Prop. 1987/88:165

Regeringens proposition 1987/88:165

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Prop. 1987/88: 165

Regeringen
föreslår riksdagen atl anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 15 april 1988.

På
regeringens vägnar Gertrud Sigurdsen

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter för
tiden den Ijuli 1988-den 30juni 1989. Vidare lämnas förslag lill prisregleringen
på sockerbetor och socker för samma period.

Riksdagen
1987/88. 1 saml. Nr 165

1 Förslag till Prop. 1987/88: 165

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin, dels
ändring i samma lag

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad
av djurslallar för nötkreatur och svin',

dels
all lagen, som gäller till utgången av juni 1988", skall fortsätta alt gälla
lill utgången av december 1988,

dels
atl I § skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

If

För atl motverka överskott inom För atl
motverka överskott inom

jordbrukels
animalieproduktion är jordbrukels animalieproduktion är

nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurslallar för nöt

kreatur och svin förbjuden intill ul- kreatur och svin förbjuden intill ut

gången av juni 1988. gången av december 1988.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988.

' Senaste lydelse
1987:541.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1987: 541. - Lagens giltighetstid senast föriängd
1987: 541. ' Senaste Ivdelse 1987:541

2 Förslag till Prop. 1987/88:165

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets
område

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967: 340) om
prisreglering pä jordbrukets område' och bilagan till lagen skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7f Tillverkare
eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiklningsbyrå
eller, i fall som avses nedan under m), den som inom landet yrkesmässigt
tillverkar bekämpningsmedel m. m. eller till landet inför bekämpningsmedel m. m.
för yrkesmässig äterförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom
landet erlägger avgifl för

a)
kött av häst,
nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och lamgås, när köttet blivit
godkänt vid költbesiktning enligl lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.
(slaktdjursavgift),

b)
mjölk som
användes av mjölkproducenl vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)
mjölk och
grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör
eller ost,

ost, tortmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkals i
mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett
men

utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel

för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för

grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete, korn, havre och råg som användes för
tillverkning av mjöl,

gryn, flingor, malt eller liknande produkt,

O stärkelse eller slärkelseprodukt som erhålls ur annan
vara än potatis, h) fett, fel olja och fettsyra som erhålls ur fisk eller
havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänföriig till tulltaxenr 12.01-12.08 och
21.03 tuHlaxelagen (1987: 1068) (fetlvaruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkals i
samband med att olja ulvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig lill tulltaxenr
19.01

eller 23.04 lulltaxelagen,

k) produkt, hänföriig lill tulltaxenr 21.06 B.2 tulltaxelagen,

I) naturliga kalciumfosfater, na- I) naturliga kalciumfosfater, na-

turiiga aluminiumkalciumfosfater turliga aluminiumkalciumfosfater
och fosfalkrila hänförliga till och fosfatkrila hänföriiga till tulltaxenr
25.10, ammoniak hänför- tulltaxenr 25.10, salpetersyra liän-lig lill tulltaxenr
28.14, kaliumnitrat förlig UU tulltaxenr 28.08, fosfor-och kalciumnilrat hänförligt
till pentoxid och ortofosforsyra hän-tulltaxenr 28.34, kalium- och kalci-
förliga lill tulltaxenr 28.09, ammo-umpolyfosfater (inbegripet meta- niak hänförlig
till tulltaxenr 28.14, och pyrofosfater), kaliumortofosfa- kaliumnitrat, kalciumnilrat
och ler och kalciumhydrogenortofosfat magnesiumnitrat hänföriiga lill (dikalciumfosfal)
hänföriiga till tulltaxenr 28.34, kalium- och kalci-

Lagen omtryckt 1984: 199.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.

Senaste lydelse 1987:1296.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 165

tulltaxenr 28.35 samt gödselmedel umpolyfosfater
(inbegripet meta-

och andra produkter hänförliga lill och pyrofosfater), kaliumortofosfa-

lulltaxenr 31.01-31.05, lulltaxe- ler och kalciumhydrogenortofosfat

lagen, (dikalciumfosfal) hänförliga
till

tulltaxenr 28.35 saml gödselmedel och andra produkter
hänförliga lill tulltaxenr 31.01-31.05, tulltaxelagen, m) ämnen eller
beredningar som är avsedda att användas till skydd mol egendomsskada, sanitär
olägenhet eller annan jämförbar olägenhet förorsakad av växter, djur,
bakterier eller virus (bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med
hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära, dock inle
vara, avsedd alt användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan
jämförbar vara, eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen
begagnas för elt annal ändamål än som avses i första meningen, om inle varorna
genom en särskild benämning eller pä nägol annat sätt anges vara avsedda som
bekämpningsmedel, och inle heller träskyddsmedel.

Bilaga

Förteckning över varor som avses i 1 § andra stycket

Tulltaxenr Varuslag

25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga aluminiumkalciumfosfater
och fosfalkrila ur 28.08 Salpetersyra ur 28.09 Fosforpentoxid och
ortofosforsyra

28.14 Ammoniak, vatlenfri eller i vatlenlösning ur
28.34 Kalium-, kalcium- och magnesiumnitrat-ur 28.35 Kalium- eller kalciumpolyfosfaler
(inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumorlofosfater och kalciumhydrogenortofosfat
(dikalciumfosfal)

' Senaste lydelse 1987: 1296.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:165

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1988

Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Hellström, Hulterström, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m.

1 Inledning

Regeringen
uppdrog genom beslut den 14 januari 1988 åt statens jordbruksnämnd all efter
överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av
prisregleringen på jordbruksprodukter ulom sockerbetor och socker för liden
efter den 30juni 1988. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens
beslut om livsmedelspoliliken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) och om
totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310).

Jordbruksnämnden
borde i sitt förslag beakta de riktlinjer som gällt för prissättningen i
allmänhet vid avvecklingen av det allmänna prisstoppet under år 1987 samt vad
som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop. 1987/88: 74.

Vidare
skulle jordbruksnämnden beakta vad regeringen har föreslagit riksdagen i
budgetpropositionen 1988 om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso-
och sjukvård och kostnaderna för slalislik pä jordbrukels område (prop.
1987/88: 100 bil. II).

Jordbruksnämnden
skulle också överväga en fortsatl tillämpning av det särskilda ränte- och elableringsslödel.
Nämnden var vidare oförhindrad all inom den ram som tilldelas jordbruket
föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika
kategorier av jordbrukare. Jordbruksnämnden skulle dessutom redovisa behovet
av fortsalla ål-gärder för produktionsanpassning. När det gäller Ivåprissystemel
för mjölk skulle emellertid en utvärdering redovisas separat. En sådan
utvärdering har jordbruk.snämnden redovisat i skrivelse till regeringen den 14mars
1988.

Jordbruksnämnden
skulle vidare lämna förslag lill den närmare användningen av 50milj. kr. av
medel som tillförs Svensk spannmålshandel, vilka enligt regeringsbeslut den
4januari 1988 skall användas för sociala åtgärder inom jordbruket.

I
skrivelse den 13 april 1988 har jordbruksnämnden, efter avslutade överiäggningar
med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, lagl
fram förslag om prisreglerande åtgärder på jord-

brukets omräde för
liden den Ijuli 1988-den 30juni 1989. Dessförinnan Prop. 1987/88: 165 hade
jordbruksnämnden lagl ell slutbud till delegationerna om en tvåårig
prisregleringsperiod m. m. Detta slutbud biträddes av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
men inte av konsumentdelegationen. Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 1.

Jordbruksnämndens
förslag har biträtts av samtliga ledamöter. Två särskilda yttranden har
avgivils. Ledamöterna Arvidsson och Fringel finner både jordbrukets
inkomstförstärkning och förslaget lill en ettårig regleringsperiod
otillfredsställande. De har ocksä invändningar mot att 40 milj. kr. av
jordbrukarnas inkomsltilldelning enligt förslaget skall avsällas för sociala
åtgärder på jordbrukels område. De anser vidare alt reglerna för utbyteshandel
med kött och fläsk bör ändras så atl beloppet utgår före de föreslagna nya
användningsområdena. I dag tillförs medel först sedan övriga ändamål lillgodoselts.
Ledamoten Alamaa invänder mot alt nämnden föreslär alt 60 milj. kr. av
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen reserveras för användning
regleringsåret 1989/90, vad avser lantbrukets bidrag till skördeskadefonden.
Enligt Alamaas uppfattning frångås därmed delvis den föreslagna ettåriga
regleringsperioden.

Regeringen
uppdrog genom beslut den 17 december 1987 ät jordbruksnämnden att efter
överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen saml
med jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare
utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för liden den Ijuli 1988-den
30juni 1989.

Jordbruksnämndens
förslag skulle bygga på alt driften vid samtliga nu existerande sockerbruk
skall upprätlhällas under den aktuella perioden. På sikt skall ell imporlulrymme
på 10-15% av den totala sockerkonsum-lionen skapas.

Överläggningarna
skulle ske med ulgångspunkl i riksdagens beslul om mäl för livsmedelspolitiken
och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligl delta
riksdagsbeslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte
beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden. Jordbruksnämnden borde i sill
förslag beakta de riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet vid
avvecklingen av det allmänna prissloppet under år 1987. Jordbruksnämnden skulle
också beakta vad som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop.
1987/88: 74.

I
skrivelse den 25 februari 1988 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar,
och i samförstånd med företrädarna för sockerbetsodlingen och
sockertillverkningen samt med nämndens konsumentdelegation, lagl fram förslag lill
prisreglering på sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1988-den 30juni
1989.

Sveriges
betodlares cenlralförening (SBC) har tillstyrkt nämndens för

slag utom vad gäller den framtida förhandlingsordningen. SBC har också

invändningar mot den del av uppdraget som avser riktlinjerna vid upphä

vande av 1987 års prisslopp. Dessa riktlinjer är enligl SBC: s uppfattning

inle tillämpliga på sockeravtalet. Liknande invändningar görs av Socker-

bolaget AB och i ell särskill yttrande av ledamöterna Arvidsson och

Fringel. Dessa anser vidare alt betodlingen bör få täckning för kostnadsök

ningen saml del av den allmänna inkomstulvecklingen som tillkommer 6

andra
grupper i samhället. Enligt dem ger jordbruksnämndens förslag inte Prop.
1987/88: 165 betodlarna ens full kostnadskompensation, vilket de finner
otillfredsställande. Nämndens konsumentdelegation biträder nämndens förslag,
men har lämnat en komplettering om hur beloppet till betodlingen, enligl delegationens
uppfattning, fördelar sig på olika komponenter.

Jordbruksnämndens
skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Livsmedlens
pris och kvalitet är givetvis av centralt intresse. Konsumenternas intresse är
stort i dessa frågor och har ökat påtagligt, särskill när del gäller
livsmedelskvaliteten. Under senare är har också konsumentaspekterna givils en
alltmer framskjuten plats i livsmedelspolitiken.

Livsmedelskonsumtionen
utgör ca 20% av den totala privala konsumtionen av varor och tjänster.
Livsmedlen har under ett anlal år ökal snabbare i pris än andra varor och
tjänster. Under år 1987 var emellertid prisökningen relativt lika för livsmedel
och för de varor och tjänster som ingår i den totala privala konsumtionen, 5,5
% resp. 5,3%.

Riksdagen
fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolilik (prop.
1984/85:166, JoU 33, rskr. 393). Beslutet innebar en klar kursomläggning
jämfört med 1977 års beslut. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och
miljö slår i förgrunden på etl helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för livsmedelspoliliken
skall enligt riksdagsbeslutet vara atl trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i
fred som under avspärtning och krig. I 1987 års riksdagsbeslut om totalförsvaret
(prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) talas i stället om "kriser och
krig". Under livsmedelspolilikens huvudmål finns två likställda delmål,
nämligen konsumentmålet och in-komslmålet.

Därutöver
finns ett miljö- och resursmål som innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen
måsle ta hänsyn till kravel på en god miljö och lill behovet av en långsiktig
och planerad hushållning med våra naturtesurser.

Det
ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall liksom tidigare lämnas som elt
prisstöd i huvudsak genom elt gränsskydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande
åtgärder.

Jordbruksproduktionen
i norta Sverige får med hänsyn till dess regionalpoliliska betydelse ett
särskilt prisstöd. Stödet syftar lill att kompensera jordbruket i norra Sverige
för atl dess produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta
Sverige.

Riksdagsbeslutet
innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter att kompensation lill
jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet
skall bestämmas efter obundna överläggningar. Del är enligl riksdagsbeslutet
angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utformas så, atl den blir
ett slöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa
produktionens

inriktning
till marknadens efterfrågan. Prisregleringen skall fortlöpande ses Prop.
1987/88: 165 över i syfte all förenklas och begränsas så långt som möjligl.

Regeringen
har under våren 1988 lämnat förslag om såväl hur jordbrukets negativa
miljöpåverkan skall minskas som hur djurskyddet skall förbättras.

Åtgärder
har vidtagits även i övrigt för alt ställa om produktionen och för att anpassa
den till konsumtionsutrymmet. Överskotten av animalie-produkter har försvunnit
eller minskal kraftigt. Överskollen av spannmål är fortfarande slora och
kostsamma. Överskotten av 1988 års skörd kan emellertid väntas minska med ca
690milj. kg till följd av del omställnings-program - Omställning 90 - som
regeringen beslutade om i höstas. Drygt 250000 ha vänlas därigenom tas ur
produktion år 1988. Programmet tar också hänsyn till miljön, eftersom hela
arealen skall vara besådd. Det ger, också lantbrukarna stimulans atl odla
alternativa grödor.

Slalen
har under en övergångsperiod på fem är, l.o.m. budgetåret 1989/90, ett
delansvar för överskottsarealens kostnader. Medlen som staten ställer till
förfogande skall utnyttjas för alt stödja en inriktning av produktionen som så
snart som möjligl minskar belastningen på samhällets och jordbrukets ekonomi.
De omslällningsåtgärder som vidtas skall utvärderas efter femårsperioden. Del
är enligl min mening naturligt all en sådan utvärdering påbörjas relativt
snart; sä atl underlag för beslut om åtgärder efter denna period föreligger
före utgången av femårsperioden är 1990.

Den
långsiktiga omställningen av produktionen och användningen av åkerarealen
diskuteras också i de samtal som pägår mellan företrädare för regeringen,
riksdagspartierna. Lantbrukarnas riksförbund och jordbruksnämndens
konsumentdelegation.

I
diskussionen om priserna på livsmedel har man, bl. a. från näringens egna
organisationer, betonat förhållandet atl ersättningen lill brukaren och höjningen
av avräkningspriserna bara förklarar en del av de samlade prishöjningarna. Man
har också understrukit att en del av ersättningen till brukarna är avsedd alt
kompensera kostnadsutvecklingen för insalsvaror.

Dessa
förhållanden har belysts av 1986 års livsmedelsutredning i dess betänkande (SOU
1987: 44) Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. Det är inte min avsikt all
nu la ställning till de av utredningen framlagda förslagen, men nägra av dess
iakttagelser är av relevans för frågan om sambandet mellan prisregleringen,
ersättningen till brukarna och prisutvecklingen i konsumentledet.

Utredningen konstaterar
att en rad olika faktorer påverkar livsmedels

prisernas utveckling. Det är svårt att utpeka nägon enskild faktor som

avgörande orsak lill alt livsmedelspriserna sedan år 1970 realt sett ökat

snabbare i Sverige än i många andra länder. Utredningen betonar emeller

tid att jordbruksprisregleringen i kombination med Sveriges geografiska

förutsättningar i hög grad skyddar den svenska livsmedelsmarknaden från

internationell konkurrens. Delta, i förening med stordriftsfördelar inom

administration och distribution, har lett lill en relalivi hög grad av mark-

nadskoncenlration inom såväl tillverkningsindustrin som partihandeln.

Del faktum alt jordbruksprisregleringen lett till en kostnadsanpassad sna

rare än en marknadsanpassad prissättning är enligt utredningen ytteriigare 8

en del av förklaringen till den jämförelsevis snabba stegringslakten.

Utredningen pekar i sill
belänkande och i bilagorna till detta på flera Prop. 1987/88: 165 funktioner
av regleringen som kan verka prisdrivande.

Enligt
utredningen påverkar jordbruksprisregleringen dels konkurrensförutsättningarna,
dels prissättningsbeleendet på såväl livsmedel som jordbrukets
produktionsmedel. Genom regleringen skulle företagen i livsmedelskedjan
betrakta priserna på jordbruksprodukter som opåverkbara. För produktionsmedlen
skulle en okänslighet i prissättningen riskeras genom den betydelse produktionsmedelsprisindex
(PM-index) har i jordbruksprisöverläggningarna.

Livsmedelsutredningens
analys betonar den betydelse prisregleringen har eller kan ha för
prisutvecklingen även i andra hänseenden än den ersättning som kommer brukarna
till del. Detta är väsentliga aspekter på det instrument som är det viktigaste
medlet att uppnå de av riksdagen fastställda målen för livsmedelspolitiken. Jag
anser att dessa aspekter ytterligare bör belysas vid den utvärdering av utvecklingen
efter 1985 års beslut, som riksdagen då beslutade om. Jag avser att återkomma lill
regeringen med närmare förslag lill hur denna utvärdering bör ske.

Kontrollen
av livsmedel syftar bl.a. till all garantera en god livsmedelskvalitet. Senare
under året avser jag att lägga fram etl samlat förslag om livsmedelskontrollen.

Livsmedelskonlrollutredningens
förslag, betänkandet (SOU 1986: 25) Kontroll av livsmedel, bereds för
närvarande inom jordbruksdepartementet. Dessutom gör en särskild utredare inom
departementet en översyn av importen och kontrollen av bestrålade livsmedel. Utgängspunkten
är atl skärpa kontrollen för alt mer effektivt hindra atl bestrålade livsmedel kommer
in i landet. Vissa andra importkontrollfrågor kommer också att belysas.

Av
stor betydelse för konsumenternas möjligheter att bedöma kvaliteten hos olika
livsmedel är märkningen. Statens livsmedelsverk har nyligen lämnat förslag till
ändrade märkningsregler, som skall underiätta konsumenternas val av livsmedel.

Även
inom jordbruksprisregleringens ram finns möjlighet all påverka livsmedlens
kvalitet, bl.a. genom kvalitetsbelalningen för jordbruksprodukter. Statens
jordbruksnämnd utreder på regeringens uppdrag möjligheterna atl utvidga denna kvalitelsbelalning.
Nämnden har lämnat en delrapport - Betalning för bra matkvalilet. Senare under
vären vänlas en slutrapport. Jag avser alt föreslå regeringen atl vissa av
åtgärderna som föreslås i delrapporten genomförs, vilkel jag redogjort för i prop.
(1987/88:93) om ny djurskyddslag och i prop. (1987/88: 128) om
miljöförbättrande ätgärder i jordbruket, m. m.

2.2 Ätgärder
för produktionsanpassning

2.2.1
Animalier Investeringsförbud

Prop. 1987/88: 165

Mitt
förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall
förlängas med sex mänader.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur
och svin skall inte förlängas efter den 30juni 1988.

Skälen
för mitt förslag: En rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för att anpassa
animalieproduktionen till den inhemska efterfrågan.

Våren
1983 infördes efter beslul av riksdagen etl temporärt förbud mot ny-, om- eller
tillbyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin eller Qäderfä. Lagens
giltighetstid har förlängts etl år i sänder och gäller för svin- och nötkreatursstallar
fram t. o. m. den 30juni 1988. För djurstallar för fjäderfä upphörde förbudet
den Ijuli 1987.

Jordbruksnämnden
föreslår i samråd med lantbruksstyrelsen att invesle-ringsförbudet inte
förlängs ytterligare efter den 30juni 1988. Jag delar uppfattningen all investeringsförbudel
och andra selekliva åtgärder för produktionsanpassning bör vara tidsbegränsade
eftersom de - om de permanentas - har en tendens atl medföra komplicerade
detaljregleringar som på sikt verkar effektivitetshämmande.

Regeringen har som
jag nämnt nu lämnat förslag till ny djurskyddslag och förslag lill
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m. Lantbruks-styrelsens
tillämpningsföreskrifter bör kunna träda i kraft den I januari 1989. Några
begränsningar ulöver vad dessa förslag kan komma atl innebära är enligt min
mening inle befogade. I avvaktan på dessa tillämpningsföreskrifter bör lagen
om invesleringsförbud emellertid förlängas etl halvår för nötkreaturs- och svinslallar,
fr. o. m. den Ijuli 1988 t. o. m. den 31 december 1988.

Avvecklingsersättning

Avvecklingsersättning
kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenler.
Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till producenler i åldern
60-65 år för att dessa skall upphöra med mjölkproduktionen. Enligl gällande
beslut fär nya producenter ansluta sig till systemet t. o. m. kalenderåret
1988. 1 fråga om specialiserade nötkötlsproducenler utgår avvecklingsersätlning
i fyra år lill den som producerat minsl motsvarande 20 ungnöt per år från
inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt avvecklad den 31 december 1986. Avvecklingsersätlning
som ulgår till smågrisproducenter betalas ut i tre är till producenter födda
åren 1922-1926. Produktionen skall ha upphört underär 1986.

För atl minska risken för
framtida mjölköverskott föreslår jordbruksnämnden all avvecklingsersättning
lämnas lill mjölkproducenler som an-

10

sluter sig före 1991 års utgång. Ersättningen föreslås
höjas från 50 till 60 öre Prop. 1987/88: 165 per kg ersätlningsgrundande
kvantitet. Ersältningsgrundande kvantiteter för dem som ansluter sig fr. o. m.
den Ijuli 1988 bör baseras pä produktionen är 1987. Jag har inget alt erinra mol
nämndens förslag. Del ankommer pä regeringen alt besluta i denna fråga.

Tvåprissystem för mjölk

Under liden den Ijuli 1985-den 30juni 1988 pågår försöksverksamhel
med tvåprissystem för mjölk. Systemet syftar lill all minska mjölköverskolten
och skall ses som en temporär åtgärd. Tväprissystemel är frivilligt och innebär
i princip alt mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av
produktionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell
överskjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. Innan beslut om eventuell
förlängning fallas skulle försöksverksamheten utvärderas. En sädan utvärdering
har gjorts av jordbruksnämnden.

Tvåprissystemet har i slort sell uppfyllt sina
huvudsyften. Överskotts-produktionen har kunnat minskas väsentligt, vilket
gjort all avräkningspriserna kunnat höjas. Delta har medfört en lönsamhelsförbältring
för det stora flertalet producenler.

Systemet är dock förenat med betydande nackdelar. Del
innebär dels en låsning av produktionsstrukturen vilkel verkar effektivitetshämmande,
dels atl mjölkkvoterna successivt kapitaliseras.

Som jag redan nämnt skall Ivåprissystemel för mjölk ses
som en temporär åtgärd för alt nedbringa överskotten och bör följaktligen
avvecklas. Jag har därför för avsikt alt senare föreslå regeringen atl Ivåprissystemel
som villkor för uljämningsbidrag förlängs endasl t. o. m. den 30juni 1989. Det
bör ankomma på näringen (Lantbrukarnas riksförbund och Svenska mejeriernas
riksförening) att i övrigt genomföra avvecklingen av nämnda tvåprissystem så
alt systemet kan upphöra vid ovanstående datum. Samråd kan i vissa frägor
behöva äga rum med jordbruksnämnden och lanlbruksr styrelsen.

