Prop. 1988/89:144

Regeringens skrivelse 1988/89:144

med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet
år 1988

Skr. 1988/89:144

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
20 april 1989 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1988.

Ingvar
Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Finansdepartementet p°p- '''- 4

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 1989

Närvarande:
Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S.
Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson,
Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström,
Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande:
statsrådet Feldt

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1988

Första
— tredje fondstyrelserna, fjärde fondstyrelsen och första —femte löntagarfondstyrelserna
har överlämnat sina årsredovisningar för 1988 till regeringen. Vidare har den
av första —tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över
delfondernas verksamhet 1988 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av
riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde
fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats
till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas lill protokollet som
bilagorna 1 — 10.

AP-fondens
utveckling 1988

AP-fonden
uppvisar en positiv utveckling under 1988. Det inflationsjuste-rade
överskottet, s. k. realt resultat, uppgick för fondstyrelserna sammantagna
till 33,5 miljarder kronor eller 9,2% av fondkapitalet. Den goda utvecklingen
förklaras främst av den fortsatt höga realräntan och betydande kursvinster
dels i samband med nedgången i ränteläget i slutet av 1988, dels genom den synnerligen
starka kursuppgången på aktiemarknaden, där totalindex steg med 51%.
Orealiiserade kursvinster svarade sammanlagt för närmare 29% av det nominella
överskottet. Vidare har första —tredje fondstyrelsens fondförvaltning bidragit
till den positiva bilden genom att uppnå en totalavkastning på 12,7%, ett
utfall som överstiger resultatet för avkastningfonder med liknande
placeringsinriktning.

Under
1988 växte AP-fondens samlade marknadsvärderade kapitalbehållning med 14%
eller med 45 miljarder kronor till drygt 363 miljarder kronor. Detta kan
jämföras med försäkringsbolagens tillgångar som vid samma tidpunkt uppgick till
406 miljarder kronor.

Den
totala ATP-avgiften höjdes under 1988 med 0,4 procentenheter till sammanlagt
10,6%. Avgiftsunderiaget — lönesumman — växte 1988 med närmare 10%. Totalt
ökade avgiftsinkomsterna med 11,8% till drygt 49 miljarder kronor. Trots den
höjda ATP-avgiften ökade andelen av de

sammanlagda
pensionutbetalningarna som betalades med fondförvalt- Prop. 1988/89:144
ningens avkastning till 19% jämfört med 17% år 1987. Genom att antalet
pensionsberättigade ökade, liksom deras genomsnittliga pensionspoäng, ökade
pensionsutgifterna i ATP-systemet med 12,6% till närmare 61 miljarder kronor.

Riksrevisionsverkets
och riksförsäkringsverkets utlåtanden

Riksrevisionsverket
(RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) har var för sig granskal fjärde
fondstyrelsens och lönlagarfondstyrdsernas förvaltning av medel.

RRV
konstaterar i sitt utlåtande att var och en av löntagarfondstyrelserna och
fjärde fondstyrelsen uppvisar ett överskott i förhållande till det långsiktiga
resultatkravet. RRV har belyst löntagarfondernas avkastning 1985— 1988 sedan
hänsyn tagits till risk och därvid kunnat konstatera att inte någon av
löntagarfonderna kan klassificeras som en högriskfond. RRV har särskilt
granskat fondernas policy för aktie- och medelsförvaltning. Enligt RRV:s
uppfattning bör löntagarfonderna utveckla en likvidi-letspolicy för situationen
efter 1990, då inte några nya medel torde kunna rekvireras.

RRV
anser vidare att fondernas roll för riskkapitalförsörjningen till små och
medelstora (onolerade) företag samt formerna för denna riskkapital-försörjning
bör ses över. RRV har i sitt utlåtande belyst de "regionala
aspekterna" av löntagarfondernas placeringar. Denna kartläggning visar
enligt RRV att statsmakternas avsikter uppfattas på olika sätt av löntagarfonderna.
RRV konstaterar alt samtliga fonder har infört insiderregler. Reglerna har
emellertid fått olika utformning. Enligt RRV bör reglerna förändras så att
fonderna rapporterar till en gemensam extern representant, t.ex.
bankinspektionen. RRV framför slutligen synpunkter på val av
redovisningsprinciper, löntagarfondernas rätt att ställa ut optioner i eget
aktieinnehav samt omsättningshastigheten i aktieportföljerna.

Resultaten
av RFV:s utvärdering har inte gett RFV anledning atl framföra några
anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar av de förvallade medlen
under 1988. RFV vill dock rikta uppmärksamhet på att första löntagarfondstyrelsen
(Sydfonden) i alltför ringa omfattning har informerat de lokala fackliga
organisationerna om att fonden innehar aktier för vilka röstöverlåtande kan
begäras enligt fondstyrelsernas reglemente.

RFV
har vidare framhållit att de ändrade bestämmelserna om beräkningen av fjärde
och femte fondstyrelsernas medelsramar bör förtydligas.

Dämtöver
har RFV noterat att

— första
fondstyrelsen (Sydfonden) har en stark koncentration av sina största
aktieplaceringar

— tredje
fondstyrelsen (Trefond Invest) har en relativt hög omsättningshastighet

— fjärde
fondstyrelsen (Mellansvenska löntagarfonden) hade 900 milj. kr. i outnyttjade
disponibla medel vid utgången av 1988

-
revisorerna för de olika ddfondema ännu inte har lyckats åstadkomma Prop.
1988/89: 144

att
helt likformiga redovisningsprinciper tillämpas.

RRV
och RFV har som framgår ånyo påtalat att fondstyrelserna till-lämpar olika
redovisningsprinciper och att detta försvårar en jämförelse av fondstyrelsernas
resultat. I förra årets redogörelse (Skr. 1987/88:174) fömtsatte föredraganden
att de då kvarvarande olikhetema snarast skulle kunna överbryggas. Så har
tydligen ännu inte skett.

Fondstyrelserna
är formellt sett fristående från varandra. De ingår emellertid i en helhet,
AP-fonden. För att regering och riksdag utan alltför stora svårigheter skall
kunna få en samlad överblick över AP-fonden bör fondstyrelserna tillämpa samma
redovisningsprinciper. Detta inkräktar enligt min mening inte på
fondstyrelsernas gmndläggande självständighet, utan är mer uttryck för elt
berättigat krav från dem som har att fatta beslut i pensionsfrågor liksom för
den allmänhet som har en självklar rätt till insyn i ATP-systemet.

Frågan
om enhetliga redovisningsregler har diskuterats ända sedan början av 1986 utan
att något godtagbart resultat kunnat uppnås. Jag ser därför ingen annan utväg
än att nu överväga om lagstiftningsåtgärder erfordras för att det åsyftade
resultatet skall kunna uppnås.

RRV
och RFV har också i år granskat omsättningshastigheten på fondstyrelsernas
aktieportföljer utifrån reglementets krav på långsiktighet vid placeringarna.
Därvid har konstaterats att tredje lönlagarfondstyrelsen haft en
omsättningshastighet som klart överstigit både övriga fondstyrelsers och den
genomsnittliga omsättningshastigheten på Stockholms fondbörs. Av utlåtandena
framgår att företrädare för fondstyrelsen som skäl för den höga omsättningen
angett att styrelsen ändrat instäUning till ledning och policy i vissa företag
där fonden haft förhållandevis stora aktieposter samt att styrelsen önskat
koncentrera portföljen. RRV:s och RFV:s påtalanden är enligt min mening helt
korrekta. Samma konstaterande gjorde för övrigt föredraganden i förra årets
redovisning beträffande Sydfondens då höga omsättningshastighet. Med den
förklaring som lämnats behövs dock inga ytterligare kommentarer från min sida.

Ett
av syftena med atl införa löntagarfondstyrdsema var att skapa mer

av delaktighet och löntagarinflytande i del ekonomiska livet och att mot

verka privat makt- och förmögenhetskoncentration, dvs. de mål som

bmkar sammanfattas i begreppet ekonomisk demokrati. Enligt 38 § lagen

(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall en lönta

garfondstyrelse också — på begäran av en facklig organisation vid ett

aktiebolag i vilket fondstyrelsen förvärvat aktier — överlåta åt organisatio

nen att rösta för hälften av aktiema. En självklar fömtsättning för att

bestämmelsen skall kunna tillämpas på det sätt som avsetts är att fondsty-

relsema informerar de fackliga organisationema i samtliga bolag där resp.

styrelse har aktier så att dessa har möjlighet att begära rösträttsöverlåtelse

hos styrelsen. Av RFV:s utlåtande framgår att samtliga löntagarfondslyrd-

ser med undantag av Sydfonden har meddelat de fackliga organisationer

na. Av utlåtandet framgår att Sydfonden har för avsikt att bättre sprida

denna information. Med denna förklaring nöjer jag mig med att konstatera

att det är viktigt att lagstiftningens intentioner verkligen efterlevs av

samtliga
löntagarfondstyrelser.

RFV
har efterlyst ett förtydligande av innebörden av bestämmelserna i Prop.
1988/89:144 26 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden
angående Ijärde och femte fondstyrelsemas medelsramar. Av 26 § framgår att de
medel som skall överföras till Qärde och femte fondstyrelsernas förvaltning får
uppgå lill högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången
av närmast föregående kalenderår på de medel som första— tredje fondstyrelserna
förvaltar. Denna bestämmelse tillkom i samband med införandet av en femte
AP-fondstyrelse (prop. 1987/88:167, NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747). En
liknande begränsningsregel fanns sedan tidigare i 35 § beträffande fjärde
fondstyrelsens rätt att förvärva utländska aktier. Denna bestämmelse utvidgades
genom samma proposition till atl omfatta även den nyinrättade femte
fondstyrelsen. Bestämmelsen i 35 § har alllid tolkats så att med uttrycket, de
medel som fondstyrelsen förvaltar, avses resp. fondstyrelses fondkapital
beräknat efter anskaffningsvärdet enligt 16 §. Någon annan ordning har inte
åsyftats beträffande medelsramarna för fjärde och femte fondstyrelserna.

Frågan
om generella insiderregler för aktörer på aktiemarknaden utreds för närvarande
av värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987:03) som beräknas avsluta sitt arbete
i september 1989. Frågan om eventuella ändringar av fondstyrelsernas
insiderregler bör enligt min mening anstå i avvaktan på kommitténs förslag.

Vad
RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den karaktären att några
ytteriigare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar
i AP-fondens verksamhet

Enligt
nyssnämnda proposition (prop. 1987/88:167) har en femte AP-fondstyrelse
inrättats med samma regler som den fjärde fondstyrelsen har. Frågan om
styrelsens sammansättning bereds för närvarande i regeringskansliet.
Fondstyrelsen har således ännu inte påbörjat sin verksamhet. Som framgått
tidigare ändrades samtidigt reglema för tilldelning av medel till fjärde och
femte fondstyrelserna.

Genom
propositionen om ändringar i reglementet för aUmänna pensionsfonden, m. m.
(prop. 1988/89:59, FiU 13, rskr. 73) har första-tredje fondstyrdsema beretts
möjlighet att förvärva aktier i Penningmarknads-Centralen PmC AB. I samma
proposition togs också upp fondstyrelsemas möjligheter att förvärva bostäder åt
anställda. Denna fråga hade aktualiserats vid förra årets granskning av
löntagarfonderna (se skr. 1987/88:174, s. 4). Genom en ändring i 15 a § får en
fondstyrelse förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bl.a.
bereda bostad åt någon som är anställd hos fondstyrelsen. Av motiven framgår
att denna möjlighet fömtsätts bli tillämpad endast i undantagsfall.

Fastställande
av balansräkningar

Regeringen
har tidigare denna dag fastställt balansräkningama för första-fjärde
fondstyrdsema och första —femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan Prop. 1988/89:144

Jag
hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisningar,
sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRV:s och RFV:s utlåtanden
till riksdagen.

Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING
1988

Året i sammandrag

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

s. 11 Kontrollera mot PDF

De tre första fondstyrelsemas förvaltade fondkapital
uppgick vid utgången av 1988 till 329,2 mdkr, en ökning med .31,5 mdkr eller
10,6%.

Av styrelsemas totala placeringar vid slutet av året —
314,6 mdkr — svarade bostadssektom för den dominerande delen, 54%. Statens
andel var 27%, kommunema svarade för 3% och näringslivet för 15%. De kortfristiga
placeringarna utgjorde 1% vid årsskiftet.

ATPsystemets utveckUng under 1988 innebar fortsatt höga
anspråk pä fondens avkastning. Pensionsutbetalningama ökade med 12,6% till 60,6
mdkr. Underr skottet mellan avgifter och pensioner, som successivt stigit från
år 1982, ökade till 11,5 mdkr motsvarande knappt en femtedel av ATP-pensionema
under året.

Avgiftsuriderlaget — lönesumman — växte under 1988 med
närmare 10%. Avgiftsuttaget ökade med 0,4 procentenheter till sammanlagt
10,6%. Fondstyrelsemas inflöde av ATP-avgifter ökade därigenom med 11,8% till
49,1 mdkr

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick
avgiftsunderskottet till 3,5% vid slutet av 1988. Denna andel illustrerar det
realräntekrav som fondavkastningen måste tillgodose för att tillgångamas reala
värde skall vara oförändrat. Under 1988 var fondavkastningen större än så.

Från och med i år fogas till förvaltningsberättelsen en
resultat- och balansräk-niig som är uppställd efter reala principer Årets reala
resuhat blev 23,7 mdkr eller 7,2% av fondkapitalet. Det reala överskottet sedan
fondens tillkomst uppgick till 45,4 mdkr vid utgången av 1988.

Nettoplaceringama uppgick under 1988 nominellt till 23,5
mdkr. Därutöver har amorteringar, förfaU och inlösen i värdepappersportföljen
uppgått till drygt 34 mdkr DärtiU kommer omplaceringar i
portföljsarnmansättningen på ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska
skäl. Sammantaget innebär detta att hruttoplaceringama uppgick till 152 mdkr

Fondens reglemente ändrades den 1 februari. Därigenom ges
fonden möjlighet att under de kommande åren bygga upp ett fastighetsbestånd
dels genom direkta fastighetsförvärv, dels genom förvärv av fastighetsbolag.

Vidare öppnades möjligheten till större direkUånegivning
vilket successivt kommer att utnyttjas i den takt som marknaden efterfrågar

Avvecklingen av valutaregleringen kommer att påverka
förutsättningama för fondens verksamhet. För att fonden skall kunna placera i
utländska obligationer förutsätter detta ändringar i reglementet som nu
begränsar fondens aktivitet till den svenska marknaden.

Prop.
1988/89: 144

Styrelse och revisorer

Första fondstyrelsen

Ledamöter:

GÖSTA
GUNNARSSON, ordförande. Landshövding i Jönköpings län

KARL
GUSTAF SCHERMAN, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

ULF
GÖRANSSON, Statssekreterare, Civildepartementet

MARGOT
WIKSTRÖM, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet

INGEGERD
EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR
HOFRING, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

SIGVARD MARJASIN, Landshövding i Örebro län

CURT
PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

BERTIL
AXELSSON, Förste ombudsman, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter:

STURE
KORPI, Statssekreterare, Socialdepartementet

RUTH
KÄRNEK, F.d. landstingsledamot

OLOF
BERGVALL, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk

NILS YNGVESSON,
Kommunalråd

LARS-GERHARD
WESTBERG, Kommunalråd

WALTER
SLUNGE, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet

MARGARETA
SVENSSON, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

NILS
LINDSTRÖM, Andre förbundsordförande. Statsanställdas Förbund

JÖRGEN
ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, Rd. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

KJELL-ÅKE HENSTRAND, Landstingsledamot

GUNNAR EKLUND, Ekonomichef, Sveriges
Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Föita fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av
staten och kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen
efter förslag från LD, TCO, SACO/ SR, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet.

Regeringen utser förutom ordföranden två ledamöter jämte 2
suppleanter 11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1988/89:144

Styrelse och revisorer

Andra fondstyrelsen

Ledamöter:

HANS ALSÉN, ordförande. Landshövding i Uppsala län CURT
NICOLIN, Tekn.dr, Styrelseordförande, ASEA AB OLOF LJUNGGREN, Verkställande
direktör. Svenska arbetsgivareföreningen BO RYDIN, Styrelseordförande och
koncernchef. Svenska Cellulosa AB LEIF LEWIN, Verkställande direktör.
Kooperativa Förbundet RUNE MOLIN, Andre ordförande. Landsorganisationen i
Sverige PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorijanisationen i Sverige BERTIL WHINBERG,
Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

INGE GRANQVIST, Förbundsordförande, Svenska
Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Avd.chef, Statens industriverk

NILS HOLGERSON, F.d. styrelseledamot. Svenska
Arbetsgivareföreningen

BIRGER JARL PERSSON, Styrelseledamot, Svenska
Arbetsgivareföreningen

IVAN JUTO, F.d. styrelseledamot. Svenska
Arbetsgivareföreningen

ROLF TRODIN, Verkställande direkliör, HSB:s Riksförbund

BO BYLUND, Förbundssekreterare, Svenska
Metallindustriarbetareförbundet

BERT-OVE PETTERSSON, Förbundsordförande,
Fastighetsanställdas Förbund

ARNE JOHANSSON, Förbundsordförande, Svenska
Skogsarbetareförbundet

LARS HELLMAN, Förbundsordförande,
Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

AUGUST TROLLE-LÖWEN, Civilekonom

BERNEJT HOLGERSSON, Ekonomichef, Landsorganisationen i
Sverige

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Andra fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av
enskilda större arbetsgivare.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen
efter förslag från SAF, LO, KF och

TCO.
Regeringen utser ordförande. 12

Prop.
1988/89:144

Styrelse och revisorer

Tredje fondstyrelsen

Ledamöter:

ROLF WIRTÉN, ordförande. Landshövding i Östergötlands län
KARL-ERIK BRANDT, Vice styrelseordförande. Svenska Arbetsgivareföreningen

GUSTAF PIEHL, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation
THORSTEN NILSSON, Styrelseledamot, Lantbmkarnas Riksförbund ERIK-V RAMBERG,
Förbundsordförande, Sveriges Köpmartnaförbund HARRY FJÄLLSTRÖM,
Avtalssekreterare, Landsorganisationen i Sverige BENGT LLOYD,
Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund HANS BILLSTRÖM,
Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

STURE NORDH, Förbundsordförande, Sveriges
Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter:

GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket AKE LUNDQVIST Styrelseordförande,
Kooperativa Förbundet ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande. Småföretagens
Riksorganisation THORSTEN ANDERSSON, Verkställande direktör. Lantbrukamas
Riksförbund

E.O. HOLM, Verkställande direktör, Sveriges
Köpmannaförbund INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska
Pappersindustriarbetareförbundet

JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska
Transportarbetareförbundet

AKE ROSENQVIST, Förbundsordförande,
Grafiska Fackförbundet BO HJERN, Förste vice ordförande. Centralorganisationen
SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

NILS NYQVIST, Förbundskassör, Svenska
Träindustriarbetareförbundet

VerkstäUande direktör:

KRISTER WICKMAN

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av
enskilda mindre arbetsgivare samt egenavgifter.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen
efter förslag från SAF, LRF, LO, TCO, KF, SACO/SR, Sveriges köpmannaförbund och
Småföretagens riksorganisation.

Regeringen utser ordförande. 13

Verkställande dirdtörens översikt

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Utvecklingen
under AP-fondens 29:e verksamhetsår har varit posifiv. Med AP-fonden avses här
och i det följande pensionssystemets tre första fondstyrelser. Dessas direkta
bidrag till finansieringen av utgående ATP-pensioner steg till 11,5 mdkr,
motsvarande 19% av pensionerna (1987: 8.3 mdkr resp 17%). Fondens finansiering
av pensionerna, som ursprungligen var tänkt att vara tillfällig och till beloppet
begränsad, har där med kommit att spela en väsentlig roll. Dess betydelse kan
illustreras med att ATP-avgiften utan fondens bidrag till pensionerna 1988
skulle ha behövt uppgå till 12,5 procent (mot faktiska 10,6%).

Fondens avkastning har under 1988 varit tillräckligt hög
för att efter finansiering av en femtedel av utgående pensioner öka
fondkapitalet med 31,5 mdkr eller 10% till 329 mdkr

Att fondens avkastning i växande grad direkt fått bidra
til) pensionerna är en viktig faktor bakom den enighet som nu råder om fondens
placeringspolitik. Det är sålunda svårt att tänka sig att fonden idag skulle
åläggas att till subventionerade räntor finansiera statens budgetunderskott
och ett stort bostadsbyggande. Att fondens placeringar givits en klart
avkastningsmaximerande inriktning har vidare möjliggjorts av den genomgripande
förändring som ägt rum på den svenska kreditmarknaden under 80-talel och som
gjort den till en fungerande, utvecklad och sofistikerad marknad. Mot denna
bakgrund framstår den försämring, som uppstått i marknadens funktionalitet
genom införandet av en omsättningsskatt som en avsevärd belastning för fonden.
En omedelbar påverkan av skatten har uppkommit på de s k derivatmarknaderna,
dvs optioner och terminer. Effekterna begränsas dock inie till detta utan en
allmän försämring av marknadens kvalitet uppstår genom omsättningsskatten.
Dessbättre framstår ett bibehållande av omsättningsskatten knappast som
långsiktigt förenligt med en avveckling av valutaregleringen.

Utvecklingen mot en bättre fungerande marknad har vidare
medfört att de tidigare så betydelsefulla återlånen nästan helt avvecklats och
att reverslånen gått kraftigt tillbaka. Under 1988 har fonden därmed ytterligare
koncentrerat sina placeringar till obligationer och där lill den effektivast
funge-

rande
marknaden, dvs stats- och bostadsobligationer. Dessa svarade 1988 för 84 procent
av fondens placeringar (1987: 79 procent).

Direktavkastningen nådde 1988 upp till 10,7%, något under
nivån året innan (1987: 11,0%). Detta avspeglar en viss nedgång i
obligationsräntorna — statsobligationsräntan låg under 1988 knappt 0,5
procentenheter under nivån andra halvåret 1987. Räntenedgången höjde
obligationsvärdena särskilt mot slutet av året och den totala avkastningen
uppgick därmed 1988 till 12,7% mot 11,4% under 1987.

Denna fondens avkastning är väsentligt lägre än den som
försäkringsbolagen uppnår. Skillnaden mellan AP-fonden och försäkringsbolagen
beror pä att de senare har tillgångar i sina portföljer som AP-fonden saknar
nämligen fastigheter och aktier Skulle AP-fonden ha haft samma andel
fastigheter i sina placeringar som försäkringsbolagen skulle meravkastningen
med en grov uppskattning ha uppgått till ca 5 procentenheter. Detta visar
betydelsen av det beslut som riksdagen efter framställning av AP-fonder-nas
styrelser fattade i fjol: fonden gavs då rätt att investera i fastigheter och
även att ge direktlån till företag (krediter motsvarande tidigare
obligationslån). Man kan fräga sig varför fonden skulle behöva vänta i 29 år på
rätten att göra de för försäkringsföretagen naturliga fastighetsplaceringarna.
Den stegring i fastighetsvärdena som fonden passivt fått bevittna, har under
de senaste fem åren uppgått till i genomsnitt ca 25 procent per år. Denna
värdetillväxt har gått ATP-pensio-närerna förbi. Detta senare är inte ett fullt
korrekt uttryck — ATP-pensionärerna får sina pensioner höjda enligt gällande
regler oberoende äv fondens placeringspoljtik men det har ställt anspråk på
större avgiftshöjningar och därmed sannolikt skett till en högre
samhällsekonomisk kostnad.

Fonden kommer att under de kommande åren bygga upp ett
fastighetsbestånd dels genom direkta fastighetsförvärv, dels genom förvärv av
fastighetsbolag. Fonden kommer inte att vara en passiv fastighetsförvaltare
utan medverka i en förädling av sitt bestånd liksom i utvecklingen av nya
bebyggelseenheter Skall fonden aktivt medverka i utvecklingen förutsätter
detta samarbete med andra intressenter. Möjligheterna härtill hämmas av vårt
nuvarande reglemente som förutsätter att fonden skall vara 100-procen-tig ägare
av fastighetsbolag. Fondstyrelserna har därför begärt en ändring av sitt reglemente
på denna punkt.

Den nyöppnade mö.jligheten till större di-rektlånegivning
kommer att successivt utnyttjas i den takt som marknaden efterfrågar.

Avvecklingen av valutaregleringen kommer att påverka
fondens verksamhet. Dels sker detta indirekt genom påverkan på ränteutvecklingen
och på utvecklingen av priser, löner och sysselsättning, dels sker en direkt
påverkan på fondens placeringspolilik. Utländska placerare kommer att
efterfråga svenska kronobligationer och svenska placerare utländska
obligationer. Skall fonden kunna placera i utländska obligationer förutsätter
detta ändringar i vårt reglemente som nu begränsar fondens aktivitet till den
svenska marknaden. Fondstyrelserna får återkomma till denna fråga under våren.
I motsats till vad som gäller för obligationer lägger reglementet inte något
hinder i vägen för förvärv av fastigheter i utlandet.

Betydande förändringar i fondens placeringar förestår
således. I vilken takt och omfattning förändringarna kommer att genomföras
bestäms av vad som är optimalt med beaktande av fondens avkastning på lång
sikt.

Den ökande avkastning som uppnåtts under 80-talet har
möjliggjort betydande bidrag från fonden till pensionsutbetalningarna samtidigt
som en real ökning av fondkapitalet upprätthållits. Detta är i sig anledning
till stor tillfredsställelse. Men denna tillfredsställelse skall inte få dölja
att ett behov kvarstår att tillföra fonden medel genom ökade ATP-avgifter
framöver. De problem som ATP-systemet möter — och detta gäller i än högre grad
för andra delar av det totala pensionssystemet — sammanhänger med den avtagande
stegringstakten för Sveriges BNP Skulle 60-talets ökningstakt — drygt 4% per år
— gälla för åren framöver, skulle pensionssystemen fungera väl med mycket
begränsade anspråk på höjda avgifter. Om vi utgår från att den årliga
BNP-ökningen framöver stannar vid 1 procent skulle ATP-avgiften behöva höjas
från dagens 11,0 procent till 20% år 2005 och 27% år 2015. Höjer vi
stegringstakten för BNP till 2 procent per år, reduceras behovet av avgiftshöjningar
väsentligt men är ändå betydande. Avgiftsnivån behöver i detta fall höjas (med
bibehållet tak) till 17 resp. 21 procent för de nämnda åren, dvs med nära 6
resp. 10 procentenheter över dagens nivå. Denna kalkyl är baserad på behovet
att finansiera ökningen av pensionsutbetalningarna inom ATP-systemet. I en
icke oväsentlig mening överskattar en sådan partiell kalkyl behovet av
avgiftshöjningar för del totala offentliga pensionssystemet {folkpensioner,
pensionstillägg och ATP), som rimligen i detta sammanhang bör kunna ses som
en helhet. Samtidigt med stigande ATP-pensioner minskar nämligen behovet av
pensionstill-

lägg och sänker anspråken på folkpensions-avgiften.
Summerar man det sammanlagda avgiftsbehovet för de offentliga pensionerna
(folkpensioner och ATP) stiger detta 1988— 2005 med inte mer än 2
procentenheter. Med perspektivet framskrivet tiil år 2015 stiger avgiftsbehovet
med sammanlagt drygt 4 procentenheter.

Detta betyder att den offentliga delen av pensionssystemet
inte ställer några alarmerande finansiella anspråk förutsatt en långsiktig
tillväxt på 2-procentnivån. Detta gäller under förutsättning att det inte
skall anses skapa några "budgetproblem" att inom ramen för ett
oförändrat totalt avgiftsuttag successivt omvandla delar av folkpensionsavgiften
till ATP-avgift. Därutöver borde ytterligare en överföring till ATP-systemet
kunna aktualiseras. Under år 1988 gav den till löntagarfonderna destinerade
vinstdelningsskatten ett överskott över den maximerade tilldelningen till
dessa fonder på 3,1 mdkr. Detta överskott överfördes till de tre första
AP-fonderna. Ett motsvarande överskott väntas för 1989. Det är skäl att påminna
härom nar löntagarfondernas uppbyggnadsperiod nu går mol sitt slut och skattesystemet
står inför en omläggning. Del resursflöde som under åtskilliga år tillkommit
de tre första fonderna via vinstdelningsskal-tens "överskott" borde
efter skattens avskaffande fortsätta att utgå till fonderna ehuru i annan
form. Med dessa omdestineringar och omformningar av redan utgående skal ler
och avgifter skulle nettohöjningen av det offentliga avgiftsuttaget för de tre
första AP-fonderna fram lill 2005 kunna begränsas till 1 procentenhet.

Detta anföres därför att den populära debatten utgår från
att det är ATP-systemet som genererar krav på prohibitivt stora avgiftshöjningar.
Det gör det alltså inte under det här använda antagandet om en 2-pro-centig
tillväxttakt i ekonomin.

Detta konstaterande betyder inte att de kollektiva
pensionsanordningarna (folkpension, ATP, ITI STP med tillägg för statens och
kommunernas pensionsåtaganden) sam mantagna inte skulle ställa avgiftskrav
fram över av en omfattning som förväntas leda till omprövningar och
omkonstruktioner av vårt pensionssystem. För en sådan utveckling talar också
den mycket snabba tillväxten av de privata pensionsförsäkringarna. I det här sammanhanget
har det emellertid varit angeläget att påvisa atl problemen inte primärt
uppstår inom den offentliga delen av systemet.

Stockholm i januari 1989 Krister Wickman

VERKST Ä LLANDE DIREKTOR

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Förvaltningsberättelse

Prop.1988/89:144
Bilaga 1

Kreditmarknaden

På grund av det internationella beroendet brukar den
svenska korta räntan i stort sett följa utvecklingen utomlands. Detta gällde
även 1988, vilket framgår av en jämförelse mellan å ena sidan räntan på svenska
statsskuldväxlar (3 mån.) och å andra sidan eurodoHarräntan respektive den s k
korgräntan (en länderviktad ränta). Vid slutet av 1987 låg den svenska räntan
omkring 9 procent. Korgräntan och eurodoHarräntan låg båda kring 8 procent.
Mot slutet av 1988 hade korgräntan stigU med kriappt en procent.
EurodoHarräntan hade — liksom den svenska — över året stigit med knappt 1,5
procent. Framemot mitten av året hade räntegapet markant tillfälligt ökat
gentemot omvärlden, vilket sammanhängde med en inhemsk penningpolitisk
åtstramning under våren.

En viktig faktor bakom höjningen av den internationella
räntenivån är den fortsatt starka konjunkturen i Förenta Staterna. I ett sådant
förlopp stiger historiskt de korta rän torna. Dessa har också särskilt under
senare delen av 1988 pressats upp av en allmän osäkerhet om långsiktiga
balansproblem för den amerikanska ekonomin.

Utvecklingen i Förenta Staterna fick genomslag i
omvärlden genom den samordning av penningpolitiska åtstramningar, som kom till
stånd i Västeuropa sommaren 1988. Även överhettningstendenser i andra länder
har mötts med sådana åtstramningar. Diskontot höjdes i Västtyskland i samband
med atl D-marken försvagades och penning-

mängdsmålet överskreds. Även i Storbritannien har
penningpolitiken varit stram för att motverka försämringar i bytesbalansen och
stadigt ökande inflation. Japan utgör ett undantag. Prisnivån har där legat i
stort sett stilla trots en hög ekonomisk aktivitetsnivå. Diskontot ligger i
Japan sedan början av 1987 på en rekordlåg nivå.

Den svenska korta räntan har följt med i den utländska
utvecklingen mot en nivå, som vid slutet av 1988 låg avsevärt över årets
utgångsläge. Sverige har samtidigt haft ett betydande underskott i
bytesbalansen men detta har inte nödvändiggjort någon ökning i räntemarginalen
gentemot utlandet. Eftersom staten numera inte lånar utomlands skall
underskottet täckas med privat kapitalimport. Riksbanken använder korta räntor
för att åstadkomma denna effekt. Räntemarginalen har över året emellertid inte
behövt vidgas. Tvärtom har privata kapitalimporten räckt till för att ge en
icke obetydlig tillökning av valutareserven. Styrkan av den svenska kronan har
också framgått av att valutakursindex hela året legat på den "starka"
sidan av riktvärdet.

Ränteutvecklingen under 1988 har emellertid ocksä visat
att riksbanken åtminstone på kort sikt kan föra en gentemot omvärlden autonom
räntepolitik — åtminstone när det gäller en åtstramning. Den svenska räntehöjningen
våren 1988 föregrep nämligen den internationella med flera månader. Från april
till maj steg i genomsnitt den svenska statsskuldväxelräntan från 9,7 till 10,4
procent. Samtidigt låg korgräntan kvar oförändrad. Riksbankens beslut (28
april) att

Den korta räntaris utveckling 1987 och 1988

R ä nta ",'0 12-

H-

J J A S

1987

— I-- T

O N D J

1 J J

1988

— 1 — I — I

OND

strama åt penningpolitiken berodde på den kraftiga
inhemska efterfrågeökningen, som kommit till uttryck både i en försvagning av
bytesbalansen och en i relation till utlandet hög inflation. Det har setts som
en huvuduppgift för penningpolitiken att via räntehöjningar söka dämpa
efterfrågeökningen.

Utlåningen (SEK) från banker och bostadsinstitut ökade
under tolvmånadersperioden april 1987—april 1988 med omkring 19 procent.
Riksbanken sökte dämpa expansionen genom införande av ett kassakrav för finansbolagen
med fyra procent och en höjning av bankernas kassakrav från tre till fyra
procent. Vidare höjdes diskontot från 7,5 till 8,5 procent. Dessutom vidtog riksbanken
omfattande försäljningar av statsskuldväxlar. Resultatet blev ovannämnda
kraftiga uppdragning av den korta räntan, en (temporär) ökning av
räntemarginalen mot utlandet och ett kortvarigt kraftigt valutainflöde. Någon
effekt på kreditvolymen av riksbankens åtgärder kan dock inte spåras. Under
tolvmånadersperioden december 1987 —december 1988 hade takten i utlåningsökningen
stigit tiil omkring 27 procent. Ännu vid slutet på året framstår alltså
ökningstakten i kreditgivningen som mycket hög. Man får emellertid också ta
med i beräkningen att hushållens finansiella placeringar ökat nästan lika
mycket som upplåningen. Sparkvoten har varit i stort sett oförändrad.

Den svenska långa räntan har — i motsats till den korta —
varit ganska stabil och varierat i intervallet 11—11,5 procent (femåriga
riksobligationer). Samma stabilitet utmärker också statsobligationsräntan 1 ex
i Förenta Staterna. Del är ett för en konjunkturuppgång ganska typiskt mönster
att de korta räntorna stiger och fortsätter att stiga fortfarande något år
efter det alt konjunkturen vänt. 1 Sverige har utvecklingen inneburit alt den
s k avkastningskurvan ändrat läge. Den var under 1987 och större delen av 1988
positiv, dvs den långa räntan låg klart över den korta. Den blev mol hösten
ganska

Avkastningskurvan

R ä nta %

B71231

L ö ptid

flack och har sedan t o m blivit svagt negativ.

Under början av 1989 har hela räntenivån förskjutits
nedåt. Förskjutningen har förorsakats av beskeden om en slutgiltig avveckling
av valutaregleringen. Fria kapitalrörelser ut och in ur landet bl a vad
beträffar köp och försäljning av obligationer skulle på grund av den relativt
höga svenska nivån i princip tendera att pressa ner de svenska räntorna mot de
utländska. Genom en nedgång i början av januari innevarande år har också
räntegapet mot korgräntan minskat. Räntegapet har tidigare ungefär motsvarat
skillnaden i inflationstakt mellan Sverige och OECD-området. Denna skillnad i
inflationstakt väntas bestå även 1989. Vid minskat ränlegap skulle detta
innebära att Sverige relativt omvärlden skulle få en lägre real ränta.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

2 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

ObUgationsmarknaden

Statens upplåning och melDdema härför har slor betydelse
för utvecklingen pä obliga-tionsmarknaden. flär har stora förändringar äigt rum
under senare år.

Statens budgetläge har sålunda successivt (öibätuats. Ar
1986 uppgick lånebehovet till omkring mdkr och tidigare till ännu mer. Ar 1987
uppkom ett överskott pä ett tiotal miljarder kr. Det förelåg dock ett
"underliggande" deficit, i den meningen att 15 mdkr drogs in genom
engångsskatt pä (örsäk-lingsboiagen. Ar 1988 har ordinarie skatter och andra
intäkter fortsatt att öka. Netto räknat har därför statsfinanserna gett drygt
samma överskott 1988 som 1987 trots bortfallet av (öisäkringsskatten.

Överskottet pä statsfinanserna irmebär att staten netto
räknat gör en avbetalning på den utestående statsskulden. Bäde 1987 och 1988
har staten dock fortsatt att låna upp hos hushållen fastän i minskande omfattning.
Syftet har vant att hålla uppe sparandet. Upplåningen hänför sig i huvudsak
till allemanssparandet under det att nettoäterbe-talningar gjorts pä stocken
sparobligationer.

Upplåningen hos hushällen har inneburit att irmehavet
statspapper hos andra placerare sammanlagt har minskat mer än vad som svarar
mot statens finansieringsöveiskott. Både åren 1987 och 1988 har riksbanken
minskat sitt irmehav i samband med sina marknadsoperationer. Statens skuld till
utlandet hölls oförändrad 1987. Ar 1988 verkställdes en nettoåterbetalning på
omkring 20 mdkr. För den egentliga obligationsmarknaden dvs den som är
utanför riksbanken och hushällen, innebar statsskuldspolitiken, att
nettotillförseln av statspapper blev negativ år 1987 och bara ett par miljarder
kr år 1988. Företag, banker, försäkringsbolag och AP-fonden har för sina
nettoplaceringar därför i huvudsak varit hänvisade till utbudet av
bostadsobligationer.

Bostadsinslitulens upplåning följer ganska nära deras
utlåning som i sin tur hänger samman med bostadsbyggandet. Ar 1987 ökade
bostadsbyggandet mycket kraftigt. Expansionen fortsatte 1988 om än med lägre
ökningstakt. Uppbromsningen berodde på en nedgång av ombyggnadsverksamheten.
Nybyggnader av flerbostadshus och småhus ökade I o m snabbare än 1987.
Nettoutlåningen från bostadsinstituten har också ökat. Denna ökning speglar
nyproduktionen av bostäder men avser också höjningar av gamla län på småhus.
Dessutom har en del bostadslån, som legat kortfristigt i banker och
finansbolag, omplacerats till bostadsinstituten.

Bostadsinstitutens upplåning med obligationer och
förlagslån har ökat i takt med nettoutlåningen. Efterfrägan på långa papper
har ökat frän försäkringsbolagen och AP-fonden. Samtidigt har nettoutbudet på
marknaden från staten som nämnts varit mycket litet. Intresset för länga
placeringar har minskat räntedifferensen mellan jämförbara stats- och
bostadsobligationer. Vid början av 1987 var räntedifferensen omkring 0,8
procent. Mot slutet av 1988 hade skillnaden krympt till ett par tiondelar
Denna utveckling torde hänga samman med den ökande efterfrågan och med en
breddning och ökad effektivitet hos marknaden. 1 samma riktning verkar också
av riksbanken fastställda nya regler, som ger bostadsinslituten möjligheter
till en mer flexibel upplåning.

Nyemissionerna från andra låntagare än bostadsinstituten
har varit blygsamma både 1987 och 1988. Upplåningen från andra mellanhandsinstitut
än bostadsinslitut, från kommuner och landsting, frän näringsliv och banker har
sammanlagt inte uppgått till mer än omkring 8 procent av totala nyemissionerna.
Kommuner och landsting lånade över huvud taget ingenting på obligationsmarknaden
1988. Deras relativt måttliga finansiella underskott torde ha täckts med
försäljning av mark och fastigheter och med neddragning av likviditeten.
Nyemissionerna från näringslivet låg 1988 under en miljard kr Detta kan
jämföras med dess upplåning i banker som under de tre första kvartalen 1988
uppgick till omkring 75 miljarder kr. Större delen av denna upplåning togs i
utländsk valuta.

Tabellen pä sid 15 visar olika långivares
nel-toplaceringar i statspapper och bostadspapper. Bostadspapper har som
nämnts dominerat nettouppiåningen på kapitalmarknaden. Samtidigt har
emellertid en viss omfördelning ägt rum av olika placerares innehav av
statspapper och bostadspapper.

Bankema minskade 1988 för tredje året i rad sitt
obligationsinnehav — detta gäller innehavet både av stats- och bostadspapper.
Avvecklingen har delvis haft att göra med fortsatt anpassning till borttagandet
av kreditmarknadsregleringen (likviditetskvoterna). Framförallt har
emellertid avyttringen behövts för att finansiera den kraftiga utlåningen.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Placeringar
av statspapper) och Fondens placeringskapacitet bostadspapper) 1987 och 1938 mdkr

1987
—8.7

1988

-3.3 — 5.4

— 6.3

34.3
23.7

27.6
13.9

—9.8 23.7

35.2

—13.8

Banker

därav:

-11.2
—2.6

28.5

Statspapper Bostadspapper

Försäkringsbolag

därav:

-1.8 30.3

-7.5 13.8

Statspapper Bostadspapper

AP-fonden

därav:

7.0 27.2

10.3
13.4

Statspapper Bostadspapper

Företag m fl

d ä rav:

9.8 17.8

76.5

Statspapper Bostadspapper

Totalt

därav:

3.8

72.7

-10.3 45.5

Statspapper Bostadspapper

' Slatsskuldv ä xlar
och slalsobligalioner. '' Obligationer och f ö rlagsl å n.

Försäkringsbolagens nettoplaceringar var 1988 mycket
större än 1987, då placeringskapaciteten kraftigt reducerades av engångsskatten.
Ökningen av obligationsinnehavet 1988 var dock betydligt större än vad som
svarar mol skallebortfallet. Beloppet inbetalda premier ökade samtidigt som
placeringen i aktier torde ha varit avsevärt mindre än 1987. En effekt av att
valutaregjering-en för aktiehandel och fastigheter avskaffades vid början av
1989 kan bli att placeringar i (utländska) aktier och fastigheter ökar. Detta
skulle i motsvarande mån minska försäkringsbolagens intresse för obligationsköp.

AP-fondens obligationsplaceringar var 1988 något större än
försäkringsbolagens sammantaget. Fonden placerade jämförelsevis mer i
statspapper och mindre i bostadspapper. AP-fondens placeringsverksamhet beskrivs
i separat avsnitt i årsredogörelsen.

Sektorn "övriga" är en restpost, som bl a innehåller
förelag, vissa statsinstitutioner och fonder. Det är troligen de under senare
år etablerade avkastningsfonderna som svarar för restsektorns stora placeringar
1988. Denna sektor har därmed blivit lika stor placerare på
obligationsmarknaden som försäkringsbolagen och AP-fonden.

ATP-systemels utveckling under 1988 innebar fortsatt höga
anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionerna som betalas med
fondförvaltningens avkastning steg till 11.5 mdkr, utgörande 19% av pensionsutbetalningarna.
(1987: 9,3% respektive 17%).

Resultatet av fondförvaltningen som den framgår av
resultaträkningen, uppgick till 33,7 mdkr. Ett sätt att mäta fondförvaltningens
totalavkastning framgår av nedanstående tablå.

1988 1987

312 545 285 833 39 907 32 874

Genomsnittligt disponerat kapital under året*
(marknadsvärde, Mkr)

Avkastning (Mkr) (varav)

33 499 31 345 -1-269 — 154

-1-6 139 -Hl 683 12,77 11,50

— Intäktsräntor/ kostnadsräntor

— Reavinstnetto

— Förändr. i kursvärden

3.
Totalavkastning (2)%

(1)

(summan av m ä nadsv ä r.)

Genomsn. balansomsI.=

Som framgår av ovanslående avkastningsberäkning ingår i
avkastningen såväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade
värdeförändringar i portföljen. Dessa har satts i relation (ill ett under året
genomsnittligt disponerat kapital baserat bl a på en marknadsvärdering av
portföljen. Fondförvaltningens avkastning kan numera mätas på detta sätt
eftersom framväxten av fungerande finansiella marknader efter avregleringen
och avskaffandet av placeringsplikten, möjliggör en kvalitetsmässigt bättre
marknadsvärdering. Marknadsvärderingen kan dessutom göras på flera värdepapper
än tidigare.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick
avgiftsunderskottet (avgifter ./. pensioner) till 3,5% vid slutet av 1988.
Denna andel motsvarar den reala avkastning som måste tillgodoses för att
tillgångamas reala värde skall vara oförändrat. Fondens realränta har under
året varit större än så eller ca 5%, {1987: 7%) vilket således innebar elt
realt överskott.

Figuren på nästa sida är avsedd att schematiskt
åskådliggöra de kapitalFlöden som ägt rum i fondförvaltningen under år 1988.

Prop. 1988/89:144
Bilaga 1

Kapitalflöden 1988 (Marknadsvärden mdkr)

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Fondkapitalets
utveckling 1960—1988, (marknadsvärde, Mdkr)

1960 1970 1980 1985 1987 1988

0,0 2,0 10,4 22,9 32,9 39,9

— — — 0,1 0,4 0,5

0,5 6,1 22,2 34,5 43,9 49,1

— — — — 1,4 3,1

— —1,2 -19,0 —42,1 —53,8 —60,6

— —0,1 —0,2 —0,3 —0,4 —0,5

0,5 6,8 13,4 15,1 24,3 31,5-

— 23
10 7 9 11

0,5 35,9 145,3 245,3 297,7 329,2

Avkastning

Avkastning frän delfonder

Avgifter

Överskjutande löntagarfondmedel

Pensionsutbetalningar

Administrationskostnader

Tillväxt i fondkapital(mdkr)

Procentuell förändring av fondkapitalet

Fondkapital (marknadsvärde)

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 329,2 mdkr
vid årets slut. Det är en uppgång med 31,5 mdkr (1987: 24,3 mdkr).

Fondens kapitalflöden jämte fondkapitalets utveckling i
löpande priser åren 1960—1988 redovisas i ovanstående tablå. Den totala
ATP-avgiftens storlek uppgick till 10,6% år 1988 vilket är en höjning med 0,4
procentenheter från 1987. Av denna utgör 0,2 procentenheter en avgift som
tillförs löntagarfonderna. För innevarande år har riksdagen beslutat höja
totala avgiftssatsen till 11,0% för att finansiera den devalveringskompensation
som utgår i form av en en-gångshöjning av basbeloppet med 600 kr från den 1
januari 1989. Denna höjning av basbeloppet medför en höjning av utbetalade
pensioner med 1,5 mdkr Höjningen av avgiften med 0,4 procentenheter medför en
ökning av inkomsterna med 1,9 mdkr.

Under 1988 beräknas den utbetalda lönesumman ha ökat med
närmare 10%. Det är en betydligt högre ökningstakt än vad som förutsågs inför
1988. Tillsammans med avgiftshöjningen på 0,4 procentenheter år 1988 har detta
inneburit en inte oväsentlig ökning av avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1988
lill 49,1 mdkr vilket är en ökning med 11,8% (1987: 43,9 mdkr, 12,4%).
Avgiftsunderlaget beräknas ha uppgått till närmare 470 mdkr under 1988 (1987:
425 mdkr). Till della kommer de egenavgifter som betalas via uppbörden av
direkt inkomstskatt. Storleken på de egenavgifier som betalades in till
fondförvaltningen år 1988 uppgick till 1697 mkr och avsåg inkomståret 1986. Fr
o m innevarande år kommer egenavgifterna atl löpande överföras till fondförvaltningen
vid varje uppbördstillfälle av B-skatt med elt schablonbelopp motsvarande 11%
av B-skattens storlek. Detta innebär att fondförvaltningen åren 1989 och 1990
erhåller "dubbla" egenavgifter dvs dels en slutreglering av åren
1987 och 1988, dels preliminära överföringar löpande för respektive inkomstår.
Detta höjer egenavgifterna till nivån 3.500 mkr resp. 4.000 mkr dessa år.

Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till löntagarfonderna
som författningsmässigt reglerats fram lill slulåret 1990 har hittills

väsentligt underskattats. Den faktiska uppbörden av
framförallt vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften har blivit högre än
beräknat. De överskjutande medlen av det växande skatteuttaget skall i avvaktan
pä rekvisition av löntagarfonderna förvaltas av första—tredje fondstyrelserna.
Vid utgången av år 1988 förvaltade sålunda första—tredje fondstyrelserna 4,4
mdkr av överskjutande löntagarfondsmedel, vilket är en ökning med drygt 3 mdkr
år 1988.

När kapitaltillförseln till löntagarfonderna avslutas år
1990 beräknas enligt nu gällande beräkningar löntagarfondernas tillförda kapital
uppgå lill 17,2 mdkr i löpande priser. Vid ell oförändrat skatteuttag fram t o
m år 1990 skulle vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften ha inbringat
drygt 10 mdkr utöver dessa drygt 17 mdkr, vilket "överskott tillföres de
tre första AP-fonderna.

1 diagram på sid 18 redovisas tillförseln av medel till de
fem löntagarfonderna åren 1984—1990.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade under år 1988 med
12,6% till 60,6 mdkr Basbeloppet, som reglerar värdesäkringen i pensionerna
ökade från 24.500 kr till 25.800 kr eller med 5,3%. För innevarande år har basbeloppet
fastställts till 27.900 kr eller en ökning med 8,1%, varav 600 kr i en
engängs-höjning för att kompensera pensionärerna för devalveringen. Antalet
ålderspensionärer och det genomsnittliga årsbeloppet åren 1978—1988 framgår av
diagram på sid 18. Utbetalningarna av ATP-pensioner och därmed anspråken på
fondens avkastning växer snabbt framöver bl a genom att antalet pensionsberättigade
ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till detta kommer en högre
genomsnittlig livslängd och en ökad andel, förvärvsarbetande kvinnor samtidigt
som ATP-systemet när sitt fullfunk-tionsstadium.

För administrationen av allmänna tilläggspensioneringen
(förutom fondstyrelsernas interna förvaltning) är ett flertal myndigheter och
institutioner involyerade.

I hanteringen av ATP deltar riksförsäkringsverket
(regelsystem, ADB, pensionsanvisningar), försäkringskassan (handläggning

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

löntagarfondernas
finansiering, utbetalda medel till löntagarfonder och av 1—3 fondstyrelserna
förvaltade medel (ack. värden) Mdkr

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

1985

Utbetalda medel till l ö ntagarfonder

och
utbetalningar), länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet (debitering,
uppbörd, beräkning av pensionsgrundande inkomst, administration),
kronofogdemyndighet (indrivning), statens löne- och pensionsverk och
kommunernas pensionsanstalt (samordning av pensionsberäkningar och utbetalningar).

Ar 1988 har totalt 448 mkr utbetalats till ovanstående
myndigheter. Det är en uppgång med drygt 100 mkr sedan förra året. Bakgrunden
till förändringen är att underlagen för kostnadsberäkningen tidigare var
alltför schablonartad och att vissa kostnader ej beaktats. Arets utbetalningar
grundar

sig på
beräkningar utförda och sammanställda av riksförsäkringsverket.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som
relaterats ovan har inneburit nel-toplaceringar år 1988 på 23,5 mdkr. Därutöver
har under året amorteringar, förfall och inlösen i värdepappersportföljen uppgått
till drygt 21 mdkr i de långfristiga värdepapperen och till ca 13 mdkr i de
kortfristiga placeringarna. Till detta kommer omplaceringar i
portföljsarnmansättningen på ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolilis-ka
skäl. Sammantaget innebär detta att bruttoplaceringarna uppgick till 152,1 mdkr
vilket framgår av tablån på sid 19.

s. 1986 Kontrollera mot PDF

Antal
ålderspensionärer i ATP-systemet och genomsnittligt årsbelopp

Medel ä rsbelopp
kr 40000

Antal ATP-

ä lderspensionarer
(1.OOO-tal)

1978 1979 1980 1981 1982
1983 1984 1985 1986 1987 1988

10.000

Första—tredje
fondstyrelsemas placeringar under 1987 och 1988.

Bruttoplaceringar Nettoplaceringar

(miljarder kr)_______________________________ 1988
1987 1988 1987

152,1

97,3

23,5

20,6

133,6

76,7

29,4

16,2

18,5

20,6

-5,9

4,4

Bruttoplaceringar

— varav obligationer, förlags- och
reverslån

— varav penningmarknadsplaceringar

mansätlning för AP-fondens del kan man konstatera
följande. Det var fondens bedömning att ränteläget under 1988 var förhållandevis
högt. Detta resulterade i slutsatsen att långfristiga placeringar var
intressanta. Placeringspolitiken inriktades därför pä den långfristiga delen
av kreditmarknaden liksom fallet varit under 1987. Uttryckt i termer av
ränterisk kan detta beskrivas som alt fonden inte eftersträvat att sänka
ränterisken under 1988.

Bedömningen av fondens likviditetsbehov var inte
annorlunda under del gångna året än vad den varit under tidigare år Detta resulterade
i att det arbete som har pågått under de senaste åren med all, relativt
sett, minska andelen statspapper i portföljen och öka inslaget av andra
mindre likvida men högre förräntade värdepapper, fortsatte under året.
Allmänt kan dock konstateras att penning- och obligationsmarknaden såsom
marknader betraktade, försämrades under fjolåret vilket försvårade sådana
transaktioner

När det slutligen gäller kreditrisken var läget, sett
ur fondens synvinkel, oförändrat vilket innebar att huvuddelen av placeringarna
även av kreditriskskäl kom atl göras hos de allra bästa låntagarna, dvs hos
stats-och bostadssektorn.

Direktlån

Direktlåneverksamheten fortsatte att uppvisa samma
kännetecken som under tidigare år. Den allt intensivare konkurrensen mellan
olika långivare pä marknaden har successivt dragit ner den meravkastning som
är möjlig alt uppnå i förhällande till obligationsmarknaden. För fondens del
har detta gjort di-rekllånemarknaden mindre intressant. Slutsatsen att
obligationsmarknaden utgjorde elt fullgott alternativ till direktlåneverksamheten
har avspeglat sig i en lägre nyutlåning än vad som var fallet tidigare.

Eftersom också de strukturella förändringarna pä
kreditmarknaden med ett starkt minskat utbud av direktlån fortsatt att slå
igenom i AP-fondens direkllåneportfölj, har denna minskat ytterligare.
Nedgången gäller sålunda t ex Induslrikredit, som tidigare / ■ helt
refinansierade sig hos AP-fonden, men numera finansierar sin utlåning på
obligationsmarknaden. Vidare har nedgången i re-finänsieringslånen fortsatt
under 1988 och kommer, om nuvarande takt fortsätter, att vara eliminerade ur
AP-fondens portfölj inom en mycket snar framtid.

Placeringspolitiken

Värdepappersportföljen

AP-fondens placeringspolitik för värdepappersportföljen
bygger pä en värdering av tre portföljrisker: ränterisk, likviditetsrisk och
kreditrisk. Målsättningen är alt med en given sammansättning av dessa risker
uppnå maximal avkastning i värdepappersportföljen.

Ränterisk är ett sätt att beskriva hur mycket en portfölj
med fastförränlade värdepapper påverkas av en förändring i det allmänna
ränteläget. Ränterisken beror i allt väsentligt på värdepapperets löptid. Valet
av ränterisk i en portfölj påverkas bl a av vilken typ av placerare det gäller.
För en långfristig placerare, som t ex AP-fonden, är del naturligt att arbeta
med en högre ränterisk, dvs en längre löptid i portföljen, än vad en kortfristig
kassaförvaltare skulle göra. Med det förhållandevis snäva placeringsreglemente
som AP-fonden har påverkas också ränterisken i förlängande riktning.

Det andra centrala riskbegreppet — likviditetsrisk —
beskriver risken för att en långivare inte kan omsätta sitt värdepapper i en
fungerande marknad. Även här finns del skillnader i attityden mellan olika
placerare i marknaden. För AP-fonden som långfristig placerare, är behovet av
likviditet eller rörelsekapital mindre än för t ex ett industriföretag. Detta
gör att mindre likvida placeringar är av större intresse för fondens del än för
flertalet andra placerare.

Kreditrisken anger risken för att en långivare inte får
tillbaka hela eller delar av kapitalbeloppet eller räntebetalningarna. I välutvecklade
marknader är staten den bästa låntagaren /kreditrisken. Avkastningsjämförelser
brukar därför utgå från räntan på statspapper. I den svenska marknaden är
meravkastningen för alt höja kreditrisken, dvs gå från de allra bästa
låntagarna till de något mindre goda låntagarna, begränsad. Sannolikt kommer
avkastningsskillnaderna mellan låntagare med olika kreditvärciigheter att öka
framöver bl a sorn en följd av den tilltagande internationaliseringen:
Hittills har det dock i huvudsak varit AP-fondens bedömning att den
meravkastning som varit möjlig att uppnå genom att placera medlen utanför
kretsen av de allra bästa låntagarna, inte varit tillräcklig.

När man ser tillbaka pä det gångna verksamhetsåret och
studerar valet av risksam-

Prop.1988/89:144 Bilaga 1

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Placeringamas
fördelning på låntagarkategorier 1988-12-31

Bost ä der 54%

Staten 27%

Seien
27%

PenmngmarKnaas-placering lO/o

N ä ringsliv 15*'/c Kommuner 3<Vc

PenningmarKnac; placering 3=

N ä ringsliv 17C'o Kommuner 4%

Placeringarnas
fördelning efter placeringsobjekt 1988-12-31

Obligaiioner
&4cvt)

Obligationer 79%

)

kr--------------- 1

Rwerelin
14% /

Fertagsl ä n1%

He « f$l4n
17% /

\F4rtagsl4n1%

Pennmgmarkriads-placenr1%

Penning marKnads-

placenng 3%

Placeringarnas fördelning

AP-fondens placeringar kan fördelas dels på
låntagarkategorier, dels på placeringsobjekt. Ovanstående två diagram visar
dessa två sätt att fördela placeringarna för verksamhetsåren 1987—1988.

AP-fondens placeringar i värdepapper emitterade av
bostadssektom ökade under fjolåret från 49% av de totala tillgångarna till
54%. Detta speglar den ambition, som fonden haft under senare år, atl uppnå en
ökad avkastning genom att placera medel i mindre likvida tillgångar än t ex
statspapper Under fjolåret var skillnaden i avkastning mellan bostadspapper
och statspapper 0,2 — 0,3%. Denna skillnad i avkastning har därmed kraftigt
minskat från 1986 då den som mest uppgick lill nästan 1 procentenhet.
Neddragningen är en följd av dels nedgången i det statliga upplåningsbehovet,
dels en allmän tendens hos marknaden att söka högre förräntade placeringar.

Ambitionen att öka andelen mindre likvida men högre
förräntade placeringar i portföljen resulterade under 1988 inte i någon neddragning
i andelen utlåning till staten. Denna var således oförändrad 27%. Förklaringen
till detta är helt enkelt att bostadssektorn och staten numera helt dominerar
obliga-tonsmarknaden, varför det inte var möjligt att verkställa placeringarna
i någon större omfattning utanför dessa två sektorer. Ökningen i
bostadsplaceringar avspeglar således att de två övriga låntagarsektorerna —
näringsliv och kommuner — fortsatte att krympa sina andelar i fondens portfölj.

Bakom dessa två sektorers nedgångar ligger dock olika
faktorer. Näringslivet minskar sin andel hos fonden dels som elt resultat av en
allmän förändring i kreditefterfrågan, dels beroende på avvecklingen av
refinansie-ringslånesystemet. De svenska företagens goda vinst- och
likvidtetssituation har under senare tid påverkat deras långfristiga
kredit-efterfrågan i sänkande riktning. I den utsträckning som upplåning
förekommit har den företrädesvis skett till lägre ränta i utländsk valuta
e/ler pä den kortlristiga delen av kreditmarknaden, penningmarknaden.
Avvecklingen av refinansieringslånen är en fortsättning på den utveckling som
har pågått ända sedan 1984, då dessa lån gavs

marknadsmässiga villkor och således ej möjliggjorde
räntearbilrage för företagens del på AP-fondens bekostnad.

En ytterligare omständighet som döljer sig bakom nedgången
i näringslivets upplåning hos fonden är minskningen i den utlåning som fonden
traditionellt lämnat till de s k mellanhandsinstituten. Både Induslrikredit,
Allmänna Hypoteksbanken och Lantbruks-kredit refinansierar idag sin egen
kreditgivning i allt större utsträckning på obligationsmarknaden. Detta
förhållande jämte kommunernas vidgade möjligheter på kreditmarknaden har
resulterat i en nedgång i reverslånens andel av fondens totala tillgångar från
17% år 1987 till 14% vid utgången av 1988.

Även den kortfristiga delen av AP-fondens portfölj —
penningmarknadsplaceringarna — minskade från 1987 till 1988. AP-fonden har som
regel ingen kortfristig portfölj av placeringsskäl. Det som i fondens balansräkning
benämnes penningmarknadsplaceringar är förutom den normala kassan, som i och
för sig kan uppgå till förhålllandevis stora belopp, kortfristiga placeringar
som är förhandsplacerade mot redan gjorda förvärv på terminsmarknaden.
AP-fonden har varit en av de stora aktörerna på terminsmarknaden och aktivt
utnyttjat denna för placeringsändamål. De framtida förvärven i terminsmarknaden
har likvidmässigt balanserats genom förvärv av kortfristiga placeringar med
förfall på terminstidpunkten.

Att den vid utgången av 1988 redovisade
penningmarknadsportföljen var väsentligt lägre än året innan berodde på att det
vid utgången av 1988 ännu inte öppnats några nya terminskontrakt, väsentligen
beroende på omsättningsskattens införande. På motsvarande sätt fanns det
således inte någon anledning för fonden all ha en penning-marknadsportfölj av
större omfattning.

Nedgången i placeringsobjekten reverslån och
penningmarknadsplaceringar har balanserats av en ökad andel obligationsplaceringar
Fondens obligationsinnehav utgör nu 84% av den totala tillgångsmassan, vilket
är en ökning med 5 procentenheter frän 1987. Den alldeles övervägande delen av
dessa obligationsförvärv har, som tidigare nämnts, gjorts i obligationer emitterade
av staten och bostadsinstituten.

Prop.1988/89:144
Bilaga 1

Portföljavkastning

Det finns många olika sätt att beskriva en
värdepappersporlföljs avkastning. En metod är alt bara beräkna den avkastning
som faktiskt realiserats i portföljen under det gångna året. Della är dock en
ofullständig metod på grund av att den inte täcker t ex värdeförändringar Ett
mer fullständigt sätt är istället att förutom det direkta inflödet av räntor
och realisationsvinster till portföljen också beakta hur de orealiserade
värdena har förändrats. Även med den principen finns del dock många olika sätt
att redovisa avkastningen.

För att skapa en ökad möjlighet till jämförelse såväl
över tiden som mellan olika förvaltare beslöt försäkringsbranschen för ett par
år sedan att redovisa sin avkastning enligt enhetliga normer AP-fonden har
sedan 1986 redovisat sin avkastning på samma sätt. Av nedanstående tablå
framgår hur fondens avkastning för perioden 1985—1988 varit vid en redovisning
enligt försäkringsbolagens modell.*

' Metoden skiljer sig frän den avkastningsmätning som
redovisas på sidan 15,

Totalavkastningen består av två komponenter: periodiserad
ränta och värdeförändring. Detta synsätt innebär att man, något förenklat, kan
beskriva det som att placeraren vid början av året köper en portfölj som sedan
säljes på bokslutsdagen. Avkastningen som kommer placeraren till godo är
således all den avkastning som innehavet ger rätt lill. Det finns med detta
sätt att mäta avkastning inga kopplingar till kassaflöden.

Den periodiserade räntan utgör ränleflödet på portföljen
oavsett om det utbetalats under verksamhetsåret eller inte. Värdeförändringen
visar hur portföljens marknadsvärde förändrats under det gångna året som ett resultat
av skiftningar i det allmänna marknadsläget samt de realiserade kursvinster/
förluster som uppstått vid omplaceringar.

Under 1988 hade AP-fonden i sin portfölj en
totalavkastning: mätt enligt försäkringsbolagens modell, på 14,2%. Denna
avkastning byggdes upp av 11,9 procentenheter i periodiserad ränta och 2,3
procentenheter i värdeförändring. 1988 års avkastning var därmed klart högre
än under 1987 då totalavkastningen stannade vid 12,77o. (Summan av 12,2% i
periodiserad ränta och 0,5% i värdeförändring).

Atl avkastningen under 1988 låg på en så förhållandevis
hög nivå berodde väsentligen på värdeförändringen. Under året inträffade en
viss höjning av de allra kortaste räntorna samtidigt som de längre räntorna
föll. Sam-mantagel innebar detta en positiv utveckUng för AP-fondens portfölj
som, framförallt i obligationsportföljen, består av värdepapper med längre
löptid. Totalt steg portföljvärdet med 2,3%.

De periodiserade räntorna i fondens portfölj har en klart
sjunkande tendens. Detta beror på att det svenska ränteläget numera ligger på
en lägre nivå än vad som var fallet t ex i början av 1980-talet. I sin tur
betyder del att de nyplaceringar som fonden gör görs till lägre räntesatser.
Sakta kommer därför de periodiserade räntorna att sjunka och 1988 utgjorde
inget undantag därvidlag.

Prop. 1988/89:144
Bilaga 1

AP-fondens avkastning
1985—1988, procentenheter

1985

Obligationer Lån

Obligationer-)-
lån+korta placeringar

___ 1985

total

9,5

13,5

per. ränta värdef.

• 2,9 O

12,4 13,5

12,8 —2,2 10,6

1986

värdef.

4,1

per. rän ta 12,9 13,8

13,0 3,1

total 17,0 13,8 16,1

12,2
0,5 12,7

Obligationer Lån

ObligationerH-län-f-korta
placeringar

per.ränta. värdef. 12,1 0,6 12,8 0,1

total
per.ränta.

12.7
11,8

12.8
12,6

11,9

värdef.

2,8

-0,2

2,3

total 14,6 12,4

14,2

Skillnad
i avkastningskrav

bostadsobligationer
minus statsobligationer med förfall 1992

R ä nta % 0.50<\

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Förutom sänkningen av ränteläget, totalt sett, påverkades
värdeförändringen i positiv riktning av att marknadens avkastningskrav för att
gå från statspapper till mindre likvida placeringar sjönk under 1988.

1988

Avkastningskravet
för placeringar i t ex bostadsobligationer sjönk sålunda under året från 0,45
procentenheter till ca 0,25 procentenheter över räntan på statspapper. Detta
ökade marknadsvärdet i fondens innehav av värdepapper utgivna av andra än
staten.

AP-fondens avkastning
1988

Marknadsvärde
1987-12-31 1988-12-31 Mkr % Mkr %

Netto

Periodiserad

Värde

Total

plac

ränta

förändring

avkastning'

Mkr

Mkr %

Mkr
%

Mkr %

Obligationer-Flån-l-korta
placeringar 285 223 100 314 781 100 23 501 33 499 11,9 6
408 2,3 39 907 14,2

Obligationer

Lån

Korta
placeringar

226 010

51 390

7 823

79,2 266 385 18 46 505 2,7 1 891

84,6 34
133

14,8 —4
783

0,6 —5 849

27 087

5 810

602

11,8 12,6

6 500 -92-O

2,8 -0,2

33 587

5 718

602

14,6 12,4

" Totalavkastningen

.
Periodiserad ränta + vaideförändrin

Marknadsvärde (1987-12-31) -f hälften av nettoplac —
hälften av periodiserade räntan

t tablån ovan ingår i obligationer även partial- och
förlagslån, tvlarknadsvärdet år genomgående beräknat efter börskurserna vid
respektive års slut. I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån,
refinansieringslån samt kapitalmarknadsreverer. Fr o m 1987-12.31 är
kapitalmarknadsreverserna värderade i enlighet med marknadsräntorna för
motsvarande illikvida placeringar. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet.
(Vid årsskiftet 1987/88 översteg marknadsvärdet anskaffningsvärdet med 254 Mkr
eller 0,5% av anskaffningsvärdet). Fr o m 1988 ingår orealiserad
värdeförändring i värdeförändringen för kapitalmarknadsreverser.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och
banktillgodohavanden. Fr ö m 1987-12-31 har marknadsvärden använts mot tidigare
anskaffningsvärden. Då den metod lör avkastningsberäkning som här används ej
lämpar sig iöT enskilda tillgångssjag vilkas innehav varierar kraftigt under
året, har avkastningssiffran för korta placeringar ej angivits separat.

Redovisningen år 1988

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Arets
presentation av fondstyrelsernas förvaltning innehåller en omläggning och en
utökning av redovisningen. Omläggningen består i atl resultat- och
balansräkningen renodlas till atl utvisa resultaten av enbart förvaltningen.
Således har av fondstyrelsen icke påverkbara variabler som avgifter, pensionsulbelalningar
m m flyttats från resultaträkningen till skuldsidan i balansräkningen och
ingår i det s k grundkapitlet (se definition nedan). Utökningen beslår i att
till förvaltningsberättelsen fogas fr o m i år en resultat- och balansräkning
som är uppställd efter reala principer. Resultat- och balansräkningen efter
reala principer presenteras for de tre fondstyrelserna sammantagna.

Anledningen till alt den reala redovisningen införts är
det reala avkastningskrav på 3% som ålagts övriga fondstyrelser i ATP-systemet.
Även om det inte finns något motsvarande avkastningskrav för 1—3 fondstyrel-

serna, har
riksdagen fattat beslut om en enhetlig redovisning av fonderna inom
ATP-systemet. Eftersom portföljförvaltningen inom ATP-systemet definitivt är
av långsiktig karaktär, är det också av intresse att mäta kapitalets
förräntning satt i relation lill inflationen. En årsredovisning som inte beaktar
värdeförändringar i portföljen kan ocksä betraktas som ofullständig. I den
reala redovisningen värderas således portföljen till marknadsvärden på
samtliga värdepapper där sä är möjligt. Eftersom portföljvärdet snabbt kan
ändras bör man emellertid inte fästa alltför slor vikt vid enskilda år, utan
istället betrakta resultatutvecklingen i ett längre perspektiv.

För atl genomföra såväl den nominella som reala
redovisningen har en rekonstruktion från 1960 av fondstyrelsernas bokslut fått
göras. Därvid har följande definitioner gjorts:

Grundkapital

Summan av avgifter, lönlagarfondsmedel och
"utdelning" från övriga delfonder, minskal med utbetalningar avseende
pensioner administrationsbidrag (till RFV m fl), överföringar till
löntagarfonderna, fjärde fondstyrelsen samt femte fondstyrelsen.

Fondkapital

Nominell redovisning

Grundkapitalet enligt ovan ökat med ackumulerade
bokföringsmässiga överskott.'

Real redovisning

Grundkapitalet uppindexerat (åren 1960—1987 med respektive
års konsumentprisindextal) jämte ackumulerade reala överskott.

Fr o m 1988-01-01 uppindexeras grundkapitalet månadsvis.

Värdepappersportföljen

Nomimell redovisning

Samtliga värdepapper upptages enligt reglementet till
anskaffningsvärden.

Real redovisning

1 portföljen ingående obligationer, partialbevis och
förlagsbevis upptages till rnarknads-

värde/börsvärde. Onolerade dylika värdepapper upptages
till anskaffningsvärde.

Bostadssektorns kapitalmarknadsreverser och
penningmarknadsplaceringama upptages till beräknade marknadsvärden. Förändringen
av det sammalagda marknadsvärdet påverkar den reala resultaträkningen.

'
Enligt 27 § i reglementet utgör också 1—3 fondstyrelsernas sammanlagda
fondkapital värderat till anskaffningsvärde per utgången av närmast föregående
är en restriktion för medelstilldelningen till fjärde och femte
fondstyrelserna. De medel som ställs till förfogande för vardera av dessa
fondstyrelser får högst uppgå till 1% av detta värde. Det motsvarar idag 3,3
mdkr.

Det
bokföringsmässiga resultatet av förvaltningen av 1—3 fondstyrelsernas
verksamhet (sid 28 övre delen) är baserat på anskaffningsvärden och påverkas
inte av orealiserade kursvinster och förluster Det bokföringsmässiga
resultatet blev 33,748 mkr (1987: 31,173). Intäklsräntorna, 33.571 mkr var 6,9%
hög-

re än
föregående år Uppgången förklaras huvudsakligen av att den genomsnittliga
portföljstorleken under året varit drygt 20 mdkr högre än föregående år.
Marknadens genomsnittliga räntenivå på femåriga statsobligationen har är 1988
varit 11,2%, vilket är obetydligt lägre än under 1987. Nyplace-ringsräntan på
fondens placeringar var nå-

got högre än marknadsräntan under året. I posten ingår per
balansdagen upplupna ej inbetalda räntor. Dessa ökade från 12.223 mkr år 1987
till 13.972 mkr år 1988.

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från
småföretagsfonden på knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av
värdepapper har under är 1988 uppgått lill 269 mkr (1987: —154).

Det reala resultatet innehåller också en post där det
bokföringsmässiga resultatet korrigeras för inflationen. Nuvärdet av de medel
som har tillförts fonden fram till och med 1987 års utgång jämte de medel som
tillförts under året 1988 (grundkapitalet) korrigeras med förändringen i
konsumentprisindex.

Ar 1988 har denna avsättning för att bevara
grundkapitalets köpkraft uppgått till 16,2 mdkr (1987: 11,1).

Vid marknadsvärderingen per 1988-12-31 har portföljens
kursvärden i förhållande till anskaffningsvärdena förändrats med totalt 6,1
mdkr (1987:1,7) under året. Det är främst nedgången i marknadsräntorna i december
månad som har resulterat i den orealiserade värdetillväxten.

Arets reala resultat blev 23,7 mdkr (1987: 21,8) eller
7,2% av fondkapitalet.

För en långsiktig placerare är det emellertid inte
särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett enskilt år någon större
vikt, snarare skall man i detta avseende betrakta den reala balansräkningen
där de ackumulerade reala resultaten sedan fondemas tillkomst kan utläsas. De
var 45,5 mdkr vid utgången av 1988.

I samband med rekonstruktionen av boksluten sedan
fondernas start 1960 har nedanstående diagram konstruerats. Det utvisar att de
ackumulerade resultaten först är 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var så
stora att balans erhölls mot inflationens urholkning av grundkapitalet. Under
åren 1973—1980 urholkades fondkapitalet kraftigt av inflationen och de
regleringar som påverkade fondens placeringsmöjligheter

Man kan också konstatera att fr o m år 1981 har de reala
resultaten varit positiva de enskilda åren. Det är dock de senaste årens goda
resultat, främst beroende på de höga realräntorna, som gjort att det sammanlagda
fondkapitalets realvärde har kunnat återställas och öka.

På sid 28 ff redovisas i tkr för första—tredje
fondstyrelserna resijltat- och balansräkning sammantagna nominellt och realt
samt var för sig i löpande priser avseende räken skapsåret 1988 med
jämförelsetal för 1987.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Ackumulerade reala
ckierskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat
grundkapital 1960—1988

% av fondkapital -35

Administration

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och suppleanter, som
separat förtecknats, ar efter förslag av arbetsmarknadens parter och andra
organisationer förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas balansräkningar
fastställts under 1990. Ordförandena jämte två ledamöter i fondstyrelserna
utses direkt av regeringen.

Revisorerna har förordnats intill fastställandet av
balansräkning 1989.

De tre fondstyrelserna har sedan starten 1960 haft en
gemensam administration.

Inom fondstyrelserna har under 1988 inrättats ett
gemensamt placeringsutskott. Placeringsutskottet är de tre styrelsernas rådgivande
organ gentemot verkställande direktören och administrationen vad gäller placeringsfrågor.
Vidare har bildats ett presidium

bestående
av de tre styrelseordförandena. Presidiet är styrelsernas beslutande och rådgivande
organ i frågor av administrativ karaktär.

Personalen vid fondstyrelsernas gemensamma kansli har
utöver verkställande direktören utgjorts av 15 anställda.

Fondstyrelsernas administrationskostnader har uppgått till
22.981 tkr (f å 20.101 tkr).

1 löner och ersättningar har utbetalats följande belopp:

Styrelser och verkställande

direktör 1 548 979: —

Revisorer och valvsdelegerade 188 400: —

Övriga befattningshavare 3 608 660: —

Pensioner och arbetsgivar

avgifter 2 660 134: —

Rfesultaträkning, nominell och real

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Första,
Andra och Tredje fondstyrelserna Resultaträkning (Tkr)

int ä kter

Inl ä ktsr ä ntor Obligationer Partial t)evis F ö riagstjevis
Reverser

Refinansieringsl å n
Penningmarknadsplaceringar (ivriga tnt ä ktsr ä ntor

Ö vriga
int ä kter

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa int ä kter

Kostnader

Kostnadsr ä ntor

Ink ö pskostnader

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa kostnader

Arets resultat

7988 1987

26 787 198 1 618 297 911 5 514 151 195 428 551 130 123
719

24 150
227

2 083

329 194

6 053
953

344 237

511 849

6 356

33 571 155

3 879

808 981

31 397
899

2 289

403 933

34 384 015

31 804
121

72 359

22 981 540 301

52 308

166

20 101

558 135

635 641

630 710

33 748 374

31 173
411

Reait
resultat

Nettoresultat enligt ovan 33
748 374 31 173 411

Ö kning/minskning av ej realiserade
vinster/f ö rluster 6 139 735 1 682 939

Avs ä ttning f ö r
bevarande av grundkapitalets k ö pkraft — 16232025 — 11052710

Arets
reaia resultat 23 656
084 21 803 640

Balansräkning, nominell och real

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Första,
Andra och Tredje fondstyrelsen

Balansr ä kning per 31.12 (Tkr)

Tillg å ngar

Banktillgodohavanden Penningmarknadsplaceringar
Rantefordnngar m m Fordran å dellonderna
V ä rdepapper:

Obligationer

Partial bevis

Forlagsbevis

Reverser

Refinansieringsl å n Ö vriga tillg å ngar Summa tillg å ngar

Skulder

Ranteskulder Ovnga skulder Bankl å n

Fondkapital

Enligt balansr ä kning f. ä r

Tillskjutet grundkapital

(varav reserverade l ö ntagarfondsmedel)

Ackumulerat ö verskott

Indexuppr ä knat
grundkapital

Ackumulerat realt resultat

Summa fondkapital f. å r

Innevarande år

Avgifter

/. pensionsmedel / administrationsbidrag

Vinstdelningsskalt

Lontagarfondsavgitter

./. rekvirerade l ö nlagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital Indexuppr ä knat grundkapital Ö verf ö ring fr å n delfonderna Å rets bokf ö rda resultat Arets reala resultat Ö kning fondkapital innevarande å r Summa fondkapital totalt Summa
skulder octi fondkapital

1988

1987

Bokf.v.

Markn
v.

Bokf.v.

Markn.
v.

646 503

722 225

1 223
988

1 223
983

6 997
334

13 997
194

12 223
789

489 501

363 128

263 862
216

263 856
738

229 629
222

223 402
210

20 113

17 363

25 275

20 885

2 518
608

2 510
548

2613 175

2 586
670

45 029
555

45 181
043

48 791
674

49 045
045

1 323
793

2 344
847

620

—

329
112 091

329
247 291

303
710 669

297
706 133

20 343

4 354

9 563

8 403

53 891 343

62 356 264

(1 387 613)

(1 101)

249 806 569

218 633
158

275 963
214

273 481
427

21 730 162

-73 478

303 697 912

297 693
376

280 989
422

273 407
949

49 074 694

43 929 467

-60 558 344

-53 800
809

— 447
948

-343 219

(-11 931 598)

(-10 214
561)

4 408 649

3 457 349

933 347

901 703

-2 264 000

-2 972 541

(3 077 996)

(1 386 511)

-8 853 602

-8 828 050

7 378 424

2 118
659

489 501

363 128

33 748 374

31 173412

23 656 084

21 803
640

25 384 273

31 524 009

22 708 490

24 285
427

329 082 185

329 217
385

303 697
912

297 693
376

329 112 091

329
247 291

303
710 669

297
706 133

Resultaträkning

Första fondstyrelsen

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av
staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

De förvallade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-,
partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till
anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar
och skulder per den 31/121988 framgår av nedanstående resultaträkning och
balansräkning.

Resultatr ä kning (Tkr)________________________________ 1988______ 1987

Int ä kter

8 450 870

286

51 493

2 207 258

13 079

137 727

38 500

10 899 213

10
311936

1 293

763

202 915

127 107

11
103 421

10
439 806

19 969

11376

—

9 187

8413

220 877

155 918

Int ä ktsr ä ntor Obligationer Partialbevis F ö rlagsbevis
Reverser

Refinansieringsl å n
Penningmarknadsplaceringar Ö vriga tnt ä ktsr ä ntor

Ö vriga
int ä kter

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa int ä kter

Kostnader

Kostnadsr ä ntor

Ink ö pskostnader

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa kostnader 250
033___ 175 732

Arets resultat 10
853 388 10 264 074

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

33
3 Riksdagen
1988/89. I saml. Nr 144

Balansräkning

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Balansr ä kning per 31.12 (Tkr)

1987

1988

Tillg ä ngar

Banktillgodohavanden

338 115

48 094

Penningmarknadsplaceringar

230 222

2 396
936

R ä ntefordringar m m

4 314 291

3 800
314

Fordran å delfonderna

160 347

118 493

V ä rdepapper; Obligationer
Partialbevis F ö rlagsbevis Reverser
Refinansieringsl å n

82 729 225

3 469

378 631

17 706 763

94 265

100 912
353

92 712
828

Ö vriga tillg å ngar

207

—

Summa
tlllg&ngar

105
955 535

99
076 665

Skulder

R ä nteskulder

6 271

375

Ö vriga skulder

1 515

8 297

Fondkapital Enligt balansr ä kning f ö regiende ir

Tillskjutet
grundkapital

(varav
reserverade l ö ntagarfondsmedel)

Ackumulerat
ö verskott

17 280 474

(488 003)

81 787 519

Summa fondkapital f ö reg å ende å r

99 067 993

92 818
122

Innevarande ir

Avgifter

./. pensionsmedel

./. administrationsbidrag

18 497 415 -23 496 638 - 173 804 - 5 173 027

Vinstdelningsskatt

L ö ntagarfondsavgitt

./. rekvirerade l ö ntagarfondsmedel

1 469 550

350 570

- 781 072

1 039 048

Summa tillskjutet grundkapital

- 4 133
979

- 4 132
696

Ö verf ö ringar fr å n
delfonderna

160 347

118 493

Arets resultat

10 853 388

10 264
074

( Ö kning fondkapital innevarande å r)

(6 879 756)

(6 249 871)

Summa
skulder och fondkapital

105
955 535

99
076 665

Not.

Kontrakterade e) likviderade fondaft ä rer

avs. k ö p 674 174

avs f ö rsann. 438 010

Carl Gustaf Scherman

Ingegerd
Ekberg

Curt
Persson

Stockholm den 3 februari 1989 G ö sta Gunnarsson (ordf.) Ulf G ö ransson Gunnar Hofring Bertil Avelsson

Ivlargot Wikstr ö m

Sigvard
Marjasin

Krister
Wickman (verkst. dir.)

Resultaträkning

Andra fondstyrelsen

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av
enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare
vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, för 1988 ca 6 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-,
partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till
anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar
och skulder per den 31/121988 fram

går av nedanstående resultaträkning och balansräkning. »

Resultatr ä kning (Tkr)__________________________________ rSBS______ 1987

Int ä kter

13 445 729

699

152 570

2413312

173 790

306 779

50 054

16 542 933

15 288
825

1 293

763

434 321

176 554

16
978 547

15
466 142

35 387

19 046

8 172

6 756

233 897

286 197

Int ä ltsr ä ntor Obligationer Parlialbevis Forlagsbevis Reverser

Refinansieringsl å n
Penningmarknadsplaceringar Ö vriga int å ktsr ä ntor

Ö vriga
int ä kter

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa Int ä kter

Kostnader

Koslnadsr ä ntor

Ink ö pskostnader

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper

Summa kostnader 277
456___ 312 098

Arets resultat 16
701091 15 154 044

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Balansräkning

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Balansr ä kning per 31.12 (Tkr)

1987

1988

Tillg å ngar

Banktillgodofiavanden

274 932

583 202

Penningmarknadsplaceringar

711 129

3 154
715

R ä ntefordringar m m

6 994 478

6 099170

Fordran å deltonderna

187 916

143 416

V ä rdepapper: Obligationer
Partialbevis F ö rlagsbevis Reverser
Refinansieringsl å n

133 681645

8 623

1 379 639

19 450 782

1 168 985

155 689
674

140 142
917

Ö vriga tillg å ngar

207

—

Summa
tillg å ngar

163
SSS 336

150
123 420

Skulder

R ä nteskulder

10 036

2 290

Ö vriga skulder

7 738

Fondkapital Enligt balansr ä kning f ö reg å ende å r

Tillskjutet
grundkapital

(varav
reserverade l ö ntagarfondsmedel)

Ackumulerat
ö verskott

27 773 102

(483 715)

122 347 966

Summa fondkapital f ö reg å ende å r

150 121068

,136 840
358

Innevarande å r

Avgifter

./. pensionsmedel

./. administrationsbidrag

18 545 172 -22 588 262 - 167 085 - 4 210 175

Vinstdelningsskatt

L ö ntagarfondsavgift

./. rekvirerade l ö ntagarfondsmedel

1 469 550

351 904

- 780 792

1 040 662

Summa tillskjutet grundkapital

- 3 169
513

- 2 016
750

Ö verf ö ringar fr å n
deifonderna

187 916

143 416

Arets resultat

16 701 091

15 154 044-

( Ö kning fondkapital innevarande å r)

(13 719 494)

(13 280 710)

Summa
skulder och fondkapital

163
858 336

150
123 420

Not.

Kortrakterade ej likviderade fondatf ä rer

avs. k ö p 1 094 558

avs. f ö rs ä ljn. 20
155

Curt Nicolin

Leif Lewin

Bertil
Whinberg

Stockholm den 3 februari 1989 Hans Als é n (ordf.) Olof Ljunggren

Rune Molin Inge Granqvist

Bo Rydin

Per-Olof
Edin

Krister
Wickman (verkst. dir.)

