Prop. 1987/88:83

Regeringens proposition 1987/88:83

om nordiska boskillnadsmål

Prop.

1987/88:83

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 28 januari 1988.

På
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Anna-Greta Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att de processuella regler om boskillnadsmål som har
gällt enligt den numera upphävda giftermålsbalken skall tillämpas när en
ansökan görs i Sverige om boskillnad enligt dansk, isländsk eller norsk rätt.
Lagändringen föresläs träda i kraft den I maj 1988,

1 Riksdagen 1987/88. 1 .saml. Nr 83

Propositionens
lagförslag Prop. 1987/88:83

Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1987:788) om införande av

äktenskapsbalken

Härigenom
föreskrivs att i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken skall
införas en ny paragraf, 19 §, samt närmast före 19 § en ny rubrik av följande
lydelse.

Bestämmelse
om nordiska boskilln:adsmål

19
§ I fråga om en ansökan om boskillnad som görs enligt 5 § förordningen
(1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,
adoption och förmynderskap skall giftermålsbalkens bestämmelser om rättegången
i boskillnadsmål alltjämt tillämpas.

Denna
lag träder i kraft den I maj 1988,

Justitiedepartementet Prop-1987/88:83

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28
januari 1988

Närvarande; statsrådet Feldt, ordförande., och statsråden
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson.
Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G, Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande; statsrådet Leijon

Proposition om nordiska boskillnadsmål 1 Inledning

Den 1 januari 1988 trädde den nya äktenskapsbalken i
kraft. Den innebär bl, a, att det tidigare boskillnadsinstitutet avskaffas och
ersätts av en möjlighet för makarna att, om de är ense, förrätta bodelning
under äktenskapet (9 kap, I § andra stycket),

1 Danmark, Island och Norge finns alltjämt regler om
boskillnad (bo-sondring). Liksom var fallet enligt de tidigare svenska reglerna
kan ena maken under äktenskapet i vissa fall kräva "bosondring" och
därmed framtvinga en delning av det gemensamma boet.

Konventionen den 6 februari 1931 mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge innehållande internationellt privaträttsliga
bestämmelser om äktenskap, adoption Och förmynderskap föreskriver i artikel 5
följande om domsrätt i boskillnadsmål. Ansökan om boskillnad mellan makar som
är och vid äktenskapets ingående var medborgare i fördragsslutande stat samt då
tog hemvist i sådan stat tas upp i den stat där makarna har hemvist. Har de
hemvist i skilda stater, tas ansökan upp i den stat där den mot vilken
ansökningen är riktad har hemvist. Om denna stat är Finland -där regler saknas
om boskillnad - tas ansökningen upp i den stat vars lag enligt artikel 3 i
konventionen är tillämplig på makarnas förmögenhetsför hållanden. Reglerna i
artikel 5 i konventionen har tagits in i 5 S förordningen (1931:429) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.

En ansökan om boskillnad (bosondring) enligt dansk,
isländsk eller norsk rätt kan tas upp i Sverige även sedan de svenska reglerna
om boskillnad har upphävts. Vid överiäggningar åren 1986 och 1987 mellan
företrädare för justitiedepartementen i de nordiska länderna har man behandlat
de problem som detta kan medföra. Efter att ha diskuterat olika lösningar, bl,
a, en ändring i den nämnda konventionen, har man enats om att den enklaste
lösningen är att de processuella regler om boskillnadsmål som tidigare har
gällt i Sverige skall tillämpas även i fortsättningen i dessa fall (jfr prop.
1986/87:86 s, 52), Ett förslag till lag om ändring i lagen (1987:788) om
införande av äktenskapsbalken, innehållande denna lösning, har därefter
upprättats inom justitiedepartementet.

Regeringen
har den 14 januari 1988 beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslaget.
Lagrådet har i yttrande den 15 januari 1988 lämnat förslaget utan erinran.
Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Det
förslag som jag nu skall lägga fram överensstämmer med förslaget i lagrädsremissen.

