Prop. 1987/88:30

Regeringens skrivelse 1987/88:30

med bedömning av den ekonomiska utveckHngen 1987, 1988 och
1989

Skr. 1987/88: 30

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag av regeringsprotokollet den 8 oklober 1987 samt överlämnar en i
utdraget angiven promemoria med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1987,
1988 och 1989.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 30

Finansdepartementet Skr. 1987/88:30

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson,
Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med bedömning av den ekonomiska
utvecklingen 1987, 1988 och 1989

De
statliga myndigheterna har lill regeringen överlämnat sina anslagsframställningar
för budgetåret 1988/89 och konjunkturinstitutet offenfiiggör i dagarna sin
årliga höslrapporl med en beskrivning av samhällsekonomins ulveckling del
närmaste året. Mot denna bakgrund har en promemoria utarbetats inom finansdepartemenlel
med en bedömning av den inlernationella och svenska ekonomiska utvecklingen
1987, 1988 och 1989. Denna bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.

Jag
delar bedömningen av den ekonomiska utvecklingen som har kommit till ullryck i
finansdepartementels promemoria.

Jag
hemställer atl regeringen överlämnar promemorian till riksdagen och bereder
riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag nu har anfört.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemslällan.

Bilaga Skr. 1987/88:30

Svensk ekonomi

Förord

Den
promemoria, som härmed läggs fram, har utarbetats inom finansdepartementet.
Den beskriver den internationella och den svenska ekonomins UtveckHng t.o.m.
1989. I förhållande till den promemoria, som utarbetades för elt år sedan, har prognosperspeklivel
förlängts från drygt ell till drygt två år. Avsiklen härmed är att täcka in
hela den period, som det kommande förslaget till statsbudget avser. Del
huvudsakliga underlaget för beskrivningen av ulvecklingen under 1987 och 1988
är konjunkturinstitutets höstrapport. Bedömningarna av utvecklingen under 1989
har gjorts inom finansdepartementet. Kalkylerna avslutades den 8 oktober. Arbetet
har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg.

1
Sammanfattning

Skr. 1987/88:30

Utvecklingen 1987

Både
inhemsk efterfrågan och export har utvecklats starkt under senare år. Denna
utveckling väntas fortsätta i år, se tabell 1. Den privata konsumtionen
beräknas öka med ca 4% 1987, vilket är en procentenhet mer än vad som
förväntades i den i april i år redovisade reviderade nalionalbudgeien för 1987 (RNB87).
Även investeringarna förutses öka starkt, särskill inom industrin. Den
offentliga konsumlionen uppvisar däremot en mer dämpad ulveckling.

Den
starka efterfrågeulvecklingen åtföljs av en pris- och kostnadsutveckling som
är ett par procentenheter snabbare än i omvärlden. Timlönerna beräknas i år
öka med drygt 6% och konsumenlpriserna föriitses stiga med ca 4% mellan
årsgenomsnitten 1986 och 1987. Lönesumman beräknas nu öka närmare 2
procentenheter snabbare än enligt prognoserna i RNB87. Det har bidragit till en
betydande ökning av slatens skatteinläkter i år och är likaså en faktor bakom upprevideringen
av konsumtionsprognosen.

Kapacitetsutnyttjandet
är högt i industrin. Andelen företag i industrin som anger fullt
kapacitetsutnyttjande steg i konjunkturinstitutets septemberbarometer till
57%. Särskilt högt är kapacitetsutnyttjandet i skogsindustrin och
bilindustrin. Den förbättrade industrikonjunkturen tar sig också uttryck i att
andelen företag som uppger brisl pä yrkesarbetare steg, atl leveranstiderna
förlängdes och att fler förelag uppger brisl på produktionsfaktorer som
främsta hinder för en ökning av produktionen.

Tabell
1 Försörjningsbalans

Miljarder

Procentuell
ve

)lymförändring

kr.
löpande

priser 1986

1986

1987

Alt. 1

All.2

1988

1989

1988

1989

BNP

934,2

1,2

2,8

2.3

2,7

2,0

1,0

Import

271,5

3,6

4,7

5,5

4,0

6,0

3,3

Tillgång

1205,7

1,7

3,2

3,!

3,0

3,0

1,6

Privat
konsumtion

477,8

4.1

4,0

2,5

2,5

3,0

2,0

Offentlig
konsumtion

258,4

1,7

0,9

1,3

1,3

1,1

0,9

Stat

70,4

1,7

-0.7

. 0,3

0,3

-0,2

-0,7

Kommuner

188,0

1,7

1,5

1,7

1,7

1,5

1,5

Bruttoinvesteringar

171,3

-0,6

4,2

3,0

4,7

3,0

0,3

Lagerinvesteringar'

-10,3

-0,9

0

0,9

0

0,9

0,2

Export

308,5

2,6

3.5

2,7

4,2

1,7

1,7

Användning

1205,7

1,7

3,2

3,1

3,0

3,0

1,6

Inhemsk
efterfrågan

897,2

1,4

3,2

3,2

2,6

3,4

1,6

Nettoexport'

37,0

-0,2

-0.3

-0,9

0,1

-1,4

-0,5

'
Förändring i procent av föregående års BNP.

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Kapacitelsutnyttjandel i
industrin är emellertid inte så högt alt en gene- Skr. 1987/88:30 rell
överhettning kan anses råda. Ingen av de variabler som indikerar överhettning
är uppe på de nivåer som förekommit i tidigare högkonjunkturer fram till
mitten av 1970-talet. Den relativt långsamma ökningen av industriproduktionen
de senaste åren och den kraftiga höjningen av investeringsnivån inom industrin
är andra faktorer som talar för att kapacitets-brist inle ännu gäller för
industrin som helhet.

I
byggsektorn är däremot kapacitelsutnyttjandet myckel högt. Arbetslösheten
bland byggnadsarbetare har minskal i nästan hela landet och löneutvecklingen är
stark. I storstadsområdena finns klara tendenser till överhettning. De åtgärder
som vidtogs i slutet av förra året för alt dämpa överhettningen i
storstadsområdena och bereda utrymme för ökal bostadsbyggande har varit
framgångsrika i så motto alt de har medfört all betydande investeringar i främsl
Stockholmsområdet har skjulils på framtiden, ombyggnadsverksamhelen minskat och
bostadsbyggandet ökat.

Ulvecklingen
på arbetsmarknaden har varit god det senaste året. Antalet sysselsatta beräknas
i år öka med 29000 personer och arbetslösheten reduceras till 2,0%, vilket är i
enlighet med prognoserna i RNB87. Arbetslösheten har det senaste året minskal
i slort sett i hela landet. Det är nu inle bara Stockholmsområdet som uppvisar
förhållandevis låga arbetslöshetstal utan även andra delar av södra Sverige.
Förbättringen avser i stort sett alla delar av ekonomin. Bristen på arbetskraft
i industrin har exempelvis ökat markant under det senasle året. Även antalet
lediga platser vid arbetsförmedlingarna har ökat markant, särskill i den privala
tjänstesektorn och i byggnadsverksamheten, men även i den offentliga sektorn.
Den svenska ekonomin har nu nått en situation med myckel högt utnyttjande av arbetskraften
i slora delar av landet.

