Prop. 1987/88:174

Regeringens skrivelse 1987/88:174

med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet
år 1987

Skr. 1987/88: 174

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
21 april 1988 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987.

Kjell-Olof
Feldt

Bengt
K. Å. Johansson

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Finansdepartementet Skr. 1987/88:174

Utdrag ur protkoll vid regeringssammanträde den 21 april
1988

Närvarande: Statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden
Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén.

Föredragande: statsrådet Johansson

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1987

För första gängen överlämnas i år en samlad redovisning
för hela allmänna pensionsfondens verksamhet till riksdagen. Redovisningen
avser verksamhetsåret 1987. Bakgrunden är följande.

Redovisningen har tidigare år endast omfattat fjärde fondstyrelsens
verksamhet.

I propositionen om ändringar i reglementet för allmänna
pensionsfonden, m.m. (prop. 1987/88: 11, NU 10, rskr. 111) föreslogs att
riksdagens granskning skulle utsträckas till att avse samtliga fondstyrelser.
Till grund för förslaget låg betänkandet (DsFi 1986:24) Allmänna pensionsfonden
och demokratin, som bl.a. behandlade frägan om direkta val till fondstyrelserna.
Som ett väsentligt skäl till den utvidgade granskningen anförde föredragande
statsrådet — utöver att de parlamentariska inslagen beträffande förvaltningen
av AP-fonden härigenom förstärktes - att det var naturligt att riksdagen fick
tillfälle ta ställning till fondstyrelsernas verksamhet i samband med att
kompletteringspropositionen och den reviderade finansplanen föreläggs
riksdagen, eftersom fondmedlen representerar en inte oväsentlig del av
kapitalflödet i samhällsekonomin.

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde fondstyrelsen och
första-femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina ärsredogörelser till
regeringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrelserna gemensamt
upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet år 1987 överlämnats
till regeringen. Slutligen hårde av riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket
avgivna utlåtandena över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas
förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överiämnade
redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 1-10.

Jag har i detta ärende samrått med chefen för
socialdepartementet.

AP-fondens utveckling år 1987

AP-fondens utveckling under år 1987 visar en något
splittrad bild. Inflationstakten var förhållandevis låg (4,2 %).
Marknadsräntan steg under året med närmare 1 %. Direktavkastningen på
långfristiga räntebärande place-

ringar
var drygt 11 %. Den reala avkastningen för första-tredje fondstyrel- Skr.
1987/88: 174 sernas placeringar blev närmare 7%.

Aktiemarknaden
uppvisade en synnerligen växlande kursutveckling. Den nedåtgående trend som
märktes i slutet av år 1986 fortsatte under januari 1987 med ett kursfall på
närmare 15 %. Därefter steg aktiekurserna oavbrutet till en högsta notering på
index i oktober med en uppgång på ca 60% sedan januari. Därefter sjönk kurserna
drastiskt fram till årsskiftet, vilket resulterade i att totalindex för helåret
1987 sjönk med drygt 8%.

Vid
slutet av år 1987 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen
inom AP-fonden till 318 miljarder kr. Under år 1987 växte AP-fondens samlade
kapital (marknadsvärderat) med 25,6 miljarder kr, eller med 8,8%, vilket
väsentligt översteg prisstegringstakten under året.

Avgiftsunderlaget
- lönesumman - växte under år 1987 med ca 9%. Avgiftsuttaget ökade med 0,2
procentenheter till sammanlagt 10,2%. Första-tredje fondstyrelsernas inflöde
av ATP-avgifter ökade med hela 12,4% till 43,9 miljarder kr. Ränteintäkterna
uppgick till 31,4 miljarder kr.

Pensionsutbetalningarna
ökade med 11,1 % till 53,8 miljarder kr. Underskottet mellan avgifter och
pensioner ökade till 9,9 miljarder kr., motsvarande nära en femtedel av ATP-pensionerna
under året. Underskottet finansieras med delar av fondens avkastning.

Riksrevisionsverkets
och riksförsäkringsverkets utlåtanden

Riksrevisionsverket
(RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) har i sina utlåtanden tagit upp några
frågor som rör löntagarfondernas verksamhet.

RRV
har således — utifrån kravet på att placeringarna skall präglas av
långsiktighet — jämfört omsättningshastigheten för fjärde fondstyrelsen och
resp. löntagarfondstyrelse med den genomsnittliga omsättningshastigheten på
börsregistrerade aktier. Därvid konstateras att första löntagarfondstyrelsen
haft en omsättningshastighet på sin portfölj som enligt RRV inte synes ligga i
linje med statsmakternas intentioner och kravet i 34 § lagen (1983: 1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden på långsiktighet i placeringarna. Även
RFV har konstaterat att första löntagarfondstyrelsen har haft en i det
närmaste dubbelt så hög omsättningshastighet på sin portfölj som fondbörsen i
dess helhet. Jag har erfarit att den redovisade omsättningshastigheten till
största delen har sin grund i att styrelsen velat koncentrera aktieportföljen
och som en följd av detta genomfördes relativt omfattande aktieförsäljningar.
RRV:s påtalanden är enligt min mening helt korrekta. Med den förklaring som
lämnats ser jag dock inte anledning till några ytterligare kommentarer från min
sida.

RRV
har också noterat att första löntagarfondstyrelsen är den enda som inte, i
syfte att motverka att s. k. insider- information utnyttjas otillbörligt,
infört några regler för anmälan och registrering av värdepappershandel som görs
av ledamöter och anställda inom resp. fondstyrelse. Jag har emellertid erfarit
att också första fondstyrelsen har för avsikt att införa särskilda
insiderbestämmelser. Jag anser det angeläget att sådana regler finns.

RRV
har slutligen ifrägasatt om femte löntagarfondstyrelsens förvärv av

en bostadsrätt för
bostadsändamäl åt fondstyrelsens verkställande direktör kr. 1987/88: 174
ligger inom ramen för statsmakternas intentioner och bestämmelserna i fondens
reglemente. RFV har också behandlat denna fråga.

I
reglementet finns bestämmelser om de olika fondstyrelsernas rätt att placera
medel. Reglerna syftar till att trygga pensionsmedlen bl. a. genom att gagna
svensk produktion och sysselsättning. Fondstyrelserna har därutöver getts rätt
att förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bereda styrelsen
lokaler för verksamheten (15a§). Hur styrelserna i övrigt skall bedriva sin
verksamhet har överlämnats till resp. styrelse att bedöma. Det ankommer således
på styrelserna att avgöra hur stor personal fondstyrelsernas kanslier skall ha,
kansliernas ev. ADB-stöd och övriga utrustning och vilka rekryterings- eller
övriga personalpolitiska åtgärder som är erforderliga för att verksamheten
skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Inom ramen för detta ansvar
anser jag att styrelsen bör ha rätt att besluta i ärenden av det slag som här
är aktuellt. För.banker är sålunda rätten att förvärva fast egendom, tomträtt
och bostadsrätt för bostadsändamål till anställda uttryckligen reglerad i 2
kap. 4§ 4 punkten bankrörelselagen (1987:617). När det gäller möjligheter att
vidta olika personalpolitiska åtgärder finner jag inte skäl att
fondstyrelserna skall vara mer begränsade än fill exempel banker. Jag utgår
från att det bara kan röra sig om undantagsfall, men fondstyrelsernas
reglemente bör i förtydligande syfte kompletteras med en bestämmelse
motsvarande den som finns i bankrörelselagen. Jag avser att vid ett senare
tillfälle föreslå regeringen att i en proposition förelägga riksdagen ett
sådant förslag.

Både
RRV och RFV har pekat på att de granskade fondstyrelserna i vissa hänseenden
tillämpar olika redovisningsprinciper och att detta försvårar jämförbarheten
av fondstyrelsernas resultat. Regeringen har tidigare behandlat denna fråga
(regeringsbeslut 1986-01-30 angående utlåtanden över allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelses och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel).
Regeringen uttalade då att det i första hand var en angelägenhet för fondernas
revisorer att verka för enhetliga redovisningsmetoder. En viss likformighet har
därefter också uppnåtts. Genom den sammanställning som första — tredje
fondstyrelserna årligen gör över delfondernas verksamhet har också möjligheten
till jämförelser mellan fondstyrelserna ökat. Fr.o.m. nästa år är för övrigt
samtliga fondstyrelser inklusive löntagarfondstyrelserna skyldiga att ställa
upp sina balansräkningar och resultaträkningar enligt reala principer. Jag
förutsätter att revisorerna fortsätter sitt arbete så att de kvarvarande
olikheterna snarast kan överbrveeas.

Förändringar
i AP-fondens verksamhet.

Enligt
ovannämnda proposifion (prop. 1987/88: 11) utvidgades placeringsreglerna för
första - tredje fondstyrelserna i tvä hänseenden. Fondstyrelserna får fr.o. m
den 1 februari 1988 möjlighet att i viss utsträckning ge direkta lån till bolag
och föreningar utan borgensförbindelse från staten eller kommun. Vidare fick
fondstyrelserna möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast egendom. Den
fjärde fondstyrelsen fick möjlighet att placera

medel i standardiserade
köp- och säljopfioner avseende aktier. Slutligen Skr. 1987/88: 174
förbättrades fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas möjligheter
att på ett effektivt sätt förvalta likvida medel genom att de fick rätt att
placera sådana medel i värdepapper med lång löptid och en väl fungerande
andrahandsmarknad.

I
propositionen om en femte AP-fondstyrelse (prop. 1987/88: 167), som regeringen
nyligen lämnade till riksdagen, föreslås att en femte AP-fondstyrelse inrättas
fr. o. m. den 1 juli 1988 med samma inriktning och uppgifter som den fjärde
fondstyrelsen. Vidare föreslås att fjärde och femte fondstyrelserna skall
tilldelas medel i förhållande till det sammanlagda anskaffningsvärdet på de
medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

Fastställande
av balansräkningar

Regeringen
har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första-fjärde
fondstyrelserna och första-femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas ärsredogörelser,
sammanställningen över delfondernas verksamhet samt riksrevisionsverkets och
riksförsäkringsverkets utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första,
andra och tredje fondstyrelserna ärsredogörelser 1987

o_,__ , ..,....,n,rAi-. Skr.
1987/88: 174

ARET I SAMMANDRAG BHagai

De
tre första fondstyrelsernas förvaltade fondkapital uppgick vid utgången av 1987
till 301,9 mdkr, en ökning med 21,2 mdkr eller 7,6%. Fondtillväxten översteg
därmed årets genomsnittliga inflationstakt med 3,4%.

Av
styrelsernas totala placeringar vid slulet av året -291,1 mdkr - svarade
bostadssektorn för den dominerande delen, 49%. Statens andel var 27%, kommunerna
svarade för 4% och näringslivet för 17%. De kortfristiga placeringarna svarade
för 3% vid årsskiftet.

Direktavkastningen
på de långfristiga placeringarna sjönk från i genomsnitt 11,5% år 1986 till
11,2% år 1987. Prisutvecklingen uppgick lill 5,2% under loppet av 1987 och till
4,2% mätt mellan årsgenomsnitten. Detta resulterade i en fortsatt hög
realavkastning år 1987 på i medeltal 7%. Ränteintäkterna uppgick till 31,4
mdkr

Avgiftsunderlaget
- lönesumman - växte under 1987 med ca 9%. Avgiftsuttaget ökade med 0,2
procentenheter till sammanlagt 10,2%. Fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgifter
ökade således med hela 12,4% till 43,9 mdkr

Pensionsutbetalningarna
ökade med 11,1% till 53,8 mdkr. Underskottet mellan avgifter och pensioner som
successivt stigit från år 1982 ökade till 9,9 mdkr motsvarande knappt en
femtedel av ATP-pensionerna under årel. Underskottet finansieras med delar av
fondens avkastning.

Beräknad
som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskottet till 3,3% vid slutet av
1987. Denna andel illustrerar det realräntekrav som måste tillgodoses för alt
säkra tillgångarnas värde. Som ovan framgått redovisar fondstyrelserna en
avsevärt högre real avkastning och därmed en betydande real kapitaltillväxt för
1987.

Riksdagen
har beslutat om nytt placeringsreglemente vilket innebär att fondstyrelserna
år 1988 har möjligheten atl förvärva fast egendom och lämna direkta lån till
privata bolag och ekonomiska föreningar

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

VERKST Ä LLANDE DIREKT Ö RENS Ö VERSIKT

Bruttoplaceringar

Nettoplaceringar

(Miljarderkr)

1987

1986

1987

1986

Staten

49,1

35,7

9,8

-3,6

Bostadsinstitut

24,5

4J,i

14,9

31,0

-Obligationer

19.9

36,6

13,1

25,4

-
Kapitalmarknadsreverser

4,6

6,5

1,8

5,6

Kommuner
(inkl kommun-

Hnansierande
institut)

0,9

2,2

-1,0

-0,1

-Obligationer

0,1

0,3

-0,2

-0,7

-
Reverser

0.8

1,9

-0,8

0,6

Näringsliv
(inkl företagsflnan-

sierande
institut) .

2,2

3,6

-7,5

-7,2

-Obligationer

0.7

0,7

-1,8

-2,5

-
Reverser

1,5

2,7

-3,7

-0,5

-
Refinansieringslån

0,0

0,2

-2,0

-4,2

Penningmarknadspiaceringar

20,6

5,4

4,4

0,7

-Slalsskuldväxlar

7,9

1,8

0,8

-0,9

- Övrigt

12,7

3,6

1,6

AP-londens
placeringar under respektive å r

97,3

Inledning

ATP-systemets uveckling året 1987 innebar fortsatt höga
anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionerna som betalas med fondens
avkastning steg till 9,9 mdkr (1986: 9,3 mdkr). Den totala ATP-avgif-tens
storlek uppgick till 10,2% (10.0). För innevarande år har riksdagen beslutat
om en höjning av avgiften till 10,6%. Trots avgiftshöjningen beräknas andelen
pensioner som betalas via avkastningen att öka.

Fondens avkastning steg 1987 till 31,3 mdkr (30,0)
motsvarande en genomsnittlig direktavkastning på långfristiga placeringar på
11,2%. Det innebär en real avkastning på ca 7%. Fondens placeringsverksamhet
har sedan avregleringen av den svenska kreditmarknaden karaktären av en
förmögenhetsförvaltning baserad på övervägande om risk och förväntad
avkastning. De inlåsningseffekter i portföljförvaltningen som tidigare
förekom har minskat genom framväxten av fungerande finansiella marknader.
Anspråken på fondens avkastning växer snabbt framöver bl a genom att antalet
pensionsberättigade ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till
detta kommer också en högre genomsnittlig livslängd och en ökad andel
förvärvsarbetande kvinnor Sammantaget gör detta att ATP-utgifterna beräknas öka
kraftigt.

Efter de framställningar fondstyrelserna har gjort om
placeringsutvidgningar i syfte att öka avkastningen, har riksdagen beslutat
att fr o m 1988-02-01 ge fondstyrelserna möjlighet att placera i fast egendom
och ge direktlån till bolag och föreningar. För att förbättra finansh-eringen
av ATP-systemet har också fondstyrelserna aktualiserat en avgiftsväxling
mellan folkpensionsavgiften och ATP-avgiften. Behovet av medel till
folkpensioneringssystemet vid oförändrade regler kommer att minska, vilket
skapar utrymme för en ökning av ATP-andelen. Dessa förslag löser emellertid
inte de långfristiga finansieringsbehoven inom ATP-pensioneringen.

AP-fondens placeringspolitik 1987

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade under år 1987 med
11,1% till 53,8 mdkr. Inkomsterna i form av pensionsavgfiter ökade med 12,4%
till 43,9 mdkr Underskottet mellan avgiftsinkomster och pensionsutgifter blev
9,9 mdkr vilket är ca 600 mkr större än år 1986. Detta är ett klart bättre
utfall än vad som förutsågs inför år 1987. Förklaringen är främst att
lönesunimeökningen blev betydligt högre än vad som antogs i början av året.
För år 1988 beräknas avgiftsunderskottet bli i storleksordningen 12 mdkr.

Totalt

Fondens tillväxt är beroende av ränteintäkternas
utveckling och inflationstakten. Direktavkastningen på långfristiga
placeringar var 1987 11,2% (11,5%) och den genomsnittliga prisstegringstakten
uppgick lill 4,2% vilket var samma prissteg-ringstakt som år 1986.
Realavkast-ningen har därmed de senaste två åren varit rekordhög, ca 7% båda
åren. Trots att närmare en femtedel av pensionerna finansierades av
fondavkastningen har räntorna räckt till att öka fondkapitalet realt med 3.4%
(4,7%).

Fondkapitalet har under 1987 ökat med 21,2 mdkr eller med
7,6% (8,2%). Marknadsräntorna har stigil med nära 1 procentenhet under 1987
vilket har bidragit till ökningen! Fondkapitalet har 1987 ökat också genom
kursvinster vid försäljningar av marknadspapper uppgående till 404 Mkr

Tillväxten i de tre fondstyrelsernas placeringar uppgick
1987 till 20,6 mdkr (20,8). Bruttoplaceringarna var väsentligt större än placeringstillväxten
eller 97,3 mdkr (90,0 mdkr). Omsättningshastigheten i portföljen är ett mått
på hur aktiv portföljhanteringen har varit, men avspeglar även amorteringar och
förfall av utestående reverslån och obligationer.

90,0

20,6

20,8

Placeringstillväxten på 20,6 mdkr, som i princip utgör
summan av influtna avgifter och ränteinkomster minus utbetalda pensionsmedel,
var av samma storleksordning som under 1986. Hela placeringstillväxten gick
till förvärv av obligationer medan övriga placeringsformer låg i stort sett
oförändrade eller minskade. Under 1987 nettoförvärvades sålunda obligationer
för 21,0 mdkr. Reversutlåningen

sjönk med 2,5 mdkr medan refinan-sieringslånen till
näringslivet minskade med 2,0 mdkr. De kortfristiga placeringarna i form av
penningmarknadspapper ökade under det gångna året med 4,4 mdkr.

Inom ramen
för tillväxten i obligationsportföljen dominerar köpen av statsobligationer
och bostadsobligationer Innehavet av statspapper växte med 9,8 mdkr medan
bostads-obligationsportföljen ökade med 13,1 mdkr. Obligationslån emitterade
av andra sektorer nettominskade som en följd av att amorteringarna översteg
bruttoförvärven. Emissionerna av andra obligationer än från stats- och
bostadssektorn var för övrigt fortsatt små under 1987.

Utvecklingen
under 1987 innebär att de tre fondstyrelsernas innehav av bostadsobligationer
relativt sett fortsatte att växa. Detta speglar en fortsättning av den
placeringspolitik som ägt rum under de senaste åren att i en begränsad
omfattning minska likviditeten (omsättningsbarhe-ten) i portföljen i syfte att
öka avkastningen. Statsobligationer är basen i den svenska obligationsmarknaden
och är de värdepapper som har den högsta likviditeten. För AP-fondens del har
dock statspappersinnehavet, relativt sett, varit väl stort i förhållande till
det faktiska behovet av likviditet. Det har därför under senare år skett en
förskjutning mot mindre likvida placeringar som t ex bostadsobligationer och
kapitalmarknadsreverser.

AP-fondens
utlåning till näringslivet minskade, som nämndes ovan, under fjolåret. En
viktig orsak till detta är den fortsatta neddragningen av
refinansieringslånen. Dessa sjönk under fjolåret med 2,0 mdkr till 2,3 mdkr.
Det innebär att om amorteringstakten är i stort sett oförändrad under 1988,
kommer merparten av refinansieringslånen under året att vara avvecklade i
AP-fondens portfölj. Bakgrunden till den omfattande minskningen i refinansieringslånen
är dels att dessa sedan 1984 har en marknadsmässig räntesättning och således
inte innehåller någon form av räntesubventioner, och dels att företagens
likvi-

ditetsläge under senare år varit sådant att
kreditefterfrågan påverkats negativt. Till detta kommer också att det gynnsamma
aktiekursläget under senare år har underlättat företagens kapitalförsörjning
via nyemissioner vilket ytterligare påverkar efterfrågan på lånat kapital.

Den
svagare kreditefterfrågan från näringslivet har också satt sina spår i
emissionsaktiviteten på företagsobligationsmarknaden.

Sammantaget
har detta resulterat i att även AP-fondens innehav av företagsobligationer fortsatt
att minska väsentligt under 1987 eller med 1,6 mdkr

AP-fondens
kreditgivning till den kommunala sektorn sker dels i form av obligationslån
dels genom reversutlåning. Den totala kreditgivningen minskade med 1,0 mdkr
vilket huvudsakligen berodde på en nedgång i reverslånen till landsting och
kommuner. Direktlånegivningen till denna sektor har således minskat med 1,75
mdkr under 1987 till 14,2 mdkr

Det finns
flera faktorer bakom denna utveckling. En viktig orsak är borttagandet av
regleringar inom denna verksamhet vilket kraftigt skärpt konkurrensen när det
gäller utlåning till den kommunala sektorn. Vidare har ränterelationerna
mellan penningmarknaden och den långfristiga marknaden under det gångna året
negativt påverkat intresset för långfristiga lån. Det har såledesskett en
omfattande kommunal upplåning på den kortfristiga marknaden. Den kommunala sektorns
beviljade certifikatram uppgick till drygt 15 mdkr varav ca 50% var utnyttjat
vid årsskiftet 1987/88.

AP-fondens
syfte med direktlå-neverksamheten är numera att via denna form av kreditgivning
uppnå en högre avkastning än vad som kan fås i obligationsportföljen. Den ökade
konkurrensen på marknaden har resulterat i att marginalerna gentemot
obligationsförvärv har sjunkit. Under en stor del av det gångna året har den
meravkastning som kan uppnäs på ett reverslån i förhållande till ett
obligationslån ej varit tillräcklig enligt fondens be-

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

dömning för att balansera den försämring i likviditet och
ökade förvaltningskostnader som reverslånet innebär jämfört med obligationerna.

Fondens penningmarknadsplaceringar steg under fjolåret
med drygt 4 mdkr till sammanlagt 7,7 mdkr Ökningen i penningmarknadsportföljen
skall inte ses som ett utslag av en viss ränteuppfattning utan är mer en
konsekvens av att fonden använder penningmarknaden för tillfälliga
placeringar av flöden.

AP-fondens avkastning redovisad på det sätt som
försäkringsbolagen gör, blev för 1987 12.6%. Avkastningsberäkningen innehåller
såväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade värdeförändringar

Av
tabellen framgår avkastningen för åren 1985-87, Den periodiserade räntan har
varit i stort sett oförändrad under åren. Visserligen minskade den
periodiserade räntan under 1987 till 12,0%. Detta är ett utslag av att fondens
innehav av obligationer från början av 1980-talets

Avkastningsber ä kningar f ö r vissa tillg å ngsslag 1985-87

(Procent) 1985
1986 1987

Obligationer, förlagslån, penningmarknadsplaceringar:

- Periodiserad

ränta 12,6 12,7 12,0

- Värdeförändring - 2,9 4.1 0.6

Totalt 9,7
16,8 12,6

Avkastningsberäkningen avser fondens ohtigalionsporlfölj
saml korl-frisliga placeringar Såväl periodiserad ränla som redovisad värdeförändring
är genomgående beräknad med ulgångspunkl i idlgångarnas marknadsvärden.
Redovisningen är jämförbar med de avkastningsberäkningar försäkringsbolagen
regelmässigt presenterar för motsvarande lill-gångsslag.

period av höga räntor, successivt har minskat.
Omsättningen i portföljen genom amorteringar, förfall och räntejusteringar i
ett lägre ränteläge drar successivt ner den periodiserade räntan.

Av större betydelse för utvecklingen av totalavkastningen
är dock skillnaden i värdeförändring under de olika åren. Under såväl 1985 som
1987 steg räntorna varför värdeförändringen beroende av det allmänna
ränteläget påverkade avkastningen negativt. Under 1986 sjönk räntorna vilket
resulterade i portföljvinster.

Ovan konstateras att räntorna steg både under 1985 och
under 1987. Värdeförändringen för de två åren skiljer sig dock åt. Under 1985
minskade portföljvärdet med 2,9% medan det under 1987 ökade med 0,6%. Att
portföljvärdet steg under fjolåret, trots att det allmänna ränteläget höjdes
med drygt 0,5%, är en direkt följd av borttagandet av placeringsplikten och de
åtföljande effekterna i samband med räntejusteringar.

En stor del av fondens portfölj av räntejusteringslån
ökade således i värde under 1987 som en följd av att dessa lån nu justeras till
marknadsränta mot att tidigare ha fått sin ränta administrativt satt. Den
värdeökning som på detta sätt uppstod i värdepappersportföljen var av sådan
omfattning att den uppvägde den påverkan på portföljvärdet som höjningen av
det allmänna ränteläget skapade.

Förändringar i placerings-reglementel

Under 1987 gjorde AP-fondens tre första fondstyrelser en
framställning till regeringen om att få utvidga placeringsmöjligheterna.
Framställan

gällde möjligheten att lämna direkta lån till privata
bolag och ekonomiska föreningar saml att förvärva fast egendom.

Framställningen gjordes mot bakgrund av att avkastningen
har fått en central roll i placeringsverksamheten. En stigande del av
pensionsutbetalningarna finansieras med fondavkastningen. Från en
sektorinrik-tad nettokreditgivning har fondens placeringsverksamhet utvecklats
till en förmögenhetsförvaltning baserad på överväganden om risk och förväntad
avkastning för skilda tillgångsslag.

Regeringen
lade under hösten fram en proposition om ändringar i reglementet för allmänna
pensionsfonden (prop. ) 987/88:11) som bl a innehöll utvidgade
placeringsregler i de två hänseenden som fondstyrelserna hade gjort
framställan om. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen vad avsåg de
föreslagna förändringarna för första-tredje fondstyrelserna.

Det
innebär att fondstyrelserna fr o m den 1 februari 1988 har möjlighet att lämna
direktlån till bolag eller föreningar utan borgensförbindelse från staten, en
kommun eller därmed jämförlig samfällighet. Möjligheten begränsas till att avse
ett sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar
som en styrelse förvaltar Lånen är i princip avsedda för företag som har
obligationsmarknaden som alternativ för sin upplåning. Vidare skall
första-tredje fondstyrelserna få möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast
egendom. Detta kan ske antingen genom direkta förvärv eller genom förvärv av
samtliga aktier i elt fastighetsbolag. Även denna möjlighet är begränsad till
ett sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar
som en styrelse förvaltar.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 1

Real redovisning av fondstyrelsernas placeringar

Enligt riksdagsbeslut i december 1987 skall till
förvaltningsberättelserna för samtliga fondstyrelser fogas resultat- och
balansräkningar, som är uppställda efter reala principer fr o m
verksamhetsåret 1988.

Dessutom
skall riksdagens granskning utvidgas till att avse samtliga fondstyrelsers
förvaltningsberättelser. Formellt överlämnas årsredovisningen genom en skrivelse
från regeringen till riksdagen i samband med kompletteringspropositionen.
Riksdagsledamöterna får därmed möjligheten att avlämna motioner med anledning
av skrivelsen.

Skälet
lill atl en real redovisning

nu införes för 1-3 fondstyrelserna är

främst det reala avkastningskrav

som har ålagts övriga fondstyrelser.

Även om det inte finns något mot

svarande krav för 1-3 fondstyrelser

na har det ansetts önskvärt att få en

enhetlig redovisning av fonderna

inom ATP-systemet. Det som skil

jer första-tredje fondstyrelserna

från övriga styrelser förutom avkast

ningskravet är bl a de löpande utgif

terna för pensionsutbetalningar och

administrationskostnader för all

männa tilläggspensioneringen.

Första-tredje fondstyrelsernas till

delade medel kan därför definieras

som saldot av avgiftsinkomster

minskade med pensionsutbetalning

ar och administrationskostnader

Ett av den reala redovisningens syf

ten blir att belysa den marknadsvär

derade förmögenhetsutvecklingen

satt i relation till realvärdet av de

tilldelade medlen.

Stockholm i januari 1988

l{Zr Of/n/(<yvvji

Krister Wickman Verkställande direktör

Skr.
1987/88: 174

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE b,,,, ,

F Ö RSTA FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

GÖSTA
GUNNARSSON, ordförande. Landshövding i Jönköpings län

KARL
GUSTAF SCHERMAN. Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

ULF
GÖRANSSON, Statssekreterare, Finansdepartementet

MARGOT
WIKSTRÖM, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet

INGEGERD
EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR
HOFRING, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

SIGVARD
MARJASIN, Förbundsordförande, Svenska Kommunalarbetareförbundet

CURT
PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

BERTIL AXELSSON, Förste ombudsman,
Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter:

STURE KORPI, Statssekreterare, Socialdepartementet RUTH
KÄRNEK. F.d. landstingsledamot

OLOF BERGVALL. Generaldirektör. Statens löne- och
pensionsverk NILS YNGVESSON, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet
LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd WALTER SLUNGE, Förbundsdirektör.
Landstingsförbundet MARGARETA SVENSSON. Sekreterare. Landsorganisationen i
Sverige NILS LINDSTRÖM, Andre förbundsordförande, Statsanställdas Förbund
JÖRGEN ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON. Bankinspektör. Bankinspektionen

OLOF JONSSON, Sekreterare, Centerpartiets riksorganisation

GUNNAR EKLUND, Ekonomichef, Sveriges
Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

F Ö RSTA FONDSTYRELSEN

Första
fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten och kommuner och dem
närstående institutioner och bolag.

Det
inbetalade avgiftsbeloppet uppgick år 1987 till 17 037 450 tkr (f å 15 619 191
tkr) och ränteintäkterna till 10 311936 tkr (få 9 989 895 tkr). För pensioner
har till Riksförsäkringsverket överförts 21 520 .324 tkr (f å 18 737 897 tkr).

De
förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och
särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån.

De
långfristiga placeringarnas genomsnittsavkastning per den 31 december 1987
beräknad på an-

skaffningsvärdena var 11,22% (få 11,57%).

Fondkapitalet
ökade under året med 5 726 319 tkr (f å 7 050 946 tkr).

Enligt lag
skall fondstyrelsen bidra till kostnaden för administrationen av
ATP-systemet, dvs ersättning skall utgå till statsverket och de allmänna
försäkringskassorna. Under året har ,343 219tkr (f å326 041 tkr) totalt
utbetalats, varav första fondstyrelse j) bidragit med 137 288 tkr (få 126 178
tkr).

Administrationskostnaderna
för de tre första fondstyrelserna och det gemensamma kansliet uppgick för året
till 20 101 tkr (f å 18 216 tkr). Första fondstyrelsens andel härav

var 8 413
tkr (få 7 120 tkr).

1 löner
och ersättningar har sammantaget för fondstyrelserna och kansliet utbetalats
följande belopp:

Styrelser och verkstäl

lande direktör 1447 194 kr

Revisorer och valvs-

delegerade 168 000 kr

Övriga befattnings

havare 3 345 783 kr

Pensioner och arbets

givaravgifter 2 294 451 kr

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar
och skulder per den 31 december 1987 framgår av omstående resultaträkning och
balansräkning.

Stockholm
den 27 januari 1988

Karl Gustaf Scherman

Ingegerd
Ekberg

Curt
Persson

Gösta
Gunnarsson (ordf.)

Uir
Göransson

Gunnar
Hofring

Bertil
Axelsson

Margot Wikström

Sigvard
Marjasin

Krister
Wickman (verkst.dir.)

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

F Ö RSTA FONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Resultatr ä kning (tkr)

Intäkter

Pensionsavgifter

Avkastning
fr å n fj ä rde fondstyrelsen Avkastning fr å n
l ö ntagarfonderna Vinstskattemedel och
l ö ntagarfondsavgifter Int ä ktsr ä ntor

Obligationer

Partialbevis

F ö rlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n

Kortfristiga placeringar

Ö vriga
int ä ktsr ä ntor Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa int ä kter

Kostnader

Pensionsmedel

Kostnadsr ä ntor

Ink ö pskostnader

Kursskillnader vid avyttring av

v ä rdepapper

L ö ntagarfondsmedel

Administrationskostnader Fondstyrelsens f ö rvaltning Kostnadsers ä ttning till Riksf ö rs ä kringsverket m fl

Summa kostnader Å rets
ö verskott

7 684 030

385

65 822

2 383 804

21 436

108 972

47 487

8413 137 288

1987

17 037 450 39178 43 991

1 502 039

10 311936

28 934 594

21 520 324

11376

28 811 1 502 039

145 701 23 208 275

5 726 319

1986

15619191 34 807 22 172

947 131

9 989 895

297 579 26 910 775

18 737 897

41 048

455

947 131

133 298 19 859 829

7 050 946

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

F Ö RSTA
FONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Balansr ä kning per 31.12 (tkr)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar R ä ntefordringar m m V ä rdepapper

Obligationer

Partialbevis

F ö rlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n

Skulder

R ä nteskulder

Ö vriga
skulder

Reserverade l ö ntagarfondsmedel

Fondkapital

Enligt balansr ä kning
den 31.12 1986

Å rets
ö verskott

1987

1986

1094

1 153

2 443 936

974 564

3 799 923

3 298
372

73 106
993

4610

459 761

18 987
096

154 368

92 712 828

88 487
222

98 957 781

92
761311

375

8 298

8 673

25 987

488 004

539

92 734
785

5726319

98 461 104

92 734
785

98 957 781

92
761311

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaff ä rer avseende k ö p:
tkr 1.867.536, avseende f ö rs ä ljning: tkr 510.360.

REVISIONSBER Ä TTELSE

F Ö RSTA
FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning,
får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga-Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm
den 11 februari 1988

Stig Danielsson

Gunnar Danielson (ordf.) Olof Jonsson

Gunnar Eklund

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE ItT'''"'

ANDRA FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

HANS
ALSÉN. ordförande. Landshövding i Uppsala län

CURT
NICOLIN, Tekn dr. Styrelseordförande, ASEA AB

OLOF
LJUNGGREN, Verkställande direktör. Svenska arbetsgivareföreningen

BO RYDIN,
Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

LEIF
LEWIN, Verkställande direktör. Kooperativa Förbundet

RUNE MOLIN, Andre ordförande. Landsorganisationen i
Sverige

PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

BERTIL WHINBERG, Förbundsordförande, Svenska
Byggnadsarbetareförbundet

INGE GRANQVIST, Förbundsordförande, Svenska
Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Sakkunnig, Industridepartementet

NILS HOLGERSON, F.d. styrelseledamot. Svenska
Arbetsgivareföreningen

CARL ERIK HEDLUND, F.d, styrelseledamot. Svenska
Arbetsgivareföreningen

IVAN JUTO, F.d. styrelseledamot. Svenska
Arbetsgivareföreningen

ROLFTRODIN, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

BO BYLUND, Förbundssekreterare, Svenska
Metallindustriarbetareförbundet

BERT-OVE PETTERSSON, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas
Förbund

ARNE JOHANSSON, Förbundsordförande, Svenska
Skogsarbetareförbundet

LARS HELLMAN, Förbundsordförande,
Handelstjänslemannaförbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, Fd. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Bankinspektör, Bankinspektionen

JOHN DAHLFORS, F.d. styrelsesuppleant. Svenska
Arbetsgivareföreningen

BERNDT HOLGERSSON, Ekonomichef, Landsorganisationen i
Sverige

Verkst ä llande direkt ö r:

KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

ANDRA
FONDSTYRELSEN

Andra
fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare.
Med större arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma
(avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, för 1987 ca 5,5 Mkr.

Det
inbetalade avgiftsbeloppet uppgick år 1987 till 16 396 347 tkr (f å 13 642 488
tkr) och ränteintäkterna till 15 288 825 tkr (f å 14 515 563 tkr). För
pensioner har till Riksförsäkringsverket överförts 18 776 482 tkr (f å 18 060
041 tkr).

De
förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och
särskild specificerad uppställning över obligations-, partial-och förlagslån.

De
långfristiga placeringarnas genomsnittsavkastning per den 31

december
1987 beräknad på anskaffningsvärdena var 11,11% (få 11,44%).

Fondkapitalet
ökade under året med 12 760 439 tkr (f å 10 438 645 tkr).

Enligt lag
skall fondstyrelsen bidra till kostnaden för administrationen av
ATP-systemet, dvsersättning skall utgå till statsverket och de allmänna
försäkringskassorna. Under året har 343 219 tkr (f å 326 041 tkr) totalt
utbetalats, varav andra fondstyrelsen bidragit med 119 783 tkr (få 121 613
tkr).

Administrationskostnaderna
för de tre första fondstyrelserna och det gemensamma kansliet uppgick för året
till 20 101 tkr (få 18 216 tkr). Andra fondstyrelsens andel härav

var 6 756
tkr (få 6 655 tkr).

1 löner
och ersättningar har sammantaget för fondstyrelserna och kansliet utbetalats
följande belopp:

Styrelser och verkstäl

lande direktör 1 447 194 kr

Revisorer och valvs-

delegerade 168 000 kr

Övriga befattnings

havare 3 345 783 kr

Pensioner och arbets

givaravgifter 2 294 451kr

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar
och skulder per den 31 december 1987 framgår av omstående resultaträkning och
balansräkning.

Curt Nicolin

Leif
Lewin

Bertil
Whinberg

Stockholm
den 28 januari 1988

Hans Alsén (ordf.) Olof Ljunggren

Rune Molin Inge Granqvist

Bo Rydin

Per-Olof
Edin

Krister
Wickman (verkst.dir.)

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Resultatr ä kning (tkr)

Int ä kter

Pensionsavgifter

Avkastning
fr å n fj ä rde fondstyrelsen Avkastning fr å n
l ö ntagarfonderna Vinstskattemedel och
l ö ntagarfondsavgifter Int ä ktsr ä ntor

Obligationer

Partialbevis

F ö rlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n

Kortfristiga placeringar

Ö vriga
int ä ktsr ä ntor Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa int ä kter

Kostnader

Pensionsmedel

Kostnadsr ä ntor

Ink ö pskostnader

Kursskillnader vid avyttring av

v ä rdepapper

L ö ntagarfondsmedel

Administrationskostnader Fondstyrelsens f ö rvaltning Kostnadsers ä ttning till Riksf ö rs ä kringsverket m fl

Summa kostnader Å rets
ö verskott

11 977 924

964

173 212

2 572 540

307 463

183 461

73 261

6 756 119 783

1987

16 396 347 63 085 43 991

1 489 602

15 288 825

33 281 850

18 776 482

19 046

109 643 1 489 602

126 539 20 521411

12 760 439

1986

13 642 488 56 926 22 172

930 437

14 515 563

419613 29 587 199

18 060 041

29 073

735

930 437

128 268 19 148 554

10 438 645

FORVALTNINGSBERAHELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Balansr ä kning per31.12Jtkr)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar R ä ntefordringar V ä rdepapper

Obligationer

Partialbevis

F ö rlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n

Skulder

R ä nteskulder

Ö vriga skulder

Bankl å n

Reserverade l ö ntagarfondsmedel

Fondkapital

Enligt balansr ä kning den 31.12 1986

Å rets ö verskott

115 458 426 11 206

1
342 834 21 238
695

2
091 756

2 290 62

136 733 108 12 760 439

1987

202 3 737 715 6 098 779

140142 917 149 979 613

2 352 483 714

149 493 547 149 979 613

1986

1 133 2 817 350 5 002 295

130 132 276 137 953 054

19 401

1 200 000

545

136
733 108

137
953 054

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaff ä rer avseende k ö p:
tkr 3.441.581, avseende f ö rs ä ljning: tkr 836.188.

REVISIONSBER Ä TTELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen f ö rordnats att s å som
revisorer granska Allm ä nna pensionsfondens andra
fondstyrelses f ö rvaltning, f å r h ä rmed a\eiva
revisionsber ä ttelse f ö r å r 1987.

Vi har granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen, tagit del av r ä kenskaper, protokoll och andra handlingar, som l ä mnar upplysning om fondstyrelsens f ö rvalt.ling, inventerat de under fondstyrelsens f ö rvaltning sl å ende
tillg å ngarna samt vidtagit de ö vriga g"ansknings å tg ä rder vi ansett erforderliga.

R ä kenskaperna har siffergranskats av
Bohlins Revisior ibyr å AB.

Revisionen har icke givit anledning till anm ä rkning bet ä ffande
f ö rvaltningsber ä ttelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansr ä kningarna, b 'kf ö ringen eller inventeringen eller eljest betr ä ffande fondstyrelsens f ö rvaltning.

Stockholm
den 11 februari 1S88

Stig Danielsson

Gunnar Danielson (ordf.) John Dahlfors

Berndt Holgersson

Skr. 1987/88:174

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE gnaa i

TREDJE
FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

ROLF
WIRTÉN, Landshövding i Östergötlands län

KARL-ERIK
BRANDT, Vice styrelseordförande. Svenska Arbetsgivareföreningen

GUSTAF
PIEHL, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

THORSTEN
NILSSON, Styrelseledamot. Lantbrukarnas Riksförbund

ERIK-V RAMBERG. Förbundsordförande. Sveriges
Köpmannaförbund

HARRY FJÄLLSTRÖM, Avtalssekreterare, Landsorganisationen i
Sverige

BENGT LLOYD, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

HANS BILLSTRÖM, Förbundsordförande, Hotell- och
Restauranganställdas Förbund

BJÖRN ROSENGREN, Ordförande, Tjänstemännens
Centralorganisation

Suppleanter:

GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket

ÅKE LUNDQVIST, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande. Småföretagens
Riksorganisation

THORSTEN ANDERSSON, Verkställande direktör. Lantbrukarnas
Riksförbund

E. O- HOLM, Verkställande direktör, Sveriges
Köpmannaförbund

INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska
Pappersindustriarbetareförbundet

JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska
Transportarbetareförbundet

ÅKE ROSENOVIST, Förbundsordförande, Grafiska Fackförbundet

BO HJERN, Förste vice ordförande. Centralorganisationen
SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Bankinspektör, Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

NILS NYQVIST, Förbundskassör, Svenska
Träindustriarbetareförbundet

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

TREDJE
FONDSTYRELSEN

Tredje
fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare
samt s k egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas
lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 225 basbelopp, för 1987 ca 5,5
Mkr.

Sammanlagt
för 1987 har 10 495 669 tkr (f å 9 828 608 tkr) inbetalats, varav 1 594 792
tkr (f å 1 458 807 tkr) utgör egenavgifter Ränteintäkterna uppgick till 5 797
139 tkr (f å 5 532 053 tkr). För pensioner har till Riksförsäkringsverket
överförts 13 504 (X)3 tkr (fåll 620 402 tkr).

De förvallade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial-
och förlagslån.

De
långfristiga placeringarnas genomsnittsavkastning per den 31 december 1987
beräknad på anskaffningsvärdena var 11,30% (få 11,54%).

Fondkapitalet
ökade under året med 2 726 946 tkr (f å 3 828 239 tkr).

Enligt lag
skall fondstyrelsen bidra till kostnaden för administrationen av
ATP-systemet, dvsersättning skall utgå till statsverket och de allmänna
försäkringskassorna. Under året har 343 219 tkr (f å 326 041 tkr) totalt utbetalats,
varav tredje fondstyrelsen bidragit med 86 148 tkr (få 78 250 tkr).

Administrationskostnaderna
för de tre första fondstyrelserna och det gemensamma kansliet uppgick för året
till 20 101 tkr (f å 18 216 tkr).

Tredje
fondstyrelsens andel härav var 4 931 tkr (få 4 441 tkr).

I löner
och ersättningar har sammantaget för fondstyrelserna och kansliet utbetalats
följande belopp:

Styrelser och verkstäl

lande direktör 1 447 194 kr

Revisorer och valvs-

delegerade 168 000 kr

Övriga befattnings

havare 3 .345 783 kr

Pensioner och arbets

givaravgifter 2 294 451kr

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar
och skulder per den 31 december 1987 framgår av omstående resultaträkning och
balansräkning.

Stockholm
den 28 januari 1988

Karl-Erik Brandt

Erik-V.
Ramberg

Hans
Billström

Rolf
Wirtén (ordf.)

Gustaf Piehl Harry Fjällström Björn Rosengren

Tliorsten Nilsson

Bengt
Lloyd

Krister
Wickman (verkst.dir.)

FORVALTNINGSBERAHELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Resultatr ä kning (tkr)

Int ä kter

Pensionsavgifter

Avkastning
fr å n fj ä rde fondstyrelsen Avkastning fr å n
l ö ntagarfonderna Vinstskattemedel och
l ö ntagarfondsavgifter Int ä ktsr ä ntor

Obligationer

Partialbevis

F ö rlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n

Kortfristiga placeringar

Ö vriga
int ä ktsr ä ntor Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa int ä kter

Kostnader

Pensionsmedel

Kostnadsr ä nlor

Ink ö pskostnader

Kursskillnader vid avyttring av

v ä rdepapper

L ö ntagarfondsmedel

Administrationskostnader Fondstyrelsens f ö rvaltning Kostnadsers ä ttning till Riksf ö rs ä kringsverket m fl

Summa kostnader Å rets
ö verskott

4 488 273

735

90 161

1 097 609 15 338 82 662 22 361

4 932 86 148

1987

10 495 670 22 906 43 991

1367 411

5 797 139

17 727 117

13 504 003

21886

15 749 1367 411

91080 15 000 171

2 726 946

1986

9 828 608 20 547 22 172

833 219

5 532 052

149 877 16 386 475

11 620 402

21 700

224

833 219

82 691

12 558 236 3 828 239

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Balansr ä kning per 31.12 (tkr)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar R ä ntefordringar V ä rdepapper

Obligationer

Partialbevis

F ö rlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n

Skulder

R ä nteskulder

Ö vriga
skulder

Reserverade l ö ntagarfondsmedel

Fondkapital

Enligt balansr ä kning
den 31.12 1986

Årets överskott

1987

1986

928

800

1 535 683

740 978

2 323 914

1 991
699

41 063
803

9 458

810 579

8 565 883

98 724

50 548 447

48 534
687

54 408 972

51
268164

1689

1731

3 747

415 895

51 264
400

2 726 946

53 991 346

51 264
400

54 408 972

51 268
164

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaff ä rer avseende k ö p;
tkr 2.040.740, avseende f ö rs ä ljning: tkr 468.120.

REVISIONSBER Ä TTELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning,
får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
slående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga-Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm
den 11 februari 1988

Stig Danielsson

Gunnar Danielson (ordf.) Hugo Grup

Nils Nyqvist

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

ALLMANNA PENSIONSFONDEN 1960-1987

F Ö RSTA, ANDRA OCH TREDJE
FONDSTYRELSERNA

Balansr ä kningar per 31.12 i Mkr

Obligationer

Partialbevis

F ö rlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n

Penningmarknadsplaceringar

R ä ntefordringar m m

Ö vriga tillg å ngar

Summa tillg ä ngar

Bankl å n Ö vriga skulder Fondkapital

Summa skulder

1960 396,0

15,2 59,4

0,1 9,1

479,8

1,5 478.3

479,8

1970

28 198,9 121,0

1
145,8 6 355,1

2
438,6

0,7 738,3

38 998,4

579,4

1,1

38 417,9

38 998,4

1980

114 526,8

110,2

1 989,8

30 561,2

11 267,4

2,4

5100,7

18,1

163 576,6

23,5 163 553,1

163 576,6

1985

190 118,2

53,1

2 780,1

45 591,1

8
458,0 2 657,0

9 766,0

259 423,5

9,0 259 414,5

259 423,5

1986

208 654,0

33,4

2 866,5

51 300,6

4 299,7

4 532,9

10 292,3

3,1

281 982,5

1 200,0 50,2

280
732,3

281 982,5

1987

229 629,2

25,3

2 613,2

48 791,7

2 344,8

7 717,3

12 222,6

2,2

303 346,3

1 400,3 301 946,0

303 346,3

Resultatr ä kningar i Mkr

1960

Pensionsavgifter

468,4

Avkastning
fr å n fi ä rde

fondstyrelsen

—

Avkastning
fr å n l ö ntagar-

fonderna

—

Int ä ktsr ä ntor:

Obligationer

10.8

Partialbevis

—

F ö rlagsbevis

0,6

Reverser

1,0

Refinansieringsl å n

—

Ö vriga
int ä ktsrantor

0,8

Summa
int ä kter

481,6

Pensionsmedel

Kostnadsr ä ntor, ink ö pskost-

nader
och kursskillnader

1,3

Fondstyrelsernas
administra-

tionskostnader

0,5

Kostnadsers ä ttning till riks-

f ö rs ä kringsverket
m fl

1.5

Summa
kostnader

3,3

Ö verskott

478,3

1970 6 099,8

1 617,3

7,9

73,0

372,6

178,8

9,7

8 359,1

1 165,6

44,7

1,3

73,0 1 284,6 7 074,5

1980 22
191,9

53,2

9 472,6

8,8

190,6

2 789,7

1 199,7

67,4

35 973,9

19 029,5

56,1

6,2

237,4 19 329,2 16 644,7

1985 34
494,6

103,4

12,8

20 276,3

4,4

338,7

5 371,6

1 133,7

766,0

62 501,5

42 116,1

612,8

12,8

303,5

43 045,2

19 456,3

1986 39 090,3

112,3

66.5

22 447,2

3,5

332,6

6 313,5

760,8

179,9

69 306,6

48 418,3

-773,8

18,2

326,0 47 988,7 21 317,9

1987 43
929,5

125,2

132,0

24150,2

2,1

329,2

6 054,0

344,2

518,2

75
584,6

53 800.8

206,8

20,1

343,2

54 370,9

21 213,7

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 1. Placeringarnas f ö rdelning efter placeringsobjekt
under å r 1987

(Nominella v ä rden och totalt ä ven
anskaffningsv ä rden, Mkr)

s. 25 Kontrollera mot PDF

Obligationsl å n')

Staten

Landsting
och kommuner

Kommunfinansierande
institut

Bosladsfinansierande institut

F ö retag

F ö retagsfinansierande institut

Utl ä ndska l å ntagare

F ö rlagsl å n

Kommunfinansierande institut Bosladsfinansierande institut
F ö retag

F ö retagsfinansierande institut Banker

Reversl å n

Landsting och kommuner') Bosladsfinansierande institut F ö retag

F ö retagsfinansierande institut Banker

Refinansieringsl å n

Penningmarknadsplaceringar')

Summa

Totalt

F ö rsta

Andra

Tredje

nominella

anskaffn

ngs-

fondstyrelsen

v ä

rden

v ä

rden

Mkr

5 854

13 155

103

2 744

21753

100

20
965

100

2 284

7 222

784

10 290

9 786

-21

—

-149

-2

—

-161

-1

-158

-1

-26

—

-28

—

-12

—

-66

-1

-64

-1

3 922

7 092

2 342

13 356

13 068

-341

-6

-899

-7

-369

-13

-1 609

-7

-1605

-8

-67

-1

—

-30

—

-34

—

-2

—

-16

—

-9

—

-27

—

-28

—

-119

-2

-184

-1

-253

-1

-253

-1

-4 -28

—

-5 1

—

9 .

-15

-1

-84

—

-84

—

-40

-1

-54

—

-10

—

-104

-1

-104

-1

-Al

-1

-84

-1

-65

—

-65

—

-1156

-20

-644

-5

-672

-23

-2 472

-n

-2
508

-11

-781

-13

-61

—

-824

-4

-819

1043

585

278

1906

1869

-634

-11

-179

-2

-42

-1

-855

-4

-855

-4

-769 -15

-13

-989

-8

-926

-32

-2 684 -15

-12

-2 688 -15

-12

-86

-1

-1797

-14

-72

-2

-1955

-9

-1955

-9

1545

2 227

850

4 622

4 383

6 038

100

12 757

100

2 900

100

21695

100

20
632

100

')
Inklusive partiall å n

')
Inklusive kommunfinansierande institut

)
Anskaffningsv ä rden

s. 26 Kontrollera mot PDF

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 2. Placeringarnas f ö rdelning efter placeringsobjekt per
31.12 1987

(Nominella v ä rden och totalt ä ven
anskaffningsv ä rden, Mkr)

Totalt

F ö rsta

Andra

Tredie

nominella

anskaffn

ngs-

fondslyre

sen

fondstyre

sen

fondstyre

sen

v ä

rden

v ä

rden

Mkr

Obligationsl å n')

73 397

115 870

41065

230 332

229
653

Staten

25 908

39 971

12 974

78 853

78718

Landsting
och kommuner

791

1 239

554

2 584

2 550

Kommunfinansierande
institut

472

—

590

—

389

1451

1 412

Bosladsfinansierande
institut

40 164

63 926

22 097

126 187

125 833

F ö retag

5 044

7 676

3 069

15 789

15 723

F ö retagsfinansierande institut

993

2 395

1929

5317

5 267

Utl ä ndska l å ntagare

—

151

—

150

—

F ö rlagsl å n

460

1347

811

2 618

2 612

Kommunfinansierande
institut

—

Bosladsfinansierande
institut

—

F ö retag

112

—

212

—

379

—

378

—

F ö retagsfinansierande institut

181

—

478

—

736

—

736

—

Banker

146

—

618

648

1 412

—

1408

—

Reversl å n

18 993

21223

8 539

48 755

48
794

Landsting
och kommuner')

6 703

475

—

7 261

Bosladsfinansierande
institut

5 848

7 936

3 095

16 879

16919

■6

F ö retag

4 376

2 652

357

—

7 385

7 383

F ö retagsfinansierande institut

2 036

10 160

5 004

17 200

17 201

Banker

—

Refinansieringsl å n

154

—

2 092

—

2 345

Penningmarknadspiaceringar')

2 521

3 865

1593

7 979

7 719

Summa

95 525

100

144 397

100

52107

100

292 029

100

291
123

100

1)
Inklusive
partiall å n

2)
Inklusive
kommunfinansierande institut

3)
Anskaffningsv ä rden

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 3. Placeringarnas f ö rdelning p å l å ntagargrupper under å r 1987

(Anskaffningsv ä rden,
Mkr)

Staten Kommuner Bost ä der
N ä ringslivel d ä rav industri m m kraftverk iordbruksn ä ring Utl ä ndska
l å ntagare Penningmarknadsplaceringar

Summa

F ö rsta

Andra

Tredie

ondstyrelsen

fondstyrelsen

Totalt

Mkr %

Mkr

2 154 38

6 883 57

749 27

9 786

-824 -14

-233 -2

16 —

-1041

-5

4 824 85

7 485 62

2 627 94

14 936

-1 928 -34

-4 108 -34

-1 369 -49

-7 405

-36

-1 538 -27

-3 410 -28

-922 -33

-5 870

-28

-379 -7

-531 -4

-186 -7

-1096

-6

-11 —

-167 -2

-261 -9

-439

-2

-3 —

-16 —

-9 —

-28

—

1 469 25

2 120 17

795 28

4 384

5 692 100

12 131 100

2 809 100

20 632

100

Tabell 4. Placeringarnas f ö rdelning p å l å ntagargrupper per 31.12 1987

(Anskaffningsv ä rden, Mkr)

Staten

Kommuner

Bost ä der

N ä ringslivet d ä rav industri m m kraftverk jordbruksn ä ring

Utl ä ndska l å ntagare

Penningmarknadsplaceringar

Summa

F ö rsta

Andra

Tredje

fondstyrelsen

Totalt

Mkr

Mkr %

Mkr
%

25 844

39 833 28

13 041 25

78
718 27

7915

2 289 2

1022 2

11226
4

45 882

71715 49

25 244 48

142
841 49

13 047

26 234 18

11188 22

50
469 17

8 334

16596 11

5 935 12

30
865 11

3 863

6 681 5

2116 4

12
660 4

850

2 957 2

3 137 6

6
944 2

—

73 —

53 —

150
—

2 445

3 738 3

1 536 3

7719
3

95 158

100

143 882 100

52 084 100

291
123 100

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 5. Placeringarnas f ö rdelning p å l å ntagargrupper under respektive å r

(Anskaffningsv ä rden,
Mkr)

1960

1970

1980

1985

1986

1987

Mkr

Mkr
%

Staten

135

739

6 468

5 754

-3 556

-17

9
786 47

Kommuner

593

362

-156

-1

-59

—

-1041
-5

Bost ä der

173

3 664

4 247

14 190

31007

149

14
936 72

N ä ringslivet

102

2 026

4 807

-893

-5

-7 218

-35

-7
405 -36

d ä rav industri m m

1 515

3 576

-1394

-7

-6 079

-29

-5
870 -28

kraftverk

337

682

-137

-1

—

-1
096 -6

jordbruksn ä ring

174

549

638

-1224

-6

-439
-2

Utl ä ndska l å ntagare

—

- 3

—

-16

—

-22

—

-21

—

-28
—

Penningmarknadsplaceringar

—

-18

—

296

680

4
384 22

Summa

471

100

7 001

100

15 869

100

19 169

100

20 833

100

20
632 100

Tabell 6. Placeringarnas f ö rdelning p å l å ntagargrupper per 31.12 respektive å r

(Anskaffningsv ä rden,
Mkr)

1960

1970

1980

1985

1986

1987

Mkr

MVr
%

Staten

135

3 320

34 940

72 487

68 931

78
718 27

Kommuner

3 978

11036

12 759

12 700

11226
4

Bost ä der

173

18 420

58 280

96 898

127 904

142
841 49

N ä ringslivet

102

12 405

54 036

64 661

57 442

50
469 17

d ä rav industri m m

9 352

41 344

42 856

36 776

30
865 11

kraftverk

1695

8212

13 631

13716

12
660 4

jordbruksn ä ring

1358

4 480

8 174

6 950

6
944 2

Utl ä ndska l å ntagare

—

136

—

163

—

198

—

178

—

150
—

Penningmarknadsplaceringar

—

2 656

3 337

7
719 3

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

249 659

100

270 492

100

291
123 100

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell
7. Tillv ä xt i fondkapital och
placeringskapacitet under respektive å r, Mkr

Influtna avgifter

Avkastning
fr å n ö vriga fondstyrelser

Int ä ktsr ä ntor

Pensionsutbetalningar

Kostnadsr ä ntor,
kursskillnader m m

Administrationskostnader

Tillv ä xt i fondkapital

Reserverade l ö ntagarfondsmedel

(f ö r ä ndring)

Ö kade
r ä ntefordringar m m ( ö kning =

Placeringskapacitet

Procentuella avgiftsuttag')

Basbelopp vid ing å ngen
av resp å r

(kronor)

Den genomsnittliga direkta r ä ntan

p å de l å ngfristiga placeringarna

(procent)

1960 468

-1 -2

478

-7 471

4 000

5,63

1970

6 100

2 259 -1 166

-74

7 075

-74 7 001

6 000

6,56

1980

22 192

13 729

-19 030

-56

-243

16 645

-776 15 869

13 900

9,09

1985

34 494

116

27 891

-42 116

-613

-316

19 456

-17 -270

19 169

21 800

11,58

1986

39 090

179

30 037

-48 418

774

-344

21 318

-3 -482

20 833

23 300

11,50

1987

43 929

257

31398

-53 801

-206

-363

21214

1387 -1969

20 632

10,2

24100')

11.18

1) Fr é n 1982 ber ä knas avgiftsuttaget p å hela l ö nesumman.

From 1984 inkluderas tortibjd ATP-avgift om 0,2
procentenheter tfor l ö ntagarfondernas verksamhet).

2) H ö jning till 24 500 den 1/7

Tabell 8. V ä rdepappersportf ö ljer
per 31.12 respektive å r,
Mkr

1985 1986 1987

Innehav av obligationer, partialbevis och f ö rlagsbevis:

Nominellt 193
693,5

Anskaffningsv ä rde 192 951,4

Marknadsv ä rde 178 860,3

211 450,8 232 949,9

211553,9 232
267,7

203
866,4 226 007,2

Fjärde fondstyrelsen årsredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

1987 i sammandrag

• Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som
tilldelats fonden sedan

dess tillkomst 1974) har ökat med 200 mkr under året till
2.350 mkr. Därmed har fonden lyft hela det belopp riksdagen hittills beviljat.

• Fondens tillgångar, upptagna till marknadsvärden,
uppgick vid årsskiftet till

11.7 mdr, vilket innebär att tillgångarna — trots kapitaltillskottet — pga

kursnedgången minskat något under 1987.
Värdepappersportföljens marknadsvärde var vid årsskiftet 10.4 mdr.

• Fonden köpte under 1987 värdepapper för 1.9 mdr och
sålde värdepapper för

1.7 mdr. Totalt nettoplacerades drygt 200 mkr.

• I nyemissioner placerades 395 mkr, varav 169 mkr i icke
börsnoterade företag.

I andrahandsmarknaden nettosålde fonden aktier för drygt
250 mkr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i
ordningsföljd Astra,

Volvo, ASEA, SCA och Electrolux, som med ett sammanlagt
marknadsvärde på

3.800 mkr mofsvarde 36% av portfölj värdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 235
mkr under 1987.

Med ett ssunmanlagt anskaffningsvärde av 576 mkr svarade dessa företag för 5%

av fondens tillgångar vid årsskiftet.

• Pä grund av aktiekursutvecklingen upfylldes inte
reglementets resultatkrav

att bibehålla grundkapitalets realvärde och betala 3% direktavkastning på
detta.

Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden emellertid med bred marginal

— närmare 7.000 mkr — överträffat detta resultatkrav.

• Aktiekurserna sjönk under 1987 med 8%. Index för
fondens aktieportfölj

sjönk i ungefär samma takt, trots att kurserna för de för fonden viktigaste

företagen — stora företag i allmänhet, verkstadsföretag
och kemiföretag — utvecklades väsentligt sämre än totalindex.

• Till ny verkställande direktör med tillträde i början av
1988 utsågs bankdirektör Bertil Daitielsson.

VD-översikt

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Efter att
ha varit VD för fjärde AP-fonden i närmare nio år skriver jag härmed min sista
VD-övcrsikt. Det känns då naturligt att föra fram några synpunkter på
ulvecklingen av den svenska riskkapitalmarknaden och att redovisa några
erfarenheter jag gjort.

När jag tillträdde min befattning 1979 låg aktieindex pä
nivån 120, den registrerade aktieomsättningen under året blev några få mdr och
nyemissionsvolymen ca 600 mkr. I dag ser siffrorna ganska annorlunda ut.
Totalindex för aktier låg vid del senaste årsskiftet — efter ett kraftigt
kursfall i slutet av året — kring 830. 1987 var aktieomsättningen pä börsen 125
mdr och nyemissionsvolymen 5.6 mdr (plus 2.8 mdr i emissioner av icke
officiellt noterade företag). Storföretagen kunde göra nyemissioner pä
miljardbelopp, och antalet noterade företag hade genom nyintroduklioner
fördubblats. 1987 hade fondens värdepappersportfölj elt marknadsvärde på 10.4
mdr med elt övervärde gentemot anskaffningsvärdet på 4.9 mdr. 1979 var
marknadsvärdet 1.1 mdr med ett undervärde pä inemot 100 mkr.

Det är alltså en dramatisk utveckling som ägt rum, både i
fondens omvärld och i fonden och som tog sin början 1980, dä aktiemarknaden
vaknade till liv.

Jag har många gånger i fondens årsberättelser och
delårsrapporter påpekat att aktieförvaltning i en institution av fjärde
AP-fondens typ är en verksamhet med långsikliga mål och att resultatet måste
mätas över en längre tidsperiod. Jag har också med exempel illustrerat
osäkeriieten i kortsiktiga resultatmätningar. Att jag nu återigen gör delta
påpekande är inte för att försöka ursäkta vad som kan te sig som ett
"dåligt" resultat för fonden 1987.

Resultatmätningar för år eller tom delar av år för olika
aktieförvaltare får en framträdande plats i nyhetsmedierna, ibland med ganska
drastiska kommentarer. Inte minst m h t investmentbolag och aktiefonder, som
har delägare som fattar placeringsbeslut bl a på grundval av sådana uppgifter,
känns det angeläget att man finner mer rättvisande mätmetoder. Jag vet inte hur
dessa metoder ser ut. Kanske skulle man kunna överbrygga konflikten kort/lång
period med någon form av rullande eller glidande flerperiodsresultat som ger
ett riktigare perspektiv på verksamhelen. Det känns naturligtvis
tillfredsställande att kunna konstatera atl i del långa perspektivet — sedan
fondens tillkomst 1974 — fonden har "slagit index" med en ganska
bred marginal.

Den starka ökningen av omsättningsvolymen på börsen
innebär att vi nu fått en väl fungerande andrahandsmarknad. Också under
perioder av starkt sälj-tryck under senare år (som t ex i oktober 1987) har
marknadslikviditeten (dvs marknadens förmåga att utan stora kursrörelser
hanlera stora utbuds- oeh efler-frägevolymer) varit god.

Fonden har sedan nägra år sökt bidra till att förbättra
marknadslikvidiieten genom tidvis ganska omfattande
"arbitrageaffärer" (mellan olika aktieslag, fria resp bundna aktier,
aktier i olika bolag med samma verksamhet etc). Genom dessa affärer — som
utnyttjar tillfälliga kursförskjutningar mellan olika aktier och
ofullkomligheter i marknaden — ökar fonden avkastningen på portföljen. Det
förhållandel att fon-

den inte
är skattepliktig gör att den har större förutsättningar än flertalet andra
större institutioner att göra arbitrageaffärer.

Marknadslikviditeten spelar stor roll också i den fortgående
internationaliseringen av aktiehandeln och för Stockholmsbörsens möjligheter
att hävda sig som primär marknadsplats för svenska aktier. Internationaliseringen
av aktiehandeln bör rimligtvis leda till en effektivisering av börsverksamheten
och därmed till lägre kostnader för riskkapitalet (tillgången till utländska
placerare har haft betydelse för flera viktiga svenska företag).
Internationaliseringen har naturligtvis inte bara fördelar. Störningar på en
marknad fortplantas snabbt och direkt till andra marknader och inte bara som
tidigare stämningsmässigt.

I traditionella beskrivningar av aktiemarknaden brukar
man betona vilken betydelse denna har för de noterade företagens
riskkapitalanskaffning. Sambandet är inte utan vidare uppenbart, fiandeln i
redan ulelöpande värdepapper brukar av sina belackare beskrivas som någon form
av gycklarnas marknad, där papper enbart byter ägare till i realiteten
ointressanta priser. Här är inte rätta platsen att presentera en uttömmande
beskrivning av andrahandsmarknadens betydelse för nyemissionsmöjlighetema, men
jag vill erinra om att vi under en följd av år i fondens årsredovisning illustrerat
den nära samvariationen mellan kursnivåer och emissionsvolymer.

Börsäret 1987 erbjuder elt konkret och i detta sammanhang
intressant exempel på vad tillgången till en fungerande aktiemarknad betytt för
ett förelag. Inter Innovation, som börsnoterades så sent som i april 1987,
förvärvade senare samma år etl stort amerikanskt företag, Le Febure. En del av
köpeskillingen pä 435 mkr borde m h t den nya koncernens soliditet finansieras
genom en nyemission på ca 180 mkr på marknaden. Denna genomfördes i oktober.
Även om f j ärde AP-fonden 1982 satsat 25 mkr (ett för den tiden och i
synnerhet i förhållande till bolagels storlek mycket betydande belopp) i Inter
Innovation och bolaget dessutom haft Skandia som aktieägare är det knappast
troligt att förvärvet av Le Febure — med allt vad detta betyder för Inter
Innovations framtid — kunnat genomföras om bolaget alltjämt varit onoterat.
Jag tycker att detta exempel pä ett "riktigt" utnyttjande av
marknaden är så myckel mer glädjande som det gynnsamma börsklimatet under
senare är i mänga fall utnyttjats för rent finansiella ändamål utan betydelse
för näringslivets utveckling.

Exemplet Inter Innovation ger mig anledning att uttrycka
glädje över utvecklingen av fondens engagemang i onoterade företag. Detta är
en verksamhel som startade 1980, och där jag känner att fonden kanske gjort
och kan göra större "nytta" än i fråga om de stora, noterade
företagen. Jag har beskrivit fondens verksamhet på detta omräde relativt
utförligt i den följande redovisningen för 1987.

Den som satts alt förvalta ett samhälleligt ägt kapital
kan inte undgå alt påverkas av den stundtals mycket hätska debatten kring
offentligt ägande kontra enskilt ägande. Jag har som chef för fjärde AP-fonden
knappast känt mig som en av den klassiska svenska bland-

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

ekonomins
dödgrävare. I det många gånger nära samarbetet med andra (i slutändan
privatägda) institutioner —och för övrigt också med företrädare för enskilda
aktieägare och representanter för de anställda — har jag känt att fonden har
haft en viktig rol! att spela. Styrkan hos fjärde AP-fonden är i detta
sammanhang dess oberoende av olika makt- och inflytandegrupperingar i
samhället. Jag utgåiifrån att detta oberoende skall kunna bestå.

Jag tror att en stor del av konflikten offentligt contra
enskilt ägande beror på att man inte skiljer på ägandet och ägarrollen. Frågan
om enskilt eller kollektivt ägande är en politisk fråga, och där kan man
beroende på sina politiska värderingar ha olika meningar — och förfäkta desa
med all frenesi. När det gäller ägarrollen borde meningsskiljaktighetema kunna
vara mindre. Här låter verkligheten sig knappast beskrivas i termer av
svartyvitt utan snarast som en giåskala. Man kan inte hävda att fjärde
AP-fonden (eller för den delen etl försäkringsbolag) generellt sett är en
"dålig" ägare som sviker sitt förvaltaransvar därför att del inte i
bakgrunden finns ett privat ägande eller en börsnotering som ger ett mer eller
mindre ögonblickHgl utslag för marknadens förtroende resp brist på förtroende.
Lika litet gär det att hävda att ell privatägt företag eller en noterad
institution generellt sett är en "bra" ägare. Jag skulle kunna citera
flera exempel; ett sådant är händelseförloppet kring den s k midnattsraiden i
Sandvik, då fonden medverkade till att byta ul styrelse och företagsledning.

Ett framträdande drag i utvecklingen på aktiemarknaden
under den tid som denna översikt omfattar är den tilltagande
instilulionaliseringen av aktieägandet. Hushållen äger en mindre andel av de
börsnoterade aktierna än t ex på 60- och 70-talen (fast av ett många gånger
högre börsvärde). Man kan beklaga denna utveckling, men man kan också
konstatera atl den är en oundviklig följd av kapitalbildningsmekanismen (pch
skattesystemet) i samhället. Återigen talar vi om den politiska kontroversen enskilt/kollektivt
ägande. När man utifrån sina politiska värderingar belräffande ägandet anser
att instilulionaliseringen av aktiemarknaden leder lill en icke önskvärd
maktkoncentration tror jag emellertid inte att slutsatsen är riktig. Särskilt
om man menar att botemedlet mot maktkoncentration är en vidgning av det
individuella ägandet—om detta kan åstadkommas — gör man sig skyldig lill ett
felslut. I själva verket skulle ett spritt enskilt ägande leda lill en ökad
maktkoncentration. 10.000 individuella aktieägare som — på bolagsstämmor eller
på annat sätt — utövar ett rationellt ägarinflytande är en utopi. En
förutsättning för mitt resonemang är naturligtvis alt vi har en mångfald av
institutioner, som representerar olika intressen. För att undvika missförstånd
vill jag gärna påpeka atl jag personligen gärna ser ett ökal enskilt ägande, sä
att fler människor får del i näringslivets ulveckling och förståelse för dess
villkor. Men detta är min politiska värdering av ägandet, som inte har med
ägarrollen att göra.

