Prop. 1987/88:157

Regeringens
skrivelse

1987/88:157

om flyktingpolitiken

Skr.

1987/88:157

Regeringen bereder riksdagen tillfälle alt la del av vad
som lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 24 mars 1988.

På regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Georg Andersson

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

1 skrivelsen redovisas den svenska invandrings- och
flyktingpolitiken och dess tillämpning saml del kommunala flyktingmoltagandet
med tonvikt på är 1987. Vidare redovisas flyktingsituationen i våriden pch
Sveriges roll i del internationella flyktingarbetet.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 157

Arbetsmarknadsdepartementet skr. 1987/88:157

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars
1988

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande: statsrådet Georg Andersson

1 Inledning

Sedan är 1985 lämnar regeringen årligen en skrivelse lill
riksdagen med redovisning av Sveriges invandrings- och flyktingpolitik. I takt
med ulvecklingen har dessa redovisningar lill slörsla delen kommil all avse
flyktinginvandringen och flyktingpolitiken och benämns därför regeringens
skrivelse om flyktingpolitiken. Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet
och statsrådet Hjelm-Wallén anhåller jag all fä lämna följande redovisning för
år 1987, avsedd all föreläggas riksdagen.

Redovisningen avser den samlade flyktingpolitiken, dvs.
alla de åtgärder som Sverige vidtar och stödjer inom olika områden i syfte all
bistå de människor som tvingas atl fly och för atl bidra till att flyklingproblemen
i väriden minskas.

Den svenska flyktingpolitiken beslår främsl av följande
huvuddelar:

-
agerande i FN
och andra inlernationella fora för all motverka och lösa inlernationella
konflikter och för att upprätthålla respekten för de mänskliga räiiigheierna,

-
ekonomiskt slöd
lill UNHCR, UNRWA och andra organisationer för flyktingarbete utanför Sverige,

-
inlernalionelll
samarbete i syfte all verka för en solidarisk ansvarsfördelning och för alt
stärka flyktingars rättsliga skydd,

-
aktiva
insatser, främst i samarbete med UNHCR, för överföring lill Sverige av
flyktingar som behöver en säker fristad undan förföljelse,

. - mottagande av flyktingar i Sverige, i enlighet med en
asyllagstiftning som i vissa avseenden ger med flyktingar jämförbara grupper ett
starkare skydd än vad 1951 års flyktingkonvention stadgar,

-
ell av slalen
finansierat kommunalt mottagande för flyktingar och därmed jämförbara
personer, vilkel syftar till all främja deras möjligheter atl finna sig
tillrätta här,

-
olika särskilda
insatser, bland annal avseende opinionsbildning, för all förbättra
flyktingarnas och jämförbara gruppers situation och möjligheter till
integration i Sverige,

-
slöd lill
flyktingar som frivilligt vill lämna Sverige för alt bosätta sig i hemlandet
eller annat land.

1 det följande redovisas den praktiska tillämpningen av
dessa principer.

I detta
sammanhang är del nödvändigt atl påpeka all begreppet "flyk- Skr.
1987/88:157 ling" är allt annat än entydigt och används i ofta myckel
skiftande betydelser. För del första är det vanligt förekommande i den
allmänna debatten all asylsökande, dvs. personer som ansökt om asyl men vilkas
ansökan ännu varken beviljats eller avslagils, ofta inbegrips i begreppet
flyktingar. För det andra bör det påpekas alt flykting är, enligt svensk
lagstiftning, endasl den person som uppfyller villkoren i 3 8 i utlänningslagen
(UtIL, SFS 1984:595). Personer som fält stanna enligt 5 eller 6 88 UtIL eller
av humanitära skål behandlas inom ramen för del svenska flyktingmoltagandet
som jämställda med flyktingar. I denna skrivelse används dock för enkelhetens
skull begreppety7>'A7//?gar såsom avseende personer vilka fått
uppehållstillstånd enligt någon av de nämnda paragraferna eller av humanitära
skäl. Detta gäller även, när inle annal anges, de statistiska uppgifterna.

Som elt led i strävandena all skapa en nationell
uppslutning kring den svenska flyktingpolitiken tillsatte regeringen är 1984 en
flyktingpolitisk beredning med invandrarministern som ordförande. I dennas
arbete deltar bl. a. representanter för berörda folkrörelser, svenska
myndigheter och FN:s flyklingkommissaries representant i Norden. Under år 1987
har beredningen mötts tre gånger. I syfte alt ytterligare effektivisera och
bredda verksamheten görs för närvarande en översyn av den flyklingpoliliska
beredningen.

2 Den svenska invandringspolitiken Utomnordisk invandring på icke-polUiska
grunder

Som nämnts i inledningen behandlar skrivelsen företrädesvis
flyktinginvandringen lill Sverige. Inledningsvis ges här dock en beskrivning
av de regler som gäller för den utomnordiska invandringen som sker på icke-poliliska
grunder och dess sammansättning.

Arbetskraftsinvandring

Uppehållstillstånd av rena arbelsmarknadsskäl ges i
princip bara om det visat sig att arbetskraftsbehovet inle kan tillgodoses inom
Sverige. Undanlag görs i fråga om nyckelfunktioner inom bl. a. industrin och näringslivel
saml anställningar som är etl led i inlernalionelll utbyte. Härutöver beviljas
arbetstillstånd för korttidsanställningar för främsl artister och montörer. Tillståndsgivningen
sker i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och efter hörande av arbetsmarknadens
parter.

Anhöriginvandring

Sverige har en i förhållande lill andra jämförbara länder
generös praxis när del gäller uppehållstillstånd lill anhöriga lill här bosalla
personer.

Make och samboende saml ogifta barn under 20 år lill här
bosatta personer får regelmässigt bosätta sig här. Homosexuella förhållanden jäm-

ställs med
heterosexuella. När det gäller nyligen etablerade äktenskap eller Skr.
1987/88:157 samboförhållanden tillämpas en ordning med uppskjuten
invandringsprövning under i princip två år. Om förhällandet avbryts tidigare,
tas vid bedömningen av frågan om utlänningen ändå skall tillålas bosätta sig
här hänsyn till samtliga omständigheter i del enskilda fallet, i. ex. om del
finns barn. Vissa mol svenska värderingar stridande företeelser, som äktenskap
med minderåriga och månggifte, grundar i princip inle räll lill bosättning här.

Föräldrar tillåts bosätta sig hos barn som bor i Sverige enligl
följande. En ensamstående förälder (änka/änkling, fränskild) som inle åtföljs
av annan ges alltid tillstånd. Om en ensamstående förälder åtföljs av etl
minderårigt barn ges normall tillstånd om de flesta av de vuxna barnen bor i
Sverige. Föräldrapar med samtliga barn i Sverige fär förena sig med dessa, om
föräldrarna är i minst 60-årsåldern eller om starka humanitära skäl finns. Belräffande
andra föräldrapar sker en bedömning av en rad förhållanden, som evenluelll
medföljande barn, anlal barn i Sverige respektive utomlands, ålder,
hälsotillstånd m. m.

Andra anhöriga kan i vissa fall få bosätta sig här. Del
kan gälla ogifta barn över 20 år som inte följt med övriga familjen lill
Sverige, l.ex. på grund av mililärtjänsl. Del kan också gälla nära släkting som
i hemlandet tillhört samma familjegemenskap som den härvarande eller s.k.
"sista länk", dvs. personer, vars samtliga nära släktingar finns i
Sverige.

I fråga om anhöriga lill politiska flyktingar i Sverige
kan en något generösare bedömning ske än i övriga fall, t. ex. genom ell större
hånsyns-lagande till den härvarandes situation.

Övrig invandring

Viss invandring förekommer av personer med anknytning till
Sverige på annat sätt ån genom anhöriga. Del gäller främsl personer som
tidigare boll i Sverige och som beviljats nyll lillslånd efter särskilda
riktlinjer beroende pä längden av vistelsen i Sverige respektive utlandet m. m.
Vissa möjligheter alt få lillslånd finns också för personer med svenskt påbrå
eller med längre tids anställning på svenskt fartyg. Också egna företagare och
fria yrkesutövare kan få bosåtta sig här enligl särskilda riktlinjer.

Viseringspraxis

Då nya riktlinjer för invandringspolitiken antogs år 1984
gjordes uttalanden bl. a. för en generösare viseringspraxis, framför allt i fräga
om släklbesök. När del gäller l.ex. mycket nära anhöriga och omständigheterna
är myckel ömmande bör visering ges om det inle framstår som uppenbart att avsiklen
med besöket år en annan. I mindre behjärlansvärda fall bör regeln vara alt visering
beviljas om del inte framslår som sannolikl all syftet är etl annal än del
uppgivna. Statens invandrarverks (SIV) styrelse bör leda ulvecklingen av viseringspoliliken.

Mol bakgrund av en konstaterad "avhoppsfrekvens"
på mellan 20 och 25% av beviljade viseringar beslöt SIV:s styrelse i november
1987 om nya

riktlinjer
för viseringspraxis i fråga om iranska medborgare, den största enskilda viseringsnalionalileten.
Liksom belräffande några andra länder, där "avhoppsrisken"
erfarenhetsmässigt är mycket slor och dit del samlidigl är mycket svårt atl
återsända någon, får i princip sökanden själv göra troligt atl syftet med resan
till Sverige är elt besök och inget annat. I särskilt ömmande fall fär en mer
liberal praxis tillämpas. Regelmässigt beviljas t. ex. visering för alt närvara
vid en nära anhörigs begravning eller för att besöka en nära anhörig som är svärl
sjuk.

En analys
av viseringspraxis beträffande andra länder, t. ex. Bangladesh och Pakistan,
har visat all visering för besök av nära släkting praktiskt tagel alllid
beviljats.

Skr. 1987/88:157

Invandringen till Sverige år 1987

Arbetsmarknadsskäl (0,77 %)

Gäststuderande (2,42 %)

Adoptivbarn (4,60 %) ■

Anknytning (34,48 %)

Flyktingar och jämställda

(57,72 %)

3 Flyktingsituationen i världen

Antalet flyktingar

Uppskattningarna av del totala antalet flyktingar i
världen varierar beroende på vilken källa man använder. Under det senasle årel
har emellertid berörda FN-organ och de frivilliga organisationerna enats om alt
det totala antalet flyktingar kan uppskallas till ca 15 miljoner.

Skälen lill osäkerheten i antalet och de varierande
bedömningarna är flera. Den överväldigande majoriteten av världens flyktingar
kommer från och återfinns i utvecklingsländerna i Afrika, Asien och
Latinamerika. I de flesta av dessa länder är befolkningsstalisliken osäker och befolkningsråk-ningar
sparsamt förekommande. Därför saknas exakthet i beräkningen av antalet
flyktingar sårskilt som de ofta anländer i slorl antal under kort lid och under
ofta kaotiska omständigheter. I en del fall kan man konstatera en bristande
vilja alt få till stånd en mer precis uppskattning från mollagar-

ländernas
sida. Detta torde hänga samman med en medveten vilja all Skr. 1987/88:157
överdriva antalet flyktingar.

Berörda FN-organ tvingas alliså all i första hand förlita
sig pä mottagarländernas egen statistik. Utöver rent tekniska felkällor förekommer
det också atl mottagarländerna av politiska skål antingen ger en för hög eller
en för låg siffra på antalet flyktingar i landet. FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)
kan inle operera i ell land ulan landets medgivande. Följden blir alt om ett
land inle vill dra uppmärksamhet lill etl flyktingproblem - vilkel ibland
förekommer - är del omöjligt för UNHCR all engagera sig i denna
flyktingsituation, vilket också innebär atl dessa flyktingar inte las med i
statistiken.

1 ett stort anlal länder förekommer interna flyktingar ("displaced
persons"), ibland i ganska stora anlal. Dessa människor är politiskt,
psykologiskt, socialt och ekonomiskt lika myckel flyktingar som andra men dä
de inte korsal en nationell gräns faller de inte under UNHCR:s mandat och
kommer därför inte heller med i den officiella statistiken. Det totala antalet
interna flyktingar uppskallas lill cirka fyra miljoner människor. Del bör ocksä
noteras all de uppgifter på antalet flyktingar som lämnas av UNHCR vanligen inle
inbegriper de mer än tvä miljonerna palestina-flyklingar, eftersom dessa till
den överväldigande delen inle omfattas av UNHCR:s mandat.

Variationerna i uppskattningen av antalet flyktingar beror
också på skillnaderna i definitionen av vem som är flykting. Enligt FN: s
konvention angående flyktingars rättsliga ställning (den s. k. Genéve-konventionen)
av är 1951 definieras en flykting pä följande säll:

"...Den som (till följd av händelser, som inträffat
före den I januari 1951) och i anledning av välgrundad fruklan för förföljelse
pä grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet lill viss
samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför del land, vari han
är medborgare saml är ur stånd atl eller på grund av sådan fruktan, som nyss
sagts, icke önskar all begagna sig av sagda lands skydd, eller den som, ulan
all vara medborgare i något land, till följd av händelser som förut sagts
befinner sig utanför det land, vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, saml
är ur stånd alt eller på grund av sådan fruklan, som nyss sagts, icke önskar atl
återvända dit". (Denna definition motsvarar den som återfinns i 3 S UllL).

I sammanhanget bör del uppmärksammas all konventionen är
begränsad lill atl gälla "händelser som inträffat före I januari
1951" samt geografiskt lill Europa. Dessa bestämmelser upphävdes genom ell
tilläggsprotokoll av år 1967, men alla de länder, som har ratificerat
konventionen, har inle skrivit under tilläggsprolokollel. Delta gäller l. ex.
Italien, där därför slora grupper av flyktingar faller utanför statistiken.
Härutöver har olika länder i kraft av sin nationella lagstiftning en möjlighet
att ge någon form av uppehällstillslånd och/eller flyklingliknande status lill
andra kategorier av asylsökande, vilka då inte nödvändigtvis tas med i
statistiken över det totala antalet flyktingar.

De afrikanska staterna har en egen flyktingkonvention (den
s.k.

OAU-konventionen, anlagen år 1969), vilken går betydligt längre än

FN-konvenlionen när del gäller all definiera vem som är flykting - man '

accepterar
t.ex. personer som har flytt till följd av extern aggression. Skr.
1987/88:157 ockupation, utländsk dominans eller händelser vilka allvarligt
stört den allmänna ordningen i hemlandet. OAU-konventionen är grunden för det
internationella flyktingarbetet i Afrika och ger alltså elt högre antal flyktingar
än vad elt strikt tillämpande av Genéve-konventionen skulle göra.

Man kan också konstalera att medan det under senare är
blivit vanligt i de flesta europeiska länder atl söka begränsa tillståndsgivningen
till s. k. mandatflyktingar (dvs. flyktingar enligt Genéve-konventionen) har ulvecklingen
i andra delar av världen varit den motsatta. Delta är en ulveckling som delvis
inleddes med OAU-konvenlionens tillkomst och som representerar etl pragmatiskt
sätl all definiera vem som är flykting - någol annat skulle knappast heller
vara möjligt inom ramen för del internationella biståndsarbetet till förmån för
flyktingar och likställda. Delta har bl. a. inneburit alt UNHCR ulöver de s. k.
mandatflyklingarna också ger bistånd och skydd lill personer "som
angår" ("of concern lo") flyktingkommissa-rien. Detta kan t. ex.
avse personer som lämnar sill land på grund av krig.

Del har med andra ord blivit vederlaget all UNHCR i sill
hjälparbete för flyktingar i tredje världen kan ha en vidare tolkning av
flyktingbegreppet än vad Genéve-konventionen egentligen ger utrymme för. Detta
har också vid flera tillfällen varil utgångspunkten för UNHCR:s arbete för en
mer flexibel tolkning av flyktingkonventionen rent generellt.

Alla de nämnda faktorerna bidrar på olika sålt lill alt
uppskattningarna av antalet flyktingar varierar beroende pä definitioner och uppgiftslämnare.
De innebär också atl statistiska jämförelser ofta blir vanskliga att göra.

Orsaker till flykt

Del finns många orsaker till varför människor flyr från
sina hemländer. En myckel viktig sådan är otvivelakligt kränkningar av de mänskliga
rättigheterna. Sådana kränkningar förekommer i många länder trots FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga råliigheterna och trots all en majoritet av FN:s
medlemsländer anslutit sig lill de två FN-konvenlionerna om medborgerliga och
politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Genom bl. a. de svenska ambassaderna, FN och rapporter i
svensk och utländsk press saml från oberoende organisationer och inslilut
följer regeringen utvecklingen i fräga om mänskliga rättigheter i hela
världen. Kränkningarna av grundläggande mänskliga rättigheter påtalas från
svensk sida som brott mol internationellt vedertagna principer i såväl
bilaterala kontakter som i multilaterala fora. Demokratiskt inflytande och
krav på respekt för mänskliga rättigheter är etl av målen för det svenska ulvecklings-biständel.

Flyktingsituationen i tredje världen

I del följande lämnas en kontinenlvis redovisning för
flyktingsituationen i världen och för de viktigaste skeendena på flyklingområdet
under år 1987. Eftersom del av naturliga skäl är av särskill intresse för
Sverige alt ha en

bild av
hur situationen utvecklas i de olika europeiska och övriga industri- Skr.
1987/88:157 aliserade länder, med vilka vi samarbetar i dessa frågor, lämnas elt
proportionellt nägot större utrymme ål att beskriva situationen i Europa.

