Prop. 1988/89:119

Regeringens proposition 1988/89:119

om godkännande av den europeiska

konventionen
om kommunal självstyrelse ''P

1988/89:119

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

På
regeringens vägnar Sten Andersson

Bengt
K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Sverige ratificerar den
europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. Konventionens syfte är att
bidra till att stärka och trygga den kommunala självstyrelsen i Europa. 1
konventionen fastslås därför vissa grundläggande principer för statens
förhållande till kommunerna. Sveriges tillträde till konventionen kräver inga
lagändringar.

Riksdagen 1988/89. I saml Nr 119

Civildepartementet Prop. 1988/89:119

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om godkännande av den europeiska konventionen
om kommunal självstyrelse

I Inledning

Inom
Europarådet har utarbetats en konvention om kommunal självstyrelse (The
European Charter of Local Self-Government). Initiativ till konventionen togs
av Europarådets kommunalkonferens (CLRAE) där Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet är representerade. Konventionen antogs av Europarådets ministerkommitté
ijuni 1985 och lades fram för undertecknande den 15 oktober 1985. Konventionens
engelska text och en svensk översättning bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1.

I anslutning till konventionen finns en förklarande rapport med bl.a.
en redovisning av hur arbetet med konventionen har bedrivits samt kommentarer
till de olika artiklarna. Rapporten i engelsk text samt en svensk översättning
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Konventionen
har hittills undertecknats av 16 stater och ratificerats av 7. Den trädde i
kraft den 1 september 1988.

Sverige
undertecknade konventionen den 4 oktober 1988. Det svenska rättssystemet
uppfyller enligt min mening de krav som konventionen ställer. Ett svenskt
tillträde till konventionen kräver därför inga lagändringar. Ämnesområdet är
emellertid sådant att frågan om att ratificera konventionen skall underställas
riksdagen. Jag kommer här att ta upp denna fråga.

2 Konventionens innehåll och det svenska rättssystemet

Europarådskonventionen
om kommunal självstyrelse innehåller tio huvudartiklar (artikel 2—11) med
totalt 30 punkter. Om en stat inte vill ansluta sig till alla punkter, finns
möjlighet att undanta vissa (artikel 12). 1 det följande redovisas översiktligt
artiklarnas innehåll och hur de förhåller sig till det svenska rättssystemet.
Vad som sägs om kommuner gäller om inte annat framgår även landstingskommuner.

ArUkd2 Prop. 1988/89:119

Artikelji
ger uttryck för att principen om kommunal sjäjvstyrelse bör vara inskriven i
lag och att detta helst bör ske i grundlagen.

Det
svenska rättssystemet uppfyller detta krav framför allt genom regeringsformens
portalparagraf (1 kap. 1 § RF) om att den svenska folkstyrelsen — förutom
genom ett representativt och parlamentariskt statsskick — förverkligas genom
kommunal självstyrelse.

Artikel
3

1
denna artikel anges vissa grundläggande drag i den kommunala självstyrelsen. I
punkt I slås således fast att kommunerna skall ha rätt att inom lagens gränser
självständigt reglera och sköta en väsentlig del av de offentliga
angelägenheterna i den lokala befolkningens intresse. Av punkt 2 framgår att
beslutanderätten i kommunerna skall utövas av demokratiskt valda organ.

Den
svenska regeringsformen samt kommunal- och vallagstiftningen bygger på dessa
principer.

Artikel
4

Artikeln
innehåller i sex punkter grundläggande principer för kommunernas befogenheter.

Enligt
punkt 1 skall de_kommunala befogenheterna i princip vara lagfästa. Att så är
fallet i det svenska rättssystemet framgår bl. a. av 8 kap. 5 § RF.

1
punkt 2 ger artikeln uttryck för att kommunerna bör ha frihet att ta initiativ
i alla frågor av lokal betydelse som inte ligger utanför deras kompetens. De
svenska kommunerna har enligt I kap. 4 § kommunallagen (1977:179, ändrad senast
1988:1253) en allmän befogenhet att sköta lokala angelägenheter. 1 detta
ligger självfallet också en initiativrätt i sådana frägor.

Punkt
3 ger uttryck för huvudprincipen att offentliga uppgifter bör utövas av
myndigheter som ligger så nära medborgaren som möjligt. Denna princip om en
decentraliserad samhällsförvaltning har sedan länge varit vägledande för
förvaltningspolitiken i Sverige.

Punkt
4 gäller frågor i vilka myndigheter på olika nivåer har befogenheter. De
kommunala befogenheterna skall normalt vara fullständiga och oinskränkta. Om
andra myndigheter skall kunna gripa in i den kommunala verksamheten måste det
finnas ett klart författningsmässigt stöd för det.

I Sverige
bygger uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun på dessa

principer.

I
punkt 5 anges att kommunerna, när uppgifter delegeras till dem av statliga
myndigheter, så långt möjligt skall ges frihet att anpassa utövandet av
befogenheterna till lokala förhållanden. Det framgår dock av den förklarande
texten att behovet av enhetlighet i vissa fall kan begränsa det

II Riksdagen
1988/89. 1 saml. Nr 119

lokala
handlingsutrymmet. Det svenska rättssystemet måste anses uppfylla Prop.
1988/89:119 de krav som ställs i denna punkt.

Punkt
6 innehåller krav på att kommunerna ges tillfälle att yttra sig i alla frågor
som direkt berör dem. Den svenska förvaltningstraditionen bygger sedäfTlänge på
en sådan ordning.

Artikels

Enligt
denna artikel får ändringar i den kommunala indelningen inte göras utan
föregående samråd med de kommuner som berörs, eventuellt genom folkomröstning
där detta är tillåtet i lag.

Regler
om ändringar i den kommunala indelningen finns i lagen (1979:411) om ändringar
i Sveriges indelning i kommuner och landstingskommuner (ändrad senast
1988:198). Reglerna uppfyller kraven i denna artikel.

Artikel
6

1
punkt 1 i denna artikel fastslås att kommunerna skall kunna bestämma om sin
inre organisation för att anpassa den till de lokala behoven och säkerställa en
effektiv förvaltning. Den svenska kommunallagstiftningen ger kommunerna stor
organisatorisk frihet. Speciallagstiftningen innehåller emellertid krav på
vissa särskilda nämnder. Av den förklarande texten framgår dock att artikeln
inte hindrar detta.

Punkt
2 behandlar den kommunala personalens arbetsvillkor. Kommunerna skall ha möjlighet
att rekrytera högt kvalificerad personal på grundval av förtjänst och
skicklighet. Tillfredsställande möjligheter till utbildning, adekvat lön och
karriärmöjligheter skall kunna erbjudas. I Sverige har kommunerna i stort sett
full frihet inom detta område.

Artikel
7

1
artikeln behandlas de förtroendevaldas arbetsvillkor.

Enligt
punkt I skall de förtroendevalda fritt kunna utöva sina uppdrag. Några
begränsningar i detta hänseende finns inte i den svenska laoSfift-ningen.

Punkt
2 avser att garantera att de förtroendevalda kan ges en rimlig ekonomisk
ersättning både för utgifter i samband med uppdraget och där så är lämpligt för
föriorad arbetsförtjänst eller för utfört arbete samt motsvarande socialskydd.
Ersättningsbestämmelser finns bl.a. i 2 kap. 29 § och 3 kap. 16 §
kommunallagen. Kommunerna har rätt att lämna sådan ersättning som avses i
punkten.

1
punkt 3 anges att funktioner och verksamheter som bedöms vara oförenliga med
innehav av ett kommunalt förtroendeuppdrag i princip skall fastställas genom
lag. Begränsningar i valbarheten finns i 2 kap. 4 § och 3 kap. 3 §
kommunallagen.

Sammanfattningsvis
kan alltså konstateras att den svenska kommunallagstiftningen uppfyller kraven
i denna artikel.

Artikd 8 Prop. 1988/89:119

I
artikeln behandlas frågan om administrativ tillsyn över kommunema.
Bestämmelserna gäller dock i första hand tillsyn genom förhandskontroll eller
underställning av beslut, rätt att upphäva beslut utan överklagande,
räkenskapskontroll och liknande förfaranden som endast i mycket liten
omfattning förekommer i Sverige.

1
artikeln slås till en början fast att tillsynen skall ha lagstöd (punkt 1).
Vidare ges uttryck för att det i första hand skall handla om en
laglighets-kontroll (punkt 2). Det framhålls också att kontrollmyndighetens
ingripande skall stå i proportion till betydelsen av de intressen som skall
skyddas (punkt 3).

Det
svenska systemet för tillsyn och kontroll av kommunal verksamhet uppfyller
artikelns krav. Kontroll av hur statsbidrag används, som hos oss ofta regleras
i regeringsförordningar, måste anses falla utanför artikelns
tillämpningsområde.

Artikd
9

I
denna artikel behandlas frågor om kommunernas ekonomiska resurser. Artikeln
innehåller åtta olika punkter.

Till
att börja med slås fast att kommunerna inom ramen för den nationella
ekonomiska politiken skall ha rätt till egna tillräckliga ekonomiska resurser
(punkt I). Resurserna skall motsvara de uppgifter som
tilldelats kommunerna (punkt 2). Vidare skall åtminstone en del av resurserna
komma från lokala skatter och avgifter som kommunerna kan bestämma nivån på
(punkt 3). Nästa punkt ger uttryck för att kommunerna inte skall vara ensidigt
beroende av ekonomiska system som gör det svårt att följa med i den verkliga
kostnadsutvecklingen (punkt 4). Det finns vidare en punkt som understryker
behovet av ekonomisk utjämning mellan komtnuner (punkt 5). Kommunerna skall på
lämpligt sätt rådfrågas angående det sätt på vilket omfördelningen av resurser
skall ske (punkt 6). När det gäller statsbidrag sägs att bidragen såvitt möjligt
inte skall öronmärkas för speciella projekt. De skall heller inte påverka
kommunernas grundläggande frihet att själva bestämma inom sitt eget
kompetensområde (punkt 7). Slutligen finns en punkt som betonar kommunernas
rätt att ta upp lån på den nationella kapitalmarknaden (punkt 8).

De
svenska kommunernas beskattningsrätt är gmndlagsskyddad (I kap. 7 § RF).
Beskattningsrätten är i princip obegränsad. Detta är givetvis en väsentlig gmnd
för kommunernas ekonomiska oberoende. Även i övrigt måste det svenska systemet
för kommunernas ekonomi anses uppfylla artikelns krav. När det gäller
statsbidragen finns visserligen ett antal specialdestinerade bidrag vid sidan
om skatteutjämningsbidraget. En strävan finns dock att föra samman och
åstadkomma mera generella statsbidrag. Artikeln hindrar för övrigt inte att
speciella bidrag förekommer i rimlig omfattning.

Artikd
10 Prop. 1988/89:119

I
artikeln fastslås kommunernas-rätt-att-samarbetaoch bildasamrrianslut-ningar.
Det gäller både samarbete för att utföra uppgifter (punkt 1) och •—möjligheten
att organisera sig för skyddet av gemensamma intressen inklusive rätten att
tillhöra ett internationellt kommunförbund (punkt 2). Kommunerna skall också
ha möjlighet att samarbeta över riksgränsema under de villkor som anges i lag
(punkt 3).

1
Sverige kan kommunerna samarbeta för att lösa gemensamma uppgifter både genom
kommunalförbund och genom privaträttsliga organ, t. ex. aktiebolag. För
intressebevakningen svarar i första hand Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.
På det internationella planet deltar de svenska kommunerna och.landstingen i
det internationella kommunförbundet (lULA). Även direkt samarbete över
riksgränsema har möjliggjorts och förekommer. Jag vill i detta sammanhang peka
dels på den nordiska överenskommelsen om kommunalt samarbete över riksgränserna,
dels på den europeiska ramkonventionen om samarbete över riks-gränser mellan
lokala och regionala samhällsorgan. Sverige är anslutet till båda dessa.

Från
svensk sida uppfyller vi således kraven i denna artikel.

Artikd
II

Denna
artikel är avsedd att garantera kommunerna ett yttersta rättsskydd om deras
lagliga rättigheter skulle trädas för när. Enligt artikeln skall kommunerna ha
rätt att anlita ett judiciellt förfarande för att säkerställa ett fritt
utövande av sina befogenheter och respekt för de principer om kommunal
självstyrelse som finns fastlagda i grundlagen eller den nationella
lagstiftningen.

