill s. k. 3000-kronorsavdrag
när fastighetsägaren avsåg all avyttra en fastighet med därå uppförd
bostadsbyggnad och sedan köpa tillbaka bostadsbyggnaden med därtill hörande
tomt. Med hänsyn till vissa faslighelsbildningsål-gärder ansåg inle
regeringsrätten alt den skalleförmån som uppkom var del huvudsakliga skälet för
det tänkta förfarandet vid fastighetsförsäljningen varför lagen inte var
tillämplig.

Dom den 28 december 1984 (RÅ 84 1: 92) med anledning av
förhandsbesked i taxeringsfråga. Lagen ansågs tillämplig vid ell förfarande
som inne-

' avser även tvä domar från regeringsrätten den 28
december 1984. 26

s. 27 Kontrollera mot PDF

bar
att efterlevande maka i dödsbo tillskiftades dödsboels jordbruksfaslig- Prop.
1987/88: 150 hel och i anslutning därtill sålde fastigheten lill arvingarna i
dödsboet. Bilaga 3 Förfarandet förelogs i syfte alt dessa skulle erhålla
större underiag för skogsavdrag vid framlida inkomstbeskattning.

Dom
den 2 maj 1985 (RÅ 85 Aa 62) med anledning av förhandsbesked i taxeringsfråga.
Regeringsrätten fastställde att lagen var tillämplig när fastighet skulle
försäljas lill hustru för underpris och pä konstlad väg tillskapad realisationsföriusl
uppkom.

Dom
den 3 juni 1985 (RÅ 85 1:42) med anledning av förhandsbesked i taxeringsfråga.
Regeringsrätten fastställde alt lagen inle var tillämplig när föräldrar
tillsammans med dotter åtagit sig betalningsansvar för ell banklån, som skulle
användas för atl finansiera dotterns förvärv av en villafaslighel. Dottern var
studerande och hade igångsatt byggnation på fastigheten varefter statliga lån
inte beviljades. Regeringsrätten ansåg med hänsyn lill omständigheterna att
föräldrarnas rätl lill avdrag för räntekostnaderna för lånet inte utgjorde det
huvudsakliga skälet till förfarandet. .

Dom
den 16 augusti 1985 (RÅ 85 1: 68) med anledning av förhandsbesked i laxeringsfråga.
Lagen ansågs - med ändring av förhandsbeskedet - inle tillämplig pä etl
förfarande som innebar all en förälder lämnade räntefrilt lån till hemmavarande
minderårigt barn.

Dom
den 31 oklober 1985 (RÅ 85 1:69) med anledning av förhandsbesked i laxeringsfråga.
Med ändring av förhandsbeskedet fann regeringsrätten atl lagen inle var
tillämplig i fall av avsiktligt framkallad realisationsförlust vid försäljning
av faslighet till barn.

Dom
den 13 december 1985 (RÅ 1985 Aa 218) med anledning av förhandsbesked i laxeringsfråga.
Samma sak som i RÅ 85 1:69.

Av
domarna från länsrätterna avser älta frägan om skallskyldiga, vid

1982 års
taxering, ägt göra avdrag för förskoltsränla. Länsrätterna ansåg

inte i något fall alt lagen mot skatteflykt var tillämplig. Den återstående

länsrällsdomen (Irn i P-län 1985-03-27, S 4187-4188-83) avser frågan

om uppskov med beskattning av realisationsvinst när en skatlskyldig sålt

sin andel av en fastighet i delar av andelen vid olika tillfällen till samme

köpare. SkuUe den skaltskyldige sålt sin andel i ell sammanhang skulle

uppskov inle ha kunnat medges med så slort belopp som taxeringsnämn

den medgav. Länsrälten ansåg inle lagen tillämplig.

Belräffande
de tio förhandsbeskeden ansåg riksskatteverket lagen vara tillämplig i två
fall. Det första fallet (RSV dnr 150/84-200) gällde en man som tänkte sälja sin
fastighet till hustrun med skyldighet för henne att erlägga betalning först 10
år efter köpeavtalet. Realisationsvinstbeskattning skulle därmed enligt kommunalskatlelagens
regler inträda först efter 10 år. Hustrun skulle emellertid i sin lur sälja
fastigheten vidare. Riksskatteverket ansåg därför all
realisationsvinstbeskattning för mannen skulle inträda vid hustruns
vidareförsäljning. Det andra fallet (RSV dnr 438/84-200) avsåg gåva till
minderåriga barn saml i anslutning därtill utställande av reverser mellan
makar.

Belräffande
övriga förhandsbeskedsärenden har lagen inle ansetts tillämplig, i huvudsak,
mot bakgrunden av regeringsrättens avgöranden RÅ

1983 1:35
respektive RÅ 1985 1:69.

År
1986

För
detta är finns sju domar att redovisa vari tillämpningen av lagen mot
skatteflykt bedömts.

Regeringsrättens
dom den 17 februari 1986 (RÅ 1986 ref. 54) med anled

ning av förhandsbesked i laxeringsfråga. Lagen ansågs i visst fall tillämplig 27

s. 28 Kontrollera mot PDF

på ell
förfarande som innebar all make sålde en sommarsluga lill andra Prop.
1987/88: 150

maken mol revers, som säljaren därefter skänkte till makarnas barn. Bilaga 3

Övriga fem domar kommer från länsrätterna. För dessa
gäller alt lagen tillämpats i tre fall.

Det första fallet (Irn i U-län 1986-03-14, S 1791-85)
avsåg just den taxeringsfråga som bedömdes av regeringsrätten i RÅ 1986 ref.
54.

Det andra fallet (Irn i AB-län 1986-03-11, S 9207-84)
avsåg en skatt-skyldigs försäljning av faslighet för underpris till egel bolag.
Bolaget försålde emellertid därefter fastigheten till avsevärt högre pris.
Omvägen atl försälja fastigheten lill bolaget var enligt länsrälten inle
godtagbar.

Del tredje fallet (Irn i U-län 1986-12-29. S 689-86) avsåg
framkallad realisationsförlust vid skatlskyldigs försäljning av värdelösa
aktier lill annan person till vilken den skallskyldige hade anknytning.
Länsrätten ansåg all försäljningen inle var affärsmässigt anknuten.

Av övriga två länsrältsdomar avser en förskollsräntor.
Lagen mol skatteflykt ansågs inte tillämplig.

Lagen har beträffande den återstående domen inte ansetts
tillämplig när en far sålt faslighet till sin son för visst pris och sonen kort
därefter sålt fastigheten lill avsevärt högre pris.

Av de 15 inkomna förhandsbeskeden har lagen ansetts
tillämplig i ell fall (RSV dnr 162/85-200) dä en man avsåg alt försälja en villafaslighel
lill sin hustru lill ell pris som översteg taxeringsvärdet men avsevärt
understeg marknadsvärdet. Riksskalteverkel fann all del huvudsakliga skälet för
försäljningen lill hustrun var atl eliminera realisationsvinst samt all realisationsförlusten
vid eventuell försäljning var all anse som konstlad.

För övriga förhandsbesked har lagen inle ansetts
tillämplig i huvudsak mol bakgrund av RÅ 83 1: 35, RÅ 84 1: 46 och RÅ 85 1: 69.

År 1987

En dom från regeringsrätten har inkommit för detta år.
Regeringsrätten ändrade inle elt förhandsbesked vari fråga var om avstående
från rätt lill pension i visst fall. Förfarandet bedömdes inle falla under
lagen mol skatteflykt.

Av de övriga 14 inkomna domarna har elva kommit från
länsrätterna och tre från kammarrätterna.

Beträffande länsrätlsdomarna har lagen ansetts tillämplig
i etl fall (Irn i M-län 1987-02-09, S 831-86) då realisationsföriusl uppkommit
som en följd av försäljning av faslighet lill underpris. Den skaltskyldige
medgav tillämpning av lagen.

Av övriga länsrättsdomar avser två frägan om förskollsräntor.
I inget av fallen har lagen ansetts tillämplig.

Resterande länsrättsdomar, vari lagen inle tillämpats,
avser försäljningen av fastigheter (bostäder) till underpris, framkallade
realisationsförluster och räntefria lån till barn.

Beträffande de inkomna domarna från kammarrätterna rör den
ena en processuell fråga som jag kommer all beröra nedan.

Kammarrätten i Göteborg (1987-04-01, 3685-1985)
fastställde aU lagen inle var tillämplig när skatlskyldig sålt sin andel av en
fastighet i delar av andelen vid olika tillfällen. Målet avsäg överprövning av
det avgörande som angetts under 1985, Irn i P-län 1985-03-27, S 4187-4188-83.

Kammarrätten i Stockholm (1987-11-16, 685-1987) fann - med
ändring

av länsrättens dom - atl lagen inle var tillämplig vid framkallad realisa

tionsförlust i vissa fall. Målet avsåg överprövning av del avgörande som

angetts under 1986, Irn i U-län 1986-12-29, S 689-86. 28

s. 29 Kontrollera mot PDF

Inle i någol av de tolv förhandsbeskeden har lagen ansetts
vara tillämp- Prop. 1987/88: 150 lig. Dessa ärenden låter sig inle inordnas
i några fåtal grupper. I ett fall har Bilaga 3 lagen inle ansetts tillämplig
mot bakgrund av RÅ 85 1: 68. I andra fall har åter rättsfallet RÅ 83 1: 35
ansetts innebära atl lagen inte är tillämplig.

Angående förskollsräntor

Under år 1986, 1987 och fram till dags dato har från
länsrätterna inkommit elva domar vari avdrag för förskollsräntor vägrats
eftersom den angivna räntan inte ansågs ulgöra ersättning för kredit och därmed
inle utgjorde ränta eller annan avdragsgill kostnad som avses i 39 §
kommunalskattelagen. För dessa domar gäller atl det allmänna först i andra
hand åberopat lagen mot skatteflykt som grund för alt vägra avdraget. Vid den uigäng
som länsrätterna stannade för i dessa mål fanns emellertid inle anledning för
domstolarna att ta ställning lill om lagen mol skatteflykt var tillämplig.

Processuella frågor

I elt fall tillämpade en länsrätl lagen mot skatteflykt
utan framställning frän del allmänna. Pä talan av den skaltskyldige undanröjde
kammarrätten länsrättens dom och återförvisade målet. Kammarrätten fann alt
eftersom skattechefen inle gjort nägon sådan framställning som avses i 67 §
taxeringslagen ägde länsrätten inte tillämpa lagen mot skatteflykt (KRNS
1987-11-10,4733-1986).

Under den lid som denna redogörelse avser har 48 domar och
37 förhandsbesked kommil in vari lagen mol skatteflykt ägt tillämpning eller
en sådan tillämpning varit ifrågasatt. I jämförelse med den tidigare avgivna
redogörelsen har elt större antal domar kommit in medan anlalet förhandsbesked
gått ned myckel kraftigt. Endasl i sju domar och tre förhandsbesked har lagen
ansetts vara tillämplig. Regeringsrätten synes vid sin prövning av
förhandsbeskeden ha haft en något restriktivare tillämpning av lagen än riksskatteverket.
Regeringsrättens avgöranden tycks omgående ha uppmärksammats av underrätterna
och riksskatteverket och kommil alt tjäna till ledning för tillämpningen av
lagen.

Det föreliggande materialet visar inle på ojämnheter i
tillämpningen av lagen. Del bör dock framhållas all domstolarna kommit till
olika resultat rörande tillämpningen av avdrag för förskollsräntor. I vissa
fall har avdrag inte medgetts, därför atl den angivna räntan, mot bakgrund av
länets art, inte kunde anses som ränta eller avdragsgill kostnad. Ojämnheten i
tillämpning belräffande dessa räntor beror inle på en olikartad tillämpning av
lagen mot skatteflykt utan på atl vissa domstolar uppenbarligen bedömt
transaktionerna bakom förskottsränlan som skenhandlingar. Regeringsrättens
avgörande RÅ 1987 ref. 78 kan numera sägas vara vägledande för förskollsräntor.

Inkomna domar och förhandsbesked visar att tillämpningen
av lagen präglas av stor försiktighet. Materialet ger inle stöd för antagandet atl
lagen och tillämpningen av denna lett lill all kraven pä rättssäkerhet och förulsebarhet
för de skattskyldiga har blivit åsidosatta.

s. 30 Kontrollera mot PDF

3.3 Föredragandens
överväganden Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 JK:s
skrivelse visar atl del förekommer en fortsatt myckel restriktiv

tillämpning
av lagen mol skatteflykt. Eventuella farhågor mot lagen utifrån

rättssäkerhetssynpunkter
har inte besannats under lagens nu drygl sjuåriga

giltighetstid.
Mol denna bakgrund skulle jag inte hysa några betänkligheter

för
all nu föreslå alt lagen permanentas. Del verkar emellertid som om

skatteflyklsklausulen
i sin nuvarande lydelse är alllför snävt utformad för

all
utgöra etl tillräckligt instrument för all komma ål skatleflyktsålgärder.

Lagstiftningen
bör mol denna bakgrund ses över. Den praxis som nu

utbildats på området bör,
tillsammans med JK:s nämnda redogörelser,

kunna ulgöra grund för en
översyn av lagens tillämpningsområde. Därvid

skall
naturligtvis beaktas de krav på rättssäkerhet och förulsebarhet som

bör
ställas på en lag av denna beskaffenhet. Jag anser att denna fräga bör

bli föreinål för utredning
varför jag inom kort kommer att hemställa att

regeringen bemyndigar mig
alt tillkalla en utredare härför. I avvaktan på

resultatet av en sådan
utredning bör lagen mol skatteflykt ges fortsatt

gillighel under en lid av elt
är.

3.4 Upprättat lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepariementel upprättats förslag till
lag om ändring i lagen (1980: 865) mot skatteflykt.

Förslaget
bör fogas lill protokollet i detta ärende i bilaga 3.1.

Mitt
förslag är sådant atl lagrådels hörande skulle sakna belydelse.

3.5 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1980: 865) mol skatteflykt.

4
Tobaksskatt

Prop. 1987/88:150 Bilaga 3

Mitt
förslag: Skatten på cigarretter höjs den 6 juni 1988 med 5 öre/st, på röktobak
med 15 kr. per kg och på snus med 3 kr. per kg. Scha-blonlullen på tobaksvaror
höjs i motsvarande mån.

Skälen
för mitt förslag: Enligl lagen (1961: 394) om tobaksskatt (omtryckt 1984: 155)
utgår skall på cigarrer, cigariller, cigarretter, rök- och tuggtobak saml snus.
Skatten utgår som en viktskatl i fråga om tobak och snus och som en styckeskatl
i fråga om cigarrer, cigariller och cigarretter. Skatlesalserna höjdes senast
den I februari 1987. Priset på lobaksvaror bör i slorl följa
konsumentprisutvecklingen på varor och tjänster i allmänhet. Jag anser del
lämpligt all skallen pä lobaksvaror höjs nu.

Cigarrer
och cigariller har under en lång följd av år varil utsatta för kraftiga
prishöjningar och en alltmer minskad efterfrågan. Skallen på dessa varor bör
därför inle höjas.

Skatten
på cigarretter bör höjas med 5 öre per styck, vilket innebär att priset stiger
med ca 10%. Skallen förde minsla cigarretterna skulle då öka frän 34 till 39
öre per styck.

En
motsvarande höjning av skallen pä röktobak, tuggtobak och snus bör också göras.
Skallen pä röktobak bör därför höjas från 125 lill 140 kr., skallen på
tuggtobak från 40 till 45 kr. och skatten på snus från 22 lill 25 kr., allt
beräknat per kg.

I
samband med tidigare höjningar av skallen på tobak har en motsvarande höjning
också gjorts av den s. k. schablonlullen som las ut pä lobaksvaror vid bl. a.
resandes införsel. Efter samräd med slalsrådel Gradin förordar jag alt så sker
även denna gång.

Höjningen
av tobaksskallen beräknas vid en oförändrad konsumtion leda lill merinläkter
för statsverket på ca 600milj.kr. Till följd av en förväntad konsumlionsminskning
beräknar jag nettoeffekten till 500milj. kr. för helt år räknat.

De
nya skallesatserna för lobaksvaror bör träda i kraft sä snart som möjligl. Della
kan ske den 6juni 1988.

Upprättade lagförslag

I
enlighet med del anförda har inom finansdepartementet upprätials förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt,

2. lag om ändring i lulltaxelagen (1987: 1068).

Del
under 2 angivna lagförslaget har upprättats i samräd med statsrådet Gradin.

Förslagen
bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3.3.

De
föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet atl lagrådels hörande enligt
min mening skulle sakna betydelse.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anta lagförslagen.

5 Energiskatt på olja

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

Mitt
förslag: Skallen på eldningsolja och andra oljor höjs den 1 juli 1988 frän 660 lill
735 kr. per m'.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1957:262) om allmän
energiskalt (omtryckt 1984:994, ändrad senast 1987: 1200) las skalt ut på
motorbränn-oljor, eldningsoljor och bunkeroljor med 660 kr. per m\ Skatten på
sådana oljor höjdes senast den 1 januari 1987.

I prop. 1987/88: 116 om studiemedel har regeringen lagl
fram förslag om ett reformerat studiemedelssystem. I den propositionen
aviserades all jag för finansieringen av de ökade sludiemedelskostnaderna
skulle komma atl föreslå regeringen atl lägga fram förslag till riksdagen om en
viss höjning av oljeskatlen, någol som skulle vara motiverat även av energipoliliska
skäl.

Del föreslagna studiemedelssystemet består liksom del
nuvarande av en bidragsdel och en lånedel. Finansieringen av lånedelen föreslås
ske genom alt den administrerande myndigheten, centrala studieslödsnämnden,
lånar medel direkt från riksgäldskonloret. Statsbudgeten kommer härigenom att
belastas av kostnaderna för bidragsdelen saml de räntesubventioner och
avskrivningar av studieskulder som är hänförliga till lånedelen. Bidragsandelen
föreslås höjd väsenlligl i förhållande lill vad som utgår enligl del nuvarande
systemet. Statens merkostnader beräknas uppgä till ca 300 milj. kr. per är.

Jag anser det vara lämpligt alt finansiera de ökade
kostnaderna på statsbudgeten genom en höjning av skatten pä eldningsolja och
andra oljor. Den inläktsökning som krävs för alt läcka merkostnaderna för
studiemedlen motsvarar en skallehöjning på 35 kr. per m'.

Regeringen kommer all senare idag föreslå riksdagen all
125 milj. kr. per år anvisas för vissa åtgärder mot främmande undervaltenskränkningar
under de kommande fyra budgetåren saml 200 milj. kr. för ell
minröjnings-fartyg. Även dessa kostnader bör finansieras genom en höjning av
oljeskallen. Jag räknar med en skallehöjning på 20 kr. per m' för della
ändamål.

Strävan all reducera oljeberoendet bör fortsätta. En
höjning av oljeskatlen är därför motiverad även av energipoliliska skäl. De
låga oljepriserna pä den internationella marknaden i förening med den likaledes
låga dollarkursen motverkar strävandena all spara energi och ersätta olja med
andra energislag. En lämpligt avvägd skallehöjning bör kunna få en viss dämpande
inverkan på efterfrågan av olja och medverkar också till all relativpriser
mellan energislag förändras lill fördel för de kommuner som har satsat pä
inhemska bränslen.

Totalt bör skallen på eldningsolja och andra oljor höjas
med 75 kr. per m' vilkel motsvarar en inläktsökning pä drygt 600 milj. kr.

Denna inkomstökning ger även utrymme för finansiering av
vissa åtgärder som riksdagen beslutar om och som regeringen hillills inle
anvisat medel för, såsom exempelvis bidrag lill kommunal skalteutjämning och
ytterligare resurser för utrustning lill högskolan.

Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1988.

Upprättat lagförslag Prop. 1987/88: 150

Bilaga 3 I enlighet med det anförda har inom finansdepartemenlet upprättats
förslag

lill

lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt.

Förslaget bör fogas lill protokollet i delta ärende som
bilaga 3.4.

Den föreslagna ändringen är av sädan beskaffenhet alt
lagrådets hörande enligl min mening skulle sakna betydelse.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl anla
lagförslaget.

33 3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3

6
Mervärdeskatt på representation

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
3

s. 35 Kontrollera mot PDF

Mitt
förslag: Avdragsreglerna för ingående mervärdeskatt ändras den 1 juli 1988 så
att ingående skall på utgifter som avser representation blir avdragsgilla endasl
i den män avdragsrätl föreligger vid inkomsttaxeringen.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML, föreligger
inte rätt till avdrag för ingående mervärdeskall som belöper på utgifter för
spritdrycker och vin för vilka avdrag vid inkomsUaxeringen inte medges enligl
punkt I av anvisningarna till 20 § kommunalskaltelagen (1928:370), KL.
Mervärdeskatten på andra represenlalionsutgifier är avdragsgill. Vid
inkomsttaxeringen gäller däremot ytterligare begränsningar i avdragsrätten.
Allmänt gäller vid inkomsttaxeringen atl avdrag förulsälter alt utgifterna har
ett omedelbart samband med verksamheten.

Utländska mervärdeskattesyslem
har vanligen slora begränsningar i avdragsrätten vad gäller representation o. dyl.
Som exempel kan nämnas att det i Danmark finns elt avdragsförbud för
representations- och holellkost-nader. Som nämnts finns i Sverige inga sädana
begränsningar vid sidan av avdragsförbudel för spritdrycker och vin. Frågan om yllerligare
begränsningar i avdragsrätten i ML torde komma atl prövas av utredningen (Fi
1987:6) om indirekta skatter som har alt la ställning till bl. a. mervärdeskattens
bas och omfattning. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör dock ML: s
regler anpassas till vad som gäller vid inkomsttaxeringen. Del som i inkomslskattehänseende
anses som ej avdragsgilla kostnader skall inte heller grunda rätt till avdrag
för ingående mervärdeskatt. Den nuvarande avdragsförbudsregeln bör således
utvidgas till att gälla alla utgifter för representation och liknande ändamål
för vilka avdrag inle medges enligl punkt 1 andra stycket av anvisningarna lill
20 § KL. Ändringen bör lämpligen träda i kraft den I juli 1988 och tillämpas
på representation som äger rum efter ikraflträdandel.

Upprättat lagförslag

I
enlighet med del anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Förslaget
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.5.

Den
föreslagna ändringen är av sådan beskaffenhet atl lagrådets hörande enligt min
mening skulle sakna belydelse.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt anta lagförslaget.

Bilaga 3.1 Prop. 1987/88: 150 Bilaga 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs alt I och 4§§ lagen (1983:890) om allemanssparande'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag behandlas den sär- I denna lag
behandlas den sär

skilda sparform (allemanssparande) skilda
sparform (allemanssparande)

som är förenad med skattelättnader som
är förenad med skattelättnader

enligt lagen {1983:891) om skalle- enligt
2 J lagen (1988:000) om skal-

lättnader för allemanssparande. telätlnader
för allemanssparande

och ungdomsbosparande.

4§ Varje sparare fär sälta in högst 800 kronor i månaden i
allemanssparandel.

Underförstå kvartalet år 1988 får Under tiden den I december 1988

en sparare, ulöver insättningar en- - den 28 februari 1989 får en spara-

ligl första slyckel, sätta in samman- re, utöver insättningar enligt första

lagt högst 5000 kronor i allemans- stycket, sätta in sammanlagt högst

sparandel. 5000 kronor i allemanssparandel.

