Prop. 1987/88:177

Regeringens skrivelse 1987/88:177

med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år
1987

Skr 1987/88: 177

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 26 maj 1988 samt överlämnar en i utdraget
angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anita
Gradin

I
Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 177.

Utrikesdepartementet Skr 1987/88:177

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 maj 1988

Närvarande:
statsministern I. Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén

Föredragande:
statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
år 1987

Den
svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel är underkastad
kontroll av statsmakterna.

Tillverkning
och tillhandahållande av krigsmateriel regleras genom lagen (1983: 1034) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och förordningen (1983:
1036) i samma ämne. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.
Lagen ersatte därvid äldre lagstiftning, ursprungligen från år 1935.

I
lagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens
tillstånd. Vidare krävs fillstånd för att försälja, utbjuda mot vederlag eller
förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för
framställning av sådan materiel. Regeringen får förena tillstånd med villkor
samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

För
att möjliggöra kontroll av tillverkning och försäljning av krigsmateriel
inrättades är 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns inom
utrikesdepartementets handelsavdelning. Som ett led i kontrollarbetet är
berörda företag skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande tillverkning
resp. försäljning av krigsmateriel.

Statliga
myndigheter såsom affärsverket FFV står inte under KMLs kontroll och har ingen
redovisningsskyldighet. KMI får ändå årligen uppgifter om de statliga
tillverkarnas export.

På
grundval av uppgifterna från de privata och statliga företagen upprättar KMI
statistik. Detta sker årsvis. Arbetet med statistiken är med hittillsvarande
rutiner slutfört fyra till fem månader efter kalenderårets slut. Datorstödd
registrering har införts från och med den 1 januari 1988. Statistiken för
kommande år kommer därför att kunna göras tillgänglig tidigare än hittills.

I
Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmateriel.
Regeringen kan dock medge undantag (dispens) från förbudet. Att en utförsel på
detta sätt tillåts har motiverats av vår säkerhetspolitik och den därav
betingade nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självförsörjningsgrad
med avseende på krigsmateriel.

Reglerna
om krigsmaterielexport återfinns i lagen (1982:513) om förbud Skr
1987/88: 177 mot utförsel av krigsmateriel, m. m. och dithörande
förordning (1982: 1062). Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari
1983.

Genom
utförsellagen krävs sålunda tillstånd fill utförsel av varor som utgör
krigsmateriel. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns i den
nyssnämnda förordningen. Tillstånd krävs också för fillverkare av krigsmateriel
att till någon utom riket upplåta eller överlåta tillverkningsrättigheter m. m.
till materielen. Vidare krävs fillstånd för att inom riket bedriva militärt
inriktad utbildning av utländska medborgare.

Beslut
i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas som nyss sagts av
regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med
utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdepartementet och i vissa
fall med industridepartementet. I ärenden som inte avser utförsel i större
omfattning eller inte är av större vikt har utrikeshandelsministern
bemyndigats att fatta dispensbesluten.

Riksdagen
har år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343) fastslagit och sedermera genom
godkännandet av en proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av
krigsmateriel, m.m. (prop. 1981/82:196, UU 26, rskr. 345) bekräftat de rikfiinjer
som skall ligga till grund för tillståndsprövningen.

Export
av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär, och
tillståndsprövningen innebär ofta en synnerligen grannlaga uppgift. Det är inte
möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter
i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt alt prövningen av de
enskilda tillståndsärendena fillmäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6 §
regeringsformen (RF) skall regeringen i ulrikesärenden av större vikt
överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa
utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med
nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga,
har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden
ges en bredare förankring än i regeringen. Riksdagen beslutade är 1984 på
grundval av proposifionen (1984:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport
att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU
1984/85: 5, rskr. 61).

Nämnden,
som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund, inledde sin
verksamhet i februari 1985. Den höll år 1986 nio och år 1987 tio sammanträden.
Nämnden har fill uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.
Nämnden sammanträder på kallelse av krigs-materielinspektören som också leder
sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det
föredragande statsrådet.

Nämndens
tillkomst har inneburit att omfattningen av de ärenden som

görs till föremål för ökat samråd har breddats. Nämnden har självfallet inte

ersatt utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regerings-'

formen har att överlägga med utrikesnämnden om. Genom de relativt täta,

regelbundna sammanträdena får den rådgivande nämndens ledamöter en

fortlöpande insyn i regeringens handläggning av frågor som rör krigsmate

rielexport. 3

ti
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 177.

