Prop. 1987/88:59

Regeringens proposition 1987/88:59

om ändrade regler vid löneutmätning och

•
r... , Prop.

mtorsei 1987/88:59

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 29 oktober 1987,

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Anna-Greta
Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att vissa av de ersättningar som utgår vid värnpliktstjänstgöring,
utbildning och arbetslöshet skall pä samma sätt som vanlig lön kunna tas i
anspråk genom löneutmätning och införsel. Undantag görs dock bl, a, för sädana
ersättningar för vilka mottagaren är återbetalningsskyldig och ersättningar
som avser att kompensera mottagaren för särskilda kostnader.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 april 1988,

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 59

1 Förslag till Prop, 1987/88:59

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap, 1 § och 15 kap, 2 § utsökningsbalken
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga
om utmätning av

1.
arbetstagares
lön, vare sig den utgär som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse,

2.
annan
ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med
en arbetstagares,

3,
belopp som
utgår som pension eller livränta,

4,
sjukpenning
eller annan dager- 4, sjukpenning, föräldrapenningsättning,
som utgår på grund av förmåner
och annan ersättning som sjukdom eller olycksfall eller av an- utgår på grund av sjukdom, smitta,
nan sådan anledning. olycksfall,
utbildning, arbetslöshet,

värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som
ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i
den mån ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader
eller skall återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är ej tillämpliga när gäldenären
är dödsbo eller annan juridisk person.

För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens
arbete gäller enligt 18 § särskilda bestämmelser,

15 kap, 2§ Genom införsel fär tagas i anspråk

1,
arbetstagares
lön, vare sig den utgår som ridlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse,

2,
annan
ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med
en arbetstagares,

3,
periodiskt
vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk
eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse,

4,
belopp som
utgår som pension eller livränta,

5,
sjukpenning
eller annan dager- 5. sjukpenning, föräldrapenningsättning,
som utgår på grund av förmåner
och annan ersättning som sjukdom eller olycksfall eller av an- utgår på grund av sjukdom, smitta,
nan sådan anledning. olycksfall,
utbildning, arbetslöshet,

värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som
ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i
den mån ersättningen inte avser att

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse Prop. 1987/88:59

kompensera för särskilt angivna kostnader eller skall
återbetalas.

För vissa fall när skälig lön ej utgär för gäldenärens
arbete gäller enligt 19 § särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1988,

2 Förslag
till Prop. 1987/88:59

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap, 3 § studiestödslagen
(1973:349)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap, 3§ Fordran på studiestöd kan ej En
fordran på studiestöd kan inte överlåtas eller tagas i mät för gäld.
överlåtas.

En fordran på studiehjälp eller studiemedel får inte tas i
anspråk genom utmätning eller införsel. Andra fordringar på studiestöd kan
utmätas och tas i anspråk genom införsel i den ordning och i den omfattning
som anges i 7 kap. och 15 kap. utsökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1988,

Lagen omtryckt 1987:303,

3 Förslag till Prop, 1987/88:59

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 37 § familjebidragslagen
(1978:520) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §

Fordran pä familjebidrag fär ej Fordran pä familjebidrag får inte

överlåtas eller utmätas. överlåtas och inte heller tas i an-

språk genom utmätning eller införsel.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1988,

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr59

Justitiedepartementet Prop. 1987/88:59

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson
och Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss om ändrade regler vid löneutmätning och
införsel

1 Inledning

I
den av riksdagen godtagna propositionen om ändring i reglerna för bidragsförskott
och underhållsbidrag (prop, 1986/87:35, SoU 10, rskr, 83) anförde föredragande
statsrådet bl, a, följande. Den nuvarande avgränsningen i utsökningsbalken av
förmåner som får tas i anspråk genom löneutmätning och införsel är inte väl
avvägd. Perioder av sjukledighet, arbetslöshet, föräldraledighet och
repetitionsövning i det militära ställer sig ohka såvitt gäller möjligheten att
verkställa löneutmätning och införsel i de utgående ersättningarna, när
samtidigt förmågan att betala av på skulden finns kvar Ull följd av den kompensationsnivä
som de olika förmånerna för inkomstbortfall numera ofta har. Utgångspunkten för
en ändrad avgränsning borde enligt föredraganden vara att människor med
likartad ekonomisk situation vid utmätning i lön och införsel skall behandlas
lika. Underhällsbidragets storlek och exekutionens omfattning bör i princip
bero på inkomstens storlek och inte på slaget av inkomster, — Med hänvisning
till att ytterligare utredning krävdes avstod föredraganden dock från att lägga
fram några ändringsförslag.

Inom
justitiedepartementet upprättades våren 1987 promemorian (Ds Ju 1987:7)
Löneutmätning och införsel i ersättningar m.m, som utgår vid värnpliktstjänstgöring,
utbildning och arbetslöshet. I promemorian föreslås att vissa ersättningar som
utgår vid värnpliktstjänstgöring, utbildning och arbetslöshet skall kunna tas i
anspråk genom löneexekution. Jag avser nu att ta upp de frågor som
aktualiserades i promemorian.

Promemorian
har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av justitiekanslern,
domstolsverket, Svea hovrätt, värnpliktsverket, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, riksskatteverket, centrala studiestödsnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk, riksrevisionsverket, riksdagens ombudsmän.
Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation.
Landsorganisationen i Sverige, Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas
samorganisation och Föreningen Sveriges kronofogdar.

Försäkringskasseförbundet
har bifogat yttranden från samtliga försäk- Prop. 1987/88:59 ringskassor.

Föreningen
Sveriges kronofogdar har bifogat ett yttrande från lokalavdelningen för
Stockholms län av föreningen Sveriges kronofogdar.

