Prop. 1988/89:132

Regeringens proposition 1988/89:132

om särskild vinstskatt, m.m.

Prop. 1988/89:132

På regeringens vägnar
Sten Andersson

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 mars 1989.

Odd
Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen
innehåller förslag om en särskild vinstskatt. Skatten är tillfällig och
beräknas normalt på vinslen för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 1989.
Skatt tas ut med 15 % av beskattningsunderlaget och betalas till staten.

Den
särskilda vinstskatten har samma krets av skattskyldiga företag söm vinstdelningsskatten,
nämligen aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och ömsesidiga
skadeförsäkringsanstalter. Även beträffande beskattningsunderlag m.m. finns en
nära anknytning till vinstdelningsskatten.

I
propositionen föreslås också en ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt.
Det fasta fribeloppet höjs fr.o.m. 1990 års taxering från 1 milj. kr. till 2
milj. kr.

1
Riksdagen 1988189.1 saml. Nr 132

1 Förslag till Prop. 1988/89:132

Lag om särskild vinstskatt

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
Svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, sveriska sparban

ker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall till staten betala

särskild vinstskatt. Skatt skall dock inte betalas av livförsäkringsanstalter
och

inte heller av bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt eller av företag som avses i 7 § 4 mom. nämnda lag.

Särskild
vinstskatt tas ut pågrundvalav vinsten för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 decerhber 1988. Skatt skall dock inte betalas av företag vars
första räkenskapsår inleds efter den 31 december 1989.

2 § Om det finns synneriiga skäl, får regeringen
befria ett företag från skyldighet att betala särskild vinstskatt eller medge
att underlaget för skatten sätts ned.

3 § Särskild vinstskatt tas ut med 15 procent av beskattningsunderiaget.
Beskattningsunderlaget är företagets vihstdelningsunderiag enligt lagen (1983:1086)
om vinstdelningsskatt vid taxeringen för det aktuella räkenskapsåret, sedan
detta underlag har justerats enligt 4 och 5 §§.

Med
vinstdelningsunderlag avses vid tillämpningen av denna lag även ett beräknat
negativt vinstdelningsunderlag.

4 §
Om avdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt har medgetts för

avsättning till allmän investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän

investeringsfond, skall vinstdelningsunderlaget höjas med ett belopp mot

svarande hälften av det avsatta beloppet.

Om
vinstdelningsunderlaget höjts till följd åv verksamhet i en förvärvskälla med
ett beskattningsår som inletts före den 1 januari 1989, skall underlaget vid
tillämpningen av denna lag sänkas med motsvarande belopp.

5 § Avser räkenskapsåret annan tid än tolv månader,
skall vinstdelningsunderlaget, i förekommande fall efter justering enligt 4 §,
räknas om så att det motsvarar ett räkenskapsår om tolv månader.

6 § Sker taxering till vinstdelningsskatt samtidigt
för det räkenskapsår som anges i 1 § andra stycket och för ett senare
räkenskapsår, skall beskattningsunderlaget enligt denna lag beräknas på
grundval av de vinstdelningsunderlag som har fastställts för de båda
räkenskapsåren.

7 § Om ett företag har vidtagit en åtgärd som syftar
till att otillbörligen minska uttaget av särskild vinstskatt, skall
beskattningsunderlaget bestämmas efter vad som får antas ha gällt om åtgärden inte
hade vidtagits.

8 §
Beskattningsunderiaget skall avrundas nedåt till helt tusental kronor.

Särskild vinstskatt skall avrundas nedåt till helt antal kronor.

9 §
Reglerna i taxeringslagen (1956:623) om taxering för inkomst och

förmögenhet skall tillämpas för att bestämma beskattningsunderlaget.

Bestämmelserna om särskilda avgifter i taxeringslagen tillämpas dock inte.

Ändras taxeringen till statlig inkomstskatt eller vinstdelningsskatt av läns

rätt, kammarrätt eller regeringsrätten, skall domstolen även besluta om den

ändring av
beskattningsunderlaget som föranleds härav. -

I fråga om debitering och uppbörd av särskild vinstskatt
gäller bestämmel- Prop; 1988/89:132 serna i uppbördslagen (1953:272). ..
-:■■■■.■ -t'.:::.:-.:: :■ i. ; ' ;
; <'f> r::. - ;; . f i

10 § Ett företag som är skattskyldigt enligt 1 §. skall i.
sin självdeklaration •.. .. ■, .. .'.

lämna uppgifter till ledning för beräkning av beskattningsunderlaget. ; :;,,;./;:'; '

Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt
formulär.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 öch tillämpas
första gången vid 1990 års taxering.

1 • Riksdagen 1988/89.1 saml. Nr 132

2
Förslag till Prop. 1988/89:132

Lag om
ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall

ha följande lydelse. V '

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2f

Vinstdelningsskatten
är 20 procent av vinstdelningsunderlaget. Detta underlag är företagets reala
vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet.

Fribeloppet
är 6 procent av företa- Fribeloppet är 6 procent av företa-

gets
lönekostnader (lönebaserat fri- gets lönekostnader (lönebaserat fri

belopp) eller - om företaget så belopp) eller - om företaget så

önskar-1 OOOOOO kronor (fast fribe- önskar -2 000 000 kronor (fast fri

lopp). Företag mellan vilka intresse- belopp). Företag mellan vilka intres

gemenskap råder vid utgången av segemenskap råder vid utgången av

beskattningsåret för vart och.ett av. beskattningsåret för vart och ett av

företagen får dock tillsammans till- företagen får dock tillsammans till

godoräknas högst ett fast fribelopp, godoräknas högst ett fast fribelopp.

Det fasta fribeloppet skall i första Det fasta fribeloppet skall i första

hand tillgodoräknas det företag in- hand tillgodoräknas det företag in

om gmppen som har den största om gruppen som har den största

reala vinsten såvida inte yrkande reala vinsten såvida inte yrkande

framställs om att fördelningen skall framställs om att fördelningen skall

ske på annat sätt. Har det lönebase- ske på annat sätt. Har det lönebase-

rade fribeloppet utnyttjats bortfaller rade fribeloppet utnyttjats bortfaller

rätten till fast fribelopp för övriga rätten till fast fribelopp för övriga

företag inom gruppen. företag inom gmppen.

Med
real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta minskats med
inflationsavdrag för företagets inventarier, byggnader, markanläggningar och
lager enligt 4 och 5 §§ samt justerats med hänsyn till inflationseffekter på
företagets monetära tillgångar och skulder enligt 6 §.

Intressegemenskap
skall anses råda mellan företag som ingår, i samma koncern enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) eller annan lag. Vid bestämmandet av
koncernbegreppet skall 1§ lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag tillämpas så att med handelsbolag likställs stiftelse och utländsk
juridisk person. Även i andra fall skall intressegemenskap anses råda mellan
två eller flera företag, om företagen med hänsyn till vem som har det
bestämmande inflytandet över deras organisation och verksamhet kan anses stå
under i huvudsak gemensam ledning och - när denna ledning utövas av staten,
landstingskommun eller kommun - företagens huvudsakliga verksamhet är av samma
eller likartat slag.

Vid
tillämpning av andra och tredje styckena skall, såvitt gäller företag som
redovisar inkomst av handelsbolag, hänsyn tas till så stor andel. av handelsbolagets
lönekostnader, tillgångar och skulder som motsvarar företagets andel av
handelsbolagets inkomst.

Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års
taxering.

'Senaste
lydelse 1986:1234.

3 Förslägtill

Lag om
ändring i lagen (1986:468) om avräkiiing av utländsk ■

skatt :..,'
■'■:"' • ■;;;' ',j'':_'

Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 11 §, 11 öch
13-16 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall ha följande
lydelse.

