Prop. 1988/89:102

Regeringens proposition 1988/89:102

om reglering av priserna på fisk m. m.

Prop. 1988/89:102

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

På
regeringens vägnar Sten Andersson

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret
1989/90.

1 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 102

Jordbruksdepartementet Prop. 1988/89:102

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m. 1
Inledning

Regeringen
uppdrog den 1 december 1988 åt statens jordbruksnämnd att, efter överiäggningar
med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge
förslag beträffande prisregleringen på fisk för budgetåret 1989/90. Förslagen
skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för
prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om att jordbruksnämnden vid
utformningen av förslaget bör beakta att prisregleringen för fisk skall
utvärderas och ses över inför budgetåret 1990/91. Förslagens utformning skulle
i huvudsak innebära en förlängning av innevarande års reglering. Nya inslag i
regleringen fick inte föreslås.

I
uppdraget erinrades om att förslag skulle lämnas till disposition av medel ur
prisregleringskassan för fisk för att täcka kostnaderna för premier för den
kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för denna
försäkring under budgetåret 1988/89 skulle räknas av från normpriserna
och/eller från andra stödformer. Dessutom skulle avräkning göras för tidigare
ej avräknade kostnader för trygghetsförsäkringen under budgetåren 1986/87 och
1987/88.

Jordbruksnämnden
skulle vidare avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan
för att täcka kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid
skulle en särskild medelsram beräknas för fortsatt försöksverksamhet med
fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle bestämmas efter samråd
med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden
har i skrivelse den 27 januari 1989 avgett sina förslag med anledning av
uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.

1
prop. 1988/89:100 (bil. 11 s. 57) har regeringen föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. till prisreglerande
åtgärder på fiskets område.

2
Prisregleringens utfall 1987/88 m. m. '■"p- '/- '°

Grunderna
för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU
23, rskr. 272). Syftet med regleringen är att den skaU styra fisket mot
lönsamhet samtidigt som den skall medverka till att utjämna variationer i
fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisregleringens utformning
finns i prop. 1984/85:143 (s. 19 — 21).

Inkomstnivån
inom trålfisket för år 1987 varierade enligt jordbruksnämnden kraftigt
beroende på var fisket bedrevs. Nivån mäts som sammanräknad inkomst och
innefattar samtliga förvärvskällor. Inkomsten var högst på västkusten. För
sydkustfiskare låg den 20000 kr. lägre medan ostkustens fiskare hade
ytterligare 20000 kr. lägre inkomst.

De
totala kostnaderna för pristillägg regleringsåret 1987/88 var för normprissatta
fiskslag 37 milj. kr. jämfört med 34 milj. kr. regleringsåret 1986/87. Av det
totala pristilläggsbeloppet för 1987/88 gick 92% till sill. Behållningen hos
regleringsföreningen Svensk fisk var 60,8 milj. kr. den I juli 1988, en
minskning med 29 milj. kr. jämfört med den 1 juli 1987. Motsvarande belopp för
jordbruksnämndens prisregleringskassa var 86,9 milj. kr., en ökning med 9 milj.
kr.

Prisregleringsavgiften
samt import- och exportavgifterna beräknas innevarande regleringsår tillföra
kassan ca 86,5 milj. kr. Ränteintäkterna på de medel som är innestående hos Svensk
fisk resp. i prisregleringskassan beräknas uppgå till sammanlagt ca 14 milj.
kr. De sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsår
uppgår således till ca 250 milj. kr.

De
sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår
beräknades ursprungligen av jordbruksnämnden till ca 117 milj. kr. Kostnaderna
beräknas nu till ca 120 milj. kr. Detta skulle innebära att behållningen i
prisregleringskassan och hos Svensk fisk skulle komma att uppgå till
sammanlagt ca 128 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 97,5
milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under nästa regleringsår. Sammanlagt
innebär detta att ca 226 milj. kr. skulle finnas tillgängliga under
regleringsåret 1989/90.

3 Fiskets omfattning

Jordbruksnämnden
gör följande bedömningar i fråga om fångster, avsättning m.m. för
regleringsåret 1989/90.

Den
totala svenska fångsten av fisk ökade åter år 1988 till ca 225000 ton. Drygt
25% härav utgjordes av sill/strömming för konsumtion och 20% av torsk. Fångsten
av foderfisk ökade kraftigt. Av den totala fångsten av sill/strömming avsattes
ca 35000 ton på den inhemska marknaden. Exporten av oberedd och filéad
sill/strömming var ca 15000 ton, varav huvuddelen avsattes i Danmark. Den
europeiska sillmarknaden domineras av det stora utbudet av nordsjösill som
ökat de senaste åren. Detta har lett till att priserna på sill är låga.
Efterfrågan på konsumtionssill kommer troligen inte att öka nämnvärt, varför
priserna väntas förbli hårt pressade.

ti
Riksdagen 1988/89. I .saml Nr 102

Torskfångsten
uppgick förra året till ca 50000 ton. Den övervägande Prop. 1988/89: 102 delen
fångas i Östersjön. Ca 30000 ton torsk avsattes i Sverige medan ca 20000 ton
exporterades i oberedd form. Importen av torsk, som domineras av frysta
filéer, uppgick till ca 20000 ton. Torskmarknaden har de senaste åren
kännetecknats av brist på råvara. Priserna har sjunkit under år 1988 men väntas
öka något i år.

Enligt
jordbruksnämnden är torskbeståndet i Östersjön kraftigt ned-fiskat.
Fångstutrymmet de närmaste åren bedöms dock medge ett oförändrat uttag för
Sveriges del.

Vad
gäller övrig torskfisk och flatfisk är importandelen över 90%. Marknadsbilden
för dessa fiskslag väntas enligt jordbruksnämnden inte förändras nämnvärt.

4 Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för
budgetåret 1989/90

Jordbruksnämndens
förslag om reglering av priserna på fisk m.m. under budgetåret 1989/90 har
biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Vid
fastställande av normpriserna för budgetåret 1989/90 har beaktats kostnadsutvecklingen
inom fisket under perioden december 1987 —december 1988 och
inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtalen år 1988 inkl. förändringar
av sociala avgifter. Vidare har beaktats produktivitetskravet och
kostnadsutvecklingen för trygghetsförsäkringen till den för budgetåret 1988/89
definitiva nivån 8 370000 kr. Jordbruksnämnden och delegationerna har vid
överläggningarna konstaterat att en sammanvägning av dessa faktorer ger en
uppräkning av normpriserna för sill/strömming och övriggrupperna med 6,5%
jämfört med innevarande budgetår.

Prisgränserna
för torsk för budgetåret 1989/90 föreslås av jordbruksnämnden höjas något mer
än normpriserna för normprissatta fiskslag. Detta motiveras med att den
minskade tillgången på torsk inneburit sämre fångster i förhållande till
insatta fångstansträngningar.

Förslagen
om normpriser och prisgränser framgår i detalj av nämndens skrivelse.

För
innevarande och tidigare budgetår har normkvantitet fastställts endast för
sill/strömming. Den uppgår till 57000 ton. För budgetåret 1989/90 föreslår
jordbruksnämnden att normkvantiteten för sill/strömming sänks till 55 000 ton.
Normkvantiteten skaU enligt förslaget kunna ökas till högst 70000 ton beroende
på hur de föreslagna stöden till export till statshandelsländer och till
foderfisk utnyttjas.

Under
innevarande budgetår utgår rörliga pristillägg med 75% av skillnaden mellan
normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 80% för övriga normprissatta
fiskslag och för torsk med 75% av skillnaden mellan nedre prisgräns och
jämförelsepris. Jordbruksnämnden föreslår för budgetåret 1989/90 att
pristillägg utgår med oförändrade procenttal.

Under innevarande
regleringsår får överskottspriset för samtliga lägsta- Prop. 1988/89: 102 prissatta
fiskslag uppgå till högst 75% av lägstapris. För nästa budgetår föreslår
nämnden att överskottspriset för samtliga lägstaprissatta fiskslag utgår med
oförändrat procenttal.

