Prop. 1988/89:151

Regeringens proposition 1988/89:151

om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av
år 1990

Prop. 1988/89:151

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 27 april 1989.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Odd
Engström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen
innehåller förslag om höjning underen begränsad tid av den allmänna
löneavgiften med 2 procentenheter till 2,34 %. För verksamhet i annan kommun i
Stockholms län än Norrtälje föreslås en höjning med 5 procentenheter till 5,34 %.
Höjningen 'gäller under tiden den 1 september 1989 - den 31 december 1990.

1
Riksdagen 1988189.1 sami Nr 151

Förslag till Prop. 1988/89:151

Lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill
utgången avår 1990

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
Allmän löneavgift skall, i stället för vad som sägs i 3 § första stycket lagen

(1982:423) om allmän löneavgift, las ut med 2,34 procent av avgiftsunderla

get i fråga om

1. ersättning
som omfattas av 15 nämnda lag och som utges under perioden

september 1989 - december 1990 samt

2. inkomst
av annat förvärvsarbete som avsesi 11 kap. 3 § lagen (1962:381)

om allmän försäkring och som hänför sig till perioden september 1989 -

december 1990.

Om
ersättningen eller inkomsten avser verksamhet i annan kommun i Stockholms län
än Norrtälje skall allmän löneavgift tas ut med 5,34 procent av avgiftsunderlaget.
I fråga om ersättning som utges av kommun, landstingskommun eller kyrklig
kommun skaU dock löneavgift tas ut med 2,34 procent.

2 § Omfattar beskattningsåret tid såväl före som
efter utgången av augusti 1989, skall - om den avgiftsskyldige inte visar annat
- så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänföriig till tiden efter
utgången av augusti 1989 som svarar mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret. En
uppdelning skall på motsvarande sätt göras, om beskattningsåret omfattar tid
såväl före som efter utgången av år 1990.

3 § I årsuppgift som avses i 11 § lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall en avgiftsskyldig för
utgiftsåret 1989 -utöver de uppgifter som skall lämnas enligt 12 § första
stycket nämnda lag -uppge hur stor andel av beloppen som avser tid före
respektive efter utgången av augusti 1989.

En
avgiftsskyldig skall i uppbördsdeklaration respektive allmän självdeklaration
uppge i vad mån lönesumman och avgifterna respektive avgiftsunderlaget hänför
sig till verksamhet i annan kommun i Stockholms län än Norrtälje.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 april 1989

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson,
Göransson, Gradin, R. Carlsson, HeUström, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,.Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström,
Persson

Föredragande:
statsrådet Engström

Prop.
1988/89:151

Proposition om höjning av den allmänna löneavgiften intill
utgången av år 1990

1 Inledning

Regeringen
har I prop. 1988/89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen) föreslagh vissa
åtstramningar på det ekonomisk-politiska området. I samband därmed har regeringen
tillkännagivit sin avsikt att lämna förslag om en tidsbegränsad höjning av den
allmänna löneavgiften enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift. Vid
beredningen av lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från
riksförsäkringsverket och riksskatteverket. De synpunkter som har framförts har
varit av tekniskt slag och har med någon avvikelse beaktats i det fortsatta
arbetet.

Regeringen beslutade den 20 april 1989 att inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången
av år 1990. Förslaget var frånsett redaktionella ändringar likalydande med det
till propositionen fogade lagförslaget. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag
avser nu att ta upp frågan om en tidsbegränsad höjning av den allmänna
löneavgiften.

2 Höjning av den allmänna löneavgiften

Mitt
förslag: Den allmänna löneavgiften höjs med 2 procentenheter tiU 2,34 %. För
verksamhet i annan kommun i Stockholms län än Norrtälje (Stockholmsområdet)
höjs den allmänna löneavgiften med 5 procentenheter till 5,34 %. Höjningen är
begränsad tifl ersättningar och inkomster under liden den 1 september 1989-den
31 december 1990. Den särskilda höjningen för Stockholmsområdet omfattar inte
ersättningar som utges av kommun, landstingskommun eller kyrklig kommun.

Bakgrunden till mitt
förslag: Lagen om allmän löneavgift tillämpas på löner Prop. 1988/89:151 m.m.
som utges efter utgången av år 1982 och på egenföretagares inkomster som skall
tas upp till beskattning vid 1984 och senare års taxeringar (prop. 1981/82:197,
SkU 60). Löneavgiften var urspmngligen 2 %. Syftet med avgiften var att
finansiera första steget i 1982 års inkomstskattereform.