2.2.2 Vegetabilier

Enligt 1985 ärs livsmedelspolitiska beslut har näringen
huvudansvaret för överskotlsproduklionen och produklionsanpassningen. Under en
övergångsperiod av fem år skall emellertid slalen betala en del av
överskotts-kostnaderna för spannmål. Under perioden skulle åtgärder vidlas för atl
minska överskotten och därmed koslnadsbelastningen för samhället och jordbruket.

Våren 1986 tillsattes den s.k. spannmålsgruppen med
uppgift atl lägga-

fram förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskollel kunde minskas

redan från 1987 ärs skörd, men även på längre sikl. Gruppen har i olika

rapporter lämnat såväl överväganden som mer kortsiktiga och mer långsik

tiga förslag. I den senaste, som presenterades hösten 1987, lämnades för

slag till åtgärder för atl minska spannmålsöverskollel och stimulera till

alternativ markanvändning. 11

Regeringen har bemyndigat
statens jordbruksnämnd atl medge Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening,
alt ingå avlal med jordbrukare för år 1988 i vilka jordbrukaren ålar sig alt
mot ersättning från föreningen minska sin areal spannmål och andra grödor som
omfattas av jordbruksprisregleringen saml all hålla brukningsenhetens hela
åkerareal besådd. Dessa avtal skulle i huvudsak överensstämma med
spannmålsgruppens förslag.

Avtal har för år 1988
anmälts för närmare 27000 brukningsenheter och drygt 250000 ha åkermark.
Effekten på spannmålsöverskottet år 1988 beräknas bli ca 690 milj. kg.
Nettoeffekten för spannmålskassan beräknas till ca 140 milj. kr. Detta resultat
är enligt min uppfattning gott.

Prop. 1987/88: 165

Mitt förslag: Del
skall för 1989ärs skörd, liksom för innevarande regleringsär, ankomma på
regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för
jordbruksprisregleringen falla de beslut som kan behövas för att minska
jordbrukarnas, regleringens och samhällets kostnader för spannmålsöverskottet.
Åtgärderna bör utvärderas, väljas och utformas med hänsyn till hur de bidrar till
uppfyllelsen av 1985 års livsmedelspolitiska mål.

Skälen för mitt förslag:
Regeringen har beslutat om ett omställningsprogram för år 1988 i syfte all
minska kostnaderna för spannmålsöverskotten samt i syfte atl stimulera
alternativ markanvändning. Anslutningen för år 1988 är god. Jag avser att
senare föreslå regeringen all samma åtgärdsprogram tillämpas även under år
1989. Vissa mindre justeringar av programmet har gjorts sedan beslutet för år
1988 fattades och kan eventuellt komma att behöva göras även för är 1989. Jag
anser därför all del bör ankomma på regeringen alt besluta om åtgärder för produklionsanpassning
för 1989 års skörd.

Riksdagen ultalade våren
1986 att det är angeläget alt de medel som slalen under en övergångsperiod
ställer till förfogande för alt underlätta produklionsanpassningen utnyttjas för
atl stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar
belastningen på samhällets och på lantbrukels ekonomi.

Jag vill i detta
sammanhang betona viklen av att detta utnyttjande sker på ett sätt som även i
vidare mening bidrar lill uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för
livsmedelspolitiken. Vid valet av ätgärder för att minska belastningen är det
således viktigt atl beakta de regionala, fördel-ningsmässiga och miljöpäverkande
effekterna av de olika former som prövats eller kan komma i fråga för alt
främja en ändamålsenlig produktionsstruktur.

Väridsmarknadspriserna
fluktuerar väsentligt över tiden. För närvarande ligger priserna på en mycket
låg nivå. Del är i dag inle möjligt alt avgöra till vilket pris det svenska
spannmålsöverskottet av 1988 års skörd kan exporteras. Exportkostnaderna, dvs.
skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris, är för närvarande höga,
men är alltså svära all förutsäga även på relativt kort sikt.

12

En annan faktor som är av
stor belydelse i sammanhanget är skördens Prop. 1987/88: 165 storlek. Det är
i dag av naturliga skäl omöjligt atl förutsäga den exakta storleken på denna.

Jordbruksnämnden
har lämnat förslag till ändringar av de preliminära spannmålspriserna. Jag har
inget att invända mot förslagen. De definitiva priserna fastställs emellertid
först i höst då såväl skördens storiek som världsmarknadspriserna kan anges med
störte säkerhet.

Den
största osäkerhetsfaktorn i dag är nivån på väridsmarknadspriserna. Med hänsyn
till osäkerheten om exportkostnaden anser jag det därför inte vara meningsfullt
att i dagsläget söka precisera beloppet för statens delansvar. Del bör göras
först i höst.

Jag
har i min anmälan till budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. II) beräknat alt delansvarskostnaden blir 250milj. kr. under budgetåret
1988/89 med antagande om en exportkostnad på I kr. per kg spannmål. Jag har
därvid utgått från ell överskott på I 000milj. kg. Riksdagen har uttalat att
delta är den kvantitet som normall bör betraktas som överskott i della
sammanhang.

Riksdagen
har vidare beslutat att statens delansvar skall ulgöra 40% av kostnaderna för
exportöverskottet vid normalskörd (I 000 milj. kg) och att delansvarel skall
trappas ned under den femårsperiod för vilken staten påtagit sig delta ansvar.

Min
utgångspunkt har varit att statens delansvar del första årel avsåg hela
kvantiteten för att år fem ha trappats ned med 50%. Detta är den avtrappning
som ursprungligen användes för alt söka förutsäga kostnaderna för delansvarel
under femårsperioden. Kostnaden per kg har ökat väsentligt sedan dess - och
därmed totalkostnaden - men avlrappnings-modellen vad avser kvantiteten är
fortfarande tillämplig.

Regeringen
har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100bil. 11), mot bakgrund av
den osäkerhet som föreligger, föreslagit atl den under förslagsanslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets omräde upptagna anslagsposten Samhällets delansvar för överskotlsarealen
tas upp som en förslagsvis post av I 000 kr. Riksdagen har beslutat i enlighet
med regeringens förslag (JoU 1987/88: 17, rskr. 184).

Jordbruksnämnden
föreslår att en reserv inom regleringsekonomin bör övervägas för att finansiera
underskott vid skördevariationer.

Jag
anser atl regeringen bör la ställning till huruvida en sådan reserv skall
inrättas först när nämnden närmare har övervägt frägan.

13

2.3 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom
sockerbetor Prop. 1987/88:165 och socker under regleringsåret 1988/89

2.3.1 Prisregleringens utformning

Mitt förslag: Prisregleringsperioden skall omfatta liden
den 1 juli 1988-den 30 juni 1989.

Kompensalionsbeloppel den Ijuli 1988 skall uppgå till I
409,7 milj. kr. Av della skall I 009,7 milj. kr. las ut i form av prishöjningar
pä olika produkter den Ijuli 1988. Resterande 400milj. kr. skall tas av införselavgiflsmedel
utanför fördelningsplanen.

Den I januari 1989 skall prisjusteringar ske endast om ulvecklingen
av PM-index under liden februari-september 1988 överstiger 2,5%. Överstiger indexulvecklingen
nämnda procenttal skall jordbruket tillerkännas etl aconlobelopp av 425 milj.
kr.

Del
skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar som
kan bli aktuella med anledning av förslagen.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt
förslag.

Skälen för
mitt förslag: Jordbruksnämnden har efter överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, där nämndens slutbud
som redan nämnts godtogs av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation men inte av
konsumentdelegationen, lämnat förslag om en ettårig prisregleringsperiod för
jordbruksprodukter ulom sockerbetor och socker. Perioden omfattar liden den Ijuli
1988-den 30juni 1989. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i
riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393)
och om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310).

Till
nämndens förslag har fogals särskilda yttranden, dels av ledamoten Alamaa, dels
av ledamöterna Arvidsson och Fringel.

Jag
noterar med tillfredsställelse atl samtliga ledamöter i jordbruksnämndens
styrelse biträder förslaget till reglering av priserna på jordbruksprodukter
under den föreslagna regleringsperioden. Jag biträder förslaget i sin helhet.

Elt kompensalionsbelopp
på I 409,7 milj. kr. den Ijuli 1988 har föreslagits av nämnden. Av detta
föreslås 1 009,7 milj. kr. tas ul som prishöjningar fr. o. m. den Ijuli 1989
medan 400 milj. kr. tas av införselavgiftsmedel ulan-för fördelningsplanen. Elt
belopp av 300milj. kr. tas av medel för regleringsåret 1987/88 som enligl
riksdagens beslul står lill regeringens disposition för användning inom eller
i samband med jordbruksprisregleringen. Resterande 100milj. kr. skall tas av
medel för regleringsärel 1988/89.

Förslag lill
fördelning på produkter kommer i huvudsak alt lämnas senare av jordbruksnämnden
efter överläggningar med delegationerna. Det ankommer på regeringen alt besluta
i denna fråga.

Jordbruksnämnden
föreslår emellertid redan nu atl del preliminära priset på vete skall höjas
med 2 öre, på andra spannmålsslag med 10öre och på oljeväxter med 35 öre per kg
för 1988 års skörd. Prishöjningarna avser förändringar jämfört med de
definitiva priser som fastställdes hösten 1987.

14

Jag
har för avsikt atl senare föreslå regeringen atl besluta enligl nämndens Prop.
1987/88: 165 förslag.

Jordbruksnämnden
föreslär att en s. k. ventil tillämpas inför den Ijanuari 1989. Denna innebär
alt jordbruket tillförs ytteriigare 425 milj. kr. om kostnadsutvecklingen i
jordbruket mätt enligl PM-index under perioden februari-september 1988
överstiger 2,5%. I annat fall skall inga prisjusteringar göras.
Förädlingsindustrin erhåller acontokompensation för denna period den Ijuli
1988.

Till
grund för förslaget har legat uppgifter om bl. a. kostnadsutvecklingen i jordbruket
under perioden januari 1987-februari 1988 som enligt PM-index uppgått till
3,8%, motsvarande ett belopp av 657 milj. kr. Delta belopp har justerats med
hänsyn till rabatter på lantbruksmaskiner och till ändrade fodermedelsavgifter.
Beloppet uppgär efter detta till 616,5 milj. kr.

Som
utgångspunkt för inkomstkompensalionen till jordbruket har legat bl. a.
uppgifter om löneavtal pä det statliga området för år 1988. Kompensation ges
under regleringsåret 1988/89 med 369milj. kr. Av beloppet skall 40 milj. kr.
användas för sociala åtgärder.

1
beloppet till jordbruket den Ijuli 1987 ingick etl aconlobelopp som preliminär
kompensation lill förädlingsindustrin med 160 milj. kr. För förädlingsindustrin
bör nu utgå ytteriigare a contobelopp av totalt 325 milj. kr. Dessa båda belopp
avser preliminär kompensation för perioden september l986-seplemberl988. Av acontobeloppel
på 325 milj. kr. utgör 98 milj. kr. ytterligare kompensation för regleringsärel
1987/88 och 227 milj. kr. kompensation för regleringsärel 1988/89. Avstämning
av beloppen skall göras inför den Ijuli 1989.

Jag
har för avsikt all föreslå regeringen all en expertgrupp tillsätts med uppgift
att gä igenom vissa principer för kostnadskompensalion till den förädlingsindustri
som ligger inom ramen för jordbruksprisregleringen. Expertgruppen bör pröva
olika principer i fråga om kompensation för löneglidning för nämnda industri,
liksom frågan om volymförändringars effekter på kostnadskompensationen saml
frågan om kompensation för kapitalkostnader.

Härvid
bör gruppen särskilt beakta sambandet med de allmänna jordbrukspolitiska
riktlinjerna saml möjligheten för denna prisreglerade industri atl ta ut
kostnadshöjningar inom jordbruksprisregleringens ram.

Expertgruppens
arbete skall redovisas senast vid årsskiftet 1988/89.

Sedan
expertgruppen redovisat sina slutsatser kan ställning tas till de aconlobelopp
som tillförts förädlingsindustrin under regleringsåren 1987/88 och 1988/89.
Expertgruppens arbete bör också utgöra underlag för ställningstagande i fråga
om de principer som framgent bör gälla för kost-nadskompensationen till
förädlingsindustrin. Dessa diskussioner förutsätts ske under vintern och våren
1989 inför regleringsärel 1989/90.

Utöver
ovanstående delbelopp (616,5 milj. kr. 4-369milj. kr. -t-325 milj. kr.)
tillförs jordbruket 99,2milj. kr. under regleringsärel 1988/89. För en närmare
precisering av beloppels delkomponenter hänvisas lill jordbruksnämndens
skrivelse (bilaga I).

Del
bör få ankomma på regeringen atl besluta om de pris- och avgifts

ändringar som kan bli aktuella under perioden lill följd av förslagen. 15

Jordbruket
skall under en fyraårsperiod amortera 305 milj. kr. av det ackumulerade underskoll
som fanns i spannmålsregleringen vid utgången av regleringsåret 1985/86. Den 30juni
1988 uppgår detta underskott till 230milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår alt
del utgående underskotlel i spannmälsregleringen den 30juni 1989 bör få uppgä
till högst 155 milj. kr.

Jag har
inget att erinra mot dessa förslag. Det ankommer på regeringen atl besluta i
dessa frågor.

Prop. 1987/88: 165

2.3.2 Vissa övriga frågor

Ränte- och etableringsstöd

Jordbruksnämnden föreslår att amortering och
räntebetalning av ränte-stödslån senareläggs ytterligare tvä är och börjar
först regleringsärel 1990/91. Det fordras inga nya medel för ränteslödet.
Vidare föreslår jordbruksnämnden att medel för etableringsstöd anslås endast
till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Elableringsslödel
finansieras av regleringsmedel inom den ram som tilldelats jordbruket. För
regleringsåret 1988/89 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivå
medelsbehovet till 15-20 milj. kr.

Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag
har för avsikt att föreslå regeringen alt jordbruksnämndens förslag godkänns.

Låginkomstsatsning m. m.

Under anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom
jordbruket disponerar jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1987/88.
Regeringen har i budgetpropositionen 1988 under anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukels område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna
anslagspost. Jordbruksnämnden föreslår att del belopp av 50milj. kr., som enligl
regeringsbeslut den 4 januari 1988 skulle användas för sociala åtgärder inom
jordbruket, används tillsammans med medlen under anslaget Låginkomstsatsning m.m.

Dessutom föresläs atl 40 milj. kr. av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen anvisas för sociala ätgärder inom jordbruket. Av de
90 milj. kr., som således anvisas utöver anslaget på 435 milj. kr., används
60milj. kr. för avbytarverksamhel och 30 milj. kr. för produklionsanpassning.

Totalt föreslär nämnden att 88milj. kr. anvisas för
leveranstillägg för mjölk, 210milj. kr. för avbytarverksamhel, 23 milj. kr. för
förelagshälsovård, 100milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 104 milj. kr.
för produk-tionsanpassningsåtgärder m. m. Jag avser senare föreslå regeringen atl
besluta enligt nämndens förslag.

Ändring
i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Mitt
förslag: En lagändring skall göras som gör det möjligt för statens jordbruksnämnd
atl vid behov föreskriva alt vissa varor som används som handelsgödsel beläggs
med prisregleringsavgift.

16

Jordbruksnämndens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag:
Fr. o. m. den Ijuli 1982 tas en prisregleringsavgift ut på handelsgödsel.
Avgiften har sedan dess höjts i flera omgångar. Det föreligger därför risk för
alt en övergäng kan ske till andra varor som också kan användas som
handelsgödsel. Därmed kan snedvridningar i konkurrensen uppkomma mellan
produkter och även mellan förelag på marknaden. Jordbruksnämnden bör därför
bemyndigas att vid behov föreskriva atl även andra varor som kan användas som
handelsgödsel beläggs med prisregleringsavgifl. Enligl jordbruksnämnden kommer
man inte atl ta ut avgifl för dessa varor förrän tillräckligt starka skäl
föreligger. Enligt nämnden bör ett bemyndigande i sig minska risken för en
övergäng till användning av icke avgiftsbelagda varor och därmed minskar
risken för en utvidgning av regleringen genom alt ytterligare varor måsle avgiftsbeläggas.
Jag föreslär därför alt vissa varor som kan användas som handelsgödsel läggs till
uppräkningen i 7§1 lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukels område och
all motsvarande tillägg görs i bilagan till lagen.

Prop.
1987/88: 165

Uppsamling av självdöda
djur

1
prop. (1987/88:93) om djurskyddslag m.m. föreslår regeringen att köttmjöl frän
självdöda djur inte får användas till utfodring, annal än lill pälsdjur.
Regeringen föreslår vidare atl en ökad uppsamling av självdöda djur sker på
frivillig väg genom slakteriernas försorg. De merkostnader för omhändertagandel
av djuren som förslaget medför bör inte drabba den enskilde lantbrukaren.
Merkostnaden får tas upp i samband med jordbruksprisöverläggningarna.

Jordbruksnämnden har
förklarat sig beredd att i samråd med branschen utforma ett system för
uppsamling av självdöda djur. Kostnaderna torde kunna beräknas och las upp vid överiäggningarna
inför den Ijuli 1989. Kostnader som uppstår före denna tidpunkt bör i förskott
täckas av regleringsmedel. Jag avser alt senare föreslå regeringen att
bemyndiga jordbruksnämnden att använda sädana medel för ändamålet.

2.4 Införselavgiftsmedel m. m.

Mitt
förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret 1988/89 skall
disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1. Pälsdjursuppfödare
skall erhålla prisälerbäring vid användning av vegetabiliskt fett i
utfodringen. En del av den prisåterbäring som återbetalas för detta och andra
fodermedel bör användas för uppbyggnad av en forskningsfond för
pälsdjursnäringen.

2
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

17

Tabell
2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m.
reglerings- Prop. I9o7/öö: 165
åren 1986/87, 1987/88 och 1988/89

1986/87 I OOO-tal
kr.

1987/88 I 000-lal
kr. prel.

1988/89 I 000-lal
kr. prognos

Inkomster

Från föregående regleringsår

kvarstående
införselavgifter

(inomramsmedel) 17 731

Under
resp. regleringsår influtna

införselavgifler

exkl. fodermedel 548481

fodermedel 219454

Summa 785 666

36522

888000 320000

1244522

728000 350000

1078000

Ulgifier

a) Av medel inom fördelnings

planen

Svensk
spannmålshandel Sveriges potatisintressenler Sveriges oljeväxtinlressenter
Svensk köllhandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel
Regleringskassan för fågelkötl Regionall koslnadsbidrag, norra Sverige

-
mjölk

-
koll

-
ägg

Bidrag lill fraktkostnader för

mjölk och grädde

Upplysningsverksamhet och

utvecklingsarbete

Stiftelsen lantbruksforskning

Djurhälsovård, konlrollverk-

samhet m. m.

Slöd till odling av konservärter

och andra köksväxler

Bidrag lill grönmjöl

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollekliva åtgärder

inom biodlingen

Sveriges exportråd

Sveriges potalisodlares riksförbund

Bidrag lill ersättningsfoder,

norra Sverige

Bidrag till polatisodling,

norra Sverige

Reserv lill jordbruksnämndens

förfogande

Summa

Härefter kvarstående införsel-avgiftsmedel

b) Av medel utanför fördel

ningsplanen

Utbyleshandel nötkött, öststaterna Ulbyteshandel kött och
fläsk Pristillägg fär- och lammköll Svensk matpolatiskonlroll Bidrag lill
Stiftelsen för ackord-hästorganisalionens bevarande

86000

92000

27 500

27 500

0

0

4000

4000

161000

69500

52000

52000

3000

6000

45 500

45 500

5000

5000

1700

4 500

500

500

13 500

15 000

0

5000

32 300

33 800

6000

10000

1000

0

1700

4 500

8000

8000

500

500

2000

3 000

2780

2780

13 883

80000

0

4 500

36522

152942

504385

626522

617200

281281

618000

460800

44933

. 70000

70000

75000

50000

50000

15925

17000

27000

6038

6204

6 362

250

250

250

1986/87

1987/88

1988/89

1 OOO-tal kr.

1 000-lal kr.

1 000-lal kr.

prel.

prognos

Minskning
av mekaniska skador

på malpolalis

500

500

0

Slöd lill
maltproduklionen

2000

1000

1000

Sveriges
exportråd

2000

4000

4000

Ränta på
lån i riksgäldskontoret

2240

0

Djurhälsovård

0

17 000

20677

Lantbruksslatistik

100

26000

37708

Konsumentdelegationens

sekretariat

400

400

Koslvaneundersökningar

1250

Alternativ
odling

1000

Skördeskadefonden

60000

Ersättning
för uteblivna pris-

höjningar
under 1988/89

300000

90000

Summa

149386

494204

367397

Summa
utgifter

653771

1120726

984597

Årets saldo
(prognos)

-I-I3I895

+ 123 796

-93403

Prop. 1987/88: 165

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen
för mitt förslag: 1 tabell 2.4.1 redovisas användningen av införselavgiftsmedel
m.m. under regleringsärel 1986/87 liksom en beräkning av och förslag till
användning av införselavgiflsmedel som inflyter under regleringsåren 1987/88
och 1988/89. För en närmare redovisning av införselavgiflsmedlen hänvisas till
bilagal.

Fördelningsplanen för
regleringsåret 1987/88 utgör 267,2milj. kr. saml inflytande avgifter för
fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87: 146, JoU
26, rskr. 346). Med hänsyn till alt inflytande avgifter för
fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 320 milj. kr. beräknar jag
därmed fördelningsplanen till 587,2 milj. kr. Därtill kommer kvarstående medel
från regleringsärel 1986/87 på 36,5 milj. kr. Jag beräknar de disponibla
inkomsterna av införselavgifter till totalt I 244,5 milj. kr., vilkel innebär atl
620,8 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Enligl
jordbruksnämndens förslag skall utgå bl. a. etl utökat arealbidrag lill stöd
för potatisodlingen i norra Sverige och odlingen av bruna bönor lill följd av
skördeskador är 1987. Jag har inget att erinra mol det preliminära förslag till
fördelningsplan som lämnats av jordbruksnämnden. Definitiv fördelningsplan för regleringsärel
1987/88 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna
av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende
ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsärel 1987/88 skiljer sig på ell
anlal punkter från de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens
beslut våren 1987. De införselavgiflsmedel frän regleringsåren 1986/87 och
1987/88 som enligt riksdagens beslut står lill regeringens förfogande (prop.
1986/87: 146, JoU 26, rskr. 346) har därvid delvis tagits i anspråk för olika
ändamål sammanhängande med prisregleringen. Poslen Ulbyteshandel med nötkött
från öststaterna beräknas öka med 30milj. kr. Bidraget till Svensk matpolatiskonlroll
(SMAK) ökar med 56 143 kr. till följd av tidigare inle beaktade löneökning-

19

ar för SMAK under regleringsärel
1987/88. Bidraget lill Sveriges exportråd Prop. 1987/88: 165 har, genom
regeringens beslul, höjts med 2 milj. kr. för 1987/88. Till statens livsmedelsverks
medverkan i kostvaneundersökningar disponeras 1250000kr., vilkel jag tidigare
redogjort för i årets budgetproposition. Vidare bör I milj. kr. användas för
all stödja uppbyggnaden av en fungerande kontroll av allernalivi producerade
jordbruksprodukter. Detta har jag tidigare redovisat i prop. (1987/88: 128) om
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.