Frägor kring ägarförhållandena i näringslivet är ingalunda
nya och får från lid till annan förnyad aktualitet. Studieförbundet Näringsliv
och Samhälle har sedan

1985 ägnat ett betydande intresse åt ägandet och ägarrollen.
SNS insatser är så vill jag förslår långt ifrån avslutade, men den enda absolut
säkra slutsats man hittills kunnat dra är att det Bnns en ägarroll och att det
är viktigt för näringslivets utveckling hur den utövas.

Etl drag i aktiemarknadsbilden, särskilt åren 1983-85, har
varit emissioner, introduktioner och aktieköp som lett till ett ökat korsägande
de börsnoterade företagen emellan. Jag hyser sedan flera år den uppfattningen
att dét är till nackdel för företagen om ägarrollen genom korsägande
elimineras eller väsentligt försvagas och därmed övertas av
slyvelsen/företagsled-ningen. Till skillnad mot en annan väg att cementera
företagsstrukturer — aktier med högre rösträtt — är korsägandet någonting som
kan införas när som helst, och det är ofta oklart för övriga aktieägare vem som
i sista hand spelar ägarrollen och på vilka bevekdsegrunder. Jag har på olika
vägar försökt påverka attityderna till korsägandet, dock utan märlcbar
framgång. Det har därför känts tillfredsställande all fonden åtminstone i något
fall kunnat aktivt medverka till att bryta upp ett korsägande.

Till sist skulle jag vilja beröra ett annat område som
varit viktigt för mig, nämligen etikfrågorna. Lagstiftningen mot missbruk av
särskild information på aktiemarknaden har successivt skärpts, och det är
sannolikt att den inom kort också kommer att omfatta den kategori av aktörer
på marknaden jag själv tillhör, pdrtfölj-förvaltama. Denna utveckhng är
välkommen, men det är uppenbart atl lagstiftningen aldrig kan hålla jämna steg
med människors uppfinningsrikedom när det gäller att tillgodose sina egna
ekonomiska intressen. Vad som gång på gång förvånat mig är "etablissemangets"
tolerans gentemot personer som uppenbart förbrutit sig mot god sed och
anständighet på detta omräde — lät vara alt man hållit sig inom de formella
gränser som en otillräcklig lagstiftning dragit upp. Jag talar inte för någon
form av privatjustice. men jag finner det uppseendeväckande att näringslivet
inte på de vägar som trots allt står till buds markerar atl ett sådant beteende
är oacceptabelt. För den som bekänner sig till marknadsekonomin och gärna vill
tro på dennas självläkande förmåga har delta varit en av de stora
besvikelserna.

Stockholm i februari 1988

— -3q;(W

Sten Wikander

Skr.
1987/88:174 Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1987

Det gångna
året blev mycket händelserikt pä den svenska riskkapitalmarknaden. Främst
koncentrerades intresset pä den dramatiska kursutvecklingen för aktier och
optioner. Till märkeshändelserna hörde också att emissionsvolymen pä den
svenska marknaden steg till en historiskt sett mycket hög nivå. Mer i skymundan
pågick och pågår dessutom utredningar som långsiktigt kan få en utomordentligt
stor betydelse för marknadens utveckling, organisation och regelverk.

Diagram 1
visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1985 och 1986 (högsta
resp lägsta noteringar månadsvis) samt av totalindex och index för några av de
viktigaste branscherna veckovis 1987. För att underlätta jämförelser är såväl
totalindex som branschindexserierna omräknade till basen 100 vid ingången av
1987.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKUNG 1985-87

1985 1986
1987 VECKA 10

Under året sjönk totalindex med drygt 8% (föregäende år
-(-51%). Kurstendensen var emellertid synneriigen växlande under årets gång.
Den nedåtgående trend som registrerades i slutet av 1986 förstärktes i etl
kursfall pä 14% under de fyra första veckorna av 1987. Därefter steg kurserna
nästan oavbrutet och periodvis under hausseartade förhållanden för alt nå en
högstanotering hittills (totalindex; 1237) den 8 oktober, närmare 60% högre
än lägstanoteringen i januari. Frän kulmen i oktober sjönk kursnivån fram till
årsskiftet

med 33%i
under inledningsvis baisseartade förhållanden.

Den senaste femårsperioden, som inkluderar tre goda och
två dåliga år av kursutveckling, visar en genomsnittlig indexuppgång på 20%
per år. Exkluderas det första året —1983—som också var del bästa, begränsas
indexuppgången till mera måttliga 11%. I det perspektivet är alltså den
svenska börsen på väg tillbaka till en mer normal kursutveckling. Det är först
när åttiotalets inledande exceptionella kursuppgång in-

Skr. 1987/88: 174
Bilaga 2

räknas som
kurserna stigil mycket. Men då var också utgångsläget hell annorlunda med en
mycket begränsad marknad och en överlag låg värdering av de börsnoterade
företagen. Periodvis värderades börsbolagen under slutet av sjuttiotalet lill i
genomsnitt hälften av det justerade egna kapitalet, till stor del beroende på
låg lönsamhet hos företagen.

Branschutvecklingen under 1987 var oenhetlig och
tendenserna från 1986 förstärktes ytterligare. Faslighels- och byggbolagen
uppvisade ånyo den bästa kursutvecklingen, -I-16%. Bättre än totalindex
utvecklades såväl gruppen Övriga förelag (-(■ 11%) som
För-valtningsbolagen (-5%) för andra året i rad. Spegelbilden av ovanslående
förhållande var atl både Kemisk industri (-12%) och Verkstäder (-22%) åter
tappade jämfört med totalindex. Dessa båda senare branscher är
överrepresenterade i fondens portfölj.

För enskilda aktier var utvecklingen givetvis än mer
skiftande. Etl genomgående drag var atl de 16 mest omsatta aktierna och framför
allt de större exportin-riktade företagen i regel visade en betydligt sämre
kursutveckling än genomsnittet. Kraftbolagen, som inryms i gruppen Övriga
företag, fick under årel en relativt god kursutveckling.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs
(A:I och A:II-listoma) sjönk från 141,7 mrd 1986 till 124,6 mrd 1987. Eftersom
omsättningen innehåller såväl en pris- som en volymkomponent är
om-sällningshastigtielen ett väl så intressant mått på affärsaktiviteten.
Omsättningshastigheten beräknas numera varje månad av fondbörsen och definieras
som månatlig omsättning uppräknat till årsbasis i förhållande till periodens
utgående börsvärde. Den månadsvis beräknade omsättningshastigheten verkar ha
stabiliserats på en nivå i underkant av 30% från och med andra halvåret 1986.
Under första halvåret 1986 — innan omsättningsskatten pä aktier fördubblades —
registrerades en omsättningshastighet på närmare 50%, vilket var den högsta
registrerade hittills vid Stockholms fondbörs.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier
sjönk lill 22,5 mrd (35,2 mrd). Om man jämför genomsnittet av dessa köp och
försäljningar med den i Sverige registrerade omsättningen, så sjönk denna
relation markant till 9% (12%). En än mer oroväckande tendens är all
Stockholms fondbörs andel av aktie-omsättningen i svenska aktier på samtliga
marknader sjunker. Londonbörsen, som uppskattas svara för närmare 2/3 av
handeln i svenska aktier utomlands, publicerar numera omsättningen uppdelad på
olika aktier, varför grova uppskattningar av den totala ullandsom-sätlningen
kan utföras. Det visar sig all omsättningen i vissa fria aktier i svenska bolag
utomlands åtminstone periodvis är mångdubbelt högre än för motsvarande aktie
i Stockholm. För de fria aktierna i några företag är omsättningen till och med
avsevärt högre i utlandet än om man summerar omsättningen för motsvarande
företags samtliga aktieserier i Sverige. Den från svensk synpunkt oroande
innebörden av detta är att primärmarknaden för dessa aktier tenderar att
flyttas från Stockholm till i första hand London. I fjol registrerades också
en omsvängning av

gränsflödel.
Sålunda netloimporterades svenska aktier lill ett värde av 4,2 mrd jämfört med
en nettoexport pä 2,3 mrd 1986.' Importlrycket nådde sin kulmen i samband med
kursnedgången i oktober.

Oplionshandeln fortsatte att utvecklas. Under året
introducerades standardiserade säljoptioner i aktier och antalet noterade
köpoptioner utökades ytterligare. Det sammanlagda antalet omsatta aktieoptionskontrakt
på de båda handelsplatserna — SOFE och OM—steg marginellt till 2,2 milj (2,0
milj), men mätt i kronor sjönk omsättningen avsevärt till 2,9 mrd (4,4 mrd). I
stället sökte sig marknadens aktörer till index-optionerna, vilka introducerats
i december 1986. In-dexoptionsmarknaderna omsatte drygt 12 mrd under sitt första
hela verksamhetsår. Kursfluktuationerna för de finansiella derivaten blev
våldsamma. Anmärkningsvärt är att stora förluster under året i hög grad
drabbat de direkta aktörerna på marknaden, dvs banker och andra
fondkommissionärer. Handelns organisation och regelverk har ifrågasatts och
utreds för närvarande av myndigheterna.

Även förde inlernationella aktiemarknaderna utgjorde
oktober en brytpunkt. Fram till dess kunde avsevärda kursuppgångar registreras
vid samtliga större internationella börser med undantag för Frankfurt. På
grund av börsoron under årets sista kvartal begränsades dock uppgången i
världsindex — tidskriften Morgan Stanley Capilal International Perspectives
index, som mäter kursrörelserna för närmare 1.400 aktier i 19 länder — till 14%
(40%). Det bör dock betonas atl della världsindex är dollarbaserat. Eftersom
dollarutvecklingen under 1987 var svag, överdriver detta index starkt
kursutvecklingen i lokal valuta. I grova drag kan sägas att mätt i lokal valuta
från årsskifte till årsskifte föll de flesta europeiska börser med undantag
för Madrid och London, medan Japan uppvisade en begränsad uppgång och New
Yorkbörsen stod stilla.

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval viktigare
utländska börser mätt i lokal valuta för 1986 och 1987. Dessutom är
indexutvecklingen under fjärde kvartalet inlagd för att i någon mån illustrera
fjolårels kursrörelser. Den dollarbaserade världsindexutveck-lingen under 1987
återges också i diagrammet.

Alt i efterhand söka förklara kursutvecklingen på den
svenska aktiemarknaden under ell år méd så kraftiga kursrörelser som 1987 låter
sig inle göras i etl steg. Året kan, som framgått tidigare, delas i Ire olika
faser; kursnedgången i januari, den åtminstone periodvis hausseartade tendensen
fram lill oktober och det mycket kraftiga kursfallet under årets sista månader.

Den första fasen inleddes redan vid månadsskiftet

oktober/november 1986 och kursfallet 19% på

knappt tre månader — får betecknas som kraftigt, särskilt
som perioden kring årsskiftet traditionellt brukar resultera i en kursuppgång.
Troligen kan nedgången, som inte hade någon motsvarighet utomlands, lill slor
del förklaras av de successivt stigande marknadsräntorna. Flera aktörer räknade
säkert också med atl en stor del av skattefondsparandet skulle lösas in när
fondandelarna blev fria vid årsskiftet. Så blev dock inle fallet utan endast
15% av fondandelarna löstes in.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

KURSUTVECKUNGEN IOLIKALANDER

DIAGRAM 2

100%-

HaUr UtvecMing Hal é r
\ « i1dslrxjex-

1987 4 kvartalet 1988 utveckling

1967 1987

25%-

-25%'

31.12.

31.3.

30.6.

30.9.

30.12

Under den andra fasen kom helt andra faktorer i förgrunden.
Först kan konstateras att den likvidilelspå-spädning som skett under en längre
tid såväl i Sverige som internationellt nådde sin kulmen vid årsskiftet. Den
lätta penningpolitiken i OECD-länderna i kombination med den lägre
inflationslakt, som följde av bl a fallande oljepriser, ökade markant utbudet
av pengar under perioden 1984-1986 och räntelägel drog sig successivt ned
internationellt. Slora valutakursförändringar ökade osäkerheten och hämmade
därmed investeringsviljan i den reala ekonomin. Penning-mängdsöverskottet
sökte sig därför till de finansiella marknaderna och förstärkte därmed den
starka kursutvecklingen på aktiemarknaderna.

Troligen accentuerades kursrörelserna ytterligare av den
tilltagande internationaliseringen av kapitalmarknaderna. Kapitalflödena har
blivit allt lältrörligare och informationsspridningen sker momentant och
globall till ett allt större antal marknadsaktörer Relativ värdering används i
ökad omfattning vid jämförelser mellan olika aktiemarknader. Men om högt värderade
aktier i omvärlden används som argument för höga aktiekurser på hemmamarknaden
förstärks kursrörelserna tvärtemot den utjämning som teorin anger skall
inträffa.

En ytterligare förklaringsfaktor till kursuppgången är att
industrikonjunkturen successivt förstärktes under året. Det gäller speciellt
för Sverige, men även för t ex USA och Japan.

När
aktiemarknaden kulminerade i oktober hade de svenska företagen nått en
exceptionellt hög värde-ringsnivä i ett längre perspektiv. Företagen värderades
lill i genomsnitt drygt 150% av justerat eget kapital. Del innebär alt
aktiemarknaden diskonterade en lönsamhet klart över förränlningskravel under
många år framöver.

Det är intressant att i efterhand notera all de internationella
räntemarknadema redan under första halvåret började kantra och visa en
stigande tendens. Men i stället för den successiva förändring som kännetecknade
ränteförväntningama kom omsvängningen snabbi och häftigt på aktiemarknaderna.

Under den andra veckan i oktober kom ell par motsägelsefulla
uttalanden från den amerikanska administrationens sida beträffande
räntepolitiken och valutautvecklingen samtidigt som nya svaga siffror över handelsbalansens
utveckling offentliggjordes, varvid den långa räntan kröp över 10%. New
Yorkbörsen reagerade mycket negativt och den amerikanska dollarn försvagades.

När de finansiella marknaderna öppnade på måndagen den 19
oktober förstärktes dollarfallet och aktiemarknaderna föll mycket kraftigt.
Förtroendet för utvecklingen av den amerikanska ekonomin erodera-de. På samma
sätt som aktiekurserna följt varandra i uppgången spreds kursfallet lavinartat
över aktiemarknaderna internationellt.

Under måndagen föll kurserna med 22% pä New Yorkbörsen.
Därmed inträffade större delen av korrigeringen på den amerikanska marknaden
under en enda dag. För Stockholmsbörsens del blev den omedelbara nedgången
mindre djup. Efter etl mera utdraget händelseförlopp avstannade kursfallet i
Stockholm först när kurserna fallit mer än på de flesta andra inlernationella
börser. Fram till årsskiftet sjönk kursnivån med en tredjedel. En förklaring
till denna reaktion är att del internationella börskapitalet efter kursfallet i
första hand sökt sig tillbaka till sina respektive hemmamarknader.
Likviditeten på Stockholms fondbörs under den dramatiska perioden var god,
vilket får anses ha stärkt börsens goda renommé internationellt.

Möjligen har de interna svenska s k marknadstekniska
faktorerna förstärkt kursrörelserna vid Stockholms fondbörs ytterligare. Del
ovan nämnda netloinflödel av aktier från utlandet var inte särskill stort i jämförelse
med t ex allemansfondernas inflöde av nytt kapital och löntagarfondernas
nyplaceringsbehov. Sannolikl bidrog den successivt stigande kursnivån till alt
öka företagens nyemissionsbenägenhet, viket under andra halvåret ledde till en
hög efterfrågan på nyll eget kapilal.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt
noterade företag steg under året till 5,6 mdr (4,4 mdr). Härav uppgick
nyemissionerna till 3,8 mdr, vilkel var marginellt mer än 1986. En väsentlig
skillnad är att praktiskt tagel alla nyemissioner 1987 skedde med företräde för
de gamla aktieägarna, medan de till utlandet riktade nyemissionerna föregående
år svarade för två tredjedelar av nyemissionsvolymen. 17 (16) bolag
introducerades på A- och OTC-listorna till elt

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

sammanlagt
belopp tiv 1,8 mdr (0,5 mdr). Del bör observeras att ytterligare 2,8 mdr
emitterades av icke officiellt noterade bolag exklusive de till företagsledningar
och anställda riktade emissionerna av främsl konverteringslån. Därmed närmade
sig den totala emissionsvolymen rekordnivåerna från 1983 och 1984. Del innebär
atl det på den svenska marknaden placerade beloppet i fjol troligen tangerade
den högsta nivån hittills eftersom utlandets andel av emissionerna tidigare
varit betydande.

Under 1987 tillfördes Stockholms fondbörs 8 (14) nya
bolag. 11 (24) bolag avfördes på grund av uppköpserbjudanden och ell bolag
avregistrerades efter beslut av börsstyrelsen. Antalet OTC-noterade företag ökade
med ett sedan listan tillförts 9 (6) nya bolag och 8 (5) avförts från notering.

När man summerar 1987 kommer av naturliga skäl
kursutvecklingen i förgrunden eftersom svängningar-

na varit
så exceptionella. En helt annan typ av händelser som sannolikt får stor
belydelse på lång sikt är all osedvanligt många utredningar och liommiltéer för
närvarande utreder frågor som såväl direkt som indirekt berör den svenska
riskkapilalmarknaden.

Ägarutredningen behandlar ägar- och inflytandefrågor i
näringslivel. Flera betydelsefulla skalteutred-ningar går in i sitt slutskede.
Värdepapperslös handel förbereds för både aklie- och penningmarknaden.
Stockholms fondbörs har formulerat ett nytt inregi-streringskontrakt, som
ställer högre krav på företagens informalionsgivning. Fondbörsen förbereder
också elt nytt automatiserat handelssystem som kommer att ställa nya krav på
handelns organisation och regelverk. Principiellt viktiga frågor, som rör
marknadernas spelregler och etik, berörs också av olika utredningar. Här
ligger allmänhetens långsiktiga förtroende för riskkapitalmarknaden i vågskålen.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

Fonden 1987

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974
successivt förts över från första-tredje AP-fonderna till fjärde
fondstyrelsens förvaltning.

Fjärde AP-fonden har inle någon automatisk medelstillförsel.
För atl fonden skall få ytteriigare pengar måste regeringen (oftast efter
framställning från fondstyrelsen) föreslå riksdagen att höja gränsen för del
högsta sammanlagda belopp som får föras över till fjärde fondstyrelsen.
Riksdagen har vid fem tillfällen under fondens historia gjort detta. Det
senaste beslutet fattades 1984 och innebar atl rambeloppet fastställdes till
2.350 mkr. Sedan 200 mkr lyfts i december 1987 har fonden ulnytljat hela detta
rambelopp.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva
tillskollen, uppräknade med konsumentprisindex fram t o m december 1987) uppgår
till 4.588 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets
krav på 3% direktavkastning lill första-tredje AP-fonderna.

De pengar som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har investerats dels i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper
och — i begränsad omfattning, jfr sid 13 — utländska värdepapper), dels i
likvida medel.

Det totala antalet värdepappersaffärer minskade från ca
1.200 till ca 950, samtidigt som antalet affärer i utländska aktier ökade från
drygt 150 lill över 250. I courtage har fonden betalat sammanlagt drygt 9 mkr
(11.5 mkr) och i omsättningsskatt ca 27 mkr''(ca 26 mkr). Fonden har gjort
affärer med 21 svenska och 3 utländska mäklare. Ett åttiotal affärer,
motsvarande drygt 20% av den svenska affärsvolymen, har varit direktaffärer
utan anlitande av mäklare.

Vid slulet av 1987 ingick totalt 68 företag (62 företag) i
fondens svenska portfölj. Anlalet noterade förelag har ökal med netto Ire och
antalet onoterade företag likaledes med netto tre.

Antal

företag

Noterade

Icke
noterade

Summa

1987

1986

1987

1986

1987
1986

Enbart
aktier

55
54

Aktier
och

konverterings-

eller

optionslån

13
7

Övrigt*'

Summa

68
62

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1987
har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1986 (belopp i mkr);

Ulöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan
hade fonden vid årsskiftet aktier i 16 utländska företag, varav 4 engelska, 5
japanska och 7 amerikanska (jfr sid 26).

KÖP

FÖRSÄLJNINGAR

NETTO-

PLACERINGAR

(marknadsvärden)

(likviditetseffekt)

1987

1986

1987

1986

1987

1986

SVENSKA
VÄRDEPAPPER

noterade''

1 nyemissioner

226

i andrahandsmarknaden

1.236

2.055

1.490

1.947

-255

107

onoterade

1 nyeimssioner

169

145

169

145

övrigt

117

-61

1.747

2.257

1.527

2.014

220

243

UTLÄNDSKA
VÄRDEPAPPER

162

175

-12

-8

TOTALT

1.909

2.333

1.702

2.098

208

235

([ovanstående
tabell liksom i några tabeller t det följande förekommer det an ensumma pä
grund av avrundningar inte överensstämmer med summan av delposterna.)

Fondens totala nettoköp av värdepapper 1987, 208 mkr, var
av samma storleksordning som 1986 (235 mkr). Omsättningen i
värdepappersportföljen var lägre än under 1986. Dessa förhållanden kommenteras
närmare i det följande.

'
Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

' Courtage och omsättningsskatt har liksom tidigare lagts
till an skaffningsvärdet för köpta värdepapper och dragits ifrån köpeskillingen
för sålda värdepapper.

' Några engagemang i onoterade företag är av tekniska skäl
formellt uppdelade på wi juridiska personer. 1 tabellen liksom i det följande
redovisas sådana fall som ett företag.

' Enban
optionslån.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

Mätt efter
storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper,
marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade
sig värdepappersportföljen vid utgången av 1987 på följande sätt:

Engagemang,

Antal

Totalt

mkr

företag

belopp

Procent

>250

6.594

63.2

100*250

2.655

25.5

50*100

615

5.9

10*
50

504

4.8

5* 10

0.3

< 5

0.3

10.431

100

Den största storleksgruppen, engagemang över 250 mkr, har
under 1987 minskal sin andel av portföljvärdet från tre fjärdedelar till
knappt två tredjedelar. Denna minskning är inte elt uttryck för en
slralegiför-ändring hos fonden utan en följd av kursutvecklingen. De största
engagemangen återfinnes naturligt nog huvudsakligen inom gruppen 16 mest
omsatta aktier på börsens A:I-lista, som under 1987 haft en svagare
kursutveckling än övriga företag, vilket medfört all några av dem "halkat
ned" i nästa storleksgrupp. De tvä största storleksgrupperna sammantagna
(dvs där fondens engagemang överstiger 100 mkr per företag) motsvarar
oförändrat inemot 90% av portföljvärdel. Dessa engagemang är för fonden
strategiska i den meningen att kursutvecklingen för dessa aktier är avgörande
för utvecklingen av fondens värdepappersportfölj. Några placeringar som är
strategiska i betydelsen atl de utgör en del i en fast ägargruppering har
fonden inte.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av
fondens svenska värdepappersponfölj framgår av följande tabell.

Fondens portfali

Marknaden'>

Bransch

1987

1986

1987

1986

Verkstäder

41-

Kemisk
industri

Skogsindustri

Fastighets-och

byggföretag

Handelsföretag

Rederier

• -

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Övriga
företag

100

Förändringarna 1987 i branschsammansältningen av
portföljen är ganska små. I fråga om den dominerande

branschen,
verkstadsföretagen, sammanhänger minskningen helt med en ogynnsammare
kursutveckling för dessa förelag (jfr med verkstadsföretagens marknadsandel).
Ökningen av andelen fastighels-och byggföretag beror dels på reellt ökade
engagemang, dels på en gynnsam kursutveckling. Någon stralegiförändring hos
fonden i vad avser branschmässig fördelning av portföljen kan man inte tala
om.

Det är knappast överraskande alt de reella förändringama
under ett enda år i den branschmässiga sammansättningen av en så stor
värdepappersportfölj som fondens är små. Även om man m h t bedömningar av
marknadsutvecklingen skulle vilja förändra portfölj-strukturen är ledtiderna på
grund av portföljens storlek (och storleken av de enskilda engagemangen)
mycket långa.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsenlligl
högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag
(verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag) med tillsammans drygt 60% av
portföljvärdet jämfört med drygt 40% för marknaden, Ä andra sidan är andelen
förvaltningsbolagsaktier i fonden mycket låg jämfört med branschens
marknadsandel. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt betydligt
lägre än marknadens.

Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för
fondens grundfilosofi att — inom ramen för det långsiktiga
avkaslningsintresset, som är del primära målet för fondens verksamhel — bidra
till en vidareutveckling av svenskt näringsliv Också om man i ett längre
perspektiv mäter fondens över- resp underrepresentation i olika branscher
finner man atl denna grundläggande inriktning bestått.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera
avseenden (branschmässigt, anlal förelag) förhållandevis koncentrerad. Andra
portföljer av samma storleksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen)
uppvisar som regel en betydligt större spridning. Koncentrationen aren
medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett
bättre utfall än en mer "indexneutral" portfölj. Å andra sidan
innebär koncentrationen ett högre risklagande. Under 1987 har koncentrationen
på förelag givil ett gott utfall. Medan såväl de slörsla företagen (som fonden
med nödvändighet måsle salsa på) som grupp betraktat som de branscher som
dominerar fondens portfölj indexmässigt utvecklats betydligt sämre än
totalindex slår sig etl index för fondens portfölj väl jämfört med totalindex.

I fondens officiella balansräkning är värdepappersinnehavet
upptaget till anskaffningsvärde. Om försäljningarna redovisas till
anskaffningsvärden uppgick dessa till totalt 912 mkr (1.071 mkr). Skillnaden
mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden utgöres av netto
realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet ökat
med 819 mkr (1.251 mkr) till 5.554 mkr.

'' Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och
försäkringsbolag (som fonden inte fär äga aktier i).

Skr. 1987/88: 174
Bilaga 2

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg
under 1987 på en nivä som var ca 25% lägre än under 1986. Affärerna i
andrahandsmarknaden har minskat ocksä i relation till den officiella börsomsättningen
och motsvarade drygl 1% av denna jämfört med 1.4% 1986. Del bör då observeras
atl mätt med portföljvärdet i förhållande till börsvärdet av den för fonden
tillgängliga marknaden är fondens andel inemot 3%. Omsättningshastigheten i
fondens portfölj ligger alltså betydligt under genomsnittet för marknaden.
Ändå finns del, som berördes relativt utförligt i föregående årsredovisning,
goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen även för en långsiktig
placerare.

Fonden har under 1987 medverkat till börsintroduktion av
ASEA i Danmark genom all ställa fria B-aktier lill förfogande för spridning på
marknaden. I samband härmed har motsvarande köp av A-aktier gjorts.

En betydande del av omsättningen består av arbitrageaffärer
mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier, fria resp bundna aktier
etc. I dessa affärer utnyttjar fonden dels tillfälliga kursförskjutningar
mellan olika aktier i ett och samma bolag (eller olika bolag med samma
verksamhel), dels ofullkomligheter i marknaden och söker därigenom öka
avkastningen pä portföljen. Samtidigt bidrar fonden till att effektivisera
marknaden och alt förbättra dess likviditets-skapande funktion. Också
arbitrageaffärema, vilkas omfattning i hög grad påverkas av marknadsmöjligheterna,
har minskat i volym; ca 650 mkr köp resp försäljningar jämfört med ca 1.2 mdr
1986.

Som exempel på en enskild större affär kan nämnas fondens
försäljning av hela sitt innehav av A-aktier i Ericsson och köp av B-aktier för
ett belopp motsvarande försäljningslikviden.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1987 satsat
226 mkr, vilket är avsevärt mer än under 1986 (51 mkr). Omfattningen av
deltagandet i nyemissioner påverkas i hög grad av i vad mån de företag som
ingår i fondens portfölj väljer alt vända sig till marknaden för alt få
riskkapitaliillskolt.

Som framgär av tabellen på sid 9 har fonden under 1987
netlosålt aktier för ca 250 mkr i andrahandsmarknaden (1986: nettoköp på drygt
100 mkr). Utfallet för året som helhet fördelar sig på kvartal som framgär av
diagram 3, som också visar kursutvecklingen och utvecklingen av fondens
likvida medel.

Nettoförsäljningarna inleddes redan under fjärde kvartalet
1986. Fonden hade då gjort den bedömningen alt den stigande kurstrenden skulle
komma atl vända under 1987 och ökade därför likviditeten. Nettoförsäljningarna
fortsatte i ökad omfattning under större delen av 1987, fram lill kursfallet i
oklober. Under november och december var fonden nettoköpare i
andrahandsmarknaden.

Diagrammet antyder atl fonden på ell tidigt stadium
förutsåg att aktiekurserna skulle komma atl vända nedåt men att tyngdpunkten i
försäljningarna lades

DIAGRAM 3

NETTOPLACERINGARI iNQEx ANDRAHANDSMARKNADEN

5 10 15 20 25 30 36 40 45 50 1967.
VECKA

(Korrigerat tor SSAB)

väl tidigt. Man får då komma ihåg alt periodindelningen i
diagrammet, som är föranledd av atl siffermaterialet hämtatsfrån fondens
kvartalsrapporter, "skär av" en pågående affärsverksamhet på elt
ganska godtyckligt sätt. Detta förhållande har påverkat särskilt fördelningen
mellan första och andra kvartalet. Dessutom avspeglar totalindex inle
kursutveckhngen för individuella aktier. Så t ex låg Astrakursen i början av
året. när fonden minskade sitt engagemang i detta bolag, högre än senare under
årel.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter
marknadsvärdet, avsåg följande företag:

1 (1)
Astra

950
mkr

2 (4)
Volvo

808
mkr

3 (3)
ASEA

770 mkr

4 (5)
SCA

677 mkr

5 (2)
Electrolux

595
mkr

3.800
mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för 36% av
portföljens marknadsvärde. Denna procentandel har under en följd av år legat
över 40. Nedgången 1987 hänger samman med de tidigare konstaterandena att
dels större företag, dels verkstads- och kemiföretag indexmässigl utvecklats
sämre än totalindex. Astra har — med undantag för 1984 — sedan J978 varit
fondens största enskilda placering. Förändringarna i rangordningen mellan de
övriga största innehaven beror i allt väsenlligl på olikheter i kursutvecklingen.

I diagram 4 illustreras förhållandet mellan fondens
kapitalandel och rösträllsandel i de noterade företagen i fondens portfölj.
Den streckade diagonala linjen i diagrammet anger värden där andelama överensstämmer.
Det är för en institution som Fj ärde AP-fon-

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

den en
naturlig följd av systemet med rösträttsdifferentiering att antalet förelag
där röslrältsandelen är lägre än kapitalandelen överväger (i vissa fall finns
fö röslstarka aktier inte tillgängliga på marknaden). Man kan dock i fråga om
de större företagen (här definierat som de företag där fonden har ett
engagemang på 100 mkr eller mer) konstatera, att anlalet företag med ungefär
samma rösträllsandel som kapitalandel eller med högre rösträttsandel är lika
många som antalet företag med markant lägre rösträllsandel. Till den förra
gruppen hör bl a AGA, Astra, Saab-Scania, SCA, SKF, Sydkraft och Volvo, till
den senare bl a Alfa Laval, Electrolux, Ericsson, Esselte, Swedish Match och
Trelleborg. Uppgifter om kapital- och röst-rällsandelar i de enskilda företagen
återfinnes i värdepappersförteckningen på sidorna 22-23.

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolagsstämmoåret"
för fondens första verksamhetsår. 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid
bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa
företag (fördelat lika på LO- respTCO-anslutna).

DIAGRAM 4

FJARDE AP-FONDENS R Ö STR Ä TTS-ZKAPnALANDELAR I NOTERADE
SVENSKA F Ö RETAG

31.12.87, VARJE PRICK REPRESENTERAR ETT F0RET « 3 (TOTAL 93)

%K/

PfTALANDeL

• =

ENGAGEMANG
> 100 MKR

15-

• =

ENGAGEMANG 6OS100 MKR Ö VRIGA ENGAGEMANG

•

10-

/ • /

)

•

• •

•

• y

1 •

• v

•

%nosTnATreAM3B-

■

f-T

1 1

' 1 ' ■ ■ ' i

Grunden
för rösträttsöverlålelsen är en specialbestämmelse i aktiebolagslagen. Under
1987 har rösträtt överlåtits till de anställda i 19 noterade och 1 onolerat
företag.

I fråga om fondens portfölj har följande viktigare förändringar
(utöver de tidigare nämnda omdisposilio-nerna av innehaven i ASEA och Ericsson)
skett under årel:

•
Nya företag i
portföljen är Bergman och Beving, BPA, Eken (efter utbyte mot aktier i del
onoterade Kooperations Invest), Gambro, Inter Innovation (efter notering,
tidigare onoterat innehav), JM Bygg, Malmros (sedermera under årel försålt),
Procordia och Rotlneros (efter utbyte mot aktier i Rockhammar)

•
Ett antal
engagemang har avyttrats: Bilspedition, Boliden. LKB (uppköpserbjudande).
Rockhammar och Thorsman

•
Nettoköp av
aktier har gjorts i AGA. Perstorp. Pharmacia och Volvo

•
Nettoförsäljningar
av aktier har gjorts i Andersons. Astra, ESAB, Esselte, MoDo, Saab-Scania, SKF,
Swedish Match och Trelleborg

I övrigt hänvisas till värdepappersförieckningarna pä sid
22-23.

Som framgått av redogörelsen för ulvecklingen på
riskkapitalmarknaden har marknaden för aktieoptioner volymmässigt visat en
lugnare utveckling än under 1986. trots tillkomsten av nya tnslrument (säljoptioner).
På grund av de starka kursförändringarna i de underiiggande aktierna har
emellertid kursfluktuationerna på opiionsmarknaden varit myckel starka.
Fonden har — främst genom utställande av köpoptioner — i mycket begränsad
omfattning deltagit i denna marknad. I förhållande till fondens aktieportfölj
är det fräga om närmast försumbara belopp; lösenvärdet pade berörda aktierna
har normalt uppgått till 20-25 mkr Den ökade osäkerheten efter börsnedgången i
oktober avspeglades inte tillräckligt i options-premierna för att uppfylla
fondens avkastningskrav, och fondens aktivitet på marknaden minskade drastiskt,
Oplionshandeln under 1987 har givit ett positivt utfall på inte fullt 2 mkr.

Marknadens huvudintresse har varit inriktat mot
in-dexoptioner. På grund av att dessa saknar underliggande aktier (lösen av
optioner sker genom aktiefondsandelar) har det ansetts atl fondens reglemente
inle tillåter handel i indexoptioner'

Vid årsskiftet uteslående köpoptioner redovisas i följande
tabell:

Företag
Optioner

motsvarande
antal aktier

Marknads-
Lösenvärde värde, 31.12.87,tkr tkr

Electrolux S.OOO Skånska 2.000

945 1.400 542, 680

SUMMA

1.487
2.080

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

De underliggande aktierna ingår (med resp marknadsvärden)
i fondens aktieportfölj per den 31.12.1987, och den eventuella (beroende på
kursutvecklingen) skyldigheten att sälja aktierna för ett sammanlagt belopp av
drygl 2 mkr redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i
balansräkningen,''

Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning
placera i ulländska värdepapper Ramen för dessa placeringar är 1% av det
bokförda fondkapitalet, vilket för 1987 innebar ca 56 mkr. Syftet med
utlandspla-ceringama är inle att söka nya marknader för fonden utan atl skaffa
ell hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse
för fondkapitalels utveckling, nämligen engagemangen i stora, intemalionellt
inriktade svenska förelag. Genom alt vara en intressant kund hos några få
internationella mäklarfirmor får fonden tillgång till dessas analysmaterial
och synpunkter på svenska företag, analyser av branscher intemationelll och av
de svenska storföretagens konkurrenter samt — vilket med hänsyn lill
Stockholmsbörsens ökande internationalisering är lika viktigt - del av
mäklarföretagens marknadskunnande. Fonden kan i sitt agerande på den svenska
andrahandsmarknaden dra nytta av denna information.

En livlig omsättning i utlandsportföljen är en förutsättning
för all fonden skall vara en intressant kund hos de internationella mäklarna.
Jämfört med 1986 har omsättningen fördubblats. Ökningen beror dels på de
starka kursfluktualioner som förekommit under året (inte minsl på Tokyobörsen)
och som föranlett affärer, dels på den kraftiga kursuppgången fram till
oktober. Ulvecklingen av den ulländska portföljen illustreras i följande tabell
(belopp i mkr):

1987

1986

1985

Köp
162

Försäljningar

(marknacbvärden)
175

portfölj")
ca 39

ea37

ca 30

Effektiv

avkastning**
ca -8%

ca
22%

ca 8%

Det direkl mätbara ekonomiska utfallet 1987 av fondens
utlandsplaceringar har varit otillfredsställande. Vad som inte låter sig mätas
i ekonomiska termer är

** För Fjärde AP.fonden, som rimligtvis inte kan variera
andelen likvida medel annat än inom relativt snäva gränser, skulle
index-optioner innebära ökade frihetsgrader vid förväntade förändringar i det
allmänna kurläget.

'' Det erhållna priset för utställda köpoptioner
intäktsföres först sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under
"förutbetalade intäkter" i balansräkningen.

"' M h t den höga omsättningen, som försvårar
medeltalsberäkningar, är portföljen här = fondens "utlandsdel". dvs
värdepapper + valutakonton.

'' Utdelningar + realisationsvinster -
realisationsförluster + ränteintäkter pä valutakonton ± orealiserade
kursförändringar (inkl valutakursförändringar). allt i procent av den
genomsnittliga ponföljen enligt not 8.

effektema på förvaltningen av den svenska portföljen, som
ju är det egentliga syftet med utlandsportföljen,

I det ovissa börsläget kring årsskiftet var andelen likvida
medel av utlandsplaceringama hög. Marknadsvärdet på aktieportföljen var ca 16
mkr och fördelade sig med inemot 50% på japanska aktier, drygt 35% amerikanska
aktier och 15% engelska aktier.

Onoterade värdepapper

Fondens första placering i etl onolerat förelag gjordes
1980. Engagemangen på detta område har sedan dess ökat snabbt. Vid slutet av
1987 uppgick det sammanlagda anskaffningsvärdet på aktier, konverteringslån
och optionslån i icke noterade företag till 576 mkr, och nettoökningen under
året blev därmed inte mindre än 235 mkr En slor del av ökningen beror på etl
förvärv (för 116 mkr) av aktier i SSAB Svenskt Stål AB, som omnämndes redan i
föregående årsberättelse. Som framgår av nedanstående tabell har emellertid
deltagande i nyemissioner av aktier och konverterings-/ optionslån svarat för
etl större belopp, 169 mkr.

Av nyemissionsbeloppet utgjorde 49 mkr satsningar på nya
företag och 120 mkr nytillskott till företag i vilka fonden redan tidigare var
engagerad med sammanlagt 161 mkr. Dessa siffror illustrerar mycket konkret
ett förhällande som ofta förbises av dem som satsat pengar i onoterade
företag, nämligen att elt första engagemang kräver beredvillighet — och
resurser — att satsa ytterligare pengar.

Nytillkomna icke noterade företag under 1987 är — förutom
SSAB — Bio Invent, Entronbc (ett företag som utvecklat och marknadsför en
datorstyrd skridskoslip; innehavet är sedermera avyttrat), ÖptiSensor, Swedish
Genetic Investments (SGI), Svenska Bota och Svenska Enerek, SGI, som ägs av
fonden, Investeringsbanken och SPP/AMF-P med vardera en tredjedel, äger i sin
lur aktiemajoriteten i KaroBio AB, där också det amerikanska bioteknikföretaget
California Biotechnology Inc ingår som ägare. Fondens insats 1987 på ca 21 mkr
är förenad med ett åtagande om ytterligare ca 40 mkr och syftar till att medverka
till en koncentrerad satsning på svensk bioteknik i samarbete med bl a
Karolinska Institutet. Kortfattade beskrivningar av dessa förelag och av övriga
onoterade företag i portföljen vid det senasle årsskiftet återfinnes på
sidorna 27-28.

Större belopp bland nyemissionerna i företag som redan
ingick i fondens portfölj representeras av Cent-rumlnvest (23 mkr, delvis en
kortfristig insats för annan aktieägare), Four Seasons Venture Capital AB och
dess managementbolag (28 mkr; Four Seasons utgör fondens huvudengagemang på
venture capital-området), Näringslivskredit NLK AB (24 mkr, ett vid bildandet
avtalat konverteringslån för att ge bolaget en tillfredsställande kapitalbas)
och Robustus (16 mkr).

I köpen av aktier ingår — med ett mindre belopp —

. återköp av aktier i Mercom, som såldes 1986 (fonden

har hela tiden legat kvar med optionslån till bolaget).

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Onotemde företag, förändringar 1987

Mkr,
anskaf&ungsvärden

Engagemang
31.12.1986

341

Nyemissioner

-1-169

övriga
köp";

-1-140

Fötsäli-ningar*")

-26

Avgångav
andra skäl""

-49

Engagemang
31.12.1987

576

Ca 19 mkr av fondens innehav av konvertibler i Ven-ironic
har under året konverterats till preferensaktier Detta belopp ingår inte i
årets omsättningssiffror

Försäljningarna under året omfattar — fömtom det tidigare
nämnda Entronixinnehavet — aktierna i Carl Lamm och huvuddelen av aktierna i
Sweden's Options & Futures Exchange, SOFE.

Ur gmppen onoterade förelag har i övrigt utgått Energiekonomi
efter konkurs'', Inter Innovation på gmnd av notering och Kooperationsinvest
(utbyte av aktier sedan bolaget övertagits av del börsnoterade Eken).

Ulvecklingen av fondens engagemang i onoterade företag
sedan starten av denna verksamhet 1980 framgår av följande tabell:

Det
primära målet för fondens verksamhet är del långsiktiga avkastningsintresset,
och del är därför av stort intresse att söka redovisa del ekonomiska utfallet
av fondens engagemang i onoterade företag. Av flera skäl är det emellertid
mycket svårt att beräkna detta på etl meningsfullt sätt. Varje enskilt
engagemang är till sin nalur mycket långsiktigt, och fonden tillämpar inte den
princip som t ex amerikanska venture capital-fonder i slor utsträckning
utnyttjar, dvs att successivt skriva upp värdet av framgångsrika engagemang
även om vinsten inte är realiserad. För fonden uppkommer avkastning på
portföljen av onoterade företag dels — och till mindre del—genom utdelningar på
aktier och räntor på lån, dels genom realiserade vinster vid avyttringar resp
mätbara värdestegringar när onoterade företag blivit noterade. Utdelningar och
räntor under

gångna
Bestånd

Antal
företag

Nytill- Av-

komna

Belopp,
mkr, anskaffningsvärden

Nyemissioner

och köp Avgång Engagemang

s. 1980 Kontrollera mot PDF

1980

1981

1982

1983

102

1984

132

215

1985

260

1986

341

1987

286

576

1980-87

689

113

s. 1981 Kontrollera mot PDF

Det totala
engagemanget i onoterade företag vid det senaste årsskiftet, 576 mkr,
motsvarade ca 5% av fondkapitalet mätt med marknadsvärden. Även om de
onoterade företagen tar en begränsad del av fondens resurser i anspråk, kan man
med fog hävda atl fonden spelar en viktig roll som riskkapitalkälla för dessa.
Det är av naturliga skäl svårt för att inte säga omöjligt att få någon
överblick över eller att avgränsa "marknaden" för riskkapital för
onoterade företag, men det är hell klart att fondens marknadsandel pä detta
område är betydligt högre än fondens andel av den officiella aktiemarknaden.

Tabellen ovan visar atl fonden sedan 1980 satsat sammanlagt
närmare 700 mkr i onoterade förelag. Med undantag för köpet 1987 av aktier i SS
AB består beloppet praktiskt tagel helt av nytillskott av riskkapital till
företagen.

1987 uppgick till sammanlagt 7.8 mkr. Direktavkastningen
är låg jämfört med noterade företag — det gäller ju i flertalet fall företag i
snabb tillväxt från en svag finansiell grund, där fondens insatser medvetet
strukturerats så att värdetillväxten utgör den allt överskuggande delen av den
förväntade avkastningen. Utdelningar på aktier är ovanliga. och i vissa fall
löper konverterings- och optionslän utan ränta.

"" Dessa siffror överensstämmer inte med
omsättningssiffroma i tabellen på sid 9. som redovisar likviditetseffekten. Har
ingär bl a konverteringar och utbyten mot noterade aktier.

"' Fondens förlust uppgår till 4.5 mkr Svenska Enerek
har övertagit rörelsen i bolaget.

s. 1982 Kontrollera mot PDF

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

s. 1983 Kontrollera mot PDF

Mätbara
värdeförändringar (positiva eller negativa) har inträff at i engagemangen i de
20 företag som under åren 1983-87 utgått ur gmppen onolerade företag. I
nedanstående tabell redovisas dessa värdeförändringar'' årsvis (belopp i mkr):

Realisa-

Nedskriv-

Värde-

tions-

ningar

Är

ökning'"

förluster

etc

Netto

1983

38.3

1984

52.6

1985

1.3

1986

7.0

0.8,

9.0

-2.8

1987

40.8

0.0*

4.5

36.3

1983-87

140.0

0.8

13.5

125.7

I ett snabbt växande bestånd av långsiktiga engagemang
låter vare sig utfallet ett visst år eller det sammanlagda utfallet under en
femårsperiod relateras lill några beslåndssiffror. Först om nägra är, då engagemangen
börjat "mogna ut" i normal omfattning och portföljen av onolerade
förelag stabiliserats kan det vara möjligt att beräkna en någorlunda
rättvisande totalavkastning och göra jämförelser med utfallet av den noterade
portföljen.

Placeringar i onoterade företag (inte minst då venture
capitalbolag, som i slor utsträckning satsar pengar i projekt och nystartade
företag) måsle anses vara mer riskfyllda än placeringar i större, onoterade
företag. Inför årets bokslut har en bedömning och värdering av föriuslriskerna
gjorts i varje enskilt engagemang. Denna bedömning har resulterat i ett belopp
av ca 45 mkr, som kan komma att realiseras under de närmaste åren.
Totalengagemanget i de berörda företagen var vid del senaste årsskiftet drygt
70 mkr.

Likvida medel

Fondens likviditelspolitik och förvaltning av likvida
medel utgör ett viktigt komplement till portföljförvaltningen, och fonden
agerar aktivt på penningmarknaden. Reglementet har tom 1987 medgivit
placeringar i bankinläning, statsskuldväxlar, bankcertifikat och
företagscertifikat. From 1988 vidgas placeringsmöj-lighelerna (jfr avsnittet
"Reglementsändringar").

Fondens likvida medel uppgick vid utgången av året till
1.220 mkr, vilket innebär en ökning från föregående årsskifte med 214 mkr.
Medelbeloppel likvida medel under året har varit 1.217 mkr, vilket är drygl
360 mkr högre än 1986. Likviditetsutvecklingen veckovis framgår av diagram 3 på
sid 11. 1 förhållande till det

' När avgången beror på notering har genomsnittet av de
första 10 dagarnas officiellt noterade kurser använts vid beräkning av
värdeförändringen. Senare värdeföränd-nngar har hänförts till portföljen av noterade
värdepapper

' Realisationsvinster och orealiserad värdestegring enligl
not 12.

totala
fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden var
likviditeten vid det senaste årsskiftet högre än för elt år sedan, 10.5%
(8.3%).

I följande tabell återges en finansieringsanalys för
fonden för 1987 med jämförelsetal för 1986 (belopp i mkr):

1987

1986

232

201

119

357

305

200

300

, 563

617

-208

-235

-125

-112

- 9

- 7

- 8

- 14

-350

-368

Aktieutdelningar

Räntor på lån

Räntor pä likvida medel

Minskning av korta fordringar resp ökning av korta skulder
Olming av grundkapitalet

Nettoköp av vårdepapper överföring till 1-3 AP-fondema
(förföreg.år) Förvaltningskostnader Ökning av korta fordringar resp minskning
av korta skulder

SUMMA ANVÄNDA MEDEL___________

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 214 248

Ränteutvecklingen under 1987 var betydligt lugnare än
under föregående år Den stigande trend som inleddes i november 1986
kulminerade i mars. Tendensen har därefter varil fallande. Den korta räntan har
pendlat mellan som lägst 8.4% och som högst 10.9%, vilket innebär ett smalare
spann än 1986. Osäkerheten om ränteutvecklingen har emellertid varil betydande,
och fonden har därför förkortal löptiden på de likvida placeringarna. Medellöpliden
har under 1987 varierat mellan ca 90 och ca 150 dagar (1986 ca 130-ca 230
dagar). En förväntad räntehöjning under hösten uteblev Efter börsfallel i
oklober fortsatte räntorna alt sjunka, framför allt på grund av att
centralbankerna valde att likvidisera de finansiella marknaderna för att
undvika ett depressivt tryck på världsekonomin.

Spedalkonto
i bank

Företagscertifikat

Statsskuldväxlar

1 syfte atl höja avkastningen på de likvida medlen när
löptiden förkortades har fonden kraftigt ökat andelen företagscertifikat, som
stundtals under året varit över 50%. Placeringarnas fördelning vid årsskiftena
illustreras av följande tabell:

Procent

1981

1986

100

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

Den
genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 9.7% (11.5%). Sedan
1985 har genomsnittsavkastningen sjunkit med inemot 4 procentenheter.

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna
Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp lill anskaffningsvärden vid
beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att del
bokföringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av
resultaträkningen på sid 19) inte har påverkats av orealiserade kursvinster
och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med närmare 16% till 232 mkr (201
mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.0% av marknadsvärdet på portföljen av
noterade aktier våren 1987(1986: ca 2.1%).

Ränteintäkterna, 124 mkr (varav 119 mkr på likvida medel),
ökade jämfört med föregående år (105 mkr) trots en lägre medelförräntning.
Ökningen beror pä den betydligt högre likviditeten under 1987 (jfr sid 15).

Förvaltningskostnaderna ökade med drygt 2 mkr eller 30%.
Den starka ökningen sammanhänger bl a med vissa kostnader av engångsnatur. En
uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinnes
under avsnittet "Administration" på sid 18. Förvaltningskostnaderna
motsvarade 1.5 promille (1.4 promille) av del genomsnittliga bokförda fondkapitalet
under året och 0.8 promille om tillgångarna värderas lill marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresulial (aktieutdelningar
och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 348 mkr (299 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1987 liiedförde
realisationsvinster på 648 mkr (1.037 mkr) och realisa-lionsförluster på 34 mkr
(13 mkr). Realisationsvinster och realisationsförluster är inte
"planerade" utan uppkommer successivt som ell resultat av
affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden
på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in — först ut, vilket
innebär att realisationsvinstema minimeras och realisationsförlusterna
maximeras. Intäkterna 1987 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1988
har inte resultat-förts.

Som redan nämnts i avsnittet om de onoterade företagen
har ett av dessa gått i konkurs under året. Fondens förlust på detta
engagemang, 4.5 mkr. ingår bland realisationsförlusterna.''*'

Fonden skall enligl sitt reglemente som direktavkastning
lill första-tredje AP-fonderna övedöiaettbe\opp motsvarande 3% av realvärdet av
grundkapitalet vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1987 till 132 mkr
(125 mkr).

Efter
överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för årel 829 mkr (1.188
mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution
inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste den sägas
vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförluster
har i en sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och
realisationsförluster I och med att likviden av en försäljning reinvesteras i
värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de
orealiserade kursförändringarna. Det är helt klart alt aktiekurserna och
därmed portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i hög grad
påverka resultalutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid
resultatet under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med
långsikliga mål. och utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv

På grund av kursfallet från årsskifte lill årsskifte har
det icke realiserade övervärdet i portföljen under 1987 minskat med 1.629 mkr
efter uttag av realisationsvinster pä netto 614 mkr. Motsvarande tal 1986
innebar en ökning av övervärdet med 2.453 mkr efter realisationsvinster på
netto 1.024 mkr.

Del totala nominella resultatet för 1987 blev därmed -668
mkr jämfört med 4-3.767 mkr.

Resultatet av portföljförvaltningen över en längre
tidsperiod—sedan fondens tillkomst 1974—ätergesi diagram 5, som också
illustrerar det reala resultatet.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala
nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till
reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med 216 mkr (130 mkr)
för bevarande av gmndkapitalels köpkraft ' blev del reala resultatet -884 mkr
(-1-3.637 mkr). En mindre del av försämringen, ca 85 mkr, beror på en högre
inflation 1987 än 1986. Med hänsyn tagen till kravet pä överföring till
första-tredje AP-fonderna visade fonden etl underskott på 1.016 mkr (1986 etl
överskott på 3.512 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.
Man kan i diagram 5 konstatera atl sett från fondens tillkomst kom
ackumulerade resultat och ackumulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under
fondens åttonde verksamhetsår), att det ackumulerade överskottet sedan 1981
visserligen minskat under 1987 men att vid det senaste årsskiftet det samlade
resultatet översteg motsvarande krav med inemot 7.000 mkr

' Som påpekats i avsnittet "onoterade företag"
har en värdering av riskerna for förluster under de närmaste åren pä vissa
engagemang resulterat i ett belopp av ca 45 mkr.

'-' Kravet på bibehållet realvärde på fondens kapital
galler grunä-kapitalet. dvs summan av tillskjutna medel. Om man skulle tillämpa
kravet på hela fondkzpha\£l till marknadsvärde skulle avsättningen bli ca 625
mkr.

Skr.
1987/88: Bilaga 2

174

s. 1986 Kontrollera mot PDF

DIAGRAM 5

RESULTAT OCH

RESUUATKRAV 1974-87

Mkr, totalt ro&uttal inkl ej roalsQrade vinstont ö riustar j ä mtOrt med resultatkrav enl
nuvarande regiamento.

Staplar {v ä nstra ä alan): totalt resultat firsvls','Ov « ntaittAjnderel<citt I ( ö itiSDande tiU rasiilatkrsk'.

Kurvor (h ä gra sKalan): totalt resultat iB rautBlktg, aclojmuleradev ä itjQn sedan' londens tilikomet.

• 10.000

-9,000

8.0100

-6.000

"Performance'

Självfallet är det av intresse att redovisa utfallet av
fondens verksamhet inle bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet
utan också i förhållande till fömtsättningarna för verksamheten, dvs i första
hand kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Tidskriften Veckans Affärers totalindex sjönk under 1987
med 8.3%. Elt index för fondens portfölj visade en minskning med 8.9%). Med
tanke på att, som konstaterats på annan plats i årsredovisningen, kursutvecklingen
både för stora företag i allmänhet och för verkstads- och kemiföretag varit
väsentligt sämre än utvecklingen av totalindex kan det te sig förvånansvärt att
fondens performance ligger så nära totalindex. Förklaringen ligger dels pä
företagsplanet (enskilda företag avviker från gmpp- och branschindex), dels i
att kurserna för onoterade företag, anskaffningsvärdena, inte förändrats. Den
senare faktorn kan beräknas ha påverkat siffran för fondens portfölj positivt
med 0.3 procentenheter.

Fondens totala kapital minskade under 1987 — justerat för
kapitaltillskottet — med 800 mkr eller 6.6% (-1-44.5%). Detta mätt har
påverkats positivt av att likviditetsandelen varit högre under året.

-S.OOO

-4.000

-3.000

-1.000

Reglementsändringar

Fondstyrelsen föreslog i en skrivelse till regeringen i
december 1986 elt antal ändringar i fondens reglemente, avsedda att
effektivisera fondförvaltningen. Skrivelsen kopplades av finansdepartementet
samman med vissa andra förslag till ändringar av reglementet för allmänna
pensionsfonden, bl a förändringar av placeringsreglema för första-tredje
AP-fonderaa. Skrivelsen resulterade i en proposition lill riksdagen i slulet av
1987, och riksdagen har beslutat om reglementsändringar som trätt i kraft fr o
m 1 februari 1988.

En ändring, som påverkat tidpunkten för avlämnandet av
denna årsredovisning, är att redovisningen av praktiska skäl hädanefter skall
avges före den 15 febmari i stället för före den 1 februari. Resultaträkningen
och balansräkningen skall vara uppställda efter reala principer och inte enbart
avspegla anskaffningsvärden (Fjärde AP-fonden har tillämpat en real redovisning
sedan 1983). 1 fråga om värdepappersportföljen har det klargjorts att
fondstyrelsen får utfärda och förvärva standardiserade köp- och säljoptioner i
aktier. Vidare har fonden fått rätt att förvärva andelar i svenska
kommanditbolag och därmed inte enbart instrument knutna till
aktiebolagsformen. Fonden får dock inte — vilket är naturligt m h t
verksamhetens inriktning och natur—vara komplementär i ett kommanditbolag.
När det gäller förvaltningen av likvida medel har det tillgängliga området
utvidgats från att gälla vissa specificerade kortfristiga instmment till att
också omfatta andra räntebärande värdepapper med hög likviditet, avsedda för
den allmänna marknaden. Denna ändring ger fonden möjlighet till korta
placeringar i långfristiga placeringsinstrument, tex obligationer.

s. 1987 Kontrollera mot PDF

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

s. 1988 Kontrollera mot PDF

På en
punkt, i fråga om en vidgning av ramen för placeringar i utländska
värdepapper, tillmötesgick regeringen och riksdagen inle fondstyrelsens
hemställan, trots att praktiskt taget alla remissinstanser tillstyrkt denna
ändring av reglementet.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år 1987
fastställts."' Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga
suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, tvä
efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunema, tre efter förslag
av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av
rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit
oförändrat åtta. Verkställande direktören Sten Wikander lämnar med utgången av
första kvartalet 1988 sin tjänst. Han kvarstår som konsult vid fondens kansli
fram till halvårsskiftet 1989 med uppgift alt företräda fonden i styrelserna
för ett antal onoterade företag. Till ny verkställande direktör har fondstyrelsen
utsett bankdirektör Bertil Danielsson.

Fonden har under 1987 flyttal sitt kontor från de lokaler
vid Hötorget där fondkansliet varit inrymt sedan starten 1974 till nya lokaler
med adress Drottninggalan 82.

De totala
förvaltningskostnaderna, 9.085 tkr, fördelade sig på följande sätt (med
jämförelsetal för 1986):

1987

1986

1,161
1.093 1.571 ' 1.213 272 3.003 299 2.605

Löner och etstttningar Styrelse och verkställande
direktör övriga anställda Revisorer

Pensioner,
pensionsavgifter, lönebikost-

nader.övriga personalkostnader

1.934

'
1.579

Lokalkostnader

965

737

Infoimationskost-

nader, prenumerationer, konsulttjänster

Depikostnader Resekostnader

1.582 498 405

880 559 223

inventarier"' Övriga förvaltningskostnader

518 179

412

6.994

9.085

Summa

Av kostnadsökningen sedan 1986 på drygl 2 mkr svarar
kostnader av extraordinär natur - bl a sammanhängande med flyttningen till ett
nytt kontor — för drygt 1.3 mkr. Å andra sidan har fonden haft en extraordinär
intäkt (som salderats mol "övriga förvaltningskostnader") på 0.2 mkr
avseende försäljning av nyttjanderätten till fondens dataprogram.

Stockholm i febmari 1988 Sten Wikander

'*' Mandattiden är normalt tre år. Nägra av de nuvarande
ledamöterna och suppleanterna har tillföris styrelsen genom kompletteringsförordnanden
efter personer som avgått sedan den nuvarande styrelsen förordnades i april
1985.

''' Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet
vid anskaffningen.

Förvaltningsberättelse

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

De av
fondstyielscn förvaltade medlen har placerats pä sätt som framgår av
balansräkinngen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav
vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras
till anskafiningsvärden.

Resultatet
av årets förvaltning samt fondens tillgngaT och skulder per den 31 december
1987 fiamgär av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar
till dessa återfinnes pä sid 16-18.

Resultaträkning,
tkr

Bokföringsmässigt resultat

1987

1986

Aktieutdelningar Ränteintäkter

232.141 124.462

200.721 104.905

Förvaltningskostnader

./. 9.085

./. 6.994

Rörelseraultat

347.518

298.632

Realisationsvinster Realisationsförluster''

648.Q59 ./. 34.421

1.036.784 ./. 13.199

Nedskrivning

Nettoraultatjön överföring till 1-3 AP-fondema

Överföring till 1-3 AP-fondema'

./. 9.000

1.313.217 ./. 125.169

%1.156 ./. 131.864

Bolringsmässigtntltoresuttat

829.292

1.188.048

Realt resultat

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderaa enl
ovan

961.156

1.313.217

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/

föriuster"'

./.1.628.870

2.453.322

Nominellt resultat inkl ej realiserade
vinster/förluster

Avsättning för bevarande av gmndkapitalels köpkraft'*'

./. 667.714 ./. 215.942

3.766.539 ./. 129.643

Reati resultat inlct ej realiserade
vinster/förluster

Överföring till 1-3 AP-fonderaa

./. 883.656 ./. 131.864

3.636.896

./. 125.169

Vnderskou/översliOttlJSrtiillandetitlresultatluav

./.1.015.520

3.511.727

" I realisationsförlusterna iagår en förlust pä 4.500
tkr pä grund av konkurs i ett onoterai företag.

* 3% pä grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex
till penningvärdet i december resp. är.

' Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/forluster
("dold reserv" i värdepappetsportföljcn) vid årets slut jämfört med
vid årets

början. Jfr balansräkningen. * Uppindexering av
grundkapitalet med konsumentprisindex.

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Wfi'

;St « -j]-

Bälamråktilng,
tkr

t-mm:vkm,smmm :m:

A,;r:

1987-12-31

BtdtfSrda Mariaiads-

vdrden vSrdeu

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

1986-12-31

Botflrda Marknads-

v&den värden

■0.

jmgåägar

ttnlöi&gbdQlmvandea,
statsskuldväxlar,

fflrttwgjioeiUfi kat

ftmåSMäiå

IJprimnaiDtSktér

KfOnimttbUi ikuldebiev. Un med optknsrätter '

iSlätiderodkfoiuUuttal

1.220.271 1.220.271 1.005.903 1.005.903

5.820 5.820

1.417 1.417 1.755 1.755

5.400.922 10.274.207" 4.648.039 11.136.254"

86.261"
114.064"

132.768') 166.631"

6.775378 11.662J26 5.747.778 12.263.796

.v'li

S'*5

. ;:S

AiivmAffekiddse: Fonden har utfärdat köpoptioner
beträffande aktier i tvä företag i fondens portfölj till ettsammanlagt
försäljningsvärde av ca 2 mkr.

Stockholm 1988-02-11

Sören Mannheimer Laila Freivalds Lars Eric Ericsson GunHellsvik

HansWerthin NilsLandqvist Ingemar Essen Gustav Persson

ThontenAndeisson StigMafan Dan Andersson Lage Andréasson

.KuitLannebeig HimsHellers Sten
Wikander

Under hänvisning till tevisionsbeTättelsen intygas, att
fSrestiende resultaträkning och balansräkning ftveiensstämmer med
tfikenakapema.

tiOl-AP-fosdénia ■■'HfpupOA kostnader och
fönitbetalade

.Övriga kortfristiga dndder

(vinnikjutet gnmdkajHtal ' i.UppindexeTat gnmdkapital
'..Aacmnulerat Ovenkott frän föregäende är

'AäniBuUetat Överskott i f&rfaällattde till

miäBtaäatN

'AnÄtnottOtesnttBt

Arettundenkott/överdiott i förfaällande

tiUtesattatkrav

StmumaAaUerodtfomAapltal

131.864

10.636 125.169

4.165 242

1.820 338

136.271

137.963

2.350.000 3.459.815

4.588.258

2.150.000 2.271.767

4.172.316

829.292

7.953.517

1.188.048

4.441.790

./.1.015.S20

11.526.255 11.662.526

3.511.727

6.639.107 6.775378

5.609.815 5.747.778

12.125.833
12363.796

Torkel Stem

Stockholm
1988-02-15

Jonas Forasman Anders Larsson

GösUTelestam

AnikafloioglvSrden.

** Icke
notendevSidepapper har vSrderatitiB afiakaffiuncnånlen.

TitftkjiiTnii
hftnpp ariliin frMWlrm HMnnHf. itfjnnmn ir IrnnwinwmiprfcrinitftT rill
penniigvftrrirt i deremhtir nsp år.

.50

Revisionsberättelse

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för är 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgängama samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna
har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner,
som fonden företagit under 1987, eller mot det sätt på vilket desamma
genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande
förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

Torkel Slem

Stockholm
den 15 febmari 1988

Jonas Forssman Anders Larsson

Gösta Tetestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Suppleanter

Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande

Erik
Åsbrink, statssekreterare"

Laila Freivalds, generaldirektör, vice ordförande

Aina
Westin, riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, förbundsordförande

Ingegerd
Karlsson, kommunahäd

Gun Hellsvik, kommunalråd

Perolof
Holst, kommunabåd

Hans Werthén, tekn dr

Marcus
Storch, direktör

Nils Landqvist, docent

Lars
Nabseth, professor

Ingemar Essen, direktör

Christopher
Friis, direktör

Gustav Persson, direktör

Arne
Rosengren, finansdirekför

Thorsten Andersson, direktör

Bertil
Svenson, direktör

Stig Malm, LOs ordförande

Uno
Ekberg, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Bertil
Jonsson, förbimdsordförande

Lage Andréasson, förbundsordförande

Hans
Olsson, utredningschef

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Jaan
Kolk, sekreterare

Hans Hellers, f förbundsordförande

Tobias
Lund, direktör

Revisorer
\

Torkel Stem, direktör, ordförande

Jonas Forssman, direktör

GösUlfelestam, direktör

Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen
mcdverkiir

REVEKO
AB

KansU

Sten Wikander, verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, direktör

Per Ström

Gunnel Johansson, kamrer

AmeLööw

Margareta Passad

Catrin Abtahamsson

Allmänna
Pensionsfonden, fjärd

el
ndstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 821 1

Postadress: Box3069,10361 Sto khohn

Ttlefon: 08-24 33 90, Tilefax: 24 42 40

*> Sutssekretcrare Åsbrink har i januari 1988 enatts av
depBitementsriUlet Svante Oberg.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1987

Svemka
värdepapper

Aktier,
noterade

Företag

Antal

Förändring"

Marknadsvärde

aktie-

%av

und

er 1987

Ikr

kapital

röster

ABV

804.964

236.317 '

11,5

9,7

287.774

517.190

AGA

3.105.953

-1-

244.700

435.690

6,6

8,0

A 2.133.882

972.071

Alfa Laval B

979.368

■¥

7.224

245.821

6,7

0,0

Anderson B

141.312

35.000

59.351

13,0

7,8

ArconaA

570.000

114.000

6,4

7,3

ASEA

2.750.290

2.900

770.314

4,6

4,0

A 1.947.840 .

802.450

Astra

5.365.436

-1-2.863.213

950.211

7,4

A 4.436.546

928.890

Atias Copco

246.693

16.000

38.237

1,1

BahcoB

963.135

-1-

642.090

161.807

9,1

6,2

BPA B

220.200

-(-

220.200

48.444

3,5

0,4

Bergman & Beving B

187.500

-1-

187.500

14.438

2,5

1,6

Eken B

80.000

-(-

80.000

19.600

7,3

4,3

Electrolux B

3.145.554

-1-

92.433

594.510

4,5

0,2

Ericsson B

1.319.184

-1-

515.705

201.835

3,5

0,0

ESAB

317.938

50.000

61.516

7,4

6,0

187.820

130.118

Esselte

1.950.780

130.000

271.439

6,1

2,0

47.888

B ]

1.902.892

Euroc

703.250

182.670

6,0

7,0

668.300

34.950

Fagerhult B

150.035

■¥

50.012

32.258

9,2

3,6

Fläkt

183.792

62.800

56.057

2,7

Frico

80.000

4.800

6,9

2,8

Gambro B

53.700

-H

53.700

5.209

0,2

0,1

Garphyttan

Hessehnan

110.000

36.850

7,7

GuUspäng B

811.443

215.032

8,5

5,0

Hennes & Mauritz B

384.375

-t-

5.000

113.391

5,3

2,4

Holmen B

1.283.552

-H.016.146

88.137

2,6

0,0

Incentive

1.674.001

-1-

558.001

251.712

8,7

8,2

989.978

684.023

Inter Innovation

389.999

-(-

161.736

55.581

10,0

8,6

31.373

358.626

JM Bygg B

48.000

-(-

48.000

29.040

1,1

0,5

.')2

Skr.
1987/88:174 Bilaga 2

%av

Förelag

Antal

Förändring"

Marknadsvärde

aktie-

under 1987

tkr

kapital

röster

Mo och Domsjö

304.901

- 27.600

79.016

2,6

4.6

253.318

51.583

Perstorp B

908.278

-H 80.500

142.003

5,0

2,2

Pharmacia

3.055.945

-1- 583.480

348.402

4,7

2,7

73.039

2.982,906

Procordia

733.313

-1- 733.313

177.462

2,0

1,7

586.650

146.663

Rottneros A

220.000

3.520

2,9

SCA

2.409.956

4- 4.800

589.102

4,5

840.400

1.569.556

SCA TB

119.648

28.117

42.020

77.628

Saab-Scania

1.336.172

-H 785.468

201.029

2,0

1.140.590

195.582

Sandvik

3.215.321

- 29.000

450.145

6,2

5,8

2.427.853

787.468

Sila A

900.000

+ 720.000

90.000

5,1

Skånska

1.926.500

-1- 1.000

522.918

3,1

2,2

35.000

1.891.500

SKF

870.819

- 104.000

196.975

3,2

4,6

567.950

302.869

Swedish Match

2.555.610

-1-1.925.788

213.196

6,3

0,8

60.620

2.494.990

Sydkraft A

1.036.700

507.983

5,2

7,7

Trelleborg

845.640

-1- 15.640

131.074

3,4

1,5

Trelleborg TR

845.640

-(- 845.640

6.554

Volvo

2.859.201

355.200

808.067

3,7

6,4

1.835.921

1.023.280

Totalt marknadsvärde 9.789.831

Totalt anskaffningsvärde 4.912.737

Förändringarna anges netto och ar i vissa fall resultat av
flera olika förändringar under året. t ex emission eller aktieuppdelning i
kombination med försäljning

Aktier, onoterade

Skr.
1987/88:174 Bilaga 2

Företag

Forandnng under 1987

Anskaffnings-varde
tkr

aktiekapital

Avesta
Kraft

pref 1

261.491

Bioinvent

3.000

1.500

Bota B

10.000

Centmmlnvest

71.072

1.800

62.000

7.272

Convectus

77.500

42.810

34.690

Enerek

2.000

1.300

700

Four
Seasons VC

225.000

16.950

208.050

Gmvkraft
pref 1

41.500

Junkaravan
pref 1

75.000

Mercom A

1.800

NKR
Intressenter B

132

Nord-Invent
B

135.000

NäringsUvskredit
A

83.333

Opti Sensor

10.000

Refina

1.200

Robustus

375.000

Ryd-Gmppe

238.370

51.370

187.000

SSAB

2.083.333

925.000

B 1.158.333

SwedeChrome

500.000

Sweden
Opti

onsand

Futures
Exchange

11.000

4.749

6.251

Swedish
Genetic

10.000

8.490

1.510

Uwelast

300

241

Ventronic

28.800

10.975

7.825

Pref

10.000

-I- 3,000

-I- 10.000 -I- 27.542

-I- 2.000

+ 75.000

-I- 1.800

-I- 10.000

-H 900

+ 125.000

-t- 173.370

-t-2.083.333

27.501

-I- 10.000

32.686 2.250

4.210 14.227

15.500

500

54.375

5.188 7.500 341 8.500 2.505

10.000 4.000 6.000

46.250 3.340

116.150

25.000 2.186

21.200

2.000

24.180

27,7
27,7

12,6 30,0

7,8 27,2

19,5 43,8

21,0

19,4

20,0

22,2

12,0

28,8

9,5

22,2

4,9

9,7

30,0

16,4

5,9

8,3

1,2

33,3

47,6

20,4

37,5

25,0

35,4

46,9

20,5

5,0

13,2 2,4

45,0

30,0

49,5

8,3

13,2 2,8

33,3

30,0

48,0

Skr. 1987/8 Bilaga 2

18: 174

Företag

Antal

Förändring under 1987

Anskaffningsvärde Ikr

aktiekapital

%av

roster

Visentkraft pref 1 Alvkraft pref 1

82.509 500.000

10.314 50.000

12,6 15,9

27,7 28,8

Totalt
anskaffningsvärde

468.402

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla
skuldebrev med optionsrätter)

Företag

Nominellt,
tkr

Förändring
under 1987 Marknadsvärde, Ikr

Totalt
marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

59.352 45.489

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla
skuldebrev)

Företag

Nominellt,
tkr

Förändring
under 1987 Anskaffningsvärde, tkr

Bioinvent

Centrumlnvest
1

Centrumlnvest
2

Convectus

Enerek

Four
Seasons VCM1

Four
Seasons VCM 2

Four
Seasons VCM 3

Four
Seasons VCM 4

Gruvkraft

Inter
Iimovation

Mercom 1

Mercom 2

Mercom 3

Näringslivskredit

Refina

Swede
Chrome

Ventronic
2

Ventronic
3

6.750

-1- 6.750

6.750

7.840

-1- 7.840

7.840

9.840

-1- 9.840

9.840

828

-1- 828

828

500

-1- 500

500

2.500

3.500

-f 3.500

3.500

6.671

10.000

1.500

24.000

-1-24.000

24.000

4.000

9.350

-F 9.350

9.350

6.000

+ 6.000

6.000

Totalt
anskaffningsvärde

107.279

Utländska
värdepapper

Aktier

Företag

GBP

British Telecommimication

Hillsdown

National
Westminster Bank

Wates
City of London Ptops

JPV

Hitachi
Cable

Japan Air
Lines

Kawasaki Steel

Mabuchi Motor

Yamanouchi Pharmaceutical

VSD

California Biotechnology

Cambrex

IBM

Liposome

Stone Container

Tandem
Computer

Upjohn

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

Antal

Marknadsvärde. Ikr

5.000

119

20.000

614

12.500

779

50.000

862

30.000

1.433

2.000

1.211

200.000

2.914

1.000

316

10.000

1.816

11.000

449

2.500

226

3.000

2.022

15.000

263

6.000

1.287

6.000

963

4.000

700

15.974'

19.783

Sammanfattning
av värdepappersförteckningama

Anskaffningsvärden, mkr

Marknadsvärden, mkr

Svenska aktier, noterade Svenska aktier, onoterade
Utländska aktier

4.913

468

9.790

468"

Samma aktier

Övriga svenska värdepapper, övriga svenska värdepapper.

noterade onoterade

5.401

45 107

10.274

59 107"

SummadvrigavSrdepapper 1S3 167

Summafårdepapper 5J54 10,441

* Marknadsvärdena på utländska värdepapper har räknats om
till SEK efter valutakurserna den 31 december 1987,

utan tillägg for värdet av switchpremie. '* Onoterade
värdepapper har värderats till anskaffningsvärden.