Prop:
1988/89:132

Nuvarande
lydelse

Skattenedsättning med beaktande av vinstdelningsskatt

Föreslagen
lydelse

Skattenedsättning med beaktande av vinstdelningsskatt ocA
särskild vinstskatt

11 §

Skattskyldig
har enligt 13-16 §§ genom avräkning av utländsk skatt på en utländsk inkomst
rätt till ytterligare nedsättning av statlig inkomstskatt och till
nedsättning av vinstdelningsskatt om

Skattskyldig har enligt 13-16 §§ genom' avräkning av
utländsk skatt {)å en litläridsk inkomst rätt till yttef-' ligare riedsättniiigåv
ståtlig inkornst-skatt och till nedsättning åv vinsfdél--ningsskatt och
särskild vinstskan, om

a) den enligt 5 § avräkningsbara
summan utläiidsk skatt överstiger' spärrbeloppet enligt 6 §, samt

b) den avräkningsbara utländska
skatten på den utländska inkomsten överstiger ett enligt 12 § beräknat
spärrbelopp. ■ ''

. 13-§ ■ - . '■-■■■■ '■ \\ - ■■'■''■

Avräkning enligt 11 § får ske med ett belopp som niotsvararenligt
5 § avräkningsbar utländsk skatt på en inkomst i den mån skatten överstiger det
enligt 12 § beräknade spärrbeloppet på samma irikornst. Sådan avräkning medges
endast i den mån lättnad i beskattningen inotsvarande det i 5 § angivna
beloppet inte redan erhållits genom

a)
avräkning
enligt 1-10 §§, '

b)
avräkning av
annan skatt enligt 11-17 §§ eller '
' ' '

c)
avdrag som
avses i 12 § tredje stycket. ' ' '
' • • Avräkning enligt 11 § får dock ske Avräkning enligt 11 § får
dock ske

med högst
ett belopp (spärrbelopp) med högst ett bélöpp'(spärrbelopp)'

som
motsvarar den vinstdelningsskatt som hänför sig till den utländska
inkomsten i fråga. Detta spärrbelopp beräknas på sätt som anges i 14 §.

som
motsvarar sUrnrnan av iden vinstdelningsskalt och den särskilda vinsi-skått
som hänför sig till den utländska inkomsten i fråga. Detta spärrbelopp
beräknas på sätt som anges i 14 §.

■14
§

Den
vinstdelningsskatt som hänför sig till den utländska inkomsten skall anses
utgöra så stor del av den skattskyldiges hela vinstdelningsskatt, beräknad
utan avräkning, som denna inkomst utgör av den skattskyldiges sammanlagda
inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst)
till statlig inkomstskatt. Dock skall den

Den vinstdelningsskalt
respektive särskilda vinstskatt som hänför sig till den utländska inkomsten skaH
anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela vinstdelningsskatt
respektive särskilda vinstskatt, beräknad utan avräkning, som denna inkomst
utgör av den skatlskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före
allmänna avdrag (samman-

.vinstdelningsskalt som hänför sig till räknad inkomst)
till statlig inkomst- Prop. 1988/89:132

den inkomst på vilken den utländska . skatt. Dock skall.den vinstdelnings

skatten utgått i stället anses utgöra skatt som hänför sig till den inkomst

20 procent av den utländska inkoms- på vilken den utländska skatten ul

len i det fall detta ger ett lägre, .. gått i stället anses utgöra 20 procent

belopp. I ;,..: av den utländska iiikomsten
i det fall

detta ger ett lägre belopp. Vidare skall den särskilda
vinstskatt som hänför sig-till dén inkomst på vilken r .: den utländska skatten
utgåu i stället . , ,. , ,. .arises utgöra 15 procent av den utländska
inkomsten i det faU detta ger ett lägre belopp.

-■ ,. M ;:::.15 § ; ..A. ._,,:■

Om den skattskyldige erhållit avr . Qrn den skattskyldige
erhållit av

drag såsom omkostnad för .sådaii-, drag; såsom omkostnad för sådan

skatt för vilken avräkning enUgt 1- skatt för vilken avräkning enhgt 1-

10 §§ skall ske, eller för.däremot - 10 §§, skall, ske,, eller för däremot

svarande preliminär skatt,.skall be-, .svarande preliminär skatt, skall be

räkningen av spärrbeloppet enligt,, räkningen:ay spärrbeloppen enligt

14 § utföras som om sådant avdrag ej 14 § utföras som om sådant avdrag ej

erhållits. Belopp, varmed avräkning erhållits. Belopp, varmed avräkning

enligt 13 § högst kan erhållas, skall enligt 13 § högst kan erhållas, skall

minskas med det belopp varmed minskas med det belopp varmed

vinstdelningsskatten har sänkts ge- vinstdelningsskatten och den särskil-

nom avdrag av den utländska skatt, dö yinstskatten har sänkts genom

för vilken avräkning skall ske, eller avdrag :av den utländska skatt, för

för däremot svarande preliminär vilken,avräkning skall ske, eller för

skatt. , däremot;Syarande preliminär
skatt.

16 §

Avräkning enligt 11-15 §§ sker från statlig inkomstskatt som utgår på

grund av taxering det år då den utländska inkomsten medtagits i underlaget

för taxeringen. ., ,. . : . ■, , ■

I den mån den statliga.inkomstskatten understiger, vad som
enligt 1-15 §§ får avräknas, får avräktiing,ske fråii vinstdelningsskalt som
utgår på grund av vinstdelningsunderlag i.vilket den utländska.inkomsten
ingått. ,

, , ,,.,.,,,, 1 den män den stadiga .inkomst-

. .; skatten och yinstdelningsskattensam-

.. ,. ,,, ,;. rnanlagt,understiger vad som enligt

1-15 §§ får avräknas, får avräkning

ske från särskild vinstskatt som utgår

på grund av underlag i vilket den

. ,, , ; - , utläridska inkomsten ingått.

Denna lag träder i kraft den,1 juni 1989 och tillämpas
första gången vid

1990 års taxering. . ;.. , ■: .

4 Förslag
till

Lag om
ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 § och 3 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall ha följande lydelse.

Prop. 1988/89:132

1 §

avdikningslån.
Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva att i
samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana
som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inte
annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande
den avgift som avses med föreskriften.

Nuvarande
lydelse

Med skatt
förstås i denna lag, om inte annat anges, statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt,
skogsvårdsavgift, vinstdelningsskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, statlig fastighetsskatt, skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623) samt annuitet på avdikningslån.

Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift, vinstdelningsskatt,
särskild vinstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
statlig fastighetsskatt, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen
(1956:623) samt annuitet på

3 §

1 mom . Iden omfattning nedan anges skall skattskyldig betala
preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i
den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
vinstdelningsskatt, egenavgifter, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och
statlig fastighetsskatt.

1 mom. I den omfattning nedan anges skall skattskyldig
betala preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas
motsvara i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, vinstdelningsskatt, särskild vinstskau, egenavgifter,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för år 1989 samt slutlig skatt på
grundval av 1990 års taxering.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

Senaste Ivdelse 1984:1056.

'Senaste lydelse 1984:1056.

Riksdagen 1988189.1 saml. Nr 132

5
Förslag till Prop. 1988/89:132

Lag om
ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 68 § taxeringslagen (1956:623)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 f

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje
skattskyldig införas i skattelängd.

I skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika
förvärvskällor, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad rned
avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i
förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst samt räntetillägg och
underlag för tilläggsbelopp,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt
del antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit
sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om
jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag
enligt 48 § 2 och

3 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
eller för skattereduktion enligt 2 §

4 mom. uppbördslagen (1953:272),

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller
tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av
dubbelbeskattning,

dels uppgift om underlag, varpå skogsvårdsavgift skall
beräknas,

dels uppgift om underlag, varpå statlig fastighetsskatt
skall beräknas,

dels vinstdelningsunderlag,

dels underlag för särskild vinstskau,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om
skatt skall utgå enligt 11 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet.
Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta
taxeringsnämndens beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas
första gången vid 1990 års taxering.

' Lagen omtryckt 1971:399. ,

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

' Senaste lydelse 1986:1284.

6
Förslag till Prop. 1988/89:132

Lag om
ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
§' Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevill- 1. lagen (1908:128)
om bevill

ningsavgifter för särskilda förmå- ningsavgifter för särskilda förmå

ner och rättigheter, förordningen ner och rättigheter, förordningen

(1927:321) om skatt vid utskiftning (1927:321) om skatt vid utskiftning

av aktiebolags tillgångar, kommu- av aktiebolags tillgångar, kommu

nalskattelagen (1928:370), förord- nalskattelagen (1928:370), förord

ningen (1933:395) om ersättnings- ningen (1933:395) om ersättnings

skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt

och gåvoskatt, lagen (1946:324) om och gåvoskatt, lagen (1946:324) om

skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) skogsvårdsavgift, lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt, lagen om statlig inkomstskatt, lagen

(1947:577) om statlig förmögenhets- (1947:577) om statlig förmögenhets

skatt, lagen (1958:295) om sjömans- skatt, lagen (1958:295) om sjömans

skatt, lagen (1983:219) om tillfällig skatt, lagen (1983:219) om tillfäl-

vinstskatt, lagen (1983:1086) om lig vinstskaU, lagen (1983:1086) om

vinstdelningsskatt, lagen (1984: vinstdelningsskatt, lagen (1984:

1052) om statlig fastighetsskatt, la- 1052) om statlig fastighetsskatt, la

gen (1986:1225) om tillfällig förmö- gen (1986:1225) om tillfällig förmö

genhetsskatt för livförsäkringsbolag, genhetsskatt för livförsäkringsbolag,

understödsföreningar oeh pensions- understödsföreningar och pensions

stiftelser, stiftelser, lagen (1989:000) om sär

skild vinstskau,

2. lagen
(1928:376) om skärt på lotterivinster, lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen

(1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt

på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37)

om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601),

lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotnings

lagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt pä vissa fordon, som

icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69)

om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa

resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om

skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,

lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen

(1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen

(1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckes

förpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndighe

ter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift

på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen

(1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327),

lagen (1988:328) om vägtrafikskaU på utländska fordon, lagen (1988:1567)

om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

'
Senaste lydelse 1988:1568. -

3.
lagen (1981:691) om sodalavgifter. Prop. 1988/89:132

Lagen
gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande

skatt
som avses i uppbördslagen (1953:272). Lagen tillämpas inte om skatten eller
avgiften fastställs eller uppbärs i den

ordning som gäller för
tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg

eller liknande avgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1989.