För
innevarande budgetår har anslagits 12 milj. kr. för överskottshanteringen. För
budgetåret 1989/90 föreslår nämnden att tidigare ej avräknade kostnader för
trygghetsförsäkringen t.o.m. budgetåret 1988/89 avräknas från beloppet för
överskottshantering. Förslaget innebär att beloppet sänks med 2,5 milj. kr. och
att högst 9,5 milj. kr. anslås för överskottshanteringen. Vidare föreslås att
jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk tar i anspråk ytterligare
medel för överskottshantering. Nämnden bör dock i enlighet med förslaget iaktta
mycket stor restriktivitet härvid.

Under
innevarande regleringsår utgår ett särskUt stöd i form av regionalt pristillägg
för sill/strömming till fiskare bosatta vid syd- och ostkusten. Detta motiveras
med att fisket på syd- och ostkusten visar en svagare utveckling än fisket på
västkusten samt att tillgänglig statistik pekar på lägre inkomster för syd- och
ostkustens fiskare än för fiskare på västkusten. Stödet utgår som fasta
pristillägg inom ramen för gällande normkvantitet och för fisk som avsätts till
human konsumtion. För regleringsåret 1989/90 föreslår jordbruksnämnden att
stödet höjs med 5 öre/kg på sydkusten och södra ostkusten och med 15 öre/kg på
norra ostkusten. Stödet föreslås således utgå enligt följande:

— till
fiskare bosatta på sydkusten med 15 öre/kg för sill/strömming levererad och
såld till förstahandsmottagare på syd- och ostkusten,

— till
fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 25 öre/kg
för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på ostkusten
samt med 15 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare
på sydkusten,

— till
fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut) med 65 öre/kg för
sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på norra ostkusten,
med 25 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare
på södra ostkusten samt med 15 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till
förstahandsmottagare på sydkusten.

Under
innevarande regleringsår utgår pristillägg för export av sill/strömming till statshandelsländer
med högst 80 öre/kg inom en ram av sammanlagt högst 10 milj. kr., varav högst
3 milj. kr. får avse sill från Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Exporten till
statshandelsländer har under innevarande budgetår varit större än tidigare.
Nämnden föreslår att rambeloppet för nästa regleringsår ökas till 11 milj.
kr., varav högst 3,3 milj. kr. bör få avse sill från Kattegatt, Skagerrak och
Nordsjön. Vidare föreslås att pristillägget bör få utgå med oförändrat belopp.
Nämnden föreslås få besluta om att överföra anslagna medel från stöd till statshandelsexport
till stöd till foderfisk och att minska rambeloppet mot att i stället
normkvantiteten för sill ökas.

Pristillägg
för foderfisk utgår under innevarande budgetår med högst 50 öre/kg inom en ram
av sammanlagt högst 12 milj. kr. Inom rambeloppet

utgår även regionalt
pristillägg för foderfisk på norra ostkusten och pristill- Prop. 1988/89:102
lägg för foderfisk från insjöar. För budgetåret 1989/90 föreslår nämnden att
pristillägg för foderfisk som fångats i saltvatten får utgå med högst 50 öre/kg
inom en oförändrad sammanlagd ram om högst 12 milj. kr. Vidare föreslås att det
inom rambeloppet får lämnas dels regionalt pristillägg för foderfisk till
fiskare bosatta på norra ostkusten, dels pristillägg för foderfisk som fångats
i insjöar. Storleken på dessa pristillägg föreslås få fastställas av nämnden.

Särskilda
fasta pristillägg lämnas för de viktigaste slagen av sötvattens-fisk, nämligen
med 1,95 kr./kg för gädda, gös, sik och rensad och flådd lake samt med 1,55 kr./kg
för abborre, annan lake och siklöja. 1 fråga om annan lake utgår pristillägg
endast under perioden november—februari. Nämnden föreslår oförändrade
pristillägg för nästa budgetår.

Även
för vissa andra fiskslag ges stöd i form av ett fast pristillägg. För nästa
budgetår föreslår jordbruksnämnden för övrig makrill höjt pristillägg till 0,70
kr./kg och i övrigt oförändrade pristillägg.

Jordbruksnämnden
har haft i uppdrag att efter samråd med fiskeristyrelsen lämna förslag till
disposition av medel för att bestrida kostnader för utsättning av lax, annan
laxfisk och ål och för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av
lax. Nämnden föreslår att högst 5 150000 kr. betalas ur prisregleringskassan
för att bestrida kostnader för utsättning av lax och annan fisk under
budgetåret 1989/90. För fördröjd utsättning av lax föreslår nämnden i enlighet
med fiskeristyrelsens förslag 325000 kr.

Jordbruksnämnden
beräknar prisregleringens kostnader för regleringsåret 1989/90 tiU sammanlagt
122 milj. kr., varav 86 milj. kr. hänförsigtill kostnader för olika former av
prisstöd. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen beräknas till 8,4 milj. kr.
och kostnaderna för överskottshanteringen till 9,5 milj. kr. Härtill kommer
5,5 milj. kr. för utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax.
Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll beräknas till 1,2 milj.
kr. och kostnaderna för Svensk fisks administration och upplysningsverksamhet till
11,2 milj. kr.

1
fråga om prisregleringens finansiering föreslär nämnden följande. Från prisregleringskassan
för fisk bör täckas kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utplantering av
fisk och jordbruksnämndens uppbörd. Vidare föreslås Svensk fisk tillföras 105
milj. kr. ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för rörliga, fasta
och regionala pristillägg, pristiUägg för statshandelsexport och foderfisk,
överskottshantering samt Svensk fisks administration m.m. Utöver från
prisregleringskassan tillförda medel bör Svensk fisk för denna verksamhet få
disponera tillgängliga ränteintäkter hos Svensk fisk samt vid behov även hos
föreningen behållna medel.

Med
nyss nämnda förslag behövs för regleringsåret 1989/90 ca 120 milj.

kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa vilket beräknas överstiga

intäkterna i kassan med ca 25 milj. kr. Behållningen i kassan skulle

därmed komma att uppgå till ca 75 milj. kr. den 1 juli 1990. Behållna

medel hos Svensk fisk skulle per den I juli 1990 komma att uppgå till

ungefär samma belopp som den I juli 1989, dvs. drygt 25 milj. kr. Dispo

nibla tillgångar skulle vid samma tidpunkt komma att uppgå till ca 105

milj. kr. "

5 Föredragandens överväganden Prop. 1988/89:102

Inledningsvis
vill jag erinra om att regeringen den 22 december 1988 bemyndigade mig att
tillkalla en särskild utredare för att utvärdera prisregleringen på fisk och
med utgångspunkt i utvärderingen föreslå lämpliga åtgärder. Samtidigt skall den
statliga administrationen på fiskets område gås igenom i syfte att anpassa den till
de förändringar som bl. a. översynen av prisregleringen motiverar. Arbetet
skall redovisas senast den I juli 1989.

Jag
kan i huvudsak biträda jordbruksnämndens förslag till prisreglering på fisk
under budgetåret 1989/90. Förslaget utgår i stort från de i uppdraget angivna
principerna om dels en förlängning av innevarande års reglering, dels att inga
nya inslag skall tillföras regleringen. Jag föreslår att prisregleringen
utformas på det sätt jag har redogjort för i det föregående och att de av nämnden
föreslagna normpriserna, prisgränserna och den föreslagna normkvantiteten
fastställs.

Procentsatserna
för rörliga pristiUägg och procentsatsen för överskottspris bör fastställas på
det sätt som nämnden har föreslagit. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen
av överskotten i samma utsträckning som för närvarande.

1
uppdraget till nämnden angavs att kostnader för trygghetsförsäkringen under
budgetåren 1986/87 och 1987/88 som inte tidigare hade avräknats från
normpriserna och/eller andra stödformer skall räknas av under budgetåret
1989/90. Vidare angavs att 1988/89 års kostnader för trygghetsförsäkringen
skall beaktas om de är kända vid tidpunkten för jordbruksnämndens förslag. Som
framgår av min redovisning av nämndens förslag har detta nu skett. Jag kan
godta nämndens förslag. Samtidigt vill jag betona vikten av att nämnden iakttar
mycket stor restriktivitet i fråga om att ta i anspråk ytterligare medel för
överskottshanteringen.

Jordbruksnämnden
föreslår att det särskilda stöd i form av regionalt pristillägg för
sill/strömming till fiskare bosatta vid syd- och ostkusten höjs med 5 öre/kg på
sydkusten och på södra ostkusten och med 15 öre/kg på norra ostkusten. Mot
bakgrund av att fisket på syd- och ostkusten visar en svagare utveckling än på
västkusten finner jag förslaget motiverat.

