Prop. 1987/88:162

Regeringens proposition 1987/88:162

om hyran vid andrahandsupplåtelse av bostadslägenheter m. m.

Prop. 1987/88:162

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 24 mars 1988.

På
regeringp-xis vägnar K-dl-Olof Feldt

Hans Gusttrfsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att det införs nya bestämmelser i 12 kap. jordabalken,
som i huvudsak innebär att hyresvärden vid upplåtelse i andra hand av en hyreslägenhet
eller en bostadsrättslägenhet eller vid upplåtelse i annat fall av möblerat
eller omöblerat mm kan bli återbetalningsskyldig, om han tar emot en hyra som
inte är skälig med hänsyn till lägenhetens bruksvärde. Detta innebär bl. a. den
nyheten i förhållande till gällande rätt att hyresnämnden kan ändra den hyra soin
bestäms när lägenheten upplåts till hyresgästen, den s. k. förstagångshyran.
Frågan om äterbetalningsskyldighet prövas av hyresnämnden pä ansökan av
hyresgästen. En sådan ansökan kan göras även efter del alt hyresförhållandet
har upphört.

De
nya bestämmelserna ersätter bestämmelserna i 12 kap. 65 a § jordabalken om
straffansvar och återbetalningsskyldighet i vissa fall för en hyresvärd som tar
ut en uppenbart oskälig hyra. Dessa besläinmelser upphävs.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 162

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom
föreskrivs i Mga om jordabalken

dels att det i 12 kap.
skall införas en ny paragraf, 55 b §, samt närmast före 55 b § en ny rubrik av
följande lydelse, dels att 12 kap. 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Återbetalning av hyra vid upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall

55
b§

Denna
paragraf gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat rum och vid andrahandsupplåtelse
av annan bostadslågenhet. Paragrafen gäller dock inte upplåtelser för fiitidsåndamål.

Om hyresvärden ifall som avses i första stycket har tagit emot en hyra
som inte är skälig enligt 55 § första och andra styckena, skall hyresnämnden
på ansökan av hyresgästen ålägga hyresvärden att betala tillbaka vad han tagit
emot utöver skäligt belopp jämte ränta. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från dagen då hyresvärden tog emot beloppet till dess att
återbetalningsskyldigheten blivit slutligt bestämd genom laga-kraftvunnet
beslut och enligt 6 § råntelagen för tiden därefter. Ett beslut om
återbetalning av hyra får inte avse längre tid tillbaka än två år före dagen
för ansökningen.

I ett ärende om återbetalning enligt andra stycket skall hyresnämnden,
om hyresgästen begår det, också fastställa hyran för den fortsatta uthyrningen
från och med dagen för ansökningen. Vid denna prövning

h2
kap. jordabalken omtryckt 1984:694.

Prop. 1987/88:162

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:162

tillämpas 55 § första och andra styckena. Beslut om ändring av hyresvillkoren
anses som avtal om villkor för fortsatt uthyrning.

För att hyresnämnden skall kunna pröva en ansökan enligt andra stycket
skall ansökningen ha kommit in till hyresnämnden inom tre månader från det
hyresgästen lämnade lågenheten.

65a
§2

Ingen
får ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av hyressökande för
anvisning av bostadslägenhet för annat ändamäl än fritidsändamål. Sådan ersättning
får dock utgå vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt gnmder som föreskrivs av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Den
som uppsåtligen bryter mot första stycket döms till böter eller fängelse i
högst sex mänader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den
som har uppburit otillåten ersättning är skyldig att betala tillbaka den.

Saknar hyresgästen, när hyresavtalet avser en bostadslägenhet, rätt
till förlängning enligt 45 §, första stycket 1 eller 2 eller andra stycket och
begagnar sig hyresvärden uppsåtligen av detta förhållande till att ta ut en
hyra som är uppenbart oskälig med hånsyn till lågenhetens bruksvärde, döms
hyresvärden till böter eller fängelse i högst sex månader. År brottet grovt,
döms till fängelse i högst två år. Hyresvärden är dessutom skyldig att lämrui
tillbaka vad han tagit emot i den mån det överstiger skälig hyra för
lägenheten jämte ränta pd detta belopp. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635)
för tiden från dagen för beloppets mottagande till dess domen vunnit laga
kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

Senaste
lydelse 1985:183.

Föreslagen lydelse

Avtal
mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist med anledning av
hyresförhållandet skall hänskjulas till avgörande av skiljemän utan förbehäll
om rätt för partema att klandra skiljedomen, får ej göras gällande i fråga
om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behälla
lägenheten, fastställande av hyresvillkor i fall som avses 151, 52 eller 55 §,
återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 55 b § eller
bestämmande av ersättning enligt 58 b §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej sävitt
därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller förfarande vid skiljenämnden. I
berörda hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts
nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till skiljenänmd
eller bestämma kortare tid för skiljemannaätgärdens avslutande än den tid om
sex mänader som anges i nämnda lag.

Nuvarande
lydelse

66
§-

Avtal
mellan hyresvärd och hyresgäst, alt framtida tvist med anledning av
hyresförhållandet skall hänskjulas till avgörande av skiljemän utan förbehåll
om rätt for partema att klandra skiljedomen, får ej göras gällande i fräga om
hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla lägenheten,
fastställande av hyresvillkor i fall som avses i 51, 52 eller 55 § eller
bestämmande av ersättning enligt 58 b §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej sävitt
därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller förfarande vid skiljenämnden. I berörda
hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu
utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till
skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljemannaålgärdens avslutande än
den tid om sex mänader som anges i nämnda lag.

Prop. 1987/88:162

67 § överenskommelse om
villkor i fräga om hyresförhållande som beror av anställning gäller mot
hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om
överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, 33-35, 40, 46, 47, 49-54, 55 a
eller 66 §, sävida överenskommelsen har formen av kollektivavtal och på
arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse säsom central
arbetstagarorganisation.

överenskommelse
om villkor i fräga om hyresförhällande som beror av anställning gäller mot
hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om
överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, 33-35, 40, 46, 47, 49-54, 55 a, J5
b eller 66 §, sävida överenskoin-melsen har formen av kollektivavtal och pä
arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse såsom central
arbetstagarorganisation.

Senaste
lydelse enligt prop. 1987/88:146. Senaste lydelse 1987:816.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:162

Sådana
hyresvillkor i kollektivavtal som avses i första stycket får tillämpas även när
en hyresgäst som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
sysselsätts i arbete som avses med avtalet, om

1.
arbetsgivaren är bunden av
kollektivavtalet,

2.
hyresvärden och hyresgästen är
överens om att villkoren skall tillämpas eller villkoren ingär i hyresavtalet
på grund av beslut om villkorsändring enUgt 54 och 55 §§.

70
§5

Beslut
av hyresnämnden i frägor Beslut av hyresnämnden i frägor

som avses i 16 § andra stycket, som avses i 16 § andra stycket,

23 § andra stycket, 24 a, 34, 36, 23 § andra stycket, 24 a, 34, 36, 37,

37, 49, 52, 54, 62 eller 64 § 49, 52, 54, 55 b, 62 eller 64 §

överklagas genom besvär inom tre överklagas genom besvär inom tre

veckor frän den dag beslutet med- veckor från den dag beslutet med

delades, delades.

Beslut
av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40, 45, 56 eller
59 § får inte överklagas.

73 §

I hyrestvister som avses i 49 eller I hyrestvister som avses i 49, 54

54 § och i mål om ätgärdsföreläg- eller 55 b § och i mål om ätgärds-

gande enligt 16 § andra stycket eller föreläggande enligt 16 § andra styc-

om utdömande av vite enligt 62 § ket eller om utdömande av vite en-

skall vardera parten svara för sin rät- ligt 62. § skall vardera parten svara

legångskostnad i bostadsdomstolen för sin rättegångskostnad i bostads-

eller arbetsdomstolen, om inte aimat domstolen eller arbetsdomstolen, om

följer av 18 kap. 6 § rättegångsbal- inte annat följer av 18 kap. 6 §

ken. rättegångsbalken.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1988.

2.
De nya bestämmelsema i 12 kap.
55b, 66 och 67 §§ skall tillämpas även i fräga om hyresavtal som har ingätts
före ikraftträdandet. Ett beslut om återbetalning av hyra enligt 55 b § fär
dock inte avse tid före ikraftträdandet.

