Prop. 1987/88:21

Regeringens proposition 1987/88:21

om ändring i vallagen, m. m.

Prop.

1987/88:21

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
den 17 september 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändrade regler för filldelning av valsedlar till de politiska
partierna. Eu parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått minsl en
procent av rösterna i hela riket skall få gratis valsedlar till samma antal som
riksdagspartierna samt få sina partimarkerade valsedlar utlagda i vallokalerna.
Enligt nuvarande regler är förutsättningen för alt få detta alt partiet vid det
senaste riksdagsvalet uppnådde detta röstetal.

Vidare
föreslås alt förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland, vilkel
har tillämpats vid 1982 och 1985 års val, skall komma till användning även vid
1988 års val.

Enligl
propositionen skall vidare valprövningsnämnden få besluta om omval i den
situationen att mindre än hälften av det bestämda antalet landstingsledamöter,
kommunfullmäktige eller kyrkofullmäktige har blivit utsedda vid etl val.

Slutligen
föreslås ytterligare en del smärre ändringar i vallagsliftningen.

De
nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1988 för att kunna tillämpas vid
valen på hösten det året.

1 Förslag till Prop. 1987/88:21

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'

dels att i 8 kap. 1-3,5, 6 och 11-13 §§, 10 kap. 1-4 §§,
11 kap. 2 och 4-6 a §§, 12 kap. 1 och 5 §§, rubrikerna till 10 kap. och 12 kap.
saml rubriken närmast före 10 kap. 1 § ordet "poslanslall" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot "postkontor" i motsvarande form,

dels att i 8 kap. 5, 6 och 11 §§, 10 kap. 4, 6, 10, 11, 14
och 15 §§, 12 kap. 1-3 och 5 §§, 13 kap. 3, 9 och 10 §§ ordet "ylterkuvert"
i olika böjningsformer skall bytas ul mot "fönslerkuverl" i
motsvarande form,

dels all i 4 kap. 2 och 11 §§ ordet
"länsstyrelsens" skall bytas ut mot "länsskallemyndighetens",

dels att i rubriken till 15 kap. orden "besvär
över" skall bytas ut mot "överklagande av",

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4, 7, 8, 11 och 12 §§, 3 kap.
6 §, 4 kap. 6, 8, 9 och 18 §§, 5 kap. 11 §, 6 kap. 2, 4, 5 och 8-10 §§, 8 kap.
7-9 §§, 9 kap. 6 §, 10 kap. 8 §, 11 kap. 8 §, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 och 5 §§,
15 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ skall ha följande lyddse,

dels all det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 kap.
21 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3§

Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje
söndagen i september.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen
och vid omval till riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid
extra val lill riksdagen enligl 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag
som riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter Vid val av
landstingsledamöter

eller kommunfullmäktige som ej eller kommunfullmäktige som inte

omfallar hela rikel är valdag den omfattar hela rikel är valdag den

söndag som länsstyrelsen bestäm- söndag som centrala valmyndighe-

mer. ten bestämmer efter samråd med

länsstyrelsen.

2 kap.

4 §

Talan mot centrala valmyndighe- Centrala valmyndighetens beslul
lens beslul enligt 2 § föres hos val- enligl 2 § får överklagas hos valprövningsnämnden
genom besvär. prövningsnämnden.

Indelningen i valkretsar bestäm- Indelningen i valkretsar bestäms

mes av landstinget, sedan kommu- av landstinget, sedan kommunema

nerna har beretts tillfälle att yttra har fåll tillfälle alt yttra sig. Lands-

sig. Mot landstingets beslut får ta- tingets beslut får inte överklagas,

lan ej föras.

' Lagen omtryckt 1985:203.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:21

Beslut
om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober årel före det år då
val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligl den beslutade
indelningen.

Beslul
om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar

skall för all vinna bindande kraft skall för alt vinna bindande kraft

prövas och fastställas av länsstyrd- prövas och fastställas av länsstyrel

sen. Länsstyrelsens beslut får över- sen. Länsstyrelsens beslut får över

klagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden.

genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslul får

dens beslut får inte överklagas. inte överklagas.

8§

Mandaten
i landsfinget utgörs av fasta valkrelsmandal och utjämningsmandat. Nio
tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det brutna tal som uppkommer vid
fastställandet av antalet fasta valkretsmandat avrundas till närmast lägre
hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Länsstyrelsen
fastställer antalet fasta valkrelsmandal i varje valkrets före utgången av
april varje år då val av landsfingsledamöler skall äga rum. Härvid tillförs
valkretsen etl mandal för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen
är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i
landstingskommunen delas med antalet fasta valkrets-mandat där. De fasla
valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkretsarna efter storleken av
de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottslal
avgörs företrädet genom lottning.

Vid
tillämpning av andra slyckel skall som röstberättigad anses den som har
upplagils i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens
beslul får över- Länsstyrelsens beslul får över

klagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden.

genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslul får

dens beslul får inte överklagas. inte överklagas.

11 §

Inledningen
i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäktiges beslut får inte
överklagas.

Beslul
om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före del år då
val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligl den beslutade
indelningen.

Beslul
om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar

skall för att vinna bindande kraft skall för all vinna bindande kraft

prövas och fastställas av länsstyrel- prövas och fastställas av länsstyrel

sen. Länsstyrelsens beslul får över- sen. Länsstyrelsens beslul får över

klagas hos valprövningsnämnden klagas hos valprövningsnämnden.

genom besvär. Valprövningsnämn- Valprövningsnämndens beslut får

dens beslul får inle överklagas. inle överklagas.

12 §

Del
anlal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av länsstyrelsen
före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige skall äga rum.
Uppgår därvid i någon valkrets det anlal fullmäktige, som kretsen skall utse
enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall antalet, med
motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas lill
femton. I ell sådant fall skall valkretsindelningen omprövas före näsla val.

Nuvarande
lydelse

Länsstyrelsens beslul får överklagas hos valprövningsnämnden
genom besvär. Valprövningsnämndens beslul får inte överklagas.

Föreslagen
lydelse

Länsstyrelsens beslul får överklagas hos valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

Prop.
1987/88:21

Talan
mot länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt/öres hos valprövningsnämnden
ge-nom besvär.

Den som
vill klaga över beslul som innebär att av honom uppgivet hinder atl mottaga
uppdrag som avses i 5 § e; godkänts får föra talan hos länsstyrelsen genom
besvär. Härvid räknas besvärstiden från den dag beslutet meddelades. Mot
länsstyrelsens beslul får talan ej föras.

Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt
får överklagas hos valprövningsnämnden.

Den som vill överklaga ett beslut att Inte godkänna ett av
honom uppgivet hinder alt ta emot ett uppdrag som avses i 5 § får göra detta
hos länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet
meddelades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

Länsstyrelsens
beslut över anmärkning mol allmän röstlängd får överklagas endast i samband
med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I ett sådant ärende
får endasl bevis som har företetts hos länsstyrelsen åberopas.

4 kap 6§ Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot
allmän röstlängd får talan föras endasl i samband med besvär över val vid
vilket beslutet länt till efterrättelse. I sådant med får åberopas endasl
bevis som företetts hos länsstyrelsen.

8§

Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller
har det i längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss
dag efter den 1 september del år röstlängden upprättas eller alt rösträtt ej
föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts på
sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av
honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden, om
del är uppenbart all fel lill hans nackdel föreligger. Sådan ansökan skall ha
gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 september det år då röstlängden
upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej lill prövning.

Beslutar
länsstyrelsen om rättelse i rösfiängd, skall länsstyrelsen genast undertätta
lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndigheten skall genast
rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett äger beslutet icke
verkan.

Mol
beslut varigenom ansökan om rättelse avslagils eller avvisats får talan ej
föras. Mol beslul om rättelse får talanföras endast i samband med besvär över
val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

Beslut
varigenom ansökan om rättelse har avslagits eller avvisats får Inte överklagas.
Beslul om rättelse får överklagas endast i samband med överklagande av det
val vid vilket beslutet har gällt.

Nuvarande
lydelse

Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på
grund av talan som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen
rätta längden i enlighet med förklaringen.

9§

Föreslagen
lydelse

Har allmän röstlängd i någon del förklarats fdakfig på
grund av talan som har förts i samband med överklagande av ett val, skall
länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaringen.

Prop. 1987/88:21

Mot
länsstyrelsens beslut över anmärkning mol särskild röstlängd får talan föras endasl
i samband med besvär över val vid vilkel beslutet länt till efterrättelse. I
sådant mål får åberopas endast bevis som företetts hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens
beslul över anmärkning mot särskild röstlängd får överklagas endast i samband
med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I etl sådant ärende
får endasl bevis som har företetts hos länsstyrelsen åberopas.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund
av talan som avses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet
med förklaringen.

Centrala
valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel får överklagas hos
valprövningsnämnden.

5 kap. 11 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i
registrerings- eller an mälningsärende föres hos valpröv ningsnämnden genom
besvär.

6 kap. 2§ Valsedlarna skall vara lika till slorlek och
material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av
landstingsledamöter blå och för val av kommunfullmäktige vila valsedlar.

Pä
valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2.
beteckning som
visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrelsbe-teckning) saml

3.
uppgift om del
val för vilket sedeln gäller (valbeleckning).

Kandidat skall anges på sådant Varje kandidat skall anges på så-

sätl atl
del klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas
kandidatens personnummer eller annan identifieringsuppgift.

dant sätl alt det klart framgår vem som avses. Därför bör
någon form av identifieringsuppgift sältas ul vid kandidatens namn.

4 §

Efter
beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller,
i fråga om val lill riksdagen, vid det senasle valet har fått mer än en
procent av rösterna i hela landet, fillhandahåller centrala val-

Efter
beställning av ett parti, som är representerat i den församling valet gäller
eller, i fråga om val till riksdagen, vid något av de två senasle valen har
fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

Nuvarande
lydelse

myndigheten partiet blanketter till valsedlar till del anlal
partiet önskar.

Föreslagen
lydelse

tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet
blanketter lill valsedlar lill del anlal partiet önskar.

Prop.
1987/88:21

Göres beställning av annat parti än som anges i första
stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet
tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter fill valsedlar endasl om
beställaren betalar blanketterna i förskoll.

5§

I fråga om
parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått
eller vid del föreslående valet får mer än en procent av rösterna i hela
landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar lill ell
anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Vad som
sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den angivna röstandelen är
eller genom del förestående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om
ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid någol av de två senaste
riksdagsvalen har fått eller vid del förestående valet får mer än en procent av
röslema i hela landet, svarar staten för kostnaden för blanketter fill
valsedlar lill ett anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i
valkretsen. Della gäller även ett parti som utan atl ha uppnått den angivna
röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat i
riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är eller genom det
föreslående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar
statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar lill ell antal som
motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas
antalet röstberättigade på gmndval av stommarna lill mantalslängderna för
året.

8§

När val
skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista dag då
beställning av valsedlar skall ha gjorts för all leverans skall kunna ske 45
dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare dag för
beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer
beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs
leverans endast om betalning erläggs i förskott och endasl under förutsällning
atl leveransen kan ske före valdagen och utan atl leveransen av tidigare gjorda
beställningar försenas.

När val
skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista dag då
beställning av valsedlar skall ha gjorts för alt leverans skall kunna ske 45
dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare dag för
beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer en
beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs
leverans endast under förutsättning att denna kan ske före valdagen och ulan
all leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.

9§ I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje
val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med 1. valsedlar som försetts med

parti- och valbeteckning för parti parti- och valbeleckning
för varje

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:21

som vid det senasle riksdagsvalet parti som vid någol av de två
senas-

fått mer än en procent av rösterna i le
riksdagsvalen har fått mer än en

hela landet (partimarkerade val- procent
av rösterna i hela landet

sedlar) samt (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter lill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör
medföra partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligl första slyckel.

Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligt
första slyckel tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

10 §

Talan mot centrala valmyndighe- Centrala
valmyndighetens beslut

lens beslul i ärende som avses i i ärenden som avses i
detta kapitel

della kapitel föres hos valpröv- överklagas hos valprövningsnämn-

ningsnämnden genom besvär. den.

Centrala valmyndigheten har rätl att erhålla biträde av
länsstyrelse i ärende som avses i della kapitel.

8 kap.

7§

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för
varje val in sin

valsedel i etl innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs
därefter in i etl

ylterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta
lämnas genom bud

fill valförrätlaren eller röslmoUagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförtättaren
ytler-kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse Avlämnas valsedelsförsändelse

på postanstalt, hos utlandsmyndig- på
ett postkontor, hos en ullands-

het eller på fartyg, lägger röslmot- myndighet
eller på ett fartyg, lägger

lagaren in försändelsen tillsammans röslmoUagaren
in försändelsen lill-

med väljarens röstkort i ell ytter- sammans
med väljarens röstkort i

kuvert. I de fall som avses i 11 kap. ett
fönsterkuvert. I de fall som av-

8 § andra stycket läggs adresskortel ses
i 11 kap. 8 § andra stycket läggs

i yiterkuveriei i stället för röstkor- adresskortet
i fönsterkuvertet i stäl

let. A/ec/)'r?er/:Mver/e//ör/ar.y däref- let
för röstkortet. Fönsterkuvertet

ter så som anges i 6 §. behandlas därefter som anges i 6 §.

8§

Kuvert tillhandahålles endasl genom centrala
valmyndighetens försorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall
vara så beskaffade atl färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas ulan all
valhemligheten röjes.

Ylterkuvert som skall användas vid röstning på
postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall vara försett med
fönster.

9§

Valkuvert lillställes valnämnder Valkuvert
tillställs valnämnder

och röslmotlagare.
Fnerfcttverr som och röslmotlagare. Fönslerkuverl

avses i 5 § tillställes röslmotlagare. som avses i 5 § tillställs röslmotla

gare. 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

och

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner-

ylterkuvert
för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tillgängliga

Prop. 1987/88:21

1.
hos valnämnden
och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit all tillhandagå väljarna i
sådant hänseende,

2.
på posianstalt saml
hos lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser,

3.
hos
utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

1.
hos valnämnden
och hos de personer åt vilka nämnden /jflr uppdragit alt gå väljarna till
hända i sådant hänseende,

2.
på postkontor
samt hos lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser,

3.
hos
utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall
dessutom på begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i
riksdagen.

9
kap. 6§

Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan
lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse atl väljarna där har
tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti
som vid det senaste riksdagsvalet fåll mer än en procent av rösterna i hela
landet.

Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga
ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall se till all väljarna där har tillgång
till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för varje parti
som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fåll mer än en procent av
rösterna i hela landet.

10 kap. 8§
Röstning hos utlandsmyndighet går lill på följande sätt. När väljaren visat
upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röslmol-lagaren, får han av
denne ett valkuvert för vart och etl av valen. Han uppsöker därefter en av de
avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ell
valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och Väljaren lämnar valkuvert och

röstkortet
till röslmoUagaren. Kan väljaren ej förete röstkort skall röslmoUagaren med
ledning av väljarens pass och de uppgifter denne kan lämna upprätta elt adresskort.
RöslmoUagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ell valkuvert
för varje val och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter
lägger röslmot-tagaren i väljarens närvaro in mollagna valkuvert i elt ylterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort el-

röslkorlel
lill röslmoUagaren. Kan väljaren inte förete röstkort, skall röstmottagaren med
ledning av väljarens pass och de uppgifter denne kan lämna upprätta ell
adress-kort. RöslmoUagaren kontrollerar atl väljaren ställt i ordning endast etl
valkuvert för varje val och att kuvertet inte är försett med någon obehörig
märkning. Därefter lägger röslmoUagaren i väljarens närvaro in mottagna
valkuvert i elt fönsterkuvert tillsammans med väljarens

Föreslagen lydelse

röstkort eller adresskort, vilkel placeras närmast det
kuvertets fönster, och tillsluter/ön.sfer/c//verfer. Röst-mottagaren tar
slutligen hand om fönsterkuvérlet saml antecknar väljarens namn på en särskild
förteckning. På fönsterkuvertet antecknas det värdeposlnummer som är
angivet i förteckningen.

Nuvarande
lydelse

ler adresskort, vilkel placeras närmast ytterkuvertets
fönster, och till-sluter yiterkuveriei. RöslmoUagaren tar slutligen hand om ytter-kuvertet
samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till
vilken ytter-kuverlel skall sändas. Pä ytter-kuvertet antecknas del värdepostnummer
som är angivet i förteckningen.

Väljare som ej är känd för röslmoUagaren skall legitimera
sig. Gör han ej det, får han icke rösta.

Prop. 1987/88:21

är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos
utlandsmyndighet eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röstniottagaren
upprätta elt adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om
väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfarts
bok eller annan giltig identitetshandling företes i stället för pass.

Ärden
som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röslmoUagaren, skall han
legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

Lämnas
valsedelsförsändelse på posianstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg,
kontrollerar röst-mottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har
anordnats inom föreskriven tid samt all ylter-kuvertel är tillslutet. I närvaro
av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röslmot-lagaren in
försändelsen i ell ylterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort,
vilkel placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluler ytterkuvertet.
RöslmoUagaren lar slutligen hand om ytterkuvertet saml antecknar på en särskild
förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall
sändas. På ytterkuvertet antecknas del värdepostnummer som är angivet i
förteckningen.

Lämnas en
valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en ullands-myndighet eller på etl
fartyg, kontrollerar röslmoUagaren att försändelsen är i föreskrivet skick
och har anordnats inom föreskriven tid samt alt yiterkuveriei är tillslutet. I
närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röslmoUagaren
in försändelsen i etl fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilkel
placeras närmast det kuvertets fönster, och tillsluler fönsterkuvertet. Röstmol-tagaren
lar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar väljarens namn på en
särskild förteckning. Röstmottagare på postkontor skall där anteckna även den
valnämnd fill vilken fönsterkuvertet skall sändas. Vå fönsterkuvertet antecknas
del värdepostnummer som

Omslag med
ylterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där obrutna lill dess
röstningen i vallokalen förklarats avslutad och röst-

Omslag med
fönsterkuvert som sänts lill valdistrikten förvaras där obrutna till dess
röstningen i vallokalen förklarats avslutad och röst-

Nuvarande lydelse

räkning
enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas anlalet mollagna omslag
och det anlal ylterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem innehåller.