Jordbruksnämndens
förslag att pristillägget för stöd till export av sill/ strömming till statshandelsländer
skall utgå med oförändrat belopp och att rambeloppet härför ökas till 11 milj.
kr. kan jag godta. Det bör emellertid ankomma på regeringen att besluta om
eventuell överföring av anslagna medel till stöd för foderfisk.

Nämnden
föreslår att pristillägget för foderfisk utgår inom en oförändrad sammanlagd
ram av högst 12 milj. kr. Vidare föreslås att nämnden bör få fastställa
storleken på dels det regionala foderfiskstödet, dels stödet för foderfisk från
insjöar. Jag föreslår att stödet för nästa budgetår utgår med oförändrade
regler.

Jag
vill i sammanhanget betona nödvändigheten av att hela näringen

ökar ansträngningarna att söka nya avsättningsmöjligheter för den svensk-

fångade sillen. Berörda myndigheter kan delta i detta arbete inom givna

resursramar. 7

fl
Riksdagen 1988/89 I saml. Nr 102

De särskilda fasta
pristilläggen bör fastställas på det sätt som nämnden Prop. 1988/89: 102 har
föreslagit.

Jordbruksnämnden
bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut 105 milj. kr. till Svensk fisk
för kostnaderna för pristillägg, överskottshantering samt Svensk fisks
administration m.m. För dessa ändamål bör Svensk fisk få disponera även
ränteintäkter hos Svensk fisk samt vid behov även hos föreningen behållna
medel.

Medel
som har anslagits ur prisregleringskassan för fisk till prisregleringen och
som inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisk.

Till
prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst 1
milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja och
inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas bli återbetalat vid export.
Vidare bör medel avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen
för fisket, preliminärt 8,4 milj. kr. För utsättning av lax och annan fisk
inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör anslås högst 5,5 milj. kr. Om fiskeristyrelsen
aktualiserar utsättning av torsk i Östersjön bör samordning ske med det projekt
på detta område som finansieras med medel inom ramen för det nordiska
samarbetet. Jordbruksnämnden har slutligen beräknat sina kostnader för uppbörd
och kontroll till 1,2 milj. kr. Dessa kostnader bör täckas med medel ur
prisregleringskassan. Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under
nästa budgetår få användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat
vid akuta svårigheter inom fisket.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår
riksdagen

att
medge att förtiden den Ijuli 1989 —den 30 juni 1990 reglering av priserna på
fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske
enligt de grunder som jag har förordat.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

STATENS
JORDBRUKSNÄMND 1989-01-27 DNR 402-116/89 Prop. 1988/89:102

(PF4-01-JS) Bilaga

REGERINGEN
JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Prisregleringen på fisk m. m. under budgetåret 1989/90

(I
bilaga)

1 FÖRHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen
uppdrog i beslut den 1 december 1988 åt statens jordbruksnämnd att efter
överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret
1989/90.1 uppdraget angavs följande.

Förslaget
skall utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade
riktlinjerna för prisregleringen.

Förslaget
bör vidare utformas med beaktande av att prisregleringen för fisk skall
utvärderas och ses över inför budgetåret 1990/91 varför förslaget i huvudsak
bör innebära en förlängning av innevarande års reglering. Förslag till nya
inslag i regleringen jämfört med innevarande budgetår får inte lämnas.

Jordbruksnämnden
bör avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk
för att bestrida kostnader för premier för den kollektiva
trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. De kostnader för trygghetsförsäkringen
under budgetåren 1986/87 och 1987/88 som ej tidigare avräknats från
normpriserna och/eller andra stödformer skall räknas av under budgetåret
1989/90. Vidare skall 1988/89 års kostnader för trygghetsförsäkringen beaktas
om de är kända vid tidpunkten för jordbruksnämndens förslag.

Förslaget
bör även omfatta disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka
kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skall även
beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd
utsättning av lax. Dessa två rambelopp bör bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden
har nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen
angående prisregleringen på fisk under budgetåret 1989/90. överläggningarna
har lett till en överenskommelse och i samförstånd med delegationerna lägger
nämnden fram följande förslag.

2 Utgångspunkter

De
av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken (prop. 1977/78:112,
JoU 23, rskr. 272) omfattar ett inkomstmål, ett konsumentmål, ett
produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål. Nämnden
har berört dessa olika mål bl.a. i sin regleringsskrivelse till regeringen den
8 april 1981.

De
år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk (prop. 1980/ Prop.
1988/89: 102 81:198, JoU 37, rskr. 423) innebar bl. a. att det s.k. normprissystemet
togs Bilaga i bruk. Normprissystemet innebär i huvudsak att normpriser och normkvantiteter
för de viktigare slagen av fisk fastställs av riksdagen efter förslag av
jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princip sättas så att fisket når avsedd
lönsamhet samt att konsumenterna erbjuds fisk till rimliga priser.
Normkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg högst kan utgå.

En
särskild utredare har i enlighet med regeringens beslut den 22 december 1988
tillkallats för att utvärdera och se över prisregleringen på fisk inför
budgetåret 1990/91.

I
bilaga 1 redovisas uppgifter rörande normprissystemet samt regleringsekonomin fr.o.m.
budgetåret 1984/85.

3 Fångster och avsättning

Den
totala svenska fångslen av fisk ökade år 1988 till ca 225000 ton. Härav
utgjordes ca 60000 ton av sill/strömming för konsumtion, ca 50000 ton av torsk
och ca 90000 ton av foderfisk. Fångsterna av foderfisk har under året ökat
kraftigt.

Avsättningen
av svenskfångad siU/strömming på den inhemska marknaden uppgår årligen till ca
35000 ton. Exporten av oberedd och filéad sill/ strömming uppgick år 1988 till
ca 15000 ton, varav huvuddelen avsattes i Danmark.

Den
europeiska sillmarknaden domineras av det stora utbudet av nordsjösill, som
har fört med sig att priserna på sill är låga. Eftersom konsumtionen troligen
inte kommer att öka i nämnvärd grad är det sannolikt att priserna på sill
kommer att förbli hårt pressade.

Torskfångsterna
i Sverige uppgick år 1988 till ca 50000 ton. Den övervägande delen av de
svenska torskfångsterna fiskas i Östersjön. År 1988 avsattes ca 30000 ton torsk
i Sverige medan ca 20000 ton exporterades i oberedd form. Importen av torsk,
som domineras av frysta filéer, beräknas 1988 ha uppgåu till ca 20000 ton,
omräknad tiU landad vikt.

Torskmarknaden
har de senaste åren varit fast med brist på råvara. Under 1988 har dock
priserna sjunkit jämfört med 1987. Den allmänna bedömningen är att priserna
under 1989 åter kommer att stiga men sannolikt blir ökningarna måttliga.
Torskbeståndet i Östersjön har blivit kraftigt nerfiskat. Fångstutrymmet de
närmaste åren torde ändå medge ett uttag för Sveriges del på i
storleksordningen 50000 ton, dvs. en i stort sett oförändrad kvantitet.

Vad
gäller övrig torskfisk och flatfisk är importandelen över 90%. Marknadsbilden
för dessa fiskslag väntas inte förändras nämnvärt.

4 Inkomstutvecklingen inom fisket

Enligt
1978 års riksdagsbeslut sammanfattas målsättningen för fiskeripolitiken på
följande sätt:

"Målet
för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de 10

som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en
ekonomisk och social standard som är jämförbar meri den som erbjuds inom andra
näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god
kvalitet till rimliga priser. Inom de gränser som ges av en ansvarsfull
hushållning av fisktillgångarna bör fisket bedrivas så effektivt som möjligt
och fångsterna bestämmas av möjligheterna till lönsam och stabil avsättning.
Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av sysselsättning främst i kust- och
skärgårdsområdena där fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Prop.
1988/89:102 Bilaga

Till nu avslutade överläggningar har inkomstmaterial förår
1987 funnits tillgängligt i form av SCB:s deklarationsundersökning för fiskare.
Denna baseras på ett slumpmässigt urval av självdeklarationer från yrkesfiskare,
för 1986 och 1987 enligt 1985 års fiskeriräkning och för tidigare år enligt
1979 års fiskeriinventering. 1 bearbetningen ingår endast fiskare vars inkomst
av fiske uppgått till minst hälften av den totala inkomsten (exkl.
kapitalinkomster).

