Prop. 1988/89:129

Regeringens proposition 1988/89:129

med förslag till medelsberäkningar för

Sveriges
Radio m. m. Pop-

1988/89:129

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

På
regeringens vägnar

Sten Andersson

Bengt Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen lämnas förslag till medelsberäkningar för rundradiorörelsen,
dvs. Sveriges Radio-koncernens och televerkets verksamhet under år 1990 samt
radionämndens verksamhet under budgetåret 1989/90.

1
propositionen föreslås också att TV-avgiften den 1 juli 1989 höjs med 100 kr.,
dvs. med 25 kr. för en tremånadersperiod.

1
Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 129

..
, ,.„ Prop. 1988/89:129

Forslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom
föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Den
som innehar en motta- Den som innehar en motta

gare som är avsedd för mottag- gare som är avsedd för mottag

ning av bildsändning med eller ning av bildsändning med eller

utan ljud (televisionsmottaga- utan ljud (televisionsmottaga

re) skall betala mottagaravgift re) skall betala mottagaravgift

med 246 kronor per kalender- med 271 kronor per kalender-

kvartal, kvartal.

Avgiften
betalas till den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1 Senaste lydelse 1989:42.

Förslag till Prop. 1988/89:129

Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift

Härigenom
föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7§

TV-avgiften
är 984 ki-onor TV-avgiften är 1 084 kronor

för
ett år. Den skall betalas i för ett år. Den skall betalas i

fyra poster om 246 kronor. fyra poster om 271 kronor.

Varje
post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista
vardagen före avgiftsperiodens början.

För
innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall TV-avgift
betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar
innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Denna
lag träder i ki;aft den 1 juli 1989.

ti Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 129

Utbildningsdepartementet pp- 1988/89:129

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Göransson

Proposition med förslag till medelsberäkningar för Sveriges
Radio m. m

1 Inledning

I
årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 455) redovisade jag min
avsikt att föreslå regeringen att en särskild proposition om Sveriges Radios
verksamhet m.m.skulle föreläggas riksdagen under innevarande riksmöte. Skälet
härför var att beredningen av ett förslag från moderbolaget i Sveriges
Radio-koncernen, Sveriges Radio AB (SR), om en kraftig förstärkning av
koncernens resurser inte var avslutad.

Bakgrunden
till SR:s förslag är följande.

Inom
Sveriges Radio-koncernen genomfördes under arbetsåret 1987/88 en särskild
studie, den s.k. SR-studien, i syfte att ange förutsättningama för en under
1990-talet framgångsrik radio och television i allmänhetens tjänst samt för att
ge underlag för bedömning av verksamhetens inriktning och omfattning under år
1990 och därefter. Underlag härför var dels utvecklingen av Sveriges
Radio-koncernens egen verksamhet, dels förändringarna i den svenska och
internationella mediemiljön.

I
avvaktan på ett ställningstagande från koncernens sida till SR-studiens resultat
hemställer SR i koncernens anslagsframställning för år 1990 om medel
motsvarande den nivå som, enligt SR:s uppfattning, krävs för att undvika en
kvalitetsförsämring och minskad mångfald i förhållande till nuvarande
programutbud. Förslaget motsvarar ett medelstillskott på 41,6 milj. kr. utöver
sedvanlig kostnadskompensation.

Vidare
anges i anslagsframställningen följande generella mål för verksamheten under 1990-talel.

— De
svenska programmen måste breddas och förstärkas. Kulturproducentrollen måste
utvecklas.

— Mångfalden
i programutbudet måste öka för att publiken skall få fler valmöjligheter.

— Rättigheter
att sända stora evenemang måste kunna förvärvas så att hela befolkningen kan ta
del av dessa.

SR
lyfter också uttryckligen fram behovet av kvalitet i programutbudet framför
önskemål om ökad kvantitet genom t. ex. längre sändningstid.

Såväl de krav som staten
ställer på koncernens verksamhet som de som Prop. 1988/89:129 SR-studien anger
för en framgångsrik radio och television medför, enligt SR, att koncernen för
att kunna lösa sin uppgift under år 1990 och framdeles måste tilldelas större
resurser än de som krävs för att vidmakthålla nuvarande programutbud. Inom
ramen för de angivna principerna kan, enligt SR, reformprogram genomföras på
olika nivåer. SR förordar i ett senare inkommet tilläggsäskande ett alternativ
som fr.o.m. år 1990 innefattar ett årligt medelstillskott som är så stort att
nivåhöjningen av koncernens resurser efter en femårsperiod motsvarar 500 milj.
kr. i 1987/88 års prisläge.

1
det följande kommer jag att lägga fram mina förslag till medelsberäkningar för
rundradiorörelsen, dvs. Sveriges Radio-koncernens verksamhet under år 1990,
televerkets verksamhet under samma år med insamling och distribution av program
och uppförande av sändaranläggningar samt radionämndens granskningsverksamhet
under budgetåret 1989/90. Jag kommer därvid att behandla de förslag som lagts
fram i resp. parters anslagsframställning samt den särskilda
anslagsframställning som SR avgett för verksamheten med uppbörd av TV-avgifter
och avgiftskontroll vid dotterbolaget Radiotjänst i Kiruna AB.

2 Allmänna Överväganden

Mina
förslag rörande Sveriges Radio-koncernen och dess programverksamhet innebär
att ersättning ges även i fortsättningen enligt det indexanknutna system för
kostnadskompensation som gäller för koncernen. Dämtöver tillstyrker jag SR:s
förslag om en förstärkning av medelsramen med 41,6 milj. kr. Det är enligt min
mening av stor betydelse att koncernens programutbud kännetecknas av kvalitet
och mångfald samt att allmänna kostnadsökningar och kostnader för förvärv av
sändningsrättigheter för attraktiva program inte återverkar menligt på
programutbudet i övrigt.

TV-avgiften
bör enligt min mening höjas med 100 kr. fr. o. m. den I juli 1989. Avgiften för
en tremånadersperiod blir därmed 271 kr. i stället för som nu 246 kr. Förslaget
innebär att kostnadskompensationen och den nyssnämnda medelsförstärkningen kan
finansieras. Under fömtsättning dels att övergången till en ny organisation för
TV-avgiftsuppbörd och avgiftskontroll kan genomföras utan en ökning av avgiftsskolket,
dels att koncernens särskilda index för kostnadskompensation för tiden efter utgången
av budgetåret 1987/88 inte ökar med mer än 6%, kommer dessutom med mitt
förslag den skuld staten har till riksgäldskontoret för rundradiorörelsens
räkning att vara återbetald vid utgången av år 1989. Därmed kan en god
ekonomisk grund för mndradiorörelsens verksamheter börja byggas upp.

De
nuvarande avtalen mellan staten och SR resp.de fyra
programföretagen löper ut den 30 juni 1992. SR:s förslag om att koncernen
skall ges en mer omfattande medelsförstärkning motsvarande 500 milj. kr. efter
en femårsperiod innebär en förpliktelse för staten som varar t. o. m. år 1994.1
realiteten skulle således staten binda sig vad gäller de ekonomiska villko-

ren for en period som är
två och ett halvt år längre än innevarande Prop. 1988/89:129

avtalsperiod utan att
förutsättningarna i övrigt för koncernens verksamhet

prövas.

Mina
överväganden i denna fråga har lett fram till att jag anser att ett
ställningstagande till SR:s förslag i denna del bör anstå ytterligare en tid. Skälen
och bakgrunden härtill är följande.

Sedan
några år tillbaka pågår omfattande förändringar i Sveriges Radio-koncernens
omvärld. Utvecklingen av TV-sändande satelliter har medfört att ett stort antal
nya TV-företag har kommit in på den europeiska marknaden.

För
närvarande sänds ett 40-tal programkanaler över Europa från satellit. Av dessa
är ca 15 aktuella för vidaresändning i Sverige. Under de närmaste åren kommer
tillgången till satellitkapacitet att öka. Samtidigt väntas en övergång ske till
satelliter med större signalstyrka.

Några
av de programföretag som har sänt över satellit har upphört med sändningarna
medan andra har bytt ägare eller ändrat inriktning på verksamheten. Just nu
verkar det som om flera programföretag är på väg bort från sin tidigare strävan
att nå publik i många länder med ell och samma programutbud. I stället finns
det en tendens att vända sig till ett enda land eller några få länder där man
talar samma eller närbesläktade språk.

Inom
Europarådet läggs nu sista handen vid utformningen av en europeisk konvention
för TV-sändningar som sker via satellit eller som på annat sätt är
gränsöverskridande. Syftet är att åstadkomma ett för Europarådets stater
gemensamt regelverk, som skall främja flödet av program mellan länderna
samtidigt som hänsyn tas till nationell kultur och särart. Konventionen
beräknas öppnas för undertecknande i slutet av våren 1989. För att Sverige
skall kunna tillträda konventionen krävs att en översyn görs av den svenska
radiolagstiftningen.

Även
om signalerna från de nya, starkare satelliterna kan tas emot individuellt med
förhållandevis billig utrustning, torde de flesta hushåll i Sverige även i
fortsättningen göra det via kabel. Antalet hushåll som kan se satellitsända
program torde i dag uppgå till ca 700000, dvs. 20% av samtliga hushåll. Om
kabelnätens tillväxt fortsätter i samma takt som under det senaste året kommer
antalet att passera miljonen under år 1990. Vid den lidpunkt då Sveriges
Radio-avtalen löper ut kan kanske närmare hälften av befolkningen ha tillgång till
satdlit-TV.

De
hushåll som kan ta del av satellitsändningarna kommer att få tillgång till ett
ökat antal TV-kanaler och därmed möjlighet att välja mellan flera program. De TV-tittare
som inte kan ta emot satellitsändningar kommer givetvis även i fortsättningen
alt vara hänvisade till de TV-sändningar som sker över marknäten. Deras
valmöjligheter beror på omfattningen och sammansättningen av det marksända
utbudet.

Den
här beskrivna utvecklingen motiverar enligt min mening en över

syn av TV-politiken redan under perioden före den 30 juni 1992, då de

nämnda avtalen med SR-förelagen löper ul. Denna översyn kan leda lill

att nu outnyttjade frekvenser för marksändningar av TV som tilldelats

Sverige kan börja användas. Vidare kan, som jag nämnt, radiolagstiftning

en också behöva ses över av skäl som har med den kommande Europaråds- 6

konventionen att göra. I
samband med dessa överväganden kan även SR:s Prop. 1988/89:129 uppdrag,
organisation och finansiering behöva ses över, varför ett ställningstagande till
SR:s reformförslag bör anstå ytterligare en tid. Jag avser alltså att senare
återkomma till regeringen i frågan.

I
detta sammanhang vill jag nämna att regeringen den 24 november 1988 uppdrog åt
televerket att utreda och redovisa en bedömning av efterfrågan på utrymme för
radiokommunikation i olika delar av Sverige och möjligheterna att tillgodose
denna efterfrågan på kort, medellång och lång sikt mot bakgrund av den tekniska
utveckling som kan fömtses. Bl. a. rör uppdraget tillgång och efterfrågan på
frekvenser för mndradio.

