Prop. 1988/89:137

Regeringens proposition 1988/89:137

om vissa regler vid fastighetstaxering

Prop. 1988/89:137

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 16 mars 1989 för den åtgärd och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar Sten Andersson

Odd
Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna för fastighetstaxering inför
den allmänna fastighetstaxering av småhus som skall äga rum år 1990.
Beträffande arbetsperioden för särskild fastighetstaxeringsnämnd föreslås att
denna under år före det år då allmän fastighetstaxering skall äga rum avslutas
den 15 september i stället för som för närvarande den 30 september. A andra
sidan föreslås en föriängning av granskningsperioden för både allmän och
särskild faslighetstaxeringsnämnd från nuvarande 31 maj till 15 juni under
taxeringsåret.

Vidare
föreslås att ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd får utökad befogenhet att
fatta beslut ,ensam. Ensambeslut föreslås också kunna få fattas av de av
länsskattemyndigheten förordnade ledamöterna i vissa enklare fall. Dessa
ledamöter föreslås dessutom få föredra ärenden i nämnden.

Slutligen
redovisas de åtgärder som vidtagits för att åstadkomma förenklingar i vissa mätregler
av utrymmen i småhus.

1
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 137

Förslag
till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom
föreskrivs att 12 kap. 3 §, 17 kap. 16 §, 20 kap. 7 och 11 §§, 21 kap. 10 § och
28 kap. 2, 5 och 6 §§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande
lydelse.

Prop. 1988/89:137

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3§

Riktvärden för tomtmark
för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för
en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp,
fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av
bebyggelse och speciell belägenhet. Klassindelningen av värdefaktorer skall ske
så atl värdet för klassmitten svarar mot värdena i värdeserien. Med de olika
värdefaktorerna förstås:

Riktvärden för tomtmark
för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för
en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp,
fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av
bebyggelse och speciell belägenhet.

Storlek

Vatten och avlopp

Fastighetsrättsliga
förhållanden

Typ
av bebyggelse Speciell belägenhet

Med storlek avses
tomtmarkens areal. Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på
vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Med fastighetsrättsliga
förhållanden avses om tomten utgör självständig fastighet eller inte. Utgör
tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten
att tomtmarken kan bilda egen faslighet. Med typ av bebyggelse avses om
tomtmarken är avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller
radhus. Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom värdeområdet t.ex.
vid strand.

17
kap.

16
§

Fastighetstaxeringsnämndens
ordförande skall, utöver vad i denna lag annars anges, huvudsakligen ha tiU
uppgift all planera och leda nämndens arbete. Ordföranden skall granska
deklarationer och andra handlingar i den utsträckning som behövs för en
noggrann och tillförlitlig taxering och vid behov föranstalta om utredning i
ärendena. Ordföranden får själv föredra ärende i nämnden.

Ordföranden
skall avge yttranden i besvärsmål. Han får för sådant ändamål rådgöra med
ledamot av fastighetstaxeringsnämnden. Ordföranden får även för ändamålet
kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt
är avslutat. ; Ordföranden får anlita skrivbiträde som tillkallas av honom.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1988/89:137

20

Om
del inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten
nämnd, är faslig-helstaxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

1. beslut
som ej innefattar pröv

ning av ärendet i sak

2. beslut om fördelning av taxeringsvärde enligt 15 §

3. beslut om rättelse av tidigare beslut, som till
följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar
oriktighet

4. beslut om taxering utan avvikelse från allmän
fastighetsdeklaration eller annan av ägaren till ledning för taxering av
fastigheten lämnad uppgift och taxeringen sker med direkt tillämpning av
behörig myndighets anvisning för taxeringen.

Av
länsskattemyndighet förordnad ledamot skall biträda nämndens ordförande i
arbetet med deklarationer i den utsträckning som ordföranden bestämmer. Ledamoten
får föredra ärende i nämnden.

kap.