Bytesbalansen
försvagas påtagligt i år trots en betydande neddragning av oljelagren. Liksom i
RNB87 förutses dock ett mindre överskott i bytesbalansen 1987. Bakom
försvagningen av bytesbalansen ligger främsl den starka utvecklingen av inhemsk
efterfrågan, vilken beräknas medföra både en kraftig ökning ay importen av
bearbetade varor och en försämring av turistnettpt. Någon påtaglig försämring
av de svenska företagens konkurrenskraft förefaller inte ha inträffat eftersom
marknadsandelarna på exportmarknaden väntas b|i oförändrade i år och
andelsförlusterna på hemmamarknaden förutses bli begränsade.

Slalens
budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras mycket
kraftigt i år och mer än vad som förutsågs i RNB87. Budgetunderskottet beräknas
bli 8 miljarder kr. kalenderåret 1987 mol tidigare beräknade 32 miljarder kr.
Skillnaden beror främsl på all förelagens inbetalningar av direkt skatt (särskill
fyllnadsbetalningarna i våras avseende skatt för 1986) har blivit väsentligt
större än tidigare beräknat och atl lönesumman och den privata konsumtionen har
ökat mer än tidigare förutsatt. Den offentliga sektorn beräknas i år uppnå etl
överskoll i det finansiella sparandet på ca 40 miljarder kr., vi|ket som andel
av BNP är i nivå med det offenthga sparandet i början av 1970-talel.

Sedan
våren 1987 har det internationella ränlelägel tenderat att stiga. De svenska
räntorna har däremot legat i stort sett oförändrade på en någol

11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 30

högre nivå, vilkel har
medfört all marginalen gentemot eurodollarräntan Skr. 1987/88:30 har
minskat till ca 1 procentenhet i början av oktober. In- och utflödet av valuta
har i slort sett balanserat de senaste månaderna. Kredilexpansionen har fortsatl
under första halvåret 1987 och särskilt kraftigt lycks utlåningen till hushåll
ha ökat.

De närmaste två åren

Till
grund för prognoserna rörande den svenska ekonomin görs bedömningen all BNP-fillväxlen
i OECD-området liksom i år uppgår till ca 2 1/2% per år 1988 och 1989. En
förskjutning av den ekonomiska politiken i mindre restriktiv riktning i främst
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland saml fortsatta ansträngningar atl
reducera underskottet i den federala budgeten i Förenta staterna talar för en
sådan utveckling. Det kan emellertid inle uteslutas alt svårigheterna atl
rätta till de stora betalningsobalanserna mellan de dominerande
industriländerna leder lill etl mer ogynnsamt konjunklurförlopp där dollarn
fortsätter att falla, den amerikanska inflationen och räntenivån stiger och
recessionstendenser gör sig gällande i världsekonomin.

Inom
ramen för en i slort sett oförändrad tillväxt i OECD-området som helhet
förväntas en betydligt svagare ulveckling i de nordiska grannländerna, särskill
i Danmark men även i Norge.

Vidare
förutses en tendens lill något högre inflation i OECD-länderna de närmaste åren
och en fortsatt hög arbetslöshet. Till grund för prognoserna ligger ett beräkningstekniskt
antagande om oförändrade valutakurser. Vidare förutsätts i slort sett
oförändrat oljepris och oförändrad internationell räntenivå. Osäkerheten i
dessa förutsättningar måste understrykas.

När
det gäller den svenska ekonomins utveckling de närmaste två åren görs prognoser
enligt två alternafiv. I alternativ 1 antas timlönerna stiga med 3 % per år och
i alternativ 2 med 6% per år. Lönealternaliven ansluter sig i störa drag till
de förutsättningar 1987 års långtidsutredning arbetade med.

Utfallen
i de båda alternativen skiljer sig åt främsl med avseende på konkurrenskraftens
och inflationens ulveckling. Alternativ 1 beräknas leda till en infialion på 2
1/2—3% per år de närmaste två åren, medan prisökningarna beräknas bli drygt 5
% per år i alternativ 2. När det gäller utvecklingen i flera andra avseenden
hinner skillnaderna inle bli särskilt slora under 1988. I alternativ 2 förutses
emellertid en betydligt sämre utveckling under 1989 med en klar tendens till
ökande obalanser i den svenska ekonomin.

I
båda alternativen förutses en fortsatt relativt god BNP-tillväxt 1988, dock
inte fullt så stark som i år, se tabell 1. Tillväxten bärs främst upp av en
fortsall ökning av inhemsk efterfrågan. Den privala konsumtionen förutses öka
med 2 1/2-3% 1988, den offenfiiga konsumlionen med drygt 1 % och
investeringarna med ca 3%. Därtill kommer elt lageromslag, som dock beror på
att den neddragning av oljelagren som sker i år inle väntas fortsälla nästa år.
Den positiva bilden av produkfionsulvecklingen näsla år får även stöd av den
konjunkturbarometer för industrin som konjunktur-

inslilulel
nyligen redovisade. Den visade bl.a. en stigande orderingång Skr.
1987/88:30 från både hemma- och exportmarknaderna och förväntningar om stigande
industriproduktion första halvåret 1988.

BNP-lillväxten 1989 skiljer sig ål väsentligt mellan de
båda alternativen. Den högre löneökningslaklen i alternativ 2 dämpar främst
exportens och investeringarnas ökningstakt. Till följd av den högre inflationen
i delta alternativ dämpas emellertid även den privata konsumtionen och sannolikl
även de offentliga myndigheternas expansionslakl.

Den gynnsamma ulvecklingen på arbetsmarknaden förväntas
fortsätta 1988. Efterfrågan på arbetskraft är stigande och länsarbetsnämndernas
bedömningar av utvecklingen de närmaste 18 månaderna myckel oplimisli-ska. Della
i kombination med en förväntat relalivi god tillväxt nästa år torde medföra en
fortsalt låg arbetslöshet. Svårigheter all få tag i arbetskraft kan komma atl
utgöra en restriktion för fortsatta efterfråge- och produktionsökningar och kan
medföra förstärkta tendenser fill löneglidning. I alternativ 2 finns risk för
en försämring av arbetsmarknaden fr.o.m. 1989.

En fortsatt försvagning av bytesbalansen förutses nästa
är. Prognoserna innebär ett underskott i bytesbalansen på 4-6 miljarder kr.
1988. Bakom denna utveckling ligger dels den fortsatt relativt starka ulvecklingen
av den inhemska efterfrågan, dels all nettoimporten av råolja och petroleumprodukter
ökar efter lageravvecklingen i år. I alternativ 1 upphör försvagningen av
bytesbalansen 1989, medan den fortsätter i alternativ 2.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas ge
ett överskoll även 1988. ÖverskoUel väntas emellertid minska med ca 20
miljarder kr. (alt. 1) eller ca 10 miljarder kr. (alt. 2) främst som en följd
av all engångs-skaUen 1987 på livförsäkringsbolagens förmögenheler bortfaller.
Engångsskatten beräknas ge 15,8 miljarder kr. i inkomster till slaten 1987. I
båda alternativen fortsätter den offentliga sektorns finansiella sparande att
minska något 1989. Skallekvoten, som 1987 beräknas bli ca 55%, förutses ligga
kvar på ungefär samma nivå de närmaste två åren.