Yttrandena
finns tillgängliga hos justitiedepartementet i lagstiftningsärendet (dnr
2748-86),

Vid
utarbetandet av mina förslag har jag samrått med cheferna för försvars-,
social-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen samt med statsrådet
Lindqvist,

2 Närmare om bakgrunden

2.1 Gällande ordning

Utsökningsbalken
(UB) anvisar två olika former för exekution i lön, nämligen utmätning i lön (7
kap.) och införsel (15 kap.). För dessa båda former av löneexekution gäller i
flera hänseenden gemensamma regler. Sålunda kan de bara rikta sig mot fysiska
personer. Sedan beslut om utmätning eller införsel har meddelats tas lönen i
anspråk före förfallodagen genom att arbetsgivaren åläggs att innehålla och
till kronofogdemyndigheten redovisa visst belopp, Gäldenären får alltid behålla
ett visst belopp för egen del. Vid löneutmätning fastställer
kronofogdemyndigheten sålunda ett utmätningsfritt belopp och vid införsel ett
förbehållsbelopp. Myndigheten skall också bestämma ett utmätningsbelopp resp,
införselbelopp, med vilket avdrag skall ske från lönen vid varje
avlöningstillfälle. Det utmätningsfria beloppet resp, förbehållsbeloppet
bestäms i enlighet med anvisningar som riksskatteverket utfärdar (senast RSV
Ex 1986:1 och 1986:2). Är det fråga om utmätning eller införsel i olika
dagersättningar, skall de nämnda beloppen bestämmas per dag i stället för per
avlöningstillfälle.

De
båda exekutionsformerna uppvisar emellertid också vissa olikheter. Utmätning i
lön kan bara ske under sex månader per år medan någon sådan inskränkning inte
finns för införsel. Även i vissa andra avseenden är införsel en mer effektiv
indrivningsform än utmätning i lön. Vid konkurrens går införsel före
löneutmätning. Förbehållsbeloppen vid införsel är regelmässigt lägre än de utmätningsfria
beloppen vid löneutmätning, vilket innebär att man kan ta mer ur gäldenärens
lön vid införsel än vid löneutmätning.

Enligt
15 kap. 1 § UB får införsel äga rum endast för underhållsbidrag enligt giftermålsbalken
och föräldrabalken, för skatter och allmänna avgifter i fall som särskilt
föreskrivs samt för böter och viten. För utmätning i lön uppställs däremot inga
särskilda villkor i fråga om exekutionsfordringens beskaffenhet.

Genom
löneutmätning och införsel får tas i anspråk bl, a, lön, vissa löneliknande
inkomster såsom pension och livränta samt sjukpenning och föräldrapenning.
Införsel — men inte löneutmätning - får ske i semesterersättning. Varken
införsel eller utmätning av lön får ske i arbetslöshetser-

sättning,
utbildningsbidrag och en del andra förmåner som ersätter in- Prop,
1987/88:59 komstbortfall.

Endast
omkring hälften av de underhållsbidrag som försäkringskassorna debiterar de
bidragsskyldiga flyter in genom frivilliga betalningar och då ofta först efter
förfallodagen och någon kravåtgärd. Bland de betalningar som flyter in genom
exekutiva åtgärder är införselbetalningarna de helt dominerande (jfr tabell
över kravverksamhetens ekonomiska omfattning år 1985 intagen i socialutskottets
betänkande SoU 1985/86:29, s, 20), Införsel är alltså en förhållandevis
effektiv metod att driva in dessa fordringar. Det gäller såväl
försäkringskassans och underhållsberättigades fordringar som det allmännas
fordringar på skatter och böter m, m.

2.2 Riksdagens uttalanden

Riksdagen
har vid flera tillfällen på förslag av lagutskottet avslagit motioner om
vidgade möjligheter till införsel i olika typer av ersättningar vid utbildning,
arbetslöshet m.m. Lagutskottet har härvid hänvisat till bl,a, ensamförälderkommitténs
kommande behandling av dessa frågor och uttalat att regeringens
ställningstagande i frågan inte borde föregripas (LU 1981/82:25 och
1982/83:24),

2.3 Ensamförälderkommitténs förslag m. m.

Ensamförälderkommittén
föreslog i betänkandet (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn (s, 275)
att utrymmet för införsel borde utvidgas till att gälla också
arbetslöshetsersättningar och de andra löneliknande förmåner som anges i 11
kap, 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Kommittén föreslog dock att
undantag skulle göras för vårdbidrag enligt 9 kap, 4 § samma lag och visst timstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349),

Ensamförälderkommitténs
förslag mötte i dessa delar inte några invändningar vid remissbehandlingen,

I
princip samma förslag som ensamförälderkommittén lade fram har lämnats av
riksdagens revisorer (1985/86:17) och av riksförsäkringsverket i en
framställning till regeringen den 19 december 1985,

3 Överväganden och förslag

3.1 Allmänna utgångspunkter

Enligt
7 kap, 1 § första stycket 4 och 15 kap, 2 § första stycket 5 UB får löneutmätning
och införsel äga rum i bl, a, "sjukpenning eller annan dagersättning, som
utgår på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan
anledning". Det anges inte närmare i lagtexten vad som åsyftas med bestämmelsens
slutord "annan sådan anledning". Det har emellertid uttalats att
bestämmelsen innefattar föräldrapenning och sjukpenning för vård

av barn (se prop, 1975/76:27 s, 23 och prop, 1980/81:8 s,
540 öch 736), Att Prop. 1987/88:59 bestämmelsen däremot inte medger
löneutmätning eller införsel i ersättningar m, m, som utgår vid arbetslöshet
och utbildning har klargjorts i ett par rättsfall från högsta domstolen (NJA
1963 s. 494 och NJA 1982 s. 730).

