Prop. 1987/88:167

Regeringens
proposition

1987/88:167 1

om en
femte AP-fondstyrelse

Prop.

1987/88:167

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 24 mars 1988.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Bengt
K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

En
femte AP-fondstyrelse föreslås inrättad med samma inriktning och uppgifter som
den fjärde fondstyrelsen. Den femte fondstyrelsen skall alltså huvudsakligen
placera medel i aktier. Den skall ha en egen adminstration men i övrigt vara
underkastad samma regelsystem som gäller för den fjärde fondstyrelsen.

Fjärde
och femte fondstyrelserna föreslås tilldelas högst en procent vardera av det
sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första -tredje fondstyrelserna
förvaltar.

Fondstyrelserna
föreslås liksom hittills inte få förvärva så många inregistrerade aktier i ett
aktiebolag att de genom dessa får majoriteten i bolaget.

Den
femte fondstyrelsen föreslås inrättad den Ijuli 1988.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 167

Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 26, 28-30, 32, 33, 35, 37,
40-43 §§ samt huvudrubriken närmast före 26§ lagen (1983:1092) med reglemente
för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:167

Nuvarande
lyddse

1

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3§ lagen (1981:691) om
socialavgifter, 1§ lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt samt I § lagen (1983:1086)
om vinstdelningsskatt skall ingå till allmänna pensionsfonden, skall förvaltas
av nio styrelser, nämligen första fjärde fondstyrelserna samt första—femte
löntagarfondstyrelserna.

Bestämmelser om första tredje fondstyrelserna finns i 2-25
§S samt om ijärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna i 26-43 §§.

§

Föreslagen
lyddse

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3§ lagen (1981:691) om
socialavgifter, 1§ lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt samt 1 § lagen (1983:1086)
om vinstdelningsskatt skall föras till allmänna pensionsfonden, skall
förvaltas av tio styrelser, nämligen första—femte fondstyrelserna samt första-femte
löntagarfondstyrelserna. , Bestämmelser om första tredje fondstyrelserna finns
i 2-25 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna och löntagarfondstyrelserna
i 26-43 §§.

2§'

Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

l.till första fondstyrelsens förvaltning
tilläggspensionsavgifter som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga
samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten,
kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,

2.
till andra
fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs av andra
arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser månad med ett
avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

3.
till tredje
fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter samt

4.
till varje
fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinstskatten och av
vinstdelningsskatten.

Vad som
sägs i första stycket 1 -4 gäller med den begränsning som följer av
bestämmelserna i 26 och 27 §§ om ffårde fondstyrelsens och
löntagarfondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Vad som
sägs i första stycket 1 -4 gäller med den begränsning som följer av
bestämmelserna i 26 och 27 §§ om fjärde och femte fondstyrelsernas samt
löntagarfondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras
avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

Senaste lydelse 1984:864.

Nuvarande
lydelse

III Fjårde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna.

Föreslagen
lydelse

III Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelser-

Prop.
1987/88:167

26 Riksförsäkringsverket
skall till fjärde fondstyrelsens förvaltning överföra de medel, som styrelsen
rekvirerar hos verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första,
andra och tredje fondstyrelserna i förhällande till kapitalbehållningarna
enligt dessa styrelsers balansräkningar avseende ställningen vid utgången av
närmast föregående år.

Till fondstyrelsens förvaltning skall också, med den
begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastningen av de medel som
styrelsen förvaltar.

Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte
fondstyrelsernas förvaltning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos
verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första, andra och tredje
fondstyrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers
balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fiärde
och femte fondstyrelsernas förvaltning skall också, med den begränsning som
följer av 28 §, hänföras avkastningen av de medel som stvrdserna förvaltar.

De
medel som överförs till fond-styrdsens förvaltning får uppgå till högst 2350
miljoner kronor.

De
medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses förvaltning får
uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången
av närmast föregående kalenderår på de medel som första—tredje fondstyrelserna
förvaltar.

Fjärde
fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall varje är före utgången av maj
månad till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvaltning överföra en
avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av
nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av
de medel som styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket,
omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som skett frän det medlen
tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

Fjärde och
femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna skall varje är före utgången
av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvaltning överföra
en avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av
nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan
av de medel som styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket,
omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det medlen
tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en
del av räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen
minskas i motsvarande mån.

- Senaste lydelse 1984:1034.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1987/88:167

Avkastningen från fjärde fond- Avkastningen från fjärde och

styrelsen
skall fördelas mellan förs- femte
fondstyrelserna skall fördelas

ta, andra
och tredje fondstyrelserna mellan första, andra och
tredje

i
förhållande till de avräkningar fondstyrelserna
i förhållande till de

som har
skett enligt 26 § första styc- avräkningar
som har skett enligt

ket till
och med det år som avkast- 26 § första stycket till och med
det

ningen
avser. Avkastningen från år som
avkastningen avser. Avkast-

löntagarfondstyrelserna
skall förde- ningen från löntagarfondstyrelserna

las lika
mellan första, andra och skall fördelas lika mellan första,

tredje
fondstyrelserna. andra och tredje fondstyrelserna.

29 §

Envar av Qärde fondstyrelsen Var och en av fjärde och femte

och
löntagarfondstyrelserna skall fondstyrelserna
samt löntagar-

med
de medel som styrelsen fondstyrelserna
skall med de medel

förvaltar
betala kostnaderna för som styrelsen förvaltar betala kost-

dess
verksamhet och för revisionen naderna
för dess verksamhet och

av dess
förvaltning. för revisionen av dess förvaltning.

30 § '

Fjärde fondstyrelsen skall bestå Var och en av fjärde och femte

av fjorton ledamöter som förordnas fondstyrelserna skall
bestå av fjor-

av regeringen. Av ledamöterna ut- ton ledamöter som förordnas av re

ses två efter förslag av sammanslut- geringen. Av ledamöterna utses två

ningar som företräder kommuner- efter förslag av sammanslutningar

na, tre efter förslag av rikssam- som företräder kommunerna, tre

manslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslut-

efter förslag av rikssammanslut- ningar av arbetsgivare, fem efter

ningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar av

förslag av rikssammanslutningar arbetstagare och två efter förslag av

inom kooperationen. rikssammanslutningar inom koope-

rationen.

Om förslag inte avges förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i
riket bosatta svenska medborgare.

32 §

Ledamöter och suppleanter i fjär- Ledamöter och suppleanter i Qär-

defondstyrdsen förordnas för tiden de och femte
fondstyrelserna för-

intill dess balansräkning har fast- ordnas för tiden intill dess balans

ställts under tredje året efter det då räkning har fastställts under tredje

förordnandet meddelades. året efter det då förordnandet med-

delades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna
förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter
det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider
eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit
förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot
respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 §§.

' Senaste lydelse 1984:191. 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:167

33 §

Av de utan förslag utsedda leda- Av de utan förslag utsedda leda

möterna i fjärde fondstyrelsen för- möterna i fjärde och femte jondsty-

ordnar regeringen en till ordförande rdserna förordnar regeringen en till

och en till vice ordförande. ordförande
och en till vice ordfö-

rande / vardera styrelsen. För varje löntagarfondstyrelse
förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice
ordförande.

35 §

F]årde fondstyrelsen får placera Vfårde och femte fondstyrelserna

de medel som styrelsen förvaltar får placera de medel som styrelser-

na förvaltar

1.
i aktier i
svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver bank- eller
försäkringsrörelse,

2.
i
standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i sådana aktiebolag som
avses i 1,

3.1 sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som
avses i I,

4.
i aktier i utländska
aktiebolag samt i sädana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska aktiebolag,

5.
som riskkapital
i svenska ekonomiska föreningar samt

6.
i andelar i
svenska kommanditbolag.

Fondstyrelsen får inte förvärva Fondstyrelserna får inte förvärva

värdepapper enligt första stycket 4 i värdepapper
enligt första stycket 4 i

sådan omfattning att värdepappe- sådan
omfattning att värdepappe

rens sammanlagda värde kommer rens
sammanlagda värde kommer

att överstiga en procent av värdet att
överstiga en procent av värdet

av de medel som styrelsen av de medel som respektive styrelse

förvaltar. förvaltar.

Allmänna pensionsfonden fär inte vara komplementär i ett
kommanditbolag.