2 Internationell UtveckHng

Utvecklingen hittills under 1987 tyder på att tillväxten i
OECD-området i dess helhet blir något högre än tidigare förväntat, eller drygt
2 1/2%. Delta beror framför allt på utvecklingen i de utomeuropeiska
ekonomierna. En viss förbättring har också kunnat skönjas i Italien,
Storbritannien och en del mindre OECD-länder, men för Västeuropa som helhet
väntas fortfarande en lillväxl om endast ca 2% i år. För våra nordiska grannländer
ser den samlade tillväxten ut aU bli endasl 1 1/2%. De mycket stora betalningsobalanserna
mellan framför allt Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland
kvarstår som ett grundläggande problem i världsekonomin. Bilden är fortsatt mörk
vad gäller sysselsättningen - i synnerhet för Europa - och någon minskning av
andelen arbetslösa är inte i sikte. Världshandeln väntas öka med endast drygl 3
% 1987. Denna förhållan-

devis svaga utveckling sammanhänger
framför allt med en kraftig damp- Skr. 1987/88:30

ning
av den amerikanska importen, forlsall anpassning i de oljeexporteran-

de länderna och en
minskning av oljeimporten i i-länderna. Draghjälpen

från exporten är f. n.
liten eller negativ i flertalet OECD-länder utom

Förenta
staterna. Även investeringsutvecklingen är genomgående mycket

svag,
med undantag för framför allt Storbritannien. I stället är det i flertalet

länder
den privata konsumlionen som bär upp efterfrågetillväxten.

Under
1988 väntas expansionen av den inhemska efterfrågan i Förenta staterna dämpas
något, samtidigt som den bedöms fortsätta öka i Japan och Västeuropa. Finanspolifiken,
som sammanlaget under 1987 är kontraktiv i industriländerna, väntas bli i
stort sett neutral 1988. En förskjutning av politiken i expansiv riktning i
framför allt Japan och Storbritannien, men även i Förbundsrepubliken Tyskland,
balanseras av viss åtstramning i bl. a. Italien och Canada samt etl flertal av
de mindre industriländerna.

Tendenser
lill en något högre inflalion i OECD-länderna har noterats i år. Efter att ha
fallit till mycket låga nivåer, har vissa råvarupriser sfigit markant. Omsorgen
om prisstabiliteten kan komma att påverka den ekonomiska politikens utformning
och leda till en någol stramare penningpolitik i flera OECD-länder.

För
åren 1988 och 1989 görs bedömningen att den samlade BNP-tillväxten i OECD-området
torde uppgå lill ungefär 21/2% båda åren, medan Västeuropa ligger kvar på en
årlig tillväxt kring 2 %.

Tabell
2 Internationella förutsättningar

1986

1987

1988

1989

BNP.%perår

Förenta
staterna

Japan

Förbundsrepubliken
Tyskland

2,9 2,4 2,5

2 3/4

3 1/4

1 1/4

2 3/4

3 1/2

2

2 1/2

3 1/2

2

OECD
totalt

2,8

21/2

2 1/2

21/2

Nyckeltal

Konsumentpriser
i OECD, % per år' Arbetslöshet i OECD, nivå i % Dollarkurs i kr. Råoljepris,
dollar per fat

2,8 8,3 7,13 15

3 1/2 8

6,41 18,7

3 1/2 8

6,38 19

3 1/2 8

6,38 19

'
KPI, årsgenomsnitt.

Källor:
OECD och finansdepartementet

I
Förenta staterna väntas BNP-fillväxlen i år och nästa år uppgå till mellan 2
1/2 och 3% för att 1989 falla fillbaka till ca 2 1/2%. Den gradvisa dämpningen
av tillväxten under prognosperioden är bl.a. en konsekvens av atl de positiva
effekterna av den tidigare dollardeprecieringen successivt väntas ebba ut.
Utsikterna för ulvecklingen i den japanska ekonomin har förbättrats jämfört med
bedömningen i den reviderade nalionalbudgeien. En expansiv inriktning av
finanspolitiken väntas leda fill en uppgång i tillväxten, och BNP beräknas öka
med inemot 3 1/2% under prognosperioden. I Förbundsrepubliken Tyskland har
förskjutningen från exportledd mot internt genererad efterfrågan hittills gått
långsammare och mindre

smärtfritt än vad som fidigare
väntats. BNP-tillväxten i genomsnitt för Skr. 1987/88:30 1987 uppskattas lill
endasl 1 1/4%. En viss ökning av BNP-fillväxlen fill ca 2% väntas för
återstoden av prognosperioden.

Tillväxten
i våra nordiska grannländer sammantagna bromsas upp kraftigt under 1987. Givet
den förväntat fortsatl restriktiva ekonomiska politiken i Danmark och Norge
förefaller del sannolikl med ytteriigare dämpning av aktiviteten i dessa
länder under kommande år. I Finland - där tillväxten sköt fart vid mitten av
1986 - ökar BNP förhållandevis kraftigt 1987. Uppskattningsvis kan de tre
länderna sammantagna nå en tillväxt på I % respektive 1 1/4% åren 1988 och
1989.

Råoljepriserna,
som hittills under 1987 huvudsakligen rört sig mellan 17 och 19 dollar per fat,
anlas under prognosperioden förbli ungefär oförändrade på den nivå kring 19
dollar per fat som rådde i september 1987. Den rådande situationen med
förhållandevis kraffig överproduktion jämfört med överenskomna
produktionskvoter inom OPEC-området styrker en sådan bedömning. Självfallet kan
dock ökad oro kring Persiska viken medverka till en press uppåt på
oljepriserna.

Dollarkursen
har sedan slulet av 1986 och fram lill mitten av september fallit med ca 10%
mot såväl D-mark som yen. I denna prognos görs det tekniska antagandet all den
nu rådande dollarkursen på omkring 6,40 kronor per dollar förblir gällande
under resten av prognosperioden.

Valutamarknaderna
karakteriseras emellertid f. n. av osäkerhet och ett fortsatt kortsiktigt fall
i dollarkursen kan inte uteslutas. Det förefaller dock sannolikt atl fortsatta
och intensifierade ansträngningar i så fall skulle göras för alt undvika en
dramatisk ulveckling. Del grundläggande problemet i världsekonomin, de myckel
stora belalningsobalanserna mellan de största ekonomierna, kvarstår emellertid.
Hittills vidtagna åtgärder har ännu inle visat sig tillräckliga för alt
åstadkomma den erforderliga förskjutningen av tillväxten till andra delar av världsekonomin
än Förenta staterna. Därmed kvarstår riskerna för all ell mer dramatiskt
förlopp kan utlösas varvid dollarn faller, den amerikanska inflationen stiger
och recessionstendenser gör sig gällande i väridsekonomin.