§'

Om
det inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten
nämnd, är faslighetstaxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

1. beslut
som ej innefattar pröv

ning av ärendet i sak

2.
beslut om fördelning av taxeringsvärde
enligt 15 §

3.
beslut om rättelse av tidigare beslut,
som lill följd av skrivfel, räknefel eller annal sådant förbiseende innehåller
uppenbar oriktighet

4.
beslut om taxering utan avvikelse
från allmän fastighetsdeklaration eller annan av ägaren till ledning för
taxering av fastigheten lämnad uppgift och taxeringen sker med direkt
tillämpning av behörig myndighets anvisning för taxeringen

5.
beslut om taxering med
avvikelse från allmän fastighetsdeklaration eller annan av ägaren till ledning
för taxering lämnad uppgift, om taxeringsvärdet till följd av beslutet kommer
att avvika med högst 20 000 kr. från det värde som skulle ha beslutats om de
lämnade uppgifterna hadeföUts.

Fastighetstaxeringsnämnd
är beslutför med av länsskattemyndighet förordnad ledamot ensam vid beslut om
taxering i fall som avses i första stycket 4.

11 r

Fastighetstaxeringsnämnden
skall senast den 31 maj under taxeringsåret meddela beslut om taxering av
fastighet, som ingår i distriktet.

Fastighetstaxeringsnämnden
skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela beslut om taxering av
fastighet, som ingår i distriktet.

'
Senaste lydelse 1985:820. - Senaste lydelse 1985:820.

ti
Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 137

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:137

21 kap.

10
§

Nämndemän
som avses i 8 § ut- Nämndemän som avses i 8 § iit-ses för tiden från och med
den I juli ses för tiden från och med den I juli det år, då allmän
fastighetstaxering det år, då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus-,
industri-, äger mm av hyreshus-, industri-exploaterings- och specialenheter,
och specialenheter, till och med till och med den 30 juni det år då den 30 juni
det år då sådan taxering sådan taxering sker nästa gång. En sker nästa gång. En
nämndeman nämndeman har dock rätt att avgå har dock rätt att avgå efter tre år.
efter tre år.

Värderingsteknisk
ledamot i länsrätt förordnas av regeringen förtid som sägs i första stycket.
Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, får
regeringen förordna annan person för den tid som återstår.

28
kap.

2f

Den särskilda fastighetstax- Den
särskilda fastighetstax

eringsnämnden skall senast den 31 eringsnämnden skall senast den 15

maj under taxeringsåret meddela juni under taxeringsåret meddela

beslut om taxering av fastighet som beslut om taxering av fastighet som

ingår i distriktet. ingår i distriktet.

sr

Den
särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 30 september under
taxeringsåret ompröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl
annars föreligger.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall dock under året före
det år. då allmän fastighetstaxering äger rum, göra sådan omprövning senast den
15 september under taxeringsåret.

6r

Den
särskilda fastighetslaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen
skall vara avslutat senast den 30 september under taxeringsåret.

Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete under året JÖre det år,
dä allmän fastighetstaxering äger rum, skall dock vara avslutat senast den 15
september under taxeringsåret.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1989 och tillämpas första gången vid särskild
fastighetstaxering år 1989 och allmän fastighetstaxering år 1990.

Senaste
lyddse 1988:620. " Senaste lydelse 1981:1119. 5 Senaste lyddse 1985:820. *■
Senaste lydelse 1985:820.

Finansdepartementet Pp. 1988/89:137

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande:
statsrådet S. Andersson, ordförande, samt statsråden Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Engström

Proposition om vissa regler vid fastighetstaxering

1 Inledning

Lagstiftningen
om fastighetstaxering reformerades år 1979 genom tillkomsten av
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL. Bestämmelserna tillämpades första
gången vid 1981 års allmänna fastighetstaxering, AFT. De har därefter varit
huvudsakligen oförändrade fram till år 1985, då riksdagen beslutade alt allmän
fastighetstaxering skall ske vart annat år så att hyreshus-, industri- och
specialenheter taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år
1992. Allmän fastighetstaxering av resp. fastighetstyp sker därefter i samma
ordning vart sjätte år. Vissa ändringar inför 1988 års AFT av hyreshus-,
industri- och specialenheter vidtogs år 1986 (prop. 1985/86:160, SkU 44, rskr.
284, SFS 1986:258). Vidare ändrades reglerna våren 1988 inför den AFT av småhus
som skall ske år 1990 (prop. 1987/88:164, SkU 41, rskr. 317, SFS 1988:544).

