Prop. 1987/88:68

Regeringens skrivelse 1987/88: 68

med redogörelse för svenska företags

verksamhet i Sydafrika och Namibia 1987/88:68

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 3 december 1987,

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof
Feldt

Anita
Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia under verksamhetsåret 1986,

Vidare
redovisas sådana uppgifter som svenska juridiska personer skall lämna om
förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska
eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv). Redovisningen avser
perioden den I juli 1986-den 30 juni 1987,

Slutligen
lämnas uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för
anställda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia,

1 Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 68

utrikesdepartementet Skr, 1987/88:68

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 december 1987

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S,
Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, R, Carlsson, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G, Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet
i Sydafrika och Namibia

1 Inledning

Enligt
lagen (1985: 98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (i det
följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svenska företag med
dotterbolag i Sydafrika eller Namibia, ärligen redovisa hur verksamheten
utvecklas i dessa länder. Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om
löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i
dotterföretagen. Slutligen skall uppgifter ocksä lämnas om förvärv av utländska
företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag
(indirekta företagsförvärv).

Den
uppgiftsskyldighet som tidigare förelåg om överlåtelser och upplåtelser av
patent och tillverkningsrätter till sydafrikanska eller namibiska företag
upphörde i och med att förbud att utan regeringens tillstånd överföra sådan
teknik till Sydafrika eller Namibia infördes den 1 juli 1986,

Kommerskollegium
skall, enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia, varje är före den 1 oktober till utrikesdepartementet
lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag
under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret
1986 eller motsvarande verksamhetsår har nu lämnats. Till grund för kollegiets
redogörelse ligger förutom de svenska moderföretagens redovisningar även
årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt
upplysningar inhämtade frän de svenska moderföretagen.

Min
redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt pä de uppgifter som kommerskollegium
har lämnat.

Jag
kommer att i avsnitt 2 redogöra för de svenska företagens verksamhet i
Sydafrika och Namibia, Redogörelsen omfattar även uppgifter om löner och
anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterbolagen
i Sydafrika och Namibia,

Vidare
kommer jag att i avsnitt 3 redovisa sådana uppgifter, som svenskajuridiska
personer, i enlighet vad jag nyss sagt, skall lämna om indirekta företagsförvärv.

2
Redogörelse för företagens verksamhet

2.1 Ekonomisk redovisning

Enligt
5 § investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom
utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att åriigen
till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur
verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion,
omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana
förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad. Närmare
föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har getts i förordningen (1985:
99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, Redovisningen skall
avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska juridiska personen. Den
skall ges in till kommerskollegiet senast sex månader efter räkenskapsårets
slut. Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges
rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har
finansierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall
uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget.
Slutligen skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i
sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser
utfärdade av sådant företag, dels ock fordringar pä grund av penninglän eller
annan kredit eller ställda säkerheter för sydafrikanskt företags skulder.

Skyldighet att lämna
årsredovisning till kommerskollegium gäller svenska moderföretag i koncerner
med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia,

Följande
företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

Skr, 1987/88:68

Företag

Verksamhets-

Antal rörelse-

är

drivande dotterbolag i Sydafrika och Namibia

1, Alfa Laval
AB

1986

2

2. Atlas
Copco AB

1986

2

3, A,
Johnson & Co HAB

1986

1

4,
Sandvik AB

1986

2

5, SAS

1985-10-01-1986-09-30

1

6, Secoroc
AB

1986

1

7, AB
SKF

1986

2

8, SkegaAB

1986

2

9,
Rederi AB Transatlantic

1986

1

Av
kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående
redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk
näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia,

Antalet
svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i Sydafrika och Namibia
uppgick under år 1986 till nio. Antalet har minskat jämfört med är 1985 genom
att Esselte AB i början av är 1986 avyttrat sina två sydafrikanska
dotterföretag, I de följande jämförelserna mellan 1985 och 1986 ärs siffror är
Esselte AB:s andel borträknad.

ti Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 68

De
nio svenska moderföretag som omfattas av redovisningsskyldigheten Skr.
1987/88: 68 ägde vid utgången av år 1986 tillsammans 29 bolag i Sydafrika och Namibia,
varav 14 kan betecknas som rörelsedrivande.

