Prop. 1987/88:95

Regeringens proposition 1987/88:95

om datapolitik för statsförvaltningen

Prop.

1987/88:95

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 3 mars 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår
av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bo
Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen behandlas de statliga myndigheternas användning av automatisk
databehandling (ADB). Härvid behandlas hur den statliga personalens kompetens
inom ADB-området bör utvecklas och tillvaratas, hur sårbarhels- och
säkerhetsaspekterna bör beaktas i de staUiga ADB-syste-men samt hur
förvaltningen av ADB-syslemen bör utformas för all bli effektivare.
Propositionen tar också upp hur ansvaret för datoranskaffningarna skall
fördelas mellan myndigheterna, statskontoret och regeringen samt frågor som
gäller standardisering av ADB-utrustningen. Särskilda avsnitt ägnas ål
samverkan mellan stal och kommun inom ADB-området samt åt forsknings- och
utvecklingsinsatser för att främja en god användning av informationsteknologi
i offentlig verksamhet.

ADB
har en viktig roll i förnyelsen av den statliga sektorn. Exempel ges på hur ADB
utnyttjas för atl förkorta handläggningstiderna hos myndigheterna och på hur
resurserna utnyttjas effektivare. Del konstateras också all utnyttjandet av ADB
ökat mycket snabbt. År 1983 fanns omkring 22000 datoriserade arbetsplatser inom
statsförvaltningen, vilket kan jämföras med 73000 år 1987. Sambandet mellan
ökad produkUvitet och ADB betonas.

I
propositionen framhålls mol denna bakgmnd alt de anställda bör erbjudas den
utbildning som behövs i samband med atl datorstöd utvecklas och införs på
arbetsplatsen. Särskilda insatser bör också göras för all skapa en god
arbetsmiljö vid datoranvändningen. För all bildskärmsutrustning som används frekvent
skall målet vara att det elektrostatiska fältet i huvudsak är elimineral
samtidigt som de lågfrekventa magnetfälten skall

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 95

ha låga värden år 1991.
Insatser bör också göras för att handikappanpassa Prop. 1987/88:95 datorstödda
arbetsplatser.

En
redogörelse lämnas för arbetet med ADB-syslemens säkerhet. Där framhålls atl
varje myndighet skall genomföra en säkerhetsanalys för de ADB-syslem som
myndigheten har ansvar för. Krav på behörighetskontroll för alt hindra
obehörig åtkomst till information och dalaprogram i olika typer av ADB-användning
bör fastställas.

En
särskild beredningsgrupp inom regeringskansliet bör tillsättas för omprövning
och förnyelse av vissa större ADB-syslem.

Den
nuvarande ordningen för utveckling och införande av ADB-syslem bör upphävas
från den 1 juli 1988. Det centrala reservationsanslaget föi" anskaffning
av ADB-ulruslning bör avvecklas så snart en ny ordning kan tas i bruk.

Myndigheterna
bör från den 1 juli 1988 få upphandla ADB-ulruslning med ett köpvärde
understigande den nivå som omfattas av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling,
vilket för närvarande innebär ett belopp om drygt en miljon kronor.

Förslag
lämnas om att ADB-ulruslning för forsknings- och utbildningsändamål skall
finansieras och upphandlas på samma sätt som annan utrustning för forsknings-
och utbildningsändamål.

En
redogörelse lämnas för statskontorets framlida roll vid anskaffning av ADB-ulruslning.

Standardiserings-
och normeringsarbelet på ADB-området bör uppmärksammas.

Förutsättningarna
för en gemensam datakommunikationslösning för statsförvaltningen kommer att
utredas.

I
propositionen föreslås atl datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm, QZ, omvandlas till dotterbolag till DAFA Data AB. Förslagen
finansieras i sin helhet inom ramen för tillgängliga resurser på statsbudgeten.

Förslag
lämnas om statskontorets anslag och anslaget B2, Anskaffning av ADB-utrustning
under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1988/89.

Utdrag ur protokoU vid
regeringssammanträde den 3 mars 1988. Prop. 1987/88:95

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande:
statsråden Holmberg och Bodslröm

Proposition om datapolitik för statsförvaltningen

Statsrådet
Holmberg anför.

Regeringens
program för förnyelsen av den offentliga sektorn har som mål atl skapa en
effektiv offentlig sektor som erbjuder hög kvalitet och god service på
medborgarnas villkor. I förnyelsearbetet är det viktigt all utnyttja dala- och
kommunikationssystem. Samtidigt får tekniken inte användas okritiskt. I
propositionen om dalapolitik (prop. 1984/85:220, FiU 1985/86:5, rskr. 88) har
regeringen angivit riktlinjer för den framtida datapolitiken. Riksdagen har
godkänt dessa. De innebär bl. a. atl användningen av datatekniken skall främja
utvecklingen av den offentliga verksamheten samt de anställdas kompetens och
ansvarstagande, atl den personliga integriteten skall värnas om och att
sårbarheten hos datasystemen skall minskas. Dessa riktlinjer ligger fast och
utgör tillsammans med effek-liviielsmålel gmnden för reformarbetet på
datapolitikens område i statsförvaltningen. En annan utgångspunkt för arbetet
är det som anfördes i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.
m. (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr. 89) om bl. a. ökat ansvar för
myndigheter och småskalig ADB-användning.

Jag
kommer i det följande att behandla åtgärder för att främja en god och effektiv
användning av informationsteknologi inom statsförvaltningen. Jag använder
informationsteknologi och ADB som i huvudsak synonyma begrepp. Innan jag går
in på de konkreta åtgärderna vill jag redovisa några allmänna utgångspunkter
för dessa.

1 Datoriseringens roll i förnyelsen av den statliga förvaltningen

Det
pågår ett intensivt arbete med att förnya den statliga förvaltningen. Förvaltningen
skall använda sina resurser effektivt och ge god service. Den skall styras i
demokratiska former med möjligheter till insyn för den enskilde medborgaren.
Arbetet skall kännetecknas av hög effektivitet och hög kvalitet. De anställda
skall ha meningsfulla arbetsuppgifter och ett inflytande över sin
arbetssituation. Arbetsmiljön skall vara god. Nya former föi; styrning och
uppföljning skall ge bättre förutsättningar för myndigheterna all anpassa
resurserna till förändrade krav.

Utveckling av organisation
och arbetsformer samt av kompetens och Prop. 1987/88:95
informationsteknologi är vikliga instmment i förnyelseprocessen.

Gemensamt
för alla verksamheter inom statsförvaltningen är hantering av information, I
förvaltningstermer är det fråga om handläggning av ärenden, beslut,
utredningar, remisser etc, I ADB-termer är det fråga om insamling,
registrering, bearbetning, lagring, sökning, presentation och överföring av
information.

Förvaltningsarbetets
karaktär med myckel hantering av information gör det naturligt att överväga ett
omfattande datorstöd för att effeklivera verksamheten. Det står dessutom klart
all ADB-teknikens användningsområden hela Uden ökar.

Kännetecknande
för de statliga ADB-syslem som utvecklades på 1970-talet var att de utnyttjades
som kraftfuUa hjälpmedel för insamling, registrering och bearbetning av dala i
administrativa processer utifrån avgränsade behov. Ofta fanns en enda
datoranläggning centralt inom myndigheten eller för ett verksamhetsområde.
Möjligheterna att enkelt kommunicera mellan t. ex. avdelningar eller
myndigheter var begränsade.

Under
1980-talet har utveckhngen av ADB-systemen delvis följt andra banor än
tidigare. Dessa används nu i ökad utsträckning som stöd i det dagliga handläggningsarbetel.
Datorkraften har genom utvecklingen av en småskalig teknik under de senaste fem
åren kunnat spridas i organisa-Uonerna. Användningen har därvid också
successivt breddats tUl nya områden. Datorstöd för ordbehandHng, diarieföring
och kommunikation inom och mellan myndigheter har blivit allt vanligare. I
framtiden kommer användningsområdena sannolikt alt vidgas avsevärt. Till detta
bidrar inte minst de radikalt minskade kostnaderna för datomtmstningen,

I
flera avseenden ökar myndigheternas tillgänglighet med hjälp av modern
informationsteknologi, antingen direkt genom att utbyte av information kan ske
på elektronisk väg eller indirekt genom att de anställda genom ökad
effektivitet får mera tid för kontakterna med medborgare och förelag.

Datatekniken
öppnar nya möjligheter att förbättra den statliga sektorns produktivitet. Inom
många områden sker ärendehandläggningen snabbare och bättre än tidigare genom
datoriserade eller datorstödda rutiner i vissa moment.

Jag
skall här ge några exempel på områden där datoriseringen har eller kommer att
få en stor betydelse för att verksamheten skall kunna utvecklas och bedrivas effekUvt.

Bättre
service

Låt
mig börja med stora riksomfattande verksamheter. Inom skatteförvaltningen hade
den förenklade allmänna självdeklarationen inte varit möjlig utan datorernas
hjälp. Enligt en nyligen genomförd uppföljning kunde ca 3,2 miljoner
deklaranter lämna förenklade deklarationer 1987. Genom ADB-slödel ökade
effektiviteten i granskningen mellan år 1986 och 1987 med ca 30% och de vanHgaste
felen i deklarationerna (felskrivningar och felsummeringar) har minskal
väsentligt. Totalt sett har del nya ADB-slöd-

da förfarandet medfört en
betydande rationalisering av taxeringsarbetet Prop. 1987/88:95 och en
förbättrad rättstillämpning på skatteområdet.

Minskade
kostnader

En
betydande datorisering sker inom arbetsmarknadsverket. Regeringen fattade under
hösten 1986 beslul om all anskaffa ett nytt ADB-syslem för arbetsförmedlingen
med regionala datorer och ett stort antal terminaler anslutna Ull dessa. Den
arbetssökande kan på arbetsförmedlingen med hjälp av sökning i register få
aktuell information om lediga platser. Därigenom minskas den lid som en
arbetssökande går utan anställning. Den mänskliga och ekonomiska betydelsen av
detta är stor.

Inom
vägverket sker en omfattande utveckling av datorstöd i verkets produktion
lokall och regionall enligt ett regeringsbeslut under våren 1987. Inom
exempelvis vägverkets lokalt placerade vägstalioner runt om i Sverige kommer ADB-syslem
alt utnyttjas som'hjälpmedel för planering och uppföljning av olika
väghållningsåtgärder. Datoranvändningen ger ett effektivare utnyttjande av
resurserna men även möjlighet all flytta besluten närmare produkUonen.
Lagerhållningen kan minska. Maskinparken kan utnyttjas effektivare.

Bättre
information från myndigheterna

Informationen
från myndigheterna förbättras successivt med hjälp av den nya tekniken. Redan
idag finns statliga register som utnyttjas av många i samhället. Jag tänker då
särskilt på bil- och körkortsregistren, statens person- och adressregister
(SPAR), det centrala fastighetsregistret, samt de databaser som går under
samlingsnamnen RÅTTSDATA och FÖRVALTNINGSDATA. Jag återkommer Ull de sistnämnda
registren senare i min föredragning.

Vad
jag anförde i propositionen om statens ADB-användning (prop. 1984/85:225, FiU
1985/86:4, rskr. 89) om viklen av en akUvare statlig informationsförmedling
med hjälp av dalatekniken bedömer jag fortfarande som riktigt och rimligt. Med
begreppet "aktivare statlig informationsförmedling" vUl jag markera
en ambition till störte öppenhet och bättre informationsservice från
förvaltningens sida gentemot medborgarna och till ökad samverkan och störte
öppenhet myndigheter emellan. En fömtsättning för sådan samverkan är
självfallet att den inte kommer i konflikt med personregistrens fasUagda
ändamål och inte medför obehörigt intrång i registrerades integritet enligt
dalalagen.

Jag
ser också ett klart samband mellan dessa två aspekter. När myndigheterna
ställer information till förfogande, över myndighets- och sektorgränser, för
handläggning av ärenden eller planering, så bör det i princip kunna komma medborgama
tillgodo i form av bättre eller snabbare besked. Sådana insatser ökar
effektiviteten i förvaltningen.

Uppföljning
och utvärdering underlättas Prop. 1987/88:95

Ett
område där ADB-syslem får en stor användning är uppföljning och utvärdering av
myndigheternas verksamhet. Målstyrning förutsätter att det är möjligt all
avläsa resultaten av verksamheten. InformaUon bör snabbt och effektivt göras Ullgänglig
inom myndigheter samt för riksdag och regering. Nya typer av information måste
tas fram. I detta uppföljningsarbete spelar ADB-syslem en viktig roU,
Datorstöd kan vara ett effektivt hjälpmedel vid uppföljning av resultaten inom
delar av eller för myndigheterna i sin helhet exempelvis vad gäller produktivitetsulveckling-en.
Informationssystem för uppföljning och utvärdering diskuteras för närvarande i
samband med vidareutvecklingen av del.statliga redovisningssystemet. System S,
och det staUiga lönesystemet, SLÖR.

Ärendehandläggning
på nytt sätt

Kraven
på ökad effektivitet i förvaltningen kommer att förbli stora under överskådlig
framlid. Användningen av informationsteknologi kommer atl vara av strategisk
betydelse i förnyelsearbetet. Det är mot denna bakgmnd motiverat atl ägna
uppmärksamhet åt frågor som gäller också statsförvaltningens ADB- och
kommunikationssystem på längre sikl. Det gäUer bl, a: alt formulera de krav som
bör ställas på ADB-användningen då statsförvaltningen utvecklas vidare,

I
ett sådant perspektiv är datorstöd för ärendehandläggning intressant. Flera
olika delar kan ingå i ett sådant stöd t, ex. syslem som stödjer handläggningen
av ärenden genom regler och författningar, ger möjligheter till
informationsöverföring mellan handläggare eller myndigheter saml ger enkel
Ullgång till innehållet i databaser och möjlighet atl utnyttja dessa uppgifter
direkt i ärendehandläggningen eller som utgångspunkt för analys-eller
dokumentationsarbete. Ett datorstöd med denna inriktning kan få stor betydelse
för effektiviteten i statsförvaltningen.

Helhetsyn
har visat sig nödvändig

Som
jag inledningsvis framhållit är utvecklingen av organisation, arbetsformer,
kompetens och informationsteknologi viktiga instrument i verksamhetsutvecklingen
och därmed i arbetet med atl uppnå de mål som ligger Ull gmnd för
förnyelsearbetet. Del är angeläget atl de olika instrumenten används på ett
balanserat sätt. Verksamhetens behov bör styra utvecklingsinsatserna.

Det
ligger en risk i atl okritiskt lila Ull informationsteknologin i förnyelsearbetet.
Jag tänker då närmast på att effektivitet och produktivitet kan hämmas av en ADB-investering
som inle är förankrad i verksamheten men även på att den enskildes integritet
kan hotas, att säkerheten kan minska i de verksamheter som bedrivs saml att
datorstödet kan medföra icke önskvärda effekter i arbetslivet. Tekniken och
teknikerna kan också komma att styra i stället för all stödja
verksamhetsutvecklingen och verksamhetens behov.

ADB-syslemens
framtida uppbyggnad kommer atl vara av stor betydel- Prop. 1987/88:95 se för
hur man kommer atl kommunicera internt inom myndigheter, mellan myndigheter och
gentemot medborgare och andra intressenter utanför förvaltningen. Det är därför
angeläget att framtida utformning av informationstekniken utgår från
informationsstrukturer som lar hänsyn Ull ett raUonellt kommunikalionsmönsler.

Den
ökade användningen av informationsteknologi innebär inte enbart en teknisk
förnyelse och möjligheter till rationalisering och utveckling i teknisk
ekonomisk mening. En genomgripande teknisk förändring förutsätter också en
utveckling av ledningsformer, arbetsorganisation och personalens kompelens på
alla nivåer. Förnyelsen måste med andra ord ses som ett samspel mellan
människa, teknik och organisation. Först om man ser dessa komponenter i sitt
sammanhang kan man också till fullo utnyttja de möjligheter den nya tekniken
erbjuder. En strategisk fråga i sammanhanget gäller ledningens engagemang. En
annan lika betydelsefull fråga är kompetensutvecklingen. Utvecklingen av
kompelens kan inte ses enbart som en fråga om utbildning i ADB-teknikens
användning ulan handlar också om utveckling av funktioner och enskilda
personers arbetssätt och arbetsinnehåll.

Det
är i detta perspektiv som forsknings- och utvecklingsarbete saml
försöksverksamhet, som kan skapa lärande och goda exempel, kan utgöra viktiga
inslag i förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om de erfarenheter som giorts inom
arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram för ny teknik, arbetsorganisation och
arbetsmiljö. Efter ett beslut av riksdagen 1982 om medel för utvecklingsprogrammet
har detta bedrivits i samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Målet för
verksamheten har varit alt utarbeta exempel på datorstödda lösningar som
samtidigt tillgodoser krav på en rationell och effektiv produktion av varor och
tjänster samt krav som de anställda ställer på arbetsmiljö, medbestämmande och arbetsorganisaUon,

En
vikUg slutsats av programmet är att utveckling av teknik, organisation och
arbetsformer måste ta sin utgångspunkt i idéer om affärer och affärsutveckling
dvs. verksamhet och verksamhetsutveckling i förvaltningstermer. En analys av
affärerna eller serksamheten lägger den nödvändiga grunden för alt utveckla
produkter, produktionsprocesser, organisation och miljö. En annan slutsats är
att del krävs teknisk kompetens, men också organisatoriskt nyskapande utifrån
en klar uppfattning om vad man vill uppnå med tekniken. Utmaningen består i att
välja och ulveckla rätt teknik med hänsyn till uppgift och arbetssituation,
snabbi la den i bruk och sedan utnyttja den effektivt. Ytterligare en slutsals
är att personalens kompetensutveckling har visat sig vara den viktigaste källan
till förnyelse. Utan genomgripande kompetensutveckling blir ny teknik ofta en
"död" resurs. De enskilda medarbetarna måste fä möjlighet all delta
aktivt i utvecklingsarbete. Den enskildes engagemang i verksamheten är oundgängligt
för att nå bra arbetsresultat.

Arbetsmiljöfondens
utvecklingsprogram har också presenterats och dis

kuterats i den till statsrådsgruppen för datafrågor (C 1986: D) knutna refe

rensgruppen för datafrågor. Referensgmppen ansåg att de fakta som fram- 7

kommit i
utvecklingsprogrammet redan nu kan ligga till gmnd för viktiga Prop.
1987/88:95 datapoliliska överväganden i statsförvaltningen.

Jag
vill särskilt peka på iaklagelsen atl viktiga tekniska förändringar samtidigt
förutsätter utveckling av ledningsformer, arbetsorganisation och personalens
kompetens. Förnyelsen måste med andra ord ses som ett samspel mellan
verksamhet, människa, teknik och organisaUon. Installa-Uon av ADB bör i
statsförvaltningen utgå ifrån ett helhetsperspektiv, där verksamhetens mål
bedöms samtidigt med frågorna om kompetens- och organisationsutvecklingen.

Jag
vUl också betona verksledningens viktiga roll i ADB-utvecklingen. Det är också
angeläget att styrelserna ges möjlighet att diskutera viktiga ADB-frågor och
utvecklingen i den egna myndigheten. Detta gäller t.ex. den betydelsefulla
frågan om användarorienterad systemutveckling.

2 Vad har hänt under de senaste åren?

Som
en bakgrund tUl de åtgärder jag kommer att ta upp vill jag kort beskriva hur ADB-användningen
inom statsförvaltningen utvecklats under de senaste åren. I det följande
redovisas hur tillgången till datorstöd ökat och därmed berör allt flera av de
anställda inom förvaUningen.

ADB-kostnaderna
för statsförvaltningen har för budgetåret 1986/87 beräknats Ull ca 3,5
miljarder kr. Därav uppgår den civila statsförvaltningens (exkl. affärsverken)
andel Ull ca 1,8 miljarder kr., försvarets andel tUl 0,3 miljarder kr. och
affärsverkens andel till ca 1,2 miljarder kr. De störte tillämpningarna inom
den civila statsförvaltningen återfinns inom de verksamhetsområden som är
uppräknade i tabell I.

Den
civila statsförvaltningen exkl. affärsverken köper årligen datorer för över en
halv miljard

Anskaffning
av ADB-ulruslning till civila statsförvaltningen exkl. affärsverken
finansieras dels över myndigheternas egna anslag dels över det centrala
reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln.
Fördelningen mellan dessa finansieringsformer framgår av diagram 1.

Vid
en jämförelse över budgetåren bör man beakta att enstaka stora anskaffningar
kan medföra avsevärda förskjutningar mellan budgetåren.

De
investeringsbehov som finansieras via det centrala reservationsanslaget B2.
uppgår enligt anmälda behov för den närmaste treårsperioden tiU drygt en halv
miljard kronor om året. Därtill kommer investeringar som direktfinansieras av
myndigheterna.

Tabell 1.
Verksamhetsområden med större ADB-tillämpningar inom civila statsförvaltningen
(exkl. affärsverken)

Prop.
1987/88:95

-
Administration
inom polisväsendet (rikspolisstyrelsen)

-
Administration
av allmän försäkring (riksförsäkringsverket)

-
Projektering
och planering av vägar (vägverket)

-
Bil- och
körkortsregistrering (trafiksäkerhetsverket)

-
Administration
av skatter, folkbokföring samt exekutionsväsendet (riksskatteverket)

-
Administration
av arbetsförmedlingsverksamhet (arbetsmarknadsstyrelsen)

-
Fastighetsregistrering
och inskrivning (centralnämnden för fastighetsdata)

-
Ekonomisk
redovisning (riksrevisionsverket)

-
Statistikproduktion
(statistiska centralbyrån)

-
Löneuträkning
och pensionsutbetalning (statens

löne- och pensionsverk)

- Övriga

Totalt

Andel(%)

ADB-

av de
to-

kostnader

tala ADB-

i milj. kr.

kostna-

bud-

derna

getåret

1986/87

4

67

8

142

5

88

3

56

338

10

185

3

56

3

47

5

91

3

48

38

702

100

1820

Källa: Användningen av ADB i statsförvaltningen.
Statskontoret. Rapport 1988:2,

73 000 arbetsplatser med datorstöd

Allt fler arbetsplatser inom den staUiga förvaUningen är utmstade
med datorstöd i form av dalaterminaler, persondatorer eller ordbehandlare.
Enligt statskontorets uppskattningar fanns det i mitten av år 1987 över 73 000
datorstödda arbetsplatser i statsförvaltningen jämfört med omkring 22000 år
1983. Då är universitets- och högskolesektorn samt affärsverken inräknade. Om
man inte räknar in universitets- och högskolesektorn och affärsverken ulan
begränsar sig till övrig civil statsförvaltning och försvarsseklorn ser
utvecklingen ut som följer av diagram 2.

Arbetsmiljön vid datorstödda arbetsplatser

Statsförvaltningen utnyttjade Udigt sin ställning som stor
inköpare av ADB-utrustning till att påverka leverantörernas utveckling av
produkter utifrån krav på "användarvänliga" arbetsstationer, t.ex.
terminaler med

Prop. 1987/88:95

400-'

300 ■

200-

Totalt mkr 84/85 384 85/86
379 86/87 633

84/85

85/86

86/87

>BUDGET Å R

=
MYNDIGHETSEGEN FINANSIERING

I
1= FINANSIERING Ö VER ANSLAGET ANSKAFFNING AV ADBUTRUSTNING

Diagram 1. Anskaffning av ADB-utrustning inom civila
statsförvaltningen och delar av försvaret (exkl. universitet, högskolor och
affärsverk) som finansieras via myndigheternas egna anslag respektive
investeringsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

Antal
30000 T

Skrivautomater

i
Ar

1987

Diagram 2.
Datorstödda arbetsplatser i form av terminaler, persondatorer och skrivautomater.
Inom civila statsförvaltningen exkl. universitets- och högskolesektorn ■ samt
affärsverken. Antal den 30 juni respektive år

10

från
bildskärmen fristående tangentbord, skärmar med förbättrad läsbar- Prop.
1987/88:95 hel och terminalskrivare med dämpad ljudnivå.

Arbetsmiljöfrågorna
har fåll en allt störte vikt vid utvärderingar av datomtrustning även utanför
statsförvaltningen.

Ett
nära samarbete sker sedan ett par år mellan statskontoret och sUftel-sen Stalshälsan
i ergonomiska frågor. De har tillsammans utvecklat ett ergonomiskt kravprogram
som används i statskontorets kravspecifika-Uoner vid upphandling. Detta har
bidragit till all marknaden numera erbjuder bildskärmar med positiv kontrast
(svart text på vit botten), skärmar med stabil och läsbar text, vinklingsbara
skärmar och tangentbord för att minimera belastningsskador, utmstning med låg ljudnivå
etc.

Under
senare tid har ansträngningarna i statsförvaltningen särskilt inriktats på alt
nedbringa eller eliminera de elektriska fälten runt bildskärmarna.Numera kan
man anskaffa skärmar som i praktiken inte har någon eleklrostaUsk laddning. Åven
de lågfrekventa magnetfälten har i åtskilliga utmslningar kunnal nedbringas Ull
låga värden. Även redan instaUerad utmstning kan i många fall byggas om för all
motsvara de krav som ställs på ny utrustning.

Lokalt
och centralt datorstöd

Utmärkande
för de senaste fem årens utveckHng har varit att alltmer lokalt datorstöd
tagits i bmk. Detta har kunnal ske genom att den småskaHga ADB-lekniken blivit
kraftfullare. Även om de centrala ADB-systemen fortfarande svarar för en
dominerande andel av ÄDB-verksamhelen så är andelen lokall datorstöd idag
betydande. I delta ingår persondatorer, skrivautomater, s. k, basdatorer samt
övriga mindre datorer för lokal databehandling inom myndigheterna, se diagram
3,

Med
s. k. basdatorer menas en grupp av datorer som medger flera samtidiga användare
och som uppfyller vissa grundläggande krav och standarder. Den är relaUvt
liten, billig och lätt atl installera. Basdatorsystemen är avsedda att
tillgodose olika behov av ADB-slöd i myndighetens verksamhet såsom allmänt kontorsslöd,
utveckling och drift av speciella tillämpningar saml kommunikation mot centrala
system.

Basdatorer
började installeras i störte skala under år 1985.1 mitten av år 1987 hade
totalt 320 sådana basdatorer installerats, varav 120 inom civila myndigheter
och 200 inom försvaret. Till dessa fanns 2 100 terminaler anslutna varav civila
myndigheter hade 600 och försvaret 1 500.

Teknikupphandling
av programvara

I
proposiUonen om statsförvaltningens användning av ADB (prop.

1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr.89) m.m. anförde jag att arbetet med

basdatorer är av stor betydelse för all åstadkomma en decentraliserad

arbetsorganisation. En förutsättning för att detta skulle lyckas var all

basdatorerna försågs med ändamålsenlig programvara för gemensamma

administrativa tillämpningar, t. ex. för ärendehantering saml för ekonomi-

och personaladministration. Teknikupphandling av programvara bedöm

des vara ett lämpligt sätt ätt stödja basdalortanken. 11

Prop.
1987/88:95

400
--

300 --

200-■

Totalt mkr 84/85 384 85/86
379 86/87 633

84/85

85/86

86/87

BUDGET Å R

SM Å SKALIG
ADB- (Persondatorer, skrivautomater,

UTRUSTNING basdatorer och mindre datorer

l ö r lokal
databehandling)

V/Ui.

I-- 1= ANNANADB-

UTRUSTNING

Diagram3.
Anskaffning av ADB-utrustning inom civila statsförvaltningen och försvaret (exkl.
universitet, högskolor och affärsverk) fördelad på småskalig respektive annan
teknik.

Regeringen
har för budgetåren 1985/86-1987/88 anvisat 15 milj. kr. Ull teknikupphandling
inom ramen för det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utmslning,
under trettonde huvudUteln. Enligt statskontorets redovisning har för
närvarande avtal ingåtts om utvecklingsprojekt med ett sammanlaget
beställningsvärde på ca 10 milj. kr. Arbetet har hittills främst inriktats på
programvara för ekonomi- och personaladministration och för allmänt
kontorsstöd. Inom del ekonomiadministrativa området har, som komplement till
del statliga redovisningssystemet Syslem S, utvecklats lokala för- och eflersystem.
Inom del personaladministrativa området utvecklas ett personaladministrativt
system för polisväsendet. Inom del allmänna koniorsslödel har ett kontorsinformationssysteni
med flera funktioner saml ett system för diarieföring utvecklats. Vidare är ett
bibliotekssystem för förvaltningsbibliotek under utveckling.

Kännetecknande
för denna teknikupphandling är att utvecklingsinsatserna görs av mindre programvamförelag
mnt om i Sverige och samordnas centralt. Jag kommer senare att redogöra för den
framtida inriktningen av teknikupphandlingen.