Resultqtrakntng

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

'
Tredje'fondstyrelsen'/' ;/ '■''''' \- '[\.:'- -''<'•""'I'
''■■"''-■■'■V'.' ;.■■ i./

Tredje fondstyrelsen tilUöis avgifter, som erlagts av
enskilda mindre arbetsgivaré saint s k égen-

; avgutex. Med mindre arbetsgivare avs» arbetsgivare, vilkas lönesunima
(avgiftsunderlag),

högst uppgår till 225 basbelopp, för 1988 ca 6 mkr. De överförda egenavgifterna
upijår till kr.

1.696.898.220,00 (f ä 1.627;338.674,0p). >. ;.. "; ' . M , f ; -vi

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår åv
balansläkningen och särskild specifi

cerad uppställning över obligations-,ipartial- och förlagslån, vilka enligt
reglementet bokförts,,

"till anskafftiingsvärden. ■ ' '■ ■■'•' •'•
/,. t'..:>'=/,:-.' j' ■ ' .< ..'''■.■. r : .''ix f
■''■'■'''i'

Resultatet ay årets förvaltning samt delfondens tillgångar och sktilder per den
31/121988 fram

går av nedanstde resultaträkning och balansiälaiihg. ' - ' '

Resultatr ä kning (Tkr)

,, .... , ,,- -
.--.,

........ 1988::

-
■ 1987

Intakter

,
=■ /'. ' jl

Int ä klsr ä nlor
. Obligafioner ' , V'" .," : Partialljevis

F ö rlagsbeyis .' ;. ' ; . ;: ; , '; '

Reverser
,. '■ ' .

Refinansieringsl å n

Penningmarknadsplaceringar

Ö vriga int ä ktsr å ntor
:

• 4 890 599 X 632

93 848 i ■ 993 581

" 8559 ', r 106 624 '! 35166

.■'■
. ' .: '-Jl : ■ . ','-*■

■
6129 009,!

5 797
139

Ö vriga int ä kter . ; V •

1293;;

763::

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper Summa intakter .

';;'
/' '"'c:':' ."

■
'M7i'746"J' 6 302 048 !

100271 5 698173

Kostnader

:,
: ■' ■'■■

:''
, ■' .%

".■.■;.*■
: ;■■

Kostnadsr ä ntor - r

\7xm '

, « 21886.

Ink ö pskostnader
, .

■i
' ' ■' ;' . •

■'■-'''
' — i

'■■■/:■:'.:: « :-

Administrationskostnader
; , .

5 622

• 4 932

Kursskillnader vid avyttring av v ä rdepapper Summa kostnader

85 527 -. 108152 '

116020 142 880

Arets
resultat

y
. ~

6 193 896

5 755
293

Balansräkning

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

BalansrSknIng per 31.12 (Tki)

1987

::.-""'iiiS8"-

nilgingar

Banktillgodohavanden

33
456"'

: 90
929

Penningmarknadsplaceringar

'282 637

1445 683

R ä ntefordringar m m

2 688426

2 324
305

Fordran å delfonderna

■
141237-;

101219

V ä rdepapper:
' . otdigationer

Parlialbevis ■ F ö rlagsbevis Reverser Refinansieringsl å n

;,/ 47 451346 -

-' .. 8 021

760 338

7 872 011

60 542

56 152
258 ii

50 548 447 !

Ö vriga tillg å ngar

.
206'.

'
'-■ ' '' i .

Summa
tillg å ngar

:-r. [■'■:._

59
298 220

54
510 583

Skulder

R ä nteskulder

4 036

1 689

Ö vriga skulder

310

".
\ ■' 43

Fondkapital Enllgi balaiartkning l ö rag å MNle å r

Tillskjutet
grundkapital

(varav
reserverade l ö ntagarfondsmedeQ

Ackumulerat
ö verskott

8837-767

(415.895)

45 671084

Summa fondkapital f ö reg å ende å r

54508851 '

51330
943

Avgifter

./. pensionsmedel

./. administrationsbidrag

• 12032107
-14 473 444 - 107 059 2 548 396

Vinstdelningsskatt L ö ntagarf ö ndsavgift ../.rekvirerade l ö ntagarfondsmeriel

. 1 469 549

230873

.-- 702136

998 286

■■
■ • .'■-■ '.■')

Summa tillskjutet grundkapital

-1550110

- 2 678
604

Ö verf ö ringar fr ä n
delfonderna

. 141 237

101 219

Arets resultat

6 193896

5 755 293 ■

( Ö kning fondkapital innevarande ä r)

■■' ', .■ ~

(4 785 023)

(3 177
908)

Summa
skulder oeh fondkapital .

59 298 220

54
510 583

Not

Kontrakterade ej likviderade fondaff ä rer'

avs. k ö p 431213

avs: tars ä ljn. 103 383

Kart-Erik Brandt

Erik-V.
Ramberg

Hans
Billstr ö m

Stockholm den 6 februari 1989 Rolf Wirt é n (ordf.), . . Guiitaf Piehl Harry Fj ä llstr ö m ' Sure
Nordh

Thorst é n
Nilsson. , Bengt Uoyd Krister Wickman (verkst. dir.)

Revisionsberättelser

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning,
fär härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

Kjell-Ake
Henstrand

Gunnar
Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning,
får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

August Trolle-Löwen

Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning,
får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988. Vi har granskat
förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

Hugo Orup

Nils Nyqvist

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Allmänna Pensionsfonden 1960—1988

Första, Andra och Tredje fondstyrelsenia

Balansr ä kningar per 31.12 I Mkr

1960

1985

1988

1970

1980

1987

Obligationer

396,0

28 198,9

114 526,8

190 118,2

229 629,2

263
862,2

Parlialbevis

—

121,0

110,2

53,1

25,3

20,1

F ö rlagsbevis

15,2

1 145,8

1 989,8

2 780,1

2 613,2

2 518,6

Reverser

59,4

6 355,1

30 561,2

45 591,1

48 791,7

45 029,6

Refinansieringsl å n

—

2 438,6

11 267,4

8 458,0

2 344,8

1 323,8

Penningmarknadsplaceringar

0,1

0,7

2,4

2 657,0

7 717,3

1 868,0

R ä ntefordringar m m

'9,1

738 3

5 100,7

9 766,0

12 223,8

13 997,2

Ö vriga tillg å ngar

—

18,1

—

365,3

492,6

Summa
tillg å ngar

479,8

38 998,4

163 576,6

259 423,5

303 710,6

329
112,1

Bankl å n

579,4

—

Ö vriga skulder

1.5

1,1

23.5

9,0

12,7

29,9

Fondkapital

478,3

38 417,9

163 553,1

259 414,5

303 697,9

329
082,2

Summa
skulder

479,8

38 998,4

163 576,6

259 423,5

303 710,6

329
112,1

Resultatr ä kningar I Mkr

19S0

1970

1985

1987

1988

1980

Int ä ktsr ä ntor:

Obligationer

10,8

1 617,3

9 472,6

20 276,3

24 150,2

26 787,2

Parlialbevis

—

7,9

8,8

4,4

2.1

1,6

F ö rlagsbevis

0,6

73,0

190,6

338,7

329,2

297,9

Reverser

1,0

372,6

2 789,7

5 371,6

6 054,0

5 614.2

Refinansieringsl å n

—

178,8

1 199,7

1 133,7

344,2

195,4

Ö vriga
int ä klsr ä nlor

0.8

9,7

67,4

766,0

518,2

674.8

Ö vriga
int ä kler, kurs-

skillnader m m

—

406,2

812,9

Summa
Int ä kter

13,2

2 259,3

13 728,8

27 890,7

31 804,1

34
384,0

Koslnadsr ä ntor, ink ö pskostnader

och
kursskillnader

1,3

44,7

56,1

612,8

610,6

612,6

Fondstyrelsernas
administrations-

kostnader

0,5

1,3

6,2

12,8

20,1

23,0

Summa
kostnader

1,8

46,0

62,3

625,6

630,7

635,6

Resultat

11,4

2 213,3

13 666,5

27 265,1

31 173,4

33
748,4

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Tabell
1. Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt under år 1988

(Nominella v ä rden
och totalt ä ven anskaffningsv ä rden, Mkr)

F ö rsta

Andra

Tredje

Totalt

fondstyrelsen

nominella

anskaffnings-

Mkr

v ä rden
Mkr

9 584

18 241

6 396

34 221

34 228

5 822

1 125

7 005

6 909

-213

-48

-250

-247

-30

-35

— 14

-79

-76

9 304

12 703

5 144

27 151

27 228

-451

-622

-162

-1 235

-1 224

697

599

359

1 655

1 663

-5

-13

-8

-26

-25

-81

-50

-93

-95

-3

-8

-4

-15

-22

-13

-31

-30

-53

-13

-16

-82

-84

-3

-17

-1 282

—
1 781

-693

-3 756

-3 762

-837

-4

-6

-847

-846

197

-279

-205

-287

-297

-231

— 402

-401

-396

— 1
267

-542

-2 205

— 2 203

-15

-60

-923

-38

-1 021

-1021

-1 945

-2 860

-1269

-6 074

-5 849

6216

12715

4 346

23 277

23 501

Obllgatlonsl å ni)

Staten

Landsting
och kommuner

Kommunfinansierande
institut

Bostadsfinansierande
institut

Foretag

F ö retagsfinansierande institut

Utlandska l å ntagare

F ö rlagsl å n

Kommunfinansierande institut Bostadsfinansierande institut
Foretag

F ö retagsfinansierande institut Banker

Reversl å n

Landsting och kommuner' Bostadsfinansierande institut
Foretag

F ö retagsfinansierande institut Banker

Refinansieringsl å n

Penningmarknadsplaceringar)

Summa

1) Inklusive partiall å n.

2) Inklusive kommunfinansierande institut

' Anskaffningsv ä rden.

Tabell
2. Placeringamas fördelning på låntagargrupper under år 1988

(Anskaffningsv ä rden,
tvikr)

F ö rsta Andra Tredje Totalt

fondstyrelsen fondstyrelsen fondstyrelsen t/lkr
%

_________________________________________________________ Mlv_________ Mlv_________ Mkr_________________

5 774

1082

6 909

-852

-250

-67

-1 169

-5

9 524

12 428

4 963

26 915

115

-521

-2 393

-366

-3 280

-14

-973

-1925

-334

-3 232

-14

-121

-615

-170

-906

— 4

573

147

138

858

— 4

-13

-8

-25

—

-1876

-2 752

-1221

-5 849

-25

6 324

12 794

4 383

23 501

100

Staten Kommuner Bostader N ä ringslivet d ä rav industri m m kraftverk
jordbruksn ä ring Utl ä ndska l å ntagare
Penningmarknadsplaceringar

Summa

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Tabell
3. Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1988

(Nominella v ä rden
och totalt ä ven anskaffningsv ä rden, Ivlkr)

F ö rsta

Andra :

Tredje

Totalt

fondstyrelsen

nominella

anskaffnings-

Mkr

Mkr :

Mkr

v ä rden

Mkr

Obligationsl å nD

82 982

134 111

47 461

264 554

263 882

Staten

25 966

45 792

14 099

85 857

85 628

Landsting
och kommuner

802

1 026 ■

506

2 334

2 303

Kommunfinansierande
institut

442

556

375

1 373

1 336

Bostadsfinansierande
institut

49 468

76 629

27 241

153 338

153 061

Foretag

4 594

7 054

2 907

14 555

14 499

F ö retagsfinansierande institut

1 690

2 994

2 288

6 972

6 930

Utl ä ndska l å ntagare

60 '

125

F ö rlagsl å n

379

1 385

761

2 525

2 519

Kommunfinansierande
institut

—

_ ;

Bostadsfinansierande
institut

F ö retag

217

350

—

348

F ö retagsfinansierande institut

128

465 1

654

—

653

Banker

143

672 :

630

1 445

1 443

Reversl å n

17713

19 442 1

7 844

44 999

45 030

Landsting
och kommuner

5 866

471 '

6414

6416

Bostadsfinansierande
institut

6 046

7 657 .

2 889

16 592

16 622

F ö retag

4 145

2 421 ■

416

6 982

6 980

F ö retagsfinansierande institut

1 641

8 893

4 462

14 996

14 997

Banker

- ;

Refinansieringsl å n

1 169 ■

1 324

Penningmarknadsplaceringari

577

1005 '

323

1 905

1 870

Summa

101 745

157 112

56 450

315 307
100

314 625

100

'1 Inklusive partiall å n.

) Inklusive kommunfinansierande institut.

> Anskaffningsv ä rden.

Tabell
4. Placeringamas fördelning på låntagargrupper 31.12 1988

(Anskaffningsv ä rden, (vikr)

Staten

Kommuner

Bostader

N ä ringslivet d ä rav industri m m kraftverk jordbruksn ä ring

Utl ä ndska l å ntagare

Penningmarknadsplaceringar

Summa

F ö rsta

Andra

Tredje

Totalt

fondstyrelsen

Mkr

o/o

Mkr

25 899

45 607

14 122

85 628

7 062

2 039

955

10 056

55 407

84 143

30 207

169 757

12 526

23 841

10 822

47 189

7 361

14 671

5 601

27 633

3 742

6 066

1946

11 754

1 423

3 104

3 275

7 802

—

125

568

986

316

1 870

101 482

100

156 676

100

56 467

100

314 625

100

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

Tabell
5. Placeringamas fördelning på låntagargmpper under respektive år

(Anskaflningsr ä rden, Mkr)

1985

1970

1980

1988

1960

1987

Mkr

Sialen

135

739

6 468

5 754

9 786

6 909

Kommuner

593

36S

-)56

— 1

— 1 041

-5

-1 169

-5

Bost ä der

173

3 664

A 247

14 190

14 936

26 915

115

N ä ringslivet

102

2 026

4 807

-893

-5

-7 405

-36

-3 280

-14

d ä rav
industri m m

1 515

3 576

-1 394

— 7

-5 870

-28

-3 232

-14

kraftverk

337

682

-137

-1

-1096

-6

-906

-4

jordt)ruksn ä ring

174

549

638

-439

-2

858

Uti ä ndska l å ntagare

—

-3

—

-16

-22

—

-28

—

-25

—

Pennnginarknadsplaceringar

—

-18

—

296

4 384

-5 849

-25

Summa

471

100

7 001

100

15 869

100

19 169

100

20 632

100

23 501

100

Tabell
6. Placeringamas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskaffningsv ä rden, Mkr)

1985

1987

1988

1970

1980

1960

Mkr

Staten

135

3 320

34 940

72 487

78 718

85 628

Kommuner

3 978

11 036

12 759

11226

10 056

Bost ä der

173

18 420

58 280

96 898

142 841

169 757

N ä ringslivet

102

12 405

54 036

64 661

50 469

47 189

d ä rav
industri m m

9 352

41 344

42 856

30 865

27 633

kraftverk

1 695

8212

13 631

12 660

11 754

jordbmksn å ring

1 358

4 480

8 174

6 944

7 802

Utl ä ndska l å ntagare

—

136

—

163

—

198

—

150

—

125

—

Penningmarknadsplaceringar

—

2 656

7719

1 870

Summa

471

100

38 260

100

158 458

100

249 659

100

291 123

100

314 625

100

Tabell
7. Tillväxt i fondkapital under respektive år, Mkr (anskaffningsvärde)

1960 1970 1980 1985 1987

1988

Influtna
avgifter

468

6 100

22 192

34 494

43 929

49 075

Avkastning
fr ä n ö vriga

fondstyrelser

—

116

363

490

Int ä ktsr ä ntor

2 259

13 729

27 891

31 398

33 571

Pensionsutbetalnrngar

—

— 1
166

-19 030

-42 116

-53 801

-60 558

Kostnadsr ä ntor, kurskillnader m m

-1

— 44

-56

— 613

-206

200

Administrationskostnader
'

-2

-74

— 243

-316

— 363

-472

Reserverade
l ö ntagarfondsmedel

(f ö r å rxjring)

—

-17

1 387

3 078

Tillv ä xt i fondkapital

478

7 075

16 645

19 439

22 707

25 384

Procentuella
avgiftsuttag'!

10,2

10,6

Bastielopp
vid ing å ngen

av respektive ä r (kronor)

4 000

6 000

13 900

21 800

24 1002)

25 800

Den
genomsnittliga direkta r ä ntan

p ä de
l å ngfristiga placeringarna

(procent)

5,63

6,56

9,09

11.58

11,18

11,14

'I
Fr ä n 1982 ijer ä knas avgiftsuttaget p å hela l ö nesumman, vilket s ä nkte uttaget med 2.8 procentenheter. Fr o m 1984
inkluderas f ö rti ö jd ATP.avgift om 0,2 procentenheter (f ö r l ö ntagarfondernas verksamtiet) 1 H ö jning till 24 500 den 1/7.

Tabell 8.
Värdepappersportföljen per 31.12 respektive år, Mkr

1985

1986

1987

1988

Innetiav
av otjligationer, parlialbevis och f ö rlagsbevis:

Nominellt

Anskaftningsv ä rde

Marknadsv ä rde

193
693,5

211 450,8

232 949,9

267 077,5

192
951,4

211 553,9

232 267,7

266 401,0

178
860,3

204 866,4

226 007,2

266 384,6

ATP-systemets framtid och finansiering

Prop. 1988/89:144
Bilaga 1

av
Krister Wickman, verkställande direktör

Den förväntade befolkningsutvecklingen utgör en viktig
utgångspunkt för en diskussion av ATP-systemets framtid. Befolkningens
fördelning mellan yrkesverksamma och pensionärer har för det första en stor
betydelse för anspråken på omfördelning av de aktivas inkomster till
pensionärerna. För det andra har befolkningsutvecklingen betydelse för
resurstillväxten som spelar en avgörande roll för pensionssystemets
finansieringsproblem. Tillväxten påverkas emellertid utöver
befolkningsutvecklingen av ett antal andra faktorer — förändringar i
förvärvsfrekvens, immigration, sysselsättningsgrad, arbetstidens längd,
produktiviteten. Undersökningen utgår i det följande från föreliggande
prognoser om befolkningsutvecklingen och från varierade antaganden om BNP:s
tillväxttakt utan att dessa härledes ur specificerade antaganden om
utvecklingen av de produktionspåverkande faktorerna.

Befolktungsutvecklingen

Aren kring sekelskiftet inträffar betydelsefulla
trendbrott i den svenska befolkningsutvecklingen. I absoluta tal kulminerar då
antalet personer i åldern 20—64 år. Vidare nås ett minimum för antalet
personer i åldern över 64 år. Den ekonomiska innebörden av denna utveckling kan
illustreras med s k "försörjningskvoter" varmed avses relationen
mellan antalet personer i åldern över 64 år och personer i åldern 20—64 år.
Denna kvot återges i fö jande tabell.

-2035

Tabell
1. Försörjningskvoter 1985-

Personer i åldem över 64 år per hundra i åldem 20—64 år

30 31 29
36 38 41

1985 1995 2005 2015 2025 2035

Källa: SCB.

Tabellen visar att försörjningskvoten når ett minimum
omkring år 2005 med 29 ålderspensionärer pä 100 i aktiv ålder. Kvoten stiger
sedan kraftigt. Ar 2035 går det 41 pensionärer på 100 aktiva.

Belastningen på ATP-systemet kan i stort sett väntas
spegla försörjningskvotens förändringar. Belastningen accentueras därutöver
fv att systemet har en bit kvar till sitt fullfunktionsstadium, dvs det skede
då alla

pensionärer haft möjlighet att tjäna in full ATP-poäng
enligt 30-årsregeln. I motsatt riktning verkar "taket" på 6.5 poäng
för intjänandet av ATP. Den viktigaste faktorn som bestämmer ATP-systemets
utveckling är dock den ekonomiska tillväxten. Tillväxten bestämmer takten i
det aktuella avgiftsunderlagets stegring och utgör därmed grunden för
pensionsystemets utveckling och bärkraft. Något klart samband mellan befolkningsutveckling
och ekonomisk tillväxt finns inte.

ATP-systemets
kostnadsutveckling

Riksförsäkringsverkets (RFV) rapport om "ATP och dess
finansiering i det medel- och långsiktiga perspektivet" (1987-12-18) baseras
på ett omfattande fakta- och kalkylmaterial. ATP-systemets inkomster och
utgifter diskuteras under olika antaganden om den ekonomiska utvecklingen i
stort. Viktigast bland dessa antaganden är förutsättningarna om BNP-tillväxten
(ATP-systemet är i stort sett neutralt med avseende på prisförändringar).
Kalkylerna har gjorts dels med bibehållande av nuvarande regler om ett tak för
intjänandepoäng, dels med antagande att ATP-taket fr o m 1990 höjs i takt med
ett löneindex eller med den årliga reala tillväxten för BNP. För enkelhetens
skull anges i fortsättningen en realindexering som "höjt tak".

Följande tabell (tabell 2) visar hur ATP-ut-betalningarna
mätta i procent av lönesumman på lång sikt påverkas av olika ekonomiska
tillväxttakter. Ju högre tillväxttakt desto snabbare växer avgiftsunderlaget
och desto lägre blir därmed behovet av att höja det procentuella
avgiftsuttaget.

Tabell
2.

ÄTPutbetalningar
i procent av lönesumman år 2035 vid alternativa antaganden om BNP:s
ökningstakt.

BNP:5 Nuvarande Höjt tak

tillväxttakt regler

0
39,5 39,5

1
30,0 33,6

2
18,8 25,8

3
11,4 21,3

Källa: RFV talxll 10.1. 1987 åre nivå var 12,2%.

Vid nolltillväxt för BNP blir utbetalningsprocenten
densamma med som utan takhöjning: ATP-andelen stiger i detta alternativ

från 1987 års nivå på 12,2% lill 39,5%, dels beroende på
att systemet successivt når sitt fullfunktionsstadium, dels på grund av det
ökade antalet pensionärer. Vid ökande tillväxt bromsar taket upp stegringen av
ATP-procenten. Vid en så hög BNP-tillväxt som 3% per år kommer
takkonstruktionen till slut att sänka ATP-andelen ner under utgångsläget. Med
höjt tak är emellertid år 2035 procenttalet nästan dubbelt så högt som skulle
ha gällt med nuvarande regler. Ar 1985 var andelen aktiva med inkomst över 7.5
basbelopp bara 5 procent. Vid 3 procents tillväxt skulle år 2035 denna andel ha
kommit upp i 84 procent.

Tabell 3 visar hur ATP-utbetalningarna satta i relation
till lönesumman utvecklas under perioden fram till 2035. Som illustration har
använts det alternativ, som av RFV anges representera ett
"mellanläge" med 2% real tillväxt för BNP och lönesumma, 2% real
ränta och 5% inflation. Siffrorna i tabellen visar i princip vilka
avgiftsuttag, som skulle behövas för att finansiera ATP som ett rent fördelningssystem,
dvs. utan att tillgodogöra sig fondens avkastning.

Tabell
3.

ATPutbetalningar i
procent av lönesumman fram till 2035. (Årlig BNPtillväjct 2%).

Nuvarande

Höjt

regler

1987

12,2

1990

13,7

1995

14,9

15,0

2005

17,1

17,2

2015

21,0

22,4

2025

20,8

24,5

2035

18,8

25,8

Källa:
1

RFV
tabell 10.1.

Fram till 2005 är ATP-procenten densamma med som utan
takhöjning. Skillnaden kommer till synes först 2015. Vid nuvarande regler
kulminerar dä procenttalet. I fortsättningen kommer alltfler inkomsttagare
över poängtaket och utbetalningarna som andel av lönesumman sjunker för att vid
slutpunkten 2035 ligga ca 50% över dagens nivå. Vid takförhöjning har
ATP-andelen år 2035 däremot mer än fördubblats jämfört med utgångsläget.
Utvecklingen påminner då om de förändringar av försörjningskvoten som
illustreras i tabell 1.

Det
offentliga pensionssystemets totala kostnader

I RFV:s rapport framhävs att kraven på avgiftshöjningar,
(tabellerna 2 och 3) bör bedömas med hänsyn till kostnadsutvecklingen även
inom andra delar av det offentliga

pensionssystemet, dvs till folkpensioneringen och
pensionstillskotten. Inkomsterna därifrån representerar ett grundskydd för förtids-
och ålderspensionärer, som har låg ATP eller inte alls blivit delaktiga av
ATP-systemet. Med tiden kommer emellertid alltfler personer att bli berättigade
till större ATP-pension, vilket medför att pensionstillskotten kommer att
minska i betydelse med givna regler. En summering av kostnaderna för ATP - och
folkpensionsutgifter ger därför en riktigare bild av det offentliga pensionssystemets
finansieringsbehov och visar en mycket lugnare stegringstakt än den som gäller
för enbart ATP.

I tabell 4 har summan ATP - och folkpensioneringsutgifter
relaterats till lönesumman. Folkpensionsutgifterna avser de 80% som betalas med
socialavgifter (resten finansieras över statsbudgeten). I alternativet
"med höjt tak" har inte bara ATP-taket utan även pensionstillskotten
höjts i takt med ekonomins reala tillväxt. 1 tabellen har använts
"mellan-alternativet" med 2% tillväxt för BNP. Tabell 4 kan jämföras
med tabell 3, som avser enbart ATP-utgifterna. Differensen mellan procenttalen
i tabell 4 och tabell 3 utgör alltså folkpensionsutgifternas andel. Satta i
relation till lönesumman utgjorde dessa utgifter år 1987 9;5%. Procenttalet
för folkpensionsutgifterna beräknas i detta alternativ falla till 7,5% år
1995 och till mindre än 4% vid periodens slut.

TabeU
4.

Summa ATP och
folkpensionsutbetalningar i procent av lönesumman fram till 2035. (Årlig BNP-tillväxt
är 2%).

Nuvarande Höjt tak

1987

21,7

1990

22,3

1995

22,4

2005

23,1

2015

26,4

2025

25,4

2035

22,5

Källa:
1

RFV
tabell 10.4.

22,3 22,6 23,4 28,1 29,3 29,7

Med bibehållen takkonstruktion når enligt tabellen de
totala utbetalningarna ett maximum år 2015. Sett över perioden 1990— 2015
motsvarar ökningen en årlig höjning av utgiftsprocenten om 0.1—0,2%. Därefter
faller utgiftsprocenten tillbaka till utgångsläget. Man får alltså samma
utgiftsprofil som för enbart ATP-utbetalningarna enligt tabell 3, men
utvecklingen 1990—2015 blir mer dämpad för de totala utbetalningarna. Finansieringsproblematiken
handlar i detta fall, med bibehållen takkonstruktion, mycket om att utjämna
pucklarna.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Fondkapitalets
utveckling vid olika antaganden om tillväxt och avgiftshöjningar 1988 års
priser (Mdkr)

Prop. 1988/89:144
Bilaga 1

Fondstorlek (IHdkr) 1988 å rs priser

900-,

300-

Strategier
för avgiftsuttag

Tabell 3 över framtida ATP-utbetalningar visar med
förutsättning av en 2-procentig BNP-tillväxt hur uttagsprocenten skulle behöva
förändras i framtiden i ett rent fördelningssystem. Till en tid skulle
avgiftsprocentens höjning kunna uppskjutas eller göras långsammare genom att
utnyttja fonderna. Skulle man stanna vid nuvarande avgiftsnivå skulle fonderna
så småningom tömmas.

/ diagrammet ovan åskådliggör kurvan 1 A : fondens
utveckling under antagande av 1% årlig tillväxt av BNP och kurvan 1 B utvecklingen
vid 2% BNP-tillväxt. Sistnämnda alternativ representerar som nämnts RFVis
"mellanalternativ" och kan betraktas som relativt optimistiskt.
Kurvorna faller ganska långsamt i början men stupar mot slutet brant nedåt.
Detta sammanhänger bl a med de ökade anspråk på systemet, som uppkommer vid
övergången till fullfunktionsstadium. Reala räntan är i båda alternativen två
procent. Skillnaden mellan kurvorna beror alltså enbart på olikheten i
tillväxttakt. Fonden töms omkring år 2006 resp. 2010, beroende på val av
tillväxttakt. En ökning i tillväxttakten är, vid oförändrade avgifter.

inte tillräcklig för att lösa ATP-systemets finansiering.
De i diagrammet underliggande beräkningarna avser 1—3:e AP-fondernas
utveckling. Bilden ändras emellertid inte nämnvärt av att man också inkluderar
4:e AP-fonden och löntagarfonderna. Fonden töms då ungefär ett är senare än vad
som framgår av diagrammet. Detsamma gäller även utvecklingen i alternativ 2 A.

1 detta alternativ förutsätts en avgiftshöjning med 0.33
procentenheter per år och en procents BNP-tillväxt. Vid denna låga tillväxt hjälper
det inte med avgiftshöjningar. Fonden är tömd år 2021 — avgiftshöjningarna har
förlängt nådatiden med 15 år jämfört med alternativ 1 A. Vid en BNP-tillväxt
med tvä procent per år och samma avgiftshöjning som i alternativ 2 A erhålls
emellertid en kurva för fondutvecklingen som stiger brant uppåt, vilket är
alternativ 2 B i diagrammet. Denna utveckling innebär alltså ä andra sidan ett
betydande överuttag av avgifter. Det behövs en strategi som mer smidigt
anpassar sig till utgiftsbehovens och avgiftsunderlagets förutsedda
förändringar.

En sådan strategi bör innefatta upprätthållandet av en
viss fondstyrka. Pensionsutbe-

Realräntans inverkan på fondkapitalet.

Prop.
1988/89; 144 Bilaga 1 .

Fondstorlek (IVldkr) 1988 ä rs priser 800

2035
ä r

talningar ä r i det n ä rmaste
ok ä nsliga f ö r kortsiktiga fluktuationer i reala BNP. Dessa p å verkar emellertid omg å ende avgifterna. F ö r att ö verbrygga tillf ä lliga
underskott beh ö vs s å lunda en f ö r s å dana eventualiteter anpassad fond. Ett annat motiv f ö r en buffertfond ä r variationerna i befolkningens sammans ä ttning, framf ö r allt den starka ö kningen i antalet pension ä rer relativt antalet f ö rv ä rvsaktiva. Fr o m omkring å r 2010 st ä lls
h ä rigenom f ö rh å llandevis h ö ga finansieringskrav p å den arbetande befolkningen. Om man inte bygger upp
reserver medan f ö rs ö rjningskvoten ä r relativt l å g, kommer den n ä rmaste
framtidens aktiva generation att bidraga f ö rh å llandevis mindre ä n
kommande generationer med h ö gre f ö rs ö rjningskvoter.
Det ligger i den f ö rra generationens intresse att
skapa goda f ö ruts ä ttningar f ö r den ekonomiska tillv ä xt med vars hj ä lp
deras tillkommande pension ä rsf ö rm å ner skall
betalas.

Balansalternativet i diagram p å sid 43 ä r
ett exempel p å en s å dan strategi. Tillv ä xten ä r densamma som i alternativ 2 B, dvs 2%, men det å rliga avgiftsuttaget n å got l ä gre eller 0,31%. Avgiftsh ö jningen avbryts dessutom å r 2009 —
avgiften har d å kommit upp i 17,2%. Fram till
denna tidpunkt f ö religger ett ö veruttag i den meningen att den reala

fonden
byggts upp till omkring 50% ö ver utg å ngsl ä get.
Fondstyrkan (fondstorleken dividerad med pensionsutbetalningarna) faller dock
kontinuerligt. Fonduppbyggnaden s ä kerst ä ller emellertid den fortsatta finansieringen utan
ytterligare avgiftsh ö jningar. Reala fonden faller
visserligen fram mot å r 2030 men stabiliseras sedan.
Avgiftsh ö jningen fr å n 11% å r
1989 till 17,2% å r 2009 motsvarar ungef ä r den reduktion av uttaget av folkpensionsavgift som
m ö jligg ö res till slutet av perioden genom folkpensioneringens fallande
kostnader.

Diagrammet ovan visar effekten av alternativa antaganden
om den reala r ä ntans niv å p å
fondutvecklingen. I samtliga alternativ har reala tillv ä xten f ö rutsatts
vara tv å procent och avgiftsuttaget of ö r ä ndrat. Realr ä ntan har alternativt satts till en, tv å och tre procent. Mellanalternativet motsvarar alternativ
1 B i f ö reg å ende diagram. Det framg å r av
diagrammet ovan att en r ä nteh ö jning med en procent bara f ö rdr ö jer tidpunkten f ö r
fondens utt ö mning med ett eller annat å r. Sk ä let till den
svaga effekten ä r att en r ä nteh ö jning inte
kan stoppa fondminskningen som sker n ä r
avgiftsuttaget h å lles of ö r ä ndrat. R ä ntan utg å r
i detta fall p å elt allt mindre kapital. Mot
slutet av perioden blir effekten av en r ä nte ä ndring helt betydel-

selös. Hade dé alternativa ränteantagandena i stället
använts på "balansalternativet" i diagram på sid 43, så hade
skillnaderna i fondutveckling emellertid blivit betydande. Ränteavkastningen
hade nämligen då utgått på en på sikt bestående fond. I ett alternativ med 3%
realränta hade vid periodens slut fonden ungefär fördubblats, och vid 1%
realränta ungefär halverats jämfört med utgångsläget.

Frågor för framtiden

ATP-systemet infördes 1961, och baserades på ett
beslutsunderlag som tillkommit på 1950-talet. De förutsättningar som då förelåg
har i viktiga avseenden ändrats. Detta gäller bl a det sätt på vilket
befolkningsutveckling, inträdet i fullfunktionsstadiet och en relativt svag
ekonomisk tillväxt kan förväntas komma att finansiellt belasta systemet. Det
dröjer visserligen in på början av nästa sekel innan problemen blir akuta. Under
denna respittid måste det emellertid fattas en rad beslut om delar av gällande
regelsystem.

1. En viktig fråga gäller takkonstruktionen.

Av tabellerna 2 och 3 framgår att in på

2000-talet skulle en realindexering av taket

(en höjning i takt med tillväxten av BNP) le

da till synbarligen orealistiskt höga avgifts

uttag. Såtillvida framstår bibehållandet av

taket som en förutsättning för ATP-syste

mets finansiella trovärdighet.

A andra sidan kan taket komma att skapa växande problem
för de avtalsreglerade pensionssystemen och därmed dessas trovärdighet.
Särskilt ITP-systemet kan vid snabb BNP-tillväxt utsättas för stora
påfrestningar Utgående ITP-pensioner skall höjas i takt med den reala
tillväxten medan ATP bara ger underliggande värdesäkring. Med enbart
värdesäkring och vid snabb realtillväxt tenderar ATP-pensioneringen med
underliggande folkpension att ta karaktären av en förhöjd folkpension.
Tillsammans skulle de dock ge ett grundskydd avsevärt mycket högre än det
existensminimum som nu ges 3V enbart folkpension med pensionstillägg.

2. Full standardsäkring skulle innebära att

utgående pensioner realindexerades. En så

dan standardsäkring — t ex genom uppräk

ning helt eller delvis med ett löt\eindex —

skulle fastare knyta erlagda avgifter till ut

fallande förmåner. Standardsäkring skulle

ge stabila spelregler också i den meningen

att avgiftsuttaget skulle kunna förutses med

stor noggrannhet — man skulle alltså i kal

kylerna för AP-fondens framtida utveckling

inte behöva laborera med olika tillväxtanta

ganden. Standardsäkring kan å andra sidan

ge svåraccepterade pensionsutfall. En åttio-

åring skulle vid snabb uppindexering kunna

få en pension, som realt sett ligger över den

slutlön han hade före pensioneringen. Mot standardsäkring
talar som näinnts frainför allt kostnaden för ATP-systemet. Den ökade
stabiliteten skulle därför i praktiken troligen få köpas till priset av sänkt
kompensationsgrad.

3. Trettio- och femtonårsreglema för intjä

nande av ATP-poäng motiverades vid sin

tillkomst bl a med att kvinnorna skulle få

ökade möjligheter att intjäna full pension

(30-årsregeln) och få dennas nivå beräknad

på ett inte alltför stort antal intjänandeår

(15-årsregeln). Kvinnors arbetssituation har

emellertid förskjutits i en sådan riktning att

det av denna anledning idag i och för sig

skulle kunna vara motiverat att förlänga in-

tjänandeperioderna. Detta skulle innebära

en besparing på ATP-systemet.

15-års och 30-årsreglerna är också fördelaktiga för den,
som har relativt läng utbildningstid och vars inkomster successivt stiger
under den aktiva perioden. Såtillvida är ATP-systemet ur socialgruppssynpunkt
re-gressivt. Folkpensioneringen verkar emellertid progressivt omfördelande.
Totalt torde det offentliga pensionssystemet i stort sett vara
fördelningsneutralt.

ATP-avgiften fungerar i dag som en löneskatt. Det
framstår från många synpunkter som angeläget att mer ge den karaktär av
försäkringsavgift. Det betyder att den inte borde utgå på inkomster intjänade
efter 30 år, eftersom avgifter på dessa inkomster inte påverkar pensionens
storlek. Detsamma gäller avgifter som utgår på den del av inkomsten som
överstiger 7,5 basbelopp.

4. Under senare tid har bl a i fondstyrelser

na diskuterats frågan om den lämpliga tid

punkten för inträde i ålderspensioneringen.

Tidigare har intresset i detta avseende

främst gällt deltids- och förtidspensionering

en. Med hänsyn till den förväntade utveck

lingen av försörjningskvoterna har det emel

lertid också blivit aktuellt alt kunna öka ar

betskraften i aktiv ålder genom mobilisering

av den reserv, som kan finnas bland dagens

och framtidens pensionärer. Härför talar

den på senare tid ökade livslängden och det

förbättrade hälsotillståndet hos stora pensio

närsgrupper. En sådan utveckling skulle bå

de minska ATP-systemets utgifter och öka

dess inkomster. I praktiken är det här inte

fråga om att höja den lagstadgade pensions

åldern utan om förbättrade möjligheter att

senarelägga utträdet ur arbetslivet för den

som så kan och önskar. I mycket är detta en

fråga om ändrade avtalsregler och ändrade

attityder hos parterna på arbetsmarknaden.

5. Det framgår av tabell 4 att om man ser
folkpensioneringen och ATP som ett konsoliderat system kan man vara relativt
optimistisk om möjligheterna att bära det fram-

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

tida totala avgiftsuttaget under förutsättning men. Från centrala
fördelningssynpunkter

att taket
bibehålles i sin nuvarande form behöver
f ö hela ålderspensioneringen inklu-

och att tillväxttakten
håller sig åtminstone sive den privata försäkringen ses
som en

kring två
procent. Hela det offentliga pen- helhet. Det är de totala pensionsanspråken,

sionssystemet
betraktas då som en helhet som bestämmer "bördan"
för den aktiva

och
avgiftsuttaget får inordnas i den statliga generationen i form av anspråk på en del av

finanspolitiken
i stort. den löpande produktionen oavsett
hur dessa

6. Som
ovan antytts behövs det från "P""
finansierats i ett tidigare skede. Fi-

ekonomisk-politisk
synpunkt en samordning nansier.ngsformen far emellertid
avgörande

också
mellan den offentliga och den avtals- betyde se for hur bördan kommer att

reglerade
pensioneringen. Vid bibehållande övervältras
pa olika skikt av den aktiva be-

av nuvarande regelsystem är risken stor för tolkningen,

ökande spänningar inom och mellan syste-

Prop.
1988/89:144 Bilaga 1

49 4 Riksdagen 1988/89. 1 satnl. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension (ATP)

s. 50 Kontrollera mot PDF

Försälcrade

Anställda och egna företagare i åldem 16—64 år (för
personer födda 1911—1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet
uttrycker den värdesäkring som ATP liksom flertalet sociala förmåner är
uppbyggt på. Basheloppet fastställs numera för ett helt år i taget och visar
förändringen i kotuumentpriser-na från november till november året innan.
Basbeloppet respektive år reglerar utbetalningen av ATP

Basbeloppets
storlek några år

1905

5 000

1986

2970

6 000

1987

1975

9 000

1988

1980

13 900

1989

1985

21300

loppets storlek några år

23 300

24 100

25 800 27 900

21300

ATP-poäng

Den
pensionsgrundande inkomsten (PGl) redovisas på slutskattesedeln varje år Den
utgörs i princip av förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet i
januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med i den pensionsgrundande
inkomsten (=taket i ATP).

Mfljcitrifl) ATPpoäng uppgår således till 6,5 för varje
år. ATPpoängen registreras och sparas för varje individ varje år.

ATP-beräkning

ATPpensionens
storlek för år beräknas enligt följande:

Basbeloppet X 60% X medel-ATPpoäng' X ""'"'*' "
""'' ''

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen. ■• Högst
30 är.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år

Får att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är
födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduktion med 1/30 för varje
felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren (= inkomst
mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp. Maiimalt för år 1988: 0,6 X 6.5 X 25.800 = 300 620 kronor

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast från
60 års ålder. Reduktion med 0,5% per "förtida" månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst intill
70 år Förhöjning med 0,6% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbetalning av
ATP.

Sjukbidrag/förtidspension

Varaktig arbetsoförmåga minst 50% eller varaktig
arbetslöshet efter 60 år: sjukbidrag/förtidspension efter 1 ä 2 år

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt som för
ålderspension (med några undantag). Vid fullständig arbetsoförmåga är
förtidspensionen samma som ålderspensionen.

Ankepension***

Den avlidne efterlämnar bam som är berättigade till
barnpension. Ankan får 20% av mannens ålders-ATPpension; I övriga fall får
änkan 40% av mannens ATPpension.

Barnpension***

För bam under 18 år: 30% av den avlidnes beräknade eller
verkliga ålders- eller förtidspension.

Detta gäller för första bamet. För varje ytterligare bam
ökas procenttalet med 20.

*** Reglerna giiller fr o m är 1990. 50

Fjärde
fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING
198 8

A
11 : • jy J Prop. 1988/89:144

Allmanna
pensionsjonden BHaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde
AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna
pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän
till-läggspensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter

Fjärde
AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för
förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde
AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från
och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar
1% av det sammanlagda ansk,affningsvärdet på de medel som första, andra och
tredje AP-fonderna förvaltar.

Fjärde
AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en
avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde
AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det
totala rösttalet.

1988 i sammandrag

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

•
Fondens grundkapital (dvs summan av de
belopp som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 1974) är oförändrat 2.350
mkr.

•
Fondens grundkapital får from
01-07-1988 uppgå till högst 1% av första-tredje fondstyrelsemas tillgångar
eller omkring 3.000 mkr vid årsskiftet 1988/89.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden
uppgick vid årsskiftet till nära 17.5 mdr mot 11.7 mdr vid ingången av året.

•
Fonden köpte under 1988 värdepapper
för 2.0 mdr och sålde värdepapper för 2.2 mdr.

•
I nyemissioner placerades 367 mkr,
varav 151 mkr i icke börsnoterade företag.

•
Fondens fem största engagemang var vid
årsskiftet i ordningsföljd Astra* Volvo, ASEA, SCA och Skånska, som med ett
sammanlagt marknadsvärde på 5.4 mdr motsvarde drygt 34% av portföljvärdet.

•
Fondens engagemang i onoterade företag
ökade med 165 mkr under 1988. Det totala investerade beloppet i onoterade
företag uppgick till 695 mkr (ca 4% av fondens tillgångar).

•
Resultatkravet uppfylldes med bred
marginal.'- Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat
resultatkravet — att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig
utdelning på detta med 3% — med över 12 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1988 med drygt 51%. Index
för fondens portfölj steg med nära 54%.

VD-översikt

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Ytterst
få hade vid 1988 års ingång kunnat förutse en kursuppgång av samma
storleksordning sorn året 1986. Den blev nu på procentenheten lika stor dvs
51%. Stockholmsbörsen hade i jämförelse ined de stora börserna en mycket stark
utveckling — London -1-4%, New York -1-12% och Tokyo -1-40%. Man kan
naturligtvis med viss rätt fråga sig om det finns sakliga underlag för en så
kraftig uppvärdering av svenska börsnoterade företag i förhållande till många
utländska. Faktum kvarstår emellertid — marknadlen gjorde den bedömningen år
1988.

Fjärde AP-fondens totalresultat 1988 på nära 5.5 mdr är
därmed det bästa i fondens nu femtonåriga histoiia. I resultatet har då
inräknats de orealiserade kursvinster (r"-ningen av den "dolda
reserven" i portföljen), son- ppkommit på grund av en stark kursuppgång.
När man mäter utfallet av aktieplaceringar är det nödvändigt att ta med också
orealiserade kursvinster och kursförluster—ingen placerare köper ju akl:ier
enbart för utdelningens skull utan förväntar sig också en värdestegring. Dock
bör man — som påpekats så många gånger i fondens årsredovisningar och
kvartals-rapporter — inte fästa alltför stort avseende vid kortperiodiska
resultatmätningar. Verksamheten måste ses i ett längre perspektiv, och valet av
stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet.

Grundkapitalets realvärde utgör nu vid års;;kiftet 4.9 mdr
medan den samlade fondförmögenheten uppgår till 17.3 mdr. "Reserven"
är alltså inte mindre än 12.4 mdr. Om grundkapitalet i stället placerats i
statsobligationer alltsedan fondens start 1974 skulle förmögenheten vid 1988
års utgång uppgått till ca 5.5 mdr att jämföra med den nu redovisade.

Detta visar att 80-talet hittills varit ett
aktiesparandets decennium. Avkastningen på aktier har med bred marginal
överträffat avkastning på sparande i nominella tillgångar. Det kan inte nog
understrykas att detta förhållande kan ändras. Det känns därför tillfredsställande
att fonden har en avsevärd "buffert" för att möta kursnedgångar cx;h
ändå klara sitt långsiktiga mål att bevara realvärdet på de mottagna medlen och
betala "utdelning".

Under året har den s k ägarutredningen avgivit sitt
huvudbetänkande. Utredningen konstaterar att ägandet i ökande grad
institutionaliserats — en utveckling som har sin motsvarighet i flertalet
länder. Utredningen pekar på vikten av att fysiska personer direktäger aktier,
vilket ökar kraven på öppenhet och bevakning av aktiemarknaden. Utredningen
understryker också värdet av att det finns en mångfald av olika
placerar-kategorier på marknaden.

Under de senaste åren—inte minst under 1988—har ett stort
antal konvertibla lån riktats till företagens anställda. Således hade 132
noterade företag emitterat personalkonvertibler till ett nominellt värde av
drygt 10 mdr fram till augusti 1988. En förskj utning har noterats i den
meningen att villkoren för lånen har blivit allt mindre lika "äkta"
konverteringslån. Riskmomentet har minskat eftersom räntan på konvertiblema
ofta satts i paritet med marknadsräntan och den s k utspädningseffekten för s k
gamla aktieägarna har i vissa fall varit icke oväsentlig. Annorlunda uttryckt:
Ofta har en inte ringa förmögenhetsöverföring skett från de gamla aktieägarna
till konverteringslåneinne-havama vid utgivandet av konvertiblema. Det finns
skäl att ifrågasätta denna tendens, särskilt som informationen kring dessa
emissioner ibland varit bristfäl-lig-

Fjärde AP-fonden är en av de större placerarna på
aktiemarknaden. Det primära målet för fondens verksamhet är att långsiktigt
erhålla en god avkastning på de förvaltade medlen. Det innebär emellertid inte
att fonden kan spela en helt passiv roll. Fonden skall kunna utöva sitt
ägarinflytande på ett sådant sätt att det gagnar dels det berörda företaget
dels en väl fungerande aktiemarknad och därmed också samhällsintresset. En
styrka hos Fjäide AP-fonden har varit och är dess oberoende av olika makt- och
inflytandegrupper.

Riskkapitalmarknaden 1988

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Det gångna
året blev kursmässigt ett av de bästa åren någonsin på Stockholmsbörsen.
Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1986 och
1987 samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna
månadsvis 1988.

Totalindex
steg under året med drygt 51% (föregående år — 8%). Kursutvecklingen kan
karakteriseras som genomgående fast under året med undantag för
sommarmånaderna, som uppvisade en mer oenhetlig tendens.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1985-1988

VERKST Ä DER SKOGSINDUSTRI___ KEMISK
INDUSTRI Ö VRIGA

10
20 30 40 50 1988 VECKA

I mitten av december överträffades för första gången den
tidigare högstanoteringen från oktober 1987 och föregående års nedgång var
således återhämtad i sin helhet. På årets näst sista börsdag den 29 december
registrerades den högsta slutnoteringen för totalindex, 1.253.

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var
påtagligt homogen, särskilt med beaktande av att kursrörelserna under året blev
så stora. Det stora undantaget härvidlag var årets vinnarbransch, rederierna,
som steg med hela 173%. Bättre än marknaden utvecklades ocksä verkstäderna
(-1-61%) medan kemisk industri (-H42%) och utvecklingsbolagen (-1-40%)
utvecklades sämre. Samtliga övriga indexserier inklusive banker och OTC-bolag
steg med mellan 45 och 55 procent.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms Fondbörs
(A:I-och A:lI-listorna) minskade från 124,6 mdr 1987 till 115,4 mdr 1988.
Därmed sjönk omsättningen för andra året i rad trots att en osedvanligt hög
andel kontanta uppköpserbjudanden ingick i den registrerade börsomsättningen i
fjol. Eftersom omsättningen innehåller såväl en pris- som en volymkomponent,
är omsättningshastigheten ett mer relevant mått på affärsaktiviteten.
Omsättningshastigheten beräknas numera månadsvis av fondbörsen. Under 1988
registrerades en omsättningshastighet på drygt 20% jämfört med knappa 30% 1987
och strax under 50% under första halvåret 1986. Omsättningsskatten på aktier
fördubblades vid halvårsskiftet 1986.

Den
sammanlagda exporten och importen av svenska aktier minskade till 15,3 mdr
(22,5 mdr). Om man jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med den i
Sverige registrerade omsättningen, så sjönk denna relation till 7% (9%).
Utsträckes jämförelsen till 1986 blir tendensen än mer oroande. Grovt kan sägas
att utlandets andel av omsättningen vid Stockholms Fondbörs har halverats på
två år. Innebörden av detta tycks vara att den inhemska och de utländska
marknaderna omsättningsmässigt kommunicerar mindre väl, vilket kan leda till en
sämre likviditet såväl i Sverige som i utlandet. Det har också påpekats att
primärmarknaden för vissa fria aktier tenderar att flytta från Stockholm till i
första hand London. Nettoimporten av svenska aktier från utlandet uppgick till
2,8 mdr (4,2 mdr).

Optionshandeln fick en betydligt lugnare utveckling i fjol
jämfört med föregående år Visserligen omsattes i stort sett lika många
aktieoptionskontrakt på de båda optionsbörserna, men mätt i kronor sjönk
omsättningen från 2,9 mdr till 1,9 mdr. Tendensen var densamma för
indexoptioner, där omsättningen sjönk från 12,0 mdr tiil 5,2 mdr

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska
börser mätt i lokal valuta för 1987 och 1988. Den dollarbaserade
världsindexutvecklingen under 1987 enligt tidskriften Morgan Stanley Capital
International återges också i diagrammet. Det mest anmärkningsvärda synes
vara avsaknaden av en enhetlig kurstendens på aktiemarknaderna
internationellt. Skillna-

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

DIASFtAM 2

KURStnVECKLINGEN IOLIKALANDER

50%-

40%-30%
20% 10% O 10% 20% 30% 40%-50%

\ Wds - 1987
index

Liveckling 1988

BRYSSEL STOCK- "TOKYO NEW uaNtXJN
WEmNG-

HOLM YORK TON

31.9. 88

31.12. 87

derna är mycket stora inte bara mellan mer perifera
marknader utan ocksä mellan de tre stora marknaderna, Tokyo, New York och
London.

Det totala börsvärdet på de svenska börsbolagen vid det
senaste årsskiftet — 614 mdr — närmade sig en värdering kring 150% av bolagens
justerade egna kapital. I ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden

att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt inte
bara skall uppgå till den riskfria marknadsräntan plus ett risktillägg utan
dessutom ge en avkastning därutöver. Förväntningarna på börsföretagen, sådana
de avspeglades i den allmänna kursnivån, nådde härmed i ett längre perspektiv
en för svenska förhållanden hög nivå.

Gynnsamma omvärldsbetingelser i form av en förstärkt och
utdragen högkonjunktur, en samordnad ekonomisk politik och relativt stabila
växelkurser har också bidragit till en god lönsamhetsutveckling för de svenska
börsföretagen. Andra faktorer som bidragit till årets kursuppgång är dels den
aviserade skattereformen, dels det gradvisa avskaffandet av den svenska
valutaregleringen, vilket allt annat lika sannolikt sänker den svenska
räntenivån och därmed avkastningskravet.

Ovanstående positiva faktorer torde emellertid ej helt
förklara årets kursuppgång. Även de marknadstekniska faktorema har påverkat
aktiekurserna i en gynnsam riktning. Talrika uppköpserbjudanden har gjort
börsföretagen till nettoköpare av aktier. Samtidigt har också löntagarfonder
och allemansfonder uppträtt som stora nettoköpare av aktier.

Emmissions- och introduktionsvolymen för officiellt
noterade företag sjönk under året till 3,4 mdr (5,6 mdr). Härav uppgick nyemissionerna
till 2,3 mdr (3,8 mdr). 12 (17) bolag nyintroducerades på A- och OTC-listoma
till ett sammanlagt belopp av 1,1 mdr (1,8 mdr).

Under 1988 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (8) nya bolag
varav tvä var utländska aktiebolag. 15 (11) bolag avfördes från notering pä
grund av uppköpserbj udan-den. Antalet OTC-noterade företag ökade med 2 sedan
listan tillförts 10 (9) nya bolag och 8 (8) avförts från notering.

Fonden 1988

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974
successivt förts över från första-tredje AP-fonderna till fjärde
fondstyrelsens förvaltning.

Fram t o m den 30 juni 1988 krävdes riksdagsbeslut för
överföring av medel till fonden. Riksdagen hade sålunda vid fem tillfällen under
fondens historia fattat sådana beslut. Fondens grundkapital fastställdes genom
det sista av nämnda beslut till 2.350 mkr.

Fro m den 1 juh 1988 ändrades bestämmelserna.

Till fondens förvaltning fär härefter överföras medel som
"får uppgå till högst 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid
utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar". Medelsramen har härigenom under 1988 ökats
med drygt 600 mkr till högst ca 3 miljarder.

Fonden har under året ej rekvirerat ytterligare medel,
varför grundkapitalet uppgår till jämfört med 1987 oförändrade 2.350 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva
tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram t o m december 1988) uppgår
till 4,862 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets
krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har investerats dels i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper
och—i begränsad omfattning, jfr sid 20—utländska värdepapper), dels i likvida
medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1988
har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1987 (belopp i mkr):

Fondens köp av värdepapper var 1988 1.998 mkr eller något
större än 1987 (1.909 mkr). Däremot var försäljningssumman västenligt högre
1988 än 1987 eller 2.240 mkr (1.702 mkr). Detta beror på att fonden accepterat
ett antal uppköpserbjudanden, som kommenteras närmare under avsnittet
"Noterade värdepapper". Fondens totala nettoförsäljning av
värdepapper uppgick därmed till 242 mkr (nettoköp 208 mkr). .

Det totala antalet värdepappersaffärer ökade något från ca
950 till knappt 1.000. Ökningen hänför sig till affärer i utländska
värdepapper. Kostnaderna för cour-tage uppgick till oförändrat drygt 9 mkr.
Omsättningsskatt har erlagts med cirka 33 mkr (ca 27 mkr). Fonden har gjort
affärer med 18 svenska och 3 utländska mäklare. Ett tiotal affärer motsvarande
knappt 4% av den svenska affärsvolymen har varit direktaffärer utan anlitande
av mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda
företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra
riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid
utgången av 1988 på följande sätt:

Engagemang,

Antal

Totalt

mkr

företag

belopp

Procent

>500

9.281

;
59.2

250500

4.279

27.3

100=S250

760

4.8

50100
.

788

5.0

10=550
,

514

.3.3

<10

0.4

15.683

100

-:•'■■''. ■.;:■■
■-■-■; -. ■■ ■; ■

1988

KÖP

.
1987

FÖRiSÄLJNINGAR

(marknadsvärden) 1988 1987

NETTa PLACERINGAR (likviditetseffekt) 1988
1987

SVENSKA VÄRDEPAPPER noterade . ' r
<

i
nyemissioner

i andrahandsmarknaden-onoterade ,

i
nyemissioner

övrigt

216
1.370

151
37

226 1.236

169

117

2.009 23

1.490 37

216 -639

151 14

226 -255

169 80

UTlJUVDSKA
VÄRDEPAPPER

1.775
223

1.747 162

2.032 207

1.527 175

-258 16

220 -12

TOTALT

1.998

1.909

2.240

1.702

-242

208

(I ovanstående tabell liksom i nägra tabeller i det
följande förekommer det att en summa pä gmnd av avnindningar inte
överensstämmer med summan av delposterna.)

'' Börsnoterade eller pä annai sätt dagligen noterade.

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till
större enskilda placeringar Engagemang på 250 mkr och däröver finns i 23
företag och svarar för nästan 90% av portföljvärdet. Inom gruppen 16 mesta
omsatta aktier på börsens A:I-lista återfinnes 11 av fondens investeringar över
250 mkr med ett samlat värde på drygt 8,2 miljarder eller nästan 53% av fondens
portföljvärde.

Det är uppenbart att resultatet av fondförvaltningen är
starkt beroende av kursutvecklingen på aktierna i de relativt få företag, där
fonden har stora engagemang. I den meningen är dessa aktieinnehav strategiska.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av
fondens svenska värdepappersportfölj framgår av följande tabell.

Branschfördeiningi

Fondens portfölj

Marknaden»

Bransch
1988

1987

1986

1988

1987

1986

Verkstäder
40

Kemisk
industri 21

Skogsindustri
10

Fastighets-
och

byggföretag
9

Handelsföretag
1

Rederier

Utvecklingsbolag
3

Förvaltningsbolag
2

Övriga
företag 14

100

Placeringsinriktningen är som framgår av tabellen i stora
drag oförändrad. I fråga om verkstadsföretagen beror ökningen på en gynnsammare
kursutveckling för dessa företag än totalindex uppvisar Ökningen i skogsföretag
sammanhänger med reellt ökade engagemang.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsentligt
högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag
(verkstäder, kemisk industri, skogsindustri och utvecklingsbolag) med
tillsammans drygt 70% av portföljvärdet jämfört med drygt 50% för marknaden. Å
andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaklier i fonden mycket låg jämfört
med branschens marknadsandel. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är
alltjämt betydligt lägre än marknadens.

Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för
fondens grundfilosofi att — inom ramen för det långsiktiga
avkastningsintresset, som är det primära målet för fondens verksamhet — bidra
till en vidareutveckling av svenskt näringsliv. Också om man i ett längre
perspektiv mäter fondens över- respektive underrepresentation i olika
branscher finner man att denna grundläggande inriktning bestått.

' VeckansAffärers branschindelning, exkl banker och
försäkringsbolag (som fonden inte får aga aktier >).

Prop. 1988/89: Bilaga 2

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avseenden
(branschmässigt, antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer
av samma storleksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som
regel en betydligt större spridning. Koncentrationen är en medveten strategi
hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än
en mer "indexneutral" portfölj. Ä andra sidan innebär
koncentrationen ett högre risktagande. Under 1988 har koncentrationen på
företag givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg
under 1988 på en nivå som var ca 20% högre än under 1987. Affärerna på
andrahandsmarknaden ökade i relation till den officiella börsomsättningen och
motsvarade 1.4% av denna (drygt 1%). Mer än hela ökningen berodde pä de
uppköpserbjudanden, som fonden accepterade under året. Omsättningshastigheten
i fondens portfölj ligger betydligt under genomsnittet för marknaden.
Börsvärdet av fondens portfölj utgör ca 2.9% av det totala börsvärdet av den
för fonden tillgängliga marknaden.

Fonden har under 1988 medverkat till börsintroduktionen
av Volvo i Finland genom att ställa fria B-aktier till förfogande för spridning
på marknaden.

Arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier och
mellan olika aktieserier har gjorts i betydande omfattning men har minskat i
volym jämfört med föregående år.

Bland större affärer kan nämnas försäljning av aktierna i
ABV, drygt 320 mkr, i Holmen, drygt 110 mkr, i Swedish Match, nära 360 mkr och
i Fläkt nära 80 mkr Samtliga affärer föranleddes av uppköpserbjudanden.

1 nyemissioner i noterade företag har fonden 1988 satsat
216 mkr (226 mkr). Den största enskilda investeringen har gjorts i
Nordstjernan med 150 mkr.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter
marknadsvärdet, avsåg följande företag:

1.225
mkr 1.109 mkr 1.069 mkr 1.027 mkr 975 mkr

1 (1) Astra

2 (2) Volvo

3 (3) ASEA

4
(4) SCA

5
(6) Sk å nska

5.405 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för 34% av
portföljens marjcnadsvärde eller i stort sett samma andel som föregående år.
Nytt engagemang bland de fem största är innehavet i Skånska. Nettoköp har
gjorts och kursen på aktien har utvecklats något bättre än genomsnittet för
hela aktieportföljen.

1 värdepappersförteckningen på sidorna 16-17 redovisas
uppgifter om fondens kapital- och rösträttsandelar i de enskilda noterade
företagen.

Prop.1988/89:144
Bilaga 2

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolagsstämmoåret"
för fondens första verksamhetsår, 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid
bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa
företag (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslut-na).

Grunden för rösträttsöverlåtelsen är en specialbestämmelse
i aktiebolagslagen. Under 1988 har rösträtt överlåtits till de anställda i 16
noterade och 1 onoterat företag.

I fråga om fondens portfölj har följande viktigare förändringar
skett under året:

•
Nya företag i
portföljen är Almedahl (efter utbyte mot aktier i Fagerhult), Betongbyggen
(nyteckning), Kramo (nyteckning), NCB (nyteckning), Nordstjernan (nyteckning).
Sandblom & Stohne, SIAB, STORA och Thorsman

•
Ett antal
engagemang har avyttrats: ABV (uppköpserbjudande), Fagerhult (utbyte), Fläkt
(uppköpserbjudande), Frico, Holmen (uppköpserbjudande), Rottneros och Swedish
Match (uppköpserbjudande)

•
Större netloköp
av aktier har gjorts i AGA, Bergman & Beving, Ericsson, MoDo, Perstorp,
Skånska och SILA

•
Större
nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Bahco, Esab, Esselte, Pharmacia och
Sandvik

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid
16-17.

Aktiviteten på marknaden för aktieöptioner har varit
väsentligt lägre än under 1987. Fonden har liksom föregående år i begränsad
skala deltagit i denna marknad främst genom utställande av köpoptioner
Optionshandeln under 1988 har givit ett positivt utfall på drygt 1,2 mkr (2
mkr).

Vid årsskiftet utestående köpoptioner redovisas i följande
tabell:

Syftet med
de utländska placeringarna är, som påpekats i föregående årsredovisning, att
utgöra ett hjälpmedel i förvaltningen av fondens svenska värdepappersportfölj.
Kontakterna med internationella mäk-larfirmor ger tillgäng till analyser av
svenska företag och deras konkurrenter och marknads- och branschutvecklingar
ur ett internationellt perspektiv. I takt med de svenska storföretagens
internationalisering blir sådan kunskap allt viktigare för fonden som placerare.

Omsättningen har varit fortsatt hög i de utländska
portföljerna under 1988. Netto har 16 mkr placerats. Den effektiva avkastningen
på portföljen under året uppgår till 10%. Marknadsvärdet på aktieportföljen var
ca 35 mkr och fördelade sig med inemot 60% på japanska aktier, drygt 20% på
amerikanska aktier och knappt 20% på engelska aktier

Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i
följande tabell (belopp i mkr):

1988

1987

1986

Köp

223

162

Försäljningar

(marknadsvärden)

207

175

Genomsnittlig

portfölj

Effektiv

avkastning

10%

-8%

22%

Onoterade värdepapper

Sommaren 1980 gjorde fonden sin första placering i ett
icke noterat företag. Engagemangen på detta område har sedan dess vuxit
snabbt.

Marknads-
Lösen

värde värde,

31.12.88,tkr tkr

Optioner motsvarande Företag antal aktier

2.800

2.760

Trelleborg 10.000

De underliggande aktierna ingår i fondens aktieportfölj
till marknadsvärde och eventuellt försäljningsbelopp redovisas som en
ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen.*

Fonden har rätt att placera kapital motsvarande 1% av det
bokförda fondkapitalet i utländska aktier För 1988 har det inneburit en
placeringsram på ca 67 mkr Som framgår av nedanstående tabell har i genomsnitt
39 mkr av denna ram utnyttjats.

Del erllållna priset för utställda köpoptioner
intaktsfores först sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under
"förutbetalade intakter" i balansrakningen.

Under 1988
har två engagemang tillkommit. Fonden har förvärvat aktier för drygt 20 mkr i
Dentala Proteslaboratoriet, ett företag som tillverkar och säljer tandtekniska
produkter. Företaget planerar för en marknadsnotering. Vidare har fonden
investerat 60 mkr i Holmens Kraft AB, som övertagit vissa av Holmens Bruks
krafttillgängar Under året har fonden deltagit i emissioner i Four Season
Venture Capital, Swedish Genetic, SwedeChrome, Centruminvest och Näringslivskredit.
Innehavet i Rydgruppen har försålts till majoritetsägaren, varvid en mindre
realisationsvinst uppkommit. Ventronic och Mercom är under avveckling. Båda
företagsgrupperna har varit engagerade i elektronikbranschen och byggdes upp i
början på 80-talet. Affärskoncepten har visat sig ej hållbara. Fonden bedömes
göra en avsevärd förlust på dessa engagemang och årets resultat har belastats
med 51 mkr för nedskrivning av engagemangen.

Andelen onoterade företag i fondens portfölj uppgick den
31.12.1988 till ca 4%. Det investerade beloppet var vid samma tidpunkt 695 mkr

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Något
förenklat kan investeringarna grupperas på följande sätt:

Kraftbolag

172 mkr

Borsmogna
företag

—
marknadsnotering planeras

138 mkr

Etablerade
företag

83 mkr

Utvecklingsbolag
— med egna

ledningsresurser
och god kapitalbas

140 mkr

Utvecklings-
och forskningsföretag

72 mkr

Övriga

90 mkr

695
mkr

Som framgår av ovanstående uppställning är investeringarna
av olika karaktär och riskspridningen får bedömas som godtagbar. Det ekonomiska
utfallet av fondens engagemang i onoterade företag kan först med säkerhet
bedömas då företagen blir marknadsno-terade eller då avyttringar/avvecklingar
av engagemang sker I dagsläget finns otvivelaktigt vissa engagemang som
innehåller orealiserade värdestegringar. Onoterade företag som under åren
1983-1987 noterats eller avyttrats hade enligt 1987 ärs redovisning tillfört
fonden en värdeökning på netto ca 125 mkr Någon bedömning för 1988 har ej
gjorts, då inga onoterade företag i portföljen fått någon marknadsnotering. Befarade
förluster på vissa investeringar är lättare att bedöma. Förutom tidigare nämnda
förluster på 51 mkr på engagemangen i Ventronic och Mercom tillkommer efter
individuell bedömning förlustrisker på 45 mkr

Det bör understrykas att de förluster och förlustrisker
som nu belastat årets bokslut uppkommit successivt. 1 tidigare årsredovisningar
har det också pekats på att placeringar i onoterade företag (inte minst då
venture capitalbolag) är mer riskfyllda än placeringar i större, noterade
företag.

Uppkomna värdeökningar och orealiserade värdestegringar
på befintliga engagemang är större än förluster och förlustrisker och motiverar
att fonden är fortsatt aktiv som riskkapitalkälla för onoterade företag. Förutsättningen
för framgång är en selektiv bearbetning av marknaden och att fonden, då det
gäller framför allt mindre företag har ett intimt samarbete rned de stora
venture capitalbolag i vilka fonden redan är äga-

1988

1987

riA

232

155

119

242

200

Aktieutdelningar

Räntor pä lån

Räntor på likvida medel

Ökning av korta skulder resp

minskning av korta fordringar

Nettoförsäljning av värdepapper

Ökning av grundkapitalet

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 678 563

Nettoköp av värdepapper - -208

överföring till 1-3 AP-fondema -132 -125

Förvaltningskostnader -
11 - 9

Minskning av korta skulder - - 8

SUMMA ANVÄNDA MEDEL -143 -350

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 535 214

Likviditetsförvaltningen har genom ändring av fondens
reglemente fro m februari 1988 kunnat utvidgas till att avse placeringar i
"värdepapper med hög likviditet avsedda för den allmänna marknaden".
Tidigare har placeringarna varit begränsade till bankinlåning, statsskuldväxlar
samt bank- och företagscertifikat.

Då det gäller placeringar i företagscertifikat och marknadsbevis
inriktar fonden sina placeringar på instrument utgivna av företag, som
erhållit sk rating.

Ränteutvecklingen har under 1988 varit relativt lugn.
Marknaden har dock kännetecknats av att den korta räntan tenderat uppåt medan
den långa räntan sjunkit något.

Medellöptiden på fondens portfölj har varierat mellan ca
100 dagar och 360 dagar (1987; 90-150 dagar).

Placeringarnas fördelning vid utgången av året framgår av
följande tabell:

Procent

1988 1987

42 52

100

48 30 16

100

Specialkonto i bank Företagscertifikat Statsskuldväxlar
Obligationer

Likvida
medel

Fondens likviditet uppgick vid årets utgång till 1.755
mkr, vilket innebär en ökning under året med 535 mkr. Medelbeloppet likvida
medel ökade med 298 mkr och uppgick lill 1.515 mkr. 1 förhållande till det
totala fondkapitalet upptaget till marknadsvärde uppgick andelen likvida
medel till 10.2% vilket är något lägre än andelen likvida medel vid föregående
årsskifte (10.5%).

1 följande tabell återges en finansieringsanalys för
fonden 1988:

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under
året 10.5% (9.9%). I reala termer innebar detta en avkastning på 4.0% (4.8%).

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna
Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid
beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det
bok-

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

föringsmässiga
utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen pä sid 13) inte
har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster

Aktieutdelningarna ökade med 18% till 274 mkr (232 mkr).
Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.3% av marknadsvärdet på portföljen av
noterade aktier våren 1988 (1987: ca 2.0%).

Ränteintäkterna, 158 mkr (varav 155 mkr på likvida medel),
ökade jämfört med föregående år (124 mkr). Ökningen beror på den högre
likviditeten under 1988 (jfr sid 10).

Förvaltningskostnaderna ökade med drygt 2 mkr. En
uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinnes
under avsnittet "Administration" på sid 12. Förvaltningskostnaderna
motsvarade 1.6 promille (1.5 promille) av det genomsnittliga bokförda
fondkapitalet under året och 0.7 promille om tillgångarna värderas till
marknadsvärden..

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar
och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 421 mkr (348 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1988 medförde
realisationsvinster på 1.183 mkr (648 mkr) och realisationsförluster på 48 mkr
(34 mkr). Realisationsvinster och realisationsförluster är inte
"planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av
affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden
på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in — först ut, vilket
innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna
maximeras. Intäkterna 1988 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1989
har inte resultatförts.

DIAGRAM 3

Som redan
nämnts i avsnittet om onoterade företag är två företag, Ventronic och Mercom,
under avveckling. Förlusterna på dessa engagemang jämte en avsättning för
befarade förluster på vissa andra onoterade företag har belastat resultatet med
96 mkr

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 3% av realvärdet
av grundkapitalet vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1988 till 146 mkr
(132 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet
för året 1.313 mkr (829 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution
inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste den sägas
vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförluster
har i en sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och
realisationsförluster. 1 och med att likviden av en försäljning reinvesteras i
värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de
orealiserade kursförändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och
därmed portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i hög grad
påverka resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid
resultatet under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med
långsiktiga mål, och utfallet mäste därför ses i ett längre perspektiv.

På grunday kursuppgången från årsskifte till årsskifte har
det icke realiserade övervärdet i ponföljen under 1988 ökat med 4.436 mkr.
Motsvarande tal 1987 innebar en minskning av övervärdet med 1.629 mkr.

s. 1989 Kontrollera mot PDF

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Det totala nominella resultatet för 1988 blev därmed 5.895
mkr jämfört med ett underskott på 668 mkr.

Resultatet av portföljförvaltningen — sedan fondens
tillkomst 1974 — återges i diagram 3, som också illustrerar det reala
resultatet.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala
nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till
reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med 274 mjcr (216
mkr) för bevarande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet 5.621
mkr (underskott 884 mkr). Med hänsyn tagen till kravet på överföring till
första-tredje AP-fondema visade fonden ett överskott pä 5.475 mkr (1987 ett
underskott på 1.016 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.
Man kan i diagram 3 konstatera att sett Iran fondens tillkomst kom
ackumulerade resultat och ackumulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under
fondens åttonde verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet sedan
1981 ökat med undantag för 1984 och 1987. Vid det senaste årsskiftet översteg
det samlade resultatet motsvarande resultatkrav med drygt 12 miljarder kronor

Performance

Det är av intresse att redovisa utfallet av fondens verksamhet
inte bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan också i
förhållande till kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under 1988 med drygt 51%.
Ett index för fondens värdepappersportfölj visade en uppgång med knappt 54%.
Om likvida medel inkluderas i portföljen har fonden haft en totalavkastning på
drygt 51% under året.

Fondens överrepresentation i verkstadsinduiitrin är den
faktor som främst bidragit till fondens goda relativa utveckling under 1988.

fjorton
ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice
ordföranden utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som
företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två
efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit
oförändrat åtta.

De totala förvaltningskostnaderna 11.421 tkr, fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1987):

1987

1988

Löner
och ersättningar

Styrelse och verk-

ställande direktör

1.296

1.161

övriga anställda

1.785

1.571

Revisorer

408

272

Pensioner,
pensions-

avgifter,
lönebikost-

nader,
övriga per-

sonalkostnader

2.349

1.934

Lokalkostnader

1.427

965

Informationskost-

nader,
prenumera-

tioner,
konsult-

tjänster

1.925

1.582

Depåkostnader

734

498

Resekostnader

464

405

Kontorsmaskiner,

inventarier

582

518

övriga
förvaltnings-

kostnader

451

179

9.085

Summa 11.421

StockholiTU februari 1989 /

s. 1990 Kontrollera mot PDF

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år
1990 fastställts. Av de

Bertil Danielsson

Förvaltningsberättelse

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

De av
fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav
vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras
till anskaffningsvärden.

Resultatet
av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december
1988 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar
till dessa återfinnes på sid 10-12.

Resultaträkning, tkr

Bokföringsmässigt resultat

1988

1987 ,

AktieutdehiiiigaT

Ränteintäkter .
.

Förvaltningskostnader ...';■.,..'

274.266 -. : 157.894 •, ./.. 11.421

232.141 . 124.462 -

..:.;
■./. 9.085

■
Rörelseresultat V ,' ., -.

420.739

'.,, 347.518 ;

Realisationsvinster- .
' .................................................................

Realisationisförluster.i ;, •' L

Nedskrivning:
.= .-' -

Överföring tiU 1--3 AP-fonderna'>

1.182.516

- :/. .47.798

./. 96.164

r 1.459.293 ./. 145.873 :

648.059

./.. 34,421 ' ,

. 961.156, ./.'131.864 ;

Boirittgsmässlgtiuttoresiälät

' I313M0.

.
829J92 ',

Realt resultat , v

' J * ' /s .r "
. -,

■■' i ''•'

Nettoresultatföre överföring till i-3 ÄP-fondema
enlovan .. . ., ' ökning/minskning av. éj realiserade
vinster/ förltistei'
- ■

L459.293 .-. 4.435.576 '.

; ;
961.156;'

,
;-:/.! .628:870;

Nombielltnsiäutt
Inkl ef realiserade vbuterZ/Srtiister

,
Avsättninj; för beVarande av grundkapitalets köpkraft'?

5.894.869 ■ . ./. 274.167 '

.
./. 667.714,' ■ . ./;. 215;942

Realt resultat Inkl ej nMseradevlnsler/fBrUater

överföring till l--3AP-fpndenia'

5.620.702:

. ./. 145.873 ; -

'
J. 883.656 ./. 131.864 •

översluitl/widerskptiijdrUllmuk till resultatkrav

5.474.829 ,

:
ji:oi5.52o

'' 3% pä grundkapitalet uppindexerat med
konsumentprisindex till penningvärdet i december resp är.

Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade
vinster/förluster ("dold reserv" i värdepappcnportföljen) vid årets
slut jämfört med vid årets

början. Jfr balansräkningen. ' Uppindexering av
grundkapitalet med konsumentprisindex.

s. 1989 Kontrollera mot PDF

Balansräkning

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Balansräkning, tkr

1988-12-31

1987-12-31

Bolfårda

MaHcnads-

Bokförda Marknads-

vården

värden

värden värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, slatsskuldväxlar.

företagscertifikat

1.755.234

1.220.271 1.220.271

Upplupna intäkter och fönitbetalade

kostnader

1.618

1.417 1.417

Aktier

6.196.405*'

15.438.760"

5.400.922*' 10.274.207"

Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter

198.574*'

278.943"

152.768*' 166.631"

Summa tillgångar

8.151.831

17.474.555

6.775378 11.662.526

1
Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder

Fondlikvider

120

_ _

Skuld till 1-3 AP-fondema

145.873

131.864 131.864

Upplupna kostnader och förutbetalade

intäkter

7.198

4.165 4.165

Övriga kortfristiga
skulder _

1.114

242 -242

154.305

136.271 136.271

AvUtntng

Avsättning för bef ärade förluster

(onoterade företag)

45.000

. 45:000

-" - ■ ■ ' • ; -

< Tillskjutet gmndkapital

2.350.000

2350.000

Uppindexerat grundkapital"

4.862.4;25

. . 4:588.258

Ackumulerat överskott från föregående år

4.289.106

' ,
3.459.815

Ackumulerat överskott i förhållande till

" r
:*■ ■■- ■

resultatkrav

6.937.996

7.953.517

Arets nettoresultat

1.313.420

829.292 :

Årets överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav

5.474.829
17.275.250

./.1.015.52b.,

7.952.526

6.639.107 11.526.255

1
Summa siculderocfc/DiidiulplUi

8.i5i.831

17.474SS5

6.77S378 11.662.526

oner
beträffande aktier i ett

Företag
i fondens portfölj till

ett försäljningsvärde av ca 2.8 mkr.

Stockholm 1989-02-15

Sören Mannheimer Lars Eric Eri csson

GunHeUsvik

HansWerthén

Nilsl.andqvist Ingemar Es&in

Gustav Persson

Thorstén
Andersson

Stig Malm Dan Andersson

Lage Andréasson

KurtLatmeberg

Björn Rosengren Bertil Danielsson

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att
förestående resultaträkning och balansräkning över- |

ensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm 1989-02-22

Torkel Stem Jonas Forssman

Anders Larsson

Gösta
Telestam

Revisionsberättelse

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Undertecknade,
som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna
Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse
för år 1988.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna
har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner,
som fonden företagit under 1988, eller mot det sätt på vilket desamma
genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande
förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

Torkel Stem

Stockholm
den 22 febmari 1989

Jonas Forssmun Anders Larsson

Gösta Telestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Suppleanter

Sören Mannheimer, jur kand, ordförande

Svante
Öberg, departementsråd

Vakant, vice ordförande

Vakant

Lars Eric Ericsson, förbundsordförande

Ingegerd
Karlsson, kommunalråd

Gun Hellsvik, kommunalråd

Kennart
Erlandsson, kommunalråd

HansWerthén, tekn dr

Marcus
Storch, direktör

Nils Landqvist, docent

Lars
Nabseth, professor

Ingemar Essen, direktör

Christopher
Friis, direktör

Gustav Persson, direktör

Ame
Rosengren, finansdirektör

Thorstén Andersson, direktör

Bertil
Svenson, direktör

Stig Malm, LOs ordförande

Uno
Ekberg, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Bertil
Jonsson, förbundsordförande

Lage Andréasson, förbundsordförande

Hans
Olsson, utredningschef

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Jaan
Kolk, sekreterare

Bjöm Rosengren,TCOs ordförande

Tobias
Lund, direktör

Revisorer

Torkel Stern, direktör, ordförande

Jonas Forssman, direktör

GöstaTelestam, direktör

Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB |

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör

Per Ström

Gunnel Johansson, kamrer

Ame Lööw

Margareta Passad

Catrin Abrahamsson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde
fondstyrelsen |

Besöksadress:

Drottninggatan

82
III

Postadress:

Box3069,10361
Stockholm

Telefon:

08-243390,
Telefax: 24 42 40

5 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1988

Svenska
värdepapper

Aktier,
noterade

Företag

Antal

Förändring'*

Marknadsvärde

aktie-

%av

unde

■T
1988

tkr

kapital

röster

AGA

3.324.553

218.600

723.753

. 7,0

9,0

2.438.269

886.284

Alfa Laval B

979.368

450.509

6,7

0,0

Almedahl B

225.054

-F

225.054

31.508

3,6

1,4

Andersons B

282.624

-t-

141.312

96.092

12,7

7,7

Arcona A

570.000

186.390

6,4

7,3

ASEA

2.705.290

45.000

1.068.558

4,5

3,9

1.927.840

777.450

Astra

5.461.136

-1-

95.700

1 ?.?,5.2%

7,6

7,2

4.324.746

1.136.390

Atlas Copco

246.693

68.087

1,1

Bahco B

713.135

250.000

188.477

6,7

4,6

BPA B

220.200

58.133

3,5

0,4

Bergman & Beving B

479.300

291.800

67.102

6,3

4,0

Betongbyggen B

41.000

7.585

2,1

0,8

Eken B

375.000

295.000

27.375

6,8

4,0

Electrolux B

3.145.554

918.502

4,5

0,2

Ericsson B

1.513.184

194.000

553.825

4,0

0,0

ESAB

228.938

89.000

73.489

5,3

4,4

137.820

91.118

Esselte

1.337.880

612.900

285.141

3,8

1,4

47.888

1.289.992

Euroc

705.250

2.000

285.545

6,1

7,2

688.900

16.350

Gambro B

53.700.

5.%1

0,2

0,1

Garphyttan Hesselman

330.000

220.000

49.500

7,7

Gullspång:

811.443

357.035

8,5

5,0

Hennes & Mauritz B

384.375

126.844

5,1

2,4

Incentive

1.674.001

303.012

8,7

8,2

989.978

684.023

Inter Innovation

389.999

59.280

10,0

8,6

31.373

358.626

JM Bygg B

48.000

45.600

1,1

0,5

Kramo B

28.262

3.674

1,6

0,8

Mo och Domsjö

526.901

222.000

239.786

4,5

5,0

253.318

51.583

222.000

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

%av

Foretag

Antal

Förändring'*

Marknadsvärde

aktie.

under 1988

tkr

kapital

röster

NCB A

11.250.000

-1-11.250.000

29.812

1,6

2,0

Nordstjeman A

1.495.220

-1-

1.495.220

297.549

3,4

4,5

Perstorp B

1.203.278

295.000

314.947

6,6

2,9

Pharmacia

2.933.045

122.900

486.073

4,5

2,6

73.039

2.860.006

Procordia

733.313

270.592

2,0

1.7

586.650

146.663

SCA

2.561.652

151.696

942.666

4,6

882.420

1.679.232

Saab-Scania

1.328.172

8.000

281.415

1,9

1.080.590

247.582

Sandblom & Stohne B

97.500

11.700

3,5

1,9

Sandvik

3.078.321

137.000

903.226

. 5,9

• 5,7

2.352.253

726.068

Siab

261.100

>261.100

71.803

3,1

1,3

63.800

197.300

Sila A

1.100.000

200.000

143.000

6,2

Skånska

2.315.900

389.400

974.994

3,7

2,6

35.000

2.280.900

SKF

870.819

351.079

3,2

■ 4,3

532.950

337.869

Stora B

250.000

80.750

0,4

0,1

Sydkraft A

1.244.040

207.340

776.281

5,2

7,7

Thorsman A

9.200

2.088

0,5

Trelleborg

900.768

55.128

254.722

2,3

1,2

805.840

94.928

Volvo

2.717.201

142.000

1.109.452

3,5

6,3

1.835.921

881.280

Totalt marknadsvärde

14.808.208

Totalt anskaffningsvärde

5.564.643

' Förändringarna anges netto och an vissa fall resultat av
flera olika förändringar under året. t ex emission eller yktieuppdelning i
komhinution med kop och försäljning.

