Prop. 1987/88:160

Regeringens proposition 1987/88:160

om befruktning utanför kroppen

Prop.

1987/88:160

Regeringen föreslår riksdagen all anla de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 17 mars 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till lagstiftning om
befruktning utanför kroppen. Denna metod för konstlad befruktning innebär alt
ägg tas ul ur en kvinna, befruktas utanför hennes kropp och därefter förs in i
hennes livmoder igen. Lagstiftningen beslår av dels en ny bestämmelse i föräldrabalken
om faderskapet lill barn som har kommil lill genom befruktning utanför kroppen,
dels en ny lag om verksamheten som sådan med befruktning ulan-för kroppen. Den
nya bestämmelsen i föräldrabalken innebär att ett barn som har kommil till
genom befruktning utanför kroppen med samtycke av moderns make eller sambo får
samma rättsliga ställning i förhållande lill denne som om barnet hade kommil lill
på naturlig väg. Denne man skall alltså anses som barnels rättslige far.

Enligt den nya lagen om befruktning utanför kroppen får
sådan behandling i syfte att avla barn i fortsättningen utföras endast på en
kvinna som är gift eller sambo och endast med makens eller sambons sperma. Etl
ägg som befruktats utanför kroppen får endasl föras in i den kvinna som ägget
härrör ifrån. En förutsättning är vidare att mannen skriftligen samtycker lill
befruktningen.

S.k. surrogatmoderskap avvisas hell.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1
januari 1989.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 160

Propositionens
lagförslag Prop. 1987/88:160

1 Förslag till

Lag om
ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att del i 1 kap. föräldrabalken'
skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 7§

Har befruktning av moderns ägg utförts utanför hennes
kropp med samtycke av hennes make eller sarnbo och är del med hänsyn tid
samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen,
skall vid tillämpning av 2-5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets
fader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall
dock inte gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före
ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp
utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och
år det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt atl barnet har avlats
genom befruktningen, får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om
förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om att mannen inte är far till
barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att etl erkännande av faderskapet
som mannen har lämnat saknar verkan mol honom.

' Balken omtryckt 1983:485.

2
Förslag till Prop. 1987/88:160

Lag om befruktning utanför kroppen Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg utanför
hennes kropp i syfte att avla barn.

2 § Införande i en kvinnas kropp av elt ägg som har befruktats
utanför kroppen får ske endast om

1. kvinnan är gift eller sambo,

2. maken eller sambon skriftligen samtycker, och

3. ägget är kvinnans egel och har befruktats med
makens eller sambons sperma.

3 § Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens
tillstånd utföras annal än vid allmänna sjukhus.

4 § Den som vanemässigt eller för att bereda sig vinning bryter mot 2
eller 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Socialdepartementet Prop. 1987/88:160

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars
1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson,
Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om befruktning utanför kroppen 1 Inledning

Den 1 mars 1985 trädde lagstiftningen om insemination i
kraft. Lagstiftningen består av dels en bestämmelse i 1 kap: föräldrabalken om
faderskapet till barn som kommit lill genom insemination (1 kap. 6 §), dels en
lag (1984:1140) om inseminationsverksamhelen som sådan.

Inseminationsutredningen, utredningsman förre
justitieombudsmannen Tor Sverne, som tillkallades år 1981, överlämnade i
december 1984 betänkandet (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen m.m.
Betänkandet har remissbehandlats. Slatens medicinsk-etiska råd har i augusti
1987 redovisat sina synpunkter på betänkandet.

Jag tar i milt förslag till proposition endasl upp frågan
om befruktning utanför kroppen när syftet är att avhjälpa ofrivillig
barnlöshet. Frågan om forskning på befruktade ägg har tagils upp i
gen-etikkommitténs belänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. Jag har för
avsikt att senare återkomma till regeringen med mina förslag i den frågan
samtidigt som jag redovisar mina övriga ställningstaganden lill
gen-etikkommitténs betänkande.

Till protokollet i delta ärende bör fogas dels
utredningens sammanfattning av betänkandet som bilaga 1, dels de lagförslag som
läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en förteckning över
remissinstanserna och en inom socialdepartementet gjord sammanställning över
remissyttrandena som bilaga 3, dels de synpunkter som slatens medicinsk-etiska
råd haft på betänkandet som bilaga 4.

Regeringen beslutade den 18 februari 1988 all inhämla
lagrådels yttrande över inom socialdepartementet upprättade förslag till lag om
ändring i föräldrabalken och lag om befruktning utanför kroppen.

De förslag som jag nu skall lägga fram överensstämmer med
de remillerade förslagen utom vad gäller några språkliga och redaktionella
ändringar i förslaget lill lag om befruktning utanför kroppen. Jag återkommer
till ändringarna i specialmötiveringen lill dessa bestämmelser. Lagrådet har
lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet
som bilaga 5.

2 Allmän
motivering Prop. 1987/88:160

2.1 Bakgrund

Problemet

Man räknar med att mellan 10 och 15 % av alla gifta och
samboende par är ofrivilligt barnlösa. För många av dem är del elt allvarligt
problem. Orsakerna till ofrivillig barnlöshet står oftast att finna i olika
biologiska störningar, skador eller missbildningar hos kvinnan eller mannen.
Dessa kan i sin tur ha orsakals av t.ex. skadliga ämnen eller vissa sexuellt
överförbara sjukdomar.

Del är en utomordentligt viktig uppgift för forskningen
all belysa utvecklingen av den ofrivilliga ofruktsamheten, analysera vilka
orsakerna är och föreslå åtgärder för atl förebygga ofruktsamhet.

Många ofrivilligt barnlösa par accepterar barnlösheten
utan atl vidta några speciella åtgärder. Andra försöker få adoptera barn. Ett
ökande antal vänder sig till hälso- och sjukvården för alt få hjälp. Endasl i
omkring hälften av fallen leder dock utredning och behandling till en
graviditet. Av de par som är ofrivilligt barnlösa är del ungefär hälflen som
försöker få ett adoptivbarn eller bli behandlade inom hälso- och sjukvården för
sin infertililet. Ca 1 600 barn adopteras årligen i Sverige, huvudsakligen'från
länder utanför Europa.

Befruktning utanför kroppen är en relativt ny melod som
används framför allt när kvinnan har fel på äggledarna eller när mannen har för
få sädesceller för befruktning på naturlig väg. För kvinnan har hittills den
vanligaste behandlingen varit elt kirurgiskt ingrepp där man försökt öppna
äggledarna. . Enligt utredningen skulle uppskattningsvis 4 000-5 000 par vara
intresserade av att få barn genom befruktning utanför kroppen.

Den ofrivilliga barnlösheten kan bli etl allvarligt
personligt problem för många par. För dem som drabbas av delta - atl vilja men inle
kunna få egna barn - kan del innebära stora påfrestningar, bäde socialt och psykiskt.

Problemen kan förstärkas av de allmänna attityderna i
samhället. Det finns sedan gammall förväntningar på att en man och en kvinna
som lever tillsammans också skall skaffa barn. För en kvinna är del sociala
trycket all bli mor ofta så stort all många kvinnor inle kan se adoption eller ell
liv ulan egna barn som ell alternativ.

Att bearbeta attityderna till barnlöshet är elt viktigt
bidrag till all lindra dessa problem.

Etl ofrivilligt barnlöst par bör redan i ett tidigt skede
få hjälp med alt dis-kulera olika alternativ som adoption, medicinsk behandling
och etl liv utan eget barn.

Metoden att befrukta utanför kroppen

Befruktning utanför kroppen går till så atl ett eller
flera ägg tas ul ur en kvinna, befruktas utanför hennes kropp och därefter
återförs lill kvinnans livmoder. I medicinsk terminologi kallas metoden in-vitro-ferlilisering
eller

bara IVF.
Tekniken kallas ibland också provrörsbefruktning. Prop. 1987/88:160

Det är främst en metod att avhjälpa kvinnlig infertililet.
Men den kan också användas om mannen har för få sädesceller för befruktning på
naturlig väg.

Kvinnan får hormonbehandlingar så att äggstockarna
producerar fler ägg än vanligt (oftast 5-10 ägg). Äggens tillväxt följs med
ultraljud och hormonanalyser och plockas ut när de antas vara mogna. Äggen
läggs därefter i näringslösning samtidigt som mannens sperma förenas med
äggen. Efter ett till två dygn förs sedan 3-5 av de befruktade äggen åter in i
kvinnans livmoder.

Befruktning utanför kroppen är tekniskt sett en
förhållandevis komplicerad och resurskrävande metod. Del är relativt sett fä
försök som lyckas, dvs. som resulterar i ett barn. Man räknar med att ca 15-20
% av de behandlade kvinnorna föder ett barn.

Vid befruktning utanför kroppen finns en viss ökad risk
för för tidig förlossning och även en ökad risk för utomkvedshavandeskap.Såvitt
man vet innebår tekniken ingen ökad risk för skada på barnet.

Sedan år 1978 - då det första "provrörsbarnet"
föddes i England - har metoden fält stor spridning. Den tillämpas vid mer än
500 kliniker i världen. Hittills har mer än 5 000 barn fölls genom IVF-behandling.

I Sverige används metoden f.n. vid ett tiotal kliniker
varav tre privala. Del första svenska barnet som kom till på det här viset
föddes är 1982. Sedan dess har minst 150 barn fötts.

Olika former av befruktning utanför kroppen

Det finns flera olika tänkbara former av befruktning
utanför kroppen.

Den enda form av in vitro fertilisering som tillämpas i Sverige
är alt ett gift eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas
utanför kroppen.

En annan tänkbar form för befruktning utanför kroppen är
alt en utomstående kvinnas ägg befruktas med sperma från en inferlil kvinnas
man. Det befruktade ägget införs sedan i den sislnämnda kvinnans livmoder. Att
använda donerade ägg skulle kunna komma i fråga om en kvinna inte kan producera
äggceller eller är bärare av ell ärftligt anlag för någon svår sjukdom som med
hög sannolikhet skulle kunna drabba barnet. Den här formen för befruktning
används på vissa håll utomlands. Totalt har elt 50-lal barn fötts.

Ytterligare en annan form av befruktning utanför kroppen
är att en kvinnas ägg utanför hennes kropp befruktas med sperma från en
utomstående spermagivare och därefter implanteras i kvinnans kropp. Att använda
donerad sperma är framför allt aktuellt när mannen i parförhållandet är ofruktsam
eller bär på anlag för en ärftlig sjukdom och kvinnans äggledare samtidigt är
skadade. Denna form av befruktning tillämpas i vissa länder.

Vidare kan man tänka sig att såväl ägg som sperma kommer
från utomstående givare (s.k. adoption in vitro). Del befruktade ägget implanteras
i den kvinna som "beställt" etl barn. Denna form av befruktning
skulle kunna vara aktuell l.ex. när både kvinnan och mannen i etl
parförhållande år infer-tila. Den används utomlands. Elt hundratal barn har kommil
till på detta sätt.

En ytterligare variant,
som brukar benämnas 5Mrrogflfmorfer5ap, innebär vanligen alt en kvinna
befruktas med ägg och/eller sperma från del par som skall ta hand om barnet
efter födelsen. Surrogatmodern föder fram barnet och överlämnar det därefter lill
paret som "beställt" det, ofta mot eri hög ersättning.

Surrogatmoderskap
förekommer inte i Sverige men väl i vissa andra länder.

Prop. 1987/88:160

Behovet
av rättslig reglering

Verksamhelen
med befruktning utanför kroppen är inle rättsligt reglerad i Sverige. År 1983
uttalade sig socialstyrelsen som tillsynsmyndighet angående verksamheten med
befruktning utanför kroppen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Avsaknaden
av rättslig reglering har bl.a. den konsekvensen att det kan vara oklart, om en
man som är sambo med den kvinna som befruktats utanför kroppen med hans sperma
kan förklaras vara far till barnet, om han vägrar erkänna faderskapet.
Avsaknaden av rättslig reglering gör också att det blir oklart under vilka
förutsättningar befruktning utanför kroppen över huvud tagel får ske.

I
Norge finns sedan 1 juli 1987 bestämmelser om befruktning utanför kroppen.
Enligt Lov av 12 juni 1987 nr. 68 om kunstig befruktning får befruktning
utanför kroppen endast ske för par som är gifta och med parets egna ägg- och
sädesceller. Behandlingen får endast ske om kvinnan är oförmögen att få barn.
Såväl kvinnan som mannen skall skriftligen samtycka lill behandlingen.
Befruktade ägg får förvaras i fryst tillstånd under högst etl år. Defårendast
användas för alt föras in iden kvinna som ägget kommer ifrån.. Obefruktade ägg
får inte frysas. Enligt lagen är del förbjudet att forska på befruktade ägg.

I
några länder har frågan om reglering av verksamheten utretts men detta har ännu
inte lett till lagstiftning. I några länder har riktlinjer meddelats för verksamheten.

Inom
Europarådet har arbete under flera år pågått på en rekommendation om bl.a:
befruktning utanför kroppen. Enighet om en rekommendation har dock ännu inte
uppnåtts.

2.2 Befruktning utanför kroppen i ett parförhållande

Mitt
förslag: Befruktning utanför kroppen godtas för par som är gifta eller sambor
om parets egna ägg- och sädesceller används och paret inle kan få barn på
naturlig väg.

Min
bedömning: I avvaktan på att ställning senare las till frågan om forskning på
befruktade ägg anser jag atl annan forskning än metodforskning inte bör
förekomma.

utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Utredningen ut- Prop. 1987/88:160
talar sig inle i fråga om forskningen.

Remissinstanserna: En hell övervägande majoritet av
remissinstanserna instämmer i utredningens förslag.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens
förslag.

Skälen för mitt förslag och min bedömning:

Principer
för användningen av befruktning utanför kroppen

Alla konstlade befruklningsmeloder innebär en manipulation
med de mänskliga livsprocesserna. Frågan är hur långt det kan anses etiskt
acceptabelt alt påverka dessa livsprocesser. Ell etiskt ställningstagande till
befruktning utanför kroppen måste grundas i den humanistiska synen på
människan som en fri och ansvarig, skapande och social varelse. Ingen människa
får behandlas enbart som medel utan varje individ har ett värde och är ett mål
i sig själv.

Det är också viktigt alt eftersträva långsiktigt goda
konsekvenser för alla inblandade parter. Framför allt måsle frågan dock prövas
utifrån del blivande barnets bästa. Eftersom samhället medverkar vid
tillkomsten av barnet har samhället också elt ansvar för all barnet skall
komma all växa upp under så goda förhållanden som möjligl.

Hur angeläget det än kan kännas all hjälpa ell par som är
ofrivilligt barnlöst får delta aldrig ske på bekostnad av det blivande barnets
bästa. Även om rätten att bilda familj är en mänsklig rättighet innebär denna
ej en rätl att till varje pris få föda elt egel barn.

1 sammanhanget måsle också beaktas om det kan anses
uppkomma någon risk för selektion av individer eller för kommersialisering av
barnalstringen.

Så långt möjligt bör det råda konsekvens i den etiska
bedömningen av insemination och befruktning utanför kroppen. Del finns,
påpekar utredningen, flera likheter mellan dessa metoder. Båda är metoder för
all avhjälpa ofrivillig barnlöshet, och båda kan antingen tillämpas så alt
paret är barnets biologiska och sociala föräldrar eller så all en utomstående
part år givare, om det är mannen som är ofruklsam.

Ålminslone en avgörande olikhet finns det dock enligt
utredningen mellan metoderna. Befruktning utanför kroppen förutsätter etl
konstlat förfarande med kvinnans könsceller. Med hjälp av avancerad medicinsk
teknik tar man ut ägg från kvinnans kropp och befruktar dem i laboratoriemiljö
och för därefter åler in dem i hennes kropp. Till skillnad från insemination
krävs avancerad teknik och hög medicinsk kompetens för atl genomföra befruktningen.