Hämtöver
har över myndighetsanslag finansierats utveckling av flera

12

ekonomi- och
personaladministrativa system för småskalig ADB-miljö. Prop. 1987/88:95
Exempelvis har statens löne- och pensionsverk (SPV) utvecklat ett lokalt för-
och eflersystem, PIR, UU det staUiga lönesystemet SLÖR.

Information
i databaser

I
de tidigare nämnda propositionerna om datapolitik och om statsförvaltningens
användning av ADB diskuterades möjligheterna alt genom databaser förbättra den
statliga informationsförmedlingen och effektiviteten i förvaltningsarbetet.

Statskontoret
har utarbetat en katalog över 440 databaser och register som är av betydelse
för förvaltningen (statskontorets rapport 1987:49). Kalalogen är en vägledning
för vilka typer av register som finns, vem som är ansvarig, innehållet i stort
samt hur informationen är tillgänglig.

Under
senare år har i samarbete meUan departement, ohka staUiga myndigheter och DAFA
Data AB inrättats cirka 25 olika databaser som går under samlingsnamnen
RÄTTSDATA och FÖRVALTNINGSDATA. De innehåller rättsfall, författningar
publicerade i Svensk författningssamling, myndighetsförfaltningar och cirkulär,
kommittédirekUv samt uppgifter om kommittébetänkanden, motioner, propositioner
och utskottsbetänkanden m. m. Informationen i dessa databaser är mot avgifter
tillgänglig för alla.

3 Den fortsatta inriktningen av datapolitiken för
statsförvaltningen

Gmnderna
i den slaUiga datapoliUken har successivt lagts fast under de senaste fem till
sju åren. I propositionen om användningen av ADB inom statsförvaltningen
fastslogs bl. a. all utnyttjandet av småskalig teknik skulle stimuleras. Flera
motiv anfördes för detta. Det viktigaste var alt den småskaliga tekniken
underlättade delegering av arbetsuppgifter och alt den gav en gmnd för
decentralisering av slaUig verksamhet. Det betonades också all en nödvändig
förutsättning för en framgångsrik poliUk på delta område var att man vid
upphandlingen av ADB-utrustning gjorde sig mer leverantörsoberoende och atl
standardiseringsarbetet bedrevs med kraft.

Motiven
för atl sUmulera småskaliga lösningar kvarstår och har förstärkts av den
tekniska och ekonomiska utvecklingen. Erfarenheterna från den gångna perioden
visar emellertid att andra typer av insatser måste göras. Jag kommer i det
följande all redovisa utgångspunkterna för den framtida inriktningen av ADB-användningen
i statsförvaltningen.

ADB-utveckling
skall ske utifrån verksamhetens behov och med krav på besparingar

Effekterna
av användningen av modern teknik beror i hög grad på hur väl

man förmår atl utifrån verksamhetens mål ulveckla tekniken i ett nära

samspel med utveckling av organisation och arbetformer. Utveckling av 13

informationsteknologi, organisaUon
och arbetsformer måste utgå från Prop. 1987/88:95 välgrundade uppfattningar
om verksamhetens utveckling och behov.

Investeringar
i ny teknik bör leda Ull besparingar som kan finansiera investeringen men även
ge utrymme för kompetensutveckling, förbättringar av myndigheternas service
och andra insatser för att förbättra myndigheternas effektivitet. Investeringarna
bör vara självfinansierade över investeringens livslängd.

Den
statliga personalens kompetens måste tillvaratas och utvecklas

De
anställdas arbetsinsatser och arbetsförhållanden är av gmndläggande betydelse
för effektiviteten i statsförvaltningen. EffekUvileten är i hög grad beroende
av hur snabbt och precist saml med vilken kvalitet de anställda kan inhämta,
bearbeta och lämna information. Utformningen av ADB-användningen bör ta fasta
på detta liksom på behovet av hög arbetstillfredsställelse och god arbetsplalsergonomi.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om en aspekt på integritet, nämligen de
anställdas personliga integritet. En ökad dataanvändning kan leda Ull ökade
möjligheter att kontrollera och övervaka de anställda. Kunskaperna om detta
förhållande bör förbättras. Regeringens statsrådsgmpp för datafrågor (C 1986: D)
kommer bl. a. därför all la upp denna fråga.

De
tekniska möjligheter informationsteknologin erbjuder när det gäller att
eliminera verkningarna av olika funktionsnedsättningar hos människor bör tas
tillvara. Detta bör ske i syfte både alt kunna erbjuda arbete åt handikappade
och underiätta kontakter mellan förvaltningen och medborgarna.

De
anställdas engagemang i verksamhet och förändringsarbete är nödvändig för all
få bra resultat. De bör därför ges en framträdande roll i utvecklingsarbete.
Det bör bedrivas i former som medger ett betydande inflytande för de anstäUda.
De bör ges fömlsättningar alt aktivt kunna medverka t. ex. i
systemutvecklingsprojekt.

Jag
återkommer senare i frågor om kompetensutveckling, arbetsformer och andra
åtgärder på arbetsmiljöområdel.

Säkerhetsaspekter
liksom offentlighet och sekretess måste ges ökad vikt

Kraven
på den säkerhet som skall gälla för statliga myndigheters ADB-syslem behöver
läggas fast. Den småskaliga tekniken har medfört alt del uppstått ökad oklarhet
om vilka krav som skall ställas.

Tidigare
kunde säkerhetsarbetet koncentreras till de enskilda datasystemen inom
myndigheterna. De insatser som kom ifråga var bl. a. alt införa bättre kontroll
av användarnas behörighet, all installera reservaggregal, att dubblera en
anläggning eller all förslärka del yttre skyddet.

De
senare årens utveckling har gett delvis nya säkerhetsproblem. Ett

viktigt inslag i utvecklingen är användningen av kommunikaUonsnät som

binder samman små datoranläggningar sinsemellan och med de stora an

läggningama. De som har ansvar för säkerhetsfrågorna måste anpassa sina 14

insatser
till den tekniska utvecklingen. Det finns också anledning att se Prop.
1987/88:95 över organisationen av det säkerhetshöjande arbetet.

Dessa frågor får särskild betydelse vid utvecklingen av
ett samlat stöd till ärendehandläggningen. Utnyttjandet av modern teknik får
självklart inle försämra insynen i myndigheternas verksamhet.

OffenUighetsprincipen i betydelsen atl handlingar som
förvaras hos myndigheterna skall vara allmänt tillgängliga har i vårt land
gällt i över 200 år. Sedan mitten av 1960-lalet har det varit klart alt offenllighetsprincipen
är tillämplig också på ADB-upptagningar. I princip har alla, svenska och
utländska medborgare, rätt alt läsa de handlingar (innefattande ADB-upptagningar)
som finns hos myndigheterna.

Den alltmer utbredda användningen av ADB inom den
offentliga sektorn har medfört vissa problem vid tillämpningen av
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. Problemen hänger framför
allt samman med atl tryckfrihetsförordningens bestämmelser härom är utformade i
första hand med tanke på traditionella pappersdokument. I och med att datorer
kommit in i allt störte utsträckning som hjälpmedel i myndigheternas arbete är
det vikUgl atl åtgärder vidtas för alt underiätla för allmänheten atl utnyttja
de insynsmöjligheter som offentlighetsprincipen ger. Jag vill särskiU
understryka viklen av att myndigheternas ADB-syslem anpassas efter OffenUighetsprincipen
och inte tvärtom. En av regeringen tillsatt kommitté, dala- och offentlighetskommittén
(Ju 1986:06), har bl. a. till uppgift alt utreda de problem som är förenade med
offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Regeringen avser att
före sommaren lägga fram vissa förslag med anledning av kommitténs arbete.

Större ADB-system måste omprövas och förnyas,
systemförvaltningen måste bil effektivare

ADB-kostnaderna för statsförvaltningen har som tidigare
nämnts beräknats till ca 3,5 miljarder kr. för budgetåret 1986/87. Ungefär 80%
av kostnaderna avser förvaltning och drift av ADB-system. Utveckling av nya ADB-syslem
svarar för omkring 20% av de totala kostnaderna. Kostnaderna för förvaltning
och drift ökar både som andel av de totala kostnaderna och i fasta priser.

I en situation med begränsat finansiellt utrymme innebär
ökade förvaltnings- och driftkostnader alt möjligheterna till nyinvesteringar
minskar. För att skapa ett nytt invesleringsulrymme är det därför angeläget bl.
a. att effeklivera förvaltning och drift så att kostnadsökningen dämpas.

Riksrevisionsverkel (RRV) konstaterar inom ramen för
förvaltningsrevisionen att omprövning av utformningen av störte ADB-syslem i
flera fall inletts först när allvariiga problem uppstått. Ibland görs också
omprövningen i ett alltför snävt perspektiv och avser ofta enbart en teknisk
modernisering i stället för en analys av verksamheten. Myndigheterna själva
saknar delvis resurser och ibland även kompelens för att på egen hand göra
omfattande omprövningar.

Jag kommer
senare atl redovisa vilka åtgärder jag avser att vidta för atl

påskynda och samordna den nödvändiga omprövningen och förnyelsen av 15

vissa ADB-syslem saml
effektivera förvaltningen av de ADB-syslem som Prop. 1987/88:95 är i drift.

Satsningen
på lokalt datorstöd bör fortsätta

Decentralisering
av verksamheter och delegering av beslul saml en småskaliga teknikutveckling
innebär all ett kvalificerat datorstöd sprids långt ut i organisaUonerna. ADB-teknik
kommer att finnas på såväl central och regional som lokal och personlig nivå.
De senaste åren har tillväxten av datorer på personlig och lokal nivå varit
hög. Kommunikation mellan datorer på skilda nivåer blir därmed viktigare.
Erfarenheterna hitUlls visar atl mindre datorer gemensamma för avdelningar,
enheter eUer grupper av anställda spelar en viktig roll. De s. k. basdatorerna
är ett exempel på sådana datorer. Persondatorer är ett annat exempel på sn\åskalig
teknik. Denna utveckling är i överensstämmelse med statsmakternas datapolitik.

ADB-lekniken
på olika nivåer i förvaltningen bör underiätla informationsutbytet mellan och
inom myndigheter samt mellan myndigheter och samhället i övrigt. Möjligheterna till
samverkan begränsas dock av krav på sekretess, integritet, säkerhet etc.
Enskilda ADB-investeringar bör bidra till uppbyggnaden av en ADB-teknisk infraslmktur
i statsförvaltningen. Kännetecknande för denna bör vara samverkan och öppenhet
mellan syslem från flera leverantörer, enhetlighet når det gäller kommunikation
mellan system samt flyttbarhet av programvara mellan olika datorer.

Utnyttjandet
av gemensamma programvaror kan bidra till att kostnaderna för ADB-användningen
kan hållas nere. Så långt möjligt bör marknaden påverkas att tillhandahålla
gemensamma tekniska lösningar som svarar mot nyss nämnda krav. Delta gynnas av
ett samordnat agerande mot leverantörerna. Egna utvecklingsinsatser för alt
åstadkomma gemensamma lösningar bör göras endast då marknaden inte kan
tillgodose förvaltningens behov på ett kostnadseffeklivt sätt.

En
långsiktig planering av ADB-användningen bör skapa fömlsättningar för
utvecklingsprojekt, gemensamma för industri och offentlig förvaltning, i syfte
alt få fram produkter som tillgodoser förvaltningens behov.

Jag
återkommer tiU detta i samband med alt jag senare tar upp behovet av
standardisering samt forsknings- och utvecklingsinsatser.

Ansvaret
för ADB-investeringar bör i större utsträckning läggas på myndigheterna

Om ADB-lekniken
skall vara ett slöd i verksamheten måste ansvaret för

ADB-användningen åvila den myndighel i vars verksamhet den används.

ADB-investeringar bör därför i ökad utsträckning bedömas och beslutas av

de verksamhelsansvariga. Bättre hantering av strategiska ADB-frågor

samt ökad kunskap och insikt hos verksledningar är därmed av stor bety

delse. De ansvariga måste veta vilken effektivitet de kan begära i utveck

lingsarbete och drift av ADB-system samt förfoga över instrument som gör

det möjligt alt följa upp och utkräva ansvar. 16

Ansvaret för myndigheterna
innebär all de med utgångspunkt i verksam- Prop. 1987/88:95 heten avgör vad
ADB skall användas till och i vilken takt ADB bör införas.

Någon
prövning av myndigheternas ADB-användning utöver den prövning som normall sker
av myndigheternas verksamhet i budgetprocessen bör på sikl i princip inle ske.

Som
en konsekvens av all myndigheterna ges ett störte ansvar för sin användning av
informationsteknologi blir det än mer angeläget alt myndigheternas ledning tar
aktiv del i dessa frågor och behandlar dem inom ramen för den normala
verksamhetsplaneringen. Myndigheter bör skaffa sig tillgång till
professionellt stöd i form av utbildning, programvaror, metoder och experter saml
i vissa fall driftstöd.

Statskontoret
bör ha en central och viktig roll när det gäller stödinsatser. Detta
återspeglas i förslagen Ull åtgärder. Statskontoret skall också enligt sin
instruktion lämna myndigheterna råd och upplysningar i fråga om allmänna krav
som offentlighetsprincipen ställer på myndighetemas ADB-system. RRV har likaså
en central och viktig roll när del gäller att följa upp och utvärdera utfallet
av de olika insatser som görs inom ADB-området. Betydande stöd bör också kunna
ges av övriga stabsmyndigheter.

Kraven
på enhetlighet i ADB-användningen måste sättas högre

1 EG-länderna
kommer på sikl europeiska istället för nationella standarder

alt gälla vid all statlig upphandling. EFTA har nyligen antagit ett förslag att

internationella och europeiska standarder på data- och telekommunika

tionsområdet skall tillämpas vid statlig upphandling. En rimlig bedömning

är därför atl europeiska dalorleverantörer i aUt störte utsträckning kom

mer atl ulveckla sina produkter i enlighet med de nya europeiska standar

der som successivt fastställs. Enhetlighet och standardisering av daloml-

mslning, datorprogram och datakommunikation bedömer jag som nödvän

dig för att ansluta Ull arbetet i EFTA och EG med atl eliminera tekniska

handelshinder saml för all myndigheterna effektivt skall kunna utnyttja

datateknikens möjligheter.

Standardiseringssträvandena
inom EG och EFTA bör noga följas och statskontorets arbete bör anpassas Ull
detta. Jag återkommer till detta i samband med atl jag lar upp frågor om
teknikupphandling av programvara och riktlinjer för datakommunikation i
statsförvaltningen.

Forsknings-
och utvecklingsinsatserna bör öka

Jag
har tidigare redogjort för min syn på datateknikens roll i förnyelsearbetet.
För atl datatekniken skall motsvara förväntningarna måste krav ställas på
användningen av dala- och kommunikationssystem som går utöver den rutinmässiga
databehandling och de konlorssystem som dominerar dagens användning i den
offentliga sektorn.

Statsförvaltningen
har, Hksom kommuner och landsUng, ett antal sär

drag som kan medföra atl marknaden inte aUlid på ett kostnadseffeklivt

sätt förser den med del teknikslöd som behövs. Sambanden inom den

offentliga sektorn leder till krav på samordning som inte automatiskt 17

2 Riksdagen
1987/88. I saml. Nr 95

tillgodoses av Ullgängliga
produkter. Kraven på offenUighel, sekretess, Prop. 1987/88:95 inlegritelsskydd
och säkerhet reser speciella behov. Om marknaden inte uppfyller kraven till
acceptabla villkor bör del finnas utrymme för teknikupphandling och annan beställarstyrd
utveckling.

Jag
återkommer senare till forsknings- och utvecklingsinsatser för atl främja
användningen av informationsteknologi inom offentlig verksamhet i enlighet med
de datapolitiska riktlinjer riksdag och regering har beslutat om.

Statsråden
Holmberg och Bodslröm anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i
underprotokollen för civil- och utbildningsdepartementen.

Statsrådet
Holmberg anför..

Med
hänvisning tiU vad jag och statsrådet Bodslröm har anfört hemställer jag alt
regeringen i en proposition

dels
bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag nu inledningsvis anfört,

dels
förelägger riksdagen vad jag och statsrådet Bodström i övrigt anfört för de
åtgärder och de ändamål som vi har hemställt om.

Regeringen
ansluter sig Ull föredragandenas överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena anfört för de åtgärder som
de har hemställt om.

Regeringen
beslutar all de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna /och 2.

18

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

Civildepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 Föredragande: statsrådet
Holmberg

Anmälan till proposition om datapolitik för statsförvaltningen

1 Inledning

Datatekniken
är, som jäg tidigare anfört, ett viktigt instmment för att åstadkomma en
effektiv förvaltning med god tillgänglighet och hög produktivitet. Redan nu
använder svensk statsförvaltning ADB i stor utsträckning. Under senare år har
den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att utnyttja datatekniken inom nya
områden. Det gäller bl. a. i kontorsarbetet genom s. k. kontorsinformationssystem.
Det är verksamhetens utveckling och behov som skall avgöra om datateknik skall
väljas. Samtidigt är det viktigt atl datatekniken anpassas till användarnas
behov.

Jag
återkommer här med en samlad bedömning av behovet av åtgärder för utveckling av
användningen av ADB inom statsförvaltningen.

Som
underlag för de ställningstaganden som jag nu avser att presentera ligger
rapporter från riksrevisionsverket (RRV), statens institut för personalutveckling
(SIPU), statskontoret och samrådsgmppen (C I986:G) för samhällets säkerhet inom
dalaområdet (SAMS).

RRV
har i rapporten Systemförvaltning (dnr 1984:646), sorh överlämnats i april
1987, redovisat en granskning av hur staUiga myndigheter förvaltar sina ADB-system.
I rapporten ADB-säkerhet (Dnr 1985:497), som överlämnades i juni 1987,
redovisas en granskning av de civila myndigheternas ADB-säkerhetsarbete. I
rapporten Avtal för ADB-drift (Dnr 1986:1007), som överlämnades i juni 1987,
redovisas åtgärder för att förbättra de avtal som myndigheterna har för sina ADB-system.

SIPU
har pä uppdrag av regenngen utarbetat en kompetensutvecklingsplan för
administrativ utveckling och ADB för statsförvaltningen.

Statskontoret har i sin
anslagsframställning 1987 läninat förslag till för

ändringen av statskontorets roll vid anskaffning av ADB-utmstning Ull

statsförvaltningen. En särskild rapport med förslag bifogades anslags

framställningen. Såväl statskontorets anslagsframställning som den sär

skilda rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan

serna bör fogas Ull protokollet i detta ärende som bilaga 1:1. En samman

fattning av förslagen och en sammanställning av remissyttrandena har

publicerats av civildepartementet (Ds 1988:7). Statskontoret har vidare i

PM 1988-02-03 "STATNÄT - ett för statsförvaltningen gemensamt nät för 19

datakommunikation"
redovisat en förstudie i frågan om ett gemensamt kommunikationsnät för
statsförvaltningen. Promemorian har av statskontoret remitterats till 74 olika
myndigheter och organisationer. Dessutom har statskontoret i PM 1987-11-05
Standardisering på"dataområdet i statsförvaltningen samt i PM 1988-02-10
Synpunkter på statskontorets föreskrifter om statsförvaltningens IT-standarder
redovisat insatser för att öka den tekniska normeringen i statsförvaltningen.

Jag tar nu också upp
frågor som behandlats av samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom
dataområdet.

SAMS har utarbetat både en
arbetsplan för sin verksamhet till och med budgetåret 1988/89 samt en
redogörelse för hittillsvarande verksamhet, vilka har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna bör fogas tUl protokollet i detta ärende som
bilaga 1:2. En sammanfattning av förslagen och en sammanställning av
remissyttrandena har publicerats av civUdepartemenlet (Ds 1988:7).

Jag tar också upp
forskning och utveckling som gäller användning av informationsteknologi inom
offentlig verksamhet. Som bakgrund för detta avsnitt har upprättats en
promemoria inom industridepartementet om det nationella informationsteknologiprogrammel.
Promemorian bör fogas tiU protokollet som bilaga 1:3.

Prop. 1987/88:95 Bilaga
1

2 De anställda och ADB-tekniken 2.1 Kompetensutveckling

2.L1
Inriktning

Min bedömning:
Ökad kompetens i utvecklings- och ADB-frågor är av avgörande betydelse för
förnyelsearbetet. Kompetensutveckling bör bedrivas i direkt anslutning till
myndigheternas verksamhet och inom befintliga ekonomiska ramar.
Kompetensutveckling inom prioriterade områden bör stödjas genom bl. a. framtagning
av utbildningsmaterial och utbildning av handledare.

Skälen för min bedömning:
Arbetet med att förnya den offentliga sektorn förutsätter alt myndigheterna
fortlöpande rationaliserar och effekUviserar sin verksamhet. Detta kräver en myndighelsanpassad
kompetensutveckling i fråga om användning av ADB och administrativ utveckling.
Det kräver också alt myndigheterna kan använda bra ulvecklingshjälpme-del och Ullämpningssystem
för att snabbt och UU låga kostnader kunna uppnå fördelar med ny teknik.

Den allmänna
kompetenshöjning som krävs i ett långsiktigt perspektiv är i första hand en
uppgift för det allmänna utbildningsväsendet. Åven den statliga personalutbildningen
måste emellertid beakta långsiktiga och stmklurella förändringar i
kompetensbehoven. Staten har som arbetsgivare ett ansvar för att stödja en
utveckling av kompelens och arbetsinnehåll för de gmpper som berörs av den
ökade datoriseringen i statsförvaltning-

20

en.
Särskilt viktigt all beakta är de grupper som utsätts för de största Prop.
1987/88:95

omställningsbehoven. Dit
hör självklart de kortUdsutbildade. Men succés- Bilaga I

sivl
kommer också arbetsinnehållet för andra grupper att behöva förändras

för all man fullt ut skall
kunna utnyttja datorstödet. Detta gör atl utbUd-

ningsbehoven
inle är generella och enkla. I flertalet fall krävs en noggrann

analys av utbildningsbehoven
hos varje enskild myndighel.

Enligt
min mening bör kompetensutveckling på ADB-området särskilt stimuleras för tre personalgmpper
nämligen verkschefer och ledningsgmp-per, anställda som kommer atl leda eller
medverka i utvecklingsarbete och använda ADB-syslem saml personal vars
arbetssituation radikalt förändras som en följd av datorisering, t. ex.
biträdes- och assislentpersonal.

En
utgångspunkt bör vara alt lärande så långt möjligt skall ingå som en naturlig
del i arbetet och alt kompetensutvecklande insatser bedrivs i direkt anslutning
till myndigheternas verksamhet. Genomförandet bör bekostas av berörda
myndigheter inom befintliga ekonomiska ramar.

Medel
från trettonde huvudtitelns anslag C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder
bör tas i anspråk för utveckling av hjälpmedel för myndighelsorienterad
kompetensutveckling riktad mot de prioriterade personalgrupperna. Jag
återkommer i följande avsnitt till innehåll och form.

De
förnyelsefonder som inrättats inom den staUiga sektorn har en viktig roll för
utbildning och annat slöd vid datorisering. Det gäller främst då all stödja
projekt som kan ge erfarenheter av införandet av datorer på ett sådant sätt att
såväl verksamheten som de anställdas arbetstillfredsställelse främjas. Nämnden
för statliga förnyelsefonder har inrättat ett särskilt programområde med syfte atl
stödja olika modellprojekl bl. a. för att pröva metoder för en bred användarmedverkan
i det förberedande arbetet vid datorisering saml praktiska försök med s. k. handläggarsystem.
Med stöd av nämnden bedrivs inom Huddinge polisdistrikt ett projekt som rör användarmedverkan
och vid datainspektionen ett projekt som rör handläggarsystem. En vikUg del i
nämndens arbete är också all medverka till finansieringen av projekt som tidigt
söker förebygga hotande övertalighet för grupper vilkas arbetsuppgifter
automatiseras. Sådana projekt finns för närvarande bl. a. vid postverket och
lantmäteriverket.

Jag
vill understryka vikten av alt myndigheterna ser kompetensutveckling i ADB-frågor
som en lika viktig och nödvändig investering som investeringarna i utmstning
och programvara samt atl utbildningsbehoven behandlas som en del i den samlade
investeringen i ett nytt eller utökat datorstöd. I myndighetens beslut om en ADB-investering
bör fömtom Utrustning och programvara ingå utbildningsinsatser och andra
kompelens-höjande åtgärder som är nödvändiga för alt kunna ulveckla, driflsälia
och använda syslem.

21

2.1.2 Ökad kunskap hos
statsförvaltningens chefer i strategiska ADB-frågor

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Min
bedömning: Strategiska frågor om användning av informationsteknologi bör vara
ett viktigt inslag i statsförvaltningens chefsutbildning. SIPU bör ges i
uppdrag alt i samverkan med statskontoret genomföra seminarier om
informationsteknologi för verksledningar och ledningsgrupper i den statliga
förvaltningen.

Skälen
för min bedömning: Jag bedömer det som särskilt viktigt att öka. kunskaperna om
användningen av informationsteknologi hos verksledningar och annan
ledningspersonal. Endast därigenom kan man säkra att verksamhetens krav blir
styrande för ADB-stödels utformning.

Ett
ökat engagemang och ansvar från myndigheternas ledning är en fömtsättning för
en effektiv ADB-användning. Verksledningarna behöver en ökad ADB- kompetens för
att rätt kunna bedöma och använda datorstödet som en resurs för utveckling och
effektivisering av verksamheten. I en ADB-utbildning för verksledningar bör
stor vikt läggas vid möjligheterna att utnyttja informationsteknologi för att
utveckla verksamheten, öka målstyrningen och för resultatuppföljning liksom för
att underlätta kontakterna och förbättra servicen gentemot allmänheten.
Viktiga inslag i utbildningen bör också vara kraven på offentlighet,
sekretess, integritet och säkerhet i samband med ADB-användningen. Jag bedömer
det som särskilt vikUgt med ett aktivt engagemang från statens institut för
personalutveckling (SIPU) och statskontoret i denna utbildnings- och
utvecklingsinsats för verksledningarna.

2.1.3
Ökade kunskaper hos anställda i att utveckla och använda datorstöd

Min
bedömning: De anställda bör erbjudas erforderlig utbildning för att kunna
medverka i verksamhetsutveckling med hjälp av ADB saml för all kunna hantera
datorstöd.

Slöd i form av ulbildningspaket
och andra hjälpmedel bör utvecklas och erbjudas myndigheterna. SIPU bör ges i
uppdrag atl i samråd med statskontoret utveckla ett sådant stöd.

Skälen för min bedömning:
Allt fler av de anställda inom statsförvaltningen kommer att på olika sätt
använda datorstöd i sitt arbete. Dessa nya grupper är inte och skall inle
behöva vara ADB-specialister för att kunna utnyttja datorstödet på ett enkelt
och ändamålsenligt sätt.

De utbildningsinsatser jag
här föreslår bör även ses i relation till andra åtgärder som jag kommer all
behandla senare. Användningen av datorstöd kommer att bli enklare och
enhetligare genom krav på att utrustning och program utformas så alt användaren
kan kommunicera med datorn på ett naturligt och begripligt sätt. Därigenom
minskar givetvis behoven av särskilda ADB-kunskaper för att kunna använda
datorn som ett hjälpmedel i

22

del dagliga arbetet. De
åtgärder jag föreslår för att öka standardiseringen och tillgången på
gemensamma programvaror ger också bättre förutsäll-ningar att lösa
utbildningsbehoven och innebär all man bättre tar tillvara de investeringar som
görs i utbildning för stora grupper av anställda.

Jag bedömer all en
utbildning med hög kvalitet riktad Ull vissa målgrupper och insatta i ett
sammanhang där kunskaperna kommer tiU direkt användning ger det bästa utbytet
av de begränsade resurser som slår Ull förfogande. De anställda skall erbjudas
erforderlig utbildning för all kunna medverka i verksamhetsutveckling med hjäljj
av ADB och för atl kunna hanlera datorstöd på arbetsplatsen. Erfarenheterna
visar att sådan utbildning i första hand bör ske inom myndigheterna och vara
anpassad direkt till den aktuella arbetssituationen. Därvid bör även hänsyn
kunna tas till individuella behov av baskunskaper. Som ett slöd i sin
utbildningsverksamhet bör myndigheterna få tillgång till lämpliga ulbildningspaket
och andra hjälpmedel. Det är också viktigt atl ulbildningsansvariga på myndigheterna
ges en handledarulbildning. Möjligheterna atl i ökad utsträckning använda
datorstöd i utbildningen bör också övervägas. SIPU bör ges i uppdrag all i
samråd med statskontoret utveckla detta slöd.