10

Finansdepartementet Prop. 1988/89:132

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, och statsråden Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Engström

Proposition om särskild vinstskatt, m.m.

1 Inledning

Som
ett led i en åtstramning av den ekonomiska politiken har regeringen i en
skrivelse meddelat riksdagen sin avsikt att lämna förslag till en särskild
skatt på företagens vinster (skr. 1988/89:72). Samtidigt har en höjning av det
fasta fribeloppet enligt lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt aviserats.

Med
anledning av regeringens skrivelse har framställningar kommit in från Svenska
arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund. Organisationerna har
vädjat att regeringen inte skall fullfölja förslaget om att införa en särskild
vinstskatt. Industriförbundet har även framfört synpunkter på den tekniska
utformningen av en sådan skatt. Vid beredningen av lagstiftningsärendet har
synpunkter inhämtats från riksskatteverket. De synpunkter sorh framförts har
varit av tekniskt slag och har med någon avvikelse beaktats i det fortsatta
arbetet.

Regeringen
beslutade den 16 februari 1989 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till
lag om särskild vinstskatt, m.m. Till protokollet i detta ärende bör fogas som
bilaga 1 det till lagrådet remitterade lagförslaget och som bilaga 2 lagrådets
yttrande.

Jag
avser nu att ta upp frågan om en särskild skatt på företagens vinster och om en
ändring av vinstdelningsskattelagen.

Lagrådet
har i sitt yttrande fört fram vissa förslag till ändringar av förslaget till
lag om särskild vinstskatt och till ändring i lagen (1986:468) om avräkning av
utländsk skatt. Jag ansluter mig i allt väsentligt till lagrådets redaktionella
och andra förtydligande ändringar i fråga om lagen om särskild vinstskatt. De
inledande paragraferna avviker i förhållande till lagrådets förslag genom att 1
och 2 §§ sammanförts till en paragraf (1 §). Vidare har vissa rent språkliga justeringar
gjorts i de remitterade förslagen.

Mina
synpunkter på vad lagrådet anfört om dispensbestämmelsens

tillämpningsområde och beräkningen av beskattningsunderlaget framgår av

min redogörelse för den närmare utformningen av reglerna om skattskyldig

heten och beskattningsunderlaget. De förslag till redaktionella ändringar i

lagen om avräkning av utländsk skatt som lagrådet framfört bör genomföras. H

2 Allmänt Prop. 1988/89:132

Ett viktigt mål för regeringens ekonomiska politik under
den innevarande mandatperioden är att dämpa den inhemska pris- och
kostnadsstegringen. En fortsatt snabb pris- och lönestegringstakl är inte
godtagbar.

Vinstutvecklingen i det svenska näringslivet har under
flera år varit god och kan förväntas bli så även under år 1989.
Driftsöverskottet netto ökade år 1988 med ca 15 miljarder kr. till ca 180
miljarder kr. År 1989 väntas ökningen bli ungefär lika stor enligt beräkningar
baserade på konjunkturinstitutets prognoser. Företagens likviditet och
lönebetalningsförmåga är mycket god. På senare tid har vidare tecknen på
överhettning på arbetsmarknaden blivit allt tydligare. Arbetslösheten har
sjunkit till en mycket låg nivå, samtidigt som bristen på arbetskraft gör sig
allt mera kännbar inom olika branscher, yrkesområden och regioner.

I detta perspektiv finns en uppenbar risk att
löneökningarna också under de närmaste åren blir högre än vad som är förenligt
med kraven på samhällsekonomisk balans. Det är därför nödvändigt att begränsa
de nominella löneökningarna. En åtgärd som kan verka dämpande är att minska
företagens likviditet och lönebetalningsförmåga genom en skatt på företagens
vinster. Regeringen har genom en skrivelse till riksdagen den 31 december 1988
meddelat sin avsikt att föreslå en sådan skatt.

Den nya skatten bör vara tillfällig och avse 1989 års
vinster. En skatt på företagens vinster under år.1989 bör verka dämpande på
lönestegringstakten redan under detta år men framför allt under år 1990.

I det här sammanhanget vill jag erinra om vad som
redovisades i finansplanen, nämligen att förslaget om en särskild vinstskatt
härtill syfte att vara en tillfällig finanspolitisk åtgärd. Regeringens
långsiktiga skattepolitik påverkas inte (jfr prop. 1988/89:100, bil. 1 s. 21 och
29).

Den särskilda vinstskatten bör träffa vinster över en viss
nivå. I detta hänseende kommer alltså den nya skatten att likna
vinstdelningsskatten. Mot bakgrund bl.a. av att vinstdelningsskatfen är specialdestinerad
bör den nya skatten emellertid inte tas ut som en höjd vinstdelningsskatt utan
som en särskild vinstskatt. Ett annat skäl att ha skilda skatter är de
särregler som ändå krävs på grund av att den nya skatten skall tas ut vid
endast ett tillfälle.

Införandet av en ny skatt vid sidan av den statliga
inkomstskatten och vinstdelningsskatten kan medföra att tillämpningssvårigheter
och administrativa problem vid företagsbeskattningen ökar. Redan nuvarande
system med två olika skatter kan göra det svårt för företagen att bedöma
skatteeffekterna av ett visst handlande och kan också försvåra skattemyndigheternas
kontrollarbete. Nya komplikationer bör i stor utsträckning kunna undvikas genom
att den särskilda vinstskatten utformas efter förebild av vinstdelningsskatten
och hanteras inom ramen för det vanliga taxeringsförfarandet.

Ett sätt att motverka att belastningen på
skatteadministrationen oeh företagen totalt sett ökar som en följd av den nya
skatten är att begränsa antalet företag som skall betala vinstdelningsskatt och
särskild vinstskatt. Kretsen av skattskyldiga företag - både vad gäller
vinstdelningsskatten och

■ 12

den
särskilda vinstskatten - kan minskas genom att det fasta fribeloppet vid Prop.
1988/89:132 vinstdelningsskatten höjs.

När
det gäller nivån på skatteuttaget kan följande sägas. För att dämpa löneökningarna
måste skatteuttaget vara kännbart. Ä andra sidan får ett alltför högt uttag av
särskild vinstskatt till följd att marginaleffekterna drivs upp på ett icke
önskvärt sätt. En lämplig avvägning uppnås om den särskilda vinstskatten utgår
med 15 % av beskattningsunderlaget.

Skatten
bör betalas till staten. Hänsyn till årets inkomstskatt tas vid beräkningen av beskattningsunderiaget.
Vid den avvägning av skattesatsens storlek som gjorts har bl.a. beaktats att
den särskilda vinstskatten inte skall vara avdragsgill vid laxeringen lill
statlig inkomstskatt. Den särskilda vinstskatten bör - mot bakgrund av
kopplingen mellan beskattningsunderlagen för den särskilda vinstskatten och
vinstdelningsskatten - inte heller vara avdragsgill vid beräkningen av
vinstdelningsunderlaget.

Intäkterna
av den särskilda vinstskatten har beräknats till ungefär 3,5 miljarder kr.

I
det följande kommer jag att göra en närmare genomgång av mitt förslag. Jag
inleder med att behandla frågor om skattskyldigheten (avsnitt 3.1) och beskattningsunderiaget
(avsnitt 3.2). Därefter behandlas skatteflykt (avsnitt 3.3), administrativa
frågor (avsnitt 3.4) och dubbelbeskattningsfrågor (avsnitt 3.5). Slutligen tas
ändringen i vinstdelningsskattelagen upp (avsnitt 4).

3 Den särskilda vinstskatten 3.1 Skattskyldigheten, m.m.

Mitt
förslag: Kretsen av skattskyldiga företag till särskild vinstskatt skall vara
densamma som vid vinstdelningsskatten. Skatten tas ut på grundval av vinsten
under det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 1988.

Ett företag skall
kunna få dispens från särskild vinstskatt om det finns synnerliga skäl.

Skälen för mitt förslag:
Lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt omfattar svenska aktiebolag, ekonomiska
föreningar, sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter. Undantagna är
livförsäkringsanstalter, schablon-beskattade bostadsföretag och ett fåtal
företag som betalar statlig inkomstskatt enbart på fastighetsinkomster. Några
avvikelser i kretsen av skattskyldiga företag bör inte göras vid den särskilda
vinstskatten.

