Prop. 1987/88:46

Regeringens proposition 1987/88:46

om vissa socialförsäkringsfrågor

m

Prop. 1987/88:46

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
den 22 oktober 1987.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

G.
Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehall

I
proposifionen läggs fram förslag som avser sjuk- och föräldraförsäkringen,
arbetsskadeförsäkringen samt vårdbidraget och handikappersättningen inom
folkpensioneringen.

Ungdomar
som förvärvsarbetar före 16 års åldei föreslås få möjlighet att få sjukpenning.
Väntetiden innan en ny sjukpenninggrundande inkomst böriar gälla föreslås
generellt förkortad från 30 dagar till 14 dagar. Motsvar rande förkortning av väniefiden
görs för egenföretagare som har karenslid i sin sjukförsäkring och vill övergå fill
kortare karenstid eller försäkring utan karenslid. Reglerna om fimberäkning av
sjukpenning och tillfällig föräldrapenning föreslås kompletterade för att
klargöra hur beräkningen skall ske för att ge avsedd kompensation, i fall då
den försäkrade är berättigad till ersättning efter olika nivåer - t. ex. hel
och halv förmån -under samma ersättriingsperiod.

Inom
föräldraförsäkringen föreslås vidare att föräldrapenning, som avser tid då den
försäkrade ges sjukhusvård, skall minskas på i huvudsak motsvarande sätt som
sker vid sjukhusvårdsavdrag från sjukpenning.

För
vårdbidraget föreslås, med sikte främst på föräldrar till barn med diabetes
eller allergier, en ny lägre ersättningsnivå, en fjärdedels vårdbidrag.
Vårdbidrag och hahdikappersällning skall inte dras in vid fillfällig institufionsvistelse
eller annan fillfällig vistelse för vård utanför hemmet.

En ändring föreslås i lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring för att
i rationaliseringssyfte möjliggöra försök hos några försäkringskassor med ijänstemannabeslut
i vissa okomplicerade arbelssjukdomsärenden. ■■

Ändringarna
beträffande limberäkning av sjukpenning m. m., sjuk- ■ husvårdsavdrag
på föräldrapenning samt beslutsordningen i vissa arbetsskadeärenden föreslås
träda i kraft den Ijanuari 1988. 1 övrigt sker ändringarna den Ijuli 1988.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 46

1 Förslag till ' Prop. 1987/88:46

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 1,5, 10a och 11 §§,4 kap. 8§ samt 9 kap. 4 och 5 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3
kap.

\¥ Hos allmän
försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan sägs rätt till
sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst sextusen
kronor.

Villkoret om inskrivning hos försäkringskassa för rätt tdl sjukpenning
anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4§ att villkoret inle
har kunnat uppfyUas.

5§3

Den allmänna försäkringskassan Den
allmänna försäkringskassan

skall
i samband med inskrivning av skall i samband med inskrivning av

en försäkrad besluta om den försäk- en försäkrad besluta om den försäk

rades tillhörighet till sjukpenning- rades fillhörighet till sjukpenning

försäkringen. I fråga om en försäk- försäkringen. I fråga om en försäk

rad som avses i 1 § skall kassan rad som avses i 1 § första stycket

samtidigt fastställa den försäkrades skall kassan samtidigt fastställa den

sjukpenninggrundande inkomst försäkrades sjukpenninggrundande

och, om inkomsten hell eller delvis inkomst och, om inkomsten helt el

är att hänföra till anställning, den- ler delvis är att hänföra till anställ-

nes årsarbetstid. Av beslutet skall ning, dennes årsarbetstid. Sådan

framgå i vad mån den sjukpenning- fastställelse skall också ske för för

grundande inkomsten är all hänföra säkrad som avses i 1 § andra styc-

tiHanställning eller till annat för- kel så snart anmälan om hans in-

värvsarbete. Sjukpenningförsäk- komsiförhållanden gjorts hos

ringen skall omprövas kassan. Av beslutet skall fiamgå i

vad
mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller
till annal förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)
när kassan fått kännedom om atl
den försäkrades inkomslförhållan-den, arbetsfid eller andra omständigheter har
undergått ändring av betydelse för rätten lill sjukpenning eller för
sjukpenningens storiek,

b)
när förtidspension enligl denna
lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn fill ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete,

c)
när delpension enligt särskild
lag beviljas den försäkrade elle r redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när
tjänstepension beviljas den försäkrade.

'
Lagen omtryckt 1982:120.

Senaste
lydelse 1985:87.

'
Senaste lydelse 1987:223. 2

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:46

Ändring skall i fall som avses i Ändring skall i fall som avses i

första stycket a) inte ske förrän 30 första
stycket a) inte ske förrän 14

dagar efter del försäkringskassan dagar
efter det försäkringskassan

fåll kännedom om de ändrade om- fått
kännedom om de ändrade om

ständigheterna. Ändring skall i an- sländighelerna.
Ändring skall i an

nat fall ske så snart anledning fill nat
fall ske så snart anledning fill

ändringen uppkommit. ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggmndande inkomsten får ej i
annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under fid då
den försäkrade

1.
bedriver
studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt
förordningen (I976;536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2.
genomgår
grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande svenskundervisning för
invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3.
är inskriven
vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning,

4.
är gravid och
avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnels
födelse eller den beräknade fidpunkten härför,

5.
är helt eller
delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är
förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410)
om rätl till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år.
Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt atl adoptera det, om mindre än ett år har
förflutit sedan den försäkrade fick bamet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall
försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningsfiden, beräkna sjukpenningen på
en sjukpen- , ninggmndande inkomst som, har fastställts på grundval av enbart
den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om
därvid den sjukpenninggmndande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till
anställning, skall årsarbetsfiden beräknas på grundval av enbart del antal
arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete
under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den
försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket I, skall
dock sjukpenningen för tid efter utgången av en sådan period om 14dagar som anges
i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje
styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den
sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

10a§''

Om den försäkrades'sjukpenning i fall som avses i 10 §
svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, skall fill grund
för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal som
erhålls när 90 procent av den sjukpenninggmndande inkomsten delas med
årsarbetstiden.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras
det enligt första stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie
arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten ulgör hel
sjukpenning för dagen.

Senaste lydelse 1987:223.

Nuvarande
lydelse

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras
del enligf första stycket erhållna talet med del sammanlagda antalet timmar
av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper
på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med
sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag.

Föreslagen lydelse

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras
del enligt första stycket erhållna talet med det sammanlagda antalet timmar av
ordinarie arbetsfid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på
dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med . sjukpenning.
Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag. Skall sjukpenning utges
efter olika grader av nedsatt arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som
avser samma grad för sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan peri-odförsig.

Det enligt första stycket erhållna talet avmndas till närmasle
hela krontal. Om antalet timmar enligt andra stycket eller det sammanlagda
antalet timmar enligl tredje stycket inle uppgår fill ett helt timtal skall avrundning
ske till närmaste hela timtal, varvid halv fimme avmndas uppåt. Sjukpenning avrundas
fill närmaste hela krontal.

Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket får meddela
föreskrifterom schablonberäkning av ordinarie arbetstid och ' däremot svarande
normal arbetstid.

11 §5. Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skäll
sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utges för de
första 3 eller 30dagarnaäv varie sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet
inträffade inräknad {karenstid). Vid'beräkning av karenstid skall, om en
sjukperiod böriar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda
perioderna anses såsoni en sjukperiod.

Prop. 1987/88:46

En
försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till försäkring
med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En
sådan ändring skall bli gällande 30 dagar efter den, då framställningen gjordes
hos kassan, men får ej lillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit
gällande.

En
försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå lill .försäkring
med kortare karenslid eller ulan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En
sådan ändring skall bli gällande 14 dagar efter den, då framställningen gjordes
hos kassan, men får ej tillämpias vid sjukdom som inträffat innan ändringen
blivit gällande.

4 kapv • 8§ ', Föräldrapenning får utges med belopp
som motsvarar hel, halv eller fjärdedels garanlinivå när föräldern arbetar
högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

' Senaste lydelse 1987:223. Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande
lydelse

Bestämmelserna i 3 kap. 4§ andra stycket tillämpas inte
på föräldrapenning.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra stycket om minskning av
sjukpenning tillämpas på föräldrapenning när den försäkrade får sjukhusvård.
Hel föräldrapenning utges dock alllid lägst med belopp motsvarande
garantinivån enligt 6 § första stycket. I den mån den försäkrade inte har
begärt atl förmånen utges för tid då sjukhusvården pågår, skad minskningen i
stället göras på föräldrapenning som utges tid den försäkrade därefter.

Prop.
1987/88:46

9 kap.

4r

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt
sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp under minsl sex månader är i behov av särskild tillsyn
och vård. Vid bedömningen av rätt lill vårdbidrag skall även beaktas sådana
merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdar
föräldern flera handikappade barn som ej fyllt sexton år grundas bedömningen
av rätten ull vårdbidrag på det sammanlagda behovet av liUsyn och vård samt
merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag
utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas slorlek
med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamslående jämte
pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Försäkrad
förälder har för vård äv barn som inte fyllt sexton år rätl lill vårdbidrag om
barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annal handikapp under
minst sex månader är i behov av särskild lillsyn och vård. Vid bedömningen av
rätt fill vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på
grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovels
omfattning och merkostnadernas slorlek med belopp motsvarande hel eller halv
eller en fjärdedel av hel förtidspension till ensamslående jämte pensionstillskott
som svarar mot pensionen.

Om en
förälder vårdar flera handikappade barn som inle fyllt 16 år grundas
bedömningen av rätten tdl hell eller halvt vårdbidrag på det sammanlagda
behovet av lillsyn och vård saml merkostnadernas omfattning.

' Senaste lydelse)983:960.

11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 46

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88:46

Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som
ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av
basbeloppet:

17% om merkostnaderna uppgår till 17 men inte 34% av
basbeloppet; 34% om merkostnaderna uppgår till 34 men inle 50%; 50% om
merkostnaderna uppgår till 50 men inte 65%; 65 % om merkostnaderna uppgår till
65 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas lill viss tid. Behovet av
bidrag skall omprövas minst vart annat år, om del inle finns skäl för
omprövning med längre mellanrum.

Om föräldern tillfälligt är förhindrad atl vårda barnet
utgår vårdbidrag under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger
särskilda skäl kan vårdbidrag utgå även under etl avbrott som varar ytterligare
högst sex månader.

Så»* Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses
den vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rätlats, är så nedsatt atl han
saknar ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighel
eller har slora svårigheter atl uppfatta tal.

Vårdas någon på institution som Vårdas någon på institution som

tillhör eller till vars drift ulgår bi- tillhör
eller lill vars drift ulgår bi

drag från slaten, kommun eller drag från
staten, kommun eller

landstingskommun, utgives icke landstingskommun,
utges inte han

handikappersättning eller vårdbi- dikappersättning
eller vårdbidrag

drag. Detsamma gäller om han vår- om
vården kan beräknas pågå

das utanför institutionen genom minsl sex
månader. Detsamma gäl-

dess försorg eller i annal fall vårdas ler
om han vårdas utanför instilu-

utanför institution och staten, kom- tionen
genom dess försorg eller i

mun eller landstingskommun är hu- annal
fall vårdas utanför insfitution

vudman för vården. och staten, kommun eller lands

tingskommun är huvudman för vår

den.

Om någon som avses i andra Om någon som avses i andra

stycket tillfälligt ej vårdas genom stycket
fillfälligl inle vårdas genom

huvudmannens försorg ulgives er- huvudmannens
försorg utges er

sättning för sådan lid om denna sättning för
sådan lid om denna

uppgår till minst tio dagar per kvar- uppgår
lill minsl tio dagar per kvar

tal eller lill minsl tio dagar i följd. lal
eller lill minst tio dagar i följd.

Skall i sådant fall ersättning utgivas Skall
i sådant fall ersättning utges

för del av kalendermånad, utgår er- för
del av kalendermånad, utgår er

sättningen för varie dag med en sättningen
för varie dag med en

trettiondel av månadsbeloppel och trettiondel
av månadsbeloppet och

avrundas till närmasle hela krontal. avrundas
till närmaste hela krontal.

1.
Denna lag
träder i kraft, i fråga om 3 kap. 10 a § och 4 kap. 8§ den 1 januari 1988, och
i övrigt den 1 juli 1988.

2.
Äldre
föreskrifter i 3 kap. 5 § andra stycket och 11 § gäller fortfarande när fråga
om ändring uppkommit före ikraftträdandet.

" Senaste lydelse 1982:778.

2 Förslag
till Prop. 1987/88:46

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 b § och 8 kap. 4 § lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 5b§-

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 5 a §
svarar mot ell sjukpenningunderlag i form av enbart inkomst av anställning,
skall till grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas
det tal som erhålls när sjukpenningunderlaget delas med den försäkrades årsarbetstid
enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras
del enligl första stycket erhållna talet med anlalel limmar av ordinarie
arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel
sjukpenning för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer Skall sjukpenning utges för mer

än en dag multipliceras del enligt än en dag multipliceras
det enligl

första stycket erhållna talet med del första stycket erhållna talet med det

sammanlagda antalet limmar av or- sammanlagda antalet timmar av or

dinarie arbetstid eller däremot sva- dinarie arbetstid eller däremot sva

rande normal arbetstid som belöper rande normal arbetstid som belöper

på dagarna. Det tal som därvid er- på dagarna. Det lal som därvid er

hålls delas med antalet dagar med hålls delas med anlalel dagar med

sjukpenning. Kvoten ulgör belöp- sjukpenning. Kvoten ulgör belop

pet av hel sjukpenning för dag. pet av
hel sjukpenning för dag.