Kommer
omslag med ylterkuvert valförrättarna till hända efter det att röstningen i
valdistriktet avslutals, skall omslaget ej brytas ulan återsändas till
valnämnden efter förrättningens slul enligt 13 kap. 7 §. Om återsändandet
skall anteckning göras i protokollet.

Om förhållandena medger
del, får valförrättarna under pågående röstning företa åtgärder enligl 13 kap.
3-5 §§ beträffande ylterkuvert som kommit in fill valdistriktet. Därvid skall
dock iakttas atl valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara
i behörigt skick, åler läggs in i ytterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort.
Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ylterkuvert för valsedelsförsändelse.
Först när röstningen har förklarats avslutad får valkuvert och innerkuvert läggas
i urna.

Föreslagen lydelse

räkning
enligl 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mottagna omslag
och del anlal fönsterkuvert som omslagen enligl anteckning på dem innehåller.

Kommer
omslag med fönsterkuvert valförrättarna till hända efter det all röstningen i
valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas ulan återsändas till
valnämnden efter förtätlningens slul enligt 13 kap. 7 §. £n anteckning om återsändan-,
det skall göras i protokollet.

Om
förhållandena medger det, får valförtättarna under pågående röstning företa
åtgärder enligt 13 kap. 3-5 §§ belräffande fönsler-och yUerkuvert för
valsedelsförsändelse vdka kommit in fill valdistriktet. Därvid skall dock
iakttas all valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt
skick, åler läggs in iföns-. lerkuveriet fillsammans med väljarens röstkort. Innerkuvertet
skall dessförinnan åter läggas in i ett ylterkuvert för valsedelsförsändelse.
Först när röstningen har förklarats avslutad får valkuvert och innerkuvert
läggas i urna.

Prop.
1987/88:21

När kontroll enligt 3 §
skett, öppnas de ylterkuvert som ej lagts åt sidan och inneliggande
röstkort, adresskort, valkuvert och valse-ddsförsänddser tages ul.

Valkuverten granskas.
Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhei och ej försett
med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. I samband därmed
antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträll.

När
konlroll enligl 3 § skell, öppnas de fönslerkuverl som inte lagts ål sidan och
inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsförsändelser tas ul.

Valkuverten
granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av föreskriven beskaffenhei
och inte försett med obehörig märkning samt att väljaren har ställt i ordning
endast ett valkuvert för varje val. Godkända valkuvert läggs i urnorna. I
samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden all han utövat sin
rösträtt.

Valsedelsförsändelserna
granskas. Därvid kontrolleras atl försändelsen är i föreskrivet skick och har
anordnats inom föreskriven fid samt all ytterkuvertet är tillslutet. Därefter brytes
ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av
föreskriven beskaffenhei, atl väljaren ställt i ordning endasl elt innerkuvert
för varje val och all innerkuvert ej är försett med obehörig märkning.
Godkända innerkuvert lägges i

10

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1987/88:21

urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i
röstlängden alt han utövat sin rösträtt.

5§

Föreligger
brist eller fdakfighet i något hänseende som valförrätlaren skall kontrollera enligl
4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort
åter läggas in i ytterkuvertet. Detsamma gäller om Innerkuvert är tomt eller
om del ej klart framgår atl kuvert innehåller valsedel. Innerkuvert skall
dessförinnan åler läggas in i ylterkuvert för valsedelsförsändelse. Ytierkuverten
lägges åt sidan.

Ytterkuvert
som lagts ål sidan enligl första stycket eller enligl 3 § andra stycket läggs
därefter in i särskilda omslag.

Föreligger
brist eller felaktighet i nägot hänseende som valförrätlaren skall kontrollera
enligt 4 §, skall det bristfälliga kuvertet tillsammans med väljarens röstkort
eller adresskort åter läggas in i fönster-kuvertet. Detsamma gäller om innerkuvertet
är tomt eller om det inte klart framgår alt kuvertet innehåller valsedel. Innerkuvertet
skall dessförinnan åler läggas in i etl ylterkuvert för valsedelsförsändelse.
Fönsterkuverten läggs åt sidan.

Fönslerkuverl
som har lagts ål sidan enligt första stycket eller enligl 3 § andra slyckel
läggs därefter in i särskilda omslag.

14 kap. 21 §

Om
mindre än hälften av del bestämda antalet landstingsledamöter eller
kommunfullmäktige har blivit utsedda vid valet, skall länsstyrelsen anmäla
detta till valprövningsnämnden.

15

Talan mot beslul, varigenom centrala valmyndigheten eller
länsstyrelsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses
i 14 kap. 13, 14, 22 dier 23 föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan får
föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet samt av den som
enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten
från rösträtt. Talan får också föras av etl parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in lill beslutsmyndighelen och
vara myndigheten lill hända inom tio da-

kap.

Beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller
länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som
avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 §, får överklagas hos valprövningsnämnden.

Ell beslut får överklagas av den som enligl röstlängd var
röstberättigad vid valet saml av den som enligl beslut av länsstyrelsen över
anmärkning mol rösfiängden var utesluten från rösträll. Det får också
överklagas av elt parti som har deltagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndighelen
och vara myndigheten lill hända

Senaste
lydelse 1986:1163.

11

Nuvarande
lydelse

gar efter del all valet eller förrättningen avslutades.
Har besvärshandlingen kommil in till valprövningsnämnden före besvärstidens
utgång, skall den omständigheten all inlagan kommil in lill besluts-myndigheten
först därefter dock ej föranleda atl besvären lämnas utan prövning. Valprövningsnämnden
prövar om besvärshandlingen har kommil in i räll lid.

Snarast
möjligt efter besvärstidens utgång skall beslutsmyndighelen samtidigt kungöra
samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden.
Avser besvären riksdagen, införes kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.
Avser besvären landsfing eller kommunfullmäktige, införes kungörelsen i
ortstidning inom landstingskommunen respektive kommunen. I kungörelsen anges
viss kort fid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
Beslutsmyndighelen skall därjämte skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden
med yttrande över besvären. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen
(1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Besvär över beslut, varigenom har fastställts utgången av
val i hela rikel av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, prövas av valprövningsnämnden
i den sammansättning denna hade vid tiden förvalet.

Föreslagen
lydelse

inom tio dagar efter del alt valet eller förrättningen
avslutades. Har skrivelsen kommil in till valprövningsnämnden före
överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommil in fill
beslutsmyndighelen först därefter dock inte föranleda atl överklagandet inte
las upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommil in
i rätl lid.

Snarast möjligl efter överklagandetidens utgång skall beslutsmyndighelen
samlidigl kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämnden.
Om ett överklagande avser riksdagen, införs kungörelsen i Post- och Inrikes
Tidningar. Om ett överklagande avser landsting eller kommunfullmäktige, införs
kungörelsen i ortsfidning inom landstingskommunen respektive kommunen. I
kungörelsen anges viss kort lid inom vilken förklaring över överklagandena
skall ha kommil in lill valprövningsnämnden. Beslutsmyndighelen skall dessutom
skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yltrande över överklagandena.
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986: 223) om omprövning av beslul
skall inle tillämpas.

Överklagande av beslul, varigenom utgången av val i hela rikel
av landstingsledamöter eller kommunfullmäkfige har fastställts, prövas av valprövningsnämnden
i den sammansättning denna hade vid tiden för valet.

Prop. 1987/88:21

Den som
vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndighelen genast erhålla utdrag
ur protokoll eller annan handling över förrätlning-

Den som
.vill överklaga har räll att hos beslutsmyndighelen genast få utdrag ur
protokoll eller annan handling över förrättningen.

Har i den verksamhel
för förberedande och genomförande av val, för vilken myndighet svarar, förekommit
avvikelse från föreskriven

Har i den verksamhel
för förberedande och genomförande av val, för vilken en myndighet svarar, förekommit
avvikelse från föreskri-

12

Nuvarande lydelse

ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat
avgivna röster eller otillbörligen verkat vid valet på någol annal säll,
skall valprövningsnämnden, om del med fog kan anlas att vad som förekommit
har inverkat på valutgången, vid prövning av besvär över valet upphäva detta i
den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse
åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande
åtgärd, skall nämnden dock i stället för all förordna om omval uppdra ål beslutsmyndighelen
all vidta sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 dier 23
§ förekommit avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt all
avvikelsen har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövningsnämnden
vid prövning av besvär över förrättningen upphäva denna och uppdraga åt beslutsmyndighelen
atl vidtaga erforderlig rättelse.

Om enligl bestämmelse i lag talan mot visst beslul icke
får föras eller skall föras i särskild ordning, får omständighet som avses med
beslutet ej åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses
beslut över anmärkning mol röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd föreskrives
i 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 § första stycket.

Föreslagen lyddse

ven ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat
avgivna röster eller otillbörligen verkat vid valet på någol annat säll,
skall valprövningsnämnden, om del med fog kan anlas all vad som förekommit
har inverkat på valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i
den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse
åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande
åtgärd, skall nämnden dock i stället för atl förordna om omval uppdra åt beslutsmyndighelen
alt vidta sådan rättelse.

Har vid förtätlning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller
23 § förekommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt
all avvikelsen har inverkat på utgången av förtältningen, skall valprövningsnämnden
vid prövning av etl överklagande upphäva förrättningen och uppdra åt beslutsmyndighelen
att vidta den rättelse som behövs.

Om en
länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14 kap. 21 §, skall valprövningsnämnden
upphäva valet och besluta om omval beträffande samtliga ledamöter och suppleanter
i landstinget eller kommunfullmäktige.

Om enligl någon bestämmelse i lag elt visst beslul Inte
får överklagas eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en
omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid etl överklagande som
avses i denna paragraf.

/ 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 § första stycket
finns bestämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mol en
länsstyrelses beslut över anmärkning mol rösfiängd eller om rättelse av allmän
röstlängd.

Prop. 1987/88:21

Nuvarande lydelse Föreslagen
lydelse Prop. 1987/88:21

8 §3

Beslul
varigenom någon har ut- Ett beslul varigenom någon har

setts
till ledamot av landsfing eller utsetts till ledamot av landsting d-

kommunfullmäklige
eller lill supp- ler kommunfullmäktige eller till

leanl
länder till efterrättelse utan suppleant gäller även om beslutet

hinder av att besvär
anförts över har överklagats. Utses med anled-

beslulet. Ulses med
anledning av ningav överklagandet någon annan

besvären annan fill
ledamot eller till ledamot eller suppleant, gäller

suppleant, länder beslutet
härom det beslutet så snart det val eller

7/
efterrättelse så snart det val el- den förrättning varigenom han b\i-

ler
den förtätlning varigenom han vil utsedd har avslutals.

blivit utsedd har avslutats.

Angående
verkan av att besvär I 3 kap. Il § regeringsformen

anförts
över beslut genom vilket finns bestämmelser om vad som

någon
utsetts lill ledamot av riksda- sker när elt beslut, genom vilkel

gen eller till ersättare/?n«5
öe.jr(3W- någon har utsetts till ledamot av

melser
i 3 kap. 11 § regeringsfor- riksdagen eller till ersättare, har

men. överklagats.

Bestämmelserna
om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller

inte beslut som sägs i denna paragraf.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 iFörslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval'

dds
aU i 17, 18, 30-32, 35, 36 och 38 §§ samt rubriken närmast före 30 § ordet "poslanslall"
i olika böjningsformer skall bytas ut mot "postkontor" i motsvarande
form,

dels
att i 32, 34 och 35 §§ ordet "ylterkuvert" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot "fönslerkuvert" i motsvarande form,

dels
alt i 8 § orden "länsstyrelsens personband" skall bytas ul mol "länsskallemyndighetens
personband",

dels
alt i rubriken närmast före 49 § orden "besvär över" skall bytas ul mol
"överklagande av",

dels
aU 3, 4 a, 10, 19, 43 och 50-52 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§
Vid val i hela rikel av kyrkofullmäktige är valdag tredje söndagen i oktober.

Vid
val av kyrkofullmäktige som Vid val av kyrkofullmäkfige som

ej
omfattar hela riket är valdag den inte omfattar hela rikel är valdag

söndag
som länsstyrelsen bestäm- den söndag som centrala valmyn-

mer
efter samråd med centrala val- digheten bestämmer efter samråd

'Senaste
lydelse 1986:1163.

'
Lagen omtryckt 1985:204. 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1987/88:21

myndigheten.
Sådant val får ej äga med länsstyrelsen. Sådant val får

rum samlidigl med val av lands- inte hållas samtidigt med val av

tingsmän eller kommunfullmäktige landstingsledamöter eller korn-

inom valdistriktet, munfullmäklige inom valdistriktet.

4a§
I varje församling i en kyrklig samfällighet skall väljas en ledamot i samfällighetens
fullmäktige. Av det återstående anlalet ledamöter skall i varje församling
väljas en ledamot för vatje gång som antalet röstberättigade i församlingen är
jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i samfälligheten
delas med det återstående antalet ledamöter i samfällighetens fullmäktige. Om
det antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inle uppgår till det anlal
som har beslämts för samfälligheten, skall för all detta anlal skall kunna
uppnås de församlingar i vilka antalet röstberättigade mesl överskjuter de tal
som är bestämmande för fullmäktiges anlal inom församlingarna vara berätfigade
all var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en
ledamot. Är över-skoUstalen lika för två eller flera församlingar, avgörs
företrädel genom lottning.

Länsstyrelsen
skall före maj må- Länsstyrelsen skall före maj må

nads utgång del år då val i hela rikel nåds utgång det år då val i hela riket

av kyrkofullmäktige skall äga rum av kyrkofullmäktige skall äga mm

fastställa det anlal ledamöter i full- fastställa det anlal ledamöter i full

mäktige som varje församling skall mäktige som varje församling skall

utse enligl första slyckel. Länssty- utse enligl första stycket. Länssty

relsens beslul får överklagas hos relsens beslul får överklagas hos

valprövningsnämnden genom be- valprövningsnämnden. Valpröv-

svär. Valprövningsnämndens be- ningsnämndens beslul får inle över-

slut får inte överklagas, klagas.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta all alla eller vissa
församlingar i samfällighelen skall föras samman till en eller flera grupper
vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så har skett, skall del som
sägs i första och andra styckena om församling i stället avse gmppen.

10 §

Valsedlarna
skall vara i format 105 x 148 millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för
församling skall användas vita och för val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet
blå valsedlar.

På
valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn
på en eller flera kadidaler,

2.
beteckning som visar för vilken
valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning) samt

3.
uppgift om det val för vilket
sedeln gäller (valbeleckning).

Kandidat
skall anges på sådant Varje kandidat skall anges på så

sätt att det klart framgär vem som dant sätt att det klart framgår vem

avses. Vid kandidatnamn bör där- som avses. Därför bör någon form

för utsättas kandidatens person- av identifieringsuppgift sällas ut

nummer eller annan identifierings- vid kandidatens namn.

/uppgift-

15

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1987/88:21

19 §

Kuvert tillhandahålls endast genom centrala
valmyndighetens försorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall
vara så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttas ulan alt
valhemligheten röjs.

Ylterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt
skall vara försedda med fönster.

43 §
Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig
förrättning som påbörjas så snart del kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra fid
och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande fall i vilken
ordning som de olika valen kommer atl räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen
skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt senast dagen före
sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

I fråga om
den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestämmelser i 14 kap. 1 §
andra stycket, 2-4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 saml 15, 15 d, 16, 17,19,20
och 22-24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av kommunfullmäktige och
utseende av suppleanter för fullmäktige.

I fråga om
den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestämmelser i 14 kap. 1 §
andra slyckel, 2—4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt 15, 15 d, 16, 17 och
19-24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av kommunfullmäktige och utseende av
suppleanter för fullmäktige.

Vad som sägs i 14 kap. 19 § vallagen om beslul som har
faltals med slöd av 2 kap. 2 § kommunallagen (1977:179) skall vid tillämpningen
av första stycket i stället gälla beslut som har fattats med slöd av 2 kap. 2
eller 32 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

50
§2

Talan
mot beslul, varigenom länsstyrelsen fastställt utgången av val eller av
förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktig eller av ytterligare
suppleant föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan får
föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet saml av den som
enligl beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten
från rösträtt. Talan får också föras av ett parti som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in lill länsstyrelsen och vara
denna till

Beslul,
varigenom länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av förrättning för
utseende av efterträdare för fullmäktige eller av ytterligare suppleant, får
överklagas hos valprövningsnämnden.

Etl beslul får överklagas av den som enligl röstlängd var
röstberättigad vid valet saml av den som enligl beslut av länsstyrelsen över
anmärkning mot röstlängden var utesluten från rösträtt. Det får också
överklagas av elt parti som har deltagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in lill
länsstyrelsen och

= Senaste
lydelse 1986:1164.

16

Nuvarande
lydelse

banda inom tio dagar efter det atl valei eller
förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in lill valprövningsnämnden
före be-svärsiidens utgång, skall den omständigheten all inlagan kommit in fill
länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda all besvären lämnas utan
prövning. Valprövningsnämnden prövar om besvärshandlingen har kommil in i rätt
tid.

Snarast möjligt efter besvärsii-dens utgång skall
länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna
lill valprövningsnämnden. Kungörelsen införes i ortstidning inom kommun /
vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring
över besvären skall ha kommit in lill valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skall
därjämte skyndsamt inkomma fill valprövningsnämnden med yttrande över
besvären. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om
omprövning av beslut skall inle tillämpas.

