Prop. 1987/88:40

Regeringens proposition 1987/88:40

med förslag om vissa ändringar i lagen

(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från 1987/88- 40

arbetsgivare,
m.m.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 22 oktober 1987.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

G.
Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa ändringar i systemet för uppbörd av arbetsgivaravgifter.
Ändringarna innebär bl. a. att årsuppgift skall avlämnas endast efter anmaning
och att skattemyndigheternas skyldighet atl meddela fastställelsebeslut
begränsas. Dessutom föreslås en komplettering av arbetsgivarnas
uppgiftsskyldighet belräffande inbetalda medel till semesterkassa.

Vidare görs en mindre följdändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter med anledning av redan beslutade ändringar i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Lagstiftningen i denna proposition har granskats av
lagrådet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s.
9), lagrådets yttrande (s. 48) och föredragande statsrådets ställningslagande
till lagrådets synpunkter (s. 51).

Den som vill la del av samtliga skäl för
lagförslagen mäste därför läsa alla tre delarna.

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 40

Propositionens
lagförslag Prop. 1987/88:40

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare' dels att 14 och 36 §§ skall
upphöra att gälla, dels att 2, 10-12, 15-17, 28, 31 och 32 §§ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

I denna lag förslås med

lön: sädan lön eller annan ersättning
enligl 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter på vilken
arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaralion: sådan
uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272);

månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas
enligt 4 §;

utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter
skall betalas;

årsuppgift: en arbetsgivares re- årsavgift: summan av de arbets-

dovisning
för utgifisåreis arbetsgi- givaravgifter som belöper på ut-

varavgifier; giftsåret;

årsavgift: summan av de arbets- årsuppgift: en arbetsgivares upp-

givaravgifter
som belöper på ut- gift om den. lön på vilken
årsavgift

giflsåret; skall beräknas;

redaravgift: de arbetsgivaravgifter
som avser lön för vilken sjömansskatt skall betalas;

kvarstående avgift: det belopp i en
årsuppgift med vilkel årsavgiften överstiger summan av inbetalda och tdl
beicdning ålagda arbetsgivaravgifter;

överskjutande avgift: del belopp i
en årsuppgift med vilkel summan av inbetalda och till betalning ålagda
arbetsgivaravgifter överstiger årsavgiften;

restdutionsränta: ränta enligt 24 §; anståndsränta:
ränla enligt 54 -\.

10 § Den lokala skattemyndigheten
skall fastställa månadsavgiften och i förekommande fall älägga
betalningsskyldighet för arbetsgivaren om denne har

1.
underläfil atl
lämna redovisning enligt 4 §;

2.
lämnat oriktig
uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit för låg; eller

3.
ingetl
ny uppbördsdeklaralion 3.
redovisat för hög månadsavför rättelse av tidigare redovisad gift och beslul
om restitution eller månadsavgift.
avkortning skall meddelas.

' Senaste lydelse av 14 § 1987:563. :

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:40

Betalningsskyldighet skall också
åläggas arbetsgivaren för avgiftsbelopp som har redovisats i
uppbördsdeklaration men inte betalats. Belopp för vilket betalningsskyldighet
ålagts får omedelbart drivas in.

Kan på grund av brister i
arbetsgivarens uppgifter, bokföring eller anteckningar om utgiven lön
underlaget för den månadsavgift som skall fastställas inte beräknas
tillförlitligt, skall del uppskattas av den lokala skattemyndigheten efter vad
som bedöms vara skäligt med hänsyn fill föreliggande omständigheter såsom
verksamhetens art och omfattning.

Beslut enligt denna paragraf får
Månadsavgift får fastställas

inte meddelas efter den 1 mars årel även ifall då avgifl för samma må-

efter utgifisårel. nad tidigare fastsläUis. Beslut en-

ligt denna paragraf får inle meddelas om årsavgift har
fastställts.

11 P

En arbetsgivare skall lämna års- Den lokala skattemyndigheten

uppgift senasl den 1 mars året efter får anmana en
arbetsgivare att

utgifisårel inom den lid som angetts i anma-

ningen lämna årsuppgift.

1. om årsavgiften skall beräknas

tdl annal belopp än som arbetsgi

varen betalat eller ålagts betala för

utgiftsåret och skillnaden uppgår

till minsl 100 kronor eUer

2. om den lokala skattemyndig

heten begär del.

Arsuppgiften skall lämnas till Anmaning enligl denna paragraf

den länsskaltemyndighel tid vilken får också utfärdas av
riksskattever-

uppbördsdeklaralionen skall läm- ket eller
länsskaltemyndighelen.

nas. Har uppbördsdeklaration läm- Har uppbördsdeklaration lämnats

nåls under särskilt redovisnings- under särskilt redovisningsnummer

nummer skall årsuppgift lämnas un- skall årsuppgift lämnas under sam-

der
samma nummer. ma nummer.

12 §

I arsuppgiften skall anges

1.
arbetsgivarens
namn och postadress, personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272);

2.
under
utgifisårel utgiven lön, dock inräknat del belopp som avses i punkl3;

3.
det belopp med
vilkel avdrag har gjorts enligt 6 §;

4.
den lön på
vilken årsavgiften 4. den lön på vilken årsavgiften beräknas; beräknas.

5.
årsavgiftens
belopp;

6.
summan
av de arbetsgivaravgifter som har betalats enligt lämnade
uppbördsdeklaralioner och de avgifter som arbetsgivaren har ålagts betala för
utgifisårel;

■ Senasle lydelse 1986:1388.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:40

7. kvarstående avgifl eller överskjutande
avgifl.

Öretal som uppkommer vid beräkningen
av årsavgiften bortfaller.

Ärsuppgift skall avges på heder och
samvete på blankett enligt fastställt formulär.

15 §-' En arbetsgivare som är
uppgifts- En arbetsgivare som lämnat skyldig enligl 11 § första
slyckel ofullständig årsuppgift får anma-punkt 1 och som underlåter all
läm- nas alt komplettera den. na årsuppgift får anmanas all komma in med
uppgiften. Om arsuppgiften är ofullständig, får arbetsgivaren anmanas
alt komplettera den.

Efter anmaning är arbetsgivare och
arbetstagare skyldiga att inom den tid som har angetts i anmaningen meddela de
upplysningar som behövs för kontroll av avgiflsskyldigheten.

Arbetsgivaren och arbetstagaren
skall efter anmaning också förete alla handlingar som behövs för kontroll av
avgiflsskyldigheten såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

Anmaning enligl denna paragraf lår
utfärdas av riksskatteverket, läns-skattemyndigheten eller den lokala
skallemyndigheten.

Beslämmelserna i 54 § 3 mom. Beslämmelserna i 54 § 3 mom.

uppbördslagen (1953:272) om upp- andra slyckel och tredje
stycket

bördsdeklaration skall tillämpas på första meningen uppbördslagen

årsuppgift. (1953:272) om uppbördsdeklaralion

skall lillämpas på årsuppgift.

16 §

Om arbetsgivare eller arbetstaga- Om arbetsgivare eller arbetstaga

re inte hörsammar en anmaning en- re inle hörsammar en anmaning en

ligt 15 § första eller andra stycket ligt
15 § första eller andra stycket

får vite föreläggas. Om en arbetsgi- får vite föreläggas. Om en arbetsgi

vare inte hörsammar en anmaning vare
inte hörsammar en anmaning

enligl II första stycket punkt 2 får enligl
11 får den anmanande myn-

den lokala skallemyndigheten vid digheten
vid vite anmana denne alt

vite anmana denne alt inkomma inkomma
med årsuppgift inom viss

med årsuppgift inom viss tid. Be- tid.
Bestämmelserna i 83 § upp-

slämmelserna i 83 § uppbördslagen bördslagen (1953:272) om vite gäl-

(1953:272) om vite gäller därvid i ler
därvid i tillämpliga delar,

tillämpliga delar.

17 §

Den lokala skallemyndigheten skall
efter den 1 mars året efter utgifisårel fastställa årsavgiften för
arbetsgivaren

I. om årsavgiften enligl årsupp- I. om en arbetsgivare i årsupp-

gift uppgår lill större belopp än gift eller annal
meddelande har

' Senaste lydelse 1986:1388.

Nuvarande
lydelse

summan av vad arbetsgivaren senasl nämnda dag har
betalat och ålagts betala för utgiftsåret;

Föreslagen lydelse

lämnat sådan uppgift om lön alt årsavgiften uppgår till
större belopp än summan av vad arbetsgivaren har betalat och ålagts betala
för utgiftsåret;

2. om årsavgiften blivit för låg på
grund av atl arbetsgivaren har lämnat oriktig uppgift eller underlåtit alt
lämna föreskriven uppgift;

Prop. 1987/88:40

3.
om en
arbetsgivare yrkar atl en inte tidigare fastställd årsavgift skall bestämmas
till lägre belopp än som följer av uppgifterna i uppbördsdeklaration eUer
årsuppgift;

4.
om
beslut om restitufion eller avkortning skall meddelas efter nämnda dag;

3.
om en
arbetsgivare yrkar att en inte tidigare fastställd årsavgift skall bestämmas
till lägre belopp än som följer av uppgifterna i uppbördsdeklaration;

4.
om beslut om
restitution eller avkortning skall meddelas;

5. om
fall föreligger som avses i 19 §; eller

6. om den lokala skallemyndigheten finner att en
arbetstagares kostnader bör beräknas till lägre belopp än som följt av beslut
enligt 6 § tredje stycket.

6. om den lokala skattemyndigheten
finner att en arbetstagares kostnader bör beräknas fill lägre belopp än som
följt av beslut enligt 6 § tredje stycket och årsavgiften inle tidigare
fastställts.

Fastställelse eriUgt första stycket

I, 2, 4 och 5 får ske även ifall då

årsavgift tidigare fastställts. Fast

ställelse enligt första stycket 1, 2

och 4—6 får underlåtas om belop

pet att återfå eller som återstår att

betala understiger 100 kronor.

Fastställelse enligt första slyckel Fastställelse enligt första slyck-

punkt3 får
avse endast avgiftsbe- et 3 får avse endast avgiftsbelopp lopp som inte
tidigare fastställts. som inte tidigare fastställts. Yrkan-Yrkandet skall ha
kommit in till den det skall ha kommit in till den lokalokala
skattemyndigheten före ut- la skaltemyndigheten före utgången gången av andra
året efter utgifts- av andra året efter utgiftsåret, året.

Uppgär de arbetsgivaravgifter som
återstår att betala till minst 100 kronor, skall arbetsgivaren åläggas betalningsskyldighet
för dem. Öretal som uppkommer vid beräkningen bortfaller. Elt belopp för vilkel
betalningsskyldighet ålagts får omedelbart drivas in.

Fastställelse enligt denna paragraffår
underlåtas om fastställelse av månadsavgift meddelas enligt 10 §.

28 §

Har arbetsgivaravgifter som skall belalas som månadsavgift
inte betalats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betalning
av sådan avgift eller som har

Har arbetsgivaravgifter inte betalats i den tid och
ordning som är föreskriven i denna lag för betalning av sådan avgift eller som
har bestämts enligt 7 §, 19 §

Föreslagen lydelse

andra
stycket eller 54 §, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 58 § I mom.
uppbördslagen (1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. första
stycket samma lag lillämpas.

Nuvarande lydelse

beslämts
enligt 7 §, 19 § andra stycket eller 54 §, utgår restavgift och tilläggsavgift
enligl 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 §
2 mom. samma lag tillämpas. Vad som har sagls nu skaU tiUämpas också på
kvarstående avgifl som inle har betalats inom föreskriven tid.

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning,
avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i
fråga om belopp på vilkel denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum.

Prop.
1987/88:40

32 § '

Bestämmelserna
i 1-30 §§ gäller också redaravgift, om inte annat följer av vad som föreskrivs
i andra stycket eller i 32-37 §§.

I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter
utgiftsåret i 10, 11, 14 och 17 §§ skall i fråga om redaravgift gälla den 30
april året efter utgiftsåret.

Bestämmelserna
i 1-/3 och 15— 30 §§ gäller också redaravgift, om inte annat följer av vad som
föreskrivs i andra stycket eller i 32-i5 och 37 §§.

I
slället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 17 # skall i
fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret.

Länsskattemyndighetens
behörighet enligl 15 och 54 §§ tillkommer länsskaltemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län. I fråga om åtgärder som avses i 28 § andra stycket meddelas
beslut av länsskattemyndigheten i del län där målet om indrivning av
avgiftsfordringen är anhängigt.

Länsskaltemyndighelens
behörighet enligt //, 15 och 54 §§ tillkommer länsskattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län. I fråga om åtgärder som avses i 28 § andra stycket
meddelas beslut av länsskaltemyndighelen i det län där målet om indrivning av
avgiftsfordringen är anhängigt.

Med allmänl ombud enligt 30 § avses det allmänna
ombudet enligt 24 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1988 och
tillämpas första gången på lön som utges efter ikraftträdandet. De nya
föreskrifterna om årsuppgift och årsavgift tillämpas dock även på årsuppgift
och årsavgift avseende utgiftsåret 1987.

"
Senaste lydelse 1986:1137. ' Senaste lydelse 1986:1388.

2 Förslag
till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 7 mom.
taxeringslagen (1956:623)' skall

ha följande lydelse. '

Prop. 1987/88:40

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

7 mom. Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt
1-3, 3b-3f eller 8 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter).
I sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer
för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det
sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär
A-skatt under året före taxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige tilldelats
särskilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall
detta anges i slället för personnummer eller organisationsnummer. Om den
uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader enligt 2
kap. 4 § 6 lagen (1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges
i sammandraget.

7 mom. Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt
I -3, 3b-3f eller 8 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter).
I sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer
för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter saml det
sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär
A-skatt under året före taxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige fill-delats
särskilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall
detta anges i stället för personnummer eller organisationsnummer. Om den
uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader enligt 2
kap. 4 §6 lagen (1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges
i sammandraget. / sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av
semeslerme-del som har betalats ln tdl en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige
inte skall redovisa i kontrolluppgift.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1988 och fillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till
ledning vid 1989 års taxering.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Senaste lydelse 1984:673.

3 Förslag
till Prop. 1987/88:40

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 4 § lagen
(1981:691) om socialavgifter

skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4§' Vid bestämmande av avgiftsunderlaget
skall bortses från

1.
ersättning till en och samme
arbetstagare om den under året inle uppgått lill I 000 kronor,

2.
ersättning till arbetstagare
som vid årets ingång fyllt 65 år,

3.
ersättning fill arbetstagare
vid 3. ersättning lill arbelslagare vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukdom
eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns barn
eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen födelse,
till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräld- motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får rapenning
som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 § eller uppbära
enligt 3 kap. 16 § eller

4 kap.
20 § lagen (1962:381) om all- 4 kap. 18 § lagen (1962:381) om all

män försäkring, män försäkring,

4.
uppdragsersättning för vilken
bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter,

5.
ersättning som en arbetsgivare
utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall
avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6.
ersättning till den del denna
motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med
ersättningen,

7.
ersättning för tjänstgöring i
verkskydd enligl 47 § tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74), i den mån
ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,

8.
ersättning för arbete som har
utförts utomlands, fill den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 §
första stycket lagen om allmän försäkring,

9.
ersättning för
skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk
nationalitet,

10. ersättning som på grund av
bestämmelserna i 4 eller 5 § lagen

(1984:947) om beskattning av ulländska forskare vid tillfälligt arbete i

Sverige inte ulgör skattepliktig intäkt,

11. ersättning
som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring.

Bestämmelsen i första slyckel 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan

beräknas
uppgå till minst 10 procerit av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren
under utgifisårel. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhel.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skall
föreskrifterna i punkl 13 av anvisningarna lill 32 § kommunalskaltelagen
(1928:370) lillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. '
Senaste lydelse 1986:1139.

Socialdepartementet Prop. 1987/88:40

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den I oktober 1987

Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Bodström, Göransson,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
G. Andersson

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Lagrådsremiss med förslag om vissa ändringar i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, m. m.

1 Inledning

Den
allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål finansieras, förutom
genom bidrag över statsbudgeten, genom socialavgifter. Avgifterna skall
betalas av arbetsgivare, arbetsgivaravgifter, samt av den som är försäkrad
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning, egenavgifter. De grundläggande bestämmelserna
om socialavgifter finns i lagen (1981:691) om socialavgifter. En arbetsgivare
skall betala arbetsgivaravgifter, beräknade på de löner och andra ersättningar
för arbete han utgett under årel.

Genom tillkomsten av lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare reformerades avgiftsuppbördssystemet. De nya
reglerna, som innebär en samordning med det system som gäller för uppbörden av
innehållen preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272), trädde i kraft den
Ijanuari 1985.

Riksskatteverket har i skrivelse den 18 december
1986 till socialdepartementet hemställt om vissa ändringar i lagen om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare för atl åsladkomma lättnader och
förenklingar i arbetet med fastställelse av arbetsgivaravgifterna och
behandlingen av årsuppgift. Riksskatteverket har lill sin skrivelse fogat en
promemoria med lagförslag m. m.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 1
fogas riksskatteverkets skrivelse och promemoria med undantag av verkels
lagförslag och specialmotivering.