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engagemang,
mkr

Ägarandel/
rösträttsandel, %

Övriga delägare

Karakteristik

VD/Fondens styrelserepr.

Anm.

A)
Kraftbolag

AnsU Kraft (+VtoeDtknft)

Gmvkraft

JonkaravBD

Alvkraft

43.0

11.9

7.5

50.0 112.4

12.6/27.7 9.5/22.2 4.9/9.7

15.9/28.8

Avesta
AB \

Boliden
och konsortier av för-MoDo säkringsbolag, pensions-Värm-
stiftel-lands- sermfl. energi i (Uddeholm) /

Dessa
bolag har övertagit vattcnkrafttill- g&ngar frän de nämnda
industriföretagen. Bolagskonstruktionen och kraftleveransavtal med resp
industriföretag är sä konstruerade, att fonden pä sina preferensaktie- och
konvertibelinnehav fär en real avkastning av 3.5-4.5% per är.

Bengt
Lindström Thomas Halvorsen

Lennart
Walleni US Thomas Halvorsen

Hilding
Brändström Thomas Halvorsen

Gunnar
Båtclson Thomas Halvorsen

"Säkra" långtidsplaceringar där avkastningen
väl täcker reglementets avkastningskrav.

B) Övrigabolag

Bioinvent

9.0

30.0/27.7

LRF.Länsföriäk-

ringsbolagei],

Sveriges

Föreni
ogsbankers

Förbund

Bolaget
bedriver forskning, utveckling, produktion och marknadsföring
inombioteknikomrädet.

Lennart
Adamsson Mårten Carlsson

Centran Invest

31.9

43.8/27.2

SPP/AMF-P,

Folksam, anställda

Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och
projekt för förnyelse av stadskärnor samt bedriver via dotterbolag i
Sverige, Norge och Finland konsultverksamhet pä dessa områden.

Håkan Karlsson StenWikander

Utfallet av de finansiella engagemangen är avgörande
för bolagets utveckling

Convectos

16.3

19.4/21.0

Trelleborg- gruppen SPP/ AMF-P. Investeringsbanken,
News Leasing AB

Bolagets viktigaste affärsområden är verkstadsindustri
(huvudsakligen legotillverkning), handel med industrikomponenter samt
några utvecklingsprojekt.

Sten Lindstedt Sten Wikander

Huvuddelen av verksamheten bedrivs i "mogna"
företag. Låg risknivå.

Fonr Seasons Ventnre Capital AB

(inkl FSVC Management AB)

65.4

28.8/12.0

Alfa-Laval, SPP/AMF-P. FSVC Management AB

Ett av landets största venture capitalföretag med en
blandad företagsportfölj .

Gösta Oscarsson Sten Wikander

Portföljföretag i olika stadier av utveckling ger en god
riskspridning.

Mercom

4.8

30.0/30.0

Sprian
FörvaJtnings AB, företagsledningen

Datakommunik ations-företag (egen härdvara och mjukvara)
med speciell inriktning pä blomsterförmedUng (Inteiflora)

Jirrunie
Ahrgren

Sten
Wikander

NKR Intressenter

8.5

16.4/5.9

Ebbe Krook med familj, Four Seasons VC

Holdingbolag för möbelföretaget NKR International AB
(med speciell inriktni.ig på inredningar för kontor och offentlig miljö).

Leif Garpheden Gösta Oscarsson

Gruppen har under 1987 kompletteras med ytterligare ett
möbelföretag.

NärinnllvKkndh NLK

34.0

33.3/47.6

Fortos
(dotterbolag tiU Volvo) och försäkringsbolaget Wasa

Kreditaktiebolag
för medel-och långfristig kreditgivning till framför aJlt mindre och
medelstora företag.

Christer Jömeskog Sten Wikander

Verksamheten startades i

februari
1987

Noid-lnvent

2.5

8.3/1.2

Ett antal institutioner i Sverige och övriga nordiska länder

Venture
capitalföretag. som samverkar med industriföretag, högskolor och
forskningsinstitut och byggei sin verksamhet pä idéer och projekt som kommer
fram i nordiska uppfinnanävlingar.

Arne Jöneman Bert Lindström

Mycket "tidiga" och därmed riskfyllda engagemang
men i begränsad skala.

Kortfattade uppgifter om onoterade
företag

Bolag

Engagemang, mkr

Ägarandel/
rösträtts- Övriga andel, % delägare

VD/Fondens styrelserepr.

Opd

20.4/20.4

Nord-Invent,
några ■tOrre företag

Bolaget
bar utvecklat och marlmadsf ör en optisk tangent för olika applikationer.

Bolaget
är en "avknoppoing" från Nord-Invent.

37.5/37.5
VD med familj

Botaget utvecklar, tiU-vertar och marknadsför
röntgenfluoresoensinstiu-ment för frAmst processkontroll iaom industrin.

Johannes Baecklund Johan Akeiman

Veiicsamheten bedrivs än sä länge i blygsam skala.

46.3

Sparbankemas
Bolat äger andelar i Curt
Underoth God risksprid-

Förvaltnings AB, främst ett stort antal regio- Thomas Halvorsen ning genom

SPP/AMF-P, nala utvecklingsbolag. mänga engage-

Folksam Uppgiften är att genom mang med stor

finansiell och industriell geografisk

kompetens och eko- spridning,

nomiska resurser tmder

lätta dessas expansion.

KyvCsISppCB

3.3

46.9/20.5
VD

Ryd-Gnippen
är en koncern bestående av fasad-och byggelementföretag.

UifRyd

Bolaget
re- konstrueracks under 1986.

SSAB

Svenska
staten. Skandia, SPP/ AMF-P, stiftelser inom SE-banken

Sveriges
största handels-stålföretag.

Leif
Gustafeson

Staten
sålde i början av 1987 ut ca 33% av bolaget.

13.2A3.2

SKF.Mabnö
Eoernutveck-ling.Duba/ Vectura, Johnson-företag

Bolaget
har i4ört en nnlBggning i Malmö för [produktion av fer( krom med anlitande av
plasmateknik.

Göran
Wahlberg Göran Ekelund

Pg av
leveransförseningar har anläggningen ännu ej övertagits frän huvudleverantören
SKF Plasma Steel.

(SCMR)

2.8/2.4
BeijerCntal, PM, Bola tillhandahåller

SPP/AMF-P, marknadsplats och

Skandia samt fler- deaiingsfunktion för

talet EbndkonnnisicH options- och tcrminshandel

nSrer i värdepapper.

Jan
Lindman Ulf Magnusson

Fondens
andel i bolaget har minskats kraftigt under 1987.

(SGI)

33.3/45.0

Investeringsbanken,
SPP/AMF-P

Holdingbolag
för Karo Bio I Båtclson (jfr sid 13 i ånberättetsen). Sten Wikander

Fonden
har ett åtagant om satsning av ytterligare ca 40 mkr.

19.S/7.8
Hagstrfimer Fond- Marknadsföring av gene-

komjnisalon, löie- riska läkemedel i endos-

tagsledningen, ett förpackningar,

stort antal läkare

Anders
Cedronius

Bolat
startar sin

marknadsföring

1988.

1.0

22.2/20.0

Spiran
Förvaltnings AB, företags-

Bolaget
tillverkar och marknadsför qrstem för cnergistymmg, inbrottslarm, brandlarm
och vattöuletektering i fastigheter.

Anders
Granqvist StigNordfelt

Bolaget
har övertagit <kn rörelse som bedrevs av Energiekonomi, som 1987 försattes
ikonkurs.

2.0 30.(V30.0 Four Seasons VC, Uwelast
tillverkar form-

fOretageti. gjutna ptrfyuretanu- för

grundare mdnstnflDdamål (mem-

brRD
till högtrydapressar,

bdlggnuig av valsar för

pvppcrsiiidustnn m m).

Martin
Holm Lars-Olof Gustavsson

36.2

48.(V « J

. nmpAB, VD

'
Boi«get«ger(heKeneri , innuiUBIiilMlTring) ocfa

OhrmdFjeDcitad
. StenWikjDdn

ReUtivtMg
rufcaivl.

. hulf
lill i ett iBtal elektiD-

Fem
år i siffror

(Mkr
där ej annat anges.)

1983

1984

1985

1986

1987

s. 59 Kontrollera mot PDF

2.636
5.930

3.109
5.496

3.484
7.546

5.554
10.441

Tillskott av grundkapital under resp år D:o, ackumulerat

Grundkapital
vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med konsumentprisindex) Fondkapital vid
årets slut, anskafbingsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden Köp av
värdepapper under året Försäljningar av värdepapper under året, marknadsvärden

Nettoplaceringar
under året Placeringar i nyemissioner Värdepappersportfölj vid årets slut,
anskaffningsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

Antal företag i portföljen vid årets slut, st (varav icke
börsnoterade) Aktieutdelningar och ränteintäkter Realisationsvinster, netto
Vårdeändring i portföljen Realt resultat enligt reglementet Realt resultat,
totalt

överföring till första-tredje AP-fondema Totalavkastning,
% Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), % Förändr av
konsumentprisindex med 1980 som basår, %

Börsomsittning (aktier A:I + A:II) Totalt börsvärde

Nyemissioner
och nyintroduktionerpå marknaden, placerade i Sverige Dito, placerade i
utlandet Antal noterade bolag vid årets slut, st

150 1.700

150 1.850

1.850

300 2.150

200 2.350

3.132 3.076 6.369 1.922

3.545 3.728 6.115 1.376

3.743 4.122 8.184 1.510

4.172

5.610

12.126

2.333

4.588

6.639

11.526

1.909

1.967 -46 168

1.316

140

1.415 95 65

2.098 235 196

1.702 208 395

4.734 11.250

(11)

(16)

(20)

22)

(25)

151

201

233

305

357

980

413

279

1.02*

614

1.342

-906

1.675

2.453

-1.629

2.210

-563

1.984

3.637

-884

2.095

-666

1.871

3.512

-1.016

116

103

112

125

132

-5

-7

-H62

-8

+35

+47

-9

+65

-12

+25

+51

-8

9.2

8.2

5.6

3.2

~5.2

75.800

70.700

83.300

141.700

124.600

243.300

230.700

286.800

449.800

421.600

7.089

9.199

1.966

2.064

5.600

3.904

371

2.366

179

232

242

233

231

Definitioner,
se nästa sida

Sydfonden

(första
löntagarfondstyrelsen)

årsredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174

Förvaltningsberättelse m.Z

Första löntagarfondstyrelsen. Sydfonden, avger för
räkenskapsåret 1987 följande förvaltningsberättelse med tillhörande resultat-
och balansräkningar. Resultaträkningen utvisar såväl bokföringsmässigt som
realt resultat för räkenskapsåret samt balansräkningen det reala kapitalet vid
årets utgång.

INLEDNING

Enligt lagen med reglemente för allmärma pensionsfonden
(LRAP) disponerar varje löntagarfondstyrelse medel som inflyter dels från
vinstdelningsskatten, inklusive den tillfälliga vinstskatten, dels från en
särskild del av tilläggspensionsavgiften. För medelstilldelningen finns en ram
fastställd, som gäller för varje löntagarfondstyrelse. Denna ram var för 1984
400 Mkr. För varje år därefter tom år 1990 skall ramen utgöra 20.000 basbelopp,
som fastställs för den allmänna pensionsförsäkringen. I enlighet härmed var
ramen för 1985 436 Mkr, 1986 466 Mkr och 1987 482 Mkr. Rambeloppen för åren
1984-1987 uppgår således till sammanlagt 1.784 Mkr. De under åren 1984-1986
influtna skattemedlen och pensionsavgifterna har emellertid inte räckt till för
att utbetala fulla rambelopp för dessa år. De under år 1987 influtna skatterna
och avgifterna har dock haft en sådan omfattning att de räckt till för
utbetalning av inte enbart fullt rambelopp för detta år utan också resterande
rambelopp för tidigare år. Sydfonden har således kunnat rekvirera och fått till
sig utbetalt sammanlagt 691 Mkr under år 1987. Därmed har till fonden
utbetalats totalt 1.784 Mkr för åren 1984-1987.

För år 1988 kommer rambeloppet att uppgå till 516 Mkr dvs
20.000 x basbeloppet 25.800 kr. Rambeloppet torde komma att till fiillo
utbetalas.

En fondstyrelse skall varje år överföra en viss avkastning
av det förvaltade kapitalet till de pensionsutbetalande första, andra och
tredje AP-fondstyrelsema. Denna avkastning skall motsvara tre procent av
nuvärdet av detta kapital. Med nuvärde avses här summan av de medel som
styrelsen, alltsedan verksamhetens början rekvirerat hos riksförsäkringsverket,
omräknat efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det att
medlen tillställdes styrelsen och fram till slutet av det räkenskapsår, som
årsredovisningen avser. För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en
del av räkenskapsåret skall den beräknade avkastningen minskas i motsvarande
mån. Vad som återstår av avkastningen (bruttoresultatet), sedan överföring
skett, skall hänföras till de medel som styrelsen förvaltar och därmed öka
kapitalbehållningen.

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN UNDER RÄKENSKAPSÅRET

Efter den kraftiga kursuppgång på aktiemarknaden, som ägde
rum under 1986 och som innebar en kursstegring på ca 50 procent, var
utvecklingen svag i början av 1987. Januari som brukar vara en stark börsmånad
visade en kursnedgång på 12 procent. Men den svaga utvecklingen vände snart
och under våren och sommaren steg kurserna successivt till nya sk "alltime
high" noteringar. Den 8 oktober hade Stockholmsbörsen sitt toppläge. Då
hade kurserna stigit med 37,1 procent sedan årsskiftet.

Underskottet i USAs handelsbalans för augusti, som
publicerades i oktober,

jämte vissa andra grundläggande data i detta lands ekonomi blev en stor
besvikel

se för våra finansmarknader och ledde tiU en kraftig och snabb kursnedgång på
alla

de stora aktiebörserna i världen. Kursläget stabiliserades så småningom och

under december noterades en svag uppgång. På helårsbasis blev kursfallet 8

procent på den svenska aktiemarknaden. Men det speglar inte den dramatiska

utvecklingen under året. Från toppläget i början av oktober sjönk aktiekurserna

med hela 33 procent. 62

Kursfallet under senare delen av året var i högsta grad
internationellt. Skr. 1987/88: 174

Stockholmsbörsen visade en något sämre utveckling på
helårsbasis än de tre Bilaga 3

största aktiebörserna i New York, Tokyo och London men
hamnar vid en jämförelse mellan världens 20 största aktiebörser ungefär i
mitten.

Den negativa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden
har naturligtvis också påverkat Sydfondens aktieportfölj. Vid utgången av 1986
hade portföljen en dold reserv, dvs orealiserade kursvinster, på totalt 272
Mkr. I tertialbokslutet per sista april hade den dolda reserven ökat till 445
Mkr för att per sista augusti uppgå till hela 586 Mkr.

Vid styrelsemötet i september - då bokslutet för andra
tertialet behandlades - beslöt styrelsen att koncentrera aktieportföljen. Som
en följd härav genomfördes relativt omfattande försäljningar och antalet
marknadsnoterade företag i portföljen minskade från 49 tiU 37. Genom
försäljningarna frigjorda medel - till en betydande del realisationsvinster -
och under samma tidsperiod erhållna tilldelningar av årets rambelopp
placerades i all huvudsak i börsnoterade aktier.

Dessa placeringar har genom det kraftiga kursfallet på
fondbörsen medfört, att den vid räkenskapsårets ingång redovisade dolda
reserven i portföljen på 272 Mkr vid årets utgång radikalt förändrats till ett
negativt belopp genom att marknadsvärdet understeg anskaffningskostnaderna,
inklusive courtage och värdepappersskatt, med 187 Mkr. Tas i detta sammanhang
också hänsyn till de realisationsvinster/förluster som gjorts under
räkenskapsåret och som innebär ett överskott på 204 Mkr begränsas
värdenedgången i portföljen till 255 Mkr. Denna är förhållandevis stor sett i
relation till portföljens ingångsvärde på 1.358 Mkr och nettoinköpet under året
på 908 Mkr.

Den kraftiga nedgången i aktieportföljens värde beror inte
på att fondens medel placerats i aktier med en särskilt ogynnsam
kursutveckling. En jämförelse med det vid Stockholms fondbörs förda indexet
utvisar att fondens aktieportfölj utvecklats i stort sett likvärdigt med
indexet. En av utgångspunkterna vid denna jämförelse har varit att de medel,
som erhållits från Riksförsäkringsverket, placerats i aktier i medeltal cirka
10 dagar efter mottagandet. I övrigt kan tilläggas att flera av fondens största
placeringar, bl. a. i Skånska, Trelleborg och Sydkraft, haft en i förhållande
till genomsnittet påtagligt positiv utveckling.

Som förklaring till nedgången bör i stället framhållas,
att fonden under augusti och september - alltså under månaderna före det stora
kursfallet -förvärvade aktier för ca 500 Mkr, som blivit disponibla dels genom
försäljningar dels genom utbetalning av rambelopp från Riksförsäkringsverket.

På derma del av portföljen har nedgången i värde - i
överensstämmelse med den allmänna utvecklingen på fondbörsen - varit kraftig,
ca 30 procent, men dock inte större än börsindex.

Som förut nämnts stabiliserades kursläget under december
föregående år. Under januari i år har en mindre kursuppgång ägt rum, ca 12
procent. Detta har medfört, att fondens orealiserade förluster vid utgången av
januari återhämtats och att det i stället vid nämnda tidpunkt fanns en dold
reserv på ca 45 Mkr.

Av det föregående framgår, att fondens aktieportfölj visar
ett underskott på 187,4 Mkr. I sammanhanget bör dock påpekas att fondens
förvaltning av tilldelat kapital - trots det kraftiga kursfallet 1987 -
bokföringsmässigt inneburit inte enbart ett bevarande av det nominella
kapitalet utan också en förmögenhetstillväxt på ca 53 Mkr, beroende på de
rörelseöverskott som uppnåtts under detta och tidigare verksamhetsår.

MEDELSTILLDELNING Skr. 1987/88: 174

På
rekvisition av fonden har Riksförsäkringsverket - i överensstämmelse
Bilaga 3 med 26 § LRAP - till fonden överfört sammanlagt 691,1 Mkr under
räkenskapsåret.

Som
inledningsvis nämnts räknar fonden med att under år 1988 kunna rekvirera
sammanlagt 516 Mkr, dvs fullt rambelopp för nämnda år.

Detta
innebär, att varje löntagarfond vid utgången av år 1988 kan disponera
sammanlagt 2.300 Mkr, vilket helt överensstämmer med de i löntagarfondspropositionen
angivna grunderna. Den stora merparten av detta belopp utgörs av
vinstdelningsskatt.

MEDELSPLACERING

Av
de placeringar, som fonden gjort under verksamhetsåret, avser 48,3 Mkr förvärv
av nyemitterade aktier och 7,8 Mkr nya konverteringslån.

Vid
räkenskapsårets slut ingick 49 företag i aktieportföljen med följande
branschfördelning i procent av marknadsvärdet.

1987-12-31

1986-12-31

Verkstäder

21,3

30,5

Skogsföretag

19,0

6,0

Kemisk industri

8,9

14,1

Bygg- och
fastighetsbolag

13,9

6,6

Läkemedel, sjukvård

3,4

8,1

Dataföretag

0,6

Handelsföretag

4,4

8,7

Förpackning, emballage

1,2

4,3

Utvecklingsföretag

7,3

7,9

Förvaltningsbolag

11,2

5,0

Kraftbolag

5,9

4,0

Banker

3,5

4,2

100,0 100,0

Aktieportföljens
fördelning på olika grupper av börsnoterade och andra aktier framgår av
nedanstående sammanställning.

Marknadsvärden

1. Börsregistrerade aktier

2. OTC-lista

3. Övriga marknadsnot. aktier

4. Ej marknadsnoterade aktier

1987-12-31

1986-12-31

. .Mkr
%

Mkr %

1726,1
; 95,6

1292,5 95,2

21,3
1,2

17,9 1,3

:16,5
. ..0,9

5,8 0,4

' ;42,l..w'.;:2,3

41,6 3,1

:
1806,0 ■.■; 100,0 1357,8 100,0

LIKVIDA MEDEL

Enligt
39 § LRAP får en löntagarfondstyrelse, i den mån det behövs för en
tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på én
ändamålsenlig förvaltning, hålla fondmedel placerade i Riksbanken eller på
annat sätt, som närmare anges i nämnda paragraf. Likviditeten uppgick vid årets
slut till cirka 94 Mkr.

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Skr. 1987/88:174

1 enlighet med bestämmelsema i 16 § LRAP skall
tillgångarna tas upp till Bilaga 3

anskaffningsvärdena vid beräkningen av fondkapitalet och i
redovisningen i övrigt. Detta betyder att det bokföringsmässiga utfallet av
verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av
orealiserade kursvinster och kursförluster. Med anledning härav och i
överensstämmelse med lag (1987:1326) om ändring i lagen (1983:1902) med
reglemente för allmänna pensionsfonden fogas till denna förvaltningsberättelse
dels en resultaträkning som visar såväl bokföringsmässigt som realt resultat för
räkenskapsåret samt en balansräkning som visar det reala kapitalet vid årets
utgång.

Den under räkenskapsåret bedrivna verksamheten har, enligt
resultaträkningen, givit ett rörelseöverskott på 241,4 Mkr före avsättningen
till förut nämnt värderegleringskonto med 5 Mkr och överföringen till första,
andra och tredje AP-fondstyrelsema. Derma överföring skall enligt LRAP motsvara
tre procent av nuvärdet av förvaltade medel och har för verksamhetsåret
beräknats till 48,8 Mkr. Beloppet skall såsom avkastning på förvaltat kapital
efter årets utgång inbetalas till angivna fondstyrelser. Efter avsättningen och
överföringen återstår ett bokföringsmässigt nettoresultat på 187 Mkr. Detta
belopp skall enligt LRAP tillföras fondkapitalet.

Resultaträkningen redovisar ett realt resultat, i
förhållande till gällande resultatkrav, på minus 351,5 Mkr, sedan resultatet
belastats med dels ändringen i den dolda reserven på 459,7 Mkr och dels
avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 79,4 Mkr.

Såsom framgår av balansräkningen och därtill fogade
kommentarer uppgår anskaffningsvärdet för värdepappersportföljen (inklusive
courtage och värdepappersskatt) till 1999,7 Mkr. Eftersom marknadsvärdet utgör
1812,3 Mkr föreligger en orealiserad förlust på 187,4 Mkr vid räkenskapsårets
utgång.

ADMINISTRATION M.M.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit fem
sammanträden. Merparten av dessa har varit förlagda till olika orter i
Sydsverige och kombinerats med studiebesök på industriföretag.

Härjämte har en arbetsgrupp, bestående av fyra ledamöter
från styrelsen och två befattningshavare i fonden sammanträtt för att mellan
styrelsemötena dels bereda vissa frågor till styrelsemötena och dels fatta
beslut enligt styrelsens bemyndigande.

Liksom tidigare år har fonden haft kontor i såväl
Stockholm som Arlöv (Kungsgatan 44 respektive Hantverkaregatan 16).

Fonden har ansett det angeläget att sprida upplysning om
dess resurser, placeringspolicy, arbetsformer och verksamhet i allmänhet. Den
har därför låtit trycka en informationsbroschyr benämnd "Vad kan Sydfonden
göra för Dig?", som distribuerats till ca 2.000 mottagare.

Vidare har verkställande direktören och medlemmar av
styrelsen genom föredrag vid möten, som anordnats av föreningar och andra
sammanslutningar, informerat om fondens verksamhet.

Verkställande direktören och medlemmar av styrelsen har
företrätt fonden vid fjorton bolagsstämmor.

Fonden har befuUmäktigat representanter för tretton
fackklubbar att i enlighet med bestämmelsema i LRAP utöva rösträtt och i
övrigt företräda aktier, som ägs av fonden, vid bolagsstämmor i berörda bolag.

Av förvaltningskostnaderna på 5.720 K kr har löner och
ersättningar uppgått tiU styrelsen och verkställande direktören med 623 Kkr.

Vad beträffar enskildheter i årsredovisningen, som ej
särskilt kommenterats i det föregående, hänvisas till efterföljande resu tat-
och balansräkningar och därtill fogade noter.

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Resultaträkning (kkr)

Skr. 1987/88:174 Bilaga 3

1987 1986

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar Ränteintäkter

29.925 13.686

14.996 12.237

Finansiella
intäkter

43.611

27.233

Övnga
intäkter

Avgår:

Förvaltningskostnader Avskrivningar

Notl) Not 2)

.5.720 166

-
5.886

5.918 64

- 5.982

Rörelseresultat

37.733

21.251

Realisationsvinster Realisationsförluster

216.506 -12.820

203.686

62.995 - 8.817

54.178

Avsättning till värderegleringskonto för aktier

Not 3)

-
5.000

-10.000

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema

236.419

65.429

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema

Not 4)

8.826

-26.149

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT 187.593 39.280

REALT RESULTAT

236.419

65.429

-459.762

217.373

-223.343

282.802

-
79.402

- 27.240

,-302.745

255.562

-
48.826

- 26.149

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema enl
ovan

Förändring av ej realiserade

vinster/förluster Not 5)

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft Not 6)

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Överföring
till 1-3 AP-fondstyrelsema

UNDERSKOTT/ÖVERSKOTT I FÖR

HÄLLANDE TILL RESULTATKRAV -351.571 229.413

,
..J .

'iO'~7
1 '~.

>
07 /I

U.\

Skr. 1987/88: 174

lansrakninglb

87-lz

-31
(h

ikrj

Bilaga 3

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

vSrden

värden

1987

1986

TILLGÅNGAR

Likvida
medel

94.152

79.587

■
79.587

Fordringar
fondmäklare

168

21.157

Förutbetalda
kostnader och

upplupna mtäkter

Övriga
fordringar

Aktier
Not 7)

1.993.449

1.806.01Ö

1.085.517

1.357.840

Konvertibla
skuldebrev Not 7)

6.300

450

Inventarier
Not 2)

522

195

SUMMA
TILLGÄNGAR

2.094.773

1.907.334

1.186.907

1.459.230

SKULDER

Skulder
banker, fondmäklare

5.703

4.020

Upplupna
kostnader

313

230

Skuld
till 1-3 AP-

fondstyrelsema

48.826

26.149

Övriga
skulder

257

482

SUMMA
SKULDER

55.099

30.881

RESERVER

Värderegleringskonto

för aktier

15.000

10.000

FONDKAPITAL

Grundkapital

1.784.000

1.092.945

Uppindexerat
grundkapital

1.921.470

1.151.013

Fonderat
resultat (ackumulerat

överskott frän tidigare år)

53.081

13.801

,'\ckumulerat
överskott i för-

hållande till resultatkrav

267.336

37.923

Årets
resultat

187.593

39.280

Arets
underskott/överskott i

förhållande till resultatkrav

-351.571 1.837.235

229.413

SUMMA
FONDKAPITAL

2.024.674

1.146.026

1.418.349

SUMMA SKULDER,RESERVER

OCH FONDKAPITAL

2.094.773

1.907.334

1.186.907

1.459.230

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 3

Noter
till resultat- och balansräkning (kkr)

Not 1) Av
för\'altningskostnader utgör ersättning

och lön till styrelsen och VD Övriga löner och an-oden
Lonebikostnader Ö\ riga förvaltningskostnader

Not 2) Avskrivning
å inventarier har skett med

20 % på anskaffningsvärdet Inventariemas anskaffningsvärde
Ackumulerad avskrivning Bokfört värde

Not 3) Värderegleringskonto för aktier i och konvertibla
lån till icke börsnoterade bolag

Ingående reserv Årets avsättning Utgående reserv

Not 4) Löntagariondstyrelsen skall vaije år
överföra en avkastning på 3 % av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas
enligl konsumentprisindex' förändring.

Not 5) Härmed
avses skillnaden mellan ej reali-

serade vinster/förluster ("dold reserv" i
värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början.

1986

1987

623

662

1.520

1.408

556

408

3.021

3.440

5.720

5.918

797 ;

319

- 275

- 124

522

195

10.000

5.000

10.000

15.000

10.000

Not 6)

Uppindexering
av grundkapitalet med konsumentprisindex.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Värdepappersförteckning 1987-12-31

Skr. 1987/88:174 Bilaga 3

Not 7)

AKTIER

Företag

Aritmos

Astra bu

Atlantica

BPA A

BPA B

Cardo

Cardo fria

Camegie A

Camegie B

Dacke

Electrolux B fria

Ericsson, B fria

Euroc A

Euroc B

Fabege B

Finnveden B

Gunnebo

Holmens Bruk B

Holmens Bmk B fria

Independent Finans

Inter Innovation B

Investor A

Investor A fria

Investor B fria

Jeppsson

Modo A

Modo Al

Modo B fria

Modo C

Munksjö A

Munksjö A fria

Procordia A

Procordia B fria

Providentia A

Providentia A fna

Providentia B fna

Saab A

Saab B fria

Sardus

SCA B

SCA B fria

SE-Banken A

SiabA

SiabB

Sila

Sk å nska B

Sk å nska B fria

Skandia

Skrinet

Stora

Stora fria

Antal aktier

361.800

318.300

121.250

9.100

54.710

295.483

500

200.400

20.500

41.650

203.900

387.700

29.400

33.100

244.000

151.000

99.950

189.200

55.600

32.500

60.200

93.000

23.400

55.700

113.025

32.500

55.100

176.200

42.000

266.000

84.000

41.200

27.300

112.300

23.800

116.900

218.300

32.000

259.000

239.155

132.000

500.000

106.300

19.800

197.350

584.772

34.200

276.000

370.000

361.400

147.000

Anskaffn.-värde

23.288.986

70.510.892

12.548.256

2.238.132

13.458.660

76.268.327

129.055

30.454.461

3.418.449

8.063.406

64.370.726

95.138.770

7.884.047

8.618.792

23.246.273

8.215.353

15.455.967

17.885.659

5.256.039

7.746.700

18.807.767

26.548.639

6.841.168

16.556.880

6.954.761

9.955.692

20.925.174

65.023.837

15.001.358

7.945.434

2.793.000

7.722.143

5.204.075

25.172.464

5.909.300

28.497.551

49.151.906

6.532.480

21.300.748

73.320.875

43.699.938

72.156.355

25.676.018

3.878.927

22.172.661

134.977.873

7.230.311

49.260.556

38.932.836

152.179.559

57.623.485

Marknadsvärde

33.285.600 60.477.000 16.975.000

2.047.500

12.309.750

48.163.729

82.500

27.054.000

2.767.500

8.538.250 39.760.500 62.032.000

7,938.000

8.771.500 19.520.000

9.815.000 16.491.750 13.244.000

3.836.400

6.662.500

8.729.000 18.042.000

4.539.600 10.861.500

6.216.375

8.775.000 13.499.500 45.812.000 10.080.000 11.305.000

3.528.000 10.094.000

6.688.500 17.181.900

3.570.000 17.885.700 33.836.500

4.864.000 49.210.000 59.788.750 32.934.000 62.500.000
24.980.500

4.653.000 20.721.750 160.812.300

9.541.800 38.088.000 38.480.000 100.107.800 40.719.000

%av kapital

1.94 0.44 5.51 0.15 0.89 2.11 0.00 0.66 0.07 1.32 0.29
1.02 0.25 0.28 0.91 4.42 5.78 0.38 0.11 0.77 2.01 0.29 0.07 0.17 5.23 0.28 0.47
1.50 0.36 0.62 0.19 0.11 0.07 0.39 0.08 0.41 0.32 0.05 8.09 0.45 0.25 0.39 1.28
0.24 1.12 0.94 0.06 0.46 11.39 0.76 0.31

%av röster

1.94 0.52 5.51 0.19 0.11 2.11 0.00 0.95 0.01 0.77 0.01
0.01 0.31 0.04 0.55 2.17 5.78 0.00 0.00 0.77 0.88 0.32 0.08 0.02 3.60 0.57 0.19
0.62 0.07 0.63 0.20 0.12 0.01 0.44 0.09 0.05 0.37 0.01 8.09 0.11 0.06 0.39 1.65
0.03 1.12 0.59 0.03 0.46 8.10 0.76 0.31

s. 12 Kontrollera mot PDF

Företag

Antal

Anskaffn.-

Marknads-

%av

Skr. 1987/88: 174

aktier

värde

kapital

röster

Bilaga 3

Strålfors

54.200

9.630.923

15.067.600

2.11

1.24

Svdkraft
A

50.000

17.221.750

24.750.000

0.25

0.37

Sydkraft
C

170.000

36.215.247

82.450.000

0.86

0.13

Sydostinvest

100.000

1.423.192

2.100.000

2.73

1.23

Trelleborg
B

962.300

90.810.108

153.005.700

3.77

1.74

Trelleborg
TR

731.700

6.951.150

0.00

Volvo B

727.300

266.956.736

196.371.000

0.94

0.24

Volvo B
fna

19.400

6.436.291 1.950.844.968

5.354.400 1.763.867.804

0.03

0.01

EJ MARKNADSNOTERADE FÖRETAG

Företag

Antal

Anskaffn.-

Marknads-

%av

aktier

värde

kapital

röster

A &
C Collection

3.250

72.22

28.89

Blekingeinvest

27.300

3.709.456

3.139.500

15.17

Ideon

200

240.000

1.00

Kranen B

25.000

5.000.000

3.70

1.59

Medical
Invest B

25.000

1.016.500

1.125.000

2.30

0.89

Microel

3.300

693.000

10.00

Scania
Invent A

878.500

0.76

4.47

Scania
Invent B

158

4.825.000

4.824.999

23.98

14.13

Sicon A

500

0.76

4.47

Sicon B

158

15.800

23.98

14.13

Stiwa A

800

100.000

20.00

39.60

Stiwa B

1.400

175.000

35.00

6.93

Swedish
Machine G roup

20.000

25.000.000

18.38

Sydalpin

1.990

199.995

6.53

8.42

Tollarps
kaross

6.250

750.000 42.603.753

750.000 42.142.294

41.75

AKTIER
TOTALT

1.993.448.721

1.806.010.098

KONVERTIBLA
SKULDEBREV

Företag

Anskaffn.- värde

Marknadsvärde

A &
C Collection

200.000

Stiwa

1.500.000

Stiwa

400.000

Sydalpin

1.200.000

Zeol
Kemi

3.000.000 . 6.300.000

3.000.000 6.300.000

VÄRDEPAPPER
TOTALT

1.999.748.721

1.812.310.098

Anm. Anskaffningsvärdena innefattar courtage och
värdepappersskatt.

Vid framtagning av marknadsvärdet på noterade aktier har
använts högsta betalkurs 87-12-30 eller köpkurs. För onoterade aktier har
iförekommande fall använts senaste betalkurs. I övrigt anskaffningsvärdet.

Stockholm den 22 januari 1988

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 3

Nils Hörjel

Ordförande

iu,
M..

Sven
Amerius

Monica Bäckman

hger
Nilsson

/
/Ynffie Söderb

Bengt Jerand

Verkställande
direktör

Vår
revisionsberättelse nar awävits den 16 februari 1988

Sven Santesson

Auklonserad
revisor

E
Rosberg• Direktor
Bankinspektionen

Sydfondens styrelse

verkställande direktör och revisorer

Fondens
ledamöter, suppleanter och revisorer har genom regeringens beslut den 29 april
och den 21 december 1987 förordnats för tiden intill dess balansräkningen för
fonden fastställts under 1988.

ORDF Ö RANDE

Nils Hörjel,

fd
landshövding, tekn dr

Vice ordförande

Göran
Johnsson, metallarbetare

LEDAMÖTER

Sven
Amenius, direktör Monica Bäckman, ombudsman Per-Olof Holmqvist, direktör Yngve
Källstad, försäljningsingenjör Inger Nilsson, budgetchef Yngve Söderberg,
fabriksarbetare Åke Zetterström, direktör

(Fr.o.m. den 21 december 1987; efter Håkan Hjort som
avbdit)

SUPPLEANTER

Bo Andersson, områdeschef Erik Mellgren, direktör Bror
Oscarsson, personalchef Ulla Söderdahl, textilarbetare

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Bengt Jerand

REVISORER

Sven Santesson, auktoriserad revisor, Hagström &
Sillen AB. ordförande

Lennart Olsson, auktoriserad revisor, SPAREV SKÅNE AB

Lars-Erik Rosberg, direktör. Bankinspektionen

Revisionsberättelse

Första
löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 3

Undertecknade,
som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1987. Vi har under
beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna,
protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens
förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyreisens förvaltningar stående
tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Revisionen
har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen,
resultat-och balansräkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest
beträffande löntagarfondstyrelsens föwaltning.

tcldkholfd dén 16
februari 1988,

Sven Santesson

Auktoriserad
revisor

L-E
Rosberg '

Direktör Bankinspektionen

Fond Väst

(andra
löntagarfondstyrelsen)

åresredovisning 1987

POLICY FOND VÄST

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 4

ond Väst har tre huvudsakliga verksamhetsområden. Dessa
områden ar förvarvavaktieroch konvertibla skuldebrev i noterade företag,
förvärv av aktier och konvertibla skuldebrev i onoterade företag samt
löntagarinflytande i dessa företag.

Nedan följer en kortfattad policy för verksamheten på
respektive områden. Policyn skall ses som fondens huvudsakliga inriktning.
Avvikelser kan ske i fall dä det ar särskilt motiverat.

Noterade företag

Placeringarna skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.
Fondmedlen skall placeras sä att krav på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses.

Urvalet av
aktier skall därför bygga pä fundamentala analyser av företagens långsiktiga
utvecklingsmöjlig heter. Onnplaceringar kan dock ske när det finns anledning
att revidera prognoserom lönsamhet och tillväxt Omplace ringar kan även ske
när aktiekurserna förandras pä ett omotiverat sätt i förhållande till de
långsiktiga utvecklingsmöjligheterna.

P'onden
har till uppgift att öka tillgången av riskkapital pä aktiemarknaden. Detta
innebär att fonden inte bor vara säljare undernågra längre perioder.

Föratt
tillgodose kravet på riskspridning bör börsens aktuella branschsammansättning
beaktas.

Onoterade företag

Storleken avdet kapital som investeras i onoterade företag
bör inte överstiga 15% av fondens rekvirerade medel.

Investeringar i mindre företag är mer riskfyllda än
investeringar i börs-

noterade. Det finns därför skal att bygga upp en
riskreserv i för)iållande tiil gjorda investeringar.

Företagen bör företrädesvis ha sin verksamhet i västra
regionen, dvs Bohuslän, Dalsland. Halland och Västergötland.

Företagen bÖrha minst 50 anställda.

Företagen
bÖr vara tillverkande företag samt serviceföretag med anknytning till
industrin.

Formen för fondens kapitaltillskott är aktier, konvertibla
skuldebrev eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Fonden
skall vara minoritetsägare. Inriktningen bör vara ett 25-procentigt delägande.
Fondens ägarroW utgår från att det finns en majoritetsägare eller grupp som tar
ansvar för drift och ledning av den dagliga verksamheten.

Goda fackliga kontaktereftersträvas.

Löntagarinflytande

1 syfte att ge löntagarna ett ökat inflytande i företagen
har lokala fackliga organisationer ratt att utöva rösträtten för hälften av den
rostratt som fonden förvärvar genom aktieköp. Denna rösträtt överlåts pä
begäran av lokal facklig organisation.

Fonden
skall aktivt söka att informera berörda fackliga organisationer om deras
röstratt.

Fonden bör söka en löpande kontakt med berörda fackliga
organisationer för att informera sig om de anställdas syn på företaget och for
att informera om fondens verksamhet.

Vid köp av aktier i förelag vars aktier är föremål for
allmän handel bor minst en facklig kontakt tas innan förvärvet genomfors.

Fonden skall på olika sätt söka bidra till att utveckla de
anställdas inflytande i de företag där fonden är engagerad.

vd-kommentar

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 4

armed avger Andra löntagarfondstyrelsen,
FondVäst, verksamhetsberättelse för år J987.

Det nu avslutade året har varit hän-(ietserikt i många
avseenden. Det gäller inte minst den ekonomiskt viktigaste clelen av fondens
verksamhet, nämligen förvaitningen av börsaktier.

1987 varsom vi minns de stora svängningarnas år. Vid årets
början hade fonden ett övervärde eller, som man också kallar det, en dold
reserv på 417 mkr. När börsen stod som högst var övervärdet 1.019 mkr. Efterden
19 oktober sjönk det till som lägst 78 mkr för att sedan åter vända uppåt. Vid
årsskiftet och i den balansräkning som nu redovisas hade den dolda reserven
ökat till 147 mkr igen.

Under 1988 har börskurserna fortsatt uppåt och när detta
skrivs i mitten av februari är fondens dolda reserv 474 mkr.

I den allmänna debatten kallas ofta dessa övervärden vinster
och orn börsen i stället sjunker talas det om förluster. De förändringar
fondens portfölj genomgått visar tydligt, att detta är ett felaktigt sätt att
se på aktieinnehav. Det arförst näraktierna säljs som vinsteller förlust
uppstår Detta känns viktigt att fiäga, därför att jag tror att även åren
framöver kommer att bjuda på stora svängningar pä Stockholms fondbörs.

Enligt de regler som galler for löntagarfondernas
verksamhet skall de redovisa ett så kallat "realt resultat". Av
årets redovisning for Fond Väst framgår, att det reala resultatet för 1987, med
börskurserna vid årsskiftet som grund, är negativt - just beroende på det kraf
tigt minskade värdet av fondens aktier. Däremot visar det samlade resultatet
sedan starten i juni 1984 att vi klarat avkastningskravet med god marginal.

De händelserika dagarna i oktober och november förra året
gav också an-

ledning
till vissa funderingarom löntagarfondernas betydelse för näringsliv och
sysselsättning inom de ramarsom gäller för svensk ekonomi.

Det var många
aktieägare som upplevde verkligt bekymmersamma öagar under börskrisen. Den
innebar förutom personliga tragedier också att många företag ställdes infor
stora förändringar i ägarbilden. Flera företag visade sig ha en instabil och
relativt kortsiktig ägar struktur. Därigenom riskerade de att få nya ägare som
i första hand inte såg till den industriella och sysselsättnings-mässiga delen
av företagens verksamhet. Finansiella transaktionermed goda förtjänster med
hjälp avde låga börskurserna lockade mer.

Genom det
sätt löntagarfonderna tilldelas medel har vi helt andra möjlig heter att
fungera som stabila och långsiktiga ägare. Det är uppenbart att detta kommer
att få stor betydelse framöver, bäde för fonderna och den del av svenska
näringslivet som ser industriell utveckling och högre sysselsättning som
viktiga mål för den iramtida ekonomin.

Den hätska
stämning som tidigare funnits mot löntagarfonderna har successivt minskat.
Fonden har under året haft ett gott samarbete med företags-och finanssektorn.
Det är symboliskt att årets diskussion om fonderna inte alls har handlat om
ägande, förvaltning, röstratt eller inflytande.

Det som i någon män debatterats är fondernas öppenhet och
rollen som myndighet. Enligt min mening är Fond Väst osedvanligt Öppen jämfört
med andra aktörer pä finansmarknaden. Men även vi har självklart behov av att i
vissa situationer inte offentliggöra vilka affärer vi planerar.

Sett i relation till de hårda motsättningar som blottades
vid fondernas tillkomst är den dämpade kritiken ytterligare ett tecken på att
vi närmar oss den punkt när fonderna är accepterade fullt ut på den svenska
finansmarknaden.

Det må vara mig tillåtet att i detta sammanhang också
nämna något om de borgerliga partiernas förslag om att avveckla löntagarfonderna
efter valet i september 1988.

Förslaget
går ut på att tillgångar överförs till Allemansfonderna för att pä så sätt
komma kanske en fjärdedel av befolkningen till godo. Fonderna ägs idag av hela
svenska folket och skall bidra till framtida pensioner. För 1987 Överför Fond
Väst 47 mkr till Allmänitö Pensionsfonden och har från starten levererat in 89
mkr. Sammanlagt har de fem löntagarfonderna betalat 435 mkr.

Det är små
belopp i förhållande till det mycket stora pensionsåtagande som finns och kommer
att finnas. Men situationen blir ju inte bättre om löntagarfonderna avvecklas
och överskottet går till Allemansfonderna.

Forslaget
innebär också att rösträtt och inflytande for fackliga organisationer på
respektive företag förs över till ägare utanför företagets sfär. Det gångna
året har fonden haft rösträtt på bolagsstämmor i 49 företag. Rösträtten
utövades av sammanlagt 51 lokala per-sonalfÖreträdare, både arbetare och
tjänstemän. Att nu flytta över denna rösträtt tiJJ anonyma aktieägare tror jag de
anställda skulle uppleva som mycket märkligt.

Vi som har
arbetat och verkat inom löntagarfonderna är övertygade om att de kommeratt
spela en viktig roll även i framtiden. Vi troratt allt fler människor inser
detta. Därför ser vi fram emot de kommande åren med stor tillförsikt. Vi är väl
rustade och vi har en god organisation för att möta framtidens krav.

Avslutningsvis
vill jag också rikta ett tack till alla de personer och organisationer som vi
samarbetat med under det gångna året: de anställdas organisationer, företag,
banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

förvaltningsberättelse

Skr.
1987/88:174 Bilaga 4

700

650

600

550

500

450

.' i:}

400

in-

350

■; » ;:;

300

i i-C: .

250

JF-t}:

200

k ri-v

ISO

A Ji.;'*'~i;

100

A rf&rfH''-''''''''

ftsSHHH ■

Ar
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980
1985-87

Aktiemarknadens utveckling 1950-1987. Kalla tidningen Affärsvärlden.

Generalindex

Ar
1987 JAN FEBR MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

Aktiemarknadens utveckling
jan-dec 1987. Kalla tidn 1 ngen Affärsvärlden.

ndra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året
ökat med 691 000 kkr till totalt 1 783 825 kkr. De av fondstyrel-, sen
förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och sär.
skilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav.

Fiendens reglemente föreskriver att tillgångarna skall
redovisas till anskaffningsvärde. Kravfinns också att fonden skall avge en real
redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Alla belopp i årsredovisningen anges i tusentals kronor
(kkr). Balansomslutningen uppgår till 2 067 389 kkr. Motsvarande belopp när
tillgångarna redovisats till marknadsvärden uppgår till 2 214 637 kkr

Rörelseresultatet uppgår till 150 194 kkr. Efter
avsättning för överföring till 1-3 Allmänna Pensionsfonden med 47 118 kkr blir
det bokföringsmässiga nettoresultatet 103 076 kkr.

Ser man till det reala resultatet, efter överföring till
1-3 Allmänna Pensionsfonden, visar detta ett underskott på 238 561 kkr Det
ackumulerade reala resultatet sedan verksamhetens början 1984 visar ändå ett
överskott på 240 622 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1987 beräknat efter
marknadsvärden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 2 156 563
kkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på börsen och utvecklingen
därefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått till 2 041 352 kkr Detta
innebär alltså att fondens utveckling varit bättre än börsindex.

Uppgifterom resultat och förmögenhetsställning framgår av
resul-

tat- och balansräkning samt av de noter som bifogats.
Utöver detta lämnas följande kommentarer.

Noterade företag

Av aktiesamrnanställningen framgår att fondens tillgångar
i stor ut-

sträckning är placerade i börsnoterade aktier och
noterade konvertibla skuldebrev. Anskaffningsvärdet för dessa uppgick till 1
855 mkr. medan fondens totala tillgångar är bokförda till 2 067 mkr Det är
alltsä utvecklingen på börsen som väsent-ligen avgör fondens ekonomiska
ut-Generalindex

900

850

800

750

Skr.
1987/88:174 Bilaga 4

veckling. Det finns därför skäl att först något beröra
börsens allmänna utveckling.

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING Affärsvärldens generalindex
sjönk med 8% under året. Denna siffra som i sig inte är särskilt uppseendeväckande
döljer emellertid, som al la vet. en dramatisk utveckling. Året inleddes med en
allmän kursnedgång på ca 15%. Utvecklingen vände dock i februari och fortsatte
med en successiv uppgång som slutade med att kursnivån Ug drygt 35% över nivån
vid årsskiftet 1986/87.

Kulmen
nåddes under oktober månad varefter ett kursfall inträffade som i styrka och
storlek har jämförts med börskraschen 1929. Kursutvecklingen under 1987 beskrivs
i diagrammet. För att ge möjlighet att betrakta denna utveckling i ett längre
tidsperspektiv redovisas också ett diagram for perioden 1950-1987

Studerar man sedan utvecklingen i enskilda branscher
finner man också där stora olikheter. Sålunda försämrades index for Verkstäder
med 22%, Skogsindustri med 13%. Kemisk industri och Handelsföretag med 12%,
Banker med 9% och Förvaltningsbolag med 5%. Index för Fastighets- och
byggföretag steg i stallet med 16% och gruppen Övri-

ga företag steg med 11%.

Det
dramatiska kursfallet under hösten var ingen begränsad svensk företeelse.
Motsvarande fall ägde också rum på de stora börserna i New York, London,
Frankfurt och Tokyo. Nedgången måste därför analyseras utifrån ett internationellt
synsätt. Utförliga kommentarer och analyser har gjorts i massmedia och det
finns därför ingen anledning att här närmare gå in på orsakerna mer än att
konstatera att kommentarerna följer två huvudlinjer

En linje utgår från att orsakerna står att finna i att
handeln mellan U.SA å ena sidan och Japan och Västtyskland å den andra sedan en
längre tid befunnits i obalans, och detta måste förrellersenare leda till en
finansiell kris.

Den andra linjen söker förklaringen på aktiemarknaden som
sådan. Man konstaterar att den genomsnittliga kursnivån var alltför högt
uppdriven. Kurserna kunde inte motiveras utifrån de vinster företagen visat
eller förväntades visa.

FONDENS BÖRSPORTFÖLJ Avkastningen på börsportföljen för
1987 hlev negativ och uppgick till -3%. Denna uppgift innefattar förändringen
av orealiserade vinster (-270 mkr), vinster och förluster på sålda aktier (114
mkr) samt i ak-

tieutdelningar (33 mkr). Detta skall jämföras med ett
korrigerat generalindex inklusive utdelningar på-6%. Fondens börsportfölj har
således utvecklats bättre än börsen som helhet.

Anledningen till denna något bättre avkastning är att
fonden valt att ha en något annorlunda branschfordelning an den som gäller för
börsen som helhet. En jämförelse lämnas i tabell 1. Av denna framgåratt fonden
är överrepresenterad inom branscherna Skogsindustri och Fastighets-och
byggföretag och underrepresenterad inom Kemisk industri och Förvaltningsbolag.

TABELL I Fondens bör.gportfölj fördelat på branscher
enligt Veckans Affärer.

Verkst ö der 24% 25%

Kemisk
Industri 5% 9%

Skogsindustri
21% 10%

Fonden B ö rsen Fonden B ö rsen 871231 (7I23I-) Sil231 861231

27% 30% 5"/. 10% 18% 10%

Fastighets-och

hyggl ö relog 16% 13% 17% 10%

Handelsf ö retag 3% 3% 4% 3%

F ö rvaltningsbolag
8% 14% 9% 1S%

Banker 7% 9% 6% 9%

Dvrigo f ö retag 16% 17% 14% 13%

100% 100% 100% 100%

*) Veck.\ns Aff ä rer nr
50/iq.S7

Av tabell 1 framgår också att börsens
branschfördelning ändrats

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 4

från
föregående årsskifte. Detta beror på att index för respektive bransch
utvecklats olika (se föregående avsnitt). Detta har också påverkat
fördelningen av fondens portfölj. Om man tar hänsyn till detta och därefter
analyserar den förändrade sammansättningen finner man att fonden under året
ökat placeringarna inom branscherna Skogsindustri och Verkstad, medan det skett
en relativ minskning inom branschen Fastighets- och byggföretag.

Detta
förhållande bekräftas också vid en genomgång av placeringarna i enskilda
aktier. Större köp har gjorts i Volvo, Stora, Modo, Skandia, Korsnäs, Astra och
SAAB. Här har vi ökat tidigare innehav. Bland helt nya förvärv kati nämnas
SE-banken, Iggesund, Sandvik och HP-farg. Bland försäljningarna märks
Regnbågen, Nordbanken. Malmros och Cominvest. Fondens fem största engagemang
mätt efter marknadsvärde redovisas i tabell 2.

176.891
(0,394)

116.168 (0,911)

112.360 (1,163)

105.790 (1,997)

102.221 (0,377)

Mkr

TABELL 2 Fondens fem största engagemang mätt efter
marknadsvärde. Röstandelen anges inom parentes.

1 VOLVO

2
STORA

3
MARIEBERG

4
KORSN Ä S

5 SK Å NSKA

Fonden har
under året sålt aktier för ca 450 mkr och köpt för ca 1.150 mkr Omsättningen
beräknad genom att försäljningarna relateras till portföljens genomsnittliga
värde uppgår till 26 % att jämföra med motsvarande tal för Stockholms fondbörs
på 29 % av det genomsnittliga börsvärdet.

Fondens köp och försäljningar bar medfört en
omsättningsskatt på 15.7 mkr och courtage på 6,0 mkr.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster
dar endast en del av årets innehav av den aktuella aktien sålts, har vi
tillämpat en princip som innebäratt vi anses ha sålt de poster som har högst
anskaffningsvärde. Denna princip har använts sedan maj månad. Dessförinnan
använde vi genomsnittligt anskaffningsvärde som avräkningsprincip.

Onoterade företag

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 68
mkr

Under året har fonden haft kontakt och diskussioner med
ett antal onoterade foretag som haft intresse av engagemang från fondens' sida.
Detta har under 1987 resulterat i att fonden tillsjutit medel i två nya företag,
dels Komponentutveckling AB med dotterbolaget Torsmaskiner AB i Torsås med
5.625 kkr i aktier och lika mycket i ett konverte-

ringslån,
dels i Wikhede Mekaniska i Bäckefors med 600 kkr i aktier och 900 kkr i
konverteringslån. Båda dessa foretag presenteras närmare på annat ställe i
årsredovisningen. Fonden har också deltagit i rekonstruktionen av Datamönsteri
Borås AB med 1 mkr i aktier Nysatsningen innebär att den fortsatta verksamheten
begränsas till servicebyrådelen.

Fondens
engagenang från tidigare år i CIAB, Nordsjöfrakt AB. Enneff Carriers AB och
Palpax AB kvarstår oförändrade. Däremot har innehavet i Lundby sålts.

ICH-gruppen,
huvudägare i Lundby. har önskat förvarva fondens aktier och konvertibla skuldebrev
och fonden har efter samråd med de fackliga företrädarna tillmötesgått denna
begäran. Överlåtelse har skett till fondens anskaffningspris. Likviden
erläggs i form av ett reverslån med marknadsmässig ränta.

RISKRESERV Även i år har den under föregående verksamhetsår påbörjade avsättningen
till riskreserv fortsatt. Denna avseronoterade företag och ärett uttryck för
medvetandet att satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett
risktagande. Under året har reserven tillförts 13 000 kkr, varav 5 500 kkr i
anspråktagits för Datamönster.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 4

Under året har också kunnat konstateras en väsentligt ökad
insikt om och förståelse för fondens roll som tillskjutare av riskkapital i
onoterade företag. Detta beror framför allt på att saklig information gått
fram om fondens placeringspolicy och att fonden ej eftersträvar ett
majoritetsägande, vilket är vanligt hos andra riskkapitalplacerare.

Kaptialtillskott direkt i företagen

Av fondens placeringar har 25 mkr skett genom
kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not
Ki.

Likviditet

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året
uppgått till 14,6 mkr Den genomsnittliga likviditeten månadsvis beräknad har
uppgått till ca 150 mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppgår till 4,6 mkr Kostnader för
styrelse och personal inklusive lonebikostnader utgör knappt 2,4 mkr, lokalhyra
0,6 mkr och övriga kostnader 1,6 mkr I den sistnämnda posten ingår bland annat
kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och
kontorsmateriel. Under

året har anställts ytterligare två personer och antalet
anställda uppgår nu till sex personer inklusive verkställande direktör

REAL redovisning Det
kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens
verkningar Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på
kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse
när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storleken av inflationens
påverkan gör man en så kallad real redovisning. Denna går i stort sett så till
att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna
och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter
återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala
resultat genom att marknadsvärdet på fondens börsportfölj förändras. Detta
innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Sålunda blev det reala resultatet för 1987-191 mkr, före
överföring till 1-3 Allmänna Pensionsfonderna, på grund av det kraftiga
kursfallet under hösten. Däremot uppgår det sammanlagda reala resultatet sedan
verksamheten började 1984 till 330 mkr

Överföring till 1-3

Allmänna

Pensionsfonden

Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna Pensionsfonden
inbetala ett belopp uppgående till 3 % av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat.
Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1987 uppgår till
drygt 47 mkr Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 150
mkr

Inflytande och rösträtt

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor
i 49 företag. De lokala fackliga organisationerna har deltagit på 38 av dessa
bolagsstämmor. Rösträtten utövades av sammanlagt 51 lokala personalföreträdare
representerande både arbetare och tjänstemän.

Dessa
uppgifter visar att det finns ett fortsatt stort intresse bland företagens
anställda att vara representerade på bolagsstämmorna. Detta bekräftar den
utveckling som man kunde iaktta under 1986.

Fonden har deltagit på 41 bolagsstämmor

Fonden har
inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag, i de onoterade
företagen är fonden i normalfallet representerad genom adjungerade ledamöter
Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om styrelsens sammansättning.

RESULTATRAKNING

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 4

BOKF Ö RINGSM Ä SSIGT RESULTAT

1987

1986

Akfieutdelningoi

32902

17.647

R ö nteintakfei

Notl

21.196

18.734

R ä ntekostnader

F ö rvoltningskostnnder

Not 2

-
4.627

-
3708

Avskrivningor

Not 3

-
450

Renlisotionsvinster

133.391

109
954

Reolisotionsl ö rluster

-
19218

-
5779

dvsiittninq
lill iiskiesetv

Not 4

-
13,000

-
15.000

RDRESLESRESULTAT

Nettoiesulfot f ö re
ö verf ö ring lill 1-3 Allm ö nno pensionsfonden

150.194

150194

121.763

Ö verf ö ring till 1-3 Allm ö nno pensionsfonden BOKF Ö RINGSM Ä SSIGT RESULTAT

Nots

-
47.118 103.076

~
26.198 95.565

REALT
RESULTAT

Netloresultot
f ö re ö verf ö ring lill

1-3 Allm ä nna pensionsfonden enligt ovan

150194

121763

Ö kning/minskning
ov ej realiserade vinster/f ö rluster

Not 6

-
269.667

316.881

Nominellt resultot inklosive ej realiserode vinster/f ö rlusrer

-119.473

438.644

Avsiiltning f ö r
bevarande av qrunrikooitolets k ö okraft

Nots

-
71.970

-
29.313

REALT RESULTAT INKLUSIVE EJ REALISERADE VINSTER/FDRLUSTER

-
191.443

409.331

Ö veif ö rina till 1-3 Allm ä nna pensionsfonden

Nots

-
47.118

-
26.198

DvERSKon/UNDERSKon
1 forhAliande

TILL
RESULTATKRAV

-
238.561

383.133

BALANSRAKNING

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 4

1987-12-31 kkr

1986-12-31 kkr

Bokf ö rda

Morknods-

Bokf ö rdo

Markonds-

v ä rden

TILLG Ä NGAR

likvido
medel

Not 7

14 790

26.408

Kortfristiga
ploceringor

Not 8

92.658

I37.S6I

137.561

fordringar
hos fondkommissionorer

Not 9

8.944

8 944

1.323

Upplupno
int ä kter ocfi

f ö rutbetolda kostnader

Not 10

4.900

4 900

6.909

Aktier

Not 11

1.861.986

2.009.S36

1.006.782

1.423.019

Konvertiblo
skuldebiev

Not 12

61864

61.562

64.254

64.932

Reveisfordraa

Not 17

20.020

Inventarier

Not 3

2.227

620

SUMMA
TILLG Ä NGAR

2.067.389

2.214.637

1.243.857

1.660.772

SKULDER
OCH FONDKAPITAL

Kortfiistign
skulder.

Upplupno
kostnader och

f ö rutbetolda intdkter

Not 13

340

272'

272

Ö vrigo kortfristigo skulder

Not 14

286

148

Piemiereserv
opiioaer

Notis

830

Riskreserv

Not 4

9 500

2.000

Skuld
ull 1-3 Allm ö nno pensionsfonden

Not S

47118

26.198

26198

58.074

28618

28.618

Fondkopitnl.

Tillskjutet
giundkapitol

Not 5

1 783 825

1 092.825

Uppindexerat
giuiidkopital

Not 5

1.915941

1.152971

Ackumulerot
ö verskott

fi å n f ö reg å ende å r

Not 5

122414

26849

Ackumulerot
ö verskott

1 foih å llonde till resulturkrov

Not 6

479.183

96 050

Å rets nettoresultat

103.076

95.565

Å rets underskott i 'brh å llnnde

till
resultotkrnv

- 238
561

383133

2.009 315

2156.563

1.215.239

1632154

SUMMA
SKULDER OCH FONDKAPITAL

2.067.389

2.214.637

1.243.857

1.660.772

6 Riksdagen 1987188. 1 .':aml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

NOTER TILL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN

NOT 1
R Ä NTEINT Ä KTER

Ronteintrikterna
hur erh ö lhrs po fol(onde s ä rt-

Bonkei och moklofe 3 973

Koftffistigo
placeiingor 10 662

Konvertibla
skuldebrev 6 561

2K196

NOT 3 INVENTARIER

Inventarier inkluderar kostnader för om

byggnad av kontor å vilket belopp 10% av

skrivning gjorts. Under 1987 har datautrust

ning inköpts. 1 övrigt har avskrivning gjorts

med 20%.

Boktöir värde 1986 620

Anskolfningsvdrde
1987

2.057

NOT 2
FORVALTNINGKnaNinrp

Avskrivningor
1987

■450

Forvalrningskostnoder
uppd

elas
enligt f ö lionde

1.403 232 208 547 594

1.643

2.7

Peisonnlkoslnodei

Slyrelscorvoden

Ovrigo
koslnodersryielse

lonebikostnoder

lokolhym
kansli

Oviigo
kostnndei

NOT 4
RISKRESERV 1986

Under
1986 ovsoll

Under
1986 utnyltjot (Formorslokt)

Utgdende
balans 1986

fsooo

■13.000 JOO

4.627

1987

1
* J L 1 1 /I n "j

Ing å ende oolons 1987

2 000

Under
1987 ovsotl

13.O Ö 0

Under
1987 urnyttjot (Dotom ö nsrer)

' ""-5.500

UtgAende
balans 1987

- — -

9.500

NOT 5
Ö verf ö ring
till i-3 allm ä nna pensionsfonden

Rekv. datum

Belapp

tndei

Ber ä knat Tillg ä ngligt

Ber ä knats*/.

1987

nuv ö rde ontal dagar

per
1987-12-31

84-86

1 152 9/1

• )

2 077

• )-"■
48

1 150 894

1707/1623

1210460

360

36314

22/ 1

15 000

170
7/164 4

15 575

338

438

18/ 2

190 370

170
7/164 4

197665

312

5 139

23/ 2

19 000

170
7/164 4

19 728

307

505

23/ 3

24 000

170
7/164 7

24 874

277

574

24/

14 000

170
7/165 1

14 475

246

297

21/ 5

15 000

170
7/165 2

15 499

219

283

24/ b

14 000

170
7/164 9

14 493

186

224

21/ 8

50 000

170
7/1678

50 864

129

547

23/ 9

341000

170
7/169 4

351 678

2.843

23/11

630

170
7/170 7

630

312

1.841.844

1.915.941

-
1.841.894

47.118

Avs ö ttntng f ö r bevaronde av kopitalets k ö pkraft

(74 047 2 077-)

71.970

Overl ö ring till 1-3 Ailmiinna peniionifonden

47.118

Giundkopno! 1984

291825

jKoirigenng
ev beroknor

1985

259 000

iiidei
162 6 lill 162 3

1986

542 000

1987

691000 1.783.825

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

NOT 6 REALT RESULTAT

Jan-dec 1987

Atkumuierat
1984-1987

Jan-dec
» 86

Ackumulerat
1984-1986

Resoltor
lore overloring

till 1-3
Allmdnno pensionsfonden

-t
150.194

314.379

121.763

164.185

[|
lealiseiod vinst/f ö rlost

+
147.248

-1-

147.248

416.915

-(-

416.915

[| reoliserod vmst/foilust l ö ieg ö ende
period

-
416.915

100.034

Nominetll
resoltot

-
119.473

-1-

461.627

438.644

581.lOO

Avsaltning loie bevoronde av kapitolets k ö pkiolt

-
71.970

132.116

29.313

60.146

Reolt
resulrot

-
191.443

329.511

409.331

-1-

520.954

Ö verfcjring till 1-3 Alimrrnno
pensionsfonden

-
47.118

88.889

26.198

41.771

Ö verskatt/underskatt

-
238.561

+
240.622

-f-
383.133

+
479.183

Okning/minskning
ov

ei realiserode
» inster/fdrlustei

147.248
416.915

416.915
100.034

316.881

269.667

NOT
niKVIDA MEDEL

Kossa och
postgiio

Bonktillgodohovonden

14.782

14.790

NOTS
KORTFRISTIGA PLACERINGAR

s. 83 Kontrollera mot PDF

Stotsskuldv ö xlor

92.658

N0T9 FORDRINGAR HOS FONDKOMMISSION Ä RER

Fordringar hos fondkommission ä rer best å r
huvudsakligen av aktief ö rs ä ljningar for vilka likvid ä nnu
ej erh å llits.

8.944

NOT 10 UPPLUPNA INT Ä KTER OCH FDR- UTBETALDA
KOSTNADER

Dpplupna intakter(jch forutbetalda kostnader best å r huvudsakligen av upplupna r ä ntor p å
kortfristiga placeringar och konvertibla skuldebrev

4.900

s. 84 Kontrollera mot PDF

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

NOT 11

Antal+-F ö r ö nd-*nsk. «ä rd<

Kors") B ä rsv ä rde Skillnad Fondens Fondens

AKTIER

ring
Inkl.cour-

871231 871231 onsk.- andel
andel

Noterade

sedan
tage och

KR varde kapital r ö ster

Aktieslag

861231
skalf)

b ö rsvSrde • /. '/.

Verkst ä der

All Ä UVJl

Bli

134 800

+ 81 300

40 887

251

33 835'

'- "

7 052

"0
918

0 0 Ö 2

ASIS

» bu

140 2S0

- 19
750

25 041

2/6

38 709

13 668

0 234

0 2/4

ElECIROtOX

Bli

80 000

+ 14
800

16 438

189

15 120

1318

0111

0 004

fSAB

170 000

+ 25 000

34 631

205

38 950

4319

6 200

- 2
000

1 '93

190

1 1/8

4 584

5 691

FRICO

133 575

7817

8015

198

11343

4 59/

HASSELBtAD

Abu

« 900

+
900

9 441

265

20 114

10 6/3

All

2 500

1064

265

1988

924

4 2/7

4 27/

SAAB 1)

Abu

253 100

+ 183
100

43 909

150

3/965

5 944

All

8 040

+ 8
040

1 795

151

1214

581

Bli

109 900

+ 109
900

24 200

151

16 595

7 605

0 546

0 460

SANDVU

Abu

64 700

+ 64 700

12494

140

9 058

3 436

BIr

120 000

+ 120
000

23 961

140

16 800

7 161

0 353

0 179

SKI

Abu

110 000

+ 4
000

30 871

230

25 300

55/1

Bbu

49 400

+ 19
400

14 926

206

101/6

4/50

Bfr

115 000

+ 70
000

37 049

223

25 645

11404

1016

0 894

votvo

Abu

60 9/1

+ 35 971

23417

290

1/682

5 735

Bbu

222 700

+ 72
700

77 827

259

5/6/9

20 148

Bir

370 552

+ 170
552

122 129 549 090

2/4

101531
4//554

20 598 71536

0 843

0 394

Kemisk industri

AGA

Abu

9 200

- 37
900

1578

143

1316

262

Air

6 700

+ 6
700

1 155

135

905

250

Bfr

125 700

+ 112
700

23 848

140

1/598

6 250

0 300

0 102

ASIBA 1)

Abu

256 500

+ 176
500

47 290

1/5

44 888

2 402

All

84 774

+ 70
774

21499

185

15 683

5816

Bli

65 067

+ 65
067

13 582

181

11 ///

1805

0 585

0 567

PHARMACIA

Bbu

80 000

- 20
000

10 730

113

9 040

1 690

B t.

