Prop. 1987/88:22

Regeringens proposition 1987/88:22

om vissa grundlagsfrågor m. m.

Prop. 1987/88: 22

Regeringen
föreslår riksdagen alt anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollel den 8 oklober 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag på grundval av folkstyrelsekommilléns
belänkande (SOU 1987: 6) Folksiyrelsens villkor. Propositionen behandlar ett
fierlal frågor som rör främsl de allmänna valen och riksdagens arbete.

Tiden
för genomförande av extra val föreslås förkortad från nuvarande 50 dagar till
35 dagar mellan beslutet om extra val och valdagen. Partier som önskar della i
ell allmänl val skall anmäla sill dellagande viss tid före valet. Partier som inte
har anmält sig får inle della i mandatfördelningen. Den nuvarande ordningen med
registrering av partibeteckningar avskaffas, men skyddet för partibeteckningar
upprätthålls i samma omfattning som hiuills.

Möjlighet
öppnas till offentliga utskottssammanträden i riksdagen för inhämtande av
upplysningar. Ljud- eller bildupplagningar skall få göras efter överenskommelse
med utskottet. Den minsla lid som enhgt huvudregeln skall förfiyla mellan den
tidpunkt då etl förslag lill grundlagsändring första gången anmäls i riksdagens
kammare och valet förkortas från tio lill nio månader.

Däremot
föreslås — på grund av bristande politisk enighet - inle några förändringar av
mandatperiodens längd. Den gemensamma valdagen behålls. Inle heller skall
tidpunkten för kyrkofullmäktigval ändras. Vikten framhålls av atl parfierna i
sitt uppträdande inför valen slår vakt om de grundläggande fömlsällningarna för
vårt valsystem med riksproportionali-lel och s. k. småpartispärt.

Folkstyrelsekommittén
lade också fram etl anlal andra förslag i fråga om riksdagens arbetsformer, bl.
a. att finansutskottet och skatteutskottet skall

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 22

slås samman lill ell
utskott. Flertalet av dessa förslag lar regeringen inle Prop. 1987/88: 22
ställning lill ulan de överlämnas endast lill riksdagen för övervägande där.
Avsiklen är all offentliga ulskoUssammanträden skall kunna hållas efter den 1
januari 1988. Övriga förslag föreslås träda i kraft den I januari 1989.

1 Förslag till

Lag om
ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs atl 3 kap. 7 §, 4 kap. 3 § saml 8
kap. 6 öch 15 regeringsformen' skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:22

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Mandalen
fördelas mellan de partier som inom den tid och på det sätt som angives i
lag anmält sitt deltagande i valet.

Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses varje
sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.

Endast parti som har fåll minsl fyra procent av rösterna i
hela rikel är berättigat atl deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har
fåll färre röster dellager dock i fördelningen av de fasla valkrelsmandalen i
valkrets, där partiet har fåll minst tolv procent av rösterna.

4 kap.

3§
Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare
angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under
riksdagens prövning, om ej annal är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen
väljer inom sig utskott, däribland ell konstitulionsutskoll, ell
finansutskott och etl skatteutskott, enligl bestämmelser i riksdagsordningen.
Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet
av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen
väljer inom sig utskott, däribland etl konslitulionsul-skotl och etl
finansutskott, enligl bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av
regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej
annal är bestämt i denna regeringsform.

Under
tid då riksmöte ej pågår kan finans- och skatteutskotten, efter bemyndigande i
lag om annan skall än skalt på inkomst, förmögenhet, arv eller gåva, på
förslag av regeringen bestämma om skattesatsen eller besluta all skalt som
avses i lagen skall börja eller upphöra atl ulgå. Bemyndigande kan innefatta
rätt atl göra skillnad mellan olika slag av verksamhel och olika delar av
rikel. Finans- och skatteutskotten utövar sin beslu-

Under tid
då riksmöte ej pågår kan finansutskottet, efter bemyndigande i lag om annan
skall än skalt på inkomst, förmögenhet, arv eller gåva, på förslag av
regeringen bestämma om skallesatsen eller besluta alt skall som avses i lagen
skall börja eller upphöra alt utgå. Bemyndigande kan innefatta räll att göra
skillnad mellan olika slag av verksamhel och olika delar av rikel. Beslut
fallas på riksdagens vägnar genom lag.

Regeringsformen omtryckt 1985:866.

Nuvarande lydelse landerält vid gemensamt sammanträde.
Beslul fallas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med stöd
av första stycket skall av regeringen underställas riksdagen inom en månad
från början av närmast följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad
härefter.

Föreslagen lydelse

Handläggs
ärende om skall som avses med förslag enligt första stycket av annat utskott än
finansutskottet, skall bemyndigandet avse både finansutskottet och delta
utskott. Utskotten utövar i så fall sin beslutanderätt vid gemensamt
sammanträde.

Lag som har beslutats med stöd av denna paragraf skall av
regeringen underställas riksdagen inom en månad från början av närmast
följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad härefter.

Prop.
1987/88:22

Grundlag
stiftas genom två likalydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas,
förrän del efter del första beslutet har hållits val lill riksdagen i hela
rikel och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minsl nio månader
förflyta mellan den fidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens
kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom beslul, som
fallas senast vid ärendets beredning och varom minst fem sjättedelar av
ledamöterna förenar sig, medgiver undanlag härifrån.

Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Del andra
beslutet får ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val
lill riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare
skall minst tio månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet första gången
anmäldes i riksdagens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskotlel
genom beslut, som fattas senast vid ärendets beredning och varom minsl fem
sjättedelar av ledamöterna förenar sig. medgiver undanlag härifrån .

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ell förslag om
stiftande av grundlag, som är oförenligt med annal vilande grundlagsförslag,
utan atl samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas,
om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och
minsl en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant
yrkande skall framställas inom femton dagar från del all riksdagen antog
grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val lill
riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt
vid valet förklara huruvida de godtar del vilande grundlagsförslaget eller ej.
Förslaget är förkastat, om de flesta av dem sorn dellager i omröstningen röstar
mot förslaget och de till antalet är fler än hälflen av dem som har avgivit
godkända röster vid riksdagsvalet. I annal fall upptager riksdagen förslaget
till slutlig prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2 Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen' dels
all lilläggsbestämmdserna 3.11.2 och 3.13.1 skall upphöra all gälla, dels att 3
kap. 11 och 13 §§,4 kap. 1,5, 8 och 10-12 §§ samt tilläggsbestämmelserna
4.2.1, 4.8.1, 4.11.3, 7.2.3 och 8.12.2 skall ha följande lydelse,

dels alt i riksdagsordningen skall införas två nya
paragrafer, 4 kap. 3 a och 3 b §§, saml tre nya lilläggsbeslämmdser, 1.7.4,
4.8.2 och 4.12.1, av följande lydelse.

Prop. 1987/88: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1.7.4

Ärenden i talmanskonferensen bereds av en delegation
bestående av talmannen och de av partigrupperna utsedda ledaniölerna i talmanskonferensen.

3 kap. 11§ Ulöver vad som följer av 10 § får motion med
anledning av proposition avlämnas inom femton dagar från den dag då
propositionen anmäldes i kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan
riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen
besluta om kortare motionstid. Riksdagen kan besluta all med högst tio dagar
förlänga tiden för avlämnande av motion med anledning av proposition i vilken
redovisas plan som avses i 2 § tredje slyckel.

Motion
får väckas även med anledning av skrivelse från regeringen. Därvid
tillämpas bestämmelserna i första slyckel, om inte annat följer av 19 §.

Motion får / de fall som riksdagen föreskriver väckas med
anledning av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.
Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av motionslid enligt denna paragraf kan
bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbelel en vecka eller
längre fid under riksmöte.

13 §

Bestämmelserna
i II
och 12 §§ äger
motsvarande tillämpning på motion med anledning av förslag av sådant riksdagens
organ som avses i 8 §. Riksdagen kan föreskriva att motion får väckas också med
anledning av redogörelse till riksdagen från sådant organ.

Bestämmelserna
i 11 och 12 §§ tillämpas också på motion med anledning av förslag eller
redogörelse av sådant riksdagens organ som avses i 8 §.

Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse kap.

1§

Proposition,
motion saml förslag och redogörelse från riksdagsorgan som sägs i 3 kap. 8 §
skall för beredning hänvisas lill utskott. Delsamma skall gälla ansökan som
åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren samt skrivelse
från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.

Proposition, annan skrivelse än som avses i 2 kap. 10 §
andra stycket regeringsformen eller som innebär återkallelse av proposition,
motion saml förslag och redogörelse från riksdagsorgan som avses i 3 kap. 8 §
skall för beredning hänvisas till utskott. Delsamma skall gälla ansökan som
åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren.

Innan ärende hänvisas lill utskott skall det bordläggas
vid sammanträde med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

4.2.1 Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen
för första sammanträdel med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta
följande sexton utskott:

1. ell konstitutionsutskott (KU),

2. ell finansulskoU (FiU),

3. ell skalleulskotl (SkU),

4. ell juslilieutskott (JuU),

5. elt lagutskoU (LU),

6. ell utrikesutskott (UU),

7. ell försvarsutskott (FöU),

8. ett socialförsäkringsulskoll (SfU),

9. ett socialutskott (SoU),

10. ell kulturutskott (KrU),

11. eU utbildningsutskott (UbU),

12. eU IrafikulskoU (TU),

13. eU jordbruksulskoU (JoU),

14. etl näringsulskoll (NU),

15. elt arbetsmarknadsutskoU (AU) och

16. etl bostadsutskott (BoU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagils upp ovan.

3a§

Vid tillsättning av utskott som avses i 2 § första stycket
skall det. sammanlagda antalet utskottsplatser fördelas mellan de partigrupper
som motsvarar partier med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid
senaste val till riksdagen. Platserna fördelas mellan partierna genom atl de
en efter en tilldelas det parti som för varje gång visar del

Prop.
1987/88: 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

slörsla jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med
partiets mandal-antal i riksdagen, så länge ingen plats har tilldelats partiet,
och erhålls därefter genom alt partiels mandatantal delas med del tal som
motsvarar antalet platser som redan har tilldelats partiet, ökat med elt. Vid
lika jämförelsetal skiljs genom lottning.

På valberedningens förslag beslutar riksdagen hur
platserna skall fördelas mellan utskotten. Därvid får Ingel parti i något
utskott ges en sådan representation att den med mer än en plats avviker från
representationen i övriga utskott.

Inom en vecka från riksmötets öppnande anmäler
partigrupperna till talmannen vilka ledamöter som skall inneha partiets
platser. Görs ej sådan anmälan utser talmannen ledamöterna. Talmannen meddelar
därefter kammaren vilka som blivit utsedda till ledamöter i utskotten.

3b§

Bestämmelserna i 7 kap. 7— 14 §§ med tilläggsbestämmelser
tillämpas också på utskotten.

5§ Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 8
kap. 6 § samt 9 kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda ärenden om allmänna
riktlinjer för den ekonomiska polifiken och för budgelregleringen samt ärenden
som rör riksbankens verksamhet.

Skalleulskottel skall, utöver sin Skalteutskollel skall
bereda

uppgift enligt 8 kap. 6 § regering.':- ärenden om statliga och kommuna-

formen, bereda ärenden om statliga la skaller och har till följd härav

och kommunala skaller. dessutom den uppgift som angives i

8 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Utskott skall avgiva belänkande i ärende som har hänvisats
till ulskollel och som ej har återkallats. Utskott kan dock överfiytla ärende
fill annal utskott, om detta samtycker därfill, eller överenskomma med etl
eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i
sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjulils från
en valperiod för riksdagen lill nästa skall avgivas av utskott som har
tillsatts av den nyvalda riksdagen.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutils från
ett riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avgivas före den I november.
Riksdagen kan dock besluta alt betänkande i sådant ärende får avgivas även
efter denna tidpunkt.

Utskott skall lill anmälan lill kammaren av vilande beslul
som sägs i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet.

Har
lagförslag vilat enligl 2 kap. 12 § tredje slyckel regeringsformen, skall
utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.

Prop. 1987/88:22

Beslut av
finans- och skatteutskotten i fråga som avses i 8 kap. 6 § regeringsformen och
av finansutskottet i fråga om godkännande enligt 9 kap. 11 § regeringsformen
meddelas regeringen genom skrivelse.

Beslut av
utskott i fråga som avses i 8 kap. 6 § regeringsformen medddas regeringen
genom skrivelse. Detsamma gäller finansutskottets godkännande enligl 9 kap.
11 § regeringsformen.

4.8.2

Beslul om alt belänkande får avgivas efter utgången av
oktober i ärende, vars behandling har uppskjutils från ett riksmöte tdl nästa
inom samma valperiod, fattas på framställning av det utskott till vars
handläggning ärendet hör. Utskottet skall inhämta yttrande från talmanskonferensen.

10 §

Statlig
myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yltrande, då utskott begär del.
Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riksdagen
kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande.

Begär minsl en tredjedel av ledamöterna i elt utskott vid
behandlingen av ell ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas
från myndighet som avses i första slyckel, skall utskottet föranstalta om
detta, såvida del icke finner alt därmed förenat dröjsmål med ärendets
behandling skulle leda lill avsevärt men.

Statlig
myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yltrande, då utskott begär del,
om ej annat följer av 12 § andra slyckel. Sådan skyldighet åligger dock ej
regering- • en. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran
från utskott till regeringens avgörande.

Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid
behand lingen av elt ärende alt upplysningar eller yttrande skall inhämtas
från myndighet som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om
detta, såvida det icke finner att därmed förenat dröjsmål med ärendets
behandling skulle leda till avsevärt men. Utskottet skall i sitt belänkande i
ärendet redovisa skälen tdl att

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

en sådan begäran om upplysningar eller yttrande har
avslagus.

Konslilulionsulskottet får icke avgiva förklaring, all 2
kap. 12 § tredje stycket regeringsformen icke är tillämpligt i fråga om visst
lagförslag, ulan atl lagrådet har yttrat sig i saken.

Prop.
1987/88:22

Utskott
får sammanträda också under lid då riksmöte icke pågår, om dess uppgifter
kräver det.

Utskott
skall sammanträda också under tid då riksmöte icke pågår, om riksdagsarbetet
kräver del.

4.11.3
Innan ordförande har valls, föres ordet av den av de närvarande ledamöterna
som har varil ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller fiera har tillhört
riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid
gemensamt sammanträde med finans- och skalleulskollen enligt 8 kap. 6 §
regeringsformen föres ordet av den av ulskollsordfö-randena som har varil
ledamot av riksdagen längst fid. Om de har tillhört riksdagen lika länge, har
den äldste av dem företräde.

Vid
gemensamt sammanträde med finans- och skalleulskollen/ör behandling av ärende
som avses i 8 kap. 6 § regeringsformen föres ordet av den av
utskoUsordföran-dena som har varit ledamot av riksdagen längst lid. Om de har
tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Utskott
skall sammanträda inom slängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan
utskottet medgiva all även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i
utskottet är närvarande.

Utskott skall sammanträda inom slängda dörrar. Det kan
dock besluta att sammanträde för inhämtande av upplysningar helt eller delvis
skall vara offentligt. Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medgiva atl
även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i utskottet är närvarande vid
sammanträde inom stängda dörrar.

Vid offentligt utskottssammanträde är företrädare för
statlig myndighet ej skyldig att lämna uppgift för vilken sekretess gäller hos
myndigheten.

4.12.1

Ljud- eller bildupptagning vid offentligt utskottssammanträde
får äga rum efter överenskommelse med utskottet.

7 kap. 7.2.3 Valberedningen håller på kallelse av
talmannen sitt första sammanträde samma dag som den ulses. Därefter
sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.

Nuvarande
lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § saml lilläggsbestämmdserna
4.11.1 andra slyckel och 4.11.2-4 äger motsvarande tillämpning på valberedningen.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första stycket första och
tredje meningarna saml tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra stycket och
4.11.2—4 tillämpas också på valberedningen.

Prop. 1987/88: 22

Bestämmelserna
i 4 kap. 12 § saml tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2 och 4
äger motsvarande tillämpning på krigsdelegalionen under lid då delegationen
ej är i riksdagens ställe.

Bestämmelserna
i 4 kap. 12 § första stycket första och tredje meningarna samt
tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra stycket och 4.11.2 och 4 tillämpas också
på krigsdelegationen under lid då delegationen ej är i riksdagens ställe.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 12 § saml
filläggsbestämmd-serna4.12.1, 7.2.3 och 8.12.2 den 1 januari 1988, och i
övrigiden 1 januari 1989.

3 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972: 620)'

dels au 5 kap. 1-9 §§, 6 kap. 3, 5 och 9 §§, 7 kap. 2 §, 9
kap. 6 §, 10 kap. 1, 7 och 13 §§, 11 kap. 6 a §, 14 kap. 4, 5, 9 och 15 b §§
saml rubriken lill 5 kap. skall ha följande lydelse,

dels
att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av
kandidater

Föreslagen
lydelse

5 kap. Anmälan om dellagande i val och av kandidater

Parti
kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2—4 §§ få sin partibeteckning
registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla kandidater i valet enligt
8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns
bestämmelser i 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

' Lagen omtryckt 1985: 203.

Partier som skall delta i elt val skall anmäla sitt
dellagande till den centrala valmyndigheten. De kan också anmäla kandidater i
valet.

Av 14 kap. 4 § följer att valsedlar för sådana partier som
inte har anmält sitt deltagande är ogiltiga.

I 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 finns
bestämmelser om valsedlar för de partier som har an-tnält kandidater.

10

Nuvarande
lydelse

Ansökan om registrering av partibeteckning görs
skriftligen. / ansökningshandlingen skall anges för vilkel slag av val
registrering söks och, om ansökningen avser registrering för val av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller
kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar
enligt 3 § tredje stycket eller intyg av notarius publicus atl sådana
förklaringar har visats upp för honom.

För alt
partibeteckning skall ål-njuta skydd vid val skall ansökan om registrering av
beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid ordinarie val till
riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige
före utgången av februari valåret och vid annat val inom en vecka efter det alt
beslut om valdagen meddelades.

2 §

Föreslagen lydelse

En anmälan om ett partis deltagande i ett val skall göras
skriftligen. Av anmälningen skall framgå vilket slag av val den avser och, om
den avser val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, vilken
landstingskommun eller kommun det gäller.

En anmälan skall vid ordinarie val lill riksdagen och val
i hela landet av landstingsledamöter och kommunfullmäktige göras senast en
månad före det val den avser. Vid ett annat val skall anmälan göras inom två
veckor efter det att beslutet om valdagen meddelades.

För att
ell parti skall kunna anmäla kandidater enligt 6 § skall dock dess anmälan om
deltagande i valet ha kommil in till den centrala valmyndigheten före utgången
av februari månad valåret i fråga om elt ordinarie val till riksdagen och elt
val i hela landet av landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Vid ett annat
val skall en anmälan om deltagande ha kommil in till den centrala
valmyndigheten inom en vecka efter det alt beslutet om valdagen meddelades, om
partiet skall anmäla kandidater.

Prop. 1987/88: 22

Partibeteckning får registreras, om

1. partibeteckningen
består av el

ler innehåller ord,

2. partiet icke utgör underavdelning
av politisk sammanslutning,

3. ansökan biträds, vid registrering
för val till riksdagen av minst 1500 röstberättigade medlemmar i hela riket och
vid registrering för val av landstingsledamöter och för val av
kommunfullmäktige av minst

Av en
anmälan skall framgå under vilken beteckning partiet går lill val
(partibeteckning).

Nuvarande lydelse 100 respektive minst 50 röstberättigade
medlemmar i den landstingskommun eller kommun för vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda
lill förväxling med beteckning som redan är registrerad eller som, med
anledning av tidigare gjord ansökan, kan komma alt registreras med giltighet
för det valet ellerför annat val för vilket den nya registreringen enligl 4 §
första stycket kommer alt gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda
tdl förväxling med beteckning som för högst fem år sedan har avförts ur
registret efter namnbyte och vars registrering hade sådan gdlighel som avses i
punkt 4.

Ifråga om parti som är representerat i riksdagen gäller
inle första stycket 3.

De
medlemmar som enligl första stycket 3 biträder en ansökan skall lämna
egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge personnummer
och kyrkobokföringsort.

4 § första stycket

Registreras partibeteckning för val lill riksdagen, gäller
registreringen även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i
hela riket. Registreras partibeteckning för val av landstingsledamöter,
gäller registreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslut
saml val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstingskommunen.
Registreras partibeteckning för val av kommunfullmäktige, gäller registreringen
val i den kommun som anges i registreringsbeslulet.

7§

När partibeteckning registrerats eder avförts ur
registret, skall centrala valmyndigheten kungöra della i Post- och Inrikes
Tidningar.

Föreslagen
lydelse

4§

Anmäls ett parti för val lill riksdagen, gäller antnälan
även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela rikel, om sådana
val äger rum samtidigt med riksdagsvalet. Anmäls etl parti för val av
landstingsledamöter, gäller anmälan valet i den landstingskommun som anmälan
avser samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstingskommunen.
Anmäls ett parti för val av kommunfullmäkfige, gäller anmälan valet i den
kommun anmälan avser.

5§

När en anmälan otn deltagande i val har gjorts, skall den
centrala valmyndigheten kungöra della i Post- och Inrikes Tidningar.

Prop. 1987/88: 22

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:22

8§

För att
registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skah partiet som
kandidater anmäla

för val lill riksdagen i viss valkrets minst fyra och
högst femton personer och

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige
minst fyra och högst tjugo personer i lands tingskommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när
anmälan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i
Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare
tillställas varje registrerat parti.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala
valmyndigheten eller, i den mån regeringen eller myndighet som bestäms av
regeringen föreskriver del, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av
partiets ombud eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen
skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat all han givit partiet
lillslånd atl anmäla honom.

6§

Ett parti, som har anmält sdt deltagande i etl val inom
den tid som anges i 2 § tredje stycket, uppnår skydd för sin partibeteckning,
om partiet som kandidater anmäler

för val lill riksdagen i en viss valkrets minst fyra och
högst femton personer och

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige
minst fyra och högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen.

Den centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val en
dag efter utgången av den lid som anges i 2 § tredje stycket när anmälan av kandidater
senast skall göras. En kungörelse om beslutet skall föras in i Post- och
Inrikes Tidningar. Vidare skall varje parti som har anmält kandidater vid
närmast föregående val underrättas om beslutet.

En anmälan
av kandidater skall göras hos den centrala valmyndigheten. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att anmälan I
stället skall göras till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av
partiets ombud eller av en person som ombudet har utsett. Till anmälningshandlingen
skall fogas en skriftlig förklaring från varje kandidat att han gett partiet
tillstånd atl anmäla honom.

7§

Ett parti får inte anmäla kandidater till skydd för sin partibeteckning,
om denna kan antas komma att leda till förväxling med beteckningen för något
annat parti som redan har anmält sitt deltagande eller som har anmält sitt
dellagande i tidigare val och därför kan anlas komma att anmäla sitt dellagande
i det val anmälan avser eller i något annat val för vilket anmälan kommer att
gälla enligt 4 §. Detsamma gäller, om partiets beteck-

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse ning i annal fall kan antas leda lill förväxling med en beteckning under
vilken något annat parti har anmält sitt dehagande i någol av de två närmast
föregående motsvarande valen. Därvid bortses från extra val till riksdagen och
från sådana val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige som inte omfattar
hela landet.

Prop. 1987/88: 22

4 § andra stycket

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är
partibeteckningen redan registrerad eller är ansökan om dess registrering redan
gjord för annat val, får registrering beviljas utan hinder av 3 § första
stycket 4, om det parti för vilket registrering sålunda har skett eder sökts
har lämnat sitt medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för
val av landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller
ansökan om dess registrering tidigare är gjord för val av kommunfullmäktige
inom landstingskommunen. Behörig atl lämna medgivande är del ombud som
partiet har anmält enligt 5 J.

5§

För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall
finnas ombud. Ombud skall anmälas lill centrala valmyndigheten inom en månad
efter del att registreringen av beteckningen kungjorts enligl 7§.

Om etl parti anmäler sitt dellagande i elt val till
riksdagen och något annat parti redan har anmäU sitt dellagande i något annat
val under samma partibeteckning, får trots detta del först angivna partiet
anmäla kandidater till skydd för sin partibeteckning under förutsättning atl
det andra partiet har lämnat sill medgivande. Detsamma gäller om en anmälan
avser ett val av landstingsledamöter och något annat parti redan har anmält
sitt deltagande I etl val av kommunfullmäktige inom landstingskommunen under
samma partibeteckning. Behörig atl lämna medgivande är det ombud som partiet
har anmält enligl 8 § eder partiets styrelse.

8§

För varje parti som anmäler kandidater skall det finnas
etl ombud. Ombudet skall anmälas lill den centrala valmyndigheten senast i samband
med att partiet antnäler sitt valdeltagande.

Finner den
myndighet hos vilken anmälan görs anledning lill anmärkning mol anmälningshandlingen
eller handling som åtföljer denna, skall myndigheten genast underrätta den
som gjort anmälan. Därvid skall anges lid för ändring och komplettering av
anmälningshandlingen. Därefter skall centrala valmyndigheten så snart som
möjligl slutligt pröva ärendet.

Finner den
myndighet som tar emot en anmälan av kandidater anledning till anmärkning mot
anmälningshandlingen eller någon anrian handling som har lämnats in tillsammans
med denna, skall myndigheten genast underrätta den som har gjort anmälan.
Därvid skall myndigheten ange tid för ändring och komplettering av anmälningshandlingen.
När den tiden har gått ut skall den centrala valmyndighe-

14

Nuvarande lydelse

Har
del ej visals alt anmäld kandidat givil partiet tillstånd all anmäla honom,
skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt.

Föreslagen
lydelse len så snart som möjligt slutligt pröva ärendet.

Om
det inte har visals att en anmäld kandidat har gett partiet tillstånd all
anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt.

Prop. 1987/88: 22

6
kap. 3§ Om valsedel upptager mer än ell kandidatnamn, skall namnen upplagas i
en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mdlan dem.

Namnen gäller själva
valet saml, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare för
riksdagsledamöter och val av suppleanter för landstingsledamöter och
kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med
registrerad partibeteckning namn på kandidater, skall valsedeln, om partiet
enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för valet, som första namn upptaga namnet
på kandidat som tagits upp på listan över kandidater partiet anmält.

Om en valsedel för ett
parti upptar namn på kandidater och partiet enligl 5 kap. 6 § har anmält kandidater
för valet, skall valsedeln som första namn ha namnet på någon kandidat som har
tagits upp på listan över kandidater partiet anmält.

I fråga om ett parti, som
deltar i riksdagsval och som vid något av de två senasle riksdagsvalen har fåll
eller vid del förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela
landet, svarar staten för kostnaden för blanketter till valsedlar till elt
antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Della
gäller även etl parti som ulan atl ha uppnått den angivna röstandelen är eller
genom del föreslående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om elt parti, som
har anmält sill dellagande i riksdagsval och som vid någol av de två senasle
riksdagsvalen har fåll eller vid del föreslående valet får mer än en procent
av rösterna i hela landet, svarar slalen för kostnaden för blanketter lill
valsedlar lill elt antal som motsvarar fyra gånger anlalet röstberättigade i
valkretsen. Della gäller även ett parti som ulan all ha uppnått den angivna
röstandelen är eller genom det föreslående valet blir representerat i
riksdagen.

I fråga om parti, som
deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är eller
genom del föreslående valet blir representerat i den församling valet gäller,
svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar lill etl anlal
som motsvarar fyra gånger anlalet röstberättigade i valet.

I fråga om ett parti, som
har anmält sitt deltagande i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige
och som är eller genom det förestående valet blir representerat i den
församling valet gäller, svarar staten för kostnaden för blanketter lill
valsedlar lill ett anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i
valet.

■ Nuvarande lydelse
enligt prop. 1987/88:21.

15

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas
antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för
året.

7a§

Om någon har angetts som kandidat på en valsedelsblankett
som tillhandahålls med kandidatnamn vid etl val utan alt han har samtyckt till
det, kan han anmäla detta till länsstyrelsen. Till anmälningen, som skall göras
skriftligen, skall fogas ett exemplar av valsedeln. Länsstyrelsen skall föra
en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet.

Prop.
1987/88:22

1 lokal
där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

I lokaler där röstning äger rum skall väljarna för varje
val ha tillgång till

1.
valsedlar som försetts med parti- och valbeleckning för varje parti som vid
någol av de två senasle riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna
i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt

1. valsedlar som har försetts med

parti- och valbeteckning för de

partier som har anmält sitt delta

gande i valen och som vid något av

de två senasle riksdagsvalen har

fått mer än en procent av rösterna i

hela landet (partimarkerade val

sedlar) samt

2. blanketter lill valsedlar 2.
blanketter fill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör
medföra partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligl första
stycket.

Partimarkerade
valsedlar och valseddsblankeller enligl första stycket tillhandahålles genom
centrala valmyndighetens försorg.

7 kap. 2§
Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokala
skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av
länsstyrelsen.

Vid
ordinarie val lill riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 30
dagar före valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas lill de
röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

Vid
ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 30
dagar före valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas lill de
röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.

För val
som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

'
Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21.

16

Nuvarande
lydelse

Kommunen
skall fillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen eller
i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan
lägga ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall se fill atl väljarna där har
tillgång lill blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för
varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fåll mer än en
procent av rösterna i hela landet.

Föreslagen lydelse 9 kap. 6§''

Kommunen skall fillhandahålla lämpliga vallokaler. I
anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de
partier som efter anmälan deltar i valen kan lägga ul sina valsedlar.
Valförrätlaren skall se lill atl väljarna där har tillgång lill blanketter för
valsedlar och partimarkerade valsedlar för de partier som har anmält stil deltagande
i något av valen och som vid etl av de två senasle riksdagsvalen har fått mer
än en procent av rösterna i hela landet.

Prop.
1987/88:22

Vid
ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige får röstning ske på varje postkontor inom riket från och med
den iju-goQärde dagen före valdagen lill och med valdagen. Vid annat val får
röstning på postkontor ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen lill
och med valdagen.

Vid
ordinarie val lill riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige får röstning ske på varje postkontor inom rikel från och med
den ljugofjärde dagen före valdagen fill och med valdagen. Vid andra val får
röstning på postkontor ske från och med den tionde dagen före valdagen lill
och med valdagen.

Att röstning på postkontor kan begränsas i vissa fall
framgår av 2 §.

7 §

När
val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med
utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga
rum. Vid val som ej omfattar hela rikel får dock centrala valmyndigheten
bestämma atl röstning hos svensk utlandsmyndighet ej skall äga rum.

Röstning
hos utlandsmyndighet får bölja tidigast den tjugoQärde dagen före valdagen och
pågå så länge alt avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten
lill banda senast klockan 12 dagen före valdagen.

Vid
ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige får röstning hos en utlandsmyndighet börja tidigast den
ljugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstning hos en
utlandsmyndighet börja tidigast den ljugonde dagen före valdagen.

Röstningen hos en utlandsmyndighet får pågå så länge alt
avgivna valsedlar kan beräknas vara den

"
Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21. Nuvarande lydelse enligt prop.
1987/88: 21.

17

2 Riksdagen 1987/88- 1 saml. Nr 22

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

centrala valmyndigheten till hända senast klockan 12 dagen
före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning
äger rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röslmotlagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef
eller den han utser.

13 §

Vid ordinarie val lill riksdagen Vid
ordinarie val till riksdagen

och val i hela riket av landslingsle- och
val i hela landet av landslings-

damöter och kommunfullmäktige ledamöter
och kommunfullmäktige

får röstning på fartyg börja tidigast får
röstning på ett fartyg börja tidi

den femtiofemte dagen före val- gast den
femfiofemle dagen före

dagen. Vid a««fl/val får röstning på valdagen.
Vid andra val får röst-

fartyg börja tidigast den fyriiofemte ning
på ett fartyg börja tidigast den

dagen före valdagen. trettionde dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar
kan beräknas vara centrala valmyndigheten fill hända senast klockan 12 dagen
före valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger
rum saml underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för
röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den
han utser.

11 kap. 6a§*' Vid ordinarie val till riksdagen och val i
hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige får
valsedelsförsändelse vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen.
Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar före
valdagen.

Vid annat val får valseddsför- Vid andra val får en valsedelsför

sändelse som lämnas i vallokalen sänddse som
lämnas i vallokalen

eller på postkontor vara anordnad eller
på ett postkontor vara anord-

lidigast 17 dagar före valdagen. nad
tidigast/O dagar före valdagen.

