Prop. 1988/89:125

Regeringens proposition 1988/89:125

med förslag om tilläggsbudget II till Statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Prop.

1988/89:125

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 9 mars 1989 för de åtgärder och de ändamål som framgår
av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Odd Ettgströtn

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten
för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 632 milj. kr. De
största anslagen går till kostnader för bilstöd till handikappade och lokaliseringsbidrag.

I
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 125

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989 Prop.
1988/89: 125

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, Göransson, R. Carisson, Johansson, Lindqvist,
G. Andersson, Thalén, Freivalds, Persson

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1988/89

Statsrådet
Feldt anför:

Finansutskottet
har i sitt betänkande 1988/89:12 angående tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 förtecknat de anslag som riksdagen har anvisat på
tilläggsbudget sedan statsbudgeten för budgetåret 1988/89 fastställdes.

De
ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och
andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam
proposition angående utgifter på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
budgetåret 1988/89. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Skulle
anslagsframställningar därutöver på tillläggsbudget för innevarande budgetår
visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m.m.på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Anförandena redovisas i underprotokollen
för resp. departement.

Statsrådet
Feldt avslutar: Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har
lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena lagt
fram.

Regeringen
beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
enligt följande:

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Civildepartementet

Miljö- och
energidepartementet

Anslagsförteckning

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga 8

Bilaga 9

Bilaga 10

Bilaga 11

Prop.
1988/89:125

11
Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 125

Rättelse: S. 33 div. ändringar på raderna 7, 10, 12, 16, 33,35

18,20,22.26,27,29,30,32,

Justitiedepartementet Prop. 1988/89:125

Bilaga
1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet Freivalds

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m.m.

A 3. Utredningar m. m.

1
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag på sammanlagt 26,13 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns
en behållning under anslaget på 1,1 milj. kr.

Under
budgetåret 1988/89 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och
kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1987.
Bland de utredningar som tillkommit kan nämnas SÄPO-utredningen (Ju 1988:04)
och storstadsutredningen (SB 1988:01). Jag beräknar nu ett ytteriigare
medelsbehov på 3,8 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 3 800000 kr.

Utrikesdepartementet Prop- 1988/89:125

Bilaga
2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet m. m.

A 9. Utredningar m. m.

På
detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisats ett reservationsanslag
på 4 560000 kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under
budgetåret blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde
förutses vid anslagsberäkningen hösten 1987. ' Jag räknar nu med ett
ytterligare medelsbehov på 795000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utredningar m. m. pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 795000
kr.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B 1. Förenta nationerna

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
73841000 kr. varav 56000000 kr. till FN:s reguljära budget, 2 800000 kr. till
vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF), 11 600000 kr. till fredsstyrkan i södra
Libanon (UNIFIL) och 2900000 kr. till FN:s fredsbevarande verksamhet på Cypern (UNFICYP)
samt 541000 kr. att användas för insatser till stöd för det allmänna FN-arbetet.
1 budgetpropositionen (1987/88:100, bil 5. 5, s. 26) fömtskickades att FN:s
plan från år 1978, att placera en civil och militär styrka i Namibia —UNTAG
(United Nations Transition Assistance Group) - under landets övergång till
självständighet, kunde komma att förverkligas. Några medel avsattes inte för budgetåret
1988/89. Chefen för utrikesdepartementet anmälde att återkomma till denna
fråga när en förhandlingslösning var nära förestående.

Under hösten 1988 ledde
förhandlingarna mellan Sydafrika, Angola och Prop. 1988/89: 125 Cuba till en
uppgörelse om de kubanska truppernas tillbakadragande från Bilaga 2 Angola
och om genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 435 rörande
självständighet för Namibia.

Mot
denna bakgrund föreslog regeringen i årets budgetproposition att 49 800000 kr.
skulle ställas till FN:s förfogande för Namibiaplanen.

Den
16 februari i år beslöt säkerhetsrådet att Namibiaplanen skall sättas i verket
den 1 april 1989. För atl tidsplanen — som går ut på självständighet för Namibia
den 1 april 1990 — skall kunna hållas, krävs mycket snabba insatser av såväl FN
som medlemsländerna. Av särskild betydelse är därvid att medlemsländerna
betalar sina obligatoriska bidrag till Nami-biaoperationen i sådan lid att FN-insatsen
inte försenas av brist på medel.

Generalförsamlingen
fastställde den I mars 1989 budgeten för UNTAG till drygt 416 milj. dollar.
Sveriges andel härav är 1,21 % eller ca 32000000 kr.

Händelseutvecklingen
i Namibiafrågan innebär således att kostnaderna för UNTAG kommer att belasta
budgetåret 1988/89 med ca 32000000 kr. i stället för beräknade 49 800000 kr.
budgetåret 1989/90, som föreslås under anslaget i årets budgetproposition
(1988/89:100 bil. 5).

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Förenta nationerna på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på 32000000 kr.

Försvarsdepartementet Pop-1988/89:125

Bilaga
3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet Roine Carlsson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Fjärde huvudtiteln

Anslagsfrågor

K 10. Anskaffning av transportflygplan. Nytt anslag:
reservationsanslag.

Anskaffning
av transportflygplan

Det
statsägda flygplan som idag kan användas vid speciella transporter för
kungahuset, riksdagen och regeringen m. fl. är av typ Faicchild Merlin IV C
som anskaifades av flygvapnet år 1986. Flygplanet, som endast tar 19 passagerare
i standardutförande, är litet för ändamålet, trångt och har inte ståhöjd i
kabinen. Vidare saknar det ändamålsenlig sambands- och säkerhetsutrustning och
har en begränsad flygräckvidd.

Av
flera skäl är det lämpligt att för flygningar vid speciella transporter ha
tillgång till ett särskilt flygplan. Ett skäl är att personer ur de nämnda målgrupperna
ofta behöver transporter vid tidpunkter och mellan orter som annars kan vara
svårt att tillgodose med det reguljära flyget. Transport med reguljärt flyg
medför att programmen måste anpassas till flygtider och att speciella
arrangemang krävs vid avgångar och ankomster för såväl personer som bagage.

Ett
annat och numera allt viktigare skäl är att säkerheten för de berörda
personerna och deras följeslagare samt för besättning och övriga i deras omgivning
kan hållas på en högre nivå om flygplanet hanteras i särskild ordning. Sålunda
kan kännedom om avgångs- och ankomsttider samt information om vilka
passagerarna är, hållas inom en begränsad krets om så anses önskvärt.

Särskild
hänsyn måste också tas lill att flygplanet kan komma att användas för
flygningar utomlands. Flygplanet bör alltså ha elt utförande som gör det
representativt.

Jag
anser att elt flygplan som är ändamålsenligare än det nuvarande bör anskaffas
för speciella transporter. Flygplanet bör anskaffas av försvarets materielverk.
Flygvapnet skall svara för den operativa driften och vidmakthållandet av
flygplanet.

Kostnaderna
för driften och vidmakthållandet av flygplanet skall, i den mån de inte läcks
genom debitering av flygtimkostnader hos beställare, betalas av chefen för
flygvapnet.

Eftersom flygplanet
utformas och utrustas för att tillgodose andra än Prop. 1988/89: 125
militära krav bör kostnaderna för anskaffning av flygplanet och kostnader
Bilaga 3 som kan tillkomma för alt tillgodose speciella säkerhetsskyddsålgärder
tillföras utanför den militära utgiftsramen.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Anskaffning av transportjlygplan pä tilläggsbudget II för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 70000000 kr.

