Prop. 1987/88:151

Regeringens proposition 1987/88:151

om lagreglering av bostadsbidragen

Prop. 1987/88:151

Regeringen
föreslär riksdagen att anta det forslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regraingsprotdcollet den 17 mars 1988.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Hans Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bestämmelser
om bostadsbidrag finns nu i förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till
barnfamiljer och i förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa hushåll
utan bam. Bostadsbidragen länmas i dag efter frivilliga åtaganden av
kommunerna. Denna ordning ersätts med en lagreglering varigenom kommunerna får
en skyldighet att lämna bostadsbidrag enligt bestämmelser som i allt
väsentligt stämmer överens med de nu gällande.

Den
nya lagen om bostadsbidrag avses träda i kraft den 1 september 1988 och
tillämpas första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1989.

1
Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 151

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om
bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1
§ Varje kommun
skall enligt bestämmelsema i denna lag lämna bostadsbidrag till barnfamiljer
och till vissa hushåll utan bam. Kommunerna har rätt till statsbidrag till sina
kostnader.

2
§ Med makar
jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar skäl för annat, man och
kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller
har haft gemensamt bam eller är kyrkobokförda pä samma adress.

Bidragsberättigade familjer och hushåll

Barrtfamiljer

3 § Bostadsbidrag lämnas till dem som bor och är
kyrkobokförda inom

kommimen och som

1.
har vårdnaden
om bam som stadigvarande bor hos familjen,

2.
efter
myndighets beslut har tagit emot bam för värd i familjehem eller

3.
på gnmd av värdnad
eller imigänge tidvis har bam boende hos sig. Bostadsbidrag lämnas även för bam
som för att fä vård eller undervisning

bor utanför hemmet, om bamet vistas hos sin familj under
minst sä läng tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om bamet bor i
familjehem eller i hem för värd eller t)oende, fär föräldrarna bidrag även i
annat fall, om det finns särskilda skäl och socialnämnden har tillstyrkt att
bidrag lämnas.

4
§ Bostadsbidrag
till dem som har tagit emot bam för värd i familjehem lämnas om bamet har bott
i hemmet sedan minst tre mänader.

5
§ Bostadsbidrag
till föräldrar som pä grund av vårdnad eller umgänge tidvis har bam boende hos
sig lämnas om bamet vistas hos föräldem så lång tid ärligen att bostadsutrymme
behövs för bamet.

6
§ Bostadsbidrag
lämnas for bam som är tmder sjutton är och för sådana äldre bam som får
förlängt bambidrag eller studiehjälp. Bidrag lämnas till och med den månad dä bamet
fyller sjutton är eller rätten till förlängt bambidrag eller studiehjälp
upphör.

Hushåll utan barn

7 § Bostadsbidrag lämnas till den som

1.
har fyllt 18 år
men inte är äldre än 28 år,

2.
är kyrkobokförd
inom kommunen och

3.
där bor i en
bostad som han äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Prop.
1987/88:151

Bidrag
lämnas till utgången av det kalenderår då bidragssökanden eller den- Prop.
1987/88:151 nes make fyller 28 är.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör
en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gmppbostad fÖr
flera hushåll, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

8 § Bostadsbidrag enligt 7 § lämnas inte om
bidragssökanden eller dennes

make

1.
har bam som
berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller

2.
får kommimalt
bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension eller är utesluten frän sädant tillägg endast
på gnmd av bestämmelsema om inkomstprövning.

Inkomstens och förmögenhetens betydelse

Barnfamiljer

9 § Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan
beräknas

enligt 19 och 20 §§, om den bidragsgnmdande inkomsten inte överstiger

63 000 kronor. Om den bidragsgnmdande inkomsten är högre, skall bidrags

beloppet minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

10 § Med bidragsgrundande inkomst avses
bidragssökandens sammanräk

nade inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret

med de tillägg som följer av 11-13 §§. I fräga om makar skall bådas sam-

maiu'äknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande in

komsten.

Bidragets storlek skall bestämmas med hänsyn till en
beräknad inkomst för bidragsäret om

1.
det inte finns
några uppgifter frän taxeringen eller

2.
inkomstema av
förvärvsarbete har minskat med mer än 25 procent i förhällande till
motsvarande inkomster enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före
bidragsåret och det stär klart att inkomstminskningen kommer att bestå under
bidragsåret.

11
§ Om
bidragssökanden och sådana bam under sjutton år som avses i 3 § första stycket
1 eller andra stycket har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 90 000
kronor eller, i fräga om makar, om makama och barnen har en sammanlagd
förmögenhet som överstiger 180 000 kronor, skall den bidragsgnmdande inkomsten
höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.