Jag
finner nu anledning att återkomma till småhustaxeringen år 1990, dels angående
vissa mätregler, som tidigare fömtskickals att det kunde bli aktuellt att
återkomma till, dels angående vissa organisatoriska frågor för den praktiska
hanteringen av taxeringen. Jag har i dessa delar haft samråd med
skatteförvaltningen. I det följande kommer jag att behandla dessa frågor var
för sig.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Mätregler

Inledningsvis
villjag nämna något om resultatet av det arbete som inom Byggstandardiseringen,
BST, har uppnåtts med att förenkla vissa regler om mätning av utrymmen i bl.a.
småhus.

Som
närmare framgår av vad som anfördes om bedömningen av ett småhus storlek i prop.
1987/88:164 s. 27 ff talar starka skäl för att mätreg-lerna även framdeles
anknyter till den standard som BST utarbetat, nämligen svensk standard SS
021051. Föredraganden ansåg det emellertid värdefullt om mätreglerna kunde
förenklas i god tid före 1990 års småhustax-

ering. Jag har under hand
inhämtat att den tekniska kommitté inom BST Prop. 1988/89:137

som haft ansvaret för
denna fråga har enat sig om vissa förenklingar. Efter

sedvanlig remittering
förväntas detta förslag kunna fastställas som en

omarbetad svensk standard
SS 021051 av Standardiseringskommissionens

i
Sverige tekniska nämnd den 26 april 1989. Jag skall här i relevanta delar

kort redogöra för det
förslag som kommittén enats om.

I
den nämnda propositionen slogs fast att det framför allt var hustyper med s.k.
sluttningsvåningar som föranledde de största problemen vid 1981 års AFT. Det
framstår därför som mest angeläget med förenklingar i mätreglerna beträffande
dessa. När det gällde snedtaksvåningar konstaterades att det främst var fråga
om på vilket sätt man skall mäta som ställde till problem. Detta kan enligt min
mening avhjälpas med bättre information till deklaranterna. Avräkningsreglema
för vissa tjocka mellanväggar m.m. ansågs inte komma att förorsaka några
betydande problem. I de båda sistnämnda avseendena framstår därför behovet av
förenkling av standarden såsom litet.

Det
är således beträffande sluttningsvåningama som det är mest angeläget att
förenkla mätreglema. Det är också i denna del som en förändring väntas kunna
bli vidtagen av BST. För att åskådliggöra vari förenklingen består bör
nuvarande regler kort återges.

Enligt
nuvarande standard avses med boutrymme utrymme för boende, inrättat ovan mark
huvudsakligen avsett för vistelse, hygien, viss förvaring, kommunikation m. m.
Biutrymme är utrymme i anslutning till bostad, huvudsakligen inrättat för
sidofunktioner till boende som pannmm, garage, förråd m. m. Med
sluttningsvåning avses våning som delvis ligger under mark, men vars golv
utefter minst en fönsterförsedd fasad i huvudsak ligger i nivå med eller över
omgivande mark. I sluttningsvåning utgörs boutrymmet av de utrymmen som
tidigare här benämnts boutrymme, under förutsättning att de är belägna vid den
angivna typen av fönsterfa-sad. Även om utrymme för hygien, viss förvaring och
kommunikation inte ligger vid fönsterväggen räknas det som ingående i boutrymme
i sluttningsvåning.

En
gmndregel i standarden är att boutrymme måste ligga ovan mark. Den tekniska
kommitté som sett över reglema anser det ligga nära till hands att därför låta
föreskriva vilka delar av dessa våningar som schablonmässigt kan jämställas
med våning helt ovan mark resp. våning helt under mark. Några särregler för
mätning i slutlningsvåning skulle därför inte behövas. Kommittén har funnit att
en sådan schablonregel bör ha följande sakinnehåll.

"Beträffande
våning i småhus, där omgivande mark ligger delvis över och delvis under
våningens golvnivå, skall den del som ligger högst 6 meter från yttervägg, vid
vilken omgivande mark ligger under eller i nivå med golvet, jämställas med
våning helt ovan mark. Resterande delar av våningen jämställs med våning helt under
mark. Avståndet 6 meter mäts från ytterväggens insida och vinkelrätt mot densamma".