Som framgår av tabell 4 är inkomstnivån vad gäller
"sammanräknad inkomst" högst på västkusten. Sydkustens fiskare
uppvisar år 1987 ca 17 % lägre inkomster än västkustens fiskare medan
ostkustens fiskare har markant lägre inkomster. "Inkomster av fiske m. m.",
som avser att belysa resultatutvecklingen för själva fisket, visar för syd- och
ostkustens fiskare ett försämrat resultat år 1987 jämfört med året innan.

TabeU 4 Inkomster för trålflskare enligt SCB:s
deklarationsundersökning för fiskare

År

Sammanräknad inkomst'

Inkomster av fiske m.m.-

Kronor

Förändring från året innan, %

Kronor

Förändring från året innan, %

Västkusten

1984

98400

122 700

1985

109 600

+ 11

130400

+ 6

1986

103400

- 6

128 600

- 1

1987

114 300

+ 11

146000

+ 14

Svdkusten

1984

93000

139400

1985

97 100

+ 4

109 800

-21

1986

96 500

- 1

126600

+ 15

1987

95 100

- 1

119700

- 5

Ostkusten

1984

58400

69900

1985

63 200

+ 8

73000

+ 5

1986

68 700

+ 9

85 700

+ 17

1987

73000

+ 6

81800

- 5

' Det taxeringsmässiga
begreppet "sammanräknad inkomst" innefattar samtliga förvärvskällor.
Underskott i förvärvskälla upptas till noll. Avdrag har gjorts för egenavgifter.

- Driftsekonomiskt
begrepp. Kontant netto av fiske minskat med värdeminskningsavdrag och avdrag
för ökade levnadsomkostnader samt ökat med ersättning från arbetslöshetskassa
och försäkringskassa. Avser att belysa resultatutvecklingen för själva fisket. Resultatregleringsposter
har ej medtagits och avdrag har ej gjorts för egenavgifter.

11

5 Förslag till prisreglering på fisk för budgetåret
Pp. 1988/89:102

1989/90 '

5.1 Underlag

Som underlag för sina bedömningar och förslag har parterna
haft följande material:

— uppgifter
om det biologiska fångstutrymmet samt marknads- och avsättningsförhållanden

— inkomstförhållanden
inom det svenska fisket

— prisutvecklingen
för produktionsmedel inom de viktigaste fiskeinriktningarna

— löneavtalen
på arbetsmarknaden för de stora löntagarkollektiven Uppgifter om det biologiska
fångstutrymmet samt marknads- och

avsättningsförhållanden redovisas i avsnitt 3 och i
avsnitt 4 redogörs för inkomstförhållanden inom det svenska fisket.

Prisutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste
fiskeinriktningarna visar enligt jordbruksnämndens beräkningar en ökning med
7,1 % under perioden december 1987 —december 1988.

En sammanställning av vissa löneavtal för år 1988 inom
olika avtalsområden redovisas i tabell 5.1. Det bör observeras att
lönehöjningarna gäller från olika tidpunkter för olika avtalsområden.

Tabell 5.1 Lönehöjningar inom olika avtalsområden år
1988, procent

SAF-LO-om rådet

VF-Metall 5,0%'

Handels 11,0%'

Byggnads 2,5-3,0%

SAF-PTK

VF-SIF 4,3%'

Kommuner och landsting 8,6 %

Statliga sektorn 6,6 %

' Inkl. förtjänstutvecklingsgaranti.

Enligt förhandlingsuppdraget (se avsnitt 1) skall under
budgetåret 1989/ 90 avräknas från normpriserna och/eller andra stödformer de
kostnader för trygghetsförsäkringen under budgetåren 1986/87 och 1987/88 som ej
tidigare avräknats. Vidare skall 1988/89 års kostnader beaktas om de är kända.

Kostnaderna uppgår för budgetåret 1988/89 till 8,370 milj.
kr. Ökningen från 1987/88 års kostnadsnivå (7,815 milj. kr.) har beaktats i
förslaget riU uppräkning av normpriser och prisgränser för torsk (se avsnitt
5.3 och 5.4).

En beräkning av skillnaden mellan vad försäkringen varje
år kostat och

vad som varje år varit avräknat visar för hela den tid från det försäkringen

infördes (1983/84) t. o. m. budgetåret 1988/89 att sammanlagt 2,5 milj. kr.

återstår att avräkna under budgetåret 1989/90. Beloppet utgör ett engångs

belopp vilket innebär att vad som avräknas under budgetåret 1989/90 bör

återföras under budgetåret 1990/91. Avräkning av detta engångsbelopp

föreslås i enlighet med förhandlingsdirektiven ske från rambeloppet för [2

överskottshantering (se avsnitt 5.7.).

5.2
Normkvantitet Prop. 1988/89: 102

Normkvantitel
anger för vilken kvantitet pristillägg utgår men medför i °

och
för sig inte någon begränsning i fisket.

För
hittillsvarande budgetår har en normkvantitet fastställts endast för sill/strömming.
Den uppgår under innevarande budgetår till 57000 ton men får ökas till högst
70000 ton, beroende på i vilken utsträckning stödet till export av
sill/strömming till statshandelsländer och/eller stödet till foderfisk
utnyttjas (se avsnitt 5.9 och 5.10).

För
budgetåret 1989/90 föreslås att normkvantiteten för sill/strömming sänks till
55000 ton. Jordbruksnämnden bör dock liksom under innevarande budgetår få
bemyndigande att höja normkvantiteten till högst 70000 ton och samtidigt minska
rambeloppet för export av sill/strömming till statshandelsländer och/eller
rambeloppet för stöd till foderfisk. Härvid bör gälla att en ökning av
normkvantiteten med 1 000 ton skall motsvaras av en sänkning av något av de
nämnda rambeloppen med en miljon kronor. Sådan eventuell ökning av
normkvantiteten bör dock ej få ske i efterhand för period för vilken
pristillägg fastställts.

5.3
Normpriser

Förslag
till förändring av normpriserna har vid tidigare överläggningar grundats på
dels kostnadsökningen inom fisket, dels inkomstökningen för jämförbara grupper
samt förändringar i sociala avgifter. Vid sammanvägning har inkomstdelen och
kostnadsdelen satts till vardera 50 %. Även ett produktivitetskrav har ställts.
Vidare har införandet av den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket
samt premiehöjningar för denna t.o.m. budgetåret 1987/88 avräknats från
normpriserna på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknats bli lika
mycket lägre som kostnaden för försäkringen.

En
sammanvägning av kostnadsutvecklingen för perioden december 1987 —december 1988
och inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtalen för 1988,
inkl. förändringar i sociala avgifter, samt ett beaktande av
produktivitetskravet och kostnadsutvecklingen för trygghetsförsäkringen till
den för budgetåret 1988/89 definitiva nivån (8,370 milj. kr.) ger en
sammantagen förändring om 6,5 %. Normpriserna föreslås därför för budgetåret
1989/90 bli uppräknade med 6,5% jämfört med innevarande budgetår.

Förslag
till normpriser för budgetåret 1989/90 framgår av tabell 5.2.

13

Tabell
5.2 Förslag till normpriser fdr budgetåret 1989/90 och jämförelse med inneva-
Prop. 1988/89:102

Bilaga

rande budgetår, kr./kg

Fiskslag/ Förslag

Normprisgrupp 1988/89 1989/90

Sill/strömming, stor 3,17 3,38

Sill/strömming, liten 2,46 2,62

Övriggrupp I' 6,97 7,42

Övriggrupp IP 8,69 9,25

Övriggrupp III" 17.25 18,37

Övriggrupp IW 3,49 3,72

' Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. - Kolja, rödspätta,
havskatt och lyrtorsk. ' Kummel, rödtunga och bergtunga. * Lubb, skrubba och
horngädda.

5.4 Prisgränser för torsk

För torsk fastställs en nedre och en övre prisgräns. Vid
jämförelsepriser (genomsnittliga på visst sätt definierade avräkningspriser
till fiskare) över den övre prisgränsen vidtas prisdämpande åtgärder. Vid
jämförelsepriser under den nedre prisgränsen utgår pristiUägg på samma sätt som
när jämförelsepriserna för normprissatta fiskslag ligger lägre än normpriserna
(se avsnitt 5.5).