Enligt
nämndens förslag skall 300 milj. kr. av de införselavgiflsmedel som stär lill
regeringens förfogande för regleringsärel 1987/88 las i anspråk för att ersätta
prishöjningar på jordbruksprisreglerade produkter under regleringsärel 1988/89.
Jag har ingenting atl erinra mol vad jordbruksnämnden föreslagit i dessa
delar.

Kostnaderna
för sådana ändamål som får täckas av införselavgiflsmedel utanför
fördelningsplanen beräknas därför för regleringsåret 1987/88 lill 494 milj.
kr., varav 300 milj. kr. avser ersättning för uteblivna prishöjningar under regleringsärel
1988/89. Jag återkommer senare lill regeringen med anledning av
jordbruksnämndens förslag lill disposition av de införselavgiftsmedel som står
till regeringens förfogande för regleringsärel 1987/88.

Jag
föreslår atl fördelningsplanen för regleringsärel 1988/89 skall omfatta
oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifier, vilket totalt
beräknas ge 617,2 milj. kr.

Jag
föreslär atl Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter
för viss ulbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 40milj. kr.
Vidare bör Sveriges oljeväxtinlressenter tillföras fettvaruavgifter såväl pä
importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållel i den
inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvaruavgifter pä den totala feltkonsumlionen
inom landet. Beloppet beräknas nu uppgå till 550milj. kr.

Med
hänsyn lill ovissheten rörande regleringsekonomins ulveckling för de olika
varuområdena har nämnden inle lagl fram någon plan för fördelning av det
preliminärt beräknade beloppet för regleringsärel 1988/89. Nämnden avser atl
återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant
förslag kan då avges i samband med alt förslag lämnas lill gränsskydd m. m. fr.
o. m. den Ijuli 1988. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan
de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan
komma att stå lill nämndens förfogande.

I
del följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1988/89 för de
ändamål som bör läckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För
utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbruksnämnden
beräknal 70milj. kr.

I
likhet med jordbruksnämnden föreslår jag all för ulbyteshandel med

kött och fiäsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiflsmedel från import av

kött och fläsk. En förutsättning är att motsvarande export ägt rum och alt

införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamäl tillgo

dosetls inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv 20

för oförutsedda ändamål.

Under
regleringsärel 1987/SS utgår prisiUlägg för får- och lammkött med Prop.
1987/88: 165 3,30öre per kg, vilkel beräknas motsvara en utgift på 17 milj. kr.
Jag föreslär atl pristillägget höjs till 5,40öre per kg fär- och lammkött under
regleringsärel 1988/89, vilkel beräknas medföra en utgift på 27 milj. kr.
Höjningen ingår i kompensalionsbeloppel lill jordbruket.

Jag
föreslår atl SMAK tilldelas högst 4 844000 kr. för den officiella kontrollen
och I 518000kr. för upplysningsverksamheten.

Bidrag
till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör ulgå oförändrat med
250000 kr.

Stöd
UU maltproduktionen för regleringsåret 1988/89 bör lämnas med I milj. kr.

Jag
föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 4milj. kr. av medel, utanför
fördelningsplanen regleringsärel 1988/89, förutsatt alt jordbruket avsätter
4milj. kr. från medel inom fördelningsplanen.

I
enlighet med regeringens förslag i årets budgelproposition (1987/88: 100 bil. II) har jordbruksnämnden föreslagit atl 20,7 milj. kr.
anslås för finansiering av viss del av kostnaderna fördjurens hälso- och
sjukvård saml 37,7 milj. kr. för statistik på jordbrukets område.

Till
finansiering av sekretariatet hos jordbruksnämndens konsumentdelegation
föresläs 400 000 kr.

Jordbruksnämndens
förslag innebär vidare att 60 milj. kr. av disponibla införselavgifter utanför
fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skall avsällas lill
skördeskadefonden för 1987 års skördeskador. Medlen skall enligt förslaget
utbetalas regleringsåret 1989/90. Jag kan även godta förslaget i denna del.

Jordbruksnämnden
har föreslagit att totalt 400 milj. kr. av- införselavgiftsmedel skall
disponeras för alt begränsa konsumeniprishöjningar under regleringsärel
1988/89. Till detta används som jag nämnt 300 milj. kr. av medel för regleringsärel
1987/88. Till resterande 100 milj. kr. disponeras införselavgiftsmedel för
regleringsåret 1988/89, varav 10 milj. kr. utgör höjningen av pristillägget för
får- och lammkött.

Jordbruksnämnden
har föreslagit alt en prisåterbäring lämnas för vegetabiliskt fett som används
för utfodring av pälsdjur. Pälsdjursnäringen erhåller för närvarande
återbetalning för fördyring av spannmål och annat foder orsakad av
jordbruksprisregleringen. Bakgrunden är att huvuddelen av skinnen säljs pä
världsmarknaden. Jag biträder nämndens förslag.

Nämnden
föreslår vidare atl en del av prisälerbäringen för foder i fortsättningen
avsätts för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen. Jag
tillstyrker alt en sädan fond byggs upp och hanteras på del sätt som nämnden
har föreslagit.

I
detta sammanhang vill jag nämna atl enligl den överenskommelse som

träffats mellan regeringen och jordbruksnäringen skall staten och näringen

bidra med hälflen var till den del av kostnaderna för 1987 års skördeskador

som överstiger 90 milj. kr. Skadorna år 1987 blev som regeringen tidigare

redovisat för riksdagen betydligt störte än vad som varil fallet under

senare är. Konsekvenser av de slora skadorna har blivit att fonden i sin

helhet tömts pä medel. Regeringen har därför föreslagit riksdagen att

anvisa 127 milj. kr. som ersättning lill fonden i enlighet med nämnda 21

överenskommelse (prop.
1987/88: 125 bil. 6). För jordbruksnäringens del innebär överenskommelsen all
näringens andel fär avsättas inom ramen förde medel som tillförs jordbruket. Ulöver
dessa kostnader för ersättning till skördeskadefonden kommer kostnader för
administrationen av skyddet för skördeåret 1987 som i normalfallet skulle
finansierats av fonden. Sammanlagt kan dessa administrationskostnader komma
att uppgä lill ca 17-18 milj. kr. Jag avser att senare föreslå regeringen aft
avsälla medel för della ändamål inom ramen för de införselavgiftsmedel från
regleringsåret 1986/87 som står till regeringens förfogande. Av resterande
odisponerade införselavgiftsmedel från regleringsärel 1986/87 lill regeringens
disposition avser jag att föreslå regeringen att 100 milj. kr. tas lill intäkt
under anslaget Prisreglerande åtgärder pä jordbrukels omräde under nionde
huvudtiteln. Härigenom avlastas statsbudgeten motsvarande belopp.

Med
hänsyn till de oundgängliga variationerna i inflödet av införselavgifter harjag
i min anmälan till årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 11, s. 34)
föreslagit atl en rörlig kredit av 60 milj. kr. även fortsättningsvis ställs
till jordbruksnämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör
det i enlighet med sammanställningen beräknade överskottet inte inlecknas för
något ändamål utöver de jag nu nämnt. Del på delta sätt beräknade överskottet
bör liksom för innevarande år slå lill regeringens disposition.

Prop.
1987/88: 165

2.5 Prisregleringen på sockerbetor och socker 2.5.1 Prisregleringens utformning under perioden

Mitt
förslag: Prisregleringen på sockerbetor och socker för perioden den Ijuli 1988-den
30juni 1989 utformas enligt samma grunder som för innevarande regleringsperiod.

Grundpriset
på sockerbetor, som avser 16% sockerhall, skall år 1988 vara 30,79 kr. per 100
kg.

Prisregleringspriset
på strösocker skall vid oljepriset I 453 kr. per kubikmeter vara 456,42 kr. per
100 kg.

Det skall ankomma
på regeringen all fatta de beslul om prisregleringen som kan komma alt krävas
under perioden.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen för mitt förslag:
Förslaget bygger pä alt driften vid samtliga nu existerande sockerbruk
upprätthålls.

Jordbruksnämndens förslag
rörande betodlingen innebär alt betodlarna tillerkänns elt totalbelopp på
23milj. kr. som utgår på 1988års socker-belspriser.

Mot
denna bakgrund bör grundpriset för sockerbetor höjas med 0,90 kr. per 100 kg
till 30,79 kr. per 100 kg.

Vad gäller kompensationen
till Sockerbolaget bör prisregleringen liksom tidigare avse endast strösocker.
Av verksamhelen vid raffinaderiet i Ariöv bör ingå raffineringen av såväl
inhemskt som importerat råsocker för den

22

svenska
marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av vissa
foderbiprodukter. Nämnden har i sitt prisförslag i princip beaktat
foderbiprodukterna. Sockerpriset bör liksom hittills justeras när oljepriset ändras
med ± 160 kr./m'.

Kostnadsersättningen lill
Sockerbolaget bör, inkl. definitiv justering för olje- och gaskostnader under
regleringsåret 1986/87, uppgå till 5566000 kr., vilket motsvarar 1,71 kr. per
100 kg socker.

I kostnadskompensationen
har även merkostnaderna vid ö-bruken beaktats. Den kompensation som tillerkänns
Sockerbolaget för dessa merkostnader för regleringsåret 1988/89 beräknas lill
6,20 kr. per 100 kg socker, vilkel vid normal produktionsvolym motsvarar 20,2
milj. kr. Med hänsyn till förväntat inflöde av införselavgifter bör, utöver de
4,3 milj. kr. som hiftills tagils ur sockertegleringsfonden, även dessa 20,2
milj. kr. tas ur fonden under regleringsåret 1988/89. Sockerpriset reduceras i
motsvarande grad.

Prisregleringspriset
på strösocker bör höjas med 0,6% per 100 kg till 456,42 kr. per 100 kg.

Ersättningen
för raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas för inträffade
kostnadsökningar med 2,78% till 85,58 kr. per 100 kg.

Öm väsentligt ändrade
förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på
jordbruksnämnden att efter överiäggningar med delegationerna lägga fram
förslag till de åtgärder som under perioden kan anses påkallade. Det bör
därefter ankomma på regeringen atl fatta de beslul som kan behövas.

Enligl jordbruksnämndens
och konsumentdelegationens mening har årets överläggningar visat atl en nära
samordning mellan sockerbetor och övriga grödor behövs. Nämnden vidhåller sitt
förslag från i fjol atl överläggningarna som sker rörande prissättningen på
sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för övriga
jordbruksprodukter medan överläggningarna med Sockerbolagel bör ske separat.
Det ankommer pä regeringen atl inför överläggningarna för prisregleringen för
liden efter den 30 juni 1989 besluta i denna fräga.

Prop. 1987/88:165

2.5.2
Areal och arealbidrag

Mitt
förslag: Sockerbetsarealen för 1988 års odling skall uppgå till oförändrade 51
000 hektar.

Arealbidragen
till odlare som levererar betor till ö-bruken bibehålls oförändrade.

Arealbylet mellan fabrikspolalis
och sockerbetor skall upphöra fr.o.m. 1989års odling.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Sockerbetsarealen
för 1988 ärs odling bibehålls oförändrad och bör uppgå till högst 51 000
hektar.

Erforderlig kvotering av
arealen bör godkännas av jordbruksnämnden. Ca en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas.
Mätningen bör direkt be-

23

kostas av odlarna och
Sockerbolaget. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Arealbidraget bör vara
oförändrat 200 kr. per hektar till de odlare i Småland och Blekinge som
levererar betor lill bruket i Mörbylänga, 400 kr. per hektar till odlarna på
Öland och 500 kr. per hektar till odlarna pä Gotiand. I de fall arealen vid arealkonlroll
befinns vara mindre än den konlraklerade bör bidraget utgå efter den uppmätta
arealen.

Det utbyte mellan fabrikspolalisareal
och sockerbetsareal som gjordes i början av 1980-talet är inle längre befogat
och bör upphöra fr.o.m. 1989års odling. Rätl att leverera fabrikspotatis på
aktuella andelar i stärkelsefabrik äterinförs därvid. De lantbrukare som
önskar fortsätta med ifrågavarande belodling bör i största möjliga utsträckning
få göra detta med hänsyn till den tid som arealbylet existerat.

Sveriges betodlares cenlralförening
och Sockerbolagel AB bör i samband med den årliga areallilldelningen avgöra
storleken på tilldelad areal i de särskilda fallen. Jordbruksnämnden bör
godkänna arealkvoteringen och dessutom pröva tvister i kvoteringsfrågor vad
avser areal som erhållit,s i utbyte med friställande av andelar i
stärkelsefabrik.

Prop.
1987/88: 165

2.5.3 Skördeskadeskydd

Mitt
förslag: Sockernäringens andel av de medel som skall tillföras för en
uppbyggnad av det nya skördeskadeskyddel skall under regleringsåret 1988/89
betalas av fonderade försäljningsavgifter.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligl
vad jag anförde i prop. 1987/88: 74 bör del nya skördeskadeskyddel för
regleringsåret 1988/89 tillföras 60 milj. kr. Detta skall betalas över konsumenlpriserna
fördelade på alla jordbruksprodukter. Den andel som faller pä socker beräknas till
3 528000 kr. och bör för regleringsärel 1988/89 tas av fonderade försäljningsavgifler
som lagts upp med stöd av 10 § lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukels område. Därmed påverkas inle konsumentpriserna pä socker under regleringsärel
1988/89.

Om utbetalda ersättningar
och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador är 1987 överstiger 90milj.
kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden
hälften av överskjutande belopp. Utbetalningarna för år 1987 innebär atl
jordbruksnäringen skall tillskjuta 127 milj. kr. Vid överläggningarna har överenskommits
all betodlingen skall bidra med 7,5 milj. kr. som avräknas från det belopp som
i avsnill 2.5.4 anges som betodlarnas ränteersättning.

24

2.5.4
Regleringsekonomin

Prop. 1987/88: 165

Mitt förslag: Från
sockerregleringsfonden skall betalas kostnader för arealbidraget lill odlarna,
ersättningen för merkostnaderna vid bruken på Öland och Gotland, återbetalning
av tidigare inbetalda medel, återbetalning av ränta för tidigare inbetalda
medel, fraktbidrag lill de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län,
kollekliva åtgärder inom biodlingen, kostnader för prisutjämning på socker saml
vissa administrationskostnader.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen
för mitt förslag: Införselavgift tas liksom hittills ul för importerade
kvantiteter under perioder dä världsmarknadspriset understiger del fastställda avräkningsprisel
på socker av svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills —
tillföras sockerregleringsfonden.

Behållningen
i sockertegleringsfonden var den 30juni 1987 16,5 milj. kr. Produktionen år
1987 av socker ur inhemska betor uppgick lill ca 253 000lon. Under regleringsärel
1987/88 beräknas en komplelteringsim-port av drygt 80000 ton komma atl fä
göras. Vid nuvarande prisskillnad mellan Sverige och världsmarknaden bör del ge
etl betryggande tillskott av införselavgifter till sockertegleringsfonden för
alt läcka de utgifter som redan ligger pä fonden och de tillfälliga som
föreslås under regleringsåret 1988/89.

Med
hänsyn lill det förväntade inflödet av införselavgifter bör, som redan nämnts,
hela Sockerbolagets kostnadskompensation för merkostnaderna vid ö-bruken
finansieras med medel ur sockerregleringsfonden. Beloppet uppgår lill totalt
24,5 milj. kr. (4,3 -I- 20,2). Om mol förmodan inflytande belopp kommer atl bli
väsentligt lägre bör föreslagen finansiering under regleringsärel 1988/89
avseende del av regionalstöd inle genomföras utan liksom tidigare las ul över
sockerpriset.

Sockerregleringsfonden.bör
vidare få användas för fraklsubvenlionering lill de fyra nordligaste länen och
Kopparbergs län med l,2milj.kr. Ur fonden bör dessutom betalas kostnaderna för
arealbidrag lill de odlare som levererar betor till ö-bruken lill en beräknad
kostnad av ca 3,5 milj. kr.

Till
kollektiva åtgärder inom biodlingen bör las 0,5 milj. kr. ur fonden. Till
yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar
odlingens sockerförbrukning gånger den skillnad i sockerpris som föreligger
mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare
bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader täckas
ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen
för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevliska
halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en
situation med ingen eller ringa sockerimporl bör exportbidrag för sådana
produkter finansieras ur sockerregleringsfonden.

Under
regleringsärel 1982/83 betalade intressenterna på sockerområdet in elt belopp
sä all underskotlel i regleringsekonomin kunde avveclflas.

25

Kapitaldelen
av della belopp har sedan återbetalats i tre omgångar och Prop. 1987/88: 165
slulreglerades hösten 1987 sä när som pä knappt 100000kr. Detta belopp bör nu
återbetalas lill betodlarna, varefter hela kapitaldelen är slulreg-lerad.

Sockerbolagel,
betodlarna och konsumenterna bör tillerkännas ränta för den lid medlen stått
till sockertegleringens förfogande. Konsumenternas belopp på 850000 kr. förs lill
jordbruksnämndens fond för försäljningsavgifler. Beloppet till betodlarna
uppgår lill 10906000 kr. jämte 99500 kr. avseende nämnd avvikelse på kapitaldelen.
Beloppet till Sockerbolaget uppgår till 7 838 000 kr.

Vid
behov bör jordbruksnämnden liksom hittills få la ut en försäljningsavgift på
allt socker som säljs inom landet för alt subventionera sockerimporten när
världsmarknadspriset är högre än det svenska priset.

2.6 Lagstiftningsfrågor

Jag
har i avsnitt 2.2.1 föreslagit atl det temporära förbudet mot nybyggnad av
djurstallar för nötkreatur och svin förlängs ytterligare ell halvår fr. o. m. den
Ijuli 1988. Förslaget förutsätter ändring i I § lagen (1983: 147) om förbud
under viss lid mol nybyggnad av djurslallar för nötkreatur och svin.

Jag
har dessutom i avsnill 2.3.2 föreslagit en ändring i lagen (1967: 340) om
prisreglering på jordbrukels område, vilken gör det möjligt för slatens jordbruksnämnd
atl vid behov föreskriva alt vissa varor som används som handelsgödsel beläggs
med prisregleringsavgift.

Lagändringarna
bör träda i kraft den Ijuli 1988.

1
enlighet med del anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag
till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147)
omförbud under viss tid mot nybyggnad av djurslallar för nötkreatur och svin,
dels ändring i samma lag,

2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets
område.

De
föreslagna författningsändringarna är av sådan beskaffenhet atl lagrådets
hörande enligt min mening skulle sakna betydelse.

3 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att anla inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag om dels fortsall giltighet av lagen (1983: 147)
om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin, dels
ändring i samma lag,

2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering
på jordbrukets område,

dels
att

3. godkänna
vad jag har förordat i fråga om produklionsanpass- 26

ning på vegelabilieområdet (avsnill2.2.2),

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om
prisregleringen på Prop. 1987/88: 165 jordbruksprodukter ulom sockerbetor
och socker under regleringsåret 1988/89 (avsnill2.3.1),

5. godkänna vad jag har förordat i fräga om
användningen av avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1988/89 (avsnill
2.4),

6. godkänna vad jag har förordat i fräga om uppbyggnad
av en forskningsfond för pälsdjursnäringen (avsnitt 2.4),

7. godkänna vad jag har förordat i fräga om
prisregleringen på sockerbetor och socker under regleringsärel 1988/89 (avsnitt
2.5).

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen att
besluta atl förkorta motionstiden lill tolv dagar.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

27

STATENS 1988-04-13 Dnr 402-362/88 Prop. 1987/88:
165

JORDBRUKSNÄMND Bilaga 1

Förslag till jordbruksprisreglering under perioden Ijuli
1988-30 juni 1989

Innehållsförteckning

1
Inledning ..................................................................... 29

2
Prisregleringens
utformning under tiden den I juli 1988-30 juni 1989 30

2.1
Allmänna
utgångspunkter ..................................... 30

2.2
Kompensation
till jordbruket och förädlingsindustrin den

Ijuli 1988 .............................................................. ... 30

2.3 Kompensation per den I januari 1989................... 34

3
Prisändringar
fr. o. m. den I juli 1988............................ 34

4
Produktionsanpassninsåtgärder
på animalieområdel... 34

-
Invesleringsförbud

-
Avvecklingsersättning

-
Tvåprissystem
för mjölk

5
Ränte- och etableringsstöd........................................... ... 38

6
Sociala
åtgärder ........................................................... ... 39

7
Införselavgiftsmedel
m. m. för 1988/89 ..................... ... 40

8
Prisregleringen
på olika produkter m. m....................... ... 45

8.1
Medel till
skördeskadefonden ............................. ... 45

8.2
Finansiering av
djurens hälso- och sjukvård ........ ... 45

8.3
Förmalningsavgift
för korn och havre .................. ... 45

8.4
Spannmålsregleringens
finansiering ................... ... 46

8.5
Förbättrade
skolmåltider........................................ 46

8.6
Forskningsprojekt
om landsbygdsutveckling ...... ... 46

8.7
Omställning
90 .................................................... 47

8.8
Uppsamling av
självdöda djur ............................. ... 47

8.9
Fodermedelsregleringen
..................................... .. 47

8.10
Prisälerbäring
för pälsdjursfoder ........................... .. 48

8.11
Handelsgödselavgiflen........................................... 49

8.12
Vissa
utredningar m.m........................................... 50

8.13
Information om
kassan för råvarukoslnadsutjämningen .... 50

9 Hemställan ................................................................. .. 51

10 Beslutsmening .......................................................... .. 51

28

STATENS 1988-04-13 Dnr 402-362/88 Prop. 1987/88: 165

JORDBRUKSNÄMND Bilaga 1

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående jordbruksprisreglering
under perioden Ijuli 1988-30 juni 1989

1 Inledning

Regeringen
uppdrog den 14 januari 1988 åt statens jordbruksnämnd (JN) att efter
överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen
pä jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni
1988. Förslagen skall utformas med utgångspunkt i riksdagens beslul om livsmedelspoliliken
(prop 1984/85: 166, JoU 33, rskr 393) och om totalförsvaret (prop 1986/87:95, FöU
II, rskr 310).

Av
uppdraget framgår alt jordbruksnämnden skall beakta de riktlinjer regeringen
har angivit för prissättningen i samband med avvecklingen av prisstoppet.

Nämnden
skall vidare beakta vad som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop
1987/88: 74.

Jordbruksnämnden
skall även beakta vad regeringen i prop 1987/88: 100 bil 11 har föreslagit
riksdagen om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och
kostnaderna för statistik pä jordbrukels område.

Jordbruksnämnden
skall överväga tillämpningen av det särskilda ränte-och elableringsslödel.

Jordbruksnämnden
är oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra
åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier
av jordbrukare.

Jordbruksnämnden
skall reddvisa behovet av och förslag lill fortsatta åtgärder för
produktionsanpassning. När del gäller iväprissyslem för mjölk, skall emellertid
en utvärdering redovisas särskill.

Regeringen
har i beslul den 4januari 1988 angett alt av medel som tillförs Svensk
Spannmålshandel, ekonomisk förening under regleringsåret 1988/89 skall 50 milj.
kr. användas för sociala åtgärder inom jordbruket. Jordbruksnämnden skall,
efter överiäggningar med ovan nämnda delegationer, lämna förslag till den
närmare användningen av dessa medel.

I
uppdraget anges atl frågan om intensiteten i jordbruket samt andra

miljöfrågor som berör jordbruket f. n. bereds inom regeringskansliet.

