Prop. 1987/88:91

Regeringens proposition 1987/88:91

om skatten på alkoholdrycker

Prop. 1987/88:91

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoliet
den 4 februari 1988.

På
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Bengt
K.Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all skatten på spritdrycker och starköl höjs den 6 april
1988 och att skatten på lättöl samtidigt slopas.

För
att av alkoholpoliliska skäl underiätla introduktionen av alkoholsvaga
lättviner föreslås vidare att skatten på lätlviner med en alkoholstyrka om
högst 7 volymprocent sänks till samma nivå som för starkölet.

1
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 91

1 Förslag till Prop. 1987/88:91

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1977:306) om
dryckesskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §2

Skatten på spritdrycker och vin Skatten på spritdrycker och vin

utgår med en gmndavgifl och en utgår med en gmndavgift
och en

procentavgift. procentavgift, om annat inte sägs i

femte stycket.

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1, spritdrycker 1 krona 10 öre för I. spritdrycker 1 krona 77 öre för

vaije hel volymprocent alkohol, varje hel volymprocent alkohol,

2,
stark vin 17
kronor 50 öre, 2, starkvin 17 kronor 50 öre,

3,
lättvin
7 kronor. 3. lättvin med en alkoholhalt

över 7 volymprocent 1 kronor, 4. annat lättvin 9 kronor 50
öre.

Procenlavgiflen utgör för spritdrycker 60 procent och för
vin 39 procent av detaljhandelspriset.

Med detaljhandelspriset förstås det pris som
detaljhandelsbolaget till-lämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet
av pant och skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

För lättvin med en alkoholhalt av högst 7 volymprocent
utgår dock ingen procentavgift.

11 §3

Skallen på malt- och läskedrycker utgår per liter med 40
öre för lagrat lättöl,

2 kronor 20 öre för öl, 2 kronor 20 öre för öl,

7 kronor 85 öre för starköl, 9 kronor 50 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck, 40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck. 20 öre för annan läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

' Lagen omtryckt 1984:158. 2 Senaste lydelse 1986:1381. '
Senaste lydelse 1986:1381.

2 Förslag
till

Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)

Härigenom föreskrivs atl 22 kap. tuUtaxelagen (1987:1068)'
skall ha följande lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika Nuvarande Ivdelse

Prop. 1987/88:91

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den
ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med
drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt lulllaxenr 22.08 ........................... 180:-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 vo

lymprocent .............................................................. 56

annat ................................................................... 28

Starköl .................................................................. //

Tullsats som anges ovan tillämpas även när lullskyldighet
föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Föreslagen lydelse

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den
ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med
drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt lulllaxenr 22.08 ......................... 790.-

Vin:

musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volym

procent ................................................................. 56:-

ej musserande, med en alkoholhalt överstigande 7 men inte

15 volymprocent ................................................... 28:-

ej musserande, med en alkoholhalt om högst 7 volympro

cent ....................................................................... 13:-

Slarköl...................................................................... 13:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet
föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987:1065).

Denna lag träder i kraft den 6 april 1988.

' Lagen omtryckt 1987:1186.

Finansdepartementet Prop. 1987/88:91

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1988

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, samt statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Petersson, S. Andersson, Bodström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om skatten på alkoholdrycker 1 Inledning

Alkohollagstiftningen
skiljer bl. a. mellan spritdrycker, starkvin och lätlvin. Definitionerna ges i
lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. (ändrad senast 1987:1193).
Bestämmelserna om skatt på dessa drycker anknyter till definitionerna och
återfinns i lagen (1977:306) om dryckesskatt (omtryckt 1984:158, ändrad senast
1987:1240).

Enligt
lagsUftningen förstås med sprit vara som innehåller alkohol i en koncentration
av mer än 1,8 viktprocent. Vin eller maltdryck anses dock inte som sprit.
Spritdryck år sprit avsedd atl förtäras som dryck. Med vin förstås dryck som är
framställd genom jäsning av saft från dmvor, bär, fmkt eller rabarber och som
innehåller mer än 1,8 viktprocent men högst 22 volymprocent alkohol. Man
skiljer också mellan lättvin, som är vin med en alkoholhalt av högst 15
volymprocent, och starkvin med alkoholstyrka över 15 men högst 22 volymprocent.