För
att bistå krigsmateriélinspektören med beredningen av ärenden rö- Skr 1987/88:
177 rande klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-vetenskapligt
råd med företrädare för flera olika insfitutioner, som äger kunskap om
teknologins tillämpning på civila resp. militära områden. Rådet sammanträdde en
gång år 1987. Därvid beslöts om en effektivisering av rådets arbetsformer,
vilket bl. a. innebär att sammanträden numera hålls varannan månad.

I
nyssnämnda proposition uttalade regeringen även sin avsikt att varje år lämna
riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom
skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexporten
samtidigt som underlag skulle ges för en breddning av den allmänna debatten.

I enlighet härmed förelade regeringen år 1985 riksdagen en skrivelse (1984/85:
223) med redogörelse för dén svenska krigsmaterielexporten under år 1984. År
1986 lämnades en motsvarande redogörelse för krigsmaterielexporten under år
1985 (Skr. 1985/86: 178) och år 1987 en redogörelse för denna export under år
1986 (Skr. 1986/87: 169). Inom KMI har nu utarbetats en liknande
redogörelse'avseende-år 1987. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga.

Av
den statistiska redovisningen framgår bl. a. att den svenska exporten av
krigsmateriel under år 1987 uppgick till 4426,6 milj. kr. mot 3 242,9 milj. kr.
under år 1986. Detta innebär en ökning med 31,5% i fasta priser (basår = 1968).
Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten utgjorde 1,57 % mot
1,22 % för år 1986. Genomsnittssiffran för den.senaste tioårsperioden är 1,13%.

Vad
gäller krigsmaterielexportens geografiska.spridning kan konstateras att Sverige
under lång fid sålt krigsmateriel till ett fyrtiotal länder. År 1987 har
leveranser skett till 40 stater. Till fem av dessa har dock uteslutande jakt-och
sportskyttevapen och/eller-ammunition exporterats. Uppdelat på-regioner
dominerar Västeuropa med normalt ca hälften av leveransvärdet. År 1987 sjönk
denna andel något. Norden svarade under 1987 för 22,5 % av den samlade krigsmaterielexporten.
Under året steg Asiens andel från 31 till 38%, främst beroende på leveranser av
artilleriutrustning till Indien. Nordamerikas andel steg fråri 4 till 14%.

När
det gäller krigsmaterielexportens värdemässiga fördelning på olika huvudområden
är vapen och ammunition den helt dominerande kategorin. Denna kategori omfattar
ett brett register av den vapen- och ammunitionstillverkning som förekommer i
Sverige. Även flygmateriel samt "övrig materiel", vilken innefattar bl.a.
elektronisk'apparatur, är betydelsefulla exportvaror pä den västeuropeiska
marknaden.

En
hög självförsörjningsgrad i fråga om försvarsmateriel ingår som ett

viktigt led i den svenska säkerhetspolifiken. På flera försvarsområden är

det en avgörande fördel för Sverige att ha en inhemsk produktionskapaci

tet. Härom råder bred enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills

inte ansetts vara en tillräckligt stor avnämare för att upprätthålla kapacite

ten hos svensk försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kom

mer med ibland långa och oregelbundna mellanrum. En viss export har

därför bedömts som nödvändig för att svensk försvarsindustri skall kunna

behålla sin
utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen har avi- Skr 1987/88: 177 serat
att en utredning skall filisättas för att närmare belysa dessa förhållanden.
Utredningen avses bl. a. få i uppdrag att analysera sambandet mellan den
svenska försvarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk
synvinkel acceptabel självförsörjning av krigsmateriel och denna industris
beroende av exportmöjligheter.

Det
föreligger misstankar om att en del krigsmaterielleveranser från Sverige inte
skett i enlighet med gällande bestämmelser. Dessa misstankar har utretts av
polis- och tullmyndigheter. I vissa fall har åtal väckts, medan förundersökningen
i andra delar ännu inte har avslutats.

Justitiekanslern
fick den 17 mars 1988 regeringens uppdrag att utreda FFV:s krigsmaterielexport
mot bakgrund av uppgifter om aft export förekommit via tredje land till länder
för vilka regeringen inte lämnat utförsel-fillstånd.