Asien (inklusive Mellersta Östern)

Den största enskilda flyktinggruppen i världen i dag är
den afghanska, med mer än fem miljoner människor i exil. Majoriteten av dessa
flyktingar, drygl tre miljoner, återfinns fortfarande i Pakistan medan Iran har
tagit emot drygl två miljoner. Tillströmningen av nya flyktingar fortgår åven
om inle längre i några uppseendeväckande anlal. En del av dem har skadats pä
grund av mineringar vid gränserna och på vägarna dit. Attacker mol
flyktingläger har också förekommit. Majoriteten av flyktingarna har levat i
exil i mer än åtta år, några t. o. m. längre. Många barn är med andra ord födda
och uppväxta i exil. Flyktingarna tillåls inte integrera sig med den lokala
befolkningen. Däremot har under senare år olika former av sysselsättningsskapande
utvecklingsprojekt utvecklats i Pakistan, vilka också involverar den lokala
befolkningen.

Situationen avseende flyktingarna från Indokina i olika
länder i Sydostasien har förändrats sä lillvida all betydligt färre nya
flyktingar anländer som enskilda asylsökande - under 1987 uppskattas ca 28500
ha anlänt pä egen hand. Delvis hänger detta samman med den ökade ulreselaklen
under del s. k. ODP ("Orderly Departure Programme")-programmel, under
vilket vietnameser kan ansöka om utresetillstånd. Till följd av en minskad utreselakt
frän flyktinglägren tillsammans med en naturlig befolkningsökning i dessa
räknar man med ell i dag nära nog oförändrat antal flyktingar. Uppskattningsvis
finns del i dag cirka 130000 flyktingar från Vietnam, Laos och Kampuchea i
olika länder i Sydostasien under UNHCR: s mandat. Majoriteten av flyktingarna
finns i läger i Thailand, medan de övriga återfinns i Filippinerna, Hongkong,
Indonesien. Malaysia och Singapore. Många har vistats i läger under ell flertal
år, har små utsikter alt bli mottagna i tredje land och lever under svåra
förhållanden.

Ulöver dessa flyktingar under UNHCR: s mandat finns ca
250000 kam-pucheanska flyktingar i gränsområdet mellan Kampuchea och Thailand,
där UNHCR inte kan operera. Flyktingarna, vilka befinner sig mitt i ell
militärt konfliktområde, får sin försörjning tillgodosedd av elt särskilt FN-organ,
United Nations Börder Relief Operation (UNBRO).

I Sydostasien finns också ell anlal mindre flyktinggrupper
från Burma, Filippinerna, olika delar av Indonesien, Thailand m.fl. En del av
dessa anses falla under UNHCR:s mandal, andra inle.

En stor flyktinggrupp utgör de drygl 200000 tamiler, vilka
lämnat Sri Länka till följd av inbördeskriget där. Majoriteten av dessa, ca
140000, log sin tillflykt till Indien, medan andra sökte skydd i andra delar av
Asien. Många kom också lill Nordamerika och Europa.

Det palestinska flyktingproblemet, som uppstod redan år
1948, är del äldsta fortfarande aktuella och olösta flyktingproblemet i väriden.
Nya palestinier flyr eller förvisas från de av Israel ockuperade territorierna
medan andra föds i lägren lill ett liv i exil. 1 lägren växer i dag en fjärde

generation
flyktingar upp. Palestinierna utgör ocksä den största enskilda Skr.
1987/88:157 flyktinggruppen i Mellersta Östern med mer än två miljoner
människor registrerade som hjälpbehövande flyktingar hos UNRWA. Det totala antalet
palestinska flyktingar är dock större ån det anlal som registrerats hos UNRWA.

Sönderfallet av del libanesiska samhället har medförl att
många människor flytt landet - en del är libaneser medan andra är palestinier
eller tillhör andra befolkningsminoriteter, vilka tidigare sökt och fått skydd
i Libanon.

Antalet flyktingar frän Iran och Irak har inte kunnat exakt
beräknas men del torde röra sig om några hundralusen personer. Den största
delen är unga män, som flyr undan del nu åttaåriga kriget, men människor flyr
också till följd av politisk och - när del gäller Iran - religiös föriöljelse.
Därutöver har etl stort antal kurder i båda länderna tvingats fly till följd av
det krig som pågår mellan de respektive centralregeringarna och kurdisk
gerilla.

Afrika

Afrika har under lång lid varil den kontinent, som haft de
flesta flyktingarna. Etl betydande anlal av dessa finns i några av världens
absolut fattigaste länder. Samtidigt har de afrikanska länderna vinnlagt sig om
alt bibehålla en uttalat generös flyktingpolitik, vilket bl. a. tagit sig
uttryck i den tidigare nämnda OAU-konventionen, med elt annal flyktingbegrepp
än Genéve-konventionen. Del är också på den afrikanska kontinenten, där
flyktingar i Genéve-konventionens bemärkelse ofta blandats med människor som
flytt från torka, svält, väpnade konflikter m.m., som begreppet "of concern
to" fäll sin mest utbredda tillämpning.

För närvarande uppskattas antalet flyktingar på den
afrikanska kontinenten lill någonslans mellan fyra och fem miljoner. Del
gångna årel har sell en fortsatt förbättring i betydelsen alt relalivi många
flyktingar kunnal återvända hem. 1 gengäld har tyvärr nya flyktingsituationer
uppstått och gamla förvärrats.

1 södra Afrika finns flyktingar dels till följd av
Sydafrikas direkta politik i Sydafrika och Namibia och dels lill följd av den
indirekta politiken genom slödel till mol regeringarna fientliga väpnade
grupper i Angola och Mocambique. Man räknar i dag med väl över 600000
flyktingar från Mocambique i de kringliggande länderna, framför allt i Malawi
och Zimbabwe. Till della kommer bortemot 200000 flyktingar från Namibia i omkringliggande
länder, i synnerhet Angola, och flera tiotusentals flyktingar från Sydafrika.
Till följd av Sydafrikas fortsatta politik, med militära raider mot flyktingläger
och bosättningsområden i grannstaterna, lever dessa flyktingar i en myckel
osäker situation. Människor har ocksä tvingats fly kriget i södra Angola, till
bl. a. Zaire.

De största enskilda flyktinggrupperna i Afrika finns
fortfarande i Sudan och Somalia.

Från Sudan har flyktingar återvandral till Etiopien, Tchad
och Uganda

men människor har också flytt Sudan, bl. a. från inbördeskriget i södra !

Sudan lill Etiopien. ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 157

En
slor grupp flyktingar utgörs av människor som flytt från kriget mellan Skr.
1987/88:157 Polisario (den av OAU erkända befrielserörelsen i Västra Sahara)
och Marocko i Västra Sahara och sökt skydd i Algeriet. Många gamla flyktingproblem
förblir ocksä olösta — eller har bara delvis lösts — och slora flyktinggrupper
frän olika länder återfinns därför i bl. a. Burundi, Rwanda, Tanzania, Uganda, Zaire,
Zambia och Zimbabwe, för att nämna några. Man räknar med all mer än hälften av
kontinentens stater är mottagare av flyktingar i nägon omfattning.

Latinamerika

Situationen
i Sydamerika har fortsatl all förbättras när del gäller bevarandet och
utvecklandet av demokratin i elt flertal länder, vilket har inneburit all
flyktingar fortsatl att återvända till bl. a. Argentina och Uruguay. Flyktingar
återvänder också i någon män lill Chile men den fortsatta repressionen under
den chilenska militärdiktaturen gör att flera lusen personer flyr Chile varje
år. Från Chile förekommer också i ökande grad en i första hand socialt och
ekonomiskt betingad utvandring.

De
stora flyktingkoncenlrationerna återfinns dock i Centralamerika till följd av
de väpnade konflikterna i framför allt Guatemala och El Salvador, saml i viss
mån konflikten mellan den kontrarevolutionära rörelsen. Contras, och regeringen
i Nicaragua.

Av
de totalt mer än tvä miljonerna flyktingar och hemlösa i olika länder i Centralamerika
- Belize, Costa Rica, Guatemala, Honduras, Mexiko och Nicaragua - betraktas
bort emot 500000 som flyktingar i formell bemärkelse. Elt par hundra lusen av
dessa får bistånd från UNHCR.

Under
år 1987 har ett något ökande anlal flyktingar också återvänt, bl. a. lill El
Salvador och Haiti, Guatemala och Nicaragua. Även säkerhetssituationen har i nägon
män förbättrats för flyktingarna i området.

Flyktingar
och asylsökande i Västeuropa, Nordamerika och Oceanien

Under
senare delen av åttiotalet har antalet asylsökande, särskill från utomeuropeiska
länder, i Västeuropa ökal. År 1984 uppskattades antalet asylsökande i Europa
till 104000. Är 1985 hade antalet ökat till 165 000 för alt är 1986 ha växt lill
cirka 185000 personer. För år 1987 uppskallas det totala antalet asylsökande atl
ha varil ca 157000. Del bör uppmärksammas atl dessa siffror, liksom all annan flyklingstatistik,
måsle tas med vissa reservationer. Till felkällorna hör t. ex. all hänsyn inle
tas till huruvida en person tidigare sökl asyl eller fält tillstånd i ell annal
land.

En
ökande andel asylsökande har anlänt ulan dokument eller med falska sådana.
Dessa förhållanden har föranlett elt slort anlal länder alt skärpa tillämpningen
av gällande utlänningslagstiftning, liksom atl företa förändringar i
restriktiv riklning av lagstiftningen och vidta olika andra begränsande
åtgärder. Delta, snarare än elt minskat asylinvandringstryck totalt sett, torde
förklara nedgången i siffrorna för år 1987, vilket också avspeglar sig i den
nationella statistiken.

I
det följande ges tillgänglig information avseende invandringen av asyl- 10

sökande och flyktingar liksom lagstiftnings- och andra
frågor, som rör Skr. 1987/88:157 flyktingpolitik, i de nordiska samt i elt
antal andra industrialiserade länder.

Det bör uppmärksammas atl uppskattningar av kostnaden för
flyktingmottagande inte är direkt jämförbara. Del har inle varil möjligt all
göra nägon närmare analys av vad som ingår i de olika ländernas redovisningar.
Det måste också understrykas all de slalisliska uppgifterna, med undanlag för
antalet asylsökande, inle heller nödvändigtvis är jämförbara. Dels skiljer sig
lagstiftningen mellan länderna, dels presenteras inle beslutssla-lisliken med
klart angivande av vilka lillslåndskalegorier (jfr. Sveriges 3, 5, 6 SS och
humanitära skäl) som avses.

Den följande tabellen, sammanställd av UNHCR, är ett
försök atl ge en samlad bild av utvecklingen av antalet asylsökande.

Asylsökande i ett urval länder räknade som procent av
invånarantalet

Invånarantal Asylansökningar
Asylsökande 1983-1987

Miljoner 1983-1987 som % av invånarantalet

Sverige

8,3

62600

0,75

Schweiz

6,5

44600

0,69

Österrike

7,5

39000

0,53

Danmark

5,1

25000

0,49

Förbundsrep,

Tyskland

61,0

286000

0,47

Norge

4,1

13 000

0,32

Belgien

9,9

25 600

0.26

Nederiänderna

14,5

30200

0.21

Frankrike

55,2

104 200

0,19

Storbritannien

56,6

22400

0,04

Danmark

År 1986 ändrades den danska utlänningslagen i mer
restriktiv riklning för en period av ett år. Förslag om atl förlänga detta med
ytterligare ell år har accepterats i första läsningen i Folkelingel och
förväntas tas i andra läsningen under våren 1988. Den redan beslutade regeln
om böter för flygbolag, som transporterar personer ulan giltiga passhandlingar
eller viseringar, kommer nu alt sällas i kraft. Diskussion pågår också om atl
begränsa de gällande möjligheterna lill familjeåterförening och
anknytningsinvandring. Underär 1987 ankom 2 100 asylsökande jämfört med 9300 år
1986. 4000 personer gavs under år 1987 uppehållstillstånd som flyktingar eller
av flyklingliknande skäl. Beläggningen på flyktingförläggningar uppgick vid
årsskiftet lill ca I 000 personer.

Finland

Inga förändringar i lagstiftningen har skett under år
1987. För närvarande kan en asylsökande antingen ges asyl eller enbart
uppehållstillstånd. Under år 1988 kommer utlänningslagstiftningen att ses över
liksom organisa-

tionen för tillståndsgivningen och flyktingmoltagandet. En
ytteriigare höj- Skr. 1987/88:157 ning av flyklingkvoten, vilken under år
1987 ökades till 200 personer, kommer atl diskuteras av regeringen under vären
1988.

Under år 1987 ankom 48 asylsökande, varav 12 gavs asyl och
13 fick uppehållstillstånd utan asyl.

Norge

Ell förslag om förändring av ullänningslagsliflningen har
lagts fram av regeringen och förväntas komma till beslul i Stortinget under
våren 1988. Lagförslaget innehäller bl.a. bestämmelser om böter för flygbolag
som transporterar passagerare utan giltiga resehandlingar. Lagen är tänkt som
en ramlag vilken skall ge handlingsfrihet åt regeringen all genomföra den
invandringspolitik som vid en viss tid kan fastställas av Stortinget.

Under år 1987 ankom 8613 asylsökande, en tredubbling
jämfört med år 1986. De slörsla grupperna var iranier, chilenare, tamiler frän Sri
Länka och jugoslaver (kosovoalbaner).

3 500 asylärenden behandlades under är 1987. 280 personer
fick stanna som flyktingar, 2380 fick stanna av humanitära skäl och 840
avvisades och/eller fick sin ansökan om uppehållstillstånd avslagen.

Från och med den I januari 1988 har en ny myndighet, Utlendingsdirek-loratel
(UDD, ansvaret för asylsökande, flyktingar och invandrare. UDI är en
motsvarighet lill statens invandrarverk. Del har etablerats med fem
regionkontor underställda del centrala kontoret i Oslo.

Vid årskiflel 1987/88 befann sig cirka 4 500 personer på
statliga flykling-föriäggningar. Norges flyktingmottagande liknar det svenska.
215 av Norges 450 kommuner är f. n. involverade i flyktingarbetet. Norges
totalkostnad för flyktingmoltagandet är 1987 uppskallas lill ca 3 miljarder
norska kronor. För år 1988 har totalt 2,4 miljarder budgeterats.

Ulöver de asylsökande har Norge också en flyktingkvot på 1
000 personer/år. Den bibehålls på samma nivå för år 1988.

Under våren 1988 kommer också en slorlingsmelding avseende
den samlade norska invandrarpolitiken att läggas.

Austrcdien

Australien har sedan år 1954 tagit emot 224000 flyktingar.
Del senasle årel gavs uppehällstillsländ lill cirka 6000 personer, flertalet av
humanitära skäl.

Särskilda arrangemang för mottagande av flyktingar
förekommer inte. Flyktingar har dock rätl lill socialvård och sjukvård. De har ocksä
räll alt fä hjälp med bostad och med språkundervisning.

Den
australiska regeringen har nyligen tillsatt en kommitté som bl. a.

skall se över utlänningslagstiftningen. I vilken riktning förslagen kommer

all gä kan inle nu förutses. Australien har dock alltid intagit en liberal

hållning i flyktingfrågor och har tagit flera inlernationella initiativ, bl. a.

inom ramen för UNHCR: s verksamhet, för att lösa särskilda flyktingpro

blem. 12

Australien
upprätthåller detta är ordförandeskapet i UNHCR:s exeku- Skr. 1987/88:157 tivkommilté.

Belgien

Under är 1987 genomfördes en skärpning av lagstiftningen
och dess tillämpning. Dels infördes sanktionsbestämmelser gentemot flygbolag,
dels infördes direktavvisningsmöjligheter för asylsökande ulan resehandlingar
och viseringar, inklusive sädana som enbart är i Iransit. Under är 1988 kommer
nya förändringar för handläggningen av lillslåndsärenden all införas liksom en
ny organisation för detta.

Under år 1987 beräknades antalet asylsökande lill drygl
6000 personer, vilket är en nedgång jämfört med år 1986. De slörsla grupperna
var gha-naner, iranier, jugoslaver, indier och zairier. 2 683 personer
beviljades flyktingstatus. Ell fåtal asylsökande fick stanna av andra skäl.

Den kommunala socialtjänsten svarar för de asylsökandes
uppehälle med statlig budgetförstärkning. Hjälp ges också av frivilliga
organisationer.

Frankrike

Under år 1986 infördes bestämmelser som ökade
möjligheterna atl direkt vid gränserna avvisa personer som inle har visum eller
medel för sill uppehälle. Dessutom skärptes reglerna om idenlilelskonlroll av
utlänningar. I juli 1987 skärptes yllerligare kravet pä alt en utlänning skall
kunna styrka sin försörjning under vistelsen i Frankrike. Dessa förändringar i
lagstiftningen anses dock inle ha inverkat på tillströmningen av asylsökande.
Antalet asylsökande har i slället ökal, frän 26300 personer år 1986 till 27 600
är 1987.

Ansträngningar har gjorts under år 1987 all förkorta
handläggningstiderna i asylärenden. Delta har skell genom personalförslärkningar
och höjda löner för handläggarna. För närvarande är handlåggningstiden ca sex
månader. Del finns ännu ingen statistik för andelen beviljade ansökningar
under år 1987, men enligt uppgift beviljas ungefär var tredje ansökan.

En flykting kan, beroende på familjesituation, erhålla
vanliga sociala bidrag och erbjudas arbelsanpassningsålgärder. En flykting kan
vidare få upp lill 240 timmars undervisning i franska. I Frankrike finns ell
flertal privala organisationer som har lill uppgift all stödja invandrare eller
vissa flyktinggrupper.