Vad
gäller ränteutvecklingen slutligen är f. n. realräntorna förhållandevis höga.
Utrymmet för en allmän och varaktig sänkning av de nominella räntorna torde
likväl vara begränsat, huvudsakligen mot bakgrund av de inflationsimpulser som
börjar skönjas. Snarare finns risker för en uppgång i räntelägel utöver vad som
redan ägt rum i Förenta staterna.

3 Utrikeshandel

Marknaden
för den svenska exporlen av bearbetade varor beräknas öka med drygt 3,5 % under
1987. Del är en avsevärt lägre ökningstakt än under de närmast föregående åren.
Den lägre marknadstillväxten förklaras främsl av atl såväl den norska som den
danska importen - ca 20% av Sveriges export går till dessa länder - förutses
sjunka med ett par procent i år. Även den viktiga amerikanska marknaden
utvecklas svagt, främst som följd av att deprecieringen av den amerikanska
dollarn förbättrat konkur-

renskraften för den
amerikanska hemmamarknadsindustrin och därmed dragit ned imporlökningen.
Förenta staterna är numera den största marknaden för svensk exportindustri.

Om man beaktar den svaga
marknadsutvecklingen under första halvåret 1987, så har den svenska exporlen av
bearbetade varor utvecklats oväntat starkt. Enligt preliminära skattningar har
den svenska industrins marknadsandelar ökat med drygl 2 procent jämfört med
andra halvåret 1986. Trots atl den svenska exportindustrins relativpriser
fortsätter alt sfiga i år beräknas marknadsandelarna för året som helhet bli
oförändrade jämfört med i fjol. Exporlen av bearbetade varor beräknas därmed
öka i takt med exportmarknadens tillväxt.

Skr. 1987/88:30

Tabell
3 Export och import av varor

Miljarderkr

.Volymutveckling

Prisutveckling

löpande

priser

1986

1987

1988

1989

1987

1988

1989

Varuexport

Bearbetade
varor

218,0

3,7

4,6

5,5

2,6

2

2

Fartyg

5,3

-25

-25

0

4

4

4

Petrolumprodukter
6,8

27

-15

-2

-3

0

0

Övriga
råvaror

35,0

1

1

1

4

4

4

Summa
alt. I

265,1

3,7

2,6

4,4

2,2

2,8

2,5

Bearbetade
varor.

alt. 2

3,7

3,4

2.1

2,6

3,5

4

Summa,
alt. 2

3,7

1,5

1,6

2,2

4

4

Varuimport

Bearbetade
varor

175,6

9,5

5,0

5.6

2,8

2

2,5

Fartyg

2,2

0

-25

0

3

3

3

Petroleumprodukter
10.9

-32

30

-2

-7

3

0

Råolja

12,4

- 6

6

-2

12

2

0

Övriga
råvaror

21,2

3,5

1

2

-2

3

3

Summa
alt. 1

232,2

4,0

5,6

4,0

4,1

1,6

2,8

Bearbetade
varor.

alt. 2

9,5

5,5

5,0

2,8

2,7

3,5

Summa,
alt. 2

4,0

6,1

3,3

4,1

2,1

3,6

Källor:
Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

För såväl 1988 som 1989
förutses en något starkare marknadstillväxt, ca 4,5 % per år. Den något högre
marknadstillväxten dessa år förklaras främst av all de nordiska länderna, trots
en fortsatt svag lillväxl, inte beräknas ge etl negafivt bidrag lill
marknadsutvecklingen för svensk exporlindusti. I alternativ 1 förutses det
svenska relativpriset falla med cirka 1/2 procent båda åren. För 1988 beräknas della
innebära oförändrade marknadsandelar, medan kapacitetsutbyggnaden inom industrin
i kombination med ett fallande relativpris och förbättrat vinslläge förväntas
medföra atl marknadsandelarna ökar något 1989.1 alternativ 2 beräknas fortsall
försämrade relativpriser medföra marknadsandelsförluster både 1988 och 1989.

Råvaruexporlen
beräknas öka med drygt 6% 1987. Ökningen kan främsl hänföras till att
neddragningen av beredskapslagren medför atl exporten av

10

petroleumprodukter ökar med drygt 25 procent. För 1988
kommer expor- Skr. 1987/88:30

ten av petroleumprodukter atl återgå till en mer normal
nivå, vilket innebär

en minskning med ca 15 procent mellan 1987 och 1988. Della
i kombination

med en fortsalt svag ulveckling för exporten av övriga
råvaror medför all

den totala varuexporten ökar relativt långsamt 1988. Även
för 1989 kan

råvaruexporlen förväntas utvecklas svagt. Skillnaden
mellan alternativen

när del gäller exporten av bearbetade varor innebär en
betydligt bättre

ulveckling av den totala varuexporten 1989 i alternativ 1.

Tabell
4 Bytesbalans

Miljarderkr.,
löpande

priser

1986

1987

AK. 1

Alt. 2

1988

1989

1988

1989

Export
av varor

265,1

281,1

296.4

317,1

296,7

313,6

Import
av varor

232,2

251,6

269,8

288,5

272,2

291,5

Korrigeringspost

-1.6

-1,7

-1,7

-1,7

-1.7

-1,7

Handelsbalans

31,3

27,8

25,0

26,9

22,8

20,4

Tjänster
och trans-

fereringar, netto

-22.7

-25,9

-28,5

-30,7

-28,9

-32,2

Bytesbalans

8,6

1,9

-3,5

-3,8

-6,1

-11,8

Kullor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet,
riksbanken och finansdepartementet.

Den starka inhemska efterfrågan har inneburit en kraftig
ökning av importen av bearbetade varor under första halvåret 1987. Främst är
det importen av konsumtionsvaror och investeringsvaror som ökat kraftigt. För
helåret 1987 beräknas importen av bearbetade varor öka med 9,5 procent, vilket
innebär marknadsandelsförlusler med 1,5 procent för den svenska hemmamarknadsinduslrin.
Med hänsyn till den starka efterfrågeulvecklingen, importens efterfrågeelasticilel
och tidigare relativprisökning är andelsförlusten anmärkningsvärt låg.
Neddragningen av beredskapslagren innebär att importen av råolja och
petroleumprodukter förutses minska med nästan 20 procent 1987.

För 1988 vänlas den inhemska efterfrågelillväxen avmattas
främst som följd av att den privala varukonsumlionen och maskininvesleringarna inle
ökar lika mycket som 1987. Marknadsandelsförlusterna förutses bli av samma
storleksordning som i är. Råvaruimporten väntas öka kraftigt 1988 som följd av
en uppdragning av oljeimporten efter den tillfälliga neddragningen 1987.

Skillnaden mellan alternativen i importens utveckling 1989
är relativt liten. En svagare efterfrågeutveckling i alternativ 2 dämpar i sig
importtillväxten, men motverkas samtidigt av en försämrad konkurrenskraft och
större marknadsandelsförluster också på hemmamarknaden.

Bytesbalansen beräknas ge ett överskott på ca 2 miljarder
kr. 1987,

vilket är 6,5 miljarder kr. mindre än under 1986. Såväl handelsbalansen

som tjänste- och transfereringsnettot försämras med drygt 3 miljarder kr.