Senaste
lydelse enligt prop. 1987/88:146.

2 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder

och
hyresnämnder

Härigenom
föreskrivs att 4 och 32 §§ lagen (1973:188) om artende-nämnder och hyresnämnder
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4
§2 Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1. medla
i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva
tvist om åtgärdsföreläg- 2. pröva tvist om ätgärdsföreläg-

gande enligt 12 kap. 16 § andra gande enligt 12 kap. 16 § andra

stycket, ändrad användning av lokal stycket, ändrad användning av lokal

enligt 12 kap. 23 § andra stycket, enligt 12 kap. 23 § andra stycket,

skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §,

överlätelse av hyresrätt enligt 12 överlåtelse av hyresrätt enligt 12

kap. 34-37 §§, upplåtelse av lägen- kap. 34-37 §§, upplåtelse av lägen

het i andra hand enligt 12 kap. 40 §, het i andra hand enligt 12 kap. 40 §,

förlängning av hyresavtal enligt 12 förlängning av hyresavtal enligt 12

kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12

kap. 54 §, uppskov med avflyttning kap. 54 §, återbetalning av hyra och

enligt 12 kap. 59 § eller föreläggan- fastställande av hyra enligt 12 kap.

de enligt 12 kap. 64 §, allt jorda- JJ b§, uppskov med avflyttning

balken. enligt 12 kap. 59 § eller föreläggan

de enligt 12 kap. 64 §, allt jorda

balken.

2 a.
pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304)
eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra
stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsräitslagen (1971:479),

4.
pröva fräga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 §
jordabalken eller av beslut som avses i 60 § första stycket 1
bostadsrättslagen,

5.
vara skiljenämnd i hyres- eller
bostadsrättstvist,

5 a.
pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyres-fbrhandlingslagen,

6.
pröva frågor enligl
bostadssaneringslagen (1973:531) och bostads-förvaltningslagen (1977:792),

7.
pröva frägor enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

Lagen
omtryckt 1985:660.

•Senaste
lydelse enligt prop. 1987/88:146.

Prop.
1987/88:162

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:162

8.
pröva frägor enligt lagen
(1987:1274) om kommunal bosladsanvisningsrätt,

9.
pröva frågor enligt lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Ärende
upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen. Ärende som
avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. upptages
dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte eller, i fräga
om handelsbolag, där förvaltningen föres.

32
§3

Föres
ej talan mot nämnds beslut Föres ej talan mol nämnds beslut

enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap.

24 a § jordabalken, 22, 23, 26 eller 24 a §, 55 a § sjunde stycket eller

27 § hyresförhandlingslagen (1978: 55 b § jordabalken, 22, 23, 26 eller

304), 13 a § denna lag eller 13 eller 27 § hyresförhandlingslagen (1987:

15 § eller 25 § första stycket 304), 13 a § denna lag eller 13 eller

bostadsförvaltningslagen (1977:792) 15 § eller 25 § första stycket

eller 9 eller 10 § lagen (1987:1274) bostadsförvaltningslagen (1977:792)

om kommunal bostadsanvisnings- eller 9 eller 10 § lagen (1987:1274)

rätt, fär beslutet verkställas säsom om kommunal bostadsanvisnings-

lagakraftägande dom. rätt, får beslutet verkställas säsom

lagakraftägande
dom.

Har
hyresnämnden med stöd av 31 § första stycket bostadsförvaltningsla-gen
förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket nämnda lag
skall lända till eftertättelse genast, får även sädant beslut, om bostadsdomstolen
ej förordnat annat, verkställas säsom lagakraftägande dom.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988. Senaste lydelse 1987:1278.

Bostadsdepartementet °P-1987/88:162

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars
1988

Närvarande: statsrädet Feldt, ordförande, och statsråden
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström.G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om hyran vid andrahandsupplåtelse av bostadslägenheter
m. m.

1 Inledning

Jag tar i detta ärende upp frågor som bl. a. gäller hyran
vid andrahandsupplåtelse av bostadslägenhet

Bestämmelser om prövning av hyran och andra hyresvillkor
för bostadslägenheter fmns i 12 kap. 53-55 a §§ jordabalken (hyreslagen). De
innebär i korthet följande.

Vill hyresvärden eller hyresgästen att hyresvillkoren
ändras, skall han skriftligen meddela detta till motparten. Om överenskommelse
inte kan träffas, har han rätt att hos hyresnämnden ansöka om en ändring av
hyresvillkoren. Ansökan får göras tidigast en månad efter det atl meddelandet
lämnats till motparten (54 §).

Om hyresvärden och hyresgästen tvistar om hyrans storlek,
skall hyran fastsläUas till skäligt belopp. Hyran är därvid inle att anse som
skälig, om den är pålagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till
bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen skall främst beaktas hyran för
lägenheter i hus som ägs och förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag (55 §).

Med en lägenhets bruksvärde avses vad lägenheten med
hänsyn till beskaffenhet och förmåner samt övriga faktorer kan anses vara värd
ui hyresgästens synpunkt i förhällande till likvärdiga lägenheter pä samma ort.
Vid bedömningen skall man alltså i princip inle ta hänsyn till hyresvärdens
kostnader för lägenheten (se prop. 1983/84:137 s. 68).

Vid hyresavtal med obestämd hyrestid får beslut om ändring
av hyresvillkoren inte avse tiden före det månadsskifte som inträffar närmast
efter tre månader frän dagen för ansökningen. Beslutet får dock inte i nägot
fall avse tiden innan sex mänader förflutit efter det att de förut gällande
villkoren började tillämpas (55 a §). Skälet till detta är alt man har velat
undvika alltför täta framställningar om ändrade hyresvillkor. Detta gäller även
de villkor som bestäms vid hyrestidens början. En hyresgäst kan alltsä inte fä
den avtalade

inflyltningshyran ändrad förrän efter sex månader (se prop.
1983/84:137 P- 1987/88:162 s. 101 f och s. 136).

Beslut om ändring av hyresvillkoren i hyresavtal med
bestämd hyrestid fär i regel inte avse tiden före den tidpunkt lill vilken
avtalet tidigast hade kunnat sägas upp. Hyresgäster med långtidsavtal, dvs.
avtal med en hyrestid längre än ett år, har dock en möjlighet atl fä villkoren
ändrade under löpande avtalsperiod, dock tidigast sedan hyresforhällandet
varat elt är i följd.

Om hyresavtalet avser ett möblerat rum eller en lägenhet
för fritidsändamäl, kan hyresgästen inle begära prövning av hyran innan
hyresförhållandet varat nio mänader i följd. Avser hyresavtalet en lägenhet som
utgör en del av upp-lätarens egen bostad, kan hyresgästen över huvud taget inte
få till stånd en omprövning av hyresvillkoren med stöd av hyreslagen.

Hyresgäster, som har avstått från sitt besittningsskydd,
kan i praktiken ofta inte umytlja sin rätt alt begära omprövning av hyran,
eftersom en sädan åtgärd kan resultera i att hyresgästen blir uppsagd.

För att stärka skyddet för dessa hyresgäster infördes den
1 januari 1985 bestämmelsema i 65 a § fjärde stycket hyreslagen (se SoU
1981:77 s. 377 f och prop. 1983/84:137 s. 138). Den som hyr ut en
bostadslägenhet och uppsätligen begagnar sig av att hyresgästen saknar
besittningsskydd till att ta ut en hyra som är uppenbart oskälig med hänsyn
till lägenhetens bruksvärde, < kan dömas till böter eller fängelse i högst
sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst tvä är. Hyresvärden
är dessutom skyldig att betala tillbaka vad han tagit emot, i den män det
överstiger skälig hyra för lägenheten jämte ränla pä delta belopp.

I ett nyligen avgjort mäl har högsta domstolen prövat ett ätal
enligt 65 a § fjärde stycket mot en bosiadsrätlshavare som hade hyrt ut sin
lägenhet. I domen, som meddelades den 23 december 1987, DB 40, konstaterade
högsta domstolen all bestämmelsen i 65 a § fjärde stycket inte är tillämplig
när hyran bestäms i samband med all hyresavtalet träffas. Den s. k. förstagångshyran
omfattas alltså inte av bestämmelsen.

Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC)
har i en skri

velse den 27 februari 1987 begärt att hjreslagen ändras sä all en bostadsrätts- i

havare alltid har rätt att fä sina rimliga självkostnader täckta vid en andra

handsuthyrning.

Stockholms kommun har i en skrivelse, som kom in till
bostadsdepartementet den 29 juni 1987, föreslagit vissa ätgärder för att
förstärka andrahands-hyresgästemas ställning. Koinmunen föreslår bl. a. att
hyreslagen ändras så att a) det klarare framgår "att bruksvärdeprincipen
även gäller vid andrahandsuthyrning oavsett om det är en bostadsrätts- eller
hyreslägenhet", b) faslig-hetsägaren skall kunna begära att en andrahandsuthyrning
upphävs eller att förstahandshyresgästen förlorar hyresrätten om inte
bruksvärdeprincipen följs, c) andrahandshyran skall kunna prövas redan efter
tre mänader med möjlighet att retroaktivt äterfä den del av hyran som legat
över bruksvärdenivän. Kommunen har till skrivelsen fogat en
utredningspromemoria om andrahandsmarknaden i Stockholm, som har upprättats av
kommunens fastighetskontor i december 1986.

Från Hyresgästemas riksförbund har i en skrivelse till mig
den 25 januari

1988 och vid en uppvaktning hos mig av företrädare för förbundet framförts 9

t I Riksdagen 1987/88. 1 samt. Nr 162

önskemal
om en lagändring sä att andrahandshyresgäster får ett bättre skydd mot oskäliga
hyror. Enligt riksförbundet bör det finnas ett förbud mot att ta ut en högre
hyra i andra hand än den hyra som gäller för lägenheten på grund av en
förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen. I de fall en
förhandlingsöverenskommelse saknas för lägenheten bör andrahandshyresgästen ha
möjligheter att få sin hyra prövad med hänsyn till bruksvärdet. Riksförbundet
anser också att det bör fastställas särskilda normer eller schabloner för den
ersättning som får tas ut för nyttjandet av de möbler hyresvärden
tillhandahåller.

Bestämmelsen i 65 a §
fjärde stycket har ocksä behandlats i motioner i riksdagen (se BoU 1986/87:14 s.
29 och motionema 1987/88 Bo 235 och 1987/88 Bo 412).

Jag
vill nu ta upp frägan om en förstärkning av skyddet för bl. a. andrahandshyresgäster.

Under
beredningen av detta ärende i bostadsdepartementet har imder hand inhämtats
synpunkter från hyresnämndema i Stockholm och Göteborg, Hyresgästemas
riksförbund och HSB:s riksförbund.

Regeringen
beslöt den 10 mars 1988 att inhämta lagrådets yttrande över bl. a. ett förslag
till lag om ändring i jordabalken. De lagförslag som remitterades till lagrådet
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Lagrådets yttrande, som
avgavs den 17 mars 1988, bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Lagrådet
har lämnat förslagen utan erinran utom i ett avseende. Jag återkommer strax
till den frägan (avsnitt 2 och specialmotiveringen till 12 kap. 55 b §
jordabalken). Som kommer att framgå i det följande godtar jag lagrådets
förslag och förordar alltså en ändring i det remitterade förslaget. Jag kommer
dessutom att föreslå vissa mindre redaktionella ändringar.

Prop. 1987/88:162

Mitt förslag: Nya
bestämmelser införs i hyreslagen som ger hyresnämnden möjlighet att pä ansökan
av s. k. andrahandshyresgäster m. n. älägga hyresvärden att betala tillbaka den
del av den mottagna hyran som överstiger skälig hyra enligt 55 § hyreslagen.
Återbetalningsskyldigheten kan avse även den hyra som bestäms när hyresavtalet
ingås, förstagångshyran. Hyresvärden kan dock inte bli återbetalningsskyldig
för längre tid tillbaka än två är före dagen för ansökningen. I ett ärende om
återbetalning får hyresnämnden på begäran av hyresgästen fastställa hyran för
den fortsatta uthyrningen. Bestämmelsema gäller upplåtelser i andra hand av
bostadslägenheter och förstahandsupplätelser av möblerade eller omöblerade rum,
om upplåtelserna avser annat än fritidsändamål.

De
nya bestämmelsema ersätter bestämmelsema i 65 a § fjärde stycket hyreslagen om
straffansvar och ålerbetalningsskyldighet i vissa fall för en hyresvärd som tar
ut uppenbart oskälig hyra. Dessa bestämmelser upphävs.

10

Skälen för
mitt förslag: I ett läge med brist pä bostadslägenheter Prop. 1987/88:162 fmns
det en uppenbar risk att ungdomar, invandrare och andra som har svårt att fä
ett förstahandskontrakt måste acceptera en oskälig hyra för att fä hyra en
lägenhet i andra hand. Det är allmänt känt att den som hyr i andra hand ofta fär
betala en hyra som är betydligt högre än vad som vid en prövning enligt bruksvärdereglema
i 55 § hyreslagen skulle anses som skälig hyra. Vad jag nu har sagt bekräftas
av den nyss omnämnda utredningen om andrahandsmarknaden i Stockholm.

Samma utsatta ställning har den som hyr möblerat eller
omöblerat rum.

Enligt min mening bör utgängspunkten vara att en hyresgäst
i de nu angivna fallen inte skall behöva betala en högre hyra än vad som
motsvarar bruksvärdehyran för lägenheten. Detta bör gälla oavsett om
uthyrningen avser en hyreslägenhet eller en lägenhet som upplätaren innehar med
bostadsrätt.

Som framgär av min redogörelse för gällande ordning,
infördes bestämmelsema i 65 a § fjärde stycket för att stärka skyddet för de
hyresgäster som antingen på grund av lag - vilket är fallet vid
korttidsupplåtelser av möblerade rum och när hyresavtalet avser en lägenhet som
utgör del av upplätarens egen bostad - eller till följd av att de avstått från
sill besittningsskydd inte har möjlighet att begära en omprövning av
hyresvillkoren hos hyresnämnden. Genom högsta domstolens dom den 23 december
1987 har fastslagits att dessa bestämmelser inte kan tillämpas belräffande den
hyra som bestäms när lägenheten upplåts till hyresgästen. Detta innebär att bestämmelsema
normalt inte blir tillämpliga beträffande korttidsupplätelser av möblerade nun
eller när hyresavtalet avser en lägenhet som utgör del av upplätarens egen
bostad och att andrahandshyresgästens skydd mot oskäliga hyror i huvudsak
begränsas till de fall då hyresvärden tmder hyrestiden får till sländ en hyreshöjning.

Enligt min mening är en sädan ordning inle
tillfredsställande. Skyddet mot oskäliga hyror i nu avsedda fall bör, för att
bli verkningsfullt, omfatta även den s. k. förstagångshyran. En lagändring är
därför erforderlig.

Den lösning som förefaller ligga närmast till bands är att
ändra straffbestämmelsen i 65a § fjärde stycket hyreslagen sä att den blir
tillämplig även beträffande avtal om förstagångshyra. Enligt min mening kan del
emellertid med fog ifrägasättas om det är lämpligt att ha en straffsanktion i della
sammanhang. Jag tänker i första hand pä det förhållandet att det ibland kan
vara svart för den som skall hyra ut att bilda sig en uppfattning om
lägenhetens bruksvärde. Detta gäller särskilt när upplåtelsen avser en
bostadsrättslägenhet eller uthyrningsrum. Det måste frän rättssäkerhetssynpunkt
anses tveksamt om en felbedönuiing av lägenhetens bruksvärde skall kunna
medföra ett straffansvar för upplåtaren. En fömtsättning för straffansvar mäste
under alla förhållanden vara att det lämnas en tämligen bred marginal mellan
vad som är skälig hyra enligt bruksvärdereglema och straffbar överhyra. En så
utformad regel ger enligt min mening ett alltför svagt skydd mot oskäliga
hyror. I en situation med bostadsbrist kan man nämligen utgä frän att hyroma
anpassas till en nivå strax tmder vad som är straffbar överhyra. Härigenom skapas
en hyresnivä som ligger väsentligt över lägenhetemas bruksvärde.

11

Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att del fums skäl att över- ProP-
1987/88:162 väga en annan lösning av skyddet mot oskäliga hyror vid andrahandsuthyrning
m. m. än ett straffansvar för hyresvärden.

