Prop. 1987/88:74

Regeringens proposition 1987/88:74

om skördeskadeskydd

Prop.

1987/88:74

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 10 december 1987.

Pä
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
proposifionen lämnas förslag rörande vissa frågor om del framtida skör-deskadeskyddet.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 74

Propositionens lagförslag Prop, 1987/88:74

1 Förslag till

Lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd

Härigenom
föreskrivs följande,

1
§ Regeringen får överlämna till
Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd att besluta i ärenden om skördeskadeskydd,

2
§ Statistiska centralbyrån
skall till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd lämna ut sädana uppgifter
som behövs för handläggning av ärenden om skördeskadeskydd.

1,
Denna lag träder i krafl den 1
april 1988,

2,
Den som hos Stiftelsen
Lantbrukarnas skördeskadeskydd har tagit befattning med en fråga som avses i 1
§ får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om affärs-
eller driftsförhållanden hos enskild. Bestämmelsen gäller under år 1988,

2 Förslag till Prop. 1987/88:74

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs alt 9 kap, 4§ och bilagan till
sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap, 4§ Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos
myndighet som avser framställning av stafislik samt, i den utsträckning
regeringen föreskriver del, i annan därmed jämförbar undersökning, som utförs
av myndighet, för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Uppgift i
företagsregister, uppgift som avser avliden, uppgift som behövs för
forskningsändamål, uppgift som avser personal- och lönestafislik och uppgift,
som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförbart
förhällande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det
står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon
honom närslående lider skada eller men.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas enligt vad
som föreskrivs i lag om beslutanderätt i ärenden om skördeskadeskydd.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst sjuttio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och
annars i högst tjugo år.

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 1 kap, 8 § skall vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att la del av handlingar hos
myndighet i fillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.
Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten
har uppdragits ät organet.

Nuvarande lydelse

Stiftelsen Svensk-norska samar- statligt stöd i form av stipendier

betsfonden (SFS 1976: 1046)

Stiftelserna Nordiska museet, prövning av anställnings- och ar-

Riksutställningar, Stockholms in- belsvillkor
och andra frågor som

ternationella fredsforskningsinsli- rör
statligt reglerad anställning hos

lut (SIPRI), Sveriges Tekniska mu- stiftelsen
(SFS 1976: 1046)

' Lagen omtryckt 1985:1059,

Med
nuvarande lydelse avses i prop, 1986/87: 151 föreslagen lydelse.

seum och WHO Collaborating
Centre on Internafional Drug Moni-toring

Prop. 1987/88:74

Stiftelsen
Svensk-norska samarbetsfonden

Stiftelsen
Lantbrukarnas skördeskadeskydd

Stiftelserna Nordiska
museet, Riksutställningar, Stockholms internationella fredsforskningsinsfi-lut
(SIPRI), Sveriges Tekniska museum och WHO Collaborating Centre on
International Drug Moni- toring

statligt stöd i form av
stipendier (SFS 1976:1046)

prövning av ärenden om skördeskadeskydd
(SFS 1988:00)

prövning av anställnings-
och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen
(SFS 1976:1046)

Denna
lag träder i krafl, i fräga orn 9 kap. 4 § den 1 april 1988, och i övrigt den 1
januari 1989,

Jordbruksdepartementet pp- 1987/88:74

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 1987

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G,
Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Hellström

Proposition om skördeskadeskydd 1 Inledning

Mellan
företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation träffades
den 10 november 1986 en principöverenskommelse om att Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd.

En
för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har därefter haft i uppdrag att
närmare utreda och lämna förslag till utformning av del nya skyddet.

Arbetsgruppen
lade i april 1987 fram ett sådant förslag. Förslaget innehåller ocksä en
överenskommelse mellan staten och LRF. Överenskommelsen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilagal.

I
prop, 1986/87: 146 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m,m, togs bl,
a, frågan om det framlida skördeskadeskyddet upp. Regeringen förordade i proposiUonen
all LRF skulle vara huvudman för ell nytt skördeskadeskydd fr, o, m. 1988 års
skörd och hemställde om riksdagens godkännande i denna del. Riksdagen beslutade
i enlighet med hemställan (JoU 1986/87: 26, rskr, 346),

Samtidigt
som regeringen förelade riksdagen frågan om huvudmannaskapet uttalades att
flera av de frågor som behandlades i överenskommelsen var av den arten alt
riksdagen måste besluta i ärendet innan en överföring kunde ske. Förslag i de
olika frågor som fordrade riksdagens ställningstagande skulle utarbetas och
föreläggas riksdagen senast hösten 1987, Under hösten har förnyade
överläggningar ägt rum mellan företrädare för regeringen och LRF. Jag
återkommer nu till frågan om det framlida skördeskadeskyddet,

ti Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 74

2
Bakgrund Prop. 1987/88:74

2.1 Nuvarande skördeskadeskydd

Nuvarande
skördeskadeskydd tillkom år 1961, Dessförinnan hade staten vid större
skördeskador genom bl, a, prishöjningar lämnat stöd till jordbrukarna,

Skördeskadeskyddet
omfattar samtliga jordbruksföretag med minst tvä hektar brukad åker. I skyddet
ingår alla allmänt odlade grödor. De grödor som inte ingår är främst
trädgårdsväxter, kokärter, konservärter, åkerbönor och bruna bönor.

Skördeskadeskyddet
är etl ekonomiskt skydd vid sköidenedsätining. Om skörden är betydligt lägre än
man normalt kan förvänta sig utgår ersättning oavsett orsak. Vid
skadeberäkningen beaktas såväl förluster pä grund av låg skörd som förluster
förorsakade av dålig kvalitet. Skyddet avser inte enskilda grödor utan det
sammanlagda skörderesultatet för företaget. Genom skördeskadeskyddet skall i
princip endast stora skördeskador ersättas. Avsikten är att det skall vara ett
katastrofskydd,

Skördeskadeskyddet
är obligatoriskt. Varje jordbrukare är skyldig att i början av juni varje år
lämna uppgifter om åkerarealens användning till slafistiska centralbyrån (SCB).
Dessa arealuppgifter används för ersättningsberäkningarna i skördeskadeskyddet
samt utgör underlag för delar av lantbruksstatistiken. Varje jordbrukare får
besked orn beräkningsresultatet. Skördeskadeersättningen betalas ut före mars
månads utgång året efter skadeäret utan att ansökan om ersättning behöver
göras,

Ersätlningsberäkningarna
för de enskilda jordbruksföretagen baseras pä uppgifter från gärden om
arealfördelningen pä olika grödor. Uppgifterna om skördens storlek och kvalitet
hämtas däremot inte frän den enskilda gården. I stället beräknas områdeslal som
baseras på det genomsnittliga skördeutfallet för olika grödor inom området. För
skördeskadeskyddets syften är landet indelat i 420 skördeområden. För varje
område och för var och en av de i skyddet ingående grödorna fastställs årligen
normskörd, aktuell skörd, normkvalitel, aktuell kvalitet och skördevariation.

Med
ledning av skörde- och kvalitetsuppgifter samt uppgifter om gällande grundpriser,
i de flesta fall per den 1 november skadeåret, beräknas normskördevärde,
aktuellt skördevärde och skördevarialion i kronor per hektar.

Företagels
areal av varje gröda multipliceras med normskördevärdet resp. det aktuella
skördevärdet för skördeområdet. På delta sätt erhålls ett normskördevärde och
ett aktuellt skördevärde för varje gröda som odlas pä företaget. Om summan av
de aktuella skördevärdena är mindre än summan av normskördevärdena, utgör
skillnaden den beräknade skadan. Ersättning utbetalas om skadan är större än
självrisken och avrundas till närmast hela hundratal kronor.

Genom
att de aktuella skördarna bestäms för skördeområden kan enstaka eller grupper
av företag drabbas av betydande skador utan att skördeskadeskyddet löser ut,
eller att det löser ut med otillräcklig effekt. Företagare som drabbas av
mycket allvarliga skördeskador men som pä grund av

skyddets
konstrukfion inte får ersättning eller endast får obetydlig ersätt- Prop.
1987/88: 74 ning kan söka behovsprövade bidrag.

Ersättningar
och bidrag utbetalas från en fond - skördeskadefonden. Medel fill denna har
tillskjutits frän staten och jordbruket. För närvarande utgörs tillskottet till
fonden endast av ränta på innestående medel.

Fonden
förvaltas av statens jordbruksnämnd som är huvudmyndighel för skördeskadeskyddet.
Jordbruksnämnden ansvarar för insamling av avgiftsmedlen och för utbetalning av
ersättningar. Nämnden beslutar vidare om behovsprövade bidrag.

SCB
svarar för den största delen av arbetet med skördeskadeskyddet. Sålunda svarar SCB
för den centrala ledningen av de objekfiva skördeuppskattningarna samt
fastställer indelningen i skördeområden, SCB svarar ocksä för insamling,
granskning och kontroll av bl, a, arealuppgifler från samUiga jordbruksföretag
i landet samt beräknar normskördar, aktuella skördar, normpriser och aktuella
priser, skördevariationer och ersättningar. Dessutom ombesöijer SCB utskrift
av utbetalningskort och ersättnings-besked samt svarar för stickprovskontroll
av jordbrukarnas arealuppgifter.

Lantbruksnämnderna
utför fältarbetet vid de objektiva skördeuppskattningarna med hjälp av
särskilda provtagare och medverkar vid fältkontroller av arealuppgifterna.
Nämnderna samlar in arealuppgifter från jordbrukare, som inte lämnat in dessa
trots påminnelser, samt medverkar vid granskning av arealuppgifter i fall som
kräver lokalkännedom eller kontakt med jordbrukarna. Dessutom insamlar och granskar
nämnderna individuella anmälningar av skördeskador i samband med s, k,
tillfälliga åtgärder,

I
dag svarar fonden helt för kostnaderna för skyddels administration.

En
särskild nämnd - skördestafistiska nämnden - har till uppgift att utreda frågor
om skyddets utformning och omfattning samt avge förslag till förbättringar av
skyddet. Grunderna för skyddet är fastställda av riksdagen. Varje år beslutar
regeringen om skördeskadeskyddets statistiska och tekniska utformning efter
förslag från skördestatistiska nämnden,

2.2 Tidigare utredningar

Efter
bemyndigande av regeringen fillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
i mars 1976 fem sakkunniga med uppdrag att se över skördeskadeskyddet inom
jordbruket. De sakkunniga, som antog benämningen utredningen om skördeskadeskyddet,
avlämnade i maj 1979 betänkandet (SOU 1979: 53) Nytt skördeskadeskydd.

Utredningen
lade fram tvä alternativa förslag till skördeskadeskydd, nämligen ett
kombinerat låne- och bidragssystem och eU syslem bestående av nuvarande
områdesskydd med vissa individuella kompletteringar. Staten borde enligt
utredningen vara huvudman för skördeskadeskyddet oavsett vilket av de båda
föreslagna systemen som valdes.

