Prop. 1987/88:42

Regeringens proposition 1987/88:42

om följdändringar till ny tullagstiftning m. m.

Prop.

1987/88: 42

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 29 oktober 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anita
Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen
har den 28 oktober 1987 beslutat (Sku 1987/88:1, rskr. 3) att anla en ny lag
med tulltaxa, benämnd tulltaxelag, som är utarbetad på grundval av en
internafionell konvention rörande ell syslem för harmoniserad varubeskrivning
och kodifiering (Harmonized System, HS-konven-tionen). Regeringens förslag lill
tulltaxelag behandlas i propositionen 1986/87:102. Vidare har regeringen i
propositionen 1986/87:166 om ny tullagstiftning m.m. lagl fram förslag till
bl.a. en ny lullag, en ny lag om frihet från skalt eller avgifl vid införsel
och en ny lag om tullfrihet m. m.

Förslagen,
som grundar sig på en leknisk översyn av författningarna på tullområdet, syftar
bl.a. lill all åstadkomma klarare bestämmelser, en mer enhetlig ordning och en
reglering av normgivningsmakten som ansluter till regeringsformens
bestämmelser.

I
denna proposition föreslås följdändringar lill den nya lagstiftningen på
tullområdet. Följdändringarna berör elt stort anlal lagar. De flesta av dessa
följdändringar är av lagteknisk natur. Härutöver föreslås också vissa ändringar
i den av riksdagen antagna lulltaxelagen. Dessa ändringar är i huvudsak av
teknisk art och närmast föranledda av det arbete som bedrivs inom generaltullstyrelsen
och som syftar till alt på grundval av den nya tulltaxan utforma en s. k.
arbelslaxa innehållande en stafisfisk varuförteck-ning.

Vidare
föreslås i denna proposition också några ändringar av saklig belydelse. Det
gäller lullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv och vissa
förenklingar av reglerna för införsel av alkoholhalfiga drycker.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

Avsiklen är att
lulltaxelagen och den nya tullagstiftningen i övrigt skall Prop. 1987/88: 42
träda i kraft den 1 januari 1988. HS-konventionen träder i kraft den 1 januari
1988 eftersom ett tillräckligt antal stater numera har ratificerat
konvenfionen. Tidigare var fidpunkten för konventionens ikraftträdande oklar.
Med anledning av att den tiiya lagstiftningen på tullområdet har anknytning
till konventionen föreslogs därför i de nämnda propositionerna om ny
tullagstiftning och ny tulltaxelag att regeringen skulle bemyndigas att meddela
föreskrifter om när den nya lagstiftningen skall träda i kraft. Mot denna
bakgrund föreslås att regeringen också får bemyndigande atl meddela
föreskrifter om när de i denna proposition föreslagna följdändringarna skall
träda i kraft. Avsiklen är att följdändringarna skall träda i kraft samtidigt
med tulltaxelagen och övrig tullagstiftning.

Propositionens lagförslag p™P' '987/88:42

1 Förslag till

Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:000)

Härigenom föreskrivs att 7 kap., 15 kap., 22 kap., 34
kap., 36 kap., 39 kap., 48 kap., 56 kap., 58-59 kap., 71-72 kap., 76 kap., 82
kap., 84-85 kap. och 95-97 kap. samt anmärkningarna till elfte och sextonde
avdelningarna tulltaxelagen (1987:000) skall ha följande lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller
rotknölar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inle djurfoder enligt nr 12.14.

2.
Till köksväxter
i nr 07.09, 07.10, 07.11 och 07.12 räknas också ätbara svampar, tryffel,
oliver, kapris, pumpor, auberginer, sockermajs (Zea mays var. sacchara-ta),
fmkter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, fänkål, persilja, körvel,
dragon, krasse och mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana).

3.
Nr 07.12
omfattar alla torkade köksväxter av sädana slag som är nämnda eller inbegripna
i nr 07.01-07.11 med undantag av:

a. torkade, sprilade baljväxtfrön (nr 07.13);

b. sockermajs i sådana former som sägs i nr 11.02-11.04;

c. mjöl och flingor av potatis (nr 11.05);

d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr
11.06).

4. Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade,
krossade eller malda frukter av

släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).

07.01 Potatis, färsk eller kyld:

A. nyskördad, under tiden 6 juni-5 juli ........ 20%

Minimitull: per 100 kg 25:-

B. annan ..................................................... fri

07.02 Tomater,
färska eller kylda:

A. undertiden 16april-15 maj ........................ 10%

Minimitull: per 100 kg 50:-

B. undertiden 16 maj-30juni.......................... 17%

Minimitull: per 100 kg 50:-

C. under tiden I juli-30 september ............... 17%

Minimitull: per 100 kg 70:-

D. under tiden I oktober-31 oktober ........... 17%

Minimitull: per 100 kg 50:-

E. under tiden I november-15 april ............. .............. fri

07.03 Kepalök (vanlig lök), schaloltenlök, vitlök,
puriolök

och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda:

A. kepalök (vanlig lök) och schaloltenlök:

1. nyskördad ("buntlök"):

a. under tiden 1 maj-30 november ..... .......... 10 %

b. under tiden 1 december-30 april ...... .............. fri

2. annan:

a. under tiden 16 juli-29 februari........... .......... 20 %

Minimitull: per 100 kg 25:-

b. undertiden 1 mars-15juli ................ .............. fri

B. vitlök.......................................................... .............. fri

C. purjolök och lök av andra Allium-arter:

1.
under tiden 1
maj-30 november ......... 10
%

2.
under tiden 1
december-30 april............ fri

07.04 Kål, färsk eller
kyld:

Prop. 1987/88:42

A.
blomkål:

1.
under tiden 1 juni—30 november .....

10%
fri

2.
under tiden 1 december-31 maj ......

B.
vitkål och rödkål:

1.
under tiden 1 maj-30 november .......

10%

2.
under tiden 1 december—30 april ....

17%

C.
grönkål och brysselkål:

1.
under tiden 1 juni-31 december ......

20%

2.
under tiden 1 januari-31 maj ............

fri

D.
sallatskål:

1.
under tiden 1 aoril—31 december

20%

2.
under tiden 1 januari-31 mars ...........

fri

E.
annan:

1.
under tiden 1 mars—31 december ...

20%
fri

2.
under tiden 1 januari—29 febmari ....

07.05 Trädgårdssallat
(Lactuca sativa) och cikoriasallat

(arter
av släktet Cichorium), Färska eller kylda:

A.
isbergssallat:

1.
under tiden 1 maj-30 november ......

11%

2.
under tiden 1 december—30 april ....

fri

B.
andra slag:

1.
under tiden 1 mars—15 december ..

11%

2.
under tiden 16 december-29 febmari

fri

07.06 Morötter, rovor,
rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri.

rädisor
och liknande rotfmkter, färska eller kylda:

A.
morötter .........................................

10%

B.
pepparrot ........................................

C.
andra .............................................

07.07 Gurkor, färska
eller kylda:

A.
slanggurkor:

1.
under tiden 16 mars—30 april .........

20%

2.
under tiden 1 maj-30 juni ...............

20%

Minimitull:
per 100 kg

50:-

3.
under tiden 1 juli—30 september ....

20%

Minimitull:
per 100 kg

70:-

4.
under tiden 1 oktober-15 mars ........

fri

B.
andra:

1.
undertiden 16juni —30 september......

20%

2.
undertiden 1 oktober-15juni ..........

fri

07.08 Baljfmkter och
sprilade baljväxtfrön av sådana slag

som
används för livsmedels- eller foderändamål, färska

eller
kylda:

A.
ärter:

1.
under tiden 1 mars—31 december ...

5%
fri

2.
under tiden 1 januari—29 febmari ....

B.
andra:

1.
under tiden 1 mars—31 december ...

7%
fri

2.
under tiden 1 januari—29 febmari ....

07.09 Andra köksväxter,
färska eller kylda:

A.
sparris:

1.
under tiden 1 maj—30 Juni ..............

14%
fri

2.
under tiden 1 juli-30 aipril ..............

B.
svampar och tryffel:

1.
champinjoner ..............................

10%

2. andra.....................................................

C................................................................ fmkter
av släktena Capsicum (paprika) och Pi

menta; sockermajs ...................................

D. kronärtskockor:

1.
under tiden 1
juli-30 november ..........

2.
under tiden I
december-30 juni ..........

E. andra slag:

1.
under tiden I
maj-30 november ...........

2.
under tiden 1
december-30 april ........

07.10 Köksväxter (även ångkokta eller kokta i
vatten),

frysta:

A................................................................. morötter
och ärter, även blandade, samt bönor (ar

ter av släkten Vigna och Phaseolus), vanlig spenat,

kepalök (vanlig lök) och schaloltenlök .......

B. broccoli och sparris ...................................

C. andra slag:

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.11 Köksväxter, tillfälligt konserverade (t. ex.
med svavel-

dioxjdgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller

andra konserverande lösningar) men olämpliga för di

rekt konsumtion i detta fillstånd:

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.12 Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade,
krossade

eller pulveriserade, men inte vidare beredda:

A................................................................ potatis,
vitlök, sparris, sockermajs samt tryffel och

svampar, andra än champinjoner ...........

B. andra slag..................................................

07.13 Torkade, sprilade baljväxtfrön av
sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller
sönderdelade .........................

07.14 Maniok-, arrow- och salepsrot,
jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar
med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i
bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm........................................................

fri Prop. 1987/88:42 fri

10% fri

16% fri

fri

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltnings-produkter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska
och vegetabiliska växer

Anmärkningar

1. Delta
kapitel omfattar inte:

a. svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.09;

b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);

c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15
viktprocent av produkter enligt

nr 04.05 (i allmänhet 21 kap.);

d. grevar (nr 23.01) samt äterstoder enligl nr
23.04-23.06;

e. isolerade fettsyror, beredda växer, medikamenter,
färger, läcker, tvål och

såpa, parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade

oljor och andra varor enligt sjätte avd.;

f faktis framställd av oljor (nr 40.02).

2. Nr 15.09 skall inte tillämpas för oljor som
erhållits ur oliver genom extraktion

med lösningsmedel (nr 15.10).

Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart
denaturerats; sådana produkter

skall
klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter

och oljor.

"Soapstocks"', bottensatser och
avslemningsåtersloder erhållna vid rening av

oljor samt
stearinbeck, glycerolbeck och ullfetlbeck skall klassificeras enligt nr

15.22.

Prop. 1987/88:42

15.1 Ister; annal svinfett och
Qäderfäfett, ulsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ................................................ .............. fri

15.2 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur,
får eller getter, råa eller ulsmälta, även utpressade eller extraherade med
lösningsmedel ........... fri

15.3 Solarstearin, isterolja,
oleoscearin, oleomargarin och talgolja, inle emulgerade, blandade eller på
annat sätt

beredda ....................................................... fri

15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur
saml fraktio

ner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men

inte kemiskt modifierade .............................. fri

15.5 Ullfetl och fettartade ämnen
erhållna ur ullfelt (inbegripet lanolin) fri

15.6 Andra animaliska fetter och oljor saml
fraktioner av sådana fetter eller oljor, äver raffinerade men inte kemiskt
modifierade .... .............. fri

15.7 Sojabönolja och fraktioner av denna
olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad olja, även avslemmad ............ .............. fri

B. andra slag:

1. avsedda alt användas uteslutande för tekniskt

bruk....................................................... 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ............................... 17 %

b. andra produkter................................ 15 %

15.08 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja,
även raffine

rade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad olja .......................................... fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk........................................................ 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ............................... 17 %

b. andra produkter................................ 15 %

15.09 Olivolja och fralclioner av denna olja, även
raffinerade

men inte kemiskt modifierade:

A. jungfmolja .................................................. fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk........................................................ 8%

2. andra:

a. fasta fraktioner ............................... 17 %

b. andra produkter................................ 15 %

15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt
fraktioner av

sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi

fierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller frak

tioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:

A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfmolja fri

B.
andra slag: Prop. 1987/88:42

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bruk............................................ .......... 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra
produkter......................... ......... 15 %

15.11 Palmolja
och fraktioner av denna olja, även raffinerade

men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad
olja ................................ ........... fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ ......... 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra
produkter......................... 15%

15.12 Solrosolja,
safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio

ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade:

A................................................... solrosolja
och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö

olja, oraffinerad, även befriad från gossypol fri

B. andra
slag:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ 8%

2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17 %

b. andra
produkter......................... 15 %

15.13 Kokosolja,
palmkärnolja och babassuolja samt fraktio

ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade:

A. oraffinerade
oljor ............................. ........... fri

B. andra
slag:

I. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ 8%

2.
andra:

a. fasta
fraktioner ....................... 17 %

b. andra
produkter......................... 15 %

15.14 Rapsolja,
rybsolja och senapsolja samt fraktioner av

dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi

fierade:

A. orafRnerade
oljor ............................. fri

B. andra
slag:

1.
avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ ......... 8
%

.
2. andra:

a. fasta
fraktioner ....................... ......... 17 %

b. andra
produkter......................... 15 %

15.15 Andra
vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet

jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,

även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A................................................... linolja,
krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfrö-

olja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av des

sa oljor .......................................... fri

B. andra
slag:

1.
oraffinerade fetter och oljor ........... ........... fri

2.
andra: Prop. 1987/88:42

a............................................. avsedda
att användas uteslutande för tek

niskt bmk ................................. 8%

b. andra:

a.
fasta frakfioner ..................... ........ 17 %

p.
andra produkter ................... ........ 15 %

15.16 Animaliska
och vegetabiliska fetter och oljor samt frak

fioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis

hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidinise-

rats, även raffinerade men inte vidare bearbetade:

A. produkter
med karaktär av konstgjorda växer .... 5,8%

B. andra
slag:

1. avsedda
all användas uteslutande för tekniskt

bruk:

a............................................ linolja,
krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, to-

baksfröolja, lungolja och jojobaolja samt

fraktioner av dessa oljor ........... fri

b. andra
...................................... 8 %

2. andra.......................................... 17%

15.17 Margarin;
ätbara blandningar och beredningar av ani

maliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av

fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel,

andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av

sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:

A. margarin
i fast form och annat berett ätbart fett ... 25 %

B. blandningar
av raffinerade produkter enligt nr

15.07-15.16, i flytande form, med undantag av

emulsioner:

1. avsedda
att användas uteslutande för tekniskt

bmk............................................ 8%

2. andra.......................................... ......... 15%

C. andra
slag....................................... ........... fri

15.18 Animaliska
och vegetabiliska fetter och oljor samt frak

fioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade

genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på

annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av pro

dukter enligt nr 15.16; oäfiiga blandningar eller bered

ningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor

eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta

kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annan

stans:

A. linolja
(inbegripet linoxyn), tungolja, oificicaolja

och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt

modifierade; blandningar som huvudsakligen består

av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja

eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,

även
kemiskt modifierade ......... 100 kg 3: —

B................................................... andra
oätliga blandningar som består av raffinerade

produkterenligt nr 15.07-15.16 ......... ......... 8%

C. andra
slag....................................... ........... fri

15.19 Tekniska
enbasiska fettsyror; sura oljor från raffine

ring; tekniska fettalkoholer:

A.
tekniska enbasiska fettsyror samt sura oljor från

raffinering
.................................... ........... fri i

B.
tekniska fettalkoholer:

1. produkter
med karaktär av konstgjorda växer .

2. andra..........................................

15.20
Glycerol (glycerin), även ren;
glycerolvatten och glyce-rollut

15.21
Vegetabiliska växer (andra än
triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade
eller färgade.........................

15.22
Degras; återstoder från
bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av
animaliska eller vegetabiliska växer ........

fri

Prop. 1987/88:42

22
kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar inte:

a. havsvatten (nr 25,01);

b. destillerat vatten, ledningsförmågevalten
och vatten av motsvarande ren

hetsgrad (nr 28.51);

c. utspädd ättiksyra som innehåller mer än 10 viktprocent
ättiksyra (nr 29.15);

d. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04;

e. .parfymeringsmedel och toalettmedel (33 kap.).

2.
Vid tillämpning
av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller att alkoholhalten uttryckt I
volymprocent skaJl bestämmas vid en temperatur av +20°C.

3.
Med alkoholfria
drycker i nr 22.02 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5
volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klasificeras enligt nr 22.03-22.06 eller
22.08, alltefter beskaffenhet.

22.1
Vatten inbegripet naturiigt
eller konstgjort mineralvallen samt kolsyral vallen, ulan tillsats av socker
eller annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö ..

22.2
Vatten, inbegripet
mineralvatten och kolsyral vatten, med tillsats av socker eller annat
sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag
av fmkt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.09:

A.............................................. maltdrycker
med en alkoholhalt av högst 0,5 volym

procent .................................. 100 1

B. andra
slag ....................................

22.03 Maltdrycker:

med
en alkoholhalt:

A.............................................. överstigande
0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt

procent (lättöl)........................... 100 I

B. överstigande
1,8 men inte 2,8 viktprocent (öl) 100 1

C. överstigande
2,8 viktprocent (starköl) 100 I

22.04 Vin
av färska druvor, inbegripet vin som gjorts star

kare genom tillsats av alkohol; dmvmust, annan än

sådan enligt nr 20.09:

A.............................................. dmvmust
i jäsning samt dmvmust vars jäsning har

avbmtits på annat saft än genom tillsats av alkohol

............................................... 1001

B. andra
slag:

1.
musserande vin, med en alkoholhalt:

a............................................. överstigande
0,5 volymprocent men inte 1,8

viktprocent ............................

b. överstigande
1,8 viktprocent.. 100 1

fri

10:

fri

10 12

10:-

fri 40:-

2.
annat vin samt dmvmust vars jäsning har för- Prop. 1987/88:42

hindrats
eller avbrutits genom tillsats av alkohol, med en alkoholhalt:

a............................................ överstigande
0,5 volymprocent men inte 1,8

viktprocent ............................ ........... fri

b. överstigande
1,8 men inte 15 volymprocent:

a.
på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 15:-

p.
på andra käri .................. 1001 7:-

c. överstigande
15 volymprocent:

a.
på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 40:-

(3.
på andra käri ................ 100 1 30: -

22.05 Vermut
och annat vin av färska dmvor, smaksatt med

växter eller aromafiska ämnen:

med
en alkoholhalt:

A................................................... överstigande
0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt

procent ........................................ fri

B. överstigande
1,8 viktprocent men inte 15 volympro

cent:

1.
på kärl rymmande högst 10 liter..
1001 15:-

2.
på andra käri ........................ 1001 7:-

C. överstigande
15 volymprocent:

1.
på kärl rymmande högst 10 liter..
100 1 40:-

2.
på andra käri ........................ 1001 30:-

22.06 Andra
jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin

och mjöd:

A. musserande,
andra än äppel- och päronvin, med en

alkoholhalt:

1.
överstigande 0,5 volymprocent
men inte 1,8 viktprocent fri

2.
överstigande 1,8 viktprocent......
1001 100:-

B. andra
slag, med en alkoholhalt:

1.
överstigande 0,5 volymprocent
men inte 1,8 viktprocent fri

2.
överstigande 1,8 viktprocent
men inte 15 volymprocent:

a. på
kärl rymmande högst 10 liter 1001 25:-

b. på
andra käri .................... 1001 10:-

3. överstigande
15 volymprocent:

a. på
kärl rymmande högst 10 liter 1001 40:-

b. på
andra käri .................... 1001 50:-

22.07 Odenaturerad
etylalkohol med en alkoholhalt av minst

80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denatu-

rerade, oavsett alkoholhalt:

A................................................... avsedda
att användas uteslutande för kemisk om

vandling ...................................... fri

B. andra
.......................................... 6%

22.08 Odenaturerad
etylalkohol med en alkoholhalt av mind

re än 80 volymprocent; sprit, likör och andra sprit

drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av

sådana slag som används för framställning av drycker:

A................................................... drycker
med en alkoholhalt överstigande 0,5 volym

procent men inte 1,8 viktprocent ...... ........... fri

B. andra
slag:

1.
likör, bitter och liknande
drycker. 100 I 92: 50

2.
andra drycker, inbegripiCt
sprit och odenaturerad 10

etylalkohol med en alkoholhah av mindre än 80
volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter:

a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;

vodka; gin och genever......... 1001 40: —

P. andraslag .............................. 1001 67:50

b. på andra kärl:

a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;

vodka; gin och genever ... 100 1 av

50 volymprocent alkoholhalt vid-t-20°C . 15:-

p. andra slag .......................... 1001 av

50 volymprocent alkoholhalt vid -l-20°C . . 17: 50

3. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av så

dana slag som används för framställning av dryc

ker ......................................................... 5 %

22.09
Ättika ........................................................ 6%

Prop.
1987/88:42

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den
ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med
drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 ............. 180:-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande

15 volymprocent ....................................... 56:

annat......................................................... 28:

Starköl .......................................................... 11

Tullsats
som anges ovan lillämpas även när tullskyldighel föreligger enligt 81 eller 82
§ tullagen (1987: 000).

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen,
tvättmedel, smörjmedel, konstgjorda växer, beredda växer, puts- och skurmedel,
ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s. k. dentalvax samt
den-talpreparat på basis av gips

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. ätbara blandningar eller beredningar av
animaliska eller vegetabiliska fetter

eller oljor av sådana slag som används som formsläppmedel (nr 15.17);

b. isolerade kemiskt definierade föreningar;

c. schamponeringsmedel, tandrengöringsmedel, rakkräm,
raklödder och bad-

preparat, innehållande tvål, såpa eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.05,

33.06 eller 33.07).

2.
Med tvål och
såpa i nr 34.01 avses endast vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa saml
andra produkter enligt nr 34.01 far innehålla tillsats av andra ämnen (t. ex.
desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som
innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i
form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de
klassificeras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat.

3.
Med organiska
ytaktiva ämnen i nr 34.02 aves produkter som, dä de blandas med vatten till en
koncentration av 0.5% vid 20°C och får stå i en timme vid samma temperatur:

a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil
emulsion utan att några

olösliga ämnen falls ut, samt

b. minskar vattnets ytspänning till högst 4,5 x 10-2 N/m
(45 dyn/cm).

4. Med oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral i nr 34.03 avses de

produkter som är definierade i anm. 2 till 27 kap.

5. Med konstgjorda växer och beredda växer i nr 34.04
avses, med de undantag som anges nedan, endast:

A. kemiskt framställda organiska produkter med
vaxkaraktär, även vattenlös-

liga;

B. produkter som erhållits genom att blanda olika växer;

C. produkter med vaxkaraktär som är baserade på
ett eller flera växer och

innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen.

Numret skall inte tillämpas för:

a. produkter enligl nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om
de har vaxkaraktär;

b. oblandade animaliska eller vegetabiliska växer,
även färgade, enligt nr

15.21;

c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr
27.12, även blandade med

varandra eller enbart färgade;

d. växer blandade med eller dispergerade eller
lösta i någon vätska (nr

34.05, 38.09 etc).

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och
prepa

rat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,

kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap

per, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, över

dragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengö

ringsmedel:

A. toalettvål (inbegripet raklvål) samt organiska
ytak

tiva produkter och preparat avsedda att användas

som toalettvål, i form av slänger, kakor eller gjutna

stycken ......................................... 100
kg 35:-

B. andra slag ............................................... 6,2 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och
såpa);

ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpme

del) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller

såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:

A................................................................. organiska
ytaktiva ämnen, inte i detaljhandelsför

packningar .............................................. 7 %

B. andra slag .............................................. 5,8 %

34.03 Beredda smörimedel (inbegripet sådana beredda
skär

oljor, preparat för losslagning av bultar och muttrar,

rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt

formsläppmedel som är baserade på smörimedel) samt

preparat av sådana slag som används för olje- eller

fettbehandling av lextilmalerial, läder, pälsskinn eller

andra material, med undantag av preparat som innehål

ler som karaklärsgivande beståndsdel minsl 70 viktpro

cent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa

mineral ....................................................... .............. fri

34.04 Konstgjorda
växer och beredda växer:

A................................................................. vaxliknande
glycerider; i vatten lösliga eller direkt

emulgerbara växer ................................. .......... 5,8 %

B. andra slag ............................................... fri

34.05 Iits- och polermedel för skodon, möbler, golv,
karos

serier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och lik

nande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bon

dad duk, porös plast eller poröst gummi som impregne

rats, överdragits eller belagts med sådana preparat),

med undantag av växer enligt nr 34.04 ...... .......... 3,2 %

34.6 Stearinljus, paraffmljus, vaxljus
o. d............... .......... 4,6%

34.7 Modelleringspastor, inbegripet
sådana som är avsedda för barn; s. k. dentalvax samt avirycksmassor för
den-talt bmk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpack-

Prop.
1987/88:42

ningar
eller i form av plattor, hästskoformade stycken,

stänger e.d.; andra preparat för dentalt bmk, på basis

av gips .........................................................

fri

Prop.
1987/88:42

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter;
tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1.
Detta kapitel
omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar andra än sådana som är
nämnda i anm. 2 a och b nedan.

2.
Med varor av
brännbara ämnen i nr 36.06 avses endasl:

a. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande
ämnen föreliggande i former

(t. ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle;

bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i

pastaform;

b. flytande eller till vätska förtätade
gasformiga bränslen i behållare av sådana

slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande tändare och

som har en rymd av högst 300 cm

c. tjärfacklor,
braständareo.d.

36.01 Kmt:

A. svartkmt ..................................................

B. andra slag ...............................................

36.2 Beredda sprängämnen, andra än kmt
.........

36.3 Stubin; tändhattar; rivtändare,
sprängkapslar och liknande tändmedel (även elektriska):

A. svartkmtsstubin .......................................

B. annan stubin ...........................................

C. andra slag ...............................................

36.04 Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer,
knallsig

naler och andra pyrotekniska artiklar:

A................................................................. pyrotekniska
artiklar för signalerings- eller liv

räddningsändamål ..................................

B. andra slag ...............................................

I 36.05
Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt nr

I 36.04 ................................................ 100
kg

36.06 Jämcerium (ferrocerium) och andra pyrofora legering

ar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm.

2 till detta kapitel .........................................

3,2% 6% 6%

3,2%

fri

5,1%

4:-

fri

s. 12 Kontrollera mot PDF

39
kap. Plaster och plastvaror

Anmärkningar

1. Med plast förstås i hela tulltaxan sädana material
enligt nr 39.01-39.14 som kan

eller har kunnat formas (antingen i polymerisationsögonblicket eller i ett
senare

stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck, i vissa fall i
närvaro

av ett lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning,

valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre

påverkan upphör.

I hela tulltaxan skall ordet plast även avse vulkanfiber.
Detta ord avser emellertid inte material som anses utgöra textilmaterial
enligt elfte avd.

2. Detta
kapitel omfattar inte:

a. växer enligl nr 27.12 och 34.04;

b. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar (29
kap);

c. heparin och salter av heparin (nr 30.01);

d. brons- och färgfolier enligt nr 32.12;

e. organiska ytaktiva ämnen och preparat enligt nr 34.02;

s. 13 Kontrollera mot PDF

f. naturhartser modifierade genom utsmältning sariit
hartsestrar (nr 38.06); Prop. 1987/88:42

g. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. och
varor av sådant gummi;

h. sadelmakeriarbeten (nr 42.01) samt koffertar,,
resväskor, handväskor och

andra artiklar enligt nr 42.02; ij. flätor,
korgmakeriarbeten och andra artiklar enligt 46 kap.; k. tapeter enligt nr 48.14;
1. varor enligt elfte avd. (textilvaror);

Im. varor enligt tolfte avd. (t.ex. skodon, huvudbonader,
paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar till
sådana varor);

n. bijouterivaror enligt nr 71.17;

o. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner samt mekaniska
och elektriska apparater);

p. delar till luftfartyg eller fordon, enligt sjuttonde
avd.;

q. artiklar enligt 90 kap. (t.ex. optiska element,
glasögonbågar och ritinstru-ment);

r. artiklar enligl 91 kap. (t. ex. urfoder och boetler);

s. artiklar enligt 92 kap. (t. ex musikinstrument och
delar till musikinstmment);

t. artiklar enligl 94 kap. (t.ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade
eller monteringsfärdiga byggnader);

u. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och
sportartiklar);

v. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. borstar, knappar,
blixtlås, kammar, munstycken och skaft till rökpipor, cigarettmunstycken o.d.,
delar till termosflaskor e.d., reservoarpennor, kulpennor och stiftpennor).

3. Nr 39.01-39.11 skall endasl tillämpas för varor som
framställts genom kemisk

syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar:

a. flytande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60
volymprocent destillat

vid 300°C, omräknat till 1 013 millibar vid destillation under reducerat tryck

(nr 39.01 och 39.02);

b. lågpolymeriserade hartser av kumaronindentyp (nr
39.11);

c. andra syntetiska polymerer med ett genomsnitt av minst
5 monomera enhe

ter;

d. silikoner (nr 39.10);

e. resoler (nr 39.09) och andra prepolymerer.

4. 1 detta kapitel skall, där inte annat följer av
tulltaxenumrens lydelse, sampoly-

merer (inbegripet sampolykondensat, sampolyadditionsprodukter, segmentpo-

lymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar klassificeras enligt det

nummer som omfattar polymerer av den monomer som viktmässigt dominerar

över varje annan monomer som varan är uppbyggd av. Vid tillämpning av denna

bestämmelse skall monomerer vilkas polymerer omfattas av samma nummer

anses som en enda monomer.

Om ingen monomer dominerar skall sampolymerer och
polymerblandningar klassificeras enligt det nummer som står sist i tulltaxan av
dem som kan komma i fråga.

Med sampolymerer avses alla polymerer i vilka halten av
någon enskild monomer inte uppgår till minst 95 viktprocent av det totala
polymerinnehållet.

5. Kemiskt modifierade polymerer, dvs. sådana i vilka
endasl sidokedjor (bihang)

till huvudkedjan har förändrats genorn kemisk reaktion, skall klassificeras
enligt

det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren. Denna bestäm

melse gäller inte ymppolymerer.

6. Med obearbetad form i nr 39.01-39.14 avses endast
produkter i följande former:

a. vätskor och pastor, Inbegripei dispersioner
(emulsioner och suspensioner)

och lösningar;

b. block av oregelbunden form, klumpar, pulver
(inbegripet press- och sprut-

massor), kom, flingor o.d.

7.
Nr 39.15 skall
inte tillämpas för avklipp och annat avfall samt skrot av ett enda
termoplastiskt material, när materialet omvandlats Ull obearbetad form (39.01-39.14).

8.
Med rör och
slangar i nr 39.17 avses ihåliga produkter, i form av halvfabrikat eller i
färdigbearbetat skick, av sådana slag som används eller skulle kunna användas
för att befordra eller leda gaser eller väcskor (t. ex. rafflade trädgårdsslangar
och perforerade rör). Uttrycket avser också korvskinn och andra tillplattade
slangar. Bortsett från dessa tillplattade slangar skall emellertid ihåliga
produkter, som har elt inre tvärsnitt som inte är runt, ovalt, kvadratiskt
eller rektangulärt (i vilket fall tvärsnillei.s längd inte får vara mer än 1,5
gånger bredden) eller inte har formen av en regelbunden månghöming, inte anses
som slangar eller rör utan som profilerade stänger och strängar.

9. Med vägg- eller takbeklädnad av plast i nr 39.18 avses
produkter som föreligger i

rullar, haren bredd av minst 45 cm. är lämpliga för
vägg-eller takdekorering och . >

s. 14 Kontrollera mot PDF

består av plast som är varaktigt anbringad' pä ett
underlag av annat material än papper, under förutsättning att plastskiktet är
komat, präglat, färgat, mönster-tryckt eller på annat sätt dekorerat på
utsidan.