12
§ Om
bidragssökanden eller dennes make uppbär bidragsförskott eller underhällsbidrag
för ett eller flera bam som berättigar till bostadsbidrag, skall den bidragsgnmdande
inkomsten höjas med ett belopp som svarar mot 40 procent av det basbelopp som
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober
året före bidragsåret eller, om sökanden visar att det belopp som kommer att
uppbäras under bidragsäret är lägre, det beloppet. Detsamma gäller i fråga om
bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbam.

13 § Om ett eller flera bam som berättigar till
bostadsbidrag uppbär

bampension, skall den bidragsgnmdande inkomsten höjas med
ett belopp 3

som svarar
mot 26 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen Prop.
1987/88:151 (1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober ärel före bidragsärcL

Hushåll utan barn

14
§ Bostadsbidrag
lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas enligt 21 §, om den
bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 27 000 kronor för en ensamboende
och 38 000 kronor for makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall
bidragsbelopjjet minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

15
§ Med bidragsgnmdande
inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen till
statlig inkomstskatt året före bidragsåret med det tillägg som följer av 16 §.
I fråga om makar skall bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in
i den bidragsgnmdande inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas med hänsyn till en
beräknad inkomst för bidragsäret om

1.
det inte finns
några uppgifter frän taxeringen eller

2.
inkomstema har
ökat eller minskat väseiitligt i förhållande till de inkomster som avses i
första stycket.

16 § Om bidragssökanden har en förmögenhet som
överstiger 90 000 kro

nor eller, i fräga om makar, om makama har en sammanlagd förmögenhet

som överstiger 180 000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas

med en femtedel av det Överskjutande beloppet

Gemensamma bestämmelser

17
§ Om det är
uppenbart att bidragssökanden inte behöver det bostadsbidrag som kan beräknas
enligt denna lag, fär bidraget efter särskild utredning bestämmas till lägre
belopp eller ansökan avslås.

18
§ Närmare
föreskrifter om beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bostadsbidragets belopp

Barnfamiljer

19 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 265 kronor för familjer med ett bam,

530 kronor för familjer med två bam,

795 kronor för familjer med tre bam,

660 kronor för familjer med fyra bam,

265 kronor för familjer med fem eller flera bam, samt

2. med 80 procent av den del av bostadskosmaden per
månad som överr

suger 1 000 kronor men inte

2 400 kronor for familjer med ett eller två bam,

2
600 kronor för
familjer med tre eller fyra bam,

3
125 kronor för
familjer med fem eller flera bam.

Om bostadskosmaden
överstiger de belopp som anges i första stycket 2, Prop. 1987/88:151 lämnas
bostadsbidrag med 60 procent av den överskjutande bostadskostnaden per manad
upp till 2 600 kronor för familjer med ett bam,

2
900 kronor for
familjer med två bam,

3
200 kronor för
familjer med tre bam, 3 500 kronor for familjer med fyra bam,

3 800
kronor för familjer med fem eller flera bam.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får
beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av detmes familj är handikappad
och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens
storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 § Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1
lämnas endast för bam som

avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrama inte bor tillsammans men

har gemensam värdnad om bamet, skall bidraget tillfalla den av föräldrama

som bamet är kyrkobokfört hos.

Om föräldem har fyllt 18 år men inte är äldre än 28 är och
inte fär bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 19 § första stycket
2 beräknas pä den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 700 kronor.
Vad som nu har föreskrivits gäller dock inte i fräga om den som fär
studiemedel.

Bidrag enligt 19 § forsla stycket 2 och andra stycket
samma paragraf får lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger
eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör
en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad
för flera familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Hushåll utan barn

21 § Bostadsbidrag lämnas med 80 procent av den del
av bostadskostnaden

jjer månad som överstiger 700 kronor men inte

1
900 kronor for
ensamboende och

2
400 kronor för
makar.

För hushåll där någon får studiemedel lämnas bostadsbidrag
dock endast för den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 200
kronor.

Högre lx>stadskosmad än som anges i första stycket får
beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden
har tillstyrkt att bidrag lämnas for en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens
storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestänuner.

Gemensamma förfarandebestämmelser m. m.

22 § Kommunen prövar ärenden om bostadsbidrag och sköter
utbetal

ningen av bidragen.

Den som vill ha bostadsbidrag lämnar sin ansökan till kommimen.