37 S

¥'iårde fondstyrelsen får inte för- Fjärde och femte fondstyrelserna

värva mer än tio procent iiv aktier- får
vardera inte förvärva så många

na i ett aktiebolag, om aktierna är vid
Stockholms fondbörs inregistre-

inregistrerade vid Stockholms rade aktier
i ett aktiebolag att des

fondbörs. Har aktierna olika sa uppgår lill
mer än tio procent av

röstvärde, får fondstyrelsen inte samtliga
aktier i bolaget eller, om

förvärva större antal än att rösteta- aktierna
har olika röstvärde, att

let för aktierna utgör högst tio pro- röstetalet
för aktierna uppgår till

cent av röstetalet för samtliga ak- mer
än tio procent av röstetalet för

tier i bolaget. samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte En löntagarfondstyrelse får inte

förvärva så många vid fondbörsen förvärva så många vid fondbörsen

inregistrerade aktier i ett aktiebolag inregistrerade aktier i ett aktiebolag

att dessa uppgår till åtta procent att dessa uppgår till sex procentel-

■* Senaste lydelse 1987:1326. 5

Nuvarande
lyddse

eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna
har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till åtta procent eller
mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Föreslagen
lydelse

ler mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna
har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till sex procent
eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Prop. 1987/88:167

För
fjärde jöndstyrdsen förordnar regeringen fyra revisorer att granska
styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av
bankinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 30 §
får föreslå ledamöter i jöndstyrdsen.

För vardera av fjärde och femte fondstyrelserna förordnar
regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna
utses en på förslag av bankinspektionen och två efter samråd med de
sammanslutningar som enligt 30 § får föreslå ledamöter i fondstyrelserna . Om
ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som föreskrivs i 21 §.

41 S

För varje
löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens
förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen. Revisorer
får vara gemensamma för fjärde fondstyrelsen och en eller flera löntagarfondstyrelser.

För varje
löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens
förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen. Revisorer
får vara gemensamma för fjärde och femte fondstyrelserna saml en eller flera
löntagarfondstyrelser.

För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de
utan förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen.

42 §

Riksförsäkringsverket
och riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtande över fjärde fondstyrelsens
och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Utlåtandena skall överlämnas
till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Riksförsäkringsverket
och riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtande över fjärde och femte
fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.
Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter
räkenskapsåret.

Föreskrifterna
i 5 § andra stycket, 7-10 §§, 14 §, 15 §, 15 a § första stycket, 16 § samt
22-25 §§ gäller också i fråga om fjärde fondstyrelsen och
löntagarfondstyrelserna.

Föreskrifterna
i 5 § andra stycket, 7-10 §§, 14 §, 15 §, 15 a § första stycket, 16 § samt
22-25 §§ gäller också i fråga om Qärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

-' Senaste lydelse 1987:1326.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1987/88:167

Om
en löntagarfondstyrelse den Ijuli 1988 har fler aktier i ett bolag än vad som
medges i 37 § fär löntagarfondstyrelsen även i fortsättningen inneha högst
samma andel av aktierna i bolaget.

Finansdepartementet Prop. 1987/88:167

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1988

Närvarande:
Statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson,
Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén.

Föredragande:statsrådet
Johansson

Proposition om en femte AP-fondstyrelse 1 Inledning

Allmänna
pensionsfonden (AP-fonden) bildades i samband med att lagstiftningen om en
allmän tilläggspension (ATP) genomfördes år 1960 (prop. 1959:100, Särsk. Ul, rskr.
269, SFS 1959:293). Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden. AP-fonden har till uppgift att
förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera försäkringen för
tilläggspension. Syftet med fonden är dels att klara tillfälliga påfrestningar
i pensionssystemet, dels att möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället.
Förvaltningen av fondens medel uppdrogs från början åt tre fondstyrelser,
benämnda första, andra och tredje fondstyrelsen. En fiärde fondstyrelse
inrättades i samband med att AP-fonden fick rätt att placera medel i aktier fr.o.m.
år 1974 (prop. 1973:97, NU 58, rskr. 237, SFS 1973:503). Genom ett
riksdagsbeslut år 1983 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092)
inrättades fr. o. m. år 1984 fem nya styrelser inom ramen för AP-fonden. Dessa
fondstyrelser, som kallas löntagarfondstyrelser, skall i första hand placera fondmedel
på aktiemarknaden.

I
propositionen 1987/88:11 om ändringar i reglementet för allmänna
pensionsfonden, m.m. som behandlade bl.a. riksdagens insyn i fondförvaltningen
och en utvidgning av placeringsreglerna för fondstyrelserna aviserade jag att
jag hade för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om att inrätta en
ny fondstyrelse inom ramen för AP-fonden. Fondstyrelsen skulle i huvudsak få
samma inriktning och uppgifter samt vara underkastad samma regler som i dag
gäller för fjärde fondstyrelsen.

Riksdagen
bereddes tillfälle att ta del av propositionen i denna del (NU1987/88:10, rskr.
111).

Under
senare år har en rad åtgärder vidtagits beträffande fondstyrelsernas
placeringsverksamhet. Enligt den nyss nämnda propositionen utvidgades till
exempel placeringsreglerna för första-tredje fondstyrelserna i två hänseenden.
Fondstyrelserna fick möjlighet att i viss utsträckning ge direktlån till bolag
och föreningar utan borgensförbindelse från staten eller

en kommun.
Vidare fick fondstyrelserna möjlighet att i placeringssyfte Prop. 1987/88:167
förvärva fast egendom. Även när det gäller de övriga fondstyrelserna utvidgades
placeringsreglerna. Den Qärde fondstyrelsen fick möjlighet att placera medel i
standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier. Vidare förbättrades
styrelsernas möjligheter att på ett effektivt sätt förvalta likvida medel
genom att de fick rätt att placera sådana medel i värdepapper med lång löptid
och en väl fungerande andrahandsmarknad.

Som ännu en åtgärd föresläs nu att ytteriigare AP-fondmedel
skall tillföras riskkapitalmarknaden.

Förändringarna kommer sammantaget att medföra att AP-fonden
-förutom förbättrade möjligheter att uppfylla de grundläggande kraven på god
avkastning, långsiktighet och riskspridning - kommer att ges vidgade
möjligheter när det gäller att ge stöd till och bidra till utvecklingen av
näringslivet och på så sätt trygga tillväxten i den svenska ekonomin pä lång
sikt.

Med de vidgade placeringsmöjligheter som AP-fonden nu
föreslås få kan därmed också ett större utrymme ges för insatser av dels
näringspolitisk karaktär, bl. a. vad gäller små och medelstora företag, dels regionalpolitisk
karaktär, genom att riskvilligt kapital i ökad utsträckning ställs till näringslivets
förfogande.

År 1984 inrättades Stiftelsen Småföretagsfonden (prop.
1983/84:135, NU 42, rskr. 379) med huvuduppgift att delta i finansieringen av investment-
och utvecklingsbolag som i sin tur är inriktade på att göra placeringar av
riskkapital i små och medelstora företag. Fonden kan också placera riskkapital
direkt i rörelsedrivande företag.

Småföretagsfonden tillfördes 100 milj. kr. av medel från AP-fonden.
I propositionen konstaterades härvid att fondens kapital kunde komma att höjas
om det visar sig behövligt. Genom riksdagens beslut våren 1987 (prop.
1986/87:74, NU 30, rskr. 271) tillfördes fonden ytteriigare 100 milj. kr. De
utökade resurserna innebär att fonden får möjlighet att satsa en större del av
sitt kapital i regionalpolitiskt prioriterade regioner.

En stor efterfrågan på Småföretagarfondens medel har
noterats. Fråga huruvida ytterligare medel bör tillföras småföretagsfonden får
bedömas i ett annat sammanhang.

Inom finansdepartementet har upprättats en promemoria (Ds
1988:12) En femte AP-fondstyrelse. Promemorian innehäller bl. a. en redogörelse
för Qärde fondstyrelsens verksamhet. Denna redogörelse bör fogas till
protokollet som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Tanken på ytterligare en fondstyrelse som huvudsakligen
placerar tilldelade medel i aktier är inte ny. I sitt huvudbetänkande (SOU
1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi framhöll kapitalmarknadsutredningen
att man på sikt borde låta AP-fondens aktieförvärv ske genom inrättandet av en
femte fondstyrelse, utrustad med egen administration. En sådan åtgärd var
enligt utredningen motiverad för att motverka att Qärde fondstyrelsen på sikt
byggde upp ett faktiskt ägaransvar i en mängd företag.

I enlighet med vad jag uttalade i prop. 1987/88:11 tar jag
nu upp frågan 9

ti Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 167

om att inrätta en femte AP-fondstyrelse. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för socialdepartementet. Samtidigt föreslår jag att
medelstilldelning till Qärde och femte fondstyrelserna i fortsättningen bestäms
i förhållande till storleken av de medel som första - tredje fondstyrelserna
förvaltar.

En femte fondstyrelse skall inte få till följd att
fondstyrelsernas totala andel av aktier i ett bolag ökas. Mitt förslag i denna
del medför därför att löntagarfondstyrelsernas högsta andel i ett bolag måste
minskas något.

Inrättandet av en femte AP-fondstyrelse skall-som jag ovan
redogjort för-tillsammans med de ändringar som riksdagen beslutade i höstas ses
som ett led i översynen av AP-fondens verksamhet. Översynen har inneburit att
riksdagens insyn i verksamheten utökats samtidigt som ganska genomgripande
ändringar genomförts beträffande placeringsverksamheten.