Spararens insättningar, i före- Spararens insättningar, i före

kommande fall minskade med ut- kommande
fall minskade med ut

tag, får sammanlagt inte överstiga tag.
får sammanlagt inte översliga

60000 kronor. 75000 kronor.

Denna lag träder i kraft den I december 1988.

Lagen omtryckt 1986:522.

Senaste lydelse 1987:855. 35

s. 36 Kontrollera mot PDF

2 Förslag
till Prop. 1987/88:150

Lag om ungdomsbosparande Härigenom föreskrivs följande.

1 §
Denna lag innehäller bestämmelser om ungdomsbosparande.

I lagen avses med

1. ungdomsbosparande den särskilda sparform som är
förenad med skattelättnader enligl 3§ lagen (1988:000) om skaUelättnader för allemanssparande
och ungdomsbosparande,

2. bank en svensk bank eller sparkassa, och

3. bosparkonto elt sparkonto i bank eller sparkassa, avsett för sparande
som är knutet till en lurordning för bostadsförvärv.

2 § Var och en som är kyrkobokförd här i landet får börja spara i ungdomsbosparandet
från och med del kalenderår då han fyller 16 år. Ingen får börja spara på ett
konto i ungdomsbosparandet efter utgången av det kalenderår då han fyllt 25 år.

3 § Sparmedlen skall sättas in i bank, på räntebärande konto anslutet
till ungdomsbosparandet. Till sparandet får anslutas bosparkonton och andra
sparkonton av sädant slag som banken erbjuder kunder i allmänhet, dock ej allemanssparkonton
och vinstsparkonton. En sparare fär inle samtidigt spara pä mer än två konton.

Inga
andra konton än bosparkonton får vid anslutning till ungdomsbosparandet visa någol
tillgodohavande för spararen.

Konton
av viss typ får anslutas till ungdombosparandet efter anmälan från banken lill riksgäldskonloret.

4 § Ett konto upphör att vara anslutet till ungdomsbosparandet vid utgången
av del kalenderår då spararen fyller 28 år.

5 § Om rätlen lill sparmedlen på ett konto genom överlåtelse eller på
annat säll övergår till någon annan eller om spararen pantsätter sin fordran
upphör kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

6 § Varje sparare får sätta in sammanlagt högst 800 kronor i månaden på
konton anslutna till ungdomsbosparandet.

7 § Vid uttag skall spararen till banken betala en uttagsavgift
motsvarande en procent av det uttagna beloppet, dock minst 20 kronor.

Någon
avgifl enligt första stycket skall inte betalas för uttag som sker i samband
med atl bonusräntan enligt 11 § tas i anspråk.

8 §
En sparare får överföra hela behållningen av vad han satt in på elt

konto enligt 6 § till ett annat konto som är anslutet lill ungdomsbosparan

det. Del konto från vilkel överföring sker upphör genom överföringen alt

vara anslutet till ungdomsbosparandet.

Banken
är berättigad till ersättning med högst 100 kronor av spararen för sina
kostnader för en överföring.

9
§ Om en sparare överskrider de begränsningar som gäller enligt 3 eller 6§ skall
de oriktigt insatta sparmedlen betalas ul till honom.

s. 37 Kontrollera mot PDF

10 § På de medel som stär inne på ett konto anslutet till ungdomsbospa-
Prop. 1987/88: 150 randel skall banken betala årlig ränta efter en viss lägsta
procentsals. Bilaga 3 Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar föreskrifter om vilken lägsta räntesats som vid varje
lidpunkt skall gälla.

11 § Om etl konto är anslutet till ungdomsbosparandet sedan minst tre år
och de behållna insättningarna enligt 6§ på kontot uppgär till minsl 5000
kronor har spararen rätt atl få en särskild bonusränla.

Bonusräntan
motsvarar tre procent årlig ränta på behållningen den sista i varje månad av de
insättningar som gjorts på kontot enligt 6§.

Vid
tillämpning av första stycket skall konton mellan vilka överföring skell enligt
8 § anses som elt enda konto.

12 §
Bonusräntan enligt II § bekostas av staten och betalas ut av riks

gäldskonloret. Utbetalning skall ske när spararen begär det eller när han

erhåller lån enligl 15 §. När bonusräntan på ell konto betalas ul upphör

kontots anslutning till ungdomsbosparandet.

Har
bonusräntan på etl konto inte tagils i anspråk vid utgången av del kalenderår
då spararen fyllt 28 är skall bonusräntan dä påföras kontot.

13 § Om spararen dör och del vid dödsfallet föreligger rätt till bonusränla
enligl 11 § skall bonusräntan betalas ul lill dödsboet.

14 § Rätlen till bonusränla enligt 11 § förfaller, ulom i fall som sägs i
13 §, när kontots anslutning till ungdomsbosparandet upphör.

15 § En sparare som har rätl till bonusränla enligl 11 § har ocksä räll atl
få lån för förvärv av bostad och för bosättning i övrigt. Länet lämnas eller
förmedlas av den konloförande banken efter sedvanlig krediiprövning. Lånerätlen
avser ell belopp motsvarande tre gånger behållningen av de insättningar som
gjorts på kontot enligl 6 §.

Sker
sparandet på elt bosparkonto och har banken åtagit sig atl lämna spararen lån
endast för förvärv av en nyproducerad bosladsrältslägenhel. är banken inte
skyldig att svara för lån som sägs i första stycket annat än för
bostadsrättsförvärv enligl åtagandet.

16 §
Den bank som svarar för lån enligl 15 § bestämmer de närmare

villkoren och beslutar om lån.

Vid
bankens prövning av ansökan om län gäller de föreskrifter som riksbanken har
meddelat med stöd av lagen (1974: 922) om kreditpoliliska medel och de
föreskrifter i övrigt som gäller för banken.

17 §
Riksgäldskonloret svarar för administration och kontroll av ung

domsbosparandet.

Denna
lag träder i kraft den I december 1988.

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3

s. 38 Kontrollera mot PDF

3 Förslag
till Prop. 1987/88:150

Lag om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande
enligt lagen

(1983: 890) om allemanssparande och lagen (1988:000) om ungdomsbospa

rande.

Allemanssparande

2 § Räntan på sparmedel som salts in i allemanssparandel
samt bonus

räntan enligt 5§ lagen (1983:890) om allemanssparande utgör inte skatte

pliktig inkomst vid taxering enligl kommunalskaltelagen (1928:370) eller

lagen (1947: 576) om statlig inkomstskall.

Realisationsvinst på andel i allemansfond utgör inle
skattepliktig inkomst. Avdrag får ej göras för realisationsföriusl på sädan
andel.

För utdelning enligl 18 § sista stycket lagen om allemanssparande
skall gåvoskatt betalas i den mån skattskyldighet föreligger enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskall.

Ungdomsbosparande

3§ Bonusräntan enligt 11 § lagen (1988:000) om ungdomsbosparande
utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt kommunalskaltelagen (1928:
370) eller lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1988.

Genom lagen upphävs lagen (1983:891) om skattelättnader
för allemanssparande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs atl 37 § 8 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skall ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse

8 mom.- Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhelstaxering
skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter för del föregäende
kalenderåret enligl följande uppställning.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

den som
yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat säll yrkesmässigt ombesörjt all
pengar blivit räntebärande,

den som
gett ul skuldförbindelse för den allmänna marknaden och

förening
som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem
uppgiften skall avse

Den som gotlskri-vils ränta eller lill vilken ränta
utbetalats (borgenär). Utbetalning av ränta på slatens sparobligationer skall
anses ha skell av riksgäldskonloret.

Undantag:

Bank, hypoleksinstitul, försäkringsan-slalt och
aktiebolag samt förening och stiftelse som tilldelals organisationsnummer.

Vad uppgiften skall avse

Ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gollskrivil
eller utbetalat lill borgenären saml dennes sammanlagda fordran på den uppgiflsskyldige
vid årets utgång.

Undantag:

a) Ränta som i fråga om
värdepapperscentralen inte avser bolagels verksamhet belräffande skuldförbindelser
för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiflsskyldiga inte
hänför sig lill sådan verksamhel som avses under rubriken Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inle utgör skattepliktig
inkomst enligl 3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer
eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

c)
Ränta och fordran
på konto, för vilkel inle finns person-

' Lagen omtryckt 1971:.'!99.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974: 773. - Senaste lydelse 1987: 1159

Uppgiflsskyldig Vem uppgijten skalt Vad uppgiften skall Prop.
1987/88: 150

avse av.sc Bilaga 3

eller organisationsnummer och som öppnats före den 1
januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår lill mindre än 100 kronor.
Innehas etl konto av mer än en person, skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare,
om räntan för nägon av dem uppgår lill minsl 100 kronor.

d) Om borgenärens

sammanlagda ränla pä

ell eller flera konton

uppgår lill mindre än

100 kronor, skall upp

gift inle lämnas om

dennes ränta och ford

ran pä kontona. Ränla

som enligt andra be

stämmelser i detta

stycke är undantagen

från uppgiflsskyldig

hel skall inle medräk

nas.

e) Ränla och ford

ran på särskill konto i

bank enligt skogskon

tolagen (1954:142),

lagen (1979:611) om

upphovsmannakonto

eller lagen (1982:2)

om uppfinnarkonlo.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress saml
person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som
borgenären. Innehas elt konto av fier än fem personer får, i stället för
uppgifter rörande samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som
förfogar över kontot saml i förekommande fall om den beteckning på innehavarkrelsen
som används för kontot. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den
avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inte anges
för en borgenär, skall såvitt möjligl dennes födelselid redovisas eller, om
borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den
som får förfoga över ränla eller fordran.

Innehas ell konto av mer än en person skall ränla och
fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för
den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilkel samtliga innehavare inle
redovisas enligt bestämmelserna i andra stycket skall dock den totala räntan
och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annal än ränla och kan den
uppgiftsskyldige

inle ange hur slor del därav som utgör ränta, skall i slället för ränla det 40

sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom.
första och Prop. 1987/88: 150 andra styckena saml 5 mom. skall tillämpas på
kontrolluppgift enligl detta Bilaga 3 moment. Redovisning av konto som avses
i andra stycket andra meningen skall dock lämnas i särskild uppgiftshandling
för varje konto.

Föreslagen lydelse

8 mom.
Till ledning vid inkomsttaxering och förmögenhetstaxering skall varje år utan anmaning
avlämnas kontrolluppgifter för del föregäende kalenderåret enligt följande
uppställning.

Uppgiftsskyldig

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätl
yrkesmässigt ombesörjt atl pengar blivit räntebärande,

den som
gett ut skuldförbindelse för den allmänna rnarkna-den och

förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning.

Vem uppgiften skall avse

Den som gotiskrivits ränta eller till vilken ränla
utbetalats (borgenär). Utbetalning av ränta på statens sparobligationer skall
anses ha skett av riksgäldskontoret.

Undanlag:

Bank, hypoteksinslilut, försäkringsanstalt och
aktiebolag samt förening och stiftelse som tilldelals organisationsnummer.

Vad
uppgiften skaU avse

Ränta som den uppgiflsskyldige sammanlagt gotiskrivit
eller utbetalat till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiflsskyldige
vid årets utgäng.

Undanlag:

a)
Ränla som i
fråga om värdepapperscentralen inte avser bolagets verksamhet beträffande
skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga
uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses under rubriken
Uppgiftsskyldig.

b) Ränta som inte utgör skattepliktig
inkomst enligt 3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer
eller lagen {1988:000) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

c) Ränta och fordran på konto, för
vilket inte finns person-eller organisationsnummer och som öppnats förde den
I januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor.
Innehas ett konto

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgijten
skall Prop. 1987/88: 150

avse avse Bilaga 3

av mer än en person, skall uppgift lämnas för samtliga kontohavare,
om räntan för någon av dem uppgår till minst 100 kronor.

d) Om borgenärens

sammanlagda ränla pä

ell eller flera konton

uppgär lill mindre än

100 kronor, skall upp

gift inle lämnas om

dennes ränta och ford

ran pä kontona. Ränta

som enligl andra be

stämmelser i delta

stycke är undantagen

från uppgiftsskyldig

het skall inte medräk

nas.

e) Ränta och ford

ran på särskill konto i

bank enligt skogskon-

lolagen (1954:142),

lagen (1979:611) om

upphovsmannakonto

eller lagen (1982:2)

om uppfinnarkonlo.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt
person- eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som
borgenären. Innehas ett konto av fler än fem personer får, i stället för
uppgifter rörande samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som
förfogar över kontot saml i förekommande fall om den beteckning på innehavarkrelsen
som används för kontot. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den
avlidnes personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inle anges
för en borgenär, skall såvitt möjligl dennes födelselid redovisas eller, om
borgenären är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den
som får förfoga över ränta eller fordran.

Innehas etl konto av mer än en person skall ränta och
fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inle annat förhållande är känt för
den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inle
redovisas enligt bestämmelserna i andra stycket skall dock den totala räntan
och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annal än ränla och kan den
uppgiftsskyldige inle ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället
för ränla det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

Bestämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom.
första och andra styckena saml 5 mom. skall tillämpas på kontrolluppgift enligt
delta moment. Redovisning av konto som avses i andra stycket andra meningen
skall dock lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

Denna lag träder i kraft den I december 1988 och tillämpas
första gången -2

vid 1989 års taxering.

5 Förslag till Prop- 1987/88:150

Bilaga 3 Lag om inbetalning på likviditetskonto under
budgetåret

1988/89 Härigenom föreskrivs följande.

1 § Företag skall betala in medel på räntebärande konto
{likviditetskon

to) i riksbanken enligt bestämmelserna i denna lag.

Med förelag avses i denna lag

1.
aktiebolag som
inte är bankaktiebolag, kreditakliebolag, finansbolag, fondkommissionsbolag
eller försäkringsbolag,

2.
ekonomisk
förening som inte är föreningsbank,

3.
handelsbolag.

Om del finns synnerliga skäl fär regeringen medge
befrielse hell eller delvis från skyldighet atl betala in medel på likviditetskonlo.

2 § Företag som är skyldiga att betala in medel på likviditetskonlo
skall

betala in ett belopp motsvarande 15% av den del av företagets likvida

tillgångar enligl andra stycket som överstiger 50 miljoner kronor enligt

balansräkningen för det räkenskapsår som avslutats närmast före den I

januari 1988.

Med likvida tillgångar avses omsättningstillgängar i form
av kassa- och banktillgodohavanden, aktier och andra andelar saml obligationer
och andra värdepapper.

3 § För inbetalning av medel pä likviditetskonlo enligt 2
§ gäller följan

de.

Företaget skall senast den 31 augusti 1988, i avräkning på
del slutliga beloppet, betala in 90% av del totala beloppet {preliminär inbetalning).
Återstoden av beloppet enligl 2 § skall betalas in senast den 31 januari 1989
{slutlig inbetalning).

4
§ Förelag som
är skyldiga att betala in medel på likviditetskonto skall senast den 31 augusti
1988 till riksskatteverket lämna uppgifter om det beräkningsunderlag som legal
till grund för den preliminära inbetalningen. Uppgifterna skall lämnas på
blankett enligt av verket fastställt formulär. Till uppgifterna skall fogas den
i 2 § första stycket nämnda balansräkningen. Skyldighet att lämna motsvarande
uppgifter på blankett och balansräkning föreligger också efter anmaning av
verket.

5
§ Riksskalteverkel
skall med ledning av de erhållna handlingarna enligt 4 § fastställa den
slutliga inbetalningen. Riksskatteverket skall före utgången av november 1988
underrätta företag om del totala belopp som skall betalas in. Kopia av sådan
underrättelse skall sändas till riksbanken.

De belopp som skall betalas in på likviditetskonto skall
avrundas till närmast lägre tusental kronor.

Riksskatteverkets beslut fär överklagas hos regeringen. Riksskatleverkels
beslut har omedelbar verkan, om inte annat beslutas.

6 § På medel som står inne på likviditetskonto utgår årlig
ränta som läggs

till kapitalet. Räntan skall vara den ränla som riksbanken normalt lämnar

på inlåning från bank. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bort

faller.

7 § Om inbetalning på
likviditetskonto inte sker inom föreskriven lid Prop. 1987/88: 150

skall företaget betala ränta pä beloppet lill slaten. Räntan är 2% för varje
Bilaga 3

påbörjad kalendermånad efter den månad då beloppet rätteligen skulle ha

betalats
till dess inbetalning sker, dock längst lill och med den dag återbetalning
skulle ha skett enligl 8 §.

Ränta
enligl första stycket fastställs av riksbanken och skall betalas inom den tid
som riksbanken beslutar i varje särskilt fall. Ränla som inte betalas inom
föreskriven tid får omedelbart drivas in i den ordning som gäller indrivning av
skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Restavgifi utgår dock inte.

Riksbanken
fär medge befrielse, helt eller delvis, frän skyldighet att erlägga ränta, om
det finns särskilda skäl.

8 § Del belopp som ett företag har betalat in på
likviditetskonto skall med ränta enligt 6 § av riksbanken betalas tillbaka till
företagel den 2 juli 1990 eller den tidigare dag som regeringen föreskriver
eller beslutar i särskilda fall.

9 § Riksbankens beslut enligt denna lag får inte
överklagas.

10 §
Styrelseledamot eller befattningshavare hos företag som uppsåt

ligen eller av oaktsamhet lämnar riksskatteverket felaktiga upplysningar

eller underlåter att lämna upplysningar enligt denna lag döms, om gärning

en inte är ringa, till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

s. 1981 Kontrollera mot PDF

6 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs alt
ikraftträdandebestämmelserna lill lagen (1980:865) mot skatteflykt skall ha
följande lydelse.

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 3

Nuvarande
lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas
på rättshandlingar som har företagits under tiden den 1 januari 1981 - den 31
december 1988.

Denna lag träder i kraft den I mars 1983 och tillämpas på
rättshandlingar som har företagits under tiden den I mars 1983 - den 31 december
1988.

Föreslagen lydelse

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas
på rättshandlingar som har förelagils under tiden den 1 januari 1981 - den 31
december 1989.

Denna lag- träder i kraft den I mars 1983 och tillämpas'
på rättshandlingar som har företagits under tiden den I mars 1983 - den 31
december 1989.

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1986.

Denna
lag"* träder i kraft den 1 januari 1989.

'
1980:865, senaste lydelse 1985: 1013. 1983:75, senaste lydelse I985:.1013. 1985:
1013. " 1988:000.

7 Förslag till Prop. 1987/88:150

Lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs atl 2§ lagen (1961:394) om
tobaksskatt' skall ha följande lydelse.

2 §2 Nuvarande lydelse

För lobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i
förhållande lill varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp
för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I ............. t.o.m. 1,7 13,5

II
över
1,7 t.o.m.3,0 18.0

III
•■
3,0 ■' 5,0 21,5

IV
■■
5,0 30,0

Cigarretter

grupp I ............. t. o. m. 0,85 34

II
över
0,85 t.o.m. 1.20 41

III
"
1,20 " 1,55 46

IV
" 1,55
■■ 1.90 51

v .............. " 1,90 55

Röktobak .............. 125:-

Tuggtobak............... 40:

Snus....................... 22:

Föreslagen lydelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i
förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för 1 st. öre

1 kg kr.

Cigarrer
och c eruDD I

igariller

. . t.o.m. 1,7 . . över 1.7 t. o. m. 3.0 . . "
3,0 ■■ 5.0 . . •■ 5.0

13,5 18.0 21.5 .30.0

III

Cigarretter
grupp I . . II

. . t.o.m.
0.85

.. över
0.85 t.o.m. 1.20

.. ■■
1,20 ■• 1.55

39 46 51

III

. . "
1.55 " 1.90

V .

. . "
1,90

Röktobak
.. .

140:-

Tuggtobak
. . .

45:-25-

Denna lag träder i kraft den 6 juni 1988.

Lagen omtryckt 1984: 155.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 141.

■ Senaste lydelse 1986: 1418. 46

8 Förslag till Prop. 1987/88:150

Lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)

Härigenom föreskrivs atl 24 kap. lulltaxelagen
(1987:1068)' skall ha följande lydelse.

24 kap. Tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning

Nuvarande lydelse

Anm. För tobaksvaror som införs i den ordning som avses i
I § andra slyckel lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller förordningen
(1987:1072) om rätt för resande in.jl. att införa varor tull- och skattefritt,
utgår, om tullfrihet inle åtnjuts, tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller:

vikt högst 3 g per styck ...................... 22 öre per slyck

vikt högre än 3 g per slyck ................. 42 öre per slyck

Cigaretter:

vikt högst 0,85 g per slyck .................. 42 öre per slyck

vikt högre än 0,85 men högst 1,20 g per styck .. 51 öre per slyck

vikt högre än 1,20 g per slyck............... 58 öre per slyck

Andra slag av färdiga lobaksvaror ........... .... 155:- per kg

Tullsals som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet
föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987: 1065).

Föreslagen lydelse

Anm. För tobaksvaror som införs i den ordning som avses i
1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt eller enligt föreskrifter som
meddelats med slöd av 13 § andra punkten lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. ulgår,
om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller:

vikt högst 3 g per slyck ....................... 22 öre per slyck

vikt högre än 3 g per slyck.................... . 42 öre per styck

Cigaretter:

vikt högst 0,85 g per slyck ................. . 48 öre per slyck

vikt högre än 0,85 men högst 1,20 g per slyck .. 57 öre per slyck

vikt högre än 1,20 g per slyck................ . 64 öre per slyck

Andra slag av färdiga lobaksvaror ........... . 175:- per kg.

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighel
föreligger enligt 81 eller 82 § lullagen (1987: 1065).

Denna lag träder i kraft den 6 juni 1988.

Lagen omtryckt 1987: 1186. 47

s. 10 Kontrollera mot PDF

9 Förslag
till Prop. 1987/88:150

Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs all bilaga I lill lagen (1957: 262)
om allmän energiskatt' skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skallesals

ur 27.01, Kolbränslen.............................
305 kr. per lon

ur 27.02

eller

ur 27.04

ur 27.10 Fotogen
med tillsats som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bun

keroljor ................................... 660 kr. per m'

ur 27,11 Naturgas
................................ 308 kr. per 1 000 m'

ur 27.11 Gasol
som används för

eller a) motordrift............................
92 öre per liter

ur 38.23 b) annal
ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder, får beskatlningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen.............................
305 kr. per lon

ur 27.02

eller

ur 27.04

ur 27.10 Fotogen
med tillsals som möjliggör drift

av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bun

keroljor ................................... 735 kr. per m

ur 27.11 Naturgas
................................ 308 kr. per 1000 m'

ur 27.11 Gasol
som används för

eller a) motordrift............................
92 öre per liter

ur 38.23 b)
annat ändamål än motordrift 185 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten inte beräknas på sädant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder, får beskatlningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

Senasle lydelse 1987: 1200. 48

10 Förslag till Prop. 1987/88: 150

, , Bilaga
3

Lag om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs alt 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskau'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §- Avdragsrält föreligger icke för ingående skalt som
belöper på

1)
stadigvarande
bostad,

2)
anskaffning av
personbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan som avser yrkesmässig äterförsäljning
eller uthyrning,

3) utgifter för spritdrycker och 3) utgifter för representation och

vin för vilka avdrag vid inkomst- liknande ändamål för vilka avdrag

taxeringen inle medges enligl punkt vid inkomsttaxeringen inle medges

1 av anvisningarna lill 20 § kommu- enligl punkt 1 andra stycket av an-

nalskallelagen (1928: 370). visningarna lill 20 § kommunalskal

telagen (1928: 370).