SkaU sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt
arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för sig. Sjukpenning
beräknas för varje sådan period för sig.

Del enligt första stycket erhållna talet avmndas till närmasle
hela krontal. Om antalet timmar enligl andra stycket eller del sammanlagda
antalet fimmar enligt tredje stycket inle uppgår till ett hell timtal skall avmndning
ske fill närmasle hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning
avrundas lill närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av
ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

8 kap.

4§-' ,

Ärende angående livränta till den Ärende
angäende livränta fill den

försäkrade och i annal ärende upp- försäkrade och i annal
ärende uppkommen fråga huruvida den försäk- kommen fråga huruvida den försäk-

' Lagen omtryckt 1977:264. - Senaste lydelse 1987:225. '
Senaste lydelse 1986:145.

Nuvarande
lydelse

rade har ådragit sig arbetsskada till följd av annat än
olycksfall skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd.

Omprövning av beslut som gäller fräga som avses i 3 kap. 5
§ och 6kap. 5 § skall, om beslutet har fatlats av tjänsteman, göras av socialförsäkringsnämnd.

Föreslagen
lydelse

rade har ådragit sig arbetsskada till följd av annal än
olycksfall skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd.
Regeringen får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos
försäkringskassan atl avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte
angår livränta till den försäkrade.

Omprövning
av beslut som gäller fråga som avses i 3 kap. 5§,och 6 kap. 5 § skall, om
beslutet har fatlats av tjänsteman, göras av socialförsäkringsnämnd.
Omprövning av beslul som tjänsteman fattal med stöd av föreskrifter av
regeringen enligl första stycket skall också göras av socialförsäkringsnämnd.

Prop. 1987/88:46

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Socialdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oklober 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellslröm,
Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Prop.
1987/88:46

Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor 1 Ändringar i
sjukpenningförsäkringen

Den
obligatoriska sjukpenningförsäkringen omfattar alla personer som är inskrivna
hos allmän försäkringskassa. Den som är bosatt i Sverige skall vara inskriven
hos försäkringskassan fr. o. m. den månad han fyller 16år.

För
rätt fill sjukpenning krävs, fömtom inskrivning, en årlig inkomst av
anställning eller av annat förvärvsarbete som uppgår lill minst 6000 kr.

För
varie person som uppfyller de nämnda förutsättningarna fastställer försäkringskassan
en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Därmed avses den årliga inkomst i pengar
eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil som personen i fråga kan anlas
komma alt lills vidare få för eget arbete antingen som inkomst av anställning
eller som inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomsten avrundas till närmast
lägre hundratal kronor. Vid beräkningen bortses från den del av årsinkomsten
som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (180700 kr. för år 1987). Om
den försäkrades inkomstförhållanden ändrats så atl det påverkar rätten till
sjukpenningen eller sjukpenningens storlek skall en ändring av SGI ske 30
dagar efter det att försäkringskassan fåll kännedom om ändringen. Den
försäkrade är skyldig att senasl inom två veckor anmäla sådana ändringar i sina
inkomstförhållanden till försäkringskassan.

1.1 16 - årsgränsen i sjukpenningförsäkringen

Mitt
förslag: Den som inte fyllt 16 år men som i övrigt uppfyller villkoren för rätt
till sjukpenning skall efter anmälan lill försäkringskassan ha rätt till
sjukpenning.

Skälen
för mitt förslag: För räll till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, AFL, krävs bl. a. inskrivning hos allmän försäkringskassa. Den som
är bosatt i Sverige skrivs in den månad han fyller I6år. Denna åldersgräns har
sin motsvarighet i viss annan lagstiftning. I

arbelsmiljölagen
(1977:1160) går gränsen för tillträde till arbete enligl huvudregeln vid del
kalenderår då den minderårige fyller 16 år. Dessförinnan får han dock anlitas
till lätt arbete som inte är ägnat alt inverka menligt på hans hälsa,
utveckling eller skolgång. Skolplikten upphör normalt även vid 16åi"s ålder
(3 kap. 10§ skollagen /I985:l 100/). Före 16års ålder krävs samtycke från vårdnadshavare
för ingående av anställningsavtal (6 kap. 12 § föräldrabalken). Det kan alltså
förekomma att någon har förvärvsarbete trots all han inle fyllt 16 år.

Frågan om räll till
sjukpenning för ungdomar som inle fyllt 16 år har behandlats i fiera
utredningar. Såväl socialpolitiska samordningsutredningens belänkande (SOU
1979:94) En allmän socialförsäkring som sjuk-penningkommitléns belänkande (SOU
1981:22) Sjukersättningsfriigor innehöll förslag av innebörd att möjlighet
skulle ges för ungdomar under 16 år att få sjukpenning om övriga
förutsättningar för rätt till sjukpenning var uppfyllda. Riksdagens socialförsäkringsulskoll
har vid flera tillfällen behandlat motioner med yrkanden om atl 16-årsgränsen
för räll till sjukpenning skall las bort. Riksdagen har senast vid sin
behandling av social-försäkringsulskottets betänkande om bidrag lill
sjukförsäkringen m.m. (SfU 1986/87:14, rskr. 234) begärt ell förslag från
regeringen om slopande av l6-årsgränsen i sjukpenningförsäkringen.

Jag
anser i likhet med riksdagen och de båda utredningarna att del inte finns några
bärande skäl atl avskära ungdomar som förvärvsarbetar innan de fyllt 16år från
rätten lill sjukpenning. Åldergränsen vid I6år för rätt till sjukpenning bör
därför upphävas. Del är etl relativt begränsat anlal under 16 års ålder som har
sådan förvärvsinkomst atl de uppfyller föruts.ällning-arna för räll lill
sjukpenning. För att inte de administrativa rutinerna skall bli alllför
svårhanterliga bör försäkringskassorna inle åläggas atl undersöka inkomslförhållandena
och fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten för alla som inle fyllt 16
år. Beslämmande av SGI för den som är under I6år bör göras först efter anmälan
av den enskilde.

Till
inskrivningen hos försäkringskassa är kopplade föreskrifter som avser
tillämpning av bl.a. sjukpenningförsäkringen. Eftersom inskrivning inte sker
före 16 års ålder behövs vissa föreskrifter för tillämpningen av sjukpenningförsäkringen
för den kategori ungdomar som genom lagförslaget blir berättigade till
sjukpenning. Del får ankomma på riksförsäkringsverket att meddela sådana
föreskrifter.

Mitt
förslag leder lill ändring i 3 kap. I och 5 §§ AFL.

Prop. 1987/88:46

1.2
Väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkomst

Mitt förslag: Ändring av
den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller årsarbetsUd skall
träda i kraft 14 dagar efter del att försäkringskassan fått kännedom om de
ändrade omständigheterna. Motsvarande förkortning av väntetiden skall ske för
den som är försäkrad för sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete
än anslällning och som vill övergå till försäkring med kortare karenslid eller
ulan karenslid.