Artikeln
syftar i första hand till att slå fast möjligheten till kontroll av att
statliga myndigheter håller sig inom lagens ramar i sitt agerande gentemot
kommuner. Kontrollen skall enligt artikeln kunna göras av domstol eller
liknande organ. Från det svenska rättssystemets utgångspunkt kan artikeln
diskuteras,på-denna-punkt. Alla administrativa beslut kan i Sverige inte göras
till förmål för domstolsprövning i vanlig ordning. Även om flertalet sådana
beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstol finns det således åtskilliga
typer av beslut som inte följer denna väg. Dessa beslut överklagas i stället
hos regeringen eller förvaltningsmyndighet som högsta instans. Det finns
emellertid, vilket också uppmärksammats i den förklarande rapporten, en
yttersta möjlighet att få lagligheten av ett myndighetsbeslut prövad av domstol
även när beslutet inte normalt överklagas dit. Enligt 11 kap. 11 § RF kan
således regeringsrätten bevilja resning i ärenden där regeringen eller en
förvaltningsmyndighet är högsta instans. I den mån ett myndighetsbeslut berör
en kommun på ett sådant sätt som krävs för att kravet på s. k. saklegitimation
skall vara uppfyllt, kan kommunen använda resningsförfarandet för att få
beslutets laglighet domstolsprövad. Det svenska systemet bör därför såsom sägs
i den förklarande rapporten anses uppfylla artikelns krav.

Det kan tilläggas att
kommunerna som självständiga juridiska personer naturligtvis också har tillgång
till de allmänna domstolama i de fall då kommunala rättigheter kan ha kränkts
på ett sätt som kan angripas på civilrättsliga grunder.

Det bör slutligen betonas
att artikeln endast är avsedd att garantera ett yttersta skydd mot olagliga
ingripanden, inte att ange ett normalt förfarande. Det bör i sammanhanget
också understrykas att artikeln inte innebär krav på att lagars
grundlagsenlighet skall kunna bli föremål för någon prövning i vidare mån än
vad som gäller i dag.

Prop.1988/89:119

Övriga
artiklar

Som
tidigare nämnts finns det enligt artikel 12 en möjlighet att undanta vissa
punkter vid en anslutning till konventionen. Minst 20 av de tidigare redovisade
30 punkterna måste dock omfattas av förpliktelsen. Av dessa måste minst 10
väljas bland ett antal som anges i artikeln.

Enligt
artikel 13 kan staterna vid anslutning till konventionen bestämma på vilka
lokala eller regionala samhällsorgan som konventionen skall vara tillämplig.
Härigenom kan vissa kommuntyper uteslutas från tillämpningen.

Enligt
artikel 14 skall varje part till Europarådets generalsekreterare överlämna all
information av betydelse rörande lagstiftnings- och andra åtgärder som
vidtagits för att uppfylla konventionens bestämmelser. Något särskilt
kontroll- eller sanktionssystem som i den sociala stadgan och i konventionen om
mänskliga rättigheter finns dock inte.

Konventionen
innehåller i övrigt sedvanliga bestämmelser om undertecknande, ratifikation
och ikraftträdande (artikel 15). Vidare finns möjligheter att begränsa
tillämpningen till visst eller vissa territorier inom en stat (artikel 16).
Slutligen finns regler om uppsägning (artikel 17) och om olika underrättelser
till Europarådets generalsekreterare (artikel 18).

3 Svenskt tillträde till konventionen

Mitt
förslag: Riksdagen skall godkänna att Sverige ratificerar den europeiska
konventionen om kommunal självstyrelse.

Skälen
till mitt forslag: Europarådskonventionen om kommunal självstyrelse har nu
undertecknats av 16 av rådets 22 medlemsstater. 7 stater har också ratificerat
den. Konventionens syfte är att lägga fast gmndläggande principer för att
trygga den kommunala självstyrelsen som en av de viktigaste gmndstenama i ett
demokratiskt styrelseskick. En annan viktig utgångspunkt är den kommunala
självstyrelsens betydelse för medborgarnas möjligheter att delta i de
offentliga angelägenheterna.

Konventionen
bör ses som ett led i strävandena att stärka och utveckla den kommunala
självstyrelsen och demokratin i Europa och världen.

Dessa
strävanden bör Sverige som nation självfallet ställa sig bakom. Jag Prop.
1988/89:119 anser således att Sverige bör ratificera konventionen.

1
Sverige har den kommunala självstyrelsen en lång tradition och en j. ,
■

stark
förankring i samhällsskicket. Som framgår av redovisningen i föregå- ,
■ .

ende
avsnitt medför ett svenskt tillträde till konventionen inte något "behov
av att ändra den svenska lagstiftningen. Tvärtom är de principer som
konventionen ger uttryck för sedan länge införlivade i det svenska
rättssystemet eller i den allmänna förvaltningstraditionen. Det saknas därför
anledning att undanta någon punkt vid ratificeringen. Däremot bör det i
enlighet med artikel 13 anges att konventionen äger tillämpning på kommuner och
landstingskommuner. Det innebär att de kyrkliga kommunerna kommer att falla
utanför tillämpningen.

Några
administrativa eller ekonomiska konsekvenser torde ett tillträde till
konventionen inte heller få. Det bör noteras att konventionsförpliktelserna
inte är förenade med något särskilt kontroll- eller sanktionssystem.
Tillämpningen kommer dock att följas av Europarådets kommunalkonferens (CLRAE)
och styrkommitté för kommunala och regionala frågor (CDLR).

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna att Sverige ratificerar den europeiska konventionen om kommunal
självstyrelse.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1988/89:119
Bilaga 1

European
charter of local self-govern-ment

Preamble

The
member States of the Council of Europé, signatory hereto,

Considering
that the aim of the Council of Europé is to achieve a greater unity between its
members for the purpose of safeguarding and realising the ideals and principles
which are their common heritage;

Considering
that one of the methods by which this aim is to be achieved is through
agreements in the administrative field;

Considering
that the local authorities are one of the main foundations of any democratic
regime;

Considering
that the right of citizens to participate in the conduct of public affairs is
one of the democratic principles that are shared by all member States of the
Council of Europé;

Convinced
that it is at local level that this right can be most directly exercised;

Convinced
that the existence of local authorities with real responsibilities can provide
an administration which is both effective and close to the citizen;

Aware
that the safeguarding and reinforce-ment of local self-government in the
different European countries is an important contribu-tion to the construction
of a Europé based on the principles of democracy and the decen-tralisation of
power;

Asserting that this
entails the existence of local authorities endowed with democratical-ly
constituted decision-making bodies and possessing a wide degree of autonomy
with ' regard to their responsibilities, the ways and means by which those
responsibilities are exercised and the resources required for their
fulfilmént,

Have
agreed as follows:

Artide
1

The
Parties undertake to consider themselves bound by the following artides in the

Europeisk konvention
om kommunal självstyrelse

Inledning

Signatärstaterna,
medlemmar av Europarådet,

som
beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dess medlemmar
för att skydda och förverkliga de ideal och principer som utgör deras
gemensamma arv;

som
beaktar att en av de metoder med vilka detta syfte kan uppnås är att ingå överenskommelser
på det administrativa området;

som
anser att kommunerna är en av de viktigaste grundstenarna i varje demokratiskt
styrelseskick;

som
beaktar att medborgarnas rätt att delta i skötseln av de offentliga
angelägenheterna är en av de demokratiska principer som delas av alla
medlemsstater i Europarådet;

som
är övertygade om att det är på lokal nivå som denna rätt kan utövas mest
direkt;

som är övertygade om att
förekomsten av, kommuner med verkligt ansvar kan åstadkomma en förvaltning som
är både effektiv och ligger nära medborgaren;

som
är medvetna om att skyddet och stärkandet av den kommunala självstyrelsen i de
olika europeiska länderna är ett viktigt bidrag till uppbyggandet av ett
Europa som grundar sig på demokratiska principer och decentralisering av
makten;

som hävdar att detta
fömtsätter förekomsten av kommuner med demokratiskt tillsatta beslutsorgan
och med stor grad av självbestämmanderätt när det gäller uppgifter, på vilket
sätt och med vilka medel dessa uppgifter skall utföras samt nödvändiga
resurser för deras fullgörande,

har
kommit överens om följande.

Artikel
I

Parterna
åtar sig att anse sig bundna av följande artiklar på det sätt och i den ut-

manner and to the extent
prescribed in Artic-le 12 of this Charter.

sträckning som föreskrivs
i artikel 12 i denna konvention.

Part
I

Artide
2

Constitutional
and legal Jöundation for local

self-government

The
principle of local self-government shall be recognised in domestic legislation,
and where practicable in the constitution.

Dell

Artikd
2

Konstitutionell
och laglig grund för kommunal självstyrelse

Principen
om kommunal självstyrelse skall erkännas i nationell lagstiftning och, där så
är praktiskt möjligt, i grundlagen.

Artide 3

Concept
of local self-government

1. Local
self-government denotes the right

and the ability of local authorities, within the

limits of the law, to regulate and manage a

substantial share of public affairs under their

own responsibility and in the interests of the

local population.

2. This right shall be
exercised by councils

or assemblies composed of members freely

elected by secret ballot on the basis of direct,

equal, univseral suffrage, and which may

possess executive organs responsible to them.

This provision shall in no way affect recourse

to assemblies ofcitizens, referendums or any

other form of direct citizen participation

where it is permitted by statute.

Artikel 3

Begreppet
kommunal självstyrelse

1. Med kommunal
självstyrelse menas

kommunernas rätt och möjlighet att inom

lagens gränser reglera och sköta en väsentlig

del av de offentliga angelägenheterna på eget

ansvar och i den lokala befolkningens in

tresse.

2. Denna rätt skall
utövas av fullmäktige

eller församlingar, som skall bestå av leda

möter valda genom sluten omröstning i fria

direkta val på grundval av allmän och lika

rösträtt, och som kan ha inför dem ansvariga

verkställande organ. Denna bestämmelse

skall inte på något sätt påverka möjligheten

till medborgarförsamlingar, folkomröstning

ar eller annan form av direkt medborgerligt

deltagande, där detta är tillåtet i lag.

Artide 4

Scope
of local self-government

1.
The basic powers and
responsibilities of local authorities shall be prescribed by the constitution
or by statute. However, this provision shall not prevent the attribution to
local authorities of powers and responsibilities for specific purposes in
accordance with the law.

2.
Local authorities shall, within
the limits of the law, have full discretion to exercise their initiative with
regard to any matter which is not exduded from their competence nor assigned to
any other authorily.

3.
Public responsibilities shall
generally be exercised, in preference, by those authorities which are closest
to the citizen. Allocation of

Artikel 4

Den
kommunala självstyrelsens omfattning

1.
Kommunernas grundläggande
befogenheter och åligganden skall fastställas i grundlag eller annan lag.
Denna bestämmelse skall dock inte utgöra något hinder mot att kommunerna i
enlighet med lag tilldelas befogenheter och ansvar för särskilda ändamål.

2.
Kommunerna skall inom lagens
gränser ha full frihet att ta initiativ i ärenden som inte ligger utanför deras
kompetens eller tillkommer annan myndighet.

3.
De offentliga uppgifterna skall
normalt i första hand utföras av de myndigheter som ligger närmast medborgaren.
Tilldelning av

responsibility
to another authority should weigh up the extent and nature of the task and
reqiiirements of efficiency and economy.

4.
Powers given to local
authorities shall normally be full and exclusive. They may not be undermined or
limited by another, central or regional, authority except as provided for by
the law.

5.
Where powers are delegated to
them by a central or regional authority, local authorities shall, insofar as
possible, be allowed discretion in adapting their exercise to local conditions.

6.
Local authorities shall be
consulted, insofar as possible, in due time and in an appropriate way in the
planning and decision-making processes for all matters which concern them
directly.

en uppgift till en annan
myndighet bör grundas på uppgiftens omfattning och natur samt kraven på
effektivitet och ekonomi.

4.
De befogenheter som ges
kommunerna skall normalt vara fullständiga och oinskränkta. De får inte
urholkas eller begränsas av någon annan, central eller regional, myndighet om
inte annat föreskrivs i lag.

5.
Då kommunerna tilldelas
befogenheter av en central eller regional myndighet skall de, i den mån det är
möjligt, ges handlingsfrihet att anpassa utövandet av dessa befogenheter till
lokala förhållanden.

6.
Kommunerna skall, i den mån det
är möjligt, rådfrågas i god tid och på lämpligt sätt i planerings- och
beslutsprocessen vad gäller alla frågor som direkt berör dem.

Artide 5

Protection
of local authority boundaries

Changes
in local authority boundaries shall not be niade without prior consultation of
the local communities concerned, possibly by means of a referendum where this
is permitted by statute.