Försämringen av handelsbalansen kan hell hänföras till atl handeln med j j

bearbetade
varor beräknas ge ca 8 miljarder kr. mindre i överskott, vilket Skr. 1987/88:30
motverkas av all oljenolan förutses förbäliras med ca 5 miljarder kr. Den
försämrade tjänstebalansen kan främst hänföras till atl underskottet i resevaluta
ökar från 9 miljarder kr. 1986 fill beräknade 11 miljarder kr. 1987. Bytesbalansen
vänlas visa etl underskoll på 4-6 miljarder kr. 1988. Detta beror främst på den
fortsatt relativt starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan, vilken
beräknas medföra dels alt importen av bearbetade varor särskill i alternativ 2
stiger snabbare än exporten, dels att underskottet i resevaluta fortsätter att
öka. Vidare beräknas nettoimporten av oljeprodukter öka med ca 5 miljarder kr.
I ahernativ 1 hejdas försvagningen av bytesbalansen under 1989 medan den forlsäller
i alternativ 2.

4 Arbetsmarknaden

I
den bedömning av arbetmarknaden 1987 som gjordes i den reviderade nationalbudgeten
i april fanns en viss osäkerhet beträffande den fortsatta utvecklingen under
året, bl. a. om huruvida den nedgång av arbetslösheten som kunde noteras i
början av året skulle visa sig tillfällig. Utvecklingen hillills i år bekräftar
emellertid atl lägel på arbetsmarknaden har förbättrats jämfört med slutet av
förra årel och all arbelslösheten har fortsatt att sjunka även under loppet av
1987. Arbelslösheten har del senasle årel minskat i stort sett i hela landet.
Inte bara i Stockholmsområdet utan även i andra delar av södra Sverige är
arbetslösheten nu förhållandevis låg.

Arbetskraftsundersökningarna
tyder på all utbudet av arbetskraft hittills i år ökat långsammare än tidigare beräknal
till följd av en oväntat svag utveckling av arbetskraftsdeltagandet, medan sysselsältningstillväxten
ligger i linje med prognosen i april. För innevarande år som helhet förutses
nu utbudet av arbetskraft öka med 18000 personer och antalet sysselsatta med
29000 personer, vilket skulle reducera arbetslösheten till 2,0% 1987. En
metodomläggning i arbelskraftsundersökningarna gör emellertid att de registrerade
förändringarna i arbetskraft och sysselsättning mellan 1986 och 1987 är
förenade med stor osäkerhet. Della gäller i ännu högre grad de sysselsällningsförändringar
i olika sektorer, som redovisas i tabell 5.

Efterfrågan
på arbetskraft är nu myckel stark. Nyanmälningen av lediga platser var första
halvåret 1987 högre än vid samma period förra årel. Ökningen avser såväl
industri och byggnadsverksamhet som den privata och offentliga tjänstesektorn.
Konjunkturinstitutets nyligen redovisade konjunkturbarometer för industrin
visar en ökad brisl på arbetskraft. Länsarbetsnämndernas nyligen avlämnade
rapporter är påtagligt optimistiska om utvecklingen av arbetskraftseflerfrågan
nästa år och påtalar ökade svårigheter atl få lag i arbetskraft.

I
prognoserna för 1988 och 1989 beräknas näringslivels produktions

tillväxt i alternativ 1 bli ungefär lika slor som 1987, medan den successivt

avlar i alternativ 2. För näringslivet väntas detta i alternativ I medföra en

ökning av antalet sysselsatta med 18-19000 personer vardera året. Della

är någol mindre än 1987 p.g.a. atl byggsektorns expansion hämmas av

brist på arbetskraft, medan industrisektorn och den privata tjänstesektorn 12

växer
i ungefär oförändrad takl. Den långsammare produktionstillväxten i alternativ 2
väntas 1988 i första hand visa sig i en svagare produkfivitetslill-växt, medan
en skillnad i utvecklingen av antalet sysselsatta blir markant först 1989.

Kommunernas
verksamhetsplaner för 1988 indikerar en sysselsättningsökning på 8-10000
personer. Den högre löneökningslakten i alternativ 2 medför en snabbare koslnadsstegring
för kommunerna, medan effekten på skatteintäkterna blir märkbar först senare
år. Della innebär att kommunernas utrymme för en expansion av sysselsättningen
är mer begränsat i alternafiv 2 jämfört med i alternativ 1. Denna effekt på den
kommunala ekonomin av skillnader i löneökningstakt blir mer påtaglig 1989. Även
för den statliga sektorn har den starkare kostnadsutvecklingen i alternativ 2 antagits
inverka på sysselsättningen.

Sammantaget
beräknas sysselsättningen öka med ca 30000 personer per år i alternativ 1,
medan ökningstakten blir betydligt måtfiigare i alternativ 2.
Arbetskraftsdeltagandet väntas fortsätta att öka i alternativ I. Prognosen
förutsätter en viss känslighet i arbetskraftsdeltagandet för efterfrågan på
arbetskraft, vilket gör atl arbetskraften växer långsammare i alternativ 2.
Prognosen för sysselsättning och arbetskraftsulbud medför all arbetslösheten i
alternativ 1 väntas minska något. I alternativ 2 beräknas arbetslösheten
minska svagt 1988, men sedan vända uppåt 1989. Det har därvid antagits atl
omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ligger kvar på samma nivå
som under 1987.

Skr. 1987/88:30

Tabell
5 Arbetsmarknad

Tusental
personer i åldrarna 16-64 år

Nivå 1986

Förändring
från föregäende år

1986

1987

Alt. 1

Alt. 2

1988

1989

1988

1989

Sysselsättning: Jord- och skogsbruk Industri

179 1030

-10 11

-7 4

-7

5

-7 5

-5 4

-5 0

Byggnadsverksamhet 258 Privata
tjänster 1476 Kommunal verksamhet 1121

1

29

0

8

18

8

3

18 11

2 18 13

3 16 8

0 11

8

Statlig
verksamhet

205

-4

-2

-1

-1

-3

-4

Totalt'

4272

29

29

29

30

23

10

Arbetskraften

4 388

21

18

24

25

21

17

Arbetslöshet

98

-7

-11

-5

-5

-2

7

% av arbetskraften

2,2

2,2

2,0

1,8

1,7

1,9

2,1

Sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

53

-16

-10

0

0

0

0

'
Inkl. sysselsatta där uppgift om sektortillhörighet saknas.

Beredskapsarbete,
ungdomslag och rekryteringstöd.

Källor:
Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.

13

5 Priser och löner Skr. 1987/88:30

Hittills
i år har konsumenlpriserna, mätt som förändringen i konsumentprisindex (KPI)
mellan december 1986 och augusti 1987, stigil med 3,4%. Inflationstakten,
beräknad som förändringen i KPI under de senasle 12 månaderna, dvs. från
augusti 1986 lill augusti 1987, var 5,0%. Under återstoden av 1987 väntas inga
kraftigare prisökningar äga rum. De bedömningar som nu kan göras tyder på alt KPI
under loppel av 1987, (dvs. från december 1986 till december 1987), stiger med
4,9%, se tabell 6.

