Prop. 1987/88:7

Regeringens proposition 1987/88:7

om ändring i rättegångsbalken m. m. (underrättelser till
parterna om dom m. m.)

Prop. 1987/88:7

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 17 september
1987.

Pä
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl de allmänna domstolarna i lag ges skyldighet atl i
brottmål underrätta samtliga parter i målet om innehållet i domstolens
avgöranden.

Vidare föreslås ell par ändringar av mer leknisk
natur i reglerna om domstolarnas underrättelseskyldighet, bl. a. mol bakgrund
av atl den s. k. lösningsskyldighelen i domstolsärenden nyligen har slopats.

Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 7

1 Förslag till Prop. 1987/88:7

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs atl 17 kap. 9
§ och 30 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap. 9§'

Innan dom beslutas, skall överiäggning hällas.

Då huvudförhandling ägt rum, skall
samma eller sist nästa helgfria dag överläggning hållas och, om det kan ske,
dom beslutas och avkunnas. Erfordras pä grund av målets beskaffenhet rådrum för
domens beslutande eller avfattande, må rätlen besluta anstånd därmed; domen
skall dock, om ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas
inom tvä veckor efter förhandlingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen,
skall den avkunnas vid annat rätlens sammanträde eller ock meddelas genom atl
den hålles tillgänglig ä rätlens kansli; vid huvudförhandlingen skall
underrättelse givas om liden och sättet för domens meddelande.

Vad nu sagts om måls avgörande
efter huvudförhandling gälle ock, dä mäl avgöres vid sammanträde för muntlig
förberedelse.

Avgöres eljest mäl utan huvud- Avgörs i annat fall ett mäl ulan

förhandling, skall, så snart ske kan, huvudförhandling, skall så snart

överläggning hållas samt domen be- som möjligt överläggning hållas

slutas, skriftligen avfattas och med- samt domen beslutas, skriftligen

delas. Meddelandet skall ske ge- avfattas och meddelas. Me.dddan-

nom atl domen hålles tillgänglig å det skall ske genom alt domen hålls

rätlens kansli. Underrättelse om ti- tillgänglig på rättens kansli.

den för meddelandet skall senast

samma dag avsändas till parterna.

Avkunnande av dom må ske genom
återgivande av domslutet och skälen jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktig mening förekommit,
skall denna meddelas parterna pä samma tid och sätt som domen.

När mål avgjorts, skall skriftlig När e//mål avgjorts, skall par/er-

underrättelse om utgången i målet na snarast
underrättas skriftligen

snarast givas parterna. om utgången i målet.

30 kap.

7§=

Innan dom beslutas, skall
överiäggning hällas. Ingå nämndemän i rätten, framställe ordföranden eller, om
målet beretts av annan lagfaren domare, denne saken och vad lag stadgar därom.

Dä huvudförhandling ägt rum, skall
samma eller sist nästa helgfria dag överläggning hällas och, om del kan ske, dom
beslutas och avkunnas. Finnes rådrum för domens beslutande eller avfattande
oundgängligen erforderiigt, mä rätten besluta anstånd därmed; domen skall
dock, om ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas, dä den
tilltalade

' Senaste lydelse 1976:567. Senaste lydelse 1976:560.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

är häktad, inom en vecka och i annat fall inom tvä veckor
efter förhandlingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen,
skall den avkunnas vid annal rätlens sammanträde eller ock meddelas genom atl
den hålles tillgänglig å rätlens kansli; vid huvudförhandlingen skall
underrättelse givas om liden och sättet för domens meddelande.

Prop.
1987/88:7

Avgörs ett mål ulan huvudförhandling, skall så snart
som möjligt överläggning hållas saml domen beslutas, skriftligen avfattas
och meddelas. Meddelandet skall ske genom all domen hålls tillgänglig på
rättens kansli.