Den som
vill anföra besvär har rätt all hos länsstyrelsen genast erhålla utdrag ur
protokoll eller annan handling över förrättningen.

Föreslagen
lydelse

vara denna till hända inom tio dagar efter det att valet
eller förrättningen avslutades. Har skrivelsen kommil in fill valprövningsnämnden
före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten atl inlagan kommit in
till länsstyrelsen först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte
las upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommil in
i räll fid.

Snarast möjligl
efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga
överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämnden. Kungörelsen
Införs i ortstidning inom den kommun som församlingen ingår ('. I kungörelsen
anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommil
in lill valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skall dessutom skyndsamt inkomma
till valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestämmelserna i 27
och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslul skall inle
till-lämpas.

Den som
vill överklaga har rätt atl hos länsstyrelsen genast få utdrag ur protokoll
eller annan handling över förrättningen.

Prop. 1987/88:21

I fräga
om handläggningen och prövningen av besvär som avses i 50 § äger 15 kap. 6, 7
och 9 §§ vallagen (1972:620) motsvarande tilllämpning.

handläggningen
och

ett överklagande

! tillämpas 15 kap.

andra, fiärde och

och 9 § vallagen

I fråga om prövningen av som avses i 50 * 6 §, 7 §
första, femte styckena (1972:620).

Bestämmelserna i 15 kap. 7 § tredje stycket vallagen
tillämpas när länsstyrelsen enligl 43 § gör en anmälan med tillätiipning av 14
kap. 21 § vallagen.

Beslut
varigenom någon har utsetts till kyrkofullmäktig eller lill

Ett beslut
varigenom någon har utsetts lill kyrkofullmäktig eller till

' Senaste
lydelse 1986:1164.

17

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

Nuvarande lydelse Föreslagen
lydelse Prop. 1987/88:21

suppleant
länder till efterrättelse suppleant gäller även om beslutet

utan hinder av alt besvär
anförts har överklagats. Ulses med anled-

över beslutet. Ulses med
anledning ning av överklagandet någon annan

av besvären annan till
fullmäktig el- till fullmäktig eller suppleant, gäller

ler suppleant, länder
beslutet här- det beslutet så snart det val eller

om till efterrättelse så
snart det val den förrättning varigenom han bli-

eller
den förtätlning varigenom han vil utsedd har avslutats,

blivit utsedd har avslutats.

Bestämmelserna
om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller

inte beslul som sägs i denna paragraf.

1. Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Genom
denna lag upphävs lagen (1986:74) om nytt val av kyrkofull

mäktige i vissa fall. Den lagen tillämpas dock även efter angivna tidpunkt,

om det val som skall göras om har avslutats dessförinnan.

3 Förslag till

Lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland Härigenom föreskrivs följande.

1 §
Vid 1988 års ordinarie val till riksdagen och del samtidiga valet av

landstingsledamöter och kommunfullmäktige saml vid extra val till riksda

gen och folkomröstning som infaller före 1991 års motsvarande val får

röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom atl

därifrån sända sina valsedlar lill valnämnden med posten (brevröstning).

Vid
brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inle annal
följer av denna lag.

2 §
Brevröstning skall gå lill på följande sätt.

Väljaren
lägger för varje val själv in sin valsedel i elt innerkuvert. I närvaro av två
vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i etl ylterkuvert för brevröslningsförsänddse
och tillsluler della. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran
på heder och samvete att han gjort på detta säll och all försändelsen har
ställts i ordning i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet
dels den dag då brevröslningsförsänddsen har gjorts i ordning, dels sill
personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran saml all de inle känner till någol förhållande som
strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser
anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller
barn eller makens barn får inle vara vittne.

Sedan
brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra stycket lägger
väljaren in försändelsen fillsammans med sitt röstkort i elt omslagskuvert och
tillsluler della. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till
valnämnden i den kommun där väljaren är upplagen i allmän röstlängd eller, om
väljaren är upplagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom
vilken den vallokal är belägen där den särskilda rösfiängden enligl 4 kap. 20 §
vallagen (1972:620) skall finnas tillgänglig.

Brevröslningsförsänddsen
får vara iordninggjord lidigasl 24 dagar före

valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall

anses avgiven den dag då den är poslstämplad. Brevröslningsförsänddsen 18

bör lämnas för
postbefordran i så god fid all den kan beräknas vara Prop. 1987/88:21
valnämnden lill hända senast andra dagen efter valdagen.

3
§ Vid vatje tillfälle då brevröslningsförsänddser
kommer in lill valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I
väntan på den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall
försändelserna förvaras på etl betryggande sätl.

4
§ Granskning och rösträkning
skall i fråga om brevröstningsförsändelser ske vid den offentliga förrättning
som avses i 13 kap. 9 § vallagen (1972:620). Sedan de åtgärder som anges i
samma paragrafs första stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelserna
granskas på följande säll.

Granskningen
inleds med att inkomna omslagskuvert med brevröslningsförsänddser räknas,
varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas omslagskuverlen.
Därvid kontrolleras atl

1.
omslagskuvertel inte har blivit
öppnat efter tillslutandet,

2.
omslagskuvertel har avlämnats
för postbefordran i Förbundsrepubliken Tyskland,

3.
brevröstningsförsändelsen inle
har avgells senare än dagen före valdagen.

I
de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertet på det sätt
som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuvertet åt sidan. Omslagskuvert
som har lagts ål sidan läggs därefter in i etl eller flera särskilda omslag som
förseglas och förses med anteckning om innehållet.

5 §
När kontrollen enligl 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som

inte har lagts åt sidan. Därefter kontrolleras atl

1. omslagskuvertel
innehåller väljarens röstkort,

2. samma
väljare inte har avgivit sådant fönslerkuvert som avses i

13 kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröst

ningsförsändelse,

3.
väljaren är röstberättigad i
valdistriktet,

4.
väljaren inle röstat i
vallokalen under valdagen.

I
de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas ytterkuvertet på det sätt
som föreskrivs i 6 §. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans med
väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som läggs ål sidan. Omslagskuvert
som har lagts åt sidan läggs därefter in i etl eller flera särskilda omslag som
förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 §
När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytierkuverten till de

valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras all försän

delsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tid

saml alt ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Inner

kuverten granskas. Därvid kontrolleras atl de är av föreskriven beskaffen

het, all väljaren har ställt i ordning endasl etl innerkuvert för varje val och

att innerkuverten inte är försedda med obehörig märkning. Godkända

innerkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens

namn i röstlängden all han har utövat sin rösträtt.

Föreligger någon brisl
eller felaktighet i etl hänseende som valnämnden

skall kontrollera enligt första stycket, skall det eller de bristfälliga
kuverten

tillsammans med väljarens röstkort och yiterkuveriei åler läggas in i om

slagskuvertel. Delsamma gäller, om etl innerkuvert är tomt eller om del

inte klart framgår all ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten

läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses

med anteckning om innehållet. 19

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som
avses i Prop. 1987/88:21 13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och gäller
till utgången av år 1991.

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom
föreskrivs alt 2 kap. 2 och 6 §§ kommunallagen (1977:179) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 kap. 2§ För ledamöterna i fullmäktige skall utses
suppleanter.

I kommun
bestämmer kommunfullmäktige det anlal suppleanter som skall ligga fill grund
för tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap. 19 § vallagen (1972:620) om
utseende av suppleanter. Antalet skall ulgöra viss andel, dock högst hälflen,
av del antal platser som varje parti erhåller i kommunen. Om därvid uppkommer
brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om kommunfullmäktiges beslut.

I kommun bestämmer kommunfullmäktige del anlal
suppleanter som skall ligga lill grund för tillämpningen av bestämmelserna i
14 kap. 19 § vallagen (1972:620) om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra
viss andel, dock högst hälflen, av del antal platser som varje parfi erhåller i
kommunen. Om därvid uppkommer bmlel tal, avrundas delta lill närmast högre hela
tal. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om kommunfullmäktiges beslul.

Om antalet suppleanter för ledamöterna i landstinget
gäller vad som är föreskrivet i vallagen.

6§'

Ledamöter
och suppleanter i fullmäktige väljs för tre tjänslgöringsår räknat från och
med den 1 november del år då valet har skett.

Ledamöter och suppleanter i fullmäktige väljs för tre
tjänstgöringsår räknat från och med den 1 november del år då valet har skett.
Om del val som förrättas i anslutning till utgången av denna period upphävs och
valprövningsnämnden beslutar om omval beträffande samtliga ledamöter och
suppleanter, förlängs dock tjänstgöringstiden till dess omvalet har avslutats.

I Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden från och med
den 15 oklober del år då valet har skett.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Senaste
lydelse 1979:414.

20

5 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter

Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 2, 6 och 32 §§ lagen
(1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha följande
lydelse.

Prop.
1987/88:21

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 kap.

2§

För ledamöterna i kyrkofullmäktige skall utses
suppleanter.

Fullmäklijge
bestämmer del anlal suppleanter som skall ligga lill grund för tillämpningen
av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval om utseende
av suppleanter. Antalet skall ulgöra en viss andel, dock högst hälflen, av
del anlal platser som varje parti får i församlingen. Om del därvid uppkommer
etl brutet tal, avrundas detta lill närmast högre hela tal. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.

Fullmäktige bestämmer det anlal suppleanter som skall
ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en viss
andel, dock högst hälften, av del anlal platser som varje parti får i
församlingen. Om det därvid uppkommer etl brutet tal, avmndas delta lill
närmast högre hela tal. Beslutet .skall fattas före utgången av aprd månad
valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall ulses första gången, beslutar
kyrkostämman om antalet suppleanter.

6§

Ledamöter
och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs för tre år räknat från och med den 1
januari årel efter del år då valet har skett.

Ledamöter
och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs för tre år räknat från och med den 1
januari årel efter det år då valet har skett. Om det val som förrättas I
anslutning till utgången av denna perlod upphävs och valprövningsnämnden
beslutar om omval belräffande samtliga ledamöter och suppleanter, förlängs
dock tjänstgöringstiden till dess omvalet har avslutats.

32 För
ledamöterna i samfällighets kyrkofullmäktige skall utses suppleanter.
Fullmäktige bestämmer det anlal suppleanter som skall ligga lill grund för
tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
om utseende av

§'

För ledamöterna i en samfällighets kyrkofullmäktige skall
det ulses suppleanter. Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall
ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigval

' Senaste
lydelse 1984:976.

21

Nuvarande
lydelse

suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock
högst hälften, av det antal platser som varje parti får i samfälligheten
eller, om regeringen enligl 4 § andra slyckel lagen om kyrkofullmäktigval
har beslutat atl valbarheten skall vara inskränkt till valkrets, i varje
valkrets. Om del därvid uppkommer ell brutet tal, avrundas delta lill närmast
högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast undertältas om fullmäktiges
beslut.

Föreslagen lydelse

om utseende av suppleanter. Anlalet skall utgöra en viss
andel, dock högst hälften, av del antal platser som varje parti får i samfälligheten
eller, om regeringen enligl 4 § andra slyckel lagen om kyrkofullmäktigval har
beslutat alt valbarheten skall vara inskränkt lill valkrets, i vatje valkrets.
Om det därvid uppkommer ell brutet tal, avrundas della lill närmast högre hela
tal. Beslutet skall fallas före utgången av aprU månad valåret. Länsstyrelsen
skall genast undertältas om fullmäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fallas
beslut enligt första stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, om inte beslutanderätten i samfälligheten med slöd av förordnande enligl
1 kap. 10 § skall utövas av indelningsddegerade.

Prop.
1987/88:21

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1988.

22

Justitiedepartementet Prop. 1987/88:21

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldl, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G- Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i vallagen, m. m. 1 Inledning

Efter
bemyndigande av regeringen tillkallade jag år 1984 en kommitté för all utreda
frågor om folkstyrelsens villkor. Kommittén, som antog namnet folkslyrelsekommillén,
avlämnade i februari 1987 sitt huvudbetänkande (SOU 1987:6) Folksiyrelsens
villkor. (Ledamöter vid avgivandet av betänkandet: fil. dr Hilding Johansson,
ordförande, riksdagsledamöterna Nils Berndlson och Anders Björck,
förbundsordföranden Lars Eric Ericsson, tredje vice talmannen Bertil Fiskesjö,
landshövdingen Björn Molin, riksdagsledamöterna Mona Sahlin och Olle Svensson saml
partisekreteraren Bo Toresson.)

I
betänkandet har kommittén behandlat vissa valfrågor. Några av de nya regler som
föreslås bör för att kunna tillämpas vid 1988 års val beslutas av riksdagen
under hösten 1987. Dessa förslag skall jag ta upp i del följande. Övriga
valfrågor avser jag atl behandla samtidigt med kommitténs förslag i övrigt.

Till
protokollet i detta ärende bör som bdaga 1 fogas kommilléns sammanfattning av
betänkandet i de delar som nu behandlas och som bdaga 2 kommitténs lagförslag i
dessa delar.

Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat
sig över här behandlade förslag av kommittén bör fogas lill protokollet som bdaga
3. En remissammanställning har gjorts inom justitiedepartementet och finns
tillgänglig i ärendet (dnr 87-560).

Riksskatteverket (RSV) har
sammanställt och analyserat erfarenheterna

från 1985 års allmänna val. Resultatet av analysen har RSV redovisat i en

promemoria den 30 juni 1986 "Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna

val", som har överiämnats till jusliliedeparlemenlel. I promemorian har

RSV lagl fram vissa förslag fill förändringar av vallagsliftningen. Prome

morian bör fogas till protokollet som bdaga 4. Sedan regeringen genom

beslut den 28 augusti 1986 överlämnat vissa delar av RSV:s promemoria

(avsnitt 5.1, 5.2, 5.4, 5.5 och 5.6 f.) lill folkstyrelsekommittén för alt

beaktas i dess fortsatta arbete, har övriga förslag i promemorian remissbe- 23

handlats. En förteckning
över remissinslanserna bör fogas lill protokollet i delta ärende som bdaga 5.
En sammanslällning av remissyttrandena har upprättats inom jusfifiedeparlemenlet
och finns tillgänglig i ärendet (dnr 1672-86).

Jag avser att i det
följande ta upp också de frågor i RSV:s promemoria som inte har behandlats av folkstyrelsekommittén.
Vidare skall jag behandla framställningar från två enskilda organisationer.
Unga synskadade (framställningen överlämnad av RSV) och Handikappförbundens
centralkommitté.

Prop. 1987/88:21

2 Tillhandahållande av valsedlar m. m.

Mitt förslag:
Bestämmelserna om att partier, som vid del senaste riksdagsvalet har fåll minsl
en procent av rösterna i hela landet, skall få sina valsedlar ullagda i
vallokaler, postkontor etc. skall omfalla partier som vid någol av de två
senaste riksdagsvalen har nått denna procenlgräns. Motsvarande ändring skall ske
vad gäller partiers räll till kostnadsfria valsedlar. En administrativ
förenkling skall göras så atl kraven på förskottsbetalning för valsedlar som
faller inom den kostnadsfria kvoten skall slopas.

Folkstyrelsekommitténs
förslag överensstämmer med mitt. Förslaget rörande valsedlar som har betalats
i förskott har dock lämnats av RSV.

Remissinstanserna:
Alla remissinstanser som uttalat sig om kommitté-förslaget lillstyrker detta. RSV:s
förslag har inte mött någon erinran.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 6 kap. 9 § vallagen (1972:620; omtryckt 1985:203)
skall väljarna i de lokaler där röstning äger rum ha tillgång till valsedlar
som försetts med parti- och valbeteckning men som saknar kandidalnamn (s. k. partimarkerade
valsedlar) för de partier som vid det senaste riksdagsvalet fåll mer än en
procent av rösterna i hela landet. Sådana partimarkerade valsedlar
tillhandahålls genom RSV:s försorg och skall enligt 9 kap. 6 § m.fl. lagrum i
vallagen finnas tillgängliga på de aktuella röstningsställena.

Förutom denna regel finns
också bestämmelser i 6 kap. 5 § vallagen om att slalen för partier, som är
eller genom det föreslående valet blir representerade i riksdagen eller som
får eller vid det senaste valet fick mer än en procent av rösterna i hela
landet, svarar för kostnader för blanketter lill valsedlar fill elt anlal som
motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Valsedlar till
riksdagsvalet utanför denna kostnadsfria kvot får partierna beställa på egen
bekostnad.

Vid
1985 ärs riksdagsval gick Kristen demokratisk samling, kds, (numera
Kristdemokratiska Samhällspartiet) inle fram under sin egen partibeteckning
utan under den av centerpartiet registrerade beleckningen centern. Vid valet
avgavs dock 5 000 röster på kds. Della utgör inle en procent av rösterna i hela
landet och kds blir därför, om parfiel vid 1988 års val går

24

fram
under sin egen partibeteckning, inte berättigat lill alt få sina valsedlar Prop.
1987/88:21 utlagda och inle heller till den kostnadsfria valseddskvolen. Denna
situation har hos folkstyrelsekommittén aktualiserat frågan om del finns skäl atl
överväga en ändring av de regler som gäller för närvarande. Nuvarande regler
får ingripande konsek venser, för etl parti som vid etl val kommil över enprocenlgränsen
men som vid nästa val bara med någon eller några tiondels procentenheter hamnar
under denna gräns. Det kan bidra lill svårigheterna all återvinna etl större väljarstöd
om partiet självt måsle svara för kostnaderna för beställda valsedlar och om inle
heller partiets valsedlar fillhandahålls i de lokaler där röstning äger rum.

Jag
anser därför, i likhet med kommittén och remissinstanserna, all reglerna om fillhandahållande
av valsedlar bör ändras så alt de omfallar partier som vid någol av de två senasle
riksdagsvalen fått minst en procent av rösterna i hela landet. Mitt förslag
föranleder ändringar i 6 kap. 4, 5 och 9 §§ samt 9 kap. 6 § vallagen.