Lagstiftningen
innehåller också definitioner på maltdrycker. Med maltdryck avses jäst,
odestillerad dryck som är framställd med torkat eller roslat malt som
huvudsakligt exiraktgivande ämne. Bland maltdryckerna skiljs mellan lättöl, som
innehåller högst 1,8 viktprocent alkohol, öl, med en alkoholhalt över 1,8 men
högst 2,8 viktprocent, och starköl, med en alkoholhalt över 2,8 viktprocent.

Dryckesskatten
utgår såväl när det gäller spritdrycker som vin dels med en grundavgift med ett
visst belopp per liter dryck, dels med en procentavgift som beräknas på del
pris Systembolaget AB tillämpar vid försäljning över disk exkl. pant och
mervärdeskatt.

Grundavgiften
är för spritdrycker proportionell mot dryckens alkoholhalt och utgår med 1 kr.
10 öre per volymprocent alkohol och liter. För vin finns dock endast två
grundavgiftsnivåer, en för lätlvin med för närvarande 7 kr. per liter, och en
för starkvin med för närvarande 17 kr. 50 öre per liter. Procentavgiften är för
såväl lättvin som starkvin 39 %, medan den för spritdrycker är 60 %. De här
angivna skattesatserna har gällt sedan den I januari 1987.

För
malldrycker utgår endast gmndavgift med visst belopp per liter beroende på
sorten. För starköl är gmndavgiflen för närvarande 7 kr.

85 öre per liter, för öl 2
kr. 20 öre per liter och för lagrat lättöl 40 öre per liter. Ingen skatt utgår
på lättöl som inte är lagrat.

Huvudprinciperna för den
nuvarande dryckesskatten har varit desamma sedan lång lid tillbaka. I stort
sett har endast skallesatserna och t. ex. avvägningen mellan gmndavgifl och procenlavgifl
ändrals. I skilda sammanhang har framförts synpunkler på skallens nuvarande konslruklion
och hävdals alt den borde ses över i olika avseenden. En sådan översyn har
påbörjats inom finansdepartementet. Frågan är emellertid komplicerad och jag är
inte beredd att nu föreslå några ändringar av beskattningssystemet som sådant.
Däremot erfordras enligt min mening atl vissa skattesals-er nu höjs. Det gäller
skatten på spritdrycker och starköl. Vidare ämnar jag i det följande ta upp
frågan om alt slopa skatten på lagrat lättöl.och atl införa en särskild
skatteklass för alkoholsvaga lätlviner. .

Prop. 1987/88:91

2 Skatten på spritdrycker och maltdrycker

Mitt
förslag: Skatten på spritdrycker höjs sa alt priset blir något högre än del som
en anpassning Ull konsumentprisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet
kräver. Det innebär att grundavgiften höjs från 1 kr. 10 öre till 1 kr. 17 öre
per volymprocent alkohol och liter. Härutöver föreslås att skallen på starköl
höjs från 7 kr. 85 öre till 9 kr. 50 öre per liter. Skatten på lätlöf slopas
helt. Priset på de vanligaste spritdryckerna stiger som en följd härav med
mindre än 5 % och priset på starköl med ca 10 %.

Skälen
för mitt förslag: Genom 1977 års alkoholpolitiska beslut slogs fast att skatteinstrumentel
skall användas som ett aktivt alkoholpolitiskl intm-ment. Priserna skall enligt
detta beslut vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. För att
motverka hamstring och undvika andra alkoholpolitiska olägenheter är del
vidare önskvärt att prisändringarna görs relalivt ofta. Skatten på
alkoholdrycker höjdes senast den 1 januari. 1987. Höjningen innebar dels att
priserna anpassades Ull konsumentprisutvecklingen för varor och tjänster i
allmänhet fram till oktober 1986, dels en viss ytteriigare prisökning.

Konsumentprisindex
under perioden maj 1977-december 1987 har stigit med ca 133 %. Priset på
Absolut rent brännvin har under motsvarande tid stigit med 129 %, starkvin med
141 %, lättvin med 164 % och starköl med 155 %. Prisutvecklingen för viner och
starköl har således markant överstigit prisutvecklingen för varor och tjänster
i allmänhet. Det är endast prisutvecklingen för spritdryckerna som släpar
efter.