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 9 mars 1989 Föredragande: statsrådet Lindqvist

Prop. 1988/89:125 Bilaga 4

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Femte huvudtiteln

G. Omsorg om äldre och handikappade

Gli. Bilstöd till handikappade

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag på 250800000 kr.

Inledning

Den
1 oktober 1988 infördes ett nytt bilstöd till handikappade (prop. 1987/88:99, SfU
23, rskr. 300). Bestämmdserna om stödet finns i förordningen (1988:890) om
bilstöd till handikappade.

Genom
reformen förbättrades handikappades möjligheter att få bidrag till anskaffning
och anpassning av bil radikalt.

Enligt
de regler som gällde före den I oktober 1988 kunde endast handikappade som hade
anknytning till arbetslivet erhålla statligt bilstöd. Numera har bilstödet en
väsentligt vidare inriktning och kan lämnas till fem olika grupper:

1. Handikappade
under 65 år som är beroende av bil för att förvärvsar

beta eller genomgå yrkesinriktad utbildning eller yrkesinriktad rehabilite

ring.

2.
Handikappade under 65 år som
beviljats bilstöd enligt punkten I men som lämnar arbetsmarknaden med
förtidspension eller beviljas sjukbidrag.

3.
Andra handikappade än som nämns
under I och 2 i åldern 18 — 49 år, under förutsättning att den handikappade
själv skall bruka bilen som förare.

4.
Handikappade föräldrar med barn
under 18 år.

5.
Föräldrar med handikappade barn
under 18 år.

Med
handikappad avses den som på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga
svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna
kommunikationer.

Reformen
innebär också att storleken på stödet förbättrats kraftigt. Bilstödet består av
tre bidrag.

1.
Grundbidrag, som lämnas utan inkomstprövning. Gmndbidraget

uppgår till 50000 kr. för
de tre första bidragsberättigade grupperna, medan Prop. 1988/89:125

del för grupp 4 och 5 utgör 25 000 kr. Bilaga 4

2.
Anskaffningsbidrag, som uppgår till
högst 35000 kr. Anskaffningsbidraget är inkomstprövat.

3.
Anpassningsbidrag, som lämnas till
kostnader som uppkommer för sådan anpassning av eller anordning på bilen som
fordras för att den handikappade skall kunna bruka den.

Som
huvudregel gäller att bilstödet kan lämnas högst vart sjunde år.

Administrationen
av bilstödet handhas av försäkringskassorna, med riksförsäkringsverket som
central tillsynsmyndighet. Försäkringskassornas administration finns reglerad i
lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade.

Föredragandens
överväganden

Det
nya bilstödet är en viktig handikappolilisk reform som på ett påtagligt sätt
ökar många handikappades frihet och oberoende. Reformen var, när den genomfördes,
starkt efterlängtad. Det gamla stödets brister, dvs. främst kravet på arbelsmarknadsanknytning
och de relativt sett låga bidragen, innebar atl det vid reformens
ikraftträdande fanns ell stort uppdämt behov bland handikappade att få det nya
bilstödet.

Som
framgått, har för bilstöd till handikappade för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag på 250800000 kr. Utgångspunkten för ■ den
beräknade kostnaden var därvid att tillströmningen av de nytillkommande
grupperna skulle ske under de två inledande åren. Vidare fömtsättes att de
handikappade, som redan tidigare var berättigade att erhålla bilstöd på
arbetsmarknadspolitiska grunder, skulle byta bil efter ungefär samma mönster
som före reformen.

Riksförsäkringsverket
(RFV), som kontinuerligt följer utvecklingen inom bilstödet, har i en skrivelse
den 26 januari 1989 konstaterat att antalet inkomna ansökningar och beviljade
bilstöd under innevarande budgetår kommer att bli avsevärt större än vad som
kunnat fömtses. Framförallt gäller detta ifråga om grupp I, dvs. handikappade
som är beroende av bil för att förvärvsarbeta eller genomgå yrkesinriktad
utbildning eller rehabilitering. Även inom grupp 5, familjer med handikappade bam,
är tillströmningen kraftigare än vad som antagits.

RFV
bedömer att det stora antalet ansökningar och beviljade bidrag nu i reformens
inledningsskede innebär en tidigareläggning av sådana kostnader, som enligt
antagandena i förarbetet till reformen skulle ha uppkommit något eller några år
senare. Enligt RFV finns det för närvarande inget underlag för att ändra de
tidigare beräkningarna om omfattningen av det totala antalet bilstödsberättigade.

1
skrivelsen bedömer RFV att ett tilläggsanslag på 250 milj. kr. fordras för att
klara verksamheten under innevarande budgetår. Jag har härefter emellertid,
efter kontakter med RFV, fåll veta att en avmattning skett i antalet inkommande
ansökningar och att det erforderliga tilläggsanslagets storlek därför kan antas
vara lägre.

Som
jag nyss framhöll fanns det när bilstödsreformen trädde i kraft ett 10

stort uppdämt behov av
ekonomiskt stöd till inköp av bil. Som en följd av Prop. 1988/89:125 detta har
tillströmningen av ansökningar om bilstöd blivit mycket kraftig Bilaga 4 och
det står nu klart att antalet beviljade bidrag under innevarande budgetår
kommer att bli påtagligt fler än vad som förmodades i propositionen om bilstöd.
I likhet med RFV anser jag emellertid att det i nuläget inte finns underlag för
att revidera de tidigare beräkningarna av det totala antalet bilstödsberättigade.

Mot
denna bakgrund utgör det utökade medelsbehovet under innevarande budgetår,
såsom RFV framhåller, sannolikt en tidigareläggning av statens kostnader för
bilstöd. Med andra ord kommer redan under refor- ■ mens första år en
större andel än beräknat av det totala antalet stödberätti- . gade att erhålla
bilstöd. Under de härefter följande åren kan man dock utgå ifrån att
tillströmningen av bilstödsberättigade minskar påtagligt och därmed också
statens kostnader för ändamålet. När väl sju år förflutit efter reformens
genomförande kan man förutsätta att tillströmningen av sökande åter ökar,
vilket har sin förklaring i bestämmelsen om atl bilstödet i princip kan lämnas
högst vart sjunde år. Min bedömning är därmed att slalens kostnader för
bilstöd, sett över en sjuårsperiod, inte bör bli högre än vad som tidigare
anlagils. Jag vill emellertid framhålla att det i dagslägel självfallet finns
en viss osäkerhet när det gäller bilstödskostnaderna i ett längre perspektiv.

Den
grundläggande förutsättningen för att bilstöd skall kunna lämnas är att den
handikappade på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter
att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. En
faktor som är av stor betydelse när det gäller medelsförbrukningen inom stödet
är självfallet hur försäkringskassorna bedömer enskilda ärenden med
utgångspunkt i denna bestämmelse. Del är positiyt att RFV, enligt vad jag
erfarit, har vidtagit olika åtgärder för att i detta, avseende få till stånd en
tillämpning som överensstämmer med intentionerna. Frågan har bl.a. behandlats
i verkels allmänna råd (1988:14) om bilstöd till handikappade.

Det
är väsentligt att RFV även fortsättningsvis aktivt följer utvecklingen på detta
område. Som jag framhöll i bilstödspropositionen är det av stor vikt alt
stödets handikappoliliska syfte inte urholkas. Bilstödel skall förbehållas de
personer som på grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga förflyltningssvårigheter.

Med
hänvisning till vad jag nu sagt förordar jag att anslaget Bilstöd till
handikappade tillförs ytteriigare 180000000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
till Bilstöd lill handikappade pä tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 180000000 kr.