Artikel 5

Skydd
av den kommunala indelningen

Ändringar
i den kommunala indelningen får inte göras utan föregående samråd med de
kommuner som berörs, eventuellt genom folkomröstning där detta är tillåtet i
lag.

Artide 6

Appropriate
administrative structures and resources for the tasks of local authorities

1. Without
prejudice to more general statu-

tory provisions, local authorities shall be able

to determine their own internal administra

tive structures in order to adapt them to local

needs and ensure effective management.

2. The conditions of
service of local gov-

ernment employees shall be such as to permit

the recruitment of high-quality staff on the

basis of merit and competence; to this end

adequate training opportunities, remunera

tion and career prospects shall be provided.

ArUkel 6

Lämpliga
administrativa strukturer och resurser för de kommunala uppgifterna

1.
Utan hinder av mer allmänna
lagregler skall kommunerna själva kunna bestämma om sina inre administrativa
strukturer för att anpassa dem till de lokala behoven och för att säkerställa
en effektiv förvaltning.

2.
De kommunalt anställdas
tjänstgöringsvillkor skall vara sådana att de tillåter rekrytering av högt
kvalificerad personal på grundval av förtjänst och skicklighet. För detta ändamål
skall kunna erbjudas tillfredsställande möjligheter till utbildning, adekvat
lön samt karriärmöjligheter.

ArUcle 7

Conditions
under which responsibilities at local level are exercised

I. The conditions of office
of local elected

Artikd 7

Villkor
under vilka uppgifter utövas på- lokal nivå

I.
De kommunalt förtroendevaldas arbets-

t2 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 119

II

representatives shall
provide for free exercise of their functions.

2.
They shall allow for
appropriate financial compensation for expenses incurred in the exercise of
the office in question as well as, where appropriate, compensation for loss of
earnings or remuneration for work done and corresponding social welfare
protection.

3.
Any functions and activities
which are deemed incompatible with the holding of local elective office shall
be determined by statute or fundamental legal principles.

villkor
skall möjliggöra fritt utövande av deras uppdrag.

2.
Villkoren skall tillåta lämplig
ekonomisk ersättning för utgifter i samband med uppdraget liksom, där så är
lämpligt, ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller ersättning för utfört
arbete och motsvarande socialskydd.

3.
Funktioner och verksamheter som
bedöms vara oförenliga med innehav av ett kommunalt förtroendeuppdrag skall
fastställas genom lag eller grundläggande rättsliga principer.

Artide 8

Administrative
supervision of local authorities' activities

1.
Any administrative supervision
of local authorities may only be exercised according to such procedures and in
such cases as are provided for by the constitution or by statute.

2.
Any administrative supervision
of the activities of the local authorities shall normally aim only at ensuring
compliance with the law and with constitutional principles. Administrative
supervision may however be exercised with regard to expediency by hig-her-level
authorities in respect of tasks the execution of which is delegated to local authorities.

3.
Administrative supervision of
local authorities shall be exercised in such a way as to ensure that the
intervention of the control-ling authority is kept in proportion to the
importance of the interests which it is inten-ded to protect.

Artikd 8

Administrativ
tillsyn över kommunernas verksamhet

1. Administrativ
tillsyn över kommunerna

får endast utövas i enlighet med de förfaran

den och i de fall som föreskrivs i gmndlag

eller annan lag.

2. Administrativ
tillsyn över kommuner

nas verksamhet skall normalt endast syfta till

att säkerställa efterlevnad av lag och konsti

tutionella principer. Administrativ tillsyn i

fråga om lämpligheten får dock utövas av

högre myndigheter när det gäller uppgifter

som delegerats till kommunerna.

3.
Administrativ tillsyn över kommunerna skall utövas på sådant sätt att det
garanteras att kontrollmyndighetens ingripande står i proportion till
betydelsen av de intressen som skall skyddas.

Artide 9

Financial
resources of local authorities

1. Local
authorities shall be entitled, with

in national economic policy, to adequate fi

nancial resources of their own, of which they

may dispose freely within the framework of

their powers.

2. Local
authorities' financial resources

shall be commensurate with the responsibi

lities provided for by the constitution and the

law.

Artikel 9

Kommunernas
ekonomiska resurser

1. Kommunerna skall inom
ramen för den

nationella ekonomiska politiken ha rätt till

egna tillräckliga ekonomiska resurser, som de

fritt får disponera över inom gränserna för

sina befogenheter.

2. Kommuneriias
ekonomiska resurser

skall motsvara de uppgifter som tilldelats

dem i grundlag och annan lag.

3. Part at least of the
financial resources of

local authorities shall derive from local taxes

and charges of which, within the limits of

statute, they have the power to determine the

råte.

4. The
financial systems on which re

sources available to local authorities are

based shall be of a sufTiciently diversified and

buoyant nature to enable them to keep pace

as far as practically possible with the real

evolution of the cost of carrying out their

tasks.

5.
The protection of fmancially
weaker local authorities calls for the institution of financial equalisation
procedures or equi-valent measures which are designed to cor-rect the effects
of the unequal distribution of potential sources of finance and of the financial
burden they must support. Such procedures or measures shall not diminish the
discretion local authorities may exercise within their own sphere of
responsibility.

6. Local authorities shall be consulted, in an
appropriate manner, on the way in which redistributed resources are to be
allocated to them.

7.
As far as possible, grants to
local authorities shall not be earmarked for the fi-nancing of specific
projects. The provision of grants shall not remove the basic freedom of local
authorities to exercise policy discretion within their own jurisdiction.

8. For the purpose of borrowing for capital
investment, local authorities shall have access to the national capital märket
within the limits of the law.

3.
Åtminstone en del av
kommunernas ekonomiska resurser skall komma från lokala skatter och avgifter
vars nivå de har befogenhet att bestämma inom lagens gränser.

4.
De finansiella system på vilka
de resurser .som är tillgängliga för kommunerna grundar sig skall vara
tillräckligt varierande och flexibla för att göra det möjligt för kommunerna
att, så långt det är praktiskt möjligt, följa med i den verkliga
kostnadsutvecklingen för uppgifternas utförande.

5.
Skyddet av ekonomiskt svagare
kommuner kräver inrättande av förfaranden för ekonomisk utjämning eller
liknande åtgärder, som är avsedda att rätta till effekterna av den ojämna
fördelningen av möjliga inkomstkällor och ekonomiska bördor. Sådana
förfaranden eller åtgärder får inte minska kommunernas handlingsfrihet inom
deras eget ansvarsområde.

6.
Kommunerna skall rådfrågas på
lämpligt sätt angående det sätt på vilket omfördelade resurser skall
tilldelas dem.

7.
Bidrag till kommunerna skall
såvitt möjligt inte öronmärkas för att finansiera speciella projekt. Bidragen
får inte påverka kommunernas gmndläggande frihet att själva bestämma inom
sitt eget kompetensområde.

8.
För att kunna ta upp lån för
kapitalinvesteringar skall kommunerna inom lagens gränser ha tillgång till den
nationella kapitalmarknaden.

Artide 10

Local
authorities' right to associate

1.
Local authorities shall be
entitled, in exercising their powers, to cooperate and, within the framework of
the law, to form consortia with other local authorities in order to carry out
tasks of common interest.

2.
The entitlement of local
authorities to belong to an association for the protection and promotion of
their common interests and to belong to an intemational association of local
authorities shall be recognised in each State.

Artikd 10

Kommunernas
rätt att bilda sammanslutningar

1. Kommunerna skall vid utövandet av sina befogenheter
ha rätt att samarbeta med och att inom lagens ram bilda sammanslutningar med
andra kommuner för att utföra uppgifter av gemensamt intresse.

2.
Kommunernas rätt att. tillhöra
ett förbund för att skydda och främja sina gemensamma intressen och att
tillhöra ett internationellt kommunförbund skall erkännas i varje stat.

13

3. Local authorities shall
be entitled, under such conditions as may be provided for by the law, to
co-operate with their counterparts in other States.

3. Kommunerna skall på de
villkor som föreskrivs i lag ha rätt att samarbeta med sina motsvarigheter i
andra stater.

Artide 11

Legal
protection of local self-government

Local
authorities shall have the right of recourse to a judicial remedy in order to
secu-re free exercise of their powers and respect for such principles of local
self-government as are enshrined in the constitution or domestic legislation.

Artikd Jl

Rättsskydd
för den kommunala självstyrelsen Kommunerna skall ha rätt att anlita ett
judiciellt förfarande för att säkerställa ett fritt utövande av sina
befogenheter och respekt för de principer om kommunal självstyrelse som finns
fastlagda i gmndlagen eller den nationella lagstiftningen.

Part
II

MisceUaneous provisions ArUcle 12 Undertakings

1. Each Party undertakes
to consider itself

bound by at least twénty paragraphs of Part I

of the Charter, at least ten of which shall be

selected from among the following para

graphs:

—
Artide 2,

—
Artide 3, paragraphs 1 and 2,

—
Artide 4, paragraphs 1, 2 and
4,

—
Artide 5,

—
Artide 7, paragraph I,

—
Artide 8, paragraph 2,

—
Artide 9, paragraphs I, 2 and
3,

—
Artide 10, paragraph I,

—
Artide II.

2.
Each Contracting State, when
depositing its instrument of ratification, acceptance or approval, shall notify
the Secretary General of the Council of Europé of the paragraphs selected in
accordance with the provisions of paragraph 1 of this Artide.

3.
Any Party may, at any låter
time, notify to the Secretary General that it considers itself bound by any paragraphs
of this Charter which it has not already accepted under the terms of paragraph
1 of this Artide. Such undertakings subsequently given shall be deemed to be an
integral part of the ratification, acceptance or approval of the Party so
notifying, and shall have the same effect as from the first day of the month
following the

Del
II

Övriga bestämmelser Artikd 12 Åtaganden

1. Varje
part åtar sig att anse sig bunden av

minst tjugo punkter i del I i konventionen av

vilka minst tio skall väljas bland nedan

stående punkter:

—
Artikel 2,

—
Artikel 3, punkterna 1 och 2,

—
Artikel 4, punkterna 1, 2 och
4,

—
Artikel 5,

—
Artikel 7, punkt 1,

—
Artikel 8, punkt 2,

—
Artikel 9, punkterna 1, 2 och
3,

—
Artikel 10, punkt I, -Artikeln.

2.
Varje fördragsslutande stat
skall då den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-dier
godkännandeinstmment meddela Europarådets generalsekreterare vilka punkter som
valts i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel.

3.
En part kan vid vilken senare
tidpunkt som helst underrätta generalsekreteraren om att den anser sig bunden
av punkter i denna konvention som den inte redan godtagit enligt punkt I i
denna artikel. Sådana senare åtaganden skall anses utgöra en integrerad del av
den parts ratifikation, godtagande eller godkännande som lämnar underrättelsen
och skall ha samma verkan från den första dagen i den månad som följer efter
utgången av en

expiration
of a period of three months after the date of the receipt of the notification
by the Secretary General.

period på
tre månader efter den dag då generalsekreteraren mottog underrättelsen.

Artide
13

Authorities to which the Charter applles

The principles of local self-government contained in the
present Charter apply to all the categories of local authorities existing within
the territory of the Party. However, each Party may, when depositing its
instrument of ratification, acceptance or approval, specify the categories of
local or regional authorities to which it intends to confine the scope of the
Charter or which it intends to exclude from its scope. It may also include
further categories of local or regional authorities within the scope of the
Charter by subsequent notification to the Secretary General of the Council of
Europé.

Artikd
13

Samhällsorgan på vilka konventionen äger tillämpning

Principerna om kommunal självstyrelse i denna konvention
är tillämpliga på alla kategorier av kommuner inom partens territorium. Varje
part kan emellertid vid deponering av sitt ratifikations-, godtagande- eller
godkännandeinstrument ange de lokala eller regionala samhällsorgan till vilka
den har för avsikt att begränsa konventionens tillämpning eller som den har
för avsikt att utesluta från dess tillämpningsområde. Den kan även inkludera
ytterligare kategorier av lokala eller regionala samhällsorgan inom
konventionens tillämpningsområde genom senare underrättelse till Europarådets
generalsekreterare.

Artide 14 .

Provision of injörmation

Each Party shall forward to the Secretary General of the
Council of Europé all relevant information concerning legislative provisions
and other measures taken by it for the purposes of complying with the terms of
this Charter.