Riksskatteverkets skrivelse och promemoria har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av deras yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bdaga 2.

Utöver riksskatteverkets förslag kommer jag att
behandla en fråga om uppgiflsskyldighel för medel inbetalda till semesterkassa
samt en smärre justering i lagen (1981:691) om socialavgifter till följd av
redan beslutade ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2 Lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter Pp. 1987/88:40 från arbetsgivare

Uppbörden
av arbetsgivaravgifter regleras i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, USAL, som trädde i kraft den 1 januari 1985.
Avgiftsuppbördssystemet innebär i huvudsak följande.

Uppbörden av arbetsgivaravgifterna knyter an till
de löpande löneutbetalningarna och är samordnad med det syslem som gäller för
uppbörden av preliminär A-skatt enligt uppbördslagen (1953:272), UBL. En
arbetsgivare redovisar varje månad den under föregående månad faktiskt utgivna
lönen och räknar ut den avgift (månadsavgift) som belöper på lönesumman. — Med
lön avses även vissa naturaförmåner och andra ersättningar för arbete på vilka
arbetsgivaravgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter skall beräknas. —
Arbetsgivaren lämnar redovisningen i en uppbördsdeklaralion som innefattar
såväl innehållen skatt som avgifter. Skattebeloppet och månadsavgiften belalas
till länsskallemyndighetens skattepostgirokonto samtidigt som redovisningen
lämnas. En samlad redovisning för avgifterna (årsuppgift) för hela utgifisårel
skall lämnas i särskilt angivna fall. Systemet innebär att de
arbetsgivaravgifter som månadsvis redovisas och betalas under uppbördsåret för
de allra flesta arbetsgivare blir definitiva.

Avgiftsuppbördssystemet administreras av de lokala
skattemyndigheterna, länsskatlemyndigheterna och rikiiskatteverket.

3 Överväganden och förslag

3.1 Inledning

Den
med innehållen preliminärskatt samordnade uppbörden av socialavgifter från
arbetsgivare har fungerat i snart tre år. Enligt riksskatteverket är det allmänna
omdömet alt denna uppbörd fungerar mycket väl och att den nya ordningen har
mottagits positivt av såväl arbetsgivare som skattemyndigheter.

Vissa inslag i uppbördsregleringen har dock vållat
skattemyndigheterna större problem än som kunnal förutses när lagstiftningen
infördes. Dessa problem är enligt riksskatteverket hänförliga dels lill USAL:s
krav på fastställelse av arbetsgivaravgifterna i vissa fall, dels lill
hanteringen av årsuppgifler. Enligt verkets mening har den löpande kontrollen
och revisionsverksamheten fått slå tillbaka på grund av den kraffiga
arbetsbelastning som dessa problem givil upphov lill.

Riksskatteverket har nu föreslagit vissa ändringar
i USAL för att komma fill rätta med de nämnda svårigheterna. Ändringarna
innebär i huvudsak all skyldighet för arbetsgivaren att lämna årsuppgift skall
föreligga endast efter anmaning och att skyldigheten för skattemyndighet att
fastställa månadsavgift med anledning av ändrad uppbördsdeklaration begränsas.

Samtliga remissinstanser är i huvudsak positiva
till riksskatteverkets

förslag. Ett par remissinstanser menar atl ytterligare ändringar skulle

kunna göras. Några remissinstanser anser att vissa andra frågor borde 10

lösas
i detta sammanhang. Det gäller framför allt frågan om straffrättsliga
sanktioner. Slutligen framför elt par remissinstanser önskemål om en fortsatt
översyn av avgiftsuppbördssystemet.

För egen del vill jag anföra följande. Den nya
lagstiftningen på avgifts-uppbördsområdet som alltså har varit i kraft snart
tre år innebär väsentliga förändringar i förhållande lill den dessförinnan
gällande ordningen. Det kan synas något tidigt att redan nu dra bestämda
slutsatser hur detta nya system fungerar. Å andra sidan är del angeläget att
snabbt utnyttja de erfarenheter som tillämpningen hittills har givit och vidta
de åtgärder som dessa kan föranleda när det kan ske utan att den principiella
uppbyggnaden av systemet påverkas. Detta är särskill angelägel när det gäller
ett system som berör etl stort antal arbetsgivare och ulgör en betydande del av
skattemyndigheternas arbete. Att begränsa uppgiftslämnandet och alt motverka
låsning av stora administrativa resurser vid onödiga rutiner är helt i linje
med de förenklingsslrävanden som på senare år präglat skalteförvaltningen.

De ändringsförslag riksskatteverket lagl fram
medverkar enligt min mening till atl ytterligare betona avgiftsuppbördens
uppbyggnad kring månadsredovisningen och ändrar inte uppbördens konstruktion i
sak. De ändringar som nu kommer ifråga kan alltså sägas vara av mindre genomgripande
karaktär. På några punkter finner jag ändå skäl att utforma reglerna med viss
avvikelse från riksskatteverkets förslag. Jag anser mig därigenom tydligare
uttrycka månadsredovisningens betydelse. Eventuella ytterligare ändringar bör
anstå till dess det finns tillräckligt underlag för den översyn av
lagstiftningen som kan bli aktuell sedan en längre fids erfarenheter av
tillämpningen erhållits.

Frågan om straffrättsliga sanktioner på
avgiftsområdet behandlades i BRÅ-rapporlen (1983:6) Uppbördsbrott. Åtgärder mot
det likvida fusket. I ett samordnat system för uppbörd av källskatter och
arbetsgivaravgifter bör de straffrättsliga och administrativa
sankfionsbestämmelserna så långt möjligl vara enhetliga. Behandlingen av frågan
om straffsankfioner på avgiftsområdet bör därför tas upp i samband med det
arbete som pågår inom regeringskansliet med utgångspunkt i den nämnda rapporten
och skaltetilläggsutredningens betänkande (SOU 1982:54) Översyn av det skalteadministraliva
sanklionssystemel 2. Jag vill i detta sammanhang endasl nämna att Svea hovrätt
i dom (DB 32) den 13 mars 1987 behandlat frågan om skattebedrägeri vid
underlåten redovisning av arbetsgivaravgifter.

Jag övergår nu till att närmare behandla
riksskatteverkets förslag i dess olika delar.

Prop. 1987/88:40

3.2
Ändrade förutsättningar för att lämna årsuppgift

Mitt förslag: Skyldighet
för arbetsgivare att lämna årsuppgift skall föreligga endast efter anmaning av
skattemyndighet.

11

Riksskatteverkets
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Prop.
1987/88:40

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser
tillstyrker riksskatteverkets förslag. Länsskaltemyndigheten i Västerbollens
län anser atl ordningen med årsuppgift bör kunna avskaifas helt.

Skälen för mitt förslag: Del fr. o. m. år 1985
införda systemet för uppbörd av arbetsgivaravgifter bygger på principen att
arbetsgivaren redovisar och betalar sina avgifter för utgifisårel månad för
månad, varvid avgifterna beräknas direkt på under föregående månad utgiven
avgiftspliktig lön och annan avgiftspliktig ersättning. I förarbetena fill
reformen (prop. 1983/84:167 om nya regler för uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, m.m.) förutsågs att en arbetsgivare t.ex. i samband med arbetet
med arbetstagarnas kontrolluppgifter, vid bokslut eller vid
inkomsldekla-rationen kunde komma atl fmna all han måsle justera eller
komplettera de uppgifter som lämnats för utgifisårel i de månadsvisa
uppbördsdeklarationerna. På grund härav ansågs föreligga behov av en möjlighet
för arbetsgivaren att lämna redovisning i en årsuppgift. Den reglering som
infördes innebar en skyldighet för arbetsgivaren alt under vissa
förutsättningar lämna årsuppgift. Skyldighet alt lämna årsuppgift föreligger
sålunda om årsavgiften (summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på
utgiftsåret) skall beräknas till annat belopp än som arbetsgivaren betalat
eller ålagts betala för utgiftsåret och skillnaden uppgår till minst 100 kr.
Sådan skyldighet föreligger vidare om den lokala skattemyndigheten begär att
arbetsgivaren skall lämna årsuppgift. Skyldigheten att lämna årsuppgift
beräknades komma att beröra en liten del av det totala antalet arbetsgivare.

Årsuppgift skall lämnas senast den 1 mars året
efter ulgiftsårel. Tidsgränsen sammanhänger med bestämmelserna om
fastställelse av månadsavgift, dvs. beslut i anledning av arbetsgivarens
månadsvisa redovisning. Sådana beslut får inle meddelas efter den 1 mars året
efter utgifisårel. Beslul som fattas därefter skall avse åisavgiflen, dvs.
beslut avseende hela utgifisåreis avgifter.

Riksskatteverket hävdar i sin framställning att
avgränsningen mellan beslul om månadsavgift och beslul om årsavgift vållar ett
flertal problem. Ell av dessa gäller skattemyndighetens möjligheter att fatta
beslul före den 1 mars. Har arbetsgivaren underlåtit att betala en månadsavgift
enligt redovisningen i uppbördsdeklaration skall myndigheten rätteligen ålägga
arbetsgivaren betalningsskyldighet för resterande belopp. Om myndigheten inte
hinner med delta före den 1 mars årel efter utgiftsåret är myndigheten
hänvisad till alt fatta beslut avseende årsavgift. Innan etl sådant beslut
fattas måste myndigheten dock kontrollera om arbetsgivaren fullgjort sin
skyldighet att lämna årsuppgift. Ett krav mot arbetsgivaren på resterande
arbetsgivaravgifter fördröjs härigenom avsevärt.

Systemet med en årsuppgift omfallar inte
redovisning och betalning av

innehållen skatt. Beslul om betalningsskyldighet för redovisad men obe

tald innehållen skall kan därför alltid meddelas så snart uppbördsdeklara

tion kommit in. Riksskatteverket menar alt det är förvirrande för arbetsgi

varen alt elt krav på arbetsgivaravgifter i vissa fall kommer senare än ett

krav på inbetalning av avdragen skatt när arbetsgivaren inte betalat någol

men lämnat redovisning för både skatt och avgifter i en och samma hand- 12

ling.

För egen del vill jag anföra följande. Det
samordnade uppbördssystemet Prop. 1987/88:40 fungerar i stort sett
fillfredsställande för både arbetsgivare och skaltemyndigheter. Antalet
lämnade årsuppgifler är dock högre än vad som hade kunnal förväntas. Sålunda
avlämnades för utgifisårel 1985 ca 82000 och för 1986 ca 69000 årsuppgifler. I
dessa redovisades kvarstående avgifter med ca 433 milj. kr. resp. 450 milj.
kr., medan överskjutande avgifter redovisades med ca 150 milj. kr. resp. 708
milj. kr. (1986 års siffror preliminära). Av detta begränsade underlag kan
möjligtvis dras en försikfig slutsats alt en viss minskning av anlalel
årsuppgifler kommer atl ske. De belopp som redovisats i årsuppgifterna har dock
ökat. Huruvida detta beror på en osäkerhet som följd av att det gamla
uppbördssystemet hade en särskild obligatorisk slutredovisning eller på ett
medvetet utnyttjande av arsuppgiften som korrigeringsinstrument eller på något
annat torde inte gå att utröna. Jag anser det emellertid angeläget alt
förhindra atl en icke avsedd användning av arsuppgiften utvecklas till normal
rutin. Jag vill peka på atl en utbredd användning av årsuppgift kan tyda på att
noggrannheten vid den månatliga redovisningen i uppbördsdeklaralion har eftersatts.
Risk finns också för att en förskjutning av tyngdpunkten mot årsredovisning
skulle kunna innebära en medveten senareläggning av betalningen av
arbetsgivaravgifterna.

Uppbördssystemels princip om månadsredovisning i
uppbördsdeklaration och betalning i anslutning till denna bör ytterligare betonas.
Ett avskaffande av arsuppgiften skulle göra denna princip tydligare. För en
sådan åtgärd föreligger dock inle tillräckligt underlag. Det är emellertid
synnerligen vikfigt att skattemyndigheterna inte åsamkas onödigt merarbete på
grund av den formella uppbyggnaden av systemet ulan all de på ett rationellt
och snabbt sätt kan fatta nödvändiga beslul. Jag anser därför atl skyldigheten
för arbetsgivare att lämna årsuppgift bör kunna avsevärt begränsas.
Arsuppgiften kan istället utformas som etl kontrollinstrument för
skattemyndigheterna. En skyldighet för arbetsgivare atl lämna årsuppgift bör
uppkomma först sedan skattemyndighet uppmanat denne att lämna sådan. Mitt
förslag innebär all en arbetsgivare som upptäcker att han har redovisat en för
låg eller en för hög månadsavgift inle längre kan rätta redovisningen genom att
lämna en årsuppgift. Arbetsgivaren skall istället rätta den felaktiga
uppbördsdeklaralionen. Jag vill framhålla atl mitt förslag inte avser all
öppna en möjlighel all senarelägga en månadsredovisning eller att utnyttja
sisla uppbördsdeklaralionen för utgifisårel som en korrigeringshandling. Därför
skall restavgift även fortsättningsvis kunna påföras vid en försenad
redovisning och betalning.

Arsuppgiften
kommer enligt milt förslag alltså att byta karaktär och bli

elt instrument för skattemyndigheterna vid avgiftskontrollen. Elt behov av

årsuppgift kan t.ex. föreligga när en arbetsgivare har rätt att göra kost

nadsavdrag enligt 6 § USAL och den lokala skallemyndigheten bestämt

hur kostnaderna skall beräknas. Arbetsgivaren skall visserligen i kontroll

uppgiftssammandrag enligt 37 § 7 mom. taxeringslagen (1956:623), TL,

lämna en redovisning för de i uppbördsdeklaralionerna gjorda avdragen

men del kan stundom vara lämpligl atl den lokala skaltemyndigheten

särskilt följer upp de beslut den fattal angående kostnadsavdrag. Del kan 13

också
tänkas atl behov av en samlad redovisning i årsuppgift uppkommer om
arbetsgivarens redovisning under utgiftsåret varit oregelbunden och skälet
härför inte ulan vidare kan förstås.

För
avgiftsuppbördssystemet ulgör de kontrolluppgifter enligl 37 § 1 mom. TL, som
en arbetsgivare skall lämna till ledning för bl.a. inkomsttaxeringen, det
viktigaste instrumentet för avstämnings- och kontrollförfarandet. Med hänsyn
bl. a. till. de skillnader som i vissa avseenden finns mellan underlagen för
avgifter och underlagen för skatt ger kontrolluppgifterna dock inte alllid
tillräckligt besked för en granskning av avgiftsskyldigheten. För
avgiftskontrollen finns för närvarande bestämmelser i 15 § USAL som ger
skattemyndigheterna vissa befogenheter när en arbetsgivare inle fullgör sin
uppgiflsskyldighel eller upplysningar behövs. Härutöver anser jag att det är
lämpligt att det finns en möjlighel för skattemyndigheterna att få
arbetsgivarens uppgifter om utgiftsårets avgiftsunderlag i den form som skall
gälla för årsuppgift.

Rätl
att anmana arbetsgivare atl lämna årsuppgift bör fillkomma den lokala
skattemyndigheten samt riksskatteverket och länsskattemyndigheterna. Det får
förutsättas atl riksskalteverkel på lämpligt sätt utformar sådana rutiner som
förhindrar att arbetsgivaren utsätts för krav på årsupp-giftsredovisning från
fler än en myndighet för ett och samma ulgiftsår.

Prop. 1987/88:40

3.3 Fastställelsebeslut m. m.

Mitt
förslag: Skyldigheten för lokal skattemyndighet att meddela fastställelsebeslut
avseende månadsavgift begränsas. Beslut om månadsavgiften skall kunna fattas
så länge beslut om fastställelse av årsavgift inte meddelats.

Förutsättningarna för fastställelse av årsavgift
ändras endasl i den utsträckning som behövs lill följd av årsuppgiflens ändrade
karaktär. Årsavgiften behöver dock inte fastställas om beloppet atl betala
eller återfå understiger 100 kr.

Riksskatteverkets
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna:
Samtliga lillstyrker verkets förslag. Några remissinstanser ifrågasätter om
man inte kan gå ännu längre i begränsningen i skyldighet att meddela fastställelsebeslut.
Näringslivets företrädare understryker att kravet på rättssäkerhet inte får
efterges och framhåller atl godtagna redovisningar inte får ändras i höjande
riktning annat än under klart angivna förutsättningar.

Skälen för mitt förslag

Månadsavgift

Som jag tidigare redovisat
bygger avgiftsuppbördssystemet på all arbetsgivare utan anmaning varje månad
redovisar och betalar de arbetsgivaravgifter som belöper på föregående månads
utbetalda löner och andra avgiftspliktiga ersättningar. Så länge arbetsgivaren
lämnar riktiga uppgifter i

14

uppbördsdeklarationen
och även betalar in rätt framräknade månadsavgif- Prop. 1987/88:40 ter fattas
inte några beslut av skattemyndigheterna. I vilka situationer beslut om
fastställelse och åläggande av betalningsskyldighet skall meddelas anges genom
en uppräkning i USAL. Lokal skattemyndighet är sålunda skyldig fastställa
månadsavgift och i förekommande fall ålägga betalningsskyldighet bl. a. om
arbetsgivaren inger ny deklaration för rättelse av tidigare redovisad
månadsavgift. Detta gäller oavsett om rättelsen avser en höjning eller sänkning
av avgiften.