Som jag nyss anfört är
utgångspunkten för förslaget att den särskilda vinstskatten bör träffa 1989 års
vinster. Tekniskt bör beräkningen av beskattningsunderlaget anknyta till
företagens räkenskapsår. Det innebär för ett företag med kalenderår som
räkenskapsår att företaget skall taxeras till särskild vinstskatt vid 1990 års
taxering.

Många företag har räkenskapsår
som avviker från kalenderår. Ett räkenskapsår som avviker från kalenderåret får
i stället omfatta tiden den 1 maj - den 30 april, den 1 juli - den 30 juni och
den 1 september - den 31

13

augusti.
Även en annan tolvmånadersperiod kan förekomma. Räkenskapså- prop.
1988/89:132 ret kan också tillfälligt avse annan tid än tolv månader. Ett
förlängt räkenskapsår får omfatta högst arton månader.

För företag med brutna räkenskapsår bör alltså
beskattningsunderlaget lill särskild vinstskatt beräknas på grundval av
årsvinsten för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 1988.
Om ett företag har räkenskapsåret den 1 maj 1989 - den 30 april 1990 skall
taxering till särskild vinstskatt ske först år 1991. För företag som förlänger
sitt räkenskapsår kan det undantagsvis bli aktuellt att taxering sker först år
1992.

Skatt skall i regel inte tas ut för vinster avseende
räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 1989. Om företaget inte har
något räkenskapsår som påbörjas under år 1989 (t.ex. ett företag med förlängt
räkenskapsår den 1 november 1988 - den 30 april 1990) skall dock underlaget
beräknas på grundval av senare räkenskapsår. Företag som startar under år 1990
omfattas inte av lagstiftningen.

Bestämmelser om kretsen av skattskyldiga och när skatten
tas ut finns i / .■?.

De skillnader mellan vinstdelningsskatten och den
särskilda vinstskatten i fråga om beskattningsunderlag m.m. som föreslås är främst
motiverade av att den särskilda vinstskatten skall tas ut vid endast ett
tillfälle. Det kan inte uteslutas att tillämpningen av bestämmelserna i
undantagsfall kan ge ett omotiverat hårt resultat. Det bör därför finnas en
möjlighet att genom dispens befria ett företag från skyldigheten att betala
särskild vinstskatt.

För att dispensregeln skall få tillämpas bör krävas att
det föreligger synnerliga skäl. När det gäller att bedöma behovet av dispens
bör beaktas att jag även föreslår att det fasta fribeloppet vid beräkningen av
vinstdelningsunderlaget enligt vinstdelningsskattelagen höjs från 1 milj. kr. till
2 milj. kr.

Lagrådet har anmärkt att vad som avses med synnerliga skäl
har berörts mycket kortfattat i remissen. Enligt lagrådets mening är det önskvärt
att det, till ledning för dem som kommer att omfattas av den föreslagna
lagstiftningen, görs ytterligare auktoritativa uttalanden om vilka
omständigheter som bör kunna föranleda dispens.

Jag delar lagrådets uppfattning att det är angeläget att
så långt det är möjligt försöka precisera området för dispens. I remissen till
lagrådet har angetts att en situation då dispens bör kunna aktualiseras är om
den schablonmässiga uppräkningen av beskattningsunderlaget (se avsnitt 3.2) ger
icke avsedda effekter vid mycket korta räkenskapsår. Vidare har understmkits
att dispensregdn bör användas mycket restriktivt. Som exempel har redovisats
att enbart den omständigheten att företaget det aktuella året haft stora
inkomster av fastighets- eller aktieförsäljningar inte bör vara tillräcklig
grund för dispens.

Av det anförda framgår att utrymmet för att medge dispens
föreslås vara ytterst begränsat. Det tidigare återgivna fallet då dispens bör
kunna aktualiseras avser tillämpningen av en schablonregel. Erfarenhetsmässigt
kan man dock inte utesluta att ytterligare något eller några fall kan förekomma
där omständigheterna är så speciella att dispens bör kunna komma i fråga.

Dispenshanteringen bör hållas samlad för alt få en
enhetlig praxis. Med

hänsyn till detta och till ärendenas särskilda vikt bör besluten fattas av 14

regeringen.

Bestämmelsen om dispens har tagits in i lagförslagets 2 §.

3,2
Beskattningsunderlaget, m.m.

Prop.
1988/89:132

Mitt förslag: Den
särskilda vinstskatten är 15 % av beskattningsunderlaget.
Beskattningsunderlaget utgörs av vinstdelningsunderlaget eller ett beräknat
negativt vinstdelningsunderlag sedan detta justerats. Bl. a. skall avsättningar
till allmän investeringsfond höja underlaget. Höjningen skall motsvara hälften
av det avsatta beloppet.

Skälen
för mitt förslag: Utgångspunkten för beräkningen av beskattningsunderlaget är
företagets vinstdelningsunderlag enligt vinstdelningsskattdagen. Detta framgår
av 3 §.

Vinstdelningsunderlaget
bestäms i sin tur med utgångspunkt i företagets statligt beskattningsbara
inkomst. I ett första steg omvandlas den beskattningsbara inkomsten - eller
den beräknade förlusten - ti|l ett nominellt, resultat. Detta sker bl.a. genom
att avdrag görs för årets inkomstskatt -schablonmässigt beräknad till 52 % av
den beskattningsbara inkomsten - och genom att justering görs för vissa typer
av bokslutsdispositioner. Någon korrigering görs inte för avsättning till
investeringsfonder. Därefter beräknas den reala vinsten. Det innebär att hänsyn
tas tiU inflationen. Från den reala vinsten dras slutligen fribeloppet.
Återstoden utgör underlag för vinstdelningsskatt.

Till
skillnad från vad som gäller vid vinstdelningsbeskattningen kan det vid den
särskilda vinstskatten bli nödvändigt att beräkna elt negativt vinstdelningsunderlag.
I sådana fall kan det bli aktuellt att beakta fribelopp som inte utnyttjats vid
vinstdelningsbeskattningen. Denna avvikelse mellan vinstdelningsskatten och
den särskilda vinstskatten beror på den justering som skall göras om företaget
gjort avsättning till allmän investeringsfond. Jag återkommer strax till
skälen för att göra denna justering. Vid beräkningen av negativt vinstdelningsunderlag
skall vinstdelningsbeskattningens allmänna regler tillämpas. När jag i det
följande talar om yinstdelningsunderlaget avses i förekommande fall även det
beräknade negativa vinstdelningsunderlaget.

Vid
beräkning av vinstdelningsunderlaget enligt lagen om vinstdelningsskatt återförs
som nämnts inte avsättningar till investeringsfonder. Ett skäl för detta är att
investeringsfonderna skall kunna användasför resultatutjämning. En sådan
möjlighet bör inte finnas när fråga är om att ta ut en tillfällig skatt. Utan
någon begränsning skulle många förelag göra avsättning enbart av skatteskäl.
Motiven för ett sådant handlande skulle sannolikt förstärkas av den övergång till
en företagsbeskattning med sänkt skattesats som övervägs inom utredningen (Fi
1985:06) om reformerad företagsbeskattning, URF. En avvägning av skyldigheten
att återföra en avsättning till allmän investeringsfond bör göras så att
förekomsten av den särskilda vinstskatten inte påverkar valet att göra en
avsättning eller ej. Ett sådant läge uppnås om företagen vid beräkning av
beskattningsunderlaget bhr skyldiga att återföra halva avsättningen till allmän
investeringsfond. En bestämmelse om detta har tagits in i 4 § första stycket.

Någon
motsvarande avvikelse från vinstdelningsskatten bör inte göras för avsättningar
till fonder för återanskaffning av fastighet och andra typer av fonder som är
avsedda att tas i anspråk för visst ändamål.

15

De
företag som skall taxeras till särskild vinstskatt vid 1990 års taxering är i Prop.
1988/89:132 första hand företag med kalenderår som räkenskapsår. Ett sådant
företag kan emellertid ha inkomst av en förvärvskälla med beskattningsår som påbörjats
före den 1 januari 1989, t.ex. den 1 juli 1988 - den 30 juni 1989. Eftersom
beskattningsunderlaget för den särskilda vinstskatten av retroakti-vitetshänsyn
inte bör omfatta inkomster som uppkommit före den 1 januari 1989 måste en
avvikelse från vinstdelningsunderlaget göras även i sådana fall. Det innebär
att den del av underlaget som belöper på denna förvärvskälla skall räknas bort.
En justering bör göras om den ifrågavarande förvärvskällan lett till att
vinstdelningsunderlaget höjts. Bestämmelsen finns i 4 § andra stycket.