Artikd 14 Information

Varje part skall till Europarådets generalsekreterare
överlämna all information av betydelse rörande lagstiftnings- och andra åtgärder
som den vidtagit för att uppfylla konventionens bestämmelser.

Part
III

Artide
15

Signature,
ratiftcatlon and entry Into force

1.
This Charter
shall be open for signature by the member States of the Council of Europé. It
is subject to ratification, acceptance or approval. Instruments of
ratification, acceptance or approval shall be deposited with the Secretary
General of the Council of Europé.

2.
This Charter
shall enter into force on the first day of the month following the expiration
of a period of three months after the date on which four member States of the
Council of Europé have expressed their consent to be

Del III

Artikd 15

Undertecknande, ratifikation och ikraftträdande

1.
Denna
konvention skall vara öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater.
Den skall ratificeras, godtas eller godkännas. Ratifikations-, godtagande-
eller godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets
generalsekreterare.

2.
Denna
konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter
utgången av en period på tre månader från den dag då fyra medlemsstater i
Europarådet har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna

bound
by the Charter in accordance with the provisions of the preceding paragraph.

3, In respect of any
member State which subsequently expresses its consent to be bound by it, the
Charter shall enter into force on the first day of the month following the
expiration of a period of three months after the date of the deposit of the
instrument of ratification, acceptance or approval.

av konventionen i enlighet
med bestämmelserna i föregående punkt.

3. 1 förhållande till en
medlemsstat som senare uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av
konventionen träder denna i kraft den första dagen i den månad som följer efter
utgången av en period på tre månader från dagen för deponeringen av
ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet.

Artide
16 Territorial clause

1.
Any State may, at the time of
signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance,
approval or accession, specify the territory or territories to which this
Charter shall apply.

2.
Any State may at any låter
date, by a dedaration addressed to the Secretary General of the Council of
Europé, extend the application of this Charter to any other territory
specified in the dedaration. In respect of such territory the Charter shall
enter into force on the first day of the month following the expiration of a
period of three months after the date of receipt of such dedaration by the
Secretary General.

3. Any dedaration made under the two preceding
paragraphs may, in respect of any territory specified in such dedaration, be
withdrawn by a notification addressed to the Secretary General. The withdrawal
shall be-come effective on the first day of the month following the expiration
of a period of six months after the date of receipt of such notification by
the Secretary General.

Artikel
16

Territoriell
bestämmelse

1. En stat kan vid undertecknandet eller vid
deponeringen av sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller
anslutningsinstrument ange på vilket territorium eller vilka territorier
denna konvention skall vara tillämplig.

2.
En stat kan vid vilken som
helst senare tidpunkt, genom förklaring ställd till Europarådets
generalsekreterare, utsträcka till-lämpningen av denna konvention till ett annat
territorium som anges i förklaringen. Med avseende på sådant territorium träder
konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av
en period på tre månader från den dag då generalsekreteraren mottog
förklaringen.

3.
En förklaring som avgetts i
enlighet med de båda föregående punkterna kan, med avseende på ett territorium
som angetts i förklaringen, återtas genom en till generalsekreteraren ställd
underrättelse. Återtagandet träder i kraft den första dagen i den månad som
följer efter utgången av en period på sex månader från den dag då
generalsekreteraren mottog underrättelsen.

ArUcle 17 Denundatlon

I. Any Party may denounce
this Charter at any time after the expiration of a period of five years from
the date on which the Charter entered into force for it. Six months' notice
shall be given to the Secretary General of the Council of Europé. Such denunciation
shall not affect the validity of the Charter in respect of the other Parties
provided that at all times there are not less than four such Parties.

Artikel
17 Uppsägning

1.
En part kan säga upp denna konvention när som helst efter utgången av en period
på fem år från den dag då konventionen trädde i kraft för den parten.
Europarådets generalsekreterare skall underrättas sex månader i förväg.
Uppsägningen skall inte påverka konventionens giltighet i förhållande till de
andra parterna under förutsättning att antalet sådana parter alltid är minst
fyra.

16

2. Any Party may, in
accordance with the provisions set out in the preceding paragraph, denounce
any paragraph of Part I of the Charter accepted by it provided that the Party
remains bound by the number and type of paragraphs stipulated in Artide 12,
paragraph 1. Any Party which, upon denouncing a paragraph, no longer meets the
require-ments of Artide 12, paragraph 1, shall be considered as also having
denounced the Charter itself

2. En part kan enligt
bestämmelserna i föregående punkt säga upp vilken punkt som helst i
konventionens del I, som den godtagit, under förutsättning att parten förblir
bunden av det antal och det slags punkter som föreskrivs i artikel 12, punkt
1. En part som efter uppsägningen av en punkt inte längre uppfyller kraven i
artikel 12, punkt 1, skall även anses ha sagt upp själva konventionen.

Artide
18

Notifications

The
Secretary General of the Council of Europé shall notify the member States of
the Council of Europé of:

a. any
signature;

b. the
deposit of any instrument of ratifica

tion, acceptance or approval;

c. any
date of entry into force of this

Charter in accordance with Artide 15;

d. any
notification received in application

of the provisions of Artide 12, paragraphs 2

and 3;

e. any
notification received in application

of the provisions of Artide 13;

/
any other act, notification or communication relating to this Charter.

In
witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed
this Charter.

Done at Strasbourg, this
15th day of October 1985, in English and French, both texts being equally
authentic, in a singie copy which shall be deposited in the archives of the
Council of Europé. The Secretary General of the Council of Europé shall
transmit certified copies to each member State of the Council of Europé.

Artikd
18 Underrättelser

Europarådets
generalsekreterare skall underrätta Europarådets medlemsstater om

a. undertecknande,

b. deponering av
ratifikations-, godta

gande- eller godkännandeinstrument,

c. dag för konventionens
ikraftträdande

enligt artikel 15,

d. underrättelse enligt
artikel 12, punk

terna 2 och 3,

e. underrättelse
enligt artikel 13,

f
andra åtgärder, notiftkationer eller meddelanden som rör denna konvention.

Till bekräftelse härav har
undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna
konvention.

Upprättad i Strasbourg den
15 oktober 1985 på engelska och franska, vilka båda texter har lika giltighet,
i ett enda exemplar, som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets
generalsekreterare skall översända bestyrkta kopior till varje medlemsstat i
Europarådet.

Prop.
1988/89:119 Bilaga 2

Explanatory report

A,
Origins of the Charter

The
European Charter of Local Self-Göv-ernment is the culmination of a series of
ini-tiatives and many years of deliberation within the Council of Europé.

The
protection and strengthening of local autonomy in Europé by means of a document
expounding the principles subscribed to by all the democratic states of Europé
is a long-standing ambition in local government cir-cles. Moreover, it was
recognised at an eariy stage that such a text should aim at securing the
adherence of those whose actions are pri-marily at issue in any defence of
local autonomy, namely governments.

The Council of Europé, as
the custodian of human rights and the upholder of the principles of democratic
government, was the obvi-ous framework within which to dräft and adopt such an
instrument; all the more so because, as long ago as 1957, it showed its
appreciation of the importance of local authorities by establishing for them a
representative body at European level which has since become the Standing
Conference of Local and Regional Authorities of Europé (CLRAE).

It was indeed the CLRAE
which, in its Resolution 64 (1968), proposed a Dedaration of Principles on
Local Autonomy and called upon the Committee of Ministers of the Council of
Europé to adopt it. This initiative was supported by the Consultative
As-sembly, which in its Recommendation 615 (1970) presented to the Committee of
Ministers a text dosely based on that of the CLRAE and drafted jointly by the
two bodies. The proposed dedaration was, however, of a rather too general and
sweeping character for any firm action to be taken on it.

The new initiative of the
CLRAE in 1981 was therefore based on a more flexible approach. But the view
was also taken that a mere nonbinding dedaration of principles could not do
justice to the importance of local autonomy or to the nature of the threats

Förklarande
rapport

A.
Konventionens tillkomst

Den
europeiska konventionen om kommunal självstyrelse är kulmen på en rad
initiativ och många års överläggningar inom Europarådet.

Att
skydda och stärka kommunal självstyrelse i Europa med hjälp av ett dokument
vars principer undertecknats av alla demokratiska stater i Europa är en gammal
kommunal ambition. Dessutom stod det redan på ett tidigt stadium klart att
syftet med ett sådant dokument borde vara att respektive regering skulle ansluta
sig till konventionen, då det i första hand är regeringsåtgärder som blir
diskussionsfrågor när det gäller att skydda kommunal självstyrelse.

1
sin egenskap av skyddsorgan för mänskliga rättigheter och försvarare av
principerna för demokratiskt styrelsesätt utgjorde Europarådet uppenbart den
organisation inom vilken ett dokument av detta slag skulle utformas och antas.
Detta var desto mer självklart som Europarådet redan 1957 upprättade ett
representativt organ på europanivå och därigenom visade att man klart insåg
vilken viktig roll kommunerna spelar. Detta organ kom senare att utgöra
Europarådets permanenta kommunalkonferens (CLRAE).

Det
var i själva verket CLRAE som 1968 i resolution 64 lade fram ett förslag till
"Deklaration om principer för kommunal självstyrelse" och som
anmodade Europarådets ministerkommitté att anta denna. Den rådgivande
församlingen stödde initiativet och framlade en rekommendation i frågan, 615
(1970). Denna rekommendation anslöt sig till CLRAE:s text och hade utarbetats
gemensamt av de två organen. Utformningen av förslaget till deklaration var
emellertid för allmänt hållen och för översiktlig för att kunna ligga till
grund för någon bestämd åtgärd.

Det
nya initiativ som år 1981 togs av CLRAE utgick därför från ett mera flexibelt
betraktelsesätt. Man beaktade emellertid också det faktum att en icke bindande
deklaration om principer inte skulle göra betydel-

to which it is exposed.
Rather, government must be asked to enter into binding commit-ments. The
necessary flexibility to take account of the differences between national
constitutional arrangements and administrative traditions was to be built in,
not by ex-cessively diluting the requirements of the new instruments but by
allowing governments a degree of choice with regard to the provisions by which
they would consider themselves bound.

The logical outcome of
this approach was the submission to the Committee of Ministers, in CLRAE
Resolution 126 (1981), of a draft European Charter of Local Self-Government
with the request that it. be adopted with the status of a European convention.

The Committee of Ministers
decided to transmit the CLRAE's proposals to the Steer-ing Committee for
Regional and Municipal Matters (CDRM) with a view to their being discussed at
the 5th Conference of European Ministers responsible for Local Government
(Lugano, 5-7 October 1982). In their con-dusions, the Ministers present at
Lugano

"... consider that
this draft Charter consti-tutes an important step towards a definition of the
principles of local autonomy, while noting the reservations of some ministers
about the need for a Charter in the form of a binding convention and about some
aspects of the content of the Charter;

ask the Committee of
Ministers of the Council of Europé to instruct the Steering Committee for
Regional and Municipal Matters (CDRM), in contact with the Conference of Local
and Regional Authorities of Europé, to make the necessary changes to the draft
European Charter of Local Self-Government in accordance with the comments
concerning the form and the substance made during the conference, so that it
may be submitted to them for approval at their next conference

The
Committee of Ministers so instmcted the CDRM, which thereupon carried out a
thorough revision of the draft Charter. In application of the conclusions of
the Lugano Conference, representatives of the CLRAE participated in the
discussions.

sen
av kommunal självstyrelse rättvisa och inte heller spegla arten av det hot som
den är utsatt för. Regeringarna måste därför anmodas att ingå bindande avtal.

Deklarationen
måste vara så flexibel att nödvändiga hänsyn till de olika nationernas
grundlagar och administrativa traditioner kunde byggas in, inte genoin en
försvagning av de nya instrumenten, utan genom att ge regeringarna viss frihet
då det gällde att välja vilka bestämmelser man skulle betrakta sig bunden av.

Det
logiska resultatet av ett sådant sätt att närma sig frågan var att CLRAE i
resolution 126(1981) till ministerkommittén översände ett utkast till en
"Europeisk deklaration om kommunal självstyrelse" med hemställan om
att denna skulle antas och erhålla status av europeisk konvention.