Jag anser all befruktning utanför kroppen bör kunna
accepteras under vissa betingelser. Enbart del förhållandel alt metoden är
tekniskt avancerad och sker utanför kvinnans kropp bör inle göra all den
förbjuds.

Befruktning
utanför kroppen i ett parförhållande Prop. 1987/88:160

Om kvinnan l.ex. har tilltäppta äggledare kan
befruktningen inle ske på naturlig väg. Genom befruktning utanför kroppen
hjälper man parets egna ägg- och sädesceller atl mötas. När befruktning utanför
kroppen sker inom ett parförhållande är det inblandade paret barnels biologiska
föräldrar. Det som skiljer dessa föräldrar från andra föräldrar är den metod
som deras barn blir avlat på.

De biologiska föräldrarna är också barnets sociala
föräldrar. Barnets ställning i förhållande till föräldrarna och samhället i
övrigt är detsamma som om befruktningen skett på naturlig väg.

Vid en jämförelse av befruktning utanför kroppen inom etl
parförhållande med makeinsemination, som alltså redan godtagits, anser
utredningen att det i båda fallen rör sig om all på konstlad väg hjälpa mannen
och kvinnan att bli biologiska föräldrar. Enligt utredningen finns det från del
blivande barnets synpunkt inle någol som direkt talar emot befruktning utanför
kroppen i denna form. Utredningen godtar också denna form för befruktning
utanför kroppen.

En hell övervägande majoritet av de remissinstanser som
uttalat sig i denna fråga är positiva till utredningens förslag. Även statens medicinsk-etiska
råd instämmer i förslaget. Sveriges frikyrkoråd, Fredrika-Bremer förbundet och
RFSU avvisar förslaget.

Jag kan inle se alt det är någon slor skillnad från etisk synpunkt
mellan att befrukta en kvinnas ägg utanför kroppen med sperma från hennes make
eller sambo och all genom etl kirurgiskt ingrepp öppna äggledarna så alt
befruktning på naturlig väg kan ske. I båda fallen försöker man hjälpa en
kvinnas och hennes mans egna ägg- och sädesceller all mötas.

Jag delar utredningens uppfattning att den här formen av
befruktning utanför kroppen bör godtas. Den medför inte några negativa
konsekvenser för det blivande barnet. Den innebår att en del barnlösa par får
möjlighet atl bli föräldrar. Alla former av befruktning utanför kroppen innebär
visserligen psykiska påfrestningar för paret, framför allt för kvinnan som
genomgår behandling i flera olika steg. Som jag senare återkommer lill måsle
del krävas alt såväl kvinnan som mannen samtycker lill behandlingen och alt de
när som helst kan avbryta denna. Jag återkommer också lill alt paret bör ges
tillräcklig information och erbjudas rådgivning. Under sådana förhållanden
anser jag atl de psykiska påfrestningar som uppkommer inle bör hindra alt denna
form av befruktning används.

Utredningen har tagit upp frågan om vilka medicinska
undersökningar som skall få äga rum på del befruktade ägget före implanlationen.
Jag delar utredningens mening alt de mest livsdugliga av samtidigt utplockade
och befruktade ägg bör få väljas för implantation. Om man vid en undersökning t.ex.
finner att något eller några ägg är defekta i något hänseende bör dessa ägg
inte användas för implantation. Naturen själv gör en sådan sortering. Om elt
defekt ägg befruktas leder del ofta lill spontanabort.

Befruktning
utanför kroppen bör endasl få erbjudas par som inle kan få

barn på naturlig väg. Flera remissinstanser anser atl befruktning utanför

kroppen bör kunna användas för atl - när den tekniken finns utvecklad - 9

möjliggöra
en tidig diagnos av om barnet kommer att få en ärftlig sjukdom, som någon av
föräldrarna har anlag för. Jag anser alt denna fråga bör utredas närmare. Att
göra detta ingår i utredningens kvarstående uppdrag.Befruktning utanför
kroppen bör inte användas i diagnostiskt syfte i avvaktan på att utredningen
fullgör delta uppdrag.

Som jag
tidigare framhållit avser jag att senare återkomma till frågan om forskning på
befruktade ägg i samband med mina ställningstaganden till gen-etikkommitténs
betänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. I avvaktan härpå anser jag att
annan forskning än metodforskning inle bör förekomma. Med melodforskning avser
jag forskning i syfte att förbättra tekniken med befruktning utanför kroppen.
Tekniken bör inle användas för all enbart för forskning skapa befruktade ägg.

Prop. 1987/88:160

2.3 Befruktning utanför kroppen med donerade ägg

Mitt
förslag: Befruktning utanför kroppen med en utomstående ägg-givare
(äggdonation) förbjuds.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
såvitt rör äggdonation. Utredningen avvisar transplantation av äggstockar i
den mån det ger möjlighet till graviditet.

Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som
lämnat synpunkter på förslaget i denna del anser atl äggdonation bör vara
tillåten. I fråga om äggstockstransplantalioner är remissopinionen blandad.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens
förslag.

Skälen för mitt förslag: Äggdonation förekommer inte i
Sverige. Det anses vara ett relativt litet anlal kvinnor som skulle vara
hjälpta av all få befruktning utanför kroppen med ägg som donerats från en
annan kvinna. Del skulle framför allt gälla kvinnor som inte kan producera
äggceller eller som är bärare av anlag för en svår ärftlig sjukdom.

Utredningen
framhåller all metoden all flytta ägg från en kvinna till en . annan i så hög
grad har karaktär av leknisk konstruktion för att lösa elt barn-löshelsproblem
alt den är ägnad atl skada människosynen. Utredningen anser därför alt denna
form av befruktning inle är etiskt godtagbar.

Utredningen menar visserligen atl befruktning utanför
kroppen med en utomstående kvinnas ägg i flera avseenden kan jämföras med givarinsemina-lion
som ju redan godtagits. I båda fallen är delen tredje part, en utomstående
person, som ska bidra med hälften av barnets arvsanlag. Det skulle enligl
utredningen kunna tala för atl man skulle acceptera äggdonation vid befruktningen.

Enligl utredningens mening finns del emellertid samtidigt
myckel som skiljer dessa metoder ål. Givarinseminalion är en tekniskt enkel
metod som i princip kan utföras av vem som helst. Om verksamhelen med givarinseminalion
förbjudils hade det funnits stor risk för atl det hade lett lill en
"svart"

10

marknad.
Utredningen anser alt barn som avlas på del sättet skulle kunna få Prop.
1987/88:160 sämre förutsättningar atl få växa upp under goda förhållanden än om
verksamhelen är föremål för samhällets konlroll. Äggdonation är en kliniskt
komplicerad melod som måsle ulföras av specialister. Det finns av den anledningen
inte någon risk för en okonlrollerbar verksamhet, om metoden förbjuds.

I etl särskilt yltrande har experten i utredningen
professor Ragnar Holte närmare preciserat varför äggdonationer kan anses strida
mol en etiskt godtagbar människosyn. Han konstaterar alt en människas
arvsanlag, hennes gener, är unika för henne och är del som ligger lill grund
för hennes identitet. En graviditet som uppstår på naturligt sätl innebär
alltid alt ett ägg i kvinnans kropp, bestämt av just hennes egen
genuppsättning, förenas med en utifrån kommande spermie och bildar etl embryo.
Kvinnan bidrar med hälften av arvsanlagen lill della embryo, det blivande
barnet.

Han framhåller också alt varken makeinsemination, givarinseminalion
eller befruktning utanför kroppen med ägg- och sädesceller från ell par innebär
någol avsteg från den grundläggande principen. Del går således enligt Holte en
klar skiljelinje mellan å ena sidan dessa tre metoder och å andra sidan
befruktning utanför kroppen med ägg från en utomstående donator. Vid
äggdonation finns det inget genetiskt samband mellan den gravida kvinnan och
det blivande barnet.

I ett annat särskilt yttrande har professorerna Marc
Bygdeman och Holsten Fagerberg framhållit atl metoden med äggdonation har
påtagliga likheter med givarinseminalion. 1 båda fallen är del en givare som
trätt i stället för den ofruktsamma parten i parrelationen. I båda fallen
utvecklas del befruktade ägget till embryo, foster och barn hos en gift eller
samboende kvinna. Barnet växer upp i elt parförhållande och får både en mor och
en far. Dess situation borde bli jämförbar med etl barn som tillkommit genom givarinseminalion.
I vuxen ålder skulle del ha samma möjligheter som elt inseminalionsbarn atl få
vetskap om sitt ursprung. Då det är framfött av den kvinna som blir dess
sociala mor, borde inle heller några juridiska komplikationer inträffa. Väger
man in alla långsikliga konsekvenser för barnet, föräldrarna och den
medicinska vetenskapens utveckling förefaller, enligt yttrandet, ett direkt
förbud mindre välgrundat.

En majoritet av de remissinstanser som haft synpunkter på
förslaget anser alt äggdonation bör vara möjlig.

Flera av de medicinska fakulteterna, Sveriges
läkarförbund. Svenska läkaresällskapet och medicinska forskningsrådet anser
all spermadonalion vid IVF-behandling på många sätt är jämförbar med givarinseminalion.
Dessa remissinstanser, som i sitt resonemang utgår från atl spermadonalion bör
vara tilläten åven i samband med IVF-behandling, menar alt del då är svårt atl
finna några rationella skål till varför donerade könsceller från det ena men inle
del andra könet skulle vara etiskt oacceptabelt.

Svenska läkaresällskapet har i sill yttrande framhållit
alt den medicinska tekniken skall vara underordnad människors behov atl kunna
fullfölja en grundläggande biologisk strävan all skaffa barn och all det därför
inle föreligger någon rationell grund atl förbjuda äggdonation.

Statens medicinsk-etiska råd konstaterar i sitt yltrande
att man inte ser Prop. 1987/88:160 någon avgörande skillnad mellan
spermadonation och äggdonation ur genetisk synpunkt. Både ägg och sperma
behövs och är lika viktiga för all en ny individ skall bli till. Rådet anser
det därför principiellt riktigast att ur etisk synpunkt jämställa
spermadonation och äggdonation. Rådet framhåller emellertid att starka skäl
talar för en restriktiv inställning och avstyrker därför befruktning utanför
kroppen kombinerad med spermadonalion eller äggdonation.

I etl särskill yttrande har fem av medlemmarna i rådet,
vilka instämmer i rådets slutsatser men inte i dess motivering, utvecklat sin
syn på olika lyper av konstgjord befruktning. De framhåller bl.a.: Vid
användande avspermier vid konstlad befruktning, såväl vid makeinsemination, givarinseminalion
som vid befruktning utanför kroppen med spermier från en make eller sambo, är
målet en normal graviditet. Ägget emanerar från den kvinna, som sedan bär
graviditeten och framföder barnet och hälften av arvsanlagen kommer från henne.
Delta gäller också vid befruktning utanför kroppen med utomstående
spermagivare. Vid äggdonation däremot år resultatet av den konstlade
befruktningen inle en naturlig utan en konstlad graviditet, där det inte finns någol
som helst genetiskt samband mellan kvinnan som bär graviditeten och fostrel.
Delta är en så allvarlig avvikelse från den naturliga processen med sannolikl
betydande psykologiska konsekvenser för modern och därmed också för barnet, att
det omöjligt kan jämställas med spermadonalion.

I den norska propositionen (Ol.prp. nr. 25, 1986-87) om
lov om kunstig befruktning heter det bl.a.: Äggdonation innebär etl
fundamentalt brott mol vad som sker vid naturlig befruktning. Vid naturlig
befruktning utgör livmoder och ägg en naturlig gemenskap. Befruktning,
graviditet och förlossning är en process som helt försiggår inne i kvinnan. Vid
äggdonation bryter man den helheten. Vad elt sådant förfarande skulle betyda
för barnets identitet och rötter vet vi väldigt lite om i dag.

Jag anser alt befruktning utanför kroppen med en
utomstående kvinnas ägg strider mol den mänskliga livsprocessen och i så hög
grad har karaktären av teknisk konstruktion all den är ägnad all skada
människosynen. Dels sker befruktningen utanför kvinnans kropp, dels är det en
utomstående kvinnas ägg som implanteras i en annan kvinna. Barnets arvsanlag
kommer följaktligen alt härröra från en annan kvinna än den kvinna som bär
fram och föder barnet.

Denna form av befruktning kan enligl min mening inte
etiskt försvaras. Jag anser sålunda alt befruktning utanför kroppen med
donerade ägg inte bör tillåtas.

En fråga med nära anknytning till frågan om äggdonation är
transplantation av äggstockar. Sådana transplanlationer i barnalstringssyfte
förekommer inle i dag och anses kunna bli aktuella först långt in i framtiden.
En transplantation av äggslockar skulle kunna ha åtminstone två syften. Det ena
skulle vara atl ge en kvinna som saknar äggslockar eller har någol fel på dessa
möjligheter all bli gravid. Del andra skulle vara alt ge en kvinna nya
äggstockar för atl möjliggöra produktion av hormoner som hon saknar och som kan
ha betydelse för hennes hälsa.

12

Remissopinionen
är blandad i denna fråga. De medicinska fakulteterna. Svenska läkaresällskapet
och Sveriges läkarförbund anser all då frågan ligger så långt i framtiden är
något direkt förbud inle påkallat nu.

Jag anser att frågan bör tas upp av transplantationsutredningen
(S 1987:02).

Prop. 1987/88:160

2.4 Befruktning utanför kroppen med donerad sperma

Mitt
förslag: Befruktning utanför kroppen med en utomstående spermagivare
(spermadonation) förbjuds.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som
lämnat synpunkter på förslaget anser atl spermadonation bör vara tillålen.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens
förslag.

Skälen för mitt förslag: Utredningen konstaterar alt från
barnels synpunkt torde spermadonation i förening med befruktning utanför
kroppen inte skilja sig nämnvärt från givarinsemination. I båda fallen är
modern biologisk mor till barnet. I rättsligt och psykologiskt hänseende blir
frågeställningarna i huvudsak desamma i båda fallen.

Utredningen
påminner emellertid om alt den redan vid godtagandel av givarinsemination
ställde sig tveksam bl.a. med hänsyn lill alt metoden innebär etl avsteg från
den naturliga livsprocessen. En kombination av spermadonalion och befruktning
utanför kroppen innebär enligt utredningen elt större avsteg från denna
process.

En
majoritet av de remissinstanser som uttalat sig anser, lill skillnad från
utredningen, att spermadonation bör tillåtas i samband med befruktning utanför
kroppen.

Flera av
dessa remissinstanser framhåller atl befruktning utanför kroppen med en
utomstående spermagivare - bortsett från förfarandet - i alla sina genetiska,
medicinska och sociala konsekvenser kan anses vara helt analog med givarinsemination.
De anser atl utredningens ansträngningar att finna en gräns genom att försöka kvantifiera
de manipulaliva åtgärderna framslår som irrationella.

Statens medicinsk-etiska
råd avstyrker, som jag tidigare framhållit, befruktning utanför kroppen i
förening med spermadonation eller äggdonation

För egen
del vill jag framhålla följande, Ur genetisk synpunkt föreligger, som bl.a. medicinsk-etiska
rådet framhåller, ingen större skillnad mellan spermadonation och äggdonation.
Både ägg och sperma behövs och är lika vikliga för all en ny individ skall bli lill.

Denna form
av befruktning utanför kroppen innebår en så slor manipulation av den
mänskliga livsprocessen all den är ägnad alt skada människosynen. Det finns
skäl atl ha en restriktiv inställning i dessa känsliga eliska frågor.
Befruktning utanför kroppen i kombination med spermadonalion kan därför inte
godtas.

13

2.5 Surrogatmoderskap

Prop. 1987/88:160

Mitt förslag: Surrogatmoderskap skall vara förbjudet.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Nära nog alla remissinstanser instämmer
i utredningens förslag.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens
förslag.