Förbundsrepubliken Tyskland

Antalet asylsökande som kom lill Förbundsrepubliken
Tyskland minskade

kraftigt i början av år 1987, sedan Tyska Demokratiska Republiken (DDR)

efter samtal med de västtyska myndigheterna skärpt kontrollen av visum-

innehav för personer som ämnar sig till Förbundsrepubliken Tyskland. År

1987 ankom 57 379 asylsökande till Förbundsrepubliken, vilket är nära en

halvering jämfört med år 1986. Förbundsrepubliken Tyskland har dessul- 13

om skärpt
1982 års lag om asylförfarande med verkan från januari 1987. Skr.
1987/88:157 Reglerna innebär bl. a. hot om sanktioner för transportförelag som
befordrar asylsökande utan erforderliga handlingar, förlängt arbetsförbud för
asylsökande och hårdare kriterier vid prövningen av en asylansökan.

Fram lill år 1987 har inle medborgare från Östeuropa
kunnat utvisas frän Förbundsrepubliken Tyskland. Fr.o.m. den 3 april 1987 skall
inrikesdepartementen i de olika förbundslånderna stegvis börja tillämpa
gällande utlännings- och asylrällsliga regler också på personer från Östeuropa.
Det är ännu för tidigt alt säga någonting om denna överenskommelses tillämpning.

De asylsökande kommer huvudsakligen från Polen, Turkiel,
Iran, Sri Länka, Pakistan, Afghanistan och Tjeckoslovakien. 160000 personer uppges
avvakta beslul, men denna siffra är troligen för hög - en tredjedel av dessa
anses redan ha lämnat landet.

Underär 1987 avgjordes totalt 87 539 asylärenden, varav
8231 personer (9,4% ) gavs asyl. Under är 1987 logs också 360 kvotflyktingar
emot, samtliga s. k. båtflyklingar.

Grekland

Grekland har tidigare huvudsakligen fungerat som etl iransitland
för östeuropeiska flyktingar för vilka UNHCR sökl andra länderplaceringar.
Under år 1987 tredubblades emellertid anlalet asylsökande lill 6547 personer,
till största delen — 4097 personer — från utomeuropeiska länder.

De största grupperna är eritreaner och iranier. Några ändringar
i lagstiftning eller några administrativa begränsningar är inle aviserade -
Grekland försöker nu tillsammans med UNHCR alt finna en lösning pä de problem
som föranletts av den ökade tillströmningen.

Italien

Italien har undertecknat 1951 års flyktingkonvention men
med den reservationen, alt man enbart erkänner flyktingar från Östeuropa. Den
italienska regeringen har diskuterat en förändring av della förhållande men
man anser sig först tvungna alt komma tillrätta med del problem som del stora antalet
"illegala immigranter" (700000 - 1,2 miljoner) utgör. En lagstiftning
från årsskiftet 1986/87 lägger grunden till en registrering och en regularisering
av status av dessa personer men än så länge har enbart ca 300000 personer låtit
registrera sig. Någon statistik över antalet asylsökande frän t. ex. Iran, Erilrea
och Somalia finns därför inle.

Under år 1987 anlände ca 13000 asylsökande från Östeuropa lill
Italien. UNHCR behandlade ca I 400 ansökningar om flyktingstatus av vilka cirka
hälflen erkändes.

Nederländerna

I april 1987 skärptes den nederländska ullänningslagsliflningen
pä en rad

punkter. Ändringarna innebår alt asylärendena delas upp i
tre kategorier 14

med olika
kriterier för prövningen: Ansökningar från personer som haft Skr.
1987/88:157 möjlighet alt begära asyl i något annal västeuropeiskt land las
över huvud taget inte upp till prövning. I de fall då en ansökan bedöms som
uppenbart ogrundad tillämpas ett summariskt förfaringssätt. Övriga fall prövas
enligt normala rutiner.

Arbete som syftar till att införa en helt ny lag på
området pågår.

Del nederländska systemet för flyktingmottagande liknar
myckel det svenska. Flyktingarna visias temporärt på statliga mollagningsanläggning-ar
och slussas sedan vidare till kommunerna. I januari 1988 hade den holländska slalen
träffat överenskommelser om flyktingmottagande med en majoritet av landets 714
kommuner. Kommunerna erhåller motsvarande 2000 kr per flykting och månad för
mottagandet.

Enligt elt uttalande, som den nederländske
välfärdsministern gjorde sommaren 1987, var regeringens mål all skapa en
"pool" med 6000 platser i moltagningscenlra och kommuner. I januari
1988 disponerade man över 5000 platser. Nyligen har dock välfärdsministeriet
publicerat siffror som visar atl behovet år 1990 kommer all vara ca 10000
platser.

Totalt sökte under de första nio månaderna är 1987 13500
människor asyl i Nederiänderna, vilket var mer än dubbelt sä många som under
hela år 1986. Tillströmningen varierade dock under året. Särskilt kan man
konstatera en markant nedgång efter det att lagstiftningen skärptes under andra
kvartalet 1987.

Portugal

Den portugisiska regeringen har aviserat en översyn av
utlänningslagen och asylrätten. En harmonisering med EG skall bland annat
genomföras. Man kan förvänta sig en något striktare flyktingpolitik. För
närvarande finns t. ex. inga regler om utvisning, vilket innebär atl mänga som
fält sina asylansökningar avslagna kvarstannar i landet. Det uppskattas atl ca
10000 personer uppehåller sig illegalt i Portugal.

Under år 1987 ankom 175 asylsökande. Den största gruppen
kom från Angola (137). Två personer gavs under årel flyktingstatus.

Schweiz

Till följd av en år 1987 genomförd folkomröstning har
asyllagstiftningen skärpts. Förändringarna, som gäller fr.o.m. den 1 januari
1988, innebär bl. a. all en asylansökan endast får göras vid 25 gränskonlrollslationer.
En asylsökande, som passerar pä annan plats, kommer i flertalet fall alt
skickas tillbaka till sitt första asylland. Med tanke på all för närvarande
80-90% av alla asylsökande tar sig in i Schweiz "illegalt" från ell
angränsande land, kommer nyordningen atl få slor inverkan pä antalet asylansökningar.

Enligl de
nya reglerna skall en första konlroll ske vid gränsstationerna

av den kantonala polisen, som också kan besluta om direklavvisning. De

asylsökande, som får komma in i landet, slussas därefter vidare till fyra

centrala uppsamlingscenlra för en första utredning, idenlilelskonlroll och 15

eventuell
sjukvård. Efter etl par dagars vistelse i uppsamlingscentrel skall Skr.
1987/88:157 de asylsökande fördelas på kantonerna i förhållande till
folkmängden i dessa. 1 kantonerna skall också en mer genomgripande utredning
genomföras.

Under är 1987 ankom 10913 asylsökande; en ökning jämfört
med är 1986 med 28%. II 239
ansökningar behandlades. 829 personer gavs asyl, varav 216 var familjeanknylningsfall.
108 personer fick stanna av särskilt ömmande skäl. 8 292 ansökningar avslogs.

Schweiz uppskattar kostnaderna för asylsökande och
flyktingar till motsvarande ca 700 milj. kr.

Spanien

Under år 1987 mottogs 3 742 asylsökande. 520 personer gavs
flyktingstatus. Fä personer utvisas frän Spanien. De som inte fär nägon form
av status stannar oftast kvar illegalt.

Storbritannien

I mars 1987 infördes bestämmelser om sanktioner mol
transportföretag som till Storbritannien befordrar personer vilka saknar pass
eller andra identitetshandlingar eller som saknar inresevisum. Särskild
uppmärksamhet riktas mol tendenser all missbruka asylrätten eller kringå immigra-tionsbeslämmelserna.

Under första halvåret 1987 ansökte totalt 2417 personer om
asyl i Storbritannien jämfört med 4500 för hela är 1986. Tamiler och iranier
svarade för mer än hälften av ansökningarna. Under samma tid gavs 199 personer
flyktingstatus medan I 338 personer fick stanna av andra skäl.

Någon central samordning av den brittiska asyl- och
flyktingpolitiken finns inte. Uppgifter saknas därför pä kostnaderna för flyktingmoltagandet.

Turkiet

Turkiel tillämpar 1951 års flyktingkonvention enbart pä
personer som blivit flyktingar pä grund av händelser i Europa. Antalet
flyktingar i Turkiel enligl konventionen är därför litet. Personer som ulan
geografisk begränsning av flyktingkonventionen är all betrakta som flyktingar
registreras efter ansökan hos UNHCR i Ankara. Under är 1987 anmälde sig ca
6000 personer där.

Av dem som anmäler sig hos UNHCR i Turkiet är 85 % iranska
medborgare medan resten huvudsakligen är från Irak. Det finns inle nägot visum-tvång
för iranier. Antalet iranier som av olika skäl vistas i Turkiel är inle känt
men uppskattningsvis kan det röra sig om 400000 personer. Del stora flertalet
har kommil in legalt i landet men mänga använder sig av falska handlingar.

Oberoende av hur iranier och andra asylsökande tar sig in
i Turkiel är

della land för de flesta endasl en anhåll pä väg lill andra länder. Långt ifrån 16

alla
anmäler sig hos UNHCR. Genom ansökningar direkt lill ambassader- Skr.
1987/88:157 na eller på andra sätl försöker man atl ta sig vidare.

USA

I USA har en total flyktingkvot på 70000 människor
fastställts för år 1987, en höjning jämfört med år 1986 pä 3000. Över hälften
av kvolantalet är reserverat för indokinesiska flyktingar. Under de första tre
kvartalen är 1987 överfördes 65000 flyktingar lill USA varav merparten kom från
Sydostasien. Andra stora flyktinggrupper lill USA har kommit från Östeuropa
och Sovjetunionen.

Österrike

Österrike är ell viktigt iransitland för främsl
östeuropeiska flyktingar. Andelen som flyttar vidare har dock sjunkit från 90%
till 75-80% under senare är. Vidareulvandringen sker främst lill USA, Canada
och Australien på grund av särskilda avtal mellan Österrike och dessa stater.

Det år inle ovanligt att asylsökande, som inte beviljats
asyl, stannar kvar i Österrike. Österrike sänder inte heller tillbaka personer
som har sitt hemland i nägon östeuropeisk stat.

Inrikesministeriet svarar för flyktingmoltagandet. För år
1988 har kostnaderna för delta budgeterats lill motsvarande 270 miljoner kr.
De asylsökande placeras under väntetiden normall i en flyktingförläggning. Den
genomsnittliga handlåggningstiden är cirka elt och ett halvt är.

Anlalet asylsökande ökade under år 1987 lill II 406 personer från 8 600 året innan.
Omkring en tredjedel av ansökningarna beviljas. Merparten av de asylsökande
kommer från Östeuropa, främsl Ungern och Tjeckoslovakien.

4 Det internationella flyktingarbetet och Sveriges roll

Inledning

Till följd av del inlernationella flyktingsamarbetets
centrala roll för svensk

flyktingpolitik har Sverige fortsatt atl föra en aktiv internationell politik.

Bevakningen av den internationella utvecklingen på området har varit

intensiv och Sverige har både politiskt och genom biståndsinsatser kunnal

reagera på nya och/eller förvärrade flyktingsituationer. Del totala svenska

biståndet riktal lill flyktingar och därtill relaterade katastrofer har ökal.

Sverige har forlsall all spela en aktiv roll inom de främsl berörda interna

tionella organen, särskill UNHCR. Försöken atl utveckla elt konstruktivt

samarbete kring bl. a. behandlingen av asylsökande och mottagandet av

flyktingar med ell antal andra industrialiserade länder har också fortsatl

åven om inga större konkreta resultat har uppnåtts. Sveriges strävan att

föra en ambitiös och solidarisk flyktingpolitik möts tyvärr inte av nägol

gensvar i de flesta andra av de industrialiserade staterna. 17

t2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 157

Det
nordiska samarbetet både inom och utanför Nordiska ministerrådet Skr.
1987/88:157 har vidareutvecklats.

Sambandet mellan utvecklingsbistånd och flyktinghjälp

Endasl begränsade resultat har hittills nåtts i tredje
världen när del gäller all finna lösningar på flyklingproblem i bemärkelsen att
flyktingarna har kunnal frivilligt återvända till sina hemländer eller bli
självförsörjande i mottagarländerna. Många flyktingsituationer, i synnerhet i u-lånderna,
har haft en tendens all permanentas. Del är inte ovanligt all flyktingar vistas
i läger år efter år utan någon lösning i sikte. De blir därför långvarigt
beroende av värdlandels ofta knappa resurser och av utifrån kommande hjälp. På
mänga häll pågår samtidigt utvecklingsprogram för landels egen befolkning,
vilken ofta har ungefär samma hjälpbehov som flyktingarna. Man eftersträvar
därför alltmer en integration av flyktinghjälp och utvecklingsbistånd. Sverige
har i en rad olika sammanhang under senare år verkat för en ulveckling i denna riklning.

Del råder nu elt brett samförstånd om alt UNHCR bör ha
fortsall huvudansvar för varje ny flyktingsituation men atl organisationer
inriktade på utvecklingssamarbete inom och ulom FN-syslemel bör uppmuntras lill
alt snarast möjligl ta över hjälpprogrammen. UNHCR: s resurser skulle därmed
kunna koncentreras på de mer akuta behoven i en flyktingsituation. Tanken är
vidare atl integrering av flyktingar i biståndsprogrammen skulle komma all
medföra ell resurslillskolt för värdlandet. UNHCR har samarbete med denna
inriktning med bl. a. Världsbanken och ILO.

Sveriges internationella bistånd till flyktingar

UNHCR:s budget för år 1987 uppgick lill 450 milj. dollar. Flyklingkom-missariens
verksamhel finansieras nåslan hell genom frivilliga bidrag från elt 20-lal
regeringar. Endast ca 4-5% av budgelen finansieras över FN:s reguljära budget.

Sveriges totala bidrag lill UNHCR uppgick år 1987 till 127
milj. kr. Därmed år Sverige den åttonde största bidragsgivaren efter USA,
Japan, EG, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Danmark och Italien.
Del reguljära bidraget uppgick lill 90 milj. kr. Dessutom utgick extra bidrag
pä 37 milj. kr. lill bl.a. UNHCR:s verksamhel i Centralamerika och Pakistan.
För år 1988 år del reguljära bidraget 110 milj. kr. För år 1989 och 1990 har
regeringen föreslagit en höjning av del reguljära bidraget lill 120 milj. kr.

Del svenska reguljära bidraget till UNRWA för år 1987
uppgick till 75 milj. kr. Dessutom har Sverige under årel givit totalt 11,5
milj. kr. som extra bidrag, bl. a. lill katastrofhjälp i Libanon och till
skolbyggnader i Gazaområdel. Sverige är den fjärde största bidragsgivaren efter
USA, EG och Italien. För år 1988 och 1989 har regeringen föreslagit en höjning
av det reguljära bidraget till 82 milj. kr.

Från anslagsposten Kalastrofer m. m. har under ärel ca 200
milj. kr. tagils i anspråk för flyktingar och hemlösa. Medlen har kanaliserats
genom

FN-organ (UNHCR,
UNRWA, UNICEF, WFP). Röda korset (Svenska Skr. 1987/88:157 röda korset, Rödakorsföreningarnas
förbund och Internationella rödakors-kommitléen) saml genom svenska
frivilligorganisationer som Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Diakonia, Rädda
barnen och Lutherhjälpen.

Från anslagsposten humanitärt bistånd i Latinamerika har
ca 100 milj. kr. gått lill flyktingar och hemlösa. Biståndet har lämnats genom
svenska och internationella organisationer som Diakonia, Kyrkornas världsråd
och World University Service saml lill enskilda grupper och organisationer i motlagarlånderna.

Vidare har från anslagsposten humanitärt bistånd i södra
Afrika under är 1987 uppskattningsvis 115 milj. kr. använts för flyktingprogram
av olika slag. En större del har gått till befrielserörelsernas humanitära
arbete för flyktingar frän Sydafrika och Namibia. En del har gått till slipendie-
och utbildningsprogram, t. ex. via FN-fonderna för södra Afrika.

Ulöver vad som nu nämnts har i vissa fall delar av det
svenska biståndet lill FN-organ som WFP och UNICEF använts för flyktingprogram
i FN-organens egen regi.

Under 1987 användes enligl WFP:s beräkningar cirka två
tredjedelar av det Internationella beredskapslagrel av livsmedel för
katastrofinsatser (lEFR) för flyktinghjälp. Det svenska bidraget lill lEFR för budgelåret
1987/88 uppgick lill 74 milj. kr.

Sveriges samlade bidrag under år 1987 lill flyktingar och
hemlösa väriden över (utanför Sverige) kan därmed uppskallas lill över 650
milj. kr. I siffran ingår bistånd till såväl flyktingar som hemlösa i en flyklingliknande
situation, inom eller ulom del egna landet.

FN:s generalförsamling

UNHCR:s verksamhet behandlas varje år i FN:s
generalförsamling. I ett

anförande vid del 42:a mötet med generalförsamlingen i november 1987

konstaterade den svenske delegaten all en slor del av flyktingströmmarna

idag går från ell u-land lill ett annal. Slor uppskattning uttrycktes över del

generösa mottagande flyktingarna får i dessa länder, och del betonades att

världssamfundet har en klar förpliktelse all hjälpa till atl lindra den börda

som läggs på dem. Den bästa lösningen för en flykting år all kunna

återvända hem. Då delta inle är möjligt inom en förutsebar framtid utgör

integrering i länder med liknande kultur och språk del bästa alternativet. I

anförandet behandlades särskilt flyktingproblemen i södra Afrika, Central

amerika och Afghanistan. De risker och faror som många flyktingar utsätts

för, t.ex. genom väpnade attacker mol flyktingläger, och den särskilda

sårbarheten hos flyklingkvinnorna och flyktingbarnen betonades vidare. I

anförandet framhölls ocksä den svenska regeringens oro över all del

ökande anlalet asylansökningar ulan egentliga grunder kan ge upphov till

en urholkning av begreppet politisk asyl. Särskill pekades pä problemet

med asylsökande som ulan godtagbara skäl anländer i avsaknad av identi

tets- och resehandlingar, en företeelse som ofta är organiserad av personer

i avsikt all tjäna pengar på människor i svåra omständigheter.