Vad gäller prisgränserna för torsk föreslås att dessa höjs
något mer än normpriserna för normprissatta fiskslag. Detta med motiveringen
att den minskade tillgången på torsk inneburit sämre fångster i förhållande
till de insatta fångstansträngningar som redovisas i fiskeristyrelsens undersökningar.

Förslag till prisgränser under budgetåret 1989/90 framgår
av tabell 5.3.

Tabell 5.3 Förslag till prisgränser för torsk under
budgetåret 1989/90 och jämförelse med innevarande budgetår, kr./kg

Period Nedre Övre

prisgräns prisgräns

1988/89

juli-december
1988 6.00 7,55

januari-juni
1989 5,50 7,05

1989/90, förslag

juli-december
1989 6,50 8,25

januari-juni
1990 6,00 7,75

5.5 Rörliga pristillägg

Röriiga pristillägg kan utgå för normprissatta fiskslag
samt för torsk om jämförelsepriset understiger normpriset resp. nedre
prisgränsen.

Under innevarande budgetår utgår pristillägg för
sill/strömming med 75 %, för övriga normprissatta fiskslag med 80 % och för
torsk med 75 % av skillnaden mellan normpris resp. nedre prisgräns och
jämförelsepris.

För budgetåret 1989/90 föreslås att pristillägg får utgå
med oförändrade procenttal.

5.6
Fasta pristillägg ProP- 1988/89:102

Fasta
pristillägg utgår under innevarande budgetår för makrill, räka, storbackelånga
och de viktigaste slagen av sötvattensfisk. För annan lake, som ingår i gruppen
"sötvattensfisk 11", utgår pristillägg endast under regleringsperioderna
11 och 12 samt I och 2 (ungefär perioden november-februari).

För
budgetåret 1989/90 föreslås att pristillägget för övrig makrill, som för iiinevarande
år sänktes, åter höjs något medan pristilläggen i övrigt får vara oförändrade.
Pristillägg för annan lake bör endast få utgå under samma begränsade period som
under innevarande budgetår.

Förslag
till pristillägg för budgetåret 1989/90 framgår av tabell 5.4.

Tabell
5.4 Förslag till fasta pristillägg för budgetåret 1989/90 samt jämförelse med
innevarande budgetår, kr./kg

Fiskslag Förslag Förslag

1988/89 1989/90

Garnmakrill' Övrig makrilF

1.90 0.50

1,90 0,70

Kokräka Råräka

2,00 1,85

2,00 1,85

Storbackelånga:

— utan
huvud

— med
huvud

2,10 1,80

2,10 1,80

Sötvattensfisk I- Sötvattensfisk IP

1.95 1,55'

1,95

1,55'

'
Makrill fångad med garn, krok eller småvad inomskärs.

•
Makrill fångad med trål eller snörpvad utomskärs.

'
Gädda, gös, sik samt rensad och flådd lake.

"
Abborre, annan lake och siklöja.

' Annan lake endast
perioden november —februari.

5.7 Överskottshantering

För
normprissatta fiskslag och torsk samt för makrill och kokräka fastställer
regleringsföreningen Svensk Fisk lägstapriseroch överskottspriser. Den fisk och
kokräka som inte kan säljas till minst lägstapris övertas av föreningen till
överskottspris. Nivån på överskottspriserna beror på de medel som Svensk Fisk
disponerar för detta ändamål, dvs. dels intäkter från försäljning av mottagna
överskott, dels anslagna medel. För innevarande budgetår har anslagits högst 12
milj. kr.

För
budgetåret 1989/90 föreslås att tidigare ej avräknade kostnader för trygghetsförsäkringen
t.o.m. budgetåret 1988/89 (se avsnitt 5.1) avräknas från beloppet för
överskottshantering. Förslaget innebär att beloppet sänks med 2,5 milj. kr. och
att högst 9,5 milj. kr. anslås för överskottshanteringen. Jordbruksnämnden bör
dock liksom hittills bemyndigas medge Svensk Fisk att ta i anspråk ytteriigare
medel. Nämnden bör dock härvid iaktta mycket stor restriktivitet. Sådant
medgivande bör endast kunna ges i undantagsfall i oförutsedda situationer och
efter särskild prövning.

Vad
gäller nivån på överskottspriserna finns ett samband med lägsta-priserna.

15

För
budgetåret 1989/90 föreslås i likhet med vad som gäller under Prop.
1988/89: 102 innevarande budgetår att överskottspriset för samtliga lägstaprissatta
Bilaga fiskslag och kokräka får uppgå till högst 75% av lägstapriset.

Jordbruksnämnden
bör vidare ha rätt att, när nämnden så anser påkallat, meddela Svensk Fisk
ytterligare föreskrifter vad gäller överskottshanteringen.

5.8
Regionala pristillägg

Under
innevarande budgetår utgår regionala pristillägg på syd- och ostkusten. Dessa
motiveras med att fisket på syd- och ostkusten visar en svagare utveckling än
på västkusten samt att tillgängligt material pekar på lägre inkomster för syd-
och ostkustens fiskare än för fiskare på västkusten.

Stödet
utgår som fasta pristillägg (regionala pristillägg) för sill/strömming. Stöd
utgår endast inom ramen för gällande normkvantitet och för avsättning till
human konsumtion.

För
budgetåret 1989/90 föreslås att stödet höjs med 5 öre/kg på sydkusten och på
södra ostkusten samt med 15 öre/kg på norra ostkusten. Stödet föreslås således
utgå enligt följande:

— till
fiskare bosatta på sydkusten med 15 öre/kg för sill/strömming levererad och
såld till förstahandsmottagare på syd- och ostkusten,

— till
fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 25 öre/kg
för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på ostkusten
samt med 15 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare
på sydkusten,

— till
fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut) med 65 öre/kg för siU/strömming
levererad och såld till förstahandsmottagare på norra ostkusten, med 25 öre/kg
för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på södra
ostkusten samt med 15 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare
på sydkusten.

5.9
Export av sill/strömming till statshandelsländer

Under
innevarande budgetår utgår pristillägg för export av sill/strömming till statshandelsstater.
Pristillägg får lämnas med högst 80 öre/kg och med sammanlagt högst 10 milj.
kr, varav högst 3 milj. kr. får avse sill från Kattegatt, Skagerrak och
Nordsjön. I den utsträckning stödet inte utnyttjas får normkvantiteten för
sill/strömming ökas.

Export
till statshandelsländer har under innevarande budgetår kommit till stånd i
större skala än tidigare med leveranser ute lill havs (i Östersjön) till ryska
moderfartyg. Samtidigt har liksom under föregående budgetår sill levererats
sorterad och mestadels isad i lådor till mottagande fartyg i svenska hamnar.
Rambeloppet 10 milj. kr. under innevarande budgetår beräknas för närvarande
komma att förbrukas.

Stödet
föreslås få utgå även under budgetåret 1989/90. Rambeloppet bör ökas till högst
11 milj. kr. varav högst 30% (3,3 milj. kr.) bör få avse sill från Kattegatt, Skagerrak
och Nordsjön. Pristillägget bör få utgå med

oförändrat
högst 80 öre/kg. Närmare regler bör få fastställas av jordbruks- Prop.
1988/89: 102

nämnden. Bilaga

Jordbruksnämnden
bör även få besluta om att överföra anslagna medel för stöd till statshandelsexport
till stöd till foderfisk samt att minska rambeloppet mot att i stället
normkvantiteten ökas (se avsnitt 5.10 resp. 5.2).

Den
föreslagna utbytbarheten mellan stöd till konsumtionssill inom normprissystemet,
statshandelsexport och foderfisk syftar till att möjliggöra en smidig
anpassning av stödet i syfte att på bästa sätt utnyttja de
avsättningsmöjligheter som kan komma att stå till buds.

5.10
Stöd till foderfisk

Under
innevarande budgetår utgår pristillägg för foderfisk. Pristillägg får lämnas
med högst 50 öre/kg och med sammanlagt högst 12 milj. kr. Inom rambeloppet
utgår även regionalt pristillägg för foderfisk på norra ostkusten och
pristillägg för foderfisk från insjöar.

Stödet
syftar till att göra det ekonomiskt möjligt att låta en större del av fångsterna
gå till foder och på så sätt underlätta avsättningen av sill/ strömming.