Avgöres mål utan huvudförhandling,
skall, sä snart ske kan, överläggning hällas samt domen beslutas, skriftligen
avfallas och meddelas. Meddelandet skall ske genom alt domen hålles
tillgänglig å rätlens kansli. Underrättelse om tiden för meddelandet skall senast
samma dag avsändas till parterna.

Avkunnande av dom må ske genom
återgivande av domslutet och skälen jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktig mening förekommit, skall denna meddelas parterna pä
samma lid och säll som domen.

När mål avgjorts, skall skriftlig underrättelse om
utgången i målet snarast givas den tilltalade.

När ett mål avgjorts, skall parterna snarast underrättas
skriftligen om utgången i målet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av

domstolsärenden

Härigenom föreskrivs all 9 § lagen (1946:807) om
handläggning av domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

9§

Rättens
avgörande av ärende sker genom beslut

Underrätts slufiiga beslut skall, i den mån det erfordras,
angiva de skäl, å vilka beslutet gmndas. Beslutet må, om det finnes lämpligt,
tecknas å den handling som ligger som ligger till grund för ansökan. Avkunnas
ej beslutet vid förhandling, skall del meddelas genom atl det hålles
tillgängligt å rättens kansli; har beslutet gått emot sökanden eller annan som
fört talan I ärendet, skall underrättelse om tiden för beslutets meddelande genom
rättens försorg genast avsändas till honom. Rätten skall på begäran lämna den
som vill föra talan

Tingsrättens slutliga beslut skall, i den mån det behövs,
ange de skäl som beslutet grundas på. Om rätten finner det lämpligt, får
beslutet skrivas på den handling som ligger till grund för ansökningen. Om beslutet
Inte avkunnas vid en förhandling, skall det meddelas genom all hållas
tillgängligt på rättens kansli.

11 Riksdagen 1987/88. 1 saitd. Nr 7

Nuvarande
lydelse

mot beslutet underrättelse om vad han har att iakttaga.

Mot underrätts beslut i fråga som avses i 4 § tredje
stycket skall talan föras särskill. Beslutet skall lända till efterrättelse
utan hinder av att del icke äger laga kraft. Mol hovrällens beslul i fräga som
nu nämnts må talan ej föras.

Föreslagen lydelse

Mot tingsrättens beslut i frågor
som avses i 4 § tredje stycket skall talan föras särskilt. Beslutet skall gälla
även om del inte har vunnit laga kraft. Mot hovrättens beslul i frågor som nu
nämnts/år talan inte föras.

Prop. 1987/88:7

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

Justitiedepartementet Prop. 1987/88:7

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i rättegångsbalken m. m.
(underrättelser till parterna om dom m.m.)

1 Inledning

Vår
rättegångsordning uppfyller högt ställda anspråk pä rällssäkerhel. Härvidlag är
möjligheten att överklaga ett avgörande av stor betydelse. Bl.a. därför är del
viktigt att parterna i etl mäl blir underrättade om innehållet i domstolens
avgörande av målet. Under senare år har i olika sammanhang väckts frågan om
värt regelsystem i della hänseende är lill alla delar tillfredsställande
utformat.

Regleringen av domstolarnas underrättelseskyldighet
kan även i fortsättningen i väsentliga delar ske i författningar av
förordningsnalur. De grundläggande reglerna bör dock liksom hittills ges i
lag.

Jag avser atl i det följande ta upp etl par frågor
om ändringar i reglerna om underrättelseskyldighet i rättegångsbalken (RB) och
lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden (ärendelagen). Om mina
förslag godtas, kommer jag att senare för regeringen anmäla frägan om behövliga
förordningsändringar, bl.a. i expeditionskungörelsen (1964:618).

2 Gällande rätt, reformkrav m.m.

Brottmål

Enligt
30 kap. 7 § sjätte slyckel RB skall den tilltalade skriftligen underrättas om
utgången i etl brottmål. Hur denna underrättelseskyldighet skall fullgöras
regleras närmare i förordningen (1978:373) om skyldighet för domstol atl
underrätta part om dom i brottmål m. m.

