Prop. 1987/88:64

Regeringens proposition 1987/88: 64

om särskilda regionalpolitiska insatser i delar

av Bergslagen och norra Sveriges inland 1987/88:64

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokollet den 26 november 1987 för de åtgärder eller de ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Thage
G Peterson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om åtgärder för att dels motverka de negativa
effekterna av det minskade personalbehovet vid Domnarvets järnverk i Borlänge
samt nedläggningen av gruvbrytningen i Grängesberg i Ludvika kommun, dels
förbättra förutsättningarna för utveckling i norra Sveriges inland.

De
föreslagna åtgärderna beräknas kosta 675 milj, kr.

Vidare
läggs fram förslag beträffande finansieringen av vissa åtgärder för att möta de
negariva effekterna av nedläggningen av gruvbrytningen i Stekanjokk i
Vilhelmina kommun.

I
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 64

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 26 november 1987 Prop, 1987/88: 64

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S, Andersson, Bodström, Göransson,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G,
Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsråden Peterson, Bodström, Göransson, Hellström, Hulterström, Lönnqvist och
Thalén

Proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar
av Bergslagen och norra Sveriges inland

Chefen
för industridepartementet, statsrådet Peterson, anför efter samråd med övriga
berörda föredragande,

1 Inledning

Den
svenska ekonomin har förbättrats starkt under de senaste fem åren. Sysselsättningen
har ökat, arbetslösheten har minskat och statens budgetunderskott har
reducerats. Samtidigt har inflationen pressats ner och lönsamheten och
investeringarna, framför allt i industrin, har ökat kraftigt. Kapacitetsutnyttjandet
i industrin är högt.

Den
starka efterfrågutvecklingen har emellertid medfört att pris- och kostnadsstegringstakten
nu är ett par procentenheter snabbare än i de viktigaste konkurrentländerna.
Den starka inhemska efterfrågan medför ocksä att bytesbalansen försvagas
påtagligt i är efter en rad år med successiva förbättringar.

Förbättringen
hittills i den svenska ekonomin har kommit de flesta regioner i landet till
del. Företagens lönsamhet, investeringar och sysselsättning har ökat säväl i
skogslänen som i övriga landet. Arbetslösheten har minskat i hela landet.
Tillväxten har dock varit särskilt kraftig i storstadsområdena, främst i
Stockholmsregionen,

Den
kraftiga expansionen i dessa områden beror på en samverkan mellan flera
faktorer. De viktigaste förutsättningarna torde vara tillgången till goda
kommunikationer samt närheten till forsknings- och utbildningsresurser. Det
betyder bl. a, att forsknings- och utvecklingsintensiva företag har haft
möjligheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Nyetablering av mindre, teknikbaserade
företag har underlättats av den nära tillgången till stora och differentierade
marknader. Viktiga nätverk av specialistföretag inom industri- och
tjänsteproduktion har etablerats, vilket ytterligare har förstärkt utvecklingen.
Sammantaget beror expansionen på bl, a, en väl utvecklad infrastruktur,
gynnsamma marknadsförhållanden, tillgäng till utbildad arbetskraft och
möjligheter att dra nytta av samverkanseffekter.

Tillväxten
har varit lägst i Norrlands inland och Bergslagen, 1 dessa

regioner
har förutsättningarna för den i övriga landet expanderande tjäns- Prop.
1987/88: 64 teproduktionen varit sämre samridigt som strukturomvandlingen inom
det befintiiga näringslivet fortgått. Uppbromsningen av den offenUiga sektorns sysselsättningstillväxt
har samtidigt minskat denna sektors tidigare balanserande roll.

Utvecklingen
har fått till följd att den befolkningskoncentraUon som inleddes under
1970-talet har fortsatt under 1980-talet, Folkmängden i storstadsområdena
(Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna) har således ökat kraftigt under
1980-talet. Detsamma gäller under senare är universitetsorterna Uppsala,
Linköping, Lund och Umeå,

I
skogslänen (Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län), som hade befolkningstillväxt under
1970-talet, har folkmängden med några undantag minskat under 1980-talet,
Sydöstra Sverige och Bergslagsregionen har haft folkminskning sedan mitten av
1970-talet och till nu.

Under
de tre första kvartalen i är har emellertid befolkningsutvecklingen i landet
varit mera balanserad än under de närmast föregående åren. Av skogslänen har
Värmlands, Kopparbergs och Västerbottens län haft befolkningsökning, I övriga
skogslän har folkminskningen varit mindre jämfört med motsvarande period åren
1985 och 1986, Storstadslänen har haft fortsatt befolkningstillväxt, främst
beroende pä ökade födelseöverskott och på nettoinvandring. Inflyttningen till
storstäderna från övriga landet har däremot minskat under är 1987, Övriga län
har med nägra fä undantag haft befolkningstillväxt. Till den allmänt mer
balanserade befolkningsutvecklingen har bl, a, en uppgång i födelsetalen
bidragit.

Även
om den ekonomiska utvecklingen i landet som helhet således är gynnsam och
tendenser till en mera balanserad regional befolkningsutveckling kan noteras
under innevarande är, finns det orter och regioner där problemen fortfarande är
stora.

Inlandet
i norra Sverige har under en läng period haft ogynnsam befolkningsutveckling.
Jag avser här främst stödområdena A och B (tabell 1), Bristen på
arbetstillfällen har medfört utflyttning, vilket bl, a, har resulterat i en
allt snedare ålderssammansättning. Födelseunderskott har uppstått och har
tillsammans med fortsatt nettoutflyttning lett till minskad folkmängd i
området.

Tabell I. Befolkningsutvecklingen under perioden 1982—1986 i vissa
områden (procent)

Område %

Stödområde
A

-4,3

Stödområde
B

-3,1

Stödområde
C

-1,7

Områden
utanför stödområde

-Hl ,2

Storstadslänen

-1-2,7

Riket
totalt

-{-0,1

De
senaste årens ökade sysselsättning i landet har lett till minskad arbetslöshet ocksä
i norra Sveriges inland. Till en del är detta dock ett

resultat
av att människor på grund av arbetslöshet flyttat till andra delar av Prop,
1987/88: 64 landet. Skillnaderna i arbetslöshetsnivå mellan olika delar av
landet har dock inte utjämnats. Fortfarande är således arbetslösheten mer än
dubbelt så stor i stödområde A som genomsnittet för riket (tabell 2). Härtill
kommer att det finns stora inomregionala skillnader även i norra Sveriges
inland.

Situationen i norra Sveriges inland vad gäller
befolknings- och sysselsättningsutvecklingen präglas således av kvarstående,
långsiktiga problem.

Tabell 2. Andelen arbetslösa 1983 och 1987 i vissa områden
(procent)'

Område 1983 1987

7,3

6,1

4,9

4,3

4,6

3,4

3,1

2,3

2,6

2,0

Stödområde A

Stödområde
B

Stödområde C

Områden
utanför stödområde

Storstadslänen

Riket totalt 3,4 2,5

' Uppgifterna avser genomsnitt för perioden jan-okt,
respektive år.

Den strukturomvandling som under det senaste decenniet ägt
rum inom gruv- och stålindustrin har drabbat Bergslagen och Norrbottens län
särskilt hårt, I Bergslagen minskade industrisysselsättningen med mer än 20000
arbetstillfällen under perioden 1975-1985, Denna nedgång har slagit hårt mot
ett stort antal bruksorter från Värmland till Norduppland,

I Norrbottens län är det främst malmfältskommunerna Kiruna
och Gällivare som har drabbats, LKAB har sedan mitteii av 1970-talet i stort
sett halverat sin personalstyrka i dessa kommuner, från drygt 7000 till i dag
ca 3 500 personer. Den kraftiga minskningen av sysselsättningen har emellertid
också fått negativa konsekvenser i andra kommuner, främst i Tornedalen,

Ytteriigare en rad strukturförändringar, med åtföljande
minskning i sysselsättningen under de närmaste åren, har aviserats av företag
inom gruv-och stålindustrin, främst i Bergslagen och i Norrbottens län. Även
Västerbottens län kommer att beröras i och med beslutet om nedläggning av
gruvan i Stekenjokk i Vilhelmina kommun.

Jag anser det mot denna bakgrund nödvändigt med åtgärder
för att motverka de negativa effekterna av det minskade personalbehovet vid Domnarvets
järnverk i Borlänge samt nedläggningen av gruvbrytningen i Grängesberg i
Ludvika kommun och i Stekenjokk i Vilhelmina kommun. Åtgärderna bör vara dels
arbetsmarknadspolitiska, riktade till de personer som berörs av nedläggningar
eller personalminskningar, dels regionalpolitiska, inriktade pä att främja
företagsutveckling och pä infrastrukturinvesteringar, för att långsiktigt
förbättra berörda regioners utvecklingsmöjligheter.

Jag anser det vidare lämpligt att i detta sammanhang även
föreslå åtgärder som syftar till att långsiktigt förstärka
utvecklingsmöjligheterna i norra Sveriges inland. Dessa åtgärder avser dels
insatser för att långsiktigt fram-

ja
näringslivsutveckling, dels insatser för aU förbättra infrastrukturen i Prop,
1987/88:64 området.

Den
låga kvinnliga förvärvsfrekvensen innebär speciella problem. Det är inte
möjligt att på sikt upprätthålla en vital utveckling om inte hänsyn tas till säväl
kvinnors som mäns möjligheter på arbetsmarknaden. Särskild vikt måste därför
läggas vid åtgärder som är ägnade att förbättra kvinnornas villkor på
arbetsmarknaden.

Beträffande
situationen i Norrbottens län avser jag att senare, efter samråd med berörda
statsråd, återkomma med förslag till åtgärder. Jag avser också senare att
återkomma med förslag till åtgärder för att förstärka utvecklingsmöjligheterna
i Östersund, Inom industridepartementet bedrivs ett utredningsarbete för att få
fram förslag till åtgärder som kan förstärka utvecklingsmiljön i Östersund, De
förslag som detta arbete kan leda fram till kommer senare att prövas av
regeringen,

2 Bergslagen

2.1 Inledning

För
att motverka de negativa effekterna av den strukturomvandling som tidigare har
skett i Bergslagen, har en rad särskilda utvecklingsinsatser genomförts och
påbörjats i regionen. De förändringar som nu är aktuella i samband med
genomförandet av SSAB Svenskt Stål AB:s strukturplan är dock så stora, och
berör vissa redan mycket utsatta orter och kommuner, att jag nu föreslär ytteriigare
åtgärder med anledning härav. Innan jag går in pä det aktuella läget och de
olika förslagen vill jag kort erinra om tidigare genomförda och påbörjade
insatser,

2.2 Hittillsvarande
insatser

År
1984 antog riksdagen ett särskilt Bergslagsprogram (prop, 1983/84: 157, AU 23, rskr,
352),

Programmet
innebar bl, a, att statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling (STU)
fick i uppdrag att verka för förstärkta utvecklingsinsatser i Bergslagen, De
båda verken hade en särskild delegation. Bergslagsdelegationen, som rådgivande
organ. Delegationen förfogade över en ekonomisk ram om 25 milj, kr, för att
främst initiera utvecklingsprojekt. Verken avsatte därutöver sammanlagt 17
milj, kr, av egna anslag.

År
1986 godkände riksdagen regeringens förslag om ett nytt, treårigt, utvecklingsprogram
för Bergslagen (prop, 1985/86: 125 bil, 10, AU 13, rskr, 290), Programmet som
omfattar 425 milj, kr, och nu är inne pä sitt andra är har följande struktur:

Åtgärder milj. kr.

Bergslagsdelegation 53

-
förstärkta kansliresurser

-
förstärkta projekt- och
genomförandemedel Företagsutveckling 68

-
riskkapital 5

-
industrilokaler

Åtgärder

Forskning
och utveckling (FoU) samt utbildning

-
materialteknikprogram

-
högskoleutbildning

-
gymnasieutbildning

-
teknikcentra Arbetsmarknadsåtgärder

-
teknikinriktad
arbetsmarknadsutbildning

-
projektmedel Förbättrad
infrastruktur

-
vägar

-
järnvägar

milj.
kr. Prop, 1987/88: 64 84

65

155

Utgångspunkterna
för programmet var dels att förstärka vissa nyckelområden - företagsutveckling,
forskning och utveckling och utbildning samt vissa kommunikationsprojekt - dels
att förstärka den organisatoriska drivkraften bakom och samordningen av
insatserna genom att Bergslagsdelegationen gavs ökade resurser och ställning
som en myndighet.

Vid
sidan av dessa statliga insatser har bl, a, Bofors stiftelse för närings-livsutveckling,
Bofors Fond av 1986 och Bruksinvest AB tillkommit för att stödja utvecklingen
av Bergslagen,

Treårsprogrammet
tillför utvecklingsarbetet i Bergslagen resurser utöver de ordinarie. Även
inom de reguljära regionalpolitiska medelsystemen är Bergslagen prioriterat.
Berörda länsstyrelser har således de senaste budgetåren fått kraftigt ökade
anslag för regionala utvecklingsinsatser. Det regionalpolitiska företagsstödet
beräknas ha medverkat till ca 2200 nya arbetstillfällen sedan år 1982, I de
fall orter har drabbats särskilt hårt av strukturomvandlingsåtgärder inom
stålindustrin, har regeringen för särskilt angelägna projekt utnyttjat sin
möjlighet att bevilja lokaliseringsstöd med högre belopp än vad som normalt kan
lämnas på resp, ort.

Beträffande
den geografiska inriktningen gäller att regering och riksdag har angivit 23
kommuner som i första hand bör bli föremål för de särskilda utvecklingsinsatserna.
Inom det nu pågående treårsprogrammet ankommer det på Bergslagsdelegationen
att, beträffande åtgärder som finansieras med dess egna medel, närmare avgöra
den geografiska inriktningen.

Beträffande
den angivna prioriteringen vill jag framhålla att problemen inte kan lösas
enbart genom åtgärder i dessa kommuner. Ett viktigt led i att åstadkomma en
önskvärd utveckling i hela regionen är t, ex, att utveckla högskolorna i omkringliggande
större orter.

Programmet
är, som jag nämnde, inne på sitt andra år. Inom samtliga delprogram pågår nu
verksamheter. Jag vill särskilt peka pä några av dessa. Bergslagsdelegationen
har utarbetat och antagit ett handlingsprogram. Under det första året har
delegationen dels anvisat 18 milj, kr, av egna medel till projekt inom olika
strategiska områden, dels medverkat i utarbetandet och genomförandet av bl, a,
några av följande åtgärder.

För
högskoleutbildning har regeringen anvisat sammanlagt nära 31 milj, kr, i
särskilda medel för budgetåren 1986/87 och 1987/88, Sex nya tekniska utbildningslinjer
har därigenom kunnat starta sedan hösten 1986, Därutöver genomförs ett ökat
antal fortbildningskurser. Verksamheten har pla-

nerats inom projektet "Bergslagens Tekniska
Högskola" som samordnas Prop, 1987/88: 64 av regionstyrelsen för
Uppsala högskoleregion och berör högskolorna i Karlstad, Örebro,
Eskilstuna/Västerås, Gävle/Sandviken och Falun/Borlänge samt Sveriges
Lantbruksuniversitet i Garpenberg och universitetet i Uppsala, STU genomför ett
materialteknikprogram om 20 milj, kr.

Inom gymnasieskolan har Fagersta och Sandvikens kommuner
fått stöd till anskaffning av utrustning för bl. a. verkstadsteknisk
utbildning.

På flera orter i regionen har det skapats gemensamma organ
mellan företag och samhälle för utbildning och teknikspridning, s, k,
teknikcentra. Med medel från pågående Bergslagsprogram och tidigare särskilda
medel har regeringen lämnat ekonomiskt stöd till projekt i Hagfors, Kristinehamn,
Karlskoga, Avesta, Sandviken och Gimo (Östhammars kommun).

Inom delprogrammet företagsutveckling har berörda
utvecklingsfonder rillförts sammanlagt 10,5 milj, kr, att användas som regionalpolitiskt
utvecklingskapital. Vidare har regeringen använt möjligheten att lämna förhöjt
lokaliseringsbidrag till industrilokaler vid beslut om projekt i Hagfors,
Avesta, Ljusnarsberg och Hofors,

Inom kommunikationsområdet anvisades medel till väg- och
järnvägsprojekt. För vägar har 85 milj, kr, använts för utbyggnad av sträckan
Brovallen-Åsbo på riksväg 70 (förbifart vid Krylbo-Avesta) som öppnades för
trafik den 1 oktober 1987, Ytterligare 53 milj, kr, har utnyttjats för sträckan
Blåmansbäcken-Laxäsen (förbifart vid Kopparberg) på riksväg 60, Denna sträcka
beräknas öppnas för trafik hösten 1988, För järnvägar har 20 milj, kr, använts
för en ny järnvägskorsning vid Fagersta samt för tre broombyggnader mellan
Ställdalen och Kil, Dessa arbeten har nu slutförts.

Det är självfallet för tidigt att bedöma de slutliga
effekterna av de åtgärder som jag har redovisat och som pä flertalet områden
ännu pågår och skall fortsätta ytterligare ett och ett halvt är. Jag vill dock
framhålla följande.

Det pågående Bergslagsprogrammet innehåller främst
långsiktiga åtgärder som syftar till att på olika sätt stärka regionens
attraktionskraft för att därigenom ge förutsättningar för utveckling av
befintliga företag och för nyetableringar. Flertalet av åtgärderna är således
inte främst avsedda att omedelbart skapa nya arbetstillfällen. Detta sker
däremot i det löpande regionala utvecklingsarbetet där insatserna koncentreras
på att initiera, bereda och ta ställning till olika företagsutvecklingsprojekt,
t, ex, inom ramen för det regionalpolitiska stödet och utvecklingsfondernas
finansieringsverksamhet.

Jag menar ändå att effekterna av dessa olika insatser
sammantagna redan visar att utvecklingen nu är på rätt väg. Framtidstron börjar
vända åter och konkreta resultat i form av bl. a, nya arbetstillfällen kan
konstateras. Detta tack vare insatser för bl, a, utbildning, forsknings- och
utvecklingsverksamhet och teknikspridning samt genom att flera intressanta industrietableringar
håller på att genomföras.

Samtidigt
vill jag erinra om regionens utgångsläge. Den positiva utveck

ling som kan noteras mäste ses mot bakgrund av de mycket kraftiga

strukturförändringarna under de senaste tio åren. Som tidigare nämnts har 7

regionen
under denna period förlorat ca 20000 arbetstillfällen. Regionen är Prop,
1987/88: 64 således redan i utgångsläget mycket sårbar.