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

2.1.4
Jämställdhet och ADB-användning

Min bedömning: En
vägledning bör utarbetas för myndigheternas arbete med all inom ADB-området
skapa utvecklingsmöjligheter samt nya yrkesroller och kartiärvägar för dem som
nu arbetar i biträdes- och assistenlbefattningar, vilka främst är kvinnor. SIPU
bör ges detta uppdrag.

Skälen för min bedömning:
I den statliga ADB-verksamheten arbetar främst kvinnor med mindre kvalificerade
ADB-uppgifter. Männen dominerar i mera kvalificerade ADB-befattningar. Den
ökande datoranvändningen kommer i hög grad atl påverka assistent- och bilrädesperso-nalen
som till helt övervägande del består av kvinnor. Datorisering och ny teknik
påverkar således i hög grad de yrkesområden som domineras av kvinnor. Andelen
kvinnor är stor bland de kortUdsutbildade. Samtidigt visar staUstik över den
statliga personalutbildningen att kvinnor får mindre utbildning än män. Jämslälldhelsfrågorna
behöver därför ägnas ökad uppmärksamhet i statsförvaltningens ADB-verksamhet.

Genom datoriseringen
kommer behovet av biträdes- och assistentpersonal på sikl alt minska. Arbetsuppgifterna
för denna personalgrupp kommer också att genomgå väsentliga förändringar. Det
är viktigt atl i god Ud förbereda för dessa omställningar. Utbildning av ADB-användare
inom statsförvaltningen är ett viktigt led i en sådan omställning.

Många kvinnor inom
biträdes- och assislentkartiären har genom praktiskt arbete goda
grundkunskaper inom bl.ä. ADB-området. Det finns därför förutsättningar för
dessa kvinnor atl ta ett större ansvar för mera kvalificerade uppgifter inom
myndigheternas ADB-verksamhet liksom på

23

andra
områden. Särskilda satsningar bör därför göras för att skapa nya kartiärvägar
för assistent- och bilrädespersonal. Mera kvalificerade uppgifter kommer
exempelvis atl uppstå i samband med förvaltning och drift av lokalt datorstöd
liksom vid systemutveckling för lokalt datorstöd. Goda erfarenheter finns redan
av assislentpersonal som driflansvariga för datorstödet inom lokala
arbetsenheter. Assistentpersonal har i många fall getts ett betydande ansvar
för utbildning och slöd ål sina arbetskamrater i samband med att datorstöd
införts.

Enligt min mening bör
därför en vägledning utarbetas för myndigheternas arbete med att inom ADB-området
skapa utvecklingsmöjligheter, nya yrkesroller och kartiärvägar för dem som nu
arbetar i biträdes- och assistenlbefattningar, dvs. främst kvinnor.
Vägledningen skall särskilt inriktas på att beskriva hur man kan skapa mera
kvalificerade befattningar på ADB-området för dessa personalkategorier. SIPU
bör ges detta uppdrag.

Det
är angeläget atl en sådan vägledning är praktiskt inriktad. Vägledningen bör
därför utformas med utgångspunkt i konkreta erfarenheter från myndigheter där
kvinnor akUvt medverkar i arbetet med systemutveckling och driftorganisalion.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

2.2 Användarorienterad systemutveckling

Min bedömning:
Statskontoret bör med utgångspunkt från effekUvitet i syslemutvecklingsarbetet
samt aktivt användarinflytande och användarmedverkan utforma en vägledning för
myndigheters sys-temulvecklingsarbete med anvisning av metoder och tekniker.
Särskild vikt skall läggas vid olika intressenters medverkan i arbete och beslul.

Skälen
för min bedömning: Systemutvecklingen har hittills i stor utsträckning
bedrivits av specialister utan direkt anknytning till den verksamhet som ADB-systemet
skall användas i. De utvecklingsmodeller och metoder som utnyttjats har varit
anpassade därefter. De direkta användarna som bäst känner verksamhetens krav
har inte alltid medverkat eller kunnat utöva del inflytande som varit önskvärt.
-

Vid systemutvecklingen är
bl. a. formerna för användarinflytande en viktig fråga. Verksamhetens krav på effekUva
system och användarnas behov av bra hjälpmedel släUer krav på en systemutveckUngsmodell
som är väl anpassad Ull organisaUoners behov. En systemutveckUngsmodell anger
hur en systemutveckling bör bedrivas för alt nå de gemensamma målen. I modellen
beskrivs bl. a. hur beslutsgången och ansvarsfördelningen skall vara, hur
säkerhetsfrågor skall behandlas samt hur användarinfly-tandet skall
tillgodoses.

I
takt med atl en småskaligare teknik införs har dessutom ADB-användningen
ändrat karaktär. Den småskaliga tekniken innebär bl. a. atl användarna
utvecklar egna system och program. Användarna lar också ansvaret

24

för
förvaltningen av systemen. Systemutveckling bedrivs då oftast med speciella
systemutvecklingsverktyg.

Många
av de modeller och metoder som hitUlls använts är komplicerade och förutsätter
stor erfarenhet av systemutveckling. Inom den civila statsförvaltningen har
del under de senaste åren inle funnits någon rekommenderad modell för
småskalig systemutveckling.

Jag avser mot den bakgmnden
alt senare föreslå regeringen att uppdra åt statskontoret att utforma en
vägledning för myndigheternas systemutvecklingsarbete med anvisning av metoder
och tekniker. Utgångspunkterna skall därvid vara verksamhetsanpassning och effekUvitet
i syslemulveck-lingsarbetet samt aktivt användarinflytande och användarmedverkan.
Särskild vikt skall läggas vid olika intressenters medverkan i beslul. Standardisering
och andra krav som statsförvaltningen ställer för att kunna utnyttja
information som en gemensam resurs bör beaktas tidigt i en syslemut-vecklingsprocess.
Enligt vad jag erfarit har försvarets rationaliseringsinstitut tagit fram en systemulvecklingsmodell
med denna inriktning som nu prövas inom försvaret. Några särskilda medel för
detta har inte beräknats.

En
användarorienterad systemutvecklingsprocess är en fömtsättning för att
åstadkomma mer användarvänliga ADB-syslem. Ett användarvänligt ADB-syslem
karakteriseras av alt det stödjer användarens sätt atl tänka och följer den för
användaren naturliga arbetsgången vid utförandet av en viss arbetsuppgift. Ett
dåligt utformat syslem medför att användaren måste koncentrera sig mer på att
"förstå" systemet än på det som är den egentliga arbetsuppgiften.

Stor
vikt bör läggas vid att ADB-systemen i statsförvaltningen uppvisar en hög grad
av användarvänlighet och ger medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i
myndigheternas verksamhet. Dessutom bör man tidigt i utvecklingsarbetet
uppmärksamma t. ex. arkivfrågor. Även särskilda teknikupphandlingar eller
forskningsinsatser bör övervägas om det visar sig alt marknaden inte svarar mot
de krav som ställs inorri statsförvaltningen.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

2.3 Arbetsmiljö

2.3.1
Bildskärmar, ergonomi och hälsa

Min
bedömning: Stor vikt bör läggas vid atl den ADB-utmstning som används inom
statsförvaltningen har god ergonomi och bidrar tiU en god arbetsmiljö.

Målet för
myndigheter, som i sin verksamhet använder ADB-system, skall vara atl senast
år 1991 erbjuda de anställda, som frekvent arbetar vid bildskärm,
dataarbetsplatser där det elektrostatiska fältet i huvudsak är elimineral och
de lågfrekventa magnetiska fälten har låga värden med bibehållen synergonomi.

Skälen för min bedömning:
Det är ett berättigat krav att hälsorisker på arbetsplatser skall elimineras så
långt möjligt. Under de senaste åren har hälsorisker Ull följd av de elektrostatiska
fälten och de lågfrekventa mag-

25

netfälten
mnt bildskärmar särskilt uppmärksammats och diskuterats. Dis- Prop. 1987/88:95 kussionen
har i detta sammanhang främt gällt risker för hudbesvär och Bilaga 1 hudskador
samt risker för reprodukUonsstörningar t. ex. fosterskador och missfall.
Kunskaperna är emellertid fortfarande otillräckliga om vilka biologiska
effekter dessa fält kan ha. Även om man inte har medicinskt kunnat belägga all
de har negativa hälsoeffekter finns en stark oro bland många som arbetar vid
bildskärmar. Jag menar all denna oro måste tas på allvar. Därför bör åtgärder
vidtas för att minska oron så långt del över huvud taget är möjligt.

För
bildskärmsarbetande gravida kvinnor som känner oro för reproduktionsstörningar
finns olika alternativ. De lågfrekventa magnetfälten kan minskas genom
ombyggnad eller utbyte av bildskärmar. På det staUiga området finns en
överenskommelse mellan parterna som möjliggör för bildskärmsarbetande kvinnor
att begära omplacering i samband med graviditet. Enligt statens arbelsmiljönämnds
(SAN) föreskrift om graviditet och bildskärmsarbete (SAVFS 1985:6) skall en myndighel
som avslår en sådan begäran motivera detta och anmäla del UU SAN. Föreskriften
gäller t. o.m. september 1988.

Del
finns idag tekniska möjligheter alt i huvudsak eliminera det elektrostatiska
fältet och väsentligt reducera de lågfrekventa magnetfälten. Statskontorets
erfarenheter från upphandling av bildskärmar visar detta. Åven om det idag inte
finns vetenskapliga belägg för biologiska effekter lUI följd av dessa fält
finns inga skäl som talar för att arbetsmiljön skaU belastas med faktorer som
kan elimineras.

Det
arbete som pågår för att minska fälten mnt befintlig och ny bild-skärmsulrustning
bör därför intensifieras. Målet för myndigheter, som använder ADB-system i sin
verksamhet, skall vara all.senast år 1991 erbjuda de anställda, som frekvent
använder bildskärm, datorarbetsplatser där det elektrostatiska fältet i
huvudsak är eliminerat och de lågfrekventa magnetfälten har låga värden med
bibehållen god synergonomi. Statskontoret skall särskilt beakta att dessa krav
tillgodoses vid nya upphandlingar eller ombyggnad av utrustning.

Några
nya medel kommer inte att anvisas ulan åtgärder skaU vidtas inom befintliga myndighelsramar.

I
del fortsatta arbetet på arbetsmiljöområdel är del enligt min mening

väsentligt att ägna ökad uppmärksamhet även åt andra arbetsmiljöpro

blem. Jag tänker då framförallt på problemen i samband med särskUt

intensivt bildskärmsarbete, t.ex. konUnuerlig datainmalning eller kortek-

turläsning mot bildskärm. Sådana arbeten är ofta ensidiga och mtinprägla-

de samt innebär en stark styrning eller bundenhet i arbetssituationen. Ett

antal undersökningar bl. a. en giord av stiftelsen Statshälsan, visar att

sådant bildskärmsarbete kan leda till belastningsbesvär av olika slag t. ex.

muskel-, led- och ögonbesvär. Del är angeläget att på oHka sätt komma till

rätta med sådana arbelsmiljöproblem. Det kan ske genom förändringar i

arbetsorganisationen, t. ex. genom kortare arbetspass, arbetsrotaUon eller

arbetsutvidning, eller genom all ny teknik utvecklas som underlättar inre-

gistreringsarbetel. Sådan teknik utvecklas successivt och bör ytterligare

stödjas genom forsknings- och utvecklingsinsatser. 26

Jag har erfarit all
partema på den staUiga sektorn genom SAN avser att formulera en gemensam policy
för arbete vid bildskärm. I delta sammanhang kommer parterna att överväga
frågor om omplacering vid graviditet med hänsyn till den snabba utvecklingen på
bildskärmsområdel. Det är mycket angelägel all man beaktar såväl hälsorisker
som ergonomiska och arbelsorganisatoriska aspekter på bildskärmsarbete i detta
sammanhang.

Prop. 1987/88:95 Bilaga
1

2.3.2
Datorstödda arbetsplatser för handikappade

Min bedömning:
Handikappades möjligheter atl arbeta vid datorslödda arbetsplatser i
statsförvaltningen bör öka. Statskontoret bör ges i uppdrag att formulera krav
på handikappanpassade datorstödda arbetsplatser i statsförvaltningen samt atl
teckna avropsavlal som ger möjlighet att anskaffa handikappanpassad utmstning
på rimliga villkor. Statskontoret bör samverka i sådana upphandUngs-frågor med
kommuner, landsUng och näringsliv.

Skälen för min bedömning:
För människor med funktionsnedsättningar kan den nya informationsteknologin
innebära möjligheter till ett akUvare och rikare liv. Anpassad teknik kan
således ge handikappade möjligheter till ökad delaktighet och jämlikhet i det
svenska samhället. Om hänsyn inte tas Ull handikappade användare när ADB-systemen
utformas kan många handikappade drabbas.

Målet
för svensk arbetsmarknadspolitik är att bereda alla människor som önskar del
arbete. Trots stödåtgärder har detta visat sig svårt atl förverkliga för
människor med funktionsnedsättningar.

Mot denna bakgmnd är del
angelägel all öka Ullgången till arbetsplatser för handikappade. Flera åtgärder
behövs för att uppnå detta. En åtgärd är att ansluta särskih anpassad
utrustning till företagens och myndigheternas ADB-syslem. Det möjliggör för t.
ex. synskadade all utföra samma arbetsuppgifter som andra anställda vid
datorstödda arbetsplatser.

Inom
arbetsmarknadsstyrelsen bedrivs på uppdrag av regeringen ett projekt om
teknikupphandling för funktionshindrade i arbetslivet. Arbetet görs i samarbete
med handikapprörelsen, HandikappinsUlulet, statskontoret, styrelsen för
teknisk utveckling (STU) och skolöverstyrelsen. Syftet är att inventera behov
av ny dalorbaserad utmstning för funktionshindrade i arbetslivet, omforma dessa
behov Ull kravspecifikationer för utrustning och programvara samt upphandla, ulveckla
och utprova sådan utmstning. Under projektets gång har också skolans behov på
detta område kommit atl beaktas.

Avtal om tio provarbelsplalser
och åtta skolplatser slöts den 8 oktober 1987 mellan STU och Teli AB. Den
fortsalla utvecklingen och utprovning-en skall resultera i en reviderad
kravspecifikation och produkter som från år 1989 skall anskaffas i
serieutförande.

Erfarenheterna
från projektet Teknikupphandling för funktionshindrade

27

i
arbetslivet väntas bli av' stor betydelse för att ge kunskaper om hur handikappanpassade
datorstödda arbetsplatser bör vara utformade.

Jag bedömer atl del finns
goda fömtsättningar att öka tillgängligheten Ull datorstödda arbetsplatser för
handikappade. Statskontoret bör därför få i uppdrag att ange vilka krav som bör
ställas på handikappanpassade arbetsplatser vid statliga datorupphandlingar.
Några särskilda medel för detta har inle beräknats. Statskontoret bör även
sluta avropsavlal om handikappanpassad utmstning liU de ordinarie systemen,
varigenom myndigheterna kan beställa sådan utrustning i samband med
anställning av handikappade, som behöver dessa funktioner.

För
alt få fram handikappanpassad utrustning av god kvalitet och för att minska
kostnaderna för att utveckla och anskaffa sådan utrustning är del angelägel att
stora beställares krav på utmstning sammanfaller. Statskon-, toret bör ha en
aktiv dialog i dessa frågor med företrädare för stora statliga upphandlare,
kommuner, landsUng, och näringslivels organisaUoner.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

3 Säkerhet och sekretess 3.1 Inledning

Säkerhetsfrågorna
inom dalaområdet är av mångskiftande karaktär. Utan inbördes skarpa gränser kan
man urskilja följande huvudområden:

- den
grundläggande säkerhet i fred som omfattar systemkvalitet, reserv

funktioner, intrångsskydd, fysiska hot som sabotage och tertorism etc.

- den
ytterligare säkerhet som avser särskild utformning av vissa system

för all kunna stödja funktioner som skall verka under kris och krig.

Ett
antal myndigheter har ansvar för olika delar av säkerhetsarbetet. Del finns ett
behov av att precisera deras uppgifter och att skapa en organisatorisk gmnd
för samordning, kraftsamling och överblick över beredskapsplaneringen och
säkerheten i ADB-systemen.

3.2
Myndigheternas säkerhetsanalyser

Min bedömning: Alla
myndigheter som har ansvar för ADB-system, vilka den egna eller andras
verksamhet är beroende av, bör ha en klar uppfattning om säkerheten i ADB-verksamheten.
Dessa myndigheter skall därför senast budgetåret 1989/90 ha genomfört säkerhetsanalyser
för dessa syslem samt vid behov ha utarbetat en plan för erforderliga säkerhetshöjande
åtgärder. Statskontoret bör ges i uppdrag alt sammanställa resultaten av dessa
säkerhetsanalyser saml till regeringen i samråd med ÖCB redovisa en bedömning
av analyserna saml planerade eller vidtagna åtgärder vid myndigheterna med
anledning av analyserna. Riksrevisionsverket bör i sin revisionsverksamhet
fortlöpande följa upp hur säkerheten i dalasystemen utvecklas.

28

RRV:s
och SAMS förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedöm- Prop. 1987/88:95

ning. Bilaga 1

Remissinstanserna:
I huvudsak ställer sig remissinstanserna positiva till förslaget.

Skälen
för min bedömning: De hittills gjorda undersökningarna av säkerheten hos de
statliga ADB-systemen visar bl. a. att många myndigheter inte gjort någon
analys av sin säkerhet eller av de konsekvenser som kan uppkomma Ull följd av
eventuella störningar. Detta innebär att det inte finns en samlad bild över
säkerheten i ADB-verksamheten eller över konsekvenserna av eventuella
störningar. Jag föredrar liksom samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom
dataområdet (SAMS) att i detta sammanhang använda begreppet säkerhet framför
del tidigare ofta använda begreppet sårbarhet. Begreppet säkerhet ger en
bättre och mer etablerad beskrivning av problemens karaktär.

En
analys av säkerheten hos informationssystemen är nödvändig för alt kunna
identifiera de hot som finns mot systemen samt var eventuella brister finns.
Sårbarhetsberedningen (SÅRB) och Riksdataförbundet har gemensamt utvecklat en
metod för ändamålet, SBÄ-metoden (SBA = sårbarhetsanalys), men det finns också
andra metoder som kan Ullämpas. Del är först i samband med en säkerhetsanalys
som det är möjligt att utarbeta ett tillräckligt bra underiag för att fatta
beslut om vilka insatser som bör göras för atl höja säkerheten. Det är också
utifrån bl. a. ett sådant underlag som del är möjligt atl bedöma vilken risk
som är förknippad med en viss typ av störning.

I
de fall del är av stor betydelse all ADB-systemen fungerar även under kris och
i krig måste säkerhetsanalysen behandla sådana hot och risker. Även i ADB-system
som enbart används i fred men som innehåller information av betydelse för
landels beredskap bör en sådan fördjupad analys genomföras.

Del
är givelvis inte möjligt alt förebygga alla länkbara händelser. Del är därför
nödvändigt att myndigheter bedömer vilka risker för störningar i en verksamhet
som bör elimineras genom ytterligare skyddsåtgärder och vilka risker som kan
kvarstå.

Det
är nödvändigt all myndigheterna så långt möjligt minimerar de negativa
konsekvenser som kan uppstå för andra myndigheter, företag och enskilda. Därför
måste myndigheterna upprätthålla en beredskap för alt åtgärda störningar i de
fall slörningskonsekvenserna är oacceptabla, även om sannolikheten för atl de
skall inträffa är liten. En del i denna beredskap är atl som kompletterande
skydd vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för all man i största möjliga
utsträckning skall kunna driva verksamheten vidare vid avbrott. En annan del är
alt förbereda sådana åtgärder atl man så långt möjligt begränsar
skadeverkningarna av ett avbrott även om del skulle bli långvarigt.

När det gäller störningar
som minskar sekretesskyddet liksom störning

ar som kan hota den enskildes integritet måste myndigheten bedöma

möjligheterna att någon otillbörligt kan komma in i dalasystemen via de

terminaler och andra ingångar som finns. Likaså måste riskerna för röjan

de signaler kartläggas. 29

Som
stöd för avbroltshanteringen bör myndigheten upprätta en plan som i fråga om
avbrott bl. a. beskriver vilka som skall ansvara för vad, när beslul skall
fattas, möjliga handhngsallernaliv, informationsspridning samt manuella reservmliner.

Statskontoret bör ges i
uppdrag alt sammanställa resultaten av myndigheternas säkerhetsanalyser samt till
regeringen och i samråd med överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) redovisa
en bedömning av anlyserna samt planerade eller vidtagna åtgärder vid
myndigheterna med anledning av anlyserna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de statUga
ADB-system som hanterar stora betalningsströmmar. Några särskilda medel för
delta har inte beräknats.

Det
ankommer på riksrevisonsverket (RRV) atl inom ramen för sin revisionsverksamhet
uppmärksamma brister i säkerheten hos de statliga ADB-systemen.

Prop. 1987/88:95 Bilaga
1

3.3 Behörighetskontroll

Min bedömning:
Skyddet mot obehörig åtkomst Ull informaUon och dalaprogram i staUiga ADB-syslem
bör stärkas. Statskontoret bör ges i uppdrag alt efter samråd med bl. a. överbefälhavaren,
rikspolisstyrelsen och riksrevisionsverkel utarbeta krav på system för kontroll
av användares behörighet all utnyttja systemen.

SAMS
förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna:
Några synpunkter har inte redovisats.

Skälen
för min bedöming: Med behörighelskonlroll avses metoder, som skall säkerställa
att integritets- och sekretesskänsliga data inte las ut felaktigt eller uppsåtligt
kan förvanskas, att ändringar i fastställda datorprogram sker under betryggande
kontroll och atl utnyttjandet av befintliga datorprogram - exempelvis för
utbetalningar - likaså kontrolleras. Behörighelskontroller måste bygga på en
kombination av tekniska och administrativa åtgärder. Behörigheten bör vara
individuell och nära avgränsad till varje persons aktuella arbetsuppgifter.

System för kontroll av
behörighet finns utvecklade och används i betydande omfattning, men den
faktiska säkerheten är oftast inte tillräcklig. Problemen gäller i första hand
syslem med många terminalanslutna användare men även nyare system som
utnyttjar småskalig ADB-teknik. För atl få fram en bättre allmän grund för
myndigheternas hantering av problemen med behörighetskontroll bör statskontoret
få i uppdrag atl efter samråd med bl. a. överbefälhavaren (ÖB),
rikspolisstyrelsen (RPS) och RRV utarbeta krav på system som kontrollerar
användarnas behörighet och som kan bli normgivande och få bred användning. I
detta sammanhang bör möjligheterna Ull kryptering prövas. Administrativa
åtgärder för att upprätthålla behörigheten bör också behandlas. Några särskilda
medel för detta har inle beräknats.

30

Särskild uppmärksamhet bör ägnas de staUiga ADB-syslem som hante- Prop.
1987/88:95

rar stora betalningsströmmar. Bilaga 1

3.4 Myndigheternas arbete med säkerhet med anledning av kraven
på offentlighet och sekretess

Min bedömning:
Möjligheterna att med bibehållna krav på offentlighet tillgodose krav på
säkerhet och sekretess i statliga ADB-system bör underlättas. Statskontoret bör
ges i uppdrag atl efter samråd med andra samordnande myndigheter utforma en
vägledning för detta. Om del därvid skulle visa sig alt del utöver allmänna råd
finns behov av föreskrifter för myndigheternas arbete med säkerhet skall
statskontoret föreslå regeringen vilka åtgärder som är påkallade.

Skälen
för min bedömning: Det ankommer på myndigheterna all tolka de lagar och
förordningar som reglerar allmänhetens tillgång till uppgifter som finns
tillgängliga hos myndigheterna. Av intresse i detta sammanhang är i första hand
tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och datalagen. Varje förvaltningsmyndighet
som använder sig av ADB-slöd är dessutom skyldig att se till att hanteringen
sker med tillräcklig grad av säkerhet, t.ex. att obehörig inte kan göra intrång
i dataregister eller all driflsstörningar försvårar för allmänheten alt få
lagenlig insyn i registren..

Statskontoret pekar i sin
nyligen publicerade rapport (1987:54) ADB och förvallningsjuridik emellertid på
alt det bereder myndigheterna svårigheter atl tillämpa reglerna om offenUighel,
sekretess och inlegritelsskydd när del gäller myndigheternas ADB-syslem.

För
atl komma Ull rätta med delta förhållande anser jag all det är viktigt atl
åtgärder vidtas.

Statskontoret skall enligt
sin instruktion (1986:448, ändrad senast 1987:781) i mån av resurser lämna de
statliga och på begäran även de kommunala myndigheterna råd och upplysningar i
fråga om de allmänna krav som OffenUighetsprincipen ställer på myndigheternas ADB-systemv
Enligt instruktionen har statskontoret även samordningsansvaret för säkerhels-
och sårbarhetsfrågor på ADB-området, såvitt rör den civila statsförvaltningen
under regeringen. Statskontoret skall dessutom, i mån av resurser, på begäran
lämna myndigheterna inom totalförsvaret, riksdagen och dess myndigheter samt
de kommunala myndigheterna råd och upplysningar i sådana frågor. Också andra
myndigheter såsom RRV, ÖCB, dalainspektionen, ÖB och RPS har på senare år i
olika sammanhang arbetat med de nyss nämnda frågorna.

Mol bakgmnd härav bör
statskontoret ges i uppdrag atl efter samråd med bl. a. ÖCB utforma en
vägledning, som visar hur myndigheterna med bibehållna krav på offentlighet,
även har att tillgodose krav på säkerhet och sekretess i sina ADB-system. Ett
underlag för en sådan vägledning bör vara en uppföljning av sårbarhetskommilléns
(SÅRK:s), SÅRB:s, RRV:s och statskontorets rapporter angående sårbarhet i ADB-syslem.
Ett annat

31

underlag bör vara data-
och offenUighels kommitténs (Ju 1984:06) arbete och hittills redovisade delbetänkanden
samt statsmakternas ställningstaganden tiU dem. Hämtöver bör bl. a. beaktas
det arbete som pågår inom SAMS.

I uppdraget ingår också
att överväga om det vid sidan av allmänna råd även behövs föreskrifter för
myndigheternas säkerhetsarbete inom dataområdet och, om ett sådant behov anses
föreligga, föreslå regeringen de åtgärder som är påkallade. Några särskilda
medel för detta har inte beräknats.

Prop. 1987/88:95 Bilaga
1

3.5 Utbildning i säkerhetsfrågor inom dataområdet i
statsförvaltningen

Min
bedömning: Kunskapen om säkerhet, offentlighet och sekretess hos verksamhets-
och syslemansvariga i statsförvaltningen bör ökas. Statskontoret bör ges i
uppdrag all i samråd med SIPU planera och genomföra utbildning med denna
inriktning.

SAMS
förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna:
Genomgående tillstyrks förslaget.

Skälen för min bedömning:
Jag har tidigare framhållit att det finns brister i säkerhetsmedvetandet inom
statsförvaltningen. En av anledningarna här-Ull är bristande kunskaper. Del är
därför angelägel med utbildning rörande säkerhet i ADB-syslem, Det handlar i
första hand om att höja verksamhets- och systemansvarigas kunnande och öka
insikten om ADB-säker-hetsfrågornas stora betydelse såväl i fred som under kris
och i krig. Det primära målet bör vara att myndigheterna genomför
säkerhetsanalyser och utarbetar en plan för erforderliga säkerhetshöjande
åtgärder.

Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag till uppdrag till statskontoret
att i samråd med statens institut för personalutveckling (SIPU) inkomma med
förslag Ull uppläggning och genomförande av sådan säkerhetshöjande utbildning.
Arbetet bör ulföras i kontakt med Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet.

Medel
från trettonde huvudtitelns anslag C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder
bör las i anspråk för denna utbildning.

32

3.6
Organisation av säkerhetsarbetet

Min
bedömning: Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, bör få i uppdrag all utreda
behovet av styrmedel för att förverkliga en sam-hällsövergripande
beredskapsplan för landels ADB-beroende vid krigsfara eller krig. Samtidigt bör
ÖCB belysa fömtsättningarna för atl också utfärda riktlinjer för förberedelsen
i fred som ger tillräckUg ADB-säkerhet vid krigsfara eller krig.

Samrådsgruppen
för samhällets säkerhet inom dataområdet ges förnyade direktiv för sitt arbete.

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

SAMS
förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna:
Genomgående tillstyrks förslaget och remissinstanserna poängterar behovet av
all kompetensfördelningen mellan statskontoret, ÖCB och SAMS klariäggs.