Som
tidigare redovisats bör den särskilda vinstskatten träffa företagens vinster
under år 1989. Av praktiska hänsyn måste beskattningsåret avvika från
kalenderåret då företaget har ett annat räkenskapsår än kalenderår. Ett räkenskapsår
kan tillfälUgt avse annan tid än tolv månader. Om det aktuella räkenskapsåret
omfattar kortare eller längre tid än tolv månader skulle beskattningsperioden
bli kortare eller längre än vad som är avsett. För att åstadkomma att
beskattningsunderlaget för den särskilda vinstskatten alltid belöper på en tolvmånadersperiod
har i 5 § intagits en regel som innebär att en schablonmässig omräkning av vinsldelningsunderlagel,
i förekommande fall efter justeringar, skall göras om företagets räkenskapsår
är kortare eller längre än tolv månader.

Ett
exempel kan visa hur omräkningen skall gå till. Anta att det justerade vinstdelningsunderlaget
efter eventuella justeringar uppgår till 1 milj. kr. och räkenskapsåret
omfattar fyra månader. Beskattningsunderlaget för den särskilda vinstskatten
beräknas då till (12/4 x 1 =) 3 milj. kr. Om vinsten uppgår till 3 milj. kr.
för ett räkenskapsår som omfattar arton månader, blir beskattningsunderlaget
(12/18 x 3 =) 2 milj. kr.

I
vissa fall kan en schablonmässig omräkning ge ett mindre rättvisande resultat.
Ur företagens synvinkel kan sådana effekter uppkonima om företaget taxeras till
särskild vinstskatt för ett kort räkenskapsår. Av det remitterade förslaget
framgår att den föreslagna dispensregeln bör kunna tillämpas för att justera
beskattningsunderlaget i sådana fall.

Lagrådet
har uppmärksammat att tillämpningen av omräkningsregeln kan medföra att ett
företag som upplösts under räkenskapsåret, t.ex. genom likvidation, ändå kan
komma att beskattas som om företaget fortsatt sin verksamhet hela
räkenskapsåret. De fall som lagrådet pekat på är dels de där verksamheten
definitivt upphör i och med att företaget upplöses, dels de där verksamheten övertas
och träffas av särskild vinstskatt i det övertagande företaget. För att undvika
oönskade effekter i sådana fall hänvisas i lagrådsremissen till dispensregeln.
Lagrådet anser att man i stället bör införa en generell regel som undantar alla
företag som upplösts under räkenskapsåret från alt omfattas av omräkningsregeln.

Som
lagrådets förslag utformats innebär det att även andra företag än de som
åsyftats kommer att undantas. En generell reglering öppnar möjligheter att i
samband med omstrukturering manövrera för att minska skattebelast-

16

ningen
på ett sätt som inte bör godtas. Jag är därför inte beredd att ansluta mig till
lagrådets förslag. I de fall omräkningsregeln ger inte avsedda effekter bör i
stället dispensregeln användas.

Det kan i undantagsfall
inträffa att ett företag vid samma års taxering skall taxeras till vinstdelningsskatt
för två räkenskapsår. I sådana fall bör underlaget jämkas med hänsyn till de
båda räkenskapsåren. En bestämmelse om detta har tagits ini6§. Jämkning där man
tar hänsyn till två räkenskapsår aktualiseras bara i de fall båda dessa år
inletts efter den 31 december 1988.

Prop.
1988/89:132

3.3
Skatteflykt

Mitt
förslag: Vid taxeringen till särskild vinstskatt skall taxeringsmyndigheterna
kunna bortse från åtgärder som företaget gjort i syfte att kringgå lagen.

Skälen
för mitt förslag: Den särskilda vinstskatten skall baseras på företagets vinst
för i normalfallet ett enda räkenskapsår. Det är sannolikt alt vissa företag -
utan några begränsande regler - skulle komma att vidta åtgärder i syfte att undgå
skatten. För att lagstiftningen skall få avsedd effekt och för att skatteuttaget
skall träffa företagen på ett rättvist sätt bör det finnas en möjlighet att
ingripa mot sådana förfaranden.

En allmän reglering mot
skatteflykt beträffande bl.a. inkomst- och förmögenhetsskatt finns i lagen
(1980:865) mot skatteflykt. Lagstiftningen -som är tidsbegränsad till utgången
av år 1989- är för närvarande föremål för en översyn (dir. 1988:59). Översynen
skall bl.a. oinfatta behovet av en utvidgning av klausulens tillämpningsområde.
Utredningens arbete medför enligt min mening att det inte är lämpligt att låta
skatteflyktslagen omfatta även den särskilda vinstskatten. I stället bör lagen
om särskild vinstskatt innehålla en skatteflyktsregel. Sådana bestämmelser
finns i annan lagstiftning av tillfällig natur, t.ex. 10 § lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt och 2 § lagen (1984:1090) om inbetalning på
förnyelsekonto.

En regel som tar sikte på
skatteflykt har tagits in i 7 . Bestämmelsen skall tillämpas endast i rena kringgåendefall.
Naturligtvis avses inte fall då ett företag utnyttjar sina skattemässiga
avskrivningsmöjligheter eller avstår från att realisera en vinst det aktuella
året även om detta leder till ett minskat skatteuttag. Som exempel på fall där
ett ingripande bör kunna ske kan nämnas att två företag med gemensamma ägare
utnyttjar den omständigheten att företagen har skilda räkenskapsår till att
genomföra transaktioner som syftar till att ingetdera företaget skall träffas
av skatten eller i övrigt genomför affärer mellan företagen som har till syfte
att minimera uttaget av särskild vinslskall.

17

3.4 Administrativa frågor

Prop.
1988/89:132

Mitt förslag: Taxering och uppbörd skall ske enligt
reglerna i taxeringslagen (1956:623) och uppbördslagen (1953:272).

Skälen för mitt förslag: Från skattetekniska och andra
administrativa synpunkter är del lämpligt att förfarandet så nära som möjligt
anknyter till inkomsttaxeringen. Genom hänvisningen till taxeringslagens regler
blir bestämmelserna om överklagande, eftertaxering m.m. tillämpliga även på den
särskilda vinstskatten.

Taxeringslagens regler gäller även för
vinstdelningsskatten. Ett undantag har gjorts för de administrativa sanktionsavgifterna(jfr
prop. 1983/84:50 s. 101). Det är inte heller lämpligt att dessa skall omfatta
den särskilda vinstskatten. Mer kvalificerade former av oriktigt uppgiftslämnande
bör emellertid kunna sanktioneras. Skattebrottslagen (1971:69) bör därför göras
tillämplig på den särskilda vinstskatten. Med hänsyn främst till att skatten är
tillfällig bör det inte införas någon möjlighet att få förhandsbesked enligt
lagen (1951:442) om förhandsbesked i laxeringsfrågor.

En skyldighet bör föreskrivas för skattedomstol att i
samband med ändring av taxeringen till statlig inkomstskatt och
vinstdelningsskatt följdändra beskattningsunderlaget för särskild vinstskatt.

Den särskilda vinstskatten bör debiteras och betalas
enligt uppbördslagens regler. Preliminärskatt får tas ut först fr.o.m. dagen
för lagens ikraftträdande. L'nderlaget för preliminärskatt får däremot avse
hela det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1988.

Preliminärskatt tas i normalfallet ut efter schabloner som
baseras på den senast kända debiteringen av den slutliga skatten. Införandet av
den nya särskilda vinstskatten kommer i vissa fall att medföra att det
preliminära skatteuttaget får grundas på en preliminär taxering (jfr 13 och 17 §§
uppbördslagen).

Bestämmelserna om förfarandet, debitering och uppbörd
finns i 8och 9 §§. • Regleringen föranleder följdändringar i taxeringslagen, uppbördslagen
och skattebrottslagen.

I 70 § föreskrivs en skyldighet för företagen att lämna
uppgifter till ledning för beräkning av beskattningsunderlaget.

3.5 Dubbelbeskattning

Mitt
förslag: Utländsk skatt skall kunna avräknas från den särskilda vinstskatten.

Skälen för
mitt förslag: Svenska företag omfattas av den särskilda vinstskatten oavsett
om verksamheten drivs i Sverige eller i utlandet. Omvänt gäller att verksamhet
som utländska juridiska personer bedriver i Sverige endast omfattas om den
bedrivs genom svenska dotterbolag. En särskild fråga är därför hur den
särskilda vinstskatten skall behandlas i dubbelbeskattningssammanhang.

18

Undanröjande av dubbelbeskattning kan ske genom antingen
dubbelbeskattningsavtal eller interna avräkningsregler. De svenska
dubbelbeskattningsavtalen omfattar i regel alla slags inkomster och tillämpas
på skatter som särskilt anges i avtalen. Avtalen innehåller regelmässigt också
bestämmelser enligt vilka avtalen skall tillämpas även på skatter av samma
eller i huvudsak likartat slag som de särskilt angivna skatterna.

