Prop. 1987/88:76

Regeringens
proposition

1987/88:76

om uppskjuten tidpunkt för gallring av socialnämndernas
personakter och personregister

Prop.

1987/88:76

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 14 januari 1988,

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
avvaktan på eft ställningstagande i frågan om behövliga undantag från föreskrifterna
om gallringsplikt i socialtjänstlagen (1980:620) föreslås att uppgifter i
socialnämndernas personakter och personregister, som enligt nuvarande
bestämmelser skall gallras fidigast den 1 juli 1988, inte skall gallras förrän
tidigast den 1 juli 1990,

Förslag
till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom
föreskrivs att punkt 3 övergångsbestämmelserna fill socialtjänstlagen
(1980:620) skall ha följande lydelse.

Prop.
1987/88:76

Nuvarande
lydelse

3.'
Bestämmelserna i 60 § on gallring fillämpas tidigast den 1 juli 1988 i fråga om
uppgifter och andra anteckningar som avser fiden före den 1 juU 1983.

Föreslagen
lydelse

3,
Bestämmelserna i 60 § om gallring fillämpas fidigast den 1 juli 1990 i fråga om
uppgifter och andra anteckningar som avser fiden före den 1 juU 1985.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1988,

Senaste
lydelse 1986:1393,

Socialdepartementet Prop, 1987/88:76

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14
januari 1988

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G,
Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om uppskjuten tidpunkt för gallring av
socialnämndernas personakter och personregister

Bakgrund

I 60 § socialtjänstlagen (1980:620) finns bestämmelser om
gallringsplikt beträffande socialnämndernas personakter och personregister.
Gallringsplikten beträffande personakterna innebär att anteckningar och andra
uppgifter i dessa skall gallras ut sedan fem år har förflutit från den sista
kontakten med socialtjänsten. Datum för sista anteckning i akten bildar
utgångspunkt för att beräkna gallringsfristen, I sådana fall då ansvaret för
socialtjänsten har övergått till en annan socialnämnd skall gallringsfristen
beräknas från den fidpunkt då klientens kontakt med den senaste nämnden
upphörde. Vad gäller uppgifter i personregistren skall gallringsfristen
beräknas från den tidpunkt då de förhållanden som uppgiften avser upphörde,

I den proposition som låg till grund för socialtjänstlagen
(prop, 1979/80:1 s, 448 f.) angavs syftet med gallringsbestämmelserna vara att
det från allmänna integritetssynpunkter i princip framstod som olämpligt att
ömtåliga personliga uppgifter om enskilda människor skulle sparas för längre
tid än de behövdes för det ändamål för vilket de hade samlats in. Vidare angavs
att det vid sidan av dessa integritetsskäl också måste beaktas att det av
arkivekonomiska skäl förr eller senare måste bli nödvändigt att i någon form
gallra socialnämndernas personregister, I propositionen förutskickades att det
kunde bli aktuellt med undantag frän gallringsplikten, dels för att tillgodose
forskningens behov av material, dels för att säkerställa det nödvändiga underlaget
för bedömningen av allvarligare ärenden inom barn- och ungdomsvården, I
propositionen aviserades också att en särskild utredning skulle få i uppdrag
att framlägga förslag om eventuella undantag från gallringsplikten.

Enligt propositionen skulle socialtjänstlagen träda i
kraft den 1 januari 1981, För material som tillkom efter lagens ikraftträdande
skulle det således bli aktuellt med gallring fem år efter ikraftträdandet, dvs,
först under år 1986, Till dess fanns det enligt föredragande departementschefen
gott om tid att avgöra vilka undantag som måste göras från den generella
gallringsplikten. Beträffande material som tillkommit före socialtjänstlagens
ikraftträdande uttalades i propositionen att en gallring av det äldre
materialet själv-

fallet inte borde göras
innan nödvändiga undantagsföreskrifter hade medde-. Prop. 1987/88:76 lats. I
propositionen föreslogs därför en särskild övergångsbestämmelse till den nya lagsfiflningen
med innebörd att gallringsbestämmelserna beträffande material som hänförde sig
fill tiden före lagens ikraftträdande skulle fillämpas fidigast den 1 januari
1986,

Socialutskottet
uttalade vid sin behandling av frågan om gallring (SoU 1979/80:44 s. 94 f,)
bl,a, att det i vissa fall, såsom framhållits i propositionen, kunde finnas ett
intresse för socialnämnden att bevara uppgifter under en längre tid än fem år
och att detta framför allt torde gälla uppgifter om allvarliga
missförhållanden rörande underåriga och deras vårdare. Utskottet betonade
också nödvändigheten av att dessa frågor noga belystes innan någon gallring
påbörjades och att frågan om vilka begränsningar som borde göras i den
generella gallringsplikten dessförinnan måste vara klarlagd. Utskottet uttalade
vidare att frågor om undantag från gallringsplikten för att fillgodose forskningen
måste vara lösta innan gallring påbörjades. Utskottet förutsatte att tidpunkten
för gallring skulle uppskjutas för den händelse utredningen om undantag från
gallringen visade sig dra ut på tiden.