KMI
genomförde under mars—april i år på regeringens uppdrag en granskning av alla
de licensavtal som ingåtts före år 1983 och vilka alltjämt kan ge upphov fill
tillverkning utomlands. Granskningen syftade till att kartlägga dessa avtals
innehåll, i synnerhet med avseende på vidareexport till tredje land. Ett
trettiotal företags licensavtal har granskats. I ca två tredjedelar av avtalen
är reexportmöjligheterna på olika sätt begränsade. I övriga avtal medges
vidareexport till ett eller flera länder utan licensgivarens hörande.

Den
av regeringen i april 1987 tillsatta medborgarkommissionen för granskning av
viss vapenexport överlämnade den 20 maj 1988 sin rapport fill statsministern.

Det
är som regeringen tidigare framhållit ett oeftergivligt krav att företagen
respekterar och följer den lagstiftning och de regler för vapenexporten som
skärptes så sent som år 1983. Det finns, i ljuset av de senaste årens
erfarenheter, starka skäl att skärpa reglerna för krigsmaterielexporten, och att
effektivisera kontrollen. Regeringen har i detta syfte lagt fram en proposition
(1987/88: 154) med förslag fill en ny lag om förbud mot utförsel av
krigsmateriel, m. m. Förslaget bygger till stor del på den utredning om försvarsindustrins
utlandsverksamhet vars betänkande lades fram i april 1987 (SOU 1987:8).

Under
år 1986 infördes krav på särskilda intyg vid export av krut och sprängämnen,
där den utländska mottagaren intygar att materielen inte skall vidareexporteras
i befintligt skick utan ingå i vederbörandes egen tillverkning. Under år 1987
har ytterligare ett intyg utarbetats, nämligen för export av komponenter och
andra insatsvaror. Inom KMI har en översyn av rutinerna fortsatt, och ett
datoriseringsprogram fullbordats. KMLs personalresurser har förstärkts på rekommendafion
av en särskild utredare, ambassadören Torsten Örn, som i maj 1987 överlämnade
en rapport till regeringen.

Jag
hemställer att regeringen

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående.

dels till riksdagen överlämnar
redogörelsen för den svenska krigsmate- Skr 1987/88: 177 rielexporten år
1987.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med
hennes hemställan.

Svensk krigsmaterielexport år 1987 Allmän bakgrund

Bilaga
Skr 1987/88: 177 Bilaga

Krigsmaterielinspektionen
(KMI) följer utvecklingeri av den svenska tillverkningen, försäljningen och
exporten av krigsmateriel. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet
på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring 140 stycken, varav ett
sjuttiotal är aktiva - är skyldiga att lämna uppgifter i olika hänseenden till KMI.
Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt
analyseras och bearbetas inom KMI. I propositionen (1984/85: 82) om ökad insyn
och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt
att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.
Föreliggande promemoria redogör för den svenska krigsmaterielexporten år 1987.

Utförseltillstånd

I
budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje år uppgift om värdet av
de utförseltillstånd som har utfärdats under föregående kalenderår. I årets
budgetproposition har värdet för år 1987 angetts till 5,3 miljarder kronor.

Antalet
inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan 1 700 och 2300. Den
övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan
krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltill-ständ fattas av
regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är
av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
utförsel av krigsmateriel meddela sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 har
i år ca 99 % av värdet av krigsmaterielexporten skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under
åren 1983—1987

År

Totalt värde

Härav reg.

% av total-

Antal

mkr.

beslut mkr.

värdet

reg.beslut

1983

2017,3

1915,6

95

153

1984

2241,1

2145,4

96

204

1985

3 120,1

3 030,4

97

182

1986

4262,1

4150,7

97

226

1987

5 383,2

5319,5

99

285

Av
tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade utförseltillstånd
beräknad i fasta priser ökat under år 1987 med 21,8 %. Det bör påpekas att
utförseltillstånden ofta täcker en annan och längre tidsperiod än den till
vilken tabelluppgifterna hänför sig.

Tabell
2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1983-1987 i
löpande Skr 1987/88: 177

priser och i 1968 års prisnivå' jämte den procentuella volymförändringen ..

tillaga

År

Värde i

löpande

Värde i

1968 års

Volymförändring

priser mkr.

priser mkr.

%

1983

2017,3

540,8

- 7,5

1984

2241,1

570,2

+ 5,4

1985

3 120,1

746,4

-H 30,9

1986

4262,1

979,8

-1- 31,3

1987

5 383,2

1 193,6

4- 21,8

' Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex
för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

Det förekommer olika uppgifter om det årliga värdet av
svensk krigsmaterielexport. KMLs statistik grundar sig på de uppgifter
inspektionen tar in direkt från varje exportföretag rörande värdet av levererad
materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport
under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 ärs
prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmalerielens andel av Sveriges totala
varuexport.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren
1978—1987 i löpande priser och 1968 års prisnivå, m. m.