Det
är mot den bakgrunden jag nu övergår till att redogöra för de förändringar som
kommer att genomföras inom SSAB Svenskt Stål AB och de förslag till åtgärder
dessa föranleder från regeringens sida,

2.3
Aktuella sysselsättningsförändringar

Under
våren 1987 antog styrelsen för SSAB en åtgärdsplan för att genomföra det
förslag till ny inriktning på stålverksamheten som utarbetats i företaget, I
huvuddrag innebär den nya inriktningen att SSAB skall koncentrera verksamheten
till sådana områden där man besitter tydliga konkurrensfördelar, samtidigt som
man så snart som möjligt skall avveckla olönsamma enheter. Företaget skall
vidare sträva mot att stärka sin ställning på de skandinaviska marknaderna samt
utnyttja närhetsfördelarna till svensk malmråvara.

Åtgärdsplanen
innebär omfattande förändringar för SSAB:s verksamheter i Bergslagsområdet, En
koncentration mot malmbaserad metallurgisk produktion av stål medför stängning
av det skrotbaserade elektrostrålver-ket vid Domnarvet i Borlänge under 1989,
Omstruktureringsbehovet inom produktområdet länga klena stålprodukter
föranleder nedläggning av såväl Färdigverk 4 i Luleå som det s, k, Morganverket
vid Domnarvet, För Borlänge kommun innebär detta att totalt 850 årsarbeten
försvinner under år 1989 till följd av strukturplanens förslag till åtgärder.
Parallellt med strukturförändringarna inom SSAB sker ett intensifierat
rationaliseringsarbete, vilket reducerar personalbehovet vid Domnarvet med ytterligare
500 personer under perioden fram till år 1990,

Då
Domnarvets tunnplåtsverksamhet utgör den väsentliga delen av SSAB:s framtida
verksamhet kommer, samtidigt med neddragningarna, ett investeringsprogram pä ca
600 milj. kr, att genomföras i Borlänge,

SSAB
har vidare beslutat att upphöra med järnmalmsbrytning vid den förlustgivande
egna gruvan i Grängesberg, Det innebär att ca 750 industriarbetstillfällen
försvinner inom Ludvika kommun. Efter förhandlingar mellan staten och SSAB har
under hösten en uppgörelse nåtts, som innebär att nedläggningen skjuts tre är
framåt i tiden och att staten övertar ansvaret för gruvan t, o, m, utgången av
är 1991, Förslaget till statligt övertagande av gruvan fordrar riksdagens
medgivande och har redovisats i tilläggsbudget I till statsbudgeten (prop,
1987/88: 25),

Avvecklingen
av gruvan i Grängesberg påverkar inte bara sysselsättningen i Ludvika kommun
utan också främst Smedjebackens och Ljusnarsbergs kommuner, I det sammanhanget
vill jag erinra om att sysselsättningsminskningar också nyligen ägt rum vid
privatägda företag i regionen. Detta gäller bl, a, Centro-Morgärdshammar AB i
Smedjebacken och Bång-broverken i Ljusnarsberg som lagts ned, I denna del av
Bergslagen berörs ocksä Hällefors kommun av betydande neddragningar vid Ovako
Steel, Därför bör de åtgärder som nu föresläs pä olika sätt ocksä komma dessa kommuner
tilldel.

2.4
Förslag till åtgärder Prop. 1987/88: 64

Skrivelser
med förslag till utvecklingsåtgärder har inkommit från bl. a. Borlänge, Ludvika
och Smedjebackens kommuner.

Överläggningar
har ägt rum mellan industridepartementet och berörda fackliga organisationer,
kommuner samt länsstyrelsen i Kopparbergs län beträffande planerade åtgärder.

Den
18 juni 1987 beslutade regeringen, som ett första led i åtgärderna, att anvisa
medel till vissa länsstyrelser för intensifierade insatser inom vissa kommuner.
Vad gäller Kopparbergs län anvisades länsstyrelsen 8 milj. kr, för insatser i
Ludvika, Smedjebackens och Borlänge kommuner. Länsstyrelsen i Örebro län
anvisades samtidigt 3 milj, kr, för insatser i Hällefors och Ljusnarsbergs
kommuner.

Med
dessa medel kunde regionala och lokala organ arbeta vidare med olika
utvecklingsprojekt. Enligt vad jag har erfarit har länsstyrelsen i Kopparbergs
län anvisat medel för att vidareutveckla bl, a, flera av de förslag som
framförts från de berörda kommunerna i länet.

Som
ett andra led i ett åtgärdsprogram har, som jag nyss nämnde, regeringen föreslagit
ett statligt övertagande av Grängesbergsgruvan, Syftet är att få en förlängd
avvecklingsperiod som ger tid att bl, a, skapa nya arbetstillfällen inom andra
näringsgrenar för de människor som berörs.

För
det tredje vill jag redovisa vissa större satsningar som nu görs i de kommuner
som berörs direkt av förändringarna, nämligen Ludvika och Borlänge,

Vad
gäller Ludvika har i diskussioner mellan regeringen och ledningen för ASEA AB
framkommit att bolaget avser att expandera verksamheten på orten, ASEA AB
räknar därför med ett kraftigt ökat personalbehov under de kommande tre åren.
En förutsättning för att denna expansion skall kunna genomföras är dock att regionalpolitiskt
och arbetsmarknads-politiskt stöd erhålls i samband härmed. Jag och chefen för arbetsmarknadsdepartementet
återkommer senare (bil, 5 resp, 4) till behovet av medel för sådant stöd.

Enligt
vad jag har erfarit planerar ASEA AB och Vattenfall att bilda ett gemensamt
bolag för högspänningsforskning med lokalisering till Ludvika, Verksamheten
skall som huvudinriktning ha att bedriva experimenriell forsknings-,
utvecklings- och provningsverksamhet för att effektivisera överföringen av
elektricitet med minskade förluster och bättre miljö som följd. Detta bolag ser
jag som en intressant komplettering av näringslivet i Ludvika inte minst pä
grund av den höga kompetensnivå som kan förväntas i bolaget. Vidare ser jag
möjligheter till samspel mellan bolaget och den ingenjörsutbildning inom det
elkrafttekniska området som bedrivs i Ludvika,

Jag
har vidare erfarit att Vattenfall har för avsikt att koncentrera sin byggnadstekniska
kompetens inom energiområdet, främst inom vattenbyggnadsområdet, till Ludvika,
Detta sker genom att Vattenfall utlokaliserar verksamhet frän huvudkontoret i
Stockholm till ett nybildat bolag i Ludvika, Bolaget avses även bedriva
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vattenfall beräknar att detta bolag
leder till ett tillskott på ca 100 arbetstillfällen i Ludvika,

Bolagsbildningarna
kräver regeringens medgivande. Jag har av chefen Prop. 1987/88:64 för miljö-
och energidepartementet erfarit att hon avser att senare återkomma till
regeringen i denna fråga.

Vad
beträffar Ludvika vill jag slutligen erinra om den av regeringen beslutade omlokaliseringen
av riksskatteverkets punktskattesektion m, m, som tillför orten ca 100
tjänster.

Jag
har erfarit att chefen för kommunikationsdepartementet avser att föreslå
regeringen att lägga fram en trafikpolitisk proposition. Han kommer därvid att
förorda en ny organisation på järnvägsområdet och i samband med detta,
inrättandet av en ny statlig myndighet, statens banverk.

Regeringen
har tidigare idag beslutat om direktiv till en organisationskommitté för inrättande
av statens banverk m, m, I direktiven anges att kommittén skall förbereda en
lokalisering av banverkets huvudkontor till Borlänge senast den 31 december
1990, Vidare bör för- och nackdelar med en sammanslagning med statens vägverk
prövas.

Vidare
har jag erfarit att SSAB kommer att intensifiera sitt arbete med ett antal
industriella utvecklingsprojekt. Om projekten visar sig vara kommersiellt
hållbara bör de kunna ge ett väsentligt sysselsättningstillskott i Borlängeregionen,

Gemensamt
för dessa insatser är att de bör få positiva effekter även utanför de direkt
berörda orterna, Sysselsättningsmässigt gäller detta särskilt satsningarna i
Ludvika,

För
det fjärde bör särskilda insatser inom en ram av 300 milj, kr, göras för att
förstärka verksamheter som är viktiga förutsättningar för en utveckling av
näringslivet. Dessa insatser bör utformas så, att de dels kompletterar de
projekt jag nyss nämnt, dels förstärker utvecklingsmöjligheterna även i de
angränsande kommuner jag nämnt. Jag vill tillägga att arbetsmarknadens
sammansättning i Bergslagskommunerna ofta innebär begränsade arbetsmöjligheter
för kvinnor. Erfarenhetsmässigt har också kvinnor som friställs särskilda
svårigheter att åter fä en fast förankring pä arbetsmarknaden. Detta kan vara avhängigt
av bristande yrkesutbildning, m, fl, faktorer. Det är därför väsentligt att
kvinnornas situation ägnas särskild uppmärksamhet.

Förslagen
ser i korthet ut på följande sätt:

-
65 milj, kr, till särskilda
arbetsmarknadsåtgärder riktade till de enskilda människor som berörs av sysselsäUningsminskningarna.
Mot bakgrund av de projekt som är aktuella för Ludvika torde huvuddelen av
insatserna komma att riktas till Boriänge.

-
80 milj, kr, till
företagsutveckling. Inom denna ram bör medel disponeras bl, a. för bildandet
av ett investmentbolag med syfte att tillföra de mindre företagen i regionen
riskkapital och företagsledningskompetens. Eftersom de aktuella förändringarna
direkt och indirekt berör flera kommuner bör bolagets verksamhetsområde i
första hand omfatta Ludvika, Smedjebackens, Borlänge, Ljusnarsbergs och
Hällefors kommuner. Statliga medel bör tillskjutas i proportion till medel som
företag verksamma i regionen bidrar med, SSAB har åtagit sig att undersöka
vilka privata intressenter som är beredda att tillskjuta kapital till ett
sådant regionalt investmentbolag, 10

Vad gäller behovet av att stödja utvecklingsprojekt i Grängesberg
har jag Prop, 1987/88: 64 erfarit att SSAB har tillskjutit vissa medel som
disponeras av ett dotterbolag till det statliga gruvbolaget för
vidareutveckling av lokalt initierade projekt. Jag har erfarit att SSAB kommer
att avsätta ytterligare medel för detta ändamål. Jag räknar med att även vissa
statliga medel bör tillskjutas. Enligt min mening ger detta en lokal
utvecklingsresurs i Grängesberg, vilken vid genomförandet av olika kommersiella
projekt kan samverka med andra aktörer t, ex, det regionala investmentbolaget.

Vidare bör de regionala utvecklingsfonderna i Örebro och
Kopparbergs län anvisas medel för företagsutvecklande insatser.

Jag avser vidare att inom kort återkomma med förslag till
regeringen om att företag i Borlänge kommun bör komma i fräga för stöd i
enlighet med 17 § förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt stöd t, o, m,
utgången av år 1989, Åtgärden kan beräknas öka anspråken på medel för
lokaliseringsbidrag för beslut som fattas av regeringen och statens
industriverk utöver nu disponibla ramar. Jag återkommer därför senare (bil, 5) till
medelsfrä-gan. Övriga berörda kommuner är redan inplacerade i stödområde,

— 82 milj, kr, till kompetensutveckling. Inom
industridepartementets om

råde föreslås sammanlagt 35 milj, kr, för stöd till teknikspridningsprojekt,

till stiftelsen Teknikdalen i Borlänge samt till vissa forsknings- och utveck

lingsinsatser.

Inom utbildningsdepartementets område föresläs 47 milj,
kr, till en bred satsning som berör flertalet utbildningsformer. Bl, a,
föreslås resurser för förnyelse av teknisk utrustning inom gymnasieskolan,
medel till utökad kommunal vuxenutbildning och till högskoleutbildning, bl, a,
i form av decentraliserad utbildning och distansundervisning. Bergslagsdelegationen
bör kunna spela en aktiv roll i planeringen av utbildningen, som pä lämpligt
sätt bör anknytas till det pågående Bergslagsprogrammet, bl, a, projektet
"Bergslagens Tekniska Högskola",

Vidare föreslås att medel anvisas för civilingenjörsutbildning
i materialteknik, att basorganisationen vid högskolan i Falun/Borlänge
förstärks och att medel anvisas för förstärkning av kontaktverksamheten m, m,
vid högskolorna i regionen,

—
3 milj, kr,
till en försöksverksamhet med lokal och regional kulturutveckling.

—
53 milj, kr,
till förbättrade kommunikationer. Medel föresläs till tvä vägprojekt,
"Lokavägen" i Hällefors kommun och "Klotenvägen" i Ljusnarsbergs
kommun. Vidare föreslås medel för vissa investeringar i järnvägens
infrastruktur, nämligen upprustning av bansträckan Kolbäck-Surahammar samt
vissa broombyggnader på sträckan Tillberga-Ludvika,

—
17 milj, kr,
till regionalt utvecklingsarbete. Det konkreta utvecklingsarbetet bör i
huvudsak bedrivas och samordnas på regional nivå. Medel bör därför ställas till
länsstyrelsens i Kopparbergs läns förfogande för fortsatt samordning och
prioritering av de projekt som bedrivs med anledning av förändringarna inom SSAB,

Beträffande
de delar av de föreslagna insatserna som anknyter till pågå

ende Bergslagsprogram bör Bergslagsdelegationen ha en samordnande

roll. För detta arbete bör delegationen anvisas vissa medel, 11

3 Norra Sveriges inland Prop, 1987/88:64

3.1 Inledning

Norra
Sveriges inland har alltsedan regionalpolitiken introducerades i mitten av
1960-talet tillhört de högst prioriterade områdena. Det gäller t, ex, i fråga
om villkoren för stöd till näringslivet, men ocksä i en rad andra avseenden.
Systemet med kommunal skatteutjämning ger regionens kommuner och
landstingskommuner förutsättningar att upprätthålla en god offentlig service.
Även i fräga om vissa riktade statsbidrag innebär hänsyn till det geografiska
läget att norra Sveriges inland prioriteras.

Regionens
näringsliv kännetecknas av den stora betydelse som jord- och skogsbruket härför
sysselsättningen. Industrin har stark råvaruanknytning och låg förädlingsgrad.
Företagens närmarknad är liten och avstånden till de större avsäUningsmarknaderna
är långa. De länga avstånden innebär problem beträffande marknadskontakter,
tillgänglighet till kvalificerade service- och underhällstjänster etc. Den
glesa ortsstrukturen innebär bl, a, att tillgängligheten till olika utbildningar
är begränsad och att det kan vara svårt att etablera och underhålla olika
former av nätverk. Det leder till problem att rekrytera kvalificerad
arbetskraft och till att t, ex, introduktion av ny teknik och upprätthållande
av kompetens försvåras.

Trots
dessa allmänna problem finns en lång rad exempel pä att företag har etablerats
och utvecklats pä ett sätt som gör dem konkurrenskraftiga. Detta har ofta underiättats
genom aktiva insatser från regionala myndigheter och organ, från kommuner m,fl,
i samverkan med idéer och initiativ från enskilda personer.

Det
är angeläget att bygga vidare på de erfarenheter och förutsättningar som finns
i regionen, men också att öka förutsättningarna för en gynnsam utveckling genom
insatser som bl. a, förbättrar regionens infrastruktur, I propositionen
redovisas förslag med denna inriktning. Innan jag går närmare in på de olika
förslagen vill jag erinra om de olika insatser som i övrigt görs i regionen,

3.2 Hittillsvarande
insatser

Regionalpolitiskt
företagsstöd har sedan den I juli 1982 lämnats enligt följande i stödområdena A
och B

Stödområde A

B

Summa

Antal
arbetsställen

403

481

884

Beviljat
stöd (milj. kr.)

lokaliseringsbidrag m, m, lokaliseringslån

891 183

635 246

1526 429

Summa

1074

881

1955

Beräknad
sysselsättningsökning

2 348

2632

4 980

Under
de senaste åren har således regionalpolitiskt företagsstöd för 2

miljarder kronor, huvudsakligen i form av lokaliseringsstöd, medverkat till 12

att ca 5000 nya arbetstillfällen beräknats tillkomma i de
mest prioriterade Prop, 1987/88: 64 stödområdena. Härtill kommer att
sysselsättningsstöd under denna tidsperiod har lämnats Ull företag, som inte
samtidigt erhållit lokaliseringsstöd, för ca I 000 nya årsarbeten.

Särskilt stor betydelse har företagsstödet haft för bl, a,
turistnäringens snabba expansion i Häijedals-, Jämtlands- och Västerbottensijällen
samt för mänga mindre sågverks utveckling i skogsbygderna, I övrigt kan bland
större investeringar som genomförs med regionalpolitiskt stöd under senare år
nämnas bl, a, ett torvbrytningsprojekt i Härjedalen, som beräknas ge direkt
sysselsättning ät ca 120 personer, en ny fabrik för tillverkning av möbler av laminerade
träskivor i Strömsund, som beräknas fä ca 60 anställda samt en ny anläggning
för prefabricerade fabriksväggar och isoleringsmaterial m, m, i Vilhelmina där
ca 50 nya arbetstillfällen beräknas tillkomma.

Regeringen har ocksä under en tid utnyttjat sin möjlighet
att i särskilda fall bevilja högre lokaliseringsbidrag än normalt till att
stödja ett flertal industriprojekt i Bräcke kommun.

Ett nyligen fattat regeringsbeslut gör det också möjligt
att genomföra ett stort turistprojekt i Härjedalen, Ett sammanhängande längd-
och turäk-ningssystem för skidåkare skall skapas i västra delen av landskapet.

Länsstyrelserna i norra Sverige har under de senaste åren
erhållit kraftigt ökade medel för regionala utvecklingsinsatser. Regeringen
har också föreskrivit att länsstyrelserna vid fördelning av dessa medel inom
länen och mellan olika ändamål skall beakta bl, a, behovet av ökade insatser i
stödområdena A och B,

Medlen kan användas för bl, a, företagsstöd, glesbygdsstöd
och projektverksamhet. För skogslänen sammantagna har medlen ökat frän 213,6
milj, kr, budgetåret 1982/83 till 505 milj, kr, innevarande budgetår. Uppgifter
för de enskilda länen framgår av tabellen nedan.

