Prop. 1988/89:140

Regeringens proposition 1988/89:140

om reglering av priserna på

jordbruksprodukter,
m. m. 5°?'

•' 1988/89:140

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de forslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 20april 1989.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs bl.a. fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter
för tiden den Ijuli 1989 - den 30juni 1990 samt förslag om stöd till jordbruket
i norra Sverige. Förslagen läggs fram med utgångspunkt i den
GATT-överenskommdse som träffats i början av april 1989 och utgör därför
förslag lill tillfälliga lösningar som endast bör tillämpas under den nu
aktuella perioden. Vidare lämnas förslag om minskning av vissa regleringar inom
livsmedelsområdet och förslag rörande användningen av genteknik vid växtodling.

1 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 140

1 Förslag till

Lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318)

Prop.
1988/89:140

regering-

Härigenom
föreskrivs i fråga om växtskyddslagen (1972:318) dds att i 3 —5 och 11 §§ ordet
"Konungen" skall bytas ut mol''

en

dds
alt 2, 6, 8 och I0§§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före
8 § skall sättas närmast före 6§, dels att det i lagen skall införas en ny
paragraf, 2a§, samt närmast före 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lagen är ej tillämplig
på insekts-härjning som avses i 34 § skogsvårdslagen (1948:237).

Lagen tillämpas inte pä
insektshärjning som avses i 20 § skogsvårdslagen (1979:429).

Användning av genteknik

2a§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter omförbud mot eller villkor för användning av

1. genteknik på växter,

2. gentekniskt modifierade växter, samt

3.
gentekniskt modifierade organismer
vid växtodling.

Innehavare av mark,
byggnad eller transportmedel är skyldig att lämna tillträde för åtgärd som
avses i 5 § första stycket 2, 3 och 7.

Innehavare av mark,
byggnad eller transportmedel är skyldig alt lämna tillträde för åtgärd som
avses i 5§ första stycket 2, 3 och 7 samt för kontroll av att föreskrifter sotn
meddelats med stöd av 2a§ efterlevs.

För kostnad eller förlust
som föranletts av beslut enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade
bestämmelser kan utgå ersättning av statsmedel. Fråga om ersättning prövas av
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

För kostnad eller förlust
som föranletts av beslut enligt denna lag eller med slöd av lagen meddelade
bestämmelseryor alt bekämpa eller hindra spridning av växtskadegörare kan
ersättning lämnas av statsmedel. Frågor om ersättning prövas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1977:351.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1988/89:140

10§

Till böter dömes den som uppsåt- Till böter döms den som uppsåt

ligen eller av oaktsamhet ligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att göra anmälan enligt 4 §,

2. underlåter att efterkomma fö- 2.
underiåter att efterkomma föreläggande eller bryter mot före- rdäggande
eller bryter mot föreskrift eller förbud som meddelats skrift
eller förbud som meddelats med stöd av 5 §, med
stöd av 2 a eller 5 §, eller

3. åsidosätter skyldighet enligt 6§.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

2 Förslag
till Prop. 1988/89:140

Lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk
kontroll av vissa livsmedel som exporteras

Härigenom
föreskrivs att följande kungörelser skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1990, nämligen

1. kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av
fisk, fiskrom och fiskkonserver,

2. kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser angående utförsel av
smör, ost och ägg.

3 Förslag till Prop. 1988/89:140

Lag om upphävande av kungörelsen (1959:187) angående
kvalitetsbenämning på matpotatis

Härigenom
föreskrivs att kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på
matpotatis skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.

Jordbruksdepartementet Pop. 1988/89: i40

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 1989

Närvarande:
statsministem Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Hellström, Johansson,
Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström,
Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Hellström

Proposition om reglering av prisema på jordbruksprodukter,
m.m.

1 Inledning

Vid
de förhandlingar som i början av april i år hölls inom ramen för den pågående
GATT-mndan enades deltagande länder dels om utgångspunkterna för de fortsatta
förhandlingarna på jordbmkets område, dels om en frysning av jordbmksstödet
fr.o.m. tidpunkten för överenskommelsen t.o.m. att förhandlingarna på
jordbmksområdet avslutas i december 1990.

Överenskommelsen
för åren 1989 och 1990 innebär att deltagama åtar sig att gällande stöd- och
skyddsnivåer inom jordbmkssektorn inte överskrids. Tullar och icke-tarifTära
handelshinder för jordbmksprodukter får inte höjas eller utvidgas tiU nya
produkter. Även förädlade jordbmksprodukter inkluderas i åtagandet. Stödpriser
till producenterna som direkt eller indirekt bestäms av regering eller
myndigheter skaU frysas vid den vid tidpunkten för överenskommelsen rådande
nivån. För åtagandena gäller att hänsyn får tas till ländemas befintliga lagstiftning
och rättigheter och skyldigheter enligt GATT.

En
inom jordbmksdepartementet upprättad översättning av överenskommelsen bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Regeringen
uppdrog den 26 januari 1989 åt statens jordbmksnämnd att, efter överläggningar
med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och jordbmksnämndens
konsumentdelegation samt i fråga om socker även Sockerbolaget AB, avge förslag
om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbmksprodukter inkl.
sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1989-den 30juni 1990.

Enligt
uppdraget skulle förslagen utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om
livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) och om
totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöUll, rskr.310). Regeringen erinrade om att
riksdagens beslut om livsmedelspolitiken innebär att förslagen skall gmndas på
ett resultat av obundna överläggningar, vilket innebär att hänsyn skall tas
till bl. a. aktueUa förhållanden på marknaden, i jordbmket och i samhällsekonomin
i övrigt. Enligt riksdagens beslut skall

vidare
de möjligheter som kan finnas att förenkla och begränsa jord- Prop.
1988/89:140 bmksprisregleri ngen tillvaratas.

Ytterligare
en utgångspunkt skulle enligt uppdraget vara den internationella utvecklingen
på jordbmkets och jordbmkspolitikens område.

Jordbmksnämndens
förslag skulle enligt uppdraget utgöra underlag för prisregleringen under
perioden den Ijuli 1989— den 30juni 1990 om ingen uppgörelse om en frysning som
berör denna period skulle nås när GATT-förhandlingarna åtempptogs i april 1989.
Den aktuella regleringsperioden kommer i vart fall att vara en övergångsperiod
inför de förändringar av livsmedelspolitiken som aviserats i regeringens prop.
1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. och som bör börja
genomföras den Ijuli 1990. Detta skulle beaktas i nämndens förslag.

Jordbmksnämndens
förslag skulle även i övrigt beakta vad regeringen uttalat om inriktningen av
den ekonomiska politiken (prop. 1988/89:100 bil. I). Ett av
de viktigaste inslagen på kort sikt i denna politik är åtgärder som dämpar
pris- och löneutvecklingen. I uppdraget framhölls att i regeringens
proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder konstaterades att dagens
jordbmkspolitik bidrar till inflation och begränsar tillväxtmöjligheterna i
den svenska ekonomin.

Jordbmksnämnden
skulle även beakta vad regeringen i prop. 1988/89:100 bil. 11 har föreslagit
riksdagen om finansiering av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och
kostnadema för statistik på jordbmkets område.

Vad
avser sockerbetor och socker skulle nämndens förslag även omfatta
stmkturåtgärder och lämplig produktionskapacitet för sockerbmken. Förslaget
skulle bygga på att bmken på Öland och Gotland skall bevaras. Vidare skulle
nämnden i sitt förslag beakta att ett importutrymme på 10 — 15 % på sikt skall
uppnås. I dessa stmkturfrågor skulle, fömtom med de båda delegationerna,
överläggningar ske med företrädare för sockerbetsodlingen och
sockertillverkningen. Nämndens förslag avseende prisregleringen för
sockerbetor och socker skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas
uppkomma i sockerregleringsfonden.

Genom
beslut den 23 febmari 1989 överlämnade regeringen till jordbmksnämnden en
rapport om vissa principer som gmnd för kostnadskompensation till den
livsmedelsindustri som omfattas av jordbmksprisregleringen, för beaktande vid
utformning av förslag rörande prisregleringen på jordbmksprodukter.

Genom
regeringens beslut den 16 mars 1989 överlämnades till jordbmksnämnden en
skrivelse från lantbmksstyrelsen rörande medel till
di-striktsveterinärorganisationén för beaktande i samband med nämndens uppdrag
att avge förslag om prisregleringen.

I
skrivelse som kom in till regeringen den 6 april 1989 har jordbmks

nämnden, efter avslutade överläggningar med Lantbmkarnas förhand

lingsdelegation och nämndens konsumentdelegation samt i fråga om soc

ker med Sockerbolaget AB, lagt fram förslag till jordbmksprisreglering

under perioden den Ijuli 1989 - den 30juni 1990. Förslaget, vad gäller

jordbmket och viss livsmedelsindustri, biträds av konsumentdelegationen

men inte av Lantbmkarnas förhandlingsdelegation. När det gäller socker 7

är
nämnden, konsumentdelegationen och Sockerbolagel överens om för- Prop.
1988/89:140 slaget. Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas lill protokollet i
detta ärende som bilaga 2.

Ledamöterna
Fringel och Genfors har reserverat sig mot jordbmksnämndens förslag.

Genom
beslut den 4 juni 1987 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att utreda former
för och konsekvenser av en avveckling av prisregleringen på ägg. I december
1988 avlämnade nämnden rapporten Konsekvenser av en avveckling av
prisregleringen för ägg. Rapporten har remissbehandlats. Till protokollet i
detta ärende bör fogas dels utredningens sammanfattande slutsatser och förslag
och två särskilda yttranden som bilaga 3, dels en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 4.

Genom
beslut den 13 mars 1986 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden ätt inkomma med
förslag om kvalitetsbetalning inom jordbruksprisregleringen. I mars 1987
avlämnade nämnden delrapporten Betalning för bra matkvalitet. Flertalet av de i
rapporten föreslagna åtgärderna har genomförts. I september 1988 avlämnade
nämnden en slutrapport. Bättre matpotatiskvalitet. Rapporten har remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens förslag som bilaga
5, dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 6.

Med
anledning av den försöksverksamhet med treåriga budgetramar som beslutats av
regeringen erhöll jordbruksnämnden den 4 februari 1988 särskilda direktiv för
anslagsframställningen för budgetåren 1989/90 — 1991/92. Nämnden avlämnade i
april 1988 en särskild rapport med underlag för anslagsframställningen inför
perioden 1989/90-1991/92 samt den 31 augusti 1988 anslagsframställningen för
samma period. I mars 1989 lämnade jordbruksnämnden förslag till en
omorganisation av myndigheten. Skrivelserna behandlas i det följande.

Genom
beslut den 30juni 1988 uppdrog regeringen åt statens jordbruksnämnd att i
samråd med lantbruksstyrelsen genomföra en närmare översyn av prisstödet till
jordbruket i norra Sverige inför den Ijuli 1989. Översynen borde bl.a. gälla
formerna för och omfattningen av stödet. Därvid borde hänsyn tas främst till
stödets effekter på omfattning och lokalisering av produktion och
sysselsättning inom jordbruket i norra Sverige.

Jordbruksnämnden
har i en delrapport som kom in till regeringen den I3december 1988 redovisat
produktionsutveckling m.m. i jordbruket i norra Sverige och i en slutrapport som
kom in till regeringen den 27 februari 1989 lämnat förslag till stödbelopp
m.m. Ledamöterna Fringel och Genfors har lämnat ett särskilt yttrande till
nämndens förslag. Till protokollet i detta ärende bör fogas jordbruksnämndens
sammanfattande förslag som bilaga 7 samt en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 8.

I
enlighet med vad jag anförde i min anmälan till budgetpropositionen år 1989
återkommer jag i det följande även till åtgärdsprogrammet för jordbruket i
norra Sverige.

Jag
kommer i det följande också att lämna vissa förslag som rör använd

ning av genteknik vid växtodling. 8

I
prop. 1988/89: lOObil. 11 har regeringen föreslagit riksdagen art, i av-
Prop. 1988/89:140 vaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1989/90 beräkna tiil Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag på 28097000 kr.
och till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige ett förslagsanslag på
525000000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Livsmedelspolitiken
är för närvarande under omprövning, såväl i Sverige som inlernalionelh. Både
OECD:s ministerrådskommuniké från år 1987 och den s.k. Punta del
Este-deklarationen från år 1986 som inledde den pågående GATT-rundan pekar på
nödvändigheten av att förändra jordbrukspolitiken. Mer marknadsorientering,
neddragning av stöd och skydd samt övergång till mindre snedvridande stödformer
är viktiga principer i reformarbetet.

Inom
ramen för den pågående GATT-mndan har ddtagariänderna nyligen träffat en
överenskommelse om en konkret inriktning på de fortsatta förhandlingarna på
jordbruksområdet, som innebären väsentligt steg mot en friare handel med
jordbruksprodukter. Uppgörelsen kan ses som en ramöverenskommelse för hur
handeln med jordbruksprodukter skall libe-raliseras samt för hur GATT:s regler
och discipliner skall förstärkas och göras mer effektiva på jordbmkets område.
Detta bör ske genom betydande successiva neddragningar av stöd och skydd på
jordbruksområdet. Sådana successivt och gemensamt vidtagna reformer förväntas
minska obalanserna i världshandeln samt ge mer korrekt prisinformation och
bättre underlag för investeringsbeslut. Jordbrukets konkurrensförutsättningar
kommer genom detta att närma sig övriga näringars. Detta gynnar såväl i- som
u-länder. Det är mycket positivt att överenskommelsen kommit till stånd.

BädeOECDochGATTerkänneratt
särskildamotiv — försörjningssäkerhet, miljö-, regionala och sociala hänsyn —
även fortsättningsvis kommer att påverka jordbrukspolitikens utformning. Nya
stödformer kommer att diskuteras under GATT-mndans fortsättning som bl. a. tar
sikte på sådana motiv.

GATT-förhandlingarna
kommer också att behandla harmonisering av veterinär- och växtskyddsbestämmdser
och tvistlösning till följd av sådana bestämmelser. Bl. a. kommer bestämmelser
grundade på eliska överväganden att tas upp i det sammanhanget.

GATT-överenskommelsen
innebär atl stödet lill jordbruket skall hållas oförändrat till dess atl en
långsiktig uppgörelse är nådd, dvs. under åren 1989 och 1990. Syftet med detta
är att inte stimulera lill en ökad subventionerad produktion av
jordbruksprodukter, som ytterligare skulle snedvrida handeln under de
fortsatta förhandlingarnas gång. Exempelvis innebär således överenskommelsen
att prisstödet till lantbmkarna inte skall höjas under denna period. Detta
skall uppnås genom att administrativt

bestämda priser, som
direkt eller indirekt påverkar prisstödet till lantbm- Prop. 1988/89:140 kama,
under perioden inte får överskrida rådande priser vid tidpunkten för
överenskommelsen. Vidare får importmöjligheterna inte försämras. Undantag får
emellertid generellt göras för förändringar som genomförs med stöd av
existerande lagstiftning i länderna. Avsikten är vidare att stödet skall sänkas
under år 1990. För svensk del innebär överenskommelsen alltså att vi inte får
höja de reglerade prisema på jordbmksprodukter i syfte att höja prisstödet till
lantbmkarna.

Enligt
riksdagens beslut år 1985 om livsmedelspoliliken skall jordbmket ges
kompensation för ökade kostnader och inkomstföljsamhet efter obundna
överläggningar. Mot bakgmnd av beslutet har jordbmksnämnden på regeringens
uppdrag och efter överläggningar med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och
nämndens konsumentdelegation lämnat förslag till kompensation under
regleringsåret 1989/90. Förslaget innebär bl. a. att kompensationen skall ges i
form av höjningar av reglerade priser i syfte alt höja prisstödet till
bönderna. Redan i uppdraget till jordbmksnämnden aviserades att en provisorisk
lösning av annan karaktär skulle bli nödvändig om GATT-förhandlingarna skulle
leda till en överenskommelse om att frysa prisstödet.

Det
är självklart att Sverige skaU uppfylla de åtaganden som gjorts inom GATT. Med
hänsyn tiU nyss nämnda omständigheter harjag därför efter överläggningar med
representanter för såväl jordbmksnäringen som konsumentema samt efter hörande
av jordbmksnämnden utformat ett modifierat förslag som enligt min mening är
förenligt med GATT-överenskommelsen. Förslaget har även diskuterats i den
parlamentariska arbetsgmpp som arbetar med förslag tiU en ny livsmedelspolitik.
Jag har i mitt förslag utgått ifrån det förslag som jordbmksnämnden tidigare
lämnat.

Mitt
förslag innebär i korthet att jordbmket ges en kompensation inom ramen för 1985
års livsmedelspolitiska beslut. Denna är av samma storlek som nämnden har
föreslagit, men betalas ut på ett sätt som inte verkar produktionsstimulerande
och därmed handelssnedvridande. Detsamma gäller för jordbmksnämndens förslag om
prisstödet till jordbmket i norra Sverige. Jag lämnar således i det följande
ett förslag som också är i linje med GATT-överenskommelsen.

Mitt
förslag innebär därför att prisema till lantbmkama hålls oförändrade, men att
de kompenseras på annat sätt. Finansieringen bör ske med införselavgiftsmedel
och budgetmedel. På detta sätt kommer lantbmkama att kompenseras utan att de
reglerade prisema höjs. Det är då viktigt att detta även kommer konsumentema
till del, dvs. att det utrymme som uppkommer inte tas i anspråk av de
efterföljande leden i livsmedelskedjan. Jag har erfarit att chefen för
civildepartementet därför har för avsikt att senare föreslå regeringen att ge
statens pris- och konkurrensverk (SPK) i uppdrag att särskilt följa pris- och
marginalutvecklingen i livsmedelskedjans industri- och handelsled. SPK skall
om de finner att utvecklingen är anmärkningsvärd anmäla detta till regeringen.

I
regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.

(1988/89:47 bil. 2) behandlades de livsmedelspolitiska målen och diskute

rades graden av måluppfyUelse. Vidare analyserades i vad mån det främsta 10

medlet, nämligen
jordbruksprisregleringen, medverkat till att uppfylla Prop. 1988/89:140 dessa
mål. Av genomgången framgick att livsmedelspolitiken har kommit att
kännetecknas av en låg grad av måluppfyllelse och att nuvarande medel inte
bidrar till måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt. Som aviserades i
propositionen harjag efter regeringens bemyndigande, mot bakgrund av detta och
den internationella utvecklingen, tillkallat en parlamentarisk arbetsgrupp med
uppgift dels att utvärdera 1985 års livsmedelspolitiska beslut, dels alt
utforma förslag till en ny livsmedelspolitik. Gmppens arbete skall vara klart
under hösten 1989 och den nya politiken bör kunna börja genomföras under år
1990.

En
första utgångspunkt för arbetsgruppen är ett sänkt gränsskydd. Nå-. gon ensidig
svensk neddragning är dock inte aktuell. En andra utgångspunkt är atl de
interna regleringarna minskas i omfattning och i vissa fall avskaffas. Den
tredje utgångspunkten är att utveckla nya och mer direkta medel för alt uppnå
framför allt de beredskapsmässiga, regionalpolitiska och miljömässiga målen.
Gruppens arbete och dessa utgångspunkter ligger väl i linje med
GATT-förhandlingarnas inriktning, såväl i sak som tidsmässigt. Neddragning av
stöd och skydd, i första hand prisstöd, och övergång till mer direkta,
icke-handdssnedvridande stöd är som jag tidigare framhållit kärnan i det
internationella arbete som nu bedrivs. Reformerna underlättas om de genomförs
gemensamt. Det är således tillfredsställande av både nationella och
internationella skäl att det svenska reformarbetet har kommit i gång.

Huvudmålet
för den nuvarande livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393) är
att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och
krig. I 1987 års riksdagsbeslut om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU 11,
rskr. 310) har de senare två begreppen ersatts med "kriser och krig".
Under livsmedelspolitikens huvudmål finns två likställda delmål, nämligen
konsumentmålet och inkomstmålet. Därutöver finns ett miljö- och resursmål och
ett regionalpolitiskt mål.

Det
är enligt riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbmksprodukter
utformas så, att den blir ett stöd för strävandena alt sänka
produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens
efterfrågan. Prisregleringen skall fortlöpande ses över i.syfte att förenklas
och begränsas så långt som möjligt.

Jordbruksnämnden
har på regeringens uppdrag utrett möjligheterna till och konsekvenserna av en
avveckling av prisregleringen på ägg.; Jag kommer i del följande att ta upp de
av nämndens förslag som jag anser bör genomföras mot bakgrund av 1985 års
beslut. Några av de åtgärder som nämnden har analyserat anser jag, dock vara av
den karaktären att de bör; behandlas av den parlamentariska arbetsgruppen och
övervägas först, i samband med gruppens övriga förslag.

I
syfte att dels minska regleringarna på livsmedelsområdet, dels förbätt

ra livsmedelskvaliteten och livsmedelskontrollen har ett antal utredningar

gjorts som berör jordbruksprisregleringen. Jordbmksnämnden har i den

nyss nämnda utredningen om prisregleringen på ägg även behandlat en

viss del av kvalitetsregleringen på ägg. I en annan utredning har nämnden

behandlat kvalitetsbetalningen på samtliga jordbruksprodukter. Förslagen 11

i
en delrapport från nämnden har till övervägande delen genomförts, Prop.
1988/89:140 medan jag behandlar slutrapporten om matpolatis i det följande.

Livsmedelskontrollutredningen
lämnade i sitt slutbetänkande (SOU 1986: 25) Kontroll av livsmedel förslag om
bl.a. den särskilda kontrollen av kvaliteten på potatis, ägg och vissa
mejeriprodukter. Utredningens förslag i övrigt logs upp i regeringens
proposition om livsmedelskontroll (1988/89:68) som skall behandlas av
riksdagen under våren. Jag aviserade i denna attjag angående den nämnda
särskilda kontrollen avsåg att återkomma till regeringen under våren. På dessa
områden finns goda möjligheter till effektivisering och samordning av
kontrollen samtidigt som regleringarna kan inskränkas och kvaliteten
förbättras. Jag återkommer till mina förslag i det följande.

2.2 Åtgärder för produktionsanpassning 2.2.1 Tvåprissystemet för mjölk

Undertiden
den Ijuli 1985 —den 30 juni 1989 tillämpas ett tvåprissystem för mjölk.
Tvåprissystemet har i stort sett uppfyllt syftet att minska mjölköverskottet.
Systemet är dock på sikt förenat med betydande nackdelar. Enligt regeringens
beslut skall därför tvåprissystemet som villkor för utjämningsbidrag upphöra
efter den 30juni 1989.

Regeringen
har uppdragit åt statens jordbmksnämnd att utreda och lämna förslag om
övergångsåtgärder inom den ordinarie prisregleringens ram under ett år efter
tvåprissystemets avskaffande, i syfte att motverka negativa effekter för de
mindre producenterna och för mjölkproducenterT na i norra Sverige.

Jordbmksnämnden
har studerat olika former av omfördelning inom mejeriregleringen som skulle
underlätta anpassningen för mjölkproducenterna i norra Sverige och för de små
mjölkproducenterna. Inom nuvarande regleringssystem föreligger i och för sig
tekniska möjligheter att genomföra en omfördelning mellan olika kategorier av
mjölkproducenter för att dämpa eUer neutralisera eventueUa effekter vid
borttagandet av tvåprissystemet. Konsekvenserna för de nämnda producenterna är
dock svåra att förutse. Nämnden har vid sin analys inte funnit det befogal all
för närvarande vidta några åtgärder och har därför inte lämnat några förslag.

Mjölkproduktionen
är en produktionsgren med relativt lång avskrivningsperiod för
investeringarna. Lönsamheten inom mjölkproduktionen är för närvarande relativt
god. Trots detta är investeringsviljan låg. Risken för kraftiga
produktionsökningar under det kommande året är därför liten. Enligt
jordbmksnämndens bedömning beräknas produktionsökningen under regleringsåret
1989/90 till ca 90milj. kg, motsvarande 2å 3% av produktionen.

Del
är enligt min mening väsentligt all eventuellt negativa effekter för

de aktuella producentgmpperna begränsas. Mot bakgmnd av jordbruks

nämndens prognos är min bedömning att effekterna för dessa gmpper

torde bli begränsade. Jag anser därför att man inte nu bör vidta särskilda 12

åtgärder.
Jordbmksnämnden måste dock särskilt följa utvecklingen för de Prop.
1988/89:140 nämnda gmpperna och ha en hög beredskap atl vidta erforderliga
åtgärder samt snarast anmäla till regeringen om utvecklingen är sådan alt
regeringsingripanden är påkallade.

2.2.2
Vegetabilier

Enligt
1985 års livsmedelspolitiska beslut har jordbruksnäringen huvudansvaret för
överskottsproduktionen och produktionsanpassningen. Under en övergångsperiod av
fem år skall emellertid staten ta ett ekonomiskt delansvar för
överskottsarealens kostnader. Statens kostnader uppskattades då till ca 600
milj. kr. under hela femårsperioden. Under de fyra första åren har emellertid
statens andel uppgått till ca 1,4 miljarder kr. Under perioden skulle åtgärder
vidtas för atl minska överskotten och därmed koslnadsbdastningen för samhället
och jordbmket.

Våren
1986 tillsattes den s.k. spannmålsgruppen med uppgift att lägga fram förslag
till hur kostnadema för spannmålsöverskottet skulle kunna minskas redan från
1987 års skörd, men även på längre sikt. Gruppen har i olika rapporter lämnat
såväl överväganden som mer kortsiktiga och mer långsikliga förslag. I den
senaste rapporten, som presenterades hösten 1987, lämnades förslag till
åtgärder för att minska spannmålsöverskottet och stimulera till alternativ
markanvändning.

Liksom
för 1988 års skörd har regeringen för år 1989 bemyndigat statens jordbmksnämnd
att medge Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening att ingå avtal med
jordbrukare i vilka jordbrukaren åtar sig att mot ersättning från föreningen
minska sin areal spannmål och andra grödor som omfattas av jordbruksprisregleringen
samt att hålla bmkningsenhe-tens hela åkerareal besådd. Dessa avtal skulle i
huvudsak överensstämma med spannmålsgruppens förslag.

Under
år 1988 slöts totaU 25 885 avtal och omställningsarealen uppgick till drygt 260
000 ha. Spannmålsöverskottet beräknades därigenom minska med ca 700000ton,
vilket ger en positiv nettoeffekt för spannmålskassan på ca 150milj. kr. För år
1989 har ca 250000ha anmälts. Effekten på spannmålsöverskottet år 1989 beräknas
bli av samma storleksordning som år 1988, medan den positiva nettoeffekten för
spannmålskassan beräknas till 100— 150milj. kr. Resultatet av
omställningsprogrammet är enligt min uppfattning gott.

Anslutningen
till omställningsprogrammet är alltså god i år liksom i fjol. De arealer som
mer varaktigt lagts om till annan användning än spannmålsproduktion är
emellertid marginella. Av miljöskäl är ett krav för bidrag inom programmet att
den anslutna arealen skall vara besådd. Under år 1988 gav dock
lantbruksnämnderna dispens från detta krav för närmare hälften av den anslutna
arealen.

I
och med utgången av regleringsåret 1989/90 löper den femåriga övergångsperioden
ut. Under det påföljande året bör en ny livsmedelspolitik börja genomföras.

Mot
bakgrund av vad jag nu redovisat harjag inte för avsikt att föreslå

regeringen någon ytteriigare förlängning av omslällningsprogrammet. 13

Riksdagen uttalade våren
1986 att det är angelägel alt de medel som Prop. 1988/89:140 staten under
en övergångsperiod ställer till förfogande för att underiätta
produklionsanpassningen utnyttjas för alt stödja en inriktning av produktionen
som så snart som möjligt minskar belastningen på samhällets och på lantbmkets
ekonomi.

I
riksdagens beslut om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. våren
1988 (prop. 1987/88:165, JoU25, rskr.385) uttalade riksdagen att det är
viktigt att medlen utnyttjas på ett sätt som även i vidare mening bidrar till
uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för livsmedelspolitiken. Vid
valet av åtgärder för att minska belastningen är det viktigt att beakta de
regionala, förddningsmässiga och miljöpåverkande effekterna av de olika
åtgärder som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig
produktionsstmktur. Enligt riksdagens beslut ankommer det på regeringen att
besluta om sådana åtgärder.

Regeringen
har för 1988 års skörd faststäUt statens delansvar för överskottsarealen lill
225 milj. kr. Regeringen har också beslutat hur dessa medel skall disponeras.
Totalt högst 145 milj. kr. skall användas till ekonomiskt stöd för dels omläggning
till alternativ odling, dels odling av fånggrödor. Vidare skall 50milj. kr.
överföras till Stiftelsen Lantbmksforskning där medlen skall användas för att
finansiera försöks- och utvecklingsinsatser för alternativ användning av
åkermarken i syfte att minska kostnaderna för överskottsarealen. Resterande 30
milj. kr. skall användas för bidrag lill jordbmksföretag som vidtar åtgärder
som minskar den spann-målsproducerande arealen och samtidigt ökar
variationsrikedomen i kul-turiandskapet i framför allt slättbygder.

Världsmarknadspriserna
fluktuerar väsentligt över tiden. De har ökat avsevärt under det senaste året
men ligger fortfarande långt under de svenska spannmålspriserna. Del är i dag
inte möjligt att avgöra till vilket pris det svenska spannmålsöverskottet av
1989 års skörd kommer atl kunna exporteras. Exportkostnaderna, dvs. skillnaden
mellan svenskt pris och världsmarknadspris, ar fortfarande höga, men är svåra
all fömtsäga även på relativt kort sikt. Med hänsyn till denna osäkerhet om
exportkostnaderna anser jag det inte vara meningsfullt alt i dagsläget
fastställa ett belopp för statens delansvar för budgetåret 1989/90.

Regeringen
har i 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 11), mot bakgrund av
den osäkerhet som föreligger, föreslagit att den under förslagsanslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område upptagna anslagsposten Samhällets
delansvar för överskotlsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1 000 kr.
Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (JoU 12, rskr. 156).

Med
antagande om en exportkostnad på I kr. per kg spannmål kan

ddansvarskoslnaden för 1989 års skörd beräknas till 200milj. kr. I beräk

ningen har då även hänsyn tagits till riksdagens beslut att statens delansvar

skall utgöra 40 % av kostnadema för ett exportöverskott vid normalskörd

som trappas ned enligt en viss plan under den femårsperiod för vilken

staten påtagit sig detta ansvar, från 1000milj. kg det första året lill

500milj. kg det sista året. Jordbmksutskottet har närmare redogjort för

denna avtrappningsplan och dess tidigare tillämpning våren 1988 14

(JoU
1987/88:25). Beloppet bör dock fastställas när de fömtsätlningar och
omständigheter som jag nyss nämnt är klarlagda.

Liksom tidigare år skall
medlen i enlighet med riksdagens beslut utnyttjas på ett sätt som även i
vidare mening bidrar till uppfyllandet av 1985 års mål för livsmedelspoliliken.
Vid valet av åtgärder för alt minska belastningen på samhällets och lantbmkets
ekonomi är det därvid enligt riksdagens beslut viktigt att beakta de
regionala, förddningsmässiga och miljöpåverkande effekterna av de olika
åtgärder som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig
produktionsstmktur.

Prop.
1988/89:140

2.3 Prisregleringen på jordbruksprodukter inkl.
sockerbetor och socker under regleringsåret 1989/90

2.3.1
Prisregleringens utformning, utom vissa speciella frågor angående socker

Mitt
förslag: Prisregleringsperioden skall omfatta tiden den 1 juli 1989-den 30 juni
1990.

Kompensationsbeloppet
under regleringsperioden skall uppgå till totalt I 170 milj. kr. Detta skall
finansieras med tillgängliga införselavgiftsmedel utanför den s. k.
fördelningsplanen och därefter eventuellt resterande belopp med budgetmedel
från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område. Kompensation skall
i huvudsak ges genom ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av
olika grödor.

Det skall ankomma
på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar saml övriga åtgärder
som kan bli aktuella med anledning av förslagen.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer vad gäller kompensationsbeloppets
storlek med mitt förslag. Jordbmksnämnden föreslår all kompensationen i
huvudsak skall ges i form av prishöjningar.

Skälen
för mitt forslag: Jordbruksnämnden har efter överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat förslag om en
ettårig prisregleringsperiod för jordbmksprodukter. Nämndens förslag har
godtagits av konsumentdelegationen men inte av Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation. Perioden omfattar tiden den Ijuli 1989 - den 30juni
1990. Ledamötema Fringel och Genfors har reserverat sig mot nämndens förslag.
De har i huvudsak synpunkter på kompensationsbeloppets storlek.

Till
grund för de överiäggningar jordbmksnämnden nu har haft har legat bl.a.
uppgifter om pris- och marknadsutveckling, kostnadsutvecklingen inom jordbmket
och förädlingsindustrin, jordbrukarnas inkomstförhållanden saml den
intemationella utvecklingen.

När det gäller kostnaderna
inom jordbmket har utvecklingen t.o.m. januari månad 1989 beaktats. För
förädlingsindustrin utgår enligt förslaget kompensation genom att
kostnadsutvecklingen under perioden septem-

15

ber—december
1988 beaktats. Dessutom har en slutavstämning gjorts för Prop. 1988/89:140

regleringsåren
1987/88 och 1988/89. Som utgångspunkt för diskussionerna

om
inkomstkompensation har legat bl. a. inkomstjämförelser med andra

grupper.
Vidare har beaktats produktivitetsutvecklingen inom jordbruket

och
höjda egenavgifter den Ijanuari 1989. En närmare redogörelse för de

faktorer
som har beaktats finns i jordbruksnämndens förslag (bilaga 2).

Jag
biträder jordbruksnämndens förslag vad avser kompensationsbeloppens storlek.
Med hänsyn till GATT-överenskommelsen som jag tidigare redovisat föreslår jag
emellertid en annan finansiering än jordbruksnämnden och även en annan form
för kompensationen. På samtliga punkter där jag frångår nämndens förslag är
syftet att mitt förslag skall vara förenligt med GATT-överenskommelsen. På dessa
punkter har jag haft överläggningar med representanter för jordbruksnäringen
och konsumenterna samt hört jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden
föreslår att ett kompensationsbelopp på 720 milj. kr. tillförs jordbruket genom
prishöjningar den Ijuli 1989. Även jag föreslår att jordbruket tillförs 720
milj. kr. men att kompensationen finansieras med införselavgifter utanför den
s.k. fördelningsplanen. Kompensationen bör ges på annat sätt än genom
prishöjningar. Det angivna beloppet på 720 milj. kr. bör fördelas på följande
sätt.

Jordbruksnämnden
har föreslagit att 24,7milj. kr. avsätts till låginkomstsatsning, att 8,8
milj. kr. används till finansiering av djurens hälso-och sjukvård samt att IO
milj. kr. används föratt bibehålla pristillägget för får- och lammkött på
nuvarande nivå.

Vidare
har nämnden föreslagit att 56,5 milj. kr. av kompensationsbeloppet tillförs
skördeskadefonden. Ylleriigare 3,5 milj. kr. skall enligt nämndens förslag
tillföras fonden från fonderade försäljningsavgifter för socker. Jag återkommer
till detta i det följande (avsnitt 2.3.2). Dessa överföringar är i enlighet med
gällande riksdagsbeslut om skördeskadeskyddet (prop. 1987/88:74, JoU 16, rskr.
130). Enligt beslutet skall tills vidare åriigen föras 60milj. kr. till
skördeskadefonden. Som jag tidigare nämnt gäller för GATT-överenskommelsen för
åren 1989 och 1990 att hänsyn får tas till ländernas befintliga lagstiftning.
Eftersom grunden för de av jordbruksnämnden föreslagna överföringarna till
skördeskadefonden är det nämnda riksdagsbeslutet strider de inte mot
överenskomdsen. Jag tillstyrker därför nämndens förslag.

Av
den totala kompensationen på 720 milj. kr. används således till dessa åtgärder
totalt lOOmilj. kr. Jag har inget att erinra mot nämndens nu nämnda förslag.

Av
det totala kompensationsbeloppet på 720 milj. kr. återstår efter de nämnda
ändamålen 620 milj. kr. att fördela.

Jordbruksnämnden
föreslår att denna kompensation ges genom prishöjningar på olika produkter.
Med hänsyn till GATT-överenskommelsen är jag inte beredd att tillstyrka
jordbruksnämndens förslag. Jag anser emellertid att kompensationen skall
tillfalla de enskilda lantbrukarna, men betalas ut på ett sätt som inte verkar
produktionsstimulerande och som därmed är förenligt med GATT.

Enligt
min mening bör kompensationen baseras på antal djur av olika 16

slag resp. antal hektar av
berörda prisreglerade grödor. En utgångspunkt Prop. 1988/89; 140 bör vara den
profil på fördelningen mellan olika produktionsgrenar som jordbruksnämndens
förslag har. Ett grundläggande krav är att kompensationssättet inte skall vara
produktionsstimulerande. Kompensationen bör därför grundas på en historisk bas.
Utgångspunkten bör härvid vara att uppgifter från år 1988 bör användas.
Emellertid bör en utgångspunkt vara att kompensationen skall tillfalla de
aktiva brukarna eller ägarna. Del innebär alltså att nystartade skall ha del av
kompensationen, medan de som slutat inte skall kompenseras.

Jordbruksnämnden
bör få i uppdrag att närmare utforma konstruktionen. Nämnden har redan nu påbörjat
en analys av mitt förslag till principiell lösning, ur såväl teknisk som
administrativ synvinkel.

Jag
vill särskilt understryka att den form av kompensation som jag har skisserat
och som jag förordar för regleringsåret 1989/90 endast är en provisorisk och
tillfällig lösning för detta år. Jag är medveten om att den kommer att innebära
viss ökad administration och delvis en annan fördelning än det nuvarande
prisstödet. Det är trots detta nödvändigt att under detta år använda denna typ
av provisorisk lösning.

Förslaget
skall ses som en möjlighet att överbrygga del år som återstår innan en ny
livsmedelspolitik kan börja genomföras. Förslaget föregriper alltså inte det
långsiktiga reformarbetet och är inte prejudicerande för detta arbete.

Jordbruksnämnden
föreslår vidare att ytterligare 450milj. kr. skall tillförasjordbruket fr.o.m.
den Ijanuari 1990. Nämnden haremellertid inte nu lämnat förslag om hur detta
belopp skall fördelas. Även jag föreslår ett kompensationsbelopp på 450milj.
kr. Enligt min mening bör även detta belopp i huvudsak betalas ut direkt till
de enskilda lantbrukarna enligt de principer som jag nyss har angett.

Jag
avser att senare föreslå att regeringen uppdrar åt jordbruksnämnden att, efter
överläggningar med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, avge förslag om fördelningen av kompensationsbeloppen
samt om den närmare utformningen av kompensationsformen.

Jag
föreslår vidare att kompensationen till jordbruket under regleringsåret
1989/90 om totalt I 170 milj. kr. finansieras med tillgängliga införselavgiftsmedel
utanför den s. k. fördelningsplanen och eventuellt resterande belopp med
budgetmedel. 1 den mån införselavgiftsmedlen inte skulle räcka för att täcka
kostnaderna bör således anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
belastas med de överstigande kostnaderna.

Med
jordbruksnämndens förslag, dvs. med en finansiering med höjda

priser, skulle kompensationen ske successivt under året fr.o.m. prishöj

ningstillfället. Med en engångsutbetalning som jag föreslår bör alltså kom

pensationsbeloppet utbetalas mitt i det aktuella året. Detta bör vara en

utgångspunkt. Elt belopp på 620 milj. kr. bör således utbetalas den 31 de

cember 1989 och ytteriigare 450milj. kr. den 30juni 1990. Om det visar sig

ha betydande fördelar, ur exempelvis administrativ eller praktisk synvin

kel, bör jordbruksnämnden ha möjlighet att göra de anpassningar som kan

behövas. Utgångspunkten för nämndens överväganden och förslag bör 17

2 Riksdagen 1988/89. 1 .saml Nr 140

emellertid vara den nyss
nämnda. Nämnden bör givetvis även vid den närmare utformningen av
kompensationssystemet i övrigt sträva efter atl det blir så flexibelt och
administrativt enkelt som möjligt.