De konsekvenser som
ändringen föranleder kan exemplifieras enligt Prop. 1988/89:137 följande.

a)
Ett mer än 6 meter djupt vardagsmm
vid den öppna fasaden kommer att delas i en främre del som indelas som boutrymme
och en bakre del som biutrymme.

b)
Ett badmm som inte ligger vid
den öppna fasaden utan mellan 5 och 7 meter från densamma kommer att delas i en
främre del som är boutrymme oeh en bakre del som är biutrymme.

c)
Ett vardagsmm, som är 5 meter
brett, ligger vid en 8 meter lång fasad, där golvet längs fasaden ligger ovan
marknivån i 6 meter och under i 2 meter. Rummet blir då boutrymme där golvet
vid fasaden ligger ovan mark och biutrymme längs den fasaddel där golvet ligger
under mark, dvs. boarean blir 30 m och biarean blir 10 m.

Det
är stora fördelar att vinna om en särlösning kan undvikas i denna del för
fastighetstaxeringen. Jag anser det därför positivt om den nu beskrivna
förenklingen kan komma till stånd. Revideringen i standarden föranleder inte
någon författningsändring. Den ändring som riksdagen vidtog i 8 kap. 3 § FTL
våren 1988 (SFS 1988:544), varigenom begreppen bo- och biutrymmesyta infördes i
lagtexten, är enligt min mening tillräcklig för att den nya mätstandarden
skall komma att tillämpas vid fastighetstaxeringen.

Jag
kommer nu att behandla några frågor av huvudsakligen organisatorisk
beskaffenhet som är väsentliga för att 1990 års AFT skall kunna genomföras på
ett smidigt sätt.

2.2 Organisatoriska frågor m. m.

Det
praktiska handhavandet av den omfångsrika småhustaxeringen år 1990 berörde jag
i ett visst avseende under avsnitt 2.9 i prop. 1987/88:164. Jag framhöll där
att skatteförvaltningen kunnat nedbringa antalet fastig-hetslaxeringsnämnder, FTN,
från 2 531 vid 1981 års AFT till 332 vid 1988 års AFT av hyreshus. Det
reducerade antalet nämnder har bedömts vara i stort sett tillräckligt för att
även 1990 års småhustaxering skall kunna genomföras. Detta är möjligt bl.a.
tack vare stödet av ADB och eU dominerande inslag av tjänstemannagranskning.
Den av riksdagen beslutade befogenheten för länsskallemyndighel att vid
småhustaxeringen utse en extra nämndledamot, utöver den som myndigheten
tidigare fått utse vid sidan av ordföranden, stärker möjlighetema att klara av
detta arbete (SFS 1988:544).

För
att i största möjliga utsträckning utnyttja ADB-stödet vid taxeringen fordras
att fastighetstaxeringsarbetet förenklas och rationaliseras ytterligare. Vissa
organisationsfrågor och tidsfrister måste därvid ses över. De åtgärder som
detta kräver i lagstiftningen skall jag behandla närmare i det följande.

2.2.1 Taxeringsperioder
m. m.

Prop. 1988/89:137

Mitt
förslag: Arbetsperioden för särskild fastighetstaxeringsnämnd avslutas den 15
september i stället för den 30 september under år före det år då allmän
fastighetstaxering skall äga mm. Granskningsperioden för både allmän och
särskild fastighetstaxeringsnämnd förlängs från den 31 maj till den 15 juni
under taxeringsåret.