Aktier, onoterade

Prop.
1988/89: Bilaga 2

144

F ö retag

Antal

Förändring

under 1988

Anskaffningsvärde
tkr

aktie kapital

Avesta
Krafi pref 1

261.491

BioinveDt

3.000

A 1.500

B 1.500

BouB

10.000

CéDtnimlnvest

113.644

-1- 42.572

A 1.800

B 104.572

C 7.272

Convectus

77.500

A 42.810

B 34.690

Dentala
Protes-

laboratoriet
dp B

252.000

-h252.000

Enerek

2.000

A 1.300

B 700

Four
Seasons VC

300.000

-I- 75.000

A 16.950

B 283.050

Gruvkraft
pref 1

41.500

Holmen
Kraft pref 1

540.000

-1-540.000

Junfcaravan
pref 1

75.000

NKR
Intressenter B

8.184

■1- 8.052

Nord-Invent
B

135.000

Näringslivskredit
A

133.333

+ 50.000

Opti
Sensor

10.000

Refina

1.200

Robiisttis

375.000

A 255.000

B 120.000

SNSW
Elektronik A

250

-1- 250

SSAB

2.083.333

A 925.000

B 1.158.333

SwedeChrome

1.379.012

-1-879.012

Sweden
Options and

Futures
Exchange

11.000

A 4.749

B 6.251

Swedish
Genetic

15.000

-1- 5.000

A 12.735

B 2.265

Uwelast

300

Ventronic

30.000

Nedskrivet

A 10.975

B 9.025

Pref 10.000

32.686 2.250

4.210 24.641

15.500

21.816 500

78.750

5.188

54.000

7.500

8.500

2.505

16.000

4.000

6.000

46.250

25 116.150

42.177 2.186

42.400

2.000

27,7
27,7

12,6 30,0

7,8 28,8

19,5 37,9

21,0

19,4

7,1 20,0

30,0 22,2

14,0

32,0

9,5

22,2

45,2

22,4

4,9

9,7

16,1

5,8

8,3

1,2

33,3

-47,6

20,4

,20,4

37,5

37;5

25,0

35,4

50,0

8,3

5,0

14,5

2,8

2,4

33,3

45,0

30,0
48,0

30,0 49,5

Prop.
1988/89:144 Bilaga 2

Foretag

Antal

Förändring under 1988

Anskaffningsvärde tkr

aktiekapital

%av röster

Visentkraft pref 1 Älvkraft pref 1

82.509 500.000

10.314 50.000

12,6 15,9

27,7 28,8

Totalt
anskaf&iingsvärde

595.548

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla
skuldebrev med optionsrätter)

Företag

Mo och Domsjö kvb SCA

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

Nominellt, ikr

Förändring
under 1988

Marknadsvärde,
tkr

51.858

-1-51.858

94.984

19.176

84.172

179.156 98.787

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla
skuldebrev)

Företag

Nominellt,
tkr

Förändring
under 1988 Anskaffningsvärde, tkr

Bioinvent

Centruminvest

Enerek

Esselte

Four
Seasons VCM

Gmvkraft

Hohnen
Kraft

Inter
Innovation

Mercom

Näringslivskredit

Refina

Ventronic

6.750

17.680

500

1.972

-I- 1.972

5.187

15.000

+ 4.000

15.000

6.670

6.000

-1- 6.000

6.000

10.000

6.000

Nedskrivet

28.000

-t- 4.000

28.000

4.000

20.825

Nedskrivet

Totalt
anskafiningsvärde

99.787

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Utländska värdepapper

Aktier

Företag

GBP

Barclays Bank

British Gas

Glaxo

Pmdential Corp

Royal Insurance

Sears

"rusthouse

Unilever

JPY

AsakawaGumi

Mitsubishi Heavy

Mitsubishi Steel

SaitamaBank

Sekisui House

Sekiwa Real Estate

Taisho Mar
& Fire

Toyo Corporation

Toyo
Exteriör

USD

Burlington Northn

Califomia Biotechnology

Dow Chemical

Handy & Harman

Lilly Eli

Mci Communications

Merck

Stone Container

Union Carbide

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

Antal

Marknadsvärde, tkr

10.000

448

60.000

1.046

10.000

1.179

50.000

839

18.000

761

40.000

495

25.000

693

20.000

1.027

5.250

175

100.000

4.890

30.000

4.181

21.000

1.663

20.000

1.858

1.000

100.000

6.846

1.000

1.100

245

3.000

1.453

11.000

379

2.000

1.076

5.000

529

2.000

1.048

10.000

1.387

2.500

885

5:000

981

5.000

785

35.004

36.214

Sammanfattning
av värdepappersförteckningama

Anskaffningsvärden, mkr

Marknadsvärden.-mkr

Svenska aktier,
noterade 5.564 Svenska aktier,
onoterade 596 Utländska
aktier -36

14.808

596

Summa
aktier

6.196

15.439

Övriga
svenska värdepapper, noterade Övriga svenska värdepapper, onoterade

99 100

179 100

Summa
övriga värdepapper Summa värdepapper

199 6.395

279
15.718

' Marknadsvärdena pä utländska värdepapper.har räknats om
till SEK efter valutakurserna den 31 december 1988, utan tillägg för värdet av
switchpremie.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Kortfattade
uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-
Ägarandel/

mang,
mkr

rösträtts- övriga större VD/Fondens

andel, % delägare styrelserepr.

Kommentarer

X)Kmfthotag

AvntaKnfl (+Vi>entkrafl)

43.0

12.d/27.7

Avesta AB 1

Folke
Källberg Thomas Halvorsen

Ginvkratl

11.9

9.5/22.2

Boliden och konsortier av för-

Lennart
Wallenius Thomas Halvorsen

HolmeiiKr«fl Juktfavui

60.0

7.5

45.202.4 4.9/9.7

Holmen »knngs-bolag, pensions-

MoDo »tiftel-sen mfl.

Erik
Olsson Thomas Halvorsen

Hilding
Brändström Thomas Halvorsen

Alvknft

50.0 172.4 ,

15.9/28.8

Värmlandsenergil
(Uddeholm) J

Gunnar
BAtelson Thomas Halvorsen

B)
Övriga bolag

BiolDTeat

9.0

30.0«7.7

LRF.Unsförsfik-

ringsbolagen,

Sveriges

Föreningsbankers

Förbund

Len
närt Adamsson Mårten Carlsson

42.3

37.9/2«.8

SPP/AMF-P,

Folksam,
Itmari-nen, Duba/Vectura, anstftUda

Håkan Karlsson Sten Wikander

CoBTcctas

15.5

16.5/20.4 Itellcborggnippen Sten Lindstedt
SPP/AMF-P, In- Sten Wikander vesteringsbanfcen, MAllerAPertlonAB

30.0/7.1 Gösta Mfillefon GfisuMAUefbn

PaulErcfle Ingemar Mundebo

Nobetpharma

93.8

(inkl FSVC Masacemeot AB) g;5

. ' 44:0 ?

32.0/14.0 Alfa-Laval.SPP/ GAsla Oscarsson

AMF-P,FSVC Sten Wikander

Management AB

U.1IS.S . Ebbe Kiook med LeifGarplieden

familj, OOsuOscaiason

FbOT Seasons VC

Christer JAmeskog Sten Wikander

.3i:3l*>.6 Ftoftos(dotteibo- .
UgtiUVk>ivo)odi flhsUiringsbolaget Wasa

AmeJöneman
Bert LinditrOui

8.3/1.2 Ett antal institil-

tioneriSvenuodi ftvfiga nordiska Under

OfMI

UlfSchrOder

20.4/20.4 rfoTd-Imrent, några ftAne företag

lO.O

Johannes
BnAlnnd Sten Wikander

37.5/37.S VD med familj

CuftLinderofh
Thomas Halvonen

25.(W5.4

Sparbankemar FörvaltoiogfAB, SPP/AMF-P, Folksam

SSAB

116.2

8.3/S.O Svenska staten, Leif
Gustafsson

Skandia. SPP/AMF-P. stiftelser inom SE-banken

Dessa bolag har övertagit vatten-krafttillgängar frän de
nämnda industriföretagen. Bolagskonstruktionen och kraftleveransavtal med resp
industriföretag fir sä konstruerade , att fonden pä sina preferensaktie- och
konvertibelinnehav fdr en real avkastning av 3.5-4.5% per år.

Bolaget bedriver forskning, utveckling, produktion och
marknadsföring inom bioteknikområdet.

Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt
för förnyelse av stadskfimor samt bedriver via dotterbolag i Sverige, Norge
och Finland konsultverksamhet på dessa områden.

Bolagets viktigaste affånområden år verkstadsindustri
(huvudsakligen legotillverkning), handel med industrikomponenter samt några
utvecklingsprojekt.

Bolaget tillverkar och såijer tand-tekniska produkter,
service och utbildning

Ett sv landets största venture capital-fOictag med en
blandad företagsportfölj.

Holdingbolag fSr mObelfOretaget NK R Intemational AB (med
speciell inriktning på inredningar för kontor och offent-Ug miljö).

Kieditaktiebolagfar medel- och lång-frntig kreditgivning
till framför aUt mimfre och mcdehS o ra företag.

Ventme capitaUDiet, som samverkar med indnstriföretL
hflgikokn- ocb forakningsinstitiit. lldiga engagemang men i begrinsad skala.

Bcriaget har utvecklat och maitnadsför en OfMiak tangent
fDr dika applik»- tioner. Avknopp ntn g från Nord-Invent.

Bolaget otvecklar, tillvcrfcar och mark-nad sfej r Ontgenflnoietf m iri Bft nm>ent
för trimst pro cesik ontroll inom industrin.

Bolaget ftger andelar i fråmst ett stort anta) regionab
utvecfclingsbolaA. Ih giften Ir an genom finansiell och industriell
kompetensocfa ekonomiska resurser underlåtta dessas eipansion.

Sveriges största handebstålförelag.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Kortfattade
uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-
Ägarandel/

mang,
röttråtts- övriga uöm VD/lhttdaa

mkr andel, % detägare styrtberepr.

Kommentarer

SwcdcChrone

42.2

14.5/14.5

SKF,
MalmA Energiutveckling, Duba/Vectura, Johnwu-fAretag

Göran Wahlberg Göran Ekelund

Bolaget har uppfört en anläggning i Malmö för produktion
av ferrokrom med anlitande av plasmateknik.

Swedent
Options and Fanns Exdungc

(SOFE)

2.2

2.8/2.4

BeijerCapital, Dan Stridsberg PM,
SPP/AMF-P, Ulf Magnusson Skandia samt flertalet foiidkommissioaärer

Bolaget tillhandahiller marknadsplau och
dearingsfunktion för options- och och terminsbandel i värdepapper.

Swedish
Genetic

42.4

33.3/45.0

Investerings-banken, SPP/ AMF-P

Per Bitelson Sten Wikander

Holdingbolag för bioteknikföretaget KaroBio. Fonden har
ett Åtagande om satsning av ytterligare ca 20 mkr.

SnnskaBola Likemedel

4.2

19.5/7.8

Hagströmer
Fond-kommission, företagsledningen, ett stort antal läkare

Bo
Lindberg

Marknadsföring av generiska lakemedel i
endosförpackningar.

1.0

22.2Ä0.0

Spiran
Förvaltnings AB, företagsledningen

Anders Granqvist StigNordfelt

Bolaget tillverkar och marknadsför system för
energistyming, inbrott, larm, brandlarm och vattendetekteriog i fastigheter.

Uwelast

2.0

30.0/30.0

Four Seasons VC,

företagets

grundare

Martin Holm Lars-Olof Gustavsson

Uwelast tillverkar formgjutna polyure-taner för
industriändamål (membran till högtryckspressar, belSggning av valsar för
pappersindustrin m m).

Prop. 1988/89:144 Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr
där ej annat anges.)

1984

1985

1986

1987

1988

Grundkapital vid årets slut

1.850

2.150

2.350

do, uppindexerat med konsumentprisindex

3.545

3.743

4.172

4.588

4862

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden

3.728

4.122

5.610

6.639

7.953

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden

6.115

8.184

12.126

11.526

17.275

Värdepappersportfölj vid årets slut.

anskafiningsvärden

3.109

3.484

4.734

5.554

6.395

Värdepappersportfölj vid årets slut.

marknadsvärden

5.496

7.546

11.250

10.441

15.718

Nettoplaceringar under året

235

208

-242

Realt resultat

-666

1.871

3.512

-1.016

5.475

Totalavkastning, %

-5

+34

+45

-7

+51

Index för fondens portfölj, förändring, %

-8

+35

+47

-9

+54

Förändr av
totalindex (Veckans Affärer), %

-12

+25

+51

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till
fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real
avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medförändringen i
konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet - grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga
överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinstmedel i ett
aktiebolag).Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden. Om
tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den
"dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och
totala försäljningar av värdepapper. Försäljningar-

na har här räknats tiU marknadsvärden. NettopJace-ringama
anger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts genom
försäljningar

Realt resultat enligt reglementet—jfr resultaträkningen.
Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet
räknats upp med konsumentprisindex.

Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på
följande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisationsvinstnetto ±
värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till fondkapitalet till
marknadsvärde vid årets början och korrigerat för medelstillskott under året.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen
(exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för
köp och försäljningar.

Sydfonden

(första löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING
1988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

FYRA Ar i sammandrag

Tillskott av grundkapital

Tillskott av grundkapital, ackumulerat

Grundkapitalets nuvärde vid respektive års slut, uppindexerat
med konsumentprisindex

Börsportfölj, marknadsvärden

Börsportfölj, anskaffningsvärden (inkl. courtage och
värdepappersskatt)

Dold
reserv i börsportföljen

Aktieutdelning

Ränteintäkter,
netto

Realisationsvinster,
netto

Rörelseresultat

Överföring
till 1—3 APfondstyrelsema

Överföring lill 1—3 APfondstyrelsema, ackumulerat

Fondkapital, enligt balansräkninen

Fondkapital, enligt real redovisning

1985 Mkr

1986 Mkr

1987 Mkr

1988 Mkr

243

542

691

516

551

1.093

1.784

2.300

582

1.151

1.921

2.577

493

1.316

1.764

2.955

438

1.044

1.951

2.474

272

- 187

481

204

222

236

295

166

565

1.146

2.024

2.761

620

1.418

1.837

3.242

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

VERKSAMHETS Ö VERSIKT

Aktieomsätlningen
på börsen minskade frän 125 Mdr 1987 till 115 Mdr 1988. Eftersom
aktieomsätmingen 1986 var 141 Mdr har omsätmingen procentuellt gått ned under
de senaste två åren med sammanlagt 18%. Kortsiktigt innebär detta en tydlig
til|. bakagång av omsättningen pä den svenska börsen. Samtidigt måste man dock
ha klart för sig, att omsättningen av börsnoterade aktier i svenska företag
totalt sett stigit, om man också inbegriper omsättningen utomlands. Medtages
också denna har den totala omsätmingen ökat från 165 Mdr 1986 till 185 Mdr 1988
eller med 12%.

ursutvecJdingen på Stockholmsbörsen blev under det gångna
året, totalt sett, avsevärt mer positiv än vad de flesta bedömare trodde vid
årets böijan. Efter en försiktig inledning i början av året, då flertalet
placerare kände stor osäkerhet efter kursfallet i oktober 1987 och därför
intog en avvaktande hållning, började kurserna successivt stiga. Detta ledde
till att — med en fortsatt stegring året ut — börsåret blev ett av de hittills
bästa. Vid slutet av året hade kursfallet från oktober 1987 återhämtats och
Veckans Affärers totalindex överträffat den tidigare "all-lime-high"
noteringen från oktober 1987.

Under året steg totalindexet med 51%, vilket var lika
mycket som under rekordåret 1986.1 första hand berodde uppgången på ett
fortsatt gott konjunkturläge och stora resultatförbättringar hos
börsföretagen. Ett annal skäl var att kursfallet i oktober året före hade
skapat farhågor för ekonomisk recession, vilket man efteråt kunde konstatera
skapade en orealistiskt låg kursnivå under tiden för kursfa}}et och perioden
därefter. Marknadens höga likviditet bidrog också kraftigt till uppgången, bl a
den stora kapi-

taltillströmningen till olika akiiesparfonder och
löntagarfonderna. Kursfallet i oktober 1987 resulterade även i att
förelagsförvärv blev billigare och attraktivare. Förvärven under 1988
representerade en köpesumma i storleken 60 Mdr. Dessa försäljningar fick
troligen en stimulerande effekt på börsen såtillvida att en stor del av det
frigjorda kapitalet sannolikt reinvesterades i börsaktier. Detta bidrog också
till att kompensera del minskade utlandsintresset för svenska ak-

I fråga om de större branscher, som ingår i totalindex, steg verkstads
index med mer än 61 % eller med drygt tio procentenheter utöver totalindex.
Några av de större verkstadsföretagen steg betydligt mer än verkstadsindex.
Detta gäller främst Ericsson som gick upp med 141%, medan Volvo, som är
Sydfondens största placering, visserligen utvecklades klart positivt men
likväl tolv procentenheter sämre än verksiadsin-dex. Index för Sydfondens
största branschinnehav, dvs skogsindustrin, hade under årets lopp en något
bättre utveckling än totalindex.

Sydfondens aktieportfölj

Vid årets slut var marknadsvärdet på Sydfondens
aktieportfölj 2.955 Mkr och anskaffningsvärdet 2.474 Mkr. Detta innebär atl
det då i portföljen fanns en dold reserv på 481 Mkr. Vid utgången av 1987 understeg
däremot marknadsvärdet anskaffningsvärdet med 187 Mkr.

Under räkenskapsåret har således inte enbart den tidigare
dolda förlusten i aktieportföljen balanserats utan också en ansenlig dold
reserv byggts upp motsvarande 20% av anskaffningsvärdeL Denna förändring från
ett undervärde till ett övervärde i förhållande lill aktieportföljens anskaffningsvärde
motsvarar en värdestegring på 668 Mkr, som utgör verksamhetens s.a.s. dolda
resultat. När det gäller det synliga, bokföringsmässiga resultatet uppgår detta
till 295 Mkr. Den största intäktsposten utgörs av realisationsvinster som,
efter avdrag för realisationsförluster, redovisas med ett nettobelopp av 222
Mkr.

Omsätmingen av aktieportföljen består av dels nyförvärv på
1.106 Mkr dels försäljningar på 836 Mkr. Omsättningshastigheten kan enligt
Riksrevisionsverkets metod beräknas till 22%. Detta motsvarar i stort sett omsätmingshastigheten
på Stockholms fondbörs. Även under åren 1984-86 fanns en motsvarande
överensstämmelse mellan Sydfonden och fondbörsen.

När det gäller 1987 var dock omsättningshastigheten i
Sydfondens aktieportfölj väsentligt högre än på fondbörsen. Detta berodde på
att Sydfonden fattade ett policybe-slut, som innebar dels att portföljen skulle
koncentreras till ett väsenfligt mindre antal boiag deis att omplaceringar
skulle ske mellan olika branscher och företag med hänsyn till den förväntade
långsiktiga utvecklingen. Omplaceringarna var således ett led i en långsiktig
placeringsstrategi och inte utslag av en strävan att under året optimera realisationsvinsterna.

Större nyförvärv av aktier skedde under 1988 i Astra, SCA,
Stora, Volvo och SHB och större försäljningar i Ariinios, Carnegie, Saab,
Sardus och Trelleborg. De tio största postema svarade för — beräknat efter
marknadsvärdet vid slutet av året — 75% av

Prop.
1988/89:144 Bilaga 3

börsporiföljens totala marknadsvärde och utgjordes av aktier
i följande företag (med marknadsvärdena i Mkr angivna inom parentes): Volvo
(476). SCA (356). Stora (274). Skånska (229), Sydkraft (221), Asira (206). Mo
och Domsjö (183), Cardo (107), SEbank-en (103) och Ericsson (88).

Vid räkenskapsårets slut ingick i Sydfondens börsportfölj
aktier med nedanstående fördelning på branscher, beräknad i procent av
marknadsvärdet vid verksamhetsårets utgång 1987 och 1988. För jämförelse
angives också motsvarande branschfördelning i Veckans Affärers aktieindex.

Sydfonden

Vecluns

Affärers

aktieindex

1988

1987

1988

1987

Verlcsläder

22..'i

21,3

27.4

25,4

Kemisk
industri

7.0

12,3

8.9

8,6

(därav
läjtemedei)

(7,0)

(3,5)

(0.5)

(0,5)

Skogsindustri

27,5

19,6

9,2

10.1

Ovnga
företag

12,6

6.5

12,8

14.1

Fastighets/

Byggföretag

11,9

13,9

12,8

13.1

Handelsföretag

4,4

1,5

2.8

Rederier

0,5

0.2

Utvecklingsbolag

1,9

7,3

2,1

2,0

Förvallningsbolag

10.8

11,8

14,8

14.3

Banker

5.8

3,5

10,0

9,4

100.0

100,0

Analys av Sydfondens avkastning

Under 1988 steg marknadsvärdet av Sydfondens förmögenhet
med ca 46%. Det är en hög siffra. Trots det kan man fråga sig om inte
värdestegringen kunde ha varit ännu högre, då aktiekurserna på Stockholmsbörsen
— som tidigare nämnts — i ge-nomsniti steg med 51%.

Det finns flera orsaker till varför en fonds och en därmed
jämförlig institutions avkastning skiljer sig från marknadens genomsnitt. En
del fonder och instiuiiioner har möjlighet att placera den förvaltade förmögenheten
i flera olika slag av objekt. Ett försäkringsbolag har exempelvis rätt alt placera
i fastigheter, aktier, obligationer, reverser och andra räntebärande
värdepapper och specialinlåning i bank. För en löntagarfond är valfriheten så
till vida begränsad att fonden skall placera sina tillgångar uteslutande i
aktier (konvertibler) och att ett krav på en långsiktig inriktning uppställts
för dessa placeringar. Likvida medel för främst en tillfredställande
betalningsberedskap skall placeras i bank eller slatsskuldväxlar eller liknande
penningniarknadsinstru-ment. Vidare har förarbetena till lagstiftningen om
löntagarfonderna givits en sådan uttolkning alt fondema endast har rätt att
hålla en begränsad likviditet.

För stora fonder är det av största betydelse vid valet av
placering av tillgångarna alt

VEFIKSAMHETS Ö VERSIKT

andelen aktier varieras med hänsyn till kursutvecklingen
på aktiemarknaden i jämförelse med avkastningen på andra slag av placeringar.
Här gäller det att uppnå en optimering som man populärt brukar kalla för
"timing". Om aktiekurserna är i stigande gäller del att ha så stor
del av tillgångarna sorn möjligt placerade i aktier och tvärtom. Erfarenheten
visar alt förvaltare av stora ak-tie])oriföljer kan ha svårt att till fullo bemästra
och tillgodose detta krav på "timing". För löntagarfondemas del
tillkommer som en inte oväsenflig restriktion i detta sammanhang, att en fonds
tillgångar skall vara placerade uteslutande i aktier (liknande), att ett krav
på långsiktighet gäller för dessa placeringar och att en fond endast hai räu att
hålla en begränsad likviditet.

Under 1988 eftersträvade Sydfonden att ha en så begränsad
likviditet som möjligt. Medel som flyter in genom försäljning av aktier,
utdelning från bolag och tillskott från Riksförsäkringsverket kan dock inte
placeras omedelbart i aktier. Särskilt när aktiemarknaden är så överhettad som
den var under 1988 kan del ta en tid, innan lämpliga aktieposter som passar in
i portföljen blir tillgängliga. Sammantaget medförde detta att fondens
likviditet i genomsnitt var cirka tio procent. Räntan på de likvida medlen låg
på samma procenttal eller något över, alltså ca 40 procentenheter lägre än börsuppgången
på aktier enligt totalindexet. Delta förklarar nästan hela skillnaden mellan
Sydfondens avkastning och genom-sniitet för Stockholmsbörsen.

1 detta sammanhang bör också nämnas att löntagarfonderna —
enligt de av statsmaktema angivna rikflinjema — även har lill uppgift atl
satsa riskkapital för utveckling av mindre och medelstora företag, som
'\i\\.v. är noterade på någon av fondbörsens listor. Dessa aktieföivärv kan
dels avse s.k. mogna företag dels ha karaktär av venture capital satsningar,
t.ex. i högskoleavknop-pade företag inriktade på teknologiskt mycket
avancerade produkter. Det hör till dessa satsningars natur att de i regel är
mycket riskbetonade och att det ofta tar åtskilliga år innan exempelvis en
uppfinning resulterar i en kommersialiserad produkt. Det ligger således i dessa
satsningars karaktär att misslyckandefrekvensen är större än i vanlig
fö-reuigsamhet. Risk- och misslyckandefrekvensen gör att avsätmingen till
riskreserver och realiserade förluster belastar fondens resultaträkning.

Samtidigt bör påpekas att även satsningar med en gynnsam
utveckling ofta får en fördröjd positiv påverkan på Sydfondens resultaträkning,
eftersom de företag och produkter det nu gäller i regel har en lång
utvecklingsfas. Vad som här framhållits samverkar till att dra ner Sydfondens
synliga ;ivkastn\ng. För 1988 kan effekten beräknas till en ä fvå
procentenheter jämfört med att motsvarande kapital i stället satsas på
börsaktier.

Sydfondens aktieportfölj har under året

1988 ytterligare koncentrerats. Vid årets

början svarade de 10 största postema för ca

65% av börsportfbljens marknadsvärde —

en siffra som vid slutet av 1988 stigit till ca

75%. Delta skapar fömtsätmingar för en ut

veckling som skiljer sig från marknadens ge

nomsnitt. Det kan fa en accentuerad positiv

eller negativ påverkan på fondens avkast

ningjämfört med nivån på marknaden. I

fall satsningama är väl valda och fram

gångsrika kommer värdet på fondens aktie

portfölj att stiga mer och snabbare än den

genomsnitfliga börsutvecklingen. I motsatt

fall blir fondens resultatutveckling ogynn

sam. Koncentrationen i aktieportföljen in

nebär också i sig en högre riskexponering

jämfört med en spridning av innehaven.

I Sydfondens fall utgörs risken i första hand av att
företagen inom skogs- och läke-medelsbranschema far en relativt dålig
re-sultamtveckling. Dessa branscher är nämligen klart överrepresenterade i
Sydfonden. Deras andelar av portföljen är vid utgången av 1988 27,5 respektive
7,0%, vilket kan jämföras med branschemas andel av totalindex som är 9.2
respektive 0,5%. Vid början av året svarade dessa branscher för 19,6 resp 3,5%
av Sydfondens portfölj. Under året , har det alltså skett en klar utökning av
ak tieinnehaven i berörda branscher och företag.

Satsningen på läkemedelsföretag har på kort sikt varit
mindre framgångsrik. Kursuppgången inom branschen har varit knappt 30%. Men
utvecklingen i början av

1989 har varit desto mer postiv. För skogsin

dustrin däremot har avkastningen under

1988 legat nära marknadens genomsnitt.

Övervikten i skogs- och läkemedelsbran-schema motsvaras i
Sydfondens portfölj av en underrepresentation för verkstadsföretag,
förvalmingsbolag och banker. Av dessa senare branscher är det framför allt verkstadsbranschen
som gått bra under 1988 med en genomsnitflig kursstegring på 61 %. Detta har
negativt påverkat Sydfondens relativa avkastningsnivå. Här nämnda förhållande
accentueras genom att det verkstadsföretag som fonden satsar mest på, nämligen
Volvo, inte sligit lika myckel som övriga verkstadsföretag.

Vid jämförelse mellan Sydfondens av-kasming och den
genomsnitfliga kurstillväxten på fondbörsen har ingen hänsyn tagits lill att
kurstillväxten inte inkluderar utdelningar. Det kan hävdas att en korrekt
jämförelse förutsätter att den genomsnitfliga kurstillväxten ökas med ca två
procentenheter motsvarande marknadens direktavkastning. A andra sidan har
ingen hänsyn tagits till fondens omkostnader, d.v.s. i för-su hand courtage och
omsätmingsskatt.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

örsta lön
lagarfondstyrelsen. Sydfonden, avger för räkenskapsåret 1988 följande
för-valmingsberättelse med tillhörande resultat- och balansräkningar.

RESULTAT

Den under räkenskapsåret bedrivna verksamheten har givit
ett rörelseöverskott pä 295 Mkr före överföringen till 1—3 AP-fondema. Denna
överföring, som skall motsvara tre procent av nuvärdet av förvallade medel,
har beräknats lill 75 Mkr. Efter överföringen återstår ett bokföringsmässigt
nettoresultat på 220 Mkr, vilket belopp tillföres fondkapitalet.

Aktieutdelningarna uppgår lill 57 Mkr och ränleiniäklema
lill 22 Mkr. Förvaltningen av börsportföljen har resulterat i realisationsvinster
(netto) uppgående tiil 222 Mkr.

Enligt bestämmelsema för löntagarfondstyrelsen skall även
elt realt resultat redovisas. Del bokföringsmässiga nettoresultatet på 220
Mkr justeras med förändringen av börsportföljens dolda reserv (+ 668 Mkr) samt
avsättningen för att bevara gmndkapi-talets köpkraft (—139 Mkr). Det reala
resultatet för verksamhetsåret utgÖr således 749 Mkr.

TILLFÖRSEL AV KAPITAL

Fonden har under räkenskapsåret hos Riksförsäkringsverket
rekvirerat och fatt överfört sammanlagt 516 Mkr. Totalt har fonden därmed
tillförts 2.300 Mkr för åren 1984-1988.

Fonden kommer under år 1989 att rekvirera sammanlagt 558
Mkr, d.v.s. fullt rambelopp för detta år.

BÖRSPORTFÖLJEN

Marknadsvärdet utgör 2.955 Mkr och anskaffningsvärdet,
inklusive courtage och värdepappersskatt, 2.474 Mkr. Den dolda reserven uppgår
således till 481 Mkr.

Portföljomsättningen under året belöper sig till totalt
1.942 Mkr, fördelat på köp 1.106 Mkr och försäljning 836 Mkr.

Sydfonden har under året inte utfärdat några köpoptioner.

FONDKAPITAL

Det bokförda fondkapitalet uppgår till 2.761 Mkr och
fördelar sig på följande poster:

2.300 Mkr 241 Mkr 220 Mkr

2.761
Mkr

Tillfört kapital Balanserat Överskott Arets resultat Summa
Fondkapital:

Löniagarfondstyrelsen skall även lämna en real
redovisning. Fondkapitalet enligt marknadsvärden per 1988-12-31 uppgår till
3.242 Mkr, fördelat på följande poster:

Tillfört kapital

uppindexerat
värde 2.577 Mkr

Överskott i förhållande

till
resultatkrav 665 Mkr

Summa FondkapiCal 3.242 Mkr

ADMINISTRATION

Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och fyra
suppleanter. Under 1988 har styrelsen hållit sju sammanträden. En arbetsgrupp,
bestående av fyra styrelseledamöter och två befattningshavare i fonden, har
sammanträtt tio gånger under året för att dels förbereda vissa frågor till
styrelsemötena och dels fatta beslut enligt styrelsens bemyndigande.

Styrelsen har fastställt särskilda regler för
styrelseledamot, verkställande direktör och tjänsteman i fonden rörande egen
eller närståendes handel med värdepapper m.m.

Nya mtiner har införts för uppföljning av fondens
engagemang i onoterade bolag. Fondens styrelse erhåller regelbundet rapporter
om utvecklingen i dessa bolag.

Fonden har haft rvå heltidsanställda befattningshavare
vid kontoret i Stockholm och en vid kontoret i Arlöv.

I förvaltningskostnaderna på 6.125 Kkr ingår arvoden och
lÖn till styrelsen och verkställande direktören med 739 Kkr.

Bengt Jerand, Sydfondens hittillsvarande verkställande
direktör, lämnade 1988-12-31 sin befattning. Till tillförordnad verkställande
direktör har styrelsen ut-sett direktören vid fonden Nils Melin. Till ny
verkställande direktör har utnämnts Carl-Axel Zachrisson, som tillträder sin
befatming under våren 1989.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

R E S
U LTAT R Ä KNING (kkr)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT
RESULTAT

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Finansiella intäkter

Övriga
intäkter

Avgår: Förvaltningskostnader Avskrivningar

Realisationsvinster Realisationsförluster

Avsättning
till riskreserv

Rörelseresultat

Överföring
till 1—3 APfondstyrelsema Not 4)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT
RESULTAT

57.257

29.925

22.241

13.686

-81

22.160

79.417

13.686

43.611

Noll) Not 2)

6.125 160

228.489

- 6.285

5.720 166

216.506

- 5.886

-6.199

222.290

- 12.820

203.686

Not 3)

0 295.422

- 5.000 236.419

Not 4)

-75.198 220.224

- 48.826 187.593

REALT
RESULTAT

Resultat före överföring till 1—3 APfondstyrelsema enl
ovan

Förändring av ej realiserade

vinster/förluster Not 5)

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av

gmndkapitalets köpkraft Not 6)

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Överföring till 1—3 APfondstyrelsema

ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT

I FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV

295.422 668.284

963.706

-139.361

824.345 -75.198

749.147

236.419

- 459.762

- 223.343

- 79.402

- 302.745

- 48.826

-351.571

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

BALANSR Ä KNING 1988-12-31 (kkr)

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

välden

värden

välden

värden

1988

1987

TILLGÅNGAR

Likvida
medel

324.867

94.152

Fordringar
hos fondkommissionärer

168

Förutbetalda
kostnader och

upplupna intäkter

121

Övriga
fordringar

Noterade
aktier

Not 7)

2.473.977

2.954.822

1.950.845

1.763.868

Onoterade
aktier m m

Not 8)

52.917

48.904

48.442

Inventarier

Not 2)

363

522

SUMMA
TILLGÅNGAR

2.852.245

3.333.090

2.094.773

1.907.334

70.099 1.921.470

267.336

-351.571 1.837.235

1.907.334

SKULDER

Skulder
till fondkommissionärer

Upplupna
kostnader

Skuld till
1—3 APfondstyrelsema

Övriga
skulder

Riskreserv

SUMMA
SKULDER

FONDKAPITAL

Grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Fonderat resultat (ackumulerat överskott från tidigare år)

Ackumulerat underskottyöverskott vid åreis ingång i
förhållande till resultatkrav

Arets resultat

Arets överskott/underskott i förhållande till resultadtrav

SUMMA FONDKAPITAL

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

5.703

336

313

75.198

48.826

813

257

15.000

91.347

70.099

91.347

2.300.000 1.784.000

2.576.831

53.081

240.674

- 84.235

187.593

220.224

2.024.674
2.094.773

2.760.898
2.852.245

3.241.743
3.333.090

749.147

6 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

NOTER
TILL RESULTAT- OCH BALANSR Ä KNINGAR (kkr)

Not 1) Av förvaltningskostnader utger ersättning och
lön till styrelse och VD

Övriga löner och arvoden

Lönebikostnader

Övriga förvalmingskostnader

739

623

1.712

1.520

625

556

3.049

3.021

6.125

5.720

Not 2) Avskrivning i inventarier har skett med 20 %
pä anskaffningsvärdet

Inventariemas anskaffningsvärde

Ackumulerad avskrivning

Bokfört värde

Not 3) Riskreserv

Ingående reserv Årets avsättning Utgående reserv

797

-434

-275

363

522

15.000

10.000

5.000

15.000

Not 4) Löntagarfondstyrelsen skall varje år Överföra
en avkasming på 3 % av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt
konsumentprisindex förändring.

Not 5) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster

("dold reserv" i värdepapper?.portfoljen) vid
årets slut jämfört med vid årets böljan.

Not 6) Uppindexering av gmndkapitalet med
konsumentprisindex.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

V Ä RDE
PAPPERSF Ö RTECKNING 1988-12-31

Not 7) NOTERADE AKTIER

Företag

Antal

Anskaffnings-

Marknads-

%av

aktier

värde

kapital

röster

Asea A
bu

96.200

36.062.649

38.191.400

0,16

0,19

Asea B
fria

5.000

1.738.045

1.955.000

0,01

0,00

Astra A
bu

908.800

194.241.923

206.297.600

1,26

1,48

Atlantica

133.750

13.798.907

10.833.750

6,08

BPA A

15.190

.3.637.588

4.025.350

0,24

0.31

BPA B

54.810

13.482.040 ■

14.524.650

0,88

0,11

Cardo bu

404.600

99.008.455

107.219.000

2,89

Cardo
fria

500

129.055

132.500

0,00

Electrolux
B fria

210.400

65.918.833

61.647.200

0,29

0,01

Ericsson
B fria

238.000

56.707.588

87.584.000

0,62

0,01

Euroc A

20.600

6.065.278

8.343.000

0,18

0,22

Euroc B

69.400

21.731.880

28.037.600

0,60

0,07

Fabege B
bu

202.500

19.227.478

18.225.000

0,73

0,45

Fabege B
fria

41.500

4.018.796

3.735.000

0,15

0,09

Hilab B

262.000

20.168.791

22.270.000

4,13

1,24

Interlnnovaiion
B bu

60.200

18.807.767

9.331.000

1,54

0,77

Investor
A bu

95.900

27.336.692

27.811.000

0,30

0,33

Investor
A fria

23.400

6.841.168

6.786.000

0,07

0,08

Investor
B fria

56.800

16.858.187

15.904.000

0,18

0,02

leppsson
Pac B bu

117.250

7.311.298

14.539.000

5,43

3,73

Lundberg
B

125.000

20.839.352

25.000.000

0,27

0,07

Marabou
B fria

11.000

3.358.828

3.322.000

0,23

0,07

Modo A

33.100

10.186.510

19.198.000

0,28

0,58

ModoAl

55.500

21.051.479

21.090.000

0,47

0,20

Modo B
fria

327.800

119.346.079

124.891.800

2,79

1,15

Modo C

53.200

18.364.964

17.556.000

0,45

0,09

Procordia
A

137.821

34.801.014

53.750.190

0,37

0,39

Procordia
B fria

36.779

8.297.540

13.534,672

0,10

0,01

Providentia
A bu

114.300

25.586.380

27,432.000

0,40

0,45

Providentia
A fria

23.800

5.909.300

5.593.000

0,08

0,09

Providentia
B fria

122.400

29.629.316

29.008.800

0,43

0,05

SCA A bu

1.400

549.593

518.000

0,00

0,01

SCA B bu

660.885

220.473.828

245.188.335

1,17

0,29

SCA B
fria

297.415

104.465.966

109.448.720

0,53

0,13

SE
Banken A

593.400

87.354.484

102.658.200

0,46

Sv
Handelsbanken

457.000

48.924.484

69.921.000

0,44

Siab A

106.300

25.676.018

29.232..500

1,28

1,65

Siab B

19.800

3.878.927

5.445.000

0,24

0,03

Sila

212.500

23.813.342

29.750.000

1,21

Skandia

326.800

56.894.552

58.824.000

0,55

Skånska
B bu

507.300

118.603.797

215.095.200

0,81

0,49

Skånska
B fria

34.200

7.230.311

14.535.000

0,05

0,03

Skrinet
B bu

370.000

38.932.836

54.390.000

11,39

8,10

Stora A
bu

505.900

167.958.999

168.970.600

0,85

1,03

Stora A
fria

152.500

47.759.474

50.325.000

0,26

0,31

Stora B
fria

164.500

53.896.286

53.462.500

0,28

0,03

Strålfors
B fria

108.400

9.630.923

19.728.800

2,04

1,22

Sydkraft
A

104.910

39.213.400

67.142.400

0,44

0,65

Sydkraft
C

240.760

53.817.033

153.845.640

1,02

0,15

Sydoslinvest
B bu

100.000

1.423.192

2.250.000

2,73

1,23

Volvo B
bu

1.193.700

419.295.987

460.768.200

1,54

0,39

Volvo B
fria

40.400

13.720.134

15.5.54.000

0,05

0,01

NOTERADE
AKTIER TOTALT

2.473.976.746

2.954.821.607

Anm.

Anskaffningsvärdena
innefattar courtage och värdepappersskatt. Vid framtagning av marknadsvärdet på
noterade aktier har använts senaste betalkursen den 30 december 1988 eller, om
sådan saknas, köpkursen samma dag.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 3

ONOTERADE
AKTIER MM 1988-12-31

Not 8) AKTIER Företag

A Se C Collection AB

Skandinaviska Chuckfabriken Trading AB

Ideon AB

Utvecklings AB Kranen B

Microelectronic Design Service Center AB,

MEDSC

Morgana AB

AB Scaniainvenlor A

AB Scaniainventor B

Scaniainvenlor Conveyor SICON AB A

Scaniainventor Conveyor SlCON AB B

SMC Swedish Machine Group AB pref

SydAlpin AB A

AB Tollarpkaross

Antal

Anskaflhings-

%av

aktier

kapital

röster

1.500

300.000

25,00

2.500

500.000

20,00

200

240.000

1,00

25.000

5.000.000

3,70

1,59

50.000

1.050.000

11,85

12,88

200

1.000.000

16,67

878.500

0,76

4,47

158

4.825.000

23,98

14,13

500

0,73

4,35

150

15.000

21,77

13,07

20.000

25.000.000

18,38

1.990

199.995

6,53

8,42

6.250

750.000

41,75

39.758.995

KONVERTIBLA
SKULDEBREV

Företag

Anskaffningsvärde

Skandinaviska
Chuckfabriken Trading AB

1.500.000

Microelectronic
Design Service Center AB, MEDSC

Morgana
AB

SydAlpin
AB

Zeol
Kemi AB

1.218.000 2.000.000 2.000.000 1.200.000 240.000
3.000.000

Zeol
Kemi AB

2.000.000

13.158.000

ONOTERADE
AKTIER M M TOTALT

52.916.995

Prop.1988/89:14 Bilaga 3

REVISIONSBER Ä TTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnais alt såsom
revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, far härmed avge
revisionsberättelse för år 1988.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som
lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga
granskningsätgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansiäkningama,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträfTande löntagarfondstyrelsens
förvaltning.

Stockholm
den 17 februari 1989 ,1

s. 86 Kontrollera mot PDF

Sven Santesson Aukt. revisor

LE Rosberg

Direktör
Bankinspektionen

Engagemang i ej marknadsnoterade företag .- ''

Sydfondens
första placering i ej marknadsnoterade företag gjordes under verksamhetsåret
1985. Antalet sådana företag i Sydfondens portfölj och anskattningsvärdet per
den 31 december varje år för de aktier och konvertibla skuldebrev, som
utgjorde riskkapitalsatsning i dessa företag, framgår av följande uppställning:

Antal Anskaffningsvärde

förelag kkr

1985
2 3949

1986
9 42042

1987
13 48904

1988
12 52917

Sydfondens
placeringar i dessa företag har samma syfte och karaktär som venture
capitalföretagens motsvarande satsningar, nämligen investering i
minoritetsposter och därigenom medverkan i uppbyggnad av utvecklingsbara
företag, vars mål kan vara att uppnå notering på börsens OTC-lista. Denna typ
av investering kännetecknas främst av att

— investeraren
måste vara beredd att ta risker för att kunna vara med i projekt med stor
utvecklings- och avkastningspotential

— avkastning
på investerat kapital normalt inte kan förväntas förrän efter 5-7år

— det
före QTC-notering i regel inte förekommer någon handel med dessa värdepapper,
varför man vid beslutet om engagemanget måste utgå från att detta är
långsiktigt.

Statens
Industriverk, SIND, har mycket kraftigt understrukit venture capitalbranschens
betydelse för den industriella utvecklingen i det längre perspektivet. Att
arbeta med venture capital kräver goda kunskaper och stor erfarenhet för att
utvärdera utvecklingsbara företag och stödja dem finansiellt och
managementmässigt. Dessa insatser anser SIND vara nödvändiga för förnyelse av
företagsamheten.

De
som sysslar med eller bedömer venture capitalverksamhet måste vara medvetna om att
felsatsningarna kan bli stora, då det i åtskilliga fall är fråga om
högriskprojekt. Detta gäller inte enbart för vårt land utan är en
internationell företeelse.

Sydfonden
har t. o. m. 1988 års utgång satsat totalt 64,0 Mkr i ej noterade företag.
Fram till 1987-12-31 uppgick förlusterna till 4,2 Mkr. Under 1988 har
portföljen förändrats enligt följande:

Anskaffningsvärde
1988-01-01 48904 kkr

Investering i nya företag 7000 kkr

Ökning av investering i
delägda företag 3915 kkr

59819kkr

Avyttring av engagemang 6902 kkr

Anskaffningsvärde
1988-12-31 52917 kkr

De
engagemang, som avyttrats under 1988, har påverkat årets resultat Prop,
1988/89: 144

enligt
följande: Bilaga 3

Reavinst
vid försäljning av aktier + 171 kkr

Förlust
vid försäljning av aktieinnehavet i Blekinge

Invest
AB - 3 680 kkr

Förlust
vid Stiwa Inredningar ABs konkurs — 2175 kkr

Ränteintäkter
på konvertibla skuldebrev uppgår till 669 kkr under 1988.

Sydfondens
policy betr. engagemang i onoterade företag innebär att fonden i första hand
är intresserad av följande företagskategorier:

1. Avknoppningsföretag
från universitet och högskolor. Affärsidé och pro-

dukt(er) bör vara utvecklade så långt att tiden för kommersialisering

kan bedömas.

2. Etablerade företag, som har ett intressant utvecklingsprojekt
och som behöver hjälp med ägarefinansiering och managementstöd under ett antal
år.

3. S. k. Mangements-by-outs, vilka ofta innebär en
vitalisering och vidareutveckling av företagen. Det kan också ha den av många
bedömda positiva effekten att majoritetsägandet stannar kvar på orten och att
produktion och marknadsföring inte flyttas till annan region.

4. Krisföretag. Om vi går in i krisföretag, skall vi
ha en noggrant underbyggd utvärdering av att affärsidé, produkter, marknad,
personal, m. m. verkligen borgar för att företaget skall kunna få en positiv
utveckling

De
tolv företag, som Sydfonden har engagemang i per 1988-12-31, är följande:

Verksladsindustri

- SMG
Swedish Machine Group AB

SMG
är moderbolag för ett antal företag inom verktygsmaskinindustrin. Tillverkande
företag i gruppen är SMT Machine Company AB i Västerås, Sajo Maskin AB i
Värnamo samt AB Strands Mekaniska Verkstad i Målilla. SMG har dessutom
försäljningsbolag i ett antal länder.

— AB
Tollarpkaross

Detta
företag bygger brandbilar och värdetransportfordon. Det ligger i Tollarp
(Kristianstads kommun) och har cirka 20 anställda.

Under
1986 genomfördes en rekonstruktion av bolaget. I samband med denna gick
Sydfonden in som delägare. Under 1987 genomfördes ett åtgärdsprogram,
innebärande bl. a. nedläggning av en produktlinje, kraftig personalminskning,
ny företagsledning samt en offensiv marknadsföring med tyngdpunkten förlagd
till brandförsvars- och värdetransportfordon.

Redan
under senare delen av 1987 vände resultatkurvan uppåt. Under 1988 har
faktueringen uppgått till 9,5 Mkr och resultatet visar en kraftig förbättring.

Tollarpkaross
är sedan många år välkänt för sina kvalitetsbyggen av

branbilar och värdetransportbilar. Genom det engagerade och kvalificera- g7

de arbete, som personalen
nu utför, bör företaget ha en lönsam utveckling Prop. 1988/89:144

framför sig. Bilaga 3

—
Skandinaviska Chuckfabriken Trading AB

Företaget
är den enda tillverkaren av chuckar i Sverige. Det egna produktprogrammet
består av handmanövrerade chuckar. Detta kompletteras med agenturer för
hydruliska chuckar samt magnetchuckar och magnet-block. Företaget ligger i
Tyringe (Hässleholms kommun) och har cirka 50 anställda.

Möbelirtdustri

— A
& C Collektion AB

Företaget
produktutvecklar och marknadsför ett eget sortiment av möbler för offentlig
miljö. Sortimentet utvecklas genom ett nära samarbete med kända formgivare.
Produktion sker genom ett långsiktigt samarbete med möbeltillverkare i Södra
Sverige, som är kända för hög kvalitetsnivå.

— Morgana
AB

Detta
företag, som ligger i Bodafors (Nässjö kommun), gick Sydfonden in i under 1988
i samband med ett Management-by-out. Företaget har cirka 180 anställda och
tillverkar kontorsmöbler och glasade väggpartier.

Morgana
AB producerar och marknadsför kontorsmöbler och glasade väggpartier.
Produkterna säljs via återförsäljare — inredningsföretag. I Sverige
representeras Morgana av ett 30-tal återförsäljare. Exportandelen av den totala
försäljningen utgör ca 25% och Morganas produkter säljes f. n. i, förutom
Skandinavien, Holland, England, Frankrike och USA.

Morganas
produkter kännetecknas av hög kvalitet samt funktionellt genomtänkta
arbetsplatslösningar, där de ergonomiska synpunkterna tillläggs stor vikt.

Företaget
har uppnått goda försäljningsframgångar och har numera en väletablerad position
på marknaden.

Ut
vecklingsföretag

— Utvecklings
AB Kranen

Bolaget
bildades i samband med beslutet om nedläggning av Kockums Varv i Malmö.
Företaget skall dels iordningsställa och hyra ut kontors- och industrilokaler
på varvsområdet, dels genom fianansiella engagemang bidra till utveckling av
nystartade företag.

— AB
Scaniainventor

Företaget
ligger i Helsingborg. Verkställande direktör och huvudägare är uppfinnaren Olle
Siwersson. Produkt: Uppfinningar — från idé till prototyp. Olle Siwersson har
under årens lopp tagit fram många nya produkter, som sedan kommersialiserats
och som nu efter förvärv tillverkas av andra industriföretag.

— Scaniainventor
Conveyor SICON AB

Företaget
startades i november 1987 för att exploatera en av Olle Siwers- 88

sons
uppfinningar, nämligen en ny bandtransportör för dammfri bulkhan- Prop.
1988/89:144 tering. Under 1988 har bl.a. en anläggning installerats på Cementa
AB:s Bilaga 3 fabrik i Slite på Gotland.

A
vknoppningsjoretag

— Zeol
Kemi AB

Företaget,
som finns i Lund, är ett högteknologiskt miljöföretag med en helt ny teknik —
zeoliter, vilka absorberar och återvinner lösningsmedel och även renar luften
effektivt från lukt.

I
mitten av 70-talet påbörjades vid Lunds tekniska högskola forskning kring
zeoliter för användning som absorbenter. 1982 startades Zeol AB med målsättning
att utveckla och marknadsföra zeoliter som en högtekno-logisk komponent för
rening av svåra ämnen vid industriella utsläpp.

Hittillsvarande
metoder för rening har inte åstadkommit tillräcklig reningsgrad och
effektivitet, framförallt när det gäller utsläpp i låga koncentrationer. I
Sverige släpps idag ca lOOOOOOOO (hundra miljoner) liter olika lösningsmedel
rakt ut i luften från fabrikerna. 1 Tyskland ännu mer, över 1 500000000 liter!
Zeolmetoden renar luften från organiska föroreningar och lukt näst intill
100%-igt.

Miljöföretaget
Munters köpte 1988 aktiemajoriteten i moderbolaget Zeol AB som ett led i den
fortsatta expansionen och utvecklingen. Anläggningar finns idag igång hos bl.
a. Tetra Pak i Lund, Volvo Torslandaverken och AGA.

Företagets
nybyggda anläggning i Lund står precis klar — ett högteknologiskt centrum med
sikte på framtiden och renare miljö.

— Microelectronic
Design Service Center AB, MEDSC

Företaget,
som finns i Lund, har marknadsfört ett tekniskt mycket avancerat system för
konstruktion av kundanpassade kretsar, s. k. ASIC-kretsar. Då den nordiska
marknaden uppenbarligen ännu inte är mogen för denna teknik och det inte nu går
att bedöma när och om ett behov av densamma inträder, har Sydfonden tillsammans
med övriga delägare, bl.a. Saab-Scania Combitech och Electrolux-Mecatronic,
beslutat att avveckla engagemanget under 1989.

Övriga
företag

- SydAlpin
AB

Bolaget
driver skid- och fritidsverksamhet med egen anläggning på Kungsbyggets
Skidcentrum, Våxtorp (Laholms kommun). Bolagets aktier innehas av 53
privatpersoner och konsortier samt av Hundfjällets Linbane AB och Sydfonden.

- Ideon
AB

Ideon
är ett fastighetsföretag, som skall uppföra och förvalta byggnader i
forskningsbyn IDEON i Lund, innehållande lokaler lämpliga för uthyrning för
forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Betr.
engagemangens storlek i resp. företag hänvis till särskild specifika

tion (not 8 till balansräkningen). 89

Fond
Väst

(andra
löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1988

Policy Fond Väst;

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

OND VÄST arbetar främst på tre områden:

Förvärv av aktier och konvertibler i noterade företag.

Förvärv av aktier och konvertibler i onoterade företag.

Löntagarinflytande i de företagen.

Vår policy för varje verksamhetsområde får ses som en
grundinriktning och vi kan handla annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade företag Våra placeringar skall förbättra
försörjningen av riskkapital till nytta för svensk produktion och
sysselsättning. Vi skall placera fondmedlen så att de ger en bra avkastning på
lång sikt med god riskspridning.

Vi skall
välja aktier utifrån grundläggande analyser av hur företagen kan komma att
utvecklas på lång sikt. Men vi kan också göra omplaceringar om det visar sig
att prognoserna för lönsamhet och tillväxt inte håller, eller om aktiekurserna
förändras på ett sätt som inte motiveras av möjligheterna till utveckling på
lång sikt.

Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden.
Det betyder att vi inte bör vara säljare under några längre perioder.

Por att sprida riskerna bör vi ta hänsyn till
branschsammansättningen på börsen.

Onoterade företag Vi bör inte investera mer än 15% av våra

rekvirerade medel i onoterade företag.

Alt
investera i mindre företag för med sig större risk än att investera i börsnoterade
företag. Det finns därför skäl att bygga upp en riskreserv i förhållande till
gjorda investeringar.

Företagen
bör helst vara verksamma i västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland, Halland och
Västergötland.

Företagen bör ha minst 50 anställda.

Företagen
bör vara tillverkande företag och serviceföretag med anknytning till industrin.

Vi kan
skjuta till kapital i form av aktier, konvertibler eller lån med optionsrätt att
köpa aktier.

Vi skall
vara minoritetsägare, med högst 25% av företagets aktier. Vi utgår ifrån att
det finns en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för driften och leder
den dagliga verksamheten.

Vi vill ha
goda kontakter med de fackliga organisationerna.

Löntagarinflytande För att löntagarna skall få större
inflytande i företagen får de lokala fackliga organisationerna använda halva
den rösträtt vi fått genom aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackliga
organisationen begär det. Det är vår uppgift att informera de berörda fackliga
organisationerna om deras rösträtt.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

Det är vår uppgift att genom facket löpande ta reda på
hur de anställda ser på företaget och att informera om vår verksamhet.

Vi bör ta
minst en kontakt med facket innan vi köper aktier i företag där aktierna köps
och säljs på öppen marknad.

Vi skall
på olika sätt stärka de anställdas inflytande i företag där vi är engagerade.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

ARMED avger Andra Löntagarfondstyrelsen, Fond Väst,
verksamhetsberättelse för år 1988.

Den
redovisning som nu avlämnas visar

som synes på ett mycket gott resultat.

Anledningen till detta är i första hand den

mycket starka utveckling som skett på

Stockholms Fondbörs under det gångna

året. Börsindex, mätt efter Affärsvärldens

generalindex (korrigerat för utdelningar),

har under år 1988 ökat med 54,3%.

Motsvarande siffra för vår fond är 55,6%,

alltså något bättre än generalindex. Den

positiva utvecklingen belyses kanske allra

bäst genom konstaterandet att börsen hade

sitt lägsta index för det gångna året den 4

Y I I _ januari och sitt högsta index den
30 decem-

kommentar

ber, alltså den sista börsdagen. Vid årets början hade vi
en skillnad mellan marknadsvärde och anskaffningspris på våra aktier som
visade en värdeökning på 147 mkr. Vid ärats slut är motsvarande värdeökning
1.100 mkr.

För år 1987 redovisade vi ett "realt resultat"
pä minus 238 miljoner kronor. For år 1988 kan vi nu redovisa ett motsvarande
resultat pä -I- 988 mkr, d v s en resultatförbättring på 1.226 mkr. Det finns
anledning att även detta år påpeka det viktiga i att se vårt resultat i ett
långsiktigt perspektiv. När jag skrev det i anledning av 1987 års resultat
kunde det ses som en ursäkt för ett minusresultat men med tanke på

1988 ärs mycket goda resultat sä känns det bra att upprepa
detta. Det är bara i det långsiktiga resultatet som vår fonds verksamhet kan
bedömas.

Vi har
under de gångna åren levt i viss osäkerhet om vär fortsatta verksamhet. För vår
del vill vi se valresultatet i september 1988 som en bekräftelse på vär fortlevnad.
Vi får i alla fall under överskådlig tid möjligheter att verka och arbeta
vidare pä den svenska kapitalmarknaden.

Detta kan ge anledning till vissa långsiktiga reflexioner
över vär fonds framtid.

Hur stora
ägare kommer vi dä att vara när vi fått sista tilldelningen av kapital år 1990?
Fram till och med detta bokslut har vi fått 2.300 mkr. Under 1989 kommer vi att
få ut 558 mkr och 1990 kan vi beräkna att tillskottet blir ca 600 mkr. Totalt
gör detta ca 3.500 mkr. Om vi gör en försiktig beräkning pä kursutveckling med
utgångspunkt från dagens börskurser torde marknadsvärdet pä fondens tillgångar
uppgå till ca 5.000 mkr. Sammantaget för fem löntagarfonder blir alltså
beloppet i storleksordningen 25 miljarder kr. Detta kan vi ställa mot värdet
på hela börsen som vid årsskiftet var 590 miljarder.

Löntagarfonderna
kommer alltså, när vi nått vär maximala storlek, att sammanlagt inneha 4—5% i
de svenska börsnoterade företagen. Detta innebär en ägarposition som, å ena
sidan ger möjlighet att uppfylla

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

en väsentlig roll som delägare i mänga av de svenska
produktionsföretagen men å andra sidan omöjliggör det kapital vi tilldelats
att vi ens kommer i närheten av att kunna dominera över övriga ägare. Därför
måste vär fond ta sitt ansvar och utöva sin ägarroll i samverkan med andra
ägare och ägargrupper.

Vi kommer
att ha goda möjligheter att fungera som stabila och långsiktiga ägare. Jag är
övertygad om att detta kommer att fä stor betydelse i framtiden. Vi känner pä
många sätt att vi åtnjuter stort förtroende just beroende på våra möjligheter
att se långsiktigt och på det sättet upplevs vi som en god och trygg ägare.

Vi talar ofta om två delar av vår verksamhet och som på
olika sätt är underlag för de beslut vi har att fatta. Dessa två delar är
avkastning och inflytande. Vi kommer alltid att leva i en avvägning mellan
dessa två faktorer.

Vad gäller avkastningskravet är det klart och distinkt
formulerat och detta krav har vi att leva upp till. På det sättet är vi också
en viktig del av det allmänna pensionssystemet.

Den andra delen som gäller inflytandet är svårare att
formulera och är en fråga att diskutera och utveckla bäde för oss som
representerar fonden och de anställda i de företag där vi äger aktier.

Jag tror att denna diskussion kommer

s. 97 Kontrollera mot PDF

att bli viktig de närmaste åren. Vi ökar successivt vårt
ägande i olika bolag och därav följer att våra synpunkter och åsikter
efterfrågas av företagsledning och Övriga ägare. Från fondens sida är vi självklart
beredda att ta detta ansvar men det måste ske i nära samarbete med de anställdas
representanter i bolagen. 1 detta sammanhang kan nämnas att sammanlagt 55
personalföreträdare, både arbetare och tjänstemän, haft rösträtt på bolagsstämmor
i företag där fonden äger aktier.

1 många av
företagen där vi är ägare har vi även i övrigt ett nära samarbete med de
fackliga organisationerna men det skall också sägas att det finns företag där
våra kontakter kan utvecklas och förbättras. Här bör båda parter la på sig ett
ansvar för att så sker. Vi är beredda från vår sida att göra vad vi kan för att
det skall bli bättre.

Jag är
övertygad om att alla parter har allt att vinna om de anställda engagerar sig
mer i ägande- och inflytandefrågor. Bäst utvecklas de företag som tillvaratar
de anställdas intresse för företagets skötsel och dess framtid.

Ser vi till enstaka händelser vill jag gärna lyfta fram
Uddevalla Shipping AB där vi tillsammans med Bilspedition AB, Nordström &
Thulin AB samt Nord- och Mellan-fonden tar ett aktivt ägandeansvar och
samtidigt går ut med en nyemission till allmänheten. Det finns nu en stor
eflerfrå-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

gan på aktier i detta bolag. Det kan väl också få sägas
att det är glädjande att delta stora förtroende finns för ett bolag där tre
fonder är stora ägare. Det kan också vara det slutgiltiga tecknet på att del
hätska motståndet mol löntagarfonderna nu har ebbat ut.

Det som
också glatt oss under året är all vi fått en god utveckling bland våra
onoterade förelag. Vi har inga förluster på något av dessa engagemang under del
gångna året. Della innebär inte all vi skulle säga nej till engagemang i
företag där del finns risker, men självklart känns det bättre om företagen
lyckas och inte åsamkar oss förluster. Samtidigt är det allt mer vår erfarenhet
att vi endast i mycket begränsad omfattning kan ägna oss åt de allra minsta
bolagen. For atl våra resurser skall användas på bästa sätt bör det vara
förelag som har varit verksamma en viss lid och där vi kan vara en part för att
gå vidare i utbyggnad och expansion.

Till sist; ett tack till alla de personer och
organisationer som vi samarbetat med under det gångna året: de anställdas organisationer,
företag, banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

Förvaltningsberättelse
1988 mT'' '

Andra
löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året ökat med 516 000 kkr till
totalt 2 299 825 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på
sätt som framgår av balansräkning och särskilda specifikationer över fondens
värdepappersinnehav.

Fondens
reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde.
Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna
upptagits till marknadsvärden.

Balansomslutningen
uppgår till 2 790824 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisats till
marknadsvärden uppgår till 3 891 227 kkr.

Rörelseresultatet
uppgår till 248 744 kkr. Efter avsättning för överföring till 1 —3 Allmänna
pensionsfonden med 74942 kkr blir det bokföringsmässiga resultatet 173802 kkr.

Ser
man till det reala resultatet, efter överföring till 1—3 Allmänna
pensionsfonden visar detta ett överskott på 988 597 kkr. Det ackumulerade
reala resultatet sedan verksamhetens början 1984 visar ett överskott på 1229219
kkr.

Fondkapitalet
vid utgången av 1988 beräknat efter marknadsvärden på aktier och konvertibla
skuldebrev uppgår till 3 799 521 kkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart
placerats på börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle
fondkapitlet uppgått till 3704075 kkr. Detta innebär alltså att fondens
utveckling i sin helhet varit bättre än börsindex.

Uppgifter
om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultat-och balansräkning
samt av de noter som bifogats. Utöver detta lämnas följande kommentarer.

Aktiemarknadens utveckling

Den
internationella konjunkturen är fortsatt god. Underskottet i USA:s
handelsbalans blir gradvis mindre och uppfattas inte längre som hotande. Den
japanska ekonomin visar en hög aktivitet i första hand baserad på en stark
inhemsk efterfrågan. Detta har lagt grunden för en god utveckling på världens
börser, vilket i sin tur givit impulser till en stark utveckling på
Stockholms-börsen. Den intemationella konjunkturen har också givit de svenska
företagen möjligheter till en god vinstutveckling, vilket i sin tur har
motiverat höga kurser på deras aktier. Till detta kommer några inhemska
faktorer som påverkat börskurserna i samma riktning. Det gäller i första hand
förväntningar på avskaffande av valutaregleringen och på ett nytt och bättre
skattesystem i början på 90-talet.

Sammantaget
har detta medfört att tidningen Affärsvärldens generalindex ökat med 52 %
under 1988. Därmed har hela kursfallet i slutet av 1987 återhämtats.
Utvecklingen under året har varit stabilt uppåtriktad, vilket också framgår av
bifogade diagram.

Studerar
man sedan utvecklingen i enskilda branscher finner man att

utvecklingen varit relativt likartad. Sålunda har Verkstäder (61%), Skog

(55%) och Banker (53%) ökat mer än generalindex, medan övriga bran

scher ökat med mellan 43 och 47% och alltså gått något sämre. 97

7 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

s. 98 Kontrollera mot PDF

Fondens börsportfölj P°P- 188/89:144

■• Bilaga 4

Avkastningen
på börsportföljen för år 1988 uppgick till 55,6%. Denna uppgift innefattar både
realiserade och orealiserade vinster på aktier samt utdelningar. Detta skall
jämföras rned ett korrigerat generalindex inklusive utdelningar på 54,3%.
Fondens börsportfölj har således även i år utvecklats bättre än börsen som
helhet.

Branschsammansättningen
jämfört med föregående år och med börsen framgår av tabell 1. Den största
avvikelsen gentemot börsen finner man när det gäller skogsföretagen, där fonden
har en kraftig överrepresentation. När det gäller förvaltningsföretagen går
avvikelsen åt andra hållet beroende på att vi för närvarande valt att inte ha
någon placering i investmentbolagen.

Tabell 1 Fondens börsportföljer fördelad på branscher
enligt Veckans Affärer.

Fonden

Börsen

Fonden

Börsen

881231

881231*

871231

Verkstäder

Kemisk
industri

Skogsindustri

Fastighet-
och

byggföretag

Handelsföretag

Förvaltningsbolag

Banker

Övriga
företag

100

* Veckans Affärer nr 50 1988.

En
närmare analys ger vid handen att fonden minskat andelama i Verkstäder,
Fastighet- och byggföretag och Skogindustri medan andelama ökat i
Handelsföretag," Kemisk industri och Övriga företag.

En
genomgång av placeringarna i enskilda aktier visar att större köp har gjorts i
Astra, Nordstjernan, Hennes & Mauritz, Ångpanneföreningen, SHB, Asea och
Volvo. Härutöver har också fonden förvärvat en tredjedel av statens aktier i
UV-shipping. Eftersom dessa aktier kommer att bli föremål för notering inom en
snar framtid har vi valt att redan nu låta företaget tillhöra gruppen noterade
företag. Större försäljningar har skett genom avyttring av aktiema i ABV,
Sandvik, Iggesund och PK-banken. Fondens fem största engagemang mätt efter
markndsvärde redovisas i tabell 2.

Tabell
2 Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde. Röstandelen anges
inom parentes.

1. VOLVO 312475 kkr (0,792%)

2. SHB 179 147 kkr (1,142%)

3. MODO 175 518 kkr (0,209%)

4. STORA 172 320 kkr (0,963%)

5. MARIEBERG 167 389 kkr (1,323%)

s. 99 Kontrollera mot PDF

Fonden
har under året sålt aktier för ca 650 mkr och köpt för ca 1 110 mkr. Prop.
1988/89:144 Fondens köp och försäljningar har medfört en omsättningsskatt på
16,4 Bilaga 4 mkr och courtage på 5,9 mkr.

Vid
beräkningen av realisationsvinster och realisationsförluster där endast en del
av fondens innehav sålts, har vi tillämpat en princip som innebär att vi anses
ha sålt de poster som har högst anskaffningsvärde. Principen tillämpas på ett
sådant sätt att avkastningsberäkning per depå kan genomföras.

Onoterade företag

Fondens
investeringar i onoterade företag uppgår till 18 mkr.

Fonden
har under året utvidgat sitt samarbete med Komponentutveckling AB. Detta har
skett genom att fonden förvärvat 17 % i AB Emissionsteknik, ett till
Komponentutveckling närstående företag. Emissionstekniks uppgift är att
utveckla och tillverka katalysatorer för rening av både bensin- och
dieselavgaser. En fabrik för tillverkning av bensinkatalysatorer byggs för
närvarande i Karlskoga. Fondens investering uppgår till 12 mkr.

Även
samarbetet med AB Nordsjöfrakt har fördjupats. Fondens konverteringslån i
bolaget samt konverteringslånen och aktiema i dotterbolaget Enneff Carriers har
bytts mot aktier i AB Nordsjöfrakt. Fonden är därmed ägare till 30% av aktiema
i bolaget.

Riskreserv

Denna
reserv avser onoterade företag och är ett uttryck för medvetandet att
satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande. Under
året har tillförts 5,5 mkr vilket innebär att den ursprungliga nivån på 15 mkr
är återställd.

Kapitaltillskott direkt i företagen

Av
fondens placeringar har 49 mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen.
Fördelningen per företag framgår av not 16.

Likviditet

Räntor
från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 37,5 mkr. Den genomsnittliga
likviditeten månadsvis beräknad har uppgått till ca 360 mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnadema
uppgår till 5,9 mkr. Kostnader för styrelse och

personal inklusive lönebikostnader utgör knappt 2,9 mkr, lokalhyra 0,6

mkr och övriga kostnader 2,4 mkr. I den sistnämnda posten ingår bland

annat kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och

kontorsmateriel. Antalet anställda uppgår till sex personer. 99

s. 100 Kontrollera mot PDF

Real
redovisning Prop. 1988/89:144

Bilaga
4 Det kapital som står till fondens Iorfogande urholkas genom inflationens
verkningar. Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på
kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen
är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska
resultat.

För
att få en uppfattning om storieken av inflationens påverkan gör man en så
kallad real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar
resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort
ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår
kallas realt resultat.

Börskursernas
förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet
på fondens börsportfölj förändras. Detta innebär atj det reala resultatet måste
ses i ett långsiktigt perspektiv.

Sålunda
blev det reala resultatet för 1988 1064 mkr, före överföring till 1—3 Allmänna
pensionsfonden. Det sammanlagda reaia resultatet sedan verksamheten började
1984 uppgår till 1 394 mkr.

Överföring till 1 — 3 Allmänna pensionsfonden

Fonden
är skyldig att till 1—3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående
till 3% av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är fondens
direktavkastningskrav och beloppet för 1988 uppgår till knappt 75 mkr. Denna
summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 249 mkr.

Inflytande och rösträtt

Fondens
aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 56 företag. De lokala
fackliga organisationerna har deltagit på 40 av dessa bolagsstämmor.
Rösträtten utövades av sammanlagt 55 personalföreträdare representerande både
arbetare och tjänstemän.

Fonden
har deltagit på 42 bolagsstämmor.

Fonden
har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. 1 de onoterade
företagen är fonden i normalfallet representerad genom adjungerade ledamöter.
Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om styrelsens
sammansättning.

100

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

Resultaträkning

BOKFÖRINGSMÄSSIGT
RESULTAT

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Avskrivningar

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Avsättning
till riskreserv

Rörelseresultat

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden
Bokföringsmässigt resultat

REALT RESULTAT

Rörelseresultat

Arets
förändring av ej realiserade kursvinster

Nominellt resultat

Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden
Överskott/underskott

1988

1987

,%.017

32.902

Nol 1

44.606

21.196

Not 2

5.862

4.627

Not 3

613

450

179.513

133.391

- 19.417

-
19.218

Not 4

5.500

-
13.000

248.744

150.194

Not 5

- 74.942

-
47.118

173.802

103.076

248.744

150.194

Not 6

953.155

-
269.667

1.201.899

-
119.473

Nol 5

- 138.360

-
71.970

1.063.539

-
191.443

Nol 5

- 74.942

-
47.118

988.597

-238.561

s. 89 Kontrollera mot PDF

Alla
belopp i resultaträkningar, balansräkningar och noter anges i tusentals kronor
(kkr) där inte annat anges.

101

Prop.
1988/89:144 Bilaga 4

TILLGÅNGAR

Likvida medel

Kortfristiga placeringar

Fordringar hos fondkommissionärer

Forutbetalda kostnader

och
upplupna intäkter

Aktier

Konvertibla skuldebrev

Reversfordran

Inventarier

SUMMA TILLGÄNGAB

1988-

■
12-31

1987-

•
12-31

Bokförda

Marknads-

Bokförda

Marknads-

värden

Not 7

62.837

14.790

Not 8

106.793

92.658

Nol 9

43.736

8.944

Not 10

4.341

4.900

Not
11

2.543.519

3.643.568

1.861.986

2.009.536

Not 12

11.627

11.981

61.864

61.562

Not 13

16.016

20.020

Not 3

1.955

2.227

2.790.824

3.891.227

2.067.389

2.214.637

582
1.182

582 1.182

15.000 74.942

340

286

830

9.500

47.118

340

286

830

9.500

47.118

15.000
74.942

58.074

91.706

103.076

173.802

988.597 3.799.521

3.891.227

- 238.561 2.156.563

2.214.637

2.009.315
2.067.389

2.699.118
2.790.824

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga
skulder:

Upplupna kostnader

och
förutbetalda intäkler Not 14

Övriga
kortfristiga skulder Not 15

Premiereserv
optioner

Riskreserv Nol 4

Skuld till
1-3 Allmänna pensionsfonden Nol 5

Summa skulder

FONDKAPITAL

Not 5

2.299.825

1.783.825

Not 5

2.570.302

1.915.941

Not 6

225.491

122.414

Not 6

240.622

479.183

Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital
Ackumulerat överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande
till resultatkrav Årets nettoresultat ÖverskotlAinderskott i förhållande till
resultatkrav

Summa fondkapital

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

Noter
till förvaltningsberättelsen

5.067

32.446

7.093

NOT 1
RÄNTEINTÄKTER

Ränteintäkterna har erhållit på följande sätt:

Banker och mäklare Penningmarknadsinstrument Konvertibla
skuldebrev

44.606

NOT 2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Förvaltningskostnaderna
uppdelas enligt följande:

Personalkostnader 1.874

Styrelsearvoden 250

Övriga
kostnader styrelse 151

Lönebikostnader 675

Lokalhyra
kansli 636

övriga
kostnader 2.276

5.862

NOT 3
INVENTARIER

Inventarier inkluderar omkostnad för ombyggnad av kontor å
vilket belopp 10% avskrivning gjorts. I övrigt har avskrivning gjorts med 20%.

Bokfört värde 1987 2.227

Anskaffningsvärde
1988 341

Avskrivningar - 613

1.955

NOT4 RISKRESERV

9.500
5.500

15.000

Ingående balans Under 1988 avsatt Utgående balans 1988

NOT 5 ÖVERFÖRING TILL 1-3 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Rekv,
datum

Belopp

Index

Beräknat nuvärde

Tillgängligt antal dagar

Beräknat
3% per 1988-12-31

1984-1987 18/2-1988 23/2-1988

1.915.941

498.000

18.000

2.431.941

180.9/170.7 180.9/172.9 180.9/172.9

2.030.427

521.042

18.833

2.570.302

-
2.431.942

360 312 307

60.913

13.547

482

74.942

Avsättning
föl Överföring ti

r bevarande av grundkapitalets köpkraft II 1—3 Allmänna pensionsfonden

138.360 74.942

Grundkapital

1984-1987
1988

1.783.85

516.000

2.299.825

Prop.
1988/89:144 Bilaga 4

NOT 6
REALT RESULTAT

Januari—December 1988

Ackumulerat 1984-1988

Rörels

ultat

248.744

563.123

Årets förändring av ej realiserade kursvinster

Ej realiserade kursvinster 881231 Ej realiserade
kursvinster 880101

Nominellt resultat

Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt
resultat

överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Överskott

1.100.403 ■ 147.248

953.155

1.201.899 ■ 138.360

1.063.539

74.942

988.597

1.100.403

1.663.526

- 270.476

1.393.050

- 163.831

1.229.219

2 62.835

NOT 7
LIKVIDA MEDEL

Kassa och postgiro Banktillgodohavanden

62.837

NOTS KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Statsskuldväxlar 57.337

Riksobligationer 30.276

Övriga
värdepapper 19.180

106.793

NOT 9 FORDRINGAR HOS FONDKOMMISSIONÄRER

Fordringar hos fondkommissionärer består huvudsakligen av
aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej erhållits.

NOT 10 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Forutbetalda kostnader och upplupna intäkter består
huvudsakligen av upplupna räntor på penningmarknads instrument och konvertibla
skuldebrev.

Prop.
1988/89: Bilaga 4

144

NOT 11 AKTIER

Noterade aktieslag

Forändring
Ansk.värde . Kurs**)

sedan inkl. cour- 881230

871231 tageoch kr

skatt*)

Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

881231 ansk.värde andel andel

/börsvärde kapital röster

% %

BBBSBB

ALFA
LAVAL

81.300

-
53.500

24,182

470

38.211

14.029

0.554

0.001

ASEA

187..150

47.100

43,269

397

74,378

31,109

81.800

29,586

390

31,902

2,316

0,449

0.383

ELDON

51.645

11,176

220

11,362

186

17.555

3.813

220

3,862

3.997

1.861

i;lectrolux

151.100

71.100

36.713

292

44,121

7.408

0,209

0.007

ESAB

190.000

34,631

321

60.990

26.359

4.439

5,667

FRICO

173.575

40.000

10,948

13.539

2.591

14.489

5.932

HASSELBLAD

75.900

9,441

310

23.529

14,088

7.500

1,064

310

2.325

1.261

4.277

SAAB

274.100

21.000

47,785

213

58.383

10.598

176.600

66.700

36, 726

207

36.556

170

0,664

0,493

SKF

119.000

9.000

33,698

410

48.790

15.092

49.900

500

14,481

372

18.563

4,082

54.300

-
60.700

16,108

396

21,503

5,395

0.827

0,966

UDDEHOLM

Opi

62..500

62.500

383

18"

1,125

742

Prt

62..500

62.500

1,976

43"

2.688

712

Stb

125.000

3,259

42"

5,250

1,991

0.937

0,399

VOLVO

180.100

119.129

66,759

420

75.642

8.883

1.53.600

-
69.100

52,968

383

58,829

5.861

463.552

93.000

153,872

384

178.004

24,132

1.027

0,792

632,838

809,552

176,714

B!)|||BW|||BIPI11

1.59.800

34.100

30,263

219

34.996

4.733

0,338

AGA

0,057

ASTRA

490.300

233.800

91,736

223

109.337

17,601

85.000

226

21,551

226

19,210

-
2,341

123.000

57.933

24,569

228

28,044

3,475

0.967

0,957

PHARMACIA

71.000

-
9.000

9,523

165

11,715

2,192

44.000

-
28.300

6,012

185

8,140

2,128

0.176

0,085

STORA 3)

78,824

841

66,287

1,350

106.412

40.125

10.250

250

8.555

1,325

13,581

5,026

B-

31.000

950

27,272

1.225

37.975

10.703

22,500

-
147.300

4,155

380

8.550

4.395

73.600

400

18,060

330

24.288

6,228

Kvc

410.000

129,798

348

142,680

12,882

31,500

1.500

4.551

370

11,655

7.104

184,100

29,800

39,258

366

67,381

28,123

121.000

71.000

36,642

367

44,407

7,765

Opi

10.000

10,455

1.010

10.100

355

370,000

20.182

73,132

332

122,840

49,708

96.000

10.668

30,566

327

31,392

826

56,000

- 54,938

13,354

323

18,088

4,734

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

NOTIl AKTIER

Nolcrade
aktieslag

Anta]

Fiir ä ndring

Ansk.v ä rde

Kurs**)
B

ö rsv ä rde

Skillnad

Fondens

sedan

inkl.
cour-

881230

881231

ansk.v ä rde

andel

871231

lagc och skall*)

/b ö rsv ä rde

kapital

r ö sler

BILSPEDITION

22.056

22,056

5,831

260

5,735

15.700

4.127

ä 60

4.082

198,085

- 14.000

22.623

244

48.333

25,710

210.115

25.403

233

48,957

23,5.54

2,862

1,487

borAswAfveri

65,000

2,436

1.53

9.945

7..509

65.000

2.436

153

9.945

7,509

7.,386

4,063

EKEN 3)

334,.500

22,000

13.293

24,419

11,126

100,,500

5,543

7,5.38

1.995

7,897

4.683

EUROC

35.900

1..300

4,894

405

14 540

9.646

87,000

11.860

405

35,235

23.375

18,000

- 45.800

2..532

400

7.200

4,668

1,209

1,305

gullspAnc

100,000

- 98.500

12,985

440

44,000

31.015

] .050

0,615

HP F Ä RG & KEMI

300.100

13.576

21.007

7,431

15,701

6,263

IDK DATA

50,000

3,914

3,800

114

6,052

2,298

MARIEBERC

255,000

75,000

24,909

184

46,920

22,011

6.58,300

,38,,300

44.6.53

183

120,469

75,816

3.70,5

1,323

NORDSTJERNAN

265,000

265.000

26,.500

199

52.735

26,235

71.100

71,100

7.1 10

198

14.078

6,968

0,779

0,835

PROCORDIA

65.000

28,600

17,177

370

24,0.50

6.873

50.000

12,176

370

18,500

6.324

34.000

24.300

8.630

368

12.512

3.882

0,403

0,331

PULSEN

55,000

20,000

4.662

117

6.435

1,773

7,915

3 179

STENA

196.600

196,600

16,500

84:.50

16,613

1 13

1,229

0,615

SYDKRAFT

39.200

39,200

18,455

624"

24,461

6.006

4.808

2,263

624"

3.000

737

Opi

2.400

2,400

346

172"

413

0, 186

0,271

UDDEVALLA
SHIPPING

1,666.667

70,700

42,42'

1
70.700

8,3,33

8.333

ANCPANNEF Ö RENINGENB

228,000

34.456

181

41,268

6.812

7,280

1,472

316,900

BGB

279.100

-
77,600

20,763

154

42,981

22.218

1.454

1,1 52

25,700

7,620

950

24,415

16,795

37,000

10,970

930

,34,410

23,440

1.473

0,716

KL Ö VERN

171.500

171,500

33,270

2,50

42,875

9,605

1,976

0,417

LUNDBERG

322.000

112,000

44,504

195

62,790

18,286

69.000

69,000

11,922

195

13,455

1, ,533

0,850

0,206

REGNBAGEN

10.400

10,400

4,199

500

5,200

1,001

31,740

12,945

485

15,.394

2,449

41.260

16,828

485

20,01 1

3,183

2,870

1,087

SIAB

110.000

1.600

17657

275

30,250

12,,593

38,000

6,100

275

10,450

4,3.50

85,000

-
10.000

10,538

275

23,375

12.837

15,000

1,860

275

4,125

2.265

2.981

2,4,50

SK Å NSKA

350,000

50,171

421

147,350

97,179

■
27,100

5,609 254,956

421

11,409

5,800 233.534

0.599

0,.362

488.490

BBBHIlBimiC

50.000

6.231

140

7.000

769

0.655

BERGMAN*
BEVING

0.655

CATENA

500.700

29.900

35.376

119

59.583

24.207

113.200

7.891

116

13.131

5.240

2.919

2,919

HENNES*
MAURITZ

250.000

80.385

330

82.500 162.214

2.115 32.331

3.344

1,541

129.883

106

Prop.
1988/89:144 Bilaga 4

NOT 11
AKTIER

Noterade aktieslag

F ö r ä ndring Ansk.v ä rde Kurs**)

sedan inkl. eour- 881230

871231 l ä ge och kr

skall*)

B ö rsv ä rde Skillnad Fondens Fondens

881231
ansk.v ä rde andel andel

/bftrsv ä rde kapital r ö ster

% %

SILA

SKANDIA
SKANDIA INT.

515,000

190,000

40.205

130

66,950

26,745

2,922

784,800

75.100

114.385

180

141,264

26,879

1,308

196,000

34.500

37,560

233

45,668

8,108

0,613

SE.BANKEN SHB

Siynma nolerade aktier

490,000

12,200

69,173

172

84,280

15,107

0,381

1,178,600

515,600

120,468

152

179,147

58,679

1,142

189,641
2.465.197

263,427 73,786

3.565.246 1.100.049

*) varav courtage

varav
nmsatlningsskatt **) L ä gsta betalkurs, oin ej betalkurs
fanns anv ä nds k ö pkurs. 1) Uppskattad kurs.

2; Notering kommer atf sJ.e tebruari 1980. .3) Split eller
fondemission.

9,614 24,405

B ö rsv ä rde ä r lika med anskafrningsv ä rde

DATAM Ö NSTER 2,450

EMISSIONSTEKNIK 15,000

INTERPRODUKT 3,000

KOMPONENTUTVECKLING 12,,500

NORDSJ Ö FRAKT 900,000

PALPAX A 20,000

B 130,000

SJUHARADS INVEST B 1,000

WIKHEDE MEKANISKA 500

Summa onoterade aktier

TOTALT NOTERADE OCH ONOTERADE AKTIEH

1,470

1,000

1.000

15,000

12,083

12.083

300

6,250

11,250

900,000

49,000

523

3,405

1,000

161

600

78,322

78.322

2.543.519

3.643.568

49.000 49.000

16.667 3.030

25.000 25.000

25.000 21.186

30,000 30,000

2,800 1,027

0,563 0,202

20,000 20,000

Prop. 1988/89:144 Bilaga 4

NOT 12 SAMMANSTÄLLNING AV KONVERTIBLA SKULDEBREV

Noterade Nnmlnellt Ränta Ansk.värde Kurs**)
Börsvärde Skillnad

881231 ansk. värde /börsvärde

värde % inkl. cour- 881230

tage och %

_________________________________________________ skatt*)________

9.317

188

9.671

354

9.317

9.671

354

ASEA 5.144 12

Summa noterade konvertibla skuldebrev

*)Varav courtage Varav omsättningsskatt

**)Lagsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används
köpkurs.

Onoterade

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde

500

510

900

900.

900

2.310

11.627

11.981

ClAB

INTERPRODUKT

WIKHEDE

Summa onoterade konvertibla skuldebrev

TOTALT NOTERADE OCH ONOTERADE KONVERTIBLA SKULDEBREV

354

NOT 13
REVERSFOHDRAN

Fordran avser ett reverslån till Lundby Holding AB i
samband med överlåtelse av aktier och konvertibelt skuldebrev i Lundby
Leksaksfabrik AB. Lånebeloppet uppgick ursprungligen till 20 mkr. Amortering
har under året skett med 4.004 kkr. Slutbetalning sker år 1992.

NOT 14 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består
huvudsakligen av reservation för revisions- och granskningskostnader samt
kostnader för årsredovisning.

NOT 15 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Övriga kortfristiga skulder består av:

Leverantörsskulder 241

Upplupna semesterlöner 33

Upplupna arbetsgivaravgifter 119

Innehållen personalskatt 89

Skuld omsättningsskatt 700

1.182

NOT
16 KAPITALTILLSKOTT

DIREKT
I FÖRETAGEN 1988

Företag

Art

Nordstjernan

Aktier

43.000

Transatlantic

Aktier

3.325

Svenska
Emissionsleknik AB

Aktier

2.488

48.813

Bengt Rogerstam Ordförande

Göteborg
26 januari 1989.

Lars-Olof Larsson Vice Ordförande

Britt Bohlin

Gunnar Christensson Karl-Erik Lind

Bengt Ekeblad

Thomas Polesie

Gunnar Larsson Verkställande direktör

Ronny
Lindh Bertil Pälsson

Revisionsberättelse

Prop.
1988/89:144 Bilaga 4

Undertecknade,
som av regeringen förordnats att som revisorer granska Andra löntagarfondsstyrelsens
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1988.

Under
beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberättelsen,
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om
löntagarfondsstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löntagarfondsstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen
har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen,
resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt
beträffande löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Göteborg den 24 februari 1989

UlfGometz Lars-Olof Thörn Lars Widell

Aukt. revisor Aukl. revisor

109

Trefond
Invest

(tredje
löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

ALLMANNA
PENSIONSFONDEN

ALLMÄNT

Historik

1959 beslöt riksdagen om införande av ett system för
allmän tilläggspension, ATP. Riksdagsbeslutet föregicks 1957 av en folkomröstning,
som biföll förslaget. För ändamålet bildades 1960 Allmänna Pensionsfonden,
AP-fonden.