Riksskatteverket vill med sitt förslag begränsa de
situationer i vilka myndigheterna skall fatta beslut och uppger att
myndigheterna uppfattar vissa beslul som meningslösa och att dessa beslut även
framstår som obegripliga för arbetsgivarna.

Jag delar verkets uppfattning att man bör sträva
efter att rensa bort sådanl som, utan alt systemets effektivitet påverkas, kan
avvaras. Givetvis får inte rättssäkerheten sättas i fara.

Enligt riksskatteverket förekommer det ofta att en
arbetsgivare, sedan han upptäckt att han i fidigare lämnad deklarafion
redovisat en för låg avgift, gör den behövliga rättelsen i ny deklaration.

Del kan onekligen uppfattas som en byråkratisk
omgång alt medelst ell särskilt fastställelsebeslut så atl säga lämna en
bekräftelse på arbetsgivarens rättade redovisning när den kan godtas, särskilt
i de fall arbetsgivaren samfidigt betalar in felande belopp.

Jag anser därför alt det går att undvara
fastställelsebeslut i de fall en arbetsgivares redovisning i
rättelsedeklarafion i höjande riktning godtas. Har arbetsgivaren däremot i
rättelsedeklaralionen lämnat oriktig uppgift skall givetvis ett sådant
konstaterande mynna ut i ett beslut om fastställelse av månadsavgift såsom
sker i dag. Godtas å andra sidan den rättade redovisningen men arbetsgivaren
underlåter att betala in den ytterligare avgift han enligl den rättade
uppbördsdeklarationen uppgivit sig vara skyldig betala skall myndigheten dock
ålägga honom betalningsskyldighet för belopp som redovisats men inte betalats.

En arbetsgivare kan även medelst en ny deklaration
rätta en tidigare för högt redovisad månadsavgift. Enligl nuvarande regler
skall månadsavgift fastställas även i sådanl fall. Det bör enligt
riksskatteverket också ske fortsättningsvis. Nägra remissinstanser har
ifrägasatt om inte fastställelsebeslut kan undvaras även i detla fall.

Det kan noteras alt ett godkännande av
arbetsgivarens redovisning när denne vill rätta en tidigare för högt redovisad
avgifl i allmänhet leder till återbetalning. Jag anser att grunden för en sådan
återbetalning bör dokumenteras i särskilt beslut varigenom månadsavgiften
faslslälls. Jag vill i delta sammanhang framhålla det angelägna i alt lokal
skattemyndighet innan fastställelsebeslut fattas noga kontrollerar redovisade
uppgifter eller, när sådana uppgifter är bristfälliga eller saknas, på lämpligt
sätt undersöker arbetsgivarens avgiftsunderlag.

Riksskatteverket
har vidare redovisat atl den situationen inte är ovanlig

atl rättelsedeklaration inkommer sent under uppbördsåret och även däref

ter och att myndigheten då på grund av den tidsgräns - den I mars årel

efter utgifisårel - som anges i lagen är förhindrad att fatta beslut om ny 15

månadsavgift. Myndigheten
tvingas istället på grund av denna tidsgräns Prop. 1987/88:40

överväga fastställelse av
årsavgiften, dvs. beslut på årsbasis. Med mitt

förslag om alt
arsuppgiften tas bort som redovisningshandling finns det

inte lika starka skäl som
nu att i allai delar göra en skarp avgränsning i tid

beträffande beslut på
månads- resp. årsbasis. Jag anser därför, i enlighet

med riksskatteverkets
förslag, atl möjlighet bör skapas för myndigheterna

all fatta beslut om
betalningsskyldighet för månadsavgift jämväl efter den 1

mars årel efter
utgifisårel.

Riksskatteverket har föreslagit atl tidsgränsen den
1 mars året efter utgiftsåret inte skall behällas för andra fastställelsebeslut
än de beslut som föranleds av oriktig uppgift eller underlåten redovisning. Del
kan.onekligen såsom riksskatteverket anfört ses som en praktisk och
hanleringsmäs-sig fördel att i vissa fall vid en viss tidpunkt alltid övergå
från fastställelse på månadsbasis till fastställelse på årsbasis. Med hänsyn
till att de uppgifter lokal skattemyndighet erhåller efter uppbördsårets
utgång i allmänhet avser hela utgifisårel kan del finnas skäl för en sådan
ordning vid beslut som föranleds av oriktig uppgift eller underiålen
redovisning. Det torde å andra sidan även förekomma alt en oriktig uppgift
eller en underlåten redovisning avseende en enda månad upptäcks så sent atl
beslul om fastställelse av månadsavgift inle hinner fattas före den 1 mars årel
efter ■ utgifisårel. Del finns
enligt min mening inle anledning kräva att ifrågavarande beslut efter nämnda
tidpunkt alltid skall avse årsavgiften. Det är en av systemets huvudprinciper
att betalning eller, när sådan inte skell, krav på betalning skall göras i nära
anslutning lill den månad till vilken avgifterna hänför sig. Jag anser därför
alt alla slags beslut om månadsavgift skall kunna fattas även efter den 1 mars
årel efter utgifisårel. Har etl beslut om hela utgifisåreis avgifter fattats
skall det dock inte vara möjligt alt besluta angående en enskild månad. Finner
exempelvis lokal skattemyndighet i december månad femte årel efter ulgiftsårel
all en arbetsgivare lämnat oriklig uppgift i uppbördsdeklaralionen för april
månad under ulgiftsårel skall detla kunna leda fill atl månadsavgiften för
april månad fastställs under förutsättning att årsavgiften dessförinnan inte
fastställts. Den yttersta tidsgränsen skall givetvis fortfarande vara den
sjuåriga preskriptionslid som finns i USAL. Mitt förslag innebär således den
förändringen att den lokala skaltemyndigheten skall kunna begränsa sitt beslut
till all avse en enskild månad i stället för att besluta om hela årets avgifter
efter en viss tidpunkt.

Årsavgift

Såsom
framgått av min tidigare redogörelse bygger avgiftsuppbördssyste- ■ mel på att arbetsgivaren ulan anmaning redovisar
och betalar sina arbetsgivaravgifter för utgifisårel löpande månad för månad.
Endast i den mån skaltemyndigheterna finner fel i redovisning eller betalning
eller då arbetsgivaren lämnar ny redovisning för rättelse av en tidigare
lämnad redovisning skall de falla särskilda beslut varigenom avgiften
faslslälls.

Tidpunkten när beslul om fastställelse av avgifter
fattas är avgörande för

vilken form beslutet skall ha. Beslut som meddelas senast den 1 mars året 16

efter utgiftsåret skall
avse endast månadsavgift, medan beslut därefter Prop. 1987/88:40 alltid
skall avse årsavgift. Detta sammanhänger med alt arbetsgivaren för närvarande i
vissa fall är skyldig att avge särskild redovisning, årsuppgift, avseende hela
utgiftsårets arbetsgivaravgifter. Denna ordning har valts för att skapa reda i
systemet.

Jag har nyss föreslagit att arsuppgiften ges en
annan karaktär än hittills. Jag har även föreslagit atl den skarpa gränsen -
den 1 mars året efter utgiftsåret - modifieras, framför allt av praktiska skäl.

Även om man, såsom jag föreslagit, tillåter beslut
avseende månadsavgiften även efter den 1 mars är det lämpligt att därutöver
bibehålla en ordning som möjliggör en övergång från fastställelse på
månadsbasis fill fastställelse på årsbasis vid en viss fidpunkt. Denna tidpunkt
bör fortfarande vara den 1 mars året efter utgiftsåret.

Jag har nyss föreslagit att månadsavgiften skall
kunna fastställas av lokal skattemyndighet oavsett grunden för beslutet så
länge beslut om årsavgift inte fattats. Detta kommer i en del situationer
medföra att det uppkommer en valmöjlighet för den lokala skattemyndigheten
mellan fastställelse av månadsavgift och fastställelse av årsavgift. Detta
torde dock inte medföra några olägenheter vare sig för myndigheten eller
arbetsgivaren.

Beslut om månadsavgift torde även framdeles
meddelas i huvudsak under utgiftsåret eller i nära anslutning till delta. Ju
längre tid som förflyter desto mer sannolikl är det att de uppgifter lokal
skattemyndighet erhåller och som tyder på att ett avgiftsbeslut skall meddelas
är av sådan art och omfattning att ett beslut om årsavgift ter sig lämpligast.
Detta gäller exempelvis när det framkommer att arbetsgivarens samtliga
uppbördsdeklarationer för året är felakfiga eller när arbetsgivaren helt
underläfil att redovisa för ulgiftsårel.

Riksskatteverket uppger att det råder osäkerhet
huruvida fastställelse av årsavgift måsle göras i fall då de avgifter, som
återstår att betala för arbetsgivaren på grund av ett sådant beslut,
understiger 100 kr. Jag anser därför som riksskatteverket att det uttryckligen
bör föreskrivas att fastställelsebeslut får underlåtas om belopp alt återfå
eller betala understiger 100 kr.

Riksskatteverket har vidare föreslagit att en
arbetsgivare skall kunna åläggas betalningsskyldighet för vad han redovisar i
en årsuppgift utöver vad han redovisat i uppbördsdeklarationerna utan att
årsavgiften dessförinnan behöver fastställas.

Del är enligt min mening inte möjligl att grunda
elt betalningsåläggande enbart på arbetsgivarens uppgifter i en årsuppgift om
tidigare redovisade belopp. Hänsyn måsle tas till gjorda betalningar och
betalningsålägganden. På grund härav och eftersom ett uppgiftslämnande i dessa
delar uppenbarligen uppfattats av arbetsgivarna som komplicerat och medfört
många felakfiga redovisningar, bör det istället ankomma på den lokala skattemyndigheten
att göra erforderliga beräkningar. Beräkningarna bör göras i samband med ett
fastställelsebeslut avseende årsavgiften. Med hänsyn till vad som sagts nu
anscrjag slutligen att arsuppgiften inte längre behöver innehålla andra
uppgifter än som krävs för att bestämma avgiftsunderlaget.

17

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 40

3.4
Uppgift om inbetalning av medel till semesterkassa

Prop. 1987/88:40

Mitt
förslag: En arbetsgivare som har betalat in medel till en semesterkassa men
som inte är skyldig att redovisa inbetalda belopp i kontrolluppgifter skall
lämna uppgift om det sammanlagda beloppet i kontrolluppgiflssammandraget.

Skälen för mitt förslag: Arbetsgivare inom vissa
branscher, t.ex. byggbranschen, betalar in semestermedel för de anställdas
räkning till en särskild semesterkassa. Kassan betalar ut medlen till de
anställda i samband med semestern. Förfarandet reglera;? i kollektivavtal för
resp. bransch.

Inbetalningen av medel till en semeslerkassa kan
ske enligl två olika system. Enligt del ena skall arbetsgivaren vid
inbetalningen fill kassan redovisa och betala såväl den innehållna skatt som de
arbetsgivaravgifter som hänför sig fill semestermedlen. Enligt det andra
systemet skajl arbetsgivaren redovisa och betala endast avgifterna.
Skatteavdrag görs i detta fall av semeslerkassan när medlen belalas ut till de
anställda. I förstnämnda fall skall arbetsgivaren redovisa till kassan
inbetalda belopp i de kontrolluppgifter han är skyldig att lämna enligl 37 § 1
mom. TL. I det andra fallet åligger det semeslerkassan alt lämna
kontrolluppgift för utbetalda belopp.

Nuvarande ordning har visat sig medföra olägenheter
för både arbetsgivare och skattemyndigheter i de fall semestermedlen inte
skall redovisas i arbetsgivarens kontrolluppgifter. Vid avstämningen av
redovisade arbetsgivaravgifter mot kontrolluppgifterna ser det ut som om
arbetsgivaren har redovisat ett för stort avgiftsunderlag. Skattemyndigheten
behöver i dessa fall ta kontakt med arbetsgivaren för atl få uppgift om
avgiftsunderiagets storlek. Della medför extra arbete för både arbetsgivare och
skattemyndigheter.

En lösning på förevarande problem angavs redan i
socialavgiftsutredningens betänkande (Ds S 1983:7) Samordnad uppbörd av
källskatt och arbetsgivaravgift. Där föreslogs all en arbetsgivare som har
betalat in medel lill en semesterkassa, men som inle är skyldig att redovisa
beloppen i kontrolluppgift, skall åläggas atl lämna uppgift om det sammanlagda
beloppet i det kontrolluppgiflssammandrag som han skall lämna enligt 37 § 7
mom. TL. Under remissbehandlingen framkom inget som hindrar en sådan lösning.
Jag anser alt den av utredningen föreslagna ordningen bör genomföras nu.

18

3.5 Viss
följdändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Prop.
1987/88:40

Mitt
förslag: Som en följd av beslutade ändringar i 4 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring görs viss ändring av lagleknisk natur i lagen (1981:691) om
socialavgifter.

Skälen för mitt förslag: I 2 kap. 4 § första
stycket 3 lagen (1981:691) om socialavgifter finns en föreskrift om att
avgiftsunderlaget skall bestämmas med bortseende bl. a. från ersättning lill
arbetstagare vid ledighet för vård av barn eller med anledning av barns
födelse, fill den del ersättningen motsvarar föräldrapenning som arbetsgivaren
får uppbära enligl 4 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL.
Efter förslag i prop. 1984/85:78 om förbättringar inom föräldraförsäkringen,
havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen beslutade
riksdagen (SfU 12, rskr. 125) bl. a. om ny lydelse av 4 kap. AFL. Ändringen
innebar bl. a. en omredigering av kapitlet så att huvuddelen av bestämmelserna
i 20 § togs in i 18 §. I det sammanhanget förelogs emellertid ingen ändring av
den nämnda hänvisningen till 4 kap. 20 § AFL i socialavgiftslagen . En
följdändring bör nu göras så att hänvisningen kommer att avse 4 kap. 18 § AFL.

4 Administrativa effekter m.m.

Mitt
förslag om förenklingar i avgiftsuppbördssystemet påverkar i första hand de
lokala skattemyndigheternas och länsskattemyndigheternas arbete.

Administrativt torde förslagen innebära lättnader
både för skaltemyndigheterna och för arbetsgivarna.

Vid
den samordnade uppbördens genomförande tillfördes skatteadministrationen
ytteriigare resurser bl. a. för all intensifiera och vidareutveckla
arbetsgivarkontrollen. Samtidigt har under de senaste åren nya arbetsuppgifter
tillkommit för skaltemyndigheterna. Belastningen har medförl all resurserna
inte i fillräcklig utsträckning kunnal utnyttjas för den offensiva arbetsgi
varkontrollen.

Del
är min uppfattning all nu föreslagna ändringar möjliggör etl bättre
resursutnyttjande hos skattemyndigheterna. De frigjorda resurserna bör så
myckel som möjligt användas lill fördjupad konlroll av källskatten och
arbetsgivaravgifterna.

Visst informationsmaterial m. m. behöver tas fram
av riksskatteverket. Det ankommer även på verkel alt vidta nödvändiga ändringar
i formuläret för årsuppgiftsblanketten och kontrolluppgiflssammandraget.

19

5
Upprättade lagförslag Prop. 1987/88:40

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

2.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

3.
lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter.

Förslaget
under 2 har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet. Förslagen
bör fogas lill protokollet i detta ärende som bdaga i.'

6 Specialmotivering

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

2 §

I
paragrafen anges innebörden av vissa termer som förekommer i lagen. Som
framgått av den allmänna motiveringen föreslås arsuppgiften ändra karaklär. Med
hänsyn härfill har definitionen ändrats och lill följd därav har en
redaktionell ändring gjorts. En arbetsgivare skall vidare inte längre vara
skyldig att via årsuppgift redovisa bristande överensstämmelse mellan
årsavgift och summan av inbetalda och till betalning ålagda arbetsgivaravgifter.
Det föreligger därmed inle längre något behov av att använda begreppen
kvarstående resp. överskjutande avgift i lagen. Förklaringen av dessa termer
har därför fått ulgå.

10
§

Paragrafen
innehåller bestämmelser om fastställelse av månadsavgift och åläggande av
betalningsskyldighet m. m.

Lokal skattemyndighet är enligt gällande lydelse
skyldig alt fastställa månadsavgift bl. a. om arbetsgivaren kommer in med en ny
deklaration för rättelse av en tidigare redovisad månadsavgift. Ändringen i
första stycket tredje punkten innebär en begränsning av denna skyldighet till
de situationer då beslul om restitution eller avkortning skall meddelas.
Förutsättning skall vara atl månadsavgift har redovisats. Det vanligaste fallet
torde bli atl arbetsgivaren inger ny uppbördsdeklaration för rättelse av en
tidigare för högt redovisad månadsavgift. Initiativet lill fastställelsebeslut
kan givelvis även komma från lokal skattemyndighet som finner att redovisad
månadsavgift blivit för hög. Här avses inle felräkning eller misskrivning.
Sådana ändringar skall även framdeles åtgäidas ulan fastställelsebeslut.

