Prop. 1987/88:5

Regeringens
proposition

1987/88:5

om följdlagstiftning till förvaltningslagen på kyrkans
område

Prop. 1987/88:5

Regeringen
föreslår riksdagen' alt anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 17 september 1987.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
proposifionen föreslås ändringar i lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av
kyrka och lagen (1982: 943) om kyrkomötet. Syftet med ändringarna är all vissa
bestämmelser i dessa tvä lagar skall anpassas fill den nya förvaltningslagen
(1986: 223).

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 5

1 Förslag till Prop. 1987/88:5

Lag om ändring i lagen (1982: 377) om tillfällig
upplåtelse av kyrka

Härigenom
föreskrivs atl 7 § lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7§
Kyrkorådets beslul enligt denna lag skall omedelbart gälla.

Kyrkorådets
beslut fär överklä- Kyrkorådets beslut fär överkla-

gas
hos domkapitlet genom besvär. gas hos domkapitlet. Ulöver vad

Utöver vad som följer av förvalt- som följer av förvaltningslagen

ningslagen (1971:290) fär besvär (1986:223) får beslut överklagas a\

anföras av ledamot i kyrkorådet. en ledamot i kyrkorådet.

Domkapitlets
beslut får inle överklagas.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1988.

2 Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskriys i fräga om lagen (1982: 943) om
kyrkomötet'

dels aft 3, 23-25, 40, 43, 45 och 48 §§ skall ha följande
lydelse,

dels all mbriken närmast före 22 § skall lyda
"Överklagande av val

Prop.
1987/88:5

Nuvarande
lydelse

Centrala valmyndighetens beislul enligl 2 § fär överklagas
hos riksdagens valprövningsnämnd genom besvär. Valprövningsnämndens beslul
får inle överklagas.

3 §

Föreslagen
lydelse

Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas
hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslul får inle överklagas.

Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom
ersättare har utsetts till ledamot fär överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd
genom besvär.

Besvärshandlingen skall ges in lill domkapitlet och vara della
tillhanda inom tio dagar efter del att valet avslutades. Om en besvärshandling
har kommil in lill valprövningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den
omständigheten att inlagan kommil in till domkapitlet först därefter dock inle
föranleda atl besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligl efter besvärstidens utgång skall
domkapitlet samfidigt kungöra samtliga besvär som har anförts och sända
besvärshandlingarna fill valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning
inom valkretsen. I kungörelsen anges viss kort lid inom vilken förklaring
över besvären skall ha kommil in lill valprövningsnämnden. Domkapitlet skall
dessutom skyndsamt inkomma lill valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

Val av
ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har utsetts lill ledamot
fär överklagas . hos riksdagens valprövningsnämnd.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet
och vara detta tillhanda inom tio dagar efter del all valet avslutades. Om
skrivelsen har kommil in lill valprövningsnämnden före överklagandetidens
utgång, skall den omständigheten all inlagan kommil in lill domkapitlet först
därefter dock inte föranleda alt överklagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden
prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligl efter överklagandetidens .utgång skall
domkapitlet samtidigt kungöra samtliga fall av överklagande och sända
skrivelserna lill valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom
valkretsen. I kungörelsen anges viss kort fid iriom vilken förklaring över ett
överklagande skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Domkapitlet skall
dessutom skyndsamt yttra sig till valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 27
och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte
tillämpas.

' Lagen omtryckt 1985:892.

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr5

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:5

Den som
vill anföra besvär har räll alt hos domkapitlet genast fä utdrag äv protokoll
eller annan handling över förrättningen.

Den som
vill överklaga ett beslut har rätt atl hos domkapitlet genast fä utdrag av
protokoll eller annan handling över förrättningen.

1 fräga om
handläggningen och prövningen av besvär som avses i 23 § skall 15 kap. 6, 7 och
9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.

I fräga om
handläggningen och prövningen av ett överklagande som avses i 23 § skall 15
kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.

Den som
har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sill uppdrag ulan hinder av atl
valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nye ledamoten intaga sin
plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller
också för ersättare.