För att vidare utreda
vissa frågor om skördeskadeskyddets framfida

utformning tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i maj

1983 en särskild sakkunnig som i augusti 1983 redovisade resultatet av sitt

arbete i promemorian (Ds Jo 1983:8) Skördeskadeförsäkring, I promemo

rian föreslogs en individualisering av skyddet. Som exempel på skyddssys-

tern
som därvid kunde komma till användning diskuterades etl alternafiv Prop,
1987/88: 74

med
förhöjd självrisk och ett alternativ med individuella tilläggspremier.

Vidare
föreslogs att huvudmannaskapet för skyddet skulle överföras på

försäkringsbolag
och de löpande kostnaderna för skyddet överföras på

jordbruket.

Såväl
betänkandet som promemorian har remissbehandlats. Förslagen har dock inte
föranlett några beslut om ändringar i skördeskadeskyddet.

3 Föredragandens överväganden

3.1 Allmänna utgångspunkter

Nuvarande
skördeskadeskydd infördes år 1961. Syftet är att ge jordbruks-förelagen ett
skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skördeskador.

Skördeskadeskyddet
har sedan tillkomsten utsatts för kritik från i första hand enskilda
jordbrukare eller grupper av jordbrukare. Även om vissa förändringar har
genomförts i skyddet har jordbrukarnas möjligheter att påverka skyddets
utformning ansetts vara alltför begränsade. Mot den bakgrunden har det varit
angelägel för jordbrukarna alt själva få överta ansvaret för administrationen,
finansieringen och den närmare utformningen av skyddet.

Riksdagen
har också, som tidigare nämnts, godkänt att huvudmannaskapet för skyddet
överförs till LRF. Genom en sådan överföring ges jordbruket frihet att utforma
ett lämpligt skördeskadeskydd.

Samtidigt
mäste emellertid beaktas de allvarliga återverkningar som stora skördeskador av
typen naturkatastrof kan få. Sådana skador kan staten inte fråpsäga sig
ansvaret för.

Staten
bör följaktligen ha kvar ett övergripande ansvar för katastrofarta-de skador på
skörden. Överenskommelsen med LRF innebär ocksä att staten även i
fortsättningen skall ha ett övergripande ansvar vid skördeskador av naturkalastrofkaraklär
som drabbar stora områden.

Dessutom
bör emellertid staten även i fråga om skyddet i övrigt, dvs, till de delar
huvudmannaskapet överföres pä LRF, försäkra sig om all vissa grundläggande krav
på det framfida skyddets utformning uppfylls, I det följande kommer jag att
behandla dessa frågor och frågan om administration och finansiering av
skyddet.

3.2 Skyddets omfattning

Den
med LRF träffade överenskommelsen innebär alt jordbruksnäringen själv utifrån
vissa utgångspunkter skall svara för utformningen av skyddet. I
överenskommelsen med LRF har således vissa riktlinjer för skyddet angivits.
Dessa innebär enligt överenskommelsen bl, a. att skyddet väsentligen är ett
individuellt tolalskadeskydd och att det är öppet för alla jordbrukare med mer
än 5,0 ha åker, Väsentliga ändringar får enligt överenskommelsen inte göras
utan regeringens medgivande.

För
riksdagens information lämnas här en redogörelse för huvuddragen i Prop.
1987/88: 74 det system som LRF avser att tillämpa.

Som
skadeområden avgränsas årligen de geografiska områden där totalskador har stöire
omfattning. Endast inom dessa skadeområden skall ersättning kunna utgå.
Jordbrukare fär inom sådana områden anmäla arealer där skörden inte kan bärgas
eller skadorna på skörden i fält är sådana att skörden måste kasseras. Skyddet
gäller inte partiella skador och normalt inte heller utvintringsskador och
osådda arealer.

Beräkningen
av skördeersättningen sker individuellt för varje förelag. Vid beräkning av
skördeskadan utgär man frän totalskadad areal och normskördevärdet i området
för den aktuella grödan. Skördeutfallet av andra grödor som odlas pä företaget
beaktas inte. Ersättningen beräknas som skördeskadan på totalskadad areal
minskad med en självrisk beräknad på gårdens totala normskördevärde. Viss
minimistorlek pä utbetald ersättning kan komma att bestämmas.

En
självrisk på 20-25% skall tillämpas. Självrisken kan behöva vara olika stor i
olika områden beroende på hur stor sannolikheten för lotalska-dor är. Även
individuella variationer kan ifrägakomma,

3.3 Administration av skyddet

Enligt
överenskommelsen skall LRF utöva huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet genom
en särskild juridisk person. LRF har för detta ändamål inrättat en stiftelse
vars ledamöter utses av LRF: s styrelse. Stiftelsen skall inte ha någon annan
verksamhet.

Avsikten
är att anmälnings- och kontrollförfarandet skall organiseras så att det kommer
att likna del förfarande som för närvarande tillämpas vid individuell anmälan
av skördeskador.

De
uppgifter som behövs för skördeskadeskyddet hämtas för närvarande ur
lantbruksregistret. Enligt förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken,
lantbrukets företagsregister och skördeskadeskyddet utgör uppgift för
lantbruksstatistiken också anmälan för reglering av skördeskada.

Skall
stiftelsen administrera skyddet behöver sfiftelsen tillgång till motsvarande
uppgifter. För lantbruksföretag inom skadedrabbade områden är det främst
följande uppgifter som behövs, nämligen

-
namn och adress,

-
person- eller
organisationsnummer,

-
församlingsnamn och områdesidenlifikation
samt

-
odlade grödor och arealerna för
var och en av dem.

Även
om huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet överförs från staten till LRF
kommer dessa uppgifter också i fortsättningen att lämnas för lantbruksstatistiken
och ingå i lantbrukets företagsregister.

Som
framgår av vad jag tidigare har anfört behöver stiftelsen ocksä tillgäng till
uppgifter om normskördar för ersättningsberäkningarna. LRF anser att för det
framtida skördeskadeskyddet är det tillräckligt med en tredjedel av nuvarande
antal provytegårdar. Det blir därmed sannolikt de

krav
staUstikanvändare i övrigt ställer som främst kommer att vara styran- Prop.
1987/88: 74 de för hur omfattande skördeuppskattningarna behöver vara i
framtiden.

Lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden publicerade i juni 1982 Utredning om de objektiva skördeuppskaltningarnas
omfattning. Enligt denna utredning erfordrades, om man bortsåg från skördeskadeskyddets
behov, åtminstone skördestatistik på länsnivå. Skördeuppskattningarna borde,
menade man, kunna begränsas till hälften eller tredjedelen av nuvarande
omfattning. Det kan nu bedömas som troligt att antalet skördeområden kan
minskas från 420 till ca 100,

De
uppgifter som sfiftelsen mot bakgrund av vad jag nu nämnt kan behöva för
administrationen av skyddet bör stiftelsen mot sedvanlig ersättning få
tillgång till efter överenskommelse med SCB,

LRF
har vidare framfört önskemål om att få anlita lantbruksnämnderna för arbete med
rapportering av skadorna samt insamling och granskning av skadeanmälningarna.
Jag anser att det arbetet bör få utföras av nämnderna på uppdragsbasis.

3.4 Finansiering

Medelsbehovet
i det framtida skördeskadeskyddet är beroende av omfattningen av de skadetyper
som ingår i skyddet samt valet av självrisknivå. LRF avser att i stort sett
behålla den ambitionsnivå som gäller för de tillfälliga åtgärderna i nuvarande
skydd. De sammanlagda årliga ersättningarna för dessa åtgärder har varit i
genomsnitt 44 milj. kr. under den senaste tioårsperioden. Om utvintring m. m.,
som inte avses beaktas i det framlida skyddet, frånräknas har de årliga
utbetalningarna varit knappt 30 milj. kr, Överslagsmässigt bedöms
administrationskostnaderna bli ca 5 milj, kr. per år.

Det
beräknade skadeutfallet och därmed också ersättningarna kommer att variera
betydligt mellan olika år. Det är därför angeläget att skördeskadefonden är
tillräckligt stor för att klara dessa variationer. Under senare är har fondens
behållning minskat. Efter utbetalningarna för 1986 års skörd uppgår
skördeskadefonden till ca 324milj. kr. Det förutsätts att en uppbyggnad av
fonden sker så att denna inom en 10-årsperiod kommer att uppgå till
storleksordningen 500 milj. kr. i dagens penningvärde.

Till
fonden bör tills vidare ärligen föras ett belopp av 60 milj, kr. Delta är avsett
att dels motsvara de årliga genomsnittliga utbetalningarna för ersättningar
och administration, dels bygga upp fonden fill erforderlig storlek.
Avsättningen till fonden bör ske från de prisregleringsmedel som jordbruksnäringen
tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom särskild skördeskadeavgift.
Jordbrukets kompensationsram bör höjas med motsvarande belopp utan avräkning.

Enligt överenskommelsen
mellan staten och LRF skulle stiftelsen få

överta skördeskadefonden efter 1987 års skörd. Efter överläggningar un

der hösten 1987 mellan företrädare för regeringen och LRF har emellerfid

en överenskommelse träffats som innebär att fonden inte nu överförs till

stiftelsen utan under en övergångsperiod av fem är kvarstår hos statens

jordbruksnämnd. Fondens medel skall av jordbruksnämnden placeras på 10

samma
sätt som regeringen har angivit för placeringen av övriga prisregle- Prop.
1987/88:74 ringsmedel. Nämnden skall efter rekvisition till stiftelsen utbetala
de medel som erfordras för dess verksamhet.

Under
övergångsperioden kommer ett arbete alt pågå i syfte alt nå en överenskommelse
med LRF om en definitiv överföring av fonden vid periodens slut, I övrigt görs
inga förändringar i förhållande till den fidigare överenskommelsen,

3.5 Effekter på den statliga förvaltningen

Som
jag anfört fidigare (avsnitt 3.3) kommer överföringen fill LRF av huvudmannaskapet
för skördeskadeskyddet att medföra att dimensioneringen av skördeuppskattningama
blir mindre beroende av skördeskadeskyddet.

Enligt
statistiska centralbyrån måste en ny områdesindelning vara färdig under hösten
året före det skördeår då den skall användas, bl. a. beroende på den tid det
tar för omarbetning av dataprogrammen. Urvalet av provytegårdar mäste ocksä
göras fidigt. Skördeuppskattningarna kan därför inte läggas om förrän fr. o, m.
skördeåret 1989.