'
Lagförslag 3 överensstämmer helt med det lagförslag med samma nummer som är

fogat
till propositionen och har därför här uteslutits. 20

Sista styckets begränsning i tid för
skattemyndigheten alt meddela be- Prop. 1987/88:40 slut enligt 10 § har
ändrats. Istället skall gälla atl beslul om månadsavgift inte skall kunna
meddelas om årsavgift har fastställts. Därutöver skall möjligheten att fatta
beslul om månadsavgift inte begränsas på annal sätt än genom regeln i 20 § om
all betalningsskyldighet för etl utgiflsårs avgifter skall åläggas en
arbetsgivare inom sju år efter utgifisåreis utgång.

11
§

Paragrafen
reglerar skyldigheten för en arbetsgivare att lämna årsuppgift. Den nya
lydelsen innebär all sådan skyldighet skall föreligga endasl efter anmaning
från skattemyndighet. En anmaning bör lämpligen inte utfärdas förrän efter
uppbördsårets utgång. I vart fall kan den tidpunkt vid vilken arbetsgivaren
senasl skall efterkomma anmaningen inte bestämmas till tid dessförinnan.

Riksskatteverket har föreslagit att konlroll av
gjorda kostnadsavdrag via årsuppgift skall kunna ske genom all arbetsgivaren
anmanas lämna årsuppgift senasl den 1 mars årel efter utgiftsåret. Annan
konlroll av avgiftsskyldigheten via årsuppgift föreslås kunna ske även efter
nämnda fidpunkt. Enligt min mening föreligger inte något behov av särskild
reglering av tidpunkten.

En anmaning kan bli aktuell sedan en lokal
skattemyndighet meddelat beslut beträffande kostnadsavdrag enligl 6 §. Det kan
då finnas ett behov av att följa upp ett beslut om kostnadsavdrag ur
kontrollsynpunkt. När sådant behov uppkommer kan det ofta vara naturligt att
kräva årsuppgift i nära anslutning till ulgiftsårel. Något hinder att jämväl
senare begära årsuppgift med anledning av en önskan att kontrollera
kostnadsavdragen har dock inte föreskrivits.

Det är möjligt alt lokal skattemyndighet anser sig
redan när beslut om kostnadsavdrag meddelas kunna avgöra om den senare avser
meddela sådan anmaning. Om kostnadsavdragsbeslul fattats i börian av
ulgiftsårel kan visserligen skattemyndigheten på lämpligt sätt redan då meddela
arbetsgivaren att han skall lämna årsuppgift. Den formella anmaningen bör dock
anstå till en senare tidpunkt då risk annars kan föreligga alt anmaningen
bortglöms. Anmaningsbestämmelsen kan vidare bli fillämplig om en arbetsgivare
för ulgiftsårel lämnat en oförklarligt oregelbunden redovisning eller om
skattemyndigheten av annal skäl vill ha en samlad redovisning av hela
utgifisåreis avgiftsunderiag. Det är alltså tillräckligt atl föreskriften
utformas som en generell möjlighet att kräva uppgifter om utgifts-årets
avgiftsunderlag i årsuppgiflens form.

Befogenhet
att utfärda anmaning bör tillkomma förutom lokal skatte

myndighet riksskatteverket och länsskattemyndighet. Det måsle anses

ligga i sakens natur alt arsuppgiften skall inges till anmanande myndighet.

Det ankommer dock givetvis fortfarande på lokal skattemyndighet atl fatta

erforderliga beslut i anledning av de uppgifter som arbetsgivaren lämnat

om utgifisåreis avgiftsunderlag i årsuppgift även om arsuppgiften lämnats

efter anmaning av riksskatteverket eller en länsskaltemyndighel. 21

12 § Prop. 1987/88:40

Paragrafen innehåller beslämmelser om de uppgifter som
arsuppgiften skall innehålla. Såsom framgått av den allmänna mofiveringen
ändrar arsuppgiften karaktär från redovisningshandling till kontrollinstrument.
Med hänsyn härtill föreligger inle behov av sådana uppgifter som för närvarande
anges i första stycket punkterna 5, 6 och 7. Dessa punkter har därför fått
utgå. Då årsavgiften inle skall anges i arsuppgiften föreligger inle heller
behov av andra stycket. Ellanketten för årsuppgift används för närvarande även
som elt poslgiroinbetalningskorl. Årsuppgiflens framlida funktion utesluter
sådan användning. Del ankommer på riksskatteverket att vidta nödvändiga
åtgärder i anledning härav.

14 §

Paragrafen upptar i gällande lydelse en föreskrift om
betalning senast den 1 mars året efter utgifisårel av den kvarstående avgifl en
arbetsgivare redovisat i årsuppgift. Med hänsyn till årsuppgiflens ändrade
användning finns det inte längre någol behov av föreskriften, som följaktligen
föreslås upphävd.

15§

Paragrafens första stycke har anpassats till den
föreslagna ordningen att skyldighet att lämna årsuppgift skall föreligga endasl
efter anmaning. Sådan anmaning föreslås reglerad ill §. I förevarande paragrafs
första stycke kvarstår därför anmaningsmöjligheten endast såvitt avser
komplettering av ofullständig årsuppgift. Även paragrafens sisla stycke har
anpassats lill alt årsuppgift endasl kan komma ifråga efter anmaning.

16 §

Paragrafens bestämmelser om vitesföreläggande har
anpassats lill de ändrade anmaningsbestämmelserna i 11 §.

17 §

Paragrafen reglerar de situationer i vilka årsavgiften
skall fastställas och när betalningsskyldighet i samband därmed skall åläggas.

Arsuppgiften kommer som framgått av
den allmänna motiveringen atl få karaktären av elt kontrollinstrument men kan
givetvis även i fortsättningen utgöra underlag för lokal skattemyndighets
bedömning av huruvida det fmns anledning atl fastställa årsavgift för
arbetsgivaren.

Föreslagen ändring i 10 § innebär
att beslut om månadsavgift kan med

delas även efter den tidpunkt som för närvarande gäller, nämligen efter den

1 mars året efter utgiftsåret. Beslul om månadsavgift torde dock även i

fortsättningen i allmänhet meddelas under ulgiftsårel eller i nära anslutning

lill det. Skälet lill att den möjligheten skapats är att skattemyndigheterna 22

stundom
inte hinner att fatta beslut om månadsavgift inom den föreskrivna Prop.
1987/88:40 tiden, t.ex. när arbetsgivaren inger ny, rättad, uppbördsdeklaralion
strax före den 1 mars. Det kan då vara praktiskt att beslutet får fattas på
månadsbasis i stället för på årsbasis. Frågan om beslut bör fattas enligt 10 §
eller 17 § bör avgöras efter omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan
dessutom finnas anledning att även lång tid efter uppbördsårels utgång besluta
om månadsavgift när exempelvis arbetsgivaren inger rättad upp-bördsdeklarafion
och det klart framslår såsom onödigt att ifrågasätta övriga månadsredovisningar.
Har beslut en gång fattats enligt 17 § kan dock 10 § inte tillämpas därefter.

De förutsättningar som för närvarande gäller och
som anges i paragrafens första stycke 1-6 har ändrats i den utsträckning som
behövs för att anpassa föreskrifterna till den ändring som föreslagils
beträffande skyldigheten att lämna årsuppgift. Uppgifter som visar att
årsavgiften är större än vad arbetsgivaren betalat eller ålagts betala för
utgiftsåret kan framkomma i årsuppgift eller annan uppgift, t. ex. en rättad
uppbördsdeklaration, som arbetsgivaren lämnat. I årsuppgift skall årsavgiften
inte längre anges.

Såsom framgått av den allmänna motiveringen måste
det beslut om betalningsskyldighet som skall fattas av skattemyndigheten alltid
innefatta ett beaktande av den betalning arbetsgivaren gjort och de
betalningsålägganden myndigheten kan ha beslutat. Eljest riskeras atl
arbetsgivaren krävs på betalning för belopp för vilket han redan ålagts
betalningsskyldig-hel. Om enbart redovisningen från arbetsgivaren skulle läggas
fill grund för vad denne skall betala när han lämnat av en ny redovisning i
årsuppgift skulle det vidare kunna inträffa att han undgår att åläggas
betalningsskyldighet trots att han inte betalat i enlighet med redovisningen i
uppbördsdeklaration och inte heller blivit ålagd betalningsskyldighet för
beloppet. De uppgifter arbetsgivaren lämnat om årets avgiftsunderlag kan alltså
sedan hänsyn tagits lill betalning och betalningsålägganden utvisa att årsavgiften
blir högre än summan av vad arbetsgivaren har betalat och ålagts att betala för
utgiftsåret. Ett sådant konstaterande skall komma till uttryck genom att
årsavgiften fastställs och arbetsgivaren åläggs betalningsskyldighet för
resterande belopp. En föreskrift härom har tagits in i första punkten.

Första stycket punkterna 3 och 4 har anpassats lill
årsuppgiflens ändrade karaklär och fill alt avgränsningen mellan fastställelse
av månadsavgift och årsavgift modifierats.

I ett nytt andra stycke har intagits en föreskrift
om att fastställelse enligt första stycket I, 2 och 4-6 får underlåtas om
beloppet att restituera eller för vilket betalningsskyldighet skall åläggas
understiger 100 kr. Sådana beslut kan anses onödiga eftersom de inte leder fill
någon åtgärd. Uppkommer fråga om avkortning bör dock beslut alltid fattas
oavsett beloppets storlek.

Ändringen
i nuvarande andra stycke är av redaktionell art.

Som framgått tidigare kan i vissa fall en
valmöjlighet behövas för lokal

skattemyndighet så att beslul avseende månadsavgiften kan väljas framför

beslut om årsavgiften. I etl nytt sista stycke har därför tagits in en före

skrift av innebörd atl fastställelsebeslut avseende årsavgiften får underlå- 23

tas om beslut om månadsavgift i stället meddelas.

28 § Prop. 1987/88:40

Med
årsuppgiflens nya syfte att vara elt renodlat kontrollinstrument kommer
avgifterna inte alt betalas i form av kvarstående avgift. Paragrafen har
anpassats härtill.

32 §

Ändringen
är en konsekvens av alt länsskaltemyndighel bereds möjlighet att anmana
arbetsgivare atl lämna årsuppgift.

36
§

Paragrafen
upphävs till följd av ändringen i 11 §. Har arbetsgivare som redovisar
redaravgift anmanats lämna årsuppgift skall uppgiften på grund av bestämmelsen
i 33 § lämnas till sjömansskatlekontoret.

Ikraftträdandet

De
nya beslämmelserna skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1988. Till följd av att
den under vissa förutsättningar obligatoriska arsuppgiften avskaffas skall de
arbetsgivare som enligl nuvarande regler skulle ha behövt lämna en årsuppgift
för justering eller komplettering av uppgifter i utgiftsårets
uppbördsdeklarationer, istället rätta den felaktiga uppbördsdeklarationen.

6.2
Förslaget till lag om ändnng i taxeringslagen (1956:623)

I
37 § 7 mom. TL föreskrivs all arbetsgivare vid avlämnande av kontrolluppgift
skall foga en särskild uppgift, sammandrag av kontrolluppgifter.

Myndigheternas konlroll bör underlättas vad gäller
en maskinell avstämning av redovisade arbetsgivaravgifter mot avlämnade
kontrolluppgifter. Vidare bör arbetsgivarna få möjlighet att lämna de uppgifter
som behövs på ell enkelt sätt. Detta kan uppnås om kontrolluppgiflssammandraget
också skall innehålla uppgift om det sammanlagda beloppet av semestermedel som
har betalats in till en semesterkassa och som inbelalaren inte skall redovisa i
kontrolluppgift.

Skyldigheten att lämna nu förevarande uppgift har
reglerats i 37 § 7 mom. TL.

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

Som
framgått av den allmänna motiveringen görs en följdändring i 2 kap.

4 § första stycket3 socialavgiftslagen med anledning av redan beslutade

ändringar i AFL. 24

7
Hemställan Prop. 1987/88:40

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

2.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

3.
lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter.

8 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

25

Bilaga 1 Prop. 1987/88:40 Bilaga 1

RIKSSKATTEVERKET 1986-12-18

Uppbördssektionen Regeringen

Socialdepartementet

Angående ändringar i lag (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Sedan
lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare trädde i kraft den 1
januari 1985 har det visat sig alt lagen fått vissa, icke förutsedda, negativa
konsekvenser för främst de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelsernas
uppbördsenheter. Dessa konsekvenser är i första hand hänförliga till lagens
krav på fastställelse av arbetsgivaravgift och lill dess regler om skyldighet
att lämna årsuppgift. Såväl arbetet med fastställelse av arbetsgivaravgifter
som behandlingen av årsuppgifterna har tagit ansenliga resurser i anspråk hos
de berörda myndigheterna. Detla arbete har skett framför allt på bekostnad av
den fördjupade arbetsgivarkonlrollen. På grund av att riksskatteverket (RSV)
inte bedömer de nämnda konsekvenserna som övergående och då de berörda
myndigheterna från 1987 kommer att belastas med ytterligare arbetsuppgifter av
icke obetydlig omfattning, har inom RSV upprättats en promemoria med förslag
lill vissa ändringar i lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Lagförslag ingår i promemorian, som biläggs denna skrivelse.

Lagförslaget avser att snabbt åstadkomma vissa
lättnader och förenklingar i arbetet med fastställelse av arbetsgivaravgifter
och i behandlingen av årsuppgift. Förslaget innebär inga betydande principiella
förändringar i det nuvarande regelsystemet.

Beslut i detla ärende har fattats av undertecknad
generaldirektör. Vid den slufiiga handläggningen har dessutom deltagit
skaltedirektören Malmberg, biträdande skalledirektören Allert och
byrådirektören Johnsson, föredragande.

Lennart
Nilsson

Stina
Johnsson

26

RIKSSKATTEVERKET PM Prop. 1987/88:40

Uppbördssektionen 1986-12-15 Bilaga 1

Angående vissa ändringar i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Kortfattad
redogörelse för det nuvarande regelsystemet

Från
och med 1985 genomfördes den samordnade uppbörden av avdragen skatt och
arbetsgivaravgifter. Den samordnade uppbörden innebär atl arbetsgivaren varie
månad i en handling, uppbördsdeklaralion (UBD), skall lämna en definitiv
redovisning och betalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter.

I proposifion (1983/84:167) om nya regler för
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, m. m. uttalade departementschefen:

"Utbetalda löner och andra ersättningar kan
fortlöpande hänföras till den redovisningsperiod under vilken de betalats ul.
Det är då enligt min mening följdriktigt att redovisningen och inbetalningen av
arbetsgivaravgifterna grundas på detta förhållande. Avgifterna bör således
redovisas och belalas efter samma principer som gäller källskatt."

"Ett uppbördsförfarande med löpande
inbetalning av arbetsgivaravgifterna på grundval av under perioden gjorda
löneutbetalningar kan byggas upp helt självständigt eller i samordning med
källskattesystemet. En samordning med källskattesystemet framslår som naturlig
redan av det skälet att det i båda systemen är fråga om i slort sett samma
arbetsgivare. En samordning öppnar också möjlighet till rationaliseringar i
flera avseenden. Som exempel på detta kan nämnas följande. Arbetsgivaravgifter
och innehållna skatter kan uppbäras i ett system som i alla väsenfiiga delar
regleras av gemensamma bestämmelser. Arbetsgivarna får i det samordnade systemet
la ställning till frågor om avgiftsskyldighet i nära anslutning lill utbetalningen.
Redovisning och inbetalning av avgift och skatt kan ske genom ett enda dokument
(uppbördsdeklaralion) och vid ett och samma tillfälle. Gemensamma
redovisningsperioder förbättrar jämförbarheten mellan underiagen för skatt och
avgifl. Samfiiga uppgifter rörande skatt och avgift kan registreras i del
centrala skalleregistrel."

Del nya uppbördssyslemet för arbetsgivaravgifter
bygger på alt arbetsgivaren under del löpande avgiftsåret skall redovisa
arbetsgivaravgifterna per månad, månadsavgift. När utgifts- och uppbördsåret är
lill ända skall arbetsgivarens korrigeringar av arbetsgivaravgiften göras i en
speciell handling, arsuppgiften (ÅU), som endast upptar avgifterna och inte
skatt. Efter den 1 mars året efter ulgiftsårel beräknas arbetsgivaravgifterna
på årsbasis, årsavgift (ÅA).

I
socialavgiftsulredningens delbetänkande (Ds 1982:3), som låg till

grund för propositionen om nya regler för uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare, uttalades angående arsuppgiften: "Utrymmet för att redovi

sa arbetsgivaravgifter i årsuppgift som kvarstående avgift har skapats

främst med tanke på de fall i vilka en arbetsgivare enligl systemet har rätt

atl redovisa avgiftsunderlaget först i arsuppgiften. Utredningen tänker

härvid på de fall då en arbetsgivare under utgiftsåret utbetalat lön som inte 27

uppgått lill 5000 kr.
Möjlighet atl betala arbetsgivaravgifter i form av Prop. 1987/88:40
kvarstående avgift har också ansetts böra finnas när en arbetsgivare på
Bilaga 1 grund av särskilda omständigheter inte haft möjlighet att redovisa ett
riktigt avgiftsunderlag förrän i arsuppgiften."