Generalförsamlingen antog en resolution lill stöd för UNHCR: s verk- 19

samhet som traditionellt ges en mycket allmän karaklär
samt ytterligare en Skr. 1987/88:157 om förlängning med yllerligare en
femårsperiod av UNHCR: s verksamhel. Båda resolutionerna hade bl. a. de
nordiska länderna som medför-slagsslällare. De bekräftar flyktingkommissariens
grundläggande uppgift att svara för inlernalionelll skydd av flyktingar och
understryka behovet av gemensamma internationella insatser lill förmån för del
ökande antalet flyktingar och hemlösa.

Vidare antogs bl. a. resolutioner om uppföljningen av den
andra konferensen om bistånd lill flyktingar i Afrika (ICARA II) som hölls är 1984 saml om den
internationella konferensen om situationen för flyktingar saml återvändande och
hemlösa personer i södra Afrika, som den afrikanska enhelsorganisalionen (OAU)
beslutat att sammankalla i september 1988.

Även UNRWA: s verksamhel behandlas ärligen av
generalförsamlingen. Vid mötet är 1987 uttryckte den svenske delegaten
regeringens oro över de särskilda problem som möter UNRWA i Libanon, på
Västbanken och i Gaza-områdei. Särskilt framhölls den oroväckande utvecklingen
i Libanon där antalet kidnappningar av UNRWA-medarbetare ökat. Samlidigl som
uppskattning uttrycktes över all UNRWA: s finansiella situation stabiliserats,
uppmanade Sverige fler länder all visa solidaritet med de palestinska
flyktingarna genom atl ge bidrag till UNRWA.

UNHCR

UNHCR upprättades år 1950 för atl under en treårsperiod
finna nya hem ät de europeiska flyktingarna efter andra världskriget. Sedan
dess har nya flyktinggrupper tillkommit och UNHCR:s mandal har successivt föriängts
med fem år i tagel. UNHCR:s främsta uppgift har sedan starten varit att ge råltsligl
skydd ål flyktingar, men inslaget av materiellt bistånd har ökal kraftigt med
åren. Flyktingproblemen har under den senasle tioårsperioden nått en myckel slor
omfattning och komplexitet. De större flyktingströmmarna har främst rört sig
mellan u-lånder. I flera av de krislägen som uppstått har UNHCR betraktats som
den bäst lämpade organisationen för akuta hjälpinsatser för såväl flyktingar
som andra hemlösa.

UNHCR har samarbetat med flertalet av världens länder. De
östeuropeiska staterna står dock utanför UNHCR: s verksamhel och lämnar inte
heller några finansiella bidrag till organisationen.

En resolution om utvidgning av UNHCR: s exekutivkommitté
antogs av generalförsamlingen ulan omröstning hösten 1987. Härmed beslutade församlingen
att utöka antalet medlemsplatser i UNHCR:s verkställande utskott från 41 lill
43. I resolutionen uppmanas FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) all vid
sitt första ordinarie möte år 1988 välja de två ytterligare medlemmarna.
Församlingen uttrycker vidare sin uppskattning över atl exekutivkommittén
börjat undersöka hur observatörer skall kunna ges förbättrade möjligheter alt
delta i dess arbete.

20

UNHCR: s
arbete styrs av en exekutivkommitté som har följande 41 medlemmar:

Skr.
1987/88:157

Algeriet

Förbundsrepubliken Madagaskar

Sverige

Amerikas
Förenta

Tyskland

Marocko

Tanzania

stater

Grekland

Namibia

Thailand

Argentina

Iran

Nederiänderna

Tunisien

Australien

Israel

Nicaragua

Turkiet

Belgien

Italien

Nigeria

Uganda

Brasilien

Japan

Norge

Vatikanstaten

Canada

Jugoslavien

Schweiz

Venezuela

Colombia

Kina

Storbritannien

Zaire

Danmark

Libanon

Sudan

Österrike

Finland

Lesolho

Frankrike

Svensk flyktingpolitik på del internationella planet
kommer främsl lill uttryck inom exekutivkommittén, där Sverige är medlem sedan
den upprättades år 1959, samt i FN.

I del svenska anförandet vid exekutivkommitténs
styrelsemöte i oktober 1987 gjordes en genomgäng av flyktingsituationen i
världen och bl. a. berördes situationen i södra Afrika, den afghanska
flyktingsituationen och läget i Centralamerika. Vidare noterades situationen i
Europa och problemen med del ökade anlalet asylsökande, av vilka många är ulan
dokument, och vikten av alt hitta gemensamma och regionala lösningar. I detta
sammanhang underströks dels del faktum all majoriteten av världens flyktingar
kommer frän och finns i utvecklingsländerna, dels all en global generös
flyktingpolitik också måsle omfalla Europa, men att delta kräver atl alla
verkar i samma riklning. UNHCR:s strävanden all uppnå en koordinering mellan de
olika europeiska länderna välkomnades.

Vidare välkomnades del genombrott som underkommilténs för inlernationella
rältsskyddsfrågor föreslagna konklusioner avseende förhindrandet och
fördömandet av militära attacker mol flyktingläger innebar, liksom
konklusionerna när det gällde flyktingbarnens särskilt utsatta situation och
behov. I anförandel underslröks också alt de internationella
rättsskydds-frågorna är elt fundamenl och en primär uppgift för UNHCR. Mol bakgrund
av FN:s finansiella kris framfördes viss kritik mot UNHCR:s tillsättande av
nya tjänster med projektmedel.

De viktigaste konklusionerna vid 1987 ärs exekuiivkommillémöle
rörde följdriktigt dels fördömande av militära attacker mol flyktingläger, dels
flyktingbarnens situation.

UNHCR brukar ange tre möjliga lösningar på ell flyklingproblem:

-
frivillig repatriering

-
integration i
första asyllandel

-
omplacering
till tredje land.

UNHCR strävar alltid efter lösningar med beslående effekt.
Hjälpen utformas i stor utsträckning så all den underlättar möjligheterna lill
självförsörjning i asyllandel. Om frivillig repatriering blir möjlig kan projekt
med liknande syfte också initieras i ursprungslandet. I början av 1970-talel
hade UNHCR möjlighet alt använda upp till 85 % av sina samla-

de
resurser till insatser med denna inriktning. Denna andel sjönk drastiskt
Skr. 1987/88:157 med de många samtidiga flyktingströmmarna kring är 1980. Den senasle
ulvecklingen har lett lill att endasl ca 40% av UNHCR: s resurser för år 1987
kunde användas lill beslående lösningar.

UNHCR: s högkvarter ligger i Geneve. Organisationen har elt
90-tal fältkontor. Ett av dessa, med Norden som sitt ansvarsområde, är förlagt
till Stockholm. Sammantaget har UNHCR ca I 900 anställda. Sedan är 1986 är
schweizaren Jean-Pierre Hocké FN:s flyktingkommissarie.

UNRWA

UNRWA upprättades år 1949 för atl bistå de palestinska
flyktingarna med oundgängliga förnödenheter och samhällsservice. UNRWA har med
liden kommit att få särskild belydelse för skolundervisningen bland palestinska
barn. Till skillnad frän UNHCR har UNRWA inget mandat när det gäller
flyktingarnas rättsliga skydd.

Under åren har nya flyklingskaror tillkommit, framför allt
efter juni-kriget är 1967 mellan Israel och arabstaterna. Del höga
födelsetalet har därtill gjort all denna flyktinggrupp, som år 1948 uppgick lill
en halv miljon, idag är fyra gånger sä slor. Jordanien har del slörsla antalet
palestinska flyktingar, ca 850000. Övriga finns på Västbanken och i Gazaområdel,
i Libanon och i Syrien. Någon lösning på detta flyklingproblem kan knappast
förväntas sä länge konflikten mellan Israel och arabländerna beslår.

1987 års budget för UNRWA uppgick till 200 milj. dollar.
År 1986 införde UNRWA elt nytt budgetsystem med en rullande treårsplanering, vilkel
innebär atl det belopp som budgeteras är elt absolut minimum för genomförande
av planerade insatser. Nedskärningar i denna budget skulle leda lill allvarliga
konsekvenser för UNRWA: s program och flyktingarnas undervisning, hälsovård m. m.
För år 1988 förutses en budget pä 216 milj. dollar.

I november 1985 tillträdde italienaren Giorgio Giacomelli
poslen som UNRWA: s generalkommissarie. UNRWA: s högkvarter skall ligga i Beirut,
men administrationen är för närvarande på grund av säkerhetsläget i Libanon
lokaliserad till Wien. UNRWA har fältkontor i sitt verksamhetsområde, vilket omfallar
Jordanien, Libanon, Syrien, Västbanken och Gaza.

Europarådet

Inom Europarådet bedrivs etl omfattande arbete för atl
säkerställa och vidga skyddet för flyktingar. Bland de överenskommelser, som
har utarbetats inom Europarådet, kan nämnas överenskommelserna om avskaffande
av viseringstvång för flyktingar samt om överförande av ansvar för flyktingar.
Den senare överenskommelsen irinehäller regler om staters skyldighet all
utfärda dokument till en flykting som vistals i landet en viss tid.

Under de senasle åren har man i en särskild kommitté inom
Europarådet

- Ad hoc Committee of Experts on the Legal Aspecls of Territorial

Asylum, Refugees and Stateless Persons (CAHAR) - ägnat sårskild upp- 22

märksamhel ät den s. k. första asyllandsprincipen. Denna
princip innebär Skr. 1987/88:157 alt en asylsökan kan avslås antingen pä den
grunden atl asyl redan beviljats i annat land eller på den grunden all del med
fog kan antas atl den asylsökande kan fä en fristad i det land han eller hon
först kom till (första asylland). Under det gångna ärel har en konvenlionstexl
arbetats fram som tycks kunna accepteras av de flesta staterna inom
Europarådet. CAHAR arbetar sedan år 1985 även på en konvention om asylrätt.

Vid den tredje europeiska migrationsminislerkonferensen,
som hölls i Portugal i maj 1987, konstaterade ministrarna alt mandatet för den
europeiska migrationskommitlén (CDMG) ändrats lill all läcka även flyktingars
sociala villkor, eftersom flyktingarnas sociala problem i viss utsträckning år
jämförbara med andra migranters. Frän svensk sida hävdades bl. a. att det är
angelägel att bygga upp det europeiska samarbetet kring integrationsfrågor
gällande flyktingar. Sverige har aktivt medverkat till att dessa frågor numera
behandlas vid CDMG:s möten.

ICM

Intergovernmental Committee for Migralion (ICM) ändrade
under år 1987 ånyo sitt namn, i samband med alt organisationen antog förändrade
stadgar. Organisationen heter nu Intergovernmental Organization for Migralion,
namnförkortningen behölls dock ograverad (ICM). Namn- och stadgeändringen
markerar organisationens breddande av såväl medlemskap som verksamhel. Frän alt
under en längre period ha varit framför allt en transportorganisation har ICM
under senare år utvecklat ell antal program för bland annal ätervandring till
utvecklingsländer av utbildade experter från de industrialiserade länderna, ätervandring
av flyktingar inklusive hjälp med integrations- och arbetsmarknadsfrågor, hjälp
med ätervandring och återanpassning av asylsökande som förvägrats
uppehållstillstånd (sädana program finns i dag i Västtyskland och Schweiz) saml
rekrytering av experter till medlemsländer. Organisationen har också fortsatt
sitt expert-seminarieprogram i integrations- och migrationsfrågor. Slutligen är
ICM fortfarande den främsta internationella organisationen när del gäller transport
- inklusive hälsokontroll; social- och arbelsmarknadsrådgivning -för flyktingar
och migranter. Ell antal nya medlemmar och observatörer frän bl. a. annal
Afrika, där ICM: s program är under utveckling, och Asien har anslutit sig lill
organisationen. För närvarande genomför organisationen en aktiv kampanj för
alt rekrytera nya medlemsstater samt för alt förmå observatörsstater alt anta
medlemsstatus.

Organisationen bildades år 1951 Och Sverige var medlem
fram till år 1962. Sedan år 1980 innehar Sverige observalörsstatus. Frägan om
Sveriges återinträde som fullvärdig medlem är under beredning i regeringskansliet.

Sverige anlitar ICM som transportorganisation för hitresande
kvotflyktingar och deras anhöriga. Sverige har också bidragit lill, och aktivt
medverkat i, ICM: s seminarier.

23

EG Skr. 1987/88:157

Inom ramen för arbetet med EG:s inre marknad, som skall
vara genomförd är 1992, pågår diskussioner om en harmonisering av bl. a. viserings-och
asylpolitiken. Med hänsyn till EG:s begränsade mandat i dessa frågor är del
rimligt atl anla alt en harmonisering blir myckel svår atl genomföra. EG-kommissionen
arbetar för närvarande med riktlinjer avseende asylrätt. EG-ländernas
justitieministrar har vid sidan av EG-kommissionen initierat försök till harmonisering
av viseringspoliliken och bl. a. tillsall en arbetsgrupp med uppgift alt se
över frägor om EG:s yttre och inre gränser, asylrätt, dokumenlförstöring och
passförfalskning. Särskilda undergrupper behandlar de enskilda frågorna.
Arbetet har pågått sedan slulet av år 1986.

Konsultationerna mellan ett antal västeuropeiska länder
samt Australien och Canada

Konsultationerna är en dialog mellan inalles 12 länder:
Australien, Belgien, Canada, Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland,
Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike samt UNHCR
kring frägor rörande asylsökande och flyktingar i Västeuropa och Nordamerika.
Initiativet lill denna process togs av Sverige i nära samarbete med UNHCR i
november 1985, då den första konsultationen hölls i Stockholm. Hittills har tre
möten hållils av själva konsultationen, som blivit elt värdefullt instrument
för dialog mellan länderna och med UNHCR och för uppslutning kring ell
bevarande av de principer som 1951 års flyktingkonvention ger uttryck för.
Mycket av konsultationens arbete har utförts i arbetsgrupper (en för iranska
asylsökare, en för tamilska sädana och en för statistikfrågor) där konkreta
förslag till gemensamma aktioner förberetts inför del näsla mötet, vilket
kommer all äga rum i maj 1988.

Jämsides med konsultationens arbete har ocksä ett antal
europeiska frivilliga organisationer, grupperade i the European Consultalion on
Refugees (ECRE), presenterat ett övergripande förslag till europeisk flyktingpolitik.
Della förslag kommer att diskuteras såväl inom konsultationen som inom ramen
för UNHCR: s exekutivkommitté, lill vilken förslagen ursprungligen ställdes.

Det faktum all de flesta andra europeiska och
utomeuropeiska industri-stater pä olika sätt infört, eller planerar all införa,
olika lyper av restriktioner med avsikt alt minska trycket från
asylinvandringen lill Europa gör atl en fortsatl möjlighet till dialog blir elt
viktigt element i Sveriges strävan att bibehålla en ambitiös och solidarisk
flyktingpolitik.

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet inom del flyklingpoliliska området
har fortsall.

De nordiska regeringarna är eniga om viklen av dialog, samråd och samar

bete i dessa frägor. 24

Inom
Nordiska rådet har också arbetet lill följd av rekommendation nr Skr.
1987/88:157 30/86 angående samarbete inom flyktingpolitiken fortsall.

Den på svenskt förslag år 1986 inrättade nordiska
samrådsgruppen på hög nivå för jlyktingfrågor har hittills mötts vid fem
tillfällen. Gruppen har lagl fram förslag avseende instilulionaliseringen av
informationsutbytet mellan de nordiska länderna i frågor som rör statistik och länderinforma-lion.
En särskild arbetsgrupp under samrådsgruppen arbetar med frågor som rör EG:s gränskonlrollförslag
och andra flyklingpoliliska aspekter pä utvecklingen av EG. Vidare arbetar
samrådsgruppen med möjligheterna all få till stånd en gemensam nordisk kvoluttagning
för iranska flyktingar som i dag slår under FN:s beskydd. Gruppen kommer ocksä
att diskutera möjligheterna till gemensamt agerande inom ramen för UNHCR när
det gäller frågor rörande irreguljär invandring och dokumenllöshet.

Inom ramen för övervakningen av den nordiska
passkontrollöverenskommelsen (PÖK) från år 1958 sker regelbundna samräd i det
nordiska utlänningsutskottei med företrädare för vederbörande myndigheter.

Den nordiska kontaktgruppen för migrationsfrågor genomför
bl. a. etl projekt - "Integration av icke-europeiska invandrare" -
där integrationen av och situationen för de vietnamesiska flyktingarna i de
olika nordiska länderna studeras. Förslag kommer att lämnas om fortsatt nordiskt
samarbete rörande integration av flyktingar och invandrare. Inom ramen för etl
annat projekt studeras möjligheterna lill nordiskt samarbete om information lill
flyktingar. Ell tredje projekt är ell seminarium om ätervandring avsett all
hållas under hösten 1988.

Samarbetet mellan SIV och de organ, som i Danmark, Finland
och Norge närmast motsvarar SIV vad gäller flyktingmottagande, har successivt
utvecklats under de senasle åren. Årligen arrangeras nordiska flyk-lingkonferenser
och näsla nordiska flyktingkonferens hålls i Ebellofl, Danmark, den 31 maj - 2
juni 1988. Konferensen kommer all behandla kulturmötet vid integrationen av
flyktingar i de nordiska länderna.

Utöver de årliga konferenserna arrangeras, dels i samband
med varje konferens, dels vid åtminstone etl ytterligare tillfälle, så kallade
"mini-möten" mellan generaldirektörerna (motsvarande) inom de
samarbetande organen.