Skälen för mitt förslag: S.k. surrogatmoderskap innebär
följande. En kvinna föder på beställning av ell par ell barn och överlämnar
det, eventuellt mot ett större vederlag, till paret. Vanligen kommer ägg
och/eller spermier från paret. Surrogatmoderskap har - såvitt känt - inle kommil
lill användning i Sverige. Del förekommer dock utomlands.

Utredningen påpekar att möjligheten för ofruktsamma par atl
skaffa barn genom surrogatmoderskap i Sverige år omgärdad av en rad hinder.
Förfarandet strider mot den grundläggande principen i fråga om adoptioner atl
vederlag inte får ha lämnats eller ha blivit utfäst.

Även i övrigt strider surrogatmoderskap enligl utredningen
mot gällande rättsgrundsatser i Sverige. Sålunda är del en väsentlig
förutsättning för atl förfarandet skall kunna genomföriis all någon annan än
den gravida kvinnan själv skall ha bestämmanderätt över barnet redan på foslersladiel.
Vidare torde förfarandet förutsätta all del juridiska avtalet mellan del
beställande paret och surrogatmoderri skall la över de gängse bestämmelserna om
adoption.

I den form där det är fråga om all surrogaimodern bär fram
en annan kvinnas biologiska barn skulle surrogatmoderskap omöjliggöras genom
förbudet mot äggdonation.

Så gott som alla remissinstanser, som uttalat sig om surrogatmoderskap,
delar utredningens uppfattning atl av såväl psykologiska och medicinska som
sociala och juridiska skäl bör denna melod inle få användas. Statens medicinsk-etiska
råd lar av samma skäl som utredningen avstånd från surrogatmoderskap.

Jag kan lill fullo instämma i utredningens uppfattning i
denna fråga och föreslår således att denna form av befruktning utanför kroppen
inte skall vara tilläten.

2.6 Frysning av befruktade ägg, m.m.

Min
bedömning: Befruktade ägg bör få förvaras i fryst tillstånd under högst etl år.
Socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om förvaring.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med min bedömning. Enligt utredningen bör
socialstyrelsen utfärda föreskrifter om hanteringen av befruktade ägg.

14

Remissinstanserna:
Merparten instämmer i utredningens förslag atl ägg Prop: 1987/88:160 skall
få frysas. Flera föreslår dock en längre frystid ån ett år. Några är negativa
eller tveksamma till utredningens förslag angående frysning.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens
förslag angående frysning av befruktade ägg förutsatt att det är fråga om en
och samma behandlingscykel.

Skälen för min bedömning: Genom djurforskning har det
enligt utredningen framkommit att man framgångsrikt kan frysa ner befruktade
ägg för senare användning. Metoden har numera även börjat användas på människor.
Någon mera omfattande forskning med uppföljande studier angående riskerna för
det blivande barnet vid nerfrysning av del befruktade ägget har -såvitt känt -
ännu inte gjorts. Den hittillsvarande forskningen på djur visar emellertid
enligt utredningen ingen ökad risk för missbildningar hos den blivande
avkomman vid användning av frysningstekniken.

Metoden att frysa befruktade ägg medför all man bara
behöver göra elt ingrepp för atl ta ut ägg ur kvinnan. När de ullagna äggen har
befruktats för man in några av dem i kvinnans livmoder. De övriga befruktade
äggen fryses för att kunna användas vid ett senare befruktningsförsök, om det
första misslyckats. Frystekniken innebär också att de befruktade äggen inte
behöver återföras till kvinnan direkt utan kan implanteras vid en någol senare
lidpunkt, när kvinnan inte längre får hormonbehandling. Förutsättningarna för
att det implanterade ägget skall fästa i livmodern år nämligen sämre, när
kvinnan just fått hormonbehandling. Rent allmänt kan man alltså säga atl frystekniken
förenklar och förbilligar metoden atl avla barn genom befruktning utanför
kroppen. Endast etl litet antal barn har hillills fölls i världen där man
använt befruktade ägg som varit frysta. .

Merparten av remissinstanserna instämmer i utredningens
förslag att befruktade ägg skall få frysas före användning. Flera av
remissinstanserna anser att tidsgränsen ett år kan ge praktiska problem. Dessa
remissinstanser menar att en tidsrymd av l.ex. fem år ter sig mera rimlig. Ell
par remissinstanser är negativa till utredningens förslag. Institutionen för
socialt arbete vid universitet i Göteborg och RFSU anser att frysning inle kan
försvaras eftersom erfarenheter och forskningsrön inle är tillräckliga.
Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Centerns kvinnoförbund är tveksamma.

Jag delar utredningens uppfattning atl ägg bör få förvaras
i fryst tillstånd under högst ett år vilket beräknas räcka för behandling av
kvinnan. En självklar förutsättning för förvaring i fryst tillstånd och senare
användning måsle, som utredningen också framhåller, vara alt paret samtycker.

Socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om hanteringen av
befruktade ägg-

15

2.7
Rättslig reglering

Prop. 1987/88:160

Mitt
förslag: Föräldrabalken kompletteras så alt faderskap för barn som tillkommit
genom befruktning utanför kroppen kan fastställas. I en sårskild lag regleras
verksamheten som sådan med befruktning utanför kroppen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med milt förslag ulom
belräffande den lagtékniska utformningen.

Remissinstanserna: De som uttalat sig i frågan instämmer i
utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag:

Bördsfrågan

För barn som föds efter befruktning utanför kroppen med
könsceller från elt gift par är den rättsliga situationen enligt nuvarande
ordning klar. I och med alt barnet föds i äktenskapet anses den äkta mannen
vara far lill barnet (1 kap. 1 § FB). Moderskapet råder del ju ingen tvekan om
i dessa fall. Nuvarande bestämmelse om barnets börd år alltså tillräcklig i
dessa fall.

För barn som föds efter befruktning utanför kroppen med
könsceller från ett samboende par är situationen mera oklar. Detta gäller även i
det fall då två makar skilts innan barnet år fött. Även i det senare fallet
anses barnet nämligen fött av föräldrar som inle är gifta med varandra.

Enligt 1 kap. 3 § FB skall faderskapet fastställas genom
erkännande eller dom bl.a. när föräldrarna inte var gifta med varandra. I 4 §
samma kapitel föreskrivs atl faderskapserkännandel skall vara skriftligt och
bevittnat av två personer. Erkännande skall skriftligen godkännas av
socialnämnden och av modern eller särskill förordnad förmyndare för barnet.
Socialnämnden får lämna sill godkännande endasl om del kan anlas atl mannen är
far till barnet.

Skall faderskapet fastställas genom dom föreskrivs i 1
kap. 5 § FB atl rätten skall förklara en man vara far lill ett barn, om det är
utrett all han har haft samlag med barnets mor under lid, då barnet kan vara
avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikl all barnet
avlats av honom.

Under förutsättning alt den samboende mannen erkänner
faderskapet i enlighet med 1 kap. 4 § FB torde enligt nuvarande ordning inga
rättsliga problem uppkomma om barnet avlats genom befruktning utanför kroppen.
Socialnämnden kan lämna sitt godkännande eftersom det kan anlas att mannen är
far till barnet.

Skulle mannen däremot vägra erkänna faderskapet uppkommer
frågan om rätten kan förklara mannen vara far enligl 1 kap. 5 § FB. En av förutsällningarna
för fastställelse är ju atl mannen haft samlag med barnets mor under lid då
barnet kan vara avlal. Huruvida befruktning utanför kroppen i rättslig mening
kan jämställas med samlag får anses oklart enligt nuvarande ordning.

16

I fråga om inseminationer gäller enligl 1 kap. 6 § FB all
om insemination Prop. 1987/88:160 har utförts på modern med samtycke av hennes
make eller annan man som bodde tillsammans med henne under äktenskapsliknande
förhållanden och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att
barnet har avlats genom insemination, skall vid tillämpning av 1 kap. 2-5 §§ FB
den som lämnat samtycket anses som barnels far.

Bestämmelsen innebär i fråga om barn som avlats genom t.ex.
makeinsemination alt sådan insemination i rättslig mening jämställs med samlag
och atl fastställelse av faderskapet därför kan ske med slöd av 1 kap. 5 § FB.

Del får förutsattas atl den man som godtagit atl hans
sambo befruktas utanför kroppen med hans sperma i de allra flesta fall kommer atl
godkänna faderskapet. Om mannen av någon anledning skulle vägra erkänna
faderskapet är del emellertid osäkert om faderskapet kan fastställas enligl
nuvarande ordning. Barnet har ju visserligen avlats med mannens sperma men della
har inle skett genoin samlag.

I syfte alt undanröja den oklarhet som kan uppstå i della
hänseende bör en ny bestämmelse las in i 1 kap. FB så alt 1 kap. 2-5 §§ samma
balk blir tillämpliga även i fall då barnet tillkommit genom befruktning
utanför kroppen.

Frågan om samtycke m.m.

En självklar utgångspunkt för atl befruktning utanför
kroppen skall få äga rum är alt behandlingen sker med de inblandades samtycke.
Förhållandel är i princip detsamma som vid makeinsemination.

Vid makeinsemination har del ansetts alt del i fråga om
kvinnan inte torde uppkomma några problem i detta hänseende. Den omständigheten
att hon ställer upp för behandlingen får anses innefatta elt tillräckligt
samtycke till åtgärden. Någol formkrav för samtycket torde inle behövas.

I fråga om mannen gäller enligt 2 § lagen om insemination
all denne skall skriftligen samtycka till inseminationen. Detsamma bör gälla i fräga
om befruktning utanför kroppen. Ulan samtycke frän mannen får befruktning
utanför kroppen inte ulföras.

I fråga om samtyckets giltighet och återkallelse av
samtycke bör också gälla samma principer som i fråga om makeinsemination (se prop.
1984/85:2 s. 22). Mannen måste sålunda underrätta inle bara modern ulan även
den behandlande läkaren, om han inle längre vill slå fast vid sill samtycke.
Har befruktning utanför kroppen och implantation av del befruktade ägget skett,
innan läkaren underrättats om återkallelsen, saknar ålerkallelsen verkan för
den behandlingen. Som framhållits i fråga om inseminationer är det givelvis
angelägel atl mannen, innan behandlingen påbörjas, noga informeras om vad som
gäller och hur han bör göra om han inle längre önskar slå fast vid sill
samtycke.

Liksom samtycke vid insemination bör samtycke till
befruktning utanför kroppen förvaras hos den ansvarige läkaren.

Bestämmelserna om verksamheten som sådan med befruktning
utanför kroppen bör samlas i en särskild lag. Den nya lagen bör innehålla besläm-

17

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 160

melser om atl
befruktning utanför kroppen i syfte alt avla barn får ulföras endast på en
kvinna som år gift eller sambo och endasl med makens eller sambons sperma. Ell
ägg som befruktats utanför kroppen får endasl föras in i den kvinna som ägget
hårrör ifrån. En förutsättning är vidare, som nyss framhållits, atl mannen
skriftligen samtycker till befruktningen.

Prop. 1987/88:160

2.8
Rådgivning

Min bedömning: Den som avser atl försöka få barn genom
befruktning utanför kroppen bör erbjudas psyko-social rådgivning. Det bör
ankomma på socialstyrelsen all utfärda allmänna råd i fråga om denna
rådgivning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning.
Remissinstanserna: Instämmer i förslaget.

Skälen för min bedömning: Utredningen framhåller all
befruktning ulan-för kroppen är en melod alt få barn som för de flesta par
innebär avsevärda psykiska påfrestningar. Inte minst gäller delta för kvinnan
som genomgår behandling i flera olika steg. Många människor känner osäkerhet
inför denna konstlade befruktningsmelod. Det är därför av vikt, framhåller
utredningen, att dessa par ges rådrum atl på elt djupare sålt länka över hur
de skall ha del och vilkel alternativ som är bast i överensstämmelse med deras
livssyn; om de kan tänka sig all leva ulan egel barn, om adoptivbarn eller
fosterbarn är ell alternativ för dem eller om de finner atl en konstlad befruktningsmelod
är ell bättre alternativ.

För alt
kunna ge paret råd och hjälp i delta sammanhang kan en person med
psykoterapeutisk kunnighet vara lill slor hjälp. En sådan kunnighet finns bl.a.
företrädd bland kuratorer och psykologer.

När elt
par vill försöka få barn genom befruktning utanför kroppen är del viktigt alt
paret får en noggrann medicinsk information av den utredande läkaren innan de
lar slutlig ställning. Sedan paret bestämt sig för befruktning utanför kroppen
kan de behöva psykologiskt slöd både under behandlingen och sedan barnet fölls.

Jag delar
utredningens uppfattning. Del bör ankomma på socialstyrelsen atl utfärda
allmänna råd i fråga om denna rådgivning.

2.9 Vissa organisatoriska frågor

Mitt förslag: Socialstyrelsens lillslånd skall krävas för
all få bedriva verksamhelen vid ell privat sjukhus.

18

Min bedömning: Verksamheten med befruktning utanför
kroppen bör koncentreras lill vissa större sjukhus. Någol riksomfattande register
över verksamhelen med befruktning utanför kroppen inrättas inte f.n. Del är
dock angelägel alt verksamheten vid de olika klinikerna noga följs.

Prop.
1987/88:160

Utredningens
förslag: Överensstämmer delvis med mitt förslag och min bedömning. Utredningen
föreslår dock atl etl riksomfattande register över verksamhelen inrättas.

Remissinstanserna: Instämmer i utredningens förslag ulom
när del gäller förslaget om inrättande av ell register. Av det fåtal
remissinstanser som kommenterat förslaget i den delen är en del för förslaget,
medan några är negativa eller tveksamma.

Statens medicinsk-etiska råd motsätter sig förslaget om etl
riksomfattande register.

Skälen för mitt förslag och min bedömning: Jag anser i
likhet med utredningen, atl del år önskvärt alt verksamhelen med befruktning
utanför kroppen koncentreras till vissa större sjukhus. Därigenom underlättar
man uppföljning av verksamhelen. Del bör dock inte krävas alt allmänna sjukhus
har tillstånd av socialstyrelsen för atl ägna sig ål befruktning utanför
kroppen. Del får ankomma på de olika landslingen all bedöma hur resurserna
skall fördelas. En annan sak är all socialstyrelsen i egenskap av
tillsynsmyndighet över sjukhusen har att övervaka atl verksamhelen bedrivs på ell
godtagbart sätt. Sjukvårdshuvudmännen får själva bedöma om verksamhet med befruktning
utanför kroppen skall bedrivas eller inle.

Jag ser inga direkta hinder mot atl även privala sjukhus
kan ägna sig ål verksamhel med befruktning utanför kroppen. Elt krav för verksamhelen
vid privala sjukhus bör emellertid vara alt socialstyrelsen givit lillslånd.
Därigenom skapas bättre möjlighet för socialstyrelsen all övervaka alt verksamheten
vid sjukhuset uppfyller nödvändiga etiska och medicinska krav m.m.

Utredningen föreslår alt etl riksomfattande register över verksamhelen
införs. Etl sådant register, som skulle administreras av socialstyrelsen,
skulle kunna omfatta uppgifter om t.ex. antal barn födda efter befruktning
utanför kroppen, anlal flerbarnsfödslar och sjukdomar eller missbildningar hos
barnen. Sveriges läkarförbund, medicinska forskningsrådet och några av de medicinska
fakulteterna är positiva till förslaget. Svenska läkaresällskapet däremot,
avvisar förslaget och menar all de uppföljningsundersökningar som redan
genomförs vid berörda kliniker fyller behovet. Statistiska centralbyrån anser
all syftet inle klart framgår av betänkandet och föreslår atl frågan först
utreds vidare.