Jag
vill också nämna att en särskild sakkunnig inom utbildningsdepartementet för
närvarande utreder frågor om sponsring av Sveriges Radiokoncernens program.

Jag
övergår nu till att närmare redovisa SR:s, televerkets och radionämndens
förslag i anslagsframställningarna samt mina överväganden med anledning därav.
Jag börjar dock med att ge en kort översikt av vilka förutsättningar som gäller
för verksamheterna samt vilka utgångspunkterna i ekonomiskt hänseende just nu
är.

3 Allmänna riktlinjer för rundradiorörelsen,
ansvarsfördelning och finansiering

De
nuvarande riktlinjerna för Sveriges Radios verksamhet lades fast av riksdagen
år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr. 337) samt ändrades och kompletterades
genom beslut av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343).

Verksamheten
regleras främst genom radiolagen (1966:755, omtryckt 1986:1209) samt
radioansvarighetslagen (1966:756), förordningen (1967:226) om tillämpningen av
radioansvarighetslagen och förordningen (1988:339) med instruktion för
radionämnden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1978:478) om avgift
för innehav av televisionsmottagare, den av riksdagen nyligen antagna lagen
(1989:41) om TV-avgift och förordningen (1989:46) om TV-avgift.

Sändningsrätt
enligt radiolagen har de fyra programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges
Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Närmare
bestämmelser om rättigheter och skyldigheter beträffande sändningsrätten och
programverksamheten finns i de avtal som träffades mellan staten och
programföretagen ijuni 1986.1 avtal som samtidigt träffades mellan staten och
Sveriges Radio AB regleras dels detta bolags uppgifter som moderbolag i en
koncern i vilken de nämnda programföretagen ingår, dels koncernens verksamhet
under krig eller vid krigsfara. Samtliga avtal omfattar perioden t.o. m.den
30juni 1992.

Radionämnden
övervakar genom efterhandsgranskning att programföretagen iakttar
bestämmelserna i radiolag och avtal. Televerket svarar för programdistribution
inkl. programinsamling samt uppförande av sändaranläggningar för rundradions
behov.

Sveriges Radio-koncernen
utgör tillsammans med radionämnden och te- Prop. 1988/89:129 leverkets
rundradiosektion den s. k. rundradiorörelsen.

Sveriges
Radio-koncernens drifts- och investeringskostnader finansieras huvudsakligen
med TV-avgifter (mottagaravgifter). Även de utgifter televerket har för
investeringar och för distributionen av Sveriges Radiokoncernens program
finansieras på detta sätt. Medel för programverksamheten för utlandet och
distributionen av dess program anvisas dock över statsbudgeten under anslaget
Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet under utrikesdepartementets
huvudtitel.

Också
radionämndens verksamhet finansieras med mottagaravgifter. Televerket har
hittills svarat för nämndens ekonomiadministration.

Televerkets
investeringar avseende televisions- och ljudradioanläggningar avskrivs
omedelbart i sin helhet. Detsamma gäller de investeringar Sveriges
Radio-koncernen gör.

Televerket
har hittills haft hela ansvaret för uppbörden av mottagaravgifter och för
avgiftskontrollen. Avgiftsuppbörden har varit samordnad med inkasseringen av
telefonavgifter. Riksgäldskontoret och televerket har förvaltat överskjutande
avgiftsmedel. Dessa har redovisats på ett särskilt räntebärande konto under
statsskulden, den s.k. radiofonden. Televerket har disponerat en kredit för
rundradiorörelsens behov hos riksgäldskontoret. Bokslut för rundradiorörelsen
har upprättats genom televerkets försorg.

Ansvaret
för avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen skall enligt tidigare beslut (jfr prop.
1987/88:100 bil. lOs. 515, KrU 11, rskr. 220) senast den I januari 1990 övertas
av ett dotterbolag i Sveriges Radio-koncernen, Radiotjänst i Kiruna AB.
Riksdagen har vidare beslutat Gfr prop. 1988/89:18, KrU9, rskr. 97) att
influtna avgiftsmedd fr.o.m.den I mars 1989 skall placeras på räntebärande
räkning, det s. k. rundradiokontot, hos riksgäldskontorei och att kontoret även
fortsättningsvis skall tillhandahålla det rörelsekapital rundradiorörelsen
behöver när avgiftsmedlen inte räcker till. SR, dvs. moderbolaget i koncernen,
skall enligt beslutet utöva det finansiella samordningsansvaret för
rundradiorörelsen. Däri ingår att för statens räkning förvalta såväl influtna
avgiftsmedel som krediter. Bolaget skall även redovisa medelsförvaltning och
upplåning samt upprätta bokslut för rundradiorörelsen.

1
avtal som träffades i februari i år mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB
regleras bolagets uppgifter: I ett samtidigt träffat avtal regleras SR:s ansvar
för rundradiorörelsens finansiella samordning. Avtalen gäller fr.o.m.den I mars
1989 tills vidare.

Enligt
riksdagens beslut vid föregående riksmöte (jfr prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 509
f, KrU 11, rskr. 220) skall medelsanvisningarna till Sveriges Radio-koncernen
och televerket fr. o. m. år 1990 avse kalenderår.

4
Kostnader för budgetåret 1987/88 för den Prop.
1988/89:129

avgiftsfinansierade
verksamheten, m. m.

För
ljudradio- och televisionsverksamheten togs 2 994,2 milj. kr. av avgiftsmedel
i anspråk under budgetåret 1987/88. Sveriges Radio-koncernen disponerade 2
533,7 milj. kr. för programverksamheten i sin helhet med undantag av
utlandsprogramverksamheten, vilken finansierades över statsbudgeten. Televerket
utnyttjade totalt 446,6 milj. kr., varav 315,6 milj. kr. för
programdistribution och avgiftsuppbörd samt 131,0 milj. kr. för avskrivning av
investeringar. Kostnaderna för radionämndens verksamhet var 2,2 milj. kr.
Ränteutgifterna uppgick lill 11,7 milj. kr.

Under
budgetåret 1987/88 uppgick intäkterna från mottagaravgifter till 2 987,1 milj.kr.,
vilket i förhållande till de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ett
underskott på 7,1 milj. kr. Underskottet i radiofonden per den 30 juni 1988 var
110,4 milj. kr.

Den
allmänna mottagaravgiften har varit 824 kr. per år sedan den I juli 1988 och
tilläggsavgiften för färg-TV har varit 160 kr.per år. Antalet allmänna avgifter
uppgick den I juli 1988 till nästan 3,3 miljoner och antalet tilläggsavgifter
för färg-TV till 3,1 miljoner. Riksdagen har nyligen beslutat (jfr prop.
1988/89:18, KrU9, rskr. 97) om en för alla TV-inneha-vare enhetlig TV-avgift
motsvarande kostnaden för att ha färg-TV. Sedan den I mars 1989 är därför det
särskilda farg-TV-tillägget avvecklat.

Krediten
hos riksgäldskontoret får sedan den I oktober 1988 under budgetåret 1988/89
uppgå till högst 200 milj. kr. Dessförinnan var högstbeloppet 80 milj. kr.
Sedan den I mars 1989 disponeras krediten av SR, inte av televerket.

5 Medelsberäkningar

5.1 Sveriges Radio

Verksamheten
1987/88,1988:2 och 1989

Reformverksamheten

Genom
1988 års riksdagsbeslut har Sveriges Radio-koncernen anvisats medel för dds
budgetåret 1988/89, dels andra halvåret 1989 (1989:2). SR har dock valt att
dela upp den förlängda räkenskapsperioden så att den avser dels andra halvåret
1988 (1988:2), dels kalenderåret 1989. Redovisningen i det följande baseras på
denna uppdelning.

1978
års reformprogram Ofr prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr. 337) skall vara genomfört
vid utgången av budgetåret 1988/89. SR har i sin anslagsframställning
redovisat att programmet i löpande priser då kommer att ha krävt 537 milj. kr.

Av
följande sammanställning framgår den faktiska och planerade användningen av
resurstillskotten (milj. kr. i löpande priser) under reformperioden och deras
fördelning på ändamål och programföretag.

Total användning

därav

lokalradion

riksradion

televisionen

Vidgad regionalisering Regional-TV Lokalradio

Kvalitetsförbättringar Särskilda publikgrupper Övriga ätgärder

67,0 40,4 103,9 214,5 29,4 81,6

536,8

103,9

5,3

109,2

23,8

74.3

6,4

25,1

129,6

43,2 40,4

140,2 17,7 56,5

298,0

Prop. 1988/89:129

Reformprogrammets
regionaliseringsmål har enVigt SR i praktiken uppnåtts. Insatserna på detta
område under perioden kommer all ha kostat 211 milj. kr., vilket motsvarar 39 %
av reformmedlen.

Enligt 1978 års
riksdagsbeslut skall andelen regionalt producerade riksprogram stiga till 40%
under reformperioden. Detta delmål har också uppnåtts. Riksradion kommer att ha
ökat distriktens andel av den utloka-liseringsbara programproduktionen från 62
till 96 timmar per vecka, dvs. en Ökning med 34 veckotimmar. Under budgetåret
1987/88 minskade dock distriktsproduktionen tillfälligtsvis från 95 till 88
timmar per vecka. Televisionens distrikt planerar att under år 1990 producera
932 timmar riksprogram, vilket är betydligt mer än de 640 timmar som regionalise-ringsmålet
ursprungligen motsvarade och 10% högre än under budgetåret 1987/88. Flest
timmar produceras av västra och södra distriktet.

Regionala
nyhetssändningar i televisionen förekommer nu över hela landet och kommer fr.o.m.
år 1989 att bedrivas hela året, dvs.utan uppehåll under sommaren.

Lokalradions stationer har
nu alla minst en lokalredaktion utanför huvudredaktionen. Sändningstiden kommer
under reformperioden att i genomsnitt ha ökat från 15 till 50 timmar per vecka.
I slutet av år 1989 sänder samtliga stationer över FM 4-nätet.

Inom reformprogrammets
ekonomiska ramar är åtgärderna för särskilda publikgrupper ocksä i praktiken
genomförda.

Programföretagens och då
särskilt ljudradiobolagens sändningstider för minoritetsspråken har ökat under
perioden. Riks- och lokalradion har för närvarande sändningar på åtta
minoritetsspråk och televisionen på sex. För samerna, som utgör en inhemsk
minoritet, genomförs programverksamheten fr. o. m. innevarande år bl. a. i
nära samarbete mellan riksradion och lokalradion.

Sveriges
Radio-koncernens plan för den framtida handikapprogram-verksamheten har
tidigare redovisats utföriigt (jfr prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 499). 1 planen
ingår nu en permanentning av Faludislriklets försök med ett särskilt
nyhetsprogram på teckenspråk på lördagar. Vidare har problemen med överföring
av radioprogram till talböcker lösts för Sveriges Radio-koncernens del. Däremot
har - på grund av svagt gensvar från synskadade — projektet med tidningen
Röster i Radio på kassett tills vidare lagts ner.