Il

t2
Riksdagen 1988/89. 1 .saml Nr 125

Rättelse:
S. 15 rad 12 nedifrån står: D 10 Rättat till: D 11 S. 19 Står: F 9 och F 10

Rättat
till F 10 och F 11.

Kommunikationsdepartementet Prop. 1988/89:125

Bilaga
5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet G. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A 2. Utredningar m. m.

Under
anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisats ett reservationsanslag
på 4,8 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1987/88 fanns på anslaget en
reservation på 928 114 kr. Under budgetåret 1988/89 har utredningsverksamheten
blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid
anslagsberäkningen hösten 1987. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov
på 2 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till anslaget Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 2000000
kr.

12

Finansdepartementet Prop. 1988/89:125

Bilaga
6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Sjunde huvudtiteln

Nedläggning av Bryggeristiftelsen

Med
anledning av regeringens proposition (prop. 1982/83:92) om bryggerinäringens
fortsatta utveckling fattade riksdagen beslut (NU 1982/83:40, rskr. 34) om att
bilda Bryggeristiftelsen. Bakgrunden var att svenska bryggeribranschen befann
sig i en besvärande situation kännetecknad av överkapacitet, lönsamhets- och
likviditetsproblem för mindre bryggerier, av en stark dominans för det ledande
bryggeriföretaget och av en ökande import. Flera enheter inom bryggeribranschen
var nedläggningshotade.

För
att den nödvändiga omstruktureringen inom bryggeribranschen skulle underlättas
bildades den s.k. Bryggeristiftelsen. För ändamålet avsattes 30 milj.kr.,
vilka skulle kunna las i anspråk för att skapa alternativ sysselsättning vid
berörda orter och företag.

Utvecklingen
inom bryggerinäringen har emellertid under de år Bryggeristiftelsen funnits
inte medfört några speciella sysselsättningsproblem på berörda orter. Mot denna
bakgmnd har Bryggeristiftelsens medel inte tagits i anspråk på det sätt som var
avsikten. Inte heller tyder utvecklingen inför framtiden på att några särskilda
medel behöver finnas för att underlätta strukturomvandling inom branschen.

Med
hänsyn härtill bör verksamheten upphöra fr.o.m. den I juli 1989. Kvarvarande
medel skall enligt stiftelsens stadgar tillfalla staien.

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
anfört om nedläggning av Bryggeristiftelsen.

D 3. Inredning och utrustning m. m.

Under
anslaget finns två anslagsposter, den ena till byggnadsstyrelsens disposition
och den andra till regeringens disposition.

Riksdagen
har godkänt en ombyggnad i kvarteret Sparre i Karlskrona för plan- och
bostadsverket ( prop. 1988/89:25, FiU8, rskr. 67). För anskaffning av inredning
till nämnda lokaler föreslår jag en kostnadsram om 9,3 milj. kr. i prisläget
den 1 januari 1988.

För
inredning och utrustning till regeringskansliets lokaler i Södra Klara

finns en kostnadsram av 60 milj. kr. Anskaffningen av datorutrustning 13

fortsätter
enligt en särskild plan som har utarbetats av regeringskansliets Prop.
1988/89:125

förvaltningskontor.
Byggnadsstyrelsen har föreslagit att ytterligare 8 milj. Bilaga 6

kr.
anvisas för kompletteringar av regeringskansliets datornät m.m. och för

anslutning
till riksdagens dalomät. Jag förordar därför att kostnadsramen

utökas
med nämnda belopp till sammanlagt 68 milj. kr. i prisläget den I

januari 1988.

För
nämnda anskaffning av inredning till plan- och bostadsverket samt för
komplettering av datornät m.m. och för anskaffning av viss datomtmstning beräknarjag
ett tillkommande medelsbehov under innevarande budgetår om 26,5 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om inredning och utmstning i enlighet med vad jag har förordat,

2.
till Inredning och utrustning m.m.
på tilläggsbudget II till stats- . budget för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag på 26 500000 kr.

14

Utbildningsdepartementet pp- 1988/89:125

Bilaga
7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet Göransson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Åttonde huvudtiteln

A. Utbildningsdepartementet m. m.

A.2. Utredningar m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats elt
reservationsanslag av 16 613000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation
på anslaget med 88954 kr. Sammanlagt står alltså under innevarande budgetår 16
701 954 kr. till förfogande under detta anslag.

Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåret blir mer
omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen
hösten 1987.

Med
hänsyn till ökade uiredningskosinader bedömer jag att anslaget Utredningar m. m.
bör uppräknas med 2 500000 kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till
Utredningar m. m. pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 2 500000 kr.

D. Högskola och forskning

D 11. Utbildning för undervisningsyrken

Grundskollärarutbildningen

Riksdagen
beslöt vid 1984/85 års riksmöte (prop. 1984/85; 122, UbU 31, rskr. 366) om grundskollärarlinjens
inrättande den I juli 1988. Vid 1985/86 års riksmöte beslöt riksdagen (prop.
1985/86:113, UbU 27, rskr. 356) om lokalisering av gmndskollärarlinjen.

Jag har i årets
budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 225) redovisat hur den skolförlagda
delen av grundskollärarutbildningen bör organiseras.

Kostnaderna för den skolföriagda
delen av grundskolläramtbildningen för budgetåret 1988/89 beräknarjag till
sammanlagt 9 300000 kr. fördelade på högskoleenheter med sådan utbildning
enligt följande.

15

Högskolan för lärarutbildning
i Stockholm

Universitetet i Uppsala

Högskolan i Falun/Borlänge

Universitetet i Linköping

Högskolan i Jönköping

Universitetet i Lund

Högskolan i Kristianstad

Högskolan i Växjö

Universitetet i Göteborg

Högskolan i Karlstad

Universitetet i Umeå

Högskolan i Luleå

Högskolan i
Sundsvall/Härnösand

1658000 kr.

490000
kr.

430000
kr.

861000
kr.

430000
kr.

965000
kr.

430000
kr.

430000 kr. 1159000 kr.

646000
kr.

897000
kr.

474000
kr.

430000
kr.

Prop. 1988/89:125 Bilaga 7

Viss
del av medlen för denna del ay utbildningen för budgetåret 1989/90 har
beräknats i budgetpropositionen. Jag avser att återkomma lill regeringen
senare i höst med förslag till slutlig reglering av anslaget vad avser dessa kostnader.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utbildning för undervisningsyrken pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 9 300 000
kr.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Medel för kostnader
för internationalisering anvisas under anslagsposten 4 under förevarande
anslag. Medlen fördelas av Svenska institutet och är i första hand avsedda för
samarbete med olika länder i Europa. Huvuddelen av medlen går till
doktorandutbyte. Stöd ges också till finansiering av utländska gästforskares
vistelse vid svenska universitet och högskolor. Den största delen av medlen har
gått till utbyte med engelsk-, fransk- och tysktalande länder. Från spansk sida
har uttryckts intresse för ett utvidgat samarbete med Sverige. 1 avsikt att
förbättra möjligheterna till samarbete mellan Sverige och Spanien bör ytteriigare
medel ställas till förfogande. Jag beräknar för detta ändamål 400000 kr. Medlen
är avsedda för forskarutbyte och annat bilateralt forskningssamarbete. Jag
återkommer i kompletteringspropositionen för budgetåret 1989/90 med förslag
till motsvarande förstärkning för detta budgetår.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål på tilläggsbudget 11 för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 400000 kr.