För
de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia lämnas följande
uppgifter.

De
svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapital som
sammanlagt uppgår till ca 8,7 milj, rand (ca 27 milj, kr,). Bolagens
sammanlagda egna kapital ökade under år 1986 och uppgår till ca 93 milj, rand
(ca 289 milj. kr.).

Omsättningen
hos de rörelsedrivande företagen uppgick är 1986 till omkring 411 milj, rand
(ca 1278 milj, kr,) vilket innebär en ökning i löpande penningvärde med ca 21 %
jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till inflationen i
Sydafrika, som under år 1986 låg på 18,1 %, har omsättningen värdemässigt ökat
med ca 3%,

Det
totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden från ca 186 milj,
rand till ca 220 milj, rand (ca 684 milj, kr,). Anläggningstillgångarnas värde
uppgick till ca 25 milj, rand (ca 78 milj, kr,) jämfört med ca 23 milj, rand
året innan.

Det
sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 36 milj, rand (ca 112 milj,
kr,) vilket innebär en kraftig ökning jämfört med föregående är. Ett par av
företagen redovisade förlust.

Antalet
anställda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden frän 2233 till 2
216 personer.

Utvecklingen
i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda
omsättning, resultat före skatt m, m, under de år redovisningsskyldighet enligt
investeringsförbudslagen förelegat framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren
1980-1986. Värden i milj. rand'

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

Aktiekapital

8.7

8,8

9,1

9,5

9,5

9.5

8,7

Sammanlagda
egna

kapital

53

55

65

65

81

84

93

Värdet
av totala

tillgångar

158

188

184

164

198

197

220

Värdet
av anlägg-

ningstillgångar

25

25

29

25

25

23

25

Omsättning

238

275

287

268

315

355

411

Sammanlagt
resul-

tat före
skatt

23

13

9

11

14

13,5

36

Investeringar

0,8

2,0

1,5

1,5

0,8

1,5

0,2

Antalet
anställda

3 355

3 369

3 143

2880

2 705

2 374

2218

1 rand = 5,86 kr, år 1980 = 5,82 kr, år 1981 = 6,82 kr, år
1982 = 6,60 kr, år 1983 = 4,56 kr, år 1984 = 2,93 kr, år 1985 = 3,11 kr, år
1986

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1985
och 1986 Skr, 1987/88: 68 bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.

Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska
juridiska personer att företa eller bidra till att investeringar görs i
Sydafrika och Namibia, Lagen innehåller dock bestämmelser enligt vilka
regeringen kan medge undantag frän förbudet. Undantag fär endast medges en
sådan juridisk person som sedan den I juli 1979 själv eller genom utländskt
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia, Undantag från
investeringsförbudet fär inte ge utrymme för en utvidgning av företagens
verksamhet. Exempel på investeringar för vilka undantag i princip medgivits är
sådana som varit nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana
som direkt syftat till en förbättring av de sociala villkoren för de svarta, t,
ex, investeringar i en hälsocentral.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon
garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar.
Regeringen har alltid möjlighet att avslå en investeringsansökan efter
prövning av alla omständigheter i ärendet.

Några ansökningar om undantag frän investeringsförbudet
har ej inkommit under nu aktuell redovisningsperiod.

Enligt 8 § investeringsförbudslagen kan regeringen medge
rätt för ett företag som sedan den I juli 1979 själv eller genom dotterföretag
driver rörelse i Sydafrika eller Namibia att tills vidare ersätta
anläggningstillgångar och hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra
sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda.
Ett villkor för ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till
att detta inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Namibia,
Medgivandet kan återkallas om verksamheten i Sydafrika eller Namibia utvidgas
eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl. Regeringen har hittills inte
lämnat något företag medgivande enligt 8 § investeringsförbudslagen.