10

Skälen
för mitt förslag: Enligt 3kap. 5 § andra stycket AFL skall en Prop.
1987/88:46 ändring i en försäkrads SGI och årsarbetstid som beror pä ändrade inkomstförhållanden
eller andra sådana omständigheter ske 30 dagar efter det alt försäkringskassan
fått kännedom om de ändrade förhållandena.

Sjukpenningkommiltén
(S 1978:09) behandlade frågan om lidpunkten för ändring av SGI i sift
belänkande (SOU 1981:22) Sjukersältningsfrägor. Kommitlén föreslog att
väntetiden för en sådan ändring förkortades till 14 dagar. I remissyttranden
över departementspromemorian (DsS 1986:8) Förbättrad kompensation vid
korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn tog bl.a. riksförsäkringsverket
upp frågan om en förkortning av väntetiden för en SGl-ändring. Verket förordade
en förkortning till 14 dagar. Riksdagen har vid behandlingen av socialförsäkringsulskollets
belänkande om förbättrad kompensation vid korlidssjukdom och vid tillfällig värd
av barn gett lill känna att väniefiden för en SGI- ändring bör förkortas (SfU1986/87:12,
rskr. 182).

Reglerna
om alt en vänlefid på 30 dagar skall iakttas innan en anmäld eller påannat sätt
uppmärksammad inkomsländring som innebär att en ny SGI skall fastställas får
verkan tillkom dels för att undvika spekulation i det tidigare gällande
systemet med sjukpenningklasser, dels av administrativa skäl för att kunna
genomföra ändringsålgärderna och fastställa ny SGI. Eftersom det numera inte
finns någon koppling mellan sjukförsäkringsavgiftens storlek och fastställd SGI
finns inle denna risk för alt spekulation skall förekomma. Möjligheterna till
en snabbare registrering av inkomsluppgifter har också förbättrats. Del finns mol
denna bakgrund inle, skäl att behålla en väntetid på 30 dagar innan eri SGl-ändring
skall börja gälla.

Med
hänsyn lill vad jag nu anfört anscrjag atl väntetiden för en SGl-ändring kan
förkortas. Riksförsäkringsverket har i en rapport lill regeringen angående sitt
regelförändringsarbele ifrågasatt om väntetiden helt kan slopas (RFV anser
1987:5). Verkel avser all i samband med utvärderingen av erfarenheterna av de
nya reglerna om ersättning från sjukpenningförsäkringen vid kortlidsfränvaro
pröva om detla är möjligt. Det finns emellertid enligt min mening inte skäl atl
i avvaktan på en sådan utvärdering bibehålla den nuvarande väntetiden för en SGl-ändring.
Jag föreslår därför att ändring av SGI — liksom även årsarbetstid - skall ske
med verkan 14 dagar efter del att försäkringskassan fåll kännedom om inkomsländring-en.
Denna väntetid bör vara tillräcklig för atl ge försäkringskassan utrymme för erforderlig
handläggning av etl ärende om' ändrad SGI och årsarbetstid. Genomförande av
förslaget förutsätter ändring i 3 kap. 5 § AFL.

Enligl 3 kap. 11 § AFL har
den som är försäkrad för en sjukpenning som

svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete än anställning - alltså en

egenföretagare - rätt att välja sjukpenningförsäkring med en karenstid,

som efter den försäkrades val kan bestämmas till 3 eller 30 dagar. Den som

vill ha karenstid för sin försäkring måste anmäla detta till försäkringskas

san. Den som har vall karenstid kan därefter övergå till försäkring med

kortare karenslid eller ulan karenstid om han är under 55 år. En sådan

ändring gällde tidigare fr.o.m. månaden närmast efter den då framställ

ningen gjordes hos kassan. 11

1 samband med atl beslämmelserna om ändring av SGI för egenföreta-

garna anpassades till den 30-dagarsregel
som redan tidigare gällde för anställda och som jag i det föregående närmare
har redogjort för, ändrades också väntetiden för de egenföretagare som ville
övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karensfid. Även en
sådan förändring av karenstiden blir med nuvarande regler gällande först 30
dagar efter den då framställningen gjordes hos kassan.

I överensstämmelse med
mitt förslag om en förkortning av väniefiden för ändring av SGI anscrjag att
också väntetiden för ändring av karenstiden kan förkortas till 14 dagar.
Genomförande av förslaget förutsätter en ändring i 3 kap. 11 § AFL.

Enligt min bedömning kan
de förändringar jag här behandlat genomföras utan administrativa förstärkningar
till försäkringskassorna. Förslagen beräknas medföra en kostnadsökning för
försäkringen på 5 milj. kr. per år.

Prop.
1987/88:46

1.3 Beräkning av ersättning vid korttidssjukdom och
tillfällig vård av barn

Nya
regler för limberäkning av ersättning från den allmänna försäkringen m. m. vid
korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn träder i kraft den 1 december
1987 (prop. 1986/87:69, SfU 12, rskr. 182, SFS 1987:223-225). Riksförsäkringsverket
har i samband med förberedelserna för ikraftträdandet funnit del angeläget atl
vissa beräkningsregler görs klarare i syfte att undvika tolkningsproblem.
Verket har därför tillskrivit regeringen och: lämnat förslag i frågan. ■

Mitt förslag: Vid fimberäkning
av ersättning till en försäkrad som för samma period är berätfigad till
ersättning efter olika nivåer, t. ex. både hel och halv sjukpenning, skall
dagar med ersättning delas upp på varie nivå för sig.

Riksförsäkringsverkets
förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Skälen för mitt förslag:
Enligt föreskrifterna om timberäkning av sjukpenning i 3 kap. 10 a § AFL skall
- för den som har en sjukpenninggrundande inkomst av anställning - till grund
för beräkningen av beloppet för hel sjukpenning per dag läggas del lal som
erhålls när 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med
årsarbetstiden. Resultatet härav är ett uttryck för storleken av sjukpenningen
för varie timme. Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras.del
erhållna talet med antalet limmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande
normal arbetstid som belöper på de ifrågavarande dagarna. Det tal man då får
fram delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten ulgör beloppet av hel
sjukpenning per dag. Vid halv sjukpenning betalas hälflen av denna summa ut. Motsv,irande
regler tillämpas vid timberäkning,av bl. a. sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen
och tillfällig föräldrapenning.

Om
den försäkrade i ett och samma sjukfall skulle vara berätfigad till ersättning
efter olika nivåer, t. ex. hel och halv sjukpenning, skulle beräkningssättet -
när den försäkrades arbetstid varierar från dag till dag -

12

kunna ge en kompensation
för utebliven inkomst som väsentligt avviker från den avsedda, dvs. 90% av
inkomstförlusten. Motsvarande problem skulle kunna uppstå när den försäkrade
under en period av föräldraledighet har flera olika nivåer av tillfällig
föräldrapenning. Ett sätt alt undvika sädana olikheter i kompensation är att
vid timberäkning av ersättningen under en sjuk- eller föräldraledighet räkna
dagar med ersättning efter skilda nivåer för sig.