Medel för regionala utvecklingsinsatser m. m. i skogslänen
b.å. 1982/83 och 1987/88

1982/83 1987/88

19,0

50,0

20,8

50,0

16,4

50,0

26,4

70,0

40,0

90,0

40,0

90,0

51,0

105,0

Värmlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands
län Jämtlands län Västernorrlands län Norrbottens län

Skogslänen totalt 213,6 505,0

Med anledning av Boliden AB:s beslut om nedläggning av
gruvbrytningen i Stekenjokk i Vilhelmina kommun och personalminskningar vid
gruvverksamheten i Kristineberg i Lycksele kommun redovisade regeringen i juni
detta år planer för ett antal åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna
av dessa beslut. Åtgärderna omfattar sammanlagt 100 milj, kr, enligt följande,

- 20 milj, kr, har ställts till länsarbetsnämndens i
Västerbottens län förfo

gande för arbetsmarknadspolitiska insatser, 13

- Staten
tillför 25 milj, kr, som kapitaltillskoU till investmentbolaget Sorb- Prop,
1987/88: 64

invest AB under förutsättning att bolaget inriktar sin verksamhet på

bl,
a, Västerbottens inland,

-
Län pä 4 milj, kr, med
fördelaktiga villkor har beviljats till det nybildade investmentbolaget Sekanten
AB i Lycksele, Bolaget kommer att verka för småföretagssatsningar i södra
Lappland,

-
För företagsledarutbildning i
Västerbottens läns inland anslås 5 milj, kr, för en treårsperiod,

-
Till högskoleutbildning inom
ekonomi och teknik vid lokala studiecentra i Vilhelmina, Lycksele och Storuman
anslås 5 milj, kr,

-
För stöd till upprustning av
flygfält och till driftbidrag för reguljär flygtrafik i Vilhelmina och Lycksele
bidrar regeringen med 15 milj, kr,

-
För utvecklings- och
marknadsföringsinsatser för turistnäringen i Klimpfjäll-Frostvikenområdena har
1 milj, kr, anvisats,

-
För etablering av en
kartproduktionsenhet inom lantmäteriverket i Lycksele anvisas 1 milj, kr,

-
Lokaliseringsstöd med cirka 12
milj, kr, har nyligen beviljats för utbyggnad av Stiftelsen Industricentras
anläggning i Vilhelmina,

-
För ett antal
investeringsprojekt i Vilhelmina och Storumans kommuner fiar lokaliseringsstöd
lämnats med sammanlagt ca 12 milj, kr.

Jag
återkommer senare (bil, 5) till förslag om finansieringen av vissa av dessa
åtgärder.

Den
statliga Stiftelsen Industricentra tillhandahåller industrilokaler för
uthyrning i flera från regionalpolitisk synpunkt strategiskt belägna orter i norra
Sveriges inland. Fördelat pä orterna Sveg, Ange, Strömsund, Vilhelmina och
Lycksele har stiftelsen 60000 m' för uthyrning, 1 dessa lokaler finns för
närvarande ett femtiotal hyresföretag med ca 350 anställda,

I
norra Sveriges inland, liksom i många andra regioner med ett svagt utvecklat
näringsliv, saknas bl, a, nödvändigt riskkapital och ledningskunnande för att
många företag skall kunna utvecklas positivt. Staten har i syfte att undanröja
dessa brister underlättat bildandet av privata regionala investmentbolag, Pä
senare tid har lån på fördelaktiga villkor lämnats till bl, a, Camfore AB med
huvudsaklig verksamhet i Jämtland och tidigare nämnda Sekanten AB, Regeringen
har vidare i förslag om tilläggsbudet I till statsbudgeten för innevarande
budgetår begärt riksdagens godkännande att få använda 25 milj, kr, av
särskilda medel, som anvisats på anslaget C2, Lokaliseringsbidrag m, m, som
kapitaltillskott till tidigare nämnda Sorbinvest AB (prop, 1987/88: 25),

Under
de två senaste budgetåren har regeringen tillfört de regionala utvecklingsfonderna
i stödområdeslänen sammanlagt 20 milj, kr, av regionalpolitiska medel. Vid
fördelningen av medlen inom länen och mellan olika ändamål skall utvecklingsfonderna
särskilt beakta behovet av ökade insatser för företagsutveckling i stödområdena
A och B,

Förutom direkt stöd till
företag i samband med investeringar har behovet

av förbättring av infrastrukturen i dessa områden uppmärksammats i ökad

utsträckning under senare år. Inom industridepartementets ansvarsområde

kan härvid särskilt nämnas insatser för teknikspridning. Bl, a, har regional

politiskt stöd lämnats till vissa teknikspridningsåtgärder i Sollefteå och till '

Stiftelsen för Teknikutbildning i Jämtlands län (ZENIT) i
Östersund. Till Prop. 1987/88: 64 ett treårigt teknikspridningsprojekt i
Jämtlands län, har lämnats 7 milj, kr, som stöd. Vidare har TräteknikCentrum i Skellefteå
erhållit regionalpolitiskt stöd för att genomföra ett utvecklingsprogram för
den trämekaniska industrin i norra Sverige, Programmet är av stor betydelse för
bl. a, sågverk i inlandet.

Jag vill i detta sammanhang ocksä nämna att det statligt ägda
bolaget Temu Interactor AB i Östersund fortsättningsvis skall koncentrera sin
verksamhet till de fyra nordligaste länen. Bolagets uppgift blir att med
landets universitet och högskolor som teknologibas identifiera och analysera
resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt samt medverka till att därpå
baserade produkter och tjänster tillverkas och marknadsförs av företag i de
fyra nordligaste länen. En del av bolagets kapital fär användas för att
finansiera minoritetsandelar i projekt som inte kommer till stånd utan Temu Interactors
finansiella medverkan.

En förutsättning för att nå ett bra resultat är att
bolaget samverkar med de olika organ som verkar inom angränsande områden. Det
kan gälla t, ex, styrelsen för teknisk utveckling, de regionala utvecklingsfonderna.
Norrlandsfonden, Industrifonden och Exportrådet,

Gruv- och mineralindustrin har stor ekonomisk betydelse i
norra Sverige, För att på längre sikt kunna upprätthälla och utveckla
produktionen ur våra inhemska mineralråvaror är det nödvändigt att råvarubasen
utökas och breddas. Betydande stadiga resurser satsas därför på nyckelområdet prospektering
efter metaller och mineral.

Sammanlagt ca 169 milj, kr, av statliga medel har under
åren 1983-1987 satsats pä prospekteringsprojekt i norra Sveriges inland
(exklusive Norrbottens län). Beloppet omfattar dels den prospektering som sker
genom nämnden för statens gruvegendom (NSG) och dels det prospekteringsstöd som
lämnats från det särskilda statliga programmet för utökad prospektering m, m,
pä 300 milj, kr,, som inrättades är 1983 (prop, 1982/83: 50 bil, 6, NU 18, rskr,
111), Programmet, som avser hela landet, har senare förlängts med tre år och
utökats med 96 milj, kr, (prop, 1986/87: 74, NU 32, rskr, 370),

På kommunikationsområdet har anvisats särskilda medel för
bärighets-höjande åtgärder på huvudvägnätet, dvs, riksvägar och primära
länsvägar. Huvuddelen av insatserna avser skogslänen, I dessa län har medel
avsatts också för länsvägnätet i övrigt samt för vissa enskilda vägar. För
innevarande budgetår har sammanlagt 575 milj, kr, anvisats som en första etapp
i ett tioårigt program.

Statens vägverk har i samråd med näringslivet utarbetat
ett program för det första årets åtgärder. Programmet har inriktats på
broförstärkningar. Av totalt 160 broförstärkningar avser 116 skogslänen.
Återstoden av tioårsprogrammet kommer inom kort att läggas fast av vägverket i
samverkan med näringslivet.

Åtgärderna
är av stor regionalpolitisk betydelse. Inte minst kommer

skogsbruket och skogsindustrin i norra Sverige att dra nytta av åtgärderna.

Även i övrigt bidrar åtgärderna till att skapa gynnsamma förutsättningar

för en positiv utveckling av näringslivet i skogslänen, 15

Skogsbruket
är av väsentlig betydelse för en levande landsbygd i norra Prop, 1987/88: 64 Sveriges
inland. Trots den fortgående omfattande rationaliseringen av avverkningarna
behåller näringen sin betydelse som bas för sysselsättning och service i de
flesta glesbygdskommunerna. Denna betydelse i kombination med önskemålet om en
så långt möjligt inhemsk råvaruförsörjning för den svenska skogsindustrin är
motivet för det särskilda statliga stödet till långsiktiga investeringar i
inlandets skogsbruk. Inom ett särskilt stödområde lämnas sålunda statsbidrag
till skogsplantering. Särskilt förmånliga regler gäller dessutom för annat
statligt stöd till skogsbruket i detta område.

Till
jordbruksföretag i norra Sverige lämnas ett prisstöd för vissa jordbruksprodukter,
främst mjölk, till ett sammanlagt belopp av 510 milj, kr, för budgetåret
1987/88,

För
budgetåret 1987/88 har därutöver 100 milj, kr, anvisats i särskilda medel för
ett treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige, Medlen, som främst
skall användas för att stimulera tillkomst av verksamheter som kan komplettera
jord- och skogsbruk som försörjningskälla har anvisats utöver de 30 milj, kr,
som anvisats för i första hand regionalt rationaliseringsstöd till jordbruket.
Bestämmelserna för det regionala stödet till jordbruket har samordnats med
glesbygdsstödets. Härigenom kan glesbygdsinsatserna ytterligare förstärkas.
Under budgetåret 1986/87 lämnades glesbygdsstöd med 125 milj, kr, i de sju
skogslänen. Härav avsåg 76 milj, kr, stöd till småföretag för investeringar.

Genom
en ändring i jordförvärvslagen skall fr,o.m, den 1 juli 1987 regionalpolitiska
strävanden främjas vid tillståndsprövning enligt lagen.

Det
kommunala skatteutjämningssystemet, vars primära syfte är att skapa
förutsättningar för en jämbördig standard för den kommunala servicen i alla
delar av landet, är av särskilt stor betydelse i norra Sveriges inland. De
ordinarie skatteutjämningsbidragen uppgår under år 1987 till totalt ca 13
miljarder kronor varav nära 4 miljarder kronor tillfaller de fyra nordligaste
länen. Flertalet inlandskommuner i dessa län tillförsäkras genom
skatteutjämningssystemet en skattekraft som motsvarar 120-135 procent av
rikets skattekraft. Det innebär att ca en tredjedel av dessa kommuners
skatteintäkter tillförs i form av skatteutjämningsbidrag.

Inom
regeringskansliet pågår fin. en översyn av skatteutjämningssystemet som syftar
till att ytterligare betona de regionalpolitiska aspekterna.

Jag
vill avslutningsvis också erinra om att regeringen nyligen föreslagh att
riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en ekonomisk garanti om ca 1,6
miljarder kr, för anordnande av olympiska vinterspel år 1994 i Östersund och
Åre under förutsättning att Internationella olympiska kommittén beslutar
förlägga spelen till dessa orter (prop, 1987/88: 24), Olympiska spel skulle
självfallet betyda mycket även för den långsiktiga utvecklingen, inte minst vad
gäller turism i detta område,

3.3
Förslag till åtgärder

Skrivelser
med förslag till åtgärder för att främja utvecklingen i norra

Sveriges
inland har inkommit från kommuner, regionala myndigheter m, fl, 16

De förslag till åtgärder som redovisas i det följande
syftar främst till att Prop, 1987/88: 64 ge effekter pä längre sikt.
Åtgärderna har tvä huvudinriktningar.

Den ena huvudinriktningen innebär att medel föreslås för
utbildningsinsatser pä olika nivåer samt för teknik- och kompetensspridning.
Genom att utbildningarna skall kunna bedrivas i delvis nya former och i samverkan
mellan olika utbildningsanordnare ökar såväl tillgången som tillgängligheten
till utbildning för regionens befolkning. Vissa orter i norra Sveriges inland
präglas av en könsmässig snedfördelning bl. a, beroende på att framför allt de
unga kvinnorna väljer att flytta från orter där de har svårigheter att få
arbete. Aktiva insatser på t, ex, utbildningsområdet kan bidra till att bredda
kvinnornas yrkesval och härigenom förbättra deras möjligheter på
arbetsmarknaden.

För regionens näringsliv innebär satsningarna på
utbildning att rekryteringen av kompetent arbetskraft underiättas. Tillsammans
med de resurser för teknik- och kompetensspridning som föreslås, förbättrar det
befintliga företags möjligheter att introducera och tillämpa ny teknik. Det gör
företagen mindre sårbara och ökar deras konkurrenskraft. Dessa åtgärder förbättrar
också förutsättningarna för att starta och utveckla nya företag.

Den andra huvudinriktningen avser åtgärder för att
underlätta utvecklingen av näringar som har stor betydelse i regionen. Det
gäller främst skogsbruket och den förädlingsindustri som är kopplad till detta.
Genom åtgärder som syftar till att förbättra råvarutillgången och till ökad
förädlingsgrad i sågverks- och trämanufakturindustrin bör det enligt min mening
vara möjligt att ytterligare utveckla verksamheter som har naturliga förutsättningar
och läng tradition i regionen.

Härutöver föreslås åtgärder på kommunikationsområdet samt
insatser inom bl, a, vattenbruk, turism och kultursektorn.

Förslagen berör ett stort antal orter i norra Sveriges
inland. I vissa fall berörs även stödjepunkter utanför denna region. Det gäller
främst på utbildningsområdet där universitetet i Umeå och högskolan i
Sundsvall/ Härnösand föresläs tillföras vissa resurser. Även dessa är dock i
huvudsak avsedda för insatser som bör gagna inlandet.

Jag skall här kortfattat redogöra för huvuddragen i
förslagen.

För kompetensutveckling föresläs insatser om sammanlagt
78,5 milj, kr. Härav föreslås inom utbildningsdepartementets område 69 milj,
kr, för insatser som berör flertalet utbildningsformer. Bl, a, föreslås
resurser för förnyelse av teknisk utrustning inom gymnasieskolan, medel för
utökad kommunal vuxenutbildning och för högskoleutbildning, huvudsakligen i
form av decentraliserad utbildning och distansundervisning.

Vidare föreslås att medel anvisas för förstärkning av
basresurserna vid högskolan i Östersund, för förstärkning av
kontaktverksamheten m, m, vid högskolorna i Östersund och Sundsvall/Härnösand
samt för förstärkning av forskningsresurserna inom informationsteknologiområdet
vid Umeå universitet.

Inom industridepartementet föresläs 9,5 milj, kr, för bl,
a, tekniksprid

ning. Insatserna bör vara särskilt anpassade till förhållandena i inlandet.

Samordning med vissa av de föreslagna utbildningsinsatserna bör kunna

ske. Vissa medel föreslås vidare för forsknings- och utvecklingsverksam- 17

het, 2 Riksdagen 1987188. I .saml. Nr 64

För utvecklingsinsatser
inom skogsbruket samt sågverks- och trämanu- Prop. 1987/88: 64 fakturindustrin
föreslås sammanlagt 44 milj, kr. Insatserna består av:

-
Ett treårsprogram för
intensifierat skogsbruk i Västerbottens läns inland. Programmet syftar till
ökad sysselsättning främst i glesbygd samtidigt som skogsindustrin kan
tillföras mer råvara,

-
Ett utvecklingsprogram för
sågverks- och trämanufakturindustrin i Västernorrlands, Jämtlands och
Västerbottens län. Åtgärderna innefattar bl, a, utbildning, kvalitets- och
produktutveckling, forskning och utveckling samt exportfrämjande insatser,

-
Utbyggnad av Norra
skogsinstitutet i Bispgården för att möjliggöra utbildning av fler
skogstekniker,

Pä
kommunikationsområdet föresläs 35 milj, kr, för investeringar i flygplatser
som är av stor regionalpolitisk betydelse.

För
att stärka turistnäringen i Västerbottensfjällen föreslås 7 milj, kr, för Qällparksprojektet
i Hemavan. En utredning om förutsättningarna för en utbyggnad av turistnäringen
i Klimpfjäll/Stekenjokkomrädet har nyligen överlämnats till
industridepartementet. Under förutsättning att det visar sig möjligt att
realisera ett ekonomiskt bärkraftigt projekt är jag beredd att senare föreslå
regeringen att bevilja upp till 25 milj. kr, i lokaliseringsbidrag från nu
disponibla medel för att genomföra projektet,

Pä
mineralområdet föresläs 3,5 milj, kr, för inrättandet av ett centralt nationellt
borrkärnearkiv i Mala,

För
att främja utvecklingen inom vattenbruksnäringen i norra Sverige föreslås 3
milj, kr, till insatser vid fiskeristyrelsens försöksstation i Kälarne,

För
stöd till lokala kulturprojekt föreslås 4 milj, kr. Medlen avser insatser i
Jämtlands och Västernorrlands län.

Sammantaget
innebär de föreslagna åtgärderna mycket betydelsefulla infrastrukturinsatser
och näringslivsutvecklande aktiviteter i norra Sveriges inland,

4 Sammanfattning

Jag
har i det föregående redovisat förslag till insatser i delar av Bergslagen och
norra Sveriges inland. Problem och förutsättningar i de båda regionerna är
olika, med i huvudsak långsiktigt svag utveckling i norra Sveriges inland och
stora, i tiden koncentrerade, sysselsättningsförändringar i Bergslagen, Det
senare innebär att särskilda resurser måste avsättas för att hjälpa och stödja
de enskilda människor som berörs av strukturförändringar,

I
övrigt föreligger betydande likheter i insatserna. Gemensamt är att aktiva
insatser görs inom flera politikområden för att genom infrastrukturförbättringar
och andra åtgärder skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt
bärkraftigt och differentierat näringsliv.

Jag
vill avsluta framställningen med att sammanfatta förslagen om ytterligare
medel till insatser i berörda regioner så som de faller inom berörda departements
områden.

18

milj,
kr, Prop, 1987/88:64

-
kommunikationsdepartementet 88,0

-
utbildningsdepartementet 123,0

-
jordbruksdepartementet 35,0

-
arbetsmarknadsdepartementet 165,0

-
industridepartementet 264,0

S:a
675,0

Därutöver
kommer de insatser som berör Västerbottens läns inland med anledning av Stekenjokkgruvans
nedläggning.

Statsråden
Hulterström, Bodström, Göransson, Hellström, Lönnqvist, Thalén och Peterson
anmäler härefter sina förslag och utvecklar närmare de åtgärder som hör till vederbörandes
ansvarsområde. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp,
departement. Statsrådet Peterson avslutar:

Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att regeringen
i proposirion

förelägger
riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört

för
de åtgärder eller de ändamål som föredragandena har hemställt

om.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagor enligt följande.