Utbildningsradion
omfattades inte av 1978 års reformprogram. Utbild-

10

ningsradion tillfördes
dock medel för reformåtgärder för budgetåren 1979/80, 1980/81 och 1987/88. Även
för perioden därefter t. o. m. år 1989 har ett reformtillskott lämnats. Medlen
har använts för regional utbyggnad, förstärkta insatser för särskilda publikgmpper
och för fortbildning. Av Svergies utbildningsradios medel för programverksamhet
under år 1989 kommer 2,7 milj. kr. att användas för förskoleprogram, 25,5 milj.
kr. för program för ungdomsskolan, 11,4 milj.kr, för högskoleprogram, 32,6 milj.
kr. för vuxenutbildningsprogram och 12,1 milj. kr. för regional verksamhet.

Vad
som återstår av reformprogrammet är främst fortsatta åtgärder för kvaUletsJÖrbältrlngar
i programverksamheten. Sammanlagt kommer över åren 215 milj. kr. att ha använts
för detta ändamål, vilket motsvarar 40 % av reformmedlen.

1986 års riksdagsbeslut
(jfr prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343) innebar att vissa kompletterande
krav ställdes på programverksamheten. Bl.a. skall medverkan av utomstående i
programverksamheten hålla en hög och jämn nivå.

Av
följande sammanställning framgår den faktiska kostnaden (milj. kr. i 1986/87
års prisnivå) under budgetåret 1987/88 och den planerade kostnaden år 1989 för
medverkande, samproduktioner och produktionsutläggningar samt avtalsbundna
kostnader.

Prop.
1988/89:129

1987/88

1989 varav

Totalt
lokal-

riks-

televi-

utbild-

radion

radion

sionen

ningsradion

Medverkande-

kostnader 250,3

247,3 18,8

74,5

146.0

8,0

Samproduktioner

och produk-

tionsutlägg-

ningar 74,0

78,1 0.4

3,0

72,7

2,0

Avtalsbundna

kostnader 85,2

93,2 16,3

53,0

23,0

0,9

409,5

418,6
35,5

130,5

241,7

10,9

Med
medverkandekostnader avses dels avtalsenliga gager, dels honorar enligt det s.
k. mångfaldsavtalet. För främst riksradion men även lokalradion fömtses en
minskning av dessa kostnader. 1 gengäld ökar de avtalsbundna kostnaderna,
dvs.ersättningen till STIM, IFPl, TT m.fl.som ett resultat av ett mer
omfattande musikutbud i P2 resp. P4. För televisionens och utbildningsradions
del ökar även medverkandekostnaderna. Till televisionens kostnader skall läggas
också ökade kostnader för bl. a. samverkan med Svenska Filminstitutet. Vad
gäller omfattningen av televisionens utläggningar till produktionsbolag och
fria filmare, uppnådde Sveriges Television redan under budgetåret 1985/86 den
nivå som anges i 1986 års riksdagsbeslut.

Vad
gäller sändningstid och personal planeras som nämnts en kraftig ökning av
sändningstiden i lokalradion. Också för riksradions del ökar

t2
Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 129

11

sändningstiden, framför
allt till följd av att nattradiosändningar införts i Prop. 1988/89:129 P2. Även
reprisvolymen ökar. För televisionens del minskar sändningstiden något. Målet
för reprisvolymen upprätthålls dock. Antalet tjänster hos såväl Sveriges
Riksradio som Sveriges Television planeras minska ytterligare. Detsamma gäller
tjänsterna hos Sveriges Utbildningsradio vars sändningstid ökar både inom
ramen för den regionala radioverksamheten och inom televisionen.

Sveriges
Television planerar en utvärdering av det nya kanalsystemet efter två
verksamhetsår med systemet.

I
1986 års riksdagsbeslut framhölls även att programföretagens utbud på svenska
språket m. m. måste främjas. För riksradions del gäller att utbudet generellt
kan ses som ett utbud på svenska språket med undantag av musikutbudet. Där utgör
andelen svensk musik ca 34% enligt en undersökning från november 1987.
Lokalradions mål är att 50% av musikutbudet skall vara lokalt och svenskt. Av
Sveriges Televisions sändningstid under verksamhetsåret 1987/88 kan minst 45%
av sändningstiden karaktäriseras som verk av svenska upphovsmän eller med
svenska utövare.

Moderbolagets
förstärkta ansvar

1986
års riksdagsbeslut innebar att moderbolaget tillfördes fyra nya ansvarsområden,
nämligen ansvaret för rationalitet och hushållning inom koncemen, ansvaret för
likviditetsförvaltning och upplåning, ansvaret för koncernens lokalförsörjning,
lokalsamordning oeh lokalhållande inkl. överföringen av äganderätten och
förvaltningen av de avgiftsfinansierade fastigheiema från byggnadsstyrelsen till
SR, samt ansvaret för koncemens uppbörd av mottagaravgifter.

Vad
beträffar fastighets- och lokalförsörjningsverksamheten har äganderätten till
de fastigheter som finansierats med TV-avgiftsmedel överförts till SR med
undantag av fastigheterna i Stockholm och Göteborg. Överföringarna av dessa
har inte kunnat slutföras på gmnd av oenighet om tomträttsavgäldens storlek.

Enligt
de regler som numera gäller för finansiering av koncernens byggnadsverksamhet
skall koncernen själv genom lån på kreditmarknaden svara för denna. 1 avvaktan
på att SR får äganderätten till samtliga berörda fastigheter har företaget valt
att övergångsvis internfi nansiera aktuella byggnadsprojekt.

För
närvarande utreds förutsättningarna för att etablera ett mer ekonomiskt
lokalutnyttjande som bl.a. innefattar en marknadsmässig intern hyresprissättning
för samtliga lokaler som koncemen använder.

De
nya formerna för intern finansiering och redovisning av investeringar i teknisk
och annan utrustning har använts sedan budgetåret 1987/88. Införandet av
avskrivningar enligt plan och intem lånefinansiering har resulterat i en viss,
troligen inte bestående, nedgång i investeringsverksamheten. SR ansvarar för
den kreditprövning som äger rum inför utbetalande av lån till programföretagen.

12

Verksamheten
år 1990 Prop. 1988/89:129

SR-studien

Inom
Sveriges Radio-koncernen gjordes under verksamhetsåret 1987/88 en grundlig
studie av verksamheten inom koncernen och bedömningar av förändringarna i
mediemiljön. Avsikten har varit att ange förutsättningarna för en framgångsrik
radio och television i allmänhetens tjänst under första hälften av 1990-talet.

SR
påpekar i sin anslagsframställning att Sveriges Radio-koncemen är det enda
massmedieföretag vars utbud i radio och TV dagligen är tillgängligt för alla
var de än bor i Sverige. Koncernens uppdrag är att verka i allmänhetens tjänst.

Utvecklingen
inom radion och televisionen med fler programsändare och större programutbud
ger publiken nya valmöjligheter. De nya programutbud som främst i TV pockar på
publikens uppmärksamhet distribueras från medieföretag som koncentrerar sig på
traditionellt populära och därför kommersiellt intressanta programtyper som underhållning,
nyheter och sport. Merparten av företagen vänder sig till en publik i många olika
länder. Detta tenderar att likforma programmens innehåll och utformning.

Satellit-
och kabeldistribuerade program kommer sannolikt långt in på 1990-talet att vara
förbehållna en begränsad del av Sveriges befolkning. Hela befolkningen kommer
däremot att ha tillgång till Sveriges Radiokoncernens TV-program,
distribuerade via markbaserade sändare.

Mot
denna bakgrund åvilar det Sveriges Radio-koncernen att erbjuda de svenska
lyssnarna och tittarna ett mångfaldigt utbud av program som är bildande, kunskapsberikande
och inte minst underhållande, som värnar om vår nationella identitet och kultur
och om det svenska språket, och som skildrar den svenska verkligheten nationellt,
regionalt och lokalt.

I
1990-talets förändrade mediemiljö är Sveriges Radio-koncernens generella mål i
första hand

— att
de svenska programmen breddas och förstärks; också så att radions och
televisionens roll som landets största kulturproducent utvecklas ytterligare,

— att
mångfalden i koncernens programutbud ökas för att ge publiken fler möjligheter
att välja mellan alternativa program,

— atl
resurserna förstärks så att koncernen skall kunna förvärva rättigheterna till
stora evenemang och därigenom göra dem även fortsättningsvis tillgängliga för
hela befolkningen, som koncernen är ensam om att ha som publik.

Svensk
television har såsom ett av sina mål att skildra och debattera den

svenska verkligheten. För många människor är TV den primära nyhetskäl

lan. Bevakningen av den svenska närmiljön breddas genom att den regio

nala nyhetsverksamheten förstärks. Andra viktiga mål är att förstärka

programverksamheten på svenska till icke oväsentlig del genom utlägg

ningar och samproduktioner, att öka omfattningen av barn- och ung

domsprogram och att trots kostnadsökningarna bevara ett relevant utbud

av utländska program. .,

Riksradion har till
uppgift att informera, förmedla kultur och underhålla Prop. 1988/89: 129 med
både ell nationellt och internationellt perspektiv. Riksradions strävan är att
successivt stärka de tre kanalernas programprofiler för att underlätta för
lyssnarna att välja och hitta program. De viktigaste målen är en utveckling av
den svenska musiken, en breddning av produktionen av dramatik och
dokumentärprogram samt en fördjupning och breddning av nyhetsverksamheten.

Lokalradions
successiva inträde i FM 4 genomförs med i stort sett oförändrade resurser.
Lokalradions planering förutsätter en stegvis utveckling i riktning mot all
Radio Slockholm sänder dygnet runt. Radio Göteborg och Radio Malmö sänder 15—18
timmar och övriga stationer 12—15 limmar alla veckodagar.

Utbildningsradions
uppgift kan enligt SR bli betydelsefullare under 1990-lalet. Utbildningsradion
bör få disponera tider och kanaler så all den når människor som andra utbildare
inte når eller gör utbildningsprogram för. Vidare bör utbildningsväsendets
decentralisering återspeglas i en ökad regionalisering av utbildningsradions
verksamhet.

SR:s
slutsats i anslagsframställningen av studien är att 1990-talets krav på
Sveriges Radio-koncernen förutsätter större resurstillskott än vad som kan
uppnås genom interna rationaliseringar. Om koncernen skall kunna uppfylla sina
mål under år 1990 och kommande år måste SR tilldelas resurser utöver vad som
krävs för att vidmakthålla nuvarande programutbud.

Åtgärder
för höjd eJJ'ektlvitel

Moderbolaget
har utarbetat vissa generella styrsystem i syfte att förbättra beslutsunderlaget
vid utövandet av sitt ansvar för atl verksamheten i koncernen bedrivs
rationellt och med iakttagande av god hushållning.

En
koncerngemensam kontoplan har introducerats fr. o. m. hösten 1988. Den innebär
att koncernens alla bolag strukturerar sina intäkter och kostnader på ett
gemensamt sätt. SR får därigenom en större möjlighet än tidigare att göra en
bedömning av resursutnyttjandet.