Statens medicinsk-etiska råd avvisar förslaget på den
grunden atl del saknar motivering.

För egen del anser jag atl del år viktigt atl verksamhelen
följs noga såväl lokalt som av socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Frågan om
inrättande av etl cenlrall register bör övervägas ytterligare.

19

3
Upprättade lagförslag Prop. 1987/88:160

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
socialdepartementet upprättats förslag lill

1.
lag om ändring
i föräldrabalken,

2.
lag om
befruktning utanför kroppen.

Förslaget under 1 har upprättats i samråd med chefen för
justitiedepartementet.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

1 kap. 7 §

Har befruktning av moderns ägg ulförts utanför hennes
kropp med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn lill
samtliga omständigheter sannolikl alt barnet har avlats genom befruktningen,
skall vid tillämpning av 2-5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets
fader.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om
faderskapet till barn som har kommit lill genom befruktning utanför kroppen.
Bestämmelsen har utformats efter mönster från motsvarande bestämmelse om
faderskapet lill barn som kommil till genom insemination, 1 kap. 6 §.

En förutsättning för att en man skall anses som barnets
far enligl paragrafen är atl barnels mor var gift med mannen eller bodde
tillsammans med mannen under äktenskapsliknande förhållanden när befruktningen
utfördes och att denne har samtyckt till den behandling som har lett till att
barnet avlats. Skilda regler gäller dock beroende på om modern var gift när
barnet föddes eller ej.

Var barnels mor gift eller nybliven änka när barnet
föddes, anses hennes make enligl 1 kap. 1 § som barnels far. Denne har i här
aktuella fall i princip ingen möjlighet alt få denna s.k. faderskapspresumlion
hävd annal än om samtycke från hans sida inte har förelegat - någol som i
praktiken knappast torde få aktualitet - eller om han kan göra sannolikl alt
barnet i själva verkel inte har avlats genom befruktningen utanför kroppen utan
vid samlag med någon annan man (se 2 § 1).

Var barnets mor varken gift eller nybliven änka när barnet
föddes, måsle faderskapet fastställas genom erkännande eller, om sådant inle
lämnas, genom dom (se 3 §). Har befruktning skett med samtycke av en man som
modern bodde tillsammans med under äktenskapsliknande förhållande, kan denne
erkänna faderskapet enligl 4 §. Av förevarande paragraf följer alt socialnämnden
får godkänna ett sådant erkännande. Skulle mannen vägra atl lämna elt
faderskapserkännande kan domstolen efter faderskapslalan enligt

5 § förklara honom som far. En förutsättning för detta är
dock all det med

hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikl atl barnet har avlats genom

befruktning utanför kroppen. Brister denna förutsällning är förevarande pa

ragraf inle tillämplig, utan faderskapet fastställs då enligl de regler som an

nars gäller enligl 4 och 5 §§. 20

För alt faderskapet lill etl barn som har fölls efter en
befruktning utanför Prop. 1987/88:160 kroppen skall kunna fastställas enligl
förevarande paragraf krävs inle all befruktningen har utförts enligt den nya
lagen om befruktning utanför kroppen. Under de förutsättningar som anges i
förevarande paragraf skall en man anses som far lill barnet även om befruktningen
exempelvis skulle ha ägt rum utomlands. Delsamma gäller om mannen endasl muntligen
har samtyckt till befruktningen. Skulle det i ett sådant fall senare uppslå
tvist om huruvida samtycke verkligen har lämnats, får frågan i sista hand
prövas av domstol. Avgörande vid denna prövning bör vara om mannen har gett
uttryck för en vilja att ta på sig det rättsliga ansvaret som far lill det
blivande barnet och detta har framförts till modern eller till den ansvarige
läkaren.

För att elt giltigt samtycke skall föreligga krävs vidare atl
den som har lämnat samtycket har rättslig förmåga all företa en sådan handling.
Givelvis bör emellertid inle befruktning utanför kroppen ulföras, om mannen på
grund av psykisk abnormitet eller av annat skäl år oförmögen att lämna etl
giltigt samtycke.

En särskild fråga är vad som gäller om en man vill
återkalla ett samtycke som han har lämnat till befruktning utanför kroppen. Det
får anses följa av allmänna principer atl om en man har lämnat samtycke till en
befruktning han också måste se lill att de till vilka samtycket har riktals,
dvs. inte bara modern utan normall också den behandlande läkaren, underrättas
om alt han inle längre vill stå fast vid sitt samtycke. Har befruktningen
utförts innan läkaren underrättades om ålerkallelsen, saknar ålerkallelsen
verkan för den behandlingen. Det är givelvis angeläget alt mannen innan
behandlingen påbörjas noga informeras om vad som gäller och vad han bör göra i
fall då han inte längre önskar slå fast vid sill samtycke. En lämplig ordning
kan vara all samtycket tidsbegränsas, vilkel medför att del måsle förnyas om
behandlingen skall fortsätta efter det atl tiden har gått ut.

Belräffande etl barn som har kommit till genom befruktning
utanför kroppen kan del i undanlagsfall saknas möjlighet alt få faderskapet
rättsligt fastställt. Så blir fallet, om en befruktning har utförts utan all etl
giltigt samtycke har förelegal som binder en man vid faderskapet och ulan alt
denne själv vill la på sig faderskapet genom etl faderskapserkännande.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall
dock inle gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har ulförts före
ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp
utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och
är del med hänsyn lill samtliga omständigheter sannolikt all barnet har avlats
genom befruktningen, får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om
förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om atl mannen inle är far lill
barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att etl erkännande av
faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom.

Bestämmelsen överensstämmer i sak helt med
övergångsbestämmelsen lill

lagen (1984:1139) om ändring i föräldrabalken varigenom 1 kap. 6 § om fa

derskapet till barn som kommit till genom insemination infördes. All låta 21

den nya
bestämmelsen gälla retroaktivt har åtminstone teoretiskt ansetts Prop.
1987/88:160 kunna leda till nackdel för den inblandade mannen. Bestämmelsen
gäller endasl barn som avlats genom befruktning utanför kroppen före
ikraftträdandet. Tiden inom vilken talan får föras enligl 1 kap. 2 § föräldrabalken
om all mannen inte är fader till makens barn respektive enligt 1 kap. 4 §
tredje stycket om all elt lämnat erkännande av faderskap skall sakna verkan
har dock begränsats lill utgången av 1989, dvs. ell år efter ikraftträdandet av
lagen. Begränsningen av talerålten avser endasl sådana fall då mannen lämnat
samtycke till befruktningen utanför kroppen.

4.2 Förslaget till lag om befruktning utanför kroppen

1 § Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg
utanför hennes kropp i syfte alt avla barn.

1 paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Med
befruktning utanför

kroppen avses all man vid ett operativt ingrepp och med hjälp av instrument

plockar ul etl eller flera mogna ägg ur kvinnan, befruktar dem utanför krop

pen och därefter för in ell eller flera befruktade ägg i kvinnans kropp.

Befruktade ägg kan användas för olika ändamål. Här ges
bestämmelser endast i fråga om användningen av befruktade ägg i barnalstringssyfle.
Andra länkbara områden där befruktade ägg skulle kunna bli användbara är vid
diagnos av och terapi mot ärftliga defekter och vissa sjukdomar samt som
forskningsobjekt. Dessa frågor behandlas inle i denna lag.

Bestämmelserna i lagen är inle uttömmande. Lagstiftningen
på hälso- och sjukvårdens område gäller också för verksamhelen.

Enligl 7 kap. I § sekretesslagen (1980:100) gäller
sekretess för uppgifter om befruktning utanför kroppen.

2 § Införande i en kvinnas kropp av ell ägg som har
befruktats utanför

kroppen får ske endast om

1.
kvinnan är gift
eller sambo,

2.
maken eller
sambon skriftligen samtycker, och

3.
ägget är
kvinnans egel och har befruktats med makens eller sambons sperma.

I bestämmelsen anges i vilka fall det är tillåtet alt
utföra befruktning utanför kroppen. Metoden får användas på både en gift kvinna
och en ogift kvinna. I fråga om en ogift kvinna år dock förutsättningen all hon
bor tillsammans med en man under äktenskapsliknande förhållanden.

Befruktningen får inle ske ulan den inblandade mannens
skriftliga samtycke. Härigenom tar mannen på sig det rättsliga ansvaret som
far lill det blivande barnet (se förslaget lill ny 1 kap. 7 § FB). Någol krav
på all kvinnan skall skriftligen samtycka till befruktning utanför kroppen
uppställs inle. Hon får anses samlycka genom all hon underkastar sig denna
behandling.

En fömtsättning för atl befruktning utanför kroppen skall
få ulföras år även alt samtycket har giltighet vid behandlingen. Sedan
samtycket en gång har lämnats behöver det visserligen inle upprepas inför varje
behandling.

Samtycket får dock inte ha återkallats före den aktuella
behandlingen.

22

Del
skriftliga samtycket är avsett all lämnas lill den ansvarige läkaren. En Prop.
1987/88:160 återkallelse av samtycket måste därför göras så atl del kommer till
dennes kännedom. För att en återkallelse som inle görs skriftligen skall
dokumenteras för framliden bör en anteckning om den omedelbart göras i
patientjournalen eller på den handling där mannen tidigare har lämnat sill
skriftliga samtycke till befruktning utanför kroppen.

Förutom all mannen skall ha samtyckt lill befruktningen
krävs att han är i livet när behandlingen utförs. 1 allmänhet är detta krav
inget problem, eftersom mannen torde komma atl följa med kvinnan lill behandlingen.

I bestämmelsen slås fast atl överföring av en kvinnas ägg
till en annan kvinna (äggdonation) i samband med befruktning utanför kroppen inle
är tillåten. Spermadonalion i förening med befruktning utanför kroppen får inle
heller förekomma.

I förhållande lill del förslag, som remitterades till
lagrådet, har i lagtexten till förtydligande efter ordet "införande"
lagts till orden "i en kvinnas kropp". Vidare har gjorts en
redaktionell ändring i punkt 2.

3 § Befruktning utanför kroppen får inle ulan
socialstyrelsens tillstånd ul

föras annat än vid allmänna sjukhus.

Av bestämmelsen följer atl befruktning utanför kroppen får
ulföras både på allmänna och privala sjukhus. För atl ge socialstyrelsen bättre
möjligheter att övervaka verksamheten krävs dock i fråga om del privala
sjukhuset all sjukhuset har socialstyrelsens tillstånd.

I förhållande till del förslag, som remitterades till
lagrådet, har i lagtexten orden "i syfte att avla barn" strukits
såsom onödiga.

4 § Den som vanemässigt eller för atl bereda sig vinning
bryter mot 2 eller

3 § döms lill böter eller fängelse i högst sex mänader.

Bestämmelsen har införts för alt tydligt markera atl
lagens bestämmelser måste följas.

För atl straff enligl denna paragraf skall inträda krävs
all någon vanemässigt eller för all bereda sig vinning bryter mol
bestämmelserna i 2 eller 3 §, dvs. mol villkoren för atl få ulföra en
befruktning utanför kroppen. Med "vanemässigt" får förslås atl någon
vid upprepade tillfällen erbjuder sina tjänster ål olika kvinnor. Kravet på vanemässighel
kan alltså inte anses uppfyllt om någon i ell enskilt fall hjälper en kvinna
all bli gravid genom sådan teknik, även om befruktningen utförs vid flera
tillfällen.

I förhållande till det förslag, som remitterades till
lagrådet, har i lagtexten formuleringen "bryter mol 2 eller 3 §"
valts i stället för "utför befruktning utanför kroppen i strid mol denna
lag" eftersom det straffbara förfarandet härigenom beskrivs på ell enklare
och tydligare sätl.

Straff enligl paragrafen kan komma i fråga för läkare som vanemässigt
eller i vinningssyfte utför befruktning utanför kroppen på ensamslående kvinnor.
Även läkare som vanemässigt eller i vinningssyfte utför befruktning utanför
kroppen med utomstående åggivare eller spermagivare kan bestraffas enligl
paragrafen. Delsamma gäller privat verksamhel som sker mera organiserat eller
i vinningssyfte ulan lillslånd av socialstyrelsen.

Även personer som medverkar lill en mer organiserad eller vinningsinrik- 23

lad verksamhel
av otillåten karaklär kan enligl de principer som har kommil Prop.
1987/88:160 lill ullryck i 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken straffas för sin
medverkan, i den mån gärningen inle är straffbelagd enligl någon annan lag
eller författning. Ansvar för sådan medverkan kan komma i fråga bl.a. för hälso-
och sjukvårdspersonal som har varit läkaren behjälplig i en olaglig verksamhel.

Disciplinärt ansvar enligt lagen (1980:11) om lillsyn över
hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (den s.k. tillsynslagen) kan komma i
fråga när läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal bryter mol den nya
lagen men inle bestraffas enligl förevarande paragraf.

Av tillsynslagen följer all disciplinärt förfarande inte
får inledas eller fortsättas i fråga om förseelse av hålso- och
sjukvårdspersonal om åtgärd vidtagits för atl väcka åtal för förseelsen.

5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt anta
de av lagrådet granskade förslagen till

1.
lag om ändring
i föräldrabalken,

2.
lag om
befruktning utanför kroppen.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som
föredraganden har lagl fram.

24

Bilaga
1 Prop. 1987/88:160

Inseminationsutredningens sammanfattning av betänkandet (SOU
1985:5) Befruktning utanför kroppen

Bakgrund

Inseminationsutredningen, som tidigare i ell belänkande (SOU
1983:42, Barn genom insemination) lämnat förslag i fråga om inseminationer, tar
i delta belänkande upp frågor av etisk, juridisk, medicinsk och psykosocial art
som rör befruktning utanför kroppen (in-vitro-ferlilisering, IVF). Med
befruktning utanför kroppen förslås i detta belänkande befruktning av ägg
utanför en kvinnas kropp i syfte atl avla ell barn. 1 ell senare sammanhang
kommer utredningen atl la upp vissa frågor som gäller skydd för ofödda barn och
fosterdiagnostik.

Inom djuraveln är metoden all befrukta ägg utanför kroppen
en sedan länge känd metod för all på konstlad väg alstra avkomma. När del
gäller människor började metoden all användas på 1970-lalel. Först i världen
med alt åsladkomma barn med hjälp av metoden var år 1978 läkarparet R.G. Edwards
och P.G. Steploe i England. Därefter har metoden fält allt större användning
världen över. Mest utbredd är verksamhelen för närvarande i USA och Australien.
Man räknar med all fram till oktober 1984 hade del fölls ungefär 1 000 barn i
världen efter befruktning utanför kroppen och alt det varje dag föds etl nytt
barn genom denna teknik.

Metoden alt befrukta utanför kroppen är en relativt dyr befruktningsmelod.
I USA tar man vid privatklinikerna ut 3 000 - 5 000 dollar för varje befruktningsförsök.
I England ligger priset något lägre. I Sverige beräknas kostnaderna för varje
behandling uppgå lill 15 000 - 20 000 kr. För att öka möjligheten för atl
kvinnan skall bli gravid upprepas behandlingen som regel upp lilltre gånger.
Den sammanlagda kostnaden blir därför vanligtvis betydligt högre.

I Sverige förekommer befruktning utanför kroppen vid tre
kvinnokliniker nämligen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus
och Lunds lasarett samt dessutom vid Sophiahemmei. Läkarlaget vid Sahlgrenska
sjukhuset har hillills varit mesl framgångsrik. Fram till oklober 1984 hade
åtta barn fölls i Sverige efter befruktning utanför kroppen.