Vid remissbehandlingen av detta ärende har framförts
förslag till även andra ändringar i fondreglementet. Mot den bakgrund som jag
lämnat här är emellertid nägon ytterligare översyn av AP-fondens verksamhet
från min sida inte aktuell.

Jag kan
avslutningsvis nämna att pensionsberedningen (S 1984:03) gör en översyn av
vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. Beredningen beräknas slutföra
sitt arbete vid kommande årsskifte.

Prop. 1987/88:167

2 En femte AP-fondstyrelse inrättas

Mitt
förslag: En femte AP-fondstyrelse inrättas med samma inriktning och uppgifter
som den Qärde fondstyrelsen.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Bankinspektionen, riksförsäkringsverket, fullmäktige i Sveriges riksbank, Qärde
löntagarfondstyrelsen, styrelsen för Stockholms fondbörs, LO, TCO och
Landstingsförbundet tillstyrker förslaget medan näringslivets företrädare
avstyrker, däribland SAF, Industriförbundet, Bankföreningen,
Köpmannaförbundet, Småföretagarnas Riksorganisation, Företagarförbundet,
Sveriges Grossistförbund och Stockholms handelskammare. Kooperativa förbundet
anser att frågan om ATP-systemet som kapitalförvaltare först bör utredas innan
beslut om en femte fondstyrelse fattas.

Skälen för
mitt förslag: ATP-systemet är i grunden ett fördelningssystem, som i princip
innebär att de pensioner som betalas ut löpande finansieras genom inbetalning
av avgifter. För att trygga kommande pensionsutbetalningar krävs dock att de
medel som fonderats inom ramen för AP-fonden har en så god avkastning som
möjligt. Avgörande för ATP-systemets utveckling är också en fortsatt långsiktig
tillväxt i den svenska ekonomin. En sådan tillväxt förutsätter bl.a. att
riskvilligt kapital kan ställas till det svenska näringslivets förfogande.

Avgifterna till försäkringen för tilläggspension har under
senare år täckt

10

en allt mindre
del av pensionsutbetalningarna. År 1984 täckte avgifterna 90 %av dessa
utbetalningar. Motsvarande täckningsgrad förär 1986 var82%. Enligt
Långtidsutredningens (LU 87) bedömning kommer täckningsgraden för år 1995 att
vara så låg som 66% om inga avgiftshöjningar sker (SOU 1987:3 s. 149). För att
man i göriigaste mån skall kunna hålla nere den ökning av avgiftsuttaget som
blir ofrånkomlig med LU 87:s perspektiv, är det angeläget att man ser till att
avkastningsmöjligheterna för AP-fondens medel är goda. En väg att åstadkomma
detta är att också fortsättningsvis använda en del av AP-fondmedlen för
placering på aktiemarknaden. Trots utvecklingen på denna marknad under hösten
1987 har avkastningen på medel som placerats i aktier i ett längre tidsperspektiv
varit hög.

Det är
också, som jag nämnde, önskvärt att AP-fondmedel även fortsättningsvis kan
ställas till det svenska näringslivets förfogandeoi form av riskvilligt
kapital. Att det föreligger ett stort behov av sådant kapital i de svenska företagen
framgår av att emissions- och introduktionsvolymerna för börsföretag under år
1987 steg till 5,6 miljarder kr. mot 4,4 miljarder kr. för år 1986. Av detta
belopp omfattade nyemissionerna 3,8 miljarder kr. Härtill kommer att aktier för
ytterligare 2,8 miljarder kr. emitterades av företag utanför börsen, exklusive
riktade emissioner av konverteringslån.

Fjärde
fondstyrelsens aktieinnehav motsvarar i dag en andel om ca 2% av marknadsvärdet
på de aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Styrelsens innehav
har därmed nått en sådan omfattning att det av marknadsskäl inte bör bli
särskilt mycket större. En uppdelning av fondstyrelsen i två mindre enheter
skulle i och för sig vara möjlig att genomföra. Emellertid skulle en sådan
delning vara förenad med så stora tekniska och praktiska svårigheter att den
framstår som en mindre lämplig lösning. I stället bör enligt min mening den
lösning som ursprungligen föreslogs i kapitalmarknadsutredningens
huvudbetänkande väljas. Denna innebär, som tidigare nämnts, att ytterligare en
fondstyrelse inrättas med uppgift att placera AP-fondmedel i aktier. - Den nya
fondstyrelsen bör fungera som en självständig enhet, med egen administration.
Den bör ha samma möjligheter att placera medel som Qärde fondstyrelsen har i
dag. Också i övrigt bör samma regler gälla som nu gäller för Qärde fondstyrelsen.

Prop. 1987/88:167

3 Tilldelningen av medel till ijärde och femte fondstyrelserna

Mitt
förslag: Fjärde och femte fondstyrelsen skall vardera tilldelas medel som
motsvarar högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel
som första - tredje fondstyrelserna förvaltar.

Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Bankinspektionen,
riksförsäkringsverket, TCO och

II

Landstingsförbundet tillstyrker förslaget. Fullmäktige för
Sveriges riks- Prop. 1987/88:167 bank anför att den föreslagna regeln medför
att delfondens placeringskapacitet och storlek avgörs av den allmänna
sparandeutvecklingen och inte av marknadsskäl — en anknytning vars innebörd
framstår som oklar. Fjärde fondstyrelsen föreslår en konstruktion som bättre
anknyter till aktiemarknadens omfattning och struktur och Qärde fondstyrelsens
nuvarande marknadsandel. LO anser att gränsen bör bestämmas i förhållande till
Qärde fondstyrelsens nuvarande marknadsandel om tre procent av aktiemarknaden.
SAF - som särskilt yttrat sig i denna fråga - anser att medelstilldelningen
liksom hittills bör underställas riksdagens prövning vid varje enskilt fall.

Bankinspektionen anför att tydliga riktlinjer för
medelstilldelningen bör ges. RFV anför också att en mer exakt teknik för
medelstilldelningen bör väljas så att onödiga tolkningsdiskussioner undviks i
framtiden.

Skälen för mitt förslag: De AP-fondmedel som överförs till
Qärde fondstyrelsens förvaltning får uppgä till högst 2 350 milj. kr. De
successiva tillskotten av medel - från det ursprungliga beloppet 500 milj. kr.
- till fondstyrelsens förvaltning har vid varje tillfälle beslutats av
riksdagen efter det att fondstyrelsen gjort framställningar härom till
regeringen. Enligt min mening bör riksdagen nu i stället ange en övre gräns för
hur mycket medel som bör överföras till Qärde resp. femte fondstyrelsernas
förvaltning. Gränsen bör sättas i närheten av det belopp som i dag har
tilldelats Qärde fondstyrelsen.

Den av LO föreslagna begränsningsregeln kan enligt min
mening bli svår att tillämpa till exempel vid stora tillfälliga
kurssvängningar. Gränsen för vardera av Qärde och femte fondstyrelsernas
tilldelning bör hellre bestämmas till en procent av anskaffningsvärdet vid utgången
av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna
förvaltar, för närvarande 290 miljarder kr. I anledning av riksbankens
påpekande vill jag åter poängtera att utgångspunkten för att inrätta en femte AP-fondstyrelse
hela tiden varit att skapa vidgade placeringsmöjligheter inom ATP-systemet
samtidigt som Qärde fondstyrelsen nått en storlek och omfattning på
aktiemarknaden som gör att den av marknadsskäl inte bör bli mycket större.
Utgångspunkten för en femte fondstyrelse har varit att denna bör tillföras
medel motsvarande de som under årens lopp tillförts den Qärde fondstyrelsen.
Det marknadspolitiska perspektivet har sålunda spelat en viktig roll när det
gällt att bestämma storleken på Qärde och femte fondstyrelserna även om gränsen
till sin tekniska konstruktion knyts till ett anskaffningsvärde.

Det bör dock inte för den femte fondstyrelsens del komma i
fråga att

rekvirera hela det tillgängliga beloppet vid ett och samma tillfälle. Den

femte fondstyrelsen bör i stället byggas upp i en takt som svarar mot den

nya organisationens möjlighet att etablera sig på marknaden. Som en

riktpunkt har här nämnts Qärde fondstyrelsens uppbyggnadstakt. Jag för

utsätter därvid att femte fondstyrelsen och också den Qärde - som får ett

icke oväsentligt tillskott genom den nya regeln - kommer att agera på ett

sådant sätt att de inte rubbar marknadens förtroende för dem som seriösa

placerare. 12

Förslaget
innebär inte att riksdagen kommer att förlora den löpande insynen i och
kontrollen över fondstyrelsernas medelstilldelning. Genom den tidigare nämnda
ändringen i reglementet (SFS 1987:1326), som trätt i kraft den 1 februari 1988,
skall regeringen nämligen före utgången av april månad varje år genom en
skrivelse till riksdagen överlämna samtliga fondstyrelsers
verksamhetsberättelser. Riksdagsledamöterna har därvid rätt att väcka motioner
i anslutning till regeringens skrivelse.