Till ansökan skall fogas de handlingar och den övriga
utredning som behövs för prövningen. Sädana uppgifter i ansökan som rör
faktiska förhållanden skall sökanden eller, i fråga om makar, båda lämna pä
heder och samvete.

Närmare föreskrifter i
fråga om ansökningsförfarandet meddelas av rege- Prop. 1987/88:151 ringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

23 §
Bostadsbidrag lämnas för högst ett kalenderår i sänder.

Bostadsbidrag lämnas från och med mänaden efter den dä rätt till bidrag har

uppkommit.
Om rätten till bidrag uppkommer den första dagen i en månad, skall dock
bidraget lämnas från och med den mänaden. Bidrag fär inte lämnas för längre tid
tillbaka än tre månader före den månad dä ansökan om bidrag gjordes.

24
§ Bostadsbidrag betalas ut
månadsvis. Bidrag under 100 kronor i månaden betalas inte ut. Om
bostadsbidraget inte har tagits ut före utgången av kalenderåret efter det då
bidraget kunde tas ut, har rätten till det förfallit.

25
§ Bostadsbidraget skall betalas
ut till den som har sökt bidraget, om inte sökanden begärt att det skall
betalas ut till någon annan.

Om
det finns särskilda skäl, får kommimen betala ut bidraget till en kommunal
myndighet eller till nägon lämplig person för att användas för hus-hällets
bästa.

26
§ Fordran pä bostadsbidrag fär
inte överlåtas eller utmätas.

27
§ Den som uppbär
bostadsbidrag skall upplysa kommunen

1.
om familjen byter bostad,

2.
om familjens sammansättning
ändras, och

3.
i fräga om hushåll utan bam, om
hushållets inkomster ökar väsentiigt.

Omprövning
av beslut om bostadsbidrag

28 §
Beslut om bostadsbidrag till barnfamiljer skall omprövas

1.
om den som uppbär bidraget
begär det och familjens inkomster av förvärvsarbete har minskat med mer än 25
procent i förhållande till motsvarande inkomster enligt taxeringen till statiig
inkomstskatt året före bidragsåret och det stär klart att inkomstminskningen
kommer att bestå tmder bidragsäret,

2.
om familjen byter bostad eller
familjens sammansättning ändras pä ett sädant sätt som har betydelse för
bidraget.

Bidragsbeslutet
får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart att familjen inte
behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

29 §
Beslut om bostadsbidrag till hushåll utan barn skall omprövas

1.
om den som uppbär bidraget
begär det och hushållets inkomster har minskat väsentligt i förhällande till de
inkomster som låg till gmnd för bidragsbeslutet,

2.
om hushållets inkomster har
ökat väsentiigt i förhållande till de inkomster som låg till grund för
bidragsbeslutet,

3.
om hushållet byter bostad eller
hushällets sammansättning ändras på ett sädant sätt som har betydelse för
bidraget.

Bidragsbeslutet
får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart att hushållet inte
behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

30 §
Vid omprövning av bidragsbeslut skall 23 § andra stycket tillämpas.

Återbetalning av
bostadsbidrag °P- 1987/88:151

31 §
Korrununen skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag helt eller

delvis, om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter eller på något aimat sätt

har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med for högt be

lopp. Detsamma gäller om bidrag i aimat fall felaktigt har lämnats eller läm

nats med för högt belopp och bidragstagaren skäligen borde ha insett detta.

Om
kommunen har ålagt en bidragstagare återbetalningsskyldighet enligt första
stycket, får kommunen vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt
belopp i avräkning pä vad som har betalats ut for mycket. Om äter-betalningsskyldigheten
inte fullgörs pä detta sätt, skall kommunen vidta de åtgärder som behövs för
att driva in fordringen.

Om
det finns särskilda skäl, fär konununen efterge belopp som skall återbetalas.

Statsbidrag
till kostnaden för bostadsbidrag

32 §
För bostadsbidrag som kommimen har lämnat enligt deima lag fär

kommimen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas i

efterskott för ett kalenderår i sänder.

Länsbostadsnämnden
prövar ärenden om statsbidrag.

Ansökan
om statsbidrag skall lämnas in till länsbostadsnämnden. Plan-och bostadsverket
sköter utbetalningen av statsbidrag.

Närmare
föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Överklagande

33 §
Kommunens beslut eiJigt denna lag fär överklagas hos länsbostads

nämnden.

Länsbostadsnänmdens
beslut får överklagas hos plan- och bostadsverket. Plan- och bostadsverkets
beslut fär inte överklagas.

Denna
lag träder i kraft den 1 september 1988 och tillämpas forsla gängen i fråga om
bostadsbidrag för år 1989.