Avdragsrätl föreligger ej för ingående skalt som belöper
på hyra av personbil eller motorcykel för annal ändamäl än yrkesmässig älerulhyr-ning
i del fall fordonet endasl i ringa omfattning används i verksamhel som medför
skattskyldighet.

Medför verksamhel endasl delvis skattskyldighet, fär
ingående skatt vilken hänför sig till förvärv eller införsel som lill mer än 95
procent avser den del av verksamhelen som medför skattskyldighet avdragas utan
uppdelning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95
procent av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger I 000 kronor för
visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående skall enligt 17 §
sjätte stycket vid förvärv av en vara som helt eller lill väsentlig del består
av guld, silver eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av
metallvärdet på inköpsdagen av del guld, silver eller platina som ingår i
varan. Detsamma gäller i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara, som
innehåller guld, silver eller platina.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrält för
ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skall skall erläggas enligt
förordnande som avses i I S.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. De nya reglerna
gäller representation som utövas efter ikraftträdandet.

Lagen omtryckt 1979: 304.

Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974: 885.

Senaste lydelse 1984: 357. 49

Norstedts
Tryckeri, Stockholm 198B

Bilaga 4

Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet Prop- 1987/88:150

Bilaga 4 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
21 april 1988.

Föredragande slalsrådel Bodström.

Anmälan till proposition med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m.m.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

C. VUXENUTBILDNING

C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

I budgetpropositionen har regeringen beräknal antalet
undervisningstimmar i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (grund-sfi)
lill 673900. Beräkningarna baserades på atl ca 18 720 invandrare skulle della i
undervisningen och atl den genomsnittliga undervisningstiden skulle vara 430
limmar per deltagare.

I budgetpropositionen beräknades vidare antalet
studietimmar i päbygg-nadsundervisningen i studieförbund lill 112 300.
Beräkningarna baserades på all 30% av dellagarna i grund-sfi skulle delta i
denna form av påbygg-nads-sfi under i genomsnitt 200 studielimmar medan
resterande 70 % skulle della i påbyggnads-sfi inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU).

I budgetpropositionen uttalades också atl frägan huruvida
den nämnda fördelningen mellan påbyggnads-sfi inom studieförbund och AMU överensstämde
med de faktiska förhållandena bereddes inom regeringskansliet. Jag redovisade
min avsikt att senare återkomma lill regeringen i denna fräga.

Efter samråd med arbetsmarknadsministern vill jag nu
anföra följande.

Inom arbetsmarknadsdepartementet har under våren 1988 en
kartläggning gjorts belräffande bl. a. antalet deltagare i
svenskundervisningen inom AMU. Kartläggningen visar all antagandet om att 70%
av dellagarna i grund-sfi skulle få sin påbyggnad inom AMU inle slår i
överensstämmelse med vad som faktiskt gäller. Efterfrågan pä påbyggnads-sfi
inom studieförbund har visat sig vara väsentligt större än vad som hade
förväntats.

Ytterligare resurser för påbyggnads-sfi inom studieförbund

Jag finner del mot denna bakgrund angelägel all
fördelningen av resurser mellan studieförbunden och AMU avseende päbyggnadsutbildning
i svenska fr.o.m. budgelåret 1988/89 ändras så all den bättre överensstämmer
med del faktiska behovet. Jag gör därvid den bedömningen atl beräkningen av
resurser skall utgå

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 4

från att
50% av deltagarna i grund-sfi får sin påbyggnads-sfi inom studie- Prop.
1987/88: 150

förbunden medan 50% färden inom AMU. Detta leder till ell ökal medels- Bilaga 4

behov under förevarande anslag jämfört med vad som begärts
i budgetpropositionen enligt följande.

I budgetpropositionen har beräknats 18720 deltagare i grund-sfi.
Av dessa antas nu 50% gå vidare till päbyggnads-sfi i studieförbund. Deltager etl
behov av 187 200 studietimmar, vilket innebär 74900 studietimmar fler än vad
som beräknades i budgetpropositionen. Kostnaden för de tillkommande timmarna
blir 21 421 400 kr.

Enligt nu gällande föreskrifter ankommer del pä
skolöverstyrelsen att fördela antalet studietimmar på studieförbunden i
förhållande till del genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade
studietimmar i sfi under de tre senaste budgetåren. Folkbildningsförbundet har
i en skrivelse bl. a. anhållit om alt fördelningen av studietimmar för påbyggnads-sfi
skall baseras på del senaste verksamhetsårets resultat samt atl studieförbunden
bör uppmanas att centralt ansvara för att tilldelade resurser distribueras på
lokalavdelningarna med utgångspunkt i bedömningar av aktuella behov. Jag
biträder Folkbildningsförbundets förslag lill fördelning av studielimmar mellan
studieförbunden.

Ytterligare resurser för grund-sfi

Undervisningstiden i grund-sfi för dem som fortsätter i påbyggnads-sfi
i studieförbund bör i genomsnitt vara 500 limmar. För dem som fortsätter till AMU
bör undervisningstiden i genomsnitt vara 400 timmar. Vid fördelningen 30% av
deltagarna till päbyggnads-sfi i studieförbund och 70% lill AMU har därför
beräkningen av statsbidraget för grund-sfi till kommunerna ulgält från 430
undervisningslimmar per grupp om 12 deltagare eller avrundat 36
undervisningslimmar för varje nytillkommande deltagare för vilken kommunen har
skyldighet all anordna undervisning. När nu övergångsfrekvensen till påbyggnads-sfi
inom studieförbund antas uppgå till 50 i stället för 30% får delta som följd atl
beräkningen av slalsbidrag till kommunerna för grund-sfi bör ulgå från 450
undervisningslimmar per grupp om 12 deltagare, eller 37,5 undervisningslimmar
per deltagare. Detta medför etl ytterligare behov av 28 100 undervisningslimmar
ulöver vad som beräknats i budgetpropositionen. Kostnaden härför beräknas till
9441 600 kr.

Sammanlagt beräknar jag således ett behov av ytteriigare
28 100 undervisningstimmar i grund-sfi och 74900 studietimmar i påbyggnads-sfi
ulöver vad som beräknats i budgetpropositionen. Kostnaderna härför beräknar jag
till sammanlagt 30863000 kr. Det totala medelsbehovel under förevarande anslag
för budgelåret 1988/89 beräknar jag således lill 312957000 kr.

Arbetsmarknadsministern kommer senare atl under tionde
huvudtitelns anslag B 3. Arbetsmarknadsutbildning redovisa de förändringar, som
bör göras under della anslag med anledning av, vad jag nu har föreslagit.

Hemställan Prop. 1987/88: 150

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen °

föreslår
riksdagen att

1.
godkänna vad
jag har förordat om limram för påbyggnads-sfi inom studieförbund,

2.
godkänna vad
jag har förordat om fördelning av studietimmar i päbyggnads-sfi mellan
studieförbund,

3.
att till
Undervisning jör invandrare i svenska språket m. m. — utöver vad som begärts i prop.
1988: 100 bil. 10 - för budgelärel 1988/89 under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare
30863 000 kr.

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1988

Bilaga
5

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet miägJ?''' '

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande:
statsrådet Thalén vad avser frågor rörande Arbetsmarknad m.m. (liltera B) och
statsrådet G. Andersson såvitt avser frågor rörande Invandring m. m. (liltera D).

Anmälan till proposition med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m.m.

Tionde huvudtiteln Inledning Arbetsmarknadspolitiska frågor

När
årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 12) förelades riksdagen var
utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1988 och budgetåret 1988/89
svårbedömbar. Faktorer som den stora oron på de finansiella marknaderna och
trycket uppåt på kostnader och priser, via på vissa håll ansträngda ekonomiska
resurser, bidrog lill osäkerheten i bedömningen.

Bilden
av ulvecklingen i ekonomin och pä arbetsmarknaden under förra ärel framträder
nu med klarare konturer. Ar 1987 blev ett betydligt starkare år för industrin
än år 1986. Industrikonjunkturen förstärktes under året. Kapacilelsulnytljandel
fortsatte att stiga och i millen av december arbetade nära 60% av
industriföretagen med fullt kapacitetsutnyltjande. Man får gå så långt tillbaka
som lill är 1974 för att hitta jämförbara siffror.

Efter
många års svag utveckling inom byggnadsverksamheten skedde elt uppsving under
förra året. Byggnadsproduktionen steg kraftigt och därmed också efterfrågan på
arbetskraft. En besvärande brisl pä arbetskraft uppkom i flera regioner,
vilket torde ha varit en bidragande orsak lill den snabba löneglidningen inom
branschen.

Mellan
åren 1986 och 1987 ökade antalet sysselsatta inom industrin med några lusen
personer och inom byggnadsindustrin med 15000 personer. Förde varuproducerande
sektorerna som helhet - således inkl.jord- och skogsbruket - ökade
sysselsättningen med 17000 personer. I den privata tjänstesektorn uppgick
ökningen till 16000 och inom den offentliga sektorn steg sysselsättningen med 5
000 personer. Det betyder all den tendens som förelegat alltsedan år 1983
består, nämligen atl sysselsättningsökningen i betydligt större utsträckning än
tidigare sker inom näringslivel. Denna utveckling har varil särskilt markant de
två senaste åren vilket framgär av följande tablå, som bygger på uppgifter frän
arbelskraftsundersökningar-

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 5

Sysselsättningsförändring

åren
1983-1985 och 1985-

-1987

Prop.
1987/88: 150

1983-1985

1985-1987

Bilaga
5

industri

övrig varuprod.
privata tjänster offentliga tjänster

Summa

30000

-25000

26000

53 000

84000

3,0

-5,2 1,8 4.0

2,0

13 000

-2000

51000

62000

1.3

-0,4

3,5

0,0

1,5

Källa: AKU

Arbelskraftsulbudel
steg under förra året med 24000 personer. Arbelslösheten minskade till följd
av den starka sysselsällningsökningen med 14000 personer uttryckt i årsmedeltal.
I genomsnill under år 1987 uppgick arbetslösheten lill 84000 personer eller
1,9% mot 98000 eller 2,2% årel före. Det innebär atl arbetslösheten kunnal
sänkas för fjärde årel i rad och att årsmedellalet för år 1987 var del lägsta
sedan år 1980. I ell internationellt perspektiv är detta närmast hell unika
siffror.

Det
bör dessutom beaktas atl minskningen av arbetslösheten kom till stånd samtidigt
som de sysselsättningsskapande åtgärderna kunde reduceras med 25% lill all
omfatta en nivå av 39000 personer per månad. Den absoluta merparten av dem som
berörs av sådana åtgärder utgörs nu av ungdomar och svärplacerade.

Under
de första månaderna i år har sysselsättningen ökat ytterligare och
arbetslösheten sjunkit. Under första kvartalet uppgick antalet arbetslösa till
81000 personer i genomsnitt per månad eller 1,8%. Det innebar en minskning med
13 000 personer sedan motsvarande period i fjol. Tillgänglig ekonomisk
statistik och länsarbetsnämndernas aktuella bedömningar, som bygger på
uppgifter från ca 5 000 arbetsgivare, lyder på forlsall god ekonomisk
utveckling men också på att fortsatta rekryteringssvårigheter kan vänlas under
överskådlig tid. Några nämnder erinrar emellertid om tendenser lill avlagande
aktivitet framför allt mot slulet av prognosperioden och senare hälflen av
budgetåret.

Chefen
för finansdepartementet har tidigare i dag redovisat regeringens samlade syn på
den ekonomiska utvecklingen för är 1988 och den ekonomisk-politiska
inriktningen för del kommande budgelärel. En detaljerad redogörelse för
beräkningar och prognoser lämnas i den reviderade nalionalbudgeien.

Del
är en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken alt möta den efterfrågan pä
arbetskraft som nu föreligger och alt bidra lill all lediga arbeten snabbt
tillsätts. Prioriteringen av den arbetsförmedlande verksamhelen och
arbetsmarknadsutbildningen står således fast, och de riktlinjer som regeringen
gav uttryck för i budgetpropositionen som bl. a. innebär alt ge alla en
möjlighet till delaktighet i arbetslivet och förhindra långtidsarbetslöshet
och utslagning skall fullföljas.

Även
om utsikterna för den närmaste liden således ger anledning lill

tillförsikt kvarstår etl antal osäkerhetsmoment. Vid sidan
av den interna- Prop. 1987/88: 150 tionella ulvecklingen utgör det slutliga
och reella avtalsutfallel ell sådant. Bilaga 5 Ulvecklingen på de
finansiella marknaderna under hösten 1987 visar del nära beroendeförhållandet i
den inlernationella ekonomin och del finns anledning all hälla en beredskap
inom arbetsmarknadspolitiken inför förändringar såväl internationellt som
nationellt.

Flyktingar och invandrare

Invandringen ökade under är 1987 jämfört med årel före.
Ökningen faller praktiskt taget helt på medborgare frän länder utanför Europa.
De som fäll stanna som flyktingar eller av liknande skäl dominerar bilden sedan
några år. Flyktinginvandringen har mer än fördubblats sedan är 1984 då drygt
7000 personer fick tillstånd all bosätta sig i Sverige som flyktingar eller av flyklingliknande
skäl. År 1987 omfattade invandringen av flyktingar och därmed jämställda ca
16500 personer.

Denna ökade invandring av flyktingar har medförl större
ansträngningar för samhällets flyktingmottagande än väntat. Utvecklingen har
påverkat de myndigheter som handlägger ansökningarna om uppehållstillständ och
ordnar mottagandet den allra första tiden. Systemet med kommunall flyktingmottagande
har satts på hårda prov och antalet kommunplalser är för närvarande mindre än
antalet personer som behöver placeras. Arbetslösheten bland flyktingar och
övriga invandrare är högre än vad som kan accepteras i det arbetsmarknadsläge
som nu råder.

Arbetslösheten bland utomnordiska medborgare är enligt AMS
för närvarande 3,5 gånger högre än bland svenska medborgare. Även på Stockholms
goda arbetsmarknad har sökande med utländsk bakgrund ofta svårt atl få arbete.
Var femte arbetssökande i Stockholms län är utländsk medborgare. Ca 800 av dem
har akademisk utbildning.

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av det
kommunala flyk-tingmollagandet kunnal konstatera atl flyktingar i stor
utsträckning tillbringar långa lider i utbildning och att delta avsevärt
försenar deras inträde på arbetsmarknaden. RRV rekommenderar atl särskilda
insatser görs i syfte att hävda arbetslinjen.

Tre aktuella huvudproblem kan beskrivas enligl följande:

-
Del tar för
lång tid - i alltför många fall - alt ge asylsökande svar på deras ansökningar
om uppehållstillstånd.

-
Det lar för
lång lid innan de som fält tillstånd all stanna som flyktingar eller av flyklingliknande
skäl får bosätta sig i en kommun; det leder ofta till alltför långa vistelser i
förläggningar.

-
Det lar för
lång lid innan flyktingar och invandrare kan fä etl arbete och en egen
försörjning.

Regeringen arbetar målmedvetet för atl komma till rätta
med alla dessa tre huvudproblem. Handläggningstiderna i utlänningsärenden skall
förkortas rejält genom en ändrad utlänningslagstiftning, genom nya rutiner för
handläggningen av asylärenden och'genom en ny organisation för statens
invandrarverk.

Organisationsförändringen vid statens invandrarverk har
nyligen pre- 3

ti Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 150. Bilaga 5

senterats för riksdagen i prop.
1987/88: 158. I det följande föreslås vissa Prop. 1987/88: 150
resursförstärkningar som skall bidra till att lägga grunden för denna nya
Bilaga 5 organisation.

Del
gäller samtidigt att förmå kommunerna lill att öka sina åtaganden i
flyktingmottagandet. Om alla kommuner vore beredda att ta emot lika många
flyktingar som motsvarar flyktinginvandrarnas andel av totalbefolkningen (för
närvarande 2,8%), skulle det andra av de tre huvudproblemen inte vara någol
problem.

Slutligen
bör det inte accepteras att tusentals flyktingar och invandrare går ulan
arbete, när industrin på många håll i landet ropar efter arbetskraft. Det är en
angelägen uppgift för hela det svenska samhället att la tillvara invandrarnas
kompetens och alt ge dem likvärdiga möjligheter till produktiva arbetsinsatser
och en egen försörjning som den övriga befolkningen.

Mot
denna bakgrund föreslås vissa förändringar inom anslaget till sysselsättningsskapande
åtgärder och en förstärkning av arbetsmarknadsutbildningen med särskild
inriktning på flyktingar och invandrare. Vidare redovisas förslag till åtgärder
som skall bidra lill ett ökat kommunall flyktingmottagande.

B. Arbetsmarknad m. m.

1
AMS framställning

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) har i skrivelse den 25 mars 1988 redovisat sin bedömning av den
förväntade arbetsmarknadsulvecklingen och behovet av insatser utöver dem som
har föreslagils i årets budgetproposition. AMS tar upp frågor av olika karaklär.
Utgångspunkten är att arbetslinjen skall fullföljas och att samhällets
resurser skall utnyttjas för aktiva insatser i syfte att ge de arbetssökande
arbete eller utbildning. AMS understryker alt arbetsmarknadspolitiken bör
inriktas på all lösa rekryterings- och sysselsättningsproblemen i en fortsatt
högkonjunktur men all beredskapen inför nya krav måste vidmakthållas.

Övervägandena
utmynnar i förslag om ökad volym inom arbetsmarknadsutbildningen av särskilt
upphandlade kurser, om ökad volym inom förelagsutbildningen, om särskilda medel
för atl inleda uppbyggnaden av en ulbildningsreserv, om atl utreda frägan om en
särskild stimulans till förelagsutbildning via statligt beviljade räntefria lån
lill sådan verksamhel saml om att utreda frågan om en förbättring av
utbildningsbidraget.

Utöver
dessa förslag förordar AMS en höjning av beloppsgränsen för bidrag till arbelshjälpmedel,
all unga handikappade skall kunna omfattas av den försöksverksamhel med
flexibla lönebidrag som föreslagits i budgetpropositionen, alt möjlighet
öppnas för mer djupgående ekonomisk utredning i samband med starta-eget bidrag
för ungdomar, atl en mindre del av beredskapsarbelsanslagel fär användas lill
regionala insatser i enlighet med del regelsystem som gäller för östra Norrbotlenprojeklel,
all medelsramen för strukturstöd för byggarbelsmarknaden las bort samt atl 1
000 platser inrättas som skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för

personer
som mer eller mindre permanent sysselsätts i skogliga bered- Prop. 1987/88:
150 skapsarbeten. Dessutom föreslår AMS att elt utvidgat rekryteringsstöd för
Bilaga 5 flyktingar inrättas.

Ytterligare etl antal skrivelser har kommit in till
regeringen angående förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Det finns som jag inledningsvis påpekat skäl alt anta att
efterfrågan på arbetskraft kommer atl vara betydande under år 1988 och alt
arbetslösheten kan komma atl sjunka ytterligare. På grund av den osäkerhet som
alllid är förknippad med en sådan prognos finns det emellertid anledning alt
noggrant följa utvecklingen och vidmakthålla en beredskap inför eventuella
förändringar. Arbetsmarknadspolitiken står inför omfattande och betydelsefulla
uppgifter näsla budgetär. En fortsatl slor efterfrågan på arbetskraft ställer
krav på arbetsförmedlingen alt lösa rekryterings- och flaskhalsproblem som kan
ge upphov till inflalionsimpulser. Samtidigt kommer de fördelningspolitiska
hänsynen att kräva etl betydande utrymme i verksamheten. Varje möjlighet måste
nu tas till vara för alt ge fler långlidsarbetslösa, handikappade och
invandrare plats i arbetslivet. Målet om arbete åt alla kräver ansträngningar
som vi gemensamt måsle la ansvar för.

I min anmälan till årets budgetproposition redovisade jag
utförligt min övergripande uppfattning om arbetsmarknadspolitikens inriktning.
Jag underströk där alt arbetslinjen konsekvent skall hävdas och förstärkas vid
valet mellan olika arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Det är självfallet ocksä
viktigt atl insatserna präglas av flexibilitet och långsiklighet. Ingripanden
för alt klara akuta problemsituationer skall ge positiva effekter även pä lång
sikt. Kortsiktiga insatser skall ges en sådan utformning och flexibilitet alt
de står i samklang med och främjar de långsiktiga målen. Del är också viktigt atl
AMS i all sin verksamhet upprätthåller en sädan flexibilitet i
resursanvändningen och i tilldelningen till länsarbetsnämnderna, atl möjligheter
lill omfördelning mellan grupper av människor eller mellan regioner och län kan
ske under budgetåret.

Beträffande de resurser arbetsmarknadspolitiken bör
tillföras för näsla budgetår gör jag bedömningen att mina förslag i
budgetpropositionen i väsentlig utsträckning svarar mol de behov som nu kan
förutses. De justeringar som jag strax mer utförligt kommer atl redovisa
innebär främst en speciell satsning för alt inlemma fler flyktingar i
arbetslivet och atl därmed bättre kunna tillvarata deras arbetsinsatser.
Dessutom kommer jag bl. a. alt föreslå en viss begränsning av medlen lill
beredskapsarbeten lill följd av den stabila och höga efterfrågan på
arbetskraft.

De förslag som jag inte tar upp i det följande harjag inle
funnit anledning alt tillstyrka.

2 Arbetsmarknadsutbildning

Jag är mot bakgrund av den förväntade utvecklingen pä
arbetsmarknaden

inte nu beredd atl föreslå en ökning av den upphandlade arbetsmarknads

utbildningen utöver vad riksdagen nyligen beslutat i anledning av budget

propositionen. Med tanke på del väntade konjunkturförioppet gör jag

bedömningen all AMS inom ramen för dessa medel har utrymme atl göra 5

avvägningar
som möter rimliga anspråk från såväl arbetssökande som Prop. 1987/88: 150
arbetsgivare. Jag vill också erinra om de möjligheter förelagen har alt via
Bilaga 5 sina förnyelsefonder utbilda och vidareutveckla sin personal.

Jag finner frågan om atl göra en behovsinventering i
företagen för att upprätta en utbildningsreserv som snabbi kan aktiveras vid en
lågkonjunktur vara ell intressant uppslag. Enligl min mening är della en sådan
uppgift som AMS kontinuerligt bör göra för atl hålla sig informerad om utbildningsbehoven
på arbetsmarknaden. Del finns heller inga hinder för AMS alt inom ramen för
tillgängliga medel göra sådana uppföljningar. Jag är därför inle beredd alt
tillstyrka AMS förslag om medel härför. 1 syfte atl få ytterligare underlag om
vad en intensifierad verksamhel kan ge är jag emellertid beredd atl via
särskilda projektmedel, inom ramen för tilldelade medel, låta AMS pröva della
på några orter. Jag återkommer senare lill regeringen i denna fråga.

Styrelsen har vidare begärt regeringens uppdrag alt snabbuireda
frågan om etl nytt syslem för stimulans till utbildning i förelag. Det ligger,
som jag ser del, i första hand i förelagens egel intresse atl sörja för utbildning
och ulveckling av personalen. Nu gällande stödformer inkl. förnyelsefonderna
underlättar detta och kompletterar företagens egna insatser. Det är samtidigt
viktigt att pröva om exislerande stödformer kan förbäliras eller ersättas med
andra. Jag finner del värdefullt all AMS gör en studie som kan bidra till att
vidga beslutsunderiagel rörande behovet och utformningen av stimulans av
kompetensutveckling pä arbetsplatserna. Del är inget som hindrar alt AMS på
eget initiativ utför en sädan utredning utan all särskill uppdrag lämnas av
regeringen.