Mot bakgrund av vad jag nu
anfört förordar jag att timberäkning av ersättning vid kortlidssjukdom och vid
tillfällig vård av barn sker så att dagar under en ersätlningsperiod med
ersättning efter olika nivåer delas upp på resp. nivä för sig. Detta bör klargöras
genom tillägg lill bestämmelserna i 3 kap. 10 a § AFL. En motsvarande
komplettering bör göras i 3 kap. 5 b § lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.

Prop. 1987/88:46

2 Förenklat beslutsförfarande i vissa arbetsskadeärenden

Mitt förslag:
Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag i vissa fall från
kravet att ärenden om arbetssjukdom skall avgöras av socialförsäkringsnämnd hos
försäkringskassan. En omprövning av ett beslut som kassan meddelat med stöd av
en sådan föreskrift skall dock ske av socialförsäkringsnämnd.

Riksförsäkringsverkets
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 8 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
skall ärenden angående livränta lill en försäkrad och fråga huruvida den
försäkrade ådragit sig arbetsskada fill följd av annal än olycksfall hos
försäkringskassan avgöras av socialförsäkringsnämnd. Övriga ärenden avgörs i
kassan av tjänsteman.

Anlalet
anmälda arbetsskador har ökal kraftigt under senare år. Detta gäller i särskilt
hög grad antalet arbetssjukdomsärenden, dvs. ärenden om skada som beror på
annan skadlig inverkan i arbetet än olycksfall. Enligl riksförsäkringsverkels slalislik
har antalet anmälda arbetsskador ökat från 178000 år 1982 till 230000 år 1986.
Vad gäller arbetssjukdomar hår antalet anmälningar ökat från 20000 år 1982 till
51 300 år 1986.

Denna
ulveckling motiverar åtgärder för atl uppnå förenklingar av arbetsrutinerna
och rafionaliseringar av olika slag.

Riksförsäkringsverket
har i skrivelse till socialdepartementet den 28 augusti 1987 föreslagit att
kassatjänstemän inom ramen för en tidsbegränsad försöksverksamhet ges
behörighet att utan medverkan av socialförsäkringsnämnd fatta beslut i enklare
ärenden om arbetssjukdom.

Av riksförsäkringsverkets
skrivelse framgår i övrigt följande. Verkets förslag har initierats genom
framställningar fill verket från Malmö, Malmöhus, Bohusläns och Älvsborgs läns
allmänna försäkringskassor. Samtliga •kassor har angett att hörselnedsällning
på grund av buller samt pleura-

13

plaque till följd av asbeslexposition
är sådana ärenden om arbetssjukdom Prop. 1987/88:46 som försöksvis borde
kunna avgöras utan medverkan av socialförsäkringsnämnd. Malmöhus läns allmänna
försäkringskassa har ansett all även asbesios hör till denna kategori.

Enligt
riksförsäkringsverkets uppfattning finns det grupper av arbetssjukdomsärenden
som generellt sett är okomplicerade och där det inle finns något egentligt
utrymme för skälighetsbedömning. Verket anser att del därför är motiverat att
pröva om inle sådana ärenden skulle kunna avgöras av kassatjänslemän ulan att
de grundläggande principerna för förtroendemannainflytandel i kassorna rubbas.
Om vissa enklare arbetssjukdomsärenden kan handläggas i en förenklad
beslutsordning skulle detta medföra effekter i form av kortare
handläggningstid, lägre kostnader och ell minskal tryck på socialförsäkringsnämnderna.

Riksförsäkringsverket
har anfört atl försöksverksamheten bör omfatta de namngivna försäkringskassorna
och endast avse arbetssjukdomarna bullerskada saml pleuraplaque till följd av
asbestexposition. Försöksverksamheten bör pågå i sex månader och därefter
utvärderas. Riksförsäkringsverket har mot bakgrund av vad som nu sagls
föreslagit en lagändring som ger regeringen elt generellt bemyndigande att
meddela föreskrifter om undanlag från bestämmelsen all arbetssjukdomsärenden
alllid skall beslutas av socialförsäkringsnämnd. Verkel har även föreslagit en
ändring i de regler som gäller när en försäkringskassa omprövar sina beslut i arbetsska-deförsäkringsärenden.
Om omprövning begärs av ett beslut som har faltals av kassaljänsteman som
deltar i försöksverksamheten skall omprövningen göras av
socialförsäkringsnämnd.

Förtroendevalda
medverkar i försäkringskassorna vid beslut i olika socialförsäkringsärenden. Etl
motiv för detla är att man kan utnyttja de förtroendevaldas erfarenheter och
kunskaper från olika samhällsområden som ett komplement till
kassatjänstemännens kunskaper om försäkringens regler. Etl annat motiv är atl
öka allmänhetens insyn i verksamheten och i beslutsprocessen. De tidigare
pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna ersattes fr. o. m. år 1987 av
socialförsäkringsnämnder. Etl viktigt skål för denna organisatoriska
förändring var att öka förtroendemannainflytandel i kassorna.

Av
del jag nu anfört framgår att de förtroendevaldas medverkan utgör ett viktigt
inslag i försäkringskassornas verksamhet. I prop. 1985/86:73 som ledde till att
socialförsäkringsnämnderna inrättades framhöll jag emellertid att de
förtroendevaldas medverkan i socialförsäkringsärenden borde koncentreras till
sådana lyper av ärenden där utgången hade stor betydelse för den försäkrade
från trygghets- och försöoningssynpunkt och där avgörandet också inrymde
betydande inslag av skälighetsbedömning. Mot bakgrund av försäkringskassornas
pressade arbetsläge vad gäller arbetsskadeärenden anscrjag i likhet med
riksförsäkringsverket att del är motiverat atl pröva om inte okomplicerade
ärenden om arbetssjukdom skulle kunna avgöras på tjänstemannanivå utan att
principerna för förtroendemannainflytandel rubbas.

Jag
anser därför att den av verket föreslagna försöksverksamheten bör

komma till stånd och utformas i enlighet med riksförsäkringsverkets för- 14

slag. I likhet med
riksförsäkringsverket anscrjag också alt en omprövning ■ som begärs av ell
beslut som fattals av en kassaljänsteman som deltar i försöksverksamheten skall
göras av socialförsäkringsnämnd och inle på tjänstemannanivå.

En
utvärdering av försöksverksamheten bör ske under medverkan av riksförsäkringsverket.
Om försöket faller väl ut bör vissa okomplicerade ärenden om arbetssjukdomar
permanent kunna handläggas på tjänstemannanivå.

Jag
förordar sålunda atl regeringen föreslår riksdagen atl bemyndiga regeringen att
meddela föreskrifter om undantag från kravel all socialförsäkringsnämnd alllid
skall avgöra ärenden om arbetssjukdom. Jag förordar vidare att omprövning av ell
beslul hos en försäkringskassa som fattats med slöd av angivna föreskrifter
skall ske av socialförsäkringsnämnd. Mitt förslag innebär all ändring görs i 8
kap. 4§ lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring. Ändringen föreslås träda i
kraft den Ijanuari 1988.