Den som
har valls till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan hinder av alt
valet har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen
(1986:223) gäller inte val av ledamot av kyrkomötet. Om. valet ändras, skall
den nye ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu
har sagts om ledamot gäller ocksä för ersättare.

Val med
slutna sedlar får överklagas genom besvär hos riksdagens valprövningsnämnd
inom fem dagar efter del alt resultatet av valet har meddelats. Va|et skall
gälla ulan hinder av all det har överklagats.

I fråga om handläggningen och prövningen av besvär skall
tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna
sedlar inom riksdagen. Vad som därvid sägs om kammarkansliet, kammaren och
talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet
och kyrkomötets ordförande.

Val med
slutna sedlar fär överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd inom fem dagar
efter det all resultatet av valet har meddelats. Valet skall gälla utan hinder
av alt del har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen
(1986:223) gäller inte vid överklagandet.

I fråga om
handläggningen och prövningen av ett överklagande skall tillämpas bestämmelserna
i riksdagsordningen om överklagande av val med slutna sedlar inom riksdagen.
Vad som därvid sägs om kammarkansliet, kammaren och talmannen skall i stället
gälla svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande.

Svenska
kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endasl om ordföranden eller, vid
förhinder för denne, vice ordföranden saml minst hälflen av de övriga ledamöterna
är närvarande.

Svenska
kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endasl om ordföranden eller, vid
förhinder för denne, vice ordföranden samt minst hälflen av de övriga ledamöterna
är närvarande. En ledamot el-

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1987/88:5

Som styrelsens beslut gäller den meningen som de flesta
enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i
29 kap. rättegångsbalken skall dock fillämpas i sädana personalfrågor där delta
skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten.

ler
ersättare eller en tjänsteman i styrelsen får handlägga vissa slag av ärenden i
den utsträckning som kyrkomötet kan ha föreskrivit.

Föreskrifter
om omröstning finns i 18 § förvaltningslagen (1986:223). Bestämrrielserna i 29
kap. rättegångsbalken skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta
skall ske för arbetstagare i allmänhet hos slalen.

Centralstyrelsens
beslul fär överklagas genom besvär hos kyrkomötets besvärsnämnd. Detta gäller
dock inle om annal är särskilt föreskrivet.

Centralstyrelsens
beslut får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om
annal är särskilt föreskrivet.

Besvärsnämnden
är beslutför när ordföranden och minsl tre andra ledamöter är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar
sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Besvärsnämnden
är beslutför när ordföranden och minsl tre andra ledamöter är närvarande. En
ledamot eller ersättare i nämnden får handlägga vissa slag av ärenden i den
utsträckning som kyrkomötet kan ha föreskrivit.

Om det
framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning till-lämpas föreskrifterna /
16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Justitiedepartementet Pp. 1987/88:5

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson; S. Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
slalsrådel Wickbom

Proposition om följdlagstiftning till förvaltningslagen på
kyrkans område

1 Inledning

Den
1 januari 1987 trädde en ny förvaltningslag (1986:223) i kraft (prop. 1985/86:80,
KU 21, rskr. 202).

Den
nya förvaltningslagen ersatte 1971 ärs förvaltningslag. Den innehäller flera
nyheter belräffande handläggningen hos förvaltningsmyndigheterna. Del gäller
bl. a. frägor om omröstning då beslul fattas av flera gemensamt saml ordningen
då ett beslul överklagas.

I
prop. 1986/87:39 lade regeringen fram förslag lill följdlagstiftning lill den
nya förvaltningslagen. Förslagen godtogs av riksdagen med vissa ändringar och följdlagsliflningen
trädde i kraft samlidigl med den nya förvaltningslagen (KU 1986/87: 11, rskr.
59, SFS 1986: 1142-1196 ). Den innebär bl.a. att särskilda regler om
omröstning, överklagande m.m. i vissa lagar pä förvaltningsområdet upphävdes
eller anpassades fill den nya förvaltningslagen.

Regeringen
beslutade den 4 juni 1987 att i skrivelse 1987: 2 lill kyrkomötet inhämla
yttrande över förslag lill lag om ändring i lagen om fillfällig upplåtelse av
kyrka och lag om ändring i lagen om kyrkomötet. De lill kyrkomötet remitterade
förslagen överensstämmer med mina lagförslag här, utom i vad avser vissa
lagtekniska justeringar i 43 och 48 §§ lagen om kyrkomötet.