J2 300

+ 72
300

10985 130 667

120

8 676
109 883

2 309
20/84

0 233

0112

Skogsindustri

ICCISUND

Abu

15 300

+ 15300

5 420

3/0

5 661

241

Bli

57 100

+ 57 100

32215

360

20 556

11659

1206

0 427

MRSNAS

» bu

77 983

+ 36
557

65 405

895

69/95

4 390

All

10 000

+ 10
000

3 307

895

8 950

643

Bbu

30 050

+
13876

26 261

900

2/045

/84

2 202

1 99/

MODO

Al bu

r 169
000

+ 59
000

48/49

235

39/15

9 034

Bfr

169 800

+ 103
300

48 688

255

■
43 299

5 389

Cbu

74 000

+ 26
500

18492

240

1//60

/32

3512

3/02

SCA

Abu

30 000

4214

24/

/410

3 196

Bbu

154 300

+ 4
300

29 805

24/

38112

8 30/

Bfr

50 000

+ 5
000

10616

243

12150

1534

IICKNINCS-

» bu

1500

+
1500

337

235

353

E1V15

Bbu

10215

+ 10215

2 339

235

2 401

0 420

0218

5IORA2)

349818

+ 341018

83 186

265

92/02

9 516

85 332

+ 35
282

33 883 41/91/

2/5

23 466
409 375

1041/ 8
542

0911

s. 85 Kontrollera mot PDF

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

Noterade Aktieslag

Antal
-t

— F ö r ä ndAnsk.v ä rde

ring
inkl. cour-

sedon
tage och

861231
skotf)

Kurs")

871231

B ö rsv ö rde 871231

Skillnad
Fondens Fondens

ansk.-
andel andel

v ä rde kopilol r ö ster

b ö rsv ä rde '/, V,

+ 322
200

dvriga i

4/939

ö retog

BItSPEOlIlON
B

422 200

117

49 397

+
1458

2 710

1052

.BOR Å S WSFVERl B

130 000

4 873

11310

+ 6
437

7 091

4 063

EUROC
A

124.200

+ 4
200

17 182

270

33 534

+ 16.352

63 800

+ 3
800

8.975

255

16.269

+ 7 294

1613

1968

GUttSP Ä NG B

198.500

+ 12400

25/74

275

54 588

+ 28814

2 085

1.220

HPHRCSKEMIBbn

300.100

+ 300
100

135/6

14 405

+
829

15 795

6 278

MARIEBERG
1) Abu Air

180 000
620 000

+ 4
000 + 620 000

11.080 38 164

142 140

25 560 86 800

+ 14
480 + 48 636

3 256

1163

PROCORDIA
A b »

36 400

+ 36 400

S917

242

8 809

+ 2
892

Bli

9 700

+ 9
700

1565

242

2 34/

+
782

0125

0 105

PRONAIOR
B

76 600

+ 76 600

10849

108

8 273

- 2
5/6

0 985

0 529

PULSEN
B

35 000

2 832

3150

+
318

5 259

2 058

- -

188
726 Fcistighets-oct

+ 16
500 5 282

314
442 1 byggf ö retag

300
5 890

+ 125716
'+ 6M~

---

ABV
A bu

"l9632

Bbu

15.700

+ 15
700

4 451

290

4 553

+
102

Bli

69 700

+ 19
600

10 903

290

20.213

+
9.310

OPI84 78 600

+ 78 600

16 783

240

18 864

+ 2
081

1503

0 807

BCB

356 700

+ 108
700

26 555

105

37 454

+ 10
900

1858

IM
B

62 700

18 590

605

37 934

+ 19
344

1473

0716

lUNDBERGS
B

210.000

+ 110
000

26 621

130

2/300

+
6/8

0457

0111

SIAB
A

146 400

+ 111400

23 437

235

34 404

+
10967

110 000

+ 72
234

13 638

235

25 850

+ 12212

3 082

2441

SHNSKA
B bu Bli

350 000
27 100

- 19
800 + 12100

50171

5 609

202 040

271 2/2

94 850

7 3/1

314 683

+ 44
679 + 1 /62 + 112 643

0 603

0 377

CAIEN » »

4/0 800

+ 21
■'800

Handelsf ö retag

26 511 90

42 3/2

+ 15
861

'T242

2 242

ElLOSl)
Bbu BIr

72 000
18 000

+ 27 000
+ 18 000

4 188

1047

31746

125

120

9 000 2 160 53 532

+ 4812
+ 1 113 + 21 /86

1600

0 824

EKEN
B

65 000

F ö rvoltnrngsbolog

11197 245

15 926

+
4/30

5 926

3 508

SIW
to

325 000

+ 725
000

21595

100

32 500

+ 10
904

1844

SHNDIA
II

/09 /OO

+ 391700

102/49

135

95810

- 6
939

1183

1 183

SK » ND1AINI3)A

161 500

+ 89
600

32 652 168 193

135

21 803 166 039

- 10
849

- 2
154

0 505

Banker

PK-BANKEN
SI

129 500

+ 55
500

28 264

237

30 044

+ 1
780

0 432

SE-8ANKEN
3) Abu SHB 1) bu

47/800
663 000

+ 4/7
800 + 558 000

67 306 61 684

122 89 50

58 292

59 339

- 9014

- 2
345

0 372 0 642

Summa
noterade aktier

157
254 1.845.633

147
6/5 - 9 579 1.993.183 -+147.550

■)
vorflvcourloge

voiQv
omsGllningsskall "] lugslo belalkurs, om ei belalkurs tunns anvon

1)
splrl ellei fondemission 2) uppk ö p Papyrus 3) Onoterode Aktieslag

DAIAMONSIER
980 + 980

7 382 15
104 ds lopkurs se nor 15

1000

1020 41

1000

+
0

49 000

[NNEEECARRIEUS

98 000

4 900

+
0

49 000

INIERPRODUKI

3 000

300

100

300

+
0

25 000

KOMPONENIUIVECKl

. 6
250

5 625

900

5 625

+
0

20 000

15 528

PAlfAX
A

20 000

523

26 13

523

+
0

130 000

3 405

26 19

3 405

+
0

2 800

1027

WlKHfOf
MEKANISKA 500 Summa onoterode aktier

+
500

600 )b.3S3

1200

600 16.353

+
0 ■t- 0

20 000

Totalt noterade och onoterade aktier

1.861.986

2.009.536

-H
47.550

Skr. 1987/88: 174
Bilaga 4

NOT 12
SAMMANST Ä LLNING AV KONVERTIBLA SKULDEBREV

NOT 13
UPPLUPNA KOSTNADER OCH

NoBintlh
R ö nto Aiiik.vfird « Kin") B ö nv ö rde Skillnad F Ö RUTBETALDA INTAKTER

kronor

900 000 600 000

5 625 000 5 625 000

563 6/7 499 262

1
650 000

2
343 000 _ 6
030,000

24.835.939

S7n30

Inkl.
cew-

toge och

skatt*) KKR

v ö rdt
KKR

B71230 onsk.v ö rde

b ö rn ö rdfl

KKR KKR

Noterode

CARNlOlt

2 997

9 25

3 633

140

4 196

563

ESAB

1896

12 00

2 822

153

2 901

SIORA

1800

8 50

3 374

135

2 430

944

Sunmo noterade konvertibla skuldebrev

9.829

9.527

302

Onoterode

CIAB

500

510

102

510

ENNEEE
CARRIERS

25100

100

25.100

INIERPRODOKl

900

100

900

KOMPONENIUIVECKEING

5 625

100

5 625

NORDSIOERAKI

19 000

100

19 000

WIKHEDE

900

100

900

Svnna
onoterade konvertibla skuldebrev

52.035

Totalt
noterade och aiteterode konvertibla skeldebrev

61.864

61.562

302

• ) vomvcouilage

varav
omsoltningsskutl • ') logsta betalkurs, om e|
betalkurs lanns anv ä nds kcpkuis

39 64

NOT 16 KAPITALTILLSKOTT DIREKT I F Ö RETAGEN 1987

art

FBrttag

Dotomonster
i Boi ö s AB AB Wikhede Mekansko

□kliei

konveiiibeli

skuldebiev

akliei

Koniponenturveckling
i Goteborg AB

fostigheK fiB Bevaimgen

HP F ä rg & Kemi

Piocordia_______

konvertibelt

skuldebrev

ekfiei

l(Qrve('ihelt

vinsfondelsbevis

aktief

aktier

aktie I

_____ oklieL.

Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter består
huvudsakligen av reservation för revisions-och gransknings- kostnader samt
kostnader för årsredovisning.

340

NOT 14 Ö VRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

_59
' 28 'T06 __93 Wb

Ö vtrga
kortliistiga skulder best å r av levetart ö tsskultlet

Upplupna settiestetianei Upplupna otbetsgivaiavgiltet
Inneh å llen k ä llskatt

NOT IS PREMIERESERV OPTIONER

Följande optionskontrakt ar utställda, vilket medfört
nedanstående premieinkomster. Vid lösen, äterköp eller förfall intäktförs
premiereserven.

Skantlia Intetnafionol A, lanuati 280,

200njikl____________________________ 565

SE-6anken A bu, lanuuir 150,

200 kanttakt_______________________ 25

83 Ö

NOT 17

Fotdtan avset elt tevetsl å n till ICH-gtuppen r samband ttied (ivetl å telset av aktiet och kanvettibelt skuldebiev i
Lundby leksokslabiiks AB l å net lopei p å 5 ä t.

Bengt Rogerstam ordförande

Gunnar Christensson Karl-Er]K
Lind

Göteborg 27 januari 1988

Lars-Olof Larsson VICE ordförande

BengtEkeblad

Thomas Polesie

Gunnar Larsson verkställande
direktor

Britt Bohlin Ronny Lindh Bertil
Pålsson

REVISIONSBERÄTTELSE

Skr.
1987/88:174 Bilaga 4

ndertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse for år 1987.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som
lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens
förvaltning.

Göteborg 23 februari 1988

Ulf Gometz aukt. revisor

Lars-Olof Thörn

Lars Wi DELL

AUKT. REVISOR

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

årsredovisning 1987

Löntagarfondstyrelsema — en överblick

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

Riksdagens beslut

1983 fattade riksdagen ett beslut som innebar att fem
löntagarfondstyrelser bildades inom ramen för Allmänna pensionsfonden (AP) och
att varje löntagarfondstyrelse där utgör en själv ständig enhet.
Löntagarfondstyrelserna består vardera av nio ledamöter och fyra suppleanter.
De tillsätts av regeringen. Av ledamöterna skall minst fem företräda
löntagarintressen. Styrelsernas sammansättning skall återspegla en regional
förankring. Däremot innebär det varken att fondstyrelserna tilldelas ett
regionalpolitiskt ansvar eller att kapitalplaceringarna skall begränsas eller
riktas till vissa regioner. För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen
tro revisorer atl granska styrelsens förvaltning. Riksförsäkringsverket och
Riksrevisionsverket avger ärligen utlåtande över fjärde fondstyrelsens och
löntagarfondstyrelsernas förvaltning.

Kapitaltillförsel

Det grundkapital löntagarfondstyrelserna fär att placera
finansieras av dels en vinstdelningsskatt, dels en arbetsgivareavgift på 0.2
procent. Riksförsäkringsverket ombesörjer utbetalningarna till
löntagarfondstyrelserna. Medel som inte rekvireras av löntagarfondstyrelserna förvaltas
av första—tredje AP-fondstyrelserna.

Avkastningskrav

Löntagarfondstyrelserna
skall till första, andra och tredje AP-fondstyrelserna överföra en avkastning
pä rekvirerat grundkapital. Gnmdka-pitalet beräknas till nuvärde enligt
konsumentprisindex utveckling och själva avkastningen utgörs av 3 procent på
nuvärdet.

Kapitalplacering

Kapital skall placeras pä riskkapitalmarknaden — främst
genom aktieköp. Aktier i utländska företag får ej köpas och placeringarna skall
företrädesvis göras i svenska företag till gagn för svensk produktion och
sysselsättning.

Lokalt
inflytande

Löntagarfondstyrelserna skall pä begäran överföra 50
procent av rösträtten för sitt aktieinnehav till de lokala fackliga
organisationerna i företaget.

Finns flera fackliga organisationer skall dessa
sinsemellan komma overens om hur rösträtten skall fördelas. Finns ingen
överenskommelse fördelar löntagarfonderna rösträtten efter medlemsantalet hus
de fackliga organisationerna i företaget.

Gräns för ägandet

En löntagavtondstyrelse får inneha upp till 8 procent av
vid fondbörsen noterade aktier i ett bolag. För övriga aktier finns ingen
formell begränsning. Dock skall en fondstyrelse ej ta på sig företagaransvar.

Tidsgräns

Löntagarlonds.tyrelserna tillförs medel t o m 1990. Därefter
förvaltar Inntagarfondstyrelser-na sitt fondkapital.

Nya regler från och med 1988-02-01

1 december 1987 fattade riksdagen beslut om vissa
förändringar i lagen (1983:1092) med reglemente förallmänna pensionsfonden.
För löntagarfondstyrelsernas del innebär beslutet främst att fondstyrelserna
nu fått möjligheter att placera medel i ytterligare
penningniarknadsinstru-ment med hög likviditet, avsedda för den allmänna
marknaden. Fondstyrelserna får enligt beslutet också placera medel i andelar i
svenska kommanditbolag. Handel på optionsniarknaden får ej ske.

1987 i korthet

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

Rcsullatet
före överförijig till 1—3 AP-fondstyrelserna uppgick till 127.3 Mkr

Överföringen lill 1—3 AP-fondstyrelserna blir 48,8 Mkr

Fondstyrelsen rekvirerade och erhöll ett grundkapital på
691 Mkr

Vårdepappersportföljens anskaffningsvärde var den 31
december 1.999 Mkr och dess marknadsvärde 1.973 Mkr

Likvidileten under året uppgick genomsnittligt till 67 Mkr

Underskott iförhållande till s k realt resultatkrav
uppgick till-342.9 Mkr

Fonden köpte, under 1987 värdepapper för 1.191 Mkr och
sålde värdepapper för 505 Mkr.

Fondens fem största engageynang var vid årsskiftet Svenska
Handelsbanken, Volvo, Bilspedition, Aritmos och Klövern vilka svarade för ca
26 prvcent av portföljens marknadsvärde.

Aktieportföljen utvecklades värdemässigt en procentenhet
bättre ån Veckans Affärers index.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

VD:s
KOMMENTAR

Aktiebörsen

Börsåret 1987 var historiskt sett ett av de mest händelserika.
Världen över utsattes börserna för starka svängningar. Från årsskiftet 86/87
sjönk under januari månad börsen med cirka 14%. Fram till mitten av maj steg
sedan index med 29%. Därefter följde en period av försvagning till mitten av
juli då en praktiskt taget oavbruten uppgång skedde till den 8 oktober. I
efterhand kan konstateras att det redan då fanns varningssignaler. Börsen vek
under ett antal dagar i oktober, men ganska måttligt fram till "den
svarta måndagen" den 19 oktober, då det stora börsfallet kom. Under de
följande månaderna fram till årsskiftet skedde starka svängningar där trenden
var klart fallande. En viss återhämtning skedde dock varför slutindex kom att
ligga ungefär 8% lägre än vid årets början.

Ett oändligt anlal förklaringar till den plötsliga
börsnedgången har givits. Sammanfattningsvis kan man i efterhand konstatera att
efterfrågan drevs upp på ett onaturligt sätt och att en anpassning till
överpriserna började ske redan i början av oktober. Den hysteriska nedgången på
Nevi' York-börsen den 19 oktober hade både psykolo-

giska och
tekniska orsaker. Realiserade förluster drabbade huvudsakligen privata
placerare. Institutionerna är i de djupa nedgångarna sällan säljare. En lärdom
är, aft det s k reala resultatet vare sig är realt eller resultat. Fiktiva
kapitalvinster under uppgången är lika litet realistiska som fiktiva förluster
under en börsnedgång.

Redan i kommentaren till föregående års bokslut framhöll
jag marknadens stora nervositet. Jag förordade stor försiktighet och selektivitet
som placeringspolicy Denna rekommendation äran mer motiverad i dagens läge. En
sak ar alla kommentatorer eniga om: framtiden är osäker. Många analytiker
försöker se in i framtiden genom att titta i sin egen "kaffesump"
som då kan vara USAs handelsbalans, dollarkursen, ränteutvecklingen eller
någon annan faktor som man tror skall styra framtiden. I viss utsträckning
styrks kursutvecklingen kortsiktigt av dessa modebetonade faktorer.

Sekretessfrågor

Under 1987 har ett antal mäl rörande fondstyrelsernas
sekretessbeläggning avgjorts i Kammarrätt och Regeringsrätt. Fondstyrelsemas
möjlig-

het att sekretessbelägga affärstransaktioner har därvid
klart fastslagits. Genom en synnerligen öppen rapportering av boksluten
tertialvis, tillgodoses allmänhetens intresse av insyn. Genom svar på direkta
frågor har dessutom alla rimliga krav på information uppfyllts.

Bolagsstämmor

Under året
har Trefond Invest anmält sig till 59 bolagsstämmor. Vid 33 stämmor har
fondstyrelsen deltagit genom egen representant. Rösträtten har vid 17 stämmor
helt överlåtits till vid bolagen representerade fackförbund. Endast vid 9
stämmor har representation ej skett.

Investeringar i fåmansföretag

Projekttillströmningen har varit ojämn. Det kan
konstateras att varje gång debatten om fonderna ökat har ocksä antalet projekt
.stigit. Av kända

skäl harCollatorUtvecklingsAB ej kunnat driva en aktiv
verksamhet. Arbetet har därför inrik tats på rådgivning och förmedling.
Planerna att aktivera verksamheten tillsammans med en stark partner kvarstår
och kommer att genomföras vid lämplig tidpunkt.

Optionsaffärer

Genom en
förändrad lagstiftning kan fondstyrelserna inte längre utfärda köpoptioner. De
af färer som genomfördes 1987 med Pronator respektive Oktogonen kommer att
fullföljas i enlighet med ingångna avtal.

Nya lokaler

Mot bakgrund av att personalen utökats flyttade kansliet i
juli 1987 till nya lokaler pä Hamngatan 6. De gamla lokalerna har övertagits av
Nordfonden.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr.
1987/88: Bilaga 5

174

Tredje Löntagarfondstyrelsen får härmed avlämna följande
förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1987.

Resultat

Aret5 verksamhet lämnade ett resultat före överföring
till 1-3 AP-fondslyrelserna pä 127,.3 Mkr (106,41. Överföringen uppgär till
48.8 Mkr (26,2).

Omplaceringar under året har medfört realisationsvinster
(netto) med 85,0 Mkr (83,0). Aktieutdelningar har erhållits med 35,8 Mkr
(17,2). Ränteintäkterna (netto) uppgick till 11,1 Mkr (10,8).

Förvaltningskostnaderna har uppgått till 4,5 Mkr (3,4).
Ökningen beror främst pä ökade personal- och lokalkostnader.

Resultat och förmögenhetsförändring

Det bokföringsmässiga nettoresultatet plus förändringarna
i dold reserv minus inflationen på rekvirerade medel uppgick till —342,9 Mkr
(-323,8). Fondens totala överskott i förhållande till s k realt resultatkrav
sedan verksamhetens början (1984) uppgick vid årsslutet till 11,6 Mkr (354,5).

Medel

Den ackumulerade medelsramen var för är 1987 1.784 Mkr.
Under året influtna skattemedel har varit tillräckliga för att medge att medel
som under tidigare år ej varit disponibla nu kunnat utnyttjas. Fondstyrelsen
har under året också fullt ut rekvirerat disponibla medel — 691 Mkr (542) —
vilket betyderatt medelsramen tom 1987 är utnyttjad.

Likviditet

Vid årets utgång fanns likvida medel och
pen-ningmarknadsinstrument för sammanlagt 20,4 Mkr (30.3). Fordringar på
fondkommissionärer uppgick till 0.1 Mkr (0,1). Mot detta belopp står skulder i
form av oreglerade aktielikvider med 12.4 Mkr (3.6).

Likviditeten har under året huvudsakligen placerats i
företagscertifikat och liknande papper. Den genomsnittliga likviditeten var
under året 67 Mkr (105).

Värdepappersportföljen

Marknadsvärdet uppgick 1987-12-31 lill 1.973 Mkr (1.503).
Anskaffningsvärdet inklusive courtage och omsättningsskatt utgjorde 1.999 Mkr
(1.188). Den dolda reserven minskade under året med 342 Mkr ( + 270).
Portföljen har värdemässigt utvecklats en procentenhet bättre än Veckans
Affärers index, som under året gick ned med 8% (not 13). De tio största
posterna i portföljen utgör 43% av portföljens marknadsvärde.

Portföljen har under året ökat genom följande större
nettoköp:

Ansk
varde

Bol.ig

Anlal

Mkr

Aritmos

533.200

Esab

205.100

Hexagon

435.900

Klövern

300.000

Lindab

200.000

Skandia

300.000

Stora

165.000

Swedish
Match

300.000

Volvo

149.220

Av bolag i ingående portfölj har följande större
försäljningar skett:

Forsaljn.varde

Bolag

Anlal
Mkr

Nordbanken

200.000
49

Pharmacia

166.665
27

Arcona

200.000
36

S-E-Banken

300.000
36

Trelleborg

140.000
33

Med
undantag för S-E-Banken innebär försälj-

ningarna
att innehaven avvecklats helt. Härut-

över har
bl a innehaven i

Argentus,
Beijer, Car-

do.
Ericsson. Gusum och Sydkraft avvecklats.

Följande
nyemissioner har tecknats:

Ansk.vavde

Bolag

Alkr

Holmen

31,5

Parcon
(Fordonia)

0,3

Pronator

14,8

SCA

1.8

S-E-Banken

1.8

Wihiborg
& Son

6,3

Summa

56,5

Portföljstrategi

I enlighet med lagstiftningen och fondstyrelsens policy
har strävan varit att koncentrera portföljen och Litöka tidigare aktieinnehav.
Köpen inriktas pä aktier som avses vara långsiktiga, s k basinvesteringar. En
utökning av dessa innehav kan ske upp till 8%-gränsen. Utökningen sker som
rege) dä större poster kommer i marknaden.

Omplaceringar kommer successivt att minska allteftersom
portföljinriktningen stabiliseras. Realisationsvinsterna torde i framtiden
relativt sett komma att ligga på en lägre nivä än för åren 1984-1987.

Fondkapital

Vid årets början uppgick fondkapitalet till 1.190 Mkr
(5(58). Vid årets slut hade detta stigit till 1.960 Mkr. Det förvaltade
grundkapitalet — dvs rekvirerade medel i nominella termer — var vid årets slut
1.784 Mkr (1.093).

Anställda

Medelantalet
anställda uppgick till 5,6 (4,6). Underåret harenbiträdandedirektöranställts.
Löner och ersättningar till styrelseledamöter och

verkställande direktör har utbetalats med 1,08 Mkr (0,92)
och till övriga anställda med 0.77

Mkr (0.49).

Collator Utvecklings AB

Collator bildades på fondstyrelsens initiativ 1986 med
avsikt att bolaget skulle ta hand om engagemang i framförallt mindre företag.
Uppbyggnaden av Collator fortgår i syfte att kunna erbjuda såväl kvalificerat
kunnande som nödvändigt kapital. Bolaget har ett aktiekapital pä 12 Mkr varav
11 Mkr ägs av fondstyrelsen och 1 Mkr av Svenska Metallindustriarbetareförbundet.
Bolagels engagemang i företag uppgår till 1,4 Mkr.

Fondstyrelse

Tony
Hagström har pä grund av andra engagemang anmält att han avser att avgå som
ordförande i Tredje Löntagarfondstyrelsen.

Regeringen utsäg 1987-12-22 Birgitta Svensson till ledamot
efter Benn Ottoson. Birgitta Svensson är 2;e vice ordförande i SHSTF.
Fondstyrelsen hade under 1987 sex styrelsemöten.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

Tofl>' Hanstrdm Or(Jforande

Klas Back
Vice ordf ö rande

v ; Jan
Karlsson

.änders Ullberg

_/
/-ttJZ

/ Sug
Olsson

/
Anders Widlui

Birgitta Svensson

Py-bahUren Verkställande djreklor

Vår
revisionsberättelse beträffande denna .årsredovisning har avgivits 1988-02-23.

Pfr Be/gman

Gösta
TelesLani

RESULTATRÄKNING

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

1987.

1986

.'kltr ■

kkr

Rörelsen

Aktieutdelning
(not 1)

■
35.828) ■'

17.237

Ränteintäkter
(not 2)

,:
. 11.340 ■>.

11.013

Övriga
intäkter

■■'
352 ■■

Räntekostnader

.
-. 202

231

Förvaltningskostnader

(not
3)

T-' 4.566

-
3.443

Projektkostnader

. -
. 196; •

812

Avskrivningar
(not 4)

—
271

37.S

Rörelseresultat

•
-.'■ ■-42.285-

23.390

Realisationsvinster

84.978-■

84.508

Realisationsförluster

- -
-.. - 4 .

-
1.459

Resultat
före överföring

•
127.259.;

106.439

Överföring
till 1—3 AP-fondstyrelserna (not 5)

■
■ - 48.822

- 26.184

Bokföringsmässigt

nettoresultat

. 78.437
..

80.255

BALANSRÄKNING

1987-12-3f

1986-12-31

Bokförda

värden

TILLGÅNGAR

kkr

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknad.sinstrument (not 6)

20.360

30.347

Fordringar på fondkommissionärer (not 7)

110

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 8)

1.402

946

Övriga kortfristiga fordringar

329

21.940

31.689

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9)

6.150

1.050

Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10)

1.999.454

1.188.015

Inventarier

804

736

2.006.408

1.189.801

Summa tillgångar

SKULDER OCH FONDKAPITAL

2.028.348

1.221.490

Kortfristiga skulder

■

Skulder till dotterbolag

Skulder till fondkommissionärer (not 7)

12.428

3.595

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 11)

7.179

315

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna

48.822

26.184

Övriga kortfristiga skulder (not 12)

116

1.135

68.595

31.279

Fondkapital

Förvaltat grundkapital

1.784.000

1.092.895

Ackumulerat överskott frän föregäende är

97.316

17.061

Arets nettoresultat

78.437 1.959.753

80.255

1.190.211

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

Ställda panter och ansvarsförbindelser

2.028.348

1.221.490 Inga

Inga

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

7 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 174

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSFÖRÄNDRING

Skr. 1987/88: 174
Bilaga 5

Årets resultat
omräknas till reala värden per den 31 december 1987 enligt den metod som
Allmänna Pensionsfonden, Fjärde fondstyrelsen, utarbetat. Den innebär att
hänsyn tages först till årets förändring av dold reserv i
värdepappersportföljen, därefter till förändringen mellan grundkapitalets
nominella och uppindexerade värden.

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Förändring
av ej realiserade vinster/förluster Resultat inkl. ej realiserade vinster/
förluster

Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt
resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna Överföring till 1—3
AP-fondstyrelserna Överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

■1987 kkr

1986 kkr

.
127,259 ■ -341.943 „

106.439 270.401

-214.684

376.840

- 79.399

- 26.890

-294,083 - 48:822

349.950
- 26.184

-342.905

323.766

PÖRMOGENHETSSTÄLLNING EFTER REALA PRINCIPER

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida
medel och penningmarknadsinstrument (not 6) Fordringar på fondkommissionärer
(not 7) Fönitbetalda kostnader ocli upplupna intäkter (not 8) Övriga
kortfristiga fordringar

Anläggningstillgångar

Aktier i
dotterbolag och intressebolag (not 9) Aktier i andra bolag och övriga
värdepapper (not 10) Inventarier

SUMMA TILLGÄNGAR

1987-12-31 1

1986-12-31

Marknads-' •

Marknads-

v ä rden
i

v ä rden

kkr

20.360

30.347

110 ;

1.402

946

68 .

329

21.940 :

31.689

6.150

1.050

1.972.906

1.503.410

804

736

1.979.860 ■

1.505.196

2.001.800

1.536.885

Kortfristiga
skulder

Skulder
till dotterbolag

Skulder
till fondkommissionärer (not 7)

Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter (not 11)

Skuld till
1-3 AP-fondstyrelserna

Övriga
kortfristiga skulder (not 12)

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital (not 5)

Ackumulerat
överskott/underskott i förhällande till

resultatkrav

Arets
överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

Ställda panter och ansvarsförbindelser

12.428

3.595

7.179

315

48.822

26.184

116 ■

1.135

68.595 '

31.279

1.921.604

1.151.100

■
354.t06

30.740

-
342.9tl5

323.766

1.933.20 Ö

1.505.606

.2.001.800'
.

1.536.885

Inga

IngaJ;

Specifikation till not 10

AKTIEINNEHAV 1987-12-31

Skr.
1987/88: Bilaga 5

Ajiskaffnings-

Markn.vSrde

Pondens andel j

Bolag

Antal

värde

87-12-3i'

kkr

Kapital

Röster

Börsnoterade aktier

(AI- och All-listan)

:■;

AGA

Abu

110.000

20,864

15.730

0,6

0,5

AGA

Bbu

190.000

30,666

24.890

Alfa-Laval

Bfr

100.000

29.735

25,100

0.7

0.0

Aritmos

1.026.490

113.166

91,358

5.5

5,5

Aritmos

6.710

403

597

Asea

Abu

200.000

48.404

55,200

0,3

0,4

Bilspedition

643.269

49.529

96,490

4,1

8.0

Camegie

Abu

250.000

38.150

33,750

0,8

1,2

Catena

Abu

419.650

19.141

37,769

2.3

2,3

Catena

Afr

70.350

2.789

6,332

Custos

Abu

18.800

3.832

3.102

0,1

Custos

Bfr

31.200

6,302

4.742

Esab

Abu

289,700

62,703

57.940

Esab

Afr

14.856

4,016

2.823

8.3

9,2*

Esab

Bfr

50.544

11,380

9.603

Euroc

143.800

15,574

37.388

1,7

1,6

Euroc

56.200

6,055

14.331

Fagerhult

Abu

22.500

4,797

4.838

7,8

7.8

Fagerhult

Bbu

105.000

18,437

22.575

:,
Gambro

Bfr

50.000

6,900

4.850

0,3

0.1

Geveko

210.150

34.352

30,472

14,0

5.3

Gullspäng

200,000

23.445

53,000

2.1

1,2

Hasselblad

137.200

14.824

35,672

7,0

Hasselblad

400

106

Hexagon

Bbu

309.500

39,479

34,045

4,4

2,3

Hexagon

Bfr

126.400

14.517

14,536

Holmen

Bbu

400,000

33.550

27,800

1,6

0,0

Hoiraen

Bfr

400,000

33.367

27400

Hötorget

Bbu

13,500

■ 3.635

3,308

0,4

0,2

■Infina

100,000

14.000

8,700

1,8

Bfr

75,000

19.685

45,375

1,8

0,9

Kiavem

Bbu

500,000

76.206

90,000

5.8

1,2

■
Lundbergs

Bbu

450,000

50.534

58,500

1,0

0,2

Mariéberg

Abu

100,000

5.750

14,200

1,6

0,7

Marieberg

Afr

300,000

17,850

41,700

Munksjö

Abu

150,000

8.234

5,850

0,4

Orrefors

120,000

7.531

6,480

4.8

0,8

Piwxirtiia

Abu

36,500

5.812

8,833

0,1

Prxjcortiia

Bfr

8.000

1.200

1,936

Pronator

165.000

25.592

17,820

3,8

1.8

Pronator

Avk

98.867"

17136

13,050

Proventus

Bbu

.
250.000,

8.250

7,750

2.8

1.5

Srinhold '

25.000

4.250

3,425

0,5

0,3

SAAB

Abu

368.000 ■

' 74.736

55,200

0.6

0,6

. SAAB

Bfr

■52,000

4.506

7.852

•
Sandvik

Abu

5.000

850

700

0.6

0.1

Sandvik

Bfr ,

295.000

46.635

41.300

SCA

Bbu ■

97,150

27.221

23.996

0,4

0,1.

■
seA'

Bfr

■ 95.000

30.482

23.085

'
.SrE-Banken

140.000

18.557

17.080

0,1

Sv HandelsbankeD

■
St .

235.000 -

-" 13.661

, 21.033

, 0,2

0,2

tSlAB

5.000

1.022

1.150

2,4

•,'SiAB

95.000

18.636

21.850

100

AnKlcaffnings-

MarkiLvSrie

■
Rntenimld

Bolag

Antal

vänie

87-12-31

kkr

Kinital

Kum,:

Skandia

300.000

46.129

40.500

0,5

Skånska

Bbu

215.100

37821

58.292

0.3

0,2

Skrinet

650.000

66.970

66.300

20,0

14,2

Skäneripen

Bbu

50.000

2.737

1.825

0,1

0,0

Skånska Banken

Abu

16.030

8.646

6.733

2,4

1,7

Skånska Banken

Bbu

32.970

12.949

13.847

Stora

115.(»0

41,625

30.590

0,3

Stora

50.000

15,850

13.850

Swanboard

125.000

9.562

7.750

4,9

Swedish Match

Bfr

300.000

32.468

24.900

0,7

0,0

Volvo

Bbu

305.000

101.592

78.995

0,5

0,1

Volvo

Bfr

117.800

, 42.255

32=272

Summa börsnoterade aktiei

1.607.006

1.688.471 -

OTC-aktier

Lindab

200.000

39.539

34.000

6.7

3,3

Round Office

239.900

23.589

8.876

30,0

15,8

Spendrup

Bbu

123.520

22.463

20.381

12,0

5,2

Spendrup

Bfr

16.880

3.197

2.735

Summa OTC-aktier

88.788

65.992

Övriga aktier

-■

Fast. AB Beväringen

,■ 4.300

656

959

0,3

0,1

Bohusbanken

133

180

266

0,1

Concordia

50,000

1.325

750 ,

0,3

.0,2

Fordonia

171.200

1.851

633

1,6

0,4

Gotagruppen

Abu

400.000

47.005

'26.000

1,0

Gyllenh o P

40.000

6.700

7.600

2,7

0.3

Hällde

4.410

8.500

8.500"

49,0

Scandiafelt

82,000

10.797

11.890

6,1

Wermia

Bbu

5.000

700

, 390 ,

0,3 .

.0,1

Wihiborg & Son

47640

6,238

6.670

1,7

0,2

Summa övriga aktier

83.952

63.658

Konvertibla skuldebrev

Catena

1.980.000

4.059

3.564 ',

Pionator

5.889.310

25.846

18,846

Summa konvertibla skuldebrev.

29,905

22.410

Aktier med köpoptioner

■'.-.-

Prtmator

200.000

26.101

21.600"*

2,6

Sv Handelsbanken

1.200.000

131.929

107.400"'

0,9

■
0,9 ,■

aandia Inter.

Afr

25.000

6.985

3,375"*

0,1

.;0,1

,
Siianna aktier med köpoptioner

165.025

132 .

';
■. »'■ ■■„

" ■

1.974.676

1.972.906...

Gnmage

7.729

■.Oms

17.049'

Ifetalt

\-m.

>-?72-W

.
i'nlutriaiitssd'fttj<'«ä'"<«M<oiJ'rstigerS<ll>.

■
. , - L-. ..

- ' '-■

. ■ *

r
\ ■ - r '■ '• •'■

Skr.
1987/88: Bilaga 5

174

NOTER TILL BOKSLUTET 1987-12-31

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

Redovisnings-
och värderingsprinciper

Pen
ningmarknadsinstrument bokförs till inköpspris och ränta periodiseras. Värdet
på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt.
Beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper
sker enligt "högst in — först ut" meto-

den.
Premier för aktier med utställda köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt.
Inventarier nettoredovisas. Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent
av anskaffningsvärdet fr o m förvärvsdatum. Av årets resultat överföres tre
procent av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till 1—3 AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING, de fem största posterna specificeras

Antal [Jtdelning

Totalt kkr

Nordbanken
200.000 8:00

1,600

SAAB
115.000 18:00

2,070

Skrinet
650.000 3:00

1,950

Svenska
Handelsbanken 261.600
12:00

3,139

Volvo 303.580
9:25

2,808

Övriga

24,261

35,828

2.
RÄNTEINTÄKTER

Likvida medel

Penningmarknadsinstrument
o dyl Konvertibla skuldebrev o dyl

kkr

2.767

7.698

875

11,340

3. FÖRVALTNINGSKOSTNADER

kkr

Personal- och styrelsekostnader

2.726

Lokalkostnader

775

Administrationskostnader

235

Informationskostnader

376

Diverse arvoden

389

Övriga kostnader

4,566

4.
AVSKRIVNINGAR

Kontorsinventarier Datautrustning

85 186

271

5. ÖVERFÖRING TILL 1-

-3
AP-FONDSTYRELSERNA (kkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje är överföra

ställdes
konsumentpris

ndex
till 170,7

Utöver

en avkastning pä 3% av rekvirerat kapitals nu-

avkastningskravet
skall

en avsättning göras i

värde.

Nuvärdet
beräknas enligt konsument-

den
reala red

ovisningen

motsvarande årets upp-

prisindex' förändringar. Hänsyn

tages
till den tid

indexering
av grundkapitalet.

kapitalet disponerats. För december 1987 fast-

Rekv

Nuv.irde

Antal

Avkastnings-

datum

Bclopp

Index

87-12-31

dagar

krav

\vsattnin K

1/1 -87

1.092,895
i grundkapital

(1,151,100
i nuvärde)

162.3

1.210,677

360

36,320

59,576

22/1

14,000

164,4

14,537

338

409

537

18/2

190,370

164,4

197.665

312

5.139

7.295

23/2

20.000

164,4

20,766

307

531

767

23/3

24,000

164.7

24,874

277

574

874

24/4

14,000

165,1

14.475

246

297

475

21/5

14,000

165,2

14,466

219

264

466

24/6

15,000

164.9

15,.528

186

241

528

23/7

16,000

166,9

16.364

157

214

364

31/7

343.735

166,9

351,561

150

4,395

7,826

21/8

40.000

167,8

40,691

129

438

691

1.784,000

1,921.604

48,822

79,399

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

6.
LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT

Likvida
rriedel:

Kassa och
postgiro

Banktillgodohavanden

Räntebärande
konton hos fondkommissionärer

10,200

235

10.436

Penningmarknadsinstrument;

Företagscertifikat

9,924 20,360

7.
FORDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS FONDKOMMISSIONÄRER

Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Denna post består huvudsakligen av upplupna räntor.

103

s. 10 Kontrollera mot PDF

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG

Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnanmet
"Trefond Invest" genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet
är utlånat till Trefond Invest, Bolaget Trefond Invest AB är vilande, Collator
Utvecklings AB redovisas tillsvidare som dotterbolag.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Se separat förteckning över aktieinnehavet 1987-12-31)

Aktier i
andra bolag

Övriga
värdepapper; konvertibla skuldebrev

1.969.113

30.341

1,999.454

s. 11 Kontrollera mot PDF

11. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Denna
post består huvudsakligen av reservation för revisionskostnader, skuld för
semesterersättningar och arbetsgivaravgifter samt premier för utställda
optioner i Svenska Handelsbanken. Pronator och Skandia International,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder Innehållen personalskatt Skuld för
värdepappersskatt

88 27

116

s. 13 Kontrollera mot PDF

13. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procentuella
jämförelsen med Veckans Affärers index har gjorts enligt den modell som
Riksrevisionsverket tillämpat i sitt utlåtande över löntagarfondstyrel-semas
medcisförvaltning 1986,

104

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE

Undeileckiiade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Tredje löntagarfondstyrelsens. Trefond Invest, förvaltning,
får liärmed avge revisionsberättelse för perioden 87-01-01—87-12-31, Vi har
under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen,
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens
förvaltning stående tillgångania samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi
ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningama,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1988

.Ufk//

O-Sia TelestJiii I

105

Medels tillgången

Resultat och förmögen-hetsförändringar

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

1965

■

uyj

■

Mkr

-H-

Bl093

■■■

552

Mkt

---

-1

-fl-

19B4 1985

Medelsram. ackumulerad

IBokfonngsmssSigl resjllat tore ö verf ö ring lill 1 — 3 AP-tonaslyrelserna

I E| realiserade vinsieritorlusK

19B6 1987

I Ö vBrl ö ring lill 1 — 3 AP.toni stvrelserna Avsaltning l ö r bevarande e grundupitaiets kopkrati

H infiuirta medel, ackumulerade

«
Medelsramen onar varje å r med 30 000 basbelopp

•
Rekvirerbara
medei begr ä nsas > 'orsia nand av volymen
influtna medel, i andra hand av medels-

•
ö verskjutande lrlluta meoel kan
rekvireias n ä t som helst under f ö ljande ii sJ langa som medels-

Värdepappersportföljen uppdelad på bransch
(marknadsvärden)

Procentuell andel

3755

106

s. 107 Kontrollera mot PDF

Styrelsens beslut 1985-12-12 (rev. 1988-02-08)

POLICY RÖRANDE MEDELS-OCH AKTIEPÖRVALTNING

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 5

LIKVIDITET

Likviditeten
bör hällas så hög att goda affärsmöjligheter kan tillvaratagas. Således skall
den anpassas till aktiemarknadens krav och möjligheter. En överlikviditet
skall icke eftersträvas för att på kort sikt öka resultatet.

Likvida medel skall vara placerade i statsskuldväxlar,
skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat eller andra värdepapper
med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Endast undantagsvis får
löptiden överstiga sex månader.

Som riktmärke för den genomsnittliga likviditeten skall
gälla 10% av det under året lyftbara kapitalet.

PLACERINGSPOLITIK

AKTIER NOTERADE PA STOCKHOLMS FONDBÖRS (Al-OCH
All-LISTORNA)

Allmän inriktning

Aktieportföljen
bör i princip innehålla 20—25 poster av fast karaktär. För att öka
riskspridningen och för att uppnå en normal flexibilitet bör därtitöver finnas
ca 10 poster, vilka på sikt kan komma att ingå i den fasta långsiktiga portföljen.

Basportföljen bör väsentligen innehålla aktier i
exportinriktade företag.

Stabilisering av ägandet

Placeringarna
bör medverka till att ägandet stabiliseras till stöd lör ledning och anställda.
Deltagande i maktkamp mellan ägargrupper skall undvikas. Om fondstyrelsen dock
hamnar i en sådan situation, skall ställning tas.

Korsägande

Aktier i
korsägda företag kan vara tveksamma ur placeringssynpunkt. Köp av sådana aktier
skall därför ske med särskild försiktighet.

Omplaceringar

Om
bedömningen av aktierna i ett företag ändras skall omplacering kunna ske.

Onormala kursuppgångar i en aktie kan leda till att en
post säljes i avvaktan på mera normal kurssättning och bättre tillgång på
aktier.

Fondstyrelsen skall vad det gäller långsiktiga placeringar
utöva normal kursvård. Detta innebär att omotiverade kursrörelser skall
motverkas genom köp resp försäljning.

107

s. 108 Kontrollera mot PDF

Sydafrika-företag

Det primära ansvaret för bolag i Sydafrika, ägda av
svenska företag, ligger hos det ägande företagets ledning. Fondstyrelsen bör
principiellt agera mot apartheid-politiken genom att försöka påverka styrelsen
på bolagsstämma. Fondstyrelsen skall således agera inom ramen för ägandet och
Sveriges utrikespolitik.

Poster överstigande 8% av röstvärdet

Vid utbud
av odelbara poster, där postens storlek överstiger den tillåtna gränsen för
fonden, kan samverkan ske med annan köpare. 1 första hand bör vederbörande
mäklare själv agera för en uppdelning. Initiativ till samköp av en post kan tas
från fondstyrelsens sida. Härvid bör samverkan sökas inom en krets som har
långsiktigt ägande som mål.

ÖVRIGA AKTIER

"Mogna" företag

Primärt
skall köpen inriktas mot företag, där rörelsen nått en viss mognadsgrad och
storlek. Förvärvet får icke vara så stort att fondstyrelsen tar pä sig
företagaransvar.

Risk- och tillväxtföretag

Fondstyrelsen
bör kunna engagera sig i risk- och tillväxtföretag genom köp av aktier i
investmentföretag av typen tillväxtföretag, venture-capital-företag och dylikt,
vilka har god utredningskapacitet, ledningskunnande och tillgång till kapital.

RIKTADE EMISSIONER

Då möjlighet finns skall medel placeras i riktade
emissioner i sådana företag som är till gagn för svensk produktion och
sysselsättning. Fondstyrelsen skall på olika sätt medverka till att företagen
uppmärksammar möjligheten att er-hälla kapital.

ÄGARROLLEN

Före större förvärv eller försäljningar bör sä långt
praktiskt möjligt de lokala fackliga organisationerna informeras. Denna
information kan ske direkt av kansliet alternativt via styrelsens ledamöter.

Före bolagsstämma skall om möjligt de lokala fackliga
organisationerna informeras om ägandet samt möjligheten att utnyttja 50
procent av fondens rösträtt.

Fondstyrelsens ägaransvar skall i första hand utövas via
representation på bolagsstämman eller vid större aktieinnehav också via
bolagsstyrelsen. Därtill skall fondstyrelsen:

•
påverka utan
att överta företagsledningens roll

•
visa respekt
för företagsledningens självständighet

•
aktivt följa
företagets utveckling

•
i
krissituationer aktivt agera för att åstadkomma konstruktiva lösningar.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

108

s. 109 Kontrollera mot PDF

Mellansvenska
löntagarfonden

(fjärde
löntagarfondstyrelsen)

åresredovisning
1987

109

Skr.
1987/88:174 Bilaga 6

ALLMÄN
ÖVERSIKT

Mycket av det vi nu ser framför oss avviker från den blid
vi tidigare sett under de tre hela är Mellansvenska löntagarfonden verkat. Den
under hela 1980-talet uppåtgående tendensen på aktiemarknaden bröts med stor
kraft den 19 oktober 1987. Behovet av tillskott på eget kapital vid
nyteckningar kommer återatt öka Vidare kan utgången av valet i september 1988
medföra helt ändrade förutsättningar för oss.

Omsvängningen på aktiemarknaden blev häftig. Efter att ha
stigit med 50% redan under 1986 fortsatte kurserna att stiga med ytterligare
nästan 40% fram tiil i början av oktober. Därefter föll de med 33%, vilket innebar
att året slutade med en genomsnittlig kursnedgång på 8%.

Det finns en del som tyder på att den tidigare euforin
inte återvänder, åtminstone inte under resten av detta decennium. Att uppfylla
avkastningskraven kommer därför under de närmaste åren att bli betydligt
svårare än hittills.

Men omslaget pä aktiemarknaden är bara ett av flera tecken
på de förändringar, som kan anas i företagens yttre betingelser. Lönsamheten i
det svenska näringslivet har under perioden 1984-1987 varit hög. Skall balans
i världsekonomin återställas, kommer det att innebära en förskjutning av
industriproduktion till USA från Västeuropa och lapan. Svenska företag är
starkt beroende av utvecklingen i Europa och deras lönsamhet kommer att pressas
under denna fleråriga omställning. Likviditeten i företagen kommer troligen
att falla och behovet av tillskott av eget kapital att tillta.
Löntagarfondernas uppgift att ställa eget kapital till företagens förfogande
genom nyteckningar kommer att aktualiseras. Eftersom klimatet för lansering på
OTC-marknaden också försämras, kommer kraven pä oss att finansiera onotevade
företag att öka.

Frän och till sätts diskussionen igång om alternativa
förvaltningsformer och alternativa förmånstagare till löntagarfondernas kapital
och avkastning. Fondernas kapital pä över 10 miliarder kronor ingår dock i Allmänna
pensionsfonden. Tillsammans med 4:e AP-fonden svarar de för en knapp tiondel av
pensionskapitalet. Förutom från ett politiskt perspektiv kan de även ses frän
det ekonomiska perspektivet hur finansieringen av framtidens pensioner skall
ske.

Det som krävt störst arbete under det gångna året är,
liksom tidigare, våra engagemang i onoterade företag. Vi har gjort cirka 50
utredningar från 100-talet inkomna förslag. Både till storlek och antal
minskade dock de nya inveringarna. Vår allmänna inställningar att rätt
konstellation av beprövade entreprenörer eller företagsledare och
utvecklingsidé skall finnas för att vi på ett meningsfullt sätt skall kunna
satsa pä ett företag eller ett projekt. Våra investeringar i onoterade företag
medförde en nettoförlust pä 8 Mkr under det gångna året.

Vi fortsätter i vår strävan att vara en bra partner för företag
och entreprenörer, som behöver långsiktig finansiell ägare. Vi tror att denna
roll är viktig i näringslivet och försöker vara en av flera som kan spela den.
Bäde svenska och internationella erfarenheter visar att problemen kommer före
framgångarna i denna typ av arbete. I några av våra investeringar börjar vi
dock nu se möjligheter till framgång.

I Vargön Alloys AB kunde vi bistå en hel ledningsgrupp
att förvärva sitt företag frän den tidigare utländske ägaren. Med
uppläggningen fick foretaget både behålla en fungerande ledning och uppnå en
förstärkt kapitalbas.

Med härdare omvärldsbetingelser och i många fall alltmer
okänslig styrning av små koncernenheter, ser vi framför oss ett ökande antal
fall, där ledningar för mindre enheter i stora koncerner vill köpa sig loss. Vi
tror att vår attityd och våra förutsättningar kan ge oss ett försteg i
konkurrensen med andra finansiärer vid sädana s.k. "management buy
outs".

Genom beslutade men först under 1988 fullföljda investeringar
i Lerdalshöjden i Rättvik, Pusslet Fastigheter i Avesta och Bäckmans Bygg i
Sala medverkar vi till att i regionen fastigheter i lämpliga former kan ställas
till företagens och kommunernas förfogande.

Fondens uppgift att ställa riskkapital till näringslivets
förfogande uppfyllde vi ocksä genom att tillskjuta 68 Mkr i nyteckningar i
främst Holmen, Fermenta, International Credit och SCA. Vi har försökt initiera
ytterligare nägra nyemissioner men inte mött något gensvar, eftersom de stora
vinsterna minskat trycket på många börsbolags balansräkningar.

Våra placeringar i börsaktier utföll fördelaktigt, lusterad
för köp och försäljningar steg vär portfölj med 2%, medan aktiemarknaden i sin
helhet föll med 8%, Genom att vi dessutom höll hög likviditet och inte lyfte
de medel som ställts till vårt förfogande, har en del av fondens kapital
skyddats från kursfallen.

Det övervärde över anskaffningskostnaden, som vårt
aktieinnehav hade i början av 1987 gick till stor del förlorat genom
kursfallen. Trots detta kunde det av Riksdagen stipulerade avkastningskravet
uppfyllas för hela den period vi verkat.

Vid bolagsstämmor i dryga 50-talet bolag utövade 70-talet
lokala fackliga företrädare det ägareinflytande, som fondens aktieinnehav ger
dem, De goda tiderna har gjort att antalet besväriiga frågor har varit få i
relationerna mellan övriga ägare, företagsledningarna, de fackliga organisationerna
samt fonden. Med kärvare tider framöver kan fondens betydelse komma att prövas
mer ingående. Medinflytandet ökar inte språngvis utan i takt med ökade
kunskaper hos de anställda och deras företrädare och i kraft av stigande
aktieinnehav i Allmänna pensionsfondens olika delstyrelser,

110

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Under
större delen av 1987 låg aktiekurserna så högt att Mellansvenska löntagarfonden
inte bedömde större nyinvesteringar i värdepapper som attraktiva. Av det belopp
på 691 Mkr, som ställdes till vårt förfogande, lyftes därför endast 107 Mkr.
Resterande 584 Mkr fär lyftas under kommande är.

Fonden placerade under året netto 241 Mkr i noterade
aktier och konvertibler. Av beloppet utgjorde 68 Mkr tillskott av riskkapital
till 8 noterade företag. De noterade värdepapperens anskaffningsvärde utgjorde
därefter 1,449 Mkr (944 Mkr). Marknadsvärdet uppgick till 1,547 Mkr (1,276
Mkr), vilket innebär att portföljen innehöll en dold reserv på 98 Mkr (332
Mkr). I marknadsvärdet ingär erhållna optionspremier med 18 Mkr. Den dolda
reserven föll sålunda med 234 Mkr till 98 Mkr. Detta avspeglar det starka
kursfallet på Stockholmsbörsen under hösten 1987 samt att försäljningar före
kursfallet givit stora realisationsvinster.

På marknaden förvärvade fonden totalt aktier och
konvertibler för 887 Mkr, De största köpen gjordes av aktier i Stora, Volvo,
MoDo. Pronator, Alfa-Laval, Holmen, Saab-Scania, Korsnäs, Marieberg och Aga.

Totalt avyttrade fonden aktier och konvertibler för 646
Mkr, De största försäljningarna under året skedde i Boliden, NK, Sydkraft,
Pronator, Piren, Nisses, Si-ab, Fermenta. SCA och Reinhold

Fondens tio största placeringar, räknat efter marknadsvärdet
den 31 december 1987 utgöres av Stora, Volvo, MoDo, Marieberg, NK. Saab-Scania,
Holmen, Korsnäs, SCA och Skånska. Totalt svarar dessa för 47% av den noterade
värdepappersportföljen.

Under året har fonden tillfört 9 onoterade företag
riskkapital på totalt 30 Mkr. Den största investeringen skedde i Vargön Alloys
AB med 15 Mkr, Beslut har även fattats att investera drygt IO Mkr i
Lerdalshöjden i Rättvik, Pusslet Fastigheter i Avesta och Bäckmanbolagen i
Sala. Därmed har fonden underdedryga tre är den verkat totalt tillfört
onoterade företag över 140 Mkr i nytt riskkapital. För de kvarvarande onoterade
investeringarna har reserverats 20 Mkr vid beräkning av marknadsvärdet.

Föivaltningskostnaderna uppgär till 6,0 Mkr (5.2 Mkr),
Fortfarande utgör konsultkostnader för vårt arbete med onoterade företag den
största enskilda posten.

Fondens resultat inklusive orealiserade värdeförändringar
kan fördelas på tre resultatområden enligt följande:

Genomsnittl____________ Resultat inkl

investerat '_____________ f ö r ä ndring i

kapital i Mkr,___________ dold reserv 'Avkastning

_______________________ marknadsv ä rde
i Mkr_______ i %

Placeringar

i likviditet ...... 270 26 9,6

Placeringar

i noterade

v ä rdepapper ......... 1.562 59 3,8

Placeringar i onoterade

värdepapper
......... 98 - 18 - 17,8

./. förvaltnings-

kostnader...... _________ —
6____

Totalt............. 1.930 61 3,2

Att utvärdera en långsiktig aktieförvaltning efter utfallen
enskilda år är näst intill meningslöst. Den redovisning efter s.k. reala
principer vi inför i år avspeglar främst börskursernas svängningar.

Som underiag för diskussion om utvärderingen av
Mellansvenska löntagarfondens och våra kollegors verksamhet föreslär vi
följande kriterier.

1. Har de medel fonden tillförts förräntats bättre än

om de förvaltats genom räntebärande placeringar

i de tre första AP-fonderna?

Svaret visar om det från pensionssystemets synvinkel
varit gynnsamt att avskilja en del av pensionskapitalet till investeringar i
aktier. De tre första AP-fondernas avkastning har under åren 1985-1987 utgjort
9.7%, 16.8% respektive 12,6%, Mellansvenska löntagarfondens avkastning
inklusive förändring av dold reserv i värdepappersportföljen har under samma
tid utgjort 42,1%, 32,5% respektive 3,2%.

2. Har fondens portfölj av noterade värdepapper ut

vecklats bättre eller sämre än genomsnittet på

Stockholmsbörsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med noterade
värdepapper resulterat i bättre eller sämre placeringar än börsgenomsnittet.

Fondens portfölj härunder 1987 utvecklats 10 procentenheter
bättre än börsgenomsnittet. För tidigare år har denna beräkning ej gjorts.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

3, Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,3%, 4. För att enligt riksdagsbeslutet
inflationsskydda

motsvarande eriagd värdepappersskatt och cour- vårt kapital efter en real utdelning på 3 procent
per

tage, omedelbart vid utbetalningstillfället place- år krävs att fondens förmögenhet
vid senaste ärs-

rats i aktier, skulle fondens förmögenhet ha ut- skiftet uppgår till 1,321 Mkr.

vecklats i takt med börsgenomsnittet. Resultatet Fondens förmögenhet uppgår till 1.749 Mkr d.v.s.

jamfores med fondens formogenhet. väsentligt högre än som krävs
enligt det längsikti-

Detta mått avspeglar om fondens totala verksam- ga avkastningskravet,

het inklusive placeringarna i onoterade företag och
förvaltningen av likviditeten utvecklats bättre än om hela kapitalet passivt
placerats i noterade aktier.

Fondens kapital skulle enligt detta kriterium vid
årsskiftet ha utgjort 1.565 Mkr. Utfallet av vår verksamhet utgjorde vid samma
tidpunkt 1.749 Mkr eller 184 Mkr mer.

112

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

RESULTATRÄKNING

Aktieutdelningar ................................................

Ränteintäkter....................................................... ...... I

Räntekostnader .................................................

Förvaltningskostnader ........................................ 2

Rörelseresultat ..................................................

Realisationsvinster ........................................ ........... 3

Realisationsföriuster ......................................... 4

Nettoresultat .....................................................

Överföring till 1-3 AP-fonderna .......................... ...... 5

Bokföringsmässigt nettoresultat ..................... 6

Belopp i
Mkr

1987

1986

23,4

13,2

37,8

25,3

0,4

-
0,7

6,0

-
5,2

54,8

32,6

278,5

185,5

29,0

-
5,9

304,3

212,2

38,6

-
26,2

265,7

186,0

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

113

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 6

BALANSRÄKNING

Belopp i Mkr

Not 1987-12-31 1985-12-31

TILLGÅNGAR

Likvida medel ......................................................

Övriga
räntebärande placeringar .......................

Fordringar
för sålda värdepapper ......................

Intjänade, ej inbetalade räntor samt förutbetalade
kostnader m.m. .

Summa ...............................................................

Konvertibla skuldebrev i noterade företag,
anskaffningsvärde

Aktier i
noterade företag, anskaffningsvärde .....

Aktier för
vilka köpoptioner utställts ..................

Optionsrätter
.....................................................

Investeringar i icke-noterade företag ................ 7

Inventarier .........................................................

Summa ................................................................

Summa tillgängar ...............................................

197,0

135,7

140,0

7,3

30,9

8,0

12,4

212,3

319,0

192,4

156,5

1.143,9

737,5

98,1

49,4

14,2

1,1

96,2

102,6

0,6

0.3

1.545,4

1 047,4

1.757,7

1,366,4

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

Skulder för köpta värdepapper ............................ 28,3 41.1

Checkräkningskredit
(beviljat belopp 50 Mkr) .... — —

17,9

0,7

0,6

1,0

0.1

38,6

26.2

Erhållna optionspremier ....................................... 8

Upplupna kostnader ..........................................

Övriga
skulder ...................................................

Skuld till
1-3 AP-fonderna .................................... 5

Summa skulder .................................................... 86,5 68,0

FONDKAPITAL

1.200,0

1.093,0

205,5

19,4

265,7

186,0

1.671,2

1.298,4

1.757,7

1,366,4

Tillskjutet fondkapital .........................................

Balanserade vinstmedel ....................................

Arets
bokföringsmässiga nettoresultat ..............

Summa fondkapital ............................................

Summa skulder och kapital ...............................

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

F ö retag

Antal aktier

Forandnng 1/1-31/12

Marknadsv ä rde kkr

Fondens aktiekapital

andel i
% av

r ö stv ä rde

Al- OCH
All-LISTAN

Volvo MoDo

385.200 356.467

-H 213.700 -F 185,425

103.295 88.302

0,5 2,9

0.1 1,2

Stora Marieberg

327,450 574.600

-F 257,450

-F 459,200 (F.S)

87.597 81,492

0,7 2,3

0,7 0,8

NK Saab-Scania

920.000 385.720

- 696.000

-f 305,720 (F.S)

65.340 58.029

47 0,6

5,4 0,5

Korsn ä s SCA

52,900 177.930

-F -F

27,900 23,530

47.445 43,512

1,0 0,3

0.8 0,1

Sk å nska Ratos

156,000 110.000

-F -F

16,000 20,000

42.336 36,850

0,2 0,9

0.2 0,2

Garphyttan Skandia International

103,000 248.000

-F -F

640 15.000

36.565 33,480

7.2 0.8

7,2 0,8

Skandia AGA

238.000 225.000

-F -F

133 600 69.654

32,130 30,495

0,4 0,5

0,4 0,2

ABV Sydkraft

103.400 60.000

28,800 40,000

30,086 29.100

1.5 0,3

0,6 0,0

Arcona Reinhold

142.200 189,600

-F

88.600
(F)

28,065 25,975

1,6 1,2

1,0 0,8

Alfa-Laval PKbanken

93.723 100,000

-F -F

93.723 27.800

24.197 23,200

0.6 0,3

0,2 0,3

Investment AB Bahco NEA

134 700 100,000

-F -F

89.800 (F.S) 5,575

22.630 22.000

1,3 7,8

0,9 4,5

SIAB Ericsson

86,632 130,000

-F +

8,666 (F) 27,900

20,359 19,890

1,0 0,3

0,4 0,0

SILA Sk å ne-Gripen
bonus

166,800 213.386

-F

151.700
(F)

16,680 16.664

0,9 0,7

0,9 1,4

Andersons SHB

37.000 140,000

-F -F

23.600 111,700 (F,S)

15.540 12,530

3,4 0,1

2,0 0,1

Regnb å gen Geveko

25.000 70.000

-F -F

25.000 36.500 (F)

10,250 10.150

0,9 4,7

1,5 1,8

SKF Pharmacia

40.000 72.700

-F -F

15.000 72.700

8,750 8.215

0,1 0,1

0,0 0,1

Procordia Independent

31.200 32.500

-F -F

31.200 32.500

7.550 6,662

0,1 0,8

ESAB Incentive

32.890 36.500

-F

10.000 4.000 (F)

6,249 5.475

0,8 0,2

0,6 0,0

Thorsmans Avesta

35.000 200.000

-F 34.300 -F 200.000

5,180 4.600

1,8 0,3

Bor å s W ä fveri PLM

50.000 20.400

-F

60.000 20,400

4.350 4.227

2,8 0,3

1.6 0,1

115

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

F ö r ä ndring

Marknadsv ä rde

Fondens
andel

i%av

Foretag

Anta!
aktier

I/'

1 -31/12

kkr

aktiekapital

r ö stv ä rde

Proventus

128.000

-F

64,000
(F)

3,984

0,4

0,2

S-E-Banken

23.000

-F

14.600

2.806

0,0

0.0

Pronator

20.800

—

30.400
• -

2,746

0,3

0,2

Fortet

50.000

-F

50.000

2,700

0.5

0,2

Å kermans

25.000

-F

25.000

2.575

0.7

0.5

Asken

20.900

2.299

0,1

0.1

Atlas
Copco

10,000

1.550

0,0

Trelleborg
teckningsr ä tter

90,000

-F

90,000

697

OTC-LISTAN
OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR

GotaGruppen

292,000

-F 292.000 "

18,980

0,7

Cominvest

620.000

-F 490,000 (F.S)

13.950

7,2

International
Credit

100.000

-F

100,000

8.500

2.5

2,5

Norden

223.200

-F

13,700

7.812

9,6

4,3

Convexa

88.948

-F

67.948

7,560

2.1

0.5

Str å lfors

21.000

—

500

5.838

0,8

0.5

Datatronic
pref

55,000

4.510

0,6

Bruks

33,600

1.512

3,1

1,6

Bev ä ringen

5,000

-F

5.000 ,-

1.135

0,3

0,1

Prosparitas

21.300

-F

21,300

415

0,1

0,0

Summa
marknadsv ä rde

1.265.011

Summa
anskaffningsv ä rde

1.143.931

F - fondemission, S - split

" Byte från B&B Invest och Götabanken

Foretag

Antal aktiet

Fotandfing I/I -31/12

L ö senv ä rde/ marknadsv ä rde
kkr'

AKTIER
MED K Ö POPTION

Holmen Volvo

560.000 51.000

-F 560,000 + 17.000

51.542 14.175

Skandia International Reinhold

55.000 50.000

-F -F

55.000 50.000

8.883 8.810

Skandia Thorsmans

48.000 32.000

—

75.000

6.934 4,736

Electrolux Pharmacia

18.000 10.000

—

38.900 11.000

3.620 1.247

Summa l ö senv ä rde/marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

99.947 98.093

' Premier för utställda optioner ingår i
lösenvärdet/marknadsvärdet. Där betalkursen är lägre än lösenkursen har
marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkursen.

116

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

F ö retag

Nominellt belopp kkr

F ö r ä ndring 1/1-31/12

Marknadsv ä rde

KONVERTIBLA
SKULDEBREV

m,m.

Stora Catena

37.374 22.000

-F -F

23.811 5.096

50.454 39.599

Pronator Boliden

7,500 9.786

-F

7,500 41.829

24,000 21,040

SKF Bev ä ringen KVB

12.508 12,700 st

187 12,700

19,263 3.048

Reinhold Cominvest

387 1,000

-F -F

387 1.000

2,321 2,204

Di ö s Convexa

886 290

-F -F

886 290

1,771 423

Summa marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

164.122 192.423

OPTIONSR Ä TTER

ABV Sydkraft

50.300 st 40,000 st

-F -F

50.300 40.000

12,072 5.600

Summa marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

17.672 14.244

Foretag

Antal
aktier

Nominellt Delopp kkr

Anskaffningsv ä rde

INVESTERINGAR
1 ICKE-NOTERADE F Ö RETAG

kkr

Design-Funktion SMG

161,000 20.000

16,100 20,000

34.101 25.000

Varg ö n Alloys
RFSU

59.500

20,950 7.000

15.000 7.000

S ö dertuna Konferensslott Connovas V ä nner

10.000 4.400

3,000 2.440

3.000 2.440

Connova Invest l ä mtvarm

—

2.000 2.000

2.000 1.990

Rekonstructa Nordic Broker House

1.000 75.000

1,510 750

1 700 1,515

Ljungberg & K ö gel
SEA

100 100

1.298 10

1,298 1.010

SweDrug

167

139

Summa marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

76.193 96.193

SAMMANFATTNING

- Noterade
v ä rdepapper

- Onoterade v ä rdepapper

Totalt marknadsv ä rde

1,546.753 76,193

1.622,946

- Noterade
v ä rdepapper

- Onoterade v ä rdepapper

Totalt anskaffningsv ä rde

1,448.691 96.193

1,544.884

Dold
reserv

78,062

117

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

REAL REDOVISNING

Belopp i
Mkr

1987

Totalt 1984-1986

266

205

- 244

322

- 63

- 58

Periodens resultat efter ö verf ö ring till

1-3 AP-fonderna (se resultatr ä kningen)

Minskning/ ö kning av dold reserv

i v ä rdepappersportf ö ljen
...................

Avs ä ttning f ö r
att bevara det

tillskjutna
kapitalets k ö pkraft ............. 5

"Realt" resultat efter överföring till

1-3 AP-fonderna.............................................................. -
41 469

1987-12-31

1986-12-31

1.671

1,298

322

1.749

1.620

1.200

1.093

121

1.321

1,151

Not

Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad p ä anskaffningsv ä rden

(se
balansr ä kningen) ........................

Till ä gg l ö r ö verv ä rden i v ä rdepappersportf ö ljen
..

Fondens kapital enligt redovisning

baserad p ä marknadsv ä rden ...........

Tillskjutet kapital ..............................

Erforderlig avsättning för att kompensera

för inflationen .............................. 5

Ö verskott
i f ö rh å llande till resultatkrav 428 469

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

REDOVISNINGS-
OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Samtliga
tillgångar tages upp till anskaffningsvärde, i vilket inräknas erlagt courtage
och värdepappersskatt, öm föriust har blivit definiriv i samband med ackord
tas fordran upp till nedskrivet värde. Befarade, men ej definitivt
konstaterade förluster har ej påverkat anskaffningsvärdena.

Vad gäller erhållna premier för köpoprioner ändrades
redovisningsprincipen vid halvårsskiftet. Fram till den 1 juli 1987 minskades
anskaffningsvärdet för de aktier, mot vilka optioner ställdes ut, med
options-premien. Från den 1 juli redovisas optionspremien som intäkt om
optionen förfallit före bokslutsdagen och annars som förutbetald intäkt. Vid
s.k. "covered calls" kan detta vid kursfall innebära att realiserad
vinst redovisas genom att dold reserv i värdepap»-persportföljen tas i anspråk.

För de noterade värdepapperen har marknadsvärden
beräknats efter lägsta betalkurs, eller om sådan saknas, köpkursen sista
börsdagen 1987

Den
traditionella redovisningen, baserad pä anskaffningsvärden, har kompletterats
med s.k, redovisning enligt reala principer. Från det traditionellt redovisade
resultatet har därvid dragits köpkraftsförlusten under året (motsvarande
förändringen av konsumentprisindex) på det kapital som vi lyft. Vidare har för
1987 avdragits respektive för tidigare år tillagts förändringen av den latenta
vinst som finns i vår värdepappersportfölj (d.v.s. förändringen i den s.k.
dolda reserven).

Resultatet, säsom det visas pä sid 10 visar att Mellansvenska
löntagarfonden för 1987 ej uppnått det avkastningskrav, som lagen om
löntagarfonder ställer pä löntagarfondernas förvaltning, medan däremot ett
större överskott kunde redovisas för perioden 1984-1986. Orsaken till
omsvängningen stär främst att finna i att börskurserna steg kraftigt under 1986
medan de föll under 1987

Värdepappersportföljen har i den s,k. reala redovisningen
upptagits till marknadsvärde. Till det rillskjut-na fondkapitalet härden
ackumulerade köpkraftsförlusten lagts.

NOT 1

Av ränteintäkterna utgör 11,7 Mkr räntor pä konvertibler
medan resterande belopp avser förvaltning av likvida medel.

____________ NÖT 2___________

Förvaltningskostnaderna utgörs av: i987 1986

0.8

0,7

0,9

0,4

0,8

0,5

1.9

1,8

0,2

0,3

0,5

0,2

0,1

0.7

1,2

Lön och ersättning till styrelse och verkställande
direktör , . Övriga löner och arvoden ...

Lonebikostnader.......