Kommunikationsdepartementet Bilaga I

Utbildningsdepartementet Bilaga 2

Jordbruksdepartementet Bilaga 3

Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 4

Industridepartementet Bilaga 5

19

Bilaga
1 Prop. 1987/88:64

Kommunikationsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1987 Föredragande:
statsrådet Hulterström

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

Sjätte huvudtiteln

Inledning

Kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde innefattar transporter, meteorologi och hydrologi, geoteknik
samt post- och telekommunikationer.

Transporter
och kommunikationer har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Inom
regeringskansliet förbereds för närvarande en trafikpolitisk proposition. En
av utgångspunkterna för detta arbete är att trafikpolitiken skall bidra till
regional balans, I avvaktan på den trafikpolitiska propositionen redovisas i
det följande förslag till vissa särskilda insatser som har stor betydelse för
den regionala utvecklingen i de aktuella delarna av landet.

20

B. Vägväsende

B 3.
Byggande av statliga vägar

Länsväg 233, Norra Finnfall—Kölsjön

Väg
233, den s.k, "Klotenvägen" är Ljusnarsbergs och norra delen av Örebro
läns vägförbindelse mot Västerås och Mälardalen/Stockholm, Vägen har stor
betydelse för de industri- och turistsatsningar som görs inom Ljusnarsbergs
kommun. Den ca 80 km långa sträckan mellan Ljusnarsberg och riksväg 65 vid
Ramnäs har en bra standard bortsett frän ett avsnitt pä 4 km mellan Norra Finnfall
och Kölsjön, som är grusväg. Denna del har förutom att den inte är belagd dålig
bärighet, vilket innebär att vägen under tjällossningsperioden är svårframkomlig
och under vissa perioder avstängd för tyngre transporter. Från regionalpolitisk
synpunkt är det därför enligt min mening angeläget att väg 233 på delen Norra Finnfall-Kölsjön
snarast kan byggas om. Kostnaden för detta har beräknats till 8,0 milj, kr,

Länsväg
709, Loka—Kedjeåsen

Väg
709, den s, k, "Lokavägen" mellan Grythyttan och Karlskoga är den genaste
vägförbindelsen mellan Hällefors och Karlskoga, Större delen av vägen har låg
standard och bärighet. Grusvägssträckorna är under tjällossningsperioden
avstängda för tung trafik då tillåten fordonsvikt är nedsatt till 4 ton. Jag
anser att vägen bör byggas om till en belagd väg med god bärighet året runt. En
sådan ombyggnad är i första hand angelägen för att förbättra Hälleforsbornas möjligheter
att nå en alternativ arbetsmarknad i Karlskoga-Degerforsomrädet samt för att underiätta
tunga transporter mellan industrierna i Hällefors och Karlskoga,

Ombyggnad av väg 709 pä
avsnittet Loka brunn-Kedjeåsen har kostnadsberäknats till 45 milj, kr, i 1987
års prisnivå. Jag anser att 25 milj, kr. bör avsättas för ombyggnad av en
första etapp av detta avsnitt.

Sammantaget anser jag
således att för budgetåret 1987/88 33 milj. kr, bör tillföras anslaget Byggande
av statliga vägar för att stärka de regionalpolitiska insatserna i Bergslagen,

Hemställan

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår

riksdagen

att
till Byggande av statliga vägar pä tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 33 000000 kr,

Prop,
1987/88:64

D. SJ-koncernen Prop. 1987/88:64

D 1. Investeringar i järnvägens infrastruktur

Kommunikationerna
utgör en viktig del av de åtgärder som behövs för att förbättra näringslivets
villkor inom Bergslagsregionen, Genom goda järnvägsförbindelser i
Bergslagsregionen kan man bidra till att merutnyttja befintliga resurser och
därigenom stärka regionens näringsliv.

Som
ett led i detta bör bansträckan Kolbäck-Surahammar rustas upp för 16 milj, kr,,
vartill kommer bl, a, vissa broombyggnader på sträckan Tillberga-Ludvika för 4
milj, kr. Investeringsmedlen skall inte föras till statskapitalet.

Hemställan

Med
hänsyn rill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär

riksdagen

att
till Investeringar i järnvägens infrastruktur på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

F. Luftfart

F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m. m.

Stora
avstånd inom landet och det ökande behovet av snabba transporter ger flyget i
mänga fall en särställning i transportförsörjningen. Flygtrafiken på
primärnätet, dvs, den tunga trafiken med jet-plan, ger i normalfallet en god
nationell täckning. Under senare år har även det s, k, regionalflyget utvecklats
snabbt. Med denna trafik har även mindre orter kunnat bindas samman med det
nationella och internationella flygnätet.

Regionala
önskemål om att etablera flygtrafik har också resulterat i ett ökat intresse
från kommuners sida att bygga nya flygplatser och även bygga ut befintliga. Med
hänsyn till att det i stora delar av landet finns tillräcklig
flygplatskapacitet finns det inte något generellt motiv från sta- • tens sida
att genom bidrag stimulera till ytterligare investeringsinsatser. Flygplatsdriften
går dessutom normalt med underskott vilket är ett ytteriigare skäl för
försiktighet beträffande investeringar på flygplatsområdet.

Luftfartsverkets
utredning om sekundärtrafiken i södra Sverige (SLUSS 87) visar att södra
Sverige är väl täckt av flygplatser som är tekniskt/operativt möjliga att
trafikera med regionalflyg. Jag anser mot den bakgrunden att möjligheterna till
bidrag från statens sida bör inriktas mot områden där särskilda
regionalpolitiska motiv finns för selekriva stödinsatser pä flygplatssidan.

På statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 togs ett nytt anslag upp på 15

milj. kr, avseende regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala

flygplatser i skogslänen. Från anslaget kan bidrag utgå till Boriänge, Gäl

livare och Kramfors flygplatser samt till övriga kommunala flygplatser i 22

skogslänen
med regionalt betydelsefull linjetrafik. Av det totala beloppet Prop,
1987/88:64 har 10 milj, kr, avsatts för bidrag till drift av flygplatser.
Resterande belopp efter avdrag för 600000 kr, till det s, k, Sveg-flyget
disponeras för bidrag till i första hand investeringar i befintliga flygplatser
i skogslänen.

Utöver
de 15 milj, kr, som anvisats för bidrag till kommunala flygplatser m,m, för
innevarande budgetär, varav 10 milj, kr, reserverats för bidrag till drift, bör
ytterligare 35 milj, kr, engångsvis anvisas för bidrag till enbart investeringar.
Efter samråd med chefen för industridepartementet ser jag det som naturligt att
dessa medel i första hand utnyttjas för bidrag till flygplatsinvesteringar i
Norrlands inland. Det bör dä gälla sådana fall där behovet av en flygplats är
av regionalpolitiskt stor betydelse och där flygplatsen som sådan har en roll
som matarflygplats till primärnätet. Ett projekt som aktualiserats i olika
omgångar är en flygplats i Arvidsjaur, Genom att ett större belopp kan ställas till
förfogande för bidrag till en enskild investering bör samtidigt i förekommande
fall det ekonomiska ansvaret för driften av flygplatsen och för själva trafiken
åvila lokala och regionala intressenter.

Det
belopp som jag förordar för riktade investeringsinsatser på flygplatsområdet
bör kunna utnyttjas under en treårsperiod.

Hemställan

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär

riksdagen

att
till Bidrag till kommunala flygplatser m. m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 anvisa'ett reservationsanslag på 35 000 000 kr.

23

Bilaga
2 Prop. 1987/88:64

Utbildningsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1987

Föredragande:
statsrådet Bodström såvitt avser utbildning och forskning, statsrådet Göransson
såvitt avser kultur.

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

Åttonde huvudtiteln

Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Bodström, anför

1 Utbildning och kultur i ett regionalpolitiskt perspektiv
Vid min anmälan i detta avsnitt har
jag samrätt med statsrådet Göransson,

Flera
av de svenska utbildningsreformerna under de senaste decennierna har inneburit
en systematisk, regional spridning av utbildningsresurserna. En allt större
del av barnen, ungdomarna och de vuxna har fått möjligheter till utbildning pä
eller nära sina hemorter.

Grundskolereformen
innebar, sedd i detta perspektiv, att ett stort antal orter, som i det tidigare
skolsystemet saknade realskola, fick högstadieskolor.

Gymnasieskolan
har byggts ut i alla delar av landet. Särskilda åtgärder har vidtagits för att
även kommuner med litet elevunderlag skall kunna erbjuda ungdomarna ett så
varierat utbildningsutbud som möjligt. Som exempel kan nämnas att de
yrkesinriktade linjerna i mänga fall arrangeras i s, k, B-form, Detta betyder
att elever från första och andra årskurserna av en studieväg undervisas
gemensamt. För gymnasieskolans teoretiska linjer har flera kommuner s, k,
alternativa eller samordnade timplaner för gymnasieskolans teoretiska linjer.
Dessa timplaner har tillkommit för att göra det möjligt att, rill en rimlig
kostnad, erbjuda utbildning pä dessa linjer även i glesbygdskommuner.

Jag
avser att snarast initiera en översyn av de särskilda timplanerna för att
utbildning skall kunna erbjudas även fortsättningsvis om elevunderiaget minskar
ytterligare.

Kommunal vuxenutbildning (komvux)
växte kraftigt under 1970-talet.

Tidigare fanns det vuxengymnasier pä ett trettiotal orter. De flesta låg i

större städer. Tillväxten under 1970-talet innebar dels att verksamheten

spreds även till mindre orter, dels att komvux utvidgades till att gälla inte

bara teoretiska ämnen utan ocksä yrkesutbildning. Under 1980-talet har 24

verksamhet
omfördelats frän de största till mindre och medelstora kommu- Prop, 1987/88:
64 ner. Numera finns komvux i alla kommuner i landet. Sammanlagt deltar drygt
160000 personer årligen i komvuxutbildning. Mellan hälften och tvä tredjedelar
av verksamheten är förlagd till andra, mindre orter än de gamla
vuxengymnasierna.

Statens skolor för vuxna (SSV) är ett komplement till komvux.
Utbildningen anordnas som distansundervisning, SSV har speciellt ansvar för
utbildning i mindre vanliga ämnen. De skall också pröva nya utbildningar för
bl, a, glesbygdens behov och för nya näringsgrenar.

Även andra typer av vuxenutbildning visar en påfallande
jämn geografisk spridning. Många glesbygdsområden visar upp ett större
deltagande i studiecirklar än vad storstadsområdena gör. Folkhögskolorna är
ofta förlagda till glesbygdsområden. Skolan bedriver inte bara verksamhet för
sina internatelever utan den är oftast också en viktig bas för kulturlivet på
orten.

Under det senaste årtiondet har nya högskolor upprättats.
En omfattande komplettering och förändring av utbildningsutbudet har skett.
Som jag framhöll i 1987 års budgetproposition har utbildningsutbudet breddats
vid högskolan i Östersund. Vid högskolan i Sundsvall/Härnösand har bl, a, den
tekniska utbildningen förstärkts. Vid universitetet i Umeå och vid högskolan i
Luleå har ytterligare resurser för utbildning och forskning tillkommit, I
Bergslagen har flera nya högskoleutbildningar etablerats, nägra av dem inom
ramen för projektet "Bergslagens tekniska högskola".

Utbildning är en viktig drivkraft i samhällsutvecklingen,
I regioner med negativ befolkningsutveckling och ogynnsam yrkesstruktur är
emellertid andelen arbetstagare med kort utbildning fortfarande stor. De långtidsut-bildade
är fä. Av de personer som måste söka sig till andra orter för att få utbildning
är det fä som återvänder till sin hembygd efter avslutad utbildning. Detta är
givetvis ett resultat av ett samspel under en längre tid mellan
arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft och utbudet av utbildade.

Brist på utbildad arbetskraft är ofta ett hinder för
utveckling av näringslivet vid nyetableringar och expansion. Lokalisering av
gymnasieutbildning, komvux och högskoleutbildning till en ort kan medverka till
att ett negativt mönster bryts. Utbildningen har betydelse inte bara för
tillgången på kvalificerad arbetskraft utan också allmänt för bygdens liv och
tilltron till en utveckling.

Möjligheterna till fortbildning och vidareutbildning blir
allt viktigare. För allt fler arbeten krävs mer kunskaper. Samtidigt minskar
kunskapernas och färdigheternas livslängd, I allt mindre utsträckning blir det
möjligt att klara ett helt yrkesliv pä den utbildning man fått i ungdomsåren, Återkonimande
utbildning och livslångt lärande blir en nödvändighet. För den enskilde blir
möjligheterna till fortbildning och vidareutbildning ofta ett villkor för att
kunna bibehålla och stärka ställningen i arbetslivet. Närhet till utbildningen
är ofta en förutsättning för att den enskilde skall kunna ta del av den.

Under
senare år har särskilda insatser gjorts för att tillfälligt förstärka

den reguljära forsknings- och utbildningsorganisationen. Våren 1983 beslu

tades det om förstärkningar inom gymnasieskola, högskola och forskning 25

samt
vuxenutbildning för att främja utvecklingen i Norrbotten (prop, Prop,
1987/88:64 1982/83:12, UbU 21, 24, 31 och 32, rskr, 290, 311, 379 och 380),
Budgetåret 1984/85 anvisades särskilda medel för forskning och utveckling vid
universitetet i Umeå, högskolan i Luleå och Kiruna geofysiska institut (numera
institutet för rymdfysik) samt för utbildning i Malmfälten (prop, 1984/85:115,
AU 13, rskr, 354),

För
Bergslagens del har riksdagen anvisat medel för bl, a, utbildningsinsatser
inom gymnasieskola och högskola (prop, 1985/86: 125, bil, 8, AU 13, rskr, 290),
Med stöd av bl, a, dessa medel har utbildningsprogrammet "Bergslagens
tekniska högskola" startats. Det bygger pä samverkan mellan högskolorna i
Karlstad, Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Gävle/ Sandviken och Örebro samt
universitetet i Uppsala och omfattar utbildning pä linjer och kurser under
budgetåren 1986/87-1988/89, Som ett resultat av detta samarbete kommer en
utbildning av civilingenjörer att starta vid universitetet i Uppsala hösten
1988, De avslutande delarna av denna utbildning kommer att förläggas ocksä till
högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken,

Åtgärder
av det slag som jag nu har angett har inneburit att utbildnings-och
forskningsorganisationen under en begränsad period kunnat intensifiera sin
verksamhet i särskilt utsatta regioner, I nägra fall har tillfälliga resurser,
som snabbt kunnat sättas in, sedermera kunnat permanentas bl, a, genom omprioriteringar
av befintliga utbildningsresurser. Detta har huvudsakligen gällt
högskoleutbildningen.

I
den statliga kulturpolitiken har under ett drygt årtionde den regionala
kulturverksamheten prioriterats. Uppbyggnaden av regionala institutioner säsom
teatrar, orkestrar, museer och länsbibliotek har stimulerats med påtaglig
framgång. Uppbyggnaden har skett i medvetande om den betydelse som ett vitalt
kulturliv och en god kulturmiljö har för varje enskild region. Sådana
tillgångar är viktiga när det gäller etableringar inom näringslivet och
rekrytering av personal samt för en väl fungerande demokrati. De kan också ge
en bas inom servicenäringar och turism. Satsningar inom kultursektorn ger ofta
även i ett avgränsat ekonomiskt perspektiv en god utdelning. Dessa insatser har
dock i första hand kommit länshuvudstäderna till godo. Det är viktigt att
kulturverksamheten också når utanför länens huvudorter.

Chefen
för industridepartementet har inledningsvis redogjort för beho

vet av ytterligare insatser för att dels motverka de negativa effekterna i

vissa delar av Bergslagen av förestående förändringar inom främst SSAB

Svenskt Stål AB, dels förstärka infrastrukturen i norra Sveriges inland.

Han ämnar senare återkomma till regeringen med förslag till insatser i

Norrbottens län. Mina förslag är avsedda att förstärka den reguljära verk

samheten på utbildningens och forskningens område. För utrustning samt

teknik- och ekonomiservice inom gymnasieskolan beräknar jag 25 milj, kr,

och för utbildning av yrkeslärare 3 milj, kr. För utbildning inom komvux,

SSV och högskolan beräknar jag sammanlagt 62,5 milj. kr. För kontakt

verksamhet m,m, vid högskolor i Bergslagen och Norrland beräknar jag

4,6 milj, kr, och för informationsteknologisk forskning vid universitetet i

Umeå 2,4 milj, kr, 26

För
högskolorna i Falun/Boriänge och Östersund aviserar jag dessutom Prop.
1987/88: 64 permanenta förstärkningar. För vissa kostnader i ett
inledningsskede för dessa förstärkningar beräknar jag sammanlagt 18,5 milj, kr.

Statsrådet
Göransson förordar att särskilda resurser avsätts för att i försöksverksamhet i
Bergslagen och i Jämtlands län stimulera lokal och regional kulturverksamhet.
Också Ramsele i Västernorrlands län berörs av förslagen. Satsningarna pä
kulturprojekt m, m, omfattar sammanlagt 7 milj, kr.

Sammantaget
innebär förslagen att gymnasieskolan, högskolan och vuxenutbildningen samt
kulturområdet tillfälligt förstärks med 123 milj, kr,, varav 50 milj, kr, för
Bergslagen och 73 milj, kr. för norra Sverige.

Jag
övergår nu till att närmare beskriva de förstärkningar som bör ske,

2 Utbildningsområdet

2.1
Gymnasieskolan

Som
jag tidigare har anfört har gymnasieskolan byggts ut i alla delar av landet.
Skolorna i norra Sveriges inland har ofta ett litet elevunderlag. Folkmängden
har minskat under 1980-talet och man går nu in i en period med minskande
ungdomskullar. Detta gör att exempelvis skolorna i Strömsund, Häijedalen och
Åre inför 1990-talet har ett elevunderlag på färre än 200, räknat som antalet 16-äringar,

Det
är angeläget att gymnasieskolorna i norra Sveriges inland och i de berörda
delarna av Bergslagen kan finnas kvar och utvecklas.

Statsbidrag
till utrustning utgår när en ny utbildning inom den tekniskindustriella eller
teknisk-naturvetenskapliga sektorn införs i en kommun eller då en befintlig
utbildning utökas. Bidrag kan ocksä utgå dä vissa specialkurser och päbyggnadsutbildningar
nyinrättas. Denna typ av statsbidrag - startbidrag - utgår endast till en del
av anskaffningskostnaden. När nya moment som kräver ny utrustning införs i
kursplanen kan kompletteringsbidrag utgå med ett av SÖ fastställt
schablonbelopp.