Enligt förordningen skall underrättelse till den
tilltalade ske genom alt avskrift av domen, i vad den innehåller uppgift om
domstolens namn, domens dag, domens och målets nummer, parterna och domslutet,
sänds till den tilltalade i vanligt brev. Reglerna innebär således all den
tilltalade inte behöver underrättas om skälen för rättens avgörande.

Underrättelse
om målels utgång skall enligt förordningen ocksä lämnas Prop. 1987/88:7 lill en
målsägande som för talan om enskilt anspråk. Denna underrättelseskyldighet
skall fullgöras genom alt hela domen eller beslutet sänds till målsäganden.
Däremot finns del inga regler angående underrättelseskyldighet till målsägande
som endast för ansvarslalan eller som inte är part. Det finns i lag eller annan
författning inte heller nägon föreskrift om skyldighet för domstolen att
underrätta åklagaren eller försvararen om målets utgäng.

Slämpelskatleulredningen föreslog i ddbelänkandel
(Ds B 1980:7) Avgifter vid tingsrätt m. m. bl. a. atl domstol i förordning
skulle ges skyldighet all sända en kopia av domen i brottmål till parterna.
Förslaget remissbehandlades och fick i denna del ell i huvudsak positivt
mottagande.

I ddbelänkandel (SOU 1982:25 och 26) Översyn av
rättegångsbalken 1 Processen i tingsrätt har rätlegångsutredningen behandlat
frågan om domstols skyldighet alt underrätta part om dom och beslut.
Utredningen föreslog därvid för brottmålens dd bl. a. alt del i RB skulle
föreskrivas dels alt den tilltalade skall tillställas en kopia av domen, dels
atl åklagare saml målsägande som fört talan om ansvar skall fä en kopia av en
dom som inte har avkunnats. Utredningens förslag har remissbehandlats och har
såvitt nu är i fräga bemötts huvudsakligen positivt.

Vidare har domstolsverket i rapport 1984:5
Expediering av domar och beslut i brottmål föreslagit bl.a. atl åklagarens rätt
till expedition bör framgå av författning.

I rapport 1985:2 Kungördsekoslnader och
ansökningsavgifler m.m. i domstol har domstolsverket föreslagit bl. a. alt
domstol genom bestämmelser i förordning skall åläggas att sända parterna i
brottmål en kopia av domen. En målsägande som fört talan om enskilt anspråk i
brottmål skall dock enligt förslaget inte automatiskt få del av domskälen. Vid
remissbehandling av rapporten har förslaget bemötts positivt såvitt gäller alt
samtliga parter skall få del av utgången i ell mål. Viss kritik har däremot
riktals mot förslaget om att en målsägande i vissa fall inte skall få del av
hela domen.

Frägan om den tilltalades rätl atl utan särskild
begäran fä hela domen sig tillsänd har flera gånger behandlats i riksdagen.
Senast uttalade justitieutskotlet i sill av riksdagen godkända betänkande (JuU
1986/87:25 s. 16) bl.a. följande.

Ulskollel
anser all frågan om den tilltalades rätt atl fä del av de skriftliga skäl på
vilka han har dömts fill ansvar inte skall behöva kräva särskilt långvariga
överväganden. Med nutidens kopieringsutrustningar kan del inte innebära någon
allvarligare tidsutdräkt eller arbetsbelastning för domstolarna all kopiera
hela domen även till den tilltalade. Tvärtom borde det enligt utskottets mening
underlätta expedieringsrulinerna, om samma regler gällde i fråga om expedition
av domar lill samtliga parter. Utskottet, som vidhåller atl del här är en fråga
om rättssäkerhet, utgär ifrån atl regeringen skyndsamt vidtar den ändring som
krävs för atl åstadkomma en bättre ordning. Ändringen kan enligt utskottets
uppfattning vidtas av regeringen genom föreskrifter i förordning. Utskottet
ulgår ifrån all delta kommer atl ske ulan särskilt tillkännagivande frän
riksdagen.