Försändelse som lämnas hos ut- En
försändelse som lämnas hos en

landsmyndighet får vara anordnad utlandsmyndighet
får vara anord-

lidigasl 24 dagar före valdagen och nad
tidigast 20 dagar före valdagen

försändelse som lämnas på fartyg och en
försändelse som lämnas på

tidigast 45 dagar före valdagen. e/f fartyg
tidigast iO dagar före val

dagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

14 kap.

4§

Valsedel är ogiltig, om den En valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller 1. saknar partibeteckning eller

upptager mer än en partibeteck- inte klart ulvisar vilket parti den av-

tung, eller ser,

'' Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88: 21. IS

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1987/88: 22

2. upptar beteckningen för ett

parti som inte har gjort föreskriven

anmälan om sitt deltagande i valet,

eller

2.
är försedd med kännetecken 3. är försedd med kännetecken

som
uppenbarligen blivit anbragt på som uppenbarligen blivit anbragl på

valsedeln
med avsikt. valsedeln med avsikt.

Finns
i ell valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller
valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall
dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna
olikheter i fråga om kandidalnamn, skall namnen på sedlarna anses obefintliga.

5§
Ulöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel anses
obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar eller del ej framgår klart vem som avses,

2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgär klart eller

3. om valsedeln gäller registrerat 3. om valsedeln gäller ett parti, parti, för vilket
anmälts kandidater för vilkel har anmälts kandidater enligt 5 kap. 8
§, och valsedeln ej enligt 5 kap. 6 §, och valsedeln inle som första namn
upptager namnet som första namn har namnet på nå-på någon av de
anmälda kandida- gon av de anmälda kandidaterna, lerna.

Vid
bedömning enligl första slyckel 3 av vilkel namn som är det första skall namn
ej anses obefintligt därför alt kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara
valbar.

9§

Centrala
valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av protokollen från
länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§ regeringsformen.

Vid
fördelningen av de fasta valkrelsmandalen enligl 3 kap. 8 § första stycket
regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annal det parti som för varje gång
uppvisar det slörsla jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge
partiet ännu ej tilldelats något mandal, genom att partiets röstetal i
valkretsen delasmed 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom atl partiels
röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandal som redan
tilldelals partiet i valkretsen.

Vid
bestämmandel av det sammanlagda anlal mandal i riksdagen som parti skall ha
enligt 3 kap. 8 § andra slyckel regeringsformen för alt bli proportionellt
representerat tillämpas fördelningsregeln i andra slyckel på hela rikel som en
valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för all
della anlal skall uppnås.

Av
de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som ett

parfi erhållit tillföres det första den parti har erhållit tdlförs del första

valkrets där parfiel efter fördelning- den valkrets där partiet efter fördel

en av de fasla valkrelsmandalen ningen av de fasta valkretsmanda-

uppvisar större jämförelsetal än i len uppvisar större jämförelsetal än

övriga valkretsar. Återstående ut- i övriga valkretsar. Återstående ut

jämningsmandat tUlföres ett efter jämningsmandat tillförs ell efter an-

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

annal den valkrets där partiet för nal den valkrets där
partiet för var-

varje gång uppvisar störst jämförel- je gång uppvisar störst jämförelse

setal vid fortsall tillämpning av för- tal vid forlsall tillämpning av för

delningsregeln i andra stycket på delningsregeln i andra stycket på

partiets röstetal i valkretsarna. partiels röstetal i valkretsarna. / en

valkrets där partiet inte har erhållit något fast
valkrelsmandal är dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första
utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandal än
antalet på partiets valsedlar upptagna namn, fiyltas överskjutande mandat, med
motsvarande tillämpning av Qärde slyckel, till annan valkrets där partiet
dellager i fördelningen av fasta valkrelsmandal. Kan mandat ej besällas genom
tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för
vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

15 b §

De fasta valkrelsmandalen i landstinget fördelas för varje
valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen. Härvid tilldelas mandalen, ell efter annat, det parti som för
varje gång uppvisar del största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så
länge partiet ännu ej tilldelats någol mandat, genom atl partiels röstetal i
valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom atl partiels
röstetal delas med det tal som är 1 högre än del dubbla antalet av de mandat
som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, alt
fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas
röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmandet av del sammanlagda anlal
mandal i landstinget som parti skall ha för atl bli proportionellt
representerat tillämpas fördelningsregeln i första slyckel på hela
landstingskommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många
utjämningsmandat som behövs för all delta anlal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasla valkrelsmandalen
erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i
landstinget för partiet enligl andra stycket, bortses vid fördelningen av
utjämningsmandaten från partiet och de fasla valkrelsmandal det har erhållit.

Av de utjämningsmandat som Av de utjämningsmandat som etl

parti erhållit tillföres del första den parti har erhållit tillförs det första

valkrets där partiet efter fördelning- den valkrets där partiet efter fördel

en av de fasla valkrelsmandalen ningen av de fasla valkretsmanda-

uppvisar större jämförelsetal än i ten uppvisar större jämförelsetal än

övriga valkretsar. Återstående ul- i övriga valkretsar. Återstående ut

jämningsmandat tillföres etl efter jämningsmandat tillförs ett efter an-

annal den valkrets där partiet för nal den valkrets där partiet för var-

varje gång uppvisar störst jämförel- je gång uppvisar störst jämfördsc-

selal vid fortsatt fillämpning av för- tal vid forlsall tillämpning av för

delningsregeln i första slyckel på delningsregeln i första stycket på

partiets röstetal i valkretsarna. partiets röstetal i valkretsarna. / en

valkrets där parttet inte har erhållit

något fast valkretsmandat är dock

jämförelsetalet vid tilldelningen av 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

del första utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit fiera mandal än
antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandal, med
motsvarande tillämpning av Qärde stycket, lill annan valkrets. Kan mandal ej
besällas genom tillämpning av delta förfarande, skall det vara obesatt under
den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom
lottning.

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1989.

2. Vid fillämpningen av 5 kap. 7 § i
dess nya lydelse skall en registrering av en parfibeleckning som har gjorts vid
val som ägde mm innan denna lag trädde i kraft jämställas med en anmälan om
valdeltagande.

3. Vid fillämpningen av 6 kap. 5 § i
dess nya lydelse krävs inle all elt parti som deltog i ell val innan denna lag
trädde i kraft gjort anmälan om valdeltagandet.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval' dels atl 15, 28, 30 och 37 §§ skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 8 a och 13 a §§, samt
närmast före den nya 8 a § en rubrik av följande lyddse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan om deltagande i val 8a§

Partier som önskar delta i val som avses i denna lag skall
senast en månad före valet anmäla sitt deltagande tdl den centrala valmyndigheten
eller någon annan myndighet som regeringen bestämmer. Vid omval skall anmälan
dock göras inom två veckor efter del att beslutet om valdagen meddelades. En
anmälan skall göras skriftligen. Av anmälningen skall framgå vUkel eller vdka
val den avser och under vilken beteckning partiet går till val
(partibeteckning).

När en anmälan om deltagande i val har gjorts, skall den
myndighet som har tagit emot anmälningen kungöra detta på lämpligt sätt.

' Lagen omtryckt 1985:204. 21

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse 13 a §

Om någon har angetts sotn kandidat på en
valsedelsblankelt soni tUlhandahålls av någon vid ell val utan att han har
samtyckt till det, kan han anmäla detta till länsstyrelsen. Till anmälningen,
som skall göras skriftligen, skall fogas ett exemplar av valsedeln.
Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före
valet.

Prop.
1987/88:22

I fråga om
röstkort tillämpas 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3 §
vallagen (1972:620). Röstkorten skall sändas lill de röstberätfigade, vid val i
hela riket senast 30 dagar och vid annat val senast 20 dagar före valdagen.

I fråga om
röstkort tillämpas 7 kap. 1 § andra slyckel, 2 § första stycket och 3 §
vallagen (1972:620). Röstkorten skall vid val i hela landet sändas lill de
röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annal val skall röstkorlen
sändas till de röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.

Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan
lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse alt väljarna där har
tillgång till blanketter för valsedlar.

Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som efter anmälan deltar i
valen kan lägga ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall se tdl alt väljarna
där har tillgång lill blanketter för valsedlar.

Röstning
får ske på varje postkontor inom rikel, vid val i hela riket från och med
den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den sjuttonde dagen före
valdagen fill och med torsdagen före valdagen, om ej annal följer av andra
eller tredje stycket.

Röstning får ske på varje postkontor inom riket, vid val
i hela landet från och med den tjugofjärde dagen och vid annal val från och med
den tionde dagen före valdagen till och med torsdagen före valdagen, om inte
annat följer av andra eller tredje stycket.

Röstning på postkontor äger mr under lid då postkontor är
öppet för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten
begränsa den tid då röstning får ske på postkontor. Röstning skall dock alltid
kunna äga rum under minst en timme varje dag då postkontoret är öppet för
allmänheten.

Finns del
särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma
alt röstmottagning skall anordnas endasl på vissa postkontor. Vid val som
omfattar hela rikel skall röstning dock alltid kunna äga rum på minsl elt
postkontor i varje kommun.

Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88:21.

22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

Inrättas
med anledning av valet postkontor vid sjukhus, ålderdomshem,
kriminalvårdsanstall eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger
röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden
och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock fidigast sjunde
dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden och med
vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall
genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal
personer atl biträda röslmotlagare på postkontoret.

37'§

I fråga om anordnande av valse- I fråga om anordnande av valse-

ddsförsändelse tillämpas 11 kap. delsförsändelser' tillämpas 11 kap.

1 § andra stycket, 3 § andra styc- 1 § andra stycket, 3 § andra styc

ket, 5 § andra stycket saml 6 a § kel, 5 § andra stycket saml 6 a §

tredje slyckel vallagen (1972:620). tredje stycket vallagen (1972:620).

Valseddsförsänddse får vara an- En valsedelsförsändelse får vara

ordnad, vid val i hela rikel tidigast anordnad, vid val i hela landet tidi-

24 dagar och vid annal val tidigast gast 24 dagar och vid annal val lidi-

17 dagar före valdagen. I fråga om gast 10 dagar före valdagen. I fråga

avlämnande av valsedelsförsändel- om avlämnande av valsedelsförsän-

se till lantbrevbärare fillämpas vi- delser fill lantbrevbärare tillämpas

dåre 11 kap. 5 § tredje slyckel val- vidare 11 kap. 5 § tredje slyckel

lagen. vallagen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:000) om brevröstning i

Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom
föreskrivs all 2 § lagen (1987:000) om brevröstning i Förbundsrepubliken
Tyskland' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

Brevröstning
skall gå till på följande sätt.

Väljaren
lägger för varje val själv in sin valsedel t ell innerkuvert. I närvaro av tvä
vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för
brevröslningsförsänddse och tillsluler delta. Därefter skriver väljaren på
ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete all han gjort på detta sätl och
atl försändelsen har ställts i ordning i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare
anger han på ytterkuvertet dels den dag då brevröslningsförsänddsen har gjorts
i ordning, dels sill personnummer. Vittnena intygar skriftligen atl väljaren
egenhändigt undertecknat försäkran samt alt de inle känner lill något
förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet.
Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyWt 18 kr.
Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

'
Lydelse enligt prop. 1987/88:21. 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sedan
brevröslningsförsänddsen har gorts i ordning enligl andra stycket lägger väljaren
in försändelsen tillsammans med sill röstkort i ell omslagskuvert och
tillsluler delta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran lill
valnämnden i den kommun där väljaren är upplagen i allmän röstlängd eller, om
väljaren är upptagen i särskild röstlängd, lill valnämnden i den kommun inom
vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligl 4 kap. 20 §
vallagen (1972:620) skall finnas tillgänglig.

Prop.
1987/88:22

Brevröstningsförsändelsen
får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast
dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är
poslstämplad. Brevröstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god
lid att den kan beräknas vara valnämnden lill hända senast andra dagen efter
valdagen.

Vid val till riksdagen,
vid val i hela landet av landstingsledamöter och kommunfullmäktige och vid en
folkomröstning får brevröstningsförsändelsen vara iordninggjord lidigasl 24
dagar före valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Vid extra val
till riksdagen och vid folkomröstning samtidigt med sådana val får
brevröstningsförsändelsen vara iordninggjord tidigast 20 dagar före valdagen.
Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poslstämplad. Brevröslningsförsänddsen
bör lämnas för postbefordran i så god lid atl den kan beräknas vara valnämnden
lill hända senast andra dagen efter valdagen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

6 Förslag till

Lag om
ändring i folkomröstningslagen (1979: 369)

Härigenom
föreskrivs att 6 § folkomröstningslagen (1979: 369) skall ha följande lydelse.

6§'

När folkomröstning skall
förrättas, skall, i den mån centrala valmyndigheten inle förordnar annal, för
var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid omröstningen
upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall
dessutom innehålla uppgifter om omröstningen lill ledning för den
röstberättigade. För folkomröstning och val till riksdagen som äger rum
samtidigt upprät-

När en folkomröstning
skall förrättas, skall, i den mån den centrala valmyndigheten inle bestämmer
annal, för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberälfigad vid
omröstningen upprättas ett röstkort med uppgifter om den röstberättigade.
Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen till ledning
för den röstberättigade. För folkomröstning och val lill riksdagen som äger
rum

Senaste lydelse 1982: 148.

24

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1987/88: 22

las gemensamt röstkort. I fråga om samtidigt upprättas gemensamt

röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § röstkort. I fråga om röstkort tilläm-

andra slyckel, 2 § första och tredje pas i övrigt 7 kap. 1 § andra styc-

styckena samt 3 § vallagen kel, 2 § första och tredje styckena

(1972:620). Röstkorlen skall sändas saml 3 § vallagen (1972:620). Röst-

till de röstberättigade senast 30 da- korten skall sändas lill de röslberät-

gar eller, om omröstningen äger ligade senast 30 dagar eller, om om-

rum i samband med extra val lill röstningen äger rum i samband med

riksdagen eller om den inte omfat- extra val lill riksdag eller om den

lar hela riket, senast 20 dagar före inte omfattar hela rikel, senast 16

valdagen. dagar före valdagen.

Centrala
valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid
och säll för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för
folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkomröstning i gmndlagsfråga
på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om lydelsen av del förslag
som omröstningen avser.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till

politiska
partier

Härigenom
föreskrivs aU 1 § lagen (1972:625) om slalligl slöd till politiska partier'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
§

Till politiskt parti som deltagit i Till
elt politiskt parti som efter

val
till riksdagen utgår statligt stöd föreskriven anmälan har deltagit i

enligl
denna lag. Stödformerna är ett val lill riksdagen ulgår slalligl

partistöd
och kanslistöd. stöd enligt denna lag. Stödformema

är
partistöd och kanslistöd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Vid tillämpningen av I § i dess nya lyddse krävs inle all ett parti
som deltog i ell val innan denna lag trädde i kraft har gjort anmälan om
valdeltagandet.

Lagen
omtryckt 1987:876. 25

Justitiedepartementet Prop. 1987/88:22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober
1987 ..

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsrådet Wickbom

Proposition om vissa grundlagsfrågor m. m. 1 Inledning

Folkstyrelsekommittén tillkallades år 1984 för att föreslå
åtgärder för att förbättra folksiyrelsens villkor.

Kommittén bestod vid arbetets avslutande av fil. dr
Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamöterna Nils Berndtson och Anders
Björck, förbundsordföranden Lars Eric Ericsson, tredje vice talmannen Bertil
Fiskesjö, landshövdingen Björn Molin, riksdagsledamöterna Mona Sahlin och Olle
Svensson saml partisekreteraren Bo Toresson.

Kommillén överlämnade i början av år 1985 delbetänkandet
Försök med nya arbetsformer i riksdagen. Förslaget har lell till lagstiftning
(prop. 1984/85: 190, KU 36, rskr. 397, SFS 1985: 517).

Vidare har kommillén överiämnat ddbelänkandel (SOU
1986:28) Folk-styrelsen under krig och krigsfara. En proposition på grundval av
del förslaget har nyligen överlämnats till riksdagen (prop. 1987/88: 6).

På kommilléns initiativ har också givits ut
uppsatssamlingen Makten från folket, rapporten (Ds Ju 1986: 1) Valsystemet i 20
länder och undersökningarna (SOU 1986:27) Folkels främsta företrädare. Dessa
utgör en dd av underlaget för kommitténs huvudbetänkande (SOU 1987: 6) Folkstyrelsens
villkor, vilkel avgavs i-februari 1987.

Jag avser alt i avsnitt 2-8 la upp de frågor som kommittén
behandlar i huvudbetänkandet.

Av folkstyrelsekommitténs förslag i huvudbetänkandet har
två delar behandlats i en nyligen beslutad proposition (1987/88:21) om ändring
i vallagen m. m. Det gäller utläggning av valsedlar och brevröstning i Förbundsrepubliken
Tyskland. Dessa delar tar jag därför inte upp i detta sammanhang.

Kommitténs sammanfattning av innehållet i betänkandet bör
fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I .De av kommittén framlagda
lagförslagen bör fogas som bdaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstan

serna bör fogas som bilaga 3 till protokollet i delta ärende. En samman

slällning av remissyttrandena har upprättats inom justitiedepartementet

och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 87-560). 26

Kommillén
överlämnade samtidigt med huvudbelänkandet promemo- Prop. 1987/88: 22 rian
(Ds Ju 1987:2) Offentlighet och sekretess i utrikesnämnden. Efter
remissbehandling bereds detta ärende för närvarande i regeringskansliet.

Miljöpartiet
de gröna har i en framställning den 24 juni 1987 begärt att gränsen för all etl
parti skall få dd av del statliga stödet till politiska partier skall sänkas
från nuvarande 2,5 procent lill 1 procent av antalet röster vid riksdagsval
(dnr 87-1836). Jag tar upp framställningen i avsnitt 9.

2 Det författningspolitiska reformarbetet

2.1 Allmänna utgångspunkter för reformarbetet

Folkstyrelsekommitténs
arbete utgör den senasle - men förmodligen inle den sista — etappen av det
omfattande författningspolitiska reformarbete som har bedrivits sedan lång tid
tillbaka i Sverige.

En
viktig milstolpe i detta arbete utgörs av den partiella förfaltningsre-form som
beslutades av riksdagen åren 1968 och 1969. Två huvudinslag i denna reform var
införandet av enkammarriksdagen och ell nytt valsys-lem. Valen till
enkammarriksdagen skulle hållas vart tredje år samtidigt med de kommunala
valen. De 350 (numera 349) mandaten i den nya riksdagen skulle fördelas enligt
ell riksproporlionellt valsystem med en småparfispärr på fyra procent. Reformen
innebar vidare all pariamentaris-men skrevs in i grundlagen genom att riksdagen
fick möjlighet alt rikta misstroendeförklaring mol statsråden.

I
samband med övergången lill enkammarriksdagen skedde även vissa förändringar av
riksdagens arbetsformer. Bl. a. fick riksdagen en ny ul-skottsorganisation.

Åren
1973 och 1974 beslutade riksdagen en total förfallningsreform genom att den
antog en ny regeringsform (RF, omtryckt 1985:866). Den nya regeringsformen
medförde inga ändringar av belydelse i de frågor som hade reglerats genom de
tidigare reformerna. Bland nyheterna i RF kan nämnas regler om proceduren vid
regeringsbildning och bestämmelser om skydd för de gmndläggande fri- och
rättigheterna. Samlidigl antogs en ny riksdagsordning (RO, omtryckt 1985;
1068), som dock inle fick ställning som grundlag.

Efter
antagandet av den nya regeringsformen har utredningsarbetet på
förfatlningsområdel fortsalt på två huvudområden.

På
del ena av dessa, fri- och rältighelsområdet har riksdagen i två omgångar, åren
1976 och 1979, beslutat om ändringar i RF i syfte alt förstärka och bygga ul
grundlagsskyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. Del särskilda
skyddet för tryckfriheten har likaså varit föremål för reformarbete (se prop.
1986/87: 151). Del arbetet fortsätter.

Utmärkande för arbetet med
RF och de konstitutionella reformer som

därefter genomförts har varit att det har byggt på en bred anslutning i

grundläggande frågor. Del har i vårt land ansetts ligga etl särskilt värde i

politisk enighet kring konstitutionella och andra frågor av central betydelse

för demokratins och parlamentarismens funktionssätt. 27

En sådan bred enighet har
dock inte alltid kunnal uppnås. Delta är Prop. 1987/88:22 förklaringen lill
ätt del författningspoliliska utredningsarbetet inte har varil lika fruktbärande
på sitt andra huvudområde, nämligen de centrala frågorna i 1968-1969 års
partiella reform: den gemensamma valdagen, mandatperiodens längd, valsättet
och riksdagens arbetsformer.

I
samband med all den nya regeringsformen antogs tillkom en utredning om ändrad
valkretsindelning och ökat inslag av personval saml en av talmanskonferensen
tillkallad utredning för en allmän översyn av riksdagens arbetsformer.

De
förslag som lades fram av personvals- och valkretsulredningen i betänkandet
(SOU 1977:94) Personval och valkretsindelning saknade bred anslutning och har
inle lett till lagstiftning.

Riksdagens
arbelsformsulredning som var verksam åren 1974-1979 lämnade under dessa år
förslag i en rad mer avgränsade frågor som bl. a. berörde riksdagens arbetsplanering
saml års- och veckorylmen i riksdagsarbetet. Förslagen har i huvudsak anlagils
av riksdagen. Efter del att arbelsformsulredningen avslutade sill arbete har
arbetsförhållandena i riksdagen behandlats i en arbetsgrupp inom
konslilulionsulskotlet.

År
1980 lillsalle regeringen en kommitté som antog namnet grundlags-kommittén. De
frågor som kommittén skulle behandla var främst den gemensamma valdagen,
mandatperiodens längd, nyvalsinslilulel, regeringsbildningsproceduren och
regeringens beslutsformer.

I
del belänkande (SOU 1981: 15) Gmndlagsfrågor som kommittén lade fram föreslog
fem av de nio ledamöterna all skilda valdagar för riksdagsval och kommunala val
skulle införas samt atl mandatperioden skulle förlängas till fyra år. Någon
ändring i möjligheterna all anordna nyval eller av regeringsbildningsproceduren
föreslogs inle av dessa ledamöter. De ansåg vidare att frågan om regeringens
beslutsformer borde övervägas ytterligare.

Tre
av de andra ledamöterna reserverade sig gemensamt. De ansåg alt

kritiken mol den gemensamma valdagen var överdriven och missriktad. '

Enligl
deras mening krävdes det ytterligare utredning innan liden var mogen för elt
definitivt ställningstagande. I avvaktan härpå var dessa ledamöter dock beredda
all medverka fill en effektivisering av nyvalsinsfi-lulel. De önskade också
avskaffa omröstningarna om talmannens förslag till statsminister. Även den
återstående ledamoten reserverade sig. Han förordade all ordningen med gemensam
valdag och treårig mandatperiod skulle behållas.

Sedan
belänkandet remissbehandlats hölls på hösten 1981 överläggningar mellan
riksdagspartierna för atl diskutera den fortsatta behandlingen av frågorna. Vid
överläggningarna enades man om alt del arbete som gmnd-lagskommillén hade
inlett skulle fortsätta med sikte på en reform som riksdagen kunde la ställning
lill i samband med 1985 års val. Beredningen skulle ske i juslitiedepartementel
under ledning av justitieministern och tillsammans med företrädare för de fem
riksdagspartierna. De frågor som i första hand skulle las upp var desamma som
de som grundlagskommillén hade behandlat.

I
böljan av år 1984 stod det emellertid klart aU det inte fanns fömtsatt- 28

ningar
för all uppnå enighet i huvudfrågorna i fid för att ett förslag fill Prop.
1987/88: 22 grundlagsändringar skulle kunna läggas fram för riksdagsbehandling
i samband med 1985 års val. Arbetsgmppen var emellerfid enig om all de frågor
som hade behandlats av gruppen borde utredas ytterligare med sikte på all en
förfallningsreform skulle kunna beslutas i bred parlamentarisk enighet. Det
fortsatta arbetet borde enligt arbetsgruppen bedrivas i en parlamentarisk
kommitté.

Även
konslitufionsutskotlet framhöll i elt betänkande våren 1984 atl del var
angelägel atl utredningsarbetet på förfatlningsområdel fortsatte på del säll
som arbetsgruppen föreslagit. Konstitutionsutskotlel uttalade vissa önskemål om
vilka frågor som skulle las upp i det kommande utredningsarbetet. Riksdagen
ställde sig bakom utskottet (KU 1983/84:26, rskr. 246).

Del
är mol denna bakgrund som man skall se fillkallandel av folkstyrelsekommittén
och det arbete som nu har redovisats av kommillén.

Kommitténs
arbete har syftat fill atl förbättra medborgarnas möjligheter alt göra sill
infiytande gällande i politiken, all stärka riksdagens ställning som centralt
polifiskt forum och atl skapa ökade förutsättningar för handlingskraftiga
regeringar. Som gmnd för övervägandena har kommillén i enlighet med sina
direktiv gjort en bred analys av folkstyrelsens villkor i dagens och
morgondagens samhälle.

För
min del anser jag all kommitténs analys av folkstyrelsen och de förändrade
villkor som den har alt verka under är värdefull, och jag ansluter mig till de
bedömningar som görs där.

Som
kommillén pekar på har olika faktorer medförl ändrade villkor för folksiyrelsen.
En sådan faktor är förändringen av den kommunala självstyrelsen som inneburit
bl. a. all en omfattande förvaltningsapparat har vuxit fram och ersatt den
fidigare lekmannaförvallningen. En konsekvens av den kommunala utvecklingen är
all riksdagsledamöterna i allt mindre utsträckning har kvar förtroendeuppdrag
i landstings- och primärkommuner.

Jag
anser i likhet med kommillén alt det är viktigt all riksdagsledamöterna ges
tid och möjlighet att informera sig om den kommunala verksamhelen i valkretsarna
och att fungera som kontaktlänkar mdlan den lokala verksamheten och
rikspolitiken. Flera av de framlagda förslagen tar sikte på all förbättra
fömlsällningarna för della.

Man
kan vidare som kommittén konstatera att, även om en rad nya organ och kanaler
för information och påverkan fillkommit, de politiska partierna fortfarande
spelar en ledande roll. Partierna är etl fundamentalt element i vår demokrati.
Jag vill i likhet med kommittén betona det viktiga i atl partierna bevarar sin
folkrördsekaraklär och samlar många medborgare fill polifisk aktivitet inle
endasl vid valrörelserna utan även mellan dessa.

Olika
organisationer har också en viktig roll i della sammanhang. Som framhölls vid
förarbetena lill 1974 års RF fördjupar organisationerna demokratin genom all
verka som opinionsbildare vid sidan av partierna. Della gäller fortfarande.
Organisationerna ger möjligheter för ell slort antal människor all mellan valen
påverka samhällsutvecklingen och vidgar därmed den representativa demokratin.

Det
har under de senasle årtiondena förts en mera omfattande debatt än 29

tidigare
om organisationernas, särskilt intresseorganisafionernas, ställning Prop.
1987/88: 22 i samhället. Debatten har gällt deras maktställning i förhållande
lill de folkvalda organen, organisationernas och organisalionsförelrädarnas representativitet
för medlemsopinioner i skilda frågor, samt formerna för den
opinionsbildningsverksamhet organisationerna bedriver.

Maktutredningen
(Ju 1985:02) har fått i uppdrag atl studera bl. a. intresseorganisationernas
ställning i samhället. Innan resultatet av detta arbete föreligger är det svårt
alt dra bestämda slutsatser om vilka förändringar som kan ha inträffat eller
kan komma alt inträffa i den roll intresseorganisationerna spelar i den
offentliga beslutsprocessen och i opinionsbildningen.

Jag
är liksom kommittén övertygad om organisationernas värde och betydelse för den
fria opinionsbildningen. Kommittén har samtidigt pekat på den fara som kan
ligga i etl slorl inflytande för organisationerna över den offentliga
beslutsprocessen. Slalen bör dock iaktta slor varsamhet när del gäller
lagreglering av partiernas och organisationernas verksamhel.

Del
är glädjande all konstatera alt vi i Sverige har etl myckel högt valdeltagande.
Högt valdeltagande är ett mycket vikfigt inslag i etl fungerande
representativt demokratiskt system. Därutöver krävs det också all de politiska
budskapen presenteras för väljarna i sådana former all dessa har möjlighet och
förmåga all värdera dem. Del kan med fog hävdas all förutsättningarna för detta
aldrig har varit så goda som nu. Den allmänna utbildningsnivån är hög och
informationsutbudet rikt. De studier som ulförts visar också alt väljarnas
information om politiska sakfrågor och om kandidater i valen har ökat.
Speciellt gäller det för kunskaperna om de kommunala valen.

Möjligheterna
för människorna här i landet atl delta i den politiska beslutsprocessen har
ökat också på annat sätl. Jag tänker då på alt utländska medborgare sedan år
1976 har rösträtt i de kommunala valen, om de har varil bosalla i Sverige i mer
än tre år. Tyvärr kan del konstateras atl valdeltagandet inom gruppen sjunker.
Första gången dellog nästan 60% av de röstberättigade ulländska medborgarna
medan valdeltagandet sedan sjunkit så alt del i del senaste valet var 48%.

I
syfte atl förbättra möjligheterna till politisk påverkan förde utlänningar här
i landet som av olika skäl inte önskar bli svenska medborgare föreslog en
majoritet i 1983 års rösträtlskommitté i betänkandet (SOU 1984: 11 och 12)
Rösträtt och medborgarskap atl i en föista etapp medborgare i de nordiska
länderna skulle ges rösträtt i svenska riksdagsval under samma förutsättningar
som gäller i de kommunala valen. Fyra av kommitténs ledamöter reserverade sig
mol förslaget.

Remissutfallet
över förslaget var övervägande negativt, och det visade sig att det inte skulle
gå all uppnå tillräcklig enighet i riksdagen kring förslaget. Detta får därför
för närvarande anses sakna aktualitet.

I stället utreder
medborgarskapskommiltén (A 1985:01) bl.a. i vilken

mån man kan öka möjligheterna för medborgare i andra stater alt samtidigt

vara medborgare i Sverige. Om möjligheterna all tillåta dubbla medbor

garskap ökar, skulle fiera invånare här i landet kunna få fullständiga

politiska rättigheter. Starka skäl talar nämligen för att invånare från annat 30

land
skall kunna bli svenska medborgare utan alt ge upp sill ursprungliga Prop.
1987/88: 22 medborgarskap.

Del
är min förhoppning all del den vägen skall gå atl förbättra de i Sverige
bosatta ulländska medborgarnas möjligheter fill aktivt dellagande i
folksiyrelsen. Del är också viktigt all den politiska informationen når fram
lill dessa gmpper.

Vid
en analys av folksiyrelsens villkor är också massmediernas roll i den politiska
debatten av intresse. Som folkstyrelsekommittén konstaterar har det blivit
svårare för partierna och riksdagen all i konkurtens med etermedierna verka
som aktuella politiska fora.

Den
analys av folkstyrelsens villkor som folkstyrelsekommittén har gjort har inle
lell fill några meningsskillnader inom kommillén, och den har i allt väsentligt
vunnit anslutning bland de remissinstanser som har behandlat den. Jag ser det
som värdefullt atl kunna konstalera atl del alltså föreligger en gemensam grund
för den förfatlningspolifiska diskussionen.

Med
utgångspunkt i analysen har kommittén tagit upp ett stort antal frågor och lagl
fram en rad förslag i syfte all förbättra folkstyrelsens villkor. Huvuddelen av
övervägandena avser valfrågor i vid bemärkelse och frågor belräffande riksdagens
arbetsformer. Rent allmänt kan man om kommilléns arbete säga all detta har
tagit sikte på en vidareutveckling på den grundval som vår nya författning
vilar på och inte har avsett sådana förändringar som skulle innebära avsteg
från den författningspoliliska ulvecklingen hittills i vårt land. Så t.ex. har
kommittén inte ansett att möjligheterna atl anordna folkomröstningar skall
vidgas genom någon regel om beslutanderätt för en riksdagsminorilet eller genom
s. k. folkini-lialiv eller atl det bör införas någon författningsdomstol i vårt
land. Jag delar kommitténs uppfattning i dessa frågor. Ell ökat inslag av
folkomröstningar skulle försvaga det representativa styrelseskicket i vårt
land och motverka strävandena all stärka riksdagens ställning. Konstruktionen
med en förfallningsdomslol är främmande för vårt samhällsskick.