Frågan i vad mån löneutmätning och införsel fär ske i
olika ersättningar som utgär vid värnpliktstjänstgöring har - bortsett från
bidrag enligt familjebidragslagen (1978:520) - varken i förarbetena till UB
eller genom högsta domstolens praxis fått något entydigt svar, I
lagberedningens betänkande (SOU 1964:57) Utsökningsrätt III sägs visseriigen (s,
97) att värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och liknande bör anses jämställda
med arbetstagare (se även Walin m, fl,, Utsökningsbalken, 2 uppl, 1987, s, 229
och Gregow, Utsökningsrätt, s, 242), Det skulle alltså enligt beredningens
uppfattning vara möjligt att genom löneutmätning och införsel ta värnpliktigas
ersättningar i anspråk. Detta skulle enligt beredningen dock inte ske med stöd
av punkterna 4 resp, 5 i de båda aktuella lagrummen utan med stöd av punkt 2 i de
båda nämnda lagrummen, vilken avser "annan ersättning för arbetsinsats av
gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares", I den
av riksskatteverket utgivna handledningen Utsök-ning, 2 uppl, 1984, sägs
emellertid (s, 178) att verkställighet inte kan ske i bl, a, dagpenning till
värnpliktiga, Riksskatteverkets ståndpunkt har medfört att löneutmätning och
införsel i praktiken inte har ägt rum i de värnpliktigas ersättningar,

I den av riksdagen godtagna propositionen 1986/87:35 om
ändring i reglerna för bidragsförskott och underhållsbidrag sägs, som jag nyss
nämnde, att utgångspunkten bör vara att människor med likartad ekonomisk
situation vid utmätning i lön och införsel skall behandlas lika. Vidare sägs
bl, a, att exekutionens omfattning i princip bör bero på inkomstens storiek och
inte på slaget av inkomster.

De refererade uttalandena utgjorde utgångspunkt för de
förändringar som föreslogs i promemorian (Ds Ju 1987:7) Löneutmätning och
införsel i ersättningar m, m, som utgår vid värnpliktstjänstgöring, utbildning
och arbetslöshet. Promemorians förslag har tillstyrkts eller i huvudsak lämnats
utan erinran av praktiskt taget alla remissinstanserna. Endast arbetslöshetskassornas
samorganisation och TCO avstyrker förslagen. Därvid anförs bl. a,
administrativa och kostnadsmässiga skäl. Jag återkommer till dessa invändningar
i samband med att jag avslutningsvis tar upp vissa administrativa frågor,

TCO avstyrker förslaget också av principiella skäl och
menar att det är orimligt att den som exempelvis vid arbetslöshet redan har
drabbats av en inkomstminskning skall behöva vidkännas ytterligare sänkt
inkomst pä grund av löneutmätning eller införsel. Mot vad TCO anför kan
emellertid sägas att föreskrifterna om utmätningsfritt belopp och förbehällsbelopp
garanterar att den berörde får behålla en så stor del av sin inkomst att han
klarar sin och sin familjs försörjning. Några principiella hinder mot att
jämställa de aktuella ersättningarna med lön när det gäller möjligheterna till
löneexekution kan enligt min mening inte anses föreligga,

1 enlighet med riksdagens ställningstagande bör man mot
den nu angivna

bakgrunden vid bedömningen av vilka typer av ersättningar som bör kom- 9

ma
i fräga för utmätning i lön och införsel i allmänhet inte ta hänsyn till av Prop.
1987/88:59 vilket skäl den ifrågavarande ersättningen utgår. Invändningar av
typen att löneexekution skulle motverka syftet med ersättningen i fråga bör
alltså i princip inte beaktas. Arbetsmarknadsstyrelsens anmärkning att dagpenningen
vid arbetsmarknadsutbildning av det skälet alltjämt bör vara fredad frän
löneexekution kan alltså inte medföra avsteg från den av riksdagen fastlagda
huvudlinjen.

Det
saknas enligt min mening anledning att bestämma den krets av ersättningar som
skall kunna komma i fråga för införsel resp, löneutmätning på skilda sätt. Vid
mina fortsatta bedömningar gör jag alltså ingen åtskillnad mellan de båda
exekutionsformerna.

För
att en ersättning skall kunna komma i fråga för löneexekution måste vissa
generella krav ställas. Ersättningar som avser att täcka vissa särskilt angivna
kostnader som gäldenären har bör - liksom enligt nuvarande principer — enligt
min mening inte kunna tas i anspråk genom löneutmätning eller införsel. Om
däremot ersättningen i fråga är avsedd att täcka mottagarens allmänna
levnadskostnader, bör undantag för ersättningen inte göras. Har mottagaren av
någon anledning höjda levnadskostnader, får hänsyn till dessa i stället tas när
det utmätningsfria beloppet eller förbehållsbeloppet bestäms. Vidare anser jag
att inte heller sådana bidrag för vilka mottagaren i huvudsak är
återbetalningsskyldig bör komma i fråga för löneexekurion.

Om
en ersättning däremot avser att kompensera mottagaren för inkomstbortfall, bör
ersättningen kunna tas i anspråk genom löneutmätning och införsel. Liksom
enligt principerna för den nuvarande regleringen bör vidare krävas att
ersättningen är periodisk eller i vart fall förutsebar, dvs, löneexekution i
ersättningen skall vara prakriskt genomförbar.

Ersättningens
storlek bör inte tillerkännas avgörande betydelse för frågan om löneexekution
skall vara möjlig, eftersom föreskrifterna om förbehållsbelopp och utmätningsfritt
belopp garanterar att mottagaren tillförsäkras ett tillräckligt belopp för
egen del. Det skulle kunna finnas anledning att av praktiska skäl utesluta de
ersättningar som uppenbarligen aldrig kan uppgå till ett belopp som överstiger
i vart fall det lägsta normala förbehållsbeloppet. Det saknas å andra sidan
enligt min mening skäl att uttryckligen göra undantag för dessa låga
ersättningar eftersom gäldenärens övriga ekonomiska förhållanden i enskilda
fall kan medföra att löneexekution i ersättningen trots allt är möjlig. Om
ersättningen i fråga är behovsprövad, bör dock undantag av praktiska skäl kunna
göras.

De
utgångspunkter för en reform som jag lagt fast nu överensstämmer med
promemorieförslaget, vilket i detta hänseende i allmänhet tillstyrkts eller
lämnats utan erinran vid remissbehandlingen, I följande avsnitt redovisar jag
de olika typer av ersättningar som finns och, mot bakgrund av mina principiella
ställningstaganden, min bedömning av om ersättningen i fråga bör kunna tas i
anspråk genom löneexekution.