16

D 33 Polarforskning Prop. 1988/89:125

Bilaga 7 Medel
för kostnader för planering och genomförande av svensk polarforskningsverksamhet
anvisas under förevarande anslag, som disponeras av
polarforskningssekretariatet. Utgifterna för den Anlarktisexpedition, som
genomförs innevarande budgetår, är sammanlagt 24 milj. kr. och kostnaderna
bestrids ur de medel som anvisats för polarforskningsverksamhet budgetåren
1987/88 - 1989/90. Eftersom expeditionen genomförs nu kommer huvuddelen av
utgifterna att falla på budgetåret 1988/89.

Polarforskningssekretariatet
har därför anhållit om att få disponera ytterligare 7000000 kr. budgetåret
1988/89.

Mot
bakgrund av att en tilläggsanvisning av medel innebär att vissa merkostnader
kan undvikas biträder jag förslaget. Motsvarande belopp av anslaget för
budgetåret 1989/90 kommer atl avräknas polarforskningssekretariatets anslag
för detta år.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Polarforskning pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 7000000 kr.

F. Kulturverksamhet m.m.

F 3. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 18 687000 kr. (KrU 12, rskr 221). Från anslaget lämnas
bidrag för skilda ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet.
Under anslaget finns en post på 3 230000 kr. till regeringens disposition för
särskilda insatser av engångskaraktär. Dessa medel har till väsentlig del redan
fördelats.

Med
landstinget i Värmlands län och Munkfors kommun som huvudmän bildades i
augusti 1986 Stiftelsen Eriandergärden i Ransäter. Stiftelsens ändamål är att
förvalta Erlandergården i Ransäter och driva verksamhet i anslutning därtill.
1 stiftelsens styrelse ingår, utöver representanter för huvudmännen,
företrädare för familjen Erlander, Ransäters hembygdsförening och Geijerskolan
i Ransäter.

Redan
under Tage Erlanders levnad väcktes förslag om att inrätta hans födelsehem,
sockenstugan i Ransäter, till ett slags folkrörelsegård, som kunde fungera som
samlingspunkt för skilda organisationer. Visst utredningsarbete inleddes, men
av olika skäl sköts förverkligandet på framtiden. Tage Erlander var också
själv mån om att frågan inte skulle forceras.

Vid
minneshögtiden efter Tage Erlanders gravsättning på Ransäters

kyrkogård aktualiserades åter frågan om födelsehemmets användning.

Landstingets kulturnämnd beslöt därefter att utreda hur en minnesgård

skulle kunna utformas. En arbetsgrupp, bestående av företrädare för lands-

tinget, Miihkfors kommun, Geijerskolan
och Ransäters hembygdsförening Prop. 1988/89:125 saml familjen Erlander,
utarbetade ett förslag till verksamhetsplan för ett Bilaga 7 inledande skede.
En liten, men informativ utställning om Tage Erlander och hans verk skulle
tillskapas. Vidare skulle bottenvåningen i sockenstugan återställas till en
skolmiljö från sekelskiftet, då Tage Erlanders far Erik Gustaf Erlander verkade
som lärare i Ransäter. Värmlands läns landsting och Munkfors kommun antog
förslaget och beslöt att bilda en stiftelse samt tillskjuta erforderliga
resurser för den forsla etappen av verksamheten. Projektet kunde snabbt
genomföras och på årsdagen av Tage Erlanders födelse den 13 juni 1987 invigdes
utställningarna av statsministern.

Redan
i arbetsgruppens förslag hade konstaterats, att de jokaler som stod till buds i
sockenstugan hade en alltför begränsad yta för att medge större ufställningsarrangemang.
I samband med sockenstugans ombyggnad för ulslällningsändamål gjordes därför
även en förprojeklering för en ny utställningslokal, kombinerad med en lokal
för föreläsningar och studier. Vid invigningen av utställningarna år 1987
startades en insamling av medel för att möjliggöra förverkligandet av den nya
Erlandergården. Uppropet för insamlingen undertecknades av partiordförandena
för socialdemokraterna, moderata samlingspartiet, folkpartiet, centern och
vänsterpartiet kommunisterna samt av ledande företrädare för den fackliga
rörelsen. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Lantbmkarnas
riksförbund, fru Aina Erlander samt landshövdingen i Värmlands län och biskopen
i Karlstads stift. Insamlingen har hittills inbringat O, 5 milj. kr.

Trots
de hittills mycket begränsade utställningarna och en ringa marknadsföring har
publikintresset för Erlandergården varit mycket stort. Under sommarsäsongerna
1987 och 1988 har sammanlagt 32000 besökare räknats in.

Den
ursprungliga tanken att utveckla Erlandergården till en mötesplats för
organisationslivet är alltjämt bärande i planeringsarbetet. Hösten 1988 anordnade
stiftelsen ett idéseminarium i syfte att få fram förslag till utvecklingslinjer
på kort och längre sikt. Genomgående för de olika förslag som kom fram vid
detta möte är att funktionen som minnesgård bör förenas med uppgiften som
centrum för seminarieverksamhet, aktuella utställningar och föreningssammankomster.
Olika organisationer,-bl. a. studieförbunden, har uttryckt sitt intresse för
ett samarbete med stiftelsen.

Stiftelsens
huvudmän har hittills svarat för verksamhetens finansiering.

Förutom gjorda investeringar m. m. i samband med den första ombyggna

den har huvudmännen anvisat medel till driften fr.o.m. år 1987. Medel

till driften under år 1989 har av huvudmännen budgeterats med samman

lagt 255000 kr. ' .■ .

När
det gäller den planerade nybyggnaden har medelsbehovet beräknats till ca 6
milj. kr. Detta belopp innefattar även vissa förändringsarbeten på andra
våningen i födelsehemmet, där det har visat sig möjligt att återställa en nära
nog autentisk miljö från Erianderfamiljens tid i sockenstugan. Som ■ jag
nämnde i det föregående har ca O, 5 milj. kr. hittills infliitit genom insamling.
Del återstående medelsbehovet är således 5j 5 milj. kr.

Jag
finner det naturligt all staten bidrar till fullbordandet av Erlander- 18

gården.
Ett ekonomiskt stöd till denna innebär inte bara att en angelägen Prop.
1988/89:125 verksamhet möjliggörs. Det är också ett sätt att uttrycka landets
uppskatt- Bilaga 7 ning av Tage Erlanders insatser.

Jag
förordar således atl sliftelsen Erlandergården tilldelas erforderliga medel för
den planerade ny- och ombyggnaden på Erlandergården och beräknar för detta
ändamål en engångsanvisning av 5, 5 milj. kr. under 'förevarande anslag.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m. m. pä
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ell
reservationsanslag på 5 500000 kr.

F 10. Bidrag till Svenska riksteatern

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag på 150961 000 kr. Svenska riksteatern har anhållit om
ytterligare medel för budgetåret 1988/89 med hänsyn till ökade hyreskostnader i
de nya lokalerna i Botkyrka och till ökade lönekostnader till följd av 1988
års löneavtal. Jag har i budgetpropositionen 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10 s.
354) meddelat min avsikt att återkomma till regeringen i tilläggsbudget II med
förslag om ytterligare bidrag på 5 milj. kr. till Svenska riksteatern
budgetåret 1988/89. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till
Svenska riksteatern höjs med 5 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 5000000 kr.

Fil. Bidrag till Operan

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats
ett reservationsanslag på 163 511000 kr.

Operan
har aktualiserat behovet av att installera ett nytt scenmaskineri, vilket
skulle kunna göras under den tid Operahuset är stängt för olika
byggnadsåtgärder hösten 1989. Utmstningsnämnden för universitet och högskolor
har beräknat kostnaden för scenmaskineriet samt viss ytterligare utrustning till
30 milj. kr. Operan har anhållit om atl dessa medel skall tillföras Operan som
ett statligt lån att återbetalas under 20 år.