10. Med plattor, duk, film, folier och
remsor i nr 39.20 och 39.21 avses endast plattor, duk, film, folier och remsor
(andra än sådana enligt 54 kap.) samt block med regelbunden geometrisk form, även
tryckta eller på annat sätt ytbehand-lade, oskuma eller nedskurna till
kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan
nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar).

11. Nr 39.25 skall tillämpas endast för
följande artiklar, under förutsättning att de inte omfattas av något tidigare
nummer i underavdelning II:

a. cisterner, tankar (inbegripet slamavskiljare), kar och
liknande behållare med

en rymd av mer än 300 1;

b. konstruktionsdetaljer som används t. ex. i golv, väggar
eller tak;

c. takrännor och tillbehör till takrännor;

d. dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar saml
dörrtrösklar;

e. balkonger, räcken, staket, grindar och liknande skrank;

f. fönsterluckor, markiser, persienner, spjäljalusier,
rullgardiner och liknande

artiklar samt delar och tillbehör till sådana artiklar;

g. hyllkonstruktioner av stort format, i delar, avsedda
för sammansättning och

permanent inslallering i t. ex. butiker, verksläder eller varumagasin;

h. utsmyckningsdetaljer för byggnader t. ex. kupoler;

ij. beslag och liknande tillbehör för permanent
faslsätlning i eller på dörrar, fönster, trappor, väggar eller andra delar av
byggnader, t. ex. dörrtrycken, handtag, hakar, krokar, konsoler,
handdukshängare, skyddsplattor för strömställare och andra skyddsplattor.

Prop.
1987/88:42

s. 15 Kontrollera mot PDF

I. Plaster i obearbetad form

39.1
Polymerer av
eten, i obearbetad form ..........

39.2 Polymerer av propen eller av andra
olefiner, i obearbetad form

39.3 Polymerer av styren, i obearbetad
form ......

39.4 Polymerer av vinylklorid eller av
andra halogenerade olefiner, i obearbetad form

39.5 Polymerer av vinylacetat eller av
andra vinylestrar, i obearbetad form; andra vinylpolymerer i obearbetad form .............................................................

39.6 Akrylpolymerer i obearbetad form
..............

39.7 Polyacetaler, andra polyetrar samt
epoxihartser, i obearbetad form; polykarbonater, alkydhartser, po-lyallylestrar
och andra polyestrar, i obearbetad form .

39.8 Polyamider i obearbetad form ......................

39.9 Aminoplaster, fenoplaster och
polyuretaner, i obearbetad form

39.10 Silikoner i obearbetad form .........................

39.11 Pelroleumhartser, kumaronindenhartser,
polyler-pener, polysulfider, polysulfoner och andra produkter omnämnda i anm. 3
till detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad
form ....

39.12 Cellulosa och kemiska
cellulosaderivat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad
form:

A. cellulosaaceiat, cellulosapropionat,
cellulosabu-

tyrat och blandestrar av dessa, inte mjukgjorda

B. andra ......................................................

39.13 Naturiiga polymerer (t.ex. alginsyra) och
modifierade

naturliga polymerer (l.ex. härdade proteiner och ke

miska derivat av nalurgummi), inte nämnda eller inbe

gripna någon annanstans, i obearbetad form:

9% 9%

fri

s. 16 Kontrollera mot PDF

A................................................................. alginsyra
samt salter och eslrar av alginsyra; härda- Prop. 1987/88: 42

de proteiner ........................................... fri

B. andra slag ............................................... 5,3 %

39.14 Jonbytare på basis av polymerer enligt nr
39.01-39.13,

i obearbetad form ...................................... ............ 9 %

II. Avklipp och annat avfall av plast
samt plastskrot; halvfabrikat av plast; andra plastvaror

39.15
Avklipp och
annat avfall av plast samt plastskrot .... 9
%

39.16 Enfibertråd med ett största
tvärmått av mer än I mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripei profilerade
stänger och strängar) även ytbehandlade men inle bearbetade på annal sätt, av
plast:

A. av cellulosanitrat eller av härdade proteiner fri

B. av annan plast ....................................... ........... 12%

39.17 Rör och slangar samt rördelar (t.ex. skarvrör,
knärör

och flänsar) och andra tillbehör lill rör eller slangar, av

plast:

A. konsttarmar:

1. av härdade proteiner .......................... ........ 6,9 %

2.
av
cellulosaplasl ................................. .............. fri

3.
av annan
plast ................................... .......... 12%

B. andraslag ................................................ .......... 12%

39.18 Golvbeläggningsmaterial av plast, även
självhäftande, i

mllar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad

av plast enligt definition i anm. 9 till detla kapitel
.... 12%

39.19 Plattor, duk, film, folier, tejp, remsor och
andra platta

produkter av plast, självhäftande, även i rullar:

A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner fri

B. av annan plast ....................................... ........... 12 %

39.20 Andra slag av plattor, duk, film, folier och
remsor, av

plast, inte porösa och inte förstärkta, laminerade eller

på liknande sätl kombinerade med annal material:

A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner .............. fri

B. av vulkanfiber ......................................... 3,2%

C av plast enligl nr 39.01-39 11 ................... 12%

D. av plast enligt nr 39.12 (ulom cellulosanitrat):

r I. produkter med en tjocklek av minst
1,5 mm .. fri

2. andra:

a........................................................ avsedda
att användas uteslutande för tillverk

ning av slrålningskänslig film ......... fri

b. andra ............................................. 12%

E. av plast enligt nr 39.13 (ulom härdade proteiner) 6,3 %

39.21 Andra slag av plattor, duk, film, folier och
remsor av

plast:

A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner .............. fri

B. av plast enligl nr 39.01-39.11 ................. 12%

C. av plast enligt nr 39.12 (ulom cellulosanitrat):

1.
produkter med
en tjocklek av minsl 1,5 mm .. fri

2.
andra ................................................. 12%

D. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 6,3%

39.22 Badkar,
duschkar, tvättställ, bidéer, toalettstolar, sit-

s. 17 Kontrollera mot PDF

sar och lock till toalettstolar, spolcislerner och liknan- Prop. 1987/88: 42

de saniletsartiklar, av plast ......................... 12%

39.23 Artiklar för transport eller förpackning av
varor, av

plast; proppar, lock, kapsyler och andra förslulningsar-

tiklar av plast .............................................. 12 %

39.24 Bords- och köksartiklar, andra
hushållsartiklar saml toalettartiklar, av plast 12%

39.25 Byggvaror av plast, inle nämnda eller
inbegripna någon annanstans 12 %

39.26 Andra plastvaror saml varor av
andra material enligt nr 39.01-39.14:

A. stenciler ................................................. .......... 6,9 %

B. andra ...................................................... ........... 12%

48
kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar

1. Della kapitel omfattar inte:

a. varor enligt 30 kap.;

b. brons- och färgfolier enligt nr 32.12;

c. parfympapper och sminkpapper (33 kap.);

d. papper och cellulosavadd, impregnerade,
överdragna eller belagda med tvål,

såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel

eller liknande preparat (nr 34.05);

e. papper och papp, strålningskänsliga, enligt nr
37.01-37.04;

f. pappersförstärkta laminerade plastplatlor samt varor
som består av ett skikt

av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en

tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana

material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.);

g. varor enligt nr 42.02 (t. ex. reseffekter);

h. artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial);

ij. pappersgam och textilvaror av pappersgam (elfte
avd.);

k. varor enligt 64 och 65 kap.;

I. slippapper och slippapp (nr 68.05)
samt glimmer på underlag av papper eller

papp (nr 68.14); papper eller papp överdragna med
glimmerpulver skall dock

klassificeras enligt 48 kap.; m. metallfolier på underlag
av papper eller papp (femtonde avd.); n. artiklar enligt nr 92.09; o.
artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar) eller 96 kap.

(t. ex. knappar).

2.
Om inte annat
följer av anm. 6 skall nr 48.01-48.05 tillämpas för papper och papp som har
underkastats kalandrering, superkalandrering, glättning eller liknande
efterbehandling, på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som ytlim-mats
samt för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som färgats
eller marmorerats i mälden, oberoende av förfaringssättet. Med undantag för
vissa varor enligt nr 48.03 skall dessa nummer inte tillämpas för papper, papp,
cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som bearbetats på annat sätt, t. ex. belagts,
bestrukits eller impregnerats.

3.
Med
tidningspapper förslås i detta kapitel obelagt och obeslruket papper som är av
sådana slag som används vid tryckning av tidningar, har en hall av träfibrer,
erhållna genom en mekanisk process, av minst 65 viktprocent av det totala
fiberinnehållet, är olimmat eller mycket lätt limmat, har en ytjämnhet på vaqe
sida av högst 200 sekunder Bekk, har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per m
och har en askhalt av högst 8 viktprocent.

4.
Nr 48.02
omfattar, förutom papper och papp, handgjorda, endast papper och papp som
framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk
process och som uppfyller något av följande kriterier:

I fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m gäller:
a. atl de skall innehålla minst 10% fibrer erhållna genom en mekanisk process
och

1. väga högst 80 g/m eller

2. vara färgade i mälden; eller 17

2 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 42

s. 18 Kontrollera mot PDF

b. att de skall ha en askhalt av mer än 8 % och Prop. 1987/88:42

1. väga högst 80 g/m eller

2. vara färgade I mälden; eller

c. att de skall ha en askhalt av mer än 3 % och en
ljushet av minst 60 %* eller

d. att de skall ha en askhalt av mer än 3 % men
högst 8 %, en ljushet av mindre

än 60%* och en sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/; eller

e. att de skall ha en askhalt av högst 3%, en
ljushet av minst 60%* och en

sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/rn.

1 fråga om papper och papp som väger mer än 150 g/m"
gäller:

a. att de skall vara färgade i mälden; eller

b. att de skall ha en ljushet av minst 60%* och

1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller

2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst
508 mikrometer och en

askhalt av mer än 3%; eller

c. att de skall ha en ljushet av m:indre än 60%*, en
tjocklek av högst 254

mikrometer och en askhalt av mer än 8 %.

Nr 48.02 omfattar emellertid inle filtrerpapper
(inbegripei tepåspapper), fillrer-papp, grålumppapper och grålumppapp.

5.
Med kraftpapper
och kraftpapp förslås i detta kapitel papper och papp som har en halt av
sulfatmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala
fiberinnehållet.

6.
Papper, papp,
cellulosavadd och dtik av cellulosafibrer som motsvarar varu-beskrivningen i
två eller flera av nu:mren 48.01-48.11 skall klassificeras enligt det nummer av
dessa som slår sist i tulltaxan.

7.
Nr 48.01,
48.02, 48.04-48.08, 48.10 och 48.11 skall endast tillämpas för papper, papp,
cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i:

a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm; eller

b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos
vilka (i ovikt skick) den ena sidan är

längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm.

Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla
råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inte annat följer av anm. 6, enligt
nr 48.02, oavsett form och storlek.

8. Med papperstapeter
och liknande väggbeklädnad i nr 48.14, avses endast:

a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm
och högst 160 cm, som är

lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som:

1. är komat, präglat, ytfargat, mönstertryckt eller
på annat sätt ytdekorerat

(t. ex. med textilstoft), även med överdrag eller beläggning av genom

skinlig plast som skydd; eller

2.
har ojämn yla
på grund av att partiklar av trä, halm etc. ingår; eller

3.
är på utsidan
överdraget eller belagt med ett komat, präglat, färgat, mönstertryckt eller på
annat sätt dekorerat plastskikt; eller

4.
är på utsidan
belagt med flätningsmaterial, även hopbundet i parallella parter eller vävt;

b. bårder och friser av papper som är
behandlade på ovannämnda sätt och är

lämpliga för dekorering av väggsir eller innertak, oavsett om de föreligger i

rullar eller inte;

c. väggbeklädnad som består av flera vader, i rullar eller
ark, som är försedda

med sådant tryck att de tillsammans bildar ett landskapsmotiv eller annat

motiv när de anbringas på en vägg.

Produkter av papper eller papp som är lämpliga att
användas både som golvbeläggning och som väggbeklädnad skall klassificeras
enligt nr 48.15.

9.
Nr 48.20
omfattar inte lösa ark eller kort som är nedskurna till bestämd storlek, även
om de är tryckta, präglade eller perforerade.

10. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort
av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner samt
pappersspetsar.

11. Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21
skall papper, papp och cellulosavadd samt varor av dessa material, som är
försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är
av endast underordnad betydelse i förhållande till varomas huvudsakliga
användning, klassificeras enligt 49 kap.

48.1 Tidningspapper i mllar eller ark .................... fri

48.2 Papper och papp, obelagda och
obestmkna, av sådana slag som används för skrivning, tryckning eller annat
grafiskt ändamål, samt papper och papp lill hålkort och

* Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan
likvärdig, internatio

nellt erkänd melod för Ijushelsmätning. 18

s. 19 Kontrollera mot PDF

hålremsor,
i mllar eller ark, med undantag av papper Prop. 1987/88:42

enligt
nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda:

A. karbonråpapper
.............................. ........ 1,8 %

B. andra
slag .................................... 2,2 %

48.03 Papper
av sådan lyp som används till toalettpapper,

ansiktsservetter, handdukar eller bordsservelter samt

liknande papper av sådana slag som används för hus

hållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd

och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade,

präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller

tryckta, i mllar med en bredd av mer än 36 cm eller i

kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick)

har
minst en sida som är längre än 36 cm 2 %

48.04 Kraftpapper
och kraftpapp, obelagda och obestmkna, i

mllar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02

eller 48.03:

A. kondensatorpapper
......................... ........ 1,4 %

B. andra
slag .................................... ....... 2,2 %

48.05 Annat
papper och annan papp, obelagda och obe

stmkna, i mllar eller ark:

A. grålumppapper
och grålumppapp ....... 1,4 %

B. andra
slag .................................... 2,2 %

48.06 Pergamentpapper,
pergamentpapp, smörpapper, ge

nomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt an

nat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i

mllar
eller ark ................................... ....... 2,2 %

48.07 Papper
och papp, sammansatta (bestående av skikt

förenade med bindemedel), inte belagda, bestmkna el

ler impregnerade, även armerade invändigt, i mllar

eller
ark ........................................... ....... 2,2%

48.08 Papper
och papp, vågade (med eller utan fastlimmade

plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller per

forerade, i mllar eller ark, med undantag av varor

enligt
nr 48.03 eller 48.18 ................... ....... 2,2%

48.09 Karbonpapper,
självkopierande papper och annal ko

pierings- eller övertryckspapper (inbegripei belagt,

bestmket eller impregnerat papper för stenciler eller

offsetplåtar), även tryckta, i rullar med en bredd av

mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark

som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än

36cm
.............................................. 2%

48.10 Papper
och papp, på ena eller båda sidorna belagda

eller bestmkna med kaolin eller andra oorganiska äm

nen med eller utan bindemedel, men utan annan be

läggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i

mllar
eller ark ................................... 2 %

48.11 Papper,
papp, cellulosavadd och duk av cellulosa

fibrer, belagda, bestmkna, impregnerade, överdragna,

ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i mllar eller ark,

med undanlag av varor enligl nr 48.03, 48.09, 48.10

eller
48.18 ........................................ 2%

48.12
Filterblock och filterplallor
av pappersmassa fri

48.13
Cigarettpapper, även tillskuret
eller i häften; cigaretthylsor 2,2% 19

s. 20 Kontrollera mot PDF

48.14 Papperstapeleroch
liknande väggbeklädnad; s.k. föns- Prop. 1987/88:42

lerpapper:

A....................................................... papperstapeler
och liknande väggbeklädnad av papper

som på utsidan är överdraget eller belagt med elt kor-

nal, präglat, färgat, mönstertryckt eller på annal sätt

dekorerat plastskikt ............................. 12 %

B. papperstapeler
och liknande väggbeklädnad av papper

som
på utsidan är belagt med flätningsmaterial av plast 7,2 %

C. andra
slag .................................... 3,8 %

48.15 Golvbeläggningsmaterial
med botten av papper eller

papp,
även tillskuret .......................... 3,8 %

48.16 Karbonpapper,
självkopierande papper och annat ko

pierings- eller övertryckspapper (med undantag av pap

per enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplätar

av papper, även förpackade i askar:

A. karbonpapper
och liknande kopieringspapper i rul

lar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm 2 %

B. andra
slag .................................... 3,2%

48.17
Kuvert, kortbrev, brevkort med
enbart postalt tryck saml korrespondenskort, av papper eller papp; askar,
mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper,
papperskuvert e. d............... ....... 3,2%

48.18
Toalettpapper, näsdukar,
servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper,
borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-,
sanitels- och sjukhusartiklar saml kläder och tillbehör till kläder, av
pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

A. toalettpapper
............................... 2,5 %

B. hushållspapper
i rullar ..................... 2 %

C. andra
slag ................................... 3,2%

48.19 Kartonger,
askar, lådor, säckar, påsar och andra för

packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av

cellulosafibrer; korlregisterlådor, brevkorgar och lik

nande artiklar av sådana slag som används på kontor, i

butiker
e. d., av papper eller papp........... 3,2%

48.20 Kontorsböcker,
räkenskapsböcker, antecknings

böcker, orderböcker, kvillensböcker, brevpapper i

block, anleckningsblock, dagböcker och liknande ar

tiklar, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlings

pärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankett

satser, även interfolierade med karbonpapper, samt

liknande artiklar, av papper eller papp; album för

prover eller samlingar samt bokpärmar och bokomslag,

av
papper eller papp .......................... ....... 3,2%

48.21 Etiketter av alla
slag, av papper eller papp, även

tryckta
............................................. 3,2 %

48.22
Bobiner, spolar, cops och
liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller
härdade) .......... ....... 3,2%

48.23
Andra slag av papper, papp,
cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, fillskurna till bestämd storlek
eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk
av cellulosafibrer:

s. 21 Kontrollera mot PDF

A. papper,
papp, cellulosavadd och duk av cellulosa- Prop. 1987/88:42

fibrer, tillskurna till bestämd storiek eller form:

1. kondensatorpapper
..................... 1,4%

2. andra
...................................... ....... 2,5 %

B. andra slag .................................... 3,2
%

s. 22 Kontrollera mot PDF

ELFTE
AVDELNINGEN Prop. 1987/88:42

Textilvaror

Anm ä rkningar'

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. borst och andra djurhår för
borsttillverkning (nr 05.02); tagel och tagelavfall

(nr 05.03);

b. människohår och varor av människohår (nr
05.01, 67.03 eller 67.04, med

undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar

o.d. (nr 59.11);

c. bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt
14 kap.;

d. asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest
och andra produkter enligt nr

68.12 och 68.13;

e. varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t. ex.
vadd, förbandsgas, bindor och liknande

artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål samt

sterila kirurgiska suturmaterial);

f. strålningskänsliga varor av textilmaterial, enligt nr
37.01-37.04;

g. enfibertråd av plast med ett största
tvärmått av mer än 1 mm samt remsor

o. d. (t. ex. konslbast) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5

mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av sådan enfibertråd

eller sådana remsor (46 kap.);

h. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är
impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast samt varor av
sådana produkter, enligt 39 kap.;

ij. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som
är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi samt varor av
sådana produkter, enligt 40 kap.;

k. hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.),
varor av pälsskinn samt konstgjord päls och varor av konstgjord päls, enligl nr
43.03 och 43.04;

1. varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02;

m. produkterenligt 48 kap. (t.ex. cellulosavadd);

n. skodon och delar till skodon samt damasker och liknande
artiklar, enligt 64 kap.;

o. håmät och andra huvudbonader s.ämt delar till
huvudbonader, enligt 65 kap.;

p. varor enligt 67 kap.;

q. textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt
kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 68.15;

r. glasfibrer och varor av glasfibrer, andra än broderier
med glasfibergarn på en synlig textilbotten (70 kap.);

s. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, sängkläder,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar);

t. artiklar enligt 95 kap. (t. ex leksaker, spel och
sportartiklar, inbegripet nät).

2. A. Varor som kan klassificeras enligl något nummer i
50-55 kap. eller enligt nr

58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två
eller flera olika lextilmalerial skall klassificeras som om de helt bestod av
det textilmaterial som dominerar viktmässigl över vart och ell av de övriga
textilmaterialen. B. Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller:

a. överspunnet tagelgarn (nr 51.10) och
metalliserat garn (nr 56.05) skall

vart och ett behandlas som ett enda textilmaterial och deras vikt skall

anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar; vid klassi

ficering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett textilmaterial;

b. vid fastställandet av tillämplig!, nummer ikaW
först kapitlet och sedan det

tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall

bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga;

c. när både 54 och 55 kap. ingär i bedömningen
tillsammans med nägot

annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel;

Ändringen innebär bl. a. att Anm. C 3 tas bort. 22

s. 23 Kontrollera mot PDF

d. där ett kapitel eller ett tulltaxenummer omfattar
varor av olika textilma- Prop. 1987/88: 42 terial, skall vaoe sådan
materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett enda textilmaterial. C.
Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som

avses i anm. 3, 4, 5 och 6 nedan. C: I Produkter enligt
56-63 kap. som innehäller tvä eller flera olika textilmaterial skall anses
bestå helt av det lextilmalerial som skulle fastställas med tillämpning av
bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av en produkt enligt 50-55
kap. som består av samma textilmaterial. C:2 Vid tillämpning av regeln i C: 1
gäller:

a. i förekommande fall skall hänsyn endast tas till
den del av varan som är

bestämmande för varans klassificering med tillämpning av allmänna

bestämmelser, punkt 3;

b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv
och en yta av flor

eller öglor skall ingen hänsyn tas till botten vävens beskaffenhet;

c. i fråga om broderier enligt nr 58.10 skall
hänsyn endast tas till bottenvä

ven. Broderier ulan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter

broderijamets beskaffenhei.

3. A. Med
surrningsgarn och tågvirke avses i denna avdelning, med de undantag

som framgår av B nedan, gam, enkeh eller tvinnat
(flertrådigt), som motsvarar någon av följande beskrivningar:

a. gam av nalursilke eller avfall av natursilke,
med en längdvikt av mer än

20000 decitex;

b. gam av konstfibrer (inbegripei gam av två eller
flera monofilamentgam

enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex;

c. gam av mjukhampa eller lin:

-
polerat eller
glättat, med en längdvikt av minst 1 429 decitex;

-
opolerat och
oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex;

d. gam av kokosfibrer, bestående av tre eller flera
parter;

e. gam av andra vegetabiliska fibrer, med en
längdvikt av mer än 20000

decitex;

f. gam som är förstärkt med metalltråd.

B. Undantag:

a. gam av ull eller andra djurhär samt pappersgarn,
annat än gam som är

förstärkt med metallträd;

b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. samt
multifilamentgam utan

snpdd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.;

c. gul enligt nr 50.06 samt monofilamentgam enligl 54
kap.;

d. metalliserat gam enligl nr 56.05; gam som är
förstärkt med metalltråd

omfattas av bestämmelsema i A f ovan;

e. sniljgam, överspunnet gam och chainettegam, enligt nr
56.06.

4. A. Med
garn i detaljhandelsuppläggningar i 50, 51. 52, 54 och 55 kap. förstås,

med de undanlag som framgär av B nedan, garn, enkelt eller
tvinnat (flertrådigt), som föreligger:

a. pä kartor, rullar, hylsor eller liknande spolstommar,
med en vikt (inbegri

pet spolstomme) av högst:

-
85 g i fråga om
gam av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfllament;

-
125 g i andra
fall;

b. i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst:

-
85 g i fråga om
gam av konstfllament med en längdvikt av mindre än 3000 decitex eller av
natursilke eller av avfall av natursilke;

-
125 g i fräga
om alla andra garner med en längd vikt av mindre än 2 000 decitex;

-
500 g i andra
fall;

c. i härvor som omfattar flera pasmor som är
åtskilda genom trådar som gör

dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan

enhetlig vikt av högst:

- 85 g i fråga om gam av natursilke. av avfall av
natursilke eller av

konstfilamenl;

- 125 g i andra fall.

B. Undantag:

a. enkelt gam, oavsett textilmaterialet, annat än:

- enkelt gam av ull eller av fina djurhår, som är
oblekt;

- enkelt gam av ull eller av fina djurhår, som är
blekt, färgat eller tryckt

och har en längdvikt av mer än 5 000 decitex;

b. tvinnat (flertrådigt) garn, som är oblekt:

- av natursilke eller av avfall av natursilke, oavsett
uppläggningens art; 23

s. 24 Kontrollera mot PDF

- avannat textilmaterial med undantag av ull och fina
djurhår, i härvor; Prop. 1987/88:42

c. tvinnat (flertrådigt) gam av natursilke eller
av avfall av natursilke, som är

blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex;

d. enkelt eller tvinnat (flertrådigt) gam, oavsett
texlilmaterialet:

-
i korshasplade
härvor;

-
på sådana
spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som utvisar att det skall
användas inom texulindustrin (t. ex. på cops, tvinn-spolar, spolrör, koniska
bobiner eller spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermaskiner).

5. Med
sytråd i nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigt) gam som:

a. föreligger på spolstommar (mllar, hylsor etc.) med en
vikt (inbegripet spol

stomme) av högst 1 000 g;

b. är appreterat; och

c. har avslutande Z-snodd.

6. Med högstyrkegarn förstås i denna avdelning gam som
har en tenacitet, uttryckt

i cN/lex (cenfinewton per tex) som är större än vad som anges nedan:

enkelt gam av nylon eller andra polyamider eller av
polyestrar 60 cN/tex

tvinnat (flertrådigt) gam av nylon eller andra polyamider
eller av polyestrar

........................... ...................................................
53 cN/tex

enkelt eller tvinnat (flertrådigt) gam av viskos........
27 cN/tex

7. Som
konfektionerade anses i denna avdelning varor som är:

a. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär;

b. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt
efter isärklippning)

och inte i behov av sömnad eller vidare bearbetning (t. ex. vissa dammhand

dukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

c. fållade eller försedda med knuten frans i någon av
kanterna, dock inte sådana

varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn

eller på annat enkelt sätt; '

d. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar;

e. hopfogade genom sömnad, klislring eller på annal sätt
(andra än längdvaror

som består av två eller flera längder av elt och samma material som hopskar-

vats i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra

lagda och sammanfogade skikt, även med stoppning);

f stickade eller virkade till sin slutliga form och
föreligger i sammanhängande längder.

8.
50-55 kap. och,
där inte annat framgår av tulllaxenumrens lydelse, 56-60 kap. skall inte
tillämpas för varor som är konfektionerade i den mening som sägs i anm. 7 ovan.
50-55 kap. skall inte tillämpas för varor enligt 56-59 kap.

9.
Som vävnader
enligl 50-55 kap. anses också textilvaror som består av lager av parallella
trådar av textilmaterial, lagda på varandra på så sätt att trådarna i ett lager
bildar spetsig eller rät vinkel med trådama i ett annal lager. Lagren är
sammanfogade i bindpunkterna med bindemedel eller genom sammansmältning.

10. Elastiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår
skall klassificeras enligt denna avdelning.

11. Med impregnering avses i denna avdelning även
"doppning".

12. Med polyamider avses i denna
avdelning även aramider.

13. Om inte annat är föreskrivet skall klädesplagg av
textilvara, vilka omfattas av olika lulllaxenummer, klassificeras enligt sina
respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i
detaljhandeln.

56
kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och tågvirke samt
varor av sådana produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. vadd, filt och bondad duk som är
impregnerade, överdragna eller belagda

med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som

bärare (t. ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa

eller andra rengöringsmedel enligt nr 34.01, puts- och polermedel och liknan

de preparat enligt nr 34.05 saml mjukningsmedel för textilvaror enligt nr

38.09);

b. textilvaror enligt nr 58.11;

c. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver
eller korn på underlag

av filt eller bondad duk (nr 68.05); 24

d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på
underlag av filt eller bondad

duk (nr 68.14);

e. metallfolier
pä underlag av filt eller bondad duk (femtonde avd.).

Medfdt avses också nålfilt samt fibermaskbondad duk (textilvaror som består av

ett flor av textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid

vilken endasl använts fibrer från floret).

Nr 56.02
och 56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, överdragna,
belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffenheten av dessa
material (kompakta eller porösa).

Nr 56.03
omfallar också bondad duk i vilken plast eller gummi tjänstgör som bindemedel.
Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte:

a. filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller
laminerad med plast eller

gummi men som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt fik som

är helt inbäddad i plast eller gummi (39 eller 40 kap.);

b. bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast
eller gummi eller helt

överdragen eller belagd på båda sidor med något av dessa material, under

förutsättning att eU sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med

blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgför

ändring (39 eller 40 kap.);

c. plattor, duk och remsor av porös plast eller
poröst gummi i förening med filt

eller bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning.

Nr 56.04
omfallar inte textilgam samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i vilka
impregneringen, överdraget eller beläggningen inle kan ses med blotta ögat
(vanligen 50-55 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall ingen hänsyn
tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

Prop.
1987/88:42

s. 25 Kontrollera mot PDF

56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd;
lexfil-

fibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft

och noppor av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd ........................ 9 %

B. andra slag.................................................. fri

56.2 Filt, även impregnerad, överdragen,
belagd eller laminerad 10%

56.3 Bondad duk, även impregnerad,
överdragen, belagd

eller laminerad ............................................ ........... 10%

56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna;
textilgarn

samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregne

rade, överdragna eller belagda med gummi eller plast

eller försedda med hölje av gummi eller plast:

13% 6,2%

A................................................................ högstyrkegarn
av polyestrar, av nylon eller andra

polyamider eller av viskos impregnerat eller över

draget ....................................................

B. andra slag ...............................................

56.05 Metalliserat garn (även överspunnet), dvs.
texfilgarn

eller remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening

med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna

med metall:

fri

A. remsor o. d. enligt nr 54.04 ....................

B. andra slag ...............................................

56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr
54.04

eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05

och överspunnet tagelgarn); sniljgam (inbegripet snilj

gam framställt av textilflock); chainettegam:

A. sniljgam:

1. av bomull ............................................ 7 %

2. av annat textilmaterial ....................... 10%

B. andra slag:

1.
av
regenatfilamenl .............................. 16%

2.
av annat
textilmaterial ....................... 12 %

56.07 Surtningsgarn och tågvirke, även flätade och
även im

pregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller

plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:

A. av syntetfilament ....................................

B. av regenatfilamenl ..................................

I
C. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål

I enligt nr 53.03 .........................................

D. av annat textilmaterial ............................

56.08 Knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke, som
längd

vara eller i avpassade stycken; avpassade fisknät och

andra fiskredskap av nät samt andra konfektionerade

varor av nät, av textilmaterial:

A. avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät:

1.
av bomull .................................. 100
kg

2.
av annat
textilmaterial ............... 100 kg

B. knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke:

1. av konstfllament ................................

2. av annat textilmaterial .......................

C. andra slag:

1. av syntetfilament ................................

2.
av
regenatfilamenl ..............................

3.
av annat textilmaterial
.......................

56.09 Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 54.04
eller

54.05 eller av surrningsgarn eller tågvirke, inte nämnda

eller inbegripna någon annanslans:

A. av syntetfilament ....................................

B. av regenatfilamenl ..................................

C. av annat textilmaterial ............................

13% 16%

fri

25:-45:-

13% 10%

11% 16%

13%

7,2%

5,3%

Prop.
1987/88:42

s. 26 Kontrollera mot PDF

58 kap. Speciella vävnader; tuftade dukvaror av
textilmaterial; spetsar; tapisserier; snörmakeriarbeten; broderier

Anmärkningar

1. Detta kapitel skall inte tillämpas för
textilvävnader enligt anm. 1 fill 59 kap. som

är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade och inte heller för andra

varor enligt 59 kap.