Till en början förvaltades AP-fondens tillgångar av tre
styrelser, 1—3 fondstyrelserna. Dessa placerade medel i räntebärande
instrument. 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse med uppgift att placera
tillgångar i aktier och därmed besläktade värdepapper. Denna del av placeringsverksamheten
utvidgades 1984 i och med de fem löntagarfondstyrelsernas tillkomst. De har i
princip samma placeringsdirektiv som den fjärde fondstyrelsen.

Förvaltning

De olika styrelsernas ledamöter förordnas av regeringen.
Styrelserna skall företräda arbetsgivare och arbetstagare på den svenska
arbetsmarknaden. Av de fem löntagarfondstyrelsernas vardera nio ledamöter,
skall fem — dvs en majoritet — företräda löntagarintressen. Därav benämningen
löntagarfondstyrelser.

Finansiering

Allmänna Pensionsfonden finansieras dels med
tilläggspensionsavgifter som betalas av arbetsgivare och egenförelagare, dels
med vinstdelningsskatt som tas ut på företagens vinster över en viss nivå.
Uppbördsman är Riksförsäkringsverket.

LÖNTAGARFONDSTYRELSERNA

Medelstilldelning

Till en löntagarfondstyrelses förvaltning får enhgt lagen
föras en femtedel av vinstdelningsskatten samt en femtedel av 2 enheter av procentsatsen
för uttag av tilläggspensionsavgift. Summan av detta fär dock inte överstiga
styrelsens medelsram. Medelsramen för en lön-tagarfondstyrelee var MSEK 400 år
1984, för att årligen tom 1990 öka med 20.000 basbelopp per år.

De medel en löntagarfondstyrelse rekvirerar, avräknas på
de medel som Riksförsäkringsverket enligt lagen skall föra till 1 — 3
fondstyrelserna. Skillnaden mellan vad som får föras till en
löntagarfondstyrelses förvaltning och vad som rekvireras, förvaltas
följdaktligen tillsvidare av 1 — 3 fondstyrelserna.

Avkastning

En löntagarfondstyrelse skall varje år överföra 3 procent
på nuvärdet av de t o m året innan rekvirerade medlen till 1 — 3 fondstyrelsen.
Nuvärdet bestäms som de ursprungligen rekvirerade medlen justerade för
förändringar i konsumentprisindex.

Placeringar

Anförtrodda medel skall förvaltas genom placeringar på
riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall förbättra riskkapitalförsörjningen
till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Medlen skall placeras så
att krav på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. De
instrument som skall användas är i princip aktier, konvertibla skuldebrev, samt
andelar i ekonomiska föreningar. Räntebärande instrument kan, emellertid,
användas för tillfällig likviditetsförvaltning.

Ägande

En löntagarfondstyrelse får inneha upp till 6 % av vid
fondbörsen inregistrerade aktier i ett bolag. För övriga aktier finns ingen
procentuell begränsning. Dock får en styrelse inte ikläda sig s k affärsansvar.

På begäran skall styrelsen upplåta 50 % av rösterna för
ett aktieinnehav till de lokala fackliga organisationerna i företaget.

112

Prop. 1988/89:144

1988 . . .

Bokfört resultat före överföring till 1—3 fondstyrelserna,
uppgick till MSEK 281,5 (127,3).

Överföringen till 1—3 fondstyrelserna blir MSEK
75,7(48,8).

Justerat resultat uppgick till MSEK 1.205 (—215).

Realt resultat uppgick till MSEK 989 (-343).

Värdepappersportföljens marknadsvärde 1988-12-31 var MSEK
3.634 och dess anskaffningsvärde MSEK 2.737.

Trefond köpte under 1988 värdepapper för MSEK 1.780 och
sålde värdepapper för MSEK 1.199.

Trefond rekvirerade grundkapital motsvarande MSEK 516.

Värdepappersportföljen utvecklades 0,1 procentenhet bättre
än Affärsvärldens Generalindex.

Trefond antog en "Norm vid riktade emissioner av
aktier och konvertibler".

113

8 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

VD:s
KOMMENTAR

Aktiebörsen

Börsåret 1988 har varit minst sagt spännande. Inledningen
såg dyster ut. Trefond gjorde trots det betydande investeringar under februari
månad då kurserna var, jämfört med idag, låga. Nedgången från den stora
kraschen är nu återhämtad. I efterhand kan många lämna goda förklaringar. Trots
allt är det den goda konjunkturen som är grunden för börsuppgången. Denna har
ökat intresset för börspla-céringar. Med god kapitaltillgång har därför
kurserna haft en naturlig orsak att stiga. Då och då har under året
olyckskorparna kraxat. En och annan journalist har försökt att, när börsen
någon dag sviktat, förutspå en ny krasch. Marknaden har dock fungerat mera
sansat än föregående år. Nedgångarna har varit de naturliga andningspauser som
börsen behöver.

Som alltid är framtiden svår att förutspå. God
kapitaltillgång i form av sparande och institutionella medel torde i varje
fall vara ett skydd mot nedgång. De flesta "experter" röstar för en
fortsatt uppgång med 10 å 15 % under 1989. Ur Trefonds synpunkt måste
placeringarna ske med långsiktigt syfte. Tillfälliga ned- eller uppgångar
betyder därför föga, även om köptill-

fällen kan finnas under en nedgång. Likaså kan extrema
uppgångar ge anledning till omplaceringar av sådana poster som köpts
"dyrt".

Trefonds portfölj innehåller numera ett förhållandevis
stort antal poster, där rösträtten är 6 % eller mera. Dessa innehav har ett strategiskt
värde som inte ger utslag i den konventionella värderingen. De har dessutom
ett värde i det att posterna kan representera 10 % eller mera av röster eller
kapital vid en bolagsstämma. Detta kan ge en stabiliserande funktion i många
företag. Inte minst har en del verkställande direktörer upptäckt detta, varför
de är ytterst angelägna att Trefond betraktar dessa poster såsom mycket
långsiktiga. I en marknad som alltmer hotas av raiders eller andra farsoter,
kan det vara tryggt för anställda och ledning att veta att avgörande poster
finns på fasta händer.

Aktieportföljen

En ytterligare koncentration av portföljen eftersträvas.
I mindre och medelstora företag där aktieinnehaven anses vara långsiktiga sker
placering upp till 6 % av röstvärdet. Jämfört med index visar aktieportföljen
följande:

Prop.
1988/89:144 Bilaga 5

Index ökade under året med 51,9 %, Trefonds aktieportfölj
ökade efter justering för erhållna medel etc med 52,0 %.

Riktlinjer rörande riktade emissioner av aktier och konvertibler

Efter en ingående analys av problemen, genomgång av
Leo-kommissionens uttalanden, domar i Aktiemarknadsnämnden samt Aktiespararnas
policy, beslöt styrelsen 1988-05-25 vilka regler som skall tillämpas av
Trefonds representanter vid kommande bolagsstämmor.

Då Trefond erhåller kallelse till en stämma meddelas
styrelsen i det berörda bolaget normerna. Vi framhåller samtidigt, att därest
normerna inte efterföljes, kommer vi som aktieägare att föreslå att
styrelsens förslag avslås samt begära votering härom. Om stämman godkänner
styrelsens förslag begäres reservation til protokollet varvid Trefonds norm
skall bifogas.

I ett antal fall har Trefonds norm följts. I några fall
har man däremot tvingats begära votering då styrelsen gått emot vår norm. Vi
har också konstaterat att ett antal emissioner har genomförts yid extra
stämmor lagda till tidpunkter som ur besökssynpunkt måste anses vara
olämpliga. Dessa stämmor har också varit mycket dåligt besökta. En del
föreslagna och genomförda emissioner har påverkat fondstyrelsens bedömning av
bolaget såsom långsiktig placering.

Riskanalys

På förslag av RRV har en riskanalys genomförts. Denna har
bl a lett till ändrade fullmakter för handhavande av likvida medel, depåer m
m. Vissa organisatoriska ändringar har också vidtagits.

Information

Fondstyrelsen lämnar fortlöpande information om
verksamheten. Således sändes års-

bokslutet ut till ca 2.500 personer och institutioner.
Tertialboksluten går ut i en lika stor upplaga. Tidningar och andra
intressenter erhåller alla bokslutsbesked på telefax direkt efter
styrelsesammanträdena. Annan information av värde för marknaden lämnas genom
pressen.

Collator

Under året har ett antal projekt bearbetats. Pga
svårigheter att erhålla ytterligare partners har några avtal icke slutits.

Frågan om delägarskap i Collator är ännu icke löst.
Diskussioner pågår med intressenter.

Bolagsstämmor

Trefond Invest har varit representerade vid bolagsstämmor
på följande sätt. Totalt antal bolagsstämmor, 69. Representation genom styrelse
eller anställda i Trefond, 65. Representation genom anställda i företagen
(fackliga representanter), 27.

Trefonds representanter har vid flera stämmor deltagit
aktivt bl a genom att hävda fondens inställning till konvertibellän.

VD-byte

Efter flera förlängningar av mitt avtal, lämnar jag efter
att ha fyllt 65 år, VD-posten med utgången av mars månad.

Som förste utsedde VD bland löntagarfondstyrelserna har
jag kanske utsatts för oförtjänt uppmärksamhet. I varje fall har det gjort tillvaron
omväxlande och spännande. Men mycket tid har också fått ägnas att bemöta
osaklig kritik och angrepp. Jag hoppas, att min efterträdare skall få mer tid
över för de väsentliga arbetsuppgifterna — att förvalta pensionsmedlen.

Prop. 1988/89:
Bilaga 5

144

1984
MSEK

1985
MSEK

1986
MSEK

1988
MSEK

1987 MSEK

Tillskott
av grundkapital under året

308

243

542

691

516

Tillskott
av grundkapital, ackumulerat

308

551

1.093

1.784

2.300

Fondkapital

309

568

1.190

1.960

2.682

Justerat
fondkapital

298

613

1.506

1.933

3.578

Nettoköp
av värdepapper

205

309

675

686

581

Placeringar
i nyemissioner

Värdepappersportfölj,
anskaffningsvärden

245

513

1.188

1.999

2.737

Värdepappersportfölj,
marknadsviirden

234

558

1.503

1.973

3.634

Dold
reserv

-11

315

-26

897

Aktieutdelning
och ränteintäkter, netto

Realisationsvinster,
netto

0,5

218

Överföring
till 1 — 3 AP-fonderna

Bokföringsmässigt
nettoresultat

206

Realt
resultat

-19

324

-343

989

Realt
ackumulerat resultat

-19

354

1.001

Trefonds
värdepappersportfölj"

förändring

Affärsvärldens
Generalindex, förändring

18% 25%

50% 51 %

-7 % -8%

52,0% 51,9%

1)
Justerad för köp och försäljningar under året samt för icke marknadsnoterade
värdepapper.

116

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

FONDFÖRMÖGENHETEN

Trefond
erhåller fram tom 1990 fortlöpande medel från Riksförsäkringsverket, s k grundkapital.
Grundkapitalet justeras fortlöpande upp för inflationen, definierad som konsumentprisindex.
Grundkapitalet måste förräntas i takt med inflationen för att ge de inbetalade
pensionsmedlen bibehållen köpkraft.

För att trygga pensionerna har sedan 1984 satsats i
nominella tal MSEK 2.300, som står under Trefonds förvaltning. Nedan visas hur
detta belopp skulle ha utvecklats om det placerats på ett antal altemativa
sätt, nämligen:

— som Affärsvärldens Generalindex -

— till 11 procents ränta

— till en avkastning som följt
konsumentprisindex, dvs Trefonds avkastningskrav

— utan avkastning. Kurvan visar det
insatta kapitalet, grundkapitalet

Diagrammet visar att utvecklingen av de medel som står
under Trefonds förvaltning, gott och väl uppfyller de avkastningskrav som
ställs.

Det justerade fondkapitalets utveckling jämfört med
alternativa placeringsformer.

MSEK

3000

2000

1000 -

84/85 85/86 66/87 87/86 68/89

Tretond Invest

A. V. Gen. Index

--- 11 % r ä nta

Kpi, Trelonds avkastningskrav

--- Nom. grundkapital

117

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Ju större
en aktieportfölj är desto större är sannolikheten för att portföljens utseende
och uppträdande skall påminna om börsen i sin helhet. För att aktieportföljen
skall utvecklas bättre än index måste den avvika från börsgenomsnittet.

Trefonds portfölj hade 1988-12-31 betydligt större andel
fastighets- och byggbolag än börsen i genomsnitt. Samtidigt var andelen verkstäder
lägre, liksom andelen investmentbolag. Däremot var övriggruppen större.

100%

Verkstad St<og Kemi och Handel Tj å nste Fastighet Investment Bank Utveckl
Ö vrigt

l ä kemedel o Bygg och
finans

s. 118 Kontrollera mot PDF

□

Trefond invest

B ö rsen totalt 100%

Stockholms
Fondb ö rs 118

16 i
topp A:l A:ll OTC O-listan Onoterat

Till höger visas en jämförelse mellan Trefonds
värdepappersportfölj och det totahi börsvärdets fördelning mellan olika
noteringsformer.

Trefond
hade vid årsskiftet en väsentligt lägre | .

andel
16-i-topp-aktier än börsgenomsnittet. I I
'''""' '"'''

s. 119 Kontrollera mot PDF

De fyra största Prop. 1988/89:144

Bilaga 5 VOLVO

Volvo
arbetar långsiktigt på den internationella marknaden med att tillverka och
marknadsfora produkter och tjänster med kvalitet och säkerhet som främsta
kännemärke.

Sedan
starten 1927 som lokal svensk tillverkare av bilar och lastbilar, har Volvo
målmedvetet vuxit till att bli ett av världens fyrtio största industriföretag.

Kärnan
i Volvos verksamhet är transportmedel. Den omfattar person-och lastbilar,
busschassier, marin-, industri- och flygmotorer samt komponenter till
rymdindustrin.

Verksamheten
omfattar också Sveriges största privata livsmedelsindustri samt en stor
internationell handel.

ARITMOS

AB
Aritmos är ett rörelsedrivande företag med inriktning på kvalitetsprodukter
och med industriell tonvikt på:

Sportindustri
- Tretorn Etonic är ett av världens ledande varumärken for tennis och
sportskor.

Verkstadsindustri
— Stiga är Europas största gräsklipparforetag, Monark Skandinaviens största
cykelföretag och Wamac är ett högteknologiskt företag inom
dagstidningsproduktionen.

Livsmedelsindustri
— Indra är ledande på djupfryst färdiglagad mat. Lars Jönsson ett av marknadens
kvalitetscharkuteriföretag och hälftenäg-da Margarinbolaget, som är
marknadsledande på matfettsområdet.

Koncemen
omfattar i övrigt större minoritetsposter i intressebolag och en aktieportfölj
med främst börsnoterade akier.

BILSPEDITION

Bilspeditionskoncemen
är Skandinaviens största företagsgrupp inom transport och spedition.

Bilspedition
Inrikes arbetar i huvudsak inom långväga transporter av parti-, styckegods och
paket i ett rikstäckande system.

Scansped
bedriver internationella transporter och spedition med huvudsaklig inriktning
på Europa, USA och Fjärran Östern.

ScanShip
svarar för koncemens sjöfartsintressen, som omfattar Transat-lantickoncernen
Cool Carriers samt rederiagenturverksamhet.

Stödfunktioner
är afiarsområden Biljonen som svarar för finansverksamheten samt Bilspedition
Information System som utvecklar koncemge-mensamma informationssystem.

119

s. 120 Kontrollera mot PDF

KLÖVERN
FÖRVALTNINGS AEl Prop. 1988/89:144

Klövern
är ett renodlat fastighetsbolag med långsiktig förvaltning som ' bärande
aflfarsidé. Fastighetsbeståndet är till ca 90% koncentrerat till kommersiella
lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Klöverns
snabba expansion sedan starten 1984 kan illustreras med följande siffror.

____________________ 198f! 1987 1986 1985 1984

Hyresintäkter 187 169 164 137 98

Fastighetemas

marknadsvärde 3070 2250 1475 1175 950

Substansvärde
per aktie 309 213 131 103 94

Bland
aktuella Klövem-projekt kan nämnas utbyggnaden av nya "Hammarby
Gård" i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm där totalt 40000 m kontor lager
lätt industri kommer att byggas de närmaste åren.

120

s. 121 Kontrollera mot PDF

NORM VID RIKTADE 'T"''"'

EMISSIONER AV AKTIER OCH KONVERTIBLER

Trefond Invests styrelse har vid styrelsesammanträde
1988-05-25 fastställt att fondstyrelsens agerande i samband med emissioner
skall ske enligt följande:

Utspädningseffekt

Utspädningseffekten bör icke överstiga 5 %.

Teckningsberättigade

Teckningsberättigade bör vara endast anställda i
företaget. Styrelse skall icke räknas som anställd.

Fördelning mellan teckningsberättigade

Teckningsberättigad bör få teckna upp till högst en halv
årslön.

Restbelopp

Restbelopp skall icke förekomma. Bolagsstämman skall
fastställa ett högsta belopp.

Teckningskurs

Teckningskursen får ej understigas med mer än 5 % av
börskursen. Börskursen fastställes som medelvärde under en period så nära emissionstillfället
som möjligt.

Konverteringskurs

Konverteringskursen skall icke understiga 120 % av
börskursen fastställd enligt ovan.

Konverteringstid

Konvertering bör icke ske tidigare än 4 år från
emissionsdatum.

Beslutsfattare

Beslutet skall fattas av bolagsstämman med 9/10-dels
majoritet av såväl röster som kapital. Detta skall gälla även för emissioner i
dotterbolag. Styrelsen skall få bemyndigande endast avseende tekniska frågor i
emissionerna.

Publicitet

Villkoren skall fullständigt anges i den förvaltningsberättelse
som lämnas till bolagsstämman för beslut. Hänvisning till att emissionsvillkoren
kan avhämtas på företagets kontor skall inte godtas.

Ranta

Räntan skall vara marknadsmässig.

121

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Njord
Skoogs

Trefond Invest får härmed lämna förvaltningsberättelse
för verksamhetsåret 1988.

Resultat

Arets resultat före överföringar till 1 — 3 fondstyrelserna
uppgår till MSEK 281,5 (127,3). Överföringarna beräknas till MSEK 75,7 (48,8).

Realisationsvinsterna uppgick undtr året till netto MSEK
218 (85,0). Utdelningar har erhållits med MSEK 56,6 (35,8) medan ränteintäkterna
uppgick till MSEK 9,7 (11,3).

Förvaltningskostnaderna utgjorde under året MSEK 5,8
(4,6).

Real förmögenhetsförändring

Det bokföringsmässiga resultatet plus förändringar av den
dolda reserven, minskat med inflationen på rekvirerade medel, blev för året
MSEK 989,0 (-342,9).

Fondens totala överskott i förhållande till realt
resultatkrav sedan verksamhetens början (1984), uppgick vid årets slut till
MSEK 1.001 (11,6).

Likviditet

Vid årets utgång fanns likvida medel i form av
banktillgodohavanden och penningmarknads-instrument för MSEK 27,0 (20,4).
Fordringar på fondkommissionärer för oreglerade likvider uppgick till MSEK 2,0
(0,10), medan motsvarande skulder belöpte sig till MSEK 11,6(12,4).

Den genomsnittliga likviditeten var under året MSEK 54,7
(67,0).

Värdepappersportföljen

Marknadsvärdet på värdepappersportföljen uppgick
1988-12-31 till MSEK 3.634 (1.973). Portföljens anskaffningsvärde per
1988-12-31 var MSEK 2.737 (1.999). Den dolda reserven uppgick således till MSEK
897 (-26,5).

Efter justeringar för köp och försäljningar ökade
börsportföljen i värde med 52,0 %. Förändringen av Affärsvärldens generalindex
var under samma period 51,9 %.

Under verksamhetsåret har aktier köpts för MSEK 1.780 och
sålts förMSEK 1.199. Avkö-pen utgjorde MSEK 13,7 nyteckningar.

Portföljen har genom följande större köp netto ökats med:

Ansk.värde

Bolag

Antal

MSEK

BGB

1.000.500

145,1

Electrolux

245.000

67,2

Klövern

250.000

65,1

Marabou

405.554

125,1

Proventus,
optioner

120.000

122,6

Volvo

152.200

51,2

Portföljen har genom följande större försäljningar netto
minskats med:

Försäljn.värde

Bolag

Antal

MSEK

Carnegie

250.000

50,6

Holmen

800.000

75,5

Marieberg

620.000

105,9

Reinhold

516.600

95,6

Saab

420.000

88,1

Sandvik

300.000

54,7

Skandia

350.000

55,4

Följande nyemissioner har tecknats:

Bolag

Ansk.värde MSEK

7,7 6,0

183.750 200.700

Under året har 127.500 Fagerhult bytts mot 191.250 Almedahls-gruppen
jämte MSEK 10,2. Vidare har 125.000 Swanboard bytts mot 250.000 Rottneros jämte
MSEK 6,3.

Fondkapital

Fondkapitalet uppgick vid årets slut till MSEK 2,682
(1.960). Det efter s k reala principer justerade fondkapitalet var vid samma
tidpunkt MSEK 3.578 (1.933). Det förvaltade ■' grundkapitalet uppgick
till MSEK 2.300 (1.784). Således har under året rekvirerats MSEK 516. Det
innebär att medelsramen har utnyttjats tillfullo.

Fondstyrelse och personal

Under 1988 avgick styrelsens ordförande generaldirektör
Tony Hagström samt direktör Leif Lewin. Till ny ordförande utsåg regeringen
ge- 122

neraldirektör Bert Ekström, samt till ny styrelseledamot
direktör Lars Hillbom.

Medelantalet anställda har varit 5,35 personer. I löner
och ersättningar till styrelse och verkställande direktör har utgått sammanlagt
MSEK 1,2 (1,1) och till övriga anställda MSEK 0,97 (0,77).

Styrelsens nuvarande VD skulle enligt avtal avgå
1988-12-31. På grund av problem i samband med rekryteringen av ny VD, har
avtalet förlängts till utgången av mars 1989. VD har förklarat sig beredd att
kvarstå som konsult till utgången av juni samma år samt att tills vidare
handlägga frågor rörande intressebolag. Till VD fr o m 1989-04-01 har utsetts
Michael G. Berman.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5 Victor Hasselblad AB

Styrelsen besökte 1988-05-25 Hasselblads anläggningar i
Göteborg. Verkställande direktören, Jerry Öster, gav en ingående information
om företagets historik och utveckling. Besöket gav värdefull information för
styrelsen.

Styrelsen avser att varje år göra minst ett besök vid
företag där Trefond har ett betydande innehav.

Hällde Maskiner AB

Resultatet i företaget har förbättrats avsevärt under
1988. En ytterligare resultatuppgång väntas under 1989. Aktieinnehavet är att
anse som långsiktigt.

Collator
Utvecklings AB

Collator bildades 1986 på fondstyrelsens initiativ för
att ta hand om engagemang i mindre företag. Bolaget har ett aktiekapital på
MSEK 12 varav MSEK 11 ägs av fondstyrelsen och MSEK 1 av Svenska
Metallindustriarbetareförbundet. Collators engagemang uppgår till MSEK 1,4 i
KMG System AB, som tillverkar utrustning för syntetiskt tal. Collators resultat
efter bokslutsdispositionen och skatt uppgick 1988 till MSEK 0,13.

Allmän information

Fagerhult

Huvudaktieägaren i Fagerhult har sedan några år bl a med
fondens representant diskuterat det långsiktiga huvudägarskapet i Fagerhult.
Under hösten gjorde huvudägaren en preliminär överenskommelse med
Almedahls-gruppen AB, som innebar att detta företag lade ett bud på samtliga
aktier i Fagerhult. Efter diskussioner med huvudaktieägaren accepterade fondstyrelsen
budet, dock med tvä förbehåll vilka Almedahls-gruppen accepterat.

Det ena förbehållet innebar att belysningssidan inom
gi-uppen icke skulle säljas och att detta enhälliga ställningstagande ej får
ändras utan att bolagsstämman i Almedahl-Fagerhult AB beslutar härom. Den andra
punkten gällde att styrelsen i det nya bolaget successivt skall minska i antal.
Trefonds styrelse har mot denna bakgrund ansett att samgåendet långsiktigt bör
vara till fördel för anställda och aktieägare inom gruppen.

KMG

Under året har kraftiga marknadssatsningar skett. Bl a har
det nya systemet för utrop av hållplatser utvecklats. Några provanläggningar
har installerats. För att stödja företaget har Collator beslutat teckna
ytterligare aktier.

Kolmårdens Fastighets AB Trefond Invest ingick 1988-06-04
ett avtal med Stiftelsen Kolmårdens Fritidsområde om bildandet av ett
fastighetsbolag. Detta övertog från Stiftelsen samtliga fastigheter inom området.
Trefond har förbundit sig att förse fastighetsbolaget med kapital om MSEK 25.
Härav tecknas MSEK 5 i form av aktier till ett nominellt värde av MSEK 1 och
MSEK 20 i form av ett konvertibelt förlagslån. Bildandet av fastighetsbolaget
medverkar till en långsiktig utveckling av fritidsområdets verksamhet. Trefond
erhåller normal avkastning på insatta medel.

Round-Office

Styrelsen i Round Office gav i början av året

positiva besked rörande företagets utveck

lingsmöjligheter. Även i samband med delårs

rapporten i augusti föreföll läget vara under

kontroll. Därefter skedde en snabb försäm

ring. Ledningen för Round Office hade inte

förmått utnyttja den ytterligt goda konjunktu

ren. Läget ansågs vara katastrofalt. Trefond

har 1989-01-31 kommit överens med Polarator,

den andre huvudaktieägaren, om att göra en

finansiell rekonstruktion. 123

Scandiafelt

Utvecklingen inom bolaget har int«; varit tillfredsställande.
Weland AB förvärvade under året ca 26 % av kapitalet. Weland har en rörelse
som delvis sammanfaller med Scandiafelts. Det fortsatta engagemanget i
Scandiafelt är föremål för diskussion.

Skrinet

Skrinet har under året koncentrerat sin verksamhet
ytterligare. Under.slutet av året köp-

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

tes aktierna i Stockamöllan. Bolaget visar en god utveckling.
Innehavet är långsiktigt.

Sivanboard

Innehavet i Swanboard byttes till aktier i Rottneros .
Med hänsyn till att företagskombinationen anses vara intressant, har innehavet
i Rottneros därefter ökats. Trefond har för närvarande ca 10 % av kapitalet och
rösterna. Innehavet är långsiktigt.

Q4<--- /L/,C-

Lars
Hillbom

Klas
Back Vice ordförande

""
,aAAlCaJx4fl

Jan Karlsson

Kenneth SiÖk\i3t

Anders
Ullberg '

Birgitta Svensson

Anders Widlund

Verkställande

Bo'f)iLMgren/' .ställande diTVXtör

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning
har avgivits 1989-02-23.

GöranKpe

Per Bergman

Gösta Telestam '

124

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

RESULTATRÄKNING

1987
kkr

Rörelsen

Aktieutdelning
(not 1) Ränteintäkter (not 2) Övriga intäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader (not 3) Projektkostnader Avskrivningar (not 4)

35.828 11.340 352 202 4.566 196 271

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

42.285

84.978 4

Resultat före överföring

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (not 5)

127.259 -
48.822

ÅRETS
NETTORESULTAT

78.437

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida
medel och penningmarknadsinstrument (not 6) Fordringar på fondkommissionärer
(not 7) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 8) Övriga
kortfristiga fordringar

1988-12-31

1987-12-31

Bokförda ,

Bokförda

vfirdsn

värden

kkr ;

kkr

27.025

20.360

,
1.988 ,

110

381

1.402

673
:

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och
intressebolag (not 9) Aktier i andra bolag och övriga våirdepapper (not 10)
Inventarier

SUMMA
TILLGÅNGAR

6.160

6.150

2.737.376

1.999.454

729

804

2.744,
;:

2.006.408

jmm

2.028.348

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag

Skulder till
fondkommissionärer (not 7)

Upplupna kostnader och
förutbetjdda intäkter (not 11)

Skuld till 1-3
AP-fondstyrelserna

Övriga kortfristiga
skulder (not 12)

Fondkapital

Förvaltat grundkapital

Ackumulerat
överskott/underskott från föregående år

Årets nettoresultat

SUMMA
SKULDER OCH FONDIfAPITAL

..' iv.ear

V ■■ 1.
*■'■■". l-f-t"

■
v ■■•.■-428

i-?...

92.641

12.428

7.179

48.822

116

68.595

1.784.000
97.316 78.437

1.959.753 2.028.348

Ställda panter och
ansvarsförbindelser

Inga

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSFÖRÄNDRING

iml 1987

.
kkr ' kkr

Nettoresultat
före överföring till 1 — 3 AP-fond

styrelsema \ 281.526 i 127.259

Förändring av ej realiserade vinster/förluster ! 923.238 i
—341.943

Resultat inkl. ej realiserade ■vinster/ ]

förluster ; 1.204.764 -214.684

Avsättning för bevarande av grundkapitalets !

köpkraft ; -140.101 -79.399

Realt
resultat före överföring till 1-3 AP

fondstyrelsema 1.064,6 , -294.083

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna ; — 75.705 -
48.822

Överskott/underskott
i förhållande till

realt resultatkrav 988.958 -342.905

127

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

FORMOGENHETSSTALLNING
EFTER REALA PRINCIPER

1988-12-31 _______________________________ 1987-12-31

Marknåds- ________________________________ Marknads

värden ___________________________________ värden

TILLGÅNGAR______________________________ kkr ________________________________________ kh;

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not
6) 27.026 20.360

Fördringar på fondkommissionärer (not
7) 1.988 110

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not
8) 881 ■ 1.402

Övriga kortfristiga fordringar 673 68

Fondkapital

Uppindexerat
grundkapital (not 5)

Ackumulerat överskott/underskott i förhållande till
resultatkrav Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

Ställda panter och ansvarsförbindelser ; - ■ lii Inga

Anläggningstillgångar

Aktier i
dotterbolag och intressebolag (not 9) Aktier i andra bolag och övriga
värdepapper (not 10) Inventarier

SUMMA TILLGÅNGAR

SKULDER
OCH FONDKAPITAL___________

Kortfristiga skulder

Skulder till
dotterbolag

Skulder
till fondkommissionärer (not 7)

Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter (not 11)

Skuld till
1-3 AP-fondstyrelserna

Övriga kortfristiga skulder (not 12)

29.967

21.940

6.150

3.634.065

1.972.906

729

804

3.640.944

1.979.860

3.670.911

2.001.800

• 50

11.627

12.428

■.837 r

7.179

75.705

48.822

: 428 :

116

92.647 ;

68.595

2.577.706

1.921.604

11601

354.506

988:958

-342.905

3.578.264 .

1.933.205

3.670;911

2.001.800

Prop.
1988/89:144

Bilaga 5

AKTIEINNEHAV 1988-12-31

.1 '••;,

• Andel

;h.-'B..
■

Antal

vaide

88-12-8: ;

■';■■ •!%;,

t-u
- ;. . ■

■ttr .

;kkr. "'-

Kapital "

Röiter

Bönnoterade aktier

-c ■. ' ' '

"-h.
\

1
(Ai- öch Åll-listan)

!
AGA

Abu

110.000

20.864

24.090

■2

0,4

t
Aljhl

Abu

49.869

9.344

9.974

V;Aiinedahl

Afr

6.449

1.327

1.225

..r:3j2,:'-

4.2

'.
Almedahl

Bbu

143.500

20.090

. Aritmos Aritmos

1.393.539 12.061

154.0% 992

209.<»1 1.821

7.0

.7.0

v
Asea

Abu

310.000

80.174

123.070

■ 0,5

0.6

, BGB
,

1.000.500

143.229

164.077

■
' M :■

5,2

;
Pilspedition

Abu

583.897

44.901

161.813

'-"
'•

8.0

Bilspedition

Afr

58.213

4.476

16.136 .

;;t!aiena ■: Cäteiia

Abu Afr

529.660 70.360

32.411 2.789

63.0218 8.161

':,:''23'
''.

2,8

Eldon

Bbu

209.578

46.766

46.107

12,7

5,9

;
Eldon

Bfr

11.122

2.260

2.469

Electoolux

Bfr

245.000

66.382

71.540

. 0.3

0.0

E«ab

Abu

268.1%

60.929

86.088

P-

8,0

Euroc

143.800

15.674

58.239

y
/1.7':

1.6

EVKK,

56.200

6.065

22.480

Pambrp

Bbu

mim

16.378

16.096 i

2.0

1.0

Gaimbro

Bfr

3sa.(m

32.556

34.160

~
Gtttagruppen

Abu

600.000

65.479

70.800

1.4

1,5

Gullspång

Bbu

250.000

38.495

110.000

2.6

1,5

Hasselblad

Abu

137.200

14.824

42.532

7.1

7,1

tiasselblad

Afr

400

124

,
Hezagon

Bbu

440.500

57.497

65.063

5,9

3,2

Hmagon

Bfr

159.600

19.044

19.778,

HötoiKet

Bbu

147.520

39.957

'41.748

4fi

1.7

Hötorget

Bfr

2.480

703

707

■
Infina

Abu

186.000

23.323

26.784

3.4

3,4

Bfr

76.000

19.685

6d.760

1.8 *

ipövém

Abu

6.100

1.647

1.666

"-■KroVém

Bbu

714.058

132.035

178.515

8.6 '

1
lUdvm

Bfr

29.842

6.812

7.550

Lundbergs

Bbu

400.000

41.260

78.000

0,9

0.2

| iÄaråbou

Afr

89.544

28.969

29.660

8,4

, 73

[ -
M.uibou

Bfr

316.010

94.563

95.436

[ '
IffuAksjö

Abu

379.000

17.602

18.003

0,9

'.
Mtnksjö

Afr

9.m

428

'.'.Nisses

Bbu

2«).000

31.800

28.800

1.3

0,4

.'.Nordbanken

250.000

34.796

45.260

1.3

,,
RrooQidia

Abu Bfr

i02.(m

8.000

24.130 1.200

37.740 2.920

0,3
'

-.
ihrönator

212.792

31.483

36.176

':.■',
■■■*' '

2,1

Pröpatpr

avk

98.867

17.136

18.290 \-

Prorentus

:■:
Masbilite, option

120.000

120.600

~ .

Eank>m« Stohne Bbu

197.660

24.348

23.718

7.2

-■'SCA,-

Bbu

106.000

30.021

38.746

0,4

.SCA
. ,

Bfr

96.000

30.482

34.866

S&Bank«n

Abu

0.000

36.747

43.000

042

0.2 1

..'/Skånska

Bbu

300.000

66.281

126.300 "

: OA

0,3

Skånska

Bfr

50.000

17.100

21 .(KO

9 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

< ' ■

AiukaRhings-

Böravärde

Andel

••- •

Bolag

Antal

virde

88-12-31

kkr

Kanital

R6rtar

Skoogs

Bbu

(334.100

42.721

60.240

123

5,7

Skrinet

Bbu

(>44.200

66.354

93.409

20,0

143 .

Skrinet

Bfr

6.800

616

847

Skånska Banken

Abu

63.420

13.986

19.231

.33

Skånska Banken

Bbu

146.580

33.134

52036

Stora

Abu

90.000

26.315

29.970

Stora

Afr

160.000

48.493

52.320

Stora

Bfr

100.000

25.581

32.300

Volvo

Bbu

366.000

118.614

136.320

0,7

Volvo

Bfr

220.000

75.762

84.480

Åkermans

Abu

1.463

202

234

Åkermans

Bbu

243.537

33.762

40.671

Åkermans

Bfr

90.000

12.150

14.400

Sumina börsnoterade aktier

2.325.676

3.159.037

OlC-aktier

Lindab

Bbu

216.258

42.664

55.967

7,2

■
33

Lindab

Bfr

742

133

193

Martinsson

Bbu

71.300

8.419

8.556

143

43 .

Metallhyttan

Bbu

24.600

2.358

2.377

2.0

Rottneros

1.006.000

39.102

48.240

9.7

Rottneros

96.000

4.370

4.660

V|I

Round Office

Bbu

191.420

18.380

3.828 ,

273

15,4

Round Office

Bfr

68.680

5.715

1.172

Scandiafelt

92.260

12.890

2d:756

Scandiafelt

Spendrup

Bbu

398.160

23.963

39.816

113

5,4

Spendrup

Bfr

61.840

3.262

6.1&1

Wallenstam

Bbu

326.600

37.938

50.794

4.1

Summa OTC-aktier

199.201

241.454

övriga aktier

Fordonia

m.200

1.851

676

0,0

Hällde

8.820

8.500

8.500*

49.0

493

Försäkr. AB Njord

'146.260

21.618

24.098

. 213

16,4.

Kolm. Djurp. Fast. AB

10.000

6.000

5.000*

16,7

16,7 .

Wihlborg & Son

Bbu

60.000

8.417

12.900

2,1

Summa Svriga aktier

46.386

51.174

Aktier med köpoptioner

„•

Sv. Handelsbanken

1.200.000
,

131.929

182.400**

13 .

.13

Summa aktier med köpoptioner

131.929

182.400 .

" a. v«

2.702.192

3.634.066

Courtage

10.484

"'-i.'-'

Oms

24.699

'-i\- i.

., ,-■■
«■■

Totalt

■
■■.■ '.'

2.737.376

3.634.065 .

':-W--

■
■■*.'» ■

.:;'yh■'

.--%-.S''-

-1.

■Tår-

:-<m

■.?

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

NOTER
TILL BOKSLUTET 1988-12-31

Redovisnings- och värderingsprinciper

Penningmarknadsinstrument
bokförs till inköpspris och ränta periodiseras. Värdet på aktier och övriga
värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Beräkning av realisationsvinster
och -förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt "högst in —
först ut" meto-

den.
Premier för aktier med utställda köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt.
Inventarier nettoredovisas. Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent
av anskaffningsvärdet fr o m förvärvsdatum. Av årets resultat överföres tre
procent av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till 1 — 3
AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING, de fem största posterna specificeras

Antal

Utdelning

Totalt kkr

Aritmos

1.375.600

3:00

4.127

Handelsbanken

1.200.000

3:60

4.320

Skrinet

650.000

3:75

2.437

Stora

300.000

10:-

3.000

Volvo

422.800

10:50

4.439

övriga

38.227 56.550

2.
RÄNTEINTÄKTER

Likvida
medel

Penningmarknadsinstrument
o dyl Konvertibla skuldebrev o dyl

kkr

3.860

5.555

331

9.746

3. FÖRVALTNINGSKOSTNADER

kkr

Personal- och styrelsekostnader

3.393

Lokalkostnader

1.211

Administrationskostnader

252

Informationskostnader

495

Diverse arvoden

362

Övriga kostnader

124

5.837

4.
AVSKRIVNINGAR

Kontorsinventarier Datautrustning

kkr 143

127

270

5.
ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagarfondstyrelserna
skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat kapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex' förändringar. Hänsyn tages till
den tid kapitalet disponerats. Kon

sumentprisindex
för december 1988 uppgår till 180,9- Utöver avkastningskravet skall en avsättning
göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets
nuvärde.

Bekv. datum

Belopp kkr

Index

Nuvärde

88.12.31

kkr

Avkastningskrav kkr

Avsättning kkr

1/1 -88 1.784.000 i grundbelopp

(nuvärde 1.921.604) 170,7 2.036.428 360 61.093 114.824

12/1 160.000 171,6 168.671 348 4.892 8.671

21/1 17.000 171,6 17.921 339 506 921

18/2 321.730 172,9 336.616 312 8.752 14.886

23/2 17.270 172,9 18.069 307 462 799

2.300.000 2.577.705 75.705 140.101

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT Likvida
medel:

kkr

Kassa och postgiro Banktillgodohavanden

17.209

17.210

Penningmarknadsinstrument:

Företagscertifikat

9.815

27.025

7. FORDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS FONDKOMMISSIONÄRER

Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

8. F Ö RUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA
INT Ä KTER

Denna post består huvudsakligen av förutbetalda hyror.

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG

Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnamnet
"Trefond Invest" genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet
är utlånat till Trefond Invest. Bolaget Trefond Invest AB är vilande. Collator
Utvecklings AB redovisas tillsvidare som dotterbolag.

10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Aktieinnehav 1988-12-31)

Aktier i andra bolag se separat specifikation. 2.737.375

2.737.375

11. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Denna post består huvudsakligen av reservation för
revisionskostnader, skuld för semestersättningar och arbetsgivaravgifter samt
premier för utställda optioner i Svenska Handelsbanken.

12. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder

Innehållen personalskatt

102

Skuld för värdepappersskatt

234

Diverse skulder

428

13. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procentuella
jämförelsen med Affärsvärldens index är beräknad enligt följande.
Aktieportföljens nettoförändring varje månad har — efter tillägg av
försäljningar och utdelningar och avdrag för köp — relaterats till under resp.
månad genomsnittligt investerat kapital. Denna avkastning kedjas sedan med
avkastningen för nästa månad osv. Den på detta sätt beräknade
portföljutvecklingen för 1988 uppgår till 52,0 %.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Tredje löntagarfondstyrelsens, Trefond Invest, förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för perioden 880101-881231.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som
lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna saznt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder ■vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondsstyrelsens
förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1989

Gösta Telestam I

aukt revisorX aukt revisor direktör

133

Prop.
1988/89:144 Bilaga 5

REVISORER

Göran Raspe, auktoriserad revisor, Öhrlings revisionsbyrå,
ordförande

Per Bergman, auktoriserad revisor, Bohlins Revisionsbyrå

Gösta Telestam, f d direktör, Kungl. Bankinspektionen

ANSTÄLLDA

Bo Dahlgren, verkställande direktör Carl Johan Tömell bitr
direktör Anita Franzén Inger Hedenström Katarina Rylander Ann-Mari Werin

COLLATOR UTVECKLINGS AB

Styrelse

Bo Dahlgren, VD Trefond Invest

Styrelseordförande

Per-Erik Öhlén, direktör Vice ordförande

Jan O Hedberg, advokat Styrelseledamot

Per-Erik Hellström, direktör Styrelseledamot

Klaus Helmrich, VD M-Gruppen i Västerås AB Styrelseledamot

Jan Karlsson, ASEA Stal Styrelseledamot

Carl Johan Tömell, Trefond Invest Styrelseledamot och VD

STYRELSEN

Bert Ekström, Stockholm, f 1930 Generaldirektör, SMHI
Styrelseordförande

Klas Back, Tyresö, f 1920 Direktör, Folksam Vice
styrelseordförande

Jan Karlsson, Finspång, f 1942 Metallarbetare, ABB Stal
Styrelseledamot

Lars Hillbom, Järfälla, f 1946 Direktör, Kooperativa
Förbundet Styrelseledamot

Stig Olsson, Vingåker, f 1942 Vårdare, Landstinget
Sörmland Styrelseledamot

Kenneth Sjökvist, Saltsjöbaden, f 1946 Livsmedelsarbetare,
Pripps Bryggerier AB Styrelseledamot

Birgitta Svensson, Stockholm, f 1949 Vice
förbundsordförande, SHSTF Styrelseledamot

Anders Ullberg, Danderyd f 1946 Direktör, SSAB
Styrelseledamot

Anders Widlund, Eskilstuna, f 1947 Ingenjör, Sv.
Industritjänstemannaförbundet Styrelseledamot

Johnny Karlson, Hallstavik, f 1937

Pappersbruksarbetare, Holmens Bruk AB

Styrelsesuppleant

Jan Lundgren, Visby, f 1943

Redaktör, Gotlands Folkblad

Styrelsesuppleant

Ulla-Britta Platin, Norrköping, f 1925
Utredningssekreterare, Hyresbostäder i Norrköping AB Stjrelsesuppleant

Carl Martin Roos, Sollentuna, f 1941 Professor, Stockholms
Universitet Styrelsesuppleant

Mellansvenska

löntagarfonden
(Qärde löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING
I988

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

ORDF Ö RANDE

B ö rje Andersson

Styrelseordf ö rande Statens Vattenlallsverk. Luftfartsverket, Borl ä nge Energi ocfi Dala-Demokraten

VICE ORDF Ö RANDE

Sune Ekb å ge Pappersarbetare, Billerud AB Ordf ö rande, lappers avdelning 96, Gruvon Styrelseledamot
Stora AB Ledamot Pappers f ö rbundsstyrelse

Ö VRIGA LEDAM Ö TER

Kurt Belin

ingenior.
Fl ä kts Svenska Installation AB

Karl-Axel Eriksson Byggnadsarbetare, Anders Dios AB

Sven lohansson

Direktor,
Konsum V ä stmanland

Folke Kallberg Ingenior, Avesta AB

Sune Lundgren Direktor

B ö rje Sturk Telemontor, FFV

Ingemar Wallin

Direkioi

SUPPLEANTER

Villy
Bergstr ö m

Cfief,
Fackf ö reningsr ö relsens institut for ekonomisk forskning

Bengt Karlsson

Ombudsman,
fvletall

Sune Lundh

Direktor,
Varmlands Folkblad

Maj-Britt L ö vstr ö m

Byr å direktor, L ä nsarbetsn ä mnden

REVISORER

ANST Ä LLDA

Rolf
Hammar

Auktoriserad
revisor. Grant Thornton, ordf ö rande

Ingvar Gulln ä s

Fd landsh ö vding

Lars Jernberg

,Auktonserad
revisor, Hagstr ö m & Sillen AB

Lennart L å ftman Verkst ä llande direktor

Siv Axelsson, fr,om, 89-01-30 Erik Frostberg Britt-Marie
Granholm Pirkko Vikman

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

Vår
verksamhet under 1988 har utvecklats i en första klassens högkonjuktur och goda
tider på aktiemarknaden, lusterat för köp och försäljningar har vär aktieportfölj
stigit med 51 % i värde under aret. Vi har inte utnyttjat hela det kapital som
står till värt förfogande. Detta kan ses som en vä) försiktig inställning under
det gångna årets starka aktiemarknad men ger oss samtidigt en stor
handlingsfrihet inför de närmast kommande åren.

för
ägandet och dess funktioner. Detta medför att de anställdas synpunkter noteras
mer lyhört än tidigare i flera företag där vi är delägare.

Vi har under de gångna åren också placerat väsentliga
belopp i onoterade företag, 1 fjol kunde vi notera de första framgångarna genom
att i samförstånd med våra partners sälja några av dessa investeringar med
vinst.

Under de dryga fyra är fonden drivit sin verksamhet har
det kapital vi förvaltar avkastat mer än en miljard kronor eller väsentligt mer
än det avkastningskrav riksdagen ålagt oss. För Allmänna pensionsfonden och
ATP-systemet har vår verksamhet därmed inneburit en förstärkning.
Pensionsåtagandena är dock så stora och den andel av kapitalet som vi fått att
förvalta sä liten att fonden naturligtvis inte kan svara för mer än en
begränsad andel av kraven på pensionssystemet.

De reserver vi nu har kan behövas, för tiderna kommer
inte alltid att vara så goda som nu, Vär aktieportfölj har också blivit så
pass omfattande att det inte är att tänka pä att hinna avyttra mer än marginella
poster före en nedgång pä aktiemarknaden. Vär ambition är i stället att genom
placeringar i rätt företag på läng sikt uppnå en konkurrenskraftig avkastning.

Reserverna behövs också för att inför mörknande tider
kunna medverka i störra affärer där den omedelbara lönsamheten ibland är svär
att uppnå. Behovet av sådana satsningar i näringslivet ökar när tiderna blir
sämre samtidigt som traditionella investerare dä blir alltmer försiktiga Under
det gångna året medverkade vi till att ge tidigare statliga Uddevalla Shipping
förutsättningar att börsnoteras och erhålla en stabil ägarstruktur. Denna ger
rederiet möjligheter till en långsiktig utveckling. Dessutom ser
shipping-marknaden just nu så gynnsam ut att det även på lite kortare sikt kan
bli en god affär för oss.

Fonden är fortfarande så pass liten att dess aktieinnehav
inte inneburit nägon avgörande förändring i inflytandet för de anställda i de
företag där vi är aktieägare. Dessa här dock deltagit i bolagsstämmor i 50 företag
i kraft av värt innehav. De anställdas företrädare vinner successivt ökade
kunskaper om företagande. Hos företagsledningarna ökar samtidigt respekten

Vad vi
strävar efter är här att samarbeta med företag eller företagare som har en
redan etablerad verksamhet och från denna vill expandera utan att utsätta
verksamheten för alltför stora finansiella risker. Eftersom vi inte kan
tillföra de allra minsta företagen nägon särskild kompetens siktar vi nu lite
högre i storleksklass. De foretag vi är intresserade av att samarbeta med bör
han minst 10 Mkr i omsättning och ha nägra år pä nacken.

Antalet aktörer pä kapitalmarknaden som kan och vill satsa
kapital i onoterade företag utan att sikta mot en snabb notering eller
försäljning av företaget är litet. Villkoren för de företagare som söker
kapital blir därför hårda och innebär ofta restriktioner, som företagarna
inte vill lägga pä sina företag, I detta klimat ser vi idag större möjligheter
än tidigare att fylla en roll. Vi vill också öppna vägen för skickliga
ledningars utköp av företag och företagsdelar i samband med omorganisationer
av större bolag. Här finns en kraftfull och outnyttjad företagarpotential som
vi kan sätta kapital i händerna på.

Aandra sidan finns inte heller särskilt många onoterade
företag som både har en lovande framtid och behov och vilja att öka sitt eget
kapital. Våra erfarenheter av arbete med onoterade bolag visar att flertalet
företag som hamnar i svårigheter gör det på grund av att förutsättningarna för
deras verksamhet är för dåliga Ytterligare kapitaltillskott förlänger dä bara
ett onödigt lidande. I andra fall är det för svag ledning som ligger bakom
problemen. Fonden har inte resurser att aktivt driva företag. 1 sädana
rekonstruktioner kan vi därför bara gä in i samarbete med en inom branschen
ifråga erfaren och beprövad partner. Detta kärva konstaterande innebär inte
sällan besvikelser hos optimistiska intressenter som ser fonden som räddaren i
nöden, Det riksdagsbeslut som styr oss är dock entydigt; endast där långsiktig,
konkurrenskraftig verksamhet finns i sikte kan fondens medel placeras.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

Placeringar
i noterade v ä rdepapper .,.

Placeringar i onoterade v ä rdepapper .., Avg å r f ö rvalt-ningskostnader

Mellansvenska l ö ntagarfondens
verksamhet under 1988 resulterade i att fondens f ö rm ö genhiet steg med 851 Mkr n ä r aktieportf ö ljen
v ä rderas enligi; å rsskiftets b ö rskurs.
Ö kningen beror i f ö rsta hand p ä
kursuppg å ngen p ä b ö rsen. D ä rut ö ver har
investeringarna i onoterade f ö retag i å r givit ö verskott.

Efter det stora kursfallet h ö sten 1987 nettok ö pte fonden aktier fram till och
med april 1988. Sedan f ö retagens del å rsrapporter visat att vinsterna i n ä ringslivet ö kat
ä ven 1988 nettoinvesterade fonden å ter under h ö stm å naderna. Fonden k ö pte
noterade v ä rdepapper f ö r 144 Mkr (241) netto under å ret. Fonden har under å ret endast lyft 200 Mkr 1107) av de medel som st ä llts till dess f ö rfogande.
Vid senaste å rsskifte fanns m ö jlighet lyfta ytterligare 900 Mkr (584). Detta avspeglar
dels en bed ö mning att kursniv ä n generellt sett fortfarande ä r h ö g och att
gynnsammare tillf ä llen att ö ka aktieportf ö ljen
kommer att erbjudas under kommande å r
men dels ocks å att fonden vill bibeh å lla en nettoinvesteringskapacitet ä ven efter 1990. d å inga
ytterligare pensionsmedel kommer att tillf ö ras
fonden f ö r f ö rvaltning.

P å marknaden f ö rv ä rvade fonden
aktier och konvertibler f ö r 859 Mkr (887), De st ö rsta k ö pen
gjordes i Ar-gonaut, Bilspedition, Gambro, Hennes & Mauritz. Kinnevik,
Nordstr ö m & Thulin, S-E-banken, Handelsbanken,
Stora och Volvo,

F ö rutom att optionsbelastade aktier l ö stes med 83 Mkr avyttrade fonden noterade aktier och
konvertibler f ö r 632 Mkr (646), De st ö rsta f ö rs ä ljningarna under å ret skedde i ABV, Boliden, Carnegie, Holmen, MoDo, Reinhold, SKF,
Stora, Sydlraft och Volvo,

Fonden investerade 10 Mkr (68) vid nyteckningar i noterade
bolag. D ä rut ö ver tecknades konvertibla vinstandelsbevis f ö r 19 Mkr i MoDo i samband med att innehaven i Holmen
och iggesund avyttrades till MoDo,

I onoterade f ö retag
har fonden under å ret investerat )03 Mkr. Ett
trettiotal utredningar har gjorts under å ret.
St ö rsta beloppen har satsats iUV
Shipping, som kommer att noteras under 1989, samt i Facit och Lerdalsh ö jden. D ä rmed
har fonden under de dryga fyra å r den verkat
tillf ö rt onoterade f ö retag ö ver
160 Mkr i nytt riskkapital (aktierna i UV Shipping k ö ptes av Ze-nitShippingoch inr ä knas s å lunda
inte i nyteckningarna). Under å ret har
fondens engagemang i l ä mtvarm, Ljungberg & K ö gel, Rekonstruera och RFSU avslutats D ä rut ö ver har
investeringarna i Connova, Design-Funktion och Varg ö n Alloys minskats, Avyttring-arna gav sammantaget en
realisationsvinst p å netto 8 Mkr,

F ö rvaltningskostnaderna ä r i stort sett of ö r ä ndrade.

Fondens resultat inklusive orealiserade v ä rdef ö r ä ndringar kan f ö rdelas
p ä tre resultatomr å den enligt f ö ljande:

Gcnomsnittl Resultat inki

investerat foiandiing i Avlcastning

kapital 1 Mkr, dold reserv i %

Placeringar
i likviditet ..

marknadsv ä rde i
Mkr 1988 1987

229 24 10,5 9,6

1,970 869 44,1 3,8

106 10 9,7 -17,8

-6 __

Totalt

2.305 897 38,9 3,2

Att f ö r kortare tidsperioder utv ä rdera en l å ngsiktig
aktief ö rvaltning enligt s å kallade reala principer ä r n ä st intill
meningsl ö st. Som exemplifiering kan n ä mnas att om v å rt
bokslut gjorts en enda b ö rsdag senare skulle resultatet f ö r det g å ngna
å ret varit 754 Mkr eller 16% l ä gre ä n vi nu
redovisar.

Som underlag f ö r
diskussion om utv ä rdering av v ä r och likartade aktief ö rvaltningar f ö resl å r vi i st ä llet f ö ljande kriterier:

Har de medel fonden tillf ö rts utvecklats snabbare ä n
om de f ö rvaltats genom r ä nteb ä rande placeringar
i de tre f ö rsta AP-fonderna?

Svaret visar om det fr ä n
pensionssystemets synvinkel varit gynnsamt att avskilja en del av pensionskapitalet
till investeringar i aktier.

Avkastning
\ 'I

1986 198'i

38,9 3,2 32,5 42,1 14,2 12,6
16,8 9,7

Mellansvenska l ö ntagarfonden
Tre f ö rsta AP-fonderna ,.,

Differens .... 24,7 -9,4 15,7 32,9

Har fondens portf ö lj
av b ö rsnoterade v ä rdepap-, per utvecklats b ä ttre eller s ä mre
ä n genomsnittet p å Stockholms-b ö rsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med noterade v ä rdepapper resulterat i b ä ttre eller s ä mre
placeringar ä n b ö rsgenomsnittet.

Fondens portf ö lj
har under 1988 utvecklats en procentenhet s ä mre
ä n b ö rsgenomsnittet. 1987 utvecklades den 10 procentenheter b ä ttre ä n snittet

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

3. Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,3%, 4. För
att enligt riksdagsbeslutet inflationsskydda

motsvarande erlagd värdepappersskatt och cour- vårt kapital efter en real
utdelning på 3 procenten

tage utvecklats som börsgenomsnittet, skulle fon- heter per år krävs att fondens
förmögenhet vid se-

densförmögenhethautgjort2.619Mkr, Utfalletav naste
årsskiftet uppgår till l,605Mkr..

vår verksamhet utgjorde 2,800 Mkr eller 181 Mkr _ n- f ■ u . * iinonni,.i

högre. Detta mått visar att om hela kapitalet pas- D,f" verkliga foninogenheten
uppgår ti I 2.800 Mkr

sivFoch kostnadsfritt kunnat placeras som börsge- " l'';"' °' " '
långsiktiga avkast-

nomsnittet skulle resultatet hittills varit 181 Mkr ningsKravet.

139

Prop.

1988/89:144

Bilaga
6

Belopp i
Mkr

1988

1987

1985

39,6

23,4

13,2

34,4

37,8

25,3

- 0,3

- 0,4

- 0,7

- 6,3

- 6,0

- 5,2

Not

Aktieutdelningar .................................

Ränteintäkter
..................................... I

Räntekostnader ..................................

Förvaltningskostnader
................. 2

Rörelseresultat ............................... ...................... 67,4 54,8 32,6

Realisationsvinster.......................... 3 230,9 278,5 185,5

Realisationsförluster ........................... 4 - 9,0 - 29,0 - 5,9

Nettoresultat ................................... 289,3 304,3 212,2

Överföring till 1-3 AP-fonderna ...... 5 - 45,2 - 38,6 - 26,2

Bokföringsmässigt nettoresultat ... ...... 6 244,1 265,7 186,0

140

TILLG Å NGAR

Likvida medel ..................

Ö vriga
r ä nteb ä rande placeringar ,,

Fordringar f ö r s å lda v ä rdepapper ,

Intj ä nade, e| inbetalade r ä ntor samt

f ö rutbetalade kostnader mm......

Summa

Konvertibla skuldebrev i noterade f ö retag, anskaffningsv ä rde , , . Aktier i noterade f ö retag, anskaffningsv ä rde Aktier f ö r vilka k ö poptioner
utst ä llts , , ,,

Teckningsoptioner

Investeringar i icke-noterade foretag

Inventarier.................................

Summa ..........

SUMMA TILLG Å NGAR

Prop.

1988/89:144

Bilaga

Belopp i Mkr

» 8-12-31

1987-12-31

19812-31

114,3

197,0

135,7

62,3

140,0

18,4

7,3

30,9

8,8

8,0

12,4

203,8

212,3

319,0

253,3

192,4

156,5

1.552,5

1,143,9

737,5

98,1

49,4

9.8

14,2

1,1

169,3

96,2

102,6

0,5

0,6

0,3

1.985,4

1 545,4

1,047,4

2.189,2

1,757,7

1.366,4

73,9

SKULDER

Skulder f ö r k ö pta v ä rdepapper
Checkr ä kningskredit . ,, Erh å llna optionspremier Upplupna kostnader

Ö vriga skulder ......

Skuld till
1-3 AP-fonderna

Summa skulder

28,3

41,1

26,7

17,9

0,4

0,7

0,6

1,6

1,0

0,1

45,2

38,6

26,2

86,5

68,0

FONDKAPITAL

Tillskjutet fondkapital ..... .,,

Balanserade
vinstmedel .

Arets bokf ö ringsm ä ssiga
nettoresultat

Summa fondkapital................

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL' ,

1.400,0

1,200,0

1,093,0

471,2

205,5

19,4

244,1

265,7

186,0

2.115,3

1,671,2

1 298,4

2.189,2

1,757,7

1 366,4

Periodens resultat efter ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna {se
resultatr ä kningen)

Ö kning/minskning
av dold reserv

i v ä rdepappersportf ö ljen
.......

Avs ä ttning f ö r att bevara det

tillskjutna kapitalets k ö pkraft

"Realt" resultat efter ö verf ö ring till

1-3 AP-fonderna ................

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

Belopp
i Mkr

1988

1987

Totalt 1984-1987

244

266

471

607

-244

- 84

- 63

- 121

767

428

- 41

Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad p ä anskaffningsv ä rden
(se balansr ä kningen)

Till ä gg f ö r ö verv ä rden i v ä rdepappersportf ö ljen . .,

Fondens kapital enligt redovisning

baserad p å marknadsv ä rden..................

Tillskjutet
kapital.................... .....

Erforderlig
avs ä ttning f ö r att

kompensera inflationen ...................

Ö verskott
i f ö rh ä llande till resultatkrav....

1988-12-31

1987-12-31

1986-12.31

2.115

1.671

1,298

685

322

2.800

1,749

1620

- 1.400

- 1 200

- 1,093

- 205

- 121

-
58

428

469

1.195

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

Samtliga
tillg å ngar tages upp till anskaffningsv ä rde, i vilket inr ä knas
erlagt courtage och v ä rdepappersskatt. Om f ö rlust har blivit definitiv i samband med ackord tas
fordran upp till nedskrivet v ä rde. Befarade,
men ej definitivt konstaterade f ö rluster, har
ej p å verkat anskaffningsv ä rdena.

F ö rde noterade v ä rdepapperen har marknadsv ä rdet ber ä knats
efter sista betalkurs, eller om betalkurs saknas, k ö pkursen sista b ö rsdagen
1988.

Den traditionella redovisningen, baserad p ä anskaffningsv ä rden,
har kompletterats med redovisning enligt s.k reala principer. Fr ä n det traditionellt redovisade resultatet har d ä rvid dels dragits k ö pkraftsf ö rlusten under å ret (motsvarande f ö r ä ndringen av kon-

sumentprisindex)
p å det kapital som vi lyft. dels tilllagts
f ö r 1988 respektive avdragits f ö r 1987 f ö r ä ndringen av den latenta vinst som finns i v ä r vardepap-persportf ö lj (d.v.s. f ö r ä ndringen 1 den sk, dolda reserven).

Resultatet, s å som
det visas p ä sid 5, visar att Mellansvenska l ö ntagarfonden har uppn å tt det avkastningskrav som lagen om l ö ntagarfonder st ä ller p ä l ö ntagarfondernas
f ö rvaltning.

I balansr ä kningen har
v ä rdepappersportf ö ljen i den s.k. reala redovisningen upptagits till
marknadsv ä rde. Till det tillskjutna
fondkapitalet har den ackumulerade k ö pkraftsf ö rlusten lagts. En alternativ redovisningsmetod
finns i not 10,

NOT 1

NOT 3

Av r ä nteint ä kterna utg ö r
10,4 Mkr r ä ntor p å konvertibler medan resterande belopp avser f ö rvaltning av likvida medel.

Realisationsvinster har uppst å tt genom

F ö rs ä ljning av aktier..

F ö rs ä ljning av optioner ,,, F ö rs ä ljning av konvertibler _

Summa....................

1988

178,8
37,4 14,7

230,9

1987

200,0

4,1

74,4

278,5

1986

171,2
0,8 135

NOT 2

185,5

F ö rvaltningskostnaderna utg ö rs av

1988

0,8 1,0 0.8 2,0 0,2 0,6 0,2 0,7

6,3

1987

0,8 0,9 0,8 1,9 0,2 0,5 0,2 0,7

6,0

1986

0,7 0,4 0,5 1,8 0,3 0,2 0,1 1,2

5,2

L ö n och ers ä ttning
till

NOT 4

styrelse
och verkst ä llande direkt ö r

Realisationsf ö rluster
har uppst å tt genom

F ö rs ä ljning av aktier ,., , F ö rs ä ljning av optioner .,.' F ö rs ä ljning av
konvertibler F ö rlust vid konkurser i

onoterade f ö retag....

Nedskrivning av konvertibel _

Summa....................

1988

4,5 4,5

1987

5,1 0,3 10,7

12,0 0,9

Ö vriga l ö ner och arvoden

L ö nebikostnader....

Konsultkostnader

1986

0,5 02

Revisionsarvoden...

Hyra ..................

Avskrivningar

0,2 5,0

Ö vriga kostnader

Summa.................

9,0

29,0

5,9

143

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

_________________ NOT 5________________

Fonden har lyft f ö ljande
belopp: Mkr

1984............................................................. 308

1985............................................................. 243

1986
..................................................... 542

1987
.............................................................. 107

1988
.............................................................. 200

Summa....................................................
1.400

Disponibelt, ej lyft belopp 1988-12-31 900

De kapitalbelopp som fonden lyft uppr ä knas med inflationen m ä tt enligt konsumentprisindex fr å n och med den tidpunkt de lyfts. Av det uppr ä knade v ä rdet
utg ö r avkastningskravet 3%.

Datum lor lyttning

Belopp

Konsument

prisindcx

foi m å naden

Inll
lustcrat

kapilal
den

31
decemlicr

1988 Mkr

Avkastnings

krav
lyHH

Mkr

1988-01-01

1 321*1

170.7

1,400,2

42,0

1988-04-21

100

175,2

103,-;

2,1

1988-08-24

100 1.521

177,5 180,9

101,9 1.605,4

1.1

1988-12-31

45,2

NOT 7

Dessa teckningsoptioner avser r ä tt att inom en f ö rutbest ä md tidsperiod teckna nya aktier till en f ö rutbest ä md
kurs i respektive bolag, I Andersons och Con-vexa har fondens innehav av
teckningsoptioner f ö rv ä rvats genom k ö p, i Nordstr ö m & Thulin genom avskiljande fr å n konvertibla skuldebrev medan de i Go-taGruppen erh å llits som del av utdelning fr ä n v å rt innehav
av aktier i Proventus,

NOT 8

Vid v å ra investeringar i icke-noterade f ö retag ä r
totalbeloppet det mest intressanta, medan valet mellan aktier eller
konvertibler ä r en l ä mplighets- eller f ö r-handlingsfr ä ga. Vi redovisar d ä rf ö r
investeringarna per f ö retag.

Vi ber ä kning av
marknadsv ä rden f ö r fondens tillg å ngar
har investeringarna i icke-noterade f ö retag
tagits upptill 149 Mkr innebarande att 20 Mkr har reserverats.

') Nuv ä rde
1988-01-01 av belopp lyfta 1984-1987

Arets avs ä ttning f ö r att h å lla
det erh å llna kapitalet in-flationsskyddat
uppg å r d ä rmed till 84 Mkr.

_________________ NOT 9________________

Som checkr ä kningskredit
har beviljats 50 Mkr, D ä rut ö ver finns en s ä rskild ö verenskommelse om kortfristiga krediter upp till en
l å nevolym p ä 120 Mkr.

_________________ NOT
6________________

Det bokf ö ringsm ä ssiga resultatet ger inte en fullst ä ndig bild av hur fondens kapital f ö rvaltats under å ret,

V ä rdepappersportf ö ljen kan n ä mligen
ha okat eller minskat i v ä rde j ä mf ö rt med v ä rdet vid f ö reg å ende å rskifte
eller j ä mf ö rt med anskaffningsv ä rdet f ö r de v ä rdepapper
som k ö pts under å ret Under 1988 ö kade
v å r portf ö li av noterade v ä rdepapper
p ä detta s ä tt med 607 Mkr i v ä rde (under 1987 minskade portf ö ljens
v ä rde med 234 Mkr), Huruvida v ä rdel ö r ä ndring-en vid ä rskiftena
blir verklig vinst eller f ö rlust beror p ä hur v ä rdena f ö r ä ndras fram
till dess v ä rdepapperen s ä ljs. V ä rdef ö r ä ndringen i v ä rdepappersportf ö ljen
ä r d ä rf ö r os ä ker medan det redovisade resultatet ä r entydigt.

144

______________ NOT 10____________

FORMOGENHETSSTALLNING Belopp i Mkr

EFTER REALA PRINCIPER

TILLG Å NGAR 1988-12-31
19871231

Likvida medel ........... 114,3 197,0

Ö vriga
r ä nteb ä rande

placeringar ................ 62,2 —

Fordringar f ö r
s å lda

v ä rdepapper....................... 18,4 7,3

Intj ä nade, ej inbetalade

r ä ntor samt f ö rutbetalade

kostnader m.m............ 8,8____ 8

Summa....................... 203.7 212,3

Konvertibla skuldebrev i noterade f ö retag.

marknadsv ä rde .......... 271,7
164,1

Aktier i noterade f ö retag,

marknadsv ä rde ......... 2.238,9
1.265,0

Aktier f ö r vilka k ö poptioner

utst ä llts, marknadsv ä rde — 99,9

Teckningsoptioner.

marknadsv ä rde .................. 10,4 i
7.7

Investeringar i icke-noterade

f ö retag, marknadsv ä rde 149,3 76,2

inventarier........................... 0,5___ 0,6

Summa....................... 2.670,8 1.623,5

SUMMA TILLG Å NGAR....
2.874,5 1 835.8

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER 1988-12-31
1987-1231

Skulder f ö r k ö pta v ä rdepapper 26,7 28,4

Erh å llna optionspremier - 17,9

Upplupna kostnader .... 0,4 0,7

Ö vriga
skulder ............ 1,6 1,0

SkuW till 1-3 AP-fondema .... 45,2 38,6

Summa skulder ......... 73,9 86 6

FONDKAPITAL

Uppindexerat fondkapital .... 1.605,4 1.321,3
Ackumulerat ö verskott/underskon i f ö rfi å llande till

resultatkrav ................ 427,9 468,9

Arets ö verskott i f ö rh å llande

till resultatkrav ............ 767.3 - 41,0

Summa fondkapital ... 2.800.6 1 749,2

SUMMA SKULDER

OCH KAPITAL.............. 2.874,5 1.835.8

10 Riksdagen 1988/89. 1 .saml. Nr 144

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

145

Prop.
1988/89:144

Bilaga
6

Foretag

Antal
aktier

F ö r ä ndring I/I -31/12

Marknadsv ä rde kkr

Fondens andel i aktiekapital

r ö stv ä rde

AKTIER,
Al-OCH Al 1-LlSTAN

Volvo Stora

461.600 422.551

-1- 76.400 -1- 95.101 (F)

178,990 140,066

0,6 0,7

0,2 0.7

Marieberg

Skandia
International

525,000 368.800

- 49,600 -t- 120 800

98,175 85,930

2,1 1,2

0.8 1.2

Saab-Scania NK

391 960 986,000

-1- 6,240 + 66.000

83279 80.852

0,6 5,1

0,5 5,4

Sk å nska SCA

187 000 208930

+ 31.000 + 31.000

79.376 77.158

0,3 0,4

0,2 0,2

Ericsson Korsn ä s

190,000 53,350

-1- 60.000 + 450

69.920 69,914

0,5 1,0

0,0 0,8

SHB index 125,000 stam 400,000 Arcona

525.000 175.000

-1- 125.000 -1- 260,000 -1- 32,800

63.263 57,525

0,5 2,0

0,4 1,4

Ratos AGA

230,800 228,100

+ 120,800 (F) + 3 100

57,511 48,638

0,9 0,5

0,4 0,3

Garphyttan SIAB

312,300 166,632

-1- 209.300 (F.S) -t- 80.000

46.845 45.824

7,3 2,0

7,3 1,4

Mo & Domsj ö S-E-Banken

120,200 235,000

- 236.267 -h 212,000

44.011 41,455

1,0 0,2

0,3 0,2

Investment AB Bahco Convexa

154.700 323.400

+ 20,000 -F 234,452

40,996 40,425

1,3 7,7

0,9 4,1

Skandia NEA

224.000 140,000

- 14,000 + 40,000

40,320 37,800

0,4 10,9

0,4 6,3

Alfa-Laval Proventus

78.200 610,000

- 15,523 + 482,000

37,754 35,712

0,5 1,7

0,1 0,9

PKbanken Argonaut

200,000 950,000

-1- 100.000 (F) -1- 950.000

35,000 33,250

0,3 2,0

Hennes & Mauritz GotaGruppen

95.000 260,000

-1- 95.000 - 32.000

31 350 31,200

1,3 0,7

0,6 0,7

SILA

Nordstr ö m & Thulin

215.000 475,000

-1- 48.200 -t- 475.000

29.050 27,473

1,2 3,4

1,2 1,2

Regnb å gen
Andersons

52.000 70.000

+ 27.000 + 33.000 (F)

25,649 23,800

1,8 3,2

1,7 1,9

Gambro Sk å ne-Gripen

212.600 250.000

-1- 212,600 + 36,614

23,709 22,112

0,9 0,8

0,4 1,6

IM Bygg Sydkraft

23.000 34.000

+ 23.000 - 26,000

21,850 21,754

0,5 0,1

0,3 0,2

Asea Bilspedition

52.800 75,000

+ 52,800 -1- 75 000

20,846 18,375

0,1 0,7

0,1 0,2

Geveko Thorsmans

70.000 76.500

+ 9,500

18,200 17,519

4,7 3,8

1,8 3,8

146

Prop.

1988/89:144

Bilaga
6

Foretag

Antal aktier

F ö r ä ndring 1/1 31/12

Marknadsv ä rde kkr

Fondens andel j aktiekapital

rostv ä rde

Lundbergs Procordia

80.000 41.200

-1--F

80.000 10,000

16,000 16,000

0,2 0,1

0,0 0,1

FFNS Pharmacia

75.900 68,100

-F

75,900 , 4.600

14,573 11 569

1,8 0,1

0,5 0,2

Incentive Catena

66 500 83,000

-1-

30.000 83,000

11 172 9.877

0,3 0,4

0,1 0,4

Avesta Munksj ö

200 000 100,000

100.000

9.300 4,800

0,3 0,2

0,3 0,3

Forsheda Svenska Kredit

25.000 38.100

+ +

25,000 38,100

4.375 3,620

1,4 0,4

0,7 0,4

Bev ä ringen Bor å s W ä fveri

9 000 15.000

4,000 35,000

2,610 2.295

0,6 0,9

0,2 0,5

Fortet

18.178

31,822

1,435

0,2

0,1

OTC-LISTAN OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR

Cominvest Kinnevik

850,000 20.100

+ 230.000 + 20,100

45.050 30,150

9,8 0,7

5.6 0,1

International Credit Datatron ic

166,300 147 900

-F +

66.300 92,900

16.963 14.818

4,2

1,7

4.2 0,9

Norden Str å lfors

220,000 42,000

3.200 21.000 (Fl

14.080 7 644

9,6 0,8

4,3 0,5

Bruks Kramo

35,000 8.980

+ +

1.400 8980

1.540 1,176

3,2 0,5

1,7 0,2

Reservation"

- 3,040

Summa marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

2.238.883 1.552.481

Reservation motsvarande givna utfästelser om återköp till
säljaren av aktier.

147

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

KONVERTIBLA SKULDEBREV OCH VINSTANDELSBEVIS

Foretag

Nominell.; belopp kkr

F ö r ä ndring 1/1-31/12

Marknadsv ä rde kkr

KONVERTIBLA
SKULDEBREV 1 NOTERADE BOLAG

Stora Catena

33 698 25,202

3.676 3,202

61.331 57,460

Pronator Bilspedition

7.000 11,395

500 11,395

32,900 26,322

Nordstr ö m &
Thulin SKF

7 686 2,960

7,686 9,548

12,682 5,773

Avesta Di ö s

1,850 886

1 850

4,070 2.745

KONVERTIBLER I INOFFICIELLT NOTERADE BOLAG

Arcona Convexa

2.040 2 320

-1- 2,040 + 2 030

4.445 3 546

Cominvest

1 000

2,204

KONVERTIBLA
VINSTANDELSBEVIS OCH PREDIEBREV

Mo & Domsj ö Industriv ä rden

130.000 st 33,020 st

+ 130.000 + 33,020

45,500 7,157

Bev ä ringen Havsfrun

12,700 st 6.700 st

+ 6,700

3683 1,574

Summa
marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

271.680 253.351

TECKNINGSOPTIONER

Foretag

Antal terkmngs-optioner

F ö r ä ndring 1/1 -31/12

Marknadsv ä rde kkr

Convexa Andersons

43 000 9.900

-f 43,000 + 9,900

4,816 4,455

Nordstr ö m &
Thulin GotaGruppen

134.920 159,500

+ 134,920 + 159,500

1,012 167

Summa
marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

10.450 9.801

148

INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE F Ö RETAG

Foretag Antal aktier

UV Shipping Design-Funktion

1 666.666 87,109

SMG Swedish Machine Group Facit International

20,000 39.S20

Varg ö n Alloys
Pusslet Fastigheter

59,500 8.000

Lerdalsh ö jden Salmo

128 6 000

S ö dertuna Konferensslott Optimus

10,000 33,000

S B ä ckmans Byggnads Connova Invest

Nordic Broker House SEA

75,000 100

B ä ckman Fiberbetong F ö rs ä krings AB
Njord

800 5,316

167

SweDrug Consulting

Summa marknadsv ä rde Summa anskaffningsv ä rde

Prop.
1988/89:144

Bilaga
6

Nominellt belopp kkr

Anskaffningsv ä rde
kkr

33333 8,711

70.700 26 711

20.000 3.982

25 000 10.154

15,950 5 800

10,000 5,424

5,005 3 000

5,007 3 000

3,000 330

3.000 2.667

2.000 2,000

2,000 2,000

750 10

1.515 1 010

675 213

675 250

139

149.252 169.252

SAMMANFATTNING

- Noterade
v ä rdepapper

- Onoterade
v ä rdepapper

2,521.013 149,252

Totalt
marknadsv ä rde

2.670.265

- Noterade
v ä rdepapper

- Onoterade
v ä rdepapper

1.815 633 169 252

Totalt
anskaffningsv ä rde

1.984.885

Dold
reserv

685.380

149

Undertecknade,
som av regeringen f ö rordnats att s å - Prop. 1988/89: 144

som
revisorer granska Fj ä rde L ö ntagarfondstyrel- Rilflon fi

sens f ö rvaltning, f å r h ä rmed avge
revisionsber ä ttelse DlWgd o

f ö r perioden 88,01.01 -88.12,31.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen,
r ä kenskaperna, protokoll och andra
handlingar, som l ä mnar upplysning om l ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de under l ö ntagarfondstyrelsens
f ö rvaltning st å ende tillg å ngarna
samt vidtagit de ö vriga gransknings å tg ä rder vi
ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anm ä rkning betr ä ffande
f ö rvaltningsber ä ttelsen, resultat-och balansr ä kningarna, bokf ö ringen
eller inventeringen eller eljest betr ä ffande
l ö ntagarfondstyrelsens f ö rvaltning.

Borl ä nge den 6 februari 1988

Rolf Hammar Lars lernberg Ingvar Gulln ä s

Aukt revisor Aukt
revisor Fd landsh ö vding

150

Tilldelat kapital .......

Investeringar i onoterade f ö retag, marknadsv ä rde ,,,.

Dito, anskaffningsv ä rde

Investeringar i noterade

f ö retag, marknadsv ä rde

Dito, anskaffningsv ä rde*
,,,

Differens ("dold reserv") ,.,,

Redovisat resultat* *

Ackumulerad avkastning till

1-3 AP-fonderna ......

Aff ä rsv ä rldens generalindex

Konsumentprisindex .

Prop.

1988/89:144

Bilaga
6

Belopp 1 Mkr

88-12-31

87-12-31

86-12-31

85-12-31

84-12-3:

1.400

1,200

1,093

551

308

149

169

103

2.521

1,547

1,226

753

254

1.816

1,449

894

608

266

685

322

145

- 12

289

304

212

724,5 162,3

479,7 157,1

667,5 170,7

126

382,3 148,8

1.013,8 180,9

Inkl,
courtage och oms ä ttningsskatt F ö re ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna

151

Prop. 1988/89:144 Bilaga 6

KdTFATTADE UPPGIFTER OM DE ONOTERADE F Ö RETAG I VILKA FONDEN Ä R DEL Ä GARE

Foretag

Engagemang Mkr

Ö vriga del ä gare

Verksamhet

Styrelse-'representant

Antal anst ä llda

Omsattn
Mkr

UV
Shipping

70,7

Bilspedition Nordstrom f Thulin Folksam Skandia etc

Driver traditionell sj ö fart j ä mte k ö p och f ö rs ä ljning av nya och begagnade fartyg.

Lennart L å ftman

249

Design-Funktion

26,7

DesignFunkrion,
Norge Isku

Produktion
av kontors- och laboratoriem ö bler i Å tvidaberg, Osby, Alvesta, S ö lvesborg och Ruda, Export ca 30%,

330

299

SMG

Swedish
Machine

Group

25.0

Kalmar Indu ä trier
Munksi ö gruppen Sydfonden

Produktion av avancerade verktygsmaskiner f ö r verkstadsindustrin i V ä ster å s,
V ä rnamo och Rosenfors, Export ca
70%,

Lennart L å ftman

680

381

Facit International

10,2

DesignFunktiOn,
Norge

Design-Funktion

Isku

Tillverkning av kontorsmaskiner i Sv ä ngsta och Orsater, V ä rldsvid f ö rs ä lj-

Lennart L å ftman

2,800

1,828

ning av avancerad skriv- och Erik

informationsutrustning. Frostberg

Exportandel
75%

3.0

lan
Stephansson

2.7

Varg ö n Alloys 10,0

Pusslet Fastigheter 5,4

Lerdalsh ö jden 5.0

Salnno

S ö dertuna 3.0

Konferensslott

Optimus

Ingemar Widell G ö ran
L ö fqvist Ronny Andersson Bo Flink

Leif och Kent Mattsson Inventrix

Ä ctivum
Faslighets-utveckling Stort antal rriindre andels ä gare

Familien Nyji å rd-Kers
Mellersta Sveriges F ö reningsbank Ragnar Fors

S Carstensen Utvecklings AB Arne Farestveit. Norge
Trygg-Hansa m.fl.

Eken. E Ö hman Lor,
Elfwen

Framst ä llning av
ferrokrom och ferrokisel med avs ä ttning fr ä mst till producenter av rostfritt st å l.

Ä ga
och f ö rvalta kommer- Bo S ö dersten siella fastigheter fr ä mst inom Bergslagen,

"Scandic Aktiv' id é n.
Traditionell hotellr ö relse med inom- och
utomhus-resurser f ö r aktiva m ä nniskor. Bel ä get
vid Rattvik.

Romkl ä ckeri med smolt och Uno Ek
matfiskodling, huvudsakligeji av regnb å gslax,
i nordv ä stra* V ä rmland.

Bedriver hotell och konferensservice i l ö OOtals slott s ö der
om Gnesta,

Utvecklings-och rekonstruktionsbolag.

300 740

0,5* 1,2*

24 10,5*

17 4*

32 15*

900 500

Prop.
1988/89:144 Bilaga 6

F ö retag

Engagemang
Mkr

Ovnga del ä gare

Verksamhet

Styrelse,
representant

Antal Oms å ttn.

anst ä llda Mki

2.0

1.5

S B ä ckmans Byggnad

Connova
Invest"

Nordic Broker House

SEA Swedish-Asian 1.0 Security Export

Familjen B ä ckman

Connovas V ä nner Sam Sj ö berg lan Broberg

Beijer Capital Pronator m.fl.

Carl Persson

Bygga och till viss del f ö r- laro Novak v ä lta fastigheter
i Salaregionen.

Ä ger
och rekonstruerar Max Gray

f ö retag. Bedriver konsult- adjungerad verksamhet
inom management finansiering.

Penning- och kapital-marknadsm ä kleri.

Konsultativ verksamhet inom bevakning och s ä kerhet.

175

37*

0.7

B ä ckman Fiberbetong

0.2

F ö rs ä krings Ä B Njord

SweDrug Consulting 0,1

•
1987-07-01 - 1988-06-30 ' • avyttrat i januan 1989

Familjen B ä ckman IIT. Institutet f ö r Innovationsteknik Torgny St å l

Infina

Trefond
Invest

Arab
Insurance Group

m,n.

Staffan Sj ö lin

Exploatera
och vidareutveckla fiberbetongteknik p ä
licens fr å n IIT,

F ö rs ä kringsverksamhet,

S ä ljer medicinska konsulttj ä nster till U-l ä nder,

laro Novak

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Tre år i siffror

Mkr PORTFÖLJOMSÄTTNING

2.379

1986

Mkr

1987

Mkr

1988 Mkh

1986 1987 19 — Därav
köp I — Därav försäljning

Tillskott
av grundkapital under året

542

691

516

Tillskott
av grundkapital, ackumulerat

1.093

1.784

2.300

(Grundkapitalets
nuvärde vid årets slut

1.151

1.919

2.569

(uppindexerat
med konsumentprisindex)

Ftortfoljomsättning

2.379

1.935

1.883

— därav
köp

1.441

1.356

1.252

— därav
försäljning

938

579

631

Värdepappersportfölj,
anskaffnings-

värden

1.158

2.082

2.856

Värdepappersportfölj,
marknadsvärden

1.335

2.052

3.715

Dold
reserv

+ . 177

- 30

-1-
859

Mtieutdelning

Realisarionsvinster,
netto

147

154

Rörelseresultat

110

182

218

C)verföring
till 1 —3 AP-fonderna

Chrerföring
till 1 —3 AP-fonderna,

ackumulerat

163

Mkr Värdepappersportfölj,

MARKNADSVÄRDE

s. 1986 Kontrollera mot PDF

JORDFONDENS
MEDELSRAM, TOTALT REKVIRERAT BELOPP

TOM
1988,2.300 Mkr.

StabtAr

1984 1985 1986 1987 1988 Mkk IVIkr Mkh Mkb Mkr

1986 1987 1988

Arsmedelram
20.000 basbelopp Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan Ackumulerad summa att
erhålla Arets likviditetsram (rekvirerat belopp) Ackumulerad likvid
eftersläpning, 31 dec

400

436

466

482

516

285

209

400

528

751

691

516

308

243

542

691

516

285

209

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Förvaltningsberättelse

Femte
löntagarfondstyrelsen arbetar under namnet Nordfonden. Fondstyrelsens kansli
ligger i Härnösand och ett operativt kontor finns i Stockholm. Förutom
verkställande direktören finns tre heltids- och en halvtidsanställd.

Resultat

Verksamheten gav för året ett bokföringsmässigt överskott
av 218 Mkr.