Konsultkostnader
.....

Revisionsarvoden
.....

Hyra ........................

Avskrivningar
............

Övriga
kostnader ....

Summa.......................... 6,0 5,2

NOT 3 Realisationsvinster har uppstått vid: 1987
i986

Försäljning av aktier ..... 200,0 171,2

Försäljning
av optioner . 4,1 0,8

Försäljning
av konvertibler 74,4 13,5

Summa ....................... 278,5 185,5

____________ NOT
4_______

Realisationsförl uster

har uppstått vid-. 1987

0,5 0,2
0,2

5,0

Försäljning av aktier ..... 5,1

Försäljning av optioner . 0.3

Försäljning av konvertibler 10,7

Förlust vid konkurser i

onoterade
företag.......... .... 12,0

Nedskrivning av konvertibel 0,9

Summa.......................... 29,0

5,9

____________ NOT 5___________

Fonden har lyft följande belopp: Mkr

1984 .................................... 308

1985 .................................... ... 243

1986 .................................... 542

1987 .................................... ... 107

Summa ................................... 1.200

Disponibelt, ej lyft belopp 1987-12-31 584

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

ÖVRIGA
NOTER

De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med inflationen
mätt enligt konsumentprisindex från och med den ridpunkt de lyfts. Av det
uppräknade värdet utgör avkastningskravet 3%.

Datum for lyftning

Belopp Mkr

Konsument-..
prisindex for m ä naden

Infl
justerat

kapital
den

31
december

1987
Mkr

Avkastningskrav
1987 Mkr

87-01-01

1.151X1

162.3

1.211

36,3

87-04-24

107

165,1

111

2,3

87-12-31

1.258

170.7

1.321

38,6

"I Nuvärde 870101 av belopp lyfta 1984-1986

Arets avsättning för att hålla det erhållna kapitalet
in-flationsskyddat uppgår därmed till 63 Mkr,

NOT 6

Det bokföringsmässiga resultatet ger inte en fullständig
bild av hur fondens kapital förvaltats under året.

Värdepappersportföljen kan nämligen ha ökat eller minskat
i värde antingen jämfört med värdet vid föregående årskifte eller med
anskaffningsvärdet för de värdepapper som köpts under året. Under 1987 minskade
vår portfölj av noterade vårdepapper pä detta sätt med 234 Mkr i värde (under
1986 ökade portföljens värde med 187 Mkr), Huruvida värdeförändring-

en vid årskiftena blir verklig vinst eller föriust beror
på hur de förändras fram rill dess värdepapperen säljs. Värdeförändringen
i.värdepappersportföljen är därför osäker medan det redovisade resultatet är
entydigt.

_____________ NOT 7___________

Vid våra investeringar i icke-noterade företag är totalbeloppet
det mest intressanta, medan valet mellan aktier eller konvertibler är en lämplighets-
eller förhandlingsfråga. Vi redovisar därför investeringarna per företag.

Vi beräkning av marknadsvärden för fondens tillgångar har
investeringarna i icke-noterade företag tagits upp till 76 Mkr innebärande att
20 Mkr har reserverats.

_____________ NOT 8___________

Redovisningen av optionspremier har ändrats under året (se
avsnittet "Redovisnings- och värderingsprinciper"). Korrigering av
jämförelsetalen har inte skett. Uppskattningsvis uppgick erhållna premier för
ej förfallna optioner till 8 Mkr den 31 december 1986.

Borlänge
den 25 januari 1988

Börje Andersson Ordförande

Sune
Ekbäge

vice
Ordförande

Kurt Belin Karl-Axel
Eriksson

Folke
Källberg Sune Lundgren

Ingemar Wallin

Sven Johansson Börje Sturk

/Lennart Läftman

Verkställande direktör

Vår
revisionsberättelse har avgivits den 28 januari 1988.

Rolf
Hammar

Aukt revisor

Lars lernberg Aukt revisor

Ingvar Gullnäs F d. landshövding

REVISIONSBERÄTTELSE
mUT"'

Undertecknade, som av regeringen förordnats att säsom
revisorer granska Fjärde Löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för perioden 87.01.01 -8712.31,

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som
lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga
granskningsät-gärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Boriänge den 28 januari 1988

Rolf Hammar Lars lernberg Ingvar Gullnäs

Aukt revisor Aukt. revisor F.d. landshövding

121

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

FLERÅRSÖVERSIKT

Disponerat kapital .

Investeringar i onoterade

f ö retag, marknadsv ä rde .

Dito, anskaffningsv ä rde ,

Investeringar i noterade

f ö retag, marknadsv ä rde .

Dito, anskaffningsv ä rde*

Differens ('dold reserv"! .

Redovisat resultat**

Aff ä rsv ä ridens generalindex

Konsumentprisindex ..

Belopp i
Mkr

7-12-31

86-12-31

85-12-31

84-12-31

1.200

1.093

551

308

103

1.547

1,226

753

254

1.449

894

608

266

322

145

- 12

304

212

667,5

724,5

479.7

382,3

170,7

162,3

157,1

148,8

Inkl.
courtage och oms ä ttningsskatt F ö re ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna

122

s. 1984 Kontrollera mot PDF

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

Mkr

2.200

2.100
2.000

/ \

i \

1.900

/ \

1.800

/ \

1,700

/ Fondens eget kapital
/ (marknadsv ä rde)

1 600

1,500

1.400

ff Infl.
justerat kapital

1,300

1,200

1.100
1.000

/
Erh å llet kapital

900

800

700

600 500 400

300

---------- \------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------- 1----------

1984 12-31

1985 04-30

1985 08-31

1985 12-31

1986 04-30

1986 08-31

1986 12-31

1987 04-30

1987 08-31

1987 12-31

s. 1985 Kontrollera mot PDF

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987
1987 1987 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31
12-31

124

Skr. 1987/88:174

Bilaga 6

KORTFATTADE
UPPGIFltR OM DE ONOTERADE FÖRETAG 1 VILKA FONDEN AR DELÄGARE

Företag

Engagemang
Mkr

övriga
delägare

Verksamhet

Styrelse-representant

Design-Funktion

34,1

DeslgnFunktion Norge A/S K/S Isku Oy

Produktion av kontors-och laboratoriemöbler i
Åtvidaberg, Osby, Alvesta, Sölvesborg och Ruda.

SMG

Swedish
Machine

Group

25,0

Kalmar Industri AB

Munksjö-gruppen

Sydfonden

Produktion av avancerade verktygsmaskiner för
verkstadsindustrin.

Lennart Låftman

Vargön
Alloys

15,0

Ingemar Widell Gunnar Löfqvist Ronny Andersson Bo Flink

Framställning av ferrokrom och ferrokisel.

RFSU Försäljningsorganisation

7,0

RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning

Tillverkning av handikapputrustning. Distribution av
preventivmedel

Connova Invest Connovas Vänner

4,4

Sam Sjöberg Per Olof Ekholtz

Äger och rekonstruerar företag. Bedriver
konsultverksamhet inom management och finansiering.

Max Gray, adjungerad

Södertuna Konferensslott

3,0

S Carstensen Utvecklings AB Ame Farestveit, Norge
Trygg-Hansa m.fl.

Bedriver hotell och konferensservice i 1600-tals slott
söder om Gnesta.

Lennart Myren

lämtvarm

2,0

Leif Mattsson Kent Mattsson

Produktion av värmeutrustning.

Erik Frostberg

Rekonstructa

1,7

lan Lundberg Bert Sjölin

Konsultationer, management och bolagsrekonstruktioner.

Nordic
Broker House

1,5

Beijer Capital Pronator m.fl.

Penning- och kapital-marknadsmäkleri.

Ljungberg
& Kögel

1,3

Ame Kögel Rekonstructa

Produktion av

medicintekniska

artiklar.

Erik Frostberg

Swedish-Asian Security Export

1,0

Carl Persson

Konsultativ verksamhet inom bevakning och säkerhet.

SweDrug
Consulting

0,1

Staffan Sjölin

Säljer medicinska konsulttjänster till U-länder.

125

Nordfonden

(femte
löntagarfondstyrelsen)

årsredovisning 1987

127

Skr. 1987/88:174 Bilaga 7

TRE
Å R I SIFFROR

Mkr

Portt ö lioms ä ttning

1 M) -

2:.s()-

2.379

: 000 -

■ Hh

1 7'M
-

■ Il

1 soo -

1.251)-

■

• 5;

S*!

1 0011 — 730 — 500
— 250 -

',r.
■■-'■■■!■.

i-.C,,-=

■■C;
t*"*"'

1985 1986 1987 Q - k(jp ■ -
försäljning

Mkr

Värdepappersportföij, marknadsvärde

1985

J986

1987

Mkr

Tillskott
av grtindkapital tmder året

243

542

691

Tillskott
av grundkapital, ackumulerat

551

1.093

1.784

Grundkapitalets
nuvärde vid årets slut

581

1.151

1.919

(uppindexerat
med konsumentprisindex)

Portföljomsättning

2.251

2.379

1.935

— därf.v
köp

1.182

1,441

1,356

— därav
försäljning

1.069

938

579

Värdepappersportfölj,
anskatfnings-

värden

539

1,158

2.082

Värdepappersportfölj,
marknadsvärden

635

1.335

2,052

Dold
reserv

+ 96

+ 177

- 30

Aktieutdelning

Realisationsvinster,
netto

147

Rörelseresultat

110

182

Överföring
till 1 —3 AP-fonderna

Överföring
till 1—3 AP-fonderna,

ackumulerat

Uoråfonåens
meåelsram,

Startår

totalt
rekvirerat belopp

1984

39S5
39cS6

39S7

t om
1987,1.784 Mkr.

Mkr

Mkr Mkr

Mkr

Årsmedelram
20.000 basbelopp Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan Ackumulerad summa att
erhålla Årets likviditetsram (rekvirerat belopp) Ackumulerad likvid
eftersläpning, 31 dec

400

436

466

482

285

209

400

528

751

691

308

243

542

691

285

209

1985
1986 1987

Mkr Rörelseresultat

200-175-1.50-125-100-75-

110

182

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

Skr.
1987/88:174 Bilaga 7

Femte l ö ntagariondstyrelsen arbetar under namnet Nordfonden.
Fondstyrelsens kansli ligger i H ä rn ö sand och ett operativt kontor finns i Stockholm. F ö rutom verkst ä llande
direkt ö ren fmns tre heltids- och en
Halvtidsanstalld,

RESULIAT

Verksamheten gav f ö r
aret ett bokf ö ringsm ä ssigt ö verskott
av 182 Mkr

Fr å n bruttoresuitatet avg å r ö verf ö ring till 1 — 3
AP-fondstyrelserna med 48 Mkr.

Det reala resultatet f ö re
ö verf ö ring till 1 — 3 AP-fondstyrelserna visar underskott
med 102 Mkr. Efter ö verf ö ring uppg å r det till 150 Mkr.

Omplaceringar under å ret
har medf ö rt realisationsvinster (netto) med
147 Mkr. Aktieutdelningarna uppgick till 32 Mkr och r ä ntenettot till 9 Mkr

Fondstyrelsens ackumulerade ö verskott i f ö rh å llande till resultatkrav f ö r
hela verksamhetsperioden 1984 — 1987 uppg å r till 114 Mkr

MEDEL

Under å ret har fr å n riksf ö rs ä kringsverket rekvirerats och lyfts 691 Mkr. Vilket
inkluderar 209 Mkr i ackumulerad eftersl ä pning
fr å n tidigare å r.

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och med 1987
lyft 1.784 Mkr, vilket f ö r Nordfonden ä r lika med det disponibla beloppet hos nksf ö rs ä knngsverket.
Vilket framg å r av bild sidan 2.

IIKVIDITEI

Vid å rets utg å ng tanns likvida medel till ett belopp av 34 Mkr.
Fordringar hos fondkommission ä rer f ö r oregierade aktielikvider uppgick till 4 Mkr. Mot
detta belopp stod oreglerade betalningar med 8 Mkr. Fondstyrelsen har icke n å gra l å n.

R ä ntor fr å n likviditetsf ö rvaltningen
har under å ret uppg å tt till 9 Mkr. Den genomsnittliga likviditeten m å nadsvis ber ä knad
har uppg å tt till 94 Mkr. Detta ger en å rlig avkastning p å
9,5 7o.

V Ä ROEPAPPERSPORIF Ö U

Marknadsv ä rdet uppgick
till 2.052 Mkr. Anskathiingsv ä rdet
inklusive courtage och oms ä ttningsskatt utgjorde 2 082 Mkr,
vilket innebar att portl6l|ens anskaffningsv ä rde ö verstiger marknadsv ä rdet med 30 Mkr.

Portfoi|omsattning under å ret uppgick till totalt 1.935 Mkr, f ö rdelat p å k ö p 1.356 Mkroch f ö rs ä ljning579 Mkr.

Nordfonden har under å ret
utf ä rdat k ö poptioner i ( » betydlig
omfattning, endast f ö r 622 Tkr.

Stora"k ö phar
under å ret skett av aktien MoDo, Volvo,
Skandia, ABV och Kl ö vern

Stora f ö rs ä tjningarhar under å ret skett i Fermenta, Asea, Holding Finans, Electrolux och Nisses.

De tio st ö rsta
posterna", r ä knat efter marknadsv ä rdet per den 31 december 1987, svarar tor 53,4% av
aktieportf ö ljens v ä rde och best å r
av aktier i Volvo, Marieberg, MoDo, Siab, Korsn ä s, Astra, Stora, ABV, Kl ö vern
och Euroc.

1 nyemissioner har Nord fonden under aret tillskjutit 32
Mkr

INFLYIANDE OCH R Ö STR Ä IT

Ett Viktigt m å l,
som Nordfondens styrelse vill medverka till att uppn å , ar att de lokala lackliga organisationerna f å r det inflytande, som v å rt aktieinnehav ber ä ttigar till och m ö jligheter att ut ö va det p å
samma s ä tt som andra st ö rre aktie ä gare.

Nord fonden h ä runder
1987 fortsatt att ta initiativ till informationstr ä ffar med f.ickliga representanter. Detta fortsatta
arbete kommer att prioriteras ä ven under
1988.

Under 1987 har Nordfonden med egna representanter n ä rvarit och ut ö vat
r ö str ä tt vid 33 st bolagsst ä mmor. De
fackliga organisationerna har beretts tillf ä lle,
och genom fullmakt utnvttjat 50% av Nordfondens r ö str ä tt vid 33 st bolagsst ä mmor.

STYRELSE

Styrelsen best å r
av nio ordinarie ledam ö ter och f\Ta suppleanter. Under
1987 har å tta styrelsesammantr ä den avh å llits
och arbetsutskottet har sammantr ä tt tern g å nger

9 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 174

129

RESULTATR Ä KNINGAR (TKR)

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 7

Bokföringsmässigt
resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader (Notl) Avskrivningar (Not 2) Realisationsvinster
Realisationsförluster (Not 3} Nedskrivning av aktier

Rörelseresultat

Nettoresultat tore överföring till 1—3 AP-fonderna
Överföring till 1 — 3 AP-fonderna (Not 5)

Bokföringsmässigt iwttoreiultat

1987

31.861 8.752

- 5.096

165 186.609

- 39.870

182.091

- 47,911

134.180

1986

15,351 10.530

-
2.150

-
3.525

68 128.449

- 36.550

- 2.000

n0.()37

110,0.37

- 26.175

83,862

Reall
resultat

Nettoresultat före överföring till 1 — 3 AP-fonderna

Okning/minskning av ej realiserade vinster/förluster

182.091 -206.432

110.037 80.615

Nominellt
resultat inkl ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster
Överföring till 1—3 AP-fonderna

Uiuierskott/överskott i förhållande till resultatkrav

24.341 77.314

-101.655 - 47.911

-H 9,566

190.652 -
26.886

163,766 - 26.175

137593

BALANSR Ä KNINGAR (TKR)

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 7

Tillgångar

Likvida
medel

Fordringar
hos fondkommissionärer

Fönitbetalda
kostnader och upplupna intäkter

Aktier
(Not 4)

Övriga
värdepapper (Not 4)

Inventarier

Bostadsr ä tt

Sunmia tillgångar

1987-12-33

Bokförda

Marknads-

värden

33.583

33,583

4.342

2.080.784

2.051.065

1.021

1.000

588

2,300

2.300

2,322.690

2,092,950

3986-32-33

Bokf ö rda Marknads

v ä rden v ä rden

120.421 120,421

4.431 4.431

68 68

1.153,915 1.330,628

4.521 4,.500

203 203

3.460,253

3,283,559

Skuhler
och foinikapital

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Skulder
till fondkommissionärer

Upplupna
kostnader och forutbetalda intäkter

Övriga
skulder

Skuld till
1—3 AP-fonderna (Not 5)

Suriuna skulder

420

8,347

19,084

19.084

942

955

2.338

2,3.38

47.911

26.175

59.958

46.287

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ackumulerat
överskott från föregående år

Ackumulerat
överskott i förhållande

till
resultatkrav

Årets
nettoresultat

Årets
underskott/överskott i förhällande

till
resultatkrav

Summa fondkapital

Summa skulder och fondkapital

1.784.000

1.919.192

144,552

263.366

134,180

-149,.566

2.062.732 2.032.992

2.122.690 2.092.950

1,092.720 60.690

83,862

3.237.272 1.283.559

1.150.598

125,775

137 591 1.413.964

1.460.251

BOKSLUTSKOMMENTARER skr. 1987/88:174

Bilaga
7

Vid beräkning av realisationsvinster och
realisationsförluster vid försäljning av aktier har Nordfonden använt sig av
genomsnittsmetoden.

Nordfonden har i resultatrakningen en redovisning av det
reala resultatet. Allt förlängt gående slutsatser bör ej dras utifrån den reala
redovisningen, utan denna bör ses i ett längre tidsperspektiv.

Notl. FörvaUningskostnader (Thj 19S7 1986

I förvaltningskostnader ingår löner och arvoden

till styrelse, VD och övriga anställda med 1.110 1.055

hlotl. Avskrivningar (Tkr)

Restvärdet på maskiner och inventarier har

beräknats på sätt som motsvarar 20% avskrivning

per år. 165 68

Not 3. Reaiisatiou!iförhister (Tkr)

Av realisationsförlusten 39.870 hänföres 37.986

till Fermenta.

132

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Not
4, Värdepappersinnehav per den 31 december 1987

Antal

Anskaffningsvärde kr

Marknadsvärde kr

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital Röster

Noterade aktier

Verkstäder {19,7%) Alfa Laval B fr Atlas Copco A fr Saab A
bu Saab A fr Saab B fr Sandvik A bu Sandvik B fr SKF Abu SKF B fr Volvo A bu
Volvo B bu Volvo B fr

Skogtl8,6%]

Korsn ä s A

Korsnäs B bu

MoDo A bu

MoDo ser
Al bu

MoDo B fr

MoDo Cbu

SCA A bu

SCA A bu
Teckn.bevis

SCA B fr

SCA B bu
Teckn.bevis

Stora A bu

Handel 12.8%] Catena NK stam bu NK stam fr

200.000

211.400

100.200

142.500

50.000

330.000

100,000

32.100

75,000

272.000

289,400

50,000

75,000

3.000

95.700

90.000

385.700

48,300

2415

125.100

6.255

325.000

352,000 209 609 139,891

59,446,728 .35.1.55,973 44.425406 21.687.191 32.172.563
8.871.065 51.626.383 31.488.608 11.036,246 26.474,602 86.699,047 97.392.997

42.070,289

62.109.939

59.5.418

26.664,2.50

35.733.799

104,492.476

17.547.479

483.000

29,362,041

1,251,000

116,556,299

30.977.867 9.789.618 5,624.025

50.200,000

251

1,4

31,000.000

155

0,9

31,710.000

150

15.130.200

151

21,517.500

151

0,7

7.000.000

140

46.200,000

140

0,7

23.000.000

230

7.158.300

223

0,5

23,750.000

290

70.448.000

259

79.295.600

274

0,8

44,750.000

895

67.500.000

900

2,3

780.000

260

22.489500

235

22.950.000

255

92..568,000

240

4,9

11,9.30,100

247

555.450

230

30.399,300

243

1.469.925

235

0,3

86,450,000

266

0,7

31,680.000

1,7

14,882.239

10,072.152

1,8

0,0 0,9

0,6

0,8

0,4

1,3

1,4

0,3 0,7

1,7

2,1

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Forts.
Not 4.

Röster

Antal

Anskaffningsvärde kr

Marknadsvärde kr

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital

Fastighets-
oeh In/ggbolag 123,2 %]

ABV Abu 121,300

ABV Bbu 94.900

ABV B fr 39,800

BCB 430,200

Klövern A 15.000

Klövern B 385,500

Lundbergs 340.000

Nisses Bbu 65.000

Regnbågen B 113.000

SiabA 282,000

SiabB 240,000

Skånska Bbu 170,000

Övriga 124.0%!

Astra Abu 111.600

Astra A fr 247.200

Astra B fr 147.500

Euroc A 161.700

Euroc B 108.850

Fagerhult Bbu 155,550

Fjällräven B bu 60.000

CullspångB 79.300

Marieberg Abu 1,055.000

Marieberg A fr 10.000

Orrefors B 450.000

Procordia A bii 32,000

Procordia B fr 8-000

Skandia 520.000

Sydkraft C 30,000

Banker (6,5%l

Handelsbanken 650,000

PK Banken 127.000

SE Banken 370.000

37.172.232 27.040.224 11.137.654 42.021.017 2.737.118
70.343.920 30.053.734 14,716,024 44,301,621 57,133,751 33,034,044 31.522.310

21.906.363 61.774.602 35.084.202 31.811.053 23.532.471
28.147.341

7.206.937 20.809.420 91.362.759

1.267.000 29.083.904

4.824,028

1.206.007 80.493,395

9423.750

70.734.136 27,052.427 47.986.440

36.390.000

300

27.521.000

290

11.542,000

290

3,7

45,171.000

105

2,2

2,775,000

185

71,317.500

185

4,6

44.200.000

130

0,7

24.050.000

370

1,6

45.200.000

400

4,0

66.270.000

235

56.400.000

235

6,3

46.070.000

271

0,3

19.530.000

175

45.732,000

185

26,697.500

181

0,7

43,659.000

270

27,756,750

255

2,3

33,443.250

215

9,6

4,680.000

6,0

21.807.500

275

0,8

149.810.000

142

1.400,000

140

4,3

24.300.000

18,0

7.744.000

242

1.936.000

242

0,1

70.200.000

135

0,9

14.550.000

485

0,2

58.175.000

89,5

0,5

29464,000

232

0,4

45,140,000

122

0,3

3,9

2,2

1,3 0,2 0,5 0,7

4,7 0,2

0,6

1,8 3,7 1,9 0,5

1,5 2,8

0,1 0,9 0,0

0,6 0,4 0,3

Skr.

1987/88:
174

Bilag

Forts.
Not 4

Antal

Anskaffnings-

Marknads-

Kurs

Fondens

andel

värde kr

i %
av

Kapita,

Röster

Investmentbolag
(3,9 %)

Export
Invest Bbu

100,000

7.711.950

10,000.000

100

1,0

0,2

Bahco B

330,000

49.245.596

55,440.000

168

3,1

2,1

Sila

150.000

14.332,650

15,000.000

100

0,9

Onoteradeahier
ll,2%t

1)
Balticgruppen A

181.500

9.801,000

9.801.000

1)
Balticgruppen B

181.500

9.801,000

9,801.000

24,7

15,3

1) Diös
Norra Bygg

77.000

5.037.55S

5.003.000

13,0

1)
Malmfältens Finans B

2.000

200.000

1,5

0,5

2.080.783 947 2.051,064.766

Övriga värdepapper (0,1 %)

1,2) Ciab förlagslån
1,021.020 1.000.000

3| Optionsbevis Grafotronie
80 O O

3) Optionsbevis Microbike
44 O O

3) Optionsbevis nr 11 Somedic AB 104 _____ _____ O _______ _______ O

1.021,020 1,000.000

Summa '2.081.804.967 2.052.064.766

Under 1987 har courtage erlagts med kr 5.717,809

Under 1987 har omsättningsskatt erlagts med kr 18.840,598
* Inklusive courtage och omsättningsskatt

1) Onoterade 1987-12-31.

2) Chalmers Inovation AB föriagsbevis
med optionsratt.

3) Optionsbevis från Chalmers
Inovation AB.

135

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Not 5. Överföring till 1 —3 Fondstyrelserna ITkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en
avkastning på 37o av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräkna

enligt konsumcntprisindex's förändringar.

IKekv.

Belopp

Index

Beräknat

mgängl

Beräknal

datum

nuvärde 87-12-31

antal dagar

3% per 87-12-31

1/1-87

(1.092,720 grundvärde)

1/1 -87

1,150.598 nuvärde

170,7/162,3

1.210,149

360

.36.304

22/1

15,000

170,7/164,4

15.575

338

4.39

18/2

95.000

170,7/164,4

98.641

312

2,565

23/2

19.000

170,7/164,4

19,728

.307

505

2.3/3

119,370

170,7/164,7

12.3.719

277

2.856

24/4

14.000

170,7/165,1

14.475

246

297

21/5

15.000

170,7/165,2

15499

219

283

24/6

14,000

170,7/164,9

14492

186

225

23/7

17,000

170,7/166,9

17,.387

157

227

.3/8

100.000

170,7/167,8

101,728

147

1.246

19/8

50,000

170,7/167,8

50,864

131

555

28/8

232,910

170,7/167,8

236.935

122

2,409

1.784.000

1.919.192

47.911

136

REVISIONSBER Ä TTELSE

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 7

FEMIE LONTAGAIiFONDSlYRElSEN, NORDFONDEN

Undertecknade, som av regeringen f ö rordnats att s å som
revisorer granska Femte L ö ntagarfondstyrelsens, Nordfonden, f ö r\'altning, f å r
h ä rmed avge revisionsl>er ä t-telsef ö r å rl987.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen,
r ä kenskaperna, protokoll och andra
handlingar, som l ä mnar upplysning om l ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de under l ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning st å ende tillg å ngarna samt vidtagit de ö vriga gransknings å tg ä rder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anm ä rkning betr ä ffande
f ö rvaltningsber ä ttelsen, resultat- och balansr ä kningarna, bokf ö ringen
eller inventeringen eller el|est betr ä ffande
l ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning.

H ä rn ö sand den 25
februari 1988.

lan Johanson

Auktoriserad revisor

Å ke
Ahlman

Auktoriserad revisor

Gunnar
Sundman

Auktonserjd revisor

STYRELSENS ORDF Ö RANDE OM Å RET 1987

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 7

I å rets hnansplan framh å lls att Sveriges ekonomi i m å nga
avseenden f ö rb ä ttrats. Det kan man h å lla med om.
De stora obalanserna har minskat. Budgetunderskottet har pressats ned. Arbetsl ö sheten ä r
l å g, inflationen har halverats,
investeringarna ö kat och soliditeten i industrin f ö rst ä rkts. Vi kan
med fog h ä vda att n ä ringslivet starkt f ö rnyats och att v å r industri å ter har stor internationell slagkraft.

Nordfonden
kan se tillbaka p å ett h ä ndelserikt 'b ö rsar'.
Den helt dominerande h ä ndelsen mtraffade i oktober d å kurserna rasade med ö ver 40%. Den st ö rsta finansiella krisen sedan 1929
var ett faktum. B ö rsen h ä mtade sig emellertid f ö rv å nansv ä rt snabbt, men det v ä ldiga
kursfallet bidrog ä nd å till en s ä nkning av generalindex med 8%
under å ret.

Att
Nordfonden mot denna bakgrund kunnat notera ett bokf ö ringsm ä ssigt
ö verskott p å 182 Mkroch en avkastning p å sin aktieportf ö lj
klart b ä ttre an generalindex f ö r b ö rsens
aktier, ä r mycket tillfredsst ä llande. Detta goda resultat har sin fr ä msta grund i den ekonomiska utveckling som vi
inledningsvis pekat p å . Men resultatet visar ocks å att v å r
verkst ä llande ledning agerat skickligt,
att den under å ret lorst ä rkta organisationen fungerat bra och att v å r placeringsstrategi vant framsynt och riktig.

V å ra ö kade anstr ä ngningar f ö r
sm å f ö retagsamheten i Norrland har dock inte givit de resultat vi hoppats p å . Detta beror framf ö rallt p å den rikliga tillg å ngen p å likvida
medel som funnits att tillg å inom det
ordinarie bankv ä sendet. S ä kert har ocks å
den h ä ftiga turbulensen kring Handelsbankens
optionsavtal med en av l ö ntagarfonderna spelat en viss
roll. M å nga sm å f ö retagare
blev helt enkelt skr ä mda av den h ä tska debatten, Under det senaste halv å ret har vi emellertid p å nyrtb ö riat sk ö nja en f ö rb ä ttring i atmosf ä ren.
Och vi forts ä tter of ö rtrutet arbetet att n å b ä ttre kontakt med de sm å - och medelstora f ö retagen. Vi ser det som en viktig uppgift. Den informationsbroschyr vi
sant ut till 2.200 sm å f ö retagare ä r bland annat ett led i detta
arbete.

V å ra utsikter till fortsatta framg å ngar i fondens verksamhet under det kommande å ret har givetvis ett direkt samband med v ä rldsekonomins och i synnerhet med den svenska
ekonomins utveckling. Mycket talar f Ö r
att den internationella h ö gkonjunkturen h å ller i sig och att Sverige med sitt stora
utlandsberoende kommer att ha nytta av detta. Problem finns emellertid, men de
ligger mest p å det inhemska planet. Alltf ö r h ö ga l ö neh ö jningar,
arbetsmarknadskonflikter och h ö gre
inflation ä n omv ä rlden, kan spoliera v å ra chanser
och skapa ett s ä mre l ä ge. Å t detta kan vi 1 Nordfonden inte g ö ra mycket. Vi kan bara hoppas p å en fortsatt utbyggnad av fr ä mst v å r industri
och en stabil ekonomisk utveckling.

Under s å dana f ö ruts ä ttningar b ö r vi i Nord fonden kunna r ä kna med goda resultat ä ven under 1988 Vi harvunnit ö kad
erfarenhet, vi har skickliga medarbetare och en organisation som st ä ndigt f ö rb ä ttras. V å r
verksamhet l ö per i smidiga och effektiva
former. Detta ger oss ö kad trygghet och tillf ö rsikt inf ö r
det kommande å ret.

138

VERKST Ä LLANDE DIREKT Ö REN
OM Å RET 1987

Skr. 1987/88:
174 Bilaga 7

Om 1986
var ett turbulent å r f ö r Nordfonden kan mans ä gaatt detta
epitet passar ä n b ä ttre f ö r aktiemarknaden som helhet under
1987. Å ret inleddes med en ov ä ntad kursnedg ä ngmed
cirka 10% p å en m å nad bla f ö rorsakad ä ven h ö jning i r ä nteniv å n.
D ä refter f ö ljde en s ä llan
sk å dad haussemarknad som fram till
mitten av oktober f ö rde upp kurserna till en niv å 37% h ö gre
ä n vid å rsskiftet. Den 19 oktober drabbades v ä rldens b ö rser
av den st ö rsta finansiella krisen sedan 1929.
Kurserna rasade mer ä n 40% p å kort tid s å
att å ret avslutades med en
generalindexnotering 8% under den vid å rets
b ö rjan.

Det k ä nns tillfredsst ä llande
att kunna konstatera att Nordfonden —
trots denna extremt oroliga omv ä rldsutveckling
— haft ett å r som pr ä glats
av arbetsro och en under r å dande torh å ilanden stabil utveckling.

1 fjol å rets å rsber ä ttelse p å pekades
att portf ö ljens inneh å ll, efter stora omstruktureringar, vid ing å ngen till 1987 ganska v ä l speglade den nya placeringspolitik som utarbetats
under å ret. Det ä r mycket gl ä djande
att denna politik varit framg å ngsrik under
det sv å ra b ö rs å ret 1987. V ä rdet p å
portf ö ljen har f ö rvisso varierat i takt med kurserna, men har under n ä stan hela å ret
legat p å en niv å v ä l ö ver index.

Som framg å r av
diagrammet h ä rintill ö kade b ö rsportf ö ljen (exkl likviditet och onoterade f ö retag) under å ret
i v ä rde med 2,9%, att j ä mf ö ra med en
minskning f ö r generalindex, korrigerat f ö r utdelningar, med 5,5%.

Denna f ö r Nordfonden positiva avvikelse p å drygt 8% gentemot index f ö rklaras av placeringspolitiken som bla inneburit en Ö verrepresentation av aktier inom skogssektorn samt
fastighets- och byggbolag. Urvalet av branscher och aktier ä r enligt v å r
mening viktigare ä n graden av likviditet f ö r en l å ngsiktigt
god v ä rdeutveckling av portf ö ljen. Vi har d ä rf ö r i å rets
redovisning valt att lite n ä rmare kom
mentera portf ö ljens branschsammans ä ttning p å
sidorna 6 och 7.

En av l ö ntagarfondernas huvuduppgifter ä r att bidra till en b ä ttre f ö rs ö rjning av riskkapital till mindre och medelstora f ö retag. Under b ö rjan
av 1987 f ö rst ä rkte d ä rf ö r Nordfonden de personella resurserna f ö ratt kunna f ö ra en aktivare politik inom omr å det onoterade f ö retag.
Som en f ö ljd h ä rav kunde fonden under 1987 genomf ö ra
ett antal aff ä rer av betydelse f ö r f ö retag inom
regionen.

Balticgruppen
AB i Ume å , en f ö retagsgrupp med tv å huvudverksamhetsomr å den,
utveckling och tillverkning av hanterings- och transportutrustning samt framst ä llning av mekanisk massa, har genom en riktad
emission till Nordfonden tillf ö rts 20 Mkr,
motsvarande 25%avaktiekapitalet. H ä rut ö ver har fonden option att teckna aktier f ö r ytterligare 10 Mkr.

Nordfondfn
har ocks å deltagit vid omstruktureringen av
Di ö skoncernen genom att teckna aktier
f ö r 5 Mkr vid bildandet av Di ö s Norra Bygg AB. Fonden blir h ä rmed n ä st
st ö rsta ä gare i bolaget med 13% av aktiekapitalet.

r A pr Mi

" Avkastiiiiif; for (oiuien BtTakiiEiiiLeii
iniielattarbors-pnrtl()l)ens(e\kl likviditet och onoterjde loretig)
v.irdeokiinij;, vinster och torluster p.i s å lda
aktier samt aktieutdeininjjar

= Altarsvarideiis generalindex korn>;erad for indelning

s. 140 Kontrollera mot PDF

Lika intressant som nysatsningarna ä r kanske att fonden avslutat sitt engagemang i Tr ä trappor AB i jslorsjd p ä ett f ö r
h ä da parter framg å ngsrikt s ä tt.
Efter att under ett par å r ha st ö ttat f ö retaget
med riskkapital, under en rekonstruktionsperiod, kan fonden nu a\'\'eckla sitt
innehav med en god realisationsvinst. Tr ä trappor
blir p å nytt ett lokalt ä gt foretag med f ö rb ä ttrad ekonomisk stabilitet.

F ö r att ytterligare f ö rb ä ttra kontakten med de mindre tich
medelstora f ö retagen haren informationsbroschyr
om fondens verksamhet uts ä nts till 2.200 f ö retagare i Norrland. 1 samma syfte har Nordfonden
ocks å å tagit sig att bli en av huvudsponsorerna av kampanjen f ö r OS i Ö stersund.

40- 35 — 30-2.5-

■ Nordfondens bransch-f ö rdelning 87-12-.M

CD - B ö rsens
branschfordelning enligt Aff ä rsv ä rlden 87-12-31

tuJW

Verkstad Skug Handel Fastighet,
Ovnga inv. Banker

Bygg

Vid utg å ngen av 1987
hade Nordfondens portf ö lj fortfarande en egen
'profil" j ä mf ö rt med branschsammans ä ttningen i
generalindex. Vi bed ö mer att skogsbolagen st å r inf ö r en period
av fortsatt god l ö nsamhet. V å r uppfattningaratt aktiemarknaden under h ö sten ö verreagerat
p ä faran f ö r en snabb konjunkturf ö rs ä mring f ö r skogsprodukter, f ö ranledd av en l ä gre tillv ä xt i v ä rldsekonomin.
Vi tror ocks å att byggsektorn g å r mot en period av god syssels ä ttning vilket f ö rklarar
den h ö ga andelen fastighets- och
byggbolag

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 7

Kurt Norberg

Veikstallaiulediiekte

140

s. 141 Kontrollera mot PDF

PORTFÖLJEN Skr. 1987/88: 174

Bilaga
7

Det säkraste sättet att uppnå det avkastningskrav som
fastställts av riksdagen är enligt Nordfondens mening att komponera en
aktieportfölj som långsiktigt överträffar värdeutvecklingen för börsen som
helhet, dvs generalindex. Avgörande för framgång i detta avseende är urvalet av
branscher och enskilda företags aktier I portföljen snarare än graden av
likviditet.

VERKSI Ä DER

Verkstäderna är jämte skog den viktigaste branschen inom
svensk exportindustri. Branschen har som helhet utvecklats klart sämre än
generalindex under de senaste två åren. Här har Nordfonden dock valt att
upprätthålla ungelär samma andel som index fast fördelad på färre företag.
Volvo och Saab stär för mer än hälften av verkstadsinnehaven i vår portfölj.
Detta har sin grund i att de båda bilföretagen, enligt vår bedömning, skal!
kunna upprätthålla mycket goda resultat under de närmaste åren. Bl a beror
detta pä en genom valutakurserna stärkt konkurrenskraft gentemot
huvudkonkurrenterna i Västtyskland och lapan. För Volvo, som är portföljens
största enskilda innehav, tror vi att framgångar framförallt inom lastvagnar
och livsmedelsgruppen skall kunna uppväga de resultatförsämringar, som kan
förutses på personvagnssidan beroende av den lägre dollarktirsen.

SKOG

Nordfonden har under hela 1987 varit överrepresenterad
inom skogsindustrin. Vid årets ingång utgjorde branschens vikt i vär portfölj
16,8% att jämföra med 9,7% 1 generalindex. Vid årets slut var motsvarande
siffror 18,6% respektive 9,4%. Bakgrunden till denna tro på den svenska
skogsindustrin ligger i den klart förbättrade balansen i efterfrågan och utbud
på skogsprodukter, som vi bedömer ännu inte diskonterats i kurssättningen av
skogsaktier. Efterfrågan på papper och massa fortsätter att växa, minst i takt
med BNP. På massa är inga mer betydande kapacitctstillskott att vänta förrän
in pä 1990-talet och även för tidningspapper är marknaden balanserad.
Samtidigt är världslagren ovanligt låga.

Det förefaller alltså som om skogsbolagen kommer att
fortsätta att utvecklas väl trots en föiAäntad avmattning i konjunkturen.

HANDEL

Handelsgruppen är en av de minsta branscherna på börsen
och väger bara 2,9% i index. Nordfondens portfölj har ungefär samma andel med
tyngdpunkt på de fastighetsagande bolagen Catena och NK, där den relativa
andelen realtillgångar är betydande. För branschen som helhet gor annars en hög
värdering av det egna kapitalet att kurserna ar känsliga även för temporära
resultatnedgångar.

FASTIGHET OCH BYGG

Fastighets- och byggbranschen utvecklades bäst av alla under
fjolåret och ar också överrepresenterad i portföljen. Tyngdpunkten av innehavet
ligger för vår del på bolag med mer omfattande inslag av entreprenadverksamhet
som ABV, SIAB, Lundbergs och Skånska.

141

s. 142 Kontrollera mot PDF

Aktiviteten p å byggmarknaden i Sverige ä r h ö g och bolag med utlandsverk- Skr.
1987/88: 174

samhet
kommer sannolikt att gynnas av de stimulanser som kan f ö rv ä ntas i 11
"1 7

flera v ä stekonomier. Bilaga
/

BANKER

Banker som st å r
f ö r ca 8% i index har under å ret varit n å got
underrepresenterade i portf ö ljen. Efter
de f ö rluster som tagits p å m å nga h å ll inom banksektorn, ett resultat av turbultnsen p å aktie- och optionsmarknaden, kan man nu g ö ra bed ö mningen
att utvecklingen blir stabilare. Nordfonden har koncentrerat sitt innehav p å de tre storbankerna med n å gon ö vervikt for
den kostnadseffektiva Handelsbanken. Under f ö rsta
delen av 1988 har ocks å bankernas vikt i portf ö ljen ut ö kats
n å got.

INVESTMENTBOLAG

Investmentbolagen utg ö r
en mycket liten del av Nordfondens portf ö lj
j ä mt ö rt med b ö rsen som helhet. Orsaken ä r fr ä mst att
fonden l ä ttare kan p å verka urvalet av branscher och enskilda aktien portf ö ljen genom ettdirekt ä gande.

Ö VRIGA

Ovnga gruppen, som p å
b ö rsen representerar ca 36% av b ö rsv ä rdet, utg ö r'bara' 24%) av Nordfondens portf ö lj. Gmppen ä r
som namnet antyder mycket heterogen och h ä r
ä r det snarast v å r tro till enskilda f ö retag som styr urvalet.

St ö rstainnehavet ä r Marieberg, som under ett flertal å r h ä ften mycket
god utveckling. Kombinationen av en kassagenererande tidningsr ö relse, vars ö verskottsmedel
placeras i fastigheter och aktier, har visat sig ge en mycket god utvecklingtill
m å ttlig risk.

Astra ä r trots en h ö g v ä rdering av
det egna kapitalet nummer tv å i storlek
tack vare snabb tillv ä xt och uth å llig h ö g
l ö nsamhet. H ä r finns ocks ä
chans till genombrott f ö r nya produkter under de n ä rmaste å ren.
Euroc l ä r gynnas av den goda
byggkonjunkturen och Skandia bed ö ms kunna f å en positiv resultatutveckling efter ett par mindre
goda å r. Ä ven h ä r ger omfattande realv ä rden i fastigheter och aktier viss stabilitet och
god riskspridning.

ONOTERADE F Ö RETAG

Nordfonden har under verksamhets å ret 1987 intensifierat sina kontakter med sm å -och medelstora f ö retag.
V å r avsikt ä r att tillf ö ra
riskkapital och d ä rmed ö kad v ä xtkraft.

Produktionsinriktade f ö retag
utg ö r den prim ä ra m å lgruppen.
Investeringar i onoterade f ö retag skall
f ö lja kravet p å en real avkastning samt vara syssels ä ttnings-och produktionsbefr ä mjande.

Ett bra exempel p å
en s å dan investering ä r Nordfondens engagemang i Balticgruppen AB i Ume å .

Onoterade f ö retag utg ö r en mindre del av portf ö ljen. V å r
ambition ä r, att den delen skall v ä xa under de kommande verksamhets å ren.

142

s. 143 Kontrollera mot PDF

Allmänna
pensionsfonden

Sammanställning av

delfondemas
verksamhet 1987

143

AP-FONDENS F Ö RVALTNING

Skr.
1987/88:174 Bilaga 8

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvaltning handhas
av totalt nio styrelser, vilka representerar arbetsgivare och arbetstagare på
den svenska arbetsmarknaden. Styrelsernas ledamöter förordnas av regeringen.
Varje fondstyrelse utgör en självständig delfond vars förvaltning regleras
genom ett av riksdagen fastställt reglemente (lag med reglemente för allmänna
pensionsfonden. 198.:1092. med senaste ändring 1987:1326).

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att riksdagen
våren 1959 fattat beslut om införandet av lagfäst allmän tilläggspension
(ATP). Trots att pensionsreformen formades som ett rent fördelningssystem och
inte ett premiereservsystem, ingick en betydande fondbildning som en viktig
del i ATP-systemets tippbyggnad. Fondbildningen motiverades av det
samhällsekonomiska intresset av att hälla uppe sparandet i ekonomin. Införandet
av lagfäst tilläggspension medförde bl a en minskning av sparandet i de
preniie-reservsystem som var under ulveckling. Samtidigt ökade kraven på
sparande och investeringar för att skapa underlag för framtida pensionsutfästelser.

Fr o m 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av
arbetsgivaravgifter till förslå, andra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden.
Dessa styrelser har alt förvalta inflytande avgiftsmedel och att tillhandahålla
medel som erfordras for utbetalning av ATP-pensionerna inkl administration av
ATP-systemet. Utbetalningarna inleddes under 1963.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form av
ålderspensioner, dvs tillägg till den allmänna folkpensionen enligt av
riksdagen fastställda normer, samt i form av förtids- eller familjepensioner.
Dessa förmåner utbetalas av första-tredje fondstyrelserna. Denna del
tillsammans med folkpensionerna administreras av riksförsäkringsverket och utbetalningen
till de enskilda pensions-tagarna gär via försäkringskassorna. ATP-förmånerna
står i bestämt

förhållande till individernas pensionsgrundande inkomster
under deras aktiva tid, men är oberoende av under denna tid inbetalda avgifter.
Fördelningssystemet, dvs de direkta överföringarna till pensionärskollektivet
via arbetsgivaravgiften, gör det tekniskt enkelt för riksdagen att fatta
beslut t ex om frågor som rör förmånernas nivå och värdesäkring.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse inom
AP-fonden. Härigenom breddades fondens placeringsmöjligheter till att,
vidsitlan av de tre första fondstyrelsernas placeringar i räntebärande
instrument, även omfatta aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden.
Fr o in 1984 har denna inriktning ytterligare förstärkts genom att
första-femte löntagarfondstyrelserna (löntagarfonderna) inordnats i
ATP-systemet.

Utvecklingen under 1987

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger det de tre
första fondstyrelserna att årligen sammanställa en gemensam verksamhetsöversikt
för samtliga delfonder. Översikten har i det följande utformats till en
sammanfattande redovisning av de nio delfondernas förvaltningsberättelser. För
mer detaljerade uppgifter hänvisas till respektive fondstyrelses årsredovisning
för 1987. Därutöver avger riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket
utlåtanden över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning
av medel.

AP-fondens utveckling under 1987 visar en något splittrad
bild. Inflationstakten var förhållandevis låg (4.2%) varför reallöneutvecklingen
var gynnsam. Marknadsräntan steg under året med närmare 1%. Direktavkastningen
på långfristiga räntebärande placeringar var drygt 11%. Den reala avkastningen
för första-tredje fondstyrelsernas placeringar blev närmare 7%.

Aktiemarknaden uppvisade en synnerligen växlande
kursutveckling. Den nedåtgående trend som

märktes i slutet av år 1986 fortsatte under januari ined
ett kursfall på närmare 15%. Därefter steg aktiekurserna oavbrutet till en
högsta notering på index i oktober med en uppgång på ca 60% sedan januari.
Därefter sjönk kurserna drastiskt fram till årsskiftet vilket resulterade i att
totalindex för helåret 1987 sjönk med drygt 8%.

Vid slutet
av 1987 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom
AP-fonden till 318 mdkr. Detta kan jämföras med försäkringsbolagens tillgångar
som uppgick till 333 mdkr eller den i Sverige placerade statsskulden vid årets
slut, 496 mdkr.

Under 1987
växte AP-fondens samlade kapital (marknadsvärderat) med 25.6 mdkr eller med
8.8%. vilket väsentligt översteg prisstegringstakten under året.

Det är 1-3
fondstyrelserna som svarar för hela ökningen om hänsyn tas till
kapitaltillskottet. Dels ökade avkastningen med drygt 10%. dels ökade de
orealiserade värdena i de räntebärande papperen (dolda reserven) med ca 1.4
mdkr. Däremot innebar kursnedgången på aktiemarknaden år 1987 att den dolda reserven
i värdepappersportföljen minskade med drygt 3.1 mdkr för fjärde fondstyrelsen
och löntagarfondstyrelserna sammantagna. Detta påverkade den marknadsvärderade
kapitalbehållningen negativt och innebar att fondkapitalet sjönk med ca 1,5
mdkr om en korrigering görs för kapitaltillskottet under året för dessa fonder.

Förändringar i placeringsreglementet

Under 1987 gjorde AP-fondens tre första fondstyrelser en
framställan till regeringen om att få utvidga placeringsmöjligheterna.
Framställan gällde möjligheten att lämna direkta lån till privata bolag och
ekonomiska föreningar samt att förvärva fast egendom.

Fjärde fondstyrelsen gjorde också under året en
framställan om olika förändringar i reglementet i syfte att effektivisera
fondförvaltningen.

Skr. 1987/88: 174
Bilaga 8

Framställningarna kopplades av regeringen samman med vissa
andra förslag till ändringar av reglementet för allmänna pensionsfonden och
framlades i en proposition till riksdagen i slutet av 1987. Riksdagen har
beslutat om reglementsändring-arna, som trätt i kraft den 1 februari 1988. De
innebär sammanfattningsvis följande:

Första-tredje fondstyrelserna har fr o m den 1 februari
1988 möjlighet att lämna direktlän till bolag eller föreningar utan
borgensförbindelser från staten, kommun eller därmed jämförlig samlällighet.
Möjligheten begränsas till att avse ett sammanlagt belopp om fem procent av
anskaffningsvärdet på de tillgångar som en styrelse förvaltar. Lånen är i
princip avsedda för företag som har obligationsmarknaden som alternativ för
sin upplåning. Vidare skall första-tredje fondstyrelserna få möjlighet att i
placeringssyfte förvärva fast egendom. Detta kan ske antingen genom direkta
förvärv eller genom förvärv av samtliga aktier i ett renodlat fastighetsbolag.
Även denna möjlighet är begränsad till ett sammanlagt belopp om fem procent av
anskaffningsvärdet på de tillgångar som en styrelse förvaltar.

Fjärde
fondstyrelsen får utfärda och förvärva standardiserade köp-

och
säljoptioner i aktier. Vidare har fjärde fondstyrelsen fått rätt att förvärva
andelar i svenska kommanditbolag och därmed inte enbart instrument knutna
till aktiebolagsformen. Fondstyrelsen får dock inte -vilket är naturligt m h t
verksamhetens inriktning och natur - vara komplementär i ett kommanditbolag.
När det gäller förvaltning av likvida medel har det tillgängliga området
utvidgats från att gälla vissa specifierade kortfristiga instrument till att
också omfatta andra räntebärande värdepapper med hög likviditet, avsedda för
den allmänna marknaden. Denna ändring ger fondstyrelsen möjlighet till korta
placeringar i långfristiga instrument, t ex obligationer Nämnda förändringar
betr likviditetsförvaltningen gäller även för löntagarfonderna.

Till
samtliga fondstyrelsers ärsredogörelser skall fogas resultat- och
balansräkningar, som är uppställda efter reala principer fr o m verksamhetsåret
1988. Dessutom skall riksdagens granskning utvidgas till alt avse samtliga
fondstyrelsers förvaltningsberättelser. Formellt överlämnas årsredovisningen genom
en skrivelse från regeringen till riksdagen i samband med att kompletteringspropositionen
läggs. Riks-

dagsledamöterna får därmed möjlighet att avlämna motioner
med anledning av skrivelsen.

Real redovisning

Skälet
till att en s k real redovisning nu införs är främst att erhålla en bättre
belysning på det reala avkastningskrav som har ålagts löntagarfondstyrelserna
och fjärde fondstyrelsen. Även om det inte finns något motsvarande krav för
första-tredje fondstyrelserna har det ansetts önskvärt att få en enhetlig
redovisning av fonderna inom ATP-systemet. Det kapital som har ställts till
fondstyrelsernas disposition skall i en real redovisning justeras med hänsyn
till inflationens inverkan. Inflationens urholkning av kapitalet skall på sikt
kompenseras med att avkastningen på kapitalet ökar i motsvarande grad. För
fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna gäller, alt man dessutom
skall inleverera en avkastning på 3% på nuvärdet av de tilldelade medlen till
första-tredje fondstyrelserna. I en real redovisning redovisas således
resultatet med hänsyn tagit till marknadsvärdet på tillgångarna och därefter
dras elt belopp motsvarande inflationens inverkan bort. Det som därefter
återstår kallas realt resultat.

10 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

145

Real resultaträkning
för Allmänna Pensionsfonden 1987 Mkr

Skr. 1987/88: 174

(marknadsvärden)

Bilaga 8

Första-tredje

Fjärde

Löntagai

fondstyrelserna

fondstyrelsen

fondstyrelserna

Summa

1987 1960-1987

1987

1974-1987

1987 1984-1987

1987

1960-1987

Nettoresultat

31534"
250 880

961

5 239

1000

1832

33 495

257 951

Ökning/minskning
av

ej
realiserade

kursvinster/förluster

-H427
-6 261

-1629

4 887

-1 .521

-18

-1723

-1 392

Nominellt
resultat

(inkl
orealiserade

vinster/förluster)

32
961 244 619

-668

10 126

-521

1814

31772

256 559

Uppindexering
av

grundkapitalet
med

konsumentprisindex

-11004
-221824

-216

-2 240

-371

-664

-11591

-224 728

Realt
resultat

21957
22 795

-884

7 886

. -892

1 150

20 181

31 831

Överföringar
till

fondstyrelse
l-l II

— —

-132

-947

-231

-440

-363

-1 387

Underskott/överskott

i
förhällande till

resultatkrav

21957
22 795

-1016

6 939

-1 123

710

19S18

30 444

1) Fondslyrclscrnas ncitoresultai korrigerat for
lillskjulel grundkapital. Grundkapiialct har for forsta-lredjc fondslyrcKcn
definierats som avgifter /.pensionsutbelalningar / administrationskostnader for
ATP-systemcl.

Rea!
balansr ä kning f ö r Allm ä nna Pensionsfonden 1987-12-31 IVIkr (marknadsv ä rden)

Forsta-femle

For

sta-tredje

Fjärde

löntagarfond-

fondstyrelserna

fondstyrelsen

styrelserna

Summa

Tillgångar

Banktillgodohavanden, kortfr. plac.

7719

1220

452

9.391

Övriga kortfr. fordr.

12 329

12 372

Värdepapper

Obligationer, reverser m m''

277 144

—

277 144

Aktier, konv. skuldebrev m m

—

10 441

9 557

19 998

Summa
tillgängar

297 192

11662

10 051

318 905

Skulder

Kortfristiga skulder

136

.342

491

Fondkapital

297 179

11526

9 709

318414

Uppindexerat grundkapital

274
384''

4 588

8 999

287 971

Ack. överskott från föregående år

838

7 954

1833

10 625

Årets underskott/överskott

21957

-1016

-1 123

19818

Summa skulder 297
192 11662 10 051 318 905

1)
Marknadsv ä rdering enbart for obligationer och f ö rlagsl å n

2)
Inkl
balanserade lonlagarfondsmedcl p å 1 387 mkr
Grundkapiialel har for forsta-ttedjc fondsiyrclsen definierats si>m
;ivgiftcr / pcnsionsuEbcialningar / adminisiralionskoslnader for ATP-syslemci

146

Allm ä nna
Pensionsfondens utveckling 1983-1987 Mkr

F ö rsta, andra och Fj ä rde fond- Lontagar- AP-fonden

tredje fondstyrelserna styrelsen fonderna totalt

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

Fondkapital
31.12.1983 ansk. v ä rde

Fondkapital
31.12.1984

Fondkapital
31.12.1985

Fondkapital
31.12.1986

Tillskjutet grundkapital 1987 Nettoresultat 1987

Fondkapital 31.12.1987 ansk. v ä rde

Fondkapital 31.12.1986 markn. v ä rde Fondkapital 31.12.1987 markn. v ä rde

219312,6

3 075,5

—

222
388.1

240
094,9»

3 728.0

1 532,8

245
355,7

259
596,5"

4 121,8

2 892,6

266
610.9

280
989,4')

5 609,8

6 087,3

292
686.5

./. '8 828.0-' 31 534.3'»

200,0 829,3

2 871.4 769,0

./.5 756,6 33 132,6

303
695,7*1

6 639.1

9 727,7

320
062,5

273 124,2 297 179,0

12 125,8 11 526,0

7 590,1 9 708,3

292 840,1 318 413,3

1) Hai inkluderas reserverade lontagarfondsmedcl i de tre
f ö rsta fondstyrelsernas fondkapital.

2) Avgifter /. pcnsionsutbetalningar ./
administrationskostnader f ö r ATP och ö kning i reser\'erade lontagarfondsmcdel (43 929,5 .

53 H()0.8 ./ 343.2 -I- 1 386.5 = ./. 8 S28.0)

3} Fondstyrelsernas nettoresultat korngerat for tillskjutet
grundkapital. 4) Inkl reserverade loniagarfondsmedel.

Allm ä nna
Pensionsfondens totala placeringar 31.121987

(Mkr, anskaffningsv ä rlden)

F ö rsta, andra och Fj ä rde fond- Lontagar- AP-fonden

tredje
fondstyrelserna styrelsen fonderna lotall ' %

Penningmarknadsplaceringar 7
719

Obligationer
m m 232 265

Reversl å n, refinansieringsl å n 51 139

Aktier,
konvertibler och optionsr ä tter mm —

1220 464 9
403 3.0

~ — 232
265 75,4

- — 51
139 16,7

5 554 9
576 15 130 4,9

Summa
placeringar

291 123

10 040
307 937 100,0

AP-fondens totala kapitalbeh å llning enl å rsboksluten 1987 uppgick till 32U
(1(S3 mkr. Differensen genlemot de redovisade placeringarna forkliiras fr ä mst av de tre f ö reta
fondstyrelsernas raniefordnngar (|mf upplupna inlakier i balansr ä kningen)

V ä rdepappersportf ö ljerna 31.12 respektive å r

(Mkr)

F ö rsta, andra och Fj ä rie fond- Lontagar- AP-fonden

tredje fondstyreherna" slyr-lsen"' fonderna' totalt

31.12.1985:

178 860

7 516

3 079

189 485

192 952

3 4; 4

2 638

199 074

203 866

11251

7 053

222 169

211554

4 73a

5.551

221 8.39

226 007

10441

9 557

246 011

232 265

5 554

9 576

247 395

Summa
marknadsv ä rde

Summa
anskaffningsv ä rde

31.12.1986:

Summa
marknadsv ä rde

Summa
anskaffningsv ä rde

31.12.1987

Summa
marknadsv ä rde

Summa
anskaffningsv ä rde

1) Innehav av (tbligations-. partial- oeh f ö rlagsl å n
(E| reverser eller refinansieringsl å n)

2) Innchuv
av akiicr. konvertibler och optionsr ä tter

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

DE
TRE F Ö RSTA FONDSTYRELSERNA

Nyplacerings-

Medelav-

ränta

kastning

(%)

6,4

5,7

7,4

6,6

8.8

7,2

12,1

9.1

13,8

9.8

13,1

10.3

12.6

10.8

12.1

11,2

12,3

11.6

11,3

11.5

11,4

11,2

Nyplaceringsr ä nta, medelavkastning 1965-1987.

Första,
andra och tredje fondstyrelserna. Redovisningen är baserad på tillgångarnas
anskaffningsvärden.

ATP-systemets
utveckling året 1987 innebar fortsatl höga anspråk på fondens avkastning. Den
del av pensionerna som betalas med fondernas avkastning steg till 9.9 mdkr (f
å 9,3 mdkr). Den totala ATP-av-giftens storlek uppgick lill 10,2% (10,0). För
innevarande år har riksdagen beslutat om en höjning av avgiften till 10,6%.
Trots avgiftshöjningen beräknas andelen pensioner som betalas via avkastningen
att öka.

Fondernas
avkastning steg 1987 till 31,3 mdkr (30,0) motsvarande en genomsnittlig
direktavkastning på långfristiga placeringar på 11,2%. Det innebär en real
avkastning på ca 7%. Fondernas placeringsverksamhet har sedan avregleringen
av den svenska kreditmarknaden karaktären av en förmögenhetsförvaltning
baserad på överväganden om risk och förväntad avkastning. De
inlåsningseffekler i portföljförvaltningen som tidigare förekom har minskat
genom framväxten av fungerande finansiella marknader. Anspråken på fondens
avkastning växer snabbt framöver bl a genom atl antalet pensionsberättigade
ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till detta kommer också en
högre genomsnittlig livslängd och en ökad andel förvärvsarbetande kvinnor. Sammantaget
gör delta att ATP-utgifterna beräknas öka kraftigt.

De tre första
fondstyrelsernas placeringsmöjligheter 1987 var genom fondlagstiftningen
begränsade till vissa instrument - väsentligen räntebärande obligations- och
förlagslån och direktlån (reverslån) till ett antal mellanhandsinstitut och
till den statliga och kommunala sektorn. Härtill kommer refinansieringslån
till banker (för refinansiering av företags återlån av ATP-avgifter) samt
kortfristiga penningmarknadsplaceringar.

Efter de framställningar fondstyrelserna har gjort om
placerings-utvidgningar i syfte alt öka avkastningen, har riksdagen beslutat
att fr o m 1988-02-01 ge fondstyrelserna möjlighet att placera i fast egen-

dom och ge
direktlån till bolag och föreningar. För att förbättra finansieringen av
ATP-systemel har också fondstyrelserna aktualiserat en avgiftsväxling mellan
folkpensionsavgiften och ATP-avgiften. Behovet av medel till
folkpensioneringssystemet vid oförändrade regler kommer alt minska, vilket
skapar utrymme för en ökning av ATP-andelen.

Fondkapitalet
har under 1987 ökat med 7.6% (8.2). Marknadsräntorna har stigit med nära 1 procentenhet
under 1987 vilket har bidragit till ökningen. Fondkapitalet har 1987 ökat
ocksä genom kursvinster vid försäljningar av marknadspapper uppgående till 404
mkr.

Tillväxten
i de tre fondstyrelsernas placeringar (anskaffningsvärden) uppgick 1987 till
20,6 mdkr (20,8). Bruttoplaceringarna var väsentligt större än
placeringstillväxten eller 97,3 mdkr (90,0). Omsättningshastigheten i
portföljen är ett mått på hur aktiv portföljhanteringen har varit, men
avspeglar även amorteringar och förfall av uteslående reverslån och
obligationer.

1965
1970 1975 198U 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Placeringstillväxten
på 20.6 mdkr, som i princip utgör summan av influtna avgifter och ränteinkomster
minus utbetalda pensionsmedel, var av samma storleksordning som under 1986.
Hela placeringstillväxten gick till förvärv av

obligationer
medan övriga placeringsformer låg i stort sett oförändrade eller minskade.
Under 1987 nettoförvärvades sålunda obligationer för 21,0 mdkr. Reversutlåningen
sjönk med 2,5 mdkr och refinansieringslånen till näringslivet minskade med
2,0 mdkr. De kortfristiga placeringarna i form av penningmarknadspapper ökade
under det gångna året med 4,4 mdkr. Av de tre första fondstyrelsernas totala
placeringar på marknaden 291 mdkr vid slutet av 1987 - svarade bostadssektorn
för hela 49% (47). Statens andel var 27%. (26), kommunerna svarade för 4% (5)
och näringslivet för 17% (22). Penningmarknadsplaceringarna uppgick till
3%(1).

Portföljens
fördelning på olika låntagargrupper och placeringsobjekt framgår av
redovisningen på sid 13. Där redovisas även portföljens marknadsvärden och förändringar
i dessa under 1987.

Svängningar
i fondens redovisade marknadsvärden är en direkt följd av räntefluktuationer på
kreditmarknaden och påverkar fondstyrelsernas totalavkastning (direktavkastning
plus beräknad värdeförändring).

AP-fondens
avkastning redovisad på det sätt som försäkringsbolagen gör, blev för 1987
12,6%. Avkastningsberäkningen innehåller såväl periodiserad ränta som reali-

Avkastningsber ä kningar f ö r
vissa tillg å ngslag 1985-1987

(Procent)______ _______________________ 1985 1986 _____________ 1987

Obligationer, förlagslån, penningmarknadsplaceringar:

-
Periodiserad ränta 12.6 12.7 12.0

-Värdeförändring -2.9 4.1 0,6

Totalt 9,7 16,8 12,6

Avkastningsber ä kningen
avser fondens obiigationsportloij samt kortfristiga placeringar S å v ä l
periodiserad ranta som redovisad vardeforandnng ä r genomg å ende
ber ä knad med utg å ngspunkt i tillg å ngarnas marknadsv ä rden
Redovisningen ar j ä mf ö rbar med de avkastningsber ä kningar
forsaknngsbolagen regelm ä ssigt presenterar f ö r motsvarande tillg å ngsslag

serade och orealiserade värdeförändringar.

Av
tabellen framgår avkastningen för åren 1985-1987. Den periodiserade räntan har
varit i stort sett oförändrad under åren. Visserligen minskade den
periodiserade räntan under 1987 till 12,0%. Detta är ett utslag av att fondens
innehav av obligationer från början av 1980-talets period av höga räntor,
successivt har minskat. Omsättningen i portföljen genom amorteringar, förfall

och räntejusteringar i ett lägre ränteläge drar
successivt ner den periodiserade räntan.

Av större
betydelse för utvecklingen av totalavkastningen är dock skillnaden i
värdeförändring under de olika åren. Under såväl 1985 som 1987 steg räntorna
varför värdeförändringen beroende av det allmänna ränteläget påverkade avkastningen
negativt. Under 1986 sjönk räntorna vilket resulterade i portföljvinster.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

Ovan konstateras att räntorna steg både under 1985 och
under 1987. Värdeförändringen för de två åren skiljer sig dock åt. Under 1985
minskade portföljvärdet med 2.9% medan det under 1987 ökade med 0.6%. Att
portföljvärdet steg under fjolåret, trots att det allmänna ränteläget höjdes
med drygt 0,5%, är en direkt följd av borttagandet av placeringsplikten och de
åtföljande effekterna i samband med räntejusteringar.

En stor del av fondens portfölj av räntejusteringslån
ökade således i värde under 1987 som en följd av att dessa lån nu justeras till
marknadsränta mot att de tidigare har fått sin ränta administrativt satt. Den
värdeökning som på detta sätt uppstod i värdepappersportföljen var av sådan
omfattning att den uppvägde den påverkan på portföljvärdet som höjningen av det
allmänna ränteläget skapade.

Ö VRIGA FONDSTYRELSER

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

AP-fondens sammanlagda marknadsvärderade aktieinnehav
(inkl konvertibler och optionsrätter) uppgick vid slutet av 1987 till 20.0 mdkr
(f å 18,3 mdkr). Motsvarande innehav värderat till anskaffningsvärde var 15.1
mdkr (få 10,3 mdkr). Den s k dolda reserven i form av orealiserade kursvinster
uppgick således till 4,9 mdkr (f å 8,0 mdkr). Dessa återfanns huvudsakligen i
fjärde fondstyrelsen, som varit verksam under betydligt längre tid än
löntagarfondstyrelserna.

Aktieplaceringarnas andel av hela fondförmögenheten vid
slutet av år 1987 uppgick till 6,3% eller 20,0 mdkr, vilket iir samma andel som
år 1986. Som jämförelse kan nämnas att försäkringsbolagens marknadsvärderade
aktieplaceringar var ca 70 mdkr vid slutet av år 1987 och svarade för ca 20%
av de hos försäkringsbolagen förvaltade tillgångarna.

Totalindex för aktiemarknaden sjönk för helåret 1987 med
drygt 8%. Den första nedgångsfasen i aktiekurserna inträffade i perioden
november 1986 t o m januari 1987 då kursfallet blev så stort som 19%. Därefter
påbörjades en i det närmaste hausseartad uppgång som drastiskt avbröts
måndagen den 19 oktober. Från den lägsta noteringen i januari till den högsta
noteringen i oktober hade index stigit med ca 60%. Därefter sjönk kurserna fram
till årsskiftet med 33%. Sammanvägt för året uppvisade således totalindex en
negativ utveckling.

Nedgången i kursutvecklingen avspeglar sig också i
boksluten för AP-fondens aktieplacerande fondstyrelser. För samtliga löntagarfondstyrelser
jämte fjärde fondstyrelsen blev resultatet (se tabell) negativt i förhållande
till det reala avkastningskravet. Det avkastningskrav som dessa fondstyrelser
är ålagda enligt fondreglementet (28 §) är nämligen satt till 3% av det
tillskjutna inflationsuppräknade kapitalet (grundkapitalet). Inflationsuppräkningen
sker med den prisstegring som inträffat sedan tidpunkten då medlen tillförts
fondsty-

relserna. Avkastningskravet för såväl de fem
löntagarfonderna som fjärde AP-fonden är preciserat i ett årligt flödeskrav och
ett långsiktigt avkastningskrav. Flödeskravet innebär atl varje fondstyrelse
skall inleverera till första-tredje AP-fondstyrelserna ett belopp beräknat
som 3% av nuvärdet av grundkapitalet.

Det
långsiktiga avkastningskravet innebär ett krav på att bibehålla grundkapitalets
realvärde. Vid beräkningarna beaktar man i dessa hänseenden förändringarna i
den dolda reserven i värdepappersportföljen. Förändringen i den dolda reserven
blev ./. 3 150 mkr sammantaget för de aktieplacerande fonderna under 1987. Det
sammanlagda reala resultatet år 1987 blev ./. 2 139 mkr.

Den fjärde
fondstyrelsen, får ta i anspråk ATP-avgifter inom en av riksdagen fastlagd ram.
för närvarande högst 2 350 mkr. Fondstyrelsen har under 1987 rekvirerat 200
mkr och har därmed utnyttjat hela medelsramen. Placeringar får enligl
reglementet ske i svenska aktier, med undantag för bank- och försäkringsaktier,
konvertibla skuldebrev eller motsvarande skuldebrev förenade med optionsrätter
Dessutom finns möjligheter att salsa riskkapital i kooperativa företag
(svenska ekonomiska föreningar) saml i begränsad utsträckning i utländska aktiebolag
(högst 1 procent av de förvaltade medlen). Innehavet av aktier i ett
börsnoterat aktiebolag får inte överstiga 10% av röstetalet.

Fjärde
fondstyrelsen får efter

reglementsändringarna fr o m

1988-02-01
också möjligheteratt utvidga placeringarna i en del nya riskkapitalinstrument
samt även i långfristiga räntebärande värdepapper (se föreg avsnitt).

Fjärde
fondens värdepappersinnehav uppgick vid slutet av 1987 till 10 441 mkr (få 11
250 mkr) redovisat till marknadsvärden. Innehavet av aktier uppgick till 10
280 mkr, varav 468 mkr avsåg onolerade bolag (fåll 136 resp 281 mkr). Andelen
onoterade företag i fondens portfölj framstår som jämförelsevis liten, men
engagemangen

växer för närvarande i snabb takt. Ökningen under år 1987
beror till stor del på ett engagemang i SSAB Svenskt Stål AB på 116 mkr men
även på nyemissioner i andra onoterade bolag. Fondens likvida medel uppgick
vid årsskiftet till 1 220 mkr (få 1 006 mkr). Resultat- och balansräkningar
baserade på anskaffningsvärden samt uppgifter om placeringarnas fördelning
redovisas närmare på sid 14—15.

Riksdagen beslutade i december 1983 att inom AP-fonden
inrätta fem löntagarfonder Dessa självständiga delfonder gavs en placeringsinriktning
som i stort sammanfaller med vad som redovisats för fjärde AP-fonden, dvs
placeringar på riskkapitalmarknaden. 1 regeringspropositionen om löntagarfonder
angavs bl a följande allmänna riktlinjer för placeringspolitiken.