Vid
månadsskiftet januari-februari 1987 infördes allmänl prisstopp. Del har
sedermera avvecklats i lakl med all överenskommelser har träffats om den
framtida prisutvecklingen. Prisstoppet omfallar för närvarande endast ca 5 % av
den privala konsumlionen. För de varu- och tjänsteområden som ej längre
omfattas av prissloppet gäller de prisöverenskommelser som slutits mellan
branschorganisationer, marknadsledande förelag och statens pris- och karlellnämnd.
I de allra flesta fall gäller dessa prisöverenskommelser l. o. m. slulel av
januari 1988.

Tabell
6 Konsumentpriser

Årlig
procentuell förändring och bidrag därtill

1986

1987

Ah. 1

Alt. 2

1988

1989

1988

1989

KPI dec.-dec.

3,2

4,9

2,9

2,5

5,4

5,2

Därav
hänförs till:

Importpriser

-1.0

0,8

0,5

0,5

0.6

0.6

Jordbrukspriser

0,2

0.5

0,2

0,2

0.3 .

0,4

Bostäder

0.7

1.1

. 1,2

0,7

1,6

1.3

Indirekta
skatter

0,2

0,7

0.0

0.2

0.0

0.2

Diverse
taxor

0,5

0,5

0,2

0,2

0,5

0,4

Övriga
inhemska

kostnader och

vinstmarginaler

2.6

1,3

0,8

0,7

2,4

2,3

KPI,
årsgenomsnitt

4,2

4,1

4,0

2,7

5,6

5,3

Implicilprisindex

4,7

4.7

3,8

2,2

5,3

4,9

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Någon
entydig bild av löneutvecklingen i år finns inte ännu. De beräkningar som kan
göras av lönernas förändringar på olika avlalsområden tyder på alt timlönerna
ökar med drygt 6 % 1987. Detta gäller genomsnittet för samtliga löntagare och
inkluderar en uppskattad löneglidning. Tillgängliga uppgifter om
skalleunderlagens utveckling tyder dock på något högre ökningstal.
Timlönekostnaden beräknas öka med ytterligare 1/2 procentenhet p. g. a.
höjningar av lagstadgade och avtalade sociala avgifter.

För
1988 och 1989 haren beräkning gjorts avseende konsumentprisernas

utveckling med utgångspunkt från de antaganden som ligger till grund för

alternativ 1 och 2. Timlöneökningen antas vara 3% per år i alternativ 1

resp. 6% per år i alternativ 2. I del senare alternativet tillkommer dessut

om en timlönekostnadsökning på 0,9% 1988 p.g. a. beslutade höjningar av 14

lagstadgade
sociala avgifter på 1,3 procentenheter. I båda alternativen Skr. 1987/88:30
antas vinstandelarna vara oförändrade.

Skillnaderna
i löneutveckling mellan alternafiven slår främst igenom i posten övriga
inhemska kostnader, se tabell 6. Löneskillnaderna påverkar emellertid även den
kostnadsutveckling som ligger till grund för prisutvecklingen när det gäller
jordbrukspriser, bosladspriser och diverse taxor.

Vidare
förutsätts en viss glidning nedåt av räntelägel i alternativ 1 och uppåt i
alternativ 2. Skillnaden i räntenivå påverkar i första hand KPI via egnahemslån
med rörlig ränta. På sikt påverkas också hyror samt via jordbruksförhandlingarna
priserna på livsmedel som omfattas av jordbruksavtalet. I båda alternativen anlas
vissa höjningar av indirekta skaller äga rum under 1989. (Motsvarande
förändringar har antagits när del gäller t. ex. vissa Iransfereringar lill hushållen,
se avsnitt 8).

Även
importpriserna anlas vara någol högre i alternativ 2 än i alternativ I,
eftersom den högre inhemska prisnivån i alternativ 2 möjliggör för förelag att
la ut högre priser på importvaror på den svenska marknaden.

I
alternativ 1 beräknas prisökningarna under loppel av 1988 och 1989 uppgå lill 2
1/2-3% per år. I alternativ 2 beräknas prisökningarna bli högre av de skäl som
redovisats ovan. Prisökningarna beräknas uppgå till drygt 5 % per år i
alternativ 2.

6 Hushållens ekonomi och privat konsumtion

Den
privala konsumtionen ökade med 5,2% första halvåret 1987 jämfört med
motsvarande period 1986. Särskilt stark ökning redovisas för bilinköp (-F25 %)
och övriga varaktiga varor (-1-11 %). Men även andra delar av den privala konsumlionen
ökade relativt starkt. Statistik för juli och augusti visar på en fortsatt hög
nivå för omsättningen inom detaljhandeln, vilken svarar för ungefär halva den
privata konsumtionen. Ökningstakten för hushållens bilinköp har däremot avtagit
sedan juni då bilaccisen höjdes.

Mellan
andra halvåren 1986 och 1987 beräknas den privata konsumtionen öka med ca 3%.
Den lägre ökningstakten under andra halvåret 1987 förklaras främst av atl konsumlionsnivån
steg kraftigt mellan första och andra halvåren i fjol, vilkel höjer
utgångsnivån för jämförelsen och sänker ökningslalet. För helåret 1987 förutses
därmed en konsumtionsökning med 4 %, vilkel är en procentenhet mer än vad som
beräknades i den reviderade nalionalbudgeien.

Hushållens
reall disponibla inkomster beräknas öka med 2,5 % 1987. Det är något mer än vad
som förväntades i den reviderade nationalbudgeten. Därvid har både lörier och
övriga inkomster räknats upp med 1 1/2 å 2 procentenheter, medan skatterna
räknats upp med närmare 3 procentenheter. Prognosen över inkomster och
konsumtion medför att sparkvoten väntas minska med 1,5 procentenheter jämfört
med i Qol.

År
1988 beräknas de reall disponibla inkomsterna öka med 1,2% i

alternativ 1 resp. 1,4% i alternativ 2. För 1989 medför den högre inflations

takten och försvagningen av arbetsmarknaden i alternativ 2 atl den reala

inkomstökningen blir lägre än i alternativ 1. Denna utveckling med sämre 15

realinkomsler
vid högre nominell timlöneökning torde bli mer påtaglig åren Skr. 1987/88:30 efter
1989. Prognoserna bygger på de antaganden om löne- och prisutvecklingen som
framgår av tidigare avsnitt. Dessutom har vissa bidragsnivåer 1989
kalkylmässigt anpassats till pris- och löneutvecklingen trots att någon formell
indexkoppling inte föreligger. Beslutade förändringar av inkomstbeskattningen
beräknas minska skalleinbetalningarna med drygt 4 miljarder kr. 1988 jämfört
med en fillämpning av 1987 års skalleregler. För 1989 har beräkningstekniskt
antagils att inkomstbeskattningen minskar med 3 miljarder kr.

Tabell
7 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Miljarder

Wr

Procentuell
förändring

11.