Bostadsdepartementet °P-1987/88:151

Utdrag
ur protokoll vid regeringssanmianträde den 17 mars 1988

Närvarande:
statsministerii Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition om lagreglering av bostadsbidragen

1 Inledning

Riksdagen
beslutade under 1986/87 års riksmöte att frän den 1 januari 1988 dels ändra reglema
för bostadsbidrag till barnfamiljer, dels införa bostadsbidrag till vissa
hushåll utan bam (prop. 1986/87:48, prop. 1986/87:93 och prop. 1986/87:100 bil.
13, BoU 10 och 20, rskr. 248)

Bidragsbestämmelsema
finns nu i förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till barnfamiljer (ändrad
senast 1987:869) och förordningen (1987:870) om bostadsbidrag till vissa
hushåll utan bam. Föreskrifter för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordningama
har efter bemyndigande av regeringen meddelats av bostadsstyrelsen. Dessa
föreskrifter finns intagna i bostadsstyrelsens författningssamling (BOFS)
under numren BOFS 1987:36, BOFS 1987:42 och BOFS 1987:47. För kommimema innebär
regelsystemet bl. a. alt statsbidrag lämnas till kostnadema för bostadsbidrag
som länmats enligt bestämmelsema i de båda förordningama. Det finns
naturligtvis inget hinder för kommunerna alt på egen bekostnad besluta om högre
bidragsbelopp än som följer av dessa bestämmelser.

2
Föredragandens överväganden

Prop.
1987/88:151

Mitt förslag: Bostadsbidragen lämnas i dag efter
frivilliga åtaganden av kommunerna. Denna ordning ersätts med en lagreglering
varigenom kommunerna får en skyldighet att lämna bostadsbidrag enligt
bestämmelser som i allt väsentligt stämmer överens med de nu gällande. Bestämmelsema
om statsbidrag till kommunemas kosmader för bostadsbidragen förs oförändrade
över till den nya lagen.

Lagen skall träda i kraft den 1 september 1988 och
tillämpas första gången i fräga om bostadsbidrag för är 1989.

Skälen för mitt förslag: Som framhölls i anförandet till prop.
1987/88:131 om ändrade regler för bostadsbidrag till imgdomar, utgör bostadsbidragen
till barnfamiljer och ungdomar en mycket betydelsefull del i värt
välfärdssystem. Bestämmelser om kommunemas befogenhet att lämna bl. a.
bostadsbidrag fiims i 1 § lagen (1947: 523) om konmiunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m. m. (bostadsförsörjningslagen). Enligt dessa
bestämmelser fär en kommun ställa medel till förfogande att enligt de grunder
och i den ordning som kommunen bestämt, användas till ätgärder i syfte att
nedbringa den enskildes kostnader för anskaffande eller innehav av en
fullvärdig bostad Bostadsförsörjningslagen ger alltså kommunerna möjlighet men
ingen skyldighet att lämna bostadsbidrag. I detta avseende föreligger det en
skillnad mellan bostadsbidragen och flera andra centrala former av stöd, vilka
är garanterade i lag. Detta är enligt min mening en brist, och jag anser alt
tiden nu är mogen att i en lag ålägga kommunerna skyldighet att lämna
bostadsbidrag.

Frågan om en lagreglering har emellertid inte varit
föremål för nägon sedvanlig remissbehandling. Jag har därför nyligen haft
överläggningar i frågan med styrelsen för Svenska kommunförbundet.
Hyresgästemas Riksförbund och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO).

Styrelsen för kommunförbundet har ansett sig kunna
tillstyrka lagreglering. Politisk enighet i styrelsen har dock inte varit
möjlig att uppnå. Hyres-gäsiemas Riksförbund anser att det är av central
betydelse att man har samma rätt till bostadsbidrag oavsett i vilken kommun man
bor. Förbundet ser det därför som mycket positivt att kommunerna genom en
lagreglering blir skyldiga att lämna bostadsbidrag. Även SABO har tillstyrkt
lagreglering. Bäde Hyresgästemas Riksförbund och SABO har emellertid hemställt
att bestämmelsema angäende omprövning av bostadsbidrag nu ändras sä, att det
blir möjligt att ändra bostadsbidragen med hänsyn till hyresförändringar som
sker under året. Hyresgästemas Riksförbund har dessutom hemställt att den
åldersgräns pä 28 år som gäller i fråga om bostadsbidrag till hushåll utan bam
skall tas bort.