Prop. 1987/88:167

4 Begränsningen av AP-fondens totala innehav av inregistrerade
aktier i ett bolag skall vara oförändrad

Mitt förslag: Femte fondstyrelsen, liksom den Qärde, får
inte förvärva sä mänga inregistrerade aktier i ett aktiebolag att de uppgår
till mer än 10% av samtliga aktier i bolaget, eller om aktierna har olika röstvärde,
att röstetalet för de inregistrerade aktierna utgör mer än 10% av röstetalet
för samtliga aktier i bolaget. Detta medför i sin tur att varje
löntagarfondstyrelses högsta andel måste minskas från mindre än åtta till
mindre än sex procent så att AP-fondens högsta totala andel av inregistrerade
aktier i ett bolag - liksom hittills -inte kan bli 50% eller högre.

Bestämmelserna
i 37 § första stycket reglementet har justerats i förtydligande syfte.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Bankinspektionen, TCO och Landstingsförbundet tillstyrker förslaget. Fjärde
löntagarfondstyrelsen anser att den femte fondstyrelsen bör jämställas med
löntagarfondstyrelserna i detta hänseende. Aktiespararna anser att den högsta
totala andelen bör sänkas till 20%. Av de som därutöver yttrat sig i denna del
avstyrker SAF, Industriförbundet och Bankföreningen.

Skälen för
mitt förslag: Den begränsningsregel som i dag gäller för Qärde fondstyrelsen
infördes den Ijanuari 1980 efter förslag av kapitalmarknadsutredningen (prop.
1978/79:165, NU 1979/80:10, rskr. 62, SFS 1979:1056). I propositionen uttalade
departementschefen att en naturlig utgångspunkt i frågan om en begränsning av
fondstyrelsens aktieinnehav måste vara att man bör slå vakt om AP-fondens
karaktär som en i huvudsak kapitalplace-rande institution (prop. 1978/79:165 s.
126f). Denna ställning kunde enligt hans uppfattning knappast förenas med
mycket långtgående engagemang i ett visst eller vissa företag. Bestämmande för
hur stort aktieinnehav som borde tillåtas i samma bolag måste bli en avvägning
mellan intresset av att undvika alltför omfattande engagemang i vissa bolag och
vikten av att fondstyrelsens verksamhet för att förse näringslivet med riskvilligt
kapital inte försvårades alltför mycket. Departementschefen fann att en gräns
på 10% kunde vara lämplig. Syftet med en sådan begränsningsregel borde

13

enligt
hans mening vara att bl.a. ge fondstyrelsen ett visst spelutrymme Prop.
1987/88:167 inom vilket den kunde utöva sin placeringsverksamhet. I de fall där
fonden vid begränsningsregelns ikraftträdande hade mer än 10% av aktierna i ett
enskilt bolag borde fondstyrelsen emellertid inte tvingas avyttra den överskjutande
delen.

Inför beslutet om att införa löntagarfondstyrelserna hade
den s. k. fondgruppen (en interdepartemental arbetsgrupp) föreslagit att
begränsningsregeln för Qärde fondstyrelsens aktieförvärv skulle upphävas och
ersättas med en gemensam begränsningsregel av innebörd att AP-fondens samlade
aktieinnehav i ett bolag, vars aktier är inregistrerade vid Stockholms
fondbörs, måste vara mindre än 50%. Därmed skulle en gemensam begränsningsregel
komma att gälla för Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna.
Departementschefen uttalade för sin del att syftet bakom begränsningsregeln för
fjärde fondstyrelsen och den regel som fondgruppen hade föreslagit väsentligen
var att förhindra att institutioner av den typ som fondstyrelserna
representerar får ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas ta på sig
ett företagaransvar (prop. 1983/84:50 s. 79). Departementschefen förklarade att
han delade bedömningen att fondstyrelserna inte skulle ta pä sig ett företagaransvar.
Med detta borde enligt hans mening i första hand förstås att fondstyrelserna
inte skulle ta på sig ett fortlöpande huvudansvar för nägot företags
förvaltning. Däremot ansåg han att styrelserna borde ta på sig ett för denna
typ av aktieägare normalt delägaransvar, vilket bl. a. innebär att de
tillsammans med andra ägare bör ange målsättningen för företagen och verka för
att företagen har väl fungerande ledningsorgan. Departementschefen fann för
egen del att övervägande skäl talade för att Qärde fondstyrelsen och
löntagarfondstyrelserna skulle åläggas begränsningsregler som maximerade
innehavet i varje enskilt börsföretag. För att styrelsernas oberoende och
självständighet skulle bevaras fullt ut borde dock begränsningsregeln inte få
den gemensamma utformning som fondgruppen hade föreslagit utan i stället anges
som en gräns för var och en av fondstyrelserna. Därvidlag ansåg han att begränsningen
till 10% av röstetalet för Qärde fondstyrelsen borde stå kvar. För var och en
av löntagarfondstyrelserna borde gälla att innehavet inte fick motsvara 8%
eller mer av röstetalet. Någon motsvarande begränsning borde däremot inte gälla
beträffande aktier som inte är börsnoterade.

Effekten
av de ovan redovisade begränsningsreglerna är alltså den, att

AP-fonden samlat aldrig kan inneha inregistrerade aktier motsvarande

50% eller mer av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag. Den principen

bör enligt min mening gälla också fortsättningsvis, dvs. även efter det att

en femte fondstyrelse har inrättats. Detta innebär att de nuvarande be

gränsningsreglerna i reglementet måste ändras. Med hänsyn till samman

sättningen av de olika fondstyrelsernas aktieinnehav och styrelsernas vari

erande grad av engagemang i skilda bolag bör den begränsning som i dag

gäller i fråga om Qärde fondstyrelsens innehav kvarstå oförändrad. Det

utrymme — inom den givna ramen om 50% — som krävs för den femte

fondstyrelsen bör således räknas av från det sammanlagda utrymme som

löntagarfondstyrelserna i dag disponerar. Eftersom avsikten med den nya

fondstyrelsen är att den — av skäl som redovisats tidigare — skall fungera 14

på samma
sätt som den Qärde fondstyrelsen, bör den ha samma uppbyggnad, funktion och
verksamhetsinriktning som denna. Därför bör begränsningen också för den femte
fondstyrelsen bestämmas till högst 10%. Detta medför i sin tur att varje
löntagarfondstyrelses innehav av inregistrerade aktier i ett aktiebolag måste
begränsas från mindre än 8% till mindre än 6% av samtliga aktier i samma bolag.

I samband
med att riksdagen behandlade ovan nämnda ändringar i reglementet i höstas (prop.
1987/88:11, NU 10, rskr. 111) uttalade näringsutskottet (betänkandet s.20) att
det var angeläget att full klarhet skapades om begränsningsregelns innebörd.
Som föredragande statsrädet anförde i propositionen om löntagarfonder (prop.
1983/84:50 s. 120) skall begränsningen i fråga om fondstyrelsernas rätt att
förvärva aktier endast omfatta aktier som är inregistrerade vid fondbörsen. Säväl
Qärde fondstyrelsen som löntagarfondstyrelserna får således fritt förvärva
andra aktier. För att förtydliga detta föreslår jag vissa redaktionella
ändringar i 37 § första stycket reglementet. Därmed bör ytterligare
tolkningsproblem kunna undvikas.

Prop. 1987/88:167

5 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Mitt förslag: Reglerna om den femte fondstyrelsen skall
träda i kraft den Ijuli 1988.

Om
en löntagarfondstyrelse då innehar fler aktier i ett bolag än vad som medges i
den nya begränsningsregeln får styrelsen även i fortsättningen övergångsvis
inneha högst samma andel av aktierna i bolaget.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
SAF anser att den föreslagna övergångsbestämmelsen är oacceptabel då den
innebär att fondstyrelserna kan komma att få mer än 50% av aktierna i vissa
bolag.

Skälen för
mitt förslag: I samband med att Qärde fondstyrelsens begränsningsregel
infördes den Ijanuari 1980 (se avsnitt 4) tilläts fondstyrelsen även
fortsättningsvis inneha den högre andel aktier som fondstyrelsen innehade i
något eller några aktiebolag vid ikraftträdandet. Samma regel bör införas för
löntagarfondstyrelserna.

Syftet med
fondstyrelsernas aktieförvärv har - som jag har redogjort för — aldrig varit
att styrelserna skulle fä ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas
att ta på sig ett företagaransvar. Jag förutsätter därför att styrelserna inte
agerar så, att de tillsammans förvärvar så mänga börsregistrerade aktier i ett
bolag att denna situation uppstår. Det ligger därför i sakens natur att
fondstyrelserna eftersträvar att deras aktieinnehav kommer att rymmas inom de
gränser som nu föreslås. Jag har dock inte velat sätta en sista tidpunkt inom
vilken detta skall ha skett, då en sådan begränsning lätt kan få oönskade
effekter för aktiemarknaden.