Skälen för min
bedömning: ÖCB och statskontoret har ansvar för främst samordning av sårbarhets-
och säkerhetsfrågor i fred, under kris och i krig. Ansvarsfördelningen mellan
dessa myndigheter har under hösten 1987 varit föremål för riksdagsbehandling (FöU
1987/88:1, rskr. 24). Jag tar i det följande upp denna ansvarsfördelning saml
också rollen för den särskilda samrådsgmpp för samhällets säkerhet inom
dataområdet (SAMS) som tillsatts inom regeringskansliet. Jag har i dessa frågor
samrålt med chefen för försvarsdepartementet.

Statskontoret

Statskontoret
har samordningsansvar för ADB-säkerhelen i fred inom den civila
statsförvaltningen inkl. affärsverken. När det gäller metodfrågor samarbetar
statskontoret med såväl forskningsinstitutioner som näringsliv, kommuner och
landsting.

För atl kunna utföra den
samordning som ålagts verket har ett säkerhetsråd inrättats, t rådet ingår
ledamöter från statliga myndigheter och affärsdrivande verk samt från kommun-
och landstingsförbunden. Rådets uppgift är atl praktiskt samordna arbetet med
säkerhets- och sårbarhetsfrågor samt att föreslå och ta initiativ till ADB-säkerhetshöjande
åtgärder.

Statskontorets arbete
syftar Ull alt skapa fömtsättningar för myndigheterna all utarbeta och
vidmakthålla ett eget säkerhelsprogram. Verket skall genom slöd och rådgivning
bistå på sådant sätt att arbetet med säkerhetshöjande åtgärder underlättas.
Målsättningen är att verka för att ADB-säkerhet på ett självklart sätt ingår
som en naturlig del i utveckling och användning av ADB-system i alla dess
faser.

1 rollen som stabsorgan
till regeringen ingår också ett nära samarbete med departementen i bl. a.
frågor som rör utveckling och användning av ADB-stöd. I detta arbete ingår
självklart frågeställningar som berör säkerhet vid användning av modern ADB-teknik.

Statskontoret bör ha kvar
sina nuvarande uppgifter inom säkerhetsområdet. Vad som här sagts om
statskontorets roll kan därmed sammanfattas

33

3
Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 95

i följande punkter: Prop. 1987/88:95

— statskontoret
skall ha ett samordningsansvar för ADB-säkerhelen i fred Bilaga 1 inom den
civila statsförvaltningen inkl. affärsverken,

— statskontoret
skall ge de enskilda myndigheterna slöd och råd för atl underlätta arbetet med säkerhetshöjande
åtgärder. Ett viktigt område där insatser snarast bör övervägas gäller hur
myndigheter skaU hantera längre avbrott i befintliga ADB-system,

— statskontoret
skall i sitt säkerhetsarbete bl. a. utgå från de krav på ADB-säkerhet i kris
och krig som kommer fram i ÖCB:s arbete.

Överstyrelsen
för civil beredskap

Enligt
förordning om ledning och samordning inom totalförsvarels civila del (1986:294)
skall ÖCB i fred leda och samordna beredskapsförberedelserna inom totalförsvarets
civila del. Uppgiften berör inte bara den civila statsförvaltningen inkl.
affärsverken utan också kommuner, landsting och näringsliv.

Bland
dessa beredskapsförberedelser ingår åtgärder för all öka säkerheten som en
följd av ADB-användningen i samhället under kris och i krig.

Riksdagen
har nu uttalat, all ÖCB bör ges en uppgift även avseende säkerheten i ADB-system
i fred. Uppgiften bör knyta an till ÖCBs speciella kompetens och roll i övrigt
samt omfatta "beredskapsplanering" inom ADB-säkerhelen såväl i fred
som under kris och krig. Härigenom kan säkerhetskraven i fred respektive i kris
och krig samordnas. Del blir möjligt att i samma riskanalys och i samma
planeringsprocess behandla säkerhetsåtgärder för såväl fred som kris och krig saml
formulera de funktionskrav, som samhällsviktiga ADB-syslem skaU kunna leva upp
till.

Del
finns ett antal myndigheter med olika former av samordningsansvar inom ADB-säkerhetsområdet
såsom statskontoret, datainspektionen, RPS och RRV. Ett uppdrag bör ges till ÖCB
att i samverkan med dessa myndigheter ta fram erforderliga riktlinjer för
beredskapsplaneringen samt alt särskilt uppmärksamma och initiera eller vidta
åtgärder på. områden som eventuellt saknar eget samordningsorgan. Några
särskilda medel har inte beräknats för detta.

ÖCB
bedriver f. n. ett utvecklingsarbete med inriktning på modeller och metoder för
beredskapsplanering med hänsyn till samhällets ADB-beroende. Ytterst är det
regeringen som har att fastställa konkreta riktlinjer för denna planering som
riktar sig till alla delar av samhället och berör statliga myndigheter,
kommuner, landsting och näringsliv. Del ingår i ÖCB:s uppgifter att vid behov
lämna förslag till regeringen i hithörande frågor. I uppdraget till ÖCB bör
ingå atl utreda behovet av styrmedel för atl förverkliga en samhällsövergripande
beredskapsplan rörande landels ADB-beroende vid krigsfara eller krig.

ÖCB:s
övergripande ansvar för beredskapsplaneringen av bl. a. säkerhet

som följd av ADB-användningen är emellertid så nytt, att det ännu saknas

erfarenheter av hela planeringsprocessen. Karaktären på de riktlinjer, som

behöver utfärdas, är följdaktligen inte klarlagd, exempelvis råder det osä

kerhet om behovet av tvingande bestämmelser och hur åtgärder som inle 34

är motiverade för enbart
fredssamhället skall finansieras. ÖCB bör därför Prop. 1987/88:95 få i
uppdrag att närmare utveckla dessa frågor om beredskapsplaneringens Bilaga
1 styrmedel som ett första steg i riktning mol alt utöka ÖCB:s ansvar till alt också
omfatta riktlinjer för förberedelser i fred för att iippnå tillräcklig ADB-säkerhet
i kris och krig.

Vad
som här har sagts om ÖCB:s roll i sårbarhets- och säkerhetsarbetet kan
sammanfattas i följande punkter:

-
ÖCB bör analysera vilken ADB-användning
som är av strategisk betydelse i kris- och krigstillslåndi

-
ÖCB:s analyser bör inte gälla
enskilda ADB-syslem ulan helheten, specieU uppmärksamhet bör ägnas ADB-system
hos olika verksamheter som är sammanbundna,

-
ÖCB bör klargöra hur
investeringar som är viktiga ur beredskapssynpunkt bör finansieras,

-
ÖCB skall i sin
samordningsuppgift samverka med olika expertorgan bl. a. statskontoret, landstings-
och kommunförbunden, näringslivels säkerhetsorgan inom dalaområdet m. fl.
berörda intressenter.

Samrådsgruppen
för samhällets säkerhet inom dataområdet

SAMS
har haft Ull uppdrag atl föreslå åtgärder med anledning av SÅRB:s slutrapport
jämte remissyttranden och annan aktuell information rörande samhällets ADB-beroende.
Många - men inle alla - av de frågor, som väckts av SÅRB, kan enligt gruppens
bedömning på ett naturligt sätt tas om hand inom ramen för den
uppgiftsfördelning som gäller inom statsförvaltningen.

En
sammanställning av remissyttrandena har publicerats av civUdepartemenlet (Ds
1988:7)..

Bland
de problemområden, som enligt samrådsgruppens bedömning kräver speciell
uppmärksamhet, finner man

-
beroendet av nyckelpersonal,

-
databrollslighel,

-
utbildning i säkerhet,

-
behörighetskontroll,

-
datakommunikation,

-
massuttag ur offentliga
register.

Det
finns ytterligare ett Uotal problemområden som samrådsgruppen fömtsätter skall
tas om hand direkt av berörda organ. ■• SAMS föreslår i en arbetsplan
som sina fortsalla arbetsuppgifter:

-
all följa upp all åtgärder
vidtas i linje med gruppens förslag,

-
att vidareutveckla
problembeskrivningen på vissa av de behandlade områdena,

-
att testa och.bedöma säkerheten
inom några vikUga samhällsfunktioner,

-
all bedöma nya risker som kan
vara förknippade med den fortgående snabba datoriseringen i samhället.

Del
är uppenbart alt uppmärksamheten på säkerhetsfrågorna markant

ökat under de senaste åren. Väsentliga förbättringar sker fortlöpande både

inom förvaltning och näringsliv. De åtgärder som jag här föreslår innebär 35

en ytteriigare
konsolidering. De iakttagelser som samrådsgruppen redovisat är emellertid så
mångskiftande alt man inle nu kan slå sig UU ro enbart med dessa åtgärder. Jag
anser därför all gruppen bör på lämpligt sätt fullfölja sina intentioner som
ett komplement Ull de i det föregående redovisade initiativen.

Jag avser att återkomma
till regeringen med förslag till förnyade direktiv till SAMS. Jag ser det som
en huvuduppgift för SAMS att fortsätta atl identifiera och konkretisera sådana
säkerhetsproblem på samhällsnivå, som eljest riskerar atl inte bli tiUräckligt
uppmärksammade.

Prop. 1987/88:95 Bilaga I

4 Förvaltning och omprövning av ADB-system i drift

4.1 Omprövning och förnyelse av vissa ADB-system

Min
bedömning: Störte ADB-syslem bör omprövas och förnyas.

En särskild beredningsgmpp
bör tillsättas inom regeringskansliet. Gruppen skall skapa överblick över det
omprövningsarbete av ADB-stöd som pågår och planeras med utgångspunkt i
myndigheternas verksamhetsutveckling. Gruppen skall vidare redovisa de samlade
investerings- och finansieringsbehoven.

Riksrevisionsverket
och statskontoret delar i huvudsak min bedömning.

Skälen
för min bedömning: Många av de befintliga stora statliga ADB-systemen
utvecklades och infördes under 1970-talel. När dessa för samhället viktiga ADB-syslemen
infördes var de rationella och ändamålsenliga med hänsyn till de krav som
ställdes och den teknik som fanns tillgänglig. Alla ADB-syslem behöver
emellertid forUöpande anpassas och förbättras med hänsyn till förändrade krav
på verksamheten och ADB-användningen. Mer eller mindre långtgående
förändringar har också under åren genomförts vilket gjort vissa av dem
komplicerade och tungarbetade. De närmar sig successivt en gräns där de snarare
kan utgöra ett hinder än ett stöd för förnyelse och vidareutveckling av
verksamheten. I dag är också kraven på ADB-slödel och de lekniska fömlsätlningarna
väsentligt annorlunda.

Med anledning av detta
pågår översyn och omprövning av verksamhet och datorstöd på många områden. Inom
socialförsäkringens område har regeringen uppdragit ål riksförsäkringsverket
all i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna
arbeta fram ett underiag för ställningstaganden till den långsikUga
inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen. Inom
rättsväsendet pågår sedan ett par år arbete med atl förnya ADB-slödel både inom
polisväsendet och rättsväsendet i övrigt. Folkbokföringen, skatteväsendet och
exekutionsväsendet genomgår för närvarande stora strukturförändringar och frågan
om framlida datorkraftstruklur är under övervägande. Arbetsmarknadsverket och
vägverket förnyar också, som jag nämnt tidigare, sitt datorstöd. Inom

36

de ekonomi- och
personaladministrativa områdena pågår flera olika över- Prop. 1987/88:95 syner
av ADB-verksamheten, Inom tullväsendet sker en omfattande för- Bilaga 1 nyelse
och utveckHng av datorstödet i enlighet med de förslag som lämnats av tulldataulredningen
(Fi 1986:04), Inom försvaret år överbefälhavarens avsikt att i balanserade steg
överföra och integrera syslemarvei med 2000-talets krav på informationstillgång
och modern teknik (Struktur 90).

Även inom andra områden pågår i någon omfattning ett omprövnings-och
förnyelsearbete avseende ADB-slödel. Del gäller bl. a. inom miljövårdens
område liksom inom den fysiska planeringen och bostadslånehanteringen.

Inom
vissa ytterligare områden kan ett behov av omprövning komma atl aktualiseras
under de närmaste åren. Del gäller exempelvis trafiksäkerhetsverkets bil- och körkorlsregister
vars centrala datorer till stora delar måste ersättas våren 1990 av kapacilelsskål.
Även fastighetsdatasyslemets framtida utveckling behöver övervägas.

Omprövningen
av ADB-verksamheten i statsförvaltningen kan komma all ställa stora krav på
omfattande personella och finansiella resurser. Som exempel kan jag nämna att
vägverket har beräknat kostnaderna för dess satsning till 600 milj. kr. totalt
under en sjuårsperiod. Ulmslningsinvesle-ringen utgör därvid ca en tredjedel. I
kalkylen är inte medräknat kostnaderna för de 14000 utbildningsdagar som
verket planerat.

I
och med alt de översyner som pågår successivt avrapporteras kommer regeringen
all få ett underiag för ställningstaganden Ull omprövningen och förnyelsen av
verksamheten inom de olika organisaUonerna. Med en sådan analys som grund bör
en bedömning göras om behovet och utformningen av ADB-slödel inom dessa vikUga
samhällssektorer. Utgångspunkten för all sådan omprövning skall vara
verksamhetens behov och möjligheterna till rationalisering.

Därutöver
bör övervägas inom vilka ytterligare områden det är aktuellt med omprövning av
verksamhet och datorstöd under en kommande femårsperiod.

Förnyelsen
av de äldre ADB-syslemen tillsammans med den fortsatta utbyggnaden av ADB-slödel
inom olika områden kommer att ställa stora krav på omprioriteringar och
besparingar samt ett utnyttjande av teknikens rationaliseringspotential för att
svara mol dess omfattande krav på personella och finansiella resurser.

Jag
anser mot denna bakgmnd all en särskild beredningsgrupp bör Ullsältas inom
regeringskansliet med uppgift atl ta fram underlag till stöd för regeringens
ställningstaganden till större ADB-investeringar. Den bör göra samlade bedömningar
av investerings- och finansieringsbehoven utifrån en analys av
verksamhetsutveckling samt vid behov föreslå nödvändiga prioriteringar mellan
olika investeringar.

Beredningsgruppen
förutsätts inle själv genomföra någol omfattande

utredningsarbete. Underlag för gruppens arbete skall lämnas av de verk

samhetsansvariga myndigheter som berörs. Statskontoret och riksrevi

sionsverket (RRV) bör kunna biträda beredningsgmppen med särskild

expertis och utredningsresurser. Även andra rationaliseringsorgan kan få

motsvarande uppdrag att tillhandahålla utredningsresurser Ull berednings- 37

gruppen.

Jag avser att återkomma
till regeringen med förslag tUl inrättandet av beredningsgruppen m. m.

4.2 Effektivare förvaltning av ADB-system

Prop. 1987/88:95 Bilaga
1

Min bedömning:
Drift, underhåll och vidareutveckling av ADB-syslem bör bli effektivare.
Statskontoret bör få i uppdrag att i samråd med RRV utforma en vägledning för
förvaltning av ADB-syslem saml för avialsfrågor vid drift av ADB-syslem på
servicebyråer.

Riksrevisionsverket
och statskontoret delar min bedömning.

Skälen
för min bedömning: Mindre intresse har hitUlls ägnats metodutveckling för det
arbete som krävs för alt förvalta, dvs. fortlöpande underhålla och
vidareutveckla ADB-system i drift än alt åstadkomma effektivare metoder för
utveckling av ADB-syslem. Ändå visar erfarenheter från såväl företag som
myndigheter all merparten av allt syslemerings-och programmeringsarbete under
ett systems livslängd görs efter det atl systemet tagits i drift.

Den
granskning som RRV gjort av hur ett 20-lal myndigheter förvallar sina ADB-system
visar alt det finns brister i systemförvaltningen som är gemensamma för många
myndigheter. Samordningen mellan verksamhetsplaneringen och ADB-planeringen är
dålig. Rollfördelningen mellan verksamhetsansvariga och ADB-ansvariga är
oklar. De flesta myndigheter saknar enligt verket en genomtänkt styrning och uppföljning
av ADB-syslemens kvalitet och kostnader. En konsekvens av detta är att endast
ett fåtal myndigheter har en fullständig bild av kostnaderna för sina ADB-system.

Ett
annat problem rör bristen på etablerade arbetsmetoder, tekniker och hjälpmedel.
Del saknas ofta riktlinjer för förvaltningen av de syslem som är i drift. Detta
får enligt RRV Ull följd alt möjligheter Ull effektivitets- och produklivitetshöjande
åtgärder tas dåligt tillvara.

Jag
delar verkets bedömning att det finns stora möjligheter alt förbättra förvaltningen
av statliga ADB-system. Vissa myndigheter har också kommit långt i detta
arbete. Samma slutsats kan för övrigt dras av de omfattande studier som gjorts
av Riksdataförbundet tillsammans med bl. a. statskontoret, RRV och andra
statliga myndigheter. Studien har avslutats under våren 1987 med ett antal
handböcker. I dessa beskrivs modeller, metoder och andra hjälpmedel som utgör
en bra grund för det fortsatta arbetet med alt effektivera systemförvaltningen.

Kostnaderna
för drift och underhåll av ADB-system ökar år från år. Det är angelägel att
begränsa dessa kostnadsökningar. En rationell systemförvaltning är också
viktig för att på lång sikt dra nytta av gjorda investeringar. Jag anser mot
den bakgrunden att vaije myndighet med ADB-verksamhet av någon omfattning i
sin ADB-planering, bör fastställa en ändamålsenlig organisation av sin
systemförvaltning och i sitt arbete tillämpa de metoder och andra hjälpmedel
som finns Ullgängliga.

38

Statskontoret bör inom
ramen för tillgängliga resurser anpassa det me- Prop. 1987/88:95 todulvecklingsarbete
som inletts genom Riksdataförbundets studie efter Bilaga 1 förhållandena i
statsförvaltningen och på lämpligt sätt föra ut metoderna i prakUsk
tillämpning. ADB-utbildningen i systemförvaltning bör utvecklas och genomföras.

För
myndigheter som anlitar-exlema servicebyråer för drift av ADB-system är avtalen
av betydelse för en effektiv systemförvaltning. RRV:s revision har visat på
brister i själva avtalen. Jag har dock erfarit att statskontoret i samarbete
med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet för närvarande arbetar med
alt ta fram en avtalsmall med kommentarer för ADB-drift på servicebyråer. Detta
arbete bör bli av betydelse som vägledning för olika myndigheter med
servicebyrådrift av ADB-system.

Med
de åtgärder som nu vidtas räknar jag med att kostnadsökningen för drift och
underhåll av ADB-syslem på sikt skall dämpas.

5 Ny beslutsordning för ADB-investeringar

5.1 Inledning

Formerna
för den styrning och samordning av ADB-användningen i statsförvaltningen som
gäller i dag grundlades på 1960-talet. Statskontoret blev enligt riksdagsbeslut
redan 1963 ett centralt samordningsorgan på ADB-området. I syfte alt
ytterligare öka samordningen inrättades 1968 (prop. 1968:48) en central dalamaskinfond
för finansiering av ADB-utmstning tUl hela den civila statsförvaltningen utom
affärsverken. Statskontoret utsågs till samordnare av anskaffning av ADB-utmstning
samt till fondförvaltare.

Frågan
om styrning och samordning av ADB-verksamheten i statsförvaltningen har under
de senaste 10 åren.redovisats för riksdagen i olika sammanhang, bl. a. i
proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen (prop. 1978/79:121, FiU
34, rskr. 339), om samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123, FiU 34, rskr. 317)
saml om statsförvaltningens användning av ADB (prop. 1984/85:225, FiU
1985/86:4, rskr. 89). .

Med
utgångspunkt i bl. a. dessa propositioner har regeringen och riksdagen faslsläUl
principerna för styrning och samordning av ADB-verksamheten i
statsförvaltningen.

Utveckling
och införande av ADB-system regleras i förordning (1981:266) om investeringar i
statliga ADB-syslem. Anskaffning av dator- . utmstning regleras bl. a. i
förordning om föreskrifter för anslagsframställningar och regleringsbrev (budgelhandboken),
utfärdad den 16 december 1982. Anskaffningen kan i sin tur delas upp i
finansiering, upphandling m. m.

Utveckling
och införande av ADB-system

Ansvaret
för och arbetet med all utveckla och införa ADB-system i stats

förvaltningen ligger sedan länge på enskilda myndigheter. Systemutveck

ling finansieras vanligtvis över förvallningsanslagen hos myndigheterna. 39

Enligt
förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system Prop. 1987/88:95
gäller en särskild ordning vid bedrivande av störte systemutvecklings- Bilaga 1
projekt samt införande av del färdiga ADB-systemet. Civila myndigheter utom
affärsverken skall genomföra ADB-investeringar etappvis samt besluta om
närmare inriktning och genomförande successivt. Störte eller på andra sätt
vikliga ADB-investeringar skall särskilt prövas av regering och riksdag.
Särskild prövning skall alltid ske när de totala kostnaderna för utveckling och
genomförande överstiger 5 milj. kr. eller driftkostnadema överstiger 2milj.kr.
per år. Särskild prövning skall också ske t.ex. när investeringen medför
betydande förändringar i myndighetens verksamhet eller påverkar verksamheten
inom flera myndigheter eller samhällssektorer. Regeringen kan härutöver göra
särskild prövning i varje enskilt fall. Beslut om detta fattas i samband med budgetarbetet
eller vid annat Ullfälle. Senast två år efter det atl ett ADB-system tagits i
drift eller vid annan särskilt angiven lidpunkt skall myndigheten redovisa en s.
k. eftersludie.

Den
särskilda ordning som föreskrivs i förordningen behandlades av regeringen i
propositionen om den centrala organisationen för rationalisering och ADB i
statsförvaltningen (prop. 1979/80:124, FiU 26, rskr. 308). Riksdagen hade inget
atl erinra mot den föreslagna ordningen. Enligt föredragande statsrådet skulle bl.
a. särskild personal med kunskaper om och erfarenheter av utveckling av ADB-system
och rationalisering i övrigt anställas i en särskild granskningsfunktion inom
regeringskansliet.

Granskningsfunklionen
inrättades aldrig.

Anskaffning
av ADB-utrustning

Finansiering

Finansiering
av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen utom affärsverken sker via
det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utrustning, under
trettonde huvudtiteln (tidigare Statens datamaskinfond), som disponeras av
statskontoret. Utmstning i form av persondatorer, skrivautomater och enstaka
bildskärmsterminaler finansieras normalt över myndighetsanslag. Enklare s. k.
basdatorsystem får liksom persondatorer ihopkopplade i lokala nät direktfinansieras
över myndigheternas förvaltningsanslag om del rör sig om enstaka behov.
Direktfinansiering får ske efter statskontorels bedömande och beslul från fall
Ull fall saml skall avse utmstning för vilken statskontoret har tecknat avtal.

ADB-utrustning
inom högskolesektorn finansieras såväl via del centrala reservationsanslaget
som via utrustningsanslag, anslag till forskning och utbildning,
forskningsrådsmedel och donaUoner. Utrustningsnämnden för universitet och
högskolor upphandlar utrustning som finansieras över ul-rustningsanslag.

ADB-utmstning
inom försvarssektorn finansieras direkt över materiel-eller myndighetsanslag.

De
av riksdagen anvisade medlen på del centrala reservationsanslaget

samt därmed sammanhängande beställningsbemyndigande utgör de ramar

inom vilka anskaffningsbehov kan tillgodoses. 40

Myndigheter
redovisar åriigen sina behov av ADB-utrustning Ull stats- Prop. 1987/88:95
kontoret. Statskontoret prövar dessa behov numera i enlighet med av Bilaga
1 regeringen 1985-06-19 utfärdade direktiv samt lämnar en samlad anslagsframställning
för anslaget. Regeringen beräknar, efter prövning av investeringsobjekten,
storleken på anslaget.

När utmstning anskaffas över det centrala reservationsanslaget
betalar myndigheterna en åriig avgift till statskontoret. Denna avgift täcker
kapitalkostnad saml kostnaderna för statskontorets arbete med anskaffning och
finansiering av ADB-utmslning, En fömtsättning för att det centrala anslaget skaU
kunna användas är således att användarmyndighetema disponerar medel på egna
anslag för drift inkl. avgifter lUl statskontoret.

Finansieringen över anslaget kan beskrivas som ett slags
hyresförhållande mellan statskontoret och berörd myndighel. Utmstningen
redovisas på statskontorets balansräkning.

Upphandling

Statskontoret upphandlar ADB-utmstning när utmstningen
finansieras över det centrala reservationsanslaget eller när den inom försvarsseklorn
används för administrativa och vissa tekniska ändamål. Statskontoret samordnar
dessutom genom centrala upphandlingar och avropsavlal merparten av den ADB-utmstning
som finansieras av myndigheterna själva.

Upphandling av utrustning initieras genom all
myndigheterna vänder sig till statskontoret med en begäran härom. Beslul om atl
genomföra en upphandling fattas av statskontoret för sådan utmstning som
finansieras över det centrala reservationsanslaget. Statskontoret beslutar om
val ay leverantör och tecknar avtal efter samråd med användarmyndighelen. Upphandlingsbeslut
underställs regeringen då köpvärdet överstiger fem milj. kr. UpphandUngen
genomförs vanligtvis inom en utvärderingsgmpp där representanter för användarmyndighelen
ingår. I vissa fall delegeras upphandlingen till användarmyndighelen. För att underiätta
detta har statskontoret tagit fram s.k. avropsavlal med olika leverantörer och
för olika typer av utrustning.

Tabell 2 visar hur upphandlingsärendena på statskontoret
1986 fördelade sig på olika beloppsintervall.

Antal

Tot

upphand-

Mkr

lings-

(exkl.

aren-

moms)

%

den

%

57

22

245

85

101

39

37

13

20

• 8

3

1

11

4

1

-

72

27

3

1

261

100

289

100

Köpvärde milj. kr.

< 1,3

1,3 - 5,0

5,0-10,0

10,0-20,0

>20,0

Summa

Tabell 2. Antal upphandlingsärenden fördelade på beloppsintervall. 41

Viss
försöksverksamhet m.m. Prop. 1987/88:95

Bilaga
1

Sedan
år 1985 (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr. 89) bedrivs försöksverksamhet
med strategier och fleråriga planer för administrativ utveckling som
beslutsunderlag för investeringar i ADB-system. Dessa strategier och planer
ersätter anvisningarna i förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-syslem.
De myndigheter som berörs ingår i försöken med treåriga budgetramar.

I
anslutning till försöksverksamheten med treårig planering och budgetering
prövas ett utvidgat ansvar för vissa myndigheter när del gäller anskaffning av
ADB-utmstning. De medel för budgetåret 1987/88 som beräknats på reservationsanslaget
för centrala sludiestödsnämnden och siatisUska centralbyrån har ställts till
dessa myndigheters förfogande. Myndigheterna beslutar om sina anskaffningar av ADB-utmslning,
övergångsvis efter samråd med statskontoret.

I
propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m. m. log jag även upp
särskilda frågor rörande högskolesektorn. Bl. a. konstaterade jag atl datorutmstning
för högre utbildning och forskning idag finansieras och/eller upphandlas genom
en rad olika myndigheter; utmstningsnämn-den för universitet och högskolor,
statskontoret, regionala datorcentraler samt högskoleenheter.

Regeringen
gav i maj 1984 universitets- och högskoleämbetet i uppdrag all i samråd med
statskontoret utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan. En utgångspunkt
var atl datafrågorna bör handläggas på samma sätt som andra frågor där
högskoleenheterna själva har alt fatta beslul inom av regeringen och riksdagen
givna ramar. Det framhölls som önskvärt på sikt alt anskaffning av ADB-utmslning
som används huvudsakligen till centrala administrativa system inom högskolan i
stort kan följa de regler som gäller för den civila statsförvaltningen i
övrigt.

Uppdraget
rapporterades i oktober 1986. UHÄ föreslog vissa förändringar i nuvarande
ordning, bl. a. när det gäller finansiering av datorutrustning och regeringens
prövning.

Statskontoret
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 lämnat förslag till
förändringar av anskaffningsverksamheten baserat på ett internt
utredningsarbete (PM 1987-06-04 Utveckling av statskontorets roll i ADB-upphandling,
dnr 1986/87-5).

Statskontorets
förslag innebär i korthet atl myndigheter fr. o. m. budgetåret 1990/91 själva
skall besluta om all anskaffning av ADB-utmstning enligt vissa förutsättningar.
För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår statskontoret, som en övergång till
den nya ordningen, ett ökat ansvar för myndigheter i anskaffningssammanhang.
Statskontorets roll i dessa frågor förändras successivt till att bli stödjande
och rådgivande både till myndigheter och lUl regeringen.