Kommunerna
bär ansvaret för underhåll och förnyelse av utrustning. Den tekniska
utvecklingen leder till att utrustningen för den tekniska och yrkestekniska
utbildningen i gymnasieskolan snabbt blir föråldrad. Mänga kommuner har
svårigheter att avsätta tillräckliga medel för att hålla utrustningen i
skolorna modern. Det är viktigt att de studerande får en utbildning, som är
anpassad till den tekniska utvecklingen i näringslivet och att de får lära sig
använda modern teknik. För företagen i kommunerna innebär det en
kompetenshöjning att kunna anställa personal, som har kunskap om nya metoder
och ny utrustning.

Verkstadsteknisk
linje finns på sä gott som samtliga gymnasieskolor. Kostnaderna för utrustning är
här mycket stora. Flera kommuner behöver exempelvis byta ut förslitna
konventionella maskiner och nyanskaffa en eller flera numeriskt styrda
maskiner. Jag räknar med att flera kommuner i de nu aktuella områdena behöver
förnya sin utrustning. Något generellt statsbidrag finns inte för detta
ändamål. Jag anser dock att särskilda medel

bör kunna utgå härtill,

27

El-teleteknisk
linje och livsmedelsteknisk linje är exempel pä utbild- Prop, 1987/88: 64 ningar,
som har betydelse för spridningen av ny teknik respektive för turistnäringen i
en region. Dessa utbildningar är eftersökta, I hela landet är det närmare 1 350
16- och 17-åringar, som har dem som sitt förstahandsval men inte kommer in.
Många kommuner tvekar att inrätta fler klasser på dessa linjer, eftersom
utrustningen är mycket dyr och anskaffningskostnaderna endast delvis bestrids
med statsbidrag. Bidrag för hela anskaffningskostnaden bör kunna utgå till
kommuner, där efterfrågan på utbildning är stor och den kan bedömas ha särskild
regionalpolitisk betydelse.

Gymnasieskolans
främsta uppgift är att utbilda ungdomar, Pä skolorna finns dock såväl kunskap
som utrustning som kan bli en värdefull resurs för näringslivet, I samverkan
med de regionala utvecklingsfonderna och länsstyrelserna har ett intressant
samarbete utvecklats mellan skola och näringsliv på mänga håll i landet. Mindre
företag erbjuds att utnyttja skolans resurser. Företagens personal kan fä
utbildning genom skolan. Skolans lärare och elever kan utföra sådana uppgifter
för företagen som skolans utrustning lämpar sig väl för. Detta samarbete har
blivit ett viktigt inslag i strävandena att sprida ny teknik till företagen.
Eleverna i gymnasieskolan fär kontakt med näringslivet och de fär arbeta med
realistiska och intressanta uppgifter.

Denna
typ av teknikservice har hittills endast förekommit vid skolor med årskurserna
3 och 4 på teknisk linje. Jag har erfarit att teknikserviceverksamhet bedrivs
i exempelvis Borlänge, Östersund och Lycksele. Samarbetet har för säväl skola
som arbetsliv givit sä goda resultat att det bör breddas att omfatta även den
tekniskt inriktade yrkesutbildningen. Små företag bör kunna vända sig till
gymnasieskolan och få hjälp med exempelvis materialprovning, prototyptillverkning
och ritningskonstruktion. Företagens personal bör kunna få utbildning i
hantering av datoriserade system, numeriskt styrda maskiner m, m.

Även
inom den ekonomiska sektorn bör skolan kunna hjälpa till med uppgifter som
offert- och fakturaskrivningar, korrespondens på främmande språk m, m.

Teknik-
och ekonomiserviceverksamhet bör kunna komma till stånd på fler orter framför
allt i norra Sveriges inland. Jag beräknar medel för att stödja en utveckling i
denna riktning.

Gymnasielärarna
i tekniska och yrkestekniska ämnen spelar en viktig roll i dessa sammanhang.
Deras kunskaper blir föråldrade och behöver anpassas till den nya tekniken, I
samband med översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen undersöktes behovet
av fortbildning för bl, a. yrkes-lärarna. Överensstämmelsen mellan behovet och
utbudet av fortbildning visade sig dålig. Även om det finns ett utbud, kan det
vara svårt för kommunerna att lösa vikariefrågan. Distansundervisning och andra
okonventionella metoder att lösa fortbildningsbehovet bör prövas. Både högskolan
och andra utbildningsanordnare bör kunna komma i fråga. Jag beräknar medel för
ändamålet.

Åtgärder
av det slag jag nu har föreslagit bör medverka till att gymnasieskolorna skall
kunna finnas kvar och utvecklas i de berörda områdena.

28

2.2 Vuxenutbildningen Prop. 1987/88:64

Gemensamt
för praktiskt taget alla kommunerna i de aktuella områdena är att en stor andel
av invånarna har kort utbildning. Det innebär att de ofta har svårt att klara
en omställning i arbetslivet eller utbildning för ett nytt yrke. Huvuddelen av komvux
verksamhet består i att ge kompetensinrik-tad teoretisk utbildning av
grundläggande karaktär. Sådan utbildning är värdefull och ofta nödvändig som
grund för en mera kvalificerad yrkesutbildning av det slag som arbetsmarknaden
i dag främst efterfrågar,

Komvux
kan också erbjuda direkt yrkesinriktad utbildning pä gymnasial nivå av samma
slag som i gymnasieskolan. Därutöver finns det yrkeskurser som saknar
motsvarighet inom gymnasieskolan. Sådana kurser fär godkännas regionalt av
respektive länsskolnämnd och användas på försök under i regel ett år. Det
innebär att nya för den egna orten eller regionen speciellt avpassade
utbildningar snabbt kan tas fram och genomföras. Utbildningen kan erbjudas både
som heltids-, deltids- och fritidsstudier.

Verksamheten
i komvux planeras och organiseras av varje kommun själv inom ramen för de
undervisningstimmar som kommunen tilldelas av länsskolnämnden, I mindre
kommuner och i glesbygdskommuner är det ofta svårt att erbjuda utbildning i
annat än de vanligaste ämnena och inom enstaka yrkesområden. Genom att utnyttja
SSV:s distansundervisning kan även mindre vanliga ämnen studeras.

Utbildning
av vuxna kan effektivt bidra till utvecklingen av en region och dess
näringsliv. För att förbättra förutsättningarna för sådana insatser bör de
berörda regionerna tillfälligt få utöka komvux verksamhet. Även SSV bör kunna
fä del av utökningen. De nya undervisningstimmarna bör inte fördelas jämnt pä
kommunerna efter någon schablonmetod. De bör i stället i huvudsak användas som
inslag i projekt som syftar till att utveckla en ort eller en region, Säväl
kommuner som regionala myndigheter kan ta initiativ till sådana projekt. Ofta
kan det vara en fördel om de aktuella utbildningsinsatserna görs i samverkan
mellan komvux och andra utbildningsanordnare. Jag återkommer till denna fråga.

2.3
Högskoleutbildningen

Betydande
resurser anslås redan i dag till fortbildning och vidareutbildning inom ramen
för de reguljära anslagen till högskoleutbildning. Möjligheten att få del av
denna utbildning kan dock begränsas av avståndet till utbildningsorten. Svårigheterna
att t, ex, genom decentraliserad utbildning tillgodose de skilda
utbildningsbehov som kan finnas i en glesbygd är också stora,

Ytteriigare
medel behöver nu anvisas för insatser inom de utsatta regionerna. Dessa
insatser bör kunna planeras så att de verksamt kan bidra till att öka
kompetensen hos dem som har en bristfällig utbildning för arbetsmarknadens
behov. Resurserna bör huvudsakligen användas för kurser. Innehållet bör i stor
utsträckning kunna inriktas mot områden, som är intressanta för den framtida
utvecklingen inom regionerna. Kurser som mera allmänt är ägnade att stärka
människors förmåga bör emellertid också kunna komma i fråga.

Det
är viktigt att utbildningen anordnas så att den blir lätt tillgänglig för Prop,
1987/88: 64 dem som bor i de utsatta regionerna. Universitetet i Umeå har
föreslagit en utveckling av distansundervisningen sä att sociala och
geografiska hinder för deltagande i högskoleutbildning överbryggas.
Universitetet har därför startat ett projekt, där distansundervisningen skall
utvecklas innehållsmässigt, metodiskt och organisatoriskt. Organisatoriskt
skall verksamheten utvecklas i samarbete med kommuner i glesbygden. Dessa
inrättar lokala studiecentra, där de studerande kan fä stöd och hjälp i olika
avseenden. Universitetet har begärt medel för utveckling av ny teknik och för
bidrag till investering i viss datorutrustning i lokala studiecentra. Medel har
också begärts för försöksvis drift under tre år av kurser inom ekonomi, teknik och
språk samt kommunikation. Försöken avses pågå i bl, a, Lycksele, Storuman,
Vilhelmina, Sveg och Strömsund,

Förslaget
är enligt min mening mycket intressant och kan verksamt bidra till att de som
bor i glesbygd kan fä bättre utbildningsmöjligheter. Jag beräknar medel för
denna verksamhet. Chefen för industridepartementet kommer senare att föreslå
att ocksä 5 milj, kr, av regionalpolitiska medel fär användas för detta
ändamål. Förslaget med lokala studiecentra är ett exempel pä lokal samverkan,
som jag ser som viktig och nödvändig. Jag återkommer till denna fräga senare.

Högskolorna
i Gävle/Sandviken och Eskilstuna/Västerås har också presenterat förslag till
utveckling av distansundervisning i syfte att nå nya grupper. Jag räknar med
att de erfarenheter och kunskaper som det planerade projektet i Umeå ger också
kan tillgodogöras andra högskolor,

I
budgetpropositionen 1987 (prop, 1986/87: 100, bilaga 10, s, 242) räknade jag,
efter samråd med statsrådet Peterson, med att kostnaderna för civilingenjörsutbildningen
i materialteknik inledningsvis skulle bestridas med regionalpolitiska medel i
anslutning till insatser i Bergslagen, Jag beräknar medel med anledning av
detta (10 milj, kr,),

2.4
Samverkan mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola

De
insatser som jag föreslår är, som jag tidigare har understrukit, ägnade att
förstärka den reguljära verksamheten inom respektive utbildningsorganisationer.
Samlade insatser bör kunna göras för att få goda resultat. Vidare bör
insatserna komplettera och stödja varandra. Jag förordar att resurserna fär
disponeras under en period om minst tre och högst fem år. Detta bör enligt min
mening medföra att en noggrann och omsorgsfull planering kan föregå
dispositionen av medlen. I en sådan planering bör det också ingå inventering av
utbildningsbehov och uppsökande verksamhet.

Förslagen
om förnyelse av utrustningen inom gymnasieskolan bör ha stor betydelse för komvux
och för högskoleutbildning i decentraliserad form eller som distansundervisning
samt för SSV:s distansundervisning.

Behörighet för
högskoleutbildning kan nås på olika vägar. Det tekniska

basåret i högskolan är avsett att ge förkunskaper åt studerande som saknar

behörighet i vissa för en högskoleutbildning viktiga ämnen, t, ex, fysik.

Utbildningen i ett sådant ämne kan ges inom ramen för en aktuell högsko

leutbildning. Ett alternativ är att skaffa sig behörighet genom att komplet- 30

tera
sin utbildning i gymnasieskolan, komvux eller SSV, Genom samver- Prop,
1987/88: 64 kan mellan gymnasieskola, komvux och högskola bör det vara möjligt
att pröva nya smidiga former för att ge studerande i glesbygd behörighet för
högskolestudier.

Folkhögskolan
kan i vissa fall ha bättre förutsättningar än andra skolformer att genomföra
en utbildning. Det bör dä finnas möjlighet att anordna den som
uppdragsutbildning vid en sådan skola. Möjligheterna till samverkan i olika
former med SSV, i synnerhet skolan i Härnösand, bör ocksä tas till vara.

De
planer som universitetet i Umeå redovisar bygger, som jag tidigare har angivit,
på etablering av lokala studiecentra i samverkan med kommuner. De
förstärkningar som jag har presenterat för gymnasieskolan och komvux bör också
kunna underlätta och stödja satsningarna på högskoleutbildning. Det bör vara
möjligt att med hjälp av de samlade resurserna driva projekt, som är gemensamma
för olika utbildningsformer och som syftar till att på ett smidigt och
effektivt sätt ge befolkningen i glesbygd en utbildning som är anpassad efter
deras behov och önskemål. Projekt av detta slag bör kunna ge erfarenheter för
framtiden av utbildningsinsatser i särskilt utsatta regioner.

En
balanserad regional utveckling förutsätter att säväl kvinnor som män får en
utbildning som ger möjlighet till arbete i de aktuella regionerna. Särskilda
insatser bör göras för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och
för att bryta de könsbundna studievalen. Utbildning som ger behörighet för
högskolestudier i ekonomi och teknik är exempel pä sådana insatser.

De
belopp som jag i det följande beräknar för utbildning m,m, inom olika områden
bör i första hand ses som beräkningspunkter. Vilka resurser som slutligen
anvisas för olika ändamål fär bli beroende av vilka förslag som kommer fram och
hur väl de svarar mot de syften som regeringen redovisar i denna proposition.
När det gäller t, ex, utrustningen inom gymnasieskolan räknar jag med att
bidrag via länsskolnämnderna fördelas till berörda kommuner. För komvux och
högskoleutbildningens del räknar jag med att kommuner, länsstyrelser och länsskolnämnder
samt berörda högskolor i samverkan arbetar fram förslag. Även SSV i Härnösand
bör, som jag tidigare anfört, kunna medverka och få del av resurstillskottet. Bergslagsdelegationen
bör även ta aktiv del i planeringen när det gäller insatserna i Bergslagen. I
några fall har förslag redan presenterats, såsom för den tidigare nämnda
distansundervisningen. Jag avser att återkomma till regeringen när det gäller
dispositionen av medlen.

Följande
preliminära fördelning av insatserna inom olika områden i respektive region
ligger till grund för mina beräkningar.

31

Ändamål

Utrustning inom gymnasieskolan samt teknik- och
ekonomiservice inom gymnasieskolan Fortbildning av yrkeslärare Utbildning för
högskolekompetens Utbildning inom komvux och SSV Utbildning inom högskolan

Bergslagen

Norra Sverige

milj.
kr.

milj. kr.

5

20

1

2

1

3

5

10

7,5

26

Prop,
1987/88:64

19,5 61

2.5 Basorganisationen vid högskolorna i Falun/Borlänge och
Östersund

Jag har redan inledningsvis framhållit att utbyggnaden av
undervisningsväsendet under de senaste decennierna har haft stor regionalpolitisk
betydelse. De tillfälliga insatser inom utbildningsområdet som jag nu har
förordat är inte nog för att pä läng sikt ge människorna i dessa områden reella
valmöjligheter när det gäller utbildning och förvärvsarbete. Jag förordar därför
att utbildningsorganisationen vid högskolorna i Falun/Borlänge och Östersund
förstärks ocksä i ett mera långsiktigt perspektiv.

Utbildning på ekonomlinjens basblock ges i dag vid dessa
högskolor. Antalet nybörjarplatser vid högskolan i Falun/Borlänge är 60 och vid
högskolan i Östersund 30, Om de studerande vill fortsätta sina studier till en
fullständig ekonomutbildning, är de hänvisade till universiteten i Uppsala
respektive Umeå, Det är enligt min mening viktigt att de studerande kan
erbjudas en fullständig ekonomutbildning i Borlänge och Östersund, Detta
underlättar möjligheterna för dem att stanna kvar och bidra till att förstärka
kompetensen i regionen. För högskolan i Falun/Borlänge bör utbildningen avse 30
studerande. Erfarenheterna får visa om möjligheterna att anordna olika
inriktningar eller valmöjligheter inom ekonomlinjen kan motivera att
fullständig utbildning vid högskolan senare kan erbjudas samtliga 60
studerande.

Utbildning på turismlinjen ges vid båda högskolorna.
Efterfrågan på denna utbildning är mycket stor. De som hittills gått igenom
motsvarande utbildning har utan svårighet fått anställning inom branschen.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sin anslagsframställning
föreslagit att fler nybörjarplatser anordnas också för att stärka
utbildningsorganisationen vid de nu aktuella högskolorna. Utbildning för
ytterligare 20 nybörjarplatser pä turismlinjen bör därför anordnas vid
högskolan i Falun/ Borlänge och för 30 nybörjarplatser vid högskolan i
Östersund,

I budgetpropositionen 1987 behandlade jag frågan om
samverkan inom ingenjörsutbildningen och föreslog att vissa ytterligare
resurser skulle anvisas för påbyggnadsutbildning på årskurs 4 pä gymnasieskolans
tekniska linje. Riksdagen biföll förslaget (prop, 1986/87: 100, bil, 10, UbU
21, rskr, 219), En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har lagt fram
förslag till försöksverksamhet budgetåret 1988/89 med förstärkt ingenjörsutbildning
i samverkan mellan gymnasieskola och högskola. Förslaget innebär bl, a, att
tekniska kurser om 40 poäng anordnas i Borlänge och Ludvika, Sådana kurser kan
enligt min uppfattning verksamt bidra till att förstärka

den
tekniska kompetensen på dessa orter och de bör därför komma till Prop.
1987/88:64 stånd.

Jag
avser att återkomma till nu nämnda frågor i budgetpropositionen för budgetåret
1988/89,

Enligt
vad jag har erfarit avser chefen för kommunikationsdepartementet att föreslå
regeringen att lägga fram en trafikpolitisk proposition. Han kommer därvid att
förorda inrättande av en ny statlig myndighet inom järnvägsområdet — statens
banverk — med förläggning av huvudkontoret till Borlänge, Under förutsättning
att riksdagen godkänner detta förslag och mot bakgrund av att vägverkets
huvudkontor sedan tidigare är lokaliserat fill Borlänge bör teknisk utbildning
anordnas vid högskolan med en inriktning som är av betydelse för dessa
myndigheters verksamhetsområden. Ingenjörsutbildning i produktion och
underhåll av vägar och banor bör således kunna anordnas vid högskolan.
Utbildningen bör i varje fall i ett inledningsskede drivas som lokal linje. Jag
avser att återkomma till regeringen i fråga om planeringen av en sådan utbildning.

Även
i övrigt finns det anledning att permanent förstärka utbildningen vid de nu
nämnda högskolorna. Den närmare utformningen av denna förstärkning bör dock
övervägas ytterligare i anslutning till kommande anslagsframställningar.