Olika former av befruktning utanför kroppen

Det finns flera tänkbara former av befruktning utanför
kroppen. Den enda

form, som i Sverige och i utlandet kommil till mera praktisk användning, är

all en ofruklsam kvinnas ägg tas ur hennes kropp, befruktas med hennes ma

kes eller samboende mans sperma samt förs in (implanteras) i kvinnans liv

moder för fortsatl utveckling. Metoden används i första hand när kvinnans

ofruktsamhet beror på atl äggledare saknas eller är blockerade. Metoden

kan också användas när t.ex. mannen har få sädesceller eller när någon im

munologisk orsak till barnlösheten föreligger. 25

En annan form, som man på försök börjat tillämpa i
Australien och i Prop. 1987/88:160 USA, är alt en utomstående kvinnas ägg
befruktas utanför kroppen med sperma från den ofruklsamma kvinnans make eller
sambo och därefter förs in i den ofruklsamma kvinnan för fortsalt ulveckling.
Metoden år avsedd all användas när den ofruktsamma kvinnan kan bära fram elt
barn men är oförmögen atl producera äggceller eller bär på anlag för en
allvarlig ärftlig sjukdom som hon inte vill skall överföras på etl barn. En
variation av denna form, som inte år befruktning utanför kroppen i egentlig
mening, är atl befruktningen av ägget sker genom insemination av den
utomstående kvinnan saml all det befruktade ägget därefter sköljs ul och implanteras
i den ofruklsamma kvinnan.

En tredje form, som såvitt känt inle börjat tillämpas i
världen, är en kombination av spermadonalion och befruktning utanför kroppen,
dvs. utomstående mans sperma används för alt befrukta ägg tillhörande en
kvinna som lever i parförhållande med en man. Metoden skulle kunna användas när
mannen i parförhållandet är ofruklsam eller bär på anlag för ärftlig sjukdom
och hans hustru eller sambo har fel på sina äggledare.

En fjärde variant, som såvitt känt inte heller kommil till
praktisk tillämpning, är atl en kvinna med friska ägg och äggledare men med
någon sjukdom som kan äventyra hennes hälsa vid ell havandeskap, får sina ägg
utplockade och befruktade utanför kroppen med sin mans sperma saml därefter implanterade
i en utomstående kvinnas livmoder. Den senare kvinnan genomgår därefter
graviditeten och föder fram barnet varefter det överlämnas till del beställande
paret.

En femte länkbar form, som såvitt känt inte heller
används, är alt både sperma och ägg kommer från utomstående givare. Del
befruktade ägget implanteras i den kvinna som beställt ett barn. Metoden skulle
kunna användas när mannen i parförhållandet är ofruktsam eller bär på anlag
för ärftlig sjukdom och kvinnan kan bära fram etl barn men är oförmögen atl
producera normala äggceller eller bär på anlag för ärftlig sjukdom.

Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande

Endast i Sverige och Norge förekommer - såvitt känt -
uttalanden om all befruktning utanför kroppen bör begränsas lill
parförhållanden. I Sverige har socialstyrelsen gjort uttalanden i april 1983
angående verksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset med bl.a. detta innehåll. I
Norge har Norges almenvi-lenskaplige forskningsråd (NAVF) i september 1983
utfärdat eliska anvisningar av motsvarande innehåll.

Inte i något land har utfärdals förbud mol verksamhelen i
denna form.

Utredningen finner för sin del inga direkta betänkligheter
mol befruktning utanför kroppen inom etl parförhållande. Skillnaden mellan all
befrukta kvinnans ägg på konstlad väg i ell parförhållande och all genom andra
åtgärder t.ex. äggledaroperalion möjliggöra en befruktning är från etisk synpunkt
inte så stor. Inle heller från det blivande barnets synpunkt finns enligl
utredningens uppfattning någol som direkt talar emot befruktning utanför

kroppen i denna form. Det är del inblandade paret som är
biologiska föräld-

26

rar lill
barnet. Del som skiljer dem från andra föräldrar är den melod enligt Prop.
1987/88:160 vilken deras barn blivit avlal. Med hånsyn lill del anförda.bör enligl
utredningens uppfattning verksamheten kunna godtas.

Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande skapar
inga större rättsliga problem. I fråga om befruktning utanför kroppen på en
gift kvinna är nuvarande bestämmelser i föräldrabalken (FB) tillräckliga för
all säkra barnets börd. När det gäller befruktning utanför kroppen på en ogift
samboende kvinna föreslås en ny bestämmelse i 1 kap. FB så atl fastställelse
av faderskap genom dom kan ske - inte bara om barnet avlats genom samlag eller insemination
- ulan även när avelsen skett genom befruktning utanför kroppen.

Liksom gäller i fråga om insemination föreslås alt
befruktning utanför kroppen inte får ulföras ulan den inblandade mannens
skriftliga samtycke.

Med hänsyn lill de psykologiska påfrestningar som del
vanligtvis innebär för ell par alt försöka få barn genom befruktning utanför
kroppen bör enligl utredningens mening del ofruklsamma paret ges rådrum all
länka över de bevekdsegrunder som fält dem alt överväga en konstlad
befruktning. Om paret väljer en sådan melod bör del erbjudas psykologiskt stöd
såväl under behandlingen som under graviditeten och efter barnels födelse.

Befruktning utanför kroppen är en melod all avhjälpa
ofrivillig barnlöshet. Metoden bör enligt utredningens uppfattning få användas
endast när det föreligger elt medicinskt hinder för befruktning på naturlig
väg.

Enligl utredningens förslag bör befruktning utanför
kroppen få äga rum vid allmänna sjukhus ulan socialstyrelsens lillslånd. Med
hänsyn lill verksamhetens karaktär bör befruktning utanför kroppen enligl
utredningens bedömning bli aktuell endast vid några större sjukhus i landet.
Utredningen ser inget principiellt hinder mol all verksamhelen bedrivs även vid
privala sjukhus under förutsättning all socialstyrelsen lämnar lillslånd lill
det.

När det gäller kostnaderna för verksamheten konstaterar
utredningen all befruktning utanför kroppen år en förhållandevis komplicerad
och resurskrävande melod för alt alstra barn. Utredningen anser sig emellertid
inle böra ha synpunkter på hur sjukvårdshuvudmännen använder sina resurser.

Utredningen föreslår alt etl riksomfattande register över
verksamheten införs.

Befruktning utanför kroppen med en utomstående äggivare
(äggdonation)

Äggdonation förekommer inte i Sverige. I Australien,
Storbritannien och Danmark har olika utredningen tagit ställning för denna melod.
Enligl utredningens uppfattning kan del aldrig vara en ovillkorlig mänsklig
rättighet att få barn. Naturens ofullkomlighet måsle ibland godtas. Äggdonation
är en komplicerad befruktningsmelod som strider helt mol den naturliga livsprocessen.
Man kan inle bortse från all metoden kan innefatta risker för fysiska och
psykiska påfrestningar hos den gravida kvinnan och del blivande barnet.
Utredningen anser att äggdonation i så hög grad har karaktären av leknisk
konstruktion för att lösa ell barnlöshelsproblem all metoden inle kan etiskt
försvaras. Enligl utredningens uppfattning bör äggdonation förbjudas i
Sverige.

Befruktning
utanför kroppen med en utomstående spermagivare Prop. 1987/88:160

Spermadonation i förening med befruktning utanför kroppen
förekommer inte i Sverige. Utredningen anser att man bör dra en gräns för hur
långt man skall fä gå i fråga om manipulation för att avhjälpa barnlöshet.
Enligt utredningens uppfattning överskrider en kombination av spermadonalion
och befruktning utanför kroppen denna gräns. Denna befruktningsmelod bör därför
inte tillåtas i Sverige.

Surrogatmoderskap

Surrogatmoderskap innebär i den hittills enda förekommande
formen atl en utomstående kvinna befruktas genom insemination med sperma från
mannen i ett parförhållande, föder fram barnet samt överlämnar det till det beställande
paret, vanligtvis mot ett högt vederlag. En annan form av surrogatmoderskap är
att elt befruktat ägg implanteras i surrogaimodern som bär fram barnet och
därefter överlämnar det lill de biologiska föräldrarna.

Utredningen anser att surrogatmoderskap är en högst
tvivelaktig företeelse. Verksamhelen förutsätter elt köpsläende om barn som inle
är etiskt försvarbart. För att skydda barnet rättsligt och socialt krävs
dessutom flera mot nuvarande rättsordning stridande lagändringar. Utredningen
finner inte skäl att överväga sådana ändringar.

Frysning av befruktade ägg

Tekniken atl frysa befruktade ägg har öppnat möjligheter
att göra befruktningen utanför kroppen billigare, säkrare och mindre
påfrestande för kvinnan. För delta syfte ser utredningen inga etiska hinder mol
alt frysningstekniken används. Däremot ställer utredningen sig avvisande till
alt tekniken används för andra syften, t.ex. för alt uppskjuta barnafödande
till en för paret med hänsyn till karriär el.dyl. lämplig tidpunkt. Utredningen
föreslår att befruktade ägg med parets samtycke skall få förvaras i
barnalstringssyfte högst ett år saml alt del endast får implanteras i den
kvinna som lämnat ägget. Implantation av etl befruktat ägg som varil fryst får
inle ske om mannen avlidit.

28

Bilaga 2 Prop.
1987/88:160

Utredningens lagförslag Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken 1 kap. Om faderskapet till barn

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7§

Vad i 5 § sägs skall äga motsvarande tillämpning om barnet avlas genom
befruktning utanför kroppen.

Förslag till

Lag (1985:000) om befruktning utanför kroppen

1
§ Med befruktning utanför kroppen förstås i denna lag befruktning av ägg utanför
en kvinnas kropp.

2 § Ett ägg, som befruktats utanför kroppen, får införas endast i den
kvinna som ägget härrör från.

3 § Införande av ett utanför kroppen befruktat ägg får ske endasl om
kvinnan är gift eller bor tillsammans med en man under äktenskapsliknande förhållanden
och ägget befruktas med makens eller den samboende mannens sperma. För
införande av det befruktade ägget krävs skriftligt samtycke av maken eller den
man som kvinnan bor tillsammans med.

4 § Befruktning utanför kroppen i syfte att avla ell barn får inle ulan
socialstyrelsens tillstånd utföras annal än vid allmänna sjukhus.

Denna
lag träder i kraft den

29

Bilaga
3 Prop. 1987/88:160

Förteckning över remissinstanser och sammanställning över
remissyttrandena över inseminationsutredningens betänkande (SOU 1985:5) Befruktning
utanför kroppen

Följande remissinstanser har avgivit yttrande:

Socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska
centralbyrån, universitets- och högskoleämbetet, medicinska forskningsrådet.
Svenska kyrkans centralstyrelse. Landstingsförbundet, Stockholms läns. Malmöhus
läns, Göteborgs- och Bohus läns och Väslernorrlands läns landstingskommuner,
Malmö kommun, Sveriges läkarförbund. Svenska Läkaresällskapet, Svensk gynekologisk
förening. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Folkpartiels
ungdomsförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Moderata
samlingspartiels ungdomsförbund. Socialdemokratiska kvinnoförbundet.
Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Fredrika Bremer förbundet. Riksförbundet
för sexuell upplysning (RFSU), Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL),
IRIS - Infertilas riksförening i Sverige, Sveriges frikyrkoråd. De fria kristna
samfundens råd. Svenska Finrrage saml Svenska hälso- och sjukvårdens tjänslemannaförbund
(SHSTF).

Centerns ungdomsförbund. Svenska kvinnors vänsterförbund.
Kommunistisk ungdom. Ofrivilligt barnlösas Riksförbund saml Lesbiska Feminisler
har förklarat all de avslår från all avge yttrande.

1 Allmänna synpunkter

Betänkandet får i huvudsak ett positivt mottagande av
remissinstanserna.

Många instämmer i utredningens resonemang alt del aldrig
kan vara en ovillkorlig mänsklig rättighet att få barn.

Socialstyrelsen konstaterar all naturens ofullkomlighet
ibland måste godtas. Styrelsen anser därför alt ell långtgående tekniskt
manipulerande med livsprocessen för alt lösa barnlöshelsproblem ter sig
stötande.

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet,
som delar utred

ningens uppfattning all del aldrig kan vara en mänsklig rättighet atl få barn,

framhåller vidare: Barnlöshet år elt slorl psykiskt och socialt problem för

många par och del kan finnas en stark önskan hos ofrivilligt barnlösa par all

utnyttja de möjligheter som ny medicinsk teknik erbjuder. Barnlöshet måsle

inte nödvändigtvis lösas genom in vitro fertilisering eller insemination. Möj

ligheten lill adoption kvarstår. Man kan fråga sig om del inle är mer etiskt

försvarbart all främst la hand om barn som redan finns lill och befinner sig i

nödsituationer runt om i världen än all vi i vårt välfärdsland lill varje pris

skall medverka lill atl barnlösa par på konstlad väg och till stora kostnader

skall få egna biologiska barn. Föräldraskapet blir inte mindre meningsfullt

lill ell adopterat barn. Det sociala föräldraskapet borde uppvärderas och

jämställas med det biologiska föräldraskapet. Man kan fråga sig om de resur

ser som ställts lill in vitro fertiliseringens förfogande inle i slället skulle
an-

våndas lill att nedbringa kostnaderna för adoption och göra adoption möjlig 30

åven för fatliga människor.

Utredningen
säger sig ulgå från parens "önskan atl få barn" saml kvin- Prop.
1987/88:160 nans "önskan all få uppleva en graviditet". Ulan all
bagatellisera dessa önskningar torde de lill viss del också höra samman med
"barn- och moders-myter", som medför atl många kvinnor inle känner
sill värde förrän de fått uppleva moderskapet.

Förr var moderskapet och familjeliv kvinnans enda säll atl
finna mening med livet och också social försörjning. Under de senaste
decennierna har kvinnorollen förändrats och breddats vad gäller möjligheter atl
uppnå identitet, egenvärde och självkänsla. Därför är det i dagsläget viktigt atl
den medicinska personalen som möter barnlösa par inte målar upp barnlöshet som
en livslång katastrof som lill varje pris måsle "åtgärdas".

Dessa aspekter tar inte utredningen upp. Därför saknas
också förslag till omprioriteringar inom forskningen kring barnlöshelens
problem. Institutionen anser atl barnlöshetens grundorsaker, t.ex.
könssjukdomar, arbetsmil-jöfaktorer m.m. som påverkar ferlililelen, är
betydligt mer angelägna forskningsfrågor än in vitro fertiliseringen.

Liknande synpunkter framförs av Riksförbundet för sexuell
upplysning (RFSU).

Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller all den verksamhel
som syftar till att med medicinsk teknik hjälpa par lill befruktning där detta
inte är möjligl på naturligt sålt är odiskutabel ur etisk synpunkt.

Centralstyrelsen stödjer de synpunkter och förslag som
utredningen lagl fram. Centralstyrelsen understryker också vikten av en mycket slor
restriktivitet när det gäller användningen av de av utredningen föreslagna
metoderna för befruktning utanför kroppen.

Medicinska forskningsrådet anser atl utredningen är
lättillgänglig och på ett koncist sätt och med beaktande av aktuella fakta
framställer de möjligheter, begränsningar och problemställningar som år
förknippade med befruktning utanför kroppen.

Svenska Läkaresällskapet framför liknande synpunkter.

Folkpartiets kvinnoförbund (FPK) anser atl det blivande
barnels intressen aldrig får underordnas ambitionen alt hjälpa ofrivilligt
barnlösa par. Förbundet anser atl man måsle sätta en gräns för hur långt man
skall gå för atl avhjälpa barnlöshet. Eliska, juridiska, medicinska och psykosociala
aspekter är härvid av slörsla vikt.

Socialdemokratiska kvinnoförbundet (SSKF) poängterar alt
livet bjuder på många andra värden. Del biologiska föräldraskapet blir då inle
lika framträdande som del tenderar atl vara i dag.