Statskontorets
förslag har remitterats till 40 myndigheter. En sammanställning av
remissyttrandena har som Udigare nämnts publicerats av civildepartementet (Ds
1988:7). .

42

5.2
Utveckling och införande av ADB-system

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

Min bedömning: Den
särskilda ordning som gäller för utveckling och införande av ADB-syslem bör
upphävas från den 1 juli 1988.

Statskontorets
förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen utan erinringar.
Rikspolisstyrelsen saml universitets- och högskoleämbetet har lämnat vissa synpunkler
ulan att avstyrka förslagen. Stalstjänslemannaförbundel anser att förändringar
på ADB-området bör genomföras endast med största försiktighet.

Skälen för min bedömning:
Den särskilda ordning som gäller utveckling och införande av ADB-system
förutsätter att regeringen, i den ordinarie budgetprövningen eller vid annan Udpunkt,
på ett detaljerat och som del visat sig otympligt sätt skall la ställning till
myndigheternas ADB-projekt i olika faser av utvecklingsprocessen.

Som jag tidigare redovisat
inrättades aldrig den funkUon för granskning av beslutsunderlaget i de olika
etapperna av utvecklingsarbetet som förutsattes finnas i regeringskansliet.
Några särskilda resurser i övrigt avsattes inle heller av den dåvarande
regeringen. Konsekvensen av detta blev att prövningen, i de få fall del varit
aktuellt inle har kunnal genomföras på del sätt som avsågs eller inom en för
myndigheterna rimlig lidsram. Detta har i sin lur lett till osäkerhet och
förseningar i de ADB-projekt som prövats men dessutom till en bristande respekt
för förordningen.

Jag har mol denna bakgrund
övervägt all förslärka regeringens granskning av myndigheternas ADB-investeringar.
Jag har emellertid inte funnit skäl alt göra detta. Den inriktning av
förvaltningspolitiken som riksdagen och regeringen beslutat om talar emot en
sådan åtgärd. Snarare är det så alt ordningen i dagens perspektiv är
otidsenlig.

Jag har tidigare pekat på
viklen av att myndigheternas ledningar lar aktiv del i daloriseringsbesluten.
Det innebär alt beslut om ADB-investeringar bör fallas i anslutning Ull andra
beslut om verksamheten. Det är också önskvärt alt myndigheterna ges en vidgad
beslutsrätt i anslutning till all de också i övrigt får en vidgad rätt att
fatta beslul om,-utformningen av sin verksamhet. Jag menar att den nuvarande
förordningen om investeringar i ADB-syslem inte längre kan motiveras som styrinslmment
och att den därför bör upphävas från den 1 juli 1988. Detta ändrar inle den
nuvarande ordningen för anskaffning av ADB-ulruslning.

I propositionen om
statsförvaltningens användning av ADB m. m. framhöll jag att statsmakternas
ställningstaganden till myndighets- eller verksamhetsvisa investeringar för
administrativ utveckling borde gmndas på mer övergripande och långsiktiga
strategier samt fleråriga planer. Utvärdering av genomförda åtgärder genom efterstudier
borde därvid ingå som en naturlig del i myndigheternas resultatuppföljning och
resultatanalys samt ligga tiU grund för omprövning av planer.

Den försöksverksamhet som
jag redovisat ovan har enligt min mening visat att del både är möjligt och
lämpligt atl som ett led i verksamhetspla-

43

neringen
utarbeta strategier för administraUv utveckling dvs. för organisations-,
personal- och informationsteknologiutveckling saml åtgärdsplaner inkluderande ADB-investeringar.
Strategier och planer bör tillsammans med efterstudier tjäna som interna styr-
och uppföljningsinslmmenl hos myndigheterna.

Statsmakternas prövning av
myndighetens ADB-användning bör fortsättningsvis i princip ske samordnat med
prövningen av verksamhetens mål och inriktning saml på annat sätt än vad
ovannämnda förordning anger. En form bör så snart som möjligt införas, som gör atl
utveckling, anskaffning och drift ingår på ett naturligt sätt i ordinarie
budgetprocess och kopplas till principer för resultatanalys och uppföljning.
Strategier och planer bör i sammanfattad form därvid utgöra statsmakternas
underlag för prövning. Arbetet med att utforma denna ordning bör samordnas med
de förändringar jag lar upp när det gäller anskaffning av ADB-utmslning samt del
pågående utvecklingsarbetet på del budgellekniska området. Jag avser därför atl
efter samråd med chefen för finansdepartementet återkomma till regeringen i
dessa frågor. I avvaktan på en ny ordning bör nuvarande krav på beslutsunderlag
i form av kalkyler och effeklbedömningar gälla.

Jag
kommer senare alt ta upp statskontorels framlida roll i dessa sammanhang. Jag
vill dock redan nu framhålla alt jag ser som en av statskontorets centralaste
framtida uppgifter all stödja myndigheter i strategi- och planarbetet och som
en annan all tidigt uppmärksamma regeringen på utvecklingsprojekt som bör
följas särskilt noga.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3 Anskaffning av ADB-utrustning

5,3.1
Finansiering av ADB-utrustning

Min bedömning: Det
centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning, under
trettonde huvudtiteln, bör avvecklas så snart en ny ordning kan las i bruk. RRV
bör ges i uppdrag att utforma en sådan ordning i samråd med statskontoret.

Statskontorets
förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning.

Remissinstanserna:
Flertalel remissinstanser är kritiska till det centrala reservationsanslagets
roll som instrument för styrning av myndigheternas ADB-användning.

Skälen för mitt förslag: 1
enlighet med den aUmänna syn jag har på hur statsförvaltningens myndigheter
skall styras av regering och riksdag saml på myndigheternas ansvarstagande
anser jag atl det centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning,
under trettonde huvudtiteln, på sikl bör avvecklas. Jag anser därför atl
riksrevisionsverket (RRV) bör få i uppdrag att utreda alternativa lösningar för
finansieringen av ADB-utrustning och särskilt skyndsamt se över behovet av
lösningar för myndigheter som bedriver verksamhet i affärsverksliknande former.
Jag

44

avser atl återkomma Ull
regeringen om detta. Några särskilda medel för detta har inle beräknats.

I avvaktan på detta bör
det centrala reservationsanslaget behåUas och fungera enligt samma principer
som nu men med den skiUnaden alt inga nya objekt får läggas in på anslaget
under löpande budgetår ulan medgivande från regeringen.

Frågor om principerna för
anslaget bör, i avvaktan på den nya ordningen, samordnas med pågående
utvecklingsarbete på det budgellekniska området. Jag avser därför all efter
samråd med chefen för finansdepartementet återkomma till regeringen i dessa
frågor.

Nuvarande möjligheter att direktfinansiera
mindre ADB-investeringar över myndigheternas egna anslag bör vidgas något.
Enklare datorsystem för flera arbetsplatser bör få direktfinansieras över
myndigheternas förvaltningsanslag om det rör sig om enstaka datorsystem och det
kan ske inom befinUiga ekonomiska ramar. Investeringarna skall leda Ull säkra
och realiserbara besparingar inom en femårsperiod.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3.2
Upphandling av ADB-utrustning

Min
bedömning: Myndigheter bör i ökad utsträckning själva upphandla ADB-utmslning
som finansieras över del centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utmstning,
under trettonde huvudtiteln.

Myndigheterna
bör från den 1 juli 1988 få upphandla ADB-utmstning med ett köpvärde
understigande den nivå som omfattas av GATT-överenskommelsen om statlig
upphandling (GATT-ÖS).

Myndigheterna
bör också själva oberoende av beloppsgräns få upphandla all ADB-utrustning för
vilken det finns för slalsförvaU-ningen gemensamma avropsavlal.

I båda fallen
gäller att besluten av ADB-utrustning skulle vara anmälda Ull statskontoret,
prövade i budgetprocessen och beräknade på det centrala reservationsanslaget.

Statskontorets
förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna:
Samtliga remissinstanser tillstyrker förslagen om en delegering av
upphandlingen. Rikspolisstyrelsen, domstolsverket, riksförsäkringsverket och
RRV har dock kommenterat inriktningen av del. Bl. a. statens invandrarverk och
statens industriverk anser att beloppsgränsen för myndigheternas upphandling
bör sättas högre.

Skälen för min bedömning:
Myndigheterna bör få ett ökat ansvar för sina upphandlingar av ADB-ulruslning
inom ramen för del centrala reserva-Uonsanslagel. Delta gäller även försvaret i
tillämpliga delar. Jag går här längre än vad statskontoret har föreslagit genom
att redan nu tills vidare låta myndigheterna besluta i alla ärenden. Jag är
dock inte beredd att nu gå så långt som flertalet remissinstanser vill och ge
myndigheterna det fulla ansvaret för all upphandling av ADB-utmslning. Jag ser
flera fördelar i att

45

staten
bibehåUer en stark ställning som upphandlare genom alt uppträda samordnat i
störte upphandlingar. Jag föreslår därför en ordning som både ökar
myndigheternas ansvar väsentligt och samtidigt bibehåller statskontoret i en
samordnande roll.

Ordningen
innebär att statliga myndigheter själva får upphandla viss utmstning. För det
första gäller det ADB-utmstning, vars köpvärde inte överstiger 130000 SDR
enligt GATT-lerminologi, vilket motsvarar drygt 1 milj. kr. För det andra
gäller det atl ADB-utrustning för vilken det finns för statsförvaltningen
gemensamma avropsavlal oavsett vilket köpvärde utrustningen har. I båda fallen
skaU behoven av ADB-utmstning vara anmälda Ull statskontoret, prövade i
budgetprocessen saml beräknade på det centrala reservationsanslaget B 2.
Anskaffning av ADB-utmstning. I båda fallen bör del vara möjligt atl på
uppdragsbasis anlita statskontoret för genomförandet av upphandlingen.

Övrig
ADB-utmstning, dvs. vars köpvärde överstiger ovannämnda beloppsgräns och för
vilken det inte finns avropsavlal, bör upphandlas av statskontoret under
medverkan av användarmyndighelen. Detta innebär i huvudsak samma tiUvägagångssätt
som nu. Däremot anser jag att användarmyndighetema, istäUel för som idag
statskontoret, bör falla beslut om val av leverantör. Delta skall emellertid
ske i samråd med statskontoret. Vid oenighet bör ärendet avgöras av regeringen
även om köpvärdet under-sUger den gräns jag senare kommer att föreslå för
regeringens prövning.

Den
ordning jag nu beskrivit bör ses som ett led i en förändring som på sikt
innebär att all ADB-utrustning upphandlas av myndigheterna. Förändringen bör
genomföras fullt ut i samband med.atl del centrala reservationsanslaget
avskaffas.

Jag
har konstaterat att det med den ordning jag nu föreslagit finns en ökad risk
att den erfarenhetsmässiga överplanering, som räknats bort vid beräkningen av
anslagets storlek, minskar. Delta i sin tur skulle kunna innebära all anskaffade
objekt kommer atl översUga den kassamässiga ramen. Jag bedömer dock risken för
detta som liten med hänsyn tUl att andelen objekt, som nu bör få upphandlas av
myndigheterna själva, utgör en mindre del av det samlade anskaffningsvärdet på
anslaget. Jag är emellertid angelägen om att statskontoret noga följer
konsekvenserna på anslaget av den nya ordningen.

Den beslutsmodell som
gäller för affärsverk när det gäller anskaffning och användning av ADB bör
också komma i fråga för banverket, som inrättas den 1 juli 1988 när SJ delas
upp i en affärsrörelse för trafiken och ett banverk. Motivet för att banverket
bör kvarstå i beslutsmodellen är den starka inlegraUon som finns i den
nuvarande verksamheten, och som kommer att kvarstå, mellan banverket och nya SJ
når det gäller dalasystem och användningen av ADB såväl centralt som
regionalt.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3.3
Regeringens prövning av upphandlingsärenden

Min bedömning:
Beloppsgränsen för de upphandlingsärenden som skall underställas regeringens
prövning bör höjas från 5 lUl 20 miljoner kronor.

46

Statskontorets
förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning.

Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks av remissinstanserna.

Skälen för min bedömning:
Som ett led i de fortsatta delegeringssträvan-dena bör beloppsgränsen för
upphandlingsbeslut som skall underställas regeringens prövning kunna höjas från
nuvarande 5 milj. kr. Enligt min mening bör regeringen endast la ställning till
störte och viktigare ärenden. De senaste årens erfarenheter visar alt sådana
ärenden väsentligt överstiger nuvarande beloppsgräns. Jag bedömer att en
beloppsgräns på 20 miljoner kronor för närvarande är en lämplig nivå. Jag går
därvid längre än statskontoret som har föreslagit en gräns vid 10 milj. kr. År
1986 uppgick antalet ärenden över 20 milj. kr. till 3 st. och antalet över 5
milj. kr. till 7. Motsvarande siffror var för år 1987 5 respektive 11.

Jag avser all återkomma
till regeringen med ett förslag om en förändring av beloppsgränsen från 5 milj.
kr. till 20 milj. kr.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

5.3.4
ADB-utrustning för forskning och högre utbildning

Min bedömning: ADB-utmstning
inom högskolesektorn bör finansieras och upphandlas på samma sätt som annan
utrustning för forsknings- och utbildningsändamål.

Universitets-
och högskoleämbetets förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Skälen för min bedömning:
Högskolesektorn har i dag en omfattande anskaffning av utrustning för
forsknings- och utbildningsändamål.

Som jag redan redovisat
finansieras denna utmstning Ull skillnad från vad som gäller för den övriga
statsförvaltningen på många oHka sätt. Merparten finansieras som annan
utrustning över utmstningsanslag och upphandlas av högskolorna själva eller av
utrustningsnämnden för universitet och högskolor. En aUt mindre del
finansieras över del centrala reservationsanslaget och upphandlas av
statskontoret. När det sker är det i huvudsak utrustning för universitetsdalacenlralernä
som också har andra finansieringskällor.

Investeringar i ADB-utrustning
för universitetsdalacenlralernä, som finansieras över det centrala
reservationsanslaget, har minskat från 38 milj. kr. 1980/81 UU 3 milj. kr.
1986/87. Behoven för 1988/89 år beräknade Ull ca 10 milj. kr. varav cirka
7milj. kr. avser datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm,
QZ. UtbUdningsminislern kommer senare atl föreslå att QZ säljes till DAFA Data
AB. Jag anser mot denna bakgmnd alt det inle längre finns tillräckligt starka
skäl för alt motivera en fortsall särbehandling av ADB-utmstning för forskning
och utbildning i förhållande Ull annan utmstning för samma ändamål. Jag menar
därför atl ADB-ulruslning för framför allt universitetsdalacenlralernä inle
längre bör finansieras över del centrala reservaUonsanslaget och upphandlas av
statskontoret utan följa den ordning som gäUer annan utrustning för forskning och
utbildning. Förslaget är kostnadsneutralt.

47

Anskaffning
av ADB-utmstning för administrativa ändamål bör följa samma ordning eftersom
gränsen mellan ändamålen i praktiken inte är tillräckligt entydig.

Den samrådsskyldighet med
statskontoret som idag finns när högskolesektorn själv upphandlar ADB-utmstning
bör, som en konsekvens av del jag nu sagt, upphöra.

Utbildningsministern
kommer senare i dag att redogöra för universitets-och högskoleämbetets samordnande
roU för ADB-investeringar inom högskolans verksamhetsområde.

Prop. 1987/88:95 Bilaga
1

5.4 Statskontorets roll i samband med ADB-investeringar

Min bedömning:
Huvudinriktningen för statskontorets arbete på ADB-området bör vara alt stödja
statsförvaltningens myndigheter.

Statskontorets
förslag: Överensstämmer i stort med min bedömning.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna tillstyrker i stort förslaget.

Skälen
för min bedömning: Jag har tidigare betonat vikten av att ADB-användningen
underordnas myndigheternas huvudverksamheter och alt myndigheter ges fömtsättningar
all la ett akUvt ansvar även för sina ADB-investeringar. Enligt min mening
behövs emellertid i nuläget slöd i dessa frågor Ull såväl statsförvaltningens
myndigheter som regeringens kansli.

Statskontoret
har sedan millen av 1960-talet haft en roll som samordnare av ADB-frågor i
statsförvaltningen och därigenom utvecklats Ull en expertmyndighet på området.
Statskontoret har under åren gjort värdefuUa insatser och enligt min mening
behövs statskontorets erfarenheter och kompelens med nuvarande nivå på ADB-kompelensen
i statsförvaltningen

I
viss utsträckning behövs på ADB-området myndighetsuppgifter för all uppnå
erforderlig samordning. Ansvar för teknisk standardisering är en sådan uppgift vUkel
jag återkommer till senare. Upphandling är övergångsvis en annan sådan
uppgift. Det är naturligt all Ulls vidare lägga sådana uppgifter på expertmyndighelen
statskontoret. De bör dock vara få, vara av strategisk betydelse och
kontinuerligt omprövas.

Jag
menar emellertid atl huvudinriktningen för statskontoret bör vara stödjande och
inte styrande. Arbetet med informationsteknologifrågor vid statskontoret bör
även fortsättningsvis ha en inriktning mot rådgivning, melodstöd och spridning
av erfarenheter. Generella upphandlingar, som leder Ull anropsavtal, är en
annan sådan uppgift. Statskontoret bör, i den utsträckning marknaden inle
utvecklar system, ta initiativ till utvecklingsinsatser gmndade på för förvaUningen
gemensamma behov. Jag har redan tidigare undersimkil behovet av ett ökat stöd
till myndigheter som själva avser att upphandla ADB-utmstning. En viktig
uppgift för statskontoret anser jag vara atl aktivt stödja myndigheter i
strategi- och planarbetet.

Jag
vill dessutom framhålla alt regeringen har behov av ett kompelens-stöd dels i
frågor som spänner över hela förvaltningen t. ex. omprövnings-

48

arbetet, dels vid
bedömningar av enskilda myndigheters ADB-investering- Prop. 1987/88:95 ar.
Jag anser all statskontoret till regeringen bör yttra sig över ADB-inve-
Bilaga 1 sleringar innan myndigheternas verksamheter behandlas i budgetprocessen
inom regeringen samt i övrigt i informeUa former stödja med sakkun- . skåp.

Dessutom
bör statskontoret årligen till regeringen redovisa en sammanfattad bedömning
av teknikutveckling och ADB-användningen i statsförvaltningen. Delta bör ses
som en vidareutveckUng av den årliga rapporten om användningen av ADB i
statsförvaltningen som publiceras i anslutning Ull alt budgetproposiUonen
lämnas till riksdagen. Statskontoret bör därigenom tidigt särskilt
uppmärksamma regeringen på strategiskt vikliga investeringar som bör följas
särskilt noga.

6 Standardisering och normering av utrustning och program

6.1 Inledning

Standardisering
bedrivs i internationella och nationella standardiseringsorgan.
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) är ett sådant organ. Standardiseringsarbetet
utmynnar i beslut om en standard dvs. en dokumenterad enhetlig utformning av
en produkt, metod eller liknande. Genom atl branschorganisationer, företag,
myndigheter m. fl. beslutar om atl standarder skall ingå i deras regler eller
normer för verksamheten kommer standarder till användning.

Med
speciell inriktning på statsförvaltningen bedriver statskontoret nor-meringsarbete
på ADB-området som utgår från arbetet i olika standärdise-ringsorgan. Verket
fastställer och meddelar tekniska normer för statsförvaltningens ADB-användning.
Dessa är enbart rådgivande. Dessutom ger statskontoret ut en skriftserie
"Statskontorets slandardiseringsinforma-tion".

Statskontoret
har i en promemoria 1987-11-05 (dnr 661/87-5) redovisat sina insatser för atl
öka den lekniska normeringen i statsförvaltningen och lämnat förslag Ull den
fortsatta inriktningen av verkets standardiseringsarbete. Synpunkter på
rapporten har inhämtats från standardiseringsrådet och metodrådet som är knutna
till statskontoret och som består av representanter för statliga myndigheter,
kommuner och landsting.

Statskontoret
bedriver också teknikupphandling av programvara. I anslagsframställningen för
reservationsanslaget har statskontoret redovisat hur tidigare anvisade medel
för teknikupphandling av gemensamma programvaror använts.

49

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 95

6.2
Inriktning

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

Min bedömning:
Teknisk normering inom ADB-området i statsförvaltningen bör ges ökad vikt.
Arbetet bör utgå från det internationella och europeiska
standardiseringsarbetet.

Skälen
för min bedömning: Teknisk normering innebär i detta sammanhang alt ADB-verksamheten
anpassas Ull standards där sådana föreligger.

Del
finns idag två huvudsakliga skäl för teknisk normering på ADB-området. Del ena
skälet är strävanden alt öka effektiviteten, det andra är EFTA:s och EG:s
arbete med att avlägsna handelshinder. Normering på strategiska områden ger
fördelar både på kort och lång sikt. Kostnaderna för datautrustning och
dalaprogram kan pressas genom ett samlat agerande för gemensamma krav gentemot datorieverantörer.
Detta gör del också möjligt atl påverka produktutvecklingen av sådan
programvara som är anpassad till särskilda behov.

Normer
medger också ett bättre utnyttjande av de investeringar som successivt görs.
Program som utvecklas kan användas av flera även om maskinutrustningen behöver
bytas ut. Likaså underlättas information från ett ADB-system Ull ett annat.

Normeringen
bidrar till att styra den ADB-tekniska utvecklingen mot en ökad generell
användbarhet för utrustning och program. Därmed åstadkoms minskade
utbildningskostnader samt en bättre hushåUning med de resurser som finns för
utveckling av ADB-verksamheten och den ADB-kompetens som byggts upp.

Hänvisning
Ull standard har fått en ökad tyngd genom EG:s arbete med all avlägsna tekniska
handelshinder. Man har försökt begränsa omfattningen av de regler som anges i
lagstiftningen till vissa väsentliga säkerhetskrav medan de tekniska
specifikationerna för produkterna skall anges i standarder som utarbetas av de
europeiska slandardiseringsorganen. Sverige är medlem i dessa genom SIS. EFTA
har i likhet med EG slutit ramavtal med de europeiska standardiseringsorganen
som anger bl. a. legala och ekonomiska grunder för särskilda
standardiseringsuppdrag. I EG-länderna kommer på sikt europeiska, istället för
nationella standarder, att gälla vid all statlig upphandling. Dessa europeiska
standarder är i regel baserade på internaUonella standarder. Även Sverige
kommer att beröras eftersom EFTA har antagit liknande rekommendationer som EG.

EFTA
har nyligen antagit all internationella och europeiska standarder på dala- och
telekommunikationsområdet skall tillämpas vid statlig upphandling. En rimlig
bedömning är därför atl europeiska datorleverantörer i allt större utsträckning
kommer att ulveckla sina produkter i enlighet med de nya europeiska standarder
som successivt fastställs.

Avgörande
steg mot en ökad normering har tagils inom statsförvaltningen och i
statsförvaltningens relation till andra delar av samhället genom atl göra det
lokala datorstödet och kommunikationen mellan olika utrustningar mera
enhetligt. Vad jag därvid framförallt avser är de ställningstaganden som gjorts
om atl statsförvaltningen skall ansluta sig till principen om s. k.

50

öppna
system, dvs alt ADB-syslem även inom statsförvaltningen skall Prop.
1987/88:95 vara uppbyggda på ett sådant sätt att man kan fritt välja utrustning
och Bilaga 1 program från olika tillverkare men ändå överföra data mellan
olika datorer (Open Syslems Interconneclion, OSI).

Förutom
datakommunikalionsområdel, som jag återkommer till, är den småskaliga ADB-miljön
ett område jag särskilt vill framhålla när del gäller normeringsarbelet.

Persondatorer
är redan tillfredsställande standardiserade. För de lite störte datorerna
avsedda för flera användare har olika leverantörer vanligtvis erbjudit och
levererat skilda tekniska lösningar till statsförvaltningen. Idag finns
emellertid goda förutsättningar för standardisering mellan dessa.

Tolv
större europeiska och amerikanska datorieverantörer (Bull, Digital Equipmenl,
Ericsson, Hewlett-Packard, ICL, NCR, Nixdorf, Olivetti, Philips, Siemens, SUN
och Unisys) har tillsammans bundit sig för att stödja en slandardiseringsinriklning
som går under beteckningen X/OPEN. Denna standardisering ger även fristående programulvecklingsförelag
förutsättningar alt utveckla program för en bred marknad. De program som
utvecklas skall kunna användas på samtliga leverantörers utmstning. Utan att
behöva byta programvara skall kunden kunna välja mellan tolv leverantörers
maskinutrustning.

Enligt
min mening är detta ett myckel intressant perspektiv. Efter vad jag erfarit
satsar engelsk statsförvaltning på denna inriktning liksom EG:s administration.
Åven den amerikanska federala förvaltningen driver delar ■ av detta hårt.
Statskontoret liksom del svenska försvaret uppmärksammade tidigt denna
utveckling.

Jag
anser mot bakgrund av det ovannämnda atl det är angeläget alt normeringsarbelet
på delta sätt ges ökad vikt. Huvudinriktningen bör vara att arbetet skall
ansluta till europeiskt och internationellt standardiserings-arbete. Detta sker
normalt genom att använda svenska standarder eftersom praktiskt laget alla
europeiska och internationella standarder fastställs som svenska standarder.

Ansvaret
för normeringsarbelet bör ligga på statskontoret. Statskontoret bör verka för
att normer i form av officiella standarder i så stor utsträckning som möjligt
används vid upphandling, underhåll, vidareutveckling och drift. Del är viktigt atl
förståelsen för normer stärks genom ett nära och aktivt samarbete mellan
statskontoret och användarmyndighetema.

Mot
bakgrund av vad jag nu har sagt om normeringsarbelet avser jag att återkomma
Ull regeringen med ett förslag att uppdra åt statskontoret atl i samråd med RRV
och kommerskollejgium utreda behovet av normer på ADB-området för
statsförvaltningen. I uppdraget bör ingå att utifrån bedömningen om
konsekvenser för statsförvaltningen och för intressenter utanför
statsförvaltningen lämna förslag till regeringen om form för och innehåll i normeringsverksamheten.
Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

51

6.3
Utveckling av gemensam programvara

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

Min
bedömning: Teknikupphandling av programvaror för statsförvaltningen bör kunna
genomföras när dessa inte slutgiltigt kan erhållas på marknaden. Statskontoret
bör ges ett fortsatt ansvar för denna kompletterande upphandling. Där
fackansvarig myndighel finns bör behovsidentifieringen och upphandlingen ske i
samråd med denna.

Medel för detta
bör tills vidare anvisas på det centrala reservationsanslaget för anskaffning
av ADB-utmslning.

Skälen
för min bedömning: I statsförvaltningen använder myndigheter tillämpningsprogram
i huvudsak två typer. Den ena typen stödjer, för en myndighel, specifika
rutiner t. ex. kontroll av deklaraUoner inom riksskatteverket eller
utbetalningar av studiemedel vid centrala studiestödsnämnden. Den andra typen
stödjer för flera myndigheter gemensam eller likartad verksamhet t. ex. diarieföring
och biblioteksadministration. När jag nu fortsättningsvis behandlar utveckling
av gemensam programvara är det den senare typen jag avser.

Utbudet
av för statsförvaltningen ändamålsenliga programvaror för småskalig ADB-teknik
och då särskilt s. k. basdatorer har hittills varit begränsat. Utbudet ökar
successivt. Denna tendens kommer atl ytterligare förstärkas och ge ett lika
brett utbud som det som gäller inom persondatorom-rådet. En faktor som
begränsar tillgången är att programvamtUlverkningen i mycket stor utsträckning
sker utomlands och därför inte i alla avseenden motsvarar svenska krav och än
mindre de specifikt statliga.

Inom
statsförvaltningen bedrivs verksamhet som måste beakta speciella krav och är
specifik till sin natur. Jag tänker då dels på offenUighel och sekretess, dels
på handläggningsrutiner, remissförfaranden m. m. Utgångspunkten hittills vid
teknikupphandlingen av programvara har varit just att stimulera företag till
alt tillgodose statsförvaltningens krav på produkter. Erfarenheterna är överlag
goda.

Enligt
min bedömning är det angeläget att gmndprincipen bör vara att omfattande
programvaruutveckling så långt möjligt skall ske på den privata marknaden.
Endast när detta visar sig inte fungera inom ett enskUl område bör man inom
statsförvaltningen fortsätta arbetet med programvaruutveckling genom
teknikupphandling. Inriktningen i dessa begränsade fall bör vara all ta fram
programvaror för specifikt staUiga behov, som förbättrar internadministrationen
inom myndigheter dvs. styrning och uppföljning, ärendehandläggning, ekonomi-
och personaladministration m. m. Teknikupphandling bör användas endast när programvamleverantörer
inle Ullgodoser statsförvaltningens behov på ett kostnadseffeklivt sätt. Pro-gramvamutvecklingen
bör omfatta hela den småskaliga ADB-tekniken dvs. även persondatorlösningar som
alternativ eller komplement. Statskontoret bör även fortsättningsvis svara för
denna begränsade teknikupphandling. Behovsidentifiering och upphandling bör
bedrivas i samråd med berörd fackmyndighet där sådan finns. Planering av upphandlingsprojekt

52

bör ske i samverkan med
riksrevisionsverket och statens löne- och pensionsverk.