En lösning är atl hyreslagens bestämmelser om avstående
frän besittningsskydd ändras sä att hyresnämnden kan vägra att godkänna en
överenskommelse om avstående frän besittningsskydd, om nämnden finner att den
avtalade hjTan inte är skälig med hänsyn till lägenhetens bruksvärde. Hyresnämnden
skulle också kunna göra giltigheten av sitt godkännande beroende av att
bruksvärdehyra utgär under hyrestiden.

Antalet ärenden hos hyresnämndema som gäller avstående
från besittningsskydd har emellertid ökat kraftigt de senaste aren. Enligt
domstolsverkets statistik uppgick det totala antalet sädana ärenden hos hyresnämndema
under 1987 till 18 655, vilket motsvarar 43,6 % av samtliga de ärenden hyresnämndema
avgjorde under det ärel. Mot deima bakgrund har bl. a. hyresnämndema i
Göteborg och Stockholm framfört önskemal om en översyn av bestämmelsema om avstående
frän besittningsskydd. Med hänsyn härtill anser jag det inle lämpligt att nu
förorda en lösning som har anknytning till förfarandet om avstående frän
besittningsskydd.

Som jag tidigare nämnt har Stockholms kommun föreslagit atl
hyresvärden skall kunna begära att andrahandsuthymingen upphör, om förstahandshyresgästen
hyr ut lägenheten till en högre hyra än bruksvärdehyran. Som en alternativ
lösning har kommunen föreslagit att det förhållandet atl förstahandshyresgästen
tar ut en högre hyra än bruksvärdehyran för lägenheten skall kunna medföra att förstahandshyresgästen
förlorar hyresrätten.

Enligt min mening är inte nägon av dessa lösningar lämplig
av det skälet att de med nuvarande regler skulle medföra att andrahandshyresgästen
måsle flytta frän lägenheten. Jag vill erinra om att jag i mitt anförande till prop.
1983/84:137 uttalade att några regler som ger andrahandshyresgäster en räll att
överta hyresavtalet inte borde införas.

För egen del har jag stannat för att förorda en ordning
som innebär att hyresnämnden på ansökan av hyresgästen skall kunna ändra både förstagångshyran
och den hyra hyresgästen och hyresvärden kan ha avtalat om tmder hyrestiden. Om
hyresnämnden fmner atl denna hyra överstiger skälig hyra för lägenheten enligt bruksvärdereglema
i 55 § hyreslagen, bör hyresnämnden ha möjlighet att älägga hyresvärden att
betala tillbaka överskjutande belopp jämte ränta till hyresgästen.

Enligt det till lagrådet remitterade förslaget skulle
denna möjlighet till prövning av hyran gälla andrahandsupplätelser av
bostadslägenheter, första-och andrahandsupplätelser av möblerade rum och
första- och andrahandsupplätelser av lägenheter som utgör en del av upplätarens
egen bostad. Uttryckligen undantagna var upplåtelser för fritidsändamål.
Lagrådet har ifrägasatt om inle den nya ordningen borde omfalla också
upplåtelser i första hand av enstaka omöblerade rum, även om rummet eller
rummen inte utgör del av upplätarens bostad. Enligt lagrådet torde hyresgästen
även i sädana fall ha ett klart skyddsinlresse. Med remissförslagets avgränsning
finns det ocksä risk för att lagstiftningen kringgås genom att förstahandsuthymingar
i större omfattning än f. n. kommer att avse omöblerade rum. Lagrådet har
därför föreslagit att

12

tillämpningsomrädel
för de nya bestämmelsema vidgas i enlighet med det nu Prop. 19ö //ss. 162
anförda.

Jag delar lagrådets uppfattning och ansluter mig således
till förslaget att vidga tillämpningsområdet. Jag återkommer till della i
specialmotiveringen.

Som föreslogs i lagrädsremissen bör den nya ordningen inte
omfatta upplåtelser för fritidsändamäl. I sädana fall gör sig inte de
bostadssociala skälen lika starkt gällande som i övriga situationer.

Jag nämnde nyss att bestämmelsema i 65 a § fjärde stycket
gäller endast om hyresgästen inte har besittningsskydd. Jag anser att den nya
ordningen bör omfatta även de hyresgäster som har kvar möjligheten till
förlängning av hjresavtalet. Det torde nämligen vara det förhållandet att det
rader bostadsbrist på orten som gör att en bostadssökande, i de fall jag nu har
berört, anser sig tvungen all godta en oskälig hyra.

Särskilt i de fall att hyresgästen inte har
besittningsskydd kan det förekomma att hyresgästen avstår frän att påkalla
hyresnämndens prövning av hyran under hyrestiden för att inte riskera att bli
uppsagd. Det bör därför finnas en möjlighet för hyresgästen att ansöka om
återbetalning av hyran även efter det att hyresförhållandet har upphört. För
att inte frägan om en eventuell äterbetalningsskyldighet för hyresvärden skall
hållas öppen alllför länge efter det att hyresförhållandet upphört, bör det
dock vara en fömtsättning för att hyresnämnden skall kunna pröva ansökan att
den har kommit in till nämnden senast tre månader frän det att hyresgästen
lämnade lägenheten.

Om äterbetalningsskyldigheten avser en läng tid, kan den
komma att gälla betydande belopp och därför bli betungande för hyresvärden. Jag
förordar därför att elt beslut om äterbetalningsskyldighet inte bör 1 avse
längre tid tillbaka än tvä år före dagen för hyresgästens ansökan till
hyresnämnden.

En invändning som kan riktas mot den lösning som jag nu
har föreslagit är att den inte i lika hög grad som en straffbestämmelse kan
verka avhällande pä en hyresvärd som vill utnyttja att en hyresgäst saknar
besittningsskydd till att ta emot en oskälig hyra. Även om det i och för sig är
troligt att en straffbestämmelse har en nägot större preventiv effekt än en
bestämmelse som bara kan medföra äterbetalningsskyldighet för hyresvärden, kan
man emellertid enligt min mening utgä från att risken för att bli
återbetalningsskyldig kommer att avhälla det stora flertalet hyresvärdar frän
att la emot en oskälig hyra. Risken för att hyresgästen blir uppsagd kan
dessutom bli mindre, om hyresgästens agerande endast kan leda till en
skyldighet för hyresvärden att återbetala viss del av den mottagna hyran än om
hyresvärden ocksä riskerar straffansvar.

Som jag nyss förordade bör bruksvärdereglema i hyreslagen
tillämpas vid jjrövning av hyran även när hyresavtalet avser upplåtelse i andra
hand av en bostadsrättslägenhet. Jag kan därför inte tillstyrka SBC:s förslag
att en bosiadsrätlshavare, som upplåter sin lägenhet i andra hand, alltid
skall ha rätt att ta ut en hyra som täcker hans självkostnader för lägenheten.

Det skulle för övrigt bereda stora svårigheter att i det
enskilda fallet fast

ställa vad som är bostadsrättshavarens självkostnader för lägenheten. En sådan

prövning föratsälter en noggrann genomgäng av bostadsrättshavarens ekono

miska förhällanden, bl. a. för att man skall kunna ta hänsyn till skatteeffek

terna av ränteavdragen för lån som bostadsrättshavaren tagit upp för förvärv 13

av bostadsrätten. I
praktiken torde det inte heller vara möjligt att avgöra om Prop. lys//öS.162
län som upptagits med bostadsrätten som säkerhet har avsett förvärvet av
bostadsrätten eller om länet använts för aimat ändamäl.

Mänga
bostadsrättshavare, som har förvärvat sin bostadsrätt innan de stora prisstegringama
började, har betydligt lägre kostnader för sin lägenhet än den hyra som kan tas
ut för lägenheten med stöd av bruksvärdereglema. I dessa fall är alltsä bruksvärdereglema
fördelaktiga för bostadsrättshavaren. I andra fall kan emellertid, som SBC framhällit,
bostadsrättshavarens kosmader för lägenheten vara så höga att en tillämpning av
bruksvärdereglema innebär att han inte kan fä dem täckta vid en andrahandsupplåtelse.