För
budgetåret 1989/90 föreslås att pristillägg för foderfisk får lämnas till ett
oförändrat sammanlagt belopp av högst 12 milj. kr. Pristillägg bör för
foderfisk som fångats i saltvatten få utgå med högst 50 öre/kg.

Vidare
bör liksom under innevarande budgetår inom rambeloppet 12 milj. kr. dels ett
regionalt tillägg få lämnas till fiskare bosatta på norra ostkusten, dels
pristillägg få utgå till foderfisk som fångats i insjöar. Storleken på dessa
pristillägg bör få fastställas av jordbruksnämnden.

Närmare
regler beträffande foderstödets omfattning och utformning bör få fastställas av
jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden
bör vidare få besluta om att överföra anslagna medel för stöd till foderfisk till
stöd till statshandelsexport samt att minska rambeloppet mot att i stället
normkvantiteten ökas (se avsnitt 5.9 resp. 5.2).

5.11
Trygghetsförsäkring

Fiskets
kollektiva trygghetsförsäkring finansieras med medel ur prisregleringskassan.
Vid införandet av försäkringen samt vid premiehöjningar t.o.m. budgetåret
1987/88 har kostnaderna härför avräknats från normpriserna på så sätt att
kostnaderna för pristilläggen beräknas bli lika mycket lägre som kostnaden för
försäkringen.

Premien
för den kollektiva trygghetsförsäkringen fastställdes ursprungligen för
budgetår, men fastställs fr.o.m. år 1987 för kalenderår. Premien uppgår för år
1989 till 8,34 milj. kr. Kostnaden för budgetåret 1989/90 beräknas till ca 8,4
milj. kr. Kostnaden kan dock komma att bli högre då premien för år 1990 ännu ej
fastställts.

Som
framgår av avsnitt 5.3 har i och med årets förslag kostnaderna för

försäkringen
avräknats från normpriserna till den för budgetåret 1988/89 Prop. 1988/89:
102

definitiva nivån 8,370 milj. kr. Bilaga

Vidare
har, som framgår av avsnitt 5.7, tidigare ej avräknade kostnader (2,5 milj.
kr.) avräknats från beloppet för överskottshantering.

6 Regleringsekonomin 1988/89 och 1989/90

6.1
Intäkter och kostnader 1988/89

Behållningen
hos Svensk Fisk uppgick per den I juli 1988 till 60,8 milj. kr., en minskning
med 29,0 milj. kr. jämfört med den 1 juli 1987. Motsvarande belopp för
jordbruksnämndens prisregleringskassa var 86,9 milj. kr., en ökning med 9,0
milj. kr.

Regleringsekonomins
totala intäkter under innevarande budgetår beräknas nu till ca 100 milj. kr.
Prisregleringsavgift, som tas ut på såväl svensk-fångad som importerad fisk med
högst 6% av förstahands- resp. importvärdet eller motsvarande belopp i öre per
kg, beräknas tillföra kassan ca 85 milj. kr., varav ca 30% från svenska
fiskares fångster. Exportavgift på viss sötvattensfisk och ål väntas ge ca 1,5
milj. kr. Ränteintäkterna på de medel som är innestående hos Svensk Fisk resp.
i prisregleringskassan beräknas uppgå till sammanlagt ca 14 milj. kr.

Sammanlagt
finns således ca 250 milj. kr. till prisregleringens förfogande under
innevarande budgetår.

De
sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande budgetår
beräknades ursprungligen av nämnden till ca 117 milj. kr., varav ca 30 milj.
kr. för rörliga pristillägg. Kostnaden kan nu beräknas till ca 120 milj. kr.
varav ca 40 milj. kr. för rörliga pristillägg. Anledningen till att kostnaderna
för rörliga pristillägg nu väntas bli högre är att sillpriserna blivit lägre än
vad som ursprungligen antogs. 1 gengäld antas nu överskottskostnaderna bli
lägre än vad som ursprungligen antogs.

Enligt
dessa beräkningar kommer tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa
och hos Svensk Fisk sammanlagt att uppgå till knappt 130 milj. kr. vid utgången
av innevarande budgetår. Behållningen i prisregleringskassan beräknas till ca
102 milj. kr. och hos Svensk Fisk till ca 26 milj. kr.

1
tabell 6.1 jämförs de kostnader för prisregleringen på fisk som bedömts bli
följden av träffade överenskommelser, och som redovisats i reglerings-skrivelserna
för resp. år, och de i efterhand konstaterade utfallen. En utförlig
sammanställning av regleringsekonomins intäkter och kostnader redovisas i
bilaga 1 (tabell 6).

18

Tabell
6.1 Beräknade och faktiska kostnader för prisregleringen på fisk
budgetåren Prop. 1988/89: 102

1981/82-1988/89, milj. kr. Bilaga

Rörliga pristillägg

Totala kostnader

Beräknat vid

Utfall

Beräknat vid

Utfall

resp. överlägg-

resp.

överlägg-

ningstillfalle

ningstillfälle

1981/82

41,5-59.5

57,8

61-

-79

75,7

1982/83

76

45,9

98

63,7

1983/84

68-82

52,5

100

76,3

1984/85

56-61

60,4

84

80,8

1985/86

75

46,4

103

76,6

1986/87

62

34,0

97

68,6

1987/88

46

37,0

120

116,6

1988/89

30

40'

117

120'

'
Prognos

6.2
Intäkter och kostnader 1989/90

6.2.1 Intäkter
och disponibelt belopp

Tillgångarna
i jordbruksnämndens prisregleringskassa och hos Svensk Fisk kan enligt avsnitt
6.1 beräknas komma att uppgå till knappt 130 milj. kr. per den Ijuli 1989.
Intäkterna under budgetåret 1989/90 inkl. ränteintäkter kan uppskattas till ca
98 milj. kr. Sammanlagt står således i princip i storleksordningen 225 milj.
kr. till prisregleringens förfogande under budgetåret 1989/90.

6.2.2 Kostnader
för den löpande regleringen

Mot
bakgrund av gjorda marknadsbedömningar samt föreslagna normpriser och nedre
prisgränser för torsk har kostnaderna för pristilläggen för normprissatta
fiskslag samt torsk uppskattats till ca 51,5 milj. kr. Kostnaderna för fasta
pristillägg på makrill, räka, storbackelånga och sötvattensfisk har beräknats
till ca 6 milj. kr.

För
regionala pristillägg på syd- och ostkusten har beräknats ca 5,5 milj. kr.
Stödet till export av sill/strömming till statshandelsländer samt stödet till foderfisk
är högst 11 resp. högst 12 milj. kr. För täckande av Svensk Fisks kostnader för
överskottshanteringen har beräknats högst 9,5 milj. kr.

Kostnaderna
för den kollektiva trygghetsförsäkringen för yrkesfiskare uppskattas till ca
8,4 milj. kr. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen kan dock komma att bli
högre då premien för år 1990 ännu ej fastställts.

Den
sammanlagda kostnaden för prisregleringen i form av pristillägg, överskottshantering
och trygghetsförsäkring beräknas komma att uppgå till knappt 105 milj. kr.

6.2.3
Jordbruksnämndens uppbördskostnåder

Jordbruksnämndens
kostnader för uppbörd och kontroll av prisreglerings-och exportavgifter
beräknas av nämnden till ca 1,2 milj. kr.

19

6.2.4 Svensk
Fisks kostnader Prop. 1988/89: 102

Svensk
Fisks kostnader för administration och kontroll samt informa- °

tions-
och upplysningsverksamhet har av föreningen beräknats till ca 11,2 milj. kr.,
varav för informations- och upplysningsverksamhet ca 4,2 milj. kr.

6.2.5 Kostnader
för utsättning av fisk

Som
framgår av avsnitt 1 bör jordbruksnämnden avge förslag till disposition av
medel ur prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av
fisk. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet
med s. k. fördröjd utsättning av lax. De båda beloppen bör bestämmas efter
samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden
föreslår i samförstånd med delegationerna att 5,15 milj. kr. utgår ur
prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av fisk under
budgetåret 1989/90.

Beloppet
bör i enlighet med förslag från fiskets förhandlingsdelegation, mot vilket fiskeristyrelsen
inte har något att erinra, användas enligt följande (milj. kr.).