Den 17-18 november 1987 anordnade SIV ell arbelsseminarium
om mottagande och integration av flyktingar i Danmark och Sverige. Syftet var atl
utbyta kunskaper och erfarenheter mellan kommunala flyktingsam-ordnare i Skåne
och lokala flyklingarbetare från Dansk Flyglningehjaelp och danska kommuner.
Seminariet bekräftade anlagandel om en brisl på kontakter och erfarenhetsutbyte
mellan de lokala flyktingarbetarna på ömse sidor av Öresund.

Etl betydande anlal besök har under år 1987 mottagils hos
SIV frän bl. a. motsvarande organ i Danmark, Finland och Norge. Därigenom har
ytterligare tillfällen erbjudits till ömsesidigt erfarenhetsutbyte och till
alt etablera personliga kontakter.

25

De
internationella frivilliga organisationerna Skr. 1987/88:157

Elt stort anlal internationella frivilliga organisationer
är också aktiva inom såväl flyktingsbiståndets som flyktingpolitikens områden.

En sammanslutning av europeiska frivilliga organisationer,
ECRE, har som nämnts tidigare presenterat ell flyktingpolitiskt program för
Europa, vilket bl. a. är föremål för diskussion inom ramen för del nordiska och
del europeiska samarbetet samt inom UNHCR.

International Council of Volunlaiy Agencies (ICVA) är en
sammanslutning av frivilliga organisationer med säte i Geneve. ICVA spelar en
aktiv roll inom flyktinghjälpens och flyktingpolitikens områden, och flera av
medlemsorganisationerna mottar också svenskt slöd. I samband med del senasle
mötet av UNHCR: s exekutivkommitté hölls konsultationer av den svenska
delegationen med de frivilliga organisationerna inom ramen för ICVA.

Den 23 november 1987 inleddes i Bryssel ell organiserat
samarbete i form av etablerandet av en liaison-kommillé - Migreurope - mellan
flera organisationer som arbetar på europeisk nivä, både invandrarsammanslul-ningar
och andra frivilligorganisalioner. Åven nationella invandrarorgani-sationer
deltar. Samarbetsgruppen för invandrarorganisalioner (SIOS) i Sverige är
representerat i detta samarbete.

Av de internationella frivilliga organisationer som mottar
svenskt stöd kan framför allt tre nämnas.

Inlernationella rödakorskommittén (ICRC) år formellt en
schweizisk organisation och arbetar efter de principer som nedlagts i Genéve-konventionerna
(den grupp av avlal som gäller behandlingen av sjuka, särade, krigsfångar och
civilpersoner under krig). ICRC:s arbete omfattar egentligen skydd och bistånd
lill krigsfångar och civila internerade, efterforskning av saknade personer,
förmedling av familjemeddelanden samt informationsspridning om Genéve-konventionerna
men numera också materiellt bistånd till nödlidande.

Sverige bidrog under 1987 med sammanlagt 55 milj. kr. till
ICRC:s operativa och reguljära budget.

Kyrkornas världsråd (WCC) erhåller sedan drygt tio år SIDA-medel
för insatser till främjande av skyddet av de mänskliga rättigheterna i Latinamerika.
WCC samarbetar med i första hand kyrkliga organisationer i Latinamerika med verksamhel
till försvar för de mänskliga råliigheterna.

Totalt har lill WCC utgått svenskt slöd om 88 320000 kr.
under perioden 1983/84 - 1987/88.

World University Service (WUS) har sedan 1975 mottagit
bidrag från SIDA för sitt stipendieprogram för latinamerikanska flyktingar. I
samband med avvecklingen av lUEF:s stipendieprogram för Latinamerika 1980/81
anmodades WUS av SIDA alt ta ansvaret för IUEF:s stipendiater. WUS blev därmed
den enda internationella organisaiidneh med etl omfattande, renodlat
stipendieprogram i och för Latinamerika.

WUS stipendieprogram bedrivs i 16 länder i Latinamerika.
Totalt har lill WUS utgått bidrag om ca 100 milj. kr. under perioden 1982/83 -
1987/88.

26

5 Den
svenska utlänningslagstiftningen och dess tillämpning Skr. 1987/88:157

De gällande reglerna

Den svenska lagstiftningen belräffande flyktingar står i
överensstämmelse med 1951 års flyktingkonvention och 1967 ärs protokoll om
flyktingars rättsliga ställning. I 3 S UtIL återfinns en definition och en
skyddsbestämmelse rörande flyktingar som överensstämmer med konventionens. Bestämmelserna
i 5 och 6 SS UtIL om skydd ål krigsvägrare och ål personer som, ulan all vara
flyktingar, kan åberopa starka polilisk-humanitära skäl för alt få stanna i
Sverige, ger skydd åven ål personer som inle omfattas av flyktingkonventionen.
Denna vidare asylrätt ligger i linje med vad UNHCR rekommenderar, men Sverige
är etl av de få länder som har infört sädana bestämmelser i sin utlänningslag.

Den som på egen hand kommer till Sverige för atl söka asyl
här skall redovisa sina skäl för polisen redan vid gränsen. Polisen gör en
första utredning för alt kunna avgöra om den asylsökande skall avvisas eller om
ärendet skall överlämnas till SIV för handläggning. Om den asylsökande anför
politiska skäl, vilka inle är uppenbart orikliga och inle kan lämnas ulan
avseende, skall ärendet överlämnas lill SIV. Finner polisen däremot atl skälen
är uppenbart orikliga eller alt de kan lämnas utan avseende kan beslul fattas
om avvisning. Beslutet får emellertid inle verkställas innan SIV underrättats
om fallet och beslutat atl inle överta ärendet. Om SIV finner att polisens
bedömning av de åberopade skälen är felaktig skall verkel överta avvisningsärendel.
Avvisningsbeslutel förfaller dä.

En asylsökande har i allmänhet möjlighet atl få rättshjälp
genom offentligt biträde. Denna rätt • kommer all ytterligare förslärkas (jfr.
prop. 1987/88:73).

Handläggning av asylärenden

Det slora antalet asylsökande har medförl långa
handläggningstider i asylärenden. Hos polisen och invandrarverket är
handläggningstiderna fortfarande väsentligt längre än enligl de mäl som angavs
i propositionen (1983/84:144) om invandrings- och flyktingpolitiken. Handläggningsliderna
inom regeringskansliet har emellertid under är 1987 förkorlats betydligt.

Polisens handläggningstider varierar mellan olika
polismyndigheter. Den har under är 1987 uppgått till mellan tvä veckor och sex mänader.

Hos invandrarverket har den genomsnittliga handlåggningstiden
i specialärenden, där majoriteten utgörs av asylärenden, legal på omkring tre
och en halv månad underär 1987.

Inom regeringskansliet (arbetsmarknadsdeparlemenlel) är handlågg

ningstiden i en stor del av de överklagade ärendena omkring tvä månader.

För den asylsökande som fär elt negalivl beslul av invandrarverket och

överklagar delta hos regeringen innebår della all den totala väntetiden frän

det ansökan görs hos polisen till dess regeringen meddelar sitt beslul i dag i

allmänhet är omkring etl år. • 27

Förslagen
från asylärendeutredningen och översynen av Skr. 1987/88:157

utlänningslagsstiftningen

Den s. k. asylulredningen (A 1984:01) föreslog i sill
slutbetänkande Rålls-säkerhelen vid direktavvisningar (SOU 1986:48) atl beslul
rörande s.k. direktavvisningar skall handhas av SIV som första instans.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Regeringen tillsatte i februari 1987 två särskilda
utredare i syfte all kraftigt förkorta väntetiderna i utlänningsärenden.
Utredningarna har arbetat parallellt och avlämnade strax efter årsskiftet
1987/88 sina slutbetänkanden. Betänkandena remissbehandlas för närvarande.

I betänkandet Översyn av utlänningslagen (SOU 1988:1)
läggs fram förslag grundat på en teknisk översyn av ullänningslagsliflningen.
Den särskilda utredaren (A 1987:01) föreslår bl. a. att SIV skall vara första
instans i alla asylärenden, atl muntlig handläggning skall förekomma i väsenlligl
fler ärenden ån idag, alt möjligheten lill rållshjålp i utlänningsärenden
utökas saml atl beslul i utlänningsärenden skall motiveras utförligare. Vidare
föreslås atl lagakraftvunna beslut inte skall kunna omprövas pä verkställighetssladiet
men all en ny ansökan skall kunna ges in. Regler som skall motverka atl
identitets- och resehandlingar förstörs föresläs ocksä.

I belänkandet (SOU 1988:2) Kortare väntan redovisar den s.k.
asyl-ärendeutredningen (A 1987:02) vissa mäl för den framlida handläggningen av
utlänningsärenden. Enligt utredaren bör handläggningsliderna i asylärenden mer
än halveras. Vidare anser man atl klara bifallsärenden bör kunna avgöras inom
tvä veckor från ansökan. Enligl utredningen skall ingen behöva vänta mer ån sex
mänader på elt slutligt beslut. De åtgärder som föreslås för alt dessa mål
skall kunna nås är bl. a. en koncentration av asylulredningar till ulredningsslussar,
indelning i klara bifallsärenden och mer tveksamma ärenden så snart den första
utredningen slutförts, samt att beslul i klara bifallsärenden meddelas i
anslutning lill denna uppdelning. Vidare föreslås en förstärkt administrativ
ledning av tillståndsprövningen vid SIV.

6 Flyktingar och asylsökande i Sverige

Enskilt tillresta asylsökande

Kvotflyklingarna (se nedan) utgör för närvarande endasl en
mindre del av den totala flyktinginvandringen till Sverige. Mångdubbelt fler
reste på egen hand hit år 1987 och sökte asyl vid gränsen eller efter ankomslen
lill Sverige. Under år 1987 uppgick, dessa, inberäknat barn, lill ca 18000
personer, varav ca 2 500 beslut all inle överta direktavvisningar fattades av
SIV. Någon statistik över antalet verkställda direktavvisningar finns inle.
Under år 1986 var antalet asylsökande ca 14500 medan antalet direktavvi-sade
uppgick lill ca 1 700.

De slörsla grupperna av asylsökande kom under 1987 från
Iran, Chile

och Etiopien. Bland övriga grupper kan nämnas såväl statslösa (oftast

palestinier) som libaneser och andra från Libanon. 28

Antalet
iranska asylsökande är fortfarande slort, även om del minskade Skr.
1987/88:157 något under år 1987. Under år 1986 ansökte ca 6300 iranska
medborgare om asyl här. Under år 1987 uppskattas antalet asylsökande iranier
till ca 5 500.

Avvisningar av iranier lill tredje land, dvs. elt land annal
ån Iran där de vistats före ankomsten lill Sverige, försvåras genom all
asylsökande iranier i de flesta fall gjort sig av med passhandling och andra
resehandlingar som visar flyktvägen. Andelen unga män som inte vill delta i del
fortsatta kriget mot Irak är oförändrat hög. Under år 1987 beviljades 7 561
iranier uppehällstillsländ som flyktingar och därmed jämställda personer. Av
dessa var 2181 barn.

Chile är fortfarande del land i Latinamerika som svarar
för den slörsla invandringen lill Sverige. Anlalet enskilt inresta mer än
tredubblades under åren 1986-1987. Under år 1987 sökte ca 4000 chilenska
medborgare asyl i Sverige. Motsvarande siffra för år 1986 var 1 800. Av dessa
var 470 barn. Under är 1987 gavs 2 197 chilenare uppehållstillstånd som
flyktingar eller därmed jämställda.

Under år 1987 ökade antalet asylsökande etiopier med mer
än 200 personer. Knappt I 000 sökte asyl är 1986, medan 1 240 sökte asyl år
1987. I stort sett samtliga saknade passhandlingar vid ansökningstillfället.
1414 etiopier beviljades under ärel uppehällstillsländ som flyktingar eller därmed
jämställda.

Omkring 5 000 polska medborgare besöker Sverige varje
månad. En minskande del av dessa ansöker om uppehållstillstånd för bosättning
här. Under år 1986 beviljades 669 polska medborgare uppehållstillstånd som
flyktingar eller jämställda med sådana. Under år 1987 var anlalet tillstånd
476. Antalet asylsökande uppgick under året lill 386.

Anlalet asylsökande libaneser har under år 1987 ökal
något. År 1987 ansökte drygl 600 libanesiska medborgare hår om uppehållstillständ
på politiska grunder. Därtill kommer ell anlal statslösa personer - också ca
600 - varav mänga är av palestinsk härkomst och har vistats under en lång följd
av år i Libanon. Asylsökande från Libanon utgörs också av personer med ursprung
i Syrien och Turkiel. Under är 1987 gavs 305 libanesiska medborgare och 430 statslösa
personer uppehållstillstånd som flyktingar eller därmed jämställda personer.

Anlalet irakiska asylsökande har åter ökat under år 1987.
Den största gruppen är, liksom när del gäller Iran, unga män som inle vill della
i kriget mellan Irak och Iran. Anlalet asylsökande uppgick år 1987 lill 663
personer mol 290 under år 1986. Antalet beviljade uppehållstillstånd som
flyktingar eller jämställda uppgick år 1987 lill 596.

Under år 1987 beviljades 397 turkiska medborgare, varav
102 barn, uppehållstillstånd i Sverige av politiska skäl. Antalet asylsökande
uppgick år 1987 till 375.

Anlalet asylsökande jugoslaver har de senaste åren ökal
något och har

under är 1987 uppgått lill ca 350 vuxna personer. Del slora flertalet kom

mer från provinsen Kosovo och uppger sig vara förföljda på grund av sitt

albanska ursprung. Endasl drygl 50 har beviljats uppehållstillstånd som

flyktingar eller därmed jämställda. 29

Under år 1987
ökade anlalet asylsökande frän Ungern med ca 100 Skr. 1987/88:157 personer lill
ca 350. Drygt 240 tillstånd gavs till flyktingar eller därmed jämställda
personer.

Antalet asylsökande rumäner har ökat frän ca 150 år 1984 lill
ca 400 år 1985, 330 år 1986 saml ca 600 är 1987. Under år 1987 gavs drygl 900
personer tillstånd som flyktingar eller därmed jämställda.

Under år 1987 sökte ett hundratal lankesiska medborgare
asyl i Sverige. Detta var en ökning jämfört med år 1986 då endast 20 personer sökte
asyl. Flertalet av de lankesiska medborgarna var av tamilskt ursprung. Under är
1987 gavs ca 30 personer tillstånd att stanna som flyktingar eller jämställda.

Frän vart och etl av länderna Indien, Pakistan och
Bangladesh kom vardera elt 50-tal asylsökande. Totalt gavs är 1987 ca 150
tillstånd som flyktingar eller därmed jämställda personer till medborgare frän
dessa länder.

Sammanlagt beviljades under är 1987 16545
uppehållstillstånd enligl 3, 5 eller 6 SS UtIL eller av humanitära skäl saml
till anhöriga till personer vilka beviljats tillstånd enligl nägon av dessa
paragrafer. Della innebär en ökning med ca 3 500 personer jämfört med år 1986.
Denna siffra inkluderar barn. Av dessa personer flck 3 783 (23%) stanna enligl 3S
UflL, 1679 (10%) enligl 5 S och 5 374 (33%) enligt 6S samt 3 206 (19%) av
humanitära skål. 2503 personer (15%) fick stanna som anhöriga till personer som
beviljats tillstånd av ovannämnda skål.

Den utomnordiska invandringen under åren 1985 — 1987

Tabellen redovisar antalet personer som beviljats uppehållstillständ
för bosättning i Sverige

Skäl till positiva beslut 1986 1987

1457

2 326

9288

1679

5 374

2 198

3 206

11486

14042

1491

2 503

12977

16545

8 179

9884

1244

1319

171

222

22 571

27 970

464

678

23035

28648

Kvotflyktingar § 3 § 5 § 6 Humanitära skäl

Anknytning till flykting, jämställd

SUMMA FLYKTINGAR OCH JÄMSTÄLLDA

Anknytningar

Adoptivbarn

Arbetsmarknadsskäl

SUMMA ÖVRIGA

Gäststuderande

SUMMA POSITIVA BESLUT

Elt betydande antal av dem som under året beviljats
uppehållstillstånd

hade ansökt om asyl före är 1987. Den även under är 1987 ökande tillström

ningen av asylsökande har medförl all mänga av de enskilt inresta under är

1987 alltjämt vänlade pä beslul vid ingången av är 1988. 30

Tillståndsgivningen under år 1987 har följt tidigare ärs
praxis.

Organiserad
överföring av flyktingar (flyktingkvoten) Skr. 1987/88:157

Sedan år 1950 har Sverige haft etl av riksdagen beslutat
syslem för kollektiv överföring av flyktingar genom s. k. flyklingkvoter.
Sedan år 1973 har denna kvot varil generell (dvs. icke nationalitetsbestämd)
och sedan år 1976 har den legat fast på I 250 personer/år. Kvoten år avsedd att
användas för uttagning av flyktingar eller jämställda som befinner sig i en
särskilt utsatt situation och/eller för att la hand om fall där UNHCR har
särskilda svårigheter att finna ett lämpligt placeringsland. Del bör nämnas att
den svenska kvoten inle är begränsad lill alt användas för flyktingar i ordels
formella bemärkelse. Den kan nämligen ocksä användas för uttagning av personer
som är förföljda och befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt land.
Kvoten har också kommit alt användas för att uppnå befrielse och utresa för
personer som hälls som politiska fångar i sina hemländer. Pä detta sätt har
kvoten bl. a. vid olika tillfällen använts i länder som Chile, El Salvador,
Uruguay och Polen.

En del av kvoten används också för uttagning av
handikappade och, under senare år, krigsskadade flyktingar.