Avgiften
höjdes tfllfälllgt tlll 3 % för tiden juli - december 1983 (SkU 1982/83:55, SFS
1983:581).' Sedan den 1 januari 1988 utgår den,allmänna löneavgiften med 0,34.%
(prop. 1987/88:60, FiU 10, SFS 1987:1320). För Norrbottens län gäller särskilda
bestämmelser om nedsättning av löneavgiften som regionalpolitiskt stöd i lagen
(1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län (prop. 1983/84:38, AU 9). Lagen ersatte tidigare bestämmelser
om nedsättning av socialavgifter (prop. 1981/82:113, AU 23, SFS 1982:695).
Nämnas kan också att den allmänna arbetsgivaravgiften under åren 1976 och 1977
var differentierad så alt avgiften var nedsatt inom det inre stödområdet.

Tekniskt
är löneavgiften inordnad i det system som gäller för arbetsgivaravgifter och
för egenavgifter. Löneavgiften tillfaller staten. Skyldiga att betala
löneavgift är arbetsgivare och egenförelagare.

Med
arbetsgivare avses i första hand fysiska eller juridiska personer som har
anställda I sin verksamhet. Med arbetsgivare Ukställs också den som anlitat en
uppdragstagare i den mån ersättnihgeh för arbetet inte utgör inkomst av rörelse
eller jordbruksfastighet för mottagaren. Även stat och kommun betalar allmän
löneavgift. Avgiftsunderlaget är utgiven bruttolön, skattepliktiga
naturaförmåner eller i uppdragsförhållanden annan ersättning för ulfört arbete.
Avgiften är avdragsgill vid inkomsttaxeringen.

En
förutsättning för egenföretagares avglftsskyldlghet är I princip att han har
inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. Grunden för avgiftsuttaget är nettoinkomsten
(exkl. avgifter) av förvärvskällan. Sjukpenning ingår inte i avgiftsunderlaget.

Uppbörden
av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna regleras i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL. Uppbörden
knyter an till de.löpande löneutbetalningarna och är samordnad med det system
som gäller för uppbörd av preliminär A-skatt enligt uppbördslagen (1953:272), UBL.

En
arbetsgivare redovisar varje månad den. under föregående månad faktiskt utgivna
lönen m.m. och räknar ut den avgift (månadsavgift) som belöper på lönesumman.
Arbetsgivaren lämnar redovisningen i en uppbördsdeklaration som Innefattar
såväl innehållen skatt som avgifter. Redovisningen lämnas regelmässigt för
hela företaget, på s.k. företagsnivå. Skattebeloppet och månadsavgiften
betalas till länsskattemyndigheten samtidigt som redovisningen lämnas.
Uppbördsdeklarationen avges på inbetalningskortets baksida. Inbetalning
från.kommun,sker,i stället genom avräkning mot fordran enligt 4 § lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering ay skatt, m.rn.

Någon faststäUelse av
månadsavgiften sker normalt inte. Efter anmaning

av skattemyndighet är arbetsgivare också, skyldig att, avge årsuppgift.

Årsavgift (summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret)

skall fastställas endast i vissa I USAL särskilt angivna fall. 4

Uppbörden
av arbetsgivaravgifter som staten skall betala regleras inte av Prop.
1988/89:151 USAL. Sådana avgifter påförs och redovisas enligt bestämmelser som
regeringen meddelar. Regler härom finns i förordningen (1984:674) om uppbörd av
vissa arbetsgivaravgifter från staten. Riksförsäkringsverket fastställer
avgiftsunderlag och uppbär avgifterna.

För
egenföretagarnas del debiteras och uppbärs den allmänna löneavgiften liksom egenavgifterna
som skatt enligt UBL. Det innebär att avgifterna beräknas preliminärt av den
lokala skattemyndigheten för att ingå i den preliminära debiteringen av B-skatt.
Den slutliga avräkningen sker genom skattemyndighetens försorg samtidigt med
att den slutliga skatten fastställs.

Skälen
för mitt förslag: I den reviderade finansplanen (prop. 1988/89:150, bil. 1)
redovisas regeringens syn på den svenska ekonomin.

Där
konstateras bl.a. följande. Kapacitetsutnyttjandet är högt och bristen på
arbetskraft är utbredd inom stora delar av ekonomin. Pris- och löneökningarna
är snabbare här än i våra konkurrentländer. Bytesbalansen uppvisar stigande
underskott.