Kommittén
har föreslagit också andra ändringar i 6 kap. 9 § och 9 kap. 6 § vallagen,
nämligen att reglema skall ändras så att valsedlar endast skall fillhandahållas
för partier som har anmält sitt deltagande i etl val. Dessa ändringar har
samband med kommilléns förslag om all införa en obligatorisk förhandsanmälan
av partier som vill delta i valen, vilket bl. a. fömtsätter en ändring av
regeringsformen. Jag avser all ta upp dessa förslag senare i enlighet med vad
jag aviserade i inledningsavsniltel.

Det
jag nu har talat om gäller tillhandahållandet av valsedlar för partier som
deltar i riksdagsvalet. Såväl kommillén som ell par remissinstanser har gått in
på motsvarande fråga belräffande partier som deltar i kommunalvalen. Jag delar
den allmänna uppfattningen atl del knappast är möjligt all lägga ul valsedlar
för partier som deltar i kommunalvalen på l.ex. postkontoren.

Inle
heller i fråga om utläggning av valsedlar i vallokalerna i den egna kommunen på
själva valdagen för sådana partier som endast uppträder i kommunalvalen vill
jag föreslå någon ändring av lagstiftningen. Det måste ligga i partiernas
intresse alt se till alt väljarna erbjuds valsedlar med de kandidater partiet
önskar få invalda. De valsedlar som läggs ul i vallokalerna är ju ulan kandidalnamn.
Som regel slår också partiernas valarbetare och delar ut valsedlar utanför
dessa vallokaler.

I
den framställning från Unga synskadade som jag nämnde inledningsvis begär
organisationen all samtliga valsedlar som framställs fill de allmänna valen
skall förses med punktskrift. RSV har som nämnts överlämnat skrivelsen lill
justitiedepartementet för övervägande jämte en utredning av de tekniska och
ekonomiska förutsällningarna för sådana valsedlar.

Av
RSV:s utredning framgår bl.a. atl valsedlar med punktskrift skulle medföra
ökade problem med all trycka alla valsedlar inom föreskiiven lid. Vidare
beräknas kostnaden för framställning av valsedlar stiga med ca 30 % eller drygt
sex miljoner kronor.

Riksdagen
behandlade i december 1986 en motion vari föreslogs att

frågan skulle utredas. Konstitutionsutskottet hänvisade fill den då pågåen

de utredningen hos RSV men betonade samtidigt betydelsen av all ytterli

gare åtgärder vidlas för atl underlälla för de handikappade all utöva sin 25

rösträtt
med bevarad valhemHghet (KU 1986/87:15 s. 19). Riksdagen för- Prop. 1987/88:21 klarade
motionen besvarad med vad ulskollel anfört (prot. 1986/87:48 s. 4). För min del
anscrjag del självklart all var och en skall ha praktiska möjligheter att utöva
de demokratiska rättigheter som gäller för alla människor i vårt land. Många
handikappade hindras emellertid atl utnyttja dessa räUigheter lill följd av sin
funklionsnedsäUning och de brister i tillgängligheten hos olika verksamheter
som de möter i samhället på grund av sill handikapp. För att också de skall få
möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter på samma villkor som övriga
medborgare krävs därför all del genomförs olika anpassningsåtgärder på skilda
områden i samhället. Del gäller förslås också i samband med val.

Jag
anser följaktligen aU del är yUeriigt angeläget aU synskadade kan delta i valen
på villkor som är så lika andra personers som möjligt. I framställningen från
Unga synskadade hävdas viklen av alt valhemligheten skall kunna bevaras och
riksdagen har nyligen understrukit vikten av denna. Jag delar detta
betraktelsesätt. Man kan emellertid inte hell bortse från andra aspekter på
frågan.

Enligl
elt yUrande som Synskadades riksförbund har avgelt lill RSV skulle färre än 2
000 personer bland de ca 80 000 synskadade använda punktskrift som läsmedium.
Del rör sig alltså om ett förhållandevis begränsat antal personer. Andra
grupper kan ha lika berättigade krav på åtgärder i syfte att förbättra deras
möjligheter alt delta i valen.

Jag
är visserligen medveten om atl synskadade i högre grad än de flesta andra
handikappade är beroende av att någon biträder dem vid själva röstningen. För
flertalet synskadade finns det dock förmodligen någon anhörig eller annan
närslående vilken man med fullt förtroende kan anlita som ombud vid röstningen.
Den synskadade och biträdel kan också komma överens om hur de skall förfara
sinsemellan vid själva röstandel så atl den synskadade inle behöver avslöja sin
politiska uppfattning för biträdet. Biträdel kan l.ex. lägga partiernas
valsedlar i en viss ordning som den synskadade och biträdet kommer överens om
och sedan låta den synskadade på egen hand klara av själva röslningsproceduren.
Andra arrangemang kan också tänkas.

Enligl
min mening är del en naturiig uppgift för RSV att inom ramen för sin
information inför valen lämna råd lill de synskadade hur de kan förfara för all
kunna della i valen på så lika villkor som möjligl som gäller andra personer.
Jag fömtsätter därför att RSV ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet och vidtar
lämpliga åtgärder.

Med
hänsyn till vad jag här har anfört anser jag atl del inte finns tillräckliga
skäl atl nu lägga fram ell förslag om en lagregel i fråga om valsedlar med
punktskrift. Jag är emellertid beredd aU la upp denna fråga till ny behandling
om del skulle visa sig behövhgl.

Jag
vill i detta sammanhang till slut ta upp en annan fråga som gäller

valsedlar och som RSV har aktualiserat i sin promemoria. RSV föreslår

(avsnill 5.6 c) all man skall slopa kravet på atl betalning skall erläggas i

förskott för valsedlar som beställs för sent, även om valsedlarna är inom

den kostnadsfria kvoten. Bestämmelsen innebär visseriigen en press på

partierna atl komma in med beställningar av valsedlar i tid. Men den 26

medför också mycket
administrativt merarbete för RSV, eftersom partierna har räll atl få tillbaka
vad de har lagt ul för beställda valsedlar inom den kostnadsfria kvoten.

Jag delar RSV:s bedömning,
vilken remissinstanserna har instämt i, atl denna bestämmelse inle längre bör
vara kvar. Verkel behöver då inle längre hålla på med återbetalning i efterhand
för valsedlar inom den kostnadsfria kvoten vilka har betalats i förskott.
Förslaget om en sådan administrativ förenkling föranleder ändring av 6 kap. 8
§ vallagen.

Prop.
1987/88:21

3 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Mitt förslag: Vid
1988 års val lill riksdagen och fill landsting och kommunfullmäktige saml vid
extra val och folkomröstning som infaller under valperioden får röstberättigade
som visias i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom atl därifrån sända sina
valsedlar till valnämnden med posten (brevröstning). Brevröstningen skall gå lill
på samma säll som vid valen åren 1982 och 1985.

Folkstyrelsekommitténs
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Förslaget lämnas utan eVinran av de remissinstanser som har uttalat sig i denna
del.

Skälen för mitt förslag:
Röstberättigade som visias utomlands har sedan lång tid tillbaka kunnat utöva
sin rösträll vid allmänna val genom all rösta på svenska beskickningar och
konsulat. Inför 1982 års val visade del sig dock all Förbundsrepubliken
Tyskland inte längre godtog atl någon röst-mottagning ägde rum vid de svenska
utlandsmyndigheterna i landet. Som en försöksverksamhel beslöt därför riksdagen
all väljare som visias i Förbundsrepubliken skulle få rösta genom att därifrån
sända sina valsedlar fill Sverige med poslen (prop. 1981/82:224, KU 37, rskr.
384, SFS 1982:414). En särskild lag om försöksverksamhel med brevröstning i Förbundsrepubliken
Tyskland trädde i kraft den 1 juli 1982 och gällde intill utgången av del årel.
Till 1985 års val beslöt riksdagen alt förfarandet med brevröstning i
Förbundsrepubliken skulle komma till användning även vid dessa val (prop.
1984/85:119, KU 28, rskr. 210, SFS 1985:205). På samma sätl som år 1982 gällde
1985 års lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland endasl del årets val
lill riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Lagen upphörde alt gälla vid
utgången av år 1985.

Förbundsrepubliken
Tyskland har inle ändrat ståndpunkt när det gäller frågan om röstning på
ambassader och konsulat i landet. Jag delar därför kommitténs och
remissinstansernas uppfattning alt brevröslningsförfarari-del bör tillämpas
också vid 1988 års val såvitt gäller dem som visias i Förbundsrepubliken. Jag
är ense med kommittén också om all en lagstiftning härom bör betraktas som ell
fortsall provisorium.

Enligl min mening är del
viktigt all man gör så få undanlag som möjligt från den i Sverige gällande
huvudregeln, all rösträtten utövas genom

27

personlig
inställelse, så all man kan upprätthålla de krav på tillförlitlighet som ställs
på förfarandet vid valen. Önskemålet atl minimera antalet underkända röster måsle
dock alllid vägas mot strävandena att bereda alla kategorier av röstberättigade
praktiska möjligheter alt delta i allmänna val. Brevröstning bör, vilkel jag
anförde också i prop. 1984/85:119 (s. 27), komma till användning bara i sådana
fall då det visar sig alt röstning inle på vanligt säll kan genomföras vid
svenska utlandsmyndigheter i något visst land.

Ell
skäl för all inte acceptera brevröslningsförfarandel som ell permanent inslag
i valordningen i vårt land är det förhållandevis slora antal röster som inle
kan godkännas.

RSV konstaterar i sin
promemoria om erfarenheterna av 1985 års val all andelen underkända brevrösler
visserligen minskat från elva procent vid 1982 års val fill åtta procent vid
1985 års val, men all andelen underkända brevrösler fortfarande är
otillfredsställande slor. Den typ av fel som det här är fråga om är sådana som
vid andra former av röstning kan rättas till innan rösten las emot av valförtättaren
eller röslmoUagaren. Jag utgår från alt RSV söker vidta de åtgärder som är
möjliga för alt ytterligare få ner andelen underkända röster.

Som jag nämnde
inledningsvis har de särskilda lagarna åren 1982 och 1985 endasl gällt de
allmänna valen de åren. Jag delar kommitténs uppfattning atl en ny lag om
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland bör gälla inle bara 1988 års
allmänna val ulan också hela (den ordinarie) valperioden så att brevröstning
kan tillämpas också vid extra val till riksdagen och folkomröstningar för den
händelse sådana skulle äga mm under perioden.

Milt
förslag är således alt en ny särskild lag stiftas inför 1988 års val med regler
motsvarande dem enligl 1985 års lagsfiftning men gällande också extra val och
folkomröstningar under valperioden.

Prop. 1987/88:21

4 Omval i vissa särskilda fall

Mitt förslag: Om
mindre än hälflen av del bestämda anlalet fullmäktige har blivit utsedda vid
kommunalval, skall länsstyrelsen anmäla delta fill valprövningsnämnden. Efter
en sådan anmälan skall valprövningsnämnden besluta atl valet skall göras om.

Riksskatteverkets
förslag överensstämmer i sak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Majoriteten av remissinslanserna tillstyrker förslaget. En länsstyrelse anser
all länsstyrelsen skall besluta om nyll val. Valprövningsnämnden ifrågasätter
om inle utformningen av regeln bör övervägas närmare.

Skälen för mitt förslag:
Vid 1985 års kyrkofullmäktigval kunde fullmäktige inle utses i en församling (Sällna
i Västernorrlands län) eftersom samtliga avlämnade valsedlar var ogilfiga
därför att de saknade partibeteckning.

28

Eftersom
vallagstiftningen inle medgav atl valet gjordes om, beslutade Prop. 1987/88:21 riksdagen
(prop. 1985/86:88, KU 14, rskr. 108, SFS 1986:74) en tidsbegränsad lag med de
behövliga föreskrifterna för all elt nyll val av kyrkofullmäktige skulle kunna
hållas. Lagen gäller till utgången av år 1988. I propositionen anfördes all
frågan om att införa permanenta regler för situationer av detta slag skulle
övervägas närmare i samband med behandlingen av RSV:s promemoria (a. prop. s.
3).

I
likhet med RSV och remissinslanserna harjag uppfattningen atl bestämmelserna i
den tidsbegränsade lagen bör permanentas och omfatta också kommunfullmäktige
och landsting. Någol behov av en motsvarande regel för riksdagsvalen kan inle
anses finnas. Den nya regleringen bör ersätta den nuvarande tidsbegränsade fr.
o. m. år 1988.

Med
anledning bl.a. av valprövningsnämndens remissyttrande harjag övervägt om någon
annan lösning skulle vara all föredra.

I
vallagen fanns del tidigare en bestämmelse i 14 kap. 21 § om kompletteringsval
i sådana fall då del föreskrivna antalet fullmäktige inle blev utsedda vid eU
val. Genom lagändring den Ijuli 1982 (SFS 1982:411) upphävdes dock denna regel.
I den proposition 1981/82:222 där denna ändring föreslogs anförde föredragande
statsrådet (s. 14 ff.) alt lagändringen skedde som ell led i strävandena att
förenkla reglerna om mandatfördelningen i olika kommunala val och göra dem mer
enhetliga och att de sakliga ändringar som förslaget innebar log sikte på
situationer som var mycket ovanliga.

Möjligheten
atl göra om elt val får emellertid inte vara alllför vidsträckt, ulan bör
begränsas lill situationer där del verkligen får anses finnas elt oundgängligt
behov av en regel om nyll val. Jag anser del därför inle vara lämpligt atl gå
tillbaka lill den gamla regeln.

Valprövningsnämnden
har i sitt remissyttrande påtalat alt nackdelen med en reglering som den
provisoriska är alt den inle hindrar atl platserna ulses genom en enda godkänd
valsedel, om bara anlalet kandidater på denna är tillräckligt stort. Nämnden
för därför fram tanken att ett nytt val skäll kunna ske så snart mer än hälflen
av välsedlarna är ogiltiga. Förebilden för en sådan regel finns enligl vad
nämnden påpekar i 25 § i 1866 års riksdagsordning.

Jag
har viss förståelse för valprövningsnämndens synpunkter. Frågan om det skall
finnas en viss andel godkända valsedlar i ell val för all della skall anses
tillräckligt representativt för all gälla är dock en betydligt större fråga än
den som nu behöver få sin lösning. Jag är inte övertygad om all den gamla
regeln för riksdagsval bör få en motsvarighet l.ex. för de kyrkliga valen. Mitt
förslag all omval skall ske, om det inte går att utse ens hälflen av del
föreskrivna antalet platser i fullmäktige föranleds av behovet av alt
tillräckligt många mandat blir utsedda så alt fullmäktige kan fungera tillfredsställande
under valperioden. Jag är därför inle beredd alt förorda en regel av del slag valprövningsnämnden
har aktualiserat.

Belräffande frågan om vem
som har att besluta om nytt val föreslår jag

alt länsstyrelsen, som är sammanräkningsmyndighet och som således är

den myndighet som först upptäcker att inte alla platser i fullmäktige har

kunnat bli utsedda, skall anmäla behovet av omval hos valprövningsnämn- 29

den, som sedan beslutar om
omvalet. En sådan ordning ansluter väl fill Prop. 1987/88:21 ordningen all
nämnden beslutar om omval efter överklagande på grund av något fel vid
valförrättningen.

Mitt
förslag föranleder dels en ny paragraf (21 §) i 14 kap. vallagen, dels en
ändring i 15 kap. 7 § samma lag. En hänvisning fill den nya bestämmelsen i 14
kap. vallagen bör göras i 43 § lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval
(omtryckt 1985:294). Genom denna hänvisning saml en motsvarande hänvisning i
51 § lagen om kyrkofullmäktigval till 15 kap. 7 § vallagen blir de nya reglerna
också tillämpliga vid dessa val.

Slutligen
vill jag ta upp den av RSV väckta frågan om inte - för det fall all valet av
fullmäktige måsle göras om - fullmäktige för den föregående valperioden skall
ges förlängt förordnande lill dess aU nya fullmäktige utsetts. Denna fråga bör
övervägas närmare. Enligl min mening måste man dock redan nu säkerställa atl
det finns fullmäktige som kan besluta i olika frågor. Efter samråd med chefen
för civildepartementet förordar jag därför en provisorisk lösning.

Jag
föreslår att i sådana fall där länsstyrelsen har anmält att etl nytt val skall
ske tjänstgöringstiden för fullmäktige för föregående valperiod automatiskt
skall anses förlängd till dess omval har skett och ny fullmäktige har utsetts.
Motsvarande ordning bör gälla även för andra fall då valprövningsnämnden har
upphävt elt kommunall val i dess helhet och förordnat om omval. Förslaget
föranleder en ändring i 2 kap. 6§ kommunallagen' (1977:179; 2 kap. 6§ ändrad
1979:414). Den slutliga utformningen av regeln får övervägas närmare i samband
med alt etl förslag om en ny kommunallag kommer att behandlas. Ett sådant
förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet men väntas inle bli
färdigt i sådan tid all en ny lag kan träda i kraft tillräckligt tidigt för att
en provisorisk lösning skall kunna undvaras.

Beträffande
den kyrkokommunala sektorn bör en motsvarande ändring lill den som här har
föreslagits i kommunallagen göras i 2 kap. 6 § lagen (1982; 1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utformningen av bestämmelsen bör
övervägas på nytt i samband med det förslag lill en ny församlingslag som för
närvarande bereds inom regeringskansliet. Denna lag beräknas kunna träda i
kraft den 1 januari 1989.

5 Vissa andra frågor

5.1 Användningen av valkuvert

RSV
lar i sin promemoria (avsnitt 5.3) upp frågan om användningen av

valkuvert och anför som sin mening alt den bör utredas förutsättningslöst.

Denna uppfattning delas av de remissinstanser som har uttalat sig om den.