Ministerkommittén
beslöt att översända CLRAE:s förslag till CDRM (styrkommittén för regionala och
kommunala frågor) för att förslaget skulle diskuteras av de för kommunala
frågor ansvariga europeiska ministrarna vid deras femte konferens (i Lugano 5 —
7 oktober 1982). I sitt yttrande framförde de vid konferensen närvarande
ministrarna att man

"
.. ansåg detta utkast till konvention utgöra ett viktigt steg i riktning mot
en definition av principerna för kommunal självstyrelse, samtidigt som man
noterar att vissa ministrar reserverar sig beträffande behovet av en bindande
konvention, liksom också beträffande vissa aspekter på konventionens innehåll;

hemställer
till Europarådets ministerkommitté att uppdra åt CRDM att i samverkan med
Europarådets kommunalkonferens göra erforderliga ändringar i utkastet till en
"Europeisk deklaration om kommunal självstyrelse" i enlighet med de
kommentarer beträffande form och innehåll som framkom vid konferensen, så att
utkastet skulle kunna framläggas för dem för godkännande vid deras nästa
konferens.."

Ministerkommittén
instruerade på detta sätt CDRM som därpå gjorde en noggrann revision av
utkastet till deklaration. I enlighet med Lugano-konferensens beslut deltog

The text of the draft
Charter as revised by the CDRM was finally submitted to the 6th Conference of
European Ministers responsible for Local Government, which met in Rome from 6
to 8 November 1984. After examining this text, the ministers expressed their
unanimous agreement on the principles contained in it. With regard to the legal
form which the Charter should take, a majority of ministers expressed
themselves in favour of a convention.

In the light of the
opinions of the Consultative Assembly and the Rome Ministerial Conference, the
Committee of Ministers therefore adopted the European Charter of Local
Self-Government in the form of a convention in June 1985. In recognition of
the fact that the initiative for the Charter had originally come from the
Standing Conference of Local and Regional Authorities of Europé, it was
decided that the convention should be opened for signature on 15 October 1985
on the occasion of the CLRAE's 20th Plenary Session.

representanter för CLRAE i
diskussionerna.

Det
av CDRM reviderade utkastet till deklaration underställdes slutligen de för
kommunala frågor ansvariga europeiska ministrarna vid deras sjätte konferens
i Rom den 6-8 november 1984. Efter att ha granskat texten uttryckte
ministrarna sitt enhälliga stöd för principerna i den. Då det gällde frågan om
vilken juridisk form deklarationen skulle ha, uttalade sig en majoritet av ministrarna
till förmån för en konvention.

Mot
bakgrund av de uppfattningar som framförts av den rådgivande församlingen och
ministerkonferensen i Rom antog därför ministerkommittén ijuni 1985 den
europeiska deklarationen om kommunal självstyrelse i form av en konvention.

Som
ett erkännande av förhållandet att initiativet till konventionen ursprungligen
togs av Europarådets permanenta kommunalkonferens beslöt man att konventionen
skulle framläggas för underskrift den 15 oktober 1985 under det att CLRAE avhöll
sin tjugonde plenarsession.

B. General remarks

The
purpose of the European Charter of Local Self-Government is to make good the
lack of common European standards for measuring and safeguarding the rights of
local authorities, which are closest to the citizen and give him the
opportunity of participating effectively in the making of decisions affecting
his everyday environment.

The Charter commits the
parties to apply-ing basic mles guaranteeing the political, administrative and
financial independence of local authorities. It is thus a demonstration, at
European level, of the political will to give substance at all levels of
territorial administration to the principles defended since its foundation by
the Council of Europé, which considers its function to be the keeping of
Europe's democratic conscience and the defence of human rights in the widest
sense. Indeed, it embodies the conviction that the degree of self-government
enjoyed by local authorities may be regarded as a touchstone of genuine democracy.

B.
Allmänna kommentarer

Syftet
med den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse är att avhjälpa
bristen på enhetliga europeiska normer för att bedöma och trygga kommunernas
rättigheter. Kommunerna ligger medborgaren närmast och ger denne möjlighet
att effektivt delta i beslut som påverkar den dagliga miljön.

Konventionen ålägger
parterna att tillämpa grundläggande regler som garanterar kommunernas
politiska, administrativa och ekonomiska oberoende. Den är sålunda en yttring
på europeisk nivå av den politiska viljan att på alla nivåer av territoriell
administration ge substans åt de principer som Europarådet ända från
tidpunkten för dess grundande försvarat. Rådet ser det som sin uppgift att i
Europa vidmakthålla en demokratisk medvetenhet och att i vidaste bemärkelse
försvara mänskliga rättigheter. I själva verket är konventionen ett uttryck
för övertygelsen, att graden av kommunal självstyrelse kan betraktas som ett
kriterium på äkta demokrati.

The
Charter is in three parts. The first part contains the substantive provisions
setting out the principles of local self-government. It specifies the need for
a constitutional and legal foundation for local self-government, defines the
concept and establishes principles governing the nature and scope of local
authorities' powers. Further artides are concerned with protecting the
boundaries of local authorities, ensuring that they have autonomy as regards
their administrative structures and access to competent staff and defining
conditions for the holding of local elective olTice. Two major artides aim at
limiting administrative supervision of the activities of local authorities and
ensuring that they have adequate financial resources at their disposal on terms
which do not impair their basic autonomy. The remaining provisions in this
part cover the right of local authorities to co-operate and form associations
and the protection of local self-government by the right of recourse to a
judicial remedy.

Part II contains
miscellaneous provisions relating to the scope of the undertakings entered
into by the parties. In accordance with the intention of securing a realistic
balance between the safeguarding of essential principles and the flexibility
necessary to take account of the legal and institutional peculiar-ities of the
various member states, it permits the parties specifically to exclude certain
provisions of the Charter from those by which they consider themselves bound.
It thus re-presents a compromise between, on the one hand, acknowledgement of
the fact that local self-government affects the stmcture and organisation of
the state itself, which is a basic concern of government, and, on the other
hand, the objective of protecting a minimum of basic principles which any
democratic system of local government should respect. Moreover, the
commitments of the parties can subsequently be added to, whenever the relevant
obstacles have been removed.

Potentially, the
principles of local self-government laid down in the Charter apply to all the
levels or categories of local authorities in each member state, and indeed
also, mutatis mutandis, to territorial authorities at regional

Konventionen består av tre
delar. Den första delen innehåller de grundläggande villkor som anger
principerna för kommunal självstyrelse. Den tar upp behovet av en konstitutionell
och laglig grundval för kommunal självstyrelse, definierar detta begrepp och
fastställer de principer som skall reglera arten och omfattningen av
kommunernas befogenheter. Ytterligare artiklar tar upp skyddet av den
kommunala indelningen och säkerställer kommunernas rätt dels till
självbestämmande i fråga om administrationen, dels till möjlighet att
rekrytera kompetent personal, samtidigt som de definierar villkoren för
innehav av kommunala förtroendeuppdrag. Två viktiga artiklar syftar till att
begränsa den administrativa tillsynen över kommunernas verksamhet och att
säkerställa att kommunerna har tillräckliga finansiella resurser till sitt förfogande
på villkor som inte inskränker den gmndläggande självständigheten. Återstående
bestämmelser i denna del behandlar rätten för kommuner att samarbeta och att
bilda sammanslutningar samt rätten att anlita ett judiciellt förfarande för att
skydda kommunal självstyrelse.

Del
II innehåller olika bestämmelser beträffande omfattningen av respektive
signa-tärstats åtaganden. 1 linje med avsikten att säkerställa en realistisk
balans mellan garantier för viktiga principer och den flexibilitet som krävs
för att hänsyn skall kunna tas till de skilda medlemsstaternas respektive nationella
lagstiftning och hävdvunna egenart, tilllåter man parterna att uttryckligen
utesluta vissa bestämmelser i konventionen från dem som respektive part anser
sig vara bunden av.

Del
II är sålunda en kompromiss mellan å ena sidan ett erkännande av det faktum att
kommunal självstyrelse påverkar statens struktur och organisation, vilket är av
fundamental betydelse för styrelseskicket, och å andra sidan målsättningen att
skydda ett minimum av gmndprinciper som varje demokratiskt system bör
respektera. Dessutom kan respektive parts åtaganden utökas i efterhand så
snart föreliggande hinder undanröjts.

De principer för kommunal
självstyrelse som fastlagts i konventionen kan tillämpas på alla nivåer eller
kategorier av kommuner i varje medlemsstat. Efter vederbörliga änd-

level.
However, to allow for special cases, the parties are permitted to exclude
certain categories of authorities from. the scope of the Charter.

The Charter does not
provide for an insti-tutipnalised system of control of its application, beyond
a requirement for parties to supply all relevant information concerning
legislative or other measures taken for the purpose of complying with the
Charter. Consideration was indeed given to setting up an intemational system of
supervision analo-gous to that of the European Social Charter. However, it was
felt possible to dispense with complex supervisory machinery, given that the
presence within the Council of Europé of the CLRAE with direct access to the
Committee of Ministers would ensure adequate political control of compliance
by the parties with the requirements of the Charter.

The
last part of the text contains final provisions consistent with those customarily
used in conventions drawn up under the aus-pices of the Council of Europé.

The
European Charter of Local Self-Government is the first multilateral legal
instrument to define and safeguard the principles of local autonomy, one of
the pillars of democracy which it is the Council of Europe's function to
defend and develop. It may be hoped that it will thus make a substantial
contribution to the protection and enhance-ment of common European values.

ringar
kan de i själva verket även tillämpas på territoriella organ på regional nivå.
För att tillåta att hänsyn tas till speciella fall, medges emellertid för
parterna rätt att utesluta vissa kategorier av kommuner från konventionens ram.

Utöver kravet att parterna
skall tillhandahålla all relevant information beträffande lagstiftande eller
andra åtgärder som vidtagits för att följa konventionen, föreskriver denna
inte något institutionaliserat system för kontroll av konventionens
tillämpning. Man övervägde i själva verket att inrätta ett internationellt
övervakningssystem av samma typ som gäller för den europeiska sociala stadgan,
men fann att det var möjligt att avstå från ett komplicerat
övervakningssystem, under förutsättning att CLRAE:s deltagande i Europarådet
och dess direkta kontakt med ministerkommittén skulle komma att säkerställa en
fullgod politisk kontroll av att parterna följer de krav konventionen ställer.

Den sista delen av
konventionen innehåller avslutande klausuler i överensstämmelse med dem som
vanligen används i konventioner som utarbetas inom Europarådet.

Det är Europarådets
uppgift att försvara och utveckla demokratin, och den europeiska konventionen
om kommunal självstyrelse är det första multilaterala rättsliga instrument som
definierar och garanterar principerna för kommunal självstyrelse som är en av
demokratins grundstenar. Tanken är att konventionen sålunda väsentligt skall
bidra till skyddet och stärkandet av gemensamma europeiska värderingar.

C. Commentary on the
Charter's provisions

Preamble

The
preamble provides an opportunity for a statement of the basic premises
undedying the Charter. These are, essentially: - the vital contribution of
local self-government to democracy, effective administra-

C. Kommentarer till konventionens bestämmelser

Inledning

Inledningen
ger en förklaring av grundförutsättningarna för konventionen. Dessa är i
huvudsak följande:

—
det väsentliga bidrag till demokrati, effektiv administration och
decentralisering av

tion
and the decentralisation of power;

- the
important role of local authorities in

the construction of Europé;

— the
need for local authorities to be demo-

cratically constituted and enjoy wide-

ranging autonomy.

Artide
1

Artide
1 expresses the general undertaking of the parties to observe the principles of
local self-government laid down in Part 1 of the Charter (Artides 2-11), to the
extent prescribed by Artide 12.

Artide
2

This
artide provides that the principle of local self-government should be enshrined
in written law.

In
view of the importance of the principle, it is further desirable that this
should be achieved by including it in the fundamental text governing the
organisation of the state, that is to say, the Constitution. However, it was
recognised that, in those countries in which the procedure for amending the Constitution
required assent by a special majorr ity of the legislature or the assent of the
whole population expressed in a referendum, it might not be possible to give a
commitment to enshrine the principle of local self-government in the
Constitution. It was also recognised that countries not having a written constitution
but a constitution to be found in various documents and sources might
en-counter specific difficulties or even be unable to make that commitment.

Account
must also be taken of the act that, in federal countries, local government may
be regulated by the federated states rather than by the central federal
government. For the federal states, this Charter in no way affects the
division of powers and responsibilities between the federal state and the federated
states.

Artide
3

This
artide lays down the essential charac-teristics of local self-government as
they are to be understood for the purposes of the Charter.

makten
som kommunal självstyrelse utgör;

- kommunernas
viktiga roll vid uppbyggan

det av Europa;

— behovet
av att kommuner inrättas på ett

demokratiskt sätt och att de åtnjuter en

omfattande självbestämmanderätt.