10

3.2 De olika ersättningarna Prop. 1987/88:59

3.2.1 Ersättningar vid värnpliktstjänstgöring m. m.

Enligt 6 § värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008) får
värnpliktiga som fullgör grundutbildning eller annan i paragrafen angiven utbildning
dagersättning med för närvarande 28 kr, per dag. Även om denna ersättning inte
kan uppgå ens rill lägsta normala förbehållsbelopp finns det - i enlighet med
vad jag tidigare nämnde - inte anledning att uttryckligen undanta ersättningen
från den krets av ersättningar som bör komma i fräga för löneexekution.

Under grundutbildningen kan värnpliktiga också få bidrag
enligt/a/MiT/e-bidragslagen (1978:520), Bidraget är behovsprövat och är avsett
att täcka kostnader som den värnpliktige har bl, a, för sin familj och bör
därför inte komma i fräga för införsel och utmätning. Utmätningsförbudet i 37 §
bör alltså principiellt behållas.

Enligt 7 § första stycket 2 familjebidragslagen kan
familjepenning utgå för barn under 18 är som inte stadigvarande bor tillsammans
med den tjänstepliktige. Det finns naturligtvis anledning att förhindra att den
tjänstepliktige uppbär bidrag för en underhållsskyldighet som åvilar honom, om
denna skyldighet inte fullgörs. Detta bör dock inte ske genom att reglerna om införsel
får omfatta bidraget i fråga, eftersom föreskrifterna om beräkning av förbehällsbeloppet
inte är anpassade till de ekonomiska förhållanden som den tjänstepliktige i
dessa fall i övrigt lever under. Familjebidragen bör alltså inte till någon del
kunna tas i anspråk genom införsel och än mindre genom löneutmätning.

Värnpliktiga som fullgör annan utbildning än
grundutbildning m, m, är enligt 7 § värnpliktsförmånsförordningen berättigade
till en dagpenning som beloppsmässigt motsvarar den faktiska sjukpenningen för
hel dag. Dagpenningen avser att kompensera för inkomstbortfall och mot bakgrund
av de principer som jag lagt fast i det föregående bör den kunna tas i anspråk
genom löneutmätning och införsel.

Reglerna om ersättning till värnpliktiga är i viss mån
tillämpliga också på andra personalkategorier. Detta gäller t, ex, vapenfria
tjänstepliktiga, den som har kallats för att fullgöra biständs- och
katastrofutbildning och civilförsvarspliktiga samt personal inom de frivilliga
försvarsorganisationerna. Ersättningen till dessa personalkategorier bör
principiellt behandlas på samma sätt som ersättning rill värnpliktig.

3.2.2 Ersättningar vid utbildning

Utbildningsbidrag for doktorander

Utbildningsbidrag för doktorander infördes som
studiefinansiering i fors

karutbildningen den 1 juli 1976 efter förslag i prop. 1975/76:128 (UbU 28,

rskr. 380). Bidragsformen för studiefinansiering fanns från början parallellt

med andra former för studiefinansiering, t, ex, assistent- och amanuens

tjänster. Sedermera - från den 1 juli 1983 - blev utbildningsbidraget

doktorandernas viktigaste försörjningskälla. Sedan någon tid sker en över- 11

gång frän
utbildningsbidrag rill doktorandtjänster. För utbildningsbidragen Prop,
1987/88:59 gäller bestämmelserna i förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag
för doktorander. Utbildningsbidraget är för närvarande 7 406 kr, per månad.
Utbildningsbidragen beskattas,

I
enlighet med de principer som jag nyss redogjorde för bör utbildningsbidragen
för doktorander kunna tas i anspråk genom löneexekurion. Frågan är hur detta lagtekniskt
bör gå till. En möjlighet är att jämställa doktoranden med en arbetstagare (7
kap, 1 § första stycket 2 och 15 kap, 2 § första stycket 2 UB), en annan att
hänföra bidraget till ersättningar enligt punkt 4 resp, 5 i de nämnda
lagrummen, 1 rättsfallet NJA 1982 s, 730 ställde högsta domstolen (HD)
inledningsvis frågan om doktorandbidragens karaktär i det här hänseendet. Frågan
besvarades dock inte av domstolen, som i stället motiverade sitt beslut med
att införsel inte kunde komma i fråga eftersom utbildningsbidrag inom
arbetsmarknadsutbildningen - vilka bidrag enligt HD uppvisade många likheter
med doktorandbidragen - inte kunde tas i anspråk genom löneexekution.

Det
sist sagda kan föranleda slutsatsen att någon särskild lagändring i fräga om
just doktorandutbildningen inte behövs, om - som jag strax återkommer till -
ersättningarna vid arbetslöshet enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
blir rnöjliga att ta i anspråk genom löneutmätning och införsel. En lagändring
med sikte på att likställa doktoranden med en arbetstagare (punkt 2) framstår
som mindre lämplig, eftersom doktorandbidragen nu avses att bli omvandlade till
doktorandtjänster. Det kan förutsättas att lönerna från dessa tjänster inte
kommer att undantas från bestämmelserna om löneexekution.

Mot
bakgrund av det sagda förordar jag att punkterna 4 och 5 i de nämnda lagrummen
i UB formuleras så att utbildningsbidragen för doktorander inte utesluts från
den krets av ersättningar som bör kunna tas i anspråk genom införsel och
löneutmätning.

Statligt
studiestöd

Statligt
studiestöd utges i form av studiehjälp, studiemedel och vuxenstudiestöd.
Bestämmelser om studiestöd finns i studiestödslagen (1973:349), studiestödsförordningen
(1973:418), lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
förordningen (1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
förordningen (1980:483) om statsbidrag rill uppsökande verksamhet på
arbetsplatser, m,m, samt i förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa
vuxenutbildningar.

Enligt
9 kap, 3 § studiestödslagen får fordran på studiestöd inte överlåtas eller tas
i mät för gäld.

Studiehjälp
utgär till studerande som är högst 20 är och går i utbildning

på gymnasial nivå. Stödet innefattar ett generellt bidrag, studiebidrag.