Kyrkomötet
har i ell yltrande den 27 augusti 1987 behandlat tre frågor om ytterligare
ändringar i lagen om kyrkomötet. Jag avser atl behandla dessa frågor i det
följande. I övrigt har kyrkomötet förklarat sig inte ha någon.erinran mot de
remitterade förslagen.

Jag
avser atl nu la upp frågan om förslag lill riksdagen om ändring i de lagar som
nämnts nyss. Jag har samrått om denna fråga med chefen för civildepartementet.

2 F ö redragandens ö verv ä ganden

Prop.
19,87/88:5

Mitt
förslag: Nuvarande ordning behälls när del gäller förfarandet vid överklagande
av val av ledamöter av kyrkomötet m. m. Eri skrivelse med överklagande skall
alltså även i fortsättningen ges in lill domkapitlet, medan del däremot
ankommer pä valprövningsnämnden all pröva om skrivelsen har kommit in i rätt
lid. Bestämmelserna i den nya förvaltningslagen om omprövning av beslut skall inte
tillämpas vid handläggningen av överklagandet. Lagen om kyrkomötet skall innehålla
bestämmelser i dessa hänseenden.

Bestämmelser
om omröstning samt vissa andra regler i lagen om kyrkomötet och lagen om
tillfällig upplåtelse av kyrka anpassas till den nya förvaltningslagen.

Skälen
för mitt förslag: Jag skall i del följande först ta upp frägan om förfarandet
vid överklagande av val av ledamöter av kyrkomötet m. m. Därefter skall jag
beröra frägor som har att göra med beslutsfallandet i svenska kyrkans
centralstyrelse och kyrkomötets besvärsnämnd.

Förfarandet
vid överklagande .

Enligt
den gamla förvaltningslagens regler om förfarandet vid överklagande skulle en
skrivelse med överklagande ges in till den myndighet,som skulle pröva
överklagandet. Det var också den myndigheten som prövade om överklagandet hade kommil
in i räll fid.

Den
nya förvaltningslagen innebär atl förfarandet har lagts om. Bestämmelser om della
finns i 23-25 §§. En skrivelse med överklagande skall enligl den nya lagen ges
in lill den myndighet som har meddelat del överklagade beslutet. Den
myndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt fid. Om skrivelsen
inte avvisas, skall den tillsammans med övriga handlingar i ärendet överiämnas,till
den myndighet som skall pröva överklagandet.

Omläggningen
har samband med den skyldighet för myndighetema atl ompröva sina egna beslut i
vissa fall, som införts genom den nya lagen.. Skyldigheten gäller i regel även
om beslutet överklagas, och myndigheten har då alt mol bakgmnd av motiven för
överklagandet la ställning lill om den själv bör ändra sift beslul.

De
nya reglema skall dock inle tillämpas, om det i någon lag eller annan
författning finns en bestämmelse som avviker från dem (3 § förvaltningslagen).
För vissa myndigheter finns särskilda regler om förfarandet vid överklagande,
vilka kompletterar eller ersätter reglerna i förvaltningslagen. Flera av dessa
regler har anpassats lill den nya ordningen i samband med följdlagsliftningen
till den nya förvaltningslagen (prop. 1986/87:39 s. 54- 60).

I
lagen (1982:943) om kyrkomötet (omtryckt 1985:892) finns regler om förfarandet
vid överklagande av val av ledamöter av kyrkomötet och av beslut varigenom
ersättare har utsetts lill ledamot. Reglerna finns i 23 §

och innebär i huvudsak följande. Domkapitlets beslut i
nämnda frågor får Prop. 1987/88: 5 överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Skrivelsen med överklagandet ges in till domkapitlet och skall vara detta till
hända inom tio dagar efter del att valet avslutades. Snarast möjligt efter
överklagandetidens utgäng skall domkapitlet samtidigt kungöra alla
överklaganden och sända handlingarna till valprövningsnämnden. Denna prövar om
besluten har , överklagats i rätl lid.