År

Sveriges

Krigsmaterielexport

totala varuexport

löpande

andel av

1968 års

volymför-

mkr.

pnser

totalexporten

priser

ändring

mkr

%

mkr.

%

1978

98 161

905

0,92

395

+ 16,8

1979

118030

1671

1,41

677

-t- 71,4

1980

130800

2078

1,59

775

-1- 14,5

1981

144 523

1697

1,17

577

-25,5

1982

167 975

1588

0,95

481

- 16,6

1983

210310

1658

0,79

444

- 7,7

1984

242 500

2 178

0,90

554

H- 24,8

1985

259985

2137

0,82

511

- 7,8

1986

265 100

3 243

1,22

746

-1- 46,0.

1987

281433

4427

1,57

981

+ 31,5

Vid pnsomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för
verkstadsprodukter använts.

Krigsmaterielens andel av vår totala varuexport för år
1987 uppgår till 1,57 % dvs. en ökning i förhållande till 1986 års siffra.

Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett
annat inte ger underlag för några mer långsiktiga bedömningar av
utvecklingstendenser. '

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 visar att det
sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig
avsevärt frän värdet av faktiska leveranser under samma år.

Krigsmaterielens fördelning

Huvudområdet vapen och ammunition dominerar den svenska krigsmaterielexporten.
För år 1987 svarar detta område för 78 %. Ökningen på flygplansområdet hänför
sig till europeiska köpare.

Skr
1987/88:177 Bilaga

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i på sex
olika huvudområden

mkr. under
åren 1985-1987 fördelat

a) Vapen
och ammunition (inkl. för jakt

och sport)

b) Krut
och sprängämnen samt vissa

tändmedel (inkl. för civilt bruk)

c) Pansrade
fordon jämte utrustning

d) Krigsfartyg
jämte utrustning

e) Militära
luftfartyg och delar därtill

samt fallskärmar

O Övrig materiel'

Summa

1 490,3

68,3 87,7

167,8 323,3

2137,4

2531,7

89.7

4,3 24,5

294,2 298,5

3242,9

3447,2

81,5

76,6

1,8

478,5 341,0

4426,6

' Kategorin övrig materiel omfattar bl.a. övningsmateriel,
radar, underhålls- och tillverkningsutrustning samt elektronik.

Geografisk spridning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen
av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden
kompletteras i följande sammanställningar av exportens fördelning, dels på
skilda regioner under den senaste tioårsperioden (tabell 5), dels på enskilda
länder under år 1987 (tabell 6).

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i
procent av värdet under åren 1978-1987

1978

1979

1980

1981

Europa
(väst)"

54

56

55

62

Nordamerika

2 ■

2

1

1

Sydamerika

1

5

2

6

0

Asien

36

39

27

■
33

Afrika

3

1

10

2

Oceanien

0

0

1

1

Europa
(Ost)

0

0

0

0

Antal
länder

38

39

43

37

1982

1983

1984

1985

1986

1987

Europa
(väst)"

52

48

50

50

53

42

Nordamerika

8

7,

7

8

4

14

Sydamerika

0

2

8

8

9

4

Asien

32

30

19

27

31

38

Afrika

6

12

15

5

0

2

Oceanien

2

1

1

2

3

0

Europa
(öst)

0

0

0

0

0

0

Antal
länder

43

41

42

40

38

35'

" Västeuropa inkl. Jugoslavien.

' Exkl. länder till vilka endast utförsel av jakt- och
sportvapenutrustning förekommit.

Sedd över
ett längre tidsavsnitt visar sammanställningen att den svenska krigsmaterielexporten
till över hälften av sitt värde gått till Västeuropa och till knappt 30 % till
Asien. Sydamerika gick under år 1987 tillbaka markant, medan Afrika svarade för
knappt 2 %.