För att de svenska dubbelbeskattningsavtalen över huvud
taget skall kunna tillämpas på den särskilda vinstskatten krävs alltså att den
anses vara en skatt av i huvudsak likartat slag som de i avtalen särskiU
uppräknade skatterna. Bland de skatter söm regelmässigt anges som sådana på
vilka avtalen tillämpas hör för Sveriges del inte bara den statliga
inkomstskatten utan numera även vinstdelningsskatten.

Vid
tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal som slutits före vinstdelningsskattelagens
tillkomst är det naturligt att betrakta vinstdelningsskatten som en med statlig
inkomstskatt likartad skatt (jfr prop. 1983/84:50 s. 66 ff.). Med hänsyn till
den särskilda vinstskattens uppenbara likhet med vinstdel-ningsskatten.torde
vid en tillämpning av de svenska dubbelbeskattningsavtal som omfattar den
statliga inkomstskatten eller vinstdelningsskatten, dvs. i praktiken alla i dag
gällande dubbelbeskattningsavtal, även den särskilda vinstskatten komma att
omfattas. Att den särskilda vinstskatten är tillfällig och endast tas ut vid
ett tillfälle ändrar enligt min mening inte denna bedömning.

I Sverige finns sedan införandet av lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt ett heltäckande system för avräkning av utländska
inkomstskatter mol motsvarande svenska skatter. Lagen medger avräkning av
utländsk skatt mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och vinstdelningsskatt.
Med hänsyn till att de utländska skatter som påförs svenska företags inkomster
från utlandet i många fall är väl så höga som den skatt som påförs inkomsterna
i Sverige, är det angeläget att införa en rätt till avräkning från den
särskilda vinstskatten även i de fall då dubbelbeskattningsavtal som föreskriver
sådan avräkningsrätt saknas.

Avräkning föreslås få ske från den särskilda vinstskatten
först efter att avräkning skett från den statliga inkomstskatten och vinsldelningsskalten.

Bestämmelser om avräkning m.m. har tagits in i lagen om
avräkning av utländsk skatt.

Prop.
1988/89:132

4 Det fasta fribeloppet

Mitt
förslag: Det fasta fribeloppet i vinstdelningsskatten höjs från 1 milj. kr.
till 2 milj. kr.

Skälen för
mitt förslag: Vinstdelningsskatten träffar den reala vinsten över en viss nivå
(fribeloppet). Fribeloppet är antingen 6 % på lönesumman (lönebaserat
fribelopp) eller 1 milj. kr. (fast fribelopp).

Det fasla
fribeloppet var ursprungligen 500 000 kr. Genom lagstiftning som tillämpas fr.o.m.
1987 års taxering höjdes fribeloppet till 1 milj. kr. (prop. 1986/87:42, SkU 7,
SFS 1986:1234).

19

Som redovisats tidigare är
det angeläget att införandet av den särskilda Prop. 1988/89:132 vinstskatten
så långt möjligt inte innebär en ytterligare administrativ påfrestning för
skattemyndigheterna och företagen. En åtgärd som skulle innebära klara
förenklingsvinster är att höja det fasta fribeloppet.

Vid
1988 års taxering betalade nästan 5 000 företag vinstdelningsskatt. Det fasta
fribeloppet utnyttjas av de mindre företagen medan företag med ett stort antal
anställda använder det lönebaserade fribeloppet. Ett högt fast fribelopp är
till särskild nytta för små, expanderande företag med goda vinster och för
företag som har en stor andel lånat kapital.

Syftet
med den särskilda vinstskatten är att den skall påverka lönebildningen genom
att främst träffa de större företagen. En höjning av det fasta fribeloppet får
betydelse för andra typer av företag. För att innebära en påtaglig förenkling
bör fribeloppet höjas till 2 rnilj. kr. En sådan ändring kan beräknas medföra
att antalet företag som betalar vinstdelningsskatt minskar med ungefär en
tredjedel.

Av
administrativa skäl bör en höjning av fribeloppet tillämpas redan vid 1990 års
taxering. Det höjda fribeloppet bör gälla även för företag som då taxeras för
ett brutet räkenskapsår, t.ex. den 1 juli 1988 - den 30 juni 1989 utan hinder
av att företaget kan träffas av den särskilda vinstskatten först för efterföljande
räkenskapsår.

5 Upprättade lagförslag

I
enhghet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag
till

3. lag om ändring

4. lag om ändring

5. lag om ändring

6. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).

1. lag om särskild vinstskatt,

2.
lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelnihgsskatt,
lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, uppbördslagen (1953:272),
taxeringslagen (1956:623),

6 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

20

1 Förslag till

Lag om
särskild vinstskatt

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
Svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparban

ker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall till staten betala

särskild vinstskatt enligt ,denna lag. Skatt skall dock inte betalas av

livförsäkringsanstalter och inte heller av bostadsföretag som avses i 2 § 7

mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller av företag som avses i 7 §

4 mom. nämnda lag.

Regeringen
får, om det finns synnerliga skäl, befria ett företag från skyldighet att
betala särskild vinstskatt eller medge att underlaget för skatten sätts ned.

2 §
Skatten tas ut på grundval av vinsten för det räkenskapsår som inleds

närmast efter den 31 december 1988.

Inleds räkenskapsåret
efter den 31 december 1989 skall skatt betalas endast om närmast föregående
räkenskapsår inletts före den 1 januari 1989.

3 §
Skatten är 15 procent av beskattningsunderlaget. Beskattningsunderla

get är företagets vinstdelningsunderlag enhgt lagen (1983:1086) om vinstdel

ningsskatt eller företagets beräknade negafiva vinstdelningsunderlag vid

taxeringen för det räkenskapsår som anges i 2 § första stycket sedan detta

underlag justerats enligt andra och tredje styckena.

Om
avdrag har medgetts för avsättning till allmän investeringsfond enligt lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond, skall vinstdelningsunderlaget eller det
beräknade negativa vinsldelningsunderlagel höjas med ett belopp motsvarande
hälften av det avsatta beloppet. Om vinstdelningsunderläget eller det beräknade
negativa vinstdelningsunderlaget höjts till följd av verksamhet i en
förvärvskälla med ett beskattningsår som inletts före den 1 januari 1989, skall
detta underlag sänkas med ett belopp som motsvarar höjningen.

Avser
räkenskapsåret annan tid än tolv månader skall det enligt andra stycket
beräknade underlaget räknas.om så att det motsvarar ett räkenskapsår om tolv
månader.

Sker
samtidigt taxering till vinstdelningsskatt inte bara för det räkenskapsår som
anges i 2 § första stycket utan även för ett senare räkenskapsår, skall vid
tillämpningen av första - tredje styckena hänsyn tas till båda räkenskapsåren.

4 §
Om ett företag har vidtagit en åtgärd som syftar till att otillbörligen

minska uttaget av särskild vinstskatt, skall beskattningsunderlaget bestäm

mas efter vad som får antas ha gällt om åtgärden inte hade vidtagits.

5 §
Beskattningsunderlaget skall avrundas nedåt till helt tusental kronor.

Särskild vinstskatt utgår i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

6 §
Reglerna i taxeringslagen (1956:623). om taxering för inkomst och

förmögenhet gäller för att bestämma beskattningsunderlaget. Bestämmel

serna om särskilda avgifter tillämpas dock inte. Ändras taxeringen till statlig

inkomstskatt eller vinstdelningsskatt genom.dom av länsrätt, kammarrätt

Prop.
1988/89:132

Bilaga
1 Det remitterade förslaget (delar av)'

Här har tagits med förslag
till lag om särskild vinstskatt och lag om ändring i lagen om avräkning av
utländsk skatt. 1 övrigt är de remitterade lagförslagen, frånsett en ändring i
övergångsbestämmelserna till skattebrottslagen, likalydande med de till propositionen
fogade lagförslagen.

21

eller
regeringsrätten, skall domstolen även besluta om den ändring av Prop.
1988/89:132 beskattningsunderlaget som föranleds av domen.

I fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller
bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).

7 § Ett företag som är skattskyldigt enligt 1 § skall i
sin självdeklaration lämna uppgifter till ledning för beräkning av
beskattningsunderlaget. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär
som fastställs av riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas
första gången vid 1990 års taxering.

3 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om
avräkning av

utländsk skatt dels att nuvarande 17 och 18 §§ skall
betecknas 20 respektive 21 §, dels att det i lagen skall införas tre nya
paragrafer, 17-19 §§ samt närmast

före 17 § en ny rubrik av följande lydelse.

Skattenedsättning med beaktande av särskild vinstskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Skattskyldig som enligt 11 § har rätt till ytterligare
avräkning av inländsk skaU på en utländsk inkomst och som även efter
nedsättning enligt 13—16 §§ inte erhållit avräkning med hela- den avräkningsbara
utländska skatten på den utländska inkomsten, har - med den inskränkning som
följer av 18 § - därutöver räu tdl nedsättning av skatt med beaktande av
särskild vinstskaU.