ArUkel
1

Artikel
I uttrycker parternas allmänna åtagande att iaktta principerna för kommunal
självstyrelse såsom dessa är fastställda i del I av konventionen (artiklarna
2—11), i den omfattning som föreskrivs i artikel 12.

Artikd
2

Denna
artikel stadgar att principen om kommunal självstyrelse skall vara inskriven i
lag.

På
grund av principens betydelse är det dessutom önskvärt att den ingår i den
grundläggande text som styr statens organisation, dvs. i grundlagen. Man insåg
emellertid att det eventuellt inte skulle vara möjligt att binda sig för att
skriva in principen om kommunal självstyrelse i grundlagen i länder där en
ändring av grundlagen kräver godkännande med viss majoritet i den lagstiftande
församlingen eller hela befolkningens godkännande i en folkomröstning. Man
insåg också att det i länder utan skriven grundlag, där grundlagen återfinns i
olika dokument och källor, kan uppstå särskilda svårigheter och till och med
bli omöjligt att göra ett sådant åtagande.

Vad
gäller förbundsstater måste hänsyn också tas till det faktum att kommunal självstyrelse
kan vara reglerad av delstaterna snarare än av den centrala
förbundsregeringen. Vad gäller förbundsstater påverkar denna konvention inte i
något avseende uppdelningen av makt och förpliktelser mellan förbundsstaten
och de i denna ingående delstaterna.

Artikel
3

Denna
artikel fastställer de väsentliga kännetecknen på kommunal självstyrelse såsom
de skall tolkas för denna konventions syften.

Paragraph
I

The
notion of "ability" expresses the idea that the legal right to
regulate and manage certain public affairs must be accompanied by the méans of
doing so effectively. The indusion of the phrase "within the limits of the
law" recognises the fact that this right and ability may be defined more
dosely by legislation.

"Under
their own responsibility" stresses that local authorities should not be
limited to merely acting as agents of higher authorities.

It
is not possible to define precisely what affairs local authorities should be
entitled to regulate and manage. Expressions such as "local affairs"
and "own affairs" were reject-ed as too vague and difficult to
interpret. The traditions of member states as to the affairs which are regarded
as belonging to the pre-serve of local authorities differ greatly. In reality
most affairs have both local and national implications and responsibility for
them may vary between countries and över time, and may even be shared between
different levels of government. To limit local authorities to matters which
do not have wider implications would risk relegating them to a marginal role.
On the other hand, it is accepted that countries will wish to reserve certain
functions, such as national defence, for central government. The intention of
the Charter is that local authorities should have a broad range of
responsibilities which are ca-pable of being carried out at local level. The
definition of these responsibilities is the subject of Artide 4.

Paragraph
2

The
rights of self-government must be exercised by democratically constituted
authorities. This principle is in accordance with the importance attached by
the Council of Europé to democratic forms of government.

This
right normally entails a representative assembly with or without executive
bodies subordinate thereto, but allowance is also made for the possibility of
direct democracy where this is provided for by statute.

Första punkten

Begreppet
"möjlighet" är ett uttryck för uppfattningen att den lagliga rätten
att reglera och handlägga vissa offentliga angelägenheter måste åtföljas av
resurser som på ett effektivt sätt möjliggör detta. Införandet av uttrycket
"inom lagens gränser" är ett erkännande av förhållandet att denna
rätt och förmåga kan definieras närmare genom lagstiftning.

"På
eget ansvar" betonar att kommunerna inte skall vara begränsade till att
endast verka som representanter för högre organ.

Det
är inte möjligt att exakt definiera vilka angelägenheter kommuner skall ha rätt
att reglera och handha. Uttryck som "lokala angelägenheter" och
"egna angelägenheter" avvisades som alltför vaga och svåra att
tolka. Medlemsstaternas traditioner vad gäller angelägenheter som ingår i
kommunernas privilegier skiljer sig starkt från varandra. I realiteten har de
flesta angelägenheter både lokala och nationella konsekvenser, och ansvaret för
dem kan variera såväl mellan länder som under tidens gång och kan även fördelas
mellan olika beslutsnivåer. Att begränsa kommunernas ansvarsområde till
angelägenheter som inte får några vidare konsekvenser, vore att tilldela dem en
roll av marginell betydelse. Å andra sidan accepterar man att länder vill
förbehålla den centrala regeringen vissa funktioner, t.ex. det nationella
försvaret. Konventionens avsikt är att kommuner skall ha vidsträckta
befogenheter som kan utövas på lokal nivå. Dessa befogenheter definieras i
artikel 4.

Andra
punkten

Rätten
till självstyre skall utövas av demokratiskt tillsatta organ. Denna princip
har som grund den vikt Europarådet faster vid demokratiska styrelseformer.

Denna
rätt är normalt förbunden med en representativ församling med eller utan underordnade
verkställande organ, men den ger också möjlighet till direkt demokrati där detta
är tillåtet i lag.

Artide 4

As
was explained in the comments on Artide 3, it is not possible, nor would it be
appropriate to attempt, to enumerate exhaus-tively the powers and
responsibilities which should appertain to local government throughout Europé.
However, this artide lays down the general principles on which the
responsibilities of local authorities and the nature of their powers should be
based.

Paragraph
1

Since
the nature of local authorities' responsibilities is fundamental to the
reality of local self-government, it is in the interests of both clarity and
legal certainty that basic responsibilities should not be assigned to them on
an ad hoc basis but should be sufficiently rooted in legislation. Normally,
responsibilities should be conferred by the Constitution or an Act of
Parliament. However, notwith-standing the use of the word "statute"
in this paragraph, it is acknowledged that in certain countries some delegation
by parliament of power to assign specific responsibilities, particularly in
respect of details or of matters requiring implementation as a result of European
Community directives, may be desirable for the sake of efficiency, provided
parliament retains adequate powers of supervision över the use of delegated
powers. Fur-thermore, an exception applies in the case of member states of the
European Community insofar as Community Regulations (whicli under Artide 189 of
the Treaty of Rome are directly applicable) may stipulate application of a
specific measure at a given level of administration.

Paragraph
2

In
addition to the responsibilities assigned by legislation to specific levels of
authority, other needs or possibilities for action by public bodies may
present themselves. Where these fields of action have local implications and
are not exduded from the general competence obtaining in most member states,
it is important to the conception of local authorities as political entities
acting in their own right to promote the general welfare of their inhabitants
that they have the right to exer-

Artikel 4

Som
förklarades i kommentarerna till artikel 3 är det inte möjligt och det skulle
inte heller vara lämpligt att uttömmande räkna upp de befogenheter och
åligganden, som skulle gälla för kommunerna över hela Europa. I denna artikel
fastställs emellertid de allmänna principer på vilka kommuners ansvarsområden
och arten av deras befogenheter skall grundas.

Första
punkten

Eftersom
arten av kommunernas ansvarsområden är av. fundamental betydelse för verklig
kommunal självstyrelse är det viktigt, såväl för klarhet som för
rättssäkerheten, att förpliktelser inte skall påläggas dem på ad hoc-basis,
utan att dessa skall vara fastställda i lagstiftningen. Normalt skall ansvaret
finnas inskrivet i grundlagen eller anges genom riksdagsbeslut. Trots
användningen av ordet "lag" i denna punkt erkänner man att i vissa
länder någon form av delegering från riksdagens sida av befogenheter inom
specifika ansvarsområden kan vara önskvärd från effektivitetssynpunkt,
speciellt då det gäller detaljer eller frågor som kräver fullföljande av
direktiv från Europeiska Gemenskapen, förutsatt att riksdagen behåller
tillräcklig makt att övervaka tillämpningen av det ansvar som utdelats.
Dessutom tillämpas ett undantag för medlemsstater i den Europeiska Gemenskapen,
såtillvida att gemenskapens föreskrifter (som i Rom-fördragets artikel 189 är
direkt tillämpbara) kan stipulera tillämpning av en specifik åtgärd på en viss
administrativ nivå.

Andra
punkten

Förutom
de ansvarsområden som tillkommer specifika myndighetsnivåer genom lagstiftning,
kan andra behov av eller möjligheter till åtgärder genom offentliga organ framkomma.
Där dessa åtgärdsområden har konsekvenser för kommunerna och inte faller
utanför den allmänna kompetens som finns i de flesta medlemsstater, ärrätten
att ta initiativ i dessa frågor av stor vikt för kommunerna i deras egenskap
av politiska, självständiga enheter, som i sig verkar för att främja

cise
their intitiative in these matters. The general rules under which they may act
in such cases may, however, be laid down by law. In certain member states,
however, local authorities must be able to adduce statutory authority for their
actions. A wide discretion beyond specific responsibilities can be given to
local authorities under such a system, whose existence is to that extent
compre-hended by Artide 4, paragraph 2.

Paragraph
3

This
paragraph articulates the general principle that the exercise of public
responsibilities should be decentralised. This principle has been stated on a
number of occasions within the context of the Council of Europé and in
particular in the Conclusions of the Lisbon Conference of European Ministers
responsible for Local Government in 1977. This implies that, unless the size or
nature of a task is such that it requires to be treated within a larger
territorial area or there are overriding considerations of efficiency or
economy, it should generally be entmsted to the most local level of government.

This
clause does not imply, however, a requirement systematically to decentralise
functions to such local authorities which, because of their nature and size,
can only ac-complish limited tasks.

Paragraph
4

This
paragraph is concerned with the problem of overlapping responsibilities. In
the interest of clarity and for the sake of avoiding any tendency towards a
progressive dilution of responsibility, powers should normally be full and
exclusive. However, complementary action by different levels of authority is required
in certain fields and it is important that in these cases the intervention by
central or regional authorities takes place in accordance with clear legislative
provisions.

Paragraph
5

The
administrative structures of local authorities and their familiarity with local
conditions may make them appropriate bodies to implement certain functions,
the ulti-mate responsibility for which falls on supra-

invånarnas
välfärd. De allmänna regler kommunerna i dessa fall måste följa kan dock vara
fastställda i lag. I vissa medlemsstater måste emellertid kommunerna kunna
åberopa lagstadgad rätt för sina åtgärder. En vidsträckt handlingsfrihet
utöver specifika ansvarsområden kan ges åt kommuner i ett sådant system vars
existens i detta avseende omfattas av Artikel 4, andra punkten.

Tredje
punkten

I
denna punkt betonas den allmänna principen att offentligt ansvar skall
decentraliseras. Denna princip har uppställts vid ett flertal tillfällen inom
Europarådets ram och speciellt i slutsatserna från konferensen i Lissabon
1977, där de europeiska ministrarna med ansvar för kommunala frågor deltog. Såvida
icke omfattningen eller arten av en uppgift är sådan att den behöver behandlas
inom ett större område, eller det föreligger starka effektivitetsskäl eller
ekonomiska skäl härför, innebär detta att uppgiften i allmänhet skall anförtros
åt den mest lokala myndighetsnivån.

Bestämmelsen
ii\nebär emellertid inte något krav på en systematisk decentralisering av
funktioner till sådana kommunala organ som på grund av art och storlek endast
kan utföra begränsade uppgifter.

Fjärde
punkten

Denna
punkt behandlar problemet med överlappande ansvarsområden. För klarhetens
skull och för att undvika varje tendens mot en ökande urholkning av ansvaret
bör befogenheterna normalt vara fullständiga och oinskränkta. På vissa områden
krävs emellertid kompletterande åtgärder på skilda myndighetsnivåer, och det
är i dessa fall av vikt att de centrala och regionala myndigheternas
inblandning sker i enlighet med klara rättsregler.

Femte
punkten

Kommunernas
administrativa struktur och deras förtrogenhet med lokala förhållanden kan
göra dessa till lämpliga organ för utförandet av vissa funktioner, för vilka
det yttersta ansvaret faller på centrala eller regio-

local
authorities. It is important, however, in order that recourse to such
delegation does not excessively impinge on the sphere of independent authority
of the local level, that the latter should, when possible, be allowed to take
account of local circumstances in exercising delegated powers. It is
recognised, however, that in respect of certain functions, for example the
issue of identity papers, the need for uniform regulations may leave no scope
for local discretion.

Paragraph
6

Whilst
paragraphs 1 to 5 deal with matters which come within the scope of local
authorities, paragraph 6 is concerned both with matters coming within the
scope of such authorities and with matters which are outside their scope but
by which they are particulariy af-fected. The text provides that the manner and
timing of consultation should be such that the local authorities have a real
possibility to exercise influence, whilst conceding that exceptional
circumstances may override the consultation requirement particularly in cases
of urgency. Such consultation should take place directly with the authority or
authorities concerned or indirectly through the medium of their associations
where several authorities are concerned.