Jag vill med skärpa framhålla alt del åvilar arbetsgivare
inom såväl privat som offentlig sektor atl långsiktigt penetrera rekryterings-
och utbildningsbehov, saml planera för när och under vilka former dessa lämpligast
kan tillgodoses. Arbetsmarknadsmyndigheterna kan endasl och skall endasl
ingripa när vidare målsättningar än de renodlat förelagsspecifika kan uppnås.
Den förelagsutbildning som bedrivs inom ramen för och med stöd av
arbetsmarknadspolitiken har klart avgränsade syften. Som jag påpekade i
budgetpropositionen utgör slödel lill företagsuibildning inte elt alternativ lill
förelagens egna ansträngningar ulan ell komplement. För att möta kraven frän
och konkurrensen på 1990-talets arbetsmarknad är det av stor belydelse att
företagens utbildningsplanering integreras i deras verksamhel på liknande säll
som beslut om invesleringar i utrustning och marknadsföring.

En begränsad men betydelsefull del av
arbetsmarknadsutbildningen genomförs inom ramen för det reguljära
utbildningsväsendet. Denna möjlighet har särskild betydelse för sökande med
svag förankring pä arbetsmarknaden och för all yrkesmässigt och geografiskt
vidga utbildningsmöjligheterna.

Som mål
för arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsvä

sendet för såväl föregände som innevarande budgetär har angivils 20 000

deltagare. Utfallet förra budgetåret blev ca 26000 deltagare och innevaran

de budgetår torde ännu fler komma att omfattas enligl en bedömning som

görs av AMS i skrivelse den 19 februari 1988 i vilken utbildningens inrikt- 6

ning och omfattning redovisas.

En betydande del av den
aktuella utbildningen är inriktad pä utpräglade Prop. 1987/88: 150
bristområden som vård och tekniskt arbete. Möjligheterna all della i regul-
Bilaga 5 jär utbildning med utbildningsbidrag har vidare slor fördelningspolitisk
belydelse. Andelen kvinnor uppgär lill ca två tredjedelar mol ca 40% i
upphandlad utbildning. Andelen handikappade utgör nästan 40% mol endast 15% i
de upphandlade kurserna.

I
årets budgetproposition harjag beräknat all 20000 personer kan komma alt
behöva beviljas utbildningsbidrag för utbildning inom det reguljära utbildingsväsendet
eller hos vissa andra utbildningsanordnare under nästa budgetär. Mot bakgrund
av den fördelningspolitiska betydelse denna ul-bildningsform har beräknar jag anlalet
personer, som av arbetsmarknadsskäl kan börja utbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet, till högst 25000 under budgelåret 1988/89. Denna typ av
utbildning skall enligl min mening i ökad utsträckning anpassas lill behoven pä
arbetsmarknaden och särskill inriktas mot brislyrkesområden. Kostnaden för
ytterligare 5000 deltagare beräknar jag lill 219,4 milj. kr. som avser utbildningsbidrag
för dellagarna.

Chefen
för utbildningsdepartementet har tidigare i dag föreslagit vissa förändringar
av beräkningsgrunderna för kostnadsfördelningen mellan utbildnings- och arbelsmarknadsdepariementets
huvudtitlar beträffande svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi).
Beräkningen av statsbidraget och antal studietimmar i päbyggnads-sfi grundar
sig på ell anlagande om atl 30% av deltagarna i grund-sfi går vidare i påbyggnads-sfi
hos studieförbunden och 70% lill AMU. En undersökning under våren 1988 visar
emellertid att della antagande inle stämmer överens med nuvarande förhållanden.
Den förväntade efterfrågan pä päbyggnads-sfi inom AMU har varit mindre än beräknal,
samtidigt som den varil större än beräknat hos studieförbunden. Della innebär atl
en obalans har uppställ i medelsfördelningen. Utbildningsministerns förslag
bygger på ell anlagande om en lika slor övergångsfrekvens till studieförbunden
som lill AMU.

Om
övergångsfrekvensen lill studieförbunden anlas höjd till 50% innebär det,
utslaget pä samtliga deltagare i grund-sfi, en genomsnittlig undervisningstid
av 450 timmar. Detta har sin grund i atl undervisningstiden i grund-sfi i
genomsnitt är 400 timmar för dem som fortsätter lill AMU medan den är 500 timmar
för dem som går vidare till studieförbunden. Den genomsnittliga
undervisningstiden för påbyggnads-sfi är i sin tur 300 limmar hos AMU resp.
200 timmar hos studieförbunden.

I
konsekvens med att resurserna för sfi ökas i enlighet med vad chefen för utbildningsdepartementet
tidigare i dag föreslagit bör anslaget för arbetsmarknadsutbildning minskas
med kostnaderna för ifrågavarande antal deltagare inom AMU. Under förutsättning
av riksdagens godkännande av' förslaget om medelslillskotl inom utbildningsdepartementets
huvudtitel kommer jag senare att föreslå regeringen all 43,8 milj. kr. skall
föras bort från anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning.

3 Sysselsättningsskapande
åtgärder Prop. 1987/88:150

Den höga efterfrågan på arbetskraft och den sannolikl
ytterligare minsk- °

ningen av arbetslösheten innebär att behovet av sysselsättningsskapande
åtgärder avlar. Förulsätlningarna atl placera även de mindre konkurrenskraftiga
i arbete är nu gynnsammare än på länge. Genom resoluta ansträngningar bör det
vara möjligt atl slussa ut elt ökat antal personer som nu befinner sig i olika
beredskapsarbeten lill fasta anställningar pä den öppna arbetsmarknaden eller
till utbildningar som leder lill della. Mol bakgrund av detta gör jag
bedömningen alt medlen för beredskapsarbete kan reduceras med 200 milj.
kr.jämfört med de i budgetpropositionen beräknade medlen om 1 710 milj. kr. Jag
kommer senare all föreslå regeringen alt 200 milj. kr. förs bort från anslaget.
Andelen invesleringsinriktade beredskapsarbeten bör emellertid sänkas nägot i
förhållande lill vad jag angav i budgetpropositionen.

I årets budgetproposition konstaterade jag all del är
viktigt all AMS vid fördelningen till länsarbetsnämnderna av medlen för sysselsättningsskapande
åtgärder håller kvar vissa reserver för atl kunna möta hastigt uppkomna
problem lokalt och regionall under hela budgetåret. Sådana problem bör normalt
mötas inom ramen för ordinarie medel. Sammantaget ger den uppsättning av
åtgärder som AMS har lill sitt förfogande utrymme för insatser över etl brett
spektrum. Jag anser atl ell flexibelt utnyttjande av de enskilda åtgärderna bör
kunna skapa möjligheter för regionala insatser med betydande tyngd och varierat
innehåll. Jag vill i della sammanhang också erinra om all de särskilda medel
för insatser mol långlidsarbelslös-het som jag förordade i årets
budgetproposition kan utnyttjas med betydande frihet.

AMS har i sin skrivelse begärt atl ylleriigare medel skall
föras över frän beredskapsarbeten lill strukturstöd för byggarbelsmarknaden. I
budgetpropositionen beräknade jag 40 milj. kr. för della under budgelärel
1988/89 med möjlighet lill överföring av ytteriigare 10 milj. kr. frän
beredskapsarbeten. I mina överväganden rörande AMS förslag harjag beaktat den brisl
på arbetskraft som råder inom byggnadssektorn pä flera håll. Strukturstödets
syfte är alt främja rehabiliteringen av arbetshandikappade och svar-placerade
inom branschen. Dessa behov varierar inte med konjunkturen. Anlalet berörda
personer är för närvarande ca 350. För alt bereda ekonomiskt utrymme för denna
volym saml för alt ge möjlighet lill en vidareutveckling under näsla budgetår,
bör ges ytterligare möjlighet lill överföring av medel frän beredskapsarbeten
med 30 milj. kr., dvs. totalt en överföring om 40 milj. kr. budgetåret 1988/89.

I årets budgetproposition redovisade jag alt AMS efter
samråd med skogsstyrelsen föreslagit all ell antal skogsarbetare som mer eller
mindre årel runt sysselsätts i beredskapsarbete hos skogsvårdsstyrelserna
skulle anställas direkt hos dessa och medel härför anvisas över anslaget C 6. Slalsbidrag
lill skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. Det är självfallet inle bra atl
ett antal personer, även om del är ell begränsat antal, närmast permanent är
hänvisade till och får sin försörjning via beredskapsarbeten. Avsiklen med
beredskapsarbeten är all dessa skall vara tidsbegränsade

och atl de
skall sättas in endasl för all överbrygga tidsperioden innan elt

fast
arbete kan erhållas eller en annan åtgärd kan tillgripas. Jag är emeller- Prop.
1987/88: 150 tid inte för närvarande beredd alt lägga fram förslag till
åtgärder av det slag Bilaga 5 AMS har förordat.

4 Flyktingar och invandrare

Flyktingars och andra invandrares problem på
arbetsmarknaden skall enligt gällande invandrarpolitiska riktlinjer främsl
lösas genom den allmänna arbetsmarknadspolitiken. Detta innebär att befintliga
arbetsmarknadsåtgärder skall utnyttjas i den service som ges. Därutöver är del
nödvändigt att initiera aktiva vägledningsinsatser och att prioritera
flyktingar i förmedlingsarbetet. I dagens situation är det nödvändigt alt
dessutom tillgripa, för flyktingar och övriga invandrare speciella insatser.
Syftet skall vara att underlätta flyktingars och invandrares inträde pä
arbetsmarknaden sä all de ulan onödig tidsspillan kan bli självförsörjande.

Etl av de viktigaste instrumenten i delta sammanhang är
utbildningen. Särskild uppmärksamhet måste således ägnas flyktingarnas behov av
och förutsättningar atl della i arbetsmarknadsutbildning. Under den tid som grund-sfi
pågår mäste vägledning och planering inledas genom samverkan mellan
arbetsmarknadsverket och de sfi-ansvariga i kommunen. Det är viktigt att
uppläggningen och innehållet i yrkesutbildningarna inom arbetsmarknadsutbildningen
tar hänsyn lill flyktingars och övriga invandrares möjligheter att pä elt
meningsfullt sätl tillgodogöra sig utbildningen. Del är väsenlligl att sädana
flexibla lösningar tillämpas som stärker motivationen och motverkar
studieavbrott.

I sin skrivelse inför komplelleringspropositionen föreslår
AMS, i syfte att bryta den bestående höga arbetslösheten bland utomnordiska
medborgare, atl elt utvidgat rekryteringsstöd inrättas för flyktingar.
Bidraget bör enligt AMS ligga inom intervallet 75-90% av lönekostnaden på grund
av målgruppens mer omfattande behov av introduktion på arbetsplatsen och
behovet av möjlighet för den enskilde att delta i svenskundervisning på betald
arbetstid.

LO har i en skrivelse den 8 mars 1988 redovisat liknande
förslag. Organisationen hävdar alt ökade insatser bör göras för atl motverka
den fördomsfullhet och diskriminering som resulterar i alt kvalificerad utländsk
arbetskraft ofta ställs utanför arbetsmarknaden trots all dessa arbetssökande
borde betraktas som attraktiva. LO förklarar sig också villig atl medverka vid
utformningen av insatser för flyktingarna.

Min utgångspunkt är atl målet arbete åt alla står fast
oavsett ursprung och medborgarskap. Invandrarnas kunskaper och arbetskapacitet
skall tillvaratas för ulvecklingen av vår ekonomi och värt samhälle. Mol bakgrund
av den stora efterfrågan på arbetskraft som för närvarande råder torde
förutsättningarna att inlemma invandrare i det svenska arbetslivet vara
gynnsammare än under flera år. Företrädare för industrin har dessutom under
våren påtalat behov av arbetskraftsinvandring. Jag förulsälter all näringslivet
i konsekvens med detta är berett att nu göra stora ansträngningar för att
introducera och rekrytera de flyktingar som finns här eller som kommer till
Sverige.

En
anställning och därmed en etablering på arbetsmarknaden innebär Prop.
1987/88: 150 inle i sig atl alla svårigheter behöver vara lösta. Bristande
kunskaper i Bilaga 5 svenska språket, skilda referensramar och ovanan vid
och kraven från den helt nya arbetsmiljön är problematiskt för enskilda
individer. En eventuell känsla av alt ens utbildning och erfarenhet inte till
fullo kan tillgodoräknas och utnyttjas kan i sig innebära en ansträngning.

Gruppen flyktingar och invandrare är en heterogen grupp
människor med olika behov och förutsättningar beroende på bl. a.
kulturbakgrund, ålder, kön och utbildning. För denna grupp sökande, som har
svårigheter att få fäste på den reguljära arbetsmarknaden, krävs ell brett och
flexibelt system av arbetsmarknadspoliliska åtgärder.

Arbetsmarknaden kännetecknas av en stark efterfrågan på
arbetskraft och brist inom olika sektorer. De arbelsmarknadspolitiska
åtgärderna måste inriktas på att undanröja produktionshämmande faktorer,
samtidigt som del goda arbetsmarknadsläget bör utnyttjas för all så långt möjligl
ge arbete åt dem med svagast ställning på arbetsmarknaden. Flyktingarna är i
dag en grupp som har elt lågt arbetskraftsdeltagande.

Etl slort antal flyktingar och invandrare saknar arbete
trots all de under läng vistelse i landet tillägnat sig kunskaper i svenska och
om det svenska samhället. Samtidigt ullalar, som jag nyss påpekat, allt fler
förelag, främsl inom industrin, önskemål om arbetskraftsinvandring lill
Sverige. Jag flnner det därför angelägel alt pä etl bättre sätl la tillvara
invandrarnas produktiva arbetsinsats och föreslär sålunda atl 16 milj. kr.
anvisas för bidrag lill arbetsgivare som tillhandahåller utbildning ål
nyanställda flyktingar och invandrare. Förordningen (1987:514) om bidrag till
utbildning i förelag skall gälla i tillämpliga delar men någol krav på
motprestation bör inte ställas.

AMS anför i sin skrivelse alt är del största hindret för
flyktingar och invandrare att komma ut på svensk arbetsmarknad är att det
saknas en enhetlig, smidig och administrativt enkel finansieringsform för
arbetslivs-kontakter. Tidigare erfarenheter har visat all värvning av
utbildning och arbeisprakiik är en bra metod alt få sädana kontakter.
Arbetsmarknadsverket redovisade nyligen för invandrarminisler G. Andersson en
analys av fyra under åren 1984-1987 genomförda arbetsmarknadsprojekt för
invandrare. Erfarenheterna från projekten i Malmö, Norrköping och Södertälje,
där målgruppen var främsl långlidsarbetslösa utomnordiska invandrare, visar
att del gär all bryta ell passiviserande socialbidragsberoende. Projektet i
Örebro hade som målgrupp iranska flyktingar som rekryterades direkt från
förläggning. I alla fyra projekten har metoden att varva utbildning och arbetslivskontakler
använts med gott resultat.

För näsla
budgetär föreslår jag atl 22 milj. kr. avsätts för en försöksverk

samhel som skall underiätta för flyktingar och invandrare atl erhålla etl

arbete och stärka deras ställning på arbetsmarknaden. En åtgärd som bör

ingå i försöksverksamheten är ell förhöjt rekryteringsstöd som får använ

das när en arbetsgivare anställer en flykting eller invandrare och som

under de första sex månaderna låter personen i fråga varva sfi-undervis-

ning med arbete. Statsbidraget bör få utgå med högst 85%. Medlen bör

vidare bl. a. kunna användas för en fortsalt försöksverksamhel i de fyra 10

ovannämnda kommunerna saml
i Stockholms län. Inom försöksverksam- Prop. 1987/88: 150 helens ram bör
medlen även fä användas för vidareutveckling av samver- Bilaga 5 kan mellan
kommuner, myndigheter och parterna. Samråd med de fackliga organisationerna
skall ske i samband med anställningarna. Det bör ankomma på regeringen atl
utforma de närmare föreskrifterna härför.

Ansvaret
för verksamheten skall åligga arbetsmarknadsverket i kontinuerlig samverkan
med de kommunala myndigheterna och facket. Detta gäller särskilt uppföljningen
och utvärderingen av projektet liksom planeringen för den enskilde flyktingens
fortsatta sysselsättning efter projekttidens utgång. Av de föreslagna medlen
bör 200000 kr. få användas för en utvärdering av försöksverksamheten som bör
syfta lill atl ge förslag till metodutveckling i förmedlingsarbetel med flyktingar
och invandrare.

Medlen
för dessa insatser för flyktingar och invandrare bör anvisas dels över anslaget
B 3. Arbetsmarknadsutbildning (16 milj. kr.), dels över anslaget B 5. Sysselsättningsskapande
åtgärder (22 milj. kr.).

5
Anslagsfrågor m. m.

B 3. Arbetsmarknadsutbildning

I
avsnittet om flyktingar har jag redovisat förslag angående utbildning åt
nyanställda flyktingar och invandrare enligl reglerna för bidrag till utbildning
i företag. Med hänvisning lill vad jag anförde härom hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag har anfört om ändrade regler för
bidrag lill utbildning i företag,

2. till Arhelsmarknadsulbildning för budgetåret
1988/89 utöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ell
reservationsanslag av 16000000 kr.

B 4. Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag

I
avsnittet om arbetsmarknadsutbildning har jag redovisat förslag i fråga om
antalet deltagare med utbildningsbidrag i det reguljära utbildningsväsendet.
Med hänvisning lill vad jag anförde härom hemställer jag all regeringen
föreslår riksdagen

att
till Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag för budgetåret 1988/89 ulöver
i prop. 1987/88: 114 upptagna medel anvisa etl förslagsanslag av 219400000 kr.

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

I
avsnittet om flyktingar harjag redovisat förslag om vidgad försöksverksamhel
med bl. a. värvning av svenskundervisning och arbete i syfte atl underlälla
placeringar av flyktingar på arbetsmarknaden. Med hänvisning till vad jag
anförde härom hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1988/89 utöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12 upptagna
medel anvisa ett reservationsanslag av 22 000000 kr.

B 13. Arbetsdomstolen Prop. 1987/88: 150

Bilaga 5 Sedan några år tillbaka har anlalet till arbetsdomstolen (AD) inkomna
mål

ökal. Arbetsläget i domstolen har härigenom blivit
alltmera ansträngt. Della föranledde regeringen alt i februari 1987 tillkalla
en särskild utredare (A 1987:03) - AD-uiredningen - för atl se över reglerna
för rättegången i arbetstvister i syfte atl bl. a. underiätta och förenkla AD: s
arbete. Utredaren beräknar alt under våren 1988 till regeringen överlämna
förslag lill ändring av reglerna för rättegången i arbetstvister. I den män
förslagen leder lill lagändring, beräknas de ändrade reglerna kunna träda i
kraft den I juli 1989.

Under det pågående utredningsarbetet har AD: s
arbetssituation ytteriigare försämrats. En kraftig måltillströmning har på
kort lid lett lill en situation med en mycket stor ökning av målbalanserna.
Tidigare år har antalet mål i balans vid årsskiftet varil omkring 120 men vid
utgången av år 1985 hade balansen ökal lill 167 mål. Motsvarande siffra för år
1986 var 176. Vid utgången av år 1987 hade AD 219 mål i balans.

I en skrivelse lill regeringen i januari 1988 har AD-utredningen
anfört all den under utredningsarbetets gång har iakttagit att AD: s arbetsläge
är så ytterst ansträngt atl man inle kan avvakta med all vidta åtgärder lill
dess utredningsarbetet avslutats. Efter samråd med AD: s tre ordförande har
utredningen därför föreslagit en provisorisk förstärkning av domstolen.
Förslaget, som utarbetats i särskild promemoria, gär ul på alt antalet vice
ordförande i AD utökas från tre till fyra och atl en heltidstjänst som vice
ordförande inrättas för en begränsad tid av omkring ell år.

Promemorian har remitterats till AD, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och
Centralorganisationen SACO/SR. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt
utredningens förslag all provisoriskt förslärka domstolen.

Enligl min mening är del av slörsla belydelse för
förhållandena på arbetsmarknaden alt arbetsdomstolen ges rimliga
förutsättningar att klara sina uppgifter att leda rättsutvecklingen pä
arbetsrättens område och atl lösa uppkommande arbetstvister. De skäl som AD-utredningen
anfört för sill förslag all nu genomföra en provisorisk förstärkning av
arbetsdomstolen finner jag hell övertygande. Det är som utredningen anfört inle
möjligl all avvakta med åtgärder till dess utredningen avslutat sill arbete.
Domstolens arbetsläge är i själva verket så ansträngt all inle ens AD-ulredningens
provisoriska lösning kunnal avvaktas. Sedan den 1 april i är är en vice
ordförande engagerad på heltid i domstolen. Denna åtgärd har gjorts möjlig
genom all en av domstolens ordinarie vice ordförande tillfälligt ställt sin
plats lill förfogande. Verksamhel i enlighet med denna lösning kan emellertid inle
fortgå annal än under en mycket kort lid.

AD-ulredningens förslag atl utöka antalet vice ordförande
med en finner

jag därför, i likhet med remissinstanserna, väl avvägt. Förslaget medför ell

mycket litet ingrepp i domstolens nuvarande organisation och föregriper

inle del pågående utredningsarbetet. Jag föreslår alltså all AD förstärks

genom all antalet vice ordförande fr. o. m. den 1 juli 1988 utökas till högst ]2

fyra, varav en tillfälligt skall vara heltidsarbetande.
Förslaget föranleder Prop. 1987/88: 150 ändring i 3 kap. I § lagen (1974:
371) om rättegången i arbetstvister. Lagfor- Bilaga 5 slaget bör fogas lill
protokollet i detta ärende som underbilaga 6:1.

Del utökade antalet vice ordförande innebär inle någon
förändring av relationerna mellan antalet ledamöter som vid domstolens
sammanträde i plenum deltar från arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Åtgärden
medför därför inte behov av någon ändring i den bestämmelse i lagen som
reglerar domstolens sammansättning vid sådant sammanträde.

Den av vice ordförandena som tjänstgör pä heltid i
domstolen skall enligt AD-ulredningens förslag självständigt kunna handlägga
mål och, om förutsällningarna för all pröva målet i AD: s mindre
sammansättning föreligger, kunna framför övriga vice ordförande upprätthålla
ordförandeskapet i sådan sammansättning. Mål skall efter den administrative
chefens bestämmande kunna tilldelas den hellidsljänslgörande vice ordföranden
pä i huvudsak samma säll som ordförandena i domstolen. Jag instämmer i della.
En sädan ordning förutsätter atl vissa ändringar vidlas i förordningen
(1974:589) med instruktion för arbetsdomstolen. Jag avser all, om lagförslaget
anlas av riksdagen, senare föreslå regeringen sädana ändringar. Ordningen förulsälter
ocksä all domstolen ändrar sin arbetsordning sä att möjlighet öppnas atl frångå
den turordning som gäller mellan domstolens ordinarie ledamöter.