15

6 Upprättat lagförslag Prop. 1987/88:167

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

lag
om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. Förslaget
har upprättats efter samråd med chefen för socialdepartementet.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta lagförslaget.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Utdrag ur
(Ds 1988:12) En femte AP-fondstyrelse Prop. 1987/88:167

Bilaga 1 4. Fjärde fondstyrelsen i dag

Fjärde fondstyrelsens verksamhet regleras numera i lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR), (prop.
1983/84:50, FiU 20, rskr. 122). Styrelsen består av Qorton ledamöter (prop.
1983/84:84, NU 24, rskr. 241, SFS 1984:191). Av dessa utses två efter förslag
av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar
av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och
två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Riksdagen beslutar om tilldelning av medel till
fondstyrelsen. För närvarande får de medel som överförs till styrelsens
förvaltning uppgä till högst 2350 milj. kr. Vid årsskiftet 1987/88 hade
fondstyrelsen rekvirerat hela detta belopp. Fondstyrelsen rekvirerar sina medel
hos riksförsäkringsverket. Medlen avräknas sedan på de medel som belöper på
första, andra och tredje fondstyrelserna i förhällande till dessa styrelsers
kapitalbehållning enligt balansräkningen vid utgången av närmast föregående år.
Fondstyrelsen skall varje år till första-tredje fondstyrelserna överföra en
avkastning för närmast föregående år beräknad till 3% av mervärdet av
förvaltade medel. Om avkastningen ett visst år varit högre skall överskottet
läggas till de övriga medel som styrelsen förvaltar.

Enligt reglementet skall styrelsen, inom ramen för vad som
är till nytta

för försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna

ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funk

tionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar pä riskkapital

marknaden. Styrelsen får placera sina medel i aktier i svenska aktiebolag

med undantag av bankaktiebolag och försäkringsbolag, i standardiserade

köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag, i konvertibla

skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, som

har utfärdats av svenska aktiebolag, i aktier i utländska aktiebolag, i

andelar i svenska kommanditbolag samt som riskkapital i svenska ekono

miska föreningar. Sistnämnda möjlighet tillkom år 1984 efter en ändring i

reglementet (prop. 1983/84:84, NU 24, rskr. 241, SFS 1984:191). Utvidg

ningen skedde i samband med att det i lagen om ekonomiska föreningar

gjordes vissa ändringar som syftade till att göra det möjligt för föreningar

att ta till sig riskvilligt kapital även frän andra än medlemmarna genom

särskilda kapitalinsatser (s. k. föriagsinsatser). Värdet av aktier i och skul

debrev av utländska bolag får inte överstiga 1 % av värdet av de medel som

fondstyrelsen förvaltar. Styrelsen får inte förvärva mer än 10% av aktierna

i ett aktiebolag, om aktierna är inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

Om aktierna har olika röstvärde får styrelsen inte förvärva större antal än

att röstetalet för aktierna utgör högst 10% av röstetalet för samtliga aktier i

bolaget. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller

för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondstyrelsen

placera medel hos riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte

får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifi

kat, företagscertifikat eller andra värdepapper med hög likviditet, avsedda 17

för den allmänna marknaden.

Fjärde fondstyrelsen låter
de lokala fackliga organisationerna i ett aktie- Prop. 1987/88:167 bolag
där styrelsen innehar aktier företräda 50% av styrelsens aktieinne- Bilaga
1 hav vid bolagsstämmor. I detta hänseende finns det emellertid inte några
tvingande bestämmelser för fondstyrelsen.

Styrelsen
skall före den 15 februari varje år redovisa för sin förvaltning underdel
närmast föregående räkenskapsåret. Detta sker genom att styrelsen lämnar en
förvaltningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning avseende
ställningen vid årets utgång. Årsredovisningen ingår sedan i en sammanställning,
som första - tredje fondstyrelserna gör beträffande samtliga fondstyrelsers
verksamhetsberättelser. Sammanställningen skall lämnas till regeringen före den
1 april året efter räkenskapsåret.

Regeringen
förordnar fyra revisorer med uppgift att granska styrelsens förvaltning. Sedan
revisionsberättelsen har kommit in till fondstyrelsen skall styrelsen omgående
överlämna förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen till regeringen,
som före den 1 maj samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.
Dessutom skall riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket årligen avge
utlåtanden över styrelsens förvaltning av tilldelade medel. Utlåtandena skall
överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Sedan
år 1975 överlämnar regeringen Qärde fondstyrelsens årsredovisning till
riksdagen. Fr.o.m. år 1977 sker detta genom en skrivelse till riksdagen.
Riksdagsledamöterna har rätt att väcka motioner i anslutning till skrivelsen.

Marknadsvärdet
på fondstyrelsens värdepappersportfölj var vid årsskiftet 1987/88 I0,4miljarder
kr. Marknadsvärdet var ca 5 miljarder kr. högre än anskaffningsvärdet. De
likvida medlen, som var placerade som bankinlåning och i företagscertifikat
och statsskuldväxlar, uppgick vid samma tidpunkt till 1 220 milj. kr. Nuvärdet
av fondens grundkapital var vid årsskiftet 4588 milj. kr. Vid årsskiftet
innehade styrelsen aktier motsvarande 8% eller mer av röstvärdet i fyra
börsnoterade bolag. I ett bolag motsvarade röstvärdet 9,7% av det sammanlagda
röstvärdet i bolaget.

Sammanställning av remissyttrandena över Prop. 1987/88:167

promemorian
(Ds 1988:12) En femte ''

AP-fondstyrelse

Efter remiss har yttranden avgetts av bankinspektionen,
riksförsäkringsverket, fullmäktige i Sveriges riksbank, Qärde fondstyrelsen, Qärde
löntagarfondstyrelsen, Aktiefrämjandet, Sveriges Aktiesparares riksförbund,
landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),
Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Landstingsförbundet och Kooperativa
förbundet.

Dessutom har yttranden inkommit från Industriförbundet,
Bankföreningen, TCO:are för fondomröstning och medlemsdemokrati. Svenska Köpmanmnaförbundet,
Småföretagarnas riksorganisation, Företagarförbundet och Sveriges
Grossistförbund.

Riksrevisionverket, första - tredje fondstyrelserna.
Centralorganisationen SACO/SR och Svenska Kommunförbundet har förklarat att
man avstår från att yttra sig.

Allmänna synpunkter på promemorian

Bankinspektionen, riksförsäkringsverket, fullmäktige i
Sveriges riksbank, Qärde löntagarfondstyrelsen, styrelsen för Stoclholms
fondbörs, LO, TCO, och Landstingsförbundet tillstyrker förslagen eller lämnar
dem utan erinran.

Aktrefrämjandet, Sveriges Aktiesparares riksförbund, SAF,
Industriförbundet, Bankföreningen, TCO:are för fondomröstning och medlemsdemokrati.
Köpmannaförbundet, Småföretagarnas riksorganisation, Företagarförbundet,
Sveriges Grossistförbund och Stockholms Handelskammare avstyrker förslaget i
dess helhet. De anför alt ett ökat statligt ägande inte gagnar det svenska
näringslivet, att det inte råder någon brist på riskvilligt kapital för
näringslivet samt att den ökade avkastning som kan förväntas på placeringar i
aktier är marginell i detta sammanhang.

Kooperativa förbundet anser att en allmän översyn av
förvaltningen av AP-fondens medel bör genomföras innan en femte fondstyrelsen
inrättas.

En femte AP-fondstyrelse

Bankinspektionen

Bankinspektionen anser att man genom att inrätta en ny
femte fondstyrelse

i stället för att bygga ut den Qärde fondstyrelsen dels uppnår förutsättning

ar för en ytterligare decentralisering av beslutsfunktionerna dels reellt

ökade möjligheter att sprida placeringarna. Risken för att det ytterligare

kapital som tillförs aktiemarknaden driver upp aktiekurserna enbart på

grund av de tilltänkta placeringarnas storlek skulle därmed ocksä kunna

minskas. 19

Riksförsäkringsverket Prop. 1987/88:167

Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot förslaget
att inrätta en femte ts"agä z AP-fond. Verkets ställningstagande grundas
på konstaterandet att värdetillväxten för medel som placerats på
aktiemarknaden, sett i ett längre tidsperspekt, har varit hög. Även om
tillväxttakten i framtiden blir lägre än under den historiskt sett gynnsamma
utvecklingen under 1980-talet, så kommer sannolikt aktieplaceringar på lång
sikt att ge minst lika hög avkastning som andra finansiella placeringsformer.
Ur allmänna pensionssystemets synpunkt finns sålunda, enligt verkets åsikt,
inget att invända mot att ytteriigare en del av det kapital som förvaltas av de
olika pensionsfonderna placeras på aktiemarknaden.