Under innevarande
regleringsår utgår 400 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen som ersättning för prishöjningar, varav 80milj. kr. är
engångsbelopp. Den Ijuli 1989 bör således de reglerade priserna höjas med
320milj. kr. Dessa höjningar av de reglerade priserna kommer inte att leda till
ett högre prisstöd till lantbrukarna. Prishöjningarna är endast ett annat sätt
— än med utomramsmedd — att finansiera ett oförändrat prisstöd, dvs. de är en
ändrad finansiering av befintligt prisstöd. Denna nivå på prisstödet, liksom
den tillfälliga subventioneringen med utomramsmedd, beslutades av riksdagen
redan våren 1988. Dessa prishöjningar strider således inte mot våra utfästelser
inom ramen för GATT.

Det ankommer på regeringen
att besluta hur dessa prishöjningar skall fördelas. Förslag härom bör lämnas av
jordbruksnämnden, efter överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation.

Prop.
1988/89:140

2.3.2.
Socker

Ersättning
till Sockerbolaget AB

Mitt
förslag: Kostnadskompensationen till Sockerbolagel AB skall uppgå till 64,5
milj. kr. under regleringsåret 1989/90. Beloppet skall finansieras med
tillgängliga medel ur sockerregleringsfonden. Resterande del av beloppet skall
tas av fonderade försäljningsavgifier.

Det
skall ankomma på regeringen att fatta de beslut om prisregleringen som kan
komma att krävas under perioden.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer vad avser beloppet med mitt förslag.
Jordbruksnämnden föreslår att en del av kompensationen skall tas ut i form av
prishöjningar.

Skälen
för mitt förslag: Kostnadsersättningen till Sockerbolaget bör, inkl. definitiv
justering för olje- och gaskostnader under regleringsårel 1987/88, uppgå till
64,5 milj. kr.

1
kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid sockerbruken på Öland och
Gotland beaktats. Den kompensation som tillerkänns Sockerbolaget för dessa
merkostnader för regleringsåret 1989/90 beräknas till 25,8 milj. kr. vid normal
produktionsvolym.

Det
reglerade priset på strösocker bör vara oförändrat 459,65 kr. per 100 kg.

Sockerpriset
bör liksom hittills justeras när oljepriset ändras med ± 160 kr. m
Prisregleringspriset får emellertid inte överstiga det pris som har gällt under
innevarande regleringsår. Om ändrade oljepriser skulle komma att innebära ett
behov av höjning till en nivå överstigande denna får

Sockerbolaget kompenseras
ur sockerregleringsfonden för det inkomstbortfall som den uteblivna
prishöjningen innebär.

Ersättningen för
raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas för inträffade
kostnadsökningar med 4,5% lill 89,43 kr. per 100kg.

Om väsentligt ändrade
fömtsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på
jordbruksnämnden att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag
till de åtgärder som under perioden kan anses påkallade. Det bör därefter
ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan behövas.

Prop.1988/89:140

Areal
och arealbidrag

Mitt
förslag: Sockerbetsarealen för 1989 års odling skall uppgå lill 50 160 ha.

Arealbidragen
till odlare som levererar betor lill sockerbruken på Öland och Gotland skall
vara oförändrade.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen
lör mitt förslag: Sockerbetsarealen för 1989 års odling bör minskas och uppgå
till högst 50160 ha. Vid fastställandet av betarealen har hänsyn bl.a. tagits
till att ett importutrymme på 10—15% på sikt skall uppnås. Arealminskningen
skall inte beröra odlingen under de båda ö-bru-ken. I övrigt förutsätter jag
liksom nämnden att kontraktsvillkoren utformas så att det finns förutsättningar
för att sockerbetsodlingens geografiska utbredning i huvudsak består under
året. Bruksstrukluren kan däremot komma alt ändras. Strukturfrågan är för
närvarande föremål för överläggningar mellan Sockerbolaget och de anställda
vid sockerbmken.

Arealbidraget
bör vara oförändrat 200 kr. per ha lill de odlare i Småland och Blekinge som
levererar betor till bmket i Mörbylånga, 400 kr. per ha till odlarna på Öland
och 500kr. per ha till odlarna på Gotland.

Skördeskadeskydd

Mitt förslag: Det
bidrag till skördeskadeskyddet som skall betalas över konsumentpriserna skall
under regleringsåret 1989/90 för sockrets del betalas av fonderade
försäljningsavgifter.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag:
Enligt riksdagsbeslut (prop. 1987/88:74, JoU 16, rskr. 130) skall
skördeskadefonden tills vidare årligen tillföras ett belopp av 60 milj.kr.
Detta skaU betalas över konsumentpriserna fördelade.på jordbmksprisreglerade
produkter. Den andel som faller på socker beräknas till 3,5 milj. kr. och bör
för regleringsåret 1989/90 tas av fonderade försäljningsavgifter som tagits ut
med stöd av I0§ lagen (1967:340) om

19

prisreglering på
jordbmkets område. Därmed påverkas inte konsumentpriserna på socker under
regleringsåret 1989/90.

Prop.
1988/89:140

Regleri
ngsekonom i n

Mitt
förslag: Från sockerregleringsfonden skall betalas kostnader för arealbidrag
till odlarna, viss kostnadskompensation liU Sockerbolaget AB inkl. ersättning
för merkostnaderna vid bmken på Öland och Gotland, fraktbidrag till de fyra
nordligaste länen och Kopparbergs län, kollektiva åtgärder inom biodhngen,
kostnader för prisutjämning på socker samt vissa administrationskostnader.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag med det undantaget att
nämnden föreslår att en del av kostnadskompensationen skall tas ut i form av
prishöjningar.

Skälen
för mitt förslag: Införselavgift tas liksom hittills ut för importerade
kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda
avräkningspriset på socker och svenska betor. De uppburna medlen bör — liksom
hittills — tillföras sockerregleringsfonden.

Med
hänsyn till GATT-överenskommelsen och det förväntade inflödet av
införselavgifter bör, som redan nämnts. Sockerbolagets hela kostnadskompensation
finansieras med dels medel ur sockerregleringsfonden, dels av fonderade
försäljningsavgifter. Beloppet uppgår till totalt 64,5 milj. kr.

Sockerregleringsfonden
bör vidare få användas för fraktsubvenlionering lill de fyra nordligaste länen
och Kopparbergs län med 1,2milj. kr. Ur fonden bör dessutom betalas kostnaderna
för arealbidrag till de odlare som levererar betor till ö-bmken till en
beräknad kostnad av ca 3,5 milj. kr.

Till
kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 milj.kr. ur fonden. Till
yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar
odlingens sockerförbmkning multiplicerad med den skiUnad i sockerpris som
föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare
bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader täckas
ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen
för varor innehållande socker.

Vid behov bör
jordbruksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljningsavgift på allt socker
som säljs inom landet för att subventionera sockerimporten när
världsmarknadspriset är högre än det svenska priset.

2.3.3. Vissa övriga
frågor

Låginkomstsatsning
m. m.

Under
anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket disponerar
jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Dessutom disponerar
nämnden ytterligare 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den s. k.
fördelningsplanen och 40 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen för samma ändamål. Totalt disponeras således 525 milj.

20

kr. Regeringen har i
budgetpropositionen år 1989 under anslaget Prisreglerande åtgärder på
jordbmkets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslagspost
för budgetåret 1989/90.

Dessutom föreslår nämnden
att 24,7 milj. kr. av de införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, som
jordbmket tilldelas som ersättning för prishöjningar, avsätts för
låginkomstsatsning.

Jordbmksnämnden föreslår
att 85 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 240 milj. kr. för
avbytarverksamhet, 29 milj. kr. för företagshälsovård, 9,7 milj. kr. för
socialförsäkringsskydd och 96 milj. kr. för produk-tionsanpassningsåtgärder.
Jag avser atl senare föreslå regeringen att besluta enligt nämndens förslag.

Prop. 1988/89:140

Ränte-
och etableringsstöd

Frågan
om humvida räntestödslånen skall skrivas av helt och lånen skall krävas in vid
företagsavveckling bör enligt jordbmksnämnden behandlas först inför
regleringsåret 1990/91. Etableringsstödet finansieras av regleringsmedel inom
den ram som tilldelats jordbmket. För regleringsåret 1989/90 bedöms
utbetalningama bli ca 15 milj. kr. vid oförändrat ränteläge.

Det
ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag har för avsikt att
föreslå regeringen att jordbmksnämndens förslag godkänns.

2.4 Införselavgiftsmedel m. m.

Mitt
förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret 1989/90 skall
disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1. Införselavgiftsmedel
inom fördelningsplanen som anvisas för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete
skall i fortsättningen årligen överföras till Stiftelsen Lantbmksforskning.

Tabell
2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. regleringsåren
1987/88,1988/89 och 1989/90

1987/88

1988/89

1989/90

1 OOO-tal kr.

1 OOO-tal kr.

1 OOO-tal kr.

prel.

prognos

Inkomster

Frän
föregående

regleringsår
kvarstående

införselavgifter

-
inomramsmedel

36666

2491

82 181

—
utomramsmedd

—

-

60000

Under
resp. regleringsår

influtna
införselavgifter

— exkl.
fodermedel

1139216

1080500

823 500

—
fodermedel

380483

260000

250000

Summa

1556365

1342991

1215681

21

1987/88 1988/89 1989/90

I OOO-tal kr. 1 OOO-tal kr. I OOO-tal kr.

prel. prognos

Prop.
1988/89:140

Utgifter

a) Av medel inom

lordelningsplanen

Svensk spannmålshandel

Sveriges

potatisintressenter

Sveriges

oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Föreningen för

mejeriprodukter

Svensk
ägghandel

Regleringskassan för

fågel kött

Regionalt kostnadsbidrag,

norra Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ä gg

Bidrag till fraktkostnader

för mjölk
och grädde

Upplysningsverksamhet och

utvecklingsarbete

Stiftelsen

Lantbruksforskning

Djurhälsovård,

kontrollverksamhet m. m.

Stöd till
odling av

konservärter och andra

köksväxter

Stöd till odling av bruna

bönor

Stöd till odling av

vallväxtfrö

Fonden för kollektiva

åtgärder inom biodlingen

Sveriges exportråd

Sveriges potatisodlares

riksförbund

Bidrag till

ersättningsfoder,
norra

Sverige

Bidrag till potatisodling,

norra Sverige

Exportkontroll av kött

Sociala satsningar

Skolmåltider

Projekt

landsbygdsutveckling

Tillfälligt överfört till

skördeskadeskyddet

Genetikcentrum

Modelljordbruk

Energiskogsodling

Reserv till

jordbruksnämndens

förfogande

Summa

Härefter kvarstående införselavgiftsmedel

160000

13 900

30000

27 500

0 39000

0 4000

104500 52000

117800 52 500

8000

6000

45 500 5000 1700

50000 5000 2 500

295

500

15000

0

5000

25000

33800

35 200

10000

10000

4500

2000

8000

10000

500 3000

500 4000

2 780

2 780

20000

61283 4 500

2100

50000

2 500

800

79500 10000

=

200 730

2491

82181

684349

529691

659381

872016

813300

556300

1987/88

1988/89

1989/90

1 OOO-tal kr.

1 OOO-tal kr.

1 OOO-tal kr.

prel.

prognos

b) Av
medel utan.lor

fördelningsplanen

Utbyteshandel
nötkött,

öststaterna

105076

110000

90000

Utbyteshandel
kött och

näsk

50000

50000

50000

Pristillägg
får- och

lammkött

15573

27000

17000

Svensk
matpotatiskontroll

6204

6 342

6372

BidragtillStiftdsenför

ackordhästorganisationens

bevarande

250

250

250

Minskning
av mekaniska

skador
på matpotatis

500

0

0

Stöd
till

maltproduktionen

1000

1000

1000

Sveriges
exportråd

4000

4000

4000

Djurens
hälso- och

sjukvård

17000

20677

25756

Lantbruksstatistik

26000

37 708

34 587

Konsumentdelegationens

sekretariat

_

400

450

Kostvaneundersökningar

1250

0

0

Alternativ
odling

1000

0

0

Skördeskadefonden

18671

60000'

0

Utredningar
SPK

—

400

_

Skolmåltider

_

_

2300

Åtgärdsprogram
för norra

Sverige

-

-

45000

Ersättning
för uteblivna

prishöjningar
under

1988/89

300000

90000

_

1989/90

-

-

1012496

Summa

546524

407777

1289211

Summa
utgifter

1230873

937468

1948592

Årets
resultat (prognos)

+ 325492

+ 405
523

-732911

Ingående
balans till

regeringens
förfogande

131896

327 388

732911

Av
regeringen beslutad

disposition
av överskott

130000

Balanserat
överskott

+ 327 388

+ 732911

+ 0

Prop. 1988/89:140

' Tillförs fördelningsplanen för regleringsåretil989/90.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag utom i vad
avser dispositionen av medel för uteblivna prishöjningar.

Skälen för mitt förslag: I
tabell 2.4.1 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.m. under
regleringsåret 1987/88 liksom en beräkning av och förslag till användning av
införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1988/89 och 1989/90. För
en närmare redovisning av införselavgiftsmedlen hänvisas till bilaga 2.

Fördelningsplanen för
regleringsåret 1988/89 utgör 267,2 milj. kr. samt inflytande avgifter för
fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut våren 1988 (prop. 1987/88:165, JoU
25, rskr. 385). Med hänsyn till att inflytande avgifter för
fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 260

23

milj. kr. beräknarjag
därmed fördelningsplanen tiU 527,2milj. kr. Därtill Prop. 1988/89:140 kommer
kvarstående medel från regleringsåret 1987/88 på 2,5 milj. kr. Jag beräknar de
disponibla inkomsterna av införselavgifter till totalt I 343 milj. kr., vilket
innebär att 813,3 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till
fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mot del preliminära förslag till
fördelningsplan som lämnats av jordbruksnämnden. Definitiv fördelningsplan för
regleringsåret 1988/89 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret
då de verkliga inkomstema av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Regeringen
beslutade i juli 1988, i enlighet med jordbmksnämndens förslag, att
införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som för regleringsåret 1988/89
anvisats för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete skulle överföras till
Stiftelsen Lantbruksforskning.

Jag
föreslår att införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen som i fortsättningen
anvisas för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete årligen överförs till
Stiftelsen Lantbruksforskning. Fördelningen av medlen bör ske skilt från de
övriga medel som står till Stiftelsens förfogande och skall användas i syfte
att stödja forsknings- och utvecklingsarbete som kan stimulera jordbrukets
utveckling. Vid fördelningen bör samråd ske med berörda intressenter och även i
övrigt i de former som jordbruksnämnden tidigare föreslagit. Dessutom bör
Stiftelsen till jordbruksnämnden årligen redovisa hur disponerade
regleringsmedel har utnyttjats. Stiftelsen bör vidare informera nämnden om
aktuella projekt.

Svensk
kötthandel och tullverket har i avtal den 30 september 1988 enats om en
förstärkt kontroll av kött och köttprodukter som exporteras under anspråk på
exportbidrag. Jordbruksnämnden har i beslut den 11 oktober 1988 meddelat att
den inte har nägra invändningar mot detta. Jaganser för min del att en sådan
förstärkt kontroll är motiverad och har inget att invända mot att den sker i
enlighet med överenskommelsen mellan parterna. Jag är här överens med
jordbruksnäringen om att kostnaderna bör bestridas av införselavgifter inom
fördelningsplanen. I enlighet med avtalet harjag därför beräknat 2,1 milj. kr.
för detta ändamål under regleringsåret 1988/89. Jag har för avsikt att senare
föreslå regeringen att avsätta samma belopp för delta ändamål för
regleringsåret 1989/90. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
finansdepartementet.

Sammanställningen
avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skiljer
sig på elt antal punkter från de preliminära beräkningar som låg till gmnd för
riksdagens beslut våren 1988.

De
införselavgiftsmedel från regleringsåren 1987/88 och 1988/89 som enligt
riksdagens beslut står till regeringens förfogande (prop. 1987/88:165, JoU 25,
rskr. 385) har därvid delvis tagits i anspråk för olika ändamål sammanhängande
med prisregleringen. Posten Utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas
öka med 40milj. kr. Statens pris-och konkurrensverk disponerar 400000 kr. för
utredningar rörande bl.a. livsmedelsindustrins kostnadsutveckling och rabatter
på lantbruksmaskiner.

Kostnaderna
för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel

utanför fördelningsplanen beräknas för regleringsåret 1988/89 lill 408 milj. 24

kr.
Jag återkommer senare lill regeringen med anledning av jordbmks- Prop.
1988/89:140 nämndens förslag till disposition av de införselavgiftsmedel som
står till regeringens förfogande för regleringsåret 1988/89.

Jag
föreslår alt fördelningsplanen för regleri ngsårel 1989/90 skall omfatta
oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, vilket totalt
beräknas ge 517,2 milj. kr. Dessutom tillkommer elt belopp på 60milj. kr. från
utomramsmedd från regleringsåret 1988/89 i enlighet med riksdagens beslul våren
1988 samt 82 milj. kr. kvarstående från regleringsåret 1988/89. Sammanlagt
finns således ca 659 milj. kr. tillgängliga inom fördelningsplanen.

Jag
föreslår all Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter
för viss ulbyteshandd med brödsäd. Dessa avgifter beräknas lill 25 milj. kr.
Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvamavgif-ter såväl på
importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den
inhemska fröskörden, dock högsl motsvarande fettvaruavgifter på den totala
fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräknas nu uppgå till 579 milj. kr.

Med
hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika
vamområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördelning av det
preliminärt beräknade beloppet för regleringsåret 1989/90. Nämnden avser att
återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant
förslag kan då avges i samband med atl förslag lämnas till gränsskydd m.m.
fr.o.m. den Ijuli 1989. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen meUan
de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan
komma att stå till nämndens förfogande.

I
det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1989/90 för de
ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För
ulbyteshandd med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbruksnämnden
beräknat 90milj. kr.

1
likhet med jordbruksnämnden föreslår jag att för utbyteshandel med kött och
fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av kött och
fläsk. En förutsättning är atl motsvarande export ägt rum och att
införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts
inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda
ändamål.

Under
regleringsåret 1989/90 bör pristillägget på får- och lammkött vara oförändrat
5,40 kr. per kg, vilket beräknas medföra en utgift på 27 milj. kr. Av detta
belopp finansieras ca lOmilj. kr. av de utomramsmedd som jordbruket erhåller
som ersättning för uteblivna prishöjningar.

Jag
föreslår att Svensk matpotatiskontroU (SMAK) tilldelas högst 4817 000 kr, för
den officiella kontrollen och 1555 000 kr. för upplysningsverksamheten.

Bidrag
till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör utgå oförändrat med
250000 kr.

Stöd
till maltproduktionen för regleringsåret 1989/90 bör lämnas med

Imilj. kr. 25

Jag
föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 4 milj. kr. av medel utanför
fördelningsplanen regleringsåret 1989/90, fömtsätt att jordbmket avsätter 4
milj. kr. från medel inom fördelningsplanen.

I enlighet med regeringens
förslag i årets budgetproposition (1988/89: 100 bil. 1 1) föreslår
jag att 25,8 milj. kr. anslås för finansiering av viss del av kostnaderna för
djurens hälso- och sjukvård samt 34,6 milj. kr. för statistik på jordbrukets
område. I posten Djurens hälso- och sjukvård ingår också ett belopp av 1 850000
kr. som bör utgöra slalens andel av kostnaderna för vissa åtgärder inom
distriktsveterinärorganisalionen i Norrbottens och Västerbottens län.

Till finansiering av
sekretariatet hos jordbruksnämndens konsumentdelegation föreslås 450000 kr.

Jordbmksnämnden
har föreslagit att 2,3milj. kr. avsätts för att slutföra forskningsprojektet
Skolmaten I framtiden. Jag biträder nämndens förslag.

Jag kommer i det följande
föreslå att ytterligare 45 milj. kr. ställs till lantbruksstyrelsens förfogande
för det särskilda åtgärdsprogrammet för norra Sverige. De ökade kostnaderna bör
finansieras med införselavgifter utanför fördelningsplanen.

Jag föreslår att
resterande tillgängliga införselavgiftsmedel som kan beräknas till totalt 1012
milj. kr. disponeras för alt ersätta mittprishöjningar under regleringsåret
1989/90.

Med hänsyn till de
oundgängliga variationerna i inflödet av införselavgifter har jag i min
anmälan till årets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 11, s. 34)
föreslagit aU en röriig kredit av 60milj. kr. även fortsättningsvis ställs liU
jordbruksnämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör medel
inte intecknas för något ändamål utöver de jag nu nämnt. Eventuella överskott bör
liksom för innevarande år stå till regeringens disposition och skall i första
hand användas för att täcka kostnader för prisregleringen under regleringsåret
1989/90.

Prop.
1988/89:140

2.5 Minskning av regleringar inom livsmedelsområdet

2.S.1
Prisregleringen på ägg

Mitt förslag: Som
ett första steg i en minskning av den interna regleringen tas den
differentierade storproduktionsavgiften bort den Ijanuari 1990 och ersätts med
en generell avgift. Under regleringsåret den Ijuli 1989 — den 30juni 1990 bör
en viss inskränkning av överskottsfinansieringen av ägg genomföras.

Statens jordbruksnämnds
ställningstagande: Överensstämmer med mitt förslag.

Jordbmksnämnden har i sin
utredning om möjligheterna till och konsekvenserna av en avveckling av
prisregleringen på ägg analyserat fem olika steg i en sådan avveckling. Det
första steget innebär att storproduktionsavgiften ersätts av en generell
avgift. Det andra steget innebär en inskränkning i medelstilldelningen till
regleringsföreningen Svensk ägghandel för

26

exportfinansiering.
Detta steg leder över till steg tre som innebär att Prop. 1988/89:140
äggregleringen inte tillförs några medel för detta ändamål. Steg fyra innebär
en inskränkning av gränsskyddet, medan steg fem innebär ett helt borttaget gränsskydd.
Nämnden förordar steg ett och två.

Remissinstanserna:
Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget om att ta bort den
differentierade storproduktionsavgiften är alla utom Lantbmkarnas riksförbund
(LRF) positiva. En betydande majoritet av remissinstanserna anser också att
förslaget om en viss begränsning av överskottsfinansieringen av ägg bör
genomföras. LRF, Svenska lantägg AB och Svenska lantarbetareförbundel är dock
tveksamma och anser att regleringar i nuvarande form är nödvändiga. Enligt ett
flertal remissinstanser bör en avveckling av äggregleringen inte särbehandlas
utan ingå som en del i det övriga reformarbetet inom jordbmkspolitikens område.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut skall de
möjligheter som finns att förenkla och begränsa jordbmksprisregleringen
tillvaratas. Mot bakgmnd av detta har jordbmksnämnden på regeringens uppdrag
utrett möjligheterna till detta inom äggprisregleringen. De av jordbruksnämnden
förordade stegen mot en minskad reglering anser jag innebära sådana
förenklingar och ha sådana fördelar att de nu bör genomföras mot bakgrund av
1985 års beslut. De övriga stegen anser jag däremot vara av den karaktären att
de bör behandlas av den parlamentariska arbetsgruppen och övervägas först
tillsammans med gmppens övriga förslag. En av utgångspunkterna för
arbetsgmppens arbete är att de interna regleringarna skall begränsas så långt
som möjligt och i vissa fall avskaffas. En annan utgångspunkt är ett sänkt
gränsskydd.

Äggproduktion
bedrivs ofta ulan areell anknytning och utan koppling till den egentliga
jordbruksnäringen. Dessa företag är snarare atl jämföra med industriell
produktion. Endast en mindre del av äggproduktionen sker som kompletterande
produktion vid småjordbmken.

Äggnäringen
tillhör inte heller de mest kapitalintensiva branscherna som kräver stora
investeringar för att driva produktion. Detta i kombination med att ägg säljs
till konsumenterna i oförädlad form gör att fömtsättningarna för att driva
äggproduktion småskaligt med lokal produktion måste anses goda. Detta
understryks av det faktum att ca 35% av äggen saluförs vid sidan om
partihandeln, vilket också tyder på en viss flexibilitet och låg tröskel för
marknadsinträde.

Hämtöver
har äggnäringen i beredskapssammanhang en begränsad betydelse. Produktion av
ägg är också från planeringssynpunkt kortsiktig.

Äggproducenter
som sätter in mer än 1000 värphöns i produktionen per år skall erlägga en
produktionsavgift. Syftet med produktionsavgiften är att finansiera den interna
regleringen. Den I januari 1979 infördes en differentierad
storproduktionsavgift som innebär att avgiftsstorleken per höna ökar ju fler
hönor som sätts in i produktionen. Syftet med differentieringen är att
begränsa utbyggnaden av större företag samt att de större företagen skall stå
för en större andel av exportkoslnaderna.

Enligt
utredningen är det tveksamt om syftet med difFerentieringen uppnåtts.
Företagsstmkturen har inte ändrats i någon större utsträckning

27

sedan
avgiften infördes. Statistik och uppgifter från branschen tyder dock Prop.
1988/89:140 på en viss ökning av de allra största besättningarna.

Det
löpande arbetet med avgiften har enligt nämnden fungerat utan några större
problem, men medför en omfattande administration. Dessutom har avsevärda
legala problem uppstått vid tillämpningen på gmnd av svårigheter att definiera
begreppet företag. Eftersom differentieringen innebär en högre avgift per höna
för de större företagen har den medfört att vissa av dessa försökt fördela sitt
innehav av värphöns på flera fysiska eUer juridiska personer.

Utredningen
pekar också på det förhållandet att de större företagen ofta erhåller
kompensation för den högre avgiften genom dels ett högre pris per kilo ägg,
dels rabatter på foder och ungdjur. Effekten av differentieringen av avgiften
utjämnas därmed.

Med
anledning av alt avgiften synes ha ingen eller mycket begränsad effekt,
samtidigt som tillämpningen medför legala problem och en betydande
administration föreslår jag att den differentierade storproduktions-avgiften
tas bort den Ijanuari 1990. Finansieringen av den del av äggregleringen som
för närvarande sker genom den differentierade produktionsavgiften bör i
stället ske genom en generell avgift.

Överskottssituationen
inom äggproduktionen är ett växande problem. Den nya djurskyddslagstiftningen
innebär att antalet hönor per bur minskas från fyra till tre. Därmed kommer
även fömtsättningama för en marknadsbalans att förbättras avsevärt. Denna
effekt är dock endast kortsiktig. På lång sikt när lönsamheten på gmnd av
produktionsminskningen förbättras, föreligger risk för att nya permanenta
överskott uppkommer om inte någon form av åtgärder vidtas.

Effekterna
av den nya djurskyddslagstiftningen kommer att bli synliga först under
regleringsåret 1990/91. Enligt Lantbmkets utredningsinstituts (LUI) senaste
prognos kommer äggöverskottel under regleringsåret 1989/90 att stiga något från
dagens rekordnivå på 12450 ton. Därefter beräknas överskottet sjunka mot en
balanssituation. Orsaken lill att överskottet beräknas öka under kommande
regleringsår är att branschen redan nu börjat slakta ut hönor för all den 1
oktober 1989, då de nya föreskrifterna börjar gälla, kunna ha fyra hönor per
bur som är relativt nyinsatta. Producenterna kan då ytterligare en period ha
fyra hönor per bur. Nyin-sättningar fr. o. m. den 1 oktober 1989 får endast ske
med tre hönor per bur.

Äggöverskottet
är i dag mycket stort och har varit växande under senare

år. Detta visar att äggprisregleringen inte varit ett effektivt medel för ått

uppnå marknadsbalans. Överskotten gröper också ur lönsamheten i bran

schen. Enligt jordbmksnämndens utredning är en viss begränsning av

Svensk ägghandels möjligheter tiU överskottsfinansiering av ägg möjlig att

göra med övervägande positiva effekter som följd. Med begränsad över

skottsfinansiering, men med bibehållet gränsskydd mot import, bör benä

genheten att producera överskoll inte vara lika stor. Risken att hamna i en

permanent överskottssituation bör därmed minska. Minskade äggöver

skott sänker exportkostnaderna för äggproducenterna, samtidigt som pro

ducentpriset bör stiga. Detta bör möjliggöra såväl bättre lönsamhet för

producenterna som ett lägre konsumentpris. 28

Enligt min mening bör en
viss begränsning av överskottsfinansieringen av ägg göras nästa regleringsår.
Därefter bör överskottsfinansieringen minskas i takt med den
produktionsminskning som bedöms äga mm till följd av de nya
djurskyddsbestämmelserna. Producentema bör redan nu få såväl kortsiktiga
signaler som signaler som stävjar uppkomsten av nya överskott efter det att
djurskyddsbestämmdsema medverkat till atl nedbringa de nuvarande.

Jag avser därför föreslå
regeringen atl ge jordbmksnämnden i uppdrag att vid medelstilldelningen till de
olika regleringsföreningarna utgå från en inskränkning med ca 10% av Svensk
ägghandels prognosticerade medel för överskottsfinansiering.

Prop.1988/89:140

2.5.2
Den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export m. m.

Mitt förslag: Den
obligatoriska kvalitetskontrollen vid export av mejeriprodukter, ägg och
fiskkonserver slopas genom att kungörelserna med vissa särskilda bestämmelser
om utförsel av dessa varor upphävs. Vidare skall den statliga regleringen av
verksamheten vid Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ)
och Svenska konservkontrollens råd upphöra.

Utredningens förslag:
Livsmedelskontrollutredningen lämnade i sill betänkande (SOU 1986:25) Kontroll
av livsmedel två alternativa förslag avseende det obligatoriska kravet på
kvalitetskontroll vid export, ulan att ta ställning till huruvida den
obligatoriska exportkontrollen borde behållas eller inte. Utredningens ena
altemativ som överensstämmer med mitt förslag innebär atl den obligatoriska
kvalitetskontrollen vid export upphävs. Om kvalitetskontrollen enligt det
andra altemativet skall behåUas föreslår utredningen att ansvaret för att
fastställa kvalitetsnormer för exporten och för kvalitetsprövningen förs över
från KMÄ till jordbmksnämnden. Utredningen tog inte ställning till den
frivilliga kvalitetskontrollen och statens engagemang i denna.

1
jordbmksnämndens utredning om konsekvensema av en avveckling av prisregleringen
på ägg behandlas även det s. k. packeribidraget som lämnas vid runmärkning av
ägg. Nämnden förordar att bidraget höjs.

Remissinstanserna:
Livsmedelskontrollutredningens två förslag om den obligatoriska
kvalitetskontrollen vid export behandlas endast av ett fåtal remissinstanser.

Förslaget
att ta bort den obligatoriska exportkontrollen utvecklas närmare av
näringsfrihetsombudsmannen (NO) och av några länsstyrelser. NO finner inga skäl
tiU att samhället skall engagera sig i en kvalitetskontroll av smör, ost och
ägg utöver den kontroll som livsmedelslagstiftningen föreskriver. NO framhåller
vidare att smörproduktionen i praktiken är monopoliserad och att mejeriföreningarna
själva bör vara fullt kapabla att se till att smör håller en kvalitet som
passar de svenska konsumenterna och duger för export.

29

När
det gäller äggkontrollen menar NO att det nuvarande systemet leder Prop.
1988/89:140 till olikformiga konkurrensförutsättningar och därmed försvagar
effektiviteten i branschen. De äggpackerier som har mnmärkesrätt får särskilda
kvalitetsbidrag inom ramen för prisregleringen. Finansieringen sker via
införselavgifter och produktionsavgifter som tas ut av äggproducenter oavsett
om de har mnmärkesrätt eller inte. De leverantörer som marknadsför ägg som
inte är mnmärkta har regelmässigt en svag marknadsställning jämfört med
marknadsledande Kronägg. Sådana leverantörer måste i praktiken försöka vara
bättre eller billigare än Kronägg för att få sälja till livsmedelshandeln.
Enligt NO kan de ha svårt att konkurrera prismässigt på grund av atl de inte
får något kvalitetstillägg.

KMÄ,
Statstjänstemannaförbundet (ST) och Grossistförbundet Svensk handel hänvisar i sina
remissvar till tidigare undersökningar som visat att berörda intressenter
förordar atl den obligatoriska exportkontrollen behålls. Även Sveriges
fiskares riksförbund anser att den nuvarande organisationen i fråga om
kontrollen av fisk- och fiskprodukter bör behållas. Jordbruksnämnden avstyrker
utredningens båda förslag och hävdar atl det är angeläget att KMÄ ges det
lagstöd som krävs för den del av verksamheten som kan betecknas som
myndighetsutövning.

Remissinstanserna
är i sina uttalanden över jordbruksnämndens äggutredning, liksom när det
gäller livsmedelskontrollutredningens förslag, delade. Kommerskollegium, NO,
Sveriges livsmedelsindustriförbund och statens pris- och konkurrensverk (SPK)
ifrågasätter behovet av en statlig kvalitetskontroll. SPK menar att kostnaden
för en kvalitetskontroll skall bäras av de konsumenter som efterfrågar en sådan
och finner den värdefull. Jordbruksnämndens konsumentdelegation anser att det
i princip är näringen som skall ansvara för att kvaliteten på produkterna upprätthålls,
men kan ändå acceptera atl packeribidraget kvarstår tills vidare. Konsumentverket
ifrågasätter om kontrollen är anpassad till konsumentbehovet.

Lantbruksstyrelsen,
statens livsmedelsverk. Grossistförbundet, Kooperativa förbundet (KF), LRF, Svenska
lantarbetareförbundet och Svensk fjäderfäskötsel tillstyrker jordbruksnämndens
förslag.

Två
remissinstanser, Sveriges lantbruksuniversitet och statens veterinärmedicinska
anstalt, pekar på det angelägna i atl ha en kvalitetskontroll av ägg, särskilt
med tanke på den föreslagna avvecklingen av det nuvarande
burhållningssystemet. I ett övergångsskede kan avvecklingen enligt dessa
remissinstanser medföra vissa risker för en sämre äggkvalitet ur hygienisk
synvinkel.

Skälen
för mitt förslag: Enligt kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser
angående utförsel av smör, ost och ägg är kvalitetskontroll obligatorisk vid
export av dessa produkter. Ett motsvarande kontrollkrav gäller vid export av
fisk och fiskprodukter enligt kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser
angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver. Denna kontroll sker
utöver den offentliga livsmedelskontrollen enligt livsmedelslagen.
Kvalitetskontrollen av ägg och mejerivaror utförs av KMÄ. Verksamheten vid KMÄ
styrs genom föreskrifter som meddelas av jordbruksnämnden.

KMÄ
utgörs av en styrelse och ett antal kommittéer för olika produkt- 30

slag.
Styrelsen utses av jordbruksnämnden som också fastställer ett regIe- Prop.
1988/89:140 mente för organisationen. Vid KMÄ finns bl.a. laboratoriepersonal
och inspektörer för kontrollverksamheten. För fiskkonserver utförs den obligatoriska
exportkontrollen av Svenska konservkontrollens råd (kontrollrådet) under
jordbruksnämndens överinseende. Den kontrollbyrå som hör till kontrollrådet
finns vid KMÄ:s avdelningskontor i Göteborg.

KMÄ
verkar som kontrollorgan och utför laboratorieundersökningar på en rad områden.
På uppdrag av livsmedelsverket medverkar KMÄ i den offentliga kontrollen av
mejerierna. KMÄ utför där den provtagning som miljö- och hälsoskyddsnämnderna
annars skulle genomföra. En annan del av verksamheten är kvalitetskontrollen av
mejeriprodukter och ägg. Den kontrollen innebär att kriterier fastställs för en
kvalitetsgräns som markeras med runmärket. En näringsidkare kan efler
tillstånd av KMÄ få märka sina varor med runmärket, förutsatt alt varorna
uppfyller kriterierna. Dessa bestäms av KMÄ efter godkännande av
jordbruksnämnden. KMÄ kontrollerar att produkterna håller sin märkeskvalitet.
Kontrollanstalten har också rätt alt ta ut en kontrollavgift av
mnmärkesanslutna näringsidkare.

Till
mnmärkesanslutna företag lämnas ett bidrag inom ramen för jordbruksprisregleringen.
Bidraget ges per kg och kallas kvalitetstiUägg för ost och smör samt
packeribidrag för ägg. Bidragen utbetalas av regleringsföreningarna.
Föreningen för Mejeriprodukter och Svensk ägghandel. Som jag nämnt är runmärket
i dag ell krav för att smör, ost och ägg skall få exporteras. I övrigt är
kontrollen frivillig, men den är ett villkor för nämnda bidrag.

KMÄ
är inte någon myndighet men vissa av dess uppgifter kan beskrivas som
myndighetsutövning. Det gäller inte den frivilliga kvalitetskontrollen men
däremot den för export obligatoriska kvalitetskontrollen av smör, ost och ägg.
Detsamma gäller den kontroll som kontrollrådet svarar för när det gäller
fiskkonserver för export. Inte heller kontrollrådet är någon myndighet. För att
organisationer av det slag som kontrollrådet och KMA utgör skall få ägna sig åt
myndighetsutövning krävs numera enligt regeringsformen lagstöd.

Enligt
min mening finns del i dag inte några vägande skäl som talar för att behålla
den obligatoriska kvalitetskontrollen av mejerivaror, ägg och fiskkonserver som
skall exporteras. Det kan inte anses förenligt med den offentliga
livsmedelskontrollens mål alt samhället ställer kontrollkrav som innebär en
särbehandling av livsmedel avsedda för vissa marknader. Det är snarast en fråga
för exportören att se till alt importörens krav på en viss kvalitet på
exportvaran uppfylls. En liknande bedömning gjordes år 1982 då bestämmelserna
om vissa kvalitetskrav vid export av matpotatis upphävdes.

Beträffande
runmärkningen kan en frivillig sådan märkning för export tjäna samma syften som
en obligatorisk. KMÄ kan även fortsättningsvis förfoga över det varumärke som
runmärket utgör.

Mitt
ställningstagande innebär att kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser
angående utförsel av smör, ost och ägg samt kungörelsen

31

(1950:506) med vissa
bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och Prop. 1988/89:140
fiskkonserver bör upphävas.

Det
kvalitetsarbete som utförs utöver de krav som ställs med stöd av
livsmedelslagen bör huvudsakligen vara en branschfråga. Det är enligt min
mening eftersträvansvärt att detta arbete styrs främst genom konsumentefterfrågan.
Jag anser därför att den statliga regleringen av KMÄ:s och kontrollrådets
verksamhet skall upphöra. Organisationerna bör fortsättningsvis kunna verka
som fristående branschorgan. Det är givetvis väsentligt att företagen
bibehåller och vidareutvecklar sitt kvalitetsarbete. Det är vidare viktigt att
den kompetens som finns i organisationerna om kvalitetsfrågor för de aktuella
produkterna tillvaratas. Jag avser därför att ta initiativ till överläggningar
mellan berörda intressenter i syfte att lösa frågan om den framtida
organisationen av KMÄ och kontrollrådet. För närvarande anlitas KMÄ i viss
utsträckning i den offentliga livsmedelskontrollen som godkänt laboratorium.
Jag finner det naturiigt att organisationen kan fungera som sådant även
framgent.

Ett
ökat inslag av kvalitetsbetalning till lantbrukarna för all styra produktionen
mot högre kvalitet har varit en strävan inom jordbruksprisregleringen. Den
kvalitetsbetalning som i dag tillämpas inom ägg- och mejeriregleringen riktar
sig dock inte i första hand till lantbrukaren. Kriterierna för runmärkesnivån
är till övervägande delen sådana som lantbmkaren inte kan påverka.

Att
ta bort kvalitetstillägget för ost och smör borde inte medföra några negativa
konsekvenser för konsumenten. Man måste i dag utgå ifrån att mejerierna har
kompelens och intresse av saml känner elt ansvar för alt kontrollera att
produkterna har en god kvalitet. Detta är en typ av kvalitetskontroll som bör
ingå i branschens egenkontroll.

1
dag är kunskapen om runmärkets innebörd mycket dålig hos konsumenten. Man kan
fråga sig om kvalitetskontrollen verkligen är konsument-anpassad. Det
sistnämnda gäller i ännu högre grad för mnmärkta ägg. Det har visat sig att
konsumenterna ibland hellre köper omärkta, och därmed okontrollerade, "lantägg"
än kontrollerade, mnmärkta ägg. Om runmärket i fortsättningen blir en
kvalitetsgaranti från branschen bör det också ligga i branschens intresse att
anpassa kvalitetsnormerna på ett sådant sätt att de mnmärkta produkterna
motsvarar konsumentemas krav. Därmed borde de även kunna motivera ett högre
pris varför man kan ifrågasätta om särskilda bidrag bör lämnas. Jag är
emellertid inte nu beredd att föreslå att bidragen tas bort. Jordbruksnämnden
föreslår i sin utredning att packeribidraget höjs. Mot bakgrund av vad jag
nyss anfört ärjag inte beredd att tillstyrka nämndens förslag utan anser att
bidraget bör behållas på en oförändrad nivå.