De
förslag som folkstyrelsekommittén har lagt fram är enligl min mening väl
underbyggda, och jag anser atl de skulle förbättra folksiyrelsens villkor på en
rad punkter. Sammantagna skulle de med all sannolikhet förslärka medborgarnas
möjligheter all göra sill inflytande gällande i politiken, stärka riksdagens
ställning som centralt politiskt forum och skapa bättre förutsättningar för
handlingskraftiga regeringar, allt i enlighet med syftet med utredningsarbetet.

En förutsättning för alt
sådana författningspoliliska reformer skall kunna

genomföras är dock som framgått ati de har en tillräckligt stor anslutning. I

kommitténs direktiv framhölls också del angelägna i alt de förslag som

skulle läggas fram hade en bred politisk förankring. Tyvärr måste man

konstatera att någon tillräcklig bred politisk enighet inte har kunnal uppnås

i en del av de frågor som kommittén har behandlat och där förslag har lagts

fram. Remissbehandlingen och kontakter som senare tagits med riksdags

partierna tyder inte på någon åsiktsförändring av betydelse. Fömtsättning

arna för en förfatlningspolilisk reform får därför anses brista i motsvarande

mån. Detta är att beklaga. Min förhoppning är dock alt ett gemensamt

ställningstagande i de huvudfrågor som kommittén har tagit upp eller i 31

varje fall en del av
dessa, ändå bör kunna åstadkommas på sikt.

2.2 Valfrågor Prop. 1987/88:22

De
kanske viktigaste av valfrågorna är de som avser mandatperiodens längd och den
gemensamma valdagen, närmare bestämt förutsättningarna för en förlängning av
mandatperioden för riksdagen, landstingen och kommunfullmäktige från tre lill
fyra år saml frågan om gemensamma eller skilda valdagar för riksdagsval,
landstingsval och kommunfullmäkligval.

Jag
nolerar med tillfredsställelse all de fyra största riksdagspartierna i och för
sig är ense om alt mandatperioden bör förlängas. I detta avseende är enigheten
också hos remissinslanserna nästan total. Det är endasl i frågan om valdagarna
skall vara gemensamma eller ej som det råder delade meningar. Kommilléns
majoritet förordar sålunda att den gemensamma valdagen skall bevaras. För atl
del politiska intresset inte skall minska i avsaknad av allmänna val under en
period av fyra år kopplas till förslaget vissa åtgärder och rekommendationer.
Tre ledamöter föreslår däremot aU val fill riksdagen skall hållas för sig och
val lill kommunfullmäktige och landsting för sig. Med fyraåriga mandatperioder
innebär detta alt allmänna val kommer att hållas vartannat år. En ledamot i
kommittén föreslår alt förhållandena skall förbli som de är, dvs. treåriga
mandatperioder och bevarad gemensam valdag.

Mol
denna bakgrund vill jag inte nu lägga fram något förslag i frågan, men som jag
redan har antytt är det min förhoppning alt det förr eller senare skall gå atl
få en tillräcklig enighet, så att mandatperioderna kan förlängas.

En
annan fråga där del inle har gått att uppnå politisk enighet av tillräcklig
grad är kommitténs förslag om ändrad tidpunkt för kyrkofullmäkligvalen. I
denna fråga är också remissutfallet alllför splittrat för att man enligl min
mening skall kunna lägga fram några förslag lill förändringar. Frågan om
sambandet mellan kyrkan och staten är inle heller slutligt löst. Jag anser inle
att några förslag skall läggas fram som skulle kunna försvåra möjligheterna
lill en lösning av detta spörsmål. Härtill kommer atl frågan har sådant samband
med spörsmålet om mandatperiodens längd och den gemensamma valdagen atl den
inte bör behandlas separat från della.

Av
övriga valfrågor som folkslyrelsekommillén har behandlat står frågan om
valsättet i centrum. Den gäller främsl del riksproportionella valsättet med
spärr mot småpartier.

Frågan
har aktualiserats bl.a. därför atl två partier under hösten 1984 slöt avlal med
varandra om samarbete i 1985 års val, elt avtal som enligl min uppfattning
stred mol den överenskommelse i förfatlningsfrågan som ett av dessa båda
partier träffade med tre av de andra riksdagsparfierna år

1967 och som var grundvalen för den partiella förfatlningsreformen åren

1968 och 1969. Överenskommelsen innebär bl. a. atl partier som får färre än
fyra procent av rösterna inle skall erhålla någon tilldelning av mandat. Genom
avtalet kan etl av de partier som ingått denna författningspoliliska
överenskommelse sägas ha ensidigt ändrat de politiska spelreglerna i en fråga
där bred enighet har utgjort grundvalen för utformningen av regleringen.

Efter
en genomgång av frågan kommer kommillén lill slutsatsen att man 32

bör
slå vakl om del nuvarande valsättet. Den föreslår därför inle några Prop.
1987/88:22 förändringar av de grundlagsregler som gäller valsystemet. Samlidigl
ställer den sig hell bakom de riktpunkter för konstruktionen av valsystemet
som antogs vid 1967 års fyrpartiuppgördse.

Jag
ansluter mig ocksä helt till den uppgörelse (SOU 1967:26 s. 149), som innebär
alt valsystemet bör vara så utformat

1. att man med det undanlag som anges i punkl 5 får en fördelning av
riksdagsmandalen mellan parfierna som är rättvisande med hänsyn lill
valresultatet i hela landet (riksproportionalitet),

2. all riksproporfionalileten inte kan rubbas genom konstlade partibildningar
eller andra valtakfiska manövrer,

3. atl riksproportionalileten inle kan rubbas genom ändringar i valkretsindelningen,

4. att systemet leder lill en tillfredsställande regional representation
som också är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionalitet,

5. atl det försvårar för mycket små partier att vinna representation i
riksdagen.

Däremot
ärjag i likhet med folkstyrelsekommittén inte för närvarande beredd att föreslå
någon yllerligare författningsreglering av vårt valsätt eller någon förändring
av grundlagsreglerna om detta. Att förbjuda vallek-nisk samverkan av den typ
som förekom i 1985 års väl skulle kräva att man i RF inför etl nytt
parlibegrepp, som ställer upp ell absolut hinder mot att olika former av
konstlade partibildningar kan uppträda i valen och rubba proportionalilelen
mellan övriga partier. Det är svårt atl se att detta skulle låta sig göra ulan
att andra demokratiska värden sätts åsido. Såvitt kan bedömas skulle sålunda en
sådan reglering bl.a. strida mot traditionen i vårt land att inte reglera
partiernas interna förhållanden.

Del
riksproportionella valsättet skall skapa styrkeförhållanden mellan partierna i
riksdagen som rättvist återspeglar opinionen i väljarkåren. Det har därigenom
elt stort demokratiskt egenvärde. Erfarenheterna från andra länder visar all
del för demokratins funktionsduglighet är väsentligt att valsättet inte leder
till en långtgående partisplittring i parlamentet. Regeln om all partier som
inte har stöd hos minst fyra procent av hela väljarkåren inte skall kunna
erhålla representation i riksdagen syftar till atl förhindra sådan splittring.
Då tanken att förhindra kringgående av dessa regler genom lagstiftning inte
innebär någon bra utväg, är del desto viktigare att partierna i enlighet med de
nyss angivna riktpunkterna handlar pä ett sådant sätt atl fyraprocentsspärren
upprätthålls och atl proporlionaliteten inle rubbas mellan de partier som har elt
röstetal som överstiger denna gräns. Jag vill inte utesluta att en annan
utveckling kan framtvinga förnyade överväganden om lagstiftning i ämnet trots
de nackdelar som enligt det förut anförda är förenade med en sådan utväg.

Avslutningsvis vill jag i
denna del liksom kommittén framhålla att de

politiska partierna är ell bärande element i den svenska folkstyrelsen och

all deras kamp om väljarnas förtroende utgör demokratins livsnerv. Det

mäste därför ankomma på partierna alt i sitt uppträdande inför valen slå

vakt om de grundläggande förutsättningar på vilka vårt valsystem vilar. 33

3 Riksdagen 1987/88. I sand. Nr 22

Flertalet av de övriga förslag i valfrågor som
folkstyrelsekommittén har Prop. 1987/88: 22 lagt fram skall jag behandla i
följande tre avsnitt. Jag vill bara här anmäla atl jag avser atl förorda dessa
förslag, som i allt väsentligt har godtagits av remissinslanserna. I detta
sammanhang finns det därför anledning alt ta upp endasl etl förslag som har
fått mera blandad remisskritik. Det gäller en förstärkning av
personvalsmomentet .

De svenska valen är i allt väsentligt ett val mellan
partier. Vissa möjligheter till personval finns emellertid i nuvarande system:
val mellan alternativa listor med samma partibeteckning, strykning av namn på
kandidater på valsedlar, ändring av rangordningen mellan kandidaterna eller
uppförande av nya kandidater med stöd av den fria nomineringsrätten.
Per-sonvalsmomenlet är dock i praktiken ganska litet.

Folkstyrelsekommittén har ansett all man bör underlätta för
väljarna att inom ramen för sill partival påverka vilka kandidater som väljs
för elt parti. Ökade kontakter mellan väljare och valda skulle bli följden av
en sådan förändring. Kommittén har därför föreslagit att väljarna genom en
siffermarkering i en särskild ruta på valsedeln får ange om något annat än
listans första namn skall placeras överst på valsedeln. Det översta namnet
skulle i så fall inle behöva vara en kandidat som partiet har anmält till skydd
för sin partibeteckning, något som innebär ett undantag från vad som nu gäller
om första namn på valsedlar.

Kommitténs förslag är dock inle enhälligt; en ledamot har
reserverat sig och en annan anmält tveksamhet i ell särskilt yttrande.

Elt flertal remissinstanser har invändningar mot
kommitténs förslag. Så har t. ex. nästan alla länsstyrelser som yttrat sig
ansett att sammanräkningen skulle försvåras och atl det skulle behövas
resursförstärkningar. Också valprövningsnämnden har haft invändningar mol
förslaget.

För min del kan jag vara ense med kommittén om all det är
bra om kontakterna mellan väljare och valda förbättras på olika sätt. Jag hyser
dock en viss tvekan om del förstärkta personvalsmomenlel verkligen kan leda
till sådana förbättringar och om fördelarna med det uppväger de nackdelar som
kan vara förenade med förslaget.

Jag tror atl det blir ganska svårt alt utan omfattande
informationsinsatser få väljarna att förstå hur etl sådant system skall
fungera. Risk finns alt man komplicerar röstningen så all anlalet underkända
valsedlar ökar. I praktiken kan markeringar länkas bli gjorda på etl sådant
sätt att del blir svårt alt fastställa gränsen genlemot sådana ändringar av
valsedlar som gör dessa ogiltiga. Man kan också tvivla på atl det föreslagna
systemet skulle få etl sådant genomslag i valen alt del får någon praktisk
betydelse.

Skulle emellertid möjligheten att flytta upp olika
kandidatnamn på en valsedel verkligen få praktisk betydelse, finns det, å andra
sidan risk för att sammanräkningsförfarandet kompliceras så atl del kan bli
svårt atl få fram valresultaten i rätt tid. Redan i dag är det ett ganska
ansträngt tidsschema för denna procedur. Enligt min mening är del inte
acceptabelt, om man skapar ett system som kan befaras innebära alt resultatet
av ett val inte är färdigt i rätt lid. Risken för att valresultatet blir
behäftat med fel kan också öka. Till detta kommer de kostnader som ell
förstärkt personvalsmoment

34

skulle
föra med sig och som skulle avse såväl information lill väljare som Prop.
1987/88: 22 ökade behov av valadminislrafiva resurser för valmyndigheterna.

Jag
noterar också den tveksamhet som kommer till uttryck i valprövningsnämndens
enhälliga yttrande.

Härtill
kommer alt det under beredningen av ärendet i regeringskansliet med företrädare
för riksdagspartierna visat sig all någon tillräcklig uppslutning kring
förslaget inte finns.

Mot
den nu angivna bakgrunden ärjag inle beredd att tillstyrka kommitténs förslag
i denna del.

2.3 Riksdagsfrågor

Riksdagens
ställning i den politiska debatten

Som
har framgått av min tidigare redogörelse har det varit en viktig uppgift för
folkstyrelsekommittén att föreslå åtgärder i syfte att stärka riksdagens
ställning som centralt politiskt fomm.

Kommilléns
bedömning är all riksdagens ställning i della hänseende har försvagats under
senare tid, ell förhållande som framför allt torde hänga samman med
konkurrensen från massmedierna. Riksdagen bör därför enligl kommittén hävda sin
ställning genom all ändra sina arbetsformer på fiera sätt.

Kommittén
anser för del första atl det är nödvändigt atl vikliga och intressanta
deballärenden sprids ul bättre över årel. För del andra måsle aktualiteten i
riksdagsarbelel förbäliras. För del tredje är del viktigt atl själva formerna
för debatterna i riksdagen förändras med sikte på förkortning av inläggen och
ökad livaktighet. Några förslag med den inriktningen lägger kommillén dock inle
fram i sitt huvudbetänkande. I slället hänvisar den lill alt riksdagen under
våren 1985 efter förslag av kommillén beslutade (prop. 1984/85:190, KU 36,
rskr. 397, SFS 1985:517) aU på försök införa vissa ändrade regler som skulle
skapa möjligheter all åsladkomma mer aktuella debatter.

Reformen
innebar all del som en försöksverksamhet skulle prövas ell nytt frågeinstilul
där frågorna skulle besvaras snabbare än tidigare. Vidare ändrades
debatlreglerna för bl. a. fråge- och interpellationssvar. Vid reformen
framhölls också andra möjligheter all få lill stånd aktuella debatter i
riksdagen, vilka däremot inte krävde författningsändring. Debatter i aktuella
ämnen kunde vid behov anordnas på förslag av regeringen eller en partigmpp,
remissdebatter - dvs. debatter i anslutning lill atl en proposition hänvisas
till utskott - skulle kunna anordnas i större utsträckning och det skuKe kunna
införas informationsstunder pä torsdagseftermiddagarna där regeringen
redovisade viktigare regeringsbeslut.

Försöksverksamheten
med det förändrade frågeinsliiulel avsåg ursprungligen 1985/86 års riksmöte.
Verksamhelen har därefter, med vissa justeringar, förlängts vid ell par
tillfällen så all de nu gäller vid 1987/88 års riksmöte (KU 1986/87: 34, rskr.
321, SFS 1987:723).

I samband med det senaste
beslutet om förlängning uttalade utskottet att

del måste prövas yllerligare hur förbättringar skall kunna uppnås. Vid en 35

sådan
prövning borde även vägas in hur olika lösningar inverkar på rege- Prop.
1987/88: 22 ringens och regeringskansliets arbelsrufiner. Etl förslag skulle
kunna föreligga under hösten 1987 (KU 1986/87: 34 s. 5). Del finns därför
enligl min mening inte någon anledning för regeringen atl nu lägga fram några
förslag i denna fråga. Min bedömning stämmer överens med kommilléns.

Liksom kommittén konstaterar jag vidare all förändringar
på dessa områden inle kan åstadkommas enbart genom lagstiftningsåtgärder och
rekommendationer. Alla goda krafter måste samverka.

En annan fråga som kommittén har berört och där det heller
inte finns någon anledning för regeringen atl nu föreslå några förändringar
gäller spörsmålsinstilutels innebörd såvitt avser förhållandet mellan
regeringen och de statliga myndigheterna. Denna fråga behandlades av
verksledningskommittén i betänkandet (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna
och myndigheternas ledning. Den kommittén ansåg att del förelåg oklarheter om
institutels rätta innebörd när del gäller förhållandel mellan regeringen och de
statliga myndigheterna. Enligl verksledningskommittén borde folkstyrelsekommittén
söka undanröja dessa oklarheter.

Frägan diskuterades i riksdagen i samband med behandlingen
av propositionen om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99).
Konstitutionsutskottet förklarade atl frågan skulle komma atl behandlas inom
utskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor (KU 1986/87:29 s. 14 f.). Riksdagen
hade ingen annan uppfattning i frågan (prot. 1986/87:122).

Jag återkommer i del följande till andra frågor som rör
arbetsformerna i riksdagen.

Innan jag gör det vill jag emellertid understryka det i
och för sig självklara förhållandel alt riksdagens ställning som cenlrall
politiskt forum inte endast beror på riksdagens arbetsformer utan främsl är en
spegling av vilken betydelse riksdagens verksamhel i praktiken har i den
politiska beslutsprocessen. Olika tendenser gör sig här gällande såsom framgår
av folkstyrelsekommitténs analys av folkstyrelsens villkor. Enligt min mening
måste man vara på vakt mot eventuella tendenser lill en ulveckling som skulle
innebära alt riksdagens ställning försvagas.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning all beröra en
särskild fråga som har behandlats både av verksledningskommittén och
folkslyrelsekommillén, nämligen bruket av s. k. ramlagstiftning och denna
lagstiftningstekniks betydelse för fördelning av del politiska
beslutsfattandet mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna. Frågan har
också tagils upp av bl. a. Svenska arbetsgivareföreningen i dess
remissyttrande. Arbetsgivareföreningen varnar för ulvecklingen mol ökad
användning av ramlagstiftning och betonar vikten av att arbetet med avreglering
drivs med kraft.

Kritiken mot användningen av ramlagstiftning går bl. a. ut
på atl riksdagen avhänder sig sin normgivningsmakt till förmån för regeringen
och dess myndigheter och all det blir svårt all överblicka regelbeslåndet och
dess effekter.

Konstitutionsutskottet anförde i sitt belänkande med
anledning av den

s. k. verksledningspropositionen (KU 1986/87; 29 s. 18 f.) att det var ange

läget all statsmakterna bättre följde upp de materiella, ekonomiska och

administrativa effekterna av beslutade föreskrifter. Ett första steg i denna 36

strävan skulle enligt utskottet vara att statsmakterna
skaffade sig en bättre Prop. 1987/88: 22 överblick av förfallningsbeslåndel.
Etl led i detta utgjordes av myndigheternas förteckningar över föreskrifter
och allmänna råd som gällde den 1 juli 1986 samt den sammanställning över givna
normgivningsbemyndi-ganden som hade gjorts inom statsrådsberedningen. Dessa
redskap underlättade enligt utskottet för departementen atl i samarbete med
berörda myndigheter verka för atl obehövliga och oklara bémyndiganden inom
såväl riksdagens som regeringens primärområde skulle bli upphävda och oklara
bémyndiganden i förekommande fall ersatta av tydligare
delege-ringsföreskrifler. Elt andra led i strävandena all förbättra
normgivnings-kontrollen skulle vara att skapa en effektiv organisation för
utövandet av kontrollen. Utskottet pekade på flera möjligheter till detta.

Jag har i dessa delar ingen annan uppfattning än utskottet
utan instämmer hell i vad detta har anfört om kontroll av normgivningsmakten.
Detta arbete pågår också kontinuerligt i regeringskansliet.

Jag nolerar också atl frågan om behovet av
ramlagsliftningstekniken för närvarande är föremål för riksdagens behandling
med anledning av en motion (1986/87:K232) och all den också tidigare har varit
aktuell där (se KU 1983/84: 24 s. 13 fL och 1986/87:13 s. 4 ff.).

För egen del vill jag avslutningsvis bara framhålla att
regeringen givetvis fortlöpande prövar frågan om hur författningar lämpligen
bör vara utformade och därvid beaktar sådana omständigheter som har åberopats
som skäl mot användning av ramlagstiftning. Jag vill tillägga att jag är
tveksam lill bruket av själva termen, eftersom denna i debatten används som
beteckning på olika företeelser som man vill kritisera utan alt man alllid gör
klart för sig vad man avser: Varje lagstiftning som lämnar elt spelrum för
lillämparen alt göra olika bedömningar kan ju f.ö. betraktas som
ramlagstiftning i vid bemärkelse. I själva verket torde praktiskt laget all
normgivning ha inslag av denna karaklär. Vad saken snarare gäller är -som jag
ser del - vilken detaljeringsnivå som bör tillämpas i lagstiftningen. All
lagstiftning kan ju utformas mer eller mindre detaljerat. I den mån förutsebara
fall ingående regleras ökar naturligtvis de lagstiftande organens inflytande
samlidigl som den tillämpande myndighetens eller domstolens blir mera
begränsat.

En sådan ordning kan ha fördelar från
förutsebarhetssynpunkt men kan även vara förenad med nackdelar. Verkligheten
låter sig inte alltid beskrivas och regleras i detalj och ett visst utrymme
för anpassning i tillämpningen bör ofta finnas. Frågan om hur detaljerat en
lag bör utformas måste därför prövas noggrant utifrån de förutsättningar som
föreligger i det särskilda fallet.

Jämnare arbetsrytm och effeklivare budgetarbete i
riksdagen

Kommillén har lagl fram flera förslag som avser all
åstadkomrria en jämna

re arbetsrytm och effeklivare budgetarbete i riksdagen. Syftet med försla

gen är all stärka riksdagens möjligheter atl skaffa sig elt samlat grepp om

budgetfrågorna, all få fill stånd en jämnare arbetsbelastning i riksdagen

och alt åsladkomma en fördjupning av budgetarbetet med jämna mellan- 37

mm.

Förslagen
innebär i korthet följande. Prop. 1987/88:22

Finans-
och skatteutskotten slås samman lill elt utskott, finansutskottet. Härigenom
uppnås etl närmare instilulionellt samarbete mellan beredningen av
statsinkomsterna och riktlinjerna för utgiftspolitiken.

Behandlingen
av budgetpropositionen och senare framlagda anslagspro-posilioner lidigardäggs
så all den i huvudsak är avslutad senast den 30 april. En förutsättning för
della anser kommillén vara all propositioner som rör ur budgelproposifionen
utbmlna punkter läggs fram senast den 25 februari i slället för som nu den 10
mars. Vidare anser kommittén det nödvändigt atl utskotten i störte utsträckning
än för närvarande avstår från all i samband med budgelen behandla motioner utan
direkt koppling till anslag för kommande budgetår. Organisafionen av
utskottsbehandlingen bör också förändras. För atl kunna slutföra budgetarbetet
vid den föreslagna tidpunkten måsle alla utskott engageras i budgetarbetet på
elt mer likvärdigt sätt än nu.

För
alt åsladkomma den ökade koncentrationen av budgetprocessen föreslår kommillén
alt riksdagen tar inifiativ fill en översyn av ulskoUsor-ganisalionen med sikte
på all åstadkomma en jämnare fördelning av bud-gelärendena.

Kommittén
föreslår också atl systemet med fördjupad budgetprövning vart tredje år av
myndigheternas förvaltningsanslag utvidgas till all gälla också sakanslag.

För
alt åsladkomma atl utskotten i störte utsträckning än för närvarande sammanträder
under sommaruppehållet och tidigt under riksmötet förordar kommillén som
huvudregel att betänkanden i ärenden som uppskjulils från elt riksmöte fill
nästa inom samma valperiod skall avges av utskotten före den 1 november.

Slutligen
föreslår kommillén att en beredningsdelegation lill talmanskonferensen skall
inrättas för att förslärka talmannens och partigruppernas infiytande över
arbetsplaneringen.

Remissutfallet
på dessa delar av betänkandet är genomgående positivt.

Inledningsvis
vill jag för egen del framhålla atl frågor om riksdagens arbetsformer av
tradition behandlas internt inom riksdagen och ulan sådana initiativ från
regeringens sida som annars är det vanliga i lagstiftningsarbetet. Om en sådan
fråga har beretts i en av regeringen tillsatt utredning, ligger det i princip
närmast till hands atl regeringen överlämnar utrednings-förslagen till
riksdagen utan något eget ställningstagande. Vissa arbetsformsfrågor som
gäller riksdagen kan emellertid ha mera generell räckvidd och även t. ex.
inverka på regeringens egel arbete, och det är då naturiigt alt regeringen
behandlar dem som det stora fiertalel ärenden men med beaktande av att det
kanske ändå primärt är en fråga som rör riksdagens interna förhållanden.

Bland
de förslag från folkstyrelsekommittén som jag nyss har redovisat

finns både sådana som
enbart avser riksdagens interna arbetsformer och

sådana som får anses ha
betydelse både från allmän synpunkt och för

regeringens
verksamhet. Till den första kategorin hör förslagen om en

översyn av
ulskollsorganisalionen, tidsfristen för ulskotlsbelänkanden i

uppskjutna
ärenden och en beredningsdelegation till talmanskonferensen. 3g

Jag förordar därför att
regeringen i dessa delar bara överlämnar förslagen

till
riksdagen för överväganden där. Av praktiska skäl bör detta lämpligen

ske
på del sättet att kommitténs förslag till lagändringar las in i det förslag
Prop. 1987/88: 22 till ändring i RO som skall föreläggas riksdagen i delta
ärende.

Beträffande
övriga här behandlade förslag av kommillén vill jag göra den allmänna
kommentaren alt jag anser all de i huvudsak förefaller väl avvägda och bör
kunna leda till förbättringar i riksdagsarbelel. Vissa av dem behöver dock
övervägas ytterligare.

En
central fräga i sammanhanget är förslaget atl skapa en ökad samordning i
budgetarbetet bl. a. genom en sammanslagning av finans- och skatte-utskoUen.
Efter samråd med chefen för finansdepartemenlet vill jag i princip ställa mig
bakom kommitténs förslag i denna dd med den helt självklara utgångspunkten atl en
sammanslagning av utskotten inte får leda fill all förulsätlningarna för
beredningen av skalleärenden försämras. Jag är också beredd alt godta den
föreslagna ändringen av liden för avgivande av anslagsproposilioner. Dessa
frågor hänger dock så nära samman med förslaget om en allmän översyn av
utskottsorganisationen all jag inle anser atl del nu finns underlag för alt gå
fram med nägot förslag.

För
egen del vill jag därför - efter kontakter med företrädare för de andra
partierna - förorda all genomförandet av de förslag som senast har berörts och
som har med budgetprocessen att göra fär anstå lill dess översynen av
ulskollsorganisalionen är genomförd.

Samtliga
dessa frågor med anknytning lill budgetprocessen är av primärt intresse för
riksdagen. Det ligger därför enligl min mening närmast lill hands alt det
fortsatta arbetet i frågorna bedrivs i anslutning lill del angivna
översynsarbelel. Jag ulgår från att man vid de fortsalla övervägandena i så
fall lar dd av vissa av de erfarenheter som har gjorts i samband med
budgetberedningen i regeringskansliet.

För
atl ett genomförande av de förslag kommillén har lagl fram inle skall försenas
i avvaktan på all en grundlagsändring kan genomföras, föreslår jag emellertid
all de grundlagsbestämmelser som gäller finans- och skatteutskotten ändras så
all riksdagen har valfrihet i frågan om dessa bör slås samman eller ej. I RO
bör göras de följdändringar som föranleds av detta.

Däremot
bör andra ändringar i RO som kommittén har föreslagit och som avser här
behandlade frågor alltså inte genomföras förrän riksdagen har tagit ställning i
huvudfrågan. De förslag som jag då avser är de som gäller tidpunkten för
anslagsproposifioner och ändrad utskotlsorganisa-lion.

Till
slut vill jag i frägan om fördjupad budgetprövning vart tredje år erinra om alt
det i propositionen (1986/87:99) om ledning av den statliga förvaltningen
föreslogs alt den försöksverksamhel som bedrevs med fördjupade
anslagsframställningar och treåriga budgetramar borde fortsätta och alt
ytterligare ulvecklingsarbele borde ske.

Frågan
diskuterades våren 1987 i konstilulionsulskoltet (KU 1986/87: 29 s. 41) i
samband med behandlingen av verksledningspropositionen. Utskottet uttalade då
all eftersom regeringen hade uppmärksamheten riktad på denna fråga del inle fanns
anledning för riksdagen att göra någol uttalande i ärendet. Riksdagen anslöt
sig till denna uppfattning (rskr. 1986/87:226).

För
min del anscrjag atl del i detta sammanhang inle finns anledning för 39

regeringen eller riksdagen
att pä nytt behandla denna fräga.

övriga frågor om
riksdagens arbetsformer

Prop. 1987/88:22

Av
de övriga förslag som kommittén lagt fram gäller vissa enbart riksdagens egna
arbetsformer. Sådana förslag finns del som nämnts inle någon anledning för
regeringen alt ta egen ställning till. Jag tänker då på förslagen om
proportionell fördelning av samtliga utskottsplatser, om krav på att utskotten
i sina betänkanden skall redovisa skälen lill all en begäran om upplysning
eller yttrande har avslagits och om sammanträden i utskott när riksmöte inte
pågår. Jag förordar därför att förslagen överlämnas till riksdagen för
övervägande.

Andra
av kommitténs förslag är av intresse för både riksdagen och regeringen,
nämligen förslagen om offentliga ulskoltsutfrågningar, utökad motionsrätt och
tidsfristen vid grundlagsändringar. Jag återkommer till dessa frågor i avsnitt
6-8.

2.4 Vissa frågor som rör regeringen

Två
frågor som har ingått i utredningsarbetet på det konstitutionella området
gäller proceduren för regeringsbildning och regeringens beslutsformer.
Folkstyrelsekommittén har inte föreslagit några förändringar såvitt avser dessa
frågor.

Kommillén
har diskuterat om talmannens förslagsfunktion vid slalsmi-nislervalel skulle
kunna ersättas med en rätl för honom alt utse statsminister. Kommittén har
enhälligt stannat för att inte föreslå några förändringar i detta avseende.
Även om jag har kvar den uppfattning som jag uttalade i kommitténs direktiv —
alt den obligatoriska omröstningen om talmannens statsminislerkandidal borde
kunna avskaffas - vill jag i detta läge inte driva frågan vidare.

1
likhet med folkstyrelsekommittén anscrjag all det inte i RF bör läggas fast en
regel om regeringens beslutsformer. Behovet av och utformningen av
beslulsregler kan vara olika för olika regeringar. Att dä i RF ha en
beslulsregd som blir tillämplig på varje typ av regering kan inte vara
lämpligt. Del slår ju varje regering fritt att anta en beslulsregd i form av
förordning, intern arbetsordning eller på annat sätt. Något behov av lagstiftning
i frågan föreligger därför inte.

3 Förkortad tid för extra val

Mitt förslag:
Tiden för genomförande av extra val skall förkortas från 50 dagar lill 35 dagar
mellan beslutet om extra val och själva valet. Vissa tidsfrister för bl. a.
förtidsröstning måsle till följd härav ändras.

Kommitténs
förslag är detsamma som mitt.

Remissinstanserna: I slort
sett alla remissinstanser som har yttrat sig i denna del är positiva lill
förslaget. En del länsstyrelser och kommuner

40

pekar dock på all del kan
uppkomma vissa praktiska svårigheter med atl Prop. 1987/88: 22 t.ex.
rekrytera valförrättare och få fram valsedlar i lid. Några remissinstanser
instämmer i en kommiltéledamols reservation som går ul på all rätlen att
besluta om extraval och riksdagsupplösning bör ligga hos riksdagen.

Skälen
för mitt förslag: Enligl 3 kap. 4 § RF skall extra val till riksdagen hållas
inom tre månader från det alt regeringen har förordnat om etl sådant val. Efter
ell extra val löper valperioden under den tid som återstår lill näsla ordinarie
val.

I
ell parlamentariskt syslem kan delta institut i vissa fall vara etl verkningsfullt
medel för regeringen atl genomföra sin politik i en situation när den inte har
någon egen majoritet i riksdagen. Det är därför angelägel all söka
effektivisera della s. k. upplösningsinslilut. Detta gäller oavsett vilken
längd mandatperioden har.

Mol
denna bakgrund har kommittén diskuterat olika möjligheter all effektivisera
upplösningsinstitutet men stannat för att inte förorda nägra ändrade
grundlagsregler men väl en förkortning av tiden mellan etl beslut om extra val
och valet genom ändringar i vallagen (1972:620, omtryckt 1985:203).

Jag
delar kommitténs och de fiesta remissinstansers uppfattning all de nuvarande
reglerna om extra val och riksdagsupplösning i stort bör bibehållas och all
liden för genomförande av extra val bör förkortas. För all ell extra val skall
ha den avsedda funktionen atl snabbt lösa en parlamentarisk krissituation är
det enligt min mening nödvändigt all liden mellan beslutet om extra val och själva
valet blir så kort som möjligt. Annars är del svårt all utnyttja möjligheten
lill extra val i en pariamenlarisk krissituation. En förtroendekonflikl kan
vänlas ha bättre förutsättningar all bli löst, om regeringen har effektiva
möjligheter att snabbi hänskjuta frågan fill väljarnas avgörande i etl allmänt
val.