Tvistemål och
domstolsärenden Prop. 1987/88:7

I
17 kap. 9 § sista stycket RB föreskrivs atl parterna i etl tvistemål snarast
skall skriftligen underrättas om innehållet i rätlens avgörande av målet. De
närmare bestämmelserna om expedieringsskyldighelen i tvistemål fmns i
förordningen (1976:823) om skyldighet för domstol att underrätta part om dom i
tvistemål m. m. Enligt denna förordning skall den i RB stadgade
underrättelseskyldigheten fullgöras genom att avskrift av domen, således även
domskälen, sänds till parterna i vanligt brev.

Före den 1 juli 1987 gällde i fråga om
domstolsärenden en annan ordning än i tvistemål i förevarande hänseende.
Sökanden i ett ärende var alltid skyldig all mol avgift lösa ul rättens beslut.
Han fick på sä sätt allfid underrättelse om innehållet i beslutet. I övrigt var
rätten endast skyldig all underrätta den som beslutet gäll emot om tiden för
beslutets meddelande, 9 § ärendelagen. Denna underrättelseskyldighet skall
enligl 2 § andra stycket i förordningen om skyldighet för domstol alt
underrätta part om dom i tvistemål m. m. fullgöras genom att den som beslutet
gått emot tillsänds etl exemplar av beslutet.

Fr.o.m. den 1 juli 1987 har lösningsskyldighelen i
domstolsärenden avskaffats (prop. 1986/87:26, JuU 13, rskr. 89, SFS 1987:452).
En följd av all sökanden inte längre är skyldig atl lösa rättens beslut i elt
domstolsärende har blivit alt det formellt sell inte längre föreligger någon
skyldighet för domstolarna all i domstolsärenden underrätta sökanden om alt del
har fattats ell beslut med bifall lill hans talan. I de fall där ett beslut
gäll någon part emot följer däremot av den nyssnämnda förordningsbeslåmmdsen
all parten skall automatiskt tillsändas etl exemplar av beslutet.

Beslutet att slopa lösningsskyldigheten i
domstolsärenden grundade sig pä ett förslag av slämpelskatleulredningen i
betänkandet (Ds B 1980:7) Avgifter vid tingsrätt m.m. Utredningen behandlade i
betänkandet ocksä bl.a. frägan om domstolarnas skyldighet att underrätta
parterna om utgången i domstolsärenden och föreslog alt särreglerna om
underrättelseskyldighet i ärendelagen skulle upphävas och alt denna skyldighet
i stället skulle regleras i samma förordning som skyldigheten all underrätta om
utgången i tvistemål och bli i princip lika omfattande. Förslaget fick i denna
del ett i huvudsak positivt mottagande vid remissbehandlingen.

3 Föredragandens överväganden Tvistemål och brottmål

Såsom
framgått av vad jag anfört inledningsvis omfallar domstols skyldighet enligt
lag alt underrätta om utgången i etl mål en vidare krets av personer i
tvistemål än i brottmål. Enligt 17 kap 9 § RB skall domstolen underrätta
samtliga parter i ett tvistemål om utgången i målet, medan nuvarande regler för
brottmål (30 kap. 7 §) stadgar underrättelseskyldighet bara såvitt avser den
tilltalade. Gentemot en del av övriga parter i ell brottmål, bl. a. sädana
målsägande som för skadeståndstalan, har domslo-

len
visseriigen därutöver en i förordning reglerad underrättelseskyldighet.
Prop. 1987/88:7 Det finns dock ingen författningsreglerad
underrättelseskyldighet gentemot åklagaren eller sådana målsägande som endast
för ansvarslalan. Domstolarna torde dock i praktiken regelmässigt underrätta
även dessa parter om utgången.