Infill
omläggningen av skördeskadeskyddet den 1 juli 1988 bör såväl skördestatistiska
nämnden som enheten för skördeskadeskydd finnas kvar och fullgöra sina uppgifter
vad gäller 1987 års skörd samt förekommande avvecklingsarbete. Därefter bör
såväl nämnden som kansliet kunna avvecklas. En mindre del av de uppgifter
enheten för skördeskadeskydd har kan behöva utföras inom statistiska
centralbyrån även framdeles, bl. a. gäller det slutförande av arbete som rör
1987 års skördeskador. Detta har beaktats i statistiska centralbyråns
anslagsframställning.

Jordbruksnämnden
bör kvarstå som huvudmyndighet för nuvarande statliga skördeskadeskydd till
dess att det är avvecklat.

3.6 Lagstiftningsfrågor

Den
stiftelse som för LRF: s räkning skall handha skyddet kommer att anförtros
uppgifter som innebär myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen
fordrar detta lagstöd. Jag föreslår alt uppgiften överiämnas till stiftelsen i
en särskild lag.

En
fråga som bör uppmärksammas i del här sammanhanget är frågan om
offentlighetsprincipens tillämpning på stiftelsen. Regeringen har i prop. 1986/87:151
om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m, föreslagit en utvidgning av
principens tillämpning utanför myndighetsområdet och då främst till sådana
organ som handhar myndighetsutövning mot enskilda. Jag anser att stiftelsens
verksamhet, i enlighet med de rikfiinjer som redovisas i propositionen, bör
omfattas av en sådan utvidgad offentlighet. Stiftelsen bör således föras upp i
den bilaga till sekretesslagen som föreslagits i propositionen.

Det
behov av sekretess hos sfiftelsen som kan uppkomma på grund av

att offentlighetsprincipen skall tillämpas tillgodoses i propositionen genom

ett tillägg i 8 kap, 7§ sekretesslagen. En konsekvens av regleringen blir, "

som också
uttalas i propositionen, att inte bara handlingssekretess kom- Prop.
1987/88: 74 mer att gälla utan också en motsvarande tystnadsplikt.

De föreslagna ändringarna i sekretesslagen skall inte
träda i kraft förrän den 1 januari 1989.

Avsikten är emellertid att stiftelsen skall påbörja sin
verksamhet redan under år 1988. Det behövs därför särskilda bestämmelser om
tystnadsplikt för befattningshavare hos stiftelsen för tiden fram till den 1
januari 1989. Jag anser att sädana bestämmelser kan tas in i
övergångsbestämmelserna till den särskilda lagen om beslutanderätt för sfiftelser.
De bör ges en begränsad tillämpningstid och inte gälla längre än till dess
ändringarna i sekretesslagen träder i kraft.

Jag har i det föregående föreslagit alt stiftelsen skall
få tillgång till vissa uppgifter ur lantbrukets företagsregister. För dessa
uppgifter råder enligt 9 kap, 4§ sekretesslagen (1980:100) i viss utsträckning
sekretess.

Förslagen i prop, 1986/87: 151 innebär också att de
enskilda organ till vilka offenfiighetsprincipen utsträcks blir att jämställa
med myndigheter vid Ullämpningen av sekretesslagen. Enligt 1 kap. 3 §
sekretesslagen får sekretessbelagda uppgifter inte röjas för annan myndighet i
andra fall än som anges i lagen eller i lag eller förordning till vilken lagen
hänvisar. Detsamma gäller enligt 1 kap. 2 § då fråga är om alt röja uppgifter för
enskild. Av 14kap, 1§ framgår emellertid såvitt avser uppgiflslämnande
myndigheter emellan att även en föreskrift om uppgiftsskyldighel i en lag eller
förordning till vilken någon uttrycklig hänvisning inte finns i sekretesslagen
skall lända fill efterrättelse. Någon motsvarande bestämmelse finns inte då det
gäller uppgiftsskyldighet mot enskilda.

Jag anser att uppgiftsskyldigheten gentemot stiftelsen bör
regleras i den särskilda lagen om beslutanderätt för stiftelsen. För att
stiftelsen skall kunna administrera skördeskadeskyddet behöver stiftelsen
tillgäng till uppgifter från statistiska centralbyrån redan under hösten 1988,
dvs, innan stiftelsen enligt förstagen i prop. 1986/87:151 blir att jämställa
med myndighet. En särskild hänvisning till uppgiftsskyldighelen måste därför
införas i sekretesslagen. Ett sådant tillägg harg)orts i 9 kap. 4§,

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet
upprättats förslag till

1,
lag om
beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd,

2,
lag om ändring
i sekretesslagen (1980: 100),

Förslaget under punkt 2 har upprättats i samråd med chefen
för justitiedepartementet.

Lagförslagen är av sådan karaktär att de i och för sig
ligger inom området för lagrådets granskning. Enligt min mening är förslagens
beskaffenhet dock sådan att det inte är nödvändigt att höra lagrådet i
ärendet.

12

4
Hemställan Prop. 1987/88:74

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag
om beslutanderätt för Sfiftelsen Lantbrukarnas skördeska

deskydd,

2.
lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100), dels att

3.
godkänna vad jag har förordat
om det framlida skördeskadeskyddet.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

13
n Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 74

Arbetsgruppen
f ö r utformning av'cjet nya sk ö rdeskadeskyddet

1987-04-21

Till

Statsr å det och
chefen f ö r

jordbruksdepartementet

Ö verF ö ring av sk ö rdeskadeskyddet
till LRf

F ö retr ä dare f ö r regeringen och Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation tr ä ffade den 10 november 1986 princip ö verenskommelse ora att Lantbrukarnas riksf ö rbund (LRF) skall ö verta huvudmannaskapet f ö r
ett nytt sk ö rdeskadeskydd.

En f ö r staten och LRF gemensam
arbetsgrupp har haft uppdraget att n ä rma.re
utreda och l ä gga f ö rslag om utformningen av det nya sk ö rdeskadeskyddet.
I arbetet har deltagit

F generaldirekt ö r
Ingvar Wid é n, ordf ö rande

Byr å direkt ö r Bengt Olof. Svensson, jordbruksdepartementet

Avdelningschef Frithiof Billstr ö m, SCB

Statistikchef Rune Tryggveson, SCB

Lantbruksdirektbr Gunnar Jeppsson, lantbruksn ä mnden i

Stockholms; l ä n

Lantbrukare Sune Huss, LRF

Lantbrukare Sture J ö nsson,
LRF

Lantbrukare Arne Lynge, LRF

Direkt ö r Viggo Fringel,
LRF

Agronom Bengt-Erik Jansson, LRF

Som sekreterare har fungerat Gunnar Jeppsson och
Bengt-Erik Jansson.

LRF har utarbetat en beskrivning av hur sk ö rdeskadeskyddet efter LRF:s ö vertagande skall se ut. Arbetsgruppen har tagit del
av beskrivningen och funnit principerna f ö r
det f ö reslagna skyddet vara i ö verensst ä mmelse
med ö verenskommelsen den 10 november
1986. Gruppen har inte tagit st ä llning till f ö rslaget om sk ö rderegleringskonto.
Gruppen har utrett fr å gor av betydelse f ö r oml ä ggningen och
genomf ö randet av det nya sk ö rdeskadeskyddet. Inom ramen f ö r gruppens arbete har en ö verenskommelse tr ä ffats
mellan staten och LRF om de villkor p å
vilka ö verf ö randet av huvudmannaskapet skall ske.

Arbetsgruppen f å r
h ä rmed ö veri ä mna sin rapport Ö verf ö ring av sk ö rdeskadeskyddet till LRF. D ä rmed har arbetsgruppens uppdrag slutf ö rts.

Ingvar Wid é n

pp?son

14

Arbetsgruppen
för Prop. 1987/88:74

utformning
av \i2t 1987-QA-21

nya sk ö rdeskadeskyddet

Ö VERF Ö RING AV SK Ö RDESKADESKYDDET
TILL LRF

Inneh å ll

1 ARBETSGRUPPENS UPPDRAG OCH TIDIGARE UTREDNINGS

ARBETE

1.1 Nuvarande sk ö rdeskadeskydd

1.2
Nytt sk ö rdeskadeskydd

1.3
Sk ö rdeskadef ö rs ä kring

1.4 Ö verl ä ggningar och ö verenskommelse mellan

staten och LRF

2 UTFORMNING AV SYSTEM F Ö R DET FRAMTIDA SK Ö RDE

SKADESKYDDET

2.1 Utg å ngspunkter
och ö verv ä ganden

2.2
Ers ä ttningar vid totalskador

2.3
Resultatreglering
i jordbruket

2.4 Statens ö vergripande
ansvar

3 ANLITANDE AV STATLIGA ORGANS TJ Ä NSTER

3.1
Lantbruksregistret

3.2
Skbrdestatistik

3.3
Skadebest ä mning

4 REFORMENS GENOMF Ö RANDE

4.1
Tidpunkt

4.2
Ö verenskommelse m m

4.3
F ö rfattnings ä ndringar

5 EFFEKTER PA DEN STATLIGA F Ö RVALTNINGEN

5.1 Oml ä ggning av
den objektiva sk ö rdeuppskattningen

5.2 Avveckling av nuvarande administration f ö r

sk ö rdeskadeskyddet

BILAGA

Det framtida sk ö rdeskadeskyddet

15

1 ARBETSGRUPPENS UPPDRAG OCH TIDIGARE UTREDNINGS- Prop.
1987/88:74

ARBETE

1.1 Nuvarande sk ö rdeskadeskydd

Nuvarande sk ö rdeskadeskydd
inf ö rdes å r 1961. Skyddet best å r huvudsakligen
av utbetalning av kontant ers ä ttning som
ber ä knas utifr å n den enskilda g å rdens
gr ö df ö rdelning och en f ö r vart och ett av 420 sk ö rdeomr å den
objektivt best ä md sk ö rd. Sk ö rdeskadeskyddet ä r avsett att vara ett katastrofskydd varf ö r sj ä lvrisken
satts f ö rh å llandevis h ö g. En n ä rmare beskrivning av nuvarande sk ö rdeskadeskydd finns i Sk ö rdeskadeskyddet, principer och metoder, promemoria
fr å n SCB 1983:1.

Den till SCB knutna expertgruppen, sk ö rdestatistiska n ä mnden,
och dess kansli har kontinuerligt verkat f ö r
att f ö rb ä ttra sk ö rdeskadeskyddets effektivitet. Den
st ö rsta samlade genomg å ngen gjordes under f ö rsta h ä lften av 1970-talet och resulterade
i rapporten B ä ttre sk ö rdeskadeskydd (SCB 1975). Denna ö versyn ledde till f ö rslag om att g ö ra sk ö rdeskadeskyddet mer individuellt. N å gon
samlad, genomgripande f ö r ä ndring av skyddssystemet gjordes inte som resultat av sk ö rdestatistiska n ä mndens
ö versyn. Vissa delar av f ö rslagen har likv ä l
efter hand genomf ö rts. Bland dem kan n ä mnas individuellt beaktande av utvintringsskador, av
totalskadad eller ob ä rgad sk ö rd samt sk ö rdeskador
p å sockerbetor. Utredningsarbete med
sikte p å ett b ä ttre skyddssystem har fortsatt inom SCB och nya
regler har successivt inf ö rts.