Jag
beräknar 14,5 milj, kr, för högskolan i Falun/Boriänge avseende kostnader i ett
inledningsskede för de förstärkningar jag planerar. Motsvarande kostnader för
högskolan i Östersund beräknar jag till 4 milj, kr,

3 Kontaktverksamhet m. m.

Inledningsvis
har jag givit en bild av de förändringar, som högskolorna i de nu aktuella
områdena för närvarande genomgår. Förväntningarna på dem frän det omgivande
samhället, näringsliv, förvaltning, organisationer och enskilda människor är
stora. De behöver kunna möta högt ställda krav pä egen förmåga och på kontakt
med forskning och högre utbildning vid universiteten och internationellt.

En
förutsättning bland andra för att högskolorna skall kunna möta dessa krav är
att lärarna är forskarutbildade. Bara en fjärdedel av de fast anställda
lärarna vid de mindre högskolorna har emellertid avlagt doktorsexamen.

En
angelägen åtgärd synes mig därför vara att ge dem möjligheter att stödja
forskarutbildning av sina lärare. Högskolorna bör också få möjligheter att
ytterligare utveckla sina kontakter med universitet och forskande högskolor
inom och utom landet.

Nya
och mera okonventionella metoder bör prövas i de syften, som jag nu har
angivit. Jag beräknar för budgetåren 1987/88-1989/90 4,6 milj, kr, för dessa ändamål
att fördelas till högskolorna i Eskilstuna/Västerås, Falun/Boriänge,
Gävle/Sandviken, Örebro, Karistad, Sundsvall/Härnösand och Östersund,

33

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 64

4 Informationsteknologisk
forskning vid universitetet i '

Umeå

Universitetet
i Umeå, högskolan i Luleå och institutet för rymdfysik i Kiruna har tidigare
anvisats särskilda medel med regionalpolitiska motiveringar. Universitetet i
Umeå har med hjälp av dessa medel kunnat bygga upp kompetens inom
bioteknikområdet. Högskolan i Luleå har utvecklat sin informationsteknologiska
forskning och institutet för rymdfysik har kunnat vidga den rymdteknologiska
forskningen.

Regeringens
senaste proposition om forskning (prop, 1986/87:80) innebar kraftigt ökade
resurser för såväl universitetet i Umeå, högskolan i Luleå som insritutet för
rymdfysik i form av såväl allmänna basresursförstärkningar som satsningar på
särskilda områden, bl, a, bioteknik vid universitetet i Umeå,

Forskningsresurserna
inom informationsteknologiområdet finns endast i mycket begränsad omfattning i
den norra delen av Sverige, Mot denna bakgrund föreslog regeringen i
forskningspropositionen att en professur i datalogi skulle inrättas vid
universitetet i Umeå den I juli 1989 samt att för forskning inom området 1
milj, kr, skulle anvisas universitetet i Umeå och 1,6 milj, kr, högskolan i
Luleå, Riksdagen biföll förslagen men anförde samridigt att regeringen skulle
återkomma Ull riksdagen med förslag i syfte att minska den regionala obalansen
mellan norra och södra Sverige (UbU 26, rskr, 282),

Den
forskning inom informationsteknologi som i dag finns i övre Norrland bedrivs
huvudsakligen vid högskolan i Luleå, En begränsad verksamhet inom området
finns vid universitetet i Umeå,

Informationsteknologisk
forskning bedrivs främst vid teknisk fakultet. Någon sådan finns inte vid
universitetet i Umeå, Den forskning inom området som bedrivs vid universitetet
hänför sig till de matematisk-na-turvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Innan
ställning tas till den närmare utformningen av ytterligare insatser av mer
permanent natur är det enligt min mening angeläget att med hjälp av tillfälligt
anvisade medel fä pröva hur kompetensen inom informationsteknologiområdet vid
universitetet i Umeå bäst kan tas tillvara och vidareutvecklas. En tillfällig
medelsförstärkning bör tillsammans med de tillskott som följer av
forskningspropositionen ge goda möjligheter att vidga den projektorganiserade
verksamheten inom området med stöd också frän forskningsråd och sektorsorgan.

Jag
föreslär att 2,4 milj, kr, anvisas universitetet i Umeå för informationsteknologisk
forskning. Medlen bör disponeras intill utgången av budgetåret 1988/89,
Därefter bör en redovisning lämnas av erfarenheter av verksamheten samt förslag
i fråga om vilka fortsatta åtgärder som kan erfordras för att bibehålla och
utveckla forskningskompetensen inom informationsteknologi vid universitetet.

34

5
Kulturområdet Prop, 1987/88:64

Statsrådet
Göransson anför

Olika
former av kulturarbete pä en krisdrabbad ort har i mänga fall kunnat medverka till
ny tillförsikt och framtidstro. Det engagemang och den skaparglädje som kan
utvecklas i sädana sammanhang bör ses som en viktig tillgäng. Lokalt förankrade
försök att utveckla s, k, kulturturism har t, ex, i flera fall givit goda och
ibland oväntade resultat. Det finns en rad uppmuntrande exempel runt om i
landet på hur olika initiativ kunnat utvecklas med en kulturell sevärdhet eller
en annan attraktion som bas. En grund för fortsatt utvecklingsarbete i denna
riktning har för Bergslagens del lagts genom det forsknings-, utvecklings- och
verksamhetsprojekt Kulturens roll i Bergslagen, som drivs av regionstyrelsen
för Uppsala högskoleregion i samverkan med bl, a, berörda myndigheter.

Jag
har också noterat de särskilda ansträngningar som gjorts i Jämtlands län, där
kommunerna i samverkan med bl, a, länsmuseet tagit till vara de lokala kultur-
och naturtillgångarna i satsningar på att stärka turismen som basnäring i
länet. Särskilt långt har detta arbete kommit i Storsjöbygden med Östersund och
Jamtli i centrum, Verksamheten där garanterar att det i länet finns flera
initiativ att bygga vidare på.

En
annan form av kulturverksamhet är olika arbetar- och bygdespel liksom
festivaler. Sådana arrangemang förenar ofta mänga konstarter och aktiverar
många människor. Spelen pågår bara under någon eller några sommarveckor men
förbereds under hela året i studiecirklar och i arbete med dokumentation och
utställningar. De är ofta också en kontaktpunkt mellan amatörer och
professionella författare, musiker och skådespelare.

Jag
vill särskilt framhålla vikten av att barn och ungdomar deltar i kulturlivet.
Därför bör man uppmärksamma möjligheterna att understödja ungdomarnas intresse
för särskilt film och musik men också andra konstarter såsom t, ex, teater.

Med
dessa utgångspunkter beräknar jag 6 milj, kr, för en försöksverksamhet med
syfte att stimulera kulturverksamhet i berörda delar av Bergslagen och i
Jämtlands län. Det bör i dessa regioner finnas goda förutsättningar att vinna
erfarenheter av hur ett sådant arbete kan bedrivas.

Jag
avser att senare återkomma till regeringen med uppdrag till Bergslagsdelegationen
och länsstyrelsen i Jämtlands län att samordna planeringen av projekten. Jag vill
betona att det stöd jag förordar inte skall ses som ett uttryck för att staten
ikläder sig ett vidgat ansvar för kulturverksamheten på lokal nivå. Inom den
offentliga sektorn vilar detta ansvar pä kommunerna som också genom den nya
plan- och bygglagen fått ett utvecklat ansvar för en god yttre kulturmiljö. Den
resurs jag förordar bör i stället ses som stimulans till nya initiativ.

Statsrådet
Lönnqvist kommer senare denna dag att behandla vissa frågor om investeringar
för turistnäringen i Storumans kommun, I dessa förslag ingår moment som
anknyter till utgångspunkterna för mina förslag.

Som
en sista punkt i min föredragning behandlar jag Svensk Arkivinfor

mation i Ramsele (SVAR) i Västernorrlands län. Statens kulturråd har till

regeringen överlämnat utredningen Mikrofilmade arkivalier i folkbibliote- 35

ken
(Rapport från statens kulturråd 1987:1), som kulturrådet utarbetat pä Prop.
1987/88: 64 regeringens uppdrag. Kulturrådet har här gjort en genomgång av
förutsättningarna för att utveckla SVAR:s roll som central för
folkbibliotekens lån av arkivalier på mikrokort. Kulturrådet har gjort
bedömningen att förutsättningarna för att öka omfattningen av den nuvarande
verksamheten är mycket goda. Ökningen bör bl, a, ske genom att kommunerna
sluter avtal med riksarkivet om köp av tjänster från SVAR,

Jag
delar kulturrådets bedömning att gynnsamma förutsättningar finns för en
vidareutveckling av SVAR, Samtidigt har jag noterat att för att höja SVAR:s
kapacitet och öka volymen behövs nyinvesteringar i mikrokort för utlån, ADB-utrustning
och annan teknisk utrustning. Mot bakgrund av bl, a, de regionalpolitiska
motiven för SV AR:s lokalisering och det intresse som knyts till institutionens
utveckling föreslår jag att en ehgängsanvisning om 1 milj, kr, ställs till
riksarkivets förfogande för att tillgodose delar av investeringsbehovet.

6 Medelsanvisning

Statsrådet
Bodström avslutar

Eftersom
medlen är av tillfällig natur bör de anvisas under ett nytt anslag i statsbudgeten,
J,l Särskilda insatser inom utbildningsdepartementets område,

7 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Särskilda insatser inom utbildningsdepartementets område på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
123000000 kr.

36

Bilaga
3 Prop. 1987/88: 64

Jordbruksdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1987

Föredragande:
statsrådet Hellström såvitt avser avsnitten 1-3, statsrådet Lönnqvist såvitt
avser avsnittet 4

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

Nionde huvudtiteln

1 Inledning

De
åtgärder inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1987/88
som jag i det följande kommer att föreslå avser i första hand åtgärder pä skogsbrukets
område. Vad gäller stödet till jordbruket i norra Sverige vill jag nämna
följande,

I
enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1987 att till jordbruksföretag
i norra Sverige anvisa ett anslag för budgetåret 1987/88 av 510milj, kr, som
prisstöd för vissa jordbruksprodukter, främst mjölk (prop, 1986/87 : 100 bil,
11, JoU 16, rskr, 252) samt att prisstödet i fortsättningen skall justeras med
hänsyn till kostnadsutvecklingen och att en närmare översyn av prisstödet skall
genomföras vart tredje är (prop, 1986/87:146, JoU 26, rskr, 346),

I
prop, 1986/87: 146 föreslog regeringen vidare ett särskilt åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige, Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens
förslag. Ett belopp av 100milj, kr, ställdes därvid rill förfogande för
åtgärdsprogrammet för en treårsperiod.

Programmet
ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspolitiken i de utpräglade
glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen. Sysselsättningen
sätts i centrum och går före traditionella krav pä storleksrationalisering. En
rad insatser kommer från samhällets sida att stödja och uppmuntra tillkomsten
av kombinationsföretag, där jordbruk ingår som en del. De åtgärder som
vidtagits kommer aktivt att medverka till att sysselsättningen på landsbygden i
norra Sverige främjas. Åtgärderna innebär även att jordbruksproduktionen i
norra Sverige kommer att kunna upprätthällas pä en acceptabel nivå, I detta
sammanhang vill jag även nämna de ändringar i jordförvärvslagen som riksdagen
beslutade i våras. Dessa innebär bl, a, att ökad tonvikt lagts på de
regionalpolitiska aspekterna vid prövning av frågor om förvärvstillstånd.

Medlen
för åtgärderna disponeras av lantbruksstyrelsen som har förde

lat medlen på resp, län. Vissa medel har avsatts för åtgärder som berör 37

flera län samt för
forskningsinsatser rörande norra Sverige, Utöver dessa Prop. 1987/88: 64 medel
disponerar lantbruksstyrelsen 30 milj, kr, som främst får disponeras för ett
regionalt rationaliseringsstöd till jordbruket i norra Sverige,

Jag
tar i det följande upp konkreta nya förslag till regionalpolitiska åtgärder
inom de areella näringarna.

2 Skogsbruk

D 10. Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige

Skogsnäringen
skall verka i överensstämmelse med de övergripande samhällsekonomiska målen i
samspel med andra samhällssektorer. Detta innebär bl, a, att näringen mäste
bidra till att uppfylla målen om bl, a, full sysselsättning och regional
balans. Enligt skogsvårdslagen skall skogsmark med dess skog genom lämpligt
utnyttjande av markens virkesprodu-cerande förmåga skötas så, att den varaktigt
ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas till
naturvården och andra allmänna intressen. Skogsvärdslagen anger endast de
minimikrav som samhället ställer på skogsägaren. Om han vill bedriva en bättre
skogsvård än lagen kräver står det honom fritt, I fråga om avverkning sätter
lagen upp maximi- och minimigränser. Mellan dessa finns det ett stort
handlingsutrymme.

Skogsnäringen
är av väsentlig betydelse för sysselsättningen. Särskilt gäller detta i
skogslänen, främst i glesbygden, I stora delar av de mest utpräglade
glesbygderna är skogen den enda näringen av någon betydelse. Skogen har därför
en viktig roll för utvecklingen i dessa områden. Samtidigt står det klart att
skogen som produktionsresurs inte utnyttjas fullt ut vare sig kvantitativt
eller kvalitativt. Skogsvärden kan förbättras ytterligare. Enighet råder också
om att avverkningarna kan öka avsevärt inom ramen för en ansvarsfull
hushållning med våra skogar. Det råder också enighet om att det är inom delar
av den privata skogsägargruppen som avverkningarna framför allt kan ökas. Ökade
insatser på skogen som utvecklingsresurs i de sysselsättningssvaga glesbygderna
är därför särskilt starkt motiverade.

Samlade,
ytterligare insatser från skogsvårdsmyndigheten, kommuner och länsstyrelser kan
leda till ett mer aktivt skogsbruk i glesbygden. Genom personella och
ekonomiska insatser går det att få till stånd ett skogsbruk som i aktivitet och
kvalitet är bättre än skogsvårdslagens minimikrav. Ett sådant skogsbruk ger
mer och säkrare sysselsättning inte bara i skogsbruket utan ocksä i lokala och
regionala skogsindustrier och i servicenäringar av skilda slag. Inte minst
råvarubristen för sågverksindustrin i norra Sverige visar på behovet av
åtgärder.

Jag
föreslär därför att en intensifiering av skogsbruket genomförs under

en treårsperiod. Verksamheten bör bedrivas i Västerbottens inland. Jag

vill i sammanhanget erinra om den mycket stora återhållsamhet som gäller

för skogsbruket i de fjällnära skogarna och som kommer till uttryck i

föreskrifterna till skogsvårdslagen. Syftet är att skapa förbättrade försörj- ,n

ningsmöjligheter och ökad
sysselsättning i glesbygden samtidigt som Prop. 1987/88:64 skogsindustrin
tillförs mer råvara.

En
intensifiering av skogsbruket i det föreslagna området bör ske som en samordnad
insats av länsstyrelsen och skogsvårdsorganisationen. Det är angeläget att även
skogsbruket och kommunerna kan medverka. Verksamheten bör ledas och samordnas
av skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen,

Skogsvärdsstyrelsen
bör därför tillföras ytterligare resurser för ett riktat och ökat utbud av
rådgivning och service till skogsägarna. Bl, a, skall detta möjliggöra
utformning av ätgärdsplaner för enskilda brukningsenheter. Likaså bör resurser
tillföras under treårsperioden för att möjliggöra ytterligare statligt stöd till
skogsvärd. De ökade kostnaderna beräknar jag för treårsperioden till sammanlagt
22milj, kr. Medlen bör anvisas under ett nytt reservationsanslag benämnt
Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige, Anslaget bör fä disponeras t, o,
m, budgetåret 1990/91,

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
till Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige pä tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
22000000kr,

3 Utbildning och forskning

Riksdagen
beslutade år 1984 om vissa ändringar i skogsteknikerutbildningen vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) (prop, 1983/84:131, JoU 33, rskr, 291), Genom
riksdagsbeslutet utökades antalet nybörjarplatser pä skogsteknikerlinjen med 30
till 120 per är. Riksdagsbeslutet innebar också att skogsteknikerutbildningen
lokaliserades till Värnamo, Bispgården och Skinnskatteberg, För närvarande
utexamineras 60 skogstekniker per år i Värnamo, 30 i Bispgården och 30 i Skinnskatteberg,
Utöver dessa utexamineras 18 skogstekniker vartannat är vid Stiftelsen
Värmlands och Örebro läns skogsbruksskola i Gammelkroppa,

Under
senare är har det varit svårt att rekrytera utbildade skogstekniker i landets
norra delar. Det har också framkommit att elever i skogsteknikerutbildningen i
flera fall är regionalt rekryterade, dvs, man söker sig till den utbildningsenhet
som finns närmast. Den regionala obalansen bedöms bestå under en längre period.
Mot bakgrund av detta uttalade riksdagen år 1986 att regeringen till riksdagen
borde lämna förslag till åtgärder som innebär att man i Norriand ökar
intagningen till skogsteknikerutbildningen, I sammanhanget borde det övervägas
om utbildningen kan ges en sådan lokalisering och inriktning att den bättre
tillgodoser det norrländska skogsbruket, särskilt inlandets skogsbruk (JoU
1986/87: 17, rskr, 291),

SLU
har i sin anslagsframställning avseende budgetåret 1988/89

föreslagit att utbildningen av skogstekniker vid Norra skogsinstitutet i

Bispgården utökas från nuvarande antagning av 30 studerande årligen till 39

antagning av 60
studerande. Den av SLU föreslagna utökningen skall ske Prop. 1987/88:64

genom dels en
omfördelning av 15 nybörjarplatser frän Södra

skogsinstitutet i Värnamo till
Bispgården, dels ett nytillskott av 15 platser.

För nytillskottet
krävs enligt SLU ytterligare lärarresurser och

driftsmedel. Kostnaderna
härför har beräknats till ca 1,1 milj, kr,, varav

0,6milj, kr,
budgetåret 1989/90 och ytteriigare 0,5milj, kr, fr,o,m,

budgetåret 1990/91,
Byggnadsstyrelsen har redovisat behovet av resurser

för
byggnadsinvesteringar och inredning. Kostnaderna för nya

elevbostadsrum och
för utbyggnad av undervisnings- och

bespisningslokaler har
beräknats till sammanlagt 16milj, kr. Inredningen

beräknas kosta 1,8milj,
kr. Några särskilda kostnader för utrustning

uppkommer inte.