"På löntagarfondslyrelsernas medelsförvaltning bör
alltså såsom placeringsutredningen föreslagit ställas krav på god avkastning,
långsiktighet och riskspridning. Verksamheten bör inriktas på aktieköp i
svenska företag till gagn för svensk produktion och sysselsättning" (prop
1983/84:50. sid 38).

1 AP-fondens reglemente görs för löntagarfondernas
aktieförvärv inget undantag beträffande aktiebolag som bedriver bank- eller
försäkringsrörelse. Däremot får de inte inneha aktier i utländska bolag. En
löntagarfondstyrelse får enligt AP-fondens reglemente inte förvärva så många
aktier i ett börsnoterat bolag att röstvärdet av dessa aktier uppgår till 8%
eller mer (dvs 40% eller mer för löntagarfonderna sammantagna).

Förutom en mindre del av det löpande avgiftsuttaget för
ATP (0,2 procentenheter av totalt 10,2%) disponerar löntagarfonderna även
särskilda vinstskatter från förelagen (vinstskaltemedel och vinstdelningsskatt).
Under 1987 tillfördes fonderna totalt 2 871 mkr (f å 2 710 mkr). Totalt uppgick
influtna medel avsedda för löntagarfonderna under är 1987 till 4 359 mkr.
Skillnaden mellan influtna medel och de medel

Skr. 1987/88:174
Bilaga 8

s. 150 Kontrollera mot PDF

som
tillförs fonderna förvaltas av första-tredje fondstyrelserna. Under 1987 kan
noteras att en av löntagarfondstyrelserna avstod från att rekvirera högsta
möjliga belopp, nämligen Mellansvenska löntagarfondstyrelsen. Mellansvenska
löntagarfondstyrelsen hade som framgår av tablån nedan totalt rekvirerat

I 200 mkr
från starten medan övri

ga löntagarfondstyrelser hade re

kvirerat maximala 1 784 mkr vid

årets utgång. Riksdagen har beslu

tat sätta en övre gräns för, de fem

löntagarfondernas ärliga medelstill

försel för perioden t o m 1990. Un

der 1988 kan löntagarfonderna

högst tillföras 3 164 mkr i nytt

grundkapital upp till en gräns på

II 500
mkr.

Styrelserna
för löntagarfonderna redovisade ett sammanlagt värdepappersinnehav om 9 557
mkr, räknat till marknadsvärde, vid utgången av år 1987 (f ä 7 053 mkr). Innehavet
av aktier i onoterade företag utanför de officiella och inofficiella
börslistorna uppgick till 174 mkr (f å 202 mkr). Därutöver var 453 mkr (f å 670
mkr) placerade kortfristigt på penningmarknaden.

Det sammanlagda värdet av lön-

tagarfondstyrelsernas
värdepappersportfölj till marknadsvärde understeg vid årsskiftet portföljen
till anskaffningsvärde med 18 mkr. Under året minskade den s k dolda reserven i
samtliga löntagarfondstyrelser med drygt 1,5 mdkr.

Bland de
största innehaven sammantaget återfinns företag som Volvo, Stora, Skånska,
MODO och Marieberg. Löntagarfonderrias placeringsinriktning samt resultat- och
balansräkningar till anskaffningsvärden framgår av redovisningen på sid 16 ff.

Fjärde
fondstyrelsen och de fem löntagarfonderna har i egenskap av betydande
aktieägare i ett stort antal bolag att mer eller mindre direkt utöva
ägarinflytande. Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga avkastningsintresse
att bevaka men måste därutöver, på grund av aktieinnehavens storlek, också
utöva sitt inflytande med hänsyn till berörda bolags intressen och till hela
aktiemarknadens funktionssätt. Hur ägarinflytande! används i olika situationer
är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt
aktiebolagslagen gäller som huvudregel att en aktieägare

inte kan fördela rösträtten för ett aktieinnehav på flera
ombud. Ett undantag från denna regel har dock införts för de aktieplacerande
delfonderna inom AP-fonden. Härigenom kan varje enskild fondstyrelse
självständigt utöva sitt ägarinflytande i bolag där fler delfonder är representerade.
Dessutom möjliggörs överlåtelse av rösträtt från AP-fonden till lokala
fackliga ombud.

För
löntagarfonderna anger AP-fondens reglemente (38 §) att hälften av rösträtten
som följer med ett visst aktieinnehav, på begäran skall överlåtas till berörda
fackliga organisationer på lokal nivå. Det är således de fackliga
organisationerna som har att ta initiativ om man önskar utöva delar av
löntagarfondernas ägarinflytande i det egna bolaget. Så har också
regelmässigt skett vid en rad bolagsstämmor under 1987. Rösträtten för fjärde
AP-fon--den regleras inte i särskild ordning i fondreglementet. Fondstyrelsen
har således ingen skyldighet att fördela ut rösträtt men kan på eget initiativ
överlåta representation och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet
som i vissa fall också utnyttjats.

Grundfakta f ö r ö vriga fondstyrelser 1987 Mkr

Fjärde

fondstyrelsen Löntagarfondstyrelserna

Totalt

Syd-

Fond

Tre-

Mellan-

Nord-

fonden

Väst

Fond

svenska

fonden

Summa

Tillskott
av grundkapital"

2 350

1784

1200

1784

8 336

10 686

(ackumulerat
från starten)

Fondkapital
vid årets slut

11526

1837

2 157

1933

1749

2 033

9 709

21240

(marknadsvärde)

Värdepappersportföljen
vid

årets
slut (marknadsvärde)

10441

1812

2 091

1979

1623

2 052

9 557

19 998

Dold
reserv i värdepappers-

portföljen-*
vid årets slut

4 893

- 187

+ 147

- 26

■I- 78

- 30

- 18

4 875

Förändr.
av dold reserv i värde-

pappersportföljen
under året

- 1629

- 460

- 270

- 342

- 243

- 206

-1521

- 3 150

Realt
resultat är 1987 efter över-

föring
till 1-3 fondstyrelserna

- 1016

- 351

- 239

- 343

- 41

- 149

-1123

- 2 139

s. 151 Kontrollera mot PDF

1)
Nominella
twlopp

2)
Skillnaden
mellan martfnadsv ä rden ocli anskatlningsv ä rden

151

s. 152 Kontrollera mot PDF

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

FONDSTYRELSERNAS F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSER

I SAMMANDRAG

I det följande redovisas resultat- och balansräkningar för
AP-fondens styrelser avseende 1986 och 1987 samt vissa uppgifterom
placeringsinriktning och värdepappersinnehav per 31.12 1987. På sid 11-13
redovisas uppgifter för de tre första fondstyrelserna, på sid 14-15 för fjärde
fondstyrelsen och på sid 16-17 återfinns löntagarfondstyrelsernas siffror i
ett sammandrag. Därutöver redovisas motsvarande siffror för löntagarfonderna
var för sig (sid 18 ff).

De av respektive delfond förvaltade medlen har placerats
på sätt som framgår av balansräkningarna och resp delfonds särskilda
värdepappersredovisning, AP-fondens reglemente föreskriver att tillgångarna
skall bokföras till anskaffningsvärden. Fr o m verksamhetsåret 1988 skall även
en real redovisning av tillgångarna göras. En totalsammanställning över samtliga
nio delfonders kapitalbehållning, nettoresultat och placerade medel återfinns i
de inledande tabellerna på sid 4-5. För mer detaljerade uppgifter om
fondförvaltningen hänvisas till respektive delfonds årsredogörelse för 1987.

152

F Ö RSTA,
ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Influtna avgifter (ordinarie ATP-avgift 10,0%)

Int ä ktsr ä ntor m m

F ö rs ä ljningsvinster

Influtna l ö ntagarfondsmedel:

-
f ö rh ö jd
ATP-avgift (0,2%)

-
vinstskatter

Summa int ä kter

Pensionsutbetalningar

Tillskjutet
grundkapital till fj ä rde fondstyrelsen

Utbetalda l ö ntagarfondsmedel

Å rets reserverade l ö ntagarfondsmedel

F ö rvaltningskostnader m m:

-
kostnadsers ä ttning till Riksf ö rs ä kringsverket m fl

-
fondstyrelsernas
administration'

-
kostnadsr ä ntor, ink ö pskostnader

-
f ö rs ä ljningsf ö rluster

Summa kostnader

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ringar fr å n ö vriga fondstyrelser

Tillkommer:

-
avkastning fr å n fj ä rde
fondstyrelsen

-
avkastning fr å n l ö ntagarfondstyrelserna

Bokf ö ringsm ä ssigt nettoresultat'

1987

1986

44129 467

31 397 899

403 933

39 390 288 30 038 588

901 703 3 457 350

4 359 053

2 710
787

80 290 352

73 377
455

53 800 810

200 000

2 972 542

1386 511

48 418
340

300 000

2 709
685

1 102

343 219 20101 52 473

558135

973 928

80 126

59 333
791

52 237 343

20 956 561

21 140112

363 129
21319 690

257 143
21 397 255

131864 231 265

1) L ö ner och ers ä ttningar
till styrelser och anst ä llda 1987: 7 255 tkr (1986. 6 128
tkr) 21 Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/f ö rluster.

153

F Ö RSTA,
ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

31.12 1987

31.12
1986

7 719 558

4 535
977

12222 615 131 864 231 265

12 585 744

10 549
509

229 629
222

25 275

2613 175

48 791
674

2 344
847

283 404193

267
154185

303 709 495

282 239
671

12 757 1 387 613

49 134

1 200
000

1 102

280 989 435 21319 690

302 309 125

280 989
435

303 709 495

282 239
671

Balansr ä kning, tkr
(anskaffningsv ä rden)

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar Upplupna
int ä kter:

-
r ä ntefordringar m m

-
avkastning fr å n fj ä rde fondstyrelsen

-
avkastning fr å n l ö ntagarfondstyrelserna
V ä rdepapper:

-
obligationer

-
partialbevis

-
f ö rlagsbevis

-
reverser

-
refinansieringsl å n

Summa tillg å ngar

Ränteskulder m m

Bankl å n

Reserverade l ö ntagarfondsmedel

Fondkapital:

-
per31.12 1986

-
årets
nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

Anm. Resultat- och balansr ä kningarna f ö r de tre f ö rsta fondstyrelserna har i denna redovisning
justerats jamfort med styrelsernas å rsbokslut.
Justeringen avser avkastning fr ä n fj ä rde fondstyrelsen och l ö ntagarfondstyrelserna f ö r respektive verksamhets å r, som ö verf ö res f ö rst under
maj m å nad efter verksamhets å rets slut. (Jmf tillkommande poster p å foreg å ende
sida)

Fondstyrelsernas egna å rsbokslut
redovisar f ö ljande avseende verksamheten 1987
(1986):

-
Bokf ö ringsm ä ssigt
nettoresultat: 21 213,7 Mkr (21 317,9)

-
fondkapital:
301 946,0 Mkr 1280 732,3)

F Ö RSTA,
ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr.
1987/88:174 Bilaga 8

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljerna per 31.12.1987, Mkr

Anskaffnings-

Marknads-

v ä rden

Obligationsl å n

229 629

223 397

Partiall ä n

F ö rlagsl å n

2 613

2 589

Reverser"

48 792

Refinansieringsl å n"

2 345

Penningmarknadsplaceringar"

7719

Summa''

291 123

284 862

1)
Redovisas
en(Jast till anskaffningsv ä rcien.

2)
Untder 1987
steg placeringarnas marknacjsvarde med 22 057 Mkr, anskaffningsv ä rdet ö kade
samtidigt med 20 632 Mkr

Placeringarnas f ö rdelning efter l å ntagarkategorier

(Innehav per 31.12.1987, anskaffningsv ä rden, Mkr}

Staten

78718

27%

Bostadsinstitut

142 841

49%

Kommuner

11 226

N ä ringsliv

50 619

17%

Penningmarknadsplaceringar
.

7 719

Summa

291 123

100%

Placeringar, netto, under 1987

Staten

9 786

47%

Bostadsinstitut

14 936

72%

Kommuner

- 1 041

- 5%

N ä ringsliv

- 7 433

- 36%

Penningmarknadsplaceringar

4 384

22%

Summa

20 632

100%

155

FJ Ä RDE
FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Aktieutdelningar R ä nteint ä kter R ä ntekostnader
F ö rvaltningskostnader m m"

R ö relseresultat

Realisationsvinster

Realisationsf ö rluster

Nedskrivning

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ringar m m

Ö veiioring
till fondstyrelse l-lll Bokf ö ringsm ä ssigt nettoresultat'

1)
L ö ner och ers ä ttningar
till styrelse och anst ä llda 1987; 2 987 tkr (1986; 2 605
tkr)

2)
Resultatet
redovisas exkl et realiserade kursvinster/f ö rluster.

1987

1986

232 141 124 462

200 721 104 905

- 9 085

- 6 994

347 518

298 632

648 059 - 34 421

1 036
784

- 13
199

- 9
000

961 156

1313217

-131 864

-125 169

829 292

1 188
048

31.12.1987

31.12
1986

1 220 271 1417

1 005 903 5 820 1755

5 400 922

4 648
039

152 768

86 261

6 775 378

5 747
778

131 864

4165

242

10 636

125 169

1820

338

6 639 107

5 609
815

2 350 000

3459 815

829 292

2 750 000 2 271767 7 188 048

6 775 378

5 747
778

Balansr ä kning, tkr
(anskaffningsv ä rden)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna int ä kter
och f ö rutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter,

optionsr ä tter

Summa tillg å ngar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och f ö rutbetalda int ä kter

Ö vriga
kortfristiga skulder

Fondkapital:

-
tillskjutet
grundkapital"

-
ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

-
å rets nettoresultat Summa skulder
och fondkapital

11 Fondens avkastningsVrav gentemot de pensionsutbetalande
stvrelserna utgir enligt reglementet rried 3% p å del mflationsupptaknade, tillskjutna kapitalet. Ber ä kningen utg å r
fr å n tidpunkterna d å medlen tillforts fondstyrelsen. Det inflationsuppr ä knade grundkapitalet uppgick vid å rsskiftet till 4 588 258 tkr (f å 4 172 316 tkrl.

FJ Ä RDE
FONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljen per 31.12.1987, tkr

Anskaffnings-

Marknads-

v ä rden

Svenska
aktier

-
noterade"

4 912 737

9 789 831

-
onoterade

468 402

Ö vriga svenska v ä rdepapper.

-
noterade"

45 489

59 352

-
onoterade

107 279

Utl ä ndska v ä rdepapper

19 783

15 974

Summa

5 553 690

10 440 838

1) Officiellt b ö rsnoterade
eller p å annat satt noterade.

Fondens fem st ö rsta engagemang per 31.12.1987

(Marknadsv ä rden, Mkr. R ö standelen
anges inom parentes.}

1
Astra

2
Volvo

3
ASEA

4
SCA

5
Electrolux

950

(7,4%)

814

(6,4%)

770

(4,0%)

677

(4,5%)

595

(0,2%)

Placeringarnas branschf ö rdelning

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsf ö retag

Fastighets-
och byggf ö retag

Kemisk-
och l ä kemedelsindustri

Dataf ö retag

Investmentbolag

Banker och
f ö rs ä kringsbolag

Ö vriga f ö retag

Summa

1986

1987

_____ 21

_____ 2)

100

1) Enligl
Riksrevisionsverkets utv ä rderingsrapport.

21
Fondstvrelsen f å r inte f ö rvarva aktier i bolag som driver bank- eller f ö rs ä kringsr ö relse.

157

F Ö RSTA-FEMTE L Ö NTAGARFONDSTYRELSERNA

Skr.
1987/88: Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Aktieutdelningar R ä nteint ä kter R ä ntekostnader
F ö rvaltningskostnader m m

R ö relseresultat

Realisationsvinster

Realisationsf ö rluster

Nedskrivning

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ringar m m

Avs ä ttningar till riskreserver Ö verf ö ringar till
fondstyrelse l-lll

Bokf ö ringsm ä ssigt nettoresultat"

1) Resultatet redovisas exid ej realiserade Itursvinster/f ö rluster.

1987

153 900

92 797

608

- 26917

219 172

900 006 -100 917

1018 261

- 18 000 -231 265

768 996

1986

78 444

77 790

3 053

23 196

129 985

571 384

- 58 531

- 2 000

640 838

- 25 000 -130 857

484 981

31.12.1987

31.12
1986

452 523

20 844

14 483

7 182

670 093

57 855

20 307

2 342

9153 942

5 219
201

421 970

332 457

10 070 944

6 302
255

54 850

231 265

24 355

5 325

24 500

67 834

130 857

2313

2019

12 000

9 727 669

6 087
232

8335 825

22 848

768996

5 464 385 137 866 484 981

10 070 944

6 302
255

Balansr ä kning, tkr
(anskaffningsv ä rden)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna int ä kter
och f ö rutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter,

optionsr ä tter m m

Summa tillg å ngar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och f ö rutbetalda int ä kter

Ö vriga kortfristiga skulder

Riskreserver

Fondkapital:

-
tillskjutet
grundkapital'

-
ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

-
å rets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

1) Fondernas avkastningskrav gentemot de
pensionsutbetalande styrelserna utg å r
enligt reglementet med 3% p å det
inflationsuppr ä knade, tillskjutna kapitalet. Ber ä kningen utg å r
fr å n tidpunkterna d å medlen tillf ö rts
fondstyrelserna. Det inflationsuppr ä knade
grundkapitalet uppgick vid å rsskiftet
till 8 999 504 tkr If å 5 567 774 tkr).

F Ö RSTA-FEMTE
L Ö NTAGARFONDSTYRELSERNA

Skr.
1987/88:174 Bilaga 8

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljerna per 31.12.1987, Mkr

Anskaffningsv ä rden

Marknadsv ä rden

Svenska
aktier

- noterade"

- onoterade

9 069 739 194 640

9 107 935 174 145

Ö vriga svenska v ä rdepapper

-noterade"

-onoterade

232 157 79 376

196 060 79 355

Summa

9 575 912

9 557 495

1) Officiellt b ö rsnoterade
eller p å annat satt noterade.

Fondernas fem st ö rsta engagemang per 31.12.1987

(Marknadsv ä rden, tkr. R ö standelen
anges inom parentes.)

1.
Volvo

2.
STORA

3.
Sk å nska

4.
MoDo

5.
Marieberg

778 852

(1,3%)

525 936

(4,0%)

419 273

(1,0%)

405 249

(7,8%.)

400 988

(4,2%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsf ö retag

Fastighets-och byggf ö retag

Kemisk-och
l ä kemedelsindustri

Dataf ö retag

Investmentbolag

Banker och f ö rs ä kringsbolag

Ö vriga f ö retag

Summa

11 Enligt Riksrevisionsverkets utv ä rderingsrapport.

1986

1987

100

F Ö RSTA
L Ö NTAGARFONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Aktieutdelningar R ä nteint ä kter R ä ntekostnader
F ö rvaltningskostnader m m"

R ö relseresulfat

Realisationsvinster Realisationsf ö rluster

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ringar m m

Avs ä ttningar till riskreserver Ö verf ö ring till
fondstyrelse l-lll

Bokf ö ringsm ä ssigt nettoresultat'

1) L ö ner octi ers ä ttningar till styrelse octi anst ä llda 1987; 1 850 tkr (1986: 762 tkr)

2) Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/f ö rluster.

1987

1986

29 925

14 996

13 686

12 237

- 5 878

- 5 982

37 733

21251

216 506

62 995

- 12 820

- 8817

241 419

75 429

- 5 000

- 10 000

- 48 826

- 26 149

187 593

39 280

Balansr ä kning, tkr (anskaffningsv ä rden)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna
int ä kter och f ö rutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter,

optionsr ä tter m m

Summa tillg å ngar

Skulder och fondkapitai

Fondlikvider

Skuld till
fondstyrelse l-lll

Upplupna
kostnader och f ö rutbetalda int ä kter

Ö vriga kortfristiga skulder

Riskreserver

Fondkapital:

-
tillskjutet
grundkapital"

-
ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

-
å rets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

31.12.1987

31.12
1986

94152

168

611

79 587

21 157

195

1 993 449

1085 517

6 300

450

2 094 773

1 186
907

5 703

48 826

313

257

15 000

2 024 674

4 020

26 149

230

482

10 000

1 146
026

1 784 000

53 081

187 593

1 092 945 13 801 39280

2 094 773

1 186
907

II Fondens avkastningskrav gentemot de
pensionsutbetalande styrelserna utg å r
enligt reglementet med 3% p å tillskjutna
kapitalet. Ber ä kningen utg å rfr å n
tidpunkterna d å medlen tillf ö rts fondstyrelsen Det mflaticnsuppr ä kni

nde
styrelserna utg å r enligt reglementet med 3% p å det inflationsuppr ä knade, iiMSRjuirid Rapntiitji. DKfdnnTngen utg å rfr å n
tidpunkterna d ä medlen tillf ö rts fondstyrelsen Det rnfiationsuppr ä knade grundkapitalet uppgick vid å rsskiftet till 1 921 470 tkr (f å l 151 013 tkr).

F Ö RSTA
L Ö NTAGARFONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

s. 10 Kontrollera mot PDF

SYDFONDEN

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljen per 31.12.1987, tkr

Anskaffningsv ä rden

Marknadsv ä rden

Svenska aktier - noterade -onoterade

1 950 845 42 604

1 763 868 42 142

Ö vriga svenska v ä rdepapper

-noterade"

-onoterade

6 300

Summa

1 999 749

1812310

1) Officiellt b ö rsnoterade
eller p å annat s ä tl noterade.

Fondens fem st ö rsta engagemang per 31.12.1987

(Marknadsv ä rden, tkr. R ö standelen
anges inom parentes.)

1.
Volvo

2.
Sk å nska

3.
Trelleborg

4.
STORA

5.
Sydkraft

201 725

(0,3%)

170 354

10,6%)

159 957

(1,7%)

140 827

(1,1%)

107 200

(0,5%)

Placeringarnas branschf ö rdelning

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsf ö retag

Fastighets-
och byggf ö retag

Kemisk-
och l ä kemedelsindustri

Dataf ö retag

Investmentbolag

Banker och
f ö rs ä kringsbolag

Ö vriga f ö retag

Summa

1} Enligt Riksrevisionsverkets utv ä rderingsrapport

1986

1987

100

11 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

161

ANDRA L Ö NTAGARFONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88:174 Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Aktieutdelningar R ä nteint ä kter R ä ntekostnader
F ö rvaltningskostnader m m" R ö relseresultat

Realisationsvinster Realisationsf ö rluster

Nettoresultatf ö re
ö verf ö ringar m m

Avs ä ttningar till riskreserver Ö verf ö ring till
fondstyrelse l-lll

Bokf ö ringsm ä ssigt nettoresultat'

1) L ö ner och ers ä ttningar till styrelse och anst ä llda 1987: 1 635 tkr (1986: 1 044) 21 Resultatet
redovisas exkl ej realiserade kursvinster/f ö rluster

1986

17 647

18734

3 791

1987

32 902 21 196

- 5 077

49 021

32 588

133 391 -19218

109 954 - 5 779

163 194

136 763

-13 000 -47 118

- 15
000

- 26198

103 076

95 565

Balansr ä kning, tkr (anskaffningsv ä rden)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna int ä kter
och f ö rutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter,

optionsr ä tter m m

Summa tillg å ngar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till
fondstyrelse l-lll

Upplupna
kostnader och f ö rutbetalda int ä kter

Ö vriga kortfristiga skulder

Riskreserver

Fondkapital:

-
tillskjutet
grundkapital"

-
ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

-
å rets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

31.12.1987

31.12
1986

107 448 8 944 4 900 2 227

163 969

1 323

6 909

620

1 861 986

1 006
782

81 884

64 254

2 067 389

1 243
857

47 118

340

1 116

9 500

26 198

272

148

2 000

2 009 315

1 215
239

7 783 825 122 414 103 076

7 092 825 26849 95 565

2 067 389

1 243
857

1) Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetaiande
stvrelserna utg å r enligt reglementet med 3% p å det inflationsuppr ä knade, trilskjutna kapitalet. Ber ä kningen
utg å rfr å n tidpunkterna d å medlen tillf ö rts fondstyrelsen. Det inflationsuppr ä knade grundkapitalet uppgick vid å rsskiftet till 1 915 941 tkr (f å 1 152 971 tkr).

162

ANDRA L Ö NTAGARFONDSTYRELSEN

FOND VAST

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljen per 31.12.1987, tkr

Anskaffningsv ä rden

Marknadsv ä rden

Svenska aktier -noterade" - onoterade

1 845 633 16 353

1933183 16 353

Ö vriga svenska v ä rdepapper

-noterade"

-
onoterade''

9 829 72 055

9 527 72 055

Summa

1 943 870

2 031 118

1)
Officiellt b ö rsnoterade eller p ä annat s ä tt noterade.

2)
Inkl
reversfordran.

Fondens fem st ö rsta engagemang per 31.12.1987

(Marknadsv ä rden, tkr. R ö standelen
anges inom parentes.)

1.
Volvo

2.
STORA

3.
Marieberg

4.
Korsn ä s

5.
Sk å nska

176 892

(0,4%)

116168

(0,9%)

112 360

(1,2%)

105 790

(2,0%)

102 221

(0,4%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsf ö retag

Fastighets-
och byggf ö retag

Kemisk-
och l ä kemedelsindustri

Dataf ö retag

Investmentbolag

Banker och
f ö rs ä kringsbolag

Ö vriga f ö retag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsverkets utv ä rderingsrapport

1986

1987

100

TREDJE L Ö NTAGARFONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Aktieutdelningar R ä nteint ä kter R ä ntekostnader
F ö rvaltningskostnader m m"

R ö relseresultat

Realisationsvinster Realisationsf ö rluster

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ringar m m

Ö verf ö ring till fondstyrelse l-lll Bokf ö ringsm ä ssigt
nettoresultat'

1} L ö ner och ers ä ttningar till styrelse och anstalltJa 1987. 1 850
tkr (1986 1 413). 2) Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/f ö rluster

1987

1986

35 828

17 237

11 340

11 013

202

231

4 681

- 4 629

42 285

23 390

84 978

84 508

- 1459

127 259

106 439

- 48 822

- 26184

78 437

80 255

ouiiiiTid
biculut;! ucii luriUKdpiidi
trz.o oho i z i
hu

1} Varav aktier i dotterbolag och intressebolag, 1987: 6
150 tkr (1986: 1 050) samt ö vriga
kortfristiga fordringar, 1987; 68 tkr (1986: 329 tkr). 2) Fondens
avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande styrelserna utg å r enligt reglementet med 3% p å det inflationsuppr ä knade, tillskjutna kapitalet. Ber ä kningen
utg å rfr å n tidpunkterna d å med len
tillforts fondstyrelsen. Det inflationsuppr ä knade grundkapitalet uppgick

.,\J Jl____ l,:b_* • ;■■
1 ai CriA iL.-Irli iiri 1 r\r\ .i.-\

Balansr ä kning, tkr (anskaffningsv ä rden)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden, penningmarknadspiaceringar

Fondlikvider

Upplupna int ä kter
och f ö rutbetalda kostnader

Inventarier m m"

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter,

optionsr ä tter m m

Summa tillg å ngar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och f ö rutbetalda int ä kter

Ö vriga
kortfristiga skulder

Fondkapital:

Summa
skulder och fondkapital

-
tillskjutet
grundkapital"

-
ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

-
å rets nettoresultat

31.12.1987

31.12
1986

20 360

110

1402

872

30 347

946

1065

1 975 699

1 158
724

29 905

30 341

2 028 348

1 221
490

12 428

48 822

7 179

166

3 595

26 184

315

1 185

1 959 753

1 190211

7 784 000 97 316 78437

1092 895 17 061 80 255

2 028
348

1 221
490

TREDJE L Ö NTAGARFONDSTYRELSEN

Skr.
1987/88:174 Bilaga 8

TREFOND INVEST

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljen per 31.12.1987, tkr

Anskaffningsv ä rden

Marknadsv ä rden

Svenska aktier -noterade" - onolerade'

1 961 049 14 650

1 941 996 14 650

Ö vriga svenska v ä rdepapper

-noterade"

-
onoterade

29 905

22 410

Summa

2 005 604

1 979 056

1) Officiellt b ö rsnoterade
eller p ä annat satt noterade. 2] Inkl
aktier i dotterbolag.

Fondens fem st ö rsta engagemang per 31.12.1987

(Marknadsv ä rden, tkr. R ö standelen
anges inom parentes.)

Handelsbanken

Volvo

Bilspedition

Aritmos

Kl ö vern

128 433

(1,1%)

112 272

(0,1%)

96490

(8,0%)

91955

(5,5%)

90 000

(1,2%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

SkogsincJustri

HancJelsf ö retag

Fastighets-
och byggf ö retag

Kemisk-
och l ä kemedelsindustri

Dataf ö retag

Investmentbolag

Banker och
f ö rs ä kringsbolag

Ö vriga f ö retag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsverkets utv ä rderingsrapport

1
1986

1987

100

s. 29 Kontrollera mot PDF

FJARDE LONTAGARFONDSTYRELSEN

MELUNSVENSKA L Ö NTAGARFONDEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Aktieutdelningar R ä nteint ä kter R ä ntekostnader
F ö rvaltningskostnader m m"

R ö relseresultat

Realisationsvinster Realisationsf ö rluster

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ringar m m

Ö verf ö ring till fondstyrelse l-lll Bokf ö ringsm ä ssigt
nettoresultat'

1) L ö ner och ers ä ttningar till styrelse octi anst ä llda 1987: 1 677 tkr (1986. 1 113 tkrl

2) Resultatet redovisas exkl ei
realiserade kursvinster/f ö rluster.

1987

23 384

37 823

406

6 020

54 781

278 522

- 29 005

304 298

- 38 588

265 710

1986

13213

25 276

670

5 201

32 618

185 478 - 5 926

212170 -
26 151

186 019

s. 30 Kontrollera mot PDF

31.12.1987

31.12
1986

196 980

275 769

7 280

30 877

8016

12 383

584

259

1 242 024

814 263

302 860

232 891

1 757 744

1 366 442

28 372

41 135

38 588

26 151

18 561

541

1 028

131

1 671 195

1 298
484

1200 000

1093
000

205 485

19
465

265 710

186
019

1 757 744

1 366
442

Balansr ä kning, tkr
(anskaffningsv ä rden)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna int ä kter
och f ö rutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter,

optionsr ä tter m m

Summa tillg å ngar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

.Skuld till fondstyrelse l-lll Upplupna kostnader och f ö rutbetalda int ä kter
Ö vriga kortfristiga skulder

Fondkapital:

-
tillskjutet
grundkapital"

-
ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

-
å rets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

1) Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande
styrelserna utg å r enligt reglementet med 3% p ä det inftalionsuppraknade, tillskjutna kapitalet.
Ber ä kningen utg å rfr å n
tidpunkterna d ä medlen tillfons fondstyrelsen. Det
inflationsuppr ä knade grundkapitalet uppgick vid å rsskiftet till 1 321 297 tkr (f ä 1 161 092 tkr).

FJARDE LONTAGARFONDSTYRELSEN

MELLANSVENSKA L Ö NTAGARFONDEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljen per 31.12.1987, tkr

Anskaffningsv ä rden

Marknadsv ä rden

Svenska aktier -noterade" - onoterade

1 256 268 96193

1 382 630 76 193

Ö vriga svenska v ä rdepapper

-noterade"

-onoterade

192 423

164123

Summa

1 544 884

1 622 946

1) Officiellt borsnoteracJe eller p ä annat satt noterade. (Inkl optionsr ä tter.)

Fondens fem st ö rsta engagemang per 31.12.1987

(Marknadsv ä rden, tkr. R ö standelen anges inom parentes.}

1.
STORA (inkl
konvertibla skuldebrev) 138 051 (0,7%)

2.
Volvo 117470 (0,1%)

3.
MoDo 88
302 (1,2%)

4.
Marieberg 81
518 (0,8%)

5.
NK 65
340 (5,3%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsf ö retag

Fastighets-
och byggf ö retag

Kemisk-
och l ä kemedelsindustri

Dataf ö retag

Investmentbolag

Banker och
f ö rs ä kringsbolag

Ö vriga f ö retag

Summa

1} Enligt Riksrevisionsverkets utv ä rderingsrapport.

1986

1987

100

FEMTE L Ö NTAGARFONDSTYRELSEN

NORDFONDEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultatr ä kning, tkr

Aktieutdelningar R ä nteint ä kter R ä ntekostnader
F ö rvaltningskostnader m m"

R ö relseresultat

Realisationsvinster

Realisationsf ö rluster

Nedskrivning

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ringar m m

Ö verf ö ring till fondstyrelse l-lll Bokf ö ringsm ä ssigt
nettoresultat'

1)
L ö ner och ers ä ttningar
till styrelse och anstallcja 1987: 1 110 tkr (1986: 1 055 tkr)

2)
Resultatet
redovisas exkl ej realiserade kursvinster/f ö rluster.

1987

31861 8 752

5 261

1986

15 351 10 530

2
150

3 593

35 352

20 138

186 609 - 39 870

128 449

- 36
550

- 2
000

182 091

110 037

- 47 911

- 26 175

134180

83 862

itg å r enligt reglementet med 3% p å det inflationsuppr ä knade, fondstvrelsen. Det inflationsuppr ä knade grundkapitalet uppgick

Balansr ä kning, tkr (anskaffningsv ä rden)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna int ä kter
och f ö rutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter,

optionsr ä tter m m

Summa tillg å ngar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och f ö rutbetalda int ä kter

Ö vriga
kortfristiga skulder

Fondkapital:

-
tillskjutet
grundkapital"

-
ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

-
å rets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

1) Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande
styrelserna utg ä r enligt reglem tillskjutna
kapitalet. Ber ä kningen utg ä r fr ä n
tidpunkterna d ä medlen tillforts fondstyrelsen.
Det vid ä rsskiftet till 1 919 192 tkr If ä 1 150 598 tkr).

31.12.1987

31.12
1986

33 583

4 342

2 888

120 421

4 431

203

2 080 784

1 153915

1021

4 521

2 122 690

1 283
559

8 347

47 911

942

2 758

19 084

26175

955

2 062 732

1 237
272

7 784 000 144 552 134 180

7 092 720 60 690 83 862

2 122 690

1 283
559

FEMTE LONTAGARFONDSTYRELSEN

NQRDFONDEN

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av v ä rdepappersportf ö ljen per 31.12.1987, tkr

Anskaffningsv ä rden

Marknadsv ä rden

Svenska aktier -noterade" - onoterade

2 055 944 24 840

2 026 258 24 807

Ö vriga svenska v ä rdepapper

-noterade"

-onoterade

1 021

1000

Summa

2 081 805

2 052 065

1) Officiellt b ö rsnoterade
eller p ä annat satt noterade

Fondens fem st ö rsta engagemang per 31.12.1987

(Marknadsv ä rden, tkr. R ö standelen
anges inom parentes.)

1.
Volvo

2.
Marieberg

3.
MoDo

4.
Siab

5.
Korsn ä s Marma

171493

(0,4%!

151210

(1,5%)

138 007

(1,4%)

122 670

(4,7%)

112 250

(1,3%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

s. 171 Kontrollera mot PDF

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsf ö retag

Fastighets-
och byggf ö retag

Kemisk- och
l ä kemedelsindustri

Dataf ö retag

Investmentbolag

Banker och
f ö rs ä kringsbolag

Ö vriga f ö retag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsverkets utv ä rderingsrapport.

1986

1987

100

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Riksrevisionsverket utlåtande över flärde fondstyrelsen
och löntagarfondstyrelsemas medelsförvaltning räkenskapsåret 1987

171

s. 172 Kontrollera mot PDF

Regeringen Skr. 1987/88: 174

Finansdepartementet Bilaga 9

Socialdepartementet

Riksrevisionsverket
(RRV) skall enligt 42 § lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden årligen avge utlåtande över ijärde fondstyrelsens och
löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Utlåtande skall överlämnas till
regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

RRV
överlämnar härmed sitt utlåtande över fondstyrelsernas medelsförvaltning
räkenskapsåret 1987.

Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Mundebo i närvaro av
avdelningschefen Segergren, revisiondirektören Häggkvist samt avdelningsdirektörerna
Hägnemark, Nilsson, föredragande, och Svahlstedt.

Ingemar
Mundebo

Pär
Nilsson

172

s. 173 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning Skr. 1987/88:174

Sid « "

0 RRVs UTLÅTANDE I SAMMANDRAG ...................... 01

1
INLEDNING ...................................................... I

1.1................................................................. Uppdraget
i

1.2................................................................. Genomförande
av årets utvärdering 1

2 ALLMÄNNA
FÖRUTSÄTTNINGAR M M FÖR FONDERNA.. 3

2.1 Fondernas
medelstilldelning och medelsramar 3

2.1.1 Fjärde AP-fonden.................................... 3

2.1.2 Löntagarfonderna.................................... 4

2.2 Rekvirerade medel ........................................ ... 6

2.3 Fondförmögenhet ......................................... 7

2.4 Riskkapitalmarknaden år 1987 ......................... ... 8

3
ÄNDRINGAR I REGLEMENTET (APR)........................ .. 11

4
UPPFÖLJNING AV TIDIGARE UTLÅTANDEN
MM.......... .. 13

4.1 Real redovisning............................................ .. 13

4.2 Redovisningsprinciper för köpoptioner................ .. 13

4.3 Riktade optioner........................................... .. 14

4.4 Redovisning av riskreserv................................ .. 14

4.5 Årsredovisningens innehåll.............................. .. 15

4.6 RRVs överläggningar med fondstyrelsernas revisorer 15

4.7 Fjärde AP-fondens och löntagarfondernas
yttranden över RRVs och RFVs utlåtanden avseende 1986 års medelsförvaltning
... 16

5 AKTUALISERADE
FRÅGOR ÅR 1987 ...................... .. 17

5.1 Placeringar i instrument som ej omnämns i APR... 17

5.2 Förvärv av bostadsrätt ............................... 18

5.3 Värderingsprinciper för aktier på balansdagen..... 18

5.4 Placeringar i icke noterade företag................... 19

5.5 Riskanalys................................................... .. 22

5.5.1 Personberoende...................................... .. 23

5.5.2 ADB-beroende ....................................... 23

5.6 Insiderregler 24

6.................................................................... SAMMANSTÄLLNINGAR
AV FONDERNAS ÅRSREDOVIS

NINGAR .......................................................... 25

6.1 Fondernas
resultat- och balansräkningar per 1987-12-31, bok

förda värden....................................................... 25

6.2 Omsättningshastigheten
i portföljen 27

6.2.1
Omsättningshastigheten under år 1987...... 28

6.3 Reala resultat- och balansräkningar per 1987-12-31 30

6.4 Jämförelse med Veckans Affärers totalindex....... 33

6.5 Utveckling av löntagarfondernas fondförmögenhet
jämfört med

om placering gjorts i
räntebärande papper inom 1 -3 AP-fonderna ... 35

BILAGA
Tablåer.................................................

173

s. 174 Kontrollera mot PDF

o RRVs
utlåtande i sammandrag l'- 'f' '"

Bilaga
9

• Löntagarfonderna har nu varit verksamma i tre och
ett halvt år. Tillsammans med fjärde AP-fonden uppgår fondernas förmögenhet
(fondkapital) per 1987-12-31 till ca 21 miljarder kronor, vilket motsvarar ca
7% av AP-fondsystemets samlade tillgångar. Därav svarar löntagarfonderna för
9,7 miljarder kronor motsvarande 3,2% av de samlade tillgångarna.

• I förhållande till det långsiktiga resultatkravet
uppvisar löntagarfonderna sammantaget ett överskott. Mellansvenska
löntagarfonden redovisar sedan verksamhetens början det största överskottet.
Sydfonden redovisar för motsvarande period ett underskott.

• Riksrevisionsverket (RRV) har för perioden juli
1984 t.o.m. år 1987 jämfört utvecklingen av löntagarfondernas fondförmögenhet
med utvecklingen i räntebärande papper inom 1-3 AP- fonderna. Jämförelsen
visar att löntagarfondernas fondförmögenhet utvecklats i stort sett i samma
takt.

• RRV har granskat Nordfondens styrelsebeslut om att
förvärva en bostadsrättslägenhet och upplåta denna med hyresrätt som
tjänstebostad till verkställande direktören. RRV ifrågasätter om Nordfondens
beslut ligger inom ramen för statsmakternas intentioner och reglementet.

• RRV har för år 1987 beräknat omsättningshastigheten
i resp fonds portfölj. RRV har därvid funnit att Sydfondens agerande inte
synes ligga i linje med reglementets krav om iångsiktighet i placeringarna.

• Löntagarfondernas engagemang i onoterade företag
varierar mellan 25 och 96 milj. kr. Mot bakgrund av risknivån för dessa
investeringar betonar RRV behovet av analys- och uppföljningsinsatser.

• Andra frågor RRV ägnat uppmärksamhet åt i årets
utvärdering är redovisningsprinciper och riskanalys.

174

1 Inledning Skr. 1987/88: 174

Bilaga 9

1.1 Uppdraget

Riksrevisionsverket
(RRV) skall enligt 42 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden (APR) åriigen avge utlåtande över fjärde fondstyrelsens (fjärde
AP-fonden) och löntagarfondstyrelsernas (löntagarfonderna) förvaltning av
medel. Utlåtandet skall överiämnas till regeringen före den 1 april året efter
räkenskapsåret.

RRVs
utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till grund för
lagen, genomföras fristående från den utvärdering som riksförsäkringsverket
(RFV) gör och den granskning av fondstyrelsernas förvaltning som utförs av de
för varje fondstyrelse särskilt utsedda revisorerna.

RRV
bör enligt prop 1983/84:50 göra sin utvärdering med utgångspunkt i
pensionssystemets intresse av en trygg avkastning på det av fonderna förvaltade
kapitalet samt en god tillväxt i ekonomin. RRV har således primärt koncentrerat
utvärderingsinsatserna till fondernas medelsförvaltning.

I
föreliggande utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av
fondstyrelsernas medelsförvaltning år 1987. Arbetet med utvärderingen har
utförts av en projektgrupp i vilken ingått avdelningsdirektörerna G Hägnemark,
P Nilsson, projektledare, och P Svahlstedt.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs
utvärdering inbegriper

- en uppföljning av de frågor som RRV behandlade i
1987 års utlåtande över löntagarfondernas verksamhet år 1986

- vissa frågor som aktualiserats under räkenskapsåret
1987

- en jämförande granskning och analys av
fondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1987.

RRV
har utgått från statsmakternas intentioner att utvärderingen bör göras pä basis
av fondernas verksamhetsberättelser. Underiaget för RRVs utvärdering har därför
i huvudsak varit fondernas årsredovisningar med däri ingående översikter och
kommentarer. RRV har därvid inte granskat de räkenskaper och övriga handlingar
som ligger till grund för resp fonds årsredovisning.

RRVs
utvärdering har i övrigt omfattat genomgångar med samtliga fonders
verkställande direktörer samt med ledningen för resp fonds revisorskollegium.
Vid genomgångarna har frågor tagits upp med utgångspunkt i fondernas
årsredovisningar, regelsystemet (APR) samt vissa andra frågor som aktualiserats
under arbetets gång.

Resultatet
av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till regeringen:

- 1985-03-20 (Löntagarfondernas verksamhet 1984, RRVs
dnr 1984:940)

- 1986-03-26 (Fjärde fondstyrelsens och
löntagarfondstyrelsens medelsförvaltning räkenskapsåret 1985, RRVs dnr
1985:353)

- 1987-03-23 (Fjärde fondstyrelsens och
löntagarfondstyrelsens medelsförvaltning räkenskapsåret 1986, RRVs dnr
1986:1042). '

2
Allmänna förutsättningar m. m. för fonderna

2.1 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Vid
en bedömning av fjärde AP-fondens och löntagarfondernas verksamhet och vid en
jämförelse dem emellan är det väsentligt att beakta den skillnad som föreligger
i fråga om medelstilldelning och medelsramar.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

2.1.1
Fjärde AP-fonden

Riksdagen
har sedan fonden började sin verksamhet år 1974 vid olika tillfällen beslutat
om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fonden. Av Qärde AP-fonden
rekvirerade medel åren 1977-1987 belyses av nedanstående diagram.

Diagram
1: Fjärde AP-fonden, rekvirerade medel åren 1977—1987 aooor

2000

1000

Ä rlig reicvisition

X
Ackumulerad
rekvisition

Av diagrammet
framgår bl.a. att fjärde AP-fonden rekvirerat medel successivt inom den ram som
riksdagen beslutat. Fonden hade vid slutet av år 1987 rekvirerat 2 350 milj kr
och därmed lyft hela det belopp som riksdagen hittills beviljat.

2.1.2 Löntagarfonderna

Löntagarfondernas
verksamhet finansieras med de medel som till 1—3 AP-fonderna flyter in i form
av tillfällig vinstskatt och vinstdelningsskatt samt 0,2 enheter av
procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift (ATP-avgift).

I likhet med vad som
gäller för fjärde AP-fonden finns ett tak för löntagarfondernas
medelstilldelning. Enligt 27 § APR är ramen 400 milj kr per löntagarfond för år
1984 och ökar därefter årligen t. o. m. år 1990 med

176

ett belopp motsvarande 20
000 basbelopp för resp år. Löntagarfonderna är Skr. 1987/88: 174 därmed på
ett annat sätt än fjärde AP-fonden "garanterade" medel. För Bilaga
9 löntagarfonderna är den totala medelsramen redan fastställd av riksdagen. För
Qärde AP-fonden har ramen i stället prövats löpande av riksdagen efter
framställning från fonden.

För
löntagarfonderna finns även ett tak under medelsramen. Rätten att rekvirera
medel begränsas i första hand av vad som flyter in i form av vinstdelningsskatt
och ATP-avgift. Medelsramen får därmed praktisk betydelse endast om summan av
influten skatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiger
medelsramen.

I
det följande redovisas en sammanställning över medelsramen och influtna medel.'

Medelsramen
för löntagarfonderna

Medelsramen
för åren 1984-1988 är fastlagd. Medelsramen för åren 1989-1990 är en prognos
där RRV beräknat basbeloppet för år 1989 till 27 500 kr motsvarande en
uppräkning av 1988 års basbelopp med 6,6%, vilket inkluderar den i prop
1987/88:121 föreslagna kompensationen till pensionärerna. För år 1990 har
basbeloppet uppräknats med ca 3,3 %.

Tabell
1

Är

Medelsram,

milj.
kr.

Per fond

Samtliga fonder

medelsram

ackumulerat

1984

400

2000

1985

436

836

4 180

1986

466

1302

6510

1987

482

1784

8920

1988

516

2300

11500

1989p

550

2 850

14250

1990p

568

3418

17090

p =
prognos

Influtna
medel för löntagarfonderna

Influtna
medel för åren 1984-1987 avser faktiska belopp. Från influtna medel har
avräknats 200 milj kr (40 milj kr per fond) vilka är överförda till den
särskilt inrättade småföretagsfonden. Influtna medel för åren 1988-1990 avser
en prognos över beräknad vinstdelningsskatt och ATP-avgift. I prognosen ingår ej
de medel som ännu kan inflyta från den tillfälliga vinstskatten.

'
1 följande tabeller förekommer att summor på grund av avrundningar inte överens

stämmer med summan av delposterna 177

12
Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

Tabell 2

Influtna medel, milj. kr.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

Per fond

influtna

medel

Per fond
ackumulerat influtna medel

Samtliga
fonder ackumulerat influtna medel

1984

1985

1986

1987

1988p

1989p

1990p

308,8

243.0

541,2

851,6

1 074.0

1 008,2

1015,2

308,8 551,8 1 093,0 1 944,6 3018.6 4026,8 5042,0

1544

2 759

5466

9723

15 093

20134

25210

p = prognos

De medel som influtit under år 1987 har överstigit
medelsramen. Sålunda har medelsramen för första gången utgjort en restriktion
för fondernas medelsrekvisition. Influtna medel i form av vinstdelningsskatt
och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiger medelsramen med ca 800
milj kr. Som framgår av det tidigare väntas influtna medel t. o. m. år 1990
överstiga medelsramen. Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från
vinstdelningsskatten och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiga
medelsramen med ca 8 miljarder kronor vid utgången av år 1990.

Under år 1988 kan löntagarfonderna maximalt tillföra
riskkapitalmarknaden ca 3,2 miljarder kronor. Detta under förutsättning att
under år 1988 tillgängliga medel samt tidigare icke utnyttjade medel
rekvireras.

2.2 Rekvirerade medel

Nedanstående sammanställning belyser av löntagarfonderna
rekvirerade medelåren 1984-1987.

Tabell 3

Fond Av löntagarfonderna rekvirerade
medel, belopp i milj kr

Ack
1984-1986 1987

Totalt

Sydfonden

1093,0

691,1

1 784.0

Fond
Väst

1 092,8

691.0

1 783,8

Trefond
Invest

1 092.9

691,1

1 784,0

Meilanfonden

1093,0

107,0

1 200.0

Nordfonden

1 092,7

691,3

1 784,0

Summa

5464,4

2871,5

8 335.8

Av
sammanställningen framgår att löntagarfondernas rekvisitioner av medel i stort
sett motsvarar influtna medel för åren 1984-1986 (jämför tabell 2 på föregående
sida). Under år 1987 har de för löntagarfonderna tillgängliga medlen inte lyfts
fullt ut. Det outnyttjade rekvisitionsutrymmet uppgår till ca 584 milj kr vid
utgången av år 1987. Detta förklaras av att Mellansvenska löntctgaifoitden
endast rekvirerat en mindre del av under år

178

1987
tillgängliga medel. Övriga löntagarfonder har i stort sett lyft tillgängliga
medel.

Med
avseende på medelsrekvisitionen under år 1987 kan löntagarfonderna indelas i
tre grupper. Sydfonden och Trefond Invest har rekvirerat i stort sett i den
takt medel funnits tillgängliga. Fond Väst och Nordfonden har lyft tillgängliga
medel men med en större spridning i tiden jämfört med nyssnämnda fonder. Som
tidigare nämnts har Mellansvenska löntagarfonden under år 1987 endast tagit i
anspråk en mindre del av tillgängliga medel. I årsredovisningen kommenterar
fonden detta enligt följande:

"Under
större delen av 1987 låg aktiekurserna så högt att Mellansvenska löntagarfonden
inte bedömde större nyinvesteringar i värdepapper som attraktiva. Av det belopp
på 691 Mkr, som ställdes till vårt förfogande, lyftes därför endast 107 Mkr.
Resterande 584 Mkr får lyftas under kommande år."

I
prop 1983/84:50 görs följande uttalande i anslutning till medelsramens
konstruktion.

"Konstruktionen
innebär också att en fondstyrelse kan, om den under ett eller ett par års tid
bedömer konjunkturerna vara mindre goda för placering av fondmedel i
värdepapper, begränsa sina rekvisitioner av medel och något eller några år
senare ta i anspråk den på detta sätt dittills outnyttjade delen av
medeisramen."

Sålunda
kan konstateras att Mellansvenska löntagarfondens agerande är förenligt med
APRs intentioner.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

2.3 Fondförmögenhet

I
nedanstående sammanställning visas rekvirerade medel och fondförmögenheten för
löntagarfonderna sammantagna, resp motsvarande värden för fjärde AP-fonden vid
utgången av år 1987.

Diagram
2: Fondförmögenhet 1987-12-31 resp rekvirerade medel för samtliga löntagarfonder
och fjärde AP-fonden åren 1984—1987

4: s
AP-fonaan

Sumns
LTF

Rekvirerade medel 0 Fondf ö rm ö genhet

179

Den totala fondförmögenheten var för fjärde AP-fonden 11,5
miljarder Skr. 1987/88: 174 kronor vid utgången av år 1987. De medel som
tillförts fonden vid samma Bilaga 9 tidpunkt var ca 2,3 miljarder kronor.

Löntagarfonderna hade vid utgången av år 1987 en
sammanlagd fondförmögenhet på 9,7 miljarder kronor. Löntagarfonderna har
rekvirerat kapital successivt och hade vid denna tidpunkt lyft 8,3 miljarder
kronor. Tillsammans har således vid utgången av år 1987 fjärde AP-fonden och
löntagarfonderna en fondförmögenhet på 21,2 miljarder kronor.

2.4 Riskkapitalmarknaden 1987'

Sedan löntagarfonderna startade sin verksamhet under andra
halvåret 1984 och till utgången av år 1987 har aktiekurserna mätta genom
Veckans Affärers (VA) totalindex stigit med ca 50%. År 1987 blev ett händelserikt
år på den svenska börsen med främst dramatisk kursutveckling för aktier och
optioner. Totalindex sjönk under 1987 med ca 8 %. Året inleddes med att index
för januari sjönk med ca 14% vilket är ovanligt för denna normalt mycket starka
månad. Under de följande månaderna steg kurserna för att nå en högsta notering
den 8 oktober, närmare 60% högre än lägsta noteringen ijanuari. Därefter sjönk
kursnivån fram till årsskiftet med 33% under inledningsvis baisseartade
förhållande.

Branschutvecklingen under år 1987 var oenhetlig och
tendenserna från år 1986 förstärktes ytterligare. Fastighets-och byggbolagen
uppvisade den bästa kursutvecklingen (4-16%). Bättre än totalindex utvecklades
såväl gruppen Övriga företag (-1-11%) som Förvaltningsbolagen (-5 %) för andra
året i rad. Spegelbilden av ovanstående förhållande var att både Kemisk
industri (-12%) och Verkstäder (-22%) tappade jämfört med totalindex.

Orsakerna till de kraftiga kursrörelserna på den svenska
aktiemarknaden år 1987 är många. Den första av börsårets tre faser var
nedgången ijanuari med 14%. Nedgången, som inte hade någon motsvarighet
utomlands, kan troligen förklaras med stigande marknadsräntor och farhågor
kring att en stor del av skattefondsparandet skulle lösas in.

Den andra fasen präglades av en stor uppgång. En orsak
till denna är den påspädning av likviditet som skett under lång tid såväl i
Sverige som internationellt. En annan anledning till uppgången är den
tilltagande internationaliseringen av kapitalmarknaderna med lättrörliga
kapitalflöden och snabb informationsspridning. Ytterligare en förklaring är att
industrikonjunkturen successivt förstärktes under året. Samlat ledde detta
till att de svenska företagen nådde en mycket hög värderingsnivå i ett längre
perspektiv.

Den tredje fasen av börsåret hade föregåtts av en viss
stigande tendens på de internationella räntemarknaderna. Det stora
internationella kursfallet utlöstes av ett par motsägelsefulla uttalanden från
den amerikanska administrationens sida beträffande räntepolitiken och valutautvecklingen.
Samtidigt offentliggjordes uppgifter om en svag utveckling för handelsbalansen
varvid den långa räntan steg. Detta ledde till att kurserna på New

' Vissa uppgifter i detta avsnitt har hämtats från fjärde
AP-fondens årsredovisning 180

York-börsen föll kraftigt
vilket ocksä fortplantade sig till Stockholmsbörsen. Kursfallet i Stockholm
blev större än på de flesta andra internationella börser. Troligen en följd av
att det internationella börskapitalet sökt sig tillbaka till sina hemmamarknader.

Omsättningen sjönk på
Stockholms fondbörs från 141,7 miljarder kronor år 1986 till 124,6 miljarder
kronorår 1987. Emissions- och introduktionsvolymerna steg under året från 4,4
miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Ytterligare 2,8 miljarder kronor
emitterades av icke officiellt noterade företag exkl de till företagsledningar
och anställda riktade emissionerna av främst konverteringslån. Därmed närmade
sig den totala emissionsvolymen rekordnivåerna från åren 1983 och 1984.

Diagram
3: Utvecklingen för VAs totalindex under år 1987

-VPs totalindex

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

s. 181 Kontrollera mot PDF

veL'<c

3 Ändringar i reglementet (apr)

Riksdagen har
beslutat om förändringar i APR som trädde i kraft den I februari 1988, dvs. de
får praktisk betydelse först under 1988 års medelsförvaltning. RRV har i
tidigare utlåtanden behandlat flera av de frågor som förändringarna avser.
Nedan återges i sammandrag de ändringar som rör fjärde AP-fondens och
löntagarfondernas verksamhet.

Senaste datum för
förvaltningsberättelse (16 §)

Varje
fondstyrelse skall före den 15 febrtiart (tidigare den 1 februari) varje år
redovisa för sin förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna
förvaltningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning avseende
ställningen vid årets utgång.

181

s. 182 Kontrollera mot PDF

Redovisning
efter reala principer (16 §) Skr. 1987/88: 174

RRV
föreslog i föregående års utlåtande att 16 § APR skulle kompletteras "1183
9 så att det av denna framgick att fjärde AP-fondens och löntagarfondernas
förvaltningsberättelser även skall innehålla resultat- och balansräkning efter
reala principer. I APR har nu införts en bestämmelse om att det till
förvaltningsberättelsen också skall fogas resultaträkning och balansräkning
som är uppställda efter reala principer.

I
prop 1987/88:11 anförs som skäl för att införa redovisning efter reala
principer att

"Den
reala redovisningen skall således ses mot bakgrund av intresset av en trygg
avkastning på de ATP-medel fondstyrelserna förvaltar och ett allmänt intresse
av att löpande kunna följa resultat- och värdeutvecklingen i förhållande till
avkastningskravet".

Vidare
anför föredraganden att

"Vad
gäller den närmare utformningen av den redovisningsteknik som bör användas kan
den modell som Qärde fondstyrelsen tillämpar tjäna som god vägledning".

Granskning
av fondstyrelserna (17 och 24 §§)

Regeringen
skall överlämna samtliga fondstyrelsers verksamhetsberättelser till riksdagen
före utgången av april månad samma år. För varje kalenderår skall revisorerna
avge revisionsberättelse, som skall överlämnas till fondstyrelsen inom fjorton
dagar (tidigare en månad) efter det att förvaltningsberättelsen har kommit
revisorerna till hända. Således kan konstateras att RRV fr. o. m. nästa
utvärdering kommer att ha tillgång till underlaget för granskningen 14 dagar
senare än f. n.. Detta förhållande kan påverka granskningens omfattning.

Placering
av medel i standardiserade köp- och säljoptioner (35 §)

Beträffande
rätten att placera medel har APR ändrats så aUjjärde AP-fonden har rätt att
placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska
aktiebolag (med undantag av aktiebolag som driver bank- eller
försäkringsrörelse).

RRVs
tolkning av riksdagens beslut i ovannämnda fråga är att all verksamhet med
standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier fortsättningsvis är
otillåten för löntagarfonderna.

Placering
av medel i andelar i svenska kommanditbolag (35 §)

Fjärde
AP-fonden och löntagarfonderna får placera medel i andelar i svenska
kommanditbolag. Allmänna pensionsfonden fär dock inte vara komplementär i ett
kommanditbolag.

182

s. 183 Kontrollera mot PDF

Placering
av likvida medel (39 §) Skr. 1987/88: 174

När
det gäller att förvalta likvida medel har fondstyrelsernas handlingsut-

rymme
utökats så att de - utöver placeringar som tidigare framgick av 39 § APR - får
placera sina likvida medel i andra värdepapper med hög likviditet avsedda för
den allmänna marknaden.

4 Uppföljning av tidigare utlåtanden m. m.

4.1 Real redovisning

RRV
har i tidigare utlåtanden framhållit betydelsen av att fondstyrelserna kompletterar
sina årsredovisningar med en real resultat- och balansräkning. Av kapitel 3
framgåratt det i APR nu tagits in en bestämmelse om att det till
förvaltningsberättelsen också skall fogas en redovisning efter reala principer
fr.o. m. verksamhetsåret 1988. Vid en genomgång av fondernas årsredovisningar
för år 1987 kan följande konstateras.

Fjärde
AP-fonden har i årsredovisningarna fr. o. m. år 1983 redovisat en resultat- och
balansräkning efter reala principer. Beträffande löntagarfonderna har samtliga
en real resultat- och balansräkning efter samma principer som Qärde AP-fonden
utom Mellansvenska löntagarfonden.

4.2 Redovisningsprinciper för köpoptioner

I
föregående års utlåtande kunde konstateras att vissa skillnader fanns i
fondernas sätt att redovisa utfärdade köpoptioner. RRV ansåg att utfärdade
köpoptioner bör redovisas enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR)
rikflinjer.

FARs
redovisningskommitté har givit ut ett utkast till rekommendation i frågan med i
sak samma innebörd som nyssnämnda riktlinjer, vilka RRV redogjort för i
föregående utlåtande. Vid en genomgång av fondernas årsredovisningar för år
1987 kan följande konstateras.

Fjärde
AP-foitden redovisar utställda köpoptioner på det sätt som FAR anger.

För
löntagarfonderna gäller följande. Sydfonden och Nordfonden har på balansdagen
inga utfärdade köpoptioner. Under verksamhetsåret har utställda köpoptioner
redovisats som en förutbetald intäkt. Fond Väst, Trefond Invest, och
Mellansvenska löntagarfonden har under år 1987 ändrat sin redovisning av
utfärdade köpoptioner i enlighet med vad FAR anger.

Således
kan konstateras att samtliga fonder under år 1987 i stort sett redovisat
utfärdade köpoptioner på det sätt som FARs utkast till rekommendation anger.

183

s. 184 Kontrollera mot PDF

4.3 Riktade
optioner Skr. 1987/88: 174

Bilaga 9

Trefond
Invest ställde under år 1986 ut köpoptioner på sitt aktieinnehav i Svenska
Handelsbanken och Pronator. Dessa optioner är ej standardiserade (det finns
ingen marknadsmässig handel), utan de är förenade med särskilda villkor och
riktade till speciella parter i företagen.

RRV
konstaterade i föregående års utlåtande att riktade optioner inte är omnämnda i
APR som en tillåten placering. RRV anförde vidare att verket är tveksamt till
om löntagarfonderna skall sluta sådana avtal, eftersom de kan komma att
ifrågasättas från etiska utgångspunkter.

Frågan
har aktualiserats igen genom riksdagens beslut beträffande löntagarfondernas
möjlighet att handla med optioner. RRV gör den bedömningen att eftersom
Trefond Invest är juridiskt bunden vid ingångna avtal bör de ovan diskuterade
köpoptionerna få löpa tills dess de löses, kvittas eller förfaller. Vid samtal
med fondens ledning har framgått att Trefond Invest ej har för avsikt att
teckna några nya avtal av ovan nämnt slag.

4.4 Redovisning av riskreserv

Fonderna
engagerar sig i allt större utsträckning i icke noterade företag. Större risker
är förenade med investeringar av detta slag. APR anger i 16 § att tillgångarna
skall tas upp till anskaffningsvärde. Vidare anges att en osäker fordran skall
tas upp till det belopp som beräknas inflyta. RRV anser att detta måste tolkas
så att en tillgång vars verkliga värde är lägre än anskaffningsvärdet skall tas
upp till detta lägre, verkliga värde. En aktie i ett onoterat bolag bör således
tas upp till ett lägre värde än anskaffningskostnaden om det verkliga värdet
bedöms var lägre. Den nedskrivning som därmed aktualiseras bör redovisas som
kostnad i en särskild post i resultaträkningen.

Det
är svårt att beräkna verkligt värde på ett akfieinnehav som saknar
marknadsnotering (dvs där föga handel förekommer i aktien). Det är således
förenat med svårigheter att i förväg fastställa nedskrivningsbehov i enskilda
aktieposter. Å andra sidan är det ganska klart att förluster kommer att uppstå
i vissa av de onoterade innehaven. Flera av fonderna har därvid valt att
ospecificerat göra en avsättning till en s. k. riskreserv. Således har
Sydfonden, Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden ackumulerat avsatt 15,
9,5 resp 20 milj kr. Riskreservavsättningarna har ökat från föregående år då de
uppgick till 10, 2 resp 10 milj kr i nyssnämnda fonder.

Den
redovisningsmässiga behandlingen av riskreserven varierar mellan fonderna. Fond
Väst redovisar i årsredovisningen beloppen som kostnad i resultaträkningen och
som skuld i balansräkningen. Sydfonden redovisar som kostnad i
resultaträkningen men som "reserv" i balansräkningen. Mellansvenska
löntagarfonden redovisar inte sin avsättning i den nominella redovisningen
utan endast i sin sammanställning av marknadsvärden.

RRV
anser att specifika nedskrivningar eller en riskreservavsättning kan

göras. I det senare fallet bör dock internt hos resp fond finnas en specifika

tion över vilka företag som avses. Nedskrivning/riskreservavsättning bör 184

s. 185 Kontrollera mot PDF

redovisas
i såväl nominell som real redovisning och där belasta resultaträk- Skr.
1987/88: 174 ningen som kostnad och balansräkningen som skuld. Fond Västs
redovis- Bilaga 9 ningsmässiga behandling förordas således om
riskreservbegreppet använts.

4.5 Årsredovisningens innehåll

RRV har i tidigare granskning uttalat att arie AP-fondens
årsredovisning uppfyller högt ställda krav på redovisningens innehåll och dess
grafiska och språkliga utformning.

RRV noterar även att löntagarfondernas årsredovisningar
successivt utvecklas och generellt sett blivit mer informativa.

4.6 RRVs överläggningar med fondstyrelsernas revisorer

RRV har som ett led i uppföljning av tidigare utlåtanden
medverkat i överläggningar med ordförandena för resp löntagarfonds
revisorskollegium. Vid ett sammanträde i november 1987 diskuterades bl.a.
frågan kring handeln med optioner, fondernas investeringar i onoterade bolag,
riskanalys, årsredovisningens innehåll, insiderfrågor m. m.

4.7 Fjärde AP-fondens och löntagarfondernas yttranden

över RRVs och RFVs utlåtanden avseende 1986 års

medelsförvaltning

Fjärde AP-fonden fann inte anledning att framföra några
synpunkter. Nordfonden tillstyrkte de förändringar som RRV föreslagit.
Sydfonden, Trefond Invest och Mellansvenska löntagarfonden har i sina yttranden
ifrågasatt RRVs och RFVs utlåtanden, bl.a. vad gäller införande av real
redovisning, jämförelser mellan fonderna och förslaget om enhetliga redovisningsprinciper.

I synnerhet Mellansvenska löntagarfonden framför kritiska
synpunkter. Fonden anför bl.a.:

"Såvitt vi kan se belyser de nu gjorda
utvärderingarna alls inte de grundläggande målen för löntagarfonderna, utan
mer hur ett antal ordningsföreskrifter i lagar får tolkas och om fonderna där
ligger rätt i sin tolkning."

I sin årsredovisning lämnar Mellansvenska löntagarfonden
förslag på hur en långsiktig aktieförvaltning kan utvärderas. Förslagen är
främst ägnade att belysa frågan om fondens avkastning på förvaltade medel samt
hur det långsikfiga avkastningskravet uppfylls. RRV finner att förslagen ligger
väl i linje med den uppläggning verket har för att belysa nämnda fråga. Vid
sammanträffande med fondens ledning kunde också konstateras att det inte
föreligger några meningsskiljaktigheter mellan RRV och Mellansvenska
löntagarfonden i riämnda avseenden.

Näringsutskottet konstaterar i sitt betänkande (NU
1987/88:10) om änd

ringar i reglementet för allmänna pensionsfonden (prop 1987/88:11) att

RRV och RFV var för sig genomför en värdefull granskning. RRV har tagit 185

fasta på de delar av fondernas remissvar som verket funnit
relevanta.

s. 186 Kontrollera mot PDF

5
Aktualiserade frågor år 1987 Skr. 1987/88:174

Bilaga 10

5.1 Placeringar
i instrument som ej omnämns i APR

Av
34 § APR framgår de grundläggande principerna för fondernas placering av
medel. Fondernas uppgift är att förvalta pensionsmedel genom placeringar på
riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsöijningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.
Medlen skall placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses.

RRV
konstaterar efter genomgång av årsredovisningarna samt mot bakgrund av övrig
inhämtad information att fonderna under år 1987 gjort placeringar som inte
omnämns i APR.

Så\äfjärde AP-fonden som löntagarfonderna har under år 1987 placerat medel i
standardiserade köpoptioner avseende aktier. Det kan noteras att omfattningen
av dessa placeringar i flertalet fall var relativt liten i förhållande till
resp fonds totala fondkapital. I Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden
har dock denna aktivitet varit relativt större jämfört med övriga fonders.

För
fjärde AP-fonden har i 35 § APR fr.o.m. 1988-02-01 införts en bestämmelse om
att fonden får placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende
akfier i de bolag som anges i paragrafens första stycke. Denna bestämmelse
omfattar dock inte löntagarfonderna (se kapitel 3). Mot bakgrund av detta
utgår RRV från att de löntagarfonder som på balansdagen redovisade pågående
handel med standardiserade köpoptioner avvecklar denna så snart som möjligt.

Fond
Väst redovisar en fordran avseende ett reverslån i samband med överlåtelse av
aktier och ett konvertibelt skuldebrev i ett bolag. RRV konstaterar att
reverslån inte är omnämnt som tillåten placering i APR. Vid kontakt med fondens
ledning har RRV erfarit att reverslånet är ett sätt att avveckla
ägarengagemanget på ett för fonden och företaget rimligt sätt.

5.2 Förvärv av bostadsrätt

Nordfondens
styrelse har i oktober 1987 fattat beslut om att förvärva en
bostadsrättslägenhet i Stockholm och upplåta denna med hyresrätt som
tjänstebostad till verkställande direktören. Fråga uppkommer därvid huruvida
ett sådant agerande ligger inom ramen för statsmakternas intentioner och
bestämmelsen i 15 a § APR. Paragrafen har följande lydelse:

"En
fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att
bereda styrelsen lokaler för verksamheten".

RRV
konstaterar att det av paragrafen ej framgår att en fondstyrelse har

rätt att förvärva en bostadsrätt för bostadsändamål. Med utgångspunkt i

APRs intentioner (prop 1983/84:172) konstaterar RRV att bestämmelsen

har sitt ursprung i ett kontorslokalproblem. Av intentionerna framgår

vidare att sådant förvärv av egendom "bör i huvudsak nyttjas för styrelser

nas kanslier". 186

s. 187 Kontrollera mot PDF

Mot bakgrund av det ovan
anförda ifrågasätter RRV om Nordfondens Skr. 1987/88: 174 förvärv av
bostadsrätt för bostadsändamål ligger inom ramen för statsmak- Bilaga 9
temas intentioner och bestämmelserna i APR. Vidare anser RRV att frågan bör
klarläggas till ledning för framtida handlande.

5.3 Värderingsprinciper för aktier på balansdagen

Fjärde
AP-fonden och löntagarfonderna har tidigare använt riksskattever-kets
deklarationskurser för att beräkna marknadsvärdet på aktieinnehavet per
balansdagen. På grund av att det är opraktiskt att använda dessa i detta
sammanhang har värderingen fått göras på annat sätt. RRV har därvid noterat att
fonderna använt sig av olika värderingsprinciper, vilket påverkar den reala
redovisningen.

RRV
har gjort en genomgång av större aktieposter i resp fonds portfölj och jämfört
redovisade värden med en beräkning utifrån principen årets sista betalkurs.
Därvid har bl. a. iakttagits en differens i värderingen av ett enskilt
aktiebolag på 8 milj. kr.

Med
tanke på fondernas delårsrapportering bör en snar lösning komma till stånd i
frågan så att värderingsprinciperna blir enhetliga.