Med
hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Operan höjs

med 30 milj. kr. budgetåret 1988/89. Beloppet bör betraktas som ett

räntefritt bidrag i förskott och regleras genom årliga avräkningar på ansla

get under den följande tjugoårsperioden med början budgetåret 1990/91. 19

Hemställan Prop. 1988/89:125

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen Bilaga/

att
till Bidrag UU Operan på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 30000000
kr.

F 13. Bidrag till Dramatiska teatern

1
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag på 89605000 kr. Dramatiska teatern har anhållit om
ytterligare bidrag med hänsyn till 1988 års löneavtal. Jag har i budgetpropositionen
1989 (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 358) meddelat min avsikt att återkomma till
regeringen i tilläggsbudget 11 med förslag om ytteriigare bidrag på 6 milj. kr.
till Dramatiska teatem budgetåret 1988/89. Med hänvisning härtill förordar jag
att anslaget Bidrag till Dramatiska teatern höjs med 6 milj. kr.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Dramatiska teatern pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 6000000
kr.

G. Massmedier m. m.

Litteratur

G 18. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

Vid
riksdagens behandling av 1988 års budgetproposition tillstyrkte kulturutskottet
regeringens förslag till medelsanvisning för talboks- och punktskriftsbibliotekets
(TPB) produktionskostnader (prop. 1987/88:100 bil. 10, KrU 16). Utskottet
underströk därvid vikten av att den dåvarande nivån på TPB:s produktion av tal-
och punktskriftsböcker upprätthålls. Utskottet ansåg därför att, om de i
propositionen föreslagna medlen visar sig vara otillräckliga, regeringen borde
återkomma med förslag om tilläggsanslag. Riksdagen gav regeringen till känna
vad utskottet anfört (rskr. 1987/88:322).

1
skrivelse den 24 oktober 1988 har TPB uppgett att de för produktionskostnader
anvisade medlen inte är tillräckliga om produktionsnivån skall kunna bibehållas
och begär därför elt tilläggsanslag för budgetåret 1988/89 om 2 958000 kr. TPB
har senare justerat beloppet till 2636000 kr.

Med
hänvisning till riksdagens nämnda beslut föreslår jag att ytterligare 2636000
kr. tillförs den under TPB:s produktionskostnadsanslag uppförda anslagsposten
1. Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial
m. m.

'20

Hemställan Prop. 1988/89:125

Bilaga
7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader pä
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag på 2 636000 kr.

21

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1988/89:125

Bilaga
8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet Thalén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Tionde huvudtiteln C. Arbetslivsfrågor Regionala skyddsombud Bakgrund

Nuvarande
regler om regionala skyddsombud återfinns i 6 kap. 2§ tredje stycket
arbetsmiljölagen (1977:1160). Däri stadgas att yrkesinspektionen, om
förhållandena påkallar det, kan medge att lokal avdelning av facklig organisation
utser skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället, dvs.
regionalt skyddsombud. En förutsättning för att regionalt skyddsombud skall
utses är att det inte finns skyddskommitté på arbetsstället.

Bestämmelsen
om regionala skyddsombud fick sin grundläggande utformning vid 1973 års
ändringar av arbetarskyddslagen (prop. 1973:130). I anslutning till dessa
ändringar infördes också gällande regler för finansiering av verksamheten med
regionala skyddsombud. Vissa justeringar av bidragssystemet aktualiserades
genom prop. 1976/77:149. Bidragsreglerna innebär att medel från den
arbetarskyddsavgift som tillfördes arbetsmiljöfonden år 1974 även disponeras
för verksamheten med regionala skyddsombud.

Medlen
fördelas i enlighet med de villkor som anges i förordningen (AFS 1981:10) om
bidrag lill kostnader för regionala skyddsombud. Bidraget utbetalas till
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och
Centralorganisationen SACO/SR samt de arbetstagarorganisationer, som inte är
anslutna till någon av nämnda organisationer, av arbetsmiljöfonden från
influtna medel av arbetarskyddsavgiften. Regeringen fastställer det totala
beloppet — som regel före den I oktober varje år. Bidraget för år 1989 uppgår
till 61 milj. kr.

Både
formerna för yrkesinspektionens tillståndsgivning och ersättnings

reglerna för den regionala skyddsombudsverksamheten har under en läng

re tid ifrågasatts. Hanteringen av medgivanden har av yrkesinspektionen

ansetts vara mycket tids- och resurskrävande. I praktiken prövar yrkesin

spektionen i regel endast om de formella förutsättningarna för medgivande

föreligger. Den formella prövningen omfattar frågan om skyddskommitté

finns på angivet arbetsställe. Däremot har yrkesinspektionen inte möjlig- 22

heter att granska
arbetsmiljöförhållanden vid varje arbetsställe för vilka Prop. 1988/89:125

medgivande beviljas. Bilaga 8

Kritiken
mot det nuvarande bidragssystemet har främst gällt dess konstruktion. Bidraget
fördelas procentuellt på grundval av de bidragsansökningar som inlämnats till
arbetsmiljöfonden. Ingen hänsyn tas till tidigare verksamhet vid denna
fördelning. Eftersom medelsramen begränsas medför en volymökning av en facklig
organisations verksamhet en motsvarande sänkning av övriga fackliga
organisationers ersättningsnivåer.

Jag
har i budgetpropositionen anmält att en arbetsgmpp inom arbetsmarknadsdepartementet
nyligen presenterat vissa förslag avseende verksamheten med regionala
skyddsombud. (Ds 1988:61, Regionala skyddsombud).

Arbetsgruppen,
som tillkallades i november 1987, fick i uppdrag att dels se över formerna för
yrkesinspektionens tillståndsprövning av regionala skyddsombud, dels företa en
översyn av ersättningsreglerna för verksamheten.

Arbetsgruppens
betänkande har rernissbehandlats. En sammanställning över inkomna
remissyttranden har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet och förvaras i
ärendet (dnr AL 6008/88).

Arbetsgmppen
lägger fram två förslag, vilka båda innebär betydande administrativa
förenklingar. Det ena förslaget innebär en ny ordning för tillsättande av
regionala skyddsombud. En facklig organisation skall få utse regionala
skyddsombud utan föregående medgivande från yrkesinspektionen. Organisationen
skall till yrkesinspektionen endast behöva anmäla regionalt skyddsombud för
ett avgränsat område.

Arbetsgruppen
föreslår dessutom alt bidragssystemet för verksamheten ändras. Bidraget för
regionala skyddsombud skall bestämmas i proportion till arbetsmiljöfondens
intäkter av arbetarskyddsavgiften. Det nya bidragssystemet föreslås träda i
kraft den 1 januari år 1990 med 1989 som basår.

De
flesta remissinstanser tillstyrker eller har ingen principiell erinran mot
förslagen.

Föredraganden

Enligt
min mening har arbetsgruppens förslag till ny ordning för tillsättande av
regionala skyddsombud klara förtjänster. Som arbetsgmppen framhåller har den
nuvarande myndighetsprövningen kommit att bli av rent formell karaktär. Jag
ansluter mig alltså till gruppens uppfattning att prövningen utan olägenhet kan
avskaffas. Beträffande den rent lagtekniska lösningen avser jag att senare återkomma
till regeringen med förslag till författningsändringar.

Arbetsgruppens
förslag till ny beräkningsgmnd för bidraget tillgodoser enligt min uppfattning till
viss del den kritik som riktats mot gällande bidragssystem. Systemet skulle
således läggas upp efter samma principer som arbetsmiljöfondens bidrag till
arbetsmarknadens parter för information och utbildning med anledning av lagen
om medbestämmande i arbetslivet.

