Prop. 1988/89:148

Regeringens proposition 1988/89:148

om upphävande av författningar om

rättegångsgudstjänst '"OP-

1988/89:148

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 27 april 1989.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Margot
Wallström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att de nuvarande lagbestämmelserna om rättegångsgudstjänst
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1989.

1 Riksdagen 1988/89. 1 saml Nr 148

Propositionens lagförslag Prop. 1988/89:148

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken

Härigenom
föreskrivs att 10 § lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1989.

2 Förslag till

Lag om ändring i kyrkolagen

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 13 § kyrkolagen skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1989.

3 Förslag till

Lag om upphävande av två författningar om rättegångsgudstjänst

Härigenom
föreskrivs att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1989:

1.
förordningen (1872:55 s. 2)
ang. ändring i gällande stadganden rörande gudstjänst vid häradsting,

2.
lagen (1910:29 s. 2)
innefattande ändring i 2 kap. 13 § kyrkolagen.

Civildepartementet Prop. 1988/89:148

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 april 1989.

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström,
Persson

Föredragande:
statsrådet Wallström

Proposition om upphävande av författningar om rättegångsgudstj
änst.

1 Inledning

Under
våren 1983 tillsattes kyrkoförfattningsutredningen (utredare: hovrättspresidenten
Carl Axel Petri) med uppgift att se över regelbeståndet rörande svenska kyrkan.

Utredningen
överlämnade i mars 1987 sitt slutbetänkande (SOU 1987:4 och 5) En ny kyrkolag m.
m. I betänkandet har utredningen bl.a. lagt fram förslag till en ändrad
reglering av rättegångsgudstjänsterna. Förslaget innebär att de nuvarande
bestämmelserna om rättegångsgudstjänst upphävs och att dessa gudstjänster i
stället regleras genom kyrklig kungörelse.

Betänkandet
har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har publicerats i
departementspromemorian (Ds 1988:31) Remissyttranden över
kyrkoförfattningsutredningens slutbetänkande (SOU 1987:4 och 5)
Kyrkoförfattningar II En ny kyrkolag m. m.

Regeringen
har den 2 juni 1988 (skr. 1988:2) beslutat att inhämta kyrkomötets yttrande
över inom civildepartementet upprättade lagförslag om upphävande av de
bestämmelser som reglerar rättegångsgudstjänst, nämligen

—
2 kap. 13 § kyrkolagen,

—
förordningen (1872:55 s. 2)
angående ändring i gällande stadganden rörande gudstjänst vid häradsting,

— lagen
(1910:29 s. 2) innefattande ändring i 2 kap. 13 § kyrkolagen.

Kyrkomötets yttrande (kyrkomötets skrivelse 1988:12 och kyrkolagsut

skottets betänkande 1988:10) finns intaget som bilaga 1 och 2 till prop.

1988/89:17 om upphävande av vissa kyrkoförfattningar, m. m.

Kyrkomötet
har i sitt yttrande tillstyrkt förslaget om att de bestämmelser som reglerar
rättegångsgudstjänster upphävs.

2
Föredraganden

Prop.
1988/89:148

Mitt
förslag: Möjligheten att hålla rättegångsgudstjänst skall finnas kvar. Lagbestämmelsema
om rättegångsgudstjänst skall dock upphävas. I fortsättningen bör ämnet
regleras endast av kyrkomötet genom kyrklig kungörelse.

Kyrkoforfattningsutredningens
förslag överensstämmer med mitt (betänkandet delis. 117 - 120 och 207).

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Ett par
remissinstanser vill dock ha regler i lag om en skyldighet för svenska kyrkans
församlingar att hålla rättegångsgudstjänst.

Kyrkomötet
har tillstyrkt att de bestämmelser som nu reglerar rättegångsgudstjänster
upphävs (KL 1988:10 s. 21, kskr. 12).

Skälen
for mitt förslag: Den grundläggande bestämmelsen om rättegångsgudstjänster
finns i 2 kap. 13 § kyrkolagen. Av bestämmelsen framgår att ändamålet med
rättegångsgudstjänst är att "hålla gudstjänst med sång och böner samt
någon tjänlig texts förklaring, som giver anledning till att betänka det
verkets viktighet, som företagas skall".

Rättegångsgudstjänst
skall förrättas vid tingsrätt endast på det första tinget på året enligt
förordningen (1872:55 s. 2) angående ändring i gällande stadganden rörande
gudstjänst vid häradsting. För hovrätt gäller att rättegångsgudstjänst skall
förrättas vid vårsessionens början enligt lagen (1910:29 s. 2) innefattande
ändring i 2 kap. 13 § kyrkolagen.

Platsen
för rättegångsgudstjänst och frågan om närvaroplikt har preciserats genom 7§
resolutionen den 17 december 1697 på prästerskapets allmänna besvär. Enligt
denna bestämmelse bör predikningarna hållas "i kyrkan om hon så nära är;
men skulle hon över en fjärdingsväg vara avlägsen, må predikan ske på själva
tingsstaden; och bör så väl domaren själv som nämnden densamma från begynnelsen
till änden bevista".

Oberoende
av avståndet till kyrkan kan enligt kungörelsen (1941:895) angående plats för
hållande av tingspredikan gudstjänst hållas i tingshuset, om domkapitlet efter
framställning medger detta.

I
10 § lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken erinras om
skyldigheten att följa bestämmelser i kyrkolagen eller särskild lag eller författning
om gudstjänst vid allmän domstol.

Bestämmelserna
om rättegångsgudstjänst avser endast tingsrätt och hovrätt. Övriga domstolar
omfattas sålunda formellt inte av denna reglering.

I
likhet med kyrkoförfattningsutredningen och remissinstanserna anser jag att
möjligheten att hålla rättegångsgudstjänst bör finnas kvar. Det behövs
emellertid inte regler i lag om en skyldighet för svenska kyrkan att hålla
rättegångsgudstjänst. Det är enligt min mening tillfyllest att kyrkomötet meddelar
egna föreskrifter om sådana gudstjänster. De nuvarande bestämmelserna i lag om
rättegångsgudstjänst bör därför upphävas. Detsamma gäller bestämmelserna i
1697 års resolution och 1941 års kungörelse om platsen för
rättegångsgudstjänst m. m. Det ankommer emellertid på regeringen att besluta om
upphävande av sistnämnda författningar.

I
likhet med utredningen anser jag vidare att det bör ankomma på Prop.
1988/89:148 vederbörande domstol att själv bestämma om domstolens personal och nämndemän
skall ges tillfälle att delta i en rättegångsgudstjänst. Sådana beslut fattas i
administrativ ordning. Om en rättegångsgudstjänst anordnas, bör personalen få
tillfälle att närvara i tjänsten. Även nämndemännen bör givetvis ges tillfälle
att delta.

3 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,

2.
lag om ändring i kyrkolagen,

3. lag
om upphävande av två författningar om rättegångsgudstjänst.

Förslagen har upprättats efter samråd med chefen för justitiedeparte

mentet.

4 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989