Därutöver kan inackorderingstillägg utgå till elever som behöver inackor

dera sig på skolorten och extra tillägg till elever som har synnerligen stort

behov av ytterligare studiehjälp. Även återbetalningspliktiga studiemedel

kan beviljas. Studiehjälp utbetalas i normalfallet en gång i månaden till 12

vårdnadshavaren
eller till eleven själv, om han är myndig. Studiebidraget Prop, 1987/88:59 är
485 kr, per månad. Inackorderingstillägget utgår med högst 1 550 kr, per månad
beroende pä avståndet mellan föräldrahemmet och skolan. Tillägget inkluderar
även bidrag till hemresor. Extra tillägg utgär med högst 660 kr, per månad.
Tillägget är behovsprövat. Prövningen görs mot elevens och föräldrarnas
ekonomi, - Härutöver kan resekostnadsersättning utgå till elever vid statens
skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping, Ersättningen utbetalas en gång per
termin.

Vid
bedömningen av om studiehjälpens bidragsdel - 485 kr, per månad — bör kunna tas
i anspråk genom löneexekution måste kopplingen rill det förlängda barnbidraget
som kan utgå enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag uppmärksammas. Det
förlängda barnbidraget betalas ut med samma belopp som studiebidraget och - som
namnet antyder - för tid efter det att det ordinarie barnbidraget har upphört,
dvs. från och med kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 16 år.

Studiehjälpen
får liksom det förlängda barnbidraget ses i första hand som ett ekonomiskt stöd
till barnfamiljerna Gfr prop. 1985/86:137 s. 5), Från den utgångspunkten bör
studiehjälpen i detta sammanhang inte ses som en ersättning som utgår på grund
av utbildning och den bör därför inte heller kunna tas i anspråk genom
löneexekution. Reglerna om utmätningsfritt belopp och förbehällsbelopp medför
för övrigt att löneexekurion i praktiken aldrig skulle kunna komma till stånd.

Inte
heller till den del studiehjälpen skall återbetalas eller avser att kompensera
för särskilt angivna kostnader bör ersättningen enligt mina allmänna
utgångspunkter komma i fräga för löneutmätning eller införsel.

Studiemedel
utgår till studerande på eftergymnasial nivå samt till studerande som är minst
20 år och studerar på gymnasial nivå. Stödet, som är behovsprövat, består av
bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel, Beloppsnivän är knuten till
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. En studerande utan barn erhåller
8,06 % av basbeloppet per 15-dagarspe-riod. För höstterminen 1987 innebär detta
3 949 kr, i månaden. Av detta belopp är 242 kr, bidrag och resten lån.
Därutöver kan barntillägg beviljas med ett belopp som utgör 1,39 % av
basbeloppet per studieperiod om 15 dagar. Under höstterminen 1987 utgår
barntillägg med 681 kr, per månad. Tillägget är återbetalningspliktigt och
utgår till den som har vårdnaden om barnet eller är underhållsskyldig för barn
som är högst 16 år. Endast ett rillägg per barn beviljas. Om båda föräldrarna
studerar, utbetalas tillägget i första hand till fadern. Är föräldrarna överens
om det, kan tillägget utbetalas till modern. Är föräldrarna skilda och söker
båda barntillägg, är det emellertid alltid den underhållsskyldige som har rätt
till barntillägget. Tillägg som beviljas pä grund av underhållsskyldighet skall
allrid överlämnas till vårdnadshavaren, I annat fall mister den
underhållsskyldige rätten till fortsatt barnrillägg,

I
vissa fall kan även studiemedel utöver ordinarie belopp, s, k, extra studiemedel,
beviljas. Extra studiemedel är i sin helhet återbetalningspliktigt och
beviljas t, ex, för merkostnader på grund av dubbelbosättning och särskilt höga
utbildningskostnader.

Studiemedel
betalas ut månadsvis till studerande pä gymnasial nivå och 13

två gånger per termin till
studerande i eftergymnasial utbildning.

I likhet
med vad som gäller för studiehjälp kan även resekostnadsersätt- Prop,
1987/88:59 ning beviljas studerande vid statens skolor för vuxna i Härnösand
och Norrköping i form av studiemedel.

Studiemedel är behovsprövat. Om den studerande har egen
inkomst eller förmögenhet trappas stödet ner för att slutligen helt upphöra.
När de studerandes ekonomiska förhållanden sammantagna är sådana att införsel
med hänsyn rill reglerna om förbehållsbelopp skulle ha kunnat ske, har gränsen
för rätt till studiemedel i praktiken ofta passerats, I vart fall är bidragsdelen
då så liten i förhållande Ull den studerandes övriga inkomster att den saknar
intresse i sammanhanget. Detta förhållande förstärks ytterligare om man
genomför studiemedelskommitténs förslag i betänkandet (SOU 1987:39) Studiemedel
att vid reducering av studiemedel bidragsdelen berörs först. Härtill kommer
att studiemedel utbetalas endast två gånger per termin, och alltså endast med
tvekan kan anses uppfylla kravet pä periodicitet. Jag anser med hänsyn härtill
att löneexekution inte bör kunna ske i studiemedlens bidragsdel. Att
studiemedel inte heller till den del de avser ersättning för vissa särskilt
angivna kostnader eller är återbetalningspliktigt bör kunna komma i fräga
följer av vad som har angetts i det föregående.

Vuxenstudiestödet är i första hand avsett för arbetstagare
med kort utbildning som tar ledigt för att studera och dä mister sin lön.
Vuxenstudiestödet består av korttidsstudiestöd, internatbidrag, särskilt
vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet. Det senare stödet utgår
inte till enskilda utan till fackliga och vissa andra organisationer; det
behandlas inte vidare här,

Kortridsstudiestöd utges för deltagande i studiecirklar
och korta ämneskurser vid folkhögskola. För deltagande i korta ämneskurser vid
folkhögskola kan även internatbidrag utgå. Korttidsstudiestödet utgår med 44
kr, per timme och internatbidrag med 220 kr, per dygn.

Det särskilda vuxenstudiestödet består av bidrag och lån.
Stödet utgår till studerande som uppfyller vissa grundvillkor, till studerande
i komvux, folkhögskola, gymnasieskola och annan utbildning pä gymnasial nivå
samt till studerande vid yrkesteknisk högskola. Beloppet som beviljas är beroende
av om den studerande är medlem i arbetslöshetskassa och den ersättning han som
sådan är berättigad till. Genom det särskilda vuxenstudiestödet skall den
studerande kunna fä lika stort belopp som den som har utbildningsbidrag för
arbetsmarknadsutbildning.