Arbetsgruppen
föreslår vidare att följande procentsatser bör gälla vid 23

fördelningen av den
totala bidragsramen mellan de fackliga organisatio- Prop. 1988/89:125

nerna:
LO - 90,5%, TCO - 8,2% och SACO/SR - 1,3%. Den procentu- Bilaga 8

ella fördelningen bör
gälla under högst en femårsperiod. Därefter kan

frågan tas upp till
förnyad prövning av regeringen i samråd med berörda

parter.

Jag
har inga principiella invändningar mot arbetsgruppens förslag till nytt
bidragssystem. Det ankommer dock på regeringen att bestämma hur stor andel av
arbetsmiljöfondens intäkter av arbetarskyddsavgiften som bör reserveras för
verksamheten med regionala skyddsombud.

Även
andra arbetstagarorganisationer än de som tillhör LO, TCO och SACO/SR kan rent
formellt omfattas av bidragssystemet. De belopp, som tidigare har avdelats till
organisationer utanför de centrala arbetstagarorganisationerna har varit av
ringa storlek. Möjlighet för de organisationer, som står utanför LO, TCO och
SACO/SR, att utnyttja viss andel av det totala bidragsbeloppet, skall dock
kvarstå. Arbetsgruppen föreslår att arbetsmiljöfonden i särskild ordning skall
avgöra i vilka fall de reserverade medlen skall utnyttjas för detta ändamål.
Jag instämmer i detta förslag.

Jag
avser även att senare återkomma till regeringen med förslag till de författningsändringar,
som föranleds av ett sådant bidragssystem, som jag här har redogjort för. Jag
kommer då också att föreslå hur stor andel av intäkterna från
arbetarskyddsavgiften, som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget till
verksamheten med regionala skyddsombud.

Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag ovan anfört hemställer jag

att
regeringen lämnar riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om
verksamheten med regionala skyddsombud.

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling

C2. Lokaliseringsbidrag m.m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisats ett reservationsanslag
på 362 milj. kr. Över delta anslag anvisas medel till följande ändamål:

—
lokaliseringsbidrag beviljade
av statens industriverk eller av regeringen efter den Ijuli 1984,

—
offertstöd beviljade efter den
1 juli 1985,

—
lån till privata regionala
investmentbolag,

—
kapitaltillskott m.m. till
Stiftelsen Industricentra,

—
viss administration av regionalpolitiskt
stöd,

—
eventuella medel för ombyggnad
av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

I proposition 1984/85: 115
om regional utveckling och utjämning an

mälde chefen för industridepartementet beträffande den regionalpolitiska 24

stödverksamheten att han
räknade med att den skulle bedrivas med sam- Prop. 1988/89: 125 ma inriktning
och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86— Bilaga 8 1988/89. För de
ändamål vartill medel anvisas över anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.
räknade han med ett årligt medelsbehov av 362 milj. kr. Riksdagen har sedermera
med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för resp. budgetår
beslutat anslå detta belopp för vart och ett av dessa budgetår.

Efterfrågan
på lokaliseringsbidrag har bl.a. på grund av det goda konjunkturläget varit
stor under de senaste åren. Riksdagen har därför på förslag av regeringen i
särskilda propositioner beslutat om ytterligare medel för nämnda ändamål.

Således
beslöt riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ytterligare 100 milj. kr. Dessa
medel har dock, efter riksdagens godkännande, använts till vissa andra
regionalpolitiska åtgärder i Blekinge och Västerbottens läns inland som normalt
inte kan stödjas med medel från detta anslag.

Härutöver
har riksdagen på anslaget anvisat dels ytteriigare 20 milj. kr. i samband med
att förelag i Borlänge kommun t. o. m. utgången av år 1989 skall kunna erhålla regionalpolitiskt
stöd (prop. 1987/88:64 bil. 5, AU 14, rskr. 147), dels ytterligare 440 milj.
kr., varav högst 125 milj. kr. för aktuella projekt i Norrbottens län, i
samband med förslag till särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län
m. m. (prop. 1987/88:86 bil. 8, AU 19, rskr. 347) dels ock ytterligare 35 milj.
kr. för fortsatt medverkan i finansieringen av vissa stora investeringsprojekt
i Boliden Mineral AB:s gruvverksamhet (prop. 1988/89:25, bil. 7, AU 8, rskr.
76).

Den
stora efterfrågan på regionalpolitiskt företagsstöd består fortfarande. Under
budgetåret 1987/88 beviljades sålunda 780 projekt stöd med sammanlagt I 309,0
milj. kr., varav 1 032,9 milj. kr. i lokaliseringsbidrag, offertstöd,
investeringsbidrag och ' regionalpolitiskt utvecklingskapital samt 276,1 milj.
kr. i lokaliseringslån. Den beräknade sysselsättningseffekten uppgår till 3
900 personer. Av nämnda belopp belastades detta anslag med 741,9 milj. kr.,
anslaget C4. Regionala utvecklingsinsatser m.m., det s.k. länsanslaget, med
251,9 milj. kr., anslaget för budgetåret 1985/86 C II. Särskilda
utvecklingsinsatser i Bergslagen med 31,5 milj. kr. och anslaget C 3.
Lokaliseringslån med 276,1 milj. kr.

Under
innevarande budgetår har regeringen och statens industriverk hittills beslutat
om lokaliseringsbidrag och offertstöd för ca 350 milj. kr.

Den
regionala balansen har, som jag framhållit i olika sammanhang, förbättrats i
Sverige. Företagens investeringsvilja och stora efterfrågan på arbetskraft ger
dem goda motiv att, även utan statligt stöd, söka sig lill de områden i landet
där det finns arbetskraft. Mot den bakgrunden bör det nu vara möjligt för dé
myndigheter som beviljar stöd atl, genom en prioritering av de mest angelägna
projekten, uppnå minst samma goda effekt med det regionalpolitiska
företagsstödet som under tidigare år med de resurser som redan står till
förfogande.

Jag
föreslog dock i årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 12)

att regeringen uppmärksamt skulle följa utvecklingen av medelsbehovet på

anslaget under innevarande budgetår och pröva behovet av ytterligare 25

medel på tilläggsbudget.

Statens industriverk har i
skrivdse till regeringen anhållit om ökade Prop. 1988/89: 125 beslutsramar
för lokaliseringsbidrag och offertstöd under innevarande Bilaga 8. budgetår.
Bl. a. flertalet länsstyrelser i skogslänen har också i skrivelser till regeringen
påpekat behovet av ökade rriedel för beslut som fattas på central nivå.

En
översiktlig genomgång av kända stödprojekt för vilka beslut skall fattas på
central nivå har gett till resultat att det sammanlagda beloppet för ansökningar
om lokaliseringsbidrag och offertstöd för närvarande uppgår till över 1 miljard
kr. Även med hänsyn tagen till företagens motiv att utan stöd genomföra många
av dessa projekt och till möjlighetema att genom en noggrann prioritering av
stödinsatserna kunna förverkliga de mest angelägna projekten anser jag det
angeläget att ta till vara den nuvarande investeringsviljan för att förverkliga
ytterligare projekt i regionalpolitiskt utsatta regioner. För beslut om
lokaliseringsbidrag och offertstöd, som beviljas av statens industriverk och
regeringen, beräknar jag, mot bakgrund härav ett sammanlagt behov av
medelstillskott på 150 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för offertstöd.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lokaliseringsbidrag m. m. pä tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 150000000 kr.

C4. Regionala utvecklingsinsatser m.m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisats ett reservationsanslag
på 690 milj. kr.

