Prop. 1988/89:10

Regeringens proposition 1988/89:10

om särskilda åtgärder med anledning av

algblomning
och säldöd [988/8910

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 15 september 1988.

På
regeringens vägnar G. Sigurdsen

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås särskilda resursförstärkningar avseende internationellt
arbete, forskning och övervakning som behövs med anledning av de kraftiga
störningar som drabbat främst Nordsjön och havet utanför västkusten under våren
och sommaren 1988.

1
Riksdagen 1988/89. i samt. Nr 10

Miljö- och energidepartementet Pop. 1988/89: lO

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 1988

Närvarande:
statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson,
Bodström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande:
statsrådet Dahl

Proposition om särskilda åtgärder med anledning av
algblomning och säldöd

1 Inledning

Algblomning

Under
maj och juni 1988 orsakade massförekomst av den encelliga algen Chrysochromulina
polylepis omfattande skador på växt- och djurlivet i främst Skagerrak,
Kattegatt och delar av Nordsjön.

Skadorna
berodde på att algerna under blomningen utsöndrade substanser som var mycket
giftiga för bl. a. fisk och många bottenlevande organismer. Effekterna var
kraftigast i öppna havet samt i ytter- och mellanskär-gårdarna medan innerskärgårdarnas
utsötade vatten i stor utsträckning hade skonats. Inom stora sammanhängande
områden på 1 — 15 meters djup orsakade blomningen mycket allvarliga skador på
alla högre former av djur- och växtliv. Det finns inte belagt att denna alg
tidigare har uppträtt i massförekomst eller varit giftproducerande i den
omfattning som nu var fallet.

Algblomningen
har medfört vissa skador för fiskodlingar utmed kusten.

Till
följd av den ständiga närsalttillförseln till haven har algblomningar blivit
allt vanligare i kustnära och avgränsade havsområden. Ett exempel på denna
utveckling är Laholmsbukten, som på grund av de kraftiga algblomningarna och de
därav orsakade miljöeffekterna förklarades som s. k. särskilt föroreningskänsligt
område av regeringen hösten 1986.

Att
en eller ett fåtal arter får möjlighet att utvecklas så kraftigt som skett under
försommarens algblomning och så fullständigt dominera i det öppna havets
ytligare delar tyder på en kraftig störning av stora delar av havsekosystemen.
Det är sannolikt att en långvarig och omfattande närsaltbelastning, särskilt
efter den gångna milda och relativt nederbördsrika vintern, har haft en stor
betydelse för algblomningen i Nordsjön och utanför västkusten. Även den ökade belastningen
av miljöfarliga ämnen kan vara viktig i detta sammanhang.

Säldöd Prop. 1988/89:10

Under
den gångna sommaren har Nordsjöns, Skagerraks, Kattegatts och södra Östersjöns knubbsälsbestånd
drabbats av en omfattande farsot som orsakar stor dödlighet. Sjukdomen, som är
besläktad med valpsjuka, orsakas av ett virus som medför att salarnas
immunförsvar sätts ned. Den vanligaste dödsorsaken är lunginflammation. Viruset
sprids mycket snabbt. Farsoten har hittills lett till att ca 70% av Skagerraks
och Kattegatts knubbsälsbestånd, som utgjordes av ca 7 800 djur, har dött.
Motsvarande höga dödlighet är också rapporterad från södra Östersjön, där endast
ca 40 djur återstår av drygt 100 djur. Det finns en uppenbar risk att återstoden
av Östersjöns knubbsälspopulation kan komma att utrotas.

Viruset
har hittills angripit enstaka gråsälar men det är ännu oklart om gråsäl är lika
känslig som knubbsäl. Om vikare kan smittas är inte känt. Sjukdomen bedöms inte
ha något direkt samband med miljöförstöringen i haven. Svenska forskare har
emellertid länge varit medvetna om att hälsotillståndet hos Sveriges och
framför allt Östersjöns sälstammar successivt har försämrats. På grund av allt
kraftigare störningar i den marina miljön, främst utsläpp av klorerade
organiska substanser samt den tidigare jakten, har Östersjöns sälstammar
minskat kraftigt. Skador som skelettdeformationer, sterilitet och förstorad
binjurebark, vilket bl. a. synes innebära ett nedsatt immunförsvar, har blivit
allt vanligare bland salarna. Skadefrekvensen varierar med mellan 30 och drygt
90% för de olika skadetyperna.