Ett
koncerngemensamt informationssystem har också införts i syfte att åstadkomma en
bättre uppfattning av hur resurserna fördelas på olika programområden.

Beslut
har även fatlats om att tillsätta en utredning i syfte att utarbeta förslag
till bättre och mer jämförbar programstatistik.

Vidare
utreds som nämnts förutsättningarna för att införa marknadshyror även för de
ägda lokalerna i syfte att få till stånd ett effektivare lokalutnyttjande.

Ett
viktigt mål i rationaliseringsarbetet är en fortsatt minskning av den fasta
resursbindningen. Detta är en grundläggande förutsättning för höjd effektivitet
och ökad handlingsfrihet. Moderbolaget kommer därför också fortsättningsvis att
ansvara för och utforma rationaliseringsmål för olika delar av koncernen.

Den
fasta medelsramen har dock för innevarande år höjts för lokalra

dion då bolaget är inne i ett expansionsskede, för riksradion för nattnyhe- 14

ter i P3 samt naltsändningar
i P2, för televisionen för regionala sändning- Prop. 1988/89: 129 ar,
nyheter för döva, text-TV samt dagliga finska nyheter och för moderbolaget
avseende de tidigare redovisade nya ansvarsområdena.

Dislributionsverksamheten

Den
femte och sista etappen i FM 4-utbyggnaden startar i oktober 1989 och i samband
därmed lämnar lokalradion helt FM 3-nätel. SR anser det angeläget atl
lokalradiodistributionen kan ske i stereo och alt förbindelsemöjligheter för
riksprogram i stereo i FM 4 anordnas.

Enligt
1982 års riksdagsbeslut (prop. 1981/82:100, KrU 18, rskr. 201) skall SR betala
televerket för de merkostnader som uppstår på grund av utökad sändningstid, nya
förbindelser m.m.

Enligt
SR:s och televerkets bedömning bör televerket nu erhålla en nivåhöjning av sina
driftsmedel för de kostnader som är en följd av de permanenta nivåhöjningarna
såsom nattsändningarna i FM 2 och FM 4 saml den utökade sändningstiden i TV.
Detta bör även gälla hyror för förbindelser avseende RDS (Radio Data Systemj-utmatning
och stereodistribution i FM 4.

SR
stöder vidare ett förslag av televerket om en treårig utbyggnadsplan för utbyggnad
av stereo/flerljudssändningar till hela landet.

TV-avgifisuppbörd
och avgiftskontroll

1
en särskild anslagsframställning avseende Radiotjänst i Kiruna AB:s (RIKAB)
verksamhet med TV-avgiftsuppbörd och avgiftskontroll understryks svårigheten
att fastställa ett adekvat budgetförslag för år 1990 som en följd bl. a. av att
RIKAB befinner sig i en etableringsfas. Det kan därför bli nödvändigt att i ett
senare skede återkomma med ett tilläggsäskande.

1
anslagsframställningen förutsätts att av RIKAB sökt regionalpolitiskt stöd om
6,8 milj.kr. för år 1990 beviljas och att televerket bär hela kostnaden för de
investeringar som görs under övergångsperioden så att ingen utgift för dem
faller på RIKAB vare sig före eller efter den I januari 1990. Vidare förutsätts
att det syslem för koslnadskompensalion som gäller för koncernen i övrigt skall
tillämpas även för RIKAB.

Vid
beräkningen av RIKAB:s medelsbehov har en av förutsättningarna varit att
kostnaderna för den nya organisationen inte skall bli högre än de som
televerket hade för motsvarande verksamhet då 1987 års riksdagsbeslut fattades
(jfr prop. 1986/87:100 s. 501, KrU II, rskr.197). Vid Rl-KAB:s
övertagande av ansvaret för inkassering av TV-avgiften försvinner den fördel
som låg i att portoavgifterna kunde delas mellan telefonrörelsen och TV-avgiftsuppbörden.
Under i övrigt likartade förutsättningar räknar dock SR preliminärt med att
inget ytterligare medelstillskott behövs och föreslår att RIKAB tilldelas 85,8
milj. kr. i prisläget för andra halvåret 1989.

15

Sveriges Radio-koncernens medelsbehov Prop. 1988/89:129

Medelsbehovet
för år 1990

Sveriges
Radio-koncernen har för budgetåret 1988/89 och för andra halvåret 1989
(1989:2) för den avgiftsfinansierade verksamheten tilldelats 2 369,8 resp. I
184,9 milj. kr. i 1986/87 års prisläge. Därtill kommer 38,0 milj. kr. som utgör
medel för täckning av kapitalkostnader.

Medelsbehovet
för år 1990 enligt hittills JÖr avtalsperioden angivna principer motsvarar 2
539,2 milj. kr. i 1987/88 års prisnivå.

För
byggnadsarbeten behövs 13,0 milj. kr., vilket motsvarar ett behov av
ytterligare 2,6 milj. kr. för kapitalkostnader. Beloppet avser den planerade
om- och tillbyggnaden av radio- och TV-huset i Göteborg. Sammanlagt uppgår
behovet av medel för kapitalkostnader under år 1990 till 34,1 milj. kr.

Inför arbetet med anslagsframställningarna för år 1990 har programföretagen
redovisat konsekvenserna av tre alternativ för medelstilldelningen.

Alternativ
1 avser realt oförändrad medelstilldelning. En sådan kommer att medföra en
omdisponering av lokalradiostationernas resurser på grund av den fortsatta övergången
till P4-kanalen, att Radio Sjuhärad åter blir en lokalredaktion under Göteborg,
att riksradions nyproduktion och externa medverkan minskar och att den levande
musikproduktionen inte kan öka, att televisionen måste genomföra en omprioritering
motsvarande 30 milj. kr. på grund av icke kompenserbara prisökningar avseende
sportevenemang och samarbetet på filmområdel samt effekter av ökad priskonkurrens,
och att utbildningsradions kostnadsökningar för t. ex. lokaler måste täckas
genom minskning av programmedlen.

Alternativ
2 innebär en i förhållande till budgetåret 1987/88 oförändrad verksamhet och
förutsätter att koncernen tillförs 41,6 milj.kr. utöver kostnadskompensationen.
För moderbolagets del innebär tillskottet att de medel om 1,8 milj. kr. för
teknisk och programmässig forskning och utveckling, som tidigare anvisats
televerket, överförs till bolaget. För lokalradions del innebär ett tillskott
av 5,4 milj. kr. att de nyssnämnda olägenheterna kan undvikas och att Radio
Sjuhärad blir en normalstation. Riksradion kan för 2,9 milj. kr. ges möjlighet
att dels fylla de fönster i P3 som lokalradion tidigare utnyttjat, dels betala
icke kompenserbara STIM-kost-nader, dels förslärka den fasta sportbevakningen.
Televisionen kan klara av ökade kostnader för internationella sportevenemang,
ökade timkostnader för inköpta program, garantier/optioner och gageglidning
samt ökande kostnader för visningsrätter för attraktiva svenska filmer. För
utbildningsradion, slutligen, uteblir de i alternativ I nämnda olägenheterna.

Alternativ
3 innebär önskemål om en reformerad verksamhet till en

sammanlagd real kostnad för år 1990 jämfört med i dag om drygt 169

milj, kr. Lokalradion förordar medel för en stabil verksamhet på tolvtim-

marsnivån, riksradion vill ha möjlighet till kvaliletsförstärkningar inom

kulturområdet och minoritetsspråksverksamheten, televisionen begär en

omfattande förstärkning för produktionsutläggningar, gestaltande produk

tion, ytterligare en veckotimme text-TV och nyinvesteringar i främst ste

reo. Utbildningsradion anger som sina önskemål en förstärkning av den .

regionala verksamheten
liksom mer medel förproduktion för gymnasiesko- Prop. 1988/89:129 lan och
på finska samt kvalitetsförbättringar.

Mol
denna bakgrund och i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till SR-studiens
resultat hemställer SR i anslagsframställningen om ett medelstillskott enligt
alternativ 2, dvs. 41,6 milj. kr.

I
ett senare inkommet tilläggsäskande begär SR ytterligare 100 milj. kr. för år
1990 som ett första steg i ett femårigt reformprogram vars slutsteg motsvarar
en nivåhöjning av koncernens medelstilldelning med 500 milj. kr. i 1987/88 års
prisnivå. Med ett sådant resurstillskott anser sig koncernen kunna förverkliga
de generella mål som formulerats i anslagsframställningen och som tidigare
redovisats.

Medelsbehovet
för nästa budgetår blir därmed (i 1987/88 års prisläge) 2 614,9 milj. kr.såsom
det anges i koncernens anslagsframställning, och 2 714,9 milj. kr. såsom del
anges i koncernens tilläggsäskande. Här tillkommer de 85,8 milj. kr.
(prisläget 1989:2) som RIKAB behöver.

SR
föreslår vidare att den s.k.dragningsrätten avskaffas fr.o.m.budgetåret 1990,
då möjlighet till extern upplåning av kapital väntas föreligga.

Sveriges
Radio AB hemställer

i
anslagsJramstäUningen Jör år 1990 att

1. inriktningen
av Sveriges Radio-koncernens verksamhet prövas

enligt de förslag som SR:s styrelse redovisar,

2. Sveriges
Radio-koncernen för den avgiftsfinansierade verksam

heten i 1987/88 års genomsnittliga prisnivå för år 1990 tilldelas

2 614 900 000 kr.,

i
den särskilda skrivelsen tned 1990 års anslagsframställning för Radiotjänst i
Kiruna AB att

3.
inriktningen av RIKAB:s
verksamhet prövas enligt de förslag som RIKAB:s styrelse redovisar,

4.
Sveriges Radio-koncernen för RlKAB:s
verksamhet i prisläget för andra halvåret 1989 tillddas 85 800 000 kr.,

i
den särskilda skrivelsen med Sveriges Radio-koncernens kompletteringsäskande
för år 1990 att

5. Sveriges
Radio-koncernen — inom ramen för sitt utvecklings

program perioden 1990— 1994 — för den avgiftsfinansierade verk

samheten år 1990 i 1987/88 års prisnivå — utöver vad som äskats i

1990 års anslagsframställning - tilldelas ytteriigare 100 000 000 kr.

5.2 Radionämnden

Granskningsverksamhetens
omfattning har ökat sedan år 1978. Under

perioden 1978 — 81 ökade antalet anmälningar kraftigt. Under åren däref

ter skedde en successiv nedgång, vilket bl. a. möjliggjorde en ökning av

antalet initiativärenden. Under senare år har antalet anmälningar åter

ökat något. Därmed har antalet initiativärenden blivit något färre. Nämn

den har dock i flera fall utvidgat inkomna anmälningsärenden genom egna 17

initiativgranskningar. Av
radionämndens verksamhetsberättelse för år Prop. 1988/89:129 1988 framgår
att 544 beslut fattades av radionämnden under året. Därav utgjordes 79% av s.
k. direktörsbeslut. 65 beslut var fällande eller kritiserande. Antalet
fällande beslut, 54, är det hittills högsta under något verksamhetsår.