5.4 Placeringar i icke noterade företag'

Enligt
prop 1983/85:50 får fonderna placera medel i svenska aktiebolag med tonvikt på
företag av produktionskaraktär. Några riktlinjer för fördelningen mellan t.ex.
noterade och icke noterade företag finns inte. Beträffande de mindre och
medelstora företagen - bland vilka fiertalet onoterade företag ingår - sägs
att vid kapitalengagemang i dessa torde det många gånger vara bäst att gå in
via investmentföretag av typ tillväxtföretag, venture-capitalföretag o. d.. För
de icke noterade företagen fungerar löntagarfonderna och Ijärde AP-fonden som
komplement till andra finansieringskällor.

Engagemanget
i denna del av riskkapitalmarknaden ställer stora krav på att fonderna gör
noggranna analyser av varje företag innan något kapitaltillskott kan komma i
fråga. Detta på grund av den högre risknivån samt att det normalt saknas andra
externa analyser. Delägarskapet i dessa företag och fondernas ansvar för
förvaltning av medlen ställer krav på att fonderna kontinuerligt inhämtar
information om företagens verksamhet och ekonomiska situation. För att
förbättra denna tidskrävande bevakning har flertalet fonder anställt särskilda
företagsanalytiker.

Flera
fonder har framfört att ökningen av antalet onoterade företag i portföljen till
en del begränsas av att många företag som vill att fonderna skall skjuta till
riskkapital inte uppfyller de krav som ställs. I sammanhanget bör nämnas att utöver
bedömning av varje affärsidé måste även företagens beroende av nyckelpersoner
beaktas. Det senare framstår i denna typ av företag som en väsentlig
riskfaktor. Personberoendet kan vara av så

Företag
som saknar marknadsnotering 187

s. 188 Kontrollera mot PDF

avgörande
betydelse för ett mindre företag att hela dess fortlevnad är Skr. 1987/88:
174

avhängig en persons engagemang. Bilaga 9

Nedan ges en sammanfattande bild av fondernas engagemang i
onoterade företag. Flertalet uppgifter är hämtade från fondernas årsredovisningar,
i några fall har kompletterande upplysningar inhämtats vid RRVs intervjuer med
fondernas verkställande direktörer.

Fjärde AP-fonden framhåller i årsredovisningen för år 1987
sin roll som viktig riskkapitalkälla för onoterade företag. Härvid anförs att
fondens marknadsandel på detta område, med hänsyn tagen till svårigheten att
exakt avgränsa riskkapitalmarknaden för onoterade företag, är betydligt högre
än fondens andel av den officiella aktiemarknaden.

Fondens investeringar på denna marknad under 1980-talet
utgör närmare 700 milj kr. Praktiskt taget hela beloppet förutom investeringar
i SSAB utgör nytillskott av aktiekapital.

Det totala engagemanget i onoterade företag var 576 milj
kr eller ca 5 % av fondkapitalet vid utgången av år 1987. För fonden uppkommer
avkastning på portföljen av onoterade bolag till en mindre del genom utdelning
på aktier, till en del genom realiserade vinster vid avyttringar av onoterade
företag.

Fonden framhåller att placeringar i onoterade bolag måste
anses vara mer riskfyllda än placeringar i större noterade företag. Inför årets
bokslut har fonden gjort en bedömning och värdering av förlustriskerna i varje
enskilt engagemang. Denna bedömning har resulterat i att ca 45 milj kr kan
komma att realiseras under de närmaste åren. Under år 1987 har ett onoterat
bolag utgått ur portföljen efter konkurs, förlusten uppgick därvid till 4,5
milj kr. I sammanhanget bör också framhållas att ett bolag utgått ur den
onoterade portföljen på grund av att aktien numera noteras. Vidare har aktieinnehavet
i två andra fall sålts med realisationsvinst.

Fjärde AP-fonden avser att framdeles öka sin uppsökande
roll på riskkapitalmarknaden. Detta skall ske genom samarbete med det
nystartade företaget Näringslivskredit i vilket fonden är delägare.

Sydfonden redovisar engagemang i onoterade bolag till ett
marknadsvärde på ca 48 milj kr. Fonden har fått vidkännas förlust i två
företag på sammanlagt ca 4 milj kr. Till följd av att flera av de onoterade
företagen har ekonomiska problem har fondens riskreserv ökats från 10 till 15
milj kr. Enligt RRVs mening synes fondens resurser för analys och uppföljning
av sina investeringar i onoterade bolag ej vara tillräckliga. RRV anser vidare
att Sydfondens redovisning av engagemang i onoterade bolag bör förbättras.

Foitd Västs investeringar i onoterade företag uppgår till
ca 68 milj kr. Under år 1987 har två nya engagemang inletts och därmed har
aktiviteten jämfört med tidigare år varit något lägre inom detta område mätt i
antal nya engagemang. Under år 1987 har till riskreserv avsatts 13 milj kr,
varav 5,5 milj kr ianspråktagits.

Trefond Invest började år 1986 att agera på
riskkapitalmarknaden till

sammans med övriga delägare via dotterföretaget och utvecklingsbolaget

Collator Utvecklings AB. Collator har under året inte haft den utveckling

som förväntats. 18S

s. 189 Kontrollera mot PDF

Mellansvenska
löntagarfondens investeringar i onoterade bolag uppgick Skr. 1987/88: 174
till 96 milj kr på balansdagen. För dessa investeringar har 20 milj kr
Bilaga 9 reserverats vid beräkning av marknadsvärdet. Fondens investeringar i
onoterade bolag medförde en nettoföriust på 8 milj kr under år 1987.

Nordfondens
satsningar på onoterade bolag har ökat under år 1987. Fondens portföljvärde
avseende dessa bolag var per balansdagen 26 milj kr. Fonden framhåller i
årsredovisningen att ambitionen är att denna del av portföljen skall relativt
sett öka under de närmaste åren. Av årsredovisningen framgår att ett onoterat
bolag sålts med realisationsvinst under år 1987.

Tabellen
nedan belyser översiktligt fondernas engagemang i onoterade företag.

Tabell
4: Fondernas engagemang i icke noterade företag

Fond

Innehav

antal

anskaff-

% av

företag

nmgs-värde'

portf

Sydfonden

48,9

2.7

Fond
Väst

68,4

3,4

Trefond
Invest

25,8

1,4

Meilanfonden

96,2

4,9

Nordfonden

25,8

1,3

4:e
AP-fonden

575,7

5,0

'
Aktier och konvertibla skuldebrev Marknadsvärde

Fondernas
engagemang i små och medelstora - oftast icke noterade -företag utgör ett av de
placeringsalternativ som APR anger för fondernas medelsförvaltning. Den
monetära insatsen är oftast inte särskilt stor men torde ha en påtaglig
betydelse för det enskilda företaget. Om fonderna enbart hade målsättningen att
uppnå högsta möjliga avkastning på det förvaltade kapitalet torde
fondkansliernas stora arbetsinsatser på detta område knappast innebära en
optimal fördelning av de personella resurserna. Det är i stället troligt att
fondernas engagemang i onoterade företag i vart fall på kort sikt har en
negativ inverkan på resultatet jämfört med om verksamheten enbart inriktades
mot att placera i börsnoterade företag.

5.5 Riskanalys

RRV
har noterat att riskanalys har börjat användas i allt större utsträckning inom
näringslivet för att identifiera hot mot ett företags fortbestånd och
planmässiga utveckling. Riskanalys är en aktivitet som är nödvändig i all
affärsverksamhet om än med olika ambitionsnivå och grad av formalisering.
Löntagarfonderna och Qärde AP-fonden utövar sin verksamhet i en omvärld där
förändringar är bäde hastiga och kan vara omvälvande. I en sådan miljö är en
riskanalys angelägen.

Tillvägagångssättet
för hur en riskanalys bör utföras kan variera. För att

analysen skall ge ett relevant resultat är det nödvändigt att den utförs 189

s. 190 Kontrollera mot PDF

systematiskt
och omfattar hela verksamheten. Det innebär att såväl internt Skr. 1987/88:
174

som externt påverkande faktorer bör ingå. Bilaga 9

RRV avser att återkomma i frågan om riskanalys. RRV har
emellertid inom ramen för årets utvärdering tagit upp två frågor som bör ingå i
en riskanalys.

5.5.1 Personberoende

Löntagarfondernas kanslier består vart och ett av ett
fåtal personer. Detta innebär med nödvändighet atl fördelningen av
arbetsuppgifter blir specialiserade. En följd därav blir att en person ensam
har överblick över och kunskap om aktiviteter som är nödvändiga för
verksamhetens resultat.

Ett sätt att minska risken är att upprätta en
handlingsplan för krissituationer. En sådan bör bl a innehålla information om
vad som skall utföras, hur, av vem och när den skall träda i kraft om en
nyckelperson inte kan utföra ordinarie uppgifter. Trefond Invest utvecklar f.n.
en sådan plan. RRV ser positivt på detta initiativ.

5.5.2 ADB-beroende

Flera fonder har ADB-utrustning som ett administrativt
hjälpmedel till kanslifunktionen, främst för redovisning och registrering av
värdepapper samt ordbehandling.

Införande av ADB medför förutom många fördelar även att en
riskfaktor tillförs verksamheten. Storleken på denna är bl.a. beroende av i
vilken omfattning och hur hjälpmedlen används. Erfarenheter från andra håll
visar att de första grundläggande funktionerna efter en tid ofta kompletteras
med ytterligare funktioner och att beroendet av hjälpmedlen ökar.

Störningar i ADB-systemet, såsom t.ex. avbrott, obehörig
åtkomst, bristande datakvalitet eller förstörelse av data, kan medföra negativa
konsekvenser för verksamheten. På motsvarande sätt kan svårigheter uppstå när
det gäller att uppfylla de krav som ställs pä fonderna i bokföringslagen,
tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.

För att utröna i vad mån det föreligger risker förknippat
med ADB-användning i en verksamhet bör sårbarhetsanalyser genomföras. RRV anser
det lämpligt att resp fond prövar behovet av en sädan.

5.6 Insiderregler

I syfte att motverka att s. k. insiderinformation
utnyttjas otillböriigt har Fond Väst, Trefond Invest, Mellansvenska
löntagarfonden och Nordfonden infört regler för anmälan och registrering av
värdepappershandel som görs av befattningshavare inom resp fond. Åven fjärde
AP-fonden har insiderregler. RRV noterar att reglerna ej är enhetliga och är
olika i sin omfattning. RRV ser positivt på att insiderregler har införts vid
nämnda fonder.

190

s. 191 Kontrollera mot PDF

6 Sammanställningar av fondernas Skr. 1987/88:174

årsredovisningar ''

RRV
har i tidigare utlåtanden och vid diskussioner med resp fonds revisor och VD
försökt verka för enhetliga redovisningsprinciper. Detta i syfte att den
verksamhet som inom AP-systemet äger rum på riskkapitalmarknaden skall belysas
på ett entydigt och ändamålsenligt sätt. Det är resp fondstyrelse som ytterst
svarar för årsredovisningens utformning. Enhetliga principer är emellertid
enligt RRV förenligt med uttalandet i prop 1983/84:50 att fonderna "som
riskkapitalplacerare och som aktieförvaltare skall vara av varandra oberoende
och sinsemellan självständiga". Regler och principer för redovisningen
utesluter inte att resp fond kan redogöra för sin verksamhet på ett
individuellt sätt.

Vaije
löntagarfond har utvecklat egna redovisningssystem och admini-strafiva rutiner
(Fond Väst och Trefond Invest har köpt Qärde AP-fondens portföljhanteringssystem).
Enligt RRVs syn kan uppbyggnaden av redovisningen bli mer rationell, enhetlig
och ändamålsenlig med en samordning fonderna emellan i dessa avseenden. En
samordning i administrativa frågor strider enligt RRVs mening inte mot intentionerna
bakom APR.

I
syfte att ge en samlad bild av fondernas verksamhet och resultat har RRV
sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar. I några fall
har kompletterande uppgifter erhållits från resp fondkansli. Sammanställningen
följer i allt väsentligt Qärde AP-fondens modell för resultat- och
balansräkning. I vissa fall har RRV i likhet med förra året justerat några
fonders uppgifter för att erhålla jämförbarhet. Dessa justeringar redovisas i
kommentarer till tablå 1-4 (se bilagan). Avrundningar har gjorts till 1 OOO-tal
kronor om inte annat anges.

6.1 Fondernas resultat- och balansräkningar per
1987-12-31, bokförda värden

RRVs
sammanställning i tablåerna 1 och 2 av fondernas resultat- och balansräkningar
bygger på fondernas egna redovisningar men har strukturerats på ett sätt som
möjliggör jämförelser.

Samtliga
fonder har ett resultat som överstiger flödeskravet till 1-3 AP-fonderna.
Flödeskravet för löntagarfonderna uppgår för år 1987 sammanlagt till drygt 231
milj kr, vilket skall inlevereras före maj månads utgång 1988. Motsvarande
flödeskrav för fjärde AP-fonden är ca 132 milj kr.

Det
bokföringsmässiga resultatet varierar avsevärt mellan de olika löntagarfonderna
(se tablå 1). Resultatpåverkande poster är realisationsvinstnetto,
aktieutdelning, räntenetto och förvaltningskostnader.

Löntagarfonderna
redovisar förvaltningskostnader på totalt 26,2 milj kr, vilket innebär en
ökning med ca 16% jämfört med år 1986. Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader
uppgår till 9,1 milj kr, dvs. en ökning med ca 30%. Den relativt kraftiga
ökningen sammanhänger bl.a. med fondens kostnader för byte av lokaler.

191

s. 192 Kontrollera mot PDF

Sammantaget har
löntagarfonderna erhållit 154 milj kr i aktieutdelningar Skr. 1987/88: 174

för år 1987. Motsvarande värde för Qärde AP-fonden är 232 milj kr. Bilaga
9

Räntenettot
uppgår till ca 93 milj kr för löntagarfonderna sammantagna och till 124 milj kr
för Qärde AP-fonden. Mellansvenska löntagarfondens räntenetto uppgår till drygt
37 milj kr, medan övriga löntagarfonder redovisar mellan ca 9 och 21 milj kr.
Detta förklaras av att Mellansvenska löntagarfonden haft en genomsnittlig
likviditet som varit betydligt störte än övriga löntagarfonders.

Realisationsvinster
på försålda värdepapper är den post som bidrar mest till resultatet. De största
realisationsvinsterna redovisas av Mellansvenska löntagarfonden och Sydfonden.
Större realisationsvinster uppkom i Mellansvenska löntagarfonden vid
försäljning av aktier i NK, Sydkraft och Piren. Sydfondens största
realisationsvinster hänför sig fill försäljning av aktier i Asea, Trelleborg,
Munksjö och Astra.

Nordfonden
redovisar den största realisationsföriusten under år 1987, sammanlagt 39,9 milj
kr. Förlusten är nästan helt hänförlig till försäljningen av fondens
Fermenta-innehav, vilket medfört en förlust på ca 38 milj kr.

6.2 Omsättningshastigheten i portföljen

I
34 § APR anges de grundläggande principerna för fondstyrelsernas placering av
medel. 1 specialmotiveringen (prop 1983/84:50) till paragrafen anförs att

"För
att understryka att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga
placeringar av spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på
långsiktighet. Detta bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett
särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om
omständigheterna motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt
ske med sikte på ett mera varaktigt innehav".

Vidare
framgår att

"De
allmänna principer för Qärde fondstyrelsens och löntagarfondsstyrelsernas placering
av fondmedel som här (prop 1983/84:50) har angivits överensstämmer med vad
placeringsutredningen föreslagit".

Placeringsutredningen
(SOU 1983:44) hade bl. a. till uppgift att ge underiag

till riktlinjer för placeringspolitiken för institutionella placerare med evig

placeringshorisont. Det framhålls att denna långsiktighet tolkas som att

placeraren primärt är intresserad av utdelningstillväxten på lång sikt och

att kortsiktiga värdeförändringar hos enskilda aktier inte skall motivera

omplaceringar. Vidare sägs att kravet på Iångsiktighet innebär atl omplace

ringar mellan olika aktier är motiverade först när placeraren efter funda

mentala analyser av företagens utvecklingsmöjligheter har anledning atl

revidera sina prognoser om den framtida utdelningstillväxten. Långsiktig

heten innebär att placeraren skall bortse från sådana lönsamhetsföränd

ringar i företagen som har kortsiktiga orsaker. Å andra sidan framhåller

utredningen alt kravel på långsiktighet inle får lolkas som att placeraren 192

s. 193 Kontrollera mot PDF

passivt
skall åse alla kortsiktiga fluktuafioner i kurserna på de akfier som Skr.
1987/88: 174

innehas. Bilaga 9

Nedan
återges utredningens sammanfattande övervägande i frågan.

"Enligt
utredningen bör kravet på långsikfighet tolkas som att tekniskt moUverade
värdeförändringar på akfier och tillfälliga justeringar av lönsamhetsförväntningar
inte skall motivera omplaceringar. Detta utesluter inte att en långsiktig
placerare gör korta omplaceringar under förutsättning att de senare svarar mot
de bedömningar man gör av företagens långsiktiga utdelningstillväxt."

6.2.1
Omsättningshastigheten under år 1987

RRV
har beräknat omsättningshastigheten i resp fonds portfölj. Beräkningarna har
gjorts enligt två olika beräkningssält, vilka beskrivs nedan.

Metod
I: Fondens bruttoförsäljning av akfier sätts i relation till utgående realt
fondkapital varvid följande resultat erhålls.

Tabell
5

Fond

Sydfonden

Väst-fonden

Trefond
Mellan- Nord-Invest fonden fonden

4:e

AP-fonden

OmsäUnings-

hastighet,

procent

26
38 28'

Metod
2: Rekvirerade medel subtraheras från resp fonds bruttoköp av aktier. Därefter
adderas bruttoförsäljning av aktier. Det då erhållna värdet divideras med två
och sätts i relation till utgående realt fondkapital varvid följande resultat
erhålls.

Tabell
6

Fond

Sydfonden

Väst-fonden

Trefond
Mellan- Nord-Invest fonden fonden

4:e AP-fonden

Omsättningshastighet, procent

26
42 31

Båda
beräkningssätten ger vid handen att Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden
har haft en omsättningshastighet som klart överstiger övriga löntagarfonders,
nämligen 57-58 % resp ca 40%. För Qärde AP-fonden erhålls en
omsättningshastighet om 15% för år 1987.

193

13
Riksdagen 1987188. I saml. Nr 174

Diagram 4:
Omsättningshastighet för resp löntagarfond och fjärde AP-fonden

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

s. 194 Kontrollera mot PDF

Syd- Fond Trefond Mellan-
Nord- 4:e AP-

fonden V ä st
Invest fonden fonden fonden

X B ö rsens oms ä ttningshastighet

Enligt
34 § APR skall fondmedlen placeras så att kraven på god avkastning,
långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Fjärde AP-fonden kommenterade med
anledning av kravet på långsiktighet omsättningen i portföljen i sin
årsredovisning år 1986. Fjärde AP-fonden anförde följande.

"Fondens
omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1986 på en nivå som var ca
50% högre än 1985. I relation till portföljens genomsnittliga marknadsvärde
var den dock något lägre än föregående år. Det kan måhända te sig överraskande
atl fonden under ett år köper och säljer aktier för över 2 mdr vardera. Fonden
är ju en långsiktig placerare, och då borde rimligtvis omsättningssiffrorna
vara låga. Det bör då påpekas att fondens affärer i andrahandsmarknaden
(genomsnitt av köp och försäljningar) under de senast åren utgjort 1,5-1,6% av
den officiella börsomsättningen, dvs. fondens andel av omsättningen har varit
betydligt lägre än fondens andel av den för fonden fillgängliga marknaden,
2,9%. Och det finns goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen.
Långsiktiga placeringar innebär inte att fonden enbart köper aktier och
avyttrar dessa först efter 5-10 år, om en fundamentalanalys av ett företag ger
vid handen att en omplacering är önskvärd. Även i fråga om fondens
"strategiska" placeringar är det med hänsyn till fondens
avkastningsmål riktigt att fonden reagerar på marknadens värdering av
företagen och marginellt - säg med -f- - 10 D 20% - förändrar sitt engagemang.
Ett sådant agerande är önskvärt också för att fonden skall vara en intressant
aktör på marknaden. Om fondkommissionärerna visste att fonden i princip aldrig
sålde aktier (och i fråga om större innehav inte heller köpte) skulle fondens
levande kontakt med marknaden snabbt upphöra."

Omsättningen på Stockholms
fondbörs uppgick år 1987 till 125,7 miljarder kronor och totala börsvärdel var
vid årets slut ca 421 miljarder kronor. Detta innebär en omsättningshastighet
på ca 30% för år 1987.

194

s. 195 Kontrollera mot PDF

RRV
delar synsättet att en viss omsättning av portföljen är motiverad av Skr.
1987/88: 174 bl. a. de skäl som Qärde AP-fonden anför. Det är emellertid RRVs
mening Bilaga 9 att omsättningshastigheten med hänsyn till kravet på
långsiktighet i placeringarna normalt åtminstone inte bör vara högre än vid
Stockholms fondbörs, snarare lägre. Mot bakgrund av de uppgifter om
omsättningshastigheten som redovisats ovan finner RRV att Sydfondens handlande
inte synes ligga i linje med statsmakternas intentioner och kravet i 34 § APR
om långsiktighet i placeringarna. Beträffande Mellansvenska löntagarfonden är
det enligt RRVs mening tveksamt om fondens agerande ligger i linje med
statsmakternas intentioner och kravet i 34 § APR om långsiktighet i placeringarna.

6.3 Reala resultat- och balansräkningar per 1987-12-31

Som
tidigare nämnts i kapitel 3 har i APR fr. o. m. 1988-02-01 införts en
bestämmelse om atl fondernas verksamhet även skall redovisas efter reala
principer.

Eftersom
bestämmelsen inte trätt i kraft vid 1987 års bokslut har RRV sammanställt
fondernas reala redovisningar. I några avseenden har kompletteringar gjorts
där fullständig real redovisning inte lämnats. Sammanställningen, som
redovisas i tablåerna 3 och 4, bygger på de uppgifter som resp fond lämnar i
sin årsredovisning.

Utgångspunkten
har varit att ej korrigera i de nominella och reala bokslut eller delar därav
som fonderna upprättat. I vissa avseenden har korrigeringar gjorts så att
principen för fondernas redovisning av köpopfioner, riskreserver m. m. blir
densamma i det nominella och reala bokslutet. Dessa och vissa andra
korrigeringar anges i kommentarer i anslutning till tablå 1-4.

I
den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring
i dold reserv samt för inflafionen under året och vidare görs ett avdrag för
årets avkastningskrav, dvs. 3 % av nuvärdet av totalt rekvirerade medel.
Därefter erhålls ett överskott/underskott i förhållande fill resultatkravet.

Efter
avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 371 milj kr blev det
sammanlagda reala resultatet för löntagarfonderna ett underskott uppgående
lill 881 milj kr. Efter beaktande av flödeskravel, dvs. inleverans fill 1—3
AP-fonderna på 231 milj kr blev det sammanlagda underskottet för
löntagarfonderna 1112 milj kr år 1987.

Den orealiserade värdeminskningen
på aktieportföljen (dolda reserven)

har ett är då kursutvecklingen varit så dramatisk som under år 1987 (se

avsnitt 2.4), stor belydelse för det reala resultatet. Det är uppenbart atl val

av sfickdag i hög grad påverkar utfallet av resultatet i synnerhet när ett av

historiens största kursfall inträffar under perioden. En årsredovisning som

inte beaktar värdeförändringar måste å andra sidan sägas vara ofullständig.

Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala

resultatet för ett enskilt år. Däremot ger den reala redovisningen / ett

längre perspektiv en god bild av värdeutvecklingen i fonderna i förhållande

fill det långsikliga resultatkravet. I tablå 3 och 4 har resultaten fr.o.m. 195

s. 196 Kontrollera mot PDF

fondernas första verksamhetsår
ackumulerats. Sammantaget efter fyra Skr. 1987/88:174 verksamhetsår har
löntagarfonderna ett överskott i förhållande till resul- Bilaga 9 tatkravet
på 710 milj kr.

För
år 1987 (se tablå 3) gäller att resultaten varierat relativt kraftigt mellan
löntagarfonderna. Mellansvenska löntagarfonden har 41 milj kr i underskott i
förhållande till resultatkravet. För övriga fonder gäller att de redovisar
större underskott i förhållande till resultatkravet. Sydfonden och Trefond
Invest uppvisade på balansdagen relativt övriga fonder etl sämre resultat och
redovisar underskott på 352 resp 335 milj kr.

Fjärde
AP-fonden, som varit verksam sedan år 1974, redovisade för år 1987 ett
underskott på I 016 milj kr. De sammanlagda överskotten sedan fonden startade
uppgår till 6 944 milj kr.

I
sammanhanget kan nämnas att kurserna efter balansdagen t. o. m. mitten av mars
1988 ökat med i genomsnitt ca 20%, vilket torde väsentligt ha ökat fondernas
dolda reserv.

Av
nedanstående diagram framgår fondernas andel av totala värdet vid Stockholms
fondbörs per 1987-12-31.

Diagram
5: Fondernas andel av totala värdet vid Stockholms fondbörs per 1987-12-31

4:e AP-fonden 2,7 %

-
L ö ntagarfonderna 2,3 %

Löntagarfonderna
och Qärde AP-fonden hade tillsammans ett fondkapital på 21 236 milj kr, vilket
utgör ca 5% av totala börsvärdet. Fjärde AP-fonden hade ett totalt fondkapital
på 11 532 milj kr och löntagarfonderna hade tillsammans ett fondkapital på 9709
milj kr.

196

Diagram
6: Resultat i förhållande till det långsiktiga resultatkravet, perioden
1984-1987

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

3UU

400
300

200

100

//A / /A

V/A

. « nA

Sydfonden

Fond V ä st

Trefond
Mellan- Nord-

Invest fonden fonden

I
förhållande till det långsiktiga resultatkravet uppvisar löntagarfonderna
sammantaget ett överskott. Av diagram 6 framgår atl Mellansvenska löntagarfonden
redovisar det största överskottet. Sydfonden uppvisade på balansdagen ett
underskott i förhållande till det långsiktiga resultatkravet.

6.4 Jämförelse med Veckans Affärers totalindex

RRV
har i jämförelsen nedan gjort antagandet atl resp löntagarfond har placerat
totalt rekvirerat kapital i akfier som följt börsens genomsnittliga utveckling.
Därefter har detta relaterats till det reala fondkapital som fonden redovisar
per 1987-12-31. Därvid erhålls etl teoretiskt mått på hur fonderna har
"lyckats" i förhållande till indexportföljen.

RRVs
beräkningar baseras på följande antaganden. Av fonderna rekvirerade medel,
avseende hela verksamhetsperioden (1984-1987), har räknats upp med Veckans
Affärers (VA) totalindex fr. o. m. den dag medlen lyfts t. o.m. 1987-12-31.

Summan
av de indexerade posterna, dvs. resultatet av en tänkt indexportfölj, har
därefter jämförts med resp fonds reala fondkapital per 1987-12-31 inkl de medel
som har inlevererats till 1-3 AP-fonderna. Det bör observeras ätt
beräkningsmetoden inte tar hänsyn till att fonderna gör andra placeringar än
börsaktier, som exempelvis i onoterade aktier. Hänsyn tas inte heller till att
fonderna har likvida medel samt att resultaten i någon mån är beroende av atl
fonderna påböijat verksamheten vid någol olika lidpunkter.

197

Diagram
7: Jämförelse mellan VAs totalindex och resp fonds reala fondkapital, per
1987-12-31

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

-lOi

Syd-

Fond

Trefond

Meilan-

Nord-

S:a

fonden

V ä st

Invest

fonden

LTF

Av
tablå 5 och diagram 7 framgår fondernas utveckling under perioden 1984-1987
jämfört med den tänkta indexportföljen. Om VAs index hade tagit hänsyn till
aktieutdelningarna skulle fondernas resultat ha blivit några procentenhet sämre
än vad som framgår av tablå 5. Diagram 7 visar vidare att Fond Väst och
Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index, vidare att Nordfonden
utvecklats något bättre än index. Trefond Invest har i stort sett följt index
medan Sydfonden haft en någol sämre utveckling än index. Löntagarfonderna har
sammantaget utvecklats något bättre än index.

VAs
totalindex uppvisar för perioden juli 1984 t. o. m. år 1987 en uppgång om
drygt 50%.

I sammanhanget kan
även nämnas att det av Qärde AP-fondens årsredovisning för år 1985 framgår att
fonden "gått bättre" jämfört med VAs totalindex vaije år under
perioden 1978-1985 med undantag för år 1981. Med beaktande av den marknad som
är tillgänglig för fonden har portföljen i stort sett följt index utveckling
under åren 1986 och 1987.

6.5
Utveckling av löntagarfondernas fondförmögenhet jämfört med om placering gjorts
i räntebärande papper inom 1-3 AP-fonderna

I
föregående avsnitt har fondernas resultat jämförts med ulvecklingen av en tänkt
indexportfölj. Ett annat sätl att utvärdera löntagarfondernas medelsförvaltning
är att jämföra hur fondförmögenheten utvecklats jämfört med om rekvirerade medel
i stället placerats i räntebärande värdepapper inom 1-3 AP-fonderna.

RRVs
beräkningar baseras på följande anlaganden. Till löntagarfondernas
fondförmögenhet, beräknad till marknadsvärde per balansdagen år 1987, har
gjorts tillägg med de inleveranser som enligt APR gjorts till 1-3 AP-fondema.
Summan av detta har sedan satts i relation till det resultat

198

som skulle ha uppnåtts om
medlen i stället hade placerats inom 1-3 AP-fonderna. Resultatet av en sådan
placering har beräknats med utgångspunkt i den av 1-3 AP-fonderna redovisade
genomsnittliga avkastningen för resp år 1984-1987. Hänsyn har tagits till att
löntagarfonderna rekvirerat medel successivt, dock har RRV räknat på hela
månader vilket i jämförelsen verkat till fördel för löntagarfonderna.

I
sammanhanget är det väsentligt atl framhålla att löntagarfonderna verkat under
en relativt kort period och all verksamheten måste ses i elt längre perspektiv.
Det bör även noteras att fonderna vid vaije tillfälle inte kan välja det mest
lönsamma alternativet på grund av begränsningar genom regelsystemet. Å andra
sidan finns begränsningar även för 1-3 AP-fonderna. Vidare har löntagarfonderna
att tillgodose andra mål än avkasl-ningsmålet.

En
faktor som har stor betydelse för resultatet är valet av jämförelsedag. Mot
bakgrund av aktiemarknadens utveckling under hösten 1987 kan valet att göra
jämförelsen per 1987-12-31 te sig nägot olyckligt. Hade stickdagen å andra
sidan i stället flyttals tillbaka två månader (november 1987) hade detta varit
till nackdel för löntagarfonderna. Om jämförelsen gjorts två månader senare
(februari 1988) hade detta inneburit en fördel för löntagarfonderna. Enligt
RRVs uppfattning bör emellertid mätproblem och svårigheten att utse lämpligt
mättillfälle inte hindra att fondernas resultat utvärderas. Det är emellertid
av vikt att beakta det ovan nämnda vid tolkningen av resultatet.

Resultatet
av den beskrivna jämförelsen framgår av nedanstående diagram.

Diagram
8: Jämförelse mellan resp fonds fondförmögenhet och en placering i räntebärande
papper inom 1—3 AP-fonderna

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

YZA

1/ 7 / A

-20

Syd-

Fond

Trefond

Meilan-

Nord-

S:a

fonden

V ä st

Invest

fonden

Diagrammet visar att
löntagarfondernas samlade fondförmögenhet efter 3,5 år utvecklats i stort sett
som om rekvirerade medel placerats i räntebärande papper inom 1—3 AP-fonderna.
Vidare framgår att Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden haft högre
avkastning på förvaltade medel än om den alternativa placeringen gjorts.

199

Bilaga

Tablå 1 Sammanställning av nominella resultaträkningar för
räkenskapsåret 1987

Tablå 2 Sammanställningar av balansräkningar per
1987-12-31, bokförda värden

Tablå 3 Realt resultat och överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav

Tablå 4
Balansräkningar i marknadsvärden

Tablå 5 Jämförelse med Veckans Affärers totalindex,
perioden juh 1984 t. o. m. år 1987

Tablå 6 Jämförelse med placering i räntebärande
värdepapper inom 1 -3 AP-fonderna

Tablå 7
Portföljbeskrivning per 1987-12-31, slag av placeringar/portfölj

Tablå 8 Löntagarfondernas och Qärde AP-fondens
värdepappersinnehav per 1987-12-31, branschvis

Tablå 9 Portföljinnehav per 1987-12-31. Aktier,
konvertibla skuldebrev m.m.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

Sammanställning
av nominella resultaträkningar för räkenskapsåret 1987, tkr'

Tablå 1

Sydfonden Fond Väst Trefond Invest

Mellan-
Nordfonden S:a lön- 4:e AP-

fonden tågar- fonden

fonderna

153916 93 134

./.
602

./. 26205

./.
1052

219191

899984

./.100912 ./. 5500 ./. 12.500

Bokföringsmässigt resultat

31861

8752 O

5096 165

35828 11692

./.
202

./. 4762

J.__ 271

42 285

84978

./. 4

O O

32902

21196

4627 450

23400 37 800

./.
400

./.

6000 O

54 800

278500

./.
29000

____ O

304 300

35 352

186609

./. 39870 O O

49021

133 391

./. 19210 ./. 5 500 ./. 7 500

Aktieutdelningar 29925

Ränteintäkter m.m. ! 3 694

Räntekostnader O

Förvaltnings

kostnader ./. 5 720

Avskrivningar ./. 166

Rörelseresultat 37 733

Realisationsvinster 216506

Realisationsförlus

ter ./. 12820

Nedskrivning aktier O

Riskreserv ./. 5 000

Nettoresultat före

överföring
till

1-3 AP-fondema 236419

150194

127 259

182091 1000263

Överföring till 1-3 AP-fondema

Bokföringsmässigt nettoresultat

78437

./. 48 826 ./. 47118 ./. 48822 ./. 38600
./. 47911 ./.231277

103076

187593

265700

134180

768986

232 141

124462

./. 9085

____ O

347518

648059

./. 34421 O O

961156

./.131864 829292

Kommentarer
till vissa poster i tablå 1 -4 lämnas för resp fond i anslutning till tablå 4

200

Skr. 1987/88: 174 Bilaga
9

Tablå
2

Sammanställning av balansräkningar per 1987-12-31,
bokförda värden, tkr

Sydfonden

Fond
Väst

Trefond

Meilan-

Nordfonden S:a lön-

4:e AP-

Invest

fonden

tagar-fonderna

fonden

Tillgångar

Banktillgodohavan-

den och
penning-

marknadsinstru-

ment

94152

107448

20360

197000

33 583

452 543

1220271

Fondlikvider

168

8994

110

7 300

4342

20864

Förutbetalda

kostnader
och

upplupna
intäkter

4900

1402

8000

14467

1417

Övriga
fordringar

20020

20177

S:a

94502

141312

21940

212300

37997

508051

1 221 688

Aktier

1993 449

1 861986

1969113

1338200

2080784

9243 532

5400922

Konvertibla
skulde

brev,
skuldebrev

med

optionsrätter
m. m.

6300

61864

36441

206600

1021

312226

152768

Inventarier
m. m.

522 2000271

2227 1926077

854 2006408

600 1545400

2888

7091 9562 849

S:a

2084 693

5553 690

Summa
tillgångar

2094773

2067389

2028348

1757700

2122690

10070900

6775378

Skulder

och
fondkapital

Kortfristiga
skulder

Fondlikvider

5703

12428

28 300

8 347

54778

Upplupna
kostna-

der

och
förutbetalda

intäkter

313

1170

7179

18600

942

28204

4165

Övriga
skulder

257

286

166

1000

2758

4467

242

Skuld
till

1-3
AP-fonderna

48 826

47118

48822

38600

47911

231277

131864

Riskreserv

15000

9500

24 500

S:a

70099

58074

68595

86 500

59958

343 226

136271

Fondkapital

Tillskjutet

grundkapital

1784000

1 783825

1784000

1200000

1784000

8335 825

2350000

Balanserad

vinst/förlust

53 081

122414

97316

205 500

144552

622863

3459815

Årets
nettoresultat

187 593

103 076

78437

265 700

134 180

768986

829292

S:a

2024674

2009315

1959753

1671200

2062732

9727674

6639107

Summa
skulder

och
fondkapital

2094773

2067389

2
028348

1757 700

2122690

10070900

6775378

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

Realt resultat och överskott/underskott i förhållande till
resultatkrav, tkr Tablå 3

Sydfonden Fond Väst

_____________ 1985 1986 1987 Ack 1985 1986 1987 Ack

Nettoresultat före

överföring till

1-3 AP-fondema 22820 65429 236419 331193 34881
121763 150194 314379

Ökning/minskning

av ej realiserade

vinster/föriuster' 63
895 217373 ./.459762 ./.187439 108966 314220
./.266496 147248

Nominellt resultat inkl ej realiserade

vinster/föriuster 86715
282802 -223 343 143754 143847 435983 -116302 461627

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft ./.22546
./. 27240 ./. 79402 ./.137470 ./. 22312 ./. 29313 ./. 71970 ./.132116

Realt resultat inkl.

ej realiserade vins

ter/förluster 64169 255 562 -302745 6284 121535 406670
-188272 329511

Överföring till

1-3 AP-fondema ./.13100 ./. 26149 ./. 48826 ./. 90519 ./. 13 025
./. 26198 ./. 47118 ./. 88889

Underskottyöver-

skott i förhållande

till resultatkrav 51069
229413 -351571 -84235 108510 380472 -235390 240622

Realt resultat och överskott/underskott i förhållande till
resultatkrav, milj. kr.

Nordfonden S:a löntagarfonderna

1985 1986 1987 Ack 1985 1986 1987 Ack

Nettoresultat före

överföring
till 1-3

AP-fondema 76012 110037
182091 368509 194 616 1000 1832

Ökning/minskning

av
ej realiserade

vinster/förluster' 125298 80 615 ./.206432 ./. 29739 506 1056
./.1510 ./. 18

Nominellt resultat inkl. ej realiserade

vinster/förluster 201310 190652 -24341 338770 700 1672 - 510 1814

Avsättning för be

varande av gmnd

kapitalels köpkraft ./.22 554 ./.26886 ./. 77 314 ./.135192 ./.113 ./. 138 ./. 371
./.664

Realt resultat inkl.

ej realiserade vins

ter/förluster 178756 163766 -101655
203578 587 1534 - 881 1150

Överföring till 1-3

AP-fondema ./.13 101 ./.26175 ./. 47911 ./. 89778
./. 65 ./. 131 ./. 231 ./.440

Underskott/över

skott i förhållande

lill resultatkrav 165655 137591 -149566
113800 522 1403 -1112 710

' Skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster (dold
reserv i värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört

med vid
årets böoan

Uppindexering
av grundkapitalet, dvs. summan av tillskjutna medel, med konsumentprisindex

202

Trefond Invest Meilanfonden

1985 1986 1987 Ack 1985 1986 1987 Ack

29163 106439 127259 266551
31320 212170 304300 551553 54818 263268 ./.333683 ./.
26548 153323 180329 ./.243616 78252

83981 369707 -206424 240003 184643
392499 60684 629805 ./.22568 ./. 26899 ./. 79399 ./.137604
./. 22544 ./. 27242 ./. 63000 ./.121092

61413 34280 -285823 102399 162099
365257 - 2316 508713 ./.13I10 ./. 26184 ./. 48822 ./. 90798
./. 13100 ./. 26151 ./. 38600 ./. 80368

48303 316624 -334645 11601
148999 339106 -40916 428345

4:e AP-fonden

Ack 1974- 1985 1986 1987 Ack 1974-

1984 1987

2459 506 1313 961 5 239 2388 1675
2453 ./.1629 4887

4 847 2181 3766 - 668 10126 ./.1696
./.198 ./.130 ./. 216 ./. 2240

3151 1983 3636 - 884 7886

./. 578 ./.in
.1.125 .1. 132 ./. 947

2573 1871 3511 -1016 6939

Skr.
1987/88:174 Bilaga 9

203

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

o o

vo —

m —

(N 00

O vo

O vo — O

» 00

o o

—

« s

00 On

Tt — I —

r N

— '
r<

r- r-

vo OV

Tf VO

Ov r*

>0 Ov

o! r

00 ?

Tf —

1 — 1 00

00 r-

-t

—

00 rn

• 2

» O » O

—

n o

o 00 — fN

— (»1

00 Tt

o o

Ov O

r-. 00

■*

O 00

rC 00
„

_
(N —

» o

1-N

<i-i

0\ r* 0\ r « -i

o\ o

a\ o

§;

r) o m (N

Ov vo

f~J OV

r-t 00

(N —

m wm

(N 00

» O 'sO

On oo

o o

o <N

r « -i

< r-

n-i

— I/-1

m (N

[ r~ — o

00 V~)

r- tN

00 O

00 00

0\ yr\

« y-i ON

» O

å i

Ti-

oo TJ- m On (N (N

M -c
ca

cg E

«
i

1/3
1/3

■ é.2£ a-a

"-
. ii rv -. — -

c ■.a

4i "O

S = >
t:

cd rt

S ä 60 c

° ?
J.! D. •

.2? c j3
i: S-i CQ o .5

~ av

O c

3 .fi o. ä •o 3 3.2P

c c: j; !-

li, tu O-O

u O X3 -.a

XI 5 E «

u CJ (U -

1) > T3 u C

2 O 3 S >

5 V - -"5 <=

U ■O

-o t;

•v

u ca2 I

■ — ca -3 ________ ,

s -s

" ca

o D. t > S

fcuDSOo?

c cn

v-_ ,

■a 'S

a ca

.14

j « ! ca

c/1 —

■ oca

■a

?;->
= '- ° £ « o J3

- o 2 "" ä

— 1
VJ w -. ;Q rrt

3 j « : • = .g *i 2 (U —

2
"3 .a

_ t'

ca q Q. qj

ca -B

Eä

11 Piil ca H

P- D iS
< 3 • S ° < 5) c/3 C « J Ä

204

Skr. 1987/88: 174
Bilaga 9

V-1 (N

SD Tf

— r4

m o

O (N

On 00

>o o

ir\ (N

o 00

(N m

00 m

n S

u-i (N

D. <

OC oo

*N O (N
00

sD (N

m <vn

OO 00

>n —

r--

</-»
oo

»o

(N O

v~i rsi

o w-1

SD — vJD 0\ — O

On r--

CM V)

SD r*

Tf <N

"O m

—

o o

o «

— r- o

— 1— 00

oo
r-i fN

Tf r- r-

o NC r-

(N - (N

oo Tf —

—
f*

■

(N
>0

O oo

oo ON
o rsi m m

O r-
r- lin

O rs)

SD r-
oo o

un — p-i rsi

00 00

m r-

r- —

</-!
OO

00 rj

O rs)

On rn

— SD

r- o

— <N

Tf r", — m rs)
ON

m — -00 m o r- r-J rsi

r- o

»o (N

— Tt

m o

ov "

m rs)

oo Tt

v-i m

m Tf

0\ NO

as. o m u

O 00

o oo o oo — rsi

rsi 00

Tt v

On r--

rsi m

Tt Tt

oo o

o TT

.2 • a

o Z

- 1/1
— On m Tf

m r-
ON r- rsi r-

O rg

nO u

■*t

o u

O 00

o —

o Tf

NO NO

r —

O o o o

o r

m —

—
Tt

rsi Tf

Tt o

ON O

r- SD

o o o o

so o 00
—

00 r-
o r-

r--
oo

Tt
O

rsi

r- m

00 On 00 On

ON O NO

m On rsi lo
O rsi

r Tf 00 » n Tt r

00 —

rsi r

On »

»o —

On irj

OO Vi

—

On o

—
o Tf m

m O NO On

Tf >0

On On On

Kommentarer
till tablå 1-4 Skr. 1987/88:174

Sydfonden Bilaga 9

Tablå 4

Riskreserven
har dragits av mot posten "Aktier"

Fond Väst

Riskreserven
har dragits av mot posten "Aktier".

Tablå 3 och 4

Beräkning av dold reserv i värdepappersportföljen:

Ingående
balans av dold reserv enl RRV 413 744

UB
Marknadsvärde (aktier -I- konv sk) 2071 098

./. Riskreserv 9500

Marknadsvärde
värdepapper enl BR 2 061 598

Anskaffningsvärde ./. 1923 850

Dold
reserv 137748 137748

Förändring
i dold reserv -275 996

Återiägg
riskreserv 9500

Förändring
av dold reserv enl RRV -266496

Fonden,
förändring av dold reserv ./. 269667

Differens
RRV-fonden 3 171

Differensen
beror på föregående års utställda optioner.

Trefond Invest

I posten konvertibla skuldebrev med optionsrätt m. m.
ingår "Aktier i dotterbolag och i intressebolag"

I posten "Inventarier" ingår aktier i
dotterbolag med 50000 kr

Tablå 3 och 4

Beräkning
av dold reserv i värdepappersportföljen:

Ingående balans av dold reserv enl RRV 307 135

UB Marknadsvärde (aktier + konv sk) 1 972 906

Marknadsvärde
värdepapper enl BR 1 979006

Anskaffningsvärde ./. 1999454

Dold
reserv -26458 -26548

Förändring i dold reserv enl RRV -333 683

Fonden,
förändring i dold reserv ./. 341943

- 8260

Differensen beror dels på utställda köpoptioner, dels på
att fonden förra året ej redovisade aktier med utfärdade köpoptioner till LVP.

206

Skr.

1987/88:
174

Bilaga 9

Jämförelse
med Veckans Affärers (VA) toUlindex period

len
juli 1984

tom
år 1987.

,tkr

Tablå 5

Sydfonden

Fond
Väst

Trefond

Meilan-

Nordfonden
S:a löntagar-

Invest

fonden

fonderna

1 Reall
fondkapital 1987-

12-31,
inkl de medel som

inlevererats
till 1-3 AP-

fonden

1927754

2245452

2024003

1829713

2122770

10149692

2 Indexportfölj

2047707

2017621

2043314

1575 251

2028533

9712426

3
Resultat i förhållande till

indexportfölj,
(l)-(2)

-119953

-H 227
831

-19311

- 254
462

-h 94 237

H-437 266

4
Avvikelse från uppgång-

en i VAs
totalindex under

perioden
1984-1987,

procentenheter

-6

-1-11

-1

+ 16

4-5

-1-5

207

rJ m nd r
rn - T + I +
I I

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

ON — ' NO rsi 00 —

I/-) r- m
r- v-i

rsi — rsi

I + I + I I

TO rv

Oi,.si

Tf r — oo o I/-) « n
<o no r-- r- Tf wn m r-r-
<o o ON rsj rsi Tf » o c rj On r o oo — — I — r r-J — rsi o

1 X

NO '

nd Tf r~-
r-

00 r- 00
u-i 00

rf r rsi rsi

TO 'B,

m Tf (N — . —

r-l
"O rs) rJ m » n

O » r m ' —
oo On

O O ON r
>n 00

ON r~ m nO » n -

Tt NO « /-l ND Tf 00

§ o o O o o

OOOO o

o 'O
<o 00 r- SD

Tt Ov Tt
r- m

00 r- 00
ON 00

rJ r-i rsi
rs) r-i Tt

■O C

—
2 ca 'o.

w-i O r-J
Tf rsi

Tf r- r r
00 Tt

m r~- r no rsi r-

wn r t~~-
t- rn NO

m ON rsj M
r o

no no NO r-
r- Tt

ca Q,

o o o o o o o o o o 00 Tf rn v r r- r~- oo r~- r--

Os Os Os Os Os yr~t v'f r\ \r\

O Tt m ON Tt m rj r- r- r- O rs) m On On

1/1 On r-~ On 00

O 00 O On r-
cn rs » m rsi csi

O O O O O

o o o o O

-- O NO On o
i/-i On lo Tt <0

—
ON -* — -

m rs) m m m

a c

.P c

<2T3 £ i2 £

■?.o Ji " o ca c/O U. H 2 Z c/3

c c

Vi g ca t

ca c

00 I

s 0-

c =

4 » 'a

t/] TO
rt

E «

g-i

a.
<

I E — o

B-o

g G 4>
a> X -o <1> —

T3 Jl!

• o

m O o I m

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

r- o Tf
NO rj '

o rn Tf

m oo 00

Csl —

O m

Tf NO

00 NO

■a

c ..

c? ca

o u

5
ID

— "O

if T3

ca c

« b

c>i<2

:sf

m — OS

r »

O OO On

o r4
r

r*-!
f<i o

oo —

g °

00 o
t-- 00 1/-1 vo

I I

NO r o Tt u-i r- — o Tf m in

On >0

Ov Ov

— r~

vo —

I g

o o

NO r r »

Tt On m 00 On m

O » n nO

rj NO m

2 I

I I

a
>

-C

:Ct

m o I NO >o

r- « n NO
rs)

ivp -

-1

tu u o

< £ S

■ IU u-o TO .J-

r- - r- r oo v~i ' — r-i Tt

Oi — nO

r r ■

■a — 5 u [ ca

E <lca .H o o U -c"

.2
5"f- < -3 < OO

_ g I I I

00 -H

E;p-E

P 11

< -a fc; -s < D ca o.

t- J

4J
t/)

B i> o

iS .2 "

t/l of

ca E I Q c :

14 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

209

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Tablå
8

Löntagarfondernas och Qärde AP-fondens värdepappersinnehav
per 1987-12-31

Branscher och procentuell andel av totala
värdepappersinnehavet i noterade företag, procent

Bransch

Sydfonden
Fond Väst Trefond

Meilan-

Nord-

Samtliga

4:e AP-

Stock-

Invest

fonden

löntagarfonder

fonden'

holms fondbörs

Verkstadsindustri

20 24

Skogsindustri

20 21

Handelsföretag

2 3

Fastighets-
och

byggföretag

12 16

Kemisk-
och läke-

medelsföretag

13 5

Dataföretag

- -

Förvaltningsbolag

11 8

Banker

3 7

Utvecklingsföretag

Rederier

— —

—

Övriga
företag

14 16

Summa

100
100

100

' Exkl innehav i utländska aktier

Fonden
får inte förvärva aktier i aktiebolag som driver bank- och försäkringsrörelse

210

Skr. 1987/88:174
Bilaga 9

» 2

(/i

cS O.

■Q

J2
"O

• a t: ca ;ca

■*

c >

„

"cn

1 (U

-O

< « T3

ca :ca

o_ o oo
rn oo' o" r-" t-

Tf r-T * '

r--. o — -o Tf — r-Nor- oo

— ONr-JWio — ' — mooo rn

m Nooomo m rsi r4 sd oo Tt

lotoONTf o o oor Tt

m mTt>o- r- w-i mmNO

rj Tf CJ - r ON -

ON I m I 00<OOf~~;--r~~;;''0N'O<

00 » n" O o" d - r- o' o ' » n o' O rn irT

oooNrjTfrJo*nooNONTtinooorsi

o>nr-mmTtNOTtoONOor- « ooro

rOOONcninorONrsitONV-iNOONO

» nrOrnw- » oo » nmr-iTfvorTtooON

v~i — ONm-rrJON rnm r- —

oo Tt

r~- O

» n

• n

O Tt

<N NO

r Tf

Tf oo

■

<~1 1 --

rJ .- 1 r-

m NO — r j r |

o Ov

lo o w-i

o rj rj vo

-cJ- 00 >o p- Ov - rj 00 O O vO 00 CJ f*-! CN « /-l 00 Tf

3 139

266

21040

15 660

r-- r NO
— NO m m

<0 »— Tt r- On <0
NO

m » Al (N on —
— Tf "" oo m Tt 00 m

Tf NO — Tt

„

(fl

• ti

o o*

no i rs| r| o g>

o"
o' o*" ri — "

vO_ O*

-rn

OV v-, Ov

un On m —

o m Ov o' o" o"

I .

O 00

" 2 is .. ca :ca

o r » / r- O >o

oo r-- oON Tt N £ )

o o Tt — iri o O r-i O Tf lo 00 m — m rj H rM

OOO » n o rn

» OOO

— Tt rJ

— O

—
m

o o

Tt
>0

o rn

— Tf

• U

■>

„

■M

ise

o o rj
o

nO — O » O

Tf rj

1 o'o'

» O o

» o o

On rs) — » O ON » O

O On

— Tf

o o Tf
m

Mark
nads-värde

— L.

Ande
roste

° \ 1 ?5

o o

ilark
ads-ärde

r :3 rn

r » o r- r-

Tf On

O NO

sD —

Tt r-

in On Tf rn

r- ON m Tf

™ ,

—

n 00

NO rs) ON r-- —
m Tt rs)

ca
.se

C/3 . —

■ — — j :TO

!U TO >

OOX) C > (/) (U 3 -O

■CQ

73 U

o
g a.

<si 9.m ?. <Q<Q

■
- U TO

00 o 2 o

ca ac ° o .-S 2 ?! 5

I -
OJD 'rt

,J-l ° ss<-i-s

<<<<<<<<<<<taDaa503QDamcQQmtacQma:DacQUUQUQ

211

Skr. 1987/88: 174 Bilaga
9

13 C

■a
—

c t/'

• t: j « TD

rt .b

TO
:TO

r- o CN oo r-j vo ■<1- r-

o 00 o (N

cn oo

o o o — vo « n

o o o o

>J-i »o

o"
no'

o_o
rsTr-'

<0
NO

m — oo » o

ON O

m r-

Tt NO

o o
r-<

t oo
r —

ca ca

c E

:0 U

— a
ca c

rX.P

_ • (U

1: j" TD

rt .t:

TO :TO

1 I

I I

OOOO o o » o o Tf - O t O - * — r ri

» o I r I — ooONO I o I » oo I 00 O t--' 'cf
o" oC o" rn" m O' o

Tf — "

OrnOTt-«3-0000-»ONOOOO

NOrw-iOTfmoO Ö rroorNO

» nTtONroo » oo » o-OiONoovo —

t mrrooHTtTt » n- » nTfm —

m — » o —

o I o_ » o I

ON
o" »O

Tt — '

o O rsi m — o o r Tf o

On - On I — ON Tf » o — NO rs)

r 00

00 r| NO » o rsj On » o" O o" ri — "

NO o O nO » o o Tf o rsi » o oo NO o » n 00 oo NO On o On o 0\ Tt

OO —< nO

■a o Z

~ .iS "O

ca :ca

00 (N

—"o""

»O O

00 vO

— o r
—

ti-

1::

:rt

„ _

• a

c «

<i;8

I I

r rs)

O rn o Tt O rs) m O » o Tf On r)
r m rs)

0_v0_

o" o'

O Ov Ov Tf

00 rvi

•

c «

:ca

■a

t/i

•o

(«

ise

vO O (N <N Ov —

o o 00 —

o o (NO

Ov — — Ov

-* »O o (N

o_ o"

■i I OJ

if M-a

Sea :n c >

u-,

—

c 00 .2 IS

a o a
■o

-.c.Sg

■.2
3

OJQrt

— 'O

1
> OJQ rt

E c ? P.

UQU

c> '""' [/i ca ca >
> o o c c c c o o
UU

cn <"

oS=-

a >

vj ?; X S

U o <D P

> J - v>

UQUQ

Mli

t 3

o P

ca ca
• -; « (/5

■S Pfc P 3m P ii « ipcp.2<pS

UQUQQQQQQUUQUUQUQUUQtLltLllJLlbU.bulx'

212

Skr. 1987/88:174
Bilaga 9

.a 5

:s «

c ."

oo__ — _ r-- rJor-

o o'

ca ca

c E

■O
OJ

—
-a ca c

c>ic2

i: i « TD

v-i

rt
T3 u.

S c >

— " t-

• Ss

■*
(N

o'O

r O

r*-)
o

vo t

•ä -S

ca T3
u.

» ca :ca 2 c >

»o o o ON
o

r- o o o <o m o 00 rsi oo

NO — rs) — r-; Tt o' t — ' r-'

» o
o » o rJ o o " » O NO rs) oo

o 00 »o NO On

OO Tt NO O Tt

m Tf Tf

00 — r

00 r-
rn

— NO o »o o v-i

ONOO

rsr » o

» o - ON On m Tf

On no r)

— O 00 o

» o o

rn m ' I * ' " * ■* „ *

o"
ri o' no" On o' '
o" o" -' — *" o"

OO or » ooooor » oTfooN

OOO ooooTfooOTtroJor)

NOoo » ors) » nTt » omrrmrr

rr-- oor-)
— Ttoom NO » Ofnoooo

w~i Tf t » o
1 — ■ rs)
t —

» OO
I TfNONO

rs)" » o" o m" —

o o o m NO On

o o o Tt — o

» O m o\ Tf r rn

00 m
NO m

p Z

T3 C ,P

!8i

t: <5 -a T-* ca -ca

roo r-

r-" — " o"

» OOO

NO » n 00

»o — ON

nd O oo m — -

o 00

o o

»o <N »O NO

»O

T3 C .O

Ji I 1)

t: "5 73

"> .is

TF< ca -ca

; c >

m O » O —

o r o » o r- o 00
Tt o

Tf O
NO

m r-j

m o

rn O
rio"

O 00

O r

NO r-

00 o

» o (N

r- » o

00 » o Tf » n

O 00

o o

<o m 00 m

:ca

■o c o

• C « TD cd " L- H TO :TO

;2 G >

o o

m Ov

c ,o

t: j « TD

rt .b

-<
TO -TO

S c >

O 00

rs)

Ov CN

m vo m vo

> co S b.2 P c Coca.cj=c- ° '"OC.,
_

- -o ■" 13 u c > c

, c S c Q. ca ii o (u IU a> c: P .2 ?? y "O i

2 P

u o

c ä a> OJ P 2 CU :ca

li.U.-ti.U.Qu.OOOOOO
QOOO IXKIQXXI

ca ca >

. g wC/2 P

S-a a
■-- P

Ti t; t:
3 o.2

:2 o o o
" ~

c o

o. ~

S=p222

TO TO (U O

.:<:
I/I c u

° 3 3-=

c p

T «

lg!

-
°
c w o 2

■ Ö ÖÖ CC CCqS

213

Skr. 1987/88: 174 Bilaga
9

• Ss

cd TD u-1 cd : cd

° 1 O

On v-i"

47,6 20,4

rs) r-; riri

— o

Tf O

m >o

VO O

» o

o » o

III

m <N

o Tf
Tf

— rsi

rsi 00

Tt -t

—
m

ca ca

:0 10

---- O

ca c

C>ic2

TD -i:

t/]

■■<a

, — ,

ta ca ica c >

I » o » o I -Nom I <o » ors)0\ ci » n" Ttrn oOTfo

■3

Orsjw-i » o>ooooooors) » o

ONONrs)rs)ooooo\ooNors)

0\ON0N0Ttooror0N

— » o » n » o » OTfo o —

NO m m o

rs) — Tf

r) » o » o

o" o" — '

OOO

o o - r rsj r

■5 » o

n I

I ' " ' "' "

o" oo" Tf" o" NO"

OmO\mOOTt rs) » o o

ONr)ooo » oON 1 — -H o

NOONOoorj oown o

NOOr)TfO r — On

o rJ *N rs) ON

o Tt

» O » o

o ON

Tt Tt

r c

Noo r| I —» o rn- — o — o O

o 00 t 00 r-- r-

00 r m o r m

r- o\ On r
r- c On

om » n r Tt » o

°° ,

<n'

o rJ
» o

Tt -H
— .

m 00
» o

» o r-- -

» o r- o t~- o i — Tt o r » o rJ r) rs) r » o

oo m
Tf r-

ca
-ca

T3 .-* 3 1/5

t: J5 73 ca . ca :ca

» o » o o r rj On NO NO r- » o » o » o

» O

rr,

o m

gg: «

o o o

f< vo f*

Ov vO r<

VO 00

00 Tf

t-~ —

=? c IU

ca > <u D.

p X

Ip fc4

a - p

U. in

iii||lll|illl å l<s
.lillH å l

PSS =
Mlä!5feo,oo°g<Svg-uuuuo£g Q i t<ä J J J S 2 S 2 Q S S S S Z Z Z Z Z Z Z Z Z Q o o

ca Q> J= o, o, 0.

ip c ■ .2

tn 3 'O

Q a, CL a. 214

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

Tt_ON

» /-rs)'

73 C

CL. <

3 '

<-Qt

cd TD u- M cd :TO

O o o o o o

NO Tt

» o
o 00 oriio

o o o o\ lo ON rs)

» n r Tf r Tf — vi

rs) » o m o — r-)
m

\ £ j m m —
o r- On

Tf
o » o ' — » o

r4 Tf NO

» o

r o ri Tf"

oo >o — r-

On On

rs) sD rsi ON » o
—

ca ca SE

o IU — 73

ca 3

• tf

IZ)

OJ T-1

o I Tt o r- r-| -s)" o" o" ri o"

ONNDo » OTtr--oo ooTto-mfn » o » o

OOOONO-INO
— 00

rJ ■
« 00 m NO Tt Tf rs) - m m

<n- IIII

O O o O O o » o
o - r o o Tf T oo m r o » n ON 00 rj t » o r)

NO »o ON

rio
00o"

r OO O >o

— » o -H ON

ON O rj o

m H On 00

oo r T oo
rs) r)

NO r

o'o"

HNor I NONor~- » o
i rnNot~-

no"oO- oToOTtrn « ho" — -

omooONONO' — QOTfmoomON

QO — -H-Or-)moo » or-r

oor-oooON 0Nr0Nrs)rs)r4O

v-ivii — lin TtNONO » nrs)ONO

- oo » o ooh- » o — o

— rs) r Tf

ON ON

o"
o"

roo

Tt"

o" o'

o I
Tf

o"
o"

u P

ji i IU

• 2 J5 73

ca i- ca
:ca

; «
fe

n I

o"
o"

*.oo IIII

— O

r- o

» o
o m rJ 00 m o » n

o 00

r-- » n

O »- SD
O

Tf m

o o o o

Tt r- o
o

— SD O rs)

» n rs) » no

Tf r) — r

ONTt I 00 [ rs)0_

o" o" o" o" o"

73 C P

-c IJ 73

ca T3 u

H ca :ca

2 c >

t;S

C/l

(T|

„

' £

ca .jg

NO o » n Tt

Tf o 00

r-- o T
ON

r) Tf m

«
I

o nD o

r- Tt o

oo oo NO o 00

m r

o » o o o o o » n
r-- — rs) o o rs) On oo m r o o » /I 00 r) - r- —
r

NOOON ooTtomNOO

O- » ' oommoooomm

ooorn NO"-ONTfoomr--

rs)o NOrNOfnoors)oo

r 1 —
m m Tf

o"
o"

» n r r-~ C3N m fs

m 00

« Tf

vO_ — _

o'o"

vo'

(N O

cn o o o

o oo o

rr, (N vo Tf

rs)

o"
o"

c<l

00_<N

Tf OV

O O

Tf 00

r » n

r- oo

8 2

cn oo

o oo

<N CN
(N —

» n >/-i

» o

(N cn m
Ov

CN — '

O vO

73 Ä

■ £ J « TD

rt 3 .b

H TO :TO S C >

Qo"o'

NOTf

oo'o"

r- nd » O " oo " o

o rs) rs) r r-

r- » o

m NO — oo m «
r oo NO r- o

On rj

Tf On

» n
rs)

On o 00 r rj m

c/1

n o

tyn

qq £££

a o

t o

0) a.

c -P

<u =

a o

:0 cfi

CJ U J » !

( Cl. «ii c

= s ö =

S Ö 2 « c

° S p i: p

3 .U.

iiioi|pp|il||til|<l|il<i.i: „ __

Skr. 1987/88: 174 Bilaga
9

a. <

73 -

3 t"

•<'S

■ I IU U J « T3

Cd fc-*-i rt Jrt

O Vi

O O NO o

o » o 00 o

om « r

» n ON rs)

» ri o

— "o" m

» o

oo o
rs) o

NO O

r-- r

"*,
R, "*,

ocTo oo

ca ca c E

:0 IU — 73

ca 3

C>ic2

■ I O)

. n ica 2 c >

cn''*-'---

CN « —

• I

r-- » ooov I

.-" — ' o' Tf

r*0<3v00vo » OQTfln tOOOV

VOOOOOOO
tOOOOOO t-~0>/-lf*1

CNt-Tflo
CNOV-OOOv o-r —

ov-vooo m ."r-icNO-tt

ho-"CN cn r « /-icN >no

"TI *s|, I 0C3 I OO C

gOOVQOOOOOvOOc<1 OOvOiOOOOOOriOiri OOvCNOOVOOttvO

OTf
-ow-icNmwi-t o

"o CN >n vo

3 .O

■i I CU

• S Ji5 73

. ca :ca

2 B
>

a> (u

j I 4>

u J5 73

TH ca :ca 2 B >

r- I "

o"
o" o"

r- Tt 00 o

On » /I m m

» o Tf 00 VI

r o » n rs)

00 »n —

I * » I

R I

Q O o NO r

o . o 00 m ON

— \o o r NO

On » /I m VI Tf

rs) o
r-

Tt"
o"

rONON

o"
o" Tt"

O » n O NO

O rJ oo

m oo » o »—

NO — O rn

>0
r rJ

m o o m o » o o Tf
r « r- r- rj o

o o

73 3 P

73 ;=

c c/5

j I IU

■a "H

B • "

u i2 -a

cd TD u

■t-' rt :TO C >

".
1

00 o NO m

NO
rs)

m m

» /-i I - rs)

no" — " — "

VI o NO r

r- o r4 NO

rJ On 00 O

— O » /I

Tf -

00*

Tt 1
''

oo"
o"

00 r

§ ;88

rj r

r- On

-5

• O IU B 00

5 p

SS-Hoo i-Si § EB

|3-Q « 0 u-I P

o oa

a p a Ip

t/5

.2$S-g O.W ly jS

C/5 C/)

0} o. C B av

o2 S

t/5

E? <.2

||: § 2

boJ

.§-»<
a mS.2
3

B ,2 O. O

r" -t-j e —

3'-'73.T3g7373
2-' ä - P O

5 "
se O !e £ se seo se-S o-a o-o

o 'C -..
..-

cS&

■ca oca 3 u < .5 o o o

-idiaia öä cn-a-a--i:>~--S??--S-?*->.?>,S>v0.c?!- ö S==!au Q c/2 on c/2 c/3 &n c/2 on Q oo O C/2 c/)
Q c/2 oo on Q oo c/2 co oo c/3 Q oo Q co oo H Q H H D > >

216

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 9

B U • O

CL.

-S3

■>- J £
■a *. ca ica

r-Tf_ i-Cvo"

o Tf c~-

o — vo o m o CN o QO — O 00

73 z.

c t/5

I '1. *si, " I

— ' o'o'o'

I "T.

ca ca

.SA '

• C
1573 ca T3 Ul .1 ca : »« c >

rv-oooooi/i

r-tovtootpr

voHfnvovoovo>n

vO m
CN

t 1/ Ov r- 3: » v,

73 B ,P

1: J5 73

« is ■ ca :ca

o r »

3 IU

73 3

73 « c t/5

o 1 IU

t; J2 T3

M is 1 ca
tca

2 3 >

<yv r-

CN — rr\ Tf

O —

«
CN

o' o'
o'

1/1 o 1/1

T » o Tt

Oc CS a\

fS o CS

3CN CS VO

s. 219 Kontrollera mot PDF

73 >

ca E

73 3 ,P

o CQ

ji 1 IU

l: C" 73

"i .is N ca -ca

1 ■"

-Ss

t; 15 73

" .is

Sea tro 3 >

c t/5

■<2

t: <5 73

. ca :ca

o o ov r m vo

O O O O VO Ov

00 o

rt o rt

ro o o

CN • /-! t-.

r — Ov

« t-

B B

p a

CQ
:<

E c

O) (fl <

O ca

po IU

t" .2 o " S ."> S 'IS « *-

.r-.l-i-.-.-.iivT'' c nr

oS-pS3iH.p" ö

g 00 2

Q>>QQN ° <<
C « <

E o

c «

E ca tca o >

' IU L- B

ca ■-; ica

00 B —

.E ■"
'3 1- >

73 ,1 ca

1- « u ca

C c- OJ "S 3

• a
2 «

3 .2P

ta'3; —'(- 3 o«o2

Riksförsäkringsverket

utvärdering
av medelsförvaltningen

vid
löntagarfonderna och

fjärde AP-fonden
1987

219

s. 220 Kontrollera mot PDF

Regeringen Skr. 1987/88: 174

Socialdepartementet Bilaga 10

Finansdepartementet

Riksförsäkringsverket
(RFV) har enligt lagen om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) ålagts
att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsemas och fjärde fonstyrelsens
förvaltning av medel. I enlighet härmed överlämnas bifogade inom verket
utarbetade promemoria "Utvärdering av medelsförvaltningen vid
löntagarfonderna och Qärde AP-fonden år 1987".

Enligt
den proposition som låg till grund för lagen (prop. 1983/84:50) bör riksförsäkringsverkets
utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg
avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin".
Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven
på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses".
Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska
fondstyrelsemas medelsförvaltning. I sitt första utlåtande avseende
verksamhetsåret 1984 diskuterade riksförsäkringsverket innebörden av själva
utvärderingsuppdraget.

Mot
bakgrund av den bifogade promemorian har verket inte funnit anledning att
framföra några särskilda anmärkningar om fondernas resultat eller placering av
de förvaltade medlen under år 1987. Verket vill emellertid framhäva följande:

1 Likformiga redovisningsprinciper

Mot
bakgrund av fondernas förvaltningsberättelser för verksamhetsåret 1987 kan
verket konstatera att sammantaget har de avlämnade redovisningarna
förbättrats. Vissa olikheter kvarstår dock vad gäller tillämpade
redovisningsprinciper. RFV har i samtliga avgivna utlåtanden starkt betonat
vikten av att fonderna i sin redovisning tillämpar likformiga värderingsprinciper.
Här kan även hänvisas till regeringsbeslut 1986-01-30 (Finans-dep. II: 2, 1267/85, B 62/85, Dossier VI) där det bl. a. uttrycks
att det är "i första hand en angelägenhet för fondernas revisorer att
verka för att så sker".

2 Rekvisitionspolitik

Mot
bakgrund av börsutvecklingen under löntagarfondernas verksamhetsperiod fmns
anledning att diskutera fondernas rekvisitionspolitik. Det rekvisitionsmönster
som framträder är att i stort har löntagarfondstyrelserna utom Qärde
löntagarfondstyrelsen rekvirerat nytt grundkapital i den takt medel blivit tillgängliga
för lyftning.