För min del anser jag att del är naturiigt atl RSV återkommer till frågan i

samband med alt verket redovisar erfarenhetema från 1988 års val på

samma sätt som skett efter de senaste valen. Jag utgår från all RSV därvid

lägger fram de förslag som kan anses befogade. 30

5.2
Redaktionella ändringar i vallagstiftningen Prop. 1987/88:21

Enligt
RSV:s promemoria (avsnitt 5.6, ingressen) och flera remissinstanser bör en
redaktionell översyn göras av vallagsliftningen. Endast någon remissinstans är
tveksam lill en sådan översyn.

Också
jag anser att det kan anses befogat all vallagsliftningen ses över sedan den nu
varil i kraft i 15 år och ändrats etl stort anlal gånger. En sådan översyn bör
avse sådana redaktionella och andra frågor som är av lagleknisk nalur.
Översynen bör kunna göras utan parlamentarisk medverkan, och arbetet bör vara
avslutat i god tid före 1991 års val. Vissa redaktionella ändringar bör dock
göras redan nu.

I
enlighet med den terminologi som används i den nya förvaltningslagen (1986:223)
bör begreppet besvär bytas ut mot överklagande (jfr prop. 1985/86:80 s. 55 och prop.
1986/87:39 s. 60). På motsvarande sätl bör tillkomsten av länsskattemyndigheterna
föranleda vissa följdändringar i 4 kap. 2 och 11 §§ vallagen och 8 § lagen om kyrkofullmäktigval.
Som förordats av RSV bör vidare termerna postanstalt och ylterkuvert ersättas
av postkontor resp. fönslerkuvert. Även vissa andra smärre redaktionella jämkningar
av lagtexten bör ske.

5.3 Vilken myndighet skall bestämma dag för partiellt omval?

RSV
föreslår i sin promemoria (avsnitt 5.6 a) alt verkel - och inle som nu
länsstyrelsen - skall bestämma dag för omval av fullmäktige i de beslutande
kommunala församlingarna, när omvalet inte avser hela landet. Förslaget har inle
mött några invändningar vid remissbehandlingen.

Också
jag ansluter mig till förslaget. För den händelse atl flera kommunala omval
skall äga rum kan det givelvis ofta vara angelägel atl en samordning sker genom
centrala valmyndigheten, dvs. RSV. Verkel bör då samråda med berörda
länsstyrelser. I praktiken är den ordning jag här förordar den som tillämpas
redan nu. Ändringar bör följaktligen göras i 1 kap. 3 § vallagen och 3 § lagen
om kyrkofullmäktigval.

5.4 Identifiering av kandidater på valsedlar

Enligt
RSV:s promemoria (avsnill 5.6 b) bör personnummer inle längre användas som
primär identifieringsuppgift för kandidater som las upp på valsedlar (se 6 kap.
2 § tredje stycket vallagen och 10 § lagen om kyrkofullmäktigval). Förslaget
tillstyrks av de remissinstanser som yttrar sig på denna punkl.

I
likhet med RSV och remissinslanserna anser jag all personnummer

användningen bör begränsas i delta sammanhang (jfr dir. 1984:27 fill dala-

och ofTenllighelskommitlén, Ju 1984:06). I vallagsliftningen bör därför inle

personnummer nämnas särskill som identifieringsuppgift för kandidater. 31

5.5 Uppgift
om valnämnd på väljarförteckningar Prop. 1987/88:21

Enligt
10 kap. 8 § vallagen skall en röslmotlagare på en ufiandsmyndighel på en
särskild förteckning anteckna dels väljarens namn, dels den valnämnd till
vilken ytterkuvertet skall sändas. Bestämmelsen är fill följd av 10 kap. 14 §
tillämplig också vid röstning på fartyg.

I
RSV;s promemoria (avsnitt 5.6 d) förordas alt bestämmelsen upphävs eftersom den
saknar praktisk betydelse. Fönsterkuverten skall nämligen sändas till RSV som
sedan skickar dem vidare lill resp. valnämnd. Om den som röstar har röstkort,
har del placerats så all RSV kan läsa av uppgiften om valnämnd genom fönslerkuvertel.
För den som saknar röstkort finns i stället ett adresskort i fönslerkuvertel,
som RSV utnyttjar när verkel enligl bestämmelserna i 10 kap. 11 § skall avgöra
till vilken valnämnd kuvertet skall skickas (jfr 10 kap. 15 §). Någon
invändning mot RSV:s förslag har inle gjorts under remissbehandlingen. Jag
instämmer i förslaget, vilket bör föranleda en följdändring i 11 kap. 8 §
vallagen.

5.6 Granskningen av valkuvert

RSV
förordar i sin promemoria (avsnitt 5.6 e) atl del uttryckligen skall anges i 13
kap. 4 § vallagen atl man vid den preliminära rösträkningen skall kontrollera atl
ylterkuvert innehåller bara elt valkuvert för varje val. Så sker redan i prakfiken.

Mot
detta förslag, som har lämnats ulan erinran vid remissbehandlingen, harjag
inget alt invända. Jag förordar därför all vallagen kompletteras på denna
punkt.

5.7 Rättelse av personförväxling

RSV
föreslår i sin promemoria (avsnill 5.6 h) en utvidgning av valprövningsnämndens
rällelsemöjligheter i fall där personförväxhng har ägt rum lill följd av all elt
parti på ett valsedelsmanuskripl av misslag lämnat felakfiga uppgifter om t.ex.
en kandidats personnummer. Valprövningsnämnden uttalar i sill remissyttrande
att det inte föreligger någol verkligt behov av all utvidga de nuvarande
möjligheterna till rättelse. Inte heller jag anser atl del finns fillräckliga
skäl för en sådan ändring.

5.8 Anmälan av beslut om suppleanter

1
sin promemoria föreslår RSV
(avsnitt 5.6 i) atl beslul av fullmäktige i kommuner, landsfingskommuner och
kyrkliga kommuner om ändring av antalet suppleanter skall fattas inom samma
tidsfrist som gäller för motsvarande beslul angående fullmäktige. Remissinslanserna
delar denna uppfattning, som också jag instämmer i. De ändringar som bör göras
avser

2
kap. 2 § kommunallagen saml 2
kap. 2 och 32 §§ lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Motsvarande
förslag har lagts fram i regeringens skrivelse 1987:1 lill kyrkomötet öm ny organisafion
på lokal- och

stiftsplanet
i svenska kyrkan, m. m. (s. 347). 32

5.9
Antalet suppleanter i kyrkliga samfälligheter med Prop. 1987/88:21

inskränkt
valbarhet

Enligt
huvudregeln i 4 § andra stycket lagen om kyrkofullmäkfigval skall en församling
utgöra en valkrets vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet i vilken
församlingen ingår. Valbarheten är dock inte begränsad fill valkretsen. Alla
eller vissa församlingar i samfälligheten kan emellertid ulgöra en valkrets enligl
särskill beslul. I så fall kan bestämmas alt valbarheten vid fullmäkligvalen
skall vara inskränkt till valkretsen.

Detta
gäller i fråga om val av såväl fullmäktige som de suppleanter som skall finnas enligl
2 kap. 32 § lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Det är
fullmäktige som bestämmer det anlal suppleanter som skall utses enligl 43 §
lagen om kyrkofullmäktigval. Antalet skall vara en viss andel (högst hälflen)
av del anlal platser som varje parti får i samfällighelen eller, om valbarheten
är inskränkt fill valkrets, i varje valkrets.

Dessa
bestämmelser kan tolkas så alt det är möjligl för fullmäktige i en samfällighet
att bestämma suppleanlkvolen olika i valkretsarna, när valbarheten är
inskränkt till dessa. Detta går mindre väl ihop med reglerna i 14 kap. 19 §
vallagen, vilka enligt 43 § lagen om kyrkofullmäktigval skall tillämpas vid suppleantvalel.
Dessa regler avser inte val med sådan inskränkt valbarhet.

Mol
denna bakgrund förordar RSV i sin promemoria (avsnitt 5.6 j) all man utesluter
möjligheten atl besluta om olika andelar suppleanter i valkretsarna i en samfällighet
med inskränkt valbarhet. Enligt uppgift från verkel förekommer del aldrig eller
myckel sällan atl samfälligheter beslutar om sådana olika kvotdelar, men
ibland aktualiseras ändå frågan inför valen.

Remissinstansema
har inte haft någon invändning mot RSV:s uppfattning.

För
min del anscrjag alt den nu behandlade frågan om olika kvotdelar suppleanter
när valbarheten är inskränkt lill valkretsarna, kräver ytterligare
överväganden. Dessa bör ske inom ramen för den översyn av vallagsliftningen
som jag har aviserat i avsnitt 5.2. Jag vill därför inte nu föreslå någon sådan
lagändring som RSV förordar.

5.10 Informationen till utlandssvenskarna

RSV
tar i sin promemoria (avsnitt 3.4) upp den kritik som har riktats mol främst verkel
för bristande information om utlandssvenskars rösträtt i bl. a. Norge. RSV
uppger att verket redan har ett samarbete med centrala folkbokföringsmyndigheten
i Finland så att svenska ambassaden i Helsingfors får adresser till alla
svenska medborgare över 18 år, lill vilka man skickar valinformation i form av
ansökningsblanketter om upptagande i särskild röstlängd.

Enligt uppgift från RSV
planerar verket alt inför 1988 års val söka

samarbete med även de norska och danska folkbokföringsmyndighelerna

för att nå alla utlandssvenskar i Norge och Danmark med samma direkta

valinformation. 33

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

Med hänsyn lill vad RSV uppgetl
anscrjag aU det inte behövs några Prop. 1987/88:21 särskilda initiativ från
min sida i saken.

5.11 Handikappanpassade vallokaler

I
den i inledningen nämnda framställningen från Handikappförbundens centralkommitté
begärs lagstiftning om atl landels samfiiga vallokaler skall göras tillgängliga
för människor med funktionsnedsättningar.

19
kap. 6 § vallagen föreskrivs att kommunen skall tillhandahålla lämpliga
vallokaler. Del finns dock ingen föreskrift om hur vallokalen skall vara utforfnad.
Jag vill emellertid påpeka all det i RSV:s handledning för 1985 års val (Del 7
Valnämndens förberedelser) särskilt framhålls att vallokaler om möjligt bör
förläggas till byggnader som är så utformade all handikappade personers
möjligheter atl rösta underlättas. Jag har inhämtat atl motsvarande rekommendafion
avses bli gjord inför 1988 års val.

Det
är naturligtvis ytterst angeläget atl vallokalerna i görligaste mån är handikappanpassade.
Jag är emellertid medveten om alt det inle inom alla valdistrikt finns
tillräckligt många lämpliga sådana lokaler all fillgå. 1 dagens läge används
ofta skolbyggnader som inle alllid uppfyller kravet på handikappanpasssade
offentliga byggnader. Jag vill dock betona vikten av all valnämnderna bemödar
sig om att se till all de lokaler som används för val så långt möjligt är handikappanpassade.
I den mån sådana vallokaler inle finns atl tillgå bör naturligt valnämnden göra
sitt bästa för all finna vallokaler som ändå är så lättillgängliga som möjligl
för handikappade väljare.

Avslutningsvis
vill jag också erinra om atl frågan fidigare varil aktuell bl.a. i riksdagen
(se KU 1983/84:11 s. 5 f., 15) ulan aU riksdagen anseU något särskilt initiativ
från riksdagens sida vara behövligt.

6 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom juslitiedepartementel upprättats
förslag fill

1.
lag om ändring i vallagen
(1972:620),

2.
lag om ändring i lagen
(1972:794) om kyrkofullmäktigval,

3.
lag om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland,

4.
lag om ändring i kommunallagen
(1977:179),

5. lag
om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter.

Förslagen
under 4 och 5 har upprättats efter samråd med chefen för civildepartementet.

7 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anla förslagen. 34

8 Beslut Prop. 1987/88:21

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredraganden har
lagt fram.

35

Bilagal
Prop. 1987/88:21

Utdrag ur folkstyrelsekommitténs sammanfattning av
betänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor (betänkandet s. 15)

Reglerna
om utläggning av partimarkerade valsedlar i vallokalerna föreslås ändrade så
att sådana valsedlar skall läggas ut för de partier som anmält sitt deltagande
i valet och som vid något av de två senaste riksdagsvalen erhållit minsl en
procent av rösterna i hela riket. Enligt nuvarande regler sker sådan
utläggning för samtliga partier som vid det senaste riksdagsvalet uppnådde
delta röstetal.

Kommittén
diskuterar också väljarnas möjligheter lill förtidsröslning, dvs.
poströstningen, röstningen hos utlandsmyndigheter och på fartyg samt den
brevröstning som vid valen 1982 och 1985 kunnat ske från Förbundsrepubliken
Tyskland. Några andra förslag lill förändrad lagstiftning än de som föranleds
av det snabbare förfarandet vid extra val läggs dock inte fram.

36

Bilaga 2 Prop. 1987/88:21

Folkstyrelsekommitténs lagförslag

Förslag till

Lag om
ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'

dels atl------ 6 kap. 4, 5 och 9 §§ samt 9 kap. 6 §---- skall
ha

följande lydelse,--- .

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Efter
beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller,
i fråga om val till riksdagen, vid det senaste valet har fått mer än en
procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala valmyndigheten
partiet blanketter lill valsedlar till det antal partiet önskar.

Göres
beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den
som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala valmyndigheten
blanketter lill valsedlar endasl om beställaren betalar blanketterna i för-skoU.

Efter
beställning av ett parti, som är representerat i den församling valet gäller
eller, i fråga om val till riksdagen, vid något av de två senasle valen har
fåll mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala
valmyndigheten partiet blanketter lill valsedlar lill det antal partiet
önskar.

Görs
beställning av något annat parti än som anges i första stycket eller av annan
än den som är behörig företrädare för parfiel tillhandahåller centrala
valmyndigheten blanketter till valsedlar endasl om beställaren betalar
blanketterna i förskott.

I fråga om
parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått
eller vid det föreslående valet får mer än en procent av rösterna i hela
landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter lill valsedlar till etl
anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Vad som
sagts nu gäller även parti som ulan att ha uppnått den angivna röstan-delen är eller
genom det förestående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om
parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller

I fråga om
parti, som dehär i riksdagsval och som vid något av de två senasle
riksdagsvalen fåll eller vid del föreslående valet får mer än en procent av
rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter lill
valsedlar lill elt antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i
valkretsen. Vad som sagts nu gäller även partier som ulan atl ha uppnått den
angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerade i
riksdagen.

I fråga om
partier, som deltar i val av landstingsledamöter eller

' Lagen omtryckt 1985:203.

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 21

37

Föreslagen
lydelse

kommunfullmäktige och som är eller genom del
förestående valet blir representerade i den församling valet gäller, svarar
statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar lill etl antal som
motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Nuvarande
lydelse

kommunfullmäktige och som är eller genom det föreslående
valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för
kostnaden för blanketter till valsedlar lill etl anlal som motsvarar fyra
gånger antalet röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas
antalet röstberättigade på gmndval av stommarna till mantalslängderna för årel.

Prop. 1987/88:21

I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val
ha tillgång fill

1. valsedlar som försetts med

parfi- och valbeteckning för parti

som vid det senaste riksdagsvalet

fåll mer än en procent av rösterna i

hela landet (partimarkerade val

sedlar) saml

2. blanketter fill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager

valsedelsförsändelser bör medföra partimarkerade valsedlar
och valseddsblankeller enligt första stycket. Partimarkerade valsedlar och
valsedelsblanketter enligl första stycket tillhandahålles genom centrala
valmyndighetens försorg.

I lokaler där röstning äger rum skall väljarna för varje
val ha tillgång lill

1. valsedlar
som försetts med

parti- och valbeteckning för de par

tier som anmält sill deltagande i

valen och som vid något av de två

senaste riksdagsvalen fått mer än

en procent av rösterna i hela landet

(partimarkerade valsedlar) saml

2. blanketter lill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottar valsedelsförsändelser bör
medföra partimarkerade valsedlar och valse-delsblanketler enligl första
stycket.

Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligt
första stycket tillhandahålls genom centrala valmyndighetens försorg.

Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller
i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan
lägga ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse atl väljarna där har
tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för de
partier som anmält sitt deltagande i valen och som vid någol av de två senasle
riksdagsvalen fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

9 kap
6§ Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till
vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som
deltager i valen kan lägga ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse atl
väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade
valsedlar för parti som fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.

38

Bilaga
3 Prop. 1987/88:21

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över folkstyrelsekommitténs
betänkande (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor, såvitt avser frågorna om
utläggning av valsedlar och brevröstning

Remissyttranden
har avgetls av kammarrätten i Göteborg, postverket, riksskatteverket, juridiska
fakulletsnämnderna vid Stockholms och Lunds universitet, länsstyrelserna i
Stockholms, Kalmar, Skaraborgs och Väster-nortlands län. Landstingsförbundet,
Stockholms, Enköpings, Tierps, Norrköpings, Gollands, Malmös, Höganäs,
Falkenbergs och Sundsvalls kommuner, Gävleborgs läns och Norrbottens läns
landsting saml Ullands-svenskarnas förening.

39

Bilaga
4 Prop. 1987/88:21

RIKSSKATTEVERKET PROMEMORIA

Valsektionen 1986-06-30

Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna val

Innehållsförteckning

1
Inledning ........................................................

1
Förändringar lill 1985 års val ...............................

3 Speciella frågor vid
1985 års val...........................

3.1
Valsamverkan...............................................

3.2
Möjligheten att utnyttja annans
partibeteckning vid beställning av valsedlar

3.3
Ansökningsförfarande vid
registrering av partibeteckning

3.4
Information till
utlandssvenskar i bl. a. Norge......

4 Uppföljning av 1985 års
val..................................

4.1 Granskning
av underkända förlidsrösler

4.1.1
Förlidsröster vid riksdags-,
landstings- och kommunfull-mäkligval

4.1.2
Brevröster.............................................

4.1.3
Förtidsröster vid kyrkofullmäktigval.............

4.2 Sammanfattning
av synpunkter och förslag

5 Förslag lill
förändringar till 1988 års val...................

5.1
Den fria nomineringsrällen och
begreppet "parfi"..

5.2
Registrering av partibeteckning
och anmälan av kandidater ...

5.3
Valkuvert............................................... '....

5.4
Förtidsröstning.............................................

5.4.1
Poströstning..........................................

5.4.2
Brevröstning..........................................

5.5
Kyrkofullmäktigval..........................................

5.6
Övrigt.........................................................