Medelsanvisningen
för radionämnden för innevarande budgetår uppgår till 2 169 000 kr., varav
högst I 748 000 kr. för lönekostnader. För budgetåret 1989/90 har nämnden i
likhet med föregående år inte beräknat någon besparing. Nämnden begär dels
medel som gör det möjligt att behålla nuvarande personalresurser, dels
kompensation för höjda nämndarvoden, dels kompensation för prisökningar.
Därutöver begär nämnden, med hänvisning till alt posten för övriga
förvaltningskostnader är liten, en förstärkning med 50 000 kr. för ökade
kostnader för maskinhyror, inrikes resor och tryckning. Lokalkostnaderna
beräknas öka med 2 000 kr.

Radionämnden
hemställer

atl
2 204 000 kr. samt medel för pris- och lönekostnadsökningar anvisas för
nämndens verksamhet under budgetåret 1989/90.

5.3 Televerket

Teknisk
utveckling

Den
tekniska utvecklingen inom ljudradio- och TV-området innebär dels att man kan
använda ny distributionsteknik som kabel och satellit, dels att nya tjänster
samt förbättrad teknisk kvalitet och driftssäkerhet kan införas i befintliga
distributionsnät. Speciellt intressant är utvecklingen av digital teknik.

Digital
teknik kan i TV-sammanhang användas för tilläggstjänster såsom exempelvis text-TV-sändningar
tillsammans med TV I- och TV2-program. Ett annat exempel är det digitala flerljudssystemet
som möjliggör mottagning av TV-program med stereoljud eller flera
språkversioner av ett program. Ett tredje exempel på tilläggstjänster avser
ljudradiosändningar över FM-nälen, s. k. radiodalasyslem (RDS), som kan
användas för all såväl underlätta inställning av mottagare på önskad
programkanal som överföring av extra information till ljudradioprogram eller
fristående information. Förutsättningarna för att inlemma ytterligare en
datakanal, RDS II, i FM-sändningarna studeras för närvarande av televerket.

Utvecklingen
på satellitområdet går i riktning mot användande av kommunikationssatelliter
med högre sändareffekt, s. k. meddeffektsatdliter, och förhållandevis små och
enkla mottagningsantenner för individuellt bruk.

Den
av de europeiska televerken ägda satellitorganisationen EUTELSAT har för de
nordiska televerkens räkning studerat möjligheten all förse en av dess
satelliter med antenner som passar för nordisk täckning.

Televerket
avser delta i det internationella utvecklingsarbetet för att kunna möta ökade
krav på distributionsnäten. Bl.a. gäller detta arbete

s. k. högupplösnings-TV (HDTV),
dvs. TV med större bildskärpa och bredare bild.

Prop.1988/89:129

Investeringar
under femårsperioden 1990 —1994

För
det föriängda budgetåret 1988/89 och andra halvåret 1989 (1989:2) har 214,4
milj. kr. anvisats för televerkets investeringar i rundradioanläggningar. En
överförbrukning om 8,9 milj. kr. under budgetåret 1987/88 har balanserats till
budgetåret 1988/89. Det bemyndigande televerket lämnats att föra belopp mellan
budgetåren som skuld resp. tillgodohavande avser högst 5,0 milj. kr.

För
år 1990 har televerket i likhet med tidigare år erhållit ett beställningsbemyndigande
om 30 milj. kr.

Dispositionen
av medlen för det förlängda budgetåret framgår av tabellen i det följande.
Tabellen anger också kostnaderna för beräknade investeringar (utbyggnad och reinvesteringar)
under femårsperioden 1990— 1994. Denna motsvarar den av riksdagen våren 1988
godkända planen framräknad med ett år och med tillägg for
ersättningsanskaffning för högmast i Sollefteå och investeringar för stereo/flerljud
i TV. Planen är också uppräknad till 1990 års beräknade kostnadsnivå.

Disposition
av

Beräknat

investerings-

erhållna
medel

medelsbehov under

för
1988/89

femårsperioden 1990-1

1994

och
1989:2

(milj. kr.)

(milj.
kr..

resp.
periods

1990

1991

1992

1993

1994

kostnadsnivå)

(1990 års

kostnadsnivå)

Ljudradio

49,1

13,3

17,5

21,0

15,0

15,6

Television

50,6

44,3

40,5

36,6

43,0

44.5

Radiolänkli

njer

och OB-ut-

rustning

76,3

66.9

75.4

71,6

74,0

65,9

Radiodrift-

och

rundradio-

cenlraler

31,6

21,3

12,2

16,4

8,0

8,3

Försvarsberedskap

6.8

4,8

4,8

4,8

4,8

4,8

Ersättning
för högmast i

Sollefteå

18,0'

8.8

Stereo/flerlj

ud i

TV

6.0

6,0

6,0

Summa

232,4

165,4

156,4

156,4

144,8

139,1

'
Tilläggsbudget 18 milj. kr.

- Inkl. 8,9 milj. kr. som
förbrukats under budgetåret 1987/88.

Rundradionätet
omfattar nu drygt 50 större FM/TV-stationer och ca 500 mindre stationer.

Också efter ett eventuellt
införande av reguljära rundradiosändningar över satellit kommer tyngdpunkten i
den svenska rundradiodistributionen under lång tid att ligga på de nuvarande
markbundna näten eftersom dessa ger möjligheter till regionala och lokala
sändningar samt mobil mottagning. Näten är även av betydelse från
beredskapssynpunkt. Televerket studerar emellertid även fortsättningsvis
förutsättningarna för satellit-TV-distribution som komplement eller alternativ till
marksändningar.

Återanskaffningsvärdet
för rundradionätet är i dag ca 3 500 milj. kr. De

19

tyngre anläggningsdelarna,
stationshus och master, har i regel en mycket Prop. 1988/89:129 lång livslängd.
Förutom normala underhålls- och kompletteringsåtgärder avseende tyngre
anläggningsdelar behöver dock vissa kostnadskrävande åtgärder vidtas främst på
vissa högmaster. Under den kommande femårsperioden behöver reinvesleringarna i
TV I-sändarna slutföras. Även FM-sändamtrustningarna måste bytas.
Elektronikutrustningarna har en kortare livslängd. Ett visst reinvesteringsbehov
för TV2-nätet börjar uppkomma efter år 1990. Radiolänknätets modernisering har
påbörjats. Härvid sker en övergång till digitala överföringsmetoder för att
åstadkomma såväl kvalitets- som kapacitetsökningar.

Ljudradio

Den
andra etappen av utbyggnaden av det Jjärde FM-nätet inleddes i april 1988 då
lokalradiostationerna i Jönköping, Kristianstad, Skaraborg och Gävleborg
började sända. Den tredje etappen genomfördes i november 1988 och avser
lokalradiostationerna i Halland, Värmland, Västmanland, Västernorrland och
Norrbotten. Den fjärde och femte avslutande etappen planeras till år 1989.

Radio
Stockholm utnyttjar fortfarande den s.k. P5-sändaren i Storstockholmsområdet.
Sändaren används för antingen sändningar på invandrarspråk eller för
samsändning med P4.

FM-sändarna
i Färila och Järvsö, som tidigare har använts för försöket med allemansradio i
Ljusdals kommun, har lagts ner. Utrustningen återanvänds.

Samtliga
lokalradiostationer avses successivt ges stereosändningsmöjligheter i
permanent utförande. Behovet av att förbättra stereomottagningen och
bilradiomottagningen kan tillgodoses genom sändareffektökning m. m. i samband
med reinvesteringar i FM-nälen. Flertalet sandar- och antenn-utrustningar är 20
— 30 år gamla. Vid planeringen av reinvesteringar prioriteras de stationer där sändareffekten
avses öka.

Utbyggnads-
och reinvesteringsåtgärderna samordnas i möjligaste mån med FM 4-utbyggnaden
vilket medför rationaliseringsvinster. Huvuddelen av reinvesleringarna behöver
genomföras under femårsperioden.

/JD-signaler
sänds nu över FM 3-nätets sändare. Införande i FM I- nätet
skedde under år 1988 medan införandet i FM 2-nätet kan ske först år 1992. 1 FM 4-nätet
införs RDS-tjänsten i nära anslutning till starten av sändarna. Möjligheten att
sända program relaterad information tas successivt i bruk. RDS-mottagare har
börjat marknadsföras.

För
utbyggnad under år 1990 erfordras 2,5 milj. kr. för förbättrad täckning i
befintliga FM-nät. Reinvesteringar vad gäller FM-antenner och FM-sändare kräver
10,8 milj. kr.

Television

En
fortsatt utbyggnad av mindre TV-stationer för förbättrad TV-täckning

behövs. Antalet nya stationer per budgetår måste dock även fortsättnings

vis begränsas av prioriteringsskäl. 20

Samtliga större TV2-stationer
har nu reservsändare för TV 2. Mindre Prop. 1988/89:129 stationer förses
med sådana i begränsad omfattning.

Enligt
riksdagens beslut om regional-TV-utbyggnaden våren 1987 har Västerås större TV-station
kompletterats för att Östnytt-programmet skall kunna täcka de norra delarna av
Södermanlands län. Brister i regional-TV-täckningen med utgångspunkt i den
nuvarande indelningen i regional-TV-områden kommer att åtgärdas under
femårsperioden. Vid en eventuell delning av de tre regional-TV-områden som
består av två TV-dislrikt uppkommer nya kostnader för förbindelse- och sändarkompletleringar.

Vad
gäller reinvesteringar har ungefär en tredjedel av befintliga TVl-sändare ännu
inte bytts mot moderna sådana. Även antennanläggningar behöver åtgärdas. Under
femårsperioden börjar ett visst renoveringsbehov uppkomma för TV2-anläggningarna
och för TV2-sändarna.

Åtgärder
för att minska riskerna för masthaverier måste också vidtas. I början av år
1988 inträffade ett haveri på högmasten i Sollefteå orsakat av nedisning. Genom
att vidta en rad provisoriska åtgärder kunde FM- och TV-sändningarna inom
huvuddelen av det berörda området snabbt återställas till godtagbara
förhållanden med hänsyn till den uppkomna situationen. Riksdagen beslöt hösten
1988 (prop. 1988/89:25 bil. 5, KrU8, rskr. 16) att för år 1989 tilldela
televerket ytteriigare invesleringsmedel om 18,0 milj. kr. föratt ersätta den
förstörda högmasten med en ny, något lägre mast.

1
Sverige har sedan år 1985 pågått testsändningar med ett digitaU ste-reo/flertjudssystem.
De nordiska programföretagen och televerken fattade i början av år 1987 beslut
om atl det engelska NlCAM-systemet skall användas vid stereo- och flerljudssändningar
i televisionen. Standarden har godkänts av Europeiska Radiounionen. Systemet
medger sändningar med hög teknisk kvalitet eller att alternativt upp till tre
språkversioner sänds samtidigt. Provsändningar sker nu som en fortsättning på
tidigare genomförda testsändningar över TV2-sändarna i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Hörby. En treårig utbyggnad till övriga delar av landet till en kostnad av
sammanlagt 18,0 milj. kr. bör göras med början år 1990. Introduktionen på
marknaden av mottagare utrustade för digitalt ljud påbörjades under hösten
1988.