HSB
har under ärendets beredning tmder hand framfört den synpunkten alt en bostadsrättshavare
som uppläter sin lägenhet i andra hand alltid bör ha rätt att ta ut en hyra som
motsvarar ärsavgiften till bostadsrättsföreningen, även om avgiften är högre än
vad som skulle anses som skälig hyra enligt bruksvärdereglema. Enligt HSB kan
det nämligen i föreningar som äger nyproducerade fastigheter eller fastigheter
som nyligen har genomgätt en störte ombyggnad förekomma att den årsavgift en bostadsrättshavare
betalar till bostadsrättsföreningen är högre än bruksvärdehyran för
lägenheten.

Det
torde enligt min mening inte vara särskilt vanligt all en bostadsrätts-havares årsavgift
är högre än bruksvärdehyran för lägenheten. I de fall detta förekommer torde
avgiften överstiga skälig hyra endast med mindre belopp. Jag anser därför inte
att det finns skäl att tillmötesgä HSB:s synpunkter.

Jag
kan inte heller ansluta mig till Hyresgästemas riksförbunds förslag att det i
lag bör fastsläs en särskild norm eller schablon för den ersättning som hyresvärden,
när lägenheten hyrs ut möblerad, fär ta ut för nyttjanderätten av möbler. Med
hänsyn till att omfattningen av och kvalitén pä de möbler som tillhandahålls av
hyresvärden torde variera högst avsevärt, är det enligt min mening inte möjligt
eller lämpligt att fastställa enhetliga regler för hur ersättningen för nyttjanderätten
av möbler skall beräknas. Ingär även nyttjanderätt till möbler i hyran fär
detta beaktas av hyresnämnden vid bruksvärdeprövningen (jfr prop. 1983/84:137 s.
139). Detsamma gäller beträffande andra nyttigheter som kan inga i upplåtelsen,
t. ex. telefon och hushällsström.

De
föreslagna nya bestämmelserna om återbetalning av hyra m. m. kommer att medföra
ett visst tillskott av ärenden hos framför allt de hyresnämnder, som har storstädema
och högskoleorter som verksamhetsomräden. Det är emellertid svart att nu bedöma
i vad män reformen kräver ytterligare resurser hos hyresnämndema. En säkrare
bedömning kan göras först sedan den nya ordningen har tillämpats under någon
tid. Skulle det under budgetaret 1988/89 visa sig att någon eller nägra
hyresnämnder på gnmd av denna reform behöver ökade resurser, bör detta kunna
lösas genom tillfälliga förstärkningar. Jag har i denna fräga samrätt med
chefen för justitiedepartementet.

14

3 Upprättade lagförslag Prop. 1987/88:162

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats förslag
till

1.
lag om ändring i jordabalken

2.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Förslaget
under 2 har iipprättats i samräd med chefen för justitiedepartementet.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken

12
kap. 55 b §

Paragrafen
är ny och har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2). En ny rubrik
Återbetalning av hyra vid upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall m. m.
föreslås införd närmast före paragrafen. I förhällande till förslaget i lagrädsremissen
har mbriken justerats redaktionellt.

Paragrafen,
som har utformats enligt lagrådets förslag, innebär att det införs en särskild
möjlighet för andrahandshyresgäster och den som i första hand hyr möblerat
eller omöblerat mm att oberoende av bestämmelsema i 53-55 a §§ hyreslagen fä
till ständ en ändring av såväl förstagångshyran som den ändrade hyra som
hyresvärden och hyresgästen avtalar om under hyrestiden.

Första
stycket anger uttömmande paragrafens tillämpningsomrädc. I enlighet med vad
jag föreslog i den allmänna motiveringen föreskrivs sålunda att paragrafen
gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat rum och vid andrahandsupplåtelse
av annan bostadslägenhet. Upplåtelser för fritidsändamäl är undantagna. Som
lagrådet har påpekat blir det med den nu föreslagna formuleringen onödigt att
särskilt nämna det fallet alt den upplätaa lägenheten utgör del av upplätarens
egen bostad. En sådan upplåtelse torde i allt väsentligt täckas av uttrycket möblerat
eller omöblerat mm.

Med
bostadslägenhet avses sådan lägenhet som upplåts för att helt eller till en
inte oväsendig del användas som bostad (se 1 § tredje stycket hyreslagen).
Begreppet bostadslägenhet omfattar även enstaka mm som upplåts för att användas
som bostad.

Bestämmelsema
i denna paragraf gäller bäde vid uthyrning av en hyreslägenhet och när
hyresavtalet avser en lägenhet som upplätaren innehar med bostadsrätt.

Med
uttrycket "möblerat eller omöblerat mm" avses normalt varje bostad,

obeoende av rumsantalet, som inte kan anses som en fullständig bostads

lägenhet, dvs. en bostad som har ett eller flera mm, kök eller kokvrå samt

hygienutrymmen (jfr prop. 1974/75:150 s. 491). Man hyr alltsä möblerat

eller omöblerat rum, om upplåtelsen omfattar t. ex. tvä mmsenheter och elt

badmm. Skulle upplåtelsen ocksä omfatta ett kök är det emellertid fräga om

en fullständig bostadslägenhet. Utöver vad jag anförde i lagrädsremissen vill ■*
-

jag framhälla alt vad som ingär i en fullständig lägenhet
kan variera nägol Pop. iyo7/öö.l62 beroende på lägenhetens modemilclsgrad.
Äldre bostadslägenheter kan sålunda ibland anses som fullständiga även om de
skulle sakna någon av de nyss angivna funktionerna.

För tydlighetens skull vill jag framhälla alt de
föreslagna bestämmelsema i denna paragraf inte gäller vid förstahandsuthyming
av småhus, om inte upplåtelsen avser möblerat eller omöblerat mm i
fastigheten.

Om hyresvärden har tagit emot en hyra som inte är skälig
enligt bmks-värdereglema i 55 §, skall hyresnämnden enligt andra stycket pä
ansökan av hyresgästen älägga hyresvärden att betala tillbaka vad han tagit
emot utöver skäligt belopp jämte ränta. I det fall att hyresforhällandet
alltjämt pägår vid tiden för beslutet, bör beslutet om aterbelalning normalt
avse tiden fram till dagen för ansökningen. Återbetalningsskyldigheten fär dock
aldrig omfatta längre tid tillbaka än två år före dagen för ansökningen.

Har hyran för lägenheten bestämts i en
förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), bör
hyresnämnden som regel utan närmare prövning kunna lägga den hyran till grand
för bedömningen av om den av hyresvärden mottagna hyran är skälig. En hyra som har
bestämts i en förhandlingsöverenskommelse torde nämligen som regel motsvara
lägenhetens bruksvärde. Endast i undantagsfall torde det finnas anledning för
hyresnämnden att frängä förhandlingsöverenskommelsen.

Även i de fall att en förhandlingsöverenskommelse saknas
för lägenheten torde ofta den hyra som upplätaren själv betalar motsvara
bruksvärdehyran. I sädana fall får emellertid hyresnämnden bestämma hyran genom
en mera direkt tillämpning av bmksvärderegeln i 55 §. Delta innebär att
hyresnämnden i första hand skall göra en jämförelse med hyran för likvärdiga
lägenheter på orten, främst sådana lägenheter som ägs eller förvaltas av
allmännyttiga bostadsföretag. Det är partema som skall lägga fram det
jämförelsematerial som man åberopar till stöd för sin talan. Om partema inle åberopar
nägot jämförelsematerial, vilkel ofta torde bli fallet i tvister enligt 55 b §,
eller om de åberopade jämförelselägenhetema inte är likvärdiga med prövningslägenheten,
får nämnden göra en ren skälighetsbedömning mol bakgrund av sin allmänna
kännedom om hyresläget pä orten.

Jag vill i detta sammanhang något beröra frågan hur den
som avser att upplåta sin lägenhet i andra hand skall kunna bilda sig en
uppfattning om vad som är skälig hyra för lägenheten.

Som framgär av vad jag tidigare har anfört kan den som
avser att hyra ut en hyreslägenhet i andra hand som regel utgä från den hyra
han själv betalar, i vart fall om den hyran är fastställd i en
förhandlingsöverenskommelse. Det torde inte bereda förstahandshyresgästen nägra
svårigheter att från fastighetsägaren fä uppgift om det finns en förhandlingsöverenskommelse
för lägenheten.