Kvalitetskontrollen
för de aktuella produkterna är ingen hygienkontroll

utan får snarast ses som en kontroll som kan ha en ekonomisk betydelse för

konsumenten. Eftersom exempelvis mnmärkesanslutna packerier genom

lyser och sorterar aggen behöver konsumenten, i mindre utsträckning än

vad som kan vara fallet med okontrollerade ägg, riskera att själv behöva

sortera bort ägg efter inköpet. Det kan t. ex. röra sig om ägg med dåliga skal

eller innehållande blod, men som inte innebär någon hälsorisk. 32

Ett par remissinstanser
har uttryckt farhågor för en framtida hygienisk försämring av äggen som en
effekt av att burhönssystemet skall avvecklas, till följd av den nya
djurskyddslagen. Det kan i detta sammanhang påpekas att uppskattningsvis 35% av
de ägg som i dag säljs till konsument inte har passerat något mnmärkespackeri.
Dessa torde i större utsträckning än övriga ägg vara producerade i
golvhönsbesättningar. Djurskyddslagen innebär således inte att heU nya
produktionsförhållanden införs. Sådana produktionsförhållanden är vanliga även
i dag. Några problem till följd av detta har inte påtalats från
kontrollmyndigheterna. Jag vill också påpeka att runmärkeskontrollen inte
innehåller någon hygienisk kontroll som innebär att äggen är bakteriologiskt
kontrollerade. Det ligger inom ramen för den allmänna livsmedelskontrollen som
livsmedelsverket bedriver att vidta åtgärder så all en negativ utveckling av
kvaliteten förhindras.

Prop.
1988/89:140

2.5.3
Kontroll av matpotatis

Mitt
förslag: Ansvaret för att meddela föreskrifter om kvalitetskrav och märkning
flyttas från lantbmksstyrelsen till statens livsmedelsverk fr. o.m. den Ijuli
1990.

Samtidigt upphävs
marknadsskyddet för viss matpotatis genom att kungörelsen (1959:187) angående
kvalitetsbenämning på matpotatis upphävs.

Utredningarnas förslag:
Livsmedelskontrollutredningen föreslår i betänkandet (SOU 1986:25) Kontroll av
livsmedel att kvalitetskontrollen av matpolatis skall inordnas i den allmänna
offentliga livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket föreslås meddela föreskrifter
om kvalitetskrav och märkning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ha ansvaret
för kontrollen. Föreskrifterna skall bl. a. innebära att all färdigförpäckad
potatis skall uppfylla en viss bestämd kvalitetsnivå och att endast den
färdigförpackade potatisen, liksom den som säljs i automat, skall
kvalitetsmärkas. Förslaget innebär också all Svensk matpotatiskontroll (SMAK)
inordnas under jordbmksnämndens tillsyn. Med sin särskilda kompetens föreslås
SMAK biträda kommunerna vid kontrollen av potatis på samma sätt som ett
godkänt laboratorium i den allmänna livsmedelskontrollen. Branschen bör ges
möjlighet atl inom ramen för en fortsatt SMAK-kontroll marknadsföra potatis i
en högre kvalitetsklass än den som livsmedelsverket kommer all föreskriva.

Jordbruksnämnden föreslår
i sin utredning om bättre matpolatiskvalitel bl. a. all ansvaret för och
kontrollen av matpotatiskvalitelen förs över från lantbmksstyrelsen till
jordbmksnämnden. I utredningen föreslås också ett antal förändringar av vad som
skall krävas inom en obligatorisk kvalitetsmärkning. Utredningen föreslår att
kvalitetskontrollen tills vidare skall finansieras av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen.

Remissinstanserna:
Meningarna är delade om livsmeddskontrollulred-ningens förslag i fråga om
organisationen och utformningen av potatis-

33

3 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 140

kontrollen. NO framhåller
att SMAK-konlrollen är eU område där förde- Prop. 1988/89; 140 lama med en
avreglering är avsevärda, särskilt med avseende på prisbildningen. Enligt bl.
a. livsmedelsverket och KF bör kraven på kvalitetsdeklaration vara oberoende
av försäljningsform.

I
remissvaren över jordbruksnämndens utredning är meningarna delade när det
gäller vilken myndighet, jordbmksnämnden eller livsmedelsverket, som skall
ansvara för kvalitetsarbetet på polatisområdet och ha tillsynen över SMAK:s
verksamhet. Delade meningar råder också i fråga om de förslag till
delaljföreskrifter om bl.a. märkning och klassificering av mat-potatis som
jordbruksnämnden presenterar. Många remissinstanser är positiva till förslagen
i utredningen medan riksrevisionsverket i alla delar avstyrker utredningens
förslag. Verket anser att man för att förbättra kvaliteten på matpotatis bör
pröva möjligheten att slopa den offentliga klassificeringen och kontrollen.

Skälen
för mitt förslag: Potatis är ett av våra mest konsumerade livsmedel och ett
livsmedel som vi, inte minst från hälsosynpunkt, bör öka vår konsumtion av.
Samtidigt är potatisen ett av de livsmedel som konsumenterna oftast kritiserar
på grund av bristande kvalitet. En viktig förutsättning för att konsumtioren
av potatis skall öka är all potatisen håller en sådan kvalitet att
konsumenterna uppfattar den som ett viktigt och värdefullt livsmedel. Det är
enligt min mening oacceptabelt att detta viktiga baslivsmedel inte håller den
kvalitet som konsumenterna kräver. Ett fortsalt arbete för all förbättra
potatiskvaliteten är därför nödvändigt. För potatis som för andra livsmedel
måste det främst vara en fråga för branschen atl tillgodose konsumentönskemål
om efterfrågade kvaliteter.

Under
en relativt lång tid har staten engagerat sig i arbetet med att förbättra
matpotatiskvaliteten. Detta har enligt min mening varit nödvändigt under
uppbyggnaden av kontrollen. SMAK bildades år 1953 genom en sammanslutning
mellan potatisodlarnas organisationer och representanter för handeln under
medverkan av lantbruksstyrelsen. Genom ett beslut av 1959 års riksdag infördes
elt marknadsskydd för potatis av särskilt bra kvalitet (prop. 1959:35, JoU 12,
rskr. 148). År 1973 beslutade riksdagen art en obligatorisk kvalitetsmärkning
under offentlig kontroll skulle införas för den i landet saluförda matpotatisen
(prop. 1973:96, JoU 25, rskr. 232).

Lantbruksstyrelsen
är ansvarig för kontrollen av kvaliteten hos matpotatis. SMAK biträder
lantbmksstyrelsen vid tillsynen över efterlevnaden av gällande föreskrifter om
obligatorisk kvalitetsmärkning av saluförd matpotatis. SMAK består av en
styrelse och elt sekretariat till vilket ett antal besiktningsmän är knutna.
För SMAK finns ett av regeringen fastställt reglemente.

SMAK
har i dag till uppgift alt genom bl.a. kontroll och rådgivning

verka för en bättre matpotatiskvalitet. Till huvuduppgifterna hör att kon

trollera att de SMAK-anslutna packerierna följer märkningsbeslämmdser-

na och att den potatis de packar håller den angivna kvaliteten, s. k. SMAK-

kontroll. SMAK skall också biträda lantbruksstyrelsen vid tillsynen av den

obligatoriska kvalitetsmärkningen av matpolatis. Dessutom analyserar

och kvalitetsbeslämmer SMAK potatis på uppdrag av bl.a. odlare och

uppköpare. SMAK bedriver också viss informationsverksamhet riktad 34

mot
konsumenter, skolungdom, slorkök, handel saml mot odlare och Prop. 1988/89:
140 förpackare.

Kvaliteten
på matpotatis har allmänt sett förbättrats under de år kontrollen funnits. Det
arbete som utförts av SMAK genom kontroll och upplysningsverksamhet har i slor
utsträckning bidragit till denna förbättring. Kvalitetsförbättringen har
kommit såväl de enskilda konsumenterna som odlarna, handeln, storhushållen och
industrin till godo. Fortfarande förekommer ändå tidvis en betydande kritik mot
kvaliteten på potatisen i butikema. Det är emellertid svårt alt dra några
bestämda slutsatser om den nuvarande kvalitetsmärkningens och
kvalitetskontrollens värde.

Från
folkhälsosynpunkt är det mycket angelägel alt öka konsumtionen av potatis. Det
förutsätter att konsumenten har tillgång till potatis av god kvalitet såväl i
butiker som i storhushåll. Min sammanfattande bedömning är därför att det
fortfarande finns skäl som talar för att särskilda kvalitetskrav bör ställas
på matpotalisen. En obligatorisk kvalitetsmärkning bör därför behållas.
Matpotatisen bör alltså även fortsällningsvis kontrolleras från
kvalitetssynpunkt. Det bör dock understrykas att den viktigaste förutsättningen
för atl erhålla livsmedel av hög kvalitet inte i första hand är ett
kontrollsystem, utan en växelverkan mellan producenter, partihandel, detaljhandel
och konsumenter. Märkningens och kontrollsystemets uppgift blir att vara ett
objektivt stöd som slutligen skall trygga konsumenternas intressen. Kontrollen
bör enligt min mening samordnas med övrig livsmedelskontroll, vilket bör öka
fömtsättningarna för en förbättring av kvaliteten, samtidigt som regleringen
förenklas.

Statens
livsmedelsverk har det centrala tillsynsansvaret för livsmedel inom den
offentliga livsmedelskontrollen och kan med stöd av livsmedelslagstiflningen
utfärda livsmeddsslandarder för olika livsmedel. I dag är det emellertid
lantbmksstyrelsen som har tillsynen över kvaliteten på matpolatis och som med
stöd av livsmedelslagstiftningen meddelar föreskrifter om kvaliteten och om
kvalitetsmärkning av matpolatis. Enligt min mening bör det övergripande
ansvaret för all livsmedelskontroll samlas hos livsmedelsverket. Det bör också
vara livsmedelsverkets uppgift alt utfärda föreskrifterom kvalitet, märkning,
tillsyn m. m. för alla livsmedel. Därför är det enligt min mening naturligt att
ansvaret för matpotatiskvaliteten förs över från lantbmksstyrelsen till
livsmedelsverket. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bör inom ramen för den allmänna
offentliga livsmedelskontrollen ha ansvaret för kontrollen av att
livsmedelsverkets kvalitets- och märkningsbestämmelser följs och svara för
eventuella ingripanden. Denna kontroll bör i princip avgiftsfinansieras i
enlighet med del förslag regeringen lade fram i propositionen om
livsmedelskontroll (prop. 1988/89:68). Enligt min uppfattning finns det
emellertid anledning att även under det kommande året göra ett undantag för den
särskilda kvalitetskontrollen av matpotatis. Jag föreslår därför att denna
kontroll även under regleringsåret 1989/90 finansieras med införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen. Även SMAK:s upplysningsverksamhet bör finansieras
med sådana införselavgiftsmedel också under regleringsåret 1989/90. Jag har
tidigare redogjort för detta (avsnitt 2.4).

I
fortsättningen bör det således ankomma på livsmedelsverket att fast- 35

ställa de obligatoriska
krav på kvalitet och märkning som bör gälla för Prop. 1988/89; 140
matpotatisen. Livsmedelsverket bör vidare få till uppgift att ta ställning till
omfattningen av såväl kontrollen som den obligatoriska kvalitetsmärkningen.
Jordbmksnämndens utredning om åtgärder för alt förbättra matpotatiskvaliteten
bör överiämnas till livsmedelsverket för att beaktas i dessa bedömningar.

Det
år 1959 införda marknadsskyddet för SMAK-märkt matpotatis innebär att endast
matpolatis som märkts med beteckningen SMAK Extra Prima eller SMAK Prima får
saluhållas under föregivande att matpotalisen är av särskilt hög kvalitet.
Enligt min uppfattning bör inte ett visst livsmedels kvalitet knytas till ett
av samhället särskilt sanktionerat vammärke, om det inte finns alldeles
särskilda skäl för en sådan ordning.

Att
samtidigt med regler om obligatorisk kvalitetsmärkning förbehålla vissa
förpackare rätten att tala om alt de säljer den kvalitetsmässigt bästa
potatisen kan skapa problem vad gäller märkningens trovärdighet. Förpackare
utanför SMAK-organisationen måste använda en lägre kvalitetsklass-benämning för
potatis som egentligen skulle kunna klassas som Prima eller Extra Prima vara.
Mot bakgmnd av detta föreslår jag att marknadsskyddet för viss matpotatis
avvecklas. Kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis
bör följaktligen upphävas.

Som
jag tidigare nämnt finner jag inte någon anledning att särbehandla matpotatis i
förhållande till andra livsmedel. En fristående kontrollorganisation vid sidan
av den ordinarie livsmedelskontrollen bör därför inte ha någon kontrollfunktion
baserad på lagstiftning. SMAK:s nuvarande uppgifter inom den obligatoriska
kontrollen bör därför upphöra. Att ylleriigare förbättra matpotatiskvaliteten
bör kunna ske genom ett samarbete inom branschen. SMAK bör enligt min mening i
fortsättningen kunna fungera som ett i huvudsak självfinansierat branschorgan.

Det
är vidare viktigt atl den kompelens som finns inom SMAK utnyttjas såväl av
branschen som av de myndigheter som ansvarar för den offentliga kontrollen,
exempelvis som godkänt laboratorium såsom livsmedelskontrollutredningen
föreslår. Jag avser därför, i likhet med vad jag anfört om KMÄ, art ta
initiativ till att överiäggningar kommer till stånd mellan berörda
intressenter. Dessa bör kunna lösa frågan om SMAK:s framtida organisation och
roll. Jag avser därefter att återkomma till regeringen i frågan. SMAK:s
uppdragsverksamhet, som avser kvalitetsanalyser m. m., kan enligt min bedömning
bedrivas av SMAK också fortsättningsvis. Det är också väsentligt att
kvalitetsbelalningen till lantbmkarna behålls och därmed naturligtvis den
kontroll som utgör underlag för denna betalning.

Jag
avser att återkomma tiU regeringen med förslag om erforderliga
förordningsändringar.

36

2.6 Stöd
till jordbruket i norra Sverige

2.6.1
Prisstöd

Prop.
1988/89:140

Mitt
förslag: Stödet till jordbruket i norra Sverige bör höjas med 55 milj. kr.
under budgetåret 1989/90. Uppräkningen av stödet bör i huvudsak fördelas till
producenterna genom ett bidrag per djur.

Statens
jordbruksnämnds förslag: Statens jordbmksnämnd har föreslagit en höjning av
prisstödet på mjölk, nöt-, får- och lammkött samt av stödet lill getskötseln
med sammanlagt 55milj. kr. Därav föreslås den största höjningen ske för mjölk
med 37,4 milj. kr., medan slödel för nötkött föreslås höjas med 16,5 milj. kr.
och för får- och lammkött med 0,9 milj. kr. samt för getskötseln med 0,4 milj.
kr.

Jordbruksnämnden
har vidare föreslagit att det högsta antal modersug-gor som vid ett och samma
företag kan få stöd skall höjas från 60 till 120 modersuggor.

Jordbruksnämnden
har dessutom föreslagit förändringar i områdesindelningen.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen
i Älvsborgs län anser att områdesindelningen bör ändras så att de delar av
länet som omfattas av glesbygdsstödet också ingår i prisstödsområdet.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att "frysningen" av stödet i
område4 leder till alltför stora skillnader i stödnivå mellan områdena 3 och 4.
Stödet bör höjas i område4 både för mjölk saml nöt-, får- och lammkött.
Länsstyrelsen i Värmlands län anser att den nya områdesindelning som
jordbruksnämnden föreslagit leder till alltför stora skillnader inom område 3,
till nackdel för västra Värmland. Länsstyrelsen i Västernorrlands län.föreslår
områdesförändringar i område 2a och 2 b. Länsstyrelsen i Jämtlands län vill
lill de traditionella motiven föratt upprätthålla produktionsnivån i norra
Sverige lägga förädlingsindustrins sårbarhet. Om den negativa utvecklingen i
jordbruket fortsätter leder det troligen till att underiaget för
förädlingsindustrin blir för litet. Dessutom anser länsstyrelsen att formerna
för stödet till norra Sverige bör ses över. I fråga om beräkningarna av stödet
invänder man mot att viss del av foderbehovet antas köpas in och anser vidare
att produktionen av foder bör stimuleras, t.ex. genom arealbidrag kopplat till
företagets animalieproduktion. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår
regionalt prisstöd, baserat på bokslutsmaterial, samt en differentiering av
stödet i områdena 2 a och 2 b även för övriga produktionsgrenar förutom mjölk.
LRF invänder mot att beräkningarna utgår ifrån viss del inköpt foder samt mot
en "frysning" av stödet i område 4. Differentiering av stödet mellan
område 2 a och 2 b föreslås även gälla nötkött.

Skälen
för mitt förslag: Enligt riksdagens beslul skall en närmare översyn av
prisstödet till jordbruket i norra Sverige genomföras vart tredje år. Statens
jordbruksnämnd har redovisat översynen i form av två delrapporter varav den
första i huvudsak behandlar produktionsutvecklingen i norra

37

Sverige
och den andra tar upp bl.a. formerna för och omfattningen av Prop.
1988/89:140 stödet.

Utvecklingen
av produktion och sysselsättning inom jordbruket i norra Sverige avviker inte
från utvecklingen i riket som helhet. Detta gäller såväl för åkerarealen,
antalet brukningsenheter som l.ex. djurantalet. Här finns dock regionala och
lokala skillnader, t. ex. antalet mjölkkor som i vissa län minskat mer än i
såväl övriga delar av norra Sverige som i riket totalt. 1 vissa avseenden är
utvecklingen inom norrlandsjordbruket under 1980-ta-let dock mer gynnsam än i
riket som helhet, t. ex. när det gäller investeringarna inom jordbruket som i
norra Sverige legat på en högre nivå. Detta gäller framför allt investeringarna
i markanläggningar. Skälet är i första hand att behovet av dikning generellt är
större i norra Sverige än i övriga delar av landet.

Byggnadsverksamheten
inom mjölkproduktionen har minskat i hela landet, bl.a. som en följd av
överskoltssituationen. Investeringarna inom denna produktionsgren har trots
delta legat på en relativt sett högre nivå i norra Sverige än i övriga delar av
landet. Orsaken torde vara atl man, i samband med de olika
produktionsbegränsande åtgärder som vidtagits, haft mer generösa regler vid
tillämpningen i norra Sverige.

I
regeringens proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.
m. behandlas bl. a. det regionalpoiitiska målet inom livsmedelspolitiken. Den
reform av livsmedelspoliliken som har inletts skall bl.a. utgå från att det
regionalpolitiska målet skall konkretiseras och preciseras samt att nya medel
skall utarbetas för all uppnå detta mål. I detta sammanhang kommer bl.a. det
nuvarande prisstödet lill jordbruket i norra Sverige att behandlas.

Mot
denna bakgrund ärjag inte beredd att föreslå förändringar i prisstödets
områdesindelning.

Jag
är inte heller beredd atl föreslå den ändring i villkoren för stöd till
smågrisproduktionen som skulle innebära att det maximala antalet stödberättigade
modersuggor per företag skulle höjas från 60 lill 120 suggor. Enligt
intentionerna i den nya djurskyddslagen bör svinuppfödningen i ökad
utsträckning inriktas på en integrerad produktion. Den föreslagna ändringen av
antalet stödberättigade modersuggor kan medverka till en ökad specialisering av
produktionen. Jag anser inte att en sådan utveckling bör stimuleras. Någon
ändring bör därför inte genomföras.

I
fråga om prisstödets nivå tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag.

Den överenskommelse om frysning av prisstödet i jordbruket som nyligen

träffats inom ramen för den pågående GATT-rundan innebär emellertid

att uppräkningen inte kan göras av prisstödet enligt jordbruksnämndens

förslag. Jag föreslår i stället, för att mitt förslag skall vara förenligt med

GATT-överenskommelsen, alt den ökade ersättningen för merkostnaden

för jordbruket i norra Sverige utgår till producenterna med 55 milj. kr. i

huvudsak genom ett bidrag per djur på motsvarande sätt som jag föreslagit

i det föregående för prisregleringen. Denna utformning av stödet är en

provisorisk lösning för regleringsåret 1989/90. Jag har för avsikt att föreslå

regeringen att jordbruksnämnden ges i uppdrag att lämna förslag till hur

bidraget bör fördelas till jordbrukarna i norra Sverige. 38

Kostnaderna för prisstödet
skulle vid oförändrat stöd bli ca 515 milj. kr. för budgetåret 1989/90. De
föreslagna förändringarna beräknas medföra elt ökat medelsbehov med 55milj. kr.
Därmed beräknarjag medelsbehovet för prisstödet till jordbruket i norra
Sverige till ca 570 milj. kr. Bidraget avses betalas ut vid kalenderårsskiftel
1989/90.

Prop.
1988/89:140

2.6.2
Stöd till nyetablering

Mitt
ställningstagande: Behovet av ett etableringsstöd till jordbruket i norra
Sverige bör bedömas inom ramen för arbetet i den livsmedelspolitiska gruppen.

Myndigheternas
förslag: Jordbruksnämnden har i samråd med lantbruksstyrelsen behandlat två
remisser angående förslag till nyetableringsstöd i norra Sverige. 1 samband
med översynen av stödet till jordbmket i norra Sverige har jordbruksnämnden
analyserat frågan om nyetablering samt lämnat förslag till nyelableringsslöd.
Jordbruksnämnden föreslår atl ett regionalt etableringsstöd införs i de fem nordligaste
länen samt i Kopparbergs och Värmlands län och de delar av Älvsborgs län som
lillhör landskapet Dalsland.

Remissinstanserna:
Länsstyrelserna i Älvsborgs och Gävleborgs län förordar räntestöd. Del gör
även länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länsstyrelsen i Värmlands län
framhåller investeringsstödet som den viktigaste delen för att upprätthålla
produktionen. Länsstyrelsen i Jämtlands län förordar elt utökat produktionsstöd
i stället för räntestöd.

Länsstyrelsen
i Norrbollens län tillstyrker förslaget, men anser det otillräckligt för att
bygga upp nya företag. LRF anser att stödet till nyetablering bör knytas helt
eller delvis till produktionen.

Skälen
för mitt ställningstagande: Ett stort antal frågor som berör de ekonomiska
villkoren inom jordbruksnäringen tas upp i den livsmedelspolitiska
arbetsgruppen. Det är därför för närvarande inte aktuellt att lägga fram
förslag till särskilt nyetableringsstöd. De förslag som myndigheterna lagt fram
bör därför bedömas inom ramen för arbetet i den livsmedelspolitiska gruppen.

2.6.3
Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige

Mitt förslag: Det
särskilda åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige bör tillföras
ytterligare 45 milj. kr. för budgetåret 1989/90. För ändamålet bör utnyttjas
införselavgiftsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen.

Lantbruksstyrelsens
förslag: Lantbruksstyrelsen föreslår att åtgärdsprogrammet tillförs lOOmilj.
kr. för nästa budgetår. Skälen för mitt förslag: Jag delar lantbruksstyrelsens
bedömning att

39

ytterligare medel bör
avsättas för att utveckla jordbruksföretagen i norra Prop. 1988/89:140 Sverige.
Hittills har anvisats 200milj. kr. för ett treårigt åtgärdsprogram för
jordbmket i norra Sverige (prop. 1986/87:146, JoU 26, rskr. 346 samt prop.
1987/88:100 bil. 11, JoU 17, rskr. 184 och JoU25, rskr.385). Syftet med
programmet är att stödja tillkomsten av kombinationsföretag där jordbmk ingår
som en del. Därmed främjas sysselsättningen på landsbygden i norra Sverige.
Insatserna på jordbmksområdet, inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken bör
vidare samordnas för att de samlade resursema skall utnyttjas så effektivt som
möjligt. Planeringen av de olika insatserna bör därför ske i samarbete med
övriga länsmyndigheter. Medlen skall enligt programmet i första hand
disponeras för att stimulera uppbyggnaden och utvecklingen av
kombinationsföretag genom såväl investeringar som särskilda utvecklingsprojekt
samt till utbildning, rådgivning, forskning och försök. Åtgärderna medverkar
därmed till atl skapa en bredare bas för sysselsättningen och försörjningen vid
landsbygdsföretagen. Detta är särskilt värdefullt i samband med den
förestående reformen av den svenska livsmedelspolitiken och omställningen av
jordbruket.

Investeringsstöden
har hittills utnyttjats i den takt som varit planerat. Fram t.o.m. andra
halvåret 1988 hade 78milj. kr. av de planerade 108milj. kr. till
investeringsstöd förbmkats. Investeringsstöden har dock till övervägande del
gått till traditionella jordbruksinvesteringar. Endast ca en femtedel kan
beräknas ha gått till investeringar i kompletterande verksamhet. Under andra
halvåret 1988 har andelen stöd till sådan verksamhet emellertid ökat något.

De
medel som varit avsedda för utvecklingsprojekt, utbildning och rådgivning har
hittills utnyttjats i betydligt mindre utsträckning än planerat. Detta beror
bl. a. på att denna typ av verksamhet kräver större insatser i form av
planering och information i inledningsskedet.

Många
jordbmk i norra Sverige kan emellertid inte försörja en familj eller ensam
bmkare. De delar av programmet som syftar till alt utöka utbildnings- och
rådgivningsinsatsema samt atl utveckla kompletterande sysselsättning till
jordbmket är därför av slor betydelse.

Det
är därför enligt min mening av utomordentligt stor vikt att nu

prioritera utvecklingen av alternativ till den traditionella jordbmksdriften

för att främja en positiv utveckling av landsbygden. De erfarenheter som

successivt erhålls från utvecklingsprojekt bör enligt min mening föras ut

genom aktiva utbildnings- och rådgivningsinsalser. Även forskning, för

söks- och utvecklingsprojekt bör bedrivas med stor intensitet. Jag vill här

understryka vikten av att lantbmksstyrelsen och lanlbmksnämnderna för

djupar sitt samarbete med berörda länsstyrelser samt med Sveriges lant

bmksuniversitet men också med andra högskolor och intressenter inom

regionen. Inom ramen för åtgärdsprogrammet föreslår jag att ytterligare

45 milj. kr. anslås för investeringsstöd till kompletterande verksamhet

såsom småskalig förädling, turism, fiske, alternativ odling, trädgårdsod

ling m.m. Vidare bör medlen användas för insatser inom forsknings- och

utvecklingsprojekt samt utbildnings- och rådgivningsverksamhet. Dessa

medel bör ej användas för ylleriigare produktionsstimulans genom tradi

tionella jordbruksinvesteringar. Medlen bör användas för åtgärder som 40

utgör ett led i en sådan
bredare landsbygdsutveckling som kan bidra till en långsiktigt förstärkt
sysselsättning i glesbygd och därmed också stå i samklang med inriktningen av
GATT-förhandlingarna. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare
fördelningen av medlen.

Sammantaget anser jag
därför att ett lägre belopp än det av lantbmksstyrelsen föreslagna bör vara
tillräckligt för ändamålet. Jag föreslår därför atl 45 milj. kr. bör tillföras
åtgärdsprogrammet för nästa budgetår. För ändamålet bör få utnyttjas
införselavgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen.

Prop. 1988/89:140

2.7 Användning av genteknik vid växtodling

Mitt förslag:
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om förbud mol eller villkor för användning av genteknik på växter,
av gentekniskt modifierade växter och av gentekniskt modifierade organismer vid
växtodling.

Skälen för mitt förslag:
Genteknik kan för närvarande komma till användning framför allt inom
industrin, jordbruket och sjukvården. Frågan om användning av genteknik i olika
sammanhang har varit föremål för en intensiv debatt den senaste tiden. Oro har
uttryckts för de risker som kan vara förenade med t. ex. elt avsiktligt
utsläppande av gentekniskt modifierade organismer.

För att bevaka frågor om
användning av genteknik inrättades år 1980 en särskild delegation för
hybrid-DNA-frågor. Delegationen skall bl. a. följa utvecklingen på området,
underrätta berörda myndigheter om de projekt som kan anses vara förenade med
risker och därvid föreslå de åtgärder som bedöms vara behövliga.

Någon samlad lagstiftning
som särskilt reglerar användningen av genteknik eller av gentekniskt
modifierat material finns inte i Sverige.

1 regeringens proposition
om ny djurskyddslag (prop. 1987/88:99) togs frågan om användning av genteknik
på djur upp särskilt. Del konstaterades då att tekniken för närvarande inte
används inom animalieproduklionen här i landet. Eftersom tekniken i vissa fall
kan ifrågasättas från etisk synpunkt framhölls dock att det är viktigt att
användningen kan styras i önskvärd riktning. För all få en i sådana fall
nödvändig handlingsberedskap föreslogs i propositionen att regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, lantbmksslyrelsen bemyndigas att förbjuda
eller uppställa villkor för användningen av genteknik på djur. Riksdagen antog
regeringens förslag (JoU 22, rskr. 327).

Gentekniken kan också
användas inom växtförädlingen. Växtförädlingen syftar bl.a. till att förbättra
kulturväxternas egenskaper i fråga om produktion, härdighet och motståndskraft
mot skadeangrepp. Som exempel på sådan genteknisk användning kan nämnas
möjligheten att transformera växtceller av nyttoväxter så att växterna får motståndskraft
mot biologiska skadegörare eller tolerans mol bekämpningsmedel.

41

Användningen
av genteknik på växtodlingsområdel kan också komma Prop. 1988/89:140 att leda
tiU alt biologiska bekämpningsmedel kommer att användas i ökad omfattning,
bl.a. därför all bekämpningseffekteh ofta kan förstärkas genom utnyttjandet av
gentekniskt modifierade organismer. Biologisk bekämpning med utnyttjande av
naturligt förekommande organismer förekommer redan i viss utsträckning i
Sverige. Användningen av bekämpningsmedel är för närvarande inte reglerad om
inte bekämpningseffekten orsakas av kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har i
en framställning till regeringen begärt en sådan lagändring att också
biologiska bekämpningsmedel kan förhandsgranskas. Ärendet bereds för
närvarande.

Gentekniskt
modifierade organismer kan emellertid användas inom växtodlingen för flera
olika ändamål. Som exempel kan nämnas s.k. antifrostbaklerier som kan användas
för att skydda frostkänsliga grödor och kvävefixerande bakterier som kan göra
även andra grödor än ärtväxter kvävefixerande.

Delegationen
för hybrid-DNA-frågor har i en skrivelse lill regeringen bl. a. pekat på risken
för bestående effekter på den yttre miljön vid avsiktligt frisläppande av
gentekniskt modifierade organismer. I en tiU skrivelsen fogad promemoria,
utarbetad av slalens naturvårdsverk, nämns i det sammanhanget särskilt för
jordbmkets del bl.a. alt s.k. Is-minusbakterier skulle kunna sprida sig till
kalla länder och påverka sådana grödor som behöver en frysperiod och att
kvävefixerande bakterier skulle kunna få förmågan atl samleva med vilda växter
och ge dessa en konkurrensfördel som skulle kunna mbba den ekologiska balansen.

Vissa
möjligheter att ingripa för att motverka skador av den art som nu har nämnts finns
i olika lagar.

Växtskyddslagen
(1972:318) innehåller bestämmelser för att skydda växter mot växtskadegörare.
Med växtskadegörare avses i lagen alla organismer ur växt- eller djurriket som
kan förorsaka sjukdomar eller andra skador på växter. Bekämpning enligt lagen
får ske av sådana växtskadegörare som regeringen föreskrivit och som kan
aUvarligt skada bl. a. växtodling. Finns det synnerliga skäl får provisoriska
åtgärder beslutas också i fråga om andra växtskadegörare. För att bekämpa
växtskadegörare kan t.ex. införsel, sådd och plantering av växter förbjudas och
föreskrifter meddelas om odling och skörd av växter. Bestämmelserna innebär t.
ex. att om en gentekniskt modifierad växt kan förorsaka skada på andra växter
så kan införsel, sådd eller plantering av växten förbjudas.

I
utsädeslagen (1976:298) finns bestämmelser om statsplombering av

utsäde. Statsplombering innebär kvalitetskontroll av utsäde. Med stöd av

lagen kan föreskrifter meddelas om att utsäde av visst slag får överlämnas

till annan eller föras ut ur landet endast om statsplombering skett. Lagen

omfattar inte skogsfrö. Bestämmelserna innebär bl.a. att i den mån en

växtsort på gmnd av genmodifiering inte anses lämplig att odla går det att

genom föreskrifter förhindra att utsäde av den sorten överlämnas till

annan. Sådana föreskrifter kan utfärdas av regeringen eller på myndighets

nivå. Enligt utsädesförordningen (1980:438) gäller redan i princip att

statsplombering bara får ske av utsäde av sådan sort som statens växtsort

nämnd har prövat lämplig att odla här i landet. 42

För
skogsodlingsmaterial finns bestämmelser i skogsvårdslagen Prop. 1988/89:140
(1979:429). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
slöd av den lagen om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt meddela
föreskrifter som förbjuder eller ställer upp villkor för användningen av eller
handeln med skogsodlingsmalerial. Sådana föreskrifter kan bl.a. avse
materialets genetiska urspmng.

Slutligen
kan nämnas lagen (1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för
trädgårdsnäringen. Med stöd av den lagen kan regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer meddela sådana föreskrifter som behövs för att bl. a.
främja trädgårdsprodukternas kvalitet.

De
lagar som nu nämnts ger emellertid inte utrymme för att i alla hänseenden på
ett tillfredsställande sätt ta hand om de problem som kan uppkomma genom
användningen av genteknik inom växtodlingen.

Delegationen
för Hybrid-DNA-frågor har redan i ett fall haft att ta ställning till frågan om
odling av genmanipulerade växter. Delegationen granskade tidigare i år en plan
för fältprövning av genmanipulerad raps. Delegationen, som gjorde en
riskbedömning ur teknisk, vetenskaplig synvinkel, fann att rimliga krav på
skydd och säkerhet för människor och miljö inte skulle äventyras genom ett
frisläppande av rapsen.

Frågan
om gentekniskt modifierade växter har under våren 1989 också debatterats i
riksdagen. I svar på frågor (1988/89:402 och 1988/89:449) i riksdagen i febmari
i år harjag framhållit vikten av all vi har en handlingsberedskap så alt
utvecklingen inom genteknikområdet kan styras i önskvärd riktning. Jag anmälde
också att ett arbete pågick inom jordbmksdepartementet med ett förslag som
skulle innebära att riksdagen bemyndigade regeringen att meddela föreskrifter
om användningen av genteknik på växter. Förslaget skulle enligt vad jag uppgav
föreläggas riksdagen under våren 1989. Jag avser att nu ta upp denna fråga.

Utvecklingen
inom genteknikområdet har nått det stadium då organismer utvecklas för
användning i jordbmket och annan användning i den yttre miljön. Genom
gentekniken kan specifika egenskaper introduceras i organismerna och i vissa
fall kan hinder mot utbyte av genetiskt material kringgås. Frågor som detta har
väckt är bl. a. hur dessa organismer kan påverka del ekologiska systemet.
Erfarenheterna är i dag begränsade beträffande eventuella bieffekter av
gentekniskt modifierade organismer efter utsläpp i miljön.

Användningen
av genteknik har tidigare utretts framför allt för att säkerställa att
forskningen bedrivs under riskfria förhållanden. Även genteknikens tillämpning
på människa, främst från etisk synpunkt, har utretts. Däremot har användningen
utifrån de aspekter jag nu har berört inte tidigare varit föremål för närmare
utredning.

Enligt
min mening är det nödvändigt med en god framförhållning inom

det här området. Det behövs större kunskap om bl. a. arten och volymen

av den forskning som bedrivs både nationellt och intemationellt. Sådana

kunskaper måste inhämtas för att få en samlad bedömning av var den

gentekniska forskningen befinner sig för närvarande och hur snabbt den

kan utvecklas och praktiskt tillämpas på djur och växter. Forskningens

utveckling och praktiska tillämpning bör värderas utifrån vad som kan 43

anses vara en önskvärd
resp. inte önskvärd utveckling. En användning av Prop. 1988/89: 140 genteknik
som innebär atl medel tas fram för att förebygga och bota sjukdomar hos
människor och djur bör enligt min mening inte hindras om den från andra
utgångspunkter kan accepteras. Av etiska skäl bör inte genteknik användas för
att på artificiell väg ändra våra husdjur i syfte atl t.ex. öka produktionen.
Inte heller bör den tillämpas så att den genetiska mångfalden i växt- och
djurlivet riskerar att utarmas och det ekologiska systemet rubbas. Kunskap är
nödvändig för att kunna avgöra om särskilda styrmedel behövs för att undvika en
sådan inriktning av den gentekniska forskningen och av genteknikens praktiska
tillämpning på djur och växter. Samtidigt är det viktigt att regelsystemet inte
utgör hinder för kunskapsuppbyggnaden på det biotekniska området.

Det
är mot den nu redovisade bakgrunden som jag har beslutat tillkalla en utredare
med uppgift att göra en översyn av forskning och användning av genteknik på
djur och växter. Syftet med översynen är bl. a. att göra en genomgång av
gällande lagreglering på området och en bedömning av behovet av eventuellt nya
regler. Översynen skall vara slutförd senast i oktober 1989.

Även
om således arbetet med översynen skall bedrivas skyndsamt kommer eventuella
förslag med anledning av denna inte att kunna föreläggas riksdagen förrän
tidigast under våren 1990. Redan dessförinnan kan det uppkomma ett behov av att
ingripa mot icke önskvärda företeelser genom en ytterligare reglering av
genteknikens användning inom växtodlingen. Jag vill erinra om att tekniken
redan börjat användas i Sverige. För att skapa en handlingsberedskap för en
sådan reglering till skydd mot risk för skador bl. a. i den yttre miljön anser
jag att regeringen på växtodlingsområdel bör få ett bemyndigande motsvarande
det på djurskyddsområdel. Regeringen bör således skyndsamt bemyndigas all
meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för användningen av genteknik
på växter och för användningen av gentekniskt modifierade växter. Bemyndigandet
bör omfatta också användningen av gentekniskt modifierade organismer vid
växtodling.

Föreskrifter
med den angivna innebörden omfatlas av 8 kap. 3§ regeringsformen. Riksdagen
kan enligt 8 kap. 7§ regeringsformen bemyndiga regeringen att meddela
föreskrifterna.

Regeringen
bör få möjlighet all delegera befogenheten till berörda myndigheter. Delegeras
befogenheten är det viktigt att myndigheterna samråder med varandra. Särskilt
viktigt är det att samråd sker med delegationen för Hybrid-DNA-frågor
beträffande frågor av teknisk-vetenskaplig natur.

2.8 Lagstiftningsfrågor

Jag
har i det föregående föreslagit att regeringen bemyndigas att meddela

föreskrifter om villkor för eller förbud mot användning av genteknik på

växter, av gentekniskt modifierade växter och av gentekniskt modifierade

organismer inom växtodlingen. Jag har också föreslagit att regeringen skall

få delegera befogenheten till berörda myndigheter.

De nya bestämmelserna bör enligt min mening tas in i växtskyddslagen. 44

1
den lagen finns redan bestämmelser som syftar till atl skydda växter mot
Prop. 1988/89; 140 sjukdomar och annan skada som orsakas av organismer ur växt-
eller djurriket. Bestämmelser som syftar till att skydda växterna och därmed
också miljön vid ett avsiktligt utsläppande av gentekniskt modifierade
organismer hör enligt min mening också hemma i den lagen.

Med
stöd av bemyndigandet kan bl.a. meddelas föreskrifterom skyldighet all göra
anmälan lill berörda myndigheter för atl myndigheterna skall få kännedom om
planerad användning av genteknik.

Bemyndigandet
bör omfatta alla slag av växter, både ved- och örlartade. Föreskrifter bör
således kunna meddelas också för skogsodling.

För
närvarande bereds som jag tidigare har nämnt en framställning från
kemikalieinspektionen om en sådan lagändring att också biologiska bekämpningsmedel
kan förhandsgranskas. Inom ramen för det arbetet kan en slutlig bedömning göras
i fråga om en lämplig reglering av användningen av biologiska bekämpningsmedel
med hänsyn till miljöskyddets intressen.

Bemyndigandet
att meddela föreskrifter för användningen av gentekniskt modifierade
organismer har utformats så att det omfattar alla sådana organismer som kan
komma till användning inom växtodlingen, exempelvis antifrostbaklerier och
mikroorganismer som kan användas för behandling av jord. Det täcker också
gentekniskt modifierade organismer som används i bekämpningssyfte. Utanför
tillämpningsområdet faller dock t.ex. bekämpning med naturligt förekommande
mikroorganismer, parasiter och insekter.