Vad
gäller tanken all riksdagen skall kunna upplösa sig själv vill jag, i likhet
med kommittén, hänvisa lill den möjlighet som riksdagen redan i dag har atl
efter misstroendeförklaring rösta emot talmannens fyra förslag lill ny
statsminister med ell extra val som följd. Dessa regler i 6 kap. 3 och 5 §§ RF
innebär alt en riksdagsmajoritet kan framtvinga etl extra val mot regeringens
vilja. Med hänsyn härtill anser jag atl del inte finns skäl all ändra
lagstiftningen på denna punkl.

Den
i grundlagen angivna tidsfristen för extra val är en maximitid. Andra
tidsfrister l.ex. för förtidsröslning, utsändning av röstkort m.m. finns i
vallagen. Genom de ändringar i vallagen som genomfördes år 1982 (prop.
1981/82:83, KU 19, rskr. 137, SFS 1982: 146) gjordes det möjligt aU hålla ell
extra val inom ca 50 dagar i slället för som tidigare 80 dagar. Bl. a.
begränsades perioden för förtidsröstning vid sådana val.

Folkstyrelsekommittén
har nu visat alt del är möjligl att förkorta tiden yllerligare, lill 35 dagar.
Remissinstanserna har inle gjort några avgörande invändningar mol förslaget
även om vissa praktiska problem har påtalats.

Jag
delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning atl fiden för genomförande
av extra val bör förkortas från 50 lill 35 dagar.

En
sådan förkortning av tidsfristen för extra val förulsälter emellertid 41

ändringar i flera delar av
valförfarandet, främsl i fråga om nomineringen av Prop. 1987/88: 22

kandidater,
framställningen och distributionen av valsedlar och röstkort

saml röstningen på
postkontor, hos ufiandsmyndigheler och på fartyg. Jag

kommer i det följande all
närmare kommentera den översiktliga lidsplan

för extra val till
riksdagen som kommillén presenterar och lill vilken jag för

egen del kan ansluta mig.

Vad
gäller själva valförberedelserna har fiera remissinstanser pekat på problemet
med rekryteringen av valförrättare. Della problem är särskill stort i
Stockholm, Göteborg och Malmö, där man vid elt extra val snabbi måsle kunna
förfoga över en mycket stor personalstyrka för att kunna bemanna alla
vallokaler. Med den nya datorbaserade valorganisationen, som bl.a. valnämnderna
i dessa tre städer numera förfogar över bör det emellertid kunna bli lättare
alt hålla sig underrättad om vilka som är beredda all på nytt åla sig uppdrag
som valförrättare, all löpande föra in nya valförrättare i organisationen och
alt kalla dessa till valen. Förberedelserna inför etl extra val torde bl. a.
härigenom och genom en även i övrigt ökad beredskap kunna genomföras inom
kortare tid än som för närvarande gäller.

Med
anledning av vad Stockholms valnämnd har anfört under remissbehandlingen vill
jag vidare framhålla all det enligt min mening inle finns någol behov av atl
vidta sådana åtgärder som atl slå samman valdistrikt vid extra val eller att
generellt begränsa vallokalers öppethållande.

Även
i övrigt anser jag atl del bör vara fullt möjligl atl bemästra de praktiska
svårigheter som en förkortning av tidsfristerna vid extra val kan medföra.

I
fråga om partiernas nomineringar av kandidater kommer den föreslagna
förkortade tiden för extra val att innebära en hård tidspress för de politiska
partierna. Det är en hävdvunnen princip atl partiernas nomineringsförfarande
inle skall regleras i vallagsfiftningen. I praktiken innebär dock förslaget atl
den lid som kan avsättas för nomineringsförfarandet kommer alt inskränkas från
17 lill 12 dagar. Enligl tidsplanen skall nämligen anmälan av kandidater och
beställning av valsedlar vara länsstyrelsen lill banda senast 12 dagar efter
beslutet om extra val. Denna tidsgräns beror på alt etl grundläggande önskemål
har varil all namnvalsedlarna skall vara tryckta och levererade till partierna
när poströstningen inleds.

Den
korta liden för nomineringsproceduren kan förstås innebära svårigheter för
partierna. Den har emellertid godtagils av samtliga ledamöter i kommittén och
får därför bedömas vara realisfisk. Som kommillén har anfört bör man kunna
räkna med att partierna har haft möjlighet att i någon mån förbereda sig,
eftersom ell extra val knappast utlyses ulan alt det polifiska lägel sedan viss
tid har gett tydliga signaler om alt etl sådant val kan bli aktuellt.

Etl snabbare anordnande av
extra val påverkar också tidsfristen för

förhandsanmälan av partier som avser atl della i extra valet. Milt förslag

om obligatorisk förhandsanmälan behandlas i avsnitt 4. Jag föreslår där att,

tidsfristen för anmälan skall vara en månad vid ordinarie val. Vid extra val

bör emellertid denna anmälan göras inom två veckor efter det alt beslutet

om valdag har meddelats. 42

Enligl
lidsplanen skall valseddsproduklionen kunna ske på 11 dagar. Prop.
1987/88:22 Marginalen för all man skall hinna leverera valsedlar innan
poströstningen böljar är visserligen knapp om partiernas nomineringar försenas.
I likhet med kommittén anser jag att detta är något som emellertid borde kunna
undvikas.

Eftersom
del lar ca 15 dagar för tryckning av röstkort bör det inle föreligga något
problem atl följa den föreslagna tidsplanen alt röstkortet skall sändas ul 16
dagar före valdagen jämfört med 20 dagar enligl gällande regler. I och med alt
poslröstningsperioden, som jag föreslår nedan, skall förkortas till 10 dagar
före valet finns ändå några dagars marginal så all de röstberättigade verkligen
hinner få röstkorten innan poströstningen börjar.

För
all elt extra val skall kunna genomföras inom den föreslagna kortare liden
krävs också fömtom nu nämnda åtgärder att tidsfristerna för förtids-röstningen
förkortas.

Jag
ansluter mig lill kommitténs uppfattning all poslröstningsperioden bör
förkortas från 17 fill 10 dagar vid ett extra val. Vid de ordinarie valen
inleds poströstningen redan 24 dagar före valdagen. Förslaget att tiden för
poströstning skall förkortas betydligt vid ell extra val beror på önskemålet
atl namnvalsedlarna skall vara levererade lill partierna när poströstningen
inleds. Detta önskemål kan inte uppfyllas med nuvarande poströstningsperiod,
om liden för extra val förkortas fill 35 dagar, eftersom nomineringen av
kandidater och tryckningen av valsedlar beräknas la ca 25 dagar i anspråk. Del
finns skäl atl anla all poströstningen videtl extra val i ännu högre grad än
vid de ordinarie valen kommer atl koncentreras till poslrösl-ningsperiodens
senare del. Väljarnas möjligheter alt delta i valet kan därför anses endast i
ringa grad bli begränsade genom den föreslagna förkortningen.

Vad
sedan gäller röstningen hos utlandsmyndigheterna vid ell extra val bör enligt
kommittén lidsfristen förkortas frän 24 dagar, som för närvarande gäller både
vid ordinarie och extra val, till 20 dagar. Häremot har Utlandssvenskarnas
förening i sitt remissyttrande gjort invändningar och begärt all liden för
röstmottagning hos utlandsmyndigheterna utsträcks lill 30 dagar, en frist som
motsvarar vad kommillén har föreslagit för röslmol-tagningen på fartyg.

Jag har inhämtat alt redan
den föreslagna lidsperioden för röstning om

20 dagar innebär all liden bhr knapp för del förberedelsearbete som krävs

för all välja ul de utlandsmyndigheter där röstmottagning skall äga rum.

Tid behövs också för utlandsmyndigheterna så all de hinner arrangera

särskild röstmottagning på vissa platser som saknar stationerad utlands

myndighet men där antalet väljare motiverar atl röstmottagning ordnas.

Enligl gällande regler har utrikesförvaltningen ca 25 dagar på sig för arbe

tet med atl förbereda ett val. Kommiltéförslaget innebär all denna lid

minskar lill 15 dagar. Atl förkorta liden yllerligare skulle innebära av

sevärda problem. Med hänsyn härtill ansluter jag mig till kommilléns

uppfattning, vilken också majoriteten av remissinstanserna instämmer i,

atl röslningsperioden för ullandsröslning vid ell extra val bör vara 20 da

gar. Enligl min mening kan den begränsade förkortningen av röstningspe

rioden med fyra dagar inle anses äventyra ufiandssvenskarnas möjligheter 43

atl della i valet.

Regeringen har i en
nyligen avlämnad proposition (prop. 1987/88:21) föreslagit att förfarandet med
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland skall komma lill användning såväl
vid 1988 års val som vid eventuella extra val som infaller under valperioden.
Frågan uppkommer då om den period under vilken brevröstning får ske skall
förkortas vid extra val. Enligt nuvarande regler får en brevröslningsförsänddse
inle göras i ordning tidigare än den dag då röslmollagningen hos
utlandsmyndigheterna får börja, alltså lidigasl 24 dagar före valdagen.
Eftersom brevröslningsförfarandel i fidshänseende bör jämställas med röstningen
hos utlandsmyndigheterna anser jag all tidsfristen bör förkortas lill 20 dagar
också i dessa fall. Ylleriigare elt skäl till denna kortare tidsfrist är atl
RSV behöver viss lid för att distribuera erforderligt brevröslningsmaterial.

Beträffande
fartygsröslningen är förberedelserna inte lika omfattande som vid
ullandsröslningen. Eftersom hemsändningen av röster kan la lång lid bör
röstningen på fartyg börja så fort som möjligl efter del att beslutet om extra
val har fattats. Jag föreslår därför, i likhet med kommittén, att lidsfristen
förkortas från 45 fill 30 dagar.

En förkortning av dessa
lidsfrister för förtidsröstning medför självfallet också en motsvarande
begränsning av den lid under vilken valsedelsförsändelser får anordnas.

Prop.
1987/88:22

4 Krav införs på förhandsanmälan av partier inför val

Mitt förslag:
Partier som skall delta i något allmänl val skall anmäla sitt deltagande viss
tid före valet. Partier som inte har anmält sig får inte delta i
mandatfördelningen. Den nuvarande ordningen med registrering av
partibeteckningar avskaffas, men skyddet för partibeteckningar upprätthålls i
samma omfattning som hillills.

Kommitténs
förslag överensstämmer i allt väsentligt med mitt.

Remissinstanserna: En
majoritet av remissinslanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det ulan
erinran. Några remissinstanser har satt i fråga om del behövs några ändringar i
den nu gällande ordningen. Elt mindre anlal har avstyrkt förslaget.

Skälen för mitt förslag:
Valen till riksdagen och till de beslutande kommunala församlingarna är
självfallet av central betydelse i vår representa-fiva demokrafi. Del är också
självklart alt valen bör ske i former som ger så goda förutsättningar som
möjligt för att väljaropinionen skall få ell rättvisande utslag i
valresultatet. Väljarna måste inför ett val kunna ta ställning lill olika
alternativ på ett så bra beslutsunderlag som möjligl. Från den synpunkten är
del av vikt att del inför ett val står fullt klart vilka partier som deltar i
delta. Det ligger i sakens natur att valen i vårt system sker mellan partier
som uppträder före dessa och som i egentlig mening deltar i dem.

44

Denna
verklighet återspeglas emellertid ganska ofullständigt i valbe- Prop.
1987/88:22 stämmdserna.

Den
grundläggande definitionen av vad som avses med etl parti (3 kap. 7 § RF) är
tillkommen för all reglera fördelningen av mandal i riksdagen efter elt val.
Vallagens bestämmelser om registrering av partibeteckningar och anmälan av
kandidater (5 kap.) kan ur denna synvinkel te sig mera verklighetsnära.

I
syfte all ge väljarna möjlighet all veta vilka partier som deltar i etl val har
folkstyrelsekommittén föreslagit alt deltagandet skall föregås av en anmälan.
Tre av kommitténs ledamöter har i särskilda yttranden ullalat viss tvekan i
fråga om förslaget.

Förutom
fördelen atl väljarna på förhand får vela vilka alternativ som presenteras i
valet skulle en vinst med kommilléns förslag vara alt man slipper åen
partidefinition i grundlagen som får sägas mindre väl återspegla realiteterna i
den politiska processen.

Förhandsanmälan
innebär också all den nuvarande registreringen av partibeteckningar kan
avvaras. Som kommittén har pekat på får de namnunderskrifter som nu lämnas
till centrala valmyndigheten av personer som biträder en ansökan om
registrering en karaktär av åsiklsregister. Möjligheten att komma ifrån denna
hantering är otvivelaktigl en fördel med förslaget om förhandsanmälan av
partier som önskar della i val.

En
annan fördel, som har anknytning lill redovisningen efter ett val, har
framhållits både av folkslyrelsekommillén och av fiera remissinstanser. Den
består i att sådana enstaka röster som i dag avges under mer dier mindre
parodiska partibeteckningar inte längre kommer all godkännas. Dessa röster
avser regelmässigt påhittade partibeteckningar utan motsvarighet i någon
sammanslutning eller grupp av väljare.

En
ordning med förhandsanmälan som förutsättning för att ell parti skall få della
i mandatfördelningen är emellertid också förenad med vissa nackdelar.
Onekligen innebär en ordning med obligatorisk förhandsanmälan av partier som
skall delta i ett val en viss inskränkning i den hos oss sedan länge rådande
fria nomineringsrällen. Det blir inle längre möjligt för nya politiska
formationer som utkristalliserar sig under slulet av en valrörelse att göra sig
gällande i valet. Den nackdelen torde erfarenhetsmässigt kunna uppfattas som
mest besvärande vid kyrkliga val och val till kommunfullmäktige. Men det är
också just vid sådana val som svårigheter att överblicka vilka partier som
deltar oftast ger sig till känna. Man bör inte heller överbelona denna nackdel
eftersom de nuvarande reglerna om registrering av partibeteckning i praktiken
innebär en form av förhandsanmälan av partier, låt vara atl denna inle är elt
formellt villkor för valdeltagande.

Förutom
denna mera principiella invändning som sålunda kan göras har kommitléförslagels
utformning vissa mera praktiska svagheter.

En
har påpekats av ell par remissinstanser. Man kan inte utesluta att ell parti av
misslag försitter liden för anmälan. Enligl min mening bör det dock vara
möjligl atl förebygga sådant genom en lämplig information inför varje val.
Särskilt inför del första valet där förhandsanmälan är ett krav mäste särskilda
informationsinsatser göras.

En
annan svaghet har framhållits i valprövningsnämndens remissyllran- 45

de.
Nämnden har pekat på att en partibeteckning kan förhandsanmälas av Prop.
1987/88: 22 vem som helst. Det går därför alt beröva andra partier möjligheten
atl anmäla kandidater till skydd för samma partibeteckning. Det hinder som
lagen enligl kommiltéförslaget skulle resa mol sådana illojala förfaranden
består i alt del inle slulle vara tillålel all anmäla kandidater till skydd för
en partibeteckning som någol annal parti har anmält i tidigare val. Men del
saknas i kommitténs förslag en regel som hindrar alt någon efter den nya lagens
ikraftträdande anmäler ell parti under en beteckning som dessförinnan har
använts av etl parfi. Detta bör enligl min mening kunna rättas lill genom en
övergångsbestämmelse som jämställer nuvarande registrering med en anmälan i den
nya ordningen.

En
olägenhet som också måsle kunna förebyggas är som kommittén själv har
framhållit risken för atl partibeteckningar som kan förväxlas kommer lill
användning i ell val. Kommittén anser alt samma skydd mot sådana förfaranden
som föreligger i dag kan uppnås i elt system med förhandsanmälningar. Det kan
ske i huvudsak genom all man inle får anmäla kandidater till skydd för en
partibeteckning som kan förväxlas med beteckningen för något annal parti som
redan anmält sitt deltagande eller som med anledning av en tidigare gjord
anmälan kan förväntas komma alt anmäla sitt deltagande.

Den
ordningen ger en godtagbar garanti mol atl elt parti som har för avsikt atl för
egen del söka vinna representation i den församling som valet avser skulle gå
fram under en förväxlingsbar beteckning. I så måtto upprätthålls det skydd som
den nu gällande ordningen med registrering av partibeteckningar erbjuder. Men
den reglering som kommittén har föreslagit innebär inte något skydd mol atl
listor utan kandidatnamn upptar en förväxlingsbar partibeteckning. Det kan inte
uteslutas all sådana listor skulle kunna tillhandahållas väljarna i syfte atl
minska väljarandden för ell parti vars beteckning efterliknats på valsedlarna.

Visserligen
kan etl förfarande av del slaget tänkas vara straffbart som otillbörligt verkande
vid röstning (17 kap. 8 § brottsbalken). Men detta kan knappast anses
tillräckligt som skydd. En fällande dom mot gärningsmannen påverkar inte
valresultatet. Det enda sättet all reparera skadan är all valet görs om, något
som rimligen inte kan ske annal än i undantagsfall.

Enligt
min mening skulle det därför vara bra om kommilléns förslag kunde kompletteras
med en regel som hindrar anmälan av förväxlingsbara parlinamn. En sådan
reglering skulle emellertid i viss utsträckning strida mot en viktig grundtanke
bakom kommittéförslaget, nämligen att systemet med anmälan av partier inte
skall ha något inslag av statlig konlroll av partierna. En mindre ingripande
utväg skulle vara att centrala valmyndigheten försöker motverka
förväxlingsrisker genom information till partier och väljare. Information är
dock inte verkningsfullt, om avsiklen är att förvanska valresultatet så att
vissa röster inte kommer något rikligt parti lill del. Jag tror dock alt risken
för detta är ganska liten.

Jag
har också noterat atl valprövningsnämnden har anfört önskemålet atl
partibeteckningar skall vara uttydbara i klartext på svenska språket. Min
inställning lill denna fråga är dock ungefär densamma som belräffande

46

förväxlingsbara
partibeteckningar, nämligen all intresset av atl lämna par-liverksamhelen
oreglerad gör att man får inrikta sig på all genom information komma ål
avarter.

Även om jag således är
medveten om atl kommitténs förslag är behäftat med vissa nackdelar anser jag
atl fördelarna väger över jämfört med nuvarande ordning.

Möjligen skulle det kunna
vara lämpligt atl undanta kyrkofullmäkligvalen från kravel på förhandsanmälan;
registrering av partibeteckningar förekommer inle i de valen. Jag anser dock
atl del skulle bli krångligt atl ha olika regler för olika val. Dessutom måste
beaktas all behovet av förhandsinformation lill väljarna om vilka partier som
deltar fär bedömas vara störst i de kommunala valen.

Min samlade bedömning är
alltså all jag - faslän med viss tvekan - vill tillstyrka det förslag som kommillén
enhälligt har lagt fram. Jag förordar i konsekvens med della i allt väsenlligl
de följdändringar i fråga om kandi-datanmälan m. m. som kommittén också har
föreslagit.

Prop. 1987/88:22

5 Vissa andra valfrågor

Mitt
förslag: Personer, vilkas namn förekommer på valsedlar utan atl de har samtyckt
till della, skall ges möjlighet atl lill länsstyrelsen anmäla atl de inle
önskar kandidera på dessa valsedlar.

Den
nuvarande regeln alt en valsedel är ogiltig, om den upptar mer än en
partibeteckning, skall ersättas av en bestämmelse om all en valsedel är
ogiltig, om det inle av den klart framgår vilket parti den avser.

Den
s. k. jämkade uddalalsmeloden skall inle användas vid fördelningen inom ell
parti av utjämningsmandat vid val lill riksdagen och landsting.

Kommitténs
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: De
remissinstanser som har yttrat sig över förslaget tillstyrker eller lämnar
delta ulan erinran.

Skälen
för mitt förslag:

Ovilliga
kandidater

Som
kommittén har anfört förekommer del ibland att en person mot sin vilja eller
utan all bli tillfrågad sätts upp som kandidat på ett partis tryckta valsedlar.
I likhet med kommittén och remissinstanserna anscrjag att man bör försöka komma
lill rätta med della problem. Väljarna bör fä vela vilka personer som har
avböjt inval på en valsedel innan de avger sin röst. Att mot sin vilja las upp
på en valsedel kan ju också anses utgöra etl intrång i den vederbörande
kandidatens personliga integritet. Den som inte över huvud taget önskar
kandidera kan å ena sidan känna alt hans valhemlighet har blivit avslöjad, om
hans namn förekommer på en valsedel för del parti som han sympatiserar med, och
å andra sidan känna sig kränkt, om han har

47

satts upp på något annal
partis valsedel. Det är således angeläget att den Prop. 1987/88: 22 som mot
sin vilja har tagits upp på en valsedel ges en möjlighet all offentligt
manifestera alt han inte önskar kandidera.

Jag
ansluter mig därför lill kommitténs förslag all den som inle önskar kandidera
skall ges möjlighet att anmäla förhållandel fill länsstyrelsen. Denna skall
diarieföra skrivelsen och göra en förteckning av de anmälningar som har kommil
in men i övrigt inte vidta någon åtgärd. Jag anser alltså inle, i motsats lill
vad några remissinstanser föreslår, alt länsstyrelsen skall behöva kungöra en
sådan anmälan. Den som mot sin vilja har salts upp på en valsedel har ju själv
möjlighet atl på olika säll, l.ex. genom att ta kontakt med massmedia, låta
väljarna få kännedom om all han inle kandiderar. En hänvisning kan då samtidigt
göras till all en officiell anmälan har gjorts.

Flera
remissinstanser anser atl en anmälan till länsstyrelsen borde medföra någon
form av rättsverkan. Det kan i och för sig diskuteras, om man inte vid
röstsammanräkningen borde bortse från namnen på de personer som har förklarat
alt de inte önskar kandidera. För min del vill jag dock instämma i kommitténs
bedömning att en sådan ordning skulle vara ägnad alt komplicera
röstsammanräkningen utan atl för den skull några verkliga fördelar kan uppnås.
Enligt min mening finns det således inle tillräckliga skäl för atl
vederbörandes namn skall anses obefintligt på valsedeln. Om den ovillige
kandidaten skulle få så högt röstetal att han blir invald, vilket dock i
praktiken får anses vara räll osannolikt, kan han emellertid avsäga sig
uppdraget och ställa sin plats till förfogande för den som enligl suppleantordningen
står i lur all träda till.

Det
kan också inträffa atl personer som önskar kandidera för ett visst parti sätts
upp på valsedlar för detta parti men tillsammans med personer som de inte
önskar kandidera i sällskap med. Som också kommittén har funnit går del inte
alt med bibehållande av väljarnas fria nomineringsrätt komma åt denna form av
missbruk. Vad partierna kan göra är atl försöka uppmärksamma sina väljare på
all del cirkulerar valsedlar som är förvillande lika de
"officiella".

Valsedlar
med mer än en partibeteckning

Jag
vill här också ta upp frågan om när en valsedel skall anses ogiltig. Enligt 14
kap. 4 § vallagen är en valsedel ogiltig, om den saknar partibeteckning,
upptar mer än en partibeteckning eller avsiktligt har märkts. Av 43 § lagen om
kyrkofullmäktigval följer atl samma ogiltighelsgrunder gäller vid
kyrkofullmäktigval som vid övriga allmänna val.

I
fråga om valsedlar som upptar mer än en partibeteckning har emellerfid en sådan
praxis utvecklats atl länsstyrelserna vid bedömningen av valsedlars giltighet
har betraktat en valsedel som giltig faslän den egentligen har innehållit
beteckningar för fiera partier. I dessa fall har länsstyrelserna nämligen
ansett atl valsedeln i stället upptagit en helt ny partibeteckning bestående av
samtliga förekommande namn. Della har varil särskill vanligt vid valen lill
kyrkofullmäktige.

Av
reglerna om sammanräkning i 14 kap. vallagen framgår alt valsedlar- 48

na
för elt parti sorteras i undergrupper efter del kandidalnamn som slår Prop.
1987/88: 22 överst på dem. Tidigare var det ganska vanligt all valsedlar fömtom
partibeteckningen upptog t.ex. kartdlbeleckning. När della system avskaffades
år 1952 infördes förbudet mot atl på valsedlar uppta mer än en partibeteckning
för att förtydliga atl man inle längre fick använda sig av andra beteckningar
än partibeteckningen på valsedeln. Eftersom valsedlarna för ell parti inle
längre sorleras efter olika beteckningar på dem fyller förbudet inle längre
samma behov. Del kan emellertid uppslå problem i fråga om sådana valsedlar med
alt fastställa vilkel parti väljaren egentligen har velat stödja med sin röst.

Jag
vill i detta sammanhang också nämna atl valprövningsnämnden i ell beslul från
år 1986 (Dnr 61-1985) belräffande valsedlar, som under valbe-leckningen hade
texten "HEMBYGDENS KYRKA" i versaler och därunder i mindre, gemena
tecken "Centerpartiet Folkpartiet Moderata Samlingspartiet", inte
ansåg namnen på de tre partiorganisafionerna som en del av partibeteckningen
ulan som en upplysning lill väljaren om vilken gruppering som stod bakom
listan. Gmnden för detta beslut var enligt nämnden den typografiska
utformningen.

All
valsedlar kan läsas på olika sätt beroende på deras typografiska utformning
finner jag inle vara någon fullt tillfredsställande ordning. Ett sätl all lösa
problemet skulle kunna vara atl, vilkel också har skett i praxis, betrakta
valsedlar som upptar namnen på flera partier som röster på elt särskilt parti
med den sammansatta parfibeteckningen. Den nuvarande bestämmelsen alt en
valsedel är ogiltig om den upptar mer än en partibeteckning skulle då kunna
upphävas hell. Denna lösning förutsätter dock atl man använder sig av del
nuvarande partibegreppet i regeringsformen, dvs. alt med ell parti anses varje
sammanslutning som uppträder i val under en särskild beteckning.

Genom
en obligatorisk förhandsanmälan av de parfier som skall delta i elt visst val,
vilkel jag har föreslagit i avsnill 4, kommer emellertid saken i etl annal
läge. Problemet med atl kunna konstatera vilkel parti som rösten avser blir
nämligen mindre i och med delta förslag, eftersom endasl röster på partier som
i förväg har anmält sitt deltagande i valet skall godkännas. Om det av en
valsedel framgår vilkel parti den avser, bör väljarens röst tillfalla della
parti oberoende av valsedelns utformning. Om en valsedel däremot upptar
partibeteckningarna för flera partier som har anmält sitt dellagande och det av
valsedeln inle framgår vilkel parti rösten avser, bör valsedeln
ogilligförklaras.

Mol
bakgmnd av mitt förslag om obligatorisk förhandsanmälan anser jag, i likhet med
kommittén och remissinslanserna, alt den ogillighelsregd som för närvarande
finns vad gäller valsedlar som saknar partibeteckning eller som upptar mer än
en partibeteckning bör ersällas med en bestämmelse om all en valsedel är
ogiltig, om den saknar partibeteckning eller om det inte klart framgår vilkel
parti den avser.

49

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22

r-
j , . n „ Prop.
1987/88:22

Fördelningen
av utjämningsmandat mellan valkretsar

En
annan fråga som jag här vill behandla är fördelningen inom partierna av
utjämningsmandat på valkretsar.

Den
rnandalförddningsmelod som används i Sverige är den s. k. jämkade
uddalalsmeloden. För varje parti räknar man fram etl antal successiva
jämförelsetal. Mandaten fördelas ell och elt lill del parfi som vid varje
tillfälle har det högsta jämförelsetalet, varpå elt nyll jämförelsetal beräknas
för detta parti. Jämförelsetalet får man fram genom atl partiernas röstetal
successivt divideras med ell tal som motsvarar dubbla antalet erhållna mandat
plus 1. Liksom i det valsystem som gällde vid andrakam-marvalen före den
partiella förfatlningsreformen åren 1968 och 1969 är den första divisorn, så
länge ell parfi ännu inle har tilldelats något mandat, salt vid 1,4. Det är
denna jämkning lill 1,4 som har givil metoden dess namn. Vid en icke jämkad
uddalalsmelod är första divisorn 1.

Den
här beskrivna jämkade uddalalsmeloden tillämpas också vid fördelningen inom
ett parti när de utjämningsmandat som partiet har erhållit skall tillföras
valkretsar.

Den
jämkade uddalalsmeloden är grundlagsfäst när det gäller fördelningen av mandal
i riksdagsval mellan partier (3 kap. 8 § RF) men inle vid fördelningen inom etl
parti av utjämningsmandat på olika valkretsar. I 14 kap. 9 § vallagen
föreskrivs emellertid att av de utjämningsmandat som etl parti har erhållit vid
riksdagsvalet del första, med tillämpning av den jämkade uddalalsmeloden, skall
tillföras den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasla
valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar.
Återstående utjämningsmandat tillförs ell efter annat den valkrets där partiet
varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsalt tillämpning av den
jämkade uddalalsmeloden. Av 14 kap. 15 b § vallagen framgår all liknande
bestämmelser finns i fråga om fördelningen av utjämningsmandat vid
landstingsvalen.

Som
kommittén har konstaterat har jämkningsregeln den effekten atl den systematiskt
missgynnar små valkretsar vid utläggningen av utjämningsmandat på valkretsar.
Della hänger samman med att det för etl parti, som inle har erhållit fasta
mandal i alla valkretsar, genom jämkningen blir svårare att få utjämningsmandaten
förlagda till de valkretsar där partiet inte har fått något mandal. De största
valkretsarna, främsl Stockholms kommun och län, favoriseras därför av
jämkningsregeln..

I
likhet med kommittén och remissinslanserna anser jag alt man vid fördelningen
av utjämningsmandaten bör använda uddalalsmeloden utan jämkning i fråga om de
valkretsar där partiet ännu inte har tilldelals något mandat, om partiet inle
har fått fasla valkrelsmandal i samtliga valkretsar. Del betyder att divisorn
1,4 inle kommer lill användning vid fördelningen av utjämningsmandaten inom etl
parti.

Om
jämkningen av uddalalsmeloden slopas i dessa situationer bör för

delningen av utjämningsmandat bli mera rättvis och möjligheterna bli

större all få en riksdags- eller landstingsledamot med önskad lokal anknyt

ning. Över huvud taget torde förslaget ge en bättre regional fördelning. Det

får anses ligga etl stort värde i all väljarna i en valkrets har någon som de 50

kan
betrakta som "sin" riksdags- resp. landstingsledamot. Förslaget
bör Prop. 1987/88:22 vara ägnat all minska förekomsten av fall där etl av de
stora riksdagspartierna saknar represenlafion från någon eller några
valkretsar.

Valkretsindelningen

Enligl
sina direktiv har folkstyrelsekommittén haft lill uppgift också atl utreda
bl.a. valkretsindelningen vid riksdagsvalen. Folkstyrelsekommittén anser dock
all del inte finns fömtsättningar för några ändringar av valkretsindelningen
vid dessa val. Jag delar denna bedömning, som inle har mött någon gensaga vid
remissbehandlingen.

Förtidsröstning

Kommillén
har också diskuterat väljarnas möjligheter till förtidsröslning men har inle
föreslagit några andra lagändringar än dem som föranleds av det snabbare
förfarandet vid extra val (se avsnill 3). I likhet med kommittén anser jag att
del inle finns skäl atl nu föreslå ytterligare förändringar belräffande
förtidsröslningen. Jag erinrar om att frågan om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland har behandlats i prop. 1987/88:21.

Vissa
kyrkliga valfrågor

Folkstyrelsekommittén
har tagit upp frågan om de överskotisröster som uppkommer vid val lill
kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter till följd av att sådana
samfälligheter ofta består av många valkretsar och all ell relativt stort anlal
röster kan komma all bli outnyttjade vid mandatfördelningen. Jag delar
kommitténs bedömning att man inte nu bör införa elt. system med
utjämningsmandat vid dessa val. För all elt syslem med fasta mandat och
utjämningsmandat skall fungera krävs nämligen att valkretsindelningen ändras
så att valkretsarna i samfälligheten blir färre och mer jämnslora.
Regeringskansliets beredning av 1982 års kyrkokommittés förslag om ändrad
församlingsindelning (SOU 1986; 17) Framtid i samverkan bör därför avvaktas.
Jag instämmer i kommitténs uppfattning alt man bör . välja alt tills vidare i
ökad omfattning utnyttja den möjlighet som redan finns alt sammanföra flera
församlingar lill en valkrets. Regeringen har nyligen meddelat ell beslut om
sådan sammanföring (dnr 87-825).

Beträffande
valsedlar vid kyrkoftdlmäktigvalen svarar partierna själva för produktionen.
Kommittén har föreslagit atl man i stället skall låta länsstyrelserna medverka
i valseddsproduklionen på samma sätl som vid de övriga allmänna valen.
Förslaget är emellertid avhängigt av atl kyrkofullmäkligvalen förläggs till
året före valen till kommunfullmäktige. Med mitt förslag all man skall behålla
den nuvarande ordningen med kyrkofullT mäktigval samma år som övriga allmänna
val finns det inga praktiska möjligheter alt låta länsstyrelserna medverka i
valseddsframslällningen på det säll som kommittén har förordat. Jag är därför
inle beredd atl tillstyrka kommilléns förslag i denna del.