Ost-
och sydkusten. Ål 1,00

Västkusten,
Rödspätta och torsk 0,15

Insjöarna,
Al och laxartad fisk 3,50

Försök med utsättning av torsk

i
Östersjön 0,50

Summa 5,15

För
fördröjd utsättning av lax, ett projekt som nu håller på att avvecklas, föreslås
i enlighet med fiskeristyrelsens förslag och i samförstånd med delegationerna
att 0,325 milj. kr. utgår under är 1989/90.

6.2.6 Regleringens
totalkostnader

De
totala regleringskostnaderna under år 1989/90 beräknas till ca 122 milj. kr. En
sammanfattning av fördelningen på olika ändamål och jämförelse med fakriska
kostnader för år 1987/88 och nu gjorda beräkningar för år 1988/89 redovisas i tabeU
6.2.

20

Tabell 6.2 Fördelning av kostnader för prisregleringen på
fisk budgetåren 1987/88- Prop. 1988/89: 102

1989/90, milj, kr.____________________________ Bilaga

1987/88

1988/89

1989/90

Utfall

Beräknat

Beräknat

Rörliga
pristillägg

37,0

40,0

51,5

Fasta
pristillägg

5,6

5,0

6,0

Regionala
pristillägg

4,2

4,0

5,5

Statshandelsexport

2.9

10,0

11,0

Foderfisk

10,0

12,0

12,0

Fraktstöd

0,0

-

-

Överskottshantering

15,0

6,0

9,5

Trygghetsförsäkring

7,8

8,4

8,4

SFR:s förhandl.
kostn.

-

0,5

-

S:a
prisregleringen

82,5

85,9

103,9

Utsättning

4,9

5,5

5,5

JN:s
uppbördskostnader

1.2

1,2

1,2

Svensk
Fisks adm. m. m.

9,8

10,4

11,2

Samordn./Swefisk

3,0

2,0

-

Exportrådet

0,2

-

-

Konsumentåtgärder

15,0'

15,0

-

S;a
övrigt

34,1

34,1

17,9

Totalt

116,6

120,0

121,8

' Reserverat belopp

6.3
Regleringens flnansiering under 1989/90

Regleringsföreningen
Svensk Fisk föreslås för budgetåret 1989/90 tillföras 105 milj. kr. ur
jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk. Vidare bör kostnaderna för
trygghetsförsäkringen, utsättning av fisk samt jordbruksnämndens
uppbördskostnader liksom hittills få täckas med medel ur denna kassa.

Kostnaderna
för rörliga, fasta och regionala pristillägg, stöd till statshandelsexport och
foderfisk, överskottshantering, samt kostnader för Svensk Fisks administration m.
m. bör få täckas med medel som disponeras av Svensk Fisk, dvs. i första hand av
under budgetåret tillförda medel och ränteintäkter hos föreningen samt i sista
hand av hos föreningen behållna medel.

Ovannämnda
förslag till finansiering innebär att ur jordbruksnämndens prisregleringskassa
föreslås få utgå ca 120 milj. kr., vilket beräknas överstiga intäkterna i
kassan med ca 25 milj. kr. Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till
drygt 75 milj. kr. per den 1 juli 1990.

Behållna
medel hos Svensk Fisk skulle per den 1 juli 1990 komma att uppgå till ungefär
samma belopp som per den I juli 1989 dvs. drygt 25 milj. kr.

Disponibla
tillgångar per den I juli 1990 skulle totalt komma att uppgå till ca 105 milj.
kr.

7 Hemställan

Med
hänsyn till det ovan anförda hemställer jordbruksnämnden

1.
att prisregleringen för fisk samt finansieringen av denna under

budgetåret
1989/90 utformas på sätt som ovan föreslagits, 21

2. att
normkvantiteten för sill/strömming fastställs till 55000 ton Prop.
1988/89:102

samt att nämnden bemyndigas höja denna till högst 70000 ton Bilaga

på
sätt som ovan föreslagits,

3. att normpriser samt prisgränser för torsk
fastställs på sätt som ovan föreslagits,

4. att rörliga, fasta och regionala pristillägg utgår
på sätt som ovan föreslagits,

5. att stöd till export av sill/strömming till statshandelsländer
får utgå med sammanlagt högst 11 milj. kr. enligt bestämmelser som får beslutas
av nämnden samt att nämnden bemyndigas överföra medel härav till stöd till
foderfisk,

6. att stöd till foderfisk får utgå med sammanlagt
högst 12 milj. kr. enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden samt att nämnden
bemyndigas överföra medel härav till stöd till export av sill/strömming till statshandelsländer,

7. att nämnden bemyndigas utbetala 105 milj. kr. till
Svensk Fisk att disponeras av föreningen för kostnader för prisregleringen,

8. att nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att,
utöver medel som utbetalas av nämnden, disponera de ränteintäkter som uppkommer
hos föreningen samt, om erforderligt, hos föreningen behållna medel för
kostnader för prisregleringen och för Svensk Fisks administration inkl.
marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet,

9. att nämnden bemyndigas medge att medel utöver vad
som ovan föreslagits får användas för överskottshantering efter prövning av
nämnden,

10. att nämnden bemyndigas meddela närmare bestämmelser
om pristillägg och överskottshantering,

11. att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för
fiskarnas trygghetsförsäkri ng,

12. att nämnden bemyndigas till fiskeristyrelsen
utbetala 5,475 milj. kr. för utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av
lax,

13. att i förekommande fall högst I milj. kr. av de fettvaruavgifter
som tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung, med avdrag för vad
som kan beräknas återbetalas vid export, överförs till prisregleringskassan
för fisk,

14. att nämnden bemyndigas utbetala pristillägg även
vid landningar utomlands om dessa har föranletts av ishinder.

Detta
ärende har på föredragning av avdelningsdirektören Sten avgjorts av
generaldirektörens ställföreträdare och ledamöterna Alamaa, Brangmo, Ekberg,
Eriksson, Fringel och Genfors. Därvid har även avdelningschefen Öjeheim
närvarit. 1 ärendets behandling har även deltagit avdelningsdirektören
Smedhagen.

Torgny
Sjöberg

Roland
Sten

22

STATENS JORDBRUKSNÄMND

FISKSEKTIONEN
(PF4-02-JS)

1989-01-27

BILAGA 1 TILL DNR

402-116/89

Prop. 1988/89: Bilaga

102

Uppgifter rörande normprissystemet m. m. (enligt Svensk
Fisks statistik) samt regleringsekonomin

Tabell 1 Fastställd och utnyttjad normkvantitet, ilandförd
och försåld samt totalt ilandförd kvantitet för sill/strömming, ton

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

Fastställd normkvantitet Utnyttjad normkvantitet'

80000 77 395

76000 69 594

73000 55 726

60000

48072

57000

Ilandfört
och försålt"

87455

69 807

55 726

48072

Totalt ilandfört

- i
Sverige

— i
Sverige och utlandet

93 300 114 700

79600 93 100

64900 77400

64900 67 500

' Pristilläggsberättigad kvantitet.

- Kvantitet som varit pristilläggsberättigad om ej
normkvantitet satt tak.

Inkl. "överskott", dvs. kvantiteter som inte
kunnat säljas till minst lägstapriser,

samt ej licensierade fiskares fångster. (SCB:s statistik.)

Tabell 2 Normprissatta fiskslag samt torsk, pristilläggsberättigade
kvantiteter, ton

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

Sill/strömming, stor Sill/strömming, liten

31020 46 375

27 333 42 261

16616 39 110

13 776 34 296

Torsk

- 1 juli-3I
december

— 1
januari —30 juni

46075 15 966 30109

43 538 14652 28 886

39 291

9 789

29 502

43429 10923 32 506

Övriggrupp I' Övriggrupp 11" Övriggrupp llP
Övriggrupp IV

1422

2 208

518

67

1289

2321

427

133

1393

1679

338

73

2159

1311

361

104

' Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. - Kolja, rödspätta,
havskatt och lyrtorsk. Kummel, rödtunga och bergtunga. ■* Lubb, skrubba
och horngädda.