1.2 Nytt sk ö rdeskadeskydd

Regeringen tillsatte 1976 en parlamentarisk utredning f ö r att se ö ver
hur jordbrukarnas trygghetsproblem skulle l ö sas
vid int ä ktsbortfall till f ö ljd av st ö rre
sk ö rdeskador. I direktiven angavs som
utg å ngspunkt f ö r utredningsarbetet att de enskilda jordbruksf ö retagarna alltj ä mt
skulle kunna ha tillg å ng till ett sk ä ligt ekonomiskt skydd mot f ö rluster till f ö ljd
av st ö rre sk ö rdeskador. Olika skyddssystem skulle f ö ruts ä ttningsl ö st pr ö vas.
Utredningen borde finna former f ö r skyddet
som var enkla och billiga att administrera och borde vidare efterstr ä va att jordbruket sj ä lvt skulle administrera skyddet.

Utredningen om sk ö rdeskadeskydd
avl ä mnade å r 1979 sitt bet ä nkande
Nytt sk ö rdeskadeskydd, SOU 1979:53. H ä ri presenterade utredningen tv å huvudalternativ, dels nuvarande omr å desskydd med individuella kompletteringar, dels ett
kombinerat l å ne-och bidragssystem. Man antydde ä ven en ö verg å ngsform mellan nuvarande skydd och ett l å ne- och bidragssystem. Oavsett skyddssystem f ö reslogs staten alltj ä mt vara huvudman f ö r sk ö rdeskadeskyddet.

Bet ä nkandet remissbehandlades, men har
inte f ö ranlett n å got beslut fr å n
statsmakternas sida.

16

1.3 Sk ö rdeskadef ö rs ä kring Prop. 1987/88:74

Ar 1983 tillkallade chefen f ö r jordbruksdepartementet en sakkunnig att g ö ra viss ytterligare utredning om sk ö rdeskadeskyddets framtida utformning.
Utredningsmannen redovisade resultatet av sitt arbete i promemorian Sk ö rdeskadef ö rs ä kring, DsJo 1983:8.

I promemorian redovisades ett par olika former av
individuell f ö rs ä kring dels en med delvis l å nefinansierad
sj ä lvrisk, dels en med erfarenhetsbaserad
individuell till ä ggspremie (expe-rience rating-system).
Huvudmannaskapet f ö reslogs ö verf ö rt p å f ö rs ä kringsbolag. De l ö pande
kostnaderna f ö r skyddet skulle enligt utredaren ö vertas av jordbruket.

Promemorian remissbehandlades, men har ej f ö ranlett beslut av statsmakterna.

1.4 Ö verl ä ggningar och ö verenskommelse
mellan staten och LRF

Forts ä ttningen av arbetet med en reformering av sk ö rdeskade

skyddet har under tiden 1984-1986 skett i form av ö verl ä gg

ningar vid skilda tillf ä llen mellan representanter f ö r
staten

och LRF.

En princip ö verenskommelse
om det framtida sk ö rdeskadeskyddet n å ddes den 10 november 1986 vid ö verl ä ggningar
mellan f ö retr ä dare f ö r regeringen och Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation. Denna skulle g ä lla under f ö ruts ä ttning av vederb ö rliga
beslut av regeringen och riksdagen. Ö verenskommelsen
inneh ö ll f ö ljande.

Ett nytt sk ö rdeskadeskydd
inf ö rs om m ö jligt fr o m 1988 å rs sk ö rd. LRF å tar sig huvudmannaskapet f ö r ett nytt sk ö rdeskadeskydd
enligt f ö ljande principer.

Sk ö rdeskadefonden ö verf ö rs i sin
helhet till den nye huvudmannen efter 1987 å rs
sk ö rd. Om sk ö rdeskadorna detta å r ö verstiger vad som ä r normalt skall staten och n ä ringen dela p å ö verskjutande
belopp. N ä ringens framtida avs ä ttningar och kostnader f ö r skyddet f å r
tas ut p å marknaden. Fondmedlen f å r i forts ä ttningen
placeras fritt.

Lantbruket ges frihet att utforma ett l ä mpligt sk ö rdeskadeskydd.
Detta skall vara tillg ä ngligt f ö r alla lantbrukare.

Skyddet skall vara utformat s å att det tillf ö rs ä krar jordbrukaren ett sk ä ligt ekonomiskt skydd mot f ö rluster till f ö ljd
av st ö rre sk ö rdeskada.

Skyddet skall i princip omfatta alla jordbruksgr ö dor.

Staten kvarst å r
med ett ö vergripande ansvar f ö r sk ö rdeskador
som har karakt ä ren av naturkatastrof.

17

ö verenskommelsen innebar ocks å att en gemensam arbetsgrupp Prop. 1987/88:74 skulle
f å i uppdrag att n ä rmare utreda och l ä gga fram f ö rslag om utformningen av det nya sk ö rdeskadeskyddet.

18

2 UTFORMNING AV SYSTEM F Ö R DET FRAMTIDA SK Ö RDESKADE- Prop. 1987/88:74

SKYDDET

2.1 Utg å ngspunkter
och ö verv ä ganden

Den nyssn ä mnda ö verenskommelsen inneb ä r att jordbruksn ä ringen sj ä lv tar ö ver
huvudmannaskapet f ö r sk ö rdeskadeskyddet. N ä ringen
skall vidare sj ä lv utifr å n vissa utg å ngspunkter
svara f ö r utformning av sk ö rdeskadeskyddet, dess finansiering och administration.
Denna reform ligger i linje med vad d å varande
jordbruksministern uttalade i direktiven å r
1976 till utredningen om sk ö rdeskadeskydd.

LRF har d ä rf ö r - mot bakgrund av den tr ä ffade ö verenskommelsen
- utformat ett nytt sk ö rdeskadeskydd. Vid val av skyddssystem
har LRF byggt p å erfarenheterna av hittillsvarande sk ö rdeskadeskydd samt det omfattande utredningsmaterial
som presenterats under senare å r. LRF har
bl a gjort f ö ljande principiella ö verv ä ganden.

Ett tillfredsst ä llande
skydd mot f ö rluster till f ö ljd av st ö rre
sk ö rdeskada ä r en viktig fr å ga
f ö r jordbrukarna. Samtidigt ä r det sv å rt
att utforma ett ur alla synpunkter v ä l
fungerande skydd. Ö nskem å let om ett skyddssystem d ä r
ers ä ttningen st å r a ö verensst ä mmelse med skadan skall v ä gas mot m ö jligheterna
att till en rimlig kostnad g ö ra en riktig
skadebest ä mning.

Effektiviteten i det nuvarande omr å desskyddet har f ö rb ä ttrats under det senaste decenniet genom en
individuell behandling av vissa skadetyper. En f ö ruts ä ttning f ö r att det nuvarande systemet skall beh ä llas ä r emellertid
att skyddet å rligen tillf ö rs medel av storleksordningen 100 milj kr. Mot
bakgrund av detta och med h ä nsyn till
den kritik som riktats mot nuvarande skyddssystem har LRF studerat alternativa
l ö sningar.

Ett alternativ till nuvarande sk ö rdeskadeskydd ä r
en individuell sk ö rdeskadef ö rs ä kring. En s å dan f ö rs ä kring ä r
tekniskt genomf ö rbar men ä r f ö rknippad med
stora kostnader. En individuell sk ö rdeskadef ö rs ä kring bed ö ms utifr å n
amerikanska erfarenheter f å mycket begr ä nsad anslutning.

LRF har ocks å
studerat alternativet sk ö rderegleringskonto och menar att
ett s å dant konto f ö rb ä ttrar m ö jligheterna att inom ett f ö retag m ö ta
p å frestningarna vid sk ö rdeskador.

19

Olika l å nesystem f ö r
att hj ä lps: lantbrukare att ö verbrygga Prop. 1987/88:74 sk ö rdeskador har studerats vid tidigare utredningar.
LRF anser att v ä rdet av ett l å nesystem begr ä nsas
av att m å nga lantbrukare redan i dag har en
h ö g skulds ä ttning.

LRF finner det mest n ä raliggande
alternativet till nuvarande sk ö rdeskadeskydd
vara ett skydd som begr ä nsas till totalskador. D ä rmed erh å lles
med relativt sm å administrationskostnader ett ers ä ttningssystem n ä r
totalskador p å jordbruksgr ö dor intr ä ffar.
Jordbrukarna blir vid partiella skador h ä nvisade
till att m ö ta eventuella likviditetsproblem genom
resultatutj ä mnings å tg ä rder och/eller
genom tillf ä lliga l å n. LRF anser det d ä rf ö r angel ä get att jordbrukarna ges m ö jlighet att g ö ra
avs ä ttningar till individuella sk ö rderegleringskonton.

2.2 Ers ä ttningar vid
totalskador

Det system f ö r
sk ö rdeskadeskydd som LRF avser att inf ö ra omfattar totalskadade arealer av gr ö dor som ing å r
i jordbruks-prisregleringen. Alla jordbruksf ö retag
med mer ä n 5,0 ha å ker har m ö jlighet
att f å ers ä ttning vid totalskador av viss storlek. Skyddsformen beskrivs i
bilaga. I det f ö ljande å terges huvuddragen.

Avsikten ä r att som
skadeomr å den å rligen avgr ä nsa de geografiska omr å den d ä r
totalskador har st ö rre omfattning. Endast inom dessa
skadeomr å den skall ers ä ttning kunna utg å .
Jordbrukare f å r inom s å dana omr å den
anm ä la arealer d ä r sk ö rden inte
kan b ä rgas eller skadorna p å sk ö rden i f ä lt ä r s å dana att sk ö rden
m å ste kasseras. Skyddet g ä ller inte partiella skador och normalt inte heller utvintringsskador
och os å dda arealer. Anm ä lnings- och kontrollf ö rfarandet organiseras p å liknande s ä tt som f n sker vid individuell anm ä lan av sk ö rdeskador.

Ber ä kningen av sk ö rdeskadeers ä ttningen
sker individuellt f ö r varje f ö retag. Vid ber ä kning
av sk ö rdeskadan utg å r man fr å n
totalskadad areal och normsk ö rdev ä rdet i omr å det
f ö r den aktuella gr ö dan. Sk ö rdeutfallet
av andra gr ö dor som odlas p å f ö retaget
beaktas inte. Ers ä ttningen ber ä knas som sk ö rdeskadan
p å totalskadad areal minskad med en
sj ä lvrisk ber ä knad p å
g ä rdens totala normsk ö rdev ä rde. Viss
minimistorlek p å utbetald ers ä ttning kan komma att best ä mmas.