Av de nio företag som lämnat redovisning har fyra angett
att anskaffning av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret.
Dessa är Atlas Copco AB, Secoroc AB, AB SKF och Skega AB. För de investeringar
som gjorts i AB SKF har regeringen under åren 1983—1985 medgivit undantag frän
investeringsförbudet. Atlas Copco, Secoroc, Skega och till en del AB SKF har
utnyttjat den rättighet som anges i 2 § investeringsförbudslagen att anskaffa
tillgångar till ett värde av högst 100000 kr. De investeringar som gjorts avser
ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och kontorsutrustning. Såvitt
framgår av redovisningarna har investeringarna inte möjliggjort någon
utvidgning av de berörda företagens verksamhet,

2.2 Social redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen skall företagen lämna
redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de
anställda vid dotterföretagen i Sydafrika och Namibia. Uppgifter skall ocksä
lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de anställda i nu angivna avseen-

den. Sådan redovisning har lämnats av samtliga företag
utom två - A, Skr, 1987/88:68 Johnson & Co HAB och SAS, med totalt tio
resp, fyra anställda. Dessa företag har, med hänvisning till att man endast har
vita anställda, inte lämnat någon redovisning. Jag godtar de skäl som anförts
från berörda företag att inte lämna redovisning.

Med utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets
handelsavdelning upprättat frågeformulär har företagen lämnat följande
information. De lämnade uppgifterna är inte till alla delar enhetliga och
därför inte till fullo jämförbara.

Tillsammans har företagen 2 166 anställda varav drygt
hälften (I 125) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade m. O, Tot. anställda

Alfa Laval 58 (61) 30 (37) 10 (14) 98 (112)

Atlas Copco 300 (319) 191 (184) 17 (20) 508 (523)

Sandvik 243 (251) 317 (322) 23 (16) 583 (589)

Secoroc 153 (156) 247 (247) 33 (36) 433 (439)

SKF 234 (218) 127 (131) 89 (82) 450 (431)

Skega 30 (30) 21 (19) 11 (8) 62 (57)

Transatlantic 23 (29) 2 (2) 7 (9) 32 (40)

Totalt 1041(1064) 935(942) 190(185)
2166(2191)

Anm: Siffor inom parentes anger motsvarande siffor för
föregående redovisningsperiod.

Vid ett av företagen förekommer fortfarande viss
segregering av toaletter och omklädningsrum. Företaget har anfört att man
erbjudit iordningställande av gemensamma utrymmen men att detta tills vidare
ännu inte accepterats av företrädare för de svarta anställda.

Vid samtliga företag, med undantag för Skega AB och
Rederiaktiebolaget Transatlantic, är de anställda organiserade i olika
fackföreningar, och fackligt arbete tillåts bedrivas på arbetsplatsen och på
betald arbetstid. Villkoren regleras vanligtvis i överenskommelser mellan
företaget och berörda fackföreningar, Transatlantic, med 32 anställda, har
uppgivit att fackföreningar för handelsföretag saknas, Skega, med totalt 62
anställda, har anfört bristande intresse frän de anställdas sida som skäl för
att fackföreningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget.

Vad avser löner har samtliga företag uppgivit sig tillämpa
principen om lika lön för lika arbete. De stora skillnaderna i utbildningsnivå
mellan olika anställda medför dock att de vita anställda i genomsnitt uppbär
högre lön än andra, i vissa företag upp till tre gånger högre än vad färgade
anställda uppbär. Flertalet företag tillämpar en minimilön om ca 3,50 rand i
timmen, vilket i jämförelse med löneläget i stort i Sydafrika ligger över det
normala. Den genomsnittliga lönehöjningen under år 1986 uppgick för de svarta
anställda till mellan 12 och 40%,

Utöver löner utbetalas av företagen olika sociala förmåner
såsom pensioner, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, semester och sjukvård, i
vissa fall också för de anställdas familjer. Därutöver bidrar flertalet företag
med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter,
kostnader för böcker, stipendier m, m. Även lån för anskaffning eller

reparationer
av bostäder tillhandahålls, I vissa fall ges ocksä subventione- Skr,
1987/88: 68 rade eller fria måltider liksom transporter eller kontantbidrag
därtill för resor till och frän arbetsplatsen.