Saknas förhandlingsöverenskommelse, vilket ju alltid är
fallet beträffande bostadsrättslägenheter, kan den som avser att upplåta sin
lägenhet i andra hand, skaffa sig uppgifter om hyresnivän genom all hos ett
allmännyttigt bostadsföretag på orten begära uppgifter om de hyror som
företaget tillämpar. Skulle det inte finnas nägra jämförbara lägenheter hos
allmännyttiga bostads-

16

företag
pä orten kan uppgifter i stället begäras frän en privat fastighetsägare ProP-
1987/88:162 som förvaltar likvärdiga lägenheter.

Om
en hyresvärd, som blir tillfrägad, mte lämnar ut de uppgifter om hyran för hans
lägenheter som kan behövas för en prövning enligt 55 § första stycket, får
hyresnämnden enligt 64 § hyreslagen efter ansökan förelägga hyresvärden att
lämna uppgiflema till nämnden. Uppgiftsskyldigheten enligt 64 § gäller även om
bruksvärdefrågan inte är föremål för tvist i hyresnämnd eller bosladsdomstol
(se prop. 1983/84:137 s. 87).

Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO), fastighetsägareföreningar . pä orten.
Hyresgästemas riksförbund eller lokala hyresgästföreningar torde dessutom i
viss utsträckning kunna lämna uppgifter om bruksvärdehyror.

Jag
vill slutligen erinra om alt Statistiska centralbyrån (SCB) utarbetar ärliga
rapporter (statistiska meddelanden) om radande hyror inom hyresrätts-beståndet Hyroma
redovisas efter fastighetemas älder och den region där de är belägna.

I
de fall att upplåtelsen avser möblerat eller omöblerat mm torde hyresnämnden
vara hänvisad till att göra en ren skälighetsbedömning. Vägledande för denna
bedömning kan t. ex. vara den bruksvärdehyra per m som gäller för hela lägenheten.

Enligt
tredje stycket får hyresnämnden i ett ärende om aterbelalning av hyra, pä
begäran av hyresgästen, fastställa den hyra som skall gälla för det fortsatta
hyresförhållandet. Ett sådant beslut skall gälla frän och med dagen för
ansökningen hos hyresnämnden. Vid prövningen skall hyresnämnden tillämpa bmksvärdereglema
i 55 §. I överensstämmelse med vad som gäller enligl 54 § tredje stycket har
det tagits in en bestämmelse om att ett beslut om ändring av hyresvillkoren
anses som ell avtal om villkor för fortsatt uthyrning.

En
fömtsättning för att andra stycket skall bli tillämpligt är givetvis att hyresförhållandet
bestar när hyresnämnden prövar ärendet. Frägan om fastställande av hyran för
den fortsatta uthyrningen kan inte tas upp som ett separat ärende utan kan
endast prövas om hyresgästen har ansökt om återbetalning av hyra enligt första
stycket. Hyresgästen behöver inte begära en prövning enligt andra stycket redan
i ansökningen utan kan framställa ell sädant yrkande tmder hela handläggningen
i hyresnämnden.

Det
bör framhållas att bestämmelsema i andra och tredje styckena inte frän-tar
hyresgästen den möjlighet till villkorsprövning som kan finnas enligt bestämmelsema
i 53-55 a §§.

I
fjärde stycket anges den tid inom vilken ansökan skall göras för att hyresnämnden
skall kunna pröva ansökan. Denna tid har bestämts till tre mänader frän det
hyresgästen lämnade lägenheten.

12
kap. 65 a §

Ändringen,
som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2), innebär att bestämmelsema
i fjärde stycket upphävs. De ersätts av de nya bestämmelsema i 55 b §.

17

12
kap. 66 § Prop. 1987/88:162

Paragrafen
innehåller ett förbud mot att inga skiljeavtal beträffande framtida tvister som
rör vissa i paragrafen närmare angivna frägor. Förbudet gäller bl. a. frägor om
fastställande av hyresvillkor enligt 51, 52 eller 55 §. I konsekvens härmed bör
enligt min mening förbudet mot skiljeavtal även avse tvister om aterbelalning
och fastställande av hyra enligt den föreslagna nya bestämmelsen i 55 b §. I
paragrafen har därför gjorts en hänvisning även till 55 b §.

12
kap. 67 §

Enligt
derma paragraf kan beträffande hyresförhållanden som beror av anställning
vissa tvingande bestämmelser i hyreslagen sättas tu- spel genom en
överenskommelse i kollektivavtal. Detta gäller bl. a. bestämmelsema om prövning
av hyran och andra hyresvillkor för bostadslägenheter i 53, 54 och 55 a §§. Med
hänsyn härtill anser jag att det är naturligt att möjligheten att genom
kollektivavtal göra avsteg frän hyreslagens tvingande bestämmelser också gäller
den nya bestämmelsen i 55 b §. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.

12
kap. 70 §

Ändringen
innebär att hyresnämndens beslut enligt den nya bestämmelsen i 55 b § fär
överklagas till bostadsdomstolen (jfr 71 § sista stycket).

12
kap. 73 §

Den
föreslagna ändringen innebär alt paragrafen, som bl. a. reglerar parts skyldighet
att svara för rällegångskoslnad i bostadsdomstolen, blir tillämplig i en tvist
enligt 55 b §.

Övergångsbestämmelserna

Punkt
1

Lagändringama
föresläs träda i kraft den 1 juli 1988.

Punkt
2

Enligt
allmänna regler bör ny civilrättslig lagstiftning inle tillämpas på avtal

som har mgätts före ikraftträdandet om inte starka skäl talar härför. Vid tidi

gare reformer pä hyresrättens omräde har dock denna huvudregel modifierats i

ätskilliga fall, bl. a. eftersom det har ansetts angeläget att regler som
syftar

till att stärka hyresgäslemas ställning snabbt får genomslag. Nya bestämmel

ser om besittningsskydd och prövning av hyran och andra hyresvillkor har .. „

sålunda vid 1968, 1973 och 1984 ärs lagändringar fått slå igenom även be-

träffande äldre avtal (jfr
bl. a. prop. 1983/84:137 s. 140 f)- I överensstäm- PfOP- 1987/88:162 melse
med de överväganden som dä gjordes anser jag att den nya bestämmelsen i 55 b §
bör fä tillämpas även på hyresavtal som ingåtts före ikraftträdandet. Ett
beslut om återbetalning av hyra bör dock inte fä avse tiden före ikraftträdandet

Ändringama
i 66 och 67 §§, som är föranledda av att den nya bestämmelsen i 55 b § införs,
bör ocksä få tillämpas på äldre avtal.

Eftersom
det är en allmän grundsats att processuella regler blir omedelbart tillämpliga
vid ikraftträdandet, om något annat inte föreskrivs, behövs inte någon särskild
övergångsbestämmelse med anledning av de föreslagna ändringama i 70 och 73 §§.

Enligt
grundläggande regler för strafflags tillämplighet i tiden skall straff bestämmas
efter den lag som gällde när gämingen företogs. Gäller annan lag när dom
meddelas skall dock den lagen tillämpas, om den leder lill frihet från straff
eller till lindrigare straff (se 5 § lagen, 1964:163, om införande av brottsbalken).
Härav följer att en gäming enligt den upphävda bestämmelsen i 65 a § fjärde
stycket kan leda till straff endast om dom meddelas före ikraftträdandet Några
särskilda övergångsbestämmelser med anledning av att straffbestämmelsen i 65 a
§ fjärde stycket upphävs behövs alltså inte (jfr prop. 1983/84:137 s. 140).

Punkten
2 har utformats i enlighet med vad jag nu har anfört.

4.2 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

4 §

Ändringen
i 4 § första stycket 2. innebär att hyresnämnden ges kompelens att pröva
tvister enligt 55 b §.

32 §

Paragrafen
innehåller bestämmelser om att vissa beslut av hyresnämnd får verkställas som lagakraftägande
dom. Detta gäller bl. a. beslut om åter-beiahiing av för mycket uppburen hyra
enligt 22 eller 23 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304). Jag anser att
motsvarande bör gälla även beträffande hyresnämndens beslut om återbetalning av
hyra enligt 55 a § sjunde stycket och 55 b §. Förevarande paragraf har
kompletterats i enlighet härmed.

Ändringama
föresläs träda i kraft den 1 juli 1988. Några övergångsbestämmelser behövs
inte.