Den som är medlem i arbetslöshetskassa kan därutöver få barnrillägg
om han är underhållsskyldig eller har vårdnaden om barn som är högst 16 år.
Vuxenstudiebidraget och barntillägget är skattepliktiga.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår med följande belopp:

14

Medlem i hetskassa

arbetslös-

Ej medlem i arbetslöshetskassa

Belopp

Minst

Högst

Vuxenstudiebidrag Återbetalningspliktiga studiemedel Bamtillägg

3420 kr,

1 200 kr. 690 kr.

5730 kr.

1 700 kr. 690 kr.

1710 kr. 2400 kr.

Prop,
1987/88:59

Utbetalning sker en gång per månad.

Resekostnadsersättning kan, liksom vid studiehjälp och
studiemedel, beviljas studerande vid statens skolor för vuxna i Härnösand och
Norrköping i form av vuxenstudiestöd.

För att vara behörig till det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om sådant särskilt stöd krävs att man
är medlem i erkänd arbetslöshetskassa och uppfyller de s, k, allmänna villkoren
för rätt till arbetslöshetsersättning från kassan, I motsats till det normala
vuxenstudiestödet finns inte någon särskild ansökningstid för detta
studiestöd. Medlen är begränsade och de behöriga sökande beviljas stöd i den
turordning som ansökningarna kommer in till dess pengarna tar slut. Någon
urvalsprövning förekommer alltså inte, I övrigt gäller samma belopp och villkor
för rätt till detta särskilda studiestöd som för rätt till det normala
vuxenstudiestödet.

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar utgår enligt
förordningen (1986:396) om sådana ersättningar till deltagare i
svenskundervisning för invandrare och grundutbildning för vuxna. Enligt
bestämmelserna för undervisningen får studier bedrivas under högst 15 timmar
per vecka. Ersättningens storlek varierar beroende pä om den studerande
åsamkats inkomstbortfall. Den som har inkomstbortfall får 44 kr, per timme
medan övriga fär 13 kr, per timme.

Vid
bedömningen av om ersättningar som utgår enligt det statliga vuxenstudiestödet
bör kunna komma i fräga för löneutmätning och införsel bör först uppmärksammas
att stödet kan utgå både som bidrag och som lån, I den mån stödet utges i form
av lån bör löneexekution givetvis inte komma i fråga. Vidare bör - i enlighet
med mina allmänna utgångspunkter - inte heller löneexekution ske i sådana
ersättningar som avser att täcka vissa särskilt angivna kostnader. De former av
vuxenstudiestöd som således bör kunna komma i fråga för löneexekurion är
vuxenstudiebidrag inklusive barnrillägg, korttidsstudiestöd och timersättning,

I 9 kap, 3 § studiestödslagen finns, som tidigare nämnts,
en föreskrift som anger att fordran på studiestöd inte kan överlåtas eller
utmätas. Som en konsekvens av de nu föreslagna ändringarna i UB föreslår jag
att den föreskriften i sak ändras på det sättet att undantag från förbudet görs
för löneexekution enligt 7 kap. och 15 kap. UB beträffande andra fordringar på
studiestöd än studiehjälp och studiemedel.

15

3.2.3 Ersättningar vid
arbetslöshet Prop. 1987/88:59

Dagpenning
enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring utgär normalt med lägst 140
kr, och högst 400 kr, per dag. Dagpenningen utgår normalt inte för lördag och
söndag och inte heller när den försäkrade uppbär föräldrapenning. Dagpenningen utgär
under längst 300 dagar eller, om den försäkrade har fyllt 55 år, 450 dagar.
Dagpenningen avser att kompensera för inkomstbortfall vid arbetslöshet.

Enligt
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) utgår sådant stöd med 140
kr, per dag under längst 150 dagar. Om vederbörande har fyllt 55 är kan stödet
utgå som längst i 300 dagar och har han fyllt 60 år i längst 450 dagar, I
likhet med dagpenning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring utgår KAS
normalt inte för lördag och söndag och inte heller när stödmottagaren uppbär
föräldrapenning.

Bidrag
med belopp som motsvarar den ersättning som bidragstagaren annars skulle ha
varit berättigad att uppbära i form av dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller KAS kan utgå enligt förordningen (1984:523) om bidrag till
arbetslösa som startar egen verksamhet. Bidraget får utgå under högst sex
månader.

Ersättningar
som utgår enligt nu nämnda författningar avser att kompensera mottagaren för
inkomstbortfall. Ersättningarna uppfyller också de övriga krav som bör ställas
för att löneexekution skall kunna komma i fråga. Jag förordar därför att
ersättningarna kan bli föremål för löneexekurion.

Utbildningsbidrag
enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning kan utgå i form av
dagpenning och som särskilt bidrag för kostnader. Dagpenning utgår till medlem
i erkänd arbetslöshetskassa med ett belopp som motsvarar vad kursdeltagaren är
eller skulle ha varit berättigad till för heltidsarbete vid ersättning från en
erkänd arbetslöshetskassa, dock lägst med 240 kr, per dag. Annan än medlem som
har fyllt 20 år eller har vårdnad om eller fullgör underhållsskyldighet mot
eget barn har en dagpenning om 240 kr, medan övriga fär 170 kr, per dag.

Till
den del utbildningsbidraget utgörs av dagpenning bör enligt min mening
ersättningen kunna komma i fråga för löneexekution. Bidraget för särskilda
kostnader bör däremot i enlighet med de principer som angetts i det föregående
lämnas utanför kretsen av de ersättningar vari löneexekution skall kunna äga
rum.