För
år 1990 krävs 19,4 milj. kr. för anskaffning av några mindre TV2-reservsändare,
anläggning av ett tjugotal nya mindre TV-stationer, fortsatt förbättring av regional-TV-täckningen
och utbyggnad för stereo/flerljud i TV. För reinvesteringar erfordras 30,9
milj. kr. för åtgärder avseende TV-antenner, TV 1-sändare eller master. För att
slutföra återuppbyggnaden av högmasten i Sollefteå behövs 5,8 milj. kr. samt
eventuellt ytterligare 3,0 milj. kr. för kompletteringar med nya slavstationer.

Radiolänklinjer
och OB-utrustning

Förbindelsenätet
för programinsamling och programöverföring består dels av ett radiolänknät
baserat på analog teknik, dels förhyrda kabelförbindelser. Därtill kommer
transportabel utrustning (OB).

Den
av riksdagen våren 1988 godkända investeringsplanen innebär att

nya digitala radiolänkförbindelser successivt kan börja byggas ut fr. o. m. år 21

1990. Därigenom kan de
ökade programöverföringsbehoven tillgodoses Prop. 1988/89: 129 samtidigt som
del nuvarande analoga radiolänknätet kan ersättas. Inledningsvis utökas
överföringskapaciteten mellan Stockholm och Sundsvall resp. Luleå. Under
periodens senare del sker motsvarande bl. a. på sträckan Stockholm —Norrköping
och mellan Göteborg och Malmö resp. Norrköping.

Vidare
har åtgärder planerats inom femårsperioden för att öka flexibiliteten i programförbindelsenätet.

OB-verk.samheten
kan utvecklas ytterligare och effektiviseras. Antalet förberedda
inmatningspunkter i radiolänknätet behöver därför ökas. Även försliten
utrustning behöver ersättas. En transportabel jordstation för överföring via
satellit har anskaffats för i första hand överföring av program av nyhetskaraktär.
En mer generellt användbar sådan station planeras också.

Utbyggnaden
av radiolänklinjer och OB-utrustning beräknas kosta 23,3 milj. kr. under år
1990. Reinvesleringarna kräver 43,6 milj. kr.

Radiodriftcentraler
och rundradiocentraler

Kaknäsanläggningen
byggs om under femårsperioden bl. a. i syfte att anpassa dess kapacitet till
dagens behov och teknik samt åstadkomma rationellare arbetsbetingelser. En
mindre tillbyggnad är nödvändig i samband med moderniseringen.

En
successiv modernisering av radiodrift- och rundradiocentralerna behövs och har
vad gäller de förstnämnda redan påbörjats.

Under
år 1990 krävs 21,3 milj. kr. för modernisering, huvudsakligen av Kaknäs rundradiocentral,
och för ny utmstning i de övriga centralerna.

Försvarsberedskapsåtgärder

Planeringen
för rundradions försvarsberedskap omfattar för femårsperioden utbyggnad av
förbindelseanläggningar till lokalradions länsredaktioner, modernisering och
komplettering av krigsuppehållsplatserna för rundradiocentraler och
radiodriftcentraler samt anskaffning av transportabla radiolänkar, FM-sändare
och TV-sändare. 4,8 milj. kr. behövs under år 1990.

Driftskostnader

Programdistribution
inkl. programinsamling

Verksamheten
t. o. m. år 1989

För
budgetåret 1987/88 anvisades av avgiftsmedel 247,7 milj. kr. för te

leverkets verksamhet med programdistribution och programinsamling.

Kostnaderna kom emellertid att överstiga detta belopp med 1,0 milj. kr.

och kunde inte täckas av intäkter. Beloppet kommer att avräknas de medel

som anvisats för innevarande budgetår. Överförbrukningen kan i sin hel

het hänföras till de provisoriska åtgärder televerket måste vidta med

anledning av masthaveriel i Sollefteå. 22

För dd förlängda
budgetåret 1988/89 och andra halvåret 1989 (1989:2) Prop. 1988/89:129
anvisades 397,1 milj. kr. av avgiftsmedel för televerkets kostnader för
programdistribution inkl. programinsamling.

Under
arbetsåret 1987/88 var drifttiden för FM-näten drygt 27 500 timmar. Ökningen
från föregående arbetsår var nästan 6 000 timmar och avsåg till största delen
FM 4-utbyggnadens första etapp.

Drifttiden
för TV-näten var ca 8 700 timmar, vilket innebar en ökning med drygt 200
timmar. Däri ingick även testbildssändmng.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län har i en skrivdse den 27 maj 1987 — med utgångspunkt i de
medel televerket förfogar över för testbildssänd-ningar — hemställt att frågan
om sändningstid för testbild i TV omprövas och att samordning sker med de
finska sändningarna. Televerket har yttrat sig i ärendet den 22 februari 1989.
Verket uppger att testbild fr.o.m. hösten 1988 har sänts i samma omfattning
under onsdagar som under övriga vardagar. Onsdagarna har tidigare i stor
utsträckning använts för att möjliggöra tekniskt underhåll av distributionsnätet.
Genom ändringarna tillmötesgås dels ett starkt krav från radiobranschen, dels
önskemål om all kunna sända text-TV också på dagtid under onsdagar.

Inom
ramen för nuvarande medelstilldelning bedömer televerket sändningstidsschemat
som rimligt. Kritik har riktats mot att testbildssändning-arna i TV2 utanför de
sex storstadsområdena är kortare än sändningarna i övriga områden och också mot
de begränsade testbildssändningarna under sommaren. En ökning av testbildssändningarna
i TV2 så att de skulle få samma omfattning som i TVl skulle kräva ett
medelstillskott om ca 5 milj. kr. per år. De begränsade testbildssändningarna
under sommaren beräknas dock kunna utökas något fr.o.m.innevarande år med hjälp
av intäktsfinansiering.

Verksamheten
1990-1992

För
år 1990 beräknas driftskostnaderna uppgå till sammanlagt 284,4 milj. kr. I
beloppet ingår 3,0 milj. kr. för ökade driftskostnader för regio-nal-TV-sändningaroch
FM 4. Televerket har även, i likhet med SR, räknat med ökade driftskostnader om
2,0 milj. kr. för 24-timmarssändningar för P2 och P4 samt 0,9 milj. kr. för
televisionens sändningslidsökning. Dessa kostnader betalas för närvarande av
SR.

Utgångspunkten
för beräkningarna har vidare varit dels en prisomräkning motsvarande 6 %, dels
en mindre volymökning motsvarande I %. Det belopp om 1,8 milj. kr. för teknisk
och programmässig forskning som tidigare ingått i televerkets medelstilldelning
bör i fortsättningen ingå i medelsanvisningen till SR. För år 1991 resp. 1992
räknar televerket med kostnaderom 288,2 resp. 291,8 milj. kr. i 1990 års
prisläge.

A
vgiftsinkassering och avgiftskontroU

För
det förlängda budgetåret (1988/89 och andra halvåret 1989, 1989:2)

har
113,8 milj. kr. anvisats för televerkets kostnader för avgiftsinkassering 23

och avgiftskontroll.
Eftersom verksamheten med avgiftsinkassering och Prop. 1988/89:129 avgiftskontroll
under år 1989 successivt övertas av Sveriges Radio-koncernen begärs inga medel
för dessa ändamål för år 1990.

Televerkets
medelsbehov

Televerket
hemställer att

1.
till televisions- och
ljudradioanläggningar för distribution av Sveriges Radios program för år 1990
anvisas investeringsmedel om 165,4 milj. kr.,

2.
televerket för uppförande av
televisions- och ljudradioanläggningar under år 1990 för distribution av
Sveriges Radios program beviljas ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr.,

3.
vid behov får utnyttja upp till
15 milj.kr.av nästkommande års medgivna förbmkning av investeringsmedel för
att avbalansera det löpande årets förbmkning samt rätt att intill 15 milj. kr.
få utnyttja under ett år icke ianspråktagna medel det nästkommande året,

4.
för televerkets andel i mndradiorörelsens
driftskostnader av rundradions avgiftsmedel under år 1990 få ta i anspråk ett
belopp om högst 284,4 milj. kr.

5.4 TV-avgiften

I
sina anslagsframställningar räknar SR och televerket med att radiofonden vid
ingången av budgetåret 1987/88 uppvisar ett underskott om 108 — 109 milj. kr.
Underskottet kommer att vid utgången av år 1989 ha ökat till 138—140 milj. kr.
om ingen avgiftshöjning görs och om inflationen, som den kommer till uttryck i SR:s
kompensationsindex, uppgår till 5% under budgetåret 1988/89.

SR
påpekar i detta sammanhang att de ekonomiska konsekvensema av underskotten
hittills, dvs. under perioden 1985/86 — 1987/88 har inneburit ränteutgifter för
radiofonden om sammanlagt 34 milj. kr.

I
RIKAB:s anslagsframställning till SR framhålls att det är av utomordentligt
stor betydelse att omläggningen av uppbördsverksamheten genomförs så att inte
intäkterna minskar. Av denna anledning har i etable-ringsplanema för RlKAB:s
verksamhet även marknadsföring en central roll. Denna syftar dels till att
informera om den förestående omläggningen, dels att motivera de berörda TV-innehavarna
att erlägga sina avgifter.

5.5 F ö redragandens
ö verv ä ganden

5.5.1
Sveriges Radio

1
och med utgången av budgetåret 1988/89 har den utbyggnad av Sveriges

Radio-koncernens programverksamhet avslutats som inleddes hösten 1978.

1 det riksdagsbeslut som föregick denna (prop. 1978/79:91, KrU 24, rskr.

337) angavs bl. a. hur programverksamheten skulle byggas ut och förbättras. 24

De
väsentligaste ambitionshöjningarna gällde en regionalisering av verk- Prop.
1988/89:129 samheten, åtgärder för särskilda publikgrupper och
kvalitetsförbättringar. I det föregående har en av SR lämnad redovisning av hur
kraven uppfyllts sammanfattats.

Inför
den avtalsperiod som inleddes den 1 juli 1986 Qfr prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr.
343) ställdes vissa kompletterande krav på programverksamheten såsom att
samtliga programföretag i koncemen skall utöva ett folkbildningsansvar, att den
nationella kulturen, radion och televisionen bör främjas och att nivån på frilansmedverkan
och utläggningen av produktionsuppdrag skall vara hög. Dessa krav gäller
alltjämt. Också vad gäller uppfyllandet av de två sistnämnda kraven har en
redogörelse lämnats i det föregående.

SR
har i sin anslagsframställning understrukit att vad som återstår av 1978 års
reformprogram är främst fortsatta åtgärder för kvalitetsförbättringar. Mot bl.
a. denna bakgrund har SR lagt fram förslag om en förstärkning av medlen till
koncernen om sammanlagt 541,6 milj.kr. utöver kostnadskompensation.

Vid
mina beräkningar av medelstilldelningen harjag, som jag redovisat i samband med
mina allmänna överväganden, utgått från att koncernen bör ges en förstärkning
om 41,6 milj. kr. I beloppet ingår en överföring från televerket om 1,8 milj.
kr. för teknisk och programmässig forskning och utveckling.