Vad
slutligen gäller frågan om all införa direkta val tdl kyrkomötet har 51

kommillén konstaterat atl
direkta val från demokratisk synpunkt rent allmänl anses vara all föredra
framför indirekta val men all de skulle medföra ell anlal problem belräffande
proportionalitet och represenlalivi-lel. Enligt kommittén bör man tillämpa det
nu gällande indirekta valsystemet ytterligare någon lid innan slutlig
ställning tas i direklvalsfrågan. Jag gör ingen annan bedömning. Motsvarande
uppfattning harjag belräffande frågan om direktval till fullmäktige i
sliflsamfälligheter.

Prop. 1987/88:22

6 Offentliga utskottsutfrågningar möjliggörs

Mitt förslag:
Möjlighet öppnas till offentliga ulskoUssammanträden för inhämtande av
upplysningar. Sammanträden för överläggningar och beslutsfattande skall
fortfarande hållas inom slängda dörrar. Ljud- eller bildupplagningar skall få
göras efter överenskommelse med utskottet.

Kommitténs
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Remissutfallet är myckel positivt. Samtliga remissinstanser som tar upp frågan
tillstyrker förslaget. En remissinstans uttrycker dock en viss tvekan eftersom
man befarar all agerandet från ulskotlsleda-möterna kommer all bedömas efter
deras underhållningsvärde i TV. En annan instans anser alt del alllid bör
finnas möjlighet atl göra ljud- och bildupplagningar vid offentliga
sammanträden.

Skälen för mitt förslag:
Enligl 4 kap. 12 § RO skall riksdagens utskott sammanträda inom slängda dörrar.
Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medge att även andra än ledamöter,
tjänstemän och suppleanter är närvarande. En bestämmelse av motsvarande lyddse
infördes i riksdags-stadgan i samband med 1968-69 års partiella
förfallningsreform. Regeln atl utskotten i den svenska riksdagen sammanträder
inom slängda dörrar har dock gammal hävd.

Redan för 20 år sedan
aktualiserades frågan om offentliga ulskoltsutfrågningar. Det skedde i
anslutning lill del utredningsarbete i grundlagberedningen som sedermera ledde
fram till vår nya författning. Frågan logs upp av gmndlagberedningen. Den
diskussion som fördes i saken i beredningens huvudbetänkande (SOU 1972: 15 s.
276 f., 332 f.) illustrerar väl de för- och nackdelar som är förenade med en
ordning där det är möjligt atl hålla offentliga ulskollsulfrågningar.

Beredningen
var enig om atl utskotten skulle överlägga och fatta beslul inom slängda
dörrar, en ståndpunkt som senare knappast har satts i fråga. När det gällde
möjligheten för utskotten atl inhämla upplysningar och yllranden vid
utskottssammanträden som var offentliga hade som slöd för en sådan ordning
åberopats atl offentligheten kunde ge stoff och stimulans åt den offentliga
debatten utanför riksdagen och alt den ökade intresset för riksdagens arbete,
särskill del lätt förbisedda arbetet i utskotten. Beredningens majoritet (fem
ledamöter) såg dock en risk för att partigrupperna i vissa lägen skulle vilja
la fill vara de offentliga utskoUsutfrågningarnas

52

publicitetsmässiga
fördelar. Delta skulle kunna leda lill störningar av den Prop. 1987/88: 22
förtroendefulla atmosfär som brukade prägla riksdagsutskotten. Del kunde också
befaras atl beredningsarbetet kom alt bedrivas mindre effektivt och all kortare
fid kom all slå fill buds för sakliga diskussioner. Majoriteten ansåg därför
alt utskottssammanträdena fortfarande alltid borde vara slutna. Två av
beredningens ledamöter framhöll värdet av ökad offentlighet och reserverade sig
till förmån för en ordning där en tredjedel av etl utskotts ledamöter skulle
kunna få till stånd en offentlig utskotlsulfråg-ning.

De
olika ståndpunkterna vidhölls under riksdagsbehandlingen av förslaget lill ny
regeringsform (prop. 1973: 90, se KU 1973:26 s. 84 f, 134 f.) och de har även
därefter regelbundet kommil lill ullryck i riksdagen (se senast KU 1984/85: 36,
rskr. 397).

Del
är mol denna bakgrund man skall se all offenfiiga ulskoltsutfrågningar i
direktiven fill folkstyrelsekommittén nämndes som en fråga som kommillén kunde
behandla.

Folkslyrelsekommillén
har nu enats om etl förslag som innebär all ell utskott med s. k. enkel
majoritet kan besluta all ell sammanträde för inhämtande av upplysningar hell
eller delvis skall vara offenfiigt. Delta förslag har bemötts myckel posifivt
under remissbehandlingen.

Enligt
min mening är det värdefullt att enighet har nåtts om lösningen på en gammal
författningspolifisk stridsfråga. I och för sig har motsättningarna inte varil
principiella ulan mera gällt hur man skall väga för- och nackdelar mot
varandra. Jag kan nu konstatera alt kommittén har anlagt ett nyanserat synsätt
på frågan och enligl min mening kommil fram till en godtagbar lösning.

Vid
min bedömning har jag tagit hänsyn till atl förhållandena delvis har ändrats
sedan diskussionen om offentliga ulskollsulfrågningar startade i samband med
arbetet på 1974 års RF. I praktiken förekommer det redan all utskott håller
hearings eller liknande offentliga sammankomster i syfte all bredda sill beslutsunderlag.
Numera är det regelmässigt också så atl t. ex. konslilulionsutskollel i sitt
årliga granskningsbelänkande återger vad olika personer som har uttalat sig
inför utskottet har sagt. Ofta har della material redan dessförinnan åtminstone
fill en del kommil fill massmediernas kännedom och fåll en omfattande
publicitet och därigenom en allmän spridning. Man kan därför säga atl etl
införande av offenfiiga ulskoltsutfrågningar inte i dag ler sig som ell lika
stort steg som för 15-20 år sedan.

Allmän
enighet torde råda om atl utskottens överläggningar och beslutsfallande
fortfarande bör ske inom slängda dörrar. Inle heller alla utfrågningar kan
gärna vara offentliga. Den förtroliga karaktären hos viss informafion kan vara
ett viktigt skäl till att den inhämtas vid slutna utfrågningar. Denna form bör
alltjämt användas då uppgifter av förtroligt slag lämnas.

Som
kommittén framhåller kan uppgifter vara förtroliga på grund av sitt ämne men
också därför all de ingår som ell led i en polifisk förhandlingsprocess.

Ämnesinnehållels belydelse
för all avgöra frågan om en utfrågning skall

vara offenfiig eller inle lämpar sig inle för lagreglering. Jag instämmer i

kommitténs uppfattning atl riktlinjer för bedömningen kan hämtas frän 53

sekrelessgmnderna,
dvs. de sju punkter som i 2 kap. 2 § tryckfrihetsför- Prop. 1987/88: 22
ordningen anges för begränsningar i rätlen all la del av allmänna handlingar.
I detta sammanhang skall erinras om all tystnadsplikt för uppgift som lämnas i
elt utskott endasl kan åläggas av regeringen eller utskottet med hänvisning
till "rikets säkerhet eller av annat synnerligen vikfigt skäl, som
betingas av förhållandel lill främmande stat eller mdlanfolklig organisation"
(4 kap. 15 § RO, jfr dock 11 kap. 2 § sekretesslagen 1980:100, omtryckt 1985:
1059).

Om
ell utskott trots allt skulle bestämma sig för atl hålla en öppen utfrågning på
elt område som är känsligt från sekrelessynpunkt, bör det som kommillén
framhåller finnas vissa spärrar. Redan enligl nu gällande regler kan en
myndighet som lyder under regeringen hänskjuta en begäran om upplysning från
elt utskott lill regeringens avgörande (4 kap. 10 § RO). Det kan därutöver vara
rimligt att en myndighetsföreträdare vid en offentlig utfrågning skall kunna
skyddas mot krav atl lämna.en uppgift för vilken sekretess normalt gäller hos
myndigheten. Uppgiften får i stället lämnas vid en sluten utfrågning eller
skriftligt. För tydlighels skull vill jag också framhålla alt någon
uppgiflsskyldighel inle finns för andra än statliga myndigheter. Enskilda
fysiska eller juridiska personer eller kommunala organ kan därför över huvud
taget inte åläggas av utskotten alt lämna uppgifter.

Uppgifter
kan också behöva hållas förtroliga av politiska skäl. En utfrågning kan syfta
till alt utröna de politiska fömtsättningarna för olika besluts-alternativ i
ett ärende. Av samma karaklär är de utfrågningar som gäller motiven och
omständigheterna bakom beslul av olika politiska organ. Öppenhet vid denna typ
av utfrågningar skulle kunna försvåra beredningen i utskottet på samma sätt som
om själva utskottsöverläggningarna vore offentliga. Det kan också vara
olämpligt med offentlighet när t. ex. finansutskottet inhämtar sådana
upplysningar om den ekonomiska polifiken som kan skapa förväntningar om ränte-
eller växelkursförändringar e. d. Som kommittén har funnit är emellertid denna
fråga inte lämplig all reglera i RO.

Jag
delar kommitténs uppfattning atl vanliga beslulsregler, dvs. majoritet bland
de röstande med utslagsröst för ordföranden, skall tillämpas även vid beslut om
en utfrågning skall vara offentlig eller ej. Enligl min mening skulle en
ovillkorlig räll för en ulskotlsminoritet att få till stånd en offentlig
ulskottsulfrågning medföra risker för sådana ölägenheter som hittills har
ansetts hindra införandel av offentlighet.

Samhällsvetenskapliga
fakulletsnämnden vid Umeå universitet har uttryckt en viss oro för alt
offentliga utfrågningar skulle skapa nya och annorlunda förutsättningar för den
offentliga debatten, som på sikl skulle medföra atl en ny lyp av ledamöter tar
plats i riksdagen. TV med dess genomslagskraft skulle gynna egenskaper bland de
folkvalda som är särskill attraktiva ur publiksynpunkl och ägnade alt skapa
popularitet bland tittarna. Man befarar också att, liksom allt annal som sänds
i TV har ett underhållningsvärde, agerandet från ulskollsledamölerna också
kommer all bli skattat efter della värde.

Jag
tror all sådana farhågor är överdrivna. Del är inte offenliga utskotts- 54

förhör
av amerikansk modell som skall införas. Någon motsvarighet till den typen av
förhör finns inte i Sverige. Kommitténs förslag har söm jag ser det sitt
slörsla intresse med avseende på hearings m. m. där utskotten inhämtar
sakupplysningar som etl led i beredningen av sina ärenden.

Sammanfattningsvis
bör bestämmelsen i 4 kap. 12 § RO ändras så aU en möjlighet öppnas att anordna
offentliga utskottssammanträden för all inhämta upplysningar. Vidare bör
bestämmelsen kompletteras med en bestämmelse om aU företrädare för statliga
myndigheter, vid sådana sammanträden, inle är skyldiga alt lämna uppgifter för
vilka sekretess normall gäller hos myndigheten.

Enligl
min mening bör denna ändring av RO träda i kraft så snart som möjligl, dvs.
redan den 1 januari 1988.

AU
på samma sätt som gäller för offentliga domstolsförhandlingar generellt
förbjuda fotografering och TV-inspdning bör enligl min mening inle komma i
fråga. Det bör ankomma på utskottet att från fall lill fall bedöma om ljud-
eller bildupptagning kan befaras inverka störande på sammanträdet och i vad
mån lokalmässiga och andra praktiska förulsäUningar föreligger. Någon generell
rätl aU göra sådana upptagningar vid eU offentligt utskottssammanträde bör
alltså inle gälla.

Prop.
1987/88: 22

7 Motionsrätt införs i fråga om alla skrivelser från
regeringen och redogörelser från riksdagsorgan

Mitt förslag:
Följdmolioner skall få väckas inle bara med anledning av propositioner och
förslag ulan också med anledning av så gott som samtliga skrivelser från
regeringen och redogörelser från olika riksdagsorgan.

Kommitténs
förslag överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
En remissinstans har uttalat sig positivt om förslaget. I övrigt har del inle
uppmärksammals.

Skälen för förslaget:
Regeringen avger förslag till riksdagen genom proposition (3 kap. 1 § första
stycket RO).. En proposition innehåller alltid förslag lill ett eller flera
riksdagsbeslut.

Enligt 3 kap. 6 § RO får
regeringen lämna meddelanden till riksdagen genom skrivelser eller också
muntligen genom statsråden vid sammanträden med kammaren. Skrivelser används
alltså i de fall regeringen önskar meddela riksdagen någol ulan atl påkalla etl
riksdagsbeslut.

Skrivelser används i
procedurfrågor, t. ex. ålerkalldser av propositioner, men också för andra
typer av meddelanden.

Vissa skrivelser
återkommer årligen och innehåller redogörelser för vissa förhållanden. Exempel
på sådana skrivelser är bl. a. kommilléberät-telsen, redogörelsen för
behandlingen av riksdagens skrivelser lill regeringen, redogörelsen för de
stafiiga företagen och redovisningen av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses verksamhet.

55

Skrivelser används också
när regeringen vill presentera sin syn på en Prop. 1987/88: 22 fråga,
informera eller väcka debatt utan all avsiklen är atl riksdagen skall fatta
någol beslut i saken. Exempel på sådana skrivelser är skrivelsen 1984/85:202
om den offentliga sektorns förnyelse och skrivelsen 1986/87:21 om
åtgärder mot vålds- och egendomsbrott.

Del
föredragande statsrådets hemställan i en skrivelse går normalt ul på atl
regeringen skall bereda riksdagen tillfälle all ta del av vad han eller hon har
anfört. Riksdagens beslut innebär vanligen enbart atl riksdagen lägger
skrivelsen fill handlingarna.

Enligt
RO krävs inle att andra skrivelser än sådana som innehåller redogörelser för
viss verksamhet bereds i utskott (4 kap. 1 § RO). Med undanlag för
kommittéberättdsen, redogörelsen för behandlingen av riksdagens skrivelser
till regeringen och skrivelser med återkallelse av hela eller delar av en
proposition remitteras emellerfid regelmässigt alla skrivelser lill någol
utskoU. De ger därigenom upphov lill etl ulskoUsbelänkande och kan bli föremål
för debatt i riksdagens kammare.

Frånsett
de årliga skrivelserna med redogörelse för de statliga företagen och
redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhel medför
en skrivelse (med etl undanlag som strax skall anges) ingen motionsrätt
(filläggsbestämmdse 3.11.2). De nämnda skrivelserna föranleder emellertid
myckel sällan några följdmolioner. Däremot sammanförs de vid utskottsbehandlingen
och i den följande kammardebatlen ofta med motioner väckta under den allmänna
motionstiden.

Om
en proposition har blivit återkallad, vilket ju sker genom en skrivelse, får
dessutom enligt 3 kap. 19 § tredje stycket RO riksdagens ledamöter väcka
motioner med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det all denna
anmälts i kammaren.

Alt
skrivelser således i de flesta fall inte medför någon molionsrält för
riksdagens ledamöter är som jag ser del en nackdel. Om skrivelsen inle remitteras
till något utskott, får riksdagspartierna inle heller någon möjlighet att
framföra sina uppfattningar i ett ulskoUsbelänkande. I direktiven lill
kommillén anförde jag därför all den borde överväga om det kunde vara
ändamålsenligt all införa någon mellanform mellan proposition och skrivelse.

En
möjlighet för riksdagsledamöterna alt väcka mofioner med anledning av sådana
skrivelser där regeringen redovisar sin syn på en aktuell politisk fråga skulle
bidra lill atl stärka riksdagens ställning i den politiska debatten. Liknande
system förekommer också i flera främmande länder.

Eu
sätl är all - som jag angav i direktiven - införa någon mellanform mellan
proposition och skrivelse för de fall regeringen t. ex. önskar presentera sin
politik för riksdagen utan alt detta avses leda till någol ställningslagande
av riksdagen. Ett sådant dokument skulle medföra mofionsrätt och beredas i
utskott innan del behandlades i kammaren.

Elt
annal sätt är all införa molionsrält i fråga om skrivelser även i de fall där
del nu inte föreligger sådan rätt. Härigenom ges riksdagsledamöterna ökade
möjligheter atl framföra synpunkter på innehållet i regeringens skrivelser.

Mot
båda alternativen kan anföras all de medför en ökning av arbelsbe- 56

lastningen i riksdagen.
Denna nackdel är emellertid ganska liten jämförd med den vinst del innebär vid
utskottsbehandlingen alt synpunkter är framlagda skriftligen i förväg.

I praktiken tror jag båda
lösningarna skulle fungera ganska likartat. Del alternativ kommittén har
föreslagit — motionsrätt på samtliga skrivelser -har dock den klara fördelen
att del är enkelt och inle skapar några gränsdragningsproblem. Jag föreslår
därför all molionsrält införs på samfiiga skrivelser från regeringen.
Eventuellt bör det övervägas att ge riksdagen möjlighet all undanta sådana
skrivelser som kommiltéberälldsen och redogörelsen för behandlingen av
riksdagens skrivelser så alt man inle onödigtvis belastar utskotten med
ärenden. Denna fråga bör del ankomma på riksdagen all ensam ta ställning lill,
eftersom den får-anses som en intern arbetsfråga.

I konsekvens med förslaget
all molionsrält införs med anledning av samfiiga regeringens skrivelser bör som
kommittén har föreslagit alla redogörelser från riksdagsorgan medföra samma
rätl. För närvarande får motioner bara väckas med anledning av redogörelser
från riksbanksfullmäkfi-ge, fullmäktige i riksgäldskontoreti riksdagens
ombudsmän eller riksdagens revisorer (filläggsbeslämmdse 3.13.1 RO).

Kommillén har belräffande
tillämpningen av den utvidgade motionsräl-len anfört alt en motion med
anledning av en skrivelse från regeringen skall gå ut på atl riksdagen skall
som sin mening göra ell uttalande i någon fråga som berörs i skrivelsen. En
motion med förslag om ändrad lagstiftning, höjning av anslag e.d. måsle däremot
anses gå utanför ramen för del ärende regeringen har väckt. En sådan motion bör
därför inte få väckas. Jag kan instämma i denna uppfattning.

Prop. 1987/88:22

8 Tidsfristen vid förslag till grundlagsändringar ändras

Mitt förslag: Den
minsta lid som enligl huvudregeln skall förflyta mellan den tidpunkt då etl
förslag lill grundlagsändring första gången anmäls i riksdagens kammare och
valet förkortas från tio lill nio månader.

Kommitténs
förslag överensstämmer med milt.

Remissinstanserna
har inle kommenterat frågan särskilt.

Skäl för förslaget:
Grundlag stiftas genom likalydande beslut vid två riksmöten med val emellan.
Vidare gäller att minsl tio månader skall förfiyla mellan den tidpunkt då ell
grundlagsärende anmäls i riksdagens kammare och valet. Konslilulionsulskotlel
har dock möjlighet aU senast vid ärendets beredning i utskottet medge undantag
från tiomånadersfris-ten. Elt sådant beslut förutsätter fem sjättedels
majoritet vid omröstning i utskottet (8 kap. 15 § RF).

57

Den särskilda tiomånadersregdn infördes i RF år 1979
(prop. 1978/79: 195, KU 39,, rskr. 3.59, KU 1979/80: 1, rskr. 2, SFS 1979:933).
Som motiv för förslaget anfördes det angelägna i atl grundlagsförslag med stor
principiell och praktisk räckvidd inle behandlas i riksdagen mot slulet av
riksmötet närmast före valet, någol som under de närmast föregående decennierna
i praktiken hade varit regel.

Efter motioner i ärendet beslutade riksdagen hösten 1982
att uppdra ål regeringen all se över bl. a. denna fråga och verka för alt en
ändring skulle kunna genomföras i bred enighet (KU 1982/83:9, rskr. 65).

Folkstyrelsekommittén har behandlat frågan och enats om
alt tidsfristen vid grundlagsändringar bör förkortas från tio lill nio månader.

Höstmånaderna är en arbetstyngd lid inom regeringskansliet
och alla resurser är hårt ansträngda. En förskjutning av tidsfristen med en
månad skulle medföra vissa lättnader i delta avseende utan att syftet med
bestämmelsen skulle bli nämnvärt mindre väl tillgodosett. Även jag föreslår
därför all tiden för att lägga fram förslag till grundlagsändringar förkortas
från tio lill nio mänader före valet. Detta innebär all propositioner med
grundlagsförslag skall anmälas i kammaren senast i mitten av december året
före valet.

Också
beträffande s. k. rättighetsbegränsande lagstiftning gäller, med några
undanlag, ett särskilt lagstiftningsförfarande. Detta regleras i 2 kap. 12 §
tredje stycket RF och innebär atl en minoritet i riksdagen - minst tio'
ledamöter - kan få lill stånd atl etl lagförslag skall vila i minst tolv
månader innan det antas av riksdagen.

Riksdagens uppdrag lill regeringen - och därigenom lill
folkslyrelsekommillén - avsåg även denna fråga. Kommittén har dock enhälligt
ansett atl del beträffande denna tidsfrist saknas tillräcklig erfarenhet för
att bedöma om dess längd är lämplig. Kommillén har därför inte lagl fram någol
förslag om förkortning av uppskovstiden. Med hänsyn härtill vill jag inte
förorda någon förändring på denna punkl, även om det finns ett visst samband
mellan längden på de båda tidsfristerna som skulle kunna motivera samma
förkortning av dem.

Prop.
1987/88:22

9 Rätten till det statliga stödet till politiska partier
utvidgas inte

Min
bedömning: Ingen sänkning görs av nuvarande gräns på 2,5 procent i röstandel
vid riksdagsval som förutsättning för att statligt stöd skall utgå till elt
politiskt parti.

Skälen för
min bedömning: Mitt förslag i fråga om förhandsanmälan av partier (avsnitt 4)
föranleder en viss jämkning av lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska
parfier (omtryckt 1987:876). Jag återkommer till detta i specialmotiveringen
men vill här ta upp en annan fråga om ändring i den lagen.

58

I den framställning från
Miljöpartiet de gröna som jag nämnde i inled- Prop. 1987/88: 22
ningsavsnillel begärs att den undre gränsen för den röslandd vid riksdagsval
som berättigar till slalligl slöd enligt den nyss nämnda lagen sänks från
nuvarande 2,5 procent till 1 procent.

Del
stafiiga slödel lill politiska partier har enligt lagen två huvudformer:
partistöd och kanslistöd (I §). Partistödet utgår som mandatbidrag (2 §).
Mandatbidraget utgörs av etl belopp per vunnet mandat i riksdagen. Det finns
vissa upp- och avtrappningsregler i syfte bl. a. att över tid jämna ut
bidragssumman vid förändringar i valresultaten. Om elt parti inle har blivit
företrätt i riksdagen vid någol av de riksdagsval som skall beaktas enligt
dessa regler, får partiet i slället för vunna mandal tillgodoräkna sig del
anlal hela tiondels procentenheter som partiet har fåll ulöver 2,5 (3 §). Detta
betyder att 2,6 procent anses motsvara ett mandat, 2,7 två mandal osv. upp till
3,9 procent som motsvarar Qorton mandal. Denna reglering skall ses i belysning
av att ett parti som har 4 procent av rösterna får fjorton mandal i riksdagen.
Den regleringen innebär all också ett parti som inle lyckas vinna något
riksdagsmandat vid de relevanta valen får stöd, om det uppnår elt valresultat
på minst 2,6 procent av rösterna i hela landet.

Kanslistödet
utgår som grundstöd och tilläggsslöd (5 §). Varje parti som i etl riksdagsval
har fåll 4 procent röstandel får ell hell grundstöd (6 §). Ell parti som har
blivit företrätt i riksdagen utan alt uppnå 4-procentsgränsen får så många
Qorlonddar av ell hell grundstöd som motsvarar antalet vunna mandat (7 §).
Tilläggsslödet beräknas på motsvarande säll på grundval av antalet vunna mandat
(8 §).

Lagens
utformning bygger på förslag från en kommitté, i vilken företrädare för de fem
riksdagsparfierna enhälligt anslöt sig till vissa principer för del statliga
partistödet. En av dessa principer var all bidrag borde utgå endasl till de
partier som hade ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterad i
allmänna val (SOU 1972:62 s. 45, prop. 1972: 126 s. 8, KU 1972:55 s. 2). Som
har framgått har denna princip kommit till ullryck i lagen på så säll alt
statligt stöd förutsätter anfingen åtminstone ett vunnet riksdagsmandal eller
en minsla röstandel på 2,6 procent.

Denna
procentgräns användes sedan i samband med stiftandet av vallagen i fråga om
rätten atl få kostnadsfria valsedlar i riksdagsval (KU 1972:49 s. 27). Senare
har gränsen för kostnadsfria valsedlar sänkts så alt den nu utgör 1 procents
röslandd (prop. 1984/85: 119). Därvid torde frågan om en sänkning av gränsen
för del statliga stödet lill politiska partier inle ha aktualiserats.

För
min del anser jag att del inte finns något nödvändigt samband mellan gränsen
för statligt slöd lill politiska partier och gränsen för den röstandel som
berättigar till kostnadsfria valsedlar. Att nu föreslå en sänkning av den
förstnämnda gränsen skulle ulgöra ell avsteg från den fempartiöverens-kommelse
som ligger lill gmnd för lagstiftningens utformning. Jag är inte beredd alt ta
initiativ till något sådant. Jag noterar också i sammanhanget all frågan har
väckts direkl i riksdagen av en ledamot i en motion (1986/87:K708) som ännu
inle har blivit behandlad av riksdagen.

59

10
Kostnader Prop. 1987/88:22

Kostnaderna
för administration av allmänna val läcks i huvudsak via del s.k. valanslagel
(H.5) inom justifiedeparlementels område saml av kommunerna. Lönekostnader för
medverkande personal inom riksskalteverkel, länsstyrelserna, de lokala
skattemyndigheterna saml vid de svenska utlandsmyndigheterna särredovisas inle
ulan belastar respektive myndighets anslag.

Av
de här presenterade förslagen är del bara förhandsanmälan av partier som
beräknas medföra ökade kostnader. Eftersom förslaget fömtsätter atl alla
partier, även nya partibildningar, informeras om anmälningsplikten bör
information ges såväl genom TV som i rikstäckande annonsering. Kostnaden härför
beräknas uppgå till ca 0,4 milj. kr. per valår, vilket innebär ca 0,13 milj.
kr. i genomsnittlig årlig kostnad. Någol beslul om valanslag för dessa
kostnader bör emellertid inle fattas förrän i samband med alt riksdagen lar
ställning i frågan. Jag avser därför all senare återkomma i denna del.

11 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom juslitiedepartementel upprättats
förslag till

1. lag om ändring i regeringsformen,

2. lag om ändring i riksdagsordningen,

3. lag om ändring i vallagen (1972:620),

4. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkfigval,

5. lag om ändring i lagen (1987: 000) om brevröstning i Förbundsrepubliken
Tyskland,

6. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979; 369),

7. lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till polifiska
partier.

12 Specialmotivering

12.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen

3 kap.

7§

I
enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) om alt
endast partier som i förväg har anmält sill deltagande i val skall få delta i
mandatfördelningen, har i första stycket den nuvarande parlidefini-tionen
ersatts med en föreskrift av sådan innebörd.

4 kap.

3§

Ändringen har motiverats i
avsnitt 2.3. 60

Skåp. Prop. 1987/88:22

6§

Ändringen gör del möjligt all slå samman finans- och
skatteutskotten, se avsnitt 2.3. I och för sig möjliggör den också atl någol
annal utskott än skalteutskollel beslutar lag om indirekt skalt tillsammans med
finansutskollel, om det andra utskottet är del som handlägger ärenden om den
aktuella skalleformen.

15 §

Skälet lill denna ändring återfinns i avsnitt 8.

12.2 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

1 kap.

Tilläggsbestämmelse 1.7.4

Bestämmelsen innehåller kommitténs förslag om atl en
beredningsddega-lion skall inrättas till talmanskonferensen.

3 kap.

11§

Ändringen i andra slyckel innebär all riksdagens ledamöter
skall ges rätt all motionera med anledning av samtliga skrivelser från
regeringen (se avsnitt 7).

Enligl 3 kap. 11 § är följdmolionsfiden 15 dagar, räknat
från den dag då del ärende som föranlett motionen anmäldes i kammaren. Om en
proposition har blivit återkallad, får enligl 3 kap. 19 § tredje stycket
motioner väckas med anledning därav inom sju dagar från del atl återkallelsen
anmäldes i kammaren. Sådan återkallelse sker genom skrivelse och
följd-motionsliden på en sådan skrivelse är därför något kortare än på andra
skrivelser. En erinran om detta finns sist i andra stycket.

13 §

Ändringen innebär all riksdagens ledamöter ges rätt all
motionera med anledning av samtliga redogörelser från riksdagsorgan (se avsnill
7).

4 kap.

1 §

En räll för riksdagens ledamöter atl motionera med
anledning av samtliga skrivelser från regeringen leder lill att alla skrivelser
skall hänvisas lill utskott. Undantag från denna regel görs endasl i två fall.

Skrivelser som innebär återkallelse av en proposition
leder enligl lill-

läggsbestämmdse 3.19.1 lill alt talmannen avskriver del ärende som

väckts med anledning av propositionen och underrättar del utskott lill 61

vilkel propositionen hänvisats. Något behov av alt hänvisa
skrivelsen lill Prop. 1987/88: 22 utskottet föreligger därför inle. Väcks
enligt 3 kap. 19 § motioner med anledning av ålerkallelsen ger dessa upphov
till eU nytt ärende, varför de självfallet skall hänvisas för beredning till
något utskott.

Enligl 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen kan
regeringen genom skrivelse meddela riksdagen att ell förslag om skall eller
statliga avgifter är atl vänta. Ulskottsberedning av en sådan skrivelse innan
förslaget har presenterats i form av en proposition skulle inle fylla någon
funktion. Skrivelsen ger visserligen upphov lill molionsrält och eventuella
motioner hänvisas till del berörda utskottet, men utskottsbehandlingen av
sådana motioner borde normall böra anslå till dess regeringens proposition och
de motioner som den har gett upphov till har hänvisats till utskottet.

Tilläggsbestämmelse 4.2.1

Upphävandet av andra stycket föranleds av kommitténs
förslag om tillsättande av utskotten enligt de nya 4 kap. 3 a och 3 b §§.

3 a och b §§

Paragraferna innehäller kommitténs förslag till nya regler
om tillsättningen av utskotten.

5§

Ändringen är redaktionell och har skett med anledning av
den nya lydelsen av 8 kap. 6 § RF.

8§

Det nya tredje stycket innehåller kommitténs förslag om
atl betänkanden i uppskjutna ärenden i regel skall avges senast i oklober.

Tilläggsbestämmelse 4.8.1

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av ändringarna
i 8 kap. 6 § RF.

Tilläggsbestämmelse 4.8.2

Denna nya bestämmelse, som har föreslagits av kommittén,
hänger samman med del nya tredje stycket i 4 kap. 8 §.

10 §

I första stycket har tagits in en hänvisning lill den
regel i 12 § som innebär

all en företrädare för en statlig myndighet inle är skyldig alt lämna hemliga

uppgifter vid ell offentligt utskoUssammanlräde. 62

Andra slyckel innehåller kommitténs förslag om att
utskotten i sina Prop. 1987/88:22 betänkanden skall redovisa skälen lill
atl en begäran om upplysiiing eller yttrande har avslagits.

11 §

Paragrafen innehåller kommitténs förslag i fräga om
utskottssammanträ

den under den lid då riksmöten inte pågår. ;

Tilläggsbestämmelse 4.11.3

Ändringen är redaktionell. Den är föranledd av den nya
lydelsen av 8 kap. 6§RF.

12 §

Genom tillägget i första slyckel har en möjlighet öppnats
för utskotten atl anordna offentliga utskottsutfrågningar. Detta har motiverats
i avsnitt 6.

För atl en myndighetsföreträdare vid en offentlig
utfrågning inte skall behöva lämna uppgifter för vilka sekretess normalt gäller
hos myndigheten har i det nya andra stycket gjorts ett undantag från
huvudregeln om uppgiflsskyldighel i 10 § första stycket. I och för sig omfattas
även statsråden och tjänstemännen i regeringskansliet av denna undanlagsregel.
Alt statsråden inte är skyldiga atl lämna upplysningar framgår dock redan av 4
kap. 10 § första stycket. Del kan tilläggas alt bestämmelsen i 12 kap. 1 § RF
om konstitutionsutskottets granskningsrätt endast avser protokoll över
regeringsbeslut med tillhörande handlingar och inte gäller muntlig information
från statsråden.