Skälen
fiir mitt förslag: Inför 1988 års AFT av hyreshus gjordes en samordning av de
tidsfrister som gäller för fastighetstaxeringsnämndernas arbete vid de allmänna
och särskilda fastighetstaxeringarna (prop. 1984/85:222, SkU 1985/86:2, rskr.
2, SFS 1985:820). Bl.a. förlängdes arbetsperioden vid särskild
fastighetstaxering från den 15 september till den 30 september taxeringsåret.
Det var enbart samordningsaspekter mellan de allmänna och särskilda fastighetslaxeringsnämndernas
arbetsperioder som låg till gmnd för beslutet i denna del. Mot bakgmnd av den erfarenhet
som skatteförvaltningen erhållit i samband med den nu genomförda 1988 års AFT
framstår det som angeläget att starten på taxeringsarbetet vid en allmän
fastighetstaxering inte utsätts för risken atl bli försenad. Denna risk skulle
minska väsentligt om arbetsperioden för den särskilda fastighetstaxeringen
året före det år då allmän fastighetstaxering skall ske avslutas tidigare.
Efter den särskilda fastighetstaxeringen ett sådant år är det nämligen
nödvändigt att företa ett stort antal ADB-bearbetningar innan dess att
förtryckning av deklarationerna för den följande allmänna fastighetstaxeringen
kan ske. Eftersom förtryckningen bör ske i slutet av oktober året före en AFT
är det risk för att tiden blir för knapp för dessa bearbetningar om den
särskilda fastighetstaxeringen avslutas först den sista september detta år.
Jag föreslår därför att arbetsperioden för särskild fastighetstaxeringsnämnd
avslutas den 15 september året före år med allmän fastighetstaxering.

Som
jag tidigare nämnde synkroniserades tidpunkterna för de allmänna och särskilda
fastighetstaxeringsnämndernas arbete inför 1988 års AFT. Åtgärden innebar att
granskningsperioden för FTN vid den allmänna fastighetstaxeringen förlängdes
med fyra månader till den 31 maj taxeringsåret. Förutom samordningsvinster
innebar förlängningen minskad arbetsbelastning och möjligheter till
kvalitetsförbättring. Eftersom den huvudsakliga granskningen av fastighetsdeklaralionerna
görs av ett begränsat antal tjänstemän bör de möjligheter som finns att
förlänga granskningsperioden tas till vara. Enligt vad jag inhämtat kan en
ytterligare förlängning av perioden göras tack vare att hanteringen av
fastighetstaxeringen blivit effektivare. Exempelvis kan det arbete som måste
utföras för framställning av underrättelser om FTN:s beslut numera genomföras
på bara några dagar till skillnad mot en månad som tidigare var vanligt. Praktiskt
taget all registrering sker nu också under den pågående granskningsperioden
och behöver således inte göras klumpvis i efterhand. Det föreligger därför
inget behov av en så lång tid som en månad mellan

senaste
dag för FTN:s beslut den 31 maj och senaste dag för lokala skattemyndighetens
underrättelse till ägaren om beslutet den 30 juni.

Den tidsbesparing som man
således gjort i detta sammanhang bör nu tillföras FTN:s granskningsperiod inför
den AFT som förestår. Jag föreslår därför att sista dag för FTN:s beslut ändras
från den 31 maj till den 15 juni taxeringsåret både i fråga om allmän och
särskild fastighetstaxering.

Vad jag nu anfört
föranleder ändringar i 20 kap. 11 § samt 28 kap. 2, 5 och 6 §§ FTL.

Prop. 1988/89:137

2.2.2
Beslutsordning

Mitt
förslag: Behörigheten för ordförande i fastighetstaxeringsnämnd att fatta
beslut ensam utvidgas. Den skall omfatta även beslut om avvikelse från
deklaration eller lämnad uppgift om taxeringsvärdet till följd av beslutet
kommer att avvika med högst 20 000 kr. från det värde som skulle ha beslutats
om de lämnade uppgifterna hade följts.

Även
de av länsskattemyndighet förordnade ledamöterna ges ökad behörighet. Sådan
ledamot skall biträda nämndens ordförande i arbetet med deklarationer samt får
även föredra ärenden i nämnden. Sådan ledamot får vidare fatta beslut ensam
vid beslut om taxering utan avvikelse från deklaration eller av ägaren lämnad uppgift,
om taxeringen sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisning för
taxeringen.