Som
jag också har redovisat i samband med mina allmänna överväganden ärjag inte
beredd att tillstyrka att ytterligare medel nu tillförs koncernen. Skälen
härför är främst att frågan om Sveriges Radio-koncernens roll och resursbehov i
den nya mediemiljön behöver prövas i ett vidare sammanhang.

Vid
min föredragning längre fram om televerkets verksamhet kommer jag inte heller
att biträda det förslag om tilldelning av särskilda medel för sändningstidsökning
i televisionen och ljudradion som verket har lagt fram och som SR tillstyrker.
Jag vill erinra om dels riksdagens beslut våren 1986 genom vilken beslutanderätten
om sändningstidens längd och förläggning överfördes till Sveriges
Radio-koncernen, dels att kostnader utöver dem som medelsanvisningarna till
televerket för programdistribution avser att läcka — i likhet med tidigare —
bör bestridas med till SR anvisade medel (jfr prop. 1981/82:100 bil. 12 s.
172). Det senare gäller även kostnader för ytterligare anpassning av sändarnätet
på grund av ändringar i den lokala eller regionala indelningen och/eller
förändring av sändningsområden för regional-TV (jfr KrU 1985/86:21 s. 52 — 53).
Som jag ser det bör vid mer permanent verkande förändringar som initieras av ett
Sveriges Radio-företag, televerket kompenseras genom av riksdagen beslutade
överföringar av medel från koncernen till verket. Förslag härom bör lämnas i
parternas anslagsframställningar.

I
detta sammanhang vill jag påpeka att på samma sätt som gäller för

anslagsfinansierade verksamheter måste SR och televerket, så långt det är

möjligt, i sina anslagsframställningar presentera samtliga de kostnader för

rundradiorörelsen som en föreslagen satsning inom någon av parternas

ansvarsområde på längre sikt kan leda till. 25

Byggnadsinvesteringarna
enligt den investeringsplan som redovisades i Prop. 1988/89:129 1986 års
proposition (s. 91) beräknas för år 1990 innebära kostnader om 13,0 milj. kr.
Beloppet avser den om- och tillbyggnad av radio- och TV-huset i Göteborg som sedan
länge planerats och som beräknas kunna starta under hösten 1989. Jag har vid
min medelsberäkning tagit hänsyn till dels byggkostnadsutfallet under
budgetåret 1987/88, dels ändrade planer för perioden därefter. Sammanlagt harjag
räknat med 28,1 milj. kr. i kapitalkostnader under år 1990. Därmed har den i
princip högsta kapitalkostnadsnivå nåtts som den nämnda investeringsplanen kan
medföra. Jag räknar med att SR senast inför anslagsframställningen för år 1992
redovisaren plan för kostnadernas avtrappning.

Genom
riksdagens beslut med anledning av propositionen om TV-avgiften (prop.
1988/89:18, KrU9, rskr. 97), de avtal som regeringen har träffat med
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och SR samt de författningar och
regeringsbeslut i övrigt som riksdagsbeslutet har föranlett, har RIKAB getts
förutsättningar för sin verksamhet. Denna har inletts den I mars i år. RIKAB
kommer successivt att under året överta uppbördsverksamheten från televerket,
medan ansvaret för avgiftskontrollen övergår först inför årsskiftet 1989/90.

De
riktlinjer för omläggningen som riksdagen beslutade om våren 1987 (prop.
1986/87:100 bil. 10, KrU 11, rskr. 220) innebar att lokaliseringsstöd och
annat tillämpligt regionalpolitiskt stöd skulle utgå för etableringen i
Kiruna. Övriga merkostnader under förberedelse- och flyttperioden skulle bäras
av televerket. På motsvarande sätt skulle televerket även under en period efter
år 1990 på lämpligt sätt kompensera för det intäktsbortfall som den nya
organisationen kan medföra.

Med
stöd av ett särskilt bemyndigande av riksdagen ( prop. 1987/88:100 bil. 14, AU
13, rskr. 268) beviljade regeringen den 24 mars 1988 Kiruna kommun
lokaliseringsbidrag med 28 660000 kr. för att uppföra lokaler att hyras ut till
bl.a. RIKAB resp.den 1 december 1989 RIKAB lokaliseringsbidrag med 15 965 000
kr. till täckande av utgifter i samband med investeringar i maskiner och
inventarier. Även sysselsättningsstöd bör enligt regeringens bedömning utgå.

SR
har i skrivelse den 26 januari 1989 bl.a.hemställt att regeringen klargör i
vilken utsträckning televerket skall svara för de kostnader och investeringsutgifter
som RIKAB har under övergångsfasen. Televerket har den 8 och 22 februari 1989
yttrat sig i ärendet. Det bereds för närvarande inom regeringskansliet. Jag
avser att inom kort återkomma till regeringen i frågan.

Medelsbehovet
för RIKAB under år 1990 harjag beräknat till 83,5 milj.

kr. Jag har därvid uppskattat att ca 3,0 milj. kr. kommer att lämnas i regio

nalpolitiskt stöd i form av sysselsättningsstöd under år 1990. Därmed har

RIKAB i enlighet med riktlinjerna i 1987 års riksdagsbeslut Gfr prop.

1986/87:100 bil. 10 s. 501), med undantag av det regionalpolitiska stödet,

tilldelats medel i samma omfattning som då gällde för televerkets uppbörd

sverksamhet. Jag har dock beräknat medlen i 1987/88 års kostnadsnivå för

att möjliggöra en anpassning till Sveriges Radio-koncernens system för kost

nadskompensation. 26

1 avvaktan på att RlKAB:s
verksamhet skall stabiliseras bör enligt min Prop. 1988/89:129 mening detta
bolags medelstilldelning och medelsanvisning redovisas särskilt.

SR
bör sammantaget för år 1990 anvisas 2 692, 4 milj. kr. i 1987/88 års prisläge för
koncernens drifts-, investerings- och kapitalkostnader.

Den
kompensation för kostnadsutvecklingen som Sveriges Radio-koncernen ges innebär
att 60 % av kostnaderna (löner) räknas upp med genomsnittspåslaget enligt avtal
för hela SAF/PTK-området medan 40 % (priser) räknas upp enligt
konsumentprisindex med effekterna av livsmedels- och boendekostnader frånräknade.
Som en följd av atl de ursprungliga förutsättningarna för bestämmandet av
löneglidningsdelen av kompensationsindex förändrats beslöt regeringen den 19
januari i år om ett preli-minäravräkningssystem för den
löneglidningskompensation som ingår i indexets lönedel. Därmed har stabiliteten
i indexkonstruktionen förbättrats. Under budgetåret 1987/88 ökade
kompensationsindex med 7,15 %.

SR
har i anslagsframställningen redovisat att den kostnadskompensation koncernen
erhållit under perioden 1982/83—1986/87 i stort motsvarat de kostnadsökningar
som är en följd av allmänna prishöjningar. Åren närmast före budgetåret 1982/83
blev Sveriges Radio-koncernen under-kompenserad. En oroande faktor för de
kommande verksamhetsåren är, enligt bolaget, en förväntad mycket kraftig
kostnadsutveckling avseende rättighetskostnader inom sport och andra
konkurrensutsatta områden. Dess följder, förändringar i programutbudets
genomsnittliga kvalitet och därmed en uttunning av utbudet, kan emellertid inte
värderas vid jämförelser mellan faktisk kostnadsutveckling och storleken av
kompensationsindex.

Mot
bakgrund av att det av mig i det föregående föreslagna medelstillskottet
främst syftar till att söka motverka en sådan utveckling hos programutbudet,
anser jag att kompensation för kostnadsutvecklingen även fortsättningsvis bör
ges på samma grunder som nu.

Riksdagen
har i samband med beslut om tilläggsbudget (prop. 1987/88:125 bil. 5, KrU 23, rskr.
287) bemyndigat regeringen att ställa särskilda medel till SR:s förfogande för
utbildningsradions programverksamhet i samband med särskilt angelägen
fortbildning av skolans personal. Med stöd av bemyndigandet har regeringen den
9 juni och den 15 december 1988 beslutat alt anslå 0,5 resp. 1,5 milj. kr. till
SR. Den fortbildningsverksamhet besluten varit knutna lill är den i matematik
för klasslärare i grundskolan samt grundskollärarfortbildningen. För den
sistnämnda har en särskild redovisning lämnats i årets budgetproposition (prop.
1988/89:100 bil. lOs. 32).

Genom
1986 års riksdagsbeslut fick moderbolaget möjlighet att finansi

era investeringar eller investeringsliknande anskaffningar genom lån. Även

kostnaderna för vissa andra anskaffningar som t. ex. köp av större pro

grampaket skulle, enligt beslutet, kunna länefinansieras. (Jfr prop.

1985/86:99 s. 74 — 75). Den nya möjligheten lill lånefinansiering innebär

att SR kan skaffa sig en slags buffert i utgiftsplaneringen. Moderbolaget har

därför föreslagit att den s. k. dragningsrätten avskaffas fr.o. m. år 1990. Jag

biträder detta förslag. 27

Moderbolaget har enligt
regeringens anvisningar redovisat en verksam- Prop. 1988/89:129 hetsplan för
perioden 1989/90 — 1993/94 för Sveriges Radio-koncernensV-svarsberedskap.
Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om säkerhetspolitiken
och totalförsvaret (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr. 374) som, vad beträffar
Sveriges Radio-koncernens verksamhet, antogs av riksdagen våren 1982 och som
alltjämt gäller (jfrprop. 1986/87:95 bil. 7, FöU II, rskr.
310). 1 medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
har hänsyn tagils lill kostnader för beredskapsåtgärder.

5.5.2
Radionämnden

Av
medelsanvisningen för budgetåret 1988/89 har 17000 kr. inte ställts lill radionämndens
disposition till följd av tillämpandet av en utgiftsram.

Vid
min medelsberäkning för nämndens verksamhet under budgetåret 1989/90 harjag som
tidigare tagit hänsyn till kända löneökningar och till prisutvecklingen. Jag
har också räknat med en förstärkning av medlen för andra förvaltningskostnader
än löner och arvoden. Därvid harjag beaktat att tjänstebrevsrätten föreslås
slopad för radionämnden fr.o.m.den I juli 1989.

Som
en följd av riksdagens beslut om att televerket i fortsättningen inte skall ha
det ansvar för förvaltningen av TV-avgiftsmedlen som verket tidigare haft, kan
radionämndens ekonomiadministration inte längre skötas av verket. Jag har
därför beräknat medel för ersättning till kammarkollegiet för motsvarande
insatser fr.o. m.den Ijuli 1989.

Huvudförslaget
har inte tillämpats.

Medelsanvisningen
för budgetåret 1989/90 bör uppgå till 2 524 000 kr. Därav utgör medlen för löne-
och arvodeskostnader högst 1 958 000 kr. och medlen för lokalkostnader 158 000
kr. I de senare ingår medel för elkostnader.