18 §

Beräkningen av den nedsättning som får ske enligt 17 §
skall i tillämpliga delar göras på motsvarande säu som anges i 13-16 §§. Dock
skall den särskilda vinstskaU som hänför sig Ull den inkomst på vilken den
utländska skatten utgåu i stället anses utgöra 15 procent av den utländska
inkomsten i detfall detta ger eu lägre belopp än det enligt 14 § första meningen
beräknade beloppet.

22

Prop. 1988/89:132 19 §

1 den mån stfmman äv den statliga inkomstskatten och
vinstdelningsskatten understiger vad som enligt 1—15 samt 17 §§ får avräknas,
får avräkning ske frän den särskilda vinstskatten som utgår på grund av
underlag i vilket den utländska inkomsten ingåu.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas
första gången vid 1990 års taxering.

23

Lagrådet ■ ....■ Prop..1988/89:132

'■'' '• ,,;':. Bilaga 2

Utdrag ur
protokoll vid sammanträde 1989-03-10 ..
; ,",;:' •;,,;;

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander,
regeringsrådet ,Ulla ■ ■yVadell, justitierådet Staffan
Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 16 febmari
1989 har

regeringen på hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta ,

lagrådets yttrande över-förslag till lag om särskild vinstskatt, m.m; •

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassesisorn
Anne j) -

Rutberg. . i , ,

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: ', , , ,■ ■ .

De remitterade förslagen har inte varit föremål för sådan
remissbehand

ling som avses i 7 kap. 2 § regeringsformen. En sådan behandling skuHe i-

detta fall ha varit av särskilt värde med hänsyn till att förslagen delvis
berör

komplicerade frågor. Lagrådet hår därför haft begränsade möjligheter att

med ledning av det föreliggande materialet bedöma sådana frågor,"om

lagstiftningens praktiska konsekvenser och tillämpning som avses i 8 kap. 18

§ tredje stycket 3-5 regeringsformen (jfr lagrådets uttalande av samma

innebörd vid bl.a. tillkomsten av lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,

prop. 1982/83:102 s. 35). Lagrådet återkommer till vissa tilläinpningsfrågor i

det följande. : , ,

Sveriges Industriförbund har i en skrivelse till lagrådet
det 27 februari.1989 . ifrågasatt om inte den föreslagiia lagstiftningen, när
det gäller behandlingen av vissa investeringsfondsavsättnirigar, strider mot
grunderna för retroaktivi-tetsförbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen. I
skrivelsen har Industriförbundet också ifrågasatt om det föreligger sådana
särskilda skäl som gör att lagstiftningen kan börja tillämpas den 1 januari
1989, d.v.s. dagen efter det att riksdagen tillställdes en regeringsskrivelse i
frågan.

Lagrådet har inte, på grundval av det material som
föreligger i ärendet, , kunnat finna att den föreslagna lagstiftningen till
någon del har sådan tillbakaverkande karaktär som avses i 2 kap. 10 §
regeringsformen när det gäller tiden före den 1 januari 1989. Inte heller har
lagrådet funnit att det ■ föreligger några formella hindermed hänsyn till
2 kap. 10 § regeringsformen mot att låta lagstiftningenbörjatillämpas vid den
angivna tidpunkten.'-

Lagrådet övergår härefter till att närmare kommentera
lagförslagen.

Förslaget till lag om särskild vinstskatt

1 och2 §§ ■■■■,—

Den föreslagna särskilda viiislskalten är, som framhållits
i regeringens

skrivelse till riksdagen, av tillfällig natur. Enligt 2 §
i det rubrice;rade

lagförslaget är huvudprincipen all skatten tas ut på
grundval av vinslen för

det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
1988.

Lagrådet anser för sin del att skattens tillfälliga natur
bör framgå redan av .

lagens inledande paragraf (jfr uppbyggnaden av 1983 års
lag om tillfällig

24 vinstskatt). Innehållet i 2 § i det remitterade
förslaget bör således flyttas till

1 §. Samtidigt kan
lämpligen de båda undantagsregler som har tagits in il §, Prop. 1988/89:132

nämligen dels undantaget från skattskyldigheten beträffande livförsäkrings

anstalter m.fl., dels möjligheten för regeringen att medge dispens, brytas
ut : '

från 1 § och bilda
särskilda paragrafer.

Syftet
med den bestämmelse som har tagits in i 2 § andra stycket-i ■: ■
remissförslaget är att undantaga företag som startar sin verksamhet under 1990
eller senare. Detta bör komma till klarare uttryck än som har skett i den remitterade
lagtexten.

När
det gäller dispensmöjligheten gäller söm förutsättning enligt deri ' ■

föreslagna lagtexten att det-finns synnerliga skäl. Vad som avses med •

synnerliga skäl har berörts myckef kortfattat i motiven. Enligt
"lagrådets ■

mening är det önskvärt att det, till ledning för dem som kommer att omfattas

av den föreslagna lagstiftningen, görs ytterligare auktoritativa uttalanden
om -

vilka omständigheter sorn bör kunna föranleda dispens. • ;-j,'
.

Lagrådet
föreslår att 1-3 §§ ges följande lydelse: . - "

"1
§ Svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker och
svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall betala särskild vinstskatt
till staten på gmndval av vinsten för det räkenskapsår Sorri inleds' närmast
efter den 31 december 1988. Särskild vinstskatt skall dock inte betalas av
företag vars första räkenskapsår inleds efter den 31 december

1989. iiii: . ■
.::. -

2 §
Särskild vinstskatt skall inte betalas av livförsäkringsanstalter och inte

heller av bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt eller av företag som avses i 7 § 4 mom. nämnda lag.

3
§ Om det finns synnerliga skäl, får regeringen befria ett företag från

skyldighet att betala särskild vinstskatt eller medge att underlaget för skättéri
'

sätts ned." ■-.:•: ■..
' •■ ■.,■■■.

Enligt
första meningen i-3.§ första stycket utgår särskild vinstskatt ined 15. procent
av beskattningsunderlaget. Hur beskattningsunderlaget skäll bestämmas anges i
första stycket andra meningen och andra-fjärde styckena i. paragrafen.
Huvudprincipen är att beskattningsunderlaget är lika med företagets
vinstdelningsunderlag enligt lagen (1983:1086) om vinstdelnings-, skatt. Till
skillnad mot vad som gäller vid vinstdelningsbeskattningen kan det dock, för
att man skall få fram ett underlag för den särskilda vinstskatten, i; vissa
fall bli nödvändigt att beräkna ett negativt vinstdelningsunderlag, med tillämpning
av principerna i lagen om vinstdelningsskatt. Att en sådan särskild beräkning
skall göras bör enligt lagrådets mening komrriä fram'i' -lagtexten på ett
tydligare sätt än söm har skett i remissförslaget.

Enligt
3 § tredje stycket i det remitterade förslaget skall, om räkenskapså

ret avser annan tid än tolv månader, det underlag som har beräknats enligt de "

föregående bestämmelserna räknas öm så att det motsvarar ett räkenskapsår
- ■

om tolv månader. Lagrådetihår inte någon principiell erinran rriot att det skeir"'

en sådan schablonmässig omräkriing. Som omräkningsregeln är utformad

kan den emellertid medföra att särskild viristskatt utgår äveri för tid efter
det"

ätt ett företag upphört öch därför inte bedriver någon verksamhet. För 25

sådana
fall har undantag från skattskyldigheten gjorts i lagrådsremissen (2 §) Prop.
1988/89:132 endast för ett företag som inlett sitt senaste räkenskapsår före
1989 och som upphör med sin verksamhet under 1989. Däremot skall ett företag
som börjat sitt senaste räkenskapsår den 1 januari 1989 eller senare under 1989
och som upphört, t.ex. på grund av likvidation, efter mindre än tolv månader beskattas
till särskild vinstskatt för ett fiktivt, schablonmässigt uppräknat
vinstdelningsunderlag för en tolvmånadersperiod. Upphör exempelvis företaget
den 1 april 1989 och redovisar det då i sina avslutade räkenskaper ett resultat
som svarar mot ell vinstdelningsunderlag om 2,5 miljoner kronor, skall det beskattas
till särskild vinstskatt för en schablonmässigt uppräknad vinst om 10 miljoner
kronor. Vid fusion av företaget med ett annat företag kan en
dubbelbeskattningseffekt inträda.

Schablonmässiga
omräkningsregler som liknar den aktuella regeln har tidigare förekommit i lagen
om tillfällig vinstskatt och lagen (1984:1090) om inbetalning på
förnyelsekonto. Båda dessa lagar har emellertid en annan karaktär än lagen om
särskild vinstskatt, som enligt lagrådsremissen jämställs med statlig
inkomstskatt (se uttalanden i lagrådsremissen om den särskilda vinstskattens
behandling vid inkomstbeskattningen och ifråga om dubbelbeskattningsavtalen,
jfr även RÅ 1986 ref. 74).