Prop.
1987/88:46

3 Avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård

Mitt förslag: I
väsentlig överensstämmelse med reglerna om avdrag från sjukpenning vid
sjukhusvård skall också föräldrapenning minskas när den försäkrade får
sjukhusvård. Avdrag görs med 55 kr. per dag, dock högst med en tredjedel av
föräldrapenningens belopp. Hel föräldrapenning skall emellertid alltid utges
med minst 60 kr. om dagen (garantinivån). Om den försäkrade väljer alt inle la
ut föräldrapenning för den eller de dagar som sjukhusvården pågår görs avdraget
i slället på föräldrapenning som utges lill den försäkrade efter sjukhusvårdens
slul.

Skälen för mitt förslag:
För varje dag som en försäkrad vårdas på sjukhus görs avdrag från hans
sjukpenning med f. n. 55 kr. per dag, dock högst med en tredjedel av
sjukpenningens belopp. Avdraget avser kostnader för mal, hygien m. m. och inle
själva vården. Någol motsvarande avdrag från föräldrapenningen görs inle vid
förlossningsvård m. m. Vid liden för tillkomsten av lagen om allmän försäkring
gav försäkringen ell begränsat ekonomiskt skydd mot inkomstbortfall när
nyblivna föräldrar önskade vara lediga i samband med ell barns födelse. Det
fanns då starka skäl för atl underlåta att göra avdrag för förlossningsvården
på kvinnans sjukpenning. Det ekonomiska stödet lill nyblivna föräldrar har
sedan dess radikalt förbättrats genom tillkomsten av föräldraförsäkringen och
den successiva utbyggnaden av denna. Del är därför inle längre motiverat att ha
skilda regler beträffande malkoslnader o.d. beroende på om sjukpenning eller
föräldrapenning utges vid sjukhusvården. Del kan också nämnas att sjukpenning
kan komma all utges i stället för föräldrapenning i samband med förlossningen,
nämligen om komplikationer tillstöter och kvinnan till följd därav blir
sjukskriven under en viss lid. I likhet med andra försäkrade som

15

får
sjukhusvård får hon då vidkännas ett avdrag på sjukpenningen. Mot bakgmnd av
vad som nu sagts föreslog regeringen i budgetpropositionen (1986/87:100 bil. 7)
att avdrag skulle göras från föräldrapenningen vid sjukhusvård.

Riksdagen beslöt med
anledning av propositionen och socialförsäkrings-utskottets belänkande om
bidrag till sjukförsäkringen m. m. (SfU 1986/87:14, rskr. 284) att ge
regeringen till känna att vissa modifieringar i förslaget borde göras för att
undvika atl avdrag för förlossningsvård inte kunde göras till följd av att
kvinnan inte tog ut föräldrapenning de dagar hon fick sjukhusvård. I enlighet
med riksdagsbeslutet har därför förslaget bearbetats ytterligare.

Föräldrapenning med
anledning av ett barns födelse utges under högst 360 dagar sammanlagt för
föräldrarna och kan utges längst lill dess barnet fyller fyra år. En försäkrad
kan inom denna ram välja den tidpunkt när han vill att föräldrapenningen skall
utges. Det är alltså tänkbart att föräldrapenning inte las ut för just de
dagar som kvinnan vislats på sjukhuset. För atl systemet skall bli rätlvisl och
för alt förhindra spekulation vid uttaget av föräldrapenning bör
sjukhusvårdsavdraget kunna göras också från föräldrapenning som utges först
sedan förlossningsvården har upphört. Liksom för sjukpenningavdraget bör gälla
att avdraget görs med högst en tredjedel av föräldrapenningens belopp. Jag
anser dessutom alt hel föräldrapenning alltid skall utges med belopp som svarar
mot garantinivån. Det innebär att inget avdrag skall göras för dem som enbart
uppbär föräldrapenningens garantibelopp. Förslaget innebär sammanfatlningsvis
alt etl avdrag verkställs fullt ut när kvinnans årsinkomst uppgår till för
närvarande ungefär 67000 kr.

Mitt
förslag innebär,ändring i 4 kap. 8 § AFL.

Prop. 1987/88:46

4 Ytterligare ersättningsnivå för vårdbidraget

Mitt förslag:
Vårdbidrag för handikappade barn skall kunna utges även som Qärdedels
vårdbidrag, dvs. med belopp som motsvarar en Ijärdedel av hel förtidspension
jämte pensionstillskott.

Skälen för mitt förslag:
Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn som inte fyllt 16år och som på
gmnd av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minsl
sex månader är i behov av särskild lillsyn och vård. Vid bedömningen,av rätten lill
vårdbidrag beaktas förutom vård- och tillsynsbehovet även merkostnader på
grund av barnels sjukdom eller handikapp. Vårdbidrag kan för närvarande utges
med belopp som motsvarar folkpension i form av hel eller halv förfidspension fill
ensamstående jämte pensionstillskott (f. n. 47040 resp. 23 520kr. per år).
Vårdbidragelär skattepliktigt och ATP-grundande. En del av vårdbidraget — 17,
34, 50 eller 65 % av basbeloppet — kan bestämmas som merkostnadsdel och är då
inte skattepliktig eller ATP-grundande.

)6

Det
förhållandevis höga belopp som för närvarande ulgör vårdbidragets Prop.
1987/88:46 lägsta nivå innebär alt bidraget har en hög tröskelnivå. Stora krav
på merarbete och merkostnader måsle uppfyllas för att vårdbidrag skall kunna
beviljas, vilkel gör atl många föräldrar lill sjuka eller handikappade barn inle
får något ekonomiskt stöd för sitt merarbete och sina merkostnader. Delta har
föranlett flera motioner i riksdagen med förslag om en lägre ersättningsnivå
inom vårdbidraget. I socialförsäkringsutskottets betänkande (SfU 1986/87:18)
om vårdbidrag för handikappade barn och handikappersättning anförde utskottet
all utskottet såg det som en angelägen reform all möjligheten att få ett Qärdedels
vårdbidrag snarast infördes. Vidare hemställde utskottet att riksdagen skulle
ge regeringen detta till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 239).

Mot
denna bakgrund förordar jag all ytterligare en ersättningsnivå införs inom
vårdbidraget, en Qärdedels vårdbidrag. Bidraget bör motsvara en Qärdedel av hel
förtidspension från folkpensioneringen till ensamslående jämte
pensionstillskott, vilket för närvarande ulgör 48% av basbeloppet eller 11 760
kr. per år. En Qärdedels vårdbidrag bör, liksom helt eller halvt bidrag, utges
antingen enbart för merarbete som orsakas av vård- och fillsynsbehovet eller
för både merarbete och merkostnader. Den nya bidragsnivån kan tillgodose en
del av dem som enligt nuvarande bestämmelser inte anses berälfigade till
bidrag. Det gäller i synnerhet dem som har regelbundna, ofrånkomliga kostnader
i kombination med visst merarbete. Till denna kategori hör främst föräldrar till
barn med diabetes och barn med belydande allergiska besvär av olika slag.