Överklagandeförfarandel enligl dessa regler företer alltsä
likheter med både den gamla och den nya ordningen all överklaga enligl
förvaltningslagen. Överklagandet ges in till underinstansen liksom' enligt den
nya förvaltningslagen, men frägan om överklagandet har kommil in i rätt lid prövas
av överinstansen på samma sätt som enligl den gamla förvaltningslagen. Denna
ordning är föranledd av de särskilda förhållanden som gäller vid fastställande
av utgången av val till beslutande församlingar. Det är av stor vikt att sä
snart som möjligt fä fram ett lagakraflvunnet beslut om vem eller vilka som
blivit valda. Atl låta domkapitlet avvisa för sent inkomna överklaganden
skulle, om avvisningsbeslutel överklagades, kunna fördröja handläggningen hos valprövningsnämnden.
Av samma skäl är det enligl min mening heller inte lämpligt att domkapitlet
omprövar sina överklagade beslut pä del säll som förutsätts för
underinstansernas del enligt den nya förvaltningslagen. Jag har mol denna
bakgrund funnit atl man bör behälla den nuvarande ordningen när det gäller att
överklaga val enligl 23 § lagen om kyrkomötet. Paragrafen bör kompletteras med
vissa regler som klargör atl den nya förvaltningslagens bestämmelser inle skall
tillämpas i dessa avseenden.

Motsvarande ändringar har redan gjorts i vallagen
(1972:620, omtryckt 1985:203) och lagen (1972:704) om kyrkofullmäkfigval
(omtryckt 1985: 204) (SFS 1986: 1163 och 1164).

Jag skall i delta sammanhang ocksä beröra användningen av
termen besvär. Denna term har utmönstrats ur den nya förvaltningslagen. 1
stället används den för allmänheten mera lättfattliga beleckningen
överklagande. I prop. 1986/87: 39 s. 60 anförde jag att man på sikl borde la
bort termen besvär även frän andra författningar inom förvaltningslagens
tillämpningsområde. Riksdagen gjorde inga invändningar mot detta uttalande.

Termen besvär förekommer i bäde lagen om kyrkomötet och
lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka. Jag förordar alt man där
går över till den nya förvaltningslagens terminologi genom att ersätta termen
besvär med överklagande som beteckning på överprövningsinslitutet.

Den som
har valls lill ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan

hinder av atl valet har överklagats (25 § lagen om kyrkomötet). En motsva

rande regel gäller för val inom kyrkomötet med slutna sedlar till svenska

kyrkans centralstyrelse m. m. (40 §). Reglerna föranleds bl. a. av intresset

att ett överklagande inte leder lill all mandat är obesatta. I linje härmed

torde - liksom när det gäller regeln i 3 kap. 11 § regeringsformen om

överklagande av riksdagsval Qfr också 7 kap. 5 § riksdagsordningen) -

vara förutsatt att reglerna i förvaltningslagen om inhibition inle skall tilläm

pas vid överklagandet. Saken har dock inle kommil lill otvetydigt uttryck i

lagtexten. Uttryckliga regler om förbud mot inhibition gäller däremot i I

fråga om
val till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige (15 kap. 8 § Pi"op.
1987/88: 5

vallagen)
resp. kyrkofullmäktig (52 § lagen om kyrkofullmäkfigval). Dessa

regler har
anpassats till den nya förvaltningslagen men kvarstår i sak

oförändrade
sedan de infördes är 1974 (prop. 1974: 35, KU 21, rskr. 160).

Jag
förordar all motsvarande regler om förbud mol inhibition tas in även i

25 och 40 §§
lagen om kyrkomötet.

Omröstning m. m.

