Prop. 1987/88:51

Regeringens proposition

1987/88:51

om inbetalningskvot vid avsättning till allmän

investeringsfond och skatteregler vid fusion mellan fnoT*/oo
c i

1987/88:51

ekonomiska föreningar

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 22 oktober 1987,

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Bengt K.A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en ändring av reglerna om inbetalning till riksbanken i
samband med avsättning till allmän investeringsfond. För närvarande gäller att
företaget skall betala in ett belopp motsvarande 75 % av avsättningsbeloppet.
Förslaget innebär att inbetalningskvoten höjs till 100 % för avsättningar som
görs i bokslut per den 31 december 1987 och senare.

Propositionen
innehåller också förslag om ändrade inkomstskatteregler vid fusion mellan
ekonomiska föreningar. Dessa ändringar föranleds av den nya lagstiftning om
ekonomiska föreningar som träder i kraft den 1 januari 1988.

Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 51

1 Förslag till Prop, 1987/88:51

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond

Härigenom föreskrivs att 3, 8, 9 och 14 §§ lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§'

Avdrag medges inte med högre Avdrag medges inte med högre

belopp än fyra tredjedelar av det belopp än det belopp som
i rätt tid belopp som i rätt tid har inbetalats på har inbetalats på räntelöst konto
i räntelöst konto i riksbanken (konto riksbanken (konto för investering), för
investering).

Har räkenskapsåret avslutats senast den 31 augusti året
före taxeringsåret skall inbetalningen ha gjorts senast den 15 februari under
taxeringsåret. Har räkenskapsåret avslutats efter den 31 augusti året före
taxeringsåret skall inbetalningen ha gjorts senast den 30 april under
taxeringsåret. Inbetalningen skall anses ha gjorts när medlen kommit
riksbanken till banda.

Inbetalning som har gjorts senare än vad som sägs i andra
stycket men senast den 30 juni under taxeringsåret skall, om företaget begär
det, också medföra rätt till avdrag enligt första stycket, I nu avsedda fall
skall företaget betala en särskild avgift till statsverket. Avgiften är en
procent av det för sent inbetalade beloppet om inbetalningen har gjorts senast
en vecka efter den i andra stycket angivna inbetalningsdagen. Har inbetalningen
gjorts senare är avgiften sex procent av det för sent inbetalade beloppet om
inbetalningen skulle ha gjorts senast den 15 februari och tre procent av samma
belopp om inbetalningen skulle ha gjorts senast den 30 april.

Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som
länsskattemyndigheten bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgär
restavgift enligt 58 § 1 mom, första stycket uppbördslagen (1953:272) på
avgiftsbeloppet. Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas in i den
ordning som gäller för indrivning av restförd skatt enligt uppbördslagen.

Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

Har beslut enligt 4 eller 6 § med- Har beslut enligt 4 eller 6 § med

delats får företaget från konto för delats
får företaget från konto för

investering ta ut medel som svarar investering
ta ut medel som svarar

mot tre fjärdedelar av den del av den mot
den del av den allmänna investe-

allmänna investeringsfonden som ringsfonden
som skall eller får tas i

skall eller får tas i anspråk. Utbetal- anspråk.
Utbetalning får inte göras

ning får inte göras före utgången av före
utgången av november månad

november månad det år då den mot det år då
den mot inbetalningen

inbetalningen svarande avsättningen svarande
avsättningen har prövats

har prövats vid taxeringen i första vid taxeringen i första instans,

instans.

Har utbetalning skett skall ett be- Har utbetalning skett skall ett be

lopp som svarar mot/yra tredjedelar lopp
som svarar mot det utbetalade

av det utbetalade beloppet tas i an- beloppet
tas i anspråk av den allmän

språk av den allmänna investerings- na
investeringsfonden i enlighet med

fonden i enlighet med beslutet, beslutet,

' Senaste lydelse 1986:1333, Senaste lydelse 1984:1091,

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop,
1987/88:51

■-.. 9 §3.