Tendenserna
till överhettning i ekonomin har förstärkts under de senaste månaderna. Det
sammanhänger delvis med att den internationella konjunkturen har varit stark.
Svenska företags expansion av exporten har hållits tillbaka av brist på
produktionsresurser. Företagen har höjt priserna och förlorat marknadsandelar.
Även på hemmamarknaden har industriföretagens prishöjningar varit omfattande.
Producentpriserna på bearbetade varor har det senaste året stigit med ca 10 %
medan motsvarande importpriser stigit med drygt 4 %. Sysselsättningen har de
senaste månaderna fortsatt alt öka snabbt och bristen på arbetskraft är
påtaglig. Två tredjedelar av Industriföretagen uppger sig ha brist på yrkesutbildad
arbetskraft. Timlönerna har under de senaste åren ökat snabbare än i våra
konkurrentländer. Löneavtalen kan befaras leda till för stora löneökningar även
i år.

Överhettningstendenserna
och bristen på arbetskraft är särskilt påtagliga och allvarliga i
Stockholmsområdet. Andelen industriföretag med fullt kapacitetsutnyttjande och
med brist på yrkesarbetare är där högre än i resten av landet. Efterfrågan på
arbetskraft har fortsatt att växa ytterligare under första kvartalet i år.
Länsarbetsnämnden i Stockholm bedömer att den stärka efterfrågan och bristen på
arbetskraft kommer att bestå. Arbetskraftsbristen har nått en sådan omfattning
att också centrala välfärdsfunktioner inom vård och omsorg kan komma att hotas.

Den
ekonomiska politiken måste därför stramas åt för att dämpa tendenserna till
överhettning och hålla nere pris- och kostnadsstegringarna. Syftet är att
mildra trycket på produktionsresurserna och frigöra utrymme för ökad export och
ökade investeringar. Dessutom underlättas personalförsörjningen inom viktiga
offentliga vård- och servicesektorer.

Åtgärderna
bör inriktas på att dämpa såväl den privata konsumtionen som löneglidningen. En
åtgärd som bör vidtas är att under en begränsad tid höja den allmänna
löneavgiften. Med hänsyn till de särskilda förhållandena i Stockholmsområdet är
det motiverat att differentiera avgiften och låta en högre avgift tas ut där än
i övriga landet. Differentieringen syftar till att motverka regionala
skillnader i den ekonomiska utvecklingen.

Det
område som skall träffas av det förhöjda avgiftsuttaget bör avgränsas

så att det träffar
verksamhet inom ett område som kan anses utgöra en Prop. 1988/89:151
integrerad arbetsmarknad runt Stockholm. Den högre avgiften bör därför gälla i
den s.k. Stockholm/Södertälje A-regionen, som omfattar Stockholms län utom
Norrtälje kommun.

Det
är angelägel att höjningen genomförs snarast möjligt. Med hänsyn till

de administrativa olägenheter som en höjning medför både för avgiftsskyldl-

ga och myndigheter bör emellertid de högre avgifterna gälla först för -;

ersättningar
som betalas ut och Inkomster som hänförs tfll tid efter den 31 ; augusti 1989.
Höjningen bör avse tiden fram till utgången av år 1990.

Höjningen
bör vara 5 procentenheter 1 Stocknoimsområdet och 2 procentenheter I övriga
landet. Den allmänna löneavgiften kommer således att uppgå till 5,34 resp. 2,34
% av avgiftsunderlaget. Med hänsyn tifl bl.a. de åtgärder rörande kommunernas
ekonomi som redovisas i kompletterings-propositionen bör den särskilda
höjningen i Stockholmsområdet inte avse kommun eller landstingskommun. Även
kyrklig kommun bör undantas från den förhöjda avgiften I Stockholmsområdet.
Kommunala bolag skall givetvis behandlas på samma sätt som andra bolag.

Den
föreslagna differentieringen av löneavgiften innebär att det blir nödvändigt
att avgöra om en avgiftspliktig verksamhet är alt hänföra till Stockholmsområdet
eller till övriga landet, jfr lagen (1983:1055) om . nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län. I flertalet fall avser
verksamheten rörelse. Vid tillämpningen bör man därför kunna anknyta till
bestämmelserna om fast driftställe i punkt 3 av anvisningarna till 53 §
kommunalskattelagen, 1928:370, (prop. 1986/87:30, SkU 5, SFS 1986:1113).
Reglerna om fast driftställe bör kunna ge ledning även om verksamheten avser
annat än rörelse, t. ex. jordbruk eller fastighetsförvaltning. Det kan tänkas
att det i något undantagsfall inte finns någon plats från vilken verksamheten
kan anses vara bedriven. I sådant fall bör verksamheten kunna hänföras till den
avgiftsskyldiges hemort.