Enligt
min mening är det frän regionalpolitisk synpunkt angeläget att tillgodose
behovet av väl utbildade skogstekniker särskilt för Norrlands inland, I
överensstämmelse med vad SLU har anfört föreslår jag därför att - utöver den
omfördelning av 15 nybörjarplatser till Bispgården som SLU självt beslutar om -
antalet utbildningsplatser i Bispgården ökas med ytterligare 15
nybörjarplatser. Den ökning av driftskostnaderna som uppstår fr. o.m,
budgetåret 1989/90 till följd av dessa ytteriigare utbildningsplatser bör
finansieras inom ramen för SLU:s ordinarie medel. Kostnaderna för byggnader
och inredning kan till en väsentlig del finansieras genom medverkan av
näringslivet. För nybyggnad av elevbostäder har länsarbetsnämnden i Jämtlands
län beslutat att ställa 5 milj, kr, till förfogande. Staten bör dessutom
tillskjuta ytterligare medel.

Vid
fiskeristyrelsens försöksstation i Kälarne i Bräcke kommun bedrivs forsknings-
och utvecklingsarbete i syfte att ge konkreta svar på väsentliga frågor för fiskevärdsarbetet
och fiskodlingen i Norrland. Forskningen skall tillgodose såväl den praktiska
fiskevården som konsumtionsodlingen av fisk. Försöksstationen tjänar också som
ett viktigt centrum för information, rådgivning och utbildning inom tillämpad
fiskodling och fiskevård.

För
att som ett led i utvecklingen av fiskodlingen i Norrland förbättra möjligheterna
till försöks- och utvecklingsverksamheten vid försöksstationen i Kälarne
behöver i första hand en uppvärmningsanläggning med avelsbassäng byggas.
Investeringen beräknas kosta 3 milj, kr. Genom investeringen förbättras
möjligheterna väsentligt att nä framgång i ett av Norrlandsfonden planerat
samarbetsprojekt pä vattenbrukets område, I projektet avses även SLU och
vattenbruksnäringen medverka,

G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

Pä
statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 42,4 milj, kr.

Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående föreslår jag att det

i gällande investeringsplan under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet,

Bispgården förs upp en ny kostnadsram av 1,2milj, kr, i prisläget den

1 januari 1987, Vidare bör det under rubriken Fiskeristyrelsen, Kälarne

föras upp en ny kostnadsram av 3 milj, kr, i samma prisläge. Ytterligare 40

4,2
milj, kr, bör således anvisas under anslaget.

Hemställan Prop, 1987/88: 64

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1, bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid

Sveriges lantbruksuniversitet m, m, inom de kostnadsramar som jag

har förordat i det föregående,

2, till
Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. pä

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett

reservationsanslag av 4 200000 kr.

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m.

Pä
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 25,3 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
2,2 milj, kr, enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor 23,1 milj, kr, enligt en särskild utrustningsplan.

Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående föreslår jag att det i
gällande inredningsplan under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet, Bispgården
förs upp en ny kostnadsram av 1,8milj, kr, i prisläget den Ijanuari 1987,

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1,
bemyndiga regeringen att
besluta om anskaffning av inredning till lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m, m, inom den kostnadsram som jag har förordat i det
föregående,

2,
till Inredning och utrustning
av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 1 800000
kr.

4 Åtgärder för att främja turismen i VästerbottensQällen

Framställning
från Storumans kommun

Storumans
kommun har i framställning till regeringen redovisat förslag till en rad
åtgärder för att främja regional utveckling, sysselsättning och turism i Tärnaby-Hemavanomrädet.

Från
kommunalt håll och från olika länsmyndigheter söker man intensivt

utveckla de näringsgrenar som har naturliga förutsättningar. Turismen har

bedömts vara en sådan näring och då närmast inom Tärnaby-Hemavan

omrädet. Länsstyrelsen i Västerbottens län, som arbetar för en utvecklad

turism i länet, anser att det krävs en förstärkning av det befintliga turistut

budet om Tärnaby och Hemavan skall få en tillräckligt slagkraftig turist

profil och attraktionsförmäga. 41

4 Riksdagen 1987/88. I .saml. Nr 64

Enligt
kommunens framställning bör turismen inom kommunen styras Prop, 1987/88:64
och koncentreras till Tärnaby och Hemavan, En rad åtgärder i detta syfte har
redan genomförts. Det gäller kommunala basinvesteringar, vissa utbildningsinsatser
inom bl, a, turistområdet m, m.

Enligt
kommunen krävs emellertid ytterligare betydande insatser för att skapa ett
turistutbud med sådan kapacitet och attraktion att det kan leda till en självgenererande
utveckling. Intresse för att delta i en sådan utveckling finns enligt kommunen
hos ett konsortium bestående av privata byggföretag och Storumans kommun, I
framställningen redovisas ett investeringsprogram på totalt ca 250milj, kr.
För att detta skall kunna genomföras krävs enligt kommunens bedömning ett
statligt kapitaltillskott i form av bidrag eller avskrivningslån motsvarande ca
33% av de totala investeringarna.

Investeringsprogrammet
omfattar insatser dels i Hemavan i form av om-och tillbyggnader samt renovering
av fjällhotell, dels i Kungsbacken med sammanlagt ca 300 lägenheter, I området
planeras ocksä skidlift med nedfarter samt bilparkering, I Hemavan föreslås
också en Qällpark, en centralanläggning för information och utställningar samt
forskning och friluftsaktiviteter. Inom området föreslås vidare vissa strukturförbättrande
åtgärder, bl, a, husvagnscamping med servicehus samt en toppstuga i skidäkningsomrädet.
Investeringsprogrammet i Hemavanomrädet omfattar ca 190 milj, kr.

Programmet
omfattar vidare investeringar i Tärnaby om ca 46milj, kr. Dessa utgörs av bl,
a, en semesteranläggning om ca 50 stugor för större fackförbund, ombyggnad av
samegård till museum, campingstugor, belysning av storslalombana i Kanahobben,
snökanon m, m, samt markarbeten för dessa och framtida investeringar. Vidare
ingår renovering samt om-och tillbyggnad av Tärnaby fjällhotell. Även andra
delprojekt har redovisats,

I
samband med investeringsprogrammen i Hemavan och Tärnaby har också frågan om Gunnarns
flygfälts anpassning för civil flygfart förts fram.

Remissyttrandena

Över
kommunens framställning har Sveriges turistråd och statens industriverk (SIND)
yttrat sig,

Sveriges
turistråd anser att området behöver rustas upp främst pä hotellsidan.
Turisträdet anser att det saknas en slagkraftig sommarprodukt i området och bedömer
projekten Tärna fjällpark och Samegärden som intressanta. Turisträdet anser
dock att det behövs en mer ingående studie om marknadsbedömningar, huvudmannaskapsfrägor,
finansieringsförutsättningar och intressenter. Vidare behövs en detaljerad och
långsiktig utvecklingsplan.

Turistrådet
anser att Tärnaby-Hemavanomrädet bör kunna ha en potential som framtida
turistområde, inte minst vintertid med de marknader som är upparbetade i
Nordnorge och Finland. Sommartid finns möjligheter till ökad bilturism.

Turistrådet
anser det särskilt angeläget att en upprustning av hotelian- 42

läggningarna i säväl Tärnaby som Hemavan kommer till stånd
liksom Prop, 1987/88:64 investeringarna i skidnedfarterna i Kanahobben,
Turistrådet anser för områdets möjligheter till utvecklad vinterturism att
kommunikationsfrågorna bör ges stor uppmärksamhet t, ex. transfertrafiken till
och från Umeå,

SIND hänvisar till sin rapport "Turistnäringen,
Problem och möjligheter" (SIND PM 1986:5) och genomfört utredningsarbete
om turismen i "Norra Sverige". SIND redovisar där sin syn pä vissa
grundläggande frågor inom området turism. En ståndpunkt i dessa utvecklingsprogram
är att insatserna, när det gäller den storskaliga turismen, bör koncentreras
till ett fåtal områden som har goda förutsättningar att utveckla stor attrak-rionskraft
och god ekonomi.

Mot denna bakgrund har SIND med intresse tagit del av utvecklingsprogrammet
för Storumans kommun, SIND anser att programmet ger uttryck för en offensiv
helhetssyn. Ett förverkligande skulle kunna etablera Tärnaby och Hemavan som
ett attraktivt alternativ på turistkartan. Samtidigt anser SIND att vissa frågor
bör belysas ytterligare t, ex, vilka delprojekt som kan få den största effekten
med avseende pä turistnäringen i hela området,

SIND anför vidare rörande delprojekten att om- och
tillbyggnad av fjällhotellen i Hemavan och Tärnaby framstår som angelägna för
att utveckla turismen i området. Investeringar i servicehus, toppstuga, snökanon,
skidshop, barnstuga m, m, kan enligt SIND vara väsentliga för service och
kvalitet. Under vissa förutsättningar kan lokaliseringsstöd lämnas för berörda
investeringar. Ytterligare tillskott av annat kapital krävs dock för att
genomföra åtgärderna på det sätt som anges i framställningen,

Storumans kommun har sedan remissutlätandena avgivits
kompletterat sin redovisning av utvecklingsprogrammet.

Föredragandens överväganden

Det är enligt min mening angeläget att ta till vara de
möjligheter som finns att genom insatser inom turistnäringen främja den
regionala utvecklingen i Västerbottens inland, 1 Tärnaby-Hemavanområdet har
turistiska satsningar genomförts. Dessa har lett till en positiv utveckling
för området såväl sysselsättningsmässigt som ekonomiskt. Turistrådet framhåller
i sitt yttrande också områdets goda förutsättningar för turism.

Den plan för områdets utveckling, som Storumans kommun
redovisat, innebär omfattande satsningar på turismen. Remissinstanserna är i
stort sett positiva till planen, men redovisar viss tveksamhet till dels takten
i projektets genomförande, dels antalet turistbäddar.

Enligt min
mening bör ytterligare insatser nu genomföras för att utveckla

turismen i Tärnaby-Hemavanområdet, Det gäller främst logianläggningar

na Kungsbackenområdet, Tärnaby fjällhotell, semesteranläggningen för

större fackförbund samt på sikt om de turistiska förutsättningarna visar sig

föreligga också utbyggnaden av östra Laxfiället, Förslagen om snökanon,

belysning m, m, i Kanahobben bedömer jag som ett för turismen i området

mycket angeläget projekt. Jag delar dock remissinstansernas synpunkter i 43

fråga om utbyggnadstakt och omfattning av projektet samt
när det gäller Prop, 1987/88: 64 möjligheterna till statlig finansiering. En
utbyggnad av den föreslagna omfattningen bör genomföras i etapper med möjlighet
till utvärdering av gjorda insatser innan nya igångsätts, 1 fräga om en del av
de redovisade projekten hararbetena igångsatts med stöd av regionalpolitiska
och sysselsättningspolitiska insatser. I Kungsbacken-projektet har således
markarbeten, utbyggnad av vägar, vatten- och avloppsledningar påbörjats med
arbetsmarknadspolitiska insatser. Investeringar i Tärnaby fjällhotell och Högfjällshotellet
i Hemavan sker med stöd av regionalpolitiska insatser.

Efter samråd med chefen för industridepartementet bedömer
jag att flera delprojekt avseende logianläggningar bör vara möjliga att
genomföra inom ramen för det reguljära regionalpolitiska stödsystemet.

Av väsentlig vikt för en framgångsrik turistsatsning i Storumans
kommun är enligt min uppfattning också vissa delprojekt som inte kan realiseras
utan särskilda statliga insatser. Jag avser därvid främst Fjällparken men även
vissa av de strukturella åtgärderna i Hemavan i form av camping, servicehus,
toppstuga m, m, I de redovisade investeringsprogrammen har dessa insatser
beräknats till 20 milj, kr. Huvudelen förutsätts finansierade genom främst
direkta statsbidrag. Detta gäller anläggningar för bl, a, information och
utställningar, servicehus, skidshop och centralanläggning för friluftsaktiviteter.
Dessa anläggningar är en förutsättning för en successiv bäddutbyggnad.
Projekten bedöms kunna ge varaktiga sysselsättningstillfällen för mer än 20
personer, förutom ca 15 under utbyggnadstiden.

Enligt min mening bör särskilda medel nu anvisas för de
aktuella projekten. Insatserna bör dock kunna begränsas till sin omfattning.
Som särskilt stöd för Fjällparken samt de nämnda strukturförbättrande
åtgärderna beräknar jag totalt 14milj, kr. Chefen för
arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att föreslå regeringen att 7
milj, kr, ställs till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande av under innevarande
budgetår anvisade medel under anslaget för sysselsättningsskapande åtgärder
under tionde huvudtiteln. Återstoden, dvs, 7milj, kr,, bör anvisas som ett
särskilt reservationsanslag under nionde huvudtiteln benämnt Regionalpolitiska
insatser för turism i norra Sveriges inland. Anslaget bör disponeras av arbetsmarknadsstyrelsen
för det avsedda ändamålet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslär riksdagen att

1, godkänna vad jag har anfört rörande särskilt stöd
till insatser

för turism i Storumans kommun,

2. till Regionalpolitiska insatser för turism i norra
Sveriges inland

på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett

reservationsanslag av 7 000000 kr.

44

Bilaga 4 Prop. 1987/88:64

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1987 Föredragande:
statsrådet Thalén

Anmälan
till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland.

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m.

B 20. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

Jag föreslär att ett nytt anslag förs upp pä statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 för nedan angivna åtgärder.

Från anslaget skall betalas kostnaderna för särskilda
arbetsmarknadspolitiska insatser i delar av Bergslagen under budgetåren
1987/88 - 1989/90,

Ett antal skrivelser har kommit in till regeringen om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Bergslagen,

Chefen för industridepartementet har inledningsvis
redovisat förslag till åtgärder för att underlätta omställningen av anställda
vid Svenskt Ståls AB:s enheter i
Grängesberg och Borlänge liksom insatser för en utveckling av berörda delar av
Bergslagen, Jag redovisar i det kommande min syn på behovet av
arbetsmarknadspolitiska insater pä dessa orter.

Avvecklingen av gruvdriften i Grängesberg och de planerade
personalneddragningarna i Borlänge berör totalt mer än 2 000 personer. Detta
kommer att innebära en ökad arbetsbelastning pä arbetsförmedlingarna i regionen
varför särskilda resurser bör tillföras för att framför allt extra personal
skall kunna anställas. För detta ändamål beräknar jag totalt 9 milj, kr, vilket
motsvarar en personalförstärkning av 20 årsarbetare under tre är.

Vidare bedömer jag att särskilda resurser för
arbetsmarknadsutbildning kommer att behövas om totalt 21 milj, kr. Medlen bör
få användas både för köp av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning och för
utbildning i företag.

Insatser i form av rekryteringsstöd, beredskapsarbete och s,
k, starta eget-bidrag kan ocksä bli aktuella för att klara omställningen. Jag
beräknar 12 milj, kr, för sädana åtgärder. Dessutom bedömer jag att åtgärder
utöver det ordinarie arbetsmarknadspolitiska regelsystemet kan komma att be-

45

hövas för
att förmedlingen utifrån den enskilde individens förutsättningar Prop,
1987/88: 64 på ett effektivt sätt skall kunna göra insatser som leder till ett
nytt arbete. Åtgärder som enligt min bedömning kan bli aktuella är stöd t, ex,
för deltagande i projektarbete och stöd för att underiätta en rekrytering. För
dessa insatser beräknar jag medelsbehovet till totalt 5 milj, kr.

För att underlätta arbetsplacering av anställda som under
åren har drabbats av olika arbetshandikapp sotn försvårar för dem att få ett
arbete, bör arbetsförmedlingen fä disponera ytterligare medel för introduktions-och
särskilt lönebidrag. Kostnaderna för denna förstärkning av bidragen beräknar
jag till 14 milj, kr. Jag har därvid beräknat att antalet platser med särskilt
lönebidrag skall uppgå till högst 30, Jag räknar med att medlen kommer att tas
i anspråk successivt under budgetåren 1987/88 - 1989/90, Vidare kan antalet bidragsberättigade
timmar i Samhallgruppen - tidigare Samhällsföretag — behöva ökas inom en
medelsram om ca 4 milj, kr.

Jag räknar med att de åtgärder jag nu har föreslagit
kommer att innebära ett effektivt stöd för de personer som på grund av
ifrågavarande personalminskningar söker nya arbeten. Jag vill samtidigt
understryka vikten av att de särskilda åtgärderna i Bergslagen ges en sådan
inriktning och utformning att de även kommer kvinnorna i Bergslagen till del.
Åtgärderna kommer ocksä att bidra till att stödja en positiv utveckling av
näringslivet i regionen. De projekt i Ludvika, främst den kraftiga expansionen
av ASEA:s verksamhet, som chefen för industridepartementet redogjort för och
som jag återkommer till i det följande, gör att jag bedömer att en stor del av
de arbetsmarknadspolitiska insatserna som jag här har redovisat bör
koncentreras till Borlänge, De totala kostnaderna för mina förslag uppgår till
65 milj, kr. Medlen bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag och det
bör ankomma på regeringen att kunna göra vissa omfördelningar av medlen för
nämnda insatser inom ramen för anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 000 kr.

B 21. Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika
kommun m.m.

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

Jag föreslår att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten
för budgetåret 1987/88 för nedan angivna åtgärder.

Som chefen för industridepartementet inledningsvis anfört
har regering

en haft kontakter med företrädare för ASEA AB och därvid erfarit att

bolaget planerar en expansion av verksamheten i Ludvika. Expansionen

beräknas innebära ett kraftigt ökat personalbehov under de närmaste tre 46

åren. Bolaget har i kontakterna med regeringen ocksä
framhållit betydel- Prop. 1987/88: 64 sen av att tillgången pä kvalificerad
arbetskraft kan tillgodoses.

En utbyggnad av verksamheten i Ludvika får, enligt min
mening, också positiva effekter i kommuner inom pendlingsavstånd - främst
Smedjebacken och Ljusnarsberg - men också i någon mån i Borlänge. Jag delar
bolagets bedömning av behovet av en kraftfull utbildningsinsats för att bl. a.
klara den planerade utbyggnaden i Ludvika. Detta bör bl. a. kunna ske genom
vidareutbildning av redan anställda i bolaget eller genom att personer utbildas
som har blivit arbetslösa p. g. a. förändringarna inom SSAB. Jag anser det ocksä
värdefullt att s. k. flaskhalsproblem inom ASEA kan lösas i detta sammanhang
för att på sikt trygga den produktion som idag bedrivs i Ludvika. För att
möjliggöra sädana utbildningsinsatser för säväl nyanställda som redan anställda
beräknar jag ett medelsbehov av högst 50 milj. kr.

Vidare föreslår jag att 50 milj. kr, anvisas för att kunna
stödjaolika utvecklingsprojekt som har samband med ifrågavarande expansion. Projekten
skall tas fram i samråd mellan regeringen, eller efter regeringens bestämmande
AMS, och ASEA, Projekten skall läggas upp så att ASEA:s verksamheter, dä främst
i Ludvika, stärks och att personer som blivit arbetslösa som p, g, a,
förändringarna inom SSAB också kan innefattas.