5.5.3
Televerket

1
1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 2 s. 92) angavs en plan för
televerkets investeringar i mndradioanläggningar fram till budgetåret 1985/86.
Denna plan föriängdes genom riksdagens beslut i anslutning till förslag i 1983
års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 151 -152), gjordes rullande
och kom att omfatta de fem närmast följande budgetåren. Riksdagens beslut vid
föregående riksmöte (prop. 1987/88:100 bil. 10, s. 514, KrU 11, rskr. 220)
innebar dock att investeringsplanen, till följd av omläggning till
kalenderårsvisa medelsanvisningar, övergångsvis omfattar fem och ett halvt år.

Mitt
nu aktuella förslag till förlängning av investeringsplanen innebär

att den ånyo omfattar fem år, att kostnaderna för det fjärde FM-nätet

enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343) belastar det

första året och att kostnaderna för åtgärder för bättre regional-TV-täck

ning m.m., som riksdagen beslöt om våren 1987 (prop. 1986/87:100 bil.

10, KrU 11, rskr. 197), belastar hela perioden. I planen har också medta- 28

gits kostnaderna för
televerkets försvarsberedskapsåtgärder för rundra- Prop. 1988/89:129 dions
behov samt 8,8 milj. kr. för att slutföra ersättningsanskaffningen för den
förstörda högmasten i Sollefteå. 3,0 milj. kr. av delta belopp bör dock anvisas
först efter beslut av regeringen, eftersom det ännu inte är helt klart i vilken
utsträckning de slavsändare, som dessa medel avser, behövs.

Jag
har också i enlighet med televerkets förslag räknat med en höjning av investeringsramen
för att kunna utsträcka möjligheten till stereo/flerljudssändningar i
televisionen till hela landet. Jag förordar därför att investeringsplanen
kompletteras med 6,0 milj. kr. för vart och ett av åren 1990, 1991 och 1992.

Investeringsnivån
blir därmed 165,4 milj.kr. för år 1990 med den prisomräkning televerket begärt.
Nivån för de fyra övriga åren i planen är beräknad i samma prisläge och stannar
vid 156,4 milj. kr. för vart och ett avaren 1991 och 1992 samt 144,8 milj. kr.
för år 1993 och 139,2 milj. kr. förår 1994.

Riksdagen
har årligen bemyndigat regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 5 milj. kr. av de för ett budgetår anvisade investeringsmedlen
mellan det året och nästa budgetår som skuld resp. tillgodohavande. Beloppet
har varit oförändrat sedan budgetåret 1982/83 och har ett par gånger måst
överskridas. Telerörelsen har stått för merkostnaderna genom lån i avvaktan på
ny medelsanvisning. Detta är enligt min mening inte en tillfredsställande
ordning. För att åstadkomma den ursprungligen avsedda graden av flexibilitet
bör beloppet höjas till 10 milj. kr. Bemyndigandet bör nu avse åren 1990 och
1991.

Regeringen
bör vidare föreslå riksdagen atl i likhet med tidigare år medge atl regeringen
lämnar televerket ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. avseende
investeringsändamål förår 1991.

Vid
mina beräkningar av medel för nästa budgetår för televerkets driftskostnader harjag
när det gäller programdistribution inkl. programinsamling räknat in ökade
medel till följd av riksdagens tidigare nämnda beslut angående utbyggnaden av
ett fjärde FM-nät och åtgärder för bättre regional-TV-täckning m. m. Jag har
även räknat med viss volymökning.

Jag
har däremot inte räknat in medel för sändningstidsökning i televisionen och
ljudradion. Principen om att kostnader for televerket, utöver dem som
medelsanvisningarna till verket avser att täcka, skall betalas av till SR anvisade
medel (jfr prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 172) bör enligt min mening alltjämt
gälla. Som jag har anfört i samband med mina förslag rörande Sveriges Radios
verksamhet bör dock vid mer permanent verkande förändringar som initieras av
ett Sveriges Radio-företag televerket kompenseras genom av riksdagen beslutade
överföringar av medel från koncemen till televerket. Förslag härom bör lämnas i
parternas anslagsframställningar.

Som
televerket redovisat i sin anslagsframställning kom de för budget

året 1987/88 anvisade driftsmedlen inte att räcka till. Kostnaderna blev

större än väntat till följd av masthaveriet i Sollefteå. Möjligheten till

flexibilitet för televerket vid användningen av anvisade driftsmedel finns

bara i en riktning, nämligen att verket gör ett lägre uttag av TV-avgiftsme

del än vad som anvisats på grund av minskade kostnader eller ökade 29

intäkter.
Ell sådant lägre uttag har gjorts vid flera tillfällen. En motsvaran- Prop.
1988/89:129 de möjlighet till överskridande finns inte. Masthaveriet i
Sollefteå är ett exempel på när en sådan skulle ha behövts. Jag förordar därför
att regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, bemyndigas att
föra högst 5 milj. kr. av driftsmedlen mellan åren 1990 och 1991 som skuld
resp. tillgodohavande.

I
konsekvens med mina förslag i prop. 1988/89:18 om TV-avgiftsuppbörden harjag
inte beräknat några medel för televerket för avgiftsinkassering och
avgiftskontroll.

Medelsanvisningen
för televerkets driftskostnader bör uppgå till 288,6 milj. kr. för år 1990 med
den prisomräkning som televerket begärt.

5.5.4
TV-avgiften

Riksdagens
beslut (prop. 1988/89:18, KrU9, rskr. 97) om en ny TV-avgiftslag innebär bl. a.
att en enhetlig TV-avgift — motsvarande den för en färg-TV — har införts, all
statliga myndigheter har blivit avgiftsskyldiga och att avgiftsskyldigheten
för mottagare i hotell- och pensionatsrörelser, för statliga myndigheter och
inom undervisningsområdet har bestämts till en avgift för var tionde mottagare.
Vidare gäller att fömtom påminnelseavgift skall en tilläggsavgift betalas som
motsvarar 40 % av avgiften för en tremånadersperiod, om denna avgift inte
betalas inom den tid som satts ut i påminnelsen.

Mina
förslag till medelstilldelning för den med TV-avgifter finansierade radio- och TV-verksamheten
under år 1990 för Sveriges Radio-koncernens och televerkets del samt för
budgetåret 1989/90 för radionämndens del framgår av följande sammanställning.
Till gmnd för förslaget till medelstilldelning för Sveriges Radio-koncernen
ligger även beräkningar som avser den nya uppbördsorganisationen i Kiruna.
Beloppen anges i milj. kr.

Beräknat för

Förslag för

1988/89

1989:2

1989/90

1990

Sveriges
Radio

Investerings- och driftskostnader

2391,2'

1201,5'

2692,4

Radionämnden

2,169'

2.524-<•

Televerliet

Investeringskostnader Driftskostnader

141,2" 3.34,8'

73 24 6 176,1"

165,4' 288,6'

' Prisläge 1986/87

-Prisläge 1987/88

'Prisläge 1988/89

" Prisläge 1989:2 (andra halvåret 1989)

'Prisläge 1990

*" Exkl. tilläggsbudget 18 milj.kr. för år 1989

1
prop. 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m. m. redovisade

jag som min uppfattning att en successiv återuppbyggnad av radiofonden

vore lämplig. Vid ingången av innevarande budgetår var underskottet i 30

fonden drygt 110 milj. kr.
Orsaken är i första hand att kostnadsutveckling- Prop. 1988/89:129

en gått snabbare än
beräknat. Mitt förslag till höjning av den allmänna

mottagaravgiften i
föregående års budgetproposition (prop. 1987/88:100

bil. 10 s. 516) utgick
från antagandet att kostnadsutvecklingen — såsom

den mäts genom Sveriges
Radios kompensationsindex - skulle uppgå till

högst 6 % och riktmärket
att underskottet i den s. k. radiofonden skulle ha

förbytts i ett överskott
senast under år 1990.

Fr.o.m.den
I juli 1989 bör TV-avgiften höjas med 100 kr.till 1084 kr.per år. Avgiften för
en tremånadersperiod blir därmed 271 kr.i stället för 246 kr. Höjningen behövs
för att täcka ökade utgifter på grund av kostnadsutvecklingen och de
förbättringar jag föreslagit i det föregående samt för att snarast möjligt
återbetala den skuld staten har till riksgälds-kontoret för rundradiorörelsens
räkning. Vid min beräkning har jag tagit hänsyn till de ökade intäkter som
riksdagens beslut om införandet av en enhetlig TV-avgift bör medföra.

Med
den föreslagna höjningen av TV-avgiften beräknas underskottet vara helt borta
vid utgången av år 1989 om indexutvecklingen inte överstiger 6%. Den negativa
utveckling, som pågått sedan budgetåret 1984/85 och som varit en följd av en —
som det visat sig — alltför låg TV-avgiftshöj-ning inför det året, kan då
brytas.

Mitt
förslag rörande TV-avgiften förutsätter att lagen (1978:478) om avgift för
innehav av televisionsmottagare och lagen (1989:41) om TV-avgift ändras.
Förslag härtill har upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas
till protokollet i detta ärende.

Lagförslagen
rör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket
regeringsformen. Enligt min mening är emellertid lagändringarna av sådan
beskaffenhet alt lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

5.6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

2.
anta förslaget till lag om
ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,

3.
godkänna milt förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges
Radio-koncernen,

4.
godkänna mitt förslag till
medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

5.
godkänna föriängningen av
televerkels investeringsplan med ell år,

6.
godkänna mitt förslag till
medelsberäkning för televerkets investeringar,

7.
bemyndiga regeringen, eller
efter beslut av regeringen televerket, att föra högst 10 000 000 kr. av
investeringsmedlen mellan åren

1990
och 1991 som skuld resp. tillgodohavande, 31

8. medge
att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyn- Prop. 1988/89:129

digande om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål för år

1991
som jag har förordat,

9. godkänna
mitt förslag till medelsberäkning för televerkets

driftskostnader,

10. bemyndiga
regeringen, eller efter beslut av regeringen telever

ket, att föra högst 5 OOOOOO kr.av driftsmedlen mellan åren 1990

och 1991 som skuld resp. tillgodohavande.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

32

Innehåll Prop. 1988/89:129

Sida

Propositionen....................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................ ... 1

Lagförslag........................................................... ... 2

Utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 mars 1989 ...... ... 4

1
Inledning.......................................................... ... 4

2
Allmänna överväganden .................................... 5

3
Allmänna riktlinjer för mndradiorörelsen,
ansvarsfördelning och finansiering 7

4
Kostnader för budgetåret
1987/88 för den avgiftsfinansierade verksamheten, m. m ... 9

5
Medelsberäkningar............................................. ... 9

5.1
Sveriges Radio.............................................. ... 9

5.2
Radionämnden ............................................ 17

5.3
Televerket................................................... 18

5.4
TV-avgiften................................................. 24

5.5
Föredragandens överväganden ....................... 24

5.5.1
Sveriges Radio....................................... 24

5.5.2
Radionämnden ....................................... 28

5.5.3
Televerket............................................. 28

5.5.4
TV-avgiften .......................................... 30

5.6 Hemställan 31

6 Beslut ........................................................... . 32

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1989 33