Från
bruttoresultatet avgår överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna med 73 Mkr.

Det reala
resultatet före överföring till 1 -3 AP-fondstyrelsema uppgår till 974 Mkr.
Efter överföring uppgår det till 901 Mkr.

Omplaceringar
under året har medfört realisationsvinster med 154 Mkr. Aktieutdelningarna
uppgick till 59 Mkr och räntenettot till 11 Mkr.

Fondstyrelsens
ackumulerade överskott i förhållande till resultatkrav för hela
verksamhetsperioden 1984-1988 uppgår till 1.015 Mkr.

Medel

Under året har från riksförsäkringsverket rekvirerats och
lyfts 516 Mkr.

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och med 1988
lyft 2.300 Mkr, vilket föt Nordfonden är lika med det disponibla beloppet hos
riksförsäkringsverket

Likviditet

Vid årets utgång fanns likvida medel till ett belopp av 15
Mkr. Skulder till fondkommissionärer för oreglerade akriebetalningar uppgick
till 74 Mkr. Fondstyrelsen har icke några lån.

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året
uppgått till 11 Mkr. Den genomsnittliga likviditeten har uppgått till 116 Mkr.
Detta ger en årlig avkastning på 9,4%.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJ

Marknadsvärdet uppgick till 3.715 Mkr. Anskaffningsvärdet
inklusive courtage och omsättningsskatt utgjorde 2.856 Mkr, vilket innebär att
portföljen innehåller en dold reserv på 859 Mkr.

Portföljomsättning under året uppgick till totalt 1.883
Mkr, fördelat på köp 1.252 Mkr och försäljning 631 Mkr.

Stora köp här under året skett av akäer i Asea, MoDo,
Ericsson, Volvo och UV Shipping AB.

Stora försäljningar har under året skett i ABV, MoDo, SKF,
Atlas Copco cx:h Fagerhult

De tio
största postema, räknat efter marknadsvärdet per den 31 december 1988, svarar
för 51 % av aktieportföljens värde och består av aktier i Volvo, MoDo,
Korsnäs, Marieberg, Handelsbanken, Astra, Stora, Asea, Euroc och Siab.

I nyemissioner har Nordfonden under året tillskjutit 27
Mkr.

Inflytande och Rösträtt

Ett viktigt mål som Nordfondens styrelse vill medverka
till att uppnå är att de lokala fackliga organisationerna far det inflytande,
som vårt aktieiimenav berättigar till och möjligheter att utöva det på samma
sätt som andra större aktieägare.

Nordfonden har under 1988 fortsatt att ta initiativ till
informationsträffar med fackliga representanter. Detta arbete kommer att
fortsätta även under 1989.

Under 1988 har Nordfonden med egna representanter närvarit
och utövat rösträtt vid 36 st bolagsstämmor. De fackhga organisationerna har
beretts riUfälle, och genom fullmakt umyttjat 50% av Nordfondens rösträtt vid
31 st bolagsstämmor.

Styrelse

Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och fyra suppleanter.
Under 1988 har nio styrelsesammanträden avhållits och arbetsutskottet har
saimnanträtt fem gånger.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Resultaträkningar (tkr)

Bokföringsmässigt resultat 1988 1987

Aktieutdelningar 59.080 31.861

Ränteintäkter 10.950 8.752

Förvaltningskostnader
(Not 1) - 4.947 - 5.096

Avskrivningar
(Not 2) - 241 — 165

Realisarionsvinster 153.504 186.609

Reahsarionsförlustcr — ~ 39.870

övriga
intäkter ____ 42 ____ —

Rörelseresultat 218.388 182.091

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondema 218.388 182.091

överföring dll 1 -3 AP-fondema (Not 4) - 72.563 - 47.911

Bokföringsmässigt nettoresultat 145.825 134.180

Reait resultat

Nettoresultat före överföring rill 1 -3 AP-fondema 218.388 182.091

Ökning/minskning
av ej realiserade vinster/förluster 889.207 —206.432

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster 1.107.595 - 24.341

Avsättning för bevarande av gmndkapitalets köpkraft -133.473 — 77.314

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster 974.122 —101.655

Överföring rill 1-3 AP-fondema - 72.563 - 47.911

Överskott/underskott ifirhdllande till resultatkrav 901.559 -149.566

158

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Balansräkningar (tkr)

1988-12-31

Bokförda Marknads

värden VÄRDEN

1987-12-31

Bokförda Marknads

värden VÄRDEN

TillgAngar

Likvida medel

Fordringar
hos fondkommissionärer

Fömtbetalda
kostnader och upplupna intäkter

Akrier och
kvb (Not 3)

övriga
värdepapper (Not 3)

Inventarier

Bostadsrätt

Summa tillgångar

14.657

33.583

—

4.342

2.854.308

3.713.796

2.080.784

2.051.065

1.521

1.500

1.021

1.000

723

588

2.300

2.3O0

2.873.559

3.733.026

2122.690

2.092.950

Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder

Leveran törsskulder

Skulder
rill fondkommissionärer

Upplupna
kostnader och fömtbetalda intäkter

övriga
skulder

Skuld till
1-3 AP-fondema (Not 4)

Summa skulder

102

420

74.163

8.347

2.109

942

2.338

72.563

47.911

149.002

59.958

149.002

Fondkapital

Tillskjutet
gmndkapital

2.300.000

1.784.000

______

Uppindexerat
gmndkapital

—

2.568.665

—

1.919.192

Ackumulerat
överskott firån föregående år

278.732

—

144.552

Ackumulerat
överskott i förhållande

till
resultatkrav

.
—

113.800

—

263.366

Arets
nettoresultat

145.825

■ —

134.180

Arets
överskott/underskott i förhållande

till
resultatkrav

—

901.559 3.584.024

—

-149.566

Summafondkapital

2.724.557

2.062.7J2

2.032.992

Summa
skulder och fondkapital

2.873.559

3.733.026

2.122.690

2.092.950

159

Bokslutskommentarer

Vidberäkningavrealisatiormnnsteroch realisationsförluster
vidforsälj-ning av aktier har Nordfonden använt sig av genomsnittsmetoden.

Nordfonden har i resultaträkmngen en redovisning av det
reala resultatet. Alltför långtgående slutsatser bör ej dras utifiån den reala
redovisningen utan denna hör ses i ett Lingre tidsperspektiv.

Not i. Förvaltningskostnader
(tkr) 1988 1987

I förvaltningskostnader ingår löner och anroden

till
styrelse, VD och övriga anställda med 1.234 1.110

Not 2. Avskrivningar (tkr)

Restvärdet på maskiner och inventarier har beräknats

på sätt
som motsvarar 20% avskrivning per år. 241 165

Prop.
1988/89:144 Bilaga 7

160

Prop.

1988/89:144

Bilaga

Not 3. Värdepappersinnehav per
den 31 december 1988

Antal

Anskaffnings-

Marknads-

Kurs

Fondens

andel

värde KK

värde KR

I %. Kamtal

Röster

Noterade aktier och kvb

Verkstäder (24,2%)

Alfa
Laval Bfr

225.000

70.031.770

105.750.000

470

1,5

0.0

Asea Abu

110.000

40.320.354

43.670.000

397 .

Asea B
fr

250.000

89.479.536

97.500.000

390

0,6

0,3

Ericsson
B fr

345.000

96.045.224

126.960.000

368

0,9

0,0

Saab A
bu

240.000

49.335.843

51.120.000

213

Saab A
fr

116.000

24.527.016

24.824.000

214

Saab B
fr

220.000

46.728.388

45.540.000

207

0.8

0,6

Sandvik
Abu

50.000

8.871.065

14.650.000

293

Sandvik
B fr

330.000

51.626.383

98.340.000

298

0.7

0,2

Volvo
Bbu

350.000

113.870.086

134.050.000

383

Volvo B
fr

410.000

139.136.120

157.440.000

384

1,0

0,2

Skog (21.8%)

Korsnäs
A bu

93.000

90.298.858

125.550.000

1350

Korsnäs
A fr

7.000

7.096.276

9.275.000

1325

Korsnäs
Bbu

80.000

67.686.760

98.000.000

1225

3,3

2.4

MoDoCbu

400.000

111.018.783

132.000.000

330

3,4

0,7

MoDo
kvb-C

408.000

132.805.475

141.984.000

348

2,4

NCB Abu

12.500.000

26.562.500

33.750.000

2,7

1,8

2,2

SCA Abu

140.000

50.822.380

51.800.000

370

SCA B fr

180.000

49.197.101

66.060.000

367

0,6

0,7

Stora A
bu

400.000

117.458.323

132.800.000

332

Stora B
fr

60.000

17.382.509

19.380.000

323

0,8

Handel (4,7%)

Bergman
& Beving B

400.000

48.319.225

56.000.000

140

5.2

3.3

Catena A
bu

602.000

59.119.060

71.638.000

119

2.9

NK stam
bu

408.000

25.536.816

32.844.000

80.5

NK stam
fr

193.000

9.832.371

15.633.000

3,1

3.5

161

11 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

Prop.

1988/89:144

Bilaga 7

Forts. Not 3.

Antal

INSKAFFNINGS-

Marknads-

Kurs

Fondens andel

värdekr

värde KR

Kapital

Röster

Fastighets- OCH BYGGBOLAG (14,8%)

BGB

400.000

39.509.967

61.600.000

154

2,1

Klövem A

19.600

3.745.637

5.488.000

280

KlövemB

405.500

74.666.615

101.375.000

250

4,9

1,5

Lundberg
B bu

400.000

41.746.746

78.000.000

195

Lundberg
B fr

22.000

2.869.832

4.334.000

197

0,9

0,2

Regnbågen
A bu

10.000

4.391.280

5.000.000

500

Regnbågen
B bu

142.229

57.837.872

68.981.065

485

Regnbågen
B fr

27.771

11.293.166

13.468.935

485

6,2

1,7

Siab A

300.000

61.443.023

82.500.000

275

Siab B

165.000

22.725.388

45.375.000

275

5,6

4,9

Skånska
Bbu

195.000

41.081.832

82.095.000

421

0,3

0,2

ÖVRIGA
(18,2%)

Astra A
bu

120.000

23.606.523

26.760.000

223

Astra A
fr

325.000

77.659.413

73.775.000

227

Astra B
fr

250.000

56.456.608

57.000.000

228

1,0

0,8

Euroc A
bu

225.000

55.608.656

91.125.000

405

Euroc B
bu

115.000

26.718.427

46.460.000

404

2,9

2,5

Fjällräven
B bu

80.000

8.528.387

5.600.000

8,0

2,5

Marieberg
A bu

1.055.000

91.362.759

194.120.000

184

Marieberg
A fr

10.000

1.267.000

1.830.000

183

4,3

1,5

Orrefors
B bu

450.000

29.202.993

38.250.000

18,0

2,8

Procordia
A bu

105.000

27.043.974

38.850.000

370

Procordia
B fr

8.000

1.206.007

2.944.000

368

0,3

Skandia

560.000

86.407.573

100.800.000

180

0,9

Banker (10,5%)

Handelsbanken

1.200.000

134.721.232

182.400.000

152

1,0

1,1

PK
Banken

500.000

71.164.842

87.500.000

175

0,7

SE
Banken

700.000

94.873.266

120.400.000

172

0,5

162

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Forts. Not 3.

Antal

Anskaffningsvärde KR

Marknads-

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital Röster

Investmentbolag (3,1 %)

Export Invest B bu 100.000

300.000 150.000

Bahco B bu Sila

7.838.630 46.349.984 14.332.650

15.200.000 79.500.000 21.000.000

152 265 140

1,0 2,8 0,9

0,2 1,9 0,9

Onoterade AKTIER (2,6%)

1) Balticgrappen A 1) Balricgmppen B 1,3) Realia
Fastighets AB 1) Malmfältens Finans B 1) UV Shipping AB

181.500

9.801.000

181.500

9.801.000

24,7

15,3

77.000

5.037.558

5.005.000

8,0

12,1

2.000

200.000

1,2

0,3

1.666.667

70.700.014 2.854.308.076

70.700.014 3.713.796.014

8,3

Övriga värdepapper (0,1 1,2) Ciab förlagslån 1) HL
Display Konv.

Summa

1.021.020

1.000.000

499.950

1.520.970

1.499.950

'2.855.829.046

3.715.295.964

Under 1988
har courtage erlagts med kr 5.342.585

Under 1988
har omsättningsskatt erlagts med kr 19.969.619 * Inklusive courtage och
omsättningsskatt.

1) Onoterade 1988-12-31.

2) Chalmers Innovation AB förlagsbevis
med optionsrätt.

3) Namnändrat från Diös Norra Bygg AB.

163

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Not 4. Överföring TILL 1 — 3 Fondstyrelserna
(tkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en
avkastning på 3 % av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas

enligtkonsumentprisindex' förändringar.

Rekv.

Belopp

Index

Beräknat

Tillgängl.

Beräknat

datum

NUVÄRDE

88-12-31

ANTAL DAGAR

3% per 88-12-31

1/1-88

(1.784.000 grundvärde)

1/1-88

1.119.192 nuvärde

180,9/170,7

2.033.871

360

61.016

1/2

150.000

180,9/172,9

156.940

329

4.303

23/3

150.000

180,9/173,7

156.218

277

3.606

13/6

216.000

180,9/176,3

221.636

197

3.638

2.300.000

2.568.665

72.563

164

Revisionsberättelse

Femte Löntacarfondstyrelsen,
Nordfonden Undertecknade,
som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Femte
Löntagarfondstyrelsens, Nordfonden, förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1988.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som
lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltnii, inventerat de under
löntagarfondstyrelsens förvaltnii stående tillgångarna samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen nar icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens
förvaltning.

Härnösand den 7 febmari 1989.

Jan Johanson Gunnar Sundman

Auktoriserad revisor ' Auktoriserad
revisor

Ake Ahlman Auktoriserad revisor

Prop.
1988/89:144 Bilaga 7

165

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Styrelsens ordförande om året 1988

Den svenska ekonomin har även under 1988 visat en bild av
påtaglig styrka. Arbetslösheten var bara drygt 1,5%, alltså avsevärr lägre än i
de flesta av västvärldens utvecklade industriländer. Vidare har reallöner och
investeringar stigit avsevärt medan underskortet i bytesbalansen legat på en
acceptabel nivå.

Det främsta orostecknet har varit en pris- och
löne-stegringstakt som skilt sig från konkurrentländemas, och som långsiktigt
är oförenlig med en ekonomi i balans.

Nordlonden
kan med denna bakgmnd notera ett bra resultat för året Det rör sig om en total
vinst inklusive ökningen i dolda reserven, pä 1,1 miljard kronor Vi har hävdat
oss väl i jämförelse med flertalet stora penningförvaltare. Och vi har med en
uppgång på 55% under en tvåårsperiod på ett slagkraftigt sätt främjat
värdeutvecklingen av vår aktieportfölj i jämförelse med generalindex. Detta är
mycket rillfredsställande och visar att vi agerat professionellt och att vår
placeringsstrategi varit riktig.

1 årets
valdebatt förekom löntagarfonderna nästan inte alls. Valutslaget bidrar säkert
till att den poliriska turbulensen kring föndernas verksamhet avtar mer och
mer. Många tecken ryder pä att de nu av måni;a accepteras som en verksam del av
landets ekonomiska liv.

Våra
strävanden att tå bättre kontakt med småföretag-samheten i Norrland förtsätter.
Där har vi tyvärr ännu inte kunnat notera något genombrott att tala om. Den
rikliga tillgången på likvida medel som alltjämt finns inom bankväsendet och
den tidigare hät>ka politiska debatten om fondema är kanske den främsta
förklaringen härtill.

Vi tycker
det är betydelsefullt att medverka rill att de lokala fackliga organisationerna
får den insyn i och det

inflytande
på företagsamheten som vårt aktieinnehav berättigar till. Som vi påpekar i
förvaltningsberärtelsen har Nordfonden med egna representanter närvarit vid 36
stycken bolagsstämmor De fackliga organisationema har umytrjat Nordfondens
rösträtt vid 31 bolagsstämmor. Våra informationsträffar med de fackliga
representanterna ser vi som angelägna. De kommer därför att fortsätta. Den
ökade kunskap om den svenska biandekonomins sätt att fungera som denna
information och de fackliga styrelserepresentanternas eget deltagande i
fondernas förvalming ger. måste betraktas som mycket värdefull ur demokratisk
synpunkt

Under året
har Nord fonden fått vidkännas en svår förlust genom att dess vice ordförande
Sune Wesrerlund hastigt avled. Väl förankrad i den fackliga verkligheten och
med gedigna kunskaper om framförallt skogsindustrin var Sune Wesrerlund en
utomordentlig tillgång för fonden. Vi beklagar djupt hans tragiska bortgång.

Nordfondens
fömtsätmingar för fortsatt framgångsrik verksamhet har givetvis ytterst ett
direkt samband med den svenska ekonomins utveckling. Dät fmns utöver de orostecken
vi inledningsvis pekade på också sådana problem som alltför svag tillväxttakt
lågt sparande och kanske en fortsatt försämring av bytesbalansen. Även på andra
områden står den svenska ekonomin inför stora förändringar. Vi syltar då på
att valutaregleringen sannolikt kommer att avskaffas och den signalerade
skattereformen genomförs. Det mesta talar således för att landets relativr sett
goda ekonomiska läge skall bestå även under 1989. Under sådana förhållanden kan
vi i Nordfonden med tillförsikt möta det kommande året ocfe yfrerligare öka vår
vinst — till gagn för framtidens ATP-pensionärer!

Prop. 1988/89:144 Bilaga 7

Verkställande direktören om året 1988

Efter all
mrbulens under 1987 blev 1988 ett återhämtningens år för den svenska
aktiemarknaden. Mot bakgrund av den mörka pessimism som spred sig efter oktoberfallet
1987 var det säkert fa bedömare som vågade räkna med att generalindex under
1988 skulle gå upp med hela 5296. Denna starka uppgång placerade Stockholmsbörsen
i toppskiktet bland världens aktiemarknader. Börsåret präglades också av ett
antal stora företagsaffärer som påverkade indexutvecklingen posirivt.

Som
framgåtr av tidigare årsredovisningar speglade Nordfondens
aktieportföljsammansätming vid ingången av 1987 den nya långsiktiga politiken
efter den omstrukturering av verksamheten som genomfördes året innan. Som
framgår av diagrammet nedan (Fic. i) har under denna rväårsperiod ocksä
portföljen (exkl. likviditet och onoterade företag) med en uppgång på 55% väl försvarat
sin värdeutveckling gentemot generalindex som stigit 46%. korrigerat för
urdelningar.

Den goda portföljurvccklingen gmndlades framförallt under
början av tvåärsperioden. medan värdeurveck-lingen under 1988 kom något efter
generalinde.\.

Nordfonden får dock anses ha hävdat sig väl under årer i
jämförelse med flertalet stora instimrionella förvaltare, tex akriefonderna.
Stora porrföljer har normalt svårare att överträffa index under perioder av
mycket krafriga börsuppgängar.

Nordfonden verkade under 1988 akrivt för
riskkapi-talförsörjningcn rill det svenska näringslivet. Under hösten deltog
fonden för första gången riilsammans med andra stora insriturionclla placerare
i en större börsintro-dukrion. Ncb. Liksom övriga insriturioner tecknade fonden
akrier i Ncbs nyemission rill ett värde av 26 Mkr.

Nordfonden spelade också en vikrig roll under processen
att finna en lämplig ägarbild för UV Shipping efter det att staten beslutat
minska sin ägarandel från 100% rill noll. Upplägget i detta projekt innebar
premiär för löntagarfonder att sluta konsorrialavtal med börsnoterade företag.
Staten sålde i samband med marknadsintroduk- Fic. I

rionen sin ägarandel i UV Shipping rill tre löntagarfondstyrelser.
Nordfondens andel uppgår rill 8,3% av akrie-kapitalet. förvärvspris 70 Mkr.
Fonden ar också representerad i bolagets styrelse. Bolaget har börsnoterats
under febmari månad 1989.

Även vad gäller mindre företag har Nordfönden satsar
riskkapital under året. 1 HL Display har fonden utfast sig atr satsa 2 Mkr, (av
ett totalt nyrillskott på 6 Mkr) varav 0,5 Mkr är utbetalar 1988. för atr ge
företaget finansiell förstärkning inför en snabb och lönsam expansion i Europa.
HL Display är specialiserat på märklisrer för detaljhandeln och omsätter ca 60
.Mkr.

Härutöver har Nordfonden under året bedömt och förhandlat
med ett antal företag utan att nå avslut Fonden fortsärrer sitt akriva
kontaktsökande inom regionen med mindre och medelstora företag i behov av
riskkapital.

Inför 1989 står den svenska ekonomin inför stora för-ändriiigar.
Valutaregleringens avskaffande och reformen på skatteområdet kommer sannolikt
att ge långsikriga dynamiska effekter på ekonomin.

Som framgår av diagrammet nedan (Fic. 2) och kommentarerna
rill portföljens branschindelning på sid 6 är Nordfondens portfölj forrfarande
överrepresenterad i skog. Dessutom har andelen verkstäder och banker ökars
framförallt på bekosmad av fasrighetsbolagen, som nu bara är marginellt
överviktade.

NOROFONDENS BRANfCH-

"T—1—1—1—1—1—1—1—1—1—1—I 1—1 1—1—1—1—1—1—1—1—1—r

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jirt. Auc Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jui Auc Sep Okt Nov Dec

1987 1988

I — Avkastning för
fonden. Beräkningen innefattar börsportföljens (exkl LDtvrorTCT och onoterade företag) värdeökning,

vinster och FÖRLUSTER PA SÄLDA AKTIER SAMT AKTlBlTrDELNINCAR.

O —Affärsvärldens

CBNBRAUNDEX KORRIGERAD FOR UTDELNING.

Portföljen Prop. 1988/89:144

-' Bilaga 7

Sveriges ekonomi står inför stora förändringar. Såväl vad
gäller skattesystemet som på valutaområdet har stora reformer genomförts eller
aviserats. En av grundtankarna bakom reformpolitiken är att den exportberoende
ekonomin skall få verka under villkor som bättre harmoniserar med förhållanden
i övriga Europa. På lång sikt torde denna utveckJing vara mycket gynnsam för
det svenska näringslivet. Den slutliga utformningen av reformerna är dock ännu
okänd varför osäkerheten fortfarande är betydande. Trots detta har
grundtankarna bakom reformerna redan nu påverkat Nordfondens
portföljsamroiansättning.

Verkstäder

Den
under hösten 1988 aviserade skatteomläggningen torde i relativa termer och på
lång sikt gynna den svenska verkstadsindustrin. Denna påverkas nu också
positivt av en god tillväxt på exportmarknaderna inom OECD. Branschens andel
ökades under året till 24,2% mot 19,7% året innan. Volvo, som förväntas visa
fortsatta stabila resultat, torde i hög grad påverkas positivt av skattereformerna
och är fortfarande fondens största enskilda innehav. Övriga innehav utgörs av
Asea, Saab, Ericsson, Sandvik och Alfa Laval. Under första delen av 1989 har
också verkstädema vikt i portföljen utökats något.

Skog

I
Qolårets redogörelse markerade vi en positiv syn på utvecklingen inom svensk
skogsindustri. Utvecklingen har om möjligt varit starkare än väntat och
ytterligare ett par mycket goda år tycks kunna förväntas. Rädslan för en
konjunkturnedgång har dock dämpat kursutvecklingen för skogsaktiema på sistone
varför dessa ter sig relativt lågt prissatta idag. Fondens överrepresentation
inom branschen kvarstår därför. MoDo, Korsnäs och Stora utgör de tyngsta
postema.

Handel

I
den lilla handelsgmppen har vikten ökat något efter förvärv av aktier i det
stabila och höglönsamma Bergman & Beving. Härutöver utgörs innehaven av de
fastighetsägande bolagen NK och Catena där den relativa andelen realtillgångar
är betydande.

Fastighet
och Bygg

Denna
bransch är den som kanske relativt sett gynnas minst av

kommande skattereformer.
Vidare kan de nya möjlighetema för 168

svenska bolag att fritt investera i fastigheter utomlands
påverka Prop. 1988/89:144 efterfrågan i Sverige negativt. Branschens vikt har
därför dragits Bilaga 7 ned betydligt från 23,2% till 14,8%. Drygt hälften av
innehaven utgörs av bolag med omfattande inslag av entreprenadverksamhet, som
Siab, Lundbergs och Skånska.

Banker

Bankgmppens andel ökade tidigt under året och utgjorde vid
årsskiftet 10,5% mot 6,5% året innan. Bankindex utvecklades också väl under
året — en trend som kan förstärkas av den räntenedgång som förutses bli det
långsiktiga resultatet av skattereformer och valutareglering. Handelsbanken är
fortfarande det enskilt största innehavet.

Investmentbolag

Investmentbolagen utgör en liten del av Nordfondens
portfölj jämfört med börsen som helhet. Orsaken är främst att fonden lättare
kan påverka urvalet av branscher och enskilda aktier i portföljen genom ett
direktägande.

övriga

Övrigtgmppen svarar för 30,3% av börsvärdet men utgör bara
18,2% av Nordfondens portfölj.

Eftersom gmppen, som namnet antyder, är mycket blandad är
det bedömningen av enskilda företag som avgör urvalet.

För de två största innehaven. Marieberg och Astra, är vår
positiva syn gmndad på samma faktorer som för ett år sedan.

Marieberg har under ett flertal år haft en mycket stark
utveckling. En kassagenererande tidningsrörlese, vars överskottsmedel placeras
i fastigheter och aktier, har visat sig ge en mycket god UtveckJing till
måttlig risk.

Astra är trots hög värdering av det egna kapitalet nummer
två i storleksordning tack vare snabb tillväxt och uthållig hög lönsamhet. Här
fmns också chans till genombrott för nya produkter under de närmaste åren.

Övriga större poster i portföljen är Euroc och Skandia.
Dessa företag bedöms även framgent få en positiv utveckling. Detta gäller även
Procordia där innehavet utökats, medan kraftbolagen, bla med hänvisning till
osäkerheten kring energipolitiken, utgått ur portföljen.

169

Allmänna
pensionsfonden Sammanställning av delfondernas VERKSAMHET I988

AP-fondens förvaltning

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Allmänna
pensionsfondens (AP-fondens) förvaltning handhas av totalt tio styrelser, vilka
representerar arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden.
Styrelsemas ledamöter förordnas av regeringen. Varje fondstyrelse utgör en
självständig delfond vars förvaltning regleras genom ett av riksdagen
fastställt reglemente (lag med reglemente för allmänna pensionsfonden,
1983:1092, med senaste ändring 1988:1545).

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att riksdagen
våren 1959 fattat beslut om införandet av lagfäst allmän tilläggspension
(ATP). Trots att pensionsreformen formades som ett rent fördelningssystem och
inte ett premiereservsystem, ingick en betydande fondbildning som en viktig del
i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbildningen motiverades av det
samhällsekonomiska intresset av att hålla uppe sparandet i ekonomin. Införandet
av lagfäst tilläggspension medförde bl a en minskning av sparatvdet i de premiereservsystem
som var under utveckling. Samtidigt ökade kraven på sparande och investeringar
för att skapa underlag för framtida pensionsutfästelser.

Fr o m 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av
arbetsgivaravgifter till första, andra och tredje fondstyrelserna inom
AP-fonden. Dessa styrelser har att förvalta inflytande avgiftsmedel och att
tillhandahålla medel som erfordras för utbetalning av ATP-pensionerna inkl
administration av ATP-systemet. Utbetalningarna inleddes under 1963.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form av
ålderspensioner, dvs tillägg till den allmänna folkpensionen enligt av
riksdagen fastställda normer, samt i form av förtids-eller familjepensioner.
Dessa förmåner utbetalas av första-tredje fondstyrelserna. Denna del
tillsammans med folkpensionerna administreras av riksförsäkringsverket m fl
myndigheter och utbetalningen till de enskilda pensionstagarna går
huvudsakligen via försäkringskassorna. ATP-förmånerna står i bestämt
förhållande till individernas pensionsgmndande inkomster under deras aktiva
tid, men är oberoende av under denna tid inbetalda avgifter.
Fördelningssystemet, dvs de direkta överföringarna till pensionärskollektivet
via arbetsgivaravgiften, gör det tekniskt enkelt för riksdagen att fatta beslut
t ex om frågor som rör förmånernas nivå och värdesäkring.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse inom
AP-fonden. Härigenom breddades fondens placeringsmöjligheter till att, vid sidan
av de tre första fondstyrelsernas placeringar i räntebärande instrument, även
omfatta aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden. Fr o m 1984 har
denna

inriktning
ytterligare förstärkts genom att första-femte löntagarfondstyrelsema (löntagarfonderna)
inordnats i ATP-systemet.

En femte fondstyrelse med exakt samma placeringsreglemente
som den fjärde fondstyrelsen inrättades också under 1988. Den femte
fondstyrelsen har dock inte startat sin verksamhet under 1988.

Utvecklingen under 1988

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger det de tre
första fondstyrelserna att årligen sammanställa en gemensam verksamhetsöversikt
för samtliga delfonder. Översikten har i det följande utformats till en sammanfattande
redovisning av delfondernas förvaltningsberättelser. För mer detaljerade
uppgifter hänvisas till respektive fondstyrelses årsredovisning för 1988.
Därutöver avger riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket utlåtanden över
fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

AP-fondens utveckling under 1988 visar en mycket positiv
bild. Trots en inflationstakt på 5,8% visar fondstyrelserna i AP-fonden
sammantagna upp ett s k realt resultat på 33,5 mdkr eller 9,2% av hela
fondkapitalet. Vid 1988 ärs slut uppgick de ackumulerade reala resultaten till
62,9 mdkr utöver nuvärdet av det kapital som tillförts de olika
fondstyrelserna.

Den svenska korta räntan följde med den uppdragning som
skedde i de internationella korta räntorna under året. Vid ingången av året var
räntan på svenska statsskuldväxlar drygt 9% att jämföra med 10,4% vid slutet av
1988.

Den svenska långa räntan (5-åriga statsobligationer) var
relativt stabil och varierade i intervallet 11—11,5%. Mot slutet av året när
det blev känt att valutaregleringen skulle avvecklas inom en snar framtid sjönk
dock räntenivån under 11%. De tre första fondstyrelserna som placerar medel på
penning-och obligationsmarknaden uppvisade år 1988 en total avkastning på 12,7%
pä disponibelt kapital.

Aktiemarknaden uppvisade en synnerligen stark
kursutveckling. Det gångna året blev kursmässigt ett av de bästa åren någonsin
på Stockholmsbörsen. Totalindex steg under året med 51% (1987: —8%).

Kursutvecklingen var genomgående last hela året med
undantag för sommarmånaderna, 1 mitten av december överträffades för första
gången den tidigare högsta-noteringen från oktober 1987 och därmed var nedgången
från 1987 således återhämtad i sin helhet.

Vid slutet av 1988 uppgick den samlade marknadsvärderade
kapitalbehållningen in-

om AP-fonden till 363,5 mdkr. Detta kan jämföras med
försäkringsbolagens tillgångar som uppgick till 406 mdkr eller den i Sverige
placerade statsskulden vid årets slut, 504 mdkr.

Under 1988 växte AP-fondens samlade kapital till 363.5
mdkr (marknadsvärderat). Det är en ökning med 44,6 mdkr eller med 14%.

Fondkapitalets ökning i de tre första fondstyrelserna
uppgick till 33,5 mdkr. Den totala avkastningen bestående av räntenettot (33,5
mdkr) realiserade kursvinster (0,3 mdkr) och den orealiserade tillväxten i portföljen
(6,1 mdkr) uppgick till 12,7%. Eftersom avkastningen används för att täcka
pensionsutbetalningarna (avgifter ./. pensionsutbetalningar) blev
fondkapitalets ökning lägre än avkastningen för de tre första fondstyrelserna.
De fondstyrelser som placerade medel på aktiemarknaden bidrog till ökningen i
fondkapitalet i hela ATP-systemet med 11,1 mdkr. Dels svarade kapitaltillskottet
för 2,3 mdkr, dels medförde kursuppgången på aktiemarknaden att de orealiserade
värdena i värdepappersportföljerna ökade med 8,5 mdkr.

Förändringar

i placeringsreglementet

Fr o m 1 febrauri 1988 utvidgades AP-fondens
placeringsmöjligheter. AP-fondens tre första fondstyrelser gavs då möjligheten
att investera i fastigheter och även att ge direktlän till företag.
Möjligheten begränsas i båda fallen till att avse ett högst-belopp på
sammanlagt fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar som en
fondstyrelse förvaltar.

Även placeringsmöjligheterna för fjärde och den
nyinrättade femte fondstyrelsen har utvidgats under 1988. Fjärde och femte
fondstyrelsen får således utfärda och förvärva standardiserade köp- och
säljoptioner i aktier. Vidare har fjärde och femte fondstyrel-

sen fått rätt att förvärva andelar i svenska
kommanditbolag. När det gäller förvaltning av likvida medel har det
tillgängliga området utvidgats från att gälla vissa specificerade
kortfristiga instmment till att också omfatta andra räntebärande värdepapper
med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Denna ändring ger
fondstyrelserna möjlighet till korta placeringar i långfristiga instmment, t
ex obligationer. Nämnda förändringar för likviditetsförvaltningen gäller även
för löntagarfonderna.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelser skall fogas
resultat- och balansräkningar, som är uppställda efter reala principer fr o m
verksamhetsåret 1988. Dessutom har . riksdagens granskning utvidgats till att
avse samtliga fondstyrelser. Formellt överlämnas årsredovisningen genom en
skrivelse från regeringen till riksdagen i samband med
kompletteringspropositionen. Riksdagsledamöterna har därmed möjlighet att
avlämna motioner med anledning av skrivelsen.

Under 1988 inrättades den tidigare nämnda femte
fondstyrelsen som fått identiskt samma regler som den fjärde fondstyrelsen
har. Regeringen utsåg emellertid inga ledamöter i den femte fondstyrelsen under
år 1988. Därmed har verksamhetsstarten skjutits till innevarande år.
Samtidigt ändrades reglema för medelstilldelningen. Tidigare hade fjärde
fondstyrelsen fått göra framställningar härom till regeringen och riksdagen
beslutat vid varje tillfälle om utökningen av medelstilldelningen. Numera
bestäms den yttersta gräns för hur mycket medel som kan överföras till fjärde och
femte fondstyrelsen genom storleken på de tre första styrelsemas sammanlagda
fondkapital. De medel som ställs till förfogande för vardera av de båda
fondstyrelserna får således högst uppgå till 1% av de tre första
fondstyrelsernas sammanlagda fondkapital värderat till anskaffningsvärde vid
utgången av föregående är.

Prop. 1988/89:144
Bilaga 8

AUmänna
pensionsfondens placeiingar vid slutet av år 1988 resp 1987, efter
placeringsobjekt (marknadsvärden, procent).

OtJligalioner
77%

OtJligalionér
73"»

Reversl ä n m m

Reversl ä n m m 17%

Nominell
och real resultaträkning

för Allmänna
Pensionsfonden 1988 Mkr (marknadsvärden)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Första-tredje

fondstyrelserna

1988 1987

Fjärde

fondstyrelsen

1988 1987

Löntacar

fondstyrelsen

1988 1987

Summa

1987

-521
51 157 31 667

-371
-17 141

-11 640

-892
34 016

-363

19 664

Nettoresultat
Ökning/minskning av ej realiserade kursvinster/förluster

Nominellt
resultat

(inkl orealiserade

vinster/förluster)

Uppindexering av

grundkapitalet med

konsument

prisindex

Realt resultat

Överföringar till

fondstyrelse l-III

Underskott/över

skott i förhållande

till resultatkrav _

961

] 333

1
000 36 540

33 748 31 173 1 459

-t-6 140_ +1 683 4-4 436 — 1 629 -t-4 041 — 1 521 -\-14 617

39 888 32 856 5 895 -668

274

-216

-11 053

23 656 21 803

-343

5 475
—1016

-1
123 33 527

Real
balansräkning för Allmänna Pensionsfonden 1988-12-31 Mkr (marknadsvärden)

Första-tredje

Fjärde

Första-femte

Summa

fondstyrelserna

fondstyrelsen

löntagarfond-styrelserna

Tillgingar

Banktillgodohavanden, kort-

fristiga placeringar

1870

1444

670

3 984

Övriga kortfristiga fordringar

14 487

102

14 591

Värdepapper

Obligationer, reverser m m

312 890

311

313 243

Aktier, konvertibla skuldebrev

m m

15 718

16 689

32 407

Summa
tillgångar

■ 329 247

17 475

■ 17 503

364 225

Skulder

Kortfristiga skulder

200

499

729

Fondkapital

329 217

17 275

17 004

363 496

Uppindexerat grundkapital

283 831

4 862

11 899

300 592

Ackumulerat överskott från före-

gående år

21 730

6 938

709

29 377

Arets underskott/överskott

23 656

5 475

4 396

33 527

Summa
skulder

329 247

17 475

17 503

364 225

174

Allmänna
Pensionsfondens fondkapital 1983—1988 (Mkr)

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Första,
andra

Fjärde fond-

Löntagar.

AP-fonden

ocli
tredje

styrelsen

fondema

totalt

fondstyrelserna

219
312,6

3 075,5

—

222
388,1

240
094,9

3 728,0

1 532,8

245
355,7

259
596,5

4 121,8

2 892,6

266
610,9

280
989,4

5 609,8

6 087,3

292
686,5

303
710,7

6 639,1

9 727,7

320
077,5

329
082,2

7 952,5

12 981,4

350
016,1

Fondkapital 31.12 1983 ansk. värde

Fondkapital
31.12 1984 ansk. värde

Fondkapital
31.12 1985 ansk. värde

Fordkapital
31.12 1986 ansk. värde

Fondkapital
31.12 1987 ansk. värde

Fondkapital
31.12 1988 ansk. värde

Fondkapital 31.12 1986 markn. värde 273 124,2 12 125,8 7 590,1 292 840,1

Fondkapital
31.121987 markn. värde 297 693,4 11 526,0 9 708,3 318 927,7

Fondkapital
31.12 1988 markn. värde 329 2174 17 275,3 17 004,2 363 4969

Allmänna
Pensionsfondens totala placeringar 31.12 1988 (Mkr, marknadsvärde)

företa,
andra Fjärde fond-

och tredje styrelsen

fondstyrelserna_____

Löntagar- AP-fonden

fondema totalt

Penningmarknadsplaceringar

Obligationer m m

Reverslån, refinansieringslån

Aktier, konvertibler och options

rätter m m

Summa placeringar_____

1870

1444

670

3 984

1,1

266 385

311

266 738

76,3

46 505

—

46 505

13,3

—

15 718

16 689

32 407

9,3

17 473

100,0

349 634

314 760

Värdepappersportföljema
31.12 respektive år (Mkr)

31.12
1985:

Summa
marknadsvärde

Summa
anskaffningsvärde

31.12 1986:

Summa
marknadsvärde

Summa
anskaffningsvärde

31.12 1987:

Summa
marknadsvärde

Summa
anskaffningsvärde

31.12 1988:

Sumrna
marknadsvärde

Summa
anskaffningsvärde___

' Innehav av obligations-, partial- och förlagslän. '
Innehav av aktier, konvertibler och optionsrätter.

Första,
andra

och
tredje

fondstyrelserna'!

Fjärde
fondstyrelsen!

Löntagarfonderna!

AFfonden
totalt

178 860 192 952

7 546 3 484

i 079 2 638

189 485 199 074

203 866 211 554

11250 4 734

7 053 5 551

222 169 221 839

226 007 232 265

10 441 SSS4

9 537 9 556

245 985 247 375

266 385 266 401

15 718 6.395

16 689 12 666

298 792 285 462

De tre första fondstyrelserna

Prop.1988/89:144
Bilaga 8

ATP-systemets utveckling under 1988 innebar fortsatt höga
anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionerna som betalas med
fondförvaltningens avkastning steg till 11,5 mdkr, utgörande 19% av pensionsutbetalningarna.
(1987: 9,3 mdkr respektive 17%).

Resultatet av fondförvaltningen som den framgår av
resultaträkningen, uppgick till 33,7 mdkr. Ett sätt att mäta fondförvaltningens
totalavkastning framgår av nedanstående tablå.

______________________ 1988 1987

1. Genomsnittligt disponerat kapital
under året' (marknadsvärde, Mkr) 312 545 285 833

2. Avkastning (Mkr) 39 907 32 874 (varav)

— Intäktsräntor/kostnads-

räntor 33 499 31 345

— Rcavinstnetto -F269 —154

— Förändring i kursvärden +6 139 -1-1 683

3. Totalavkastning
(2)% 12,77 11,50

(1)

*
GeI\OTnsn. balansomsl

(summan av mänadsvär.)

Som framgår av ovanstående avkastningsberäkning ingår i
avkastningen säväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade
värdeförändringar i portföljen. Dessa har satts i relation till ett under året
genomsnittligt disponerat kapital baserat bl a på en marknadsvärdering av
portföljen. Fondförvaltningens avkastning kan numera mätas på detta sätt
eftersom framväxten av fungerande finansiella marknader efter avregleringen
och avskaffandet av placeringsplikten, möjliggör en kvalitetsmässigt bättre
marknadsvärdering. Marknadsvärderingen kan dessutom göras på flera värdepapper
än tidigare.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick
avgiftsunderskottet (avgifter ./. pensioner) till 3,5% vid slutet av 1988.
Denna andel motsvarar den reala avkastning som måste tillgodoses för att
tillgängamas reala värde skall vara oförändrat. Fondens realränta har under
året varit större än så eller ca 5%, (1987: 7%) vilket således innebar ett
realt överskott på 23,7 mdkr.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 329,2 mdkr
vid årets slut. Det är en uppgång med 31,5 mdkr (1987: 24,3 mdkr).

Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick till 10,6% år
1988 vilket är en höjning med 0,4 procentenheter från 1987. Av denna utgör 0,2
procentenheter en avgift som tillförs löntagarfonderna. För innevarande år har
riks-

dagen beslutat höja totala avgiftssatsen till 11,0% för
att finansiera den devalveringskompensation som utgår i form av en
en-gångshöjning av basbeloppet med 6(X) kr frän den 1 januari 1989. Denna
höjning av basbeloppet medför en höjning av utbetalade pensioner med 1,5 mdkr.
Höjningen av avgiften med 0,4 procentenheter medför en ökning av inkomsterna
med 1,9 mdkr.

Under 1988 beräknas den utbetalda lönesumman har ökat med
närmare 10%. Det är en betydligt högre ökningstakt än vad som förutsågs inför
1988. Tillsammans med avgiftshöjningen på 0,4 procentenheter år 1988 har detta
inneburit en inte oväsentlig ökning av avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1988
till 49,1 mdkr vilket är en ökning med 11,8% (1987: 43,9 mdkr, 12,4%).
Avgiftsunderlaget beräknas ha uppgått till närmare 470 mdkr under 1988 (1987:
425 mdkr). Till detta kommer de egenavgifter som betalas via uppbörden av
direkt inkomstskatt. Storleken på de egenavgifter som betalades in till
fondförvaltningen år 1988 uppgick till 1 697 mdkr och avsåg inkomståret 1986.

Fr o m innevarande år kommer egenavgifterna att löpande
överföras till fondförvaltningen vid varje uppbördstillfälle av B-skatl med
ett schablonbelopp motsvarande 11% av B-skattens storlek. Detta innebär att
fondförvaltningen åren 1989 och 1990 erhåller "dubbla" egenavgifter
dvs dels en slutreglering av åren 1987 och 1988, dels preliminära
överföringar löpande för respektive inkomstår. Detta höjer egenavgifterna till
nivån 3 500 mkr resp. 4 000 mkr dessa år.

Beräkningen av kapitaltillförseln till löntagarfonderna
som författningsmässigt reglerats fram till slutåret 1990 har hittills inneburit
en väsentlig underskattning. Den faktiska uppbörden av framförallt vinstdelningsskatten
och arbetsgivaravgiften har blivit högre än beräknat. De överskjutande medlen
av det växande skatteuttaget skall i avvaktan på rekvisition av löntagarfonderna
förvaltas av första-tredje fondstyrelserna. Vid utgången av år 1988 förvaltade
sålunda första-tredje fondstyrelserna 4,4 mdkr av överskjutande
löntagarfondsmedel, vilket är en ökning med drygt 3 mdkr år 1988.

När kapitaltillförseln till löntagarfonderna avslutas år
1990 beräknas enligt nu gällande beräkningar löntagarfondernas tillförda kapital
uppgå till 17,2 mdkr i löpande priser. Vid ett oförändrat skatteuttag fram t o
m år 1990 skulle vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften ha inbringat
drygt 10 mdkr utöver dessa drygt 17 mdkr, vilket "överskott"
tillföres de tre första AP-fonderna.

Kapitalflöden
1988 (Marknadsvärden mdkr)

Prop. 1988/89:144
Bilaga 8

Fondkapitalets
utveckling 1960—1988, (marknadsvärde, Mdkr)

1960
1970 1980 1985 1987 1988

Avkastning

Avkastning
från delfonder

Avgifter

Överskjutande
löntagarfondmedel

Pensionsutbetalningar

Administrationskostnader

Tillväxt i
fondkapital(mdkr)

Procentuell
förändring av fondkapitalet

Fondkapital
(marknadsvärde)

0,0 2,0 10,4 22,9 32,9 39,9

— — — 0,1 0,4 0,5

0,5 6,1 22,2 34,5 43,9 49,1

— - - - 1,4 3,1

— —1,2 —19,0 —42,1 —53,8 —60,6

— —0,1 —0,2 —0,3 —0,4 —0,5

0,5 6,8 13,4 15,1 24,3 31,5

— 23 10 7 9 11

0,5 35,9 145,3 245,3 297,7 329,2

12 Riksdagett 1988/89. I .saml. Nr 144

177

Löntagarfondemas
finansiering, utbetalda medel till löntagarfonder och av 1—3 fondstyrelserna
förvaltade medel (ack. värden) Mdkr.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

utbetalda
medel tril l ö ntagarfonder

I diagram
redovisas tillförseln av medel till de fem löntagarfonderna åren 1984—1990.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade under år 1988 med
12,6% till 60,6 mdkr. Basbeloppet, som reglerar värdesäkringen i pensionerna
ökade frän 24 500 kr till 25 800 kr eller med 5,3%. För innevarande år har basbeloppet
fastställts till 27 900 kr eller en ökning med 8,1% varav 600 kr i en
engångs-höjning för att kompensera pensionärerna för devalveringen.

Utbetalningarna av ATP-pensioner och därmed anspråken på
fondens avkastning växer snabbt framöver bl a genom att antalet pensionsberättigade
ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till detta kommer en högre
genomsnittlig livslängd och en ökad andel förvärvsarbetande kvinnor samtidigt
som ATP-systemet når sitt fullfunktionsstadium.

För administrationen av allmänna tilläggspensioneringen
(förutom fondstyrelsernas interna förvaltning) är ett flertal myndigheter och
institutioner involverade.

I hanteringen av ATP deltar riksförsäkringsverket
(regelsystem, ADB, pensionsanvisningar), försäkringskassan (handläggning och
utbetalningar), länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet (debitering,
uppbörd, beräkning av pensionsgrundande inkomst, administration),
kronofogdemyndighet (indrivning), statens löne- och pensionsverk

och
kommunernas pensionsanstalt (samordning av pensionsberäkningar och utbetalningar).

Ar 1988 har totalt 448 mkr utbetalats till ovanstående
myndigheter. Det är en uppgång med drygt iOO mkr sedan förra året. Bakgrunden
till förändringen är att underlagen för kostnadsberäkningen tidigare var
alltför schablonartad och att vissa kostnader ej beaktats. Arets utbetalningar
grundar sig på beräkningar utförda och sammanställda av riksförsäkringsverket.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som
relaterats ovan har inneburit nettoplaceringar år 1988 på 23,5 mdkr. Därutöver
har under året amorteringar, förfall och inlösen i värdepappersportföljen uppgått
till drygt 21 mdkr i de långfristiga värdepappren och till ca 13 mdkr i de
kortfristiga placeringarna. Till detta kommer omplaceringar i
portföljsammansättningen på ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska skäl.
Sammantaget innebär detta att bruttoplaceringarna för de tre första fondstyrelserna
uppgick till 152,1 mdkr vilket framgår av tablån nedan.

Det bokföringsmässiga resultatet av förvaltningen av 1—3
fondstyrelsernas verksamhet (sid 16 övre delen) är baserat på anskaffningsvärden
och påverkas inte av orealiserade kursvinster och förluster. Det bokföringsmässiga
resultatet blev 33 748 mkr (1987: 31 173).

Första-tredje
fondstyrelsernas placeringar under 1987 och 1988

(miljarder kr)

Bruttoplaceringar

— varav obligationer, förlags- och
reverslån

— varav penningmarknadsplaceringar

Bruttoplaceringar

1988 1987

97,3
76,7 20,6

152,1

133,6

18,5

Nettoplaceringar

1988 1987

20,6

16,2

4,4

23,5 29,4 — 5,9

Placeringamas
fördelning på låntagarkategorier 1988-12-31

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

1988 1987

Bost ä der 54% Staten 27% Bost ä der 49% Staten 27%

Penningmarknads-placering 1%

N ä ringsliv 15%

Kommuner 3%

Penningmarknads-placering 3%

N ä ringsliv 17% Kommuner 4%

Placeringamas
fördelning efter placeringsobjekt 1988-12-31

Obligationer
84%

Obligationer
79%

Reversl å n 14%

Reversl å n

F ö rlagsl å n 1%

Penningmarknads-placering
1%

Penningmarknads-placering
3%

6,1 mdkr
(1987: 1,7) under året. Det är främst nedgången i marknadsräntorna i december
månad som har resulterat i den orealiserade värdetillväxten.

Arets reala resultat blev 23,7 mdkr (1987: 21,8) eller
7,2% av fondkapitalet.

För en långsiktig placerare är det emellertid inte
särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett enskilt år någon större
vikt, snarare skall man i detta avseende betrakta den reala balansräkningen
där de ackumulerade reala resultaten sedan fondernas tillkomst kan utläsas.
De var 45,5 mdkr vid utgången av 1988.

I samband med rekonstruktionen av boksluten sedan
fondernas start 1960 har diagrammet nedan konstruerats. Det utvisar att de
ackumulerade resultaten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var så
stora att balans erhölls mot inflationens urholkning av grundkapitalet. Under
åren 1973—1980 urholkades fondkapitalet kraftigt av inflationen och de
regleringar som påverkade fondens placeringsmöjligheter.

Man kan också konstatera att fr o m år 1981 har de reala
resultaten varit positiva de enskilda åren. Det är dock de senaste årens goda
resultat, främst beroende på de höga realräntorna, som gjort att det
sammanlagda fondkapitalets realvärde har kunnat återställas och öka.

Intäktsräntoma, 33 571 mkr, var 6,9% högre än föregående
år. Uppgången förklaras huvudsakligen av att den genomsnittliga
portföljstorleken under året varit drygt 20 mdkr högre än föregående år.
Marknadens genomsnittliga räntenivå på femåriga statsobligationen har år 1988
varit 11,2%, vilket är obetydligt lägre än under 1987. Nyplace-ringsräntan på
fondens placeringar var något högre än marknadsräntan under året. I posten
ingår per balansdagen upplupna ej inbetalda räntor. Dessa ökade från 12 223 mkr
år 1987 till 13 972 mkr år 1988.

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från småföretagsfonden
på knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av
värdepapper har under år 1988 uppgått till 269 mkr (1987: -154).

Det reala resultatet innehåller också en posl där det
bokföringsmässiga resultatet korrigeras för inflationen. Nuvärdet av de medel
som har tillförts fonden fram till och med 1987 års utgång jämte de medel som
tillförts under året 1988 (grundkapitalet) korrigeras med förändringen i
konsumentprisindex.

Ar 1988 har denna avsättning för att bevara
grundkapitalets köpkraft uppgått till 16,4 mdkr (1987: 11,1).

Vid marknadsvärderingen per 1988-12-31 har portföljens
kursvärden i förhållande till anskaffningsvärdena förändrats med totalt

Ackumulerade
reala överskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat
grundkapital 1960—1988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

o/o av fondkapital

+ 35-1

mdkr r350

+ 15 + 10

+ 5 + -0.

-5. -10 -15. -20--25

1980 /

Grundkapitalet inflationsuppr ä knat

Ackumulerade reala ö verskott/
underskott I procent av fondkapitalet

Övriga fondstyrelser

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

AP-fondens
sammanlagda marknadsvärderade aktieinnehav (inkl konvertibler och optionsrätter)
uppgick vid slutet av 1988 till 32,4 mdkr (f å 20,0 mdkr). Motsvarande innehav
värderat till anskaffningsvärde var 19,1 mdkr (f å 15,1 mdkr). Den s k dolda
reserven i form av orealiserade kursvinster uppgick således till 13,3 mdkr (f ä
4,9 mdkr). Dessa återfanns huvudsakligen i fjärde fondstyrelsen, som varit
verksam under betydligt längre tid än löntagarfondstyrelserna.

Aktieplaceringamas andel av hela fondförmögenheten vid
slutet av år 1988 uppgick till 8,9% eller 32,4 mdkr, vilket är en högre andel
än år 1987. Som jämförelse kan nämnas att försäkringsbolagens marknadsvärderade
aktieplaceringar var ca 98 mdkr vid slutet av år 1988 och svarade för knappt
25% av de hos försäkringsbolagen förvaltade tillgångarna.

Totalindex för aktiemarknaden steg under helåret 1988 med
drygt 51%. Det är en av de kursmässigt största uppgångarna någonsin på
Stockholmsbörsen. Den branschmässiga utvecklingen var under året påtagligt
homogen. Undantaget var årets vinnarbransch, rederierna, som steg med hela
173%. Bättre än marknaden utvecklades också verkstäder (-1-61%) medan kemisk industri
(-f42%) och utvecklingsbolagen (-1-40%) utvecklades sämre.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs
minskade för andra året i rad. Under 1988 registrerades en omsättningshastighet
på drygt 20% jämfört med 30% 1987 och strax under 50% under första halvåret
1986. Omsättningsskatten på aktier fördubblades vid halvårsskiftet 1986.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt
noterade företag sjönk under året till 3,4 mdkr (f å 5,6 mdkr). Uppgången i
kursutvecklingen avspeglar sig också i boksluten för AP-fondens
aktieplacerande fondstyrelser. Samtliga löntagarfondstyrelser jämte fjärde
fondstyrelsen visade klart positiva resultat (se tabell på sid 14) i förhållande
till det reala avkastningskravet.

Det avkastningskrav som dessa fondstyrelser är ålagda
enligt fondreglementef (28 §) är nämligen satt till 3% av det tillskjutna
in-flationsuppräknade kapitalet (grundkapitalet). Inflationsuppräkningen sker
med den prisstegring som inträffat sedan tidpunkten dä medlen tillförts
fondstyrelserna. Avkastningskravet för såväl de fem löntagarfonderna som
fjärde och femte AP-fonden är preciserat i ett årligt flödeskrav och ett
långsik tigt avkastningskrav. Flödeskravet innebär att varje fondstyrelse
skall inleverera till första-tredje AP-fondstyrelsema ett belopp

beräknat
som 3% av nuvärdet av grundkapitalet.

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett krav på att
bibehålla grundkapitalets realvärde. Vid beräkningarna beaktar man i dessa
hänseenden förändringama i den dolda reserven i värdepappersportföljen. Förändringen
i den dolda reserven blev 4-8 476 mkr sammantaget för de aktieplacerande
fonderna under 1988. Det sammanlagda reala resultatet år 1988 blev 9 871 mkr.

Den fjärde och femte fondstyrelsen, får vardera högst ta
i anspråk ATP-avgifter upp till 1% av de tre första fondstyrelsemas sammanlagda
fondkapital värderat till anskaffningsvärdet vid utgången av föregående år.
För år 1989 innebär detta 3 281 mkr vid maximalt utnyttjande. Fjärde
fondstyrelsen rekvirerade inte något nytt kapital under året utöver de tidigare
successivt tilldelade 2 350 mkr. Femte fondstyrelsen har som tidigare nämnts
ännu ej påbörjat någon verksamhet. Placeringar i de båda fondstyrelserna får
enligt reglementet ske i svenska aktier, med undantag för bank- och
försäkringsaktier, konvertibla skuldebrev eller motsvarande skuldebrev
förenade med optionsrätter Dessutom finns möjligheter att satsa riskkapital i
kooperativa företag (svenska ekonomiska föreningar) samt i begränsad
utsträckning i utländska aktiebolag (högst 1 procent av de förvaltade medlen).
Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebolag får inte överstiga 10% av
röstetalet.

Fjärde och den kommande femte fondstyrelsen får efter
reglementsändringama fr o m 1988-02-01 också möjligheter att utvidga
placeringama i en del nya riskkapitalinstrument samt även i långfristiga
räntebärande värdepapper (se föregående avsnitt).

Fjärde fondens värdepappersinnehav uppgick vid slutet av
1988 till 15 718 mkr (f å 10 441 mkr) redovisat till marknadsvärden. Innehavet
av aktier uppgick till 15 438 mkr, varav 695 mkr avsåg onoterade bolag (f å 10
280 resp 468 mkr). Andelen onoterade företag i fondens portfölj framstår som
jämförelsevis liten, 4%, men engagemangen växer för närvarande i snabb takt.
Ökningen under år 1988 beror till stor del på ett engagemang i Holmens Kraft
AB på 60 mkr men även på nyemissioner i andra onoterade bolag. Fondens likvida
medel uppgick vid årsskiftet till 1 755 mkr (f å 1 220 mkr). Resultat- och
balansräkningar baserade på anskaffningsvärden samt uppgifter om placeringamas
fördelning redovisas närmare på sid 18 ff.

Riksdagen beslutade i december 1983 att inom AP-fonden
inrätta fem löntagarfonder. Dessa självständiga delfonder gavs en place-

ringsinriktning som i stort sammanfaller med vad som redovisats
för färde AP-fonden, dvs placeringar på riskkapitalmarknaden. 1
regeringspropositionen om löntagarfonder angavs bl a följande allmänna riktlinjer
för placeringspolitiken.

"Pä löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning bör
alltså såsom placeringsutredningen föreslagit ställas krav på god avkastning,
långsiktighet och riskspridning. Verksamheten bör inriktas på aktieköp i
svenska företag till gagn för svensk produktion och sysselsättning"
(prop 1983/84:50, sid 38).

1 AP-fondens reglemente görs för löntagar

fondemas aktieförvärv i motsats till vad

som gäller för fjärde och femte fondstyrel

serna inget undantag beträffande aktiebolag

som bedriver bank- eller försäkringsrörelse.

Däremot får de inte inneha aktier i utländs

ka bolag. En löntagarfondstyrelse får enligi

AP-fondens reglemente inte förvärva så

många aktier i ett börsnoterat bolag att

röstvärdet av dessa aktier uppgår till 6% el

ler mer (dvs 30% eller mer för löntagarfon

derna sammantagna).

Förutom en mindre del av det löpande avgiftsuttaget för
ATP (0,2 procentenheter av totalt 11,0% år 1989) disponerar löntagar-fondema
även särskilda vinstskatter från företagen (vinstskattemedel och vinstdelningsskatt).
Under 1988 tillfördes fondema totalt

2 264 mkr (f å 2 871 mkr). Totalt
uppgick influtna medel avsedda för löntagarfonderna under år 1988 till 5 342
mkr. Skillnaden mellan influtna medel och de medel som tillförs fondema
förvaltas av första-tredje fondstyrelserna. Under 1988 kan noteras att en av
löntagarfondstyrelsema avstod från att rekvirera högsta möjliga belopp, nämligen
Mellansvenska löntagarfondstyrelsen. Mellansvenska löntagarfondstyrelsen hade
som framgår av tablån nedan totalt rekvirerat 1 400 mkr från starten medan
övriga löntagarfondstyrelser hade rekvirerat maximala 2 300 mkr vid årets
utgång. Riksdagen har beslutat sätta en övre gräns för de fem löntagarfondemas
årliga medelstillförsel för perioden t o m 1990. Under 1989 kan
lönta-garfondema tillsammans rekvirera högst

3 690 mkr i nytt grundkapital upp
till en gräns på 14 290 mkr.

Styrelserna för löntagarfonderna redovisade elt sammanlagt
värdepappersinnehav om 16 692 mkr, räknat till marknadsvärde, vid utgången av
år 1988 (f å 9 557 mkr). Innehavet av aktier i onoterade företag utanför de
officiella och inofficiella börslistorna uppgick till 625 mkr (f å 174 mkr).
Därut-

över var 670 mkr (f å 453 mkr) placerade kortfristigt på
penningmarknaden.

Det sammanlagda värdet av löntagarfond-styrelsemas
värdepappersportfölj till marknadsvärde översteg vid årsskiftet portföljen
till anskaffningsvärde med 4 023 mkr. Under året ökade den s k dolda reserven
i samtliga löntagarfondstyrelser med drygt 4 mdkr.

Bland de största innehaven sammantaget återfinns företag
som Volvo, Stora, MoDo, Marieberg och Svenska Handelsbanken. Löntagarfondernas
placeringsinriktning samt resultat- och balansräkningar framgår av
redovisningen på sid 20 ff.

Fjärde fondstyrelsen och de fem löntagarfonderna har i
egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att mer eller mindre
direkt utöva ägarinflytande. Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga avkastningsintresse
att bevaka men måste därutöver, på grund av aktieinnehavens storlek, också
utöva sitt inflytande med hänsyn till berörda bolags intressen och till hela
aktiemarknadens funktionssätt. Hur ägarinfly-tandet används i olika
situationer är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel att en
aktieägare inte kan fördela rösträtten för ett aktieinnehav på flera ombud.
Ett undantag från denna regel har dock införts för de aktieplacerande
delfondema inom AP-fonden. Härigenom kan varje enskild fondstyrelse
självständigt utöva sitt ägarinflytande i bolag där fler delfonder är representerade.
Dessutom möjliggörs överlåtelse av rösträtt frän AP-fonden till lokala fackliga
ombud.

För löntagarfonderna anger AP-fondens reglemente (38 §)
att hälften av rösträtten som följer med ett visst aktieinnehav, på begäran
skall överlåtas till berörda fackliga organisationer på lokal nivå. Det är
således de fackliga organisationema som har att ta initiativ om man önskar
utöva delar av löntagarfondernas ägarinflytande i det egna bolaget. Så har
också regelmässigt skett vid en rad bolagsstämmor under 1988. Rösträtten för
fjärde AP-fonden regleras inte i särskild ordning i fondreglementet.
Fondstyrelsen har således ingen skyldighet att fördela ut rösträtt men kan på
eget initiativ överlåta representation och rösträtt på lokala fackliga ombud,
en möjlighet som i vissa fall också utnyttjats.

Prop.
1988/89 Bilaga 8

144

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Grundfakta för övriga fondstyrelser 1988 Mkr

Tillskott
av grundkapital* {ackumulerat från starten Fondkapital vid årets slut
(marknadsvärde) Värdepappersportföljen vid årets slut (marknadsvärde) Dold
reserv i värdepappersportföljen** vid årets slut Förändr. av dold reserv i
värdepappersportföljen

under året Realt resultat år 1988 efter överföring

tiir 1—3 fondstyrelserna___________

' Nominella belopp. ** Skillnaden mellan marknadsv ä rden och anskaffningsv ä rden.

Fjärde

fondstyrelsen

Löntagarfondstyrelsema

Totalt

Syd-

Fond

Tre-

Mellan-

Nord-

fond

Väst

Fond

svenska

fond

Summa

) 2 350

2 300

1400

2 300

10 600

12 950

17 275

3 242

3 800

3 578

2 801

3 584

17 005

34 280

de) 15 718

3 007

3 666

3 634

2 670

3 715

16 692

32 410

: 9 323

481

1 100

897

685

859

4 022

13 345

-1953

-1-668

-(-889 -F4 040 -1-8 476

-f5 475 -1-749 -1989 -(-989
1-767 4-902 -f4 396 -(-9 871

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fondstyrelsemas förvaltningsberättelser i sammandrag

1 det följande redovisas resultat- och balans- De av
respektive delfond förvaltade medlen

räkningar för AP-fondens styrelser avseende har placerats på sätt som
framgår av balans-

1987 och 1988 samt vissa uppgifter om pla- räkningama och resp delfonds
särskilda vär-

ceringsinriktning och värdepappersinnehav depappersredovisning. AP-fondens
regle

per 31.12 1988. På sid 16—17 redovisas upp- mente föreskriver att
tillgångarna skall bok

gifter för de tre första fondstyrelserna, på föras till anskaffningsvärden. Fr o m verk-

sid 18—19 för fjärde fondstyrelsen och på samhetsåret 1988 skall även en real redovis-

sid 20—21 återfinns löntagarfondstyrelser- ning av tillgångarna göras. En
totalsam-

nas siffror i ett sammandrag. Därutöver re- manställning över samtliga nio
delfonders

dovisas motsvarande siffror för löntagarfon-- kapitalbehållning,
nettoresultat och placera-

derna var för sig (sid 22 ff). de
medel återfinns i de inledande tabellerna

på sid 5—6. För mer detaljerade uppgifter om
fondförvaltningen hänvisas till respektive delfonds årsredogörelse för 1988.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Prop. 1988/89:144

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning

1988 1987

Intäkter

Intäktsräntor

Obligationer

26 787 198

24 150
227

Partialbevis

1618

2 083

Förlagsbevis

297 911

329 194

Reverser

5 614 151

6 053
953

Refinansieringslån

195 428

344 237

Penningmarknadsplaceringar

551130

511849

övriga intäktsräntor

123 719

6 356

33 571155

31 397
899

övriga
intäkter

3 879

2 289

Kurskillnader
vid avyttring av värdepapper

808 981

403 933

Summa
intäkter

34 384 015

31
804 121

Kostnader

Kostnadsräntor

72 359

52 308

Inköpskostnader

—

166

Administrationskostnader

22 981

20101

Kursskillnader
vid avyttring av värdepapper

540 301

558 135

Summa
kostnader

635 641

630
710

Årets
resultat

33 748 374

31173
411

s. 12 Kontrollera mot PDF

Realt
resultat

Nettoresultat
enligt ovan 33 748 374 31 173 411

ökning/minskning
av ej realiserade vinster/förluster 6
139 735 1 682 939

Avsättning
för bevarande av gmndkapitalets köpkraft —16
232 025 —11 052 710

Arets reala resultat 23 656 084 21 803 640

185

s. 14 Kontrollera mot PDF

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Balansräkning, tkr

1988

1987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

646 503

722 225

722
225

Penningmarknadsplaceringar

1223 988

6 997 334

6 997
334

Rantefordnngar
m m

13 997 194

12 223 789

12
223 789

Fordran
i delfondema

, 489 501

489 501

363 128

363
128

Värdepapper:

Obligationer

263 862 216

263
856 738

229
629 222

223
402 210

Partialbevis

20113

17 363

25 275

20
885

Förlagsbevis

2 518 608

2 510 548

2 613 175

2 586
670

Reverser

45 029 555

45 181 043

48 791 674

49
045 045

Refinansieringslån

1 323 793

2 344 847

2 344
847

övriga
tillgångar

620

—

Summa
Hllgngar

329 112 091

329
247 291

303
710 669

297
706 133

Skulder

Ränteskulder

20 343

4 354

övriga
skulder

9 553

9 563

8 403

Banklån

—

Fonokapilal

Enl. balansräkning f. år

Tillskjutet grundkapital

53 891 3.13

62 356 264

(varav reserverade löntagar-

fondsmedel)

(1 387 613)

(1 101)

Ackumulerat överskott

249 806 5(39

218
633 158

Indexuppräknat grundkapital

275
963 214

273
481 427

Ackumulerat realt resultat

21 730 162

-73
478

Summa fondkapital f. år

303 697 912

297
693 376

280
989 422

273
407 949

Innevarande år

Avgifter

49 074 6<)4

43 929 467

./. pensionsmedel

—60
558 3'14

—53
800 809

./. adm. bidr.

—447 948

—343 219

s. 15 Kontrollera mot PDF

Vinstdelningsskatt

Löntagarfondsavgifter

./. rekv. löntagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital

Indexuppräknat grundkapital överföring från delfondema
Arets bokf. överskott Arets reala överskott ökning fondkapital irmev. år Summa
fondkapital totalt

Summa skulder och fondkapital

(-11
931 598)

4 408 619

933 347

— 2 264 000

(3 077 9<I6)

(—10 214 561)

3 457 349

901703

-2 972 541

(1 386 511)

— 8 853 602 — 8 828 050

7 378 424 2 118 659

489 501 489 501 363 128 363 128

33 748 374 31 173 412

23 656 084 21 803 640

25 384 273

31 524 009

22 708 490

24
285 427

329 082 1£15

329
217 385

303
697 912

297
693 376

329 112 (m

329
247 291

303
710 669

297
706 133

Fjärde fondstyrelsen

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

1988

1987

Resultaträkning (tkr)

Bokforingsmiissigt resultat

274 266

232141

157 894

124
462

./.Il 421

./.9
085

420 739

347
518

1 182 516

648
059

./.47 798

./.34
421

./.% 164

—

Aktieutdekiingar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning till riskieserv

1459 293 ./.145 873

961156 ./.131 864

1313 420

829
292

1459 293 4 435 576

961156
./.I 628 870

5 894 8o9 ./.274 167

./.667 714 ./.215 942

5 620 702 ./.145 873

./.883 656 ./.131 864

5 474 829

./.I
015 520

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III

överföring till fondstyrelse I—III

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—ID Föländring
av ej realiserade vinster/förluster Resultat inklusive ej realiserade
vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt
resultat före överföring till fondstyrelse I—III överföring till fondstyrelse
I—III överskott/underskott i iorhiUande till resultatkrav

Balansräkning (tkr)

1988

1987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

106 888

103 632

103
632

Penningmarknadsplaceringar

1 337 289

.
1337 289

1 116 639

1 116
639

Räntebärande
värdepapper

311 057

—

Fondlikvider

—

Förutbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

1618

1417

Övriga
fordringar

—

Aktier

6 196 405

15 438 760

5 400 922

10
274 207

Konvertibla
skuldebrev,

lån
med optionsrätter etc

198 574

278 943

152 768

166
631

Inventarier
mm _

—

Summa
tillgångar _

8 151 831

17 474 SSS

6 775 378

II 662
526

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

120

—

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

7198

7 198

4 165

övriga
skulder

1114

242

Skuld
till fondstyrelse I-III

145 873

131864

131
864

Riskreserv

45 000

—

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

2 350 000

Uppindexerat
grundkapital

4 862 425

4 588
258

Ack.
överskott frän föreg. år

4 289 106

3 459 815

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

6 937 996

7 953
517

Arets
nettoresultat

1 313 420

829 292

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

5 474 829

./.I
015 520

(Summa
fondkapital) _

(7 952 526)

(17
275 250)

(6
639 107)

(11
526 255)

Summa
skulder och fondkapital

8 151 831

17 474 555

6 775 378

11
662 526

Fjärde fondstyrelsen.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Saminan£attning av värdepappersportlliöljen per 31.12 1988

1988 1987

Markn.v

Bokj.v. Markn.v.__ Bokf.v.

Svenska
aktier:

noterade"

5 564 643

14 808 208

4 912 737

9 789
831

onoterade

595 548

468 402

468
402

dotteriwlag m m

—

övriga
svenska värdepapper

noterade"

98 787

179 156

45 489

59
352

onoterade

99 787

107 279

107
279

Utländska
aktier

36 214

35 004

19 783

15
974

Summa

6 394 979

15 717 703

5 553 690

10
440 838

" Officiellt börsnoterade eller pä annat sätt
noterade.

1988

1987

. 21

_21

100

Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bolae

Marknadsvärde (tkr)

Röstandel
%

1. Astra

2. Volvo

3. Asea

4. SCA

5. Skånska

1225 296

1109 452

1068 558

942 666

974 994

7,2 6,3 3,9 4,6 2,6

Plaoeringamas
branschfördeiningi*

(Procent)

1988

1987

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkönedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Sunmu

' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

" Fondstyrelsen får inte förvärva aktier i bolag som
driver bank- eller försäkringsrörelse.

FörstorFemte löntagarfondstyrelsema

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Bokioringsmässigt
resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader
m m

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning
till riskreserv

Resultat
före överföring till fondstyrelse I—III

Överföring
tiU fondstyrelse I-IU

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse I-ffl Förändring av ej realiserade
viiwter/förluster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före
överföring HU fondstyrelse I—IU Överföring till fondstyrelse I—III
överskott/underskott i förhållande tiD resultatkrav

Balansräkning (tkr)

268 541

125 040

./.456

./.29 495

153 900

93 149

./.608

./.26
654

363 630

1011407

./.35 328

./.854

./.5 500

219 787

900 006

./.IOO
917

./.615

./.18
000

1333 355 ./.343 628

1000 261 ./.231265

989 727

768
996

1333 355 4 041202

1000
261 ./.I 521 288

5 374 557 ./.635 417

./.521 027 ./.371 290

4 739 140 ./.343 628

./.892 317 ./.231 265

4 395 512

./.1123
582

1988

1987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

533 877

349 941

349
941

Peimingmarknadsplaceringar

136 427

102 582

102
582

Räntebärande
värdepapper

42 428

42428

—

Fondlikvider

64 119

20 844

20
844

Förutbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

13 713

14 483

14
483

övriga
fordringar

16 589

20 177

20177

Aktier

12 346 778

16 350 252

9 119 797

■
9132 216

Konvertibla
skuldebrev.

län
med optionsrätter etc

319 501

338 812

436 095

405 259

Inventarier
m m

6 587

7 025

Summa
tillgingar

13 480 019

17 502 804

10
070 944

10
052 527

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna
kostnader

och
förulbetalda intäkter

Övriga
skulder

Skuld
tm fondstyrelse l-III

Riskieserv

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ack.
överskott från föreg. år

Ack.
överskott/underskott i

förhällande
till resultatkrav

Arets
nettoresultat

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

(Summa
fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

112 484

8 314

4 196

343 628

30 000

10 599 825

1 391 845

989 727

(12 981
397)

54 850

27 336

5 325

231265

24 500

8 335 825

622 847

768 996

(9 727
668)

112 484

8 314

4 196

343 628

30 000

54 850

27 336

5 325

231265

24 500

11 898
922

8 999 504

709 748

1 833 329

4 395
512 (17 004 182)

./.I 123 582 (9 709 251)

13 480
019 17 502 804 10 070 944 10 052 527

Första-Femte löntagarfondstyrelsema

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Sanrnianfiattning av värdepappersportföljen per 31.12 1988

1988 ________ 1987

____________ Bokf.v.__ Markn.v.____ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

11 708 029

15 718 677

8 768 384

8
869166

onoterade

597 416

625 425

320 485

256
900

dotterbolag m m

41333

6 150

30 928

6 150

övriga
svenska värdepapper

noterade"

272 469

291801

344 494

313
679

onoterade

47 032

47 011

91601

91580

Summa

12 666 279

16 689 064

9 555 892

9 537
475

" Officiellt börsnoterade eller på aimat sätt
noterade.

Löntagarfondernas fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag_________________________________ Marknadsvärde
(tkr) Röstandel %

1.
Volvo

2.
STORA

3.
MoDo

4.
Marieberg

5.
SHB

1 480 077 646 475 539 013 461 514 361547

1,8 3,0 1,2 3,6 2,2

Placeringarnas
branschfördelning"

(Procent)____________________

1988

1987

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets-
och byggföretag

Kemisk-
och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker
och försäkringsbolag

övriga
företag

Summa

' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

100

Första löntagarfondstyrelsen-Sydfonden

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Resultaträkning
(tkr)

1988

1987

Bokföringsmässigt
resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltniigskostnader
m m

Irelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning
till riskieserv

-m

Resultat före överföring till fondstyrelse I-

överföring
till fondstyrelse I—III

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse I—Hl Föländring av ej realiserade
vinster/förluster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före
överföring till fondstyrelse I—m överföring till fondstyrelse I—III
Överskott/underskott i förhållande tiD resultatkrav

57
257

22
241

./.8l

./.6
285

29 925 13 686

./.5 878

73132

228 489 ./.6 199

37 733

216 506 ./.12 820

—

./.5
000

295 422 ./.75 198

236 419 ./.48 826

220 224

187
593

295 422 668 284

236 419 ./.459 762

963 706 ./.139 361

./J23 343 ./.79 402

824 345 ./.75 198

./.302 745 ./.48 826

749 147

./J51
571

Balansräkning
(tkr)

1988

1987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

324 867

94 152

94
152

Penningmarknadsplaceringar

—

Räntebärande
värdepapper

—

Fondlikvider

—

168

Förutbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

121

Övriga
fordringar

—

Aktier

2 513 736

2 994 581

1993 449

1806
010

Konvertibla
skuldebrev,

lån
med optionsrätter etc

13 158

6300

Inventarier
m m

363

522

Summa
tillgångar

2 852 TAS

3 333 090

2 094 773

1907
334

336 336

813 813

75
198 75 198

15
000 15 000

2300 000 240 674

220 224

2 576
831

749
147 (2 760 898) (3 241 743)

2 852
245

Skulder och fondkapital

Fondlikvider
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter övriga skulder Skuld till
fondstyrelse I-III Riskreserv Fondkapital: Tillskjutet grundkapital
Uppindexerat grundkapital Ack. överskott frän föreg. år Ack.
överskott/underskott i förhållande till resultatkrav . Arets nettoresultat
Arets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav (Summa fondkapital)
Summa skulder och fondkapital

5 703

313

257

48 826

15 000

1784 000

./.84
235

53 081

187 593

(2 024 674)

3 333
090 2 094 773

5 703

313

257

48 826

15 000

1 921 470

267 336

./.351 571 (1 837 235)

1907 334

Första löntagarfondstyrelsen-Sydfonden

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1988

1988 1987

Bolj.v. Markn.v. Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

2 473 977

2 954 822

1950 845

1763
868

onoterade

39 759

42 604

42
142

dotterbolag m m

—

övriga
svenska värdepapper

noterade"

—

onoterade

13 158

6 300

6300

Sumrna

2 526 894

3 007 739

1999 749

I 812
310

"
Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens
fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag

1. Volvo

2. SCA

3. STORA

4. Skånska

5. Sydkraft

Marknadsvärde (tkr) Röstandel %

476
322

0,4

355
155

0,4

272
758

1,4

229
630

0,5

220
988

0.8

Placeringarnas
branschfördelning')

fProcewt)________________

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets-
och byggföretag

Kemisk-
och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och
försäkringsbolag

övriga
företag

Summa

1' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

1987

1986

1
0

100

Andra löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning
till riskieserv

Resultat före överföring till fondstyrelse 1—III

(liverföring
till fondstyrelse I—m

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse l-III Förändring av ej realiserade
vinster/förluster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före
överföring till fondstyrelse I—m överföring till fondstyrelse I—III
överskott/underskott i förhållande tiU resultatkrav

1988

1987

56 017

32
902

44 606

21196

./.5 862

./.4
627

94 761

49
471

179 513

133
391

./.19 417

./.19
218

./.613

./.450

./.5 500

./.13
000

248 744 ./.74 942

150194 ./.47 118

173 802

103
076

248 744 953 155

150194 ./.269 667

1201899 ./.138 360

./.119 473 ./.71970

1063 539 ./.74 942

./.191 443 ./.47 118

988 597

./.238
561

1988

Bokf.v.__ Markn.v.

1987
Bokf.v. Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

Penningmarknadsplaceringar

Räntebärande
värdepapper

Fondlikvider

Förutbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

Övriga
fordringar

Aktier

Konvertibla
skuldebrev,

lån med
optionsrätter etc

Inventarier
m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

övriga
skulder

Skuld
till fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

Uppindexerat
grundkapital

Ack.
överskott från föreg. år

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

Arets
nettoresultat

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

62 837 106 793

43 736

4 341

16
016

2 543
519

11627 1955

14 790 92 658

8 944

4900

20
020

1861986

61864 2 227

14 790 92 658

8 944

4900

20
020

2 009
536

61562 2 227

62 837 106 793

43 736

4 341

16 016

3 643 568

11981 ■ 1955

2 790
824

3
891227

2 067
389

2 214 637

582

340

1182

1 116

74
942

74 942

47 118

47
118

15
000

15 000

9500

299
825

1783 825

2 570 302

1 915
941

225
491

122 414

479
183

240 622

103
076

173 802

(2 699 118)

988
597 (3 799 521)

(2
009 315)

./.238
561 (2 156 563)

2 790 824

3 891 227

2 067 389

2 214 637

13 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

193

Aruira löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersporilföljen per 31.12 1988

1987

1988

Markn.v

Bokf.v.

Markn.v.

Svenska
aktier:

noterade"

2 465 197

3 565 246

1 845 633

1 993
183

onoterade

78 322

16 353

dotterbolag m m

—

_____

—

övriga
svenska värdepapper

noterade"

9 317

9 671

9 829

9 527

onoterade

2 310

52 035

Summa

2 555 146

3 655 549

1923 850

2 071
098

' Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens
fem största engagemang per

Bolag

.31.12
1988

Marknadsvärde
(tkr)

Röstande!
%

1. Volvo

2. SHB

3. MoDo

4. SlURA

5. Mariebeig

ill 475 179 147 175 518 172 320 167 389

0,8 1,1 0,2 1,0 1,3

Plaoeringamas
branschfördeiningi)

(Procent)

1988

1987

100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

investmentbolag

Banker och försäkringst>olag

Övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 8

Tredje
löntagarfondstyrelsenJrefond Irweä

Resultaträkning
(tkr)

1988

1987

Bokföringsmässigt
resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader
m m

Rörelseresultat

Ialisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning
täl riskreserv

Resultat
före överföring till fondstyrelse I-ffl

överföring
till fondstyrelse I—III

Bokföringsmäsågt
nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse I-ffl Förändring av ej realiserade
vinster/förluster Resultat inklusive ej reaUserade vinster/förluster Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring tiH
fondstyrelse I-ffl Överföring till fondstyrelse I—III överskott/undeiskott i
förhållande dll resultatkrav

56 550

12 856

./.116

./.6 107

35
828

11692

./.202

./.5
033

63 183

219 001 ./.658

42
285

84
978

./.4

281526 ./.75 705

127 259 ./.48 822

205 821

78
437

281526 923 238

127 259 ./.341 943

1204 764 ./.140 101

./.214 684 ./.79 399

1064 663 ./.75 705

./.294 083 ./.48 822

988 958

./-342
905

Balansriikning
(tkr)

1988

1987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

17 210

10 436

10
436

Penningmarknadsplaceringar

9 815

9 924

Räntebärande
värdepapper

—

Fondlikvider

1988

110

Fömtbetalda
kostnader

och upplupna
intäkter

381

1402

Övriga
fordringar

573

Aktier

2 743 525

3 640 215

1 975 699

1956
646

Konvertibla
skuldebrev.

län
med optionsrätter etc

—

29 905

22
410

Inventarier
mm _

729

804

Summa
tillgångar

2 774 221

3 670 911

2 028 348

2
001800

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

11627

12 428

12
428

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

4 837

7 179

7179

Övriga
skulder

478

166

Skuld
till fondstyrelse I-III

75 705

48 822

48
822

Riskreserv

—

Fondkapital:

Tillskjutet
gmndkapital

2 300 000

1784 000

Uppindexerat
grundkapital

2 577 705

1 921
604

Ack.
överskott frän föreg. år

175 753

97 316

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

11601

354
506

Arets
nettoresultat

205 821

78 437

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

988 958

./.342
905

(Summa
fondkapital)

(2 681 574)

(3 578 264)

(1
959 753)

(1 933 205)

Summa
skulder och fondkapital _

2 774 221

3 670 911

2 028 348

2
001800

195

Prop.
1988/89:144

Tredje löntagarfondstyrelsen-Trefond Invest

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1988

1988 1987

'
Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade. Fondens fem största engagemang
per 31.12 1988

Bokf.v. Markn.v.________ Bokf.v. Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

2 457 605

3 341437

1772 031

1820
846

onoterade

244i587

292 628

172 740

129 650

dotterbolag m m

4]. 333

6 150

30 928

61S0

övriga
svenska värdepapper

noterade"

—

29 905

22 410

onoterade

—

_____

Sumina

2 743 525

3640 215

2005 604

1979
056

Bolag

Marknadsvärde (tkr)

Röstandel
%

1. Volvo

2. Aritmos

3. Klövem

4. Bilspedition

5. BGB

220 800 209 031 187 730 166 949 154 077

0,2 7,0 1,9 8,0 5,2

Plaoeringamas
branschfördehungD

(Procent)

1988

1987

' 5

100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

196

Fjärde löntagarfondstyrelsen-Mellansuenska löntagarfonden

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

1988

1987

BoUoringsmässigt
resultat

Aktieuldekungar

39 637

23
384

Ränteintäkter

34 387

37
823

Räntekostnader

./.259

./.406

Förvaltiungskostnader
m m

./.6 336

./.6
020

Rörelseresultat

67 429

54
781

Realisationsvinster

230 900

278
522

Realisationsförluster

./.9 054

./.29
005

Nedskrivning

—

Avsättning
till riskreserv

relse
I-ffl

—

Resultat
före överföring till fondsty

289 275

304
298

överföring
till fondstyrelse I-ffl

./.45 220

./.38
588

Bokföringsmässigt
nettoresultat

—

244 055

265
710

Realt
resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse I—ffl

289 275

304
298

Förändring
av ej realiserade vinster/förlusler

6137318

./243
484

Resultat
inklusive ej realiserade vinster/förluster

896 593

60
814

Avsättning
för bevarande av grundkapitalets köpkraft _

./.84 122

./.63
205

Realt
resultat före överföring till fondstyrelse I—IU

812 471

./.2
391

överföring
till fondstyrelse I-ffl

./.45 220

./.38
588

överskott/underskott
i förhållande

till
resultatkrav

767 251

./.40
979

Balansräkning
(tkr)

1988

1987

Bokf.v

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

TiUgångar

Banktillgodohavanden

114 306

196 980

196
980

Penningmarknadsplaceringar

19 819

—

Räntebärande
värdepapper

42 428

—

Fondlikvider

18 395

7 280

Förutbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

8 820

8 016

övriga
forchingar

—

Aktier

1 691 690

2 358 092

1 207 879

1 308
959

Konvertibla
skuldebrev.

lån
med optionsrätter etc

293 195

312 173

337 005

313
987

Inventarier
mm

517

584

Summa
tillgångar

2 189 170

2 874 550

1 757 744

1835
806

Skulder
och fondkapital

Fondlikvider

26 694

28 372

28
372

Upplupna
kostnader

och
fömtbetalda intäkter

450

18 562

18
562

övriga
skulder

1556

1028

Skuld
till fondstyrelse I-III

45 220

38 588

38
588

Riskreserv

—

Fondkapital:

Tillskjutet
gmndkapital

1400 000

1200 000

Uppindexerat
gmndkapital

1 605 419

1 321
297

Ack.
överskott från föreg. år

471195

205 484

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

427 960

468
938

Arets
nettoresultat

244 055

265 710

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

767 251

./.40
979

(Summa
fondkapital)

(2 115 250)

(2 800 630)

(1
671 194)

(1
749 256)

Summa
skulder och fondkapital

2 189 170

2 874 550

1 757 744

1835
806

Fjärde löntagarfondstyrelsen-Mellansvenska löntagarfonden

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Sanrnuuifattninjg
av

värdepappersporlföljen
per 31.12 1988

1988

1987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v

Svenska
aktier:

noterade'

1 552 481

2 238 883

1 143
931

1265
011

onoterade

139 209

119 209

63
948

43
948

dotterbolag m m

—

_____

övriga
svenska värdepapper

noterade"

263 152

282 130

304
760

281742

onoterade

30 043

32
245

Sumina

1984 885

2 670 265

1544
884

1622
946

" Officiellt börsnoterade eller på annat sätt
noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag

Marknadsvärde
(tkr)

Röstandel
%

1. STORA

2. Volvo

3. Maricberg

4. MoDo

5. Skandia
Inter

201 397

178 990

98 175

89 511

85 930

0,7 0,2 0,8 0,3 1,2

Plaoeringamas
branschfördeiningi*

(Procent)

1988

1987

.
0

100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

Femte löntagarfondstyrelsen-Nordfonden

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Restiltaträkning (tkr)

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I—ffl

överföring
till fondstyrelse I-ffl

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat
före överföring till fondstyrelse I—ffl Förändring av ej realiserade
vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster
Avsättning för bevarande av gnmdkapitalets köpkraft Realt resultat före
överföring Ull fondstyrelse I-ffl överföring till fondstyrelse I—ffl
överskott/underskott i förhållande tiU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

1988

1987

59 080

31861

10 950

8 752

./.4 905

./.5
096

65 125

35
517

153 504

186
609

—

./.39
870

./.241

./.165

218 388 ./.72 563

182 091 ./.47 911

145 825

134180

218 388 889 207

182 091 ./.206 432

1107 595 ./.133 473

./.24 341 ./.77 314

974 122 ./.72 563

./.lOl 655 ./.47 911

901559

./.149
566

1988

1987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v.