6 Statistik...........................................................

1 Inledning

Riksskatteverket
(RSV) har efter de senasle valen till juslitiedepartementel redovisat sina
erfarenheter och lämnat förslag till förändringar i syfte att förenkla vissa
förfaranden och också att minska kostnaderna.

I
denna promemoria kommer RSV all beskriva de administrativa och vallekniska
problem som uppmärksammals vid 1985 års val och i vissa avseenden föreslå
förändringar. Synpunkter och förslag som är av allmän betydelse och/eller framförda
av flera valmyndigheler/valintressenler och vars huvudsyften RSV delar ulan alt
lägga några egna förslag kommer all redovisas under rubriken 4.2 Sammanfattning
av synpunkter och förslag.

I
övrigt diskuteras inom RSV vissa frågor kring den slutliga sammanräk- 40

ningen l.ex. villkoren för
valbarhet och reglerna för att utse suppleanter Prop. 1987/88:21 vid kyrkofullmäktigval.
RSV avser att eventuellt senare återkomma med en redovisning rörande dessa frågor.

Inför
kyrkomötesvalen 1985/86 fick RSV i egenskap av central valmyndighet uppdrag av
regeringen att ställa sin sakkunskap till förfogande. RSV avser att lill
civildepartementet lämna synpunkter på den i detta sammanhang tillämpliga vallagsliftningen,
något som beräknas kunna ske under hösten 1986.

2 Förändringar till 1985 års val

Några
av de synpunkter som behandlades i RSVs promemoria efter 1982 års allmänna val
föranledde ändringar i vallagsliftningen med giltighet fr.o.m. 1985 års val.
Genom ett tillägg i länsslyrdsdnstmklionen fick länsstyrelserna vid 1985 års
val även formellt del regionala ansvaret för allmänna val. I anslutning härtill
ändrades RSV uppläggningen av sin valutbildning gentemot länsstyrelserna. De vikfigaste
ändringarna i lagstiftningen lill 1985 års val var följande:

-
RSV skulle kostnadsfritt
tillhandahålla valsedlar för riksdagsvalet för parti som fått mer än en procent
av rösterna i hela riket

-
partiernas kostnadsfria andel
valsedlar minskades

-
torsdagen före valdagen var
sista dag för poströstning vid kyrkofullmäktigval.

Ändringen
i 6 kap. 5 § vallagen innebar all RSV vid 1985 års riksdagsval skulle fillhandahålla
valsedlar kostnadsfritt förutom för de fem riksdagspartierna även för Krislen
Demokratisk Samling (KDS) och Miljöpartiet De Gröna. Samtidigt minskades den
kostnadsfria kvoten valsedlar från fem lill fyra gånger antalet
röstberättigade.

Enligt
RSVs beräkningar i promemorian efter 1982 års val skulle endasl ändringen av
andelen kostnadsfria valsedlar innebära en kostnadsbesparing för statsverket
på 2,3 miljoner kronor. Den preliminära beräkningen efter 1985 års val visar
all besparingen på valseddskoslnaderna troligen stannar vid drygl 1 miljon
kronor.

Ändringen
i 30 § lagen om kyrkofullmäktigval av poströstningsperiodens längd vid 1985 års
kyrkofullmäktigval innebar alt torsdagen före valdagen var sista dag för
väljaren all poslrösla. Della innebar all samtliga poströster kunde behandlas
av valförrättarna vid den preliminära rösträkningen. DeUa betydde i sin lur alt
valnämnden inle behövde ha någon preliminär rösträkning.

3 Speciella frågor vid 1985 års val

Vid
1985 års allmänna val har fyra frågor väckt särskill slor uppmärksamhet
nämligen - valsamverkan mellan Centerpartiet och Kristen Demokrafisk Samling

(KDS) 41

— möjligheten
atl utnyttja annans partibeteckning vid beställning av val- Prop.
1987/88:21 sedlar

— ansökningsförfarandet
vid registrering av partibeteckning

— information
till utlandssvenskar i Norge om upptagande i särskild röstlängd.

3.1 Valsamverkan

Med
anledning av den valsamverkan som förekom vid 1985 års val mellan Centerpartiet
och Kristen Demokrafisk Samling (KDS) begärde partiet Krislen Demokratisk
Samling (KDS) alt RSV inte skulle tillhandahålla partimarkerade valsedlar för
partiet i riksdagsvalet i vallokal, på postkontor, hos utlandsmyndigheter och
på fartyg. RSVs beslut all valsedlarna skulle läggas ul enligt 6 kap. 9 §
vallagen blev föremål för prövning hos valprövningsnämnden och därefter hos
regeringsrätten.

Valprövningsnämnden
anförde i sill beslul att RSV lagligen inle kunnat bifalla framställningen. Den
aktuella frågeställningen har inte berörts i förarbetena till vallagen. Den pressdebatl
som fördes i samband med besluten visade atl fillämpningen av bestämmelserna
fick konsekvenser som starkt ifrågasattes.

Krislen
Demokratisk Samling (KDS) som sålunda inle "ställde upp" i
riksdagsvalet under sin egen partibeteckning fick alltså genom RSVs försorg
valsedlar ullagda i lokaler där röstning ägde mm. Partibeteckningen Kristen Demokrafisk
Samling (KDS) erhöll i riksdagsvalet 1985 exakt 5 000 röster. Eftersom partiet
fick mindre än en procent av rösterna i hela rikel kommer RSV följaktligen inle
alt till 1988 års val tillhandahålla partimarkerade valsedlar för
riksdagsvalet och därmed inle heller för landstings- och kommunfullmäkligvalen.

Före
valet fick RSV och länsstyrelserna många förfrågningar om hur valsedlar med
partibeteckningarna Centern, Centerpartiet och Krislen Demokratisk Samling
(KDS) skulle sorteras vid den slufiiga sammanräkningen. Efersom förhandsbesked
inle kan ges i sådana frågor uppstod Iveksam-heler, som tyvärr slufiigen måste
medföra osäkerhet hos väljarna.

Vid
sammanräkningen gjorde länsstyrelserna den bedömningen atl valsedlar med beleckningen
Centerpartiet skulle läggas samman med gruppen Centern, medan valsedlarna med
beteckningen Krislen Demokratisk Samling (KDS) skulle utgöra en egen grupp.
Några formella besvär över dessa bedömningar anfördes inle. Två av de
besvärsärenden som prövades av valprövningsnämnden hade dock sin grund i den
vid 1985 års val aktuella valsamverkan (VPN Dnr 34-1985 och 41 -1985).

Eftersom
dessa frågor inle berörts i vallagens förarbeten och fill sin nalur är svåra
all hanlera anser RSV all de bör bli föremål för utredning.

3.2 Möjligheten att utnyttja annans partibeteckning vid

beställning av valsedlar

Vid
tidigare val har det inte i någon större utsträckning förekommit atl

någon
utnyttjat annal partis registrerade partibeteckning för atl trycka 42

valsedlar
med sina kandidater, s.k. pirallisla. Vid 1985 års val utnyttjade Prop.
1987/88:21 Opinionspartiet den möjlighet, som principen om den fria nomineringsrällen
och vallagens bestämmelser om beställning av valsedlar ger i della fall.

Opinionspartiels
anmälda ombud beställde valsedlar för riksdagsvalet med Moderata
Samlingspartiets beteckning och kandidater för Qorton valkretsar och därutöver
en s. k. rikslista. I samtliga fall användes Moderata Samlingsparfiets
innehåll på namnvalsedlarna på så sätl alt kandidaterna nr 2 och 3 ersattes med
kandidater för Opinionsparliet. I Stockholms kommuns riksdags valkrets fick
Moderata Samlingspartiet 136899 röster varav 3 879 utgjordes av piratlislor, som
tryckts i 10000 exemplar. I övriga valkretsar fick pirallistan ingen större
spridning.

För
alt förhindra atl piratlislor får "draghjälp" av det främsta namnet för
etl parti som redan har representation i den församling valet gäller bör skyddet
för registrerade partibeteckningar ges en annan utformning på säll som RSV
anvisar under punkten 5.2 Registrering av partibeteckning och anmälan av
kandidater.

3.3 Ansökningsförfarande vid registrering av partibeteckning

Vid
registrering av partibeteckning skall fill RSV inges ansökan med bilagor,
däribland förklaringar från partiels medlemmar att de biträder ansökan - för
riksdagsval 1 500 personer. Medlemsförleckningarna blir hos RSV offentliga
handlingar.

Till
1985 års val ansökte Europeiska Arbetarpartiet (EAP) om registrering av
partibeteckning. Till ansökan var fogade cirka 1 850 medlemsförklaringar.
Efter prövning av ärendet beslutade RSV all bifalla ansökan.

I
en tidningsartikel anklagades partiet dels för att ha förfalskat medlemsförklaringarna,
dels för all under falska förespeglingar ha värvat medlemmar. Polisanmälan
gjordes i tre fall, varvid förklaringarna infordrades för polisutredning. RSVs
handläggning av ärendet anmäldes till justitieombudsmannen.

Vid
registrering av en partibeteckning för riksdagsval kontrollerar RSV belräffande
förklaringarna medlemmarnas anlal, medborgarskap, ålder och kyrkobokföring - någol
som är tidskrävande. Medlemsförklaringarna kan betraktas som en form av åsiklsregister,
vilkel i del angivna registreringsärendel medfört myckel merarbete för RSV och
oro bland allmänheten. Efter publiceringen av beslutet om registreringen fick
RSV några hundra förfrågningar om namnuppgifter på medlemsförklaringarna. Efter
mordet på statsminister Olof Palme fördubblades intresset från press, massmedia
och allmänhet. Medlemsförklaringarna begärdes sedan på nytt in av
polismyndigheten.

Till
1988 års val har vallagens bestämmelser om registrering av partibeteckning
ändrats så alt medlemsförklaringarna förutom att inges lill RSV kan uppvisas
för notarius publicus, som har att utfärda intyg om della, vilkel förutsäller
att kontroll förelagils av medlemmarnas rösträtt.

RSV anser dock atl de
olägenheter som angetts ovan kvarstår trots

ändringen i vallagen och att detta talar för en ändring av institutets
registre- 43

ring av partibeteckning. I
avsnittet 5.2 Registrering av partibeteckning och Prop. 1987/88:21 anmälan
av kandidater visar RSV hur så kan ske.

3.4 Information till utlandssvenskari bl. a. Norge

I
samband med alt röstkorlen i mitten av augusti 1985 distribuerades till väljarna
förekom kritik både från enskilda och i massmedia på grund av att åtskilliga
utlandssvenskar i Norge inte upptagits i särskild röstlängd. Kritiken riktade
sig främsl mot den centrala valmyndigheten för bristande information om
utlandssvenskars rösträll.

Frågan
togs upp av justitieombudsmannen (JO), som i uttalande 1985— 09-16 konstaterade
all "RSV gör vad man rimligen kan begära för att informationen skall nå så
många som möjligt. Man måste också kunna fordra en viss aktivitet från de
röstberättigade utlandssvenskarnas sida".

RSV
har redan i valsammanhang ell samarbete med centrala folkbokfö-ringsmyndigheten
i Finland, som innebär atl svenska ambassaden i Helsingfors erhåller elt
utdrag ur finska befolkningsregislrel som visar bl.a. adresser till alla
svenska medborgare över 18 år. Till dessa skickar därefter ambassaden
valinformation i form av ansökningsblanketter om upplagande i särskild rösfiängd.

RSV
avser därför att lill kommande val söka samarbete även med de norska och danska
folkbokföringsmyndigheterna för alt försöka nå alla utlandssvenskar i Norge och
Danmark med samma direkta valinformation.

Från
isländska ambassaden har nyligen riktals en framställning till statistiska
centralbyrån om all få en adressförteckning över isländska medborgare bosatta
i Sverige. I samband med behandlingen av denna begäran avser RSV alt söka
utverka atl svenska ambassaden i Reykjavik inför 1988 års val skall få adresser
till svenska medborgare bosatta på Island.

4 Uppföljning av 1985 års val

RSV
har på liknande sätl som efter 1982 års val försökt få fram synpunkter och
erfarenheter som underlag för förslag till ändringar i valadministrationen och
vallagstiftningen lill 1988 års val. Uppföljningen har skett genom

-
personliga kontakter

-
konferenser

-
skriftliga förfrågningar

-
granskning av underkända
förtidsröster.

Det
tillägg i länsstyrdsdnstmkfionen som kom lill 1985 års val hade

samband med all RSV ändrade sin valulbildning gentemot länsstyrelserna.

Varje länsstyrelse utsåg en valutbildare som genom RSVs försorg fick

utbildning och material för såväl utbildning av personal inom länsstyrelsen

som av valnämnderna. RSV har med anledning av denna nya modell för

utbildning genom personliga besök på många länsstyrelser vid åtskilliga

tillfällen haft möjlighet att höra länsstyrelsens åsikt om inte endast utbild

ningsplanen utan också om oklarheter i och svårigheter med vissa bestäm- 44

melser
i vallagsliftningen. Länsstyrelserna har efter valen vid uppföljnings- Prop.
1987/88:21 konferenser gett valnämnderna tillfälle all både muntligt och
skriftligt lämna synpunkter och förslag på utbildningsinsatserna, valmalerial,
handledningar m. m.

RSV
har därefter samlat valulbildare öch valansvariga på länsstyrelserna och
diskuterat frågor som väckts av valnämnderna eller som uppkommit hos
länsstyrelserna själva. RSV har vidare genom skriftliga förfrågningar vänt sig
lill de politiska partiernas riksorganisationer, till valsedels-tryckerierna
och iryckerikonlrollanterna för alt få fram synpunkter och eventuella önskemål
om förändringar.

Granskning
av underkända förlidsröster har skell efter 1985 års val på de tio
länsstyrelser som valdes ul efter 1982 års val. Förra gången granskades samtliga
avgivna brevrösler, både godkända och underkända - denna gång endast underkända
röster på de tio länsstyrelserna. I år granskades för första gången också
underkända poströster vid kyrkofullmäkligvalen.

Slutligen
har RSV också mottagit etl anlal mer eller mindre realistiska förslag från
privatpersoner - väljare, valförrättare, bud för väljare, uppfinnare av tekniska
hjälpmedel m fi.

4.1 Granskning av underkända förtidsröster

RSVs
syfte med granskningen av de underkända förtidsrösterna har varil alt se om
några skillnader skulle kunna påvisas i förhållande lill 1982.

Vid
granskningen av de förlidsröster som underkänts av valförrättare och därefter
överprövats av valnämnden har stor försiktighet iakttagits för atl inle
valhemligheten skulle avslöjas. Vid genomgången har RSV haft tillgång inle
enbart till omslagen utan också lill protokoll från valdistrikten, valnämnderna
och länsstyrelserna.

4.1.1
Förtidsröster vid riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigval

Med
förlidsröst avses i forlsällningen ylterkuvert IV som kan
innehålla kuvert med valsedlar för etl, två eller tre val.

Omfattningen
av förtidsröster exklusive brevröster för de två senasle valen framgår av
följande sammanställning:

1982

1985

Antal
förtidsröster

1991485

2099317

Antal förtidsröster underkända av valförrättare, varav
underkända även

6481 4494

7806 6072

av valnämnderna Förtidsröster behandlade

68315

61617

endasl
av valnämnden

Totalt
underkända förtidsröster

5 647

7095

Ökningen
av antalet förtidsröster i förhållande lill 1982 års val var 5,5 %.

Antalet förtidsröster som underkändes av valförrättarna ökade med 20,4 % 45

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 21

och valnämnderna gjorde i
större utsträckning än vid förra valet samma Prop. 1987/88:21 bedömningar
som valförrättarna dvs fann inle skäl alt godkänna rösterna.

Del
torde vara svårt att hitta någon entydig förklaring till del ökade antalet
underkända förtidsrösler. En sannolik anledning är dock all både valnämnder och
valförrättare fåll mera direkl och praktisk utbildning till 1985 års val och
att denna lett lill större uppmärksamhet vid bedömningen. Synpunkter har också
framförts aU RSVs handledningar och protokoll denna gång varit enklare och
därmed bättre att arbeta med vid.granskningen av förtidsröslerna.

Sedan
resultatet av granskningen på de tio länsstyrelserna jämförts med protokollen,
sammanställts och analyserats har RSV försökt att göra en uppskattning av
antalet "funktionärsfd" för hela rikel. De bedömningar som RSV gjort
vid granskningen är dock inte helt tillförlitliga, eftersom del inle alllid varil
möjligl att finna någol skäl lill alt en förtidsröst underkänts. Från del
totala antalet underkända förtidsrösler 7095, måste först ell anlal röster
räknas som inle tillhör gmppen funklionärsfel, nämligen

— dubbelröster
dvs förtidsröster som underkänts därför väljaren röstat i vallokal,

— förtidsröster
avgivna för val där rösträtt inle förelegat och slutligen

— förtidsrösler,
vars fel eller brister röslmoUagaren inle kunnat upptäcka (fel på innehållet i
valsedelsförsändelser).

I
slort sett har därvid 3 000 förtidsrösler återstått. En tredjedel av dessa röster
har utgjorts av kuvert med mer än en valsedel av samma färg. Sådana kuvert
skall såtillvida godkännas av valförrättarna alt de stoppas ner i valurnorna
men de skall därefter behandlas på särskill sätt, så atl länsstyrelserna får
pröva valsedlarnas giltighet.

De
resterande cirka 2000 rösterna har lill största delen beslåll av kuvert med
valsedlar för olika val och felakfigt ifyllda ylterkuvert för valsedelsförsändelse.
Dessa utgör ungefär en promille av samtliga avgivna förtidsrösler.