Tidpunkten
för socialtjänstlagens ikraftträdande föreslogs av socialutskottet ändrad till
den 1 januari 1982.1 konsekvens härmed föreslogs fidsfris-ten i
övergångsbestämmelserna ändrad i motsvarande mån. Riksdagen ställde sig bakom
utskottets uttalanden och förslag (rskr. 1979/80:385),

I
juli 1980 tillkallades en särskild utredare för att undersöka behovet av
undantag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens personregister.
Utredningen antog namnet socialdatautredningen (S 80:04), Utredningen
överlämnade i april 1986 betänkandet (Ds S 1986:5) Gallra och bevara.
Betänkandet remissbehandlades under hösten 1986.

Eftersom
en proposifion med anledning av socialdatautredningens betänkande beräknades
kunna föreläggas riksdagen fidigast under hösten 1987 beslöt riksdagen, efter
förslag av regeringen, ätt skjuta upp tidpunkten för när socialnämndernas
personakter och personregister tidigast skulle gallras till den 1 juH 1988 (prop.
1986/87:43, SoU 11, rskr. 84),

Utredningen
angående intensivdataområden och individbaserade urvalsserier inom
arkivväsendet (U 1986:02) överlämnade i augusti 1987 till statsrådet Göransson
sitt slutbetänkande (SOU 1987:38) Arkiv för individ och miljö. I betänkandet
behandlas frågor om principer för långtidsbevarande av personakter bl,a, inom
socialtjänsten. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Arkivutredningen
(U 1985:07) ser för närvarande över hela den offentliga arkivverksamheten,
bl,a, de nuvarande urvalsprinciperna och förutsättningarna för gallring.
Utredningen avser att överlämna betänkande i mars 1988.

Tidpunkten
för gallring av socialnämndernas personakter och personregister

Prop. 1987/88:76

Mitt förslag: Uppgifter i socialnämndernas personakter och
personregister får gallras tidigast den 1 juli 1990,

Skälen för mitt förslag: Socialdatautredningen föreslår i
sitt betänkande Gallra och bevara vissa undantag från huvudregeln att uppgifter
skall gallras fem år från en sista anteckning eller från den tidpunkt då
förhållanden som en uppgift avser har upphört. Med hänsyn till forskningsbehov
föreslår utredningen att allt material skall sparas avseende dem som är födda
den 5,15 och 25 varje månad. Dessutom föreslås att allt material sparas i en
kommun, som då får utgöra ett s,k, typarkiv. Vidare föreslås att det material
som sparas skall överlämnas till landsarkiven,

I betänkandet Arkiv för individ och miljö finns däremot
andra förslag om principer för bevarande av arkivmaterial för forskningsändamål
samt om individurval av olika arkivmassor. De kommunala arkiven föreslås också
få en vidgad funktion så att de personakter och personregister som skall
bevaras även fortsättningsvis arkiveras av kommunen.

Förslagen i betänkandet Arkiv för individ och miljö
behandlar således även frågor om principer för långtidsbevarande av personakter
inom socialtjänsten. Även arkivutredningens kommande förslag kan beröra frågor
om urvalsprinciper och gallringsregler inom socialtjänsten. Jag anser, i
överensstämmelse med vad socialutskottet betonade vid sin behandling av socialtjänstpropositionen,
att det är nödvändigt att frågan om vilka begränsningar som bör göras i den
generella gallringsplikten måste vara klarlagd innan någon gallring påbörjas.
Beredningen av förslagen i socialdatautredningens betänkande bör därför fidsmässigt
samordnas med beredningen av förslagen i betänkandet Arkiv för individ och
miljö samt arkivutredningens kommande förslag.

Med nuvarande bestämmelser skall gallring i vissa fall
börja ske den 1 juli 1988, En proposition om gallring av socialnämndernas
personakter och personregister beräknas kunna föreläggas riksdagen tidigast
under riksmötet 1988/89, Med anledning av detta och med hänvisning till vad jag
har anfört i det föregående anser jag att tidpunkten då gallring tidigast skall
ske bör senareläggas. Den nya tidpunkten bör lämpligen bestämmas till den 1
juli 1990, Mitt förslag föranleder en ändring i punkt 3 övergångsbestämmelserna
till socialtjänstlagen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom socialdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

Beslut Prop. 1987/88:76

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.