Sedan rätten att förskjuta redovisningen av lön,
som inte uppgått till 5000 kr., till ÅU borttagits i del slutliga förslaget
uttalade departementschefen i propositionen: "Det nya systemet för
uppbörd av arbetsgivaravgifter bör som jag tidigare sagt bygga på principen
alt arbetsgivaren betalar sina avgifter för utgiftsåret månad för månad direkl
beräknade på avgiftspliktig lön eller annan avgiftspliktig ersättning. Det kan
emellertid enligt min mening förutses att en arbetsgivare i samband med arbetet
med arbetstagarnas kontrolluppgifter, bokslut eller inkomstdeklaration kan
komma att finna att han måste justera eller komplettera de uppgifter som
lämnats för utgiftsåret i uppbördsdeklarationerna.. Skyldigheten att lämna
årsuppgift bör dock komma att beröra endast en myckel liten del av det totala
antalet arbetsgivare. För det helt övervägande antalet arbetsgivare kommer
uppbörden att vara avslutad i och med att den sista uppbördsdeklara-fionen
avlämnats."

I och med alt arbetsgivaren lämnat sina UBD för
året har han i normalfallet fullgjort sin redovisningsskyldighet för
arbetsgivaravgifter för ulgiftsårel. Om han, efter det att han i januari
lämnat den sista UBD, finner att han betalat för mycket eller för lite
arbetsgivaravgifter och belopp att återfå eller betala överstiger 100 kr., är
han dock skyldig att lämnat en ÅU. Denna skall avse hela summan av de på
utgifisårel belöpande arbetsgivaravgifterna. Avgörande för huruvida skyldighet
att lämna ÅU föreligger är inte om redovisningen ulan om betalningen
fullgjorts.

Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare (USAL) skiljer på begreppen "fastställelse" och
"åläggande av betalningsskyldighet". 1 USAL avses med fastställelse
att storleken av arbetsgivarens sammanlagda avgift för månaden eller årel
bestäms. Med åläggande av betalningsskyldighet menas alt arbetsgivaren görs
betalningsskyldig för en ej betald, redovisad eller oredovisad avgift.

Reglerna om fastställelse av såväl månads- som
årsavgift har tolkats så alt fastställelsen kan ske utan alt man ålägger
betalningsskyldighet, liksom alt man kan ålägga betalningsskyldighet för en ej
fastställd månadsavgift. Ell åläggande av betalningsskyldighet för årsavgift
förutsätter dock att årsavgiften fastställts eller atl den fastställes
samtidigt med åläggandet av betalningsskyldighet.

Beslut om fastställelse och åläggande av betalningsskyldighet
meddelas av den lokala skattemyndigheten (LSM) i det fögderi där arbetsgivaren
är registrerad som arbetsgivare.

Länsstyrelsens
och den lokala skattemyndighetens handläggning

Under
del löpande utgiftsåret ser LSM inte själva redovisningshandlingen.

UBD registreras och arkiveras hos uppbördsenheten på länsstyrelsen

(LST). I USAL stadgas alt månadsavgiften skall fastställas om arbetsgiva

ren inkommer med ny UBD för rättelse av tidigare redovisad månadsav- 28

gift.
På grund av atl de flesta rättningsfallen initieras av kompletteringar av Prop.
1987/88:40 tidigare insänd UBD, och arbetsgivaren i den rättade UBD endast
anger Bilaga 1 den felande nettoavgiften, upptäcker inte alltid LST att månadsavgiften
skall fastställas. Likaså kan det vara svårt, på grund av att redovisning sker
fidigt eller sent i månaden, att hänföra redovisningen fill rätt uppbördsmånad.
I mån av tid och upptäckt översänder dock LST kopia av rältelse-UBD till LSM
för fastställelse av ny månadsavgift.

Har arbetsgivaren redovisat avgiften men inte helt
betalt det redovisade beloppet, anmanas han att betala beloppet. Inkommer inte
betalning inom i anmaningen angiven tid, ålägger LSM arbetsgivaren
betalningsskyldighet för det felande beloppet. Arbetsgivaravgiften fastställs
således inte i dessa fall.

Har arbetsgivaren underläfil att lämna UBD anmanas
han maskinellt att lämna UBD. Inkommer ändå ingen redovisning skall LSM
rätteligen fastställa månadsavgiften. Eftersom underlag saknas såväl vad det
gäller att konstatera alt den försumlige är arbetsgivare som vad det gäller
storleken av utbetald lön har LSM inte fastställt månadsavgiften i många fall.
Fastställelse fill O kr. har ansetts som icke ändamålsenlig och omständig. LSM
har möjlighet att uppskatta underlaget efter vad som kan bedömas som skäligl
med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Riksskatteverket (RSV) har
dock uttalat att uppskattning inte bör äga rum, om inte LSM dels vet att
verksamheten bedrivs med anställd personal och dels kan uppskatta
löneunderlaget någorlunda riktigt, t. ex. på grundval av deklarerat underlag
föregående månad. (Se "Arbetsbeskrivning inom uppbördsområdet lit.
4.6".)

LSM skall också fastställa månadsavgiften då
arbetsgivaren lämnat oriktig uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit
för låg. Denna fast-ställelsegrund torde på månadsbasis endast bli aktuell i dé
fall revision företagits hos arbetsgivaren.

Har arbetsgivaren redovisat arbetsgivaravgiften men
LSM ändå skall fastställa avgiften, exempelvis på grund av rättelse-UBD och LSM
godtar arbetsgivarens redovisning skickas inte någol beslut ut lill
arbetsgivaren. LSM fastställer avgiften genom alt på en kopia av UBD skriva all
avgiften fastställs, datum och underskrift av behörig tjänsteman.

Efter den 1 mars året efter utgiftsåret får inte
månadsavgift fastställas. Avgiften skall istället fastställas på årsbasis,
årsavgift.

Reglerna om när årsavgiften skall fastställas fmns
i 17 § USAL. Årsavgiften skall fastställas om

-
det finns betalningsbrist den 1
mars

-
avgiften blivit för låg på
grund av oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift

-
arbetsgivaren yrkar atl
avgiften skall fastställas fill elt lägre belopp än vad som följer av UBD

-
beslul om restitution eller
avkortning skall meddelas

-
oriktigt underlag på grund av
felräkning, felskrivning etc. eller på grund av förändringar i den
pensionsgrundande inkomsten har ägt rum

-
kostnadsavdraget skall beräknas
till ett lägre belopp än som fidigare

beslutats
om på månadsbasis 29

LSM
skall sålunda besluta om fastställelse av årsavgiften i ett flertal fall,
Prop. 1987/88: 40.

exempel på situationer där LSM skalll besluta är Bilaga 1

-
för sent inbetald avgift via ÅU

-
begäran om återbetalning av för
mycket erlagd avgift

-
arbetsgivaren har underlåtit
atl redovisa månadsavgift och inte lämnat ÅU men har dock lämnat KU

-
arbetsgivaren har underlåtit
att lämna UBD och ÅU och har inte heller lämnat KU, arbetstagaren har dock
tagit upp beloppet under inkomst av Ijänst

-
felskrivningar eller
felräkningar

-
nedsättning av avgiften t. ex.
på grund av dom

-
all kostnadsavdraget skall
beräknas enligt annan grund än arbetsgivaren yrkat.

Arbetet med årsavgiften är en tidsödande uppgift
som, bl. a. på grund av reglerna om årsavgift, medför atl LSM kan bli tvingade
att, för en och samma arbetsgivare besluta om årsavgiften elt flertal gånger
under de sju år efter utgiftsårels utgång som detta är möjligt.

Problemområden

Det
allmänna omdömet om den samordnade uppbörden är att den fungerar mycket väl. De
genomförda ändringarna har mottagits positivt av såväl arbetsgivarna som
LSM/LST. Uppbördsresultalet under löpande år har varit mycket goH.

Vissa stadganden i USAL har dock vållat LSM/LST
större problem än vad man kunnat förutse. Dessa problem är hänförliga dels till
lagens omfattande krav på fastställelse och dels till hanteringen av ett slort
antal ÅU. I och med att konsekvenserna av USAL:s regler innebär en kraftigt
ökad arbetsbelastning på redan tungt belastade funktioner hos LSM/LST har såväl
den löpande kontrollen som revisionsverksamheten fått stå tillbaka för bl. a.
fastställelsebeslut som inle inneburit någon ändring i förhållande lill den
lämnade redovisningen.

Fastställelse

LSM
och LST ställer sig mycket tveksamma till USAL:s krav på fastställelse.
LSM/LST önskar även i della hänseende en överensstämmelse med uppbördslagens
(UBL:s) regelsystem för avdragen skatt. I UBL talas endast om åläggande av
betalningsskyldighet.

LSM har under den hittills gångna tiden funnit alt
fastställelsen av årsavgiften är det största problemet.

I 10 och 17 §§ USAL anges i vilka fall avgiften
skall fastställas. Myndigheterna anser atl fastställelsebeslutet i de flesta fall
endast är formalia, dvs. elt konfirmerande av lämnade uppgifter. Detta beslut
skickas i många fall inte ens ut till arbetsgivaren.

LSM är också tveksamma inför vilka konsekvenser ell
fastställelsebe

slut kan få, vad gäller möjligheten a:tl i framtiden återkomma med nyll

fastställelsebeslut (res-judicata effekten). 30

Behandlingen av arbetsgivaravgifter kan, som
fidigare nämnts, bli ett Prop. 1987/88:40 långdraget förfarande, som börjar
i och med avlämnandet av UBD och som Bilaga 1 kan pågå upptill 7 år (efter
utgiftsårets utgång). Under denna period kan ell antal fastställelsebeslut bli
aktuella:

-
fastställelse av månadsavgiften

-
fastställelse av årsavgift på
grund av för sent inkommen ÅU eller ÅU med överskjutande avgift

-
ändring av årsavgift/ändring av
fastställd årsavgift på grund av ändringar av kontrolluppgift

-
ändring av årsavgift/ändring av
fastställd årsavgift på grund av förändringar av den pensionsgrundande
inkomsten

-
ändring av årsavgift/ändring av
fastställd årsavgift på grund av revision

-
ändring av årsavgift/ändring av
fastställd årsavgift på grund av kostnadsavdrag.

Flera av de ovan uppräknade orsakerna till
fastställelse kan dessutom återkomma.

Den beloppsgräns, som finns angiven i 17 § USAL,
gäller endast för åläggande av betalningsskyldighet. Beträffande fastställelsen
stadgas att årsavgiften skaU fastställas i de uppräknade fallen. Med hänsyn
till att fastställelse skall ske såväl vid betalningsbrist som vid för hög eller
för låg redovisning torde, enligl RSV:s uppfattning, uppskattningsvis ca 80 %
av alla arbetsgivares arbetsgivaravgiftsredovisning behöva fastställas (ca 185000 st).

Arsuppgiften

Det
nya uppbördssystemet bygger på principen alt arbetsgivaravgifterna skall
redovisas med sina definitiva belopp månaden efter den fill vilken avgifterna
hänför sig. Upptäcks felaktigheter sedan den sista UBD:n för utgiftsåret
lämnats har arbetsgivaren en skyldighet att justera tidigare lämnade uppgifter
genom att lämna en ÅU. Arbetsgivaren har dock i princip ingen rätt att
förskjuta någon del av redovisningen och betalningen av månadsavgifterna fill
ÅU.

Avgränsningen
i 10 §, jämfört med 17 §, mellan månadsavgift och årsav

gift vållar LSM ett flertal problem. Ett av dessa är atl LSM ofta inte hinner

ålägga betalningsskyldighet eller fastställa månadsavgift för obetalda re

spektive oredovisade månadsavgifter före den 1 mars året efter ulgiftsårel.

På grund av stadgandet i 10 § USAL får beslut enligt denna paragraf inte

meddelas efter den 1 mars året efter utgiftsåret. Detta stadgande gäller

således inte bara fastställelse utan även åläggande av betalningsskyldighet.

Innan beslut om redovisad men inle betald avgift därefter kan meddelas på -

årsbasis, måste LSM kontrollera om arbetsgivaren fullgjort sin skyldighet

att lämna ÅU. Etl krav på arbetsgivaravgiften fördröjs härigenom avse

värt. Det kan också verka förvirrande för arbetsgivaren alt kravet på

arbetsgivaravgift kommer senare än kravet på avdragen skall. Han har ju

dock redovisat dem gemensamt på en och samma handling. Förvirringen

blir,inte mindre av att avgiftsbeslutet omfattar hela årel medan den lämnde

redovisningen omfattade endast månaden. 31

Skyldigheten
att lämna ÅU är knuten till betalningen och inte fill redo- Prop. 1987/88:
40 visningen. Det är svårt att hos arbetsgivaren vinna förståelse för att
redovi- Bilaga 1 sade avgifter ännu en gång skall redovisas i ÅU. Det
naturliga för honom är att skyldigheten att lämna ÅU knyts till hans
redovisning och inte till betalningen.

I de fall ÅU inkommer skall LSM lastslälla
årsavgiften vid återbetalning eller vid för sen inbetalning. LSM skall även
fastställa årsavgiften när redovisningen i ÅU bhvit felaktig. På grund av
arbetsgivaravgiftens utformning med två eller fler decimaler,
avrundningseffekter m. m. uppkommer elt stort antal fel vid upprätlEindet av
ÅU vilka således leder till fastställelse. Det har även visat sig all det s. k.
avräkningsbeloppet på ÅU vållat arbetsgivarna åtskilliga problem, vilkel i sin
tur förorsakat LSM och LST avsevärt merarbete. Olyckligt är också alt
registreringen av ÅU hos LST inträffar under en tidsperiod då
arbetsbelastningen är myckel hög.

Ambitionen hos LSM/LST är att återbetalning av för
mycket inbetald avgift skall göras så fort som möjligt efter det att ÅU
inkommit. För att man inte skall behöva betala ut restitutionsränta skall
återbetalning ske före den 1 juli året efter ulgiftsårel. Någon omfattande undersökning
av arbetsgivarens avgiflsskyldighet är därmed inte möjlig. Mol kravet på snabb
fastställelse och återbetalning slår önskemålet all, för undvikande av res
judicata-effekten, avvakta med fastställelsebeslut intill dess taxeringsperioden
för arbetstagarna gått till ända.

Utgångspunkter
för ändringsförslaget

RSV
delar LST:s/LSM:s slutsatser angående de negativa följderna av vissa stadganden
i USAL samt gör den bedömningen att dessa i stor utsträckning kan förväntas
kvarstå även sedan de inledande övergångsproblemen lösts.

På grund av vad som antecknats angående
konsekvenserna för såväl arbetsgivarna som LST'/LSM av vissa av USAL:s
stadganden finner RSV det vara mycket angelägel atl vissa justeringar av USAL,
i avvaktan på en eventuell framtida översyn, snabbt kommer till stånd.
Ändamålet med det nedan framlagda ändringsförslaget är alt förenkla, samordna
uppbörden av skatt och avgift så långt som möjligt även efter uppbördsårels
utgång, underlätta förståelsen för uppbördssystemet saml hos LSM frigöra resurser
för offensiv verksamhet.

Genom att avskaffa onödigt uppgiftslämnande och
begränsa antalet fall då fastställelse skall ske förenklas, förfarandet för
såväl arbetsgivarna som myndigheterna samtidigt som det strida pappersflödet
minskas betydligt.

Genom att möjliggöra rättelser av avdragen skatt
och arbetsgivaravgifter med en och samma handling även efter uppbördsårels slul
saml genom att ett och samma beslut kan omfatta biide avdragen skatt och
arbetsgivaravgift har samordningen av uppbörden gått ell steg framåt vilket i
sin tur innebär att förståelsen för uppbördssystemet ökar hos såväl
arbetsgivarna som LST/LSM.

'
Med LST avses även de fr. o. m. 1 januari 1987 inrättade
länsskatlemyndigheterna. 32

De
föreslagna ändringarna kan inte förväntas innebära några förluster i Prop.
1987/88:40 uppbörds verksamheten. Flertalet arbetsgivare kommer, som nu sker
be- Bilaga 1 träffande avdragen skatt, alt justera sin avgiftsredovisning
vartefter eventuella felaktigheter upptäcks. De som inte frivilligt korrigerar
sin redovisning kommer som idag att upptäckas i LSM:s manuella och maskinella
kontroll.