Som jag antydde inledningsvis är
det med hänsyn lill rättssäkerheten rimligt all samtliga parter i etl mäl
automatiskt och ulan särskild begäran skriftligen underrättas om innehållet i
domstolens avgörande. Delta gäller givetvis säväl tvistemål som brottmål. Även
om det i praktiken oftast är så att domstolen underrättar samtliga parter i
brottmål ulan direkl förfallningsstöd, är del frän formell synpunkt inte
alldeles lyckat alt Ivislemåls-och broltmålsreglerna är sä olika. Enligl min
mening är principen om underrättelseskyldighet till parterna sä viktig all den
bör framgå av lag. Reglerna i 30 kap. 7 § sjätte stycket RB bör ändras i
enlighet med vad jag har sagt nu. I samband därmed bör 17 kap. 9 § sjunde
stycket RB ändras så all det språkligt överensstämmer med den nya lydelsen av
det nyssnämnda lagrummet.

De närmare bestämmelserna rörande
underrättelseskyldigheten bör liksom hittills ges i förordning. Som jag
tidigare nämnde avser jag atl senare för regeringen anmäla frågan om behövliga
förordningsändringar med hänsyn lill de reformer som aktualiserats i enlighet
med vad jag nyss redovisade. Jag vill emellertid redan i della sammanhang säga
att jag delar den uppfaftning som riksdagen nyligen geft uftryck åt (JuU
1986/87:25 s. 16) i fräga om den tilltalades rätl alt utan särskild begäran fä
en fullständig domsutskrift.

I samband med den nyss föreslagna
lagändringen bör även en annan justering göras i reglerna om
underrättelseskyldighet i 17 kap. 9 § och 30 kap. 7 § RB. Det gäller domstolens
skyldighet alt skicka underrättelse om tidpunkten för meddelande av s. k.
kanslidom (ijärde stycket sista meningen resp. tredje stycket sista meningen).
Skyldigheten enligt dessa lagrum torde regelmässigt fullgöras genom att själva
domen skickas samma dag som den meddelas. Det följer nämligen av
förordningsbestämmelser om expediering av dom att kanslidomar skall sändas lill
parterna samma dag som de meddelas. Förevarande lagregler, som i sig för övrigt
har förord-ningskaraklär, har därför numera ingen självständig belydelse. Jag
förordar alt de upphävs.

Jag vill avslutningsvis nämna atl
frägan om expediering av dom m. m. till sädana målsägande som inte för nägon
talan och som således inte är parter i målet har tagits upp i en proposition
(prop. 1987/88:1).

Domstolsärenden

Som jag tidigare nämnde slopades den s.k.
lösningsskyldigheten i domstolsärenden från den 1 juli 1987. Den reformen
ställer ell ökat krav på alt domstolarna pä eget initiativ underrättar parterna
om utgången i ärendet. På samma sätt som i t. ex. tvistemål är det givetvis
rimligt atl sökanden och hans eventuella motpart får underrättelse om
innehållet i avgörandet, oavsett om delta innebär bifall lill eller avslag pä
sökandens framställning.

Underrättelsen
bör i likhet med vad som gäller i tvistemål i allmänhet Prop. 1987/88:7
avse en fullständig kopia av avgörandet med en redogörelse för eventuella
skiljaktiga meningar. Vad nu sagts bör gälla även när ärendet avslutats på
annal sätl än genom ell slutligt beslul, t.ex. i ärenden angående
lesta-menlsvittnesförhör.

Den närmare regleringen av frägan om domstolarnas
skyldighet all underrätta parterna i domstolsärenden om domstolens avgörande
bör liksom hittills kunna ske i förordning. Som jag nyss antydde bör i princip
samma regler gälla som för tvistemål. För alt förordningsbestämmelserna om
underrättelse lill parlema i tvistemål skall bli tillämpliga även i domstolsärenden
bör de särskilda bestämmelserna om underrättelseskyldighet i 9 § andra stycket
ärendelagen upphävas. I samband därmed bör en språklig modernisering av
paragrafen göras.

4 Lagrådets hörande

Med
hänsyn till lagstiftningsälgärdernas beskaffenhet anser jag atl lagrådels
hörande skulle sakna belydelse.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen all anta förslagen till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1987