Sedan fem år har förflutit från ingången av det kalenderår
under vilket inbetalning till konto för investering har gjorts, får företaget
utan särskilt tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procent av de
inbetalade medlen minskat med medel som under femårsperioden har betalats ut
enligt 14 § första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte
medel som företaget enligt 13 § fjärde stycket har övertagit från annat
företag.

Har företaget tagit ut medel ur Har företaget tagit ut medel ur

den fria
sektorn skall under det beskattningsår, då uttaget skett, ett belopp som
svarar mot de utbetalade medlen tas i anspråk av den allmänna
investeringsfonden för ändamål som avses i 5 § första stycket a)-d).

den fria sektorn skall under det beskattningsår, då
uttaget skett, ett belopp som svarar mot/yra tredjedelar av de utbetalade
medlen tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden för ändamål som avses
i 5 § första stycket a)-d).

14 §" Medel, som har inbetalats till konto för
investering, får utbetalas endast

a)
i fall som
avses i 8 § första stycket,

b)
i fall som
avses i 9 § första stycket,

c)
om allmän investringsfond
i fall som avses i 11 § första stycket a)-g) helt eller delvis har återförts
till beskattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall
försättas i konkurs,

e) om allmän investeringsfond helt eller delvis har
överförts till annat

företag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för

investering eller

f) om
företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än det belopp som företaget
avser att avsätta till allmän investeringsfond eller för vilket avdrag vid
taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i 2 §,

f) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än
tre fjärdedelar av det belopp som företaget avser att avsätta till allmän
investeringsfond eller för vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt
bestämmelserna i 2 §,

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före
senare inbetalade medel.

I fall
som avses i första stycket c) skall länsskattemyndigheten på framställning av
företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den återförda fonden
i den mån medlen inte tidigare har återgått till företaget. Om hinder inte
föreligger får sådant beslut fattas även om taxeringen för det
beskattningsår, då återföringen har skett, inte har vunnit laga kraft.

I fall som avses i första stycket c) skall
länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta om utbetalning av
medel som svarar mot tre fjärdedelar av den återförda fonden i den mån medlen
inte tidigare har återgått till företaget. Om hinder inte föreligger får
sådant beslut fattas även om taxeringen för det beskattningsår, då
återföringen har skett, inte har vunnit laga kraft.

I fall som avses i första stycket f) skall
länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta om utbetalning av
det överskjutande beloppet.

' Senaste lydelse 1984:1091. ' Senaste lydelse 1986:1333.

r Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 51

1.
Denna lag träder i kraft den 31
december 1987. Prop. 1987/88:51

2.
De nya bestämmelserna i 3 §
tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas
dock vid denna taxering för företag vars räkenskapsår avslutats före den 31
december 1987,

3,
Äldre bestämmelser i 8, 9 och
14 §§ tillämpas om inbetalning av de ifrågavarande medlen till konto för
investering har gjorts enligt äldre bestämmelser i 3 §.

4,
Har avdrag vid 1988 års
taxering medgetts på grundval av den äldre lydelsen av 3 § skall
länsskattemyndigheten vid behov underrätta riksbanken om detta. Riksbanken
skall vid underrättelse enligt 15 § sista stycket ange om utbetalningen avser
medel som inbetalats enligt de äldre eller de nya bestämmelserna i 3 §,

2 Förslagtill Prop, 1987/88:51

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt"

dels att i 2 § 4 mom, orden "96 § lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar" skall bytas ut mot "12 kap, 1 och 3 §§ lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar",

dels att i 2 § 8 mom, orden "lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar" skall bytas ut mot "lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar",

dels att i 7 § 5 mom. orden "4 § 1 mom, lagen
(1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar" skall
bytas ut mot "14 § lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988,
Bestämmelserna i 2 § 4 mom, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller i
samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770 2 § 4 mom.
1987:657 2 S 8 mom. 1985:1019 7 § 5 mom. 1986:1307.