Internationellt samarbete

Ett
antal internationella vetenskapliga konferenser och symposier hölls i ett
tidigt skede under sommaren för att gå igenom framkomna uppgifter och för att
internationellt samordna den fortsatta verksamheten. Ytterligare symposier
planeras för den kommande hösten.

Sverige
deltar aktivt i många olika organ för internationellt samarbete med syfte att
begränsa förorenande utsläpp i haven. Konventionen om skydd av Östersjöområdets
marina miljö (Helsingforskonventionen) omfattar det s. k. Östersjöområdet, som
inkluderar Bottniska viken, Öresund, Bälten och Kattegatt upp till en linje
från Skagen till Göteborg. Konventionen, som trädde i kraft år 1980, behandlar
föroreningar från landbaserade källor och sjöfart samt frågor om bekämpning till
havs av olje- och kemikalieutsläpp. Dumpning av avfall är förbjuden inom
konventionsområdet med undantag av rena muddermassor.

Konventionen
om förhindrande av havsföroreningar från landbaserade källor
(Pariskonventionen) trädde i kraft år 1978 och omfattar utsläpp till Nordsjön
och Nordostatlanten. Pariskonventionens område omfattar liksom Helsingforskonventionen
Kattegatt. Konventionen om förhindrande av havsföroreningar genom dumpning från
fartyg och luftfartyg (Oslokonventionen) täcker samma område som
Pariskonventionen.

Bonnöverenskommelsen
täcker samma geografiska område som Pariskonventionen men omfattar frågor om
samarbete vid bekämpning av olje-och kemikalieutsläpp.

f
{Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 10

De
länder som gränsar till Nordsjön deltog i en särskild Nordsjökonfe- Prop.
1988/89:10 rens på ministernivå i London i november 1987. Vid konferensen
antogs en deklaration om bl. a. reduktion av utsläpp av vissa giftiga och svårned-brytbara
ämnen och närsalter samt om förbud mot dumpning och förbränning av avfall till
havs.

Vid
ministermötet den 15 februari 1988, inom ramen för Helsingforskonventionen,
antogs en särskild deklaration. I deklarationen anges att utsläppen från
landbaserade källor skall begränsas genom användande av bästa tillgängliga
teknik. En målsättning för hur mycket utsläppen skall begränsas före år 1995
anges också. Vidare fogades till deklarationen ett antal rekommendationer för
vissa branscher.

Mot
bakgrund av algblomningen beslutade medlemsstaterna i Pariskonventionen vid
sitt möte i Lissabon i juni i år om att inom sitt ansvarsområde anta Nordsjökonferensens
rekommendationer om åtgärder för att minska närsaltsbelastningen på haven.

Inom
ramen för det nordiska samarbetet på fiskets område har nordiska ministerrådet
på svenskt initiativ anvisat särskilda medel för gemensamma nordiska
forskningsprojekt rörande havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt.

Ytterligare
marint miljöskyddssamarbete förekommer på global, nordisk och bilateral bas.

Nationella insatser

Regeringen
har under senare år vidtagit olika kraftfulla åtgärder i syfte att minska
havsföroreningarna.

Budgetåret
1987/88 utökades anslaget till miljövårdsforskning med 10 "milj. kr. för
marin forskning efter förslag i forskningspropositionen (1986/87:80). Flera nya
forskningsprojekt kunde därvid sättas i gång, bl. a. projekt med inriktning på
de aktuella problemen. Under budgetåret 1988/89 disponerar statens
naturvårdsverk 77 milj. kr. till miljövårdsforskning, varav ca 20 milj. kr.
går till marin forskning, merparten till samlade insatser inom olika
projektområden. Särskilt kan nämnas projekt som syftar till att klarlägga eutrofieringen,
dvs. gödningen av den marina miljön, spridning och effekter av utsläpp från
massaindustrins blekerier, miljögifternas påverkan på sälpopulationerna samt dioxiners
giftverkan i den marina miljön. Vid sidan om projektområdena lämnas bidrag till
havsforskning inom ett brett spektrum. På detta sätt stöds t. ex. framtagandet
av biologiska indikatorer för att spåra och påvisa biologiska effekter av skilda
miljögifter samt forskning rörande organiskt fosfor i Bottenviken. Vidare
finansierar naturvårdsverket tre forskartjänster, en professur i marin ekologi
vid Göteborgs universitet, en professur i marin ekotoxikolo-gi vid
Naturhistoriska riksmuseet samt ett högskolelektorat i marin kemi vid Göteborgs
universitet/Chalmers tekniska högskola.