Fjärde löntagarfondslyrelsen

För aktiemarknadens gilla funktion är det en fördel att
flera stora, av varandra oberoende aktörer finns. Att skapa en ny AP-fondstyrelse
i stället för att tillföra Qärde AP-fondstyrelsen mer medel är därför ändamål-enligt.

LO

En femte AP-fond är en balanserande faktor mot stora
ägargrupper och bidrar till en jämnare fördelning av företagens vinster, de
tillfaller alla som är med i AP-systemet.

TCO

De erfarenheter som TCO har av Qärde AP-fondstyrelsens
arbete är i huvudsak positiva. För TCOs medlemmar är det viktigt att det
kapital som AP-fonden förvaltar får en god avkastning. Ocksä med hänsyn taget
till de risker som investeringar i aktier med nödvändighet för med sig anser
TCO det rimligt att AP-fondens möjligheter att göra investeringar i aktier
ökas. Ett inrättande av en femte AP-fondstyrelse skulle möjliggöra detta samtidigt
som den nuvarande Qärde AP-fondstyrelsens andel av aktiemarknaden bör
bibehållas på i stort sett nuvarande nivå.

Mot denna bakgrund tillstyrker TCO inrättandet av en femte
AP-fondstyrelse.

Aktiefrämjandet

Stiftelsen Aktiefrämjandet anser inte att förslaget skall
genomföras förrän alla motiv och strategier för ökat statligt styrt aktieägande
är redovisade.

Förslaget följer på den uppslitande löntagarfondsdebatten.
Oppositionen

mot löntagarfonderna har bibringats uppfattningen att systemet inte skall

tillföras ytterligare medel efter 1990. Det nu föreslagna kapitaltillskottet,

drygt 3,5mdrkr, motsvarar i ett slag tre Qärdedelar av löntagarfondernas

åriiga tillskoU. 20

LO-ledningen har därtill
föreslagit att hela 10%, ca 30 mdr kr av AP-fon- Prop. 1987/88:167 dernas
förmögenhet, skall kunna disponeras för aktieplaaceringar. Rege- Bilaga 2
ringen har inte avvisat förslaget.

Å
andra sidan övervägs förslag om att begränsa andra former av aktieägande, t ex
hos stiftelser.

Vid
normal finansförvaltning kommer en femte AP-fond endast att ge en försumbar
förbättring av den totala fondförmögenheten. Med en avkastningsskillnad på 5%
mellan aktie- och nuvarande fondförvaltning blir förbättringen, bortsett från
riskerna, 0,05 % per år

Den
stora strid som planerna pä ökat statligt styrt aktieägande ger upphov till
kommer troligen att skada aktiemarknaden mer än den gagnas av
kapitaltillförseln - inte minst gentemot utlandet.

Sveriges
Aktiesparares riksförbund (SARF)

SARF,
som är ett oberoende och partipolitiskt obundet riksförbund, verkar för ett
aktivt enskilt hushällssparande i aktier. Finansdepartementets förslag att
inrätta en 5:e AP-fond innebär i sak en utvidgning av det statliga ägandet av
svenskt näringsliv. Förbundet avstyrker därför bestämt departementets förslag.

Det
är SARF:s uppfattning att det är olämpligt att genomföra åtgärder som bidrar till
att utöka det statliga ägandet. I stället bör det genomföras åtgärder som
stimulerar det privata, enskilda aktieägandet.

Ett
ökat statligt och institutionellt ägande påverkar också aktiemarknadens funktionssätt.
Endast på en aktiemarknad med många enskilda aktörer kan företagen garanteras
emissioner och likviditet på ett tillfredsställande sätt. Många enskilda
aktörer är en förutsättning för en effektivt fungerande aktiemarknad.

SAF

Femte
AP-fondstyrelsen och avgiftsuttaget

Att
i görligaste mån hålla nere ökningen av avgiftsuttaget för ATP är en i

för sig lovvärd ambition. Det bidrag härtill, som en femte AP-fondstyrelse

enligt promemorians förslag kan lämna, är emellertid försumbart. Försla

get innebär, att de medel som överförs till den Qärde och till den femte

fondstyrelsens förvaltning får uppgä till högst en procent av det samman

lagda anskaffningsvärdet av de medel som första till tredje fondstyrelsen

förvaltar. Det betyder, att AP-fondens totala avkastning kommer att öka

med blott en hundradels procentenhet för varje procentenhet som avkast

ningen på av en femte AP-fond förvaltade medel överstiger den genom

snittliga avkastningen. Även om sålunda en femte AP-fond skulle uppnå en

avkastning som ligger 10 procentenheter över den genomsnittliga fondav

kastningen vilket är utomordentligt osannolikt-skulle AP-fondens totala

avkastning därmed öka med blott 0,1 procentenhet. Tillkomsten av en 21

femte AP-fondstyrelse lämnar sålunda inget reellt bidrat till
strävan att Prop. 1987/88:167

hålla avgiftsuttaget till ATP nere. Bilaga 2

AP-fonden och riskkapitalförsörjningen

Att AP-fondmedel skulle erfordras för att trygga
näringslivets försörjning med riskvilligt kapital, är heller inte riktigt.
Detta har Svenska Arbetsgivareföreningen tidigare i en rad sammanhang
framhållit. Lönsamma investeringsprojekt finner alltid sin finansiering pä en
fungerande kapital- och aktiemarknad. Tillskott av riskkapital i form av AP-fondmedel
leder å andra sidan inte till ökade investeringar i en situation med
otillräcklig lönsamhet.

Möjligen är tanken, att AP-fonden skulle ställa
riskvilligt kapital till näringslivets förfogande med lägre krav på räntabilitet,
än vad som gäller för aktiemarknaden i övrigt. I promemorian antyds en sådan
tankegång. Det anförs, att utvecklingen på aktiemarknaden under slutet av 1987
på "goda grunder"" kan antas leda till, att aktiemarknadens
attraktionskraft för riskviligt kapital kommer att minska i förhållande till
vad som tidigare gällt. Att AP-medel skulle placeras på aktiemarknaden med
lägre räntabilitetskrav står emellertid i bjärt kontrast till det ovan
diskuterade målet att ge AP-fondens medel så goda avkastningsmöjligheter som
möjligt för att hålla nere behovet av ett ökat uttag av ATP-avgifter.

Kooperativa förbundet Sammanfattningsvis anser KF

1. att viss del av AP-fondens placeringar även
fortsättningsvis skall kanali

seras till riskkapitalmarknaden.

2.
att de argument
för en femte fondstyrelse som anförts i finansdepartementets promemoria inte
är av den art att ett omedelbart beslut är absolut nödvändigt.

3.
att en allmän
översyn av förvaltningen av AP-fondens medel genomförs med avsikt att ge
fondstyrelserna möjlighet att som de stora försäkringsbolag arbeta över hela
marknaden.

4.
att man skall
avvakta med inrättandet av en femte fondstyrelse till dess att en allmän
översyn genomförts.

Industriförbundet

Industriförbimdet har i tidigare remissvar pä förslag
rörande AP-fondens

placeringsmöjligheter framhällit att det avgörande för ATP-systemets

framtid inte är AP-fondens avkastning utan det totala ekonorniska utveck

lingen i samhället (senast i remissyttrande över skrivelse den 1 april 1987

från Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, om ändring

ar i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden). I

grunden är ATP-systemet ett fördelningssystem. De framtjda pensionsut

betalningarna inom detta system beror främst på den ekonomiska tillväx- 22

ten och de
avgiftsuttag till ATP-systemet som denna tillväxt möjliggör. Det Prop.
1987/88:167 är alltså i första hand det totala sparandet i samhället och
avkastningen pä Bilaga 2 de investeringar som detta skapar utrymme för som
avgör det framtida realvärdet av utbetalad ATP.

I detta perspektiv är den centrala frägan följande: Kommer
fortsatta aktieförvärv av AP-fonden att öka det totala sparandet och höja den
totala kapitalavkastningen i samhället? Industriförbundet kan inte finna att
detta är fallet. I stället talar mänga skäl för att ett ökat statligt ägande av
näringslivet via AP-fonden försämrar kapitalavkastningen i näringslivet och
därigenom också medför att ett minskat privat sparande kanaliseras till
investeringar i näringslivet. Effekten på ATP-systemets framtid blir följaktligen
det motsatta till vad finansdepartementet åsyftar med förslaget om en femte AP-fond.
Det vore klart mera tillväxtbefrämjande om de medel som anslås istället
användes för sänkta skatter pä avkastningen på privat riskkapital.