Jag delar även utredningens uppfattning all en hellidsljänslgörande
vice ordförande som blivit tilldelad mäl bör della i målets avgörande som vice
ordförande för den händelse målet skall prövas i AD: s större sammansättning.
I sådant fall bör vice ordföranden vara referent i målet och ha huvudansvaret
för domens utformning. En heltidstjänstgörande vice ordförande bör också, i
större utsträckning än vad som följer av lurordningen mellan domstolens
ordinarie ledamöter, vid behov kunna användas som vice ordförande även i andra
mål som prövas i domstolens större sammansättning. Vad avser ordförandeskapet
i domstolens större sammansättning har i förarbetena lill arbetstvisllagen
förutsatts att en vice ordförande endasl i undanlagsfall inträder som
ordförande och all så sker när förfall föreligger för alla de ordinarie
ordförandena. Den nu föreslagna provisoriska förstärkningen förutsätter inle
någon ändring i den praxis och den lurordning för vice ordförande som nu gäller
i della avseende utom så tillvida all, när den hellidsljänslgörande vice
ordföranden som skött handläggningen av målet, han bör ha företräde framför
övriga vice ordförande all i sådant fall upprätthålla ordförandeskapet.

Den provisoriska förstärkning som nu föreslås innebär elt
så litet in

grepp som möjligl i AD:s nuvarande organisation och sammansättning alt

det pågående utredningsarbetet inle föregrips. En utökning av anlalet vice

ordförande i AD och etl inrättande av en hellidstjänsl som vice ordförande

ställer givetvis krav pä ökade ekonomiska resurser för domstolen. Sålunda

behöver medel tillföras för lönekostnaden för den tillkommande ledamo

ten. Medelsbehovet härför beräknar jag till 420000 kr. I övrigt torde den

föreslagna reformen inle medföra någol behov av ytterligare resurser.

Nägol behov av all utöka antalet ersättare för vice ordförande torde inle

föreligga vid denna provisoriska förstärkning. De nuvarande lagbesläm- 13

melsernager
utrymme för all ha elt lägre antal ersättare för vardera av vice Prop.
1987/88: 150

ordförandena än vad som nu tillämpas. Bilaga 5

Den föreslagna lagändringen är av enkel beskaffenhet. Jag
anser därför all lagrådels yttrande inle behöver inhämtas.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all

1.
anla förslaget lill
lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

2.
till
Arbetsdomstolen för budgetåret 1988/89 ulöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12
upptagna medel anvisa ell förslagsanslag av 420000 kr.

D. Invandring m. m.

Dl. Statens invandrarverk

I prop. 1987/88: 158 har regeringen bl. a. redovisat
principerna för en ny organisation vid statens invandrarverk. Vid min
föredragning pekade jag på vikten av all förändringsarbelel kan bedrivas
successivt och så snabbi all en ny organisation skall kunna verka från den 1
juli 1989.

Förberedelserna för och genomförande av reformerna kommer
att ställa stora krav på invandrarverket. För all lidsplanen skall kunna hållas
behövs medelsförslärkningar under bäde innevarande och nästa budgetår.

Statens invandrarverk har i särskild framställning under
våren 1988 angett ell sammanlagt medelsbehov om 13,7 milj. kr. för vissa
övergångsvisa kostnader. Dessa medel avser i huvudsak lönekostnader m.m. till etl
belopp av 5,7 milj. kr. och vissa projektkostnader om sarnmanlagl 8,0 milj. kr.

Såvitt gäller innevarande budgetår beslöt regeringen den 7
april 1988 atl invandrarverket skulle få överskrida förvaltningskoslnadsanslaget
med 1.5 milj. kr., huvudsakligen för alt kunna påbörja ell projekt avseende
förbättrad planering och ledning m. m. Jag föreslår all regeringen ger
riksdagen della tillkänna.

Under budgetåret 1988/89 bör slatens invandrarverk för
nyss angivna

ändamål tillföras ell engångsbelopp om 12,2 milj. kr. såsom tillfällig för

stärkning, ulöver vad som föreslagils i årets budgetproposition. Av

engångsbeloppet harjag beräknal att 5,2 milj. kr. - under förutsättning av

riksdagens beslut med anledning av prop. 1987/88: 158 - skall användas

för vissa chefslöner och andra personalkostnader samt 2 milj. kr. för en

forlsätlning av det nämnda projektet. För utbildningsinsatser, i första hand

riktade lill den personal som skall verka vid ulredningsslussar, regionkon-

tor och föriäggningar, harjag beräknat 3 milj. kr. Del är av synnerlig vikt

atl verkels ADB-system fungerar. I min medelsberäkning ingår dätför 2

milj. kr. som skall användas lill all se över och utveckla ADB-syslemen. . .

Hemställan Prop. 1987/88: 150

. Bilaga 5 Jag hemställer atl regeringen föreslår
riksdagen

all lill Statens invandrarverk för budgelåret 1988/89
utöver i prop. 1987/88: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa elt engångsvis!
förslagsanslag om 12200000 kr.

D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m. m.

Från anslaget finansieras ersättningar enligt förordningen
(1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra
utlänningar. I årets budgelproposition har regeringen föreslagit riksdagen alt
anvisa etl förslagsanslag av totalt 1 835 500000 kr.

Enligl ovannämnda förordning ulgår statlig ersättning lill
kommunerna för de faktiska kostnaderna för bostad och uppehälle till
asylsökande och flyktingar under de tre första åren. Vidare får kommunerna för
varje flykting man lar emot en schablonberäknad summa som skall läcka vissa
andra kostnader. Dessutom får sjukvårdshuvudmännen ersättning för akut sjukvård
som lämnas för asylsökande och för vissa särskilda vårdkostnader för
flyktingar.

Utöver de nu nämnda, lämnas ersättningar enligt
förordningen för yllerligare tvä typer av kostnader. Invandrarverket kan ge
särskilda bidrag till kommuner för extraordinära insatser, allt enligl de
riktlinjer som riksdagen antagit för flyktingmoltagandet (prop. 1983/84: 124, SfU
27, rskr. 295). Slutligen utgår statlig ersättning till kommunerna för bl. a.
hyreskostnader för genomgångsbosläder för utlänningar som söker
uppehållstillstånd. För de båda sislnämnda ändamålen har regeringen i
budgetpropositionen beräknat etl medelsbehov av 13 milj. kr. resp. 135 milj.
kr.

Som nämnts i budgetpropositionen har antalet asylsökande
ökat kraftigt under senare år. Kommunernas mottagning har däremot inle ökal i
samma utsträckning. Delta har medfört atl alllför mänga asylsökande och
flyktingar blir kvar under alltför lång lid på invandrarverkels förläggningar.
För närvarande finns del ungefär ca 2 500 flyktingar med uppehållstillstånd på föriäggningarna.
De långa föriäggningsvistelserna försenar och försvårar flyktingarnas
integration i samhället och åsamkar statsbudgeten merkostnader, som kan
undvikas om antalet kommunala mollagningsplatser kan ökas.

RRV har, som nämnts tidigare, inom ramen för sin
förvaltningsrevision granskat del kommunala flyktingmoltagandet. Av verkets
revisionsrapport framgår all kommunerna anför en rad olika typer av hinder mol
att ta emot fler flyktingar. De vanligaste motiven är brisl på bosläder,
otillräckliga resurser för svenskundervisning och brisl på arbetstillfällen.

Man kan härav sluta sig till all det behövs större
flexibilitet och olika typer av insatser eller kombinationer av insatser, för
att förmå kommunerna till ökal flyktingmottagande.

Invandrarverket kan i dag - i enlighet med riksdagens
nämnda beslut hösten 1984 - ge särskilda bidrag till kommunerna från
anslagsposten D 6:3 för skilda extraordinära behov. Del kan l.ex.gälla åtgärder
för atl

bygga upp
kompelens i moltagningskommuner som tidigare inte tagit emot Prop. 1987/88:
150

flyktingar
eller som saknar aktuell erfarenhet av flyktingarbete liksom Bilaga 5

särskilda insatser vid mottagande av en ny flyktinggrupp.
Bidrag kan ocksä

ges till
kommuner vars kostnader för flyktingmoltagandet har ökat särskilt

påtagligt till följd av stor s. k. sekundäromflyllning
från andra kommuner.

Särskilda bidrag fär vid behov också lämnas för särskilda
åtgärder för atl fä

fram
lämpliga bosläder för flyktingar.

Enligt min mening bör del särskilda bidraget - i än högre
grad än i dag -kunna ges olika inriktning beroende på vilka behov som finns vid
ett givet tillfälle. Vilka typer av extraordinära insatser som behövs för atl
öka flyktingmoltagandet kan variera från period till period och från kommun
till kommun.

Mol bakgrund härav föreslår jag alt invandrarverket ges
vidgade möjligheter atl, från anslagsposten D 6: 3 Bidrag enl. bestämmelserna
i 13 § förordningen (1984:683), ge kommunerna särskilda bidrag för insatser av
projektkaraktär. Huvudsakligen bör bidragen ges för insatser som leder till all
kommunerna ökar sitt flyktingmottagande ulöver gällande avlal med
invandrarverket och som bidrar till att flyktingar snabbare kan få en egen
försörjning.

Exempel pä sädana insatser kan vara att stödja och
stimulera samverkan mellan kommun och arbetsförmedling, i syfte atl stärka
insatserna för all få ul flyktingar i arbete. Det kan också gälla särskilda
insatser för all bland flyktingar med uppehållstillstånd finna dem som kan
förmedlas rill arbete och bosättning i kommuner med arbetskraftsunderskott. Etl
annal länkbart ändamål kunde vara atl stödja kommunens undervisning i svenska
för nyanlända flyktingar. Del kan gälla t. ex. undervisning i sädan "leknisk
svenska" som kan behövas för all klara etl visst industriarbete. Jag vill
i delta sammanhang erinra om vad chefen för arbetsmarknadsdepartementet
tidigare i dag har anfört om ökade insatser inom arbetsmarknadspolitiken i
syfte atl hävda arbetslinjen för flyktingarna.

Samtidigt bör verket kunna bygga ut del system med s. k. länssamordna-re
som i dag finns i åtta län. Dessa länssamordnare är en viktig stödresurs för
kommuner som anser att de har begränsade personalresurser och begränsad
kompetens. Länssamordnarna skulle vidare ulgöra ett värdefullt komplement till
en kommande regional organisation för invandrarverket (prop. 1987/88: 158).

Jag föreslår atl ytterligare 17 milj. kr. tillförs
anslagsposten för särskilda bidrag lill kommuner, ulöver det förslag som
regeringen lämnat i årets budgetproposition. Anslagsposten bör alltså höjas lill
30 milj. kr.

Del är av största belydelse alt regeringen och
invandrarverket framgent kan disponera flexibelt över möjligheten atl ge
särskilda bidrag enligl förordningen. Ändamålsinriktningen kan, ibland med kort
varsel, behöva ändras i takt med att nya behov uppstår. Därför är det, enligt
min mening, inte lämpligt atl genom riksdagsbeslut binda hur medlen används i
den utsträckning som nu kan uppfattas vara fallet. Del bör i slället ankomma på
regeringen all meddela de föreskrifter som vid varje tillfälle behövs för bidragsgivningen.

Kommunerna hänvisar ganska ofta lill bristen på bostäder
som ell 16

hinder mot
ett ökal flyktingmottagande. På längre sikl finns bara etl Prop. 1987/88: 150
verkningsfullt säll alt undanröja detta hinder, nämligen all öka bostads-
Bilaga 5 byggandet. Det byggs redan fler lägenheter än för några år sedan.
Kommunerna måste kontinueriigt räkna med invandringen som en faktor i sina
bostadsbyggnadsplaner. På kortare sikl kan det emellertid behövas vissa
punktinsatser, i syfte atl bidra lill en ökning av del kommunala flyktingmoltagandet
och en minskning av anlalet personer med uppehållstillstånd vid
invandrarverkets förläggningar.

Jag anser därför alt invandrarverket bör ges möjlighet atl
använda medel ur anslagsposten D 6:6 Ersättning för kostnader för genomgångsbosläder
m. m. lill alt avse även personer med uppehållstillstånd som fiykting eller därmedjämslälld.
Ersättningar kan i dag lämnas enligt den nämnda förordningen (1984:683) till
genomgångsbostäder för asylsökande. En ändring härvidlag ligger i linje med
invandrarverkets ambitioner atl i kommunall boende placera företrädesvis dem
som fått sitt uppehållstillstånd. I propositionen om ny organisation för
invandrarverket har regeringen också föreslagit riksdagen att korrigera riktlinjerna
för flyktingmoltagandet i denna del.

Genom atl låta medelsanvändningen omfatta också flyktingar
och därmed jämställda, skulle man också göra del möjligl all förverkliga
syftet med det förslag från invandrarverket om försöksverksamhet med kommunala
moltagningscenlra som jag har redovisat i årets budgelproposition.

Det yttersta syftet med en sådan förändring bör vara all
övergångsvis underlätta för kommunerna alt öka sitt flyktingmotlagande.
Insatser i en kommun med stöd av förordningen bör kopplas lill ett åtagande om
kontinuerliga, avtalsenliga kommunplalser, så all genomgångsboendel inte blir
permanent.

Det bör ankomma på regeringen atl ge de närmare riktlinjer
som kan behövas för bidragsgivningen.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna alt ersättning för kostnader för kollekliva
genomgångsbostäder även kan ges för personer med uppehällstillsländ som
flykting eller därmed jämställd,

2.
godkänna vad
jag anfört om inriktningen av de särskilda bidragen enligl förordningen (1984:
683) om ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar,

3.
lill Ersättning
till kommunerna jör åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1988/89 utöver
i prop. 1987/88:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett förslagsanslag om
17000000 kr.

Underbilaga
6:1 Prop. 1987/88: 150 Bilaga 5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1974:371)' om räliegången i arbetstvister all 3
kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1§

Arbetsdomstolen beslår av högst Arbetsdomstolen
beslår av högst

tre
ordförande, högst tre vice ord- tre ordförande, högstyjTO vice ord

förande samt sexton andra ledamö- förande saml sexton andra ledamö

ter, ler.

Ledamot
skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i konkurstillstånd.
Innan ledamot tar säle i arbetsdomstolen, skall han ha avlagt domared.

För
annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag
sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annal särskilt anges.

Ledamöter
och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

'
Lagen omtryckt 1977:530.

NorstedtsTryckeri, Stocktiolm 1988

Bilaga 6

Civildepartementet

Civildepartementet P"""?- '''- '

Bilaga 6

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. såvitt avser civildepartementets
verksamhetsområde

Vissa utvecklingsfrågor i offentlig verksamhet 1 Inledning

Riksdagen
har uftalat (prop. 1987/88: 100 bil. 15, FiU 12, rskr. 169) att ett styrsystem
för ökad målstyrning bör utvecklas och införas i den statliga förvaltningen och
alt en avgörande förutsättning för en sådan utveckling är att
resultatuppföljningen av bl. a. de statliga myndigheternas verksamhet
effektiviseras.

Chefen
för finansdepartementet har tidigare idag redovisat ett program för ulvecklingen
av styrningen av den statliga verksamheten med bl. a. detta innehåll.

I
det följande redovisar jag vissa andra utvecklingsinsatser som pågår och
planeras, för alt ytterligare förbättra möjligheten till en sädan utveckling.

2 Statlig verksamhet 2.1 Regeringsarbetet

2.1.1
Översyn av budgetpropositionen, m. m.

Jag
avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag atl tillsätta en
utredning med uppgift alt se över budgetpropositionens innehåll och utformning.
I uppdraget avses bl. a. ingå att lämna förslag lill riktlinjer för och exempel
på hur målen för olika verksamheter bör kunna redovisas i budgetpropositionen.
I uppdraget avses också ingå alt överväga vilken resultatinformation som bör
lämnas till riksdagen.

Ett
väsentligt underlag för bl. a. denna information är myndigheternas egna
uppgifter. Ell utvecklingsarbete har därför påbörjats för all utarbeta
riktlinjer, m. m.för förvaltningsmyndigheternas åriiga resultatredovisningar.

Som
framgär av verksledningsbeslutel (prop. 1986/87:99, FiU 29, rskr. 226) skall
ett motsvarande utvecklingsarbete genomföras för affärsverkskoncernernas saml
de statliga bolagens och stiftelsernas årsredovisningar.

1
Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 150. Bilaga 6

Förulsätlningarna
för att bygga upp en informationsdalabas i regerings- Prop. 1987/88: 150

kansliet avses också utredas. Här bör bl. a. underlag från riksrevisionsver- Bilaga 6

kel (RRV)
och statistiska centralbyrån kunna utnyttjas.

2.1.2 Information och stöd från vissa stabsorgan

Regeringen får, förutom från myndigheterna själva,
information om den statliga verksamheten frän mänga andra håll, bl. a. RRV och slalskonloret.
RRV:s förvaltningsrevision och statskontorets utrednings- och utvecklingsarbete
är vikliga källor för sådan information.

Det är vidare angelägel atl bl. a. RRV:s och slalskonlorels
kunnande och resurser las till vara pä etl rationellt säll. Dessa myndigheter
kompletterar regeringskansliet och är viktiga som källor lill
kunskapsförstärkning i regeringens arbete. Della bidrar till att vidmakthålla
en tradition med relalivi små departement, vilket bedöms vara av slort värde.

Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag om hur
statsorganens kunnande och resurser bör utnyttjas.

2.1.3 Regelöversyner

I regeringskansliet har regelförenklingen blivit elt väsenlligl
inslag i det löpande författningsarbetet. Allmänt intas numera en återhållsam
och slram attityd lill ny regelgivning. Anlalet författningar minskar. Ylleriigare
insatser bör övervägas, l.ex. översyner av omfattande och komplexa regelsystem.
Regeringskansliels rältschefsgrupp för regelförenklingsfrågor har här en viktig
uppgift. Bl. a. kan gruppen ge underiag för prioriteringar av vilka regelverk
som bör ses över och föreslå utredningsmetoder.

Ett annal viktigt område atl bevaka frän regelförenklingssynpunkl
gäller den svenska föreskriflsgivningen i anslutning till den europeiska gemenskapens
(EG:s) normgivning.

Enligt verksledningsbeslutel bör varje regelverk
fortlöpande underkastas omprövningar. Del bör sålunda prövas att i omedelbar
anslutning till beslul om lagar också besluta om uppföljning och utvärdering av
lagarnas effekter och om vem som skall svara för delta arbete.

2.2 De statliga myndigheternas arbete

2.2.1 Informationsförsörjningen

En arbetsgrupp (C 1988: A) har tillsalls för att utreda
vilket informationsbehov om verksamhelen som de statliga
förvaltningsmyndigheterna kan ha för den interna styrningen och
resultatuppföljningen; Det gäller t. ex. uppgifter om produktivitet,
effektivitet, verksamhetsresultat, m. m. Detta utredningsarbete är etl forsla
led i ell arbete som syftar till all bedöma behovet av och förutsättningarna
för all utveckla datoriserade informationssystem för styrning och
verksamhetsuppföljning inför 1990-talel. Även frägor om l.ex. ansvar,
kompelens, rutiner, m. m. vad gäller myn-dighelernas verksamhetsuppföljning
kommer alt övervägas här.

RRV:s
och statskontorets metodutvecklingsarbete bör uppmärksammas Prop.
1987/88:150

i-detta sammanhang, liksom också det utvecklingsarbete som bedrivs vid Bilaga 6

vissa
andra myndigheter.

2.2.2
Regeluppföljning

För
närvarande finns del ca 20000 myndighetsföreskrifter, som beslutas av vissa
myndigheter på grund av särskilda bémyndiganden. Av dessa föreskrifter svarar
länsstyrelserna för omkring 5 000.

Myndigheterna
är enligt 18c § författningssamlingsförordningen (1976:725, omtryckt 1984:212,
ändrad senast 1987:62) skyldiga aft förteckna sina föreskrifter. I
statsrådsberedningens handbok i författnings-beskrivning. Myndigheternas
föreskrifter, ges råd till myndigheterna också i frågor om regelförleckningen.
För närvarande saknas dock fullständiga sådana förteckningar. De förteckningar
som har getts in företer ocksä en hel del brister både lill innehåll och form.
Därför avses ett utvecklingsarbete påbörjas för att hjälpa berörda myndigheter
att upprätta fullständiga, korrekta och bättre systematiserade förteckningar. I
arbetet bör också ingå alt utreda förutsättningarna och kostnaderna för all i
framliden upprätta en eller flera databaser över myndigheternas föreskrifter
eller över deras rubriker och huvudsakliga innehåll.

I
detta sammanhang vill jag erinra om att 24 b § författningssamlingsförordningen
innehäller bestämmelser för del fall atl en myndighet avser all utnyttja ADB
för atl föra register över författningar eller annal material i myndighetens
författningssamling. Enligl dessa bestämmelser skall uppgifterna i
myndighetens register stämma överens med de tryckta texterna i
författningssamlingen och med de tvä register som avser Svensk författningssamling
och som förs med hjälp av automatisk datahandling enligl förordningen
(1980:628) om rättsdatasystemet. Enligl förordningen bestämmer rättschefen i
statsrådsberedningen den närmare utformningen av SFS-registren.

Enligl
den nya begränsningsförordningen (1987: 1347) åligger det myndigheterna atl
följa upp konsekvenserna av sin regelgivning. En utbildning i regelekonomi för
anställda vid myndigheterna och för ledamöter i myn-dighetsslyrelserna kommer
all genomföras i anslutning till den nya förordningen.

3 Kommunal verksamhet

3.1 Regelöversyner

Den
statliga detaljregleringen av kommunal verksamhet omprövas fortlöpande. Ulvecklingen
på etl flertal lagstiflningsområden har gått mot ökad målstyrning. I
regeringens skrivelse (1984/85:202, FiU35, rskr. 407) om den offentliga
sektorns förnyelse behandlas dessa frägor. I skrivelsen framhålls att arbetet
bör inriktas pä att utveckla en systematiserad uppföljnings- och
utvärderingsverksamhet. Det viktigaste syftet med denna bör

vara
all för regering och riksdag redovisa hur verksamhetsmål uppfylls, Prop.
1987/88: 150

vilka problem som orsakar brister i måluppfyllelsen, effektiviteten i verk- Bilaga 6

samheten
och vilka tecken som lyder på alt en ändring av lagstiftningen kan vara
befogad. Slat-kommunberedningen (C 1983:02) har regeringens uppdrag alt
överväga dessa frågor. Beredningen har inlett elt karllägg-ningsarbele
tillsammans med kommunförbunden, RRV och slalskonloret. Inom ramen för frikommunförsöket
har också frågor om uppföljning och utvärdering lagils upp.

Samlidigl
som förändringar av den statliga regleringen över kommunernas verksamhet görs
på det centrala planet är del naturiigt atl kommunerna överväger den egna
förvaltningens sätt atl fungera. Frikommunförsöket har givit erfarenheter om
kommunernas egna regelsystem. Vid den inventering som gjorts i frikommunerna
har framkommit alt de kommunala förvaltningarna ofta upplever de egna reglerna
som hinder för verksamhelen.

På
del statliga omrädet pågår ett omfattande arbete med att förenkla och la bort
regler. Olika metoder har använts för all tvinga fram etl ställningstagande lill
behovet av varje enskild regel. De erfarenheter som kommit fram i del statliga regelförenklingsarbelel
bör kunna vara lill nytta för kommunerna.

Givelvis
har kommunala förenklingsfrågor sin plats i stal-kommunbe-redningen och inom frikommunförsöket.
Förutom elt allmänt utvecklingsarbete bör beredningen i samverkan med
frikommunerna överväga hur frågor om enklare regler skall kunna las upp i
försöksverksamheten. En vidgad samverkan mellan stal och kommun är nödvändig på
detta område. Såväl statliga myndigheter som kommuner bör medverka i över-synsarbetel.
I budgetpropositionen (prop. 1987/88: 100, bil. 2, s. 9) aviserade jag således
kontakter mellan regeringskansliet och kommunförbunden.