Medel för delta bör
anvisas på det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utmstning,
under trettonde huvudtiteln, enligt samma principer som nu. Jag återkommer i
medelsfrågan när jag senare redovisar anslagsbehovet.

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

6.4 Standardisering av datakommunikation

Min bedömning: KostnadseffekUva
lösningar för förvaltningsmyndighetens datakommunikaUon bör eftersträvas.
Statskontoret bör ges i uppdrag alt utreda vilka fömtsättningar som finns för
hur de statliga myndigheternas datakommunikaUon skaU tillgodoses i framtiden
på ett tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Statskontorets
förslag: En fördjupad studie av dalakommunikationslösningar för
statsförvaltningen bör göras.

Remissinstanserna:
Merparten av de myndigheter och organisationer som lämnat synpunkter har tiUstyrkt
en fördjupad studie.

Skälen
för min bedömning: En rad olika system för datakommunikaUon har byggts upp inom
statsförvaltningen. Atl de har utformats på oHka sätt har sin grund i
myndigheternas krav samt i de olika fömtsättningar och möjligheter som den vid
beslutstidpunkten Ullgängliga tekniken erbjudit. Till följd härav använder
myndigheterna sig av oHka och leverantörsknutna principer för sin datakommunikation.
De olika lösningarna har dock det gemensamt att de bygger på hyrda förbindelser
tillhandahållna av televerket eller på att televerkets allmänna tjänster för
datakommunikation utnyttjas. Behoven av telekommunikation ökar i takt med den
allt störte spridningen och decentraliseringen av datoranvändningen. Detta
ställer krav på en samordnad syn på den framtida utbyggnaden av datakommunikaUon
såväl inom statsförvaltningen som mellan statsförvaltningen och andra
samhällssektorer.

I
1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bilaga 15, FiU 15, rskr. 196)
framhölls att en samordnad syn på utbyggnaden av kommunikation inom och mellan
myndigheter är av strategisk betydelse. Den offentliga förvaltningen bör stödja
det standardiseringsarbele som strävar mol s. k. öppna syslem (OSI).

Statskontoret har mol bakgmnd
av det ovannämnda genomfört en förstudie om förutsättningarna för ett
gemensamt dalakommunikationsnät för statsförvaltningen. Enligt statskontoret
kan en gemensam kommunikationslösning för statsförvaltningen som bygger på
standardiserade principer ge möjlighet Ull avsevärda kostnadsbesparingar. En
annan effekt är alt mindre myndigheter inte kommer alt behöva egen
specialistkompetens i datakommunikalionsfrågor. Den på sikt största vinslen
bedömer statskontoret vara en effektiv kommunikation mellan myndigheter saml
mellan förvaltningen och dess omgivning.

■53

Statskontoret bör därför
göra en fördjupad studie av statsförvaltningens nuvarande och förväntade behov
av datakommunikationstjänsler samt en bedömning av vilka
kommunikationslösningar som bäst tillgodoser behoven. En möjlighet är all
utnyttja televerkets aUmänna datakommunikationsnät, en annan möjlighet är att
utnyttja ett eller flera "privata" nät. Det är angelägel all noga
värdera för- och nackdelar med olika alternativ. Det är också önskvärt att i
detta sammanhang få en bedömning av vilken roll dala- och videotjänster via
satellit kan komma att ha i ett långsiktigare perspekUv. Enligt vad jag erfarit
är sådana möjligheter realiserbara genom den av Sverige och Norge finansierade Tele
X-salelliten.

Jag
avser all återkomma till regeringen med ett förslag om uppdrag Ull statskontoret.
Några särskilda medel för delta har inte beräknats.

Prop.
1987/88:95 Bilaga 1

7 Samverkan mellan stat, kommun och landsting kring
användningen av informationsteknologi

7.1 Former för samverkan

Min bedömning:
Samverkan inom offentlig sektor på den administrativa utvecklingens och
informationsteknologins område kan leda till ökad effektivitet. Statskontoret
bör ges i uppdrag att utreda fömlsätlningarna för en ökad samverkan.

Skälen
för min bedömning: Statliga organ slår i flera avseenden inför samma utveckling
som primärkommuner och landsting på informationsteknologins område. Alla delar
av den offenUiga sektorn genomför också ett likartat förnyelsearbete vad gäller
ledningen av verksamheten och formerna för dennas bedrivande. Jag tänker då bl.
a. på strävandena all decentralisera och delegera ansvar samt förbättra
servicen och öka effektiviteten. I stor utsträckning gäller dessutom samma
eller likartade regler och villkor i övrigt för statliga och kommunala organ.
Det borde därför ligga väsentliga fördelar i att etablera ett närmare samarbete
i frågor rörande informationsteknologin och de delar av den administrativa
utvecklingen som har starka samband med denna teknologi.

Ett sådant samarbete
mellan stat, primärkommun och landsting har redan inletts inom ramen för
statskontorets verksamhet. I det melodråd, som inrättats för statskontorets
arbete med alt ge råd och stöd till myndigheterna i ADB- och andra
administrativa utvecklingsfrågor, ingår bl. a. representanter för
primärkommunerna och landstingen samt de fackliga organisaUonerna. Metodrådet
skall medverka till att fånga upp och värdera behov av insatser av normgivande
och stödjande natur samt medverka till att planera och organisera
statskontorets arbete i dessa delar. Statskontoret svarar för berednings- och
sekretariatsfunktionerna ål metodrådet. Jag kommer senare att lämna förslag
angående metodrådet.

På
samma sätt ingår representanter för primärkommunema och landstingen i del
säkerhetsråd som statskontoret inrättade när verket år 1986

54

fick
ett samordningsansvar för säkerhels- och sårbarhetsfrågor på ADB-området inom
den civila statsförvaltningen. I säkerhetsrådet finns även överstyrelsen för civil
beredskap företrädd.

Ytterligare
samarbete på ADB-säkerhetsområdet mellan staten, kommunerna, landstingen och
näringslivet sker inom ramen för samrådsgmppen för samhäUels säkerhet inom
dataområdet som är knuten till civildepartementet. Det finns enligt min mening
därför goda förutsättningar för bättre samordning på ADB-säkerhetsområdet
mellan den statliga sektom och övriga sektorer.

Jag
har vidare erfarit atl samarbete pågår mellan statskontoret. Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet i syfte alt ta fram gemensamma avtal och praktisk
vägledning för upphandling av ADB-syslem, ADB-utrustning, ADB-ljänster m. m.
Också i andra ADB- och administrativa utvecklingsfrågor pågår liknande
diskussioner om erfarenhetsutbyte och samverkan.

Enligt
min mening bör samverkan av här berört slag sUmuleras och vidgas. Fördelarna
med samverkan är flera. Insatser av stödjande och kompetenshöjande natur kommer
till störte nytta. Möjligheterna att dra lärdom av gjorda erfarenheter ökar.
Samverkan i frågor avseende upphandling av syslem, utrustning och tjänster på ADB-området
bör kunna leda UU kostnadsminskningar. Likaså bör samverkan i form av gemensamma
krav på standarder och normer för ADB-utrustning och i andra avseenden på sikt
ge ekonomiska vinster.

Ytterligare
ett område där fördelar kan stå att vinna är utbildning. Användning av ADB-syslem
och de förändringar som sådan användning för med sig skapar stora behov av
såväl grundläggande som mer specialiserad utbildning. Möjligheter till samverkan
på detta område bör därför övervägas.

Jag
avser därför all återkomma till regeringen med ett uppdrag UU statskontoret att
i samverkan med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet utreda
förutsättningarna för en ökad samverkan meUan primärkommuner, landsting och
stat på informationsteknologins och den administrativa utvecklingens område.
Utredningsarbetet skall i första hand inriktas på all belysa inom vilka områden
det finns behov av och fördelar med en ökad samverkan. Åven möjligheterna till
samverkan med verksamheter utanför den offentliga sektorn bör belysas. Del bör
även övervägas i vilka former en ökad samverkan kan ske. En utgångspunkt bör
därvid självfallet vara all de närmare formerna för samverkan måste grundas på en
överenskommelse mellan de berörda parterna. Jag räknar med all ett sådant
arbete kan leda Ull besparingar. Några särskilda medel för delta har inte
beräknats.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

7.2
Försök i vissa regioner

Min bedömning: Regionala
försök med samverkan mellan offentliga organ kring serviceutvecklingen och
användningen av informationsteknologi bör uppmärksammas.

55

Skälen
för min bedömning: Erfarenheterna i näringslivet och förvaltning- Prop.
1987/88:95 en visar allmänt att försöksanvändning i tidiga skeden,
demonstrationsan- Bilaga 1 läggningar och provverksamhet är av stor
betydelse för alt nya användare skall kunna bedöma och ta till sig nya ADB-lösningar.
Sådana försök och demonstraUoner bör ses som komplement till utredningar och
mer formella investeringsunderlag.

Utvecklingen
och införandet av ADB-system kommer att kräva betydande resurser. ADB-systemen
kommer att spridas till en allt störte gmpp med användare, samtidigt som de
blir mer komplicerade. De gmndläggande administrativa rutinerna är redan
utvecklade. Här finns erfarenheter. De administrativa system som står på tur
för de kommande 5-7 åren avser UU övervägande del handläggarstöd, beslutsstöd,
intern- och externkom-munikalion, uppföljning,, service till medborgare m. m.
På dessa områden behövs fler erfarenheter.

Jag
har erfarit alt i olika regioner i landet har initiativ tagils till värdefull UtveckHng,
ofta med okonventionella och många gånger lovande ansatser. I det följande
skall jag lämna en redogörelse för ett par sådana projekt.

Sedan
1985 har försöksverksamhet inom landskapsinformationsområdet bedrivits i Nortbottens
län. Länels kommuner, länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen. Satellitbild AB öch lantmäteriet
bildade då en gemensam land-skapsinformaUonscentral. Där bedrivs bl. a. utveckUngsarbete
för alt bygga upp en regional informalionsmodell för beslul i de
markanvändningsfrågor som handläggs inom länsstyrelsens enheter,
skogsvårdsstyrelsen och kommuner. Program- och metodutveckling för
samutnyttjande av olika myndigheters dalabaser sker också.

Sedan
år 1986 har ett projekt som gäller informationsförsöijning bedrivits i Västernortlands
län. Syftet med projektverksamheten är att förslärka samverkan mellan
länsorganen samt försörja kommuner och medborgare med samhällsinformation.

Vid
länsstyrelsen har databaser byggts upp bl. a. för miljödata och

näringslivsinformation.
Vidare har länsstyrelsen ett servicekontor i Ange

kommun.
Syftet är atl ge information om länsstyrelsens samlade verksam-

.
het till kommunen och aUmänhelen. Detta innebär atl uppbyggnaden av ett

regionalt
informationsnät har påbörjats.

Härnösands
kommun och Västernortlands läns landsting har ingått bland de offentliga organ
som gjort speciella servicesatsningar. Länsarbetsnämnden och försäkringskassan
i Härnösand har arbetat med servicefrågorna inom ramen för de satsningar som
gjorts inom arbetsmarknads-och riksförsäkringsverken, vUka också ingår bland de
myndighetei- som valls ut som intensivmyndigheter.

Ett
samarbete kring gemensamma utvecklingsfrågor har också inletts mellan de
offentliga organen i Härnösandsområdet. Som ett led i detta samarbete planeras
ett gemensamt projekt Medborgare-Information-Service inom offentlig sektor (MISO).
Projektet syftar till att pröva hur användning av informationsteknologi kan
bidra till bättre tillgänglighet och kvalitet på den offentliga sektorns
service till medborgarna.

EnHgl
vad jag erfarit har fömtom kommunen och landstinget samtliga

störte regionala statliga myndigheter i länet förklarat sig beredda atl stödja 56

och
medverka i de satsningar på serviceförbättringar genom användning av Prop.
1987/88:95 informationsteknologi som planeras i MISO-projektel i Västernortlands
Bilaga 1 län. Stöd ges också av Svenska kommunförbundet och Kommun-Data AB liksom
av statskontoret och televerket.

Jag
finner det angeläget atl uppmärksamma delta förnyelsearbete eftersom del utgår
från en helhetssyn på medborgarnas behov av service och sker i samverkan mellan
de olika organen inom offentlig sektor. Projektet bör enligt min bedömning
kunna ge erfarenheter av allmänt intresse för del fortsalla förnyelsearbetet
inom den offentliga sektorn. Länsstyrelsen i Västernorrlands län bör därför få
särskilda medel för viss utredningsverksamhet, samt för utvärdering och dokumentaUon
av erfarenheter. Medlen bör fördelas mellan insatser i de projekt jag nu nämnt.
Medel från anslaget C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, under trettonde
huvudtiteln, bör tas i anspråk för detta.

Jag
vill i delta sammanhang erinra om atl Statskonsult AB på regeringens uppdrag
har utrett fömtsättningarna för att bygga upp ett regionaU leknikstödcentmm i
Sundsvall. Statskonsult AB och DAFA Data AB har därefter etablerat sig i
Sundsvall för atl kunna ge regionen utvecklings- och driftstöd. Enligt min
bedömning bör verksamheten i Sundsvall kunna utvecklas vidare, inte minst med
hänsyn till alt det finns stora och ADB-intensiva myndigheter i regionen. Det
kan bl. a. gälla utveckling av informationssystem för myndigheter i
Sundsvallsområdet, men även för regionala organ i övriga delar av landet. Det
kan också gälla utveckling av programvara för bmk i bl. a. småskalig miljö.

Ett
annat led i all stödja utvecklingen i Sundsvallsområdet är regeringens förslag
i budgetpropositionen (1987/88:100, bilaga 10) atl lokalisera en systemvetenskaplig
linje till högskolan i Sundsvall/Härnösand. Utbildningen inleds frän och med
hösten 1988. Därmed har regionen erhållit ett kvalitativt stöd till den
omfattande dalaverksamheten i Sundsvall och i länet i övrigt.

I
Jämtlands län diskuteras utvecklingsarbete av en delvis annan karaktär än det i
Västernortlands län. Exempelvis har landstinget och televerket i Jämtland tagit
iniUativ till atl förbereda en kommunikationslösning i länet som genom insatser
från bl. a. televerket skulle knyta samman landstinget, kommuner, statliga
myndigheter och småföretag i ett digitaliserat kommunikationsnät. Det avses
öppna möjligheter till olika typer av tjänster och samverkan. Inom
regeringskansliet pågår ett utredningsarbete, som syftar Ull alt främja
utvecklingen i Östersund. Jag har erfarit all länsstyrelsen avser all bedriva
visst utredningsarbete i anslutning till det initiativ som tagits i länet samt
dokumentera erfarenheterna.

Mol
denna bakgrund anser jag all del är värdefullt för utvecklingen inom statsförvaltningen
och inom den offentliga sektorn i övrigt atl vissa typer av försök med nya ADB-
eller kommunikationssystem genomförs i skUda regioner. Den typ av försök i den
offentliga sektorn som jag har i åtanke gäller bl. a.: - försök med nya ADB-
och kommunikationssystem i offenUig sektor som

bygger
på samarbetslösningar mellan slalen, kommuner och landsUng

och
som ger bättre kontakter mellan medborgarna och berörda myndig- 57

heter.

-
försök med nya former av användarstyrt utvecklingsarbete som bygger Prop.
1987/88:95 på t.ex. speciell kompetensutveckling, särskild form av personalinfly-
Bilaga 1 lande, särskild typ av arbetsorganisation eller medverkan från medborgare.
För andra typer av försök med nya system kan det framöver bli

aktuellt atl välja andra
län som intensivregioner.

8 Forskning och utveckling för att främja användning av
informationsteknologiska system i offentlig verksamhet

8.1 Inledning

I
propositionen om forskning (prop. 1986/87:80, FiU 26, rskr. 283) redovisade
jag vissa planerade statliga forskningsinsatser för att främja användning av
informationsteknologi mot bakgrund av alt jag inom regeringen har ett särskilt
samordningsansvar för långsikliga och övergripande datafrågor.

Dessa
insatser skulle ingå i del nationella program på informationslekno-logiområdel
som föreslogs i propositionen om forskning (prop. 1986/87:80, NU33, rskr. 292)
och i propositionen om näringspoliUk inför 1990-talet (prop. 1986/87:74, NU30, rskr.
271).

Enligt
proposiUonen om forskning, bilaga 10, avsnitt5.2, omfattar programmet insatser
inom tre huvudområden:

(1)
del nationella mikroelektronikprogrammel
som påbörjades år 1984 och som fullföljs samt avslutas under perioden
1987/88-1989/90,

(2)
ett tekniskt-induslriellt informaUonsleknologiprogram
på framförallt systemtekniknivån som initieras under perioden 1987/88-1989/90.
Det omfattar insatser i fråga om

-
grundläggande forskning och
forskarutbildning

-
målinriktad forskning

-
industriell utveckling,

(3) insatser
för atl främja en god användning av informalionsleknologiska

syslem i enlighet med de riktlinjer som statsmakterna beslutat om

enligt propositionen om datapolitik (prop. 1984/85:220, FiU 1985/86:5,

rskr. 88).

Begreppet
informationsteknologins användning kan sägas omfatta:

-
utveckling, införande och
användning av system för överföring och behandling av information (i form av
tal, dala, text och bild) i privata och offentliga verksamheter. Dessa system
bygger på informationsteknologi,

-
organisatoriska, personella
samt samhälleliga förutsättningar för denna användning och de effekter som kan
uppkomma av användningen. Dessa är hänförbara till en rad icke-tekniska frågor
såsom t. ex. sysselsättning, arbetsförhållanden, sårbarhet, integritet,
kultur, demokrati,

jämlikhet,
regional utjämning, effektivitet och flexibilitet. 58

Det
under budgetåret 1987/88 igångsatta tekniskt-industriella informa-tionsteknologiprogrammel
har sin tyngdpunkt på all främja den industriella utvecklingen i Sverige,
främst inom informalionsteknologibranschen. En beskrivning av detta program har
som tidigare nämnts fogats Ull protokollet i detta ärende som bilaga 1:3.

Den
StaUiga särskilda insatsen i det nationella mikroelektronikprogrammet uppgår
som tidigare beslutats till ca 550milj. kr. Därtill kommer särskilda insatser
från näringsUvet på ca 150milj. kr. för industriella utvecklingsprojekt.
Grunden för programmet lades i propositionen om ett nationellt
mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr. 130).

För det tekniskt-industriella
informalionsleknologiprogrammet planerades i propositionen om näringspoliUk
inför 1990-talet att den särskilda statliga insatsen skulle bli ca 600 milj.
kr., varav 465 milj. kr. för industriella utvecklingsprojekt. Denna senare del
skall motsvaras av minst Hka stora Ullskott till projekten från näringslivet.
De staUiga insatserna finansieras Ull största delen med befinUiga medel från
främst styrelsen för teknisk utveckling (STU), televerket, universitets- och
högskoleämbetet saml inom försvarsanslagel. Därutöver föreslogs särskilda statliga
medel i propositionen om forskning saml i proposiUonen om näringspolitik inför
1990-lalet. I den förra förordade chefen för industridepartementet ökade insatser
för målinriktad forskning på totalt 84,5 milj. kr. saml chefen för utbildningsdepartementet
ökade insatser för gmndforskning m. m. på totalt 36,1 milj. kr, för budgetåret
1987/88-1989/90,1 den senare förordade chefen för induslridepartemenletel
totalt 90 milj, kr, för industriell utveckling för samma period.

För
det tredje huvudområdet har hitUlls genom förslag i propositionen om forskning
anvisats fem milj, kr, till humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet
för forskning rörande förutsättningar för och konsekvenser av
informationsteknologins användning.

I
propositionen om forskning angav jag som min avsikt atl på basis av bl. a.
erfarenheter från det första året av det tekniskt-industriella informationsteknologiprogrammet
återkomma Ull regeringen med en särskild och samlad redovisning av dessa
erfarenheter samt av olika insatser för atl främja en god användning av
informationsteknologi, dvs. det tredje huvudområdet i det nationella informalionsteknologiprogrammet.

Jag
räknar med all lämna denna redovisning Ull regeringen under budgetåret
1988/89, sedan det första året förflutit.

Prop. 1987/88:95 Bilaga
1

8.2 Ökad satsning på forskning och utveckling för användning
av informationsteknologi i offentlig verksamhet

Min bedömning:
Målinriktad forskning och utveckling för att främja en god användning av
informationsteknologi i offentlig verksamhet bör stimuleras.

Skälen för min bedömning:
Användning av informationsteknologi berör

59

många verksamhetsområden
och samhäUsfrågor. Detta har medfört att Prop. 1987/88:95

statligt finansierad
forskning och utveckling avseende sådan användning Bilaga 1

bedrivs av flera organ och
med olika inriktning. Detta är positivt men

medför också att det inte
finns en samlad bild av de angelägna behoven,

vilket arbete som pågår
samt i vilken utsträckning behoven tillgodoses.

Spridningen av forsknings-
och utvecklingsresultat har bl. a. därför varit

Hlen.

Bristande
överblick, oklara behov av forskning och utveckling samt liten spridning av
resultat påverkar myndigheterna i den offentliga sektorn. De få inte full nytta
av de satsningar som görs och har svårt att förmedla sina problem och behov
till de forskningsstödjande organen. Jag har också uppfattat att myndigheterna
kan förbättra sin kompetens i att ställa krav i dessa avseenden.

De
statliga myndigheterna kommer atl ställas inför större krav på att öka effektiviteten
i resursutnyttjandet, att förbättra kvaliteten i de tjänster som tillhandahålls
medborgarna, att förbättra beslutsprocesserna samt alt ge möjligheter till ökad
arbetstillfredsställelse för de anställda. I propositionen om forskning har
jag bedömt alt användning av informationsteknologi kan ge långtgående effektivitetsförbältringar.

Statsförvaltningen
har därför anledning att ägna ökad kraft åt målinriktad forskning om och mer framtidsbetonad
utveckling av användningen av informationsteknologi. Även kommuner och
landsting har motsvarande behov av all effekUvera sin verksamhet. Av kompetens-
och resursmässiga skäl bör därför stat, kommun och landsting så långt möjligt
samverka i det arbete som behöver utföras. Därmed kan den offentliga sektom
bättre utnyttja resultaten från forskning och utveckling. Befintliga medel, som
satsas på delta, används på ett effektivare sätt.

Syftet
med den verksamhet jag nu föreslår är att främja en god användning av
informationsteknologi i offentlig verksamhet i enlighet med de av riksdag och
regering beslutade datapolitiska riktlinjerna och alt stärka kompetensen i dessa
frågor inom offentlig sektor.

Arbetet
bör bestå i att verka för samarbete mellan olika berörda organ i pågående och
planerad målinriktad forskning och utveckling samt att bedöma behovet av
kompletterande åtgärder och eventueUt la initiativ till och stödja dessa
åtgärder. Viktigt är också att verka för att kunskaper och erfarenheter från
sådant arbete sprids inom den offentliga sektorn och till andra berörda.

Verksamheten
bör ingå som en del av det tredje huvudområdet i det nationella informationsleknologiprogrammet.
Den bör omfatta en treårsperiod, 1989/90-1991/92,

Jag
övergår nu till att redogöra för den beredningsprocess som behövs för atl få
till stånd den verksamhet jag nu beskrivit, I denna process ingår

—
att initiera en ökad samverkan mellan
statliga, kommunala och landstingskommunala organ,

—
atl beskriva pågående och
planerad målinriktad forskning och utveckling samt behovet av kompletterande
åtgärder,

—
atl klarlägga omfattningen av
den nya verksamhet som behöver bedrivas saml behov av och möjligheter till
finansiering, 60

— att
i samverkan mellan berörda intressenter påbörja initiering av måHn- Prop.
1987/88:95

riktad forskning och utveckling. Bilaga 1

- alt
föreslå hur den fortsatta verksamheten bör bedrivas och organiseras

i en form som känna naturlig och önskvärd för medverkande intressen

ter.

Jag
räknar med alt särskiU angelägen målinriktad forskning eller utveckling bör
kunna finansieras gemensamt av oHka intressenter.

TUls
vidare bör gälla all varje intressent inom ramen för befintliga medel tUlskjuter
medel efter eget goltfmnande Ull de åtgärder som särskilt bör finansieras. Del
medför att de som medverkar bör ägna stor uppmärksamhet åt att idenUfiera
sådana behov av målinriktad forskning eller utveckling som kan få en bred
uppslutning och acceptans samt där flera intressenter ser ett värde i att
gemensamt finansiera åtgärderna.

I
det lekniskt-industrieUa informationsteknologiprogrammet gäUer normall alt
målinriktad forskning finansieras av de som beställer den. I fråga om
industriell utveckling, riktad mol kontraklerade förelag, är den statliga finansieringen
begränsad till en insats på högst 50%. Berörda förelag förutsätts tillskjuta
minst 50% av projektkostnadema.

Min
bedömning är atl liknande regler skall kunna gälla lUls vidare även för
målinriktad forskning och utveckling som bör finansieras i den nya verksamheten.

Även
om arbetet under budgetåret 1988/89 kommer alt koncentreras på atl kartlägga
pågående och planerad forskning och utveckling samt att precisera behov av
kompletterande åtgärder, är det angeläget att berörda intressenter snabbt kan
komma igång med samverkan och stöd till angelägen målinriktad forskning och
utveckling. Det ger dem erfarenhet av en sådan samverkan. Jag har erfarit att
vissa statliga organ, som stödjer forskning och utveckling, uttryckt sitt
intresse för att inom ramen för befintliga medel kunna ge stöd till gemensamma
projekt, fömtsatt att dessa projekt har en inriktning och utformning som ligger
i linje med respekUve organs uppgift. Det gäller arbetsmiljöfonden,
statskontoret, sUflelsen Stalshälsan, STU, televerket och överbefälhavaren.

Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag om att ombilda det melodråd,
som enligt beslut av statsmakterna inrättats vid statskontoret (prop. 1980/81:
101, FiU 17, rskr. 182, regeringens skrivelse 1981-06-11 UU statskontoret),
till ett utvecklingsråd med uppdrag atl självständigt bereda ovannämnda
forsknings- och utvecklingsfrågor. Rådet inrättas alltså inte som ett permanent
organ. Omvandlingen innebär vidare att del nuvarande metodrådel upphör.

Beredningen
bör ske i samverkan mellan statliga forsknings- och ulveck-lingsslödjande myndigheter
såsom arbetsmiljöfonden, delegationen för industriell utveckling inom informaUonsteknologiområdet,
forskningsrådsnämnden, STU, televerket, UHÄ samt överbefälhavaren. Vidare bör
samverkan ske med kommuner, landsting, fackliga organisationer och andra berörda.

Medel
för sekretariatsfunktioner bör tas i anspråk från C8. Bidrag till vissa
utvecklingsåtgärder, under trettonde huvudtiteln.

Utvecklingsrådet
bör redovisa resultatet av beredningsarbetet senast 61

den
31 mars 1989. Därefter bör regeringen la ställning till formerna för den fortsatta
verksamheten.

9
Statskontorets anslag för 1988/89

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Mitt förslag: För
budgetåret 1988/89 anvisas statskontoret ett ramanslag av 74401 000 kr.

I
årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bU. 15) föreslås - i avvaktan på
en särskild proposition i ämnet — atl ett oförändrat ramanslag av 70282000kr.
beräknas under anslagsmbriken Bl. Statskontoret under trettonde huvudUteln.

Statskontoret:
Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationalisering,
administrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen samt
ansvarig för anskaffning av ADB-utmstning. Följande programindelning gäller.

1.
Ralionaliseringsutredningar

2.
EffekUvitetsstödjande
verksamhet

.
3. Anskaffning och förvaltning av ADB-utmstning. Statskontoret föreslår i sin
anslagsframställning bl. a. följande,

1. Statskontorets
roU som ett stabsorgan åt regeringen bör utvecklas ge

nom ett förstärkt samspel med regeringskansliet i arbetet med att för

ändra den statliga förvaltningen,

2.
Huvudförslag budgetåret 1988/89
70550000kr. exkl. pris- och löneomräkning. Utgiftsminskningen, som följer ett
treårigt huvudförslag, uppgår budgetåret 1988/89 till 1 % och följande två
budgetår till 2% per år.