Fr å gan om sj ä lvriskens niv å
har ö verv ä gts. Det har inte varit m ö jligt
att g ö ra statistiska ber ä kningar av frekvensen av totalskador eller av deras
storlek vid enskilda f ö retag. Det g å r d ä rmed inte
heller att utifr å n viss sj ä lvrisk ber ä kna
genomsnittlig medels ä tg å ng eller vice versa. Vid det nya skyddets inf ö rande avser man till ä mpa en sj ä lvrisk av 20-25 %,. Sj ä lvrisken kan
beh ö va vara olika stor i olika omr å den beroende p å
hur stor sannolikheten f ö r totalskador ä r. Ä ven individuella
variationer kan ifr ä gakomma.

Inventeringen av totalskadade arealer b ö r avslutas i s å
n ä ra samband med sk ö rden som m ö jligt.
Utbetalningarna av ers ä tt-

20

ningar b ö r normalt
ske under det aktuella sk ö rde å ret. Jord- Prop. 1987/88:74 brukare som inte ä r n ö jd med ers ä ttningsbeslut avses f ä m ö jlighet att f å beslutet ompr ö vat
av s ä rskild n ä mnd hos den nye huvudmannen.

Medelsbehovet i det framtida sk ö rdeskadeskyddet ä r
beroende av omfattningen av de skadetyper som ing å r i skyddet samt valet av sj ä lvriskniv å . LRF avser att i stort sett beh å lla den ambitionsniv å sora g ä ller f ö r de tillf ä lliga
å tg ä rderna i nuvarande skydd. Den del av ers ä ttningarna som f ö jjt av dessa å tg ä rder har
varit i genomsnitt 44 milj kr under den senaste tio å rsperioden. Om utvintring m m, som inte avses beaktas
i det framtida skyddet, fr å nr ä knas har de å rliga utbetalningarna varit knappt
30 milj kr. Ö verslagsm ä ssigt bed ö ms
administrationskostnaderna bli ca 5 milj kr per å r.

Det ber ä knade
skadeutfallet och d ä rmed ocks å ers ä ttningarna
kommer att variera betydligt mellan olika ä r.
Det ä r d ä rf ö r angel ä get att sk ö rdeskadefonden
ä r tillr ä ckligt stor f ö r
att klara stora variationer i ers ä ttningar
mellan olika ä r. Under senare å r har en v ä sentlig
avtrappning av fonden skett. Efter utbetalningarna f ö r 1986 å rs
sk ö rd uppg å r sk ö rdeskadefonden
till ca 324 milj kr. Det ä r angel ä get att en uppbyggnad av fonden sker s å att denna inom en 10- å rsperiod kommer att uppg å
till storleksordningen 500 milj kr i dagens penningv ä rde.

F ö r sk ö rdeskadeskyddets finansiering ö vertar
den nye huvudmannen sk ö rdeskadefonden efter 1987 å rs sk ö rd. Hur
detta i detalj skall g å till behandlar arbetsgruppen i
avsnitt 4.2. Till fonden b ö r efter ö vertagandet tills vidare å r]igen f ö ras
ett belopp av 60 milj kr. Detta ä r avsett att
dels motsvara de ä rliga genomsnittliga
utbetalningarna f ö r ers ä ttningar och administration, dels bygga upp fonden till erforderlig
storlek. Avs ä ttningen till fonden b ö r ske fr ä n
de prisregleringsmedel som jordbruksn ä ringen
tillf ö rs enligt ä rliga riksdagsbeslut eller genom s ä rskild sk ö rdeskadeavgift.
Jordbrukets kompensationsram h ö js med
motsvarande belopp utan avr ä kning.
Kostnaderna f ö r sk ö rdeskadeskyddet betalas fr å n
fonden.

LRF avser att inr ä tta
en stiftelse som ansvarig huvdman f ö r
sk ö rdeskadeskyddet och fonden. Stiftelsen
skall ledas av en styrelse med ett litet kansli som administrerar sk ö rdeskadeskyddet. Stiftelsen beslutar om skyddets
omfattning och i vilka omr å den som inventering av totalskador
skall ske. Stiftelsen k ö per till stor del tj ä nster f ö r
administrationen av skyddet.

Arbetsgruppen har diskuterat fr å gan om skattebefrielse f ö r stiftelsen utifr å n de riktlinjer LRF skisserat f ö r
ö vertaganda av sk ö rdeskadeskyddet. Fr å gan har inte l ö sts nu. Det har f ö rutsatts att den kan tas upp i samband med det s ä rskilda avtal som skall tr ä ffas vid fondens ö verf ö rande till stiftelsen.

2.3 Resultatreglering
i jordbruket Prop. 1987/88:74

Som n ä mnts i avsnitt 2.1 i det f ö reg å ende har LRF
vid uppbyggandet av det nya sk ö rdeskadeskyddet
lagt vikt vid resultat-utj ä mnande å tg ä rder vid
partiella sk ö rdeskador. LRF har f ö reslagit att nuvarande generella omr å desskydd skall ers ä ttas med ett sk ö rderegleringskonto efter m ö nster av skogskonto. Behovet av ett s å dant konto skulle bortfalla om den s k staketmetoden
vid f ö retagsbeskattning genomf ö rs. En kortfattad beskrivning av LRF:s f ö rslag till sk ö rderegleringskonto
finns i bilaga.

Om man s å som i LRF:s
f ö rslag till sk ö rdeskadeskydd endast f ä r ers ä ttning f ö r st ö rre totalskador
p å sk ö rden, finns givetvis ett behov av att inom f ö retaget utj ä mna
inkomsterna mellan å r. S ä dana m ö jligheter finns i viss m å n genom reglerna i skattelagarna om avskrivning av
inventarier, nedskrivning av lager och djur samt om resultatutj ä mningsfond. Ett sk ö rderegleringskonto skulle ytterligare ö ka tryggheten vid st ö rre sk ö rdeskador.

Fr å gan om att inf ö ra m ö jlighet till
sk ö rderegleringskonto faller dock n ä rmast inom det omr å de som f n utreds av f ö retagsskatteberedningen.
Arbetsgruppen anser det l ä mpligast att fr å gan tas upp i denna beredning.

2.4 Statens ö vergripande
ansvar

Sk ö rdeskadefonden kan vid mycket
omfattande sk ö rdef ö rluster till f ö ljd av katastrofsituationer bli
otillr ä cklig. Staten skall enligt ö verenskommelsen i november 1986 kvarst å med ett ö vergripande
ansvar f ö r sk ö rdeskador som har karakt ä ren
av naturkatastrof. I s å dana situationer har LRF r ä tt att ta upp ö verl ä ggningar i fr å gan
med staten. Arbetsgruppen har avst å tt
fr å n att precisera sig n ä rmare p å
denna punkt, eftersom det inte ä r m ö jligt att f ö rutse
alla t ä nkbara fall.

22

3 ANLITANDE AV STATLIGA ORGANS TJ Ä NSTER Prop. 1987/88:74

F ö r att administrera det framtida sk ö rdeskadeskyddet har den nye huvudmannen behov av
uppgifter och tj ä nster fr å n bl a statliga organ. Det g ä ller uppgifter ur lantbruksregistret, viss sk ö rdestatistik samt medverkan vid skadebest ä mning.

3.1 Lantbruksregistret

F ö r lantbruksf ö retag som befinner sig i skadedrabbade omr å den beh ö ver
huvudmannen - s å vitt nu kan bed ö mas - tillg å ng
till f ö ljande uppgifter fr å n lantbruksregistret.

person/organisationsnummer

f ö rsamlingsnamn/omr å desidentifikation

namn, adress och telefonnummer

uppgift om vilka gr ö dor
som odlas p å g å rden

och arealerna f ö r
var och en av dem

Arbetsgruppen f ö resl å r att skyddets huvudman f å r r ä tt att ta del
av de uppgifter ur lantbruksregistret som erfordras f ö r sk ö rdeskadeskyddet.
Utskrift av uppgifterna exempelvis p å anm ä lningsblanketter b ö r SCB g ö ra p å uppdragsbasis. Gruppen f ö ruts ä tter h ä rvid
att uppgifter om bl a arealer av odlade gr ö dor
kommer att samlas in ä rligen fr å n f ö retag med
mer ä n 5,0 ha å ker.

3.2 Sk ö rdestatistik

Som framg å r av
beskrivningen i det f ö reg å ende beh ö vs uppgifter om normsk ö rdar f ö r
ers ä ttningsber ä kningarna. LRF anser att f ö r det framtida sk ö rdeskadeskyddet
ä r det tillr ä ckligt med en tredjedel av nuvarande antal provyteg å rdar. Det blir d ä rmed
sannolikt de krav statistikanv ä ndare i ö vrigt st ä ller
som fr ä mst kommer att vara styrande f ö r hur omfattande sk ö rdeuppskattningarna beh ö ver
vara i framtiden.

Lantbruksekonomiska samarbetsn ä mnden publicerade i juni 1982 Utredning om de
objektiva sk ö rdeuppskattningarnas omfattning.
Enligt denna utredning erfordrades, om man borts å g fr å n sk ö rdeskadeskyddets behov, å tminstone
sk ö rdestatistik p å l ä nsniv å . Sk ö rdeuppskattningarna
borde, menade man, kunna begr ä nsas till h ä lften eller tredjedelen av nuvarande omfattning. Det
kan nu bed ö mas som troligt att antalet sk ö rdeomr ä den
kan minskas fr å n 420 till ca 100.

Arbetsgruppen utg å r
fr å n att SCB kommer att n ä rmare utreda statistikbehovet i samr å d med den nye huvudmannen och ö vriga statistikanv ä ndare samt redovisa resultaten h ä rav
i sin anslagsframst ä llning.

23

3.3 Skadebest ä mning Prop. 1987/88:74

Huvudmannen f ö r
sk ö rdeskadeskyddet kommer att beh ö va k ö pa tj ä nster vad g ä ller
rapportering av skador och granskning av skadeanm ä lningar. LRF har ansett det f ö rdelaktigt
att d ä rvid anlita lantbruksn ä mnderna. Arbetsgruppen f ö resl å r att
huvudmannen f ö r skyddet f å r k ö pa tj ä nster av n ä mnderna
f ö r bl a

inrapportering av skadeomr å den,

granskning av lantbrukarnas ans ö kningar om sk ö rdeskadeers ä ttning.

Ö verenskommelse
i denna fr å ga f å r tr ä ffas mellan huvudmannen f ö r skyddet och lantbruksstyrelsen.