Statistiken
över alkoholförsäljningen för första halvåret 1987 ulvisar en minskad
försäljningsvolym såväl när det gäller spritdrycker som vin. Däremot uppvisar
öl och i synnerhet starköl i likhet med tidigare en fortsatt ökad försäljning.
För starköl uppgick ökningen till 7,7 % jämfört med-motsvarande period 1986.
Försäljningen av lagrat lättöl minskade däremot

något.
De preliminära försäljningssiffrorna för hela år 1987 uppvisar samma tendens.

För
all prisutvecklingen på spritdrycker skall följa den allmänna prisutvecklingen
bör skatten höjas. Detta kan ske genom att gmndavgiflen höjs från 1 kr. 10 öre
till 1 kr. 17 öre per volymprocent alkohol och liter. Den förordade
skattehöjningen innebär atl priset på de vanligaste spritdryckerna stiger med
mindre än 5 %, Försäljningspriset för en helbutelj Absolut rent brännvin stiger
från 135 kr, till 141 kr.

Med hänsyn Ull att vin mer
än väl följt prisutvecklingen för andra varor, och med beaktande av alt
försäljningen av vin på senare tid minskat, anser jag atl del inte finns skäl
att föreslå någon höjning av skatten på vin.

Den
under senare tid kraftiga konsumlionsökningen för starköl bör dämpas. Starkölet
har en särskild allrakUon för ungdomar och skapar hos dem ett särskilt dryckesmönster
och en särskild dryckeskultur. Jag anser därför efter samråd med chefen för
socialdepartementet alt skatten bör höjas även om prisutvecklingen annars inte
skulle motivera detta. En prishöjning med ca 10 % bör eftersträvas. Delta
innebär att skatten bör höjas med 1 kr. 65 öre till 9 kr. 50 öre per liter. I
likhet med vad som gällt vid tidigare skaltehöjningar bör det vanliga ölets
beskattning inte ändras.

Lättölet
har under senare tid fått en minskad försäljning. Det är önskvärt alt denna
trend bryts. Jag anser därför att skatten på lättöl nu helt bör avskaffas.

Svenska
bryggareföreningen har i skrivelse till regeringen begärt all skatten på
starköl differentieras i tre klasser. Önskemålet innebär dels en sänkt skall på
starköl med alkoholslyrka om högst 3,5 viktprocent, dels alt ett starköl med
högre alkoholhalt än nuvarande starköl skall få försäljas med förhöjd skatt.
För närvarande får starköl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent säljas
endast för export. Jag har efter samråd med chefen för socialdepartementet
funnit att det föreligger allvarliga risker för att de önskade åtgärderna leder
Ull en totalt sett ökad alkoholkonsumtion och Ull kraftiga påfrestningar på
Systembolaget AB genom ökade försäljningsvolymer. Som jag redan tidigare
framhållit är den nuvarande utvecklingen för starkölsförsäljningen oroväckande
eftersom ölet har en stark attraktionskraft hos ungdomar. Det är med hänsyn
härtill inte självklart atl ett svagare starköl än det nuvarande skulle köpas
på bekostnad av nuvarande starköl och att del extra starka starkölet skulle
köpas på bekostnad av spritdrycker och viner. Det kan i stället bli så att man
Ull nuvarande konsumtion lägger också inköp av både svagare och starkare
starköl. Jag är därför inte nu beredd att tillmötesgå de önskemål som framförts
av bryggeriindustrin.

Prop.
1987/88:91

3 Skatten på alkoholsvaga lättviner

Mitt
förslag: Skatten på alkoholsvaga lätlviner föreslås sänkt till samma skattesats
som för starköl. Sänkningen bör omfatta sådana lättviner som har en alkoholhalt
om högst 7 volymprocent.

Skälen
för mitt förslag: Skatten på vin ger som den nu är utformad inget incitament
till val av alkoholsvagare sorter, bortsett från all slarkvinsgmp-pen är högre
beskattad. För lättvinema, som i Systembolaget AB:s nuvarande sortiment har en
alkoholslyrka som varierar inom intervallet 8,5— 14,8 volymprocent, är gmndavgiflen
lika, nämligen 7 kr, per liter. Procentavgiften är inte relaterad till alkoholslyrkan,
utan endast till försäljningspriset. De billigaste och mest sålda lättvinerna
har vanligen alkoholhalter om ca 11 -12 volymprocent.