Kvoten fastställs och används per budgetär. Antalet
faktiskt överförda flyktingar fluktuerar frän är till är, då uttagningsbeslul
inte alltid omedelbart kan följas av utresetillstånd från det land där
vederbörande visias.

Ansvaret för uttagning och överföring av flyktingar till
Sverige ligger hos SIV. Uttagning kan ske genom delegationsresor till olika
flyktingläger eller genom atl UNHCR eller svensk utlandsmyndighet för SIV
presenterar enskilda fall som behöver omplaceras lill tredje land. (s. k. dossierullag-ning).
Ärenden kan också initieras på ansökan av flyktingar eller nägon organisation i
Sverige. De flesta uttagningar sker i samräd med UNHCR. Svenska
utlandsmyndigheter ombesörjer mycket av del praktiska arbetet i samband med
resan lill Sverige, ofta i samarbete med ICM.

För budgelåret 1986/87 uttogs I 683 personer pä kvoten.

Vid faslslällandet av flyklingkvoten för budgetåret
1987/88 beslöt regeringen atl uttagning i första hand borde ske i länder i
sydvästra Asien samt Syd- och Centralamerika. Vidare borde viss uttagning ske i
läger i Sydostasien och Europa. Därutöver fick i enstaka fall uttagning ske i
övriga delar av världen. Den totala ramen på I 250 personer omfattar ca 50
handikappade som pä ell tillfredsslällande sätt kan las omhand i Sverige.

Under kalenderåret 1987 överfördes I 485 personer lill
Sverige inom ramen för flyktingkvoten. Jämfört med kalenderåret 1986 innebär
det en oförändrad uttagning från Latinamerika och Afrika. Överföringen av flyktingar
från Asien har ökat i omfattning medan ultagningen i Europa har minskat.

Ultagningen frän Latinamerika har skett främsl från El
Salvador (212) och Chile (196). 1 båda fallen rör det sig huvudsakligen om
överföring direkt från hemlandet.

Flyktingarna frän Europa utgjordes huvudsakligen av
rumäner (99).

657 iranska kvotflyktingar reste in under 1987. Flertalet
av dessa överfördes från Turkiet, Pakistan och Irak. Frän Turkiet och Pakistan
logs ca 450 iranier ut vid delegalionsutlagningar.

Vidare gjordes under vären 1987 en delegationsullagning i
Sydostasien.

125 vietnamesiska flyktingar logs då ul i läger i
Hongkong, Indonesien, Thailand och Macao.

Inom ramen för Sveriges åtaganden all la emot indokinesiska
flyktingar som räddals på havet (DISERO/RASRO - UNHCR: s särskilda program för
omplacering av indokinesiska s. k. bålflyktingar räddade lill havs) beviljades tillstånd
för 47 flyktingar från Vietnam. Totalt logs 205 flyktingar frän Vietnam emot
på flyklingkvoten.

Under är
1987 har därutöver 235 personer från Vietnam beviljats lillslånd för
återförening med anhöriga i Sverige. Antalet personer som beviljats tillstånd
alt komma till Sverige har under en följd av är överstigit de som tillåtits
resa ut ur Vietnam. För närvarande finns ca 750 personer med svenskt visum som
väntar på utreselillsländ från Vietnam.

Utresefrekvensen från Vietnam inom del särskilda utreseprogrammel
(ODP) har de senaste åren varil låg. 83 personer beviljades tillstånd för ulresa
till Sverige år 1985 och 98 under år 1986. Under år 1987, framför allt under
andra halvåret, har dock anlalet ulresor ökat och sammanlagt har 164 personer kommil
hit frän Vietnam. Bland dessa fanns 45 som beviljats lillslånd på den särskilda
familjeålerföreningskvolen. (Denna kvot har inle förnyats sedan år 1984.)

Skr. 1987/88:157

Flyktingkvotens
tillämpning under kalenderåret 1987

Ursprungsland Inresta

Beviljade inresetillstånd

Latinamerika

Argentina

Chile

Colombia

Ecuador

Mexico

El Salvador

Asien

Afganistan

Burma

Indonesien

Irak

Iran

Kampuchea

Libanon

Slalslösa/Palestinier

Syrien

Turkiet

Vietnam

Afrika

Etiopien

Kenya

Rwanda

Somalia

Sydafrika

Europa

Polen

Rumänien

TOTALT

417

433

3

1

196

218

2

5

2 .

-)

2

2

212

205

946

1 171

2

0

1

0

61

71

657

841

5

0

7

7

3

9

3

4

1

2

205

236

18

18

11

10

4

1

4

1

1 1

1 2

104

99

5

2

99

97

485

1721

32

Totalt
ca 70 handikappade flyktingar jämte anhöriga har överförts under Skr.
1987/88:157 är 1987 inom ramen för kvoten. De kom frän Vietnam, Iran, El
Salvador, Libanon, Rumänien, Etiopien och Irak. Bland dessa ingår bl. a. en
grupp krigsskadade, etl par personer med torlyrskador samt etl barn i behov av hjärtoperation.
De flesta har under någon period vårdals pä Regionsjukhuset i Linköping.

Anhörigresor

SIV
kan med stöd av förordningen om bidrag till flyktingar för kostnader för
anhörigas resor till Sverige (1984:936) bevilja bidrag lill flyktingar enligl 3
S UtIL för anhörigas resor lill Sverige. De anhöriga som omfattas är i första
hand maka/make och barn under 20 år. Om synnerliga skäl föreligger kan även
andra anhöriga komma ifråga. Bidraget är behovsprövat.

När
bidrag beviljats ordnas resorna hit på samma sätt som för kvotflyktingar, dvs.
genom svensk utlandsmyndighet eller ICM.

Under
år 1987 beviljades 232 ansökningar, avseende resor för 546 personer. De kom
främst frän Rumänien (171), Iran (112), Turkiet (103), Vietnam (45) och
Etiopien (40). Delta innebären ökning jämfört med förgående är. Dä beviljades
resor för 390 personer. Under är 1988 förväntas antalet ärenden av detta slag
att öka.

Kostnaderna
för beviljade bidrag lill flyktingar för anhörigas resor var år 1987 1,7 milj.
kr. Anslaget var för budgetåret 1986/872 milj. kr. och för budgetåret
1987/882,1 milj. kr.

Flyktingars
och asylsökandes barn

Frågan
om barns till flyktingar och asylsökande situation är uppmärksam

mad sedan länge. Lät mig erinra om atl min företrädare, slalsrådel Anita

Gradin, i prop. 1983/84:144 Invandrings- och flyktingpolitiken framhöll att

det vid bedömningen av utlänningsärenden som rör barnfamiljer självfallet

skall beaktas "sådana omständigheter av humanitär natur som hänför sig

lill barnen och deras situation från hälsosynpunkt och i övrigt". Hon

anförde vidare att det, även "om del, bl. a. med hänsyn till atl handlägg

ningstiderna måste begränsas, inte är möjligl alt föranstalta om särskild

social utredning i varje ärende där barn finns med, är det dock angelägel att

läkarundersökning eller motsvarande kommer till stånd när det påkallas av

omständigheterna i ärendet". Del bör också påpekas all asylsökandes

barn alllid har rätl lill en inledande hälsoundersökning och akut sjukvård.

Under de senasle åren har i massmedia och på annal sålt framförts olika

förslag lill åtgärder för atl barnens situation i utlänningsärenden skall

uppmärksammas bättre. Enligt min mening bör dessa förslag avgöras först

efter en samlad bedömning av flyktingbarnens situation. Jag kommer där

för att föreslå regeringen att ta ställning till vilka ytteriigare åtgärder pä

området som kan behövas, först efter att ingående ha studerat den utred

ning, som nyligen redovisats av socialstyrelsen rörande de sociala, medi- 33

cinska och psykologiska
behov som barn till asylsökande har under den lid Skr. 1987/88:157 de
vistas i föriäggning eller i andra kollekliva boendeformer.

Del
kan här påpekas atl regeringen den 5 november 1987 också uppdragit ål
socialstyrelsen atl utreda frågan om det behov av stödinsatser från socialtjänsten
samt hälso- och sjukvården som kan finnas hos de flyktingbarn som tillåtits
stanna i Sverige. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 1988.

En
annan uppmärksammad fråga i sammanhanget rör möjligheterna atl la barn i
förvar. Bl. a. har krav framställts pä etl absolut förbud mol att barn tas i
förvar. Både regering och riksdag har emellertid ansett atl ett sådant förbud
inte bör införas. Det måste finnas möjligheter alt ta barn i förvar för au
exempelvis möjliggöra verkställighet av avlägsnandebeslut. Reglerna för alt ta
barn i förvar är emellertid synneriigen restriktiva. Jag vill här peka pä den
skärpning av bestämmelserna som vidtogs under vären 1987 (SFS 1987:208 och
regeringens förordningsmotiv 1987:3).

Sedan
del framkommit atl mänga barn lagils i förvar inom Arlanda vakldislrikl,
uppdrog regeringen åt justitiekanslern (JK) att närmare utreda omständigheterna
kring dessa förvarstaganden.

7 Flyktingmottagandet

Sedan
den 1 januari 1985 svarar stat och kommun i samverkan för mottagande av
flyktingar och asylsökande. Statens invandrarverk är slallig huvudman för flyktingmoltagandet.
Invandrarverket driver förläggningar och skall träffa överenskommelser med
kommuner om mottagande av flyktingar och asylsökande mol slallig ersättning.

Enligl
de riktlinjer för mottagandel av asylsökande som antogs av riksdagen år 1984
bör utlänningar, som i samband med inresan lill Sverige söker asyl och inte
direkt avvisas, hänvisas till en kortare tids inkvartering vid en förläggning,
där normall asylulredningen görs. Under vistelsen pä förläggningen skall en
planering göras av i vilken kommun del fortsatta mottagandet bör ske. Vidare
genomgår den asylsökande en inledande hälsoundersökning.

Enligt
de senare riktlinjerna, som fastställdes av riksdagen hösten 1985, skall ocksä
utlänningar som söker asyl en tid efter inresan i ökad utsträckning
inkvarteras på utredningsförläggning under den lid polisens utredning i
asylärenden genomförs. Fortfarande är del dock ca 25% av samtliga asylsökande
som på egen hand söker sig till en kommun och visias där under hela väntetiden.
De kommunala myndigheterna svarar då, mol ersättning från staten, för bostad
och uppehälle.

Förläggningsverksamheten

Invandrarverket
driver permanenta föriäggningar i Alvesta, Moheda, Hall

stahammar, Flen och Landskrona. Den I juli 1987 öppnade verkel också

en fast utredningssluss för asylsökande i Carlslund, i Upplands Väsby

kommun. Samtidigt inrättades en ulredningssluss i anslutning lill förlägg

ningen i Flen. Vid behov får verkel också anordna och driva tillfålliga 34

förläggningar samt svara
för annan temporär inkvartering av asylsökande i Skr. 1987/88:157 anslutning
lill inreseorlerna. Invandrarverket får ocksä träffa avtal med kommun eller
annan om att anordna och driva tillfälliga förläggningar samt om tillfällig inkvartering
i andra former. Sedan februari driver Svenska röda korset en
flyktingförläggning i Sandviken.

För
mottagandet av sjuka och handikappade flyktingar förfogar invandrarverket över
en mottagningsenhet inom Regionsjukhuset i Linköping. De flesta av dessa
flyktingar bor pä förläggningen i Moheda när de inle visias på sjukhuset. Mohedaförläggningen
har byggt upp en särskild enhet för handikappade flyktingar och häller kontinueriig
kontakt med Regionsjukhuset i Linköping. Under 1987 överfördes ca 70
handikappade flyktingar lill Sverige. De flesta har under någon period vårdats
pä Regionsjukhuset i Linköping.

Del
ökade anlalet asylsökande och svårigheterna all placera ut asylsökande och
flyktingar i kommuner har lett lill att invandrarverket har tvingats bygga upp elt
stort antal tillfålliga förläggningar av olika slag. Vidare har tiderna för förlåggningsvislelse
blivit avsevärt längre ån det mäl på fyra veckor, som angavs när det nya
systemet för flyktingmottagande utformades.

Utvecklingen
framgär av nedanstående uppställning, som visar anlalet föriäggningar och
beläggningen pä dessa vid olika tidpunkter.

Det
mäste dock understrykas all dessa, liksom andra statistiska uppgifter, är
preliminära och kan bli föremål för korrigering till följd av de fel i SI V: s
dataprogrammering som upptäckts.

Anlal
slussar/ Beläggning

förläggningar

1985-01-01

9

1986-01-01

25

1987-01-01

32

1987-12-31

47

1500
3 300 5600 8600

Av
de föriäggningar som var i bruk den 31 december 1987 var 31 förläggningar vid
vilka del förekom polisutredningar och 16 s. k. slussförläggningar. Vid dessa
förekommer som regel inte någon polisutredning ulan de som vistas där väntar endasl
på all placeras på en förläggning där utredning sker. Flertalet asylsökande vistas
nu i genomsnitt 3-4 månader på en sådan slussförläggning. Den totala vistelseliden
pä föriäggning är för närvarande i genomsnitt 11-12 mänader.

Av
dem som visias pä förläggning är merparten asylsökande, som ännu inle fält något
slutligt beslut i sitt ärende. I september 1987 tog invandrarverkels styrelse
ett principbeslut all prioritera utplaceringen av flyktingar med
uppehållstillstånd. Mol bakgrund av de allt längre förläggningstiderna ökar
emellertid pä förläggningarna antalet personer, vilka har beviljats uppehållstillstånd
och enbart väntar på alt mottagande skall kunna ordnas i en kommun. Den 31
december 1987 var del drygt I 900 av de 8600 personer, som vistades pä
förläggning, vilka hade beviljats uppehållstillstånd.

De
flyktingar, som överförts lill Sverige inom ramen för flyklingkvoten, t,

de
s. k. kvotflyklingarna, har huvudsakligen lagils emot på invandrarver-

kets
förläggningar i Hallstahammar, Fagersta och Surahammar saml på Skr.
1987/88:157 Svenska röda korsels förläggning i Sandviken. Från december 1987
har även förläggningen i Kristineberg fått las i anspråk för kvotflyktingar. I etl
par fall har kvotflyktingar lagils emot i Moheda. Det har framför allt rört sig
om handikappade flyktingar.

Vistelseliden pä förläggning har under 1987 varil relativt
läng för kvotflyktingar liksom för andra flyktingar. Sedan invandrarverkets
styrelse i september log principbeslutet aU prioritera flyktingar med uppehållstillstånd
har den genomsnittliga vistelseliden minskat något.

Det kommunala flyktingmottagandet

Kommunernas mottagande av asylsökande och flyktingar har
också ökal för varje år sedan del nya systemet för flyktingmottagande infördes.
Under år 1985 mottogs ca 14000 flyktingar och asylsökande i 137 kommuner med
vilka invandrarverket träffat överenskommelser. Under är 1986 tog 197 kommuner
emot ca 14700 flyktingar och asylsökande. År 1987 beräknas ca 18000 flyktingar
och asylsökande ha tagils emot i 241 kommuner. Denna siffra inkluderar
efterföljande anhöriga saml asylsökande, som kommit till kommunerna på egen
hand. För år 1988 har invandrarverket vänt sig till samtliga 284 kommuner med
begäran om mottagande av ca 29000 flyktingar.

Trots att fler kommuner under år 1987 har tagit emot
flyktingar och asylsökande motsvarar inle kommunernas mottagande behovet. En av
orsakerna till delta år brisl på bosläder i kommunerna. Regeringen gav i april
1987 bostadsstyrelsen i uppdrag alt genom länsbostadsnämndernas försorg hämta
in och ställa samman uppgifter från landets kommuner om deras planering för atl
bereda flyktingar bosläder.

Bosladsslyrelsen redovisade sitt uppdrag i november 1987.
Av redovisningen framgär bl. a. all endasl 30% av de tillfrågade kommunerna
har tagit med behovet av bostäder för flyktingar i sina
bostadsförsörjnings-program.

För all påskynda utplaceringen i kommunerna överväger jag
alt föreslå regeringen all ge invandrarverket i uppdrag all bedriva en försöksverksamhel
i begränsad omfattning med kommunala moltagningscenlra. Försöksverksamheten
skulle innebära alt kommunerna inrättar särskilda flyk-tingbosläder av genomgängskaraklär.
Genomgängsboslåderna kunde sammanföras lill enheter, s. k. moltagningscenlra
för flyktingar. Vid dessa moltagningscenlra skulle flyktingar kunna tas emot lerminsvis
direkt frän en mottagningssluss eller en föriäggning.

Kommunerna erhåller slallig ersättning för de faktiska
kostnaderna för

bostad och uppehälle lill asylsökande och till flyktingar för del år de har

fält tillstånd samt under ytteriigare tre är. Bidragen till asylsökande och

flyktingar är behovsprövade. Vidare får kommunerna för varje asylsökan

de och flykting, som man tar emot, en schablonberäknad summa som skall

läcka vissa andra kostnader. Utöver schablonersällningen kan särskilda

bidrag ocksä lämnas för vissa speciella insatser såsom atl bygga upp

kompetensen i nya moltagningskommuner, särskilda insatser för bandi- 36

kappade
flyktingar eller samarbelsprojeki mellan olika kommuner. Sjuk- Skr.
1987/88:157 vårdshuvudmännen får ersättning för akut sjukvård som lämnas för
asylsökande och för vissa särskilda vårdkostnader för flyktingar.

Under budgetåret 1986/87 betalades ca 1240 milj. kr. i
ersättning och bidrag till kommuner och landsting för åtgärder för flyktingar
och asylsökande. Kostnaderna för förläggningar uppgick under kalenderåret 1987
till ca 550 milj. kr.