2.
Nr 58.01 skall
tillämpas också för oskuren väftsammet o. d. (saknar uppstående lugg).

3.
Med
slingervävnader i nr 58.03 förstås vävnader med en varp som helt eller delvis
består av raka grundtrådar och av slingtrådar som korsar grundtrådama och
därvid slingrar sig ett halvt varv, ett helt varv eller mera runt dessa, varvid
bildas öglor som väfttrådama passerar genom.

4.
Nr 58.04 skall
inte fillämpas för nätknytningar av surrningsgarn eller tågvirke, utan dessa
skall klassificeras enligt nr 56.08.

5.
Med vävda band
i nr 58.06 förstås:

a. vävnader med en bredd av högst 30 cm,
antingen vävda Ull denna bredd eller

skurna ur bredare stycken och försedda med stad (vävd, klistrad eller åstad

kommen på annat sätt) på båda kanterna;

b. slangformiga vävnader med en bredd i tillplattat skick
av högst 30 cm;

c. snedremsor med invikta kanter, med en bredd i uppvikt
skick av högst 30

cm. Vävda band med vävda fransar skall klassificeras enligt nr 58.08.

6.
Som broderier i
nr 58.10 anses också broderier med metalltråd eller glasfibertråd på synlig
texlilbotten samt applikaticnsbroderier med påsydda paljetter, pärlor eller
prydnadsmofiv av textilmaterial eller annat material. Numret skall inte
tillämpas för handbroderade tapisserier (nr 58.05).

7.
Förutom för
artiklar enligt nr 58.09 skall detta kapitel också tillämpas för artiklar av
metalhråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för
liknande ändamål.

s. 27 Kontrollera mot PDF

58.01 Luggvävnader,
inbegripet sniljvävnader, andra än Prop. 1987/88:42

varor enligt nr 58.02 och 58.06:

A. av
natursilke ................................. 7,2 %

B. av
annat textilmaterial ................... 13 %

58.02 Handduksfrotté
och liknande frottévävnader, andra än

band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av textilmaterial,

andra
än varor enligt nr 57.03 .............. 13 %

58.03 Slingervävnader,
andra än band enligt nr 58.06:

A. av
syntetfilament ............................ ......... 12%

B. av
regenatfilamenl .......................... ......... 16%

C. av
annat textilmaterial ................... ......... 13 %

58.04 Tyll,
trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar

som längd vara eller i form av motiv:

A. fisknät:

1.
av bomull .......................... 100
kg 25:-

2.
av annat textilmaterial .......... 100
kg 45:-

B. andra
slag:

1. av
syntetfilament ....................... 6,9 %

2.
av regenatfilamenl ...................... 8
%

3.
av annat lextilmalerial ................. 7,2
%

58.05 Handvävda
tapisserier av typerna Gohelins, Flandern,

Aubusson, Beauvais och liknande saml handbroderade

tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn),

även
konfektionerade ......................... 6,2 %

58.06 Vävda
band, andra än varor enligt nr 58.07; band bestå

ende av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. band
med lugg ............................... ......... 12%

B. andra:

1. av
regenatfilamenl ...................... 16 %

Minimitull:
per 100 kg 500:-

2. av
jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål

enligt
nr 53.03 ........................... 8%

3. av
annat lextilmalerial .................... 12 %

58.07 Etiketter,
märken och liknande artiklar av textilmate

rial, som längdvara eller tillskurna, inte broderade:

A. av
regenatfilamenl ........................... ......... 16 %

B. av
annat texfilmaterial .................... ......... 12 %

58.08 Flätor
som längdvara; snörmakeriarbeten som längd

vara, utan broderier och inte utgörande trikåvaror; tof

sar, pomponger och liknande artiklar:

A. av
regenatfilamenl .......................... 16%

B. av
annat texfilmaterial ................... 12 %

58.09 Vävnader
av metalltråd och vävnader av metalliserat

garn enligt nr 56.05, av sådana slag som används i

kläder, som inredningsvävnader eller för liknande än

damål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

A. av
metalliserade remsor av syntetmaterial 12%

B. av
metalliserade remsor av regenatmaterial 16%

C. andra
slag .................................... ......... 7 %

58.10 Broderier som
längdvara eller i form av motiv:

A. av
regenatfilamenl ........................... 8 %

B. av
annat textilmaterial ................... 5,8 %

58.11 Textilvaror
som längdvara, bestående av ett eller flera

lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med

s. 28 Kontrollera mot PDF

stoppningsmaterial
genom sömnad eller på annat sätt, Prop. 1987/88:42

andra
än broderier enligt nr 58.10:

beläggs
med samma tull som den dukvara som ger

varan
dess karaktär

59
kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader;
textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Om inte annat är föreskrivet avses med
textilvävnader i detta kapitel vävnader

enligt 50-55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och
liknande

arbeten som längdvara, enligt nr 58.08, samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02.

2. Nr
59.03 skall fillämpas för:

a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda
eller laminerade

med plast, oavsett vikten per m och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt

eller porös), med undantag av:

1.
vävnader i
vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta
ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse
skall hänsyn inte las till eventuellt uppkommen färgförändring;

2.
produkter som
inle utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7
mm vid en temperatur mellan 15°C och 30°C (vanligen 39 kap.);

3.
produkter i
vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen
eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under förutsättning att ett
sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att
någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

4.
vävnader som är
delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant säll att mönster
bildats (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.);

5.
plattor, duk
och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör
enbart förstärkning (39 kap.);

6.
textilvaror
enligl nr 58.11;

b. vävnader som är tillverkade av gam, remsor e.d. som är
impregnerade,

överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt

nr 56.04.

3. Med texliltapeter i nr 59.05 avses produkter som
föreligger i rullar, har en bredd

av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består
av

textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på

baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp).

Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som
består av texUlflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper
(nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07).

4. Med
gummibehandlade textilvävnader i nr 59.06 förstås:

a. textilvävnader som är impregnerade,
överdragna, belagda eller laminerade

med gummi och som:

-
väger högst 1
500 g/m; eller

-
väger mer än 1
500 g/m och ianehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b. vävnader som är fillverkade av gam, remsor
e.d. som är impregnerade,

överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi,

enligt nr 56.04;

c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial
sammanklistrade med

gummi, oavsett vikten per m;

d. plattor, duk och remsor av porösl. gummi i
förening med texfilvävnad, i vilka

vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr

58.11.

5. Nr 59.07
skall inte tillämpas för:

a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget
eller beläggningen inte kan ses

med blotta ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna

bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

b. vävnader med målade mönster (a:ndra än målade
teaterkulisser, ateljéfonder

o.d.); 28

s. 29 Kontrollera mot PDF

c. vävnader som är delvis belagda med textilflock
eller-stoft, korkpulver e. d. Prop. 1987/88:42

på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassi

ficeras enligt nr 59.07;

d. vävnader som är appreterade med normala appreturmedel
på basis av stär

kelseprodukter eller liknande produkter;

e. träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08);

f naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver
eller korn på underlag

av textilvävnad (nr 68.05); g. agglomererad eller
rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr

68.14); h. metallfolie på underlag av textilvävnad
(femtonde avd.).

6. Nr
59.10 skall inte tillämpas för:

a. drivremmar och transportband som längdvara eller i
avskurna längder, med

en tjocklek av mindre än 3 mm;

b. drivremmar och Iransportband av textilvävnad som är
impregnerad, över

dragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av

textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller

försett med hölje av gummi (nr 40.10).

7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka
inte skall anses inbegripna i

något annat nummer i elfte avd.:

a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade
längder eller skurna till

kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av

produkter enligt nr 59.08-59.10):

-
textilvävnader,
filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda eller laminerade med
gummi, läder eller annal material och är av sådana slag som används till
kardbeslag samt liknande vävnader av sådana slag som används för annat tekniskt
bruk;

-
siktduk;

-
filterdukar av
sådana slag som används i oljepressar o. d., av lextilmalerial eller
människohår;

-
fiatvävda
texlilvävnader med flera vaipsystem eller flera väftsystem, även filtade,
impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i maskiner eller för
annat tekniskt bruk;

-
texlilvävnader
förstärkta med metall, av sådana slag som används för tekniskt bruk;

-
snören, flätor
o.d., även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall, av
sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smöriningsändamål;

b. artiklar av lextilmalerial (andra än sådana som
omfattas av nr 59.08-.59.10)

av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt,

ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som

används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för mas

sa eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).

59.01 Texlilvävnader överdragna med gummi arabicum
e.d.

eller med slärkelseprodukier, av sådana slag som an

vänds till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad må

larduk; kanfas och liknande styva texlilvävnader av

sådana slag som används lill haltslommar:

A. texlilvävnader överdragna med gummi arabicum

e. d. eller med slärkelseprodukier, av sådana slag

som används till bokpärmar o. d................ 5,3 %

B. andraslag ................................................ 6,9%

59.02 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra
poly

amider, polyestrar eller viskos:

A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd

med gummi ............................................. ........... 16 %

Minimitull: per 100 kg 175:-

B. andraslag ................................................ 13%

59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna,
belagda el

ler laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr

59.02:

A. av sådana slag som används till bokpärmar o. d. .. 8%

s. 30 Kontrollera mot PDF

B. andra ...................................................... 12% Prop. 1987/88:42

59.04 Linoleummattor o.d., även i tillskurna
stycken; golv

beläggning bestående av en textilbotten med överdrag

eller beläggning, även i tillskurna stycken ... 5,6%

59.05 Textiltapeter:

beläggs med samma tull som del texlilmaterial varav
utsidan består

59.06 Gummibehandlade textilvävnader, andra än
vävnader

enligt nr 59.02:

A. trikå:

1. av syntetfilament ................................ 6,9 %

2.
av
regenatfilamenl .............................. 8,5 %

3.
av annat
textilmaterial ....................... 7,2 %

B. andra slag ............................................... ........... 12 %

59.7 Textilvävnader med annan
impregnering, annat överdrag eller annan beläggning: målade teaterkulisser,
ateljéfonder o. d., av textilvävnad 6,9%

59.8 Vekar av vävt, flätat eller stickat
textilmaterial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d.; glödstmmpor och
rundslickad glödstmmpsväv, även impregnerade .... 4,6%

59.9 Brandslangar och liknande slangar
av lextilmalerial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör

av annat material ......................................... 6,2 %

59.10 Drivremmar och transportband av
textilmaterial, även förstärkta med metall eller annal material ...................................................... .......... 5,8%

59.11 Produkter och artiklar av
lextilmalerial för tekniskt bmk, specificerade i anm. 7 till della kapitel:

A. siktduk ................................................... 4,9%

B. andra slag ............................................... 9 %

71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och
halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt
varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt

Anmärkningar

1. Om inte annat följer av anm. 1 a till sjätte avd.
eller av nedanstående bestämmel

ser skall alla varor som helt eller delvis består:

a. av naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller
halvädelstenar (naturliga,

syntetiska eller rekonstruerade) eller

b. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel
metall, klassificeras enligt

detta kapitel.

2. a. Nr
71.13, 71.14 och 71.15 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall

med plätering av ädel metall ingår endast som mindre
väsentliga beståndsdelar (t. ex. monogram, skoningar och kantbeslag), b. Nr
7J.16 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av
ädel metall ingår (pä annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar).

3. Detta
kapitel omfattar inle:

a. amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i
kolloidal form (nr 28.43);

b. sterila suturmaterial för kirurgiski bruk.
tandfyllningsmedel och andra varor

enligt 30 kap.;

c. varor enligt 32 kap. (t. ex. lysterfärger);

d. handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02 samt
artiklar enligt nr 42.03;

e. varor enligt nr 43.03 och 43.04;

f varor enligt elfte avd. (textilvaror);

g. skodon, huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och
65 kap.;

h. paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt
66 kap.; 30

s. 31 Kontrollera mot PDF

ij. slipskivor och liknande arfiklar enligt nr 68.04,
68.05 och 82 kap., som Prop. 1987/88:42 innehåller stoft eller pulver av
ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller syntetiska): artiklar enligt
82 kap. med verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga,
syntetiska eller rekonstruerade); maskiner, apparater och elektrisk materiel
samt delar till sådana produkter, enligt sextonde avd. Artiklar och delar till
artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga,
syntetiska eller rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med
undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för stift till
grammofoner eller för gravernälar till apparater för ljudinspelning (nr 85.22);

k. artiklar enligt 90. 91 och 92 kap. (vetenskapliga
instrument, ur och musikinstrument);

I. vapen och delar till vapen (93
kap.);

m. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.;

n. artiklar enligt 96 kap., andra än sådana enligt nr
96.01-96.06 och 96.15;

o. originalskulpturer (nr 97.03). föremål för samlingar
(nr 97.05) saml antikviteter med en ålder av över 100 år (nr 97.06), andra än
naturpärior och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.

4. a. Med ä(/a mf/a//er förstås silver, guld och
platina.

b. Med platina förstås platina, iridium,
osmium, palladium. rodium och ruten-

ium.

c. Med ädelstenar och hulvädelstenar avses inte
nägot av de ämnen som är

omnämnda i anm. 2 b till 96 kap.

5. För tillämpning av detta kapitel gäller att en
legering (inbegripei en sintrad

blandning eller en intermetallisk förening) som innehäller en eller fiera ädla

metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel
metall

ingår i legeringen med minsl 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall

klassificeras enligt följande regler:

a. en legering som innehåller minsl 2
viktprocent platina skall klassificeras som

platinalegering;

b. en legering som innehåller minst 2
viktprocent guld men ingen eller mindre

än 2 viktprocent platina skall klassificeras som guldlegering;

c. andra legeringar som innehåller minsl 2 viktprocent
silver skall klassificeras

som silverlegeringar.

6.
Om inte annat
är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan av ädla metaller eller av någon
viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall
klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall,
men skall inte avse metall med plätering av ädel metall och iiite heller oädla
metaller eller icke-metaller som är förgyllda, försilvrade eller platinerade.

7.
MeA metall med
plätering av ädel metall förstås i hela tulltaxan metall som på en eller flera
ytor belagts med ädel metall genom lödning, svetsning, varmvalsning eller
liknande mekaniskt förfarande. Om inle annal är föreskrivet avses med della
ullryck också oädel metall med inläggningar av ädel metall.

8.
Med
bijouterivaror i nr 71.13 förstås:

a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med
infattade stenar (t. ex. ring

ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, beriocker och andra

hängsmycken, kravatlnålar, manschettknappar och bröstknappar samt me

daljer och märken, även av religiös karaktär);

b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt
bärs exempelvis i

fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metall-

flätning saml tableltdosor).

9.
Med
guldsmedsvaror i nr 71.14 avses bl. a. prydnadsföremål, bords-, toalett- och
rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för
religiöst bruk.

10. Med bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13
eller 71.16 i nr 71.17 förstås artiklar av de slag som sägs i arm. 8 a ovan
(dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o.d.
enligt nr 96.15) men i vilka inte ingår naturpärlor eller odlade pärlor,
ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)
eller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall
med plätering av ädel metall.

L Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och
halvädelstenar

71.01 Naturpärlor och odlade pärior, även bearbetade eller

sorterade men inte uppträdda, monterade eller infat

tade; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, tempo

rärt uppträdda för atl underiätta transporten ..... fri 31

s. 32 Kontrollera mot PDF

71.2
Diamanter, även bearbetade men
inle monterade eller Prop. 1987/88: 42 infattade fri

71.3
Adelstenar (andra än diamanter)
och halvädelslenar, även bearbetade eller sorterade men inle uppträdda,
monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och
halvädelstenar, temporärt uppträdda

för
att underlätta transporten .............. fri

71.4
Syntetiska eller rekonstruerade
ädelstenar och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte
uppträdda, monterade eller infattade; osorterade syntetiska eller
rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att
underlätta transporten ..................................... ........... fri

71.5
Stoft och pulver av naturliga
eller syntetiska ädelstenar

och
halvädelstenar ............................. fri

IL
Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall

71.06 Silver
(inbegripet förgyllt eller platineral silver), obear

betat eller i form av halvfabrikat eller pulver:

A. obearbetat
................................... ........... fri

B. rör
............................................. fri

C. andra
slag .................................... 1,4 %

71.07 Oädel metall med
plätering av silver, obearbetad eller i

form
av halvfabrikat ........................... ........ 1,4 %

71.08 Guld (inbegripet
platineral guld), obearbetat eller i

form
av halvfabrikat eller pulver ........... ........... fri

71.9
Oädel metall eller silver, med
plätering av guld, obearbetade eller i form av halvfabrikat ...................................... ........... fri

71.10
Platina, obearbetad eller i
form av halvfabrikat eller

pulver
............................................. ........... fri

71.11
Oädel metall, silver eller
guld, med plätering av platina, obearbetade eller i form av halvfabrikat ...................................... ........... fri

71.12
Avfall och skrot av ädla
metaller eller av metall med plätering av ädel metall ........................................................ fri

IIL
Bijouterivaror, guldsmeds va ror och andra varor

71.13
Bijouteri varor och delar till
sådana varor, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall ........................ 3,8%

71.14
Guldsmedsvaror och delar till
sådana varor, av ädel

metall
eller av metall med plätering av ädel metall ... 3,8%

71.15 Andra
varor av ädel metall eller av metall med pläte

ring av ädel metall:

A. artiklar
för tekniskt bmk ................... fri

B. andraslag
..................................... 3,8%

71.16 Varor
bestående av naturpärior eller odlade pärlor eller

av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska

eller
rekonslmerade) .......................... fri

71.17 Bijouteri
varor som inle omfattas av nr 71.13 eller

71.16:

A. manschettknappar
och bröstknappar av oädel me-

'lall
.............................................. 4,4%

B. andra
slag:

1.
av plast ................................... ......... 12%

2.
av annat material ....................... ........ 3,8% 32

71.18........................................................ Mynt
fri

s. 33 Kontrollera mot PDF

72 kap. Järn och stål Prop. 1987/88:42

Anmärkningar

1. 1 delta kapitel och, i fråga om varor enligt d, e och
f i denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och uttryck den
betydelse som anges nedan:

a. Tackjärn:

legeringar av jäm och kol, söm inte är lämpliga för
valsning eller smidning, som efter vikten räknat innehåller mer än 2% kol och
som kan innehålla ett eller fiera av följande ämnen inom nedan angivna gränser
(efter vikten räknat):

-
högst 10% krom

-
högst 6 %
mangan

-
högst 3 %
fosfor '

-
högst8%kisel

-
sammanlagt
högst 10% andra ämnen.

b. Spegeljärn:

legeringar av järn och kol, som efter vikten räknat
innehåller rher än 6 % men högst 30% mangan och som i övrigt motsvarar
definitionen i a ovan.

c. Ferrolegeringar:

legeringar som (1) föreligger i form av tackor,
oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom
kontinueriig gjutning eller i form av grannlåt eller pulver, även
agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra
legeringar eller som desoxi-dationsmedel eller desulfureringsmedel eller för
liknande ändamål vid jäm-och stålframställning, som (3) i allmänhet inte är
lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efter vikten räknat innehåller
minst 4 % av gmndämnet jäm och dessutom etl eller flera av följande ämnen inom
nedan angivna gränser (efter vikten räknat):

-
mer än 10% krom

-
mer än 30%
mangan

-
mer än 3 %
fosfor

-
merän8%kisel

-
sammanlagt mer
än 10% andra ämnen, med undanlag av kol, i fråga om koppar dock högst 10%.

d. Stål:

järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03,
som (med undanlag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller
smidning och som efter vikten räknat innehåller högst 2% kol. Kromstål kan dock
innehålla större mängd kol.

e. Rostfritt stål:

legerat stål som efter vikten räknat innehåller högst 1,2%
kol och minst 10,5 % krom men som också kan innehålla andra ämnen.

f. Annat legerat stål:

stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och
som efter vikten räknat innehåller ett eller flera av nedanstående ämnen i
följande mängder:

-
minst 0,3%
aluminium

-
minst 0,0008 %
bor

-
minst 0,3% krom

-
minst 0,3%
kobolt

-
minst 0,4%
koppar

-
minst 0,4% bly

-
minst 1,65 %
mangan

-
minst 0i08 %
molybden

-
minst 0,3%
nickel

-
minst 0,06%
niob

-
minst 0,6%
kisel

-
minst 0,05
%titan

-
minsl 0,3 %
volfrarh

-
minsl 0,1 %
vanadin

-
minsl 0,05%
zirkonium

-
minsl 0,1% av
något annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol och nitrogen).

g. Omsmältningsgöt av järn eller stål:

produkter i form av grova göt (utan sjunkhuvud) eller
tackor, som har lydliga fel på ytan och som inte motsvarar definitionerna på
tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar.

33 3
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

s. 34 Kontrollera mot PDF

h. Granulat: Prop. 1987/88:42

produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom
en sikt med en maskvidd av 1 mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar
genom en sikt med en maskvidd av 5 mm.

ij. Halvfärdiga produkter:

stränggjutna produkter med massnvt tvärsnitt, även
underkastade en förberedande varmvalsning; samt

andra produkter med massivt tvärsnitt som endasl
underkastats en förberedande varmvalsning eller som grovt tillformats genom
smidning, inbegripet ämnen till profilstång. Dessa produkter förekommer inte i
ringar eller mllar.

k.
Valsade platta produkter:

valsade produkter som dels har massivt rektangulärt
tvärsnitt, dels inte motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger:

-
i regelbundet
upprullade ringar eller rullar eller

-
i raka längder
som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en bredd av minst tio
gånger tjockleken, eller, om de har en tjocklek av minst 4,75 mm, haren bredd
som överstiger 150 mm och uppgår till minst två gånger tjockleken.

Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna
direkt vid valsning-en (t.ex. skåror, räfflor eller våflélmönslrade,
droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade,
kormgerade eller polerade, under förutsättning att de inte härigenom fått
karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Valsade platta produkter med annan form än kvadratisk
eller rektangulär skall oavsett storieken klassificeras som produkter med en
bredd av minst 600 mm, under förutsättning att de inte har karaklär av varor
som omfattas av andra nummer.

1.
Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar:

varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet
upprullade ringar och som har ell massivt tvärsnitt i form av cirkel,
cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex
månghöming.

Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller
andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjäm).

m.
Annan stång:

produkter som inte motsvarar någ:on av definitionerna i
ij, k eller I ovan eller definitionen på tråd och som har ett likformigt och
lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel,
cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex
månghöming. Dessa produkter kan också:

- ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre
deformationer

åstadkomna under valsningspiocessen (armeringsjäm);

- vara vridna efter valsningen.

n. Profiler:

produkter som har ett likformigt, massivt tvärsnitt
utefter hela sin längd och som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k,
1 eller m ovan eller definitionen på tråd.

72 kap. omfattar inte produkter enligt nr 73.01 och 73.02.
o. Tråd:

kallformade produkter som föreligger i ringar eller på
spolar, som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och
som inte motsvarar definitionen på valsade platta produkter, p. Ihåligt
borrstål:

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, som är lämplig
för borrar, som har ett

största yttermått av mer än 15 mm men högst 52 mm och vars
största

innermått uppgår till högst hälften av det största
yttermåttet. Annan ihålig

stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr
73.04.

Produkter av jäm eller stål med plätering av järn eller
stål av annan beskaffenhei

skall klassificeras som produkter av det slags järn eller
stål som dominerar

viktmässigt.

Jäm- och stålprodukter som framstiillts genom elektrolys,
pressgiutning eller sintring skall klassificeras, alltefter formen,
sammansättningen och utseendet, enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är
tillämpliga för liknande produkter framställda genom varmvalsning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

L
Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver Prop.
1987/88:42

72.1
Tackjärn och spegeljärn i form
av tackor eller i andra obearbetade former ........................................................ fri

72.2
Ferrolegeringar:

A. ferrokisel
och ferrokiselmangan, innehållande mer

än
15 viktprocent kisel ............. 100 kg 3:-

B. andra
slag .................................... fri

72.03 Produkter
erhållna genom direkt reduktion av järn

malm (järnsvamp) saml andra porösa, järnbaserade

produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar

eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av

minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna styc

ken eller pelletar eller i liknande former:

A. järnsvamp
fri

B. andra
slag .................................... 2,5 %

72.04 Avfall
och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av

järn
eller stål ................................... ........... fri

72.05 Granulat
och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller

stål:

A. granulat
....................................... 2,5 %

B. pulver
......................................... ........... fri

IL
Järn och olegerat stål

72.06 Järn
och olegerat stål i form av göt eller i andra obear

betade former (med undantag av järn enligl nr 72.03):

A. smältstycken
och råskenor ............. fri

B. andra
slag .................................... 2,5 %

72.7
Halvfärdiga produkter av järn
eller olegerat stål 3,2%

72.8
Valsade platta produkter av
järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken
pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

A. i
ringar eller mllar............................... 3,2
%

B. andra
slag:

1. valsade
på fyra sidor eller i slutna spår, med en

bredd av högst I 250 mm och med en tjocklek av

minst
4 mm, ulan mönster i relief .... ....... 4,4 %

2. andra
............................... :..... ......... 5%

72.9
Valsade platta produkter av
järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken
pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag ................................. ......... 5
%

72.10
Valsade platta produkter av jäm
eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt
metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

A................................................... pläterade
eller på annat sätt överdragna med alumi

nium, bly eller tenn ......................... fri

B. andra
slag .................................... 5 %

72.11 Valsade
platta produkter av järn eller olegerat stål,

med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläte-

rade,
på annat sätt metallöverdragna eller försedda Prop. 1987/88:42

med
annat överdrag:

A. valsade
på fyra sidor eller i slutna spår, med en

bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av

minst
4 mm, utan mönster i relief ........ 4,4%

B. andra
slag .................................... 5 %

72.12 Valsade
platta produkter av järn eller olegerat stål,

med en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på

annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat

överdrag:

A................................ pläterade
eller på annat sätt överdragna med alumi

nium, bly eller tenn ...... ............... ........... fri

B. andra
slag .................................... ......... 5 %

72.13
Stång av järn eller olegerat
stål, varmvalsad, i oregelbundet uppmilade ringar ......... 5
%

72.14
Annan stång av järn eller olegerat
stål, smidd, varmvalsad, varmdragen eller varmsträngpressad, även vriden

efter
valsningen men inte vidare bearbetad 5 %

72.15
Annan stång av järn eller
olegerat stål .. 5 %

72.16
Profiler av järn eller olegerat
stål:

A. pläterade,
på annat sätt överdragna eller på annat

sätt ytbehandlade:

1. profilerade
valsade platta produkter, pläterade

eller på annat sätt överdragna med aluminium,

bly
eller tenn fri

2. andra
....................................... 5%

B. andra
slag:

1. varmvalsade,
varmdragna eller varmsträngpres-

sade:

a. H-profiler,
oavsett vikten per löpmeter; and

ra profiler vägande minst 60 kg per löpmeter fri

b. andra
................................... .......... 5 %

2. tillformade
eller färdigbehandlade på annat sätt 5 %

72.17........................................................ Tråd
av järn eller olegerat stål 5%

III. Rostfritt stål

72.18 Rostfritt
stål i form av göt eller i andra obearbetade

former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål:

A. i
form av göt eller i andra obearbetade former 2,5
%

B. halvfärdiga
produkter ...................... 3,2%

72.19 Valsade
platta produkter av rostfritt stål, med en bredd

av minst 600 mm:

A. varmvalsade
men inte vidare bearbetade, i ringar

eller
mllar ...................................... 3,2%

B. andra
slag .................................... ......... 5%

72.20 Valsade platta
produkter av rostfritt stål, med en bredd

av
mindre än 600 mm............................ 5%

72.21
Stång av rostfritt stål,
varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar 5
%

72.22
Annan stång av rostfritt stål;
profiler av rostfritt stål . 5 %

72.23
Tråd av rostfritt stål............................. 5
%

IV. Annat legerat stål; ihåligt
borrstål av legerat eller olegerat stål

72.24 Annat legerat stål i form av göt eller i andra
obearbe

tade former; halvfärdiga produkter av annal legerat

stål:

A. i form av göt eller i andra obearbetade former .... 2,5 %

B. halvfärdiga produkter ............................. .......... 3,2 %

72.25 Valsade platta produkter av annat legerat
stål, med en

bredd av minst 600 mm:

A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar

eller mllar................................ ............... 3,2 %

B. andra slag:

1.
pläterade eller
på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tenn fri

2.
andra..................................................... 5%

72.26 Valsade platta produkter av annat legerat
stål, med en

bredd av mindre än 600 mm:

A.......................................................... pläterade
eller på annat sätt överdragna med alumi

nium, bly eller tenn.............................. .................... fri

B. andra slag.................................................. 5 %

72.27 Stång av annat legerat stål,
varmvalsad, i oregelbundet uppmilade ringar 5 %

72.28 Annan stång av annat legerat stål;
profiler av annat . legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat

. stål:

A. profiler:

1. pläterade, på annat sätt överdragna
eller på an

nat sätt ytbehandlade:

a........................................................ profilerade
valsade platta produkter, pläte

rade eller på annat sätt överdragna med alu

minium, bly eller tenn ................... fri

b. andra ............................................. 5 %

2. andra:

a. varmvalsade, varmdragna eller varmsträng-

pressade:

a. H-profiler, oavsett vikten per löpmeter;

andra profiler vägande minsl 60 kg per löp-

meter ............................................... .............. fri

p. andra ....................................... 5%

b. tillformade eller färdigbehandlade på annat

sätt.................................................... ............ 5 %

B. andra slag ............................................... 5%

72.29...................................................................... Tråd
av annat legerat stål 5
%

Prop.
1987/88:42

76 kap.
Aluminium och varor av aluminium

Anm ä rkning

I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse
som anges nedan:

a.
Stång:

valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter,
inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt
utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig
triangel eller regelbunden konvex månghöming (inbegripei tillplattad cirkel och
modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa
bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och parallella).
Produkter med kvadratiskt, rektangulärt.

s. 38 Kontrollera mot PDF

triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade
kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter ired rektangulärt
tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av
bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former
och dimensioner, vilka bearbetats efter formningen (pä annat sätt än genom
enkel avpulsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsättning alt de
inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.
Profder:

valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat
sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt
tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på
stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna
eller sirtrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen
(på annal sätt än genom enkel avpulsning eller avlägsnande av glödspån), under
förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som
omfattas av andra nummer. Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar
eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden
konvex månghöming (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs.
figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra
sidorna är raka, av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt,
rektangulärt, triangulärt eller månghörnigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter
utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt
(inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt,
band och folier:

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr
76.01), även i ringar eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsniu, även
med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två
motstående sidor ulgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma
längd och parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen:

-
har kvadratisk
eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger én tiondel av
bredden, eller

-
har annan än
kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under förutsättning att
de inte har karaktär av varor som omfattas av andra num-, mer.

Nr 76.06 och 76.07 skall också tillämpas för plåt. band
och folier med mönster (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade,
droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana
produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med
överdrag, under förutsällning alt de inte härigenom fått karaktär av varor som
omfattas av andra nummer. Rör:

ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en
enda sluten hålighet. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i
form av cirkel, oval. kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden
konvex månghöming och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också
produkter som har etl tvärsnitt i form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel
eller regelbunden konvex mänghör-ning och som kan ha avrundade kanter utefter
hela sin längd, under förutsättning att rörels inre och yttre tvärsnitt är
koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt
kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade
hål. avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller
försedda med muffar, flänsar eller ringar.