Innehavare
av mark, byggnad eller transportmedel är enligt 6§ växtskyddslagen skyldig att
lämna tillträde för vissa bekämpningsåtgärder enligt lagen. Denna skyldighet
bör utvidgas så alt den omfattar också kontroll av att föreskrifter som har
meddelats med stöd av det nu aktuella bemyndigandet efterlevs.

Föreskrifter
som meddelas med stöd av bemyndigandet bör vara straffsanktionerade. I
enlighet med detta bör en ändring göras också i 10§ växtskyddslagen.

b
övrigt föreslås i lagen endast en del redaktionella ändringar med anledning av
atl lagens tillämpningsområde utvidgas.

Lagändringen
bör träda i kraft den Ijuli 1989.

Jag
har vidare föreslagit (avsnitt 2.5.2) att kungörelsen (1958:528) med vissa
bestämmelser angående utförsel av smör, ost och ägg och kungörelsen (1950:506)
med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver
upphävs. Kungörelserna har delvis sådant innehåll att frågan om deras
upphävande lill följd av reglerna i regeringsformen måste underställas
riksdagen.

Jag
har slutligen föreslagit (avsnitt 2.5.3) att kungörelsen (1959:187) angående
kvalitetsbenämning på matpotatis upphävs. Även denna kungörelse har delvis
sådant innehåll att frågan om dess upphävande måste underställas riksdagen.

Samtliga
kungörelser bör upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.

45

1
enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats Prop.
1988/89:140 förslag till

1. lag
om ändring i växtskyddslagen (1972:318),

2. lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk kontroll av
vissa livsmedel som exporteras,

3. lag om upphävande av kungörelsen (1959:187) angående
kvalitelsbe-nämning på matpotatis.

Förslaget
till lag om ändring i växtskyddslagen är av det slaget att lagrådet enligt
8kap. 18§ andra stycket bör höras över det. Lagrådets granskning kan
emellertid, enligt samma paragraf, underlåtas om lagrådels ■ hörande
skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärda men skulle uppkomma.

Den
föreslagna ändringen är av förhållandevis enkel beskaffenhet från lagteknisk
synpunkt. Mot bakgrund av vad jag har anfört i del föregående är ärendet
brådskande. Det är följaktligen angeläget atl riksdagen kan ta ställning till
förslagen under våren 1989. På grund härav anser jag att en remiss lill
lagrådet bör kunna underlåtas i detta fall.

Vad
gäller övriga lagförslag skulle enligt min mening lagrådels hörande sakna
betydelse på grund av frågans beskaffenhet.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

dels
att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag
om ändring i växtskyddslagen (1972:318),

2. lag om upphävande av vissa kungörelser om obligatorisk kontroll av
vissa livsmedel som exporteras,

3. lag om upphävande av kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning
på matpolatis,

dds
all

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på
jordbruksprodukter inkl. sockerbetor och socker under regleringsåret 1989/90
(avsnitt 2.3),

5. godkänna vad jag har förordat beträffande dispositionen av anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (avsnitt 2.3.1),

6. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel
som inflyter under regleringsåret 1989/90 (avsnitt 2.4),

7. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen för ägg
(avsnitt 2.5.1),

8. godkänna vad jag har förordat i fråga om kvalitetskontroll av ägg och
matpotatis (avsnitten 2.5.2 och 2.5.3),

9. godkänna vad jag har förordat i fråga om stöd till jordbruket i norra
Sverige (avsnitt 2.6).

46

4
Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90 Prop.
1988/89:140

NIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

Bil. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige

1987/88
Utgift 16024069 Reservation 83 975 930

1988/89
Anslag 80000000'

1989/90
Förslag 45000000

'
Därutöver har anvisats 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför den s. k.
fördelningsplanen.

Jag
har i det föregående föreslagit att ytteriigare 45 milj. kr. tillförs det
särskilda ålgärdsprogrammet för jordbmket i norra Sverige. Motsvarande belopp
av införselavgiftsmedel utanför den s.k. ft3rdelningsplanen bör inlevereras
till inkomsttitel på statsbudgeten. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Särskilda litgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1989/90
anvisa ett reservationsanslag på 45000000 kr.

C. Jordbruksprisreglering Cl. Statens jordbruksnämnd

1987/88
Utgift 27 868 841

1988/89
Anslag 28097000 1989/90 Förslag 31415000

Statens
jordbmksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande pris- och
marknadsreglering på jordbmkets och fiskets områden. Nämnden är inom
totalförsvarets civila del ansvarig myndighet för funktionen
Livsmedelsförsörjning m. m.

Jordbruksnämndens
organisation m.m. framgår av förordningen (1988:856) med instmktion för statens
jordbruksnämnd.

47

Statens jordbruksnämnd

Huvudförslaget
har beräknats som en minskning med 5% av utgifterna lika förddat över de tre
budgetåren 1989/90- 1991/92.

Prop. 1988/89:140

1988/89 Beräknad
ändring 1989/90

Föredraganden

Personal

129

-2

Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Viss datautrustning

31626000

(22149000)

3076000

+
3469000

(+1008000)

+
96000

+
3000000

34702000

+
6565000

Inkomsler

Ersättning för beredskapsåtgärder

Ersättning för administration av regleringar

Övrigt

1 190000

4515000 900000

+
1779000

+ 1018000 + 450000

Nettoutgift

28097000

+
3318000

Föredragandens
överväganden

Som
ett led i den nya budgetprocessen har jordbmksnämnden i april 1988 avgivit en
särskild rapport med underiag för treårsbudget för budgetåren 1989/90—1991/92.1
rapporten återfinns såväl en beskrivning av förutsättningarna för nämndens
verksamhet som resultatanalys, framtidsbeskrivning och förslag om nämndens
allmänna verksamhetsinriktning. 1 rapporten föreslås bl. a. att nämnden aktivt
bör medverka till en omprövning och minskning av prisregleringen. Vidare
föreslås att nämnden bör vara lyhörd för miljö- och kvalitetskrav och att man även
i fortsättningen måste ta ett övergripande ansvar för bevakningen av
produktionsbalansfrågorna för hela jordbmkssektorn. Nämnden konstaterar också
att del är angeläget att de internationella aspekterna ges ökat utrymme i
förhandlings- och regleringsverksamheten.

1 mars 1989 avlämnade
jordbmksnämnden ell förslag till omorganisation av nämnden. Förslaget innebär
alt nämndens verksamhet organiseras i tre större huvudenheter, en produkt- och
utredningsenhet, en enhet för administration av avgiftsuppbörd m. m. samt en
service- och beredskaps-enhet. Förslaget innebär att nämnden skulle få en
funktionsorienterad organisation till skillnad från dagens produklorienterade.
Organisations-förslaget bör öka fömtsättningarna för delegering.

Hela
livsmedelspolitiken är för närvarande under omprövning. En parlamentarisk
arbetsgmpp har tillsatts för att utvärdera de livsmedelspolitiska målen och
utforma ett förslag till en ny livsmedelspolitik. Reformarbetet syftar bl. a.
till att minska och i vissa fall avskaffa de interna marknadsregleringarna
samt att skapa nya medel för att bättre uppnå de beredskapsmässiga,
regionalpolitiska och miljömässiga målen. Jordbruksnämndens

48

huvudsakliga
verksamhetsområde är således föremål för en gmndlig om- Prop. 1988/89:140
prövning.

Treåriga
budgetramar ökar jordbmksnämndens flexibilitet och möjliggör en långsiktig
planering, något jag anser vara en fördel i ett läge då förändringar av
verksamheten är att vänta. Enligt min åsikt är också nämndens förslag om
inriktningen av verksamheten i linje med det pågående reformarbetet. Den
föreslagna omorganisationen, som föregåtts av ett omfattande arbete bland
nämndens personal, innebär också all flexibiliteten kan öka och att nämnden
därför lättare kan möta eventuella förändringar de kommande åren. Den nya
organisationen ökar sannolikt också effektiviteten. Mot denna bakgmnd föreslår
jag att jordbmksnämnden fr. o. m. budgetåret 1989/90 går in i en
treårsbudgetperiod. Jag avser också att föreslå regeringen att jordbmksnämndens
instmktion ändras så att nämnden kan genomföra den föreslagna omorganisationen.

I
den särskilda rapporten med underlag för en treårsbudget föreslår
jordbmksnämnden också att regeringen beslutar om en översyn av regleringsföreningamas
verksamhet och arbetsformer. En sådan översyn har på regeringens uppdrag
genomförts av konsultförelaget Indevo. I januari 1989 överlämnades en rapport
till jordbruksdepartementet. I rapporten föreslås bl.a. att vissa delar av
regleringsföreningamas verksamhet förs över till jordbmksnämnden. Förslaget
lill ny organisation är enligt nämnden väl avpassat för att ta hand om de
verksamheter som föreslås flyttas. Rapporten remissbehandlas för närvarande.

Enligt
jordbmksnämnden fömtsätter omorganisationen betydande insatser för framför
allt ADB-utveckling och utbildning. Det är i första hand på enheten för
administration och uppbörd som ADB-insatser bör göras. Investeringen beräknas
kosta högst 5 milj. kr. ADB-uppbyggnaden bör enligt nämnden inriktas på en
flexibel driftsstmktur som förmår möta de ändrade krav som kan komma att
ställas i framtiden.

Jordbmksnämnden
föreslår att avgiftsfinansieringen av verksamheten utökas så atl hela
administrationen av regleringen i fortsättningen avgiftsfinansieras. Nämnden
föreslår också att den under den treåriga budgetperioden skall få
tillgodoräkna sig de ökade avgiftsintäkterna för att finansiera
ADB-uppbyggnaden. Jag är inte beredd all tillstyrka den föreslagna utökningen
av avgiftsfinansieringen i dess helhet. Enligt min åsikt bör avgiftsfinansieringen
endast utökas i de delar den inte tar budgetmedel i anspråk. Det innebär att
avgiftsintäkterna ökar med I 018000 kr. Anslaget bör minskas med motsvarande
belopp. Jag ställer mig bakom nämndens förslag vad avser ADB-uppbyggnaden och
jag föreslår därför alt nämnden tillförs ett belopp på 5 milj. kr. för
finansiering av ADB-investeringen. Beloppet bör anvisas med 3milj. kr.
budgetåret 1989/90 och 2milj. kr. budgetåret 1990/91.

Även
för nästa budgetår bör medel för jordbmksnämndens verksamhet beräknas med
utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av
utgiflema med 5% fördelat lika på de tre budgetåren 1989/90-1991/92.

Enligt
jordbmksnämndens bedömning går det inte längre att klara be

sparingskraven genom rationaliseringar. Nämnden föreslår därför en ned- 49

4
Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 140

dragning av verksamheten
som innebär minskade resurser till den interna- Prop. 1988/89:140 tionella
byrån. Det är enligt min mening möjligt för jordbruksnämnden att klara
besparingskravet genom rationalisering och effektivisering av verksamheten
till följd av omorganisationen och genom en utökad avgiftsfinansiering utan
att detta går ut över den internationella bevakningen vid jordbmksnämnden. Jag
har vidare beräknat 581 500 kr. för atl täcka kostnader för brevporto i
samband med att tjänstebrevsrätten dras in fr. o. m. den Ijuli 1989. 1 den
beräknade ändringen av anslaget för budgetåret 1989/90 ingår 450000 kr. till
konsumentdelegationens sekretariat, vilket finansieras av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen. Vidare bör under anslaget C5. Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel m.m., posten2, Övergripande planering m.m. exkl.
jordbmkets blockorganisation, liksom hittills posten Ersättning för
beredskapslagring, tas upp som en inkomst under punkten C I.

För
treårsperioden 1989/90-1991/92 beräknarjag således utgifterna vid nämnden tiU
sammanlagt 118855000 kr. och inkomsterna till 29 556000 kr.

Med
hänvisning till sammanställningen och vad som anförts ovan hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att
till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1989/90 anvisa ett ramanslag på 31
415 000 kr.

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1987/88
Utgift 520 589187 1988/89 Anslag 525000000 1989/90 Förslag 570000000

Statens
jordbmksnämnd disponerar anslaget för främst pristillägg enligt förordningen
(1985:672) om prisstöd till vissa jordbmk.

Jag
har i det föregående behandlat det prisstöd som bör ges till jordbmket i norra
Sverige fr.o.m. den Ijuli 1989. Medelsbehovet under anslaget beräknas därmed
uppgå till 570 milj. kr. Kostnaderna för kontroll av stödet i syfte att
förhindra missbmk bör som jordbruksnämnden har föreslagit få belasta
förevarande anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Prisstöd UU jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag på 570000000 kr.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

50

5
Beslut Prop. 1988/89:140

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

51

JORDBRUK Prop. 1988/89:140

Bilaga
1

Ordförandens text

1. Jordbruksförhandlingsgruppen har gjort betydande
framsteg med att överarbeta elementen i förhandlingsförslag och inlagor under
den senare delen av förhandlingsprocessen. Man har nu nått det stadium i denna
process då de allmänna riktlinjer och procedurer som skall följas i förhandlingarnas
slutfas måste definieras i operativa termer för att utgöra en ram för
liberalisering av jordbrukshandeln och ställa alla åtgärder som påverkar
importtillgången och exportkonkurrens under förstärkta och mer operativt
effektiva GATT-regler och discipliner.

2. Det råder stor enighet om att jordbrukspolitiken
måste bli mer lyhörd för internationella marknadssignaler för att tillmötesgå
målet om en libe-raliserad internationell handel och att stöd och gränsskydd
bör sänkas successivt och utformas på ett mindre handelsstörande sätt.

3. Utvecklingsländernas särskilda behov och villkor
bör beaktas i alla stadier av förhandlingarna i enlighet med principen om
särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer som slogs fast i
Punta del Estedeklarationen.

4. I enlighet härmed stöder ministrarna en
ramuppläggning som innehåller följande inbördes relaterade lång- och
kortsiktiga element samt arrangemang betr. sanitära och fytosanitära regler.

A. Långsiktiga element och riktlinjer för reformen

5. Mjnistrarna är eniga om alt jordbruksförhandlingarnas långsiktiga mål
är att upprätta ett rättvist och marknadsorienterat handelssystem för
jordbruksvaror och att en reformprocess skall initieras genom förhandlingar om
stöd- och skyddsåtaganden och genom att införa strängare och mer operationellt
effektiva GATT-regler och discipliner.

6. Det ovan nämnda långsiktiga målet skall medverka till att betydande
successiva minskningar av jordbruksstöd och skyddsåtgärder skall äga rum
fortlöpande under en överenskommen tidsperiod som skall få till resultat att
korrigera och förhindra restriktioner och störningar på världsmarknaden för
jordbruksprodukter. Detta mål skall uppnås genom förhandlingar om särskilda
policies och åtgärder eller genom förhandlingar och åtaganden i termer av ett
mått på stödnivå, för vilken villkoren får förhandlas fram, eller genom en
kombination av dessa tillvägagångssätt. Åtgärder som bidrar positivt till
reformprogrammet och som vidtagits efler Punta del Este-deklarationen får
tillgodoräknas.

7. När det gäller att uppnå det långsikliga målet som beskrivits ovan,
skall de förstärkta och mer operationellt effektiva GATT-regler och discipliner,
som skall tillämpas lika for alla avtalsslutande parter, och de åtaganden som
skall förhandlas fram, omfatta alla åtgärder som direkt

eller
indirekt påverkar importtillträde och exportkonkurrens, särskilt: 52

Importtillträde Prop. 1988/89:140

— kvantitativa
och andra icke-tariffära importbegränsningar vare sig de onga.

upprätthålls med "waivers", "protocols of accession" eller
andra inskränk

ningar och undantag, och alla åtgärder som inte uttryckligen nämns i

GATT-avtalel samt frågan om att ovanstående åtgärder omvandlas till

tullar;

— tullar,
inkl. bindningar.

Subventioner
och exportkonkurrens

— interna
stödåtgärder (inkl. inkomst- och prisstöd) som direkt eller indi

rekt påverkar handeln;

— direkt
budgetstöd till export, andra utbetalningar för exporterade

produkter och andra former av exportstöd.

Exportförbud
och begränsningar

— exportförbud
och -begränsningar.

Ministrarna
är överens om att

— särskild
och differentierad behandling av utvecklingsländerna är elt

integrerat element i förhandlingarna särskilt beträffande de förstärkta och

mer operationellt effektiva GATT-reglerna och disciplinerna;

— statliga stödåtgärder, direkta eller indirekta, som
bidrar till att främja jordbruks- och landsbygdsutveckling är en integrerad del
av utvecklingsländernas utvecklingsprogram;

— tillvägagångssätt för att beakta eventueUa negativa
effekter av reformprocessen på utvecklingsländer som är nettoimportörer av
livsmedel skall utvecklas.

Andra
intressen än handel

9. Deltagarna
erkänner att andra faktorer än handelspolitiska beaktas i

deras jordbrukspolitik. I förhandlingarna att uppnå det långsikliga målet

skall hänsyn tas till förslag som inriktar sig på deltagarnas intressen av

t.ex. livsmedelsberedskap.

Genomförande

10. Den
första etappen av de överenskomna åtagandena om det långsik

tiga reformprogrammet skall genomföras under 1991.

Arbetsprogram

11. Deltagarna
inbjuds att till december 1989 framlägga detaljerade

förslag till hur det långsiktiga målet skall uppnås, bl. a. beträffande följan

de: 53

— villkor för och användning av ett mått på den
samlade stödnivån Prop. 1988/89: 140 (AMS), Bilaga 1

— förstärkta och mer operativt effektiva GATT-regler
och discipliner;

— modaliteter för en särskild och differentierad
behandling av utvecklingsländer;

— sanitära och fytosanitära regler och
arbetsprogrammet som förespeglas i (c) nedan;

— tariffering, avlänkat inkomststöd, och andra
metoder att anpassa stöd och skyddsåtgärder;

— metoder för att beakta eventuella negativa effekter
av reformprocessen för utvecklingsländer som är nettoimportörer av livsmedel.

12.
Senast i slutet av år 1990 skall deltagarna komma överens om del långsiktiga
reformprogrammet och tidsplanen för dess genomförande. Kort därefter, med beaktande
av de olika nationella procedurerna för att genomföra internationella avtal,
skall deltagama notifiera sina planer för att uppfylla överenskomna
förpliktelser och åtaganden.

Övervakning

13.
Reformprogrammet kommer att bli föremål för multilateral övervakning och andra
procedurer som är nödvändiga för att se till alt de åtaganden som gjorts under
förhandlingarna efterlevs.

B. Kortsiktiga element

14. Fr. o. m. att detta beslut antagits och fram till dess att
jordbruksförhandlingarna formellt avslutas i december 1990, åtar sig
deltagarna, inom ramen för gällande lagstiftning, GATT-regler och åtaganden,
att nuvarande nivåer för inhemskt stöd, exportstöd och gränsskydd inom
jordbmks-sektom inte överskrids. Deltagarna åtar sig att se till att de hinder
för marknadstillträde, lariffära såväl som icke-tariffära, som är i kraft dagen
för detta beslut inte därefter intensifieras vad gäller importen av jordbmksprodukter
och inte heller utvidgas till ytteriigare produkter, inklusive förädlade
jordbmksprodukter. Deltagarna skall anses följa detta åtagande så länge som
möjligheterna till marknadstillträde för enskilda produkter 1989 och 1990 inte
understiger genomsnillet för 1987 och 1988. Deltagarna skall också se till att
de stödpriser till producentema, uttryckt i nationell valuta*, som fastställs
eller beslutas direkt eller indirekt av regeringarna eller deras myndigheter
inte överstiger den nivå som gäflde vid dagen för . detta beslut eller vidta
andra åtgärder för att se till att nuvarande stödnivåer till produkten i fråga
inte höjs.

15. Dellagarna uttalar sin avsikt att sänka stöd och skyddsnivåer för
1990. Detta kan ske antingen genom att använda AMS eller genom all

*ECUförEG:sdd 54

vidtaga särskilda
policyåtgärder. De skall senast i oktober 1989 notifiera Prop. 1988/89:140

hur detta åtagande kommer att uppfyllas. Bilaga 1

Rapporteringskrav

16. Deltagarna
är överens om att rapportera om hur de uppfyller de ovan

nämnda åtagandena med sex månaders intervaller. Den första rapporten

skall lämnas senast den I december 1989.

17. Alla deltagare kan ta upp frågor som rör eller påverkar efterlevnaden
av åtagandena vid möten med jordbruksförhandlingsgmppen.

18. Vid exceptionella förhållanden** kan jordbruksförhandlingsgruppen
befria en deltagare från åtaganden som man bundit sig för enligt ovan.

Utvecklingsländer

19. Utvecklingsländer
förväntas inte göra åtaganden under B.

C. Sanitära och fytosanitära regler

20.
Ministrarna står bakom harmonisering av nationella regler som ett långsiktigt
mål och ett arbetsprogram omfattande följande mål:

(1) utveckla harmoniseringen av sanitära och
fytosanitära regler och åtgärder, på basis av lämpliga standarder utarbetade av
relevanta inlernationella organisationer inklusive the Codex Alimentarius
Commission, the International Office of Epizootics and the International Plant
Protection Convention;

(2) stärka Artikel XX så att
åtgärder som vidtas för att skydda mänskligt-, djur- och växtliv eller hälsa
är konsistenta med god vetenskaplig bevisning med lämpliga principer för
ekvivalens;

(3) se över existerande notifierings- och
molnotifieringsprocedurer för att åstadkomma transparens och en effektiv
notifieringsprocess för nationella regler och bilaterala överenskommelser;

(4) utveckla en konsultativ process som säkrar
transparens och ger möjlighet för bilateral lösning av dispyter;

(5) förbättra effektiviteten i den multilaterala
tvistlösningsprocessen i GATT så att nödvändigt underlag från vetenskaplig
expertis och bedömningar ges, med stöd av relevanta internationella
organisationer;

(6) gå igenom möjliga effekter på utvecklingsländema av
GATT-regler och discipliner för sanitära och fytosanitära åtgärder, och
utvärdera behovet av tekniskt bistånd;

(7) se på möjligheterna att genomföra ovanstående
program i samband med de kortsiktiga elementen.

'
För vissa länder tas särskilt hög inflationstakt i beaktande 55

STATENS JORDBRUKSNÄMND
1989-03-29 402-124/89 Prop. 1988/89: 140

Bilaga
2

Förslag

till
jordbruksprisreglering under perioden

Ijuli 1989-30juni 1990

57

Innehållsförteckning Prop. 1988/89:140

Bilaga 2

1 INLEDNING...................................................... 59

2 DEN INTERNATIONELLA UTVECKLINGEN .............. 60

3 PRISUTVECKLINGEN PÅ LIVSMEDEL...................... 63

4 MARKNADSUTVECKLINGEN.................................. 66

5 FÖRSLAG TILL PRISREGLERING UNDER TIDEN I JULI
1989-30 JUNI 1990 72

6 PRODUKTIONSANPASSNINGSÅTGÄRDER................. 78

7 RÄNTE- OCH ETABLERINGSSTÖD ....................... 80

8 SOCIALA ÅTGÄRDER.......................................... 81

9 INFÖRSELAVGIFTSMEDEL M M FÖR 1989/90 ........ 82

10 ÖVRIGA FRÅGOR............................................... 87

11 HEMSTÄLLAN................................................... . 88

12 BESLUTSMENING.............................................. . 88

58

Regeringen Prop. 1988/89:140

Jordbruksdepartementet Bilaga
2

Statens jordbruksnämnd angående jordbruksprisreglering
under perioden 1 juli 1989—30 juni 1990

1 Inledning

Regeringen
uppdrog den 26 januari 1989 ål statens jordbruksnämnd att, efter överiäggningar
med Lantbrykarnas förhandlingsdelegation och jordbruknämndens
konsumentdelegation saml i fråga om socker även Sockerbolaget AB, avge förslag
om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter inklusive
sockerbetor och socker förtiden den ijuli 1989-den 30juni 1990.

Enligt
uppdraget skall förslagen utformas med utgångspunkt i riksdagens beslul om
livsmedelpolitiken (prop. 1984/ 85:166, JoU 33, rskr. 393) och om
totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310). Regeringen erinrade om
att riksdagens beslut om livsmedelpolitiken innebär att förslagen skall
grundas på ett resultat av obundna överläggningar. Vid dessa överläggningar
skall hänsyn tas till bl a aktuella förhållanden på marknaden, i jordbruket
och i samhällsekonomin i övrigt. Enligt beslutet skall vidare de möjligheter
som kan finnas att förenkla och begränsa jordbruksprisregleringen tillvaratas.

Ytterligare
en utgångspunkt skall enligt uppdraget vara den internationella utvecklingen
på jordbrukets och jordbmkspolitikens område. Jordbrukspolitiken är under
omprövning såväl i Sverige som internationellt.

Jordbruksnämndens
förslag skall enligt uppdraget utgöra underlag för prisregleringen under
perioden den 1 juli 1989 —den 30 juni 1990 om ingen uppgörelse nås när
GATT-förhandlingarna återupptas i april 1989. Den aktuella regleringsperioden
kommer i vart fall att vara en övergångsperiod inför de förändringar som bör
börja genomföras den I juli 1990. Detta skall beaktas i nämndens förslag.

I
uppdraget erinras om att i riksdagsbeslutet om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder har förutsatts att den parlamentariska arbetsgrupp som arbetar med
förslag till en ny livsmedelspolitik i sitt arbete tar hänsyn till den
internationella utvecklingen, särskilt vad gäller gränsskyddet. Sverige bör
därför under den aktuella prisregleringsperioden, i avvaktan på resultatet av
den parlamentariska gruppens arbete och av GATT-förhandlingarna, undvika att
fjärma sig från utvecklingen i andra länder liksom från ' den utveckling som är
önskvärd såväl nationellt som internationellt. Nämnden skall därför också
beakta den internationella utvecklingen vid uppdragets fullgörande.

Jordbruksnämndens
förslag skall även i övrigt enligt uppdraget beakta

vad regeringen uttalat om inriktningen av den ekonomiska politiken

(prop. 1988/89:100 bil 1). Ett av de viktigaste inslagen på kort sikt i denna

politik är åtgärder som dämpar pris- och löneutvecklingen. Inflationen är'

för närvarande ett av de allvarligaste problemen i den svenska ekonomin. 59

En hög inflation är inte
förenlig med en ekonomi i balans. 1 uppdraget Prop. 1988/89; 140 framhålls att
i regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åt- Bilaga 2 gärder
konstateras att dagens jordbrukspolitik bidrar till inflation och begränsar
tillväxtmöjligheterna i den svenska ekonomin.

Jordbruksnämnden
skall även beakta vad regeringen i proposition 1988/89:100 bil 11 har
föreslagit riksdagen om finansiering av kostnaderna för djurens hälso- och
sjukvård och kostnaderna för statistik på jordbrukets område.

Vad
avser sockerbetor och socker föreskrivs i uppdraget att nämndens förslag även
skall innehålla förslag om strukturåtgärder och om lämplig produktionskapacitet
för sockerbruken. Förslaget skall bygga på att bruken på Öland och Gotland
skall bevaras. Vidare skall nämnden i sitt förslag beakta att ett importutrymme
på 10-15% på sikt skall uppnås. I dessa strukturfrågor skall överläggningar ske
med företrädare för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen, fömtom med de
båda delegationerna. Nämndens förslag avseende prisregleringen för sockerbetor
och socker skall vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i
sockerregleringsfonden.

JN
har haft överläggningar med lantbmkarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen samt i fråga om socker även med Sockerbolaget. Det
framlagda förslaget har vad avser jordbmket och viss livsmedelsindustri
godtagits av konsumentdelegationen men avvisats av Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation. När det gäller socker är JN, delegationerna och
Sockerbolaget överens om de förslag som lämnas. I överläggningarna om
ersättningen lill Sockerbolagel har inte Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
deltagit.

2 Den internationella utvecklingen

Världsmarknaderna
för jordbruksprodukter har under stora delar av 1980-lalet präglats av
överskott, hård konkurrens mellan säljarna och låga priser. Kostnaderna för
jordbrukspolitiken har ökat dramatiskt i många länder. Den jordbrukspolitiska
debatten såväl inom som mellan industriländerna har i hög grad rört behovet av
jordbruksstöd, dess inriktning, utformning och omfattning. I det
internationella samarbetet, exempelvis i GATT och OECD, förekommer en intensiv
diskussion om överskotts- och anpassningsproblemen inom jordbruket och vilka
åtgärder som bör vidtas. De högre världsmarknadspriser som registrerats under
1987 och 1988 för många produkter medför ingen avgörande förändring i detta
långsiktiga reformarbete. Under 1988/89 har emellertid, främst p.g.a. torkan i
USA, väridens reserver av spannmål minskat kraftigt.

Inom
OECD sattes år 1982 igång ett större projekt som syftade till bl a

en analys av metoder för och effekter av en balanserad och gradvis ned

dragning av stödet till jordbruket. Dessutom skulle man överväga olika

metoder att uppnå de nationella jordbrukspolitiska målen. Projektet resul

terade bl a i ett antal länderrapporter samt en sammanfattande syntesrap

port år 1987. 60

1
syntesrapporten pekades på att en gradvis och balanserad minskning Prop.
1988/89:140 av stödet genom en förändring av stödpolitiken skulle vara
förmånlig för Bilaga 2 alla medlemsländer. Ett genomförande för flera
varuområden och flera länder samtidigt skulle ge det bästa resultatet och
minimiera de politiska och sociala kostnaderna. 1 rapporten betonades de
negativa effekterna av kvantitativa produktionsbegränsningar på lång sikt i
form av en rigid produktionsstruktur och därav följande felaktig allokering av
resurser, stigande produktionskostnader m m. Dessa metoders påtagliga anpassningseffekter
på kort sikt erkändes dock samtidigt. Del framhölls också att det, för att
stödminskningen skall vara effektiv, framför allt är det produk-tionsrelaterade
stödet (exempelvis prisstöd via gränsskydd) som måste minska.

Huvudtankarna
i syntesrapporten har återspeglats i de kommunikéer som antagits vid OECD:s
ministermöten 1987 och 1988.

I
de flesta länder diskuteras eller har redan vidtagits reformer i syfte att
åtminstone kortsiktigt hålla nere kostnaderna för jordbmkspolitken. Närliggande
exempel är de olika slag av tvåprissystem/kvotsystem för mjölk som införts i
Sverige, Finland, Norge, EG m fl. I många länder har prissättningen (vad gäller
priser lill producent) varit tämligen restriktiv under senare år. I exempelvis
EG har stödpriserna uttryckta i den gemensamma valutan ECU för de flesta varor
hållits oförändrade eller sänkts under de senaste fyra åren. Av tabellen
framgår den procentuella utvecklingen av EG:s riktpriser (motsvarande) för ett
antal produkter samt kommissionens prisförslag för 1989/90.

Kommissions-

Produkt

85/86

86/87

87/88

88/89

förslag 89/90

Mjukvete

0

-1.1

0

-2.3

-1.0

Korn

0

-1.0

0

-2.5

-1.1

Majs

0

-1.0

0

-2.5

-1.1

Råg

0

-2.0

0

-2.5

-1.1

Socker
(betor)

0

0

0

0

-5.0

Raps

-1.8

0

-3.0

0

0

Mjölk

+ 1.5

0

0

0

0

Nöt- och
kalvkött,

0

0

0

0

0

vuxen boskap

Fårkött

+ 1.0

0

0

0

0

Fläsk

0

0

0

0

0

Den
faktiska producentprisutvecklingen har visat en något annorlunda bild och
varierat i hög grad mellan EG-länderna, främst beroende på åtgärder inom
valutaområdet. Utvecklingen totalt och inom några av medlemsländerna framgår av
följande siffror som redovisats av EG-kommissionen.

61

1985

1986

1987

1988

prognos

1984

1985

1986

1987

dec 88

Västtyskland

-3.9

-5.6

-3.0

0.3

Frankrike

1.5

0.2

-2.1

0.1

Irland

-2.7

-0.3

4.2

10.2

Danmark

-2.0

-4.2

-2.7

1.5

Grekland

18.1

13.1

9.8

12.7

Prop. 1988/89:140 Bilaga 2

Totalt (II)' 3.4 2.7 -0.1 2.5

-
anim 3.5 -0.6 -0.8 2.9

-
veg 3.4 6.3 0.7 2.1

' exkl Portugal

Prisutvecklingen
i Sverige redovisas i avsnitt 3. En stor försiktighet bör iakttas vid
prisjämförelser mellan olika länder.

Det
är svårare att finna några mer betydande exempel på en varaktig omläggning av
stödet från produktionsrdaterat till mer produklionsneu-tralt (typ direkt
inkomststöd). I exempelvis Schweiz förekommer dock sedan flera år olika slag av
direkt inkomststöd. EG har också nyligen beslutat om regler för och finansering
av direkt inkomstslöd på nationell basis under en övergångstid. 1 Sverige finns
också — fast i mindre omfattning — stödformer som inte är produktrelaterade.

Beräkningar
som utförts av OECD visar atl stödnivåema uttryckta med hjälp av s k PSE-tal
överlag ökat framemol 1986-1987. Siffrorna för de allra senaste åren har ännu
ej publicerats men myckel tyder på att stödnivåerna i de flesta OECD-länder
nått en kulmen under 1986 eller 1987 för att därefter falla av. Orsaken härtill
torde vara delvis en restriktiv prispolitik men framför allt stigande
världsmarknadspriser för de viktigare jord-bmksvarorna.

1
den pågående GATT-förhandlingsmndan (Umguay-mndan) som skall vara avslutad 1990
har jordbruket kommit all få en central roll. Förhandlingarna skall syfta till
att åstadkomma ökad liberalisering av handeln med jordbruksprodukter och att
alla åtgärder som påverkar marknadstilUrädel och expörtkonkurrensen skall
underkastas förstärkta och mer effektiva GATT-regler och discipliner.

Den
första hälften av förhandlingsmndan präglades av betydande mot

sättningar mellan främst USA och EG. USA, och senare andra jord-

bruksexporterande länder, lade tidigt förslag om avskaffande av i stort sett

allt stöd lill jordbmket. Vissa former av stöd, t ex sådant som inte är direkt

kopplat till produktionsnivån, kunde dock i princip accepteras. Andra

länder, däribland EG, Japan och de nordiska länderna, kunde acceptera en

minskning av stödet men inte en total eliminering. Dessa länder betonade

i stället behovet av all först vidta kortsiktiga åtgärder för att lösa de akuta

obalansproblemen på världsmarknaden. Motsättningarna i dessa avseen

den har nu minskat i och med att USA mjukat upp sin position. Diskussio

nerna under den senaste tiden har i hög grad gällt en kortsiktslösning i

form av "frysning" (och ev neddragning) av stödnivåerna kombinerat
med 2

vissa
utfästelser om inriktningen av de fortsatta förhandlingarna avseende Prop.
1988/89:140

mera
långsiktiga åtgärder. Viss oenighet och oklarhet föreligger dock när Bilaga 2

del
gäller metodema för och definitionen av en sådan frysning'. Det går

f.
n. ej alt fömtse om det förhandlingsmöte i GATT som planerats äga mm

i
början av april kommer att resultera i något åtagande om frysning av

jordbruksstödet på kort
sikt.

3 Prisutvecklingen på livsmedel

1
Sverige har utvecklingen inom livsmedelssektorn under 1980-talet inneburit
kännbara prishöjningar på livsmedel. Prishöjningarna har skett inom alla led i
livsmedelskedjan. Den allmänna inflationen i samhället ligger till grund för
denna utveckling. Inte minst arbetskraftskostnaderna har varit av stor
betydelse för prisutvecklingen inom livsmedelsområdet. En annan bidragande
orsak till de höga prisema under perioden har varit minskade
livsmedelssubventioner. Bortsett från en tillfällig subventionering den 17
november 1986— I juli 1987 togs alla subventioner bort den 1 december 1983 utom
för mjölk. Mjölksubventionerna minskades senast den 1 juli 1987 och den Ijuli
1988. En ytterligare neddragning kommer att genomföras den Ijuli 1989.

Under
överläggningarna har parterna fört en ingående diskussion om prisutvecklingen
på livsmedel. Till grund för dessa diskussioner har bl a legat material över
prisutvecklingen som tagits fram av lantbmksekono-miska samarbetsnämndens
indexgmpp. Denna expertgmpp redovisar indexserier för priser i olika led från
producent till konsument. Producentpriserna mäts med avräkningsprisindex
(A-index). Prisregleringsprisindex (PR-index) mäter priserna i det led där
prisregleringen verkar. Dessa priser innefattar viss förädling.
Producentprisindex för livsmedelsindustrin (PPl-J) registrerar priserna för
förädlade produkter medan konsumentprisindex för jordbruksprodukter (KPl-J)
mäter priserna i butiksle-det. En viss försiktighet bör iakttas vid jämförelser
mdlan olika indexserier. Faktorer som försvårar jämförelser är bl. a. alt råvarorna
genomgår förändringar på sin väg till konsument, skillnader i lidpunkt för
prisändringar i olika led samt förändrade subventioner och regleringsavgifter.

' Dessa frågor har närmare belysts i en inom nämnden
utarbetad promemoria som

överlämnats till den parlamentariska arbetsgrupp som arbetar med förslag till
en ny

livsmedelspditik (1988-11-17). 63

Tabell
1. Prisutvecklingen för jordbruksprodukter enligt olika index, årliga
genom- Prop. 1988/89: 140

snittliga procentuella iorändringar Rilaoa?

Årlig
förändring, %

I genomsnitt

Jämfört
med föregående år

I
genomsnitt

1980-1984

1985

1986

1987

1988

1985-1988

Konsument-

priser
(KPI-J)

vegetabilier

animalier

+ 13,6 + 12,8 + 14,1

+ 7,9 +
6,4 + 8,7

+ 6.2 +
6,8 + 5,9

+ 4,7 +
5,0

+ 4,5

+ 7,8 +
7,5 + 7,9

+ 6,7 + 6,4 + 6,8

Producent-

priser från livsmedels-

industrin
(PPl-J)

vegetabilier

animalier

+ 12,8 + 12,3 + 13,1

+ 7,3 +
7,9 + 7,0

+ 6,5 +
6,9 + 6,2

+ 4,4

+ 5,2 +
3,8

+ 6,8 +
6,7 + 7,0

+ 6,3 + 6,7 + 6,0

Prisreglerings-

priser (PR-index) vegetabilier animalier

+ 12,9 + 11,5 + 13,3

+ 5,0 +
2,8 + 5,6

+ 5,1 +
3,6

+ 5,5

+ 4,2 +
7,5 + 3,3

+ 3,6
-1,9

+ 5,1

+ 4,5 + 3,0 + 4,9

Avräknings-

priser (A-index) vegetabilier animalier

+ 8,5 + 10,1 + 8,2

+ 2,6 +
0,6 + 3,1

+ 4,8 +
0,3 + 6,2

+ 5,2 +
2,7 + 5,9

+ 6,0 +
2,9 + 6,9

+ 4,7 + 1,6

+ 5,5

Produktions-

medelspriser (PM-index)

+ 10,4

+ 6,3

+ 1,7

+ 2,3

+ 5,7

+ 4,0

Som
framgår av tabellen ökade priserna betydligt mer under perioden 1980—1984 än
under perioden 1985—1988. Prisökningarna har varit störst i konsumentledet och
lägst i producentledet. Producentpriserna har dock stigit förhållandevis mycket
under perioden 1986— 1988 beroende på den förbättrade produktionsbalansen
vilket minskat exportkostnaderna. Livsmedelssubventionernas avveckling påverkar
prisutvecklingen i PR-index, PPl-J och KPl-J men däremot inte prisutvecklingen
enligt A-index.

Uppgifter
om utvecklingen i EG-länderna visar all även där har konsumentpriserna på
livsmedel under 1980-talet stigit snabbare än producentpriserna på
jordbmksvaror. Livsmeddsprisema har dock i allmänhet stigit mindre än den
allmänna prisnivån, i motsats till vad som gällt i Sverige (se nedanstående
tablå):

Real prisändring.

1980=100

Livsmedel

Jordbruksprod.

Konsumentpris

Producentpris

1987

1987/88

Västtyskland

96.7

76.1

Storbritanien

94.0

81.9

Italien

91.9

76.4

Danmark

97.6

76.5

Sverige

114.4

94.6

1 Priserna i Sverige har påverkats av ändrade subventioner.

2 Vid jämförelsen bör iakttas att momsen kan vara olika i olika länder

64

1
syfte att belysa livsmedelssubventionernas inverkan på prisbildningen Prop.
1988/89:140 under 1980-talet har en särskild beräkning gjorts där
prisutvecklingen Bilaga 2 justeras för inverkan av subventionerna. Resultaten
av denna beräkning redovisas i tabell 2.