Utgångspunkten
för avgränsningen av verksamhet som skall träffas av den högre löneavgiften bör
alltså vara om verksamhet bedrivs från fast driftställe inom Stockholmsområdet.
Det saknar därvid betydelse om en del av arbetet faktiskt utförs utanför
Stockholmsområdet. I många fall bedriver en arbetsgivare verksamhet från fast
driftställe såväl inom som utom detta område. Det kan gälla även en egenförelagare.
I sådana fall måste en uppdelning av avgiftsunderlaget göras vid redovisningen.

En
höjning av löneavgiften fr.o.m. den 1 september 1989 medför dessutom alt egenföretagarna,
utom den girupp som har räkenskapsår den 1 september, - den 31 augusti, måste
dela upp sin avgiftsgrundande inkomst i självdeklarationen. För egenförelagare
med brutna räkenskapsår kommer en uppdelning av inkomsten alt behöva göras även
när den tidsbegränsade höjningen upphör.

Motsvarande problem uppkom
dels när den allmänna löneavgiften

infördes, dels vid den tillfälliga höjningen av löneavgiften under andra

halvåret 1983. Den metod som användes för att dela upp inkomsten var en

fördelning av inkomsten i förhållande till när under inkomståret höjningen

inträffade. Samma teknik bör användas även vid den nu föreslagna höjning

en. För det stora flertalet egenförelagare vars räkenskapsår sammanfaller 6

med kalenderår Innebär en
sådan fördelning att löneavgiften avseende år Prop. 1988/89:151 1989 för
8/12 av inkomsten är 0,34 % och för 4/12 av inkomsten 2,34 % (resp. 5,34 %). I
den mån egenföretagaren kan visa att en sådan inkomsluppdelning ger ett högre
avgiftsuttag än vad som svarar mot verkliga förhållanden bör proportioneringsregeln
kunna frångås.

Reglerna
om en tidsbegränsad höjning av den allmänna löneavgiften bör tas in i en
särskild lag. Den föreslagna höjningen av löneavgiften föranleder att
arbetsgivarens och egenföretagäréns uppgiftsskyldighet utvidgas. Även bestämmelser
om detta bör tas in i den särskilda lagen.

Bruttointäkterna
av höjningen av den allmänna löneavgiften beräknas till 4,5 miljarder kr. för
år 1989 och 14 miljarder kr. för år 1990.

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu' anfört har inom finansdepartementet upprättats ' förslag
till

lag
om höjning av den allmänna löneavgiften,intill utgången av år 1990.

4 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig tfll föredragandens öveiA'äganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Lagrådet Prop. 1988/89:151

Bilaga
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1989-04-25

Närvarande:
f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ufla Wadell, justitierådet
Staffan Magnusson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 1989 har regeringen på
hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag tfll lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången
av år 1990.

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Anne Rutberg.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

I
lagstiftningsärendet uppkommer frågan om det är förenligt med det allmänna
kravet på lagars generella giltighet att differentiera uttaget av den allmänna
löneavgiften på det sätt som har skett i det remitterade lagförslaget, dvs. ha
en högre avgiftssats för verksamhet i Stockholm och angränsande kommuner. Det
är att märka att det vid flera tillfällen har genomförts lagstiftning som
innebär att olika avgifter sätts ned i vissa delar av landet (se t.ex. lagen
1983:1055 om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län). Frågan är om situationen bör bedömas på ett annat sätt när det gäller att
höja en avgift för ett visst område.

Lagrådet
kan för sin del inte finna att det föreligger en sådan principiell skillnad
mellan de olika situationerna att det remitterade lagförslaget av den
anledningen bör avstyrkas. Enligt lagrådets mening strider lagförslaget inte heller
I övrigt mot principerna på lagstiftningsområdet (se härom bl.a. Holmberg-Stjernquists
kommentar till grundlagarna s. 240 ff.).

Lagrådet
lämnar lagförslaget utan erinran.

gotab 88716, Stockholm 1989