3
Förslag till Prop. 1987/88:51

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom
föreskrivs att i 10 § lagen (1960:63) om förlustavdrag' orden "96 § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar" skall bytas ut mot "12 kap. 1
och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar".

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 10 § lagen (1960:63) om
förlustavdrag gäller i samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 §
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987 10 § 1987:660.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22
oktober 1987

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén

Föredragande: statsrådet Johansson

Prop, 1987/88:51

Proposition om inbetalningskvot vid avsättning till allmän
investeringsfond och skatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar

1 Inledning

Jag avser att i det följande behandla två
företagsskattefrågor.

Den första gäller inbetalningen till riksbanken vid
avsättning till allmän investeringsfond. Tidigare gällde att det till
riksbanken inbetalade beloppet skulle motsvara 50 % av avsättningen. För tre år
sedan höjdes denna inbetalningskvot till 75 % (prop, 1984/85:86, FiU 9, SFS
1984:1091), I det följande tar jag upp frågan om en ytterligare höjning.

Den andra frågan gäller inkomstskattereglerna vid fusion
mellan ekonomiska föreningar. Bakgrunden är att en ny lagstiftning om
ekonomiska föreningar träder i kraft den 1 januari 1988 (prop, 1986/87:7, LU
20, SFS 1987:667-668), Den nya lagen om ekonomiska föreningar innehåller vissa
nya fusionsformer i förhållande till 1951 års föreningslag,

I promemorian (DsFi 1985:15) Ny
banklagstiftning-ikraftträdande m,m, - som har remissbehandlats (se prop,
1986/87:42 bilaga 1) - lämnades förslag till nya skatteregler för fusioner
mellan såväl banker som ekonomiska föreningar, I fråga om bankfusionerna ledde
förslaget till lagstiftning i våras (prop, 1986/87:42, SkU 40, SFS 1987:657-666)
i anslutning till att den nya banklagstiftningen antogs. När nu också beslut om
en ny föreningslag har fattats bör en ytterligare komplettering av
fusionsskattereglerna göras,

2 Inbetalningskvot vid avsättning till allmän

investeringsfond

Mitt förslag: Inbetalningskvoten höjs till ett belopp
motsvarande hela avsättningen, Ändringen berör avsättningar som görs i bokslut
per den 31 december 1987 och senare.

Skälen för mitt förslag: Ett system med investeringsfonder
har funnits i

närmare 50 år. Väsentliga ändringar i reglerna gjordes år
1955, I samband Prop. 1987/88:51 med den översyn av
investeringsfondssystemet som skedde i slutet av 1970-talet ersattes lagen
(1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning av lagen (1979:609)
om allmän investeringsfond, AIL,

De allmänna investeringsfonderna är av frivillig karaktär.
Fonderna kan användas av aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och
ömsesidiga' skadeförsäkringsanstalter. En avsättning till allmän
investeringsfond redovisas hos företaget som en bokslutsdisposition och
minskar årets redovisade vinst. Fonden kan sedan utnyttjas för investeringar
efter de riktlinjer som regeringen lägger fast i en frisläppsförordning.
Regeringen har i dag fattat beslut om ett frisläpp för investeringar i de
regionalpolitiska stödområdena och för miljöändamål.

En avsättning till allmän investeringsfond är avdragsgill
vid beräkning av såväl beskattningsbar inkomst som underlag för
vinstdelningsskatt i den mån avsättningen inte överstiger hälften av årets
vinst (före skatt och avsättningen). Vidare krävs en inbetalning till räntelöst
konto i riksbanken. Det fanns fiera skäl till 1984 års höjning av
inbetalningskvoten från 50 till 75 %, Med tiden hade den sammantagna
bolagsskattesatsen kommit att överstiga inbetalningskvoten och detta medförde
att det även för företag som inte hade några aktuella investeringsprojekt kunde
te sig mer förmånligt att göra avsättning till investeringsfond än att betala
skatt. Vidare innebar höjningen av inbetalningskvoten att företagen vid
investeringstillfället fick ut mer medel från riksbanken. Denna
likviditetseffekt ökar typiskt sett företagens intresse att snabbt utnyttja ett
rådande frisläpp.