Mot den nu angivna bakgnmden föreslär jag att en lag om
bostadsbidrag införs som ålägger kommimema en skyldighet att betala ut
bostadsbidrag enligt bestämmelser som i allt väsentiigt är oförändrade i
förhällande till vad som gäller i dag. Förslagen i årets budgetproposition om
bostadsbidrag för är

1989 och i propositionen
1987/88:131 om ändrade regler för bostadsbidrag POP- 987/88:151 till imgdomar
bör dock beaktas. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå ytterligare
förändringar i de regler som prövas av riksdagen i samband med budgetregleringea

För
närvarande lämnas statsbidrag med 50 procent av kommunemas kostnader för
bostadsbidrag som betalas ut i enlighet med de principer som riksdagen har
fastställt. Även bestämmelsema härom bör oförändrade föras över till den nya
lagen.

Det
kan naturligtvis ifrågasättas om det är befogat att i lagen ta in bestämmelser
i nästan alla de frägor som nu behandlas i förordningama. På grund av bestämmelsema
i regeringsformen (RF) är det emellertid nödvändigt att lagen innehåller en
förhållandevis uttömmande reglering. Enligt 8 kap. 5 § RF skall nämligen
föreskrifter om bl. a. kommunemas åligganden meddelas i lag, och riksdagens
möjligheter att överlämna till regeringen att meddela föreskrifter i de nu
berörda frågorna är mycket begränsade.

Enligt
min mening torde det Icnappast medföra några olägenheter av betydelse om
ändringar av reglema om bostadsbidrag i fortsättningen mäste beslutas genom
lag. Redan i dag fömtsätter snart sagt alla sakliga ändringar av bidragsförordningama
riksdagens godkäimande, eftersom belastningen pä det statsbudgetanslag från
vilket statsbidrag till kommunema betalas ut, helt bestäms av de villkor som
gäller för bostadsbidragen. För de tillämpande myndighetema torde det närmast
vara en fördel om lagen innehäller en sä uttömmande reglering som möjligt.
Antalet författningar som skall beaktas vid beslutsfattandet kan därmed
begränsas.

Lagen
bör träda i kraft den 1 september 1988 och tillämpas första gängen i fråga om
bostadsbidrag för år 1989.

Jag
har i denna fräga samrått med statsrädet Löimqvist.

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom bostadsdepartementet upprättats ett förslag
till lag om bostadsbidrag.

4 Specialmotivering Lagen om bostadsbidrag

Inledande
bestämmelser

1§

I
deima inledande bestämmelse slås fast att varje kommim är skyldig att läm

na bostadsbidrag under de fömtsättningar och med de belopp som anges i

lagen samt att kommunema har rätt till statsbidrag till sina bidragskostnader.

Kommunema är oförhindrade att länma bostadsbidrag med större belopp än

som anges i det följande. I sädana fall utgår dock inte nägot statsbidrag till q

merkostnaderna.
Det framgår av 32 §, där bestämmelsema om statsbidrag har

tagits in.
Stödsystemet är liksom nu avsett för barnfamiljer och för vissa Prop. 19ö7/öö:151 hushåll utan bam.

Under vilka närmare förutsättningar skyldighet föreligger
för kommunema att lämna bostadsbidrag framgår i fråga om barnfamiljer av 3-6 §§
och för hushåll utan bam av 7 och 8 §§.

Vilka lägsta belopp som kommunen mäste lämna bostadsbidrag
med framgär av 9 respektive 14 §. För att man i de enskilda fallen skall fä
fram bidragsbeloppets faktiska storlek måste - liksom for närvarande - ett
antal beräkningar göras.

Undantag från dessa regler om att bostadsbidrag skall
lämnas med lägst det belopp som har räknats fram pä de i 9-13 respektive 14—16 §§
föreskrivna schablonmässiga gnmdema, bör dock - liksom enligt gällande regler -
kunna göras om bidragssökanden inte behöver bidraget. Derma möjlighet att
frångå föreskrivet lägsta bidragsbelop»p har tagits in i 17 §.

2 §

Paragrafen har i förhållande till gällande
förordningsregler en gemensam definition av vilka sammanboende som vid
tillämpningen av denna lag skall anses likställda med makar. Motiven till denna
definition utvecklade jag i mitt anförande till prop. 1986/87:48 (s. 56).

Bidragsberättigade familjer och hushåll

3§

Den största gmppen för vilka bostadsbidragen är avsedda är
bamfamiljema. 1 deima paragraf och de närmast följande behandlas fömtsättningama
för bostadsbidrag ull dem.