Arbetsmarknadsåtgärder och svenskundervisning

Det är väsentligt för flyktingarnas anpassning och
integration i det svenska samhället att de så snart som möjligt får etl arbete.
Flyktingar har rått lill arbelsmarknadsservice och arbetsmarknadspoliliska ätgärder
så snart de fält sina uppehålls- och arbetstillstånd. Huvudprincipen är all
flyktingars, liksom övriga invandrares, problem på arbetsmarknaden skall lösas
inom den allmänna arbetsmarknadspolitiken. I vissa fall kan emellertid
särskilda åtgärder vara nödvändiga.

Det är vidare väsentligt atl flyktingars och andra
invandrares kunskaper och yrkeserfarenheter tas till vara och vid behov byggs
pä bl. a. för alt motverka den för närvarande sneda fördelningen av utländska
medborgare pä arbetsmarknaden. Flyktingar och andra invandrare bör ges sädan
vägledning och sådana kunskaper om svensk arbetsmarknad och svenskt arbetsliv
all de kan göra sitt val av yrkes- eller utbildningsinriktning på realistiska
grunder.

Det motstånd som kan märkas mot all anställa flyktingar måsle
brytas. Bl. a. därför behöver olika vägar prövas för att slussa ul flyktingarna
pä arbetsmarknaden.

En viktig åtgärd för alt hjälpa flyktingar att anpassa sig
i det svenska samhället är svenskundervisning. Lagen (1986:159) om
grundläggande undervisning i svenska för invandrare (sfi) har varit i kraft i
snart tvä är. Under den lid den nya lagen varil i kraft har kritik riktats
framför allt mot statsbidragssystemet där resurstilldelningen baserats på
tidigare års invandring och inte den aktuella situationen i respektive kommun.
En del kommuner har haft länga väntelider innan flyktingarna har kunnat fä sin
grundläggande svenskundervisning. Vidare har flyktingarnas deltagande i
arbetsmarknadsutbildning med påbyggnads-sfi varit mindre än förväntat, vilkel
medför en större efterfrågan pä studieförbundens päbyggnads-sfi. Mol bakgrund
av dessa erfarenheter har utbildningsministern i budgetpropositionen
(1987/88:100 bil. 10 s 192-195) föreslagit ell nytt statsbidragssystem för den
grundläggande undervisningen. Frågan om hur resurserna till päbyggnads-sfi
skall fördelas mellan studieförbunden och AMU bereds för närvarande i
regeringskansliet.

Pågående reformarbete

Den ökande flyktingströmmen har ställt slora krav på de
myndigheter och

andra som är inkopplade på flyktingmoltagandet. Slora
personella och 37

ekonomiska insatser måsle
göras. Det är därför nödvändigt atl verksamhe- Skr. 1987/88:157 ten
fortlöpande ses över.

Som
jag tidigare nämnt (se avsnitt 5) har nyligen tvä utredningsförslag lämnats till
regeringen (SOU 1988:1 och 2.) Förslagen remissbehandlas för närvarande.
Förslagen är i huvudsak inriktade på att effektivisera handläggningen av
asylärendena.

Under
hösten tillsaltes också en utredning med uppgift att se över invandrarverkets
organisation. Utredningen, som nyligen avlämnade ett principförslag till ny
organisation vid invandrarverket, skall särskilt pröva möjligheterna lill en
effektiv och flexibel ärendehantering och arbetsfördelning mellan invandrarverket
centralt och mellan verkels förläggningar. Utredningens slutbetänkande beräknas
kunna bli avlämnat senare under är 1988. Jag har redan presenterat mina förslag
till en principorganisation (prop. 1987/88:158). I propositionen redovisas
principer för en ny organisation vid statens invandrarverk. Verkets uppgifter
skall vara att svara för prövningen av ärenden enligt utlännings- och
medborgarskapslagstiftningarna, att vara huvudman pä den statliga sidan för flyktingmoltagandet
och all centralt bevaka och samordna frågor som rör invandrarnas och de språkliga
minoriteternas situation i landet. Invandrarverkels organisation regionaliseras,
för att åstadkomma effektivare handläggning av utlänningsärenden och därmed
kortare handläggningslider, elt bättre flyktingmottagande och utvecklade
kontakter mellan verket och kommunerna. Invandrarverkets nya organisation
beräknas träda i kraft den I juli 1989.

Såväl
förslaget rörande invandrarverkels organisation som de tidigare nämnda
utredningsförslagen om handläggningen av asylärenden beräknas kunna genomföras
fullt ut den I juli 1989.

I
den fortsatta beredningen av dessa frägor kommer det givelvis ocksä atl finnas
utrymme för att beakta relevanta synpunkter från de rapporter som presenterats
av riksdagens revisorer och av riksrevisionsverkel.

Riksdagen
har nyligen behandlat etl förslag från regeringen om etl nytt bidragssystem för
asylsökande. Förslaget, som presenterats i prop. 1987/88:80 om bistånd ät
asylsökande m.fl., innebär att asylsökande och andra utlänningar som vistas här
i landet under den lid deras ansökan om uppehållstillstånd prövas skall erhålla
bidrag för sitt uppehälle genom etl för hela landet enhetligt stödsystem.
Förslaget ingår i det breda arbete som bedrivs för atl anpassa flyktingmoltagandet
till den ökande strömmen av flyktingar. Del nya stödsystemet beräknas kunna
träda i kraft den I maj 1988.

8 Frivillig ätervandring

Stöd
till flyktingar, som önskar ålervandra till hemlandet eller bosätta sig i

annat land, ges i form av resebidrag och regleras i förordningen om bidrag

lill flyktingars resor från Sverige för bosättning i annal land (1984:890).

Resebidragel är behovsprövat och innefattar biljetlkoslnaden saml ett

kontant belopp på I 000 kr./person, dock högst 5000 kr./familj, för kostna

der i samband med resan och uppehälle under första tiden efter ankoms

len. Resebidragel administreras av invandrarverket. 38

Personer
som kommil lill Sverige som flyktingar, men därefter blivit Skr.
1987/88:157 svenska medborgare, omfattas ej av förordningen.

Ätervandring har hittills främsl aktualiserats för
latinamerikanska f.d. flyktingar sedan en politisk normalisering ägt rum i
flera av deras hemländer. Under år 1987 har Sverige från anslagsposten
humanitärt bistånd i Latinamerika bidragit med ca 16 milj. kr. till integralionsprogram
för återvändande i Latinamerika, främst i Uruguay och Argentina. Bidrag har
även utgått till program i Chile, El Salvador, Nicaragua och Haiti. Stödet har främsl
utgått genom Diakonia och World University Service.

Ålervandring med slöd av resebidragel har i första hand
skett lill länder i Latinamerika, främst till Uruguay, Argentina och Bolivia
efter att demokratiska regeringar tillträtt i dessa länder.

Antalet beviljade bidrag var som högst åren 1984-1985, men
därefter har inströmningen av ansökningar successivt avtagit. Frän år 1985 till
år 1987 gick antalet personer som beviljades resebidrag ner lill hälften, framför
allt beroende på alt ålervandringen lill Uruguay avsevärt minskat.

Medan ålervandringen till övriga Latinamerika avtagit
eller varit konstant har antalet personer som ålervandrar till Chile ökal.
Under år 1987 var hälflen av dem som ålervandrade med resebidrag chilenare.

Anlalet personer som återvandral med resebidrag under de
tre senasle åren fördelade pä de mesl frekventa länderna redovisas nedan:

Utvecklingen av flyktingåtervandringen åren 1985—1987

Destinationsland 1987 1986 1985

92

74

55

22

75

230

6

30

34

25

22

10

39

40

36

Chile

Uruguay

Argentina

Bolivia

Övriga

TOTALT 184 241 365

Kostnaderna för beviljade resebidrag uppgick år 1987 till
1,8 milj. kr.

Under år 1987 har en arbetsgrupp inom
arbetsmarknadsdepartementet gjort en genomgång av olika ålervandringsfrågor.
Gruppen har samarbetat med myndigheter, frivilligorganisationer saml invandrar-
och flyklingorga-nisalioner.

Förhoppningar
om atl i en framlid kunna återvända till ursprungslandet

finns säkeriigen hos de flesta utvandrare, vare sig de utvandrar av politiska

eller av andra skäl. Bland arbetskraflsinvandrare i Sverige sker en tämli

gen omfattande ätervandring. Andelen ålervandrare varierar dock med

bl. a. ursprungsland och lidpunkt för invandringen i Sverige. Bland katego

rin flyktingar i Sverige år del främst latinamerikaner som har återvandral.

Omfallningen av dessas ålervandring är emellertid svär att uppskatta. Till

Uruguay l. ex., har emellertid under åren 1985 och 1986 enligt befolknings-

statistiken utvandrat ca 540 personer, varav ca 140 var svenska medborga

re. Under första halvåret 1987 har ålervandringen till Uruguay varil liten.

Del ligger i sakens natur all flyktingars möjligheter all ålervandra är

beroende av förhållandena i ursprungslandet. När förhållandena där med- 39

ger ålervandring,
har ofta flyktingarna och deras familjer i sådan grad Skr. 1987/88:157

anpassat
sig till svenska förhållanden alt mänga väljer alt trots allt stanna i

Sverige.

Det faktum alt de flesta flyktingar i Sverige trots
förhoppningar om ätervandring har visat sig stanna här, har framförts som etl
argument för atl flyktingar i Sverige i första hand bör planera för en framlid
här. Delta skulle ge de bästa förulsätlningarna för framtiden, vare sig man
stannar i Sverige eller väljer att ålervandra. Del är vidare en allmänt spridd
uppfattning bland flyktingar, som är aktiva i ålervandringsfrågor, alt del för
dem som faktiskt ålervandrar är av avgörande betydelse alt ålervandringen är
noga planerad för alla berörda familjemedlemmar.

På grundval av de överväganden som gjorts av arbetsgruppen
och efter avslutandet av den pågående beredningen avser jag atl senare redovisa
min inställning i denna fråga.

9 De svenska frivilliga organisationerna

De svenska frivilliga organisationer som är mesl aktiva
inom flyktingpolitikens och flyktingbiståndets områden deltar i den av
regeringen tillsatta flyklingpoliliska beredningen. Dessa är: Amnesty internationals
svenska sektion. Rädda barnen. Svenska flyktingrådel. Svenska kyrkans nämnd-för
mellankyrkliga och ekumeniska förbindelser. Svenska röda korset och Sveriges frikyrkoräd
(Diakonia). Några av dessa, samt även andra svenska frivilliga organisationer,
får också slalligl stöd i olika former för sin verksamhel bland flyktingar,
framför allt i tredje väriden.

1 Sverige samarbetar dessa organisationer regelbundet inom
Frivilligorganisationernas samarbetsgrupp i invandrar- och flyktingfrågor.

Amnesty internationals svenska sektion

Amnesty international (AI), som finansierar sin verksamhel
hell med egna medel, molsäller sig atl personer sänds från etl land till ell
annat, där risk finns alt de blir samvetsfångar, utsätts för tortyr eller döms lill
döden/avrättas. Mol denna bakgrund distribueras fortlöpande via det svenska
sekretariatet till berörda myndigheter, organisationer och advokater, aktuell
dokumentation om situationen beträffande mänskliga rättigheter i många länder.

I flera fall vände sig den svenska sektionen under år 1987
till svenska myndigheter med en vädjan om all asylsökande inte skall utvisas lill
länder där ovannämnda risker enligl Amnesty inte kunde uteslutas. Della arbete
har skett i nära samråd med den asylsökandes advokat.

Förutom del centrala sekretariatets två flyklingsamordnare
finns för

närvarande ell regionall kontaktnät med 18 flyklingombud i lika mänga

distrikt landet runt. Deras huvudsakliga uppgifter är all på regional nivå

vara kontaktpersoner i flyktingfrågor, hålla sig väl underrättade om den

aktuella flyktingpolitiken samt alt förmedla landmalerial. På motsvarande

sätl har flera av sektionens för närvarande 330 arbetsgrupper valt all också

lokall arbeta med bl. a. dessa frågor. 40

Rädda
barnen Skr. 1987/88:157

Rädda barnen år en partipolitiskt obunden organisation som
stöds av över 200000 medlemmar, faddrar och regelbundna givare. Organisationen
har konsultativ status under ECOSOC, Förenta Nationernas Ekonomiska och Sociala
Råd.

Enligl sina stadgar skall Rädda barnen arbeta för atl
förbättra barns villkor utifrån grundtankarna i Förenta Nationernas deklaration
om Barnels rättigheter. I linje härmed verkar Rädda barnen för att försvara
barnens rättsliga ställning och skydd vid asylprövning. Rädda barnen bedriver
också etl omfattande biståndsarbete i en rad utvecklingsländer.

Rädda barnen lämnar i viss utsträckning juridiska råd i
asylärenden och deltar i diskussioner kring juridiska frågor för atl bevaka
flyktingbarnens rättigheter. Organisationen söker ocksä genom selekliva sociala
insatser alt underiätta flyktingbarns anpassning till del svenska samhället så atl
deras möte med Sverige blir så positivt som möjligt. Härutöver bedriver Rädda
barnen ocksä ell opinionsbildningsarbele kring flyktingfrågor som framför allt
berör barns rättigheter.

Svenska flyktingrådet

Svenska flyktingrådel (SvFR) har till ändamäl atl verka
för en solidarisk och human flyktingpolitik. SvFR ger genom sin mollagningsyerksamhel
råd ät asylsökande och flyktingar. Medlemmar är såväl organisationer som
enskilda. Organisationen har etl medlemsskap bestående av ell mindre anlal
organisationer och ell lOO-lal individuella medlemmar. SvFR verkar även genom lokala
arbetsgrupper. Samverkan sker med svenska och internationella organisationer. Verksamhelen
bedrivs hell genom frivilliginsatser.

Svenska kyrkans nämnd för mellankyrkliga och ekumeniska
förbindelser

Ansvaret för Svenska kyrkans arbete bland invandrare och
flyktingar i Sverige ligger inom Nämnden för mellankyrkliga och ekumeniska
förbindelser (MEF), vars ordförande år Ärkebiskopen. MEF har en särskild
kommitté för invandrar- och flyktingfrågor. Inom MEF:s kansli finns tvä
tjänster för dessa frågor. Invandrarsekreteraren arbetar med invandrarfrågor
inom Svenska kyrkan såsom förhållandel lill invandrarkyrkorna, den s. k.
vänskapsveckans förankring i församlingarna saml liknande manifestationer för atl
befrämja och verka för invandrares integrering i det svenska samhället. Flyklingsekreleraren
arbetar bl. a. med att på olika sått lämna stöd till asylsökande och
flyktingar, bistå församlingsmedlemmar och av församling och stift anställda flyktingassislenter,
diakonissor, präster etc. som har ell speciellt engagemang i dessa frägor. Inlernalionelll
samverkar Svenska kyrkan i dessa frågor bl. a. med Kyrkornas Väridsråd i Geneve
och Churches' Committee on Migranls in Europé.

Invandrar- och flyktingkommiltéer har bildals eller är på
gäng all bildas i varje stift. Dessa kommittéer har tillsammans med stiflsmedarbelare
ansvaret för invandrar- och flyktingfrågor i stiftet. Gemensamt för stiften är

att de från
MEF och Lutherhjälpen erhåller ca 300000 kr. åriigen atl direkt Skr.
1987/88:157 användas för akuta flyktinginsatser i stiften. Det kan gälla
resebidrag lill flykting som blivit svensk medborgare och önskar återvända lill
sill hemland, viss lakar- och sjukvårdskostnad, bidrag till rättshjälp, viss lyp
av projektverksamhet etc.

Svenska röda korset

Svenska röda korset (SRK) bedrev under år 1987 etl
omfattande flyktingarbete såväl nationellt som inlernationelll. Det
internationella arbetet skedde i samarbete med bl. a. den internationella Rödakorskommittén
och FN:s flyktingkommissarie genom särskilda projekt för flyktingar i Zambia,
Centralamerika, Pakistan och Algeriet.

Del var huvudsakligen insamlade medel från FLYKTlNG-86-kam-panjen
som togs i anspråk för dessa projekt lill elt totalt belopp av ca 8,5 milj. kr.

I Sverige bedrevs ell omfattande stödarbele med rådgivning
m. m. till asylsökande. Vidare erhöll 845 personer (427 vuxna och 418 barn)
ekonomisk hjälp till familjeåterförening. Bidragen uppgick till ca I milj. kr.
Över I 100 familjemeddelanden utväxlades mellan anhöriga i Sverige och krigsfångar
och politiska fångar i olika länder, främsl Iran och Irak.

Inom del lokala flyktingmoltagandet växte antalet
medverkande kommuner lill ca 70 med bl. a. ett 25-lal internationella
träffpunkter.

Den 20 februari startade verksamheten vid den första folkrördsedrivna
flyktingförläggningen i SRK:s regi i Sandviken med plats för ca 275 flyktingar/asylsökande.
Efter ny framställning från SIV beslöt SRK:s centralstyrelse atl acceptera
driftsansvaret för ytteriigare 3-5 förläggningar av vilka tre startar sin
verksamhet i april/maj 1988.

Sveriges frikyrkoråd/Diakonia

Sveriges frikyrkoräd (SFR) och De fria samfundens råd
(SFR/SAMRÅD) beslår av tolv kristna, från staten fristående trossamfund. Dessa
kyrkors gemensamma insatser bland invandrare och flyktingar sker genom invandrar-
och flyklingavdelningen, som leds av elt utskott med representation även frän
invandrarnas trossamfund.

De internationella insatserna förmedlas genom Diakonia,
som är samfundens gemensamma organ för katastrof-, utvecklings- och biståndsinsatser
i tredje världen. Genom Diakonia genomförs också omfattande flyktingprogram,
framför allt i Latinamerika, Mellanamerika och Mellanöstern.