24

4 REFORMENS GENOMF Ö RANDE Prop. 1987/88:74

4.1 Tidpunkt

Enligt ö verenskommelsen
med f ö retr ä dare f ö r regeringen skall LRF om m ö jligt fr o m 1988 ä rs sk ö rd svara f ö r ett nytt sk ö rdeskadeskydd.

Arbetsgruppen har g å tt
igenom f ö ruts ä ttningarna f ö r att vid angiven tidpunkt genomf ö ra reformen. LRF har f ö rklarat sig kunna ö verta sk ö rdeskadeskyddet fr o m 1988 å rs sk ö rd, om principbeslut
i fr å gan fattas av riksdagen under
innevarande v å rsession.

SCB, som svarar f ö r
huvuddelen av arbetet med nuvarande sk ö rdeskadeskydd,
anser det angel ä get att oml ä ggningen av skyddet verkligen blir genomf ö rd vid den angivna tidpunkten. Man bed ö mer att det blir mycket sv å rt att beh ä lla
personal i erforderlig omfattning vid SCB:s enhet f ö r sk ö rdeskadeskydd
l ä ngre ä n till sommaren 1988, sedan beslut om avveckling fattats.

Arbetsgruppen f ö resl ä r att den prelimin ä rt angivna tidpunkten f ö r reformen,
dvs fr o m 1988 å rs sk ö rd, fastst ä lls.

Efter statens utbetalningar f ö r 1987 å rs
sk ö rd skall sk ö rdeskadefonden ö verf ö ras till den nye huvudmannen. Arbetsgruppen f ö resl å r att staten
den 30 juni 1988 ö verf ö r beh å llningen i sk ö rdeskadefonden med undantag f ö r ett belopp som ber ä knas f ö r å terst å ende utbetalningar av ers ä ttningar och behovspr ö vade bidrag till f ö ljd av 1987 å rs sk ö rdeskador.
Sedan dessa utbetalningar avslutats ö verf ö rs ä ven
eventuellt kvarst å ende medel i fonden.

4.2 Ö verenskommelse
m m

Sk ö rdeskadeskyddet kommer att
finansieras av sk ö rdeskadefonden samt av medel inom
jordbruksprisregleringen eller s ä rskilda avgifter
som tas upp i anslutning till jordbruksprisregleringen. Dessa medel ä r med h ä nsyn
till sin karakt ä r att betrakta sorr. statliga
medel. En f ö ruts ä ttning f ö r att den av LRF inr ä ttade juridiska person, som skall svara f ö r sk ö rdeskadeskyddet,
skall kunna disponera dessa medel ä r
ett medgivande i lag. Arbetsgruppen f ö resl å r att den nye huvudmannen genom en s å dan lagbest ä mmelse
ges r ä tt att disponera n ä mnda medel och utbetala ers ä ttningar f ö r
sk ö rdeskador.

En ö verenskommelse mellan staten och
LRF om det nya sk ö rdeskadeskyddet av f ö ljande inneh å ll
har tr ä ffats.

25

Lantbrukarnas Riksf ö rbund
(LRF) och staten ä r ö verens om Prop. 1987/88:74 att genom en s ä rskild juridisk person, som LRF har ett avg ö rande inflytande ö ver
och som endast har detta ä ndam å l, skall vara huvudman f ö r
ett nytt sk ö rdeskadeskydd fr o m 1988 å rs sk ö rd, om f ö ljande f ö ruts ä ttningar och villkor uppfylls.

1.
Sk ö rdeskadeskyddet skall vara utformat enligt de
riktlinjer som redovisas i bilaga, avsnitt 2.1 och 2.2, till denna ö verenskommelse. Detta inneb ä r bl a att skyddet v ä sentligen ä r ett individuellt tolalskadeskydd
samt att det ä r ö ppet f ö r alla jordbrukare med mer ä n 5,0 ha å ker.

2.
Den nye
huvudmannen ges tillg ä ng till s ä dana uppgifter ur lantbruksregistret som erfordras f ö r att administrera sk ö rdeskadeskyddet. Uppgifterna skall behandlas med f ö reskriven sekretess.

3.
Sk ö rdeskadeskyddets huvudman f å r mot ers ä ttning
anlita statistiska centralbyr å n och
lantbruksn ä mnderna f ö r uppgifter inom sk ö rdeskadeskyddets ram.

4.
Sk ö rdeskadeskyddet finansieras genom
prisregleringsmedel som jordbruksn ä ringen
tillf ö rs enligt ä rliga riksdagsbeslut eller genom s ä rskild statlig sk ö rdeskadeavgift
inom ett å rligt belopp som f n ber ä knas till ca 60 milj kr. Ompr ö vning av beloppets storlek kan aktualiseras, n ä r fonden f å tt
avsedd storlek, i samband med ö verl ä ggningar om prisregleringen p å jordbrukets produkter. Jordbrukets kompensationsram
skall s å ledes fr o m den 1 juli 1988 h ö jas med motsvarande belopp utan avr ä kning. Medlen tillf ö rs den fond som enligt punkt 5 ö verf ö rs till huvudmannen f ö r skyddet.

5.
Genom ett s ä rskilt avtal ö verf ö r staten per den 30 juni 1988 till huvudmannen f ö r skyddet beh å llningen
i sk ö rdeskadefonden med undantag av det
belopp som beh ö vs f ö r å terst å ende utbetalningar av ers ä ttningar
och behovspr ö vade bidrag till f ö ljd av 1987 å rs
skbrdeskador. S å snart dessa utbetalningar
avslutats ö verf ö rs ä ven eventuellt kvarst å ende medel. De medel som enligt punkterna 4 och 5 ö verf ö rts till
skyddets huvudman skall anv ä ndas f ö r det nya sk ö rdeskadeskyddet.

6.
Om utbetalda
ers ä ttningar och behovspr ö vade bidrag till f ö ljd av sk ö rdeskador å r 1987 ö verstiger
90 milj kr skall staten och jordbruksn ä ringen
vardera tillf ö ra sk ö rdeskadefonden h ä lften

av ö verskjutande belopp. N ä ringens bidrag f å r
t ä ckas inom ramen f ö r de prisregleringsmedel som jordbruket tillf ö rs.

26

7. Staten skall ha ett ö vergripande ansvar vid sk ö rdeskador
av Prop. 1987/88:74

naturkatastrofkarakt ä r som drabbar stora omr å den. I s å dana

situationer har LRF r ä tt
att ta upp ö verl ä ggningar med staten.

8. V ä sentliga ä ndringar i grunderna f ö r sk ö rdeskadeksyddet kr ä ver

regeringens medgivande.

Kommentarer till ö verenskommelsen

Som framg å r av avsnitt
2.2 avser LRF att inr ä tta en stiftelse som skall handha sk ö rdeskadeskyddet.

1. Avsikten ä r
inte att sk ö rdeskadeskyddets utformning i
detalj skall l å sas till beskrivningen i bilagan.
Se ä ven punkt 8 i ö verenskommelsen.

Den nedre gr ä nsen
f ö r brukningsenhet, 5,1 ha å ker, ansluter till tidigare utredningars f ö rslag. Den ä r
ocks å en gr ä ns som till ä mpas
i jordbruksstatistiken. Odlingen av jordbruksgr ö dor vid enheter med h ö gst 5,0 ha å ker ger s ä llan
n å got st ö rre bidrag till f ö rs ö rjningen.

3. Se avsnitt 3 i det f ö reg å ende.

4.
Se avsnitt 2.2
i det f ö reg å ende.

5.
Denna punkt
reglerar hur och n ä r sk ö rdeskadefonden skalj f ö ras ö ver till den nye huvudmannen. Avsikten ä r att infor ö verf ö randet av fonden ett avtal skall tr ä ffas mellan staten och den stiftelse som skall vara
huvudman f ö r skyddet.

6.
Enligt princip ö verenskommelsen i november 1986 skall, om 1987 ä rs sk ö rdeskador ö verstiger vad som ä r normalt, staten och n ä ringen dela
p å ö verskjutande belopp.

F ö r att precisera detta har
arbetsgruppen ber ä knat de genomsnittliga
utbetalningarna (exkl administration) f ö r
de tjo sk ö rde å ren 1976 - 1985. De uppgick till 88 540 000 kr r ä knat i 1986 ä rs
penningv ä rde. Med st ö d av denna ber ä kning
f ö resl å r arbetsgruppen att, om utbetalningarna till f ö ljd av sk ö rdeskador
1987 ö verstiger 90 milj kr, staten och
jordbruksn ä ringen skall tillf ö ra sk ö rdeskadefonden
h ä lften vardera av ö verskjutande belopp.

7. Arbetsgruppen har avst å tt fr å n n ä rmare precisering, eftersom

det inte ä r m ö jligt att f ö rutse alla t ä nkbara fall.

27

Exempel p å v ä sentliga ä ndringar i grunderna f ö r sk ö rdeskade- Prop. 1987/88:74 skyddet

stora ambitionsniv åä ndringar

ä ndring
till annan skyddsform

ä ndrad
arealgr ä ns, t ex fr å n 5 till 10 ha

4.3 F ö rfattnings ä ndringar

Vid sidan av en lag med bemyndigande f ö r den nye huvudmannen f ö r sk ö rdeskadeskyddet
att besluta om ers ä ttning fordras vissa f ö rfattnings ä ndringar.
S å lunda beh ö vs exempelvis ä ndringar
i f ö rordningen (1968:111) om uppgifter
f ö r lantbruks-statistiken,
lantbrukets f ö retagsregister och sk ö rdeskadeskyddet samt vissa instruktions ä ndringar.

28

5 EFFEKTER P Ä DEN STATLIGA F Ö RVALTNINGEN PrOp. 1987/88:74

5.1 Oml ä ggning av
den objektiva sk ö rdeuppskattningen

S å som redovisas i avsnitt 3.2 r ä knar arbetsgruppen med att den objektiva sk ö rdeuppskattningen skall finnas kvar ä ven efter oml ä ggningen
av sk ö rdeskadeskyddet. D ä remot blir dimensioneringen av uppskattningarna
mindre beroende av sk ö rdeskadeskyddet. Det bed ö ms f n som troligt att antalet sk ö rdeomr å den
kommer att minskas fr å n 420 till ca 100. Antalet provyteg å rdar per sk ö rdeomr ä de kommer enligt SCB att beh ö va ö ka n å got n ä r omr å dena blir st ö rre.
Vissa delunders ö kningar inom uppskattningarnas ram
kan beh ö va beh å llas i nuvarande omfattning.