Det är flera faktorer som har betydelse för företagens
beslut att avsätta en del av vinsten till investeringsfond. Hit hör
investeringsplaner, vinstläge, reserveringsreglerna i stort m,m. En annan sådan
faktor är naturligtvis inbetalningskvotens storlek. Någon hämmande effekt har
emellertid inte kunnat spåras av höjningen till 75%,

Insättningar på konto för investering i riksbanken och
motsvarande avsättningar till allmän investeringsfond vid 1982-1987 års tax.
(milj. kr.)

Tax, år Insättning
i riksbanken' Fondavsättning

1982

2 125

1983

2 627

1984

4 636

1985

10 581

1986

9 248

1987

11 304

4
250

5
254 9 272

15 123' 12 331 15 072

' Avser insättningar under januari-juni.

' Avsättningarna har beräknats med ledning av vad som
inbetalats på konto i

riksbanken.

■ Vid beräkningen har en fördelning på 50 %-insättn)ngar
resp. 75 %-insättningar

gjorts.

Enligt min mening finns det anledning att åter ta upp
frågan om

inbetalningskvotens storlek. Med en ytterligare höjning skulle en ännu bättre

likviditetseffekt kunna uppnås. En större del än hittills av utgifter för

investeringar skulle kunna finansieras av riksbanksmedel. Jag anser därför

att inbetalningskvoten bör höjas från 75 till 100 %. i

Den åtgärd som jag föreslår skall ses som en j ustering av
nuvarande regler. Jag är inte beredd att här gå in pä frågan om
investeringsfondernas framtid i svensk företagsbeskattning. Den frågan
diskuteras för närvarande i utredningen (1985:06) om reformerad företagsbeskattning.

Höjningen
av inbetalningskvoten föranleder ändringar i bl. a. 3 § AIL. I princip bör
höjningen slå igenom redan vid 1988 års taxering. Vid denna taxering bör dock
undantag göras för företag med räkenskapsår som avslutats före den 31 december
1987. Ett företag som exempelvis har bokslut per den 30 juni 1987 bör således
medges avdrag om ett belopp motsvarande 75 % av avsättningbeloppet betalats in
till riksbanken.

I 8, 9 och 14 §§ AIL finns bestämmelser om kopplingen
mellan den utbetalning som görs från riksbanken och den del av fonden som skall
tas i anspråk. Den höjda inbetalningskvoten föranleder följdändringar i dessa
bestämmelser.

Prop.
1987/88:51

3 Inkomstskatteregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar

Mitt förslag: De särskilda inkomstskattereglerna vid
fusioner skall få tillämpas också vid fusioner mellan ekonomiska föreningar
enligt 1987 års lag om ekonomiska föreningar.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: En fusion innebär att ett eller
flera företag för över sina tillgångar och skulder till ett annat företag och i
samband därmed upplöses utan likvidation. Oftast sker fusionen som absorption, dvs.
ett företag går upp i ett annat företag. Vid kombination övertar ett nybildat
företag tillgångarna och skulderna.

114 kap. 1 och 8 §§ resp. 14 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385), ABL, regleras de båda fusionsformerna absorption och kombination. Det
helt dominerande antalet fusioner mellan aktiebolag sker i den formen att ett helägt
dotterbolag går upp i sitt moderbolag (14 kap. 8 § ABL). Fusioner mellan
ekonomiska föreningar har hittills kunnat ske bara i den formen att en förening
gått upp i en annan förening enligt bestämmelserna i 96 § lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar.