Från
anslaget anvisas medel i första hand för av länsstyrelserna beslutade
lokaliserings- och investeringsbidrag, för företagsutveckling, för glesbygdsstöd
samt för regional projektverksamhet.

I
samband med riksdagsbehandlingen av tilläggsbudget I till statsbudge

ten för budgetåret 1988/89 (prop. 1988/89:25 bil. 7, AU 8, rskr. 76)

konstaterade arbetsmarknadsutskottet att framställningar om ytterligare

medel på detta anslag avseende budgetåret 1988/89 förelåg från vissa

länsstyrelser. Utskottet förutsatte att regeringen företar en samlad pröv

ning av redan gjorda och senare inkommande framställningar från länssty

relserna om medelstillskott och därefter hos riksdagen aktualiserar den

anslagsförstärkning som kan visa sig behövlig för att tillgodose projekt som

framstår som angelägna och inte lämpligen kan finansieras i annan ord

ning. .

Vid
min anmälan till årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 12) föreslog
jag därför att regeringen med uppmärksamhet skulle följa utvecklingen av
medelsbehovet på detta anslag under innevarande budgetår och därvid även pröva
behovet av tillskott på anslaget på tilläggsbudget.

Framställningar
om ytterligare medel har inkommit från länsstyrelsema

i Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Örebro, Västemorrlands,. 26

Västerbottens
och Norrbottens län. Länsstyrelsemas yrkanden uppgår Prop. 1988/89:125
sammanlagt till 150 milj. kr. Det är främst den förväntade efterfrågan på
Bilaga 8 lokaliseringsbidrag och glesbygdsstöd som bedöms bli större än
tillgången på medel för dessa ändamål.

Med
hänvisning till vad jag tidigare anfört om företagens investeringsvilja, även
utan statligt stöd, och om möjligheterna till en noggrann prioritering av
stödinsatserna bedömer jag att de mest angelägna projekten kommer att kunna
genomföras om ytterligare 50 milj. kr. tillförs anslaget under budgetåret
1988/89.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Regionala utvecklingsinsatser m. m. pä tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 50000000 kr.

27

Civildepartementet mT'"'''''

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989 Föredragande: statsrådet
Johansson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Andra huvudtiteln

B. Polisväsendet

B 5. Utrustning m. m. för polisväsendet

Under
denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag på 160858000 kr.

I
budgetpropositionen 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 15) redovisades personalsituationen
inom polisväsendet. Utvecklingen under år 1988 har inneburit att antalet
avgångar från polisyrket har ökat på ett oväntat sätt. Bl. a. på grund härav
har det nu uppstått en obalans mellan antalet poliser och antalet polistjänster
som innebär att samtliga tjänster inte kan besättas med polisutbildad personal.
Prognosen pekar på att obalansen kommer att bestå och kanske förstärkas under
kommande år. För att möta situationen krävs nu aktiva åtgärder på både kort och
lång sikt. Vad det framför allt gäller är att begränsa avgångarna från yrket
och att främja den nyrekrytering av polisaspiranter som kommer att behövas de
kommande åren.

1
budgetpropositionen har vidare påtalats att skyndsamma förbättringar på utmstningssidan
bör ske redan för innevarande budgetår. Bl. a. bör ett nytt radiosystem för narkotikarotlar
anskaffas och takten för utbyte av tjänstevapen ökas ytterligare. Vidare bör
medel anslås för vissa arbetsmiljöåtgärder. I budgetpropositionen har också
beräknats 17 milj.kr. under en treårsperiod för byte av en larm- oeh
bevakningsdator i kvarteret Kronoberg. Utbytet skall ske med början redan under
innevarande budgetår.

Rikspolisstyrelsen
har i en skrivelse den 19 december 1988 hemställt om tilläggsanslag för
innevarande budgetår för anskaffning av utmstning för TV-övérvakning i och vid
Stockholm Globen Arena.

Föredragandens
överväganden

Personalsituationen
är besvärlig på flera håll inom polisväsendet. Aktiva åtgärder behöver vidtas
för att begränsa avgångarna från polisyrkel och för att främja den
nyrekrytering av polisaspiranter som kommer att behövas

28

de kommande åren. Jag
beräknar därför att 5 milj. kr. behövs för detta Prop. 1988/89:125 ändamål
och för andra arbetsmiljöfrämjande åtgärder inom polisväsendet. Bilaga 9

Det
är utomordentligt viktigt både från säkerhets- och effektivitetssynpunkt att
polisen har ett väl fungerande radiosystem. Del finns redan i dag möjlighet att
ersätta den gamla radioutrustningen för narkotikarotlarna. Jag föreslår därför
att 10 milj. kr. anvisas för anskaffning av ny radioutrustning för narkotikarotlarna.

Det
pågår ett successivt byte till nya tjänstevapen inom polisväsendet. Elt modernt
tjänstevapen är säkrare för alla inblandade. Av dessa och andra skäl anser jag
det angeläget att takten i utbytet av tjänstevapen bör öka ytterligare. Jag
föreslår att 15 milj. kr. anvisas för byte av tjänstevapen.

Arbetsmiljön
är en mycket viktig del av trivseln för personalen inom polisväsendet. Flera
äldre polishus har inventarier och utrustning som är i behov av byte. För att
främja arbetsmiljön i dessa äldre polishus föreslår jag att 5 milj. kr. anvisas
för byte av inventarier och utmstning.

Jag
föreslår vidare att 5 milj. kr. anvisas för att påbörja byte av larm-och bevakningsdator
i kvarteret Kronoberg.

För
anskaffning av utrustning för TV-övervakning av vägar, tunnelbanor m.m. i
anslutning till Stockholm Globen Arena bör 3 550000 kr. anvisas.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utrustning m. m. Jör polisväsendet pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten 1988/89 anvisa ett reservationsanslag på 43 550000 kr.

Trettonde huvudtiteln

B. Statlig rationalisering, revision, statistik m.m.

B 10. Viss information och utbildning, m.m.

Regeringen
har i årets budgetproposition föreslagit att en ram på 30 milj. kr. anvisas för
inledande informations-, utbildnings- och utvecklingsinsatser i anslutning till
omläggningen av budgetproccessen. Enligt regeringens förslag bör 5 milj. kr.
härav anvisas på tilläggsbudget II för innevarande budgetår
under ett nytt reservationsanslag för att täcka utgifter under våren 1989.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Viss information och utbildning, m. m. på tilläggsbudget II

till statsbudgeten för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsan

slag på 5 000 000 kr. 29

MiHö-och energidepartementet Prop. 1988/89:125

Bilaga
10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 1989

Föredragande:
statsrådet G. Andersson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

Fjortonde Huvudtiteln

C. Energi

Verksamheten
vid statens vattenfallsverk

Fr.o.m.
budgetåret 1988/89 fastställer riksdagen bl.a. omfattningen och inriktningen av
statens vattenfallsverks (Vattenfall) investeringar samt beslutar om
finansiering av investeringarna (prop. 1987/88:87, NU 41, rskr. 376). Riksdagen
beslutar vidare i frågor som rör förvärv av aktier, om bl.a. det bundna egna
kapitalet överstiger 5 milj. kr., samt om tecknande av statens borgen för lån
till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier. I årets
budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 16) har regeringen föreslagit en
investeringsram för Vattenfall för åren 1989—1991 om tillsammans 12 560 milj.
kr. För motsvarande period har förslag till finansieringsplan lämnats för
finansiering av medelsbehoven inom affärsverket och dotterbolagen. Av detta
förslag framgår bl.a. att behovet av lån från riksgäldskonloret uppgår till
4704 milj. kr. för treårsperioden.