Prop. 1987/88:83

2 Allmän motivering

Mitt förslag: I lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken
införs en bestämmelse av innebörd att giftermålsbalkens regler om rättegängen i
boskillnadsmäl alltjämt skall tillämpas i fräga om en ansökan om boskillnad som
görs i Sverige med stöd av den nordiska konventionen rörande äktenskap,
adoption och förmynderskap.

Skälen för mitt förslag: I artikel 3 i den nordiska
konventionen den 6 februari 1931 innehållande internationellt privaträttsliga
bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap finns regler om
tillämplig lag i fråga om äktenskapets rättsverkningar såvitt angår makars
förmögenhetsförhållanden. Sådana rättsverkningar av äktenskap mellan dem som
är och vid äktenskapets ingående var medborgare i någon fördragsslutande stat
skall bedömas enligt lagen i den av staterna där makarna vid äktenskapets
ingående tog hemvist. Har båda makarna sedermera tagit hemvist i en annan av
staterna, skall den statens lag i stället vinna tillämpning, om det inte är
fråga om verkan av en rättshandling som har företagits tidigare. Dessa regler
har införlivats med svensk rätt genom att tas in i 3 § första stycket
förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap, adoption och förmynderskap.

Till reglerna om äktenskapets rättsverkningar såvitt angår
makarnas förmögenhetsförhållanden hör reglerna om boskillnad.

De danska reglerna om boskillnad (bosondring) finns i 5
kap. loven om aegteskabets retsvirkninger (§§ 38-43), Enligt dessa regler kan
en make under äktenskapet i vissa fall kräva bosondring och därmed framtvinga
en delning av giftorättsegendomen (faellesboet), Bosondring kan begäras, om den
andra maken genom missbruk av sin rådighet eller genom någon annan oförsvarlig
åtgärd i väsentlig grad har minskat sin del av giftorättsegendomen eller
framkallat fara för det, Bosondring kan också begäras, om den andra maken olovligen
upphäver samlivet eller om ena maken utan den andras vetskap vid äktenskapets
ingående hade ett arvsberättigat barn utanför äktenskapet eller senare får ett
sådant barn. Slutligen kan bosondring begäras vid andra makens konkurs.
Begäran om bosondring ges in till skifteretten. Om bosondringen genomförs, blir
det som makarna får sig tillskiftat eller senare förvärvar enskild egendom (saereje).

De isländska och norska reglerna om boskillnad
överensstämmer i huvudsak med de danska.

Den svenska giftermålsbalken, som upphävdes dä äktenskapsbalken
Prop. 1987/88:83 trädde i kraft den 1 januari 1988, innehöll i 9 kap. I och 2 §S
regler om rätt till boskillnad dels efter gemensam ansökan av makarna, dels
efter ansökan av endast ena maken, I det senare fallet gällde som
förutsättning antingen att den andra makens bo var avträtt till konkurs eller
att den andra maken genom vanvård av sina ekonomiska angelägenheter, genom
missbruk av rätten att råda över sitt giftorättsgods eller genom annat
otillbörligt förfarande hade vållat en väsentlig minskning av giftorättsgodset
eller fara för sådan minskning.

Reglerna i 3 och 5 §§ i 1931 års förordning innebär att
ansökan om boskillnad (bosondring) någon gäng kan göras i Sverige även efter
det att giftermålsbalken har upphävts. Så är exempelvis fallet om två makar vid
äktenskapets ingående bosätter sig i Danmark och den ena maken sedan fiyttar
till Sverige. Om den andra maken därefter vill ha boskillnad, fär den maken ansöka
om det i Sverige,