För
närvarande planerar naturvårdsverket två nya stora projektområden för den
marina miljövårdsforskningen som skall inriktas på förhållandena i de öppna
havsområdena. Syftet är att stärka det internationella

agerandet inom havsskyddskonventionerna.
Vidare pågår planering av Prop. 1988/89:10 större forskningsprojekt i
Bottniska viken.

Av
betydelse för arbetet mot havsföroreningar är också det nya centrum för
miljövetenskaplig forskning som under budgetåret 1987/88 inrättades vid Umeå
universitet. Detta centrum har bl. a. till uppgift att stödja och utveckla
samspelet mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad och metodutveckling samt tillämpningsinriktad
forskning. Särskilda medel, närmare 8 milj. kr., ställdes samtidigt till
naturvårdsverkets förfogande för analyser av miljögifter varav en stor del av
medlen används för köp av analyser från centrum för miljövetenskaplig forskning
i Umeå.

Riksdagen
antog våren 1986 regeringens förslag om ett omfattande forskningsprogram för
alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen (prop.
1985/86:74, JoU 13, rskr. 165). Forskningsprogrammet, som har ett anslag på ca
17 milj. kr. per år, administreras av skogs- och jordbrukets forskningsråd i
samråd med bl. a. naturvårdsverket. Forskningen skall bl. a. ge underlag för en
produktionsinriktning som kan förena effektivitet och hänsyn till miljön.
Vidare har regeringen våren 1988 anslagit 50 milj. kr. till forsknings- och
utvecklingsinsatser för alternativ användning av åkermarken samt för s. k.
alternativ odling. Resultat från denna forskning kommer att kunna användas i
arbetet mot havsföroreningar.

Inom
naturvårdsverkets program för miljökvalitetsövervakning följs kontinuerligt
miljösituationen utmed kusterna och i öppna havet. Programmet omfattar
vattenkemiska analyser, övervakning av plankton- och bottenfaunasamhällenas
förändringar samt bevakning av miljögifters förekomst i marin miljö. För
övervakning av den marina miljön satsas för närvarande 4,8 milj. kr.

Genom
riksdagens beslut med anledning av den miljöpolitiska propositionen (prop.
1987/88:85, JoU 23, rskr. 373) har ett nytt anslag för åtgärder mot havsföroreningar
inrättats, omfattande 15 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Anslaget skall för
forskningens och övervakningens del främst användas till en förstärkning av åtgärdsinriktad
teknisk forskning, för uppföljning av förändringar i miljön, för vissa
forskartjänster samt för uppföljning av effekter av genomförda åtgärder.

Jag
vill här också erinra om att en omfattande forskning, som rör den marina
miljön, bedrivs av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL).

För
nationell samordning av åtgärder m. m. med anledning av de under år 1988
inträffade miljöstörningarna har regeringen tillsatt en arbetsgrupp under
naturvårdsverkets ledning med representanter från berörda myndigheter. En
samordningsgrupp har även bildats mellan berörda forskningsinstitutioner.

Vidare har från samhällets
sida särskilda resurser satts in för att omedel

bart kunna starta uppföljning och forskning. Bl. a. har naturvårdsverket

anvisat 700000 kr. för akuta, inledande forsknings- och övervakningsin

satser beträffande algblomningen. Till inledande forskning och övervak

ning i samband med säldöden har ytteriigare 430000 kr. anvisats från

naturvårdsverket och Världsnaturfonden (WWF). 5

Regeringen uppdrog den 8
oktober 1987 åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att i samråd med
berörda högskoleenheter och Vetenskapsakademien lämna förslag till
genomförande av ett system med baslaboratorier för marin naturvetenskaplig
forskning i Sverige. Under hösten 1988 kommer UHÄ att överlämna ett förslag till
regeringen.

Regeringen har tidigare
beslutat om engångsersättning till en fiskodlare som har drabbats av skador på
grund av algblomningen. Jag har erfarit att näringen för närvarande för samtal
med försäkringsbranschen om en försäkringslösning. Det är angeläget att en
sådan lösning kommer till stånd.