Tabell
2. Prisutvecklingen för jordbmksreglerade livsmedel 1980-88, %

Faktiskt
registrerad prisutveckling

Beräknad
prisutveckling om korrigering görs för inverkan av livsmedelssubventioner

Prisregleringsledet

(PR-index) 93

Livsmedelsindustriledet

(PPl-J) 106

Konsumentledet inkl moms

(KPl-J) 115

KPI - Totalt 77

64 78 86

Även
om analyser av detta slag är förenade med osäkerhet visar sammanställningen den
stora betydelse som minskningen av livsmedels-subventionerna haft för
prisutvecklingen under 1980-talet. Utan ändrade subventioner skulle
prisökningen i del led där jordbmksprisregleringen verkar (prisregleringsledet)
ha varit något långsammare än den allmänna prisutvecklingen.

Livsmeddssubventionema
infördes under 1973. Det kan därför också vara av intresse att belysa
prisutvecklingen under hela den period som subventionerna påverkal
utvecklingen.

Av
tabell 3 framgår prisutvecklingen under perioden 1972—1988. Perioden 1972—1980
dämpades prisökningarna i prisregleringsledet genom livsmedelssubventionerna
medan förhållandet var det omvända under perioden 1980— 1988. På k-mjölk kvarstår viss del av
subventionerna och sett över hela
perioden har därför de faktiska prisema dämpats härav. En överslagsmässig
korrigering för subventionernas effekter har angetts inom parentes. Eftersom
mervärdeskatten har ändrats under perioden redovisas prisutvecklingen i
konsumentledet såväl inkl som exkl moms.

5 Riksdagen 1988/89. I saml Nr 140

65

Tabell 3. Prisutvecklingen för jordbmksreglerade
produkter 1972 —1988, årlig pro- Prop. 1988/89:140

centuell rorändring__________________________________ Bilaea 2

Period

1972-80 %

1980-88

%

1972-88 %

Producentpriser (A-index)

8,7

6,6

7,7

Prisregleringspriser (PR-index)

6,2

8,6

7,4(7,8)'

Konsumentpriser jordbruksreglerade produkter (KPI-J)
inkl moms exkl moms

8,0

7,5

10,1 9,8

9,0(9,3)' 8,7 (9,0)'

Konsumentpriser, totalt

inkl moms exkl moms

9,9 9,4

7,4 7,2

8,6 8,3

' Beräknad prisutveckling utan livsmedelssubventioner.

Av
tabellen framgår att producentpriserna under perioden ökat med i genomsnitt
7.7% per år samtidigt som prisregleringspriserna stigit med 7,4%. 1
konsumentledet har priserna på jordbruksprodukter undersamma period ökat med
genomsnitt 9,0% per år. I konsumentledet har de jordbruksprisreglerade produkter
ökat något mer än den allmänna prisutvecklingen (KPI-totalt). De reglerade
priserna och producentpriserna har dock ökat något långsammare än den allmänna
prisutvecklingen sett över hela perioden.

4 Marknadsutvecklingen

4.1 Vegetabilieprodukter

Den
svenska åkerarealen uppgår till 2,8 miljoner hektar. Under hela efterkrigstiden
har arealen minskat, totalt uppgår minskningen till ca 700000 hektar (—18
procent). Arealminskningen var som störst under början på 1960-talet då ca I
procent togs ur produktion per år. Under 1970- och 1980-talet har arealen
minskat betydligt mindre. Arealminskningen har under 1980-talel uppgått till
ca 0,3 procent per år, det motsvarar ca 10000 hektar. Mellan 1987 och 1988 har
åkerarealen minskat med ca 18 000 hektar ( — 0,6 procent), vilket är den
största minskningen under senare år. Arealnedgången under senare år torde bl a
bero på bidrag som lämnats till skogsplantering och på den återhållsamma
prissättning som skett bl. a. p.g.a. stora överskott och låga
världsmarknadspriser.

Av
den totala åkerarealen utnyttjas f n drygt hälften för odling av

spannmål. Spannmålsarealen har i stort sett varit konstant under lång

period men har relativt sett ökat då den totala åkerarealen har minskat.

Under 1980-talet har spannmålsgrödor odlats på ca 50-55 procent av

arealen. 1987 och 1988 års spannmålsodling minskade dock med ca 66

150000
resp ca 230000 hektar jämfört med 1986 års odhngen. Orsaken tiU Prop.
1988/89:140 minskningen är främst att det av regleringsmedel utgått ersättning
för Bilaga 2 mark som lagts i träda resp omslällningsprogrammet. Anslutningen
till omstäUning 90 beräknas bli lika stor 1989 som 1988.

Spannmålsarealen
består till ca 25 procent av brödsädesgrödor och till ca 75 procent av
fodersädsgrödor. Odlingen av råg har minskat under en rad av år på 1980-talet.
Sådden hösten 1988 tyder dock på en kraftig arealökning, vilket även gäller för
höstveteodlingen. Bland fodersäden är det främst kornodlingen som minskat pga
ovan nämnda program, odlingen av havre ökade något mellan 1987 och 1988.

Vallarealen
har minskat under lång följd av år men det senaste året har arealen ökat med ca
5 procent till ca 900000 hektar. Ökningen kan förklaras med att ersättning
utgått för omläggning av areal från spannmål till vall.

Oljeväxtarealen
uppgår normalt till ca 170000 hektar. Oljeinnehållet i skörden motsvarar i
stort den inhemska förbrukningen. Under 1988 var odlingen mindre främst pga
otjänliga väderieksförhållanden för sådd av höstoljeväxter hösten 1987 och av
omställningsprogrammet. Hösten 1988 har däremot en mycket stor areal höstraps
sålts.

Potatisarealen
omfattar ca 40 000 hektar varav matpotatisarealen uppgår till ca 30000 hektar
och fabrikspotatisarealen till ca 10000 hektar. Matpotalisarealen är vid normal
skörd tillräcklig för landets behov. Av fabriksarealen utnyttjas ca 2/3 för
odling till stärkelseindustrin och ca 1/3 till spritindustrin. Hälften av
slärkdseproduktionen avsätts till pappersindustrin till världsmarknadspris.

Sockerbetsarealens
storlek regleras genom beslut av statsmakterna. För 1988 har arealen uppgått
till 51 000 hektar. JN förslår att arealen för 1989 bör uppgå till drygt 50 160
hektar. Enligt statsmakternas beslut skall på sikt ett importutrymme på 10—15%
uppnås. Denna areal motsvarar ett importutrymme om ca 8%.

Den
trädade arealen har ökat kraftigt de senaste åren. Under 1987 och 1988 har
arealen uppgått till ca 184000 resp 236000 hektar vilket kan jämföras med
trädesarealen 1986 som uppgick till ca 66000 hektar. Ökningen kan förklaras
med att det utgått ersättning för trädad areal under 1987 och 1988.

Hektarskördarna
i vegetabilieproduktionen har ökat kraftigt sett över en längre tidsperiod.
Ökningen har varit förhållandevis större i spannmålsgrödorna än i
oljeväxtgrödorna. Förädlingsarbetet på oljeväxtområdel har inriktats mot att ta
fram sorter med hög kvalitet framför att finna sorter med hög avkastning.
Hektarskördarna för de höstsådda grödorna var normala medan de vårsådda
grödorna uppvisade lägre skördar under 1988.

De
totala spannmåls- och oljeväxtskördarna blev mindre än normalt för 1988.
Avvikelsen från normskörd beror dels på lägre hektaravkastning och på en mindre
areal (trädan).

Spannmålsöverskottet
för 1988/89 har beräknats till ca 500 milj kg, vilket kan jämföras med ett
överskott på I 277 milj kg vid normal skörd och normal areal (exkl effekter av
omställningsprogrammet).

De
höstsådda arealerna 1988 är större än normalt, det gäUer speciellt Prop.
1988/89:140 höstrapsarealen. Den höstsådda arealen av raps är den största sedan
1968 Bilaga 2 och höstrågarealen är den största sedan 1977. Den stora
trädesarealen, tidig skörd och lämpliga väderlekshetingdser gav goda
möjligheter till en omfattande höstsådd.

Konsumtionen
av vegetabilier är stabil. Konsumtionen av vete- och rågmjöl har dock ökat något,
medan konsumtionen av matfett minskat något. Orsaken till att
matfettskonsumtionen minskat är dels en volymminskning totalt, dels en
övergång till matfettsprodukter med lägre fett-, halt.

Så
länge inga större förändringar sker i fråga om åkerarealens storlek kommer det
att finnas ett utbudstryck i fråga om vegetabilieprodukter, vilket innebär en
risk för fortsatt överproduktion.

4.2 Animalieprodukter

Mjölk
och mejeriprodukter

Antalet
kor har minskat stadigt sedan 1982 då antalet var 665000. I juni 1988 var
koantalet drygt 560000. Avkastningen per ko har dock ökat med ca 150 kg per ko
och år. 1988 var avkastningen 6 180 kg/ko i genomsnitt för samtliga kor. Dessa
båda faktorer påverkar mjölkproduktionen i motsatta riktningar. På grund av en
fortlöpande stmkturrationalisering sker produktionen nu vid allt större gårdar.
Meddkoantalet per jordbruksföretag varierar dock mellan olika delar av landet.

Under
början av 1980-talet ökade produktionen av mjölk. Produktionsökningen
kulminerade 1984 då det fanns en besvärande överskottsproduktion i landet. En
rad produktionsbegränsade åtgärder infördes. Bland dem anses tvåprissystemet
och avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter (den s.k.
mjölkpensionen) som de viktigaste medlen. Samtidigt stimulerades konsumtionen
via t ex rabatter till mjölkkonsumtion i offentliga inrättningar och premiering
till de mejerier som ökar sin försäljning av K-mjölk. Efter utvärdering av JN
har riksdagen beslutat atl tvåprissystemet skall upphöra fr o m I juli 1989.

Produktion och konsumtion samt produktionsöverskott av
mjölk, Mkg

Å r

Produktion

Konsumtion

Ö verskott'

1980

3 338

3178

+ 160

1981

3371

3163

+ 208

1982

3 532

3155

+ 377

1983

3 595

3 247

+ 348

1984

3 678

3 234

+ 444

1985

3581

3158

+ 423

1986

3423

3164

+ 259

1987

3 370

3117

+ 253

1988

3 355

3123

+ 232

1989
(prog)

3430

3 120

+ 310

' För att klara säsongvariationer behövs enligt SMR en
överskottsproduktion av 5%

av konsumtionen vilket 1989 skulle motsvara ca 158 milj.
kg. JN har inte tagit

ställning till det behov av överskottsproduktion som SMR
angivit.

Exkl. hemmaförbrukning och djurfoder. /-o

Produktionsbalansen
för 1988 visar på ett överskott av 232 Mkg vilket Prop. 1988/89; 140

förväntas öka under 1989. Bilaga 2 ,

Konsumtionen
av mjölk är relativt stabil över tiden. Dock har förskjutningar skett mellan
olika mejeriprodukter. Konsumtionen av K-mjölk har minskat under senare år
medan konsumtionen av ost och filproduker har ökat. Förskjutningar har även
skett från feta lill magrare produkter i sortimentet.

Konsumtionen av olika mejeriprodukter (1 000 ton)

År

K-mjölk exkl fil

Filprodukter

Ost

Smörfett som smör

Mjölkpulver

1980

1341

196

114

55

1981

1329

198

116

54

33

1982

1305

208

117

55

30

1983

1299

214

123

58

35

1984

1290

217

122

60

35

1985

1261

218

123

57

30

1986

1225

223

126

54

31

1987

1 188

222

128

53

31

1988

1177

239

133
(prog)

50

37'

1989

prog

1 145

243

133

50

27'

' På grund av höga priser på mjölkpulver har en viss
lageruppbyggnad skett under slutet av 1988 vilket antas få till följd en
minskad försäljning 1989.

Nötkött

Produktion

Under
1988 minskade nötköttsproduktionen med ca 9,5% i jämförelse med 1987.
Kalvköttsproduktionen uppvisar en minskning med ca 26%. Antalet slaktade djur
har minskat ännu mera då slaktvikterna ökat för både ungnöt och kalv.
Självförsörjningsgraden för nöt är ca 90% och för kalv ca 86%. För budgetåret
1988/89 beräknas produktionen för nötkött uppgå rill ca 122 Mkg vilket
motsvarar 1987/88 års nivå.

Konsumtion

Under
1988 minskade nötköttskonsumtionen med ca 1 % i jämförelse med 1987. Under de
tre sista månadema har del rått svag efterfrågan på nötkött. Pågående kampanj
för ökad försäljning av griskött kan påverka nötköttskonsumtionen negativt.
Konsumtionen av kalvkölt har minskal med ca 22% i jämfördse med 1987. För
budgetåret 1988/89 beräknas konsumtionen för nötkött uppgå till ca 132 Mkg
vilket motsvarar en minskning av konsumtionen med ca 5% i jämförelse med
1987/88.

Import

TiU
följd av att produktionen minskat mer än konsumtionen under 1988

har
importbehovet ökat. Importbehovet beräknas dock minska under

1989
då produktionen åter beräknas öka, samtidigt som efterrågan hittills p

varit
svag.

6 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 140

E.xporten Prop. 1988/89:140

Exporten
under 1988 har uppgått till ca 3,4 Mkg, vilket kan jämföras med '*8 1987 års
export på ca 7 Mkg. Det är främst sorteringar (framddskött) och vissa mindre
mängder högrev som exporterats. Dominerande exportmarknader har varit Mexico,
USA och Norge.

Nötkött
(Mkg, vara m ben, exkl kalv)

Produkti

lon

Konsumtion

Import

Export

1984

144

121

5

23

1985

145

127

7

33

1986

136

124

8

21

1987

127

136

16

7

1988

prel

121

prog

137

prog

19

prog

3

1989

prog

123

prog

133

prog

15

prog

5

1990

prog

124

prog

136

prog

17

prog

5

Griskött

Produktion

Antalet
slaktade svin under 1988 ligger drygt 2% över fjolårsnivån. Ökade slakt vikter
har dock medfört att produktionen har ökat med ca 4% under 1988 jämfört med
1987.

En
sänkt gräns för högst betalda viktgrupp för slaktsvin beräknas sänka medelvikten
på slaktsvin med ca 1,5 kg under våren 1989. Men ökade suggbetäckningar
beräknas ge (trots hänsyn lagen lill minskad medelvikl för slaktsvin) en
produktionsökning med ca 3% under 1988/89. Prognos över suggbetäckningar för
december 1988 samt januari och febmari 1989 vänder trenden och pekar mot sänkt
betäckning.

Konsumtion

Föratt
förbättra försäljningen av griskött under 1988 har landsomfattande aktiviteter
ägt rum. Bl a dessa åtgärder har lett till en ökad försäljning med ca 3% eller
9 Mkg. För perioden 1989-91 finns ett program för atl höja konsumtionen.

Import

Under
1988 har 2040 ton hel gris importerats från Norge. Den I april och 1 juli 1988
höjdes införselavgiften på helkropp. Efter den I juli har endast 160 ton
helkroppar importerats.

Totalt
har 5 329 ton styckade grisköttsdetaljer importerats under 1988.

Import
av filé- och bacon sker till största delen från Ungern, Danmark och USA.

70

Export Prop. 1988/89:140

Under
1988 uppgick exporten till ca 38 Mkg och förväntas öka till ca 41 ''8 2 Mkg
under 1989. USA har under 1988 varit den dominerande exportmarknaden, ca 1/4
har exporterats dit. Andra länder dit export skert är bl a Mexico, Norge,
Belgien, Hongkong och Singapore.

Griskött (Mkg, vara m ben)

Produkti

lon

Konsumtion

Import

Export

1984

323

259

6

75

1985

332

262

6

75

1986

309

260

8

51

1987

288

260

13

37

1988

prel

298

prog

275

prog

12

prog

38

1989

prog

308

prog

278

prog

11

prog

41

1990

prog

304

prog

283

prog

9

prog

30

Ägg

Produktion

Under
1987/88 var partihandelns invägning av ägg 78,0 Mkg. Partihandelns invägning
beräknas under regleringsåret 1988/89 bli ca 82,7 Mkg alltså lite högre än
föregående regleringsår. Med antagande om 35% försäljning utanför partihandeln
kan den totala äggproduktionen beräknas till 120 Mkg för regleringsård 1987/88
och drygt 127 Mkg för 1988/89.

Tabell
1 Partihandelns invägning samt överskott av mnmärkta ägg, Mkg

Halvår/
Invägning Överskott

Reglar
1987/88 1988/89* 1989/90* 1987/88 1988/89* 1989/90*

2
38.9 41.3 40.4 3.1 6.0 5.5

1
39.1 41.5 40.0 4.2 6.3 5.0

Reglar
78.0 82.7 81.5 7.3____ 12.4 11.2

*
Prognos

Överskotten
av mnmärkta ägg från partihandeln beräknas uppgå tiU 12,4 Mkg för 1988/89 och
till 11,2 Mkg för regleringsåret 1989/90. Detta överskott måste avsättas på
export, antingen i form av skalägg eller som äggprodukler.

Dämtöver
tillkommer överskotten av de s k B-äggen, vilka beräknas uppgå till ca 6 Mkg.
Totalt uppskattas således överskotten, och därmed exportbehovet av ägg, till
drygt 18 Mkg under 1988/89.

Vill
man uppskatta den åriiga inhemska konsumtionen får man utgå ifrån den i sig
osäkra beräkningen av totalproduktionen justerad för import och export. En på
dessa gmnder uppskattad konsumtion 1988/89 pekar på ca 111 Mkg.

Under
1980-talet har olika åtgärder, utöver den gmndläggande regle

ringsverksamheten, vidtagits i syfte att begränsa produktionen. Vissa pro

duktionsbegränsande åtgärder har beslutats av jordbmksnämnden eUer av

regering och riksdag, andra har branschen svarat för i egen regi. Under 71

senare
år har jordbruksnämnden varit mycket restriktiv till införande av Prop.
1988/89:140 tillfälliga regleringsåtgärder och i skrivelse till äggbranschen
påtalat att Bilaga 2 denna typ av tillfälliga begränsningar bör undvikas.
Enligt JN bör marknaden ges större spelmm. Detta har JN också framfört i den
utvärdering om en avveckling av äggregleringen som lämnats till regeringen.

Fågelkött

Fågdköttbranschen
har under 1988 haft fortsatta känningar av den sk. campylobactdebatten som
startade för nästan 2 år sedan. Men genom kraftig minskning av produktionen och
kontroll av lagemppbyggnaden har balans uppnåtts mellan produktion och
konsumtion.

Under
1988 har det skett en viss återhämtning av konsumtionen av kyckling jämfört med
1987. Produktionen av kyckling har under 1988 minskat betydligt. Under jan-dec
1988 producerades 32,9 milj kg, medan man under jan-dec 1987 producerade 34,1
milj kg, en minskning med 3,5%.

Konsumtionen
under jan-dec 1988 var 35,2 milj kg medan konsumtionen under samma tid 1987
var 30,1 milj kg alltså en ökning med 16,9%.

Branschlagret
vid årsskiftet 1987/88 var 7 milj kg. På gmnd av den minskade produktionen och
Ökade konsumtionen har lagret kunnat minskas och ligger vid årsskiftd 1988/89
på 4,6 milj kg.

Ingen
export har skett under 1988.

Tabell 1 Produktion och konsumtion av kyckling, Mkg

År

Pro-

Kon-

Produk-

Lager-

Lager-

Export

duk-

sum-

tions-

föränd-

föränd-

tion

tion

över-skott

ringar

ringar, Sv Ägghandel

1977

32.4

32.2

+ 0.2

-2.3

2.5

1978

34.6

33.1

+ 1.5

+ 1.5

1979

35.5

36.2

-0.7

-1.9

0.5 + 0.7=1,2

1980

38.0

35.5

+ 2.5

+ 2.0

1981

40.4

40.3

+ 0.1

-0.6

0.7

1982

40.0

38.2

+ 1.8

-0.4

2.2

1983

40.1

38.3

+ 1.8

-1.4

+ 1.7

1.5

1984

38.9

37.1

+ 1.8

-0.2

-1.4

3.4

1985

39.0

37.7

+ L3

+ 0.1

-0.2

1.4

1986

37.4

36.4

+ 1.0

+ 0.4

-0.1

0.7

1987

34.4

30.4

+ 4.0

+ 2.4

0.0

1.6 + 0.1

1988

32.8

35.2

-2.4

-2.4

-

-

5 Förslag till prisreglering under tiden 1 juli 1989 —
30juni 1990

Jordbmksnämnden
föreslår följande för prisregleringsperioden 1 juli 1989-30 juni 1990.

Vid överiäggningaraa har
presenterats ett rikhaltigt ekonomiskt-statis-tiskt material för partema vilket
legat till gmnd för de bedömningar som gjorts. Materialet har omfattat
uppgifter om pris- och marknadsutveck-

72

ling,
kostnadsutvecklingen inom jordbmket och förädlingsindustrin, jord- Prop.
1988/89: 140 brukarnas inkomstförhållanden, konsumenternas livsmedelsutgifter,
den Bilaga 2 internationella utvecklingen m m.

Överläggningarna
har tidigare i allmänhet lett fram till ett totalbelopp, i miljoner kr, att
tillföras jordbruket, med hänsyn till inkomst- och kostnadsutveckling m m.
Därefter har beloppet fördelats i prisändringar på olika varor, varvid också
marknadslägel beaktats.

LRF
har ansett att denna modell bort följas även vid årets överläggningar. KD har
däremot hävdat att principen om obundna överläggningar i 1984/85 års
riksdagsbeslut och regeringens direktiv innevarande år motiverar ett ökat
hänsynstagande till den internationella utvecklingen, samhällsekonomin och
marknadsläget. KD har under överläggningarna direkt diskuterat prisändringarna
för resp produkt utan att låsa dem inom en totalram.

Jordbruksnämnden
har i sitt förslag, som framgår av det följande, försökt göra en allsidig
bedömning av samtliga under överläggnignarna framkomna förhållanden.

5.1 Prisförändringar den 1 juli 1989

När
det gäller kostnaderna inom jordbruket (inkl lejd arbetskraft) har utvecklingen
t o m januari månad 1989 beaktats.

Inför
prisöverläggningarna har en genomgång skett av experter rörande principerna för
att beräkna kapitalkostnaderna i normkalkylen. Med hänsyn till att den nu
aktuella regleringsperioden i enlighet med direktiven kommer att vara en
övergångsperiod inför de förändringar som kan börja genomföras den I juli 1990
har dock JN vak att inte nu ta ställning till förändringar av normkalkylens
beräkningsmetodik.

Definitiv
korrigering för inflytande fodermedelsavgifter har gjorts för 1987/88. I denna
ingår även ett s k engångsbelopp. För 1988/89 har en preliminär korrigering
vidtagits.

För
rapsfrö UU foder har en preliminär korrigering gjorts för 1988/89.

Våren
1988 gjordes ett avdrag från kompensationsbdoppet som motiverades av att rabatterna
på maskiner ökat. Detta avdrag skulle åter prövas inför den I juli 1989, då
resultaten från en särskild studie ay SPK beräknades föreligga. Resultaten av
denna studie föreligger emellertid ännu ej och frågan om rabatter på maskiner
har därför inte kunnat prövas nu och det , avdrag som gjordes från
kompensationsbeloppet den I juli 1988, ligger således kvar.

Inför
överläggningarna har en särskild expertgrupp gjort en genomgång av vissa
principer som gmnd för kostnadskompensation till den livsmedelsindustri som
omfattas av jordbruksprisregleringen. Gruppens rapport har redovisats vid
överläggningarna.

För
regleringsåren 1987/88 och 1988/89 haryoraW//>ig5/Wu.?/n'n tidigare
tillförts å contobdopp om sammanlagt 485 Mkr. En slutavstämning har nu gjorts
av båda dessa år. För 1989/90 utgår kompensation genomatt indexutvecklingen
under perioden september—december 1988 beaktats.

Som
underlag för diskussion om inkomstnivån och lönsamheten i jord- '

bruket har bl a legat
material som belyser inkomstförhållandena i jordbru- .

ket
och jämförelser med andra grupper liksom modelljordbmkskalkyler. Prop. 1988/89:
140 Till grund för diskussionerna om inkomstföljsamhet har legat löneavtalen
Bilaga 2 inom SAF-LO-området med undantag av de delar som kan hänföras till den
sk förtjänstutvecklingsgarantin liksom eventuellt ulfall av
prisulveck-lingsgarantin. Vidare har beaktats produktivitetsutvecklingen inom
jordbruket. Härutöver har hänsyn tagits till höjda egenavgifter den I januari
1989.

Vid
överiäggningarna har presenterats material om olika åtgärder på miljöområdet m
m. Det material som presenterats rör stråförkortningsme-del,
gödselvårdsanläggningar, ändringen av djurskyddslagen samt systemet för
uppsamling av självdöda djur. De kostnadsändringar för jordbruket som kan
uppslå genom dessa åtgärder är nu till stora delar inte möjliga att säkert
beräkna eftersom de ännu inte har registrerats. Vidare är de bestämmelser som
myndigheterna skall utforma ännu inte klara.

JN
och delegationerna är positiva till att stimulera åtgärder inom miljöområdet.
Frågornas komplexitet och oklarheten i omfattning och tid samt frågan om
statsmakternas resp. konsumenternas och jordbrukets delansvar för framtida
kostnader har emellertid gjort att JN och delegationerna nu inte har kunnat ta ställning
till frågorna. Dessa frågor har därför nu inte tagits upp utan får anstå till
senare med ytterligare förtydliganden från statsmakternas sida. Rent allmänt
kan sägas att dessa frågor är svåra att lösa vid prisöverläggningar. Dessutom
bör påpekas att JNs förslag till prisreglering endast avser en period om ett år
och att frågan om hur djurskyddslagen skall tillämpas ännu inte är avgjord.

Vid
prisöverläggningarna har nu beaktats att det engångsbelopp som utgått under
1988/89 till följd av förbudet mot stråförkortningsmedd inte längre skall utgå.
1 överläggningarna har också beaktats den kostnad som beräknas belasta
jordbruksprisregleringen under 1988/89 avseende uppsamling av självdöda djur.

Ökade
kostnader för djurens hälso- och sjukvård har beaktats.

Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation har under överläggningarna fört fram förslag om ett
kompletterande pensionssystem för jordbrukarna. JN och konsumentdelegationen är
positivt inställda till olika former av sociala satsningar men anser att frågan
om ett eventuellt nytt pensionssystem bör beredas ytterligare. Frågan får tas
upp vid ett senare tillfälle.

Marknadsutvecklingen
för jordbruksprodukter har belysts och diskuterats. Frågan om balans i
produktionen har getts stor vikt i prisförslaget.

Produktionsbalansen
inom animalieområdet har för många produkter förbättrats under senare år. Detta
förklaras av såväl en minskad produktion som en ökad efterfrågan. Betydande
osäkerhet föreligger emellertid om den närmaste framliden. Bakgrunden härtill
är bl a att tvåprissystemet på mjölk upphör fr o m den I juli 1989 vilket
åtminstone på kort sikt kan leda till en viss produktionsökning. Inom
fläsksektorn har balanssituationen förbättrats. Erfarenheterna har dock visat
att produktionen relativt snabbi kan förändras med ändrade förutsättningar.

Till
bilden hör också att vissa av de begränsningar som råder när de gäller
möjligheterna till nyinvesteringar (det sk investeringsförbudet) kan komma att
upphöra. Till detta kommer den osäkerhet som nya regler ifråga om miljö och
djurskydd innebär.

Inom
vegetabilieområdet har spannmålsöverskottet minskat betydligt under de senaste
åren. Detta sammanhänger i första hand med det s k omställningsprogrammet
(trädan). För 1989 väntas inga större förändringar ifråga om omställningsprogrammets
omfattning. Så länge inga större förändringar sker i åkerarealens storlek
kommer dock ett utbudstryck att finnas kvar med risk för fortsatt
överproduktion.

En
annan utgångspunkt i överläggningarna har varit prisutvecklingen pä livsmedel.
Till grund för dessa diskussioner har bl a legat material som belyser
prisutvecklingen i olika led i den s k livsmedelskedjan.

Även
de internationella förhållandena har redovisats i samband med överläggningarna.
Detta gäller bl a de diskussioner som f n förs inom GATT när det gäller
jordbruket. Vidare har presenterats uppgifter om jordbrukspriser och stödniver
i olika länder.

Samtliga
dessa faktorer har således beaktats i prisförslaget. Nämnden har med dessa
utgångspunkter gjort en avvägning av priserna för regleringsåret 1989/90.
Nämndens förslag innebär följande prishöjnigar på olika produkter fr o m den I
juli 1989. Summan av prishöjningarna uppgår till sammanlagt 720 milj. kr.

Prop. 1988/89:140 Bilaga 2

Vara

Prishöjning öre/kg(för mjölk öre/1)

Belopp Mkr

Vete

3'

18,78

Råg

8'

9,92

Korn

8'

6,16

Korn
förmalningsavgift

30

1,20

Havre

7'

2,45

Havre
förmalningsavgift

30

9,00

Matpotatis

4

24,04

Potatisstärkelse

0

0

Oljeväxter

15=

0,00

Kokärter

10

0,53

Bruna
bönor

0

0

Sockerbetor

0

0

Summa
vegetabilier

72,08

Summa
konsumtionsmjölk

10

139,20

Industrimjölk

26

3,38

Grädde,
tjock

130

68,90

Grädde,
tunn

55

11,00

Smör

60

30,00

Hårdost

100

107,00

Färskost
och mjukost

60

6,00

Mjölkpulver

60

10,20

Summa
mejeriprodukter

375,68

Fjäderfäkött

60

25,02

Nöt-,
kalv- och hästkött

85

108,12

Fläsk

60

139,20

Summa
kött och fläsk

247,32

Summa
animalier

648,02

TOTALT
BELOPP

720,10

' Höjning
i förhållande till preliminära priser. Höjningen finansieras av medel inom
oljeväxtregleringen.

75

Formellt
är införselavgiftsmedel statliga medel likställda med tullar. Det Prop.
1988/89: 140 har emellertid varit en accepterad praxis att utomramsmedd inom
jord- Bilaga 2 bmksprisregleringen får användas för att begränsa
prishöjningarna på livsmedel. Motivet härför är att konsumentema via en
införselavgift betalar ett högt pris på importen samtidigt som man via de
inhemska prisema stöder den svenska produktionen. Denna uppfattning har
betonats av både konsumentdelegationen och lantbmkarnas förhandlingsdelegation.

JN
har erfarit från regeringen att den har för avsikt att låta 100 Mkr av
utomramsmedd stå till förfogande under 2:a halvåret 1989 (på årsbasis) och 300
Mkr under l:a halvåret 1990 (på årsbasis) vilket motsvarar en sammanlagd
kostnad av 200 milj. kr. Med dessa fömtsättningar behöver ytterligare 220 Mkr
tas ut i form av prishöjningar den I juli 1989. Dessa föreslås bli fördelade på
följande sätt:

Vara

Prishöjning öre/kg(för mjölk öre/I)

Belopp Mkr

Konsumtionsmjölk

2

27,84

Industrimjölk

8

1,04

Grädde,
tjock

45

23,85

Grädde,
tunn

18

3,60

Smör

19

9,50

Hårdost

37

39,59

Färskost

21

1,47

Mjukost

77

2,31

Mjölkpulver,fett

60

3,60

Mjölkpulver,
magert

50

5,50

Särprishöjningar,
fil-

produkter
och förpackningar

15,40

Summa
mejeriprodukter

133,70

Fjäderfäkött

23

9,59

Nöt- och
hästkött

20

24,24

Kalvkött

29

1,74

Får- och
lammkött

40

1,96

Fläsk

21

48,72

TOTALT

219,95

JN
återkommer till frågan om mittpriser och prisgränser i en senare skrivelse.

5.2 Prisförändringar den Ijanuari 1990

Jordbmksnämnden
föreslår alt jordbmket tillförs ett belopp om 450 Mkr den I januari 1990. Hur
beloppet skall fördelas på olika produkter får diskuteras under hösten 1989.
Under fömtsättning att utomramsmedd kommer att utgå i den omfattning som JN
erfarit under första halvåret 1990 kan prishöjningarnas storlek begränsas lill
250 milj. kr.

5.3 Särskilda frågor rörande socker

JN,
delegationerna och Sockerbolaget är överens om de förslag som läm

nas. 1 överläggningarna om ersättningen till Sockerbolaget har inte Länt- 75

brukamas förhandlingsdelegation deltagit.

Areal
och arealbidrag Prop. 1988/89:140

Sockerbetsarealen
bör minskas med 840 hektar och bör uppgå till högst "8 2 50160 hektar år
1989. Vid fastställandet av betarealen har hänsyn bl a tagits till att ett
importutrymme på 10-15 procent på sikt skall uppnås.

Arealminskningen
bör inte beröra odlingen under de båda ö-bmken. Vidare fömtsätts att
kontraktsvillkoren under regleringsåret utformas så att del finns
fömtsättningar för att sockerbetsodlingens geografiska utbredning i huvudsak
består.

Kvoteringen
av sockerbetsarealen bör liksom hittills godkännas av jordbmksnämnden.

Arealbidraget
föreslås bli oförändrat 200 kr/hektar tiU odlarna på fastlandsdelen av
Mörbylångadistriktets upptagningsområde (exkl Östergötland), 400 kr/hektar
till odlarna på Öland och 500 kr/hektar lill odlarna på Gotland.

Bruksstrukturen

Med utgångspunkt i
regeringens direktiv förutsätter JN och delegationerna att Sockerbolaget
genomför den stmkturrationalisering av sockerindustrin man finner lämplig och
som ger en effektiv produktion samt att det görs inom de ramar, vad gäller
självförsörjningsgrad, dvs 10—15% och ö-bmken, som givits av statsmakterna.

Ersättning till
sockerbolaget

Sockerpriset
bör liksom hittills få justeras när oljepriset enligt ett löpande
30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl. bikostnaderna) har ändrats
med ± 160 kr/ml

För kostnadsökningar
oktober 1987-oktober 1988 exkl olja och gas bör Sockerbolaget tillföras 34,988
Mkr. Tillsammans med att sänkta olje- och gaskostnader beaktats motsvarar
ersättningen ca 4,5 procent på hela kostnadsvolymen.

Avstämningen av
oljekostnaden har resulterat i ett engångsbelopp om 2,202 Mkr som bör tillföras
Sockerbolaget. Vidare skall tillägg göras för förra årets engångsavdrag om 2,810
Mkr. Sockerbolagets kostnadsersättning bör således med hänsyn till olja och
gas ökas med 5,012 Mkr.

Den totala
kostnadsersättningen till Sockerbolaget (definitiv ersättning för olje- och
gaskostnader samt ersättning för övriga kostnadsökningar) blir 40,0 Mkr, vilket
motsvarar 12,27 kr per 100 kg socker.

1 kostnadskompensationen
har även merkostnaderna vid ö-bmken beaktats. Den del av sockerpriset som
tillerkänns Sockerbolaget för merkostnader för regleringsåret 1989/90 beräknas
till 6,60 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 21,5
Mkr. Dessutom tiUkommer 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden.

Med hänsyn till
sockerregleringsfondens ekonomiska ställning och i linje med synen på
regionalstödens finansiering föreslås att utöver de 4,3 Mkr som hittills tagits
ur sockerregleringsfondén även de ca 21,5 Mkr tas ur fonden under 1989/90.

77

7 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 140

Ersättningen för
raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas Prop. 1988/89:140 för
inträffade kostnadsökningar med 4,50 procent till 89,43 kr per 100 kg. Bilaga
2

Sockerbolagets
nettopris (genomsnittligt nettopris efter avdrag för års-bonus och
kvantitetsrabatter) för baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck om 50
kg, föreslås vid oljepriset I 615 kr/m' vara 477,78 kr per 100 kg. Priset
justeras när oljepriset har ändrats med ± 160 kr/m'. Föreslagen finansiering
av regionalstödet över sockerregleringsfonden 1989/90 gör att Sockerbolagets
nettopris i stället blir 471,55 kr per 100 kg, vilket innebär en höjning med ca
2,6 procent. Jordbmksnämnden bör liksom hittills bemyndigas att medge att
prisändringarna fördelas i tiden på ett sådant sätt alt minsta möjliga störning
uppstår på marknaden.

I
särskild skrivelse har Sockerbolaget lämnat synpunkter på beräkningen av
kostnadskompensationen. Skrivelsen bifogas.

Uppbyggnad
av skördeskadefonden

JN
föreslår att konsurrenternas bidrag till skördeskadeskyddet om 3,5 Mkr även för
1989/90 tas av fonderade försäljningsavgifter för socker.

Regleri
ngsekonomin

Sockerregleringsfonden
föreslås få användas till

— fraktsubvenlionering
till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr.

— arealbidraget
till de odlare med ca 3,5 Mkr

— ersättning
om 25,8 Mkr som skall utgå för Sockerbolagets merkostnader för driften vid
dessa bmk.

— till
kollekliva åtgärder inom biodlingen om 0,5 Mkr

— återbetalning
tiU yrkesmässig biodling, dvs med innehav av minst 16 bisamhällen

— administrationskostnader
för regleringsföreningen Svensk Sockerhandel

— vissa
kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker

Vid behov bör jordbmksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljnings

avgift på allt socker som säljs inom landet.

6 Produktionsanpassningsåtgärder på animalieområdet

Liksom
tidigare år lämnar JN en redovisning av produktionsanpassningsåtgärder på
animalieområdet.

Investeringsförbud
och tvåprissystem för mjölk

I
fjolårets skrivelse angående prisregleringen föreslog JN att det tillfälliga

investeringsförbudet
borde avvecklas för samtliga produktionsgrenar.

78

Riksdagen
har nyligen beslutat att förlänga förbudet intill utgången av juni Prop.
1988/89:140 1989 i avvaktan på att lantbmksstyrelsens föreskrifter om
djurhållningen Bilaga 2 föreligger.

JN
redovisade i skrivelse till regeringen under våren 1988 en utvärdering av
tvåprissystemet för mjölk. 1 skrivelsen framförde JN starka invändningar mot
systemet. Regeringen har beslutat att systemet skall upphöra from den 30 juni
1989.

Awecklingsersättning

Avvecklingsersättning
kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade nötköttsproducenter och
smågrisproducenter.

Avvecklingsersättning
för mjölkproducenter utgår till producenter mellan 60 och 65 år för att dessa
skall upphöra med mjölkproduktion. Ersättningen som infördes 1983 har
föriängts flera gånger. Enligt gällande beslut får nya producenter ansluta sig
till systemet t o m kalenderåret 1991. Detta innebär att systemet kommer att
medföra kostnader t o m år 1996.

Antalet
producenter som anslutit sig till systemet framgår av nedanstående tabell.

Antal Mjölkleverans
i Ersättning i

Period producenter medehal,
kg medeltal, kr

1983-1984

1625

1985

726

1986

632

1987

489

55000 25
500

61000 27
500

63000 28000

72000 30000

Summa 3472

Enligt
preliminära uppgifter för 1988 tillkom det året ca 510 producenter.

De
producenter som anslutit sig under senare delen av perioden har i genomsnitt
varit lite yngre och varit lite större producenter än de som anslöt sig i
början av perioden. En viss geografisk förskjutning har även skett mot de södra
delarna av landet.

Svenska
Mejeriernas Riksförening (SMR) redovisar utbetalningarna och antalet
ersättningstagare månad för månad. Fr o m juli månad 1988 ökade utbetalningarna
pga ersättningshöjningen till ca 6 milj kr/mån. Utbetalningen i november 1988
var 6,28 milj kr till 2 138 ersättningstagare. Antalet är relativt konstant
eftersom avgången av 65-åringar är ungefär lika stor som nyanslutningen.

Utbetalning
av ersättning

Period

Ersättning milj kr

Antal ersättningstagare

dec 1984 dec 1985 dec 1986 dec 1987

2,47 3,86 4,81 5,08

1 195 1786 2107 2169

79

Avvecklingsersättning
till specialiserade nötköttsproducenter och små- Prop. 1988/89:140
grisproducenter infördes som en engångsåtgärd 1986 och nya producenter Bilaga 2
kan inte ansluta sig. Ersättning betalas ut i fyra år till köttproducenter och
i tre år till smågrisproducenter. De sista utbetalningarna kommer att inträffa
den 31 augusti 1990 till köttproducenter och 31 augusti 1989 till smågrisproducenter.