Gällande förordningsregler anger bl. a. att bostadsbidrag
lämnas till barnfamiljer som är bosatta här i landet. Bosättningskravet
uttryckt på detta sätt har i den praktiska tillämpningen skapat osäkerhet om
det räcker med vistelse i kommunen eller om det behövs att man är kyrkobokförd
eller t. o. m. mantalsskriven inom kommunen.

I paragrafens/ör$/a stycke har därför tagits in en
klarläggande bestämmelse om att kommunens skyldighet att lämna bostadsbidrag
endast omfattar dem som bor och är kyrkobokförda inom kommimen. I första
stycket anges därefter under punktema 1-3 i vilka huvudfall barnfamiljer har
rätt till bostadsbidrag.

Av andra stycket framgår att bostadsbidrag i vissa fall
skall lämnas även om ett bam av olika skäl bor utanför sitt hem. Bestämmelsema
motsvarar i sak vad som gäller enligt dagens bestämmelser.

4-6 §§

I paragraferna, som i sak stämmer överens med 5-8 §§ i
nuvarande förord- jj

ning, ges bestämmelser om vissa tids- och äldersfrister i
fråga om de bam

som avses
i 3 § och som således kan berättiga till bostadsbidrag. Beträffande ProP- iyo7/ö5:151
6 §, såvitt avser frägan när rätten till förlängt bambidrag eller studiehjälp
upphör, finns bestämmelser i lagen (1986:378) om förlängt bambidrag respektive
studiestödslagen (1973:349).

Hushåll utan barn

7 och 8 §§

Av paragraferna framgår under vilka föratsättningar som kommunema
är skyldiga att lämna bostadsbidrag till hushåll utan bam. I förhållande till
gällande bestämmelser har vissa ändringar av språklig och hänvisningsteknisk
natur gjorts. Dessutom har, pä de skäl som angetts i anslutning till 3 §,
tagils in klarlägganden i 7 § första stycket om att bidragstagaren skall bo och
vara kyrkobokförd inom koinmunen.

I klargörande syfte har 7 § första stycket 3 utformats sä,
att det framgär att bostadsbidraget skall avse den bostad som sökanden bor i.
Det iimebär bl. a. att bostadsbidraget upphör när denne inte längre bor i sin
bostad, t. ex. på gmnd av tjänstgöring utomlands (se 28 § första stycket 2 och
29 § första stycket 3). För bamfamiljema finns i 20 § tredje stycket en
motsvarande bestämmelse.

Kravet i punkt 3 att sökanden skall äga bostaden eller
inneha den med hyres- eller bostadsrätt är enligt gällande ordning uppfyllt bl.
a. om sökanden i andra hand hyr en lägenhet, möblerad eller omöblerad, under fömtsättning
alt hyresavtalet är skriftligt och hyresvärden eller hyresnämnden har godkänt andrahandsuihymingen.
Även korttidsupplätelser kan grunda rätt till bostadsbidrag, om de avser en
tid av minst tre mänader. Om tvä eller flera hushåll bor i en bostad, anses
kravet pä egen bostad uppfyllt för vart och ett äv hushållen, om de har ett
gemensamt hyresförhållande gentemot hyresvärden. Motsvarande gäller om flera
hushåll gemensamt äger ett egnahem eller innehar en lägenhet med bostadsrätt.
Punkt 3 är inte avsedd att innebära nägon ändring i denna ordning.

Närmare föreskrifter angående de nu behandlade fallen
skall enligt 7 § tredje stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Formellt sett är tredje stycket inte nödvändigt,
eftersom regeringen enligt 8 kap. 13 § regeringsformen, utan bemyndigande av
riksdagen, får besluta föreskrifter om verkställighet av lag och föreskrifter
som inte enligt gmndlagen skall meddelas av riksdagen, den s. k; restkompetensen.
Med tanke främst pä de tillämpande myndighetema anser jag det emellertid
lämpligt att det i lagen klargörs i vilka hänseenden kompletterande föreskrifter
kommer att meddelas. Tredje stycket skall ses mot denna bakgnmd

Inkomstens och förmögenhetens betydelse

9-16 §§

I paragraferna ges bestämmelser om beräkningen av bostadsbidragets
storlek. 22

I
förhållande till nu gällande bestämmelser har den förändringen gjorts att tTop.
19» //öö.IM beloppen avseende den
bidragsgrundande inkomsten i 9 och 14 §§ justerats med hänsyn till vad som
föreslagits i årets budgetproposition om bostadsbidragen för år 1989.

De nu gällande bestämmelsema om att bostadsbidragen skall
delas upp pä mänadsbelopp och att bidrag under 100 kr i mänaden inte betalas ut
m. m. har i allt väsentiigt förts över till 24 §.