Miljöfrågorna är ocksä ett av ämnena för de särskilda samtal som pägår

mellan regeringen, riksdagspartierna. Lantbrukarnas Riksförbund och

konsumentdelegationen. 29

2 Prisregleringens utformning under tiden den 1 juli _°p- '987/88:165

1988-30 juni 1989 '

2.1 Allmänna utgångspunkter

Marknadsbalansen
inom animalieområdel har under de senaste åren förbättrats väsentligt. De
minskade kostnaderna för överproduktionen har också medfört alt lönsamheten
förbättrats. Enligt JN:s bedömning är del av stor vikt atl en försiktighet
iakttas vid prissättningen så att nya problem med överproduktion kan undvikas.

Inom
vegelabilieområdet är problemen betydligt större beroende på överskottsproduktionen
och de låga världsmarknadspriserna. Därigenom har lönsamheten inom vegelabilieproduktionen
försämrals. Balanssituationen utgör dock enligt nämndens uppfattning
fortfarande elt skäl för atl visa en försiktighet med prissättningen vid
fördelningen pä olika produkter.

Enligl
nämndens uppfattning visar således inkomslsituationen i jordbruket en
splittrad bild.

Inkomstlägel
och marknadsbalansen redovisas närmare i bilagor till denna skrivelse.

JN
anser av planerings-och stabilitelsskäl alt fleråriga prisregleringsperioder
bör eftersträvas. Nämndens medlingsbud vilket i princip godtogs av
lantbrukarnas förhandlingsdelegation men avvisades av konsumentdelegationen
omfattade en period av två år. Eftersom delta förslag inte godtogs av båda
parter har JN inle funnit del möjligl att till regeringen lämna förslag om en
flerårig period. JN föreslår därför en ettårig prisregleringsperiod för tiden
den I juli 1988-30 juni 1989. Prisjusleringar föresläs ske den I juli 1988.
Förslaget innefattar också en s. k. ventil per den I januari 1989.

2.2 Kompensation till jordbruket och
förädlingsindustrin den

1 juli 1988

2.2.1
Kostnadskompensation till jordbruket

Till
grund för de nu avslutade överläggningarna har legat uppgifter om kostnadsutvecklingen
i jordbruket under perioden januari 1987-februari 1988, som enligt PM-index
stigit med 3,8% räknat från det preliminära indexlal som användes vid
överläggningarna våren 1987. Detta motsvarar etl kompensalionsbelopp om 657
milj. kr.

Genom
en särskild studie som gjorts vid statens pris- och kartellnämnd (SPK) har
kunnat konstateras alt rabatterna på vissa jordbruksmaskiner ökat. Rabatter på
jordbruksmaskiner registreras inle i PM-index. Mot denna bakgrund föreslås ell
avdrag från kompensalionsbeloppel med etl engångsbelopp om 60 milj. kr. för den
ökade rabatleringen. Frägan om rabatter på maskiner skall åter prövas vid
prisöverläggningarna inför den I juli 1989. Del är angeläget all motsvarande
studie avseende rabatter upprepas för 1988 så alt en korrekt bedömning av
prisutvecklingen på maskiner kan göras.

Parterna
enades förra året om att en definitiv korrigering för inflytande 30

fodermedelsavgifter
under 1986/87 skulle göras per den I januari 1988 om Prop. 1987/88: 165 den
s. k. ventilen som ingick i 1987/88 års överenskommelse utlöstes. I Bilaga
1 annat fall skulle korrigeringen ske den 1 juli 1988. Om korrigeringen skulle göras
den I juli 1988 skulle den eftersläpning som uppstått sedan den I januari 1988
beaktas i form av ett engångsbelopp.

JN
föreslår nu att jordbruket tillförs etl belopp om 49 milj. kr. som utgör definitiv
korrigering för inflytande fodermedelsavgifier under 1986/87. Härtill kommer
ett engångsbelopp om 24,5 milj. kr. Det sistnämnda beloppet skalll utgå t. o. m.
den 30 juni 1989.

För
inflytande fodermedelsavgifter under 1987/88 skall nu göras ett preliminärt
avdrag om 54 milj. kr. En slutlig avstämning skall ske när definitiva uppgifter
om inflytande avgifter under 1987/88 föreligger.

Sammanfattning
kostnadskompensation

till
jordbruket

PM-index
januari 1987-februari 1988

657 Mkr

Fodermedelsavgifter

-
1986/87

49 Mkr

-
engångsbelopp

24,5 Mkr

-
1987/88 (prel)

- 54 Mkr

Rabatter
på maskiner, engångsbelopp

- 60 Mkr

Summa

616,5
Mkr

2.2.2
Jordbrukarnas inkomster

JN föreslår att
jordbruket tillförs ett belopp om sammanlagt 369 milj. kr. i inkomslförbältring
under 1988/89. Av della belopp utgör 41 milj. kr. ett engångsbelopp. Beloppen
har fastställts med utgångspunkt från löneavtalen för 1988 på det statliga omrädet.
I beloppen ingär kompensation räknad fr. o. m. den I januari 1988. Av beloppet
föreslås all 40 milj. används för sociala ändamål.

2.2.3
Kostnadskompensation till förädlingsindustrin

Jordbruket
tillfördes den 1 juli 1987 etl preliminärt belopp om 160 milj. kr. som
kompensation för kostnadsutvecklingen inom förädlingsindustrin. JN föreslår nu
alt jordbruket tillförs yfteriigare ett a contobelopp om 98 milj. kr. avseende
kostnadsutvecklingen under 1987/88. Kostnadsökningen under 1987/88 har
beräknats med ledning av indexutvecklingen under perioden september
1986-september 1987. Dessutom har beaktats vissa effekter av förändringar i
produktionsvolymen.

Som
preliminär kompensation till förädlingsindustrin under 1988/89 skall jordbruket
nu tillföras elt belopp om 227 milj. kr. avseende perioden september l9S7-seplember
1988.

Totalt
skall således 325 milj. kr. tillföras förädlingsindustrin.

Regeringen
har för avsikt all tillsätta en expertgrupp för genomgäng av vissa principer
som grund för kostnadskompensalion lill den livsmedelsindustri som omfattas av
jordbruksprisregleringen. För expertgruppen gäller följande preliminärt
överenskomna direktiv.

31

"Expertgruppen
bör pröva olika principer om kompensation för löne- Prop. 1987/88: 165
glidning för nämnda industri, liksom frägan om volymförändringars effek-
Bilaga 1 ter på koslnadskompensalionen saml ersättningen för
kapitalkostnaderna. Härvid bör gruppen särskilt beakta sambandet med de
allmänna jordbruks-politiska riktlinjerna saml möjligheten för denna prisreglerade
industri alt la ul kostnadshöjningar inom jordbruksprisregleringens ram."

Expertgruppens arbete bör redovisas senast vid årsskiftet
1988/89.

Sedan expertgruppen redovisat sina slutsatser kan
ställning las lill de å contobelopp som tillförts förädlingsindustrin under
1987/88 och 1988/89. Expertgruppens arbete bör också ulgöra underlag för
ställningstagande i fråga om de principer som framgent bör gälla för koslnadskompensalionen
till förädlingsindustrin. Dessa diskussioner förutsätts ske vintern/våren 1989
inför prisjusleringen den I juli 1989.

Justering för prisförändringar på rapsmjöl föreslås ske
när definitiva uppgifter för 1987/88 föreligger och för rapsfrö till foder fr.
o. m. reglerings-året 1988/89.

2.2.4 Produktivitetsutvecklingen i jordbruket

JN föreslår alt en produktivitetskorrigering om - 41 milj.
kr. görs.

2.2.5 Miljöfrågor i jordbruket

1 prop 1987/88: 128 har regeringen lämnat förslag om
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Enligl propositionen bör
kostnadsökningar och in-täklsförändringar - positiva och negativa - som uppslår
för producenterna behandlas i jordbruksprisöverläggningarna i den takt de
uppstår och registreras. Förslaget har ännu inle behandlats av riksdagen. Dessa
frägor fär tas upp i prisöverläggningarna först vid elt senare tillfälle.

Till följd av de effekter av förbudet mot stråförkortningsmedel
för 1987 års skörd bör ell engångsbelopp av 40 milj. kr. ulgå under
regleringsåret 1988/89.

2.2.6 övriga belopp

Medel till skördeskadefonden

Riksdagen har beslutat att lill skördeskadefonden tills
vidare skall årligen föras ett belopp av 60 milj. kr. Beloppet skall betalas av
konsumenterna. JN föreslår att 56,5 milj. kr. av delta belopp som ingår i
totalbeloppet las av ulomramsmedel. Resterande 3,5 milj. kr. tillförs frän
sockerregleringen. Vidare gäller i enlighet med riksdagsbeslutet atl om
utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag lill följd av skördeskador år
1987 överstiger 90 milj. kr. skall staten och jordbruket vardera tillskjuta
skördeskadefonden hälflen av överskjutande belopp. Kostnaderna för
skördeskador år 1987 innebär preliminärt atl jordbruksnäringen skall tillskjuta
elt engångsbelopp av 127 milj. kr. lill skördeskadefonden. 7,5 milj. kr.
tillförs från

sockertegleringen. JN föreslår att av resterande belopp
skall 40 milj. kr.

32 finansieras av ulomramsmedel.

JN
föreslår vidare alt ytteriigare 60 milj. kr. av ulomramsmedel avseen- Prop.
1987/88: 165 de 1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90.
Nuvarande Bilaga 1 bedömning visar alt det finns medel tillgängliga för della.
Mol detta förslag har styrelseledamoten Alamaa lämnat särskilt yttrande.

Djurhälsovård

JN föreslår alt höjningen av det belopp som jordbruket
kollektivt skall finansiera med 3,7 milj. kr. tas av ulomramsmedel och inräknas
i totalramen.

Prisstillägg får- och lammkött

JN föreslår en uppräkning av stödet från 3,30 kr/kg till
5,40 kr/kg. Stödet bör liksom hittills finansieras av ulomramsmedel.
Uppräkningen som motsvarar ell belopp av 10 milj. kr. bör avräknas lotalkompensationen
till jordbruket.

2.2.7 Sammanfattning av belopp den 1 juli 1988 och
disposition av utomramsmedel

Av följande sammanställning framgår de belopp som skall
tillföras jordbruket och förädlingsindustrin fr. o. m. den I juli 1988.

Jordbrukarnas inkomster

328

Mkr

41

Mkr

369

Mkr

657

Mkr

49

Mkr

24,5 Mkr

-54

Mkr

-60

Mkr

616,5
Mkr

98

Mkr

227

Mkr

325

Mkr

-41

Mkr

40

Mkr

40

Mkr

56,5 Mkr

3,7 Mkr

1409,7
Mkr

Nivåhöjning

Engångsbelopp

Summa

Jordbrukets kostnader

PM-index januari 1987-februari 1988

Fodermedelsavgifier

-
1986/87

-
engångsbelopp

-
1987/88 (prel)
Rabatter pä maskiner, engångsbelopp

Summa

Kostnadskompensalion till förädlingsindusrin Ylleriigare a
contobelopp för 1987/88 A contobelopp för 1988/89

Summa

Produktivitetsutvecklingen i jordbruket Kompensation för
förbud mot stråförkortningsmedel, engångsbelopp Jordbrukets bidrag till skördeskadefonden

Övriga frågor

Skördeskadeskyddel

Djurhälsovård 3,7 Mkr ,n

TOTALT

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

Totalt
föreslås att 400 milj. kr. av utomramsmedel fär disponeras under Prop.
1987/88: 165 1988/89 för de förslag som JN här lämnat. Genom atl la i anspråk ulom-
Bilaga 1 ramsmedel kan prishöjningen på marknaden begränsas till drygt 1 000
milj. kr.

2.3 Kompensation per den 1 januari 1989

JN
föreslår en s. k. ventil per den I januari 1989 med följande konstruktion.

Om
koslnadsulvecklingen i jordbruket mätt enligt PM-index under perioden
februari-september 1988 ej överstiger 2,5 % skall inga prisjusleringar skeden Ijanuari
1989.

Överstiger
indexutvecklingen 2,5% skall jordbruket tillerkännas ell a conlo belopp om 425
milj. kr. avseende kostnadskompensalion lill jordbruket för perioden
februari-september 1988.

3 Prisändringar fr. o. m. den 1 juli 1988

I
denna skrivelse lämnar JN nu förslag lill prisändringar för vissa vegelabi-lieprodukter.
I fräga om animalieprodukter och övriga vegetabilieproduk-ter återkommer JN
senare med förslag till prisändringar. JN hemställer atl i detta sammanhang
även fä inkomma med förslag till fördelning av de ulomramsmedel som föreslås
bli anvisade för uteblivna prishöjningar. JN föreslår följande preliminära
priser för 1988 års skörd.

Prishöjning

Preliminärt

pris

Milj. kr.

öre/kg

öre/kg

Vete

■+- 2

136

37,68

Råg

-1-10

142

17,22

Korn

-HIO

131

10,78

Havre

-HIO

132

7,77

Oljeväxter

-1-35

290

124,60

De
ovan angivna prishöjningarna avser förändringar jämfört med de definitiva
priserna som fastställdes hösten 1987.

Del
har förutsatts atl förmalningsavgifterna återgår lill den nivå som gällde den I
juli 1987 (110 kr/100 kg för normalvele, 108 kr/100 kg för kvalitelsvete, 106
kr/100 kg för råg saml 25 kr/100 kg för korn och havre).

Avräkningen
från totalbeloppet skall ske utifrån de preliminära priser som gällde för 1987
års skörd.

4 Produktionsanpassningsåtgärder på animalieområdet

Av
regeringens uppdrag framgår atl jordbruksnämnden skall redovisa behovet av
fortsatta åtgärder för produktionsanpassning.

Jordbruksnämnden
och delegationerna har tidigare varit eniga om atl

förorda vissa selekliva åtgärder för produktionsanpassning. 1 samband 34

härmed
har framhållits alt åtgärderna borde vara tidsbegränsade eftersom Prop.
1987/88: 165 de - om de permanentas - har en tendens all medföra
komplicerade Bilaga 1 detaljregleringar vilka på sikl verkar effektivitetshämmande.

Nedan
följer en produktvis redovisning av vilka åtgärder som verkar f. n. Åtgärderna
administreras i stor utsträckning av lanlbruksverket. Samråd har ägt rum med lantbruksslyrelsen
i dessa frågor (se bilaga).

In
vesleringsförbud

Enligt
beslut av riksdagen infördes ett tillfälligt investeringsförbud fr. o. m. den
21 april 1983. Beslutet innebar ett temporärt förbud mol ny-, om- eller tillbyggnad
av djurslallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä. Förbudet gällde
ursprungligen t. o. m. den 30 juni 1984. Genom riksdagsbeslut åren 1984-1987
förlängdes lagen etl år i sänder. Efter föregäende ärs författningsändring
berör dock investeringsförbudel endast djurstallar för nötkreatur och svin.

I
fjolårets skrivelse angående prisregleringen föreslog JN atl det tillfälliga investeringsförbudel
i animalieproduktionen skulle avvecklas fr.o.m. den I juli 1987 för samtliga
produktionsgrenar utom för fläskproduktionen. I fråga om mjölk framhöll JN att
behovet av produktionsanpassning tills vidare tillgodosågs genom tväprissystemel.
När del gäller fläsk borde förbudet enligl JN förlängas ytterligare elt år för
all underlälla produktionsneddragningen och därefter avskaffas. För en sädan
förlängning talade också de betydande invesleringsreserver som var
tillgängliga för ullag under regleringsåret 1987/88. JN föreslog atl
statsmakterna skulle pröva om dessa reserver kunde få tas i anspråk även för
investeringar som ej berör jordbruksproduktionen.

I
sill samrådsytlrande vidhåller lantbruksslyrelsen sin uppfattning från i flol
att investeringsförbudel bör upphävas för nötkreatur. I fräga om svin framhåller
lantbruksslyrelsen att marknadsläget förbättrats så att tillfredsslällande
balans råder inom fläskproduklionen och visst underskott inom smågrisproduktionen.
Med hänsyn till de mycket stora belopp som finns insatta på s. k.
investeringskonton finns dock enligt styrelsen farhågor för att ett slopande av
investeringsförbudel kommer att medföra en så kraftig ulbyggnad att
marknadsbalansen upphävs och nya överskotlsproblem uppstår. Styrelsen anser
dock alt eventuell överulbyggnad bör förhindras genom andra, mera specifika ätgärder
än genom ytterligare förlängning av investeringsförbudet, vilket var avsett att
vara tillfälligt och inte lar hänsyn lill exempelvis del behov av ny- och
utbyggnader som kan föreligga vid familjejordbruken för att säkra familjens
utkomst. Vidare är påföljderna för överträdelse av förbudet så obetydliga atl
de inte kan anses ha någon avskräckande verkan. Sammanfattningsvis anser lantbruksslyrelsen
nu därför att investeringsförbudet bör upphävas för samtliga djurslag.

JN
delar lanlbruksstyrelsens uppfattning vilken överensstämmer med

det förslag som jordbruksnämnden lämnade i fjolårets skrivelse angående

prisregleringen. Jordbruksnämnden föreslår således att del tillfälliga inves

teringsförbudet avvecklas fr.o.m. den I juli 1988 för samtliga produk

tionsgrenar. 35

Vid överläggningarna har Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation föreslå- Prop. 1987/88: 165 git atl om investeringsförbudel
upphör bör vissa åtgärder vidtas i samband Bilaga 1 därmed. I syfte att
begränsa utbyggnaden av allt för stora enheter inom ägg- och svinproduktionen
har föreslagils all en storleksbegränsning införs. Enligt Lantbrukarnas
förhandlingsdelegations uppfattning bör en sådan begränsning utformas så atl nyoch
tillbyggnad för dessa djurslag endasl tillåts upp till 100 djurenheter.

Enligl JN:s uppfattning bör investeringsförbudel t. v. inle
ersällas av andra begränsningsåtgärder utöver dem som regeringen har föreslagit
på djurskydds- och miljöområdet.

Avvecklingsersätlning

Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter,
specialiserade nötkötlsproducenler och smågrisproducenter.

Avvecklingsersätlning för mjölkproducenter ulgår till producenler
mellan 60 och 65 år för atl dessa skall upphöra med mjölkproduktion. Ersättningen
som infördes 1983 har föriängts fiera gånger. Enligt gällande beslul får nya producenler
ansluta sig till systemet t. o. m. kalenderåret 1988. Delta innebär atl
systemet kommer all medföra kostnader t. o. m. år 1993.

Antalet producenter som anslutit sig till systemet framgår
av nedanstående tabell.

Period

Antal producenter

Mjölkleverans i medeltal, kg

Ersättning i medeltal, kr

1983-1984 1985 1986 1987

Summa

1625 726 632 489

3472

55000 61000 63000 72000

25 500 27 500 28000 30 000

De producenler som anslutit sig under senare delen av
perioden har i genomsnitt varil lite yngre och lite större än de som anslöt sig
i början av perioden. En viss geografisk förskjutning har även skett mot de
södra delarna av landet.

Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) redovisar
utbetalningarna och antalet ersältningstagare månad för månad. I december 1987
var utbetalningarna sammanlagt ca 5,1 milj. kr. till 2 169 ersättningslagare. Anlalet
är relativt konstant eftersom avgången av 65-åringar är ungefär lika slor som
nyanslutningen.

Utbetalning av ersättning

Period Ersätming Antal ersäll-

milj. kr. ningslagare

dec 1984

2,47

1 195

dec 1985

3,86

1786

dec 1986

4,81

2 107

dec 1987

5,08

2169

36

Lantbruksstyrelsen
har j sitt samrådsytlrande framhållit att den inle har Prop. 1987/88: 165 någon
erinran mot en eventuell ytterligare förlängning av avvecklingser- Bilaga 1
sättningen lill mjölkproducenler.

JN
föreslår all mjölkproducenlernas möjlighet att ansluta sig lill systemet med avvecklingsersätlning
förlängs t. o. m. dl 1991. Ersättningen bör höjas frän 50 till 60 öre per kg ersältningsgrundande
kvantitet. Ersältningsgrundande kvantiteter för dem som ansluter sig fr. o. m.
den 1 juli 1988 bör baseras på produktionen år 1987. De föreslagna
förändringarna beräknas innebära en ökad kostnad om 25 milj. kr. Totalkostnaden
beräknas därmed till 85 milj. kr.

Avvecklingsersätlning
till specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenler infördes som en
engångsåtgärd 1986 och nya producenter kan inle ansluta sig. Ersättning betalas
ut i fyra år till köllproducenter och i tre år lill smågrisproducenler. De
sista utbetalningarna kommer alt inträffa den 31 augusti 1990 lill köllproducenter
och 31 augusti 1989 lill smågrisproducenler.

Det
slutliga anlalet producenler som anslöt sig var lägre än antalet ansökningar
eftersom en del producenter inle fullföljde avvecklingen. Beräknat efter
utbetalda ersällningar fullföljde ca 360 köllproducenter och ca 590
smågrisproducenter avvecklingen.

Den
4 februari 1988 beslöt lantbruksslyrelsen efter samräd med jordbruksnämnden
alt göra en mindre ändring av tillämpningsreglerna efter framställning frän
LRF. Ändringen innebär att ersältningstagare fär gå ur systemet och starta med självrekryterande
köttproduktion utan all behöva betala tillbaka redan erhållen ersättning. Någon
annan driftsinriklning är inle tillåten. Huvudregeln är fortfarande alt all
ersättning skall återbetalas om produktionen återupptas. Regeländringen gäller bäde
köllproducenter och smågrisproducenler. Endast en liten del av producenterna förväntas
gå ur systemet.

Den
totala kostnaden för avvecklingsersältningen lill köllproducenter och
smågrisproducenter beräknas 1988/89 uppgå lill ca 25 milj. kr.

Tvåprissystem
för mjölk

Under
tiden den 1 juli 1985 t. o. m. den 30 juni 1988 pågår försöksverksamhel med tvåprissystem
för mjölk. Systemet är frivilligt och innebär i princip atl mjölkproducenten
erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen som kan avsättas på
den svenska marknaden. För eventuell överskjutande kvantitet erhålls väridsmarknadspris.
Innan beslul om förlängning fattas skall försöksverksamheten utvärderas.

JN
har i särskild skrivelse lill regeringen redovisat en utvärdering av Ivåprissystemel
för mjölk.

37

5 Ränte- och etableringsstöd Prop. 1987/88:165

Bilaga 1

Tillfälligt
räntestöd

Tillfälligt
räntestöd betalades ul åren 1980-1985 till mellan ca I 100 och 2650 företag
årligen. De totala beloppen var följande.

År

1980

1981

1982

1983

1984

1985

milj.
kr.

21

72

57

35

30

30

Enligt
reglerna skall - efter 5 år — hälften av beloppen avskrivas och hälflen
förtärnas och återbetalas under en lO-årsperiod. Uppskov med återbetalning (och
avskrivning) har skett tre gånger. Om nytt uppskov inte beviljas sä skall hösten
1988 beloppen avseende åren 1980 - 1983 förfalla, dvs. totalt ca 185 milj. kr.
varav ca 95 milj. kr. skall betalas ränta på och amorteras.

Lantbruksslyrelsen
har tidigare föreslagit att uppskov med återbetalning och avskrivning av räntestödlån
beviljas till 1990. (Rapport oktober 1985: "Högt skuldsatta jordbrukares
situation, etableringsstöd, regionalt ralionaliseringsstöd".) Situationen
har inte förändrats sedan rapporten skrevs varför lantbruksstyrelsen bedömer
att uppskov fortfarande är myckel angelägel för många företag.