En
beskattningsregel som har sådana konsekvenser som den nu diskuterade i fråga
om företag som upphört strider enligt lagrådets mening mot grunderna för
skattesystemet. Enligt detta är det ett grundläggande krav att en verksamhets
resultat kan beskattas endast om företaget existerar under den tid resultatet
avser. Regeringen torde yisserligen ha möjlighet att medge dispens enligt den
föreslagna bestämmelsen härom. Frågan om beskattning till särskild vinstskatt i
den aktuella situationen bör emellertid inte regleras genom dispensinstitutet.
I stället bör den föreslagna omräkningsregeln kompletteras med ett undantag för
företag som har upphört efter mindre än tolv månader under den aktuella
tidsperioden. Med hänsyn fill att ett undantag kan bli aktuellt även i sådana
fall som avses i 3 § fjärde stycket i det remitterade förslaget, bör
undantagsregeln placeras i-en särskild paragraf, efter de bestämmelser som har
tagits in i 3 § fjärde stycket.

I
3 § fjärde stycket sägs att, om taxering fill vinstdelningsskatt sker samfidigl
inte bara för det räkenskapsår som anges i 2 § första stycket utan även för ett
senare räkenskapsår, hänsyn vid fillämpningen av 3 § första-tredje styckena
skall tas till båda räkenskapsåren.

Innebörden
av den nu angivna bestämmelsen är enligt lagrådets mening

inte helt klar. Motiveringen till bestämmelsen ger inte heller tillräcklig

ledning. Regeln torde emellertid bl.a. ta sikte på det fallet, att det

räkenskapsår som enligt huvudregeln skall ligga till grund för beskattningen

är kortare än tolv månader. En omräkning till en tolvmånadersperiod skall

då inte ske rent matematiskt. Har vinstdelningsunderlag vid samma års

taxering fastställts för dels det angivna räkenskapsåret, dels ett senare

räkenskapsår, skall hänsyn i stället tas till de fastställda vinstdelningsunderia-

gen. Beräkningen av beskattningsunderlaget för särskild vinstskatt kan alltså

ske så att man lägger samman vinstdelningsunderlagen för de båda räken

skapsåren och därefter gör den omräkning som behövs för att .man skall

komma fram till en tolvmånadersperiod. .

Med hänsyn till det
anförda bör lagtexten enligt lagrådets uppfattning Prop. 1988/89:132
förtydligas, så atl man anger att beskattningsunderlaget skall beräknas på grundval
av de vinstdelningsunderlag som har fastställts för de ifrågavarande räkenskapsåren.

Bestämmelserna
om beskattningsunderlag bör, utöver vad lagrådet hitfills har föreslagit,
förtydligas i vissa avseenden. För att läsningen av bestämmelserna skall
underlättas bör de också delas upp på fyra paragrafer, 4-8 §§. Lagrådet
förordar att paragraferna utformas på följande sätt:

"4
§ Särskild vinstskatt utgår med 15 procent av beskattningsunderlaget.
Beskattningsunderlaget är företagets vinstdelningsunderlag enligt lagen (1983:1086)
om vinstdelningsskatt vid taxeringen för det aktuella räkenskapsåret, sedan
detta underlag har justerats enligt 5 och 6 §§.

Med
vinstdelningsunderlag avses vid tillämpningen av denna lag även ett beräknat
negativt vinstdelningsunderlag. ,

5 §
Om avdrag vid taxeringen till stafiig inkomstskatt har medgetts för

avsättning till allmän investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän

investeringsfond, skall vinstdelningsunderlaget höjas med ett belopp mot

svarande hälften av det avsatta beloppet.

Om
vinstdelningsunderlaget har blivit högre fill följd av verksamhet i en förvärvskälla
med ett beskattningsår som har inletts före den 1 januari 1989, skall
underlaget vid tillämpningen av denna lag sänkas med motsvarande belopp.

6 § Avser räkenskapsåret annan fid än tolv månader, skall
vinstdelningsunderlaget, i förekommande fall efter justering enligt 5 §,
räknas om så att det motsvarar ett räkenskapsår om tolv månader.

7 § Sker taxering till vinstdelningsskatt samtidigt för det räkenskapsår
som anges i 1 § första stycket och för ett senare räkenskapsår, skall
beskattningsunderlaget enligt denna lag beräknas på grundval av de
vinstdelningsunderlag som har fastställts för de båda räkenskapsåren.

8 § Om det eller de räkenskapsår som skall ligga fill grund för
beskattningen enligt denna lag sammanlagt avser en kortare tid än tolv månader,
skall någon omräkning enligt 6 § inte ske, om företaget upphör vid utgången av denna
tid."

Genomförs
den omnumrering av vissa paragrafer som lagrådet hittills har förordat, får 4-7
§§ i det remitterade förslaget numreras om.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt

I
lagrådsremissen föreslås att lagen om avräkning av utländsk skatt skall byggas
ut, så att det blir möjligt att göra avräkning även från den särskilda
vinstskatten. Lagrådet har i sak inte någon erinran mot förslaget i denna del. Den
föreslagna lagtexten har emellertid enligt lagrådets mening fått en mindre
tillfredsställande utformning. I stället för att, som har föreslagits i lagrådsremissen,
lägga till ett antal nya paragrafer som bl.a. innebär att 13-16 §§ görs
tillämpliga även när det är fråga om särskild vinstskatt, bör en komplettering
ske av vissa befintliga paragrafer i den rubricerade lagen.

27

Lagrådet.förordar
ått 17-19 §§ i det remitterade förslaget utgår ochattll §, Prop.
1988/89:132

13 § andra stycket och 14-16 §§ får följande lydelse: '

"11
§ Skattskyldig har enligt 13-16 §§ genom avräkning av utländsk skatt på en
utländsk inkomst rätt till ytterligare nedsättning av statlig inkomstskatt och lill
nedsältninig av vinstdelningsskall och särskild vinslskall, om

a) den
enligt 5 § avräkningsbara summan utländsk skatt överstiger spärrbe

loppet enligt 6 §, samt

b) den
avräkningsbara utländska skatten på den utländska inkomsten

överstiger ett enligt 12 § beräknat spärrbelopp.

13 § (andra stycket) Avräkning enligt 11 § får dock ske med högst ett
belopp (spärrbelopp) som motsvarar summan av den vinstdelningsskalt och den särskilda
vinstskatt som hänför sig till den utländska inkomsten i fråga. Detta spärrbelopp
beräknas på sätt som anges 114 §.

14 § Den vinstdelningsskatt respektive särskilda vinstskatt som hänför
sig till den utländska inkomsten skall anses utgöra så stor del av den
skattskyldiges hela vinstdelningsskatt respektive särskilda vinstskatt,
beräknad utan avräkning, som denna inkomst utgör av den skattskyldiges
sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad
inkomst) till statlig inkomstskatt. Dock skall den vinstdelningsskatt som
hänför sig till den inkomst på vilken den utländska skatten utgått i stället
anses utgöra 20 proceni av den utländska inkomsten i det fall dessa ger ett
lägre belopp. Vidare skall den särskilda vinstskatt som hänför sig till den
inkomst på vilken den utländska skatten utgått i stället anses utgöra 15
procent av den utländska inkomsten i det fall detta ger elt lägre belopp.

15 § Om den skattskyldige erhållit avdrag såsom omkostnad för sådan skatt
för vilken avräkning enligt 1-10 §§ skall ske, eller för däremot svarande preliminär
skatt, skall beräkningen av spärrbeloppen enligt 14 § utföras som om sådant
avdrag ej erhållits. Belopp, varmed avräkning enligt 13 § högst kan erhållas,
skall minskas med det belopp.varmed vinstdelningsskatten och den särskilda
vinstskatten har sänkts genom avdrag av den ufiändska skatt, för vilken
avräkning skall ske, eller för däremot svarande preliminär skatt.

16 § Avräkning enligt 11-15 §§ sker från statlig inkomstskatt som utgår
på grund av taxering det år då den utländska inkomsten medtagits i underlaget för
taxeringen.

I
den mån den statliga inkomstskatten understiger vad som enligt 1-15 §§ får
avräknas, får avräkning ske från vinstdelningsskatt söm utgår på grund av vinstdelningsunderlag
i vilket den utländska skallen ingått.

I
den mån den statliga inkomstskatten och vinstdelningsskatten sammanlagt
understiger vad som enligt 1-15 §§ får avräknas, får avräkning ske från särskild
vinstskatt som utgår på grund av underlag i vilket den utländska inkomsten
ingått."

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar övriga
lagförslag utan erinran.

gotab 88310. Slockholm 1989

28