3.
Ersättningen för vissa
produkter och tjänster bör sättas Ull 2000000kr.

4.
Eventuella merinkomsler på
anslagsposten Ersättning för vissa produkter och tjänster får användas främst
för kompetensutveckling av personalen.

5.
Verksamheten under programmet
Rationaliseringsutredningar utgår liksom hitUlls från utredningsuppdrag som
lämnas främst av regeringen och kommittéer. Vidare ingår utredningar som verket
i sin egenskap av stabsmyndighet bedriver i ett nära samspel med
regeringskansliet och som ett led i förändringen av den statliga förvaltningen.

6.
Inom programmet Effektivitelsslödjande
verksamhet kommer stor vikt atl ges åt alt föra ut färdig metodik Ull
myndigheter. Både generell förvallningsmetodik och teknikslöd Ull effektiv
informationsanvändning kommer att utvecklas. Ett program för kvalificerad ADB-service
bl. a. innefattande ett konkret stöd Ull utnyttjandet av basdalorkoncep-tet
skall utvecklas. Vidare skall ges stöd till myndigheters arbete med en delvis
förändrad budgetmelodik.

7.
Inom programmet Anskaffning och
förvaltning av ADB-ulruslning skall statskontoret verka för all myndigheter
skall få ett väsentligt störte eget ansvar för finansiering av och beslut i ADB-upphandlingar
samt för all effektivisera upphandlingsprocessen.

Skälen
för mitt förslag: Statskontorets roll vid anskaffning och förvaltning av ADB-utmstning
kommer, enligt med vad jag tidigare anfört, all förändras. Myndigheterna får
bl. a. ett ökat ansvar för anskaffning av utrustning och statskontoret får i
störte utsträckning en rådgivande roll.

62

Statskontoret bör därvid
ha en aktiv roll när del gäller atl följa internationell och europeisk
standardisering. Statskontoret skall vidare tidigt uppmärksamma regeringen på ADB-ulmslningar
av strategisk betydelse.

Sammanlagt innebär
statskontorets förändrade roll alt kraven på statskontorets kompelens alltjämt
är höga, men atl mer uppmärksamhet måste ägnas ål fortlöpande kontakter med de
myndigheter som planerar och genomför ADB-investeringar. Förändringarna får
också effekter på statskontorets raUonaliserings- och metodutveckUngsarbete.

De förslag Ull delegering
av upphandlingsärenden jag lämnat kommer att minska antalet
upphandlingsärenden. Statskontoret bör successivt anpassa sig till den nya
situationen genom en anpassning av kostnadsnivån. Jag räknar med att
statskontorels anskaffningsverksamhel tills vidare skall finansieras på samma
sätt som för närvarande, dvs. med avgifter.

Jag
har i enlighet med statskontorets förslag räknat med planenlig real minskning
av utgifterna med 1% för budgetåret 1988/89, 2% budgetåret 1989/90 och 2%
1990/91.

Min beräkning av
medelsbehovet framgår av programsammanställningen nedan.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Trettonde huvudtiteln

B. Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.

B 1.
Statskontoret

1986/87 Utgift 1987/88
Anslag 1988/89 Förslag (1000-tal kr.)

74 213000 70282000 74401000

Program

1986/87

1987/88

1988/89

Utgift

Budget

Föredraganden

Rationaliserings-

43953

40802

43095

utredningar

Effektivitelsslödjande
verksamhet

32904

32480

34306

Anskaffning
och för-

13 340

11737

12581

valtning
av ADB-ut-

rustning

Summa
kostnader

90197

85019

89982

Avgår:

Ersättning
för an-

skaffning
och för-

valtning
av ADB-

utrustning

13 340

11737

12581

Ersättning
för

vissa
produkter

och
tjänster

2644

3000

3000

Nettoutgift

74213

70282

74401

63

10
Anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

Mitt
förslag: För budgetåret 1988/89 anvisas till Anskaffning av ADB-ulruslning ett
reservationsanslag av 444 600 000 kr.

I
årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 15) föreslås - i avvaktan på
en särskild proposition i ämnet - all ett oförändrat reservationsanslag av
372500000kr. beräknas under anslagsrubriken B2. Anskaffning av ADB-utrustning,
under trettonde huvudtiteln.

Statskontoret:
I del följande redovisas en sammanställning över myndigheternas respektive
statskontorets bedömningar av investeringsbehoven för budgetåret 1988/89.

Totala
investeringsbehov av ADB-utrustning 1988/89, milj. kr.

Huvudtitel

Myndigheterna

Statskontoret

II

Justitie

98,3

69,3

III

Utrikes

2,7

2,6

IV

Försvar

2,0

2,0

v

Social

102,9

93,1

VI

Kommunikation

92,7

90,0

vn

Finans

203,3

147,8

VIII

Utbildning

47,7

18,9

IX

Jordbruk

11,0

11,0

X

Arbetsmarknad

54,0

' 54,0

XI

Bostad

5,1

4,5

XII

Industri

8,3

7,1

XIII

Civil

47,5

39,7

XIV

Miljö-
och energi

" 2,2

1,4

Summa (hyra -I- köp) — därav hyra Summa köp

677,7

541,4 -1,4 540,0

Myndigheterna
har till statskontoret anmält behov av ADB-utrustning till ett sammanlagt värde
av 677,7 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Motsvarande anskaffningsbehov för
innevarande budgetår var 737 milj. kr.

Statskontoret beräknar anskaffningsbehovet
Ull ca 541,4 milj. kr. eller 20% lägre än myndigheternas anspråk. Härav avser
ca 324,7 milj. kr. (60%) sådana anskaffningar som enligt en strikt Ullämpning
av regeringens riktlinjer för prioritering bör tillgodoses i första hand (prioritet
1). Härtill kommer anskaffningsbehov till ett värde av ca 216,7 milj. kr. (40%)
som statskontoret anser också bör läggas till gmnd för medelsberäkningen på anslaget
för 1988/89 (prioritet 2).

Av del totalt beräknade
anskaffningsbehovet under 1988/89 avser ca 97 milj. kr. (18%) ersättningar och
105 milj. kr. (19%) kompletteringar av befintlig ADB-utrustning. Ca 38 milj.
kr. (7%) avser anskaffningar som är direkt beroende av beslut av regeringen
eller riksdagen om införande eller utbyggnad av ADB-syslem för viss verksamhet.
Ca 302 milj. kr. (56%) avser anskaffningar som syftar till rationaliseringar
och besparingar i myndigheternas verksamhet.

64

Huvuddelen av nyutveckling
av ADB-stöd ryms inom de sistnämnda två Prop. 1987/88:95 kategorierna,
medan de två förstnämnda (ersättningar och komplettering- Bilaga 1 ar)
väsentligen avser underhåll av befintlig ADB-verksamhet. I pågående och
planerad nyutveckling ingår ett stort antal tillämpningar som bygger på användning
av småskalig ADB-teknik.

Bland
större anskaffningsbehov som är medräknade i underlaget märks ersättnings-,
kompletterings- eller nyanskaffningar för polisväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvårdsverket, den allmänna försäkringen, vägväsendet, byggnadsstyrelsen,
skatleadministralionen, vissa högskoleregioner, skogsstyrelsen,
arbetsmarknadsverket, AMU-myndigheten, länsstyrelserna och statistiska
centralbyrån.

Av
del anskaffningsbehov som statskontoret beräknat för 1988/89 avser ca 540,0
milj. kr: köp av utrustning och ca 1,4 milj. kr. värdet av den utrustning som
planeras alt hyras.

De
anmälda investeringsbehoven för budgetåret 1987/88 är större än tillgängliga
medel på anslaget under delta år. Finansieringen under 1987/88 förutsätter
statskontoret emellertid kan klaras genom att vissa installationer och
betalningar till ett värde av ca 44 milj. kr. förskjuts till och belastar anslaget
under 1988/89. Någon behållning på själva anslaget redovisas följaktligen inte
vid ingången av 1988/89, däremot på de ramar som för 1987/88 avsatts för
statistiska centralbyrån och centrala studiestödsnämnden.

Erfarenhetsmässigt
inträffar förskjutningar av leveranser och betalningar, vilket leder till att
medelsförbrukningen på anslaget blir lägre än preliminärt beräknat. För
budgetåret 1988/89 beräknar statskontoret dessa förskjutningar till 134,0 milj.
kr. (23%). Medelsbehovel för köp av utrustning reduceras därigenom till 450,0
milj. kr. (540,0 -I- 44,0 - 134,0).

Den
tidigare medgivna medelsramen fr. o.m. 1987/88 för planerade ADB-investeringar
vid statistiska centralbyrån behöver inle ökas under 1988/89. För centrala sludiestödsnämnden
behöver medelsramen som räknas fr. o. m. 1987/88 ökas med 4,0 milj. kr. utöver
tidigare medgivet belopp för atl investeringsbehoven under 1988/89 skall kunna
tillgodoses.

Anskaffning
av ADB-utrustning medför många gånger långa leveranstider. Under budgetåret
1988/89 förutses beställningar ske även av en stor del av den utrustning som
planeras bli installerad under 1989/90. Av de bemyndiganden för beställningar
som riksdagen tidigare lämnat återstår ca 441 milj. kr. vid ingången av
budgetåret 1987/88. Köpvärdet för den ytterligare utrustning som beräknas bli
beställd för installation under 1987/88, 1988/89 och 1989/90 uppgår till
sammanlagt drygt 940 milj. kr. Ett kompletterande bemyndigande på 500 milj.
kr. behövs därför.

Statskontoret erinrar om,
alt verket i sitt remissyttrande 1987-06-01 över

vissa delar av lantmäteriverkets (LMV) fördjupade anslagsframställning

för budgetåren 1988/89-1990/91 förordat, atl en ändrad rollfördelning

myndighet/statskontorét vid anskaffning av ADB-ulruslning bör prövas för

LMV inom ramen för pågående försöksverksamhet med treåriga biidget-

ramar. Statskontoret har därvid också föreslagit, all invesleringsmedlen

för LMV:s ADB-utrustning anvisas under LMV:s egna anslag. I kon

sekvens härmed har medel för ADB-ulruslning vid LMV inte medräknats 65

på statskontorets reservationsanslag fr. o. m. budgetåret 1988/89.

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 95

Skälen för
mitt förslag: Statskontorets anslagsberäkning överensstäm- Prop. 1987/88:95

mer i allt väsentligt med mitt förslag. Bilaga 1

Jag vill erinra om att chefen för socialdepartementet för
riksförsäkringsverket i budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88. bil. 7, s.
23) beräknat att kostnader för ADB-driflen kommer alt öka med cirka 14 milj.
kr. Investeringarna avser utbyte av förslitna terminaler och ett höghastighelsnätverk
i Sundsvall.

I samråd med chefen för finansdepartementet har jag
beräknat ytterligare 4,5 milj. kr. för ADB-ulruslning vid tullverket.

Jag har med hänsyn till mitt förslag tidigare om
finansiering och upphandling av ADB-ulruslning för forskning- och utveckling
inom högskolesektorn samt med anledning av utbildningsministerns förslag
senare idag inle beräknat medel på anslaget för ADB-ulruslning till universitetsdalacenlralernä.

Jag är inte nu beredd atl föreslå en förändring som
innebär att lantmäteriverket anvisas medel för ADB-ulruslning på egna anslag.
Jag har i denna fråga samrålt med chefen för bostadsdepartementet.

Jag har inte beräknat medel för datorutrustning till
statens arbetsmarknadsnämnd.

Jag har under anslaget för 1988/89 beräknat 5 milj. kr.
för teknikupphandling av programvaror till småskalig ADB-miljö enligt tidigare
redovisade riktlinjer. Jag vill i delta sammanhang understryka all behovsidentifiering
och upphandlingen skall bedrivas i samråd med berörd fackansvarig myndighet.

Jag beräknar anslagsbehovet totalt för budgetåret 1988/89
till 444600000 kr. Riksdagens bemyndigande bör därutöver inhämtas all beställa
ADB-ulruslning Ull ett värde av 490 milj. kr. utöver tidigare lähinade bemyndiganden.

11 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1.
alt till
statskontoret för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 74401 000 kr.
(avsnitt 9),

2.
att till
Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 444 600000 kr. (avsnitt 10),

3.
alt medge all
datorutrustning beställs - utöver tidigare medgivet belopp - till ett värde av
högst 490000000 kr. (avsnitt 10).

Jag hemställer vidare all regeringen bereder riksdagen tillfälle
atl ta del av vad jag i övrigt har anfört, ■

66

Remissinstanserna
i fråga om utdrag ur statskontorets Prop, 1987/88:95

anslagsframställning
1988/89 och statskontorets PM • Bilaga
1: 1

1987-06-04 Utveckling av statskontorets roll i ADB-upphandling

Efter
remiss har yttranden avgetls av domstolsverket, rikspolisstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen, försvarels materielverk, riksförsäkringsverket,
socialstyrelsen, postverket, irafiksäkerhetsverket, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, riksskatteverket, riksantikvarieämbetet,
universitets- och högskoleämbetet, ulmslningsnämnden för universitet och
högskolor, lanlbmksstyrelsen, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens
invandrarverk, bostadsstyrelsen, statens lantmäteriverk, statens industriverk,
styrelsen för teknisk utveckling, paleni-och registreringsverket,
riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, statens löne- och pensionsverk,
slalenj institut för personalutveckling, länsstyrelsernas organisalionsnämnd,
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Norrbottens län. Tjänstemännens
centralorganisation och Landsorganisationen i Sverige,

67

68

Remissinstanserna
i fråga om Arbetsplan för pp- 1987/88:95

samrådsgruppen
för'samhällets säkerhet inom Bilaga i:
2

dataområdet
(SAMS)

Efter
remiss har yttranden avgetls av domstolsverket, socialstyrelsen, postverket,
televerket, vägverket, trafiksäkerhetsverket, riksskatteverket, universitets-
och högskoleämbetet, lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, styrelsen för teknisk
utveckling, riksrevisionsverkel, statskontoret, statistiska centralbyrån,
statens arbetsgivarverk och statens institut för personalutveckling.

PM
1988-02-15 Prop, 1987/88:95

Bilaga 1:3 Det tekniskt-industriella informationsteknologiprogrammet

Statsmakterna
har beslutat (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) om ett nationellt informalionsteknologiprogram,
IT-programmel, som under de närmaste åren skall verka för atl vidmakthålla och
stärka den informalionsleknologiska kompetensen i Sverige och härigenom minska
vårt beroende av omvärlden på detta område samt främja en god användning av informationsteknologin.

Från
och med budgetåret 1987/88 har tekniskt-industriella åtgärder på framförallt
systemtekniknivån inom IT-programmel börjat initieras.

Del
tekniskt-industriella IT-programmet bör ses i samband med det nationella mikroelektronikprogrammel
(NMP) som började budgetåret 1983/84 och som kommer alt i huvudsak avslulas
under budgetåret 1987/88. NMP har i stor utsträckning berört konstruktions- och
tillverkningsteknik för integrerade kretsar.

Del
tekniskt-industriella IT-programmet avser däremot systemtillämpningar, både
maskinvara och programvara. Närmare bestämt har det gjorts en avgränsning, när
del gäller programmets utvecklingsdel (IT4), till dator-, styr- och
kommunikationssystem samt dessas basteknologier och därvidlag till såväl
teknik-, metod- eller resursutveckling som specifika tillämpningar och
förberedelser för kommersiell produktutveckling på medellång sikt.

Häri
ligger industriella tillämpningar av avancerad IT, t. ex. inom verkstads- och
processindustrierna. Till grundteknikerna hör bl. a. utveckling av kretsar som
motiveras av nya behov t. ex. på höghastighets- och optro-nikområdena.

Del
tekniskt-industriella IT-programmel består av tre satsningar:

-
ökat slöd åt den grundläggande
forskningen på områden som har betydelse för informationsteknologin och dess
tillämpningar (IT2),

-
ökat stöd till målinriktad
forskning inom informationsteknologiområdet. Dessa insatser planeras av STU och
genomförs inom ramprogram eller som enskilda forskningsprojekt vid högskolor
eller forskningsinstitut (IT3),

-
utveckling av IT-syslem,
-metoder m. m. i projekt som finansieras och drivs gemensamt av statliga
myndigheter och privata företag (IT4). Den statliga finansieringen, 495 milj.
kr., utgör en bas för 1T4 och den skall kompletteras med ett minst lika stort
tillskott till utvecklingsprojekten från företagen. Ansvar för planering och
genomförande av utvecklingsprojekten vilar på en särskilt inrättad delegation
för industriell utveckling inom informationsteknologiområdet (IT-delegationen).

I
det följande beskrivs huvuddragen i IT4 och dess ledningsorgan, IT-delegationen.
Verksamheten inleddes under hösten 1987.

Utvecklingsdelen IT4 skall
sammansättas av ett antal utvecklingspro

jekt som samfinansieras av staten och privata förelag. Det innebär atl man

inte ansöker om projektmedel från IT4 ulan snarare att statliga parter

(försvarets materielverk, televerket och styrelsen för teknisk utveckling)

och enskilda förelag kommer överens om gemensamma utvecklingspro- 69

jekt.
Om projekten passar in i en nalionell utvecklingsstrategi kan den Prop.
1987/88:95 statliga delen av finansieringen ske av medel från IT 4. Regeln är
att den Bilaga 1: 3 statliga finansieringen får vara högst hälften av den
totala kostnaden för ett utvecklingsprojekt.

Alt
definiera vilka informalionsleknologiska teknikområden som bör utvecklas genom
satsningar inom IT4 och hur detta bör ske - genom metodutveckling,
tillämpningsprojekt, utveckling av maskin- eller programvara - är en uppgift
för IT-delegationen. Delegationen består f. n. av tio ledamöter, hälften från
den statliga sidan och hälften från näringslivssidan. De representerar bl.a.
de myndigheter som disponerar medel i IT4 och företag som har förklarat sig
beredda till ett omfattande och varaktigt engagemang i lT4:s projektverksamhet.
Dellagande i projekt är dock öppet för varje företag om villkoren i övrigt är
uppfyllda. Vissa artangemang vidtas för all underlätta utflödet av information
om verksamheten i IT 4 och inflödet av uppslag till projekt.

Atl
ta initiativ till utvecklingsprojekt hör till IT-delegalionens uppgifter, men
projekt kan också initieras från andra håll. Avgörande är atl ett avtalsutkast
arbetas fram som, förutom att det tillgodoser parternas intressen och
utvecklingsbehov vad gäller informationsteknologi, dels uppfyller villkoren för
statlig finansiering genom IT4, dels bidrar till den kompelens-uppbyggnad på
strategiska områden som är IT-programmels syfte. IT-delegationen skall
godkänna ett projektavtal som villkor för finansiering med medel från IT4.
Prövningen skall avse projektels inriktning på strategiskt viktiga
kunskapsområden. IT-delegationen verkar således dels genom sina iniliativmöjligheler,
dels genom sill godkännande av avtal för all de strategiska intentionerna med IT-programmet
skall förverkligas.

På
den statliga sidan skall projektavtalen tecknas av PRIM, programrådet för
industriell utveckling inom mikroelektroniken. PRIM svarar bl. a. för alt
villkoren för statlig finansiering är uppfyllda i projektavtalet.

Verksamheten
i IT4 skall inriktas enligt en strategisk plan, mot vilken de enskilda
projekten skall motiveras. Både formuleringen av planen och sättet atl
genomföra den skall underkastas en oberoende, parallell utvärdering. Avsikten
är alt få synpunkter på hur effektivt de insalta resurserna verkligen används
på områden som passar in i det föränderliga internationella mönstret för
forskning och utveckling och hur ändamålsenligt pengarna, liden och de
personella resurserna används för att bygga upp kompetens på för landet
angelägna teknikområden.

IT-delegationen
har inrättat ett kansli och ett arbetsutskott. Här sker merparten av underlagsfranitagning
och beredning av delegationens beslul.

Ett
ytterligare artangemang för atl underlätta informationsspridning om

verksamheten i IT4 och hålla korta kontaktvägar till olika utvecklings- och

kompelensställen är de två referensgrupper som kommer att inrättas under

våren 1988. Representationen väljs för att skapa ett kontaktnät med god

täckning branschmässigl, geografiskt och inom olika användningsområ

den. Båda referensgrupperna skall, översiktligt informeras om verksamhe

ten inom IT 4 och IT-programmet i övrigt samt beredas tillfälle atl yttra sig

över planen för IT4. 70

Den ena referensgruppen,
med företrädare för lokala, regionala och Prop. 1987/88:95 branschvisa
intressen och för enskilda företag m.m., skall verka för atl Bilaga 1:3.
uppslag om deltagande i utvecklingsprojekt eller om nya utvecklingsprojekt i
linje med IT-programmels mål kommer delegationen till del.

Den
andra referensgruppen, med företrädare för vissa användar- och intressegrupper,
skall verka för att uppslag om utvecklingsprojekt i linje med IT-programmels
syfte och med betydande avsättningsmöjligheter kommer delegationen till del.

Medan
den första referensgruppen har en teknisk och industriell inriktning och skall
verka i riktning mot IT-programmels mål i fråga om industriell
konkurrensförmåga, har den andra, användarinriktade gruppen som uppgift att
verka för del vidare syftet med bfa. informationsteknologins goda användning. Gmppen
har därmed en viktig förmedlande roll mellan den industriella utvecklingen och
den forsknings-, försöks-och demonstrationsverksamhet som sker i linje med den
datapolitiska propositionens riktlinjer för dalaverksamhelen inom statsförvaltningen
och samhället i övrigt. Denna förmedling bör ske i två riktningar. För det
första kan idéer och resultat från användarorienterad utvecklingsverksamhet
generera lekniska utmaningar till industrin. Om tillräckligt användarintresse
föreligger kan en industriell utveckling komma till stånd som senare kan få
avsättningsmöjligheter i vidare sammanhang. För det andra får referensgruppen
genom atl följa verksamheten i IT 4 kännedom om vilken industriell kompetens
och vilka tekniska lösningar som är tillgängliga för datasystem och som fyller
krav på anpassning till användarfrågor såsom människa-dalor-samverkan, säkerhet
m.m.

71

Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:95

Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
3 mars 1988

Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till proposition orn datapolitik för statsförvaltningen

Åttonde huvudtiteln

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel, statsrådet Bodström,
anför

1 Högskoleområdet

Varje år investerar universitet och högskolor för stora
belopp i ADB-utrustning, Investeringarna avser till den allra största delen
datautrustning för utbildnings- och forskningsändamål. En mindre del av de
totala investeringarna inom området avser administrativa ändamål. För många av
investeringarna gäller att någon skarp gräns inle kan dras vad gäller den
framtida användningen.

Datautrustning för högre utbildning och forskning
finansieras och upphandlas genom en rad olika myndigheter; utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, statskontoret, högskoleenheter, regionala
datorcentraler saml privata stiftelser.

Storleken på de årliga ADB-investeringar som görs inom
området högre utbildning och forskning är svår all exakt ange. Under budgetåret
1987/88 har hittills cirka 65 milj. kr. utnyttjats av anslaget I 2. Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för anskaffning av
datorutrustning. Affärsbankerna skall under treårsperioden 1987/88-1989/90
årligen avsätta sammanlagt 200 milj. kr. för utrustning för forskning inom
högskolan. För budgetåret 1987/88 har uppskattningsvis 27 milj. kr. använts
till införskaffande av datautrustning. Utifrån dessa siffror kan den årliga
anskaffningsvolymen uppskattas till mer än 100 milj. kr. för högskole- och
forskningsändamål.

Chefen för civildepartementet har tidigare idag under
avsnittet 5. Ny

beslutsordning för ADB-investeringar redogiort för vilken den framtida be

slutsordningen skall vara. Statskontorets roll som central myndighet vid

anskaffning av ADB-utrustning inom statsförvaltningen kommer succes

sivt förändras Ull alt bli stödjande och rådgivande. För området högre

utbildning och forskning föreslår chefen för civildepartementet atl all

ADB-utrustning inom högskolesektorn fr. o.m. den 1 juli 1988 finansieras

och upphandlas på samma sätt som annan utrustning för forsknings- och

utbildningsändamål. Den samrådsskyldighel med statskontoret som i dag 72

finns
bör upphöra. Högskolesektorn övertar därmed ansvaret för finansi- Prop.
1987/88:95

ering och upphandling av all ADB-utrustning till sektorn. Bilaga
2

Investeringar
i datorutrustning inom området administration syftar till

alt effektivisera och på sikl reducera kostnaderna för administration. Des

sa investeringar leder således till frigjorda resurser vilka kommer utbild

ning och forskning Ull del. I en rapport till regeringen den 1 oktober 1986

(UHÄ-rapport 1987:2) har universitets-och högskoleämbetet redovisat sin

syn på hur högskolans datorisering och administraUva utveckling bör ske. ,

Enligt
min uppfattning är det angeläget att en samordning av högskolans datainfraslmktur
och administrativa utveckHng kommer Ull stånd. Det är därför naturligt atl UHÄ
som central myndighet inom högskole- och forskningsområdet har denna
samordnings-och ulvecklingsroll.

Med
datainfraslmktur avser jag alla de grundläggande och gemensamma

förutsättningar i form av utrustning, programvaror m. m. som behövs för

atl möjliggöra en effektiv utvecklingsprocess och användning av ADB

(såväl vad gäller datainfraslmktur som högskolans administrativa utveck

Hng). ,

De
områden inom datainfrastrukturen som de närmaste åren kommer att behöva
särskilda insatser och resurser är system för kommunikation och system för
informationsförsörjning. En stor del av arbetet kring gemensamma system för
kommunikation inom högskolan sker för närvarande inom ramen för del s. k. SUNET-projektet.
Delta projekt finansieras av forskningsrådsnämnden och i framliden kommer
ansvaret för den fortsatta ledningen av uppbyggnaden och driften av den
nationella kommunikationen atl åvila UHÄ. Jag vill i detta sammanhang erinra
om den roll datorcentralen i Stockholm, QZ, har vad gäller nationella och
internationella åtaganden inom detta område. Jag återkommer senare till frågan
om QZ:s ställning.

Förutom
SUNET-projektet tillkommer all driva och utveckla de olika dalanät som i dag
finns inom högskoleområdet. Informationsförsörjningen måste utvecklas och
koordineras. Högskolans bibliotek'och informationscentraler investerar i biblioteksdalasystem
och annan ny teknik för atl effektivisera och höja kvalitén på
informationstjänsterna liU såväl forskare, lärare och studerande inom
högskolan som till externa kunder. Biblio- ' lekens roll utvecklas därmed
alltmer mot att fungera som högskoleenheternas gemensamma
informationscentraler med ett utbud av datorbaserade informations- och dokumentförsörjningsljänsler.

Jag
har redan tidigare framhållit att gränsen mellan utbildnings- och

forskningsändamål saml administrativa ulvecklingsändamål i dag inte är

entydig vid ADB- investeringar. Jag anser atl UHÄ-ramen bör få användas

Ull investeringar för administrativa ändamål i framliden. Delta medför all

UHÄ-ramen bör räknas upp något för budgetåret 1988/89. De medel, 4

milj. kr., som i dag finns beräknade för anskaffning av ADB-utmstning

under anslaget B 2 på trettonde huvudtiteln avseende högskoleområdet,

exkl. datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm har i

stället beräknats under anslaget 12. Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m. m. I framtiden skall omfattningen och formerna för

investeringar i ADB-utmstning inom högskoleområdet beaktas i del årliga 73

6 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 95

budgetarbetet.
Universitets- och högskoleämbetet samt ulrustningsnämn- Prop. 1987/88:95
den för universitet och högskolor bör därför redovisa underlag för ställ-
Bilaga 2 ningstagande i dessa frågor i anslagsframställningarna för budgetåret
1989/90.

Finansieringen
av högskolans datainfrastruktur kommer atl ske på olika sätt. Vad gäller
högskolans datornät bör finansieringen av de delar av kostnaderna som erfordras
för atl ulveckla, underhålla och driva de gemensamma delarna i nätet kunna ske
genom gemensam finansiering för att härigenom verkligen kunna sammanhålla ett
nationellt datornät ulan att delta eroderar och för att bl. a. kunna nyttja
gemensamma tunga resurser i form av t. ex. superdatorer. Vad gäller de delar av
kostnaderna där klart kan urskiljas respektive högskoleenhets utnyttjande av
det gemensamma nätet bör finansiering ske genom en uttaxering från enheterna.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. la
del av vad jag under detta avsnitt anfört om universitets- och

högskoleämbetets arbetsuppgift,

2. till
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop.

1987/88:100, bilaga 10, punkt I 2 med 4000000 kr.förhöjt reserva

Uonsanslag av 389000000 kr.