Inom förvaltningen används i huvudsak tvä
omröstningsmetoder. Den ena kan kallas den kollekliva omröstningsmeloden eller
riksdagsmetoden. Den innebär alt ordföranden framställer ett eller fiera förslag,
som kan besvaras med ja eller nej. Ledamöterna röstar först enligt etl acklamalionsförfaran-de,
varefter ordföranden tillkännager vilken utgången blivit. Om en ledamot begär
det, skall omröstning ske. De olika förslagen ställs då mot varandra i tur och
ordning. Utgången bestäms av vilket förslag som fär enkel majoritet. Den andra
metoden benämns den kollegiala eller domstolsmetoden. Enligl denna
tillkännager ledamöterna sin mening i tur och ordning. Vid röstsammanräkningen
segrar den mening som fått fler röster än någon annan. Vid lika röstetal gäller
den mening som ordföranden röstat för. I vissa fall kan dock tillämpas en
ordning som i princip innebär alt vid lika röstetal den mening vinner, som är
förmånligast för den enskilde.

En generell reglering av omröstningsförfarandet hos
förvaltningsmyndigheter har tidigare saknats. I den nya förvaltningslagen (18 §)
slås dock . fast att den kollektiva metoden skall användas i första hand
(prop. 1985/86:80 s. 29 ff).

Förvaltningslagens bestämmelser kan som nämnts sältas åt
sidan genom regler i en annan lag eller en förordning. I förarbetena till
förvaltningslagen fömtskickade jag att det pä vissa områden kunde finnas skäl
alt ha avvikande regler som innebär att den kollegiala omröstningsmetoden
tillämpas. Jag pekade därvid bl.a. på en del statliga nämnder, som hår en
funktion och organisation som liknar domstolarnas (prop. 1985/86:80 s. 32).
Riksdagen gjorde inga invändningar mot detta uttalande.

Mol bakgrund härav har under följdlagstiftningsarbetet
omröstningsreglerna för åtskilliga styrelser och motsvarande myndighelsorgan
upphävts. Det innebär atl förvaltningslagens regler för omröstning enligt den
kollektiva metoden fortsättningsvis skall tillämpas. För domstolsliknande nämnder
har däremot i regel föreskrivits alt de vid omröstning skall tillämpa reglerna
i rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Dessa regler tillämpas av
domstolarna och innebär att omröstning sker i kollegiala former (prop. 1986/87:
39 s. 65-67).

Lagen om kyrkomötet innehåller omröstningsregler för
svenska kyrkans centralstyrelse (43 § andra stycket) och kyrkomötets besvårsnämnd
(48 § andra stycket). Jag förordar att reglerna om omröstning i dessa organ
anpassas till den nya förvaltningslagens ordning i enlighet med vad som har
skett med omröstningsreglerna för flertalet andra statliga myndigheter. Det
innebär alt omröstning i centralstyrelsen bör ske enligt reglerna i förvall-

ningslagen
utom i vissa personalärenden, där rättegångsbalkens regler oni Prop.
1987/88: 5

omröstning
i brottmål liksom hittills bör tillämpas. Besvärsnämnden, vars

ordförande
skall vara eller ha varit ordinarie domare (47 §), har däremot

karaktär
av domstolslikriande nämnd. Vid omröstning i besvärsnämnden

bör
därför tillämpas reglerna i rättegångsbalken om omröstning i tvistemål

Qfr
t. ex. 5 § lagen 1974:1037 med instruktion för valprövningsnämnden).

Kyrkomötet
har föreslagit alt omröstning i besvärsnämnden i vissa fall skall ske enligl
reglerna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål. Förslaget
föranleds av ett annat förslag från kyrkomötet att beslut av etl domkapitel
eller av ansvarsnämnden för biskopar om atl skilja en präst eller en biskop
från prästämbetet eller om atl för viss lid förklara nägon obehörig alt utöva
ämbetet skall fä överklagas hos besvärsnämnden i stället för som nu hos
kammarrätten. Åndringarna bör enligt kyrkomötet träda i kraft redan den 1
januari 1988.

Elt
liknande förslag har lagts fram av kyrkoförfaltningsutredningen (SOU 1987:4).
Utredningens förslag bereds f n. inom regeringskansliet. Den av kyrkomötet
aktualiserade frågan bör prövas i det sammanhanget.