Vissa bestämmelser om avrundning av belopp m. m. som finns
i dé gällande förordningama har dock inte förts över till lagen. I den män
sädana och liknande bestämmelser behövs för tillämpningen, bör de komma till
uttryck som verkställighetsföreskrifter (jfr 18 §).

När det gäller beräkningen enligt 10 och 15 §§ av den
bidragsgrundande inkomsten för makar, sker enligt nu gällande regler inte någon
sammanläggning av inkomstema for makar som flyttat isär, om de vid taxeringen
året före bidragsäret taxerats som ensamstående och makama fortfarande sär-lever.
Någon ändring i detta avseende är inte åsyftad med de nu föreslagna bestämmelsema.
Närmare föreskrifter om detta avses meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer (jfr 18 §).

112 och 13 §§ har tagits in vad som i dag regleras i en
övergångsbestämmelse till förordningen avseende bamfamiljema, nämligen att
tillägg till den bidragsgrundande inkomsten för underhållsbidrag,
bidragsförskott eller bampension skall göras med högst det belopp som
motsvarar bidragsförskott eller bampension för ett bam. Dessa regler bör
fortsättningsvis gälla utan begränsning till visst bidragsär. Dessutom har
vissa språkliga justeringar gjorts för att bestämmelsema skall bli mer tydliga
till sitt innehåll.

Gemensamma bestämmelser

17 och 18 §§

Bestämmelsema i paragraferna är gemensamma for
barnfamiljer och hushåll utan bam.

117 § har tagits in undantaget från huvudregeln att
bostadsbidrag skall lämnas med lägst det belopp som har räknats fram pä de i
9-13 respektive 14—16 §§ föreskrivna schablonmässiga gnmdema. I förhällande
till gällande bestämmelser har det tillägget gjorts, att ett beslut att lämna
bostadsbidrag med ett lägre belopp eller helt avslå ansökan skall föregås av en
särskild utredning i frågan. Tillägget har gjorts för att markera den
restriktiva tilllämpning av bestämmelsema som förespråkades i förarbetena (prop.
1986/87:48 s. 59 och BoU 10 s. 65). Ett motsvarande tillägg har gjorts i omprövningsbestämmelsema
i 28 § andra stycket och 29 § andra stycket. Det torde följa av 17 §
förvaltningslagen (1986:223) att bidragssökanden alltid skall lämnas tillfälle
att yttra sig över en sådan utredning.

Beträffande 18 § vill jag hänvisa till vad jag anförde i
anslutning till 7 § tredje stycket om att det i lagen klargörs i vilka
hänseenden kompletterande föreskrifter kommer att meddelas.

13

Bostadsbidragets
belopp Prop- 1987/88:151

19-21 §§

I paragraferna ges bestämmelser om bostadsbidragets
belopp.

Paragraferna motsvarar nu gällande bestämmelser i dessa frägor
med det undanlaget att beloppens storlek m. m. har justerats med hänsyn till
vad som redan har föreslagits i årets budgetproposition om bostadsbidragen för
är 1989 och i propositionen 1987/88:131 om ändrade regler för bostadsbidrag
till ungdomar. Dessutom har paragrafema i förhällande till nu gällande regler
överarbetats språkligt för att de skall bli mer klara och tydliga.

179 f fjärde stycket och 21 § tredje stycket har det på
samma skäl som angetts i anslutning till 7 § tredje stycket tagits in en
upplysning om att det behövs närmare föreskrifter om beräkningen av
bostadskostnadens storlek. En bestämmelse av denna karaktär fmns även i 20 §
fjärde stycket. Beträffande bostadskraven m. m. i20 § tredje stycket vill jag
hänvisa till vad jag anförde i anslutning till 7 § första stycket 3.

Gemensamma förfarandebestämmelser m. m.

22-27 §§

1 paragrafema ges förfarandebestämmelser som är gemensamma
för de två stödformema. I förhällande till gällande bestämmelser har främst en
språklig bearbetning gjorts. Dessutom har vissa nu gällande bestämmelser sammanförts.

Av 22 § första stycket framgär det, att kommunema liksom
nu skall pröva ärenden om bostadsbidrag och att de sköter utbetalningen av
bidragen. I fråga om handläggningen av ärendena gäller - liksom nu - bestämmelsema
i förvaltningslagen (1986:223).