Nya
medel för räniestöd erfordras inle. En liten del återbetalas fortlöpande till
följd av att företag säljs eller avvecklas på annat sätt.

1
enlighet med lantbruksstyrelsen föreslag, föreslår JN atl lidpunkten, då amortering
och erläggande av ränta för lånedelen bör påbörjas uppskjuts till regleringsärel
1990/91.

Etableringsstöd

Etableringsstöd
infördes den I juli 1982 för alt underlätta för lantbrukare utan stort kapital
att etablera sig. Efter den 1 juli 1985 har inga nya etableringsstöd beviljats.
Härefter har medel bara anslagits lill redan anslutna företag. Även elableringsslödel
kan sägas vara etl slags räntestöd eftersom stöd utgår för den del av ränteskostnaden
som överstiger 10% av godkänd låneskuld. Del 6:e och 7:e året höjs räntenivån
till II % och det 8:e ärel till 12%. Efter det 8:e året
avskrivs den del av elableringsslödel som avser inventarier och driftskapital.
Den del som avser fastighetsförvärv skall återbetalas, vanligen med hjälp av
garantilån.

Budgetär

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

milj.
kr.

12

25

30

44

26

Andra halvåret 1987
utbetalades ca 10 milj. kr. Prognosen för hela budgetåret 1987/88 är 16 milj.
kr.

Prognoser över kommande
utbetalningar är osäkra eftersom ändring av låneräntorna slår igenom med stor
marginaleffekt.

38

JN föreslår att medel tills vidare endast bör anslås för
stöd till de Prop. 1987/88: 165 jordbrukare som redan anslutils lill
stödformen. Vid oförändrad räntenivå Bilaga 1 bedömer lantbruksslyrelsen
medelsbehovet för 1988/89 till 15-20 milj. kr.

6 Sociala åtgärder

Budgetåret 1987188

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för
budgetåret 1987/88 uppgår hos JN fonderade medel från tidigare år, anvisade
medel och beräknat ulfall lill följande belopp, milj. kr.

1987/88

Ingående

Anvisade

Beräknat

Utgående

balans,

medel,

Ulfall,

balans,

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Leveranstillägg

för
mjölk

-

90

90

-

Avbytarverksamhel

96'

150

150

98'

Företagshälsovård

-

21

21

-

Socialförsäkrings-

skydd

215

90

71

252

Produklions-

anpassning

3

84

80

7

Summa

314

435

412

357

' Fonderat hos Lantbrukets Avbytartjänst AB. Inkl
beräknad ränta.

Budgelåret 1988/89

JN har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89
föreslagit atl oförändrat 435 milj. kr. anvisas till låginkomstsatsning m. m.

Regeringen har i beslut den 4 januari 1988 angett att, av
medel som tillförs Svensk Spannmålshandel under regleringsärel 1988/89 skall 50
milj. kr. användas för sociala åtgärder inom jordbruket.

Som anges under avsnitt 7 föresläs därutöver all 40 milj.
kr. av ulomramsmedel anvisas för sociala åtgärder inom jordbruket.

Därmed anvisas totalt 525 milj. kr. för sociala åtgärder
under budgelåret 1988/89. Därutöver finns en ingående balans om 407 milj. kr. JN
föreslår följande fördelning av använda medel (se tablå nedan). Av de 90 milj.
kr. som anvisas utöver anslaget om 435 milj. kr. används 60 milj. kr. för avbytarverksamhel
och 30 milj. kr. för produklionsanpassning.

39

1988/89

Ingående

Anvisade

balans,

medel.

milj. kr.

milj. kr.

Leveranstillägg

för
mjölk

-

88

Avbytarverksamhel

98'

210

Företagshälsovård

-

23

Socialförsäkrings-

skydd

252

100

Produklions-

anpassning

57

104'

Summa

407

525

Prop.
1987/88: 165 Bilaga 1

' Fonderat hos Lantbruket Avbytartjänst AB.

Av beloppet finansieras 50 milj. kr. av inomramsmedel och
10 milj. kr. av ulomramsmedel. ' Av beloppet finansieras 30 milj. kr. av ulomramsmedel.

Jämfört med innevarande budgetår är del främst medlen för avbytar-verksamheten
som ökar. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har angivit alt medlen bl. a.
kommer att användas för atl fr. o. m. I juli 1988 bygga upp etl riksomfattande
system för semesleriedighet.

Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande
beloppen för leveranslillägg bör liksom tidigare få tillföras resp avgå från
beloppet för avbytarverksamhel. Dessutom bör eventuella överblivna medel för produktionsanpassningsåtgärder
m. m. och återbetalda medel avseende räntestöd fä användas för övriga ändamål
inom anslagsposten.

7 Införselavgiftsmedel m.m. för 1988/89

Storieken
av de medel som kommer in genom införselavgifler m. m. för regleringsärel
1988/89 beror på importens slorlek, världsmarknadsprisernas utveckling och de
avgiftssatser som gäller under regleringsärel.

Beräkning för 1988/89 i sammandrag Inkomster

Utgifter

-
Fettvaruavgifter
till Sveriges Oljeväxtintressenter (SOI) -ulbyteshandel

-
Införselavgifter
för brödsäd m. m.

till Svensk Spannmålshandel (SSH) -utbyleshandel

Kvarstår inlorselavgifter till den s. k. fördelningsplanen

-
Fördelningsplanen

-
riksdagens beslul

-
belopp
motsvarande influtna införselavgifler på fodermedel

-
Ingående
balans, utom fördelningsplanen

-
Ändamål utanför
fördelningsplanen

Beräknat resultat

milj. kr. I 668,0

./. 550,0

./. 40.0

I 078,0 ,

267,2

350,0 ./. 617,2

258,5

./. 367.4

351,9

40

Fördelningsplanen för 1988189 föresläs uppta samma belopp
som för Prop. 1987/88: 165 1987/88 dvs. 267,2 milj. kr. plus beloppet av
inflytande avgifter för foder- Bilaga 1 medelsimporten enligl ovan beräknade
till 350,0 milj. kr., alltså totalt 617,2 milj. kr. Liksom hittills blir det
definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifler på
fodermedel.

Med hänsyn lill ovissheten om den kommande utvecklingen av
regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligl all
nu lägga fram nägon plan för fördelning av del preliminärt beräknade beloppet.
Jordbruksnämnden avser all återkomma med etl förslag till preliminär fördelning
senare under våren 1988. Etl sådant förslag avges i samband med alt förslag
lämnas till gränsskydd m.m. fr.o.m. den 1 juli 1988. Det förulsälls härvid all
nämnden liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika
regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma atl
stä till förfogande. Vidare förulsälls att, liksom hittills. Svensk
Spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s. k. utbyleshandel med
brödsäd. Del förulsälls även alt Sveriges Oljeväxtintressenter av inflytande fettvaruavgifter
såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som
motsvarar feltin-nehållel i den svenska oljeväxlskörden. Dock får ej mer pengar
överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala feltkonsumlionen
inom landet.

Vad avser ändamål utanför fördelningsplanen (utomramsmedel)
lämnar jordbruksnämnden följande förslag.

För ulbyteshandel med nötkött med öststaterna beräknas 70
milj. kr.

För utbyleshandel med kött och fiäsk föresläs atl 50 milj.
kr. utgår av införselavgiflsmedel från import av kött och fläsk under
förutsättning alt motsvarande export ägt rum och alt införselavgiftsmedel finns
tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och ulom
fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamäl.
Någon ändring av reglerna bör således inte göras i avvaktan på en diskussion
inom jordbruksnämnden om den lämpliga kapaciteten på förädlingsindustrin m. m.
Frågan om beloppets storlek bör las upp inför den I juli 1989 i samband med
diskussioner om inom- och ulomramsmedel.

Pristillägg får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår
alt pristillägget höjs från 3,30 kr/kg lill 5,40 kr/kg vilket beräknas
motsvara en utgift för 1988/89 på 27 milj. kr. Som tidigare nämnts har
höjningen avräknats frän kompensationsbeloppet till jordbruket.

Nämnden har efter samråd med SMAK och lantbruksslyrelsen
beräknat SMAK:s medelsbehov enligt de direktiv som gäller för de statliga
myndigheternas anslagsframställningar. Nämnden föreslår alt SMAK tilldelas
högst 4844660 kr för den officiella kontrollen och I 517673 kr för upplysningsverksamheten.
För löneökningar under 1987/88 som inte beaktades i föregående års
anslagsframställning föreslås etl tilläggsanslag för 1987/88 på 56143 kr.
Frågan om kvalitetsarbetet pä matpotatisområdel avser JN att la upp i
anslutning till uppdraget om kvalitelsbelalning.

För information till odlare och förpackare om hur
mekaniska skador för

matpotatis kan undvikas har anslagits 0,5 milj. kr. per år
under 1986/87 och

41

1987/88.
För 1988/89 bör inte anslås ytterligare medel. Frågan om ylteriiga- Prop.
1987/88: 165

re anslag bör prövas när den nuvarande verksamheten har utvärderats. Bilaga 1

Bidrag
till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Jordbruksnämnden
föreslär elt oförändrat bidrag pä 250000 kr.

Stödet
tid maltproduktionen. Jordbruksnämnden föreslär etl oförändrat anslag på I
milj. kr. för 1988/89.

Sveriges
Exportråd. JN anser alt det även fortsättningsvis är angeläget att man söker
bearbeta exportmarknaderna för bl. a. förädlade livsmedel. För 1987/88 har
anvisats 4 milj. kr. av utomramsmedel. Det förutsätts atl jordbruket för
1987/88 ökar anslaget av inomramsmedel från 2 milj. kr. lill 3 milj. kr. För
1988/89 föreslär JN elt belopp av 4 milj. kr. till exportrådet. Det förutsätts
att jordbruket även för detta är anslår 4 milj. kr. av inomramsmedel.

Vidare
har regeringen i budgetpropositionen 1988 föreslagit atl viss del av
kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt statistik pä jordbrukets
område skall finansieras av utomramsmedel.

Som
har redovisats tidigare föreslår JN atl 60 milj. kr. av utomramsmedel avseende
1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90 för alt finansiera en del
av lantbrukets bidrag till fonden för 1987 års skörd.

Av
tillgängliga medel under regleringsåret 1986/87 disponerar JN 400000 kr för
förstärkning av sekretariatet vid slatens jordbruksnämnds konsumentdelegation.
JN föreslår alt motsvarande belopp tas upp för regleringsåret 1988/89.

Regeringen
har i prop. 1987/88: 128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m.m.
föreslagit atl stödet för kontrollarbetet inom den alternativa odlingen skall
täckas av tillgängliga införselavgiftsmedel. Stödet under en treårsperiod
beräknas lill 1 milj. kr.

För
elt projekt om förbättrade skolmåltider föreslär JN atl ulomramsmedel avsätts.
Förslaget utvecklas närmare i avsnitt 8.

Av
avsnitt 2 framgår atl JN föreslagit att prishöjningen den 1 juli 1988 begränsas
genom tillförsel av utomramsmedel. Totalt föreslås 390 milj. kr. tillföras som
ersättning för uteblivna prishöjningar den I juli 1988, varav 300 milj. kr. av
medel från 1987/88 och 90 milj. kr. från 1988/89. Därtill kommer 10 milj. kr.
för höjningen av pristillägget för får- och lammkött.

Med
hänsyn till de oundvikliga svängningarna i inflödet av införselavgifter
föreslår jordbruksnämnden atl en likvidiletsbufferl i form av en oförändrad
rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Krediten
bör, i den mån införselavgifer inte står till förfogande, kunna användas för
finansiering av ändamål utanför fördelningsplanen samt för sockertegleringen.
Krediten får ej ulan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering
av utbyleshandel med köft och fläsk.

Huvudsaklig
medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1986/87-1988/89
framgår av nedanstående tabell.

42

Prop.
1987/88: 165 Bilaga 1

1986/87 tkr

1987/88 tkr
progn

1988/89 tkr
progn

I 363
000

320000

1683000

1318000

350000

1668000

Inkomster

Ärter och
bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och slärkelseprodukier

Mall m.m.

Sällskapsdjursfoder

Fellråvaror och fellvaror

Råg och vete m. m.

Mjölk och mejeriprodukter m, m.

Slaklvaror (saml slaktdjur,

ej fäderfä)

Agg och
äggprodukter m. m.

Ränla

Summa

Fodermedel

Summa

Utgifter

-
Feltvaruavgifler
lill Sveriges Oljeväxtinlressenter (SOI) -ulbyteshandel

-
Fettvaruavgifter
lill Svensk spannmålshandel (SSH)

-
Införselavgifler
för brödsäd m. m. lill Svensk Spannmålshandel - utbyleshandel

Kvarstår införselavgifter lill den s. k. fördelningsplanen

- Fördelningsplan

-
riksdagsbeslut

-
belopp
motsvarande influtna införselavgifter på fodermedel

-
Ingående
balans, utom för-delningsplanen

-
Ändamål utom
fördelningsplanen

Saldo vid utgången av resp. regleringsår

Ingående behållning (reserv till JNs förfogande inom
fördelningsplanen)

1574

3 000

2000

10392

7000

7000

16660

12000

12000

21869

15000

15 000

24562

22000

22000

584056

560000

560 000

55 781

65 000

40000

144747

150000

150000

301251

500000

500000

10253

10000

10000

16370

19000

0

1187515

219454

1406969

./.5I0253

./.410000

./.550000

./.73000

0

0

,/.55781

./.65000

./.40000

767935

1208000

1078000

./.267200

./.267200

./.267200

./.219454

./.320000

./.350
000

./.149386

131895 ./.494 204

258491 ./.367 397

131895

17731

-1-258491 36522

4-351894

Utgifter

Medel inom
fördelningsplanen Svensk Spannmålshandel Sveriges Potatisintressenler Sveriges Oljeväxtintressenter
Svensk Köllhandel Föreningen för Mejeriprodukter Svensk Agghandel
Regleringskassan för fågelkötl

(267,2-H2l9,5-h 17,7) (267,2 + 320-H36,5)

86000 92000

27 500 27500

O O

4000 4 000

161000 69500'

52000 52000'

3 000 6000

' Plenumbeslul 1987-11-19

Plenumbeslul
I milj. kr. 1988-01-13

43

Prop.
1987/88: 165 Bilaga 1

1986/87 tkr

1987/88 tkr
progn

1988/89 tkr
progn

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ägg

Bidrag
till fraktkostnader för

mjölk och grädde Upplysningsverksamhet och

ulvecklinsarbele
Stiftelsen lantbruksforskning Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. Stöd lill
odling av konservärter

och andra köksväxler Bidrag lill grönmjöl Stöd lill odling
av bruna bönor Slöd lill odling av vallväxtfrö Fonden för kollekliva åtgärder

inom biodlingen Sveriges Exportråd Sveriges Potalisodlares

Riksförbund Bidrag lill ersältningsfoder

norra Sverige Bidrag lill potatisodling

norra Sverige Reserv lill JN:s förfogande Summa

' Plenumbeslut 1987-10-06

45 500 5 000 1700

45 500 5000 4500

500

500

13 500

0

32 300

15000

5000

33 800

6000 1000 1700 8000

10000

0

4500

8000

500 2000

500 3000

2780

2780

13 883

80000-

0 36522

4 500 152942

504385

623722

617 200

Ingående balans, utom fördelningsplanen

Medel utom fördelningsplanen Ulbyteshandel nötkött,
öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk Matpotaliskonlroll
Bidrag till stiftelsen för

ackordhästorganisationens bevarande Minskning av mekaniska
skador

på malpolalis Stöd lill mallproduktionen Sveriges
Exportråd Ränla på lån från riksgäldskontoret Djurhälsovård Lanlbruksslalislik
Förstärkning av KD:s sekrelarial Koslvaneundersökningar Alternativ odling
Skördeskadefonden Ersättning för uteblivna prishöjningar den Ijuli 1988 Summa

Utgående balans, ulom fördelningsplanen

131895

258491

44 933

70000

70000

75 000

50000

50000

15 925

17 000

27000

6038

6148-H 56

6362

250

250

250

500

500

0

2000

1000

1000

2000

4000

4000

2240

0

0

17000

20677

100

26000

37708

400

1250 1000

400 60000

300000 494 204

90000

149386

367 397

131895

258491

351894

Dispositionen
av medlen redovisas under avsnitt:

44

8 Prisregleringen pa olika produkter m. m. Pip- '987/88:165

Bilaga 1

8.1 Medel till skördeskadefonden

Riksdagen
har beslutat (prop. 1987/88:74, JoU, rskr.) att till skördeskadefonden tills
vidare skall åriigen föras etl belopp av 60 milj. kr. Detta är avsett att dels
motsvara de åriiga genomsnittliga utbetalningarna för ersättningar och
administration, dels bygga upp fonden till erforderlig slorlek. Avsättningen lill
fonden skall ske frän de prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs
enligt åriiga riksdagsbeslut eller genom särskild skördeskadeavgift.
Jordbrukets kompensationsram skall höjas med motsvarande belopp utan
avräkning.

Som
framgär av avsnitt 2 föreslås att konsumenternas andel av avsättningen lill
skördeskadefonden, 56,5 milj. kr., tas av ulomramsmedel. Detta belopp ingår i
del vid prisöverläggningarna överenskomna totalbeloppet. Resterande 3,5 milj.
kr. tillförs frän sockertegleringen.

Vidare
gäller att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av
skördeskador år 1987 överstiger 90 milj. kr. skall slalen och jordbruksnäringen
vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Näringens
bidrag får täckas inom ramen för de prisregleringsmedel som tillförs
jordbruket. Kostnaderna för skördeskador är 1987 innebär preliminärt att
jordbruksnäringen skall tillskjuta ett engångsbelopp av 127 milj. kr. till
skördeskadefonden. 7,5 milj. kr. tillförs frän sockerregleringsfonden. Därmed älertär
119,5 milj. kr. alt finansiera. JN föreslår alt 40 milj. kr. av ulomramsmedel
för 1987/88 tillskjuls för finansieringen av detta belopp. JN föreslär vidare
alt yfteriigare 60 milj. kr. av utomramsmedel avseende 1988/89 överförs till
skördeskadefonden under 1989/90. I avvaktan på tillskottet av det senare
beloppet skall jordbruket nu per den I juli 1988 tillskjuta 79,5 milj. kr.

8.2 Finansiering av djurens hälso- och sjukvård

Enligt
budgetpropositionen 1988 har det belopp av kostnaderna för djurens hälso- och
sjukvård som jordbruket kollektivt skall finansiera höjts lill 47676000 kr.
Enligt prisöverenskommelsen föreslås 3 676000 kr finansieras av utomramsmedel
och inräknas i totalramen. Resterande belopp föresläs finansieras via
regleringskassorna och fördelas utifrån respektive produktionsgrens andel
enligt normkalkylen. Delta innebär atl mejeriregleringen skall bidra med 52% eller
23 milj. kr., kött- och fläskregleringen med 40% eller 19 milj. kr.,
äggregleringen med 5% eller 1,25 milj. kr. och fjäderfäregleringen med 3 %
eller 0,75 milj. kr.

8.3 Förmalningsavgift för korn och havre

Regeringen
lämnade i beslut 1987-06-18 JN bemyndigande att fastställa en förmalningsavgift
för korn och havre med högst 400 kr per ton. Avgift skall dock inte eriäggas
vid tillverkning av mall.

I överiäggningarna
våren 1987 var parterna överens om atl frågan om en

höjning av avgiften enligt steg 2 i regeringens uppgörelse med LRF den 10 45

november 1986 borde tas
upp vid överläggningarna våren 1988. I regering- Prop. 1987/88: 165 ens överenskommelse
med LRF anges bl.a. att avgiften får motsvara Bilaga 1 högst 50% av
ordinarie förmalningsavgift.

JN
förutsätter all en höjning av avgiften lill 50% av ordinarie förmalningsavgift
sker fr. o. m. den 1 juli 1989.

8.4 Spannmålsregleringens finansiering

Produktionen
av vegetabilier varierar med areal och årsmån. Statistiskt sett innebär
skördevariationerna elt överskott av spannmål som mer än vart tionde år
överstiger det normala med minst 500000 ton.

Med
de exportpriser som f. n. råder innebär en slor exporlvolym slora påfrestningar
på regleringsekonomin. För att finansiera en ökad volym om t.ex. 500000 lon
exportspannmål krävs ett belopp om 500 milj. kr. Detta kan inte ske med de
medel som normalt finns tillgängliga inom regleringsekonomin utan extra
ordinära ätgärder måsle sältas in.

En
reserv inom regleringsekonomin bör övervägas så att underskott som uppslår vid
normala skördevariationer i störte utsträckning kan finansieras utan alt
åtgärder i form av prissänkningar och överföringar av medel behöver tillgripas.

Reserven
bör kunna användas för att täcka kostnader för vegetabilier vid exportvolymer
överstigande normalvolym och/eller vid exceptionella förhållanden pä våridsmarknaden.

Reserven
bör vara räntebärande och handhas av jordbruksnämnden som beslutar om när
medlen skall las i anspråk. Uppbyggnad och storleken av reserven bör fastställas
av JN efter överiäggningar.

Enligt
överenskommelse mellan regeringen och LRF skall jordbruket under en fyraårsperiod
amortera 305 milj. kr. av det ackumulerade underskott som fanns i
spannmålsregleringen vid utgången av regleringsåret 1985/86. Den 30 juni 1988
uppgår detta underskoll till 230 milj. kr. Den 30 juni 1989 bör underskottet få
uppgå till högst 155 milj. kr.

8.5 Förbättrade skolmåltider

Tidigare
har JN lämnat förslag om att använda ulomramsmedel för konsumentfrämjande ätgärder
genom att begränsa prishöjningarna den 1 juli 1988. Konsumentdelegationen har
vid överläggningarna föreslagit alt aktivt stöd lämnas för en annan
konsumentfrämjande åtgärd, nämligen för en förbättring av skolmåltiderna. Även
LRF har i olika sammanhang förespråkat åtgärder för en sådan satsning. Della
är således en åtgärd som bör kunna mötas av förtroende av både konsumenter och producenler.
Med anledning härav föreslår JN att utomramsmedel avsätts för informations-och
försöksverksamhet med förbättrade skolmåltider.

8.6 Forskningsprojekt om landsbygdsutveckling

Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation har föreslagit atl ulomramsmedel

anvisas
för forsknings- och rädgivningsarbete rörande landsbygdsutveck- 46

ling
vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kostnaden uppgår till sammanlagt 6 Prop.
1987/88: 165

milj. kr. under en treårsperiod. Bilaga 1

JN
har pä grund av tidsbrist inte hunnit remissbehandla detta förslag. JN är allmänl
tveksamt till alt medel avsätts till preciserade forskningsprojekt vid
prisöverläggningarna utan föregäende prövning av berörda instanser, t.ex. SJFR
och lantbruksslyrelsen. JN avser att efter remissbehandling inkomma med förslag
i frågan.

8.7 Omställning 90

Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation har i samband med överiäggningarna begärt alt regler
för 1989 och 1990 angående omställningsprogrammet tas med i
prisregleringsskrivelsen. Förslaget bygger på spannmålsgruppens förslag till
regler om ersättning och innebär en uppjustering av ersättningsbeloppen för
1988 och 1989 (förslaget bifogas).