Del
bör ocksä uppmärksammas all ordningssladgeutredningens belänkande (SOU 1985:
24) om kommunala ordningsföreskrifter för närvarande bereds i
justitiedepartementet.

3.2 Metodutveckling

Slat-kommunberedningen
har ocksä som uppgift alt ta initiativ när del gäller metodutveckling. Det
gäller anpassningen av metoder för uppföljning och utvärdering av förhållanden
i enskilda kommuner och möjligheten alt utforma metoder så att de inte utgör
ett betydande inträng i den kommunala självstyrelsen. En annan väsentlig fråga
handlar om slöd och rådgivning från statliga organs sida lill kommunerna,
liksom former för alt ge statliga organ tillgång lill del kunnande som har
byggts upp ute i kommunsektorn. En viktig fråga i sammanhanget gäller
spridningen av kunskap om resultat av utvärderingar.

Såväl
kommunförbunden som RRV och statskontoret har ägnat frägor

om metodutveckling stort intresse. För att kunna göra tillförlitliga jämfö

relser av kostnader och kvalitet för olika kommunala tjänster är del väsent

ligt att de metoder, som använts, vidareutvecklas. Jag utgår frän all slat-

kommunberedningen i sitt arbete lar till vara dessa erfarenheter. 4

4 Hemställan Prop. 1987/88: 150

Bilaga 6

Jag hemställer att
regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
la del av vad jag nu har anfört om vissa utvecklingsfrågor i offentlig verksamhel.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Miljö- och energidepartementet

Bilaga 7

Miljö- och energidepartementet P''°p 187/88:150

Bilaga
7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Föredragande:
statsrådet Peterson

Anmälan till proposition med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m.

Fjortonde huvudtiteln

B. Miljö

B 10. Restaurering av Hornborgasjön

Under
della anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ell
reservationsanslag av 6,1 milj. kr. I budgetpropositionen 1988 har regeringen
föreslagit att 3,8 milj. kr. anvisas under anslaget för budgetåret 1988/89.
Över anslaget anvisas medel för all bekosta en restaurering av Hornborgasjön. Slatens
naturvårdsverk är huvudman för restaureringsarbetel.

Bakgrund

1
skrivelse till regeringen den 15 april 1988 har naturvärds verket hemställt alt
fä återkalla en till Vänersborgs tingsrätt, vallendomstolen, ingiven ansökan om
restaurering av Hornborgasjön. Samtidigt har verket redovisat ett förslag lill
ny ansökan hos vattendomstolen om restaurering av Hornborgasjön med anledning
av etl uppdrag som verket erhöll av regeringen den 15 maj 1986.

Bakgrunden
till naturvårdsverkets skrivelse till regeringen är följande.

Är
1965 fick dåvarande slatens naturvårdsnämnd, sedermera statens naturvårdsverk, Kungl.
Maj:ts uppdrag all göra en utredning rörande säkerställande från
naturvårdssynpunkt av Hornborgasjöns framtid.

I
november 1973 redovisade naturvårdsverket en utredning om Hornborgasjöns
restaurering. Utredningen omfattar såväl limnologiska och or-nilologiska
bedömningar som en teknisk-hydrologisk utredning i vilken också ingår en
markskadevärdering och en jordbruksekonomisk bedömning. Inom ramen för
utredningens arbete har en omfattande försöksverksamhel bedrivits för all
prova olika reslaureringsmetoder och maskinutrustningar. Arbetet har bl. a.
omfattat vegelalionsröjning och boitenbe-handling.

Mol
bakgrund av försöksverksamheten och de limnologiska undersökningarna bedömde
naturvårdsverket del vara möjligl alt återställa sjön lill elt läge, som
motsvarar förhållandena under perioden 1877-1904, dä sjön hade sin höjdpunkt
som fågelsjö. Principen för en restaurering av Hornborgasjön förutsattes vara
en vattenständshöjning kombinerad med vegela-

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 7

tionsbekämpning och bottenbehandling. På regeringens
uppdrag genom- Prop 1987/88: 150 förde naturvårdsverket år 1976 viss kompletterande
utredning i ärendet. I Bilaga 7 utredningarna redovisades två reslaureringsalternativ
— etl huvudalternativ som skulle innebära en tolalrestaurering och elt
alternativ som innebar en begränsad restaurering med anläggande av en vall
tvärs över sjön. Naturvårdsverket förordade en total restaurering ulan ivärvall
över sjön. En total restaurering av Hornborgasjön skulle enligt verkets förslag
innebära en höjning av vattenståndet med upp lill 2 m. Med en sädan höjning
skulle man garantera sjöns fortbestånd som fungerande sjösystem och fågelsjö
för lång lid. För all begränsa markskadorna vid valtenslåndshöj-ningen
föreslogs att invallningar av vissa områden skulle övervägas yllerligare.

I prop. 1976/77: 100 bil. 13 s. 146-147 lämnade regeringen
en kortfattad redogörelse för det dittills genomförda utredningsarbetet.
Föredragande statsrådet ansåg" det angeläget atl en av naturvårdsverket
föreslagen de-taljulredning om bl. a. markskadorna pä de enskilda fastigheterna
kom till sländ. Därigenom borde ocksä konsekvenserna av de båda restaureringsal-ternaliven
ytterligare kunna belysas. Regeringen var med hänsyn härtill inte beredd att då
la ställning lill vilkel restaureringsalternativ som var lämpligast.

I motioner lill 1976/77 års riksdag framställdes krav på
en fullständig restaurering av Hornborgasjön i enlighet med naturvårdsverkels
huvudförslag.

1 skrivelse den 1 juni 1977 anmälde riksdagens talman
riksdagens beslul med anledning av motionerna om restaurering av Hornborgasjön m.
m. (JoU 1976/77:36, rskr. 1976/77:377). Riksdagens beslul innebär bl. a. all
riksdagen med anledning av mofionerna 1976/77:291, 1976/77:521, yrkande 6, och
1976/77: 524 som sin mening har gett lill känna vad jordbruksutskottet anfört
i fråga om en fullständig restaurering av Hornborgasjön. 1 sitt betänkande
framhåller ulskollel bl. a. att åtgärder bör vidtas med inriktning på atl
åstadkomma en fullständig restaurering av Hornborgasjön i överensstämmelse med
det huvudförslag som redovisats av statens naturvårdsverk saml atl det
fortsatta utredningsarbetet därför bör begränsas till alt omfatta endasl detta reslaureringsalternativ.
Tekniska frågor i samband med vallar och andra med företagel förenade villkor
förutsattes av utskottet komma alt behandlas i samband med den vatlenrällsliga
prövningen, varför utskottet inle närmare gick in på dessa frägor.

I beslul den 30 juni 1977 uppdrog regeringen åt
naturvårdsverket att genomföra de ylleriigare utredningar som erfordrades för atl
ansökan om restaurering skulle kunna ges in till vattendomstolen.

Naturvårdsverket redovisade den 10 juli 1980 för
regeringen elt förslag lill ansökan hos vattendomstolen om restaurering av
sjön.

Enligl
naturvårdsverkets förslag skall restaureringen av sjön ske dels

genom en höjning av sjöns vallensländ, dels genom olika andra ätgärder.

För den ansökta regleringen, som omfattar såväl dämning för genomföran

det av valtensländshöjningen som viss reglering av vattnets avrinning ur

sjön, avses en ny dammbyggnad uppföras vid sjöns utlopp i Flian. Regle

ringen innebär att medelvallenslåndet i Hornborgasjön under året höjs 2

med 1,3 m i Vallsjön och
1,7 m i Yttersjön oc under vegetationsperioden Prop 1987/88: 150 (20 april-19
oktober) med 1,3 resp. 1,9 m. Övriga restaureringsätgärder Bilaga 7 beslår av
röjning av övervatlenvegelation, mark- och botlenbehandling m.m. För all
motverka skador vid valtensländshöjningen kan enligl förslaget behövas
omfattande invallningar med en sammanlagd sträcka av ca 25 km. Om dessa invallningar
utförs, beräknas den skadade arealen åker och äng kunna begränsas till ca 335
ha. Dämningsskador på inägojord uppkommer företrädesvis på Ytlerbergsmaden saml
vid Bjurum och Dagsnäs. Kostnaderna för restaureringen beräknas till ca 56
milj. kr. i prisnivån januari 1980. Härtill kommer kostnader för reslaureringsföretagets
drift, underhåll och förnyelse.

I
beslut den 30 oktober 1980 uppdrog regeringen ät naturvårdsverket att hos
vattendomstolen ansöka om restaurering enligt verkels förslag.

Naturvårdsverket
ansökte den 19 januari 1981 hos vattendomstolen om restaurering av
Hornborgasjön i enlighet med förslaget.

Regeringen
förordnade den 23 juli 1981 enligt 4 kap. 17 § andra slyckel vattenlagen (1918:
523) att tillållighelsfrågan skulle prövas av regeringen.

Vattendomstolen
hänsköt den II februari 1982 ärendet lill regeringen med egel
yttrande. Vattendomstolen fann atl det inle förelåg nägol hinder mot företaget
enligt vattenlagens tillåtlighetsregler. Yttranden över ansökningen hade avgetls
av Sveriges meteorologiska och hydrologiska inslilut, kammarkollegiet,
riksantikvarieämbetet, lantbruksslyrelsen, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen
efter hörande av fiskeriinlendenlen i nedre södra dislrikte, statens planverk,
Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelsen i Skaraborgs län efter hörande
av Falköpings och Skara kommuner. Svenska naturskyddsföreningen och Skaraborgs
läns naturskyddsförening. Samtliga remissinstanser tillstyrkte de föreslagna
restaureringen. När del gäller vallarnas sträckning förekom dock olika
uppfattningar. Länsstyrelsen och Falköpings kommun föreslog sålunda alt drygt
50 ha jordbruksmark och 20 ha skog pä den s. k. Ytlerbergsmaden skulle skyddas
genom invallning. Lantbruksstyrelsen avstyrkte invallningen på grund av
kostnaderna för densamma — 5,3 milj. kr. totalt eller 100000 kr. per ha åker
och äng. Styrelsen föreslog i stället atl det jordbruksförelag, som fär de
förhållandevis största skadorna om vallen inle byggs. Hornborga 31:1, skulle
kompenseras för areal bortfallet genom tillförande av ersättnings-mark i
området. Detta borde enligt lantbruksslyrelsen kunna ske inom ramen för den
normala slrukturverksamheten. Naturvårdsverket motsatte sig de föreslagna
ändringarna av invallningarna.

Regeringen
medgav den 16 september 1982 enligl 4 kap. 18 § andra

stycket vattenlagen atl tillstånd fick lämnas lill den begärda restaureringen

av Hornborgasjön. Reslaureringsätgärderna och de skadeförebyggande

invallningarna skulle ulöras huvudsakligen i enlighet med vad som till

styrkts av vallendomstolen. Med hänsyn bl. a. lill vad lantbruksslyrelsen

anfört i sill yttrande fann regeringen inte skäl att föreskriva ytteriigare

invallningar vid Ytlerbergsmaden. Det skulle ankomma på domstolen att

meddela dels vattenhushållningsbestämmelser för regleringen, dels de yt

teriigare föreskrifter som bör gälla för företaget. Samtidigt uppdrog rege

ringen åt lantbruksslyrelsen alt medverka till atl ersällningsmark kan 3

erbjudas
ägaren av Hornborga 31:1. Lantbruksslyrelsen skulle även med- Prop 1987/88:
150 verka lill att ersällningsmark kan erbjudas övriga jordbruksförelag som
Bilaga 7 drabbas av mera betydande intrång i rörelsen lill följd av
restaureringen.

I
prop. 1983/84: 100 bil. 11 s. 118 och i prop. 1984/85: 100 bil. 11 s. 102
redovisade regeringen för riksdagen på grund av vad naturvårdsverket anfört i
sina anslagsframställningar att planerna för restaureringen nu i första hand
skulle komma atl fortsätta enligt elt alternativ som innebär en lägre valienslåndshöjning
än vad som angetts i den ursprungliga ansökan samt alt ansökan hos
vattendomstolen skulle komma atl kompletteras i enlighet härmed.

Naturvårdsverket
begärde den 20 december 1985 regeringens medgivande alt fä äterkalla den
ursprungliga ansökningen och atl i stället få ansöka om en restaurering av
Hornborgasjön i enlighet med elt den 16 december 1985 dagtecknat förslag till vallendomstolsansökan.
Naturvårdsverket anförde därvid bl. a. följande. Genom fortlöpande utredningar
har del tekniska underlaget belräffande de skadeförebyggande invallningarna
successivt utvidgats. I samband med dessa undersökningar har det visat sig alt
riskerna för läckage vid invallningarna i vissa fall är betydande. De geologiska
förutsällningarna är allmänl sett ogynnsamma för invallningar till skydd för
markerna. Riskerna har ansetts kunna begränsas om vatlen-stndshöjningen
reduceras. Med en reducerad valienslåndshöjning blir skadorna på mark mindre. Enligl
verkels bedömning ges därmed möjlighet all undvara vallarna mol sjön. Pä delta säll
erhålls betydande naturvärden och restaureringen blir mera komplett. Nyttan och
värdet av företaget blir väsentligt högre. Naturvårdsverket har också genom de yllerligare
utredningar som ulförts under senare lid funnit all totalkostnaderna för invald,.-
ningarna inle kan anses stä i rimlig relation lill nyttan av dessa.

Enligt naturvårdsverket
nya förslag lill restaurering och reglering skall

en dammbyggnad utföras i Flian vid sjöns utlopp. Medelvallenslåndet i

sjön skall höjas lill 4-119,8 m, dvs. ca 0,5 m lägre än del tidigare restaure-

ringsförslagel, och åtgärderna ulföras utan skadeförebyggande invallning

ar. Övriga restaureringsåtgärder består, liksom tidigare, av bl. a. vegela

lionsröjning, botlenbehandling och avverkning m.m. Den berörda mark

arealen utgörs av ca I 000 ha åker och äng jämte 590 ha skogsmark saml

impedimenl om ca 2 500 ha, varav huvuddelen utgörs av sjöområde. Däm

ningsskador uppkommer företrädesvis på Hornborgamaden, Sätunama-

den, Ytlerbergsmaden, vid Bjurum och Dagsnäs samt inom Veka-Sätuna-

område. Nära hälften av den berörda inägojorden är sä lågt belägen atl den

redan före intrånget utgör mer eller mindre skadad mark ur avvatlnings-

synpunkt. Inverkan av förelaget bedöms i övrigt bli i slort sett densamma

som inverkan av del lillätlighelsförklarade förelaget. Med hänsyn bl. a. lill

den mångåriga försöksverksamheten med vegetalionsröjningar i Hornbor-

gasjön har naturvårdsverket gjort den bedömningen alt vegetationen i sjön

får en för fågellivet gynnsam ulvecking med den reducerade vattenstånds-

höjningen. Sjöns åldrande sker inte med större hastighet än alt man för

lång lid åstadkommer en fungerande fågelsjö. Hornborgasjöns stora värde

som fågelsjö är i hög grad beroende av de närmaste omgivningarna. Val-

lenslåndshöjningen ulan vallar skulle innebära all dessa sjönära marker 4

kan utnyttjas endasl extensivt, t.ex. för belesdrifl eller
viss vallodling. Prop 1987/88: 150 Därmed ges förutsättningar för krealursbetade
eller på annat säll hävdade Bilaga 7 fuktängar. Möjligheterna alt gynna allmänl
lillbakaträngda fägelgrupper som vadare och simänder ökar därmed. Där sådana
marker inle alls brukas, uppstår lövskogar av samma slag som finns i dag längs
mänga strand-avsnitt. Sjönära marker ulan vallar bibehåller också den naturliga
strandzoneringen. Restaureringen av Hornborgasjön blir således enligl verket
mer komplett om den genomförs utan invallningar, vilkel är till fördel från nalurvärdssynpunkt.

Naturvårdsverkets framställning har remissbehandlats.
Yttranden har avgetls av lantbruksslyrelsen efter hörande av lantbruksnämnden i
Skaraborgs län, kammarkollegiet, länsstyrelsen i Skaraborgs län. Lantbrukarnas
riksförbund och Svenska naturskyddsföreningen.

Regeringen uppdrog den 15 maj 1986 ål naturvårdsverket atl
hos vattendomstolen ansöka om restaurering i enlighet med del av
naturvårdsverket senast upprättade förslaget. Naturvårdsverket skall enligt
uppdraget vid det fortsatta arbetet med ansökningen samråda med
lantbruksstyrelsen om skadeförebyggande åtgärder till skydd för jordbruket.
Regeringen kommer vidare enligl beslutet all ta ställning lill naturvårdsverkets
begäran om återkallelse av den tidigare ansökan från januari 1981 först dä del
nya vallenförelagets inverkningar på jordbruket är kända. Regeringen har med
stöd av 11 kap. 3 § vattenlagen (1983: 291) förbehållit sig prövningen av del
nya företagets tillåtlighet. Vid vatlenlagsprövningen skall del närmare behovet
av skadeförebyggande åtgärder prövas.

Naturvårdsverket har i sin inledningsvis nämnda
framställning den 15 april 1988 begärt regeringens medgivande alt återkalla den
tidigare ansökningen och därvid hänvisat till uppdraget den 15 maj 1986 av vilkel
framgår att regeringen skulle ta ställning lill en återkallelse först då del
nya förelagels inverkningar på jordbruket blivit kända. Av framställningen
framgår bl. a. följande.

Det av regeringen föreskrivna samrådet med lantbruksslyrelsen
har ägt rum. Enighet råder om alt del numera från allmän jordbrukssynpunkl inle
framstår som särskill angelägel alt bibehålla sådan jordbruksmark som skulle
beröras av restaureringen. Däremot har det ansetts viktigt atl söka bevara och
utveckla de bärkraftiga jordbruksföretag som nu finns runt sjön. Åtgärder bör i
första hand inriktas på atl söka underlätta en omställning av dessa förelag.
Lantbruksnämnden har på regeringens uppdrag under senare år förvärvat viss
jordbruksmark i trakten. Som ersättning för skadad mark skulle denna mark lill
avsevärd del kunna minska intrånget för flera förelag.

Del nya förelagels inverkningar på jordbruket har utretts
av statens valtenfallsverk med biträde av lantbruksnämnden och lanlmäleriel i
Skaraborgs län.

Av
naturvårdsverkets framställning framgår vidare all del nya förelaget

medför arealborlfall för 69 jordbruksförelag och därmed vissa anpass

ningsproblem. Del är i första hand jordar som används för spannmålsod

ling som faller bort. Större delen av den av restaureringen berörda åkerare

alen har redan i dag en otillfredsställande dränering. För fyra ä fem förelag 5

kan betydande anpassningsproblem uppkomma. I intet fall
bedöms dock Prop 1987/88: 150 skadorna bli av sådan omfattning all inlösen
skulle kunna komma ifråga. Bilaga 7 Någon minskning av djurbestånden synes ej
behöva ske lill följd av restaureringen. Regleringsdammens placering innebär
all stora arealer vid Sle-numsmaden blir skyddade. Vissa markägare kan erbjudas
ersättningsmark. Några skadeförebyggande åtgärder i form av invallningar etc.
synes däremot ej motiverade och kommer ej alt erbjudas. Naturvårdsverket har
under senare år förvärvat mark vid Hornborgasjön. Statens (naturvårdsverkets och
lantbruksnämndens) markinnehav uppgår för närvarande lill ca 18% av den av
restaureringen berörda arealen jordbruksmark, till ca 62% av motsvarande areal
skogsmark och lill ca 42% av motsvarande areal övrig mark (sjöområde).

En vallenrältslig prövning av del nya förelaget ulan all
del gamla vallen-målet har avskrivits kan enligl naturvårdsverkets
framställning förväntas medföra vissa svårigheter och processuella problem i vattenmålel.
Den tidigare ansökningen prövas enligl den äldre vattenlagen medan den nya
kommer att prövas enligt den nya vattenlagen.

Naturvårdsverket föreslår i sin framställning all
prövningen av det nya företaget skall ske med ulgångspunkl i den valtenrältsliga
situation som råder i dag. Om del gamla målet inle blir avskrivet kan
jämförelse med delta mål komma atl göras i del nya målet. Verket flnner all
detta kan komplicera processen och göra den mera tidskrävande. Hänsynen till
bl. a. sakägarna kräver också ell entydigt besked om hur det förelag ser ul som
naturvårdsverket önskar genomföra och som de skall ta ställning lill. Genom sin
prövning av del nya förelagels tillåtlighet med möjligheten atl föreskriva
villkor synes regeringen för övrigt kunna materiellt styra förelaget lill
överensstämmelse med det gamla företaget i de delar delta bedöms nödvändigt.

Del gamla förelaget baserades på en rad förutsättningar
som efter hand har kommil all ändras. De viktigaste ändringarna har enligl
naturvårdsverkets bedömning varil följande.

Invallning
av Hornborgamaden har till följd av ogynnsamma geologiska

förutsättningar bedömts medföra icke obetydliga risker för etl misslyckan

de eller otillfredsställande funktion. Naturvårdsverket är i dag inte berett

att la dessa risker. Del gamla företagel bör således redan av detta skäl

ändras så atl invallning av Hornborgamaden (på ömse sidor om Hornbor-

gaån) inle kommer lill stånd. Ogynnsamma geologiska förutsättningar vän

tas medföra vissa problem även för övriga invallningar. Naturvårdsverket

har till följd av senare års erfarenheter om hur våtmarker fungerar dessut

om ändrat uppfattning beträffande naturvårdskonsekvenserna av del gam

la företagel. Verket anser bl. a. atl tillkomsten av större arealer strandom

råden och grunt vallen medför en större naturvärdsnytta än det gamla

företagel skulle ha gett. Samtidigt bedömer verket atl varaktigheten av

restaureringen blir fullt tillfredsställande även med en mindre valien

slåndshöjning. Utan vallar mot sjön blir den obrutna zoneringen från

sjöområde, via madmark och till högre liggande betesmarker av mycket

stort värde för fågellivet. Även i della avseende har verket ändrat uppfatt

ning och vallarna mot sjön kan i en nalurvårdsinriktad restaurering därför 6

inte längre accepteras.

I
motsats fill förhållandena under 1970-talet disponerar lanibruksnämn- Prop
1987/88: 150 den numera förhållandevis slora arealer, ca 250 ha åkermark och ca
300 ha Bilaga 7 skogsmark, som kan nyttjas som ersällningsmark.

Relationen
mellan invallningskostnader och värden av undanröjda skador har enligt vad
naturvårdsverket funnit förändrats från ungefär 1:1 lill i dag ca 6:1. Härtill
har bidragit tidigare underskattning av de tekniska svårigheterna,
underskattning av invallningskoslnaderna och en avsevärd kostnadsstegring vad
gäller anläggning och drift av vallarna. I genomsnill synes den totala
kostnaden för varje skyddad hektar åkermark komma all ligga kring 100000 kr. Invallningarna
framslår därmed i dag som en myckel dålig investering.