Flyttningsbidrag
kan utgå enligt förordningen (1987:407) om flyttningsbidrag m, m. Ersättningen
avser att täcka de faktiska kostnader som uppkommer vid flyttning till annan
ort och bör därför inte kunna bli föremål för löneexekution. Detsamma gäller
flyttningsersättning som under en över-gängstid kan komma att utgå med stöd av
den numera upphävda lagen (1985:506) om vissa flyttningsersättningar samt
bidrag enligt förordningen (1987:409) om bidrag rill arbetshjälpmedel m,m,,
förordningen (1977:1100) om bidrag till sjömän vid arbetslöshet i utländsk hamn
liksom när det gäller ersättning vid personskada till elev i bl, a, viss
arbetsmarknadsutbildning (AMSFS 1979:7),

16

3.3 Beräkningen
av utmätningsfria belopp och Prop. 1987/88:59

förbehållsbelopp

Lokalavdelningen
för Stockholms län av föreningen Sveriges kronofogdar påpekar att promemorian
inte tar upp frågan i vad mån de ersättningar m.m, som inte föreslås kunna
komma i fråga för löneexekution skall få påverka beräkningen av det utmätningsfria
beloppet resp, förbehållsbeloppet.

Det
ankommer, som tidigare nämnts, pä riksskatteverket att meddela de närmare
föreskrifterna för bestämmande av de båda beloppen. Jag utgår från att den
väckta frågan kan regleras i det sammanhanget. Jag vill emellertid nämna att
det enligt min mening förefaller rimligt att, i den mån en kostnad påverkar
beräkningen av beloppen i fråga, hänsyn tas till sådan utgående ersättning som
avser att kompensera för kostnaden. Den principen tillämpas i dag såvitt
gäller bl, a, barnbidrag. Om ersättningen i fråga utgår som ett lån, ligger det
enligt min mening däremot närmare till hands att inte beakta ersättningen,

3.4 Ikraftträdande

I
promemorian föreslogs att ändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 1988.
Riksförsäkringsverket har i sitt remissvar påpekat att de nya reglerna förutsätter
ett viss förberedelsearbete avseende bl. a. dataprogram, testningar och
utfärdande av arbetsinstruktioner. Jag föreslår därför att ändringarna träder
i kraft den 1 april 1988,

3.5 Administrationen

De
föreslagna ändringarna medför krav på nya rutiner hos framför allt
kronofogdemyndigheterna. Utredningen om gäldenären måste i vissa fall omfatta
också en undersökning om utgående ersättningar m, m. Det merar-bete som blir
följden av reformen bedöms rymmas inom befintliga resurser för
exekutionsväsendet. Jag är införstådd med att vissa av de ersättningar som jag
föreslår skall kunna komma i fråga för lönexekution av praktiska skäl endast i
undantagsfall tas i anspråk. Jag förutsätter att kronofogdemyndigheterna
beslutar om löneexekution endast när åtgärderna står i rimligt förhållande till
administrationskostnaderna.

Det har under
remissbehandlingen hävdats att administrationen av lö

neexekutionen hos arbetslöshetskassorna kommer att bli omfattande. Ar

betslöshetskassornas samorganisation liksom TCO har t, o, m, avstyrkt

promemorieförslagen av det skälet. Jag anser dock inte att reformen bör

stoppas av det skälet. Den som har att hålla inne den genom beslutet om

löneutmätning eller införsel ianspråktagna delen av lönen (eller motsvaran

de) behöver bara redovisa den ifrågavarande delen av lönen till kronofog

demyndigheten. Jag är övertygad om att arbetslöshetskassorna efter sam

råd med försäkringskassorna, som inte gett uttryck för några farhågor

rörande administrationen utan tvärtom välkomnat reformen, snart kom

mer att finna lämpliga rutiner, 17

4
Upprättade lagförslag Prop. 1987/88:59

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jusritiedepartementet upprättats
förslag rill

1,
lag om ändring i utsökningsbalken,

2,
lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

3,
lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520), Förslagen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1.

5 Specialmotivering

Förslaget
till lag om ändring i utsökningsbalken

Ändringar
föreslås i 7 kap, 1 § första stycket 4 och 15 kap, 2 § första stycket 5, De
berörda punkterna är i dag likalydande och även de nu framlagda
ändringsförslagen är likalydande, I det följande görs därför ingen åtskillnad
mellan de båda berörda lagrummen,

I
promemorian övervägdes olika alternativ för regleringen. Promemorieförslaget,
som i den delen lämnades utan erinran av remissinstanserna, innebar - med
anknytning till föreskrifternas nuvarande utformning - att de nya
ersättningarna i författningstexten redovisas i huvuddrag och inte i detalj,
Mina ändringsförslag bygger pä samma teknik.

De
berörda punkterna avslutas i dag med orden "eller av annan sådan anledning".
Vad som menas med det är, som jag tidigare nämnt, inte alldeles klart. Av
uttalanden i förarbeten (prop, 1975/76:27 s. 23 f och prop, 1980/81:8 s, 540
och 736) följer dock att bestämmelsen skall anses innefatta föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning. Eftersom den diskuterade ordalydelsen veterligt
inte torde ha tillämpats beträffande någon annan typ av ersättning föreslås att
de nu gällande avslutningsorden byts ut mot en direkt hänvisning till de avsedda
ersättningarna. Dessa benämns i lagen om allmän försäkring gemensamt
föräldrapenningförmåner. Denna benämning har tagits upp i den föreslagna
lagtexten.

Uttrycket
"dagersättning" har bytts ut mot "ersättning" eftersom inte
alla de ersättningar som nu föreslås kunna bli föremål för löneexekution utgår
i form av dagersättning. Detta gäller t, ex, utbildningsbidrag för doktorander.
Den nu föreslagna ändringen medför inte behov av någon ändring av 7 kap, 8 §
andra stycket och 15 kap, 9 § tredje stycket UB, vari sägs att
kronofogdemyndigheten vid utmätning/införsel i dagersättning skall bestämma
utmätningsbelopp/införselbelopp och utmätningsfritt belopp/förbehållsbelopp
per dag. Bestämmelserna kan stå kvar med nuvarande lydelse eftersom de blir
tillämpliga först när ersättningen i fräga utgår som dagersättning. Detsamma
gäller de nya föreskrifterna i 7 kap, 8 a och 13 §§ samt 15 kap, 6 och 10 §§ UB
om beräkningen av dessa belopp vid sjukpenning eller annan dagersättning (SFS
1987:372) som träder i kraft den 1 december 1987,

Som
en allmän begränsning av de ersättningar som är nya i de berörda lagrummen sägs
att löneutmätning resp, införsel kan äga rum endast i den

mån dessa inte avser att
kompensera för särskilt angivna kostnader eller Prop. 1987/88:59 skall
återbetalas. I den mån en ersättning utgår som lån — t, ex, vid särskilt vuxenstudiestöd
— kan löneexekution alltså inte äga rum i ersättningen.