JN
har tidigare hemställt atl regeringen fattar beslut om omställnings-programmet
avseende 1989 ärs skörd. JN hemställer nu att regeringen lar ställning till omslällningsprogrammel
för 1989. JN är för sin del beredd all tillstyrka detta. Vidare föreslås all JN
får bemyndigande all fastställa ersättningsbeloppen för de aktuella åren. Till
grund för beloppen bör ligga spannmålsgruppens förslag uppjuslerade med hänsyn till
nu aktuella prishöjningar pä spannmål.

Vad
beträffar LRFs förslag om en förlängning av programmet till 1990 överlämnar JN
förslaget för regeringens avgörande.

JN
överlämnar även LRFs förslag om utvecklingsprogram för energiskog lill
regeringen.

8.8 Uppsamling av självdöda djur

1 prop.
1987/88:93 om djurskyddslag, m. m. föreslår regeringen att en ökad uppsamling
av självdöda djur sker pä frivillig väg genom slakteriernas försorg. De
merkostnader för omhändertagandet av djuren som förslaget medför föreslås
emellertid inle belasta den enskilde lantbrukaren. Kostnaden får enligl
förslaget i stället las upp i samband med jordbruksprisöverläggningarna.

JN
är beredd atl i samråd med branschen utforma ett system för uppsamling av
självdöda djur i enlighet med förslaget. När systemet har utformats kan ocksä
en beräkning av kostnaderna göras. Kostnaderna torde kunna las upp vid
prisöverläggningarna inför den I juli 1989. Kostnader som uppslår före denna
tidpunkt bör JN få bemyndigande atl läcka i förskott av regleringsmedel.

8.9 Fodermedelsregleringen

JN
vill åler understryka att del är angeläget atl elt enhetligt gränsskydd för fodermedel
införs. En särskild grupp inom JN bör följa frågorna.

47

8.10
Prisåterbäring för pälsdjursfoder Prop. 1987/88:165

Bilaga 1 I
skrivelse till regeringen 1987-06-02 aktualiserade JN frågan om kollekliv

återbetalning
till en forskningsfond av en del av prisåterbäringen lill pälsdjursuppfödare
samt alt återbäring får ges för vegetabiliskt fett. JN tar nu åter upp dessa frägor.

Prisåterbäring
för vegetabiliskt fett

Pälsdjursnäringen
erhåller återbetalning för den foderfördyring som orsakas av
jordbruksprisregleringen. Bakgrunden är atl huvuddelen av skinnen säljs på
export och då har att konkurtera på världsmarknaden. Medel till prisåterbäringen
tas när det gäller inhemska fodermedel från förmalnings-avgifter och när det
gäller importerade fodermedel som restitution från införselavgifterna. De prisreglerade
fodermedel som hittills har använts har huvudsakligen varil spannmål,
kvarnbiprodukter och till en mindre del oljekraftfoder.

Före
1984/85 finansierades prisåterbäringen till pälsdjursuppfödare med medel
utanför fördelningsplanen. Fr. o. m. 1984/85 belastar finansieringen spannmålsregleringen
(via avdrag på förmalningsavgifterna) och medel inom fördelningsplanen (avdrag
pä fodermedelsavgifterna). Avdraget som faller på fodermedelsavgifterna görs
innan resterande fodermedelsavgifier redovisas under rubriken "medel inom
fördelningsplanen".

Under
1986 framfördes önskemål lill JN att prisåterbäring skall ges även för
vegetabiliskt fett. Vegetabiliskt fett har bl.a. en positiv effekt pä skinnkvalilelen.
JN anser del rimligt att prisåterbäringen även ges för vegetabiliskt fett som
används lill pälsdjursfoder. Någon ny belastning på regleringsekonomin innebär
inte förslaget eftersom vegetabiliskt fett hittills ej använts i
pälsdjursfoder.

Avsättning
av medel tdl forskningsfond

Från
näringens sida har vidare framförts önskemål om att en del av prisåterbäringen,
vilken hillills har utbetalats till respektive uppfödare, i fortsättningen
avsätts för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen. Etl ökat
forskningsbehov finns för alt upprätthålla och öka konkurtenskraflen i
näringen.

För
närvarande är de internationella foderpriserna mycket låga och prisälerbäringen
följaktligen relativt stor per skinn jämfört med tidigare. Näringen har
förslagit att en fond på ca 20 milj. kr. byggs upp pä 5 är och att avkastningen
används för forskningsändamål. JN tillstyrker förslaget att del av
prisåterbäringen fortsättningsvis återbetalas kollektivt lill en forskningsfond
medan resterande del av prisälerbäringen som hittills återbetalas individuellt
till respektive uppfödare.

JN
tillstyrker inrättandet av en forskningsfond pä det sätt näringen

förordat. När del gäller fondens storlek och hur snabbi den skall byggas

upp föreslås atl JN fär ta upp överläggningar med näringen om delta. Som

villkor bör vidare gälla att resultaten av forskningsprojekt, vilka erhåller 4g

bidrag
ur fonden, ställs lill hela näringens förfogande. JN bör vidare ges Prop.
1987/88: 165

insyn i fonden. Bilaga 1

8.11 Handelsgödselavgiften

Fr.
o. m. den I juli 1982 utlas en prisregleringsavgift på handelsgödsel. JN
begärde vid dess införande bemyndigande alt få ta ut avgifl pä varor som bedömdes
kunna användas som handelsgödsel. Sedan dess har avgiften höjts i flera
omgångar. Det föreligger därför risk för att en övergång kan ske lill andra
varor som också kan användas som handelsgödsel. Därmed kan snedvridningar i konkurtensen
uppkomma mellan produkter och även mellan företag på marknaden. JN begärde
därför i fjolårets skrivelse om prisregleringen bemyndigande att få ta ul prisregleringsavgifl
på ytterligare ett antal varuområden. Den fördubbling av miljöavgiften fr. o. m.
den I juli 1988 som föreslås i prop 1987/88: 128 om miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket, m. m. understryker ytterligare detta behov.

JN
kommer givetvis inte att ta ut avgift i dessa fall förtån tillräckligt starka
skäl föreligger. Förhållandet torde vara att etl bemyndigande i sig minskar
risken för övergång lill användning av icke-avgifisbelagda varor. Därmed
minskar också behovet av alt verkligen avgrflsbelägga ytterligare varor vilket
förhindrar en utvidgning av regleringen.

JN
föreslår att ett tillägg görs i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område. Förslag till ändring bifogas (bilaga).

JN
vill i detta sammanhang vidare informera regeringen om de skillnader som har
uppstått i omfattningen av varor för vilka prisregleringsavgift resp miljöavgift
tas ut.

När
miljöavgiften på handelsgödsel infördes på kväve och fosfor anslöt avgiftsuttaget
till de varor som då var belagda med prisregleringsavgifl. Sedan dess har JN
tagit in följande varor under prisregleringsavgift.

Den
9 november 1985 infördes prisregleringsavgifl på varor som dä gick under tullstatistiskt
nummer; 25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit
och fosfatkrita: 100 omalda 900 andra slag.

(Tullstatistiska
nr ft.o.m. 88-01-01 är 25.10.100 resp 25.10.900)

Den
I juli 1986 infördes prisregleringsavgift på varor som gär under tullstatistiskt
nummer;

28.16
Ammoniak, vatlenfri eller i vattenlösning: 100 förtätad 900 annan.

(Tullstatistiska
nr fr. o. m. 88-01-01 är 28.14.100 resp 28.14.200)

Pä
ovan angivna varor utlas för närvarande inga miljöavgifter.

49

4
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

8.12 Vissa
utredningar m. m. Prop. 1987/88:165

Under
regleringsperioden förutsätts ett antal frågor bli föremål för ytterligare
studier och beslutas av jordbruksnämnden. Sådana frågor är gränsskyddet för
brödsäd och förpackningslilläggel för mjölk.

Frågan
om kapitalkostnadernas behandling liksom metoden för avskilj-ning av
exportproduktionens andel i normkalkylen bör ocksä prövas av jordbruksnämnden
och förslag lämnas till delegationerna för ställningstagande i dessa
principfrågor vid nästa överläggningstillfälle.

Frågan
om avgiftsbeläggning av spannmål för sprit tillverkning har samband med den
utredning som JN lämnat om socker, stärkelse och sprit. Utredningen remissbehandlas
f. n. Frågan får behandlas i detta sammanhang.

När
det gäller regleringsföreningarna avser JN att i sin rapport med underlag för 3-årsbudget
föreslå att regeringen beslutar om en översyn av föreningarnas verksamhet och
arbetsformer.

Lantbruksekonomiska
samarbetsnämndens indexgrupp bör i fortsättningen svara för den s. k. icke
branschspecifika indexmodell som utarbetats vid JN.

8.13 Information om kassan för råvarukostnadsutjämningen

I
regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni
1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen
av införselavgiftsmedel m.m. också skall redovisa användningen av
utjämningskassan. Delta sker i form av följande sammanslällning. Se även
bilaga.

Kassan
för råvarukoslnadsutjämningen

1985/86

1986/87

tkr

tkr

Extern
prisutjämning

Inkomster

199461

234553

Utgifter

176007

201897

Saldo

-H 23 454

+32656

Intern
prisutjämning.

ej avgiftsfinansierad

Inkomster

23 156

44287

Utgifter

36107

54 728

Saldo

-12951

-10441

Intern prisuljämning.

avgiftsfinansierad

Inkomster

458898

673 107

Utgifter

435 103

677759

Saldo -1-23 795 - 4652

50

Kassan
för råvarukoslnadsutjämningen

Prop. 1987/88: 165

1985/86 1kr

1986/87 1kr

Bilaga 1

Räntor Inkomster Utgifter

5 855 54

5 1.59 0

Saldo

-(- 5 801

-h 5159

Extraordinära
Inkomster Utgifter

poster

1490

80 3 805

Saldo

-H 1490

- 3 725

Totalt Inkomster Utgifter

688 860 647271

957 187 938 190

Saldo

-1-41 589

+ 18997

Ackumulerat saldo vid slutet av regleringsåret

-57433

+ 76430

9 Hemställan

Med
stöd av det nyss anförda hemställer JN att

1 del nu framlagda förslaget om
jordbruksprisregleringens allmänna utformning för perioden den 1 juli 1988-den
30 juni 1989 godkänns,

2 förslaget om prisregleringspriser för vissa vegelabilieprodukler
fr. o. m. den I juli 1988 godkänns,

3 för övriga produkter senare få inkomma med förslag till
prisregleringspriser,

4 lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets
område ändras i fråga om prisregleringsavgiften på handelsgödsel,

5 förslaget angående ränte- och etableringsstöd inom
jordbruket godkänns,

6 förslaget om fördelning och användning av fonderade
och anvisade medel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåren 1987/88
och 1988/89 godkänns,

7 vad nämnden anfört rörande användning av
regleringsmedel godkänns,

8
prisregleringen i övrigt under
perioden I juli 1988-30 juni 1989 får tillämpas enligl hillills gällande
principer.

10 Beslutsmening

Detta
ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo,
Ekberg och Fringel efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim,
byråcheferna Leberl, Sandqvist,

51

Lönnblad
och Ågren samt avdelningsdirektören Wigstrand, envar för sill Prop. 1987/88:
165

sakområde. Bilaga 1

Ett
särskilt yttrande har lämnats av ledamoten Alamaa.

Elt
särskilt yttrande har lämnats av ledamöterna Arvidsson och Fringel.

Ingvar
Lindström

Hans
Andersson

52

Bilaga
1 Prop. 1987/88: 165 Bilaga 1

Förslag till ändring i lagen (1967: 340), prisreglering på
jordbrukets område

I) naturliga kalciumfosfater,
naturliga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita hänförliga lill lulllaxenummer
25.10, salpetersyra hänförlig tdl tulltaxenummer 28.08, fosforsyra, fosforpentoxid
och ortofosforsyra hänförliga liU tulltaxenummer 28.09, ammoniak hänförlig lill
tulltaxenummer 28.14, natriumnilral, kaliumnitrat, kalciumnilrat och magnesiumnitrat
hänförliga lill tulltaxenummer 28.34, kalium- och kalciumpolyfosfaler (inbegripet
meta- och pyrofosfater), kaliumorlofosfater och kalciumhydro-genfosfat (dikalciumfosfal)
hänförliga till tulltaxenummer 28.35 samt gödselmedel och andra produkter
hänförliga till tulltaxenummer 31.01-1.05, tulltaxelagen.

53

Särskilt yttrande av Eskil Arvidsson och Viggo Pop. 1987/88:165

Fringel '''

Vi
biträder Jordbruksnämndens förslag lill prisreglering 1988-07-01-1989-06-30 men
vill foga några kommentarer till värt ställningstagande. Förslaget lill
prisreglering ger inle den långsiktiga inkomstförstärkning som jordbruket
borde tillerkännas mol bakgrund av ökad inkomsteftersläpning gentemot andra
grupper i samhället. För jordbrukets del hade del också varil myckel värdefullt
med elt flerårigt avlal som gett jordbrukarna bättre planeringsmöjligheter. Vi
måste konstatera atl riksdagsbeslutet om fria förhandlingar uppenbarligen
omintetgör möjligheterna att sluta fleråriga avtal på jordbrukels omräde. Då
dessutom flera principiella frågor, trots upprepade krav från jordbrukets sida,
ännu inte fått någon realbehandling och kommil närmare sin lösning har vi
anledning alt uttrycka etl berättigat missnöje med della.

Vi
vill därför starkt understryka alt de arbetsgrupper som nu måste tillsättas fär
krav på sig att föra olika principfrågor framåt i syfte all uppnå en för alla
parter acceptabel lösning. Detta ser vi som en nödvändighet för alt skapa
förtroende för den framlida förhandlingsverksamhelen på jordbrukets omräde.

I
Jordbruksnämndens förslag anges atl 40 Mkr av jordbrukarnas inkomsttilldelning
skall avsättas för sociala åtgärder. Detta är en märklig markering eftersom
jordbruket i sitt förslag lill förhandlingsuppgörelse har beräknal och redan
finansierat medelsbehovet till sociala åtgärder under regleringsperioden
1988/89. Frän jordbrukels sida har del aldrig räll nägon tvekan om att
fullfölja och vidareutveckla det sociala programmet som näringen redan uttalat
ansvar för. Statsmakterna och motparten har emellertid i överläggningarna inte
visat vilja all genom ökad medelstilldelning utöka ambitionsnivån. Trots atl
jordbruket levt upp lill sitt ansvar, och redan anvisat erforderliga medel för
1988/89 har jordbruksnämndens majoritet föreslagit alt ytterligare medel för
kommande behov skall avsällas redan nu och därmed reducera jordbrukarnas inkomslulrymme.
Vi anser att ställning till ökad medelstilldelning bör las när behovet för
1989/90 är beräknat.

I
jordbruksnämndens förslag förutsattes att investeringsförbudet upphör fr.o.m.
1988-07-01. Jordbruket har begärt en begränsning av ny- och tillbyggnad inom
ägg- och svinproduklionen på produktionsplatser störte än 100 djurenheter, dvs.
2500 årssvin, 10000 höns saml 300 suggor.

Denna
åtgärd skulle markera viklen av familjejordbrukets betydelse saml utgöra etl
svar på kritiken mot storskalig produktion. Konsumentdelegationen har avvisat
jordbrukels förslag. Vi kan konstatera att konsumentattityder som jordbrukarna
möter i vardagsarbetet inle finner gehör vid förhandlingsbordet.

För
utbyteshandel med kött och fläsk har gällt alt medel tillförs först

sedan övriga ändamål tillgodosetls. Enligt jordbruksnämndens förslag fö

reslås ingen ändring av reglerna för utbyteshandeln. Jordbruksnämndens

förslag för 1988/89 innebär atl 400 Mkr av utomramsmedel skall användas

för att begränsa prishöjningarna pä marknaden. Enligl vär uppfattning bör 54

reglerna för utbyteshandel
med kött och fläsk ändras så alt beloppet skall Prop. 1987/88: 165

utgå före de föreslagna nya användningsområdena. Bilaga 1

Stockholm
den 14 april 1988

Eskil
Arvidsson Viggo Fringel

55

Lennart
Alamaa/sj Prop. 1987/88: 165

1988-04-15 Bilaga 1

Särskilt yttrande

I
årets överläggningar har jordbruksnämnden ej lyckats ena parterna.
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Jordbruksnämnden
har dock kunnat enas om elt förslag lill regeringen. Eftersom oenigheten mellan
parterna är stor har en grundförutsättning för jordbruksnämndens
ställningstagande dock varit alt förslaget endast skall omfatta elt år. Denna
förutsättning klargjordes tydligt för parterna under överläggningarnas gång. Endasl
om parterna kunde enas var ett flerårigt avtal aktuellt.

Trots
della har jordbruksnämndens majoritet beslutat att föreslå regeringen alt
medel anslås för mer än ett år.

Det
gäller medel till lantbrukets bidrag lill skördeskadefonden där nämnden
föreslår alt 60 Mkr skall reserveras för användning 1989/1990.

Jag
anser att detta förfarande är felaktigt och etl sätt att smygvägen delvis få
ett tvåärsavtal.

Riksdagen
har beslutat atl skördeskadefonden ärligen skall tillföras medel och att delta
skall betalas av konsumenterna genom att jordbrukels kompensationsram höjs.
Konsumentdelegationen har accepterat detta. Därutöver skall staten och
jordbruksnäringen tillföra belopp.

Jordbruksnämnden
har föreslagit alt jordbruket skall få hjälp med sin del genom atl 40 Mkr las
från utomramsmedel 1988/89 samt 60 Mkr 1989/1990. Detta har
konsumentdelegationen avvisat.

Jag
tycker det är fel att mot en part driva igenom etl beslul gällande nästföljande
avtalsår. Denna fråga borde ha fått tas upp till prövning i nästa års
överläggningar och jag kan således ej tillstyrka alt 60 Mkr reserveras föratt
betala jordbrukets bidrag till skördeskadefonden 1989/1990.

Stockholm
den 15 april 1988

Lennart
Alamaa

56

LANTBRUKARNAS FRAMSTÄLLAN Prop. 1987/88: 165

RIKSFÖRBUND Bilaga 1

1988-04-11 Dnr
257/88

Näringspolitiska
avd Stig Larsson/el

Statens
Jordbruksnämnd

55183
Jönköping

Utvecklingsprogram för energiskog

Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) bedömer att energiskog efter en ulveckling har
förutsättningar att bli en bärkraftig jordbruksgröda. För att möjliggöra detta
har LRF till jordbruksdepartementet föreslagit ett utvecklingsprogram för upp
till 10000 ha energiskog i Örebro m. fl. projektområden fram till senast 1992.
Som ett svar pä LRFs förslag uttalade jordbruksministern i etl pressmeddelande
atl regeringen beslutat stödja energiskogen inom ramen för Omställning 90. Med
hänvisning lill bifogade PM hemställer därför LRF

alt
statens jordbruksnämnd hos regeringen begär bemyndigande att medge Svensk
Spannmålshandel (SSH) att fram lill senast 1992 disponera i storleksordningen
50 milj. kr. av regleringsmedel för odlarslöd, rådgivning m. m. vad gäller
energiskog atl för regleringsåret 1988/89 9,2 milj. kr. får utnyttjas enligt
ovan, varav 5 milj. kr. i direkt odlarslöd ulöver nuvarande
omställningsersättning och 4,2 milj. kr. för rådgivning m. m. Odlarstödet
förutsätts administreras av SSH och lantbruksverket på samma sätt som
Omställning 90. Rådgivning kommer i första hand att skötas av regionala
projektorganisationer. Denna verksamhet kommer atl samordnas av Svenska Lantmännens
Riksförbund (SLR) atl energiskog omfattas av samma regler för omslällningsersältning
som skogsplantering, vilket innebär atl man vid plantering kan uppbära 3 års omslällningsersältning.

Lantbrukarnas
Riksförbund

Bo
Dockered Thorsten Andersson

57

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND PM Prop. 1987/88: 165

Näringspolitiska avd 1988-04-11 Bilagal

Lars Dahlgren/el

Utvecklingsprogram för energiskog (Salix)

Bakgrund

Energiskog bedöms efter en utvecklingsfas ha
förutsättningar att bli en bärkraftig jordbruksgröda. Mol denna bakgrund
överlämnade LRF till jordbruksdepartementet i oktober 1987 ett förslag till
utvecklingsprogram för energiskog.

Förslaget innebar planteringsslöd för upp lill 10000 ha
energiskog i regionala projekt fram lill senast 1992 och ett parallellt löpande
FoU-program med tyngdpunkt på teknikutveckling, minimering av besländsska-dor
och förädling.

Målsättningen är atl utveckla energiskog till en lönsam
jordbruksgröda utan behov av stöd. Av den totala arealen kan Örebroomrädel
svara för hälften. Resterande 5000 ha skulle förläggas i senare specificerade
projekt om ca I 000 ha vardera.

Som ett svar pä LRFs förslag ultalade jordbruksministern i
etl pressmeddelande atl regeringen beslutat stödja energiskogen inom ramen för
Omställning 90.

Energiskog ur regleringsekonomisk synpunkt

Med en total ram om 50 milj. kr. enligt nedan plus omslällningsersältning
är kostnaden ca 8 000 kr. per hektar. Pay-off i regleringsekonomin blir då med
en exportkoslnad om 4000 kr./ha ca 2 år. Eftersom energiskogen beräknas ligga
mellan 20 och 30 är är den regleringsekonomiska effekten ■ synnerligen
god. Den intressantaste aspekten är dock alt energiskog i framtiden kan bli
ekonomiskt bärkraftig utan stöd och då kan la slora arealer i anspråk.

Omfattning

I enlighet med motiveringar till tidigare förslag bör ett
utvecklingsprojekt omfatta upp till 10000 hektar energiskog fram lill senast
1992. När det gäller odlarstödet kan en viss nedtrappning vara möjlig dä
teknikutvecklingen efterhand bl.a. kan ge lägre etableringskostnader. I
utgångsläget krävs dock elt planteringsbidrag på 5000 plus en omslällningsersältning
motsvarande den för skogsplantering. För de marker som i första hand kan komma
i anspråk för energiskog beräknas omställningsersättningen för Ire år motsvara
3 000 kr per hektar. Behovet av planleringsbidrag enligl två olika
utvecklingsscenarier kan då tecknas enligt följande.

58

Slöd

Maximiscenario

Minimiscenario

Plantering

Stöd Mkr

Plantering

Slöd Mkr

kr/ha

hektar

exkl.

om-

hektar

exkl.

om-

ställn

.ers

slälln

.ers

1988-89

5000

1000

5

500

2,5

1990

4000

4 000

16

2000

8

1991

3000

5 000

15

3 000

9

1992

3000

4500

13,5

10000

36

10000

33

Prop.
1987/88: 165 Bilaga 1

Maximiscenariet bör ligga till grund för de fortsatta
beräkningarna.

Rådgivning m. m.

Rådgivning, utbildning och informationsverksamhet kommer atl
vara av central belydelse för att skapa ett engagemang hos odlarna och för atl
odlingarna skall lyckas. Tillräckliga resurser bör därför avsättas för dessa
ändamål.

För
rådgivning m. m. föreslås följande insatser exklusive FoU för projektperioden:

Mkr

Rådgivning i reg. projekt

Information i reg. projekt

Projektstart utvärdering

Summa

1988/89

3,0

0,4

0,7

4,1

1990

2,1

0,2

2,3

1991

2,1

0,2

2,3

1992

0,2

0,3

0,5

7,2

1,0

1,0

9,2

Summerade
kostnader, Mkr

Odlarslöd exkl. omställ-ningsersättn.

Rådgivning m. m.

LBS*

adm.