Artide
5

Proposals
for changes to its boundaries, of which amalgamations with other authorities
are extreme cases, are obviously of fundamental importance to a local
authority and the citizens whom it serves. Whilst in most countries it is
regarded as unrealistic to ex-pect the local community to have power to veto
such changes, prior consultation of it, either directly or indirectly, is
essential. Referendums will possibly provide an appropriate procedure for such
consultations but there is no statutory provision for them in a number of
countries. Where statutory provisions do not make recourse to a referendum
manda-tory, other forms of consultation may be exercised.

nala
myndigheter. För att tillgripandet av sådan delegering inte i onödan skall
göra intrång på respektive kommuns oberoende och självständighet, är det
emellertid viktigt att kommunen vid utövandet av sådana delegerade
befogenheter får rätt att ta hänsyn till lokala förhållanden där så är möjligt.
Man inser emellertid att beträffande vissa funktioner, t. ex. utfärdande av
identitetshandlingar, behovet av enhetliga regler inte ger utrymme för lokal
handlingsfrihet.

Sjätte
punkten

Medan
punktema 1-5 behandlar frågor som avser kommuners verksamhetsområde, behandlar
den sjätte punkten såväl frågor av detta slag som frågor som ligger utanför kommunernas
verksamhetsområde, men som i särskild grad påverkar dessa. Texten slår fast att
sättet och tidpunkten för samråd bör väljas så att kommunerna får en reell
möjlighet att utöva inflytande. Samtidigt medges att exceptionella
omständigheter kan åsidosätta kravet på samråd i synnerhet i brådskande fall.
Samråd skall äga rum direkt med berörda kommuner eller, där flera kommuner
berörs, indirekt via deras sammanslutningar.

Artikel
5

Förslag
till ändringar i den kommunala indelningen, där sammanläggning med andra
kommuner representerar extremfall, är uppenbarligen av fundamental betydelse
för en kommun och dess invånare. Medan man i de flesta länder betraktar det som
orealistiskt att förvänta sig att kommunerna skall ha makt att inlägga veto mot
sådana förändringar, är det dock väsentligt att direkt eller indirekt samråd i
förväg äger mm med dessa. Folkomröstningar kan eventuellt vara ett lämpligt
instrument för sådant samråd, men i ett antal stater innehåller lagen inga
bestämmelser om detta. 1 de fall lagen.inte föreskriver obligatorisk
folkomröstning, kan andra former av samråd tillämpas.

Artide
6 Paragraph 1

The
text of this paragraph deals not with the general constitution of the local
authority and its council but rather with the way in which its administrative
services are organi-sed. Whilst central or regional laws may lay down certain
geiieral principles for this organisation, local authorities must be able to
order their own administrative structures to take account of local
circumstances and administrative efficiency. Limited specific requirements in
central or regional laws concerning, for example, the establishment of certain
committees or the creation of certain administrative posts are acceptable but
these should not be so widespread as to impose a rigid organisational
structure.

Paragraph
2

In
addition to the appropriate management stmctures, it is essential to the
efficiency and effecti veness of a local authority that is is able to recruit
and maintain a staff whose quality corresponds to the authority's responsibilities.
This clearly depends in large degree on the local authority's ability to offer
sufficiently favourable conditions of service.

Artide
7

This
artide aims at ensuring both that elected representatives may not be prevented
by the action of a third party from carrying out their functions and that some
categories of persons may not be prevented by purely material considerations
from standing for office. The material considerations include appropriate
financial compensation for expenses flowing from the exercise of functions
and, as appropriate, compensation for loss of earnings and, particularly in the
case of coun-cillors elected to full-time executive responsibilities,
remuneration and corresponding social welfare protection. In the spirit of
this artical, it would also be reasonable to expect provision to be made for
the reintegration of those taking on a full-time post into normal working life
at the end of their term of office.

Artikel 6 Första punkten

Denna
punkt behandlar inte den allmänna sammansättningen ay kommunerna och deras
fullmäktige, utan snarare det sätt på vilket förvaltningsgrenarna är
organiserade. Under det att vissa allmänna principer för organisationen kan
fastläggas av centrala eller regionala lagar, måste kommunerna kunna fatta
beslut om sin egen administrativa struktur så att hänsyn kan tas till lokala
förhållanden och administrationens effektivitet. Begränsade specifika krav i
centrala eller regionala lagar som rör t.ex. inrättandet av vissa nämnder
eller skapandet av vissa administrativa befattningar kan accepteras, men de
får inte vara så omfattande att en stel organisation påtvingas kommunerna.

Andra
punkten

För
en kommuns produktivitet och effektivitet är, fömtom lämplig administrativ
struktur, möjligheten att anställa och behålla personal, vars kvalifikationer
motsvarar kommunens ansvar, av väsentlig betydelse. Det står helt klart att
denna förmåga i hög grad beror av de kommunala myndigheternas möjlighet att
erbjuda tillräckligt förmånliga anställningsvillkor.

Artikel
7

Denna
artikel syftar till att säkerställa såväl att tredje part inte får hindra de förtroendevalda
från att utföra sina arbetsuppgifter som att vissa kategorier av personer inte
av rent materiella skäl får hindras från att kandidera.

De
materiella övervägandena inkluderar lämplig ekonomisk gottgörelse för utgifter
som har samband med uppdragets utförande, och där så är lämpligt ersättning för
inkomstbortfall. Det gäller vidare ersättning för utfört arbete och mot denna
svarande sociala trygghetsförmåner särskilt för förtroendevalda med
heltidsuppdrag. Det ligger också i denna artikels anda att det är skäligt att
svara för kostnader som kan uppstå i samband med att personer som åtagit sig
ett uppdrag på heltid vid mandattidens utgång skall återgå till normalt arbete.

Paragraph
3

This
paragraph provides that disqualifica-tion from the holding of local elective
office should only be based on objective legal crite-ria and not on ad hoc
decisions. Normally this means that cases of incompatibility will be laid down
by statute. However, cases have been noted of flrmly entrenched, non-written
legal principles which seem to provide adequate guarantees.

Artides

This
artide deals with supervision of local authorities' activities by other levels
of government. It is not concerned with enabling indivuduals to bring court actions
against local authorities nor is it concerned with the appointment and
activities of an ombudsman or other official body having an investigatory role.
The provisions are above alt relevant to the philosophy of supervision normally
asso-ciated with the contröles de tutelle which have long been the tradition in
a number of countries. They thus concern such practices as requirements of
prior authorisation to act or of confirmation for acts to take effect, power to
annul a local authority's decisions, ac-counting controls, etc.

Paragraph
1

Paragraph
1 provides that there should be an adequate legislative basis for supervision
and thus rules out ad hoc supervisory procedures.

Paragraph
2

Administrative
supervision should normally be confined to the question of the legal-ity of
local authority action and not its expediency. One particular but not the sole
exception is made in the case of delegated tasks, where the authority
delegating its powers may wish to exercise some supervisioh över the way in which
the task is carried out. This should not, however, result in preyenting the
local authority from exercising a certain discretion as provided for in Artide
4, paragraph 5.

Tredje
punkten

Denna
punkt stadgar att hinder mot att inneha ett kommunalt förtroendeuppdrag endast
får grundas på objektiva rättsliga kriterier och inte på beslut i varje
särskilt fall. Normalt innebär detta att sådana hinder skall vara fastställda
i lag. Det förekommer emellertid fall av fast förankrade, oskrivna rättsliga
principer som tycks ge tillräcklig garanti.

Artikd
8

Artikel
8 behandlar hur andra förvaltningsnivåer skall övervaka kommunernas verksamhet.
Den behandlar inte rätten för enskilda personer att överklaga beslut av kommunala
myndigheter, och inte heller utnämnande av ombudsman, dennes verksamhet eller
inrättande av annat officiellt tillsynsorgan. Bestämmelsema handlar framför
allt om den övervakningsfilosofi som normalt förknippas med
"förmyndarkontroH" som sedan länge varit tradition i ett antal stater.
Den avser sålunda sedvana av typ krav på förhandsbe-myndigande för att vidta
åtgärder, krav på bekräftelse av åtgärder för att dessa skall träda i kraft,
befogenhet att upphäva en kommunal myndighets beslut, kontroll av räkenskaper
etc.

Första
punkten

Den
första punkten stadgar att tillfredsställande laglig grund bör finnas för
kontrollen, vilket därmed utesluter kontrollåtgärder baserade på speciella
fall.

Andra
punkten

Administrativ
tillsyn skall normalt begränsas till frågan om lagligheten av de kommunala
åtgärderna och inte åtgärdernas lämplighet. Ett särskilt undantag som dock
inte är det enda görs beträffande delegerade uppdrag, där den delegerande
myndigheten kaii vilja utöva viss tillsyn över det sätt på vilket uppdraget
utförs. Detta får emellertid inte resultera i att den kommunala myndigheten
fråntas viss grad av handlingsfrihet, som stadgas i artikel 4, femte punkten.

Paragraph
3

The
text draws its inspiration from the principle of "proportionality",
whereby the controlling authority, in exercising its prero-gatives, is obliged
to use the method which affects local autonomy the least whilst at the same
time achieving the desired result.

Since
access to judicial remedies against the improper exercise of supervision and
control is covered by Artide 11, precise provisions on the conditions and
manner of intervention in specific situations have not been felt to be
essential.

Artide
9

The
legal authority to perform certain functions is meaningle.ss if local
authorities are deprived of the financial resources to carry them out.

Paragraph
1

This
paragraph seeks to ensure that local authorities shall not be deprived of their
freedom to determine expenditure priorities.

Paragraph
2

The
principle in question is that there should be an adequate relationship between
the financial resources available to a local authority and the tasks it
performs. This relationship is particularly strong for functions which have
been specifically assigned to it.

Paragraph
3

The
exercise of a political choice in weigh-ing the benefit of services provided
against the cost to the local taxpayer or the user is a fundamental duty of
local elected representatives. It is accepted that central or regional
statutes may set overall limits to local authorities' powers of taxation;
however, they must not prevent the effective functioning of the process of
local accountability.

Paragraph
4

Certain
taxes or sources of local authority finance are, by their nature or for
practical reasons, relatively unresponsive to the effects of inflation and
other economic factors. Ex-

Tredje
punkten

Texten
har sitt ursprung i principen om "proportionalitet", enligt vilken
kontrollmyndigheten då den utnyttjar sin rätt är tvingad att använda den metod
som minst påverkar kommunens självbestämmanderätt, samtidigt som önskat
resuhat skall uppnås.

Eftersom
möjlighet till rättsliga åtgärder mot orättmätig övervakning och tillsyn täcks
av artikel II, har detaljerade bestämmelser som rör villkor och
sätt för intervention i speciella situationer inte ansetts vara nödvändiga.

Artikd
9

Den
lagliga befogenheten att utföra vissa funktioner är meningslös om kommunerna
inte får de ekonomiska resurser som erfordras för att utöva dem.

Första
punkten

I
denna punkt söker man säkerställa alt kommuner inte berövas sin frihet att
själva bestämma hur utgifter skall prioriteras.

Andra
punkten

Principen
är att, de ekonomiska resurser kommunen förfogar över skall motsvara de
uppgifter som åvilar den. Detta är särskilt viktigt när det gäller uppgifter
som specifikt ålagts kommunen.

Tredje
punkten

Det
är en grundläggande plikt för kommunalt förtroendevalda att på basis av ett
politiskt ställningstagande väga nyttan av tillhandahållna tjänster mot
kostnaden för kommunens skattebetalare eller den som utnyttjar tjänsten. Att
centrala eller regionala lagar kan sätta generella gränser för kommunernas beskattningsrätt
godkännes; dessa får emellertid inte hindra att den kommunala ansvarsprocessen
fungerar effektivt.

Fjärde
punkten

Vissa
skatter eller kommunala finansieringskällor är till sin natur eller av
faktiska skäl relativt okänsliga för effekterna av inflation och andra
ekonomiska faktorer. En

cessive
reliance on such taxes or sources can bring local authorities into difficulties
since the costs of providing services are directly influenced by the evolution
of economic factors. It is recognized, however, that even in the case of
relatively dynamic sources of revenue there can be no automatic link between
cost and resource movements.

Paragraph
6

Where
redistributed resources are allocated according to specific criteria set out
in legislation, the provisions of this paragraph will be met if the local
authorities are consulted during the preparation of the relevant legislation.