Jag
går härefter över lill en fråga om möjligheten alt delegera rätten att fatta
beslut inom svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkomötets besvärsnämnd. Beslulförhelsreglerna
för dessa myndigheter är i dag utformade sä alt beslut endasl fär fallas om ell
visst anlal ledamöter är närvarande (43 § första stycket och 48 § första slyckel).
Det kan dock i praktiken finnas fall då myndigheterna kan behöva fatta beslul
med sädan skyndsamhel atl del kan vara svårt atl hinna sammankalla del antal
ledamöter som krävs för beslulförhel. Del gäller t.ex. när en nämnd skall pröva
en begäran atl lämna ul en allmän handling Qfr 15 kap: 6 § andra stycket andra
och tredje meningarna sekretesslagen 1980: 100, omtryckt 1985:1059). Ett annal
exempel är den prövning av om en skrivelse med överklagande har kommit in i
rätt tid, som enligt den nya förvaltningslagen skall göras av den myndighet
vars beslut överklagas (24 § första stycket förvaltningslagen). Det finns även
beslut av förberedande karaktär, beträffande vilka det knappast är sakligt
motiverat atl kräva beslut av nämnden i plenum.

När
regeringen beslutade skrivelsen lill kyrkomötet, anförde jag att jag avstod
från all föreslå all regler om delegering hos centralstyrelsen och besvärsnämnden
skulle tas in i lagen om kyrkomötet. Jag hänvisade därvid fill det i 7 § lagen
(1982:942) om svenska kyrkan (7 § ändrad senast 1985: 868) intagna
bemyndigandet för kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse föreskriva om verksamhelen
hos myndigheter under kyrkomötet Qfr punkt 10 första stycket övergångsbestämmelserna
lill regeringsformen).

Vid
beredningen inom kyrkomötet anslöt sig kyrkolagsulskottet (KL

1987:6) till vad som anförts i regeringens skrivelse om behovet av att

kunna delegera beslutanderätten hos centralstyrelsen och besvärsnämn

den i vissa fall. Utskottet ansåg sig dock inte kunna tillstyrka atl kyrkomö

tet genom kyrklig kungörelse meddelade föreskrifter om delegering. Såda

na föreskrifter var enligl utskottet inte förenliga med bestämmelsen i

punkt 9 tredje slyckel övergångsbestämmelserna till regeringsformen där 10

del
föreskrivs att grundläggande föreskrifter om organisationen av myndig- Prop.
1987/88: 5 heter under kyrkomötet skall meddelas i lag som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet. I vart fall skulle de slå i strid med beslulförhelsreglerna
i 43 och 48 §§ lagen om kyrkomötet, som är en överordnad författning. Ulskollel
hemställde mot bakgrund härav alt kyrkomötet skulle föreslå regeringen all i
nämnda lagrum la in vissa bestämmelser om delegering.

Kyrkomötet
biföll emellertid inte utskottets hemslällan ulan godkände regeringens förslag
i fråga om delegering av beslutanderätten hos centralstyrelsen och
besvärsnämnden.

För
egen del ärjag liksom tidigare av uppfattningen atl föreskrifter om delegering
på del berörda området kan och lämpligen bör meddelas genom kyrklig kungörelse.
Kyrkomötets beslut ligger i linje med denna uppfattning. När det gäller den
lagtekniska lösningen finns det dock skäl att beakta kyrkolagsutskoltets
uttalanden. Föreskrifter om delegering i kungörelse kan onekligen synas strida
mot beslulförhelsreglerna i lagen om kyrkomötet. Av delta skäl bör i 43 och 48 §§
lagen om kyrkomötet tas in förbehåll som innebär all beslutförhetsreglerna inte
tillämpas, när beslul fallas efter delegering enligt föreskrifter i en kyrklig
kungörelse.

Kyrkomötet
har ocksä föreslagit alt vissa regler om förordnande av sekreterare m. m. hos
besvärsnämnden tas in i lagen om kyrkomötet. I enlighet med min förut
redovisade uppfattning kan emellertid en sädan reglering ges av kyrkomötet i en
kyrklig kungörelse. Jag lägger därför inte fram någol förslag lill lagstiftning
i denna del.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982: 377) om tillfällig
upplåtelse av kyrka,

2. lag om ändring i lagen (1982: 943) om kyrkomötet.

Förslagen
har upprättats efter samråd med chefen för civildepartementet.

4 Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anla lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen all anla de förslag som föredraganden har lagl
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 1'