Kostnaderna f ö r
de objektiva sk ö rdeuppskattningarna ä r f n f ö r
SCB:s del ca 24 milj kr och f ö r lantbruksn ä mndernas del (provyteledarna) ca 3,5 milj kr per ä r. SCB:s kostnader kommer med den tillt ä nkta bantningen sannolikt att minska med 40 %. Denna uppgift ä r
h ä mtad ur den i avsnitt 3.2 n ä mnda utredningen av lantbruksekonomiska samarbetsn ä mnden. Kostnaderna f ö r provyteledarna uppskattas minska med 30 ä 35 ?o. De totala besparingarna i de objektiva sk ö rdeuppskattningarna f ö r SCB och lantbruksverket tillsammans blir d å ca 11 milj kr. Dessa fr å gor b ö r mera ing å ende tas upp i resp myndigheters anslagsframst ä llningar.

Enligt SCB m å ste
en ny omr å desindelning vara f ä rdig under h ö sten
å ret f ö re det sk ö rde å r d å den skall anv ä ndas, bl a beroende p å den tid det tar f ö r
omarbetning av dataprogram och att urvalet av provyteg å rdar m å ste
g ö ras tidigt. SCB anser att sk ö rdeuppskattningarna d ä rf ö r inte b ö r l ä ggas om f ö rr ä n fr o m sk ö rde å ret 1989.
Arbetsgruppen har ingen erinran mot detta.

5.2 Avveckling av nuvarande administration f ö r

sk ö rdeskadeskyddet

Statens jordbruksn ä mnd
ä r den myndighet som f n har huvudansvaret
f ö r sk ö rdeskadeskyddet. Det praktiska arbetet med skyddets ledning ligger
emellertid endast till en mindre del hos jordbruksn ä mnden. Endast en del av ett å rsverke ä gnas
denna uppgift. Oml ä ggningen p å verkar allts å
jordbruksn ä mnden mycket litet.

Huvuddelen av sk ö rdeskadeskyddets
administration ligger hos SCB. Inom avdelningen f ö r areell statistik sk ö ts detta
arbete av enheten f ö r sk ö rdeskadeskydd. Denna enhet ä r
samtidigt kansli å t sk ö rdestatistiska n ä mnden. Å rskostnaderna f ö r
denna enhet uppg å r till drygt 4 milj kr.

29

Intill oml ä ggningen av sk ö rdeskadeskyddet
den 1 juli 1988 Prop. 1987/88:74

b ö r s å v ä l sk ö rdestatistiska n ä mnden som enheten f ö r sk ö rdeskadeskydd
finnas kvar och fullg ö ra sina uppgifter vad g ä ller 1987 å rs
sk ö rd samt f ö rekommande avvecklingsarbete. D ä refter b ö r
s å v ä l n ä mnden som kansliet kunna avvecklas.
En mindre del av de uppgifter enheten f ö r
sk ö rdeskadeskydd har kan beh ö va utf ö ras
inom SCB ä ven framdeles. Bl a g ä ller det slutf ö rande
av arbete som r ö r 1987 å rs sk ö rdeskador. Det
b ö r beaktas vid omorganisationen och
vid anslagstilldelningen. Arbetsgruppen f ö ruts ä tter att hith ö rande
fr å gor tas upp i SCB:s anslagsframst ä llning f ö r
1988/89.

Jordbruksn ä mnden kvarst å r som huvudmyndighet f ö r nuvarande statliga sk ö rdeskadeskydd
till dess att det ä r avvecklat.

30

lantbhj,-;ahnas riksförbund

F ö rhandlingsavdelningen 1987-04-07

Prop, 1987/88:74

Bilaga

DET
FRAMTIDA SKÖRDESKADESKYDDET

Innehållsförteckning

1.
Bakgrund

2.
Ers ä ttningen
vid totalskador

2.1.
Omfattning

2.2.
Utformning

-
grundl ä ggande
princip

-
best ä mning av
skadan

-
sj ä lvrisk

-
ber ä kning av
ers ä ttning

-
underlag f ö r ber ä kningarna

-
tidpunkt f ö r
utbetalning

-
besv ä rs ä renden

2.3. Medelsbehov
och finansiering

-
medelsbehov

-
finansiering

2.4. Administration

3. Sk ö rderegleringskonto

31

DET
FRAMTIDA SKÖRDESKADESKYDDET Prop, 1987/88:74

1. Bakgrund

Ett
tillfredsst ä llande skydd mot sk ö rdeskador ä r en viktig
fr å ga f ö r jordbrukarna. Samtidigt ä r det sv å rt att
utforma ett ur alla synpunkter bra skydd. Jordbrukarnas ö nskem å l om ett
skydd d ä r ers ä ttningen st å r i ö verensst ä mmelse med skadan skall v ä gas mot m ö jligheterna
att till en rimlig kostnad g ö ra en riktig skadebest ä mning.

Effektiviteten
i det nuvarande omr å desskyddet har f ö rb ä ttrats
genom en individuell behandling av vissa skadetyper. Ytterligare f ö rb ä ttringar
har ocks å f ö reslagits av Sk ö rdestatistiska n ä mnden vad
g ä ller ber ä kningarna av normsk ö rd och sk ö rdevariationer.

En
f ö ruts ä ttning f ö r att det nuvarande systemet skall bibeh å llas ä r
emellertid att skyddet å rligen tillf ö rs medel av i storleksordningen 100-120 Mkr. Mot
bakgrund av detta och med h ä nsyn till den kritik som riktats mot sk ö rdeskadeskyddet
har LRF studerat olika alternativa skyddssystem.

LRF
har d ä rvid funnit att det mest n ä raliggande alternativet till det nuvarande sk ö rdeskadeskyddet
ä r
ett begr ä nsat skydd vid totalskador. Det inneb ä r ett system
som omfattar vissa av de skador vilka f n beaktas genom tillf ä lliga å tg ä rder. Huvuddragen
i det nya sk ö rdeskadeskyddet beskrivs i det f ö ljande.

2
. Ers ä ttningen vid totalskador

2.1
Omfattning

Det
framtida sk ö rdeskadeskyddet ber ä knas omfatta samtliga
jordbruksf ö retag med mer ä n 5 ha å kermark.

De
gr ö dor som f ö ruts ä tts ing å i skyddet ä r

H ö stvete Fabrikspotatis

v å rvete Sockerbetor

R å g Oljev ä xter

Korn Blands ä d

Havre Foder ä rter, m m

Vall Vallfr ö

Matpotatis Gr ö nfoder

32

I
skyddet ing å r inte konserv ä rter, bruna b ö nor, fo- Prop. 1987/88:74 derrotfrukter,
sp å nadsv ä xter m fl icke jordbruksreglerade
gr ö dor. Tr ä dg å rdsodlingar eller f ä ltm ä ssiga odlingar av k ö ksv ä xter, fruktr ä d och b ä rbuskar omfattas inte heller.
Skyddet omfattar inte mindre odlingar av en gr ö da, t ex potatis. Liksom i det nuvarande
skyddet b ö r potatisodlingen vara minst 0,5 ha
f ö r att ing å i skyddet. Skyddet b ö r omfatta f ö retag d ä r jordbruksproduktionen har v ä sentlig ekonomisk betydelse.

Skyddet ger jordbrukare m ö jlighet att anm ä la arealer d ä r sk ö rden totalskadats. Skyddet omfattar
ob ä rgade arealer och f ä ltskador som inneb ä r att sk ö rden m å ste kasseras. En n ä rmare anpassning av skyddets omfattning
sker varje å r till den aktuella sk ö rdesituationen. Skyddet begr ä nsas geografiskt till omr å den med stora totalskador. En f ö ruts ä ttning f ö r att ers ä ttning skall utg å ä r att lantbrukaren f ö ljt god lant-brukarsed och vidtagit
n ö dv ä ndiga å tg ä rder f ö r att begr ä nsa skadornas omfattning. Skyddet g ä ller inte partiell sk ö rdeneds ä ttning. Skyddet omfattar inte
heller t ex utvintringsskador p å h ö sts å dda gr ö dor och os å dda arealer.

Den exakta omfattningen av skyddet kommer att ö verv ä gas n ä rmare vid detaljutformningen av
systemet.

2.2. Utformning

Det framtida sk ö rdeskadeskyddet
omfattar totalskadade arealer. Ber ä kningen
av sk ö rdeskadeers ä ttningen sker individuellt f ö r varje f ö retag.
Vid ber ä kning av sk ö rdeskadan utg å r
man fr å n totalskadad areal och normsk ö rdev ä rdet i omr å det f ö r den aktuella
gr ö dan. Sk ö rdeutfallet av andra gr ö dor som odlas p å
f ö retaget beaktas inte. Ers ä ttningen ber ä knas
som sk ö rdeskadan p å totalskadad areal minskad med en sj ä lvrisk ber ä knad
p å g å rdens totala normsk ö rdev ä rde f ö r de gr ö dor som ing å r
i skyddet.

Best ä mning av skadan. Skadan p å osk ö rdad areal v ä rderas i princip till normsk ö rdev ä rdet minskat
med uteblivna b ä rgningskostnader.

Skadan p å areal med kasserad gr ö da v ä rderas till normsk ö rdev ä rde.

En f ö r ä ndring av sk ö rdeskadeskyddet till att bara omfatta
totalskador ä ndrar f ö ruts ä ttningarna f ö r ber ä kningen av f ö retagens sj ä lvr
isk.

Den nuvarande sj ä lvriskber ä kningen ä r
utformad s å att skyddet i princip alltid t ä cker lika stor del av risken. Denna likformighet nar
uppn å tts aenon-. att sj ä lvrisken gjorts direkt proportionell t-oz sk ö rce-variatio.Ten f ö r varje f ö retag. En avst ä rT,ninc
slier £ 3 att sj ä lvrisken blir 15,5 procent i medeiial f ö r he}= riket. I ett indi vicuellt skydd motsvarar det
en S3 ä lvrisk pa ca 23 proc.

33

N ä r skyddet begr ä nsas till totalskador blir den nu- Prop,1987/88:74
varande sj ä lvriskber ä kningen inte lika relevant. En totalskada ä r en extrem situation som p å verkat ber ä kningarna
men om nuvarande sj ä lvriskber ä kningar bibeh å lls
kommer den att p å verkas av faktorer som inte
entydigt kan kopplas till sannolikheten f ö r
att ett f ö retag drabbas av en totialskada.
Befintligt statistiskt material till å ter
inte ber ä kning av frekvens av totalskador
eller av deras variation ö ver tiden f ö r enskilda f ö retag.
D ä rmed g å r det heller inte att utifr å n viss sj ä lvrisk
ber ä kna en teoretisk medels å tg å ng eller
vice versa.