23

Tabell 3 Normprissatta fiskslag samt torsk, normpriser
samt beräknade genomsnittliga jämförelsepriser och pristillägg, kr./kg

Prop.
1988/89:102 Bilaga

1984/85
1985/86 1986/87 1987/88

1988/89

Normpriser
Sill/strömming, stor Sill/strömming, liten Torsk

— 1 juIi-31 december

— 1 januari —30 juni Kokräka'
Övriggrupp I- Övriggrupp IV Övriggrupp III"'
Övriggrupp IV

Jämförelsepriser' Sill/strömming, stor Sill/strömming,
liten Torsk

— I juli-31 december

— I januari —30 juni Kokräka'
Övriggrupp I- Övriggrupp II' Övriggrupp 111"* Övriggrupp IV

Pristillägg Sill/strömming, stor Sill/strömming, liten
Torsk

— 1 juli-31 december

— 1 januari —30 juni Kokräka'
Övriggrupp I- Övriggrupp II' Övriggrupp III'' Övriggrupp IV'

3.01 2,34

4,58 4,38

35,00 6,27 7,81

15,49 3,14

1,90 1,32 4,46 4,43 4,47

48,05 3,94 7,30

11,07 3,03

0,73 0,67 0,05 0,11 0,02

1,87 0,47 3,60 0,17

3,06 2,38

4,83 4,62

6,61

8,24

l6,35

3,31

2,09 1,45 5,94 5,53 6,17

44,38 5,01 7,99

15,11 3,76

0,63 0,61

1,25 0,52 1,36 0,02

3,17 2,46

5,22 4,99

6,97

8,69

17,25

3,49

2,39 1,54 6,80 7,04 6,71

49,19 5,71 9,36

20,67 4,46

0,51 0,60

1,11 0,25 0,03 0,02

3,17 2,46

6,00-7,20" 5,50-6,70'

6,97

8,69

17,25

3,49

2,32

1,46

6,86

7,22

6,73

54,98

5,32

10,24

20,45

4,07

0,64 0,73

1,35

0,25 0,12

3,17 2,46

6,00-7,55" 5,50-7,05"

6,97

8,69

17,25

3,49

' Kokräka åsätts ej normpris fr.o. m. 1985/86, se även
tabell 5.

" Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj.

■' Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk.

'' Kummel, rödtunga och bergtunga.

' Lubb, skrubba och horngädda.

" Nedre resp. övre prisgräns.

' Baserade pä uppgifter från de större Ibrstahandsmottagarna.
Vägda medeltal av

månadsuppgifter. För "övriggrupperna" påverkas
värdena av ändrade kvantiteter

för ingående fiskslag och är således inte enbart uttryck
för prisändringar.

Tabell 4 Procentsats av skillnaden mellan normpris (för
torsk nedre prisgräns) och Jämförelsepris med vilken pristillägg utgår

1984/85
1985/86 1986/87 1987/88 1988/89

Sill

Torsk

Övriggrupp
l-lV

65

65

65

75

75

75

75

75

75

75

80

80

80

80

80

1984/85
även kokräka.

24

Tabell
5 Fiskslag med fasla pristillägg, pristilläggsberättigade 1

kvantiteter.

Jämfdrel-

Prop.
1988/89:

102

sepriser oeh fasta pristillägg

Bilaga

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

Pristilläggsberättigade
kvanti-

teter,
ton

Makrill

827

524

465

961

-
Garnmakrill

57

- Övrig
makrill

904

Kokräka'

515

671

689

624

Råräka

731

889

616

572

Storbackelånga

75

83

18

20

Sötvattensfisk
I-

965

838

813

837

Sötvattensfisk
II'

603

537

547

444

Jämtorelsepriser

Makrill

6,94

5,17

6,81

-
Garnmakrill

17,50

— Övrig
makrill

3,46

Kokräka'

48,05

44,38

49,19

54,98

Råräka

9,73

9,79

14,22

14,38

Storbackelånga

Sötvattensfisk
I-

11,93

12,54

14,40

15,18

Sötvattensfisk
II'

3,95

4,37

4,49

5,20

Fasta
pristillägg

Makrill

0,70

0,75

0,75

—
Garnmakrill

1,90

1,90

- Övrig
makrill

0,90

0,50

Kokräka'

2,00

2,00

2,00

2,00

Råräka

1,75

1,85

1,85

1,85

1.85

Storbackelånga

- med
huvud

1.70

1,80

1,80

1,80

1,80

- utan
huvud

2,00

2,10

2,10

2,10

2,10

Sötvattensfisk
I"

1,70

1,80

1,80

1,95

1,95

Sötvattensfisk
II'

1,25

1,35

1,35

1,55

1,55

' T.o. m. 1984/85 åsattes kokräka normpris, se även tabell
2.

- Gädda, gös, sik samt rensad och flådd lake.

' Abborre, siklöja samt annan lake.

■* För sötvattensfisk är underiaget för beräknade
jämförelsepriser begränsat.

Tabell 6 Regionala pristillägg for sill/strömming

1987/88
1988/89

Pristillägg,
kr. /kg Sydkusten Södra ostkusten Norra ostkusten'

0,10 0,20 0,50

0,10 0,20 0,50

Pristilläggsberättigade
kvanlileier. ton Sydkusten Södra ostkusten Norra ostkusten'

15 127 4699 3 327

' 1987/88 utgick pristillägg även för torsk. Angiven
kvantitet är inkl. torsk.

Tabell 7 Pristillägg för statshandelsexport av
sill/strömming och för foderfisk

1987/88
1988/89

Pristilläggsberättigade
kvantiteter, ton

4410 59040

Statshandelsexport'

Foderfisk"

' Pristillägg har utgått med 0,65 kr./kg.

- Endast
fodersill. Pristillägg har varierat mellan 0,10 kr./kg och 0,25 kr./kg.

25

Tabell 8 Regleringsekonomin 1984/85-1987/88 samt prognos
för 1988/89 och Prop 1988/89" 102

1989/90, milj. kr. 3j,g

1984/85
1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1

1989/90

prognos
1

srognos

Ing.
behållning

124,1

128,5

144,8

167,7

147,7

128,2

Prisregi. kassan Svensk Fisks kassa

57,7 66,4

68,9 59,6

69,0

75,8

77,9 89,8

86,9 60,8

101,8 26,4

Intäkter

85.2

92,9

91,5

96,6

100,5

97.5

Prisregi. avg. m. m. Utförselavg. Ränta kassan Ränta
Svensk Fisk

66,5 1,5 8,9 8,3

71,6 3,9 9,2 8,2

74,6 2,6

7,2 7,1

80,1 1,5

7,5 7,5

85,0 1,5 9,0 5,0

85,0 1,5 9,0 2,0

Utgifter

80.8

76,6

68,6

116,6

120,0

121.8

Röriiga
pristillägg

- sill/strömming

- torsk

- övriga

60,4

52,5

2,3

5,6

46,4 43,0

3,4

34,0 32,0

2,0

37,0 34,0

3,0

40,0

51,5

Fasta
pristillägg

- makrill

- kokräka

- råräka

- långa

- sötvattensfisk

4,4 0,6

1,3 0,1

2,4

5,8 0,4 1,3 1,7 0,2 2,2

5,1 0,4 1,4 1,1 0,0 2,2

5,6 0,9 1,3 1,1 0,0 2,3

5,0

6,0

Regionala pristillägg Pristill. statshand. exp.
Pristill. foderfisk

-

—

—

4,2

2,9

10,0

4,0 10,0 12,0

5,5 11,0 12,0

Resterande pristillägg från tidigare år

_

0,3

_

_

_

_

Reg. fraklstöd
m.m.

0,5

0,9

1,0

0,0

-

-

Överskottshantering Trygghetsförsäkring

1,9

4,4

6,4

5,4

6,5 6,6

15,0

7,8

6,0

8,4

9,5 8,4

Utsättning

Samordning/Swefisk

Exportrådet

SFR:s förhandlingskostnad(

2,2 ;r -

3,4

5,1 1,0

4,9 3,0 0,2

5,5 2,0

0,5

5,5

JN:s uppbördskostn.
m. m. Svensk Fisk adm. o. kontr. Svensk Fisk information

0,7 4,5 1,8

0,8

4,7 2,5

0,8 5,4 3,1

1,2 6,0 3,8

1,2 6,4 4,0

1,2 7,0

4,2

Konsum, främj.
åtg.

-

-

-

15,0

15,0

-

Utgående
behållning

128,5

144,8

167,7

147,7

128.2

103.9

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

26