Medlen bör stå till regeringens disposition och betalas ut
till det efter årsskiftet nybildade bolaget ASEA Brown Boveri AB ,

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
Ludvika kommun m, m, pä tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.

47

Bilaga
5 Prop. 1987/88:64

Industridepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1987 Föredragande:
statsrådet Peterson

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling

Medel
till insatserna inom industridepartementets område berör tre anslag under littera
C.

Medel
till vissa åtgärder för näringslivsfrämjande insatser i Västerbottens läns
inland, som regeringen aviserade ijuni 1987, samt ytteriigare medel till lokaliseringsbidrag
m. m, till företag i Borlänge kommun för beslut som fattas av statens
industriverk och regeringen bör anvisas över anslaget C 2, Lokaliseringsbidrag m,
m.

Medel
för regionalpolitiskt stöd till ASEA AB:s planerade expansion i Ludvika bör
anvisas över ett nytt anslag C 11, Lokaliseringsbidrag m, m, till ASEA Brown Boveri
AB,

Medel
för övriga insatser bör anvisas över ett nytt anslag C 12, Särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland,

C-2. Lokaliseringsbidrag m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag
av 362 milj. kr. Över detta anslag anvisas medel till följande ändamål:

-
lokaliseringsbidrag beviljade
av statens industriverk eller av regeringen efter den 1 juli 1984,

-
offertstöd beviljade efter den
I juli 1985,

-
lån till privata regionala
investmentbolag,

-
kapitaltillskott m, m, till
Stiftelsen Industricentra,

- viss
administration av regionalpolitiskt stöd,

- eventuella
medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i

Kiruna,

I proposition 1984/85: 115
om regional utveckling och utjämning anmälde

jag beträffande den regionalpolitiska stödverksamheten att jag räknade

med att den skulle bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning

under fyraårsperioden 1985/86-1988/89, För de ändamål vartill medel 48

anvisas
över anslaget C 2, Lokaliseringsbidrag m, m, räknade jag med ett Prop,
1987/88: 64 årligt medelsbehov av 362 milj, kr. Riksdagen har sedermera
beslutat anslå detta belopp för vart och ett av de tre budgetåren 1985/86 t, o,
m, 1987/88,

Efterfrågan pä lokaliseringsbidrag har bl, a, på grund av det
goda konjunkturläget varit hög under de senaste åren. Bl, a, därför beslöt riksdagen
att till Lokaliseringsbidrag m, m, på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ytteriigare
100 milj, kr, (prop, 1985/86: 101 bil, 7, AU 9, rskr, 140),

Genomförandet av ett antal av de projekt till vilka dessa
medel skulle utnyttjas försköts dock framåt i tiden. Riksdagen beslöt därför,
vid sin behandling av regeringens förslag om tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87, att godkänna att en del av dessa medel
användes för vissa åtgärder som normalt inte kan stödjas med medel frän detta
anslag (prop. 1986/87:25, bil. 9, AU 9, rskr, 80), Åtgärderna avsåg aU
förbättra förutsättningarna att utveckla näringslivet i Blekinge län. Det
sammanlagda beloppet för åtgärderna uppgick till 54 milj, kr.

Regeringen har vidare i siU förslag till tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 föreslagit att riksdagen skall godkänna
att 25 milj, kr, av dessa särskilda medel skall användas som kapitaltillskott
till det regionala investmentbolaget Sorbinvest AB, under förutsättning att
bolaget inriktar sin verksamhet på bl, a, Västerbottens läns inland (prop,
1987/88:25, bil, 8),

Jag har tidigare redogjort för att regeringen i juni 1987
beslutade om regionalpolitiskt stöd till bl, a, vissa industriprojekt och
förklarade sig beredd att bidra till ett antal andra näringslivsfrämjande
åtgärder i Västerbottens läns inland till ett sammanlagt belopp av drygt 100
milj, kr. Jag föreslär aU återstoden, 21 milj, kr,, av det särskilda tillskott
på 100 milj, kr, som anvisades på anslaget C 2, Lokaliseringsbidrag m, m, pä
tilläggsbudget II för
budgetåret 1985/86 fär användas till följande åtgärder:

-
10 milj, kr,
för upprustning av flygfält och till startande av reguljär flygtrafik i
Vilhelmina och Lycksele,

-
5 milj, kr, för
företagsledarutbildning i regionen under en treårsperiod,

-
5 milj, kr,
till högskoleutbildning inom ekonomi och teknik i Vilhelmina, Lycksele och Storuman
under en treårsperiod samt

-
1 milj, kr,
till lantmäteriverket för etablering av en kartproduktionsenhet i Lycksele,

Eftersom de medel som anvisats på detta anslag normalt inte
får användas till dessa ändamål, bör regeringen inhämta riksdagens godkännande
till detta.

Jag har tidigare nämnt att jag avser att föreslå
regeringen att företag i Boriänge kommun skall kunna erhålla regionalpolitiskt
stöd t, o, m, utgången av år 1989,

De medel
som kommer att finnas disponibla för lokaliseringsbidrag som

beslutas av länsstyrelsen i Kopparbergs län, för lokaliseringslån samt för

regionalpolitiskt utvecklingskapital räknar jag med skall vara tillräckliga.

För de ytteriigare anspråk pä medel för lokaliseringsbidrag och offertstöd

som beslutas av regeringen eller statens industriverk beräknar jag ett

medelsbehov på 20 milj, kr, 49

Hemställan Prop, 1987/88: 64

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har anfört om användningen av medel pä anslaget C 2,
Lokaliseringsbidrag m, m,

att
till Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr,

C 11. Lokaliseringsbidrag m. m. till ASEA Brown Boveri AB

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1987/88.

Jag
har tidigare redogjort för att den verksamhet som ASEA AB bedriver i Ludvika
kan komma att expandera under de närmaste åren under förutsättning av att bl,
a. regionalpolitiskt stöd kan erhållas. De former av stöd som kan bli aktuella
är lokaliseringsbidrag eller offertstöd och de stödbelopp som maximalt kan
komma att erfordras är 100 milj. kr. Inom den från årsskiftet nybildade ASEA Brown
Boveri-koncernen kommer verksamheten i Sverige att samlas inom ASEA Brown Boveri
AB,

Eftersom
ett eventuellt stöd till detta projekt inte bör minska möjligheterna att lämna
lokaliseringsbidrag inom främst det övriga regionalpolitiska stödområdet, bör
medlen anvisas över ett särskilt anslag, I övrigt bör de regler som gäller
enligt förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt stöd tillämpas.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lokaliseringsbidrag m. m. tiU ASEA Brown Boveri AB på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 100000000
kr.

C 12. Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen
och norra Sveriges inland

Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1987/88,

Jag
föreslår att ett nytt anslag förs upp pä statsbudgeten för budgetåret 1987/88
för nedan angivna åtgärder.

De
delbelopp som jag redovisar bör ses som riktvärden.

För
att förbättra tillgängen pä riskkapital beräknar jag 50 milj, kr.

Huvuddelen
av dessa medel bör avsättas för ett nytt regionalt invest

mentbolag med inriktning pä små och medelstora företag i Ludvika,

Smedjebackens, Borlänge, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner. Den

statliga kapitalinsatsen bör motsvaras av en insats av bundet eget kapital

från privata intressenter eller företag i regionen, som minst skall vara lika

stor som den statliga insatsen. 50

Vissa
medel bör vidare avsättas för tillskott till det lokala utvecklingsbo- Prop.
1987/88: 64 laget i Grängesberg,

För
medel till de regionala utvecklingsfonderna i Kopparbergs och Örebro län
beräknar jag sammanlagt 10 milj, kr. Medlen bör användas för dels en
intensifierad företagsservice riktad till de små och medelstora företagen i
regionen, dels särskilda insatser för att stimulera nyföretagande och för att
stödja nyetablerade företag.

För
kompetensutvecklingsprojekt inom industridepartementets område i berörda
bergslagskommuner och i norra Sveriges inland beräknar jag sammanlagt 44,5
milj, kr. Jag har därvid beräknat medel för dels stöd till teknikspridningsprojekt
i de båda regionerna, dels stöd till stiftelsen Teknikdalen i Boriänge samt stöd
rill forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för utvecklingen i
regionerna.

Vad
gäller teknikspridningsprojekt i bergslagskommunerna bör utnyttjandet av dessa
medel samordnas med motsvarande medel som tidigare anvisats för åtgärder inom
det pågående Bergslagsprogrammet, (prop, 1985/86: 125 bil, 10, AU: 13, rskr
290),

Beträffande
teknikspridningsprojekt i norra Sveriges inland vill jag anföra följande.
Statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, skolöverstyrelsen och
universitets- och högskoleämbetet har på regeringens uppdrag gjort en samlad
redovisning och bedömning av de teknikspridningsprogram som utarbetats i
länen. De fyra verken konstaterar att norra Sveriges inland är den region som
har de svåraste förutsättningarna för en effektiv teknik- och
kunskapsspridning. Samtidigt är behoven av näringslivsutveckling och
förnyelsearbete stora.

Det
är med hänsyn till de speciella förutsättningarna i inlandet, bl, a, den glesa
ortsstrukturen, enligt min mening nödvändigt att pröva nya och okonventionella
former för teknik- och kunskapsspridning. De företagsin-riktade
teknikspridningsåtgärderna bör t, ex. kunna samordnas med vissa av de
utbildningsinsatser som chefen för utbildningsdepartementet tidigare har
föreslagit.

Medel
till stiftelsen Teknikdalen i Borlänge bör användas till att bygga upp
kompetensen inom olika angelägna områden, t, ex, informationsteknologi och
materialteknik. Medlen bör bl, a, inriktas mot samverkansprojekt med små och
medelstora företag.

För
stöd till forsknings- och utvecklingsverksamhet bör styrelsen för teknisk
utveckling (STU) anvisas vissa medel. Medlen bör, vad gäller Bergslagen, bl, a,
kunna användas till förstärkning av det materialteknikprogram som STU har
regeringens uppdrag att genomföra.

För
regionalt utvecklingsarbete m.m. i anslutning till strukturförändringarna inom
SSAB bör 17 milj, kr, ställas till regeringens förfogande. Av dessa bör 10
milj, kr, lämnas till länsstyrelsen i Kopparbergs län för samordning och fortsaU
utvecklingsarbete i berörda kommuner. Vidare bör vissa medel anvisas
Bergslagsdelegationen för samordnings- och utvecklingsarbete inom främst
utbildnings- och kulturområdena.

För
ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i

Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län beräknar jag 19 milj,

kr, 51

Sysselsättningsutvecklingen
i de båda branscherna har varit ogynnsam Prop, 1987/88:64 under 1980-talet,
Investeringsnivån är lägre än i övriga landet och en betydande andel av
företagen har låg produktivitet.

Statens
industriverk har tillsammans med utvecklingsfonderna och länsstyrelserna i
berörda län och i samråd med företrädare för branscherna utarbetat förslag till
utvecklingsinsatser för såväl sågverks- som trämanufakturindustrin. Syftet är
att öka vidareförädlingsgrad, produktivitet och lönsamhet i företagen. Därmed
kan sysselsättningsutvecklingen förbättras. De behov av åtgärder som redovisas
avser bl, a. utbildning, produkt- och marknadsutveckling, forskning och
utvecklingsarbete m, m. Berörda företag förutsätts svara för viss del av
kostnaderna för olika insatser.

Jag
bedömer att de förslag till åtgärder som statens industriverk har redovisat i
huvudsak bör kunna ligga till grund för insaterna på detta område.

Generellt
bör gälla att regeringen beslutar om formerna och villkoren för de åtgärder jag
föreslagit under anslaget. Jag kommer senare att föreslå regeringen att ge
berörda myndigheter/organ i uppdrag att närmare utarbeta och genomföra
konkreta insatser.

Det
bör, i enlighet med vad jag sade inledningsvis, ankomma pä regeringen att vid
behov göra en omfördelning av medlen för nämnda insatser inom ramen för
anslaget.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra
Sveriges inland på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag av 140500000 kr.

D. Mineralförsörjning m.m.

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag
av 71 074000 kr.

Utredningen
om vissa frågor inom mineralområdet har i betänkandet (Ds I 1984:15) Borrkärnearkiv
föreslagit att Sveriges geologiska undersökning (SGU) skall få i uppdrag att
projektera och på tio års sikt bygga upp ett centralt nationellt borrkärnearkiv
lokaliserat till verkets befintliga arkiv i Lövsta utanför Uppsala,

Utredningens
förslag har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser är

positiva eller har inget att erinra mot förslaget om att SGU får i uppdrag att

bygga upp ett centralt nationellt borrkärnearkiv, I lokaliseringsfrägan på

pekar flera remissinstanser att större delen av de borrkärnor som finns i

dag härstammar från Västerbottens och Norrbottens län och att utredning- 52

en räknar
med att även under de närmaste åren en stor del av borrningarna Prop, 1987/88:64
kommer att ske i dessa län.

Regeringen gav sommaren 1985 SGU i uppdrag att redovisa
tidsplan och kostnader för inrättande av ett centralt borrkärnearkiv med
lokalisering till verkets förråd i Lövsta samt till Sveriges Geologiska AB:s (SGAB)
förråd i Mala, Västerbottens län. Utgångspunkten för uppdraget var i övrigt de
förslag som utredningen för vissa mineralfrägor lagt fram i sitt betänkande,

SGU redovisade uppdraget till industridepartementet i
början av år 1986, SGU har senare uppdaterat de i uppdraget redovisade
uppgifterna, SGU beräknar den totala kostnaden för uppbyggnaden och drift i tio
år av ett centralt borrkärnearkiv lokaliserat till Lövsta och Mala till ca 31
milj, kr. Motsvarande kostnad för lokalisering till enbart Mala uppgår enligt SGU
till drygt 22 milj, kr. Av detta senare belopp utgör 3,5 milj. kr.
engångskostnader för inköp av utrustning, bl. a. datautrustning med tillhörande
programvara, för urval och gallring av borrkärnor i befintliga förråd runt om i
landet samt för transporter.

Borrkärnor är prover från berggrunden som tagits ut för
prospekterings-ändamål eller för att man av andra skäl vill undersöka
berggrundens beskaffenhet pä djupet.

Vid ingenjörstekniska projekt kastas ofta borrkärnorna när
projektet är

genomfört. Även gruvföretagen och de prospekterande organisationerna *

är restriktiva när det gäller att behålla borrkärnor.
Flera gruvföretag har under senare år lagt ned sin verksamhet. Även ett flertal
enskilda gruvor har lagts ned av gruvföretag som fortfarande har andra gruvor i
drift. Det finns därför en uppenbar risk för att ett kortsiktigt handlande kan
leda till att för framtiden värdefulla borrkärnor med tillhörande dokumentation
går föriorade.

Genom att inrätta ett centralt nationellt borrkärnearkiv
kan man ta tillvara sådant värdefullt geologiskt undersökningsmaterial som
annars skulle gå föriorat. Borrkärnor finns i förråd pä många olika platser i
landet. Att samla kärnorna i eU centralt förråd skulle avsevärt underiätta en
användning av borrkärnorna i prospektering, vid SGU:s geologiska kartering och
dokumentation, i forskning och utbildning etc,

SGU har förråd i Vallentuna, Vintrie, Lövsta och Häksberg
för förvaring av bl, a, borrkärnor. Förrådet i Vintrie mäste utrymmas på grund
av att det är i mycket dåligt skick. Förråden i Lövsta utanför Uppsala och i
Vallentuna är i gott skick men utrymme saknas att ta in ytteriigare material.
Förrådet i Häksberg, Ludvika kommun, är inrymt i ett nedlagt anrikningsverk
som är i mycket dåligt skick, SGAB:s förråd i Mala består av tvä relativt nya
byggnader. De borrkärnor som förvaras där tillhör till största delen nämnden
för statens gruvegendom.

Jag anser
att det nu finns skäl att starta uppbyggnaden av ett centralt

nationellt borrkärnearkiv lokaliserat till Mala, SGU bör redan under inne

varande budgetår ges i uppdrag att svara för uppbyggnad och drift av ett

centralt nationellt borrkärnearkiv samt beviljas medel för de inledande

arbetena. För täckande av engångskostnader, bl, a, inköp av utrustning,

har jag beräknat medelsbehovet för innevarande budgetär till 3 500000 kr.

Jag avser att återkomma med förslag om medel för den fortsatta driften i 53

anslutning till mina förslag i 1988 ärs budgetproposition.

Hemställan Prop, 1987/88: 64

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 3 500000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

Det
statligt ägda bolaget Temu Interactor AB startade sin verksamhet i Östersund
under år 1981. Verksamheten spänner över hela landet och är inriktad pä
teknikupphandling med bivillkoret att upphandlingen skall leda till produkter
med en klar internationell marknadspotential. Bolaget har i dag förutom en
verkställande direktör tvä anställda handläggare och en assistent. Sammanlagt
har bolaget av staten tillförts ett kapital på 17 milj. kr. (prop. 1983/84:
135, NU 42, rskr. 379).

Jag
föreslär att Temu Interactor AB fortsättningsvis koncentrerar sin verksamhet
till de fyra nordligaste länen. Bolagets uppgift blir att med landets
universitet och högskolor som teknologibas identifiera och analysera
kommersiellt utvecklingsbara resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt.
Bolaget skall medverka till att sådana projektresultat utvecklas till svenska
tekniska produkter och tjänster som kan tillverkas och marknadsföras av företag
i de fyra nordligaste länen.

Under
tiden frän det att ett projektresultat föreligger till dess att en färdig
produkt tillverkas och marknadsförs krävs bl. a. kapitalinsatser. Jag föreslår
att Temu Interactor AB fär använda en del av sitt kapital för att finansiera
minoritetsandelar i sådana projekt där en mindre kapitalinsats från Temu Interactors
sida krävs för att ett företag skall engagera sig i utvecklingen och
marknadsföringen av en produkt.

En
förutsättning för att nå ett bra resultat är att Temu Interactor AB samverkar
med de olika organ som verkar inom angränsande verksamhetsområden. Det kan
gälla t. ex. styrelsen för teknisk utveckling, de regionala utvecklingsfonderna.
Norrlandsfonden, Industrifonden och Exportrådet.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
godkänna de ändrade riktlinjer jag har föreslagit för verksamheten vid Temu Interactor
AB,

att
godkänna vad jag har anfört i fräga om användningen av en del av det statliga
kapital som har tillförts Temu Interactor AB.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 54