1986

1987

Alt. 1

Alt. 2

1986

1988

1989

1988

1989

Löpande
priser

Lönesumma
400,0

9,4

8,5

3,8

4,0

6,8

6,6

Inkomstöverföringar
från

offentlig sektor 181,6

10,4

9,9

9,5

4,5

10,0

7,5

Övriga
inkomster, netto 100,7

8,7

8,1

3,3

0,2

4,4

2,7

Direkta
skatter, avgifter

m.m. 203,7

11,6

12,4

5,7

3,7

8,5

7,2

Disponibel
inkomst 478,6

8,7

7,3

5,1

3,5

6,8

5,9

1980
års priser

Disponibel
inkomst 289,8

3.8

2,5

1,2

1,3

1,4

1,0

Privat
konsumtion 289,4

4,1

4,0

2,5

2,5

3,0

2,0

Sparkvot,
nivå i %

0,2

-1,3

-2,6

-3,9

-2,9

-4,0

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och
finansdepartementet.

Den
privala konsumtionen väntas fortsätta all öka relativt kraftigt 1988. En ökning
med 2,5 resp. 3% förutses i de båda alternativen. De realt disponibla
inkomsterna stiger i båda alternativen i lägre takt. Hushållens höga likviditet
kombinerad med lättheten att låna pengar talar för en fortsalt nedgång i sparkvoten
under prognosperioden. Del gör även hushållens positiva förväntningar om den
egna ekonomins framtida ulveckling och de värdeslegringsvinsler som har gjorts
under senare år på både fastigheter och aktier. Åven 1989 förutses den privala konsumlionen
öka snabbtire än de realt disponibla inkomsterna.

I
ett längre perspektiv finns dock skäl atl förvänta en ökning av hushålls

sparandel: De nuvarande omfattande inköpen av kapitalvaror kan komma

att minska i takt med all behoven all ersätta förslilna kapitalvaror har

tillgodosetls; del reala sparandel i egna hem har under senare år sjunkit till

en låg nivå, men är nu på väg att öka; liberaliseringen av kredilmarknaden i

slutet av 1985 vänlas under en övergångsperiod leda till en höjning av

hushållens skuldsättning, men på längre sikl innebär upplåningen både

ökade amorteringar och ränteulgifter, vilkel dämpar konsumtionen: slufii

gen kan nämnas all en forlsall hög realränta efter skatt på hushållens

upplåning på sikl bör få genomslag i hushållens lånebeleende. '"

7 Investeringar ■ Skr. 1987/88:30

Utvecklingen
för näringslivets investeringar 1987 ser ut att bli starkare än vad som förvänlades
i den reviderade nationalbudgeten. Detta kan fillskri-vas återhämtningen i
näringslivets maskinivesleringar sedan svackan 1986 samt de fortsalt ökande
byggnadsinvesteringarna.

År
1988 förväntas präglas av liknande drag, dock med mindre dramatiska
svängningar för sektorerna. Expansionen i näringslivets och myndigheternas maskininvesleringar
saml spridningen av byggboomen från storstadsområdena lill övriga landet vänlas
fortsätta. Investeringsökningen inom industrin bedöms bli nästan lika kraffig
som i år, medan expansions-taklen hos de statliga affärsverken vänlas fortsätta
avta, se tabell 8.

Tabell
8 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder
kr.

Åriig
procentuell förändring.

löpande

1980 års
priser

1986

1986

1987

1988

1989

Alt. 1

Alt. 2

Näringsliv

114,1

1,2

4,8

4,5

6,2

-0,1

Industri

29,9

-2,1

12,0

10,0

13,5

-4,5

Statliga affärsverk

15,0

16,7

7,5

4,7

3,6

2,1

övrigt näringsliv

69,2

-0,2

1,2

1,8

3,2

1,6

Offentliga
i

myndigheter

21,6

-4,2

-6,8

-2,6

0,5

0,6

Permanenta
bostäder

35,6

-3,8

9,3

1,7

2,5

1,7

Totalt
inkl.

diskrepans

171,3

-0,6

4,2

3,0

4,7

0,3

Källor:
Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

För
atl minska överhettningslendenserna och bereda utrymme för ett ökat
bostadsbyggande i storstadsområdena undantogs genom beslul i slulel av 1986
dessa områden från investeringsfondsfrisläppet för byggnader. Rambegränsningar
infördes på byggandet utanför bostadssektorn respekfive på statliga bostadslån
lill ombyggnad och hyresrabatter infördes som en produktionsslimulans.
Minskningen i myndigheternas byggnadsinvesteringar, även utanför
storstadsområdena, frigjorde också resurser för de övriga sektorerna. Dessa
åtgärder har medfört en omfattande senareläggning av byggande, särskilt i
Stockholmsområdet, och en minskning av antalet beslut om lån fill ombyggnad av
bostäder. De har sannolikt också spelat en roll för ökningen i nybyggandet av
bostäder, vilken ligger bakom den prognoslicerade ökningen för bosladsinvesteringar
totalt. Fr.o.m. april 1988 utvidgas frisläppsstoppel lill övriga landet utanför
stödområdet, vilket beräknas hålla nere byggandet även utanför
storstadsområdena. Medan de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar
väntas dras ned ännu kraftigare än i år, bedöms minskningstakten för kommunerna
avta som följd av att en del fidigare uppskjutna ombyggnadsprojekl genomförs.

De
olika lönekostnadsalternativen vänlas inle ge några nämnvärda ut

slag i skillnader i investeringsnivå 1988. Däremot torde ett andra års

förmånlig nominell löne- och räntekostnadsutveckling (all. 1) ha en mycket 17

positiv
innebörd för kapacitetsutnyttjande och lönsamhet och medföra en Skr. 1987/88:30
fortsatt stark investeringsökning i näringslivel 1989. Likaså medför realin-komstökningar
och fler arbetslillfällen ytterligare ökningar i bostadseflerfrägan. Detta
minskar också riskerna för att nyproducerade lägenheter inle kan hyras ul,
vilket talar för ett fortsalt högt bostadsbyggande. Medan fortsatta ökningar i
myndigheternas maskininvesleringar väntas, torde ett undvikande av överhellningslendenser
inom byggnadssektorn nödvändiggöra fortsatl återhållsamhet i myndigheternas
byggnadsplaner respektive ombyggnaden av bosläder. I alternativ 2 förutses
däremot en dämpning i både näringslivets invesleringar och byggandet av nya
bostäder 1989.

Lagren förutses minska med ca 5,5 miljarder kr. (1980 års
priser) 1987 eller med lika mycket som 1986. Så gott som hela
lagerneddragningen 1987 kan hänföras lill belydande neddragningar av
beredskapslagren av råolja och bränslen. För såväl 1988 som 1989 förutses
lagerstockarna förbli ungefär oförändrade. För 1988 innebär detta ett positivt
lageromslag på nära 1 procent av BNP.

8 Offentlig sektor

Den offentliga sektorns finansiella sparande blir 1987
positivt för första gången på tio år. Mellan 1986 och 1987 beräknas en kraftig
förbättring på ca 44 miljarder kr. äga rum. Det finansiella sparandel för hela
den offentliga sektorn beräknas 1987 uppgå lill ca 40 miljarder kr., vilkel
motsvarar ca 4 % av BNP. Detta är en nivå som gällde under första delen av 1970-lalet.
Det är framför allt staten som har svarat för den kraftiga förbättringen.
Statens finansiella sparande har vänts från ett underskoll på drygl 20
miljarder kr. 1986 till ett beräknat överskott 1987 av nästan samma storlek. Åven
om engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter (vilken beräknas ge
15,8 miljarder kr.) frånräknas, blir slalens finansiella sparande positivt 1987.