Tillgångar

Banktillgodohavanden

14 657

33 583

33
583

Penningmarknadsplaceringar

—

Räntebärande
värdepapper

—

Fondlikvider

—

4342

Fömtbetalda
kostnader

och
upplupna intäkter

Övriga
fordringar

—

Aktier

2 854 308

3 713 796

2 080 784

2 051
065

Konvertibla
skuldebrev.

lån
med optionsrätter etc

1521

1500

1021

1000

Inventarier
m m

3 023

2888

Summa
tillgångar

2 873 559

3 733 026

2122 690

2 092
950

Skulder och fondkapital

Fondlikvider 74163 74163 8 347 8 347

Upplupna
kostnader

2 109

167

72 563

2 109

167

72 563

942

2 758

47 911

942

2 758

47
911

2300 000 278 732

2 568 665

1784 000 144 552

1 919
192

145 825

113 800

134 180

263
366

(2
724 557)

901559
(3 584 024)

(2
062 732)

./.149
566 (2 032 992)

och
förutbetalda intäkter

övriga
skulder

Skuld till
fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet
grundkapital

Uppindexerat
gmndkapital

Ack.
överskott från föreg. år

Ack.
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

Arets
nettoresultat

Arets
överskott/underskott i

förhållande
till resultatkrav

(Summa
fondkapital)

Summa
skulder och fondkapital 2 873 559 3 733 026 2
122 690 2 092 950

Femte löntagarfondstyrelsen-Nordfonden

Prop.
1988/89:144 Bilaga 8

Sammanfattning
av

värdepappersportFÖljen

per
31.12 1988

1988

2987

Bokf.v.

Markn.v.

Bokf.v.

Markn.v

Svenska
aktier:

noterade"

2 758 769

3 618 289

2 055
944

2 026
258

onoterade

95 539

95 507

24
840

24
807

dotterbolag m m

—

Övriga
svenska värdepapper

noterade"

—

_____

—

onoterade

1.521

1500

1021

1000

Summa

2 855 329

3 715 296

2
081805

2 052
065

" Officiellt börsnoterade eller på annat sätt
noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1988

Bolag

Marknadsvärde (tkr)

Röstandel
%

1. Volvo

2. MoDo

3. Korsnäs

4. Marieberg

5. SHB

291490 273 984 232 825 195 950 182 400

0,2 0,7 2,4 1,5 1,1

Plaoeringamas
branschfördelning"

(Procent)

1988

1987

100

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

liastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentfjolag

Baidcer och försäkringsbolag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

Riksrevisionsverket

UTLÅTANDE ÖVER FJÄRDE FONDSTYRELSEN OCH LÖNTAGARFONDSTYRELSERNAS
MEDELSFÖRVALTNING RÄKENSKAPSÅRET I988

Sammanfattning mST'"'"'

• Löntagarfonderna har nu varit verksamma i fyra och
ett halvt år. Fondernas förmögenhet (realt fondkapital) uppgår tillsammans med
Fjärde fondstyrelsens (4:e AP-fonden) per 1988-12-31 till ca 34 326 milj kr.

• 1 förhållande till det långsiktiga resultatkravet
uppvisar var och en av löntagarfonderna och Fjärde fondstyrelsen ett överskott.
Av löntagarfonderna har Fond Väst det största ackumulerade överskottet. En
sådan jämförelse mellan löntagarfonderna blir emellertid inte rättvisande, då
Mellansvenska löntagarfonden i likhet med Fjärde fondstyrelsen ej har
rekvirerat samtliga tillgängliga medel. Om så hade varit fallet torde fondernas
sammanlagda överskott blivit större. Mellansvenska löntagarfonden är den
löntagarfond som utvecklats bäst i förhållande till en indexportfölj (Veckans
Affärers, VA, totalindex). Fjärde fondstyrelsens förmögenhet hur under år 1988 i
stort sett följt index utveckling.

• Riksrevisionsverket (RRV) har som ett komplement
till jämförelsen med VAs index i detta utlåtande även belyst löntagarfondernas
avkastning åren 1985 — 1988, sedan hänsyn tagits till risk. Resultatet visar
bl. a. att inte någon av löntagarfonderna kan klassificeras som en högriskfond.

• RRV har i detta utlåtande särskilt granskat
fondernas policy för aktie-och medelsförvaltningen. Enligt RRVs uppfattning bör
löntagarfonderna utveckla en likviditetspolicy för situationen efter år 1990,
då inte några nya medel torde kunna rekvireras. RRV anser att fondemas roll för
riskkapitalförsörjning till små och medelstora företag (onoterade företag) samt
formerna för denna riskkapitalförsörjning bör ses över.

• RRV har i enlighet med näringsutskottets önskemål
belyst "de regionala aspekterna" av löntagarfondemas placeringar. Den
gjorda kartläggningen visar bl.a. att statsmaktemas avsikter uppfattas på
olika sätt av löntagarfondema.

• Samtliga fonder har infört s. k. insiderregler. De
senare har emellertid olika utformning. RRV anser atl reglema bör förändras så
att fondema rapporterar till en gemensam extern representant, t.ex.
bankinspektionen.

• RRV framför i övrigt bl. a. synpunkter på val av
redovisningsprinciper, löntagarfondemas rätt att ställa ut optioner i eget
aktieinnehav samt omsättningshastigheten i aktieportföljema.

202

Inledning Prop. 1988/89:144

1.1 Uppdraget '

Riksrevisionsverket
(RRV) skall enligt 42 § lagen med reglemente för allmänna pensionfonden (APR),
(1983:1092 med ändring 1987:1327) avge utlåtande över Fjärde fondstyrelsen.
Femte fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas (löntagarfonderna)
förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den 1
april året efter räkenskapsåret.

Riksdagen
fattade i slutet av riksdagsåret 1987/88 beslut om att inrätta en femte
fondstyrelse med identiska uppgifter och regelverk som den Fjärde
fondstyrelsens. Den Femte fondstyrelsen avses konstitueras under år 1989. Under
år 1988 har det således inte förekommit någon verksamhet att granska vid denna
fond.

RRVs
utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till grund för
APR, genomföras fristående från den utvärdering som riksförsäkringsverket
(RFV) gör och den granskning av fondstyrelsernas förvaltning som utförs av de
för varje fondstyrelse särskilt utsedda revisorerna.

RRV
bör enligt prop 1983/84:50 utvärdera med utgångspunkt i pensionssystemets
intresse av trygg avkastning på det av fonderna förvaltade kapitalet samt god
tillväxt i ekonomin. RRV har därför koncentrerat utvärderingen till fondernas
medelsförvaltning.

1
detta utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av
fondstyrelsernas medelsförvaltning förår 1988. Arbetet med utvärderingen har
utförts av en projektgrupp i vilken har ingått avdelningsdirektörerna Matts
Karlsson och Göran Olson, den sistnämnde projektledare, samt förste revisorn Bo
Netz.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs
utvärdering omfattar:

— en
uppföljning av de områden som RRV behandlade i 1988 års utlåtande över
löntagarfondernas verksamhet år 1987,

— vissa
områden som aktualiserats under räkenskapsåret 1988,

— en
jämförande granskning och analys av fondstyrelsernas medelsförvaltning
räkenskapsåret 1988.

RRV
har utgått från statsmakternas intentioner att utvärderingen bör göras på basis
av fondernas verksamhetsberättelser. Underlaget för RRVs utvärdering har därför
i huvudsak varit fondernas årsredovisningar med däri ingående översikter och
kommentarer. RRV har därvid inte granskat de räkenskaper och övriga handlingar
som ligger till grund för resp fonds årsredovisning.

RRVs
utvärdering har i övrigt omfattat genomgångar med samtliga fonders
verkställande direktörer samt med ledningen för resp fonds revisorskollegium.
Vid genomgångarna har frågor ställts med utgångspunkt i fondernas
årsredovisningar och regelsystemet (APR), samt om områden som aktualiserats
under arbetets gång.

Resultatet
av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till rege- 203

ringen:

- 1985-03-20
(Löntagarfondernas verksamhet 1984, RRV dnr 1984:940),

— 1986-03-26
(Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medels

förvaltning räkenskapsåret 1985, RRV dnr 1985:353),

- 1987-03-23
(Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medels

förvaltning räkenskapsåret 1986, RRV dnr 1986:1042),

— 1988-03-23
(Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medels

förvaltning räkenskapsåret 1987, RRV dnr 1987:1565).

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

2 Allmänna förutsättningar för fonderna samt

deras rekvirering av medel

I 2.1
Inledning

Syftet
med detta kapitel är dels atl: kortfattat redovisa händelser under år 1988 som
har eller kan ha varit av betydelse för fondernas handlande, dels att beskriva
fondernas medelstilldelning och medelsramar. Det senare syftet innebär även en
redovisning av fondernas rekvirering av medel.

2.2 Riskkapitalmarknaden under år 1988

Avsnittet
i sammanfattning:

- Totalindex steg med drygt 51 % och OTC-index med ca
50 '

- Totalindex har sedan år 1984 stigit med 130 %.

Det
gångna året blev ett av de bästa någonsin på Stockholmsbörsen. Totalindex steg
med drygt 51 % och OTCindex med ca 50 %. Den av många väntade stagnationen i
kursutvecklingen efter börsraset i slutet av år 1987 uteblev. Kurserna på AI-
och All-listorna steg med 22 % under det första tertialet. Under
sommarmånaderna skedde en avmattning av marknaden ( + 5 %), innan
kursuppgångarna tog ny fart under sista tertialet och steg med ytterligare 18
%.

Diagram
1: Utvecklingen för VAs totalindex år 1988

1500

vns totalindex ?='/l2
1972=100

Uppgången
innebär att totalindex sedan år 1984 stigit med 130 % eller haft en årlig
kurstillväxt på i genomsnitt 18 %. Lägger mail, sedan till ett par procents
utdelning hamnar den effektiva avkastningen på ca 20 % per år.

Den branschmässiga
kursutvecklingen har under år 1988 varit relativt jämn med undantag av rederier
som, tack vare stigande frakt och fartygspriser, steg med hela 173 %. Bättre
än marknaden utvecklades också verkstäder ( + 61 %), medan kemisk industri (+
42%) och utvecklingsbolag (+ 40 %) utvecklades sämre.

Den kraftiga uppgången
under år 1988 har många orsaker. Som ett resultat av börsraset i slutet av år
1987 blev det billigare att köpa upp företag. Företagsköpen under år 1988
uppgick till ca 60 miljarder kronor. Bland de stora affärerna kan nämnas Storas
köp av Swedish Match, Modos köp av Holmen och Iggesund, PKbankens och Axel
Johnson ABs köp av Carnegie m. fl. Börsföretagen har agerat nettoköpare av
aktier. Vidare har bl. a. löntagarfonder och allemansfonder uppträtt som stora
nettoköpare av aktier.

Andra
faktorer som troligen bidragit till kursuppgången är den aviserade
skattereformen och det gradvisa avskalfandet av valutaregleringen.

Den registrerade
aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs har sjunkit de senaste två åren och
uppgick under år 1988 till drygt 115 miljarder kronor (142 miljarder kronor år
1986). Detta beror bl.a. på att utlandets handel vid Stockholms fondbörs
minskat kraftigt. Omsättningshastigheten härav fondbörsen beräknats till 22 %
förår 1988 (ca 27 %år 1987).

Nyemissionerna
uppgick under året till 2,3 miljarder kronor (3,8 miljarder kronor år 1987).
20 bolag nyintroducerades varav 18 på OTC- eller O-listan.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

2.3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Avsnittet
i sammanfattning:

— För Fjärde fondstyrelsen har en ny form för
beräkning av medelstilldelning införts fr.o.m. år 1988.

— Fjärde fondstyrelsen har ej rekvirerat medel under
år 1988.

— Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från
vinstdelningsskatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiga de
medel löntagarfonderna kan rekvirera. Vid utgången av år 1990 beräknas summan
uppgå till 8,5 miljarder kronor.

— Mellansvenska löntagarfonden har under åren 1987
och 1988 rekvirerat och placerat ca 900 milj kr mindre än tillgängliga medel.
Övriga fonder har rekvirerat fullt ut.

Vid
en bedömning av Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondemas verksamhet och vid
en jämförelse dem emellan ärdet väsentligt att Beakta den skillnad som
föreligger i fråga om medelstilldelning och medelsramar.

205

s. 1984 Kontrollera mot PDF

2.3.1
Fjärde fondstyrelsen Prop. 1988/89:144

Riksdagen
har sedan fonden böi;;iade sin verksamhet år 1974 vid olika tillfällen beslutat
om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fonden. Den tilldelade ramen
har prövats löpande av riksdagen efter framställning från fonden. I samband med
beslutet att inrätta en femte AP-fond fastställdes en ny ordning för det högsta
belopp som får överföras till Fjärde fondstyrelsens förvaltning. Fr.o.m. år
1988 får tilldelningen högst uppgå till "1 % av det sammanlagda
anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel
som 1—3 fondstyrelserna förvaltar". I nedanstående tabell redovisas medel
som rekvirerats av Fjärde fondstyrelsen åren 1981 -1988.

Tabell 1: Fjärde fondstyrelsen, rekvirenide medel och
medelsram åren 1981—1989

Å r

Rekvirerade

Ackumulerade

Medelsram

medel

rekvirerade medel

1981

150

1400

1850

1982

150

1550

1850

1983

150

1700

1850

1984

150

1800

2 350

1985

1850

2 350

1986

300

2 150

2 350

1987

200

2 350

1988

2 350

3037

1989

3291

Ramen
för år 1988, dvs. högst tilldelade medel, uppgår till 3037 milj kr. Under år
1988 har Fjärde fondstyrelsen inte rekvirerat medel. Ramen för år 1989 utgör 3
291 milj kr. Fjärde fondstyrelsen kan således under år 1989 rekvirera 941 milj
kr (3 291 - 2 3.50 = 941).

2.3.2
Löntagarfonderna

Löntagarfondemas
verksamhet finansieras med de medel som bidrar till 1 — 3 AP-fonderna i form av
vinstdelningsskatt och 0,2 enheter av procentsatsen för uttag av
tillägspensionsavgift (ATP-avgift).

1
likhet med vad som gäller för Fjärde fondstyrelsen finns ett tak för
löntagarfondemas medelstilldelning. Enligt 27 § APR är ramen 400 milj kr per
löntagarfond för år 1984 och ökar därefter årligen t. o. m. år 1990 med ett
belopp motsvarande 20000 basbelopp för resp år.

För
löntagarfondema finns ett tak under medelsramen, dvs. det går inte att
rekvirera mer än vad som finns inom ramen. Rätten att rekvirera medel begränsas
således i första hand av vad som flyter in i form av vinstdelningsskatt och
ATP-avgift. Medelsramen får därmed praktisk betydelse endast om summan av
influten skatt och löntagarfondemas andel av ATP-avgiften överstiger
medelsramen.

I
det följande redovisas en sammanställning över medelsramen och influtna medel.

206

Medelsramen
jor löntagarfonderna

Medelsramen
för åren 1984-1989 är fastlagd. Medelsramen förår 1990 är en prognos, där RRV
beräknat basbeloppet för år 1990 till 29400 kr, motsvarande en uppräkning av år
1989 års basbelopp med 5,4 %.

Tabell 2: Medelsramen iör löntagarfonderna

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

s. 1986 Kontrollera mot PDF

År

Medelsram,

milj kr

Per fond

Samtliga fonder

ackumulerat

1984

400

2000

1985

436

836

4180

1986

466

1302

6510

1987

482

1784

8920

1988

516

2 300

11500

1989

558

2858

14290

1990P

588

3446

17 230

P = prognos

Influtna
medel för löntagarfonderna

Influtna
medel för åren 1984- 1988 avser faktiska belopp. Från influtna medel har
avräknats 200 milj kr (40 milj kr per fond) vilka är överförda till den
särskilt inrättade småföretagsfonden. Influtna medel för åren 1989 — 1990 avser
en prognos över beräknad vinstdelningsskatt och ATP-avgift. I prognosen ingår
ej de medel som ännu kan inflyta från den tillfälliga vinstskatten.

Tabell 3: Influtna medel för löntagarfonderna

År Influtna medel, milj kr

1984

1985

1986

1987

1988

1989P

1990P

P=prognos

Per fond

Samtliga fonder

ackumulerat

309

1544

243

552

2 759

541

1093

5466

852

1945

9 723

1066

3013

15065

1056

4069

20343

1093

5 162

25 809

För åren 1987 och 1988
har, som en jämförelse mellan tabell 2 och 3 visar, influtna medel överstigit
medelsramen. T.o.m. år 1988 överstiger influtna medel i form av
vinstdelningsskatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften medelsramen med
ca 3,5 miljarder kronor. Som framgår av det tidigare väntas influtna medel
t.o.m. år 1990 överstiga medelsramen. Enligt RRVs prognos beräknas influtna
medel från vinstdelningsskatten och löntagarfondemas andel av ATP-avgiften
överstiga medelsramen med ca 8,5 miljarder kronor vid utgången av år 1990.

207

Rekvirerade
medel av löntagarfonderna Prop. 1988/89:144

Under
år 1989 kan löntagarfonderna maximalt tillföra riskkapitalmarkna- ' den
ca 3,7 miljarder kronor. Detta förutsätter att under år 1989 tillgängliga medel
samt tidigare icke utnyttjade medel rekvireras.

Nedanstående
sammanställning belyser av löntagarfondema rekvirerade medel åren 1984-1988.

Tabell 4: Rekvirerade medel av löntagarfonderna

Fond

Av löntagarfonderna rekvirerade medel, milj kr

Ack 1984-

-1987

1988

Totalt

Sydfonden Fond Väst Trefond Invest Mellanfonden
Nordfonden

Summa

1784 1784 1784 1200 1784

8336

516 516 516 200 516

2264

2 300 2 300 2 300 1400 2300

10600

Av
sammanställningen framgår att löntagarfondernas rekvisitioner av medel i stort
sett motsvarar influtna medel för åren 1984—1986 (jfr tabell 2). Under åren
1987 och 1988 har de för löntagarfonderna tillgängliga medlen inte lyfts fullt
ut. Det outnyttjade rekvisitionsutrymmet uppgår till ca 900 milj kr vid
utgången av år 1988. Detta förklaras av att Mellansvenska löntagarfonden
endast rekvirerat en mindre del av under åren 1987 och 1988 tillgängliga medel.
Övriga löntagarfonder har lyft sina tillgängliga medel.

Löntagarfondema
kan med avseende på medelsrekvisitionen under år 1988 indelas i tre grupper.
Sydfonden, Fond Väst och Trefond Invest har rekvirerat större delen av
kapitalet i början av året. Nordfonden har lyft tillgängliga medel, men med en
större spridning i tiden jämfört med nyssnämnda fonder. Som tidigare nämnts har
Mellansvenska löntagarfonden under åren 1987 och 1988 endast rekvirerat en
mindre del av tillgängliga medel. 1 årsredovisningen för år 1988 kommenterar
fonden detta enligt följande:

"Vid
senaste årsskifte fanns möjlighet att lyfta ytterligare 900 milj kr (584).
Detta avspeglar dels en bedömning att kursnivån generellt sett fortfarande är
hög och att gynnsammare tillfällen att öka aktieportföljen kommer att erbjudas
under kommande år men dels också att fonden vill bibehålla en
nettoinvesteringskapacitet även efter år 1990, då inga ytteriigare
pensionsmedel kommer att tillföras fonden för förvaltning."

1
1987 års årsredovisning motiverades den begränsade rekvireringen med:

"Under
större delen av 1987 låg aktiekurserna så högt att Mellansvenska löntagarfonden
inte bedömde större nyvinvesteringar i värdepapper som attraktiva. Av det
belopp på 691 Mkr, som ställdes till vårt förfogande, lyftes därför endast 107
Mkr. Resterande 584 Mkr får lyftas under kommande år."

De
medel som Fjärde fondstyrelsen samt löntagarfondstyrelserna kan 208

disponera
under år 1989 uppgår till drygt 4600 milj kr. Av dessa disponerar
löntagarfondstyrelserna knappt 3 700 milj kr.

3 Uppföljning av tidigare utlåtande

3.1 Inledning

1
utlåtandet över räkenskapsåret 1987 uppmärksammade RRV bl.a. följande områden:
löntagarfondernas reala redovisning, handel med optioner, fondernas
redovisning av aktier, insiderregler och riskanalys. Dessa områden har följts
upp i årets utvärdering.

Prop. 1988/89:144
Bilaga 9

3.2 Löntagarfondernas reala redovisning

Avsnittet
i sammanfattning:

—
RRV anser att Mellansvenska löntagarfonden bör redovisa reala

resultat-
och balansräkningar på det sätt som övriga fem fonder

gör.

I
lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden, APR, (SFS 1987:1386) har införts
en bestämmelse med giltighet fr.o. m. 1988-02-01 om att till
"förvaltningsberättelsen skall också fogas resultaträkning och
balansräkning som är uppställda efter reala principer" (17 §).

RRV
konstaterar att Fjärde fondstyrelsen och fyra av löntagarfonderna i sina
förvaltningsberättelser för år 1988 på ett enhetligt och enligt RRVs
uppfattning informativt sätt redovisar reala resultat- och balansräkningar.
Mellansvenska löntagarfonden har en delvis annan real resultaträkning och
redovisar den reala balansräkningen bara i notform. Det egentliga reala
resultatet, dvs. resultatet före "utdelning" av 3% till 1—3
AP-fonderna, framgår inte direkt för läsaren. För att åtgärda detta och uppnå
enhetlighet mellan fondernas redovisningar bör Mellansvenska löntagarfonden
enligt RRVs uppfattning redovisa reala resultat- och balansräkningar på det
sätt som övriga fem fonder gör.

3.3 Övriga redovisningsfrågor

Avsnittet
i sammanfattning:

— Fonderna använder olika principer för värdering av
aktier på balansdagen. RRV anser att fonderna som värderingsprincip bör använda
senaste betalkurs.

— Fonderna använder sig av olika principer för
beräkning av realisationsvinster och förluster. RRV anser att fonderna bör
följa den av FAR rekommenderade genomsnittsmetoden.

— Fonderna redovisar vid investeringar i onoterade
företag på ett något varierande sätt sin avsättning till s.k. riskreserv. RRV
anser att i det fall avsättning görs till s. k. riskreserv, bör denna redovisas
i såväl nominell som real redovisning och därvid belasta resultaträkningen som
kostnad och balansräkningen som skuld.

14 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

209

3.3.1 Inledning Prop.
1988/89:144

1
regeringens skrivelse 1987/88:174 (s 4) åberopas RFVs och RRVs påpe- Bilaga 9
kanden att fondstyrelserna i vissa hänseende tillämpar olika redovisningsprinciper
och att detta försvårar jämförbarheten av fondstyrelsernas resultat. Enligt
föredraganden är det i första hand en angelägenhet för fondernas revisorer att
verka så att olikheterna kan överbryggas.

3.3.2 Principer
för värdering av aktier på balansdagen

RRV
konstaterade i utlåtandet över 1987 års medelsförvaltning att fonderna
använder sig av olika värderingsprinciper avseende aktieinnehavet per
balansdagen, vilket påverkar den reala redovisningen. 1 den av RRV då gjorda
jämförelsen mellan en beräkning utifrån principen årets sista betalkurs och
redovisade värden, kunde noteras en differens på 8 milj kr i värderingen av ett
enskilt aktiebolag.

Även
under år 1988 har fonderna använt sig av skilda värderingsprinciper. Sydfonden
och Mellansvenska löntagarfonden har enligt uppgift beräknat marknadsvärdet
efter senaste betalkurs, medan Fond Väst, Trefond Invest, Nordfonden och Fjärde
fondstyrelsen har använt sig av lägsta betalkurs.

RRV
anser att fonderna bör använda en enhetlig och konsekvent värderingsprincip.
Ordförandena i löntagarfondernas revisorskollegier har rekommenderat
användandet av senaste betalkurs.

3.3.3
Principer för beräkning av realisationsvinster och föruster

Vid
beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del
av fondens innehav har sålls och då innehavet anskaffats vid olika tillfällen
och kurser, har fonderna använt sig av skilda värderingsprinciper. Trefond
Invest, Fond Väst och Fjärde fondstyrelsen använder först in och först
ut-principen. Övriga fonder tillämpar genomsnittsprincipen.

Beräkningssättet
har ingen betydelse för en real redovisning. Däremot påverkas den nominella
redovisningen väsentligt av vald princip. RRV anser dock att fonderna bör följa
den av Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) rekommenderade
genomsnittsmetoden. Revisorsordförandena vid löntagarfonderna rekommenderar att
genomsnittsprincipen används.

3.3.4
Redovisning av riskreserv

Fonderna
engagerar sig i allt större utsträckning i icke noterade företag.

Större risker är förenade
med investeringar av detta slag. APR anger i 16 §

att tillgångarna skall tas
upp till anskaffningsvärde. Vidare anges att en

osäker fordran skall tas
upp till det belopp som beräknas inflyta. RRV

anser att detta måste
tolkas så att en tillgång vars verkliga värde är lägre än

anskaffningsvärdet skall
tas upp till detta lägre, verkliga värde. En aktie i

ett onoterat bolag bör
således tas upp till ett lägre värde än anskalTnings-

kostnaden om det verkliga
värdet bedöms vara lägre. Den nedskrivning ,

som därmed aktualiseras
bör redovisas som kostnad i en särskild post i

resultaträkningen.

Det
kan vara olämpligt att fonderna i årsredovisningen öppet redovisar att
nedskrivning skett av aktieinnehavet i ett specifikt bolag. Det berörda
bolagets verksamhet kan påverkas negativt av sådana uppgifter. Flera av
fonderna har valt att ospecificerat göra avsättning till en s. k. riskreserv.

Följande ackumulerade
belopp har avsatts av resp fond: Fjärde fondstyrelsen (45 milj kr). Sydfonden
(15 milj kr), Mellansvenska löntagarfonden (20 milj kr) och Fond Väst (15 milj
kr). "Riskreservavsättningarna" har ökat i förhållande till
föregående år för Fjärde fondstyrelsen och Fond Väst, då avsättningarna uppgick
till O resp 9,5 milj kr.

Den redovisningsmässiga
behandlingen av riskreserven varierar mellan fonderna. Fond Väst och Sydfonden
redovisar i årsredovisningen beloppen som en kostnad i resultaträkningen och
som en skuld i balansräkningen. Fjärde fondstyrelsen redovisar reserven som
kostnad i resultaträkningen, men som "avsättning" i balansräkningen.
Mellansvenska löntagarfonden uppger inte sin avsättning i den nominella
redovisningen utan endast i sin sammanställning av marknadsvärden.

RRV anser att specifika
nedskrivningar eller en riskreservavsättning bör göras. 1 det senare fallet bör
dock intemt hos resp fond finnas en specifikation över vilka företag som
avses. Nedskrivning/riskreservavsättning bör redovisas i såväl nominell som
real redovisning, eftersom behovet av nedskrivning till verkligt värde
föreligger och är detsamma i båda redovisningarna.
Nedskrivning/riskreservavsättning bör belasta resultaträkning som kostnad och
balansräkning som skuld. Fond Västs och Sydfondens redovisning är i
överensstämmelse med detta. Mellansvenska löntagarfonden bör göra
nedskrivning/riskreservavsättning också i den nominella redovisningen.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

3.4 Handel med optioner

Avsnittet
i sammanfattning:

— Fjärde fondstyrelsen har handlat med optioner i
begränsad omfattning. Av löntagarfonderna har inte någon placerat nya medel i
optioner under år 1988.

— RRV anser att det är önskvärt med ett klarläggande
om APR medger utställande av optioner i eget aktieinnehav.

— RRV
anser att löntagarfonderna som ett sätt att minska risken i placeringarna borde
ha rätt att ställa ut optioner i eget aktieinnehav.

Fjärde fondstyrelsen har
genom ett tillägg till APR sedan 1988-02-01 rätt till att handla med
standardiserade köp- och säljoptioner (35 §). Ett motsvarande tillägg till
bestämmelserna finns inte för löntagarfonderna.

De optionsafTärer,
förträdesvis utställande av köpoptioner, som gjorts av Fjärde fondstyrelsen har
varit av relativt liten omfattning i förhållande till det totala fondkapitalet.
Av löntagarfonderna har inte någon under år 1988 placerat nya medel i optioner.
Däremot har önskemål framförts om att få ställa ut optioner i eget
aktieinnehav.

211

I APR finns inte ett
uttryckligt förbud för löntagarfondema att ställa ut optioner i eget
aktieinnehav. Detta skulle ur juridisk synvinkel kunna tolkas som om det vore
möjligt att ställa ut optioner.

RRV anser att
löntagarfondema bör ges samma möjlighet som Fjärde fondstyrelsen att ställa ut
optioner i eget aktieinnehav. Löntagarfondema skulle därmed kunna vidta
likvärdiga åtgärder för att minska risken i de egna placeringama.

RRV anser att det är
önskvärt med ett klariäggande av innebörden i APR.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

3.5 Insiderregler

Avsnittet
i sammanfattning:

- Fondernas
s. k. insiderregler skiljer sig åt. Skillnader finns bl. a.

när det gäller vilka som omfattas av reglerna och hur anmälan

skall ske av eget aktieinnehav.

— RRV
anser att uppgifter om berördas handel bör överlämnas till

gemensam extern instans, t. ex. bankinspektionen.

1
syfte att motverka att s. k. insiderinformation utnyttjas otillbörligt har
löntagarfonderna och Fjärde fondstyrelsen på eget initiativ och vid skilda
tillfällen infört regler för anmälan och registrering av berörda som handlar
med värdepapper. Fonderna har olika regler för vilka som formellt omfattas av
dessa och hur anmälan skall ske av eget innehav.

Vid
Fjärde fondstyrelsen omfattar reglerna kansliet, medan beroende på individuella
styrelsemedlemmars särskilda engagemang i företag särskilda etikregler gäller
för styrelsen. Vid löntagarfondema omfattar som framgår av tabell 5 nedan
"insiderreglema" styrelsen och kansliet. Vid Mellansvenska
löntagarfonden gäller de formellt antagna reglerna styrelsen och VD, personer
som antas komma i direkt kontakt med relevant information. Av motsvarande skäl
omfattas inte sekreterare eller ekonomi- och redovisningspersonal av reglema
viid Fond Väst.

Tabell 5: Vissa uppgifter
med anknytning till "insiderreglema" vid löntagarfonderna

Uppgifter

Fonder

Syd-

Fond

Trefond

Mellan-

Nord-

fonden

Väst

Invest

fonden

De
skriftliga "insider-

reglema"
omfattar

- hela
kansliet och styrelsen

- del av
kansliet och

styrelsen

Anmälan
av innehav till

-
revisor

-
advokat

-
ordförande i fonden

Etablerad
norm för "insider-

bedömning"

212

Tabell 5 visar att det
formellt sett förekommer tre modeller för rapportering av handel med
värdepapper: "revisorsmodellen", "advokatmodellen" och
"ordförandemodellen". 1 praktiken är inte advokatmodellen längre
renodlad. Revisorn och ordföranden i fondstyrelsen erhåller sammanställningar
från advokaten över bedriven handel. Ansvaret för att ta ställning med
anledning av uppgiftema har delvis hamnat hos revisorn.

Skillnader i rapportering
beror på olika uppfattningar hos fondema, men även hos de berörda revisorerna.
En del av revisorerna anser att ett mottagande och en kontroll av handel med
värdepapper innebär ett övertagande av den intema kontroll som fonden själv
skall svara för.

Av de tillämpade modellerna
ställer sig RRV på gmnd av jävsförhållandet tveksam till ordförandemodellen.
Denna innebär att en av de som omfattas av reglema, ordföranden i fondens
styrelse, är direkt ansvarig för kontrollen och anmälan om
"avvikelser". Tillämpningen av modellen betyder även, såvitt RRV
förstår, att lämnade uppgifter är att betrakta som offentlig handling.

Det finns inte någon
bestämd uppfattning vid de olika fonderna om var gränsen går mellan
"insideralTärer" och normala affärer. Såvitt RRV känner till har ännu
inte någon "insideraffar" aktualiserats.

RRV anser att det är
önskvärt att minimera risken för otillbörligt utnyttjande av s. k.
insiderinformation. Det är vidare angeläget att samma norm används vid
bedömning av om missbruk förekommit. Eftersom fonderna inte torde komma överens
om en gemensam modell, är det enligt RRVs uppfattning bättre att uppgifter om
berördas handel med aktier överlämnas till en gemensam extem instans, t.ex.
bankinspektionen.

Prop. 1988/89:144
Bilaga 9

3.6 Riskanalys

Avsnittet
i sammanfattning:

— Syftet med riskanalys är att identifiera
möjligheter och hot. Av fonderna har Fond Väst och Trefond Invest genomfört en
särskild riskanalys av verksamheten.

— RRV
anser att de fonder som ännu ej genomfört en systematisk riskanalys snarast bör
påbörja en sådan.

3.6.1 Riskanalys vid
fonderna

Syftet
med riskanalys är att identifiera möjligheter för och hot mot en verksamhets
fortbestånd och planmässiga utveckling. En riskanalys kan bl. a. omfatta
internkontrollen, rekvireringen av medel, handeln med noterade och onoterade
företag, likviditetsförvaltningen, personberoendet samt ADB-beroendet
(sårbarheten). RRV uppmärksammade i utlåtandet över 1987 års medelsförvaltning
särskilt två områden som bör ingå i en riskanalys: "personberoende"
och "ADB-beroende".

Fonderna har under år 1988
i viss omfattning särskilt analyserat "risker". Fond Väst har tagit
initiativ till en särskild riskanalys av verksamheten. Fonden kommer under år
1989 att ta ställning till vilka åtärder som

213

behöver vidtas. Fjärde
fondstyrelsen har under år 1988 särskilt studerat Prop. 1988/89:144 riskerna
med handel med aktier i onoterade företag. Styrelsen vid Trefond Bilaga 9
Invest har under år 1988 tagit ställning till beskrivna risker och vidtagna
åtgärder i en särskild PM om "Riskanalys" (aktiehandel, handel med
marknadsinstrument och övrig verksamhet vid kansliet).

RRV
ser positivt på de åtgärder som vidtagits eller som planeras vid fonderna. De
fonder som ännu ej genomfört en systematisk riskanlys bör snarast påbörja en
sådan.

3.6.2
Fondernas synpunkter på RRVs analys av risken i placeringarna

RRV
analyserar / årets utvärdering (se avsnitt 5.5.5) löntagarfondernas risk i
placeringsverksamheten under åren 1985—1988. Analysen består av en statistisk
skattning av resp fonds genomsnittliga riskexponering (i form av
marknadskänslighet) och av deras genomsnittliga avkastningsavvikelser från
index med hänsyn tagen till riskexponeringen.

Vid
Fond Väst har en liknande analys utförts under år 1989. Analysen visar att
fonden med något lägre risk än AfTärsvärldens generalindex (AV) uppnått en
något högre avkastning.

Vid
flera av fonderna finns inte djupare kunskap och erfarenhet av denna typ av
analys. Fonderna har därför inte haft specifika synpunkter på analysens
användning. De flesta av fonderna anser att resultaten bör tolkas med
försiktighet. Det har t.ex. framhållits att modellen som ligger till grund för
skattningarna (CAPM) inte är tillräckligt testad i verkligheten. Vissa av de
mätproblem som tas upp i kapitel 5 och bilaga 3 har också påpekats av
företrädare för fonderna.

De
flesta fonderna uppger att nnan ser framåt och är tveksam till om teknisk
riskanalys har något större prognosvärde. RRVs användning av metoden sker
emellertid i utvärderingssyfte, ex post.

Företrädare
för flertalet fonder anser sig ha en känsla för hur riskfyllda olika branscher
och företag är. De använder normalt fundamentalanalys vid värdering för
placeringsbeslut. Fondema koncentrerar medvetet portföljen till vissa
branscher och företag för att kunna överträffa index.

4 Aktualiserade frågor år 1988

4.1 Inledning

I
årets utlåtande har följande ämnen aktualiserats: "Policy för aktie- och
medelsfbrvahning" samt "Regionala aspekter".

Vissa
förändringar i APR av betydelse för fondemas placeringspolicy trädde i kraft
den 1 febmari 1988. Ett annat skäl till att särskilt utvärdera policyfrågan är
att detta senast gjordes i utlåtandet över 1985 års medelsförvaltning.

"Fondernas
regionala aspekter" har samband med policyfrågorna. Ämnet har också valts
på gmnd av de önskemål som näringsutskottet uttryckt.

Följande
två avsnitt utgör sammandrag av kapitel som i sin helhet

återges i bilaga 1 och 2.1 kapitlen redovisas även i detalj RRVs synpunkter 214

på
fondemas agerande.

4.2
Policy för aktie- och medelsförvaltning

Avsnittet
i sammanfattning:

— RRV
anser att det finns behov av att precisera fondernas roll på
riskkapitalmarknaden för små och medelstora företag.

— RRV
anser att löntagarfondema bör utveckla en likviditetspolicy för att säkra
handlingsfriheten efter år 1990.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

RRV
har beskrivit och analyserat fondernas policy för aktie- och medelsförvaltningen
utifrån följande modell över beslutsprocessen vid placeringar av medel.

Modellen
är även normativ i den bemärkelsen att RRV anser att fonderna bör ha en
dokumenterad placeringspolicy för noterade och onoterade aktier samt likvida
medel. Vid fonderna är dokumentationen av policyn i flertalet fall bristfällig
genom att den inte är uppdaterad och genom att policyn är spridd i olika årsredovisningar
och särskilda dokument tillsammans med ej aktuella riktlinjer. En kontinuerlig
översyn av ett policydoku-ment kan enligt RRVs uppfattning bidra till att hålla
placeringsdiskussionen levande i styrelsen.

Figur
1: Placeringspolicyns roll vid beslut om pla cering av medel

Omv ä rldsbild/ Uppfattning om verkligheten, t ex aktiemarknaden

M å l f ö r fondema
enligt APR nt m

Placeringspolicy
• '■) (vid fondema uppr ä ttade riktlinjer)

Strategi

Beslut om rekvirering av medel

Placering
av medels-- -

Noterade
aktier

Onoterade
aJctier

Likvida
medel

215

Likvida
medel Prop. 1988/89:144

För
RRV har presenterats två olika skäl till en policy för likvida medel, iiaga
V Dels behov av att skapa handlingsfrihet så att placeringar kan göras i aktier
vid lämpligt tillfälle. Dels behov av riktlinjer för förvaltning av dessa
medel.

Efter
år 1990 kommer troligen flertalet löntagarfonder inte att kunna rekvirera
ytterligare medel. Löntagarfonderna bör därför enligt RRVs uppfattning utveckla
en policy för att säkra den framtida handlingsfriheten.

Noterade
företag

Vid
placeringar i riskkapital måste fonderna avväga hur kraven i APR på avkastning,
långsiktighet och riskspridning skall uppfyllas. Statsmakterna har specificerat
avkastningskravet (3 % real avkastning), medan fonderna utifrån APR och dess
förarbeten tar ställning till uppfyllandet av långsiktighet och riskspridning
i placeringarna.

Ett
sätt för resp fondstyrelse att ta ställning till kraven på långsiktighet och
riskspridning är att besluta om en basportfölj. Detta har förekommit vid fyra
av fonderna.

RRV
har särskilt studerat risken i löntagarfondernas placeringar (avsnitt 5.5.5).
Det har av resursskäl inte varit möjligt att grundligt granska långsiktigheten
i denna utvärdering. Långsiktigheten berörs i viss utsträckning i kapitel 5.3
Omsättningshastigheten.

Genom
val av strategi tar fonderna ställning till hur avkastningskravet skall uppnås.
Vid flertalet av fondema har avkastningskravet operationali-serats till att den
egna portföljen skall utvecklas bättre än börsen genomsnittligt.

Onoterade
foretag

För
placeringar i onoterade företag gäller samma krav på avkastning, långsiktighet
och riskspridning som i noterade företag. Det redovisade värdet av onoterade
företag varierar mellan 1 och 6 % av värdet av resp fonds totala
portföljinnehav. Fonderna lägger emellertid vanligen i förhållande till värdet
ned proportionellt mycket mer resurser på de onoterade företagen. Skillnader
mellan fondernas agerande är större vad gäller onoterade än noterade företag.
RRV har därför mera detaljerat belyst fondernas placeringar i onoterade
företag. Denna redovisning finns i bilaga 1.

Fonderna
har uppfattat och uppfattar innebörden i APRs ord om "placering i
riskkapital" på ett varierande sätt. Den beslutade och genomförda policyn
skiftar mellan fonderna.

Trefond
Invest har t. ex. sedan år 1986 haft som policy att placera medel

i onoterade företag via ett dotterbolag, Collator Utvecklings AB. Policyn

har på grund av avsaknad av lämplig delägare hittills inte kunnat genomfö

ras. Collator och indirekt Trefond Invest har genom beslut under år 1988

ett företagaransvar i ett annat bolag. Beslutet är ej i överensstämmelse med

förarbetet till APR, prop 1983/84:50. RRV anser att om ingen lösning 216

uppnås på problemet med
Collator måste bolagets ägarroll upphöra.

Problemen
med Collator illustrerar även betydelsen av att fonderna vid placeringsbesluten
försöker undvika en situation, där ett normalt ägaransvar övergår till ett
företagaransvar. Fonderna torde på grund av sin ställning som långsiktiga
placerare m. m. enligt RRVs uppfattning ha svårare än andra aktörer att avsluta
ett engagemang i ett företag.

1
viss utsträckning har placeringar i onoterade företag ansetts kunna komma i
konflikt med att placera i enlighet med "vad som gagnar försäkringen för
tilläggspension". Om å andra sidan statsmakterna anser att
löntagarfonderna har en viktig roll att spela på riskkapitalmarknaden för små
företag, bÖr fonderna inrikta sina placeringar mot sådana företag.

Den
presumtiva målkonflikten mellan att gagna tilläggspensionsförsäkringen och att
tillgodose behovet av riskkapital i onoterade företag med hög risk har hittills
inte ställts på sin spets. Fondernas resultat har under börsuppgångens 1980-taI
varit betydligt bättre än det reala 3-procentiga avkastningskravet.

Erfarenheterna
hittills tyder enligt RRVs uppfattning på att placeringar i onoterade företag
inte är ett lika effektivt sätt som placeringar i noterade företag att
långsiktigt tillgodose värdetillväxten hos tilläggspensionen. Även om
investeringarna i onoterade företag f. n. är relativt små, är de inte
betydelselösa från ett förräntningsperspektiv.

Av
olika skäl, bl.a. för att stärka inflytandet, förvaltas fondkapitalet av fem
självständiga löntagarfonder. En följd av uppdelningen är att kanslierna hos
var och en av fonderna är relativt små och knappast ekonomiskt kan bära ett
stort antal analytiker med kunskap om alla branscher. Till viss del går
kompetens att köpa externt, men erfarenheterna av detta är inte enbart positiva
vid fonderna. Det finns vidare inte något som talar för att fonderna genom egna
initiativ skulle vara benägna att gemensamt satsa resurser i ett
ventureföretag, för att den vägen kunna bygga upp en tillräckligt stor
analytikergrupp.

Statsmakterna
har under åren fattat ett antal beslut med avsikt att stärka tilldelningen av
riskkapital till de små och medelstora företagen. På marknaden agerar
småföretagsfonden, utvecklingsfonder m fl. Fondernas roll som förmedlare av
riskkapital till små och medelstora företag bör enligt RRVs uppfattning ses i
relation till den funktion övriga aktörer har på denna del av riskkapitalmarknaden.
Om statsmakterna anser att löntagarfonderna har en viktig roll på denna
marknad finns det, vilket framgår av den redovisade osäkerheten, behov av att
precisera fondernas roll och arbetsformer så att förutsättningar skapas för att
förbättra effektiviteten.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.3
Regionala aspekter

Avsnittet
i sammanfattning:

— Statsmakternas avsikter med den regionala
anknytningen uppfattas som oklara eller på olika sätt av löntagarfonderna.

— Fyra av fem löntagarfonder har i huvudsak placerat
i onoterade företag inom den egna regionen.

217

RRV har valt att
"belysa verksamhetens regionala aspekter" vid lönta- Prop.
1988/89:144 garfonderna med utgångspunkt från näringsutskottets betänkanden (bl
a Bilaga 9 NU 1987/88:42).

Avsnittet
utgör ett sammandrag av den mer utförliga beskrivningen i bilaga 2.

Statsmakternas
avsikter med den regionala anknytningen av löntagarfonderna uppfattas som
oklara av flertalet intervjuade vid fonderna. Å ena sidan skall det enligt prop
1983/84: 50 inte förekomma regionalpolitik eller placeringar särskilt inriktade
på företag inom en viss region. Å andra sidan uppfattas fondstyrelsernas
sammansättning utgöra en regional markering från statsmakternas sida.

Ingen
av löntagarfonderna har ansett sig bedriva regionalpolitik. Att den enskilda
fonden skall ha en uttrycklig regional inriktning på sina placeringar i
onoterade företag har emellertid fastställts av två av löntagarfonderna. Vid
övriga fonder har den vanligen förekommande regionala inriktningen på placeringarna
givits en praktisk förklaring. Företagen skulle i första hand ta kontakt med
fonden inom den egna regionen. Enligt prop 1983/84:50 skall resp styrelses
placeringar inte "vara begränsade till eller särskilt inriktade på aktier
i företag inom en viss region" (s 117).

En
av fondema avser även att ta "regionala hänsyn" vid placeringar i
noterade företag. Fyra av fonderna har framfört synpunkter om att även de
noterade företagen borde ingå i en redovisning av "regionala
aspekter". Det har samtidigt framhållits att det ur en sådan redovisning
är svårt, för att inte säga omöjligt, att utläsa samband mellan t.ex.
investeringsbeslut och sysselsättningseffekter.

5 Sammanställningar av fondernas årsredovisningar

5.1 Inledning

RRV
har i tidigare utlåtanden och vid diskussioner med resp fonds revisor och VD
försökt verka för enhetliga redovisningsprinciper. Detta i syfte att den
verksamhet som inom AP-systemet äger mm på riskkapitalmarknaden skall belysas
på ett entydigt och ändamålsenligt sätt. Det är resp fondstyrelse som ytterst
svarar för årsredovisningens utformning. Enhetliga principer är emellertid
enligt RRV förenligt med uttalandet i prop 1983/84:50 att fonderna "som
riskkapitalplacerare och som aktieförvaltare skall vara av varandra oberoende
och sinsemellan självständiga". Regler och principer för redovisningen
utesluter inte att resp fond kan redogöra för sin verksamhet på ett
individuellt sätt.

1
syfte att ge en samlad bild av fondernas verksamhet och resultat har

RRV sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar.

1 några fall har kompletterande uppgifter erhållits från resp fondkansli.

Sammanställningen följer i allt väsentligt Fjärde fondstyrelsens modell för

resultat- och balansräkning. 218

5.2 Fondemas resultat- och balansräkningar per 1988-12-31,
bokförda värden

RRVs
sammanställning i tablåema 1 och 2 (se bilaga 4) av fondemas resultat och
balansräkningar bygger på fondemas egna redovisningar men har stmkturerats på
ett sätt som möjliggör jämförelser.

Samtliga
fonder har ett resultat som överstiger flödeskravet till 1 —3 AP-fondema.
Flödeskravet för löntagarfondema uppgår för år 1988 till 344 milj kr, vilket
skall inlevereras före maj månads utgång 1989. Motsvarande flödeskrav för
Fjärde fondstyrelsen är ca 146 milj kr.

Det
bokföringsmässiga resultatet är 34 gånger större än flödeskravet utom för
Mellansvenska löntagarfonden, där resultatet är drygt 6 gånger större (se
bilaga 4 tablå 1). Resultatpåverkande poster är realisationsvinstnetto,
aktieutdelning, räntenetto och förvaltningskostnader.

Löntagarfonderna
Tedovtsarförvaltningskostnader pä totalt 29,1 milj kr, vilket innebär en ökning
med ca 11 % jämfört med år 1987. Fjärde fondstyrelsens förvaltningskostnader
uppgår till 11,4 milj kr, vilket innebär en ökning med 25,3 %. Den relativt
kraftiga ökningen beror bl.a. på högre kostnader för lokaler, informations och
revisionstjänster samt depå.

Sammantaget
har löntagarfonderna erhållit 269 milj kr i aktieutdelningar för år 1988. Det
innebär en ökning med 75 % jämfört med år 1987. Motsvarande värden för Fjärde
fondstyrelsen är 274 milj kr resp 18 %.

Räntenettot
uppgår till 125 milj kr för löntagarfonderna sammantagna och till 158 milj kr
för Fjärde fondstyrelsen. Fond Väst har 45 milj kr i räntenetto, medan övriga
fonders räntenetto varierar mellan 11 och 34 milj kr.

Realisationsvinster
på försålda värdepapper är den post som bidrar mest till resultatet. De största
realisationsvinsterna redovisas av Sydfonden, Trefond Invest och Mellansvenska
löntagarfonden. Löntagarfondemas sammanlagda realisationsvinster för år 1988
uppgår till 1011 milj kr medan Fjärde fondstyrelsens utgör 1 183 milj kr.

De
sammanlagda realisationsförlusterna uppgår till 35 milj kr för löntagarfonderna.
Av detta belopp svarar Fond Väst för 19 milj kr. Fjärde fondstyrelsen
redovisade 48 milj kr i realisationsförluster.

Prop. 1988/89:144
Bilaga 9

5.3 Omsättningshastigheten

Avsnittet
i sammanfattning:

- Under år 1988
har Fjärde fondstyrelsen och Fond Väst en lägre omsättningshastighet än börsen.
Trefond Invests omsättningshastighet har varit dubbelt så hög som
omsättningshastigheten på börsen.

5.3.1 Bakgrund

1
34 § APR anges de grundläggande principerna för fondstyrelsernas placering av
medel. 1 specialmotiveringen (prop 1983/84:50) till paragrafen anförs:

219

"För att understryka
att styrelsemas verksamhet inte skall inriktas på Prop. 1988/89:144
kortsiktiga placeringar av spekulativ natur,' här det i paragrafen förts in
ett Bilaga 9 krav på långsiktighet. Detta bör naturligtvis inte hindra en
styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort
tids innehav, om omständigheterna motiverar en försäljning. Förvärven skall
emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt innehav."

Vidare
framgår att

"De
allmänna principer för fjärde fondstyrelsens och löntagarfondssty-relsemas
placering av fondmedel som här (prop 1983/84:50) har angivits överensstämmer
med vad placeringsutredningen föreslagit."

Placeringsutredningen
(SOU 1983:44) hade bl.a. till uppgift att ge underlag till riktlinjer för
placeringspolitiken för institutionella placerare med evig placeringshorisont.
Det framhålls att denna långsiktighet tolkas som att placeraren primärt är
intresserad av utdelningstillväxten på lång sikt och att kortsiktiga
värdeförändringar hos enskilda aktier inte skall motivera omplaceringar. Vidare
sägs att kravet på långsiktighet innebär att omplaceringar mellan olika aktier
är motiverade först när placeraren efter fundamentala analyser av företagens
utvecklingsmöjligheter har anledning att revidera sina prognoser om den
framtida utdelningstillväxten. Långsiktigheten innebär att placeraren skall
bortse från sådana lönsamhetsförändringar i företagen som har kortsiktiga
orsaker. Å andra sidan framhåller utredningen att kravet på långsiktighet inte
får tolkas som att placeraren passivt skall åse alla kortsiktiga fluktuationer
i kursema på de aktier som innehas.

Nedan
återges utredningens sammanfattande övervägande.

"Enligt
utredningen bör kravet på långsiktighet tolkas som att tekniskt motiverade
värdeförändringar på aktier och tillfälliga justeringar av lönsamhetsförväntningar
inte skall motivera omplaceringar. Detta utesluter inte att en långsiktig
placerare gör korta omplaceringar under förutsättning att de senare svarar mot
de bedömningar man gör av företagens långsiktiga utdelningstillväxt."

5.3.2
Omsättningshastigheten under år 1988

RRV
har beräknat omsättningshastigheten i resp fonds portfölj. Beräkningarna har
gjorts enligt två olika beräkningssätt, vilka beskrivs nedan.

Metod
1: Rekvirerade medel subtraheras från resp fonds bmttoköp av aktier.' Därefter
adderas bruttoförsäljning av aktier. Det då erhållna värdet divideras med två
och sätts i relation till utgående realt fondkapital varvid följande resultat
erhålls.

' Rekvirerade medel dras ifrån eftersom fonderna bör kunna
köpa aktier för detta

belopp utan att det påverkar omsättningshastigheten. 220

Tabell
6: Omsättningsbas

tigheten.

metod
1

Fond
Sydfonden

Fond Väst

Trefond Invest

Mellanfonden

Nordfonden

Fjärde fondst

Omsättningshast

(%)
22

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Metod
2: Som metod 1 men med genomsnittligt realt fondkapital i nämnaren (ingående
plus utgående realt fondkapital dividerat med två). Denna metod föredras av RRV
eftersom utgående fondkapital skiljer sig markant från genomsnittligt
fondkapital ett år när kursförändringarna varit stora. Dessutom beräknas
fr.o.m. år 1988 börsens omsättningshastighet ifrån ett genomsnittligt
börsvärde. Metoden tillåter således en mer rättvis jämförelse mellan fondernas
omsättningshastighet och börsens.

Tabell
7: Omsättningshastigheten,

metod
2

Fond Sydfonden

Fond Väst

Trefond

Invest

Mellanfonden

Nordfonden

Fjärde fondst

Omsättningshast (%) 28

Beräkningarna
ger vid handen att Trefond Invest haft den högsta omsättningshastigheten av
fonderna med ca 45 % enligt metod två. Sydfonden och Mellanfonden uppvisar en
omsättningshastighet runt 28 % medan Fond Väst och Nordfonden hamnat på drygt
20 %. Fjärde fondstyrelsens omsättningshastighet uppgår till knappt 15 %.
Uppgiften inkluderar även omsättningen i den utländska portföljen. Den är dock
så liten att dess höga omsättning inte nämnvärt torde påverka resultatet.

Över
lag har omsättningshastigheten sjunkit sedan år 1987 (vid jämförelse med metod
1 som användes då). Trefond Invest är den enda fond vars omsättning har ökat
(26 % år 1987). Sydfondens exceptionellt höga omsättning under år 1987 (57 %
enligt metod 1) minskade kraftigt till mer normala 22 %.

Även
omsättningen på börsen minskade under året, från 27 % år 1987 (30 % enligt
tidigare beräkningssätt) till 22 % under 1988.'

1
diagram 2 ges en överskådlig bild av löntagarfondernas. Fjärde fondstyrelsens
och börsens omsättningshastighet år 1988.

'
Årlig omsättningshastighet är ett genomsnitt av månadssilfror. Den månatliga

omsättningshastigheten
är beräknad som totalomsättningen under månaden gånger

12
dividerad med börsvärdet vid månadens slut.

Källa;
Börsen. 221

Diagram 2: Omsättningshastighet for resp löntagarfond och
Fjärde fondstyrelsen Prop. 1988/89: 144 enligt metod 1 och 2 samt för börsen
som helhet. Metod 2 är lämpligast för jämförelse Bilaea 9 med börsens
omsättningshastighet. IMetod 1 är med för jämförelse med RRVs beräk-ningar
tidigare är.

Oms ä 11 n i
ngshas t i ghe t .procent

B ö rsen
Metod 2

ES
Metod 1

Syd
fonden T re fond Inv(?st Nord fonden

Fond
V ä st Mellanfonden 4:e RF- fonden

Ford

Ett
annat sätt att belysa långsikligheten i placeringarna via omsättningen är att
jämföra fondernas omsättning i förhållande till börsens omsättning med deras
andel av det totala börsvärdet. Omsättningen på Stockholms fondbörs uppgick
under år 1988 till 115 570 milj kr (125 700) och det totala börsvärdet till
614000 milj kr (421000).

Tabell 8: Fondernas andel av börsomssittningen och deras
andel av det totala börsvärdet.'

Fond

Sydfonden

Fond Väst

Trefond Invest

Mellanfonden

Nordfonden

Fjärde fondst

Andel av
börsoms

0,62

0,54

1,07

0,62

0,59

1,8

Andel av
börs-värdet

0,53

0,62

0,58

0,46

0,58

2,8

' 1
fondernas andel av börsvärdet ingår även de likvida medlen. Börsportföljens
värde är således nägot lägre.

Enligt 34 § APR skall
fondmedlen placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses.

Att fonderna skall agera
långsiktigt bör innebära att de håller en låg omsättningshastighet. Det är dock
naturligt med hänsyn till bl. a. avkastningskravet att inte alla aktieinnehav
behålls i många år. Även fonderna måste reagera på förändrade värderingar och
fömtsättningar på marknaden. Fjärde fondstyrelsen framhåller i sin ÅR 1986 att
om man nästan aldrig sålde några innehav skulle fondens levande kontakt med
marknaden

222

snabbt upphöra. RRV delar
denna uppfattning, men anser att omsättningshastigheten med hänsyn till kravet
på långsiktighet i placeringarna normalt bör vara låg i jämförelse med t.ex.
omsättningen vid Stockholms fondbörs.

Fjärde fondstyrelsen och
Fond Väst har en tillfredsställande låg omsättningshastighet under år 1988.
Detta framgår både i diagram 2 och tabell 8.

Det är framför alh Trefond
Invest som haft en omsättningshastighet klart överstigande börsens. Fondens
andel av börsens omsättning är nära nog dubbelt så stor som dess andel av
börsvärdet. Enligt RRV tyder dessa höga siffror på att omsättningen hos Trefond
Invest under år 1988 inte legat i linje med kravet på långsiktighet i
placeringarna.

Vid
Trefond Invest förklarar företrädare för fonden den höga omsättningen under år
1988 med bl.a. koncentration av portföljen och ändrad inställning till ledning
och bolagspolicy i vissa företag.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

5.4 Reala resultat- och balansräkningar per 1988-12-31

Avsnittet
i sammanfattning:

— Löntagarfonderna
har utöver avkastningskravet ett sammanlagt realt resultat på 5 105 milj kr.

— Fjärde
fondstyrelsen har utöver resultatkravet ett sammanlagt realt resultat på 12 414
milj kr.

5.4.1
Inledning

Som
tidigare nämnts har i APR fr.o.m. 1988-02-01 införts en bestämmelse om att
fondernas verksamhet även skall redovisas i reala termer.

1 den reala
resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring i dold
reserv samt för inflationen under året. Vidare görs ett avdrag för årets
flödeskrav, dvs. 3 % av nuvärdet av totalt rekvirerade medel. Som slutresultat
erhålls ett överskott/underskott i förhållande till resultatkravet.

5.4.2
Det reala resultatet under år 1988

Efter
avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 635 milj kr blev det
sammanlagda reala resultatet för löntagarfondema ett överskott som uppgick
till 4739 milj kr. Efter det att flödeskravet, dvs. inleverans till 1 —3
AP-fonderna på 344 milj kr, dragits bort, blev det sammanlagda överskottet år
1988 för löntagarfonderna 4395 milj kr.

Den orealiserade
värdeökningen på aktieportföljen (dolda reserven) har under år då
kursutvecklingen på börsen är starkt positiv eller negativ stor betydelse för
det reala resultatet. Det är uppenbart att val av stickdag i hög grad påverkar
resultatet. En årsredovisning som inte beaktar värdeförändringar måste å andra
sidan sägas vara ofullständig. Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför
stort avseende vid det reala resultatet för ett

223

enskilt år. Den reala redovisningen ger däremot i ett
längre perspektiv en god bild av värdeutvecklingen i fonderna i förhållande
till det långsiktiga resultatkravet. I tablå 3 och 4 (se bilaga 4) har
resultaten fr. o. m. fondernas första verksamhetsår ackumulerats. Sammanlagt
efter fem verksamhetsår har löntagarfonderna ett överskott i förhållande till
avkastningskravet på 5 105 milj kr.

Fondernas
reala resultat för år 1988 och det sammanlagda värdet sedan år 1984 framgår av
diagram 3.

Diagram 3: Löntagarfondernas reala resultat år 1988 samt
det sammanlagda reala värdet åren 1984-1987

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

1000

500 -

RCK.84-87
1988

SYD

VflST

TREF

MELL

NORD

Fjärde fondstyrelsen som varit verksam sedan år 1974,
redovisade för år 1988 ett överskott på 5 475 milj kr. Det sammanlagda
överskottet sedan fonden inledde sin verksamhet uppgår till 12414 milj kr.
Fondens reala resultat för år 1988 och sammanlagt redovisas i diagram 4.

Diagram
4: Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondernas reala resultat år 1988 samt det
sammanlagda reala värdet åren 1984—1987

LoN.FONDER

4 E RP-FONDEN

5.5
Fondförmögenhet

Avsnittet
i sammanfattning:

—
Vid utgången av år 1988 utgjorde Fjärde fondstyrelsens och

löntagarfondernas
sammanlagda fondförmögenhet 34326 milj

kr.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

5.5.1 Inledning

Fondförmögenheten
visar hur mycket medel som fonderna totalt disponerar. Förmögenheten kan delas
upp i uppindexerat gmndkapital och i ackumulerat överskott.

5.5.2 Löntagarfonderna

Löntagarfondernas
totala fondförmögenhet uppgick vid årsskiftet 1988/89 till 17 004 milj kr.
Diagram 5 visar realt fondöverskott uppdelat per fond.

Diagram
5: Realt fondkapital och överskott per löntagarfond år 1988

4000"''-

30001-

oVERSKOT"!
FONDKRF

SYD

VrST

TREF

MELL

NORD

Av diagrammet framgår att
Fond Väst har den största förmögenheten, 3 800 milj kr. Av förmögenheten utgör
1230 milj kr ackumulerade vinstmedel. Eftersom Mellansvenska löntagarfonden
endast rekvirerat en del av det tillgängliga kapitalet blir bilden ej
rättvisande. Vid årsskiftet hade Mellansvenska löntagarfonden rekvirerat 1 400
milj kr medan övriga fonder hade rekvirerat 2 300 milj kr.

Diagram 6 visar
fondförmögenheten när samtliga fonder har rekvirerat 2 300 milj kr.

225

15 Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

Diagram
6: Löntagarfondernas fondkapital 1988-12-31 om samtliga medel rekvire-
Prop. 1988/89: 144

råts. Mellansvenska löntagarfondens fondkapital är delvis fiktivt. Bilada 9

3000

2000 -

1000 -

EJ
REKV FONDKflP

SYD

VfiST

TREF

MELL

NORD

Av diagrammet framgår att Fond Väst och Mellansvenska
löntagarfonden har den största fondförmögenheten. Därefter kommer Nordfonden,
Trefond Invest och Sydfonden.

5.5.3 Fjärde fondstyrelsen

Fjärde fondstyrelsen hade vid årsskiftet en förmögenhet på
17 320 milj kr. Av detta belopp utgjorde ackumulerat överskott 12 457 milj kr.
Totalt har fonden tillförts 2 350 milj kr i kapital. Uppindexerat uppgår
beloppet till 4862 milj kr.

Diagram 7 visar fondförmögenheten och rekvirerat kapital
för Fjärde fondstyrelsen och sammantaget för de fem löntagarfonderna.

Diagram 7: Realt fondkapital och överskott för
löntagarfonderna sammanlagt och Fjärde fondstyrelsen

15000 "''•

10000 -

5000

L Ö N.FONDER

4 E
flP-FONDEN

Varken Mellansvenska
löntagarfonden eller Fjärde fondstyrelsen har

rekvirerat samtliga medel som fanns tillgängliga för år 1988. För Mellan

svenska löntagarfonden uppgår beloppet till 900 milj kr och för Fjärde

fondstyrelsen till 687 milj kr. Dessa medel har under året disponerats av

13 AP-fonderna och förräntats med i genomsnitt 14 %, vilket innebär 174

milj kr. Om Mellansvenska löntagarfonden hade investerat dessa medel på

börsen i början av året och Fjärde fondstyrelsen i början av juli (då medlen

var tillgängliga för lyftning) och medlen utvecklats i enlighet med börsin

dex hade avkastningen på medlen uppgått till 607 milj kr eller ca 50 % av

investerat kapital. Allmänna pensionssystemets "uteblivna avkastning"

uppgår således till 433 milj kr (607 174). Men om börsutvecklingen under

år 1988 i stället varit negativ torde det allmänna pensionssystemet ha

"tjänat på" att Mellansvenska löntagarfonden och Fjärde fondstyrelsen

inte rekvirerat fullt ut. ■ ...

Diagram
8: Fiktiv fondförmögenhet vid totalt utnyttjande av medelsramen.

20000
'' •

Prop. 1988/89:144
Bilaga 9

15000

10000
-

5000

FIK
RVKRST EJ REKV FONDKRP

L Ö N.FONDER

4:E
HP-FONDEN

5.5.4
Jämförelse med Veckans Afiarers totalindex

Avsnittet
i sammanfattning:

— I jämförelse med
VAs totalindex har för år 1988 Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden
utvecklats bättre än index. Trefond Invests, Nordfondens och Fjärde
fondstyrelsens förmögenheter har i stort sett följt index, medan Syd-fonden
har haft en sämre utveckling än index.

RRV har i jämförelsen
nedan antagit att resp löntagarfond har placerat totalt rekvirerat kapital i
aktier som följt börsens genomsnittliga utveckling. Därefter har resultatet
relaterats till det reala fondkapital som fonden redovisar per 1988-12-31.
Därvid erhålls ett teoretiskt mått på hur fonder-

227

na
har "lyckats" i förhållande till indexportföljen. Som framgår i
avsnitt 5.5.5 nedan anser RRV att det inte går att kräva att en fond med låg
genomsnittlig riskexponering under en period av kursuppgångar skall "lyckas"
lika väl som index.

RRVs
beräkningar har gjorts på följande sätt. Av fonderna rekvirerade medel,
avseende hela verksamhetsperioden (1984—1988), har räknats upp med VAs
totalindex fr.o.m. den dag medlen lyfts t.o.m. 1988-12-31. Summan av de
indexerade posterna, dvs. resultatet av en tänkt indexportfölj, har därefter
jämförts med resp fonds reala fondkapital per 1988-12-31 inkl de medel som har
inlevererats till 1 — 3 AP-fonderna. Det bör observeras att beräkningsmetoden
inte tar hänsyn till att fonderna gör andra placeringar än börsaktier, som
exempelvis i onoterade aktier. Hänsyn tas inte heller till att fonderna har
likvida medel samt att resultaten i någon mån är beroende av att fonderna
påbörjat verksamheten vid något olika tidpunkter.

Av
tablå 5 (i bilaga 4) och diagram 9 framgår fondernas utveckling under perioden
19841988 jämfört med den tänkta indexportföljen. Om VAs index hade justerats
för aktieutdelningarna skulle indexportföljen gå något bättre per år. Å andra
sidan tas heller inte hänsyn till att fondernas resultat belastas av
omkostnader och administrationskostnader. Det kan diskuteras i vilken grad
hänsyn bör tas till dessa kostnader vid en jämförelse med indexportföljen.

Diagram 9: Jämförelse mellan VAs totalindex, portfölj och
resp fonds reala fondkapital, per 1988-12-31

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

15 10

-5

-10

Avvikelse
indexportf ö lj, procent

11.3

6.3

0.7

0.84

KXXX>0<" -1.4

:
-10.2

-15

Sydfonden Trefond Nordfonden

Fond V ä st Mellanfonden Sa
LTF

Fond

Diagram
9 visar att Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än
index. Trefond Invest och Nordfonden har i stort sett följt index, medan
Sydfonden haft en sämre utveckling än index. Löntagarfonderna har sammantaget
utvecklats ungefär som index (-1-123 milj kr eller 0,7 % över index). VAs
totalindex uppvisar för perioden juli 1984 t. o. m. år 1988 en uppgång om
knappt 130 %.

I
Fjärde fondstyrelsens årsredovisning för år 1985 framgår det att fon-

228

den
"gått bättre" jämfört med VAs totalindex varje år under perioden
Prop. 1988/89:144 19781985 med undantag för år 1981. Med beaktande av den
marknad som Bilaga 9 är tillgänglig för fonden har portföljen i stort sett
följt indexutveckling under åren 1986, 1987 och 1988.

5.5.5
Riskanalys av löntagarfondernas portföljer för perioden 1985—1988

Avsnittet
i sammanfattning:

—
Ingen av löntagarfonderna kan klassificeras som högriskfond.

De
flesta torde vara överens om att olika investeringar innebär olika risk. En rationell
placerare som väljer mellan två placeringsalternativ med samma förväntade
avkastning väljer, fömtsätt att det primära målet är god avkastning, det
altemativ med lägst risk. Likaså förväntas en högre avkastning på en
investering med hög risk än en med låg risk.

En
riskbedömning för en aktieplacering kan antingen vara en subjektiv analys av
ett företags möjligheter och hot eller en statistisk bedömning, där en akties
historiska svängningar antas återspegla företagets risksituation.

Få
portfölj förvaltare använder den senare metoden som underlag för
investeringsbeslut. Det beror troligen på att det anses mycket osäkert huruvida
framtida egenskaper hos företag kan utläsas ur historiska data om
kurssvängningar. Det bör enligt RRVs mening dock vara möjligt att med denna
metod utvärera portföljers avkastning och risk ex post. RRV lägger därmed inga
synpunkter på hur fondema ex ante bör ta ställning till risken i portföljen.
RRV anser att den gjorda analysen är ett intressant komplement till den rena
avkastningsjämförelsen i avsnitt 5.5.4.

RRV
har för att belysa "risken" valt att statistiskt skatta fondemas
riskexponering under åren 1985—1988 med regressionsanalys. Därigenom erhålls
fondemas genomsnittliga B-värden (b) för perioden. Värdena är ett mått på marknadsrisken
i placeringama. Metoden och skälen till att den används redovisas i bilaga 3.

Resultat

I
tabell 9 nedan presenteras resultatet av körningama för de fem löntagarfonderna.
För Fjärde fondstyrelsen gäller något avvikande placeringsregler och fondens
redovisning sker per kvartal. Fjärde fondstyrelsen ingår därför ej i analysen.

Tabell
9: Riskutvärdering av löntagarfonderna, tertialvisa data för tidsperioden 1985
— 1988 enligt: (Rp-Rf) = a -I- p (R„-R,)

Beta

Alfa

t(a)

r(%)

Sydfonden Fond Väst Trefond Invest Mellanfonden
Nordfonden

Genomsnitt

0,839 0,989 0,892 0,852 0,812

0,877

(-0,36) (2,07) (0,64) 2,79 (2,04)

(1,44)

-0,25 1,85 0,41 2,00 0,73

88,1 94,5 87,7 89,1 65,0

84,9

12 12 12 12 12

229

Ur tabellen kan utläsas
att ingen av fonderna kan klassificeras som en högriskfond (P > I). Detta är
naturligt då alla fonder har en viss del likvida medel vilket jämnar ut
svängningarna i förhållande till marknadsportföljen. Fond Väst har det klart
högsta betavärdet av fonderna (P = 0,99), medan Nordfonden har det lägsta (p =
0,8l). Det högre värdet för Fond Väst torde till en del orsakas av portföljens
sammansättning under börskraschen år 1987. Betavärdet indikerar att för den
studerade perioden bör det kunna ställas ett högre avkastningskrav på Fond Väst
än på Nordfonden. Med tanke på att Fond Väst i genomsnitt haft en större andel
likvida medel än Nordfonden (se bilaga 1 s 9 tabell 1) är det något förvånande.
Resultaten bör tolkas försiktigt, främst med tanke på det begränsade antalet
observationer. Det har inom denna utvärderings ram inte funnits resurser att
närmare granska orsaker till skillnader mellan fondernas B-skattningar.
Skillnader kan t. ex. tänkas bero på fördelningen mellan aktier och likvida
medel eller på branschsammansättningen.

Vidare visar tabell 9 att
fonderna i genomsnitt har legat på en lägre risknivå (P = 0,877) än
aktiemarknaden (p= 1). Det är därför enligt RRVs mening inte rimligt, om hänsyn
skall tas till risk, att kräva att fondernas avkastning skall uppnå
avkastningen på en indexportfölj under börsuppgången 1985-1988 (jfr diagram
9).

Fondernas
Alfa-värden uttrycker den avvikelseavkastning man uppnått i förhållande till
marknaden och med hänsyn till risken i placeringarna. Tabell 9 ger vid handen
att Mellanfonden i genomsnitt genererat en överavkastning på 2,79 % per
tertial. För övriga fonder kan inte skattningen av a statistiskt säkerställas
på grund av för låga t-värden' och därför är det vanskligt att uttala sig om
dem.

Korrelationskoefflcienten
i kvadrat (r i tabellen) är ett mått på hur väl modellen förklarar
förändringama i portföljavkastningarna. För alla fonder utom Nordfonden (r- =
65 %) förklaras ca 90 % av avkastningens variation av förändringar i index.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

5.5.6
Utveckling av löntagarfondernas fondförmögenhet jämfört med om placering gjorts
i räntebärande papper inom 1—3 AP-fonderna

Löntagarfondernas
samlade förmögenhet hade fram t.o. m. år 1988 utvecklats 25 % bättre än om
medlen hade placerats i räntebärande papper med samma förräntning som inom 1 —3
AP-fonderna.

1 avsnitt 5.5.4 har
fondernas resultat jämförts med utvecklingen av en tänkt indexportfölj. Ett
annat sätt att utvärdera löntagarfondernas medelsförvaltning är att jämföra
hur fondförmögenheten utvecklats jämfört med

' t-värdet
definieras som det skattade värdet genom dess standardavvikelse ((a-O/ Sa).
Detta är en indikation på hur säker en skattning är. Man brukar använda t>2
som indikation på att skattningen är statistiskt säkerställd på 95 %nivån
(skilt från 0).

230

om
rekvirerade medel i stället placerats i räntebärande värdepapper med samma
förräntning som inom 1 — 3 AP-fonderna.

RRVs beräkningar baseras
på följande antaganden. Till lönagarfonder-nas fondförmögenhet, beräknad till
marknadsvärde per balansdagen år 1988, har gjorts tillägg med de inleveranser
som i enlighet med APR gjorts till 1 — 3 AP-fonderna. Summan av detta har sedan
satts i relation till det resultat som skulle ha uppnåtts om medlen i stället
hade placerats inom 1 — 3 AP-fonderna. Resultatet av en sådan placering har
beräknats med utgångspunkt i den av 1 — 3 AP-fonderna redovisade genomsnittliga
avkastningen för resp år 1984-1988.' Hänsyn har tagits till att löntagarfonderna
rekvirerat medel successivt, dock har RRV räknat på hela månader vilket i jämförelsen
verkat till fördel för löntagarfonderna.

1 sammanhanget är det
väsentligt att framhålla att löntagarfondema verkat under en relativt kort
period och att verksamheten bör ses i ett längre perspektiv. Det bör även
noteras att fonderna vid varje tillfälle inte kan välja det mest lönsamma
alternativet på grund av begränsningar i regelsystemet. Å andra sidan fmns
begränsningar även för 1—3 AP-fonderna. Vidare har löntagarfonderna att
tillgodose andra mål än avkastningsmålet.

Resultatet av den beskrivna
jämförelsen framgår av nedanstående diagram.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Diagram 10: Jämförelse mellan resp fonds fondförmögenhet
och en placering i räntebärande papper inom 1—3 AP-fonderna

Fondf ö rm ö genhetens avvikelse

fr å n 1-3 RR, procent

( oVERRVKRST

Syd fonden T re fond Invest Nord fonden

Fond V ä st
Mellanfonden Sa LTF

Fond

Diagram 10 visar att
löntagarfondernas samlade fondförmögenhet efter 4,5 år utvecklats klart bättre
än om rekvirerade medel placerats i räntebärande papper inom 1 — 3 AP-fonderna.
Totalt har löntagarfonderna utvecklats knappt 25 % bättre. Annorlunda uttryck
har fonderna avkastat 3,5 miljarder kronor mer än medlen skulle ha gjort om de
hade placerats i räntebärande papper (se bilaga 4 tablå 6). Mellansvenska
löntagarfonden

1984 - 9,5 %, 1985 - 9,7 %, 1986 - 16,1

1987 - 12,6% och 1988 - 14,2'

231

har haft närmare 50 %
högre avkastning på förvaltade medel än fonden skulle haft om den alternativa
placeringen gjorts. Sydfondens "överavkastning" utgör ca 11 %.

Det är vid jämförelsen
viktigt att komma ihåg att marknaden snabbt kan förändras och att valet av
"mättillfälle" därför kan spela en stor roll för resultatet. Vid
ingången av år 1988 hade löntagarfondernas samlade fondförmögenhet utvecklats
i stort sett som om placeringarna gjorts i räntebärande papper inom 1 — 3
AP-fonderna.

1 sammanhanget kan nämnas
att Fjärde fondstyrelsens förmögenhet på balansdagen år 1988 uppgick till
knappt 17,3 miljarder kronor. Enligt årsredovisningen för 1988 (VD-översikt)
hade förmögenheten vid 1988 års utgång uppgått till 5,5 miljarder kronor om
medlen sedan fondens start år 1974 i stället hade placerats i
statsobligationer. Motsvarande procentuella "överavkastning" (jfr
diagram 10) skulle för Fjärde fondstyrelsen uppgå till 215%.'

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

BILAGOR

Policy för aktie- och medelsförvaltning 1 Inledning

Bilaga
1

Avsnittet
i sammanfattning:

— Syftet
med kapitlet är att hieskriva och analysera policyn för placeringar i noterade
och onoterade företag samt likvida medel.

— Dokumentation
av aktuell placeringspolicy är bristfällig vid flertalet fonder.

— RRV
anser att en aktuell dokumentation bidrar till att hålla policydiskussionen
levande. Därigenom kan den möjliggöra för styrelsen att bättre styra och följa
upp verksamheten.

—
Fonderna har i varierande utsträckning
utvecklat mål med anknytning till APR.

Syftet med detta kapitel
är att beskriva och analysera fondernas placeringspolicy för riskkapital och
likvida medel. Detta sker bl.a. när så har varit möjligt genom att jämföra piolicyn
med det faktiska handlandet. Policyn för likvida medel samt för placeringen i
noterade resp onoterade företag redovisas i följande separata avsnitt.

I
nedanstående figur redovisas uriderlag som fömtom placeringspolicyn kan påverka
beslut om placeringar.

Med policy avses enligt
Ord för Ord Svenska synonymer och uttryck, 1987: "(företags) sätt att
uppträda utåt, riktlinje(r), ledande tanke, gmndtanke, principer, taktik,
'politik', långsiktig planering, 1. beräkning, 1. inriktning, 1.
syftning". Policy kan således få beteckna något olika företeelser, vilket
även är fallet i fondernas dokumentation. Ibland används ter-

' I beräkningen har inte tillägg till fondförmögenheten
gjorts för inleveranser till 1—3 AP-fonderna.

232

Figur 1: Placeringspolicyns roll vid beslut om placering
av medel.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Omv ä rldsbild/
Uppfattning om verkligheten, t ex aktiemarknaden

M ä l f ö r fondema enligt AFR m m

Placeringspolicy)
(vid fondema uppr ä ttade riktlinjer)

s. 233 Kontrollera mot PDF

Strategi

Beslut om rekvirering av medel

Placering av medel 4

men
av fonderna närmast synonymt med strategi. I figur 1 betecknar emellertid
strategi i enlighet med gmndbetydelsen det planmässiga tillvägagångssätt på
vilket de uppställda målen i stort skall förverkligas. Strategin innebär
således val av alternativ för att uppnå fastställt mål/policy.

Den
något varierande användningen av policy vid fondema leder i figur 1 till att
pilar är dragna både till strategi och till placering av medel. I vissa fall
omfattar policyn frågor av gmndläggande betydelse för strategin, t. ex. hur
fonden avser tillämpa lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR).
I andra fall är policyn mer att uppfatta som en restriktion eller instruktion
för den konkreta placerings verksamheten. Policyn kan t. ex. gälla olika
restriktioner i placeringarna, beslutade av styrelsen som ett led i styrningen
av kansliets verksamhet. För styrelsen kan policyn bl. a. vara ett sätt att
minska risken vid placeringar.

Placeringspolicyn
omfattar noterade och onoterade aktier samt likvida medel. Placeringspolicyn
för de senare är underordnad placeringspolicyn för noterade och onoterade
företag, dvs. policyn avser i första hand att skapa handlingsfrihet föratt
agera på riskkapitalmarknaden. I andra hand kan policyn avse att skapa
riktlinjer vid förvaltandet av de medel som krävs för att upprätthålla
handlingsfriheten.

Noter aktier

Onoterade
aktier

Likvida
medel

233

s. 234 Kontrollera mot PDF

I
detta inledande avsnitt behandlas dokumentationen av placeringspoli- Prop.
1988/89:144 cyn. Vidare redovisas de av statsmaktema fastställda målen för
placering- Bilaga 9 arna.

1.1 Dokumentation

Dokumentation
av under år 1988 tillämpad placeringspolicy föreligger för samtliga fonder med
undantag av Sydfonden, som saknar dokumenterad policy för noterade aktier. Den
vid Sydfonden under år 1985 beslutade placeringspolicyn har reviderats.
Precisering och dokumentation av ett principbeslut år 1987 uppsköts emellertid
sedan byte på VD-posten aktualiserats. Den utsedda nye VDn har fått i uppdrag
att tillsammans med fondens arbetsutskott överarbeta och fullfölja tidigare
principbeslut. Detta skall föreläggas styrelsen för beslut snarast möjligt.
Vissa brister i dokumentationen förekommer även vid de övriga löntagarfondema
genom att dessa inte till fullo har uppdaterat rådande placeringspolicy.

Placeringspolicyn
är vid bl. a. Mellansvenska löntagarfonden redovisad i ett flertal olika
dokument: särskilda placeringspolicydokument samt i varierande omfattning i
årsredovisningar. Genom att placeringspolicyn i sin helhet inte presenteras i
samlad form försämras möjligheten att bilda sig en uppfattning om vilken
placeringspolicy som skall tillämpas och att bedöma hur den följs.

Riksrevisionsverket
(RRV) har tidigare bl.a. i 1985 års utlåtande framhållit att det är väsentligt
att det finns en dokumenterad placeringspolicy som uttrycker den enskilda
fondens viljeinriktning med anknytning till APR och intentionema bakom APR.
Genom dokumentationen tvingas fondstyrelsen att tänka igenom hur fondens
tillgångar skall placeras. En kontinuerlig översyn av placeringsdokumentet kan
enligt RRVs mening bidra till att hålla placeringsdiskussionen levande i
styrelsen. En dokumentation möjliggör för styrelsen att bättre styra och följa
upp verksamheten.

1.2 APR med förarbeten

I
APR anges följande beträffande placeringarna:

"Fondstyrdsema
skall inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är
förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av
kreditmarknadens funktionssätt förvalta anförtrodda medel genom placeringar på
riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.
Fondmedlen skall placeras så att god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses." (SFS 1983:1092 § 4)

Kravet
på avkastning har preciserats till 3 % real avkastning på de medel som fonderna
rekvirerat (gmndkapitalet) sett över en längre period. Övriga
"placeringskrav" — långsiktighet och riskspridning — har icke närmare
specificerats.