Summa

1988/89 1990 1991 1992

5

15 16

4,1 2,3 2,3 0,5

0,1 0,3 0,4

Reserv Summa

9,2 17,6 18,7

0,5

46,0

4,0 50,0

* Lanlbruksstyrelsens
administrationskostnader för odlarstödet beräknas vara 80 kr./ha.

Totalt
omfattar således programmet 50 milj. kr. Härav uppskallas 9,2 milj. kr. behövas
för regleringsåret 1988/89. För kommande perioder fram till 1992 fär behovet
specificeras efter hand. Härvid får tillgång på odlingsmaterial, odlare,
utvecklingen belräffande omslällningsersältning m. m. sammanvägas.

59

Administration Prop. 1987/88: 165

Svenska Lantmännens Riksförbund kommer att ha en central
projektgrupp för energiskog.

Denna finansieras via SLRs budget. Kostnaderna beräknas
1988 motsvara ca 3,5 Mkr. Till detta tillkommer insatser från berörda
Lantmännenföreningar.

Projektgruppen kommer atl samordna de regionala
aktiviteterna, sörja för bl. a. atl erforderliga rådgivningsresurser tillställs
de regionala projekten samt svara för övergripande aktiviteter. För den
övergripande uppläggningen bör en referensgrupp med representanter från JN, SSH,
LBS, LFR, SSR och SLR tillskapas.

För de regionala projekten tillskapas regionala projektorganisationer.
För Örebroprojeklets del bör Örebro Lantmän ingå som en kommersiell part och
lantbruksnämnden som myndighetsrepresentant.

Samma administrativa modell bör utnyttjas för tillkommande
projekt. De regionala projektorganisationerna skall sörja för atl rådgivning,
regional informationsverksamhet m. m. kommer till sländ.

FoU program

För utvecklingsprogrammet har FoU-behov rörande minimering
av be-slåndsskador, växtförädling, teknik och systemstudier identifierats. FoU-behovet
förutses kunna fyllas inom ramen för SJFR och lantbrukets forskningsstiftelser.

Villkor för planteringsbidrag

De regionala projektorganisationerna avgör vilka odlingar
som skall innefattas i projektet.

Förutom de kriterier som uppställts för elt omsiällningsbidrag
bör planteringsbidraget förknippas med följande villkor.

-
De planterade
arealerna skall ingå i specifika energiskogsprojekt och projektområden.

-
Godtagbara
planer för avsättning de närmaste sju åren skall ha presenterats. Delta
förutsätter i allmänhet att etl handelsled är involverat.

-
Marken skall ha
legat under plog de senaste tre åren.

-
Av SLU eller
motsvarande instans godkända kloner används.

-
Klonmaterialet
skall vara kontrollerat vad avser vitalitet och kvalitet av Statens utsädeskontroll.

-
Marken skall
uppfylla kraven enligt SLU upprättad kriterielista.

-
Brukaren skall
ha erhållit utbildning enligt i samverkan med SLU uppgjord utbildningsplan saml
en dags individuell rådgivning där individuell odlarkalkyl upprättats.

-
Den som bryter mol
villkoren för bidrag skall vara älerbelalningsskyldig för erhållet belopp.

Utfallet av projekten bör fortlöpande följas och en samlad
utvärdering

bör ske senast 1992.

60

Prop.
1987/88: 165 Bilaga 2

J « l

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND

1988-02-25

402-43/88 1
(13)

209-93/88

Regeringen Jordbruksdepartementet

F ö rslag till prisreglering p å sockerbetor och socker f ö r tiden den 1 juli 1988 - den 30 juni 1989

1

INLEDNING OCH ALLM Ä NNA
UIG Ä NGSPUNKTER

Regeringen
uppdrog den 17 december 1987 å t statens
jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar
med f ö retr ä dare f ö r sockerbetsodlarna och
sockertillverkningen samt jordbruksn ä mndens
konsumentdelegation avge f ö rslag om
utformningen av prisregleringen p ä
sockerbetor och socker f ö r tiden 1 juli 1988 - 30 juni
1989.

I uppdraget st å r
f ö ljande:

"N ä mndens f ö rslag skall bygga p ä att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk for den aktuella
perioden skall uppr ä tth ä llas. P å sikt skall ett importutrymme p ä 10-15 procent av den totala sockerkonsumtionen
skapas.

Ö verl ä ggningarna skall ske med utg å ngspunkt i riksdagens beslut om m å l fijr livsmedelspolitiken (prop 1984/85:166, JoU
33, rskr 393) och i den ordning som g ä ller
f ö r ö vriga jordbruksprodukter enligt n ä mnda
riksdagsbeslut. F ö rslaget skall vara s å avv ä gt att n ä got underskott inte ber ä knas uppkomma i sockerregleringsfonden.

Den 30 januari 1987 beslutade regeringen om ett allm ä nt prisstopp. Prisstoppet har under å ret successivt avvecklats f ö r branscher, i vilka f ö retagen med utg å ngspunkt
i av regeringen angivna riktlinjer gjort utf ä stelser om priss ä ttningen å tminstone till utg å ngen av januari 1988. Motsvarande riktlinjer som g ä llt f ö r priss ä ttningen i allm ä nhet
b ö r till ä mpas ocks å
f ö r jordbruksprisreglerade
produkter. Jordbruksn ä mnden b ö r i sitt f ö rslag
beakta dessa riktlinjer.

61

N ä mnden skall vid uppdragets fullg ö rande ä ven
beakta vad som Prop. 1987/88:165

anf ö rts om sk ö rdeskadeskyddets finansiering i proposition Rilnua
7

1987/88:74." ouagd
z

Med h ä nsyn till dessa riktlinjer har n ä mnden dels analyserat kostnadsutvecklingen f ö r betodlingen, dels med bist å nd av s ä rskild
expertis fr å n statens pris- och kartelln ä mnd (SPK) granskat Sockerbolaget AB:s ekonomi och
kostnadsutveckling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och utveckling analyserats.
Ä ven utvecklingen inom EG har
belysts (bilaga 1).

Jordbruksn ä mnden har nu
avslutat de f ö reskrivna ö verl ä ggningarna
och d ä rvid beaktat de riktlinjer
regeringen gett i sitt uppdrag. Delegationerna har bitr ä tt f ö ljande f ö rslag till prisreglering f ö r tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989. N ä mndens konsumentdelegation, Sveriges Betodlares
Central f ö reni ng (SBC) och Sockerbolaget
AB har dock avgett var sitt s ä rskilt
yttrande i vissa speciella fr ä gor (bilagorna
2, 3 och 4).

Om v ä sentligt ä ndrade f ö ruts ä ttningar intr ä ffar
under regleringsperioden b ö r det
ankomma p ä n ä mnden att efter ö verl ä ggningar med delegationerna l ä gga
fram f ö rslag till de ä tg ä rder som kan
anses p å kallade.

Vidare vill n ä mnden
erinra om att regeringen gav n ä mnden i uppdrag
att utreda vissa fr ä gor avseende tillverkning av
socker, andra s ö tmedel, sprit och st ä rkelse. Utredningen avl ä mnades till regeringen i december 1987.

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Arealen f ö resl å s of ö r ä ndrad och b ö r
uppg å till h ö gst 51 000 hektar ä r 1988.

F ö rdelningen av sockerbetsarealen
bland odlarna gar till s ä att dessa f ä r g ö ra en f ö rhandsteckning. Om den sammanlagda tecknade
arealen ö verstiger den areal som
statsmakterna har fastst ä llt sker en kvotering av arealen.
H ä rvid tilldelas i en f ö rsta om-g ä ng,
om statsmakterna har fastst ä llt of ö r ä ndrad
areal f ö r

62

riket, de som har odlat sockerbetor tidigare h ö gst of ö r ä ndrad Prop. 1987/88: 165

areal. Den areal som frist ä lls genom att tidigare odlare slutar Bilaga
2

odla sockerbetor eller minskar sin areal f ö rdelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare
som ö nskar ö ka sin areal.

N ä mnden anser det angel ä get att en odling som har begr ä nsats genom statsmakternas beslut inte helt f ö rbeh ä lles en
redan etablerad odlark ä r. En rimlig m ö jlighet b ö r
finnas f ö r dem som inte redan odlar
sockerbetor att f ä g ö ra detta. Kvoteringen av arealen b ö r
godk ä nnas av jordbruksn ä mnden.

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollm ä tas. M ä tningen
b ö r direkt bekostas av odlarna och
Sockerbolaget. F ö r betor p ä areal ut ö ver
kontrakterad b ö r liksom hittills g ö ras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget f ö resl ä s of ö r ä ndrat 200 kr per hektar till odlarna p ä fastlandsdelen av M ö rbyl å ngadistriktets upptagningsomr å de (exkl Ö sterg ö tland), 400 kr per hektar till odlarna p ä Ö land och 500
kr per hektar till odlarna p ä Gotland.
I de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre ä n den kontrakterade, b ö r bidraget utg å
efter den uppm ä tta arealen. Arealbidraget finansieras
med medel ur sockerregleringsfonden, se avsnitt 6.

3 AREALUTBYTET SOCKERBETOR/FABRIKSPOTATIS

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna f ö resl ä r att det utbyte mellan fabrikspotatisareal och sockerbetsareal som
gjordes i b ö rjan av 1980-talet skall upph ö ra fr o m 1989 ä rs
odling.

R ä tt att leverera fabrikspotatis p ä aktuella andelar i st ä rkelsefabrik ä terinf ö rs d ä rvid. De
lantbrukare som ö nskar forts ä tta med ifr å gavarande
betodling b ö r i st ö rsta m ö jliga
utstr ä ckning f ä g ö ra detta med
h ä nsyn till den tid som arealbytet
existerat (f ö r vissa odlare sedan 1981). Det b ö r ö verl å tas ä t Sveriges
Betodlares Central f ö rening och Sockerbolaget AB att i
samband med den ä rliga areal til Idel ningen avg ö ra storleken p å
tilldelad areal i de s ä rskilda fallen.

63

Som f ö resl ä s i avsnitt 2 b ö r jordbruksn ä mnden godk ä nna
areal- Prop. 1987/88: 165

kvoteringen och b ö r
dessutom f ä pr ö va tvister i kvoteringsfr ä gor
Bilaga 2 vad avser areal som erh å llits
i utbyte mot frist ä llande av andelar i st ä rkelsefabrik.

4 ERS Ä TTNING TILL BETODLARNA

Med h ä nsyn till att vissa principiella fr ä gor som ä r
gemensamma f ö r sockeromr å det och ö vriga
jordbruket ä nnu inte ä r l ö sta utan
kommer att tas upp vid ö verl ä ggningarna med jordbruket vintern 1988, anser jordbruksn ä mnden och delegationerna att man nu f ö r sockeromr ä det
inte kan ta slutlig st ä llning i s ä dana fr ä gor.
Betodlarna tillerk ä nns d ä rf ö r ett totalbelopp om 23 Mkr som utg ä r via 1988 ä rs
sockerbetspriser. Vid ö verl ä ggningarna inf ö r 1989 ä rs betodling b ö r
parterna kunna f ä aktualisera fr ä gor kopplade till utfallet av ö verl ä ggningarna
inf ö r 1 juli 1988 f ö r ö vriga
jordbruket.

Med utg å ngspunkt fr ä n det nyss anf ö rda
b ö r grundpriset f ö r sockerbetor h ö jas
med 0,90 kr per 100 kg, vilket motsvarar en betprish ö jning med 3,0 procent och en partiprish ö jning av socker med 7,04 kr per 100 kg eller 1,6
procent.

5 ERS Ä TTNING TILL SOCKERBOLAGET

5.1 Allm ä nna
utg å ngspunkter

Prisregleringen b ö r
liksom tidigare avse endast str ö socker, b ä de i bulk och f ö rpackat.
Av verksamheten vid raffinaderiet i Arl ö v
b ö r inga raffineringen av s ä v ä l inhemskt
som importerat r ä socker f ö r den svenska marknaden. Kostnadsvolymen t ä cker ä ven in produktionen
av vissa foderbiprodukter. N ä mnden har
i sitt prisf ö rslag i princip beaktat
foderbiprodukterna.

Sockerbolaget b ö r
kompenseras f ö r kostnads ä ndringar. Ber ä kningen
av kostnads ä ndringarna (exkl olje- och
gaskostnaderna) baseras s ä l ä ngt m ö jligt p ä en generell branschkalkyl. F ö r ä ndringar i

64

olje- och gaskostnaderna har gjorts prelimin ä ra justeringar av Prop. 1987/88: 165

sockerpriset n ä r
priset p ä olja har ä ndrats med minst Bilaga

160 kr/m . For 1986/87 ä rs olje- och gaskostnader g ö rs
nu en slutjustering.

Alla ber ä kningar
bygger p å normerad sk ö rdevolym och normerad sockerhalt.

Ber ä kningar och analyser som avser
Sockerbolaget har i huvudsak utf ö rts
av SPK.

5.2 Korrigering av sockerpriset p ä grund av ä ndringar
i

olje- och gaspriserna__________________________

5.2.1 Ä - £ ot £ j.u £ t £ r-2n £ £ V_o2J £ -_o £ h_g £ skO £ tjiade £

Sockerpriset har hittills justerats n ä r oljepriset enligt ett l ö pande SO-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl
bikost-naderna) har ä ndrats med +_ 160 kr/m . Regeln f ö resl ä s g ä lla ä ven under
1988/89. Regeln har under perioden november 1986 -oktober 1987 lett till
tv ä prish ö jningar p ä
sammanlagt 11,95 kr per 100 kg socker.

5.2.2_______________________________________ Definitiv
justering av olje- och gaskostnaderna f ö r

j_986/87____________________________________

Sockerbolagets olje- och gaskostnader under perioden
november 1986 - oktober 1987 har ö verstigit
baskostnaderna med 29,846 Mkr. A-conto h ö jningarna
har enligt utf ö rda ber ä kningar ö kat
Sockerbolagets int ä kter med 32,656 Mkr.

Ett eng ä ngsavdrag om
2,810 Mkr b ö r d ä rf ö r g ö ras gentemot Sockerbolaget. Vidare skall avdrag g ö ras f ö r f ö rra å rets eng å ngsbelopp om 10,407 Mkr.

Sockerbolagets kostnadsers ä ttning b ö r s å ledes med h ä nsyn till olja och gas minskas med
13,217 Mkr.

65

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

Metod f ö r avst ä mning
av skattedelen i oljekostnaderna b ö r
ana- Prop. 1987/88:165

lyseras n ä rmare inf ö r ö verl ä ggningarna avseende 1989/90. Bilaga 2

5.3 Korrigering av sockerpriset p ä grund av ä ndringar
i

andra kostnader ä n olje- och gaskostnader________

Kostnads ö kningarna
oktober 1986 - oktober 1987 exkl olja och gas har av SPK ber ä knats till 18,783 Mkr. Liksom inom odlaromr ä det g ä ller f ö r sockerindustrin att vissa principiella fr ä gor som ä r
gemensamma f ö r sockerindustrin och ö vrig industri inom jordbruksregleringen inte ä r l ö sta och att
s ä dana fr ä gor b ö r kunna f ä aktualiseras vid ö verl ä ggningarna avseende sockerpriset fr
o m 1 juli 1989.

Den totala kostnadsers ä ttningen
till Sockerbolaget (definitiv ers ä ttning
f ö r olje- och gaskostnader samt ers ä ttning f ö r
ö vriga kostnads ö kningar) blir 5,566 Mkr, vilket motsvarar 1,71 kr
per 100 kg socker.

De ä -conto prish ö jningar om 11,95 kr per 100 kg socker som gjorts som
en f ö ljd av h ö jda olje- och gaskostnader ber ä knas, som n ä mnts
i avsnitt 5.2.2, ha tillf ö rt
Sockerbolaget en ers ä ttning om 32,650 Mkr.

5.4 Ers ä ttning
f ö r merkostnaderna vid bruken p ä Ö land och

Gotland_______________________________________

Liksom tidigare vill n ä mnden och de tre delegationerna framh ä lla att man i princip anser att st ö d som har tydlig regional karakt ä r
inte b ö r belasta konsumenterna av socker
eller sockern ä ringen utan b ö r t ä ckas genom statliga
medel.

I kostnadskompensationen har ä ven merkostnaderna vid ö bruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerk ä nns Sockerbolaget f ö r dessa merkostnader f ö r reglerings ä ret 1988/89 ber ä knas
till 6,20 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 20,2 Mkr,
Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden.

66

Med h ä nsyn till f ö rv ä ntat infl ö de
av inf ö rselavgifter till Prop.
1987/88:165

sockerregleringsfonden och i linje med synen p ä regionalst ö dens
Bilaga 2 finansiering f ö resl ä s att ut ö ver de 4,3 Mkr som hittills tagits
ur sockerregleringsfonden ä ven de ca 20,2 Mkr tas ur fonden
under 1988/89. Sockerpriset reduceras i motsvarande grad. F ö r konsumenterna har det f ö rdelar genom att sockerpriset inte belastas med
regionalst ö det och inte heller med
handelsmarginaler och merv ä rdeskatt p å det aktuella beloppet. Ber ä kningsm ä ssigt
ger de senare faktorerna upphov till ytterligare minskade utgifter om 10-12 Mkr
f ö r konsumenterna.

5.5 Ers ä ttning
f ö r raffinering av importerat r ä socker

Ers ä ttningen f ö r raffinering och lagring av importerat r ä socker b ö r
h ö jas f ö r intr ä ffade kostnads ö kningar med 2,78 procent till 85,58 kr per 100 kg.

6 REGLERINGSEKONOMIN

Beh å llningen i sockerregleringsfonden
var den 30 juni 1987 15,5 Mkr. 1987 å rs
produktion av socker ur inhemska betor uppgick till ca 253 000 ton. Under
1987/88 ber ä knas en kompletteringsimport om
drygt 80 000 ton komma att f ä g ö ras. Vid nuvarande prisskillnad mellan Sverige och
v ä rldsmarknaden b ö r det ge ett betryggande tillskott av inf ö rselavgifter till sockerregleringsfonden f ö r att t ä cka
de utgifter som redan ligger p ä fonden och
de tillf ä lliga som f ö resl ä s under
1988/89. Om mot f ö rmodan inflytande belopp kommer att
bli v ä sentligt l ä gre b ö r f ö reslagen finansiering under 1988/89 avseende del
av regionalst ö d inte genomf ö ras utan liksom tidigare tas ut ö ver sockerpriset.

Under 1982/83 betalade intressenterna p ä sockeromr ä det
in ett belopp s ä att underskottet i
regleringsekonomin kunde avvecklas. Kapitaldelen av detta belopp har sedan å terbetalats i tre om-g ä ngar och slutreglerades h ö sten 1987 s ä
n ä r som p ä 0,0995 Mkr som å terst å r att reglera gentemot betodlarna pga avvikelse

67

mellan
prognostiserad och faktisk sk ö rd h ö sten 1987. Ä ter- Prop.
1987/88:165

f ö ringen till betodlarna gjordes via
en tillf ä llig betpris- Bilaga
2

h ö jning om 0,26 kr per 100 kg betor.

Sockerbolaget, betodlarna och konsumenterna b ö r tillerk ä nnas
r ä nta f ö r den tid medlen statt till sockerregleringens f ö rfogande. Konsumenternas belopp f ö rs till jordbruksn ä mndens fond f ö r f ö rs ä ljningsavgifter. R ä nta b ö r utg ä enligt fastst ä llt
diskonto. Beloppet till betodlarna uppg ä r
till 10,906 Mkr plus 0,0995 Mkr avseende n ä mnd
avvikelse p ä kapitaldelen och till
Sockerbolaget till 7,838 Mkr. Regleringen mot f ö rs ä ljnings-avgiftsfonden uppg å r till 0,850 Mkr. Beloppen innefattar r ä nta till utbetalningsdag. Ä ven r ä ntedelen ä r d ä rmed slutligt
reglerad. Medlen b ö r tas ur sockerregleringsfonden.

7 UPPBYGGNAD AV SK Ö RDESKADEFONDEN

Enligt prop 1987/88:74 skall det nya sk ö rdeskadeskyddet f ö r
1988/89 tillf ö ras 60 Mkr att betalas ö ver konsumentpriserna f ö rdelade p å
alla jordbruksprodukter. Den andel som faller p ä sockerpriserna ber ä knas till 3,528 Mkr och b ö r
f ö r 1988/89 tas utav de f ö rs ä ljningsavgifter
som finns fonderade. D ä rmed p å verkas inte konsumentpriserna p ä socker under 1988/89.

8 BETODLARNAS ANDEL I INBETALNING TILL SK Ö RDESKADEFONDEN

Om utbetalda ers ä ttningar
och behovspr ö vade bidrag till f ö ljd av sk ö rdeskador
ä r 1987 ö verstiger 90 Mkr skall staten och jordbruksn ä ringen enligt prop 1986/87:146 vardera tillf ö ra sk ö rdeskadefonden
h ä lften av ö verskjutande belopp. Utbetalningarna f ö r 1987 inneb ä r
att jordbruksn ä ringen skall tillskjuta 127 Mkr.
Vid ö verl ä ggningarna har fastst ä llts att betodlingen
skall bidra med 7,5 Mkr.

Beloppet avr ä knas
fr ä n tidigare n ä mnd r ä nteers ä ttning (avsnitt 6).

68

9 FORMERNA
F Ö R Ö VERL Ä GGNINGARNA Prop.
1987/88: 165

Bilaga
2

Enligt jordbruksn ä mndens
och konsumentdelegationens mening har arets ö verl ä ggningar visat att en n ä ra samordning mellan sockerbetor och ö vriga gr ö dor
beh ö vs. N ä mnden vidh å ller
sitt f ö rslag fr ä n ifjol att ö verl ä ggningarna som sker r ö rande priss ä ttningen p ä sockerbetor b ö r
inga i de allm ä nna ö verl ä ggningarna f ö r ö vriga
jordbruksprodukter medan ö verl ä ggningarna med Sockerbolaget b ö r
ske separat.

10 JORDBRUKSN Ä MNDENS
F Ö RSLAG TILL PRISREGLERING P Ä

SOCKERBETOR OCH SOCKER
F Ö R REGLERINGS Ä RET 1988/89

Jordbruksn ä mndens f ö rslag till sockerreglering f ö r perioden 1 juli 1988 - 30 juni 1989 kan
sammanfattas i f ö ljande punkter:

1
Sockerbetsarealen
f ö r 1988 ä rs odling b ö r
f ä uppg ä till 51 000 hektar. Erforderl ig kvoteri ng av odlingen b ö r godk ä nnas
av n ä mnden. Cirka en tredjedel av odlingen
b ö r kontrollm ä tas. M ä tningen
b ö r bekostas av n ä ringen. Prisavdraget vid ö verodling b ö r
vara kraftigt.

2
Grundpriset p ä sockerbetor, som. avser 16 procent sockerhalt, f ö resl ä s f ö r 1988 ä rs
sk ö rd bli 30,79 kr per. 100 kg. Det
inneb ä r en prish ö jning med 3,0 procent.