Redan i dagsläget har den extra belastning, som de
nytillkomna arbetsuppgifterna med den samordnade uppbörden medfört, inneburit
att väsentliga resurser hos LST/LSM lagils i anspråk. Under 1987 tillkommer
för dessa myndigheters vidkommande ytterligare uppgifter för vilka någon
resursförstärkning inte kan förväntas. Bland dessa uppgifter märks främst
förhandsbesked i socialavgiftsfrågor, förenklad taxering med
laxerings-meddelande omfattande såväl lön som avdragen skatt redan under sommaren
laxeringsåret och del nya omprövningsinstitutet enligt förvaltningslagen.
Resurser för de nyfillkomna arbetsuppgifter som den samordnade uppbörden
medfört har under 1985 och 1986 i stor utsträckning tagits från den offensiva
arbetsgivarkontrollverksamheten. De nedan föreslagna ändringarna medför att
resurser alertas för den offensiva verksamheten och att resurser frigöras för
de nytillkommande arbetsuppgifterna. Förutom framtagandet av vissa blanketter
och information till arbetsgivarna, medför förslaget inga ytterligare kostnader
för statsverket.

Ändringsförslaget
innebär att

1)
redovisningen blir avgörande
för myndigheternas skyldighet att fastställa såväl månads- som årsavgift

2)
redovisningen och
fastställelsen frikopplas helt från betalningen och åläggandel av
betalningsskyldighet

3)
årsuppgift skall lämnas endasl
efter anmaning

4) fastställelsebeslut,
som inte innebär någon ändring av redovisad avgift,

slopas

1. T och med att arbetsgivarens redovisning och
inte betalningen blir avgörande för LSM:s skyldighet att fastställa månads- och
årsavgift uppnås alt bl. a. felräkningar inle medför fastställelse.

För arbetsgivaren bör etl regelsystem där
fastställelsen av avgiften knyts till den av honom angivna redovisningen vara
enklare all förstå än det nuvarande, i vilket arbetsgivaren kan erhålla ett
fastställelsebeslut som är beloppsmässigt lika med den av honom lämnade redovisningen.
Den föreslagna principen får också anses bättre överensstämma med UBL:s och
UBF:s synsätt i detla avseende (jfr möjligheten att alltid betalningsanmana på
redovisade belopp).

2.1 och med att redovisningen blir avgörande för
frågan om fastställelse, kan åläggande av betalningsskyldighet helt frikopplas
från fastställelsen. Detta innebär att redovisade månadsbelopp inte behöver
fastställas som årsavgift endast av den anledningen att de är obetalda 1 mars
året efter utgiftsåret. Redovisade avgifter på månadsbasis kan således
behandlas som månadsavgifter även efter nämnda datum.

3.
Genom att göra ÅU till en redovisningshandling, som bara skall inges

efter anmaning från myndighel, betonas månadsredovisningens betydelse

ytterligare. I och med att även redovisningen av bilförmåner skall ske på 33

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 40

månadsbasis (fr.o.m.
1987) är principen om månadsredovisningen hell Prop. 1987/88:40

genomförd. Bilaga 1

Rättelse på årsbasis skall forlsältningsvis, i
flertalet fall, ske på motsvarande sätt som nu sker beträffande avdragen
skalt, dvs. att arbetsgivaren, i den mån han finner all summan av de lämnade
månadsredovisningarna är för låg, skall lämna redovisning och betalning för del
felande beloppet medelst en ny uppbördsdeklaration för berört ulgiftsår. I den
mån arbetsgivaren finner att summan av de lämnade månadsredovisningarna är för
hög skall han till LST/LSM, lämna en skrivelse i vilken han begär återbetalning
och redogör för hur felet uppstått saml i förekommande fall bifoga nya rättade
kontrolluppgifter. Arbetsgivaren får således möjlighet att i en och samma
handling rätta såväl avdragen skalt som arbetsgivaravgift.

Erfarenhetsmässigt har konstaterats att
redovisningsfel vad gäller avdragen skatt och vad gäller arbetsgivaravgift
ofta återfinns samtidigt hos samme arbetsgivare. Det nuvarande förfarandet vid
rättelse av avdragen skalt har fungerat smidigt och problemfritt sedan 1981. En
rättad kontrolluppgift, det mest frekventa incitamentet till ändring av
arbetsgivaravgiften, innefattar ofta ändring av både skatt och
avgiftsunderlag, vilket även detla talar för ett samordnat rältelseförfarande.

4. En av huvudprinciperna i USAL är alt
arbetsgivarens redovisning godtas ulan prövning. För månadsavgiften finns dock
två undantag: dels fastställelse vid underlåten redovisning dels fastställelse
i de fall då arbetsgivaren rättal tidigare lämnad redovisning. I det lämnade
förslaget renodlas denna huvudprincip ytterligare genom att endast avvikelser
från arbetsgivarens redovisning samt sänkning av tidigare redovisad avgift
skall föranleda fastställelse.

34

Bilaga 2 Prop.
1987/88:40 Bilaga 2 Sammanställning
av remissyttranden över riksskatteverkets skrivelse och promemoria den 18
december 1986 ang. ändringar i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare

Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden kommit in från riksförsäkringsverket (RFV), kammarrätten i
Stockholm, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), länsskattemyndigheterna i
Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmöhus och Västerbottens län. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Småföretagens Riksorganisation, Sveriges
industriförbund, Kooperativa förbundet (KF), Sveriges köpmannaförbund,
Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) och Svenska revisorsamfundet SRS. SAF
och Sveriges industriförbund har avgivit ett gemensamt yttrande.

Länsskattemyndigheterna har bifogat yttranden som
de har inhämtat från lokala skattemyndigheter.

1 Allmänt

Samtliga
remissinstanser är i huvudsak positiva till riksskatteverkets förslag, dvs.
vissa ändringar i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare (USAL) som innebär förenklingar i redovisningssystemet. Ett par
remissinstanser menar alt ytterligare ändringar skulle kunna göras. Några
remissinstanser anser alt vissa andra frågor borde lösas i detta sammanhang.
Del gäller framför allt frågan om straffrättsliga sanktioner. Slutligen
framför ett par remissinstanser önskemål om en fortsatt översyn av
avgiftsuppbördssystemet.

RFV tillstyrker förslaget men uppger atl förslaget
inte får någon direkt belydelse för den handläggning av ärenden om
arbetsgivaravgifter som fortfarande ombesöris av verket.

Kammarrätten i Stockholm som pekar på att den i
många sammanhang framhållit att skalle- och avgiflslagstiftningen är alldeles
för invecklad och lung att tillämpa, hälsar förslaget med tillfredsställelse då
del synes innebära en viss — om än mycket begränsad - förenkling.

Statskontoret
stödjer riksskatteverkets ändringsförslag och framhåller

att genom lättnader i reglerna gällande årsuppgift skapas förutsättningar

för ytterligare samordning mellan källskatt och arbetsgivaravgift. Dessut

om begränsas uppgiftslämnandet mellan myndigheter och arbetsgivare,

vilket bl. a. underlättar arbetsgivarens förståelse för uppbördssystemet. -

Statskontoret förordar vidare att arbetet med att förenkla systemet och

hanteringen fortsätter. Enligt statskontorets bedömning finns det ett behov

av att förenkla beräkningen av arbetsgivaravgifterna. De många felaktiga

redovisningarna och betalningarna av socialavgifter, som bl. a. föranlett

riksskatteverkets ändringsförslag, kan också vara en signal om alt reglerna 35

för beräkning av
arbetsgivaravgifterna fortfarande är för krångliga. Ett sätt Prop.
1987/88:40 att förenkla kan vara att låta samma underlag ligga till grund för
beräkning- Bilaga 2 arna av arbetsgivaravgifter och källskatt.

RRV anser atl riksskatteverkets förslag lill
ändringar i USAL innebär välbehövliga förenklingar i arbetet med
arbetsgivaravgifterna trots att riksskatteverket inte närmare utrett vad det
egna förslaget kommer att få för konsekvenser vad avser t. ex. storleken på de
resurser som frikopplas för den offensiva verksamheten eller
uppbördsresultatet.

Länsskattemyndigheten i Stockholms län anser atl
grundtanken i förslaget att förenkla och jämställa hanteringen av avgifterna
med skatterna är ett steg i rätt riktning. Det är utomordentligt viktigt att
det inom riksskatteverket avsätts resurser att snarast genomföra motsvarande
förenklingar inom det tekniska området som inom det materiella. Den tekniska
hanteringen är väl så resurskrävande som den materiella hanteringen av årsuppgifler
och beslut.

Länsskattemyndigheten i Västerbottens län
tillstyrker förslaget om lagändringar i den omfattning som föreslagits men förordar
fortsatt utredning om möjligheten att gå ännu längre i förenklingar.

Svenska kommunförbundet tillstyrker förslaget, då
det syftar till en effektivisering av offentlig verksamhel.

Landstingsförbundet som tillstyrker förslaget
uppger att genom de föreslagna ändringarna och förenklingarna i
uppbördssystemet kan resurser i stället användas för mer angelägna ändamål hos
både arbetsgivarna och de stafiiga myndigheterna.

LRF, som åberopar etl utlåtande från Lantbrukarnas
skattedelegation, uppger sig inte ha något att erinra mol det framlagda
förslaget.

SAF och Sveriges industriförbund som i huvudsak är
posifiva till de aktuella förslagen anför att hanteringen av skatte- och
avgiftsuppbörden är synnerligen resurskrävande för arbetsgivarna och innebär
miljardkostnader. Kraven på precision i redovisningen är stora. Misstag leder
till sanktioner. — Regelsystemen har blivit alltmer komplicerade. Nya
svårbemästrade uppgifter har lagts på företagen. Organisationerna avvisade
därför förslaget om den samordnade uppbörden och även förslagen i betänkandet
Naturaförmåner II om alt socialavgifter och preliminärskalt generellt
skall tas ut på naturaförmåner. — Det är dessutom en närmast katastrofal felsyn
om man tror sig åstadkomma samhällsekonomiska vinster genom en övervältring av
arbetsuppgifter inom skatte- och avgiftsområdet från myndigheter till
företagsamheten. Att kostnadsbesparingar uppnås på myndighetssidan innebär
givetvis inte att kostnaderna "försvinner". De läggs primärt på
företagen men kommer slutligen att innebära en belastning på samhällsekonomin i
sin helhet. - I det fortsatta arbetet på skatte- och avgiftsområdet bör därför
alla möjligheter till förenklingar och lättnader på företagsnivå tas tillvara.

Småförelagens Riksorganisation tillstyrker riksskatteverkets
förslag un

der förutsättning att de av organisationen påtalade bristerna i fråga om

rättssäkerheten blir beaktade. Organisationen anför vidare att redovisning

och inbetalning av skatter och avgifter tar betydande resurser i anspråk

och upplevs ofta som onödigt krångliga av de avgiftsskyldiga. De samman- 36

tagna effekterna av
förändringarna av uppbörden på skatte- och avgiftsom- Prop. 1987/88:40
rådet har medfört en avsevärd höjning av företagens kostnader. - Del är
Bilaga 2 ett oavvisligt krav att dessa omständigheter beaktas vid förändringar
av uppbördsreglema.

KF tillstyrker riksskatteverkets förslag och
framhåller att systemet med samordnad uppbörd fungerar bra. De negativa
erfarenheter som redovisas i promemorian tycks främst beröra
skattemyndigheterna och bör givetvis så långt möjligt åtgärdas. KF kan inte
finna annat än atl de föreslagna förenklade förfarandena i fråga om
fastställelse av arbetsgivaravgift och skyldighet att lämna årsuppgift skulle
ge åsyftat resultat.

Sveriges köpmannaförbund har, med viss reservation
beträffande effekterna av ett minskat antal fastställelsebeslut, ingen erinran
mot de av RSV framförda förslagen. Förbundet anför vidare att företagens arbete
med redovisning och inbetalning av skatter är omfattande. Det är angeläget att
detta arbete underlättas. Som ett led i denna strävan har statsmakterna infört
en samordnad uppbörd av avdragen skatt och arbetsgivareavgifter. Detta har
emellertid inneburit en omfattande indragning av likviditet från företagen,
vilket särskilt för de mindre företagen har skapat stora problem. Ett fortsatt
reformarbete i syfte att underlätta och förenkla uppbörden av skilda skatter
måste ske med beaktande också av de ekonomiska effekterna för de berörda
företagen.

FAR tillstyrker förslaget och anser att det är
ägnat att främja en förenkling utan att arbetsgivarens möjligheter till
rättelse av lämnade uppgifter går förlorade. Svenska revisorsamfundet SRS
tillstyrker med liknande motivering.

2 Ändrade förutsättningar för att lämna årsuppgift

RRV
anför att verkets erfarenheter, vilka bl. a. samlats genom förvaltningsrevisioner,
går i samma riktning som de slutsatser riksskatteverket drar. Det är viktigt
att skatteuppbörd sker så "nära källan" som möjligt, dvs. varje
månad. Den månadsvisa redovisningens betydelse bör ytterligare stärkas. Det är
av stor vikt att den månadsvisa redovisningen inte försämras i förhållande till
nuläget eftersom RRV utnyttjar riksskatteverkets s. k. månadsrapporter som en
av utgångspunkterna för prognoser av statsbudgetens löpande inkomster från
inkomstskatter och lagstadgade socialavgifter.

Länsskaltemyndighelen
i Stockholms län uppger att tveksamheten till

arsuppgiften, och dess utformning, som generellt korrigeringsinstrument

för avgifterna var mycket stor redan inför den samordnade uppbörden

1985. Det är därför naturligt att göra förändringar som innebär att årsupp

giflens roll och betydelse tonas ner samt att årsuppgiflens utformning

ändras till att avse både avgifterna och den preliminära A-skatten. -

Länsskattemyndigheten är övertygad om att flertalet felaktigheter i arbets

givarnas skatte- och avgiftsredovisning upptäcks i samband med att arbets

tagarnas kontrolluppgifter upprättas. Behovet av korrigeringar, efter upp

bördsårets utgång, från arbetsgivarnas sida skulle minska till ett marginellt

antal om tidpunkten för kontrolluppgiftslämnandet knöts fill fidpunkten att 37

lämna
uppbördsdeklarafion för december månad. Man skulle därigenom Prop. 1987/88:40
uppnå effekten all de flesta justeringar skulle göras i en uppbördsdeklara-
Bilaga 2 tion. Tidpunkten borde ligga mellan den 18:e och sisla januari året
efter ulgiftsårel. En yllerligare effekt vore all lokala skattemyndigheten
skulle få en viss tidigareläggning av beredningen och registreringen av
kontrolluppgifterna. Med hänsyn till alt alla som lämnar s. k. förenklad
deklaration skall få ett taxeringsbesked redan ijuni under taxeringsåret så
torde alla lidsinbesparingar vara välkomna. En sådan här förändring går utmärkt
att kombinera med grundtanken om att årsuppgift endast skall lämnas efter
anmaning av lokal skattemyndighet. - För arbetsgivarnas del torde det totalt
sett innebära en förbättring genom atl årsavstämningsarbetel sker parallellt
med att underlaget för uppbördsdeklaration avseende december och
kontrolluppgifterna tas fram. Inte minst på lång sikl torde anlalel kontakter
med skaltemyndigheterna minska. — Länsskaltemyndigheten förutsätter slutligen
att möjligheten att ge vissa kategorier av arbetsgivare dispens att betala i
årsuppgift bibehålls.

Länsskaltemyndighelen i Malmöhus län anser att den
största nackdelen med att slopa årsuppgiflen/årsavgiften är handläggningen vid
ändring av flera månadsavgifter efter utgifisåreis utgång, dvs. efter den 18
januari. -Ell sätt att lösa detta problem är att lägga samtliga ändringar på
den sista uppbördsmånaden under utgiftsåret. En liknande regel som finns i
mervärdeskattelagens 34 § bör införas i USAL. - Att lägga ändringar hänförliga
till flera månader på den sista uppbördsmånaden bör gälla oavsett om
ändringarna kan hänföras till rätt månad eller inte. Emellertid bör, då
ändringarna kan hänföras till rätta månader, specifikafion lämnas till beslul som
visar korrekt redovisning resp. månad.

Länsskattemyndigheten i Västerbottens län
framhåller atl i och med att

den obligatoriska arsuppgiften enligl förslaget avskaffas, bortfaller arbets

uppgifter både hos arbetsgivare och berörda myndigheter. Länsskaltemyn

dighelen delar den uppfattningen, all del är av stort värde atl frigöra så

myckel resurser som möjligl för fördjupad kontroll. - De föreslagna

ändringarna förväntas inle enligt promemorian medföra några förluster i

uppbördsverksamheten, eftersom - enligt promemorian - flertalet arbets

givare kommer, som nu sker beträffande avdragen skatt, all justera sin

avgiftsredovisning varefter eventuella felaktigheter upptäcks. De arbetsgi

vare, som inte frivilligl korrigerar sin redovisning, kommer att upptäckas i

den lokala skattemyndighetens kontrollverksamhet. Länsskaltemyndighe

ten anser det också vara sannolikt, att det inte torde uppslå stora förluster i

uppbördsverksamheten genom all arsuppgiften inle obligatoriskt inläm

nas, utan endast efter anmaning. En avslämningsmöjlighelimellan inlämna

de kontrolluppgifter ifrån arbetsgivare och föregående års uppbördsdekla

rationer är enligl länsskallemyndighetens uppfattning av värde för kontroll.

av den samordnade uppbörden. Det är därför viktigt, att tekniska förutsätt

ningar skapas för en möjlighet till avstämning mellan kontrolluppgifter och

uppbördsdeklarationer så tidigt som möjligt. - Länsskaltemyndigheten

anser att förslagen inte gått tillräckligt långt och menar atl systemet med

årsuppgift bör kunna avskaffas hell. De felaktigheter, som arbetsgivaren

exempelvis vid årsslutet konstaterar för uppbördsåret, kan med lätthet 38

korrigeras i en
uppbördsdeklaration för januari månad. Eventuellt kan Prop. 1987/88:40
deklarafionsblankelten förses med utrymme speciellt för denna typ av Bilaga
2 korrigering. Tiden för inlämnande av januari månads uppbördsdeklaration bör i
sådana fall kunna förlängas till den 31 januari. En sådan lagändring torde ulan
större svårighet kunna anpassas bl. a. till reglerna om restavgift m. m., som
för närvarande är föremål för översyn hos riksskatteverket.