19

5 Hemställan P«P- 1987/88:162

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen alt anta förslagen till

1.
lag om ändring i jordabalken,

2.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om artendenämnder och hyresnämnder.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

20

Prop.
1987/88:162 Bilaga 1 De remitterade lagförslagen

1 Förslag tiU

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om jordabalken

dels
att det i 12 kap. skall införas en ny paragraf, 55 b §, samt närmast före 55 b
§ en ny mbrik av följande lydelse, dels att 12 kap. 65 a, 66, 67, 70 och 73 §§
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Återbetalning av hyra vid upplåtelse av bostadslägenhet i andra hand m.
m.

55
b§

Om hyresavtalet avser upplåtelse i andra hand av en bostadslägenhet
för anrujt ändamål ån fritidsändamål och om hyresvärden har tagit emot en hyra
som inte är skälig enligt 55 § första och andra styckena, skall hyresnämnden
på ansökan av hyresgästen ålägga hyresvärden att betala tillbaka vad han tagit
emot utöver skäligt belopp jämte ränta. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635)
för tiden från dagen då hyresvärden tog emot beloppet till dess att det blivit
slutligt bestämt genom ett beslut som har vunnit laga kraft och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter. Ett beslut om återbetalning av hyra får inte
avse längre tid tillbaka än två år före dagen för ansökningen.

I ett ärende om återbetalning enligt första stycket skall
hyresnämnden, om hyresgästen begår det, också fastställa hyran för den
fortsatta uthyrningen från och med dagen för ansökningen. Vid denna prövning

112
kap. jordabalken omtryckt 1984:694. 21

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:162

Bilaga 1 tillämpas 55 § första och andra styckena. Beslut om ändring
av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för fortsatt uthyrning.

Första och andra styckena gäller också om hyresavtalet
avser ett möblerat rum eller om lågenheten utgör del av upplåtarens egen
bostad och upplåtelsen avser ett annat ändamål änfritidsåndamål.

För att hyresnämnden skall kunna pröva en ansökan enligtförsta
stycket, skall ansökan ha kommit in till hyresnämnden inom tre månader från
det hyresgästen lämnade lägenheten.

65a §2

Ingen får ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning
av hyressökande för anvisning av bostadslägenhet för annat ändamål än
fritidsändamål. Sådan ersättning får dock utgå vid yrkesmässig
bostadsförmedling enligt grunder som föreskrivs av regeringen eUer den
myndighet som regeringen bestämmer.

Den som uppsåtiigen bryter mot första stycket döms till
böter eller fängelse i högst sex mänader. Är brottet grovt, döms till fängelse
i högst två år.

Den som har uppburit otillåten ersättning är skyldig att
betala tillbaka den.

Saknar hyresgästen, när hyresavtalet avser en
bostadslägenhet, rätt till förlängning enligt 45 §, första stycket 1 eller 2
eller andra stycket och begagnar sig hyresvärden uppsätligen av detta
förhållande till att ta ut en hyra som är uppenbart oskälig med hänsyn till
lägenhetens bruksvärde, döms hyresvärden till böter eller fängelse i högst sex
månader. År brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Hyresvärden är
dessutom skyldig att lämna tillbaka vad han tagit emot i den mån det överstiger
skälig hyra för lägenheten jämte ränta på detta belopp. Räntan beräknas enligt
5 § räntelagen (1975:635) för tiden från dagen för beloppets mottagande till
dess domen vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

22

2senaste lydelse 1985:183.

Nuvarande lydelse

66 §

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist
med anledning av hyresförhållandet skall hänskjulas till avgörande av skiljemän
utan förbehäll om rätt för par-tema att klandra skiljedomen, får ej göras
gällande i fräga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller
behålla lägenheten, fastställande av hyresvillkor i fall som avses i 51, 52
eller 55 § eller bestämmande av ersätming enligt 57 §. I övrigt gäller
skiljeavtalet ej såvitt därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse
meddelats om skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarande
vid skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän
tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse
hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljemannaålgärdens
avslutande än den tid om sex mänader som anges i nämnda lag.

Föreslagen lydelse

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist
med anledning av hyresförhållandet skall hänskjulas till avgörande av skiljemän
utan förbehåll om rätt för partema att klandra skiljedomen, får ej göras
gällande i fräga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller
behålla lägenheten, fastställande av hyresvillkor i fall som avses 151, 52
eller 55 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 55 b § eller
bestämmande av ersättning enligt 57 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt
därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens antal,
sättet för deras utseende eller förfarande vid skiljenämnden. I berörda
hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu
utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till skiljenämnd
eller bestämma kortare tid för skiljemannaålgärdens avslutande än den tid om
sex månader som anges i nämnda lag.

Prop.
1987/88:162 Bilaga 1

67 §-
Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av anställning
gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe
även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, 33-35, 40, 46, 47,
49-54, 55 a eller 66 §, såvida överenskommelsen har formen av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som enligt
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse såsom central
arbetstagarorganisation.

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som
beror av anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i
hyresgästens ställe även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4,
33-35, 40, 46, 47, 49-54, 55 a, 55 b eller 66 §, såvida överenskommelsen har
formen av kollektivavtal och pä arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av
organisation som enligl lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är
att anse såsom central arbetstagarorganisation.

3Senaste
lydelse 1987:816.

23

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:162

Bilaga 1 Sådana
hyresvillkor i kollektivavtal som avses i första stycket får tillämpas även när
en hyresgäst som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
sysselsätts i arbete som avses med avtalet, om

1.
arbetsgivaren är bunden av
kollektivavtalet,

2.
hyresvärden och hyresgästen är
överens om att villkoren skall tillämpas eller villkoren ingär i hyresavtalet
på grund av beslut om villkorsändring enligt 54 och 55 §§.

70
§4

Beslut
av hyresnämnden i frägor Beslut av hyresnämnden i frägor

som avses i 16 § andra stycket, som avses i 16 § andra stycket, 24

24 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 62 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 b, 62

eller 64 § överklagas genom besvär eller 64 § överklagas genom besvär

inom tre veckor från den dag beslutet inom tre veckor frän den dag beslutet

meddelades. meddelades.

Beslut
av hyresnämnden i frägor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40, 45, 56 eller
59 § får inte överklagas.

73 §

I hyrestvister som avses i 49 eller I hyrestvister som avses i 49, 54

54 § och i mål om åtgärdsföreläg- eller 55 b § och i mäl om ätgärds-

gande enligt 16 § andra stycket eller föreläggande enligt 16 § andra styc-

om utdömande av vite enligt 62 § ket eller om utdömande av vite en-

skall vardera parten svara för sin rät- ligt 62 § skall vardera parten svara

legångskosmad i bostadsdomstolen för sin rättegångskostnad i bostads-

eller arbetsdomstolen, om inte annat domstolen eller arbetsdomstolen, om

följer av 18 kap. 6 § rällegångsbal- inte annat följer av 18 kap. 6 §

ken. rättegångsbalken.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1988.

2.
De nya bestämmelsema i 12 kap.
55 b, 66 och 67 §§ skall tillämpas även i fråga om hyresavtal som har ingätts
före ikraftträdandet. Ett beslut om återbetahiing av hyra enligt 55 b § fär
dock inle avse tid före ikraftträdandet.

Senaste
lydelse 1987:816.

24

Prop. 1987/88:162 Bilaga 1

2 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder

och hyresnämnder

Härigenom
föreskrivs att 4 och 32 §§ lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
skall ha följande lydelse

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4
§2 Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att

1. medla
i hyres- eller bostadsrättstvist,

2. pröva
tvist om åtgärdsföreläg- 2. pröva tvist om åtgärdsföreläg

gande enligt 12 kap. 16 § andra gande enligt 12 kap. 16 § andra

stycket, skadestånd enligt 12 kap. stycket, skadestånd enligl 12 kap.

24 a §, överlåtelse av hyresrätt en- 24 a §, överlåtelse av hyresrätt en

ligt 12 kap. 34-37 §§, upplåtelse av ligt 12 kap. 34-37 §§, upplåtelse av

lägenhet i andra hand enligt 12 kap. lägenhet i andra hand enligt 12 kap.