I
vissa fall avser ersättningen att kompensera för vissa särskilt angivna kostnader.
Inte heller till den del en ersättning avser att kompensera för sådana
kostnader kan löneexekution äga rum. Med uttrycket "vissa särskilt
angivna kostnader" följer att ersättningar som skall riilgodose mottagarens
allmänna levnadskostnader inte omfattas av detta undantag. Flyttningsbidrag
enligt förordningen (1987:407) om flyttningsbidrag m, m, samt resekostnadsersättning
enligt studiestödslagen kan däremot inte komma i fråga för löneexekution.

Formellt
omfattar de nya föreskrifterna också ersättningar som är sä låga att de aldrig
när upp till ens förbehållsbeloppet (exempelvis dagersättning vid
grundutbildning för värnpliktiga). Den omständigheten att ersättningen är så
låg innebär emellertid inte att ersättningen aldrig kan komma i fråga för
löneexekution, Gäldenären kan nämligen ha sidoinkomster av sådant slag att
löneexekution inte kan äga rum däri. En sådan sidoinkomst skall dock normalt
beaktas när exempelvis förbehållsbeloppet bestäms och kan alltså medföra att
förbehållsbeloppet sjunker under det av riksskatteverket bestämda
normalbeloppet. Den valda tekniken - att inte undanta dessa låga ersättningar —
medger en förenklad reglering och en smidig anpassning rill de faktiska
förhållandena i enskilda fall.

De
olika nya ersättningar som föreslås komma i fråga för löneutmätning och
införsel har redovisats tidigare och kommenteras inte ytterligare här. Dock bör
anmärkas att med ersättning för värnpliktstjänstgöring likställs enligt den föreslagna
lagtexten ersättningar för "annan tjänstgöring som ersätts med samma eller
liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring". Härmed avses främst sådana
ersättningar som anges i 11 kap. 2 § första stycket i) lagen om allmän
försäkring och sådan ersättning som utgår till den som har kallats att fullgöra
bistånds- eller katastrofutbildning.

Att
fordran på studiehjälp och studiemedel inte omfattas av den föreslagna
regleringen följer av den nya lydelsen av 9 kap, 3 § studiestödslagen.

Att
ersättning som utgår enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare i
princip kan tas i anspråk har uttryckligen angetts i författningstexten.

Vad
som föreskrivs om löneexekution i sjukpenning bör med stöd av 3 kap, 9 a §
lagen om allmän försäkring tillämpas även i fråga om havandeskapspenning.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 april 1988, Några särskilda övergångsbestämmelser
torde inte behövas. De nya föreskrifterna blir därmed tillämpliga även
beträffande exekutionsfordringar som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

Förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen

Beträffande
den föreslagna ändringen i 9 kap, 3 § hänvisas till i första hand

till avsnitt 3,2,2, Förslaget innebär att utmätningsförbudet beträffande

fordringar på studiestöd i fortsättningen kommer att gälla endast studie- 19

hjälp och studiemedel
medan övriga fordringar på studiestöd i princip kan Prop. 1987/88:59 tas i
anspråk genom löneutmätning och införsel.

Förslaget
till lag om ändring i familjebidragslagen

Den
föreslagna ändringen i 37 § klargör att fordran på familjebidrag inte får tas i
anspråk genom införsel.

6 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslag till

1,
lag om ändring i utsökningsbalken,

2,
lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

3,
lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520),

7 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

20

Lagrådet Prop, 1987/88:59

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1987-10-22

Närvarande:
f.d, regeringsrådet Nordlund, justitierådet Freyschuss, regeringsrådet Bouvin.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987 har regeringen på
hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till

1.
lag om ändring i utsökningsbalken,

2.
lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

3.
lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520).

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Lars Ek-lycke.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet; Lagrådet lämnar förslagen utan
erinran.

21

Justitiedepartementet Prop. 1987/88:59

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm- Wallén, Peterson, S, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist och Thalén

Föredragande:
statsrådet Leijon

Proposition om ändrade regler vid löneutmätning och
införsel

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde 1987-10-08) över förslag till

1,
lag om ändring i utsökningsbalken,

2,
lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349),

3,
lag om ändring i
familjebidragslagen (1978: 520), Föredraganden anför att lagrådet har lämnat
förslagen utan erinran och

hemställer
att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

22

Innehåll Prop, 1987/88:59

sid

Proposition .............................................. ,,,,... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Propositionens lagförslag ...................................... ... 2

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 8 oktober 1987 .. 6

1
Inledning ........................................................ ... 6

2
Närmare om bakgrunden ................................... 7

2.1
Gällande ordning ........................................ 7

2.2
Riksdagens uttalanden................................... 8

2.3
Ensamförälderkommitténs förslag
m, m.............. 8

3 Överväganden
och förslag ................................. 8

3.1
Allmänna utgångspunkter ............................... 8

3.2
De olika ersättningarna .................................. 11

3.2.1
Ersättningar vid
värnpliktstjänstgöring m, m 11

3.2.2
Ersättningar vid utbildning........................ 11

3.2.3
Ersättningar vid arbetslöshet.................... 16

3.3
Beräkningen av utmätningsfria
belopp och förbehållsbelopp ,, 17

3.4
Ikraftträdandet .......................................... 17

3.5
Administrationen ........................................ 17

4
Upprättade lagförslag ....................................... 18

5
Specialmotivering ........................................... 18

6
Hemställan .................................................... 20

7
Beslut............................................................. 20

Lagrådets yttrande ........................................... 21

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987 22

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 23