Som nämnts i den allmänna motiveringen föreslås atl
ändringen av denna paragraf skall träda i kraft redan den I januari 1988.

Tilläggsbestämmelse 4.12.1

Bestämmelsen är ny. Den har motiverats i avsnitt 6. Också
denna bestämmelse föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

7 kap.

Tilläggsbestämmelse 7.2.3 Ändringen är redaktionell.

8 kap.

Tilläggsbestämmelse 8.12.2 Ändringen är redaktionell.

63

Ikraftträdande Prop. 1987/88: 22

I
enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 6) föreslås
atl offentliga utskottssammanträden skall kunna hållas fr. o. m. den 1 januari
1988. I så fall måsle en särskild lag med en sådan ändring i RO beslutas, medan
övriga förslag som avser RO får anslå lill efter det atl det andra beslutet om
ändringar i RF har fattats. Det torde ankomma på utskottet all göra den
uppdelning som behövs. Det kan påpekas att ändringen i 4 kap. 10 § första
stycket hänger samman med förslaget om offentliga utskottssammanträden, medan
ändringen i andra stycket ingår bland de förslag som överiämnas till riksdagen
utan eget ställningstagande.

12.3 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972: 620) 5 kap.

Ändringarna
i kapitlet har motiverats i avsnitt 4.1 sak stämmer bestämmelserna nära
överens med kommiltéförslaget.

1§

Första
meningen i första stycket anger all partier som skall della i val skall anmäla
sill dellagande till den centrala valmyndigheten. Andra stycket erinrar om vad
som inträffar om en sådan anmälan inte görs, nämligen all valsedlar som upptar
beteckningen för etl parti som inte har anmält sitt dellagande i valet blir
ogiltiga.

Andra
meningen i första stycket anger all partierna också kan anmäla kandidater i
valet. En erinran om betydelsen av en sådan anmälan finns i tredje stycket. Där
hänvisas lill föreskrifterna i 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 § om all
del första namnet på en valsedel för ell parti som har anmält kandidater skall
vara en av de anmälda; i annat fall bortses vid sammanräkningen från alla namn
på valsedeln. Den tillgodoräknas då vid röslsammanräkningen endasl partiet.
Tillsammmans bildar dessa regler ell skydd för partibeteckningen.

2 § ,

Föreskrifterna
i paragrafen avser sättet och tiderna för anmälan om deltagande i val.

3 §

Paragrafen
innehåller en regel om skyldighet all i en anmälan om valdeltagande uppge
partiets beteckning.

4 §

Paragrafen,
som motsvarar nuvarande första stycket i paragrafen, reglerar

för
vilka val en anmälan kommer alt gälla. Innehållet motsvarar vad som 64

nu
gäller om verkningarna av ett beslul om registrering av en partibeteck-
Prop. 1987/88: 22 ning.

5§

Paragrafen
motsvarar den nu gällande 7 §.

6§

Paragrafen
motsvarar nuvarande 8 §.

7 §

Första
stycket svarar mol nuvarande 3 § första stycket 4 och 5. En övergångsbestämmelse
i anslutning till första stycket återfmns efter ikraftträ-dandebeslämmdsen.
Andra stycket motsvarar 4 § andra stycket i gällande lydelse av lagen.

8§

Paragrafen
motsvarar nuvarande 5 §.

9§

Ändringarna
är redaktionella.

6
kap.

■3§

Ändringen
beror på all den tidigare ordningen med registrering av partibeteckningar har
upphävts.

5§

I
första och andra styckena har en justering gjorts med anledning av de nya
reglerna om anmälan om valdeltagande i 5 kap.

7a§

Paragrafen,
som är ny, har behandlats i avsnitt 5.

9§

Den
ändring som föreslås är motiverad av förslaget om förhandsanmälan av partier
som önskar delta i val.

65

5
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 22

7 kap. Prop. 1987/88: 22

2§

I andra stycket har införts den nya bestämmelsen all
frislen för atl skicka

ut röstkort vid extra val lill riksdagen skall vara 16 dagar före valdagen (se

avsnitt 3).

En förutsättning för att omval skall ske är atl del har
förekommit något som kan anlas ha inverkat på valutgången. Det är således i
omvalsfallen regelmässigt önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet, så att
man så snart som möjligl kan få ett slutgiltigt avgörande. Bestämmelsen skall
därför också tillämpas vid omval av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

9 kap.

6§

Ändringen föranleds av förslaget om förhandsanmälan av
partier som • önskar delta i val.

10 kap.

l,7och 13 §§

Ändringarna har behandlats i avsniU 3 och innebär
förkortade tidsfrister för förtidsröslning vid extra val och vid omval.

II kap.

6a§

Ändringarna i andra slyckel av tiderna för anordnande av
valsedelsförsändelser vid andra val än de ordinarie valen är en följd av atl
tiderna för förtidsröstningen vid sådana val har ändrats (jfr 10 kap. 1, 7 och
13 §§).

14 kap.

4 § ■ , ■ , . .

Genom ändringen i första stycket 1, som har behandlats i
avsnill 5, ersätts den nuvarande regeln all en valsedel som upptar mer än en
partibeteckning skall ogilligförklaras med en föreskrift om atl valsedeln är
ogiltig, om det inte klart framgår av den vilkel parti den avser.

I punkt 2 i första stycket föreskrivs om ogillighet av en
valsedel som upptar beteckningen för etl parti som inte har anmält sill
dellagande i valet (jfr 5 kap. I §).

5§ ■ ' ■'

Ändringen i första stycket 3 är redaktionell.

66

14
kap. Prop. 1987/88: 22

9
och 15 b §§

Tillägget
i Qärde styckena i de båda paragraferna, har behandlats i avsnitt 5.

övergångsbestämmelserna

Bestämmelsen
i punkl 2 har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4) och under 5 kap.
7 § första slyckel. Punkt 3 innehåller en motsvarande övergångsbestämmelse i
anslutning lill 6 kap. 3 §.

12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 704) om
kyrkofullmäktigval

8a§

Paragrafen
är ny. Den innebär all ordningen med förhandsanmälan av partier som önskar
della i val skall tillämpas också vid kyrkofullmäktigval (se avsnill 4).
Regeringen har möjlighet atl föreskriva all anmälan skall göras till en annan
myndighet än den centrala valmyndigheten. Av praktiska skäl kan nämligen
länsstyrelserna vara lämpligare som mottagare av anmälningarna. Del blir i så
fall dessa som skall kungöra anmälningarna enligl andra stycket.

13a§

Denna
nya paragraf motsvarar den nya bestämmelsen i 6 kap. 7 a § vallagen.

15,
30 och 37 §§

Ändringarna,
som innebär förkortade lidsfrister vid omval, motsvarar de ändringar som har
gjorts i 7 kap. 2 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 6 a § vallagen.

28
§

Ändringen
svarar mol ändringarna i 6 kap. 5 § vallagen.

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:000) om
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

2§ ■

Ändringen
i Qärde stycket motsvarar ändringen i 10 kap. 7 § vallagen.

67

12.6 Förslaget
till lag om ändring i folkomröstningslagen Prop. 1987/88:22

(1979:369)

6§

Eftersom
en ändrad tidsfrist för utsändning av röstkort bör gälla också vid
folkomröstningar som äger rum i samband med extra val har en ändring gjorts i
första stycket som motsvarar den i 7 kap. 2 § vallagen.

De
nya tidsfristerna vid förfidsröstning blir tillämpliga i samband med sådana
folkomröstningar genom hänvisningarna i 10 § till bestämmelserna om extra val i
8—12 kap. vallagen.

12.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 625) om

statligt stöd till politiska partier

Såsom
aviserats i avsnill 9 har 1 § ändrats med anledning av de nya reglerna om
förhandsanmälan av partier som skall della i val. För alt markera alt endast
partier som har anmält sitt dellagande i elt riksdagsval har räll lill statligt
slöd enligt lagen har etl tillägg gjorts lill paragrafen, som justerats också
redaktionellt.

Den
nya regleringen i vallagen och denna lag får en viss effekt i fråga om stödet
när valsamverkan har skett mellan två eller flera partier som deltar i valet
under ell av partiernas beteckning. Om en person har valls in i riksdagen
därför att han har varit upptagen på delta partis valsedlar och han sedan
uppträder i riksdagen som företrädare för etl. annat av de samverkande
partierna, blir han inle berättigad lill gmndslöd enligt 7 § i lagen (förutsatt
givelvis all inle också hans "rätta" parti har anmält sitt dellagande
i valet). Nuvarande bestämmelser har däremot ansetts medföra en sådan räll
(parlibidragsnämndens beslut 1987-09-03).

13 Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt anla förslagen fill

1. lag om ändring i regeringsformen,

2. lag om ändring i riksdagsordningen,

3. lag om ändring i vallagen (1972: 620),

4. lag om ändring i lagen (1972: 704) om
kyrkofullmäktigval,

5. lag om ändring i lagen (1987:000) om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland,

6. lag om ändring i folkomröslningslagen (1979: 369),

7. lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd
till politiska partier.

14 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt

genom proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden

har lagl fram. 68

Bilaga 1 Prop. 1987/88:
22

Folkstyrelsekommitténs sammanfattning

Analys
av folkstyrelsens villkor

Förulsätlningarna
för folksiyrelsen har i flera avseenden förändrats radikalt under de senaste
decennierna. Den offentliga verksamhetens lillväxl under 1960- och 1970-lalen
saknar motstycke i modern tid. Speciellt stark har tillväxten varil i
kommunerna. Även om lillväxllakten blir lägre i framtiden skapar den ulveckling
som redan skell slora och betydande slyrbarhelsproblem, som ställer nya krav på
folksiyrelsen och de folkvalda politikerna.

Den
kommunala självstyrelsen har förändrats. Mest genomgripande har förändringarna
varil i primärkommunerna. En omfattande förvaltningsapparat har vuxit fram och
ersatt den tidigare lekmannaförvallningen. Den kommunala verksamheten bär på
etl annal sätt än tidigare upp politisk aktivitet. Den politisering av den
kommunala verksamheten som inträffat kommer att beslå.

En
för folkstyrelsen väsenfiig konsekvens av den kommunala utvecklingen är att
riksdagsledamöterna i allt mindre utsträckning har kvar uppdrag som
förtroendevalda i landstings- och primärkommuner. Det är viktigt all den
förståelse för och aktuella kunskap om den kommunala verksamhelen som
uppdragsföreningen gav, kan uppnås genom andra kontaktformer.
Riksdagsledamöterna behöver mer lid atl informera sig om den kommunala
verksamheten i valkretsarna och att fungera som kontaktlänkar mellan den
lokala verksamheten och rikspolitiken.

Även
om en rad nya organ och kanaler för information och påverkan tillkommit, spelar
de politiska partierna fortfarande en ledande roll i den politiska
opinionsbildningen. Alltjämt gäller grundlagberedningens förklaring att
partierna är ell bärande element i vär demokrati. Del är dock av slor belydelse
alt parfierna bevarar sin folkrördsekaraklär och sarnlar många medborgare lill
politisk aktivitet inle enbart vid valen utan även mellan dessa.

Organisationerna
fördjupar demokratin genom alt verka som opinionsbildare vid sidan av
partierna. De öppnar möjligheter för ett slorl anlal människor all mellan valen
påverka samhällsutvecklingen och vidgar därmed den representativa demokratin.
Samtidigt som organisationerna har en slor belydelse för den fria
opinionsbildningen kan del ligga en fara i etl slort inflytande för
organisationerna över den offentliga beslutsprocessen.

Liksom
tidigare förfatlningsutredningen och grundlagberedningen menar kommillén all
slalen bör iaktta stor varsamhet när del gäller lagstiftning om partiers och
organisationers verksamhet. Della av hänsyn lill den åsiktsbildningens frihet
som är en av demokratins grundläggande principer.

Massmedieslmkluren
befinner sig i stark förändring. Den svenska dags

pressen hävdar sig vid en internationell jämförelse väl ur kvalitetssyn

punkt. Även dess spridning är mycket god. Den politiska pressen står

fortsatt stark. Flera studier visar dock all den partimässiga eller ideologis- 69

ka anknytningen i nyhets-,
debatt- och kulturmaterialet är mindre stark än Prop. 1987/88: 22 tidigare.

TV
har blivit ett alltmer dominerande medium för nyhetsrapportering på riksplanet.
Radion har vid sidan av pressen kommit atl spela en allt störte roll som
nyhelsrapporlör på del regionala och lokala planet. Del finns all anledning
anla alt närtadion i långl större utsträckning än hillills kommer alt utnyUjas
i det lokala politiska arbetet och som lokalt opinionsbildningsorgan. På sikt
kan även nya medier, som lokal kabel-TV, komma att yllerligare öka
möjligheterna atl bedriva lokall politiskt informations- och kampanjarbele.

Det
har blivit svårare för partierna och riksdagen all i konkurrens med
etermedierna verka som aktuella politiska fomm.

Mandatperiodens
längd och den gemensamma valdagen

En
gmndläggande princip för demokratiska val är alt väljarna skall rösta i
enlighet med ell rationellt gmndat beslut i de frågor som valen gäller.
Kommittén konstaterar efter en genomgång av den kommunalforskning som bedrivits
all förutsättningarna för rationella partival i kommunfullmäkligvalen starkt
förbättrats under senare år. Detta innebär också all ansvar utkrävs av de
kommunalt förtroendevalda på gmndval av deras program och handlingar. Därmed
ökar medborgarinflytandet över de kommunala besluten.

Ulvecklingen
av den kommunala demokratin är i första hand resultatet av kommunreformen och
den ökade betydelse som kommunerna fåll genom olika stafiiga åtgärder. Den
gemensamma valdagen har utan tvivel spelat en roll när del gäller del höga
valdeltagandet. I övrigt är del svårt atl dra några säkra slutsatser om den
gemensamma valdagens belydelse för den kommunala demokratin. Del kan dock
uppenbarligen inte hävdas atl den gemensamma valdagen skulle ha inneburit ell
hinder mot en utveckling av den kommunala demokratin.

Förkortningen
av valperioden från fyra till tre år tillkom vid uppgörelsen 1967 för all inle
alllför lång tid skulle förfiyla mellan de allmänna valen. Enligt kommillén har
denna förkortning visat sig vara olycklig. Den har försvagat de politiska
organens handlingskraft på alla nivåer.

Två
huvudalternativ lill förändring har diskuterats inom kommittén. Båda innebär en
förlängning av mandatperioden till fyra år.

Del
ena huvudalternativet går ut på all riksdagsvalen och de kommunala valen skulle
äga rum vid skilda tidpunkter med två års mellanrum. Kommillén anser alt den
kommunala demokratin snarare skulle föriora än vinna på en övergång till denna
ordning. De rikspolitiska frågorna skulle alltjämt spela en betydande roll i de
kommunala valrörelserna. Därav följer alt många, kanske fier än f.n., kommer atl
la ställning i de kommunala valen på rikspoliliska grunder. Vidare skulle
resultaten av frislående kommunalval lolkas som opinionsmätningar i
regeringsfrågan. En annan, ur kommunaldemokralisk synpunkt negaliv effekl är
alt valdeltagandet med slörsla sannolikhet skulle sjunka.

Del
andra huvudallernativel innebär en föriängning av mandatperioden 70

med
etl år med bevarad gemensam valdag. Därmed bibehålls del höga Prop.
1987/88:22 valdeltagandet. Den utveckling mol en vitalare kommunal demokrati
som inletts kommer all fortsätta. Del starka sambandet mellan rikspolilik och
kommunalpolitik motiverar också all partierna lägger fram sina program på de
olika nivåerna för väljarnas samtidiga bedömning.

Huvudinvändningen
mot della alternafiv är all den stimulans av del politiska intresset som elt
allmänl val innebär endasl kommer all inträffa vart Qärde år. Kommittén anser
att man genom olika ätgärder bör eftersträva en ökning av medborgarnas
intresse mellan valen för främst partiernas verksamhel. På det rikspoliliska
planet är den viktigaste åtgärden att återge riksdagen dess ställning som
nationellt polifiskt forum.

Kommittén
förordar således att mandatperioderna fill riksdag, landsting,
kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige förlängs fill fyra år. Den gemen samma
valdagen bevaras. Anders Björck, Bertil Fiskesjö och Björn Molin har reserverat
sig till förmån för fyraåriga mandatperioder och skilda valdagar. Nils
Berndlson anser alt nuvarande ordning med treåriga man-dalperioder och
gemensamma valdagar bör bibehållas.

Valsättet

Vårt
nuvarande valsystem är i allt väsenfiigt utformat efter de principer som
gmndlagberedningen 1967 presenterade i sitt förslag fill partiell förfallningsreform.
Gmndlagberedningens ledamöter hade enats om fem riktpunkter för konstruktionen
av det nya valsystemet. Kommillén ställer sig hell bakom dessa riktpunkter. Del
innebär alt vårt valsystem bör vara så. utformat

1. atl man med undanlag för effekterna av småpartispärren (punkl 5) får
en fördelning av riksdagsmandalen mellan partiema som är rättvisande med hänsyn
till valresultatet i hela landet (riksproportionalitet),

2. all riksproportionalileten inle kan rubbas genom konstlade partibildningar
eller andra valtakfiska manövrer,

3. alt riksproporfionalileten inle kan rubbas genom ändringar i valkretsindelningen,

4. all systemet leder lill en tillfredsställande regional representation
som är så stabil som möjligl med hänsyn lill kravet på riksproportionalitet,

5. atl det försvårar för mycket små partier att vinna representation i
riksdagen. . .

Del
riksproportionella valsättet har ett slort demokratiskt egenvärde. För
demokratins funktionsduglighet är det emellerfid väsenlligl all valsättet inte
leder fill en långtgående partisplittring i riksdagen. Partier som inle har
slöd hos minsl 4 % av hela väljarkåren bör därför inle kunna.erhålla
represenlafion i riksdagen om del inle är fråga om etl parti som i en viss
valkrets erhållit minst 12% av rösterna.

Vid 1985 års riksdagsval
visade del sig att en valleknisk samverkan

mellan två partier kunde leda både till att en partiorganisation fick repre

sentation i riksdagen utan att ha stöd av minst 4 % av väljarna och alt

proportionalilelen mellan de partiorganisationer som åtnjutit ell större

väljarstöd kunde mbbas. Del har emellertid inle visat sig möjligt all genom 71

lagstiftning
förhindra detta ulan alf ingående reglera partiernas interna Prop. 1987/88:22
förhållanden. En sådan reglering skulle för atl vara effektiv leda till atl
andra demokratiska värden sattes åsido och kommittén kan därför inte förorda en
sådan. Del är därför desto viktigare all partierna i enlighet med de nyss
angivna riktpunkterna handlar pä etl sådant sätt alt fyraprocentsspärren
upprätthålls och atl proportionalilelen över denna inle rubbas. Partierna måste
i sitt uppträdande inför valen slå vakl om de grundläggande förutsättningar på
vilka vårt valsystem vilar.

Nils
Berndtson har reserverat sig mot kommilléns ställningslagande atl behålla de
nuvarande spärreglerna.

Bertil
Fiskesjö har i reservation förklarat alt kommillén, eftersom den inle
föreslagit någon lagändring, bort avstå från atl göra uttalanden som kan ge
intryck av atl rättsläget förändrats.

Extra
val

För
alt etl extra val skall ha den avsedda funktionen alt snabbt lösa en
parlamentarisk krissituation är det nödvändigt att förkorta tiden mellan
beslutet om extravalet och själva valet. Kommittén föreslår alt det skall bli
möjligl atl anordna ett extra val 35 dagar efter beslutet. Detta förutsäller
förkortade tidsfrister för partiernas nomineringar och för förtidsröstning
jämfört med vad som nu gäller vid extra val.

I
övrigt föreslår kommittén inte några förändringar i reglerna för extra val.
Bertil Fiskesjö förespråkar i en reservation att rätlen all besluta om extra
val och riksdagsupplösning - om inslilulel över huvud taget skall finnas kvar —
skall ligga hos riksdagen och inle som nu hos regeringen.

Personvalsmomentet

Kommillén
har försökt att finna én väg som inom de ramar som valsystemet anger
underlättar för väljaren att påverka personsammansättningen i de beslutande
församlingarna. Den metod kommittén stannat för innebär att väljaren genom en
siffermarkering i en särskild ruta på valsedeln får ange om någon annan
kandidat än listans första namn skall placeras överst på valsedeln. Väljaren
får markera vilken kandidat som helst på valsedeln utan hänsyn lill vilka
kandidater partiet anmält lill skydd för sin partibeteckning. Denna möjlighet
skall finnas i alla de allmänna valen, dvs. riksdagval, landsfingsval,
kommunfullmäktigval och kyrkofullmäktigval.

Rätten
all stryka, lägga lill namn eller ändra ordningen mellan kandidaterna finns
kvar i samma utsträckning som i dag. Dock måste valsedeln efter en sådan
förändring toppas av etl anmält namn på samma sätt som gäller i dag.

Reservation
har lämnats av Nils Berndlson, som förordar alt någon ändring av valsättet i
delta avseende inte skall ske. Anders Björck har avgett särskilt yttrande.

72

övriga valfrågor Prop. 1987/88:22

För
all väljarna skall ha möjlighet alt träffa etl rationellt partival måste de
veta vilka partier som ställer upp i valet. Kommillén föreslår därför all de
partier som önskar delta i någon form av allmänna val skall anmäla sitt
dellagande senast en månad före valet. Partier som inte anmält sig får inte
della i mandatfördelningen. Det föreslagna systemet med förhandsanmälan
ersätter den nuvarande ordningen med registrering av partibeteckningar. Nils
Berndtson, Anders Björck och Bertil Fiskesjö har i denna del avgett särskilda
yttranden.

Personer
som ulan att i förväg ha tillfrågats har salts upp på en valsedel föreslås
kunna anmäla lill länsstyrelsen att de inte önskar kandidera på den valsedeln.

Den
nuvarande regeln all valsedlar som upptar mer än en partibeteckning skall
ogilligförklaras föreslås ersatt med en föreskrift om atl valsedeln är ogiltig
om del inle klart framgår av den vilkel parti den avser.

Reglerna
om utläggning av partimarkerade valsedlar i vallokalerna föreslås ändrade så
att sådana valsedlar skall läggas ut för de parfier som anmält sitt deltagande
i valet och som vid något av de två senaste riksdagsvalen erhållit minsl en
procent av rösterna i hela rikel. Enligl nuvarande regler sker sådan
ufiäggning för samtliga parfier som vid del senasle riksdagsvalet uppnådde
della röstetal.

Dessutom
föreslås en förändring av reglerna om fördelningen av utjämningsmandat vid
riksdags- och landstingsvalen. Förändringen innebär alt de valkretsar där etl
parti inte fåll något fast mandal inle längre systema-fiskl missgynnas vid
fördelningen av de utjämningsmandat partiet erhållit.

Kommillén
har även övervägt valkretsindelningen vid riksdagsvalen men funnit all
förutsättningar inle föreligger för vare sig en allmän val-krelsreform eller en
uppdelning av de största valkretsarna.

Kommittén
diskuterar också väljarnas möjligheter lill förtidsröslning, dvs.
poströstningen, röstningen hos utlandsmyndigheter och på fartyg saml den
brevröstning som vid valen 1982 och 1985 kunnat ske från Förbundsrepubliken
Tyskland. Några andra förslag lill förändrad lagstiftning än de som föranleds
av del snabbare förfarandet vid extra val läggs dock inle fram.

De
kyrkliga valen

Kommittén
föreslår atl kyrkofullmäkligvalen skall förrättas året före övriga allmänna
val. Därmed hoppas kommittén all de kyrkokommunala frågorna kommer all
uppmärksammas mer och alt valdeltagandet i kyrkofullmäkligvalen kommer alt
öka. Den nya förläggningen av kyrkofullmäkligvalen ger också möjlighet atl
låta länsstyrelserna medverka i valsedelsproduktionen på samma säll som vid de
övriga allmänna valen.

Reservation har lämnats av
Bertil Fiskesjö och Björn Molin som föror

dar alt kyrkofullmäkligvalen vid skilda valdagar för riksdags- och kommu

nalvalen skall förrättas tillsammans med kommunfullmäkfigvalen. Nils

Berndtson har avgelt särskilt yttrande. .t

Riksdagens arbetsformer Prop. 1987/88: 22

Riksdagens
ställning som centralt, politiskt debattforum har försvagats under senare tid.
Det torde framför allt sammanhänga med konkurrensen från massmedierna. För alt
hävda sin ställning måsle riksdagen ändra sina arbetsformer på flera sätt.
Viktiga och intressanta deballärenden måsle spridas ut bättre över årel.
Aktualiteten i riksdagsdebatterna måste förbättras. Själva formerna för
debatterna måste förändras med sikte på förkortning av inläggen och ökad
livaktighet. .

Den
försöksverksamhel med nya arbetsformer som kommillén log ini-livativ lill våren
1985 hade ökad aktualitet och livaktighet som huvudsyfte. Några nya förslag
lägger inle kommittén fram. Den understryker all del inte enbart är genom
lagstiftningsåtgärder och rekommendationer förändringar åstadkoms på detta
område. Det beror mer på de inblandade personernas inställning. Det återstår
för riksdagsledamöter och statsråd alt genom sitt handlande verka för all
riksdagen återfår sin ställning i den politiska debatten. Nils Berndlson har
avgelt etl särskill yttrande i denna fråga.

Den
ojämna årsrytmen är ell av de allvarligaste problemen när del gäller riksdagens
arbetsförhållanden. Den inverkar negativt på riksdagsledamöternas möjligheter
lill regelbundna kontakter på hemorten med väljare, kommunala organ, den egna
partiorganisationen m. m. Del är också svårt för ledamöterna atl kunna tränga
in ordentligt i de ärenden som behandlas under de mesl arbelstyngda perioderna.
Inle bara ledamöterna ulan även riksdagens Qänslemän och de journalister som
bevakar riksdagsarbelel drabbas av svårigheter på grund av den ojämna
arbetsrylmen.

Skall
riksdagens årsrytm ändras måsle del enligl kommilléns mening ske genom
organisatoriska reformer. Dessa organisationsförändringar måste kombineras med en
fastare planering av riksdagsarbelel.

Kommillén
har funnit vissa brister och problem i budgetprocessen i riksdagen. Den starkt
splittrade behandlingen av budgetförslaget i kammaren och en ibland onödig
uppdelning av huvudtitlarna på olika.utskott försämrar överblicken. Den slora
anhopningen av ärenden i kammaren mol slutet av våren hänger i hög grad samman
med en felaktig rytm i budgetarbetet. Riksdagsbehandlingen av budgelen
kännetecknas också av en viss ytlighet och kortsiktighet.

Kommillén
föreslår en ökad samordning av budgetarbetet i riksdagen genom alt riksdagen i
samband med behandlingen av finansplanen fattar rikfiinjebeslul om de
ekonomiska ramarna för olika områden. Det skall vara möjligt för riksdagen atl
i efterhand vidta åtgärder som återställer balansen om den mbbals genpm
ramöverskridanden. För atl genomföra denna ordning krävs en sammanläggning av
riksdagens finans- och skalleulskotl. Nils Berndlson har avgetl särskill
yttrande i denna fråga.

Vidare föreslår kommittén
alt behandlingen av budgetpropositionen och

senare framlagda anslagspropositioner (ulom komplelleringspropositio

nen) lidigardäggs så all den i hitvudsak är avslutad den 30 april. Denna

ordning förutsätter att anslagsproposifioner läggs fram senast den 25 febru

ari i slället för som nu den 10 mars. Tidsförkortningen underlättas om 74

MBL-förhandlingarna
rörande propositioner och andra regeringsärenden. Prop. 1987/88: 22
avskaffas. Vidare fömtsätter den nya ordningen en jämnare fördelning av
budgelärendena mellan utskotten.

Kommittén
föreslår också atl en fördjupad budgetprövning sker i riksdagen vart tredje
år.

Bertil
Fiskesjö föreslår i en reservation en omläggning av budgetåret så atl del
sammanfaller med kalenderåret.

Enligl
kommillén är del angelägel atl även riksdagsarbetet på hösten utjämnas. För atl
åsladkomma all utskotten i större utsträckning än f. n. sammanträder under
sommaruppehållet och tidigt under hösten föreslås alt betänkanden i ärenden som
uppskjulils från ett riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avges av
utskotten före den 1 november (med möjlighet till undanlag).

Kommittén
har också haft atl behandla vissa ytterligare arbétsformsfrå-gor i riksdagen.

Kommillén
föreslår en utökad molionsrält för riksdagens ledamöter. Enligl förslaget skall
följdmolioner fä väckas inle bara med anledning av propositioner och förslag
ulan också med anledning av samtliga skrivelser från regeringen och
redogörelser från olika riksdagsorgan.

Belräffande
utskottens sammansättning föreslås all del totala antalet ordinarie
utskottsplatser fördelas proportionellt mellan de partier som passerat
fyraprocentsspärten. På så säll garanteras all alla dessa partier får della i
utskottsarbetet. Mol delta förslag reserverar sig Anders Björck, Bertil
Fiskesjö och Björn Molin.

En
utskottsminoritet kan begära atl upplysningar eller yttranden inhämtas från
statliga myndigheter. Denna begäran skall verkställas om inle
utskottsmajorileten finner all utredningen skulle leda lill ell sådant dröjsmål
med ärendets behandling atl avsevärt men uppstår. Del är enligl kommitténs
uppfattning rimligt att lagfästa kravel på all utskottsmajorite-len i
belänkandet anger skälen för all avvisa etl minoriletsönskemål.

Enligt
kommitténs uppfattning vore del värdefullt om det öppnades möjlighet fill offentlighet
vid de utskottsutfrågningar då upplysningar inhämtas som ell led i
ärendeberedningen. Del skulle öka medborgarnas insyn i den politiska
beslutsprocessen och berika den allitiänna debatten. Den slutna formen av
utfrågning bör dock allQäml användas då uppgifter av förtrolig karaktär lämnas.
Bl. a. skall en myndighelsförelrädare inle vid en öppen utfrågning behöva lämna
en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. Uppgiften får i slället
lämnas vid en sluten utfrågning eller skriftligt. Kommittén förordar all
vanliga beslulsregler skall tillämpas vid beslut om offentlighet i samband med
en utfrågning, dvs. en majoritet bland de röstande med ulslagsrösl för
ordföranden vid lika röstetal.

Belräffande
tidsfristen vid grundlagsändring gäller f. n. alt minst tio månader skall
förflyta mellan den fidpunkt då ell grundlagsärende anmäls i riksdagens kammare
och valet. Kommittén föreslår med hänvisning till arbelssilulalionen i
regeringen och regeringskansliet på hösten att denna tidsfrist förkortas till
nio månader.

75

övriga
frågor Prop. 1987/88:22

Kommillén har även behandlat formerna för
regeringsbildningen. Någon förändring av grundlagsbestämmelserna i ämnet
föreslås inte. Däremot gör kommittén vissa uttalanden om den politiska
innebörden av all etl parti avslår från alt rösta vid riksdagens omröstning om
den statsminister talmannen föreslagit. Partierna måste ha möjlighet atl
anpassa sill handlande lill det rådande parlamentariska läget. Genom all avge
röslförklaring kan partierna vid varje enskild omröstning förklara vad de
avsett att uttrycka med sill ställningstagande. Nils Berndtson har i
reservation anfört alt omröstningen inle bara bör avse statsministerns person
och regeringens partimässiga sammansättning utan också dess program i slorl.

Någon reglering av regeringens beslutsformer är enligl
kommittén varken nödvändig eller lämplig. Anders Björck, Bertil Fiskesjö och
Björn Molin har reserverat sig i denna fråga och anser alt omröslningsregler
bör införas.

Kommittén föreslår inga förändringar av
folkomröstningsinstitutet. Anders Björck och Björn Molin förordar i en
reservation ökade möjligheter för en minoritet i riksdagen att påkalla en
rådgivande folkomröstning. Bertil Fiskesjö förespråkar i en reservation en
översyn av reglerna för folkomröstningar, bl. a. i syfte all öka användningen
av sådana.

Kommittén anser inte att en författiungsdomstol bör
införas i vårt land. Anders Björck reserverar sig mot detta beslut.

76

Bilaga
2 Prop. 1987/88:22

Folkstyrelsekommitténs lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs
aU 3 kap. 3 och 7 §§, 4 kap. 3 § saml 8 kap. 6 och 15 §§ regeringsformen' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3
kap.