3
Till de odlare
i Smaland och Blekinge som levererar betor till bruket i M ö rbyl ä nga f ö resl ä s utg ä ett of ö r ä ndrat arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad
areal. Till odlare p ä Ö land f ö resl ä s arealbidraget bli of ö r ä ndrat 400 kr per hektar och till odlare p ä Gotland of ö r ä ndrat 500 kr per hektar. I de fall arealen vid
arealkontrollen befinns vara mindre ä n
den kon-trakterade, b ö r bidraget utg ä efter den uppm ä tta
arealen. Bidraget b ö r finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

69

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

Sockerbolagets nettopris (genomsnittligt nettopris Prop.
1987/88:165

efter avdrag f ö r
ä rsbonus och kvantitetsrabatter) f ö r Bilaga 2

baskvaliteten i sortimentet, str ö socker K5 i s ä ck
om 50 kg, f ö resl ä s vid oljepriset 1 453 V.r/tir vara 462,28 kr per 100 kg. Detta
inneb ä r en prish ö jning med 1,9 procent. Priset justeras n å r oljepriset har ä ndrats
med +_ 160 kr/m . F ö reslagen finansiering av regionalst ö det ö ver
sockerregleringsfonden 1988/89 g ö r att
Sockerbolagets nettopris i st ä llet blir
456,42 kr per 100 kg, vilket inneb ä r
en h ö jning med ca 0,6 procent.

Gr ä nsskyddet f ö r socker b ö r
utg ä enligt de grunder som hittills g ä llt. Detta inneb ä r
att en inf ö rselavgift tas ut f ö r importerade kvantiteter under perioder d ä v ä rldsmarknadspriset
understiger det fastst ä llda av-r ä kningspriset p ä
socker ur svenska betor. De uppburna medlen b ö r - liksom hittills - tillf ö ras
sockerregleringsfonden. Som v ä rldsmarknadspris
p ä f ä rdigt socker b ö r d ä rvid g ä lla Parisb ö rsens spot-notering f ö r vitsocker. Denna notering b ö r
ö kas med kostnader f ö r frakt m m till svensk hamn samt korrigeras f ö r kvalitetsskillnad mellan den svenska
baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och
kvalitetskorrektionens storlek b ö r fastst ä llas av jordbruksn ä mnden. Som m ä tt p ä v ä rldsmarknadspriset p ä r ä socker b ö r g ä lla den
nominella Londonnoteringen p ä r ä socker. B å da
noteringarna skall omr ä knas till svensk valuta enligt den
s ä ljkurs som g ä ller noteringsdagen.

Inf ö rselavgiften f ö r f ä rdigt socker
b ö r utg ö ra skillnaden mellan Sockerbolagets nettopris enligt punkt 4 (456,42
kr) och v ä rldsmarknadspriset p ä f ä rdigt
socker, m ä tt p ä nyss angivet s ä tt.

Inf ö rselavgiften f ö r r ä socker f ö resl ä s anpassas s ä att svensk raffineringsindustri, som k ö per in r ä socker
till g ä llande Londonnotering och s ä ljer den raf-

70

finerade varan till Sockerbolagets nettopris enligt Prop.
1987/88:165

punkt 4 erh å ller en ers ä ttning f ö r
raffineringen som Bilaga 2

inkl ers ä ttning f ö r s ä ckkostnader
och viss utfrakt

samt lagringsbidrag uppg ä r till 85,58 kr per 100 kg

raffinad. Raffineringen b ö r h ä rvid f ö ruts ä ttas medf ö ra

ett svinn om 8 procent.

Inf ö rselavgiften f ö r sirap, sockerl ö sningar
och sockerkul ö r b ö r liksom hittills motsvara avgiften f ö r f ä rdigt socker, varvid h ä nsyn tas till produktens torrsubstanshalt.

Inf ö rselavgifterna b ö r f ö rutom vid
svenska pris ä ndringar i princip justeras en g ä ng varje manad f ö r
ä ndringar i de internationella
priserna samt dessutom vid st ö rre
variationer i de utl ä ndska priserna.

Vid behov b ö r jordbruksn ä mnden f ä
ta ut en f ö rs ä ljningsavgift p ä allt socker som s ä ljs inom landet. D ä rvid kommer det inhemska partipriset att h ö jas med ett belopp som motsvarar f ö rs ä ljningsavgiften.
De insamlade medlen b ö r anv ä ndas f ö r att subventionera sockerimport n ä r v ä rldsmarknadspriset
ä r h ö gre ä n det svenska. Under 1988/89 b ö r utav fonderade f ö rs ä ljningsavgifter f ö ras 3,528 Mkr till sk ö rdeskadefonden utg ö rande sockerkonsumenternas andel av finansieringen av nytt sk ö rdeskadeskydd.

Sockerregleringsfonden f ö resl ä s f ä anv ä ndas f ö r frakt-subventionering till de fyra nordligaste
l ä nen och Kopparbergs l ä n med 1,2 Mkr.

Ur fonden b ö r dessutom
tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med pUnkt 3 ovan
levererar betor till ö bruken till en ber ä knad kostnad av ca 3,5 Mkr, dels den ers ä ttning om 24,5 Mkr (4,3+20,2) som skall utg ä f ö r
Sockerbolagets merkostnader f ö r driften
vid dessa bruk.

71

Vidare b ö r ur fonden betalas 11,006 Mkr till bet- Prop.
1987/88: 165

odlarna och 7,838 Mkr till Sockerbolaget. Till f ö r- Bilaga 2

s ä ljningsavgiftsfonden b ö r ö verf ö ras 0,850 Mkr som utg ö r r ä nta pa medel som tidigare har l å nats ur denna fond. Fr ä n odlarnas belopp avr ä knas 7,5 Mkr och f ö rs till sk ö rdeskadefonden.

Till kollektiva ä tg ä rder inom biodlingen b ö r tas 0,5 Mkr ur fonden.

Till yrkesm ä ssig
biodling (med yrkesm ä ssig biodling avses innehav av
minst 16 bisamh ä llen) b ö r av fondens medel å terf ö ras ett belopp som motsvarar
odlingens sockerf ö rbrukning g ä hger den skillnad i sockerpris som f ö religger mellan Sverige och v ä rldsmarknaden.

Vidare b ö r
regleringsf ö reningen Svensk Sockerhandels
administrationskostnader t ä ckas ur fonden.

Fondmedlen anv ä nds
ocks ä till vissa kostnader inom prisutj ä raningen f ö r
varor inneh å llande socker. Vid tillverkning av
vissa produkter s ä som farmacevtiska halvfabrikat f ö r export å terbetalas
inf ö rselavgiften f ö r f ö rbrukat
socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimport b ö r exportbidrag f ö r
s ä dana produkter finansieras ur
sockerregleringsfonden.

F ö reslagna pris ä ndringar skall i princip g ä lla fr o m den 1 juli 1988. Erfarenheten har visat
att k ä nnedom om prish ö jningar resulterar i forcerade ink ö p under tiden n ä rmast
f ö re h ö jningen och motsvarande stark nedg å ng
i ink ö pen under tiden n ä rmast d ä refter.
Jordbruksn ä mnden b ö r d ä rf ö r bemyndigas att medge att pris ä ndringarna f ö rdelas
i tiden p ä ett s ä dant s ä tt
att minsta m ö jliga st ö rning uppst å r
p ä marknaden. Systemet b ö r utformas s ä
att varken Sockerbolaget eller dess kunder kalkylm ä ssigt g ö r
n ä gon vinst eller f ö rlust.

72

10 BESLUTSMENING Prop.
1987/88:165

Bilaga 2

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel
efter f ö redragning av avdelningschefen Sj ö berg i n ä rvaro
av avdelningschefen Ö jeheim. I beredningen har dessutom
deltagit byr å chefen Sandqvist och
avdelningsdirekt ö ren Karlsson. Ledam ö terna Arvidsson och Fringel har avgivit ett s ä rskilt yttrande (bilaga 5).

TorgKy ö bp

Bilagor

Bilaga 1 Sockerregleringen
1988/89, p ä rm

Bilaga 2 S ä rskilt yttrande fr ä n n ä mndens konsumentdelegation

Bilaga 3 " " "
Sveriges Betodlares Central-

f ö rening

Bilaga
4 " " " Sockerbolaget AB

Bilaga
5 " " " ledam ö terna Arvidsson och

Fringel

73

STATENS JORDBRUKSN Ä MND
Vegetabi1iebyr å n

Bilaga 1 1(2)

Prop.
1987/88: 165 Bilaga 2

-01-21

SOCKERREGLERINGEN 1988/89

INNEH Å LL

Bakgrund

1
F ö rhandlingsuppdraget

2
J ä mf ö relse mellan
EG:s priser och de svenska priserna

3
Sk ö rden av sockerbetor samt produktion och f ö rbrukning av socker

4
Arealbidragen
(sockerbetsodlingens anfatrtning iraii M ö rbyl å nga och Roma sockerbruks tillf ö rselcmr å den)

5
Fr å gor att behandla vid ö verl ä ggningarna med tietxadlama

6
Sockerbetsodlingens
l ö nsamhet i f ö rh å llande till
andra gr ö dor

7
Utvecklingen av
produktionsmedelprisindex f ö r sockerbetsodlingen
under perioden oktober 1986 - oktober 1987

8
Kostnadskcnpensation
och inkcmstkcnpensation att tillf ö ras
betodlarna under perioden 1/7 1988 -30/6 1989

Gemensanma fr å gor
f ö r betxjdlama och bolaget

9
Normsk ö rden och dess anv ä ndning

10
Regleringsekononin

11
Finansieringen
av nytt sk ö rdeskadeskydd

12
Overheadbilder
f ö r socker

74

STATENS JORDBRUKSNÄMND Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2 Vegetabiliebyran

STATENS PRIS- OCH KARTELLN Ä MND

13
Principer f ö r SSA:s kostnadskcnpensation incm ramen f ö r sockerregleringsavtalet

14
Fr å gor att behandla vid ö verl ä ggningarna med Sockerbolaget

15
Kcrtpensation f ö r kapitalkostnader inom sockerregler-ir>gen

16
SSA:s
fodertillverkning

17
Analys av SSA:s
ekonomiska situation

18
Sockerbolage1:s
kostnadsutveckling f ö r reglerad verksamhet, ber ä kning inf ö r
1987/88 (exkl energikostnadsber ä kning)

19
Ber ä kning av Sockerbolagets kcrpensation f ö r ö kade kostnader
f ö r eldningsolja och gas

20
Raffineringsers ä ttning f ö r
inporterat r å socker

21
Ber ä kningar ö ver
ers ä ttning f ö r merkostnader f ö r
ö -bruken

75

1988-02-23 Bilaga 2 Prop. 1987/88: 165

Bilaga
2

KONSUMENTDtLLGAIIONEN

S Ä RSKILT YTTRANDE

KD bitr ä der F ö rslaget till sockerregler ing men vjll

betr ä ffande beloppet till betodlingen, 23
Mkr, l ä mna

kompletterande uppgifter. N ä mnda belopp
f ö rdelar sig

enligt KDs uppfattning p ä f ö ljande komponenter:

Kostnads ö kning enligt
s k till ä mpad index 22,32 Mkr

Justering F ö r att betfr ö inte ing å r
i index 0,32 "

Justering f ö r lejt
arbete en] SPK och

regeringens direktiv -0,6 "

Summa kostnader 22,00 Mkr

Inkomstf ö ljsamhet (4 %) 2,54 Mkr

Justering f ö r definitiv
ber ä kning av

ä ndrade
egenavgifter 0,15 "

Produktivitetsavdrag - 1,69 "

Summa inkomstf ö ljsamhet 1,00 Mkr

Totalt 23,00 Mkr

76

1988-02-23

Bilaga 3 prop.
1987/88:165

Bilaga
2

statens Jordbruksn ä mnd

551
82 J Ö NK Ö PING

Jordbruksn ä mndens f ö rslag till prisreglering p å

sockerbetor och socker
1988/89_________________

Betodlarna accepterar i stort n ä mndens f ö rslag
men vill till detta g ö ra f ö ljande kommentarer och klarl ä gganden
.

N ä mnden anf ö r i anslutning till f ö rslaget om betprish ö jning att
"vid ö verl ä ggningarna inf ö r 1989 å rs betodling b ö r
parterna kunna f å aktualisera fr å gor kopplade till utfallet av ö verl ä ggningarna 1
juli 1988 avseende ö vriga jordbruket". Till detta
vill vi redan nu s ä ga att vi inte kan ansluta oss till
den tolkning av regeringens riktlinjer betr ä ffande
kompensation f ö r l ö nekostnadsh ö jningar under 1987 som konsumentdelegationen
framf ö rde i de nu avslutade ö verl ä ggningarna.
Lantarbetarl ö nerna hade redan i b ö rjan av 1986 fastst ä llts i kollektivavtal g ä llande f ö r perioden 1 april 1985 - 31 jan 1988. L ö nekostnads ö kningen
under perioden okt 1986 - okt 1987 hade allts å lagts fast ca ett å r f ö re prisstoppets ikrafttr ä dande. Att i efterhand s ä tta ett tak f ö r
kompensationen - som parterna vid fastst ä llandet
av lantarbetaravtalet inte hade n å gon
k ä nnedom om - framst å r sora orimligt. Dessutom avser regeringens
riktlinjer kalender å ret 1987, dvs en annan period ä n den v å rt
kompensationskrav g ä llt f ö r. Slutligen anger riktlinjerna utf ä stelser
till utg å ngen av jan 1988 medan den nya socker
regler ingen g ä ller fr å n 1 juli 1988. De å beropade riktlinjerna kan s å lunda
enligt v å r uppfattning inte till ä mpas p ä
sockeravtalet.

Vad betr ä ffar
formerna f ö r framtida ö verl ä ggningar vill
vi framf ö ra f ö ljande synpunkter.

Enligt v å r
uppfattning b ö r hittillsvarande f ö rhandlingsordning beh å llas. Eftersom jordbruksn ä mnden
f ö resl å r fortsatta separata ö verl ä ggningar med sockerbolaget skulle betydande
praktiska nackdelar uppst å om samtidigt ö verl ä ggningarna
med odlarna bryts ut enligt n ä mndens f ö rslag och inordnas i de stora jordbruksf ö rhandlingarna. Allt f ö r m å nga fr å gor ä r av
gemensamt intresse f ö r odlarna och bolaget s ä rskilt r ö rande
odlingens omfattning och regleringsekonomin.

77

D å sockerbetorna ä r en kontraktsgr ö da
b ö r prisf ö rslaget vara fastst ä llt vid tidpunkten f ö r kontraktsteckningen,
dvs den 15 feb. M ö jligheten d ä rtill f ö rsv å ras ytterligare om sockerbets ö verl ä ggningarna
samordnas med ö vriga gr ö dor. Arealen m å ste
vara fastst ä lld senast i b ö rjan av mars d å
arbetet med arealtilldelningen till de enskilda odlarna inleds. Om arealen d å inte ä r
k ä nd f ö religger risk f ö r f ö rsenad s å dd med synnerligen olyckliga
konsekvenser f ö r sk ö rdeutfallet. I vissa l ä gen kan en
koppling f ö religga mellan areal och betpris,
dvs b å da m å ste best ä mmas samtidigt. I en s å dan situation kan ö verl ä ggningarna dra ut p å tiden redan vid nuvarande f ö rhandlingsordning och en samordning med ö vriga gr ö dor
skulle sannolikt ytterligare f ö rsena
proceduren. I ö vrigt f å r vi h ä nvisa
till v å rt brev till jordbruksministern
1987-08-19 ang tidpunkten f ö r ö verl ä ggningar om
sockern ä ringens villkor.

Med h ä nsyn till ovann ä mnda faktorer kan vi inte bitr ä da jordbruksn ä mndens
f ö rslag avseende de framtida formerna
f ö r socker ö verl ä ggningarna.

Prop. 1987/88: 165 Bilaga
2

SVERIGES
BETODLARES CENTRALFORENING

78

Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

Bilaga
4

p
Sockerbolaget

ie'e'en5 Datjm

BG/gn 1988-02-02

Statens Jordbruksn ä mnd
552 82 J Ö NK Ö PING

F ö rhandlingsuppdrag
socker

I regeringens uppdrag å t
statens jordbruksn ä mnd ang å ende utformningen av prisregleringen p å sockerbetor och socker f ö r tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989 anges att de s k
prisstoppsreglerna skall till ä mpas. Fr å n Sockerbolagets sida kan vi inte acceptera dessa f ö ruts ä ttningar och
sk ä len till detta ä r bl a f ö ljande:

1. Sockerverksamheten i bolaget best å r av en prisreglerad och en pris-

ö vervakad del. F ö r den pris ö vervakade
delen har till ä mpats de regler

ang å ende allm ä nt prisstopp som g ä llt enligt regeringens beslut 30

januari 1987. F ö r den prisreglerade delen g ä ller prisstopp under

varje regleringsperiod. F n har s å ledes
ett pris p å socker fast

st ä llts av,-riksdagen f ö r perioden 1 juli 1987 - 30 juni 1988 (f ö r

ö vrigt innebar priset fr o m 1 juli
1987 en priss ä nkning).

Sockerbolaget har s å ledes
aldrig m ö jlighet att kompensera sig f ö r h ö jda
kostnader inom den reglerade delen p å
samma s ä tt som andra f ö retag i tider d å
allm ä nt prisstopp inte g ä ller.

2.
De f ö rest å ende ö verl ä ggningarna g ä ller sockerpriset fr ä n 1 juli 1988 medan prisstoppet successivt avvecklats f ö r andra f ö retag
sedan ut-f ä .stelser om priss ä ttningen gjorts till och med utg å ngen av januari 1988.

3.
En till ä mpning av prisstoppsreglerna inneb ä r ä ven att de
hittillsvarande "principerna f ö r
Sockerbolagets kostnadskompensation inom ramen f ö r sockerregleringsavtalet" inte l ä ngre ligger till grund f ö r
ö verl ä ggningarna, vilket strider mot vad parterna kommit ö verens om. F ö ruts ä ttningarna f ö r
ö verl ä ggningarna har s å ledes f ö r ä ndrats, eftersom
det g ä llande regelverket å sidosatts.

79

Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

4. Sockerbolaget erh å ller
kostnadskompensation i efterhand. F ö r
den period, f ö r vilken Sockerbolagets
kompensation nu skall ö verenskommas genom ett nytt pris
fr å n 1 juli 1988 har riksdagen best ä mt att samtliga sockerbruk skall vara i drift. Detta
har inneburit att Sockerbolaget inte haft m ö jlighet
till den kostnadsanpassning som en strukturrationalisering skulle inneburit
utan tv ä rtom tvingats till h ö gre kostnader. Mot denna bakgrund kan en till ä mpning av prisstoppsreglerna inte anses relevant.
Dessutom f ö ruts ä tts i uppdraget att samtliga bruk skall vara i drift ä ven under den kommande perioden.

Med h ä nvisning till ovanst å ende synpunkter anh å ller vi att statens jordbruksn ä mnd
tar upp diskussioner med regeringen s ä
att en justering av f ö rhandlingsuppdraget betr ä ffande till ä mpningen
av prisstoppsreglerna å stadkommes.

Med v ä nlig h ä lsning

SOCKERBOLAGET AB

Bertil Jarblom Verxst direkt ö r

Kopia: Jordbruksdepartementet

80

Bilaga
5 Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

s ä rskilt yttrande av Eskil Arvidsson
och Viggo Fringel

I regeringens direktiv till jordbruksn ä mnden ang å onde
f ö rhandlingarna f ö r sockerbetor och socker h ä nvi.'5as till det under 1987 g ä llande allm ä nna
prisstoppet. T direktiven anges betr ä ffande
prisstoppet att "motsvarande riktlinjer som g ä llt f ö r priss ä ttningen i allm ä nhet
b ö r till ä mpas ocks å
f ö r jordbcuksreglerade
produkter". Vi vill h ä r redovisa v å r syn i denna fr å ga.

Regeringen beslutade den 30 januari 1987 om ett allm ä nt prisstopp. Prisstoppet och de med anledning av
prisstoppet gjorda utf ä stelserna har sedan dess successivt
avvecklats och helt upph ö rt fr å n den 31 januari 1988. Prisstoppet och gjorda utf ä stelsei: innebar f ö r f ö retag utanf ö r jordbruksregleringeri att prish ö jningar fick ske med vad som motiverades av intr ä ffade kostnads ö kningar.
F ö r l ö nekostnads ö kningar g ä llde d ä rvid
s ä rskilda regler med maximerat
procenttal och produktivitetsavdrag. Da prisstoppet och de utf ä stelser som f ö retagen
gjort ang å ende priss ä ttningen nu har upph ö rt att g ä lla, finns inga formella hinder ang å ende f ö retagens
m ö jligheter att via priserna nu kompensera
sig f ö r kostnads ö kningar.

F ö retagen utanf ö r jordbruksregleringen kan i tider utan prisstopp
till fullo kompensera sig f ö r kostnads ö kningar samt ä ven
i ö vrigt anpassa priserna efter
kostnads- och marknadssituationen.

Jordbruksregleringon inneb ä r att priserna ä r fastlagda under avtalsperioden.
De m ä tmetoder och den praxis som
hittills g ä llt har inneburit att det fastst ä llda kostnadskompensationsbeloppet inte ä ndrats i efterhand s å vida inte detta s ä rskilt angetts i avtalet. I
praktiken inneb ä r detta att den kostnadskompensation
som ges under en avtalsperiod ä ven kommer
att g ä lla framgent.

F ö r att samma behandling av f ö retagen inom och utom jordbruksregleringen skall ske
m å ste f ö retagen inom jordbruksregleringen f å
r ä tt att p å samma s ä tt
som ö vriga f ö retag h ö ja
priserna i syfte att kompensera kostnads ö kningarna
till fullo. Niv ä beloppet m å ste s å lunda
inkludera samtliga kostnads ö kningar. I
vissa situationer kan dock t ex tidpunkten f ö r
prish ö jningarna p å verkas men inte r ä tten
att erh å lla t ä ckning f ö r kostnaderna. Skulle beloppet till
de jord-bruksreglerade f ö retagen p å verkas av skrivningar i direktiven p å s å s ä tt att inte full kompensation ges s ä tts de jordbruksreglerade f ö retagen i en s ä mre
situation ä n ö vriga f ö retag. Detta st å r i s å fall i strid
med direktivens skrivning om "motsvarande riktlinjer som g ä llt i allm ä nhet
b ö r till ä mpas ocks å
f ö r jordbruksreglerade
produkter".

vi vill ocks å
kommentera jordbruksn ä mndens f ö rslag till ers ä ttning
f ö r betodlarna. F ö rslaget inneb ä r
att betodlarna inte erh å ller full kostnadskompensation.
Dessutom erh å lls inget belopp f ö r inkomstf ö ljsamhet.
Enligt ber ä kningsunderlaget ö kade kostnaderna i betodlingen med 23,5 Mkr. H ö jda sociala avgifter medf ö rde vidare kostnader om 0,15 Mkt. Vi finner det
otillfredsst ä llande att jordbruksn ä mndens f ö rslag
inte ens ger t ä ckning f ö r ö kade
kostnader inom odlingen. Priss ä ttningen
borde enligt v å r uppfattning avv ä gas s å att betodlingen
f å r t ä ckning f ö r kostnads ö kningen samt f å r
del av den allm ä nna inkomstutvecklingen som
tillkommet andra gruppet i samh ä llet. Det kan
enligt v å t uppfattning inte vara rimligt att
en grupp skall st å tillbaka. Vi vill i detta sammanhang
ocks å etinta om att f ö rta å rets gjotdes
ett schablonavdrag om 20 Mkt fr å n den framr ä knade ers ä ttningen
till betodlarna. Ä ven detta fann vi helt otimligt.

Prop.
1987/88: 165 Bilaga 2

Stockholm den 2
mats 1988

I //

n C.- f 4

IJ
Uvd'lC>6-'

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

82