Fredrika Bremer förbundet (FBF) konstaterar all
ofrivilligt barnlösa par kommer atl uppleva del negativt om samhället ställer
sig avvisande till befruktning utanför kroppen. Det är därför en viktig
uppgift för samhällets organ, om befruktning utanför kroppen förbjuds, all på
andra sätl underlätta för dessa par all få barn i sin vård.

Sveriges frikyrkoråd menar all enligl kristen syn är
barnet en gåva atl ta emot och ett ansvar atl förvalla, aldrig en förmån alt
göra anspråk på. Rådet fortsätter: I vissa fall måste därför barnlöshet
accepteras och åtgärder i stället sållas in på all hjälpa människor alt leva
utan egna barn. Med ökade möj-

ligheter
att avhjälpa barnlöshet följer ökade förväntningar hos barnlösa par Prop.
1987/88:160 som bidrar till alt göra barnlösheten till ell större problem än nödvändigt.

Ett par remissinstanser anser atl utredningen inle
tillräckligt har berört de etiska aspekterna kring konstgjord befruktning.

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet
anser att de etiska frågorna skymtar i ulredningstexten endasl som
sammanhangslösa åsikter och slutsatser, vilka läggs lill grund för att dra
gränser bland de artificiella befruktningsmeloderna. Utredningen har enligl
institutionen inte levererat någon sammanhållen framställning av in vitro fertiliseringen
i ell etiskt sammanhang. Det är i själva verkel så att etiken skjuls bort från
själva utredningen för att biläggas som en lösryckt diskussion i enskilda
personers reser-vatiner, där de etiska synpunkterna sprids ul och endasl får en
dekorativ användning och legitimering av tekniska innovationer.

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) kan inte
acceptera utredningens passiva konstaterande atl eftersom in vitro fertilisering
inom parförhållanden redan praktiserats i Sverige, så behöver man inle
behandla den frågan speciellt grundligt. Når en så viktig fråga som denna skall
utredas, bör man enligt RFSU börja från grunden och ställa sig frågan: Skall in
vitro fertilisering överhuvudtaget tillåtas?

RFSU konstaterar att beslutsunderlaget för detta oerhört
viktiga beslut innehåller en ytterst bristfällig, kortfattad och dåligt
genomförd etisk analys av dessa frågor.

Några remissinstanser anser all utredningen inle belyst
forskningsaspekten tillräckligt.

Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet beklagar atl
utredningen avstått från att närmare penetrera frågan om vetenskapligt
utnyttjande av den aktuella tekniken.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet anser att
det är olyckligt att inseminationsutredningen i sitt aktuella belänkande så
strikt utelämnat forskningsaspekter eftersom utredningens förslag lill
lagstiftning kommer atl omöjliggöra vissa kliniska utvecklingsprojekt som redan
i nuläget kan bedömas som angelägna. Exempel på sådana projekt är enligl
fakulteten genetisk diagnostik saml könsbestämning på exciderade blastomerer
inom vissa riskfamiljer.

Liknande synpunkter har förs fram av medicinska fakulteten
vid Uppsala universitet och av Svenska Läkaresällskapet.

Några remissinstanser avvisar utredningens förslag.

Fredrika Bremer förbundet (FBF) ställer sig avvisande till
förslaget om in vitro fertilisering av bl.a. följande skäl.

Ett lagfäst godkännande av befruktning utanför kroppen -
även om man som utredningen föreslagit endast tillåter varianten med
befruktning inom ett parförhållande - lämnar enligt FBF:s uppfattning vägen
öppen för vidare manipulationer, som inte är etiskt godtagbara. I en framlid
kan man enligt förbundet förutse praktiska möjligheter all på människofoster
förändra arvsanlag och t.o.m. koppla ihop gener från växtvärlden med gener från
en människa.

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) avvisar
utredningens för-

slag. RFSU
framhåller vidare: All en melod redan praktiseras är inle ell ar- Prop.
1987/88:160 gument för att den skall tillålas även om den från forskarhåll
bedöms som positiv. Man måste först, förutsättningslöst, mycket noggrant och
eftertänksamt utreda hela den grundläggande principfrågan om olika befruktnings-teknologier.
Om man då kommer fram lill alt säga ja till befruktning utanför kroppen, blir
nästa uppgift att ta ställning till under vilka förhållanden och med vilka
metoder sådan befruktning skall förekomma. Genom alt utredningen inte har
fördjupat sig i denna övergripande fråga har den förbigått del som i den
offentliga debatten blivit mesl brännande.

Del är viktigt all väga de barnlösa parens önskan om
medicinsk hjälp mol de mer övergripande och långsikliga effekterna vad gäller
etik och människosyn som de nya befmklningsteknologierna kan få inom en mer
eller mindre snar framtid.

Samhällets möjligheter atl sätta gränser måste alltså noga
undersökas, motiveras och planeras. Det har inle skell i betänkandet. De i och
för sig goda förslagen till begränsningar framläggs med summariska
motiveringar.

Sveriges frikyrkoråd poängterar att frågorna om
genteknikens användning på människa, fosterdiagnostik, insemination och
provrörsbefruktning är delar av en helhet, där bedömningarna i de enskilda
frågorna måsle bygga på en gemensam värderingsgrund.

Sveriges frikyrkoråd har i princip en positiv inställning lill
feriiliserings-verksamhet, som syftar till alt undanröja medicinska hinder all
få barn.

Metoderna får dock inle utformas på etl sådant säll alt de
kränker del ofödda barnets människovärde. Alla former av in vitrobefruklning förulsälter
dock medicinska försök på mänskliga zygoter och blaslem. Med nuvarande teknik
leder IVF-verksamheten lill befruktade överskotlsågg, som inte kan implanteras
i livmodern. Sveriges frikyrkoråd uppfattar dessa fakta som kränkningar av det
människovärde som tillkommer del befruktade ägget och föreslår därför ell
förbud mol fortsatt verksamhet med in vitro befruktning i Sverige.

Ett par remissinstanser anser all utredningens förslag är
för restriktiva.

Karolinska institutet anser atl ofrivillig barnlöshet i
många fall närmast är att likna vid etl myckel svårt handikapp, som kan prägla
och fördystra, ja rent av förgifta hela livssituationen för paret under många
år. Utredningens något kallsinniga inställning lill detta handikapp rimmar
enligt institutet också mycket illa med den attityd av inlevelse, medkänsla och
omsorg, som från samhällets sida manifesteras mol andra lyper av handikapp. Del
förefaller självklart att handikappet ofrivillig barnlöshet kvalificerar atl
bemötas på samma sätl.

Sveriges läkarförbund framhåller all man har en annan
uppfattning i en rad av de aktuella frågorna och därför inte kan tillstyrka
lagförslaget i dess nuvarande form.

2 Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande

Utredningen föreslår alt befruktning utanför kroppen skall
vara tillgänglig

för gifta och sambor. 33

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 160

Ell 20-lal
remissinstanser uttalar.sig särskill i denna fråga. Alla ställer sig Prop.
1987/88:160 i princip positiva.

Socialstyrelsen ser inle några skäl till varför elt sådant
tekniskt förfarande inte skulle kunna vara tillåtet.

Svenska kyrkans centralstyrelse anser att del inte kan
resas några hinder ur etisk synpunkt mol in vitro fertilisering med ägg och
sperma från man och kvinna i elt parförhållande.

Centerns kvinnoförbund framhåller all ell av sjukvårdens
mål är all med så skonsamma metoder som möjligl hjälpa enskilda människor.
Befruktning utanför kroppen kan accepteras i de fall del barnlösa paret kommer atl
vara biologiska föräldrar lill del blivande barnet.

Flera remissinstanser som instämmer i utredningens förslag
har dock invändningar mol alt in vitro fertilisering endasl skulle komma
ifråga vid fall då del föreligger hinder för "befruktning på naturlig
väg".

Medicinska forskningsrådet t.ex. framhåller: En framtida
väsentlig indika- ' tion, med eftersträvansvärda etiska implikationer synes
vara IVF-behandling med utnyttjande av gameter (spermier eller ägg) från
anlagsbärare för genetisk sjukdom varvid preimplantalorisk gendiagnostik i
tidigt utvecklingsstadium kan komma ifråga.

Tekniken all på enstaka celler, l.ex. ur elt tidigt blaslem
exciderade blastomerer, med hybrid-DNA teknik eller på annal säll fastställa
eller utesluta förekomst av defeklanlag ligger nära i tiden. Genetiskt defekta blaslem
skulle på delta säll ej alls behöva återinföras i kvinnans livmoder. I stället
skulle man för återinförande kunna välja ett eller flera andra befruktade ägg
som ej är bärare av den aktuella genetiska defekten.

Härigenom undvikes hela del känslomässigt betungande
problemkomplex som följer av prenalaldiagnoslik och evenluelll graviditelsbrytande
vid en senare tidpunkt i havandeskapet.

Denna indikation för IVF-behandlirig, trots alt
befruktning på naturlig väg inom parförhållanden är möjlig, bör explicil
förklaras vara legitim.

Liknande synpunkter framförs av medicinska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala, Linköping och Göteborg, Svenska Läkaresällskapet
samt Svensk gynekologisk förening.

Riksförbundeiför sexueUl likaberättigande (RFSL) menar att
del inle finns någon anledning atl förbjuda vare sig insemination eller
befruktning utanför kroppen för ensamstående eller lesbiska kvinnor. Det är RFSL:s
uppfattning att barn behöver känna trygghet, tillit och kärleksfullhel i den
omgivning de växer upp i. Om etl barns föräldrar sedan utgörs av personer av
samma eller olika kön är av underordnad belydelse.

3 Befruktning utanför kroppen med utomstående äggivare

Utredningen anser all metoden all flytta ägg från en
kvinna till en annan i så hög grad har karaktär av leknisk konstruktion för all
lösa elt barnlöshelsproblem all den är ägnad all skada människosynen.
Äggdonation bör därför enligt utredningen förbjudas i Sverige.

En majoritet av del 25-tal remissinstanser som har
synpunkter på förslaget 34

menar, i
motsats lill utredningsförslaget, all äggdonation bör vara möjlig. Prop.
1987/88:160

Till de som instämmer i utredningens förslag hör
socialstyrelsen (majoriteten), juridiska fakulteterna vid universiteten i
Stockholm, Lund och Uppsala, institutionen för Tema-H vid universitetet i
Linköping, Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska hälso- . och
sjukvårdens tjänslemannaförbund (SHSTF).

Socialstyrelsen (majoriteten) menar alt en äggdonation
kräver ingående kunskap och inte kan ulföras ulan specialisthjälp. Metoden
strider helt mol den naturliga livsprocessen och innebär ell slort mått av
manipulation. Socialstyrelsen kan inte se detta som etiskt godtagbart.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet menar all
redan del faktum alt Sverige inlernalionelll sett är tidigt ute när del gäller
all lagstifta om befruktning utanför kroppen är skäl nog för en mer restriktiv
inställning som grund för lagstiftning.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet erinrar om
alt del i lagstiftningsärendet rörande givarinseminationer gällde all la
ställning lill frågan om elt legaliserande av en verksamhel som då redan hunnit
få en vid utbredning medan de i det nu aktuella lagstiftningsärendet
diskuterade befrukt-" ningsmeloderna äggdonation resp. spermadonalion i
förening med befruktning utanför kroppen ännu inle kommil lill användning i
vårt land.

Till de remissinstanser som anser alt äggdonation bör tillåtas
hör bl.a. medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Fakulteten
framhåller atl problemet år av kvantitativt ringa belydelse. Del torde enligl
fakulteten emellertid principiellt vara svårt att finna rationella skäl för
all användande av donerade gameler från ell kön i samband med IVF-behandling
inom elt stabilt parförhållande skulle vara behäftat med etiska problem av annal
slag än vad som gäller för gameler från det andra könet.

Medicinska forskningsrådet och Svensk gynekologisk
förening framför liknande synpunkter.

Socialstyrelsen (minoriteten beslående av
generaldirektören och tre ledamöter) anser alt en behandlingsmetod inte bör
förbjudas med hänvisning till alt den är tekniskt komplicerad, ej heller
beroende på atl den endasl kan bli aktuell i ell begränsat anlal fall. Detta är
argument som talar för att äggdonation - om den införs i Sverige - bör ha
karaktären av flerregional vård liksom andra komplicerade och mindre frekventa
behandlingsmetoder. .

Om man accepterar donation av könsceller från mannen är
det logiskt alt även donation av könsceller från kvinnan accepteras. Enligt
minoritetens mening är sislnämnda förfarande lika etiskt godtagbart som
förstnämnda. Möjligheten lill äggdonation bör därför lämnas öppen. Eftersom
enligt utredningen införande av äggdonation kräver dels författningsändringar,
dels särskilda föreskrifter och.allmänna råd från socialstyrelsen förutsattes
dock atl frågan utreds ytterligare.

Institutionen för rättssociologi vid Lunds universitet
konstaterar atl utredningens argumentation tycks vara någon form av
"bruks- eller nyllokalkyl" för vad som anses vara etiskt försvarbart.

Sveriges läkarförbund anser all även äggdonation skall
vara tillåten. Att från etisk synpunkt ställa sig avvisande till en medicinsk hjålpålgärd
därför

atl den är
mer eller mindre tekniskt komplicerad är ett synsätt som förbundet Prop.
1987/88:160 ej kan ställa sig bakom.

Svenska Läkaresällskapet anser all den medicinska tekniken
skall vara underordnad människors behov all kunna fullfölja en grundläggande
biologisk strävan alt skaffa barn och alt del därför ej föreligger rationell
grund all förbjuda äggdonation.

Folkpartiets ungdomsförbund framhåller att om någonting är
tekniskt komplicerat betyder del inle all fenomenet automatiskt får en
annorlunda etisk dimension.

Infertilas Riksförbund i Sverige (IRIS) konstaterar all
metoden som sådan hell strider mot den naturliga livsprocessen, vilket alla
medicinska och operativa ingrepp gör. I detta fall förtätas de eliska
övervägandena av alt behandlingen rör reproduktionen, vilkel dock inle borde
få innebära atl tekniken som sådan blir elt etiskt argument.

Äggstockstransplantation

Utredningen ställer sig avvisande till transplantation av
äggstockar i befrukt-ningssyfle men kan tänka sig transplantation för all
möjliggöra produktion av hormoner.

Elt 20-lal remissinstanser har haft synpunkter på
förslaget.

Socialstyrelsens majoritet. Svenska kyrkans
centralstyrelse. Moderata kvinnoförbundet och Moderata ungdomsförbundet
avvisar, liksom utredningen, transplantation av äggstockar.

De medicinska fakulteterna, medicinska forskningsrådet,
Sveriges läkarförbund. Svenska Läkaresällskapet och Svensk gynekologisk
förening menar samtliga att något direkt förbud inte år påkallat.

Medicinska forskningsrådet anser alt äggstocksdonation och
-transplantation möjligen kan ha en principiell betydelse som tankeexperiment
men knappast ulgöra ell problem i medicinsk praxis. Någon reell medicinsk indikation
för ett dylikt ingrepp med bl.a. dess immunosuppressiva konsekvenser, kan
endast svårligen förutses.

Ett formellt förbud för all reglera delta imaginära
problem förefaller emellertid ej påkallat.

Svenska Läkaresällskapet: Sällskapet kan vare sig finna
rationella skäl eller medicinsk motivation för transplantation av äggslockar
eller andra reproduktionsorgan. Det föreligger utomordentligt goda möjligheter
lill hormon-substitulion, varför denna indikation ej torde vara medicinskt
motiverad. Äggstocksdonation för atl kunna framkalla framtida graviditeler
torde för närvarande vara omöjligt på grund av de behov av immunosuppressiv behandling
som föreligger och de konsekvenser som denna behandling ger för en eventuell graviditet.
Eftersom vare sig medicinska indikationer eller en medicinsk rational
föreligger för dylika transplanlationer, torde heller icke elt förbud vara
påkallat för denna imaginära situation.