3§

Ordinarie val till riksdagen för- Ordinarie val till riksdagen för-

rättas
vart tredje år. rättas vart fiärde år.

7 §

Mandalen fördelas
mellan partier. Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare,
som uppträder i val under särskild beteckning.

Endasl parti som har fåll
minsl fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat all deltaga i fördelningen
av mandalen. Parti som har fåll färre röster deltager dock i fördelningen av
de fasla valkrelsmandalen i valkrets, där partiet har fåll minst tolv procent
av rösterna.

Mandalen fördelas
mellan de partier som inom den tid och på det sätl som anges i lag anmält sitt
deltagande i valet.

Endast
partier som har fåll minsl fyra procent av rösterna i hela rikel är berättigade
atl delta i fördelningen av mandalen. Partier som har fått färte röster deltar
dock i fördelningen av de fasla valkrelsmandalen i de valkretsar, där partiet
har fåll minsl tolv procent av rösterna.

4 kap. 3
§

Regeringen
och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i
riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens
prövning, om ej annal är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom
sig utskott, däribland elt konsfitulionsut-skoll och ell finansutskott,
enligl bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen
eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annal är
bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom
sig utskott, däribland ell konstitutionsutskott, etl finansutskott och etl
skatteutskott, enligl bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av
regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej
annat är bestämt i denna regeringsform.

8 kap. 6§ Under lid då
riksmöte ej pågår

Under
lid då riksmöte ej pågår

Regeringsformen omtryckt
1985:866.

77

Nuvarande
lydelse kan finans- och skatteutskotten, efter bemyndigande i lag om annan
skatt än skatt på inkomst, förmögenhet, arv eller gåva, på förslag av
regeringen bestämma om skattesatsen eller besluta atl skalt som avses i lagen
skall böija eller upphöra att ulgå. Bemyndigande kan innefatta räll all göra
skillnad mellan olika slag av verksamhel och olika delar av rikel. Finans- och
skatteutskotten utövar sin beslutanderätt vid gemensamt sammanträde. Beslut
fallas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som
finans- och skalleulskollen har beslutat med stöd av första stycket skall av
regeringen underställas riksdagen inom en månad från början av närmast
följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad härefter.

Föreslagen lydelse kan finansutskottet, efter bemyndigande
i lag om annan skalt än skatt på inkomst, förmögenhet, arv eller gåva, på
förslag av regeringen bestämma om skattesatsen eller besluta all skalt som
avses i lagen skall, börja eller upphöra all ulgå. Bemyndigande kan innefatta
rätt atl göra skillnad mellan olika slag av verksamhel och olika delar av
rikel. Beslul fallas på riksdagens vägnar genom lag.

Lag som finansutskottet har beslutat med slöd av första
slyckel skall av regeringen underställas riksdagen inom en månad från början
av närmast följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en månad härefter.

Prop. 1987/88: 22

Gmndlag
stiftas genom två likalydande beslul. Del andra beslutet får ej fallas, förrän
det efter det första beslutet har hållils val lill riksdagen i hela rikel och
den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minsl tio månader förflyta
mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och
valet, såvida icke konslilulionsulskotlel genom beslul, som fattas senast vid
ärendets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna förenar
sig, medgiver undantag härifrån.

Gmndlag
stiftas genom två hka-lydande beslut.,Del andra beslutet får ej fattas, förrän
det efter det första beslutet har hållits val fill riksdagen i hela rikel och
den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minsl nio månader förflyta
mellan den fidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och
valet, såvida icke konsfilufionsulskollet genom beslul, som fallas senast vid
ärendets beredning och varom minsl fem sjättedelar av ledamöterna förenar
sig, medgiver undanlag härifrån.

Riksdagen
får icke såsom vilande antaga ell förslag om stiftande av grundlag, som är
oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, ulan atl samlidigl förkasta del
först antagna förslaget.

Folkomröstning
om vilande grundlagsförslag skalf anordnas, om yrkande därom framställes av
minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minsl en tredjedel av ledamöterna
röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femlon
dagar från del alt riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet
skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen
skall hållas samtidigt med det val lill riksdagen som avses i första stycket.
Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara huruvida de godtar
del vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget är förkastat, om de fiesta
av dem som deltager i omröstningen röstar mol förslaget och de till antalet är
fier än hälflen av dem som har avgivit

78

godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager
riksdagen förslaget Prop. 1987/88: 22 till slutlig prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2 Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskriys i fråga om riksdagsordningen'

(fe/.y alt tilläggsbestämmelserna 3.11.2, 3.13.1 och 4.6.3
skall upphöra all

gälla, rfe/saU3kap. 2och 11-13 §§ saml 4 kap. 1,2, 5, 8
och 10-12 §§ skall

ha följande lydelse,

dels au tilläggsbestämmelserna 3.11.3, 4.2.1, 4.6.2,
4.8.1,4.11.1,4.11.3, 7.2.3 och 8.12.2 skall ha följande lydelse,

dels att i riksdagsordningen skall införas tvä nya
paragrafer, 4 kap. 3 a och 3 b §§, av följande lydelse,

dels all i riksdagsordningen skall införas tre nya tilläggsbestämmelser,
1.7.4, 4.8.2 och 4.12.1, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1.7.4

Ärenden i talmanskonferensen bereds av en delegation
beslående av talmannen och de av partigrupperna utsedda ledamöterna i talmanskonferensen.

3 kap. 2§

Budgetåret börjar den Ijuli. Regeringen skall senast den
10januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat
regeringsskifte, snarast möjligl därefter avlämna proposition med förslag fill
statsbudget (budgelproposition) för det närmast följande budgetåret.
Propositionen skall innehålla finansplan och nafionalbudgel. Regeringen skall
avgiva särskill förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
(kompletleringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej möter avlämnas
före utgången av april månad.

Annan proposition angående an- Annan proposition angående
an

slag för del närmast följande bud- slag för del närmast följande bud

gelåret skall avlämnas senast den getåret skall avlämnas senast den

10 mars, såvida regeringen icke 25 februari, såvida regeringen icke

fmner att propositionens behand- finner all propositionens behand

ling kan uppskjutas fill följande ling kan uppskjutas lill följande

riksmöte. riksmöte.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt
anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i 9 kap. 7
§ regerings-

' Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068. 79

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

formen bör innehålla uppskattning av framtida kostnader
för det ändamål som förslaget avser. Om förslag lill anslag grundar sig på plan
för längre lid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör
planen redo-

Prop.,
1987/88:22

Ulöver
vad som följer av 10 § får motion med anledning av proposition eller
skrivelse avlämnas inom femlon dagar från den dag dä propositionen eller
skrivelsen anmäldes i kammaren. I ärenden som måste avgöras skyndsamt kan
riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen
besluta om kortare motionslid. Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar
föriänga tiden för avlämnande av motion med anledning av proposition i
vilken redovisas plan som avses i 2 § tredje slyckel.

Ulöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av
proposifion avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen anmäldes
i kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan riksdagen, om den finner
synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen besluta om kortare motionslid.
Riksdagen kan besluta att med högst tio dagar föriänga tiden för avlämnande av
motion med anledning av proposition i vilken redovisas plan som avses i 2 §
tredje stycket.

Motion får i de fall som riksdagen föreskriver väckas med
anledning av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.
Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av motionslid enligt denna paragraf kan
bortses från dag som infaller under uppehåll i riksdagsarbelel en vecka eller
längre lid under riksmöte.

3.11.3

Talmanskonferensen
fastställer vilka dagar som med tillämpning av 11 § tredje slyckel ej skall
inräknas i motionstid enligl paragrafen.

Talmanskonferensen
fastställer vilka dagar som med tillämpning av 11 § andra slyckel ej skall
inräknas i motionstid enligt paragrafen.

Har proposition uppskjulils från ett riksmöte lill annal,
får motion med anledning av propositionen väckas

1. vid första riksmötet i valperiod

inom sju dagar från dess början,

2. om propositionen har väckts

så sent under riksmöte atl den i 11 §

föreskrivna mofionstiden icke har

Har proposition eller skrivelse uppskjutils från elt
riksmöte till annat, får motion med anledning av propositionen eller
skrivelsen väckas

1. vid första riksmötet i valperiod

inom sju dagar från dess början,

2. om
proposifionen eller skrivel

sen har väckts så sent under riks

möte all den i 11 § föreskrivna mo-

-
Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. ' Ändringen innebär bl. a.
att andra stycket upphävs.

80

Nuvarande
lydelse löpt ut när riksmötet upphör, senast på andra dagen av näsla laglima
riksmöte eller, om riksdagen dessförinnan beslutar alt behandla propositionen
vid urtima riksmöte, inom sju dagar från beslutet.

Föreslagen
lydelse tionstiden icke har löpt ul när riksmötet upphör, senast på andra dagen
av näsla lagfima riksmöte eller, om riksdagen dessförinnan beslutar . att
behandla propositionen vid urtima riksmöte, inom sju dagar från beslutet.

Prop.
1987/88:22

Vid tillämpningen av första stycket skall med proposition
jämställas skrivelse som avses i 11 § andra stycket.

13 §

Bestämmelserna
i II
och 12 §§ äger
motsvarande tillämpning på motion med anledning av förslag av sådant riksdagens
organ som avses i 8 §. Riksdagen kan föreskriva att motion får väckas också med
anledning av redogörelse till riksdagen från sådant organ.

Bestämmelserna
i 11 och 12 §§ tillämpas också på motioner med anledning av förslag och
redogörelser från sådana riksdagens organ som avses i 8 §.

Proposition,
motion saml förslag och redogörelse från riksdagsorgan som sägs i 3 kap. 8 §
skall för beredning hänvisas till utskott. Detsamma skall gälla ansökan som
åsyftas i 3 käp. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren saml skrivelse
från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.

Proposition, annan skrivelse än som avses i 2 kap.. 10 §
andra stycket regeringsformen eller som innebär återkallelse av proposition,
motion samt förslag och redogörelse från riksdagsorgan som sägs i 3 kap. 8 §
skall för beredning hänvisas till utskott. Detsamma skall gälla ansökan som
åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren. Innan ärende
hänvisas fill utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om
kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

2§

Riksdagen
tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsutskott, etl
finansutskott och minsl tolv andra utskott.

Riksdagen fillsäller inom sig för varje valperiod ett
konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och minsl tolv
andra utskoU.

Riksdagen kan under riksmöte tillsätta ytteriigare utskott
för längst den tid som har angivits i första stycket.

4.2.1'

Riksdagen
skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sam-

Riksdagen
skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sam-

■•
Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

81

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 198''/88: 22

manträdet med kammaren under manträdél med kammaren under

riksdagens valperiod tillsätta följan- riksdagens
valperiod tillsätta följan

de sexton utskott: de femton utskott:

1.
ett
konslitulionsulskoU (KU), 1. eU konslilulionsulskoU (KU),

2.
eU finansulskoU
(FiU), 2. eU finansulskoU (FiU),

3.
eU skatteutskoU
(SkU), 3. eUjuslilieutskoU(JuU),

4.
eujusfifieutskolt
(JuU), 4. eU lagutskoU (LU),

5.
eU lagutskoU
(LU), 5. eU utrikesutskoU (UU),

6.
eU
UtrikesutskoU (UU), 6. etl försvarsutskott (FöU),

7.
ell
försvarsutskott (FöU), 7. ell socialförsäkringsulskoll

8.
etl
socialförsäkringsulskoll (SfU),

(SfU), 8. eU socialutskoU (SoU),

9. eu socialutskoU (SoU), 9. elt kulturutskoU (KrU),

10.
eU kulturutskoU
(KrU), 10. etl ulbildningsulskoU (UbU),

11.
ett
UlbildningsulskoU (UbU), 11. eU IrafikulskoU (TU),

12.
ell
IrafikulskoU (TU), 12. elljordbruksutskott (JoU),

13.
ett
jordbruksutskott (JoU), 13. etl näringsulskoU (NU),

14.
ell
näringsulskoll (NU), 14. ell arbetsmarknadsutskott

15.
elt
arbetsmarknadsutskott (AU) och

(AU) och 15. eU bostadsulskoU (BoU).

16. eUbostadsutskoU(BoU).

Utskotten väljs i den ordning de

har tagits upp ovan.

3a§

Vid
tillsättning av utskott som avses i 2 § första stycket skall det sammanlagda
antalet utskottsplatser fördelas mellan de partigrupper som motsvarar partier
med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val tdl riksdagen.
Platserna fördelas mellan partierna genom att de en efter en tilldelas det
parti som för vatje gång visar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet är
lika med partiets mandatantal i riksdagen, så länge ingen plats har tilldelats
partiet, och erhålles därefter genom att partiets mandatantal delas med det
tal som motsvarar antalet platser som redan har tilldelals partiet, ökat med
ett. Vid lika jämförelsetal skiljs genom lottning.

På
valberedningens förslag beslutar riksdagen hur platserna skall fördelas mellan
utskotten. Därvid får inget parti i något utskott ges en sådan representation
alt den med mer än en plats avviker från representationen i övriga utskott.

Inom en vecka från riksmötets

82

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse öppnande anmäler partigrupperna till
talmannen vilka ledamöter som skall inneha partiets platser. Görs ej sådan
anmälan utser talmannen ledamöterna. Tabnannen meddelar därefter kammaren vilka
som blivit utsedda till ledarnöler i utskotten.

3b§

Bestämmelserna i 7 kap. 7— 14 §§ med tilläggsbestämmelser
tillämpas också på utskotten.

Prop.
1987/88:22

Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligl 8 kap.
6 § samt 9 kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktlinjer
för den ekonomiska polifiken och för budgetregleringen saml ärenden som rör
riksbankens verksamhel.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligl 8 kap. 6
§ regeringsformen, bereda ärenden om statliga och kommunala skaller.

Finansutskottet
skall, utöver sina uppgifter enligl 8 kap. 6 § saml 9 kap. 4 och 11 §§
regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktr linjer för den ekonomiska
polifiken och för budgetregleringen, ärenden om statliga och kommunala skatter
samt ärenden som rör riksbankens verksamhel.

Finansutskottet
skall, ulöver sina uppgifter enligl 5 § första stycket, bereda ärenden om
penning-, kredit- och valutapolitiken, om riksgäldskonloret och riksdagens
revisorer. Det skall vidare bereda ärenden av allmän belydelse för den
kommunala ekonomin saml ärenden om statlig stafisfik, redovisning, revision
och rationalisering, om slalens egendom och upphandling i allmänhet och
förvaltnings-ekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde.
Utskottet skall även bereda budget-tekniska ärenden, granska beräkningen av
slalens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.

Finansutskottet
skall, ulöver sina uppgifter enligl 5 § bereda ärenden om penning-, kredit- och
valutapolitiken, om riksgäldskonloret och riksdagens revisorer, om taxering,
uppbörd och folkbokföring samt ärenden om alkoholhaltiga varor. Det skall
vidare bereda ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt
ärenden om stal-Hg slalislik, redovisning, revision och rationalisering, om
statens egendom och upphandling i allmänhet och förvallningsekonomiska ärenden
i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda
budgetlekniska ärenden, granska beräkningen av slalens inkomster samt
sammanställa statsbudgeten.

Ändringen
innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

8§ Utskott skall avgiva belänkande i ärende som har
hänvisats lill ulskollel och som ej har återkallats. Utskott kan dock
överflytta ärende till annat utskott, om detta samtycker därtill, eller
överenskomma med etl eller flera utskott all de skall bereda ärendet gemensamt
genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver belänkande lill
riksdagen.

Belänkande i ärende vars behandling har uppskjulils från
en valperiod för riksdagen lill näsla skall avgivas av utskott som har
lillsätts av den nyvalda riksdagen.

Betänkande i ärenden vars behandling har uppskjulils från
elt riksmöte till nästa inom samma valperiod skall avges före den I november.
Riksdagen kan besluta att betänkande i ett sådant ärende får avges efter denna
tidpunkt. Utskott skall till anmälan lill kammaren av vilande beslul som sägs i
3 kap. 16 § foga yltrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt betänkande i ärendet.

4.8.1

, Beslul av finans- och skatteut- Beslut av finansutskottet i fråga

skotten i fråga som avses i 8 kap. som avses i 8 kap. 6 § regeringsfor-

6 § regeringsformen och av finans- men
eller i fråga om godkännande

utskottet i fråga om godkännande enligl
9 kap. 11 § regeringsformen

enligl 9 kap. 11 § regeringsformen meddelas regeringen genom skri-

meddelas regeringen genom skri- velse,

velse.

4.8.2

Beslut om betänkande får avges efter den 1 november i ett
ärende, vars behandling har uppskjulils från ett riksmöte tid nästa inom
sarrima valperiod, fattas på framställning av det utskott, till vars
handläggning ärendet hör. Utskottet skall inhämta yttrande från talmanskonferensen.

10 § Slallig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva
yttrande, då utskott begär del. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen.
Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till
regeringens avgörande.

Vid ett offentligt utskottssam

manträde är en företrädare för en

statlig myndighet ej skyldig att läm

na uppgifter för vdka sekretess gäl

ler hos myndigheten.

Begär minsl en tredjedel av leda- Begär
minsl en tredjedel av leda-

möterna i ell utskott vid behand- möterna i ell
utskott vid behand-. 84

Nuvarande lydelse lingen
av ell ärende alt upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet
som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om della, såvida del
icke finner atl därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda
till avsevärt men.

Föreslagen
lydelse lingen av ell ärende all upplysningar eller yttrande skall inhämtas
från myndighet som avses i första slyckel, skall ulskollel föranstalta om
detta, såvida del icke finner all därmed förenat dröjsmål med ärendets
behandling skulle leda fill avsevärt men. Utskottet skall i sitt betänkande i
ärendet redovisa skälen tdl att" en sådan begäran om upplysningar eller
yttrande har avslagits. Konstilulionsulskollel får icke avgiva förklaring, all
2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen
icke är tillämpligt i fräga om visst lagförslag, utan

att lagrådet har yttrat
sig i saken.

Prop. 1987/88:22

Utskott får sammanträda
också under lid då riksmöte icke pågår, om dess uppgifter kräver det.

Utskott skall sammanträda
också under lid då riksmöte icke pågår, om riksdagsarbetet kräver det.

Utskott sammanträder
första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter
sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden. För ändamål som sägs i 9
kap. 4 § regeringsformen kan finansutskottet sammankallas också på begäran av
regeringen. För ändamål som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen sammankallas finansutskottet
första gången på begäran av regeringen. Skall utskott enligt vad nu sagts
sammankallas på regeringens begäran, utfärdas kallelsen av talmannen.

Utskott
sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet.
Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden. För ändamål som
sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kan finansutskottet sammankallas också på
begäran av regeringen. För ändamål som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen
sammankallas finans- och skatteutskotten första gången på begäran av
regeringen. Skall utskott enligl vad nu sagts sammankallas på regeringens begäran,
utfördas kallelsen av talmannen.

Personlig
kallelse skall ulgå lill samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelse bör om
möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet.

4.11.3*
Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de närvarande ledamöterna
som har varil ledamot av riksdagen längst lid. Om två eller flera har tillhört
riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt
sammanträde med finans- och skatteutskotten enligt 8 kap. 6 § regeringsformen
föres ordet av den av utskottsordförandena som har varit ledamot av

' Ändringen innebär att
andra stycket upphävs.

85

Nuvarande lydelse riksdagen längst tid. Om de har tillhört
riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88:22

Utskott
skall sammanträda inom slängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan
utskottet medgiva alt även annan än ledamot, suppleant och Qänslemän i
utskottet är närvarande.

Utskott
skall sammanträda inom stängda dörrar.

Utskottet
kan besluta att sammanträde för inhämtande av upplysningar hell eller delvis
skall vara offentligt.

Vid
sammanträde inom stängda dörrar kan utskottet, om särskilda skäl föreligger,
medge att även annan än ledamot, suppleant och Qänslemän i ulskollel är
närvarande.

4.12.1

Ljud- eller bildupptagning från offentligt
utskottssammanträde får äga rum efter överenskommelse med utskottet.

7
kap. 7.2.3 ■ Valberedningen håller på kallelse av talmannen sill första
sammanträde samma dag som den ulses. Därefter sammanträder beredningen på
kallelse av ordföranden.

Bestämmelserna
i 4 kap. 12 § samt lilläggsbestämmdserna 4.11.1 andra stycket och 4.11,2—4 äger
motsvarande tillämpning på valberedningen.

Bestämmelserna
i 4 kap. 12 § första och tredje stycket saml lilläggsbestämmdserna 4.11.1 andra
stycket och 4.11.2-4 tillämpas också pä valberedningen.

8 kap.

8.12.2

Bestämmelserna
i 4 kap. 12 § saml tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra slyckel och 4.11.2 och
4 äger motsvarande tillämpning på krigsdelegalionen under fid då delegationen
ej är i riksdagens ställe.

Bestämmelserna
i 4 kap. 12 § första och tredje stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1 andra
stycket och 4.11.2 och 4 tillämpas också på krigsdelegationen under tid då
delegationen ej är i riksdagens ställe.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.

2.
Utskott som
tillsatts enligl äldre bestämmelser skall anses upplösta i och med
ikraftträdandet.

86

3 Förslag till Prop. 1987/88:22

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom
föreskrivs atl 2 kap. 6 §, 3 kap. 5 och 17 §§ saml 5 kap. 1 § kommunallagen
(1977:179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

6§'

Ledamöter
och suppleanter i full- Ledamöter och suppleanter i full

mäktige väljs för tre Qänstgöringsår mäktige väljs för fyra Qänslgörings-

räknat från och med den 1 novem- år räknat från och med den 1 no-

ber del år då valet har skell. vember del år då valet har skett.

I
Stockholms kommun räknas tjänstgöringstiden från och med den 15 oklober del år
då valet har skett.

3 kap.

5f'

Ledamöter
och suppleanter i sly- Ledamöter och suppleanter i sty

relsen väljs för tre år, räknat från relsen väljs för fyra år, räknat från

och med den 1 januari årel efter del och med deri 1 januari året efter det

år då val i hela rikel av fullmäktige år dä val i hela rikel av fullmäktige

har ägt rum. har ägt mm.

I
Stockholms kommun väljs dock ledamöter och suppleanter årligen för fiden intill
nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under Qänsl-göringsärel.

Om
val lill fullmäktige har upphävts och omval har ägt mm eller om rättelse har
vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna
därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i
styrelsen två månader efter del all omvalet eller sammanräkningen har
avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutals, skall
fullmäktige förrätta nyll val av ledamöter och suppleanter för återstoden av
tjänstgöringstiden. Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår
under Qänstgöringsliden, inträder suppleant, enligt den ordning mellan
suppleanterna som har beslämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av
Qänstgöringsliden. Om annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden
av Qänstgöringsliden.

17 §3

I Stockholms kommun väljer full- I Stockholms kommun väljer full

mäktige borgarråd för tre år vid mäktige borgarråd för fyra år vid

första sammanträdet under Qänsl- första sammanträdel under Qänst-

göringsåret del år då val i hela riket göringsåret del år då val i hela riket

av fullmäktige har ägt rum. Beträf- av fullmäkfige har ägt rum. Belräf

fande valbarhet lill borgarråd och fande valbarhet till borgarråd och

verkan av atl valbarheten upphör verkan av all valbarheten upphör

tillämpas bestämmelserna i 2 kap. tillämpas bestämmelserna i 2 kap.

4 § om ledamot i
fullmäktige. Vid 4 § om ledartiot i fullmäktige. Vid

'
Senaste lydelse 1979:414.

Senaste
lydelse 1981: 1105.

'Senaste
lydelse 1981:1105. 87

Nuvarande lydelse val av
borgarråd skall, om det begärs, varje borgartåd väljas särskilt. Om val
till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har
vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan parfierna
därvid har ändrats, upphör uppdrag som borgarråd två månader efter det att
omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade
sarnmanräk-ningen har avslutats skall fullmäktige förtätta nytt val av
borgarråd för återstoden av Qänstgöringsliden.

Föreslagen lydelse

val
av borgarråd skall, om del begärs, vaije borgartåd väljas särskill. Om val
lill fullmäktige har upphävts och omval här ägt rum eller om rättelse har vidtagits
genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid
har ändrats, upphör uppdrag som borgarråd tvä månader efter det all omvalet
eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen
har avslutats skall fullmäktige förrätta nytt val av borgarråd för återstoden
av Qänstgöringsliden.

Om
borgartåd avgår under Qänstgöringsfiden, skall nytt borgarråd snarast väljas
för återstoden av Qänstgöringsliden. För tiden till dess så har skell och vid
Qänstledighet för borgarråd får styrelsen förordna vikarie.

Fullmäktige får besluta
atl till borgarråd skall i skälig omfattning lämnas ersättning för
resekostnader och andra utgifter som' föranleds av uppdraget samt arvode,
pension och andra ekonomiska förmåner.

5
kap. 1 §"

Prop. 1987/88:22

Nyvalda fullmäktige väljer
under år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt mm tre eller flera
revisorer saml minsl lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre
följande årens verksamhet. Fullmäktige får därvid välja revisorer och
suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet
revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp av nämnder
skall dock vara minst tre. Om val fill fullmäktige har upphävts och omval har
ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mdlan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för
revisorerna och revisorssuppleanterna två månader efter del all omvalet eller
sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen
har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och
revisorssuppleanter för återstoden av Qänstgöringsliden.

"
Senaste lydelse 1983:563.

Nyvalda fullmäktige väljer
under år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt rum tre eller flera
revisorer saml minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de fyra
följande årens verksamhel. Fullmäktige får därvid välja revisorer och
suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet
revisorer, liksöm antalet suppleanter, för varje nämnd eller gmpp av nämnder
skall dock vara minst tre. Om val fillfull-mäklige har upphävts och omval har
ägt mm eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning pch
mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen' för
revisorerna och revisorssuppleanterna två mänader efter del atl omvalet eller
sammanräkningen har avslutals. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen
har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och
revisorssuppleanter för återstoden av Qänstgöringsfiden.

Belräffande
valbarhet fill revisor eller revisorssuppleant, verkan av atl Prop. 1987/88:
22 valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 §
om ledamot i fullmäktige tillämpas. Den som har uppnått aderton års ålder
senast på dagen för valet till revisor eller suppleant är dock valbar.

Om
revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår under Qänstgöringsliden
får fullmäktige förtätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Revisor
och revisorssuppleant har rätt till den ledighet från anställning som behövs
för uppdraget.

Fullmäkfige
får besluta att till revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning
ulgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget, förlorad arbetsförtjänst samt arvode, pension och andra ekonomiska
förmåner. Om fullmäktige beslutar atl arvode skall utgå, skall arvodet
bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Val enligt de nya bestämmelserna skall äga mm
första gången år 1992.

3.
Löpande Qänslgöringstider för de
förtroendemän som har valls enligt äldre bestämmelser förlängs med ell år.

4 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom
föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'

dels
alt nuvarande 6 kap. 10 § skall betecknas 6 kap. 11 §,

dels
aU 5 kap. 1-9 och 11 §§, 6 kap. 2-5, 9 och nya II §§, 7
kap. 2 §,

9
kap. 6 §, 10 kap. 1.7 och 13 §§, 11 kap. 6 a §, 14 kap. 4, 5, 9 och 15 b §§

saml
rubriken fill 5 kap. skall ha följande lydelse, dels all i lagen skall införas
en ny paragraf, 6 kap. 10 §, av följande

lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5
kap. Registrering av partibe- 5 kap. Anmälan om deltagande i teckning
och anmälan av kandida- val och av kandidater ter

»
§

Parti kan efter ansökan och på Partier som önskar delta i val

de villkor som anges 12-4
§§få sin skall enligt 2-4 §§ anmäla sitt del-partibeteckning registrerad hos tagande
till centrala valmyndighe-centrala valmyndigheten samt an- ten och kan enligt 6
§ anmäla kan-mälakandidaler i valet e«//g/<S J. didaler i valet.

Att
valsedlar för partier som inle

anmält sitt dellagande är ogiltiga

framgår av 14 kap. 4 § första styc

ket.

Om valsedel med registrerad Om valsedlar för partier som an-

partibeteckning finns bestämmelser malt kandidater finns beslämmd-

i 6 kap. 3 § tredje stycket och ser i 6 kap. 3 § tredje stycket
och

14 kap. 5 §. 14 kap. 5 §.

'
Lagen omtryckt 1985:203.

89

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:22

Ansökan
om registrering av partibeteckning görs skriftligen. / ansökningshandlingen
skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om ansökningen avser
registrering för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, för
vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen
skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket eller intyg av notarius
publicus att sådana förklaringar har visats upp för honom.

För atl partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall
ansökan om registrering av beteckningen ha kommil in lill centrala valmyndigheten,
vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landsfingsledamöler
och kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat val inom
en vecka efter det all beslul om valdagen meddelades.

Anmälan om dellagande i val skall göras skriftligen. Av
anmälan skad framgå vilket slag av val anmälan avser och, om anmälan avser
val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, vilken landstingskommun
eller kommun anmälan avser.

Anmälan skall vid ordinarie val göras senast en månad före
det val den avser och vid extra val inom två veckor efter del alt beslut om
valdagen meddelats. Om partiet till skydd för sin partibeteckning önskar
anmäla kandidater skall anmälan dock ha kommil in till centrala
valmyndigheten, vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela rikel av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige före utgången av februari valåret
och vid annal val inom en vecka efter del all beslul om valdagen meddelades.

Partibeteckning får registreras, om

1.
partibeteckningen
består av eller innehåller ord,

2.
partiet
icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,

3.
ansökan
biträds, vid registrering för val tid riksdagen av minst 1500 röstberättigade
medlemmar i hela riket och vid registrering för val av landstingsledamöter och
för val av kommunfullmäktige av minst 100 respektive minst 50 röstberättigade
medlemmar i den landstingskommun eller kommun för vilken registrering söks,

4.
partibeteckningen
kan antas ej leda lill förväxling med beteckning som redan är registrerad
eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan, kan komma att regi-

Av
anmälan skall framgå under vilken beteckning partiet går till val
(partibeteckning).

90

Nuvarande lydelse streras med giltighet för det valet
eller för annat val för vilken den nya registreringen enligl 4 § första stycket
kommer att gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda lid förväxling med
beteckning som för högst fem år sedan har avförts ur registret efter namnbyte
och vars registrering hade sådan gdlighel som avses i punkt 4.

Ifråga om parti som är representerat i riksdagen gäller
inte första stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en
ansökan skall lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid
uppge personnummer och kyrkobokföringsort.

4 första stycket

Registreras partibeteckning för val fill riksdagen, gäller
registreringen även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i
hela rikel. Registreras partibeteckning för val av landsfingsledamöler,
gäller registreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslut
saml val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstingskommuner.
Registreras partibeteckning för val av kommunfullmäktige, gäller
registreringen val i den kommun som anges i registreringsbeslutet.

7§

När partibeteckning registrerats eller avförts ur
registret, skall centrala valmyndigheten kungöra della i Post- och Inrikes
Tidningar.

8§

För atl registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd
vid val skall partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i viss valkrets minsl fyra och högst
femlon personer och

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige
minsl fyra

Föreslagen lydelse

4§

Anmäls elt parti för val lill riksdagen, gäller anmälan
även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela riket om sådana
val äger rum samtidigt med riksdagsvalet. Anmäls elt parti för val av
landstingsledamöter, gäller anmälan valet i den landstingskommun som anmälan
avser samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstingskommunen.
Anmäls ett parti för val av kommunfullmäktige, gäller anmälan valet i den
kommun anmälan avser.

•5

När en anmälan om deltagande i val gjorts, skall centrala
valmyndigheten kungöra della i Post- och Inrikes Tidningar.

6§

För atl partibeteckningen för ett parti som anmält sitt
dellagande i val skall skyddas vid valet skall partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i en viss valkrets minsl fyra och
högst femlon personer och

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige
minst fyra

Prop.
1987/88: 22

91

Nuvarande
lydelse

och högst tjugo personer i landstingskommunen eller
kommunen.

Centrala
valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av kandidater senast
skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och Inrikes Tidningar.
Undertättelse om beslutet skall vidare tillställas varje registrerat parfi.

Anmälan av
kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i den mån
regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen föreskriver del,
länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud eller av
person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas skriftlig förklaring
från varje kandidat all han givit partiet tillstånd att anmäla honom.

Föreslagen
lydelse

och högst Qugo personer i landstingskommunen eller
kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför vaije val när
anntä-lan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i
Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare
tillställas varje parti söm anmält kandidater vid föregående val.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala
valmyndigheten eller, i den mån regeringen eller den myndighet som bestäms av
regeringen föreskriver del, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av
partiels ombud eller av den person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen
skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit partiet
tillstånd att anmäla honom.