Vissa typer av fusioner kan enligt särskilda regler
genomföras utan att de deltagande företagen träffas av någon inkomstskatt och
utan att deras skattemässiga situation förändras i övrigt. Bestämmelser om
detta finns i 2 § 4 mom, lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt, SIL, men
också i lagen (1960:63) om förlustavdrag och i ett antal fondförfattningar. En
förutsättning för att bestämmelserna skall vara tillämpliga är att inget av de
deltagande företagen bedriver handel med fastigheter eller - med vissa undantag
-penningrörelse. En närmare beskrivning av bestämmelserna finns i prop,
1986/87:42 s. 27 ff.

Under våren har riksdagen fattat beslut om nya banklagar
(SFS 1987:617-

621) och en ny föreningslag (SFS 1987:667), Gemensamt för
dessa lagar är att Prop, 1987/88:51

nya fusionsformer har tillskapats. Bl,a, skall banker
resp, föreningar kunna

fusioneras såväl genom absorption som kombination. En
annan nyhet är att

en bank eller en förening genom fusion skall kunna gå
samman med ett helägt

aktiebolag.

Beslutet om nya fusionsregler för banker följdes upp med kompletteririgar
av skattereglerna. Till kategorin av fusioner som omfattas av 2 § 4 mom, SIL
hör således nu fusioner mellan bankaktiebolag, mellan sparbanker och mellan
föreningsbanker. Det har ingen betydelse om fusionen sker genom absorption
eller kombination,

I det tidigare lagstiftningsärendet framhöll jag att det
inte var påkallat med någon allmän översyn av inkomstskattereglerna vid fusion
utan att det endast gällde att göra de kompletteringar som föranleddes av den
nya banklagstiftningen. Vidare framhöll jag att en ytterligare komplettering
borde göras när förslaget till ny föreningslag antagits av riksdagen.

Enligt min mening bör - i konsekvens med vad som numera
gäller för t,ex, föreningsbanker - fusioner mellan vanliga ekonomiska
föreningar omfattas av bestämmelserna i 2 § 4 mom, SIL oavsett om fusionen sker
på så sätt att en förening går upp i en annan förening eller så att en nybildad
förening tar över två eller flera överlätande föreningars tillgångar och
skulder. Hänvisningen i 2 § 4 mom, SIL bör alltså gälla både 12 kap, 1 § och 12
kap, 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Av den nya banklagstiftningen och den nya lagen om
ekonomiska föreningar följer att ett helägt dotteraktiebolag kan fusioneras med
ett moderföretag som är bankaktiebolag, sparbank eller föreningsbank resp, ekonomisk
förening, I prop, 1986/87:42 ställde jag mig avvisande till att göra reglerna i
2 § 4 mom, SIL tillämpliga på fusion mellan en bank och dess dotterbolag.
Motivet till detta var bl,a, att en fusion där moderföretaget är en sparbank
eller en föreningsbank (en typ av ekonomisk förening) innebär att tillgångar
förs över från ett dubbelbeskattat subjekt till ett subjekt som beskattas
enligt andra principer, Samma resonemang kan föras här och reglerna i 2 § 4
mom, SIL bör därför inte omfatta fusioner mellan en vanlig ekonomisk förening
och dess helägda dotterbolag.

För närvarande gäller enligt 10 § lagen (1960:63) om
förlustavdrag att den övertagande föreningen får utnyttja den överlåtande
föreningens förluster endast om båda föreningarna är kooperativa i den mening
som avses i 2 § 8 mom, SIL, Denna förutsättning bör gälla även
fortsättningsvis.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft samtidigt som den
nya föreningslagen, dvs, den 1 januari 1988,

10

4 Upprättade lagförslag Prop. 1987/88:51

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

1,
lag om ändring i lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond,

2,
lag om ändring i lagen (1947:576)
om statiig inkomstskatt,

3,
lag om ändring i lagen
(1960:63) om förlustavdrag.

Förslagen
är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse,

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen,

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

11

gotab
Stockholm 1987 13838