Flertalet
företag satsar pä utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning
men även basutbildning, Äriiga budgetar för utbildningsprogram anslås och all
yrkesutbildning sker pä betald arbetstid.

3 Redovisning av uppgifter om indirekta företagsförvärv

Av
kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om indirekt företagsförvärv
lämnats av ett företag. Atlas Copco AB. Uppgifterna avser Atlas Copco AB:s helägda
dotterbolag Atlas Copco North America Inc, som ijuni 1987 förvärvade ett
företag i USA, Chicago Pneumatic Inc, som i sin tur genom dotterbolag innehar
aktier i ett sydafrikanskt dotterbolag. Aktiekapitalet i det sydafrikanska
bolaget, Consolidated Pneumatic Tool Co S,A, (Pty) Ltd, uppgår till 100000
rand.

4 Sammanfattning

Kommerskollegium
har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att efterlevnaden av
investeringsförbudslagen varit god under den aktuella perioden. Jag delar denna
uppfattning.

Jag
vill avslutningsvis endast tillägga att SAS, som hösten 1985 upphörde med
flygförbindelserna med Sydafrika, i och med utgången av är 1986 inte heller har
kontor eller anställd personal i Sydafrika,

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört
i det föregående om svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia,

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med
hennes hemställan.

Bilaga Skr. 1987/88:68

o r
I-- — CT\ " r-

(N
— O O f* m r- o <~n r-- m r r- >n
"O ' — (N

c -.a < Vi

o o On O o 00 fi r — 00 m 00 Tf — >v~. >/
Tt — r>i

O f* o rj o ON o o -o >o o (N

Tt -
o — —

o.

c

a

CS

.iji

i~

dt

o

o

jx:

o

<

3.

O " O <N O O O

O >o
O n

Tt Tt o------------

" -c -o s»

O \0 00 00 " sD

rs) Ti- Tt ' — \o

O 0\ O Os O" o

■o

:= •„ ">.

£2 .5,

j= "T S

" JC' i"

MS/ j:

b. II OJD

= 1 "5

o

:0

o! S ti: o

O C3 '-v

C/5 ~ >

«<£

<Qc/2

-a

o U

M 1 y 3

l_ >,<

c fe-S iS ,-, 3 'ti o 5 o o

■ h, "

w [T c «

f- tL,W5B3

09

CQ<

<
0 pa

m

<

2.

c/3 "7-1

— *- • (fl

<<t>i

(y5<

00 <o

O 00

—
o

« ri

< -

Q.

C

rt

ra

b.

V

o

o

O

<

""

c OJ (U

jj •:: -o vQ > j c tN c/3 ca cu .—

■*
-q-

o o

o o

o o

o o

o >o

(N r<l

■*

o o

o_o.

o'o"

O o

o "o

fN rn

[/3 O O < O O

o o c/5 o o

—
o

—
o'

o

r

6s o

VO

00 OS

I

O

o

15 gi

r (N rsi p-

■a

>,

C/3

O

c/3 os

<-

cn J=

1- y

ca o
u

Ut

.<

c

ö 5r,i i? "

< c/3 5iC/3 H tZl -J

m

<

K

o

U

,

=a

1 C

1) ra

C O

C

.2 - "

Iv3

a fe
Is

<

c/3 Di XI ca

a

u

T3

*. , — , CL

vo 3 >,::i.
ovca.,2

reu<'t;

Z< ä :

1

oa

:=> O :ca o j« a,

;Pr

cd (/3

ra

5<

> ,

c/5 —

;P

o

O

c « C

'c ,:

i_

>

■O 1

j: Os

« U

. « Q- t- [_

(U o T3 t/1 C >

_ij ca cS c/3

f <

(/? u

> LO ca >—

S »J So Of c .£

'M

• o

NorstetJts Tryckeri, Stockholm 1987