Den
årliga utbetalningen är ca 14,1 milj kr till köttproducenter och ca 14,5 milj
kr till smågrisproducenter.

7 Ränte- och etableringsstöd

TillfSIligt
räntestöd

Tillfälligt
räntestöd betalades ut åren 1980-1985 till mellan ca 1 100 och 2 650 företag.
De totala beloppen var följande

Å r

1980

1981

1982

1983

1984

,1985

Milj kr

21

72

57

35

30

30

Räntestödslånen
är ränte- och amorteringsfria i 5 år.

Enligt
reglerna skall — efter 5 år — hälften av beloppen avskrivas och hälften
förräntas och återbetalas under en 10-årsperiod. Uppskov med återbetalning,
förräntning och avskrivning har skett fyra gånger och samtliga lån förfaller
nu den 31 december 1990.

Nya
medel för räntestöd erfordras inte. En liten del återbetalas fortlöpande till
följd av att företag säljs eller avvecklas på annat sätt. Hittills har 3 milj.
kr. återbetalats.

Lantbruksstyrelsen
har önskat besked snarast möjligt, huruvida räntestödslånen kommer att
avskrivas helt. Om lånen kommer att skrivas av helt, framstår det enligt
lantbruksstyrelsen som orättvist att lånen krävs in vid företagsavveckling.

Enligt
fjolårets beslut uppsköts tidpunkten för amortering och erläggande av ränta
för lånedelen av räntestödet till regleringsåret 1990/91. Enligt JN bör man
avvakta med att diskutera frågan till detta tillfälle.

Etableringsstöd

Etableringsstöd
infördes I juli 1982 för att underlätta för lantbrukare utan

stort eget kapital att etablera sig. Efter den I juli 1985 har inga nya

etableringsstöd beviljats. Härefter har medel bara anslagits till redan an

slutna företag. Även etableringsstödet kan sägas vara ett slags räntestöd

eftersom stöd utgår för den del av räntekostnaden som översiger 10% av

godkänd låneskuld. Det 6:e och 7:e året höjs räntenivån till 11 % och det

8:e året till 12%. Efter det 8:e året avskrivs den del av etableringsstödet

som avser inventarier och driftskapital. Den del som avser fastighets

förvärv skall återbetalas — vanligen med hjälp av garantilån. 80

Ca
I 750 företag har beviljats etableringsstöd. En del av dessa har fått Prop.
1988/89: 140 stöd endast något eller några år eftersom deras räntekostnader inte
alltid Bilaga 2 överstigit självkostnadsnivån rned minimibeloppet 4 000 kr.
Utbetalningarna har uppgått till följande belopp.

Budgetår

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

Milj kr

12

25

30

44

26

15

Utbetalningarna
under första hälften av budgetåret 1988/89 uppgick till ca 8 milj kr. Prognosen
för hela budgetåret 1988/89 är 16 milj kr.

För
budgetåret 1989/90 bedöms utbetalningarna bli ca 15 milj kr vid oförändrat
ränteläge. Denna prognos är emellertid osäker eftersom ändringar av låneräntoma
slår igenom med stark marginaleffekt. En förändring av räntenivån med -\-l— en
procentenhet betyder unger -\-l— 5-6 milj kr det närmaste året. Blir
ränteförändringen långvarig påverkas även företagens bundna lån i stor
utsträckning och den långsiktiga förändringen av medelsbehovet blir ungefär
fördubblad till ca 10 milj kr per procentenhet.

Avsättningen
till allmän investeringsreserv

Jordbrukarnas
avsättningar till allmän investeringsreserv uppgår nu till ca 2 miljarder kr.
Detta belopp avser lantbrukarnas avsättningar för såväl jord- som skogsbmk.
Investeringsreserverna får disponeras för investeringar i bl. a. byggnader och
maskiner fr. o. m. två år intill sju år efter avsättningen.

8 Sociala åtgärder

Budgetåret
1988/89

För
låginkomstsatsning m m inom jordbmket disponerar JN under budgetåret 1988/89

dels
ett anslag om 435 milj kr

dels
ett belopp av 50 milj kr, som enligt regeringsbeslut den 4 januari 1988 skall
användas för sociala åtgärder inom jordbmket och

dels
ett belopp av 40 milj kr av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Av
de senare två beloppen om sammanlagt 90 milj kr skall 60 milj kr användas för
avbytarverksamhet och 30 milj kr för produktionsanpassningsåtgärder.

Totalt
disponeras således 525 milj kr.

För
budgetåret 1988/89 uppgår hos JN fonderade medel från tidigare år, anvisade
medel och beräknat utfall till följande belopp, milj kr.

81

Ingående

Anvisade

Beräknat

Utgående

Prop.
1988/89; 140

balans.

medel.

utfall.

balans.

Bilaga
2

1988/89

milj kr

milj kr

milj kr

milj kr

Leveranstillägg

_

88

88

för
mjölk

Avbytarverksamhet

83'

210

210

70'

Företagshälsovård

4

23

23

_

Socialförsäkrings-

258

100

100

33tf

skydd

Produktions-

-4

104

105

-2

anpassnmg

Räntestöd

-

-

-3

-

Summa

341

525

523

398

' Fonderat hos Lantbrukets Avbytartjänst AB Inkl beräknad
ränta

Budgetåret
1989/90

JN
har i anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 föreslagit att oförändrat
435 milj kr anvisas lill låginkomstsatsning m m. Vidare föreslås all, av de
utomramsmedd som jordbmket tilldelas som ersättning för prishöjningar, 24,7
milj. kr. avsätts för låginkomstsatsning. JN föreslår följande fördelning av
medlen.

Leveranstillägg för mjölk 85

Avbytarverksamhet 240

Företagshälsovård 29

Socialförsäkringsskydd 9,7

Produktionsanpassning 96

Summa 459,7

Eventuella
besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg bör
liksom tidigare få tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet.
Dessutom bör eventuella överblivna medel för produktionsanpassningsåtgärder m
m och återbetalda medel avseende räntestöd få användas för övriga ändamål inom
anslagsposten.

9 Införselavgiftsmedel m m för 1989/90

Storleken
av de medel som kommer in genom införselavgifter m m för regleringsåret 1989/90
beror på importens storiek, världsmarknadsprisernas utveckling och de
avgiftssatser som gäller under regleringsåret.

82

Beräkning för 1989/90 i sammandrag.______________ Prop.
1988/89:140

Milj
kr Bilaga 2

Inkomsler 1677,5

Utgifter

— Fettvaruavgifter
till Sveriges 579

Oljeväxtintressenter (SOI) —

utbyteshandel

— Införselavgifter
för brödsäd mm 25

till Svensk Spannmålshandel (SSH) -

utbyteshandel

Kvarstår införselavgifter till den sk I 073,5

fördelningsplanen

- Fördelningsplanen

- riksdagens
beslut

- belopp motsvarande

influtna införsel-

avgifter på fodermedel

267,2 250,0

./.517,2

-
Ingående balans, utom fördelningsplanen

732,9

—
Ändamål utanför fördelningsplanen

./.43l,7

Beräknat
resultat

857,5

Fördelningsplanen
JÖr 1989/90 föreslås uppta samma belopp som för 1988/89 dvs 267,2 milj kr plus
beloppet av inflytande avgifter för fodermedelsimporten enligt ovan beräknade
till 250 milj kr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de
verkliga intäkterna av införselavgifter på fodermedel.

Med
hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för
de olika vamområdena har del inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon plan
för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser
att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning senare under våren
1989. Det förutsätts härvid att nämnden liksom hittills skall kunna jämka
delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av
det belopp som kan komma att stå till förfogande. Vidare fömtsätts att, liksom
hittills. Svensk Spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss sk
utbyteshandel med brödsäd. Det fömtsätts även att Sveriges Oljeväxtintressenter
av inflytande fettvaruavgifter på såväl importerad som inhemsk olja får tillföras
medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska
oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara
fett varna vgi fter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Vad
avser ändamål utanför fördelningsplanen (utomramsmedd) lämnar jordbruksnämnden
följande förslag.

För
utbyteshandel med nötkött med öststaterna beräknas 90 milj kr enligt av
statsmakterna angivna regler.

LRF
har i överiäggningarna föreslagit en förändring av viUkoren för det

belopp som tillförs jordbruket för utbyteshandel med kött och fläsk. 1

avvaktan på omprövningen av jordbrukspolitiken anser JN att reglerna

inte bör ändras. För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås därför att

liksom hittills 50 milj kr utgår av införselavgiftsmedel från import av kött

och fläsk under förutsättning att motsvarande export ägt rum och att 83

införselavgiftsmedel
finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål till- Prop. 1988/89:140
godosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv
Bilaga 2 för oförutsedda ändamål.

Pristillägg
får- och lammkött. Pristillägget är 5,40 kr/kg vilket beräknas motsvara en
utgift för 1989/90 på 27 milj kr. 10 milj. kr av detta belopp finansieras av de
200 milj. kr. jordbruket erhåller av utomramsmedd som ersättning för uteblivna
prishöjningar.

Nämnden
har efter samråd med SMAK och lantbmksstyrelsen beräknat SMAK:s medelsbehov
enligt de direktiv som gäller för de statliga myndigheternas
anslagsframställningar. Nämnden föreslår alt SMAK tilldelas högst 4 817 000 kr
för den officiella kontrollen och 1 555000 kr för upplysningsverksamheten.
Beroende på att staten ej godkände löneavtalen för 1988, föreslås för 1988/89,
ett avdrag om 20 153 kronor.

Bidrag
till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Jordbruksnämnden
föreslår ett oförändrat bidrag på 250000 kr.

Stödet
tiU maltproduktionen. Jordbmksnämnden föreslår ett oförändrat anslag på 1 milj
kr för 1989/90.

Sveriges
Exportråd. JN anser att det även fortsättningsvis är angelägel atl man söker
bearbeta exportmarknaderna för bl a förädlade livsmedel. För 1988/89 har
anvisats 4 milj kr av utomramsmedd. För 1989/90 föreslår JN ell belopp av 4
milj kr till exportrådet. Det fömtsätts att jordbruket även för detta år anslår
4 milj kr av inomramsmedel.

Vidare
har regeringen i budgetproposilionen 1989 föreslagit att viss del av
kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt statistik pä jordbmkets
område skall finansieras av utomramsmedd. Dessutom skall enligt beslut den 16
mars 1989 statens andel, 1,85 milj. kr, av kostnaderna för vissa åtgärder inom
distriktsveterinärorganisationen bestridas av av utomramsmedd.

För
sekretariatet vid statens jordbruksnämnds konsumentdelegation disponerar JN
400000 kr. JN föreslår att bdoppet höjs till 450000 kr för regleringsåret 1989/90.

I
Ijolårets skrivelse om prisregleringen föreslog JN atl utomramsmedd skulle
avsättas för informations- och försöksverksamhet med förbättrade skolmåltider.
LRF avsatte förra året 2,5 milj. kr. av inomramsmedel för forskningsprojektet
Skolmaten i framtiden. Föratt slutföra projektet krävs ytterligare 2,3 milj.
kr. Frågan om att tillskjuta utomramsmedd härför har aktualiserats i
överläggningarna. JN anser att detta är en angelägen fråga och föreslår därför
att 2,3 milj. kr. av utomramsmedd anvisas för projektet.

LRF
har vid överläggningarna föreslagit att en reserv byggs upp inom
regleringsekonomin för att användas vid skördevariationer. Enligt JN bör
omprövningen av jordbrukspolitiken avvaktas innan beslut tas i denna fråga.

Som
tidigare har berörts har JN erfarit att regeringen har för avsikt att

som ersättning för prishöjningar tillskjuta 100 milj. kr. av utomramsmedd

under 2:a halvåret 1989 (på årsbasis) och 300 milj. kr. under l:a halvåret

1990 (på årsbasis). Detta innebär en sammanlagd kostnad för 1989/90 av

200 milj. kr. 84

Med hänsyn till de oundvikliga svängningarna i inflödet av
införsdav- Prop. 1988/89: 140 gifter föreslår jordbmksnämnden att en
likviditetsbuffert i form av en Bilaga 2 oförändrad rörlig kredit även
fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Krediten bör, i den mån
införselävgifter inte står tiU förfogande, kunna användas för finansiering av
ändamål utanför fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej
utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av ulbyteshandd
med kött och fläsk.

Huvudsaklig
medeldisposition av införselavgiftsmedel m.m. regleringsåren 1987/88-1989/90,

1987/88
tkr

1988/89
tkr progn

1989/90
tkr prog

Inkomster

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt m m

Säl Iskapsdj ursfoder

Fettråvaror och fettvaror

Råg och vete m m

Mjölk och mejeriprodukter m m

Slaktvaror (samt slaktdjur,

ej faderfä)

Ägg och äggprodukter m m

Ränta

Summa

Fodermedel Summa

Utgifter

— Fettvaruavgifter till Sveriges
Oljeväxtintressenter (SOI) -utbyteshandel

— Fettvaruavgifter till Svensk
spannmålshandel (SSH)

— Införselavgifter för brödsäd m m
till Svensk Spannmålshandel - utbyteshandel

Kvarstår införselavgifter till den s k fördelningsplanen

— Fördelningsplan

—
riksdagsbeslut

—
belopp
motsvarande influtna införselavgifter pä fodermedel

— Ingående balans, utom för

delningsplanen

— Ändamål utom fördelningsplanen

Saldo vid utgången av resp

regleringsår

Ingående behållning (reserv tdl

JNs
förfogande inom fördelningsplanen)

5 774

2 500

2 500

9 784

7000

7000

12445

15000

15000

23 684

17000

17000

26165

21000

21000

626991

560000

580000

123 392

50000

25000

182480

190000

190000

624539

560000

550000

20000

20000
63000

22 744 19460

1677458

380483 2057941

1 427 500

250000 1677500

1 505 500

260000 1765500

./.414850

./.375000

./.579000

0

0

0

7.123392

./.50000

./.25000

1519699

I 073
500

I 340 500

./.267 200

./.267200

./.267200

./.380483

./.260000

./.250000

131896

327 388

732911

./.676 524 H-327 388

./.407 777 -1-732911

./.431715 857496

2491

36666

Prop.
1988/89:140 Bilaga 2

1987/88
tkr

1988/89
tkr progn

1989/90
tkr prog

Utgifter

Medel inom fördelningsplanen

Svensk Spannmålshandel Sveriges Potatisintressenter
Sveriges Oljeväxtintressenter Svensk Kötihandel Föreningen för Mejeriprodukter
Svensk Ägghandel Regleringskassan för fågelkött Regionalt kostnadsbidrag, norra
Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ägg

Bidrag
till fraktkostnader för

mjölk och
grädde

Upplysningsverksamhet
och

utvecklingsarbete

Stiftelsen
lantbmksforskning

Djurhälsovård,
kontrollverksamhet mm

Stöd till
odling av konservärter

och andra
köksväxter

Stöd till
odling av bruna bönor

Stöd till
odling av vallväxtfrö

Fonden för
kollektiva åtgärder

inom
biodlingen

Sveriges
Exportråd

Sveriges
Potatisodlares

Riksförbund

Bidrag
till ersättningsfoder

norra
Sverige

Bidrag
till potatisodling

norra
Sverige

Sociala
satsningar

Skolmåltider

Projekt
landsbygdsutveckling

Tillf
överf till skördeskadeskyddet

Genetikcentrum

Modelljordbruk

Energiskogsodling

Reserv
lill JN:s förfogande:

Summa

(267,2 +350,5-H 36,6) (267,2 + 260-h2,5) (267,2 + 250
+ 84,2 + 60')

160000

13 900

30000

27 500

0

0

39000

4000

104500

117800

52000

52 500

6000

8000

45 500

50000

5000

5000

1700

2 500

295

500

15000

0

5000

25000

33800

35200

10000

I OOOO

4 500

2000

8000

10000

500

500

3000

4000

2 780

2 780

61283

20000

4 500

-

_

50000

—

2 500

—

800

79 500

_

10000

_

200

730

2491

84281

529691

661481

684349

60000 från
utomramsmedel som jordbruket förskotterat till skördeskadefonden 1988/89

131896

Ingående balans, utom fördelningsplanen

Medel utom fördelningsplanen Utbyteshandel nötkött,
öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk
Matpotatiskontroll Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande
Minskning av mekaniska skador på matpotatis Stöd till maltproduktionen Sveriges
Exportråd

327 388

105076

50000

15573

6204

110000

50000

27000

6 342

250

250

500 1000 4000

1000 4000

732911

90000

50000

17000

6 372

250

1000 4000

Prop.
1988/89:140 Bilaga 2

1987/88

1988/89

1989/90

tkr

tkr progn

tkr prog

Djurhälsovård

17000

20677

25 756

Lantbmksstatistik
.

26000

37 708

34 587

KD:s
sekretariat

400

450

Kostvaneundersökningar

1250'

Alternativ
odling

1000'

Skördeskadefonden

18671'

60000

2_

Utredningar
SPK

400

—

Skolmåltider

2 300

Ersättning
för uteblivna pris-

höjningar

300000

90000

200000

Överföring
till statsverkets check-

räkning

130000' 676524

_

Summa

407777

431715

Utgående
balans, utom för-

327 388

732911

857496

delningsplanen

' Enligt regeringsbeslut 1988-06-09 nr 17. 2 SkaU
tillföras förddningsplanen 1989/90

10 övriga frågor

10.1 Finansiering av djurens hälso- och sjukvård

Enligt
budgetpropositionen 1989 har det belopp av kostnadema för djurens hälso- och
sjukvård som jordbmket kollektivt skall finansiera höjts till 50 905000 kr.
Vidare har regeringen i beslut den 16 mars 1989 angivit att en ram av 3,7 milj.
kr. bör avsättas för vissa åtgärder inom distriktsveterinärorganisationen.
Enligt beslutet skall jordbmksnäringen svara för hälften av dessa kostnader.
Övriga kostnader skall täckas av staten genom ianspråktagande av
införselavgifter utanför den s.k. fördelningsplan.

Totah skall således
jordbmket kollektivt bidra med 52 755000 kr. 8 755000 kr av detta belopp
finansieras av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen som jordbmket får
i stället för prishöjningar. Det återstående beloppet om 44 milj. kr. föreslås
finansieras via regleringskassoraa och fördelas utifrån respektive
produktionsgrens andel enligt normalkalkylen. Detta innebär att
mejeriregleringen skall bidra med 52% eller 23 milj. kr, kött- och
fläskregleringen med 40% eller 19 milj. kr, äggregleringen med 5% eller 1,25
milj. kr. och Ijäderfäregleringen med 3% eller 0,75 milj. kr.

10.2 Förpackningstillägget för mjölk

JN
har under senare tid analyserat olika förslag till lösningar vad gäller det
s.k. förpackningstillägget för mjölk. En strävan har därvid varit att kunna
lösa frågan i samband med nu avslutade överläggningar. Med hänsyn till art
jordbmkspolitiken i stort och därmed bl. a. utform-

87

ningen
av de olika marknadsregleringarna är under omprövning har JN Prop. 1988/89:140
funnit det lämpligt att skjuta på frågan i avvaktan på att detta arbete Bilaga
2 slutförts.

10.3 Jordbruksekonomiska undersökningen

LRF
har i överläggningarna framhållit att det är önskvärt att jordbmks-ekonomiska
undersökningen under kommande år tillförs resurser så att en tillfredsställande
kvalitetsnivå kan upprätthållas. Vidare är jämförelser med andra länder viktig.

JN
har i rapporten (1988-04-25) till regeringen med underlag för treårsbudget
tagit upp statistiken på jordbrukets område. I rapporten framhåller JN att en
genomlysning av den lanlbmksekonomiska statistiken är mycket angelägen. I detta
utredningsarbete, som bör komma till stånd snarast, bör en genomgång ske av
dels behoven av specificering av olika delposter, dels den statistiska säkerhet
som materialet bör ha.

11 Hemställan

Med
stöd av det nyss anförda hemställer JN att

1
det nu framlagda förslaget om
jordbruksprisregleringens aUmänna utformning för perioden den I juli 1989 —den
30 juni 1990 godkänns,

2
förslaget om prisregleringspriser fr o
m den 1 juli 1989 godkänns,

3
förslaget angående ränte- och
etableringsstöd inom jordbmket godkänns,

4
förslaget om fördelning och användning
av fonderade och anvisade medel för låginkomstsatsning m m inom jordbmket för
budgetåren 1988/89 och 1989/90 godkänns,

5
vad nämnden anfört rörande användning
av regleringsmedel godkänns,

6
prisregleringen i övrigt under perioden
I juli 1989 —30 juni 1990 får tillämpas enligt hittills gällande principer.

12 Beslutsmening

Detta
ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Brangmo,
Ekberg, Fringel och Genfors efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg
och Öjeheim, byråcheferna Lebert, Sandqvist, Berger och Ågren samt
avdelningsdirektören Wigstrand, envar för sitt sakområde. En reservation har
lämnats av ledamöterna Fringel och Genfors.

Ingvar
Lindström

Hans Andersson

88

Innehåll Prop. 1988/89:140

Proposition.......................................................... .... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... .... I

Propositionens
lagförslag....................................... ... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 1989 ... 6

1 Inledning.......................................................... ... 6

2
Föredragandens överväganden ............................ ... 9

2.1 Allmänna utgångspunkter .............................. ... 9

2.2 Åtgärder för produktionsanpassning ................. .. 12

2.2.1 Tvåprissystemet för mjölk........................ .. 12

2.2.2 Vegetabilier .......................................... .. 13

2.3............................................................. Prisregleringen
på jordbmksprodukter inkl. sockerbetor och

socker under regleringsåret 1989/90................. 15

2.3.1 Prisregleringens utformning, utom vissa speciella
frågor angående socker 15

2.3.2 Socker.................................................. 18

2.3.3 Vissa övriga frågor ................................. 20

2.4 Införselavgiftsmedel m.m................................ .. 21

2.5 Minskning av regleringar inom livsmedelsområdet. 26

2.5.1 Prisregleringen på ägg ............................. .. 26

2.5.2 Den obligatorislca kvalitetskontrollen vid export
m. m. .. 29

2.5.3 Kontroll av matpotatis ............................. .. 33

2.6 Stöd
till jordbmket i norra Sverige.................... .. 37

2.6.1 Prisstöd ............................................... .. 37

2.6.2 Stöd till nyetablering............................... .. 39

2.6.3 Särskilda åtgärder för jordbmket i norra Sverige 39

2.7 Användning av genteknik vid växtodling ........... .. 41

2.8 Lagstiftningsfrågor........................................ .. 44

3
HemstäUan....................................................... .. 46

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1989/90 .................. .. 47

5 Beslut .......................................................... .. 51

Bilaga
1 ............................................................. .. 52

Bilaga
2 ............................................................. .. 57

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 89

Regeringens proposition 1988/89:140

Om reglering av priserna p å jordbruksprodukter, m. m.

Bil ä gedel

Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 140. Bilagedd

STATENS
JORDBRUKSNÄMND Prop. 1988/89:140

1988-11-14 402-613/87
''aga 3

Regeringen
Jordbruksdepartementet

Konsekvenser av en avveckling av prisregleringen för ägg

Regeringen
gav genom beslut den 4 juni 1987 statens jordbruksnämnd i uppdrag att utreda
former för och konsekvenser av en avveckling av prisregleringen för ägg.

Jordbruksnämnden
överlämnar härmed ifrågavarande utredning. Under arbetets gång har samråd
skett med lantbruksstyrelsen.

Detta
ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Brangmo,
Ekberg, Fringel och Genfors efter föredragning av byråchefen Berger i närvaro
av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim.

Ledamoten
Alamaa saml ledamöterna Fringel och Genfors har avgetl särskilda yttranden som
bifogas.

Ingvar
Lindström

Olle Berger

7. Sammanfattande slutsatser och förslag Prop. 1988/89:140

Bilaga 3 7.1 Aggprisregleringen

Som
framgår av avsnitt 4 omfattar jordbruksprisregleringen

— dels ett gräns.skydd mot importerade livsmedel (för
närvarande i form av avgifter — ett slags tullar). Gränsskyddet är det kraftigaste
medlet inom jordbruksprisregleringen,

— dels en inhemsk marknadsreglering.

Gränsskyddet
används för all åstadkomma den åsyftade prisnivån inom landet (t.ex.
mittpriserna).

Den
inhemska marknadsregleringen utgör ett kompletterande medel (lagring och export).
Genom denna förhindras främst att överskottskvanli-leter på den inhemska
marknaden i allt för stor utsträckning pressar priserna för jordbruket. Av de
interna marknadsåtgärderna har exporten, som möjliggörs genom exportbidrag,
störst betydelse.

I
avsnitt 1.2 redovisas 1985 års livmeddspolitiska beslut vad avser bl. a.
äggproduktionen. Därvid framgår att statens medverkan även fortsättningsvis
bl.a. bör avse administration av regleringsverksamhet och avgiftsuppbörd.

Som
har framgått av föregående avsnitt har nämnden studerat konsekvenserna av en
avreglering av äggmarknaden genom en stegvis utförd analys.

I
den genomförda analysen av effekterna att minska regleringen har behandlats de
av staten beslutade åtgärderna. I huvudsak är det som nyss redovisats fråga om
generella åtgärder i form av gränsskydd och intema regleringar.
Storproduktionsavgiften är som nämnts inte generell eftersom den särbehandlar
företagen med hänsyn till deras storlek.

Nämnden
har i sin analys inte kunnat beakta konsekvenserna av riksdagens beslul om ny
djurskyddslag dvs. att burhönshållningen skall vara avvecklad senast 1999, samt
att förbättrande åtgärder i befintliga anläggningar skall vidtas under
mellantiden. Samråd har skett med lantbruksstyreisén i denna fråga. Härvid har
framkommit att lantbruksstyrelsen ännu ej har gett ut närmare föreskrifter
beträffande dylika åtgärder. Sådana föreskrifter förväntas under början av
1989.

Nämnden
är dock medveten om att de nya bestämmelserna kan komma att få mycket stor
betydelse för äggnäringens framlid.

Nämnden
utgår ifrån att hänsyn kommer att tas till dessa föreskrifter när ställning tas
till avreglering.

Som
tidigare har redovisats har framför allt under första delen av 1980-talel ett
flertal försök med statlig medverkan gjorts att komma till rätta med
uppkommande överskotlssituationer på ägg genom olika typer av tillfälliga
ingrepp (t.ex. utslaktningskampanjer, kläckningsbegränsningar,
produktionsuppehåll). Dessa åtgärder har visat sig ge endast tillfälliga
förbättringar och därmed inte lett till långsiktiga lösningar.

Nämnden
har under senare år varit mycket restriktiv till införande av tillfälliga
regleringsåtgärder bl.a. inom äggområdet trots upprepade framställningar från
producenthåll. Nämnden har också i skrivelse till äggbran-

schen
deklarerat sin uppfattning i denna fråga. Det är nämndens bestämda Prop.
1988/89:140 uppfattning atl denna typ av tillfälliga åtgärder (regleringar) bör
undvikas. Bilaga 3 Åtgärderna har nämligen en tendens att låsa fast kapacitet i
näringen och motverka en mer långsiktig balans. 1 den mån branschen utan
statlig medverkan i framliden kommer att införa utbudsbegränsningar bör del
ankomma på berörda myndigheter (jordbruksnämnden och näringsfrihetsombudsmannen)
att pröva dessa åtgärders eventuellt skadliga verkan.

Sammanfattningsvis
är nämndens grundinställning till tillfälliga regleringsåtgärder all dessa i
möjligaste mån bör undvikas och att prisets och marknadens roll i stället bör
ökas.

Det
första analyserade steget (steg 1) innebär att den stafflade storproduktionsavgiften
tas bort. Det främsta 5,yftet med avgiften är att begränsa de större företagens
utbyggnad och ge möjlighet till mindre företag att utvecklas. Avgiften är lill
sin karaktär inte generell och inte nödvändig för att enligt statsmakternas mål
uppnå avsedd lönsamhet för äggproducenterna. Viss del av syftet med
difFerentieringen kan lösas på annat sätt t.ex. genom djurskydds- och
miljöåtgärder. Avsikten med avgiften kom dock i stor utsträckning att motverkas
genom ändring av betalningssystemen. Företagsstrukturen inom äggproduktionen
har sedan avgiften infördes inte ändrats i någon större utsträckning.

Med
hänsyn lill att olika rättsinstanser på senare tid bedömt liknande principfall
i fråga om avgiftens tillämpning på olika sätt har det dessutom blivit allt
svårare att administrera avgiften. De legala skälen motiverar således enligt
nämnden att avgiften avskaffas så snart som möjligt. Nämnden vill också erinra
om riksdagens ställningstagande i samband med beslut om livsmedelspolitiken
(JoU 1984/85:33, sid. 44) vilket innebär all de möjligheter som finns all
förenkla och begränsa jordbruksprisregleringen måste tillvaratas.

Den
finansierande funktion avgiften har-kan ersättas med en enkel odifferentierad
avgift av lämplig storlek vilket också skulle minska administrationen. Genom
att i så fall ta ul denna avgift tidigare i produktionskedjan kan
administrations- och kontrollarbetet ytterligare begränsas.

Anses
del av miljö- eller djurskyddsskäl angeläget atl begränsa de större företagens
utbyggnad bör detta inte ske med prisregleringsinslmmenlet utan via
miljöskydds- eller djurskyddslagsliftning. Härigenom kan trycket på
prissättningen minskas och man kan på ett bättre sätt låta priset bli elt
uttryck för en lämplig balans mellan efterfrågan och utbud.

Som
framgår av den genomgångna analysen innebär steg 2 att statens medverkan i den
interna marknadsregleringen inskränks i olika hög grad medan gränsskydd mot
import bibehålls.

Steg
2 inrymmer således inskränkningar i statens medverkan vad gäller administration
och finansiering av överskottshanteringen men med bibehållande av ett
gränsskydd. Steget kan beskrivas som en steglös skala från en myckel liten
minskning av de interna regleringarna till ell i del närmaste helt borttagande
av desamma.

Steget
kan t.ex. innebära att man liksom hittills i stället för all tillföra

medel till överskollshanteringen sänker exportbidrag och inlösenpris. Del

ta kan på sill sätt sägas innebära en minskad grad av intern reglering och 3

därmed en ökad marknadsstyrning.
En begränsning av finansieringen av Prop. 1988/89:140 överskottshanteringen
leder till en minskad prisstabilitet genom att man Bilaga 3 måste tillåta
större prisvariation än för närvarande. Det är svårt alt bedöma hur slor
prisvariationen kommer alt bli och vilken effekt denna kommer atl få för såväl
producent som konsument.

Totalt
sett bör en minskad reglering av produktionen dock ge en lägre totalproduktion
och ett lägre producent- och konsumentpris. Man kan räkna med att ju mindre del
av interna regler som upprätthålls desto större kommer marknaden och prisels
betydelse att bli. Skulle branschen själv gå in och på egen hand administrera
överskottshanteringen kan de effekter som en inskränkning av statens medverkan
medför helt eller delvis motverkas. Det är dock enligt nämndens uppfattning
ovisst med hänsyn till konkurrenssituationen om det är möjligt för branschen
att klara en sådan långtgående åtgärd som en gemensam överskottsfinansiering.
De gemensamma åtgärder branschen hittills har genomfört har varit av betydligt
mindre genomgripande karaktär särskilt vad avser konkurrensen mellan företagen.
Det är också svårt att bedöma i hur stor utsträckning som det är möjligt att
genomföra en begränsning av finansieringen utan att allvarliga konsekvenser
uppslår för vissa företag inom branschen. Står det ständigt medel till
förfogande för att finansiera överskott utan atl dessa medel tas från
producenterna (producentavgifter) uteblir prissignalen till producenten att
vid överskott producera mindre. Även vid egenfinansiering blir signalen svagare
än direkt prissänkning på inhemska marknaden. En stram finansiering av
överskotten får priset att spela en större roll. Hur stor inskränkning som bör
göras får avvägas successivt.

Vid
de förändringar som genomförs bör beaktas att dessa sker under former som är
socialt och ekonomiskt acceptabla för den enskilde. Branschen bör härvid ges
en rimlig anpassningstid.

I
fråga om avvägning mellan prissättning och interna avgiftsuttag bör priset
således få spela en större roll inom marknadsregleringen med ägg. Vid
jordbruksprisöverläggningarna bör i ökad omfattning äggproduktionens storlek
styras genom den mitlprisnivå som faslslälles. För atl möjliggöra denna ökade
prisrörlighet bör spännvidden mellan prisgränserna ökas. Vid en
överskottssituation bör således mittpriset på ägg kunna sänkas eller yttersta
restriktivitet kunna iakttas beträffande höjning. Dessa åtgärder skall också
påverka gränsskyddets storlek. Som ell led i att öka marknadsekonomin inom näringen
bör vidare reslriklivitet råda vid höjning av interna avgifter. Uppkommande
överskottsproblem bör således i stället enligt nämndens uppfattning i
möjligaste omfattning lösas via pris och marknad. Detta innebär att vid en mer
stram tolkning av steg 2 intern marknadsreglering för ägg endast bör äga mm vid
mycket svåra anpassningslägen, t.ex när produktionsmålet mer långsiktigt inte
kan uppnås eller då prisvariationerna blir oacceptabelt stora.

Avsikten
med skisserade förändringar (steg 2) är således att i ökad utsträckning styra
marknadsbalansen med gränsskyddet och priset.

Steg
3 innebär att statens medverkan i inhemsk marknadsreglering

upphör. Det enda skydd som samhället ställer till förfogande är gränsskyd

det. Såväl prisvariationer som variationer i produktionen kommer att öka 4

i
förhållande till steg 2. Graden av marknadsekonomi kommer att öka Prop.
1988/89:140 betydligt. Prissignalerna på marknaden kommer härigenom att bli
tydliga- Bilaga 3 re. Branschen får själv ombesörja eventuell export av
överskottsproduktion ulan medverkan från statens sida. Regleringsföreningen
Svensk Ägghandel upphör härmed i vart fall i sin nuvarande form. Om branschen
kommer att bilda ett gemensamt finansieringsorgan kan exporten av överskottsägg
ske på ungefär samma sätt som för närvarande. Vid nuvarande låga
världsmarknadspriser kommer i annat fall de exporterande företagen att få
finansiera sina exportkostnader genom sänkta avräkningspriser till
producenterna. Det är emellertid med hänsyn till konkurrenssituationen
tveksamt om branschen förmår tillskapa ett gemensamt fungerande
finansieringssystem för exporten. När de åtgärder som finns angivna i steg 2
leder fram till och förmår vidmakthålla en önskvärd produktionsnivå bör det
vara möjligt att pröva en reglering omfattande endast gränsskydd (steg 3). Av
intresse i detta sammanhang är utvecklingen av de internationella
förhandlingarna inom jordbrukets område.

Vad
gäller steg 4 innebärande borttagande av gränsskydd men foder till VM-pris och
steg 5 innebärande fullständig avreglering är dessa steg i nuläget inte möjliga
att ta och samtidigt bibehålla en svensk äggproduktion av nämnvärd omfattning.
Det är som framgår av den gjorda analysen förenat med stora problem att
ensidigt ulföra en fullständig avreglering för en enskild produktionsgren. Det
är dessutom osäkert om det är möjligt att utomlands i berörda importländer få
tag på så mycket ägg ätt den svenska konsumtionen kan säkras under 1. ex. påsk.
Detta beror i dagsläget främst på den s.k. Newcastle-sjukan. Denna fråga har
ytterligare behandlats i avsnitt 6.6.

Så
länge andra länder genom gränsskydd och på annat sätt stödjer sin
jordbmksproduktion så krävs stödåtgärder för att också Sverige skall kunna
upprätthålla den omfattning på jordbmksproduktionen som anges i 1985 års
livsmedelspolitiska beslut. Detta förhållande har starkt framhållits i alla
jordbmkspolitiska beslut under efterkrigstiden. Läget på den internationella
marknaden understryker behovet av gemensamma åtgärder. Jordbmksnämnden vill i
detta sammanhang erinra om de diskussioner om begränsningar av jordbmksstödet
som för närvarande förs inom ett flertal internationella organisationer t. ex
GATT och OECD.

7.2 Kvalitetsstöd

Vad
gäller borttagande av finansieringen av packeribidraget har diskuterats att
låta branschen själv svara för administrationen av dessa bidrag. Med hänsyn
till den vikt som samhället laster vid kvaliteten på livsmedel har nämnden dock
inte funnit det lämpligt att lämna förslag till åtgärder som riskerar att
försämra livsmedelskvaliteten. I stället för att avskaffa packeribidragen anser
nämnden i stäUet att bidragen bör räknas upp. Det kan påpekas att bidraget i
dagens prisnivå sedan 1976 har sjunkit i värde från ca 1,56 kr./kg till ca 0,42
kr./kg. Bidragen finansieras av intema medel

och tillförda
införselavgiftsmedel. Skall bidragets syfte - en förbättrad Prop. 1988/89:
140 kvalitet — kunna fyllas bör bidraget räknas upp. Det ankommer på jord-
Bilaga 3 bruksnämnden att besluta om bidragets storlek.

Det
är vidare enligt nämndens uppfattning väsentligt att bidragens nivå inte som
hittills varieras med hänsyn till Svensk Ägghandels ekonomi. Medel som anvisas
till Svensk Ägghandel för packeribidrag bör således hållas åtskilda från övriga
medel. Nämnden vill i detta sammanhang meddela att för närvarande utreds
finansieringen, administrationen och kontrollen av packeribidragen. Det är här
fråga om all undersöka om avvägningen mellan packeriernas fasta och röriiga
avgifter är lämplig. Fr.o.m den 1 juli 1988 har den fasta årsavgiften som ett
led i denna översyn sänkts från 48000 kr. till 32000 kr. Dessutom har en liten
sänkning av gränsen för lägsta årsinvägning för att få vara med i kvalitetskontrollen
skett.

Äggproduktionen
i norra Sverige har särskilda problem med hänsyn till transportkostnader och
klimat m. m. Till packerierna i norra Sverige utgår ett förhöjt packeribidrag.
Det är enligt nämndens uppfattning nödvändigt med någon form av stöd till den
norrländska äggproduktionen om någon nämnvärd produktion skall kunna bibehållas.
1 och för sig kan detta stöd finansieras på olika sätt t. ex. via statsbudgeten
eller som nu genom interna medel. Det är av regionalpolitiska skäl angeläget
att nivån på norrlandsstödet ses över. Statens jordbruksnämnd fick den 30 juni
1988 regeringens uppdrag att se över prisstödet till jordbruket i norra
Sverige. Nämnden avser även att behandla frågan om stöd till äggproduktionen
inom ramen för nämnda översyn.

Sammanställning av remissyttranden över Prop. 1988/89; 140

jordbruksnämndens utredning Konsekvenser av en bilaga
4 avreglering av prisregleringen för ägg Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över rapporten avgelts av kommerskollegium,
näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och konkurrensverk (SPK),
konsumentverket (KoV), lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation, statens industriverk (SIND),
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), skogs- och jordbrukets
forskningsråd, länsstyrelsen i Jämtlands län. Föreningen foder och spannmål.
Grossistförbundet Svensk handel. Kooperativa förbundet (KF),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska
lantarbetareförbundet. Svenska livsmedelsarbetareförbundet. Svensk
Ijäderfäskötsd, Sveriges livsmeddsinduslriförbund (SLIM) och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).

1 Allmänna synpunkter

1.1 Kommerskollegium
konstaterar att det område som berörs av den nu

föreliggande utredningen avser en av de ekonomiskt sett minsta sektorerna

inom
jordbruksområdet.- Med hänsyn till den relativt svaga areella

anknytningen
är äggproduktionen i huvudsak atl jämföra med industriell

produktion.---

Kollegiet
förordar en så långtgående liberalisering som möjligt på äggområdet. Med
hänsyn till atl flertalet övriga länders marknader för ägg är föremål för
reglering synes det dock inte rimligt att Sverige nu ensidigt genomför en total
liberalisering på området.

1.2 Näringsfrihetsombudsmannen: Liksom andra regleringar
på jordbruksområdet synes regleringarna inom äggnäringen varken ha åstadkommit
balans på marknaden, som haft en permanent överskottsproduktion sedan mitten av
1970-talet, eller en tillfredsställande lönsamhet i producentledet. En friare
marknad skulle kunna leda till en volymanpassning i branschen, vilken på sikt
kan ge en bättre resursallokering och högre lönsamhet för kvarvarande företag.
Vid en analys av regleringssystemet är det av vikt att notera att från
beredskapspolitisk synpunkt är produktionen av ägg av mindre betydelse än många
andra verksamheter i jordbruket, t.ex. mjölkproduktionen. Produktionen av ägg
är dessutom från planeringssynpunkt förhållandevis kortsiktig.