Riksförsäkringsverket
anser att rekvisitionstidpunkten är ett av de vikti

gare besluten en fondstyrelse fattar. Avstyr styrelsen från en rekvisition

förräntas de orekvirerade medlen i stället till gällande avkastning i l-3:e 220

s. 221 Kontrollera mot PDF

AP-fonderna.
Sålunda bör, enligt verkets åsikt, fondstyrelserna före varje Skr. 1987/88:
174

rekvisitionstillfälle noga överväga den framtida börsutvecklingen. Bilaga 10

Frågan
belyses även i prop. 1987/88:11 angående vissa ändringar i reglementet för
allmänna pensionsfonden, m. m. Där skriver föredragande statsrådet (sid. 19) i
samband med att den av verket, i 1986 års utlåtande, aktualiserade frågan om
den till löntagarfondstyrelserna, ojämna medelstillströmningen under året
berörs: "Rätten för en fondstyrelse att rekvirera medel är inte periodiserad
på något sätt. En fondstyrelse kan alltid, om den under något eller några års
tid gör bedömningen att konjunkturerna är mindre goda för placering av
fondmedel i värdepapper, begränsa sina rekvisitioner hos riksförsäkringsverket.
De medel som på detta sätt inte kan utnyttjas ett visst år kan i stället
rekvireras vid en tidpunkt när fondstyrelsen anser att konjunkturerna för
sådana placeringar är bättre. Det finns således i APR redan nu inbyggt ett system
som medför att en fondstyrelse själv kan bestämma över i vilken omfattning och
takt medelstilldelningen till fondstyrelsen skall ske. Med hänsyn till det
avkastningskrav som är uppställt i APR utgår jag från att en fondstyrelse som
rekvirerar nya medel dessförinnan alltid har gjort bedömningen att det är
möjligt att också beträffande de nya medlen leva upp till detta
avkastningskrav."

3 Angående tolkningen av 15 § APR

I
promemorian förs en diskussion angående tolkningen av 15 a § APR beträffande köp
av bostadsrätt. Riksförsäkringsverket har utifrån sin utgångspunkt inget att
invända mot en tolkning av ifrågavarande bestämmelse som möjliggör ett sådant
arrangemang som femte löntagarfondstyrelsen beslutat om.

I
handläggningen av detta ärende har förutom undertecknad Scherman deltagit
överdirektören Jönsson samt ledamöterna Albåge, Ringaby och Ström. Därjämte har
närvarit personalföreträdarna byrådirektören Grenö och förste byråsekreteraren
Tjärnberg, avdelningscheferna Almström, K Eriksen och Nordlund, styrelsens
sekreterare byråchefen Molvidson samt föredragande byråchefen Palmer.

K
G Scherman

Edward
Palmer

221

s. 222 Kontrollera mot PDF

Utvärdering
av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna Skr.
1987/88:174

och Qärde
AP-fonden år 1987 Bilaga 10

Innehållsförteckning

Sid

1. Utvärderingsuppdraget
.................................. 1

2. Uppföljning av tidigare års utlåtanden ............... 2

3. Fondernas medelstilldelning och medelsramar ....... 5

4. Allmänt om riskkapitalmarknaden 1987 ................ .. 10

5. Fondernas verksamhet under 1987 .................... .. 13

6. Löntagarfondernas resultat 1984-1987 i förhållande
till genomsnittligt börsindex 15

7. Löntagarfondernas årsavkastning på förvaltade medel
i förhållande till börsens genomsnittliga utveckling samt avkastningskrav
enligt APR 18

8. Fondernas placeringar...................................... .. 22

9. Andelar av aktiekapital och röstetal samt
fackförbundens rösträttsutnyttjande 33

10. Sammanfattande kommentarer ........................ 35

11. Övrigt ......................................................... 36

Tabellbilaga........................................................ 38

222

s. 223 Kontrollera mot PDF

Utvärdering av medelsförvaltningen vid Skr. 1987/88:174

löntagarfonderna
och Qärde AP-fonden år 1987 ''a lo

Riksförsäkringsverket
(RFV) har enligt lagen (1983: 1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR)
ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsernas och fjärde
fondstyrelsens förvaltning av medel. Föreliggande PM har upprättats med
anledning av detta åläggande.

1 Utvärderingsuppdraget

Enligt
den proposition (prop 1983/84: 50) som låg till gmnd för lagen om reglemente
för allmänna pensionsfonden bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras
"med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det
förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall
enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god
avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i
verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas
medelsförvaltning. I sitt första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984
diskuterade riksförsäkringsverket innebörden av själva utvärderingsuppdraget.

Löntagarfondernas
(LTF I—V) och fjärde AP-fondens verksamhet utvärderas av, förutom RFV,
riksrevisionsverket (RRV) samt granskas av fondernas revisorer. RFV har sålunda
inte någon anledning att genomföra en regelrätt revision av fondernas
verksamhet.

2 Uppföljning av tidigare års utlåtanden

Riksförsäkringsverket
har i de tre tidigare avlämnade utlåtandena diskuterat några frågeställningar
av betydelse för fondstyrelsernas framtida verksamhet, bl.a. fondernas
upplåning och likviditet samt den till löntagarfondstyrelserna ojämna
medelstillströmningen under året. Verket har också i de tidigare utlåtandena
framhävt betydelsen av att fonderna

- tillämpar likformiga redovisningsprinciper

- tillämpar real redovisning

- rutinmässigt presenterar ett tillfredsställande
informationsunderlag om verksamhetsåret

Mot
bakgrund av fondernas förvaltningsberättelser för verksamhetsåret 1987 kan det
konstateras att sammantaget har såväl de avlämnade redovisningarna som
informationsunderlagen förbättrats.

Vissa olikheter mellan
fonderna kvarstår dock vad gäller tillämpade

redovisningsprinciper. T.ex. när det gäller värderingen av börsnoterade

aktier till marknadsvärde per den 31/12 1987 har samtliga fonder utom LTF

I tillämpat principen lägsta betalkurs eller om sådan saknas lägsta köpkurs

sista börsdagen 1987. LTF I har använt principen högsta betalkurs

1987-12-30 eller om sådan saknas högsta köpkurs. Denna skillnad i re

dovisningsprinciper påverkar inte det bokföringsmässiga resultatet men 223

innebär att det reala
resultatet för LTF I är något överskattat jämfört med Skr. 1987/88: 174 de
övriga fonderna. Ett annat exempel är val av ingångsvärden vid beräk- Bilaga
10 ning av realisationsvinster/förluster vid försäljning av aktier, vilket
påverkar endast det bokföringsmässiga resultatet. Tre fonder tillämpar genomsnittsprincipen
och de tre övriga tillämpar principen högst in — först ut.

De
ovan nämnda skillnaderna i redovisningsprinciper påverkar jämförbarheten av de
redovisade resultaten. Därför bör även i år betonas att fondstyrelserna bör
använda sig av likformiga redovisningsprinciper. Här kan hänvisas till
regeringsbeslut 1986-01-30 (Finansdep 11:2, 1267/85, B 62/85, Dossier VI) där det bl.a. uttrycks att det är "i första hand en angelägenhet
för fondernas revisorer att verka för att så sker".

Riksdagen
beslutade i december 1987 om vissa ändringar i reglementet för allmänna
pensionsfonden, m.m. (prop 1987/88:11). Lagändringarna trädde i kraft den 1
februari 1988. I detta sammanhang kan nämnas att fondstyrelserna

- föreskrivs
att upprätta resultat- och balansräkningar efter reala princi

per

— får vara kommanditdelägare i svenska kommanditbolag

— får, med syftet att möjliggöra en effektiv
likviditetsförvaltning, placera medel i värdepapper med lång löptid och en väl
fungerande andrahandsmarknad t.ex. stats-, tele- och bostadsobligationer.

Fjärde
AP-fondstyrelsen men inte löntagarfondstyrelserna

- får
möjlighet att placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner

Det konstateras i propositionen att möjligheter till en effektiv likviditets

förvaltning, allmänt sett, kan sägas ha ökat inom ekonomin under de

senaste åren. Fondstyrelserna bör därför, inom ramarna för APR, ha

samma möjligheter som andra placerare vad gäller likviditetsförvaltningen.

Föredragande statsrådet skriver därefter (sid 18): "Den ytterligare place

ringsmöjlighet som tillskapas på detta sätt skall dock inte uppfattas som ett

uttryck för en förändrad inriktning av fondstyrelsernas huvudsakliga verk

samhet - att placera sina medel på den svenska aktiemarknaden. I stället

är det fråga om att bereda styrelserna ytterligare handlingsutrymme när det

gäller förvaltningen av deras likvida medel."

I
propositionen berörs i samband med behandling av likviditetsförvaltningen även
den av verket, i 1986 års utlåtande, aktualiserade frågan om den, till löntagarfondstyrelserna,
ojämna medelstillströmningen under året.

Föredragande
statsrådet skriver (sid 19) "Rätten för en fondstyrelse att

rekvirera medel är inte periodiserad på något sätt. En fondstyrelse kan

alltid, om den under något eller några års tid gör bedömningen att konjunk

turerna är mindre goda för placering av fondmedel i värdepapper, begränsa

sina rekvisitioner hos riksförsäkringsverket. De medel som på detta sätt

inte kan utnyttjas ett visst år kan i stället rekvireras vid en tidpunkt när

fondstyrelsen anser att konjunkturerna för sådana placeringar är bättre.

Det finns således i APR redan nu inbyggt ett system som medför att en

fondstyrelse själv kan bestämma över i vilken omfattning och takt medels

tilldelningen till fondstyrelsen skall ske. Med hänsyn till det avkastnings

krav som är uppställt i APR utgår jag frän att en fondstyrelse som rekvi- 224

rerar nya medel dessförinnan alltid har gjort bedömningen att det är möjligt

att också beträffande de nya medlen leva upp till detta avkastningskrav."

3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Varje löntagarfondstyrelses (LTF) verksamhet finansieras
med en femtedel av den tillfälliga vinstskatten' och av vinstdelningsskatten
samt av tilläggspensionsavgifter motsvarande 0,04 enheter per fond av
procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Influtna medel fördelas
således lika mellan fondstyrelserna. Summan av de medel som överförs till en
löntagarfondstyrelses förvaltning får emellertid, enligt APR, inte överstiga
en angiven medelsram. Denna beräknas som summan av ett basvärde om 400 mkr för
1984 plus 20000 basbelopp för efterföljande år fram t.o.m. år 1990. Tillägget
per fond till ramen var 436 mkr år 1985, 466 mkr år 1986 och 482 mkr år 1987.
Ar 1987 var ramen sålunda 1 784 mkr per fond.

Utvecklingen
av förhållandet mellan av löntagarfondstyrelserna rekvirerade medel, medelsram
och influtna medel beskrivs i diagram 1.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 10

Diagram 1 Förhåilande mellan medelsram, influtna medel och
rekvirerade medel. Samtliga löntagarfondstyrelser.

□ DfLIBe.

* Prognos på influtna medel år 1988 gjord utifrån SCB:s
statistik över vinstutvecklingen för de större företagen under de första 8
månaderna 1987.

Som
framgår av diagrammet räckte inte influtna medel under åren 1984-1986 för
fonderna att rekvirera fullt rambelopp. Under år 1987 har emellertid influtit
medel i en sådan omfattning att, sett över samtliga verksamhetsår, summa
influtna medel vid utgången av år 1987 överskred rambeloppet. Differensen var
vid årets utgång 803.4 mkr och denna kommer enligt en prognos för 1988 att
kraftigt öka. Därmed är medelsramen den restriktion som numera begränsar
löntagarfondstyrelsernas möjligheter att rekvirera grundkapital. Influtna medel
år 1987 täckte medelsramen redan i juli det året. För 1988 är medelsramen täckt
redan i februari 1988. Denna förändring av medelstillgången har sålunda ökat
löntagarfondstyrelsernas valfrihet angående den tidpunkt under året då de kan
lyfta nytt grundkapital.

' Lagen om
tillfällig vinstskatt gällde under inkomstår 1983 men under 1987 inflöt i efterbetalningar
totalt 55.5 mkr dvs. 11.1 mkr per fond.

225

15 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

Fjärde AP-fondstyrelsens
verksamhet finansieras med belopp som överförs från l-3:e AP-fonderna.
Riksdagen beslutar om medelstilldelningen till fjärde fondstyrelsen. Det
senaste beslutet fattades i december 1984 och innebar en höjning av rambeloppet
till 2 350 mkr. Utvecklingen av förhållandet mellan Qärde AP-fondens medelsram
och rekvirerat grundkapital framgår av diagram 2.

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 10

Diagram 2 Förhållande mellan medelsram och rekvirerade
medel. Fjärde AP-fondstyrelsen.

a ma >

/ / / / / / / / / / / / / / / /

1974 U75 197E 1977 197S 1973 1380 1381 1382 1989
1984 1385 1386 1987

Rekvirerade medel

Fördelningen
av disponibla medel (dvs högsta möjliga belopp som kunnat lyftas med hänsyn
till influtna medel och medelsramen) per löntagarfond och år för löntagarfondernas
verksamhetsperiod visas av följande tablå (mkr):

Ärligt tillägg 308 243 542 691

Ackumulerat belopp 308 551 1093 1784

Summa outnyttjade disponibla medel vid början av 1987,
samtliga löntagarfonder sammanräknade, uppgick till 1.1 mkr. Under 1987
rekvirerade samtliga löntagarfondstyrelser nytt grundkapital över året enligt
det mönster som visas i tabell 1.

Tabell 1. Löntagarfondernas rekvirerade grundkapital under
1987. Mkr.

LTF

jan.

febr.

mars

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

tot.

14.0

211.0

24.1

13.0

15.1

14.7

359.1

40.0

0.0

691.0

15.0

209.4

24.0

14.0

15.0

14.0

0.0

50.0

349.0

0.0

0.6

0.0

691.0

III

14.0

210.4

24.0

14.0

15.0

359.7

40.0

0.0

691.1

0.0

107.0

0.0

107.0

15.0

114.0

119.4

14.0

15.0

14.0

17.0

382.9

0.0

691.3

i-v

58.0

744.8

191.5

162.0

59.1

57.7

735.8

512.9

349.0

0.0

0.6

0.0

2871.4

226

Samtliga
löntagarfondstyrelser utom LTF IV
rekvirerade under 1987 ca Skr.
1987/88: 174 691 mkr vilket, i förhållande till den över hela
verksamhetsperioden givna Bilaga 10 medelsramen innebär att de, i stort sett,
rekvirerade maximalt möjliga belopp. Rekvisitionsmönstret visar för de fyra
fondstyrelser som lyfte stora summor, med smärre tidsförskjutningar, att
beloppen lyftes under 1987 i takt med att de blev tillgängliga. LTF IV däremot
rekvirerade under året enbart 107 mkr i april och hade därmed 584 mkr i
outnyttjade disponibla medel vid utgången av år 1987, vilket även framgår av
följande tablå som visar respektive löntagarfonds disponibla ej rekvirerade
medel vid utgången av år 1987 (mkr):

111

1-V

0.2

584.0

584.2

Rekvisitionstidpunkten
är ett av de viktigare besluten en fondstyrelse fattar. Avstår styrelsen från
en rekvisition förräntas de orekvirerade medlen i stället till gällande
avkastning i l-3:e AP-fondema.

Det
kan här nämnas att Qärde AP-fondstyrelsen rekvirerade 200 mkr i december 1987.
Fjärde AP-fondstyrelsen har därmed rekvirerat maximalt möjliga belopp enligt
rådande riksdagsbeslut, dvs. 2 350 mkr.

Löntagarfondernas
och fjärde AP-fondens rekvirerade grundkapital vid utgången av 1987 fördelat
över löntagarfondernas verksamhetsperiod framgår av tabell Bl i tabellbilagan.

4 Allmänt om riskkapitalmarknaden 1987

Sedan
löntagarfonderna tillkom i mitten av år 1984 har börskurserna sammanlagt ökat
med ca 52% fram till slutet av år 1987.' För år 1984 som helhet sjönk
börskurserna med ca 12% men steg därefter kraftigt under de två efterföljande
åren. Ar 1985 steg kurserna i genomsnitr med ca 25 % och 1986 med ca 51%. År
1987 inleddes med en relativt kraftig nedgång av börskurserna på
Stockholmsbörsen. I januari sjönk börskurserna med totalt ca 12%. Därefter steg
kurserna kraftigt fram t.o.m. mitten av oktober med ca 52% jämfört med utgången
av januari. Under senare hälften av oktober och under november sjönk totalindex
ned totalt ca 34%. I december månad steg emellertid totalindex me drygt 3%. .
Sammantaget minskade totalindex under år 1987 med ca 8%.

'
De angivna procentuella förändringarna av börskurserna utgör procentuella för

ändringar av Veckans Affärers totalindex. 227

Utvecklingen under 1987 kan avläsas i diagram 3 nedan som
visar totalindex' och branschindex inom verkstadsindustri, fastighets- och byggföretag
samt förvaltningsbolag. Dessa tre branscher var de största mätt som andel av
det totala börsvärdet den 1/1 1987.-

Diagram
3 Utveckling av totalindex och branschindex för verkstadsindustri, fastigheter
och byggföretag samt förvaltningsbolag under 1987.

Totalindex

Verkstäder

Fastighets- och byggföretag

Förvaltningsbolag

' Samtliga
indexserier är hämtade från Veckans affärer och omräknats med den 31/12 1986
som bas (index = 100).

Exklusive
bolag noterade på OTC och väntelistan samt inofficiellt noterade aktiebolag.
Branschindelning enligt Veckans affärer. Den I/l 1987 utgjorde börsnoterade
verkstadsföretag, fastighets- och byggföretag samt förvaltningsbolag ca 57% av
det totala börsvärdet på AI och All-listan.

228

Skr.
1987/88:174 Bilaga 10

5 Fondernas verksamhet under 1987

Fondernas resultat 1987

Den ovan beskrivna börsutvecklingen återspeglas i
löntagarfondernas och fjärde AP-fondens resultat år 1987. I tabell 2 nedan
redovisas fondernas bokföringsmässiga och reala resultat för verksamhetsåret
1987'. Av tabellen framgår att det bokföringsmässiga resultatet för samtliga
fonder tillsammans varit tillräckligt för att täcka årets "avsättning för
bevarande av grundkapitalets köpkraft" dvs. årets inflationsuppräkning av
totalt rekvirerat gmndkapital t. o. m. år 1987 samt överföring till l-3:e AP-fonderna.
Det finns emellertid relativt stora skillnader mellan löntagarfonderna vad
avser det bokföringsmässiga resultatet. Trefond Invest (LTF III) ligger lägst
och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) ligger högst. Efter "avsättning för bevarande av grundkapitalets
köpkraft" och "ökning/minskning av orealiserade vinster" erhålles
det reala resultatet'. Av tabell 2

Tabell 2. Fondernas resultaträkningar 1987. Mkr.

Fond

111

I-V

4:e AP-fonden

Aktieutdelningar, räntenetto samt övriga intäkter

43.6

54.1

47.3

60.8

40.6

246.4

356.6

Förvaltningskostnader och avskrivningar

- 5.9

- 5.1

- 5.0

- 6.0

- 5.3

- 27.3

- 9.1

Reavinstnetto

203.7

114.2

85.0

249.5

146.7

799.1

613.6

Riskreservl

- 5.0

- 13.0

- 10.0

28.0

Bokföringsmässigt nettoresultat före överföring till l-3:e
AP-fondema (= s:a 1. tom 4.)

236.4

150.2

127.3

294.3

182.0

990.2

961.1

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

- 79.4

- 72.0

- 79.4

- 63.2

- 77.3

- 371.3

- 215.9

Ökning/minskning av orealiserade vinster

-459.8

-269.7

-341.9

-241.9

-206.4

-1519.7

-1 628.9

Realt resultat (= s;a5. tom 7.)

-302.8

-191.5

-294.0

- 10.8

-101.7

- 900.8

-
883.7

Överföring
till l-3:e AP-fonderna

- 48.8

- 47.1

- 48.8

- 38.6

- 47.9

- 231.2

- 131.9

10.

Årets resultat i relation till resultatkrav (= 8. + 9.)

-351.6

-238.6

-342.8

- 49.4

-149.6

-1 132.0

-1015.6

s. 230 Kontrollera mot PDF

' Avser reservering av medel som investerats i onoterade
företag.

Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) har redovisat denna post genom
nedskrivning av marknadsvärden

på onoterade värdepapper.

229

' Tabell B2 i tabellbilagan redovisar fondernas
resultaträkningar i större detalj. Utgör definitionsmässigt bokföringsmässigt
resultat med avdrag för "avsättning för bevarande av grundkapitalets
köpkraft" och tillägg av ökning/minskning av orealiserade vinster".

framgår att sistnämnda resultat är negativt för samtliga
fonder vilket sam- Skr. 1987/88: 174 manhänger med att posten
"ökning/minskning av orealiserade vinster" Bilaga 10 haft stor
påverkan på det redovisade reala resultatet. Då börsutvecklingen som helhet
varit negativ under år 1987 är det naturiigt att även löntagarfondernas och Qärde
AP-fondens reala resultat har påverkats negativt. Här kan nämnas att fjärde AP-fondens
tillgångar är något större än summa tillgångar för löntagarfonderna
tillsammans.

Effekten av börsnedgången på posterna ökning/minskning av
orealiserade vinster belyser på ett illustrativt sätt vikten av att fondernas
resultat bedöms i ett längre tidsperspektiv. För löntagarfondernas totala
verksamhetsperiod (1984-1987) uppgår löntagarfondernas ackumulerade överskott
i förhållande till resultatkrav till ca 710 mkr.' Beträffande Qärde AP-fonden
uppgår motsvarande överskott till ca 6 938 mkr under tidsperioden 1974-1987.

6 Löntagarfondernas resultat 1984-1987 i förhållande till
genomsnittligt aktieindex

Då löntagarfondstyrelserna huvudsakligen har placerat
rekvirerade medel i börsnoterade aktier ger en jämförelse av fondernas resultat
med börsens genomsnittliga utveckling en god bild av hur fonderna har
förvaltats. Ett sätt att jämföra löntagarfondernas resultat med börsens
genomsnittliga utveckling är att skapa hypotetiska indexportföljer för vaije
enskild fond, dvs. portföljer som över tiden utvecklas enligt börsindex. Sådana
hypotetiska portföljer har beräknats här under antagande om att rekvirerade
medel omedelbart har placerats i aktier som sedan följt börsens genomsnittliga
utveckling. Börsutvecklingen mäts med hjälp av Veckans Affärers totalindex.'
Värdet av de olika börsindexuppräknade portföljerna redovisas som rad 4 i
tabell 3.

I tabell 3 framgår att löntagarfondernas samlade
fondförmögenhet ligger något högre än den beräknade förmögenheten för en
hypotetisk indexportfölj. Det finns emellertid skillnader mellan de olika
delfonderna där Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) ligger avsevärt över och Sydfonden (LTF I) avsevärt
under respektive indexportfölj.

Veckans affärers totalindex mäter bara kursändringar. Det
lämpar sig därför väl vid jämförelse av löntagarfondernas utveckling efter
överföring till l-3:e AP-fonderna.

' I tabell 83 (i tabellbilagan) kan detta utläsas genom
att summera "Ackumulerat

överskott i relation till resultatkrav" och
"Arets +/- i relation till resultatkrav".

' Löntagarfondstyrelserna skall enligt lag, varje är,
överföra 3% av inflationsupp-

räknat grundkapital till l-3:e AP-fonderna. De överförda
beloppen ligger i procent

av löntagarfondernas samlade tillgångar nära den
genomsnittliga direktavkastningen

på börsen under åren 1984-1987. 230

s. 231 Kontrollera mot PDF

Tabell
3. Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och värdeökning med hypote-
Skr. 1987/88:174

tiska indexportföljer beräknade för fondernas totala verksamhetsperiod,
1984—1987. Rjlaga 10

Mkr. °

I II III IV V I-V

1. Grundkapital 1784.0 1783.8 1784.0 1200.0
1784.0 8335.8

2. Fondernas

TJI k 11 S K il

förmögenhet' 1852.2
2 166.1 1933.2 1769.3 2033.0 9753.8

3. Värdeökning

1984-1987

(2.-1.) 68.2 382.3 149.2 569.3 249.0 1418.0

4. Indexport-

följ 2048.4 2017.8
2043.6 1559.1 2030.7 9699.6

5. Värdeökning

för index

portfölj

1984-1987

(4.-1.) 264.4 234.0 259.6 359.1 246.7 1363.8

6. Skillnad

mellan lön

tagarfon

demas och

indexport

följernas

värdeökning

(3.-5.) -196.2
-H48.3 -110.4 -1-210.2 -1-2.3
H-54.2

' Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder.

' Indexportföljerna har beräknats på följande sätt: De
medel som rekvirerats åren 1984-1987 har antagits omedelbart placeras i aktier.
Värdeökningen på dessa har antagits följa börsens genomsnitt (Veckans Affärers
aktieindex). Ingen hänsyn har tagits till kurtage, omsättningsskatt eller
förvaltningskostnader. En grov beräkning visar att kurtage och omsättningsskatt
under hela verksamhetsperioden skulle ha uppgått till ca 88 mkr.
Löntagarfondernas faktiska förvaltningskostnader uppgick för motsvarande
tidsperiod till ca 64 mkr.

7 Löntagarfondernas årsavkastning på förvaltade medel i
förhållande till genomsnittlig börsutveckling samt avkastningskrav enligt APR

1 föregående avsnitt redovisades löntagarfondernas
värdeökning i förhållande till värdeökningen på indexportföljer. Det är även
av intresse att belysa förräntningen av fondernas förvaltade kapital under åren
1984-1987 uttryckta i termer av en åriig procentuell avkastning.

I tabell 4 nedan redovisas dels löntagarfondernas faktiska
effektiva årsavkastning, dels den avkastning som skulle ha uppnåtts om vatje
fondstyrelse hade placerat de rekvirerade medlen till rådande genomsnittligt
aktieindex.' Dessa procentsatser ges beteckningen (F) respektive (I). De
beräknade värdena inkluderar såväl orealiserade som realiserade vinster. Då
löntagarfondstyrelserna dels har rekvirerat medel löpande under åren

' Innebär hypotetiska placeringar till Veckans Affärers
totalindex pä samma sätt

som beskrivits i föregående avsnitt "Löntagarfondernas resultat 1984-1987
iförhål

lande till genomsnittligt aktieindex". 231

s. 232 Kontrollera mot PDF

1984-1987,
dels överfört medel till l-3:e AP-fonderna har tidpunkterna Skr. 1987/88:
174 för dessa kapitalflöden också beaktats i beräkningarna. I tabell 4
redovisas Bilaga 10 även den genomsnittliga årsförräntning på förvahade
medel som under tidsperioden 1984-1987 uppfyller det i APR angivna
avkastningskravet inklusive inflationsuppräkning av rekvirerat gmndkapital
(nedan kallat avkastningskrav). Denna årsförräntning ges beteckningen (K).

Av tabell 4 framgår att avkastningskravet har under
tidsperioden 1984-1987 motsvarat en genomsnittlig årsavkastning på ca 7.9% på
förvaltade medel. Avkastningskravet beräknas med hänsyn till den gällande inflationstakten,
sålunda återspeglar den ovan angivna procentsatsen variationer i inflationstakten
samt tidpunkt för och storlek av fondstyrelsernas rekvisitioner under åren
1984-1987. Olika rekvisitionstidpunkter m.m. innebär att avkastningskravet kan
resultera i något olika förräntningskrav.

I tabell 4 kan också utläsas att löntagarfondernas sammanlagda
faktiska avkastning (F) under den totala verksamhetsperioden överstigit såväl
avkastningskravet som "indexavkastningen". Den faktiska
årsavkastningen på förvaltade medel har uppgått till ca 12.7% för samtliga
löntagarfonder tillsammans under hela verksamhetsperioden, dvs. 1984—1987.
Detta kan jämföras med såväl "indexavkastningen" som i genomsnitt
uppgått till ca 10.9% som avkastningskravet på 7.9%. Den faktiska
årsavkastningen varierar emellertid betydligt mellan de olika löntagarfonderna.
Den är högst för LTF IV (22.5 %)
och lägst för LTF I (5.5 %).

Tabell 4. Löntagarfondernas genomsnittliga årsavkastning
på förvaltade medel, 1984-1987.

Procent.

Period

LTF

III

I-V

1984-

1987

(F)

-1- 5.5

+ 15.6

+ 8.2

+ 22.5

+ 11.5

+ 12.7

(I)

-1-10.4

+ 9.5

+ 10.2

+ 14.7

+ 9.9

+ 10.9

(K)

-1- 7.9

+ 7.8

+ 7.9

+ 7.8

+ 7.9

1984

(F)

- 2.9

- 2.2

- 0.7

-10.0

-34.2

-11.7

(I)

-31.6

-35.4

-34.8

-30.2

-34.1

-33.5

1985

(F)

+ 21.4

+36.0

+21.3

+49.3

+ 53.8

+ 36.1

(1)

-1-34.4

+ 34.4

+ 34.7

+ 35.3

+ 35.2

+34.8

1986

(F)

+ 32.9

+46.4

+42.6

+40.1

+ 19.2

+ 36.2

(I)

+45.0

+45.4

+45.5

+45.7

+46.0

+45.6

1987

(F)

-11.8

- 5.6

-11.1

+ 3.6

- 1.4

- 5.5

(I)

-11.2

-12.3

-11.0

- 7.6

-12.2

-10.9

(F) = Faktisk avkastning.

(I) = Avkastning då löntagarfondernas förvaltade medel
följer utvecklingen av Veckans Affärers totalindex
("Indexavkastning").

(K) = Avkastningskrav enligt APR inklusive
inflationsuppräkning av grundkapital.

Anm: Till skillnad från beräkningarna som redovisas i
tabell 3 tas här hänsyn till transaktionstidpunkt för överföringar till l-3:e AP-fonderna.
Ingen hänsyn har tagits till kurtage, omsättningsskatt eller
förvaltningskostnader.

232

s. 233 Kontrollera mot PDF

Val
av tidpunkt för rekvisition av nya medel, inkl att avstå, har betydel- Skr.
1987/88: 174 se för en fonds avkastning. Ett sätt att analysera detta är att
räkna upp de Bilaga 10 faktiskt gjorda rekvisitionerna med totalindex för
börsnoterade aktier. En sådan bild visas av årsavkastningen på indexportföljen,
dvs. (I), i tabell 4. Skillnaderna i värdet på (I) mellan olika löntagarfonder
är därmed beroende av olika rekvisitionsmönster. Av tabell 4 framgår sålunda
vilken effekt skillnader i rekvisionsmönster har haft på den procentuella
avkastningen för indexportföljerna under verksamhetsperioden. Under det svaga
börsåret 1984 var skillnaderna i rekvisitionsmönstren relativt stora, men de
rekvirerade beloppen små. Under åren 1985 och 1986 var differenserna i
"indexavkastning" mellan fonderna försumbara vilket beror på att
samtliga löntagarfonder hade ett likartat rekvisitionsmönster. Sett i stort
lyftes influtna disponibla medel nämligen i takt med att det blev tillgängligt.
Detta mönster gäller som tidigare redovisats, med undantag av LTF IV, även för år 1987. Av tabell 4 framgår sålunda att Mellansvenska
löntagarfondstyrelsens rekvisitionspolitik har bidragit betydligt till fondens
förhållandevis höga årsavkastning under 1987 och därmed för verksamhetsperioden
sett som en helhet.

Storleksordningen
på den påverkan som rekvisitionstidpunkt har haft under 1987 har tagits upp av LTF
I, som skriver i sin förvaltningsberättelse att fonden "under augusti och
september - alltså under månaderna före det stora kursfallet - förvärvade
aktier för ca 500 mkr, som blivit disponibla dels genom försäljningar dels
genom utbetalning av rambelopp från rfv". På denna summa anger fonden att
nedgången i värde överensstämmer med börsindex, dvs. ca 30%. Av ovannämnda
belopp utgjorde ca 383 mkr medel vilka första löntagarfondstyrelsen beslutat
att rekvirera. Under månaderna före det stora kursfallet rekvirerade även
andra, tredje och femte löntagarfondstyrelserna ungefär motsvarande belopp som LTF
I.

Av
tabell 4 framgår även att under åren 1985 och 1986 var löntagarfondernas
sammanlagda avkastning positiv och under åren 1984 och 1987 var den negativ.
Detta faller sig naturligt med tanke på att börsutvecklingen i sin helhet var
positiv under åren 1985-1986 och negativ under åren 1984 och 1987. Här kan även
noteras att LTF IV uppnått en positiv avkastning (+3.6) under 1987
samtidigt som börskurserna totalt sett sjönk med ca 8%. Mönstret för
löntagarfondernas sammanlagda avkastning, sett i stort, är emellertid jämnare
än för indexportföljen. Detta sammanhänger bl. a. med att fonderna häller en
viss andel av sina tillgängar likvida.

8 Fondernas placeringar

Sett
över hela verksamhetsperioden har löntagarfondstyrelserna vid utgången av år
1987 rekvirerat drygt 8.3 miljarder kronor och Qärde AP--fondstyrelsen drygt
2.3 miljarder kronor, dvs. sammantaget i det närmaste 10.7 miljarder kronor för
placering på riskkapitalmarknaden. Ett mått på fondernas ökande betydelse på
aktiemarknaden visas i tabell 5.

233

Tabells. Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent
av det totala börsvärdet Skr. 1987/88:174

(A:l + A:ll-listorna) den 31/12. Bilaga 10

År LTF 4:e AP-fonden
LTF I-V +

__________ I-V__________________ 4:e AP-fonden_____

1985
1.0 2.0 3.0

1986
1.7 2.8 4.5

1987
2.5 2.8 5.3

Löntagarfondernas sammanlagda marknadsvärderade
tillgångar, uppgick till drygt 10 miljarder kronor och Qärde AP-fondens till
nästan 11.7 miljarder kronor vid utgången av år 1987.' Av fondernas sammanlagda
tillgångar på drygt 21.7 miljarder kronor var i det närmaste 20 miljarder
placerade på aktiemarknaden.

Inriktning på fondernas aktieplaceringar

Fondernas aktieinnehav kan beskrivas som bestående av tre
delar. Större delen utgörs av den strategiska portföljen, d. v. s. de största
enskilda placeringarna. Denna portfölj består huvudsakligen av börsnoterade
aktier med stort inslag av de på börsen mest omsatta aktierna.

Därutöver kan fonderna avsiktligt använda en mindre del av
aktieinnehavet för "kortsiktiga" affärer. 1 sina
verksamhetsberättelser för 1986 har t.ex. LTF IV och Qärde AP-fonden hävdat att en viss marginell
del, 10-20%, av det totala aktieinnehavet bör användas för kortsiktiga affärer
av främst två skäl. Det första av dessa är att en viss handel på aktiemarknaden
är nödvändig för att fonden skall vara en intressant aktör för övriga på
marknaden. Det andra skälet är att fonden genom "korta" affärer
bibehåller känslan för att göra bra affärer.

En
tredje, relativt sett, liten del av fondernas aktieinnehav utgörs av onoterade
aktier. Dessa aktier kan, allmänt sett, sägas vara mer riskfyllda än
placeringar i börsnoterade företag. Detta sammanhänger med att det oftast inte
finns allmän tillgång till information för analys av dessa företag. Fonderna
måste således lägga ned ett aktivt och resurskrävande arbete för att på egen hand
ta fram ett tillfredsställande beslutsunderlag. En annan orsak till den högre
risk som är förknippad med onoterade aktier är att det, med få undantag, saknas
organiserad handel med aktier i onoterade företag, vilket medför att det kan
vara svårt att dra sig ur ett engagemang. A andra sidan kan vinstpotentialen
vara högre vid en lyckad investering i onoterade företag. Det kan dock gå lång
tid innan ett rättvisande resultat kan påvisas t. ex. i samband med försäljning
eller notering av dessa aktier. Av denna anledning är det inte meningsfullt
att, med hänsyn till löntagarfondernas korta verksamhetsperiod (tre och ett
halvt år), utvärdera avkastningen på fondernas engagemang i onoterade företag.

' Se
tabell B 3 i statistikbilagan för en sammanställning av fondernas balansräkningar.

234

Strategiska
portföljen

De
strategiska portföljerna består, som tidigare nämnts, av fondernas största
enskilda placeringar. Detta aktieinnehav utgör en hög andel av fondernas totala
tillgångar och därför är utvecklingen av de strategiska portföljerna avgörande
för fondernas avkastning. För att något belysa fondernas strategiska portföljer
kan det vara av intresse att studera fondernas 20 största aktieplaceringar.
(Se tabell B3 i tabellbilagan för specifika uppgifter om placeringarna.)

De
olika fondernas största placeringar på aktiemarknaden vid utgången av år 1987 i
förhållande till de totala tillgångarna (marknadsvärde) framgår av tabell 6.

Tabell
6. Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till de totala
tillgångarna. Marknadsvärde. Procent.

Fond 1

III

4:e AP-fonden

Tjugo största Tio största Fem största Största

79.9 59.6 40.9 10.6

68.7

45.3

27.7

8.0

68.1

42.2

25.8

6.4

59.3

39.5

26.4

7.4

78.0

52.4

33.3

8.2

71.0

52.0

32.6

8.2

Skr. 1987/88: 174 Bilaga
10

Av
ovanstående kan bl. a. konstateras att LTF I vid utgången av 1987 hade en,
relativt sett, stark koncentration av de 5 största placeringarna (40.9%).
Därmed torde avkastningen för LTF I, jämfört med övriga fonder, i högre grad bli
beroende av värdeutvecklingen för dessa fem aktier.

Som
ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan det vara av
intresse att jämföra hur många av de 20, 10 respektive 5 största placeringarna
som återfinns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna föregående år
mellan åren 1987-1986 och 1986-1985. Detta framgår av nedanstående
uppställning:

20
största

Fond I

III

4;e AP-fonden

1987-86 1986-85

13 10

16 12

15 8

19 16

10
största

Fond

III

4:e AP-fonden

1987-86, 1986-85

7 4

7 5

6 6

7 3

5 2

5
största

Fond

III

4:e AP-fonden

1987-86 1986-85

2 4

5 4

235

s. 236 Kontrollera mot PDF

Det
kan konstateras att stabiliteten i Qärde AP-fondens största place- Skr.
1987/88: 174 ringar varit mycket hög under 1987. Bland de 20 största
placeringarna finns Bilaga 10 endast ett nytt företag vid utgången av år 1987
jämfört med vid ingången av året (på 20:e plats). Det bör dock nämnas även här
att Qärde AP-fonden är ca fem gånger större än varje enskild löntagarfond.
Storleken på de enskilda engagemangen i en fond av Qärde AP-fondens storlek
medför att några större reella förändringar knappast kan ske under ett enstaka
år. För samtliga enskilda löntagarfonders 20 största placeringar har stabiliteten,
enligt uppgifterna ovan, ökat under 1987. Även bilden över de 10 största
placeringarna visar en allmän trend mot ökad stabilitet. Att löntagarfonderna
fortfarande uppvisar större fluktuationer - i synnerhet med hänsyn till de fem
största placeringarna - är inte särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av alt de
rekvirerade beloppen fortfarande är relativt stora i förhållande till de
enskilda placeringarnas storlek.

Branschfördelning
av löntagarfondernas aktieinnehav

Fördelningen
av löntagarfondernas enskilda placeringar är naturligtvis avgörande för
aktieportföljernas avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna
uppnå en avkastning som motsvaras av den genomsnittliga avkastningen på börsen
genom att fördela fondens aktieinnehav på alla enskilda börsföretag i
proportion till företagets marknadsvärde i förhållande till börsens totala
marknadsvärde. Av naturliga skäl koncentrerar löntagarfondstyrelserna sitt
aktieinnehav till ett begränsat antal företag. Därigenom ökar sannolikheten
för att fondernas avkastning kommer att avvika från den genomsnittliga
avkastningen på börsen. Ett grovt mått på löntagarfondernas koncentration av
aktieinnehavet kan erhållas genom att studera fördelningen på olika branscher.

Branschfördelningen
av löntagarfondernas aktieinnehav (AI + All-lis-torna) framgår av tabell 7.

Tabell
7. Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden) den 31/12 1987 fördelade
efter bransch och uttryckt i procent av det totala aktieinnehavet.

LTF

Branschför-

III

I-V

delning på

Stockholms

fondbörs'

Verkstäder

Kemi

Skog

Fastighets-
o

Bygg

Handel

Utveckling

Förvaltning

Banker

Övriga

Summa

100

' Veckans Affärers
branschindex (AI + All).

236

s. 237 Kontrollera mot PDF

Av tabellen framgår att branschfördelningen för
löntagarfonderna Skr. 1987/88: 174 sammantaget överensstämmer relativt väl
med börsens fördelning. De Bilaga 10 största avvikelserna i förhållande till
börsen är en lägre representation av förvaltningsbolag och en högre
representation av skogsbolag.

I tabell 8 visas förändringen av löntagarfondernas
aktieinnehav, vid utgången av respektive år, i olika branscher mellan åren 1986
och 1987. Den högra kolumnen, förändring av branschfördelningen på Stockholms
fondbörs, visar storleken på förändringar till följd av värdeförändringar i den
totala aktiestocken för olika branscher under perioden.

Tabell 8. Förändring av löntagarfondernas branschandelar
(marknadsvärden) mellan 31/12 1987 och 31/12 1986 uttryckt i procentenheter.

LTF

Förändring

III

I-V

av branschfördelningen pä

Stockholms fondbörs'

Verkstäder

- 9

-3

-1

+ 3

-4

-3

Kemi

- 8

-6

-3

-1

Skog

+ 14

+ 3

+ 12

+ 7

Fastighets-
o

Bygg

+ 6

-1

Handel

- 2

-1

- 7

-2

Utveckling

- 5

-I

-1

Förvaltning

+ 9

- 1

-3

Banker

+ 1

+ 2

Övriga

- 5

+ 1

-7

- 7

+ 1

-2

' Enligt Veckans Affärer (AI + All).

Fondernas omsättning

Det har tidigare nämnts att fondernas aktieportfölj består
av en större, relativt stabil, strategisk del och en mindre del som kan
användas för att öka fondens avkastning genom att försöka utnytQa tillfälliga
kursförskjutningar och ofullkomligheter i marknaden. Det kan därför vara av
intresse att studera omsättningen i respektive fonds portfölj. Ett sätt att få
en uppfattning om omfattningen av fondernas omsättning av värdepapper är att
skapa ett mått som kan relateras till börsomsättningen på AI + All-lis-torna på
Stockholms fondbörs. Omsättningen på börsen mätt som total beloppsumma av
samtliga avslut uppgick till 124.6 miljarder kronor under 1987. Börsens värde
vid utgången av 1987 var 412.1 miljarder kronor. Omsättningskvoten på
Stockholms fondbörs, dvs. kvoten mellan börsomsättningen och börsvärdet,
uppgick sålunda år 1987 till 0.31.

Motsvarande kvot har beräknats för fonderna på följande
sätt. Summan av fondernas köp och försäljningar under 1987 har minskats med
under året rekvirerat belopp. Den erhållna summan har halverats 1 och därefter
har den relaterats till fondernas marknadsvärde per 31/12 1987.

' Detta för att få jämförbarhet med börsens kvot där varje
avslut består av ett köp

och motsvarande försäljning. 237

s. 238 Kontrollera mot PDF

Fondernas omsättningskvoter för 1987 framgår av följande
tablå: Skr. 1987/88:174

Bilaga 10

LTF

III

I-V

4:e AP-fonden

0.55

0.21

0.25

0.38

0.30

0.33

0.15

Av tablån framgår att omsättningskvoten för
löntagarfonderna sammantaget ligger i paritet med omsättningskvoten på börsen.
LTF I har dock en i det närmaste dubbelt så hög omsättningskvot som börsen.
Detta förklaras bl. a. av att fondstyrelsen i september beslutade att
koncentrera aktieportföljen vilket enligt fondens förvaltningsberättelse ledde
till omfattande köp och försäljningar. Fjärde AP-fondens omsättningskvot uppgår
bara till ungefär hälften av omsättningskvoten på börsen.

Onoterade företag

Storieken på fondernas engagemang i onoterade företag,
inklusive årets kapitaltillskott, vid utgången av 1987, framgår av nedanstående
tablå (anskaffningsvärden, mkr):

III

I-V

4:e AP-fonden

46.2

68.4

15.2

96.2

24.8

250.8

576.0

Av tablån framgår att LTF IV svarade för i det närmaste hälften av
löntagarfondernas sammantagna engagemang.

Ett ytterligare mått visas i följande tablå där de
enskilda fondernas totala engagemang ställs i relation till fondernas totala
marknadsvärderade tillgångar den 31/12 1987:

I_____ II _____ III____ IV ____ V_____ I-V 4:e AP-fonden

2.4% 3.1% 0.8% 5.0% 1.2% 2.5% 4.9%

KapitaltUlskott direkt till företagen

Löntagarfonderna kan tillföra riskkapital direkt till
företagen genom att bl.a. delta i nyemissioner och nyintroduklioner.
Fördelningen på de olika fondernas kapitaltillskott till företagen under 1987
framgår av följande uppställning (mkr):

I_______ II _______ III______ IV ______ V_______ I-v

Noterade företag (samtliga listor)

44.9 9.4

50.2

67.9

7.8

180.2

Onoterade företag 11.3 15.4

6.3

28.5

24.6

86.1

Samtliga företag 56.2 24.8

56.5

96.4

32.4

266.3

(137.4)
(53.7)

(33.7)

(89.5)

(23.0)

(337.3)

Värden för 1986 anges inom parentes. 238

s. 239 Kontrollera mot PDF

För
Qärde AP-fonden uppgick kapitaltillskottet för samtliga företag i Skr. 1987/88:
174 mnda tal år 1987 till 395 mkr (290 år 1986), varav ca 226 mkr (200)
satsades Bilaga 10 i noterade företag.

Sammantaget
tillfördes riskkapital direkt till företagen från LTF I-V samt Qärde AP-fonden
i något högre utsträckning under 1987 än under år 1986. Tillskottet från
löntagarfonderna sammantaget var något lägre under 1987 och från Qärde AP-fonden
högre. I detta sammanhang kan nämnas att den totala emissionsvolymen på börsen
enligt preliminära uppgifter från Stockholms fondbörs ökat från ca 1.3 mdkr
1986 till ca 4.7 mdkr 1987.

Likviditet

Fonderna
har naturligtvis alltid behov av en viss likviditet. Behovet beror på ett antal
faktorer, t. ex. outnyttjat disponibelt kapital och den beredskap för köp som
fonden anser sig behöva ha.

Fondernas
genomsnittliga likviditet 1 under 1987 framgår av följande tablå (mkr):

III

I-V

4:e AP-fonden

153

270

737

1217

Den
genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade
tillgångarna vid årets slut motsvarade för respektive fond följande
procentsats:

I_____ II _____ III____ IV V_____ I-V 4:e AP-fonden

8.0 6.9 3.3 14.5 4.5 7.3 0.4

9 Andelar av aktiekapital och röstetal samt

fackförbundens rösträttsutnyttjande

I
föregående års utlåtande konstaterades att begränsningsregeln för fondernas
aktieinnehav i ett och samma börsnoterade2 företag, vilken återfinns i 37 § APR,
innebär att aktieinnehavets röstandel ensamt utgör begränsning av fondernas
placeringsmöjligheter. En löntagarfondstyrelse får sålunda inte förvärva så
många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att röstetalet
uppgår till 8 % eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. För Qärde
AP-fonden är motsvarande begränsning högst

10 %
av röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag.

Det
framgär av en genomgång av fondernas röstandelar att LTF III i ett fall, ESAB,
överstiger den i lagen angivna gränsen. Fonden anger i årsredovisningen för år
1987 att posten har reglerats.

'
Månadsmåu ~ mätt vid 7-12 tillfällen under 1987.

Dvs
inregistrerade vid Stockholms fondbörs (Al- och A2-listorna). 239

s. 240 Kontrollera mot PDF

Innehav
av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms Skr. 1987/88:
174 fondbörs dvs. förutom onoterade även bolag på OTC-listan, väntelistan
Bilaga 10 samt "övriga officiella noteringar" begränsas inte av
lagen. Om en fond har flera aktier i ett icke börsregistrerat bolag än det som
motsvarar begränsningen i lagen och bolaget därefter blir börsregistrerat,
behöver fonden inte sälja överskjutande aktier. Enligt specialmotivering till
37 § i prop 1983/48:50 tar reglerna "sikte på situationen vid
förvärvet". Övriga, vid utgången av år 1987, förekommande fall där
röstandelarna överstiger den i lagen angivna gränsen avser sådana företag som
vid köptillfället inte var inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

Det
kan slutligen nämnas att enligt 38 § APR ska en löntagarfondstyrelse "på begäran
av en lokal facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har
förvärvat aktier eller, om bolaget ingår som moderbolag i en koncern, dess
svenska dotterbolag överlåta åt organisationen att för högst ett år i sänder
utöva rösträtt för hälften av aktiernas röstetal".

Fjärde
AP-fondstyrelsen har, enligt APR, ingen skyldighet att överlåta rösträtt till
de lokala fackliga organisationerna. Fonden har dock med stöd av en
specialbestämmelse i aktiebolagslagen regelmässigt alltsedan starten erbjudit
del av fondens rösträtt vid bolagsstämmor till de lokala fackliga
representanterna i företag, där fonden haft en större röstandel. De uppgifter
som fonderna har lämnat om rösträttsutnytQandet visar att fondstyrelserna
sammantaget har överlåtit rösträtt till lokala fackliga organisationer i
ungefär samma utsträckning som under föregående år dvs. ca 80%.

10 Sammanfattande kommentarer

Fondernas
resultatredovisningar för år 1987 återspeglar den allmänna utvecklingen på
marknaden. Ingen delfond klarade avkastningskravet 1987. Sett över fondernas
hela verksamhetsperiod har emellertid Qärde AP-fonden med god marginal
överträffat avkastningskravet och även löntagarfonderna sammantaget har
överträffat avkastningskravet. Löntagarfondernas resultat varierar kraftigt
mellan de olika delfonderna såväl för verksamhetsåret 1987 som för den totala
verksamhetsperioden. Skillnaderna i redovisat resultat beror bl. a. på
portföljernas sammansättning och val av tidpunkt för rekvisition av medel.

Löntagarfonderna
rekvirerade sammantaget i det närmaste 2.9 miljarder under 1987. Detta
motsvarar ca 29% av löntagarfondernas marknads värderade tillgångar vid årets
slut. Löntagarfonderna befinner sig sålunda fortfarande under stark uppbyggnad.

11 Övrigt

Nordfonden
(LTF V) har i sin balansräkning för 1987 redovisat innehav av

bostadsrätt. Fonden har kanslier i Härnösand och Stockholm. Enligt upp

gift från fonden är denna bostadsrätt belägen i Stockholm och har upplåtits

med hyresrätt som tjänstebostad till verkställande direktören för Nordfon- 240

s. 241 Kontrollera mot PDF

den.
Marknadsmässig hyra fastställs av Öhrlings revisionsbyrå och VD har Skr.
1987/88: 174 i hyreskontraktet avsagt sig besittningsrätten. Detta förvärv
reser fråge- Bilaga 10 ställningen humvida Nordfondens förfarande är
förenligt med 15 a § APR som lyder:

"En
fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att
bereda styrelsen lokaler för verksamheten."

Av
prop 1983/84:172 (sid. 7) framgår att det huvudsakliga syftet med införandet av
15 a § torde ha varit fondernas kontorslokalproblem. Som skäl för
departementsförslaget skriver föredragande statsrådet bl a:

"Det
kan nämnas att institut som banker och fondkommissionsbolag har rätt att
förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bereda sig lokaler
för rörelsen. För att trygga fondstyrelsernas tillgång till lokaler för
verksamheten på rimliga ekonomiska villkor bör dessa få en motsvarande rätt att
förvärva sådan egendom. Denna bör i huvudsak nyttjas för styrelsernas kanslier.
Rätten att för AP-fondens räkning förvärva fastighet m. m. för det ändamål som
här angetts bör gälla för samtliga fondstyrelser inom AP-fonden."

Med
beaktande av ovanstående kan sålunda innebörden av begreppet "lokaler för
verksamheten" i 15 a § APR möjligen uppfattas som oklar.

241

16 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

TABELLBILAGA

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 10

s. 242 Kontrollera mot PDF

Tabell Bl Löntagarfondernas och 4:e AP-fondens rekvirerade
grundkapital 1984—1987. Mkr.

Löntagarfond 4:e

AP-tonde

n AP-fonden

III

I-V

Rekvirerade
medel

före 1984

1 700.0

1984

308.1

291.8

308.0

307.8

1523.7

150.0

1 673.7

1985

243.0

259.0

243.0

1231.0

1986

541.8

542.0

541.9

542.0

541.9

2709.6

300.0

3 009.6

1987

.691.1

691.0

691.1

107.0

691.3

2871.5

200.0

3071.5

Grundkapital

totalt
1987

1 784.0

1 783.8

1 784.0

1 200.0

1 784.0

8335.8

2 3.50.0

10685.8

Tabell B2 Fondernas resultaträkningar 1987. Tkr.

LTF I

LTF II

LTF III

LTF IV

Aktieutdelningar

29925

32902

35828

23 384

Ränteintäkter

Bank, fondmäklare

11160

3 973

2767

19298

Penningmarkn. instrument

2274

17 223

7698

6827

Konvertibla skuldebrev

252

—

875

11698

Övriga
intäkter

352

Räntekostnader

- 202

- 406

Förvaltningskostnader

- 5
720

- 4627

- 4762

-
5844

Avskrivningar

166

- 450

- 271

-
176

Rörelseresultat

37733

49021

42 285

54781

Realisationsvinster

216506

133 391

84978

278522

Realisationsföriuster

- 12820

- 19218

- 29005

Avsättning
til! riskreserv

- 5
000

- 13 000

-10000'

Nettoresultat
före överföring

till l-3:e
AP-fondema

236419

150194

127 259

294 298

Överföring
till l-3:e

AP-fondema

- 48826

- 47 118

- 48822

- 38588

Bokföringsmässigt
netto-

resultat
efter överföring

till l-3:e
AP-fonderna

187593

103076

78437

255710

Nettoresultat
före överfö-

ring
till l-3:e AP-fondema

236419

150194

127 259

294298

Ökning/minskning
av ej

realiserade
vinster/för-

luster

-459762

-269667

-341943

-241889

Avsättning
för bevarande

av gmndkapitalels
köp-

kraft

- 79402

- 71970

- 79399

- 63 205

Realt
resultat

-302745

-191443

-294083

-10796

Överföring
till l-3:e

AP-fondema

- 48826

- 47 118

- 48822

- 38588

Överskott/underskott
i för-

hållande
till resultatkrav

-351571

-238561

-342905

-49384

'
Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) har redovisat denna post genom nedskrivning av marknadsvärden på
onoterade värdepapper. För underiättande av jämförelser mellan fondema har
denna nedskrivning redovisats som avsättning till riskreserv.

242

s. 243 Kontrollera mot PDF

Tabell
B2 Fondernas resultaträkningar 1987. Tkr. (forts)

Skr. 1987/88: 174

LTF V

4:e AP-fonden

LTF I-V

LTF I-v Bilaga 10

+ 4:e AP-fonden

Aktieutdelningar

31861

232141

153900

386041

Ränteintäkter

Bank, fondmäklare

8752

10942

45950

56892

Penningmarkn. instmment

107704

34022

141726

Konvertibla
skuldebrev

5816

12825

18641

Övriga
intäkter

360

Räntekostnader

—

608

Förvaltningskostnader

-
5096

- 9085

-
26049

- 35134

Avskrivningar

-
165

1228

- 1228

Rörelseresultat

35352

347518

219172

556690

Realisationsvinster

186609

648059

900006

1548065

Realisationsförluster

- 39870

- 34421

-
100917

- 135 338

Avsättning
till riskreserv

-
28000

- 28000

Nettoresultat
före överfö-

ring
till l-3:e AP-fondema

182091

961156

990261

1951417

Överföring
till l-3:e

AP-fondema

- 47911

- 131864

-
231265

- 363 129

Bokföringsmässigt
netto-

resultat
efter överföring

till l-3:e
AP-fondema

134 180

829292

758996

1588 288

Nettoresultat
före överfö-

ring
till l-3:e AP-fonderna

182091

961 156

990261

1951417

Ökning/minskning
av ej

realiserade
vinster/för-

luster

-206432

-1628870

-1519693

-3 148563

Avsättning
för bevarande

av gmndkapitalels
köp-

kraft

- 77314

- 215942

-
371290

- 587 232

Realt
resultat

-101655

- 883 656

-
900722

-1784378

Överföring
till l-3:e

AP-fondema

- 47911

- 131864

-
231265

- 363 129

Överskott/underskott

i
förhållande till

resultatkrav

-149566

-1015
520

-1131987

-2 147507

243

s. 244 Kontrollera mot PDF

Skr. 1987/88:174 Bilaga 10

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr.

LTF I

LTF II

LTF III

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

värden

Tillgångar

Likvida medel

94 152

94152

14 790

10436

Penningmarknads-

instmment

Statsskuldväxlar

92658

Företagscertifikat

9924

Fordringar, bank,

fondmäklare

168

8944

110

Fömtbetalda kost-

nader och upplupna

intäkter

4900

1402

Övriga fordringar

20020

Aktier

1993449

1806010

1861986

2009536

1 975 699

1956646

Optioner och options-

rätter

—

Konvertibla skulde-

brev m. m.

6300

61864

61562

29905

22410

Inventarier

522

2227

804

Bostadsrätt

Summa
tillgångar

2094773

1907334

2067389

2214637

2028348

2001800

244

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell
B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr.

Bokförda
värden

Marknadsvärden

Bokförda
värden

Marknads-
Bokförda Marknads

värden värden värden

12428

48822

5703
48826

12428
48822

Skulder, riskreserv och fondkapital

Skulder

Fondlikvid 5703

Skuld till l-3:eAPF 48 826

Upplupna kostnader

och förutbetalda

intäkter 313

Övriga kortfristiga

skulder 257

Premiereserv

Optioner -

Summa skulder 55 099

Riskreserv 15000

Fondkapital

Tillskjutet gmnd

kapital 1784000

Uppindex grund

kapital

Ack. överskott från

tidigare år 53 081

Ack. överskott i rel. till resultatkrav

Årets nettoresultat 187593 Årets +/- i rel. till
resultatkrav

Summa fondkapital 2024674

Summa skulder, risk

reserv och fond

kapital 2094773

47118

340

286

830

48574

9500

47118

7179 166

68595

7179 166

68595

1784000

313

257

55099

15000

340

286

830

48574

9500

1 783 825

1915941

1921604

1921470

122414

97316

267 336

103 076

479183

78437

354506

-351571

-238561

-342905

1837235

2009315

2156563 1

959753

1933205

1907334

2 067 389

2 214637 2 028348

2001800

Skr. 1987/88:174 Bilaga 10

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr.
(forts.)

LTF IV

LTF V

4:e AP-fonden

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

värden

Tillgångar

Likvida medel

196980

33 583

—

Penningmarknads-

instrument

Statsskuldväxlar

—

629767

627767

Företagscertifikat

486872.

486872

Fordringar, bank.

fondmäklare

7280

4342

103632

103 632

Fömtbetalda kost-

nader och upplupna

intäkter

8002

1417

Övriga fordringar

Aktier

1338217

1461 151

2080784

2051065

5400922

10274207

Optioner och

optionsrätter

14244

17672

Konvertibla skulde-

brev m. m.

192423

164123

1021

1000

152768

166631

Inventarier

584

588

Bostadsrätt

2300

Summa
tillgångar

1757744

1855806

2122690

2092950

6775378

11662526

246

Skr. 1987/88:174

Bilaga
10

Tabell
B3 Fondernas balansräkningar

den
31/12 1987,

. Tkr.
(forts.)

4:e AP-fonden

LTF IV

LTF V

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

värden

Skulder,
riskreserv

och
fondkapital

Skulder

Fondlikvid

28372

8347

8 347

—

Skuld till l-3:eAPF

38588

47911

131864

Upplupna kostnader

och fömtbetalda

intäkter

662

942

4165

Övriga kortfristiga

skulder

1028

2758

242

Premiereserv

Optioner

17900

Summa skulder

86550

59958

136271

Riskreserv

20000

Fondkapital

Tillskjutet gmnd-

kapital

1200000

1784000

2350000

Uppindex gmnd-

kapital

1321297

1919192

4588258

Ack. överskott

från tidigare år

195484

144552

3 549815

Ack. överskott i

rel. till resultatkrav

477 343

263 366

7953517

Årets nettoresultat

255 710

134180

829292

Årets +/- i rel.

till resultatkrav

-49384

-149566

-1015
520

Summa fondkapital

1651194

1749256

2062732

2032992

6639107

11526255

Summa
skulder, risk-

reserv
och fondkapital

1757744

1855806

2122690

2092950

6775378

11662526

247

Tabell B3
Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr. (forts.)

Skr. 1987/88: 174

LTFI-V

LTF I-V + 4:e
AP-fonden Bilaga 10

Bokförda
värden

Marknads-
Bokförda

värden värden

Marknadsvärden

349941

Tillgångar Likvida medel Penningmarknadsinstmment

Statsskuldväxlar

92658

722425

Företagscertifikat

9924

496796

Fordringar, bank.

fondmäklare

20844

124476

Fömtbetalda kostnader

och upplupna intäkter

14469

15 886

Övriga fordringar

20191

20 191

20191

Aktier

9250135

9284408

14 651057

19558615

Optioner och optionsrätter

14244

17672

14244

17672

Konvertibla skuldebrev m.

m.291513

255 395

444281

422026

Inventarier

4725

Bostadsrätt

2300

2 300

2300

Summa
tillgångar

10070944

10072527

16846322

21735053

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr.
(forts.)

LTF I-V

LTF 1-V +
4:e AP-fonden

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

värden

Skulder,
riskreserv

och
fondkapital

Skulder

Fondlikvid

54850

Skuld till l-3:eAPF

231265

363 129

Upplupna kostnader och

fömtbetalda intäkter

9436

13601

13 601

Övriga kortfristiga

skulder

4495

4 495

4734

4 734

Premiereserv

Optioner

18730

Summa skulder

318776

455047

Riskreserv

44500

44 500

Fondkapital

Tillskjutet gmndkapital

8355825

10685825

Uppindex gmndkapital

8999504

13 587762

Ack överskott från

tidigare år

612847

4072662

Ack. överskott i rel.

till resultatkrav

1 841 734

9795 251

Årets nettoresultat

758996

1588288

Årets +/- i rel.

till resultatkrav

-1
131987

-2147 507

Summa fondkapital

9707668

9709251

16346775

21235506

Summa
skulder, riskreserv

och
fondkapital

10070944

10072 527

16846322

21735053

248

Skr.
1987/88:174

Bilaga

Tabell
B4 De 20 största placeringarna

i
Sydfonden (LTF 1) 31/121987, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Ordi

lingsnr

Bransch

Marknads

Andel av

-87

-86

-85

-84

enligt

Veckans

Affärer

värde

aktiekapital*

rösträtt*

Volvo

Verkstad

201725

1.0

0.3

Skånska

Bygg

170354

1.0

0.6

Trelleborg

Kemi

L59957

3.8

1.7

Stora

Skog

140827

1.1

l.I

Sydkraft

Övriga

107200

1.1

0.5

SCA

Skog

92723

0.7

0.2

Modo

Skog

78167

2.6

1.5

SE-banken

—

Bank

62500

0.4

Ericsson

Verkstad

62032

1.0

Astra

Kemi

60477

0.4

0.5

Sardus

Övriga

49210

8.1

Cardo

—

Förvaltning

48246

2.1

Electrolux

Verkstad

39761

0.3

Saab-Scania

Verkstad

38701

0.4

Providentia

Förvaltning

38638

0.9

0.6

Skrinet

Utveckling

38480

11.4

8.1

Skandia

Förvaltning

38088

0.5

Investor

Förvaltning

33 443

0.5

0.4

Aritmos

Utveckling

33 286

1.9

Camegie

Handel Summa

29822 1523637

0.7

1.0

* Endast
om > 0.05 %

De tjugo

största

placeringamas

andel av

fondens
totala ti

llgångar
(värderade till marknadspris) =

1523 637
_-

'9.9 %

1 907 334

249

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell B5 De 20 störsU placeringarna i Fond Väst (LTF II) 31/12 1987, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Ordningsnr

Bransch

Marknads

Andel av

-87

-86

-85

-84

enligt

Veckans

Affärer

värde

aktiekapital*

rösträtt*

Volvo

Verkstad

176892

0.8

0.4

Stora'

Skog

116168

0.9

Marieberg

Övriga

112360

3.3

1.2

Korsnäs

—

Skog

105790

2.2

2.0

Skånska

Bygg

102221

0.6

0.4

Modo

Skog

100774

3.5

3.7

Skandia

Förvaltning

95810

1.2

Astra

Kemi

72 348

0.6

SKF

Verkstad

61121

1.0

0.9

Siab

Bygg

60254

3.1

2.4

Handelsbanken
11

—

Bank

59339

0.6

SE-banken

Bank

58292

0.4

SCA

Skog

57672

0.4

0.2

Saab-Scania

Verkstad

55 774

0.5

Gullspång

Övriga

54 588

2.1

1.2

Euroc

—

Övriga

49803

1.6

2.0

ABV

Bygg

49520

1.5

0.8

Bilspedition

Övriga

49397

2.7

1.1

Catena

Handel

42 372

2.2

Esab

Verkstad Summa

40128 1520623

4.6

5.7

* Endast om > 0.05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgängar
(värderade till marknadspris) 1520623 _ fto 7 % 2214637 - - ° ' Uppköp Papyrus

250

Skr.

1987/88:
174

Bilaga 10

Tabell
B6 De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF 111) 31/12 1987, narknadsvärden.

Tkr.

Företag

Ordi

lingsnr

Bransch

Marknads

Andel av

-87

-86

-85

-84

enligt

Veckans

Affärer

värde

aktiekapital*

rösträtt*

Handelsbanken
1

Bank

128033

1.1

I.l

Volvo

Verkstad

11]272

0.5

0.1

Bilspedition

Övriga

96490

4.1

8.0

Aritmos

—

Utveckling

91955

5.5

Klövern

Bygg

90000

5.8

1.2

Pronator

Övriga

71316'

6.4

3.2

Esab

Verkstad

70366

8.3

9.2

Skrinet

Utveckling

66300

20.0

14.2

Saab-Scania

Verkstad

63052

0.6

Lundbergs

Bygg

58500

1.0

0.2

Skånska

Bygg

58292

0.3

0.2

Marieberg

Övriga

55900

1.6

0.7

Asea

Verkstad

55 200

0.3

0.4

Holmen

Skog

55 200

1.6

Gullspång

Övriga

53 000

2.1

1.2

Euroc

Övriga

51719

1.7

1.6

Hexagon

Utveckling

48 581

4.4

2.3

Catena

Handel

47665'

2.3

SCA

Skog

47081

0.4

0.1

Bygg Summa

45 375 1363297

1.8

0.9

* Endast
om

>
0.05 %

De tjugo

största

placeringarnas

andel av

fondens
totala i

tillgångar
(värderade till marknadspris) =

1 363
297 _ .

>8.1
%

2001800

' Varav konvertibla skuldebrev 18846

' Varav konvertibla skuldebrev 3 564

251

Skr.
1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell 37 De 20 största placeringarna i Mellansvenska
löntagarfonden (LTF IV) 31/12 1987, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Ordningsnr

Bransch

Marknads

Andel av Andel av

-87

-86

-85
-84

enligt

värde

aktie-

rösträtt*

Veckans

kapital'

Affärer

Stora

Skog

138033'

0.7

Volvo

Verkstad

117470

0.6

0.1

Modo

Skog

88 302

2.9

1.2

Marieberg

Övriga

81518

2.3

0.8

Handel

65 340

4.7

5.4

Saab-Scania

Verkstad

58029

0.6

0.5

Holmen

Skog

51542

l.I

Korsnäs

Skog

47 445

1.0

0.8

SCA

—

Skog

43512

0.3

0.1

Skand Int

Förvaltning

42 363

0.9

Skånska

Bygg

42336

0.2

ABV

Bygg

42 158'

1.5

0.6

Catena

—

Handel

39599'

Skånska

Förvaltning

39064

0.5

Reinhold

Bygg

37 105''

1.5

Ratos

Förvaltning

36850

0.9

0.2

Garphyttan

Verkstad

36565

7.2

Sydkraft

Övriga

34700'

0.3

AGA

Kemi

30495

0.5

0.2

Arcona

Bygg Summa

28065 1100491

1.6

* Endast
om

>
0.05 %

De tjugo

största p

laceringarnas
andel av fondens totala tillgångar (värderade till

marknadspris)
=

1
100491 _

59.3 %

1 855
806

' Varav
kon'

vertibla
skuldebre

50454

' Varav
optionsrätter

12072

' Varav
konvertibla sk

uldebre

39599

.■*
Varav kon'

vertibla
sk

uldebrev

2 320

' Varav
optionsrätter

5 600

252

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell
B8 De 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V) 31/12 1987, marknadsvärden.
Tkr.

Företag

Ordn

ingsnr

-87

-86

-85

Volvo

Marieberg

Modo

Siab

Korsnäs

Astra

Stora

ABV

Klövern

Euroc

—

Skandia

Saab-Scania

Handelsbanker

1 13

Bahco

Sandvik

Alfa-Laval

Skånska

Regnbågen

BGB

SE-banken

-84

4 17

Bransch enligt Veckans Affärer

Verkstad

Övriga

Skog

Bygg

Skog

Kemi

Skog

Bygg

övriga Förvaltning Verkstad Bank

Förvaltning
Verkstad Verkstad Bygg Bygg 'Bygg Bank

Summa

Marknads värde

171494 151210

138 788 122670 112 250 91960 86450 75 453 74093 71416
70200 68358 ■ 58 175 55440 53 200 50200 46070 45 200 45 171 45 140

1632938

Andel av
aktiekapital*

0.8

4.3 4.9 6.3 2.3 0.7 0.7 3.7 4.6 2.3 0.9 0.7 0.5 3.1 0.7
1.4 0.3 4.0 2.2 0.3

Andel av rösträtt*

0.4 1.5 1.4 4.7 1.3 0.6 0.7 3.9 1.3 1.8 0.9 0.6 0.6 2.1
0.2

0.2 0.7 2.2 0.3

' Endast om > 0.05 % De tjugo största placeringarnas
andel

1632938

2092950

78,0%

av fondens totala tillgångar (värderade till
marknadspris)

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell
B8 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden 31/12 1987, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Ordni

ingsnr

-87

-86

-85

-8

Astra

Volvo

Asea

SCA

Electrolux

Skånska

Sydkraft

Sandvik

7 •

AGA

Pharmacia

Esselte

Incentive

Alfa-Laval

ABV

Gullspång

Swed
Match

Ericsson

Saab-Scania

SKF

Euroc

Bransch enligt Veckans Affärer

. Kemi Verkstad Verkstad Skog Verkstad Bygg Övriga
Verkstad Kemi Kemi Övriga Utveckling Verkstad Bygg Övriga Övriga Verkstad
Verkstad Verkstad Övriga

Summa

Marknads värde

950211

808067

770314

676571'

594 510

522918

507983

450145

435 690

348402

271439

251712

245 821

236317

215032

213 196

201 835

210029

196975

182670

8280837

Andel av
aktiekapital*

7.4 3.7 4.6 4.5 4.5 3.1 5.2 6.2 6.6 4.7 6.1 8.7 6.7 11.5
8.5 6.3 3.5 2.0 3.2 6.0

Andel av rösträtt*

7.4 6.4 4.0 4.5 4.5 2.2 7.7 5.8 8.0 2.7 2.0 8.2 0.0 9.7
5.0 0.8 0.0 2.0 4.6 7.0

*
Endast om > 0.05 % De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) = 8280837 =710% 11 662 526 ' Varav
konvertibla skuldebrev 59 532 kr och teckningsbevis 28 117 kr.