Genom Samarbetsnämnden
för stensbidrag till trossamfund (SST), som

är en speciell nämnd utsedd av regeringen, fördelas statsbidrag till 36

trossamfund, av vilka ett 25-tal i huvudsak beslår av invandrare och

flyktingar. Dessa samfund har en nära samverkan, både organisatoriskt

och praktiskt, med SFR:s invandrar- och flyktingavdelning. Bland annat

genomförs kurser och konferenser för förtroendevalda och anställda inom

invandrarnas trossamfund, information till svenskar om invandrare och 42

flyktingar,
rådgivning och kurativa insatser för flyktingar och asylsökande, Skr.
1987/88:157 liksom utbildningsinsatser av olika slag. Elt treårs-projekl under beleckningen
"Församlingen som inlernationell mötesplats" har initierats under år
1987.

En sårskild konsultationsgrupp- Samfundens Arbetsgrupp för
Minoriteters Ställning i Sverige (SAMS i Sverige) bearbetar frägor kring
rasism, främlingsfientlighet och minoriteters rättigheter.

Invandrar- och flyktingavdelningen samverkar
internationellt med en rad organisationer, bland andra Churches Committee for Migranls
in Europé (CCME), etl organ som tillkommit på initiativ av Kyrkornas världsråd.
Nära samverkan sker också med European Consultalion on Refugees and Exiles (ECRE).

10 Opinionsbildande verksamhet

I syfte atl stimulera till personliga kontakter mellan
olika invandrar- och flyktinggrupper och infödda svenskar log jag, vid elt möte
med representanter för etl antal folkrörelser, i januari 1987 initiativ lill
en vänskapsvecka i folkrörelsernas regi. Under vänskapsveckan den 18-24 maj
1987 ägde en rad arrangemang rum för alt närma invandrare, flyktingar och
svenskar till varandra. Åven under år 1988 kommer en vänskapsvecka alt äga rum,
och fler organisationer än föregäende år har engagerat sig i det förberedande
arbetet. Vänskapsveckan 1988 artangeras under tiden den 16-22 maj.

För atl diskutera åtgärder för alt förbättra relationerna
mellan invandrare och infödda svenskar har jag också haft överläggningar med
andra folkrörelser bl. a. organisationer verksamma inom skolans område.

Under våren 1988 kommer jag atl bjuda in invandrar- och
flyktingorganisationernas ungdomssektioner och ungdomsansvariga till en konferens
för alt diskutera invandrarungdomarnas villkor i del svenska samhället.

Med slöd av de särskilda medel som jag har till milt
förfogande för opinionsbildande verksamhel är en informationsskrift om
invandrar- och flyktingpolitik under framställning. Skriften kommer alt spridas
till skolor, kommuner, arbetsförmedlingar, folkrörelser m. fl.

Även statens invandrarverk har särskilda medel för alt
bedriva opinionsbildande verksamhel. Verksamheten bedrivs av arbetsgruppen för
etniska relationer (SAMS-gruppen). Medlen har huvudsakligen använts dels för
skolan, dels för flyktingmoltagandet.

För skolan bedriver SIV fortbildning av skolpersonal i
invandrar- och flyktingfrågor, attitydbearbelning, kullurmöleskunskap och
internationellt synsätt i undervisningen. Utvecklingsarbete bedrivs dels i
skolor, dels i samarbete med lärarhögskolor. Utvecklingsarbetet resulterar i
sin lur i läromedel och handledarmaterial till slöd för skolans undervisning om
etniska relationer.

Insatserna för flyktingmotlagandel omfattar främst stöd
och rådgivning

lill nya mottagningskommuner. I första hand sker della genom personal

fortbildning, melod- och erfarenhelsförmedling i opinionsfrågor. I syfte atl

motverka riskerna för utbrändhel, med bl. a. slor personalomsättning som 43

följd,
medverkar SIV:s arbetsgmpp för etniska relationer i utbildning i Skr.
1987/88:157 kullurmöleskunskap samt som resurs för enskilda kommuner i akuta
fall av etniska motsättningar eller andra kulturtelalerade situationer.

En
undersökning av del svenska folkets attityder till invandringen och till invandrare
och flyktingar har ulförts under är 1987 genom delegationens för
invandrarforskning försorg. Den är en uppföljning av tidigare undersökningar
från åren 1969 och 1981, och den visar alt människors inställning till
invandrare och flyktingar i allt väsentligt har bibehållits mellan åren 1981
och 1987 trots den kraftiga ökningen av asylinvandringen under denna lid.

I
september 1987 tillkallade regeringen en kommission (A 1987:05) mot rasism och
främlingsfientlighet (dir. 1987:40). I kommissionen, som leds av Melallarbelarförbundets
ordförande Leif Blomberg, ingår representanter för riksdagspartierna. En
expertgrupp är knuten till kommissionen. Den leds av
diskrimineringsombudsmannen, och i gruppen ingår representanter för några
centrala myndigheter med särskill ansvar för invandrarpolitikens genomförande.
Genom särskilda medel kommer kommissionen alt ha goda möjligheter alt med
ekonomiska bidrag stödja olika aktiviteter som syftar till all bekämpa rasism
och främlingsfientlighet.

11 Sammanfattning

Det
totala anlalet flyktingar i väriden uppskallas till ca 15 miljoner. Majoriteten
av dessa finns i Afrika, Asien och Latinamerika. Dessutom finns del i mänga
länder interna flyktingar, s. k. displaced persons, som inle ingår i den
officiella statistiken och uppskallas till ca fyra miljoner människor.

Antalet
asylsökande, särskill från de utomeuropeiska länderna, har ökat i Västeuropa
under senare delen av åttiotalet. Det totala antalet asylsökande i Västeuropa
var ca 157000 under år 1987, vilkel dock är en minskning jämfört med 1986.

Det
finns många orsaker lill varför människor flyr från sina hemländer. En viktig
sådan är kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Trots atl en majoritet av FN:s
medlemsländer anslutit sig till FN-konvenlionerna om mänskliga rättigheter
förekommer kränkningar.

Den
svenska regeringen följer därför utvecklingen i fräga om mänskliga rättigheter
i hela världen genom bl. a. de svenska utlandsmyndigheterna, FN och andra
internationella organisationer. Demokratiskt inflytande och krav på respekt för
mänskliga rättigheter är ocksä elt mål för det svenska utvecklingsbiståndet.

Sverige
för en aktiv internationell politik. Bevakningen av ulvecklingen inom del flyklingpoliliska
omrädet har varil intensiv och Sverige har bäde politiskt och genom
biståndsinsatser kunnal reagera på nya och/eller förvärrade
flyktingsituationer. Samarbetet med UNHCR och olika inlernationella organ är
väl utvecklat.

Svensk
.flyktingpolitik på del internationella planet kommer främst lill

uttryck inom UNHCR: s exekutivkommitté där Sverige är medlem, samt i

FN: s generalförsamling. De vikligasle besluten vid 1987 års exekuiivkom

millémöle rörde dels fördömande av militära attacker mol flyktingläger, 44

dels flyktingbarnens
situation. Skr. 1987/88:157

Sedan
1985 har tre särskilda konsultationer hållits mellan UNHCR och elt antal
västeuropeiska länder saml Australien och Canada. Konsultationerna har blivit elt
värdefullt instrument bl. a. för att värna om principerna i 1951 års
flyktingkonvention. Nästa möte kommer atl äga rum i maj 1988.

Det
nordiska samarbetet har vidareutvecklats.

Många
flyktingsituationer i världen har en tendens att permanentas, i synnerhet i u-länderna.
Man eftersträvar därför en integration av flyktinghjälp och
utvecklingsbistånd. Sverige har varit drivande när det gäller att vinna gehör
för en sådan politik.

UNHCR:s
budget för är 1987 uppgick till 450 milj. dollar. Sveriges totala bidrag till
FN: s flyktingkommissarie uppgick år 1987 till 127 milj. kr. Därmed är Sverige
den åttonde slörsla bidragsgivaren och räknat efter invånarantal den fjärde
största bidragsgivaren. Del svenska reguljära bidraget till UNRWA för år 1987
uppgick till 75 milj. kr. Dessutom har Sverige givil 11,5 milj. kr. som extra
bidrag, bl. a. lill katastrofhjälp i Libanon.

Därutöver
har under år 1987 ca 415 milj. kr. tagils i anspråk frän olika biståndsanslag
för flyktingar och hemlösa världen över. Medlen har kanaliserats genom olika
svenska och internationella organisationer. Av dessa har ca 115 milj. kr.
använts för olika flyktingprogram i södra Afrika.

Sveriges
samlade bidrag för är 1987 lill flyktingar och hemlösa uppskattas till över
650 milj. kr.

En
ökande andel asylsökande har anlänt utan dokument eller med falska sådana.
Dessa förhållanden har föranlett etl stort antal länder atl skärpa tillämpningen
av gällande lagstiftning. Detta kan vara en förklaring till nedgången i
siffrorna för år 1987 när det gäller antalet givna tillstånd.

Till
Sverige kom cirka 18000 asylsökande under är 1987 mot 14600 är 1986. De största
grupperna kom från Iran, Chile och Etiopien.

Sammanlagt
beviljades under år 1987 16545 uppehållstillstånd i Sverige till flyktingar
eller därmed jämställda (3, 5, 6 SS UllL, av humanitära skäl eller som
familjeanknytning lill flykting). Del är en ökning med ca 3 500 personer
jämfört med år 1986. Därav kom under är 1987 I 457 personer pä flyktingkvoten.
De största grupperna kom från Iran, Chile, El Salvador och Vietnam.

Sedan
är 1985 svarar stat och kommun för mottagandet av flyktingar och asylsökande.
Statens invandrarverk är statlig huvudman för mottagandet och driver fem fasta
förläggningar saml etl antal ulredningsslussar och tillfälliga flyklingföriäggningar.

Anlalet
asylsökande har som nämnts ökal kraftigt. Under år 1987 kom etl avsevärt större
antal asylsökande ån vad som beräknades när reformen genomfördes. Flyktingarna
har därför kommit all visias i förläggning under relativt lång tid i avvaktan
på alt komma ul i kommuner. Brislen på bostäder ute i kommunerna är en av
orsakerna.

Underär
1987 logs 18 000 flyktingar och asylsökande emot i 241 kommu

ner. Staten betalade ut ca 1240 milj. kr. under är 1987 i ersättning till

kommunerna för åtgärder för flyktingar och asylsökande. Själva förlägg

ningskostnaderna uppgick lill ca 550 milj. kr. år 1987. 45

I februari 1987 tillsatte
regeringen tvä utredningar i syfte atl kraftigt Skr. 1987/88:157 kunna
förkorta väntetiderna i utlänningsärendena. Utredningarna överlämnade sina slutbetänkanden
vid årskiflel 1987/88. Betänkandena remissbehandlas för närvarande.

Under
hösten 1987 tillsattes också en utredning med uppgift all se över
invandrarverkets organisation. En proposition med förslag till en princip-organisation
har nyligen avlämnats till riksdagen. Utredningen fortsätter sitt arbete och slulbetänkandet
beräknas vara klart senare under våren. Invandrarverkets nya organisation
beräknas tråda i kraft den I juli 1989.

En
proposition med förslag om elt nytt bidragssystem för asylsökande behandlas för
närvarande i riksdagen.

Flyktingar
har också återvandral lill sina hemländer. Del är främsl latinamerikaner som
har återvandral. Kostnaderna för slalen under är 1987, i form av resebidrag lill
omkring 180 personer, uppgick till 1,8 milj. kr.

Folkrörelsernas
arbete inom flyktingpolitikens och flyktingbiståndets områden är myckel
viktigt. De slörsla av dessa organisationer deltar också i den av regeringen
tillsatta flyklingpoliliska beredningen, vilken sammanträtt tre gånger under
år 1987.

Fortsatta
insatser för all genom information och opinionsbildning verka för en forlsall
solidarisk flyktingpolitik och motverka främlingsfientlighet ges starkt slöd.
Som elt led i detta arbete tillsaltes i september 1987 en kommission mol rasism
och främlingsfientlighet.

Sverige
har fortsatt atl driva en solidarisk och ambitiös flyktingpolitik både inlernalionelll
och nationellt. I en värld av konflikter och katastrofer är en sådan
flyktingpolitik, tillsammans med olika strävanden för att bevara respekten för
de mänskliga räiiigheierna, den enda rättfärdiga. I vetskap om atl
flyktingproblemen endast kan lösas genom internationellt samarbete har Sverige
därför forlsall all aktivt verka för etl internationellt samarbete i
solidaritetens tecken i dessa frågor.

12 Hemställan

Jag hemställer

all
regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört i del
föregående om flyktingpolitiken.

13 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans
hemställan.

46

Förteckning över förkortningar (i bokstavsordning)

AMS Arbetsmarknadsstyrelsen

AT Arbetstillstånd

CAHAR Ad hoc Committee of Experts on the
Legal Aspecls of

Territorial Asylum, Refugees and Stateless Persons/Europarådets
ad hoc-kommilté för asylrätt och flyktingar

CDMG European Committee on Migralion

Europarådels styrkommitté för migrationsfrågor

DISERO/ Disembarcation
reselllemenl offers/Rescued at sea resett-

RASRO lemenl offers

UNHCR: s särskilda program för omplacering av s. k.
båt-flyktingar frän Indokina räddade till havs

ECOSOC FN:s
ekonomiska och sociala råd

EG De europeiska gemenskaperna

ECRE European Consultalion on Refugees
and Exiles

ICM Intergovernmental Organization for Migralion

Mellanstatliga migralionsorganisalionen

ICRC International Committee of the Red Cross

Internationella rödakorskommittén

ICVA International Council of Voluntary Agencies

Internationella rådet för frivilliga organisationer

lEFR International Emergency Food Réserve

Internationella beredskapslagrel av livsmedel för katastrofinsatser

ILO International Labour Organization

Internationella arbetsorganisationen

lUEF International University Exchange Fund

OAU Organization of African Unity

Organisationen för afrikansk enhet

ODP Orderly Departure Programme

SAMS-gruppen
Invandrarverkets arbetsgrupp mol etnisk diskriminering

SIOS Samarbetsgruppen för invandrarorganisalioner

SIV Statens invandrarverk

UNBRO United Nations Börder Relief
Operations

FN:s hjälporganisation för flyktingar vid den thai-kampu-cheanska
gränsen

UNICEF United
Nations Children's Fund

FN:s barnfond

UNHCR United Nations High Commissioner
for Refugees

FN:s flyktingkommissarie

UNRWA United Nations Relief and Works Agency
for Palesline

Refugees in the Near East FN:s hjälporganisation för paleslinaflyklingar

UAT Uppehålls- och arbelslillslånd

UT Uppehållslillslånd

UllF Utlänningsförordningen

UllL Utlänningslagen

WCC Worid Council of Churches

Kyrkornas världsråd

WUS World University Service

WFP World Food Programme

Internationella livsmedelsprogrammet

WHO Worid Health Organization

Världshälsoorganisationen

Skr.
1987/88:157

47

Innehållsförteckning Sid. Skr. 1987/88:157

1 Inledning ....................................................... ... 2

2 Den svenska invandringspolitiken ...................... ... 3

Utomnordisk
invandring på icke-poliliska grunder .... 3

Arbetskraftsinvandring.................................. ........ 3

Anhöriginvandring............................................. ... 3

Övrig
invandring ............................................ ... 4

Viseringspraxis................................................. ... 4

Invandringen
till Sverige 1987............................. ... 5

3 Flyktingsituationen
i väriden .............................. 5

Antalet
flyktingar.............................................. 5

Orsaker
till flykt ............................................... ... 7

Flyktingsituationen
i tredje väriden ................... 7

Flyktingar
och asylsökande i Västeuropa, Nordamerika och Oce

anien ............................................................ .. 10

4 Del
internationella flyktingarbetet och Sveriges roll .. 17

Inledning
....................................................... .. 17

Sambandet
mellan utvecklingsbistånd och flyktinghjälp 18

Sveriges
internationella bistånd lill flyktingar ....... .. 18

FN:
s generalförsamling ................................... .. 19

UNHCR
........................................................ .. 20

UNRWA
........................................................ .. 22

Europarådet
................................................. .. 22

ICM
............................................................ .. 23

EG
.............................................................. .. 24

Konsultationerna
mellan elt antal västeuropeiska länder saml Au

stralien och Canada ......................................... .. 24

Det
nordiska samarbetet.................................... .. 24

De
internationella frivilliga organisationerna ........ .. 26

5 Den
svenska utlänningslagstiftningen och dess tillämpning 27

De
gällande reglerna ....................................... 27

Handläggning
av asylärenden ........................... 27

Förslagen
frän asylärendeulredningen och översynen av utlän

ningslagstiftningen ........................................... 28

6 Flyktingar
och asylsökande i Sverige.................... 28

Enskilt
tillresta asylsökande ............................. 28

Organiserad
överföring av flyktingar (flyklingkvoten) 31

Anhörigresor.................................................... 33

Flyktingars
och asylsökandes barn....................... 33

7 Flyktingmoltagandet
......................................... 34

Föriäggningsverksamheten
.............................. 34

Del
kommunala flyktingmotlagandel...................... 36

Arbetsmarknadsåtgärder
och svenskundervisning . 37

Pågående
reformarbete .................................... 37

8 Frivillig ätervandring.......................................... 38

9 De svenska frivilliga organisationerna ................... .. 40

10 Opinionsbildande verksamhet ............................. .. 43

11 Sammanfattning .............................................. .. 44

12 Hemställan ................................................... .. 46

13 Beslut............................................................ 46
48

Förteckning
över förkortningar................................ .. 47

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988