1.3 Statens pris- och konkurrensverk delar utredningens
slutsats alt en avreglering är möjlig och skulle medföra positiva effekter för
samhället.

Statens
jordbruksnämnd har dock i sin konsekvensbeskrivning redovisat en alltför
negativ bild av avregleringens effekter då man i sin analys haft en något snäv
utgångspunkt. Viktiga aspekter som bl.a. tillgången av importägg och svenska
konsumenters efterfrågan har inte analyserats fullständigt.

1.4 Konsumentverket
har tidigare framfört att en avreglering av jord- Prop. 1988/89:140

bruksstödet är väl motiverat från konsumentsynpunkt bl.a. därför att Bilaga
4

-stödet
fungerar dåligt både vad gäller matens kvalitet och pris. Verkets uppfattning
är att efterfrågan skall vara avgörande för produktionens storiek samt att
ansvaret för en överproduktion bör ligga på jordbruket.

1.5 Lantbruksstyrelsen
instämmer i huvudsak med utredarnas bedöm

ningar och har ingen erinran mot att steg 1 och 2 i regleringen genomförs.

Styrelsen delar uppfattningen att överskottsproblem i möjligaste mån bör

lösas via pris och marknad. Styrelsen är negativ lill åtgärder som kan

medföra betydande införsel av ägg.

Styrelsens
veterinära expertis anser att risken för överföring av smitt

samma sjukdomar med ägg inte är obetydlig. Det är därför av vikt atl

införsel endast sker från länder fria från i första hand Newcastle Disease. 1

dagsläget är införsel av färska ägg således endast möjlig från Danmark,

Finland och Norge. Det är inte troligt att en utökning till fler länder blir

aktuell inom de närmaste åren eftersom sjukdomen har en världsomfat

tande spridning och vaccination är en allmänt använd bekämpningsme

tod. ----

1.6 Livsmedelsverket: Från de utgångspunkter som
livsmedelsverket har all bevaka vill verket framföra den allmänna synpunkten
att minskad äggprisreglering torde för konsumenterna komma att på sikt medföra
fördelar. En avreglering av äggmarknaden måste enligt jordbruksnämnden
ske stegvis och på flera års sikt. Så länge regleringen finns kvar bör
regleringsmedel användas för att främja äggkvalitelen.

1.7 Jordbruksnämndens konsumentdelegation: Mot bakgrund
av att äggproduktionen är förhållandevis väl avgränsad från övrig
jordbruksproduktion, samtidigt som äggen ur beredskapssynpunkt har en
underordnad roll, finner konsumentdelegationen det naturligt att arbetet mot
ökad marknadsanpassning börjar med just äggregleringen. Beaktas bör dock att
den parlamentariska arbetsgrupp, som är tillsatt för all se över
jordbrukspolitiken, kan komma med förslag som inverkar på äggregleringens
utformning.

1.9
Statskontoret: Vi har i en följd av yttranden som rört regleringar på
jordbrukets område framhållit nödvändigheten av en förenkling och avreglering.
Vi anser inte att ägg utgör något undantag utan ställer oss bakom

en
avveckling av regleringen så långt som sig göra låter. Vidare bör

arbetet
i den parlamentariska arbetsgruppen inom jordbruksdepartementet avvaktas för
alt få underiag för en samlad avveckling av regleringar inom jordbruksnäringen.

I.Il
Sveriges lantbruksuniversitet delar JN:s generella utgångspunkt att

regleringsåtgärder bör undvikas och alt prisets och marknadens roll gene

rellt sett bör ökas. En bred erfarenhet visar att flertalet regleringar motver

kar sina egna syften- och hämmar en sund ekonomisk utveckling.

SLU
är dock tveksam lill en särbehandling av äggproduktionen, särskilt om
ambitionen är en total avreglering av denna men med bibehållet regleringssystem
på övriga produktmarknader. En sådan bör ses i ett större • sammanhang
innefattande jordbruksproduktionen i dess helhet.

De
förelagsekonomiska konsekvenserna har endast i begränsad utsträck

ning behandlats i utredningen. Vid nuvarande lönsamhetsläge i äggprodu-

cerande företag är det uppenbart att många äggproducenters ekonomi g

skulle
allvarligt påverkas av en avreglering. Förslag på detta område måste Prop.
1988/89: 140 vara långsiktiga och ge tid och möjligheter till omställning till
en ny Bilaga 4 situation.

Det
är möjligt men inte säkert att en avreglerad äggmarknad ger större
prisvariation än den nuvarande situationen. Om detta är fallet bör detta i viss
mån vara en fördel för mindre producenter, som kan balansera dessa
prissvängningar med inkomster från andra grenar i företaget. Dessa har också
möjligheter att inrikta sig på nischmarknader för ägg med speciella
kvalitetskrav.

1.15
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Såväl införande av nya regleringar som
förändringar och borttagande av befintliga regleringar måste vara kopplade till
målen för jordbrukspolitiken.

Rapporten
har i flera avseenden brister som försvårar remissinstansernas arbete. Den
innehåller t.ex. onödiga upprepningar, tabeller och diagram med felaktiga
sortangivelser etc. och bilvis en mycket svårförståelig svenska, vilket innebär
att onödig lid fått ägnats åt att tränga in i materialet. Tid som i stället
borde ha ägnas åt att analysera sakfrågan och att värdera rapportens förslag.

Den
allvariigaste bristen är emellertid att rapportens analyser av konsekvenserna
för prisbildningen, den regionala fördelningen av produktionen, företagens
ekonomi m. m. är alltför ytlig och översiktlig. Därigenom försvåras remissinstansernas
möjligheter att rätt värdera de olika förslagen. Det gäller speciellt de
förslag som benämns steg 2 och steg 3.

1.18 Föreningen
foder och spannmål har icke något alt invända mot utred

ningens grundinställning till atl tillfälliga regleringsåtgärder i möjligaste

mån skall undvikas och atl prisets och marknadens roll i stället bör ökas.

Denna syn ligger helt i linje med föreningens övergripande positiva inställ

ning till en mer övergripande avveckling av regleringen av det svenska

jordbruket.

Det
är emellertid mycket viktigt atl avvecklingen av prisregleringen för ägg sker i
samråd med branschen. Detta för att underlätta en successiv anpassning lill de
nya förutsättningar som därmed kommer att råda på marknaden.

1.19 Svenska
lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel: Myn

digheternas grundläggande uppgifter är att tillgodose konsumenternas be

hov av tillräcklig mängd ägg av hög kvalitet lill rimligt pris. För att detta

skall vara möjligt måste producenterna få täckning för sina produktions

kostnader, en arbetsersättning som motsvarar normal lönenivå och klara

besked om framtida jordbrukspolitik så att de vågar fortsätta med produk

tionen.

Hittillsvarande
jordbrukspolitik, administrativa organ oeh regleringar har tillgodosett
konsumenternas och producenternas behov i stort sett på

ett
mycket bra sätt.

Äggproduktionen
kommer inom de närmaste åren att sjunka betydligt

under självförsörjningsbehovet på grund av djurskyddsbestämmelserna —

--- . Detta är allvarligt då kontinuerliga överskott ej finns på väridsmark

naden och säsongmässiga eflerfrågesvängningar tidsmässigt sammanfaller

med de svenska. Produktionsformerna är på alla sätt sämre utomlands och

äggkvaliteten lägre.- Regleringskostnaderna för ägg har under sena

re år ökat i alltför hög grad och tillfälliga regleringsåtgärder har lett till

stimulans för utbyggnad av alltför stor produktionskapacitet. Denna elimi

neras nu genom djurskyddsreglerna vilka också hindrar snabb utbyggnad 9

av ny kapacitet. Frågan om
avreglering har i denna situation i hög grad Prop. 1988/89: 140

mist sin aktualitet. Bilaga 4

---- .
Konsekvenserna ur samhällsfinansidla synpunkter och för de

av
regleringarna berörda parterna har utretts ofullständigt och bör klarläggas
närmare innan något beslut fattas.

1.21
Kooperativa förbundet har i flera remissyttranden exempelvis över LMK, LMU, ESO
och FOA-utredningarna framfört åsikten att pris, konkurrens och lönsamhet är
de effektivaste medlen för att framdeles uppfylla konsumentmålet och nå en
eftersträvad produktionsbalans och tillfredsställande lönsamhet inom
jordbmket.

KF
har därför en positiv inställning dels till utredningens syfte alt utreda
former för och konsekvenser av en "avveckling" av prisregleringen för
ägg, dels till jordbmksnämndens deklarerade gmndinställning all prisets och
marknadens roll bör ökas.

Regeringen
har--- tillsatt en parlamentarisk utredning med uppgift

att
se över hela jordbmkspolitiken. Det borde därför, enligt KF:s uppfattning,
finnas anledning atl låta äggutredningen ingå som en del i den parlamentariska
gruppens arbete så att åtgärder inom äggregleringen synkroniseras med andra
eventuella ingrepp i jordbmksprisregleringen.

1.23
Lantbrukarnas riksförbund:- Det finns ingen grund för att

söka
en särbehandling av äggproduklionen vad gäller den principiella tillämpningen
av prisregleringen. Effekiema av en avreglering och av den nya
djurskyddslagstiftningen måste analyseras i ett sammanhang.

En
slor del av rapporten ägnas åt beskrivningar av prisregleringen för ägg,
produktion och konsumtion, prisbildningsteori m.m. Vidare lämnas en ingående
redogörelse för storproduktionsregleringen.

Analysavsnittet
är däremot jämförelsevis kort. Enligt regeringens uppdrag skulle utredningen
bl.a. omfatta en redovisning av konsekvenserna av en avveckling för produktionen,
konsumentpriserna, regleringsekonomin och råvamkostnadsutjämningen. Vidare
skulle effekterna från handelspolitiska, regionalpolitiska och
statsfinansiella synpunkter redovisas.

Flera
av de ovan nämnda aspekterna berörs ytligt eller inte alls i utredningen.
Analysen förefaller främst vara inriktad på administrativa aspekter och saknar
i hög grad den koppling till enskilda producenters förutsättningar och ekonomi
som borde ingå i ett beslutsunderlag av detta slag. Möjligheterna att dra nytta
av erfarenheter från andra länder har inte heller utnyttjats. Materialet
behöver därmed kompletteras på flera områden.

1.25 Svenska
lantarbetareförbundet: Vi anser det vara av vikt att

påpeka
att det sedan direktiven för utredningen lades fast har beslutats om en ny
djurskyddslag, som kommer att fördyra produktionen i Sverige jämfört med
omvärlden.

1.26 Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: Det finns ingen anled

ning att i dag särbehandla äggregleringen och därmed riskera låsningar

som försvårar arbetet med att skapa en bättre generell jordbrukspolitik. —

-- Så
vitt vi kan förstå måste frågan om äggregleringen samordnas med

den
övriga jordbmkspolitiken och därför hänskjutas för överarbetning till den
sittande parlamentariska arbetsgmppen för livsmedelspolitiken.

Nödvändiga
förbättringar i fråga om djurskydd, miljöpolitik, regional

politik och kvalitet bör lämpligen skötas i särskild ordning och därför

utanför jordbmksregleringens ram. 10

1.28 Svensk
fjäderfäskötsel: Utredningen är enligt föreningens uppfatt- Prop.
1988/89:140

ning ofullständig i fråga om konsekvenserna av en avreglering sådana de
Bilaga 4

kan
förväntas drabba såväl producenter som konsumenter.

Föreningen
anser det dessutom olyckligt ur ett flertal synpunkter atl överväga så genomgripande
förändringar av förutsättningarna för svensk äggproduktion i ett skede då
näringens framtid till följd av ovisshet om effekten av ny lagstiftning
(djurskydd, livsmedel, kvalitetsbetalning) är näst intill omöjlig atl
överskåda.

1.29 Sveriges
livsmedelsindustriförbund instämmer i jordbruksnämndens

bedömning att en avveckling av prisregleringen för ägg skulle kunna ske.

Något behov av en prisreglering på äggområdet föreligger ej enligt SLIMis

mening. Det formella stödet för en avveckling finns också enligt SLIM i

1985 års livsmedelspolitiska beslut där del anges alt "stödet (till jordbm

ket) bör liksom nu lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gräns

skydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder

(jordbruksprisreglering).

SLIM
anser därför att en så långtgående liberalisering och avreglering som möjligt
bör genomföras på detta område. Det faktum all andra länders marknader för ägg
är föremål för reglering gör dock att en fullständig liberalisering inte är
möjlig. Att ensidigt öka konkurrensen på den svenska marknaden genom ett
ensidigt borttagande av gränsskyddet, vilket skulle innebära att den svenska
produktionen slogs ut, är ingen betjänt av. En fullständig avreglering måste
därför ske ömsesidigt.

2 Steg 1 Borttagande av den differentierade
storproduktionsavgiften

2.2
Näringsfrihetsombudsmannen: Med den lösning NO förordar

finns---- inga
motiv till en storproduktionsavgift. Såsom framkommer

i
utredningen har den ej heller haft avsedd effekt främst på grund av att det
finns effektiva tillvägagångssätt att kringgå avgiften och att de företag som
ålagts atl betala avgiften har kunnat kompensera sig för denna genom att vältra
över kostnaden till nästkommande led i produktionskedjan. Om en progressiv
avgift för ökad produktionsvolym skall vara effektiv krävs att denna utgör en
högre kostnad än vad vinslen blir av att utnyttja stordriftsfördelar. Ett
dylikt syslem är emellertid så kontraproduktivt att det ej är acceptabelt.
Dessutom har storproduklionsavgiften visat sig svår att administrera, varför
denna avgift under alla förhållanden bör tas bort.

2.5
Lantbruksstyrelsen har ingen erinran mot utredningens förslag under

steg 1. Ett slopande av avgiften i nuläget torde ej medföra någon utbyggnad

av de större företagen med hänsyn till bestämmelserna i den nya djur

skyddslagen. --

2.7
Jordbruksnämndens konsumentdelegation: Storproduktionsreglering

en bör avskaffas främst beroende på att den bidrar till högre konsument

priser och ett mindre rationellt resursutnyttjande. Begränsade möjligheter

lill att identifiera avgiftsskyldiga storproducenter har bidragit till en låg

måluppfyllelse och höjda kostnader för såväl stat som konsumenter och

producenter. 11

2.11 Sveriges
lantbruksuniversitet stöder förslaget att avskaffa den särskil- Prop. 1988/89:140

da
storproduktionsavgiften. Det kan ej anses vara klarlagt att storproduk-
Bilaga 4

tion av ägg i sig ger
sådana nackdelar alt man därför upprätthåller en

särbehandling. En dylik
särbehandling förekommer inte inom andra delar

av näringslivet. Miljö-
och djurskyddshänsyn bör som framhålles av JN

knytas lill åtgärder inom
det senare området.

2.15
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Enligt länsstyrelsens uppfattning bör styrmedel
vara så direkta som möjligt. Den nuvarande differentierade produktionsavgiften
bör således i första hand ersättas av direkta begränsningar av företagsstorlek
i avsikt att stödja familjejordbmket och speciella miljökrav för att uppnå
miljömålet.

Eftersom
dessa avgifter använts till att finansiera överskottshanteringen och eftersom
länsstyrelsen fömtsätter en fortsatt sådan hantering måste en alternativ
finansiering ordnas. Länsstyrelsen delar i delta avseende rapportens
synpunkter om en generell produktionsavgift. Denna avgift bör dock begränsas
lill atl omfatta äggproducenter utanför norrlandslänen. Det är nämligen
nödvändigt alt ta viss hänsyn till de regionala skillnaderna i fördelning av
produktion och konsumtion. Det kan såväl av regionalpolitiska som
beredskapsskäl inte vara rimligt att producenter i Norrland skall bekosta
överproduktionen hos de stora producenterna i södra Sverige så länge som
produktionen i Norrland understiger konsumtionen.

Om
det anses möjligt att införa en generell produktionsavgift kombine

rad med direkta storleksbegränsningar bör avgiften differentieras kraftiga

re så att den verkligen får den avsedda effekten .

2.19
Svenska lantägg AB genom Grossistförbundel Svensk handel: En

differentierad
avgift är i och för sig befogad men då den ej kan administreras på ett
tillfredsställande sätt vill vi tillstyrka att den avskaffas. Någon annan form
av stöd för produktion i begränsad skala och i avlägsna områden t.ex. Norrland
bör införas. Gmndavgiften bör i fortsättningen tas ut i kläckeriledet och
belasta samtliga försålda unghöns.

2.21
Kooperativa förbundet instämmer i att den stafflade storproduktionsavgiften
tas bort och att den kan ersättas med en enkel odifferentierad avgift. KF är
också positivt till förslaget att åtgärder av miljö- och djurskyddsskäl inte
bör styras med prisregleringsinslmment utan via miljöskydds- eller
djurskyddslagstiftning.

2.23
Lantbrukarnas riksförbund: 1 avsnitt 6.3 konstateras att en ökning av de allra
största besättningarna har skett sedan storproduktionsavgiften infördes.
Samtidigt ställs frågan "hur utvecklingen hade varit om inte
storproduktionsregleringen existerat". Längre fram i samma avsnitt dras
slutsatsen att produktionsstmklurens utveckling inte med säkerhet har samband
med avgiftssystemets utformning. Argumentationen är här oklar. Del är
naturiigtvis svårt att reda ut orsakssambanden när ett investeringsförbud
samtidigt har gäUt. Med de stordriftsfördelar som finns inom äggproduktionen
skulle andelen stora företag sannolikt ha varit större utan dessa styråtgärder.

---- Med
en odifferentierad produktionsavgift kommer belastningen

på
mindre och medelstora producenter att öka relativt sett och leda lill försämrad
lönsamhet och utslagning för dessa kategorier.

2.25
Svenska lantarbetareförbundet: Differentierade produktionsavgifler

bör upphöra och i
fortsättningen vara lika avgift för alla kläckta hönor. 12

2.28
Svensk fjäderfäskötsel har på denna punkt inga erinringar mot Prop.
1988/89: 140 nämndens förslag eller de överväganden som görs beträffande
konsekven- Bilaga 4 serna av storproduktionsavgifternas ersättande med en
likformig avgift. 1 den mån kostnader därmed i otillbörlig grad skulle komma
att övervältras på mindre producenter och/eller till avsevärt förfång drabba
Norrlandslänen, torde emellertid böra göras till föremål för närmare
utredning.

3 Steg 2 och steg 3 — Begränsning av
överskottsfinansieringen resp. enbart gränsskydd

3.1 Kommerskollegium:
En viktig målsättning bör enligt kollegiets mening

vara att ta bort incitamenten för den nuvarande överskottsproduklionen

av ägg i Sverige. Detta mot bakgrund av de betydande extrakostnader som

denna, lill följd av jordbruksregleringens utformning, medför för de svens

ka konsumenterna. Kollegiet förordar mot denna bakgmnd, en

avreglering
i enlighet med steg 3 i jordbmksnämndens rapport, vilket bl. a. skulle innebära
ett avskaffande av nuvarande exportstöd. Kollegiet vill dock i sammanhanget
understryka att en avreglering på området bör genomföras under en övergångstid
som ger producenterna rimlig tid atl anpassa sig till de nya fömtsättningar som
därvid kommer all gälla.

------ Enligt
kollegiets mening är, bl. a. att döma av överskottsproduk

tionens omfattning, det svenska gränsskyddet för ägg för närvarande högt.

Det bör därför prövas humvida nuvarande gränsskydd kan sänkas. Gräns

skyddet bör till sin form även fortsättningsvis utgöras av en rörlig avgift.

Med
hänsyn till att enbart ett fåtal länder är tillåtna för import lill Sverige
synes det tveksamt om, i ett läge där den svenska marknadsregleringen för ägg
avvecklas, tillräckliga leveranser av importägg kommer alt kunna erhållas för
att täcka en konsumtion av nuvarande omfattning. En följd kan bli kraftiga
prisvariationer med bl.a. säsongmässigt höga priser. Frågan aktualiseras då
humvida det är möjligt att — utan otillbörliga risker för att till Sverige sprida
Newcastlesjukan — bredda importmöjligheterna, exempelvis genom att tillåta
import från vissa (osmittade) regioner inom de länder som har Newcastlesjukan.
Även andra förfaranden kan eventuellt komma i fråga. Någon närmare prövning av
de risker och komplikationer som aktualiseras i ett sådant sammanhang har inte
gjorts. För alt få en närmare uppfattning härom torde synpunkter i frågan
behöva inhämtas från fackmyndigheterna i dessa frågor (lantbmksstyrelsen och
statens veterinärmedicinska anstalt).

3.2 Näringsfrihetsombudsmannen
anser- alt överskottsfinansi

eringen bör tas bort. Däremot kan del synas försvarligt att behålla ett

rörligt gränsskydd, så länge världsmarknaden ej är avreglerad. Därutöver

synes ett gränsskydd möjligen vara försvarligt under en övergångstid med

hänsyn till att näringen kan behöva en mjukare övergång till friare förhål

landen. --- NO förordar mot denna bakgmnd steg 3 med den reserva

tionen att även gränsskyddet på sikt avvecklas.

Enligt
NO:s uppfattning lär man inte kunna komma till rätta med

överskottsproblematiken förrän man avregleral så mycket att den enskilde

äggproducenten känner av tydliga signaler från marknaden i form av

prisändringar. Överskottsfinansieringen i förening med gränsskyddet har

medfört att marknaden inte givit tillräckligt tydliga signaler.

3.3 Statens
pris- och konkurrensverk anser att JN:s slutsatser i stort är

riktiga sett ur en statisk
teoretisk synvinkel. Om man för analysen väljer 13

ett mer dynamiskt
angreppssätt och även värderar motverkande faktorer Prop. 1988/89: 140 blir
resultaten inte lika givna. Exempel på sådana faktorer som talar för en Bilaga
4 fortsatt svensk äggproduktion även vid en mer eller mindre total avreglering
är all det redan i dag finns konsumenter som är beredda alt betala ett betydligt
högre pris för t.ex. sprätlägg trots att det inte finns någon objektivt
fastställbar skillnad i smak utan endast en skillnad i produktionsme-' tod. Det
är inte osannolikt att många konsumenter skulle vara beredda att betala ett
högre pris för svenska ägg med kvaliteter som färskhet, "gladare"
höns etc.

Även
på utbudssidan finns faktorer som har stor betydelse för möjligheten till
importkonkurrens. I JN:s analys saknas en genomgång av möjligheterna till en
ökad import av ägg i tillräcklig omfattning för att möta en ökad svensk
efterfrågan.

3.4 Konsumenrverket ställer sig positivt till de av
utredningen föreslagna stegen I, 2och 3.

3.5 Lantbruksstyrelsen: Avsikten med skisserade
förändringar under steg 2 är att i ökad utsträckning styra marknadsbalansen med
gränsskyddet och priset. Lantbruksstyrelsen instämmer i all priset måste få
tillåtas spela en större roll i hanteringen av överskottsproduktionen eftersom
det är det enda effektiva medlet (om man inte vill ha en fullständig
produktionsreglering med de nackdelar det medför).

Föreskrifterna
till den nya djurskyddslagen kommer däremot att

medföra
en sådan minskning av värphönsbeståndet att överskottsproblemen löses,
åtminstone temporärt. Om därefter nya tendenser till över-skottsproduklion
visar sig är det värdefullt om priset i högre grad än hittills kan användas för
att bibehålla marknadsbalansen. Långsiktigt torde detta vara det bästa även
för producenterna som därigenom får "rätt signal" och undviker
felinvesteringar.

---- Lantbruksstyrelsen
finner att steg 3------ kan leda till såväl

starkt
försämrad lönsamhet i näringen som otillräcklig självförsörjning på ägg inom
landet. Steget har även negativa konsekvenser ur regionalpolitisk synpunkt och
kommer atl gynna de marknadsmässigt bäst belägna företagen.

3.7
Jordbruksnämndens konsumentdelegation förordar en mark

nadsprissättning med införselavgifter eller annal gränsskydd, enligt steg

tre. Den marknadsbalans som ges av de nya föreskrifterna om utrymme

för värphöns ger naturliga förutsättningar för en sådan övergång. Bortta

gandet av finansiering till överskottshantering bör således ske i fas med all

den nya djurskyddslagen börjar tillämpas.

3.9
Statskontoret: Jordbruksnämndens genomgång av konsekvenser ay äggregleringen
och ett avskaffande av densamma visar atl de marknadsreglerande åtgärder som
vidtagits endast haft effekt på kort sikt och att regleringarna fött nya
regleringar. Kontroll av efterievnad och administration av regleringssystemet
är resurskrävande och man kan ifrågasätta om systemet kan skötas korrekt.

---- Åtminstone
steg I —3 i avregleringen enligt jordbruksnämndens

förslag bör genomföras.

3.11
Sveriges lantbruksuniversitet: Den nya djurskyddslagen kommer, un

der förutsättning att de förslag som nu behandlas inom lantbruksstyrelsen

accepteras, mycket snart att begränsa antalet platser för värphöns genom 14

att beläggningen av
burarna minskas från 4 till 3 hönor. Dessa nya belägg- Prop. 1988/89:140
ningsföreskrifter kommer sannolikt att gälla från hösten 1989 och får fullt
Bilaga 4 genomslag i produktinen i början av 1991. Följden härav blir en
väsentlig minskning av produktionen. Nyinvestering i burhållningssystem är mindre
sannolik. Andra system är under utveckling men osäkerheten om dessa är ännu
alltför stor för atl stimulera till omfattande investeringar. Interna
marknadsregleringar i jordbruket är svåra att motivera urprincipidl synpunkt
och de tenderar att skapa överskott. Avveckling av dessa medför dock
omställningsproblem för producentema, i synnerhet om överproduktionen är stor.
En samordning av avvecklingsåtgärder med exempelvis åtgärder på
djurmiljöområdet, som förväntas ge en produktionsminskning, bör därför
eftersträvas.

3.15
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Förslaget om att minska antalet hönor

per bur från fyra till tre kommer troligen att ta bort eller i vart fall minska

överskottet.--

Att
helt slopa möjligheterna till finansieringen av överskottet skulle

enligt länsstyrelsens uppfattning slå hårdast mot de mindre produ

centerna och de mindre packerierna och således vara ytterst negativt för

Jämtlands län och Norrland i övrigt.

---- Jordbruksnämndens
analys ger- inget klart svar på vad

som
kommer att hända om överskottsfinansieringen tas bort varför länsstyrelsen
avstyrker att steg 3 genomförs. Länsstyrelsen anser dock att någon form av
inskränkning av Svensk ägghandels möjligheter lill överskottsfinansiering bör
göras. Inskränkningens utformning och storlek bör emellertid studeras vidare
och på nytt remitteras innan beslul fattas.

3.19
Svenska lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel:

Regleringar
av nuvarande form måste finnas kvar då säsongvisa överskott

kan förekomma trots att den totala produktionen per regleringsår kan ligga

under självförsörjningsbehovet.----

3.21
Kooperativa förbundet: Steg 2 bedömer KF som en övergångsform till

steg 3. Det enda skydd som staten ställer till förfogande är gränsskyddet i

steg 3. Branschen får själv ombesörja eventuell export av överskottspro

duktionen, KF är tilltalat av förslagen i steg 3 enär graden av marknads

ekonomi är stor. KF vill dock hänvisa till vad som anförts beträf

fande synkronisering med åtgärder inom jordbruksprisregleringens övriga

avsnitt.

3.23
Lantbrukarnas riksförbund: Med den låga efterfrågedastici-

tet
som gäller för baslivsmedel, inte minst ägg, utgör marknadsregleringen ett
nödvändigt skyddsnät för de drastiska prisfall som annars skulle bli följden om
överskott måste avsättas direkt på den inhemska marknaden.

En
begränsning av regleringsföreningens möjligheter till marknadsreglerande
åtgärder kommer dels alt leda till större prisvariationer, dels till en sänkt
genomsnittlig prisnivå. Effektens storlek avgörs av vilken ekonomisk eller
volymmässig begränsning som fastställs.

Om
man önskar åstadkomma en ökad marknadsanpassning i socialt acceptabla former
krävs även fortsättningsvis en prissättning med koppling till jordbrukets
produktionskostnader och inkomstutveckling, vilket i sin tur kräver ett system
med mittpris och prisgränser. Detta är en avgörande jordbmkspolitisk fråga.

Av
kommentarerna--- framgår varför möjligheterna alt vidta

marknadsreglerande
åtgärder är nödvändiga. Ett borttagande av mark- 15

2
Riksdagen 1988/89. 1 .saml Nr 140. Bilagedel

nadsregleringen skulle
medföra drastiskt ökade prisrörelser. Möjligheterna Prop. 1988/89: 140 att
avsätta ens säsongmässiga överskott på den inhemska marknaden Bilaga 4
måste betraktas som ytterst begränsade. Produktionen skulle därmed tvingas ned
under självförsörjningsnivån, eftersom förutsättningar saknas för
marknadsreglerande åtgärder utan statlig medverkan.

---- En
viss sänkning av konsumentpriset är trolig, men det finns i

praktiken inte grund för
att göra antaganden om någon "automatik".

3.25
Svenska lantarbetarefiirbundet: Att en kortsiktig administrativ prisstyrning
skulle kunna påverka produktionens storlek, tror vi inte på. Nuvarande system
med prisgränser bör finnas kvar, eventuellt med större spännvidd. Prisgränserna
fastställs vid förhandlingar. Det innebär atl såväl sänkning som höjning av
gränserna kan ske. En sådan prisstyrning minskar behovet av marknadsreglerande
åtgärder.

3.28
Svensk fjäderfäskötsel instämmer i stort i vad nämnden anfört om de

konsekvenser den upptagit till diskussion.

Nämnden
synes enligt föreningens uppfattning överskatta effekterna av

en prispress och de signaler lill produktionsminskning som en sådan skulle

ge.----

---- Under
alla omständigheter kommer i en produktion som står

under
en stark prispress äggkvaliteten alt sjunka, medan däremot priset till
konsument med stor sannolikhet och enligt all erfarenhet kommer att förbli
opåverkad.

3.24
Sveriges livsmedelsindustriförbund förordar en avreglering i

enlighet
med steg 3 i nämndens utredning, dvs. ett avskaffande av den

nuvarande marknadsregleringen, men ett bibehållande av ett gränsskydd

på området.---

4 Steg 4 och steg 5 — Borttagande av gränsskydd men foder
till VM-pris resp. total avreglering

4.4 Konsumentverket: Steg4 och steg5 är enligt verkets
mening omöjliga att ta ställning rill.

4.5 Lantbruksstyrelsen bedömer steg 4 och 5 som helt
oacceptabla med hänsyn dels till de förväntade ekonomiska konsekvenserna för
företagarna, dels det sannolikt mycket stora importbehovet för ägg.---------------------------

4.7
Jordbruksnämndens konsumentdelegation: Steg fyra och fem förhindras av att
världsmarknadsläget för närvarande präglas av överskott, låga internationella
priser och protektionism. Ett ensidigt svenskt borttagande av gränsskyddet, som
innebär att en stor del av de svenska äggproducenterna slås ut, kan på sikt
bli ofördelaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

4.9
Statskontoret:-- När det gäller borttagande av gränsskydd bör

detta
ske i samma mån som omvärlden vidtar sådana åtgärder. Vidare bör

arbetet i den parlamentariska arbetsgruppen inom jordbruksdepartemen

tet avvaktas för att få underiag för en samlad avveckling av regleringar

inom jordbruksnäringen. 16

4.12
Statens veterinärmedicinska anstalt har i första hand givit synpunk- Prop.
1988/89:140 ter på smittskyddsaspekten och livsmedelshygienen vid en situation
med Bilaga 4 ökad import (steg 3 —4). Under de senaste åren har salmonella
i ägg blivit elt stort livsmeddshy-

gieniskt
problem i många länder.- Det är i dag svårt att veta hur

situationen
utvecklas, men om många länder får problem med att garantera att de producerar
salmondlafria ägg, kan det bli svårt att hitta godtagbara importörer. Kan däremot
svenska äggproducenter garantera salmondlafria ägg kan det bli aktuellt med
export.

4.15
Länsstyrelsen i Jämtlands län delar jordbmksnämndens uppfattning

om att det inte är möjligt att ta bort gränsskyddet och samtidigt behålla en

svensk äggproduktion av nämnvärd omfattning.

4.18 Föreningen
foder och spannmål: 1 fråga om borttagandet av

gränsskyddet
vill föreningen- betona vikten av att en sådan inte

görs
ensidigt utan föregås av internationella överenskommelser om en global
avveckling.

4.19 Svenska
lantägg AB genom Grossistförbundet Svensk handel: Steg

3 — 5 betraktar vi som orealistiska och avstår därför från närmare kom

mentarer. Dessa steg skulle leda till betydande problem för såväl konsu

menter som producenter och medföra betydande negativa effekter ur

samhällsekonomisk synpunkt. Sverige kan inte ensidigt avveckla regle

ringssystemet i snabbare takt än omvärlden. Hänsyn måste också tas till

att den svenska äggproduktionen belastas av extra kostnader för miljöåt

gärder m.m.

4.21
Kooperativa förbundet: Steg 4 och 5 anser KF inte är möjliga att genomföra så
länge andra länder genom gränsskydd stödjer sin jordbmksproduktion.

4.23
Lantbrukarnas riksförbund: Dessa alternativ måste betraktas

som
orealistiska under överskådlig tid. Som framgår av kommentarerna

till de tidigare stegen i en tänkt avreglering är bibehållande av gränsskydd

och möjligheter till marknadsreglering fömtsättningar för en fortsatt in

hemsk äggproduktion.-

4.25
Svenska lantarbetareförbundet: Del är viktigt att ett gränsskydd finns kvar för
att säkra en inhemsk produktion och vid fastställande av nivån på detsamma bör
man taga hänsyn till produktionskostnaderna inom landet. En strävan måste vara
att likrikta export- och importskydd med övriga länder, framför allt inom EG. I
detta sammanhang måste hänsyn tagas till våra krav på djurskydd samt
foderpriser.

4.28
Svensk ijäderfäskötsel: Nämnden tar lätt på frågan om even

tuellt uppkommande importbehov. Det bör i det sammanhanget påpekas

att också frånvaron i vårt land av Newcastlesjukan liksom av behovet att

vaccinera mot denna och ett flertal andra vimssjukdomar utgör en viktig

del i orsakerna till Sveriges i förhållande till omvärldens höga äggkvalitet.

Äggimport medförande risker för införande i landet av dessa sjukdomar

kommer därmed att utgöra ytteriigare ett hot mot äggkvaliteten. Icke

heller är vaccination någon garanti för en opåverkad äggkvalitet. Samma

risker för konsumenterna med ett mer eller mindre konstant importbehov

17

utgör de nu på många håll
utomlands förekommande synnerligen allvarli- Prop. 1988/89:140

ga salmonellainfektionerna. Bilaga 4

5 Kvalitetskontroll och kvalitetsbetalning av ägg —
uppräkning av bidragen

5.1 Kommerskollegium
delar den uppfattning som kommer till uttryck i

målsättningen om att livsmedel bör hålla en hög kvalitet. Inom ramen för

målsättningen om en så långtgående avreglering som möjligt är det dock

enligt kollegiets mening inte orimligt att näringen själv svarar för den

kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll som kan anses vara erforderlig på

detta område. —

I
anslutning lill märkningsfrågan vill kollegiet erinra om alt runmärkningen har
sitt ursprung i de föreskrifter om kvalitetskontroll som infördes på 1930-talet
och som då endast avsåg exportägg. Märkningsbestämmelserna för exportägg
gäller för övrigt alltjämt (se SFS 1958:528). Kollegiet vill för sin del
ifrågasätta nödvändigheten av bestämmelser om obligatorisk märkning vad gäller
exportägg (inget hindrar dock en fortsatt sådan märkning på frivillig väg) och
föreslår därför att en omprövning görs av dessa bestämmelsers fortsatia
giltighet.

5.2 Näringsfrihetsombudsmannen: I
ett yttrande över betänkandet

(SOU
l986:25)"Kontroll av livsmedel" anförde NO att det är svårt att

förslå varför det skall finnas ett organ med myndighetsliknande uppgifter

som kontrollerar atl ägg har en hög och jämn kvalitet. Näringen bör vara

fullt kapabel att på egen hand tillse att ägg håller en kvalitet som passar de

svenska konsumenterna och duger för eventuell export.

5.3 Statens
pris- och konkurrensverk: SPK menar------ att

kvalitetskontroll
kan vara frivillig och genomföras ulan statlig reglering.

Kostnaden för en kvalitetsmärkning bör bäras av de konsumenter som

efterfrågar och upplever en sådan som värdefull.

5.4 Konsumentverket: Vad gäller kvalitetskontrollen för
ägg har verket i sill remissyttrande över utredningen Betalning för bra
matkvalitet framfört att det är tveksamt om själva kontrollen och den
tillhörande märkningen är anpassade till konsumentbehovel.

5.5 Lantbruksstyrelsen instämmer i utredningens förslag.

5.6 Statens livsmedelsverk tillstyrker------ jordbruksnämndens
förslag

till
kvalitetsstöd.

5.7 Jordbruksnämndens
konsumentdelegations principiella inställning är

att näringen själv bör ansvara för att kvaliteten på produkterna upprätt

hålls. ---- KD skulle emellertid kunna acceptera att packeribidragen

tills
vidare kvarstår enligt JN:s förslag, under fömtsättningen att bidraget
finansieras med medel som i vilket fall som helst hade tillförts producenterna.

5.11
Sveriges lantbruksuniversitet delar JN:s synpunkter all god produktkvalitet
skall främjas. Den föreslagna avvecklingen av nuvarande burhållningssystem
medför i ett övergångsskede vissa risker för sämre

äggkvalitet
i avvaktan på att fullgoda alternativ kan utvecklas. I ett sådant Prop.
1988/89:140

läge kan en särskild stimulans till hög produktkvalitet vara motiverad. Bilaga
4

5.12
Statens veterinärmedicinska anstalt: Ur livsmedelshygienisk synpunkt är det
viktigt atl ha en kvalitetskontroll med genomlysning av ägg.

När
den nya djurskyddslagens intentioner förverkligas och hönsen får tillgång till
ströbädd och värpreden kan golvägg bli ett problem som behöver uppmärksammas.

Ägg
som ligger i smutsigt golvströ skadas lätt och kan lätt bli invaderade av
bakterier. En liten risk finns också att spolmask kan inkorporeras i ägg från
golvhöns.

SVA
anser därför att en kvalitetskontroll bör utvidgas ur livsmedelshygienisk
synpunkt.

5.19
Svenska lantägg AB genom Grossistforbundet Svensk handel: Beträf

fande kvalitetsstöd anser vi det vara angeläget att detta förstärks.

KMÄ-kontrollen
bör utvidgas att även omfatta egenskaper som smak, luft, färg samt
foderråvarornas inverkan på äggkvaliteten. Kvalitetsbidragen till packerierna
bör höjas för att återställas till gällande penningvärde. Därigenom erhålles
nödvändig stimulans för utökat kvalitetsarbete vars resultat direkt kommer
konsumenterna till del.

5.21
Kooperativa förbundet delar utredningens förslag att packeribidraget bör
behållas och räknas upp för att bevara och helst höja kvaliteten på ägg.

5.23
Lantbrukarnas riksförbund: Det behöver knappast påpekas att kvalitetskontrollens
betydelse skulle bli än större i en situation med ökad

import.---- En avsevärd
utökning av kvalitets- och sanitärkontrollen

skulle därmed vara absolut
nödvändig.

5.25
Svenska lantarbetareförbundet: En god kvalitet är angelägen på alla ägg. Ett
införande av obligatorisk kvalitetskontroll av alla ägg som går genom handeln
bör ske. Ekonomiska ersättningar för kvalitetskontrollen bör ökas för att få en
större genomslagskraft. Kostnaderna för kontrollen skall även fortsättningsvis
bäras av näringen.

5.28 Svensk
fjäderfäskötsel delar nämndens synpunkter och förslag be

träffande kvalitetskontroll.

Föreningen
anser-- mycket tala för en övergång till en obligatorisk

kvalitetskontroll
av ägg lika väl som av alla andra livsmedel av animaliskt urspmng. Därvid
skulle det direkta kvalitelsbidraget kunna slopas och administrationen av
kontroUarbete även i övrigt förbilligas.

5.29 Sveriges
livsmedelsindustriförbund anser all packeribidraget,

som finansieras av
produktionsavgifter och införselavgiftsmedel, i syfte att

förbättra äggkvaliteten,
bör avskaffas. Liksom i andra näringar

ankommer
det här på de enskilda äggproducenterna och packeriföretagen att ansvara för
att kvaliteten på produkterna upprätthålls. Om konsumenterna efterfrågar en
kvalitetsmärkning av ägg bör kostnaden för denna avspeglas i priset.