Prop.
1987/88:42

76.1 Aluminium i obearbetad formi .........................

76.2 Avfall och skrot av aluminium .........................

76.3 Pulver och Qäll av aluminium:

A............................................................... pulver
med bladig struktur saml fjäll, dock med

undantag av varor avsedda alt användas uteslutan

de vid tillverkning av porbelong .................

B. andra slag ................................................

76.4 Stång och profiler av aluminium .......................

76.5 Tråd av aluminium .........................................

76.6 Plåt och band av aluminium, rned en
tjocklek av mer än 0,2 mm

fri fri

3,8% fri

2,5% 2,5%

2,5%

s. 39 Kontrollera mot PDF

76.7 Folier av aluminium (även tryckta
eller på baksidan Prop. 1987/88:42 förstärkta med
papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek
(förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm 2,5
%

76.8 Rör av aluminium _ :...................................... 2,5 %

76.9 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör
och muffar) av aluminium 3,2 %

76.10 Konstmktioner (med undantag av
monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till
konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk
till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och
pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium,
bearbetade för användning i konstruktioner 3,2%

76.11 Cisterner, tankar, kar och liknande
behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till
vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 I, även med inre beklädnad
eller värmeisolerade men inle försedda med maskinell utmstning eller utmstning
för uppvärmning eller avkylning ......................... 3,2%

76.12 Fat, burkar, flaskor, askar och
liknande behållare (inbegripet förpackningsrör och förpackningstuber), av
aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska
förtätad gas), med en rymd av högst 300 I, även med inre beklädnad eller
värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för
uppvärmning eller avkylning:

A. förpackningstuber ................................... 3,8%

B. andra slag .............................................. .......... 3,2 %

76.13 Behållare av aluminium för
komprimerad eller till vätska förtätad gas 3,2 %

76.14 Tvinnad tråd, linor, flätade band
o.d., av aluminium,

utan elektrisk isolering ................................ .......... 2,5 %

76.15 Bords-, köks- och andra
hushållsartiklar saml delar fill sådana artiklar, av aluminium; diskbollar,
pulsvanlar o. d., av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av
aluminium .................................................... .......... 3,2%

76.16 Andra varor av aluminium ............................. .......... 3,2 %

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av
oädel metall; delar av oädel metall till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,
slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser samt
varor enligt nr 82.09 omfattar delta kapitel endasl artiklar med blad, skär,
bearbetande yta eller annan verksam del av:

a. oädel metall;

b. hårdmetall eller annan kermet;

c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturiiga, syntetiska
eller rekonstruerade) på

underiag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermet;

d. slipmedel på underlag av oädel metall, under
förutsättning atl varorna har

skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin
funktion

efter det atl slipmedlet lagts på. 39

s. 40 Kontrollera mot PDF

2. Delar av oädel metall lill arfiklar enligt detta
kapitel skall klassificeras enligt Prop. 1987/88: 42

samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar, med undantag av delar

som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare
för handverktyg (nr 84.66). Delar med allmän användning enligt definition i
anm. 2 till femtonde avd. omfattas dock inte av detta kapitel.

Skärhuvuden, blad och saxar till elektriska rakapparater
och elektriska hårklipp-ningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10.

3. Satser som består av en eller flera knivar enligl nr
82.11 och minst lika många

artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.

82.1 Handverktyg och handredskap av
följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krat-tor,
räfsor och räkor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; sekatörer av alla
slag; liar, skåror, hökni-var, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra
verktyg och redskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel
eller skogsbruk ..................................................................... 3,2%

82.2 Handsågar; blad för alla slags
sågar (inbegripet slitsfrä-sar, spårfräsar och otandade sågblad):

A................................................................. sågkedjor
för motorsågar samt delar lill sådana ked

jor ..: ....................................................... fri

B. andra slag ............................................... 4,4 %

82.03 Filar, raspar, tänger (inbegripet
avbitartänger), pincet-

ter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och

liknande handverktyg:

A. röravskärare och delar till röravskärare . 3,2%

B. andra slag................................................ 4,4%

82.04 Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripei
moment-

nycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller

utan handlag ................................................. 4,4 %

82.05 Handverktyg (inbegripet glasmäslardiamanter),
inle

nämnda eller inbegripna någon annanstans; blåslam

por; skruvstycken, skruvtvingar o.d., andra än tillbe

hör och delar lill verktygsmaskiner; städ; transportabla

smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och

slipskivor med ställning:

A. handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar,

tubpressar och skärcirklar samt delar lill sådana

artiklar....................................................... ......... 3,2 %

B. andra slag ............................................... 4,4 %

82.06 Satser av handverklyg enligl två eller fiera av
numren

82.02-82.05, föreliggande i detaljhandelsförpackning

ar:

A................................................................. innehållande
någol eller n:igra av följande verktyg

som karaklärsgivande beiitåndsdel: röravskärare,

handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar,

tubpressar och skärcirklar ....................... ......... 3.2 %

B. andra slag ............................................... 4,4 %

82.07 Utbytbara verktyg för handverklyg, även
mekaniska,

eller för verktygsmaskiner (l.ex. för pressning, stans

ning, gängning, borrning, driftning, fräsning, svarvning

eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för drag

ning och matriser för strängpressning av metall, samt

verktyg för berg- eller jordborrning ............. .......... 3,2%

82.08.............................................................. Knivar
och skärslål för maskiner eller mekaniska appa

rater ............................................................ .......... 3,2%

s. 41 Kontrollera mot PDF

82.9
Plattor, skär, stavar och
liknande delar lill verktyg, Prop. 1987/88:42 omonlerade, av hårdmetall eller
annan kermet .................................... 3,2%

82.10
Handdrivna mekaniska apparater
och redskap, som väger högst 10 kg och som används för beredning eller
servering av matvaror eller drycker 3,2%

82.11
Knivar med skärande egg, även
landad (inbegripet Irädgärdsknivar), inte nämnda eller inbegripna nägon
annanstans, samt blad till sådana knivar:

A. knivskaft
av oädel metall ................. 3,2 %

B. andra
slag . ..:!.............................. ......... 7 %

82.12 Rakknivar,
rakhyvlar och rakapparater (icke elektris

ka) samt blad till dessa (inbegripei ämnen lill rakblad i

bandform):

A. rakknivar
saml blad och andra delar lill rakknivar 3.2%

B. rakhyvlar
och rakapparater (icke elektriska) saml

delar
till sådana artiklar, andra än blad till rakhyvlar 4,6
%

C........................................... blad
till rakhyvlar (inbegripet ämnen lill rakblad i

bandform) ............................ .... 5,1%

82.13 Saxar, inte nämnda
eller inbegripna nägon annanstans,

samt
skär lill saxar enligt della nummer 3,2%

82.14
Andra skär- och klippverktyg
(l.ex. hårklippningsma-skiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och
charkuterier eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av
artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar) 3,2
%

82.15
Skedar, gafflar, slevar,
tårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och
bordsartiklar:

A. handtag
och skaft av oädel metall .... ........ 3,2%

B. andra
slag ................................. ............. 7%

s. 42 Kontrollera mot PDF

SEXTONDE AVDELNINGEN Prop. 1987/88:42

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk
materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning
av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för
television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. drivremmar och transportband av plast, enligt 39 kap.,
eller mjukgummi (nr

40.10); andra varor av mjukgummi, av sådana slag som används till maskiner

eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annat tekniskt bruk (nr

40.16);

b. varor av läder eller konslläder (nr 42.04) eller av
pälsskinn (nr 43.03), av

sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller

för annat tekniskt bruk;

c. bobiner, spolar, cops, konrullar och liknande artiklar,
oavsett materialet

(t. ex. 39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.);

d. perforerade kort för jacquardmaskiner eller liknande
maskiner (t. ex. 39 eller

48 kap. eller femtonde avd.);

e. drivremmar och Iransportband av textilmaterial (nr
59.10) saml andra varor

av lextilmalerial för tekniskt bruk (nr 59.1 1);

f ädelstenar och halvädelstenar (naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade) enligt nr 71.02-71.04 samt artiklar som helt består av
sådana stenar, enligt nr 71.16, med undantag av omonlerade bearbetade safirer
och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernälar till apparater
för ljudinspelning (nr 85.22);

g. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) sami motsvarande varor av
plast (39 kap.);

h. borrör (nr 73.04);

ij. ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller
metallremsor (femtonde avd.);

k. artiklar enligt 82 och 83 kap.;

1. artiklar enligt sjuttonde avd.;

m. artiklar enligt 90 kap.;

n. ur och andra artiklar enligt 91 kap.;

o. utbytbara verktyg enligt nr 82.07 samt borstar av
sådana slag som används som maskindelar, enligt nr 96.03; liknande utbytbara
verktyg skall klassificeras enligt beskaffenheten av materialet i den
verksamma beståndsdelen (t. ex. enligl 40, 42, 43, 45 eller 59 kap. eller nr
68.04 eller 69.09);

p. artiklar enligt 95 kap.

Om inte annat följer av anm. 1 till denna avdelning, anm.
1 till 84 kap. eller anm.

1 till 85 kap., skall delar till maskiner (inte utgörande
delar till artiklar enligt nr

84.84, 85.44, 85.45, 85.46 eller 85.47) klassificeras
enligt följande regler:

a. delar som omfattas av något av numren i 84 eller 85
kap. (andra än nr 84.85

och 85.48) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive

nummer;

b. andra delar skall, om de är lämpliga att användas
uteslutande eller huvudsak

ligen till en maskin av speciellt slag eller till fiera slags maskiner som

omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner enligt nr 84.79 och 85.43),

klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som

är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.17 eller 85.25-

85.28 och som är lika användbara för båda dessa slag av varor skall klassifi

ceras enligt nr 85.17;

c. alla andra delar skall klassificeras enligt nr 84.85
eller 85.48.

1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en

vara som föreligger i delar som är av:iedda att sättas
ihop skall också tillämpas

för en maskin vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den

tullskyldige yrkar det. 42

s. 43 Kontrollera mot PDF

3. Om inte annat är föreskrivet skall
maskinkombinationer som består av två eller Prop. 1987/88:42

flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan

utföra två eller flera kompletterande eller allernaliva
arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller
utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.

4.
När en maskin
eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är
åtskilda eller förenade genom rör, anordningar för kraftöverföring, elektriska
ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i
en klart avgränsad arbetsuppgift som kan ulföras av en maskin enligt nägot av
numren i 84 eller 85 kap., skall det hela klassificeras enligt detta nummer.

5.
Vid
tillämpningen av dessa anmärkningar förstås med maskiner alla maskiner,
utrustningar, apparater och redskap som är nämnda i numren i 84 och 85 kap.

84
kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
delar till sådana varor

Anmärkningar

1. Della kapitel omfattar inte:

a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar enligt 68
kap.;

b. maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt
delar till sådana, av keramiskt

material (69 kap.);

c. laboratorieartiklar av glas (nr 70.17);
maskiner, apparater och andra artiklar

för tekniskt bruk saml delar lill sådana, av glas (nr 70.19 eller 70.20);

d. artiklar enligt nr 73.21 och 73.22 samt
motsvarande artiklar av andra oädla

metaller (74-76 och 78-81 kap.);

e. elektromekaniska handverktyg enligt nr 85.08
samt eleklromekaniska hus

hållsapparater enligt nr 85.09;

I
f. mekaniska matlsopare utan motor (nr 96.03).

2. Om inte annat följer av anm. 3 till sextonde avd.
skall en maskin eller apparat

som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01-84.24 och

samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.25-84.80

klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den
senare.

Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för:

a. groningsapparaler, äggkläckningsapparaler och
kycklingmödrar (nr 84.36);

b. spannmålsfuklningsmaskiner (nr 84.37);

c. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.38);

d. maskiner och apparater för värmebehandling
av textilgarn, textilvävnader

eller andra textilvaror (nr 84.51);

e. maskiner och apparater för mekanisk
bearbetning i vilka en temperaturänd

ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse.

Nr 84.22 skall inte tillämpas för:

a. symaskiner för tillslutning av säckar eller
liknande förpackningar (nr

84.52);

b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72.

3.
En
verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst, som motsvarar en
varubeskrivning i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr
84.57, 84.58, 84.59, 84.60, 84.61, 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt
nr 84.56.

4.
Nr 84.57 skall
tillämpas endast för verktygsmaskiner för metallbearbelning (andra än svarvar)
som kan ulföra olika slags bearbetningar antingen:

a. genom automatisk växling mellan olika
verktyg som är placerade i ett maga

sin e. d. (fleroperationsmaskiner); eller

b. genom att olika bearbetningsenheter
samtidigt eller efter varandra automa

tiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer

än en bearbetningsenhet); eller

■ c. genom automatisk förflyttning av arbetsstycket
mellan olika bearbetningsen-heier (transfermaskiner).

5. A. Med rfa/orer i nr 84.71 förstås:

a. digilalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera
bearbetningsprogram

samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra

programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan

utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan

utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så

behövs kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning;

b. analogimaskiner
som kan simulera matematiska modeller och som består 43

av minst analogielement, slyrelement och programelement;

s. 44 Kontrollera mot PDF

c. hybridmaskiner som beslår antingen av en
digitalmaskin med analogiele- Prop. 1987/88:42 ment eller av en
analogimaskin med digitalelemenl. B. Datorer kan förekomma i form av system som
består av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra
en del av det kompletta systemet om den uppfyller följande villkor:

a. den kan anslutas till centralenheten antingen
direkt eller via en eller flera

andra enheter;

b. den är speciellt konstruerad som del till ett
sädant system och mäste i

synnerhet, om den inte utgör en strömförsöoningsenhet. kunna ta emot

eller leverera dala i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av

systemet.

Även sådana enheter av della slag som föreligger särskilt
skall klassificeras enligt nr 84.71. Nr 84.71 omfattar inte maskiner i vilka
ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik
arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar
deras respektive arbetsuppgifter eller, om detla inte är möjligl, enligt något
slumpnummer.

Nr 84.82 skall tillämpas för bl.a. polerade stålkulor,
vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern
med mer än I %, dock högst med 0,05 mm. Andra slålkulor skall klassificeras
enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i
klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakligs. uppgift vore dess
enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till
sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inte
är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan
fastställas, klassificeras enligl nr 84.79. Nr 84.79 omfattar också maskiner
för tillverkning av lågvirke och linor av metalltråd, textilgarn eller nåigol
annal material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn-
och kablingsniaskiner).

3,8%

fri

■
3%

3,8%

84.1 Kärnreaktorer; obestrålade
bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparalion 3,8%

84.2 Ångpannor och andra ånggeneralorer
(andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan
producera läglrycksånga); hetvaltenpannor ..... 3,8%

84.3 Värmepannor för centraluppvärmning,
andra än sådana enligl nr 84.02 4,4%

84.4 Hjälpapparater för användning
tillsammans med ång-generalorer eller värmepannor enligl nr 84.02 eller 84.03
(l.ex. economisers, överhetlare, solningsappara-ler och anordningar för
sloftåterföring); kondensorer för ångmaskiner 3,8 %

84.5 Generatorer för gengas eller
vattengas, även med gas-renare; generatorer för acelylengas saml liknande gasgeneratorer
som arbetar med vatten, även med gasre-nare ...................................................

84.6 Ånglurbiner ..................................................

84.7 Förbränningskolvmotorer med
gnisltändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar:

A. motorer till luftfartyg ..............................

B. motorer för farlygsdrifl ...........................

C. andra .....................................................

84.08 Förbränningskolvmotorer
med kompressionsländning

(diesel- eller semidieselmolorer) .................. 3,8%

84.09 Delar som är lämpliga att användas uteslutande
eller

huvudsakligen till motorer enligt nr 84.07 eller 84.08:

A. delar lill luflfarlygsmolorer ........................ fri

B. andra ...................................................... 3,8%

84.10 Hydrauliska
turbiner, vattenhjul saml regulatorer för

sådana maskiner ......................................... 3,8% 44

s. 45 Kontrollera mot PDF

84.11 Turbojetmotorer,
turbopropmotorer och andra gastur- Prop. 1987/88:42

binmotorer:

A. turbojetmotorer
och turbopropmotorer samt delar

till
sådana motorer ........... ........... fri

B. andra
gasturbinmotorer...................... 3,8%

84.12 Andra motorer:

A. reaktionsmotorer,
andra än turbojetmolorer, samt

delar
till sådana motorer ............. .............. fri

B. andra......................
.................... 3,8%

84.13
Vätskepumpar, även försedda med
mätanordning; vätskeelevatorer 3 %

84.14
Luft- eller vakuumpumpar,
kompressorer för luft eller andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventilations-
eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter:

A. bords-,
golv-, vägg-, fönster- eller takfiäktar med

inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125

W; ventilations- eller cirkulationskåpor med en

horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar lill dessa

artiklar
.......................................... 4,4 %

B. andra
slag .................................... 3 %

84.15
Luftkondilioneringsapparater
beslående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur
och fuktighet, inbegripei sådana apparater i vilka fuktigheten inte kan
regleras separat ........................... 3 %

84.16
Brännare för flytande bränsle,
pulveriseral fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska
eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar
för avlägsnande av aska samt liknande anordningar:

A. rostar
lill mekaniska eldsladsroslar ..... fri

B. andra
slag .................................... 3,8 %

84.17
Industri- och laboratorieugnar,
inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska 3,8%

84.18
Kylskåp, frysar och annan kyl-
eller frysutrustning, elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkondilioneringsapparater
enligl nr 84.15 3,8%

84.19
Maskiner och apparater, även
med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som
inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, röstning, destillering,
reklifiering, sterilisering, paslörisering, ångbehandling, torkning,
indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och
apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller
för-rådsvarmvatlenberedare, icke elektriska . 3,8%

84.20
Kalandrar och andra
valsinaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt
valsar till

sådana
maskiner ............................... ........ 3,8 % ,

84.21 Centrifuger,
inbegripei lorkcenlrifuger: maskiner och

apparater för filirering eller rening av vätskor eller

gaser
,............................................ ........ 3,8 %

84.22 Diskmaskiner;
maskiner och apparater för rengöring

eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och

apparater
för påfyllning, lillslutning, kapsylering eller 45

s. 46 Kontrollera mot PDF

elikellering av fiaskor, burke.r, askar, lådor, påsar, Prop. 1987/88:42

säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och
apparater för förpackning eller inslagning av varor; apparater för inpressning
av kolsyra i drycker:

A................................................................ maskiner
och apparater för rengöring eller torkning

av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater

för påfyllning, lillslutning, kapsylering eller elikel-

tering av flaskor eller andra förpackningar fri

B. andra ...................................................... .......... 3,8%

84.23 Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g
eller

mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av

alla slag för vågar ...................................... .......... 3,8%

84.24 Mekaniska apparater (även för
handkraft) för utsprut-ning, spridning eller finfördelning av välskor eller
pulver; brandsläckningsapparater, även laddade; sprulpisloler och liknande
apparater; ångbläster- och sandbläslerapparaler samt liknande apparater 3,8%

84.25 Taljor och lyflblock; vinschar och
gångspel; domkraf-

ler ................................................................ .......... 3,8%

84.26 Lyflkranar, inbegripei kabelkranar och mobila
portal-

lyftare; gränslelruckaroch kranlruckar ........ .......... 3,8%

184.27
Gaffeltruckar; andra truckar saml icke självgående

I vagnar, med lyft-eller annan
hanleringsutruslning ... 3,8%

84.28 Andra maskiner och apparater för
lyftning eller annan hantering, lastning lossning eller transport (l.ex. hissar,
rulltrappor, transportörer och linbanor) 3,8%

84.29 Självgäende bladschaklmaskiner,
väghyvlar, skrapor, grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvällar . 3,8%

84.30 Andra maskiner och apparater för
grävning, hyvling, planering, stampning, lillpackning, schaklning, borrning
eller brytning av jord, sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och
påluppdragningsmaskiner; snöplogar och snöslungor 3,8%

84.31 Delar som är lämpliga atl användas
uteslutande eller huvudsakligen lill maskiner och apparater enligl nr
84.25-84.30 .................. .......... 3,8 %

84.32 Maskiner och redskap för lantbruk,
trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller

odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser 3,8%

84.33 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning,
inbe

gripet halm- eller foderpressar; gräsklippningsmaskiner

och slållermaskiner; maskiner för rengöring eller sorte

ring av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra

än maskiner enligt nr 84.37 ........................ 3,8%

84.34 Mjölkningsmaskiner saml maskiner
och apparater för mejerihanteringen ....................................................................... 3,8 %

84.35 Pressar, krossar och liknande
maskiner och apparater som används vid framställning av vin, cider, fruktsaft

eller liknande drycker ................................... .......... 3,8%

84.36............................................ Andra
maskiner och apparater för lantbruk, träd

gårdsskötsel, skogsbruk, fjäderfäavel eller biodling, in

begripet groningsapparaler försedda med maskinell ut

rustning eller uppvärmningsanordning: äggkläcknings

apparaler och kycklingmödrar ... .............. 3,8%

s. 47 Kontrollera mot PDF

84.37 Maskiner
och apparater för rensning eller sortering av Prop. 1987/88:42

spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maski

ner och apparater som används inom kvarnindustrin

eller för bearbetning av spannmål eller torkade balj

växtfrön, andra än maskiner och apparater av lant-

bmkstyp ............................... .................... .......... 3,8%

84.38 Maskiner och apparater, inte nämnda eller
inbegripna

någon annanstans i detta kapitel, för industriell bered

ning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra

än maskiner och apparater som används för utvinning

eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter

och feta oljor ............................................... .......... 3,8 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning av
massa av

fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning

eller efterbehandling av papper eller papp '. 3,8%

84.40 Bokbinderimaskiner och
bokbinderiapparater, inbegripet trådhäftmaskiner 3,8%

84.41 Andra maskiner och apparater för
bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner

av alla slag..................................................... 2,5%

84.42 Maskiner, apparater och redskap (andra än
verktygs

maskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för typgjutning eller

typsällning eller för preparering eller fillverkning av

klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryck

formar; typer, tryckplålar, klichéer, tryckcylindrar och

andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,

kornade eller polerade):

A................................................................ tryckplåtar,
klichéer, tryckcylindrar och andra

tryckformar ............................................. 3,8%

B. andra slag ............................................... fri

84.43 Tryckpressar; hjälpapparater för
användning vid tryckning fri

84.44 Maskiner för sprulning, sträckning,
lexturering eller nedskärning av konslfibermaterial 3,8 %

84.45 Maskiner för beredning av
lextilfibrer; maskiner för spinning, Ivinning eller snodd av texfilgarn saml
andra maskiner för framställning av lextilgarn; maskiner för spolning
(inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn saml
maskiner för beredning av texfilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46

eller 84.47 ................................................... .......... 3,8%

84.46 Vävstolar........................................................ .......... 3,8%

84.47 Trikåmaskiner,
maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll,
spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, fiälor eller nätknytningar

saml maskiner för tuflning ............................ .......... 3,8%

84.48 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för
användning till

sammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46

eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner,

varp- och skottväktare saml anordningar för skyllel-

växling); delar och tillbehör som är lämpliga alt använ

das uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligl

detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller

84.47 (t. ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kam- 47

s. 48 Kontrollera mot PDF

mar, spinnmunstycken, skyltlar, solv, skaftramar och Prop. 1987/88:42

trikåmaskinsnålar):

A. trikåmaskinsnålar....................................... fri

B. andraslag .................................................... 3,8%

84.49 Maskiner och apparater för
tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller
i tillformade stycken, inbegripei maskiner för tillverkning av filthattar;
hattformar .......................................... ....... 3,8%

84.50 Vatlentvättmaskiner för hushåll
eller tvällerier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten 3,8%

84.51 Maskiner och apparater (andra än
tvättmaskiner enligt nr 84.50) för tvättning eller annan rengöring, vridning,
torkning, strykning, pressning (inbegripei fixerings-pressar), blekning,
färgning, appretering, beläggning, impregnering eller annan efterbehandling av
lextilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, samt
maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat
underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande
golvbeläggning; maskiner för uppmllning, av-rullning, läggning, skärning eller
landning av dukvaror

av textilmaterial ............................................ 3,8 %

84.52 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligl nr
84.40;

möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för

symaskiner; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar ...................................... fri

B. andra slag ............................................... 5,3 %

84.53 Maskiner och apparater för beredning, garvning
eller

annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för

tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor

av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner .... 3,8%

84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller
ochgjutmaskiner

av sådana slag som används inom metallurgin eller i

melallgjuterier:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar till

sådana maskiner .................................... fri

B. götkokiller och delar till sådana .............. 2,2 %

C. andra slag ............................................... . 3,8%

84.55 Metallvalsverk
och valsar lill sådana valsverk:

A. obearbetade gjulgodsdetaljer ............... 3,2%

B. andraslag ................................................ .......... 3,8%

84.56 Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av
alla

slags material med laser eller annan ljus- eller foton-

stråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk pro

cess, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge:

A. maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

vägande per slyck mer än 10 000 kg ..... .............. fri

B. maskiner
för bearbetning av trä, kork, ben, hård

gummi, hårdplast eller liknande hårda material ... fri

C. andraslag .................................. .......... 3,8%

84.57 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med
mer

än en bearbetningsenhel samt transfermaskiner, för

metallbearbelning:

A. vägande per styck mer än 10 000 kg fri

B. andra slag.................................................. 3,8% 48

s. 49 Kontrollera mot PDF

84.58 Svarvar
för metallbearbetning: Prop. 1987/88:42

A. vägande
per styck mer än 10 000 kg fri

B. andra
slag .................................... 3,8%

84.59 Verktygsmaskiner
(inbegripet borr-, fräs- och gängen

heter) för borrning, fräsning eller gängskärning i metall,

andra än svarvar enligt nr 84.58:

A. vägande
per styck mer än 10000 kg .. fri

B. andraslag
..................................... 3,8%

84.60 Verktygsmaskiner
för avgradning, skärpning, slipning,

hening, lappning, polering eller annan ytbehandling av

metall, hårdmetall eller annan kermet med hjälp av

slipstenar, slipmedel eller polerdon, andra än kugg-

skärnings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61:

A. vägande
per styck mer än 10 000 kg fri

B. andra
slag .................................... ........ 3,8 %

84.61 Verktygsmaskiner
för hyvling, stickning, driftning,

kuggskärning, kuggslipning, sågning eller kapning samt

andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av

metall, hårdmetall eller annan kermet, inte nämnda

eller inbegripna någon annanstans:

A. vägande
per styck mer än 10 000 kg fri

B. andraslag
..................................... 3,8%

84.62 Verktygsmaskiner
(inbegripet pressar) för bearbetning

av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegri

pet pressar) för bearbetning av metall genom bockning,

falsning, riktning, klippning eller stansning; pressar för

bearbetning av metall eller hårdmetall, inte nämnda

ovan
................................................ 3,8 %

84.63
Andra verktygsmaskiner för icke
avverkande bearbetning av metall, hårdmetall eller annan kermet .................................... 3,8
%

84.64
Verktygsmaskiner för
bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbeslcement eller liknande
mine-raliska material eller för bearbetning av glas i kallt

tillstånd
........................................... 3,8%

84.65 Verktygsmaskiner
(inbegripet maskiner för spikning,

klamring, limning eller annan sammansättning) för be

arbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller

liknande hårda material:

A. barknings-,
hyvel-, såg-, lim- och pressmaskiner

samt
svarvar ................................. ....... 5,3 %

B. andra
slag:

1. maskiner
för avverkande bearbetning, andra än

sådana
som omfattas av A ........... ........... fri

2. andra
...................................... ....... 5,3%

84.66
Delar och tillbehör som är
lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr
84.56-84.65, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande
gänghuvuden, delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner;
verktygshållare till alla slags handverktyg .. .. 3,8%

84.67
Handverktyg, pneumatiska eller
hopbyggda med icke

elektrisk
motor ................................ ........ 3,8 %

84.68 Maskiner
och apparater för lödning eller svetsning,

även användbara för skärning, dock inte sådana som

omfattas
av nr 85.15; maskiner och apparater för yl- 49

härdning
med gas ............................ ........ 3,8%

4
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

s. 50 Kontrollera mot PDF

84.69
Skrivmaskiner och
ordbehandlingsmaskiner 3,8% Prop. 1987/88:42

84.70
Räknemaskiner;
bokföringsmaskiner, kassakontroll-apparater, frankoslämplingsmaskiner,
biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räkneverk .............................. ........ 3,8
%

84.71
Datorer och enheter till
datorer; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till
databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte
nämnda eller inbegripna någon annanslans 3,8%

84.72
Andra maskiner och apparater
för kontorsbmk (t.ex. hektografer, stencilapparater, adresseringsmaskiner,
sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning
av mynt, pennformerings-apparater, hålslag och häftapparater) 3,8%

84.73
Delar och tillbehör (andra än
överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller
huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.69-84.72 ... 3,8%

84.74
Maskiner och apparater för
sortering, siktning, avskilj-ning, tvättning, krossning, målning, blandning
eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form
(inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner och apparater för agglomerering,
formning eller gjutning av fasta mineraliiska bränslen, keramiska massor, icke
hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller
pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand .......... ....... 3,8
%

84.75
Maskiner för sammansättning av
elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner
för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd:

A. maskiner
...................................... 3,8%

B. delar
............................................. fri

84.76
Försäljningsautomater för varor
(l.ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryckesautomater), inbegripet
växlingsautomaler 3,8%

84.77
Maskiner och apparater för
bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa
material, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta

kapitel
............................................. ........ 3,8%

84.78
Maskiner och apparater för
beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
i delta kapitel 3,8%

84.79
Maskiner och mekaniska
apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel:

A................................................... slagg-granuleringsmaskinei:
samt delar till sådana

maskiner ....................................... fri

B. andraslag
..................................... 3,8%

84.80
Formflaskor för
melallgjuterier; bottenplattor till gjutformar; gjutmodeller; gjutformar och
andra formar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas, mineraliska
ämnen, gummi eller plast ................................ 3,8
%

84.81
Kranar, ventiler och liknande
anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu- .................................................. 50 cerventiler och termostatreglerade ventiler 3,8%

s. 51 Kontrollera mot PDF

84.80 Kullager och rullager ................................... 3,8% Prop. 1987/88:42

84.81 Transmissionsaxlar (inbegripet
kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner
och frikfionstransmissioner; kulskruvar; växellådor och andra utväxlingar,
inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor;
friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar) 3,8 %

84.82 Packningar av metallplåt i förening
med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar
av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar 3,8%

84.83 Delar till maskiner och apparater,
inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar,
kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans i detta kapitel 3,8%

85
kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till
sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för
inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och
tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning;
kläder, skodon,

öronskydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elek

trisk uppvärmning;

b. artiklar av glas enligl nr 70.11;

c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap.

2.
Nr 85.01-85.04
skall inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 85.11, 85.12, 85.40, 85.41
och 85.42. Kvicksilverslrömriklare med melallbehållare klassificeras dock
enligl nr 85.04.

3.
Nr 85.09
omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag
som vanligen används för hushållsbruk:

a. dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller
blandning av livsmedel

saml frukt- eller köksväxlsaflpressar, oavsett viklen;

b. andra maskiner och apparater, under förutsättning att
vikten inle överstiger

20 kg per styck.

Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för
ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter
(nr 84.14), lorkcenlrifuger (nr 84.21), diskmaskiner (nr 84.22),
hushållstvättmaskiner (nr 84.50), manglar och stryk-maskiner (nr 84.20 och
84.51), symaskiner (nr 84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska
värmeapparater (nr 85.16).

4. Med tryckta kretsar i nr 85.34 förslås kretsar, som
med något tryckningsförfa

rande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik
erhållits

genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter

eller andra tryckta komponenter (t. ex. induklansspolar, motstånd och konden-

satorer), ensamma eller sammanbundna enligt etl fömlbestämt mönster, andra

än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk
signal

(t.ex. halvledarelement).

Med tryckta kretsar avses inte kretsar i förening med
andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta
kretsar kan dock vara försedda med icke tryckta förbindningselement. Tunn-
eller Ijockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits
under samma tekniska process skall klassificeras enligt nr 85.42.

5. För
tillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller:

A. Med dioder, transistorer och liknande
halvledarkomponenter eller halvle

darelement förslås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är

beroende av förändringar i resisliviteten under inverkan av ett elektriskt
fäll. c i

s. 52 Kontrollera mot PDF

B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra
elektroniska mikrokretsar Prop. 1987/88: 42 förstås:

a. integrerade monolitkretsar i vilka
kretselementen (dioder, transistorer,

motstånd, kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställts i massan

(huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad

kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra;

b. integrerade hybridkretsar i vilka passiva
element (motstånd, kondensa

torer, förbindelseledningar eic), erhållna genom tunn- eller tjockfilms-

teknik, och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolitkret

sar etc), erhållna genom halvledarteknik, kombinerats praktiskt taget

odelbart på ett enda isolerande underlag (glas, keramik etc). Dessa

kretsar kan också innehålla diskreta komponenter;

c. mikrokretsar av typen gjutna moduler,
mikromoduler och liknande som

består av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva komponenter som

kombinerats och sammankopplats.

Vid klassificering av de artiklar som är definierade i
denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde framför varie annat
nummer som skulle kunna komma i fråga, särskilt med hänsyn i ill artiklarnas
funktion. 6. Grammofonskivor, magnetband och andra media enligt nr 85.23 och
85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans
med de apparater som de är avsedda för.

85.1 Elektriska motorer och generatorer
(med undantag av generaloraggregal) 3,8 %

85.2 Elektriska generaloraggregal och
roterande omformare 3,8%

85.3 Delar som är lämpliga all användas
uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligl nr 85.01 eller 85.02 3,8%

85.4 Elektriska transformatorer,
statiska omformare (t. ex. likriktare) och induklansspolar 3,8%

85.5 Elektromagneter; permanentmagneter
samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnelisering;
magnelchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagnetiska
uppspänningsan-ordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar;
elektromagnetiska lyfldon ............ 3,8%

85.6 Galvaniska element och batterier ................ 5,3 %

85.7 Elektriska ackumulatorer saml
separatorer till sådana ackumulatorer, även kvadratiska eller rektangulära .. 3,8%

85.8 Elektromekaniska handverktyg med
inbyggd elektrisk

motor .......................................................... 3,8 %

85.09 Elektromekaniska
hushållsapparater med inbyggd

elektrisk motor ........................................... 4,4%

85.10 Rakapparater och hårklippningsmaskiner med
inbyggd

elektrisk motor:

A. blad och skärhuvuden till rakapparater ... 4,6%

B. saxar till hårklippningsmaskiner .............. 3,2%

C. andra slag ............................................... 3,8 %

85.11 Elektrisk landnings- och startutrustning av
sådana slag

som används lill förbränningsmotorer med gnisl- eller

kompressionsländning (l.ex. ländmagneler, tändgene-

ralorer, tändspolar, tändstifi: och glödtändstift saml

startmotorer); generatorer (för likström eller växel- ;

ström) och bakströmsreläer av sådana slag som an

vänds tillsammans med förbränningsmotorer 3,8%

85.12.............................................................. Elektrisk
belysnings- och signalutmstning (med undan

tag av varor enligt nr 85.39), elektriska vindmtetorkare

samt elektriska avfroslnings- och avimningsanordning-

ar, av sådana slag som används lill cyklar eller motor

fordon............................................................. 3,8 % 52

s. 53 Kontrollera mot PDF

85.13 Bärbara
elektriska lampor med egen kraftkälla (t.ex. Prop. 1987/88:42

torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra

än
sådana som omfattas av nr 85.12 ... 3,8%

85.14
Elektriska ugnar (inbegripet
sådana med induktiv eller dielektrisk uppvärmning) för industri- eller
laboratoriebruk; annan utmstning med induktiv eller dielektrisk uppvärmning,
för industri- eller laboratoriebruk ........... ....... 3,8%

85.15
Maskiner och apparater för
lödning eller svetsning, elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt
uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller annan ljus- eller plasmaljusbåge,
inbegripei sådana som också kan användas för skärning; elektriska maskiner och
apparater för varmsprulning av metall eller hård-

melall
............................................... ....... 3,8 %

85.16 Elektriska
genomströmnings-eller förrådsvarmvatten

beredare och dopp varmare; elektriska apparater för

rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken;

elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex.

hårtorkar, onduleringsapparater och locktångsvär-

mare) eller för torkning av händerna; elektriska stryk-

och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av så

dana slag som används för hushållsbruk; elektriska

värmemotstånd, andra än sådana enligt nr 85.45:

A. elektriska
stryk- och pressjärn samt delar till sådana

(andra
än värmemotstånd) .............. ....... 4,4%

B. andra
slag .................................... 3,8%

85.17
Elektriska apparater för
trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet sådana apparater för
bärfrekvenssystem .. 3,8%

85.18
Mikrofoner och mikrofonstafiv;
högtalare, med eller utan hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon;
tonfrekvensförstärkare; elektriska ljudförstärkningsanläggningar:

A. mikrofoner
och mikrofonstafiv samt delar till dessa

varor.............................................. ....... 4,9%

B. hörtelefoner,
även kombinerade med mikrofon,

samt
delar till hörtelefoner .............. ........ 3,8%

C. andra
slag .................................... 6,5 %

85.19 Skivspelare,
elektriska grammofoner, kassettbandspe

lare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra appara

ter för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för

ljudinspelning:

3,2% 3,8% 5,3%

3,8% 5,3%

5,3% 3,8%

A. grammofonautomaler
......................

B. Ijudåtergivningsapparaler
för kinematografiskt bruk

C. andra
slag ....................................

85.20 Bandspelare
och andra apparater för ljudinspelning,

även innehållande anordning för ljudåtergivning:

A. ljudinspelningsapparater
för kinematografiskt bruk

B. andra
slag ....................................

85.21
Apparater för inspelning eller
återgivning av videosignaler

85.22
Delar och fillbehör lill
apparater enligl nr 85.19-85.21

85.23
Beredda oinspelade media för
inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen, andra än

produkter
enligt 37 kap.......................... ........... fri 3

s. 54 Kontrollera mot PDF

85.24 Grammofonskivor,
inspelade band och andra media Prop. 1987/88:42

med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbe

gripet matriser för tillverkning av grammofonskivor

men
inte produkter enligt 37 kap.:

A. grammonfonskivor,
andra än CD-skivor:

1. för
språkundervisning ................... fri

2. andra
................................ 100 kg 25:-

B. andra
slag .................................... fri

85.25 Apparater
för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi,

mndradio eller television, även med inbyggd utmstning

för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; te

levisionskameror:

A................................................... med
inbyggd utrustning för mottagning, andra än

reläapparater ................................ 6,5
%

B. andra
slag ..................................... 4,9 %

85.26
Radarapparater, apparater för
radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radioslyrning
.... 4,9%

85.27
Apparater för mottagning av
radiotelefoni, radiotelegrafi eller mndradio, även med inbyggd utmstning för
inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur 6,5
%

85.28
Televisionsmottagare
(inbegripet videomonitorer och videoprojektorer), även med inbyggd
rundradiomottagare, inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av ljud
eller inbyggd utmstning för inspelning eller återgivning av videosignaler:

A.................................................... videotuners
eller videomonitorer, med inbyggd ut

mstning för inspelning eller återgivning av videosig

naler ............................................. 5,3
%

B. andra
slag ....................................... 6,5 %

85.29 Delar
som är lämpliga atl användas uteslutande eller

huvudsakligen till apparater enligt nr 85.25-85.28:

A................................................... delar
till apparater för mottagning av radiotelegrafi,

radiotelefoni, rundradio eller television 6,5 %

B. andraslag
..................................... 4,9%

85.30
Elektrisk signalerings-,
säkerhets- eller irafikövervak-ningsutrustning för järnvägar, spårvägar,
landsvägar, galor, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller
flygfält (andra än sådana enligl nr 86.08) . 3,8 %

85.31
Elektriska signalapparater,
akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms-
och brandlarmsapparater), andra än apparater

enligt
nr 85.12 eller 85.30...................... 4,9%

85.32 Elektriska
kondensatorer, fasta eller variabla:

A................................................... kondensatorer
och delar lill kondensatorer, vä

gande högst 250 g per styck ............. 5,6%

B. andraslag
..................................... 3,8%

85.33 Elektriska
motstånd (inbegripet reoslater och polentio

metrar), andra än värmemotslånd:

A. motstånd
...................................... 5,3 %

B. delar
till motstånd .......................... 4,9%

85.34
Tryckta kretsar ................................. ....... 4,9%

85.35
Elektriska apparater och andra
artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller
för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i

elektriska
kretsar (t. ex. strömställare, smältsäkringar, 54

överspänningsavledare,
spänningsbegränsare, stöt-

s. 55 Kontrollera mot PDF

vågsfiller,
stickproppar och kopplingsdosor), för en Prop. 1987/88:42

driftspänning
av mer än I 000 V:

A. smältsäkringar:

1. av
keramiskt material ................... 6,2 %

2. av
annat material ....................... 5,3%

B. andra
slag .................................... ........ 4,9%

85.36 Elektriska
apparater och andra artiklar för brytning,

omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller

för åstadkommande av anslutning lill eller förbindelse i

elektriska kretsar (t.ex. strömställare, reläer, smält

säkringar, stölvägsfiller, stickproppar, uttag, lamphål-

lare och kopplingsdosor), för en driflspänning av högst

I 000 V:

A. smältsäkringar:

1. av
keramiskt material ................... 6,2 %

2. av
annat material ....................... 5,3 %

B. glödlampshållare,
vägande per styck:

1.
högst 500 g .............................. 6,2%

2.
mer än 500 g ............................. 5,3
%

C. andra
slag .................................... ....... 4,9 %

85.37 Tavlor,
paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet

styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två

eller flera apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35

eller 85.36 och avsedda atl tjänstgöra som elektriska

manöver- eller kopplingsorgan, inbegripei sådana

tavlor etc. som innehåller instrument eller apparater

enligt 90 kap., dock inte kopplingsanordningar enligt nr

85.17
................................................ ....... 4,9%

85.38 Delar
som är lämpliga att användas uteslutande eller

huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt

nr
85.35, 85.36 eller 85.37 .................... ....... 4,9 %

85.39 Elektriska
glödlampor och gasuriaddningslampor, in

begripet s. k. sealed beam lamp units, samt lampor för

ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor:

A. metalltrådslampor,
andra än s.k. sealed beam lamp

units......................................
100 kg 200:-

B. socklar
till glödlampor......................... fri

C................................................... andra
slag, inbegripet delar, andra än socklar lill

glödlampor .................................... 3,8
%

85.40 Elektronrör
(glödkatodrör, kallkaiodrör och folokatod-

rör), t.ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller

gas, rör för kvicksilverslrömriklare, katodslrålerör och

rör för televisionskameror:

A. ventilrör
till röntgenapparater samt delar till sådana

rör;
katodslrålerör samt rör till televisionskameror fri

B. andra
slag, inbegripet delar till katodslrålerör eller

rör
fill televisionskameror ................. 3,8%

85.41 Dioder,
transistorer och liknande halvledarkomponen

ter eller halvledarelement; ljuskänsliga halvledarkom

ponenter eller halvledarelement, inbegripet fotoelek-

tromotoriska celler, även sammanfogade till moduler

eller monterade i paneler; lysdioder; monterade pie-

zoelektriska kristaller:

A.
dioder, transistorer och liknande halvledarkompo

nenter eller halvledarelement; lysdioder 2,5 % 55

s. 56 Kontrollera mot PDF

B.
andra slag, inbegripet delar till artiklar enligt A 3,8%
Prop. 1987/88: 42

85.42 Elektroniska
integrerade kretsar och andra elektronis

ka mikrokretsar:

A. mikrokretsar
................................... ........ 2,5 %

B. delar
fill mikrokretsar ....................... ........ 3,8 %

85.43
Elektriska maskiner och
apparater med självständiga arbetsuppgifier, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel 4,9%

85.44
Isolerad (inbegripet lackerad
eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elektriska
ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilkci
varie enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska
ledare eller försedda med kopplingsanordningar:

A. optiska
fiberkablar ......................... fri

B. andra
slag .................................... 5,3 %

85.45 Kolelektroder,
kolborstar, lampkol, kol för galvaniska

element och andra artiklar av grafit eller annat kol,

även i förening med metall, av sådana slag som an

vänds för elektriskt ändamål:

A. vägande
minst 3 kg per styck:

1. grafiterade
........................ 100 kg 2: -

2. andra
slag ................................ ........... fri

B. vägande
mindre än 3 kg per styck:

1. kolborstar
................................. ........ 3,8 %

2. andra
slag ........................... 100 kg 10:-

85.46 Elektriska
isolatorer, oavsett materialet:

,
A. av keramiskt material .................... ......... 8 %

B.
av annat material .......................... ........ 5,3 %

85.47 Isolerdetaljer
(med undantag av isolatorer enligt nr

85.46) för elektriska maskiner eller apparater eller för

annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer hell av

isolermalerial bortsett från mindre metalldelar (t.ex.

gängade hylsor) som ingjutits eller inpressals i massan i

samband med tillverkningen och som är avsedda ute

slutande för sammanfogning; elektriska isolerrör samt

förbindningsdelaljer till sådana, av oädel metall, invän

digt belagda med isolermalerial:

A. isolerdetaljer:

1. av
plast ................................... 7,2 %

2.
av keramiskt material .................. 8
%

3.
av annal material ........................ 5,3%

B. andraslag
..................................... 3,2%

85.48................................................. Elektriska
delar till maskiner och apparater, inte

nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi

tel .................................................. 4,9%

95
kap. Leksaker, spel och sportaritiklar; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

1.
Detta kapitel omfattar inte:

a. julgransljus
(nr 34.06);

b. fyrverkeripjäser
och andra pyrotekniska artiklar enligl nr 36.04; 56

s. 57 Kontrollera mot PDF

c. garn (inbegripet monofilamentgam), linor, gul o.d. för
fiske, i avpassade Prop. 1987/88:42

längder men inte monterade till fiskrevar, enligt 39 kap., nr 42.06 eller elfte

avd.;

d. väskor för sportutrustning samt liknande artiklar
enligt nr 42.02, 43.03 eller

43.04;

e. sport- och idrottsdräkler samt maskeraddräkter o.d. av
textilvara, enligt 61

eller 62 kap.;

f. flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för
bålar, segelbrädor, eller

fordon, enligt 63 kap.;

g. skodon för sport eller idrott (andra än skodon med
fastsatta skridskor eller

rullskridskor) enligl 64 kap. saml huvudbonader för sport eller idrott, enligl

65 kap.;

h. promenadkäppar, piskor, ridspön o.d. (nr 66.02) samt
delar till sådana artiklar (nr 66.03);

ij. omonlerade konstgjorda ögon av glas för dockor eller
andra leksaker, enligt nr 70.18;

k. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2
lill femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) saml motsvarande varor av
plast (39 kap.);

1. ringklockor, bjällror, gonggonger o. d. enligt nr
83.06;

m. elektriska motorer (nr 85.01), elektriska
transformatorer (nr 85.04) och apparater för radiostyrning (nr 85.26);

n. sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar)
enligt sjuttonde avd.;

o. tvåhjuliga barncyklar (nr 87.12);

p. sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.)
saml redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är
gjorda av trä);

q. skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04);

r. lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

s. vapen och andra artiklar enligt 93 kap.;

t. elektriska girlander av alla slag (nr 94.05);

u. racketsträngar samt tält och andra kampingartiklar,
ävensom handskar (klassificeras efter materialets beskaffenhet).

2.
Detta kapitel
omfattar också artiklar i vilka naturpärior eller odlade pärlor, ädelstenar
eller halvädelslenar (naturiiga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall
eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig
beståndsdel.

3.
Om inle annat
följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga alt användas
uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligl detta kapitel klassificeras
enligt samma nummer som dessa artiklar.

95.1 Leksaksfordon med hjul, avsedda för
barn (t.ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och irampbilar);
dockvagnar ............................... 4,4 %

95.2 Dockor föreställande människor ................. 6,2 %

95.3 Andra leksaker; skalenliga modeller
och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska;

pussel av alla slag ...................................... 4,4 %

95.04 Artiklar för inomhusspel, inbegripet
spelapparater för

spelhallar, nöjesfält e.d., biljardbord och bord för ka

sinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar:

A. spelapparater med mynt- eller polleltinkast 2,4%

B. andra slag ............................................... 4,4 %

95.05 Prydnadsartikiar
för högtider, karnevalsartiklar och

liknande artiklar, inbegripei trolleri- och skämtartiklar 4,4 %

95.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik,
idrott,

annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller

utomhuslek, inte nämnda eller inbegripna någon an

nanstans i detta kapitel; simbassänger och plaskdam-

mar:

A. bordtennisulrustning ............................... 4,4 %

B. tennisracketar, även osträngade; bollar av läder .. fri

C. andra slag:

1. av trä .................................................. .......... 2,2% 57

s. 58 Kontrollera mot PDF

2.
av läder eller
metall ............................. ........ 3,2% Prop. 1987/88:42

3.
av annat
material ............................... 4,4 %

95.07 Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske
med rev;

landningshåvar, fjärilshåvar och liknande håvar; lock

fåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller

97.05) och liknande artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ................................................ .............. fri

B. andraslag ................................................ 3,8%

95.08.............................................................. Karuseller,
gungor, skjulbanor och annan utrustning

för nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, ambulerande

menagerier och ambulerande teatrar .......... 3,8 %

96
kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. pennor utgörande kosmetiska preparat eller toalettmedel
(33 kap.);

b. artiklar enligt 66 kap. (t. ex. delar till paraplyer
eller promenadkäppar);

c. bijouterivaror enligt nr 71.17;

d. delar med allmän användning enligl
definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

e. knivar och andra artiklar enligl 82 kap. med
skaft eller andra delar av

material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock

för särskill föreliggande skaft och andra delar till sådana artiklar;

f. artiklar enligt 90 kap., t.ex. glasögonbågar (nr
90.03), dragslift (nr 90.17)

samt borstar som är specialgjorda för landläkarbruk eller för medicinskt,

kimrgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18);

g. artiklar enligt 91 kap. (l.ex. urfoder);

h. musikinstrument samt delar och tillbehör lili
musikinstrument (92 kap.); ij. artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till
vapen);

k. artiklar enligl 94 kap. (l.ex. möbler,
belysningsarmatur och andra belysningsartiklar); 1. artiklar enligt 95 kap.
(leksaker, spel och sportartiklar); m. konstverk, föremål för samlingar samt
antikviteter (97 kap.).

2. Med vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial i
nr 96.02 förstås:

a. hårda frön, fruklkärnor. skal och nötter
samt liknande vegetabiliska material

av sådana slag som används för snidning (t.ex. slennöt och fruktkärnor av

dumpalmen);

b. bärnsten, sjöskum, rekonstruerad bärnsten
och rekonstruerat sjöskum saml

gagat och mineraliska ersättningsmaterial för gagat.

3.
Med bindlar för
borsttillverkning i nr 96.03 avses endast oinfattade knippen av djurhär,
vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga atl utan isärtagning
sättas in i kvastar, borstar eller penslar eller som endast behöver en
komplellerande mindre bearbetning, såsom avjämning av topparna, för all göra
dem färdiga för sådan insättning.

4.
Numren i detla
kapitel skall, med undanlag av nr 96.01-96.06 saml 96.15, tillämpas för varor
av i numren nämnda slag, även om varorna helt eller delvis består av ädel
metall, metall med plätering av ädel metall, naturpärlor eller odlade pärlor,
ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade).
Nr 96.01-96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka pärlor,
ädelstenar eller halvädelslenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade),
ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre
väsentlig beståndsdel.

96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, pärlemor och
andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material
(inbegripei varor erhållna genom gjutning):

A................................................................. plattor,
skivor och liknande halvfabrikat för vidare

bearbetning ............................................ fri

B. andra slag ....-......................................... 3,8 % 58

s. 59 Kontrollera mot PDF

96.02 Vegetabiliska
eller mineraliska snidningsmaterial, be- Prop. 1987/88:42

arbetade, saml varor av dessa material; varor, gjutna

eller
genom snidning eller på annat sätl formade av vax, stearin, naturliga
gummiarter eller naturliga hartser eller av modelleringspastor saml andra
gjutna eller genom snidning eller på annal sätt formade varor, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans; bearbetat icke härdal gelatin (med undanlag
av gelatin enligt nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin:

A. vegetabiliska
eller mineraliska snidningsmaterial

samt varor av sådana material:

1.
plattor, skivor och liknande
halvfabrikat för vidare bearbetning fri

2.
andra slag ................................ 3,8
%

B. andra
varor ................................... fri

96.03 Kvastar,
viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör

delar till maskiner, apparater eller fordon), penslar,

mekaniska matlsopare utan motor samt moppar och

dammvippor; bindlar för borsttillverkning; målnings

rullar och målardynor; avtorkare o. d. av gummi eller

annat mjukt material:

A. mekaniska
matlsopare ..................... 3,8%

B. kvastar,
borstar och viskor av endast hopbundna

kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller

utan
skaft ................................... ....... 3,8%

C. bindlar
för borsttillverkning:

beläggs
med samma tull som motsvarande borst-material

D. andra
slag .................................... 5,3 %

96.4
Handsiktar och handsåll ..................... 3,8
%

96.5
Reseetuier med artiklar för
toaletländamål, för sömnad

eller
för rengöring av skor eller kläder ... ....... 6,2 %

96.06 Knappar
samt knappformar och andra delar till knap

par; knappämnen:

A. knappar
av plast .......................... 6,2 %

B. andra
slag .................................... 4,4 %

96.7
Blixtlås och delar lill
blixtlås ................... 6,2 %

96.8
Kulpennor; pennor med filtspets
eller annan porös spets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för
duplicering; stiflpennor; pennskaft, pennförlängare o.d.; delar (inbegripet
hylsor och hållare) lill artiklar enligt detla nummer, andra än sådana som
omfattas av nr 96.09:

A. skrivpennor
(stålpennor o. d.) och spetsar till skriv

pennor:

1.
av ädel metall ............................ 3,8%

2.
andra ...................................... fri

B. andra
slag .................................... .......... 2 %

96.09 Blyerts-,
anilin- och färgpennor (andra än pennor enligl

nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pas

tellkritor och andra färgkritor, rilkol, skriv- och rilkriia

samt
skräddarkrila ............................. 3,8 %

96.10
Skrivtavlor, även försedda med
ram ....... 3,8%

96.11
Datumstämplar,
sigillstämplar, pagineringsslämplar

s. 60 Kontrollera mot PDF

och liknande handstämplar (inbegripei handverktyg för Prop. 1987/88:42

tryckning eller prägling av etiketter); s. k.
typtryckerier 3,2 %

96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande
färgband, in

dränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att

kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner;

färgdynor (även sådana som inte är indränkta med

färg), med eller utan ask ................................ 5,3 %

96.13 Cigarettändare och andra tändare, även
mekaniska eller elektriska, samt delar till sädana tändare, andra än
tändstenar och vekar 3,2%

96.14 Rökpipor (inbegripei piphuvuden),
cigarr- och cigarett-munstycken saml delar lill sådana artiklar:

A. ämnen och icke färdigarbelade huvuden av trä eller

rot till rökpipor ........................................ fri

B. andraslag ................................................ 3,8%

96.15 Kammar, hårspännen o.d.; hårnålar, hårklämmor,
pa-

piljolter o.d., andra än sådana som omfattas av nr

85.16, samt delar till sådana artiklar:

A. kammar, hårspännen o. d.......................... 6,2%

B. andra slag:

1.
av plast .............................................. 12%

2.
av annat
material ............................... .......... 3,2%

96.16 Rafräschissörer och beslag till sådana;
pudervippor

och liknande varor för anbringande av kosmetiska pre

parat eller loalettmedel:

A. rafräschissörer och beslag till sådana .... 5,1%

B. andra slag ............................................... 3,8 %

96.17 Termosflaskor och andra
terrnoskäri, kompletta med yllerhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa
glas 5,3%

96.18 Provdockor, skyltdockor o. d.;
rörliga figurer och ställ

av sådana slag som används i skyltfönster .......... 3,8%

97 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. omakulerade frimärken och beläggningsstämplar
samt kortbrev. brevkort

o. d. försedda med frimärke, gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land

till vilket de är destinerade (49 kap.);

b. teaterkulisser, ateljéfondcr o.d., målade på
texlilvävnad (nr 59.07) med

undantag av sädana som kan klassificeras enligt nr 97.06;

c. naturpärior och odlade pärior samt
ädelstenar och halvädelstenar (nr 71.01 -

71.03).

2.
Med
konstgrafiska originalhlad i nr 97.02 förstås avtryck som gjorts i svartvitt
eller färg direkt frän en eller flera tryckformar som av konstnären framställts
helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med
undantag för mekaniska eller fotomekaniska förfaranden.

3.
Nr 97.03 skall
inte tillämpas för masstillverkade reproduktioner eller för produkter av
vanligt hantverk med karaktär av handelsvaror.

4.
a. Om inte
annat följer av anm. 1-3 ovan skall artiklar enligt detta kapitel

klassificeras enligt della kapitel och inte enligt något
annat kapitel i tulltaxan, b. Nr 97.06 skall inte tillämpas för artiklar som
kan klassificeras enligt något av de föregående numren i detta kapiiel.

5. Ramar kring målningar, teckningar, collage eller
liknande prydnadstavlor eller

kring konstgrafiska originalblad skall anses utgöra delar till dessa artiklar,
under

förutsättning att de är av sädana slag och har ett sådant värde som är normalt
i

förhållande till artiklarna i fråga. 60

s. 61 Kontrollera mot PDF

97.01 Målningar
och teckningar utförda hell för hand, andra Prop. 1987/88: 42

än teckningar enligl nr 49.06 och andra än handdekore-

rade
föremål; collage och liknande prydnadstavlor .. fri

97.2
Konslgrafiska originalblad ...................... ........... fri

97.3
Originalskulpturer, oavsett
materialet ..... ........... fri

97.4
Frimärken och
beläggningsstämplar, frankerings-stämplar, försladagsbrev saml kuvert,
brevkort, kort-brev o.d. försedda med frimärke, makulerade, eller, om de är
omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som nyutgåva i det land lill vilkel
de är destinerade .. fri

97.5
Samlingar och föremål för
samlingar av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt,
arkeologiskt, paleonlologiskl, etnografiskt eller numisma-

tiskl
intresse .................................... ........... fri

97.06........................................................ Antikviieter
med en ålder av över 100 år fri

s. 62 Kontrollera mot PDF

2 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad
kordväv av syntetiska fibrer

Härigenom
föreskrivs att tullsatsen vid import av gummibehandlad kordväv av syntetiska
fibrer ur tulltaxenr 59.02 B. tulltaxelagen (1987:000) skall - utan hinder av
vad som föreskrivs i tulltaxelagen - uppgå lill 9% under tiden den 1 januari
1988-den 31 december 1989.

s. 63 Kontrollera mot PDF

3 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs att 2 a, 8, 58 och 59 §§ samt anvisningarna till 2 a, 8 och 58 §§
lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
a §2

Med
export förstås enligl denna lag att vara levereras eller tjänst tillhandahålls
utom landet. Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna,
leverans av vara inom landet

1)
om direkt utförsel av varan
ombesöos av speditör eller fraktförare,

2)
till utländsk företagare, som
hämtar varan här i landet för direkt utförsel, om varan är avsedd för
verksamhet som förelagaren bedriver i utlandet,

3)
i frihamn om varan ej är avsedd
alt användas i frihamnen,

4)
fill fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller
luftfartyg,

5) för
försäljning i exportbutik 5) för försäljning i exportbutik

enligt 27 § tullagen (1973:670), enligt 46 § andra stycket tullagen

(1987:000),

6) om
varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i

exportvagnsförteckning.

Som
export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, tillhandahållande
av

1)
tjänst som avser fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utmstning eller annan vara
för användning på sådanl fartyg,

2)
annan tjänst enligt 10 § första
stycket I än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast
för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet,

3)
förmedling av vara ål ufiändsk
uppdragsgivare,

4)
transport, som ej utgör
personbefordran, direkl lill eller från utlandet eller förmedling av sådan
transport,

5)
transport eller annan skattepliktig
tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör
eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med
införseln eller utförseln,

6)
kontroll eller analys av vara
ål utländsk uppdragsgivare,

7)
lagring av vara åt ufiändsk
uppdragsgivare,

8)
annonsering eller annan reklam
åt utländsk uppdragsgivare,

9)
tjänst enligt 10 § första
stycket 5 som avser fastighet i annat land,

10)
tjänst enligt 10 § första
stycket 1 som innefattar produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion
eller därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

11)
upplåtelse åt utländsk
användare av rätt till patent, nyttjanderätt fill konstrukfion eller
uppfinning, som avser skattepliktig vara, saml rätt att utnyttja system eller
program för automatisk databehandling,

12)
aulomafisk databehandling åt
utländsk uppdragsgivare,

13)
annan tjänst åt utländsk
uppdragsgivare, när tjänsten kommer denne

'
Lagen omtryckt 1979: 304.

Senasle
lydelse av lagens rubrik 1974: 885. 63

Senaste lydelse 1986:
1289.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1987/88: 42

till
godo endasl i form av rapport, protokoll eller annan handling eller på

annat därmed jämförligt säll. . ___ . ,.

Även
omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av vara, när
tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom
ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som
export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn till
lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon, om fordonet är
registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i
anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport här i
landet.

Har
skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom landet
anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom export
under fömtsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ett intyg,
utfärdat av en av länsskattemyndigheten godkänd intygsgivare, som visar att
köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur
landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid inresa i annat land.

(Se
vidare anvisningarna.)

8
§' Från skatteplikt undantas

1)
skepp för yrkesmässig sjöfart
eller yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning,
luftfartyg för yrkesmässig person-eller godsbefordran samt del, tillbehör och
utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs
till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar
detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens
eller nytljanderättshavarens räkning,

2)
krigsmateriel som är underkastad
utförselförbud och del lill sådan krigsmateriel, när varan säljes lill slaten
för mililärl bruk eller för della ändamäl införes till landet för statens
räkning,

3)
läkemedel som utlämnas enligt
recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till
sådan utlämning eller försäljning,

4)
råolja, elektrisk kraft, värme
samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialslring, dock inle
T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av
snabbgående dieselmotor,

5)
allmän nyhetstidning,

6) periodiskt
medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan

fillhandahålles utan vederiag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller

införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk pub

likation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med

huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, polifiskt,

miljö vårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller atl företrä

da handikappade eller arbetshindrade medlemmar saml utländsk periodisk

publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmed

las mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation

inkommer direkt fill prenumerant,

8)
sådant alster av bildkonst som
ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9)
vatten från vattenverk,

Senasle
lydelse 1985:1116. 64

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:42

10)
varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhel, när
överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav,
fusion eller liknande förfarande.