I
förarbetet till APR, prop 1983/84:50, presenteras även andra mål för i

synnerhet löntagarfondstyrelsernas placering av medel. Löntagarfondema 234

s. 235 Kontrollera mot PDF

har
i varierande utsträckning i sina placeringsdokument knutit an till Prop.
1988/89:144 förarbetena. Den mest utvecklade anknytningen har Fond Väst.
Fonden Bilaga 9 redovisar i "Styrelsens direktiv och anvisningar"
sitt beslut att särskilt försöka tillgodose följande "mål":

"
— öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden

— gynna
produktiva investeringar

— ge
löntagarna ett direkt inflytande över riskkapitalets användning

— ge
löntagarna ett ökat inflytande."

1
APR eller dess förarbeten anges ej konkret hur fondema skall uppträda på
riskkapitalmarknaden. Det framgår t. ex. inte i vilken omfattning som
placeringar bör ske i onoterade företag. Det föreligger inte heller några
bindande beslut av statsmakterna om hur hög likviditeten får vara. 1
förarbetena framhålls mera allmänt att de likvida medlen inte bör "vara
större än vad som motiveras av behovet i den ordinarie verksamheten med
riskkapitalplaceringar" (prop 1983/84:50 s 80). Beslut i dessa avseenden
får således fattas av resp fondstyrelse.

2 Likvida medel

Avsnittet
i sammanfattning:

— Flertalet
löntagarfonder torde få en radikalt förändrad likviditetssituation efter år
1990, då inga nya medel kan rekvireras.

— RRV
anser att löntagarfondema bör utveckla en likviditetspolicy för att säkra
handlingsfriheten efter år 1990.

— Mellansvenska
löntagarfonden anger som ett skäl till att fonden ej rekvirerat samtliga medel
behovet av att bibehålla nettoinvesteringskapaciteten efter år 1990. Övriga
löntagarfonder har inlett diskussioner om hur de avser att lösa det kommande
likviditetsbehovet.

— Fonderna
har i flertalet fall inte utvecklat en policy som innebär ett fastställande av
likviditetsnivån.

— Löntagarfondema
har i begränsad utsträckning utnyttjat de nya möjligheterna till placeringar på
penningmarknaden. Det har därför ännu ej ansetts nödvändigt att utveckla en
policy för förvaltningen.

I
inledningsavsnittet nämndes två skäl till beslut om placeringspolicy avseende
likvida medel:

1 Att skapa handlingsfrihet för att kunna agera på
riskkapitalmarknaden.

2 Att få till stånd riktlinjer för förvaltningen av
de medel som krävs för att upprätthålla handlingsfriheten.

235

s. 236 Kontrollera mot PDF

2.1 Handlingsfriheten Prop. 1988/89:144

Bilaga
9 Löntagarfondema tillförs medel t.o.m. år 1990. Såvida samtliga medel har
rekvirerats vid den enskilda fonden vid detta tillfälle, måste köp av nya
aktier finansieras genom försäljning av existerande innehav eller genom
minskning av existerande likviditet. Situationen för fondema blir annorlunda i
förhållande till hur det hittills har varit, då nytt kapital har kunnat
tillföras för att bygga upp den önskvärda portföljen.

Mellansvenska
löntagarfonden anger i sin förvaltningsberättelse för år 1988 som ett skäl till
att samtliga medel inte har rekvirerats, att fonden är angelägen om att
"bibehålla en nettoinvesteringskapacitet även efter 1990". Övriga
löntagarfonder har i varierande utsträckning börjat diskutera hur man skall
anpassa sig till den nya situationen. Hittills har emellertid diskussionema
inte lett till några konkreta beslut.

Från
Sydfonden har påpekats att utrymmet för nyplaceringar även efter år 1990 torde
kunna bli godtagbart genom tillgången på utdelningar, räntor och
realisationsvinster — vid en börsutveckling jämförlig med 1980-talet.

Företrädare
för Nordfonden och Fond Väst har framhållit att "likviditetsproblemet"
skulle kunna lösas genom en mllande planering av vilka aktier som kan säljas.
En sådan "likviditetsplanering" fömtsätter enligt RRVs mening att
aktierna är möjliga att sälja, och att inga restriktioner finns för försäljning
i form av "samhällsansvar" m m. När marknaden är starkt vikande kan
det senare försvåras och/eller endast ske till stora kostnader.

Fjärde
fondstyrelsen räknar med att inom den fömtsebara framtiden som till nu kunna
tillgodose likviditetsbehov genom rekvirering av medel.

För
att klara sitt likviditetsbehov kan fonderna tillfälligtvis ta upp kredit (15 §
APR). Likviditetsbehovet måste således i huvudsak tillfredsställas på annat
sätt. Flertalet löntagarfondstyrelser har fattat beslut om kreditgränser.
Mellansvenska löntagarfondens styrelse har t. ex. givit kansliet möjlighet att
kortsiktigt låna upp till 250 milj kr, medan Nordfondens styrelse har beslutat
om en gräns vid 50 rnilj kr. Inom Sydfonden har frågan om tillfällig upplåning
diskuterats principiellt, men hittiUs inte ansetts föranleda beslut. Fjärde
fondstyrelsen har hittills varken fattat beslut om någon likviditetsgräns eller
utnyttjat kreditmöjligheten.

Behovet
av att säkerställa likviditeten har generellt inte medfört att en policy för
likviditetsnivån har utvecklats vid fondema.

Av
löntagarfonderna har Trefond Invest i sitt policydokument fastställt att som
"riktmärke för den genomsnittliga likviditeten skall gälla 10 % av det
under året lyftbara kapitalet". Övriga löntagarfonder saknar fastställda
likviditetsgränser. Vid Mellansvenska löntagarfonden framhålls, som vid de
andra löntagarfondema, att likviditeten måste vara så stor att det finns
handlingsberedskap för placeringar. Vid flera av fondema har framförts
ståndpunkten att likviditeten tillflilligtvis bör kunna uppgå till 25 % och att
den generellt bör ligga på en genomsnittligt högre nivå än vad som hittills har
varit fallet.

För
att säkerställa likviditeten har Fjärde fondstyrelsen utformat en 236

s. 237 Kontrollera mot PDF

policy.
Ett moment i denna utgör fondstyrelsens beslut under år 1988 om Prop.
1988/89:144

att likviditeten kan få variera upp till 25 % av fondkapitalet. Bilaga 9

Av
tabellen nedan framgår den hittills praktiserade genomsnittliga likviditeten.'

Tabell 1: Den genomsnittliga likviditeten uttryckt i
procent mellan åren 1985 och 1988.

Fond

År

1985

1986

1987

1988

Sydfonden

19,0

13,0

9,3

9,4

Fond
Väst

29,5

11,5

4,9

11,2

Trefond
Invest

16,7

8,8

6,1

0,4

Mellansvenska
löntagarfonden'

20,9

12,9

10,2

Nordfonden

8,0

12,0

4,8

3,6

Fjärde
fondstyrelsen

11,3

7,8

9,1

10,5

' Mellansvenska löntagarfonden inkluderar som nämnts även
ej rekvirerade medel i sin likviditetsreserv.

Tabellen
visar att det finns vissa skillnader mellan fondema. Nordfonden och Trefond
Invest har genomsnittligt lägre likviditet än övriga fonder under de senaste
två åren.

För
att säkra handlingsfriheten vid placeringar i riskkapital och förvaltningen av
betydande likvida medel, bör samtliga löntagarfonder enligt RRVs mening
utveckla en likviditetspolicy. Behovet av likviditetspolicy blir viktigare
efter år 1990 när möjligheten att rekvirera nya medel försvinner för flertalet
löntagarfonder.

2.2 Förvaltningen

Det
andra motivet till placeringspolicy — att skapa riktlinjer för förvaltandet av
de likvida medlen - kan sägas ha accentuerats av att fondstyrelserna under år
1988 har givits ökade möjligheter till placeringar. Utöver vad som tidigare
gällde (39 § APR) får fondema placera sina likvida medel i andra värdepapper
med hög likviditet avsedda för den allmänna marknaden. Emellertid har ingen av
löntagarfonderna hittills ansett att det behövs en policy för detta syfte.
Flera av fonderna har ännu inte handlat på penningmarknaden i någon större
omfattning. Sydfonden har t. ex. hittills ansett sig få en tillfredsställande
förräntning genom specialinlåning i bank med förmånliga uppsägningsvillkor och
har därför avstått från att placera i bankcertifikat m.fl.penninginstrument
under år 1988. Ett framtida mer aktivt agerande på penningmarknaden har
emellertid inte uteslutits av andra löntagarfonder.

Fjärde
fondstyrelsen har under år 1989 fattat beslut om Instruktion för placering av
likvida medel. Instruktionen reglerar med utgångspunkt i 39 § APR kansliets
handläggning av likvida medel.

' Likviditeten är beräknad som relationen mellan likvida
medel, kortfristiga place

ringar, placeringar på penningmarknaden o.d. samt totala fondkapitalet med
värde

pappersportföljen upptagen till marknadsvärdet. Det genomsnittliga värdet är
med

elvärdet för årets tertialer resp kvartal (Fjärde fondstyrelsen). 237

3
Noterade företag

Avsnittet
i sammanfattning:

— Fonderna måste ta ställning till hur kraven på
långsiktighet och riskspridning skall avvägas i förhållande till det av
statsmakterna beslutade 3-procentiga reala avkastningskravet.

— Fyra av fonderna anser atl inrättandet av en
basportfölj är ett lämpligt sätt för resp styrelse att ta ställning till
långsiktigheten och riskspridningen.

— Ett viktigt styrelsebeslut gäller valet av strategi
för att tillgodose avkastningskravet. Operativt har detta vanligen brutits ned
till att den egna portföljen skall utvecklas bättre än börsen genomsnittligt.

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

Fondmedlen skall
enligt APR som nämnts placeras så att god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses. Genom att avkastningskravet är preciserat (3 % real
avkastning) utgör fondernas viktigaste poli-cybeslut en närmare bestämning av
risk och långsiktighet. RRV behandlar risk i ett särskilt avsnitt i
rapportdelen (5.5.5), medan i viss omfattning här granskas långsiktigheten i
fondernas placeringar.

3.1 Basportfölj

Av
den redovisade dokumentationen framgåratt tre av fonderna - Fjärde
fondstyrelsen. Fond Väst och Trefond Invest - under år 1988 har beslutat om
någon form av "basportfölj". 1 Sydfondens policybeslut från åren 1985
och 1987 ingår inrättande av basportfölj. Fondens pågående omläggning av
policyn innebär att aktieportföljen indelas i en basportfölj, en rörlig
portfölj och en småföretagsportfölj.

På
aktier ingående i basportföljen ställs större krav på långsiktighet i
placeringen. Styrelsens roll vid placeringen är också mer markerad genom att
styrelsen fattar beslut om eller godkänner förändringar i innehavet. Genom
policybesluten avser styrelsen bl. a. att minska risken.

Vid Fond Väst och Trefond
Invest har styrelsen inte på förhand reglerat basportföljens andel av de totala
|)laceringarna. Basportföljens storiek blir således ett resultat av successiva
beslut. Vid Fond Väst fattar t.ex. styrelsen åriigen beslut om vilka aktier
och antalet av dessa aktier som skall ingå i basportföljen. Under år 1988
utgjorde basportföljen ca en tredjedel av den totala portföljens marknadsvärde.
Enligt förarbetena till APR skall fondernas placeringar gynna produktion och
sysselsättning. Av denna anledning ingår inte bank- och försäkringsaktier i
fondens basportfölj. Vid Trefond Invest avgör VD vilka företag som skall ingå i
den basportfölj om 20 — 25 företag som styrelsen beslutat.

Fjärde
fondstyrelsen har genom att tillsätta styrelserepresentanter i några av
företagen i basportföljen markerat för företagen sitt långsiktiga ägarintresse.
Vid en av löntagaifonderna förs en diskussion om att i

238

framtiden
dela in förtagen i bundna och obundna engagemang för att på så Prop.
1988/89: 144

sätt ange långsiktigheten. Bilaga 9

De
för RRV redovisade argumenten mot policybeslut i form av t.ex. basportfölj är
att de senare förhindrar möjligheten till goda och av beslutsskäl snabba
affärer. Styrelsens engagemang skulle försvåra en rationell
placeringsverksamhet. Relevansen i dessa argument har å andra sidan bestridits
av andra intervjuade. Basportföljen omfattar viktiga aktieinnehav som oavsett
benämning knappast kan avyttras utan styrelsens hörande. Vidare är inte
tidskraven mer pressande än att styrelsen eller ett av den tillsatt
arbetsutskott hinner höras innan åtgärder måste vidtas.

Behovet
hos styrelsen av att kunna styra och kontrollera risk och långsiktighet i
placeringarna har fonderna även försökt lösa på annat sätt än genom
policybeslut.

Vid
Sydfonden fattas placeringsbesluten sedan år 1987 i en arbetsgrupp
(ordföranden, tre andra styrelsemedlemmar, VD och VDs ställföreträdare).
Arbetsgruppen har inte någon fastställd instruktion. Den arbetar/har arbetat
med stöd av särskilda bemyndiganden av styrelsen.

Även
vid Nordfonden och Fjärde fondstyrelsen finns arbetsgmpper. Dessa har dock en
mer rådgivande roll i förhållande till verkställande direktören.

3.2 Andra policybeslut

För
Trefond Invest är målet för en del av placeringarna i portföljen att var och en
av dessa skall uppgå till maximala 6 % av röstvärdet, dvs. upp till den gräns
som en löntagarfond har möjlighet att förvärva aktier i ett börsnoterat
aktiebolag.

Även
andra mål än långsiktighet och riskspridning kan prioriteras av fonden. Fond
Väst har t.ex. valt att i några fall prioritera målet "gynna produktiva
investeringar" framför att tillgodose avkastningskravet. Konkret har det
inneburit att fonden medvetet avstått från en god affär genom att inte avyttra
sitt aktieinnehav. De aktuella köparna har bedömts vara mer intresserade av
företagens orealiserade värden än av att utveckla och driva företagen vidare på
ett företags- och samhällsekonomiskt riktigt sätt.

I
fondernas dokumentation blir som nämnts ibland gränsen flytande mellan policy
och strategi. Exempelvis innehåller "Placeringsstrategi för
Nordfonden" i huvudsak mål och riktlinjer, dvs. policy, för Nordfondens
verksamhet. Dokumentet rekapitulerar delar av APR.

Via
val av "strategi" tar den enskilda fonden vid olika beslutstillfallen

ställning till hur portföljen bör disponeras för att målen skall uppnås. För

fonden innebär valet av strategi i huvudsak ett ofta samtidigt ställningsta

gande till fondernas branschinnehav och till vilka placeringar som bör

göras i vilka företag. Det gäller att välja de branscher och de aktier som kan

förväntas vara undervärderade och/eller som kan antas ge högst avkast

ning. Avkastningsmålet har av samtliga fonder bmtits ned till ett operativt

mål: att den egna portföljen skall utvecklas bättre än börsen genomsnitt

ligt. Strategin för att uppnå målet, att överträffa börsindex, är att välja en
i 239

förhållande till börsen
avvikande branschfördelning och att göra ett framgångsrikt selektivt urval
inom en bransch.

Vid sammanträdena tar
styrelserna efter VDs regelmässiga genomgång av utvecklingen i aktieportföljen
ställning till om den gällande placeringsstrategin ligger fast. Rapporteringen
till styrelsen tar i huvudsak formen av en avvikelserapportering. Termen
strategi används vid fonder inte alltid i dessa sammanhang för att beteckna ett
övergripande sätt att nå målet. Om placeringsstrategin ofta ändras vid
sammanträdena kan denna enligt RRVs uppfattning mer ses som ett sätt att efter
hand försöka minska risken och öka den förväntade avkastningen, ett
"taktiskt beslut".

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4 Onoterade företag

Fondernas
policy för placeringar i onoterade företag varierar i betydligt större
utsträckning än vad gäller policyn för noterade företag. Det har därför funnits
anledning för RRV att på ett mer omfattande sätt beskriva och analysera
verksamheten.

Avsnittet
i sammanfattning:

— Fondemas
policy för placeringar i onoterade företag varierar liksom i vilken
utsträckning de placerat i onoterade företag.

—
Vid fyra av fondema kommer
placeringama i framtiden företrädesvis att inriktas mot mognare företag och
företag av en viss storlek.

4.1 Placeringar

Av
löntagarfonderna har Trefond Invest sedan år 1985 som mål att köpen primärt
skall "inriktas mot företag där rörelsen nått en viss mognadsgrad och
storlek". En sådan målsättning är f. n. under beredning vid Fjärde
fondstyrelsen. Mellansvenska löntagarfonden och Fond Väst. Nordfonden har
endast handlat med onoterade aktier i begränsad omfattning, och erfarenheterna
föranleder ingen inriktning av placeringama mot en viss storlek eller typ av
företag. Vid Sydfonden kan enligt den nyligen antagna policyn (Årsredovisning
1988) placeringar även i fortsättningen ske i mindre företag, exempelvis s. k.
avknoppningsföretag vid teknisk högskola och universitet. Fond Väst kan också
investera i mindre företag såvida de är belägna utanför större orter eller om företagen
anses vara av "samhällsekonomisk betydelse".

Bidragande till den
pågående om,orienteringen vid fyra av fonderna mot större och mognare företag
är gjorda erfarenheter av att rätt kunna bedöma ansökningar av skiftande
kvalitet från företag med varierande storlek på lednings- och stödfunktionerna.
Svårigheten att "matcha" företagen föranleds även av att de
personella resursema är begränsade vid fonderna. Oftast är det enbart en person
som arbetar med denna typ av placeringar.

I
gällande policydokument för Mellansvenska löntagarfonden presente-

240

ras
följande mål: "Mellansvenska löntagarfonden vill vara en av flera Prop.
1988/89:144 institutioner på svensk kapitalmarknad som medverkar som
'katalysator' i Bilaga 9 en önskvärd utveckling av näringslivet"
(Årsredovisning 1986). Tillämpningen av målet har inneburit en genomgång och
avslag av ett stort antal ansökningar från ibland mycket små företag.

Vid
denna fond och vid Fond Väst har styrelsen fastställt en maximigräns för
"hur stor andel av tillgångama" resp "rekvirerade medel"
som får placeras i onoterade företag: 10% resp 15 %..Ingen av fondema har
uppnått den fastställda nivån. Övriga löntagarfonder har inte fastställt någon
andel för placeringar i de onoterade företagen. Fjärde fondstyrelsen har
beslutat att i stort sett bibehålla den nuvarande andelen.

Den
hittills varierande inställningen till investeringar i onoterade företag
återspeglas i nedanstående tabell 2.

Tabell 2: Uppgifter om fondernas placeringar i onoterade
företag, antal och anskaffningsvärde (milj kr) mellan åren 1984 och 1988

Fonder

År 1984

1985

1986

1987

1988

Antal

Anskf-värde

Antal

Anskf-värde

Antal

Anskf-värde

Antal

Anskf-värde

Antal

Anskf-värde

Sydfonden

3,9

43,6

48,9

52,9

Fond
Väst

1,1

54,0

80,2

68,4

10'

151,3'

Trefond

8,5

13,5

Mellansvenska

löntagarfonden

—

41,5

102,6

96,2

17'

169,3'

Nordfonden

—

1,2

6,2

25,9

97,1'

Fjärde
fond-

styrelsen

207,0

252,0

350,0

576,0

694,0

Källa: Resp fond

' Inkl UV-shipping förvärvat under hösten och noterat
1989-02-02. Anskaffningsvärde: 70,4 milj kr

1 uppgiften inkluderas ej Trefond Invests
utvecklingsbolag, Collator, och det företag, KMG, som Collator

äger andel av.

Mellansvenska
löntagarfonden är den löntagarfond som under flertalet år har placerat i flest
företag, medan Trefond Invest har minst antal placeringar i onoterade företag.
Företrädare för Nordfonden har förklarat det färre antalet placeringar med att
bl.a. nödvändiga kansliresurser inte har funnits tillgängliga förrän år 1987.
Svårigheten att etablera ett särskilt bolag för handel med de icke noterade
företagen (f n Collator Utvecklings AB) är enligt företrädare för Trefond
Invest förklaringen till de begränsade insatserna.

Fjärde
fondstyrelsen började placera i onoterade företag år 1980, dvs. ganska många år
efter det att fonden bildades (1974). Fonden har nu mer än dubbelt så lång
erfarenhet som löntagarfonderna av placeringar i onoterade företag.

Skillnader
i antalet placeringar i onoterade företag och i inriktningen av dessa
placeringar mot medelstora eller mindre företag har av intervjuade
fondföreträdare bl.a. förklarats med — varierande ambition hos fondstyrelsen
eller den egna verkställande

ledningen

16 Riksdagen 1988/89. 1 satnl. Nr 144

— varierande
möjlighet till placeringar

— fondkansliets
funktion (antal analytiker m m)

— fondens
acceptans av afiarserbjudande.

För RRV har det inte varit
möjligt att inom uppdragets ram verifiera alla de utsagor som framförts sorn
förklaring till den egna eller andra fonders agerande. De redovisade
förklaringama begränsas därför i huvudsak till avsikter och förklaringar som
dokumenterats av resp fond.

Vid samtliga fonder har i
intervjuer med RRV statsmakternas förväntan framförts som en förklaring till
placeringar i onoterade företag. Sydfonden hänvisar även till att statens
industriverk (SIND) kraftigt understmkit venture capital-branschens betydelse
för den industriella verksamheten (Årsredovisning 1988). Samtidigt har det
många gånger funnits en tveksamhet till om placeringar i onoterade företag är
det rätta sättet "att förränta pensionspengarna".

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.2 Formen för placeringen

Avsnittet
i sammanfattning:

- I
förarbetet till APR nämns att investeringar både kan ske direkt

och via ventureföretag. Båda dessa former tillämpas av Fjärde

fondstyrelsen.

— De konvertibla
skuldebreven spelar en varierande roll för fonder

nas placeringar. Störst relativ betydelse hade de år 1988 för

•Sydfonden.

I prop 1983/84:50
framhålles följande beträffande formerna för löntagarfondernas förvärv av
aktier för att förbättra riskkapitalförsörjningen för mindre och medelstora
företag:

"Detta
kan både ske genom direkt engagemang i dessa företag och genom engagemang i s. k.
tillväxtföretag, venturekapital företag eller andra typer av företag med
inriktning mot riskkapitalmarknaden för icke börsnoterade företag." (s
53)

Endast
Fjärde fondstyrelsen använder sig av de båda nämnda möjligheterna att
investera: direkt engagemang eller via ventureföretag och liknande. Fonden är
delägare i tre ventureföretag. Genom den senare formen av engagemang avses
kraven på ompetens och riskema vid placering i onoterade företag att
reduceras. Mindre företag och högriskföretag förväntas vända sig till
ventureföretagen för sin kapitalförsörjning.

Nordfonden
har försökt minska risken genom att investera i en före-tagsgmpp inriktad mot
småföretag. Trefond Invest försökte ursprungligen att lösa risk- och
kompetensproblemet genom att gå in i ett investmentbolag och att år 1986
inrätta ett särskilt bolag, Collator. I brist på partner, som kan ingå som
ägare, är bolaget vilande.

Sydfonden
och Mellansvenska löntagarfonden har båda investerat i ventureföretag. Avsikten
har emellertid inte varit att enbart via dessa

242

agera på
riskkapitalmarknaden utan att investera i samarbete med ventu-reföretaget.
Ventureföretagen har dock inte tagit initiativ till något samarbete. Fonderna
har å sin sida i likhet med Nordfonden eftersträvat att själva direkt agera på
marknaden.

Mellansvenska
löntagarfonden och Fond Väst, dvs. de löntagarfonder som relativt sett har
placerat mest i onoterade företag, arbetar nu enbart med direkta investeringar.

Fondernas
investeringar i onoterade företag utgörs dels av aktier, dels av konvertibla
skuldebrev (inkl företagen o. d.). I tabell 3 redovisas fondemas satsningar på
de skilda placeringsformema åren 1986—1988.

Tabell
3: Fondernas placering I aktier och konvertibla skuldebrev m m, anskaffningsvärde
Och antal företag, åren 1986 — 1988

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Fond

År

Anskaffnings-

Antal

Anskaffnings-

Antal

värde (tkr)

företag

värde (tkr)

företag

Aktier onote-

Konvertibla

rade företag

skuldebrev
m.m.

Sydfonden

1986

43 180

450

1987

48904

6 300

1988

39 759

13158

Fond
Väst

1986

21888

58270

1987

16353

52035

1988

78 322'

2310

Trefond
Invest

1986

8500

1987

8 500

—

1988

13 500

Mellansvenska

1986

86 572

16040

Löntagarfonden
1987

86193

11000

1988

94552'

4000

Nordfonden

1986

1700

4521

1987

24807

1021

1988

24840'

1521

Fjärde

1986

280833

60391

fondstyrelsen

1987

468402

107279

1988

595 548

99 787

Källa:
Fondernas årsredovisningar.

'
Exkl. UV Shipping AB anskaffningsvärde 70700 kr.

Av
tabell 3 framgår att de konvertibla skuldebreven spelar en högst varierande
roll för fondernas placeringar. Vid Fond Väst har de konvertibla skuldebreven
varit den helt dominerande formen av placeringar under åren 1986 och 1987. En
motsatt utveckling uppvisar Sydfonden, den fond där de konvertibla skuldebreven
har störst relativ betydelse år 1988. Den redovisade utvecklingen återspeglar
Sydfondens beslut om att i regel i första hand satsa riskkapital i form av
konvertibla skuldebrev.

243

4.3
Ägaransvar

Avsnittet
i sammanfattning:

— Fonderna har operativt tolkat prop 1983/84 150 så
att företagaransvar inträder om fondens rösträttsandel överstiger 50 %.

— Av fonderna har inte någon en rösträttsandel i
redovisade onoterade företag som överstiger 50 %. Däremot har ett flertal av
fonderna haft kapitalandelar överstigande 50 %.

— För att minska risken för att iiven mindre
kapitalandelar kan leda till företagaransvar är det enligt RRVs mening viktigt
att särskilt analysera fondens position visavi andra placerare.

— RRV anser att ägarrollen för Collator, dotterbolag
till Trefond Invest, måste upphöra under år 1989 såvida inte ägarbasen till
bolaget breddas.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

1
prop 1983/84: 50 framhåller föredragande att fondstyrelserna inte skall ta på
sig ett ägaransvar.

"Med
detta bör i första hand förstås att fondstyrelserna inte skall påta sig ett
fortlöpande huvudansvar för något företags förvaltning. Däremot bör
fondstyrelserna ta på sig ett for denna typ av aktieägande normalt
delägaransvar, vilket bl. a. innebär att de tillsammans med andra ägare bör
ange målsättningen och verka för att företagen har väl fungerande ledningsorgan."
(s 79)

Till
skillnad från börsregistrerade aktier finns det i APR eller dess förarbeten
ingen begränsning av hur stor andel av röstetalet som får förvärvas i onoterade
företag. Begränsningen ligger i att den enskilda fonden inte får äga så mycket
att ägaransvaret övergår till företagaransvar.

Företrädare för fonderna
har operativt tolkat prop 1983/84:50 så att företagaransvar inträder när
röstandelen överskrider 50 %. Tolkat på detta sätt har inte någon av fonderna
utövat ett företagaransvar i de onoterade företag. I tabell 4 nedan redovisas
antalet placeringar i onoterade företag inom vissa procentuella
rösträttsintervall.

En tendens i den
procentuella fördelningen över åren är att andelen företag med lägre
rösträttsandel än 10 % har ökat något. En motsvarande tendens finns ej i tabell
5 över antalet onoterade företag inom dessa procentuella kapitalandelsintervall.
En viss minskning har skett av antalet onoterade företag, där fondernas
kapitalandel uppgår till 45 % eller mer.

1 prop 1983/84:50
redovisas synpunkter från remissinstanser om att företagaransvar även kan
inträda vid röstetal som understiger 50 %. Intervjuade har påpekat att om
fonden har en hög kapitalandel eller i förhållande till övriga placerare är
stor som portfölj förvaltare, kan fonden bli "tvingad" att ta ett
företagaransvar. Krav på långsiktighet och fondens förväntade samhällsroll kan
t.ex. förhindra att engagemang avslutas, när andra placerare går ur av
affärsmässiga skäl. Exempel finns på fonder som på detta sätt fått ta ett
reellt företagaransvar även om kapitalandelen varit mera begränsad. För att
minska risken bör fonden enligt RRVs mening vid

244

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

2 M

c _ CO

E 2 ?

I I I - I
I

I I
I I I I

oo'

I I I - I -

I I I

IIIII

IIIII

I I

- I I

I I

iSoN,

o
o"

• o (N

■ —

<L>

o.a

I '
I

— — I rri

I TT — VO

I
- I

(N — I —

I I I

I I

— I r

I -
I

— I — I r

I I "* I

>ri m rs — rs (N

—
I I < — ' " W

r* —. I — — f*

rs r I m — ■ m

• <r

• O

i: a;

■O

<2 -OtO iS T3 -p

g « J (u O ;n t/2 u. I — !S Z il?

a-O ■o s

• a

llaZ

(2 =
"S 'S

o OJ o :"J

h-SZilT

• o
S

1=> c C £ OJ « ,

'2-5 £ :2-o-o
Iji

VIU-HZU. 73 — se

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

E
_ n E3t

-I I — I

I I

I I
I I I I

m I

IIIII

I < I

— ' — I r.1 I » ri —

I I I I -

I I I - I

-I I - I I

— I — I OO

T3 I

1>
Os

• O rs

•—

jx:

<i>

o On

]

« J

I ■"
I

< — I u-1 I m 0\

I
" I

(N - I (N I v-i —

IIIII

1 ( I rt — -.

I I

*' I I (N — VO

I I - I

Tt ni — r---- 't

m — — r.) I VO

I I

rvi fN fn m

fe !

S E

rn- I
I -- Tf

■o <2 = '' "2

|U U o :«

t/5 u-

I I

'■* — I I - d

c c<2 u

■ii-a
'O £ r/5 u.

<2 = -S"H

u D o :n

2 ,5 "

fN (N
I fN — (N

• a 2

£ -0

tJ? £

jO iS T3 -o I Z

(i:Szii: cä""

o • o

fN TT »

r 00

a.E

:2 oi

m#Tr' =
m'oo-;!i;,q

246

beslut
om placering särskilt analysera fondens position visavi andra placerare.

I tabellema har inte
medtagits Trefond Invests bolag, Collator. Bolaget bildades år 1986 tillsammans
med andra intressenter. En av intressentema drog sig emellertid ur och fonden
har alltsedan dess varit majoritetsägare i Collator. Bolaget ärvde en placering
i KMG System AB. Under år 1988 har fondstyrelsen beslutat om att tillskjuta
ytterligare kapital till KMG via Collator (83 % av aktiekapitalet och 33 % av
röstvärdet år 1987). Collator har därmed under år 1989 mer än 50 % av
röstvärdet. Frågan om företagets fortsatta verksamhet ställdes mot att bryta
mot "regelverket".

Fondstyrelsens handlande
innebär att man bryter mot ordalydelsen i prop 1983/84 50. Avsikten från
Trefond Invest sida har emellertid hela tiden varit att hitta lämpliga partner
i Collator. Trots upprepade försök sedan år 1986 har inte detta lyckats. Enligt
RRVs uppfattning har emellertid så lång tid förflutet, att bolagets ägarroll
måste upphöra om ingen lösning uppnås under år 1989.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.4 Redovisat resultat

Avsnittet
i sammanfattning:

— Ambitionen hos fondema är att varje placering skall
uppvisa vinst. Det finns dock en insikt hos fonderna om att varje placering ej
kan lyckas.

— Sammanlagt för löntagarfondema har kan mer än
hälften de avyttrade företagen mellan åren 1984 och 1988 ej uppnått avkastningskravet.
Ungefär motsvarande resultat gäller för Fjärde fondtyrelsen.

— Samtliga fonder med undantag av Trefond Invest, med
mycket få placeringar, har råkat ut för konkurser och nedskrivningar.

— Fjärde fondstyrelsen har haft placeringar i företag
som noterats.

— Det
finns enligt RRVs uppfattning f. n. inget som tyder på att fondernas totala
placeringar i onoterade företag kan ge motsvarande avkastning som placeringar
i noterade företag.

Allt
för kort tid för avstämning av placeringarna kan hävdas ha förflutit. Å andra
sidan talar fondemas egen omorientering (mot större och mognare företag) för
att en viss värdering är möjlig av nuvarande placeringspolicy.

Fondema framhåller att
avkastningskraven på placeringar i onoterade företag på sikt (4 — 8 år;
uppgifterna varierar hos fonderna) är desamma som kraven på placeringar i
noterade företag. Genom att de onoterade företagen redovisas till
anskaffningsvärdet är det inte möjligt att totah sett ge en rättvisande
beskrivning av om placeringarna hittills har varit framgångsrika.

Ambitionen
hos fonderna har varit att varje placering skall uppvisa vinst. Fond Väst kan
även tänka sig att lägga ett samhällsekonomiskt perspektiv på den enskilda
placeringen. Det synes dock finnas en insikt

247

hos fondema om att varje
placering inte kan lyckas. "Det viktiga är att Prop. 1988/89:144
förlustema på lång sikt uppvägs av så stora vinster i andra satsningar att Bilaga
9 avkastningskravet ändå uppnås." (Mellansvenska löntagarfonden Årsredovisning
1986 s4).

I
tabell 6 nedan redovisas det antal onoterade företag som noterats i fondemas
ägo. Företrädare för flera av fondema har framhållit notering som ett mål för fondemas
placering i onoterade företag. Sedan företaget noterats skulle fondens
"uppgift vara löst" och aktierna kunna avyttras. För de fonder som
eftersträvar att placera i mogna företag, företag som inom den närmaste
framtiden kan komma att noteras, kan noteringen ses som ett bevis på att
placeringen varit riktig. Mål av detta slag har emellertid ännu ej uppnåtts
vid löntagarfondema, såsom framgår av tabell 6. Endast i Fjärde fondstyrelsens
innehav har noteringar förekommit.

Ett
annat sätt att mäta resultatet är att redovisa det antal onoterade företag som
avyttrats av fondema med uppfyllt resp ej uppfyllt realt avkastningskrav (3 %).
Sättet att mäta är tmbbigt. Måttet beaktar ej att en stor förlust eller vinst i
ett enskilt företag kan ha stor betydelse för totalresultatet. Men
redovisningen i tabell 7 nedan ger dock en uppfattning om antalet framgångsrika
eller misslyckade placeringar som avyttrats.

Mellansvenska
löntagarfonden har avyttrat flest onoterade företag, till att börja med utan
att uppfylla avkastningskravet. Sammanlagt för löntagarfonderna mellan åren
1984 och 1988 har 65 % av de avyttrade företagen ej uppnått avkastningskravet.
Att detta ej enbartitorde kunna förklaras av att löntagarfondema hunnit verka
under kort tid visas av att även för Fjärde fondstyrelsen har mer än 60 (63) %
av företagen ej kunnat avyttras med uppnått avkastningskrav.

Antalet
konkurser och nedskrivningar i kapitalet är andra mått på misslyckande i
fondernas placeringar. Av tabell 8'framgår att antalet konkurser har varit
flest vid Mellansvenska löntagarfonden, den löntagarfond som genomsnittligt
över tiden har placerat i flest onoterade företag. Tabellen visar också att
samtliga fonder med undantag av Trefond Tnvest, med endast en placering fram
till år 1988,.har råkat ut för'korikurser eller tvingats till nedskrivningar av
kapitalet.

Genomgången
av resultatet har visat på problem med att placera i onoterade företag. Att
dessa problem inte bara är tidsbundna, något som kommer att försvinna när
fonderna vunnit ökad erfarenhet, antyds av att även Fjärde fondstyrelsen råkat
ut för misslyckanden i placeringama.'De senare torde vara en följd av den högre
riskexponering som det innebär att placera i onoterade företag.

248

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

T »

I I I

3 0V C/5 —

I - I

II - I

III II

3 ■ bl

II 1

I I I

S n
F,

B o (/}

1 2

2 "

s ts

■312 II

t Ä

CJ ,

C
Sv

t £ [i:
2 S.iT

= 00

= 7

.SS

• <-

I
I I

I I I

I I
-

I I I

ert

C C

(D -

ci -

c> c c
«£ „ •a g JJ u c o =2, ,

ti£ [i: 2
2 2 ii: I

249

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

Tabell
8: Antal konkurser samt redovisat nedskrivet kapital (milj kr) i fondernas
placeringar i onoterade aktier mellan åren 1984 och 1988

Fonder

År 1984

1985

1986

1987

1988

Summa 1984-1988

Kon-
NedskrKcm- NedskrKon- NedskrKon- NedskrKon- NedskrKon- Nedskr kurs
kap kurs kap kurs kap kurs kap kurs kap kurs
kap

Sydfonden —

Fond Väst -

Trefond
Invest —

Mellansvenska

löntagarfonden -

Nordfonden —

Fjärde fondstyrelsen —

13,0

5,0 3 2,0 -9,0 1

2,2 1 5,5 -

12,4 1 4,5 -

2,2 3 3

51,0 1

4,4 19,6

17,4

2,0

64,5

Källa:
Resp fond.

Att
redovisa de dolda värdena i de onoterade företagen är inte möjligt. Det finns
emellertid enligt RRVs uppfattning inget som tyder på att dessa värden skulle
vara av sådan omfattning att placeringar i onoterade företag skulle vara
likvärdiga med placeringar i noterade företag. Erfarenheten av Fjärde
fondstyrelsens verksamhet pekar t.ex. på motsatsen. Det synes därför inte vara
realistiskt att som flertalet löntagarfonder ha samma förväntningar på den
onoterade, som den noterade portföljen.

4.5 Arbetet med placeringar

Avsnittet
i sammanfattning

- Arbetet
med de onoterade företagen är relativtarbetskrävande.

Ungefar hälften av antalet analytiker vid fonderna arbetar med

dessa företag.

— Kravet på
kompetens är avgörande vid val av styrelseledamot.

Fondens styrelseplats i ett onoterat företag kan således besättas

med extern person.

Varje fond har minst en
person som särskilt ägnar sig åt de onoterade företagen. För placeringar i
onoterade företag åtgår ett arbete som vid flertalet löntagarfonder minst
motsvarar arbetsinsatsen med noterade företag (se nedan tabell 9). Vidare har
fondema använt sig av konsulter för genomgång och utvärdering av företag där
placering varit aktuell.

250

Antalet
analytiker och placerare, dvs. inklusive VD och WD, är i stort Prop. 1988/89:
144 sett detsamma vid de olika löntagarfonderna. Skillnader i antalet är främst
Bilaga 9 att hänföra till en varierande ambition att arbeta med de onoterade
företagen. Att Sydfonden har betydligt färre anställda än övriga fonder beror
på att ekonomi och redovisning (motsvarande kamrer -I- sekr) sköts av Lundabygdens
Sparbank. Det är vidare av betydelse i vilken utsträckning som utomstående
konsulter anlitas i verksamheten.

Samtliga
fonder med undantag av Trefond Invest tillgodoser vid placeringar i onoterade
företag möjligheten att erhålla styrelseplats. Placeringens vikt får avgöra om
rättigheten skall utnyttjas. Trefond Invests styrelse anser att i princip skall
inte styrelseplatser tillträdas. I praktiken har emellertid så skett vid några
företag.

Tabell 9: Antalet anställda oeh antalet anställda som
särskilt arbetar med onoterade resp noterade företag år 1988

Fonder Antal Därav: Antal
ana-

an- arbetande lytiker för

ställda med onoter- noterade och

(man- ade bolag onoterade

år) (manår) företag

Sydfonden 3 1 2

Fond Väst 6 1,5 3

Trefond Invest 5 0,7 2

Mellansvenska 5' 1,5 2

löntagarfonden

Nordfonden 4,5 1 2

Fjärde 8 2 5

fondstyrelsen

Summa 31,5 7,7 16

Källa: Resp fond

' Fonden har under år 1989 anställt ytterligare en person
som till 66 % av arbetstiden

skall arbeta med onoterade företag

Vid
val av styrelseledamot uppges vid samtliga fonder kompetenskravet vara
avgörande. Fondernas styrelseplatser i onoterade företag besätts således av
utomstående personer om dessa har den bästa kompetensen. I Sydfonden har beslut
fattats om att fondens styrelseplatser i onoterade företag i regel i framtiden
skall besättas med utomstående persorier med professionell kompetens inom
aktuell bransch.

Samarbete
mellan löntagarfonderna förekommer i mycket begränsad utsträckning. Inför
börsintroduktionen av UV-Shipping' har dock Nordfonden, Fond Väst och
Mellansvenska löntagarfonden samarbetat. Officiellt har inte diskussioner
förts om möjligheten av att genom samarbete stärka den analytiska kompetensen
vid placeringar i onoterade aktier.

I
intervju har framförts att en tänkbar samarbetsform vore bildandet av ett
gemensamt bolag med tillräckliga analytiska resurser för placeringar i
onoterade företag av varierande storlek. Den enskilda löntagarfonden anses ha
för små resurser för att ekonomiskt bära en tillräckligt stor och

' Inför privatiseringen och börsintroduktionen av Uddevallavarvets
dödsbo UV

Shipping. 251

kompetent analytiker gmpp
på ca 4-5 personer. Vid andra fonden har denna form av samarbete betraktats som
orealistisk. Varje fond skulle vilja utveckla sin profil.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

4.6 Sammanfattning

Den
gjorda kartläggningen visar att fonderna vad gäller de onoterade företagen
uppfattat och tillämpat innebörden i "placering i riskkapital" på ett
varierande sätt. Den beslutade och genomförda policyn har skiftat mellan
fonderna.

Det av statsmakterna
givna tolkningsutrymmet har av intervjuade vid löntagarfonderna i viss
utsträckning beskrivits som ett problem. Placeringar i onoterade företag
skulle med nuvarande praxis kunna komma i konflikt med APRs ord om att placera
i enlighet med "vad som gagnar försäkringen för tilläggspension". Den
pågående omorienteringen mot mogna och inom fömtsebar tid noterbara företag kan
visserligen minska riskerna med placeringar. Men denna inriktning utesluter å
andra sidan placeringar i de mindre företagen, vilket kanske inte har varit
statsmakternas avsikt. Den presumtiva målkonflikten mellan att gagna
tilläggspensionsförsäkringen och att tillgodose behovet av riskkapital i
onoterade företag med hög risk har hittills inte ställts på sin spets.

Regionala aspekter

Bilaga 2

Kapitlet
i sammanfattning

— Statsmakternas avsikter med avseende på
löntagarfondernas regionala roll uppfattas som oklar.

— Två av löntagarfonderna har en uttrycklig ambition
att primärt placera i onoterade företag inom den egna regionen.

— I praktiken har fyra av fem löntagarfonder i
huvudsak placerat i onoterade företag inom den egna regionen.

— Företrädare
för löntagarfonderna har med undantag av Sydfonden framhållit att även de
noterade företagen borde tas med. Det har samtidigt framhållits att sådan
redovisning är mycket svår eller ej meningsfull att dra slutsatser ifrån.

1 Inledning

Näringsutskottet
har vid olika tillfällen, senast i betänkandet 1987/88:42 "uttryckt
önskemål om att fondstyrelserna i sin redovisning särskilt skall belysa
verksamhetens regionala aspekter och att dessa skall uppmärksammas vid den
övergripande granskningen av fondstyrelsernas förvaltning" (s 10 O- I
betänkandet nämns även, att den senaste årsredovisningen från femte
löntagarfonden (Nordfonden) innehåller uppgifter om satsningar på

252

dess
egen region bl. a. i form av kontakter med små och medelstora företag.
Utskottet har inte preciserat sitt önskemål ytterligare.

Riksrevisionsverket (RRV)
har med utgångspunkt från näringsutskottets önskemål valt att dels belysa
ambitionen och förekomsten av regionala satsningar, dels att med fonderna
diskutera olika möjligheter att redovisa regionala satsningar. RRVs ambition är
således begränsad till underlag som fonderna kan ställa till fogande. En egen
kartläggning av den regionala fördelning av t. ex. de noterade och onoterade
företagens arbetsställen och sysselsättning ryms inte inom resursramen för
detta uppdrag.

Enligt 31 § lagen med
reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) skall det tillses att ledamöter
och suppleanter i löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning. I
förarbetena till APR, prop 1983/84 50, framhålls att den regionala anknytningen
inte innebär att resp styrelsers "placeringar skall vara begränsade till
eller särskilt inriktade på aktier i företag inom en viss region" (s 117).

Syftet med den regionala
anknytningen i styrelsen är enligt propositionen att sprida inflytandet. Genom
sammansättningen av styrelsen åsyftas en personlig anknytning till en
geografiskt avgränsad region.

Gränserna
mellan de fem regionerna är inte strikt specificerade i prop 1983/84:50 eller i
efterföljande ställningstagande av riksdag och regering. Genom utseendet av
styrelse ledamöter och mer eller mindre tydlig markering av fonderna har
regiongränserna etablerats.

Ett sätt att markera
regiontillhörigheten är placeringen av delar eller hela fondkansliet. Med
undantag av Fond Väst har samtliga löntagarfonders verkställande direktör sitt
kontor i Stockholm. Fond Väst har hela kansliet placerat i Göteborg, medan
Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden samt Nordfonden har mindre del resp
del av kansliet placerat på ort inom den egna regionen.

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Figur 1:
Löntagarfondernas regioner

Nordfonden•

Mellansvenska l ö ntagarfonde:

Fond Väst

•Trefond Invest

Sydfonden

253

2 Löntagarfondernas regionala anknytning, policy Pop.
1988/89:144

och genomförande '

Den
regionala inriktningen på fondema genom tillsättandet av ledamöter skall som
nämnts enligt prop 1983/84:50 inte innebära att fondstyrelsema "tilldelas
ett regionalpolitiskt ansvar eller att kapitalplaceringama skall begränsas till
vissa regioner" (s 81). RRV har vid beskrivningen av de regionala
aspektema tagit fasta f>å propositionens uppdelning av den regionala
anknytningen i 1) regionalpolitiskt ansvar och 2) regionala placeringar.'

Företrädare
för fondema har samstämmigt framhållit att de inte avser att bedriva
"regional politik". Däremot har en av fondema. Fond Väst, beslutat om
en regional inriktning på placeringama i onoterade företag: "Verksamhet i
västra regionen, dvs. Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland"'.
Diskussioner förs om i vilken utsträckning en regional inriktning även bör
fastställas för noterade företag. Av övriga fonder är det endast Nordfonden som
i dokumenterad form har tagit ställning till regionala placeringar. För både
noterade och onoterade företag gäller:

"Bedömning
av placeringsobjekt sker utan hänsyn tagen till regional tillhörighet. Vid val
mellan likvärdiga företag ges dock i största möjliga utsträckning företräde
till företag med verksamhet lokaliserad till Norr-land".2

I
de senaste årsredovisningama har Nordfonden framhållit att fonden
"fortsätter sitt aktiva kontaktsökande inom regionen med mindre och
medelstora företag i behov av risl±apital" (Året 1988 s 5). Enligt fondstyrelsens
ordförande torde de främsta förklaringama till att något genombrott ännu ej
förekommit i den regionala kontaktverksamheten vara den rikliga tillgången på
likvida medel som finns inom bankväsendet samt den tidigare hätska debatten om
fonderna (Året 1988 s 3).

Företrädare
för Mellansvenska löntagarfonden har framhållit att fonden har samma syn på
regional placering som Nordfonden. Vid val mellan likvärdiga placeringar skall
således företag prioriteras inom den egna regionen.

Vid
intervjuer med Sydfondens ordförande har denne uppgivit "att det vid
diskussioner inom fondens styrelse framkommit en enig uppfattning om att
satsningama i alla onoterade företag i huvudsak bör begränsas till den egna
regionen".

Sambandet
mellan fondernas placeringspolicy för onoterade och noterade företag samt
fondernas regionala viljeinriktning sammanfattas i nedanstående matris.

Vid
Fond Väst har inriktningen mot regionala placeringar varit styrande såsom
framgår av följande tabell över de onoterade företagen. Men även de fonder som
saknar en policy för regionala placeringar har i stor utsträckning satsat inom
den egna regionen.

' Fond Väst "styrelsens direktiv och anvisningar för
onoterade företag".

Placeringsstrategi
för Nordfonden 254

Figur
2: Samband mellan "regionala aspekter" och placeringspolicy

REGIONALA
ASPEKTER

REGIONALA PLACERINGAR

REGIONAL
POLITIK

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

PLACERINGSPOLICY

Avses ej

Avses

NOTERADE

förekomma

FÖRETAG

vid
någon

vid Fond
Väst

löntagarfond

och Sydfonden Avses kunna förekomma vid Nordfonden

Avses ej

Avses
förekomma

ONOTERADE

förekomma

vid Fond
Väst

FORETAG

vid
någon

Avses
kunna

löntagarfond

förekomma vid Nordfonden och Mellansvenska
löntagarfonden

Tabell
1: Antal placeringar i onoterade företag inom (I) resp utom (U) den egna
regionen fördelat per fond och år

Fond

1984

1985

1986

1987

1988

I
U

Sydfonden

Fond
Väst

—

8 2

Trefond
Invest

—

3 -

Mellansvenska

—

5 12

löntagarfonden

Nordfonden

4 2

Summa

—

32
16

Den
"regionala placeringen" är helt dominerande vid Sydfonden, Trefond
Invest och Fond Väst. Även vid Nordfonden sker hälften eller mer av hälften av
placeringama i företag i regionen. Undantaget från att främst placera i den
egna regionen är Mellansvenska löntagarfonden, den fond som investerat i flest
onoterade företag.

Flera anledningar till de
regionala placeringama har framförts till RRV av företrädare för fonderna.
Styrelsernas sammansättning har ansetts innebära att en regional satsning blir
naturlig. Inte någon av företrädarna har dock framhållit att styrelseledamötema
som sådana har särskild betydelse som förmedlare av de affärer som fonderna
engagerar sig i. De noterade företagen uppfattas vända sig till sin "egen
fond". Den egna fonden förmodas ha större kunskaper om företaget och dess
fömtsättningar. Men urvalet påverkas även av fondema själva. Om exempelvis ett
onoterat företag vänder sig till Sydfonden angående en affär inom Fond Västs
region, kan kontakten förmedlas vidare till den senare fonden. Den rådande
arbetsfördelningen mellan fondernas kanslier motiveras bl. a. av praktiska
skäl.

255

3 Redovisning
av "regionala aspekter" P™p. 1988/89:144

Bilaga
9 RRV har diskuterat med fondernas företrädare hur en redovisning av de
"regionala aspekterna" enligt deras uppfattning skulle kunna
utformas. Endast förträdare för Fond Väst och Nordfonden, dvs. fonder som i
placeringsdokument har berört "regionala placeringar", har uttryckt
önskemål om att förbättra årsredovisningen så att "regionala
aspekter" skulle kunna belysas. Övriga löntagarfonder har antingen inte
förklarat sig ha några idéer om hur redovisningen skulle kunna förbättras och/eller
påtalat svårighetema att utforma en rättvisande och informativ redovisning.

De
påtalade redovisningsproblemen är framför allt förknippade med de noterade
företagen, där huvudkontor och övriga arbetsställen kan finnas lokaliserade på
ett antal orter i olika regioner. Volvo skulle t.ex. kunna betraktas som ett
Fond Väst-företag, eftersom huvudkontoret är placerat i Göteborg. Men eftersom
bolaget har verksamhet av stor betydelse även i Sydsverige (t ex Kalmar och
Olofström) och i Norriand (t ex Umeå) skulle Nordfonden och Sydfonden även
kunna redovisa företaget som ett företag tillhörande den egna regionen. Att ta
reda på olika företags arbetsställen och avgöra om det är "regionalt"
har emellertid inte ansetts vara det stora problemet. Problemet uppfattas vara
hur fonden skall kunna veta om t. ex. en placering i Volvoaktier också leder
till investeringar i de företag som finns i egen region. En sådan kunskap
föreligger inte i flertalet fall, varken före eller efter investeringsbesluten.
Redovisning av de noterade företagens regionala placeringar har därför setts
som problematisk eller tvivelaktig-

4 Sammanfattning

Statsmakternas
avsikter såsom de kommer till uttryck i APR med förarbeten uppfattas som
oklara av intervjuade vid fonderna. Å ena sidan skall det inte förekomma
regionalpolitik eller placeringar särskilt inriktade på företag inom en viss
region. Å andra sidan uppfattas fondstyrelsernas sammansättning utgöra en
regional markering från statsmakternas sida. Oklarheten kan leda till att
målsäUningama vid fonden inte specificeras och till att annoriunda motiveringar
ges till placeringama än vad som faktiskt varit styrande.

Vid
löntagarfonderna har den regionala inriktningen tagit sig något olika uttryck.
Huvuddelen av löntagarfondema har emellertid främst placerat i onoterade
företag inom den egna regionen. Den tydligaste regionala målsättningen finns
vid Fond Väst och vid Sydfonden. Vid övriga löntagarfonder har den regionala
satsningen snarast givits en praktisk förklaring.

Intervjuade
vid löntagarfonderna har med undantag av Sydfonden

framhållit betydelsen av att en regional redovisning även omfattar de

noterade företagen. Samstämmighet har funnits om att en sådan redovis

ning är mycket svår, för att inte säga omöjlig, att åstadkomma om företa

gen har arbetsställen på skilda platser och ambitionen är att dra slutsatser 256

om fondinvesteringamas inverkan på t. ex. sysselsättningen.

Bilaga
3

Metod för skattning av risk i löntagarfondernas portföljer
åren 1985 - 1988

Risken i en aktieplacering
mäts normalt med standardavvikelse, dvs spridning i avkastning mellan olika
perioder. Denna risk kan delas i två delar. Dels en företagsspecifik del
(slumpmässig risk), dels en marknadsrisk (systematisk risk) som är avhängig
händelser som påverkar hela marknaden. Eftersom olika aktier och branscher
inte samvarierar fullständigt elimineras den slumpmässiga risken vid
uppbyggandet av en aktieportfölj (se figur 1).

Figur
1: Den slumpmässiga risken går mot noll vid diversifiering. Vid ca 15 olika
aktier anses normalt en portfölj väl diversifierad (förutsatt att aktierna är
spridda mellan olika branscher) Risk

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

*Markn. risk — Tot
risk

Fintal
aktier

Av
detta följer att endast marknadsrisken är av intresse vid analys av stora och
väl diversifierade portföljförvahare som löntagarfondema. Måttet på
marknadsrisken bmkar benäninas Beta (P) och talar om hur aktien/portföljvärdet
varierar med ett marknadsindex.'

Den ersättning för
risktagande en aktieinvesterare kräver för att investera kallas riskpremie.
För marknaden kan premien skrivas

(1) Rm-Rf

där
Rm är avkastningen på en marknadsportfölj och Rf avkastningen på en riskfri
placering. Denna riskpremie har i en studie av Adri De Ridder på
Industriförbundet' uppmätts till i genomsnitt knappt 9 % per år för de senaste
50 åren. Ungefar samma resultat har även erhållits i studier utomlands.

En
metod för att bestämma investeringars avkastningskrav med hänsyn till risk O är
CAPM (Capital Asset Pricing Model). Enligt CAPM är

(2) Ri
= Rf + p(R - Rf)

'
P=l för marknaden. Om marknaden rör sig 10 % rör sig en aktie/portfölj med
(3=1,1 med 11 % (dvs med 10 % mer). För matematisk definition av p, hänvisas
till Brealey/ Myers: Principles of Corporate Finance, 1988 3:e upplagan.

17
Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 144

257

En
metod för att bestämma investeringars avkastningskrav med hänsyn Prop.
1988/89: 144

till risk O är CAPM (Capital Asset Pricing Model). Enligt CAPM är Bilaga
9

(2) Ri
= Rf + P(R„, - Rf)

där
R| förväntad avkastning på en aktie/portfölj. Överfört på löntagarfonderna
skulle deras avkastningskrav bestämmas utifrån portföljernas marknadsrisk och
riskpremien för aktiemarknaden. Att beräkna betavärden för alla ingående aktier
och väga samman dessa, bestämma en riskfri ränta och en föräntad
marknadsavkastning och sedan utifrån detta utvärdera fondernas avkastning i
förhållande till deras risk möter dock stora hinder. För det första måste
betavärden för varje ingående företag kunna beräknas. Detta är inte möjligt
att göra på ett korrekt sätt för onoterade aktier och för aktier som bara varit
noterade en viss tid. För det andra måste betavärdena vara stabila över tiden.
Att så är fallet har såvitt riksrevisionsverket (RRV) erfar inte belagts för
Sveriges del. För det tredje måste portföljen ha haft samma sammansättning
under undersökningsperioden. 1 och med att fonden ökar och minskar innehav
förändras kontinuerligt portföljens sammanvägda p.

Det
enda man således skulle kunna göra genom att använda CAPMfor-meln direkt är att
ge en ögonblicksbild av fondens beta vid godtycklig tidpunkt och med stor
osäkerhet för ingående onoterade aktier och aktier som varit noterade kort tid.
Att utifrån detta uttala sig om en längre tidsperiod vore vanskligt. RRV har
för att överkomma dessa begränsningar i modellen och kunna bedöma risken ex
post valt att genom regressionsanalys mellan marknadens avkastning och
portföljavkastningarna skatta fondernas genomsnittliga a- och /ff-värden enligt

(3) (Rp
- Rf) = a + /?(Rn, - Rf) där:

Rp
— Rf är tertialvis avkastning hos fonden minus riskfri ränta. Rm — Rf är
tertialvis marknadsavkastning minus riskfri ränta, a är ett mått på den
avvikelseavkastning fonden i genomsnitt erhållit per tertial i förhållande till
marknaden och med hänsyn till genomsnittlig risk i portföljen.'

Metoden
innebär fortfarande ■issa metod och mätproblem som bör omnämnas. Helst
skulle marknadsavkastningen beräknas från ett vägt index där alla tillgångar
fonderna har möjlighet att placera i ingår. Detta är dock ogörligt varför
Veckans Affiirers (VA) totalindex har använts som approximation. Fonderna skall
i huvudsak placera i riskkapital. Det kan därför förutsättas att huvuddelen av
medlen är placerade i aktier. Ett annat mätproblem är att onoterade bolags
marknadsvärde är okänt vilket kan snedvrida portföljavkastningen något. Andelen
satsningar i onoterade bolag är dock så liten att eventuell påverkan torde bli
marginell.'

' SeEkonomisk debatt 1/89

I Öhmans börsguide redovisas betavärden för bolag som
varit noterade i minst 48 månader

' Rp har beräknats som: Fondens resultat före överföring
till 13 APfonderna + förändring i dold reserv under perioden. Detta har
dividerats med fondens ingående förmögenhet (realt fondkapital i slutet av
perioden innan) + under perioden rekvirerade medel justerat för antal dagar de
disponeras under perioden. Rf är ett genomsnitt av månadsvisa årsräntor på
ISOdagars statsskuldväxlar dividerade med tre

(tertial).
Rm är procentuell förändring i VAs totalindex 258

'' PRRV har fått synpunkter på användningen av metoden
från bla: Rolf Rundfeldt, Bohlins Revisionsbyrå AB; Adri de Ridder,
Industriförbundet; Lars Larsson, Aktiv Placering; Jan Verding, Alfred Berg
Fondkommission AB

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

a, c < -o

2 "t 1-

(N OO

r- VI

rt m rsi r~ —
- O

O " v-1 ON r- OO

w") ON — ■ O (N

OO — rn I ON —

o (N (Ni

(N —. I I

■o
OO -a-

w- os so

*i-i r-.
—

(S -T

r-4
r- sO 00 Tt os —
1 1

1- -
O O

or-
o

— m <= 1

v-1

Z.2

o o (N r-
— '

OO 1/1
Tj- Tt Tt

O ON ON (N

ON o rf I

O » n

rr, VO

» n

c c u c

OOOOOO

O O o
o Tt f* m

ON Tt I o

m rn

■
ON o

r- o ON

'O m
I

ooo ooo r r-l w Ov " " 00 ■* ■»

— O o O \0 -rf in TJ-

-a

.it

o. a

o -.a

OONor-O fO —OO

"TiTt
— —.fnr-. 00 Ovi

v-ir---H—ioors —I oo

o ON m I
ir I r o I

w-i I ' « '

' fN

(N rn

00 o

t;
5

TT 1-

TT ov

Os ov

r- —

« 0

IT)

■*- •

175

-o

one:

r-. —I
>n Tt

<N (N

—i m O OO 04 o

OO ov

rr —

r- rs

' 7 1

1»)

OO VO
rsi 1

't/1

CO)

:rt

00 (U

.E
"

. £

■

:ai

CQ <
Di;

:: e

5 2
aas

M "
« b oil — ■-

:0
> >

u. <0

O Di

C/5

» c ö

» 2

Crt

c o

■y

J « i

"r ä

"rt

■O

oioiZa:

O. <

- e

», := !M

5 f 12

v > o

z O oa

259

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

S « u.

S c c

» o

—< »n O <

\£) 00 ■* "

—« ' » o O OO

in On [

1 —. —.

1-H S ©

ONTtr*mO\ -o — O

r-fNONr--
\o Tt » Nt

r — \o*/~> 1 — 1 O oio

rsi
Tt r « 1-N o ''t o

— "O - Os On o

1 r- r* (N

o 00
Tj- fr Q

r-4
Ov —« r- O

Q VO
O O O rsi

r -
w-i wv

§ 5

O ov
m

w-l
00 — < rr) r-4 rri

r-l
■ » —

00 OO

■* o

O >n ov OO o o 00 O O o ( • * 00 VO O

IT) o
<N

r-l
tn t

OO 00
c

VO o r fr, c, r-l OO — ' rri

Ov — ov Ov ov OO 1/-1 rr, ov

o —

z £

e c

M O)

U C 'S.O

■5. =

> » o

r- 00
0 wi
ly-i vO

00 0

. —
rr) (S r-4 >r) 0

<-4

m — in

0 Ol « ->

0 rr)
r-l

0 r-
00

■n

1-H

■>t

.-.
rr.

ffi

Tt *N fS|

0 00
IT)

0
P- Tj-

rr)
rs| — .

r-l

Tt
00

.- IT)

8888 °

f- ■* VO r

§ 88

O 00
00 p —

0 n

rr, VO

0 ?
■*

rr
■* <N

1-H

in 00
— ro (N 00 00 r- 0 CTn r* m

VO 0\

» n

<2 ov 1 —

« s

IS IS

0 1 — "iO IT) 0 rr) 0 0 00 - I —

0 w
fS

0 1-
00

1-H

I-

■* r-l u-1 — ' 1

0
" " S t- 0

1-N

r-l

0 — '

f<l
I Tt

\o r-
(

Ov
l~-. — r

U-)
VO

» o vO u-l — OV
0

i-<

_, rs) r-1 0

S °° s:8

» n — i r-l rg Ov 0 00 rt 00

• V

O
Tt

ro — . 1- — '

— VO

ov in
m os rs r- rs) r-l — '

r-4

r 0 —

vO (N

00
— '

00 Ov

0-00

<5rO VO rr.

0 o f* 00 0

n-i —« CTs 0

m 00 — 0

0 rr rt 0 1 IN 0 VO r-l

« V4

r-4

<n in

000 0-* M rn r-l r-l

fM IS

I 00

■
c

° z

c U

• D

04 *j "O

O .. 00*0

• > 2,0

= ra J «

C £ t

1= ä

> ;2 K o

.313

ca 00 C

J3 I" i. "i;

.p >- u- ,0

S o :3 > S g < iS £ oi c «

• o

a 0. <

1 CA u fl

i "O _ 3 — >

•r o

• o .= O0T3 1-

£ q! « 5 c/3 Uh 3:0 on os

Jfe: ra S c 5

™ T3 o 11 ra s

3 u S

~ VJ t-

C (A

Vi ca ♦-• =
— «

:■" i-N' ~ s*

260

Prop.
1988/89: Bilaga 9

144

Tj-

„ M

« n

—

3
ra -i<:

_ =
-o -S u 2 - = = -o

S c a. I, a

sS ei:

Z :o
-:0 tT

,i=S; Ö *

.||2|g<2.fS|_|.

z
&■?

lillllllll

261

Prop. 1988/89:144

Bilaga 9 '

o o

w-1 —

- I

o o

3
■

2 .S
r ä S ?> « >

: -o
- :2. ä

t/1
3 t- .Q r- ,.

£ = s e .= -ö

c c O) (D 1/1 ■

s z-
a'

P — r;;
=(3 ra

< XI j 05 37

Z ;0 — o ' ö ?'

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

VO —

•n I

C O

.: « !

■o

:ra

• zz

O. <

— VO

■" I

• O

JL>

'a ra

oo£ 1

• s--.s

Z :0

lU C t— —

2 flJ , „ ä Ji .5

3-2

_ä j; K 3 ä "ra

'C D 2 2 ra „ --u c:- o 2 ™ 2 '5. ■« Si 5 «J '.

w >

. o '07
■

ra ra

CO i-J

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

O *n

r-l

? ?

r- OO m » r~ o 00 t r~

— . 00
00

<N
OC Ovo

o
"O On tt

O Tt

— « n « n 00

—

CTv v£) (N t <N

— — OO

ON ro

0 nO 00 rn \o m

Tt <:

— OO
00 l

wm 00

m NO

■

r-l

r «

\ £ >

— VO m OO

TT — (N

m O r «n

TT »O fO OO

— m r4

OO m o

0>
ON 1/1

— — rj

r-l r-l fN \

00 OO Tj- o

m — ON r

— TT \0

o o

Tt o

S s

— (N

O 00 r OO - —
r-l —

— r-

o fo r* o>< \0 tn m %n

„

Tj-

« s

Tj-

r-i OO 00 00 t-- Tt ON <N — — \0

m —

00 o

r-i

r--

r-l

» O
ro 00 r~ ro — CT\ ■

ro 00 — fO

— t o

C
-N OO

Tf
-v

ro ON

ON OO

Ifl o

ro in

0\ Ö n

— o

m o

TT Tf

r OO

o m

m ON

Ti- —

ro r o — m r-l ro
r-l OO

O r 0\ ro OO Tf 00 r Tf — 00

ro 00 00

■n

'fl-

w CQ

C CIO

44 C

E c

C 2

4i -a

■o c "■

5 ;; "

1 =

I.S 2

o -c :ccl

■a B .O

H
o c « J

■ =p fe

3
-ij

t — ::= S r\ c Cl

> o

.o a

44 o

■ E

2, 00 t t:; > S 2 tP — » - C

• a
:S ■? ' t 3 M I 44 > ;0 c

• CB TJ

—
300 E44>2= E

5 5 g 5
S:o g| IS O = > i

H 03 aO
11.11.3:0 c/3<::cn — c/5

44 44 I -

1 3 I

ä ö - i 1 i

.2?-o ca
2 3 -

. > i.
S 1 1

—
■ £ 00*0

■o a 3 -c • =

O C a
t. > 3

c a i= > F5

*- > o i-

C V)

- - iti o s i; "2

3 - — > 5

ra T3

_ E
i 5 =0 =

Q o. u c — c: t;

li: :d < :3 -. S

264

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

■

» n

IT)

N ©

■ o 00

NO Tf o

fN r-l NO

OO Tf ro

r- r- OO • or- 1/1 tn Tf —
o r- Tf o » ro r-l o ro in (N

NO — IT)

\ö ON -

— o ©

ON t ©

Tf r- r-

O NO t-- M

r-l Tf fN r*

OO Tf — 00

(N
ro H

CN O in
ON tn

O
OO

OO ON

o r-J

ro ro

On ro

O
r-

OQ On

— <N

ro OO r-- fM

— — v-j f-<

ro o OO O

fN fN O fO

ro ©

— r*

1 -O

O fl

ir>

« O-

O r4

1-4

1 r-.

■4-,
o

rt m

— o

On r ro O 'O NO —
— in

00 in © ©

ro « ■ ro

—
O 00 ro

—
ON in r-

(N 00 —

Tf » n —

On r- ON

(N r-

ON Tf

« N

O OO M fN 0\ 'O O M ro ro

O ro 5 O in (N

in ro in n r- r-

ON —

—
TT -N

fN ro -N

888

ro <N
Tf

r- fN

ro OO

O OO

fS ro

ooo ooo

rf >o
<s

O © © ©

>o
in

r —

■o

fN fM

-t

ro <N

888

NO O
NO

OO —
OO

—

—
O — Tf ro in v - — I

— NO m in

NO — Tf Tt

(N ON
ro 00

ro fN 00

H O

4-> cg

5 y

knadsinsl ärande pl;

• O

i-i

■3

t"
i-

o ra

•«

■a c

nningmar
T. räntebi ndlikvide

2 ra

gc2 = .!>

a t-

.ii

> C

X>
(U

• 0

u ra

B E

■3

2.61 £

%:6

s c/3

44 44

CL <

ts =

• 2?
• 5 " 1.3 Z

.2 . ä o. S " «

ci = .2 -a a-o E

c "2 e- 3 ■= 3 E

°
S t; > .3 a

Z > o S

C VI

ill

i —
2 o w

; 2 -
■ £ -S 44 ■=

1 -5 ii - il c "1

' c
t 3 :o i3 CB ca

; i S S S: « E E

ill- hI s s

) <
D ■.= -< S c c «

265

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

n o m \o

nO OO

'•o
o fO m

Tf
ro

— r-

— 00

— ly-i

o. <

*N (N

r-
r-l

« M

«/-l r-l Tf wm

ND Tf \o r

— (N OO r-l

Tf — N©

o 00 ON fN ro SO 00 ro —

r- —

—
in

—
fN

in —

—

■o

« E

■O

c CU

g ;cg
V, .=

CO
2 I > c 2 c « =

£ ■

•ti X) .4-: V

■o :cfl C C"

° i

U.
<

rt
44 a ij j

ZS c/
00

Q. 44 „ '— w

= .2 -S
Sxj E

"2
5- = "C "3 E

£ D (2 O
; c«

■5
C "2

. ra

j OJ c

44 o

44 [/) —

■O C

5 -a "2

- o g -8 .-5 1 •- 'S

"S- 'c . -o 3 .2 .2P I .ii

.'3cgi>>o:oa.i 3-y.;c

H CO aO
u. u. 3 O 1/1 < i/i —

ö s

.cd

._ 2 O

— o 2 44 ■?

3 .4 — > 5

C "> 3 ;0
iS

. T3 v-

D -< D '3 •< e XI t«

266

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 5: Jämförelse med Veckans Afiarers (VA) totalindex
för perloden juli 1984 t.o.m. 1988, tkr

Syd-

Fond

Trefond

Mellan-

Nord-

Summa

fonden

väst

invest

fonden

löntagar fonder

Realt
fondkapital

inkl.
inlevererade

medel

3 407
743

3 963 352

3 744 767

2 926300

3 747024

17789186

Indexportfblj

3 793970

3 728 157

3 799 236

2629138

3715836

17 666 337

Over-/underskott

-386 227

235195

-54469

297162

31 188

122 849

Avvikelse
från index

i
procent

-10,2

6,3

-1,4

11,3

0,8

0,7

Tablå 6: Jämrörelse med placering i räntebärande
värdepapper inom 1 —3 AP-fonderna, ackumulerat tkr

1988 1 index

Kapital 2

Differens tkr

Procent

Sydfonden Fond väst Trefond invest Mellanfonden
Nordfonden

Summa Löntagarfonderna

3074800 3059900 3076800 1992 300 3056 700

14260500

3407 743 3963 352 3 744 767 2926 300 3 747024

17789186

332943 903452 667967 934000 690324

3 528686

10,8 29,5 21,7 46,9 22,6

24,7

1.
Indexerat med
1-3 AP-fonderna genomsnittliga avkastning.

2.
Realt
fondkapital inkl. de medel som inlevererats till 1-3 AP-fonderna.

267

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 7: Portföljbeskrivning per 1988-12-31, slag av
placeringar/portfölj. Marknadsvärde och procentuell andel av totala inneliavet
av värdepapper, tkr.

Placering

Sydfonder

Västfonden

Trefond
Invest

Mellanfonden

Markn. värde

And

Ant

Markn. värde

And

Ant

Markn. värde

And

Ant

Markn. värde

And. Ant

1. Aktier med marknadsnot Al A2 OTC Övriga

2 793 346

106410

34268

20800

93 4 1

24 3

2 2

3020146

183937

44781

83426

5' t 2

35 5 4 2

3072192

269245

241454

676

84 7 7 0

34 5 8 1

1996754

113748

23 264

108157

74 4

1 4

47 6 3

Summa

2. Aktierutan

marknadsnot

3. K skuldbrev,

optionsrätter

4. Utländska

värdepapper

5. Riskreserv

2 954824 39759 13158

15000

1 0

3 332290
158085 165 174

15000

3 583
567

43 535

98 1 0

2241923
169252 282130

23040

S:al-5

2992 741

100

3640549

100

3627102

100

2670265

Därav
plac.

1 nyemissioner mm 1988 milj.kr

48813

13700

113000

Tablå 8: Löntagarfondernas och Fjärde AP-fondens
värdepappersinnehav per 1988-12-31. Branscher och procentuell andel av totala
värdepappersinnehavet samt antal i noterade företag.

Bransch

Sydfonden

Västfonden

Trefond
Invest

Mellanfonden

1987

1988

Antal

1987

1988

Antal

1987

1988

Antal

1987

1988

Antal

Verkstadsindustri

Kem
& läkem. ind

Skogsindustri

Övriga
företag

Fast
&. Byggind

12 ,

Handel

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

Summa

100

A. Exkl innehav i utländska aktier

B. Fonden får inte förvärva aktier i aktiebolag som driver
bank- och försäkringsrörelse.

268

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden

Summa
löntagarfonder

4:e
AP-fonden

Markn.
And värde %

Ant

Samtliga
fonder

Markn. värde

And

Ant

Markn. värde

And

Ant

Markn. värde

And

Ant

3465989

146700

5 600

93 4 0 0

29 3

1 0

14348427 820040 349 367 359 356

5 2 2

14284479

156 788

7 585

359356

91 1 0

38 3

1 3

28632876 976828 356952 571739

88 3

1 2

3618289

15
730893

14808208

30538 395

95 540

506171

595 548

1101719

1521

461983 53040

278 943

35004 45000

2 0

740926

35004 98040

2 0

3715350

100

16646007

100

15 672
703

100

32318710

27000

202513

216000

418513

Nordfonden

Samtli

iga
löntagarfonder

4:e
AP-fonden'

Stockholms Fondbörs

1987

1988

Antal

1987

1988

Antal

1987

1988

Antal

1987

1988

100

117

100

269

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå
9.1 —7: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.,
tkr.

Sydfonden

Västfonden

Markn.-
Andel Markn.-värde kap rös- värde tei-

Noterade bolag

Mellanfonden

Trefond invest

Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

kap rös- värde kap rös- värde
kap rös

ter ter ter

% % %
% % %

18550
1,1 0,4

107352
2,9 2,9

Adames Ind

AGA

Alfa-Laval

Allgon

Allhus

Alma

Almedahl B

Anderssons

Anticimex

Anza

Aranäs

Arcona

Argonaut

Aritmos

Artin-Kores

ASEA

Astra

Atlantica ob

Atlas
Copco

Avesta

Bacho

Beijer Cap

Beijer INd

Beijer Ind kvb

Berg

Bergm o Bev

Betongbyggen

Betongind

Beväringen

BGB

Bilspedit

Bk Elektro

BNL

Bongs

Borås W

BPA

BRIO

Bruks.Mek

Cabanco

Cardo

Catena

Cederroth

Cominvest

Componenta

Constructa

Convexa

Custos

Dacke

Databolin

Datatronic

Datema ob

24090
0,2 0,4

48 638
0,5 0,3 37 754 0,5 0,1

34996 0,4 0,1 38211 0,6 O

23 800
3,2 1,9

57525 2
1,4 33 250 2 2

31289 3,2 4,2

210852 7 7

20846
0,1 0,1

40146 0,2 0,2 106280 0,5 0,4 123070 0,5 0,6 206298 1,3
1,5 156591 1 1 10834 6,1 6,1

9300 0,3 0,3 40996 1,3 0,9

7000 0,7 0,7

2610 0,6 0,2 42981 1,5 1,2 154077 5,2 5,2

107 107 2,9 1,5 166949 4,1 8 18375 0,7 0,2

19 890
7,4 4,1

2 295 0,9 0,5

1540 0,8 0,5

72714
2,9 2,9 71 189 2,8 2,i

9 877 0,4 0,4

45050 9,8 5,6

40425 7,7 4,1

14818 1,7 0,9

270

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden

S.a
löntagarfonder

4;e AP-fond(

Samtliga
fonder

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

värde

kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap

röster

107 724

1,1

0,8

723 753

831477

8,1

9,8

105 750

1,5

181715

2,6

0,1

450509

6,7

632 224

9,3

0,1

31289

3,2

4,2

31508

3,6

1,4

62 797

6,8

5,6

23 800

3,2

1,9

96092

7,7

119892

9,6

57525

1,4

186 390

6,4

7,3

243915

8,4

8,7

33 250

210852

141 170

0,6

0,3

431 512

1,9

1,6

1068 558

4,5

3,9

1 500070

6,4

5,5

157535

0,8

520424

3,3

1225 296

7,6

7,2

1745 720

10834

6,1

68087

1,1

10834 68087

6,1 1,1

9 300

0,3

9 300

0,3

79 500

2,8

1,9

120496

4,1

2,8

188477

6,7

4,6

308 973

7,4

56000
5,2 3,3 63000 5,9

2 610 0,6 0,2

61600 2.1 2,1 258658 8,8 8,5

292431 7,7 9,7

22 185 8,3 4,6

18550 1,1 0,4

1540 0,8 0,5

107352 2,9 2,9

71638 2.9 2,9 225418 9 9

45050 9,8 5,6

67 102

7 585

6,3 4 2,1 0,8

130102 7 585

12 2,0

8 0,8

2610 258658

0,6 8,8

0,2 8,5

292431

7,7

9,7

58 133

3,5 0,4

22 185 76 683

8,3 4,6

4,6 0,8

1 540 0,8 0,5

107 352 2,9 2,9

225418 9 9

45050 9,8 5,6

40425 7,7
4,1

14818 1,7
0,9

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

Sydfonden

Noterade
bolag

Västfonden

Mellanfonden

Trefond invest

Markn.- Andel Markn.-
Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

värde kap rös- värde
kap rös- värde kap rös- värde kap rös

ter ter ter ter

%
% % % % % % %

31957
7,9 4,7 15224 4 1,9 44121 0,2 O

48576 13
5,9 71540 0,3 O

Devehissar

Duni

EBS

Edebe

Eken

Eldon

Electrolux

Eneqvist

Ericsson

Ernst römgr.

Esab

Esselte

Essve Prod

Euroc

Exab

Exp. Inv

FABEGE

FFNS

Finansrutin

Finnveden

Fjällräven

Folkebolagen

Fordonia

Forsheda

Fortet

Frico

Gambro

Garphytt ob

Geveko

Gorthon Inv

GotaGruppen

Gotl. Red

Gullspång

H&M

H&N

H Nilsson

Hasselblad

Hasselfors

Hexagon

HexaTrade

HILAB

HP Färg

Hufvudst

Hötorget

IBS

IDK Data

Ind.-Matem.

Indevo

Industriv

Infina

Int Credit

Inter Innov

Investor A

Investor

ITABB

69920
0,5 O

61647 0,3 O 87 584 0,2 0,2

86088
6,3 8

60990 4,4 5,7

36381 0,8 0,3 56975 1,2 1,3 80719 1,7 1,6

14573
1,8 0,5

21960 0,9 0,5

676 0,2 O

4 375 1,4 0,7

1435 0,2 0,1

23 709 0,9 0,4

46845 7,3 7,3

18200 4,7 1,8

13539 15 5,9

50255 2 1

70800 1,4 1,5 31200 0,7 0,7

44000 1,1 0,6 110000 2,6 1,5

31350
1,3 0,6

82 500 3,3 1,5

25854 4,3 4,3 42656 7,1 7,1 74841 5,9 3,2

22 270 4,

21007 16 6,3

42455 4,8 1,7

11 172
0,3 0,1

3 800 6,1 2,3

16 963
4,2 4,2

26 784 3,4 3,4

9 331 1,5 0,8 50501 0,6 0,4

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden

S:a
löntagarfonder

4:e AP-fonden

Samtliga
fonder

Markn.-värde

Andel
kap röster

% %

Markn.-
Andel värde kap röster

% %

Markn.-
Andel värde kap röster

% %

Markn.- Andel värde kap röster

% %

31957

63 800

177 308

7,9

0,8

4,7

7,8

23375 918502

6,8

4,5

4 0,2

59 332

63 800

1095810

15 17 5,3

8,7 7,8
0,2

126960

0,9

284464

1,6

0,2

553 825

838 289

5,6

0,2

137585

2,9

2,5

147078 311-660

11 6,6

5,7

73489 258141 285 545

5,3 3,8 6,1

4,4 1,4

7,2

220567 285 141 597 205

3,8

18 1,4
13

15 200

0,2

15 200 21960 14573

1 0,9 1,8

0,2 0,5 0,5

15 200 21960 14573

1 0,9 1,8

0,2 0,5
0,5

5600

8 2,5

5 600

8 2,5

5600

8 2,5

676

0,2

4375

1,4

0,7

1435

0,2

0,1

13539

5,9

73964

2,9

1,4

46845

7,3

18 200

4,7

1,8

102000

2,1 2,2

5961 0,2 0,1 49 500 7,7 7,7

4 375 1435 13 539 79925 96345 18 200

102000

1,4 0,7

0,2 0,1

15 5,9

3,1 1,5

15 15

4,7 1,8

2,1 2,2

154000
3,7 2,1 113850 4,6 2,1

357035 8,5 5 126844 5,1 2,4

511035
12 7,1 240694 9,7 4,5

6510

74 841

22270 21007

11 11

5,9 3,2

4,1 1,2

16 6,3

42455 4,8

3800 11
172

6,1 2,3 0,3 0,1

26 784 3,4 3,4

16963 4,2 4,2

9331 1,5 0,8

50501 0,6 0,4

303012 8,7 8,2

59 280

10 8,6

68510

74 841

5,9

3,2

22 270 21007

4,1 16

1,2 6,3

42455

4,8

1,7

3 800 314184

6,1 9

2,3 8,3

26 784 16 963 68611 50501

3,4

4,2

0,6

3,4 4,2
9,4 0,4

18 Riksdagen 1988/89. 1 sami Nr 144

273

Prop.
1988/89:144 Bilaga 9

Sydfonden

Noterade bolag

Västfonden

Mellanfonden

Trefond invest

Markn.- Andel Markn.-
Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

värde kap rös- värde kap rös- värde kap rös- värde kap rös

ter ter ter ter

%
% % % % % % %

Jc&W

Jeppson Pac

14539

5,4

3,7

JM Bygg

58825

1,5

0,7

69 750

1,8

0,9

21850 0,5

0,3

JämtLbank

Kabe

Kinnevik

30150 0,7

0,1

Klövern

42 875

0,4

187 730

8,6

1,9

Korsnäs

157968

2,2

69914 1

0,8

Kramo

1 176 0,5

0,2

Källdata

Latour

Lekseils

Lindab

56 160

7,2

3,5

Lodet

Lundbergs

25000

0,3

0,1

76245

0,9

0,2

78000

0,9

0,2

16000 0,2

Lundgr.El

Malmros

Marabou

3 322

0,2

0,1

124985

8,4

7,8

Marieberg

167389

3,7

1,3

98 175 2,1

0,8

Martinsson

8 556

4,8

Memory
Data

Metallhyttan

2 377

0,6

MoDo

182 736

0,5

0,1

32 838

0,8

0,2

44011 1

0,3

Modulföretag

Munksjö

18431

0,9

4 800 0,2

0,3

Måldata

NCB

NEA

37 800 11

6,3

Nisses

28 800

1,3

0,4

80852 5,1

5,4

Nobel Ind

Nolato

Nord Thul

27 473 3,4

1,2

Nord.Fj.ob

Nordbanken

42250

1,3

Norden

14080 9,6

4,3

Nordstjernan

66813

0,8

Norsk
Data

OEM-Automat

IPIAB

Opus

Orrefors

Perstorp

Pharmacia

19855

0,2

0,1

11569 0,1

0,2

Pharos

Piren

PKbanken

35000 0,3

0,3

Platzer

Procordia

67285

0,1

55062

0,4

0,3

40660

0,3

16000 0,1

0,1

Programator

Pronator

54465

4,1

2,1

Protorp

Proventus

120600

35712 1,7

0,9

Providentia

62034

0,9

0,6

Pulsen

6435

7,9

3,2

274

Prop.

1988/89:144

Bilaga 9

Nordfonden

S:a löntagarf

"onder

4;e AP-fonden

Samtliga
fonder

Markn.-värde

Andel kap röster

%
%

Markn.-värde

Andel kap röster

%
%

Markn.-värde

Andel kap röster % %

Markn.-värde

Andel ' kap röster

%
%

14539 150425

5,4 3,8

3,7 1,9

45600

1,1

0,5

14539 196025

5,4 4,9

3,7 2,4

106863 232 825

4,9 3,3

1,5

2,4

.30150

337468

460707

1 176

0,7

6,5

0,5

0,1 3,8
5,2 0,2

3674

1,6

0,8

30150

337468

460707

4850

0,7

6,5

2,1

0,1

3,8

5,2

56160

7,2

3,5

56160

7,2

3,5

82 334

0,9

0,2

277 579

3,2

0,7

275 579

3,2

0,7

195 950

4,3

1,5

128 307

461514

8 556

8,6 10
15

7,9 3,6
4,8

128 307

461514

8 556

8,6 10 15

7,9 3,6 4,8

273 984

3,4

0,7

2 377 533 569

23231

2 5,7

1,1

0,6 1,3

1,2

239 786

4,5

2 377 773 355

23231

2 10

1,1

0,6

6,3

1,2

33 750 48477

1,8 3,1

2,2 3,5

33 750 37 800 28 800

129 329

1,8

1,3

8,2

2,2 6,3 0,4 8,9

29812

1,6

63 562

37 800

28800

129 329

3,4 11 1,3

8,2

4,2 6,3 0,4 8,9

27 473 3,4 1,2 27 473 3,4 1,2

45 250

1,3

14080

9,6

4,3

66813

0,8

42250 1,3 1,3

14080 9,6 4,3

297 549 3,4 4,5 364 362 4,2 5,3

38 250
18 2,8

87 500 0,7 0,7 41 794 0,3 0,3

38 250 31424

18 0,3

2,8 0,3

314947 486073

6,6 4,5

2,9 2,6

38 250 314947 517497

18 6,6 4,8

2,8 2,9
2,9

122 500

220801

1,2

270592

1,7

491393

3,2

2,7

54465

4,1

2,1

54465

4,1

2,1

156312

62034

6435

1,7 0,9 7.9

0,9 0,6

3,2

156312

62034

6435

1,7 0,9 7,9

0,9 0,6

3,2

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Noterade bolag

Sydfonden Markn.- Andel

Västfonden

Trefond invest

Mellanfonden

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

värde

kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap

röster

Ratos

57511

0,9

0,4

Regnbågen

40605

2,9

1,1

25649

1,8

1,7

Roslags
En

Rottneros

52 800

9,7

Round Office

5000

Saab-Scania

94939

0,7

0,5

83279

0,6

0,5

Sandb
& St.