Vattenfall har
inkommit med en skrivelse om bildande av ett med Asea Brown Boveri AB gemensamt
ägt utvecklingsbolag.

Statens vattenfallsverk

I
skrivelse den 9 januari 1989 har Vattenfall redovisat den utvecklingsverksamhet
som Vattenfall sedan länge har bedrivit gemensamt med Asea Brown Boveri AB.
Bland de områden inom vilket samarbetet har varit framgångsrikt redovisar
Vattenfall bl.a. utvecklingen.av det svenska 400 kV-systemet, som utgör det
svenska stamnätet, samt den första högspända likströmsöverföringen till Gotland
under slutet av 1940-talet och början av 1950-talel. Vidare nämns utvecklingen
av gasisolerade ställverk, s.k. statisk reaktiv kompensering och datoriserade
kontrollanläggningar.

Vattenfall
konstaterar att kärnkraftsavvecklingen, ombyggnadsbehoven i det svenska
kraftsystemet, de ökade miljökraven inom elkraftöverfö-ringsområdet, högre
förlustkostnader och ett ökat utnyttjande av det svenska kraftsystemet kommer
att ligga till gmnd för Vattenfalls framtida utvecklingsbehov.

30

Mot denna bakgmnd har
Vattenfall och Asea Brown Boveri AB funnit Prop. 1988/89: 125 det
ändamålsenligt att i ell gemensamt ägt bolag bedriva utvecklings verk- Bilaga
10 samhet för att utveckla teknik inom området elkraftöverföring med särskild
inriktning mot de tekniska behov som 2000-talets kraftsystem ställer på det
svenska kraftnätet.

Vattenfall
och Asea Brown Boveri AB har, med förbehåll för regeringens godkännande, därför
träffat avtal om att bilda ett bolag för angivna ändamål. Bolaget avses få ett
aktiekapital om 15 milj. kr. Vattenfalls andel skall vara 50%. Investeringarna
i bolaget beräknas ske gradvis under en treårsperiod. Omfattningen av
investeringarna under denna period beräknas till 50— 100 milj. kr. och
omsättningen bedöms bli 20 — 30 milj. kr. om året.

Bolaget
skall ha sitt säte i Ludvika. Antalet sysselsatta beräknas bli ca 25.

Vattenfall
har i skrivelsen bl.a. hemställt om att få förvärva aktier i bolaget samt att
lämna borgen eller delägarlån till bolaget inom en ram av 50 milj. kr.

Föredraganden

Bildande
av utvecklingsbolag inom området elkraftöverföring

Det
av Vattenfall föreslagna förvärvet av aktier i det bolag som skall utveckla ny
teknik anpassad till det svenska kraftsystemets behov inför 2000-talet innebär
att det samarbete som sedan lång tid har funnits mellan Vattenfall och tidigare
ASEA AB, numera Asea Brown Boveri AB, ges en formell stadga. Möjligheterna att
lösa de utmaningar som kämkraftsav-vecklingen ställer kommer därmed att öka.
Lösningar på vissa miljöproblem bör också ingå i bolagets verksamhet.

Vidare
kommer samarbetet att förstärka möjlighetema att upprätthålla teknisk kompetens
av högsta intemationella klass inom ett för svensk industri strategiskt viktigt
område, elkraftöverföring.

Till
detta skall läggas att nya sysselsättningstillfällen, med kvalificerat tekniskt
innehåll, kan skapas i en sysselsättningsmässigt ansträngd region, nämligen
Bergslagen.

Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört ser jag positivt på den föreslagna bolagsbildningen.
Vattenfalls medverkan är av den arten att frågan om förvärv av aktier samt
lämnande av borgen eller delägarlån intill högst 50 milj. kr. kräver riksdagens
godkännande. Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att godkänna att Vattenfall dels förvärvar aktier i nyss
nämnda bolag, dels lämnar borgen eller delägarlån intill högst 50 milj. kr.

Investerings-
och finansieringsplan

1
årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 16) redovisas förslag till investeringsplan
för Vattenfallkoncernen för treårsperioden 1989 -1991. Av dessa förslag framgår
bl. a. att investeringsomfattningen beräknas till 12 650 milj. kr. Denna ram är
beräknad med hänsyn till de projekt som var

kända vid tiden för
behandling av treårsplanen i regeringen. Någon margi- Prop. 1988/89:125 nal
för nytillkommande projekt finns inte. Nya projekt som aktualiseras Bilaga 10
kräver, i den mån de inte kan anstå till kommande års budgetbehandling, att en
särskild redovisning för riksdagen görs. Det ärende jag nu har redovisat är av
den arten att det inte bör anstå till behandlingen av treårsplanen för åren
1990-1992.

Eftersom
regeringens förslag till treårsplan för åren 1989—1991 nu behandlas i riksdagen
bör den treårsplanen kompletteras med en ökning av investeringsramen med 50
milj. kr. förår 1989. När det gäller den finansieringsplan som redovisats i
budgetpropositionen bör Vattenfall få öka riksgäldsupplåningen eller
upplåningen via bolag med motsvarande belopp, utöver förslagen i
budgetpropositionen. Det bör ankomma på Vattenfall att välja lämpligaste
finansieringssätt.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
godkänna att statens vattenfallsverk förvärvar aktier i det nybildade bolaget
för utvecklingssamarbete med Asea Brown Boveri AB i enlighet med vad jag har
anfört,

2.
bemyndiga regeringen att
godkänna att statens vattenfallsverk, för det fall verket inte lämnar delägarlån
till nämnda utvecklingsbolag, tecknar borgen för lån till bolaget intill högst
50000000 kr.,

3.
godkänna vad jag har anfört
beträffande investerings- och finansieringsplan för vattenfallkoncernen för år
1989.

32

Förteckning

över
anslag som regeringen begär på tilläggsbudget

II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89.

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet

Prop.
1988/89:125 Bilaga 11

A 3 Utredningar m. m.
reservationsanslag

3 800000

B 5 Utrustning m. m.
för polisväsendet, reservationsanslag

43 550000

III.
Utrikesdepartementet

A 9 Utredningar m. m.,
reservationsanslag

795000

B 1 förenta
nationerna, förslagsanslag

32000000

IV. Försvarsdepartementet

K 10 Anskaffning av
transportflygplan, reservationsanslag

70000000

V.
Socialdepartementet

G 11 Bilstöd till
handikappade, reservationsanslag

180000000

VI. Kommunikationsdepartementet

A 2. Utredningar m. m.,
reservationsanslag

2000000

VII.
Finansdepartementet

D 3 Inredning och utmstning
m. m., reservationsanslag

26 500000

VIII.
Utbildningsdepartementet

A 2 Utredningar m. m.,
reservationsanslag

2 500000

D 11 Utbildning för
undervisningsyrken, reservationsanslag

9 300000

D 28 Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål, reserva-

tionsanslag

400000

D 33 Polarforskning,
reservationsanslag

7000000

F 3 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

m.m., reservationsanslag

5 500000

F 10 Bidrag till
Svenska riksteatern, reservationsanslag

5000000

F 11 Bidrag till
Operan, reservationsanslag

30000000

F 13 Bidrag till
Dramatiska teatern, reservationsanslag

6000000

G 18 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket: Produktionskost-

nader, reservationsanslag

2636000

XII.
Industridepartementet

C 2
Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

150000000

C 4 Regionala
utvecklingsinsatser m. m., reservations-

anslag

50000000

XIII.
Civildepartementet

B 10 Viss information
och utbildning, m.m., reservations-

anslag

5000000

Summa

631981000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

33