12)
trycksak som är tullfri enligt tuUtaxan (1977:975) och framkallad eller enbart
exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva eller annars utan
vederlag, saml spritdryck, vin eller starköl och tobaksvara vid införsel till
landet i den ordning som avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker
eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt.

12)
trycksak som är tullfri enligt lulltaxelagen (1987:000) och framkallad eller
enbart exponerad mikrofilm, när varan införs till landet som gåva eller annars
ulan vederlag, samt spritdryck, vin eller starköl och tobaksvara vid införsel
till landet i den ordning som avses i 18 § 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om
handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt.

13) frimärke, dock inte vid omsättning eller införsel i
särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning samt sedel och mynt som är
eller har varit gällande betalningsmedel,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles
tandläkare, dentallek-niker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

58 §

Införes
skattepliktig vara till landet skall skatt eriäggas till tullmyndighet.
Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten om regeringen icke förordnar
annat.

Införs
skattepliktig vara till landet skall skatt eriäggas till tullmyndighet.
Tullagen (1987:000) gäller i fråga om skatten om regeringen inle förordnar
annat.

s. 1980 Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 7 § första och andra styckena samt 8 §
gäller i tillämpliga delar i fråga om införsel.

(Se vidare anvisningarna.)

59 r

Mervärdeskatt
utgår med nitton procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår
dock skatten med elva och fyra tiondels procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet
är lika med varans värde, beräknat enligt förordningen (1980:749) om
tullvärde, med tillägg av tull samt annan statlig avgift eller skalt,
mervärdeskatten inbegripen.

Vid
bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 13 § lullförordningen
iakttages att, om varan

reparerats
i utlandet, beskattningsvärdet är lika med del belopp

" Senaste lydelse 1982:1184.

Beskattningsvärdet
är lika med varans värde, beräknat enligl förordningen (1987:000) om
tullvärde, med fillägg av tull samt annan statlig avgift eller skatt,
mervärdeskatten inbegripen.

Vid
bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 15 § lagen (1987:000) om
tullfrihet m.m. iakttas att, om varan

reparerats
i utlandet, beskattningsvärdet är lika med det belopp

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1987/88:42

som befingats för reparationen med fillägg som i andra
stycket sägs,

bearbetats
på annat sätt eller tillverkats av svenskt eller i Sverige förlullat material,
avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskall,

tillverkats
med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande svensk
prestation, avdrag får medges för värdet av sådant arbete eller sådan
prestation.

som
befingats för reparationen med tillägg som i andra stycket sägs,

bearbetats
på annat sätl eller tillverkats av svenskt eller i Sverige förtullat material,
avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

tillverkals
med utnyttjande av svenskt konstmkfionsarbete eller annan liknande svensk
prestation, avdrag får medges för värdet av sådant arbete eller sådan
prestation.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Anvisningar till 2 a § Bestämmelserna i tredje stycket 2,
3, 5-8 eller 13 gäller endast när tjänslen avser verksamhel som uppdragsgivaren
bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats
här i landet.

Leverans av vara från annat för- Leverans av vara från annat för-

säljningsställe
på flygplats än ex- säljningsställe på flygplats än ex-portbulik
enligl 27 § tullagen portbutik enligt 46 § andra stycket

tullagen
(1987:000) anses ha skett inom landet även när varan är avsedd att medföras
av köparen vid utresa ur landet.

(1973:670) anses ha skett inom landet även när varan är
avsedd alt medföras av köparen vid ulresa ur landet.

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall
när köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan
köpare av vara eller grupp av varor som normalt ulgör en helhet och med ett
försäljningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses dock
leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära
anslutning till leveransen av köparen har införts lill Danmark, Finland eller
Norge och atl mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har
erlagts vid införseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.

till
8 §*

Som
yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av egel gods. Undantaget
för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen är av
underordnad betydelse i förhållande fill huvuduppgiften. Flodspmla,
pontonkran, flyldocka och annan till lulllaxenummer 89.03 hänförlig farkost
än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av
eget gods. Undantaget för skepp gäller inte sådan farkost, för vilken förflyttningen
är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspmla,
pontonkran, flyldocka och annan till tulltaxenr 89.05 lulltaxelagen (1987:000)
hänförlig farkost än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undanlaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla
skepp, som säljs eller införs för alt användas vid sådant fiske, oavsett om
skeppet är särskilt anordnat för delta ändamål eller inte.

' Senaste lydelse 1985: 1116. * Senaste lydelse 1986:490.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

Undanlaget för fartyg för livräddning, gäller endasl
sådanl fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning
af skeppsbmlne.

Undanlaget för gas och annal bränsle gäller icke vara, som
med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaklär av
butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan
publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer
varie vecka.

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller
svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligl ulgivningsplan
utkommer med normall minst fyra nummer om årel. Till sammanslutning med
huvudsakligt syfte atl verka för idrottsligt ändamål hänföres endast
sammanslutning som är ansluten lill Sveriges riksidrotlsförbund eller Svenska
korporationsidrottsförbundet eller är representerad inom Sveriges olympiska
kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endasl sammanslutning
som anges i 1 § kungörelsen (1970: 301) om frivillig försvarsverksamhet eller
som har lill uppgift att stödja hemvärnels verksamhet.

Undantaget för mynt gäller inte guldmynt präglade efter
den I januari 1967 som omsätts efter sitt metallvärde.

till 58 §

Skattskyldighet vid införsel före- Skattskyldighet vid införsel före

ligger oberoende av om den införda ligger oberoende av om den införda

varan inköpts i ufiandet eller förts varan inköpts i utlandet eller förts

in av annan anledning, exempelvis in av annan anledning, exempelvis

som gåva eller lån. Skattskyldighet som gåva eller lån. Skattskyldighet

föreligger dock icke vid införsel un- föreligger dock inte vid införsel un

der omständigheter som medför fri- der omständigheter som medför fri

het från skatt enligt bestämmelser- het från skatt enligt beslämmelser

na iförordningen (1973:981) om fri- na i lagen (1987:000) om frihet från

hel från införselavgift eller iförord- skatt eller avgifl vid införsel,

ningen (1966:394) om rätl för re

sande m.fl. att införa varor lull-

och skattefritt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 17 och 18 §§ lagen (1977:293) om
handel med drycker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Spritdrycker, vin och starköl får. Spritdrycker, vin och starköl får,

med de undantag som angives i med de
undanlag som anges i 18 §,

18 §, införas till landet endast av införas
till landet endast av parti-

partihandelsbolaget, handelsbolaget.

Spritdrycker, vin och starköl får Spritdrycker, vin och
starköl får

ej tagas om hand på sätt som avses inle
tas om hand på sätt som avses

i 3 § andra stycket tuUagen i 8 §
första stycket tullagen

(1973:670) av annan än partihan- (1987:000)
av annan än partihan

delsbolaget. Sådana varor fär av delsbolaget.
Sådana varor får av

annan än bolaget ej förvaras på an- annan
än bolaget ej förvaras på an

nat tullager än sådant som har inrät- nat
tullager än sådant som har inrät

tats för förvaring av proviant m. m. tals
för förvaring av proviant m. m.

I övrigt gäller lagen (1973:980) om I
övrigt gäller lagen (1973:980) om

transport, förvaring och förstöring transport, förvaring och förstöring

av införselreglerade varor, m. m. av införselreglerade varor, m. m.

Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom
landet, får säljas för export endast av partihandelsbolaget.

18 § Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet

1. av den som har rätt fill tullfri- 1. av den som har rätt till tullfri

het enligt 7§ lullförordningen het enligt 6 § lagen (1987:000) om

(1973:979), tullfrihet m.m.,

2.
av
handelsresande som medför varan som prov, i och för dennes rörelse,

3.
av resande
eller av person, som ulför arbete på transportmedel, för eget eller familjens bmk
eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk
enligt beslämmelser som meddelas av rege-, ringen,

4.
i form av
enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs
personliga bruk enligl bestämmelser som meddelas av regeringen,

5.
som proviant på
fartyg eller luftfartyg enligl särskilda bestämmelser,

6.
av en
enskild person, som flyttar in lill landet eller återvänder hit efter längre
tids vistelse utomlands, om dryckerna är avsedda för eget eller familjens personUga
bruk, enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,

7.
av en
enskild person som har mottagit dryckerna i arv eller genom testamente, om
dryckerna är

avsedda för eget eller familjens g

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

personliga bruk, enligl beslämmelser som meddelas av regeringen.

Vin
och starköl, som medföres som proviant på järnvägståg i internationell trafik,
får införas i den utsträckning som kräves för servering av passagerare under
tågets färd inom landet.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

5 Förslag
till

Lag om
ändring i lagen (1984:355) om skatt på vissa

dryckesförpackningar

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1984:355) om
skatt på vissa dryckesförpackningar skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:42

Nuvarande
lydelse

Skatt (förpackningsskatt) eriäggs enligl denna lag till
staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hänföriig
till tulltaxenr. 20.07 eller 22.01-22.09 och vid införsel av sådan förpackning
med eller utan dryck, om förpackningens fyll-nadsvolym översfiger 0,2 men ej 3
liter.

1 §

Föreslagen lydelse

Skatt (förpackningsskatt) erläggs enligl denna lag lill
staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hänföriig
till luUlaxenr 20.09 eller 22.01-22.08 lulltaxelagen (1987: 000) och vid
införsel av sådan förpackning med eller utan dryck, om förpackningens fyllnadsvolym
överstiger 0,2 men ej 3 liter.

Skatteplikt
föreligger ej för förpackning som är tillverkad huvudsakligen av papp eller
papper.

Bestämmelserna
i / § lagen (1973: 981) om frihet från införsel avgift gäller ej i fråga om
skatt en ligt denna lag.

Beslämmelserna
i / § lagen (1987:000) om frihet från skalt eller avgift vid införsel gäller inle
i fråga om skatt enligt denna lag.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen
(1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Införs
skattepliktiga förpackningar lill landet i annat fall än som avses i 4 §
skall förpackningsskatl belalas till tullmyndighet. Därvid gäller tullagen
(1987:000) och 9 kap. 4 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Införs skattepliktiga förpackningar till landet i annal
fall än som avses i 4 § skall förpackningsskall be-

lalas
till tullmyndighet. Därvid gäller tullagen (1973:670) och 9 kap. 4 § lagen om
punktskatter och prisregleringsavgifier.

4§ Skattskyldighet föreligger inte

1.
när förpackning
utan dryck levereras inom landet lill den som är registrerad som skattskyldig
för tillverkning av förpackningar av samma slag,

2.
när förpackning
utan dryck införs till landet av den som är registrerad som skatlskyldig för
tillverkning av förpackningar av samma slag,

3.
när
förpackning införs till lan- 3. när förpackning införs till landet under omständigheter som det under omständigheter som medför
tullfrihet enligt 5 a, 7, 8, 1! medför tullfrihet enligt 108 § tull-dier 12 § tullförordningen (1973: lagen (1987:000) dier 6, 7, 13
eller 979) eller enligt förordningen (1966: 14 § lagen (1987:000) om tullfrihet
394) om rätt för resande m.fl. att m.m.,

införa varor tull- och skaltefrdl.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

4. när förpackning införs lill landet i den ordning som
anges i 18 § 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

s. 72 Kontrollera mot PDF

6 Förslag till . Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom
föreskrivs atl 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19
§'

Till
skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad
som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad
som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst
vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 §
3—4 mom.;

vinst
i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning,
som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkrirg
tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen gmndas på förvärvsinkomst av
6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan
ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes
än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagls, lill någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på
förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på gmnd av annan
försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån
livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som ulgår
på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan
ansvarighetsförsäkring eller på gmnd av skadeståndsförsäkring och avser
förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning
på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del
ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen
och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30
kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp,
som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på gmnd
av kapilalförsäkring;

försäkringsersättning
eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger
dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfasfighet, byggnad
på fastighet som avses i 24§ 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i
ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha
influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade
varit att hänföra till intäkt av

' Senasle
lydelse 1987: 121.

Ändrad lydelse av paragrafen föreslås iiven i prop. 1987/88:44. 72

s. 73 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

fastighet
eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig
inläkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel,
återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan
personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstmedel, som utgått på grund av
skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för
vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning
jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning ål smittbärare om icke ersättningen gmndas
på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid
avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av
anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

sfipendium
som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete
som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd
enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-drag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersätlning enligt 6 och 7
kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller
statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådanl bidrag likställda, och
äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som
avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt
barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön
eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd,
som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning
enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt
hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landslingskommunala medel till
den vårdbehövande;

kommunalt
bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrufillägg och kommunalt
bostadstillägg fill folkpension;

kommunalt
bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag
som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostadsbidrag till
barnfamiljer eller förordningen (1976:262) om slatskommunala bostadsbidrag;

ersättning
som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel fill den som -
utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller annan
myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning
för tidsspillan;

sådan
gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse
som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, lill den del stiftelsen ej
ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke
åtnjutits vid avsättning till sfiftelsen;

intäkter
av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv
plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1987/88:42

överstiger 5000
kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige
driver eller ulgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 61 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket
eller 75 a § Qärde stycket uppbördslagen (1953: 272), 36 § 3 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982: 1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5
kap. 13 § lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 §
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter eller 24§ lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

ränta enligt 61 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket
eller 75 a § Qärde stycket uppbördslagen (1953: 272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295)
om sjömansskatt, 22 § lullagen (1973:670), 20§ lagen (1982: 1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 §
lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ lullagen
(1987:000).

Beträffande vissa
försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogsbrukare, yrkesfiskare,
renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna fill
21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

7 Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrivs att 15 § valulalagen (1939:350) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §' Tullmyndighet får kontrollera atl utförsel- och
införselförbud som meddelas med stöd av 2 § första stycket 4) eller 5) efterievs.

Prop.
1987/88:42

s. 5 Kontrollera mot PDF

Den som till eller från det svenska tullområdet medför
sådana tillgångar som avses i 2 § första stycket 4) eller 5) skall anmäla och
lämna uppgifter om tillgångarna i enlighet med vad regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen bestämmer.

För konlroll av sådana uppgifter skaU den uppgiftsskyldige
bereda den som verkstäder kontrollen tillfälle alt undersöka handresgods, annal
medfört gods och alla utrymmen i transportmedel samt därvid svara för den
transport som behövs och för uppackning och återinpack-ning.

I övrigt gäller för kontrollen i till-lämpliga delar 38,
44, 45 och 50 §§ lullagen (1973:670) saml 57, 58, 60-62, 65 och 68 §§ saml 73 §
8 och 9 lullstadgan (1973:671) i den lydelse stadgan hade den Ijanuari 1978.

Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att göra anmälan eller lämna uppgifter i fall som avses i andra
stycket.

Till ansvar enligt denna paragraf dömes ej, om gärningen
är ringa eller kan föranleda ansvar enligl 9 eller 10 § denna lag, enUgl brottsbalken
eller lagen (1960:418) om straff för vamsmuggling. Allmänt åtal för brott som
avses i denna paragraf får väckas endast efter medgivande av tullmyndighet.

Den som till eller från det svenska tullområdet medför
sådana fillgångar som avses i 2 § första stycket 4) eller 5) skall anmäla och
lämna uppgifter om tillgångarna i enlighet med vad regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen bestämmer.

/ fråga om konlroU av sådana uppgifter som avses i andra
stycket gäller 48 § första stycket, 63—70§§, 73 § första stycket, 99, 100 och
105 §§ ttdlagen (1987:000) samt föreskrifter som meddelats med stöd av dessa
bestämmelser.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att göra anmälan eller lämna uppgif-, ter i fall som avses i andra
stycket.

/ ringa fall skall inte dömas till ansvar. Ansvar enligt
denna paragraf inträder inte, om gärningen är belagd med straff i 9 eller 10 §
denna lag, (■ brottsbalken eller / lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
Allmänl åtal för brott som avses i denna paragraf får väckas endasl efter
medgivande av tullmyndighet.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste
lydelse 1984:413.

8 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1941: 251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskivs att 1, Ib, le och 3 §§ lagen
(1941:251) om särskild vamskatt' och bilagan till lagen skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

liP Skatt (särskild vamskatt) betalas enligt denna lag
till staten vid omsättning inom landet av varor som anges i bilaga fill denna
lag och vid införsel av sådana varor.

Vid bedömning av till vilket Vid bedömning av till vilket

tulltaxenummer
en viss vara skall tulltaxenummer en viss vara skall

hänföras
tas inte hänsyn till sådan hänföras tas inte hänsyn till sådan

tulltaxering
av varusats som görs lulltaxering av varusats som görs

med
stöd av allmänna bestämmel- med stöd av 5 § 3b tulltaxelagen

serna andra stycket 3 b lagen (1977: (1987:000).

975) med tulltaxa.

Skatt utgår inte för vara, som bereds av apotek för
försäljning enligt recept av läkare,, veterinär eller tandläkare.

Ib §3 Skattskyldig är den som

a)
i yrkesmässig
verksamhet här i landet tillverkar skattepliktiga varor,

b)
har blivit
registrerad enligt 5 § andra stycket.

Införs skattepliktiga varor till Införs skattepliktiga varor till

landet av någon som inte är regisl- landet
av någon som inte är regist

rerad enligt 5 § skall skatt betalas rerad
enligt 5 § skall skatt betalas

till tullmyndigheten. Därvid gäller till
tullmyndigheten. Därvid gäller

lullagen (1973:670) och 9 kap. 4 § lullagen
(1987:000) och 9 kap. 4 §

lagen (1984: 151) om punktskatter lagen
(1984:151) om punktskatter

och prisregleringsavgifter. och
prisregleringsavgifter.

Riksskatteverket kan om del finns synnerliga skäl medge
att den som är registrerad enligt 5 § andra stycket får vara skatlskyldig för
en vara som tillverkas inom landet av någon annan för hans räkning.

Som skattepliktig tillverkning anses även

a) omarbetning av en skatteplik- a) omarbetning av en skatteplik

tig vara, i fråga om en vara hänför- lig
vara, i fråga om en vara hänför

lig till något av tulltaxenumren lig fill
något av tulltaxenr 17.04,

17.04, 18.06, 19.08 eller 21.07 dock 18.06,
19.05 eller 21.06 tulliaxe-

endast om omarbetningen innebär lagen
(1987:000) dock endast om

att varan ökar i vikt, omarbetningen innebär atl varan

ökar i vikt,

b) omformning av en vara som linle är skattepliktig så
att varan blir

skattepliktig och

' Lagen omtryckt 1984: 153.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 1406. Senaste
lydelse 1984:923.

' Senasle lydelse 1984:923. 76

" Senaste lydelse 1984:923.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1987/88:42

c) förpackning av en
skattepliktig vara hänförlig till lulllaxenummer 33.06 om varan avses all
säljas i en särskild förpackning såsom flaska, tub, burk eller liknande.

c) förpackning av en
skattepliktig vara hänförlig lill ludlaxenr 33.03, 33.04, 33.05 eller 33.07
tulltaxelagen (1987:000) om varan avses alt säljas i en särskild förpackning
såsom flaska, tub, burk eller liknande.

För vara, hänförlig lill
lulllaxenummer 17.04, 18.06, 19.08 eller 21.07, utgår skatten med fem kronor
per kilogram av varans net-lovikt (beskatlningsvikt) och för vara, hänförlig lill
lulllaxenummer 33.06, med femtio procent av varans beskattningsvärde.

För
vara, hänförlig till tulltaxenr 17.04, 18.06, 19.05 eller 21.06 lulltaxelagen
(1987:000) ulgår skatten med fem kronor per kilogram av varans nettovikt (beskatlningsvikt)
och för vara, hänförlig till tulltaxenr 33.03, 33.04, 33.05 eller 33.07 lulltaxelagen
med femtio procent av varans beskattningsvärde.

Beskattningsvärde är lika
med det pris, som den skattskyldige i allmänhet betingar sig för varan vid
försäljning till detaljhandlare eller, om försäljning till detaljhandlare icke
bedrives, det pris den skattskyldige kan antagas hava betingat sig vid sådan
försäljning. Skattens belopp skall ej inräknas i priset. Såsom
beskattningsvärde må icke angivas pris, som gäller allenast för en mindre
betydande del av den skattepliktiga försäljningen.

För
varor, som av annan än registrerad importör införs till landet för att
försäljas efter omformning eller omarbetning eller efter anbringande i
särskild förpackning eller annars för alt användas vid tillverkning i
förvärvssyfte av andra varor, skall dock beskattningsvärdet beräknas enligl
förordningen (1980:749) om lullvärde, med tillägg av den på varorna belöpande
tullen. Enligl samma grund beräknas beskattningsvärdet för varor, som införs
till landet för annat ändamål än försäljning eller användning i
förvärvssyfte.

Anvisningar
om införsel till landet generallullstyrelsen efter samråd med

För
varor, som av annan än registrerad importör införs till landet för att
försäljas efter omformning eller omarbetning eller efter anbringande i
särskild förpackning eller annars för atl användas vid tillverkning i
förvärvssyfte av andra varor, skall dock beskattningsvärdet beräknas enligt
förordningen (1987:000) om tullvärde, med fillägg av den på varorna belöpande
tullen. Enligt samma grund beräknas beskattningsvärdet för varor, som införs lill
landet för annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

av
skattepliktig vara meddelas av riksskatteverket.

Bilaga till lagen (1941: 251) om särskild varuskatt Prop. 1987/88:42

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall
betalas

Nuvarande lydelse Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med
undantag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat
i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar
innehållande kakao med undantag av glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa),
puddingar och andra liknande efterrätter saml pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan
liknande efterrätt eller dryck.

ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e.d.
till övervägande delen överdragna med choklad.

ur 21.07 Konfeklyrer, ej hänförliga till annal nummer, med
undanlag av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av
följande slag:

parfym i fiylande eller fasl form, toalettvatten,
rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet glycerol, sprit och
rosenvatten,

puder, puderkräm, ansiklslera, ansiklsskum, ansiktsmask
och smink, med undantag av puderkräm och smink med pu-dersubstans om högst 5
viktprocent, vilt ströpuder samt preparat som är avsett speciellt för döljande
av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,

läppstift, läppglans och andra preparat för behandling av
läppar, med undanlag av ofärgat cerat, preparat för behandling av naglar eller
nagelband, med undantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,
hårvårds pre parat, med undantag av hårtvällmedel som inle samtidigt är
färgande, tonande eller blekande, preparat för behandling av ögonhår och
ögonbryn, med undantag av avsminkningsmedel som inle utgör toalett vatten, hårbortlagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ältiketerpreparal
och fot vårdsmedel.

Föreslagen lydelse Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med
undantag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat
i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar
innehållande kakao med undantag av glasspulver, glasspasta (glassmassa),
puddingar och andra liknande efterrätter samt pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan
liknande efterrätt eller dryck.

- Senaste lydelse 1984:923. 78

s. 5 Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse Prop. 1987/88: 42

ur
19.05 Söta kex, småkakor och rån (wafers) med mellanlägg av kräm e.d.
till övervägande delen överdragna med choklad.

ur
21.06 Konfeklyrer, ej hänförliga till annat nummer, med undantag av
massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

33.03
För personligt bruk avsedda preparat av följande slag: ur 33.04 parfym i
flytande eller fast form, toalett vatten, rakvatten och ur 33.05 rakbalsam,
med undantag av preparatet glycerol, sprit och ur 33.07 rosenvatten,

puder,
puderkräm, ansiklslera, ansiklsskum, ansiktsmask och smink, med undanlag av puderkräm
och smink med pu-dersubstans om högst 5 viktprocent, vitt ströpuder saml preparat
som är avsett speciellt för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande
huddefekt,

läppstift,
läppglans och andra preparat för behandling av läppar, med undantag av ofärgat cerat,
preparat för behandling av naglar eller nagelband, med undantag av nagellackborttagningsmedel
och nagelvittpennor, hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel som inte samfidigt
är färgande, tonande eller blekande, preparat för behandling av ögonhår och
ögonbryn, med undantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten, hårbortlagningsmedel,

medel
mot transpiration, med undantag av ättiketerpreparat och fotvårdsmedel.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.

9 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom
föreskrivs att 8 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt' och bilaga 1 till
lagen skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8§

Skattskyldigheten
inträder

1.
för den som är skattskyldig
enligt 6 § första stycket 1 eller 2, då bränsle av honom levereras lill köpare
som inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe för
detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål
än försäljning,

2.
för den som är skattskyldig enligt
6 § första slyckel 3, då bränslet levereras till köpare eller tas i anspråk för
annat ändamål än försäljning,

3.
för den som är skattskyldig
enligt 6 § första stycket 4, då bränslet tas i anspråk för motordrift, och

4. för den som upphör att vara registrerad enligt 7 §,
när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då
ingår i hans lager.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Om skattepliktigt bränsle
förs in i landet av annan än den som är registrerad skall skatten betalas till
tullmyndigheten. Därvid gäller luU-lagen (1973:670) och 9 kap. 4 § lagen (1984:
151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Om skattepliktigt bränsle
förs in i landet av annan än den som är registrerad skall skatten betalas till
tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (1987:000) och 9 kap. 4 § lagen
(1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifier.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagen omtryckt 1984:994.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1 till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt Prop. 1987/88:42

Förteckning
över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Nuvarande lydelse

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur
27.01, ur 27.02 eller

ur 27.04 Kolbränslen
................. 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med
tillsats som möjliggör

drift
av snabbgående dieselmotorer .. 610 kr. per m' ur 27.10 Motorbrännoljor,
eldningsoljor och

bunkeroljor
........................ 660 kr. per m

ur 27.11 Naturgas ..................... 308
kr. per 1 000 m'

ur 27.11

eller

ur 38.19 Gasol som
används för

a)
motordrift .................... 92
öre per liter

b)
annat ändamål än motordrift 185
kr. per ton

Anm.
Skatten på oljor beräknas efter

varans
fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätl eller sker
fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndighelen
fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen
lydelse

Tulltaxenr
Bränsle Skallesats

ur
27.01, Kolbränslen 305 kr. per ton

ur
27.02

eller

ur
27.04

ur
27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift
av snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m'

ur
27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor
.................... 660 kr. per m'

ur
27. II Naturgas ................ 308 kr. per 1 000
m

ur
27.11 Gasol som används för

eller a)
motordrift ................. 92 öre per liter

ur
38.23 b) annat ändamål än motordrift ... 185 kr. per ton Anm.
Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten inle
beräknas på sådant sätt

Senaste
lydelse 1987:508.

6
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

s. 7 Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Prop. 1987/88:42

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tulltaxenr Bränsle

Skattesats

s. 9 Kontrollera mot PDF

eller
sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndighelen
fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

10 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i strålskyddslagen (1958: 110)

Härigenom föreskrivs att 2 § strålskyddslagen (1958:110)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§' Radiologiskt arbete må ej bedrivas utan tillstånd av
myndighet som regeringen bestämmer (strålskyddsmyndigheten). Ej heller må någon
utan tillstånd av strålskyddsmyndigheten innehava röntgenutrustning eller annan
teknisk anordning avsedd att utsända joniserande strålning, idka handel med
radioaktivt ämne eller eljest till riket införa eller här förvärva, innehava
eller överlåta sådant ämne.

Den som ej innehar sådant till- Den som inle innehar sådant till

stånd må ej utan medgivande av stånd får
inte utan medgivande av

slrålskyddsmyndigheten taga hand strålskyddsmyndighelen
ta hand

om oförtullal radioaktivt ämne på om
oförtullat radioaktivt ämne på

sätt som avses i 3§ andra stycket sätt
som avses i 8 § första stycket

lullagen (1973:670). I övrigt gäller ttdlagen
(1987:000). I övrigt gäller

lagen (1973: 980) om transport, för- lagen
(1973: 980) om transport, för

varing och förstöring av införsel- varing
och förstöring av införsel

reglerade varor, m. m. reglerade varor, m. m.

Tillstånd må meddelas för viss yrkesgrupp eller för vissa
inrättningar, institutioner eller företag.

Avlider någon som innehar tillstånd enligt denna lag, vare
tillståndet likväl, såvitt angår rätt alt innehava radioaktivt ämne eller
röntgenutrustning eller annan teknisk anordning, gällande för dödsboet intill
tre månader från dödsfallet.

Tillstånd enligt denna lag erfordras ej för vad som
omfattas av tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet om icke
annat föreskrives i tillståndet.

I fråga om prövningen av frågor om lillslånd lill
radiologiskt arbete, avseende tillverkning av radioaktiva läkemedel, eller till
handel med eller införsel av sådana läkemedel finns också föreskrifter i lagen
(1981:289) om radioakliva läkemedel.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1984:4. 83

s. 11 Kontrollera mot PDF

11 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för

varusmuggling

Härigenom
föreskrivs atl 23 a § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

23a§'

Ätal för vamsmuggling eller för- Åtal för varusmuggling eller för

sök därtill eller för brott som avses i sök därtill eller för brott som avses i

5 § får väckas endast när det med 5 § får väckas endast när det med

hänsyn till brottets allvarliga art el- hänsyn till brottets allvariiga art el

ler i övrigl finns särskilda skäl lill ler i övrigt finns särskilda skäl till

det, om gärningen kan föranleda det, om gärningen kan föranleda

påföring av tulltillägg enligt 40 a § påföring av tullfillägg enligt 83 §

lullagen (1973:670) eller en sådan tullagen (1987:000) eller en sådan

särskild avgift som avses i 3 § lagen särskild avgift som avses i 3 § lagen

(1975:85) med bemyndigande att (1975:85) med bemyndigande att

meddela föreskrifter om in- eller ut- meddela föreskrifter om in- eller ut

försel av varor. försel av varor.

Vad
som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 9 §.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste
lydelse 1985: 1093. 84

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Förslag till

Lag om ändring
i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk

sprit och
alkoholhaltiga preparat

Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:42

Nuvarande lydelse

Med
teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt,
industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och
som är hänförlig till tuUtaxenummer 22.08 eller 22.09 A eUer B. Vad i denna
lag stadgas om teknisk sprit skall jämväl gälla spritdrycker, vin och
starköl, avsedda för ändamål som nu sagts.

Med alkoholhalligt preparat förstås vara som innehäller mer än 1,8
viktprocent etylalkohol och som icke är hänförlig till tulltaxenummer 22.03-22.08
eller 22.09 A eller B och ej heller är sådanl läkemedel, för vilkel
läkemedelsförordningens (1962:701) bestämmelser gälla.

Föreslagen
lydelse

1§'

Med
teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt,
industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och som
är hänförlig till tidltaxenr 22.07 eller 22.08 B. 1 eller B. 2 tulltaxelagen
(1987:000). Vad som sägs i denna lag om teknisk sprit skall också gälla
spritdrycker, vin och starköl, avsedda för ändamål som nu sagts.

Med alkoholhaldgt preparat förstås vara som innehåller mer än 1,8
viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig fill tulltaxenr 22.03-22.07
eller 22.08 B. 1 eller B. 2 lulltaxelagen och inle heller är sådant läkemedel,
som omfattas av läkemedelsförordningen (1962:701).

Beteckning
i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:293) om handel med drycker.

Denna lag träder i
kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1977:294.