Bankföreningen

Frågan om AP-fondens avkastningsbehov måste behandlas i
samband med den större utredning som enligt bankföreningens uppfatttning behövs
om ATP-systemets framtid. 1987 framlades förslag att öka AP-fondens avkastning
genom placeringar i direktlån och fastigheter, vilket bankförenignen i
remissyttrandet framförde invändningar mot. Att nu införa ytterligare en
dellösning utan att ta ett samlat grepp på problemen anser bankföreningen inte
vara en lämplig väg.

Bankföreningens uppfattning är att lönsamma företag och
projekt inte har-eller riskerar att fä-problem att erhålla riskvilligt kapital.

Förutom ovannämnda synpunkter pä de i promemorian anförda motive;n
anser bankföreningen det olämpligt att man förstärker det offentliga ägandet
av näringslivet. Redan den Qärde AP-fonden har nu ett aktieinnehav på ca 11
miljarder kronor, vilket gör den till en av de allra största ägarna på
aktiemarknaden. Den Qärde och femte AP-fonden skulle tillsammans med de fem
löntagarfonderna inom ett par är komma att svara för 8- 10 procent av det
totala börsvärdet. Häri ligger en potentionell risk för politisk maktkoncentration
och styrning av näringslivet. Detta kan hämma tillväxten av den svenska
ekonomin, som är själva grunden för framtidens prnsionsut-betalningar.

Tilldelning av medel till fjärde och femte fondstyrelserna

Bankinspektionen

Bankinspektionen har inte i sak något att erinra mot den
föreslagna tekni

ken för beräkning av gränserna för medelstilldelning. Inspektionen vill

emellertid fästa uppmärksamhet pä att denna teknik inte heller den elimi- 23

nerar behovet av lagtekniska justeringar i beräkningsunderiaget
antingen Prop. 1987/88:167 på grund av rent politiska eller samhällsekonomiska
överväganden eller Bilaga 2 med hänsyn till den faktiska utvecklingen på
penning- och kapitalmarknaderna inklusive aktiemarknaden. Utvecklingen på
dessa marknader kan nämligen innebära att relationen mellan rekvirerade medel
och de vid tidpunkten för nyplacering aktuella marknadsvärdena på aktier ändras
på ett sådant sätt att den avsedda piceringsvolymen inte kan erhållas.

Enligt det framlagda förslaget bör det inte komma ifråga
att den femte fondstyrelsen rekvirerar hela det tillgängliga beloppet vid ett
och samma tillfälle. När styrelsen etableras föresläs ett belopp om 500milj.
kronor överföras till styrelsens förvaltning, varefter återstående tillgängliga
medel får rekvireras i ungefär samma takt som skett i fråga om Qärde fondstyrelsen.

Bankinspektionen anser att detta är en bra ordning. Ett allför
hastigt och stort utflöde av nytt riskkapital på aktiemarknaden skulle kunna få
avsevärd inverkan på kursbildning pä aktier. Mot bakgrund av att det primära
intresset för fondstyrelserna är att bevara och förkovra fondens tillgångar
till pensionstagarnas fromma måste det ligga även i fondstyrelsernas intresse att
aktiemarknaden utvecklas utan sådana störningar. Inspektionen anser därför att
tydliga riktlinjer för ökningstakten i medelstilldelningen bör ges i den
proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket vill emellertid peka på att de
regler för medelstilldelning för en femta AP-fond, som angivits i promemorian,
kan komma att medföra onödiga tolkningsdiskussioner i framtiden. I promemorian
föreslås att ett belopp om 500 mkr överförs till den föreslagna femte fonden i
samband med att styrelsen etableras, "varefter återstående tillgängliga
medel får rekvireras i ungefär samma takt som skett ifråga om Qärde
fondstyrelsen" (sid 13).

Riksförsäkringsverket anser att man bör välja en annan,
mer exakt, teknik för att reglera den föreslagna femte AP-fondens rätt att
rekvirera medel. Verket har ingen anledning att invända mot att ett belopp om
500 mkr blir tillgängligt för lyftning i samband med att styrelsen etableras.
För de därpå följande åren vill verket förorda en teknik som innebär att
fondstyrelsen skall kunna rekvirera en summa om exempelvis högst 250 mkr per
år. I det fall fondstyrelsen inte rekvirerar fullt rambelopp under något år bör
ej utnytQat belopp kunna lyftas vid en senare lidpunkt, i linje med vad som för
närvarande gäller för Qärde AP-fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna.
Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot den i promemorian föreslagna
övre gränsen för den sammantagna medelstilldelningen till femte fondstyrelsen,
dvs 1 % av anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på
de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

Vid utgången av år 1987 har Qärde AP-fonden, sedan starten
år 1974,

sammantaget tillförts 2 350 mkr i grundkapital. Med den av verket förorda- 24

de
rekvisitionstekniken och exemplifierat högstbelopp kommer femte AP- Prop.
1987/88:167

fondens ram att ungefär motsvara denna summa efter ca nio år. Bilaga 2

Fullmäktige i Sveriges riksbank

Om gränsen för Qärde och femte delfondens
medelstilldelning uttrycks som en fast procentandel av de tre första
pensionsutbetalande styrelsernas tillgångar, kommer dock den beloppsmässiga
nivån att variera på ett från aktiemarknadens synpunkt godtyckligt sätt.
Delfondernas placeringskapacitet och relativa storlek på marknaden skulle
härvid primärt avgöras av den allmänna sparandeutvecklingen i
pensionssystemet-inte av marknadsskäl. Innebörden av en sådan anknytning
framstår som oklar, särskilt i lägen där AP-fondens samlade tillgångar skulle
öka eller minska i snabb takt. Alternativt kan riksdagen i vaije enskilt fall
ta ställning till delfondernas framställningar om nya medelstillskott eller i
ett sammanhang bestämma medelstillskottens maximala omfatttning.

Fjärde fondstyrelsen

Vi har ingen att erinra mot principen med ett tak för
medelstilldelningen. Men det nu framlagda förslaget är varken kopplat till
målen för fondens verksamhet eller till den redovisade restriktionen för
lämplig fondstorlek. Detta är enligt vår bedömning olyckligt.

Den föreslagna tekniken får effekter som knappast kan
motiveras eller vara avsedda. Den kan illustreras med följande exempel. Om
riksdagen inte beslutar om en höjning av ATP-avgifterna, kommer värdet av de av
första-tredje AP-fondernas förvaltade medlen att minska och därmed taket för
medelstilldelning till Qärde fonden att sjunka. En sådan effekt kan i det läget
direkt strida mot målet för fondens verksamhet och vara irrelevant vad gäller lämplig
fondstorlek.

Vi föreslår en konstruktion av taket som anknyter till den
svenska aktiemarknadens omfattning och struktur och Qärde fondens nuvarande
marknadsandel.

Vid bedömningen av lämpligt procenttal bör man även väga
in behovet av utrymme för onoterade företag för vilka fonden spelar en betydelsfull
roll som riskkapitalkälla.

LO

I förslaget ligger en begränsning av de medel fonder får
rekvirera för

aktieköp. Denna begränsning är utformad som en procent av de Allmänna

pensionsfondernas totala kapital. Fonden skulle alltså få rekvirera nära

3 mdr kronor. Men om pensionssystemet i framtiden används som buffert

för pensionsutbetalningar minskar samtidigt de medel fonden kan rekvire

ra. Motivet som anförs för att inrätta en ny fond och inte tillföra Qärde

fonden med medel är att denna är tillräckligt stor. Vi menar att denna

begränsningsregel, högst 3 procent av värdet på aktiemarknaden, är mer

stabil och logisk. Den borde gälla också för andra placerare. 25

SAF Prop. 1987/88:167

Den föreslagna, nya ordningen för medelstilldelning
innebär också, att ""8 riksdagsbeslut inte erfordras för att
tillföra den Qärde och den föreslagna femte AP-fondstyrelsen ytteriigare medel.
Medelstilldelningen ökar automatiskt med AP-fondens tillväxt utan att någon
prövning av lämpligheten härav behöver ske. Svenska Arbetsgivareföreningen
finner en sådan ordning oacceptabel. Vare sig en femte AP-fondstyrelse
tillskapas eller inte bör förslag om medelstilldelning bli föramål för
riksdagens prövning varje gång beslut härom fattas.

Landstingsförbundet

När det gäller tilldelningen av medel till Qärde och femte
fondstyrelserna tillstyrker styrelsen förslaget att gränsen för vardera
fondstyrelses tilldelning bestäms till en procnet av anskaffningsvärdet av de
medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar, för närvarande 290
miljarder kronor, vilket innebär en gräns på 2,9 miljarder kronor. För Qärde
fondstyrelsen medför detta en höjning med 550 milj kronor från nuvarande 2,35
miljarder kronor. För den föreslagna femte AP-fonden föreslås till en början
ett belopp om 500 milj kronor som sedan successivt får ökas i samma takt som
skett i fråga om Qärde fondstyrelsen. Styrelsen förutsätter att frågan om
ökning utöver det vid etableringen föreslagna beloppet 500 milj kronor blir
föremål för riksdagens prövning med ledning av då vunna erfarenheter av femte
fondstyrelsens verksamhet, innan den föreslagna ökningen till det angivna
gränsbeloppet 2,9 miljarder kronor fullföljs.