Några instanser anser all äggstockstransplantalioner bör
tillåtas. Hit hör Malmöhus läns landsting, Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS)
och Riksförbundet för sexuelh likaberättigande (RFSL).

36

Infertilas
Riksförening i Sverige (IRIS) anser att transplantation av ägg- Prop.
1987/88:160 stockar skall få förekomma under noggrant medicinskt reglerade
former. De eliska övervägandena är här än mer svårlydda och oändligt
komplicerade men förefaller inte omöjliga atl hantera.

Riksförbundet för sexuellt likaberätUgande (RFSL) menar
all en äggstockstransplantation inte kan ses som elt mera oetiskt ingrepp än
andra transplanlationer av livsviktiga organ som i dag är fullt tillåtna.

4 Befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare

Utredningen anser all en kombination av spermadonation och
befruktning utanför kroppen innebär ell större avsteg från den naturliga
livsprocessen än givarinsemination och föreslår all befruktningsmetoden
förbjuds.

Elt 20-lal remissinstanser ullalar sig. Tre instämmer i
utredningens förslag nämligen socialstyrelsen (majoriteten). Malmöhus läns
landsting och Göteborgs och Bohus läns landsting. Övriga anser all befruktning
utanför kroppen med utomstående spermagivare bör vara tillåten.

Socialstyrelsen (majoriteten) konstaterar all del kan
lyckas konsekvent all man skall tillåta denna befruktningsmelod, då givarinseminalion
år tillåten. Socialstyrelsen anser dock i likhet med utredningen atl detta är
en alllför långtgående manipulation av livsprocessen för alt vara godtagbart.

Socialstyrelsen (minoriteten) anser all utredningens
resonemang är ologiskt, eftersom befruktning med givarspermier rent tekniskt inle
innebär mer manipulation med livsprocessen än befruktning med makes/sambos spermier,
vilket utredningen accepterar.

Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet hör också
till dem som avstyrker utredningens förslag. Fakulteten framhåller: Utredningen
har vid sitt ställningslagande utgått från ell resonemang som bygger på elt
försök att kvantifiera "manipulaloriska" åtgärder och sedan genom
efterföljande addition söka finna en gräns för "hur myckel manipulerande
med livet som kan anses godtagbart i sammanhanget".

Utredningen synes härvid ha försnävral sitt synfält till atl
beakta endasl de medicinska manipulaliva åtgärder som har en mekanisk prägel, l.ex.
uthämtande av ägg under ullraljudledd kontroll. Härvid bortser man från alla
andra, i dag i rutinbruk varande åtgärder vilka i hög grad utgör etl manipulerande
med livet. Exempel på sådana åtgärder är l.ex. induklion av ovulation med hjälp
av hormoner, hormonfrisällande medel, dopaminanlagonisler etc.

Det senare förfarandet torde vara mer än väl så manipulativi
som åtgärden au sammanföra spermier och ägg i samma behållare och därefter
återföra den spontant uppkommande cellslrukturen (blaslemel) till livmodern.

Även de mycket sofistikerade och stundom långvariga mikrokirurgiska
ingrepp i kombination med hormonlerapi som dagligdags ulföres för all möjliggöra
"nytt liv" är uttryck för ell avancerat manipulaloriskl handlande.

Ansträngningarna alt finna en gräns genom all försöka kvantifiera
de i

processen ingående manipulaliva åtgärderna framstår således som irration- 37

ella.

Del är
väsentligt all beslul om vad som skall anses etiskt acceptabelt eller Prop.
1987/88:160 icke baseras på en bred kunskap om vad som försiggår inom
reproduktions-medicinens totala ram saml en därefter följande välgrundad och
rationell värdering av dessa fakta.

Liknande synpunkter framförs av bl.a. medicinska
forskningsrådet, medicinska fakulteterna vid universiteten i Lund och
Göteborg, Svenska Läkaresällskapet och Svensk gynekologisk förening.

Sveriges läkarförbund: Del är naturligt att ulgå från den
situation som det barnlösa paret befinner sig i. Ofrivillig barnlöshet är alt
jämställa med ett handikapp. För många barnlösa par utgör della handikapp elt
allvarligt problem. Om del då finns medicinska möjligheter all hjälpa paret lill
atl bli föräldrar så bör denna möjlighet självfallet övervägas i positiv anda.
Etl förbud för spermadonalion i förening med IVF måsle av dessa par uppfattas
som både oetiskt och inkonsekvent. när nu samhället accepterar givarinseminalion.

Folkpartiets ungdomsförbund, som också avstyrker
utredningsförslaget, menar all det barn som föds som resultat av en sådan
befruktning rimligen inle kan uppfatta sitt ursprung egendomligare än det barn
som tillkommit genom den inseminalionsverksamhel vi redan tillåter i Sverige.

Riksförbundet för sexuelh likaberättigande (RFSL) är
överens med utredaren om alt del måste finnas en gräns för hur långt man är
beredd atl gå för all genom olika manipulationer ingripa mol naturens
ofullkomlighet. Däremot kan RFSL inle acceptera alt vad som skall anses vara
etiskt försvarbart definieras på rent teknisk grund. Att förfaringssättet vid
användande av givarsäd är mera komplicerat då del rör sig om befruktning
utanför kroppen än om givarinsemination kan inte försvara att man avvisar
befruktning utanför kroppen i de fall då sperma från en utomstående man
användes. RFSL:s uppfattning är atl om man anser det vara etiskt försvarbart
med användning av givarsäd och man anser det etiskt försvarbart med befruktning
utanför kroppen, ja dä bör det rimligen vara försvarbart alt använda en
kombination av de två.

5 Surrogatmoderskap

Surrogatmoderskap är enligt utredningen en högst
tvivelaktig företeelse främst med hänsyn till dess karaklär av köpslående om
barn. Förfarandet strider enligl utredningen mot i Sverige gällande
rättsgrundsatser.

Av de 20-lal remissinstanser som ullalar sig om surrogatmoderskap
delar alla ulom två utredningens inställning.

Medicinska fakulteten vid Linköpings u/!/!/'/;/framhåller t.ex.
all de potentiella, mycket begränsade fördelarna med alt utnyttja en annan
kvinna än den som avses alt bli barnels moder som frambårare av graviditeten
ler sig myckel ringa i jämförelse med de närmast oöverskådliga negativa
effekter ett sådant förfarande skulle kunna medföra.

Sveriges läkarförbund påpekar att man vid surrogatmoderskap
också

överskrider en gräns, vilkel inte sker i övriga i sammanhanget diskuterade

fall. nämligen all den kvinna som skall vara mor lill barnet också år den 38

kvinna som
genomgår graviditeten och framföder barnet. I surrogalmoder- Prop.
1987/88:160 skåp gäller inle detta.

Mol utredningens inställning vänder sig medicinska
fakulteten vid Göteborgs universitet och Folkpartiets ungdomsförbund.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet menar all
det genom en precis lagstiftning torde kunna vara möjligl atl lämna möjligheten
öppen för Surrogatmoderskap eller tillsvidare endasl utfärda ett temporärt
förbud tills ytterligare internationell erfarenhet vunnits.

Folkpartiets ungdomsförbund vill även lillåla surrogatmoderskap
om det sker utan ersättning. Varje enskilt sådant fall bör anmälas lill, och
granskas av, socialstyrelsen.

6 Frysning av befruktade ägg m.m.

Utredningen föreslår alt befruktade ägg skall få förvaras
i fryst tillstånd men endast för del par vars könsceller är inblandade, alt del
sålunda förvarade befruktade ägget skall få användas för implantation men
endast i den kvinna som lämnat ägget samt all del frysta befruktade ägget skall
få förvaras under högst ett år.

Merparten av de drygl 20 remissinstanser som ullalar sig
om frysning av befruktade ägg instämmer i utredningens förslag. Hit hör bl.a. .socialstyrelsen,
de medicinska fakulteterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping,
Lund och Göteborg, medicinska forskningsrådet, Svenska kyrkans centralstyrelse
och Sveriges läkarförbund.

En rad remissinstanser anser dock all förslaget om
begränsning av frysti-den lill elt år är mindre välbetänkt. Flera menar att en
begränsning av frysti-den lill fem år ler sig mera rimligt.

Svenska Läkaresällskapet framhåller t.ex.: Denna lidsgräns
torde ge upphov lill flera praktiska problem. Det kan vara svårt alt företa
upprepade behandlingar inom så kort tid som ell år l.ex. på grund av
resursbrist. Om kvinnan vid det första behandlingstillfället skulle bli gravid
och graviditeten gå till sin fullbordan, kan ell överblivet fruset embryo inle
heller utnyttjas för etl nytt behandlingsförsök om frystiden begränsas lill ell
år. En tidsrymd av t.ex. fem år ler sig därför mer rimlig ur praktisk synpunkt.

Liknande synpunkter framförs av bl.a. socialstyrelsen, de
medicinska fakulteterna, medicinska forsktUngsrådel, Svenska läkarförbundet
och Sveriges Läkaresällskap.

Några remissinstanser ställer sig tveksamma eller direkt
avvisande till förslagen.

Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet
avvisar förslagen och konstaterar med förvåning atl utredningen kan uttala sig
om atl della är en säker teknik när man samtidigt beskriver hur del främsl är
inom djuraveln denna äggfrysning använts.

Med tanke på bristande erfarenheter och forskningsrön på
människor an

ser institutionen det helt oförsvarbart all öppna denna tekniska möjlighet all

experimentera med frysta befruktade ägg. Ingen vet någol om de långsiktiga

effekterna för barnets egen del! 39

Liknande
synpunkter framförs av Riksförbundet för sexuell upplysning Prop.
1987/88:160 (RFSU).

Socialdemokratiska kvinnoförbundet uttrycker slor
tveksamhet lill förslagen och menar all elt klart avståndstagande från tanken
på frysning av befruktade ägg skulle ulgöra ell starkare både formellt och
moraliskt hinder för den experimentlusta som otvetydigt finns i della
sammanhang. Förbundet är medvetet om atl elt förbud mot frysning av befruktade
ägg medför komplikationer för det barnlösa paret men anser atl det år en
komplikation man får ta i denna valsituation.

Centerns kvinnoförbund anser atl frågan om djupfrysning av
ägg skall belysas ytterligare. Huvudinriktningen bör vara all minimera tiderna.
Del år inle känt i vilken utsträckning ägg påverkas av frysförvaring.
Ytterligare forskning krävs enligt förbundet för all klart belägga all djupfrysning
av ägg inle leder till skador för de blivande barnen.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har inte
några sakliga invändningar alt rikta mol förslaget i denna del. Fakulteten
finner det dock någol märkligt atl dessa från etisk synpunkt och för den
enskilde myckel vikliga frågor inle är tänkta att regleras i lag. Utredningen
anser del i stället böra ankomma på socialstyrelsen all utfärda närmare
föreskrifter i frågan. Enligl fakultetens mening bör det i stället i den
föreslagna lagen om befruktning utanför kroppen anges all elt befruktat ägg i
fryst tillstånd endast får förvaras för del par vars könsceller är inblandade
och högst under ell år. All det frysta ägget endast får implanteras i den
kvinna som lämnat ägget torde däremot redan framgå av 2 § i den nämnda
föreslagna lagen (förbudet mol äggdonation).

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet känner en viss
tveksamhet lill della förslag så länge det inle skapats garantier, som skyddar
det befruktade ägget mot viss användning, exempelvis i forskningssyfte.

Flera remissinstanser framhåller alt del i utredningen
saknas en mer ingående analys av dispositionsrätten lill frysta embryon
respektive blaslem.

Medicinska forskningsrådet (MFR): MFR anser all
dispositionsrätten bör tillkomma upphovspersonerna tillsammans eller var för
sig. Den generella innebörden härav bör vara atl en upphovsperson skall kunna
påfordra destruktion av de blaslem till vilka vederbörande har givil upphov. Disposilions-rällen
lill frysta blaslem avsedda för implantation bör ävenledes tillkomma dess
upphovspersoner intill dess all implantation skett med upphovspersonernas
samtycke.

Ell återkallat samtycke från någondera av
upphovspersonerna skall medföra atl blaslemel deslrueras.

Vid endera upphovspersonens frånfälle bör disposilionsräilen
tillfalla den efterlevande. Denna dispositionsrätt bör då vara begränsad lill atl
omfatta beslut om givande av lillslånd för blaslemeis användning för forskning.
Implantation av sådant embryo bör således ej få förekomma.

Vid bägge upphovspersonernas frånfälle bör
dispositionsrätten kunna tillkomma l.ex. en forskningsgrupp. Sådant blaslem
bör ej få användas för implantation.

Liknande synpunkter har framförts av de medicinska
fakulteterna vid Lin-

40

köpings
och Göteborgs universitet, Sveriges läkarförbund. Svenska Läkare- Prop.
1987/88:160 sällskapet och Svensk gynekologisk förening.

7 Vissa organisatoriska frågor

Verksamheten bör koncentreras till större sjukhus

Utredningen anser det önskvärt alt verksamhelen med
befruktning utanför kroppen koncentreras till vissa större sjukhus.

Endasl ell fåtal remissinstanser lar upp frågan. Merparten
är positiva till förslaget.

Enligl socialstyrelsens uppfattning är det en fördel om verksamhelen
koncentreras till vissa större sjukhus då man därigenom dels vinner större
medicinsk erfarenhet, dels lättare kan följa verksamhelen. På större sjukhus
finns även, påpekar styrelsen, tillgång lill den psykologiska hjälp som ell par
kan behöva få före och under en pågående behandling.

Medicinska forskningsrådet tolkar utredningens förslag så
all medicinsk kompelens och tillgång lill adekvata resurser bör vara avgörande
för var IVF-verksamhet bör få bedrivas i landet. Delta förslag är enligl MFR
välbetänkt och tillslyrkes.

Liknande synpunkter framförs av Svenska Läkaresällskapet
och Svensk gynekologisk förening

Landstingsförbundet konstaterar all sedan utredningen
överlämnat sitt belänkande har verksamhelen introducerats till yllerligare elt
sjukhus och ett par till är på gång atl införa tekniken. Del är
förbundsstyrelsens uppfattning atl verksamheten tills vidare måsle förbehållas
vissa större sjukhus med erforderliga resurser. Inle minsl med hänsyn till atl
insatserna bara i 10 procent av fallen leder lill framgång. Tekniken kan därmed
inte anses färdigut-' vecklad för en vidare introduktion.

Sveriges läkarförbund redovisar en avvikande inställning. Enligl
förbundets mening är förslaget ett uttryck för ett kontroll- och
bevakningstänkande som år både omotiverat och principiellt motbjudande. IVF-verksamheten
bör få utvecklas med hänsyn till medicinska och sjukvårdsmässiga bedömningar
och organisatoriskt avgöras på landstingsnivå. Behovet av insatser och
tillgången lill medicinsk kompetens och adekvata resurser bör vara avgörande
för var IVF-verksamheten kominer atl bedrivas. Förbundet finner del heller inte
motiverat alt, såsom utredningen, ha etl krav på socialstyrelsens tillstånd
för atl få bedriva verksamhelen vid privata sjukhus. Dessa sjukhus är godkända
som sjukhus och socialstyrelsens sedvanliga tillsynsansvar måste anses vara
fullt tillräckligt även för IVF-verksamheten.

Nationellt register

Utredningen föreslår atl socialstyrelsen upprättar ell
riksomfattande register över verksamheten med befruktning utanför kroppen.

Endasl etl fåtal instanser kommenterar frågan.

Medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet
konstaterar med tillfreds-

ställelse alt dess förslag atl inrätta ell nationellt
register över IVF-verksam- Prop. 1987/88:160 beten har fått gensvar hos
utredningen. Elt sådant register borde enligt fa-kullelen baseras på
standardiserade rapportformulär som upptar inträffade graviditeler, aborter, anlal
födda barn saml rapporter om de nyfödda barnens tillstånd (karyoiyper etc).
Dessutom rekommenderas en fortlöpande rapportering via barnavårdscentralerna om
barnens ulveckling under de första levnadsåren. Rapporteringen bör ej avslutas
förrän barnet passerat de första klasserna i grundskolan (8-9 år).
Registreringen kan.enligl fakulteten ske under tillsyn av socialstyrelsen.

Liknande synpunkter framförs av Karolinska institutet,
medicinska fakulteten vid universitet i Uppsala, medicinska forskningsrådet,
Sveriges läkarförbund och Svensk gynekologisk förening

Svenska Läkaresällskapet avvisar däremot förslaget. De
register och uppföljningsundersökningar, som för närvarande genomförs av
individuella kliniker och vetenskapliga sammanslutningar inom området torde enligl
sällskapet bättre tjäna syftet all föra tekniken framåt och dessutom tillfredsställa
föräldrarnas och barnets rätl lill anonymitet.

Malmö sjukvårdsstyrelse framhåller all det ej är lämpligt
all upprätta etl riksomfattande register vid befruktning utanför kroppen inom ell
parförhållande. Enligl styrelsens uppfattning skulle etl sådant register kunna
äventyra sekretess och integritet.

StatisUska centralbyrån anser att syftet med det
föreslagna registret inle klart framgår av betänkandet. Inte heller synes man
ha beaktat möjligheten all fånga upp eventuella missbildningar via den
medicinska födelseregislre-ringen inkl. missbildningsregistrel. SCB föreslår
därför all förslaget om ell riksomfattande register över verksamhelen vidareulreds.

42

Bilaga 4 Prop. 1987/88:160

Statens medicinsk-etiska råd

Yttrande över belänkande

BARN
GENOM BEFRUKTNING UTANFÖR KROPPEN M.M.

Allmänt

Medicinsk-etiska rådet instämmer i utredningens
uppfattning atl det aldrig kan bli en ovillkorlig mänsklig rättighet all få
barn. Rådet har dock full förståelse för atl ofrivillig barnlöshet kan vara ell
slort socialt och psykiskt pro-lem för många människor och all de ofta har en
förståelig önskan atl få tillgång lill de medicinska metoder som finns all
lösa problemet.

Medicinsk-etiska
rå.del vill inledningsvis peka på faran i en snäv och ensidig syn på insemination
och provrörsbefruktning.

Utredningen
nämner ingenting om all inferlilitel alltmer uppmärksammats bl.a. i samband
med en ökning av antalet infektionssjukdomar som t.ex. clamydia. Tidigare
medicinska behandlingar, användning av sprial, vissa typer av arbetsmiljöer har
också funnits med i diskussionen som länkbara orsaker lill barnlöshet.

Rådet
efterlyser en grundlig analys av utvecklingen saml en samlad forskning och
diskussion om olika länkbara orsaker till barnlöshet. Det kan finnas anledning
alt diskutera omprioriteringar av forskningsresurser från forskning om insemination
och befruktning utanför kroppen lill förmån för resurser lill forskning om
orsakerna lill barnlöshet.

Även i
dagens kunskapsläge behöver provrörsbefruktning och insemination, enligl
rådets mening, inle vara den enda utvägen för ofrivilligt barnlösa. Det är
ingen brisl på föräldralösa barn i världen. Möjligheten att adoptera barn bör
ses som elt reellt alternativ. En förutsättning för detta är att båda sätten
blir koslnadsmässigl likvärdiga. En adoption bekostas för närvarande helt av
de blivande föräldrarna medan insemination och provrörsbefruktning bekostas av
samhället med sjukvårdsresurser.

Samhällets
utformning och ulveckling är av slor belydelse för människors möjligheter atl
ingå i elt socialt kontaktnät kring barn och på så sätl komma dem nära. De
sociala relationerna lill barn bör uppvärderas. Rådet efterlyser en öppen
diskussion ute i samhället på temat "alla barn är allas".

Samhällets
attityder till barnlöshet, modersmyl och föräldraskap kan också behöva kritiskt
granskas. Det år viktigt atl vi inle målar upp barnlöshet som en katastrof som lill
varje pris måste åtgärdas med "bra resultat", dvs. elt i alla
bemärkelser friskt och välskapl barn. Familjeplaneringen får inle bli alltför
tidsmässigt rationell och tekniskt inriktad. En viss beredskap hos människor
att möta det oplanerade och okända i livet är önskvärd.

Den psykiska påfrestning för kvinnan och mannen som
utredning och kan-

43

ske
upprepade misslyckade behandlingar innebär måsle också finnas med i Prop.
1987/88:160 diskussionen om tekniken med provrörsbefruktning. En teknik som för
närvarande år både dyrbar och föga framgångsrik.

Rådet anser också alt orsakerna lill antalet utförda
aborter i detta sammanhang bör diskuteras. Kan vi genom bälte ekonomiska,
sociala och psykologiska stödåtgärder för kvinnor och barn motivera kvinnor
all avstå från abort?

Utredningens förslag

Parförhållanden

Rådet instämmer i utredningens förslag alt lillåla
provrörsbefruktning inom elt heterosexuellt parförhållande, alltså inom
äktenskap eller inom samboförhållande.

Spermadonation och äggdonation

Rådet ser inle någon avgörande skillnad mellan
spermadonation och äggdonation ur genetisk synpunkt. Både sperma och ägg
behövs och är lika viktiga för alt en ny individ skall bli lill. Rådet anser
del därför vara konsekvent att antingen tillåla eller förbjuda båda
förfaringssätten, när del gäller befruktning utanför kroppen. I båda fallen är
det också en tredje part inblandad men ej heller ur denna synpunkt förefaller
del i rådels mening rimligt all göra skillnad mellan de båda teknikerna.

Med hånsyn lill de psykiska påfrestningarna för kvinnan på
grund av de fysiologiska skillnaderna mellan ägg- och spermadonation ser rådet
en viss skillnad till äggdonationens nackdel. Med tanke på atl informerat
samtycke alltid föreligger i och med all behandlingen sker på del aktuella
parels begäran, ifrågasätter dock rådet om denna skillnad är så slor alt den
motiverar olika ställningstaganden vad gäller spermadonation och äggdonation.
Rådet anser det därför principiellt riktigast atl ur etisk synpunkt jämställa spermadonalion
och äggdonation.

Rådet vill emellertid framhålla atl starka skål talar för
en restriktiv inställning. Dels bör man ha en återhållsam inställning lill en
utbyggd biomedicinsk teknologi eftersom del är tveksamt om den är lill nytta
för människor. Om den fortsatta utvecklingen skingrar denna tveksamhet är det
lättare all bygga ut verksamheten än all stoppa den om tveksamheten visar sig
vara väl grundad. Dels talar ekonomiska och sjukvårdspolitiska skäl (se nedan)
för all man tills vidare avslår från denna verksamhet. På grund härav avstyrker
rådet för nårvarnde både möjligheterna lill spermadonalion och äggdonation.

Surrogatmoderskap och äggstockstransplantation

Rådet lar på grund av de skäl utredningen anfört avstånd
från både surrogatmoderskap och äggslockslransplanlalion.

Frysning
av befruktade ägg Prop. 1987/88:160

Rådet vill peka på atl Genasve-deklaration och Helsingfors-deklaration
i egenskap av grundläggande medicinsk-etiska dokument i tillämpliga delar och
analogi skall gälla vid försök på foster och embryon.

Rådet lillstyrker utredningens förslag om all befruktade
ägg får frysas etl år förutsatt att del är fråga om en och samma
behandlingscykel och all syftet är graviditet för den kvinna somlämnal äggen.
Rådet vill poänglera viklen av att de befruktade äggen används i samband med ell
och samma graviditetstillfälle och alt överblivna ägg förstörs. Undanlag för
vad som sagts i rådets yttrande över gen-etikkommitténs belänkande nämligen:

"Försök på mänskliga zygoter och blaslem är ej generellt
etiskt godtagbara. Under särskilda betingelser br dock försök få förekomma och
följande skall därmed vara uppfyllt:

-
Försök får
endast ske inom 14 dygn efter befruktning (frystid oräknad). Blaslem får
därefter ej hållas vid liv.

-
Försöken skall
vara medicinskt väl motiverade.

-
Den kunskap som
kan vinnas kan ej erhållas på annat sätt.

-
Donator av ägg
och sperma skall lämnas sill samtycke."

Teknikens utveckling

Med dagens teknik går del alt göra kromosomanalyser på
celler från mycket tidiga embryon. Del går all spåra både troliga genetiska
"defekter" samt fastställa kön. Rådet ser det som positivt atl
tekniken i detta sammanhang kan användas för alt hjälpa människor som är bärare
av vissa ärftliga sjukdomar att besluta om de vill försöka skaffa egna barn
eller inle. Tekniken öppnar också dörren lill skrämmande urvalsperspekliv.
Provrörsbefruktning kan "fel" använd lägga grunden för selektion av
vissa egenskaper och lill ulveckling av en elilmänniskofilosofi, som rådet
bestämt tar avstånd från. Tekniken lägger också grunden för möjligheten att
manipulera med mänskliga embryon och delta reser yllerligare eliska problem
som närmare har belysts i samband med rådels yttrande över gen-etikkommitténs
betänkande. Rådet vill också peka på farorna med teknikens ulveckling inom della
område.

Finansiering

Kostnaderna för befruktning utanför kroppen är i dag höga,
cirka 20 000 kronor per behandlingstillfälle och upp till tre
behandlingstillfällen är vanligt. Enligt uppgift leder ell fall på tio lill
fullgången graviditet. Fram lill oklober 1984 hade sammanlagt åtta barn avlade
utanför kroppen fölls i Sverige och enligt en vid Sahlgrenska sjukhuset gjord
uppskattning skulle 4 000-5 000 par i Sverie vara intresserade av all få sin barnlöshet
avhjälpt genom denna melod.

Kostnaden för provrörsbefruktning måsle dels ses i
relation lill vad en

adoption kostar, dels vägas in i den totala sjukvårdskostnaden om verksam- 4g

heten som
sådan bedöms ha karaktären av sjukvård. Den blir därmed före- Prop.
1987/88:160

mål för de
prioriteringar som görs inom ramen för de resurser som totalt sett

kan
ställas lill sjukvårdens förfogande. Rådet vill i della sammanhang peka

på all de
tekniska framstegen inom medicinen gör del allt viktigare all man

klart
uppmärksammar såväl de ekonomiskt etiska som de rent medicinskt

eliska
frågorna som beslår i all bedöma om en verksamhel i sig accepteras

eller ej.

Riksomfattande register

Utredningen föreslår ell riksomfattande register övr den
föreslagna verksamheten. Rådet avstyrker detta förslag då något skål för elt
sådant register inle anges i utredningen.

Särskilt yttrande av Erwin Bischofberger, Helge Brattgård,
Margitta Edgren, Viking Falk och Ulla Tilländer

Statens medicinsk-etiska råd har yttrat sig över Barn
genom befruktning utanför kroppen. Rådels slutsatser ansluter vi oss till.
Rådet avstyrker således bl.a. såväl möjligheter lill spermadonation som
äggdonation vid befruktning utanför kroppen. Della sker emellertid med
motiveringar, som vi inte kan acceptera. Rådet menar atl del principiellt är
riktigast atl ur etisk syn- . punkt jämställa spermadonation och äggdonation.

Vi menar all ägg och spermie är likvärdiga ul strikt
genetisk synpunkt. Men vid användande av spermier vid konstlad befruktning,
såväl vid makeinsemination, givarinseminalion som vid befruktning utanför
kroppen med spermier från make eller sambo, är målet en normal graviditet.
Ägget emanerar således från den kvinna, som sedan bär graviditeten och
framföder barnet och hälflen av arvsanlagen kommer från henne. Della gäller
också vid befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare. Vid äggdonation
däremot är resultatet av den konstlade befruktningen inle en naturlig ulan en
konstlad graviditet, där det inte finns något som helst genetiskt samband
mellan kvinnan som bär graviditeten och fostrel. Della är enligl vår mening en
så allvarlig avvikelse från den naturliga processen med sannolikl betydande
psykologiska konsekvenser för modern och därmed också för barnet, att det
omöjligt kan jämställas med spermadonalion.

Vi delar också Ragnar Holtes uppfattning framförd i hans
särskilda yttrande alt elt sådant tillvägagångssätt strider mot principen om
genetisk integritet och därmed mot etisk godtagbar människosyn.

Slutsatsen för oss är därför atl skillnaden biologiskt och
psykologiskt mellan spermadonation och äggdonation i samband med befruktning
utanför kroppen är så slora all del inle är korrekt att säga all dessa kan
jämställas etiskt. Äggdonation måsle därför ovillkorligen avböjas.

Som tidigare nämnts avstyrker vi också spermadonation dels
av skäl som

framgår av rådels skrivelse men också av de skål som
Ragnar Holte framför

i sill särskilda yttrande.

46

Särskilt
yttrande av Gunnar Biörck Prop. 1987/88:160

"Samhället" kommer aldrig atl kunna effektivt
hindra spermiedonation. Del är därför lika gott all acceptera della förfarande.

'Åggdonation" kan väl bara bli aktuell för en
biologiskt handikappad kvinna, som ändå lidelsefullt önskar uppleva ett eget
moderskap. Någon anledning för "samhället" atl motsätta sig della
finns enligl min mening icke.

däremot bör etl sålunda tillkommet barn alllid ha
möjlighet atl i framliden kunna få vela sitt faktiska genetiska ursprung.

Särskilt yttrande av Ulla Branden

Undertecknad vill anföra särskill yttrande vad gäller
följande:

Vad gäller rådels yltrande angående förslag om frysning av
befruktade ägg sid. 4. andra stycket, anser jag all försök på mänskliga zygoter
och blaslem under inga betingelser får ulföras. Del är slor risk all en
tidsgräns om 14 dygn kommer atl flyttas framåt allt eftersom människorna vänjer
sig vid manipulationer av del tidiga livet zygot och blaslem. Dessutom kommer
forskningen alllid alt kunna hävda behov av all använda foster på allt senare
stadier och hävda all de är medicinskt motiverade. Zygol och blaslem är i
likhet med foster på senare utvecklingsstadier mänskligt liv. Frågan om samtycke
från donator av ägg, sperma för forskning innebär atl samhället inle lar sill
fulla ansvar ulan överlämnar frågan lill den enskilde. Den enskilde kan uppleva
en stark press på sig all ge ell samtycke. Samtycket blir då inte fritt valt.
Det är ell alllför stort krav på den enskilde att sälta sig in i alla framlida
konsekvenser både för sig själv och för samhället.

Beträffande avsnillet Teknikens ulveckling, sid. 4 i
rådets yttrande vill jag hävda följande. Då del med dagens teknik går att göra
kromosomanalyser på celler från embryon kan man spåra vissa genetiska
avvikelser. Jag anser del inle vara vare sig positivt eller försvarligt all
denna teknik skulle kunna få användas för atl kassera s.k. defekta embryon
eller embryon av icke önskat kön eller för atl välja kön. Etiskt sett anser
jag delta lika förkastligt som arbort efter fosterdiagnostik då det innebär en
urvalsmetod även om embryot i dessa fall befinner sig utanför moderns kropp.
För övrigt ansluter jag mig till rådels yttrande.

47

Bilaga 5 Prop. 1987/88:160

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-03-15

Närvarande: f.d. justitierådet Hull, regeringsrådet Berglöf,
justitierådet Lars K Beckman.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari
1988 har regeringen på hemslällan av statsrådet Sigurdsen beslutat inhämla
lagrådels yltrande över förslag lill

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om befruktning utanför kroppen.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av
departementsrådet Lars Hultstrand.

Lagrådet lämnar förslagen ulan erinran.

gotab Stockholm 1988 87143 48