13 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom
föreskrivsatt I och 5 §§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Till slaten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt
(bensinskatt) för

a) bensin
avsedd för motordrift a) bensin avsedd för motordrift

och andra motorbränslen, som in- och andra motorbränslen, som in

nehåller minst 70 viktprocent ben- nehåller minst 70 viktprocent ben

sin {ur tulltaxenummer 27.10), med sin, ur tidltaxenr 27.10 lulllaxe-

undantag för flygbensin; samt lagen (1987:000), med undantag för

flygbensin;
samt

b) metylalkohol
(metanol), elylal- b) metylalkohol (metanol), etylal

kohol (etanol) och högre alkoholer kohol (etanol) och högre alkoholer

saml andra än under a) avsedda samt andra än under a) avsedda

blandningar, som innehåller sådan blandningar, som innehåller sådan

alkohol (ur luUta.xenummer 22.08, alkohol, ur luUlaxenr 22.07, 29.05

29.04 och 38.19), allt under förut- och 38.23 tulltaxelagen (1987:000),

sättning att varorna är avsedda för allt under fömtsättning atl varorna

användning till motordrift (motoral- är avsedda för användning till mo-

kohol). tordrift (motoralkohol).

Skatt
skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs lill landet för alt
vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av
bensin. Skalt skall heller inte utgå för motoralkohol, som tillhandahålls i
särskild förpackning om högst en liter.

Beslämmelserna
i denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs, samfiiga de varuslag som är
skattepliktiga enligt första stycket.

5 §3 Skattskyldigheten
inlräder

1.
för den som är skattskyldig
enligt 3 § 1 eller 2, när bensin av honom levereras till köpare, som inte är
registrerad, eller till eget försäljningsställe för delaljförsäljning som inle
utgörs av depå eller las i anspråk för annat ändamål än försäljning,

2.
för den som är skattskyldig
enligt 3 § 3, när bensin säljs eller las i anspråk för skaltephktigt ändamål,
och

3.
för den som upphör alt vara
registrerad enligl 4 §, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten
omfattar den bensin som då ingår i hans lager.

Blandas
blyfri bensin med annan bensin i samband med att bensinen skall levereras till
en köpare som inte är registrerad, eller lill etl eget försäljningsställe som
inte är depå, skall i fall som avses i första stycket 1 skattskyldigheten
inträda när blandningsförfarandel påbörias.

Om
skattepliktig vara förs in i Om skattepliktig vara förs in i

'
Lagen omtryckt 1984:993.

Senaste lydelse 1987:509.

' Senaste lydelse 1985:1079. 86

Nuvarande lydelse

landet
av annan än den som är registrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten.
Därvid gäller tidl-lagen (1973:670) och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.

Föreslagen lydelse

landet
av annan än den som är registrerad skall skatten betalas lill tullmyndigheten.
Därvid gäller tull-lagen (1987:000) och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.

Prop.
1987/88:42

Denna lag träder i kraft
den dag regeringen bestämmer.

14 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom
föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1961:394) om tobaksskatt' skall ha följande
lydelse.

Prop. 1987/88:42

Nuvarande lydelse

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas
särskild skalt (tobaksskatt) för cigarrer, cigariller, cigarretter,
röktobak, snus och tuggtobak (ur ttdltaxenummer 24.02).

Föreslagen
lyddse

1 §

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild
skalt (tobaksskatt) för cigarrer, cigariller, cigarretter, röktobak, snus och
tuggtobak, ur luUlaxenr 24.02 och 24.03 lulltaxelagen (1987:000).

Intill
myckenhet som regeringen bestämmer må skattefrihet åtnjutas för tobaksvaror,
som inkomma lill riket såsom gåva till enskild person för dennes eget bmk.

I
de i andra stycket avsedda fallen skall, där tullfrihet ej åtnjutes, i stället
för skatt erläggas för dessa fall särskilt stadgad tull.

■Vid bedömning av
till vilket tulltaxenummer viss vara skall hänföras tages ej hänsyn till sådan
tulltaxering av varusats som göres med stöd av aUmänna beslämmelserna andra
stycket 3b tulltaxan (1977:975).

Vid bedömning av till
vilket tulltaxenummer viss vara skall hänföras tas inte hänsyn fill sådan lulltaxering
av varusats som görs med stöd av 5 § 3 b tulltaxelagen (1987:000).

s. 1984 Kontrollera mot PDF

5 §

Skattskyldigheten
inträder då varan levereras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål
än försäljning.

För den som upphör
att vara registrerad enligt 4 § inträder skattskyldigheten när registreringen
upphör, och omfattar de varor som då ingår i hans lager.

Om en skattepliktig vara
förs in i landet av någon annan än den som är registrerad skall skatten betalas
lill tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (1973:670) och 9 kap. 4 § lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Om en skattepliktig vara
förs in i landet av någon annan än den som är registrerad skall skatten betalas
till tullmyndigheten. Därvid gäller lullagen (1987:000) och 9 kap. 4 § lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen
omtryckt 1984: 155.

s. 88 Kontrollera mot PDF

15 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7 och 18 §§ lagen (1967: 340) om
prisreglering på jordbrukets område' och bilagan till lagen skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a),
innehavare av slakteri eller köttbesiklningsbyrå eller, i fall som avses nedan
under m), den som inom landet yrkesmässigt fillverkar bekämpningsmedel m. m.
eller till landet inför bekämpningsmedel m. m. för yrkesmässig äterförsäljning
eller för egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgifl för

a)
kött av häst,
nötkreatur, lamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit
godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.
(slaktdjursavgift),

b)
mjölk som
användes av mjölkproducenl vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)
mjölk och
grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör
eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i
mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett
men

utan annat fett, vilka användes för fillverkning av grädde, ersättningsmedel

för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för

grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete, korn, havre och råg som användes för
tillverkning av mjöl, gryn,

flingor, mall eller liknande produkt,

f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan
vara än potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som h) fett, fet olja och fettsyra som

erhålles ur fisk eller havsdäggdjur er/ifl//5 ur fisk
eller havsdäggdjur el-

eller ur fettråvara, hänförlig till ler ur fettråvara, hänförlig lill tull-

tulltaxenummer 12.01, 12.02 och laxenr 12.01-12.08 och 21.03

2/.0i(fetlvamavgift), lulltaxelagen (1987:000) (fetlvaru-

avgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i
samband med att olja ulvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från soja- j) produkt, härrörande från soja

bönor och hänförlig lill tulltaxe- bönor och hänförlig till tulltaxenr

nummer 19.02 eller 23.04, 19.01
eller 23.04 lulltaxelagen,

k) produkt, hänföriig till tulltaxe- k) produkt, hänföriig till tuUtaxe

nummer 21.07 B, nr 21.06 B. 2, tulltaxelagen,

1) naturliga kalciumfosfater, na- I) naturliga kalciumfosfater, na

turliga kalciumaluminiumfosfater, turliga
aluminiumkalciumfosfater

apatit och fosfatkrita hänförliga till och
fosfatkrita hänförliga fill tull-

tuUtaxenummer 25.10, ammoniak laxenr
25.10, ammoniak hänförlig

hänförligtill tuUtaxenummer 28.16, till
tudtaxenr 28.14, kaliumnitrat

kaliumnitrat hänförligt fill tulltaxe- och
kalciumndrat hänföriigt till

' Lagen omtryckt 1984: 199.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974: 865.

Senaste lydelse 1986:389. 89

Nuvarande
lydelse

nummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfaler (inbegripet
meta-och pyrofosfater), kaliumortofosfa-ter och kalciumhydrogenfosfal (dikalciumfosfal)
hänförliga till tulltaxe nummer 28.40 samt gödselmedel och andra produkter
hänförliga fill tuUtaxenummer 31.01-31.05,

Föreslagen
lydelse

tulltaxenr 28.34, kalium- och kalciumpolyfosfaler
(inbegripet meta-och pyrofosfater), kaliumortofosfa-ter och kalciumhydrogenortofosfat
(dikalciumfosfal) hänförliga till tidltaxenr 28.35 samt gödselmedel och andra
produkter hänförliga till tulltaxenr 31.01-31.05, lulltaxelagen.

Prop. 1987/88:42

s. 89 Kontrollera mot PDF

m) ämnen eller beredningar som är avsedda att användas
till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar
olägenhet, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus
(bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina
egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd
att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara,
eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för
ett annat ändamål än som avses i första meningen, om inte varorna genom en
särskild benämning eller på något annat sätt anges vara avsedda som
bekämpningsmedel, och inte heller träskyddsmedel.

18 §
Vid utförsel ur riket av vara som anges i bilagan erlägges avgift (utförselavgift).

s. 90 Kontrollera mot PDF

Utöver
utförselavgift erlägges slaktdjursavgift vid utförsel för slakt av häst,
nötkreatur, tamsvin eller får (ur tulltaxenr 01.01-01.04). Sker utförsel av
sådant djur för annat ändamål än för slakt skall bevis företes om detta för
tullmyndigheten.

Utöver ulförselavgift
erläggs slaktdjursavgift vid utförsel för slakt av häst, nötkreatur, tamsvin
eller får, ur tulltaxenr 01.01-01.04 lulltaxelagen (1987:000). Sker utförsel
av sådant djur för annat ändamål än för slakt skall bevis företes om delta
för tullmyndigheten.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bilaga Prop. 1987/88:42

Förteckning
över varor som avses i 1 § andra stycket

ur
01.01 Levande hästar ur 01.02 Levande nötkreatur ur 01.03 Levande tamsvin ur
01.04 Levande får

01.05
Levande Qäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner

och pärlhöns

ur 02.01 Kött av nötkreatur, färskt eller kylt K

ur 02.02 KöU av
nötkreatur, fryst K

ur 02.03 Kött av tamsvin,
färskt, kylt eller fryst K

ur 02.04 Kött av får,
färskt, kylt eller fryst K

ur 02.05 Kött av häst,
färskt, kylt eller fryst K

ur 02.06 Andra ätbara
delar av nötkreatur, tamsvin, får och häst,

färska,
kylda eller frysta

ur 02.07 Kött och andra ätbara delar (med undantag av gåslever) av

fjäderfä enligt nr 01.05, färska, kylda eller frysta

02.09 Svinfett, inte innehållande kött, och Qäderfäfett (inte ul

smälta), färska, kylda, frysta, saltade, torkade eller rökta:

. ister F

andra
slag ur 02.10 Kött och andra ätbara djurdelar av häst, nötkreatur, tamsvin,
får och fjäderfä (med undantag av gåslever), saltade, torkade eller rökta;
ätbart mjöl av kött eller andra djurdelar:

kött
av häst, nötkreatur, tamsvin och får K

andra
slag

04.1
Mjölk och grädde, inte
koncentrerade och inle försalta med socker eller annat sötningsmedel K

04.2
Mjölk och grädde, koncentrerade
eller försatta med socker eller annat sötningsmedel K

04.3
Kämmjölk, filmjölk, gräddfil,
yoghurt,.kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även
koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller
innehållande frukt, bär eller kakao K

04.4
Vassle, även koncentrerad eller
försatt med socker eller annal sötningsmedel; produkter bestående av naturliga
mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans K

04.5
Smör och andra fetter och oljor
framställda av mjölk K

04.06 Ost
och ostmassa K

ur 04.07 Fjäderfäägg med skal, färska, konserverade eller kokta

04.08
Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten,
gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker
eller annat sötningsmedel

ur
07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis under liden 6 juni-5 juli),
färsk eller kyld

ur
07.09 Sockermajs, färsk eller kyld

ur 07.10 Sockermajs (även
ångkokt eller kokt i vatten), fryst:

kokt K gj

andra
slag

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1987/88:42

ur
07.12 Torkad potatis och sockermajs, hel, i bilar, skivad, krossad eller pulveriserad,
men inte vidare beredd 07.13 Torkade, sprilade baljväxtfrön av sådana slag som
används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller sönderdelade

ur
07.14 Maniok- och arrowrot, färska eller torkade, hela eller i bilar och även i
form av pelletar

10.1
Vete samt blandsäd av vete och
råg

10.2
Råg

10.3
Korn

10.4
Havre

10.5
Majs 10.07 Sorghum

ur 10.08 Hirs

11.01
Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg K

ur 11.02 Finmalet mjöl av
råg, korn, havre, majs, sorghum och

hirs:

av
råg K

andra
slag ur 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av

vete,
råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs:

av
vete och råg K

andra
slag ur 11.04 Vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs, bearbetad

på
annat sätt (tex skalad, valsad, bearbetad till flingor

eller
pärlgryn, klippt eller gröpad), groddar av spannmål,

hela,
valsade, bearbetade till flingor eller malda:

vete
och råg, bearbetad på annat sätt K

andra
slag 11.05 Mjöl och flingor av potatis ur 11.06 Mjöl av sago eller av rötter,
stam- eller rotknölar enligt nr

07.14
11.07 Malt, även rostat ur 11.08 Stärkelse:

potatisstärkelse K

andra
slag

12.1
Sojabönor, även sönderdelade

12.2
Jordnötter, även skalade eller
sönderdelade men inte ros-lade eller på annat sätt tillagade

12.3
Kopra

12.5
Rapsfrön och rybsfrön, även
sönderdelade

12.6
Solrosfrön, även sönderdelade

ur
12.07 Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (med undantag av ricinus-, hamp-
och oiticicafrön samt bokollon), även sönderdelade

ur
12.08 Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga fmkter (med undantag av mjöl av
senaps-, lin-, ricinus-, hamp- och oiticicafrön samt av bokollon)

ur
12.12 Sockerbetor, färska eller torkade, även malda

ur
12.14 Luzernmjöl och annat grönmjöl, även i form av pelletar

15.1
Ister; annat svinfett och fjäderfäfett,
ulsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel F

15.2
Fetter av nötkreatur, andra oxdjur,
får eller getter, råa 92

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1987/88:42

eller
ulsmälta, även utpressade eller extraherade med lös

ningsmedel F

15.03 Solarstearin, isterolja, oleoslearin, oleomargarin och talg

olja, inte emulgerade, blandade eller på annat säll beredda F

ur 15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner

av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte

kemiskt modifierade (med undanlag av fiskleverolja) F

15.6
Andra animaliska fetter och
oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade F

15.7
Sojabönolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.8
Jordnötsolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.9
Olivolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.10
Andra oljor erhållna enbart ur
oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor
eller fraktioner enligl nr 15.09 F

15.11
Palmolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inle kemiskt modifierade F

15.12
Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja
saml fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade F

15.13
Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja
samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inle kemiskt modifierade F

15.14
Rapsolja, rybsolja och
senapsolja saml fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade F

ur
15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (med undantag av jojoba-, kroton-,
lin-, oiticica-, ricin- och lungolja saml fraktioner av dessa oljor) samt
fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade F

ur
15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktio

ner av sådana fetter eller oljor, som hell eller delvis hydre

rats, omföresirats (även internt) eller elaidiniserals, även

raffinerade men inte vidare bearbetade med undantag av

produkter med karaktär av konstgjorda växer F

15.17
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska
fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta
kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter
eller oljor enligl nr 15.16:

margarin,
konstisler och annat berett ätbart fett Fp

andra
slag F

ur
15.18 Animafiska och vegetabiliska fetter och oljor (med undan

tag av lin-, oiticica-, ricin- och lungolja saml fraktioner av

dessa oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,

kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta,

polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert

gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag

av produkter enligt nr 15.16; oälliga blandningar eller be- 93

s. 94 Kontrollera mot PDF

redningar
av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor

eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt delta

kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans F

ur
15.19 Tekniska enbasiska fettsyror (med undantag av olein-,

linoljefettsyra och andra fettsyror med ell jodtal av minsl

170, ricinoljefeltsyra, delhydraliserad ricinoljefettsyra,

högraffinerad tallfettsyra och ullfettsyra); sura oljor från

raffinering F

ur
16.01 Korv (med undantag av gåsleverkorv) och liknande produkter av kött,
andra djuidelar eller blod; beredningar av dessa produkter

ur
16.02 Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätl
(med undantag av gåsleverpastej)

ur
16.05 Andra ryggradslösa valtendjur än kräftdjur och blötdjur, beredda eller
konserverade

17.01 Socker
från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren

sackaros, i fast form

ur
17.02 Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glu-kos och fruktos,
i fast form (med undanlag av invertsoc-ker); sirap och andra sockerlösningar
utan fillsats av aromämnen eller färgämnen (med undantag av invertsocker);
sockerkulör:

druvsocker
(inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och

andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsoc

ker (fruktos) eller innehållande mindre än 50 viktprocent

fruktsocker beräknat på torrsubstansen K

andra
slag 17.03 Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker

ur
17.04 Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, inle
innehållande kakao, i bulk

ur
18.06 Glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och liknande efterrätter
samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för
framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck, innehållande
kakao

ur
19.01 Livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller mallex-

trakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller

mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller

inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av

varor enligl nr 04.01-04.04, som inte innehåller ka

kaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakao

pulver, inle nämnda eller inbegripna någon annanstans:

produkter av sojamjöl K

andra
slag

19.2
Pastaprodukter, såsom spagetti,
makaroner, nudlar, lasag-ne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta,
fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätl beredda; couscous,
även beredd

19.3
Flingor, gryn od, framställda
av stärkelse

ur
19.04 Spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på

annat
sätt beredd K

ur
19.05 Bakverk, även innehållande kakao (med undantag av biscuits och wafers)

s. 95 Kontrollera mot PDF

ur
20.04 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13, beredda eller konserverade
på annat sätt än med ätfika eller ättiksyra, frysta

ur
20.05 Potatis och produkter av ärter och bönor enligl nr 07.13, beredda eller
konserverade på annat säll än med ättika eller ättiksyra, inte frysta

ur
21.02 Andra encelliga mikroorganismer än jäst, döda (med undantag av vacciner enligl
nr 30.02)

ur
21.04 Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, innehållande köU
(inbegripet andra djurdelar) 21.05 Glassvaror, även innehållande kakao

ur
21.06 Livsmedelsberedningar, inle nämnda eller inbegripna nå

gon annanslans (med undantag av konfeklyrer):

alkoholfria beredningar för framställning av drycker;

glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver

andra slag K

23.2
Kli, fodermjöl och andra återstoder,
även i form av pelletar, erhållna vid siktning, målning eller annan bearbetning
av spannmål eller baljväxler

23.3
Återstoder från
stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat
avfall från sockerframställning, drav, dränk och annal avfall från bryggerier
eller brännerier, även i form av pelletar

23.4
Oljekakor och andra fasta återstoder
från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar K

23.5
Oljekakor och andra fasla återstoder
från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

ur
23.06 Oljekakor och andra fasta återstoder (med undantag av mandelkli) från
utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr
23.04 eller 23.05, även malda eller i form av pelletar

23.08
Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegeta

biliska åsterstoder och biprodukter av sådana slag som

används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegrip

na någon annanstans, även i forma av pelletar

ur 23.09 Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av

djur (med undantag av hundbröd samt sådana vitamin- och

mineralfodermedel som inte innehåller torrmjölk):

innehållande torrmjölk K

andra
slag

25.10
Naturiiga kalciumfosfater, naturiiga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrila

28.14
Ammoniak, vattenfri eller i vatlenlösning ur 28.34 Kalium- och kalciumnilrat

ur
28.35 Kalium- eller kalciumpolyfosfaler (inbegripei meta- och pyrofosfater), kaliummortofosfater
och kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfal)

31.01-Gödselmedel

31.05
ur 35.02 Äggalbumin

35.05
Dextrin och annan modifierad stärkelse (tex förklislrad

eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stär

kelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse K 95

s. 96 Kontrollera mot PDF

ur 35.07 Enzympreparat
innehållande födoämnen

ur 38.09 Beredda glatt- och appreturmedel av sådana slag som an

vänds inom texfil-, pappers,- eller läderinduslrin eller inom

liknande industrier, på basis av stärkelse eller stärkelse

produkter (med undantag av varor i delaljhandelsförpack-

ningar vägande per slyck högst 1 kg netto) K

ur 38.23 Beredda
bindemedel för :Bjutformer eller gjutkärnor på

basis
av stärkelse eller slärkelseprodukier K

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 361) om avgift vid införsel
av vissa bakverk

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1968: 361) om avgift
vid införsel av vissa bakverk' skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:42

Nuvarande
lydelse

1 Införs till landet wafers och biscuits som innehåller
choklad och är hänförliga fill lulllaxenummer 19.08, skall särskild avgift
erläggas till slalen. Avgiften erläggs till tullmyndigheten. Ttdlagen
(1973:670) gäller i fråga om avgiften.

Första stycket gäller ej sädana wafers eller biscuits som
är skattepliktiga enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt.

Föreslagen lydelse

Införs till landet rån (wafers), söta kex och småkakor som
innehåller choklad och är hänförliga till tulltaxenr 19.05 tulltaxelagen
(1987:000), skall särskild avgift erläggas till staten. Avgiften erläggs till
tullmyndigheten. Tullagen (1987:000) gäller i fråga om avgiften.

Första stycket gäller inte sådana rån (wafers), söta kex
eller småkakor som är skattepliktiga enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1980:975. ■ Senaste lydelse 1980:975.

7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

17 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade
skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970: 979)
följer med fordran på

1. skalt och avgift, som anges i 1 § första stycket
uppbördslagen

(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,

kupongskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och

lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,

understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2.
skatt enligt
lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

3.
skatt eller
avgift enligt lagen (1928:376) om skatt pä lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskcitt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:
308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om
skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om
försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor,
lagen (1982:691) om skalt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på
videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen
(1983: 1053) om skaU på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om
särskild skalt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt,
lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984: 404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt pä
aktier, lagen (1984: 410) om avgift på bekämpningsmedel saml lagen (1984: 852)
om lagerskatt på viss bensin,

4.
skatt enligt
vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt,

5.
tull och
särskild avgift enligt 5. tull, särskild avgifl enligl 39
§ 39 § tullagen (1973:670) samt avgift tullagen (1973: 670) och avgift enligt enligl lagen (1968:361) om
avgift lagen (1968:361) om avgift vid invid
införsel av vissa bakverk, försel av vissa bakverk,

6.
avgift enligt
lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:226) om
prisreglering pä fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7.
avgift som
uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift
som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller
skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1986:1229. 98

18
Förslag till

Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser
och reklam

Härigenom
föreskrivs att 26 § lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam' skall ha
följande lydelse.

26 §'

Nuvarande
lydelse

Införs till landet reklamlrycksak som är skattepliktig
enligt 5 § eller annonsblad som har utgivits utomlands skall reklamskatt
erläggas till tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (1973:670) och 9 kap. 4
§ lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Reklamskatt
vid införsel ulgår med 11 procent av beskattningsvärdet eller, om nedsättning
har medgetts enligt 14 §, med det lägre belopp som föranleds av nedsättningen.
Som beskattningsvärde anses varans värde beräknat enligt 6 § lullförordningen
(1973:979). Visas att delta värde innefattar kostnad som ej ingår i
beskattningsvärde enligl 13 § andra stycket, skall beskattningsvärdet
reduceras i motsvarande mån. Beskattningsvärdet för annonsblad beräknas efter
samma grunder som gäller för reklamtrycksak.

Föreslagen
lydelse

Införs till landet reklamtrycksak som är skattepliktig enligl
5 § eller annonsblad som har utgivits utomlands skall reklamskall erläggas fill
tullmyndigheten. Därvid gäller tull-lagen (1987:000) och 9 kap. 4 § lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Reklamskatt vid införsel utgår med 11 procent av
beskattningsvärdet eller, om nedsättning har medgetts enligl 14 §, med det
lägre belopp som föranleds av nedsättningen. Som beskattningsvärde anses
varans värde beräknat enligt 4 § lulltaxelagen (1987:000). Visas atl detta
värde innefattar kostnad som inte ingår i beskattningsvärde enligt 13 § andra
stycket, skall beskattningsvärdet reduceras i motsvarande mån.
Beskattningsvärdet för annonsblad beräknas efter samma grunder som gäller för
reklamtrycksak.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den dag som regeringen beslämmer.

' Lagen
omtryckt 1984: 156. - Senaste lydelse 1985:497.

s. 100 Kontrollera mot PDF

19 Förslag till Prop. 1987/88:42'

Lag om ändring i lagen (1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

Härigenom
föreskrivs att 2§ lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade
varor, m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

Vara får utan hinder av förbud En vara får utan hinder av förbud

eller
villkor som avses i 1 § eller villkor som avses i 1 §

1. sändas genom tullområdet
eller mellan orter inom detta enligt de

villkor och föreskrifter som generallullstyrelsen meddelar,

2.
förvaras på tullupplag eller tullager
eller i frihamn,

3.
förstöras under konlroll av
tullmyndighet eller annan som denna godkänner,

4.
ålemtföras,

5.
lagas om hand efter medgivan- 5. tas om
hand med stöd av hem-de enligt 3 § andra stycket lullagen tagningslidsiånd
enligl 8 § första (1973:670) under villkor att varan stycket
lullagen (1987:000) under förvaras i oförändrat skick av den villkor
att varan förvaras i oföränd-som erhållit medgivandet till dess rat skick
av den som beviljats lill-tuUmyndighet meddelat att hinder ståndet
till dess tuUmyndiglieten för vidare förfogande över varan ej meddelat
atl hinder /nor vidare förföreligger, fogande över varan inle föreligger.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.

100

s. 101 Kontrollera mot PDF

20 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs att 16 § vapenlagen (1973:1176)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 § Införsel av skjulvapen eller ammunition får ske utan
särskilt tillstånd i följande fall, nämligen

1.
Enskild person
får införa skjutvapen, som han är berättigad alt här i riket inneha för
personligt bruk, saml ammunition som behörigen har förvärvals här i riket. Vad
som har sagls nu skall också tillämpas på sammanslutningar, huvudmän för museer
och bevakningsföretag som avses i 8 §.

2.
För tillfällig
användning vid jakt eller tävling här i riket får svenska, danska, finska eller
norska medborgare, som inte har hemvisl här i riket, från Danmark, Finland
eller Norge införa jakt- eller lävlingsskjulvapen med tillhörande ammunition.
Vapnet och ammunitionen får i sådanl fall utan tillstånd innehas här i riket av
den som har infört egendomen under högst tre månader från införseldagen.

3. Skjutvapen och ammunition 3. Skjutvapen och ammunition

får ej tagas om hand på sätt som får inte tas
om hand på sätt som

avses i 3§ andra stycket tullagen avses
i 8 § första stycket tullagen

(1973:670) av annan än den som har (1987:000)
av annan än den som har

fillstånd atl införa sådana varor och tillstånd
att införa sådana varor och

ej heller utan medgivande av läns- inle
heller ulan medgivande av

styrelse förvaras på tullager eller i länsstyrelse
förvaras pä tullager el-

frihamn. I övrigt gäller lagen ler i
frihamn. I övrigt gäller lagen

(1973:980) om transport, förvaring (1973:980)
om transport, förvaring

och förstöring av införselreglerade och
förstöring av införselreglerade

varor, m. m. varor, m. m.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

' Lagen omtryckt 1981: 1360. 101

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 42

s. 102 Kontrollera mot PDF

21
Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på
fiskets område

Härigenom föreskrivs att bilagan fill lagen (1974:226) om
prisreglering på fiskets område ' skall ha följande lydelse.

Bilaga

Förteckning

över varor
som avses i 1 § andra stycket

Nuvarande lydelse

Tulltaxenummer Varuslag

03.1
Fisk, färsk
(levande eller död), kyld eller fryst

03.2
Fisk, saltad,
torkad eller rökt (även varmrökt)

03.3
Kräftdjur och blöldjur,
med eller utan skal, färska (levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller
torkade; kräftdjur med skal, enbart kokta i vatten

ur 05.15 Fisk
(inbegripet lever, rom och mjölke därav),

kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda

16.4
Fisk, beredd
eller konserverad, inbegripei kaviar och kaviarersättning

16.5
Kräftdjur och
blötdjur, beredda eller konserverade

Föreslagen lydelse

Tulltaxenr Varuslag

03.01-03.07 Samtliga vamslag

ur 05.11 Produkter av fisk eller av
kräftdjur, blötdjur eller andra

ryggradslösa vattendjur; döda djur av sådana slag som
omfattas av 3 kcip., otjänliga till människoföda

16.4
Fisk, beredd
eller konserverad; kaviar

16.5
Kräftdjur,
blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1984:200. 102

22
Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1974:283) om handel med arbeten av

guld,
silver eller platina

Härigenom
föreskrivs att 25 § lagen (1974:283) om handel med arbeten av guld, silver
eller platina skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Arbete av guld, silver
eller plafi-na får icke utan tillstånd av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer
tagas om hand på sätt som avses i 3 § andra stycket tullagen (1973:670). I
övrigt gäller i fråga om rätten att hantera oförtullat sådant arbete lagen
(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor m.
m.

Ett arbete av guld, silver
eller platina får inte utan tillstånd av myndighet som regeringen bestämmer
las om hand på sätt som avses i 8 § första stycket lullagen (1987:000). I
övrigt gäller i fråga om rätten att hantera oförtullat sådant arbete lagen
(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor m.
m.

Denna lag träder i kraft
den dag regeringen bestämmer.

103

23
Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-och
avgiftsprocessen

Härigenom
föreskrivs att 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-och
avgiftsprocessen skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag är tillämplig
vid revision eller annan granskning för fastställande av skalt, tull eller avgift
enligt lagen (1908: 128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen (1956:623), lagen
(1958:295) om sjömansskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskallelagen (1973:601),
förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt, lullagen (1973:670), lagen
(1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Denna lag är tillämplig
vid revision eller annan granskning för fastställande av tuU, annan skalt eller
avgift enligt lagen (1908:128 s. I) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, uppbördslagen
(1953:272), taxeringslagen (1956:623), lagen (1958:295) om sjömansskatt,
stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen
(1970:624), vägtrafikskattelagen (1973:601), förordningen (1973:602) om särskild
vägtrafikskatt, tullagen (1973:670), lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifier,
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och lullagen
(1987:000).

Denna lag träder i
kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1984:869.

104

24
Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom
föreskrivs att 7a§ lagen (1976:338) om vägtrafikskalt på vissa fordon, som icke
är registrerade i riket' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7a§
Betalas inte skatt när ett skattepliktigt fordon skall föras ut ur riket, får
tullmyndigheten i utförselorten omhänderta fordonet. I fall som avses i 5§
andra stycket får tullmyndighet omhänderta elt fordon för vilket skatt inte
betalas i föreskriven ordning.

Har
ett fordon omhändertagits . Har elt fordon omhändertagits

enligt första stycket tas skatten ul i enligt första stycket tas skatten ut i

den ordning som föreskrivs i tull- den ordning som föreskrivs i tull

lagen (1973:670) och lullstadgan lagen (1987:000) och tullförord-

(1973:671) för fall när tull och an- ningen (1987:000) för fall när tull,

nan införselavgift skall tas ut av annan skatt och avgifl skall tas ut

vara. av en vara.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen
omtryckt 1984:257. 105

25
Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1977: 292) om tillverkning av

drycker, m.
m.

Härigenom
föreskrivs att 5 och 19 §§ lagen (1977: 292) om fillverkning av drycker, m. m.
skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§

Med alkoholfri dryck
förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller innehåller högst 1,8
viktprocent alkohol.

Med läskedryck förstås kolsyrad
alkoholfri dryck, hänförlig till tulltaxenummer 22.01, och alkoholfri konsumtionsfärdig
dryck, hänförlig till lulllaxenummer 22.02, 22.07 eller 22.09. Choklad, kaffe
eller te anses dock ej som läskedryck.

Med läskedryck förstås kolsyrad
alkoholfri dryck, hänförlig till tulltaxenr 22.01 tuUtaxelagen (1987:000) och
alkoholfri konsumtionsfärdig dryck, hänförlig till tulltaxenr22.02 B., 22.06
eller22.08 tulltaxelagen (1987:000). Choklad, kaffe eller te anses dock inle
som läskedryck.