Tabell
9 Offentlig sektor

1987

All. 1

Alt. 2

1986

1988

1989

1988

1989

Miljarder kr., löpande priser

Finansiellt sparande:

Stat -24,3 17,5 -0.6 -5,1 10,4 11,2

Socialförsäkring 23.7 26.1 21,1 18,8 25,7 23,5

Kommuner -3,1 -3,5 -2,1 4,0 -5,8 -6,9

Offentlig sektor -3,7 40,1 18,4 17,7 30,3 27,8

Procentandel av BNP i löpande priser

Skattekvot 52.8 55.4 55,5 54,5 56,3 55,4

Utgiftsandel 64,0 62,4 62,9 61,8 62,9 62,4

Finansiellt sparande -0,4 4.0 1,7 1,6 2,8 2,4

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket
och

finansdepartementet.

Statens budgetunderskott beräknas bli ca 8 miljarder kr.
1987. Jämfört Skr. 1987/88:30 med beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten
har budgetunderskottet minskat med 24 miljarder kr., varav ökade inkomster
svarar för den största delen, 17 miljarder kr. Fyllnadsinbetalningarna av skall
har blivit väsentligt större (7,4 miljarder kr. mer) än vad riksrevisionsverkel
beräknade i underlaget lill den reviderade nationalbudgeten. Vidare leder
högre lönesumma och högre privat konsumtion till att skalleunderlaget ökar mer
än vad som bedömdes i våras. Minskade utgifter bidrar också lill del
förbättrade budgetsaldol. Statens ränteutgifter bedöms nu ligga nästan 2
miljarder kr. lägre än i den reviderade nationalbudgeten. Även de statliga
transfereringarna till förelag bedöms nu ligga på en lägre nivå än i våras.

Näsla år beräknas det finansiella sparandel för hela den
offentliga sektorn minska med ca 10 miljarder kr. i alternativ 2 med 6%
limlöneökning. I alternativ 1 blir det finansiella sparandet ytterligare ca 10
miljarder kr. lägre. Detta sammanhänger med att löntagarnas inkomstskatler och
inkomsterna från arbetsgivaravgifter, vilka direkl bestäms av lönesummans ulveckling,
blir högre i alternativet med den högre löneökningen. All del finansiella
sparandet blir bättre i det högre lönealternativet är emellertid bara av
tillfällig natur. På längre sikt blir förhållandet det omvända. Orsaken är atl
den högre löneökningslakten urholkar förutsättningarna för lillväxl, vilket medför
lägre BNP-tillväxl och på sikl lägre skalleunderlag. År 1989 förutses en
fortsalt minskning av del offentliga sparandet i båda alternativen.

Skillnaden mellan alternativen kommer också till uttryck i
skattekvotens och ulgiftsandelens storlek. I alternativet med 6 % löneökning
ökar skallekvolen yllerligare 1988 till 56,3% medan den i del andra
alternativet i slort sett ligger kvar på 1987 års nivå. Differensen mellan
skattekvoten i de båda alternativen ökar 1989 till 0,9 procentenheter. De offentliga
utgifternas andel av BNP, som de senasle två åren sjunkil med sammanlagt
närmare 3 %, beräknas ligga kvar på i stort sell samma nivå de närmaste två
åren. Dock blir ulgiflsandelen 1989 lägre i alternativ 1 än i alternativ 2.

Del finansiella sparandel i socialförsäkringssektorn
motsvarar i stort sett uppbyggnaden av Allmänna Pensionsfonden. Efter en lång
period av ökat sparande i AP-fonden förutses en minskning de närmaste två åren.

Kommunernas finansiella sparande har de senasle tre åren
uppvisat ett underskott på ca 3 miljarder kr., motsvarande drygt 1 % av
utgifterna. För 1988 och 1989 innebär alternativet med högre löneökningar
ökande sparandeunderskott, medan i det andra alternativet sparandel förbäliras
och blir positivt 1989. Skillnaden mellan alternativen beror på alt kommunernas
skatteinkomster baseras på skatteunderlagen två år tidigare, vilkel medför att
skillnaden mellan inkomstutvecklingen i de båda alternativen blir relativt
liten. Utgifterna ökar däremot väsentligt snabbare i det högre lönealternativet
— nästan 60% av kommunernas utgifter utgörs av löneutgifter. Dessa bedömningar
rörande kommunernas framlida ekonomi får betraktas som preliminära i avvaktan
på den kommunalekonomiska arbetsgruppens (KEA) beräkningar.

För beräkningarna av den offentliga sektorns inkomster och
utgifter de

närmaste två åren har vissa beräkningstekniska antaganden gjorts. Beräk- 19

ningarna ulgår från de beslul
statsmakterna har fattat. Därutöver har i Skr. 1987/88:30 alternativ 1 antagils
alt redan beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna 1988 neutraliseras genom
en sänkning av den allmänna löneavgiften. Detta har dock inte anlagils i
alternativ 2. Några ytterligare höjningar av arbetsgivaravgifterna 1989 har inle
inräknats i någondera alternativet. Däremot har schablonmässigt antagits all
den statliga inkomstskatten sänks med 3 miljarder kr. 1989 och all vissa
indirekta skatter (sprit, tobak m. m.) höjs med ca 1 miljard kr. 1989.
Schablonmässigt har också antagils en ökning av vissa Iransfereringar som inte
automatiskt följer prisutvecklingen med ca 1 miljard kr. i alternativ 1 och ca
2 miljarder kr. i alternativ 2 1989. Vidare har de offentliga myndigheternas
konsumtionsutgifter räknats upp med en viss volymökning och den allmänna pris-
och löneutvecklingen (dock har konsumlionsvolymen antagits utvecklas svagare i alternafiv
2 med högre pris- och löneutveckling) och hänsyn har i viss mån tagits till
förväntade men inle beslutade utgifter i tilläggsbudgetar m. m.

20

Innehåll Skr. 1987/88:30

1
Sammanfattning............................................ 4

2 Internationell ulveckling .............................. 7

3 Utrikeshandel ........................................... 9

4 Arbetsmarknad ......................................... 12

5 Priser och löner ........................................ 14

6 Hushållens ekonomi och privat konsumtion .... 15

7 Investeringar ........................................... ..... 17

8 Offentlig sektor ......................................... 18

Tabeller

1
Försörjningsbalans .................................... 4

2 Internationella förutsättningar ..................... 8

3 Export och import av varor .......................... ..... 10

4 Bytesbalans ............................................. 11

5 Arbetsmarknad ......................................... 13

6 Konsumentpriser ....................................... 14

7 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och
sparande 16

8 Bruttoinvesteringar efter näringsgren ............ 17

9 Offentlig sektor ......................................... ..... 18

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1987 21