23718

7,2

3,8

Sandvik

SCA

355 155

1,7

0,4

123443

0,6

0,3

73610

0,4

0,1

77158

0,4

0,2

Scandiafelt

20767

6,8

Scpa

SDS

SE-banken

102658

0,5

84280

0,4

43000

0,2

41455

0,2

SHB

69921

0,4

0.4

179147

1,1

182400

1,2

63263

0,5

0,4

SIAB

34678

1,5

1,7

68200

2,5

45 824

1,4

SILA

29 750

1,2

1.2

66950

2,9

29050

1,2

Skandia

58 824

0,8

0,5

141264

1,3

40320

0,4

Skandia Int

45 668

0,6

89930

1,2

Skånska

229630

0,9

0,5

158759

0,6

0,4

147350

0,6

0,3

79 376

0,3

0,2

Skaraborgsb

SKF

88 856

0,8

Skoogs

60240

5,7

Skrinet

54390

8,1

94256

Skåne-Gr

22 112

0,8

1,6

Skånska
B.

71267

4,9

SMZ

Spendrup

45000

5,4

Stena

16613

1,2

0,6

Stora

272 758

1,4

172 320

0,9

114590

0,6

0,5

140066

0,7

Strålfors

19 729

1,2

7644

0,8

0,5

Svedbergs

SvKredit

3620

0,4

SwePart

Sydkraft

220989

1,4

0,8

27461

0,2

0,3

21754

0,1

0,2

Sydostinvest

2 250

2,7

1,2

Taxfree

ThomeeHörle

Thorsman

17519

3,8

Tivox

Trelleborg

VBG

Viak

VLT

Volvo

476 322

1,6

0,4

312475

0,8

220800

0,7

0,2

178990

0,6

0,2

Wallenstam

50794

4,1

1,9

Wermlandsb

Zetterbergs

Åkermans

55 395

9,8

6,6

Ångpanneför.

41268

7,3

1,5

Öresund

Östg.Ensk
B

2954824

3332290

3583567

2241923

276

Prop.

1988/89:14'

Bilaga
9

Nordfonden

S:a l ö ntagarfonder

4:e AP-fonden

Samtliga
fonder

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

v ä rde

kap

r ö ster

v ä rde

kap

r ö ster

v ä rde

kap

r ö ster

v ä rde

kap

r ö ster

57511

0,9

0,4

57511

0,9

0,4

87450

6,2

1,7.

153 704

4,5

153

704

4,5

52 800

9.7

9,7

52 800

9,7

5000

121484

0,8

0,6

299 702

2,1

1,6

281415

1,9

581 117

3,5

23718

7,2

3,8

11700

3,5

1,9

35418

5,7

112 990

0,7

0,2

112 990

0,7

0,2

903226

5,9

5,7

1016216

6,6

5,9

117 860

0,6

0,7

747226

3,7

1,7

942666

4,6

1689892

8,3

6,3

20767

6,8

20767

6,8

120400

0,5

391793

1,8

391793

1,8

182400

1,1

677 131

4,2

677131

4,2

127875

5,6

4,9

276 577

71803

3,1

1,3

348 380

21000

0,9

146750

6,2

143000

6,2

289 750

100800

0,9

341208

3,4

3,1

341208

3,4

3,1

131598

1,8

131598

1,8

82095

0,3

0,2

697210

2,7

1,6

974994

3,7

2,6

1672204

6,4

4,2

88 856

0,8

351079

3,2

4,3

439935

5,3

60240

5,7

60240

5,7

148646

22 112

0,8

1,6

22 112

0,8

1,6

71267

4,9

71267

4,9

45000

5,4

45000

5,4

16613

1,2

0,6

16613

1,2

• 0,6

152 180

0,8

851914

4,4

80750

0,4

0,1

932664

4,8

4,5

27 373

2,8

1,7

27 373

2,8

1,7

3620

0,4

3620 0

0,4 0

270204

1,7

1,3

776281

5,2

7,7

1046485

6,9

2 250

2,7

1,2

2250

2,7

1,2

17519

3,8

2088

0,5

19607

4,3

254 722

2,3

1,2

254 722

2,3

1,2

291490

0,2

1 480077

4,9

1,8

1 109452

3,5

6,3

2589 529

8,4

8,1

50794

4,1

1,9

50794

4,1

1,9

s. 11 Kontrollera mot PDF

55 305
41268

9,8

7,3

6,6 1,5

55 305
41268

9,8

7,3

6,6 1,5

3618289

15730893

14808208

30539101

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.8-9: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier,
konvertibla skuldebrev m.m. tkr

Onoterade

Sydfonden

Västfonden

Trefond

invest

Mellanfonden

bolag

Mark.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

värde

kap.

röster

värde

kap.

röster

värde

kap.

röster

värde

kap.

röster

ActC Collecti

.300

SCTAB

500

Ideon AB

240

Utveckl.
Kra

5000

3,7

1,6

MEDSC AB

1050

3,7

1,6

Morgana
AB

1000

Scaniainv.
A

5 704

SICON AB

SMG AB

25000

Sydalpin
AB

200

6,5

8,4

Tollarpkaros

750

Datamönster

1000

Emissionsteknik

12083

Interprodukt

300

Komponentutv.

11250

Nordsjöfrakt

49000

Palpax
AB

3 928

2,8

Sjuhärads
Inv

161

0,6

0,2

Wikhede Mekan

600

Hällede

8 500

Försäkr.
Njord

21618

250

0,2

Kolm.Djur.Fast

5000

Wihlborg&Son

8417

2,1

0,3

Design-Funkt.

26711

Facit Int

10154

Vargön Alloys

10000

Pusslet Fastigh.

5424

Lerdalshöjden

5007

Salmo

3000

Södert.Konf.slot

3000

Optimus

2667

Bäckman
Bygg

2000

Bäckman
Fiber

675

Connova Inv

2000

Nordic Broker

1515

SEA

1010

SweDrug

139

Balticgruppen

Realia Fastigh.

Malmfältens
Fin.

Uddeholm

9063

0,9

0,4

UV-shipping

70700

8,3

70700

8,3

Avesta
Kraft

Bioinvent

Bota

Centruminvest

Convectus

Dentala Prot.Lab

Enerek
AB

Four Seasons

Gruvkraft

278

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden

S:a L ö ntagarfonder

4:e AP-fonden

Samtliga
fonder

Mark.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

v ä rde

kap

r ö ster

v ä rde

kap

r ö ster

v ä rde

kap

r ö ster

v ä rde

kap r ö ster

%
%

300

500

240

5000

3,7

1,6

1050

3,7

1,6

1000

4 704

50000

200

6,5

8,4

200

6,5

750

1000

12083

300

11250

49000

3928

2,8

3928

2,8

161

0,6

0,2

161

0,6

600

8 500

21868

5000

8417

2,1

0,3

8417

2,1

26711

10154

10000

5424

5007

3000

2 667

2667

2000

675

2000

1515

1010

139

19602

19 602

19602

5038

5005

.200

1,2

0,3

200 9063

1,2 0,9

0,3 0,4

200 9063

1,2
0,9

70700

8,3

212100

32686

2250

4210

24641

15 500

21816

500

78 750

5188

13 30 20 38 19 30 22 32 9,5

28 28
7,8 29 21 7,1 20 14 22

212100

32686

2250

4210

24641

15 500

21816

500

78 750

5 188

25 13 . 30 20 38 19 30 22 32 9,5

279

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.9: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier,
konvertibla skuldebrev

Onoterade Sydfonden Västfonden Trefond invest Mellanfonden

bolag

Mark.- Andel Markn.- Andel Markn.-
Andel Markn.- Andel

värde kap. rös- värde
kap. rös- värde kap. rös- värde kap. rös

ter ter ter ter

% % %
% % % % %

Holmen Kraft

Junkaravan

NKR
Intressent

Nord-Invent

Näringslivskred.

Opti
Sensor

Refina

Robustus

SNSW
Elektron

SSAB

SwedeChrome

Swed.Opt. Exc

Swed Genetic

Uwelast

Ventronic

Visentkraft

Älvkraft

39760 158085 43535 169252

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden

S:a
Löntagarfonder

4:e AP-fonden

Samtliga
fonder

Mark.-

Andel

Markn.-
Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

värde

kap
röster

värde
kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap röster

%
%

% %

54000

7 500

4,9

9,7

7 500

4,9

8 500

5,8

8 500

2 505

8,3

1,2

2 505

8,3

16000

4000

6000

46250

116150

8,3

116150

8,3

42177

2186

2,8

2,4

2186

2,8

42400

2000

30 48

30 50

2000 0

30 48

10314

50000

95540

506172

595548

1101720

281

s. 282 Kontrollera mot PDF

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.10: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier, konvertibla
skuldebrev m.m., tkr

Onoterade Sydfonden Västfonden Trefond invest Mellanfonden

konvertibler
m.m.

Mark.- Andel Markn.- Andel Markn.-
Andel Markn.- Andel

värde kap. rös- värde
kap. rös- värde kap. rös- värde kap. rös

ter ter ter ter

% % % % % % % %

SCT AB 1 500

MEDSC AB 1218

Morgana AB 4000

Sydalpin
AB 1 440

Zeol Kemi 5000

CIAB 510

Interprodukt 900

Wikhede 900

CIAB

HL Display

Bioinvent

Centruminvest

Enerek aB

Four Seasons

Gruvkraft

Holmen Kraft

Näringslivskred.

Refina

Esselte

Inter Innovation

Mercom

Ventronic

Totalt 13158 5 2310

282

s. 283 Kontrollera mot PDF

Prop.

1988/89:144

Bilaga
9

Nordfonden

S:a
Löntagarfonder

4:e AP-fonden

Samtliga

fonder

Mark.-

Andel

Markn.-
Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

värde

kap

röster

värde
kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap

röster

1500 0

1500

1218 0

1218

4000 0

4000

1440 0

1440

5000 0

5000

510 0

510

900 0

900

900 0

900

1021

1021 0

1021

500

500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

6 750

17680 500

15000 6670 6000

28000 4000 5187

10000

500

6 750

17680

500

15000

6670

6000

28000

4000

5187

10000

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

1521

16989
10

99787

116776

283

s. 284 Kontrollera mot PDF

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Tablå 9.11: Portföljinnehav per 1988-12-31. Aktier,
konvertibla skuldebrev m.m., tkr

Noterade

Sydfonder

Västfonden

Trefond invest

Mellanfonden

konvertibler
m. m.

Mark.-

Andi

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

värde

kap.

röster

värde

kap.

röster

värde

kap.

röster

värde

kap. röster

%
%

Asea

9671

Modo

142680

45 500

SCA

10100

Sydkraft
opt

413

Stora

61331

Catena

57460

Pronator

32 900

Bilspedition

26 322

NordstrÄ
Thulin

13694

SKF

5 773

Avesta

4070

Diös

2 745

Kinnevik

288

Arcona

4445

Convexa

8 362

Cominvest

2 204

Industrivärden

7157

Beväringen

3683

Havsfrun

1574

Anderssons

4455

GotaGruppen

167

Totalt

162864

282130

Utländska
aktier

Summa
värdepapper

3007742

3655549

3627102

2693305

284

s. 285 Kontrollera mot PDF

Prop. 1988/89:144 Bilaga 9

Nordfonden

S:a
Löntagarfonder

4;e AP-fonden

Samtliga
fonder

Mark.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

Markn.-

Andel

värde

kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap

röster

värde

kap röster

% %

9671

188180

94984

283164

10100

84172

94272

413

61331

57460

32900

26322

26 322

13694

5 773

4070

2 745

288

4445

8 362

444994

179156

35004

624150

35004

3715350

16699048

15717703

32416751

285

Riksförsäkringsverket

UTVÄRDERING
AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGARFONDERNA OCH FJÄRDE AP-FONDEN 1988

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

MISSIV
1989-03-30

2069/89-431.5

Prop. 1988/89:144 Bilaga
10

s. 288 Kontrollera mot PDF

Regeringen

Socialdepartementet

Finansdepartementet

Riksförsäkringsverket
(RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR)
ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsernas och fjärde
fondstyrelsens förvahning av medel. Detta åläggande utvidgades till att omfatta
den femte fondstyrelsen, vilken genom ändring av APR (prop. 1987/88:167)
föreslogs inrättad fr.o.m. den 1 juli 1988. Femte AP-fonden har inte bedrivit
verksamhet under 1988. 1 enlighet med ovanstående överlämnas bifogade inom
verket utarbetade promemoria "Utvärdering av medelsförvaltningen vid
löntagarfonderna och fjärde AP-fonden år 1988".

Enligt
den propositionen som låg till grund för lagen (prop. 1983/84:50) bör
riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets
intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i
ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt
att "kraven på god avkastning, iångsiktighet och riskspridning
tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att
granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva
utvärderingsuppdraget diskuterades utförligare i verkets första utlåtande
avseende verksamhetsåret 1984.

Löntagarfondstyrelserna
rekvirerade sammantaget i det närmaste 2,3 miljarder kronor under. 1988. Detta
motsvarar ca 13 % av löntagarfondernas marknadsvärderade tillgångar vid årets
slut. Motsvarande procentsiffra för 1987 var 29 %. Den tidigare snabba
uppbyggnadstakten har därmed avtagit.

Utvecklingen
på Stockholms fondbörs återspeglas i fondernas resultaträkningar för år 1988.
Samtliga delfonder överträffade med god marginal avkastningskravet 1988. Sett
över fondernas hela verksamhetsperiod har fjärde fondstyrelsen överträfTat
resultatkravet med drygt 12,4 miljarder kronor och löntagarfondstyrelsema har
sammantaget överträfTat avkastningskravet med drygt 5,1 miljarder kronor.

De
i promemorian redovisade resultaten av utvärderingen ger inte riksförsäkringsverket
anledning att framföra några särskilda anmärkningar om fondernas resultat eller
placeringar av de förvaltade medlen under år 1988. Verket vill dock rikta
uppmärksamhet på att första löntagarfonden (Sydfonden) i alltför ringa omfattning
har informerat de lokala fackliga organisationerna om att fonden innehar aktier
för vilka rösträttsöverlåtande kan begäras enligt 38 § APR.

I
egenskap av den myndighet som administrerar rekvisition av nytt grundkapital
vill riksförsäkringsverket framhålla att det är av intresse att innebörden av
ändringen av 26 § APR beträffande fjärde och femte fond-

288

s. 289 Kontrollera mot PDF

styrelsernas
medelramar förtydligas. Mot bakgrund av den i promemorian Prop. 1988/89:144
förda diskussionen anser riksförsäkringsverket att det bör klargöras att
Bilaga 10 medelsramen för fjärde och femte fondstyrelserna skall vara en
procent av 1 — 3:e AP-fondernas bokförda fondkapital vid utgången av närmast
föregående kalenderår. Därutöver har riksförsäkringsverket noterat att

— första
löntagarfonden (Sydfonden) har en stark koncentration av sina största
aktieplaceringar

— tredje
löntagarfonden (Trefond Invest) har en relativt hög omsättningskvot

— fjärde
löntagarfonden (Mellansvenska löntagarfonden) har 900 miljoner kronor i
outnyttjade disponibla medel vid utgången av 1988

— revisorerna
för de olika delfondstyrelserna ännu inte har lyckats åstadkomma att helt
likformiga redovisningsprinciper tillämpas.

1
handläggningen av detta ärende har förutom undertecknad Scherman deltagit
ledamöterna Albåge, Håvik, Jönsson, Korpi och Olsson. Därjämte har närvarit
avdelningscheferna K Eriksen, T Eriksen och Nordlund. Styrelsens sekreterare Molvidson
samt avdelningsdirektören Reimfelt, den senare som föredragande.

K
G Scherman

Kurt
Reimfelt

289
19 Riksdagen
1988/89. 1 saml. Nr 144

s. 290 Kontrollera mot PDF

Utvärdering
av medelsförvaltningen vid ' °p- 1988/89:144

löntagarfondema
och fjärde AP-fonden år 1988 "

Riksförsäkringsverket
(RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente for allmänna pensionsfonden (APR)
ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsemas samt fjärde
fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande utvidgades till att
omfatta den femte fondstyrelsen, vilken genom ändring av APR (prop 1987/88:167)
föreslogs inrättad fr. o. m. den 1 juli 1988. Det kan redan här konstateras att
femte AP-fonden inte har bedrivit verksamhet under 1988. Föreliggande PM har
upprättats med anledning av ovanstående åläggande.

1 Utvärderingsuppdraget

Enligt
den proposition (prop 1983/84:50) som låg till grund för lagen om reglemente
för allmänna pensionsfonden bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras
"med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det
förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall
enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god
avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i
verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas
medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuteras
utförligare i RFV:s första utlåtande, dvs. avseende verksamhetsåret 1984.

De
fem löntagarfondemas (LTF I-V) och Qärde AP-fondens verksamhet utvärderas även
av riksrevisionsverket (RRV) samt granskas av fondemas revisorer. RFV har
sålunda inte någon anledning att genomföra en regelrätt revision av fondernas
verksamhet.

2 Uppföljning av föregående års utvärdering

I
regeringens skrivelse 1987/88:174 med en redovisning av allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1987 berör föredragande statsrådet några frågor som tagits upp i RFV:s
och RRV:s utvärderingar.

— Fondemas
omsättning av aktier.

— Regler
för anmälan och registrering av värdepappershandel som görs av ledamöter och
anställda inom respektive fondstyrelse (insiderregler).

— Förvärv
av bostadsrätt för bostadsändamål åt en fondstyrelses verkställande direktör.

— Likformiga
redovisningsprinciper.

Riksförsäkringsverket
konstaterade i sin utvärdering avseende verksam

hetsåret 1987 att Sydfonden (LTF I) under 1987 haft en
omsättning på sin

portfölj som var i det närmaste dubbelt så hög som börsen som helhet. En

sådan relativt hög omsättning kan komma i konflikt med kravet på att

fondernas placeringar ska präglas av långsiktighet. Sydfondens styrelse

angav som skäl till den höga omsättningen att man hösten 1987 beslutat att 290

s. 291 Kontrollera mot PDF

koncentrera
aktieportföljen vilket föranledde betydande omplaceringar. Prop. 1988/89:144
Mot bakgrand av denna förklaring finner föredragande statsrådet "inte
Bilaga 10 anledning till någon ytterligare kommentar".

Angående
s. k. insiderregler kan konstateras att Sydfondens styrelse vid sammanträde
1988-08-18 fastställt regler för styrelsemedlem, verkställande direktör och
annan tjänsteman i fonden rörande egen eller närståendes handel med värdepapper
m. m. Därmed har samtliga fondstyrelser utformat sådana regler.

Nordfondens
(LTF V) köp av en bostadsrätt, vilken upplåtits med hyresrätt åt fondens
verkställande direktör, aktualiserade frågan huravida förvärvet var förenligt
med 15 a § APR. Riksförsäkringsverket skrev i sitt utlåtande att verket
"har utifrån sin utgångspunkt inget att invända mot en tolkning av
ifrågavarande bestämmelse som möjliggör ett sådant arrangemang som femte
löntagarfondstyrelsen beslutat om". Föredragande statsrådet pekar på att
för banker är rätten att för bostadsändamål förvärva fast egendom, tomträtt och
bostadsrätt uttryckligen reglerad i 2 kap 4 § 4 punkten bankrörelselagen
(1987:617). Han skriver vidare "När det gäller möjligheter att vidta olika
personalpolitiska åtgärder finner jag inte skäl att fondstyrelserna skall vara
mer begränsade än till exempel banker. Jag utgår från att det bara kan röra sig
om undantagsfall, men fondstyrelsemas reglemente bör i förtydligande syfte
kompletteras med en bestämmelse motsvarande den som finns i
bankrörelselagen".

Vad
gäller olikheter i fondstyrelsemas redovisningsprinciper konstateras i
regeringens skrivelse att denna fråga tidigare har behandlats (rege-ringsbeslut
1986-01-30) och att en bättre likformighet har uppnåtts. Föredragande
statsrådet "fömtsätter att revisorerna fortsätter sitt arbete så att de
kvarvarande olikheterna snarast kan överbryggas".

En
genomgång av fondernas årsredovisningar för 1988 visar att några fondstyrelser
inte har angivit efter vilka principer börsnoterade aktier har marknadsvärderats.
Det kan, efter förfrågan, konstateras att värderingen av börsnoterade aktier
till marknadsvärde vid utgången av 1988 har skett efter två olika principer.
Sydfonden (LTF I) och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) har använt sig av senaste betalkurs 1988-12-30 och om sådan saknas,
köpkurs samma dag. Övriga löntagarfonder och fjärde AP-fonden har använt sig av
lägsta betalkurs 1988-12-30 och om betalkurs ej fanns, köpkurs samma dag. Under
1988 har, enligt uppgift, dels representanter för vissa löntagarfonder, dels
revisionsordförandena för löntagarfondstyrelserna var för sig diskuterat
redovisningsprinciper. Vad gäller värdering av börsnoterade aktier förordade löntagarfondsrepresentantema
lägsta betalkurs medan revisionsordförande förordade senaste betalkurs. Det är
mot denna bakgrand användningen av dessa två skilda principer skall ses. Det
bör slutligen nämnas att en beräkning visar att skillnaden i resultat för
verksamhetsåret 1988 mellan de två olika redovisningsprinciperna varit liten.

Det
finns flera skäl som talar för att samtliga fonder bör använda sig av

"försiktighetsprincipen" dvs. lägsta betalkurs. Den främsta är att
risken

för kursmanipulation minimeras. Däratöver använder redan tre av fem

löntagarfonder samt fjärde AP-fonden den principen. Det kan även kon- 291

stateras att de två fonder
som använt sig av senaste betalkurs vid redovisning av verksamheten vid
utgången av 1988 inte använde den principeii för verksamhetsåret 1987. Det bör
här starkt framhävas att de två olika värderingsprinciper som delfondema har
använt överensstämmer med god redovisningssed. Det fortsatta arbetet bör därför
inte inriktas på att diskutera "bästa" värderingsprincip utan på att
komma fram till en princip kring vilken de fem löntagarfondstyrelsema, fjärde
och femte fondstyrelserna samt samtliga revisionskollegier kan enas. Detta
arbete bör prioriteras under 1989.

Prop. 1988/89:144 Bilaga
10

s. 1984 Kontrollera mot PDF

3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Varje
löntagarfondstyrelses verksamhet finansieras med vinstdelningsskatten samt av
tilläggspensionsavgifter motsvarande 0,04 enheter per fond av procentsatsen för
uttag av tilläggspensionsavgift. Influtna medel fördelas således lika mellan fondstyrelsema.
Summan av de medel som överförs till en löntagarfondstyrelses förvaltning får
emellertid, enligt APR, inte överstiga en angiven medelsram. Denna beräknas som
summan av ett basvärde om 400 mkr för 1984 plus 20000 basbelopp för efterföljande
år fram t.o.m. år 1990. Tillägget till ramen var 436 mkr per fond år 1985, 466 mkr
år 1986, 482 mkr år 1987 och 516 mkr år 1988. År 1988 var ramen sålunda 2 300 mkr
per fond.

Utvecklingen
av förhållandet mellan av löntagarfondstyrelsema rekvirerade medel, medelsram
och influtna medel belyses i diagram 1.

Diagram 1 Förhållande mellan medelsram, influtna medel och
rekvirerade medel. Samtliga löntagarfondstyrelser.

,MKR

RRM

INFL
MEDEL REKV MEDEL

1984

1985

1986

1987 1988

1989

Som framgår av diagrammet
räckte inte influtna medel till under åren Prop. 1988/89:144 1984-1986 för att
fondema skulle kunna rekvirera fullt rambelopp. Bilaga 10 Fr.o.m. år 1987 har
emellertid medel influtit i en sådan omfattning att, sett över samtliga
verksamhetsår, summa influtna medel vid utgången av respektive år har
överskridit rambeloppet. Sålunda är medelsramen den restriktion som fr. o. m. )
987 begränsar löntagarfondstyrelsemas möjligheter att rekvirera grandkapital.
För 1988 täcktes medelsramen genom influtna medel redan under febraari månad
och för 1989 är den täckt redan vid ingången av året. Löntagarfondstyrelsema
har därmed under 1989 full frihet att välja tidpunkt för rekvisition av nytt
grandkapital.

Fjärde
fondstyrelsens verksamhet finansieras med belopp som, efter rekvisition hos RFV,
överförs från 1 -3:e AP-fondema. Tidigare har riksdagen fortlöpande beslutat
om storleken på det rambelopp som kan disponeras av fjärde fondstyrelsen.
Genom ändring av 26 § APR får fjärde och femte fondstyrelserna fr.o.m. 1 juli
1988 vardera rekvirera medel som högst får uppgå till "en procent av det
sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på
de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar".

Innebörden
av den nya lydelsen kan bli föremål för olika tolkningar. Det sammanlagda
anskaffningsvärdet på medel som förvaltas kan bl. a. ses som dels summa
bokförda anskaffningsvärden dvs. balansomslutningen på tillgångssidan dels som
summa fondkapital. Då första-tredje fondstyrelsema t. ex. har rätt att förvärva
fastigheter, vilka vid köptillfallet kan vara belånade, är inte
balansomslutningen på tillgångssidan ett bra värde på det sammanlagda
anskaffningsvärdet. Ett bättre värde är en procent av första-tredje
fondstyrelsernas bokförda fondkapital vid utgången av närmast föregående år. En
sådan tolkning är även analog med tolkningen av begränsningsregeln för fjärde
och femte fondstyrelsemas förvärv av utlands-, ka aktier (35 § APR). 1 årsredovisningen
för 1988 skriver Qärde fondstyrelsen "Fonden har rätt att placera kapital
motsvarande 1 % av det bokförda fondkapitalet i utländska aktier". Med
denna tolkning blir Qärde fondstyrelsens rambelopp för 1988 3037 mkr. Det
tidigare rambeloppet, där det senaste riksdagsbeslutet fattades i december
1984, var 2 350 mkr. Utvecklingen av förhållandet mellan Qärde AP-fondens medelsram
och rekvirerat grandkapital framgår av diagram 2.

Disponibla
och rekvirerade medel

Det
årliga tillägget av disponibla medel per löntagarfond (dvs högsta möjliga
belopp som kunnat lyftas med hänsyn till influtna medel och medelsramen) visas
av följande sammanställning (mkr):

Mkr

1984

1985

1986

1987

1988

Årligt tillägg 308 Ackumulerat belopp 308

243 551

542 1093

691 1784

516 2300

293

Diagram 2 Förhällande mellan medelsram och rekvirerade
medel. Fjärde fondstyrel- Prop. 1988/89: 144

*«"• Bilaga 10

MKR

RRM

REKV MEDEL

1974 1976 1978 1980 198;? 1984 1986 1988
1975 1977 1979 1981 :(983 1985 198? 1989

Rekvisitionstidpunkten
är ett av de viktigare besluten en fondstyrelse fattar. Avstår styrelsen från
en rekvisition förräntas de orekvirerade medlen i stället till gällande
avkastning i 1—3:e AP-fonderna. Sålunda bör fondstyrelserna före varje rekvisitionstillfalle
överväga den framtida börsutvecklingen. Under 1988 rekvirerade samtliga
löntagarfondstyrelser nytt grundkapital över året enligt det mönster som visas
i tabell 1.

Tabell 1 Löntagarfondernas rekvirerade grundkapital under
1988. Mkr.

LTF

jan

febr

mars

april

maj

juni

juli

aug

sept

okt

nov

dec

tot

177,0

321,7

17,3

516,0

—

516,0

—

516,0

III

177,0

339,0

—

516,0

—

100,0

—

100,0

—

200,0

150,0

216,0

516,0

1-V

354,0

1
362,7

150,0

100,0

216,0

100,0

17,3

2264,0

Fondernas ökade valfrihet
angående tidpunkt för rekvisition av nytt grundkapital har, med undantag av
Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV), i jämförelse med
tidigare år inneburit dels att större belopp tas ut vid färre tillfällen dels
att uttagstidpunkterna har förskjutits mot början av året. Denna trend är än
mer accentuerad under 1989 då första-tredje löntagarfondstyrelserna redan i
januari rekvirerade summa disponibla medel för 1989, dvs. 558 mkr.

Samtliga
löntagarfondstyrelser utom styrelsen för Mellansvenska löntagarfonden
rekvirerade 516 mkr under 1988 vilket, i förhållande till den över hela
verksamhetsperioden givna medelsramen innebär att de, i stort sett, rekvirerade
maximalt möjliga belopp. Styrelsen för Mellansvenska löntagarfonden rekvirerade
under året 200 mkr och hade därmed 900 mkr

294

i
outnyttjade disponibla medel vid utgången av år 1988. Detta framgår Prop.
1988/89: 144 även av följande sammanställning som visar respektive
löntagarfonds Bilaga 10 disponibla ej rekvirerade medel vid utgången av år
1988 (mkr):

Mkr

III

I-V

0,2

900,0

900,2

Av
Mellansvenska löntagarfondens förvaltningsberättelse framgår att fondstyrelsens
rekvisitionspolitik "avspeglar dels en bedömning att kursnivån generellt
sett fortfarande är hög och att gynnsammare tillfällen att öka aktieportföljen
kommer att erbjudas under kommande år men dels också att fonden vill bibehålla
en nettoinvesteringskapacitet även efter 1990, då inga ytterligare
pensionsmedel kommer att tillföras fonden för förvaltning".

Det
kan här nämnas att Qärde fondstyrelsen inte har rekvirerat medel under 1988 och
därmed hade 687 mkr i outnyttjade disponibla medel vid utgången av 1988. Det
bokförda värdet av fondkapitalet i l-3:e AP-fonderna var 329082 mkr vid
utgången av 1988. Därmed har Qärde fondstyrelsen möjlighet att lyfta ca 941 mkr
under 1989.

Löntagarfondernas
och Qärde AP-fondens rekvirerade grundkapital vid utgången av 1988 fördelat
över löntagarfondemas verksamhetsperiod framgår av tabell Bl i tabellbilagan.

4 Allmänt om riskkapitalmarknaden 1988

Börskurserna
har sedan löntagarfonderna började sin verksamhet i mitten av 1984 ökat med ca
131 % fram till slutet av 1988.' Börskurserna har emellertid fluktuerat
kraftigt under denna tidsperiod. Under 1984 sjönk börskurserna med ca 12 % och
under de två efterföljande åren steg kurserna med ca 25 % respektive ca 51 %.
Under 1987 minskade totalindex med ca 8 %.

Under
1988 steg totalindex med drygt 51 %. Lägsta kurs noterades på årets första
börsdag och högsta kurs på årets sista börsdag. En mer detaljerad bild av
kursutvecklingen ges i diagram 3. Diagrammet visar dels hur totalindex har
stigit, dels som jämförelse hur index för de fyra andelsmässigt största
branscherna har utvecklats under året.

'
De angivna procentuella förändringarna av börskurserna utgör procentuella förändringar
av Veckans Affärers totalindex.

Samtliga
indexserier är hämtade från Veckans Affärer och har omräknats med den

30/12 1987 som bas (index = 100). 295

Diagram 3 Utveckling av totalindex och branschindex för
verkstadsindustri, skogsin- Prop. 1988/89: 144

dustri, fastigheter och byggfciretag samt förvaltningsbolag under 1988. Rilaea 10

INDEX

SKOG

F ö RVRLTNIN FRST.BYGG VERKSTnDER TOT
INDEX

5 Fondernas resultat 1988

Löntagarfondernas
och Qärde AP-fondens resultat verksamhetsåret 1988 redovisas i tabell 2.'
Samtliga fonder redovisar både bokföringsmässiga och reala resultat.

Det
bokföringsmässiga resultatet för samtliga fonder har, som framgår av tabellen,
varit tillräckligt för att täcka årets "avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft" dvs. årets inflationsuppräkning av totalt
rekvirerat grandkapital t.o.m. år 1988 samt överföring till 1 —3:e AP-fonderna.
Skillnaden vad avser bokföringsmässiga resultatet mellan löntagarfonderna
beror huvudsakligen på redovisat reavinstnetto.

Det
reala resultatet, där hänsyn tas till "avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft" och "ökning/minskning av orealiserade vinster",
ger en mer rättvisande bild av löntagarfondernas resultat. Sydfonden (LTF I)
och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) redovisar de lägsta reala
resultaten och Fond Väst (LTF II) och Trefond Invest (LTF III) de högsta. Det
kan noteras att redovisningen av Sydfondens orealiserade vinster 1988 har
påverkats negativt av att de föregående år använde sig av högsta betalkurs vid
marknadsvärdering av börsnoterade aktier. Som tidigare nämnts har fonden 1988
använt sig av senaste betalkurs, vilken är lägre. Här bör även ånyo nämnas att
Mellansvenska löntagarfonden till skillnad från övriga löntagarfonder hade 900 mkr
i outnyttjade disponibla medel vid utgången av år 1988.

Den positiva
utvecklingen på börsen återspeglas i fondemas resultat. Årets reala resultat
efter överföring till 1—3:e AP-fondema uppgår för

Tabell B2
i tabellbilagan redovisar fondernas resultaträkningar i större detalj.

296

samtliga
löntagarfonder sammantaget till ca 4,4 miljarder kronor. Motsvarande överskott
för Qärde AP-fonden är ca 5,5 miljarder kronor. Sammantaget har sålunda
fondema under 1988 överträffat resultatkravet enligt APR med ca 9,9 miljarder.

Tabell 2 Fondernas resultaträkningar 1988. Mkr.

Prop. 1988/89:144 Bilaga
10

Fond

III

I-V

4:e AP-fonden

1. Aktieutdelningar,

räntenetto samt övriga

intäkter

79,4

100,6

69,3

73,8

70,1

393,2

432,2

2. Förvaltningskostnader och

avskrivningar

-6,3

-6,5

-6,1

-6,3

-5,2

-30,4

-11,4

3. Reavinstnetto

222,3

160,1

218,3

221,8

153,5

976,0

1083,5

4. Avsättning riskreserv

-5,5

-45,0

5. Bokföringsmässigt netto-

resultat före överföring till

1 - 3:e AP-fondema (= s:a

1. t.o.m. 4:)

295,4

248,7

281,5

289,3

218,4

1 333,3

1 459,3

6. Avsättning för bevarande

av grundkapitalets köp-

kraft..

-139,4

-138,4

-140,1

-84,1

-133,5

-635,5

-274,2

7. Ökning/minskning av

orealiserade vinster

668,3

953,2

923,3

607,3

889,2

4041,3

4435,6

8. Realt resultat (= s:a 5.

t.o.m. 7.)

824,3

1063,5

1064,7

812,5

974,1

4739,1

5620,7

9. Överföring till 1 -3;e AP-

fondema

-75,2

-74,9

-75,7

-45,2

-72,6

-343,6

-145,9

10.
Årets reala resultat i

relation till resultat-

krav (=8.-9.)

749,1

988,6

989,0

767,3

901,5

4 395,5

5474,8

6 Löntagarfondernas resultat 1984—1988 i förhållande till
aktieindex och obligationsränta

Aktieindex

Då
löntagarfondstyrelserna huvudsakligen ska placera rekvirerade medel i
börsnoterade aktier ger en jämförelse av fondernas resultat med börsens
genomsnittliga utveckling en god bild av hur fondema har förvaltats. Ett sätt
att jämföra löntagarfondernas resultat med börsens genomsnittliga utveckling är
att skapa en hypotetisk indexportfölj för varje enskild fond, dvs. portföljer
som över tiden utvecklas enligt börsindex. Sådana hypotetiska portföljer har
här beräknats under antagande om att rekvirerade inedel omedelbart har
placerats i aktier, som sedan följt börsens genomsnittliga utveckling.
Börsutvecklingen mäts med hjälp av Veckans Affärers totalindex.' Värdet av de
olika börsindexuppräknade portföljerna redovisas som

' Veckans affärers totalindex tar inte hänsyn till
direktavkastning utan mäter bara kursändringar. Det lämpar sig därför väl vid
jämförelse av löntagarfondemas utveckling efter överföring till 1 — 3:e AP-fonderna.
De överförda beloppen ligger i procent av löntagarfondernas samlade tillgångar
nära den genomsnittliga direktavkastningen på börsen under åren 1984-1988.

297

rad
4 i tabell 3. Det bör här nämnas att hänsyn inte har tagits till kostnader Prop.
1988/89:144

för kurtage, omsättningsskatt samt förvaltning. Bilaga 10

Ur
tabell 3 kan utläsas att löntagarfondemas samlade fondförmögenhet understiger
den beräknade förmögenheten för en hypotetisk indexportfölj. Skillnaden mellan
fondema i detta avseende är påtaglig. Den faktiska värdeökningen för Fond Väst (LTF
II) och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) ligger över medan övriga fonder ligger under värdeökningen för
respektive indexportfölj och Sydfonden (LTF I) ligger betydligt under.

Tabell
3 Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och värdeökning med hypotetiska
indexportföljer beräknade för fondernas totala verksamhetsperiod, 1984 — 1988.
Mkr.

I II 111 IV V I-V

1. Gmndkapital 2300,0 2299,8 2 300,0 1400,0 2 300,010599,8

2. Fondernas faktiska förmögenhet' 3256,7 3814,5 3578,3 2820,6
3584,017054,1

3. Värdeökning 1984-1988

(2.-1.) 956,7 1514,7 1278,3 1420,6 1284,0 6454,3

Indexportfölj

3 794,1

3 728,4

3 799,7

2 604,5

3715,8

17642,5

Värdeökning
för indexportfölj

1984-1988(4.-1.)

1494,1

1428,6

1 499,7

1 204,5

1415,8

7042,7

Skillnad mellan löntagarfondernas och indexportföljemas

värdeökning
(3.-5.)

-537,4

-1-86,1

-221,4

+ 216,1

-131,8

-588,4

'
Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder.

Indexportföljerna
har beräknats på följande sätt: De medel som rekvirerats åren 1984- 1988 har
antagits omedelbart placeras i aktier. Värdeökningen på dessa har antagits
följa börsens genomsnitt (Veckans Afiarers börsindex). Ingen hänsyn har tagits
till kurtage, omsättningsskatt eller förvaltningskostnader. En grov beräkning
visar att kurtage och omsättningsskatt under hela verksamhetsperioden skulle ha
uppgått till ca 116 mkr. Löntagarfondemas faktiska förvaltningskostnader
uppgick för motsvarande tidsperiod till ca 93 mkr.

Obligationsränta

Ytterligare
ett sätt att beskriva resultatet av löntagarfondstyrelsemas förvaltning är att
göra en jämförelse med den utveckling som skulle ha erhållits på räntebärande
placeringar. Beräkningen har gjorts under antagande om att rekvirerade medel
omedelbart har placerats i räntebärande placeringar. Hänsyn har tagits till
löntagarfondstyrelsernas överföringar till 1 - 3:e AP-fonderaa.
Avkastningsberäkningarna' innehåller såväl periodiserad ränta som
värdeförändringar.

Löntagarfondernas
sammantagna faktiska marknadsvärderade förmögenhet uppgick vid utgången av
1988 till 17054 mkr. I det fall rekvirerat grundkapital i stället hade
placerats i obligationer och kortfristiga räntebärande placeringar skulle
motsvarande förmögenhet ha uppgått till 13 794 mkr. Löntagarfondstyrelserna har
sålunda, sett över hela verksamhetsperioden, överträffat den beräknade
avkastningen på en obligationsportfölj med 3259 mkr.

'
Beräkningarna för 1985-1988 har hämtats från 1 -3:e AP-fondema och för 1984

från
SPP. 298

7 Löntagarfondernas årsavkastning på förvaltade p™p- 1988/89:144

medel i förhållande till genomsnittlig '' '

börsutveckling samt avkastningskrav enligt APR

I
föregående avsnitt redovisades löntagarfondernas värdeökning i förhållande
till värdeökningen på indexportföljer. Det är även av intresse att belysa förräntningen
av fondemas förvaltade kapital under åren 1984 — 1988 uttryckta i termer av en
årlig procentuell avkastning.

I
tabell 4 nedan redovisas dels löntagarfondernas faktiska effektiva årsavkastning,
dels den avkastning som skulle ha uppnåtts om varje fondstyrelse hade placerat
de rekvirerade medlen till rådande genomsnittligt aktieindex. Dessa
procentsatser ges beteckningen (F) respektive (1). De beräknade värdena för
fondernas faktiska avkastning inkluderar såväl orealiserade som realiserade
vinster. Då löntagarfondstyrelserna dels har rekvirerat medel löpande under
åren 1984—1988, dels överfört medel till 1 — 3:e AP-fonderna har tidpunkterna
för dessa kapitalflöden också beaktats i beräkningarna. I tabell 4 redovisas
även den genomsnittliga årsför-räntning på förvaltade medel som under
tidsperioden 1984— 1988 skulle ha uppfyllt det i APR angivna avkastningskravet
inklusive inflationsuppräkning av rekvirerat grandkapital (nedan kallat avkastningskrav).
Denna årsförräntning ges beteckningen (K).

Av
tabell 4 framgår att avkastningskravet under tidsperioden 1984-1988 motsvaras
av en genomsnittlig årsavkastning på ca 8,3 % på förvaltade medel.
Avkastningskravet beräknas med hänsyn till gällande inflationstakt samt
tidpunkt för och storlek av fondstyrelsemas rekvisitioner under åren 1984-
1988. Olika rekvisitionstidpunkter m.m. innebär att avkastningskravet kan
resultera i något olika förräntningskrav.

I
tabell 4 kan också utläsas att löntagarfondemas sammanlagda faktiska avkastning
(F) under den totala verksamhetsperioden är i det närmaste tre gånger så hög
som avkastningskravet (enligt APR) men att den något understiger
"indexavkastningen". Det bör här nämnas att hänsyn inte har tagits till
kostnader för kurtage, omsättningsskatt samt förvaltning. Den faktiska
årsavkastningen på förvaltade medel har uppgått till ca 23,5 % för samtliga
löntagarfonder tillsammans under hela verksamhetsperioden, dvs. 1984 — 1988.
Detta kan jämföras med såväl "indexavkastningen" som i genomsnitt
uppgått till ca 24,4 % som avkastningskravet på 8,3 %. Den faktiska
årsavkastningen varierar emellertid betydligt mellan de olika löntagarfondema.
Den är högst för Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) och
lägst för Sydfonden (LTF 1).

299

Tabell 4 Löntagarfondernas genomsnittliga årsavkastning på
förvaltade medel, 1984— Prop. 1988/89: 144

1988. Procent.____________________________ Bilaga 10

Period LTF

I 11 III IV V I-V

1984-1988

(F)

-1-17,9

+ 25,8

+ 22,4

+ 29,1

+ 22,8

+ 23,5

(I)

+ 24,6

+ 23,9

+ 24,6

+ 25,2

+ 23,9

+ 24,4

(K)

+ 8,4

+ 8,3

+ 8,4

+ 8,3

1984

(F)

- 2,9

- 2,2

- 0,7

-10,0

-34,2

-11,7

(I)

-31,6

-35,4

-34,8

-30,2

-34,1

-33,5

1985

(F)

+ 21,4

+ 36,0

+ 21,3

+ 49,3

+ 53,8

+ 36,1

(I)

+ 34,4

+ 34,7

+ 35,3

+ 35,2

+ 34,8

1986

(F)

+ 32,9

+ 46,4

+ 42,6

+ 40,1

+ 19,2

+ 36,2

(I)

+ 45,0

+ 45,4

+ 45,5

+ 45,7

+ 46,0

+ 45,6

1987

(F)

-11,8

- 5,6

-11,1

+ 3,6

- 1,4

- 5,5

(I)

-11,2

-12,3

-11,0

- 7,6

-12,2

-10,9

1988

(F)

+ 38,3

+ 43,0

+ 46,7

+ 45,1

+ 42,7

+ 43,1

(I)

+ 49,1

+ 48,6

+ 50,6

+ 50,9

. +48,7

+ 49,3

(F) = Faktisk avkastning.

(I) = Avkastning då löntagarfondernas förvaltade medel
följer utvecklingen av Veckans AfTärers totalindex ("Indexavkastning").
Ingen hänsyn har tagits till kurtage, omsättningsskatt eller fiirvaltningskostnader.

(K) = Avkastningskrav enligt APR inklusive
inflationsuppräkning av gmndkapital.

Av
tabell 4 framgår även att mönstret för löntagarfondemas sammanlagda
avkastning, sett i stort, är jämaare än för indexportföljen. Detta sammanhänger
bl. a. med att fondema placerar en viss andel av sina tillgångar i likvida
tillgångar och onoterade aktier.

8 Fondernas placeringar

Löntagarfondernas
sammanlagda marknadsvärderade tillgångar, uppgick till drygt 17,5 miljarder
kronor och Qärde AP-fondens till knappt 17,5 miljarder kronor vid utgången av
år 1988.' Av fondemas sammanlagda tillgångar på i det närmaste 35 miljarder
kronor var drygt 32,4 miljarder placerade på aktiemarknaden. Ett mått på
fondemas ökande betydelse på aktiemarknaden visas i tabell 5.

Tabell 5 Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent
av det totala börsvärdet (A:l + A:II-listorna) den 31/12.

År LTF 4:e AP-fonden LTF I-V +

I-V 4:e AP-fonden

1,0

2,0

3,0

1,7

2,8

4,5

2,5

2,8

5,3

2,9

5,8

1985 1986 1987 1988

' Se tabell B 3 i statistikbilagan för en sammanställning
av fondemas balansräkning

ar. 300

Inriktning
på fondernas aktieplaceringar Prop. 1988/89:144

Fondernas
aktieinnehav kan ur analyssynpunkt beskrivas som bestående °

av
tre delar. Större delen utgörs av den strategiska portföljen, dvs. de största
enskilda placeringarna vilkas kursutveckling är avgörande för fondernas
resultat. Denna portfölj består huvudsakligen av börsnoterade aktier med stort
inslag av de på börsen mest omsatta aktierna.

Fonderna
använder även en mindre del av aktieinnehavet för "kortsiktiga" ajfarer
av främst två skäl. Dels är en viss handel på aktiemarknaden nödvändig för att
fonden skall vara en intressant aktör för övriga på marknaden, dels kan fonden
öka avkastningen genom att utnyttja t.ex. kursfluktuationer. Ett exempel på det
senare ges i Qärde AP-fondens årsredovisning. Fonden har försökt utnyttja
tillfälliga kursfluktuationer genom att göra affärer mellan konverteringslån
och aktier och mellan olika aktieserier i samma bolag. Dessa affärer påverkar
sålunda inte fondens totala långsiktiga engagemang i bolagen i någon större
utsträckning samtidigt som fonden kan välja den form för engagemang som den
bedömer kan ge högst avkastning i ett relativt kortsiktigt perspektiv.

En
tredje, förhållandevis liten del av fondernas aktieinnehav utgörs av onoterade
aktier. Placeringar i onoterade aktier är, allmänt sett, mer riskfyllda än
placeringar i börsnoterade företag. Detta sammanhänger med att det oftast inte
finns allmän tillgång till information för analys av dessa företag. En annan
orsak till den högre risk som är förknippad med onoterade aktier är att det,
med få undantag, saknas organiserad handel med aktier i onoterade företag,
vilket medför att det kan vara svårt att dra sig ur ett engagemang. Å andra
sidan kan vinstpotentialen vara högre vid en lyckad investering i onoterade
företag. Det kan dock gå lång tid innan ett rättvisande resultat kan påvisas
genom t.ex. försäljning eller notering av dessa aktier. Av denna anledning är
det med hänsyn till löntagarfondernas korta verksamhetsperiod, inte
meningsfullt att utvärdera avkastningen på fondernas engagemang i onoterade
företag.

Strategiska
portföljen

Den
strategiska delen av portföljen består, som tidigare nämnts, av fondens
största enskilda placeringar. Detta aktieinnehav utgör en hög andel av fondens
totala tillgångar och därför är utvecklingen av den strategiska portföljen av
stor betydelse för en fonds avkastning. Naturligtvis beror resultatet på den
sammantagna effekten av utvecklingen för de enskilda företagen i portföljen.
För att något belysa fondernas strategiska portföljer kan det emellertid vara
av intresse att studera fondernas 20 största aktieplaceringar.
Koncentrationen, dvs. de olika fondernas största placeringar på aktiemarknaden
vid utgången av år 1988 i förhållande till de totala tillgångarna
(marknadsvärde), framgår av tabell 6. (Se tabell B4-B9 i tabellbilagan för specifika
uppgifter om placeringarna.)

301

Tabell 6 Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i
förhållande till de totala tillgångarna. Marknadsvärde. Procent.

Fond 1

III

4:e AP-fonden

Tjugo största Tio största Fem största Största

83,3 67,2 46,6 14,3

67,2

45,1

25,9

8,0

67,9

44,6

26,4

6,0

56,2

36,1

22,6

7,0

79,9

50,7

31,5

7,8

72,9

53,1

30,9

7,0

Prop. 1988/89:144 Bilaga
10

s. 302 Kontrollera mot PDF

I
sin analys av Sydfondens (LTF I) avkastning skriver fondens styrelseordförande
angående portföljens koncentration: "Koncentrationen i aktieportföljen
innebär också i sig en högre riskexponering jämfört med en spridning av
innehaven." Det är s;vårt att specificera någon gräns bortom vilken risken
med en hög koncentration kan påstås vara för stor, eftersom hänsyn måste tas
till många faktorer. Det finns dock skäl att peka på att Sydfondens
portföljkoncentration, i synnerhet för de allra största placeringarna, andelsmässigt
betydligt överstiger övriga delfonders koncentration i aktieportföljen.

Stabiliteten
bland de största placeringarna ger en bild av långsiktigheten i fondens placeringspolicy.
Ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan erhållas genom
att jiimiföra hur många av de 20, 10 respektive 5 största placeringarna ett år
som återfinns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna föregående år.
Nedan ges en sammanställning av en sådan jämförelse mellan åren 1988-87,
1987-86 och 1986-85.

20
största

Fond

III

4:e AP-fonden

1988-87 1987-86 1986-85

15 13 10

16 16 12

14 16 14

16 10

18 19 16

10
största

Fond I

III

4:e AP-fonden

1988-87 1987-86 1986-85

7 4

7 5

5 6 6

8 7 3

8 5 2

9 10

5
största

Fond

III

4:e AP-fonden

1988-87 1987-86 1986-85

4 3 1

3 4

5 2 4

4 2 1

4 3

4 5 4

302

s. 303 Kontrollera mot PDF

Under
1988 avfördes 15 bolag från notering på börsen pga. uppköp och Prop.
1988/89:144 sammanställningen av samtliga fonders tjugo största placeringar har
på- Bilaga 10 verkats av detta. För Nordfonden påverkade uppköpet även
sammanställning av de tio största placeringarna.

Stabiliteten
i Qärde AP-fondens största placeringar var under 1988 oförändrat hög. De
företag som försvunnit från sammanställningen över de 5 resp 10 största
placeringarna var vid utgången av 1988 6:e resp 11 :e största placering. Den
allmänna trenden hos löntagarfondernas största placeringar mot större
stabilitet fortsatte under 1988.

Branschfördelning
av löntagarfondernas aktieinnehav

Fördelningen
av löntagarfondernas enskilda placeringar är som tidigare nämnts avgörande för
aktieportföljernas avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna
uppnå en avkastning som motsvarar den genomsnittliga avkastningen på börsen
genom att fördela fondens aktieinnehav på alla börsföretag i proportion till
respektive företags andel av börsens totala marknadsvärde. Av naturliga skäl
koncentrerar löntagarfondstyrelserna sitt aktieinnehav till ett begränsat
antal företag. Denna koncentration kan även påverka fondernas
branschfördelning jämfört med börsens. Därigenom ökar sannolikheten för att
fondernas avkastning kommer att avvika från den genomsnittliga avkastningen på
börsen. En grov bild av löntagarfondernas koncentration av aktieinnehavet erhålles
genom att studera fördelningen på olika branscher.

Branschfördelningen
av löntagarfondernas aktieinnehav (AI + All-lis-torna) framgår av tabell 7.

Tabell 7 Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden)
den 31/12 1988 fördelade efter bransch och uttryckt i procent av det totala
aktieinnehavet.

LTF

Bransch-

III

I-V

fördelning på Stockholms fondbörs'

Verkstäder

Kemi

Skog

Fastighets-
o

Bygg 11

Handel

1,5

Utveckling

3,5

Förvaltning

Banker

Rederier

0,5

Övriga

Summa

100

' Veckans Afiarers branschindex (AI + All).

Av
tabellen framgår att branschfördelningen för löntagarfonderna

sammantaget överensstämmer i stora drag med börsens fördelning. De

största avvikelserna i förhållande till börsen är en lägre representation av

kemi och förvaltningsbolag samt en högre representation av skogsbolag 303

och
övriga.

s. 304 Kontrollera mot PDF

I
tabell 8 visas förändringen av löntagarfondernas branschfördelning Prop.
1988/89:144

mellan
åren 1987 och 1988 uttryckt i procentenheter. Som jämförelse visas Bilaga
IO

i den högra kolumnen förändringen av branschfördelningen på Stock

holms fondbörs.

Tabell
8 Förändring av löntagarfondernas branschfördelning (marknadsvärden) mellan
31/12 1988 och 31/12 1987 uttryckt i procentenheter.

LTF

Bransch-

l-V

fördelning
på Stockholms fondbörs'

Verkstäder

_ 2

-1

Kemi

-6

-1

-2

Skog

-2

-9

Fastighets-
o

Bygg-2

-2

-8

-1

Handel

-2

— 2

-1,5

Utveckling

-3

-0,5

Förvaltning

-1

Banker

-4

Rederier

0, 5

0,5

Övriga

-1

-2

-5

dr.5,23c

'
Enligt Veckans Affärer (AI + All).

Av
tabell 8 framgår att förändringen av de enskilda löntagarfondemas
branschsammansättning under 1988 i vissa fall är betydande. För löntagarfonderna
sammantaget ligger dock förändringama relativt nära förändringarna på börsen.

Fondernas
omsättning

Med
hänsyn till marknadens funktionssätt är, som tidigare nämnts, en viss
omsättning naturlig.

Omsättningen
får emellertid inte bli så hög att den kommer i konflikt med 34 § APR där de
grandläggande principerna för fondstyrelsemas placering av fondmedel anges. Av
specialmotiveringen till 34 § framgår bl. a. "För att understryka att
styrelsemas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av
spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet.
Detta krav bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt
fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om omständighetema
motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte pä
ett mera varaktigt innehav."

För
att få en uppfattning om fondemas omsättning av värdepapper

jämfört med omsättningen av de aktier som noterats på AI All-listorna har

omsättningskvoter beräknats för löntagarfondernas portföljer. Som ut

gångspunkter för en jämförelse tas omsättningskvoten på Stockholms

fondbörs, dvs. kvoten mellan börsomsättningen under året och börsvärdet

i slutet av året. Denna kvot uppgick år 1988 till 0,19. Den sålunda fram

räknade kvoten bör emellertid korrigeras med hänsyn till utvecklingen av

omsättningen av svenska aktier i utlandet efter det att omsättningsskatten 304

s. 305 Kontrollera mot PDF

fördubblades
vid halvårsskiftet 1986. Stockholms fondbörs uppskattar Prop. 1988/89:144
omsättningen av svenska aktier i utlandet under 1988 till 40-45 miljarder
Bilaga 10 kronor. Omsättningskvoten blir med hänsyn tagen till handeln i
utlandet ungefär 0,25 för 1988.

Omsättningskvoten
för fondema har beräknats på följande sätt. Summan av fondemas köp och
försäljningar under 1988 har minskats med under året rekvirerat belopp. Den
erhållna summan har halverats för att fä jämförbarhet med börsens kvot där
varje avslut består av ett köp och motsvarande försäljning. Därefter har summan
relaterats till fondemas marknadsvärde per 31/12 1988.

Fondernas
omsättningskvoter för 1987 och 1988 framgår av följande uppställning:

LTF

I . II III IV V I-V 4:e AP-

fonden

1987
0,55 0,21 0,25
0,38 0,30 0,33 0,15

1988
0,22 0,16 0,34
0,22 0,18 0,22 0,12

Det
kan konstateras att omsättningskvoten för löntagarfondema sammantaget ligger
ungefärligen i paritet med börskvoten. Fjärde AP-fondens kvot ligger klart
under börskvoten. Samtliga fonder, utom Trefond Invest (LTF III) har, jämfört
med 1987 sänkt sina omsättningskvoter. Trefond Invest, som även ligger över
börskvoten, anger som skäl till sin, relativt sett, höga omsättningskvot att
styrelsen i osedvanlig hög omfattning under 1988 ändrat inställning till
företagsledning och/eller bolagspolicy i de företag där fonden haft
förhållandevis stora aktieposter. Orsakema till styrelsens förändrade
inställning har, enligt uppgifter från fonden, dels varit orsakade av
förändrade ägarkonstellationer vid uppköp och samgående dels av den politik
rörande riktade emissioner av aktier och konvertibler som vissa företag tillämpat.
Av fondens årsredovisning framgår att "En del föreslagna och genomförda
emissioner har påverkat fondstyrelsens bedömning av bolaget såsom en
långsiktig placering". Trefond Invests styrelse har vid sammanträde
1988-05-25 bestämt normer som i frågor av denna art skall tillämpas av fondens
representanter vid bolagsstämmor.

Onoterade
företag

Storleken
på fondemas engagemang i onoterade företag, inklusive årets kapitaltillskott,
vid utgången av 1988, framgår av nedanstående sammanställning (anskaffningsvärden,
mkr):

Mkr

III

I-V

4:e AP-fonden

52,9

80,6

51,2

169,3

97,0

451,0

695,3

305

20
Riksdagen 1988/89. 1 satnl. Nr 144

s. 306 Kontrollera mot PDF

Ett
ytterligare mått på fondernas engagemang i onoterade företag ges i Prop.
1988/89:144 följande sammanställning där de enskilda fondernas totala
engagemang Bilaga 10 ställs i relation till fondernas totala
marknadsvärderade tillgångar den 31/12 1988:

111

I-V

4:e AP-fonden

1,6%

2,1 %

1,4%

5,8 %

2,6 %

4,0 %

Ovanstående
sammanställningar visar att Mellansvenska löntagarfondens (LTF IV) engagemang i onoterade företag är betydligt större än övriga
löntagarfonders.

Likviditet

Fonderna
skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina tillgångar på aktiemarknaden.
Fonderna behöver emellertid hålla en viss likviditet. Storleken på denna
bestäms utifrån ett antal faktorer, t. ex. outnyttjat disponibelt kapital och
den beredskap f<Jr aktieköp och löpande utgifter som fonden anser sig behöva
ha.

Fondernas
genomsnittliga likviditet (månadsmått) under 1987 och 1988 framgår av följande
tablå (mkr):

.Mkr

År

III

1-V

4:e AP-fonden

1987 1988

153 251

153 360

67 55

270 229

94 116

737 1011

1217 1515

Den
genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade
tillgångarna vid årets slut motsvarade för respektive fond följande
procentsats:

År

111

IV V

I-V

4:e AP-fonden

1987 1988

8,0 %

7,5 %

6,9 % 9,3 %

3,3 % 1,5%

14,5% 4,5% 7,9% 3,1%

7,3 % 5,8%

10,4% 8,7%

Det
kan noteras att en låg genomsnittlig likviditet hade en positiv inverkan på
resultatet under 1988 med hänsyn till utvecklingen på börsen.

9 Andelar av aktiekapital och röstetal

I
37 § APR begränsas fondernas aktieinnehav i ett och samma börsnotera

de företag (dvs Al A2-listorna). Utformningen av begränsningsregeln in

nebär att aktieinnehavets röstandel ensamt utgör begränsning av fondsty

relsemas placeringsmöjligheter. 1 samband med införandet av en femte 306

s. 307 Kontrollera mot PDF

AP-fond
ändrades 37 § och en löntagarfondstyrelse får fr. o. m. 1 juli 1988 Prop.
1988/89:144

inte
förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag
Bilaga 10

att
röstetalet uppgår till 6 % eller mer av röstetalet för samtliga aktier i

bolaget
(tidigare 8 %). 1 det fall en löntagarfondstyrelses aktieinnehav i ett

börsnoterat
bolag den 1 juli 1988 överstiger 6 % men inte uppgår till 8 %

av
det sammanlagda röstetalet i' bolaget får löntagarfondstyrelsen enligt

prop
1987/88:167 "även i fortsättningen inneha högst samma andel av

aktierna
i bolaget".

För
Qärde och femte fondstyrelserna är motsvarande begränsning högst 10 % av
röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag. Detta innebär att det
sammanlagda röstetalet för hela allmänna pensionsfonden aldrig kan uppgå till
50 % av det sammanlagda röstetalet i börsnoterade aktiebolag.

Innehav
av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs dvs.
föratom onoterade även bolag på OTC-listan, väntelistan samt "övriga
officiella noteringar" begränsas inte av lagen. Om en fond har flera
aktier i ett icke börsregistrerat bolag än det som motsvarar begränsningen i
lagen och bolaget därefter blir börsregistrerat, behöver fonden inte sälja
överskjutande aktier. Enligt specialmotivering till 37 § i prop 1983/48:50 tar
reglerna "sikte på situationen vid förvärvet".

Inget
överskridande av begränsningsregel i 37 § APR har konstaterats vid årets
bokslutsdatum. I det fall en fondstyrelse, vid utgången av 1988, hade
röstandelar som översteg den i lagen angivna gränsen var anledningen antingen
att företaget vid köptillfället inte var inregistrerat vid Stockholms fondbörs
eller att förvärvet av aktierna skedde före 1/7 1988.

10 Rösträttsöverlåtande

En
löntagarfondstyrelse ska enligt 38 § APR "på begäran av en lokal facklig organisation
vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier eller, om
bolaget ingår som moderbolag i en koncem, dess svenska dotterbolag överlåta åt
organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av
aktiernas röstetal".

Ökat
inflytande och delaktighet för löntagarna var en målsättning som starkt
framhävdes i den proposition som låg till grand för APR. Varken i APR eller i
förarbeten till APR behandlas löntagarfondsstyrelsemas medverkan förutom
regeln om expeditionsbeslut i 38 §. Av den allmänna andemeningen följer dock
att ett minimikrav på styrelsema bör vara att de ger de lokala fackliga
organisationerna information om att fonden innehar aktier för vilka rösträttsöveriåtande
kan begäras enligt 38 § APR.

Följande
tabell visar löntagarfondstyrelsernas rösträttsöverlåtelser vid ordinarie
bolagsstämma per bolag fördelat på antalet fackliga organisationer till vilka
rösträtten har överlåtits.

307

s. 308 Kontrollera mot PDF

Tabell 9 Löntagarfondstyrelsernas rösträttsöverlåtelser
per bolag fördelat på antalet Prop. 1988/89: 144

fackliga organisationer till vilka rösträtten har överlåtits. Bilaea 10

Antal fackliga org I 11 111 IV V 1-V

27 11

14 8 0

31 9

26 5 0 •

107

196

149

En facklig org 6

Två
fackliga org 3

Tre eller
flera fackliga org O

Totalt
antal rösträttsöverlåtel

ser 12

Totalt antal bolag där rösträtt

överiåtits 9

I
fondernas aktieinnehav ingår bolag, t.ex. mindre onoterade företag, där
fackliga organisationer saknas. Fonderna har därför lämnat uppgifter om antalet
företag med facklig representation dvs. där rösträttsöverlåtande varit möjligt
under 1988. Utifrån dessa uppgifter har den procentuella andelen företag där
rösträtt överlåtits räknats fram. 1 företag där rösträttsöverlåtelse har skett
till flera fackliga organisationer har detta räknats såsom en överlåtelse.
Procentandelen för respektive löntagarfond samt för samtliga löntagarfonder
framgår av följande uppställning:

III

I-V

27%

83%

41 %

74%

94%

62%

Samtliga
fondstyrelser med undantag av Sydfondens (LTF I) har meddelat de fackliga
organisationerna i samtliga bolag där fonden innehar aktier att de har
möjlighet att begära rösträttsöverlåtande hos fondstyrelsen. Trefond Invest (LTF
III) har trots ett aktivt informationsarbete en relativt låg andel överlåtelse.
En genomgång av de företag där de lokala fackliga organisationerna inte begärt
rösträttsöverlåtelse hos fonden visar att cirka hälften av dessa är
förvaltnings utvecklingsbolag. Det kan konstateras att begäran om
rösträttsöverlåtelse för samtliga fonder är mycket låg för dessa företagstyper.
Sydfondens t f verkställande direktör skriver 1989-02-10 i samband med lämnande
av de begärda uppgifterna om rösträttsöverlåtelse "Det är vår avsikt att under
innevarande år bättre försöka sprida information om i vilka företag vi är
representerade".

Fjärde
AP-fondstyrelsen har, enligt APR, ingen skyldighet att överlåta rösträtt till
de lokala fackliga organisationerna. Fondstyrelsen har dock med stöd av en
specialbestämmelse i aktiebolagslagen regelmässigt alltsedan starten erbjudit
del av fondens rösträtt vid bolagsstämmor till de lokala fackliga
representanterna i f()retag, där fonden haft en större röstandel. Under 1988
har rösträtt vid bolagsstämmor delegerats i 17 företag. Beslutet innebar att en
företrädare för LO-klubbar och en för TCO-klubbar inom företaget fick företräda
25 % vardera av fondens röster.

308

s. 309 Kontrollera mot PDF

11 Sammanfattande kommentarer l"- f''- '44

Bilaga
10

Löntagarfondstyrelserna
rekvirerade sammantaget i det närmaste 2,3 miljarder kronor under 1988. Detta
motsvarar ca 13 % av löntagarfondernas marknadsvärderade tillgångar vid årets
slut. Motsvarande procentsiffra för 1987 var 29%. Den tidigare snabba
uppbyggnadstakten har därmed avtagit.

Utvecklingen
på Stockholms fondbörs återspeglas i fondernas resultaträkningar för år 1988.
Samtliga delfonder överträffade med god marginal avkastningskravet 1988. Sett
över fondernas hela verksamhetsperiod har Qärde fondstyrelsen överträffat
resultatkravet med drygt 12,4 miljarder kronor och löntagarfondstyrelserna har
sammantaget överträffat avkastningskravet med drygt 5,1 miljarder kronor.

309

s. 310 Kontrollera mot PDF

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabellbilaga

Tabell Bl Löntagarfondernas och 4:e AP-fondens rekvirerade
grundkapital 1984—1988. Mkr.

Löntagarfond 4:e AP-

III

I-V

Rekvirerade
medel

före 1984

—

1 700,0

1984

308,1

291,8

308,0

307,8

1523,7

150,0

1673,7

1985

243,0

259,0

243,0

1231,0

1986

541,8

542,0

541,9

542,0

541,9

2 709,6

300,0

3009,6

1987

691,1

691,0

691,1

107,0

691,3

2871,5

200,0

3071,5

1988

516,0

200,0

516,0

2 264,0

Grundkapital

totalt
1988

2 300,0

2 299,8

2 300,0

1 400,0

2 300,0

10599,8

2 350,0

12 949,8

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1988. Tkr.

LTF I

LTF II

LTF III

LTF IV

Aktieutdelning

57257

56017

56 550

39637

Ränteintäkter

22 241

44606

9 746

34387

Bank, fondmäklare

20680

5067

3 860

10702

Penningmarknads-

instrument

892

32446

5 555

13263

Konvertibla skuldebrev

669

7093

331

10422

Övriga
intäkter

3110

Räntekostnader

-81

-116

-259

Förvaltningskostnader

-6125

-5 862

-5 837

-6133

Avskrivningar

-160

-613

-270

-203

RÖRELSERESULTAT

73 132

94 148

63183

67429

Realisationsvinster

228489

179513

219001

230900

Realistionsföriuster

-6 199

-19417

-658

-9054

Avsättning
till riskreserv

-5 500

NETTORESULTAT
FÖRE

ÖVERFÖRING
TILL l-3:e

AP-FONDERNA

295 422

248 744

281526

289275

Överföring
till l-3:e

AP-fonderna

-75 198

-74 942

-75 705

-45220

BOKFÖRINGSMÄSSIGT

NETTORESULTAT
EFTER

ÖVERFÖRING
TILL 1 - 3:e

AP-FONDERNA

220224

173 802

205 821

244055

Nettoresultat
före överföring

till l-3:e
AP-fonderna

295422

248 744

281526

289275

Ökning/minskning
av ej

realiserade
vinster/förluster

668234

953155

923238

607318

Avsättning
för bevarande av

grundkapitalets
köpkraft

-139361

-138 360

-140101

-84122

REALTRESULTAT
-—824345

1063 539

1064663

812471

Överföring
till l-3:e

AP-fonderna

-75 198

-74942

-75 705

-45 220

ÖVERSKOTT/UNDER

SKOTT I FÖRHÅLLANDE

TILL RESULTATKRAV 749147 988 597
988958 767251

310

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1988. Tkr. (forts)

LTF V

4:e AP-fonden

LTF I-V

LTF I-V + 4:e fonden

Aktieutdelning

59080

27)66

268 541

542807

Ränteintäkter

10950

157894

121930

279 824

Bank, fondmäklare

40309

Penningmarknads-

instrument

52156

Konvertibla skuldebrev

18515

Övriga
intäkter

3152

Räntekostnader

-456

Förvaltningskostnader

-4947

-11421

-28904

-40325

Avskrivningar

-241

-1487

RÖRELSERESULTAT

64884

420739

362 776

783515

Realisationsvinster

153 504

1182516

1011407

2193923

Realistionsföriuster

-98962

-35 328

-134290

Avsättning
till riskreserv

-45000

-5 500

-50500

Nt 11
ORESULTAT FÖRE

ÖVERFÖRING
TILL l-3:e

AP-FONDERNA

218388

1459 293

1333 355

2 792 648

Överföring
till l-3:e

AP-fonderna

-72 563

-145873

-343628

-489501

BOKFÖRINGSMÄSSIGT

NETTORESULTAT
EFTER

ÖVERFÖRINGTlLLl-3:e

AP-FONDERNA

145825

1313420

989727

2303147

Nettoresultat
före överföring

till l-3:e
AP-fonderna

218388

1459 293

1333355

2792 648

Ökning/minskning
av ej

realiserade
vinster/förluster

889207

4435 576

4041202

8476778

Avsättning
för bevarande av

grundkapitalets
köpkraft

-133473

-274167

-635417

-909 584

REALT
RESULTAT

974122

5620702

4 739140

1035982

Överföring
till l-3:e

AP-fondema

-72 563

-145873

-343628

-489 501

ÖVERSKOTT/UNDER-

SKOTT I
FÖRHÅLLANDE

TILL
RESULTATKRAV

901559

5474 829

4395512

9870341

Prop.
1988/89:144 Bilaga 10

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/121988. Tkr.

LTF I

LTF II

LFT III

LFT IV

Bokförda Mark-

värden nads-

värden

0 0 0

57 337

30276

57337

30276

9815

19819

19180

42429

43 736

1988

18395

18 395

324867
324867 62837 62837 17210 17210 114306 114306

2852245
3333090 2790824 3891227 2774221 3670911 2189170 2894550

TILLGÅNGAR

Likvida medel Penningmarknads-instriiment Statsskuldväxlar
Företagscertifikat Riksobligationer Övriga värdepapper

Fordringar,
bank, fondmäklare Fömtbetalda kostnader och upplupna intäkter

Övriga
fordringar Aktier

Optioner
och optionersrätter Konvertibla skuldebrev m.m. Inventarier Bostadsrätt

SUMMA TILLGÅNGAR

RESULTAT

SKULDER, RISKRESERV OCH FONDKAPITAL

Skulder Fondlikvid
Skuld till l-3:eAPF Upplupna kostnader och tomtbetalda intäkter

Övriga
kortfristiga skulder Premiereserv Optioner Summa skulder Riskreserv Fondkapital
Tillskjutet gmndkapital

Uppindex gmndkapital

Ack
överskott från tidigare år

Ack
överskott i rel till resultatkrav Årets nettoresultat Årets +/- i rel till
resultatkrav Summa fondkapital

SUMMA SKULDER, RISKRESERV OCH FONDKAPITAL

121 121 4341 4341

O O
16016 16016

2513736
2994 581 2543519 3643568

13158

363

13158

363

11627

1955

11981

1955

OOOO 75198 75198 74942 74942

336 336 582 582

813 813 1182 1182

OOOO

76 347 76347 76706 76706

15000 15000 15000 15000

2300000 2
299825

2 576831 2
570302

240674 .225491

-84 235 240622

220224 173802

749147 988
597

2760898
3241743 2699118 3799521

381 381 8820 8820

573
573 O O

2743 525 3640215 1721733 2408134

729

9801 10450

O 253 350 271680

729 517 517

0 0 0

11627 11627 26694 26694 75705 75
705 45 220 45 220

4837 4837 450 450

478 478 1556 1556

OOOO

92647
92 647 73920 73920

O
O 20000 20000

2 300000 1400000

2577705 1605419

175753 451195

11601 427960

205 821 244055

988 958 767251

2 681574 3
578 264 2095250 2 800630

Tabell 33 Fondernas balansräkning den 31/12 1988. Tkr.
(forts)

Prop.
1988/89:144 Bilaga 10

LFT V

4:e AP-fonden

LFTI-

V +

4:e AP-fonden

Bokförda Mark-

Bokförda
Mark-

värden

nads-värden

värden

nads-värden

värden

nads-värden

värden

nads-värden

TILLGÅNGAR

Likvida
medel

14657

106 888

106888

533 877

533877

640765

Penningmarknads-

instrument

Statsskuldväxlar

508 592

57337

57 337

565 929

Företagscertifikat

617 129

617129

29634

646 763

646763

Riksobligationer

30276

Övriga värde-

papper

522 625

522625

61609

584234

Fordringar,
bank,

fondmäklare

64119

Förutbetalda
kostna-

der och
upplupna

1618

13713

15331

Övriga
fordringar

16 589

16589

16 589

16589

Aktier

2855 829

3715296

6 196405
15438760 12378 342 16401794 18574747 31840554

Optioner
och

optionersrätter

9 801

10450

9 801

10450

Konvertibla
skulde-

brev m.m.

198 574

278943

278135

296819

476 709

575 762

Inventarier

723

4287

Bostadsrätt

2 300

SUMMA
TILL-

GÅNGAR

2873559

3733026

8151831174745551348001917
522804 21631850 34997359

RESULTAT

SKULDER,
RISK-

RESERV
OCH

FONDKAPITAL

Skulder

Fondlikvid

74163

120

112484

112604

Skuld
till l-3:eAPF

72 563

145873

145 873

343628

489 501

Upplupna
kostnader

och fömtbetalda

intäkter

2 109

2109

7 198

7198

8314

15512

Övriga
kortfristiga

skulder

167

1 114

4196

5310

Premiereserv

Optioner

Summa
skulder

149002

154305

154 305

468622

622927

Riskreserv

45000

50000

95000

Fondkapital

Tillskjutet

gmnd-

kapital

2300000

2 350000

10599825 12949825

Uppindex
gmnd-

kapital

2 568665

4862425

11898922

16761347

Ack
överskott från

tidigare
år

278 732

4289106

1371845

5660951

Ack Överskott
i rel till

resultatkrav

113800

6937996

709748

7647 744

Årets
nettoresultat

145825

1313420

989 727

2303147

Årets +/-
i rel till

resultatkrav

901 559

5474829

4395512

9870341

Summa
fondkapital

2 724
557

3 584024

7952526
17275250 12961397 17004182 20913923 34279432

SUMMA
SKUL-

DER,
RISKRESERV

OCH
FOND-

KAPITAL

2873559

3733026

8151831174745551348001917522804
21631850 34997359

Prop.
1988/89:144

Bilaga
10

Tabell
B4 De 20 största placeringarna

i Sydfonden
(LTF I) 31/12 1988,

marknadsvärden.
Tkr.

Företag

Ordni

ingsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-88

-87

-86

-85

-84

enligt

Veckans

Affärer

värde tkr

aktiekapital*

1,59

rösträtt*

Volvo

Verkstad

476 322

0,40

SCA

Skog

355 155

1,70

0,32

Stora

—

Skog

272 758

1,39

1,37

Skånska

Bygg

229630

0,86

0,52

Sydkraft

—

Övriga

220988

1,46

0,80

Astra

—

Kemi

206298

1,26

1,48

Modo

—

Skog

182736

3,99

2,02

Cardo

—

Förvaltn

107 352

2,89

SE-banken

—

Bank

102 658

0,46

Ericsson

—

Verkstad

87 584

0,62

0,01

Handelsbanken

—

■
—

—

Bank

69921

0,44

Procordia

—

Övriga

67 285

0,47

0,40

Providentia

—,

—

Förvaltn

62034

0,91

0,59

Electrolux

Verkstad

61647

0,29

0,01

Skandia

—

Förvaltn

58 824

0,55

Skrinet

Utveckling

54 390

11,39

8,10

Investor

Förvaltn

50 501

0,55

0,43

ASEA

—

Verkstad

40146

0,17

0,19

Euroc

—

Övriga

36381

0,78

0,29

Siab

Bygg Summa

34678 2777288

1,52

1,68

* Endast
om >(

D,05 %

De tjugo
största

placeringarnas

andel <i

IV
fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) =

2777288
„,

3 333090

314

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B5 De 20 största placeringarna i Fond Väst (LTF II) 31/12 1988, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Ordni

ingsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-88

-87

-86

-85

-84

enligt

Veckans

AlTärer

värde tkr

aktiekapital*

rösträtt*
%

Volvo

Verkstad

312475

1,0

0,8

Handelsbanken

Bank

179 147

1,1

Modo

Skog

175518

0,8

0,2

Stora

Skog

172 320

0,9

1,0

Marieberg

3 .

—

Övriga

167389

3,7

1,3

Skånska

Bygg

158759

0,6

0,4

Korsnäs

Skog

157968

2,2

2.0

Astra

Kemi

156 591

1,0

Skandia

—

Förvaltn

141264

1,3

SCA

—

Skog

133 543

0,6

0,3

ASEA

Verkstad

115951'

0,4

Bilspedition

—

Övriga

107107

2,9

1,5

Saab-Scania

Verkstad

94939

0,7

0,5

SKF

Verkstad

88856

0,8

1,0

SE-banken

Bank

84280

0,4

Hennes o
Mauritz 16

—

Handel

82 500

3,3

1,5

Lundbergs

—

Bygg

76245

0,8

0,2

Catena

Handel

72714

2,9

UV-Shipping

—

Onoterad

70700

8,3

Siab

Bygg Summa

68200 2616466

3,0

2,4

* Endast om a0,05 %

' Varav
konvertibla skuldebrev 9671 tkr

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) =

67.2 %

2616466

3891227

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell 36 De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF
111) 31/12 1988, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Ordni

ingsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-88

-87

-86

-85

-84

enligt

Veckans

Affärer

värde tkr

aktiekapital*

rösträtt*

Volvo

Verkstad

220800

0,7

0,2

Aritmos

—

Utveckling

210852

7,0

Klövern

—

Bygg

187 730

8,6

1,9

Handelsbanken

Bank

182400

1,2

Bilspedition

Övriga

166949

4,1

8,0'

BGB

—

Bygg

154077

5,2

Skånska

Bygg

147 350

0,6

0,3

Marabou

Övriga

124985

8,4

7,8

ASEA

Verkstad

123070

0,5

0,6

Proventus

—

Förvaltn

120600

—

Stora

—

Skog

114590

0,6

0,5

Gullspång

Övriga

110000

2,6

1,5

Skrinet

Utveckling

94256

20,0

14,2

Esab

Verkstad

86088

6,3

8,0'

Euroc

Övriga

80719

1,7

1,6

Lundbergs

—

Bygg

78000

0,9

0,2

Hexagon

—

Utveckling

74841

5,9

3,2

SCA

—

Skog

73610

0,4

0,1

Electrolux

—

Verkstad

71540

0,3

0,0

Skånska
Banken

Bank Summa

71267 2493724

4,9

3,0

* Endast om >0,05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) =

2493 724 _____

= 67 Q % 367(J911

' Värdena är avrundningar. De uppgår inte till 8 %.

316

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B7
De 20 största placeringarna i

1
Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) 31/12 1

988,
marknadsvärden.

Tkr.

Företag

Ordni

ingsnr

Bransch Marknads-

Andel av

-88

-87

-86

-85

-84

enligt värde Veckans tkr AfTärer

aktiekapital*

rösträtt*
%

Stora

Skog 201397'

0,7

Volvo

Verkstad 178990

0,6

0,2

Marieberg

—

Övriga 98 175

2,1

0,8

Modo

—

Skog 895112

1,0

0,3

Skandia Int

Förvahn 85930

1,2

Saab-Scania

Verkstad 83279

0,6

0,5

Handel 80852

5,1

5,4

Skånska

Bygg 79376

0,3

0,2

SCA

Skog 77 158

0,4

0,2

UV-Shipping

—

Onoterad 70 700

Ericsson

—

Verkstad 69920

0,5

0,0

Korsnäs

—

Skog 69914

1,0

0,8

Catena

—

Handel 67 337'

0,4

Handelsbanken

_ .

Bank 63263

0,5

0,4

Arcona

Bygg 61970"

2,0

1,4

Ratos

Förvaltn 57 511

0,9

0,4

Convexa

—

Bygg 48 787'

7,7

4,1

AGA

Kemi 48638

0,5

0,3

Cominvest

—

Inoir 47254'

9,8

5,6

Garphyttan

Verkstad 46845 Summa 1626807

7,3

* Endast om >0,05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) = 26268075 /

2894 550

' Varav konvertibla skuldebrev 61 331 tkr

2 Varav konvertibla vinstandelsbrev 45 500 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev 57 460 tkr

■* Varav konvertibla skuldebrev 4445 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev 3 546 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev 2 204 tkr

317

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell
B8 De 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V) 31/121988, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Volvo

Modo

Korsnäs

Marieberg

Handelsbanken

Astra

Stora

ASEA

Euroc

Siab

Ericsson

Saab-Scania

SE-Banken

SCA

Sandvik

Klövern

Alfa Laval

Skandia

PK-banken

Regnbågen

Ordningsnr

-88 -87 -86 -85

12 2 5 8 3

12 20

-84

Bransch

Marknads-

Andel av

enligt

värde

aktie-

rösträtt*

Veckans

tkr

kapital*

Affärer

Verkstad

291490

1.0

0,2

Skog

273984

5,8

3,4

Skog •

232 825

3,3

2,4

Övriga

195 950

4,3

1,5

Bank

182 400

1,0

1,1

Kemi

157535

1,0

0,8

Skog

152180

0,8

Verkstad

141 170

0,6

0,3

Övriga

137585

2,9

2,5

Bygg

127875

5,6

4,9

Verkstad

126960

0,9

0,0

Verkstad

121484

0,8

0,6

Bank

120400

0,5

Skog

117860

0,6

0,7

Verkstad

112990

0,7

0,2

Bygg

106863

4,9

1,5

Verkstad

105 750

1,5

0,0

Förvaltn

100800

0,9

Bank

87 500

0,7

Bygg

87450

6,2

1,7

Summa

2981051

* Endast
om >0,05 %

De tjugo största placeringamas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) ■

2981051 79 9 o/„

3733026

318

Prop. 1988/89:144 Bilaga 10

Tabell B9 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden
31/121988, marknadsvärden. Tkr.

Företag

Ordn

ingsnr

Bransch

Marknads-

Andel av

-88

-87

-86

-85

-84

enligt

Veckans

AfTärer

värde tkr

aktiekapital*

rösträtt*
%

Astra

Kemi

1225 296

7,6

7,2

Volvo

Verkstad

1 109452

3,5

6,3

ASEA

Verkstad

1068 558

4,5

3,9

SCA

Skog

1026838'

4,6

Skånska

Bygg

974994

3,7

2,6

Electrolux

Verkstad

918 502

4,5

0,2

Sandvik

Verkstad

903226

5,9

5,7

Sydkraft

—

Övriga

776281

5,2

7,7

AGA

Kemi

723 753

7,0

9,0

Ericsson

Verkstad

553 825

4,0

Pharmacia

10 ■

Kemi

486073

4,5

2,6

Alfa Laval

Verkstad

450509

6,7

Gullspång

—

Övriga

357035

8,5

5,0

SKF

Verkstad

351079

3,2

4,3

Modo

—

Skog

334 770

4,5

5,0

Perstorp

—

Kemi

314947

6,6

2,9

Incentive

Utveckling

303012

8,7

8,2

Nordstjernan

143

10'

—

Inofif

297 549

3,4

4,5

Euroc

Övriga

285 545

6,1

7,2

Esselte

Övriga Summa

285 141 12746385

3,8

1,4

* Endast om >0,05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala
tillgångar (värderade till marknadspris) = '2 746 385 7, 9 „/„ 17474555

84 172 tkr
94984 tkr

' Varav konvertibla skuldebrev

2 Varav
konvertibla skuldebrev (kvb)

ABV,
uppköpt av Nordstjeman under 1988