19

Statens jordbruksnämnds utredning Bättre pp. 1988/89:140

matpotatiskvalitet — förslagsdel Bt\&ga 5

16 Förslag

Med
utgångspunkt i utvärderingen lägger nämnden fram följande slutsatser och
förslag.

16.1 Behovet av ett samhällsstött kvalitetsarbete

Uppbyggnaden
av det nuvarande systemet för kvalitetsdeklaration och kontroll har skett
därför att den saluförda matpotalisen tidigare tidvis har varit av så dålig
kvalitet att del har ansetts nödvändigt att samhället försökte förbättra
förhållandena.

Det
är allmänt erkänt att matpotatisens kvalitet har förbättrats betydligt.
Fortfarande förekommer dock tidvis en betydande kritik mot kvaliteten på
potatisen i butikerna.

Potatisen
är ett av de viktigaste baslivsmedlen. Samtidigt utgör matpotatisen en ömtålig
färskvara som lätt tar skada vid en felaktig behandling eller förvaring.

Flertalet
övriga livsmedel från jordbruket är föremål för en kvalitetsbetalning som
stöds av jordbmksprisregleringen.

Tidigare
utredare har inte ansett atl samhällets stöd av kvalitetsarbetet på
matpotatisområdet bör avvecklas.

Av
de myndigheter och organisationer som har yttrat sig över livsmedelskontrollutredningens
betänkande är det endast två som har framfört att ell samhällsstött
kvalitetsarbete inte behövs på potatisområdet (lantbmksstyrelsen och
näringsfrihelsombudsmannen). Alla andra instanser har förordat alt samhällets
kvalitetskontroll skall fortsätta.

Jordbruksprisregleringen
för matpotatis är för närvarande inte så utformad att bra kvalitet kan
premieras med stöd av regleringen.

Jordbmksnämnden
anser därför att det nuvarande deklarations- och kontrollsystemet i princip bör
bibehållas. Vissa förändringar bör dock genomföras.

16.2 Ansvarsförhållande mellan olika myndigheter

Livsmedelskontrollutredningen
har föreslagit att ansvaret för allt kvalitetsarbete skall läggas på
livsmedelsverket. Utredningen föreslår att Miljö- och hälsoskyddsnämndema skall
svara för kontrollen och- att SMAK skall få karaktären av serviceorgan för
handeln och MHN med JN som tillsynsmyndighet.

Utredningens
förslag att SLV skall ha ansvaret för kvalitetsarbetet till

stryks av konsumentverket, SLV, SLU, Kommunförbundet, ICA, SMAK,

länsstyrelserna och kommunerna. Atl ansvaret skall föras till JN förordas

av JN, SPK, Grossistförbundet, KF, LO, LRF samt Livsmedelsarbetare

förbundet. 20

I
yttrandena över livsmedelskontrollutredningens förslag anges som skäl Prop.
1988/89; 140 till att lägga ansvaret på JN bl. a. att JN är insatt i och
arbetar med frågan Bilaga 5 pris-kvalitet på jordbruksreglerade produkter
(SPK). KF anser att utredningens förslag skulle leda till ökad byråkrati och
försvåra kontrollarbetet. Ansvaret för kvaliteten på alla jordbruksprodukter
bör vara samlat hos JN. Att potatisen främst säljs i obearbetad form gör det
logiskt att huvudmannaskapet för kvalitetsarbetet läggs på JN.

LO
motiverar sitt ställningstagande med att JN har ansvaret för konsumentmålet i
jordbrukspolitiken och att häri ingår att verka för en god kvalitet på
jordbruksprodukterna. Liknande motivering framför LRF och
Livsmedelsarbetareförbundet.

Flera
av de myndigheter som har förordat att SLV får ansvaret för matpotatisens
kvalitet framhåller betydelsen av ett enhetligt system och samlat ansvar för
alla livsmedel. Ett samlat ansvar och enhetlighet framhålls som viktigt ocksä
av dem som förordar JN som huvudmyndighet. Skillnaden i slutsatsen beror
sannolikt på alt de som förordar SLV utgår från de lardiga livsmedlen och de
som förordar JN utgår från råvarorna från jordbruket. Matpotatis utgör ju både
råvara och färdigt livsmedel.

De
som förordar JN framhåller att SLV även i fortsättningen bör ha kvar ansvaret
för den hygieniska kvaliteten. Man framhåller också behovet av ett ökat
samarbete mellan SLV och JN i kvalitetsfrågorna.

1
det konsumentmål som statsmakterna har angivit för jordbruksprisregleringen
och som jordbruksnämnden således har ansvaret för ligger att jordbruket skall
producera livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. Konsumentmålet skall
vara ett med inkomstmålet likställt delmål under livsmedelspolitikens huvudmål.

Konsumentmålet
innefattar vidare atl konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan
livsmedel av olika slag och atl livsmedlen skall vara fullgoda från kost- och
näringssynpunkt. Olika former av kvalitetspåverkan på livsmedel inom
livsmedelskedjans olika led måste också följas med uppmärksamhet. En viktig del
i jordbruksprisregleringen är således att påverka kvaliteten hos produkterna
från jordbruket. Kvalitets-betalningen är för de flesta jordbruksprodukter en
integrerad del av jordbrukspolitiken.

Kvalitetsbelalningen
inom jordbruksprisregleringen syftar i första hand till att styra produktionen
i jordbruket så att livsmedlen därifrån fåren god kvalitet med utgångspunkt i
konsumenternas värderingar. Den syftar också till all påverka avelsarbete och
växtförädling så atl djuregenskaper och växtegenskaper värderas enligt
konsumenternas önskemål.

Sammansättning,
smak och egenskaper hos de livsmedel som kommer från jordbruket bestäms i hög
grad i de led som styrs genom prissättningen (jordbruksproduktion och i viss
mån förädling).

En
mycket stor del av livsmedlen från jordbruket konsumeras i mer eller mindre
oförändrad form. Detta gäller t.ex. mjölk, kött och fläsk, ägg och potatis.

För
att jordbruksnämnden skall kunna driva kvalitetsarbetet inom
jordbruksproduktionen effektivt är det viktigt atl nämnden får ha kvar det

21

ansvar som den nu har för
kvalitetsbelalningen på övriga jordbrukspro- Prop. 1988/89; 140

dukter. Bilaga 5

Matpolatis
är en färskvara som i huvudsak konsumeras i den form den kommer fram i
jordbruket. Det är då särskilt viktigt atl det finns ett klart samband mellan
de kvalitetsregler som gäller i detaljhandeln och den kvalitetsbetalning som
odlarna får. Det vore inte rationellt om olika myndigheter hade ansvaret för
konsumentledet resp. producentledet. Eftersom matpotatisens kvalitet helt
bestäms genom växtförädling, produktion och hantering som bäst styrs medelst
prissättningen bör ansvaret ligga på JN. De uppgifter rörande
kvalitetsdeklaration och kvalitetskontroll inom matpotatisområdet som för
närvarande åligger lantbruksstyrelsen bör därför överflyttas till JN.

Livsmedelsverket
bör emellertid liksom hittills ha ansvaret för de livs-meddshygieniska
frågorna.

Som
några remissinstanser framhåller bör fasta samarbetsformer etableras mellan
SLV och JN. JN har redan tagit upp överläggningar med livsmedelsverket om olika
kvalitetsfrågor.

16.3 Kvalitetsdeklarationen

Enligt
nuvarande bestämmelser skall uppgift lämnas om potatisens kvalitetsklass och
sortnamn vid saluhållande till konsument (förbrukare) av annan än odlare. Genom
att odlarna har undantagits från uppgiftsskyldigheten har i praktiken all
handel utanför butikerna blivit befriad från skyldigheten att upplysa kunderna
om den saluförda potatisens kvalitet. Denna begränsning i uppgiftsskyldigheten
har enligt handeln medverkat till en snedvridning av konkurrensen. Sett ur
konsumentsynpunkt är det inte bra att konsumenten själv får la hela ansvaret
för kvaliteten när han eller hon köper potatis på annat sätt än i butik. Det
torde vara så att den som odlar eller handlar med potatis regelbundet har
betydligt större förutsättningar att bedöma kvaliteten än den enskilde
konsumenten. Enligt livsmedelslagen är det den som försl saluför ett livsmedel
som skall ansvara för kvaliteten.

Jordbruksnämnden
anser att såväl kraven på konkurrensneutralitet som kraven på alt konsumenterna
skall få information om kvaliteten på de livsmedel som de köper talar för att
deklarationsplikten bör utökas till att omfatta även odlarnas försäljning till
konsument, t.ex. torghandel, gårdsbutik och liknande. Självplockning och
liknande försäljning på odlingsplatsen bör dock undantas från
deklarationsskyldigheten.

Kvalitetsuppgifterna
skall enligt nuvarande bestämmelser lämnas på förpackningen om vikten är högst
25 kg. I annat fall får uppgifterna lämnas på märksedel, fraktsedel, faktura
eller liknande. Vid saluhållande av oförpackad vara i detaljhandeln skall
uppgifterna lämnas på anslag intill varan.

Märkningskravet
är mera omfattande för förpackad vara än för vara i

lösvikt. Detta kan vara befogat. JN anser emellertid att märkningskraven

vid saluhållande av potatis i lösvikt bör utökas. Således bör anslaget vid

lösviktsvara förutom uppgift om kvalitetsklass och sortnamn även inne- 22

hålla uppgift om
leverantörens namn och hemort, leveransdag samt anvis- Prop. 1988/89: 140

ning om hur potatisen skall förvaras. Bilaga 5

För
närvarande får potatis av kvalitet Prima och Extra Prima inte saluhållas i
lösvikt annat än i automat. JN anser att denna begränsning bör upphävas.

Jordbruksnämnden
föreslår att uppgiften om sortnamn inte skall vara obligatorisk. Den som inte
vill uppge sortnamn bör i stället ange sortspecifika egenskaper, däribland
kokegenskaper.

Potatis
som uppges ha särskilt bra kvalitet måste enligt nuvarande bestämmelser vara
SMAK-märkt. SMAK-märket får användas endast av dem som är anslutna till SMAK.
JN anser att kravet på medlemskap i SMAK bör upphöra. Det bör räcka med en
anmälan till SMAK för att märket skall få användas. SMAK bör dra in rätten att
använda märket endast för den som inte uppfyller kraven på märkning av
potatisen.

16.4 Kvalitetsklassificeringen

För
närvarande finns följande klasser: Extra Prima Prima Ordinär Oklassificerad

JN
anser atl kvalitetsskillnaderna skulle bli klarare för konsumenterna om antalet
klasser minskade. Dessutom är del förvirrande för konsumenterna att det vid
sidan om de tre definierade kvalitetsklasserna finns en klass som kan innehålla
vilken kvalitet som helst. Denna ordning har försvårat profiliering av
kvaliteten i handeln avsevärt.

JN
föreslår att klassen Oklassificerad tas bort. Huvudparten av den matpotatis som
nu säljs oklassificerad håller kvalitet Ordinär eller högre. De enstaka
kontroller som har gjorts på den oklassificerade potatisen tyder på att ca 35 %
av denna inte håller kvalitet Ordinär. Med ledning härav och andelen
oklassificerad potatis på marknaden kan uppskattas att totalt 20000 ton av den
nu saluförda potatisen är av lägre kvalitet än Ordinär. Uppskattningen är
mycket osäker. Merparten av denna potatis torde genom bortsortering av
grönfärgade knölar, knölar med rötskador eller starka mekaniska skador o. dyl.
kunna fås upp i kvalitetsklass Ordinär.

Potatis
som är illasmakande, starkt blötkokande eller starkt uppblandad med knölar som
är otjänliga till människoföda bör inte få saluföras.

Kravet
på att all saluförd matpotatis skall vara av minst kvalitet Ordinär kan
normalår inte väntas medföra några problem med undanförsel av underkänd
matpotatis. Dock kan kvantiteten underkänd potatis vissa år öka starkt. Den
underkända potatisen bör i möjligaste mån användas till foder. Det kan vara
lämpligt att användningen till foder stimuleras genom information och i vissa
fall organisatoriska åtgärder. Sådana åtgärder har regleringsföreningen SPl
tidigare genomfört vid vissa tillfällen. Behovet och arten av åtgärder bör SPl
få avgöra från fall till fall.

Endast
en mycket begränsad kvantitet Extra Prima har saluförts åriigen 23

hittills. JN anser att
klassen kan avskaffas i den obligatoriska klassifice- Prop. 1988/89:140

ringen. Denna skulle då
komma all omfatta endast klasserna Ordinär och Bilaga 5

Prima.

Det
finns för närvarande intresse hos företagen inom potatishandeln att profilera
sig genom att sälja potatis av hög kvalitet. Jordbmksnämnden ser detta som
positivt och föreslår att företagen skall få definiera och saluföra egna
kvaliteter som håller minst kvalitet Prima. Specifikation av dessa kvaliteter
bör i förväg lämnas till kontrollorganet som bör göra stickprovskontroller för
att se att varan håller angiven kvalitet.

Det
som kan göra en ordning där företagen får definiera och saluföra egna
kvaliteter positivt för konsumenterna är dels att kvalitetsansvaret knyts
tydligare till företagen, dels att systemet kan åstadkomma en kvalitetskonkurrens
mellan företagen på marknaden. Samtidigt blir det emellertid svårare för
konsumenterna att särskilja de olika kvaliteterna eftersom skillnaderna ibland
kan komma att bli små.

Eftersom
företagen skall kunna använda sina speciella kvaliteter som konkurrensmedel bör
de få hålla specifikationen hemlig för konkurrenterna. Denna bör därför inte
lämnas ut till SMAK:s styrelse.

16.5 Inriktningen av kvalitetsarbetet

De
nuvarande reglerna för värdering av kvalitetsfel som tillämpas av SMAK bör ses
över. Det bör ankomma på jordbmksnämnden all göra denna översyn i samråd med
SLV och SMAK.

Insatsema
för att främja en bättre kvalitet hos matpotatisen bör i första hand inriktas
mot att minska förekomsten av de mest besvärande kvalitetsdefekterna. De
defekter som insatserna främst bör riktas mot är:

starka
mekaniska skador

svaga
mekaniska skador inkl. stötskador (stötblått)

rötor
och grönfärgning

För
att få ned förekomsten av ovanstående defekter bör särskilda rådgivnings- och
informationsinsatser genomföras. Efter ansökan av JN har statsmakterna anslagit
1 milj. kr. för sådana insatser. Informationsarbetet har påbörjats.

Rådgivnings-
och informationsinsatserna bör koncentreras till de moment som enligt gjorda
undersökningar orsakar större delen av skadorna. Som framgått av en
undersökning som JTI har gjort på uppdrag av SMAK är det tre led som förorsakar
huvudparten av skadorna. När det gäller starka skador är de följande: (Först
står det led som förorsakar mest skador sedan det led som förorsakar näst mest
osv.)

sortering

paketering

upptagning

Motsvarande
för svaga skador är: upptagning

sortering 24

paketering

Parallellt
med rådgivnings-och informationsinsatserna bör också värde- Prop.
1988/89:140 ringen av de aktuella skadorna vid kvalitetsanalyserna skärpas.
Skadorna Bilaga 5 bör ge större utslag i fdenhetsbelaslningen är hittills.
Ett steg har redan tagits genom att andelen svaga skador fr. o. m. hösten 1987
har tagits med bland de skador som påverkar fdenhetssumman.

I
övrigt vill JN framhålla ytterligare ett antal åtgärder som är viktiga för att
förbättra polatiskvaliteten i konsumentledet.

— Kvalitetsmärkningen
bör avse kvaliteten vid den tidpunkt då konsu

menten köper varan. Matpotatisen bör därför vid packningen eller mot

svarande hålla högre kvalitet än en nedre kvalitetsgräns som kvalitets

märkningen avser.

Potatisen
sköts ofta inte lika bra i butikerna som andra färskvaror. Det är inte ovanligt
att potatisen ligger i mmstemperatur i butikema flera veckor innan den köps av
konsument. Risken är då stor att kvaliteten försämras drastiskt. För att lasta
uppmärksamheten på liggtiden i butik och underlätta för konsumenterna att
reagera på för långa liggtider bör packnings- resp. leveransdatum anges med
stora tydliga siffror och placeras på sådan plats att det är lätt att se för
konsumenterna. Jordbmksnämnden föreslår också att potatisen dessutom skall
märkas med "bäst före" datum. Detta datum skall ange den tidpunkt
intill vilken märkkvaliteten garanteras.

— Uppgift bör alltid lämnas om storleken på potatis
som är förpackad i påsar eller motsvarande. I lös vikt bör få saluhållas även
potatis som inte är storlekssorterad. Detta bör då anges på anslagen intill
varan.

— Slutligen bör påpekas betydelsen av att man med
tillräcklig intensitet bevakar och kontrollerar att märkningsföreskrifter m. m.
för matpolatis följs ute i handelsledet mot konsument och att felaktigheter
beivras.

16.6 Informationsverksamheten

SMAK
bedriver årligen information för ca 1,4 milj. kr. Verksamheten har under senare
år riklats till främst skolor, storkök, handel och förpackare. Viss information
har även riktats lill odlarna. Avsikten med informationen är att öka
kunskaperna om potatisen, dess egenskaper, sjukdomar och fel, näringsvärde,
hantering och tillagning m.m. Avsikten är primärt inte att öka konsumtionen
utan att förbättra tillvaratagandet av matpotatisen.

Eftersom
matpotatisen är en viktig basföda vars smak och näringsvärde är starkt beroende
av hantering, lagring och tillagning bör SMAK även fortsättningsvis informera
om potatis. Härigenom garanteras en objektiv information som inte är påverkad
av ovidkommande intressen.

En
tillräckligt stor del av de prover som tas ut vid kvalitetskontrollen bör tas
ut på sådant sätt att analysresultaten blir representativa för all potatis som
säljs till konsument. Analysresultaten från detta material bör årligen
sammanställas och offentliggöras så alt utvecklingen av potatiskvaliteten kan
följas.

Även
övriga analysresultat bör beaktas och analyseras. På så sätt bör ett

värdefullt underlag erhållas för det fortsatta kvalitetsarbetet och för infor

mationen. 25

16.7 Finansieringen Prop. 1988/89:140

JN
anser att kostnaden för kvalitetskontrollen bör tas ut på ett sådant sätt att
hela den saluförda kvantiteten belastas. Att täcka kostnaden med
arealavgiftsmedel vore en från denna synpunkt bra metod. Vid en kraftig höjning
av arealavgiften gynnas emellertid odlingar som är mindre än 0,5 ha.
Avgiftsfriheten för de små odlingarna anses redan med nuvarande avgift innebära
vissa problem. En utökning av avgiftsskyldigheten till att omfatta även
odlingar om 0,1—0,4 ha medför en betydande ökning av administrationen. Framför
allt kommer en avgiftsbeläggning av dessa små odlingar av många att uppfattas
som onödig byråkrati. Enligt JN:s mening är det därför bättre att täcka
kostnadema ur handelsgödselavgiftsmedlen. JN föreslår dock att kostnaderna
tills vidare liksom hittills täcks av utomramsmedel. Fördelningen mellan
uppdragsverksamhet och officiell kontroll bör bibehållas ungefär oförändrad.

16.8 SMAK:s Styrelse

För
att säkerställa JN;s och SLV;s direkta insyn i och påverkan på SMAK:s
verksamhet bör styrelsen utökas med en representant för vardera verket.
Eftersom styrelsen är stor och genom förslaget blir ännu större bör den löpande
verksamheten ledas av ett arbetsutskott. I detta bör JN:s och SLV:s
representanter ingå.

Styrelsen
bör utses av jordbmksnämnden efter förslag från berörda myndigheter och
organisationer.

26

Sammanställning av remissyttranden över Prop. 1988/89:140

rapporten Bättre matpotatiskvalitet — en översyn '
av kvalitetsarbetet

Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden avgetts av socialstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd
(SPK), konsumentverket, lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens
naturvårdsverk, kemikalieinspektionen, statskontoret, riksrevisionsverket
(RRV), Sveriges lantbmksuniversitet, skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Husmodersförbundet hem och samhälle, ICA-förbundet, Konsument-Fomm,
Kooperativa förbundet (KF), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Metrobutikerna AB, Samarbetsgruppen för alternativ odling. Svensk
matpotatiskontroll (SMAK), Svalöf AB, Svenska kommunförbundet. Svenska
livsmedelsarbetareförbundet. Svenska livsmeddsinstitutet, Sveriges
livsmedelshandlareförbund (SSLF), Sveriges potatishandlares riksförbund och
Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR).

Centralorganisationen
SACO/SR och Landsorganisationen i Sverige har avstått från att yttra sig.

1 Allmän bakgrund

1.1
Socialstyrelsen: Potatisen är ett viktigt livsmedel som vi bör öka konsumtionen
av. En förutsättning för detta är att konsumenterna har tillgång till potatis
av god kvalitet. Det är därför angeläget att jordbruksprisregleringen utformas
så att bra kvalitet kan premieras med stöd av regleringen och därmed bidra till
bättre kvalitet på matpotatisen.

Slutligen
vill socialstyrelsen betona att det är angeläget att kvalitetskontrollen
förbättras så att konsumenten kan lita på att potatiskvaliteten är den som
märkningen/anslaget anger, samt alt all konsumentinformation och i synnerhet
den som bedrivs med statliga medel bör beakta det arbete som bedrivs för bättre
kostvanor.

1.3 Konsumentverket:- Enligt
verkets mening måste verksamheten

effektiviseras
på sådant sätt att kvalitetskontrollen förbättras och potatiskvaliteten höjs.
Samtidigt måste kvalitetsansträngningama skärpas i samtliga hanteringsled.
Odlare, förpackare och handel måste la ett större ansvar för kontrollen. En
noggrann och väl fungerande egenkontroll torde vara en fömtsättning för en
hederlig och tillförlitlig kvalitetsmärkning av matpotatis.

Konsumentverket
tillstyrker jordbmksnämndens förslag i [avsnitten om] Informationsverksamheten,
Finansieringen samt SMAK:s styrelse. Verket vill speciellt peka på betydelsen
av att proven vid kvalitetskontrollen tas ut på ell sådant sätt att resultaten
blir representativa för all potatis som säljs till konsument samt att resultaten
sammanställs och offentliggörs.

1.4 Lantbruksstyrelsen
vill- förorda att kvalitetsmärkning och kon

troll förenklas. För att vinna erfarenhet om lämplig ambitionsnivå för

kvalitetskontrollen kan detta ske stegvis. I ett första steg bör nuvarande 27

kvalitetsmärkning
göras frivillig. Den ordning som tillämpades före Prop. 1988/89:140

år 1974 kan med vissa modifieringar utgöra modell. Bilaga 6

En
frivillig kvalitetsmärkning och kontroll bör i stora drag kunna vara utformad
enligt följande: Märkning bör kunna ske i två klasser av förpackad potatis
eller potatis som säljs i automat. SMAK-organisationen behålls i lämplig
omfattning för kontroll utförd som stickprov eller enligt nuvarande system med
utvidgad kontroll (U-kontroll). Kravet på anslutning lill SMAK bör slopas och
som jordbruksnämnden föreslagit ersättas med anmälan. För alt vinna
konkurrensneutralitet gentemot icke kvalitets-märkt potatis bör kontrollen
finansieras på samma sätt som hittills, dvs. med prisregleringsmedel och för
U-kontroll till viss del med avgifter. Kraven på märkning med livsmedelsslag, i
detta fall "Matpotatis", cir-kavikt och förpackare kan i tillämpliga
delar behållas även för icke kvali-tetsmärkt matpotatis.

1.5 Statens livsmedelsverk: — atl ett uppdrag lämnas
lill livsmedelsverket och jordbruksnämnden att tillsammans med SMAK utarbeta
ett förenklat och förbättrat kvalitetssystem för matpotatis.

1.6 Statens naturvårdsverk: Vid bedömning av kvalité på
potatis bör man inte endast räkna in sådana faktorer som mekaniska skador och
kokegenskaper. Även sättet på vilket potatisen har odlats betraktas av
konsumenter som en kvalitetsaspekt.

Naturvårdsverket
anser att utredningen mer ingående borde ha övervägt möjligheten att ange i
vilken utsträckning potatisen har behandlats med kemiska bekämpningsmedel vid
bedömningen av kvalitén.

1.7 Kemikalieinspektionen: Det är enligt inspektionen
angeläget att alla instrument som är möjliga utnyttjas för att få en övergång
till potalissorter och odlingsformer som kräver minsta möjliga insats av kemiska
medel. Självfallet skall även andra kvalitetsaspekter beaktas.

1.8 Statskontoret: Det arbete som utförs av SMAK är och
har varit av stort värde. Enligt vår uppfattning bör detta arbete fortsätta på
ungefär samma sätt som tidigare dvs. på frivillig grund. Det må här påpekas att
det existerar andra kvalitetsmärkningssystem även de på frivillig gmnd t.ex.
KRAV som lar hänsyn lill hur odlingen skett i fråga om användning av
handelsgödsel och bekämpningsmedel.

1.9 Riksrevisionsverket: Enligt RRV:s bedömning är det
framför allt framsteg inom växtförädling och jordbruksteknik som har lett till
att kvaliteten på potatis har förbättrats jämfört med den undermåliga kvalitet,

som rådde på 1950-lalet
när SMAK-kontrollen infördes. Enligt

RRV:s
mening talar bl.a. följande skäl för att regleringen lett till att kvaliteten
har försämrats:

1 konsumenterna invaggas i en falsk föreställning om
att den klassificerade potatisen är av väsentligt bättre kvalitet än den
oklassificerade, trots att den kvalitet som möter konsumenten inte alltid är
den som anges på påsarna

2 Producenterna anpassar sig lill reglerna genom att
t. ex. blanda högkvalitativ potatis med dålig potatis och sälja hela partiet
som ordinär. Ofta lägger man sig då också på gränsen för att klara kraven för
ordinär potatis, vilket bidrar till att konsumenten i säljögonblicket får en
undermålig kvalitet.

3 Reglerna dämpar intresset att förbättra kvaliteten
ytterligare. Handeln 28

skjuter
över ansvaret för kvaliteten på SMAK och anser atl man inte Prop.
1988/89:140

behöver göra mer än vad myndigheterna bestämmer. Bilaga 6

4 Mindre
än hälften av de som köper förpackad matpotatis brukar kon

trollera kvalitetsklassen och de flesta konsumenter har svårt atl klart

definiera
de olika klasserna.- Konsumenterna litar således för

närvarande
mera på sina egna kvalitetsbedömningar än på förpackningarnas.

5 Reglerna försvårar möjligheterna att marknadsföra
nya sorter.

6 Klassificeringen speglar dåligt nya värderingar hos
konsumenterna. Det är svårt att ta ut elt högre pris för prima och extra prima
potatis.

7 Försäljningen
av SMAK-kontrollerad potatis har minskat.

Utredningens förslag att all potatis skall klassificeras och märkas kom

mer att leda till en betydande kostnadsökning. En ökande andel (för

närvarande ca 20%) av potatis säljs i dag som oklassificerad och för denna

potatis skulle betydande kostnader uppstå för sortering, märkning m. m.

Även SMAK skulle få ökade konlrollkostnader, eftersom ett mycket stort

antal nya leverantörer och butiker skulle omfattas av kontrollkravel. Dessa

är ofta små och geografiskt spridda. Att SMAK, som anges i utredningen,

skulle kunna klara denna kontroll enbart genom omdisponeringar och

rationaliseringar bedömer RRV vara orealistiskt. Det skulle i så fall sanno

likt innebära att kontrollen av stora leverantörer skulle komma att eftersät

tas.

Enligt
RRV:s uppfattning är del självfallet önskvärt alt potatis, som konsumenterna
bedömer vara dålig, inte kommer ul på marknaden. Om förslaget att all potatis
skall klassificeras leder till en ökad kassation eller dylikt innebär detta
onekligen en ökad resursförbrukning, dvs. en samhällsekonomisk kostnad. Denna
kostnad borde, oavsett om den kommer att belasta konsumenterna eller
producenterna, ha beräknats.

Slutligen
bedömer RRV att förslaget att — vid sidan av livsmedelsverket — lägga
uppgifter inom potatiskontrollen på jordbruksnämnden, sannolikt kommer att
leda till ökade kostnader för statsverket.

För
att förbättra kvaliteten på potatis anser RRV atl man bör pröva möjligheten all
slopa den offentliga klassificeringen och kontrollen av potatis. Företagen bör
inom ramen för de generella krav, som finns i livsmedelslagen och
marknadsföringslagen, ges samma möjligheter atl marknadsföra högkvalitativ
potatis som man nu har i fråga om grönsaker och andra livsmedel. Om en
klassificering och kontroll motsvarande den SMAK i dag svarar för behövs, bör
denna helt bli en fråga för branschen. Finansiellt stöd från statens sida bör
endast ges till forskning och till informationsåtgärder, som syftar till att
förbättra konsumenternas kunskaper om potatisens näringsvärde och deras
förmåga att själva bedöma potatisens kvalitet.

RRV
anser även att prisregleringen inom potatisområdet bör ses över i

syfte atl förbättra den potatiskvalitet som konsumenterna får. Att inom

ramen för elt regleringssystem ge pristillägg anser RRV dock inte vara en

framkomlig väg, utan i stället bör införselavgifterna på potatis minska och

stödlagringen av potatis begränsas.

---- En
importökning av högkvalitativ utländsk potatis bör kunna

accepteras,
eftersom importen bör leda till att konkurrensen ökar och att

kvaliteten totalt sett förbättras. Detta torde då leda till att potatiskonsum

tionen i landet ökar och att härigenom den inhemska produktionen kan

hållas uppe. Samtidigt bör möjligheterna att exportera svensk potatis

medges för oklassificerad och ordinär potatis och inte som nu synes vara

fallet begränsas till högkvalitativa sorter. 29

RRV
avstyrker i alla delar utredningens förslag. Om emellertid en ökad Prop.
1988/89:140

reglering och kontroll av potatis skulle övervägas anser RRV Bilaga
6

atl
livsmedelslagen måste ändras, eftersom för närvarande försäljningsförbud
endast kan ges för potatis som är otjänlig som människoföda

alt
de koslnadsmässiga konsekvenserna av de skärpta klassificeringsreglerna måste
utredas i enlighet med bestämmelserna i begränsningsförordningen (1987:1347)

att
möjligheterna till en bättre anpassning till EG:s regler bör undersökas

att
staten bör skaffa sig ett majoritetsinflytande i SMAK, eftersom SMAK är ett
kontrollorgan med myndighetsliknande funktioner, jfr lagen (1985:1105) om
obligatorisk kontroll genom teknisk provning och lagen (1975:444) om
beslutanderätt vid riksprovplats som inte är myndighet.

---- 1
syfte att begränsa ramlagstiftningens omfattning kan det därför

vara
lämpligt att statsmakterna beslutar om reglernas utformning och att således
inte, som nu är fallet, uppgiften delegeras till den centrala förvaltningsmyndigheten
inom området.

1.14
ICA-förbundet instämmer i jordbruksnämndens bedömning att nuvarande
deklarations- och kontrollsystem i princip bör bibehållas.

1.16
Kooperativa förbundet: Inom livsmedelsverket har utarbetats ett förslag till
harmonisering av nordiska märkningsbestämmelser för färdigförpackade
livsmedel. Förslagen i jordbruksnämndens rapport ställer i vissa avseenden
större krav på uppgifter och upplysningar (exv. bäst-före-dag) än vad som
framgår av harmoniseringsförslaget. I valet mellan de båda förslagen föredrar
KF jordbruksnämndens förslag. KF utgår dock ifrån att

en synkronisering mellan
de båda förslagen kommer atl ske.

1
övrigt kan KF i allt väsentligt instämma i de förslag som lämnas i

rapporten.---

1.18
Landstingsförbundet finner det angeläget att livsmedelskvalitén på
potatisområdet ytterligare förbättras. Därför bör all potatis kontinuerligt
kvalitetskontrolleras. Del är också enligt förbundet väsentligt att information
ges till konsumenterna om potatisens beskaffenhet.

1.24 Svenska kommunförbundet instämmer i utredningens
förslag att grunden för ett fungerande system för fungerande kvalitetsbetalning
är främst att man använder sig av adekvata kvalitetskriterier och att skillnaderna
mellan kvalitetsklasserna är tydliga.

1.25 Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Lika viktigt
som märkning och klassificering av potatisen är att den förvaras rätt i
butikerna något man

kan
påstå att handeln inte tar på allvar. Det finns anledning att

titta
på detta och överväga nya bestämmelser för förvaring av potatis.

1.26 Institutet
för livsmedelsforskning: Av stor vikt för att en kvalitets

märkning skall vara meningsfull sett ur konsumentens synvinkel är att de

analysmetoder och kvalitetskriterier som används vid klassifiveringen

motsvarar konsumenternas egen uppfattning om vad som är god och dålig

kvalitet. Här kan hänvisas tiU en undersökning av konsumenters attityder

till kokegenskaper som gjordes i samarbete mellan SIK och SMAK för

några år sedan, och som dessbättre i detta fall visade ganska god överens

stämmelse mellan SMAK:s kriterier för kokegenskaper och konsumentens

uppfattning. Men hur prioriterar konsumenten olika kvalitetsegenskaper i

förhållande
till varandra? Detta är viktigt all klarlägga och la hänsyn till 30

för atl
kvalitetsmärkningen skall upplevas som meningsfull av konsumen- Prop.
1988/89:140

ten. Bilaga 6

Viktigt
är också att klarlägga vilken sakinformation som måste förmedlas till
konsumenterna för att objektivt sett viktiga kvalitetsegenskaper skall
efterfrågas. Här skall endast framhållas behovet av slorlekssortering som är
avgörande för ett gott kokresultal, speciellt vid kokning av potatis i
storhushåll.

1.27
Sveriges livsmedelshandlareförbund:

Del
är------ viktigt att det nuvarande deklarations- och kontrollsyste

met i SMAK:s regi utvecklas och förfinas i syfte att ge konsumenten bästa

möjliga utbyte.

1.29
Sveriges potatisodlares riksförbund delar jordbmksnämndens gmndsyn beträffande
vikten av hög konsumentkvalitet. I allt väsentligt delar SPOR jordbruksnämndens
bedömningar av nödvändiga förändringar av nuvarande system.

Då
potatisproduktionen emellertid är årsmånsberoende är det angeläget att
detaljerna i ett nytt regelverk anpassas till de verkliga fömtsättningar som
råder.

SPOR
fömtsätter därför att de olika problemområdena noggrant analyseras och att den
slutliga detaljutformningen fastställes först efter underhandlingar mellan
myndigheter, handel, forskning och odling.

Det
är bl.a. viktigt att noga fastställa ansvarsområdet genom att bl.a.

definiera begreppet gårdsförsäljning så att osäkerhet ej kommer alt råda

om vilken typ av försäljning som kommer att vara undantagen deklara

tionsskyldighet. --

Beträffande
införande av begreppet "Bäst-före-datum" är del angelägel att noga
utreda olika distributions- och hanteringsformers fömtsättningar då detta är av
avgörande betydelse för produktens hållbarhet. Vidare är det viktigt att så
noggrant som möjligt analysera ansvarsfördelningen mellan olika handelsled.

Angivande
av potatissort på förpackningen har under senare år debatte

rats flitigt. Avsevärda åsiktsskillnader har framkominit. Vid en förändring

av systemet är det av stor vikt alt reglerna utformas så att konsumenterna

får riktig information.--

2 Behovet av ett samhällsstött kvalitetsarbete

2.2
Statens pris- och kartellnämnd: SPK ställer sig dock mera tveksam till JN:s
förslag på ytterligare reglering och kontroll för att avhjälpa dessa.

SPK
vill här liksom i tidigare yttranden peka på att ytteriigare kvalitetskrav kan
innebära en ökad statlig styming vilket i sin tur kan öka behovet av reglering
och kontroll och ge ökade kostnader för konsumenten. En marknadsmässig
anpassning till konsumentens önskemål om ett differentierat produktutbud bör
vidare kunna ske genom kontrakt och andra avtal mellan handel och producenter
utan att samhällets kontroll utökas.

SPK
vill även påpeka att förslaget, då det innefattar en betydande

utökning av den samhällsunderstödda kontrollen, bör omfatta en utred

ning av de koslnadsmässiga konsekvenserna av detta. 31

3
Riksdagen 1988/89. I saml Nr 140. Bilagedd

2.3 Konsumentverket: Konsumentverket delar
jordbmksnämndens åsikt Prop. 1988/89: 140 att ett samhällsstött
kvalitetsarbete på potatisområdet bör bibehållas. Bilaga 6

2.4 Lantbruksstyrelsen har tidigare i yttrande den 27
augusti 1986 över betänkandet (SOU 1986:25) "KontroU av livsmedef uttalat
att det är svårt att dra en bestämd slutsats om kvalitetsmärkningen och
kvalitetskontrollens värde samt ifrågasatt behovet av en omfattande statlig
reglering och kontrollorganisation. Lantbmksstyrelsen anförde därvid att
"Enligt styrelsens uppfattning är potatis numera inte en så problemfylld
produkt att en omfattande statlig reglering och kontrollorganisation
erfordras. Det bör ankomma på odling och handel att avgöra ambitionsnivån i
såväl märkning som kontroll liksom atl organisera och finansiera kontrollen.
Det bör ankomma på jordbruksnämnden alt ansvara för erforderlig insyn i
verksamheten i den mån kontrollen berör jordbmksnämndens verksamhet eller
kollektiva medel inom jordbmksregleringen tillskjuts". Lantbruksstyrelsen
står fast vid denna ståndpunkt. Om ett avskaffande anses vara en för långt
gående avreglering förordar styrelsen ett frivilligt system.

2.5 Statens livsmedelsverk anser, liksom
jordbruksnämnden, alt ett deklarations- och kontrollsystem baserat på del
nuvarande systemet bör bibehållas.

2.8
Statskontoret: Vi är emot ett rigoröst allomfattande kontrollsystem

som i värsta fall kan motverka sina syften genom att det försvårar enskilda

initiativ för att höja kvaliteten.----

2.10 Sveriges lantbruksuniversitet: Hänvisande till att
matpolatis utgör ett viktigt baslivsmedel, som enligt näringsfysiologisk
expertis bör öka sin andel i kosten, finner Institutionen för växtodlingslära
det angelägel alt ett samhällsstött kvalitetsarbete får bedrivas även i
fortsättningen. För detta . talar också förhållandet att det fortfarande kan
riktas kritik mot en del av den saluförda potatisens kvalitet.

2.11 Skogs- och jordbrukets forskningsråd------------ ser
del som

mycket
angelägel all ett samhällsstött kvalitetsarbete även fortsättningsvis bedrives
på potatisområdet.

2.13
Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser att samhällets kvalitetskontroll
skall fortsätta och att kraven på potatisen i olika kvalitetsklasser är bra,
men måste kontrolleras noga från ansvarigt håll så inte produkten får sämre
kvalitet.

2.15
Konsument-Forum: På frågan om det behövs ett samhällsstött kvalitetsarbete
vill vi betona vikten av alt ett sådant verkligen utvecklas. Potatisen, som ett
av våra bästa baslivsmedel, både ur näringssynpunkt och hushållsekonomisk
synpunkt, måste prioriteras väsentligt mera.

2.19
Lantbrukarnas riksförbund: Det är enligt LRF:s uppfattning

viktigt
med ett kvalitetssystem sorn täcker hela kedjan från producent till

konsument. Detta bör vara så utformat atl de olika kvalitetsklasserna är

tydliga och att man skapar incitament till ett kvaliletsmedvetande i alla

led. För att få heltäckande kvalitetsregler anser LRF all det krävs ett

samhällsstött kvalitetsarbete. Enligt LRS:s uppfattning bör potatisen så- 32

lunda
kontrolleras inte enbart utifrån hygiensynpunkt utan även från Prop.
1988/89:140

kvalitetssynpunkt. Bilaga 6

2.22
Svensk matpotatiskontroll: Jordbmksnämndens åsikt att samhällets
kvalitetskontroll inom matpotatisområdet även fortsättningsvis bör bibehållas
delas av SMAK. Det är vår uppfattning att kvaliteten på matpotatis i hög grad
förbättrats genom det kontroll- och informationsarbete som utförts under de 35
år SMAK-organisationen verkat.

2.28
Sveriges potatishandlares riksförbund delar uppfattningen att det behövs ett
samhällsstött kvalitetsarbete på polatisområdet.