Prop.1988/89:10

2 Överväganden och förslag

Mitt
förslag: Sammanlagt 30 milj. kr. tillförs det marina miljöarbetet under
innevarande budgetår såsom en särskild satsning med anledning av den gångna
sommarens algblomning och den virusbe-tingade säldöd som drabbat Nordsjön och
havet utanför västkusten.

Internationellt
arbete, övervakning och forskning ges hög prioritet.

Skälen
för mitt förslag: Förekomsten av stabila organiska föreningar och andra
miljögifter i svenska havsområden orsakas såväl av utsläpp från Sverige som av
utsläpp från andra länder runt Nordsjön och Östersjön. Även förhöjda halter av
närsalter i de öppna haven härrör från såväl svenska som utländska källor. Både
direkta utsläpp till vatten och utsläpp av kväveoxider till luft har stor
betydelse för havens närsaltbelastning. En tillräcklig minskning av störningar
såsom de inträffade, förutsätter därför att kraftfulla åtgärder vidtas i alla
berörda länder.

Riskerna
för ytterligare algblomningar av det slag som har förekommit under sommaren är
överhängande. Likaså finns risk för syrebristsituationer i bottenvattnet under
hösten. Vidare kan andra problem uppstå liknande de som äventyrar överlevnaden
av vissa högre djurgrupper, knutna till haven, såsom t. ex. gråsäl och
havsörn.

Riksdagen
lämnade den 7 juni 1988 utan erinran det förslag till åtgärdsprogram mot
havsföroreningar som regeringen presenterat i den miljöpolitiska propositionen
(prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373). Programmet syftar till att så långt som
möjligt begränsa utsläppen av framför allt närsalter och stabila organiska
ämnen. Även utsläppen av metaller och olja skall begränsas.

Riksdagen
lämnade vidare samma dag (prop. 1987/88:128, JoU 24, rskr. 374) utan erinran
regeringens program med bl. a. förslag till konkreta åtgärder för att minska läckage
av närsalter till haven från jordbruket. Programmet omfattar även ett bidragssystem
för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket på ca 230 milj. kr. under
budgetåren 1988/89— 1990/91.

För närvarande pågår
överläggningar med företrädare för jordbruksnä- Prop. 1988/89:10 ringen om
möjligheten att inom ramen för jordbruksprisregleringen avsätta medel för
utveckling och användning av s. k. fånggrödor för att därigenom minska näringsläckaget
till haven.

På
initiativ av statsministern hölls den 18 augusti 1988 i Stockholm ett internationellt
symposium om havsmiljöfrågor rörande Nordsjön och Östersjön. Tretton
europeiska länder, förutom Sverige, deltog i symposiet. 1 första hand
diskuterades strategiska frågor såsom inriktning och omfattning av forskning,
övervakning och åtgärder mot marina föroreningar. I sitt inledningsanförande
tog statsministern upp frågan om att tillskapa ett internationellt marint
miljöforskningsprogram för Nordsjön och Östersjön.

Jag
anser att det är mycket angeläget att den marina miljöforskningen som rör Nordsjön
och Östersjön samordnas. Senare i år avser regeringen att ta kontakt med
berörda länder för att söka stöd för ett samlat och förstärkt internationellt
handlande, vilket är nödvändigt för att få till stånd effektivt skydd av vår
gemensamma marina miljö. Syftet med en sådan internationell samverkan bör i
första hand vara att belysa närsalters, stabila organiska ämnens och andra
miljögifters långsiktiga inverkan på havsekosystemen samt ge insikter om hur
olika utsläppsbegränsande åtgärder kan genomföras för att effektivt minska
belastningen på havsmiljön.

1
enlighet med riksdagens beslut med anledning av den miljöpolitiska propositionen
har ett internationellt institut för miljövänlig teknik inrättats genom beslut
av regeringen den 18 augusti 1988. Regeringen har beslutat om stadgar för
institutet. Institutet har som huvuduppgift att värdera och aktivt bidra till
spridning av miljövänlig teknik samt att i särskilda fall initiera och främja
forskning och utveckling av sådan teknik. Enligt min mening är havsmiljöfrågorna
ett viktigt område för institutet. De resultat som uppnås genom internationellt
samordnade forskningsinsatser bör kunna utgöra ett viktigt underlag för
institutets verksamhet.