Den som innehar aktiverat
kol hänförligt till tulltaxe nummer 38.03 eller annat renings- eller
filtrerings-medel får ej överlåta detta om han har insett eller bort inse att
varan skulle komma att användas vid rening eller filtrering av olovligen fill-verkad
sprit eller vid obehörigt borttagande eller försvagande av denatureringsmedel i
sprit eller alkoholhalligt preparat.

Den som innehar aktiverat
kol hänföriigt till tulltaxenr 38.02 tulltaxelagen (1987:000) eller annat renings-
eller filtreringsmedel får inte överlåta delta om han har insett eller bort
inse att varan skulle komma att användas vid rening eller filtrering av olovligen
tillverkad sprit eller vid obehörigt borttagande eller försvagande av denatureringsmedel
i sprit eller alkoholhalligt preparat.

Denna lag träder i kraft
den dag regeringen bestämmer.

106

26
Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1977: 306) om dryckesskatt

Härigenom
föreskrivs atl 15 § lagen (1977: 306) om dryckesskatt' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Införs skattepliktig dryck till lan- Införs skattepliktig dryck till lan

det av annan än den som har regisl- det av annan än den som har regist

rerats som importör enligt 8 §, skall rerats som importör enligt 8 §, skall

dryckesskatt eriäggas fill lullmyn- dryckesskatt erläggas till tullmyn

digheten. Därvid gäller lullagen digheten. Därvid gäller tullagen

(1973:670) och 9 kap. 4§ lagen (1987:000) och'9 kap. 4§ lagen

(1984:151) om punktskatter och (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter. prisregleringsavgifter.

Skatt
ulgår inte vid införsel av spritdrycker och vin av parfihandelsbola-get eller
för bolagets räkning eller vid införsel av skattepliktiga drycker i den ordning
som avses i 18 § lagen (1977:293) om handel med drycker.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen
omtryckt 1984:158. 107

27
Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på

motorfordon

Prop.
1987/88:42

Härigenom
föreskrivs att 3, 12 och 16 §§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Införs skattepliktigt motorfordon till landet av annan än
den som har registrerats som importör enligt 6 § andra stycket skall skatt
erläggas fill tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (1973:670) och 9 kap. 4
§ lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

3 §

Föreslagen lydelse

Införs skattepliktigt motorfordon till landet av annan än
den som har registrerats som importör enligl 6 § andra stycket skall skatt
erläggas lill tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (1987:000) och 9 kap. 4
§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Har motorfordon, för vilket skatt har erlagts eller
skall erläggas till tullmyndighet, inom ett år från tiden för angivning till
förtullning förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att brukas där och har fordonet ej varit registrerat eller varit
registrerat endast i förening med avslällning, skall tullmyndighet efter ansökan
återbetala eller medge befrielse från skatten. Detta gäller dock inte om
fordonet har återinförts efter utförseln eller förtullats efter alt ha förts
till frihamn och befrielse från skall har medgivits enligt 16 § första
stycket jämfört med 13 § 1 tullförordningen (1973:979).

Har motorfordon, för vilkel skall har erlagts eller skall
erläggas till tullmyndighet, inom etl år från liden för föriullningen förts ul
ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än alt brukas där
och har fordonet inle varit registrerat eller varit registrerat endast i
förening med avslällning, skall tullmyndighet efter ansökan återbetala eller
medge befrielse från skatten. Detta gäller dock inte om fordonet har
återinförts efter utförseln eller föriullals efter att ha förts till frihamn
och befrielse från skall har medgetts enligl 16 § första stycket jämfört med 15
§ I lagen (1987:000) om tullfrihet m.m. Vid beslämmande av liden för föriullningen
lillämpas 12 § ttdlagen (1987:000).

Generaltullstyrelsen får för särskill fall medge
utsträckning av tidsfristen i första stycket.

16 §-

I fall
som avses i 3 § utgår inle skatt om fordonet förlullas under omständighet som
för tullpliktig vara medför tullfrihet eller tullnedsättning med slöd av 7, 11
eller 12 § eller, om annat inte följer av andra stycket, 13 § 1 lullförordningen
(1973:979)

' Lagen omtryckt 1984: 159. - Senaste lydelse 1986:260.

1 fall
som avses i 3 § utgår inle skall om fordonet förlullas under omständighet som
för tullpliktig vara medför tullfrihet eller tullnedsättning med stöd av 6, 13
eller 14 § eller, om annal inle följer av andra slyckel, 15 § 1 lagen
(1987:000) om tullfrihet m.m.

108

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:42

Befrielse
från skatt enligt första stycket jämfört med 13 § 1 tullförordningen medges
inte för

1.
fordon, för
vilket rätt till avdrag föreligger enligt 9 § första stycket I, om fordonet
förtullas för någon annan än den avdragsberätti-gade,

2.
fordon, för
vilket återbetalning av eller befrielse från skatt har medgivits enligt 12 §.

Befrielse
från skatt enligt första stycket jämfört med 15 § 1 lagen om tullfrihet m.m. medges
inte för

1.
fordon, för
vilket rätt till avdrag föreligger enligt 9 § första stycket 1, om fordonet
förtullas för någon annan än den avdragsberätti-gade,

2.
fordon, för
vilket återbetalning av eller befrielse från skatt har medgetts enligt 12 §.

Har skattefrihet enligt första stycket medgivits men har fömtsättningarna
för tullfrihet eller tullnedsättning upphört, ankommer det på tullmyndigheten
att ta ut den på fordonet belöpande skatten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

9 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 42

109

28 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen
i krig m.m.

Härigenom
föreskrivs alt 6 § lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m. m. skall
ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6§
För ändamål som avses med den samordnade gränsövervakningen får den som tillhör
gränsövervakningspersonalen (gränsövervakningsman)

1.
anmoda resande eller annan
person att visa pass eller annan legitima-lionshandling samt alt i övrigt lämna
de upplysningar och förete de handlingar som bedöms nödvändiga för
övervakningsverksamheten,

2.
kontrollera vamtrafik saml un- 2.
kontrollera vamtrafik samt undersöka transportmedel och lager- dersöka
transportmedel och lagerlokal eller annal utrymme som nytt- lokal
eller annat utrymme som nyttjas i samband med varutrafiken jas i
samband med vamtrafiken med samma befogenheter som vid med samma
befogenheter som vid tullkontroll tillkommer tullljänste- tullkontroll
fillkommer tulltjänsteman enligt tullagen (1973:670) och man
enligt tullagen (1987:000) och med stöd därav meddelade bestäm- med
stöd därav meddelade beslämmelser. melser.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

110

29
Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1982:188) om preskription av

skattefordringar
m. m.

Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (1982: 188) om preskription av skatlefordringar m. m.
skall ha följande lydelse.

Prop. 1987/88:42

Nuvarande lydelse

Denna
lag gäller i fråga om preskription av fordringar som tillkommer det allmänna
och som drivs in enligl bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) eller
tullagen (1973:670). Den tillämpas dock inte på fordringar enligt studiestödslagen
(1973:349).

Föreslagen lydelse

Denna
lag gäller i fråga om preskripfion av fordringar som tillkommer det allmänna
och som drivs in enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272), tullagen
(1973: 670) dier tullagen (1987:000). Den tillämpas dock inte på fordringar
enligt studiestödslagen (1973: 349).

s. 1982 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft
den dag regeringen bestämmer.

111

30
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 691) om skatt på vissa
kassettband

Härigenom
föreskrivs alt 5 § lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband' skall ha
följande lydelse.

Prop.
1987/88:42

Föreslagen lydelse

Dä ett skattepliktigt
band införs till landet av någon som inte har blivit registrerad enligt 9§
andra stycket, skall skatten erläggas fill tullmyndigheten. I sådana fall
gäller tullagen (1987:000) i fråga om skatten. Dessutom gäller 9 kap. 4§
lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Nuvarande
lyddse

Då
ett skattepliktigt band införs fill landet av någon som inte har blivit
registrerad enligt 9§ andra stycket, skall skatten erläggas lill
tullmyndigheten. I sådana fall gäller tullagen (1973:670) i fråga om skat ten.
Dessutom gäller 9 kap. 4§ lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i
kraft den dag regeringen bestämmer.

s. 1982 Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1984:
161. Senaste lydelse 1985: 1027.

112

31
Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1982: 1200) om skatt på

videobandspelare

Härigenom
föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare'
skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:42

s. 28 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Skatt
(videoskatt) skall eriäggas lill slaten enligt denna lag vid omsättning eller
uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av videobandspelare (ur lulllaxenummer
92.11).

1
§

Föreslagen lydelse

Skatt
(videoskatt) skall erläggas fill staten enligt denna lag vid omsättning eller
uthyrning inom landet eller vid införsel lill landet av videobandspelare,
inbegripet videotuners och videomonilorer med inbyggd utrustning för
inspelning eller återgivning av videosignaler, ur tulltaxenr 85.21 eller 85.28
tulltaxelagen (1987: 000).

Då en videobandspelare
införs fill landet av någon som inte är registrerad som importör enligt 6 §
andra stycket, skall skatten erläggas till tullmyndigheten. I sådana fall
gäller tullagen (1973:670) i fråga om skatten. Dessutom gäller 9 kap. 4 §
lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifier.

Då en videobandspelare
införs till landet av någon som inte är registrerad som importör enligt 6 §
andra stycket, skall skatten erläggas till tullmyndigheten. I sådana fall
gäller tullagen (1987:000) i fråga om skatten. Dessutom gäller 9 kap. 4 §
lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i
kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1984: 162.

113

32 Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1984: 283) med vissa bestämmelser
för Scandinavian Airlines Sy;5tems flygpassagerarterminal i Malmö

Härigenom
föreskrivs att 2§ lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för Scandinavian
Airlines Systems fiygpassagerarterminal i Malmö skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§

Vad
som i 27§ tuUagen (1973: Vad som i 46 och 47 §§ lullagen

670) föreskrivs i fråga om
inråttan- (1987:000) föreskrivs i fråga om in-

de av en särskild bufik (exportbu- rättande
av en särskild butik (ex-

tik) för försäljning av oförlullade
el- portbutik) för försäljning av oförlul-

ler eljest obeskattade
varor på en lade eller annars obeskattade varor

flygplats skall gälla även
i fråga om på en flygplats skall gälla även i

inrättande av en sådan
butik på ter- fråga om inrättande av en sådan bu-

minalen. tik / terminalen.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.

114

33 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel

lagen (1984:409) om avgift på

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 gödselmedel skall ha
följande lydelse.

Prop.
1987/88:42

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Avgift
(gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning
inom landet eller vid införsel fill landet av kaliumnitrat hänförligt till lulllaxenummer
28.39 samt varor hänförliga till lulllaxenummer 31.02, 31.03 och 31.05, i det
följande benämnda gödselmedel.

Avgift
(gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning
inom landet eller vid införsel fill landet av kaliumnitrat och kalciumndrat hänförligt
till luUlaxenr 28.34 tuUtaxelagen (1987:000) saml varor hänföriiga fill tulltaxenr
31.02, 31.03 och 31.05 lulltaxelagen, i det följande benämnda gödselmedel.

3§
Regler för förfarandet vid uttag av avgifter enligt denna lag finns i lagen
(1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Då ett
gödselmedel införs till landet av någon som inte är registrerad som importör
enligt 6 § andra stycket, skall avgiften erläggas till tullmyndigheten. I
sådana fall gäller tullagen (1973:670) i fråga om avgiften. Dessutom gäller 9
kap. 4 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Då ett
gödselmedel införs fill landet av någon som inte är registrerad som importör
enligt 6 § andra stycket, skall avgiften erläggas till tullmyndigheten. I
sådana fall gäller tullagen (1987:000) i fråga om avgiften. Dessutom gäller 9
kap. 4 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste
lydelse 1986:219.

115

s. 116 Kontrollera mot PDF

34
Förslag till Prop. 1987/88:42

Lag om ändring i lagen (1985: 146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom
föreskrivs att 1 och 2§§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars
utbetalas på grund av bestämmelse i

1.
uppbördslagen (1953: 272),

2.
lagen (1958:295) om sjömansskaU,

3.
lagen (1968:430) om
mervärdeskatt med undantag av 76a §,

4.
tullagen (1973:670),
tullförord- 4. tullagen (1973:670), tullförordningen
(1973:979) eller lagen ningen (1973:979), lagen (1973:981) (1973:981) om
frihet från införsel- om frihet från införselavgift, tull-avgift, lagen
(1987:000), lagen (1987:000)

om tullfrihet m.m. eller lagen (1987:000) om frihet från skatt eller
avgift vid införsel,

5.
lagen (1982: 1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

6.
lagen (1959: 552) om uppbörd av
vissa avgifter enfigt lagen (1981:691) om socialavgifter eller lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

7.
lagen (1984: 151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § första
stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på riksskatteverket,
eller

8.
lagen (1974: 992) om nedsättning
av allmän energiskatt.

Vad
som sagts i första slyckel 7 gäller inte utbetalning enligt 27 § lagen
(1957:262) om allmän energiskaU, 6 § lagen (1961:372) om bensinskatt och 13 §
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

2 §

Tillkommer
ett belopp som avses Tillkommer elt belopp som avses

i 1 § någon mot vilken del allmänna i 1 § någon mot vilken det allmänna

har en fordran, som är för indriv- har en fordran, som är för indriv

ning registrerad i utsökningsregist- ning registrerad i utsökningsregisl

ret och drivs in enligt bestämmel- rel och drivs in enligt bestämmel

serna i uppbördslagen (1953:272), serna i uppbördslagen (1953:272),

tullagen (1973:670) eller botes verk- lullagen (1973:670), bötesverk

ställighetslagen (1979:189), skall ställighetslagen (1979:189) eller

från beloppet, om inte annat följer ttdlagen (1987:000), skall från be-

av vad nedan sägs, avräknas så loppet, om inte annat följer av vad

mycket som kan gå till betalning av nedan sägs, avräknas så mycket

fordringen. Endast vad som över- som kan gå fill betalning av ford

stiger det allmännas fordran får ut- ringen. Endast vad som överstiger

betalas. det allmännas fordran får utbetalas.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

116

s. 117 Kontrollera mot PDF

Utrikesdepartementet Pop-1987/88:42

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellslröm, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén

Föredragande:
statsrådet Gradin

Proposition om följdändringar till ny tullagstiftning m.m.

1 Inledning

Den
nya tulltaxelagen (prop. 1986/87: 102) och den nya tullagstiftningen i övrigt (prop.
1986/87:166) kräver följdändringar i etl stort antal lagar. Jag lägger i denna
proposition, efter samråd med chefen för finansdepartementet och med cheferna
för andra berörda departement, fram förslag fill de lagändringar som behövs i
anledning av den nya lagstiftningen på tullområdet. Jag ämnar också i detta
sammanhang ta upp några ytterligare frågor som anknyter till den nya
tullagstiftningen och då framför allt till den föreslagna tulltaxelagen som
bygger på en internationell konvention rörande elt nytt system för
harmoniserad vambeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen).
Till en börian tar jag upp ett antal av generaltullstyrelsen föreslagna, av
kommerskollegium tillstyrkta, ändringar i tulltaxelagen av närmast teknisk
natur. Jag tar också - efter samräd med chefen för försvarsdepartementet och
chefen för industridepartementet — upp en fråga om tullnedsättning för gummibehandlad,
syntetisk kordväv. Under beredningen av denna fråga har kommerskollegium och
överstyrelsen för civil beredskap anmodats alt yttra sig i vissa särskill
angivna hänseenden.

Generaltullslyrelsen
har i en skrivelse till regeringen föreslagit vissa förenklingar när det gäller
införsel av alkoholhaltiga drycker. Remissyttranden i denna fråga har avgetts
av socialstyrelsen, riksskatteverket och AB Vin- & Spriicenlralen. Även
denna fräga, i vilken jag har samrått med chefen för finansdepartementet och
chefen för socialdepartementet, avser jag att behandla i det följande.

117

2
Föredragandens överviaganden

2.1 Vissa tekniska ändringar i förslaget till tulltaxelag
och i annan lagstiftning

Prop.
1987/88:42

Mitt
förslag: I tulltaxelagen genomförs ett antal ändringar av i huvudsak teknisk
art. Vidare genomförs i anledning av den nya tullagstiftningen följdändringar
av teknisk karaktär i ett stort antal lagar.

Skälen
för mitt förslag: När regeringen i propositionen 1986/87: 102 om tulltaxelag m.
m. redovisade resultatet av GATT-förhandlingarna rörande överföringen av
Sveriges tullbindningar till det harmoniserade systemet hade dessa
förhandlingar inte helt avslutats. Jag framhöll därför i propositionen min
avsikt att - om resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka
föreskrifterna i den svenska tulltaxelagen - återkomma till regeringen med
förslag till ändring civ lagen. Förhandlingarna har numera avslutats. Med
anledning härav föreslår jag en mindre ändring i 15 kap. tulltaxelagen.
Ändringen innebär att vissa vegetabiliska fetter och oljor enligt tulltaxenr
15.16 i motsats fill vad som föreslagits i proposifionen om tulllaxelag m. m.
föreslås bli tullfria.

Vidare
har generaltullstyrelsen under hand föreslagit ett antal tekniska ändringar i lulltaxelagen.
Ändringarna har föranletts bl. a. av generallullslyrelsens arbete med den stafisfiska
vamförteckning till vilken hänvisas i 14 och 41 §§ i förslaget till tullag (prop.
1986/87: 166). Jag föreslår aU generaltullstyrelsens förslag, i den mån de har
tillstyrkts av kommerskollegium, genomförs. Jag vill i sammanhanget nämna att
det i anmärkningarna till 22 kap. lulltaxelagen finns en definition av
begreppet alkoholfria drycker som något skiljer sig från den definifion som
anges i lagstiftningen om tillverkning, handel och iskatt på drycker. I
klarhetens intresse bör framhållas att bestämmelsen i tuUtaxelagen tar sikte på
de tullar som eventuellt skall ulgå för dryckerna, medan den övriga
lagstiftningen gäller i fråga om tillverkning, handel och skatt för dryckerna.

Den
nya lulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. 1 propos. fionen
1986/87:102 redovisade jag min avsikt att återkomma till regeringen och föreslå
att regeringen lämnar förslag till riksdagen om de följdändringar som behövs i
anledning av den nya lulltaxelagen. Jag föreslår därför att tekniska
följdändringar med anledning av den nya vamnomenklaturen genomförs i ett stort
antal lagar.

Även
den i propositionen 1986/87: 166 om ny lullagsfiftning m. m. föreslagna lagstiftningen
kräver etl stort antal följdändringar. Del gäller framför allt hänvisningar
till de lagar som föreslagits skall ersätta tullagen (1973:670) och
tullförordningen (1973: 979).

2.2 Tullnedsättning
för gummibehandlad, syntetisk kordväv

s. 13 Kontrollera mot PDF

Mitt förslag: Tullsalsen
för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer sänks från 13 % till 9% under
en period av två år räknat från den I januari 1988.

118

Skälen
för mitt förslag: Kordväv är textilvävnad för användning som Prop.
1987/88:42 förstärkning i gummiprodukter, främst däck. Kommerskollegium har
efter hörande av överstyrelsen för civil beredskap utrett vissa frågor kring
tillverkningen av kordväv i Sverige. Därvid har framkommit bl. a. följande.

Kordväv,
som är känslig från försöriningsberedskapssynpunkt, tillverkas i Sverige av
ett företag. Tillverkningen sker uteslutande hos detta företag. Företaget har i
avtal med överstyrelsen för civil beredskap förbundit sig att upprätthålla en
viss produkfionskapacilet som bedöms vara nödvändig av beredskapsskäl. Kordväven
skall i händelse av en krissitua-fion användas för produktion av främst
lastbilsdäck.

Gummibehandlad
kordväv av syntetiska fibrer upptas i lagen (1977:975) med tulltaxa under nr
59.11 och är belagd med en tull av 13 %. 1 tulltaxelagen (1987:000) återfinns kordväv
av nu aktuellt slag under nr 59.02 B. Tullsatsen enligt tulltaxelagen är
oförändrad.

Enligl
4 § tullförordningen (1973: 979) får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning
bl. a. med anledning av EFTA-konventionen och Sveriges frihandelsavtal med
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Vidare får regeringen föreskriva
tullfrihet eller tullnedsättning för varor från utvecklingsländerna.
Motsvarande bemyndigande har tagits in i 5§ i den av regeringen föreslagna
lagen om tullfrihet m.m. (prop 1986/87:166).

Import
lill Sverige av gummibehandlad, syntetisk kordväv med ursprung i EFTA-länderna
eller i EG är tullfri enligt föreskrifter som regeringen har meddelat i frihandelsförordningen
(1977:1194). För väv som har urspmng i någol utvecklingsland medges tullfrihet
enligt bestämmelserna i förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor frän
utvecklingsländerna, den s.k. u-landsförordningen.

För
att tullfrihet skall kunna åtnjutas enligt de nu nämnda författningarna krävs
bl. a. att varan skall uppfylla de villkor som uppställs i de i författningarna
intagna ursprungsreglerna. Detla innebär atl varan anses ha sitt urspmng i ett
land om den har antingen helt framställts i landet eller undergått sådan
bearbetning eller behandling i landet som under vissa särskilt angivna fömtsättningar
ger varan egenskap av ursprungsvara. Vad gäller gummibehandlade textilvävnader
av syntetiska fibrer skall fillverk-ningen enligt urspmngsreglema utgå från
kemiska produkter för alt varan skall anses ha blivit bearbetad eller behandlad
i det land där den framställts. Detta gäller både enligt frihandelsförordningen
och u-landsförordningen.

Om
en tillverkare i ett utvecklingsland inte använder sig av inhemskt garn utan
importerar garn för tillverkning av syntetisk kordväv och, efter vävning och
gummibehandling, exporterar den färdiga väven till Sverige är väven enligt u-landsförordningens
bestämmelser inte bearbetad eller behandlad i landet på ett sådant sätt att
den får ursprung i utvecklingslandet, eftersom tillverkningen utgår från garn
och inte från kemiska produkter.

Tullfrihet kan därför inte
medges enligt u-landsförordningen för en sådan

vara. Vid import till Sverige av gummibehandlad kordväv av syntetiska

fibrer tas följakfiigen ut tull med 13%. Före den 1 maj 1984 gällde emeller

fid enligt u-landsförordningen en annan ordning. Enligt denna ordning 119

erhöll
en vara av nu aktuellt slag ursprung i tillverkningslandet om tillverkningen
utgick från garn.

Orsaken till att urspmngsregeln
i u-landsförordningen ändrades var en önskan att införa samma urspmngsvillkor
för kordväv från utvecklingsländerna som för kordväv från EG-EFT.V-området men
även att harmonisera de svenska ursprungsreglerna med de regler som tillämpades
inom EG vid import av kordväv från utvecklingsländema. Härigenom kunde man
också komma till rätta med vissa marknadsstörningar i Sverige. Ändringen i u-landsförordningen
har emellertid fått till följd att importen lill Sverige från
utvecklingsländerna av den aktuella varan har minskal. Denna import har,
uttryckt i volym, sjunkit från 38 % år 1983 lill 17 % år 1986.

På grund av ändringen av
ursprungsregeln har varor från utvecklingsländerna således kommit i ett sämre
konkurrensläge i förhållande till varor från konkurrerande företag i EG. Avs;iklen
med ändringen av urspmngsregeln var emellertid inte att på ett sådant sätt
ändra konkurrensförhållandena på den svenska marknaden när det gäller kordväv.
Jag anser därför att man bör vidta åtgärder för atl motverka de mindre lämpliga
effekter som har uppstått med anledning av all ursprungsregeln i u-landsförordningen
anpassades fill vad som gäller för varor från EG-EFTA-området.

Enligt
min mening är det emellertid inte lämpligl att åter ändra urspmngsregeln i u-landsförordningen.
Det är tvärtom önskvärt att så långt som möjligt harmonisera ursprungsreglerna
beträffande kordväv. Jag anser därför att man i stället bör försöka förbättra
situationen för utvecklingsländerna genom att generellt sänka tullsatsen för gummibehandlad,
syntetisk kordväv. Med tanke på att det endast finns en svensk tillverkare och
alt beredskapsaspekter bör vägas in bör emellertid tullsänkningen begränsas
till 4 procentenheter, dvs. tullen bör sänkas från 13 % fill 9%. Tullsänkningen
bör också gälla under en begränsad period om två år räknat från den 1 januari
1988. Jag förordar att tullnedsättningen regleras i en särskild, fidsbegränsad
lag. Jag avser att följa utvecklingen av importen så all eventuella negafiva
konsekvenser av tullnedsättningen kan motverkas i tid. Frågan om vilken
tullsats som skall gälla för kordväv efter tvåårsperioden får sålunda bedömas
med ledning av de erfarenheter som vunnits under tiden för den föreslagna tullnedsättningen.

Prop. 1987/88:42

2.3
Införsel av alkoholdrycker som inkommer som flyttgods eller med anledning av
arv eller testamente

Mitt
förslag: Från AB Vin- & Spritcentralens ensamrätt atl införa spritdrycker,
vin och starköl görs ytterligare två undantag i lagen (1977:293) om handel med
drycker. Det gäller införsel vid flyttning till Sverige och införsel med
anledning av arv och testamente. Följdändringar görs i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i
tulltaxelagen (1987:000).

120

Generaltullstyrelsens
förslag: I princip samma som mitt förslag. Prop. 1987/88:42

Remissinstanserna:
Riksskatteverket, socialstyrelsen och AB Vin- <& Spritcentralen har
yttrat sig över generaltullstyrelsens förslag och har, frånsett vissa
lagtekniska synpunkter, lämnat förslaget utan erinran.

Skälen
för mitt förslag: Enligl 17 § lagen (1977:293) om handel med drycker får
spritdrycker, vin och starköl, med de undantag som anges i 18 §, införas till
landet endast av partihandelsbolaget (AB Vin- & Spriicenlralen). 118§
finns undantag bl. a. för den s.k. turistspriten som får föras in till landet
och för enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes
familjs personliga bruk.

Något
undantag finns inte för drycker som utgör flyttgods och som medförs av den som
flyttar in från ufiandet eller återvänder hit efter längre tids vistelse
utomlands. Inte heller finns undantag för drycker som tas emot från annat land
i arv eller genom testamente.

I
praktiken förfar man så, att spritdrycker, vin och starköl som bedöms utgöra flyttgods
avskiljs från övrigt flyttgods och överlåts på AB Vin- & Spritcentralen.
Dryckesvarorna hämtas till någon av bolagets anläggningar eller kontrolleras
genom medverkan av systembutik på orten. Bolaget tar upp varorna i
tulldeklaration och betalar eventuell tull fill tullverket varefter bolaget
fakturerar kunden tull, skatter och administrativa avgifter. När kunden betalat
fakturan utlämnas varorna till denne.

Generaltullstyrelsen
har i en framställning fill regeringen påtalat alt nämnda förfarande förutom
att det är kostsamt för alla inblandade parter också innebär en betydande
fördröjning av införseln av dessa varor. Generaltullstyrelsen har mot denna
bakgrund lämnat förslag till ändringar i 18 § lagen om handel med drycker.

Liksom
generaltullstyrelsen och hörda myndigheter anscrjag det mofiverat både av
resursskäl och effektivitetsskäl att möjliggöra ett förenklat förfarande vid
införsel av spritdrycker, vin och starköl vid flyttning till landet. Detta
förenklade förfarande bör även gälla sådan införsel som sker med anledning av
arv eller testamente. Till följd härav bör 18 § lagen om handel med drycker
ändras.

Givetvis
bör vissa begränsningar gälla för den mängd alkoholdrycker som får föras in.
Vid införsel i samband med flyttning till landet bör, i enlighet med vad som nu
gäller för gåvoförsändelse, föreskrivas, att dryckerna skall vara avsedda för
den enskildes eller för dennes familjs personliga bruk. Motsvarande
begränsning skall i princip gälla även vid införsel med anledning av arv eller
testamente. Regeringen bör få meddela närmare bestämmelser i detta avseende.

Som generaltullstyrelsen
föreslagit bör i båda fallen tull tas ul enligt de

schablonlullsatser som gäller för spritdrycker, vin eller starköl som införs

av resande eller i form av gåvoförsändelser. Vidare bör i sådana fall

undantag göras från skyldigheten att erlägga mervärdeskatt. Detta föranle

der ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt och i lulltaxelagen

(1987:000). Vidare bör, som styrelsen också föreslagit, undanlag göras i

lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i förordning

en (1983:847) om avgift vid införsel av aluminiumburkar. Ändringen i

sistnämnda författning ankommer på regeringen. 121

2.4
Ikraftträdande

Prop.
1987/88:42

Mitt
förslag: Regeringen bemyndigas atl besluta om ikraftträdande av
följdändringarna till den nya tullagstiftningen.

Skälen
för mitt förslag: I propositionerna om tulltaxelag resp. ny tullagstiftning
föreslogs — på gmnd av lagstiftningens anknytning till HS-konventionen — att
regeringen skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om ikraftträdande av den
nya lagstiftningen. Regeringen bör därför få motsvarande bemyndigande
beträffande de nu föreslagna följdändringarna. Det kan nämnas att ett fillräckligt
antal stater numera har rafificeral HS-konventionen, varför denna träder i
kraft den 1 januari 1988. Avsikten är atl tulltaxelagen, tullagstiftningen i
övrigt och följdändringarna skall träda i kraft samma datum.

3
Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda
har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring i tulltaxekigen
(1987:000),

2.
lag om tullnedsättning under
viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer,

3.
lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,

4.
lag om ändring i lagen
(1977:293) om handel med drycker,

5.
lag om ändring i lagen (1984:
355) om skatt på vissa dryckesförpackningar,

6.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

7.
lag om ändring i valutalagen
(1939: 350),

8.
lag om ändring i lagen
(1941:251) om särskild varuskatt,

9.
lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,

10.
Iag om ändring i
strålskyddslagen (1958:110),

11.
lag om ändring i lagen
(1960:418) om straff för vamsmuggling,

12.
lag om ändring i lagen
(1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

13.
lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt,

14.
lag om ändring i lagen
(1961:394) om tobaksskatt,

15.
lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,

16.
lag om ändring i lagen
(1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

17.
lag om ändring i lagen (1971:
1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

18.
lag om ändring i lagen
(1972:266) om skatt på annonser och reklam,

19.
lag om ändring i lagen
(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.
m..

122

20.
lag om ändring i vapenlagen
(1973:1176), Prop. 1987/88:42

21.
lag om ändring i lagen (1974:
226) om prisreglering på fiskets område,

22.
lag om ändring i lagen (1974:
283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina,

23.
lag om ändring i
bevissäkringslagen (1975: 1027) för skalle-och avgiftsprocessen,

24.
lag om ändring t lagen (1976:
338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

25.
lag om ändring i lagen (1977:
292) om fillverkning av drycker, m. m.,

26.
lag om ändring i lagen (1977:
306) om dryckesskatt,

27.
lag om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

28.
lag om ändring i lagen (1979:
1088) om gränsövervakningen i krig m. m.,

29.
lag om ändring i lagen
(1982:188) om preskription av skatlefordringar m. m.,

30.
lag om ändring i lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,

31.
lag om ändring i lagen (1982:
1200) om skalt på videobandspelare,

32.
lag om ändring i lagen (1984:
283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal
i Malmö,

33.
lag om ändring i lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel,

34.
lag om ändring i lagen (1985:
146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Lagförslagen
är av den beskaffenheten att jag anser att det skulle sakna betydelse att höra
lagrådet över dem.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta de nu upprättade lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredraganden har
lagt fram.

123