Bostadsbidraget till barnfamiljer skall enligt 10 §
grundas bl. a. pä

bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen till statlig in

komstskatt året före bidragsäret. I prop. 1986/87:48 (s. 59) framhöll jag att

det emellanåt naturligen inträffar att den redovisade nettoinkomsten i en bi

dragssökandes huvudsakliga förvärvskälla av redovisningstekniska skäl ett är

tillfälligtvis nedgår till noll eller i närheten därav, utan att detta innebär
att

den sökande står utan medel för sin löpande försörjning under bidragsäret. Jag

framhöll vidare att även andra liknande fall kan tänkas, exempelvis att sökan

den efter avslutade studier numera har full förvärvsinkomst. Dessa förhållan

den motiverade bestämmelsen i 17 § att bidraget efter särskild utredning får

bestämmas till lägre belopp eller ansökan avslås, om det är uppenbart att

bidragssökanden inte behöver det bostadsbidrag som kan beräknas enligt

denna lag. Om de förhållanden som således kan motivera en tillämpning av

denna regel är kända for sökanden redan når ansökan om bidrag görs, bör han

eller hon vara skyldig att upplysa om dem. Bidragsmyndigheten bör mot

bakgrund av en sädan upplysning i ansökningshandlingen överväga om en

särskild utredning av sökandens behov av bidrag skall genomföras enligt

bestämmelsema i 17 §. Den upplysningsskyldighet som föreligger under j4

löpande bidragsår framgär av 27 §.

124 §
föreskrivs liksom i nu gällande förordningar att bostadsbidraget Prop. 19ö7/öö:151

skall betalas ut månadsvis. Även om det inte finns något krav pä det,
torde

kommunema normalt betala ut bidragen förskottvis per
månad. Det är givetvis angelägel att bidragen betalas ut i sädan tid att
mottagarna inte får svårt att betala sina bostadsutgifter, men någon lagregel
som anger detta anser jag inte erforderlig. Det ligger även i kommunens
intresse att bi-dragstagama kan betala sina bosladsutgifler i rätt tid.

125 § andra stycket finns en bestämmelse om att koinmunen,
om det

finns särskilda skäl, får betala ut bostadsbidraget till nägon annan än sö

kanden. Motsvarande bestämmelse fiims även i de nu gällande förordningarna.

Det är självfallet angeläget att bestämmelsen tillämpas restriktivt. Kravet på

särskilda skäl torde medföra att ett beslut om utbetalning till annan än bi

dragssökanden normalt mäste föregås av en utredning. Det följer av 17 §

förvaltningslagen att sökanden i normalfallet skall lämnas tillfälle att yttra

sig över en sädan utredning.

127 § anges - till skillnad frän gällande
förordningsbestämmelser - uttryckligen de ändrade förhållanden under bidragsäret
som den som uppbär bostadsbidrag är skyldig att upplysa kommimen om.

Omprövning av beslut om bostadsbidrag

28-30 §§

I stort motsvarar paragrafema de nu gällande förordningsbestämmelsema.
Lagtexten har framför allt uttryckts på ett språkligt klarare sätt, sä att bl.
a. missförstånd inte skall uppstå i fräga om vilka inkomster som skall beaktas
i omprövningsfallen (jfr BoU 1986/87:10 s. 64-66).

Enligt 28 § andra stycket respektive 29 § andra stycket fär
bidragsbeslutet efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart att
hushållet inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats. I förhällande till
nu gällande regler har, av samma skäl som angetts i anslutning till 17 §, orden
"efter särskild utredning" tagits in i omprövningsbestämmelsema.

Återbetalning av bostadsbidrag

31 §

Bestämmelsema motsvarar nu gällande regler i dessa frägor
med det undantaget, att det enligt tredje stycket är kommunen - i stället för
länsbostadsnämnden - som beslutar om eftergift. Den enskilde som är missnöjd
med en kommuns beslut i fråga om eftergift eller återbetalning kan överklaga
beslutet med stöd av 33 §.

15

statsbidrag tiil kostnaden
för bostadsbidrag ProP- 1987/88:151

32 §

Redan
i lagens första paragraf har det slagits fast att kommunema har rätt till statsbidrag
till sina kosmader för bostadsbidragen.

Statsbidraget
är i dag 50 procent av kommunens kostoader och ersättningen bör, liksom vad i
dag sker, betalas ut i efterskott för kalenderåret. Av tredje stycket framgär
att närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt, meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

Överklagande

33 §

1
paragrafen ges bestämmelser om överklagande. De motsvarar i princip nu gällande
regler. Det torde utan särskild föreskrift vara klart att en kommun har rätt
att överklaga ett beslut om bostadsbidrag som gär koinmunen emot.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen att anta förslaget dll lag om bostadsbidrag.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen det förslag som föredraganden har lagt fram.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988 16