Prop. 1988/89:115

Regeringens
proposition

1988/89:115

om försäljning av statens aktier i Swedair AB

Prop. 1988/89:115

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 22 mars 1989.

På
regeringens vägnar

Sten
Andersson

Roine
Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen begärs riksdagens bemyndigande att kunna sälja statens aktier i Swedair
AB.

1
Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 115

Rättelse:
S. 1 Står: Kjell-Olof Feldt Rättat till: Sten Andersson

Försvarsdepartementet Prop. 1988/89:115

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1989.

Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden R. Carlsson, Lindqvist, Lönnqvist,
Engström, Freivalds, Lööw.

Föredragande:
statsrådet R. Carlsson

Proposition om försäljning av statens aktier i Swedair AB

1 Bakgrund

År
1968 bildades Crownair Swedish Ltd. AB. Ett år senare övertogs företaget av
Svenska Utvecklingsaktiebolaget (SU). 1 samband med att aktiekapitalet
fördubblades år 1971 inträdde Linjeflyg AB (LIN) som hälftenägare i Crownair.

Genom
avtal den 8 mars 1973 överiät SU sin aktiepost i Crownair till staten.
Riksdagen godkände avtalet (prop. 1973:124, FöU 18, rskr. 239) och beviljade
medel för aktieförvärvet. Senare slogs Crownair samman med det enskilt ägda
Svensk Flygtjänst varvid bolagets firma ändrades till Swedair AB.

Vid
bolagsstämman i december 1974 beslutades att aktiekapitalet i Swedair AB skulle
höjas och att AB Aerotransport (ABA) skulle inträda som delägare. Aktierna i Swedair
AB ägs sedan dess til! 50% av staten och till 25% vardera av LIN och ABA.
Statens aktier förvaltas av försvarsdepartementet. År 1983 ökades
aktiekapitalet genom nyemission varvid riksdagen beviljade medel för statens
andel av kapitaltillskottet (prop. 1982/83:101, FöU 20, rskr. 157).
Aktiekapitalet är för närvarande 27,5 milj. kr. svarande mot 275000 aktier.

Enligt
ett intressentavtal år 1976 mellan delägarna skall Swedair AB ha fyra
huvuduppgifter:

— Bedriva
linjetrafik på uppdrag av Scandinavian Airlines System (SAS) och LIN samt s. k.
linjetaxitrafik.

— Med
stöd av långtidsbundna avtal bedriva s.k. specialflygverksamhet såsom målflyg
och kartfotografering .samt s. k. affärsflyg.

— Kunna
ställa en lämpligt utformad flygtransportresurs till försvarets förfogande vid
mobilisering.

— Bedriva
en till den flygoperativa verksamheten anpassad agentur- och verkstadsrörelse
samt annan därmed förenlig verksamhet.

Intressentavtalet
innehåller en skyldighet att hembjuda aktierna till övriga aktieägare om någon
av parterna önskar sälja en del av eller hela sitt aktieinnehav.

Swedair AB har successivt
utvecklats till ett av Europas största flygföretag för s. k. matartrafik. För
närvarande utnyttjas tolv st. flygplan SA.B 340, varav Swedair äger fyra.
Bolaget äger i övrigt två mindre flygplan för personbefordran.

1
Swedairkoncernen ingår för närvarande moderbolaget Swedair AB samt
dotterföretaget Svensk Flygtjänst AB. Dotterföretagen Basair AB, Swedair Trade
AB, Hans Piittgen AB samt Sveadiesel AB har nyligen sålts. Dessa senare bolag
är agenturföretag.

Swedair utför kvalificerad
teknisk service och målflygning vid försvarets robotskjutfält i Norrland.

Koncernen har för
närvarande ca 550 anställda och omsluter på årsbasis ca 400 milj. kr.

Prop.1988/89:115

Mitt förslag

Mitt
förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att sälja statens ägarandel i Swedair
AB.

Skälen för mitt förslag

I
1973 års proposition om förvärvet av Crownair Swedish Ltd AB anförde föredraganden
som främsta skäl för ett köp möjligheten att på ett smidigt sätt tillgodose
försvarets behov av flygtransporter under beredskap och krig. Denna övergång
borde underlättas om bolagets tjänster utnyttjades för flyguppdrag åt
försvarsmakten i fred. Vidare ansåg föredraganden att det var naturligt att
statliga myndigheter utanför försvarsmakten utnyttjade bolaget för
flygtjänster. Genom att i huvudsak föra samman de fredstida statliga
flygningarna i ett företag skulle en organisation skapas som fick kapacitet att
tillgodose även de behov som kunde fömtses för försvaret i en beredskaps- eller
krigssituation.

Enligt
min uppfattning har dessa förutsättningar väsentligt ändrats sedan år 1973.
Sedan statens förvärv av Crownair har inrikesflyget utvecklats kraftigt. Swedair
har förändrats till att bli ett flygbolag i omfattande reguljär luftfart.
Samtidigt har de militära flygtransportresursema i stort fördubblats. Den
totala flygtransportkapaciteten är således väsentligt större och fördelad på
ett annorlunda sätt. De behov som försvaret inte kan tillgodose med egna
resurser kan köpas i fred och kontrakteras för beredskap och krig genom avtal
med berörda företag om s. k. K-produktion eller genom uttagning. Det finns
således inte tillräckliga skäl för ett statligt huvudägarskap för Swedair AB.

Inte
heller motiverar försvarets behov av speciella tjänster, som t.ex. målflyg,
teknisk service eller verkstadsuppdrag, ett statligt huvudägarskap. Snarare kan
det finnas affärsmässiga fördelar med att utan ägarintresse upphandla sådana
specialtjänster inom flygområdet i konkurrens.

Ett handlingsutrymme bör
enligt min mening skapas som gör det möjligt Prop. 1988/89: 115 för regeringen
att sälja statens aktiepost i Swedair AB. Jag förordar därför att regeringen
föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att kunna sälja statens ägarandel
i Swedair AB. Ett speciellt försvarsintresse i samband med en försäljning är
att kunna behålla och utveckla nuvarande skjutplatsservice, tekniskt stöd och
målflyg vid robotskjutfältet i Norrland.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att kunna sälja statens aktier i Swedair AB.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989