7§

Etl parti får inte anmäla kandidater till skydd för sin
partibeteckning om denna kan antas komma atl leda till förväxling med beteckningen
för något annal parti som redan anmält sitt deltagande eller som med anledning
av tidigare gjord anmälan kan antas komma atl anmäla sitt deltagande i det val
anmälan avser eller i något annal val för vilket anmälan enligt 4 § kommer atl
gälla. Detsamma gäller om partiets beteckning kan antas leda tdl förväxling med
en beteckning under vilken någol annat parti anmält sitt deltagande under
något av de två tidigare ordinarie valen.

Prop.
1987/88:22

4 § andra stycket

Avser ansökan registrering för val lill riksdagen och är
partibeteckningen redan registrerad eller är ansökan om dess registrering redan
gjord för annat val, får registrering beviljas utan hinder av 3 § första
stycket 4, om del parti för vilket registrering sålunda har skell eller sökts
har lämnat sill medgivande. Delsamma gäller om ansökan avser registrering för
val

Avser en anmälan om deltagande val fill riksdagen och har
något annat parti redan anmält sitt dellagande i något annat val under samma
partibeteckning får trots detta kandidater anmälas till skydd för
partibeteckningen om del parfi för vilkel anmälan redan skell har lämnat sitt
medgivande. Detsamma gäller om anmälan avser val av landsfingsledamöler och
partiet redan är

92

Nuvarande lydelse ay landstingsledamöter och partibeteckningen
redan är registrerad eller.ansökan om dess registrering tidigare år gjord för
val av kommunfullmäktige inom landstingskommunen. Behörig att lämna
medgivande är det ombud som parfiel har.anmält enligl 5 ?.

5§

För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall
finnas ombud. Ombud skall anmälas lill centrala valmyndigheten inom en månad
efter det att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7§.

Föreslagen lydelse anmält för val av kommunfullmäktige
inom landstingskommunen. Behörig all lämna medgivande är del ombud som partiet
har anmält enligl 8 § eller partiets styrelse.

8§

För varje parti som anmält kandidater skall finnas ett
ombud. Ombudet skall anmälas lill centrala valmyndigheten senast i samband
med partiets anmälan om deltagande i val.

Prop.
1987/88: 22

Finner den
myndighet hos vilken anmälan görs anledning fill anmärkning mol
anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall myndigheten
genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall anges lid for ändring
och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter skall centrala valmyndigheten
så snart som möjligl slutligt pröva ärendet.

Har det ej
visats all anmäld kandidat givil partiet fillstånd atl anmäla honom, skall
hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt.

Finner den
myndighet hos vilken anmälan av kandidater görs,anledning till anmärkning mol
anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall myndigheten
genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall anges lid för ändring
och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter skall centrala
valmyndigheten så snart som möjligl slufiigt pröva ärendet.

Har del ej
visals alt en anmäld kandidat givil partiet fillstånd all anmäla honom, skall
hans namn på anmälningshandlingen anses obe-finfiigt.

Talan mot
centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller anmälningsärendeföres
hos valprövningsnämnden genom besvär.

Beslut av
centrala valmyndigheten i ärenden enligt detta kapitel får överklagas hos
valprövningsnämnden genom besvär.

6
kap. 2§ Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till
riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val
av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På
valsedel skall finnas parfibeleckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1.
namn på en
eller fiera kandidater,

2.
beteckning som
visar för vil-

På
valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1.
namn på en
eller flera kandidater,

2.
beteckning som
visar för vil-

93

Nuvarande lydelse Föreslägen lydelse

ken valkrets sedeln är avsedd (val- ken valkrets
sedeln är avsedd (val-

krelsbeleckning) samt kretsbeleckning),

3. uppgift om del val för vilket 3. uppgift om det val för vilkel

sedeln
gäller (valbeleckning). sedeln gäller (valbeteckning) samt

4. utrymme för väljaren att ange ändrat första namn.

Kandidat skall anges på sådant sätt alt del klart framgår
vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer
eller annan identifieringsuppgift.

3§

Om valsedel upplager mer än ell kandidatnamn, skall namnen
upplagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen
mellan dem.

Namnen
gäller själva valet saml, i den mån de ej därvid tages i anspråk val av
ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för landstingsledamöter
och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med regisl- Om en valsedel för ell parti upp-

reradpartibeteckning
namn på kan- tar namn på kandidater, skall valse-

deln, om
parfiel enligt 5 kap. 6 § anmält kandidater för valet, som föista namn uppta
namnet på någon kandidat som lagils upp på listan över kandidater partiet
anmält.

didaler, skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 §
anmält kandidater för valet, som första namn upptaga narnnet på kandidat som
tagils upp på listan över kandidater partiet anmält.

Prop.
1987/88:22

Efter
beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller,
i fräga om val till riksdagen, vid det senasle valet har fält mer än en
procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala valmyndigheten
partiet blanketter fill valsedlar till del anlal partiet önskar.

Göres
beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den
som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala valmyndigheten
blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna i förskott.

Efter
beställning av ett parti, som är representerat i den församling valet gäller
eller, i fråga om val till riksdagen, vid något av de två senasle valen har
fått mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala
valmyndigheten partiet blanketter lill valsedlar lill det antal partiet önskar.

Görs
beställning av något annat parti än som anges i första slyckel eller av annan
än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala
valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar
blanketterna i förskott.

I fråga om
parti, som ddtagar i riksdagsval och som vid det senasle riksdagsvalet fåll
eller vid det förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela
landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter lill valsedlar lill
elt antal som

I fråga om
parti, som deltar i riksdagsval och som vid något av de två senaste
riksdagsvalen fått eller vid det förestående valet får mer än en procent av
rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till
valsedlar till etl antal

94

Nuvarande
lydelse motsvarar fyra gånger anlalet röstberättigade i valkretsen. Vad som
sagts nu gäller även parti som ulan all ha uppnått den angivna röstandelen är
eller genom det föreslående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om
parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och
som är eller genom det föreslående valet blir representerat i den församling
valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter lill valsedlar
fill elt antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberätfigade i valet.

Föreslagen
lydelse som motsvarar fyra gånger antalet röstberätfigade i valkretsen. Vad som
sagts nu gäller även partier som utan all ha uppnått den angivna röstandelen
är eller genom det föreslående valet blir representerade i riksdagen.

I fråga om
partier, som deltar i val av landsfingsledamöler eller kommunfullmäktige och
som är eller genom del föreslående valet blir representerade i den församling
valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter lill valsedlar
lill ell anlal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Prop. 1987/88:22

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas
anlalet röstberätfigade på gmndval av stommarna till mantalslängderna för
årel.

9§

I lokal där röstning äger mm skall väljarna för varje val
ha tillgång fill

1. valsedlar som försetts med

parti- och valbeleckning för parti

som vid det senasle riksdagsvalet

fåll mer än en procent av rösterna i

hela landet (partimarkerade val

sedlar) samt

2. blanketter fill valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager

valsedelsförsändelser
bör- medföra partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligl första
stycket. Partimarkerade valsedlar och valseddsblankeller enligt första slyckel
tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

I lokaler
där röstning äger mm skall väljarna för varje val ha tillgång till

1.
valsedlar som
försetts med parti- och valbeteckning för d.e partier som anmält sitt
deltagande i valen och som vid något av de två senaste riksdagsvalen fåll mer
än en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt

2.
blanketter fill
valsedlar.

Lantbrevbärare
som mottar valsedelsförsändelser bör medföra partimarkerade valsedlar och
valseddsblankeller enligl första slyckel.

Partimarkerade
valsedlar och valseddsblankeller enligl första stycket tillhandahålls genom centrala
valmyndighetens försorg.

10 §

Den vars namn upptagas på en valsedel ulan att han givit
sitt samtycke därtill kan anmäla detta till länsstyrelsen. Anmälan skall göras
skriftligen och till den skall fogas den valsedel på vilken namnet förekommer.
Länsstyrelsen skall förteckna de anmälningar som inkom-

Nuvarande lydelse 10 §

Talan mot centrala valmyndighetens beslut i ärende som
avses i detta kapitel föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Centrala
valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i ärende som avses
i detta kapitel.

Föreslagen lydelse

II §

Beslut av centrala valmyridighe-ten i ärenden enligl detta
kapitel/år överklagas hos valprövningsnämnden genom besvär.

Länsstyrelsen skall biträda centrala valmyndigheten i
ärenden enligt detta kapitel om myndigheten begär det.

Prop. 1987/88: 22

7 kap.

2§
Röstkort upprättas för den som är upplagen i allmän röstlängd av lokala
skattemyndigheten och för den som är upplagen i särskild röstlängd av
länsstyrelsen.

Vid
ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landslingsle-' damöter och
kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 30
dagar före valdagen. Vid annal val skall röstkorten sändas fill de
röstberäUigade senast 20 dagar före valdagen.

Vid
ordinarie val lill riksdagen och val i hela rikel av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 30
dagar före valdagen. Vid annal val skall röstkorten sändas till de
röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.

För val
som äger mm samfidigt upprättas gemensamt röstkort.

• kap. 6§

Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan
lägga ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse all väljarna där har
tillgång fill blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti
som vid det senasle riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela
landet.

Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning fill vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga
ul sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse all väljarna där har fillgång
till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för de partier som
anmält sitt dehagande i valen och som vid något av de två senasle
riksdagsvalen fåll mer än en procent ay rösterna i hela landet.

10 kap. 1 §

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje
poslanslall inom rikel från och med den Qu-goQärde dagen före valdagen lill och
med valdagen. Vid annat val får röstning på poslanslall ske från och med den
sjuttonde dagen före valdagen fill och med valdagen.

Vid
ordinarie val lill riksdagen och val i hela rikel av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige får röstning ske på vaije poslanslall inom rikel från och med
den Qu-goQärde dagen före valdagen till pch med valdagen. Vid annal val får
röstning på poslanslall ske från och med den tionde dagen före valdagen fill
och med valdagen.

Alt
röstning på poslanslall kan begränsas i vissa fall framgår av 2 §.

96

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:22

7 §

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten
efter samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska ufiandsmyndigheler
röstning skall äga mm. Vid val som ej omfattar hela rikel får dock centrala
valmyndigheten bestämma all röstning hos svensk ufiandsmyndighel ej skall äga
mm.

Röstning
hos utlandsmyndighet får börja lidigasl den QugoQärde dagen före valdagen
och pågå så länge atl avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala
valmyndigheten lill hända senast klockan 12 dagen före valdagen.

Röstning hos en utlandsmyndighet får bölja tidigast den
QugoQärde dagen före valdagen vid ordinarie val till riksdagen och val i hela
rikel av landstingsledamöter och kommunfullmäktige och vid annat val tidigast
den tjugonde dagen före valdagen och pågå så länge all avgivna valsedlar kan
beräknas vara centrala valmyndigheten fill hända senast klockan 12 dagen före
valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning
äger mm hos myndigheten saml kungör lid och ställe för röstningen.

Röslmotlagare hos ufiandsmyndighel är myndgihelens chef
eller den han utser.

13 §

Vid
ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige får röstning på fartyg böija lidigasl den femfiofemle dagen
före valdagen. Vid annat val får röstning på fartyg börja tidigast den
fyrtiofemte dagen före valdagen.

Vid
ordinarie val till riksdagen och val i hela rikel av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige får röstning på fartyg börja tidigast den femliofemte dagen
före valdagen. Vid annal val får röstning på fartyg börja tidigast den
trettionde dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge all avgivna valsedlar
kan beräknas vara centrala valmyndigheten lill hända senast klockan 12 dagen
före valdagen.

Fartygets befålhavare bestämmer när och var röstning äger
rum saml underrättar dem som befinner sig ombord om fid och ställe för
röstningen.

Röslmotlagare
på fartyg är fartygets befålhavare eller den han utser.

11 kap.
6a§ Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landsfingsledamöler
och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad tidigast 24 dagar
före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast
55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsförsän- Vid annat val
får valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller delse som lämnas i
vallokalen eller

på
poslanslall vara anordnad tidigast tio dagar före valdagen. Försändelse som
lämnas hos utlandsmyndighet får vara anordnad tidigast 20 dagar före
valdagen och för-

på poslanslall vara anordnad lidigasl 17 dagar före
valdagen. Försändelse som lämnas hos utlandsmyndighet får vara anordnad tidigast
24 dagar före valdagen och för-

97

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 22

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

sänddse som lämnas på fartyg tidi- sänddse som lämnas
på fartyg lidi

gasl 45 dagar före valdagen. gast 30
dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

Prop.
1987/88:22

Valsedel
är ogiltig, om den 1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en
partibeteckning, eller

Valsedel är ogiltig om den

1.
saknar
partibeteckning eller det inte av den klart framgår vUket parti den avser,

2.
upptar
beteckningen för ett parti som inte enligt 5 kap. anmält sitt deltagande i
valet, eller

2. är försedd med kännetecken 3. är försedd med
kännetecken

som uppenbarligen blivit anbragt på som uppenbarligen blivit anbragl på

valsedeln med avsikt. valsedeln med avsikt.

Finns i
elt valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller
valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma parfibeleckning, skall
dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna
olikheter i fråga om kandidalnamn, skall namnen pä sedlarna anses obe-finfiiga.

Utöver vad
som gäller enligl 4 § andra slyckel skall namn pä valsedel anses obefintligt,

1.
om kandidaten
ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,

2.
om ordningen
mellan namnet och annal namn ej framgår klart eller

3.
om valsedeln
gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligl 5 kap. 8 §, och
valsedeln ej som första namn upplager namnet på någon av de anmälda kandidaterna.

Vid
bedömning enligt första stycket 3 av vilkel namn som är del första skall namn
ej anses obefintligt därför atl kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara
valbar.

Ulöver vad som gäller enligl 4 § andra stycket skall namn
på valsedel anses öbefinfiigt,

1. om kandidaten ej är valbar el

ler det ej framgår klart vem som

avses,

2.
om ordningen
mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller

3.
om valsedeln
gäller ett parti, för vilkel anmälts kandidater enligt 5 kap. 6 §, och
valsedeln ej som första namn upptar namnet på någon av de anmälda
kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som
är det första, skall namn ej anses obefintligt därför all väljaren på det
därför avsedda utrymmet angivit någon annan än en anmäld kandidat som första
namn. Namnet skall ej heller anses obefintligt därför att kandidaten har
avlidit eller visat sig ej vara valbar.

9§
Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av
protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§
regeringsformen.

98

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 22

Vid fördelningen av de fasla valkrelsmandalen enligl 3
kap. 8 § första stycket regeringsformen tilldelas mandalen elt efter annat det
parti som för varje gäng uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet
beräknas, så länge partiet ännu ej fillddals någotmandal, genom all partiels
röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom
atl partiets röstetal delas med ell tal som är I högre än dubbla antalet
mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av del sammanlagda anlal mandal i
riksdagen som parti skall ha enligl 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen
för all bli proportionellt representerat fillämpas fördelningsregeln i andra
slyckel på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många
uQämningsmandal som behövs för all della anlal skall uppnås.

Av de uQämningsmandal som Av de uQämningsmandal som

parti erhållit tillföres del första den parti erhållit
tillföres del första den

valkrets där parfiel efter fördelning- valkrets där partiet efter fördelning

en av de fasta valkrelsmandalen en av de fasta valkretsmandaten

uppvisar större jämförelsetal än i uppvisar större jämförelsetal än i

övriga valkretsar. Återstående ul- övriga valkretsar. Återstående ut

jämningsmandat tillföres elt efter jämningsmandat tillföres elt efter

annal den valkrets där partiet för annal den valkrets där partiet för

varje gäng uppvisar störst jämförel- varje gång uppvisar störst jämförel

setal vid fortsatl tillämpning av för- selal vid fortsall tillämpning av för

delningsregeln i andra slyckel på delningsregeln i andra stycket på

partiels röstetal i valkretsarna. partiels röstetal i valkretsarna. Har

partiet inle erhållit fasta valkretsmandat i samtliga
valkretsar, skall i de valkretsar där partiet inte tilldelats någol mandat,
partiets röstetal i stället för dess jämförelsetal läggas tdl grund vid
tillämpningen av detta stycke. Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat
än anlalet på partiels valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat,
med motsvarande tillämpning av Qärde stycket, lill annan valkrets där partiet
deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandal ej besättas genom
tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den lid för
vilken valet gäller. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

15 b §

De fasla valkrelsmandalen i landstinget fördelas för varje
valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen. Härvid tilldelas mandalen, ell efter annat, det parti som för
varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så
länge partiet ännu ej tilldelals något mandal, genom atl partiets röstetal i
valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom atl partiets
röstetal delas med del tal som är 1 högre än del dubbla antalet av de mandat
som redan tilldelats partiet i valkretsen.

UQämningsmandalen fördelas mellan partierna så, att fördelningen
av

alla mandal i landstinget blir proportionell mol partiernas röstetal i hela

landstingskommunen. Vid bestämmandel av del sammanlagda antalet

mandat i landsfinget som parti skall ha för all bli proportionellt represen

terat tillämpas fördelningsregeln i första stycket på hela landslingskommu- on

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nen
som en valkrets. Varje parti filldelas så många uQämningsmandal som

behövs för all delta antal
skall uppnås.

Har
parti vid fördelningen av de fasla valkrelsmandalen erhållit flera mandal än
som motsvarar den proportionella representationen i landstinget för partiet
enligt andra slyckel, bortses vid fördelningen av uQämnings-mandalen frän
partiet och de fasta valkrelsmandal del har erhållit.

Av
de utjämningsmandat som Av de uQämningsmandal som parfi erhållit tillföres det
första den parti erhållit tillföres det första den

valkrets där partiet
efter fördelningen av de fasla valkrelsmandalen uppvisar större
jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres
ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst
jämförelsetal vid fortsatl tillämpning av fördelningsregeln i första
stycket på partiets röstetal i valkretsarna.

valkrets där partiet efter
fördelningen av de fasta valkrelsmandalen uppvisar större jämförelsetal än i
övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter annal den
valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsalt
tillämpning av fördelningsregeln i första stycket på partiets röstetal i
valkretsarna. Har partiet inle erhållit fasta valkrelsmandal i samtliga
valkretsar, skad i dé valkretsar där partiet inte tilldelats något mandat,
partiets röstetal i stället för dess jämförelsetal läggas till grund vid
tillämpningen av detta stycke. Har parti i någon valkrets erhållit flera mandal
än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, méd
motsvarande fillämpning av Qärde stycket, fill annan valkrets. Kan mandat ej besäUas
genom fillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den lid för
vilken valet gäller. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädel genom lottning.

Prop. 1987/88:22

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs
alt 4 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Ledamöterna av
kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indirekta val.

Val lill kyrkomötet
förrättas vart tredje år. Varje val gäller för liden från det atl det nyvalda
kyrkomötet har samlats fill dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas.
Denna tid är kyrkomötets valperiod.

Val till kyrkomötet
förrättas vart fiärde år. Varje val gäller för tiden från del att det nyvalda
kyrkomötet har samlats till dess del närmast därefter valda kyrkomötet samlas.
Denna tid är kyrkomötets valperiod.

100

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Val enligt de nya bestämmelserna skall äga mm
första gången efter kyrkofullmäkligvalet år 1991.

Prop. 1987/88:22

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter

Härigenom
föreskrivs att2 kap. 6 §, 4 kap. 6 §, 5 kap. 8 och 15 §§ saml

7 kap.
I § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap.

6 §

Ledamöter och suppleanter i kyr- Ledamöter och suppleanter i kyr

kofullmäktige väljs för tre år räknat kofullmäklige väljs för fyra år räk-

från och med den 1 januari året ef- nal från och med den 1 januari årel

ler det år då valet har skell. efter del år då valet har skett.

4
kap. 6§

Ledamöter
och suppleanter i för- Ledamöter och suppleanter i för

samlingsdelegerade väljs för tre år samlingsddegerade väljs för fyra år

räknat från och med den 1 januari räknat från och med den 1 januari

året efter det år då val i hela riket av året efter det år dä val i hela riket
av

kyrkofullmäktige har förrättats, kyrkofullmäktige har förrättats.

När val som sker första gången inle När val som sker första gången inle

äger mm under år då val i hela rikel äger mm under år då val i hela rikel

av fullmäktige förtätlas, skall valet av fullmäktige förrättas, skall valet

dock inte avse längre lid än till ul- dock inle avse längre lid än lill ut

gången av del år då sådana val av gången av det år då sådana val av

fullmäktige skall äga rum nästa fullmäktige skall äga mm näsla

gång. gång.

Om
val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade,
har upphävts och omval har ägt mm eller om rättelse har vidtagits genom förnyad
sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats,
upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna tvä månader efter det all
omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade
sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter
och suppleanter för återstoden av Qänstgöringsliden.

Val
av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före december
månads utgång årel före del år då Qänstgöringsliden börjar. Det år då val i
hela riket av kyrkofullmäkfige har ägt mm förtätlas valet i församling med
fullmäktige av de nyvalda fullmäktige vid sammanträde . som avses i 2 kap. 9 §
andra stycket.

Om en ledamot i församlingsdelegerade
avgår under Qänstgöringsliden,

förrättas fyllnadsval för återstoden av denna lid. I Stockholms kyrkliga

samfällighet skall dock för en ledamot som har utsetts vid proportionellt

val inkallas den suppleant som bör inträda enligt den för suppleanterna 101

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

bestämda ordningen. Den suppleant som har inkallals skall Qänslgöra

under den
lid som återstår för den som har avgått.

Prop.
1987/88:22

Sådana
ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som avses i 4 § väljs för tre år,
räknat från och med den 1 januari årel efter del år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har ägt rum.

Sådana
ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som avses i 4 § väljs för fyra år,
räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela rikel av
kyrkofullmäktige har ägt rum.

Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har
ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för
de valda ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet två månader efter del alt
omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade
sammanräkningen har avslutats, skall kyrkofullmäktige förrätta nytt val av
ledamöter och suppleanter för återstoden av Qänstgöringsfiden.

Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår
under Qänstgöringsliden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan
suppleanterna som har beslämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden
av Qänstgöringsliden. Om en annan vald ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för
återstoden av Qänstgöringsfiden.

15 §'

Kyrkorådet
väljer kyrkvärdar bland de röstberätfigade i församlingen enligt 2 kap. 3 §
första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna
och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna ulses för tre år räknat från och
med den 1 januari årel efter det år då val i hela rikel av kyrkofullmäktige
har ägt rum.

Kyrkorådet
väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i församlingen enligl 2 kap. 3 §
första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall ulses bland ledamöterna
och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för fyra år räknat frän och
med den 1 januari året efter del år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har
ägt rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare,
om rådels medcisförvaltning inle har ordnats på annal säll.

Del år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum
skall det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare
som avses i första och andra styckena. Del nyvalda kyrkorådet får även före
december månads utgång utse elektorer som avses i lagen (1982:943) om
kyrkomötet.

7
kap.

Nyvalda
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år dä val i hela rikel av
kyrkofullmäktige har ägt rum tre eller fiera revisorer

' Senaste lydelse 1985:361. ' Senaste lyddse 1983:564.

Nyvalda
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under är då val i hela rikel av
kyrkofullmäktige har ägt rum tre eller fiera revisorer.

102

Qänstgöringsliden.

I
fråga om valbarhet lill revisor och revisorssuppleant, verkan av att
valbarheten upphör och rätt lill avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 §
om ledamot i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är kyrkobokförd i
församlingen är dock valbar. Delsamma gäller den som har uppnått arton års
ålder senast på dagen för valet lill revisor eller suppleant.

Om en revisor som inte
har utsetts vid proportionellt val avgår under Qänstgöringsliden, får
fullmäktige eller stämman förtätta fyllnadsval för återstoden av denna lid.

Revisorer och
revisorssuppleanter har räll lill den ledighet från anställning som behövs
för uppdraget.

Fullmäktige
eller stämman fär besluta att del till revisorer och revisorssuppleanter
skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad arbelsförQänsl saml arvode. Om
fullmäktige eller stämman beslutar alt arvode skall utgå, skall arvodel
bestämmas lill lika belopp för lika uppdrag.

Nuvarande lydelse samt minsl
lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhel.
Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer och suppleanter för
granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet revisorer, liksom
antalet suppleanter, för varje nämnd eller gmpp av nämnder skall dock vara minsl
tre. Om val till kyrkofullmäkfige har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen
mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och
suppleanterna två månader efter det all omvalet eller den förnyade
sammanräkningen har avslutals. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen
har avslutats skall fullmäktige förtätta nyll val av revisorer och suppleanter
för återstoden av Qänstgöringsliden.

Föreslagen lydelse saml
minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de fyra följande årens verksamhel.
Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer och suppleanter för
granskning av viss eller vissa nämnders verksamhel. Anlalet revisorer, liksom
antalet suppleanter, för vaije nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minsl
tre. Om val fill kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelning mellan
partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och supplean-,
terna två månader efter det alt omvalet eller den förnyade sammanräkningen
har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats,
skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för
återstoden av

Prop. 1987/88:22

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Val enligl de nya bestämmelserna skall äga rum
första gången år 1991.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs
i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval'

Lagen omtryckt 1985:204.

103

dels aU 9,
10 och 11 a §§ skall ha följande lydelse, dels all del i lagen skall införas
fyra nya paragrafer, 8 a, 11 b, 11 c och 13 a §§, saml närmast före 8 a § en ny
mbrik av följande lydelse.

Prop. 1987/88:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Partier

8a§

Partier som önskar delta i val enUgt denna lag skall senast
en månad före valet anmäla sill deltagande till centrala valmyndigheten.
Anmälan skall göras skriftligen. Av anmälan skall framgå vilket eller vdka val
den avser och under vilken • beteckning partiet går till val (partibeteckning).

Till
valsedlar/ör val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet skall användas
särskilt papper, som tillhandahålls genom centrala valmyndighetens försorg.

Till
valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålls av centrala
valmyndigheten.

Valsedlarna
skall vara i format 105 X 148
millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas
vita och för val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.

På
valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1.
namn på en
eller flera kandidater,

2.
beteckning
som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (val-krelsbeleckning) samt

3.
uppgift om
det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Valsedlarna skall vara lika tdl storlek och material. För
val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrkofullmäkfige
för kyrklig samfällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör
dessutom innehålla

1.
namn på en
eller flera kandidater,

2.
beteckning som
visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (val-kretsbeleckning),

3.
uppgift
om del val för vilket sedeln gäller (valbeleckning) samt

4.
utrymme
för väljaren att ange ändrat första namn.

Kandidat skall anges på sådant sätl atl det klart framgår
vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer
eller annan identifieringsuppgift.

11 a§

Efter
beställning av ell parfi som är representerat i en sådan fullmäk-tigförsamling
för kyrklig samfällighet som valet gäller fillhandahåller centrala
valmyndigheten partiet papper till valsedlar/ör detta val i den mängd partiet
önskar.

Efter
beställning av ell parti som anmält sdt deltagande i valet tillhandahåller
centrala valmyndigheten partiet blanketter till valsedlar tiU det antal
partiet önskar.

104

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:22

Görs beställning av annat parti Blanketter lill valsedlar tillhan-

än som anges i första stycket eller dahålls endasl om
beställaren beta-av annan än den som är behörig lar blanketterna i förskott.
företrädare för partiet, får centrala valmyndigheten besluta att papper lill
valsedlar skad tillhandahållas endasl om beställaren betalar papperet i
förskott.

11 b §

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten
valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets-och
valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och
valsedlar med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteck-ning).

11 c §

När val skall förrättas, bestämmer centrala
valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för
att leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas
senare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans.
Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fuUgörs
leverans endast under förutsättning atl leverans kan ske före valdagen och
ulan atl leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.

13 a §

Den vars namn upptagits på en valsedel utan all han givit sdt
samtycke däri i d kan anmäla detta tid länsstyrelsen. Anmälan skad göras
skriftligen och tid den skad fogas den valsedel på vilken namnet förekommer.
Länsstyrelsen skall förteckna de anmälningar som inkom-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

105

Bilagas Prop. 1987/88:22

Remissinstanser

över folkstyrelsekommitténs belänkande (SOU 1987:6) Folksiyrelsens
villkor har remissyttranden efter anmodan avgetts av justitiekanslern, Svea
hovrätt, kammarrätten i Göteborg, postverket, riksskatteverket, juridiska fakulletsnämnden
vid Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet,
samhällsvetenskapliga fakulletsnämnden vid Stockholms universitet,
samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet,
samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet, kammarkollegiet,
statskontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, länsstyrelsernas
organisationsnämnd, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i
Södermanlands län, länsstyrelsen i Jönköpings län, länsstyrelsen i Kalmar län,
länsstyrelsen i Gotlands län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Skaraborgs län, länsstyrelsen i
Örebro län, länsstyrelsen i Kopparbergs län, länsstyrelsen i Väslernorrlans
län och länsstyrelsen i Västerbottens län.

Vidare har remissyttranden avgetts av riksdagens
revisorer, valprövningsnämnden. Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlet i
Skara stift, domkapitlet i Västerås stift, domkapitlet i Lunds stift. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Stockholms kommun, Norrtälje kommun,
Enköpings kommun, Tierps kommun, Nyköpings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings
kommun. Tingsryds kommun, Gotlands kommun, Karlshamns kommun, Höganäs kommun,
Malmö kommun, Trelleborgs kommun, Falkenbergs kommun, Göteborgs kommun. Dals
Eds kommun, Trollhättans kommun, Hjo kommun, Skövde kommun, Karlstads kommun,
Leksands kommun, Gävle kommun. Ovanåkers kommun, Sundsvalls kommun, Härnösands
kommun. Bergs kommun. Strömsunds kommun, Roberlsfors kommun, Umeå kommun,
Östergötlands läns landstingskommun, Kronobergs läns landstingskommun,
Blekinge läns landstingskommun, Kristianstads läns landstingskommun, Hallands
läns landstingskommun. Älvsborgs läns landstingskommun, Värmlands läns landstingskommun,
Västmanlands läns landstingskommun, Gävleborgs läns landstingskommun, Jämtlands
läns landstingskommun, Norrbottens läns landstingskommun. Svenska
arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i Sverige, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets
kvinnoförbund. Moderata ungdomsförbundet. Folkpartiets ungdomsförbund.
Kommunistisk ungdom. Kristdemokratiska Samhällspartiet, Fredrika-Bremer-förbundet,
Medborgarrällsrördsen, Utlandssvenskarnas förening och kanslichefen i riksdagens
utbildningsutskott.

106

Innehållsförteckning P""»?- 1987/88:22

Sid.

Proposition ...................................................... I

Propositionens huvudsakliga
innehåll ..................... 1

Propositionens lagförslag ...................................... 3

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 8 oktober 1987 .. 26

1 Inledning ....................................................... 26

2 Det förfaUningspoliliska reformarbetet ................ 27

2.1 Allmänna utgångspunkter för reformarbetet .... 27

2.2 Valfrågor ................................................ .. 32

2.3 Riksdagsfrågor ......................................... 35

2.4 Vissa frågor som rör regeringen...................... .. 40

3 Förkortad lid för extraval................................... .. 40

4 Krav införs på förhandsanmälan av partier inför val. .. 44

5 Vissa andra valfrågor ..................................... .. 47

6 Offentliga ulskollsulfrågningar möjliggörs ............ .. 52

7 Molionsrält införs i fråga om alla skrivelser från
regeringen och redogörelser från riksdagsorgan ................................................ 55

8 Tidsfristen vid förslag till grundlagsändringar
ändras 57

9 Rätlen till det statliga stödet lill politiska
partier utvidgas inle ... 58

10 Kostnader ..................................................... 60

11 Upprättade lagförslag ..................................... 60

12 Specialmotivering .......................................... . 60

12.1 Förslaget fill lag om ändring i regeringsformen.. . 60

12.2 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen 61

12.3 Förslaget lill lag om ändring i vallagen (1972:
620) 64

12.4 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1972: 704)
om kyrkofullmäktigval .............................................................. 67

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:000) om
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland ..................... . 67

12.6 Förslaget lill lag om ändring i folkomröslningslagen
(1979:369) .............................................................. 68

12.7 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1972:625) om
statligt slöd lill politiska partier .................................................. 68

13 Hemslällan ................................................... . 68

14 Beslul............................................................ . 68

Bilaga
1 Folkstyrelsekommitténs sammanfattning...... . 69

Bilaga
2 Folkstyrelsekommitténs lagförslag ............ . 77

Bilaga 3
Remissinstanser .................................. 106

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1987

107