Av
alkoholpolitiska skäl finns anledning att försöka uppnå en övergång till alkoholsvagare
lättviner dvs, till sådana med en alkoholhalt som väsentligt understiger den
som de mest sålda vinerna har i dag. Sådana viner förekommer redan nu utomlands
men inte i Sverige. AB Vin & Spritcentralen bedriver ett utvecklingsarbete
för att få fram sådana alkoholsvagare vinsorter. För att dessa skall kunna bli
ett konkurtenskraftigt alternaUv Ull de nuvarande lättvinema krävs dock Sådana
skatteregler att de svaga vinema kan få ett rimligt pris.

De
alkoholsvaga viner som avses komma att säljas i Sverige beräknas få en
alkoholstyrka som ungefär motsvarar starkölets. Ännu alkoholsvagare vinsorter
kan komma att utvecklas. InternaUonellt hänförs till denna gmpp av lättviner
viner med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent.

För
framställning av sådana lättviner lämpar sig bäst viner som har ett något högre
pris än vad som är vanligt för lågprisviner med normal alkoholstyrka. Därtill
kommer de särskilda processkostnaderna och en viss ökning av kringkostnadema.
Detta medför, med nuvarande skatteregler, att detaljhandelspriset för ett alkoholsvagt
vin blir högre än för vanliga lättviner i de lägre prisgmpperaa. Enligt
uppgifter från AB Vin & Spritcentralen kan det beräknas att
försäljningspriset för ett alkoholsvagt lättvin blir drygt 50 kr. per liter
eller drygt 37 kr. per helbutelj med nuvarande skatteregler. Detta kan jämföras
med försäljningspriset för t. ex. franskt lantvin, med en alkoholstyrka om 12
volymprocent, som är 26 kr. per helbutelj eller drygt 34 kr. per liter.

Enligt
min mening bör beskattningen ändras så att hänsyn kan tas till den nya
vintypens lägre alkoholhalt och så att försäljningspriset kan bli konkurtenskraftigt.
Med hänsyn Ull att alkoholhalten avses bli ungefar densamma som för starköl
förordar jag att skatten anpassas till den nivån. Det innebär en något högre gmndavgift,
men i stället att procentavgiften slopas. En sådan ändring innebär att
försäljningspriset inte blir högre än för de billigaste vinema som för
närvarande finns i Systembolaget AB:s sortiment. Därmed torde de skatte- och
prismässiga fömtsättningarna finnas för en introduktion av alkoholsvaga viner.

Prop. 1987/88:91

3 Schablontullen

Mitt
förslag: Schablontullen på alkoholdrycker ändras i samma mån som skatten på
produkterna.

Skälen för mitt förslag: I
samband med tidigare ändringar av skatten på Prop. 1987/88:91 alkoholdrycker
har en motsvarande ändring också gjorts av den s. k. schablontullen som tas ut
på dessa varor vid bl. a. resandes införsel. Efter samråd med statsrådet Gradin
förordar jag att så sker även denna gång.

4 Intäkter

Konsumtionen
av spritdrycker har med .vissa undantagden senaste tiden stadigt minskat.
Erfarenheterna visar att konsumtionen långsiktigt minskar efter en
skattehöjning. Jag anser det därför befogal all räkna med all höjningen av
skallen på spritdrycker och starköl ger en ökning av skatteintäkterna med
knappt 200 milj. kr. för helt år räknat. Slopandet av skatten på lagrat lättöl
medför en minskning av skatteintäkten om ca 40 milj. kr. för helt år räknat.
Totaleffekten blir då en inkomstökning på ca 150 milj. kr. för helt år räknat.
Det är ännu för tidigt atl bedöma vilka inläktsminskning-ar som kan bli följden
av de nya skattereglerna för alkoholsvaga lättviner.

5 Ikraftträdande

De
nya skattesatserna bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta kan ske den 6
april 1988,

6 Lagrådets hörande

Med
hänsyn till frågornas beskaffenhet anser jag atl lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lagom ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

2. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068):

Det
under 2 angivna lagförslaget har upprättats i samråd med statsrådet Gradin.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988