Skr
1987/88: 177 Bilaga

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel år 1987 fördelad på
länder (som jämförelse anges även exporten under åren 1985 och 1986)

Exporten
anges i tusental kronor

Amerikas
Förenta .Stater

Argentina

Australien

Bangladesh

Belgien

Brasilien

Canada

Danmark

Finland

Frankrike

Förbundsrepubliken
Tyskland

Gabon

Grekland

Hongkong'

Indien

Indonesien

Irland

Island*"

Italien

Japan

Jugoslavien

Malaysia

Mexico

Nederländerna

Nigeria

Norge

Nya
Zeeland

Pakistan

Peru'

Portugal

Schweiz

Singapore

Spanien

Storbritannien

Tjeckoslovakien'

Tyska
Demokratiska Republiken'

Tunisien

Ungern'

Uruguay'

Österrike

Summa

441325

87447

92395

15 643

5

35494

14148

88154

32211

571

35 764

11188

2999

4218

2695

92958

276215

89088

170404

39472

74733

181593

199253

86739

296846

514607

335 623

5 868

3494

4050

153 358

59310

29376

19442

-

-

2 226

780

23053

518

861

169

1387410

312215

77528

51269

104409

26798

10280

16693

5 244

34

49

20

86870

158080

18177

16156

10835

37074

62652

68686

85164

40621

81771

106138

39495

-

-

41668

13413

22 308

28045

10325

94962

519958

457513

251908

1060

1518

3 183

185 762

239418

4030

4999

3 607

19390

125

100

372

69811

90996

69780

31 172

251581

307516

7 269

1424

2039

52955

46120

112418

57

16

86

48

71

91

23 235 3 2

134

-

26

_

367 740

64238

28 200

4426595 3 242935* 2137 355*

' Endast utförsel av jakt- och sportskyttevapen och/eller
-ammunition

' Avser uteslutande materiel ingående i system levererat
av tredje land.

" Slutsumman anger totalvärdet, i vilket ocksä ingär
leveranser till länder som ej var

mottagare
under år 1987 och därför inte finns upptagna i denna tabell.

Under år
1987 omfaUade exporten 40 länder mot 38 år 1986. Till 8 av dessa 40 länder
understeg exportvärdet 1 milj. kr. I sex av dessa fall har exporten rört sig
enbart om materiel för jakt eller sport.

Västeuropa
inkl. Norden förblir den största marknaden för svensk krigsmaterielexport,
även om andelen för första gången sedan år 1983 gått ned under 50 %. Orsaken härfill
torde främst stå att finna i ökningar vad gäller

10

Asien och Nordamerika. I bägge fallen är det enstaka stora
order till Indien Skr 1987/88: 177

resp. Amerikas Förenta Stater som slagit igenom i statistiken. Bilaga

Sydamerikas andel av exporten halverades under år 1987
jämfört med föregående år, främst på grund av minskad export till Brasilien.
Afrikas andel ökade något, huvudsakligen genom fullföljande av tidigare åtaganden.

Försäljning av tillverkningsrättigheter m. m.

Under år 1987 har inga tillstånd lämnats till upplåtelse
av tillverkningsrättigheter (licenser) utom riket eller för militärt inriktad
utbildning i Sverige av utländska medborgare.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker pä samma sätt
som när det gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som
föregår varje tillstånd tillexport av krigsmateriel, görs en genomgång av
relevanta delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande
licensens omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Större exporterande företag

Det finns för närvarande ca 55 exportörer av krigsmateriel
i Sverige. Av dessa är ca 25 mindre företag som har tillständ att handla med
jakt- och sportskyttevapen. Dessa senare företag exporterade under år 1987
tillsammans för omkring 5,5 milj. kr. Under samma tid exporterade 21 företag
vardera för värden över 1 milj. kr.

De främsta exportföretagen är AB Bofors och affärsverket FFV.
Bofors är det ojämförligt största. Tillsammans svarade de båda företagen för 77
% av den svenska krigsmaterielexporten år 1987. Efter dessa kommer Saab Scania
AB och Saab Missiles AB, som vardera exporterade för över 100 milj. kr. Nobel
Kemi AB, försvarets materielverk, Volvo Flygmotor AB och Philips Elektronikindustrier
AB exporterade för mellan 50 och 100 milj. kr. Sex företag har exporterat för
mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa är FFV Norma AB, Lindesbergs Industri AB, SA Marine
AB, Ericsson Radio Systems AB, Bofors Aerotronics AB och Saab Instruments AB.
De övriga företagen med export överstigande 1 milj. kr. är Air Target Sweden
AB, FFV Mipro AB, Contraves Svenska AB, Karlskronavarvet AB, AB Linde Maskiner,
Norabel AB samt AB Sandvik Härd Materials.

Tillsammans
svarade dessa 21 företag för 99,8 % av hela den svenska krigsmaterielexporten underär
1987.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

11