Jag
har i detta sammanhang också tagit ställning till frågan om en lägre nivå bör
införas även avseende merkoslnadsdelen i vårdbidraget. Det har hävdals alt en
sådan nivå skulle ligga vid t. ex. 10% av basbeloppet, vilket för närvarande
motsvarar ca 200 kr. per månad. Eftersom en sådan kostnadsnivå ryms inom
normala variationer i konsumlionsmönstret även för friska barn, anser jag det
emellertid inte lämpligt att så låga kostnader kommer att kompenseras med
skattefri ersättning. De befintliga nivåerna för merkostnadsdelen bör vara
tillräckliga även för den nya bidragsnivån.

Vid bedömning av rätten fill
vårdbidrag las hänsyn till familjens totala

situation. Det innebär alt en förälder med flera handikappade barn kan

beviljas vårdbidrag på grundval av det sammantagna vårdbehovet och de

sammanlagda merkostnaderna, även om situationen för varje barn för sig

inte motiverar atl vårdbidrag beviljas. Alt beakta familjens totala situation

vid bedömning av rätten till en Qärdedels vårdbidrag skulle emellertid

innebära alt föräldrar till barn med relativt obetydliga handikapp skulle

kunna ges rätt till vårdbidrag. Enligt min uppfattning bör vårdbidraget

förbehållas föräldrar till barn vars sjukdomar eller handikapp medför sär

skilda behov som klart överstiger de individuellt varierande behoven hos

friska barn. Del skulle motverka vårdbidragets syfte att beakta ganska

obetydliga sjukdomar och handikapp. Jag anser därför alt rätlen lill en

Qärdedels vårdbidrag bör knytas enbart till det vård- och tillsynsbehov och

de merkostnader som hänför sig fill varie barn för sig. Däremot skall som

tidigare familjens totala situation beaktas vid bedömningen av rätt lill helt

eller halvt vårdbidrag. 17

Med en ny lägre
bidragsnivå kommer antalet vårdbidragstagare att öka. Ulöver de som enligl
nuvarande beslämmelser är berättigade lill hell eller halvt vårdbidrag
tillkommer ell antal försäkrade föräldrar som hittills inte kunnat få
vårdbidrag, därför atl merarbetet och merkostnaderna inte uppgått lill vad som
krävs för halvt vårdbidrag. En bedömning av anlalet nya bidragstagare vid en
utvidgning av vårdbidraget till att omfatta en Qärdedels bidrag har gjorts av anhörigvårdskommittén
i betänkandet (DsS 1981:15) Vårdbidrag för handikappade barn under 16år.
Kommittén uppskattade antalet nya bidragsmottagare med en Qärdedels vårdbidrag
till ca 4000. Med nuvarande basbelopp innebär detta en kostnadsökning med 47
milj. kr. per år.

Förslagets konsekvenser
avseende försäkringsadministrationen kommer all behandlas i budgetpropositionen
(prop. 1987/88:100, bilaga 7) i samband med anslaget för försäkringskassorna.

Enligl
riksdagen bör de nya reglerna träda i kraft den Ijanuari 1988. Jag vill emellertid
framhålla att elt ikraftträdande vid denna fidpunkt inte ger
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna tillräcklig tid för alt klara de förberedelser
som behövs för att lagtillämpningen skall fungera på elt godtagbart sätt. 1
förberedelserna ingår att utarbeta allmänna råd, genomföra utbildning och ge
information.

Jag
föreslår därför atl de nya reglerna om en Qärdedels vårdbidrag, vilka tas in i
9kap. 4§ AFL, träder i kraft den Ijuli 1988.

Prop. 1987/88:46

5 Handikappersättning och vårdbidrag i samband med institutionsvistelse

Mitt
förslag: Handikappersättning och vårdbidrag betalas ut även vid tillfällig
vistelse på sjukhus eller annan institution.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 9 kap. 5 § AFL utges inle handikappersättning eller
vårdbidrag för den lid då någon vårdas på institution som tillhör eller lill
vars drift ulgår bidrag från stat eller kommun. Detsamma gäller om någon vårdas
utanför institutionen men genom dess försorg eller i annal fall vårdas utanför
institution och stat eller kommun är huvdman för vården.

Rätten
till handikappersättning grundas på del hjälpbehov och de merkostnader som
handikappet medför. Belräffande vårdbidraget är det vård-och tillsynsbehovet
jämte merkostnaderna i anledning av sjukdom eller annat handikapp som är avgörande
för rätten till förmånen. Vid en kortare vård utanför hemmet kvarstår i regel
många av de behov och kostnader som handikappersättningen och vårdbidraget är
avsedda för. För vårdbidraget gäller dessutom atl detla bl. a. kan avse
kompensation för en förlorad förvärvsinkomst om barnels omvårdnad kräver alt
en förälder måste avstå från förvärvsarbete. Om vården endasl pågår under en
kortare fid kan alltså nuvarande regler leda till all denna kompensation faller
bort ulan

att
föräldern under den korta tid som står fill buds har möjlighet alt skaffa Prop.
1987/88:46 sig förvärvsarbete eller utöka sin arbetstid.

Det
kan visserligen hävdas att vissa behov och kostnader bortfaller vid l.ex. sjukhusvistelse
och att ersättning i sådana fall inte bör utges. Atl i varie särskilt fall av
kortare institutionsvistelse försöka särskilja vilka behov och kostnader som
bortfaller och vilka som kvarstår skulle emellertid innebära komplicerade,
tidsödande och kanske också kostsamma utredningar. Ersättningen hinner vidare
ofta inte dras in under tiden för institutionsvistelsen eftersom ersättningen
utbetalas månadsvis och viss lid förflyter för avisering lill försäkringskassan
m. m.

Jag
anser att det är rimligt att beviljade förmåner av handikappersättning och
vårdbidrag betalas ut också under tillfällig vård utanför hemmet, även om det
allmänna bidrar till eller svarar för vårdkostnaden. Om däremot vistelsen varar
under längre tid får man ulgå ifrån att en anpassning sker lill den nya
situationen och alt del saknas fog för all utge förmånerna. Detla innebär atl
försäkringskassan när vården påbörias måste göra en bedömning av vårdtidens
längd. Om vårdtiden beräknas bli sex månader eller mer bör handikappersättning
och vårdbidrag dras in. Bedöms vårdtiden bli kortare än sex månader bör vården
betraktas som tillfällig och handikappersättning och vårdbidrag fortsätta atl
betalas ut. Självfallet kan de förhållanden som föranledde försäkringskassan
alt göra bedömningen att vårdtiden inte skulle bli sex mänader eller längre
komma atl ändras. En ny bedömning måsle då ske. Om vid denna förnyade bedömning
institutionsvården kan beräknas sammanlagt komma atl uppgå till sex månader eller
mer skall handikappersättning eller vårdbidrag fortsättningsvis inle betalas
ut.