3 Fastställelsebeslut

Länsskaltemyndigheten
i Stockholms län ifrågasätter om man inle kan gå ell steg längre och ta bort
också vissa andra fastställelsebeslut.

Länsskaltemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
anser utöver vad riksskatteverket föreslagit alt fastställelsebeslut bör kunna
slopas även i de fall ändrade redovisningar innebär sänkning av tidigare
redovisning när ändringen godtas. — Alla "onödiga" beslut bör
undvikas. När arbetsgivare inkommer med ändrad redovisning och begär att få
tillbaka för mycket inbetalt belopp, bör länsskattemyndigheten efter sedvanlig
kontroll med den lokala skaltemyndigheten acceptera redovisningen och göra
återbetalning. Det finns i allmänhet ingen anledning all misstro arbetsgivare,
som frivilligt vill ändra sin redovisning.

Enligt länsskattemyndighetens i Västerbollens län
mening bör vidare utredning göras angående möjligheten att slopa kravet på
fastställande av såväl årsavgift som månadsavgift. I enlighet med
mervärdeskattelagen borde införas möjlighet fill automatiskt beslut, och om
besvär anförs av arbetsgivaren, slutligt beslut. Detta skulle medföra både
förenklingar och inbesparande av arbete för främst de lokala
skattemyndigheterna.

SAF och Sveriges industriförbund vill understryka
att ändringarna inte får ge upphov ull ökad rättsosäkerhet för berörda
arbetsgivare. Den enda rimliga ordning som kan tillgodose såväl
myndighetssidans intresse av en fungerande och effektiv kontroll som
arbetsgivarsidans självklara krav på rättssäkerhet är att en godtagen
redovisning av avgifter inle skall få ändras i höjande riklning med mindre än
att arbetsgivaren lämnat en oriktig uppgift som följts vid avgiftsberäkningen.
Det skall för att dra en parallell med inkomsttaxeringen vara fråga om
eflertaxeringsskäl. Detta bör självfallet gälla oberoende av om den av
arbetsgivarna lämnade deklarationen godtas utan formella myndighelsbeslul eller
i det fall då ett fastställelsebeslut meddelas. Den nu gällande perioden för
åläggande av betalningsskyldighet - sju år efter utgiftsåret - är också
betydligt längre än vad som kan motiveras utifrån konlrollskäl, särskilt som
perioden kan föriängas i samband med skattebrott.

Småföretagens
Riksorganisation uppger atl den inte vill motsätta sig

den föreslagna förenklingen av hanteringen såvitt gäller fastställelsebeslut.

Organisationen vill dock framhålla att en minskad användning av faststäl

lelsebeslut inte får leda till att de avgiftsskyldigas rättsskydd mot höjning

av avgiften urholkas. Det måste klargöras att del i detta avseende inte är

någon skillnad i de fall en redovisning godtas utan ett formellt beslul om

fastställelse och här ett fastställelsebeslut har fattats utan någon egentlig

prövning. - Enligt Småföretagens Riksorganisations mening bör en god- 39

tagen redovisning inle få
ändras med påförande av högre avgift annal än Prop. 1987/88:40 under klart
definierade förutsättningar. Ändring bör aldrig komma ifråga i Bilaga 2
andra fall än när den avgiftsskyldige har lämnat en oriktig uppgift i redovisningen.
Beslämmelser av denna innebörd bör införas vid uppbörden av socialavgifter.

Sveriges köpmannaförbund är något tveksamt till
vilka de yttersta effekterna av ett kraftigt minskat anlal
fas;tställelsebeslut om socialavgifter kan bli från rättssäkerhetssynpunkt.
F.n. kan en företagare räkna med att fastställda socialavgifter också är de som
han slutligen skall ha betalt. En framtida avsaknad av fastställelsebeslut
skulle kunna leda till atl skattemyndigheterna under en lång period, inemot
sju år, skulle ha ökade möjligheter att återkomma och genom etl
fastställelsebeslut avkräva en företagare ytterligare avgifter, även i
situationer då arbetsgivaren har lämnat de uppgifter som han har kunnat till
grund för beskattningen. Förbundet anser därför alt det i lagstiftningen nu
uttryckligen bör anges att höjning av redovisade avgifter som godtagits enbart
skall få ske när arbetsgivaren har lämnat oriktiga uppgifter som grund för
avgiftsberäkningen.

4 Övrigt

Länsskaltemyndigheten
i Stockholms län anser att den ytterligare samordning som förslaget innebär
kommer än mer atl belysa en viktig skillnad mellan avgifts- och skatteområdet,
nämligen beträffande bestämmelserna om restitutionsränta. Det måste te sig
märkligt för en arbetsgivare atl han endasl får ränla på avgifterna, speciellt
som det i framtiden kommer att bli vanligare att skatt och avgift återbetalas
samtidigt.

Länsskaltemyndigheten i Malmöhus län som åberopar
vad som angavs i departementspromemorian Samordnad uppbörd av källskatt och
arbetsgivaravgift om straffrättsliga sanktioner och efterlyser bestämmelser i
USAL i denna fråga. Länsskaltemyndigheten hävdar att nuvarande regler och
föreslagna ändringar i USAL belräffande fastställelse av årsavgift/månadsavgift
innebär att skattebrotlslagens regler endast i undantagsfall kan tillämpas, då
arbetsgivare lämnat oriktig uppgift. Om motsvarande skett exempelvis vid
redovisning av mervärdeskatt och skatteavdrag, hade skattebrottslagens
bestämmelser varit tillämpliga. Detta förhållande är otillfredsställande ur
enhellighelssynpunkt. Länsskaltemyndigheten anser således atl del är viktigt
att USAL kompletteras med regler som gör det möjligl all använda
straffrättsliga sanktioner mot arbetsgivaren som lämnar oriktig uppgift vid
redovisning av arbetsgivaravgift.

Även länsskaltemyndighelen i Västerbottens län tar
upp frågan om straffrättsliga sanktioner och anser del önskvärt alt
kompletterande lagregler införs. Länsskatlemyndigheten framhåller vidare att
många anmaningar att insända uppbördsdeklarationer görs efter varje
uppbördsmånad till arbetsgivare, som tillfälligtvis inle har utbetalat löner.
Även sådana arbetsgivare borde ha skyldighet att inlämna en s. k. 0-UBD,
varefter någon anmaning inte behövde utsändas till dessa.

KF föreslår att tidpunkten för den sista
uppbördsdeklarafionen flyttas

fram lill den 31 januari, dvs. samma datum som gäller för avlämnande av 40

kontrolluppgifter,
eller i vart fall till den 25 januari. Detta förslag grundar Prop. 1987/88:40
sig på de rutiner KF har för avstämning av löneredovisning/arbetsgivar- Bilaga
2 uppgift/kontrolluppgift i anslutning fill årsbokslutet och som inte möjliggör
en fullständig avstämning till den 18 januari. KF förmodar att många företag är
i samma situation och därför måste redovisa eventuella rättelser i efterhand,
dvs. efter del att den sista uppbördsdeklarafionen avgivits. En framflyttning
av tidpunkten skulle alltså radikalt reducera antalet rättelseuppgifter.

Sveriges Köpmannaförbund vill peka på ett annat
problem med uppbördsrutinerna kring bl.a. socialavgifter. Dessa är sådana att
även en ursäkfiig betalningsförsummelse av ringa omfattning raskt kan få mycket
drastiska följder för den berörda arbetsgivaren. Ärenden lämnas till kronofogde
för indrivning och detta kan publiceras och får vid spridning. En ändring är
här påkallad.

41 4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 40

Bilaga 3 Prop. 1987/88:40
Bilaga 3

Lagrådsremissens lagförslag 1 och 2 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare' dels atl 14 och 36 §§ skall
upphöra alt gälla, dels att 2, 10-12, 15-17, 28 och 32 §§ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

I denna lag förstås med

lön: sådan lön eller annan
ersättning enligt 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter på vilken
arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaralion: sådan
uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272);

månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas
enligt 4 §;

utgiftsår: det kalenderår för vilkel arbetsgivaravgifter
skall betalas;

årsuppgift: en arbetsgivares re- årsavgift: summan av de arbets-

dovisning
för utgiftsårels arbetsgi- givaravgifter som belöper på ut-

varavgifter; giflsåret;

årsavgift: summan av de arbets- årsuppgift: en arbetsgivares upp-

givaravgifler
som belöper på ut- gift
om den lön på vilken årsavgift

giftsåret; skad beräknas;

redaravgift: de arbetsgivaravgifter
som avser lön för vilken sjömansskatt skall belalas;

kvarstående avgift: det belopp i en
årsuppgift med vilkel årsavgiften överstiger summan av inbetalda och till
betalning ålagda arbetsgivaravgifter;

överskjutande avgifl: det belopp i
en årsuppgift med vUkel summan av inbetalda och tdl betalning ålagda
arbetsgivaravgifter överstiger årsavgiften;

restdutionsränta: ränla enligt 24 §;
anslåndsränta: ränta enligt 54 § ■ .

10 § Den lokala skattemyndigheten
skall fastställa månadsavgiften och i förekommande fall ålägga
betalningsskyldighet för arbetsgivaren om denne har

1.
underiåtit atl
lämna redovisning enligl 4 §;

2.
lämnat oriklig
uppgift och månadsavgiften på grund därav blivit för låg; eller

' Senaste lydelse av 14 § 1987:563. 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:40

3. ingett ny
uppbördsdeklaration 3. redovisat för hög månadsav- Bilaga 3

för rättelse av tidigare redovisad gift och beslut om restitution eller

månadsavgift. avkortning skad meddelas.

Betalningsskyldighet skall också
åläggas arbetsgivaren för avgiftsbelopp som har redovisats i
uppbördsdeklarafion men inle betalats. Belopp för vilket betalningsskyldighet
ålagts får omedelbart drivas in.

Kan på grund av brister i
arbetsgivarens uppgifter, bokföring eller anteckningar om utgiven lön
underlaget för den månadsavgift som skall fastställas inte beräknas
tillförlitligt, skall det uppskattas av den lokala skattemyndigheten efter vad
som bedöms vara skäligt med hänsyn till föreliggande omständigheter såsom
verksamhetens art och omfattning.

Beslut enligt denna paragraf får
Beslul enligt denna paragraf får

inte meddelas efter den 1 mars året inte meddelas om årsavgift har

efter utgiftsåret. fast ställts.

11 §

En arbetsgivare skall lämna års- Den lokala skattemyndigheten

uppgift senasl den 1 mars året efter får anmana en
arbetsgivare att

utgiftsåret inom den tid som angetts i anma-

ningen lämna årsuppgift.

1. om årsavgiften skall beräknas

tiU annat belopp än som arbetsgi

varen betalat eller ålagts betala för

ulgiftsårel och skillnaden uppgår

tdl minst 100 kronor eller

2. om den lokala skattemyndig

heten begär det.

Arsuppgiften skall lämnas till Anmaning enligl denna paragraf

den länsskaltemyndighel tdl vilken får också utfärdas av
riksskatlever-

uppbördsdeklaratlonen skall läm- ket eller
länsskaltemyndigheten.

nas. Har uppbördsdeklaration läm- Har uppbördsdeklaration lämnats

näts under särskill redovisnings- under särskilt redovisningsnummer

nummer skall årsuppgift lämnas un- skall årsuppgift lämnas under sam-

der samma nummer. ma nummer.

12 §

I arsuppgiften skall anges

1.
arbetsgivarens
namn och postadress, personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272);

2.
under
utgiftsåret utgiven lön, dock inräknat del belopp som avses i punkt 3;

3.
det belopp med
vilket avdrag har gjorts enligt 6 §;

4.
den lön på
vilken årsavgiften 4. den lön på vilken årsavgiften beräknas; beräknas.

5.
årsavgiftens
belopp;

6.
summan
av de arbetsgivaravgifter som har betalats enligt lämnade
uppbördsdeklarationer och de avgifter som arbetsgivaren har ålagts betala för
ulgiftsårel;

Senaste lydelse 1986:1388. 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:40

7. kvarstående avgift eller över- Bilaga 3

skjutande avgift.

Öretal som uppkommer vid beräkningen
av årsavgiften bortfaller.

Årsuppgift skall avges på heder och
samvete på blankett enligl fastställt formulär.

15 §'

En arbetsgivare som är
uppgifts- En arbetsgivare som lämnat skyldig enligl 11 § första
stycket ofullständig årsuppgift får anma-punkt 1 och som underlåter att
läm- nas atl komplettera den. na årsuppgift får anmanas atl komma in med
uppgiften. Om arsuppgiften är ofullständig, får arbetsgivaren anmanas
att komplettera den.

Efter anmaning är arbetsgivare och
arbetstagare skyldiga att inom den tid som har angetts i anmaningen meddela de
upplysningar som behövs för kontroll av avgiftsskyldigheten.

Arbetsgivaren och arbetstagaren
skall efter anmaning också förete alla handlingar som behövs för kontroll av
avgiftsskyldigheten såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

Anmaning enligt denna paragraf får
utfärdas av riksskalteverkel, länsskaltemyndigheten eller den lokala
skattemyndigheten.

Bestämmelserna i 54 § 3 mom. Bestämmelserna i 54 § 3 mom.

uppbördslagen (1953:272) om upp- andra och tredje styckena
upp

bördsdeklaration skall tillämpas på bördslagen (1953:272) om upp-

årsuppgift. bördsdeklaration skall fillämpas på

årsuppgift.

I5§

Om arbetsgivare eller arbetstaga- Om arbetsgivare eller arbetstaga

re inte hörsammar en anmaning en- re inte hörsammar en anmaning en

ligt 15 § första eller andra stycket ligt 15 § första eller andra stycket

får vite föreläggas. Om en arbetsgi- får vite föreläggas. Om en arbetsgi

vare inte hörsammar en anmaning vare
inte hörsammar en anmaning

enligt 11 % första stycket punkt 2 får enligt 11 § får den anmanande my ti

den lokala skatieniyndigheten vid digheten vid vite anmana denne att

vite anmana denne att inkomma inkomma
med årsuppgift inom viss

med årsuppgift inom viss lid. Be- lid. Bestämmelserna i 83 § upp-

slämmelserna i 83 § uppbördslagen bördslagen (1953:272) om vite gäl-

(1953:272) om vite gäller därvid i ler därvid i tillämpliga delar,

tillämpliga delar.

17 § Den lokala skattemyndigheten
skall efter den I mars året efter ulgiftsårel fastställa årsavgiften för
arbetsgivaren

1. om årsavgiften enligt årsupp- 1. om en arbetsgivare i årsupp-

gift uppgår lill större belopp än gift eller annan
uppgift har lämnat

' Senasle lydelse 1986:1388. 44

Nuvarande
lydelse

summan av vad arbetsgivaren senast nämnda dag har
betalat och ålagts betala för utgifisårel;

Föreslagen lydelse

sådan uppgift om lön att årsavgiften uppgår till större
belopp än summan av vad arbetsgivaren har betalat och ålagts betala för utgiftsåret;

2. om årsavgiften bUvit för låg på
grund av all arbetsgivaren har lämnat oriktig uppgift eller underläfil att
lämna föreskriven uppgift;

Prop.
1987/88:40 Bilaga 3

3. om en arbetsgivare yrkar att en
inte tidigare fastställd årsavgift skall bestämmas till lägre belopp än som
följer av uppgifterna i uppbördsdeklarafion;

4. om beslut om restitufion eller
avkortning skall meddelas;

3.
om en
arbetsgivare yrkar att en inte tidigare fastställd årsavgift skall bestämmas
till lägre belopp än som följer av uppgifterna i uppbördsdeklaration eUer
årsuppgift;

4.
om
beslut om restitution eller avkortning skall meddelas efter nämnda dag;

5.
om fall
föreligger som avses i 19 §; eller

6.
om den lokala
skattemyndigheten finner att en arbetstagares kostnader bör beräknas till
lägre belopp än som följt av beslut enligt 6 § tredje stycket.

Fastställelse enligl första stycket
1, 2 och 4-6 får underlåtas om beloppet alt återfå eller som återstår att
betala understiger 100 kronor.

Fastställelse enligt första stycket punkt 3 får avse
endast avgiftsbelopp som inte fidigare fastställts. Yrkandet skall ha kommil
in till den lokala skattemyndigheten före utgången av andra året efter
utgiftsåret.