Sammanfattningsvis
kan RSV konstalera att del inle finns några påvisbara skillnader i förhållande
till 1982 års granskning och all del inle heller denna gång har märkts några
klara skillnader i behandlingen av förtidsröslerna lokalt och regionalt. Del
mest anmärkningsvärda torde vara att såväl valförrättare som valnämnder
felaktigt underkänt valkuvert med mer än en valsedel av samma färg i stället
för all lämna dessa kuvert lill länsstyrelsens slutliga granskning. Till näsla
val avser RSV all i samband med utbildningen särskilt la upp denna fråga.

Trots
atl fyra av de fem omvalen föranleddes av funktionärs- eller myndighetsfel
anser RSV atl mottagningen och behandlingen av förtidsröslerna vid 1985 års
val i slort sell har fungerat tillfredsställande. RSV har dock för avsikt all
undersöka om åtgärder kan vidtas lill näsla val t.ex. genom utbildning och informafion
för all om möjligl minska andelen underkända förtidsrösler.

4.1.2
Brevröster

Vid
uppföljningen efter 1982 års val där brevröstning skedde för första

gången
kunde RSV konstatera atl andelen brevrösler, som underkänts var 46

betydligt större än
andelen underkända övriga förfidsröster, där röstmotla- Prop. 1987/88:21 gare
medverkat. Till 1985 års val omarbetades del informationsblad, som åskådliggör
för väljaren hur en korrekt brevröst skall anordnas.

Vid
1982 års val avgavs 2157 brevröstningsförsändelser varav 11% underkändes och
vid 1985 års val 2235 varav 8% underkändes. Granskningen av de underkända
rösterna visar i slort sett samma resultat som efter förra valet. De vanligaste
felorsakerna är all röstkort saknas eller all ylterkuvert varit felaktigt eller
bristfälligt ifyllt.

Enligl
RSVs bedömning är andelen underkända brevrösler fortfarande otillfredsställande
slor. Såvitt RSV emellertid kan se finns del små möjligheter atl yllerligare
minska andelen annal än med genomgripande förenklingar i lagen om
brevröstning.

4.1.3
Förtidsröster för kyrkofullmäktigval

Efter
1985 års val har RSV på grund av de ändrade bestämmelserna om poströstning för
första gången granskat underkända förtidsrösler för kyrkofullmäktigval.

Antalet
poströster vid 1985 års kyrkofullmäktigval uppgick enligt postverket lill
180802, vilket i förhållande till 1982 är en minskning med 6580 röster. Några
sammanställningar över avgivna röster och valdeltagande för hela riket
föreligger inte ännu.

Eftersom
poströstningen avslutades på torsdagen före valdagen och någon preliminär
rösträkning inte skulle företas av valnämnderna var det av stor belydelse att
alla poströster nådde vallokalerna i lid före röstningens avslutning på
valdagen. Av länsstyrelsernas redovisningar framgår all det totalt i landet
underkändes 67 röster därför atl de inte nått vallokalerna i lid. Totalt har
810 förtidsrösler underkänts, varav 204 varit dubbelröster.

RSV
har genomgående vid sin granskning på de tio länsstyrelserna funnit att röster
har tagits emot för val där rösträtt inle funnits. I utbildningen för röslmotlagare
inför näsla val kommer denna fråga all särskill behandlas. I övrigt har RSV inle
funnit någol särskilt anmärkningsvärt belräffande behandlingen av förlidsrösler
vid kyrkofullmäktigval.

4.2 Sammanfattning av synpunkter och förslag

RSV
lar under mbriken 5 Förslag till förändringar lill 1988 års val upp frågor som
enligt RSVs bedömning bör bli föremål för utredning/åtgärd. Dit har också förts
en dd av de synpunkter och förslag som framförts av länsstyrelser, valnämnder, valförrättare,
väljare, politiska partier m. fi.

Synpunkter
som rört valmaterial, utbildning och handledningar m.m. och som inle kräver
lagändringar redovisas inte här utan kommer atl prövas inom verkel.

Bland
vissa övriga synpunkter och förslag finns följande som framförts

av många eller allmänl bedömts som intressanta: 47

Förtidsröstning , Prop. 1987/88:21

-
avsluta poströstningen på
torsdag före valdagen även i septembervalen

-
slopa poströstning på valdagen

-
förbjud poströstning i
hemortskommunen på valdagen

-
gör förtidsröslningen definitiv antingen
så atl förtidsröslerna kan

läggas
ner i valurna omedelbart efter avprickning i rösfiängd eller att nedläggning i
valurna får ske efter visst klockslag på valdagen

-
slopa röstmottagning på
postkontor och inför någon form av brevröstning i stället

-
tillåt brevröstning även från
andra länder än Förbundsrepubliken Tyskland, t. ex. USA.

Valtid

- avsluta
röstningen kl 18.00 alternafivt kl 19.00 på valdagen.

Valperiod

- förläng
valperioden lill fyra år.

Valdagen

- inför
skilda valdagar.

5 Förslag till förändringar till 1988 års val

I
det följande kommer RSV alt i elt anlal punkter redovisa speciella frågor som
uppmärksammats i samband med 1985 års val. I några fall anges länkbara vägar
att lösa problemen.

5.1 Den fria nomineringsrätten och begreppet
"parti"

Sverige
har av tradition fri nomineringsrätt i allmänna val, vilket innebär atl en
väljare själv kan bestämma partibeteckning och kandidatnamn på sin valsedel.

Den
fria nomineringsrälten har en stark koppling till begreppet "parti". De
politiska partierna tillhandahåller väljarna valsedlar på vilka tryckts beteckningen
för den partiorganisation som ställer upp lill val. Enligl 3 kap. 7 §
regeringsformen skall mandaten fördelas mellan partier. Enligt 13 kap. 6 § 5 p.
vallagen ordnas valsedlarna vid rösträkningen i grupper efter partibeteckning.
Vid mandatfördelningen är det dessa grupper av valsedlar som utgör
"partierna" och således inte den organisation/de organisationer som
finns bakom partibeteckningen.

RSV
och länsstyrelserna har emellertid atl hanlera elt annat parti

begrepp i samband med registrering av partibeteckning, anmälan av kandi- 48

dater och beställning av
valsedlar. Då avses uppenbart en organisation/ Prop. 1987/88:21 förening
med rättskapacitet.

En
valsedel skall för all vara giltig uppta en partibeteckning. På grund av den
fria nomineringsrällen och regeringsformens definition av parti måsle länsstyrelserna
vid den slufiiga sammanräkningen giltigförklara och la hänsyn till alla
valsedlar som upptar partibeteckning.

Vid
del senasle riksdagsvalet avgavs 5 567022 giltiga valsedlar. Sedan rösterna för
riksdagspartierna. Miljöpartiet De Gröna, Socialistiska partiet och Krislen
Demokratisk Samling (KDS) frånräknats återstår nära 5300 röster. Dessa röster fördelar
sig på drygt 800 olika beteckningar, varav fyra stycken är registrerade
partibeteckningar. Av återstoden kan nämnas Talande tomma stolar med 813
röster och Kalle Ankaparliel med 302 röster. Övriga nonsensbeleckningar som t
ex Kaffegökens vänner, Mina drömmars parti eller Partiet Mors pågar fick endasl
en eller några få röster. Utmärkande för dessa valsedlar är all de nästan utan
undanlag saknar kandidalnamn.

Länsstyrelsernas
granskning, bedömning och vidare hantering av dessa valsedlar är myckel
betungande - särskill med hänsyn lill den lidspress som råder vid
sammanräkningen.

En
lösning på delta problem skulle kunna vara att det skapas regler för när elt
parti skall anses ha "ställt upp i val". För alla valmyndigheter, för
massmedia (valvakan) och inle minst för väljarna föreligger elt faktiskt behov
och intresse alt före valet få besked om vilka partier, som ställer upp i
respektive val.

RSV
anser atl det är angeläget alt de frågor närmare utreds som hör samman med den
fria nomineringsrälten och begreppet "parti" och som redovisats ovan
och under avsnitten 3.1 Valsamyerkan och 3.2 Möjligheten att utnyttja annans
partibeteckning vid beställning av valsedlar.

5.2 Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

Det
skydd som vallagen erbjuder ett parti som låter registrera sin partibeteckning
innebär bl.a. att någon förväxlingsbar partibeteckning inle får registreras.
Genom anmälan av kandidater skapas ell visst skydd för partiets beteckning. De
tidigare villkoren om registrering för all elt parti skall få rätl atl lägga ur
partimarkerade valsedlar på bl.a. postkontor upphörde lill 1985 års val.

Registrering av
partibeteckning är inle någol villkor för all etl parti skall

få ställa upp i val. Det skydd som registreringen ger är egentligen ganska

svagt, eftersom del inle hindrar ett annal parti från att uppträda i val under

en förväxlingsbar partibeteckning eller rent av under den registrerade

beteckningen (pirafiisla). De partier som kan ha någon som helst nytta av

all få sin partibeteckning registrerad torde vara de som har representation i

den församling som valet gäller. Del nuvarande ansökningsförfarandet

med tillhörande medlemsförklaringar skulle säkert med fördel kunna ersät

tas av en automatisk registrering för de partier som fått represenlafion eller 49

för val lill riksdagen vid
det senaste valet fått mer än en procent av Prop. 1987/88:21 rösterna i
hela landet.

Det
behov som dessa partier kan tänkas ha av all sprida information om sina
officiella kandidater finns kvar och skulle kunna tillgodoses genom atl
institutet anmälan av kandidater bibehålls. Skyddet bör i så fall ändras från all
ha varil elt skydd för partibeteckningen till atl vara ell skydd för partiets
officiella kandidater genom att valsedlar med dessa anmälda kandidaters namn
får beställas endast av partiets behöriga företrädare.

Som
en följd av detta måste bestämmelsen i 14 kap. 5 § 3 p. vallagen ulgå. Den slora
fördelen blir då all partiets främsta kandidater inte kan förekomma som första
namn på s. k. piratlislor och atl därigenom elimineras den nuvarande uppenbara
risken för all väljarna vilseleds.

Förfarandet
vid registrering av parfibeleckning, anmälan av kandidater m. m. kräver stora
arbetsinsatser av såväl de politiska partierna som berörda valmyndigheter. RSV
ser inga olägenheter i atl hell slopa institutet registrering av
partibeteckning. De väljare som inte har tillgång till sitt partis
namnvalsedlar har emellertid elt visst behov av att få besked om vilka som är
partiets främsta namn. Även av den anledningen bör man behålla möjligheten för
de partier som har representation atl anmäla kandidater. Listor över dessa
anmälda kandidater bör även i fortsättningen tillhandahållas i vallokal, på
postkontor, hos utlandsmyndigheter och på fartyg.

5.3 Valkuvert

Vid
röstningen skall väljaren stoppa in en valsedel för respektive val i ett kuvert.
Olika kuvert tillhandahålls beroende på om röstningen sker personligen eller
genom bud. Skälen till alt olika kuvert skall användas i dessa fall finns
redovisade i vallagskommitténs betänkande Översyn av vallagen 2 (SOU 1980:45). Till
1988 års val har RSV beslutat om följande nyheter:

- val-
och innerkuverten har i underkanlen en perforerad flik som kan

rivas bort. Denna ersätter del snöre som fanns i de fidigare kuverten

— texten
på valkuvertet är svart och fliken har en svartgrå lon medan

innerkuvertet har brun text och brun flik. Texten på ytterkuvertet som

hör ihop med innerkuvertet är också brun.

Fördelarna
med de nya kuverten är atl de underlättar för väljare all ta rätl kuvert och
alt stoppa in valsedel, för röslmotlagare all ta emot räll kuvert och dessutom
för valförtällare vid öppnandet. Etl mycket viktigt skäl atl förändra kuverten
har varil kostnadsaspekten. I samband med atl beslut fattades om de nya
kuverten beräknades RSV spara närmare 2 miljoner kronor. Besparingarna kommer
dock inte alt märkas fullt ut förrän först efter 1988 års val.

Antalet
väljare som röstat med valseddsförsänddse vid 1985 års val kan

antas uppgå till 200000. Del faktiska behovet av innerkuvel II blir
då

600000 och av ylterkuvert III 200000. Trots all riksdagspartierna minska

de sina beställningar med cirka hälften uppgick antalet beställda inner

kuvert II lill 6 miljoner och ytterkuvert III till 2,2
miljoner. Totalt har RSV 50

till
1985 års val levererat 9 miljoner innerkuvert II och 3,2
miljoner ytterkuvert III.

RSV anser all efter 1988
års val undersöka hur de nya typerna av kuvert fungerat. De nya kuverten är
visserligen billigare än de tidigare att tillverka men med tanke på de slora
mängderna kuvert och kostnaderna för dem anser RSV atl frågan om kuvert bör
utredas förulsältningslösl.

Det mest radikala är i sä
fall att helt slopa val- och innerkuverten vilket förutsätter en annan typ av
valsedlar l.ex. "slutna" sedlar. En annan lösning är alt slopa endast
innerkuverten och låta valsedelsförsändelser ske med valkuvert och ytterkuvert.
Något som ocksä borde undersökas är möjligheterna att direkt till varje
röstberättigad samtidigt med röstkorten översända valkuverten.

Prop. 1987/88:21

5.4 Förtidsröstning

Förfidsröstning
kan ske på postkontor, hös utlandsmyndigheter, på fartyg och genom
brevröstning.

5.4.1
Poströstning

I
vallagen anges all den som på grund av vistelse utomlands eller på annan ort
inom rikel eller av annat skäl inte kan rösta i sin vallokal på valdagen får
avge förtidsröst.

Det
stora anlalet poströster vid septembervalen visar alt väljarna numera ser förtidsröslning
som elt fritt alternativ lill röstning i vallokal.

Anlalet poströster vid de
fyra senasle valen har varil

1976 1 197906

1979 1517623

1982 1968057

1985 2077 905

eller
21,95% av avgivna röster 27,69 35,10 37,00

Ökningen
av antalet poströster vid 1985 års val blev som synes inte lika stor som
tidigare, vilket möjligen kan tolkas på alt poströstningen nu har så slor
omfattning all takel börjar nås.

Kostnaderna
för postverkets röstmottagning vid septembervalen 1985 har totalt uppgåll lill
17 130000 kronor.

Röst
avgiven

Antal

Kostnad/röst

Totalt kr

Före
valdagen

i vanlig
kassa

1299492

3:21

4170000

i
särskild kassa

586318

7:76

4550000

med lantbrevbärare

103956

14:09

1465000

på
vårdinrättningar

49064

55:74

2735000

På
valdagen

30075

107:74

4210000

Postverket har av
statsverket begärt ersättning för sin medverkan vid 1985 års val med totalt
72430000 kronor, varav röstmottagning m. m. vid kyrkofullmäkligvalet belöper
sig på 1410000 kronor. Stora besparingar

51

skulle givetvis kunna
göras om de röstberätfigade skulle kunna förmås atl Prop. 1987/88:21 rösta
i vallokal i större utsträckning än för närvarande. Det torde dock inte vara
realistiskt alt tro alt så kan ske.

Vissa
besparingar skulle emellerfid kunna göras om poströstningen på valdagen
begränsades. Liksom efter 1982 års val har man kunnat konstatera atl de allra
flesta av poströsterna på valdagen har avgelts i väljarens hemortskommun. Vid
1985 års val hade cirka 2100 postkontor öppet på valdagen. Enligl postverkels
uppskattning kan antalet öppna postkontor reduceras till 1 500 med bibehållna
fullgoda möjligheter för väljarna att rösta. RSV avser atl i samråd med
postverket göra en sådan begränsning fill 1988 års val.

Enligl
vallagen skall postkontor vara öppet för röstmottagning på valdagen minsl en
timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Av de cirka 2100
postkontoren hade vid 1985 års val endast 124 st längre öppethållande än
vallagens minimikrav. RSV ifrågasätter behovet av all ha de två obligatoriska
timmarna för öppethållande åtskilda. Ur prakfisk och koslnadsmässig synpunkt
borde det vara enklare och billigare alt ha en sammanhängande öppettid. En
sådan ändring torde inte medföra någon försämring av servicen för väljarna.
Möjligheten att utöka öppettiderna skall givetvis finnas kvar.

Den
verkligt stora kostnadsbesparingen skulle naturligtvis vara alt på samma sätt
som vid kyrkofullmäktigval avsluta poströstningen på torsdagen före valdagen.
Vid uppföljningar efter valet har delta föreslagils av många valnämnder. Den
största besparingen uppkommer hos postverket eftersom kostnaderna för röstmottagning
på valdagen helt bortfaller. Vidare uteblir då valnämndens preliminära
rösträkning på onsdagen efter valdagen. En annan fördel är att det preliminära
valresultatet blir säkrare eftersom det omfattar samfiiga avgivna röster.

Vid
kyrkofullmäkligvalet 1985 avgavs 180802 poströster. Av dessa nådde totalt i
riket endast 67 inle rätt valdistrikt i lid på valdagen. Det finns enligl RSVs
bedömning ingen anledning anla atl etl avslutande av poströstningen på
torsdagen före valdagen även vid val lill riksdagen, landsting och kommunfullmäktige
skulle fungera sämre.

De
få väljare som då skulle mista sin möjlighet atl rösta är de som opianeral måsle
lämna sina hemorter efter del atl postkontoren stängt på torsdagen före
valdagen och inte hinner göra i ordning en valsedelsförsändelse.

På
minussidan måsle också noteras atl

-
valnämndens överprövning av
underkända förtidsrösler i vallokal bortfaller

-
förlidsrösler från
utlandsmyndigheter och fartyg måsle vara RSV tillhanda senast onsdagen före
valdagen

-
brevröster från
Förbundsrepubliken Tyskland måste vara valnämnden tillhanda senast onsdagen
före valdagen

-
kraven ökar på postverkels och
valnämndernas distribution av förtidsröster.