Del
gamla företagets invallningar skulle enligt naturvårdsverkels framställning ha
omfallat 22 km vallar, 24 km diken och ledningar och 10 pumpstationer med en
installerad elektrisk effekt om ca 400 kW. Naturvårdsverket har funnit all
ansvaret för drift och underhåll av dessa anläggningar skulle bli ytterst
betungande för slaten. Om invallning skall ske har verket den uppfattningen all
det vore bättre för alla parter om markägaren själv byggde och skötte
anläggningarna. Om det gamla företaget skulle aktualiseras kommer etl genomförande
under alla omständigheter atl ta lång tid. Företaget behöver revideras och en
kompletterande ansökan utan invallning av Hornborgamaden och med vissa ändrade
vallägen och utformningar måst nödvändigtvis upprättas och ges in lill
domstolen. Tillål-lighetsprövning av det ändrade företagel förestår sedan. Från
det alt ell beslut om återgång till del gamla förelaget föreligger, uppskattar
naturvårdsverket atl det skulle la älta år innan företagel är genomfört.

Det
gamla företaget med sitt tillällighetsbeslut torde i dag i praktiken ha
huvudsakligen ett historiskt intresse. Naturvårdsverket beräknar all delta
förelag inkl. kapiialiserade drift- och underhållskostnader blir ca 70 milj.
kr. dyrare atl genomföra än det nya företaget.

En
översiklligjämförelse av kostnaderna mellan del nya resp. det gamla
restaureringsförelaget lämnas i tabell 1. Uppgifterna har lämnats av statens
naturvårdsverk och avser kostnadsläget i december 1987. Till dessa kostnader
kommer bl. a. adminislrarionskostnader, konsultkostnader och
rättegångskostnader. De tillkommande kostnaderna bedöms bli högre för det gamla
förelaget än för del nya. De angivna uppgifterna för det gamla förelaget utgör
en försiktig uppräkning av i del gamla vattenmålel uppgivna kostnader.
Kostnaderna inkluderar invallning av Hornborgamaden.

Tabell 1. Hornborgasjöns restaurering. Översiktliga
kostnader för det nya resp. gamla restaureringsföretaget. Milj. kr.

Kostnadspost Nya Gamla

företaget företaget

Restaureringsätgärder

regleringsdamm

kanalarbeten

avverkning och röjning

Invallningar

Ersällningar

Kapiialiserade
drift-

och underhållskost-

nader

Summa

101

Föredragandens överväganden Prop 1987/88: 150

Jag har i det föregående lämnat en ingående
bakgrundsbeskrivning av projektet Hornborgasjöns restaurering med hänsyn lill
del intresse frågan har väckt inle minsl i riksdagen där projektet behandlats
bl. a. i samband med fråge- och interpellalionsdeballer. Vidare har lill
regeringen kommit in skrivelser och framställningar med synpunkter pä restaureringsarbetel
frän organisationer och enskilda.

När del gäller valet av reslaureringsallernaliv anscrjag
för egen del med hänsyn lill den ingående analys av konsekvenserna som naturvårdsverket
har gjort atl del finns starka skäl från såväl nalurvärdssynpunkt som
samhällsekonomisk synpunkt all restaureringen bör utföras enligl del nya
alternativet, dvs. ulan vallar och med en lägre valienslåndshöjning. Del nya
restaureringsföretaget inryms enligt min uppfattning i riksdagens beslul frän
är 1977 om en fullständig restaurering av Hornborgasjön. Ell ställningstagande
i enlighet härmed slår ocksä i god överensstämmelse inte minsl med Sveriges
åtaganden enligl den internationella vålmarkskonven-tionen. Den fortsatta
prövningen bör mol bakgrund av vad jag nu har redovisat inte längre omfatta det
gamla alternativet. Den ansökan som nu behandlas av vallendomslolen bör som en
konsekvens härav återkallas. Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för miljö-
och energideparlemenlel all inom kort återkomma lill regeringen med förslag om
all ge naturvårdsverket i uppdrag all göra en sådan framställning till
vattendomstolen. Delta torde också bl. a. innebära all man undviker ytterligare
tidsutdräkt och kostnader, som den vidare behandlingen av den gamla ansökningen
skulle komma all medföra.

Såsom jag tidigare har anfört har regeringen förbehållit
sig prövningen av del nya förelagels lillållighel enligt vallenlagen
(1983:291). Frågan om skadeförebyggande åtgärder behandlas i vattenmålel enligl
vallenlagens regler och kan avöras av vattendomstolen men också av regeringen
vid lillåtlighetsprövningen.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle atl
la del av vad jag har anfört i del föregående om restaureringen av
Hornborgasjön.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

Bilaga 8

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 21 april 1988. Föredragande: statsrådet Hulterström.

Prop. 1987/88: 150 Bilaga
8

Anmälan till proposition med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m. m.

Fjärde huvudtiteln

1 Inledning

Överbefälhavaren
rapporterade i december 1987 till regeringen om fortsatt främmande
undervattensverksamhet. Regeringen uppdrog den 7 januari 1988 ål
överbefälhavaren att lill den 15 februari 1988 utvärdera och redovisa vår
samlade förmåga att upptäcka och möta undervaltenskränkningar. överbefälhavaren
ålades vidare atl redovisa den nuvarande planeringen för atl kunna stämma av
denna mot den fortsatta uppbyggnaden av såväl personella som materiella
åtgärder. I uppdraget ingick också att redovisa eventuella förslag till
förändringar med syfte att bl. a. prioritera syslem och metoder som är riktade
mot att klarlägga verksamhetens omfattning, inriktning och ursprung.
Möjligheter alt tidigarelägga åtgärder samt de ekonomiska konsekvenserna av
förslagen skulle också redovisas liksom, vid behov, andra förslag till åtgärder
i syfte att hävda vår territoriella integritet, exempelvis kriterier för vapeninsalser.

Överbefälhavaren
har lämnat den begärda redovisningen.

Regeringen
föreslår vissa ätgärder för alt förstärka skyddet mot främmande undervaltenskränkningar
i förhållande till gällande planering saml ger en inriktning av dessa åtgärder.

I
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 150. Bilaga 8

2
Förstärkning av skyddet mot främmande undervattensverksamhet

Prop.
1987/88: 150 Bilaga 8

Mitt
förslag: De planerade resurserna för en uppbyggnad av skyddet mol främmande undervaltenskränkningar
- ubätsskydd - bör förstärkas med 125 milj. kr. per år under de kommande fyra
budgetåren saml med 200 milj. kr. för ell minröjningsfarlyg. Syftet med dessa
åtgärder skall vara alt så snabbi som möjligl dels klariägga kränkningarnas
omfattning, inriktning och ursprung, dels all förslärka skyddet i anslutning
till våra viktigaste basområden och av inloppen mol Stockholm. Åtgärderna bör
därför främsl inriktas på alt

- förbättra underrättelsetjänsten och analysförmågan,

- forcera utbyggnaden av den fasla och rörliga
bevakningen sotn inletts i de viktigaste basomrädena,

- bygga ut den fasta bevakningen av inloppen lill
Stockholm,

- öka uthålligheten lill sjöss under ubålsskyddsföretag
samt

- säkerställa att befintliga syslem kan utnyttjas
effektivare. Härvid avses såväl marina syslem som kustbevakningens resurser.

Jag
föreslår som följd härav all planeringsramen för det militära försvaret t.o.m.
budgetåret 1991/92, liksom utgiftsramen för budgetåret 1988/89, räknas upp med
700 milj. kr. resp. med 178 milj. kr.

Överbefälhavarens
redovisning

Överbefälhavaren
redovisar inledningsvis de kriterier som han anser bör gälla vid en fortsatt ulbyggnad
av ubålsskyddet. Den nuvarande förmågan samt planerade åtgärder lill år 1992
redovisas.

överbefälhavaren
beskriver därefter möjliga förbättringar av ubålsskyddet i två steg. Det
första stegel, som kostar sammanlagt 830 milj. kr. i investeringar och 75-100
milj. kr./år i ökade driftkostnader, innehåller kvalitativa förbättringar för atl
nå en balans mellan olika delar av ubåtsskyddet. I det andra steget, som
kostar ytterligare 530 milj. kr. i investeringar och 15-55 milj. kr./år i
drift, redovisas olika kvantitativa åtgärder för att bygga ut fasla och röriiga
ubätsskyddssyslem. Överbefälhavaren redovisar i steg två att de rörliga
systemen bör kompletteras innan ytterligare fasta system byggs ut.
Överbefälhavaren pekar också på nödvändigheten, atl med hänsyn lill effekten i
invasionsförsvaret, säkerställa den operativa handlingsfriheten med ubåts- och ytaltackförband.
Detta kräver en mot antalet ubåtar och ylallackfarlyg balanserad kapacitet för ubälsjakl
och minröjning. Denna är enligt överbefälhavaren för närvarande för låg.

Överbefälhavaren
har undersökt möjligheterna all planera om inom försvarsmaktens ram för atl
kunna finansiera de möjliga förbättringarna av ubålsskyddet. En omplanering i
denna slorieksordning skulle, enligl överbefälhavaren, medföra en inte
oväsentlig förändring i 1987 års försvarsbeslut från effekt i
invasionsförsvaret lill effekt i fred och under neutralitet. Däremot anser
överbefälhavaren del möjligl alt planera om ca 40 milj. kr. så atl vissa objekt
inom ubålsskyddsprogrammel kan tidigareläggas.

överbefälhavaren lämnar därutöver vissa förslag om hur
marinens rus- Prop. 1987/88: 150 tade fartyg och förband skulle kunna
förslärkas med personal. Överbefäl- Bilaga 8 havaren föreslår även ändrade
och skärpta regler för ingripande mot kränkande ubåtar saml en ändrad dragning
av de s. k. baslinjer som utgör gränsen för svenskt inre vallen.

En sammanfattning av överbefälhavarens redovisning av
regeringens uppdrag bör som underbilaga 8.1 fogas lill protokollet i delta
ärende.

3 Skälen för mitt förslag

Tidigare insatser

Ubålsskyddet är ett prioriterat omräde. Genom successiva
beslut under perioden 1980-1987 har vår förmåga all ingripa mot undervaltenskränkningar
gradvis förstärkts. Riksdagen har också under perioden vid flera tillfällen
gett särskilda medelslillskotl till ubålsskyddet, dels med 200 milj. kr. efter
den s.k. Utöincidenten år 1980, dels med 250 milj. kr. år 1983 efter det atl
den särskilda kommissionen lämnat sin rapport om kränkningen i och i
anslutning till Hårsfjärden. Jag uppskattar kostnaderna för genomförda åtgärder
under denna period till ca I miljard kronor. Medlen har främsl använts för
utbyggnad av fasta bevakningssyslem, modifiering av helikoptrar, utrustning av ylallackfarlyg
med hydrofoner och för anskaffning av ett flygplan för ubåtsspaning.

I 1987 års försvarsbeslut tillfördes ubålsskyddet 400
milj. kr. utöver vad som fanns inplaneral i den s. k. nivå I i
överbefälhavarens programplan för perioden 1987-92. Fram t. o. m. budgetåret
1991/92 omfattar därför planen nu åtgärder för ca 1,3 miljarder kronor, varav
ca 900 milj. kr. för materiel.

Syfte! med den nu föreslagna förstärkningen av
ubåtsskyddet

I propositionen (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310) inför 1987 års
försvarsbeslut anförde statsministern (s. 5) att kränkningar av Sveriges
gränser aldrig kan accepteras. Vårt lands terrilorium skall värnas med alla
till buds slående medel. Respekten för vår territoriella integritet skall
upprätthållas genom förmåga atl ingripa mol varje form av kränkning av vårt terrilorium
såväl i fred som under neutralitet och vid krig i omvärlden.

I den nyss nämnda försvarsbeslutspropositionen (s. 54)
framförde föredraganden som sin mening atl motverkan mol undervaltenskränkningar
bör ägnas fortsalt stark uppmärksamhet. Syftet bör därvid vara alt höja risken
för inträngande enheter så tydligt att ubåtsoperalioner inte bedöms möjliga all
genomföra ulan allvarliga konsekvenser. Skyddet av våra viktigaste
skärgårdsområden bör särskilt uppmärksammas. Vårt ubätsskydd bör ha förmågan
alt inom vårt territorium vidta effektiva åtgärder mot främmande
undervattensverksamhet i alla dess led.

Jag konstaterar att undervatlenskränkningarna forlsäller
trots atl betydande resurser satsals på ubålsskyddet under 1980-talel. Vår
förmåga atl upptäcka och ingripa mot undervaltenskränkningar blir emellertid
successivt bättre. Utvecklingen av förmågan har i början, helt naturiigt,
varit

långsam, men vi kan vänta
en påtaglig effekthöjning under de närmaste Prop. 1987/88: 150 åren, dvs. åren
1989-1992. Del finns dock ingen som idag kan säga vilken Bilaga 8 långsiktig
varaktig förmåga som erfordras och när denna förmåga kan anses uppnådd.
Successivt behöver vidtagna åtgärder ställas mot eventuella framlida
kränkningars omfattning och inriktning liksom all ubålsskyddet måsle avvägas
mot alla andra angelägna behov. Jag anser sålunda att en grundlig genomgäng bör
ske av ubålsskyddet inför 1992 års försvarsbeslut. Erfarenheter bör då ha
erhållits från del nu beslutade ulbyggnadsprogram-mel och frän eventuella
fortsatta kränkningar så alt, vid behov, en ny inriktning kan beslutas.

Ubåtskränkningarna
representerar elt hot mot försvarets fredsbevarande förmåga genom atl de lyder
pä förberedelser för militära operationer mol Sverige som del nuvarande
totalförsvaret har svårt alt möta. Ubåtar lämpar sig t.ex. väl för en dold landsältning
av sabotageenheler i en inledning av ett överraskande inlett anfall.

Jag
anser mot bakgrund av de pågående kränkningarna all vissa åtgärder nu bör
vidtas för atl säkerställa och påskynda den uppbyggnad som fastlagts i 1987
års försvarsbeslut. Dessa insatser bör ha som främsta syfte atl så snabbt som
möjligt öka vår förmåga att klarlägga kränkningarnas omfattning, inriktning
och ursprung. Elt annal betydelsefullt syfte är all stärka bevakningen och
möjligheterna alt ingripa mot kränkningar i anslutning lill våra viktigaste
marina basområden och längs inloppen mol Stockholm. Detta senare syfte har en
direkt anknytning fill behovet atl förbättra vär beredskap mol sabolageaktioner,
vilket också stärker invasionsförsvaret. Även en utökning av antalet
minröjningsfartyg, vilka är en viktig resurs i ubåtsskyddet, medför enligl min
mening en förstärkning av inva-sionsförsvarseffekien.

Inriktning

Som
följd av vad jag här har anfört om syftet med den föreslagna förstärkningen
förordar jag följande inriktning av åtgärderna:

- Insatserna för underrättelsetjänst riktad mot
främmande undervattensverksamhet förstärks.

- Den inledda utbyggnaden av den fasla bevakningen av
våra viktigaste marina basområden forceras. Den fasla bevakningen av inloppen mol
Stockholm byggs ul. Möjligheterna all ingripa vid kränkningar i anslutning
till dessa områden förbättras.

- Den rörliga övervakningen kompletteras med materiel
för lokalisering och vapen för grunda vallen.

- En utökning av antalet minröjningsfarlyg med en
enhet för all bl. a. öka uthålligheten till sjöss.

- Resurserna för drift och underhåll förstärks sä all
fartyg och vissa förband i land kan vara bemannade i ökad utsträckning.

Enligl
min mening är del, som för övrigt framhållits i 1987 års försvars

beslut, viktigt all också kustbevakningen kan medverka i ubåtsskyddet.

Kustbevakningen, som från den 1 juli 1988 är en egen civil myndighet inom

försvarsdepartementets ansvarsområde, bör samverka med bl. a. marinen i 4

samband med undervaltenskränkningar. Det bör ankomma på
myndighe- Prop. 1987/88: 150

terna all närmare reglera formerna för denna samverkan. Bilaga 8

Ärendets nalur gör atl riksdagens försvarsutskott bör ges
en mer detaljerad redovisning av de åtgärder som jag här har förordat.

4 Kostnader och finansiering

Jag har beräknat kostnaderna för de av mig föreslagna
åtgärderna lill 700 milj. kr. i prislägel februari 1987 under perioden
1988/89-1991/92, varav 178 milj. kr. erfordras under budgelåret 1988/89.

En omplanering av åtgärder inom den militära ramen för atl
finansiera den av mig förordade förstärkningen av ubålsskyddet skulle medföra
obalanser mellan olika försvarsfunktioner och ge konsekvenser för invasionsförsvaret
som inte kan godtas. Jag förordar därför atl planeringsramen för del militära
försvaret får räknas upp med totalt 700 milj. kr. under perioden
1988/89-1991/92 och all utgiftsramen för budgetåret 1988/89 får räknas upp med
178 milj. kr.

Programplaneringen för perioden 1989/90-1991/92 skall
därmed genomföras med följande planeringsramar som grund (milj. kr. i pris-, löne-
och växelkursläge februari 1987)

Budgetår 1989/90 1990/91 1991/92 1989/90-1991/92

Totalt 26596
26734 26887 80217

Därav för

kustbevakningen 239,7 237.7____ 237,7___ 7I5J_____

Jag räknar för budgetåret 1988/89 med ett medelsbehov av
21 milj. kr. i prisläget februari 1987 för alt möjliggöra ökad bemanning samt
för drift och underhåll av befintliga och tillkommande syslem.

Jag har för materielanskaffning beräknat ell behov av beslällningsbe-myndiganden
om 538,3 milj. kr. Av dessa utgör 10.0 milj. kr. prisregle-ringsbemyndiganden
för omräkning från prisläget februari 1987 lill prislägel februari 1988.

Malerielbeslällningarna beräknas medföra utgifter om ca
148 milj. kr. under budgetåret 1988/89.

Jag räknar med elt ytterligare medelsbehov av 4 milj. kr.
för atl förstärka underrättelseverksamheten vid försvarels radioanstalt.

För alt möjliggöra viss materielanskaffning lill
kustbevakningens enheter räknar jag med etl behov av beslällningsbemyndiganden
om 7,2 milj. kr. Härav utgör 0,2 milj. kr. prisregleringsbemyndiganden för omräkning
frän prisläget februari 1987 till prisläget februari 1988. Dessa beställningar
beräknas medföra utgifter under budgetåret 1988/89 om ca 5 milj. kr.

5 Överbefälhavarens övriga förslag

Överbefälhavaren har föreslagit att reglerna skärps för fredstida
ingripande

mol ubåtar på svenskt sjöterritorium. De föreslagna ändringarna berör 15 §

i den s. k. IKFN-förordningen (1982:756). 5

Del ankommer på regeringen
all besluta om ändrade regler för ingripan- Prop. 1987/88: 150 den vid
kränkningar av rikets territorium. Eftersom denna fräga är betydel- Bilaga 8 sefull
och har allmänl intresse vill jag här redan nu anmäla atl jag ser positivt på
en regeländring i princip enligt överbefälhavarens förslag när det gäller
ingripanden pä svenskt inre vatten. Innebörden av en regeländring på denna
punkt är alt vapenmakt får tillgripas ulan föregående varning för alt förhindra
fortsatl verksamhet. Härvid godtas risken att den kränkande ubåten sänks. Jag
är däremot inle beredd alt godta den av överbefälhavaren föreslagna
regelskärpningen för ingripanden på del svenska lerri-torialhavel.

Frågan
om en justering av de s. k. baslinjerna kräver ytterligare överväganden i
regeringskansliet.

Överbefälhavarens
skilda förslag för all personalmässigt förslärka de rustade fartygen och
förbanden kan avgöras genom myndighetsbeslut och för vissa åtgärder genom alt
avtal träffas mellan arbetsmarknadens parter. Något särskilt uttalande från
riksdagens sida om personalåtgärder behövs inte.

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna
den inriktning som jag här har förordat för att förstär

ka vår förmåga att upptäcka och ingripa mot undervaltenskränk

ningar,

2. medge att planeringsramen för det militära försvaret för perioden
1988/89-1991/92 som följd härav fär räknas upp med 700 milj. kr.,

3. lill förslagsanslaget Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisa ytteriigare 21 000000 kr.,

4. bemyndiga regeringen atl medge all beställningar av materiel m. m. och
utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av
ytterligare 538 300000 kr.,

5. till förslagsanslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel för budgelåret
1988/89 anvisa yfteriigare 148000000 kr.,

6. lill förslagsanslaget F 7. Försvarels radioanstalt för budgetåret
1988/89 anvisa yllerligare 4000000 kr.,

7. bemyndiga regeringen all medge att beställningar av materiel för
kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av ytterligare 7 200 000 kr.,

8. lill förslagsanslaget F 19. Anskaffning av materiel till kustbevakningen
anvisa ytteriigare 5000000 kr.

9. i övrigt la del av vad jag har anfört om åtgärder mot främmande undervaltenskränkningar.

Bilaga
8.1 Prop. 1987/88: 150 Bilaga 8

Sammanfattning av överbefälhavarens utredning om
ubåtsskydd

Regeringen
uppdrog åt överbefälhavaren den 7 januari 1988 att utvärdera och redovisa vår
samlade förmåga atl upptäcka och möta undervaltenskränkningar.
Överbefälhavaren framhåller — i sammanfattning — i sin redovisning till regeringen
följande.

1 Bakgrund

Inget
i den av regeringen anbefallda utredningen pekar på något avgörande skäl för
all förändra den grundläggande principen för ubåtsskyddets uppbyggnad som
redovisats tidigare i överbefälhavarens plan för ubälsskyddels fortsatta ulveckling.
De förslag som överbefälhavaren nu redovisar utgör sålunda en översyn av
nuvarande planering mol bakgrund av erfarenheterna frän ubåtsskyddet saml frän
forskning, ulveckling och maleri-elframtagning.

Del
ligger i sakens nalur atl kapaciteten hos nuvarande resurser inte kan mätas i
matematiska termer, lika litet som effekten av ytterligare satsningar på ubätsskydd.
Vad som kan göras, är atl härleda upplevda brister i hillills vidtagna och
planerade åtgärder och värdera betydelsen av yllerligare åtgärder. I de fall
härledda brister innebär obalanser i värt skyddssystem torde del vara särskilt
effektivt all täcka dessa brister. Värdering måsle ske mol någon lyp av
kriterier.

I
regeringens uppdrag anges inledningsvis all "den samlade kapaciteten för
all upptäcka och möta undervaltenskränkningar skall redovisas och
värderas". Längre fram anges alt "möjligheterna atl tidigarelägga
åtgärder skall redovisas och vilken effekt detta leder lill". Della talar
för alt kriterierna skall härledas ur elt mäl för den totala ubätsskyddsverksamhelen.

I
en annan punkt anges alt redovisningen skall omfatta "eventuella förslag
till förändringar som är riktade mol alt klarlägga verksamhetens omfattning,
inriktning och ursprung". Ytligt sell kan della i första hand peka på
specifika åtgärder inom underrättelsetjänsten och analysverksamheten. Vissa
åtgärder inom dessa områden kräver också exklusiva resurser och metoder.

De
analysresurser som krävs för att ge underlag för all fastställa verksamhetens
omfattning och inriktning, liksom resurser för all fä en sä långt möjligt
entydig nationsbestämning, överensstämmer emellertid med de resurser som krävs
för övrigt ubätsskydd. Värderingskriterierna kan därför i allt väsentligt ulgå
från målet med det totala ubålsskyddet.

Målet
har angivits vara alt vi skall få den främmande undervattensverksamheten atl
upphöra. Meningen med della måste utvecklas. Vi kan knappast, lika litet som i
luften, förhindra varje kränkning. Även andra nationer måste acceptera en viss
risk bl. a. för alt deras territorialvatten kränks av ubåtar.