Skälen
för mitt fiirslag: Inför 1988 års AFT företogs även viss förändring av
beslutsordningen i FTN. Efter mönster från vad som gäller vid inkomst-och
förmögenhetstaxeringen utvidgades befogenheten för fastighetstaxeringsnämndens
ordförande att ensam besluta också i de fall då taxering sker utan avvikelse
från allmän fastighetsdeklaration. Åtgärden motiverades med alt den innebar en
slor minskning av taxeringsnämndernas arbetsbörda. De förändringar jag
föreslår i detta sammanhang bör också ses mot den bakgrunden. De ca 2,4
miljoner småhusenheterna skall nu taxeras av ett färre antal nämnder (en
reduktion med ca 85 %) jämfört med vid 1981 års AFT. Enligt beräkningar som
gjorts är dock antalet beslut som måste fattas endast ca 20 % lägre. Därför
fordras ytterligare rationaliseringar beträffande beslutsordningen. Ledning
kan också tas från inkomsttaxeringen. Jag tänker här närmast på det
förhållandet att vid inkomsttaxeringen får ensambeslut fattas i vissa fall av,
fömtom ordföranden, även det av länsskattemyndigheten utsedda
taxeringsnämndsombudet. Detta gäller vid beslut om taxering på gmndval av
förenklad självdeklaration när avvikelse inte sker från deklarationen eller
annan av den skattskyldige lämnad uppgift. Vid inkomsttaxeringen skall dessutom
taxeringsnämndsombudet biträda nämndens ordförande i arbetet med förenklade
självdeklarationer och denne får också föredra ärenden i nämnden. Jag anser
att motsvarande befogenhet bör ges de vid fastighetstaxeringen av
länsskattemyndighet utsedda ledamöterna.

Vidare får vid
inkomsttaxeringen ordföranden ensam fatta beslut som Prop. 1988/89:137 gäller
avvikelse från självdeklaration eller annan av den skatlskyldige lill ledning
för egen taxering lämnad uppgift, om avvikelsen uppgår till högst 2 500 kr.
taxerad inkomst. Även vid fastighetstaxeringen finns behov av att låta införa
ensambeslut vid smärre avvikelser från avlämnad allmän fastighetsdeklaration.
Vid avgörande av vad som kan hänföras till smärre avvikelse bör beaktas att en
förändring av fastighets taxeringsvärde motsvaras av en relativt sett mycket
mindre bdoppsmässig förändring i skatt. Den avvikelse som ordförande ensam bör
få kunna besluta om vid fastighetstaxering kan därför lämpligen bestämmas till
en sammanlagd taxeringsvärdeförändring om 20 000 kr. Frågan gäller alltså inte
de skilda delvärden som tillsammans bildar taxeringsvärdet utan avser
värdeförändring per taxeringsenhet. Regeln bör tillämpas med viss restriktivitet
exempelvis i de fall där fastighetsinnehavet är uppdelat på ett flertal
taxeringsenheter.

I
detta sammanhang villjag erinra om den övergripande förutsättningen i 20 kap. 7
§ FTL för att ensambeslut över huvud skall få fattas, nämligen att det inte får
vara påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd. Med
anledning av vad jag föreslagit om utvidgad befogenhet till ensambeslut bör
sådan särskild anledning för prövning av fullsutten nämnd i allmänhet inte
anses föreligga när del är fråga om atl besluta om taxeringsvärdeändring upp till
ett belopp om 20 000 kr. Det sistnämnda bör således gälla, fömtom vid beslut
enligt den nu föreslagna punkt 5 i första stycket nämnda paragraf, även vid
beslut enligt punkt 4 och enligt det föreslagna andra stycket då av ägaren
lämnad uppgift föranleder justering för säregna förhållanden. Jag vill dock
återigen betona att regeln bör tillämpas med viss restriktivitet.

Vad
jag nu föreslagit föranleder ändringar i 17 kap. 16 § och 20 kap. 7 § FTL.

1
12 kap. 3 § FTL finns en föreskrift om värdeserie beträffande riktvärde för
tomtmark för småhus. Med anledning av att kravet på sådan värdeserie borttagits
i 12 kap. 2 § samma lag (SFS 1988:544) bör också den förstnämnda bestämmelsen
slopas.

Vidare
har exploateringsenhet upphört som särskilt slag av taxeringsenhet i 4 kap. 5§
FTL (SFS 1986:258). Detta föranleder en redaktionell ändring av 21 kap. 10 § FTL.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Förslaget
är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

10

4
Hemställan Prop. 1988/89:137

Jag
hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att anta det upprättade
lagförslaget, dds bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört
i övrigt om

förenkling
av mätreglerna vid fastighetstaxeringen. Ärendet bör behandlas under
innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad han anfört för den åtgärd och det ändamål
som han har hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 11