40 §, förlängning av hyresavtal en- 40 §, förlängning av hyresavtal en

ligt 12 kap. 49 § hyresvillkor enligt ligt 12 kap. 49 § hyresvillkor enligt

12 kap. 54 §, uppskov med avflytt- 12 kap. 54 §, återbetalning av hyra

ning enligt 12 kap. 59 § eller före- och fastställande av hyra enligt 12

läggande enligt 12 kap. 64 §, allt kap. 55 b§, uppskov med avflytt-

jordabalken, ning enligt 12 kap. 59 § eller före

läggande enligt 12 kap. 64 §, allt

jordabalken.

2
a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304)
eller om äterbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

3.
pröva tvist om hyresvillkor
enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 30 § andra
stycket eller medlemskap enligt 52 §, allt bostadsräitslagen (1971:479),

4.
pröva fråga om godkännande av
överenskommelse som avses i 12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 §
jordabalken eller av beslut som avses i 60 § första stycket 1
bostadsrättslagen,

5.
vara skiljenämnd i hyres- eller
bostadsrättstvist,

5
a. pröva tvist mellan hjTesvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,

6. pröva
frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och

bostadsförvallningslagen (1977:792),

7. pröva
frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet

m. m..

Lagen
omtryckt 1985:660.

2senaste
lydelse 1987:1278. 25

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:162

BUaga 1

8.
pröva frågor enligt lagen
(1987:1274) om kommunal bosladsanvisningsrätt,

9.
pröva frägor enligt lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Ärende
upptages av den h3Tesnäirmd inom vars omräde fastigheten är belägen. Ärende
som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.
upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säle
eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.

32
§

Föres
ej talan mot nämnds beslut Föres ej talan mot nämnds beslut enligt 9 kap. 14 §
eller 12 kap. enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a § jordabalken, 22, 23, 26
eller 24 a §, 55 a § sjunde stycket och 27 § hyresförhandlingslagen (1978: 55 b
§ jordabalken, 22, 23, 26 eller 304), 13 a § denna lag eller 13 eller 27 §
hyresförhandlingslagen (1987: 15 § eller 25 § första stycket bo- 304), 13 a §
denna lag eller 13 eller stadsförvaltningslagen (1979:792) 15 § eller 25 §
första stycket eller 9 eller 10 § bostadsanvisnings- bostadsförvalöiingslagen
(1977:792) lagen (1980:94) får beslutet verk- eller 9 eller 10 § bostadsanvisnings-slällas
säsom lagakraftägande dom. lagen (1980:94) får beslutet verkställas säsom lagakraftägande
dom.

Har
hyresnämnden med stöd av 31 § första stycket bostadsförvaltningslagen
förordnat att beslut enligt 13 eller 15 § eller 25 § första stycket nämnda lag
skall lända till eftertättelse genast, fär även sädant beslut, om bostadsdomstolen
ej förordnat annat, verkställas såsom lagakraftägande dom.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

26

Lagrådets
yttrande Prop. 1987/88:162

Bilaga 2 LAGRÅDET

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-03-17

Närvarande:
f.d. regeringsrådet Wieslander, regeringsrådet Wadell, justitierådet Magnusson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Gustafsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i jordabalken, m. m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessom Sverker Tell.

Förslagen
föranleda- följande yttrande av lagrådet.

Förslaget
till lag om ändring i jordabalken

12
kap. 55 b §

Paragrafen,
som ersätter 65 a § fjärde stycket, innehåller nya bestämmelser om
återbetalning av hyra i vissa fall och fastställelse av hyra för den fortsatta uthyrningen.
Enligt paragrafens första stycke gäller bestämmelsema, om hyresavtalet avser
upplåtelse i andra hand av en bostadslägenhet för annat ändamål än
fritidsändamål. Dessutom gäller bestämmelserna, enligt vad som sägs i tredje
stycket, om hyresavtalet avser ett möblerat rum eller om lägenheten utgör del
av upplätarens egen bostad. Även i tredje stycket undantas upplåtelser för
fritidsändamål.

Om
ett möblerat rum uUiyrs i andra hand, följer det redan av första stycket att de
nya bestämmelsema blir tillämpliga. Begreppet bostadslägenhet omfattar
nämligen även enstaka rum som uppläts för att användas som bostad (se 12 kap. 1
§ jordabalken). När del gäller möblerade mm får således tredje stycket
betydelse bara vid förstahandsupplätelser. Utanför lagstiftningen faller upplåtelser
i första hand av bostadslägenheter som inle omfattas av begreppet möblerat rum
och inte heller utgör del av upplåtarens egen bostad. Det är härvid framför
allt fräga om fullständiga bostadslägenheter, dvs. bostäder som inrymmer ett
eller flera rum, kök eller kokvrå samt hygienutrymmen. Att sädana förstahandsupplätelser
faller utanför de nya bestämmelsema föranleder inte nägon erinran. Lagrådet
ifrågasätter däremot om inte den nya lagstiftningen borde omfatta upplåtelser
i första hand av enstaka omöblerade mm, även om rummet eller rummen inte utgör
del av upplåtarens bostad. Även i sådana fall torde hyresgästen ha ett klart
skyddsintresse. Med remissförslagets avgränsning finns det också risk för att
lagstiftningen kringgås genom att förstahandsuthymingar i störte omfattning än f.
n. kommer att avse omöblerade rum.

Lagrådet
föreslår således att tillämpningsområdet för de nya bestämmelsema

vidgas i enlighet med vad som nu har anförts. Lagrådet anser vidare att para

grafen blir tydligare, om tillämpningsområdet uttömmande anges i etl första 27

stycke. Del kan härvid
lämpligen föreskrivas alt paragrafen gäller vid upplå- Prop. 1987/88:162 telse
av möblerat eller omöblerat rum och vid andrahandsupplåtelse av annan Bilaga
2 bostadslägenhet. I en andra mening fär sedan göras ett undantag för upplåtelser
som sker för fritidsändamål.

Med
den nu förordade fonmuleringen blir det onödigt att särskilt nämna det fallet
alt den upplåtna lägenheten utgör del av upplåtarens egen bostad. En sådan
upplåtelse torde i allt väsentligt täckas av begreppet upplåtelse av möblerat
eller omöblerat rum.'

Lagrådet
föreslår att 55 b § och paragrafens mbrik får följande lydelse:

"Återbetalning
av hyra vid upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall m. m.

55 b
§

Denna
paragraf gäller vid upplåtelse av möblerat eller omöblerat rum och vid andrahandsupplåtelse
av annan bostadslägenhet. Paragrafen gäller dock inte upplåtelser för fritidsändamäl.

Om
hyresvärden i fall som avses i första stycket har tagit emot en hyra som inte
är skälig enligt 55 § första och andra styckena, skall hyresnämnden på ansökan
av hyresgästen älägga hyresvärden att betala tillbaka vad han tagit emot utöver
skäligt belopp jämte ränta. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635)
från dagen dä hyresvärden tog emot beloppet till dess att åierbetalningsskyldigheten
blivit slutiigl bestämd genom lagakraft vunnet beslut och enligt 6 § räntelagen
för tiden därefter. Ett beslut om återbetalning av hyra fär inte avse längre
tid tillbaka än tvä år före dagen för ansökningen.

I
ett ärende om återbetalning enligt andra stycket skall h3nresnämnden, om
hyresgästen begär det, också fastställa hyran för den fortsatta uthyrningen
från och med dagen för ansökningen. Vid denna prövning tillämpas 55 § första och
andra styckena. Beslut om ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor
för fortsatt uthyrning.

För
all hyresnämnden skall kunna pröva en ansökan enligl andra stycket skall
ansökningen ha kommil in till hyresnämnden inom tre månader frän det hyresgästen
lämnade lägenheten."

Förslaget
till lag om ändring i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder

Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.

28

Prop. 1987/88:162

Innehållsförteckning

Sid

Projxjsitionens
huvudsakliga innehåll....................... 1

Propositionens
lagförslag...................................... ...... 2

. Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 24 mars 1988 8

1
Inledning........................................................ 8

2
Allmänmotivering.............................................. 10

3
Upprättade lagförslag....................................... .... 15

4
Specialmotivering............................................. 15

4.1
Förslaget till lag om ändring i
jordabalken......... 15

4.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1973:188)

om
artendenämnder och hyresnämnder............ 19

5
Hemställan..................................................... .... 20

6
Beslut............................................................ 20

Bilaga
1 De remitterade lagförslagen..................... 21

Bilaga
2 Lagrådets yttrande................................ 27

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 90