Fastställelse enligt första stycket
3 får avse endast avgiftsbelopp som inte fidigare fastställts. Yrkandet skall
ha kommit in fill den lokala skattemyndigheten före utgången av andra året
efter ulgiftsårel.

Uppgår de arbetsgivaravgifter som
återstår att betala till minsl 100 kronor, skall arbetsgivaren åläggas
betalningsskyldighet för dem. Öretal som uppkommer vid beräkningen bortfaller.
Ett belopp för vilket betalningsskyldighet ålagts får omedelbart drivas in.

Fastställelse enligt denna paragraffår
underlåtas om fasl ställelse av månadsavgift meddelas enUgt 10 §.

28 §

Har arbetsgivaravgifter som skall betalas som månadsavgift
inte betalats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betalning
av sådan avgift eller som har beslämts enligt 7 §, 19 § andra stycket eller 54
§, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom.

Har arbetsgivaravgifter inte betalats i den tid och
ordning som är föreskriven i denna lag för betalning av sådan avgifl eller som
har beslämts enligt 7 §, 19 § andra stycket eller 54 §, utgår restavgift och
tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272). Därvid skall
bestämmelserna i 58 § 2 mom. samma lag lillämpas.

45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:40

samma
lag lillämpas. Vad som har Bilaga 3

sagts nu skall tillämpas också på kvarstående avgifl som inle har betalats
inom föreskriven tid.

Uppbördslagens bestämmelser orn indrivning,
avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i
fråga om belopp på vilkel denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum.

32 § "

Länsskaltemyndighelens behö- .
Länsskattemyndighetens behö

righet enligt 15 och 54 §§ tillkom- righet enligt 11, 15 och 54 §§ lill-

mer länsskaltemyndigheten i Göte- kommer länsskaltemyndigheten i

borgs och Bohus län. I fråga om Göteborgs och Bohus län. I fråga

åtgärder som avses i 28 § andra om åtgärder som avses i 28 § andra

stycket meddelas beslut av läns- stycket meddelas beslul av läns

skaltemyndigheten i det län där må- skattemyndigheten i det län där må

let om indrivning av avgiflsford- let om indrivning av avgiftsford

ringen är anhängigt. ringen är anhängigt.

Med allmänl ombud enligt 30 § avses det allmänna
ombudet enligt 24 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1988 och
tillämpas första gången på lön som utges efter ikraftträdandet. De nya
föreskrifterna om årsuppgift och årsavgift tillämpas dock även på årsuppgift
och årsavgift avseende ulgiftsårel 1987.

Senasle
lydelse 1986:1388. 46

2 Förslag
till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 7 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7
mom. Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt I mom. punkt 1 -3, 3b-3f eller 8 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag
skall anges namn, postadress och personnummer eller or-ganisafionsnummer för
den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda
beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under
året före taxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta
anges i stället för personnummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige
har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader enligt 2 kap. 4 § 6 lagen
(1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget.

7
mom. Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt 1 -3, 3b-3f eller 8 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag
skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för
den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda
beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under
året före taxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § I mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta
anges i stället för personnummer eller organisa-fionsnummer. Om den uppgiftsskyldige
har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader enligt 2 kap. 4 §6 lagen
(1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget.
Detsamma gäller det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalats in
till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skaU redovisa i
kontrolluppgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas första gången i fråga om
kontrolluppgifter till ledning vid 1989 års taxering.

'
Lagen omtryckt 1971:399.

Senasle lydelse av lagens
rubrik 1974:773.

Senaste lydelse 1984:673.

47

Lagrådet Prop. 1987/88:40

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde den 1987-10-19

Närvarande:
f.d. regeringsrådet Nordlund, justitierådet Freyschuss, regeringsrådet Bouvin.

Enligl protokoll vid regeringssammianträde den 1
oktober 1987 har regeringen på hemställan av statsrådet Sigurdsen beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

2.
Iag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

3. lag
om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
regeringsrättssekreteraren Birgitta Ganling.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lag
om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

10
och 17 §§

Vissa
grupper av förvaltningsbeslui tillerkänns samma principiella orubblighet som
domstolars domar och kan inte omprövas utan uttryckligt författningsstöd. En
sådan grupp ulgör beskattningsbesluten. Eftersom arbetsgivaravgifter utgör
skatter (se prop. 1973:90 s. 220 samt RÅ 83 1:85 och RÅ 86 ref 158) vinner
beslut om arbetsgivaravgift rättskraft.

Enligl 17 § första stycket 3 skall den lokala
skattemyndigheten fastställa årsavgiften för en arbetsgivare om denne yrkar att
en inte tidigare fastställd årsavgift skall bestämmas lill lägre belopp än som följer
av uppgifterna i uppbördsdeklaralion. Fastställelse enligt denna punkt får avse
endast årsavgift som inte tidigare fastställts. Motsällningsvis ger denna
bestämmelse intrycket att fastställelse får ske i övriga punkter, även om
årsavgiften tidigare fastställts. 10 § hindrar inle all månadsavgift, innan
beslut om årsavgift fastställs, kan fastställas även för det fall månadsavgift
fidigare fastställts. Fastställelsebeslut får belräffande etl utgiftsårs
avgifter meddelas inom sju år efter utgiftsårets utgång.

10 och 17 §§ inrymmer alltså möjligheter för
skattemyndigheten att inom en sjuårsperiod ompröva beslut om månadsavgift eller
årsavgift.

Pä samma sätt som vid eftertaxering (114 §
taxeringslagen) bör i lag anges under vilka förutsättningar redan fastställda
avgifter får omprövas.

Vad gäller 10 § bör de förutsättningar som anges
däri kunna föranleda fastställelse av även tidigare fastställda månadsavgifter.
I paragrafen bör införas en bestämmelse som lagfäster möjligheten att ompröva
fidigare fastställd månadsavgift.

I
fråga om 17 § bör de förutsättningar som anges i första stycket punkter

na 1, 2, 4 och 5 kunna läggas fill grund för en omprövning av redan 48

fastställd
årsavgift. Skäl föreligger däremot inte att arbetsgivaren, som har Prop.
1987/88:40 tillgång till underlaget för årsavgiften, skulle få en fastställd
årsavgift omprövad annat än i samband med besvär. Punkten 6 bygger på den
förutsättningen att lokala skattemyndigheten gjort en bedömning förhandsvis
beträffande de avdragsgilla kostnadema. Om myndigheten av någon anledning
fastställer årsavgiften, bör beslutet alltid omfatta en prövning av nyss
nämnda bedömning. Skäl saknas att medge ytterligare en omprövning beträffande
de avdragsgilla kostnaderna. Av paragrafen bör framgå i vilka fall omprövning
får ske av tidigare fastställelsebeslut.

Mot bakgrund av det anförda förordar lagrådet att
10 § sista stycket inleds med en mening av följande lydelse: "Månadsavgift
får fastställas även i fall då avgift för samma månad tidigare
fastställts." Lagrådet förordar vidare att 17 § första stycket punkten 6
kompletteras så att texten kommer att lyda på följande sätt: "om den
lokala skattemyndigheten finner att en arbetstagares kostnader bör beräknas till
lägre belopp än som följt av beslut enligt 6 § tredje stycket och årsavgiften
inte tidigare fastsläUis." Slutligen förordas att 17 § andra stycket i
förslaget inleds med en mening av följande lydelse: "Fastställelse enligt
första stycket 1,2, 4 och 5 får ske även i fall då årsavgift tidigare
fastställts."

15
och 28 §§

I
den föreslagna nya lydelsen av 15 § sista stycket anges att bestämmelserna i
54 § 3 mom. andra och tredje styckena uppbördslagen om uppbördsdeklaration
skall tillämpas på årsuppgift. De bestämmelser till vilka sålunda hänvisas
innehåller, att en förseningsavgift om 200 kronor skall påföras den som
anmanats att lämna uppbördsdeklaration men inte fullgjort denna skyldighet i
tid, att förseningsavgift får helt efterges av länsskatlemyndigheten, om
särskilda skäl föreligger, samt atl närmare föreskrifter härom meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

I den föreslagna lydelsen av 28 § anges att
restavgifi och tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen utgår om
arbetsgivaravgifter inte betalats i föreskriven tid och ordning. Vidare
föreskrivs i paragrafen att bestämmelsema i 58 § 2 mom. samma lag skall
tillämpas.

58 § 2 mom. uppbördslagen innehåller i första
stycket en regel om att befrielse från restavgift får meddelas, om särskilda
omständigheter föranleder det. I andra stycket bemyndigas riksskatteverket att
meddela föreskrifter i fråga om befrielse från skyldighet att erlägga
restavgift. Bestäm- . melserna i uppbördslagen om restavgift skall tillämpas
även i fråga om tilläggsavgift. Med stöd av 54 § 3 mom. och 58 § uppbördslagen
samt 67 § uppbördsförordningen (1967:626) och 3 § förordningen med instruktion
för riksskatteverket (1970:752) har riksskatteverket meddelat föreskrifter och
anvisningar om restavgift, tilläggsavgift och förseningsavgift (RSFS 1983:33).
Beträffande befrielse från dessa avgifter anges i föreskrifterna bl. a. vilka
omständigheter som kan föranleda befrielse, när nedsättning av avgifterna kan
komma i fråga och till vilka lägsta belopp nedsättning får ske.

Bestämmelser
om befrielse från restavgift utgör sådana bestämmelser 49

om
uppbördsförfarandel som enligt ett uttalande i prop. 1973:90 med Prop.
1987/88:40 förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m. (s. 302)
bör räknas till föreskrifter om skatt, i den mening detta uttryck används i 8
kap. regeringsformen (RF). Härav följer atl ett efter regeringsformens
ikraftträdande lämnat bemyndigande för riksskatteverket att meddela föreskrifter
om befrielse från restavgift strider mot 8 kap. 3 och 7 §§, om bemyndigandet
avser andra föreskrifter än föreskrifter om verkställighet av lag Gfr RÅ 1987
ref 21).

Bestämmelserna i 58 § 2 mom. uppbördslagen fill
vilka hänvisas i det remitterade lagförslaget kom fill före 1974 års RF. De
äger därför enligt punkt 6 av övergångsbestämmelserna fill RF fortsatt
giltighet utan hinder av att de inte tillkommit i den ordning som skulle ha
iakttagits vid tillämpning av RF. Det bemyndigande för riksskatteverket som
innefattas i 58 § 2 mom. uppbördslagen får med stöd av samma
övergångsbestämmelse utnyttjas även efter regeringsformens ikraftträdande. Det
medför att riksskatteverkets föreskrifter om restavgift och tilläggsavgift är
tillämpbara bl.a. vid arbetsgivares försummelse alt inbetala innehållen
preliminär skatt. 54 § 3 mom. uppbördslagen har fått ny lydelse genom lagen
1979:489 om ändring i uppbördslagen. Del däri intagna bemyndigandet för
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter
om eftergift av förseningsavgift kan därför endast gälla sådana
verkställighetsföreskrifter som avses i 8 kap. 13 § RF.

Bestämmelserna i det remitterade lagförslaget är
att hänföra till föreskrifter om skatt i den mening detta uttryck används i 8
kap. RF. Det får därför inte innehålla sådana bémyndiganden för
riksskatteverket att meddela föreskrifter som avser annat än
verkställighetsföreskrifter. Härför behövs emellertid inle någon bemyndigande i
lag.

Mot bakgrund av det anförda förordar lagrådet att
hänvisningarna till uppbördslagen i 15 och 28 §§ i det remitterade lagförslaget
ändras så att de inte omfattar bemyndigande för riksskatteverket att meddela
föreskrifter. För den händelse det anses angeläget att, även när del gäller uppbörd
av arbetsgivaravgifter, närmare reglera villkor och begränsningar i fråga om
befrielse från förseningsavgift, restavgift och tilläggsavgift får denna reglering
ges formen av föreskrifter i lag.

31 §

I
anledning av att 14 och 36 §§ upphör att gälla genom det nya förslaget och att
i 10 och 11 §§ tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret borttages
medför detta följdändringar i 31 §, som bör ges följande lydelse:

"Bestämmelserna i 1 -13 och 15-30 §§ gäller
också redaravgift, om inte annal följer av vad som föreskrivs i andra stycket
eller i 32-35 och 37 §§.

I stället för tidsangivelsen den 1 rnars året efter
utgiftsåret i 17 § skall i fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter
utgiftsåret."

Övriga
lagförslag

Lagrådet
lämnar förslagen ulan erinran. 50

Socialdepartementet Prop. 1987/88:40

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Proposition med förslag om vissa ändringar i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, m.m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 1 oktober 1987) över förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

2.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

3. lag
om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare

Lagrådet
har i anslutning till 10 och 17 §§ påpekat att det, på samma sätt som
beträffande eftertaxering, bör anges i lag under vilka förutsättningar
omprövning av redan fastställda avgifter får ske.

Min avsikt med de förslag jag tagit upp i
lagrådsremissen beträffande fastställelse av månadsavgift och årsavgift har
inte varit att ändra den ordning som kan anses gälla i fråga om möjlighel till
omprövning. Jag ansluter mig till lagrådets uppfattning alt det kan vara av
värde att det kommer lill direkt uttryck i 10 och 17 §§ i vilka fall omprövning
får ske av tidigare fastställelsebeslut. Dessa paragrafer bör således
kompletteras i enlighet med vad lagrådet föreslagit. Dessutom bör göras en
redaktionell ändring i 17 § första stycket 1.

Lagrådet
har vid sin granskning också kommit in på vissa hänvisningar

fill uppbördslagen som sedan tidigare finns i USAL (15 § sista stycket och

28 § första stycket) och som i lagrådsremissen har berörts enbart genom en

konsekvensändring. Hänvisningarna avser 54 § 3 mom. och 58 § 2 mom.

uppbördslagen, som upptar bl.a. bémyndiganden för riksskatteverket att

meddela föreskrifter om förseningsavgift, restavgift och filläggsavgift. Ef

tersom lagrådsremissens bestämmelser i USAL är att hänföra till föreskrif- 51

ter om skalt får enligt
lagrådet lagförs;laget inle innehålla sådana bemyndi- Prop. 1987/88:40
ganden för riksskatteverket atl meddela föreskrifter som avser annal än
verkställighelsföreskrifter. För verkställighetsföreskrifter behövs dessulom
inle något bemyndigande i lag. Lagrådet förordar därför att hänvisningarna
lill uppbördslagen i 15 och 28 §§ lagförslaget ändras.

Jag har ingen erinran mot vad lagrådet anfört i den
normgivningsfråga som lagrådet har tagit upp med anledning av hänvisningarna
till uppbördslagen. Spörsmålet synes inle ha uppmärksammats vid USAL:s
tillkomst för några år sedan. Det bör vara lämpligt atl i nu förevarande
sammanhang anpassa regleringen enligt lagrådets förslag så atl de diskuterade
hänvisningarna inte längre kommer alt omfatta bemyndigandena för regeringen
eller riksskatteverket att meddela föreskrifter.

Med den nu förordade utformningen av lagförslaget
kommer sådana föreskrifter från riksskatteverket som inte kan anses som
verkställighetsföreskrifler inle att kunna läggas fill grund för avgöranden på
arbetsgivaravgifternas område angående eftergift av förseningsavgift eller
befrielse från restavgift eller tilläggsavgift. Frågan om atl
lagstiftningsvägen närmare reglera villkor och begränsningar i sådana ärenden
får prövas i ett senare sammanhang, samordnat med överväganden rörande
uppbördslagens regler.

Vad slutligen angår 31 § bör vissa följdändringar
göras i enlighet med vad lagrådet angett.

övrigt

I
förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) bör göras en ändring
av redaktionell karaktär.

2 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att anta de av lagrådet granskade
lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

52

Innehåll Prop. 1987/88:40

Sid

Propositionen...................................................... .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ .... 1

Propositionens
lagförslag....................................... .... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den I oktober 1987 .. 9

1
Inledning......................................................... .... 9

2
Lagen (1984: 668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare . 10

3
överväganden och förslag................................... .. 10

3.1
Inledning..................................................... .. 10

3.2
Ändrade förutsättningar för alt
lämna årsuppgift. 11

3.3
Fastställelsebeslut m.m.................................. .. 14

3.4
Uppgift om inbetalning av medel
till semesterkassa 18

3.5
Viss följdändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter 19

4
Administrativa effekter m. m................................ .. 19

5
Upprättade lagförslag ....................................... 20

6
Specialmofivering.............................................. .. 20

6.1
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ...................................................... .. 20

6.2
Förslaget fill lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623) 24

6.3 Förslaget fill lag om ändring i lagen
(1981:691) om social

avgifter...................................................... .. 24

7
Hemställan....................................................... .. 25

8
Beslut............................................................. .. 25

Bilaga
1 Riksskatteverkets skrivelse och promemoria .. 26

Bdaga
2 Sammanställning av remissyttranden.......... .. 35

Bilaga
3 Lagrådsremissens lagförslag 1 och 2 ........ .. 42

Utdrag
ur lagrådets protokoll den 19 oktober 1987..... .. 48

Utdragurprotokoll
vid regeringssammanträde den 22 oklober 1987 . 51

Norstedts TrYCkeri, Stockholm 1987 53