I ers ä ttningsber ä kningen tas inte h ä nsyn till sk ö rden av andra gr ö dor p å g å rden. Mot bakgrund av den f ö renkling som det medf ö r f ö refaller det rimligt att ä ven sj ä lvriskber ä kningen f ö renklas.
Inledningsvis b ö r en generell sj ä lvrisk p å
20-25 proc till ä mpas. Sj ä lvrisken kan komma att justeras beroende p å skadeutfallet. Eventuellt kan sj ä lvrisken beh ö va
vara olika stor i olika omr å den beroende
p ä sannolikheten f ö r totalskador i omr å det. En individualisering kan eventuellt ocks å beh ö va till ä mpas allt efter storleken och frekvensen av tidigare
utbetalningar fr å n skyddet.

Vid ers ä ttningsber ä kningar na utg å r
man fr å n f ö retagets uppgifter om odlade och totalskadade arealer av olika gr ö dor. Uppgifterna om odlad areal har f ö retagaren l ä mnat
till lantbruksregistret i juni. I anslutning till sk ö rden l ä mnar
f ö retagen uppgifter om totalskadade
arealer i de omr å den som f ö rklarats skadedrabbade.

F ö retagets areal av totalskadade gr ö dor multipliceras med normsk ö rdev ä rdet (med
eventuella avdrag) f ö r omr å det. Summan f ö r
de olika gr ö dorna ger den totala sk ö rdeskadan f ö r
f ö retaget. Den ber ä knade sk ö rdeskadan
minskas d ä refter med f ö retagets sj ä lvrisk
som utg ö r viss procentandel (20-25 proc) av
g å rdens totala normsk ö rdev ä rde.
Uppgifter om normsk ö rdar f ö r nuvarande sk ö rdeomr å den kommer efter n å got å r inte att finnas tillg ä ngliga. Man blir i st ä llet h ä nvisad till uppr ä kning av dessa normsk ö rdar med hj ä lp av trendutvecklingen f ö r st ö rre
geografiska omr å den. Uppgifterna kan eventuellt
helt f å grundas p å normsk ö rdar
f ö r ett mindre antal sk ö rdeomr å den.

Ers ä ttningen utg ö r skillnaden mellan skadan och sj ä lvrisken. En miniminiv å p å utbetalat belopp kan komma ifr å ga.

Underlaget f ö r
ber ä kningarna h ä mtas fr å n
lantbruksregistret och SCBs sk ö rdestatistik.
Uppgifter om aktuella priser h ä .mtas fr å n bl a jordbruksn ä mnden.

34

F ö r lantbruksf ö retag som befinner sig i skadedrabbade Prop.
1987/88:74 omr å den beh ö vs f ö ljande
uppgifter fr å n lantbruksregistret

per son/organisationsnr

f ö r samlingsnamn/omr å desidentifikation

namn, adress och telefonnr

uppgifter om vilka gr ö dor
som odlas p å

g å rden och arealerna f ö r var och en av dem

Sk ö rdestatistik erfordras f ö r de jordbruksomr å den
som SCB utvecklar f ö r sk ö rdestatistiken f ö r f ö ljande gr ö dor

H ö stvete Vallsk ö rd

v å rvete Matpotatis obev

R å g Matpotatis bev

Korn Fabrikspotatis obev

Havre Fabrikspotatis bev

H ö straps Sockerbetor

V å rraps Foder ä rter m m

H ö strybs

v å rrybs

Det f å r f ö ruts ä ttas att SCB g ö r normsk ö rdeber ä kning-arna enligt en metod som ger sannast m ö jliga skattning av normsk ö rden.

Statistikbehovet kommer att utredas n ä rmare i samr å d
med SCB.

Tidpunkt f ö r
utbetalning. Inventering av totalskadade

arealer b ö r avslutas i
s å n ä ra samband med sk ö rden '

som m ö jligt. Utbetalningarna av ers ä ttningar b ö r

normalt
ske under det aktuella sk ö rde å ret.

Ö verklagande
sker i det nuvarande systemet genom talan mot ers ä ttningsbesked hos regeringen. Ä ndringen
av huvudmannaskapet medf ö r ocks å en annan besv ä rsorc-
ning. En s ä rskild granskningsn ä mnd b ö r tills ä ttas d ä r
jordbrukaren kan f å sin ers ä ttning pr ö vad.

2.3. Medelsbehov och finansiering

Medelsbehovet till det framtida sk ö rdeskadeskyddet ä r
beroende av omfattningen av de skadetyper som ing å r i skyddet samt valet av sj ä lvriskniv å . Underlag saknas f ö r att p å samma s ä tt som i omr ä desskyddet
g ö ra en teoretisk ber ä kning av medelsbehovet. En rimlig utg å ngspunkt ä r
att ambitionsgraden ä r densamma som g ä llt f ö r de tillf ä lliga å tg ä rderna i det nuvarande skyddet. Utbetalningarna till
f ö jd av de tillf ä lliga å tg ä rder som vidtagits inom ramen f ö r det existerande skyddet har varit i genomsnitt 44 Mkr
i 1986 å rs priser under den senaste tio å rsperioden. D å
ing å r en del å tg ä rder som
inte kommer att ing å i det framtida skyddet, t ex utvintringsskador
och skador till f ö ljc av os å dda arealer. Om dessa skadetyper fr å nr ä knas har utbetalningarna
varit ca 30 Mkr till f ö l]d av de tillf ä lliga å tg ä rderna.

35

Det ber ä knade skadeutfallet och d ä rmed ocks å ers ä tt- Prop.1987/88:74

ningarna
kommer att variera betydligt mellan olika

å r. Det ä r d ä rf ö r angel ä get att sk ö rdeskadefonden ä r

tillr ä ckligt stor f ö r att
klara stora variationer i

ers ä ttningar mellan olika å r. Under senare ar har en

v ä sentlig avtappning skett av fonden.
Det ä r d ä rf ö r

angel ä get att en uppbyggnad av fonden
sker s å att

fonden efter tio å r uppg å r till i storleksordningen

500 Mkr (uttryckt i dagens prisniv å ).

N å gon
detaljerad ber ä kning av kostnaderna f ö r administration har ä nnu inte gjorts, ö verslagsm ä ssigt har kostnaderna bed ö mts bli ca 5 Mkr.

Sk ö rdeskadefonden
ö verf ö rs i sin helhet till den nye
huvudmannen efter 1987 å rs sk ö rd. Fonden f ö rvaltas p å samma villkor som hittills, vilket
inneb ä r att s å v ä l fondf ö rm ö genhet som fondavkastning befrias fr å n beskattning. Utbetalningar fr å n skyddet beskattas hos
lantbrukaren. Fonden f å r i
forts ä ttningen placeras fritt f ö r att uppn å h ö gsta m ö jliga avkastning. Kostnaderna f ö r sk ö rdeskadeskyddet betalas av fonden.

Skyddet finansieras i f ö rsta hand av de prisregleringsmedel
som jordbruksn ä ringen disponerar enligt å rliga riksdagsbeslut eller genom s ä rskild sk ö rdeskadeavgift enligt den modell
som till ä mpats tidigare. Till fonden f ö rs å rligen ett belopp som svarar mot
kostnaderna f ö r skyddet, vilka f n ber ä knas till 60 Mkr. Jordbrukets
kompensationsram h ö js utan avr ä kning med motsvarande belopp.

2.4. Administration

Det f ö renklade sk ö rdeskadeskyddet b ö r
i huvudsak kunna administreras efter samma principer som f ö r de tillf ä lliga
å tg ä rderna i nuvarande skydd.

En central enhet/stiftelse inr ä ttas som ansvarig f ö r skyddet och huvudman f ö r sk ö rdeskadefonden. Organisationen b ö r best å av en styrelse och ett litet kansli
som ansvarar f ö r skyddets uppl ä ggning och funktion. Enheten
beslutar om skyddets omfattning och i vilka omr å den som inventering av totalskador
skall ske. Enheten k ö per
tj ä nster f ö r administration av hela eller
delar av f ö ljande uppgifter

rapportering av skadeomr å den till den centrala enheten

framst ä llning och distribution
av anm ä lningsblanketter

granskning och kontroll av lantbrukarnas ans ö kningar om sk ö rdeskadeers ä ttning (lantbruksn ä mnderna) .

ber ä kning och utbetalning av sk ö rdeskadeers ä ttningar

f ö rvaltning av sk ö rdeskadefonden

36

Behovet av tj ä nster
kommer att variera mellan olika Prop. 1987/88:74 å r beroende p å
totalskadornas omfattning. Arbetsinsatsen kommer att vara koncentrerad till sk ö rdeperioden.

3. Sk ö rderegleringskonto

En begr ä nsning av sk ö rdeskadeskyddet till totalskador inneb ä r att jordbrukare i andra skadesituationer i princip
kommer att st å utan skydd. I samband med att
huvudmannaskapet ä ndras b ö r det generella omr å desskyddet d ä rf ö r ers ä ttas med ett sk ö rderegleringssystem som ger jordbrukarna m ö jligheter att genom avs ä ttningar till ett eget konto f ö rb ä ttra m ö jligheterna att inom f ö retaget m ö ta
de p å frestningar som f ö ljer av en sk ö rdeskada.
P å s å s ä tt kan resultatet ett bra sk ö rde å r anv ä ndas f ö r
att klara s ä mre sk ö rde å r.

F ö r att sk ö rderegleringskonto skall bli ett verkningsfullt
komplement till ett katastrofskydd b ö r
reglerna f ö r avs ä ttning till konto g ö ras mycket
enkla. Samma principer som f ö r skogskonto
b ö r kunna till ä mpas, vilket i detta fall inneb ä r att

jordbrukare ges m ö jlighet
att g ö ra avs ä ttning i bank p å
s ä rskilt sk ö rderegleringskonto

jordbrukaren avg ö r
sj ä lv storleken p å det belopp han ö nskar
avs ä tta p å kontot

den totala avs ä ttningen
till kontot begr ä nsas eventuellt till g å rdens totala normala produktionsv ä rde

jordbrukaren b ö r
sj ä lv kunna avg ö ra n ä r uttag fr å n kontot skall ske. Uttaget belopp upptas till
beskattning.

Behovet av ett regleringskonto bortfaller vid ett
eventuellt genomf ö rande av den s k staketmodellen f ö r f ö retagsbeskattning.
F ö rslaget bygger p å att i verksamheten uppkom.iien vinst som f ö retagaren l å ter
st å kvar i verksamheten, endast skall
beskattas med en l å gprocentig proportionell statlig
skatt (10 proc p å sparade vinstmedel). Vinst som n ä ringsidkaren tar ut beskattas som vanligt. Den
statliga kommitt é som presenterat f ö rslaget har inte tagit st ä llning till om det ä r l ä mpligt att inf ö ra en staketmetod vid f ö retagsbeskattning eller inte. I avvaktan p å ett slutligt st ä llningstagande
till staketraetoden b ö r m ö jligheten med sk ö rderegleringskonto ö ppnas f ö r
lantbrukare.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 37