Sveriges Köpmannaförbund och Småföretagarnas
riksorganisation

Ett genomförande av förslagen innebär att riksdagen
förlorar sin direkta kontroll av tillförseln av medel till de aktieförvaltande AP-fonderna.
Organisationerna avstyrker därför att Qärde och en eventuell femte AP-fond
tilldelas medel motsvarande en viss procentandel av första-tredje fondens
tillgångar.

Begränsningen av aktieinnehavet i ett enskilt bolag

Bankinspektionen

Med utgångspunkt från principen att AP-fonderna
sammantaget aldrig

skall inneha aktier motsvarande 50 procent eller mer av röstvärdet i ett

börsföretag och då det framlagda förslaget bygger på att tanken att den

femte fondstyrelsen skall fungera och vara uppbyggd på samma sätt som

den Qärde fondstyrelsen är det enligt bankinspektionens uppfattning natur

ligt att också begränsningen för femte fondstyrelsens innehav bestäms till

högst tio procent av röstetalet i varje bolag. Detta leder också till att

respektive löntagarfonds aktieinnehav måste begränsas från mindre än åtta

procent till mindre än sex procent av röstvärdet i ett sådant bolag. 26

Fjärde löntagarjöndslyrdsen
(Mellansvenska löntagarfonden) Prop.
1987/88:167

Femte AP-fondstyrelsen kommer aldrig med nu föreslagna
regler att nå ' Qärde AP-fondens storlek. Detta beror på att Qärde AP-fondens
medel flerfaldigats under den 600%-iga uppgång som skett hittills under 1980-ta-let.
Med förslagets regler kan snarare antagas att femte AP-fonden i slutet av
1990-talet kommer att vara av samma storlek som vardera av de nuvarande fem
löntagarfondstyrelserna.

Den föreslagna regien att Qärde och femte AP-fonden skall
ha samma begräsning på maximal andel av rösträtten i ett börsbolag förefaller
därför inte ändamålsenlig. 1 stället bör femte AP-fonden i detta avseende
jämställas med var och en av löntagarfonderna.

I andra sammanhang har förändrade regler föreslagits för
försäkringsbolagens maximala innehav av aktier i börsbolag. Deras placeringar
och ändamål kan i stora stycken jämställas med fondstyrelsernas inom det
allmänna pensionssystemet. En samordning av reglerna för rösträttsbegränsning
för samtliga institutioner som förvaltar pensionskapital bör därför övervägas.

I ett vidare perspektiv bör också övervägas om inte
behovet av ägare, som har incitament utöva ägaransvar och inflytande, innebär
att rösträttsbegränsningarna för olika institutioner över lag bör mildras.
Åtminstone i mindre börsbolag utgör 6 eller 10% för liten kapitalinsats för att
en stor aktieförvaltande instution skall kunna motivera ett aktivt och
engagerat ägarinflytnade.

Akliefrämjandel

För att 50%-regeln skall kunna hållas föreslås att
löntagarfondernas maximala ägarandel i ett noterat företag skall minska från 8
till 6%. Dock skall större ägarpositioner som intagits före Ijuli i år få
bibehållas.

Vi anser att denna regel, liksom vid förslag till
skatteomläggningar mm, bör gälla redan frän förslagets offentliggörande, den
24februari.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund

Förslaget innehåller vissa begränsningar av ägandet i
börsbolag för AP-fonderna inklusive löntagarfonderna. Dessa begränsningar är i
maktkoncentrationshänseende av underordnad betydelse eftersom flertalet börsbolag
kan domineras med betydligt lägre röstandel än det i förslaget uppställda.
Genomförs förslaget bör den övre gränsen för röst- och kapitalandelen sänkas
från 50% till högst 20%.

LO

I lagstiftningen för de övriga aktieförvaltande pensionsfonderna
finns yt

terligare en begränsningsregel, som säger att de tillsammans inte får äga

mer än upp till 50 procent av aktierna i ett börsbolag. LO vill påpeka att

konsekvenserna av begränsningsregeln leder till ett inte önskat marknads- 27

beteende.
Däremot delar vi uppfattningen att det är rimligt att också dä den Prop.
1987/88:167 femte fondens innehav bör begränsas till 10 procent av röstvärdet i
börsfö- Bilaga 2 retag. Det är en begriplig regel som också visat sig
fungera.

SAF

I promemorian föreslås, att också den femte AP-fondstyrelsen
skall kunna förvärva aktier upp till 10 procent av röstvärdet. För att
löntagarfonderna samt Qärde och femte AP-fondstyrelsen tillsammans också fortsättningsvis
inte skall kunna inneha aktier som motsvarar mer än 50procent föreslås, att
gränsen för löntagarfonderna sänks från 8 till 6 procent. Som övergångsbestämmelserna
föreslås emellertid, att om någon löntagarfond den Ijuli 1988 innehar mer än 6
procent i något företag den också fortsättningsvis skall få ha kvar samma
andel. I realiteten innebär detta, att i alla företag, där någon löntagrfond
innehar mer än 6 procent av aktiernas röstvärde, kan löntagarfonderna
tillsammans med Qärde och femte AP-fondstyrelsen förvärva aktier motsvarande
mer än 50 procent av röstvärdet. Detta är oacceptabelt.

Landstingsförbundet

Styrelsen vill i det sammanhanget peka på att innehav av
aktier med t. ex. en tiondels röstvärde kan innebära en betydligt större ägandeandel
av det totala aktiekapitalet än vad röstvärdet utvisar. I det föreliggande slutbetänkandet
från försäkringsverksamhetskommittén (SOU 1987:58) Försäkringsväsendet i
framtiden föreslås utöver röstetalsgränsen en till andelen av företagets aktiekapital
knuten begränsningsregel om 20 procent. I syfte att begränsa riskerna av ett
alltför stort aktieinnehav i ett och samma företag anser styrelsen att utöver
den föreslagna begränsningen av aktieinnehav till högst tio procent av
röstetalet en viss begreänsning av den tillåtna andelen av det totala
aktiekapitalet i ett enskild bolag bör övervägas för den femte AP-fondstyrelsen.

Sveriges Industriförbund

1 skrivelsen föreslås att en femte AP-fond i likhet med
den Qärde AP-fonden får en begränsning av aktieinnehavet i varje enskilt
börsföretag till 10 procent av röstetalet. Dessutom föreslås varje
löntagarfondstyrelses innehav begränsas från mindre än 8 procent till mindre än
6procent av röstvärdet i börsbolag. Effekten skulle bli att AP-fonderna och
löntagarfonderna samlat kan inneha upp till 50 procent av röstvärdet i ett
börsföretag, vilket överensstämmer med nuläget.

När dessa fonder samlat kan inneha en sä stor andel som 50
procent av

röstvärdet i bolag blir ägaransvaret av central betydelse. De utökade

aktieinnehav som instiftandet av en femte AP-fond syftar till innebär att

staten tillägnar sig ett betydande ägaransvar i näringslivet. I förlängningen

utgör tendensen till ökat statligt inflytande i näringslivet ett oroande väl

färdshot. Det finns inget som helst stöd för hypotesen att staten skulle axla 28

ägaransvaret bättre än
nuvarande aktieägare. Erfarenheten säger tvärt- Prop. 1987/88:167

emot att statligt
företagande generellt varit förknippat med låg kapitalav- Bilaga 2

kastning och ineffektiv
kapitalallokering. Det är ett viktigt skäl varför vi

ser att många tidigare
statsägda företag i skilda länder nu säljs ut till privata

intressen. Ett ökat
aktieägande av AP-fonden kommer enligt förbundets

mening dessutom att minska
intresset bland andra placerare vilket medför

en totalt sett minskad
tillförsel av riskkapital till näringslivet.

29

Innehåll Prop. 1987/88:167

Propositionen .................................................................. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ ..... 1

Propositionens
lagförslag ................................................ 2

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde 1988-03-24 8

1
Inledning........................................................................ 8

2
En femte AP-fondstyrelse
inrättas ............................... ... 10

3
Tilldelningen
av medel till Qärde och femte fondstyrelserna 11

4
Begränsningen
av AP-fondens totala innehav av inregistrerade aktier skall vara oförändrad ....................................................................................... ... 13

5
Ikraftträdande
och övergångsbestämmelser ................ 15

6
Upprättat
lagförslag....................................................... ... 16

7
Hemställan .................................................................. ... 16

8
Beslut............................................................................. 16

Bilagor

Bilagal
Utdrag ur (Ds 1988:12) En femte AP-fondstyrelse 17

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över
promemorian

(Ds 1988:
12) En femte AP-fondsstyrelse ...... 19

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1988

30