I första hand måste vi få
de mot vår integritet mest utmanande kränk- Prop. 1987/88: 150 ningarna atl
upphöra. Hit hör kränkningarna av våra marina basområden Bilaga 8 och inre
vatten vid befolkningscentra. Denna inriktning sammanfaller i många avseenden
med ett annat syfte, nämligen att skydda våra fasta installationer i havet och
kustnära sådana av belydelse för invasionsförsvaret. Områden av detta slag finns
på många platser i värt land.

Härutöver
bör vi ha kapacitet atl kraftfullt beivra kränkningar av våra yttre vatten.
Denna förmåga bör visas upp i alla delar av vårt sjöterritorium. Därmed skapas
förtroende för vår vilja och förmåga att hävda vär neutralitetspolitik.

Det
första syftet kan i väsentliga delar nås genom effektiva underval-tensbevakningssystem
kombinerade med bekämpningsresurser på såväl inre som yttre vallen. Behovet av
resurser för det senare sammanfaller med de rörliga ubätsjaktresurser som krävs
för att efter läge beivra kränkningar av yttre vatten i olika delar av vårt
sjöterritorium.

Som
situationen har utvecklat sig torde vi emellertid inte nå etl nöjaktigt läge i
dessa avseenden - förutsatt att inkräktare betraktar en nationsbestämning som
avgörande - förrän vi antingen säkrat sådana bevis eller fått inkräktare att
uppleva risken för detta så stor att nyttan av kränkningarna inte uppväger
denna risk.

Vilka
resurser detta kräver är omöjligt atl kvantifiera. Vad vi kan göra är, att
successivt bygga ut vär förmåga kvalitativt och kvantitativt till en sådan
nivå, där vi själva anser att ovan angivna mål har nätts.

Det
är angeläget alt vi når denna situation så snabbt som möjligl. De åtgärder vi
vidtar bör därför i första hand dels inrikta sig pä att skydda våra viktigaste
marina basområden och vissa inre vatten i övrigt, dels de åtgärder som tjänar
syftet atl få en så entydig nationsbestämning till stånd som möjligt. Det
senare torde bäst nås om vi kan hålla kvar en främmande undervatlensfarkost på
svenskt vallen för identifiering och öppen information.

Att
hålla kvar en undervatlensfarkost för identifiering kräver antingen att vi kan
tvinga upp den till ytan och därefter hålla kvar den på svenskt territorium
eller skada den så all vi kan få den att lägga sig på bollen för bärgning.
Delta kräver atl vi kan bekämpa undervatlensfarkoslen.

För
detta krävs etl komplett system för

- spaning,

- klassificering,

- lokalisering och

- vapeninsats

Högst
effekt nås om våra system är balanserade kvalitativt och kvantitativt på hela
bredden.

Angelägenheten
att åsladkomma snabba resultat leder till ätgärder som snabbt kan omsättas i
effekt. Med hänsyn lill svårigheten alt uttala sig om hur mycket resurser och
hur lång tid som krävs innan vi nått uppsatt mål, bör emellertid inte
åtgärderna begränsas på della sätt. Förberedande åtgärder för att genom senare
beslut ytterligare bygga ul vär kapacitet bör också övervägas.

Den
nu gällande planeringen ger inte en uppbyggnad helt i enlighet med 8

s. 10 Kontrollera mot PDF

försvarsbeslutets
inriktning. Grunden för de tvä stegen, som redovisas Prop. 1987/88: 150 nedan,
utgörs av kompletteringar inom ramen för 1987 ärs försvarsbeslut. Bilaga 8
Detta innebär att först sker en återläggning av de åtgärder som p. g. a. fördyringar
måst ulgå eller senarelagls i planeringen. En viss omdisponering av åtgärderna
bör dock ske p. g. a. vår ökade kunskap samt för atl fä erforderlig balans.
Dessa åtgärder genomförs så snart det är praktiskt möjligt.

I
ell första steg redovisas därutöver kompletterande åtgärder inom ramen för
inriktningen enligt försvarsbeslutet, som beror pä ytterligare erfarenheter
eller härledda obalanser i det totala systemet. Här ingår möjliga åtgärder för
att förbättra underrättelsetjänsten och analysverksamhelen, utbildningen,
skyddet av vissa inre vallen samt ökad tillgänglighet och ytterligare kvalitet
i befintliga system.

I
ett andra steg redovisas möjliga åtgärder för en kvantitativ ulbyggnad av fasla
och rörliga ubätsskyddssyslem.

Steg
I och 2 redovisas uppdelat på investeringar och de ökade driftkostnader som
successivt blir en följd av genomförda investeringar. Möjligheten till
successiva beslul redovisas.

För
de olika stegen värderas deras effekt mol bakgrund av mål som angetts tidigare.
Effekten för underrättelsetjänsten redovisas särskill.

Därefter
redovisas möjligheterna att finansiera dessa åtgärder inom i försvarsbeslutet
1987 given planeringsram och konsekvenserna för övrig verksamhel av en sådan omplanering.

2 Nuvarande förmåga

Del
lar tid atl pä bredden åter bygga upp en förlorad förmåga. Vi har varit
hänvisade till att i stor utsträckning inköpa utländsk materiel, som inle varit
helt anpassad lill de speciella miljöförhållanden som råder längs våra kuster.
Varken vår utbildningsnivå, fartygs- och malerieltillgängar eller vår
ledningsförmåga har varil tillfyllest för atl på ett adekvat sätt hantera den
utökade ubåtsskyddsverksamheten.

Försvarsbeslutet
1987 innebar bl. a. att en tidig förstärkning av ubålsskyddet prioriterades.
Denna inriktning har varit vägledande för planeringen. Det bör dock i detta
sammanhang beaktas all uppbyggnaden av våra resurser går långsamt. Utbildning
av personal saml noggrann utprovning måste genomföras för atl få balans i
systemet och för atl undvika felsals-ningar. De ekonomiska satsningar pä
ubåtsskydd som ingick i 1987 års försvarsbeslut har i huvudsak inplanerats.

Förbättringar
har skett inom mänga områden.

Ledningen
av de taktiska förbanden har påtagligt förbättrats, särskilt samspelet mellan
lokal chef och förbanden. Även inom den övergripande ledningen har
förbättringar skett.

Vår
kunskap om undervattensverksamheten blir successivt bättre. Därmed kan även
prioriteringar av önskad tillförsel av materiel ske med större säkerhet.

Den
materiella utvecklingen hos förbanden har börjat ge resultat. Etl

flertal lydliga
observationer och tekniska indikationer har erhållits vid Prop. 1987/88: 150
insatser med våra ubålsskyddsförband. Detta har även bekräftats vid Bilaga 8
övningar och prov, även om förbanden ännu inle fullt ut har tillförts avsedd
materiel.

Vär
förmåga atl bevaka våra viktigaste områden har successivt blivit bättre. Det
måste också konstateras alt en läckande undervaltensbevak-ning längs hela vår
kust är tekniskt/ekonomiskt omöjlig all nä.

Etl
ubålsskyddsföretag är en lill tiden utdragen verksamhet. Våra möjligheter att
under lång tid skapa osäkerhet för inkräktare är begränsade. Detta som en följd
av bristande allsidighet i våra samlade ubålsskyddsförband, kvantitativa
begränsningar samt begränsningar i vår personella och materiella uthållighet.

Vår
förmåga att uthålligt och kraftfullt kunna ingripa mol undervaltenskränkningar
på mer än elt ställe samtidigt är sålunda starkt begränsad. Vår förmåga är
särskilt låg under de delar av året då personalen får ul sin semester och annan
ledighet.

Våra
nuvarande regler för alt ingripa mol den som otillbörligt utnyttjar vårt terrilorium
är förhållandevis ändamålsenliga. Del finns dock anledning att yllerligare se
över dessa och förenkla tillämpningen av dem. Likaledes påverkar vissa arbelsrältsliga
avtal m. m. våra möjligheter atl utnyttja våra förband effektivt och utan en omständig
administration.

3 Plan till 1992

3.1 Utveckling

Under
1988 inträffar inga stora förändringar jämfört med 1987. Först under slutet av
försvarsbeslutsperioden kan en mer påtaglig effektökning påräknas, som etl
resultat av pågående systemutveckling.

Den
alltmer ökande kunskapen om kränkande enheter samt träningen av ledningsorganisationen
kommer att ge positiva effekter. Ell osäkert moment är härvid inkräktares
möjliga taktikanpassning. Undervaltensbevak-ningen av vissa prioriterade
områden förbättras. Prioriterade inlopp och hamnar får etl ökat skydd.
Personal, drift och underhållet kommer dock även i fortsättningen att utgöra
allvarliga begränsningar för uthålligheten och kunskapsbredden i systemet.

De
åtgärder som är inplanerade fram till 1992 avser främst ell antal slora materielsystem.
Flera angelägna materielobjekt kan inte anskaffas p.g. a. medelsbrist.

Ubätsjakl
kan frän 199Ö/9I ske i tvä områden samtidigt. Uthållig insats kan dock endast
ske i etl område. För värt försvar viktiga kustområden kommer alltjämt att vara
obevakade under ytan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

3.2 Forskning
och utveckling Prop. 1987/88:150

Forskning
och ulveckling inom ubåtsskyddsverksamheten är starkt projeklinriklad. Inom
försvarets forskningsanstalts ubåtsskydds-projekt, som nu går in pä sill tredje
är, förekommer också grundforskning.

Kunskapen
om undervaltensleknologi vid försvarets materielverk, försvarets
forskningsanstalt och vid svensk industri blir successivt bättre.

4 Möjliga förändringar och tidigareläggningar

4.1 Grundläggande åtgärder

Inför
1987 års försvarsbeslut diskuterades ubälsskyddels inriktning på olika
ekonomiska nivåer. I försvarsbeslutet blev del ekonomiska tillskottet för ubätsskydd
400 Mkr.

Flera
av de förutsatta åtgärderna innehöll tekniska och ekonomiska osäkerheter.
Särskilt har kostnaderna för den fasla undervallensbevak-ningen, kabelhydrofon fill
kustkorvellerna samt för ubålsjaklflygplanet stigil. De stigande kostnaderna i
övrig planering har bl. a. medfört atl etl av de två ubålsjaklflygplanen måst
utgå ur planeringen. Ytterligare medel behöver tillföras före 1992 för alt
genomföra ubätsskyddsätgärderna i försvarsbeslutet.

En
sådan återläggning skulle medföra alt utbyggnaden av skyddet av vissa områden
kan påböijas tidigt, alt tvä palrullbåtsdivisioner får hydro-fonutrustning, atl
passiv förmåga tillförs kustkorvellerna samt all ett ubätsjaklflygplan får en
bättre radarulrustning. Sammantaget skulle detta framför allt stärka vär
bevaknings- och spaningsförmåga.

Sedan
beslutet fattades har vi fåll ökad kunskap om hotel och om våra brister. Överbefälhavaren
anser därför atl vissa ambitionshöjningar samt omdisponeringar i förhällande lill
försvarsbeslutet måste ske för all undvika obalanser. Ulöver atl ell ubätsjaklflygplan
föreslås anskaffas först i högre ekonomiska nivåer, bör en viss omdisponering
av utbyggnaden av den fasla undervallensbevakningen ske. Påbörjade utbyggnader
av fast undervattensbevakning bör färdigställas med hög prioritet. Bevakningsbä-larna
har befunnits vara en viktig del i den fasta undervallensbevakningen, varför
resurser bör avsättas för atl komplettera nu beslutad ombyggnad av dessa.

4.2 Möjliga förbättringar

Nuvarande
planering ger inle en helt balanserad lösning mellan de olika

ätgärdsomrädena underrätlelseljänst, fast bevakning, rörliga resurser för

inre vatten, rörliga resurser för territorialhavel, vapen, utbildning och

forskning. Yllerligare resurser behöver tillföras. Annars mäste nägol eller

flera av de nämnda ätgärdsomrädena planeras pä en lägre nivå, vilket leder

lill uppenbara svagheter inom älgärdsomrädel och för balansen i hela

systemet. Överbefälhavaren har prövat följande balanserade ambitions

nivåer. Dessa bör läggas till grund för fortsatta överväganden. 11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Steg 1 är
en sammantagen balanserad nivå för och mellan de olika Prop. 1987/88: 150 ätgärdsomrädena.
Grundläggande kvalitativa förbättringar i den befintliga Bilaga 8
organisationen genomförs. Dessutom har tillgänglig "tid lill sjöss"
ökats genom personalförstärkningar m.m. Skyddet av vikliga områden förstärks.

Underrällelseljänslen förstärks. Utbildningshjälpmedel
tillförs. Resurser för ökad miljökunskap avsätts. Den långsikliga forskningen
samt utvecklingen av materiel förstärks.

Steg 1 kan betraktas som atl försvarsbeslutets intentioner
fullföljs och utvecklas vidare.

I steg 2 sker begränsade kvantitativa förstärkningar för
att möjliggöra ubåtsskyddsoperalioner i två områden samtidigt. Fortsalt
utbyggnad av del fasla ubåtsskyddet på flera platser kan genomföras.

Vid en utökning av fasla undervatlensbevakningssyslem bör
i första hand skyddet runt nu prioriterade områden saml bevakningssystemen
byggas ul. Innan ytterligare fasla system byggs ut, bör dock de rörliga
systemen kompletteras, sä alt en bättre uthållighet vid samtidiga förelag i tvä
områden uppnås. Della innebär all minst ytterligare ell ubätsjaklflygplan med
kvalificerad spaningsulruslning bör anskaffas. Även antalet fartyg för
kvalificerad ubätsjakl på territorialhavel bör utökas.

Förmåga atl uppträda i tvä områden samtidigt med en allsidigt
sammansatt ubålsskyddsresurs kan åstadkommas genom en snar tilläggsbesläll-ning
av tvä fartyg i Göleborgsserien. I så fall kan 8 kuslkorveller vara operativa
1993.

Göleborgsserien ersätter efter hand utgående torpedbåtar.
Även övriga fartyg behöver av åldersskäl efter hand ersättas. Särskill kritiskt
är läget för minröjningsfunktionen.

Mot bakgrund av de framlida ersällningsbehoven har
statsmakterna i 1987 års försvarsbeslut angett att underlag för ulveckling av
nya slridsfar-tyg skall föreligga inför 1992 års försvarsbeslut. Inom ramen för
detta utvecklingsarbete prövas möjligheterna att åstadkomma en familj av
yl-stridsfartyg som flexibelt kan användas för olika uppgifter i fred, kris,
neutralitet och krig. En optimal sammansättning för de skilda situationerna
eftersträvas.

Mot bakgrund av den obalans som redan råder för
kapaciteten för ubätsjakl i fred och krig saml för minröjning bör del övervägas
all - i slället för en lilläggsanskaffning i Göleborgsserien - forcera ulvecklingen
av ett fartyg inom den tidigare nämnda familjen av nya ylslridsfarlyg med
huvudinriktning ubälsjakt/minröjning, så atl en beställning kan läggas tidigt
under 90-talet.

I varje steg måste balans råda mellan personal, materielanskaffning
samt drift- och underhållskostnader. Till varje engängsinveslering i materiel
tillkommer därför elt ärligt medelsbehov för drift. De hittillsvarande kostnaderna
för drift har blivit större än beräknat. De i försvarsbeslutet avsalta medlen
har sålunda redan måst förslärkas avsevärt.

Den föreslagna utökade "tiden lill sjöss" gör
alt ytterligare medel behö

ver avsättas för ökade driftkostnader. Dessa ökar successivt under en

femårsperiod beroende av tillförseln på personal. 12

s. 14 Kontrollera mot PDF

Grunden för de två stegen
med kvalitativa resp. kvantitativa förbättring- Prop. 1987/88: 150 ar utgörs
således av en återläggning av 250 milj. kr. för att kunna uppfylla Bilaga 8
huvuddelen av intentionerna i försvarsbeslutet.

För
all ocksä påbörja den kvalitativa materiella förstärkningen i steg 1 erfordras
under de första två åren ca 300 milj. kr. För hela stegels genomförande
erfordras ca 580 milj. kr. Därtill kommer successivt ökande driftkostnader.
Dessa förutses öka med 75-100 milj. kr./år.

Sammantaget
innebär steg I, inklusive försvarsbeslutsåtgärderna, att ca 300 milj. kr./år
erfordras fram till 1992.

Steg
2 erfordrar ytterligare ca 200 milj. kr. under de Ivå första åren samt ca 300
milj. kr. under de därpå följande.

Sammanlaget
innebär steg 1 och steg 2, inklusive försvarsbeslulsålgär-derna, atl ca 400
milj. kr./år erfordras till 1992.

Den
materiella utvecklingen går fort. Samtidigt ökar vår kunskap om hotel
successivt. Överbefälhavaren anser därför alt del är angelägel atl kunna
upprätthålla en handlingsfrihet alt successivt överse inriktningen av ubålsskyddet.

Huvuddelen
av åtgärderna i stegen leder lill ell tidigt betalningsmedelsbehov. Andra
åtgärder är av mer långsiktig karaktär vad avser anskaffningen, medan ulvecklingen
kan igångsättas snarast med beslut om anskaffning först om något år. För vissa
anskaffningar kan seriebeställning ske uppdelat för atl tillförsäkra oss
möjligheter all genomföra eventuella anpassningar.

Steg
1 innebär sålunda atl vi till 1992 på en viss nivå nätt balans mellan de olika
åtgärdsområdena i syfte atl nä målet att kunna skydda de för vår territoriella
integritet vikligasle geografiska områdena.

Steg
2 innebär atl vi lill ca 1992 har fåll förmågan all genomföra uthålliga ubåtsskyddsoperalioner
i två områden samtidigt i syfte atl öka tilltron lill vår vilja och förmåga att
hävda vår neutralitet.

5 Omplaneringsmöjligheter

Överbefälhavaren
har undersökt möjligheterna all omplanera inom försvarsmaktens ram under
försvarsbeslutsperioden 1987-92, för all finansiera redovisade möjliga
förbättringar av ubåtsskyddet. Med hänsyn lill atl repefitionsutbildningen
redan ligger under en kritisk nivå, liksom nybyggnation och
fastighetsunderhåll, har möjligheterna begränsats lill mate-rielområdel. Malerielanslagen
är ocksä lill stor del intecknade av redan gjorda beställningar eller sädan
löpande verksamhel som är nödvändig för organisationens fortbestånd.

För
närvarande finns emellertid inga bindande beställningar för mark-målsvapen till
flygplan JAS 39, lunga kustrobotar och produktionen av nästa ubåtsserie samt
luftvärnsrobotar med medellång räckvidd och den svenska jaklrobotutvecklingen.

Samtliga
objekt tillhör naturligt nog den särskilda inriktningen i 1987 års

försvarsbeslut. Läget är sådant, att överbefälhavaren ändå i planeringen

måsle överväga reduceringar och senareläggningar av bl. a. dessa objekt. 13

Därutöver
anser överbefälhavaren all vissa induslrikonsekvenser av 1987 Prop. 1987/88:
150 års försvarsbeslut måste bli föremål för särskilda åtgärder. Medel för della
Bilaga 8 måste las frän de redovisade objekten.

Inom samtliga vapengrenar kommer således delar av de avsalla
resurserna för de angivna malerielobjeklen all behöva utnyttjas för all
vidmakthålla en rimlig balans. Det är således ofrånkomligt atl ambitionsnivån,
som angavs i 1987 års försvarsbeslut, redan i grundplaneringen ej fullt ul kan
genomföras.

En omplanering skulle få konsekvenser för försvarels
framtida utveck

ling. De sammanlagda konsekvenserna av detta innebär all försvarsbeslu

tet skulle behöva omprövas i första hand för anskaffningen av ubåtar och

lunga kuslrobotar. Anskaffningen av markmålsvapen lill JAS-systemel

saml förstärkningen av luflvärnsfunklionen skulle ocksä behöva begränsas

eller senareläggas. '

En sådan förändring skulle innebära en inte oväsentlig -
om än inle entydig - förändring i 1987 års försvarsbeslut från effekt i invasionsförsva-rel
till effekt i fred och under neutralitet.

Från effektsynpunkl (i invasionsförsvaret) kan inte den
förbättrade förmågan till ubåtsskydd av våra basområden och övriga
installationer av belydelse för invasionsförsvarel uppväga den effektminskning
i invasions-försvaret som uppslår om ovan redovisad omplanering måste
genomföras.

Detta skall då vägas mot den säkerhetspolitiska betydelsen
av all vi kan hävda vår lerritoriella integritet redan i fred mol undervaltenskränkningar.

6 Åtgärder inom personalförsörjningen

Förbättrade förutsättningar måste skapas för atl tidigt
kunna personaiför-stärka saml för alt ästadkomma handlingsfrihet pä läng sikt.
Överbefälhavaren avser därför förändra framför allt personalförsörjningen samt
till vissa delar utbildning och ledning.

Alla förändringar fordrar inte statsmakternas beslut.

För närvarande är våra möjligheter all före mobilisering
bemanna tillgängliga förband begränsade. All personellt förslärka marinens
rustade förband genom alt la officerare från staber, förvaltningar och skolor
är en metod som tillämpats sedan lång tid. Dessa möjligheter är i det närmaste
uttömda. Ett antal okonventionella metoder kommer därför att prövas.

Därutöver avser överbefälhavaren atl se över gällande
avtal, dels när det gäller tillämpningen, dels belräffande möjligheterna att
komplettera avtalen. I deUa sammanhang vill överbefälhavaren understryka
nödvändigheten av atl pågående förhandlingar om arbelstidsregler snarast
fullföljs.

De förutsedda åtgärderna kommer all ta viss lid all
genomföra. För att tidigt få ökad effekt i ubålsskyddet kommer överbefälhavaren
alt pröva även andra åtgärder för all på kort sikl kunna förbättra
uthålligheten och det fackmässiga kunnandet. Della kommer främst atl beröra
ledningen saml uppföljning och erfarenhelsöverföring till och från våra
ubåtsskydds-förband.

s. 15 Kontrollera mot PDF

7 Regelverk p™p- '87/88:150

Bilaga 8

Våra
nuvarande regler för ingripande mot otillbörligt utnyttjande av vårt
territorium är förhållandevis ändamålsenliga. Under utredningen har överbefälhavaren
prövat tillämpningen. Det finns mot bakgrund av denna prövning anledning alt
se över gällande regler, främsl för att få en enklare tillämpning, men även för
alt underlätta identifieringen av en inkräktare.

Överbefälhavaren
föreslär således en förändring av den s. k. IKFN-förordningen med innebörd atl
gällande bestämmelser skärps.

Grundprincipen
i förslaget bygger på att reglerna för ingripande mol ubåtar kan ges samma
utformning och innebära samma åtgärder såväl på svenskt inre vatten som på territorialhavel.
Strävan bör vara atl en kränkande ubåt med insats av alla vapen förhindras
fortsatt verksamhel och kan identifieras. Härvid fär vapeninsatsen vid behov
ske med risk atl ubåten sänks. På territorialhavel skall dock, som idag,
varning först avges. Denna varning bör ges ändrad innebörd, nämligen all påträffad
ubåt skall inta ylläge och därmed identifiera sig. Dä särskilda förhållanden
kräver det bör, enligl överbefälhavarens bestämmande, vapenmakt tillgripas ulan
varning även på yttre vallen.

Härutöver
har överbefälhavaren granskal nuvarande s. k. baslinjedragning. Denna gjordes
i början av 1960-talel och är utformad mot bakgrund av delvis andra
förutsättningar än dagens. Överbefälhavaren konstaterar all vissa förändringar
kan göras ulan all territorialgränsen berörs.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 15