2 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm, QZ

Vid
min anmälan i detta avsnitt har jag samrålt med cheferna för försvars-och
civildepartementen.

I
delta avsnitt behandlar jag frågan/förslaget alt datorcentralen QZ skall ombildas
till ett aktiebolag samt i huvudsak frågor som rör verksamhetens inriktning och
ekonomisk reglering av QZ m. m.

Efter
beslut av regeringen den 4 december 1986 har jag tillkallat en särskild
utredare med uppgift att se över huvudmannaskap och yttre organisation vid
Stockholms datorcentral, QZ. Utredaren har den 15 oktober 1987 avgivit sina
förslag. En sammanfattning av utredningens förslag bör fogas som underbilaga 1
till protokollet. Efter beslut av regeringen har jag den 10 december 1987
tillkallat en särskild utredare med uppdrag att ytteriigare bereda frågan om hur
datorcentralen skall ombildas till ett bolag under statliga DAFA Dala AB,
Utredaren har överlämnat sina förslag den 29 februari 1988, Utredarens förslag
till avtal bör fogas som underbilaga 2 till protokollet,

I
1988 års budgetproposiUon (prop, 1987/88:100, bilaga 10) anförde jag alt jag
skulle återkomma om datorcentralen QZ i en särproposition.

74

Mitt
förslag: Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ,
skall fr. o. m. den 1 juli 1988 ombildas till akUebolag under statliga DAFA
Dala AB. Del skall ankomma på regeringen alt vidta nödvändiga åtgärder för
detta.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 2

Förslaget
innebär atl ett nybildal dotterbolag till del statliga bolaget DAFA Data AB
övertar den verksamhet som för närvarande bedrivs av QZ. Dotterbolaget erbjuder
huvuddelen av personalen vid QZ anställning i bolaget eller DAFA Dala AB. Övrig
personal bereds anställning vid någon eller några av de nuvarande huvudmännen.
Vidare överförs en del av QZ:s ADB-utmstning Ull dotterbolaget. Sammantaget
kommer all personal vid QZ den 30juni 1988 all per den 1 juli 1988 erbjudas
anställning av anUngen dotterbolaget, DAFA Data AB eller de samverkande myndigheterna.

Skälen
för mitt förslag:

Bakgrunden
till att datorcentralen QZ nu föreslås att ombildas, är atl QZ under en Udsperiod
haft vissa problem med verksamheten och ekonomin. Ekonomin har dock
stabiliserats under budgetåret 1986/87. QZ har varit föremål för olika
utredningar tillkomna bl. a. efter initiativ från QZ. DSM har också uttryckt en
oro för all som ansvariga huvudmän för QZ komma att bli skyldiga att täcka
uppkommande förluster, vUka på sikt kan ställa DSM inför ekonomiska krav.

Datorcentralen
för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, som i dag bedriver sin
verksamhet i myndighetsform har enligt sin instruktion (1977-06-30, ändrad
1978-11-23) med bestämmelserom datorcentraler för högskoleutbildning och
forskning till uppgift all på uppdrag ulföra tjänster inom i huvudsak följande
områden; servicebyråtjänster, drift av lokala datorsystem, datakommunikation,
konsult- och utbildningstjänster, förmedling av persondatorer saml
produktutveckling.

Datorcentralen
QZ skiljer sig från övriga universiletsdatorcentraler genom att den skall
tillhandahålla dataservice inte bara till högskolan utan också till försvarets
forskningsanstalt (FOA). Bestämmelserna är utformade med hänsyn Ull detta.

Datorcentralen skall
vara ekonomiskt självbärande. Endast ett formellt anslag på 1 000 kr. per år
anvisas. DSM har genom avtal reglerat del ekonomiska ansvaret mellan sig. Den
totala omslutningen av QZ:s verksamhet uppgick under budgetåret 1986/87 till
76999000 kr. och resultatet UU 1921000 kr.

Datorcentralens
verksamhet

QZ
säljer i dag databehandlingstjänsler för forskning, utveckling och utbildning
vilket inkluderar såväl datorresurser och datakommunikation som programvaror
och konsullkompelens. QZ erbjuder samtidigt tjänster inom den nisch av
administrativa system där QZ:s kompelens och resurser har

75

marknadsfördelar. Inom
området meddelandehanlering vidareutvecklar Prop. 1987/88:95

QZ sin verksamhet. Bilaga 2

QZ:s
verksamhet kan sägas omfatta sex områden.

Servicebyråverksamheten
innebär alt kunderna erbjuds tillgång till stordatorer saml programvaror och
andra kringtjänster för dalabehandling m.m.

Drift
av lokala datorer, innebär att QZ åtar sig att upphandla och/eUer driva lokala
datorsystem.

Verksamheten
inom datakommunikation består av att tillhandahålla dels meddelande- och
konferenssystemet KOM, dels nätverkstjänster av olika slag.

Konsult-,
rådgivnings- och utbildningsverksamhet sker i kombination med övrig verksamhet
som t. ex. servicebyråverksamhelen.

QZ:s
persondalorverksamhet omfattar dels försäljning av persondatorer och
programvaror dels rådgivnings- och konsulttjänster.

Under
åren har QZ utvecklat egna programvaror eller tagit hand om sådana, som
utvecklats inom DSM.

Den framtida verksamhetsinriktningen

Jag
anser att det är angeläget att QZ ges goda förutsättningar atl verka inom ett
område där del råder en uttalad konkurtens. Den kompetens och erfarenhet som
finns inom QZ bör därför ges sådana villkor alt verksamheten även i
fortsättningen kan bedrivas inom i huvudsak de områden som QZ i dag verkar
inom. Mitt förslag atl överlåta QZ Ull DAFA Data AB kommer således atl innebära
att QZ ges de fömlsättningar av organisatorisk och ekonomisk karaktär som
behövs för den framUda verksamheten. QZ:s verksamhet kommer att utgöra ett
viktigt komplement till DAFA:s och omvänt kommer QZ all erhålla fördelar genorn
att tiUhöra DAFA.

Dotterbolagets
uppgift inom DAFA-gmppen skall vara atl tillhandahålla eller förmedla
datatjänster för forskning och utbildning, främst inom högskolan och FOA. På gmndval
av den kompetens som bolaget har för atl fullgöra denna uppgift bör det också
försöka utveckla en marknad utanför högskolan och FOA. Det kan ske antingen på
egen hand eUer i nära .. samverkan med andra delar av DAFA-gmppen. För alt
kunna ta över QZ:s roll som leverantör av dataservice till högskolan och FOA är
det viktigt att . också del nya bolaget är orienterat mol högskolan.

Inom
dalakommunikation har QZ i dag-en hög kompetens. Man driver ett lerminalnäl i
Stockholmsregionen tillsammans med DSM. QZ är också verksamt inom SUNET och är
ansvarig landsnod för EARN, ett akademiskt datornät i Europa. QZ har vidare
operativt ansvar för forskarnas datakommunikation med superdatorn i Linköping. QZ
har också utvecklat s. k. bryggor mellan olika nätverk och olika meddelandesyslem.
Dessa olika funktioner skall i fortsättningen fullgöras av dotterbolaget.

QZ:s verksamhetsform

Vad
gäller frågan om vilken verksamhets- eller associationsform som är

mest
ändamålsenlig för att QZ med den affärsmässiga inriktning och den 76

roll i framliden som jag
här redogjort för har jag övervägt myndighetsformen i förhållande till
bolagsformen. Myndighetsformen är inle likformig utan kan utformas på flera
olika sätt.

För alt QZ skall kunna ha
en renodlad affärsmässig roll och bedriva sin verksamhet i konkurtens behöver QZ
ett betydligt störte handlingsutrymme än vad myndigheten har i dag. Det gäller
främst i fråga om möjlighet att samverka med andra organisationer på marknaden,
men även vad gäller det ekonomiska målet och taxepolitiken, anskaffningen av
datorutrustning, kapitalförsörjningen saml löne- och anställningsvillkoren.

Nuvarande inskränkningar i
QZ:s handlingsfrihet inom dessa områden skulle delvis kunna mildras genom alt QZ
fortfarande i myndighetsform ges förutsättningar och befogenheter som överensstämmer
med eller nära ansluter Ull dem som gäller för affärsverken. Alt anpassa
verksamhetsformen så all den hjälpligt eliminerar de mest akuta nackdelarna är
emellertid enligt min mening för snävt. Målsättningen bör i stället vara atl
förutsättningslöst välja den form som i sin gmndstmktur ligger närmast de krav
som den aktuella verksamheten ställer.

QZ:s nya grundstruktur ger
en möjlighet atl ulveckla tjänster på mer nalionell nivå. Jag syftar härvid på
arbetsuppgifter på tidigare datakommu-nikationssyslem, t. ex. SUNET och EARN-NORD.

Prop. 1987/88:95 Bilaga 2-

Ekonomisk reglering vid QZ:s ombildning

Mitt
förslag: Riksdagen bör bemyndiga regeringen att godkänna ett avtal i
huvudsaklig överensstämmelse med det avtal som träffats den 29 febmari 1988
enligt bilaga 2:2.

Jag anser alt
förslaget till avtal bör ge det nya dotterbolaget möjlighet all ge forskarna en
fortsatt tillgång till en universitelsdalacentrals tjänster. Jag avser att —
under förutsättning av riksdagens bemyndigande - senare föreslå regeringen atl
godkänna avtalet.

Skälen
för mitt förslag:

Utgångspunkten
för QZ:s framlida verksamhet är all del nya bolaget tar över myndigheten QZ:s
verksamhet. Jag anser vidare att del är nödvändigt all de nuvarande
huvudmännen, DSM, garanterar del nya bolaget en viss nivå på intäkterna under
en inledande tidsperiod. En rimlig nivå är enligt min uppfattning 85-90% av de
intäkter, som QZ genomsnittligt erhöll från respektive DSM budgetåren 1985/86
och 1986/87. Garantin bör gälla under en treårsperiod. Under motsvarande period
bör, som avtalet innebär, bolaget garantera en prisnivå som motsvarar QZ:s
nuvarande taxor med justering av lokalkostnaderna. Den i avtalet gjorda
ekonomiska ansvarsfördelningen mellan de samverkande myndigheterna kan
möjligen behöva justeras.

För
DSM kommer ökade kostnader att uppstå till följd av atl mervärde-

77

skatt kommer att tas ut av
det nya bolaget. Jag anser atl det inle finns Prop. 1987/88:95 anledning
all befria del nya bolaget från skyldigheten att betala mervärde- Bilaga 2
skatt.

Jag
föreslår atl DSM under budgetåret 1988/89 får belasta anslaget D 4. Datorcentralen
för högre utbildning och forskning i Stockholm med kostnaderna för
mervärdeskatt till dotterbolaget. Jag har vad avser frågan om mervärdeskatt samrålt
med chefen för finansdepartementet.

I
dag betalar DSM lokalkostnadema för QZ. I framtiden är del därför naturligt att
denna subvention av QZ:s verksamhet upphör. Jag föreslår därför att anslaget D
5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, åttonde huvudtiteln minskas med
5000000 kr. fr. o. m. budgetåret 1988/89. Delta bör ske genom att anslaget D 5.
Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna i regleringsbrevet för budgetåret
1988/89 räknas ned med motsvarande belopp. Motsvarande ökning bör ske av
anslagen till de samverkande myndigheterna.

De
samverkande myndigheterna skall i konsekvens av detta, erhålla motsvarande
uppräkning vilket medför atl anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m. räknas upp med 5000000 kr. fr.o.m. budgetåret 1988/89.
Fördelningen av medlen på respektive myndighet regleras i samband med att
regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 fastställs.

Jag
förordar således att regeringen föreslår riksdagen att godkänna riktlinjerna
för atl datorcentralen QZ i Stockholm får ombildas Ull aktiebolag.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. ta
del av vad jag under detta avsnitt anfört om datorcentralen

QZ i Stockholm,

2.
bemyndiga regeringen atl
godkänna ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse med det avtal som träffats
den 29 februari 1988 om datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm,

3.
till anslaget Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande
till prop. 1987/88:100, bilaga 10, punkt D 7 med 5000000 kr. förhöjt reservaUonsanslag
av 18142000 kr.

4.
till anslaget Lokalkostnader m.
m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop.
1987/88: 100, bilaga 10, punkt D 5 med 5000000 kr. nedräknat reservationsanslag
av 1454060 000 kr.

78

Sammanfattning Prop. 1987/88:95

Bilaga 2: 1 Efter
prövning av olika organisationsalternativ föreslås alt Datorcentralen

för
högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ) ersätts av en ny myndighet,
kallad Universilelsdata i Stockholm — QZ. Den nya myndigheten skall fungera
som central för dataservice Ull högskolorna i Stockholms högskoleregion samt
FOA.

Universilelsdata
övertar QZ:s personal och utmstning. Utifrån dessa resurser byggs verksamheten
upp under längst en treårsperiod med utgångspunkt i högskolans och FOA:s behov
av dataservice.

Myndigheten
skall ha en frislående ställning i förhållande till de s. k. samverkande
myndigheterna (DSM). Dessa skall således inte ha något ekonomiskt ansvar för
verksamheten. Under en övergångsperiod skall de dock garantera Universilelsdata
vissa minimiintäkter.

Den
nya myndigheten bör inleda sin verksamhet den 1 mars 1988 eller tidigare. En
organisationskommitté med uppgift att förbereda bildandet av myndigheten bör
tillsättas snarast.

Den
förordade lösningen stöds av samtliga representanter för DSM, som deltagit i
utredningsarbetet. Den har också förordats av representanter för QZ och dess
personal med undantag för representanten för SACO/SR, som avgivit ett särskilt
yttrande.

Om
utredningens förslag alt ersätta QZ med en ny myndighet inte kan genomföras,
förordar tre av DSM att QZ ombildas Ull ett dotterbolag till DAFA Dala AB. Den Qärde
myndigheten - försvarels forskningsanstalt (FOA) — prioriterar i det läget en uppdelning
av QZ.

79

Avtal om
datorcentralen för högre Prop. 1987/88:95 utbildning och forskning i
Stock- Bilaga 2: 2 holm 1988-02-29

AVTAL

mellan
svenska staten samt DAFA Data AB om datorcentralen för högre utbildning och
forskning i Stockholm.

Detta
avtal reglerar vissa frågor för ett bolag (här benämnt BOLAGET) och som i
enlighet med delta avtal senast den 30 juni 1988 ägs av DAFA Data AB och som
per den 1 juli 1988 övertar viss utrustning, personal m. m. från datorcentralen
för högre utbildning och forskning i Stockholm (QZ). Syftet med avtalet är atl
BOLAGET skall erbjuda universitet, högskolor, försvarels forskningsanstalt och
andra av QZ:s kunder fortsatt tillgång till en universitelsdalacentrals
tjänster.

I
avtalet avses med DSM försvarets forskningsanstah, karolinska institutet,
tekniska högskolan i Stockholm och universitetet i Stockholm. Om inte annat överenskoms
mellan DSM skall i delta avtal följande procentuella fördelning gälla:

försvarets
forskningsanstalt 28,7%

karolinska insUtutel 18,8%

tekniska högskolan i
Stockholm 25,1%

universitetet
i Stockholm 27,4%

1 §

BOLAGET
övertar från staten den 1 juli 1988 den verksamhet som för närvarande bedrivs
av QZ.

Anmärkning

BOLAGETS
planerade verksamhet beskrivs i Bilaga I.

2 §

Arbetstagare, förtecknade
i bilaga 2 till detta avtal, som är anställda inom den övertagna verksamheten
denna dag och alltjämt är del den 30 juni 1988, skall erbjudas anställning, som
vederbörande skäligen bör kunna godta, från och med den 1 juli 1988 hos BOLAGET
eller av DAFA Data AB. Detsamma skall gälla den som i samråd med BOLAGET eller DAFA
Data AB anställs efter det att detta avtal träffats.

3 §

Befintlig utmstning, inkl.
programvara, inredning, lager m. m. som hör Ull den övertagna verksamheten överiåts
den I juli 1988 till BOLAGET med undantag för den maskinutrustning som framgår
av bUaga 3 och som skall tillhöra DSM. BOLAGET eriägger den I juli 1988 en
köpeskilling av 8,1 milj. kr. UU DSM.

BOLAGET övertar QZ:s lager
i persondatorer anskaffade mol kundorder och som inte har levererats senast
den 30 juni 1988 genom köp till

80

inköpsvärdet
från QZ. QZ skall därvid även överlåta motsvarande kundor- Prop. 1987/88:95
der och eventuella förskottsbetalningar. BOLAGET övertar inte utmst- Bilaga
2: 2 ning som legat i QZ:s lager mer än 30 dagar.

QZ förbinder sig att till den I juli 1988 icke företa
någon åtgärd med egendomen som kan minska dess värde, eller underlåta något som
kan . bibehålla densamma vid dess nuvarande värde.

Skulle QZ före den 1 juli 1988 drabbas av skada, brand
eller liknande händelse av betydande omfattning som allvarligt försvårar
möjligheterna atl bedriva verksamheten skall DAFA AB ha rätt att ta upp
förhandlingar om detta avtal.

4 § .

BOLAGET inträder i statens rättigheter och skyldigheter
enligt de avtal (motsvarande) som efter utgången av juni månad 1988 gäller för
den övertagna verksamheten.

Anmärkningar

1 Staten skall fr. o. m. denna dag t. o. m. den 30 juni
1988 samråda med BOLAGET eller DAFA Data AB i frågor som berör den övertagna
verksamheten efter den 1 juli 1988.

2
Med avtal avses
även avtal mot kunder, leverantörer och sam-arbelsparlners.

3
BOLAGET övertar
QZ:s nuvarande funktion vad gäller drift av EARN-nod, äganderätten till SuperKOM,
servicebyrårätligheler till PortaCOM och Plalo samt rättigheter till SlIMULA-kompilalorer
och KOM.

4
Rätlen Ull royaity
enligt samarbelsavtalel med Kommunily Software AB skall tillfalla DSM.

5
Del noteras att
viktiga leverantörer av maskin- och programvara förbundit sig alt vad avser
rabatter och andra avtalsvillkor behandla BOLAGET på samma sätt som övriga universitetsdatacen-Iraler
i Sverige.

6
Avtal mellan slalen
och leverantörer av maskinutrustning, programvara och tjänster inom ADB-området,
som berör universitets- och högskolesektorn, skall också omfatta BOLAGET.

7
BOLAGET skall
teckna hyreskontrakt med byggnadsstyrelsen för de lokaler som QZ idag
disponerar.

8
BOLAGET skall
beredas tillfälle att på lika villkor som övriga datacentraler konkurtera om
att ansvara för planering och genomförande vad gäller teknisk utformning och
drift av SUNET, inklusive övriga nät som är aktuella i ett nationellt perspekUv.

5 §

Alla inkomster och utgifter, som berör den övertagna verksamheten
och som hänför sig till tiden före den I juli 1988, tillkommer respektive
faller på DSM.

Anmärkning

1 Vad ovan sagts gäller inle lagret av persondatorer
enligt 4 §.

6 §

DSM
garanterar intäkter till BOLAGET och BOLAGET garanterar tjäns

ter och priser till DSM i enlighet med de principer och belopp som framgår 81

av bilaga 4, om inle DSM och BOLAGET enas om annat.

7 § Prop. 1987/88:95

Avtalet gäller under
förbehåll atl det godkänns av regeringen. Bilaga 2: 2

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm
den 29 februari 1988

För
svenska staten

Svante Englund Håkan Kihlberg

82

(Bilagal) Prop. 1987/88:95

Bilaga 2:2 BOLAGETS planerade verksamhetsbeskrivning

DAFA
Data AB avser att erbjuda DSM 9,9% av aktiema per I juli 1988. SamUdigt
planeras en nyemission av aktierna så att BOLAGETs egna kapital uppgår till 5
milj. kr.

Marknad

De
primära sektorer som BOLAGET skaU stödja med tjänster och produkter ligger
inom forskning och utbildning. BOLAGET skaU även i fortsättningen erbjuda en
fortsatt tillgång till en universitelsdalacentrals tjänster med en tydlig
koncentration mot efterfrågan inom de nämnda sektorerna.

Den
primära regionen är Stockholmsområdet. Vissa tjänster och produkter har dock
en nationell räckvidd.

Universitet
och högskolor i Stockholmsområdet utgör därmed tiUsam-mans med FOA den primära kundgmppen.

Inom
de givna sektorerna kan finnas andra kunder med ett behov som BOLAGETs utbud
för primärmarknaden kan tillgodose samtidigt som tjänsterna inte kommer i
konflikt med gmndläggande avtalsmässiga fömlsättningar för maskin- och programvamtjänster.
Denna marknad avser BOLAGET kartlägga och utveckla.

Tjänster

BOLAGET skall erbjuda sin
marknad ett till efterfrågan anpassat utbud.

De tjänster som utvecklas
skall ha eller få en egen ekonomisk bärkraft.

Ekonomi

BOLAGET skall ge en normal
avkastning på insatt kapital.

83

(Bilaga 4) Prop. 1987/88:95

Bilaga
2: 2 Prisgarantier och intäktsgarantier under perioden 880701—910630 inom' befintligt
tjänsteutbud från BOLAGET avseende DSM

Tjänster ' '

BOLAGET garanterar att
tillhandahålla

-
persontjänsler inom
verksamhetsområdena

-
persondalorförmedling

-
meddelandesystem

-
Ullgång till IBM-ljänster ' .

-
statistik-baserade tjänster

-
datakommunikationstjänster

BOLAGET
kan komma atl avveckla

-
CD servicebyrådrifl

-
DEClOservicebyrådrifl

-
GUTS lerminalsystem på IBM-sidan. -■

BOLAGET
kan komma atl etablera en UNIX servicebyråljänst som övertar servicebyråtjänsler
bl. a. inom meddelandesystem och personaladministrativa system.

IBM-relaterade
tjänster kan komma att levereras av DAFA.

Prisgaranti

Nuvarande
taxor på maskintjänsler för DSM justeras för att täcka kostnaderna för
lokaler. Den resulterande prisnivån garanteras för DSM.

BOLAGET
avser också att anpassa betalningsvillkor m. m. tiU normal branschslandard.

För
persontjänster bedömer BOLAGET att en årlig uppräkning av taxan med ca 10% är
nödvändig.

Mervärdeskatt
tillkommer enligt lag.

DSM:s
åtaganden

DSM
skall garantera en inläkt till BOLAGET enligt nedan.

BOLAGET
kan, som ovan angetts komma att avveckla något eller några av de nuvarande
verksamhetsområdena. Det är samtidigt BOLAGETs ambition all erbjuda en
funktionellt fullgod ersättning där så är möjligt. Meddelandesyslem och personaladminislraUva
system i UNIX miljö respekUve IBM-relaterade tjänster i DAFAs regi skall anses
utgöra en fullgod ersättning för nuvarande verksamhet. Skulle BOLAGET inte i
andra fall erbjuda en fullgod ersättning äger DSM rätt att ta upp förhandlingar
om alt minska garantibeloppet i motsvarande mån.

Inläklsgarantin
omfattar tjänster inom QZs nuvarande verksamhetsom

råde, exklusive persondalorförmedling. Inte heller inräknas i garantin så

dana poster som BOLAGET vidarefaklurerar DSM. Med vidarefakture-

ring avses att BOLAGET enligt överenskommelse med kund faktureras av

leverantör för all i anslutning därtill fakturera kunden. Exempel på detta

utgör tekniskt underhåU, hyra, köp m.m. av maskin- eller programvara

anskaffad för kunds räkning. För sådana tjänster avser BOLAGET debile- 84

ra fem procent i liUägg
Ull sina utlägg, om inte annat överenskommes eller Prop. 1987/88:95

regleras i BOLAGETs prislista. Bilaga 2:2

Intäktsgaranti
exkl. moms • '

SUMMA
DSM budgetåret 1988/89 30,5 milj. kr.'

budgetåret
1989/90 30,0 milj. kr. budgetåret 1990/91 30,0 milj. kr.

DSM
skall för varje budgetår kvartalsvis i förskott betala till BOLAGET

en Qärdedel av
garantiintäkten. Avräkning mot faktiskt tillhandahållna

tjänster skall ske
kvartalsvis i efterskott. Slutreglering skall ske den 1

oktober påföljande
budgetår.

'
Om DSM accepterar erbjudandet att ingå i BOLAGET per den 1 juli 1988 skall

intäktsgarantindettabudgétår uppgå till 30,0 milj. kr. 85

Innehåll Prop. 1987/88:95

Regeringens
proposition......................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 .... 3

1
Datoriseringens roll i förnyelsen
av den statliga förvaltningen ... 3

2
Vad har hänt under de senaste
åren? .................. 8

3
Den fortsalla inriktningen av
datapolitiken för statsförvaltningen 13

BUaga
1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars

1988
(civildepartementet)..................................... 19

1
Inledning........................................................ .. 19

2
De anställda och ADB-tekniken ......................... .. 20

2.1 Kompetensutveckling
20

2.1.1
Inriktning .......................................... 20

2.1.2
Ökad kunskap hos
statsförvaltningens chefer i strategiska ADB-frågor 22

2.1.3
ökade kunskaper hos anställda i
att utveckla och använda datorstöd 22

2.1.4
Jämställdhet och ADB-användning............... . 23

2.2
Användarorienterad
systemutveckling.............. 24

2.3
Arbetsmiljö ................................................ . 25

2.3.1
Bildskärmar, ergonomi och hälsa
............... 25

2.3.2
Datorstödda arbetsplatser för
handikappade 27

3 Säkerhet
och sekretess..................................... 28

3.1
Inledning ................................................... 28

3.2
Myndigheternas
säkerhetsanalyser.................. 28

3.3
Behörighetskontroll ...................................... . 30

3.4
Myndigheternas arbete med
säkerhet med anledning av kraven på offentlighet och sekretess.............................................. 31

3.5
Utbildning i säkerhetsfrågor
inom dataområdet i statsförvaltningen 32

3.6
Organisation av
säkerhetsarbetet.................... . 33

4 Förvaltning
och omprövning av ADB-syslem i drift . . 36

4.1
Omprövning och förnyelse av
vissa ADB-system. . 36

4.2
Effektivare förvaltning av ADB-sysrem.............. 38

5 Ny
beslutsordning för ADB-investeringar................ 39

5.1
Inledning ................................................... . 39

5.2
Utveckling och införande av ADB-system.......... 43

5.3
Anskaffning av ADB-utmstning........................ . 44

5.3.1
Finansiering av ADB-utmstning ................ . 44

5.3.2
Upphandling av ADB-utmstning................. . 45

5.3.3
Regeringens prövning av
upphandlingsärenden 46

5.3.4
ADB-utmslning för forskning och
högre utbildning 47

5.4 Statskontorels
roll i samband med ADB-investeringar 48

6 Standardisering
och normering av utmstning och program 49

6.1
Inledning ................................................. . 49

6.2
Inriktning ................................................... 50

6.3
Utveckling av gemensam
programvara ........... 52

6.4
Standardisering av datakommunikaUon
............ 53

7................................................................... Samverkan
mellan stat, kommun och landsUng kring användning

en av informationsteknologi................................. 54

7.1
Former för samverkan................................... . 54

86

7.2
Försök i vissa regioner .............................. 55 Prop.
1987/88:95

8.................................................................. Forskning
och utveckling för att främja användning av informa

lionsleknologiska system i offentlig verksamhet ..... 58

8.1
Inledning ................................................. 58

8.2
ökad satsning på forskning och
utveckling för användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet .................................. 59

9 Statskontorets
anslag för 1988/89 ..................... 62

10
Anslaget B2. Anskaffning av ADB-utmslning
......... 64

11
Hemställan ................................................... 66

Bilaga
1:1 Remissinstanserna i fråga om utdrag ur statskontorets

anslagsframställning 1988/89 och statskontorets PM 1987-06-04. Ut

veckling av statskontorets roll i ADB-upphandling....... 67

Bilaga
1:2 Remissinstanserna i fråga om Arbetsplan för samrådsgrup

pen för samhällets säkerhet inom dalaområdet (SAMS) 68

Bilaga 1:3 PM 1988-02-15
Del tekniskt-industriella informalionslek-

nologiprogrammel ............................................... 69

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars

1988
(utbildningsdepartementet) ........................... 72

1 Högskoleområdet.............................................. 72

Hemställan
................................................... 74

2 Datorcentralen
för högre utbildning i Stockholm, QZ 74

Datorcentralens
verksamhet ............................ 75

Den
framtida verksamhetsinriktningen ................ 76

QZ:s
verksamhetsform ..................................... 76

Ekonomisk
reglering vid QZ:s ombildning .............. 77

Hemställan
................................................... 78

Bilaga 2:1 Sammanfattning ................................... 79

Bilaga 2:2 Avtal................................................... 80

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 87