Frågan är nu vilka bestämmelser som skall tillämpas om ett
boskillnadsmål kommer upp i Sverige, I materiellt hänseende bestäms lagvalet
enligt reglerna i 3 § i 1931 års förordning. I processuellt hänseende följer
däremot av allmänna internationellträttsliga grundsatser att lagen i det land
där ansökan skall tas upp blir tillämplig (jfr NJA II 1932 s, 414), För svenskt vidkommande har de processuella
reglerna tidigare funnits i giftermålsbalken. Det naturliga är att dessa regler
blir tillämpliga även fortsättningsvis i de få fall då en boskillnadsansökan
görs i Sverige,

Sä skulle frågan antagligen bedömas av de rättstillämpande
myndigheterna även utan särskild lagstiftning, I klarhetens intresse vill jag
ändå förorda att saken regleras genom en uttrycklig lagbestämmelse. Som nämnts
i avsnitt 1 har man i de andra nordiska länderna anslutit sig till denna
uppfattning.

Jag förordar således en bestämmelse av innebörd att giftermålsbalkens
regler om rättegången i boskillnadsmäl alltjämt skall tillämpas i fräga om en
ansökan om boskillnad som görs enligt 5 § i 1931 års förordning. Bestämmelsen
kan lämpligen tas in i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken.

Som jag har anfört innebär lagändringen knappast någon ändring
av det rådande rättsläget. Den bör träda i kraft så snart som möjligt,
lämpligen redan den 1 maj 1988,

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1987:788)
om införande av äktenskapsbalken,

4 Specialmotivering

19 §

1 fråga om en ansökan om boskillnad som görs enligt 5 §
förordningen

(1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap, 5

adoption
och förmynderskap skall giftermålsbalkens bestämmelser om Prop. 1987/88:83
rättegången i boskillnadsmål alltjämt tillämpas,

I
paragrafen, som är ny, lämnas föreskrifter om vad som skall gälla i processuellt
hänseende när det i Sveiige görs ansökan om boskillnad enligt de materiella
reglerna i Danmark, Island eller Norge, När en sådan boskillnadsfråga
aktualiseras i Sverige skall de regler om förfarandet tillämpas som tidigare
har gällt enligt giftermålsbalken för handläggningen av svenska
boskillnadsansökningar.

Paragrafen
handlar endast om de processuella reglerna, Lagvalsregler beträffande den
materiella rätten finns i 3 § i 1931 års förordning. Hur gränsen skall dras
mellan processuella och materiella bestämmelser är en fråga som har överlämnats
ät rättstillämpningen (jfr NJA 11 1932 s, 414), Den rättspraxis i frågan som
har utbildats under giftermålsbalkens giltighetstid blir alltjämt tillämplig.

De
bestämmelser som förevarande paragraf i första hand syftar på återfinns i 15
kap, 15-21 §§ giftermålsbalken, som innehåller regler om ansökans form, behörig
domstol och målets handläggning. Regler angående rättens sammansättning i
boskillnadsmål och angående omröstning finns i 15 kap, 29-30 a §§ giftermålsbalken.
Även reglerna i 31 § om god man för bortovarande kan bli tillämpliga i boskillnadsmäl.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslaget till

lag
om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Bilaga Prop,
1987/88:83

Lagrådet

Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1988-01-15

Närvarande;
justitierådet Mannertelt, regeringsrådet Palm, justitierådet Freyschuss,

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 14 januari 1988 har regeringen på
hemställan av statsrådet Leijon beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken.

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Anders Eriksson,

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.

Innehåll Prop. 1987/88:83

sid.

Proposition
....................................................................... 1

Propositionens
huvudsaklig:,i innehåll ............................ 1

Propositionens
lagförslag ................................................. 2

Utdrag ur
protokoll vid regt i ingssammanträde den 28 januari 1988 ,, 3

1
Inledning........................................................................ 3

2
Allmän
motivering........................................................... ..... 4

3
Upprättat
lagförslag .................................................... ..... 5

4
Specialmotivering
......................................................... ..... 5

5
Hemställan ................................................................... ..... 6

6
Beslut .......................................................................... ..... 6

Bilaga Lagrådets yttrande. ,........................................... ..... 7

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988