Sammantaget
gör RSV den bedömningen alt fördelarna är så slora atl

man allvarligt bör överväga all avsluta poströstningen i september i mot- 52

svarande
tid före valdagen som vid kyrkofullmäktigval.

5.4.2 Brevröstning Prop. 1987/88:21

Genom
särskild lagstiftning har vid de två senasle valen röstberättigade som vistats
i Förbundsrepubliken Tyskland haft möjlighet att rösta genom atl därifrån sända
sina valsedlar lill valnämnden med posten, s.k. brevröstning.

Vid
extra val lill riksdagen finns i vallagen särskilda bestämmelser som innebär
alt valet skall genomföras på kortare lid än vid ordinarie val. Utlandsmyndigheter
och fartyg med röstmottagning har av den anledningen försetts med paket
innehållande bl. a. valkuvert och partimarkerade valsedlar.

Lagen
om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland (SFS 1985:205) var tillämplig endasl
på 1985 års allmänna val. Om röstberättigade i Förbundsrepubliken Tyskland
skall ges möjlighet all brevrösta även vid etl extra val till riksdagen finns
för närvarande ingen lag om della.

Om
brevröstning skall förekomma även vid kommande ordinarie allmänna val anser
RSV atl lagen om brevröstning bör gälla hela valperioden och omfalla förutom
extra val till riksdagen också folkomröstning som avses i 8 kap. 4 §
regeringsformen.

5.5 Kyrkofullmäktigval

Både
valnämnder och länsstyrelser måste förbereda och genomföra val fill kyrkofullmäktige
på nästan samma säll som i september även om det för rikel genomsnittliga
valdeltagandet vid senaste valen har uppgått lill endasl cirka 15 % av de
röstberättigade. I förhållande lill valdeltagandet är de administrativa
kostnaderna myckel höga. Till 1985 års val avslutades poströstningen på
torsdagen före valdagen, vilkel medförde vissa besparingar främst för
valnämnderna. Det torde dock inte vara möjligt atl öka valdeltagandet
och/eller minska administrationen ulan genomgripande förändringar i vallagsliftningen.
Bland de förslag som framförts kan nämnas atl låta all röstning ske i form av
poströstning.

De
särskilda problem som är förknippade med kyrkofullmäkligvalen har lill stor del
sin gmnd i all annan vallagstiftning gäller t.ex. beträffande valsedlar, all
information om vilka partier som ställer upp i val inle når väljarna samt atl
dessa val kommer i skuggan av valen i september såväl för partier som för
väljare.

Vid
kyrkofullmäktigval tillhandahåller RSV endast s.k. ifyllningsval-sedlar
eftersom bestämmelserna om partimarkerade valsedlar inle går all tillämpa på gmnd
av de skiftande partibildningar som förekommer. Vid poströstningens början
strax efter valdagen i september förekommer del att partier ännu inte har nått
ut med sina valsedlar fill väljarna. Vid 1985 års val ledde della i några fall
till atl mandat inle kunde besättas då en grupp av väljare röstat på ett
riksdagsparti som inte ställt upp i kyrkofullmäkligvalet. under sin
partibeteckning.

Vidare
förekom del elt par fall vid del senaste valet där ett parti tryckt

valsedlar för val av kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet på vitt papper i 53

stället för på del
föreskrivna blå papperet. Skyddet för valhemligheten är Prop. 1987/88:21
därmed borta.

I
en församling där partierna enats om en s. k. samlingslisla trycktes valsedlarna
genom förbiseende utan partibeteckning, vilket ledde till att fullmäktige inle
kunde utses förrän efter nyll val.

De
två sista fallen skulle kunna undvikas om partierna ålades all visa upp
valsedlarna för länsstyrelserna före distributionen inom partiet och lill väljarna.
Ur säkerhetssynpunkt är del bästa naturligtvis all ha samma förfarande vid valseddsframslällningen
för kyrkofullmäkligvalen som för seplembervalen.

En
sådan ordning skulle givelvis vara en betungande uppgift för länsstyrelserna
under den för dem mest hektiska sammanräkningsperioden men också ge länsstyrelserna
stora fördelar vid sammanräkningen. Framförallt kommer den slutliga
sammanräkningen alt gå mycket snabbare när länsstyrelsen i lid före valet vet
vilka partier som tryckt valsedlar och vilka kandidater som nominerats - i
synnerhet som många listlyper och strykningar av namn är vanligt förekommande.
Det ADB-stöd som numera används vid sammanräkningen även av kyrkofullmäktigval
förutsätter en registrering av bl. a. valsedlarnas namninnehåll.

RSV
gör den bedömningen all länsstyrelserna knappast är beredda atl åla sig arbetet
med valseddsbeslällningarna med mindre än all kyrkofullmäkligvalen flyttas lill
annan tidpunkt. Det lämpligaste synes i så fall vara atl förlägga kyrkofullmäktigval
fill hösten efter årel för övriga val. Hösten före delta år torde vara en
mindre lämplig tidpunkt, eftersom översyn då pågår av indelningen i valdistrikt
och förberedelser med valmalerial och utbildning då böijal för valen lill
riksdagen, landsting och kommunfullmäktige.

Det
torde finnas goda skäl att anta atl partierna då skulle visa större intresse
för kyrkofullmäkligvalen, vilkel troligen skulle öka valdeltagandet. För
länsstyrelserna och RSV skulle ändringen medföra fördelar både för
personalplaneringen och för att vidmakthålla valkunskaperna.

5.6 Övrigt

Vallagen
(SFS 1972:620) har sedan den trätt i kraft blivit föremål för

åtskilliga ändringar. Dock finns ord och uttryck som nu inte är aktuella. I

lagen användes l. ex. uttrycket poslanslall men postverket har numera en

enhetlig benämning för alla lyper av postkontor och postslällen, nämligen

postkontor. Uttrycket poslanslall borde därför ersättas i vallagsfiftningen.

I framför allt 13 kap. vallagen talas om kuvert, ylterkuvert, särskilda

kuvert, omslag och särskilda omslag. För all lällare kunna skilja på de två

typerna av ylterkuvert har RSV till 1988 års val bestämt atl beleckningen

ytterkuvert skall reserveras för de ytterkuvert som används vid röstning

med valsedelsförsändelse. De ytterkuvert som röslmotlagare använder vid

förtidsröslning har fått beteckningen Fönslerkuverl. RSV anser därför alt

användningen av begreppen kuvert och omslag i vallagsliftningen bör ses

över. 54

RSV anser det vara befogal
med en allmän redaktionell översyn av Prop. 1987/88:21 vallagsliftningen. I
övrigt föreslår RSV följande ändringar i vallagsliftningen;

a)
1 kap. 3 § vallagen och 3 § lagen om kyrkofullmäktigval

Vid
val av landstingsledamöter, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige som inle omfattar
hela rikel bestämmer länsstyrelsen valdag — vid kyrkofullmäktigval efter
samråd med RSV.

Både
efter 1982 och 1985 års val måste omval äga rum i fiera län. I prakfiken
bestämde länsstyrelserna valdag i nära samråd med RSV. Eftersom poströstning
skall anordnas i hela riket och RSV har all besluta om vilka postkontor som
skall ha röstmottagning är en samordning nödvändig.

RSV
anser därför all del formella beslutet om valdag borde fattas av den centrala
valmyndigheten efter samråd med berörda länsstyrelser.

b)
6 kap. 2 § sista stycket vallagen

I
vallagen föreskrivs alt kandidat på valsedel skall anges på sådant sätl all det
klart framgår vem som avses. Enligt paragrafen bör i första hand kandidatens
personnummer anges. Delta sker emellertid inte i praktiken. RSV anser att annan
identifieringsuppgift än personnumret bör anges.

Bestämmelsen
om personnummer bör därför utgå. Jfr direktiven för dala- och offenllighelskommitlén
om användningen av personnummer.

c)
6 kap. 4 och 8 §§ vallagen

De
regler som gäller för partiernas beställningar av blanketter lill valsedlar ger
RSV myckel arbete i efterhand. Valsedlar som beställts ulöver den kostnadsfria
kvoten måsle beräknas och kostnaderna faktureras. Återbetalningar skall vidare
göras för valsedlar beställda inom den kostnadsfria kvoten men betalda i
förskott eftersom de beställts för sent.

RSV
föreslår att ell tillägg införs i 4 § 1 st alt valsedlar ulöver den
kostnadsfria kvoten skall betalas i samband med beställningen saml all bestämmelsen
i 8 § om betalning i förskott ulgår.

d)
10 kap.8 §3 st ochll kap.8 § 1 st vallagen

Röstmottagare
på ufiandsmyndighel skall på s.k. väljarförteckning ange

bl.a. den valnämnd till vilken yUerkuvert (fönsterkuvert) skall sändas.

Bestämmelsen motsvarar den som finns i 4 § för röslmotlagare på postkon

tor. För röstmottagning på fartyg hänvisas i 14 § lill 8 §. RSV föreslår all

föreskriften för röstmottagare på ufiandsmyndigheler och på fartyg om

angivande av valnämnd ulgår eftersom den saknar belydelse. 55

e) 13 kap. 4 §2 st
vallagen Prop. 1987/88:21

RSV
föreslår alt 4 § 2 slyckel får följande lydelse.

4
§ När konlroll enligl 3 § skell, öppnas de ytterkuvert som ej lagts ål sidan
och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages
ut.

Valkuverten
granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhet, att
väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att valkuvert
ej är försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. I
samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden all han utövat sin
rösträtt.

Valseddsförsänddserna
granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick och har
anordnats inom föreskriven lid samt alt yiterkuveriei är tillslutet. Därefter brytes
ytterkuvertet. Innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras alt de är av
föreskriven beskaffenhei, all väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert
för varje val och atl innerkuvert ej är försett med obehörig märkning.
Godkända innerkuvert lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens
namn i röstlängden all han utövat sin rösträtt. Lag (1975:310).

f) 14
kap. 4 § vallagen och 43 § lagen om kyrkofullmäktigval

Enligt
14 kap. 4 § vallagen och 43 § lagen om kyrkofullmäktigval är valsedel ogiltig
bl. a. om den upptar mer än en partibeteckning.

Särskill
vid val till kyrkofullmäktige har praxis utvecklats så atl länsstyrelserna vid
bedömningen av valsedlars giltighet har ansett som giltig en valsedel som
egentligen innehållit beteckningar för fiera partier, l.ex. Folkparfiel —
Centern - Moderata Samlingspartiet. I dessa fall har länsstyrelserna gjort den
bedömningen alt valsedeln upptagit en helt ny partibeteckning i stället för
mer än en.

Efter
1985 års val har frågan om mer än en partibeteckning på valsedel prövats (VPN
Dnr 61 -1985).

Mot
bakgmnd av del anförda föreslår RSV all bestämmelsen om valsedels ogillighet
när den upptar mer än en partibeteckning slopas.

g)
14 kap. 15 d § vallagen

Vid
1985 års val fill kyrkofullmäktige förekom i en församling (Sällna, Väslernorrlands
län) atl inte någon valsedel kunde godkännas eftersom samtliga avgivna saknade
partibeteckning. Länsstyrelsen kunde därför inle utse fullmäktige.

Den
nuvarande vallagsfiftningen medger inle all ett val görs om i situationer av della
slag, varför en särskild lag med begränsad giltighetslid antogs om nyll val av
kyrkofullmäktige i vissa fall (SFS 1986:74).

RSV
föreslår alt bestämmelserna permanentas genom ell tillägg i anslutning till 14
kap. 15 d § vallagen. Del bör därvid också framgå vem som har alt besluta om
nytt val.

I
detta sammanhang vill RSV också väcka frågan om inle — för del fall 56

alt
fullmäktige inte kan utses - fullmäktige för den föregående valperioden Prop.
1987/88:21 skall ges föriängt förordnande lill dess alt nya fullmäktige
utsetts. Om beslutanderätten inom en församling utövats på kyrkostämma skulle
motsvarande gälla stämman. Denna fråga har viss betydelse vid val av elektorer
för kyrkomötesval.

h)
15 kap. 7 § vallagen

Valprövningsnämnden
kan förordna om omval eller uppdrag åt besluts-myndighet alt vidta rättelse bl.a.
om avvikelse från föreskriven ordning förekommit på grund av myndighets
agerande vid förberedande och genomförande av val.

Om
elt parti på valsedelsmanuskript av misslag lämnat felaktiga uppgifter om t.
ex. en kandidats personnummer bör valprövningsnämnden ges slöd i vallagen all
besluta om atl rättelse skall ske, fastän fel av myndighet inle kan åberopas.

i)
2 kap. 2 § kommunallagen och 2 kap. 2 § lag omförsamlingar och kyrkliga samfälligheter

I
gällande vallagsliflning saknas bestämmelse om den tidpunkt före vilken
kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige/kyrkostämma skall lill länsstyrelsen
anmälda beslut om ändring av antalet suppleanter. RSV anser alt lagtexten bör
kompletteras med fidpunkt och alt den bör vara densamma som för ändring av
antalet fullmäktige.

j)
2 kap. 32 § lag omförsamlingar och kyrkliga samfälligheter

Vid
val av kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet där valbarheten är inskränkt lill
valkrets (= församling) kan fullmäktige bestämma olika andel suppleanter för
församlingarna.

Enligl
43 § lagen om kyrkofullmäktigval skall bestämmelserna i 14 kap. 19 § vallagen
tillämpas vid utseende av suppleanter. Vallagen förutsätter atl andelen
suppleanter avser hela kommunen och följaktligen måsle delsamma gälla även för
kyrkliga samfälligheter.

RSV
föreslår all 32 § får följande lydelse:

32
§ För ledamöterna i samfällighets kyrkofullmäktige skall ulses suppleanter. Fulllmäklige
bestämmer del antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av
bestämmelserna i 43 § lagen (1972:794) om kyrkofullmäktigval om utseende av
suppleanter. Anlalet skall ulgöra en viss andel, dock högst hälften, av det anlal
platser som varje parti får i samfälligheten. Om del därvid uppkommer ell
brutet tal, avrundas delta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om fullmäktiges beslut.

När
kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligl första

stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om

inle beslulanderätlen i samfälligheten med stöd av förordnande enligl

1 kap. 19 § skall utövas av indelningsddegerade. Lag (1984:976). 57

6
Statistik

Prop.
1987/88:21

1976

1979

1982

1985

Röstberättigade
till

riksdagsval

5947077

6040461

6130993

6249445

Röstberättigade
utlänningar

217942

226775

242 109

243 347

Förstagångsväljare

488 194

302224

328765

356209

Röstberättigade

utlandssvenskar

7096

15319

16889

17301

Avgivna
röster riksdagsvalet

5457043

5480126

5606603

5 615
242

Ogiltiga
röster

19295

31488

52001

48220

därav utan partibeteckning

17769

30887

48622

-

Förtidsröster
avgivna på

postkontor

1096584

■
1427275

1874948

1989766

vårdinrättningar

54 503

51392

50630

49064

postkontor
valdagen

46819

38956

42479

39075

Summa
poströster

1197906

1517623

1968057

2077905

utlandsmyndigheter

och fartyg

17591

21418

23 428

21412

Brevröster

-

-

2157

2235

Summa
förtidsröster

1215497

1539041

1993642

2101552

Förtidsröster
vid val-

nämndens s. k. onsdags-

räkning

-

—

68315

61617

Dubbelröster

-

-

2666

2836

Röstberättigade
till

kyrkofullmäktigval

5549665

5 584715

5630819

5 942472

Avgivna
röster

823084

804545

854138

*)

(14,8%)

(14,4%)

(15,2%)

Poströster

115043

140164

187382

180802

*) Uppgift från Statistiska centralbyrån saknas.

58

Bilaga
5 Prop. 1987/88:21

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över RSV:s
promemoria "Erfarenheter m. m. från 1985 års allmänna val"

Remissyttranden
har avgetts av kammartätten i Jönköping, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus
och Jämtlands län, valprövningsnämnden. Svenska kyrkans centralstyrelse,
domkapitlet i Strängnäs, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet och
Stockholms valnämnd.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län har bifogat ell yttrande av Malmö valnämnd.

59

Innehållsförteckning Prop. 1987/88:21

Sid.

Sid.

Propositionen...................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Propositionens lagförslag ...................................... .... 2

Utdragurprotokoll vid
regeringssammanträde den 17 september 1987 23

1
Inledning ......................................................... .. 23

2
Tillhandahållande av valsedlar m.
m....................... .. 24

3
Brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland .......... .. 27

4
Omval i vissa särskilda fall..........................
..... .. 28

5
Vissa andra frågor ............................................ .. 30

5.1
Användningen av valkuvert .......................... .. 30

5.2
Redaktionella ändringar i vallagsliftningen
....... 31

5.3
Vilken myndighet skall bestämma
dag för parfidlt omval? .. 31

5.4
Identifiering av kandidater på
valsedlar ............ 31

5.5
Uppgift om valnämnd på väljarförteckningar
..... 32

5.6
Granskningen av valkuvert............................. .. 32

5.7
Rättelse av personförväxling ........................ .. 32

5.8
Anmälan av beslul om
suppleanter .................. .. 32

5.9
Anlalet suppleanter i kyrkliga samfälligheter
med inskränkt valbarhet 33

5.10
Informationen fill
utlandssvenskarna ............... .. 33

5.11
Handikappanpassade vallokaler
.................... .. 34

6
Upprättade lagförslag ....................................... 34

7
Hemslällan ..................................................... 34

8
Beslul.............................................................. 35

Bilaga
1 Utdrag ur folkstyrelsekommitténs sammanfattning av be

tänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor 36

Bilaga
2 Folkstyrelsekommitténs lagförslag ............ .. 37

Bilaga
3 Remissinstanser .................................... 39

Bilaga
4 Riksskatteverkets promemoria "Erfarenheter m. m. från

1985
års allmänna val" ............................. 40

Bilaga
5 Remissinstanser ................................... 59

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 60