Jag
anser att en kraftig resursförstärkning är nödvändig för att klara de särskilda
insatser som algblomningen och säldöden nu föranleder. Syftet med dessa
insatser skall vara att förbättra förutsättningarna att genom prov- och
datainsamling, dokumentation samt forskning öka kunskaperna om orsaker till
algblomningar i öppna havet och om olika faktorer som påverkar och hotar de
marina däggdjurens fortlevnad. Dessa kunskaper bör kunna ligga till grund för
eventuella ytterligare åtgärder. De intensifierade svenska insatserna bör
också kunna användas som underlag till att påskynda det internationella
förhandlingsarbetet för marina miljöfrågor.

De
särskilda resurstillskott som är nödvändiga bör avse de svenska insatserna i
det internationella förhandlingsarbetet, den marina övervakningen och
miljöeffektforskningen. Sammanlagt 30 milj. kr. bör anvisas på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för innevarande budgetår.

Det internationella
arbetet bör mot bakgrund av riskerna för fler omfat

tande algblomningar i de öppna haven och de högre marina djurens allt

sämre hälsotillstånd intensifieras. De utvidgade kunskaper som blir resul

tatet av ytterligare övervaknings- och forskningsinsatser bör kunna främja

det internationella förhandlingsarbetet. Jag föreslår att statens naturvårds- 7

verk anvisas 4,5 milj. kr.
för att förstärka verkets insatser inom det marina Prop. 1988/89:10
internationella miljövårdsarbetet. Av detta belopp bör 2 milj. kr. kunna
användas för utökade personalresurser under budgetåret 1988/89 vid verket.
Medlen bör anvisas under anslagen B 1. Statens naturvårdsverk och B 18.
Åtgärder mot havsföroreningar.

Utökningen
av den marina övervakningen bör syfta till en bättre och utökad kunskap om
tillståndet i haven och att ge information till grund för prognosticering av
olika föroreningssituationer och deras betydelse för havsekosystemen. Det
faktum att vi fortsättningsvis måste vara beredda på händelser som de
inträffade motiverar behovet av att också förbättra möjligheterna till tidig
varning. Resurserna bör därför inriktas på operativ samverkan,
intensivbevakning av kustekosystem och utökad provtagning och undersökningar,
fjärranalys från flyg och satellit samt modellutveckling med utgångspunkt i
bl. a. hydrografiska data. Övervakningen bör samordnas internationellt. Området
marin miljöövervakning bör enligt min mening förstärkas med 14 milj. kr. och
anvisas under fjortonde huvudtiteln, anslaget B 18. Åtgärder mot
havsföroreningar.

Forskningen
bör i första hand syfta till att klarlägga orsakerna till och de samlade
effekterna, både på kort och lång sikt, av de inträffade störningarna. Olika
faktorers inverkan på ekosystemen bör belysas. Forskningen bör omfatta både
grundläggande studier av havsekosystemen och tillämpade studier i anslutning till
miljögifts- och närsaltproblematiken i syfte att få fram prognoser och
scenarier för att kunna välja nationella och internationella
åtgärdsstrategier. För utökad forskning om havsmiljöfrågor bör sammanlagt
ytterligare 11,5 milj. kr. anvisas under fjortonde huvudtiteln, anslaget B 4. Miljövårdsforskning.
Av beloppet bör 6 milj. kr. ställas till naturvårdsverkets förfogande. Mot
bakgrund av behovet av utökad grundforskning förordar jag, efter samråd med
chefen för utbildningsdepartementet, att 5,5 milj. kr. reserveras för insatser
avseende den marina grundforskningen. Den närmare fördelningen av dessa medel
bör beslutas i samband med att ställning tas till UHÄ:s kommande förslag
beträffande baslaboratorier för marin naturvetenskaplig forskning i Sverige.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna
de riktlinjer för särskilda åtgärder föranledda av

algblomning och säldöd som jag har förordat,

2.
till Statens naturvårdsverk på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2000000 kr.,

3.
till Miljövårdsforskning pä
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 11 500000 kr.,

4.
till Åtgärder mot
havsföroreningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1988/89
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 16 500000 kr.

4 Beslut Prop. 1988/89:10

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988