Paragraph
7

Block
grants ör even sectör-specific grants are preferable, from the point of view of
local authority freedom of action, to grants earmarked for specific projects.
It would be unrealistic to expect all specific project grants to be replaced
by general grants, particularly for major capital investments, but excessive re-cource
to such grants will severdy restrict a local authority's freedom to exercise its
discretion with regard to expenditure priorities. However, the part of total resources
repre-sented by grants varies considerably between countries, and a higher ratio
of projectspeci-fic grants to more general grants be considered reasonable where
grants as a whole re-present a relatively insignificant proportion of total revenue.

The
second sentence of Artide 9, paragraph 7, seeks to ensure that a grant for a specific
purpose does not undermine a local authority's freedom to exercise discretion within
its own sphere of competence.

Paragraph
8

It
is important for local authorities that they have access to loan finance for capital
investment. The possible sources of such finance will, however, inevitably depend
on the structure of each country's capital märkets; procedures and conditions
for access to

överdriven
tillit till sådana skatter eller finansieringskällor kan försätta kommuner i
svårigheter, eftersom de ekonomiska faktorernas utveckling direkt påverkar
kostnaderna för tillhandahållna tjänster. Det erkänns emellertid att något
automatiskt samband mellan kostnads- och resursförändringar inte existerar,
ens i fråga om relativt föränderliga inkomstkällor.

Sjätte
punkten

När
omfördelade resurser fördelas enligt i lag fastställda, särskilda kriterier,
skall bestämmelserna i denna punkt anses vara uppfyllda om kommunerna
rådfrågats under det att ifrågavarande lagstiftning förbereddes.

Sjunde
punkten

Sett
ur den kommunala handlingsfrihetens synvinkel är generella bidrag, eller till
och med bidrag bundna till vissa sektorer, att föredra framför bidrag som är öronmärkta
för specifika projekt. Det skulle vara orealistiskt att räkna med att alla
specifika projektbidrag kan ersättas med generella bidrag, speciellt när det
gäller stora kapitalinvesteringar, men en överdriven användning av
projektbundna bidrag skulle allvarligt begränsa en kommuns rätt till
handlingsfrihet vad gäller prioriteringen av utgifter. Den andel av de totala
resurserna som representeras av bidrag varierar emellertid starkt mellan
staterna, och en högre andel projektbundna bidrag i förhållande till mer
generella bidrag kan betraktas som skäligt, om bidragen som helhet representerar
en relativt obetydlig del av den totala inkomsten.

Den
andra meningen i artikel 9 sjunde punkten syftar till att säkerställa att ett
bidrag för ett specifikt ändamål inte får undergräva kommunens handlingsfrihet
inom dess eget kompetensområde.

Åttonde
punkten

Det
är viktigt för kommuner att kunna ta upp lån för att finansiera
kapitalinvesteringar. Vilka möjliga källor som finns för sådan finansiering
beror emellertid oundvikligen av respektive lands kapitalmarknad; metoder och
villkor för tillgång till dessa finansie-

these sources may be laid down
by legislation.

ringskällor
kan vara fastlagda i lagstiftningen.

Artide 10 Paragraph 1

This
paragraph covers co-operation between local authorities on a functional basis with
a view in particular to seeking greater efficiency through joint projects or carrying
out tasks which are beyond the capacity of a singie authority. Such co-operation
may take the form of the creation of consortia or federations of authorities, although
a legal framework for the creation of such bodies may be laid down by legislation.

Paragraph
2

Paragraph
2 is concerned with associations whose objectives are much more general than the
functional considerations of paragraph I and which normally seek to represent
all local authorities of a particular kind or kinds on a regional or national
basis. The right to belong to associations of this type does not however imply
central government recognition of any individual association as a valid interlocutor.

In
a Council of Europé instrument of this type, it is normal that the right to belong
to associations at the national level be accompanied by a parallel right to belong
to intemational associations, a number of which are active in the promotion of
European unity along lines which accord with the aims laid down in the statute
of the Council of Europé.

However,
Artide 10.2 leaves to individual member states the choice of means, legislative
or otherwise, whereby the principle is given effect.

Paragraph
3

Direct
co-operation with individual local authorities of other countries should also
be permitted, although the manner of such cooperation must respect such legal rules
as may exist in each country and take place within the framework of the powers
of the authorities in question.

Artikd
10 Första punkten

Denna
punkt behandlar samarbete mellan kommuner med avseende på funktioner, särskilt
i syfte att genom gemensamma projekt söka öka effektiviteten eller för att
gemensamt utföra arbetsuppgifter som överstiger en enskild kommuns förmåga.
Sådant samarbete kan ske genom att sammanslutningar mellan kommuner eller
kommunalförbund skapas. Juridiska ramar för bildandet av sådana organ kan dock
vara fastställda i lagstiftningen.

Andra
punkten

Andra
punkten behandlar sammanslutningar, vars syften är betydligt mer generella än
de på funktioner baserade övervägandena i första punkten. Dessa förbund har
normalt till syfte att representera alla kommuner av viss typ eller vissa
typer, på regional eller nationell basis. Rätten att tillhöra förbund av detta
slag innebär emellertid inte att den centrala regeringen är tvingad att
erkänna varje individuellt förbund som godkänd förhandlingspart.

1
ett europarådsinstrument av denna typ är det normalt att rätten att tillhöra
förbund på nationell nivå åtföljs av en motsvarande rätt att tillhöra
internationella förbund, av vilka ett antal aktivt söker främja europeisk enighet
i enlighet med riktlinjer som överensstämmer med målsättningarna i Europarådets
stadgar.

Artikel
10 andra punkten ger emellertid de individuella medlemsstaterna rätt att genom
lagstiftning eller på annat sätt välja medel med vars hjälp denna princip kan
förverkligas.

Tredje
punkten

Direkt
samarbete med enskilda kommuner i andra stater bör också vara tillåtet, även om
metoden för sådant samarbete måste ta hänsyn till de lagregler som kan finnas
i respektive stat. Samarbetet bör försiggå inom ramen för kommunernas
befogenheter.

32

The
provisions of the European Outline Convention on Transfrontier Co-operation between
Territorial Communities or Authorities (21 May 1980, ETS No. 106) are particularly
relevant in this respect, although some forms of co-operation need not be re-stricted
to frontier areas.

Artide
11

By
recourse to a judicial remedy is meant access by a local authority to:

a. a
properly constituted court of law, or

b. an
equivalent, independent, statutory

body having the power to rule and advise on

the ruling respectively, as to whether any ac

tion, omission, decision or other administra

tive act is in accordance with the law.

An
instance has been noted in one country where, although administrative decisions
are not subject to an ordinary appeal to a court, it is possible to have recourse
to an extraordi-nary remedy called an application for re-opening of proceedings.
This judicial remedy, which is available if the decision is based on a manifestly
incorrect application of the law, is in accordance with the requirements of this
artide.

Artide
12

The formulation
of the principles of local self-government laid down in Part I of the Charter had
to try to reconcile the wide di-versity of legal systems and local government structures
existing in the member states of the Council of Europé. Nevertheless, it is recognised
that individual governments may still face constitutional or practical impedi-ments
to subscribing to particular provisions of the Charter.

This artide accordingly adopts
the "com-pulsory nucleus" system first established by the European
Social Charter, by providing that the Parties to the European Charter of Local Self-Government
are required to sub-scribe to at least twenty of the thirty paragraphs of Part
I of the Charter, including at least ten from a nucleus of fourteen basic principles.
However, as the ultirnate aim remains compliance with all the provisions of the
Charter, the Parties are specifically en-

Bestämmelserna
i den europeiska ramkonventionen om samarbete över riksgränser mellan lokala
och regionala samhällsorgan (21 maj 1980, ETS nr 106) har särskild relevans i
detta avseende, även om en del former av samarbete inte behöver vara begräiisade
till gränsområden.

ArUkel
11

Med
rätt att anlita ett judiciellt förfarande avses att kommunen skall ha rätt att
föra sin talan inför:

a. en
vederbörligen inrättad domstol, eller

b. ett
likvärdigt, oberoende, författnings

enligt organ med befogenhet att kontrollera

och ge råd om huruvida en handling, en

underlåtenhet att handla, ett beslut eller an

nan administrativ åtgärd är laglig.

Ett
exempel har noterats i en stat där det är möjligt att tillgripa en typ av
extraordinärt förfarande kallat resning trots att administrativa beslut inte
på vanligt sätt kan överklagas till domstol. Detta rättsliga förfarande, som är
möjligt om beslutet grundas på en uppenbart felaktig tillämpning av lagen,
uppfyller kraven i denna artikel.

Artikd
12

De
formuleringar av principerna för kommunal självstyrelse som fastställts i
konventionens del I har sökt harmonisera de många olika juridiska system och
kommunala strukturer som finns i Europarådets medlemsstater. Icke desto
mindre erkänns att enskilda regeringar fortfarande kan finna att konstitutionella
eller praktiska hinder föreligger mot att underteckna vissa bestämmelser i konventionen.

Genom
att kräva att parterna i den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse
skall underteckna minst tjugo av de trettio punkterna i del 1 av konventionen,
tillämpar artikel 12 således den princip om den "obligatoriska
kärnan" som först infördes i den europeiska sociala stadgan. Dessa tjugo
punkter skall inkludera minst tio av de grundläggande principer, som i sin tur
ingår i en kärna bestående av Ijorton punkter. Eftersom det slutiiga målet att
samtliga bestäm-

abied
to add to their undertakings as and when this becomes possible.

Artide
13

In principle,
the requirements set forth in Part I of the Charter reläte to all categories or
levels of local authority in each member state. They potentially apply also to
regional authorities where these exist. However, the special legal form or constitutional
status of certain regions (in particular the member states of federations) may predude
their being made subject to the same requirements as local authorities. Furthermore,
in one or two member states there exists a category of local authorities which,
because of their small size, have only minor or consultative functions. To take
account of such exceptional cases. Artide 13 permits the Parties to exclude certain
categories of authorities from the scope of the Charter.

Artide
14

This
artide is intended fo facilitate the monitoring of the application of the
Charter in the individual Parties by creating an obligation for the latter to supply
relevant information to the Secretary General of the Council of Europé. Especially
in the absence of a specific body responsible for supervising the implementation
of the Charter, it is particularly important that information should be available
tö the Secretary General concerning any changes of legislation or other measures
which have a significant impact on local autonomy as defined in the Charter.

Artides
15 to 18

The
final clauses contained in Artides 15 to 18 are based on the model final clauses
for conventions and agreements conduded within the Council of Europé.

Prop. 1988/89:119

melser
i konventionen skall uppfyllas emellertid kvarstår, kan parterna utöka sina
åtaganden om och när så blir möjligt.

Artikel
13

I
princip gäller kraven i del I av konventionen alla kategorier eller nivåer av
kommunala organ i var och en av medlemsstaterna. De kan också gälla regionala
organ, där sådana finns. Emellertid kan den speciella juridiska form eller
statsrättsliga ställning som gäller för vissa regioner (i synnerhet de federala
medlemsstaterna) hindra att de krav som ställs på kommuner även ställs på dem.
Dessutom finns det i några medlemsstater en kategori av kommuner, vilka pä
grund av sin ringa storlek endast har mindre betydelsefulla eller enbart
rådgivande funktioner. För att ta hänsyn till sådana undantagsfall ger artikel
13 parterna möjlighet att undanta vissa kategorier av kommuner från konventionens
tillämpningsområde.

Artikel
14

Denna
artikel äravsedd att underlätta uppföljningen av hur de individuella parterna
tillämpar konventionen genom att ålägga dessa att till Europarådets
generalsekreterare översända relevant information. Särskilt som ett specifikt
organ med ansvar att övervaka konventionens uppfyllande saknas, är det
speciellt viktigt att det hos generalsekreteraren finns sådan information
tillgänglig som rör ändrad lagstiftning eller andra åtgärder med betydande
konsekvenser för den kommunala självstyrelsen såsom den definierats i
konventionen.

Artikd
15-18

De
avslutande bestämmelserna i artiklarna 15 till 18 är baserade på den modell för
avslutande bestämmelser som gäller för inom Europarådet beslutade konventioner
och överenskommelser.

Prop. 1988/89:119

Innehåll

Proposition
...................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ I

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 16 mars 1989 . . 2

1
Inledning......................................................... 2

2
Konventionens innehåll och det
svenska rättssystemet 2

3
Svenskt tillträde till
konventionen ...................... 7

4
Hemställan .................................................... 8

5
Beslut .......................................................... 8

Bilaga
1 Konventionens engelska text och en svensk översättning . 9

Bilaga 2 Den förklarande rapporten i engelsk text och en svensk

översättning
.......................................... 18

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 35