Vad
jag nu föreslagit fordrar en komplettering i 9 kap. 5 § AFL. Den nya lydelsen
bör gälla fr. o. m. den Ijuli 1988.

Enligl
min bedömning kan mitt här framförda förslag genomföras ulan adminislrafiva
förstärkningar fill försäkringskassorna. Förslaget beräknas medföra en
kostnadsökning för försäkringen på högst 2 milj. kr. per år.

6 Upprättade lagförslag

1
enlighet med vad jag anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1.
lagom ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2.
lag om ändring i lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

19

7 Specialmotivering Prop-1987/88:46

7.1 Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3
kap. 10a§

Paragrafen
reglerar limberäkning av sjukpenning under de första 14 dagarna i etl sjukfall
när den försäkrades sjukpenning svarar mot sjukpenning- ... grundande inkomst
av enbart anställning. Ändringen av tredje stycket innebär följande. Om den
försäkrade under samma Qortondagarsperiod är berättigad fill ersättning efter
olika nivåer, t. ex. hel och halv förmån, skall ersättning beräknas för varje
nivå för sig.

Beräkningssättet
kan åskådliggöras med följande exempel. En timanställd arbetar 8 limmar per
dag under måndag-onsdag och 4 timmar per dag under torsdag och fredag. Hans
limsjukpenning ulgör 38 kr. En vecka är den försäkrade hell sjukskriven under
måndag- onsdag och halvt under torsdag och fredag. Vid beräkningen av
sjukpenningen skall timmarna som belöper på hel sjukskrivning sammanläggas och
beräknas för sig. Motsvarande tillvägagångssätt används,för timmarna som
belöper på halv sjukskrivning. Sjukpenningberäkningen sker i exemplet alltså
med utgångspunkt från två perioder. Den försäkrade är sålunda berättigad till
hel sjukpenning med 912kr. /38 kr. x (8-l-8-(-8)/ och till halv sjukpenning med

152
kr. /38 kr. x .1/, totalt 1064 kr. för hela sjukfallet.

2

Paragrafens
Qärde stycke innehåller regler om avrundning. Utges.sjuk-penning för mer än en
dag skall - om det sammanlagda antalet timmar inle uppgår fill ett helt timtal
- avrundning ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avmndas uppåt.
Denna reglering får tillämpas för varie beräkningsperiod för sig när
ersättning skall utges efter olika nivåer i fall som avses med tillägget i
tredje stycket.

Enligl
4 kap. 14 § andra stycket skall den fillfälliga föräldrapenningen, i den mån
den svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning, beräknas på
motsvarande sätl som sjukpenningen enligt 3kap. 10a§. Hänvisningen innebär att
lagändringen blir tillämplig även vid beräkning av tillfällig föräldrapenning.
Den tillfälliga föräldrapenningen kan utges i form av hel, halv och Qärdedels
tillfällig föräldrapenning. Till grund för beräkningen av den tillfälliga
föräldrapenningen kan därför komma att läggas fler än två perioder.

4
kap. 8§

Av
andra stycket i dess nya lydelse framgår att sjukhusvårdsavdrag skall

göras på föräldrapenning enligt samma regler som gäller för sjukpenning

vid sjukhusvård. Det nuvarande avdraget på sjukpenning görs med 55 kr.

per dag, men får inte överstiga en tredjedel av sjukpenningens belopp. Hel

föräldrapenning skall allfid utges med lägst garanfinivån, 60 kr. om dagen.

Om föräldrapenning inte utges fill den försäkrade för de dagar som sjuk- 20

husvården
pågår skall avdraget i slället göras på föräldrapenning som utges Prop.
1987/88:46 lill den försäkrade efter sjukhusvårdens slul. Detsamma gäller också
om enbart halv eller Qärdedels föräldrapenning utges under sjukhusvistelsen och
detta innebär ett lägre avdrag än om hel föräldrapenning hade utgetts.

9kap.
4§

Genom
ändringen i paragrafen införs ytterligare en ersättningsnivå inom vårdbidraget,
en Qärdedels vårdbidrag. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar en Qärdedel,av
hel förtidspension till ensamslående jämte pensionstillskott. Även för den nya
ersättningsnivån skall rätten till vårdbidrag grundas på en sammanvägning av
vård- och tillsynsbehovets omfattning samt merkostnadernas storlek. Endasl
merkostnader ger inte rätt till vårdbidrag. Vanligtvis kan man emellertid
räkna med att den förälder som har betydande merkostnader för ett sjukt eller
handikappat barn också får avsätta mer tid för vård och tillsyn än vad som är
fallet med elt friskt barn.

Även
för Qärdedels vårdbidrag kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för
merkostnader. Sådan merkostnadsersättning kan i sådana fall bestämmas fill 17
eller 34% av basbeloppet.

Som
framhållits i den allmänna mofiveringen skall bedömningen av om rätt till Qärdedels
vårdbidrag föreligger grundas på vård- och tillsynsbehovets omfattning samt
merkostnadernas slorlek för varie barn för sig. Inom denna ersättningsnivå
skall det alltså inte ske någon samlad bedömning av den totala situationen i
de fall när flera sjuka eller handikappade barn finns inom en familj.

5§

Enligl
paragrafens nuvarande lydelse utgår inte handikappersättning eller vårdbidrag
när den som behöver hjälp eller vård och tillsyn vistas på institution som
tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten eller kommun. Detsamma
gäller om denne vårdas utanför insfilutionen genom dess försorg eller i annat
fall vårdas utanför institution och slaten eller kommun är huvudman för vården.
Ändringen i andra stycket innebär att handikappersättning och vårdbidrag i
dessa fall fortsätter att betalas ut om vårdtiden kan beräknas understiga sex
månader. Bedömningen av vårdtidens längd skall göras av försäkringskassan när
vården påbörias. En ny bedömning kan emellertid behöva göras när
institutionsvården pågått en tid. Finner försäkringskassan vid detla senare
tillfälle - i motsats till vad som förut antagits — att den fortlöpande
vårdtiden, räknad från den tidpunkt då vården påbörjades, kan beräknas komma
alt uppgå till eller överstiga sex månader skall handikappersättningen eller
vårdbidraget inte längre betalas ut.

Inför ikraftträdandet av
den nya regleringen i paragrafen kan det vara

lämpligt atl respektive försäkringskassa undersöker om vårdbidrag eller

handikappersättning som har dragils in på gmnd av insfitutionsvistelse

eller annan vård utanför hemmet åter kan utges fr. o.m. juli 1988. 21

7.2 Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeför
- Prop. 1987/88:46 säkring

3
kap. 5b§

Beträffande
motiven till ändringarna i denna paragraf hänvisas till vad som anförts som
kommentar till ändringen i 3 kap. 10a§ lagen om allmän försäkring.

8 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2.
lag om ändring i lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkiing.

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden lagl fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1987 22